Rapport om tillväxtavtalen - Andra året

Rapport om tillväxtavtalen ANDRA ÅRET

Rapport om tillväxtavtalen

Andra året

ISBN: 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012

POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90 E-POST: fritzes.order@liber.se Näringsdepartementet INTERNET: www.fritzes.se

Grafisk produktion: Svensk Information Omslagsillustration: Tomas Lindell Rapporten finns tillgänglig på: www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/index.htm

Rapport om tillväxtavtalen

Andra året

Näringsdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Tryckt av AWJ-tryck AB, Nyköping Stockholm 2002

ISBN 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012

Innehåll

Huvudrapport

5¶Förord 18 3. Finansiering av tillväxtavtalen 2001

3.1 Fokusering och prioritering

3.2 Finansiering 2001 6 Inledning 3.3 Finansiärer

Tillväxtavtal för samverkan och helhetssyn 3.4 Statliga finansiärer Regionala tillväxtprogram – basen för den 3.5 Insatsområden

nya regionala utvecklingspolitiken 3.6 Exempel på aktiviteter inom ramen för

Rapportens disposition tillväxtavtalen

3.7 Slutsatser

8 Sammanfattning av rapporten

23 4. En lärande process

4.1 Ökad kunskap om tillväxtfrågor

9 Syfte och metod

4.2 Klusterperspektiv – lärande i samspel

Syfte

mellan offentligt – privat

Underlag för uppföljningen 2001

4.3 Hållbar utveckling Enkätundersökning 2001

4.4 Horisontella kriterier – miljö och

jämställdhet 11 1. Samverkan och processen med 4.5 Regionernas lärande process – system för

uppföljning och utvärdering

tillväxtavtal

4.6 Slutsatser

1.1 Representerande och agerande partner-

skap – förändringar över tiden

1.2 Klusterperspektivet synliggör de agerande 26 5. Den fortsatta inriktningen på

partnerskapen arbetet – tendenser och lärdomar

1.3 Aktörerna i de regionala partnerskapen

inför framtiden

1.4 Analys

5.1 Helhetsbedömning av processen och

1.5 Slutsatser

arbetsformen

5.2 Framtidsfrågor

16 2. Delaktighet och förtroende – resultat 5.3 Slutsatser

från förtroendestudie 2001

2.1 Graden av delaktighet varierar

2.2 Förtroendestudie

2.3 Slutsatser

29 Länsvisa presentationer

30 Blekinge län 52 Stockholms län 32 Dalarnas län 54 Södermanlands län 34 Gotlands län 56 Uppsala län 36 Gävleborgs län 58 Värmlands län 38 Hallands län 60 Västerbottens län 40 Jämtlands län 62 Västernorrlands län 42 Jönköpings län 64 Västmanlands län 44 Kalmar län 66 Västra Götalands län 46 Kronobergs län 68 Örebro län 48 Norrbottens län 70 Östergötlands län 50 Skåne län

Förord

illväxt är en förutsättning för att kunna utveckla och trygga vår gemensamma välfärd.

Såväl Sverige som EU har högt ställda ambitioner inom området. För ett par år sedan kom

T

EU:s stats- och regeringschefer överens om att EU skall bli den mest konkurrenskraftiga och hållbara ekonomin i världen år 2010. För att nå målet måste vi arbeta hårt och målmedvetet på flera olika plan. Den lokala miljön får en alltmer framträdande roll i en globaliserad ekonomi där företagen konkurrerar på en allt större marknad.

Idén om tillväxtavtal introducerades för fyra år sedan. En bärande tanke är att myndigheter och organisationer som arbetar med tillväxtfrågor skall samarbeta bättre för att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivet.

Under det senaste året har jag rest mycket i landet och de iakttagelser som görs i denna rapport stämmer väl överens med mina intryck. Jag möter ett väldigt stort lokalt engagemang för tillväxt- och utvecklingsfrågor. Att människor tar ett aktivt ansvar för sin egen utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna för att åstadkomma förändring. Politiken kan hjälpa till genom att skapa bra generella förutsättningar men utan aktiva medborgare och entreprenörer kommer vi ingen vart i det fortsatta byggandet av vårt välstånd.

Min och regeringens absoluta förhoppning är att tillväxtavtalen, som övergår till regionala tillväxtprogram 2004, kan fortsätta att utvecklas till ett instrument som kan inspirera och stimulera människor att runt om i vårt avlånga land att öka sitt engagemang i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Frågorna är inte enkla men desto mer utmanande. Förbättringar sker inte av sig självt. Förändringar och förnyelse uppstår först när vi engagerar oss och tar tag i de möjligheter som vi har i vår omgivning.

Stockholm i juni 2002

Ulrica Messing Statsråd i Näringsdepartementet

Inledning

Globaliseringen och en krympande värld leder till ökad för- Tillväxtavtal för samverkan och helhetssyn ändringshastighet i den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt En bärande idé i arbetet med regionala tillväxtavtal är att som konkurrenstrycket ökar på varje enskilt land ökar också stödja och utveckla dynamiska regionala och lokala miljöer möjligheterna för företag att nå ut på nya marknader som där människor och företag kan utvecklas. Tillväxtavtalen tidigare knappast har varit tillgängliga. Platsen, den lokala introducerades 1998 och har sedan dess utgjort det bäranoch regionala nivån, får i denna process allt större betydel- de instrumentet i den regionala näringspolitiken. Målet se. Detta brukar beskrivas som globaliseringens paradox, det med den regionala näringspolitiken är att, utifrån skilda vill säga ju mer världens ekonomier integreras desto mer regionala förutsättningar, stimulera en hållbar ekonomisk ökar de lokala innovativa miljöerna i betydelse. I takt med tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och däratt de geografiska marknaderna vidgas ökar också motiven med ökad sysselsättning för både kvinnor och män.1 och möjligheterna för en arbetsdelning och specialisering Tillväxtavtalsprocessen syftar till en prioritering av insatser inom olika näringar. Det är inte bara företag och länder som i regionen som leder till en effektivare användning av specialiserar sig utan i högsta grad också regioner. En enskild befintliga resurser genom bl.a. bättre samordning mellan nations eller regions konkurrenskraft baseras i första hand politikområden och sektorer. på dess förmåga att specialisera sig och utveckla produkter och tjänster som är unika på världsmarknaden. Det starka Regionala tillväxtprogram – basen för omvandlingstrycket och snabbare informationsflöden inne- den nya regionala utvecklingspolitiken bär att företag i allt högre grad måste anpassa sina produk- Erfarenheter och lärdomar från tillväxtavtalsarbetet har ter och tjänster till en mer krävande marknad. Den förnyel- haft en viktig inverkan på de förslag och bedömningar som sekraft eller innovationsförmåga som präglar ett framgångs- regeringen presenterar i propositionen En politik för tillrikt näringsliv uppnås mer sällan i traditionella produk- växt och livskraft i hela landet.2 I propositionen introducetionssystem. Istället ersätts dessa av produktion i industriel- ras en ny regional utvecklingspolitik. Det övergripande la system vilket t.ex. framgångsrika kluster av företag vilar målet för den regionala utvecklingspolitiken är: Väl fungepå. Förmågan till förnyelse och innovationer utvecklas ofta rande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en i samspel mellan olika aktörer, mellan företag och mellan god servicenivå i alla delar av landet. Motivet för den nya företag, universitet/högskolor och myndigheter. Geografisk politiken är bl.a. uppfattningen att den nationella tillväxten närhet är viktigt i detta samspel. Tillväxt och sysselsättning utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och tycks därmed i ökad utsträckning vara beroende av hur väl regionalt. Grunden är att den samlade nationella tillväxten den lokala och regionala miljön kan utnyttja de möjligheter är avhängig hur väl potentialen i de förutsättningar som och utmaningar som en ökad internationalisering innebär. finns lokalt och regionalt tas tillvara och utvecklas. Den

För att Sverige skall fortsätta utvecklas i en positiv rikt- regionala utvecklingspolitiken har ersatt regionalpolitik ning är det viktigt att landets olika regioner aktivt medver- och regional näringspolitik. kar och bidrar till utvecklingen. Skillnaderna är stora mel- Sektorssamordning och regionalt hänsynstagande inom lan olika regioner vad beträffar förutsättningar för närings- olika politikområden är centralt för en framgångsrik regiolivets utveckling och tillväxt. Det finns en outnyttjad till- nal utvecklingspolitik. Regionala tillväxtprogram, en växtpotential i landets alla delar som på ett bättre sätt kan utveckling av de nuvarande regionala tillväxtavtalen, utgör stimuleras och tas tillvara. grunden för det fortsatta arbetet. Regeringen bedömer att

Vad är ett regionalt tillväxtavtal?

Ett regionalt tillväxtavtal tas fram av ett partnerskap och består av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett program för tillväxt samt skriftliga överenskommelser mellan de parter som ska genomföra och finansiera programmet. Den första omgången av tillväxtavtal har utarbetats under perioden 1998–1999. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal består av ett fåtal insatsområden som är prioriterade av partnerskapet. Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer finansiera och koordinera genomförandet samt hur uppföljning och utvärdering skall ske. Några nya statliga medel satsas inte på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda nuvarande statliga anslag inom olika utgiftsområden på ett kreativt och effektivt sätt. Alla län tackade ja till ett erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala tillväxtavtal. De första tillväxtavtalen genomförs under perioden 2000–2003. Avtalen är inte juridiskt bindande.

För mer info se: http://www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/

1 Regional tillväxt – för arbete och välfärd. Prop. 1997/98:62, bet. 7/98AU11, rskr. 1997/98/204. 2 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118.

processen med tillväxtavtalen har medfört många positiva (NUTEK), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), effekter. Det finns ett stort intresse hos många olika intres- Arbetsmarknadsverket (AMV), Arbetslivsinstitutet och senter att mobilisera gemensamma krafter för den egna Naturvårdsverket har analyserat och sammanställt materegionens utveckling. Nu vidareutvecklas alltså arbetsfor- rialet. Tvärsekretariatet, Näringsdepartementet har utarbemen och nuvarande tillväxtavtal förlängs till och med tat rapporten. 2003. De nya regionala tillväxtprogrammen genomförs Rapporten består av två delar. Den första delen utgör en under perioden 2004–2007. samlad uppföljning av tillväxtavtalsprocessen under 2001.

Tillväxtprogrammen, skall i likhet med sina föregånga- I denna del belyses faktorer som är av central betydelse re, bestå av analys, mål, regionala prioriteringar samt en i utvecklingen av processen. Det handlar om samverkan plan för hur insatserna skall finansieras, genomföras och mellan organisationer som arbetar med tillväxt- och sysselutvärderas. De insatser som genomförs skall vara hållbara sättningsfrämjande åtgärder, partnerskapens dynamik, delur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. aktighet och förtroende samt olika aktörers förutsättningar Statliga medel som avsätts för regional utveckling bör i så och syn på sin medverkan i processen. Samtidigt presentestor utsträckning som möjligt koordineras inom ramen för ras också faktorer i form av finansiella insatser samt hur tillväxtprogrammen. Näringslivets tillväxtförutsättningar dessa fördelas mellan olika insatsområden, aktörer och län. skall även fortsättningsvis vara vägledande för arbetet. I län Här presenteras även exempel på aktiviteter som ingår i där kommunala samverkansorgan bildas erbjuds dessa länens tillväxtavtal. Avsnittet uppmärksammar även de ansvaret för att utarbeta tillväxtprogram. De regionala kunskaper som partnerskapet tillgodogjort sig under arbepartnerskapen får en fortsatt viktig roll men dess samman- tets gång samt hur de horisontella faktorerna – miljö och sättning bör breddas. Länsstyrelsen får i respektive län ett jämställdhet – integrerats i processen. Avslutningsvis pretydligare ansvar för statlig regional sektorssamordning. senteras partnerskapens helhetsbedömningar av arbets- Programperioden är tidsmässigt koordinerad med den processen samt några tendenser och utvecklingsambitioner långsiktiga planeringen av infrastruktur vilket bör medföra inför kommande programarbete. I anslutning till respektive ökade samordningsmöjligheter mellan de olika planerings- avsnitt redovisas några slutsatser. Ett urval av dessa finns processerna. även sammanställda nedan.

Den andra delen av rapporten utgörs av länsredovis- Rapportens disposition ningar från samtliga 21 län. Uppgiftslämnarna till dessa Inför såväl kommande tillväxtprogram som fortsättningen redovisningar är de länsstyrelser och självstyrelseorgan som av tillväxtavtalsarbetet är det av vikt att den nationella ansvarar för samordning och koordinering av tillväxtavtalsnivån löpande följer utvecklingen av processen. Denna rap- processen i respektive län. Varje länsredovisning kompletport är den andra i ordningen efter det att tillväxtavtalen teras av en statistisk sammanställning av en enkätundersöksjösattes 2000. En arbetsgrupp bestående av medarbetare ning om de regionala tillväxtavtalen ställd till partnerskafrån Regeringskansliet, Verket för näringslivsutveckling pen i respektive län.

Sammanfattning av rapporten

Nedan följer en översikt över de sammanfattningar och slutsatser som avslutar varje avsnitt i denna del av rapporten. Sammanfattningen berör inte de länsvisa redovisningarna.

e t lokala och regionala klusterperspektivet framhålls e t råder delade meningar om hur väl genomförandet

som ett effektivt sätt att utveckla ett bättre samarbe- av tillväxtavtalen fungerat. I vissa län tycks arbetsfor-

D D

te mellan offentlig och privat sektor. Klusterperspektivet men ha fått rejält fotfäste och tillväxtavtalet har där fungehar i själva verket blivit den viktigaste metoden för offent- rat som ett viktigt verktyg för samordning och samverkan liga aktörer att närma sig privata aktörer. Det stora intres- mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja set för att arbeta med innovationssystem och kluster kom- tillväxt och sysselsättning. I andra län är arbetsformen än så mer sannolikt att leda till att människor från olika delar av länge svår att värdera i sin helhet. Att partnerskapet inom samhället i större utsträckning börjar arbeta tillsammans de regionala tillväxtavtalen även fortsättningsvis har en för att påverka utvecklingen. Med detta följer flera utma- funktion att fylla bekräftas av en överväldigande majoritet ningar för de regionala partnerskapen som i huvudsak enkätsvar. Inför det kommande arbetet med regionala tillbestår av representanter från olika myndigheter och orga- växtprogram betonar samordnarna ett ökat underifrånpersnisationer. En viktig fråga är hur offentliga aktörer i högre pektiv som kan åstadkomma lokalt inflytande och en mer grad kan synliggöra och stödja utvecklingen av innova- naturlig koppling till näringslivet. Representanter för parttionssystem och kluster. nerskapen betonar särskilt behovet av tydliga mål och en

avgränsning och prioritering av insatser. e n totala summan beslutade medel inom ramen för de regionala tillväxtavtalen uppgår under 2001 till nom ramen för tillväxtavtalsarbetet visar resultat

D

13,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med 53 från d enna rapport att ett aktivt och medvetet läran-

I

procent, eller 4,6 miljarder kronor, jämfört med 2000 då de, och ett intresse för att öka kunskapen kring tillväxtfråbeslutade medel uppgick till totalt 8,6 miljarder kronor. gor, nu har tagit fart. Över 60 procent av partnerskapsföre- Samtliga län förutom Stockholm och Jämtland redovisar trädarna anser att de har ökat sina kunskaper om såväl en ökning av den totala volymen beslutade medel för 2001 andra aktörer i regionen som kring frågor om tillväxtprojämfört med 2000. Södermanland, Dalarna, Norrbotten, blematik i allmänhet och i sin region i synnerhet. Flera Gotland och Blekinge tillhör en grupp av län vars finansie- länsorgan uppger att intresset för och kunskapen om milring under 2001 omfattar mer än dubbelt så mycket resur- jöfrågor har ökat. Det är positivt att cirka hälften av länen ser som för 2000. Den statliga finansieringen av tillväxtav- anger särskilda insatser för att främja en miljödriven tilltalen ökade från 4,4 miljarder kronor 2000 till 5,8 miljar- växt och ekologiskt hållbar utveckling. Samtidigt anger der kronor 2001. Främst handlar det om arbetsmarknads-, hela 67 procent av enkätrespondenterna att de inte fått näringslivs-, utbildnings-, och transportpolitiska insatser. ökad kunskap och förståelse för jämställdhetsfrågorna De arbetsmarknadspolitiska medlen utgör närmare hälften genom aktiviteterna i tillväxtarbetet. Resultaten indikerar av beslutade statliga medel. ett fortsatt svagt genomslag för jämställdhetsperspektivet i

tillväxtavtalsarbetet.

Syfte och metod

Såväl nationellt som internationellt finns kunskaper och Underlag för uppföljningen 2001 erfarenheter av hur en hållbar regional utvecklingspolitik Underlaget för denna rapport utgörs av rapporter från bedrivs på lokal och regional nivå. En bärande idé i arbetet myndigheter och organisationer som medverkat i tillväxtmed de regionala tillväxtavtalen är att olika aktörer – natio- avtalsprocessen, en enkätundersökning i de regionala partnellt, regionalt och lokalt – skall lära av varandra. Denna nerskapen 2001, samt rapporter och studier som på olika lärande process innebär att inblandade aktörer gemensamt sätt belyser specifika teman i processen. bygger upp en kunskapsbas inom olika områden och där- Länsstyrelserna och självstyrelseorganen, som ansvarar med står bättre rustade att bedriva lokalt och regionalt för att leda och samordna arbetet med tillväxtavtalen i anpassat utvecklingsarbete. Den nationella uppföljningen respektive län, har i var sin rapport redovisat arbetet under av tillväxtavtalen skall bidra till denna lärprocess och inspi- 2001. Dessa kommenteras löpande i texten med hänvisrera till ett fortsatt utvecklingsarbete. ning till samordnare. Rapportmallarna har utarbetats av

Näringsdepartementet i samråd med regionala företrädare. Syfte Arbetsmarknadsverket har hämtat in information från lan- Regeringen följer kontinuerligt regionernas arbete med de dets samtliga länsarbetsnämnder samt svarat för en samregionala tillväxtavtalen. Denna uppföljningsrapport är den manställning av materialet. Universitet och högskolor har andra i ordningen som Näringsdepartementet sammanställer besvarat en enkät från Näringsdepartementet. Enkätunderefter det att tillväxtavtalen sjösattes 2000. Den första upp- sökningen som är ställd till individer i de regionala partföljningsrapporten publicerades våren 2001.3 nerskapen har genomförts av Institutet för tillväxtpolitiska

Den nationella uppföljningen inriktas i första hand på det studier (ITPS). som sker i den process som arbetet med tillväxtavtalen innebär. Sammanställningar och analyser fokuserar bl.a. partner- Enkätundersökning 2001 skapens uppfattning om arbetsformen, samarbete och sam- Enkätundersökningen i de regionala partnerskapen har verkan mellan olika parter, koncentration av resurser och genomförts av Skandinavisk opinion AB (SKOP) på upparbetet med horisontella mål. Effekter som genereras via till- drag av ITPS under perioden november till december växtavtalen på längre sikt värderas inte i denna uppföljning. 2001. Syftet med undersökningen är att fånga in enskilda Föreliggande rapport följer till stora delar det upplägg som deltagares erfarenheter och synpunkter på arbetet. presenterades i rapporten Första året och utgår från syftet Enkätfrågorna har utformats av ITPS med utgångspunkt att: från den enkätundersökning som NUTEK genomförde

2000. Enkäten tillställdes individer eller organisationer ■ ge en samlad rapport om hur tillväxtavtalsprocessen som medverkar i tillväxtavtalens partnerskap, i samverk-

fortlöper, ans- och styrgrupper för insatsområden samt också till

nyckelpersoner utanför dessa konstellationer. Uppgifter om ■ ge en återkoppling till medverkande aktörer utifrån ett verksamma grupper med namn- och adressuppgifter på

samlat nationellt perspektiv, deltagare erhölls via länsstyrelser och självstyrelseorgan.

Uppgifterna inhämtades våren/sommaren 2001. ■ bidra till underlag för rapporter till regering och riksdag, Urvalet för undersökningen består av 1 910 personer.

Total har 1 373 personer besvarat enkäten vilket motsvarar ■ bidra till underlag för policyutveckling och kommande en svarsfrekvens på drygt 70 procent. Av dessa uppger

utvärderingar. 1 070 personer att man deltagit i tillväxtavtalsarbetet. Övri-

ga 303 anger att de inte medverkat, vilket tyder på att

Tabell 1. Uppgiftslämnare för uppföljning av tillväxtavtalen 2001

3 Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Ds 2001:15. Regeringskansliet, Näringsdepartementet. 4 Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Energimyndigheten, Turistdelegationen, Skogsstyrelsen, Integrationsverket, Naturvårdsverket, Skolverket, Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd och Riksarkivet.

många är inbjudna att delta i tillväxtavtalsarbetet, men en olika svarskategorierna har staten högst andel kvinnor, 33 stor del ändå avstår från det av olika anledningar. ITPS procent, och företagsorganisationerna lägst, 20 procent. bedömer att bortfallet kan betraktas som normalt i denna Flertalet av de svarande har även medverkat i olika EUtyp av undersökning. Någon bortfallsanalys har inte genom- program. Det är vanligast i skogslänen, i exempelvis förts. Västernorrland gäller det nästan alla svarande. Det är också

Svarspersonerna domineras av företrädare för kommu- vanligt i Blekinge och Kalmar. Det finns en tendens att de ner (28 procent) och stat (21 procent). En relativt stor del som medverkat i EU-program i något mindre utsträckning utgörs av gruppen annat (20 procent). Gruppen är relativt deltagit i tillväxtavtalsarbetet under 2001. heterogen, en femtedel består av företrädare för fackliga Som framgår av tabell 2 varierar såväl andelen svarande organisationer, i övrigt nämns exempelvis ideella förening- som spridning i svarskategorier mellan länen. Andelen svaar, universitet och högskolor, kommunförbund och andra rande på länsnivå varierar från 30 procent på Gotland till samverkansorganisationer. Näringslivet, representerat av 86 procent i Jönköping. Bedömningen är att statistiken, företagarorganisationer och några få privata företag, utgör trots regionala variationer, är av relativt god kvalitet för den tillsammans 15 procent. Fördelningen mellan olika svarska- här typen av undersökningar. Fördelningen mellan svarskategorier överensstämmer i stort med undersökningen tegorierna avspeglar sammansättningen av de mer aktiva 2000, med undantag av gruppen privata företag som hal- deltagarna i de regionala partnerskapen. Därmed kan mateverats. Andelen uppgår till 4 procent år 2001. Andelen rialet användas för länsspecifika tolkningar samt jämförelkvinnor bland de svarande uppgår till 26 procent. Av de ser mellan svarskategorier på nationell nivå.

Tabell 2. Svarande som deltagit i tillväxtavtalsarbetet och vem de företräder. Fördelade per län och kategori, procent.

Län Andel svarande Kommun Stat Självstyrelse- Landsting Företagar- Privat företag Annat Ej svar Antal svar

som deltagit organ organisation

* Svarande som ej uppgivit kategori eller län Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

1. Samverkan och processen med tillväxtavtal

Ett viktigt syfte med den nationella uppföljningen är att ta i första hand gör det utifrån de mål som den egna organireda på hur de olika aktörerna i de regionala partnerskapen sationen har satt upp.6 ser på sitt och andras engagemang i arbetet med att skapa I takt med att processen kring tillväxtavtalen har utveckett bra klimat för näringslivsutveckling. Det här avsnittet är lats, så har insikten om en annan form av partnerskap, de i första hand inriktat på att öka kunskapen om samverkans- ”agerande partnerskapen”, ökat. Agerande partnerskap är ett processen kring tillväxtavtalen samt de eventuella föränd- samlingsbegrepp för olika former av nätverk där de delaktiga ringar som skett sedan förra året. De organisationer som aktörerna arbetar tillsammans för att uppnå ett gemensamt studien i första hand inriktas på är de aktörer som traditio- mål. Förutsättningen för de flesta sådana samarbeten är att nellt anses vara tongivande i regionalt utvecklingsarbete, de företag och människor som deltar ser en tydlig nytta av exempelvis länsstyrelser och självstyrelseorgan, länsarbets- att vara med. Det finns många exempel på mer eller mindre nämnder, näringslivsorganisationer, universitet och högsko- formaliserade partnerskap som har bildats för att lösa olika lor, kommuner och landsting, samt fackliga organisationer. uppgifter. I flera fall har de uppstått på grund av att en kris Avsnittet börjar dock med ett resonemang om represente- har skakat om samhället. Mycket av Blekinges industriella rande och agerande partnerskap och betydelsen av att män- omställning har tillskrivits en handfull personer som såg de niskor engagerar sig i den egna regionens utveckling. nya möjligheterna med IT och telekommunikationer. I

Åseda, Kronobergs län, gick industrin, medborgarna och 1.1 Representerande och agerande partnerskap – politikerna samman när de för några år sedan insåg att

förändringar över tiden ortens fortsatta existens var allvarligt hotad. Med gemen- De uppföljningar som hittills har genomförts har i huvud- samma ansträngningar och ett medvetet kvalitetsarbete har sak inriktats på att förstå processen och dynamiken i de den negativa utvecklingen kunnat vändas.7 regionala partnerskapen. Dessa består i huvudsak av nyss En orsak till det ökande intresset för de agerande partnämnda myndigheter och organisationer med verksamhe- nerskapen kan härledas till det ursprungliga kravet på att ter som syftar till att skapa en bra jordmån för individer näringslivet skall ha en framträdande roll i såväl planering och företag att utvecklas och växa i. De aktörer som nor- som genomförande av tillväxtavtalen. De län som på allvar malt ingår i de regionala partnerskapen är oftast represen- försökte få med näringslivet vittnar om svårigheterna att få tanter för ett särintresse eller ett sakområde och har som till stånd en konstruktiv dialog. Den fallstudie som har sin primära uppgift att driva och påverka utvecklingen av gjorts i Hallands län, se faktarutan, kan illustrera några av sin uppdragsgivares frågor. Det kan handla om allt från de problem man har stött på. För att komma runt problenationell sektorspolitik, till en enskild kommuns intressen met har vissa regionala partnerskap börjat avgränsa måleller frågor som drivs av en näringslivsorganisation. I en av gruppen i programmen. Syftet är att jobba mer systemade första studierna av arbetet med tillväxtavtalen definie- tiskt utifrån idén om kluster, där människor och företag rade man denna form av sammanslutningar som ”represen- som bidrar till ekonomisk tillväxt står i fokus. terande partnerskap” för att understryka att de som deltar

1.2¶Klusterperspektivet synliggör Samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor – de agerande partnerskapen

5 Det lokala och regionala klusterperspektivet framhålls av

en fallstudie från arbetet med Hallands tillväxtavtal

flera län som ett effektivt sätt att utveckla ett bättre sam-

I studien konstateras att företagarna vill kunna se den konkreta nyt- arbete mellan offentlig och privat sektor. Kluster-

tan av att vara med i programarbetet. Man vill veta vad som skall perspektivet har i själva verket blivit den viktigaste meto-

göras och varför. Snabba och synbara resultat anges som viktiga. den för offentliga aktörer – dvs. de regionala partnerskapen

Brist på tid anges också som en klart begränsande faktor. Samtidigt – att närma sig privata aktörer.

säger de intervjuade företagen att de i princip ställer sig bakom de Skälen till att klusterperspektivet har fått stort gehör

insatsområden som prioriteras i avtalet. Likaså är de positiva till att under senare tid är flera. I rapporten ”Regionala vinnar-

jämställdhets- och miljöfrågor lyfts fram. Rapporten pekar också på kluster” talas om klusterbegreppets tre dimensioner. Den

att det har funnits vissa ideologiska motsättningar. Enligt studien kän- första, den teoretiska dimensionen, handlar om att kluster

ner flera av de näringslivsansvariga i kommunerna inte någon sam- är ett sätt att förklara vilka faktorer som gör en nation eller

hörighet med tillväxtavtalet vilket bl.a. relateras till att det är ett stat- region internationellt konkurrenskraftig. Den andra dimen-

ligt initiativ. Härmed har de som arbetat med Hallands avtal missat en sionen är att klusterperspektivet är en modell för att

viktig grupp av förmedlare av tillväxtavtalets idé och innehåll till beskriva komplexa produktionssystem. Det vill säga, hur

enskilda företag. ser systemet av olika aktörer ut som på olika sätt stödjer ett

antal företag. Exempel på stödjande funktioner kan vara

5 Samverkan för tillväxt – En studie av näringslivets medverkan i Hallands

tillväxtavtal. Högskolan i Halmstad. 2002. allt från producenter av insatsvaror, underleverantörer, till-

6 Rapport om tillväxtavtalen. Tillväxt i hela Sverige. Ds 2000:7. Regeringskansliet, Näringsdepartementet. 7 Ballongkraften. Lokal samhällsutveckling med kvalitet. Jan Helling och Samhällsföreningen Offensiva Åseda 1998.

gång till rätt kompetens och forskning samt tillgång till långt ifrån alla partnerskap, har man kommit ganska långt riskkapital. Genom att inta ett systemperspektiv är det lät- med att identifiera och utarbeta roller och ansvar parterna tare att identifiera om det finns svaga länkar i systemet och sinsemellan. Eller annorlunda uttryckt, man vet var man hur dessa i sådana fall kan stärkas. Den tredje dimensionen har varandra och vad som förväntas av en. Ett logiskt nästa är att det är ett holistiskt sätt att arbeta med tillväxtfrågor. steg, som redan har inletts på flera håll, är att synliggöra Detta kan handla om allt från att bygga och marknadsföra och lyfta fram de agerande partnerskapen. Det lokala och regionens varumärke för att locka till sig företag, kompe- regionala klusterperspektivet är det mest framträdande tens och kapital, till medvetna satsningar på att utveckla exemplet på detta. En viktig fråga att fundera vidare över goda och trivsamma livsmiljöer. Rapporten ger många kon- är det regionala partnerskapets roll för att stötta och stärka kreta exempel på kluster runt om i Sverige. I det stora fler- de agerande partnerskapen. talet av dessa kluster spelar enskilda företag och företagare Parallellt med framväxten av lokala och regionala initiaen avgörande roll som pådrivande krafter.8 tiv har den nationella nivån tagit flera viktiga initiativ.

Regeringen avsätter bl.a. medel för att utveckla ett natio- Ett sätt att uttrycka vad som kännetecknar ett kluster är att nellt program med syfte att främja utvecklingen av innovadet är ett system av aktörer som tillsammans skapar mervär- tionssystem och kluster och därigenom stärka den regionaden – ett system där 1 + 1 är 3. Alltså, ett system där olika la konkurrenskraften.

synergieffekter skapar mervärden som är större än vad de två

”1:orna” skulle lyckas med på egen hand. I grund och botten 1.3 Aktörerna i de regionala partnerskapen handlar kluster med andra ord om att anlägga ett systemper- Informationen och kunskapen om de agerande partnerskaspektiv på konkurrenskraft och innovationer. Det vill säga att pen är begränsad och dessa grupper har inte varit föremål utgå ifrån att grunden till företags förmåga att kontinuerligt för den nationella uppföljningen av tillväxtavtalen. uppgradera produkter och produktionsprocesser alltid sker i Resterande del av detta avsnitt är därför främst inriktad på olika relationer.9 att förstå dynamik och relationer i de regionala partnerskap

där många av regionens representanter deltar. I de flesta län

I takt med att intresset och kunskapen om att arbeta är aktörerna indelade i ett ”stort” respektive ett ”litet” partmed kluster ökar så kommer troligtvis de regionala, repre- nerskap. Det stora partnerskapet är av mer allmän och sentativa, partnerskapens roll att förändras. I många, men informativ karaktär. Ett sådant exempel är det årliga

Tabell 3. Arbete med tillväxtavtal samt kontakter inom partnerskapet, 2001 jämfört med 2000, procentuell svarsfördelning i respektive län

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS. 8 Regionala vinnarkluster. NUTEK m.fl. 2001. 9 ibid.

Värmlandsmötet där en bred församling deltagare gemen- ökat kontaktnät samtidigt som kunskaperna om andra samt diskuterar tillväxtfrågor ur ett värmländskt perspek- aktörers verksamhet i regionen också ökat. Dessa positiva tiv. Det lilla partnerskapet består främst av organisationer resultat av processen konstateras i merparten av länen, tydmed finansiella förutsättningar att medverka i genomfö- ligast utmärker sig Örebro, Gävleborg och Östergötland. randet av program, där återfinns ofta länsstyrelsen, självstyrelseorgan, länsarbetsnämnd, landsting och kommuner, Länsstyrelser och självstyrelseorgan universitet eller högskola, företrädare för näringslivet och samordnar och driver processen ibland även arbetstagarnas organisationer. Exempel på Länsstyrelser och självstyrelseorgan har en särställning i sådana grupperingar är: Samordningsgruppen i Blekinge, arbetet med tillväxtavtalen i egenskap av samordnare. I Tillväxtrådet i Gävleborg, Samverkansrådet i Jönköping jämförelse med andra aktörer lägger de ned betydligt mer och Länsstrategirådet i Dalarna. Många län har efterhand tid på arbetet. Den totala arbetsinsatsen från samordnarna utformat en decentraliserad organisation där åtgärdsansva- är i stort sett oförändrad under perioden 2000–2001. riga ansvarar för genomförandet i samverkan med övriga Sammantaget satsas cirka 40 årsarbetskrafter årligen på att berörda parter. I flera län har det ”lilla partnerskapet” ut- koordinera och driva tillväxtavtalsprocessen. Flest årsarvecklats till finansiella partnerskap inom vilka man gör betskrafter avsätts för detta ändamål i Västra Götaland gemensamma bedömningar kring finansieringen av pro- (11), Skåne (9), Gävleborg (2,5) och Västerbotten (2,5). grammets genomförande. Sju län (Halland, Jämtland, Kronoberg, Norrbotten,

Den generella bild som tonar fram är att de stora repre- Uppsala, Västernorrland, Västmanland) uppger att de avsentativa partnerskapen spelade en betydelsefull roll under sätter en halv årsarbetskraft eller mindre för ändamålet. själva planeringen av tillväxtavtalen, dvs. under 1998–99 Värt att notera är att den totala omslutningen av beslutade samt under den inledande fasen av genomförandet under medel i dessa sju län uppgår för 2001 till drygt 4,7 miljar- 2000. Under detta skede initierades processen och många der kronor (varav drygt 4 miljarder kronor i Västmanland människor mobiliserades i ”brain-storming”- och program- och ovan nämnda norrlandslän). Med andra ord finns det skrivningsarbete. Förväntningarna var stora, många upplev- inte något direkt samband mellan summan av beslutade de att man var med och skapade någonting nytt. Efterhand medel eller för den delen, mängden projekt och aktiviteter, som arbetet övergår från programskrivning till aktivt och personella resurser för koordinering och ledning av genomförande av insatser sjunker i allmänhet aktiviteten i tillväxtavtalsprocessen. de representativa partnerskapen.

Enkätundersökningen bekräftar att aktiviteten i de bre- 10

Den lokala nivåns medverkan varierar

dare partnerskapen har avtagit. Merparten av de som har Flera studier av tillväxtavtalen visar att den kommunala svarat uppger att de har arbetat mindre med avtalen under nivåns11 engagemang och medverkan varierar bl.a. beroen- 2001 jämfört med 2000. Intensiteten har sjunkit hos samt- de av hur processen utformats och förankrats i länen. I liga kategorier som har tillfrågats. Av tabell 3 framgår att årets uppföljning anger flera samordnare att kommunerna knappt hälften av enkätrespondenterna uppger att de arbe- medverkat mer aktivt under 2001 jämfört med tidigare år. tat mindre 2001 jämfört med 2000. En fjärdedel av de sva- Till dessa län hör bl.a. Uppsala, Blekinge, Västra Götaland, rande uppger att kontakterna är färre 2001 jämfört med Västmanland och Västernorrland. Några län anger mer ut- 2000. Övriga svarande anser att kontakterna bibehållits på talat att den kommunala nivåns medverkan behöver stärsamma nivå eller ökat. Samtidigt visar årets uppföljning att kas. Dit hör bl.a. Östergötland, Kronoberg, Halland, det regionala nätverket som helhet har stärkts och utveck- Gävleborg och Jämtland. lats genom arbetet med tillväxtavtalen. Drygt två tredje- En majoritet av företrädarna i partnerskapen anser att delar av de svarande anser att processen har bidragit till ett den kommunala nivån har inflytande på processen och att

Figur 1. Har den lokala/kommunala nivån haft inflytande på tillväxtavtalsprocessen? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

10 I de fyra försökslänen (Gotland, Skåne, Västra Götaland, Kalmar) ansvarar ett självstyrelseorgan för tillväxtavtalsprocessen. Detta innebär att den kommunala eller landstingskommunala nivån ansvarar för regionala utvecklingsfrågor i länet. 11 Begreppen lokalt och kommunalt används synonymt.

lokala och regionala lösningar har styrt arbetet. Företrädare Universitet och högskolor bidrar till för självstyrelseorgan och stat är mer instämmande än övri- 12

starkare regionala kunskapsnätverk

ga, representanter för landsting och kommuner tycks också En klar majoritet av de lärosäten som medverkat i uppvara relativt nöjda. Sammantaget tycks medvetenheten om följningen har deltagit aktivt i tillväxtavtalsarbetet och den lokala nivåns betydelse ha ökat. Det finns dock relativt även medverkat aktivt i de regionala partnerskapen. stora skillnader i uppfattningen om den lokala nivåns infly- De viktigaste positiva erfarenheterna av arbetet med tande på tillväxtavtalsprocessen mellan olika län (figur 1). tillväxtavtalen anses vara det utökade och stärkta kontakt-

Bilden av den lokala nivåns inflytande och engagemang nätet mellan olika regionala aktörer samt att kontakterna är mångfacetterad. Kommunernas engagemang tar sig ofta till viss del systematiserats genom arbetet. Kunskap om i uttryck genom aktivt deltagande i enskilda projekt eller varandras verksamhet aktörer emellan och ett tydliggöransakfrågor. I flera fall medverkar de mer systematiskt i de av länets tillväxtområden har också poängterats som utvecklingsarbete. I Jönköpings län har företagare och positivt av flera. Knappt hälften av som svarat på enkäten kommuner visat ett starkt engagemang för tillväxtarbetet, anser att arbetet har påverkat formerna för samverkan med inte minst i Gnosjöregionen. I Södermanland deltar andra aktörer. Aktörerna har blivit varse varandra på ett Strängnäs och Eskilstuna kommuner i klusterutveckling nytt sätt och kontakterna har gått från bilaterala diskussiorelaterat till bioteknik och industriell läkemedelsproduk- ner till flerpartsöverläggningar. tion. I Skåne satsar man på ökat delregionalt arbete liksom Merparten av de svarande lärosätena anser att tillväxti Dalarna där ett utvecklat samarbete sker inom olika avtalen även bidragit till ett mervärde inom den egna orgakommungrupperingar i bl.a. Södra Dalarna, Mittdalarna nisationen. Framförallt har kontakter och samverkan med och Siljanskommunerna. olika regionala aktörer och näringslivet ökat och förstärkts.

Högskolans roll i den regionala utvecklingen har tydlig- Länsarbetsnämnderna finner sin roll i tillväxtarbetet gjorts och utbildningsfrågorna har hamnat i fokus i regio- De insatser som länsarbetsnämnderna gör inom de regiona- nerna. Svårigheterna är bristen på resurser och tid. la tillväxtavtalen ska rymmas inom ramen för de arbets- Motstridiga intressen, kulturskillnader och tröghet anges marknadspolitiska reglerna och utgå från de mål och priori- också som svårigheter. teringar som riksdag och regering sätter upp för verksamheten. Efter en något turbulent början av arbetet med tillväxtavtalen, då stora förväntningar riktades mot länsarbets- Nationella myndigheter nämnderna utan att dessa var möjliga att infrias inom ramen NUTEK, VINNOVA, Delegationen för utländska investeför arbetsmarknadspolitiken, tycks verksamheten nu ringar i Sverige (ISA) och även Energimyndigheten tillhör utvecklas i en konstruktiv riktning. Parterna i länen har fått de myndigheter som utvecklat ett mer långtgående samarbättre kunskap om arbetsmarknadspolitikens möjligheter bete med regionala och lokala organ inom ramen för tilloch begränsningar. Samtidigt tycks länsarbetsnämnderna ha växtavtalen. De tre förstnämnda är sannolikt de nationella kommit längre när det gäller att finna sin roll och de olika organ som har haft det lättast att finna sin roll. arbetsmarknadspolitiska insatsernas möjlighet att stödja det Myndigheter med mer ”avgränsade sektorsmål” som exemregionala tillväxtarbetet. I det pågående förändringsarbetet pelvis Riksarkivet har oftast ett mindre utbrett samarbete inom Arbetsmarknadsverket har de regionala tillväxtavtalen och väljer därför istället att fokusera på vissa enskilda proidentifierats som en viktig samverkansfråga. jekt som ligger i linje med deras verksamhet.

Majoriteten av landets länsarbetsnämnder är aktiva i De flesta av de nationella myndigheterna anser att genomförandet av tillväxtavtalen. Två tredjedelar av länsar- avtalsarbetet ger mervärden. Exempelvis anger Energibetsnämnderna uppger att deras deltagande i tillväxtavtals- myndigheten att arbetet lett till att man har fått en bättre processen ligger på oförändrad nivå i jämförelse med före- överblick över hur landets olika regioner ser på myndighegående år. Övriga länsarbetsnämnder rapporterar ökat enga- tens roll. Man har också fått upp ögonen för hur den egna gemang. Exempel på nya insatser är försök att öka det loka- verksamheten bättre kan infogas i ett bredare samhällsperla engagemanget, att knyta kompetensråden närmare part- spektiv. nerskapet eller intensifiera samarbetet i integrationsfrågor. Skolverket pekar på att avtalen ofta brister i analysen av Mervärdet av processen med tillväxtavtal består bl.a. av att utbildningsbehovet i länen. När utbildning berörs i avtalen länsarbetsnämnderna fått bättre beslutsunderlag för den sker det ofta utifrån ett för kortsiktigt och slentrianmässigt egna verksamheten genom den information som olika aktö- perspektiv, menar myndigheten. Exempelvis kan huvudrer tillför. Man har också fått ökad förståelse för varandras män inom en och samma region konkurrera om samma förutsättningar och uppdrag och ett bättre samarbetsklimat elever istället för att tillsammans medverka till en gemensom helhet i regionen. Samtidigt efterlyser flera länsarbets- sam strategi kring kunskapsuppbyggnad. Skolverket anser nämnder centralt stöd i form av riktlinjer för deras medver- också att det är stor fokusering på högskolan men att kan, organiserat erfarenhets- och informationsutbyte mel- grund- och gymnasieskolan ofta glöms bort. Inom utbildlan länen och ett gemensamt sätt att redovisa och mäta ningspolitiken är målet att tillgodose såväl arbetslivets som resultat. Ett flertal nämnder påpekar också att tillväxtarbe- individens efterfrågan på kunskap och kompetens. tet behöver föras till den lokala nivån, där arbetsmarknads- Skolverket menar att det bör finnas möjligheter att möta nämnderna förutsätts få en tydligare roll i sammanhanget. både arbetslivets krav och individens önskemål och ser det

12 Undersökningen bygger på enkäter från landets universitet och högskolor. 27 universitet och högskolor av 38 har svarat på enkäten. 22 lärosäten har under perioden 1998–2001 deltagit i tillväxtavtalsarbetet, fem har svarat att de ej deltagit.

som mycket angeläget att samverkan mellan utbildnings- kunskapen om det som schablonmässigt kallas för de ”agesystemet och näringslivet kan utvecklas och fördjupas. rande partnerskapen” är begränsad och av naturliga skäl Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Integrations- svårfångad. Många samarbeten har inga eller begränsade verket framför att ansvariga för tillväxtavtalen inte har en kopplingar till arbetet med tillväxtavtalen. Det stora intrestillräcklig kunskap om deras respektive verksamhets- set för att arbeta med innovationssystem och kluster komområden. mer sannolikt att leda till att människor från olika delar av

Flera myndigheter anger också att i takt med att de ökat samhället i större utsträckning börjar arbeta tillsammans för sitt samarbete med andra har även den egna verksamheten att påverka utvecklingen. Med detta följer flera utmaningar mötts med större kunskap och förståelse från samarbets- för de regionala partnerskapen som i huvudsak består av partnerna. Detta gäller även olika delar av den egna orga- representanter från olika myndigheter och organisationer. nisationen. Riksantikvarieämbetet och Integrationsverket En viktig fråga är hur man i högre grad kan stödja och uppär exempel på detta. muntra de agerande partnerskapen? En annan frågeställning

är hur man bör se på de agerande partnerskapens roll och 1.4 Analys möjligheter att påverka utformningen av kommande till- En stor del av uppföljningsarbetet kring tillväxtavtalen har växtprogram? En uppmärksammad fråga i samband med hittills inriktats på att bedöma de s.k. ”representerande part- framtagandet av tillväxtavtalen har varit att de tänkta nerskapens” arbete och dynamik. Mycket tyder på att inten- genomförarna av avtalet inte har varit tillräckligt involverasiteten i dessa grupper har minskat i samband med genom- de i själva planeringen. Samtidigt finns det också risker med förandet. Samtidigt finns det goda belägg för att de organi- att vissa grupperingar kan uppfatta det som att man har sationer som deltar är positivt inställda till ett fortsatt arbe- ”förtur” till extern finansiering genom att vara med i planete i partnerskap. Undersökningen visar att trots att arbetsin- ringen. Frågorna är fler än svaren. Ett första steg kan vara att tensiteten har sjunkit så bibehåller många av parterna kon- börja synliggöra de agerande partnerskapen och diskutera takterna med varandra. Vissa partnerskap har i genomföran- deras roll för att stärka regionernas konkurrensförmåga samt defasen utvecklats till finansiella partnerskap där man gör fundera vidare på hur representanterna som verkar i de gemensamma bedömningar av hur olika insatser inom till- regionala partnerskapen – kan utveckla stöd- och supportväxtavtalet skall prioriteras och finansieras. Den samlade funktioner till de som verkar i de agerande partnerskapen.

1.5¶Slutsatser

■ Det lokala och regionala klusterperspektivet framhålls ■ En majoritet av företrädarna i partnerskapen anser att

av flera län som ett effektivt sätt att utveckla ett bättre den kommunala nivån har inflytande på processen.

samarbete mellan offentlig och privat sektor. Medvetenheten om den lokala nivåns betydelse tycks ha

Klusterperspektivet har i själva verket blivit den vikti- ökat hos regionala aktörer samtidigt som kommuner

gaste metoden för offentliga aktörer – dvs. de regionala medverkar mer aktivt i regionalt utvecklingsarbete. partnerskapen – att närma sig privata aktörer.

■ Det stora intresset för att arbeta med innovationssystem ■ När tillväxtavtalsprocessen övergår från mål- och och kluster kommer sannolikt att leda till att människor

visionsarbete till aktivt genomförande av insatser och från olika delar av samhället i större utsträckning börjar

aktiviteter sjunker aktiviteten i de representativa part- arbeta tillsammans för att påverka utvecklingen. Med

nerskapen. detta följer flera utmaningar för de regionala partner-

skapen som i huvudsak består av representanter från ■ En majoritet av partnerskapsföreträdarna anser att till- olika myndigheter och organisationer. En viktig fråga är

växtavtalsarbetet bidragit till ett ökat kontaktnät samti- hur man i högre grad kan stödja och uppmuntra de age-

digt som kunskaperna om andra aktörers verksamhet i rande partnerskapen. regionen också har ökat.

2. Delaktighet och förtroende – resultat från förtroendestudien 2001

Studier av framgångsrika tillväxtregioner visar att det finns terna i avtalsprocessen. Inte helt förvånande känner också starka band mellan många olika aktörer. Företag, forsk- denna grupp störst grad av delaktighet och engagemang i ningsinstitutioner, utbildningsaktörer, lokala myndigheter, processen medan företrädare för näringsliv och företagare organisationer och politiker utgör några av de viktigaste känner mindre delaktighet. Länen uppvisar en relativt stor aktörerna i dessa komplexa nätverk. Det sammanhållande variation avseende grad av delaktighet bland partnerskapskittet i dessa nätverk består av flera olika komponenter. företrädarna (figur 2). I Uppsala, Gävleborg och Västra Det sociala kapitalets betydelse brukar ofta lyftas fram som Götaland uppger cirka 70 procent av respondenterna att en avgörande faktor i dessa sammanhang.13 Brulin sam- de känner ganska stor eller mycket stor delaktighet. I bland manfattar fenomenet: annat Värmland, Blekinge och Norrbotten är graden av del-

aktighet betydligt lägre. ”Samhällen och regioner med en hög grad av socialt kapital, med väl fungerande demokratiska institutioner och ett högt 15

2.2¶Förtroendestudie

medborgerligt engagemang, verkar ha lättare att kontinuerligt Fjolårets uppföljning av det sociala kapitalets dimension i omvandlas och utvecklas. Mängder med korsbefruktande tillväxtavtalens partnerskap visade bl.a. att många repremöten mellan olika sociala gemenskaper som arbetarrörelse, sentanter i partnerskapet upplevde ett ökat förtroende för forsknings- och utbildningsväsende och näringslivets olika andra deltagande organisationer. Förtroendekapitalet som företrädare lägger grunden för gemensamma utvecklingssträ- skapades i partnerskapet spillde således över till de organivanden. (…) I sådana regioner växer företagandet genom sationer som var representerade. Vissa undantag noterades, organiskt entreprenörskap.” 14 särskilt bland enskilda företagare och företagarorganisatio-

ner, som var mindre benägna att lita på övriga organisatio- De regionala tillväxtavtalen stimulerar till en fördjupad ner. Hur ser det nu ut efter ytterligare ett års arbete med samverkan mellan myndigheter, näringsliv och andra tillväxtavtalen? intressenter för att därmed skapa utvecklingsmöjligheter I tabell 4 redovisas partnerskapets samlade uppfattning och mervärden som inte uppnås inom etablerade struktu- om bibehållet eller förändrat förtroende till organisationer rer. Individer och organisationer som deltar i arbetet utgör och grupper som medverkar i tillväxtavtalsprocessen. Den viktiga noder i ett tillväxtorienterat nätverk. Därför är det sammantagna bilden visar på en positiv utveckling för det intressant att studera hur det sociala kapitalet utvecklas allmänna förtroendekapitalet i de regionala nätverken. En som helhet och hur förtroende och tillit till enskilda noder klar majoritet säger sig uppleva ett oförändrat eller ökat i nätverken förändras över tiden. förtroende för samtliga organisationer och grupper som

ingår i undersökningen, detta gäller inte minst offentliga 2.1 Graden av delaktighet varierar organ på regional och lokal nivå. Endast en tiondel eller Företrädare för självstyrelseorgan, länsstyrelser, länsarbets- färre uppger att de har mindre förtroende för övriga aktönämnd, universitet och högskola tillhör de mest aktiva par- rer.

Figur 2. Vilken grad av delaktighet anser Du att Du har i fråga om tillväxtavtalet? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

13 Socialt kapital skall förstås som normer för förtroende, tillit och nätverk mellan medborgare i samhället (Putnam 1993, 1998). 14 Faktor X. Arbete och kapital i en lokal värld. G. Brulin. 2002. 15 Hanna Westberg, Arbetslivsinstitutet, har svarat för sammanställning och analys av detta avsnitt.

Tabell 4. 1. Hur stort förtroende har Du för följande institutioner och grupper? (procent) 2. Upplever Du att Ditt förtroende för dessa har ändrats? (procent)

* not. gäller endast svarande i Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Förtroendet till andra organisationer ökar i stort sett över organisationerna då redovisade minskat förtroende för hela linjen (tabell 5 nedan). För de privata företagen är landstinget. Även NUTEK och ALMI uppvisar positiva ökningen markant. Även länsstyrelserna och universitet siffror jämfört med tidigare studie. Någon nämnvärd skilloch högskola har fått ett ökat förtroende bland övriga nad mellan kvinnor och mäns förtroende för de olika instiaktörer. Den organisation som uppvisar den minsta netto- tutionerna finns inte. Den enda skillnaden som är noterbar förändringen totalt är landstinget. Jämfört med förra upp- är att kvinnorna har större förtroende för NUTEK än följningen kan det ses som en vändning eftersom de flesta männen.

Tabell 5.

Företrädare för partnerskapet som upplever ett ändrat förtroende för vissa institutioner (nettoförändring i procent)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

2.3¶Slutsatser

■ Länen uppvisar stor variation avseende graden av delak- ■ Den sammantagna bilden visar på en positiv utveckling tighet bland partnerskapsföreträdarna. I Uppsala, för det allmänna förtroendekapitalet i de regionala nät- Gävleborg och Västra Götaland uppger cirka 70 procent verken. En klar majoritet säger sig uppleva ett oföränav respondenterna att de känner ganska stor eller myck- drat eller ökat förtroende för samtliga organisationer och et stor delaktighet. I bland annat Värmland, Blekinge grupper som ingår i undersökningen, detta gäller inte och Norrbotten är graden av delaktighet betydligt lägre minst offentliga organ på regional och lokal nivå. i partnerskapen.

16 Nettoförändringen beräknas som andelen av dem som uppger att de fått ett ökat förtroende minus de som uppger att de fått ett minskat förtroende.

3. Finansiering av tillväxtavtalen 2001

3.1 Fokusering och prioritering växtavtalen omfattar de mest betydelsefulla områdena för Av anvisningarna för arbetet med tillväxtavtal framgår att att skapa tillväxt är inställningen mer avvaktande till att insatserna skall präglas av företagens efterfrågan och de resultatet av tillväxtavtalet kommer att förbättra förutsättregionala och lokala behoven av tillväxt- och sysselsätt- ningarna för näringslivet i regionen. Den största andelen ningsbefrämjande åtgärder. Analyser och regionala priorite- som instämmer helt eller nästan helt återfinns bl.a. i Österringar som legat till grund för utformningen av tillväxt- götland, Gävleborg, Jämtland och Örebro medan denna avtalen har bidragit till avtalens regionala särart. Flertalet andel är relativt liten i Kronoberg och Blekinge (figur3). läns avtal täcker in ett brett spektrum av aktiviteter som syftar till regional utveckling. Det finns också exempel på län 3.2 Finansiering 2001 som valt att avgränsa insatserna mot ett eller några få utval- Den finansiella redovisningen av tillväxtavtalen 2001 bygda områden. I t.ex. Stockholm sker en tydlig fokusering på ger på information från samtliga 21 län. Redovisningen Östersjöländerna och möjligheterna för svenska företag att avser alltid beslutade medel dvs. inte utbetalade medel. växa genom ett ökat ekonomiskt utbyte med grannländer i Av redovisningen framgår att den totala summan beslu- Baltikum och Polen. Tillväxtavtalet är ett konkret uttryck tade medel under 2001 uppgår till 13,2 miljarder kronor.17 för vad respektive region vill och kan åstadkomma för att Detta motsvarar en ökning med 53 procent, eller 4,6 milstärka näringslivets konkurrenskraft utifrån de förutsätt- jarder kronor, jämfört med 2000 då beslutade medel uppningar som råder. Finansiella och strukturella förhållanden gick till totalt 8,6 miljarder kronor. Den offentliga finansiskiljer sig åt mellan landets regioner. Ambitionerna i avtalen eringen motsvarar knappt 80 procent av den totala summåste ses i ljuset av dessa förutsättningar. man beslutade medel 2001. Samtliga län förutom

Av enkätundersökningen framgår att en majoritet (64 Stockholm och Jämtland redovisar en ökning av den totala procent) av de svarande i partnerskapen anser att deras till- volymen beslutade medel för 2001 jämfört med 2000. växtavtal omfattar de mest betydelsefulla områdena för att Södermanland, Dalarna, Norrbotten, Gotland och Blekinge skapa tillväxt. Av de olika kategorierna svarande är det tillhör en grupp av län vars finansiering under 2001 omfatpåtagligt större andel av företagarorganisationerna som är tar mer än dubbelt så mycket resurser som för 2000. mindre instämmande. Bland länen är bilden splittrad. Skogslänen har mot bakgrund av de regionala utveck- Östergötland, Jämtland, Gotland och Södermanland har lingsbehoven mycket stora anslag för åtgärder som kan störst andel svarande som instämmer helt eller nästan helt, användas inom tillväxtavtalen. Som framgår av diagram 1 medan Skåne och Blekinge återfinns bland de regioner som redovisar bl.a. Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västerhar en hög andel som är mindre instämmande (figur 3). norrland betydande finansiella resurser i sina respektive

Även om en relativt stor del av de svarande anser att till- tillväxtavtal.

Figur 3. Omfattar tillväxtavtalet de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt? (andelen positivt instämmande svar per län)

Kommer resultaten av tillväxtavtalet att förbättra förutsättningarna för näringslivet i regionen? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS. 17 Informationen bygger på samordnarnas redovisning av tillväxtavtalsarbetet. Informationen kan ha brister eftersom det i flera län saknas system för en systematisk uppföljning och redovisning av medel inom ramen för tillväxtavtalen. Ansvaret för siffrornas tillförlitlighet vilar på uppgiftslämnarna.

Källa: Länsstyrelser och självstyrelseorgan som samordnar tillväxtavtalen.

3.3 Finansiärer föreningar för näringslivsutveckling. I Gävleborg medver- Knappt hälften (44 procent) av beslutade medel för åtgär- kar alla kommuner i s.k. ”en-dörr-in” projekt. Syftet är att derna inom tillväxtavtalen avsåg statliga medel under 2001 förenkla för företag att finna vägar till de stöd som olika (diagram 2). EU-medel uppgick till 22 procent under samhällsorganisationer kan erbjuda i företagens utveck- 2001. EU-finansieringen i tillväxtavtalen har under 2001 lingsprocess. Som exempel kan Ovanåkers kommun nämökat betydligt jämfört med 2000. Sverige erhåller totalt nas. Där löper projektet på tre år med en totalkostnad på cirka 19 miljarder kronor från EU:s strukturfonder under 11 miljoner kronor. Ovanåkers kommun och länsstyrelsen nuvarande programperiod (2000–2006). Medel inom såväl i Gävleborg bidrar med 2,1 miljoner kronor var, arbetsförmålprogram (Mål 1, Mål 2 och Mål 3) som gemenskapsi- medlingen (1,2 mkr), EU (4,5 mkr) och privata insatser nitiativ (Interreg, Equal, Urban och Leader) förstärker och (1,1 mkr). kompletterar insatser i tillväxtavtalen i hela landet.

Privata företag står för en dryg femtedel av totalt beslutade medel. I majoriteten av länen ingår det statliga företagsstödet i tillväxtavtalet vilket innebär att varje företag som får stöd själva bidrar med medfinansiering. Den privata finansieringen sker oftast genom medfinansiering av projekt där företaget själv, eller tillsammans med andra, är föremål för utvecklingsinsatser. I Västernorrland medfinansieras projektet Ywood av ett 40-tal små- och medelstora träbearbetningsföretag. I Södermanland medverkar bl.a. Pharmacia och AstraZeneca i bioteknisk klusterutveckling. I Ljungby har Strålfors AB medverkat i finansieringen av Centrum för informationslogistik.

Kommuner och landsting står tillsammans för 11 procent av totalt beslutade medel. Kommunerna är bl.a. huvudmän för olika former av utbildningssatsningar som exempelvis kvalificerade yrkesutbildningar, kommunala

Källa: Rapporter från 21 länsstyrelser och självstyrelseorgan vuxenutbildningar och lokala lärcentra. I Dalarna bildar som samordnar tillväxtavtalen. olika kommuner gemensamma organisationer, bolag eller

3.4 Statliga finansiärer nen och att företagen blir aktivare i att använda FoU-insatser Den statliga finansieringen av tillväxtavtalen ökade från 4,4 i sina verksamheter. Högskolan i Gävle har bl.a. tillskapat ett miljarder kronor 2000 till 5,8 miljarder kronor 2001 (dia- nätverk av kontaktpersoner s.k. högskolenoder i länets samtgram 3). Främst handlar det om arbetsmarknads-, närings- liga kommuner, dessa ingår i kommunernas näringslivslivs-, utbildnings-, och transportpolitiska insatser. De arbets- stödjande funktion, ”en-dörr-in”. Många högskolor och unimarknadspolitiska medlen som kanaliseras via landets läns- versitet är även starkt involverade i olika entreprenörsstödarbetsnämnder utgör närmare hälften (47 procent) av jande satsningar. beslutade statliga medel. Arbetsmarknadspolitiska insatser Övriga statliga medel utgörs av en bred grupp finansiärer. inom tillväxtavtalen avser i första hand upphandling av olika Exempelvis ingår här medel från den s.k. andra Östersjötyper av arbetsmarknadsutbildningar samt stöd för utveck- miljarden som skall användas för näringslivsutveckling i ling av egen näringsverksamhet. Flera län inbegriper också Östersjöregionen under en femårsperiod (1999–2003). aktivitetsstödet för deltagare i utbildningar och program Dessa medel utgör bland annat en viktig del i medfinansiesom länsarbetsnämnderna bidrar till inom ramen för till- ring av Östersjöorienterade insatser i tillväxtavtalen. växtavtalen. De arbetsmarknadspolitiska insatserna som Exempel på andra finansiärer som redovisas är offentliga redovisas inom tillväxtavtalen varierar stort mellan länen. bolag som Telia, Vattenfall Utveckling och Sveaskog, offent- Vissa länsarbetsnämnder har ansett att större delen av deras liga stiftelser som Teknikbrostiftelser, Stiftelsen Innovationsanslag kan relateras till tillväxtavtalet. Andra länsarbets- centrum och Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning. På nämnder har gjort snävare avgränsningar och bedömt att grund av att länen kategoriserar finansiärerna på lite olika endast vissa delar bör vara med. sätt kan t.ex. en offentlig stiftelse som ett län redovisar

Sammantaget uppgår länsstyrelsernas beslutade medel under ”övriga statliga medel” i ett annat län redovisas under av tillväxtavtalen 2001 till 1 miljard kronor vilket motsvarar ”stiftelser”. 17 procent av samtliga statliga medel. Merparten av resurserna kommer från anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Självstyrelseorganen i Västra Götaland, Skåne, Kalmar och Gotlands län finansierar också tillväxtavtalen från samma statliga anslag, dessa beslutade medel uppgick till 144 miljoner kronor 2001. Självstyrelseorganen bidrar även med kommunala eller landstingskommunala resurser. I exempelvis Västra Götaland bidrar självstyrelseorganet med 33 miljoner kronor utöver statliga medel.

Nationella myndigheter medverkar i ett brett spektrum av aktiviteter. NUTEK och VINNOVA avsätter betydande resurser för näringslivsutveckling och utveckling av innovationssystem och kluster inom ramen för tillväxtavtalen. Förutom direkt medfinansiering bidrar de nationella myndigheterna med kompetensstöd inom olika sakområden. I

Källa: Rapporter från 21 länsstyrelser och självstyrelseorgan uppstarten av tillväxtavtalsarbetet fick många myndigheter

som samordnar tillväxtavtalen. förfrågningar från länen kring direkt medfinansiering av olika projekt. Över tiden även har den regionala efterfrågan på kunskap och metodstöd ökat. Andra nationella statliga 3.5 Insatsområden finansiärer är bl.a. Delegationen för utländska investering- Samtidigt som den totala finansieringsvolymen ökar påtagar i Sverige (ISA), Vägverket, SIDA, Statens Fastighetsverk ligt under 2001 är fördelningen av resurser mellan olika m.fl. åtgärdsområden förhållandevis likartad jämfört med 2000

Många universitet och högskolor medverkar aktivt i till- (diagram 4). Detta innebär att de största resurserna satsas växtavtalen. Inte sällan kan lärosätena tillföra kunskap och inom området Näringslivsutveckling (43 procent). Det är kompetens som saknas i många utvecklingsprojekt. Ofta framförallt projekt som syftar till att stödja och utveckla medverkar universiteten och högskolorna i projekt där länets näringsliv genom t.ex. utveckling och stöd till regiohuvudfinansieringen säkerställs av utomstående aktörer. nala kluster, företagsrådgivning, marknadsföringsinsatser, Lärosätena bidrar i hög utsträckning med personella resurser företagsstöd och riskkapitalförsörjning. Även inom kompesom kan tillföra den specialkompetens som efterfrågas av tensutveckling, utbildning, forskning och utveckling satsas omgivningen, men som inte syns i den finansiella samman- betydande resurser (29 procent). Här är det framförallt fråställningen. Exempel på sådant samarbete är projektet gan om projekt som syftar till att öka den regionala arbets- Midnova där teknikbrostiftelsen i Umeå, länsstyrelserna i kraftens kompetens genom bl.a. vuxenutbildning, FoU- Jämtland och Västernorrland i samverkan med Mitt- relaterade insatser, att utveckla främst den högre utbildhögskolan finansierar en grundorganisation för samverkan ningen, samt att öka kontakterna och utbytet mellan företamellan näringsliv och FoU-verksamheter i länen. Midnova gen och universitet och högskolor. Satsningar inom infradrivs i bolagsform och dess huvuduppgift är att verka för att struktur och IT ökar markant under året (12 procent). ett ökat antal forskningsinsatser omsätts till företag i regio- Kapacitetsutbyggnad i bredbandsnät och andra infra-

strukturinvesteringar ligger delvis bakom denna förändring. ■ Diplomerade Exportassistenter Dalarna. Utgör ett sam- Inom livsmiljö och lokal utveckling (8 procent) ryms bl.a. arbete mellan länets företagare, Exportrådet, länsarbetsolika lokala utvecklingsprojekt på kommunal nivå. Upp- nämnden och länsstyrelsen. Projektet syftar i första hand gifterna kring dessa satsningar är relativt knapphändiga. till att öka exporten och skapa tillväxt i små och medel- Under insatsområdet övrigt (5 procent) återfinns exempel- stora företag och samtidigt ge språkkunniga arbetssövis finansiering av stöd till utveckling av jord- och skogs- kande med gymnasiekompetens en internationell yrkesbruket, län som har angett medel från EU som ett eget utbildning och sysselsättning på hemorten. Exportinsatsområde samt insatsområden som länen själva angett assistenterna blir efter avslutad projekttid diplomerade som övriga insatser eller som inte varit hänförliga någon och kommer att ingå i Exportrådets nätverk, Interannan kategori. national Trade Network.

■ Mäkitalo Research Center. Syftet är att arbeta med

applikationer och teknologi inom mobilt Internet.

Projektet skall ses som en kraftsamling inom trådlös tek-

nologi av Luleå tekniska universitet tillsammans med ett

flertal industripartner för att generera ny kunskap inom

såväl applikationer som mera grundläggande teknik.

Projektet förväntas skapa bestående tillväxt inom om-

rådet nya mobila tjänster och teknik. Målet är att ett

hundratal nya arbetstillfällen skall skapas.

■ E-tour – affärsutveckling i den digitala världen. Pro-

jektet bedrivs i Västra Götaland och skall stödja närings-

livet med affärsutveckling i den digitala världen. Det

långsiktiga målet är att Västsverige skall utmärka sig som Källa: Rapporter från 21 länsstyrelser och självstyrelseorgan

som samordnar tillväxtavtalen. en ledande IT-region med en hög elektronisk integration

mellan offentlig sektor och näringsliv. Bakom projekt

står bl.a. Västra Götalandsregionen, Västsvenska 3.6 Exempel på aktiviteter inom Industri- och Handelskammaren och Telia.

ramen för tillväxtavtalen

■ Teknikbyn Västerås – Västerås Technology park. Merparten av de redovisade resurserna fördelas enligt sam- Genom detta projekt omvandlas ett gammalt industriordnarnas rapporter på olika projekt och aktiviteter i område i Västerås till en av Sveriges snabbast växande respektive län. Under 2001 initierades drygt 2 500 nya pro- teknikparker. Idag är ett hundratal företag verksamma jekt. Enbart i Norrbottens län startades under året drygt på området. Bland annat ett antal IT-företag. 700 projekt. I Uppsala respektive Östergötland fokuseras de tillväxtorienterade resurserna på ett fåtal större projekt ■ Fibre Science and Communication Network, FSCN. som exempelvis Campus Uppsala och Fördel Projektet är en stor satsning på Västernorrlands skogs- Östergötland. Nedan presenteras kortfattat några exempel industriella kluster. Mitthögskolan är en av de viktiga på satsningar som ingår i tillväxtavtalsarbetet. aktörerna inom projektet. Syftet är att genom ett antal

delprojekt, bl.a. forskningsprojekt som rör skogsnäring- ■Team 2002. Syftet med projektet är att skapa arbetstillfäl- en, stärka länet som utvecklingsbas för skogsindustrin.

len inom mindre företag i Halland för långtidssjukskrivna

och arbetssökande. Genom att få företagen att kompe- ■ KNAS, Kulturmiljö- och naturvård i samverkan.

tensutveckla personal avses nya jobb skapas. Målet är att Länsstyrelsen i Hallands län, länsarbetsnämnden,

bryta traditionella könsmönster inom yrkeslivet och för- Växtkraft Mål 3 och Skogsvårdsstyrelsen har inlett ett

ändra företags attityder gentemot personer med utländsk samarbete med syftet att upprätthålla skötseln av länets

bakgrund. Även arbetssökande omfattas. Förutom att ge kultur- och naturreservat och samtidigt kompetens-

utbildning erbjuds arbetslösa möjligheter att välja yrken utveckla personal för detta arbete. där det råder brist på arbetskraft. Målet är att ungefär 900

arbetstillfällen för målgruppen skall skapas. ■ Modell för effektivare integration. Projektet, som be-

drivs i Uppsala län, har som mål att underlätta invand- ■ Campus Uppsala. Projektet har som mål att marknads- rares integration i det svenska samhället genom en bätt-

föra Uppsala och Campus Uppsala för internationellt re samverkan mellan invandrarorganisationer och sven-

verksamma företag som en strategisk lokaliseringsplats i ska myndigheter. Manliga och kvinnliga invandrares

Östersjöområdet och norra Europa. Man vill också er- möjligheter att starta egna företag skall även ges likvär-

bjuda företag samt forsknings- och utvecklings- diga förutsättningar. Ett effektivt arbetssätt vid arbets-

institutioner välutvecklade etableringsmöjligheter i förmedling och nya metoder för svenskundervisning för

anslutning till universiteten. invandrare har utvecklats.

■ Forskningsfond för Högskolan i Jönköping. Syftet är att medicinsk utbildning och medicinska referensdatabaser. bygga upp den tekniska forskningen vid Högskolan i Hittills har flera telemedicinska företag från olika delar Jönköping med inriktning mot teknikområden som är sär- av Sverige anslutit sig till pågående eller kommande skilt tillämpbara i små och medelstora företag. Målet är upphandlingsförberedelser. Projektet är finansierat med att fonden skall omfatta 185 mkr och finansiera ett sjuå- cirka 2,4 mkr. Östersjömiljard II står för ca 1,2 mkr, pririgt utvecklingsprogram. Högskolan bidrar med 85 mkr, vat finansiering står för ca 1 mkr och Stockholms läns näringslivet och lokala offentliga organ med 50 mkr var. landsting bidrar med 130 000 kronor.

■ Projekt Strömsholm. Syftet är att etablera ett internatio- ■ Bredband för Alla i Skåne (BAS). Flertalet kommuner nellt ridsportcentra i Västmanland. Hittills har projektet har under 2001 förklarat sig villiga att samverka kring lett till stora investeringar i anläggningar för ridsport samt byggandet av ett ortssammanbindande nät i Skåne enligt en unik konferensanläggning, en golfbana och Europas BAS-projektets intentioner. BAS bedrivs av Region hittills enda jazzmuseum. Flera företag med anknytning Skåne, Kommunförbundet Skåne och länsstyrelsen i till hästverksamhet samt LRF-konsult och Agria försäk- samverkan och med stark delaktighet från länets 33 ringar har lokaliserats till området, likaså Svenska rid- kommuner. Arbetet har fortsatt i BAS fas 2. Under våren sportförbundets kansli. Finansieringen, uppgående till 2002 kommer en organisation för det konkreta byggan- 100 mkr under fyra år, sker genom bl.a: Mål 2, länssty- det att riggas och planeringen för byggnationen att ta relsen, Hallstahammars kommun, Statens Fastighetsverk fart. Finansieringen av BAS sker huvudsakligen med och Riksantikvarieämbetet. medel från Region Skåne med bidrag från Kommun-

förbundet Skåne och länsstyrelsen. ■ Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott. Centret som ligger i Bollnäs syftar till att utveckla svensk ■ Från turismadministratör till turismentreprenör. Projekt handikappidrott och bedriva olika forskningsprojekt. som pågår i Värmland undersöker möjligheterna att Centret finansieras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län, utveckla ett ”växthus” för framtida turismentreprenörer Bollnäs kommun, Högskolan i Gävle, EU och Svenska inom värmländsk besöksnäring. Projektet syftar till att Handikappidrottsförbundet. undersöka förutsättningarna för en ny utbildningsmodell

med entreprenörskap i fokus. Man vill därmed initiera ett ■ Baltic MedWeb. Fram tills 2003 skall ett svenskt system ökat samspel, idé- och kunskapsutbyte mellan värmländför lagring och överföring av medicinska bilder introdu- ska turismutbildningar och värmländsk besöksnäring. ceras i Baltikum. Målet är att ge Baltikum tillgång till Projektet har bl.a. stöd från Mål 2 och länsstyrelsen. spjutspetskompetens för utveckling av Internetbaserad

3.7¶Slutsatser

■ Den totala summan beslutade medel inom ramen för de tydligt jämfört med 2000. Privata företag står för en dryg regionala tillväxtavtalen uppgår under 2001 till 13,2 femtedel av totalt beslutade medel. miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med 53 procent, eller 4,6 miljarder kronor, jämfört med 2000 då ■ Den statliga finansieringen av tillväxtavtalen ökade från beslutade medel uppgick till totalt 8,6 miljarder kronor. 4,4 miljarder kronor 2000 till 5,8 miljarder kronor

2001. Främst handlar det om arbetsmarknads-, närings- ■ Samtliga län förutom Stockholm och Jämtland redovisar livs-, utbildnings-, och transportpolitiska insatser. De en ökning av den totala volymen beslutade medel för arbetsmarknadspolitiska medlen utgör närmare hälften 2001 jämfört med 2000. Södermanland, Dalarna, av beslutade statliga medel. Norrbotten, Gotland och Blekinge tillhör en grupp av län vars finansiering under 2001 omfattar mer än dub- ■ Fördelningen av resurser mellan olika åtgärdsområden belt så mycket resurser som för 2000. var förhållandevis likartad 2001 jämfört med 2000.

Detta innebär att merparten av resurserna satsas inom ■ Knappt hälften (44 procent) av beslutade medel för åt- området näringslivsutveckling, kompetensutveckling, gärderna inom tillväxtavtalen avsåg statliga medel under utbildning, forskning och utveckling samt infrastruktur 2001. EU-medel uppgick till 22 procent under 2001. EU- och IT. finansieringen i tillväxtavtalen har under 2001 ökat be-

4. En lärande process

Lärande utgör ett väsentligt inslag i arbetet med de regio- Västmanland samt Västernorrland (färre än 54 procent svanala tillväxtavtalen. Genom att ta tillvara gemensamma rar instämmande i dessa län). erfarenheter kan medverkande organisationer och individer successivt lösa kommande uppgifter bättre. Lärande är ett 4.2 Klusterperspektiv – lärande i samspel självklart inslag i allt utvecklingsarbete. Graden av lärande mellan offentligt – privat kan dock stärkas genom en ökad medvetenhet om lärandets Mot bakgrund av att den ekonomiska tillväxten i huvudsak mekanismer. Inom ramen för tillväxtavtalsarbetet visar produceras i privat sektor är det viktigt att offentliga insatresultat från denna rapport att ett aktivt och medvetet ser tar hänsyn till företagens behov. Utgångsläget när avtalslärande, och ett intresse för att öka kunskapen kring arbetet startade 1998 var att offentliga verksamheter som tillväxtfrågor, nu tagit fart. inriktades på att förbättra näringslivets förutsättningar var

utbudsorienterade och splittrade på många olika aktörer. 4.1 Ökad kunskap om tillväxtfrågor Omställningen till ett mer efterfrågestyrt system är till Enkätundersökningen visar bl.a. att arbetet med tillväxtav- stora delar frågan om en lärprocess där offentliga företrätalen har lett till ökade kunskaper för många av deltagarna dare lär sig att lyssna och agera utifrån näringslivets behov kring frågor som rör tillväxt. Arbetet har även bidragit till och där näringslivet lär sig kommunicera sina behov till den ökad kunskap och förståelse om andra aktörers verksamhet offentliga sektorn. De delar av offentlig sektor som medi den egna regionen. Över 60 procent anser att de har ökat verkat i arbetet med avtalen har överlag haft en hög ambisina kunskaper om såväl andra aktörer i regionen som kring tionsnivå. Två slutsatser kan dras när det gäller arbetet med frågor om tillväxtproblematik i allmänhet och i sin region i att förbättra samspelet mellan offentlig och privat sektor. synnerhet(diagram 5). Det är ett mycket uppmuntrande För det första, i de fall när det offentliga har försökt närma resultat. Hälften av de som tillfrågats anser att arbetet med sig företag på ett allmänt plan för att diskutera näringslivets tillväxtavtalen har lett till ökad kunskap och intresse för förutsättningar har detta inte varit särskilt fruktbart. Den frågor om hållbar utveckling. Endast en tredjedel av de till- andra slutsatsen, vilken är mer lovande, är att framväxten frågade anser däremot att avtalsarbetet har medfört ökade av ett lokalt och regionalt klusterperspektiv framstår som insikter inom jämställdhetsområdet. en bra möjlighet att utveckla ett effektivt samarbete mel-

Av undersökningen framgår, vilket inte är särskilt upp- lan offentlig och privat sektor. Skälen till att klusterperseendeväckande, att de personer som i hög grad varit del- spektivet har fått stort gehör under senare tid är bl.a. att aktiga i processen också är de som anser sig ha lärt sig mest. det är lättare för alla inblandade att förstå vad som förvän- Störst utbyte i form av ökad kunskap anser sig företrädare tas av dem och vilka nyttoeffekter samarbetet kan leda till. för stat och självstyrelseorgan haft. Alla kunskapsfrågorna har fått mer instämmande svar från kvinnor än från män. 4.3 Hållbar utveckling Avseende de två frågorna om tillväxtproblematik så åter- Att främja en hållbar regional utveckling innebär att priofinns den största andelen personer som anser att de har ritera lösningar inom politiken som ger synergieffekter melökat sina kunskaper kring detta område i Jönköping, lan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven. Södermanland, Västra Götaland och Hallands län (över 70 Det handlar om att hitta helhetslösningar som påverkar inprocent svarar instämmande i dessa län). De län som har riktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållden lägsta andelen som instämmer i frågorna om kunskap bar samhällsutveckling. och förståelse om tillväxt är Blekinge, Gotland, Stockholm, Flertalet samordnare anser att det är för tidigt att utvär-

Diagram 5. Har aktiviteterna hittills i tillväxtavtalsarbetet medfört att Du fått...

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Figur 4. I vilken mån har målet om jämställdhet hanterats i arbetet med tillväxtavtalet? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

dera hur insatserna i tillväxtavtalet har medverkat till en gisk hållbar utveckling vara inarbetade perspektiv i prohållbar utveckling. Den ekonomiska dimensionen presente- grammets samtliga dimensioner. Årets uppföljning tyder på ras huvudsakligen från ett traditionell ekonomiskt perspek- att graden av hantering av miljö- och jämställdhetsmålen tiv, mätt i rent kvantitativa termer. Med undantag för ett inte har ändrat sig påtagligt sedan förra undersökningen län saknas generellt en analys över i vilken utsträckning de (figur 4). En knapp tredjedel av partnerskapsföreträdarna ekonomiska insatserna kan bidra till en hållbar utveckling i anser att personer med miljökompetens har haft inflytande regionen. Redovisningen av den sociala dimensionen be- på tillväxtavtalet. Hälften av de tillfrågade anser att de fått gränsas som regel till jämställdhet, ibland kompletterad ökad kunskap och intresse för hållbar utveckling genom med några kommentarer om integration. Inom miljöområ- aktiviteterna i tillväxtarbetet. När det gäller jämställdhetsdet handlar insatserna främst om att utveckla verktyg som perspektivet har nära hälften av partnerskapen försökt få nyckeltal eller checklistor, öka kunskapen om miljö samt en representation av både kvinnor och män i partnerskaatt förbättra samarbetet mellan den regionalekonomiska pets olika grupper. Samtidigt anger hela 67 procent att de och den miljömässiga funktionen inom länsstyrelserna och inte fått ökad kunskap och förståelse för jämställdhetsfråsjälvstyrelseorganen. Det är positivt att cirka hälften av gorna genom aktiviteterna i tillväxtarbetet. länen anger särskilda insatser för att främja en miljödriven Som framgår av figurerna 4 och 5 finns det relativt stora tillväxt och ekologiskt hållbar utveckling genom exempel- regionala variationer i hur partnerskapen uppfattar arbetet vis miljödriven näringslivsutveckling, miljödriven produkt- med miljö- och jämställdhetsperspektiven. Svaren om i vilutveckling och ekoturism. ken grad jämställdhets- och miljömålet har hanterats sam-

Kopplingar mellan de ekonomiska, sociala och miljö- varierar positivt med uppfattningen att man fått ökade mässiga perspektiven saknas oftast. Ett undantag är Västra kunskaper och förståelse för dessa frågor. Detta indikerar Götaland som har tagit ett helhetsgrepp och genom ett att det finns stora påverkansmöjligheter inom dessa områintegrerat synsätt analyserat och utvecklat kunskapen om den. Genom tydliga regionala prioriteringar och långsiktiga hållbar tillväxt på regional nivå. Regionen har utarbetat kunskapsinsatser kan traditionella normer och värderingar regionala indikatorer för hållbar tillväxt och utvecklar nu förändras. ett strategiskt program för detta. De uppföljningar som hittills gjorts av tillväxtavtalen

har visat på ett relativt svagt genomslag för miljö- och jäm- 4.4 Horisontella kriterier – miljö och jämställdhet ställdhetsperspektiven i tillväxtarbetet. Regeringen utsåg I tillväxtavtalen skall jämställdhet mellan könen och ekolo- därför i februari 2000 Blekinge, Jämtland och Västra

Figur 5. I vilken mån har målet om miljö hanterats i arbetet med tillväxtavtalet? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Regionala kompetensutvecklingsprogram

Ett sätt att aktivt påverka intresse och kunskapsuppbyggnad är att högskolor och motsvarar tio högskolepoäng. Hittills har utbildningar erbjuda olika former av utbildningar. Av den anledningen har NUTEK genomförts vid fem lärosäten. Planer finns på att genomföra kurser tillsammans med Landstings- och kommunförbunden initierat ett på ytterligare fem ställen. De utvärderingar som gjorts visar på överprojekt som syftar till att öka kunskaperna om lokal och regional vägande positiva resultat. Efterfrågan på den utbildning som genomnäringslivsutveckling. Målgruppen är personer som arbetar praktiskt fördes vid Lunds universitet är stor och en ny omgång planeras till med dessa frågor. Utbildningen sker i samarbete med universitet och hösten 2002.

Götaland till pilotlän för jämställda tillväxtavtal. Av samma ning och utvärdering. Detta är anmärkningsvärt mot bakskäl utsåg regeringen i december 2000 Skåne, Dalarna och grund av att dessa lärande inslag skall vara integrerade i Västerbottens län till pilotlän för att utveckla arbetet med avtalen redan från början. En startpunkt i flera län har varit miljöintegration i tillväxtavtalen. Det senare uppdraget har att systematisera projekt och aktiviteter i databasform och resulterat i rapporten Bredda perspektiven – miljöintegration påbörja utvecklande av mallar och rutiner för uppföljning i tillväxtarbetet.18 Informationsinsatser till övriga län kom- och utvärdering av genomförda aktiviteter. Hemsidor har mer att ske under 2002. Pilotlänen för jämställda tillväxt- gjorts mer lättillgängliga. Några län genomför kontinuerliga avtal kommer under hösten 2002 bl.a. presentera en stra- uppföljningar i länsstyrelsens/ självstyrelseorganets regi i tegi för jämställdhetsintegration i kommande regionala till- form av årliga enkäter. Några län har haft diskussioner om växtprogram. tillväxtavtalet med var och en av deltagande organisationer

Att utveckla tillväxtarbetet mot en mer hållbar in- respektive projektägare. Det är möjligt att system för tvärriktning är ett långsiktigt förändringsarbete. Denna upp- sektoriella uppföljningar också ingår i nämnda planer, men följning visar att kunskapen och insikten om hållbar tillväxt det är bara enstaka regioner som direkt uppger att man har behöver fördjupas. Hittills har insatser gjorts för att utveck- ett fungerande system för detta, exempelvis Gävleborg, la arbetssätt och metodik för de olika perspektiven separat, Jämtland, Västra Götaland, Kronoberg, Halland och såsom jämställdhet och miljö. Denna uppföljning visar på Västernorrland. ett behov av att nu ta steget till ett utvecklat helhetsper- Eftersom uppföljningen ännu inte är så utvecklad inom spektiv och utarbeta en tvärsektoriell metodik för hållbar var och en av regionerna är det också ovanligt med systeutveckling. matiskt kvalitativa jämförelser med andra regioner.

Gävleborg nämner att man har sådant utbyte och Västra 4.5 Regionernas lärande process – system Götaland planerar för det. Några regioner har etablerat

för uppföljning och utvärdering erfarenhetsutbyte i form av regelbundna träffar med några Uppföljningsarbetet har kommit olika långt i länen. Flera utvalda grannregioner. Flera regioner har även upphandlat län uppger att de endast påbörjat planeringen för uppfölj- utvärderingar av externa organisationer.

4.6¶Slutsatser

■ Inom ramen för tillväxtavtalsarbetet visar resultat från finns dock stora regionala variationer i hur partnerska-

denna rapport att ett aktivt och medvetet lärande, och pen har uppfattar arbetet med miljöperspektivet. ett intresse för att öka kunskapen kring tillväxtfrågor, nu

har tagit fart. Över 60 procent av partnerskapsföreträ- ■ Hela 67 procent av enkätsvaren anger att de inte fått

darna anser att de har ökat sina kunskaper om såväl ökad kunskap och förståelse för jämställdhetsfrågorna

andra aktörer i regionen som kring frågor om tillväxt- genom aktiviteterna i tillväxtarbetet. Resultaten indike-

problematik i allmänhet och i sin region i synnerhet. rar ett fortsatt svagt genomslag för jämställdhets-

perspektivet i tillväxtavtalsarbetet. ■ Framväxten av ett lokalt och regionalt klusterperspektiv

medför ett tydlig inslag av lärande i angreppssättet. Dels ■ Hittills har insatser gjorts för att utveckla arbetssätt och

handlar det om att omsätta klusterteorier till konkret metodik för olika perspektiv separat, såsom jämställdhet

handling, dels handlar det om att ett kontinuerligt läran- och miljö. Denna uppföljning visar på ett behov av att

de utvecklas i samspelet mellan de som deltar från såväl nu ta steget till ett helhetsperspektiv och utarbeta en

offentlig som privat sektor. tvärsektoriell metodik för hållbar utveckling.

■ Flera länsorgan uppger att intresset för och kunskapen ■ Lärandeprocessen har genererat resultat i form av ökad

om miljöfrågor har ökat. Det är positivt att cirka hälften kunskap och intresse kring tillväxtfrågor. Samtidigt finns

av länen anger särskilda insatser för att främja en miljö- det fortfarande stora brister i länens system för uppfölj-

driven tillväxt och ekologiskt hållbar utveckling. Det ning och utvärdering av tillväxtavtalen.

18 Naturvårdsverkets rapport nr. 5163.

5. Den fortsatta inriktningen på arbetet – tendenser och lärdomar inför framtiden

Processen med tillväxtavtal har vid tiden för denna upp- 5.1 Helhetsbedömning av processen och arbetsformen följning pågått under närmare fyra års tid. Under denna Företrädare för partnerskapen har även i årets uppföljning period har de regionala partnerskapen utvecklat processen tillfrågats om en samlad bedömning av hur tillväxtavtalen utifrån skilda förutsättningar, mål och ambitioner. Detta fungerar som verktyg för att bedriva regionalt utvecklingsavspeglas också i partnerskapens erfarenheter av arbetet. arbete. Knappt 60 procent av svarsgruppen instämmer i att Mot bakgrund av regeringens initiativ till regionala tillväxt- arbetsformen regionala tillväxtavtal tillfört ett mervärde. program som avses startas 2004 är det intressant att belysa Företrädare för stat och självstyrelseorgan är mest positiva. hur medverkande organisationer och aktörer ser på till- I en regional nedbrytning av statistiken framstår de svaranväxtavtalens framtid. de i Gävleborg, Västra Götaland och Östergötland som

mer positiva, medan de svarande i

Tabell 6. Kronoberg, Blekinge, Västmanland

Företrädares uppfattning om idén respektive genomförande av tillväxtavtalet, och Norrbotten är mindre positiva.

Frågan huruvida man anser att idén

(procentuell andel)

gen är företrädare för stat och

Resultaten i denna rapport visar att det finns ett starkt självstyrelseorgan mer nöjda. Företrädare för kommun, pristöd, bland företrädare för såväl det offentliga som det pri- vata företag och företagarorganisation uppvisar en tydlig vata, för ett fortsatt programbaserat regionalt tillväxtarbete skillnad i uppfattning avseende å ena sidan själva idén och kopplat till ett regionalt partnerskap. Samtidigt råder det å andra sidan det konkreta genomförandet. (tabell 6) delade meningar om hur väl genomförandet av tillväxtav- Uppfattningen om hur genomförandet har fungerat varitalen fungerat. I vissa län tycks arbetsformen ha fått rejält erar mellan länen (figur 6). I bl.a. Östergötland, Halland, fotfäste och tillväxtavtalet har där fungerat som ett viktigt Uppsala och Gävleborg är en stor majoritet av partnerverktyg för samordning och samverkan mellan sektorer och skapet positiv till hur genomförandet hittills fortlöpt. I bl.a. aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och syssel- Kronoberg, Norrbotten, Södermanland och Västernorrland sättning. I andra län är arbetsformen än så länge svår att är det däremot relativt få partnerskapsföreträdare som delar värdera i sin helhet. denna uppfattning.

Figur 6. Hur anser Du som helhet att genomförandet av tillväxtavtalet i Din region varit? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Tabell 7. Anser Du att partnerskapet fortsättningsvis har en funktion att fylla? (procent)

Tillväxtavtalsprocessen är beroende av ett aktivt ansvars- enkätundersökningen (tabell 8). Drygt tre fjärdedelar av de tagande partnerskap som kan förena kontinuitet med för- svarande anser att insatserna bör koncentreras liksom att nyelse. Att partnerskapet även fortsättningsvis har en funk- målen bör vara tydligare. Tydligare kopplingar till andra protion att fylla bekräftas av en överväldigande majoritet sva- gramområden betonas också av de svarande i enkätunderrande (81 procent). Mest positiva är företrädare för stat och sökningen. Att decentralisera partnerskapet eller bredda självstyrelseorgan, men de får även stöd av övriga aktörer representationen framhävs inte lika ofta. Merparten av de (tabell 7). som medverkar i tillväxtavtalen är, som tidigare nämnts,

Av samordnarnas rapporter framgår att partnerskapet också aktiva i olika EU-program. Detta skulle kunna peka löpande utvecklas och antar nya former bl.a. utifrån avtalets mot en efterfrågan av en utvecklad helhetssyn och integrauppbyggnad och graden av aktivitet i genomförandet. Av tion av olika initiativ och program i tillväxtavtalen och komlänsrapporterna framgår att tillväxtavtalens partnerskap hit- mande tillväxtprogram. tills bl.a. medverkat till: Uppfattning om vilka områden som bör prioriteras i det

framtida arbetet överensstämmer i vissa delar och avviker i ■ Ett ökat fokus på tillväxtrelaterade frågor hos en bredare andra mellan partnerskap och samordnare. En regionvis

grupp av aktörer. jämförelse mellan samordnarens respektive partnerskapets ■ En tydligare rollfördelning mellan olika tillväxtfrämjande angivna prioriteringar tyder på att de aktörer som deltar i de

aktörer. representerande partnerskapen inte eftersträvar en bredd- ■ Ett bättre samarbetsklimat för frågor av betydelse för ning eller decentralisering av partnerskapen. Istället priori-

regional utveckling och tillväxt. terar majoriteten en fokusering av befintliga insatser kopp-

lat till tydligare mål. Den regionvisa jämförelsen pekar på

I flera län har redan planeringen inför kommande regio- ett antal viktiga frågeställningar och vägval som partnerskanala tillväxtprogram påbörjats, det berör bl.a. analysarbete pen står inför. Representationen och förankringen spelar roll och diskussioner om hur arbetsformen kan utvecklas och för programmets karaktär. Ju bredare representation man eventuellt förändras. Av samordnarnas rapportering framgår eftersträvar desto svårare kan det vara att få acceptans för att partnerskapens sammansättning och funktion tillhör de ett smalt program. Klusterperspektivet är ett av instrumenmest uppmärksammade områdena i påbörjade framtidsdis- ten för att ta ut kompassriktningen i det fortsatta arbetet. kussioner. Framför allt betonas vikten av ett underifrånper- Som tidigare redovisats utgör detta perspektiv en möjlighet spektiv i kommande förankringsarbete där näringslivets - för organisationer, människor och företag – att se sig själv medverkan kan fångas upp under mer naturliga förhållan- och sin omgivning i ett sammanhang. Klusterperspektivet den. Även den lokala/kommunala nivåns medverkan lyfts kan även medverka till att tydliggöra rollfördelning mellan fram som ett område som bör utvecklas för att åstadkomma å ena sidan stödjande funktioner som det regionala partnerett fördjupat lokalt perspektiv i näringslivsfrågor. skapet och å andra sidan verksamheter med intern utveck- Samordnarna anger mer sällan att mål och prioriteringar lingskraft i s.k. agerande partnerskap.

Tabell 8. Vilka idéer och förslag har Du kring vidareutveckling med tillväxtavtalet? Ska man...

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

5.3¶Slutsatser

■ Det råder delade meningar om hur väl genomförandet av ■ Knappt 60 procent av partnerskapsföreträdarna instämtillväxtavtalen fungerat. I vissa län tycks arbetsformen ha mer i att arbetsformen regionala tillväxtavtal tillfört ett fått rejält fotfäste och tillväxtavtalet har där fungerat som mervärde. Företrädare för stat och självstyrelseorgan är ett viktigt verktyg för samordning och samverkan mellan mest positiva men även övriga instämmer i detta. sektorer och aktörer som har till uppgift att främja till- Svarande i Gävleborg, Västra Götaland och Östergötland växt och sysselsättning. I andra län är arbetsformen än så framstår som mer positiva, medan de svarande i länge svår att värdera i sin helhet. Kronoberg, Blekinge, Västmanland och Norrbotten är

mindre positiva. ■ Att partnerskapet inom de regionala tillväxtavtalen även fortsättningsvis har en funktion att fylla bekräftas i en ■ Inför kommande arbete med regionala tillväxtprogram överväldigande majoritet enkätsvar. Även företrädare för betonar samordnarna ett ökat underifrånperspektiv som näringslivet och privata företagare är positiva till ett fort- kan åstadkomma ökat lokalt inflytande och en mer satt partnerskapsarbete. naturlig koppling till näringslivet. Representanter för

partnerskapen betonar särkilt behovet av tydliga mål och

en avgränsning och prioritering av insatser.

Länsvisa presentationer

Blekinge län

Tillväxtavtalet i Blekinge län präglas av länets relativa starka position inom IT och telekommunikation samt dess läge vid Östersjön. Blekinges tillväxtavtal innehåller fyra insatsområden:

• Östersjöperspektivet • Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur • Kunskap, kompetens och IT • Ekologiskt hållbart samhälle

Beslutade medel 2000: 80 mkr Andel av planerad budget 2000: 16 % Finansiärer mkr

Beslutade medel 2001: 188 mkr Statliga medel 79

Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län.

Genomförandet

Arbetet löper i väsentliga delar enligt avtalet. Dock kan livets organisationer. Kommunerna är också väl företrädda konstateras att den initierade och stimulerande rollen när i åtgärdsgrupperna. Den kommunala ekonomin utgör dock det gäller nya utvecklingsprojekt har visat sig svår att för- en stor begränsning när det gäller den kommunala sektorns verkliga. Vissa av åtgärdsgrupperna har varit aktiva medan medverkan i genomförandet av avtalet. Den samlade bilden andra har begränsat sin roll till att bli informerade om vad i Blekinge är att det regionala tillväxtavtalet väsentligen som sker när andra aktörer driver utvecklingsfrågor. utökat antalet medverkande i det regionala utvecklingsar- Integrationen med pågående strukturfondsprogram är betet och ökat förståelsen för en aktiv närings- och utvecklångtgående. Åtgärdsgrupperna medverkar som remissor- lingspolitik. gan i enskilda projekt. Tillväxtavtalet omfattade 80 miljoner kronor år 2000, 2001 steg denna siffra till 188 miljo- Resultat ner kronor. Finansieringen har varit den stora svagheten i De viktigaste resultaten av arbetet med tillväxtavtalet är att genomförandet. En översyn har påbörjats som förhopp- samarbetsklimatet förbättrats och att nya aktörer blivit delningsvis kommer att bidra till en mer realistisk plan inför aktiga. Tillväxtavtalet har också åstadkommit en fokusering framtiden. på tillväxt, med tydliga inslag av frågor som handlar om

Ett brett partnerskap står bakom tillväxtavtalet i företagsutveckling på regional nivå. Blekinge. Ursprungligen ingick 57 organisationer, som vardera representerades av en man och en kvinna. Efterhand Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: har aktiviteten hos de deltagande organisationerna mins- Samverkan i Rekrytering (SIR) kat. Partnerskapet kan betraktas som ett initierande part- Konkurrenskraften hos företag i Karlshamn ska stärkas nerskap som fungerar som inspiratör och idégivare och som genom att kommunen marknadsförs. Därigenom ska organ för förankring av de mål och insatser som är vägle- rekryteringen av kvalificerad arbetskraft underlättas. dande för tillväxtarbetet. Partnerskapet är främst represen- Genom projektet kan olika samverkansmöjligheter växa terat genom samordningsgruppen, det s k ”lilla partnerska- fram. Detta kommer att bidra till att offentlig sektor och pet”. Näringslivet är väl representerat i nio olika åtgärds- näringsliv får ökad inblick i varandras verksamhetsområden. grupper. Engagemanget är dock endast kopplat till närings- Andra kontaktvägar och nya projekt kan härigenom genere-

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

ras. Målet är att skapa 30 nya arbetstillfällen, varav hälften den direkta kontakten mellan producent och konsument för kvinnor. och ska bl.a. medverka till effektivare transporter. Projektet

ska även minimera miljöpåverkan genom att utnyttja inter- Miljöteknik till kandidatländerna aktiv handel och samordnad eldistribution. Olofströms Projektet är under uppstart. Syftet med projektet är att kommun kommer att lägga ut flerårskontrakt till produerbjuda sydsvenska företag helhetslösningar vad gäller små- center, där miljökraven successivt ökas. Kommunen får tillskaliga åtgärder för avfallshantering, VA m.m. Målsättnin- gång till kvalitetssäkrade produkter samtidigt som produgen är att öka exporten av miljöteknik till de baltiska kan- centerna får en tryggad avsättning. Interaktiv handel mindidatländerna. Genomförandet ska ske i samarbete med skar behovet av lagerutrymme. En samordning och upptillväxtavtalet i Kalmar län. byggnad av distributionssystem kommer att ske, bl.a. kom-

mer elbilar användas vid transporter.

Lärande process

Representanter för åtgärdsgrupperna har under 2001 utbil- Framtiden dats i uppföljning och utvärdering. Länsstyrelsen har även Ansvaret för det kommande tillväxtprogrammet kommer upprättat en databas för registrering av de projekt som har att övertas av en ny huvudman, kommunalförbundet tillstyrkts eller beslutats inom ramen för tillväxtavtalet. Region Blekinge, som också ska svara för planeringen av

Hållbar utveckling är ett eget insatsområde i Blekinges denna fas. tillväxtavtal. I arbetet ingår bl.a. projektet ”Närodlat och närförädlat för närmarknad”. Detta är en satsning på att öka Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län.

Dalarnas län

I Dalarnas tillväxtavtal har utvecklingen av små och medelstora företagen samt IT prioriterats. Länets tillväxtavtal innehåller sex insatsområden:

• Regional och lokal samverkan som stöd för företagsutveckling • Utveckling av små och medelstora tillväxtföretag • Skog • Besöksnäringen • Livsmiljö och ett attraktivt Dalarna • IT

Finansiärer mkr Beslutade medel 2000: 556 mkr

Statliga medel 675

Andel av planerad budget 2000: 48 %

Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Genomförandet

I Dalarna löper tillväxtavtalsarbetet i stort sett enligt avta- ökat väsentligt. Mittdalarna (Borlänge, Falun, Ludvika, let. Partnerskapets engagemang i tillväxtavtalsarbetet kon- Gagnef och Säter) bildar ett gemensamt utvecklingsbolag för kretiseras främst i länets olika projekt. Kontaktvägarna har bl.a. näringslivsutveckling. Siljanskommunerna (Mora, Orsa, kortats och underifrånperspektivet har i allt större grad Älvdalen, Rättvik och Leksand) har bildat en gemensam föruppmärksammats. De parter som arbetar inom den sociala ening för utvecklingsfrågor i regionen. ekonomin upplever att deras engagemang i tillväxtavtalsarbetet inneburit ett starkare intresse för dessa frågor i länet. Resultat Det starka engagemang och den stora kraftsamling som De viktigaste resultaten av tillväxtavtalsarbetet yttrar sig i visades av länets olika aktörer i analysfasen har dock avta- ett bättre samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv git under genomförandefasen. Kommunerna upplever att samt en större fokusering kring målet om ett hållbart samde skulle vilja ha ett större inflytande över genomförandet hälle. Dessutom har arbetet inneburit en bättre samordning än de hittills haft. av resurser för regional utveckling. Drygt 2,1 miljarder kro-

Innehållet i det regionala tillväxtavtalet är harmoniserat nor har satsats i länet inom ramen för tillväxtavtalet år med strukturfondsprogrammen och länsstrategin ”Med före- 2000 och 2001. nade krafter mot år 2007”. Länsstrategirådet är det överordnande samverkansorganet för länsutvecklingsfrågor. Rådet är Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: sammansatt av representanter från stat, kommuner och Teknikdalen 2001–2003 landstinget med landshövdingen som ordförande. Länstill- Syftet är att förnya och utveckla små och medelstora föreväxtgruppen består av representanter från 23 offentliga och tag. Detta sker genom att skapa förutsättningar för etableprivata organisationer och är det breda partnerskapets sam- ringar och expansion, att stärka företags konkurrenskraft, verkansgrupp för genomförande av tillväxtavtalet. att stödja kompetensutveckling och stärka kopplingar mel-

Partnerskapets uppfattning är att arbetet med tillväxt- lan företag och olika forskningsorganisationer. Projektet avtalet har bidragit till ökat samarbete och samverkan i länet förväntas leda till att 320 nya varaktiga arbetstillfällen skagenerellt. Inom olika kommungrupperingar har samarbetet pas. Projektet finansieras av länsstyrelsen, Borlänge

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

kommun, Banverket, Vägverket och Mål 2 Norra. har påbörjat arbetet med att ta fram checklistor för hori- Verksamheten har tre profilområden: sontella mål i stödhanteringen. Alla större projekt som läns- • Transportcentrum (t.ex. Intelligenta transportsystem, ITS) styrelsen fattar beslut om ska fortsättningsvis utvärderas av • Materialförädling (t.ex. LCD, stål och hårdträ) en oberoende utvärderare. • Upplevelseindustrin Tillsammans med länsstyrelserna i Värmland, Örebro

och Västra Götaland har länsstyrelsen under året bildat en Bredband samverkansgrupp för uppföljning och utvärdering av de Bredbandsutbyggnaden för snabb och säker IT-kommuni- regionala stöden och tillväxtavtalet. På jämställdhetskation avslutades 2001. Satsningen lägger grunden för området har länsstyrelsen bl.a. skapat ett tillväxtnätverk för ökade möjligheter att utnyttja tjänster och service som kvinnor. Länet är pilot för miljöintegration av de regionala elektronisk handel. Detta ska leda till att både näringslivet tillväxtavtalen vilket har inneburit ett fördjupat intresse och offentlig sektor utvecklas och effektiviseras. När pro- och större fokusering på frågan. Hur projekten beskriver jektet avslutades hade cirka 70 procent av Dalarnas invå- arbetet med miljö och jämställdhet kan få en avgörande nare och företag tillgång till bredband. betydelse för bifall eller avslag.

Vid halvårsskiftet 2001 började man i Dalarna processen med planering i enlighet med statens bredbandssatsning. Framtiden Satsningen kan ses som en komplettering till ovan nämnda Partnerskapet i Dalarna har påbörjat en diskussion om en initiativ och ska bl.a. bidra till ökad konkurrens på området. eventuell översyn av nuvarande avtal, men har ännu inte

börjat planera för nästa programperiod. Arbetet mot en Lärande process hållbar utveckling kommer att vidareutvecklas och får san- Formerna för uppföljningen av de regionala parternas insat- nolikt att en central roll i kommande tillväxtprogram. ser inom ramen för tillväxtavtalet har vidareutvecklats Ett framtida tillväxtprogram ska bl.a. säkerställa löpande under år 2001. Länstillväxtgruppen har bl.a. genomfört en återkoppling till partnerskapet och ett ökat lokalt/kommudialogrunda med aktörerna i partnerskapet och länsstyrelsen nalt inflytande i processen.

Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Gotlands län

Gotlands tillväxtavtal är utformat med hänsyn till länets speciella geografiska läge och turismens stora betydelse. Tillväxtavtalet fokuseras på tre insatsområden:

• Marknadsutveckling • Distansoberoende verksamheter • Företagsklimat

Beslutade medel 2000: 17 mkr Beslutade medel 2001: 35 mkr

Källa: Gotlands kommun.

Genomförandet Gotland Interactive park

Arbetet med Gotlands tillväxtavtal går in i en ny fas efter Parken ska stimulera forskning, utbildning och företagande framtagandet av en näringslivsutvecklingsplan som också inom området Interaktiva medier. kommer att utgöra grunden för Gotlands regionala tillväxt- Gotland Interactive park är ett samarbete mellan högprogram. Integration sker framförallt med Mål 2. skolan, kommunen, Svenska Spel och Interaktiva Institutet.

Partnerskapet har en viktig roll i Gotlands tillväxtavtalsarbete. Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riks- Lärande process organisation samt många enskilda företag är aktiva och Formerna för uppföljning och utvärdering har inte vidaredjupt involverade i den nya processen liksom samtliga poli- utvecklats under 2001, mycket på grund av stor omsättning tiska nivåer. Ett regionalpolitiskt utskott är inrättat från år av personal. En uppföljning – som presenteras på kommu- 2002. nens hemsida – har genomförts av de initieringsansvariga

sommaren 2001. En stor utvärdering av projekt och före- Resultat tagsstöd ska genomföras hösten 2002. Viktiga resultat av Gotlands tillväxtavtalsarbete är att Det är i dagsläget svårt att utvärdera hur insatserna inom resurser har samordnats och att den nya processen är för- Gotlands tillväxtavtal medverkat till en långsiktig hållbar ankrad både i näringslivet och i politiken. utveckling.

Gotland samarbetar en del med Jämtlands län kring till-

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: växtavtalsprocessen. Livsmedelsinstitutet

Livsmedelsinstitutet är ett nationellt institut för utveckling och förädling av produkter inom den areella sektorn. Starten finansieras av Närings- och Jordbruksdepartementen. Institutet ska överföras i bolag och drivas kommersiellt.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Framtiden

Partnerskapet har börjat planera för en ny programperiod i och med framtagandet av en näringslivsutvecklingsplan. En viktig lärdom från arbetet med tillväxtavtalet är att politiskt förankra arbetet. Interaktiva medier, upplevelseturism och gotländska kvalitetsprodukter är områden som parterna kommer att arbeta med i framtiden.

Källa: Gotlands kommun.

Gävleborgs län

Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. Tillväxtavtalet har även påverkat utformningen av programmen för EU:s strukturfonder. Totalt har länets avtal har fyra insatsområden:

• Företagsamhet som motor för tillväxt • Kompetensutveckling och FoU • Infrastruktur som förutsättning för tillväxt • Attraktiv livsmiljö som drivkraft för tillväxt

Beslutade medel 2000: 962 mkr Andel av planerad budget 2000: 67 % Finansiärer mkr Beslutade medel 2001: 1 500 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Genomförandet Resultat

Gävleborgs tillväxtavtal löper i stort sett enligt planering- De viktigaste resultaten av arbetet med tillväxtavtalet är att en. Breda genomförandegrupper för olika områden är till- uppslutningen varit stor och uthållig och att diskussionersatta. Inom grupperna är engagemanget och delaktigheten na lett till gemensamma underlag för länets viktiga framstor. Avtalsarbetet leds av det s.k. Tillväxtrådet. Genom- tidsfrågor. Arbetet har skapat flera arenor och nätverk där förandet är väl integrerat med strukturfondsprogrammen. I utvecklingsfrågor och tillväxtfrågorna diskuteras. Ett annat länet har man medvetet arbetat för att tillväxtavtalet ska viktigt resultat är att ett antal strategiska utvecklingsvara ett övergripande paraply för övriga aktiviteter. Detta områden identifierats och att ett stort antal projekt av betymedför bl.a. att ett stort antal projekt medfinansieras av delse för länets utveckling finansierats. strukturfondsmedel. Det har i de flesta fall varit möjligt att hitta gemensamma finansiella lösningar i länet. Problem Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: har funnits i att definiera tillväxtkapitalet samtidigt som En-dörr-in regelverken ibland gjort det svårt att hitta gemensamma Projektet ska förenkla för företagen att hitta vägar till det lösningar. stöd som en mängd olika samhällsorganisationer kan erbju-

Näringslivet har deltagit aktivt i Tillväxtrådet och i da i företagens utvecklingsprocess. Därför finns numera i genomförandegrupperna. Hos företrädare för näringslivet alla länets kommuner s.k. en-dörr-in projekt. Projekten finns en otålighet vad gäller takten i genomförandet. Det finansieras bl.a. av länsstyrelsen, EU, enskilda kommuner, finns därför en risk att intresset hos enskilda företag kan arbetsförmedling samt privata insatser. En utvärdering mattas av. I länet kommer man att arbeta med information genomförs våren 2002. och andra aktiviteter för att bibehålla och stärka engagemanget hos näringslivet. Även kommunernas ledande före- Projekt Entré trädare är aktiva i arbetet. Det finns nu önskemål om att Syftet med projektet är att genom attitydpåverkan utvecklokala partnerskapsmodeller utvecklas för att fördjupa la en långsiktigt positiv syn på företagsamheten i länet. arbetet på lokal/kommunal nivå. Genom att skapa nya arenor där företag och företagare kan

möta utbildningsinstitutioner och utbildare ska ett positivt

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

klimat utvecklas för entreprenörsanda och innovationer. randet. Åtgärdsgrupperna ska inom alla initiativ beakta Högskolan i Gävle är en viktig aktör. Målet är att skapa en dessa frågor. Till stöd finns bl.a. checklistor. Dessutom kunskapsdriven tillväxt i länet. Projektet är kostnadsberäk- bedrivs metodutveckling inom områdena miljö, jämställdnat till 6,1 miljoner kronor under två år och medfinansie- het och internationalisering för att successivt öka kunskaras bl.a. av länsstyrelsen, kommuner och privata aktörer. perna i åtgärdsgruppernas arbete. När det gäller socialt

hållbar utveckling behövs kraftfullare insatser inom folk- Lärande process hälsa och integration. Organisationen av arbetet för tillväxtavtalet ska främja en lärande process. Nordregio har under ett tidigt skede ut- Framtiden värderat processen kring tillväxtavtalet. Bättre informationsflöde, fördjupning av det lokala per-

Tvärsektoriella och kvalitativa jämförelser genomförs spektivet, tydligare och effektivare finansieringssystem löpande. Utvärderingar har successivt påverkat organisa- samt utveckling av metoder för uppföljning och utvärdetion och informationsinsatser. Länsstyrelsen utvärderar ring är områden som kommer att utvecklas i länets framtiockså systematiskt resultaten av enskilda projekt. da arbete. Resultaten för varje enskilt projekt tas fram tillsammans De centrala verkens roll i länens utvecklingsarbete, där med effektbedömningar av samtliga insatser. Arbetet pågår möjligheterna till decentralisering systematiskt tas tillvara, och kommer att förstärkas genom metodutveckling på bör preciseras. En ny analysfas kommer med stor sanområdet. nolikhet aktualiseras under året.

Horisontella aspekter, som jämställdhet, miljö, internationalisering och integration, är viktiga inslag i genomfö- Källa: Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Hallands län

Kompetensutveckling är ett prioriterat område i Hallands tillväxtavtal. Även miljö- och kulturnäringen och företagsutveckling är viktiga områden. Totalt finns det fem insatsområden:

• Kompetensutveckling • Affärsutveckling och entreprenörskap • Kapitalförsörjning • Miljö, natur och kultur • Integration

Beslutade medel 2000: 207 mkr Finansiärer mkr Andel av planerad budget 2000: 82 %

Statliga medel 147

Beslutade medel 2001: 296 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Hallands län.

Genomförande Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Det finns ett tillfredsställande engagemang hos de sam- Team 2002 manhållande aktörerna i tillväxtavtalsarbetet. När det gäl- Projektet är ett samarbete mellan Företagarna i Halland, ler integrationen med andra strategiska program har samar- länsarbetsnämnden och Växtkraft Mål 3. Syftet är att skapa betet med Växtkraft Mål 3 fungerat bra. Integrationen av arbetstillfällen för långtidsinskrivna, främst inom mindre Lokala Investeringsprogram (LIP) har fungerat sämre. företag. Företagen påverkas att kompetensutveckla perso- Bristen på fria medel kvarstår som ett problem vid finansie- nalen, att bryta traditionella könsmönster inom yrkeslivet, ringen. att förändra attityderna gentemot personer med utländsk

Under år 2000 omfattade tillväxtavtalet 207 miljoner bakgrund samt att få arbetssökande att tänka i nya banor. kronor i Halland, vilket motsvarade 82 procent av budge- Målgruppen är personer mellan 20–35 år som är eller risten. Under år 2001 steg denna summa till 296 miljoner. kerar att bli långtidsinskrivna. Målet är att under projekt- Länsarbetsnämnden, privata företag och EU var de största tiden ge 1 260 arbetssökande möjlighet att delta i projekfinansiärerna. Finansieringen för år 2002 omfattar 277 mil- tet. Av dessa ska omkring hälften vara kvinnor, 20–25 projoner kronor. cent ha invandrarbakgrund och 10–15 procent ha någon

form av handikapp. Cirka 880 nya jobb för dessa grupper Resultat ska skapas i Hallands län. De viktigaste resultaten av arbetet är att samarbetet i länet har konkretiserats. Prioriteringarna och rollfördelningen Kunskapsöverföring mellan högskolor och näringsliv har blivit tydligare. Det har också blivit lättare att identifi- Inom projektet sker en uppsökande verksamhet för att öka era samarbetspartners. Tillväxtavtalet har påverkat inrikt- kunskapsöverföringen mellan högskolor och länets små och ningen på insatser som görs inom det regionala utveck- medelstora företag. Målet är att höja teknik- och kunskapslingsarbetet. nivån bland länets företag. 250 företag i Halland ska kon-

taktas under året. I dessa företag ska 150 utvecklingsprojekt

startas.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Lärande process Framtiden

En webbplats för tillväxtavtalet och dess aktivitetsregister Planeringen för nästa programperiod har inte inletts efter- (www.tillvaxthalland.org) har utvecklats. Registret ger idag som det påverkas av bildandet av ett kommunalt samveren god bild av regional utvecklingsverksamhet i Halland. Ett kansorgan i länet. länsövergripande erfarenhetsutbyte med Jönköpings och Viktiga lärdomar inför en ny planeringsperiod: Kronobergs län har startats. En utvärdering av näringslivets • Tillväxtavtalets avgränsning gentemot andra program. medverkan i tillväxtavtalet utförs av Högskolan i Halmstad. • Den politiska nivån, regionalt och kommunalt bör vara En kontinuerlig utvärdering av hur processen med tillväxt- med från början. avtalet utvecklas och har initierats av länsstyrelsen. • En diskussion om näringslivets medverkan bör föras i ett

I arbetet med en hållbar tillväxt har de ansvariga för olika tidigt skede. horisontella mål utarbetat enkla checklistor för projektägare. • Samarbete med centrala organ bör ske tidigare och vara Länsstyrelsen kräver att de horisontella målen redovisas dels mer formaliserat. vid ansökningstillfället, dels vid avrapportering efter projektens genomförande. Under 2001 har en person på halvtid Källa: Länsstyrelsen i Hallands län. arbetat med ekologisk hållbarhet i tillväxtavtalet. Integration av invandrare är ett eget insatsområde.

Jämtlands län

I Jämtland är allt utvecklingsarbete inom tillväxtavtalet, strukturfondsarbetet och länets egna utvecklingsprojekt samlat under den gemensamma ledningsorganisationen Handlingskraft. Tillväxtavtalets insatsområden är:

• Lärande • Företagsutveckling • Livsmiljö

Beslutade medel 2000: 1 016 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Genomförandet

Jämtlands tillväxtavtalsarbete följer i stort sett avtalet. Till- att administrera. Insatser utifrån handlingsprogram måste växtavtalet är länets strategiska samordningsinstrument för många gånger delas upp i olika delprojekt för att uppfylla utvecklingsarbete. Partnerskapet ”Handlingskraft” styr även de olika strukturfondernas finansieringskrav (regionala fonarbetet med Mål 1-programmet. Det strategiska lednings- den, växtkraft, företagsutveckling, FoU etc). arbetet utövas av en grupp med företrädare för länets myn- Kommunerna deltog inte i önskvärd omfattning i utdigheter och företagsorganisationer. Det ”lilla partner- arbetandet av tillväxtavtalet. Till stor del fick Kommunskapet” leder det löpande utvecklingsarbetet. förbundet i Jämtland företräda kommunerna. Kommunerna

Näringslivet deltar i Handlingskraft via sina organisatio- deltar emellertid aktivt i olika utvecklingsaktiviteter och driner och enskilda företag är aktiva i olika utvecklingsprojekt. ver många projekt. Inför nästa tillväxtprogram är det viktigt Ett tjugotal strategiska handlingsplaner togs fram för bran- att den kommunala nivån i större utsträckning engageras. scher, geografiska områden och teman utifrån tillväxt- Förutom inom Växtkraft Mål 3 har det fackliga engageavtalets inriktning. Flera stora projekt inom trä, turism, manget i partnerskapsarbetet hela tiden varit svagt. verkstadsindustri, IT, livsmedel och kulturindustri påbörjades 2001. Utvecklingsprojekt har även startats inom FoU, Resultat utbildning, jämställdhet, landsbygdsutvecklingen, några Ett bestående resultat är en samsyn kring de viktigaste geografiska områden samt social ekonomi. Klusterliknande insatserna för att skapa tillväxt. Finansiärer av utvecklingsnätverk har utvecklats inom bl.a. verkstadsföretag samt insatser är dessutom överens om prioriteringar. Ett annat sport- och fritidsföretag. resultat är ett ökat samarbete, bl.a. mellan myndigheter och

Eftersom länsarbetsnämndens medel är kopplade till organisationer och mellan företagen. åtgärder för arbetslösa har det varit svårt för nämnden att medverka i olika utvecklingsprojekt. Det har också varit Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: svårt att synkronisera Mål 1-programmet med tillväxt- Lärcentrum i Jämtlands län avtalet. Den striktare regelstyrning som präglar struktur- Genom att utveckla infrastrukturen för vuxenutbildning fonderna har vållat en viss irritation bland projektansvariga. kan kompetensen hos individerna öka och näringslivet får Reglerna för statsstöd är svårtolkade och i viss mån svåra därmed bättre möjligheter att rekrytera kompetent perso-

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

nal. I varje deltagande kommun etableras ett lärcentrum skola-näringsliv-skola. Därutöver ska Jämtland, tillsammed teknisk utrustning som gör det möjligt att studera på mans med Västernorrland, bygga upp en gemensam utvärdistans. Respektive kommun ska driva aktiviteter som är deringshemsida. specifika för dem, bl.a. genom att marknadsföra lärcentrats I arbetet för en hållbar tillväxt är Jämtland pilotlän för teknik och möjliga studievägar. Kommunerna ska också jämställdhet. Arbetet har koncentrerats till insatser för 17 aktivt medverka till att matcha näringslivets behov av privata företag och deras intresse för jämställdhet har ökat utbildad personal med individernas önskemål. väsentligt.

it.Jämtlands län Framtiden

Att små och medelstora företag utnyttjar IT inom produk- Partnerskapet har inte påbörjat ett regelrätt arbete med det tion och i affärskontakter är en förutsättning för att de ska nya tillväxtprogrammet. Inför förlängningen av tillväxtklara en hårdnande konkurrens. Projektet omfattar: avtalet för 2003 överväger partnerskapet att inte dra igång • Internetanvändning och Business@Jamtland som ska öka ett omfattande analys- och planeringsarbete utan i stället

företagens kunskaper om elektroniska affärsmöjligheter. revidera och vid behov komplettera det nuvarande avtalet • Omvärldsanalys och Why Not-seminarier som ska öka samt utforma en budget för år 2003.

informationen om vad som händer inom IT-området. Under året har en grupp bildats för att samordna insat- • Elektronisk handel mellan kommuner och företag. ser för kontinuerlig analys. Gruppen har lagt fram en stra-

Genom kommunernas engagemang ska företagens tegi för hur utvecklingen i länet ska följas. Vidare kommer

användning av elektronisk handel påskyndas. länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland tillsammans

med andra aktörer, bilda en arbetsgrupp för regional analys. Lärande process Detta kommer att kunna utgöra grunden för programarbe- Utvärderingsarbetet måste utvecklas. Olika aktörer ska tet 2004–2007. bidra till att genomföra utvärderingar och, inte minst, Kommunerna har påbörjat arbetet med lokala tillväxtavtal utnyttja resultaten. Utvärderingar kommer att upphandlas som sedan kan ligga till grund för länsövergripande insatser. inom jämställdhetsområdet samt samverkan mellan hög- Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Jönköpings län

Länet arbetar med en långsiktig regional utvecklingsstrategi vars tidshorisont är tio år. Tillväxtavtalet är det instrument som förverkligar strategins intentioner. Fyra övergripande områden är prioriterade i detta arbete:

• Utbildning • Attraktivitet • Näringsliv • Infrastruktur

Beslutade medel 2000: 31 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Genomförandet Resultat

Processen i Jönköpings län följer inriktningen i avtalet. Tillväxtavtalsprocessen i Jönköpings län har bidragit till en Tillväxtarbetets inriktning stämmer överens med ökad insikt om de ekonomiska sambanden mellan tillväxt VINNOVAs program för regionala innovationssystem och och välfärd och om förutsättningarna för fortsatt tillväxt. dess pilotprojekt i Jönköpings län. På samma sätt är sats- En gemensam kunskapsplattform har etablerats. Utifrån ningar inom Aluminiumriket en integrerad del i det den har ett antal olika samarbeten och allianser börjat etaregionala tillväxtarbetet med finansiering från NUTEK, bleras för att åtgärda identifierade problem och ta vara på VINNOVA, Mål 2 och lokala och regionala intressenter. tillväxtmöjligheter.

När Mål 2 utarbetades fanns ett omfattande samarbete Ledarskapet i länets olika organisationer inom de offentför att inriktningen skulle vara i överensstämmelse med liga organen, näringslivet och högskolan använder nu i hög tillväxtavtalets ambitioner. Detta har haft en positiv inver- grad samma språk för att beskriva nuläget, synen på framkan på projektkvaliteten i Mål 2. En fortsatt strävan är att tidsfrågorna och behovet av åtgärder. Detta är en mycket efter hand öka harmoniseringen av insatserna. viktig effekt av det gemensamma forum som har skapats

Parterna i länets tillväxtavtalsarbete har uttryckt en genom arbetet med tillväxtavtalet. besvikelse över att den diskuterade överflyttningen av statliga medel mellan sektorer hittills inte har genomförts. Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Samverkansrådet är styrgruppen för arbetet med Forskningsfond Jönköpings tillväxtavtal. Näringslivet har varit delaktigt i Den tekniska forskningen vid Högskolan i Jönköping stärks alla led i arbetet, dvs. i behovsanalys, utformning av pro- med inriktning på teknikområden som är särskilt tillämpgram, fortsatt fördjupad behovsanalys och i genomförandet bara i mindre och medelstora företag. av åtgärder och projekt. Ett sjuårigt utvecklingsprogram ska finansieras. Målet är

På den lokala nivån har både företag och kommuner att fonden ska innefatta 185 miljoner kronor och finansiävisat starkt engagemang för arbetet med tillväxtfrågorna, rerna ska vara högskolan, näringslivet och regional/lokal främst i Gnosjöregionen där ett stort antal företagare aktivt offentlig sektor. deltagit i arbetet. Större delen av finansieringen har säkerställts under hös-

ten och vintern 2001/2002.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Pilotprojekt för ett regionalt innovationssystem för Jönköpings län

Pilotprojektet omfattar en inventering av befintlig kunskap, Det finns ett stort intresse i länet – inte minst från näringsen analys av hur denna kunskap kan nyttiggöras i regionala livets deltagare – att mäta tillväxteffekterna av genomförda utvecklingsprocesser, en studie av tillgänglighetens betydel- insatser. En aktiv diskussion förs kring mått och mätmetose för regionens utvecklingskraft samt identifiering av de der kring LA-regioner och kommuner. företag, institutioner och andra aktörer som ska utgöra kär- Vad gäller ekologiskt hållbar utveckling förbereds insatnan i det regionala innovationssystemet. ser för att öka andelen företag med tillståndspliktig verk-

Genom ökad kunskap om hur det regionala innovations- samhet som har tillfredsställande egenkontroll samt att öka systemet fungerar är målet att skapa bättre förutsättningar företagens kunskap om miljöpåverkan. för att vidareutveckla regionens innovationsförmåga. Vidare ska infrastrukturens betydelse för regional förnyelse Framtiden och tillväxt klarläggas och en eller två s.k. skarpa nätverk Planeringen inför en ny avtalsperiod har ännu inte startat. startas. Pilotprojektet påbörjades i september 2001. Lärdomar som dragits av det hittillsvarande arbetet är bety-

delsen av företagens medverkan och förutsättningarna för Lärande process denna, inriktningen på kommersiella resultat, kunskaps- Nyckelinsatser i styr- och arbetsgrupper samt i det dagliga uppbyggnaden om tillväxtens drivkrafter, och formerna för arbetet följs fortlöpande upp. Företagens aktiva medverkan systematiserad samverkan mellan samhälle, näringsliv och utvärderas också kontinuerligt. Detta mäts i form av direkt högskola. delaktighet i arbetet eller i form av att resurser ställs till för- Det finns behov av ett utvecklat samspel med den lokafogande. la nivån, såväl med företag som med kommuner.

På motsvarande sätt utgör forskarnas aktiva medverkan en värdemätare på att identifierade problem behandlas på rätt sätt. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Kalmar län

I Kalmar län sker det regionala utvecklingsarbetet utifrån det egna utvecklingsprogrammet RUPEN:s prioriteringar. Tillväxtavtalet är ett av instrumenten i förverkligandet av RUPEN och är koncentrerat till fem insatsområden:

• Lokala Utvecklingscentra • Musik- och upplevelseindustrin • Östersjön som handelsplats – Baltic Business School • Kunskapsförsörjning och affärsutveckling i samverkan mellan näringsliv, högskola, universitet och institut • Design Finansiärer mkr

Statliga medel 35

Beslutade medel 2000: 68 mkr

Privata företag 11

Andel av planerad budget 2000: 74 %

EU 9

Beslutade medel 2001: 75 mkr

Kommuner 13

Andel av planerad budget 2001: 76 %

Stiftelser 4,5

Självstyrelseorgan* 2,2

* Självstyrelseorganet förfogar över såväl statliga som regionala

medel och har totalt beslutat om ca 12 mkr till tillväxtavtalet 2001.

Källa: Regionförbundet i Kalmar län.

Genomförandet Resultat

Arbetet med Kalmar läns tillväxtavtal löper i stort sett Merparten av projekten inom ramen för tillväxtavtalets enligt avtalet. Engagemanget och delaktigheten hos olika insatsområden har genomförts eller håller på att genomfögrupper har varit något mindre vad gäller statens åtagande ras. Det gäller även för nästan alla övriga insatsområden i men större när det handlar om att arbeta tillsammans i RUPEN. Samtidigt kan konstateras att de fem insatsområlänet. den som finns i tillväxtavtalet har fått lite ökad draghjälp

Det finns en tydlig koppling mellan det regionala utveck- när det gäller statlig medfinansiering. lingsprogrammet (RUPEN), tillväxtavtalet och Mål 2. Där- Exempel på ett framgångsrikt projekt inom tillväxtemot är kopplingen sämre mellan dessa program och Mål 3. avtalets ram är LUC-IF-VINNOVA-projektet. Det erbjuder

Uteblivna medel från länsarbetsnämnden har varit en finansiellt stöd till i första hand små och medelstora företag stor besvikelse för partnerskapet i allmänhet och näringsli- i Kalmar län så att de på ett enklare sätt ska kunna nyttja vets företrädare i synnerhet. den spetskompetens som finns inom industriforsk-

Partnerskapets roll har tonats ner under genomförandet ningsinstituten. Genom lokala utvecklingscentra (LUC) i av tillväxtavtalet. Aktiva parter har varit de som är direkt länet finns den nödvändiga länken mellan de enskilda föreberörda av de fem insatsområden som ingår i avtalet. tagen och instituten. LUC förmedlar kontakter för att, uti- Näringslivets engagemang har varit avtagande under pro- från företagens behov, få igång teknikutvecklingsprojekt. cessen bl.a. med hänvisning till uteblivna medel från läns- Projektfinansiärer är VINNOVA, Regionförbundet, LUC, arbetsnämnden. Den lokala/kommunala nivåns engage- Mål 2 och Mål 3. mang har varit lite varierande, men ofta god. Partnerskapsarbetet har haft en positiv inverkan som en del i det pågående arbetet med att förankra Regionförbundet och det regionala utvecklingsprogrammet.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Lärande process

Under 2002 kommer krafttag att tas på detta område. Arbetsmetoder för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering kommer utarbetas. Dessa metoder ska borga för en lärande uppföljning, men även tydliggöra vilka behov av stöd som kan behövas av t ex kompetensutvecklingsinsatser.

Framtiden

Det tredje regionala utvecklingsprogrammet för Kalmar (RUPEN 2002) är under utarbetande och kommer att fastställas av regionfullmäktige i december 2002. Detta program kommer, liksom tidigare, att ligga till grund för tillväxtprogrammet. RUPEN kommer än tydligare att framhållas som det grundläggande dokumentet för regional tillväxt och utveckling. Källa: Regionförbundet i Kalmar län.

Kronobergs län

Kronobergs läns tillväxtavtal är fokuserat på kompetens- och företagsutveckling och innefattar fem insatsområden:

• Lärande • Attraktivitet • Företagsutveckling • Samverkan och samsyn • Geografiska strukturfondsinsatser

Beslutade medel 2000: 149 mkr Andel av planerad budget 2000: 63 % Beslutade medel 2001: 245 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Genomförandet

Genomförandet av tillväxtavtalet i Kronobergs län löper i utbildare och samhällsföreträdare samt kunder till medstort sett enligt planeringen. Parterna har utvecklat ett bre- lemmarnas företag. Vid årsskiftet 2001/2002 var 72 föredare samarbete i regionala utvecklingsfrågor. Intresset från tag medlemmar i Aluminiumriket. Företagen finns i nio kommunernas sida har dock varit svagt. Den främsta anled- kommuner i fyra län, Kronoberg, Jönköping, Kalmar och ningen är sannolikt avsaknaden av särskilda medel i till- Blekinge. Finansiärer är länsstyrelser och Regionförbundet i växtavtalen. Engagemanget från företagens sida bedöms Kalmar, berörda kommuner samt medlemsföretag. som lågt i nuvarande genomförandefas. Samverkan sker med Växjö universitet och högskolorna

i Jönköping, Kalmar och Blekinge. Befintliga regionala tek- Resultat niska centrum har kompletterats med start av Arbetet med Kronobergs tillväxtavtal har underhållit och Profilcentrum i Vetlanda. Man arbetar med affärsutveckförstärkt de regionala nätverken samt givit utrymme för pro- ling och företagsallianser, teknisk utveckling, FoU, industrifilering av länets tillväxtfrågor. Ett annat viktigt resultat är forskningsnätverk och tekniska centrum. Även kompetensetableringen av Aluminiumriket. Andra viktiga etableringar försörjning som seminarier, utbildning m.m. ingår i verkär Centrum för informationslogistik i Ljungby, Tillväxt i samheten. Markaryd AB , Interaktiva institutet samt Studio Youth.

Centrum för informationslogistik i Ljungby (CIL)

Exempel på projekt inom ramen för tillväxtavtalet: Centrumet är ett utbildningsprojekt som präglas av den Aluminiumriket helhetssyn som framgår av de fyra stommarna, vilka utgör Projektet ska skapa en tillväxtmiljö med kunskap om alu- syftet: minium samt varor och tjänster i världsklass. Verksamheten • Anordna akademiska grund- och vidareutbildningar. ska bygga på samverkan mellan näringsliv och samhälle uti- • Inhämta och samla kunskap. från en regional helhetssyn. Ett övergripande mål är att • Bedriva forskningsverksamhet. under perioden 2001–2002 utveckla Aluminiumriket till • Främja företagsetablering. en etablerad och fast förankrad verksamhet bland företag, Utbildningen ges av Växjö universitet, Internationella

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Handelshögskolan i Jönköping och Högskolan i Halmstad i med grannlänen. Varje aktör och finansiär har uppdraget att samverkan och är förlagd till särskilda undervisningslokaler arbeta för en hållbar tillväxt inom sitt åtagande men inga i Ljungby. CIL är i ett uppbyggnadsskede. Hösten 2002 särskilda åtgärder har vidtagits inom tillväxtavtalets ram. startar en programutbildning för heltidsstuderande. Utbildningen bedrivs i nära samarbete med näringslivet Framtiden och varje student knyts till ett fadderföretag. Utöver den I avvaktan på den regionala processen med bildande av ett traditionella finansieringen av universitet och högskolor för kommunalt samverkansorgan, Regionförbundet Kronoakademiska studier är länsstyrelsen och Ljungby kommun berg, och regeringens riktlinjer har förberedelserna gått på tillsammans med näringslivet medfinansiärer. sparlåga under det senaste halvåret. Vissa inledande diskus-

sioner har förts mellan länsstyrelsen, landstinget och Lärande process Kommunförbundet Kronoberg som förberedelse för fram- Den s.k. projektfinansieringsgruppen har genomgått en tagande av ”Kronobergs Regionala Utvecklingsplan” femdagarskurs i projektuppföljning och utvärdering. En (KRUS), vari RTP är tänkt att ingå. Dessutom har en överprojektdatabas har upprättats som för närvarande innehål- läggning hållits med NUTEK:s kontaktperson i ärendet. ler närmare 200 projekt. Därigenom kan man fortlöpande Planeringen och samtal om tillväxtprogrammet kommer följa hur olika sektorer satsar på tillväxtbefrämjande pro- att intensifieras under hösten 2002. I planeringen är ett jekt. starkare kommunalt engagemang en nyckelfaktor.

Ett formaliserat samarbete sker med Jönköpings och Hallands län i tillväxtfrågor. Därutöver sker avstämning Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Norrbottens län

Norrbottens län arbetar utifrån en visionsdriven process istället för ett formellt programarbete. Tillväxtavtalet har ett nära samband med strukturfondsarbetet genom att tillväxtavtalet är det strategidokument som ligger till grund för Mål 1-programmet. Norrbottens tillväxtavtal har fem insatsområden:

• Kunskap och kompetensutveckling • Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk • Tillgänglighet och goda kommunikationer • Kultur, kulturmiljö och kulturarv • Program för rennäring och samekultur Finansiärer mkr

Offentliga medel* 610

Beslutade medel 2000: 429 mkr

*Här ingår även kommuner och universitetet

Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Genomförande Exempel på projekt inom ramen för tillväxtavtalet:

Arbetet med tillväxtavtalet i länet har varit mer av en Mäkitalo Research Center visionsdriven process än ett formellt programarbete. Centret innebär en kraftsamling inom trådlös teknik för att

Under 2000 och 2001 har insatser och resurser i länet skapa ny kunskap inom såväl applikationer som mera prioriterats för arbete med organisation, förberedelse och grundläggande teknik. Förväntningarna är att projektet ska genomförande av Mål 1-programmet. Tillväxtavtalen i skapa bestående tillväxt inom framtidsområdet nya mobila Norrbotten och Västerbotten ligger till grund för Mål 1-pro- tjänster och teknik. Resultaten från projektet väntas kunna grammet. Inom tillväxtavtalets prioriterade utvecklings- exporteras. Målet är att fyra nya företag och 100 nya områden förverkligas projekt med delfinansiering från struk- arbetstillfällen skapas. Projektet har ännu inte avslutats. turfondsprogrammen. Mål 1-programmet kan i det sam- Luleå tekniska universitet är projektansvarig. manhanget ses som en del av tillväxtavtalets genomförande.

Mål 1-programmet är i många fall den enskilt största Acusticum finansiären i de projekt som utgår från tillväxtavtalet. Musikhögskolan i Piteå har tillsammans med Piteå kommun Tillväxtavtalet och arbetet med Mål 1-programmet är en startat utvecklingsprojektet Acusticum. Projektansvarig är sammanhållen process. Även Interregprogrammen grundas Piteå Näringsfastigheter AB. i stor utsträckning på tillväxtavtalet. Målet är att Musikhögskolans verksamheter ska tas till-

När tillväxtavtalet utarbetades utsågs processansvariga vara för att utveckla företag och kulturföreteelser. för olika åtgärder. Deras roller varierar dock i genomföran- Acusticum ska bidra till utvecklingen inom Musikhögdefasen. Ett resultat av processen är samarbete och samsyn skolans kärnområden. Förhoppningen är att öka antalet kring målen för tillväxtavtalet och Mål 1-programmet. nyetableringar i Acusticum och därmed skapa arbets- Fokuseringen på tillväxt har en bred uppslutning. tillfällen men också öka antalet lärare, forskare och elever.

Acusticumområdet förväntas bli en tillväxtmotor för ett Resultat stort antal företag inom regionen med verksamhet inom Tillväxtavtalet i Norrbotten har påverkat inriktningen av multimedia, ljud och musik. Avsikten är att ett kommersiinsatser och beslut inom strukturfonderna. ellt utvecklingsbolag vid projektets slut tillsammans med

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

privata delägare och Piteå kommun ska driva verksamheten upp och diskuteras utifrån ett länsperspektiv. Erfarenheter vidare. från Norrbottens och andra läns tillväxtavtalsarbete kom-

mer att tas tillvara. Lärande process Förslag på några temaområden att arbeta vidare med är: En ny uppföljningsmall för Mål 1-projekt har utarbetats universitetets roll i länets utveckling, kultur/media, utbildunder 2001 och en plan för vilka projekt som ska följas upp ning/kompetens/näringsliv, landsbygdsutveckling/lokal har tagits fram. Arbetet har påbörjats under 2001 och kom- utveckling, klusterbildningar/klusteranalys, innovativa mer att slutföras under 2002. Under 2002 kommer upp- åtgärder, nyföretagande/entreprenörskap, gränsöverskriföljning och utvärdering även att upphandlas externt. dande perspektiv, Interreg och internationalisering Några större utvärderingar kommer att genomföras, bl.a. Det utvecklingsarbete som pågår i många kommuner kring nyföretagarcentrum, högskoleutbildningar och forsk- kommer i flera fall att resultera i lokala tillväxtprogram ning och utveckling. som sedan utgör underlag för det regionala tillväxt-

Inom området hållbar tillväxt har ingen systematisk programmet. utvärdering genomförts. Tillväxtavtalets betydelse i detta Arbetet under 2002 kommer att förankras i en partnersammanhang framgår i halvtidsutvärderingen av Mål 1- skapsgrupp med i huvudsak samma sammansättning som programmet samt i andra kommande utvärderingar då den tidigare Norrbottengruppen. Det innebär att kommudessa aspekter ska belysas. ner och landsting representeras av de politiska partierna.

Övriga parter är näringslivet, de fackliga organisationerna, Framtiden universitetet, länsarbetsnämnd och länsstyrelse. Därutöver I Norrbottens län kommer analysarbetet och arbetet med kommer sannolikt särskilda referensgrupper att bildas vissa temaområden och utbildningsinsatser inför nästa pro- knutna till specifika temastudier eller utredningar. Hur gramomgång att påbörjas oavsett vem som kommer att ha näringslivet mer aktivt ska engageras kommer särskilt att det framtida ansvaret. diskuteras.

I analysarbetet ska trender och utvecklingsdrag fångas Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Skåne län

Region Skåne har samordningsansvaret för tillväxtavtalet. Utvecklingen har gått från ett projektbaserat arbete till ett strategiskt arbetssätt där en ny skånsk näringspolitik utgör grunden. Tillväxtavtalet är uppbyggt kring fem insatsområden:

• Tillväxt i samverkan • Kompetensutveckling • Investeringsfrämjande insatser • Livsmedel • Besöksnäring och kultur

Finansiärer mkr Beslutade medel 2000: 58 mkr

* Självstyrelseorganet förfogar över såväl statliga som regionala

medel och har totalt beslutat om ca 29 mkr till tillväxtavtalet 2001.

Källa: Region Skåne.

Genomförandet Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Arbetet med Skånes tillväxtavtal går framåt. Engagemanget Bredband för Alla i Skåne (BAS) och delaktigheten bland ledamöterna/organisationerna är Projektet innebär att kommuner samverkar kring planefortfarande stort. Ett problem i processen har varit olika ringen av ett ortssammanbindande nät i Skåne. BAS bedrivs myndigheters medverkan i finansieringen samt att få före- av Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och tag engagerade i ett mer långsiktigt tillväxtarbete. Det Länsstyrelsen i Skåne län i samverkan med länets 33 komsenaste året har arbetet bl.a. inriktats på att öka samverkan muner. Arbetet har fortsatt i BAS fas 2 och under 2002 mellan myndigheter och organisationer som agerar inom kommer en organisation för det konkreta byggandet att rigområdet utbildning och kompetens. Integrationen med gas och planeringen för byggnationen att ta fart. andra strategiska program, främst Växtkraft Mål 3, behöver Finansieringen av BAS (planering) har huvudsakligen skett utvecklas och diskussioner om ökad samverkan pågår. med Region Skånes medel med bidrag från

Partnerskapets roll har ändrats från en mer aktiv roll i Kommunförbundet Skåne och länsstyrelsen. programskrivandet till att på ett mer övergripande plan diskutera och komma med förslag kring angelägna tillväxt- Kunskapsöverföring mellan universitet/högskola och

områden i regionen. mindre och medelstora företag i Skåne

Teknikbrostiftelsen har, genom Teknopol AB och Resultat Kunskapsbron, varit projektets viktigaste samverkan- och Viktiga resultat från tillväxtavtalsarbetet i Skåneregionen utförarinstans. Inom projektet har ett stort antal delprojekt är att samverkansklimatet succesivt utvecklas och att en del med fokus på prioriterade områden som livsmedel, biotekviktiga satsningar kunnat genomföras. Exempel på detta är nik och IT genomförts. Åtgärderna inom projektet har, förpågående bredbandssatsning, sjösättandet av en ny mark- utom av Region Skåne, finansierats med resurser från bl.a. nadsföringsorganisation, en skånsk entreprenörsfond, en Teknikbrostiftelsen, NUTEK, Lunds universitet och skånsk filmfond samt en ökad samverkan inom utbildnings- Interreg. och kompetensområdet.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Lärande process

Den processutvärdering av Skånes tillväxtavtal, som för företagande”, dvs miljödriven affärsutveckling. En annan närvarande genomförs, ska utgöra en grund för att utveck- satsning är ett ekologiskt marknadscentrum för att främja la arbetet. Vidare kommer en projektdatabas att färdigstäl- ekologiska livsmedel. Skåne län har också deltagit i pilotlas under våren 2002. Inom ramen för Region Skånes arbe- försöket kring en ekologiskt hållbar tillväxt. te med regional utveckling och tillväxt sker även ett arbe- Inom jämställdhetsområdet sker en fokusering på åtgärder te med att finna former och metoder för uppföljning och som främjar kvinnors företagande, särskilt invandrarkvinnors utvärdering av hela det regionala utvecklingsarbetet inklu- företagande. På jämställdhetsområdet i övrigt följs den sive tillväxtavtalet. metodutveckling som sker genom det särskilda pilotprojektet

Genom satsningar på främst strategiska områden som och i arbetet med Skånes jämställdhetsstrategi. vägar och kollektivtrafik men också på bredband, marknadsföring, riskkapital, offentlig företagsservice, filmfond Framtiden skapas förutsättningar och grogrund för en hållbar ekono- Arbetet har kommit igång inför en ny programperiod. misk tillväxt. Genom ökad samverkan mellan aktörerna Innehållet i den nya regionala utvecklingspolitiken har förts inom t.ex. utbildnings- och kompetensområdet ökar på sikt ut till partnerskapet. Inför det kommande arbetet blir infraantalet studenter och matchningen mellan arbetsmarkna- strukturfrågorna tillsammans med utbildnings- och kompedens behov och studenternas önskemål förbättras. En sats- tensfrågorna betydligt tyngre. Dialogen om finansieringsning på ökad kompetens i näringslivet kommer att under- frågorna med bl.a. statliga företrädare bör ske tidigt när lätta den omställning som många så kallade mogna företag program, insatser och åtgärder planeras. Ansträngningar behöver genomgå för att kunna klara den ökade konkur- kommer att göras för att engagera näringslivet samt länets rensen från t.ex. de nya kandidatländerna till EU. Skånes 33 kommuner. Den grund som är lagd genom beslut om en tillväxtavtal har påbörjat ett antal projekt för att främja en ny näringslivspolitik för Skåne är också en viktig förutsättekologiskt hållbar utveckling. Sustainable Business Hub, ning för arbetet med tillväxtprogram. den enskilt största satsningen, syftar till att främja ett ”grönt Källa: Region Skåne.

Stockholms län

Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Det övergripande målet är att Stockholmsregionen skall utvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. Insatserna koncentreras till följande områden:

• IT • Miljö • Health Care • Utbildning • Finansiell verksamhet

Finansiärer mkr Beslutade medel 2000: 46 mkr

Statliga medel 10,5

Andel av planerad budget 2000: 100 %

Privata företag 2,5

Beslutade medel 2001: 17 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Genomförandet

I Stockholms län löper tillväxtavtalsarbetet enligt plan. terade insatsområden. Inom regionen har en regional sam- Inledningsvis bestod partnerskapet i Stockholms län av ordning av parternas Östersjösamarbete påbörjats i syfte att länsstyrelsen, landstinget, Stockholms stad, Kommun- skapa bättre förutsättningar för utbyte och handel. förbundet samt handelskammaren. Partnerskapet har utökats under genomförandefasen med universitet/högskolor Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: samt LO-distriktet. Parterna är aktiva i beredning och KLÖS – Kompetenslyft Öst finansiering av projekt. Flera parter satsar även finansiellt Med hjälp av framtaget studiematerial ska små och medeloch personellt. Nya grupper har engagerats i avtalets pro- stora företag stimuleras och förberedas för ett ökat affärsjekt, bl.a. universitet och högskolor, studieförbund samt samarbete inom Östersjöregionen. Projektet vill även öka företag inom berörda insatsområden. Integration har skett kunskaperna och förståelsen för de nya demokratiska länmed framför allt Växtkraft Mål 3. derna i regionen. Målet är att sprida studiematerialet till

Eftersom tillväxtavtalet är avgränsat till ”Tillväxt Öst ” är cirka 30 000 mottagare. Resultat kan utläsas när företag har möjligheterna till finansiering begränsade. På den statliga gjort kompetensanalyser och börjat upprätta handlingsplasidan finns flera finansieringskällor för handel med länderna ner inom ramen för Växtkraft Mål 3. i Östersjöområdet, bl.a. Exportrådet, Sida, Baltic 21 och Finansieringen kommer från bl.a. Östersjömiljard II, Mål 3 NUTEK. Under första RTA-året visade det sig emellertid och länsstyrelsen. svårt att koppla dessa till länets tillväxtavtal. Under tillväxtavtalets andra år fördjupades emellertid samarbetet mellan Baltic MedWeb det regionala partnerskapet och de olika statliga aktörerna Inom projektet införs – i första hand i Litauen – ett svenskt som stödjer Östersjösamarbetet. Därmed påskyndades system för lagring och överföring av medicinska bilder. beredningen av kvalitativt goda projekt och ett fruktbart Databaserna ska användas för utbildning, konsultation, samarbete mellan regional och nationell nivå påbörjades. forskning, referens- och kvalitetskontroll. Deltagande sjuk-

hus får tillgång till varandras databaser. Målet är att ge de Resultat baltiska länderna tillgång till spjutspetskompetens för Ett viktigt resultat är att projekt har startats inom priori- utveckling av Internetbaserad medicinsk utbildning och

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

medicinska referensdatabaser. Huvudsyftet är att stärka svenska miljöteknikföretags

Finansieringen kommer från Östersjömiljard II, privat exportmöjligheter och att introducera miljöledningssystem. finansiering och SLL. För att stärka några aspekter på hållbar utveckling i tillväxt-

avtalet har en handledning för jämställdhet, integration och Lärande process miljö utarbetats. Alla projekt ska redovisa hur de arbetar Eventuella avsteg och svårigheter inom projekten uppmärk- med frågorna och en årlig uppföljningen sker sedan. sammas genom kontinuerliga kontakter med de projektansvariga. Det har resulterat i förenklade anvisningar för rap- Framtiden portering utan avkall på en effektiv uppföljning och utvärde- Partnerskapet har börjat planera för en ny programperiod. ring. Projekten rapporterar två gånger per år och då bedöms Det finns en önskan att bredda inriktningen på Östersjöläget inom projekten och den ekonomiska redovisningen. området och inför det kommande regionala tillväxtpro-

Stockholms tillväxtavtal har ännu inte hunnit så långt grammet inleda en mer förutsättningslös diskussion om att det går att göra någon uppföljning av hur insatserna förutsättningar för tillväxt. Regionens starka kluster kombidragit till hållbar utveckling. Tillväxtavtalets insatser har mer att analyseras. Ett antal miniseminarier – bl.a. kring dock bidragit till att skapa förutsättningar för långsiktighet, bioteknik, healthcare, miljö, IT och innovationer – kommer helhetssyn och kommunikation över sektorsgränser, som därför att genomföras under 2002. Seminarierna följs sedan kan sägas utgöra principer för hållbar utveckling. upp under 2003 och de samlade erfarenheterna ska tas till- Tillväxtavtalet i Stockholms län bidrar till att utveckla och vara i kommande tillväxtprogram. Sannolikt kommer det stärka mer stadigvarande kontakter över sektorsgränser länsövergripande samarbetet under förberedelsetiden både mellan länderna i Östersjöområdet och inom regio- också att öka. Syftet är att fördjupa samarbetet mellan fler nen. Kompetenslyft Öst är ett bra exempel på detta. Av de parter inom regionen och att åstadkomma en bättre statlig tre aspekterna på hållbar utveckling är insatserna kring eko- sektorssamverkan. Stor vikt ska också läggas på lokal dellogiskt hållbar utveckling tydligast eftersom det finns ett aktighet i processen. eget tema kring miljöexport och miljödriven tillväxt. Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Södermanlands län

Södermanlands tillväxtavtal är inriktat mot närings- och kompetensutveckling samt kommunikationer. Huvudområdena är i sin tur uppdelade i nio åtgärdsområden:

• Utveckling av lokal näringslivsmiljö • Utveckling av kluster • Produkt- och marknadsutveckling • Ökad internationalisering • IT-aktiviteter för tillväxt • Kompetenshöjning i företag • Utvecklad ungdomsutbildning • Vuxnas kompetenshöjning Finansiärer mkr • Utvecklad infrastruktur

Statliga medel 113,5

Privata företag 67

Beslutade medel 2000: 99 mkr

EU 84

Andel av planerad budget 2000: 74 %

Kommuner 4,5

Beslutade medel 2001: 286 mkr

Landstinget 3

Andel av planerad budget 2001: 169 %

Stiftelser 3,5

Övriga 10,5

Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Genomförandet

Arbetet löper delvis enligt avtalet. Genomförandet sker inom • ökat IT-mognaden bland företagen, nio åtgärdsområden och engagemanget är generellt stort. • ökat samverkan mellan företag och högskola,

Integrationen mellan Växtkraft Mål 3 andra aktiviteter • ökat samverkan mellan länets aktörer och därmed fått inom tillväxtavtalet har ökat och det finns en ömsesidig en bättre fokusering vad gäller prioritering av insatser önskan att förstärka de olika verksamheterna och få ut mer och medel. effekt av medlen. Länet ingår som ett av fem län i EU-programmet Innovativa åtgärder som pågår t.o.m. 2003. Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Partnerskapet Samling Sörmland har 28 deltagare som Biotechvalley.nu – ett biotekniskt kluster för industriell

också deltog under framtagandet av avtalet. Berednings- produktion och affärsutveckling gruppen, som består av kommunalråd samt ytterligare Projektet ska stimulera till tillväxt i de företag som ingår i några politiker, har spelat en viktig roll under planeringsfa- klustret bioteknik och industriell läkemedelsproduktion. sen men dess roll under genomförandet är nedtonad. ”Biotechvalley.nu” har under de senaste 18 månaderna Arbetet med genomförandet samordnas av styrgruppen där arbetat i mindre skala, men har ändå genererat några förerepresentanter från partnerskapet ingår. tagsetableringar, en mängd insatser inom kompetens-

Näringslivets medverkan har ökat under genomförandet. utveckling samt ett större utvecklingsprojekt på totalt sex Företagen medverkar främst i klustergrupperna. Totalt del- miljoner kronor där VINNOVA står för 3,3 miljoner. tar cirka 500 företag i olika grupper.

Utvecklingsarbete för en sörmländsk yrkeshögskola

Resultat Inom projektet är målen dels att öka antalet kvalificerade De viktigaste resultaten av Södermanlands arbete med till- yrkesutbildningar som motsvarar identifierad efterfrågan växtavtalet är att det: på arbetskraft, dels bidra till uppbyggnaden av lokala sam- • skapat fler mötesplatser för företag och det offentliga, ordningsfunktioner av sådana utbildningar. Under hösten • stimulerat och stött klusterutveckling, 2000 påbörjades projektet ”Sörmlands Yrkeshögskola” som • ökat engagemanget från näringslivet, är av virtuell karaktär. Det växer fram och hålls samman av

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Framtiden

ett nätverk bestående av lokala samordnare av eftergymna- Länsstyrelsen kommer att göra en omvärldsanalys under siala yrkesutbildningar. Inom den Sörmländska yrkeshög- 2002. Kommunerna och landstinget samarbetar inom skolan kommer det att finnas kvalificerad kompetens för Regional samverkan för Sörmland (RSS). En första rapport att identifiera dagens och morgondagens krav på nya yrkes- om vilka regionala verksamhetsområden som är viktiga att kunskaper. Sammantaget kommer 15 KY-utbildningar att arbeta med presenterades i februari 2002. Verksamhetsstarta under 2002. områden som presenteras i RSS-rapporten var näringsliv,

kommunikationer och kompetensutveckling. De två först- Lärande process nämnda ansågs ha en starkare profilering på regional nivå Styrgruppen har gjort halvårsvisa uppföljningar av åtgärds- än det sistnämnda. Lärdomar från nuvarande programområdena och i takt med att gruppernas arbete har kom- period är att: mit igång har även uppföljningen förbättrats. • engagera kommunerna och viktiga parter, i större

Styrgruppen diskuterar hur utvärderingen av tillväxt- utsträckning än tidigare – från tidig analysfas t.o.m. avtalet ska genomföras. Inom åtgärdsområdena och inom genomförandet, några projekt görs i viss mån uppföljningar och utvärde- • företagens medverkan underlättas om lokala partnerringar. skap bildas samt om kluster utvecklas,

En rapport som behandlar hur tillväxtavtalet tagit hän- • resurser som avsätts för att driva gemensamma åtgärder syn till det ekologiska perspektivet har färdigställts. inriktas på några strategiska områden, Författarna konstaterar att det i avtalet inte finns någon • åtgärder inom arbetsmarknadsområdet bör integreras koppling mellan å ena sidan den övergripande målformule- ytterligare, ringen om hållbar utveckling och avtalets åtgärdsområden • den centrala nivån måste på ett mer samlat och tvärsekoch, å andra sidan, mer konkreta målformuleringar. toriellt sätt samverka med den regionala nivån. Stuprörs- Uppföljningsbara mål saknas. politiken måste förändras och anpassas till regionala

behov.

Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Uppsala län

Uppsalas ställning som en av landets främsta universitetsstäder har präglat länets tillväxtavtal som har en nära koppling till universitet och annan kunskapsintensiv verksamhet i Uppsala. Integration av invandrare och nyanlända utgör även en viktig del i avtalet. Insatserna koncentreras till följande områden:

• Infrastruktur som stöd för företagsutveckling • Entreprenörskap – företagsutveckling • Integration

Beslutade medel 2000: 38 mkr Finansiärer mkr Andel av planerad budget 2000: 175 %

Statliga medel 16,8

Beslutade medel 2001: 50 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län.

Genomförandet

Arbetet med Uppsala läns tillväxtavtal sker enligt avtalet. sysselsättningstillfällen, särskilt i nya branscher som Life- Engagemanget under genomförandet är starkast hos science, har genererats. Inom integrationsområdet har en genomförarna själva och hos finansiärerna. Näringslivet är samarbetsmodell för effektivare introduktion utvecklats. En engagerat i projekt där en direkt nytta med projektet kan ökad satsning på uppföljningar och utvärderingar, som synses. Partnerskapets svåraste fråga har varit finansieringen av liggör insatserna, är ett annat viktigt resultat av processen. avtalet. Detta har bl.a. hållit tillbaka utvecklingstakten i Energicentrum i Älvkarleby, Marintekniska klustret i Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: Öregrund samt Ventilationstekniska klustret i Enköping. Campus Uppsala Ett område där riskkapitalinvesteringarna har följt tätt i Uppsala och Campus Uppsala marknadsförs som en stratespåren av tillväxtavtalet är bioteknikområdet med STUNS gisk lokaliseringsplats i norra Europa. Resultat hittills är och Campus Uppsalaprojektet som drivmotor. bl.a. att ett affärsmässigt kluster för bioteknik är definierat

Ur det ursprungliga partnerskapet som bestod av och etablerat. Uppsala har blivit erkänt som marknadsplats Utvecklingsrådet1, har den s.k. LIBER-gruppen varit mest för högteknologi. Omkring 40 tillväxtbolag har expanderat aktiv. I LIBER-gruppen ingår länsstyrelsen, landstinget, sina verksamheter vilket motsvarar cirka 700 nya arbetskommunförbundet, ALMI, handelskammaren, länsarbets- tillfällen under senaste tvåårsperioden. Ytterligare cirka nämnden och Uppsala kommun. Ambitionen att aktivt 2 400 nya arbetstillfällen beräknas skapas inom Life verka för regional utveckling växte under 2000 fram också Science-området under kommande tvåårsperiod. i samarbetet mellan kommunerna och landstinget. Denna Finansieringen av utvecklingsarbetet har skett i samvergrupp, C-Framåt, blir aktiv i arbetet med det kommande kan mellan länsstyrelsen, landstinget, Uppsala universitet, tillväxtprogrammet. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala kommun och

Teknikbrostiftelsen. Finansieringen av expansionen i företa- Resultat gen sker med hjälp av riskkapital från såväl svenska som Ett antal konkreta åtgärder av strategisk karaktär har lyfts utländska riskkapitalbolag. upp och genomförs i samarbete. Tillväxt i företag och nya

1 I utvecklingsrådet ingick representanter för landstinget, länsarbetsnämnden, kommunerna, universiteten och näringslivet förutom länsstyrelsen.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Modell för effektivare integration

Projektet ska effektivisera introduktionen och integratio- bedömma hur tillväxtavtalet påverkar en långsiktig hållbar nen av invandrare i det svenska samhället så att de snabbare utveckling. Många insatser är ur effektsynpunkt fortfarande kommer i försörjning. Hittills har bl.a. samarbetsformerna i initialfasen. Integrationsområdet är ett insatsområde där för introduktion av flyktingar och invandrare utvecklats. En åtgärderna tydligt pekar på att det finns positiva effekter mer effektiv förmedling av invandrararbetskraft har prövats för en socialt hållbar utveckling. och utvecklas. Rådgivning till invandrare som har tänkt att starta eget företag har genomförts under 2000–2001. Framtiden Modellen har visat att det finns klara fördelar i form av Planering och förberedelser för tillväxtprogrammet minskat dubbelarbete, helhetsbild av åtgärder – en röd tråd bedöms preliminärt kunna komma igång under 2002. – från ankomst till etablering i samhället och ökat ansvars- Centrala områden blir sannolikt infrastruktursatsningar, tagande från individens sida. Projekten har finansierats av bostads-, arbetskrafts- och kompetensförsörjning. Flykting- Uppsala kommun, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, och invandrarfrågorna kommer troligtvis att vara angelägna landstinget, Integrationsverket, Europeiska flyktingfonden ur ett arbetskrafts- och kompetensperspektiv men också och Växtkraft Mål 3. utifrån allmänna integrationsaspekter. I övrigt bör en bred

och djup lokal idéprocess aktualiseras samtidigt som en Lärande process bättre näringslivskoppling eftersträvas. Uppföljning och Länsstyrelsen genomför en årlig uppföljning av tillväxt- utvärdering inriktas mer på effekter av åtgärder i förhållanavtalsprocessen. Externa utvärderingar har genomförts och de till gjorda insatser. Begreppen ”långsiktig hållbar utveckkommer att genomföras av enskilda projekt i förhållande ling, ekonomiskt, ekologiskt och socialt” bör utvecklas med till de syften, mål och indikatorer som ställts upp. Någon tydliga definitioner och indikatorer som kan följas. helhetsutvärdering är inte inplanerad. Det är ännu svårt att Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län.

Värmlands län

Tillväxtavtalet i Värmland är byggt kring idén om ett statligt regionalt tillväxtkapital. Detta innebär att tillväxtavtalet och dess insatsområden utgör ett system för ett bättre samspel mellan olika statliga anslag sinsemellan och med andra finansiärer. Målet är att bättre kunna stödja länets växtkraft. Insatsområdena är:

• Konkurrenskraft • Företagsamhet • Attraktionskraft • Arbetsmarknad • Kunskap Finansiärer mkr • Social ekonomi

Statliga medel 1 125

Privata företag 427

Beslutade medel 2000: 1 558 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.

Genomförande Resultat

De viktigaste förändringarna i Värmlands tillväxtavtalsar- Genom arbetet med tillväxtavtalet har förutsättningarna bete under 2001 är att genomförandet av strukturfonds- och ambitionerna för arbetet med värmländsk växtkraft programmen påbörjades och att Region Värmland bilda- kunnat kommuniceras inåt och utåt. Ett annat viktigt resuldes. Under året har fortsatta satsningar gjorts på Karlstads tat är det årliga värmlandsmötet. Vidare har en uppslutning universitet och utvecklingen av dess forskningsverksamhet. skett kring utvecklingen av Karlstads universitet.

Det värmländska tillväxtavtalet genomförs i decentrali- Processer och projekt av samlad regional betydelse har, serade former och i etablerade strukturer. Särskilda s.k. pro- genom avtalet, fått en tydligare legitimitet. Detta gäller satscessanimatörer finns för profilområdena. De verkar inom ningar på t.ex. ungdomligt entreprenörskap, Inovas inkubarespektive område och har god kännedom om vad som tor- och science-parks verksamhet, Invest in Värmland, händer. Särskilda kontaktpersoner finns för de kommun- utvecklingen av besöksnäringen, kompetensrådets roll, den grupper som spelade en viktig roll under programarbetet. I sociala ekonomins betydelse. Intresset hos olika aktörer att avtalet utpekades också särskilda ”intentioner” ut. också intressera sig för det som andra gör har ökat. Organisationer och personer med särskilt ansvar för dessa

intentioner har utsetts. Exempel på projekt inom ramen för tillväxtavtalet:

Det årliga värmlandsmötet har varit en stor framgång och Ung kraft har stärkt idén om det regionala tillväxtavtalet. Näringslivets Projektet rör ungt entreprenörskap och föreningen Comengagemang är betydande inom profilområden som skogs- municare är genomförare och projektägare. Projektet stål- och verkstadsindustrin samt besöksnäringen. omfattar 15 av länets 16 kommuner och har medfinansie-

Under år 2001 omfattade tillväxtavtalet i Värmland ring från såväl EU Mål 1, Mål 2 och Mål 3. Ung kraft är det 1,94 miljarder kronor. Detta var en ökning med 380 mil- finansiellt största projektet i Värmland. joner kronor från föregående år. Merparten utgjordes av statliga medel och resurser från privata företag. Eftersom Utveckling av turismnäringen tillväxtavtalet i Värmland inte bygger på en budget kan Värmlands turistråds projekt för att utveckla turismnäravtalets omfattning 2002 inte anges. ingen stöds bl.a. av EU Mål 2. Det bygger på erfarenheter

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

från tidigare programperiod och bedrivs i nära samverkan ven produktutveckling, ett energisnålare Värmland och med företag inom turistbranschen i olika delar av länet. genom Boplats Värmland lyfts bl.a. idéer om ett mer eko-

logiskt byggande fram. En tydlig dialog har också funnits Lärande process kring hållbar turismutveckling. ALMIs design- och innova- Det årliga värmlandsmötet har bl.a. sin grund i att arbetet tionsprojekt har inslag av tydligt miljötänkande. för värmländsk växtkraft ska följas och bli tydligare. Vid Inom de olika områden som ingår i avtalet finns en strämötet redovisas sammanställningar av det regionala van att tydliggöra genusperspektivet. Uppföljningstillväxtkapitalet. Arbetet har givit viktiga lärdomar om kriterierna för respektive insatsområde är, så långt som användningen av statliga medel och samspelet med andra möjligt, könsredovisade. Seminarier kring ”genus och finansieringskällor. I tillväxtavtalet är ett antal uppfölj- regional utveckling” har organiserats. ALMIs coachningsningskriterier knutna till varje insatsområde. De bidrar till projekt inriktas på kvinnors företagande. Inom ramen för att ge svar på om utvecklingen går åt rätt håll. EU Mål 3 bedrivs särskilda projekt inom dess insatsområde

Tillväxtavtalet omfattar satsningar och aktiviteter inom 2 och 3 som har direkt bäring på integration och jämställdnärings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områ- het. den. Genom t. ex. satsningar på kunskaps- och kompetensutveckling läggs grunden för hållbar utveckling i de ekono- Framtiden miska, sociala och ekologiska dimensionerna. Eftersom Det värmländska tillväxtavtalet är ett strategiskt dokuarbetsmarknadspolitiska insatser är en integrerad del i arbe- ment. Det kommer därför att med stor sannolikhet förtet för värmländsk växtkraft, liksom EU Mål 3, har tillväxt- längas t.o.m. 2003. Vid det årliga värmlandsmötet, som är avtalet en betydande social dimension. Satsningarna på planerat till den 1–2 oktober 2002, ska formerna för arbeungt entreprenörskap och en ökad företagaranda bidrar tet med och inriktningen av nästa generations regionala tillockså till en ekonomisk hållbar utveckling. Inom ramen för växtprogram diskuteras. Miljöaktion Värmland görs särskilda insatser för miljödri- Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.

Västerbottens län

I Västerbotten finns det en stark koppling mellan tillväxtavtalet och Mål 1-programmet genom att tillväxtavtalets åtgärder har förts in i Mål 1-arbetet. Tillväxtavtalets fem insatsområden är främst inriktade på kompetens- och näringslivsutveckling samt infrastruktur:

• Utbildning och kompetens samt forskning och utveckling • Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning • Omvärld och marknad • Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning Finansiärer mkr • Livsmiljöfaktorer: Service och kultur för tillväxt

Statliga medel 372

Privata företag 97

Beslutade medel 2000: 627 mkr

EU 238

Andel av planerad budget 2000: 68 %

Kommuner 56

Beslutade medel 2001: 802 mkr

Landstinget 19

Andel av planerad budget 2001: 96 %

Stiftelser 4

Övriga 16

Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Genomförandet

Engagemanget och delaktigheten i genomförandet är gene- ett relativt stort antal enskilda företag. Det har visat sig rellt sett stort. Näringslivets organisationer, utbildnings- svårt att få med enskilda företag i genomförandeprocessen anordnare, kommuner, regionala organ, universitet, stiftelser t.ex. i expertgrupperna. Däremot ingår företagen i en är starkt delaktiga i genomförandet. Delaktigheten varierar mängd projekt som genomförare eller medverkande. dock mellan olika grupper. Små lokala aktörer upplever att Samtliga kommuner i länet är engagerade i genomförandet är svårt att få stöd till lokala utvecklingsprojekt. Även de det. Den lokala nivån och ”byanivån” medverkar i lokala mindre kommunerna anser att deras näringslivsinriktade utvecklingsprojekt som tillsammans täcker in hela länet. projekt bedöms som lokala och att de därför har svårt att få stöd, även om projektet överensstämmer med avtalets mål Resultat och innehåll. Detta sammanhänger med att en viktig finan- Ett av de viktigaste resultaten är att länets parter enats om siär är EU-programmen som eftersträvar större projekt över vilka områden och åtgärder som är viktiga för att få tillväxt i större geografiska områden. näringslivet. Samtliga regionala aktörer deltar och genomför

Finansiering av avtalet bedöms i stort ha fungerat väl. åtgärderna. Tillväxtavtalsarbetet har påverkat inriktningen Det har dock funnits några svårigheter, exempelvis har det på det regionala utvecklingsarbetet och har starka kopplingfunnits osäkerheter kring hur arbetsmarknadsmedel får ar till det arbete som sker i strukturfondsprogrammet Mål 1. användas. Ett annat viktigt resultat är att universiteten i ökad

Partnerskapet i Västerbotten består av ett stort och ett omfattning lyckats locka privata finansiärer till forskningslitet partnerskap samt ett arbetsutskott. I det lilla partner- projekt och knutit nya kontakter med näringslivet. skapet ingår samtliga avtalsslutande parter med företrädare från näringsliv, universitet, regionala statliga organ, kommu- Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: ner, landsting och fackliga organisationer. Infrastruktursatsningar i Tärnaområdet

Näringslivets engagemang i Västerbottens tillväxtavtals- I en kraftsamling kring turismutvecklingen i området har process har mestadels skett genom företagens intresse- bl.a. flygfältet byggts ut, investeringar gjorts i turistanläggorganisationer. På stora partnerskapets möten deltar däremot ningar och marknadsföringen ökat. Dessutom planeras en

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

vägtunnel i Umskaret, Norge, samt utbyggnad av simhall. uppföljning av projektverksamheten planeras. Den totala investeringskostnaden på svensk sida beräknas Inom länets tillväxtavtalsarbete bedöms varje projekt hittills till 100 miljoner kronor. och varje företagsinvestering utifrån dess ekonomiska håll-

Även om Tärnaområdet prioriteras är en positiv sido- barheten. Även jämställdhetsaspekter beaktas. Ökade effekt att andra turistföretag i fjällområdet också har ökat insatser för att sprida information och för kompetenssina investeringar och sin marknadsföring. utveckling inom jämställdhetsområdet ska genomföras

under 2002. Eftersom det har ansetts svårt att analysera Georange och mäta den sociala dimensionen i de aktiviteter som Genom att stärka forskningen om gruvor och miljö ska genomförs efterfrågas mer användbara indikatorer. svensk malmgeologisk kunskap utvecklas. Forskningen sker Västerbotten är ett av pilotlänen för den ekologiska inom två huvudområden: prospekteringsrelaterad forsk- dimensionen. Tillsammans med Naturvårdsverket har länet ning och forskning om gruvor och miljö. Dessutom ska utarbetat rapporten ”Bredda perspektiven”, som behandlar industrins försörjning av kompetent arbetskraft förbättras. hur man kan integrera miljöaspekten i processen med att ta Den totala kostnaden är 42,3 miljoner kronor. Finansiärer fram tillväxtprogram. är Mål 1, Sveriges geologiska undersökning (SGU), länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten, tio kommuner Framtiden samt landstinget. Analysarbetet inför den kommande perioden med regiona-

la tillväxtprogram har påbörjats. Särskilda analysgrupper Lärande process inom partnerskapen har bildats för bl.a. befolkningsutveck- De olika aktiviteterna inom tillväxtavtalsarbetet registreras ling, omvärld, infrastruktur, näringsutveckling, arbetskrafti en databas. Slutrapporten från en extern utvärdering läm- och kompetensförsörjning, FoU, samverkan högskola/ nas hösten 2003. På länsstyrelsen har även ett internt näringsliv och livsvärden. utvärderingsarbete påbörjats kring rutiner för datainsamling och behandling för uppföljning av företagsstöden. En Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Västernorrlands län

Under 2001 har Västernorrlands län tagit fram en ny länsstrategi för hur länet skall utvecklas under detta decennium. Länsstrategin bildar en bas för kommande tillväxtprogram och påverkar genomförandet av tillväxtavtal och Mål 1-program. Länets tillväxtavtal har en stor bredd med totalt fem insatsområden:

• Kunskaps- och kompetensutveckling samt forskning • Samverkan och attityder – Information och marknadsföring • Näringslivsutveckling • Västernorrland – ett län att leva i Finansiärer mkr • Infrastruktur och tillgänglighet

Statliga medel 558

Privata företag 202

Beslutade medel 2000: 824 mkr

EU 346

Andel av planerad budget 2000: 92 %

Kommuner 131

Källa: Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Genomförandet

Genomförandet av Västernorrlands tillväxtavtal sker i stort livets organisationer engagerade. Intresset hos enskilda sett enligt avtalet. Den främsta avvikelsen är svårigheten att företag att engagera sig i nätverksarbete, också i vidare geosluta tydliga överenskommelser om gemensamma priorite- grafiska sammanhang, ökar. ringar. Kommunerna är engagerade genom det lokala utveck-

Det finns nära kopplingar mellan länets tillväxtavtal och lingsarbetet som blir alltmer partnerskapsbaserat. Mål 1-programmet såväl programmässigt som i enskilda Företrädare för kommunerna deltar därtill i de flesta regioprojekt. Genomförandet av dessa, men framförallt framta- nala tillväxtavtalsgrupper. gandet av ett nytt regionalt tillväxtprogram, kommer att stödjas av den nya länsstrategin “Vision 2005 med utblick Resultat mot 2010” och lokala strategidokument. Viktiga resultat är de program och projekt som tillkommit.

Samfinansieringen av projekt har fungerat på lokal och Ett annat resultat är att processen bidragit till en god lokalregional nivå. Finansieringen med exempelvis centrala regional relation. Många företag har engagerat sig i utveckmyndigheter kan dock förbättras. lingsarbetet, både direkt i styrningen av utvecklingsgrupp-

Många utvecklingsgrupper och myndigheter är delaktiga i er/klustergrupper och i enstaka utvecklingsprojekt. arbetet med tillväxtavtalet. På politisk nivå har engagemang- Dialogen mellan den offentliga delen av partnerskapet och et varit lägre än under programuppbyggnaden, delvis till följd företagens organisationer har utvecklats på ett bra sätt. av arbetet med Mål 1 och lokala utvecklingsprogram. Mittsveriges Industri- och Handelskammare ansvarar

Avtalet genomförs på en relativt bred front i dialog med exempelvis aktivt för att projekt genomförs. offentliga finansiärer. De 12 RTA-grupperna i länet utgör ett viktigt inslag liksom den nyinrättade dialogarenan Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

”RTA-plattformen”. Nyföretagande- och entreprenörskapsprogrammet

Aktiva parter är huvudfinansiärerna: företrädare för den Projektet har som mål att skapa en långsiktigt hållbar form privata sektorn, Mål 1, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap. kommunerna, landstinget och Vägverket. På regional nivå Resultaten hittills visar att det lokal-regionala systemet är Mitthögskolan, ALMI Företagspartner liksom närings- fungerar, att en samordning har kommit till stånd och att för-

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

söksverksamheten med t.ex. ”Open for business” är lovande. versionen av ett projektregistreringssystem kopplat till Ett visst samarbete sker även med grannlänen. Mellan 550 Internet har utvecklats. På uppdrag av partnerskapet har en och 600 nybildade företag har berörts av programverksam- mindre attitydenkät genomförts. heten i olika skeden av startfasen. På de orter där insatserna Diskussioner har förts inom delar av partnerskapet kring fungerar bäst märks den omfattande nedgången i nyföreta- utvärderingsmetodik och tvärsektoriell utvärdering/problemgande under senare år inte alls eller i liten utsträckning. och områdesbaserade utvärderingar. En dialog förs med Huvudfinansiärer är länsarbetsnämnden, kommunerna, läns- Jämtlands län i dessa frågor. Som ett led i ett samlat informastyrelsen, landstinget, NUTEK och Mål 1. Projektet omfat- tionsmaterial har ett nyhetsbrev börjat att publiceras. tar 2000–2001, 79,1 miljoner kronor. De fyra norra länen har genomfört en genomgång av för-

utsättningar, arbetsmodeller och resultat i tillväxtavtals- Fibre Science and Communication Network, FSCN processsen. För jämförelser har kontakter med län i södra Länet ska stärkas som utvecklingsbas för skogsindustrin och Sverige tagits. dess FoU. I satsningen ingår ett tiotal professurer, ett flertal forskare och 30-talet doktorander. Flera stora delprojekt Framtiden ingår och den finansiella basen är bred – allt från delar av Planeringen för nästa programperiod har inletts. Som Mitthögskolans forskningsanslag, bidrag från KK-stiftelsen underlag för arbetet finns länsstrategin Vision 2005 samt och processindustrins FoU-medel till kommunala medel kommunala strategier. och insatser från mindre tryckeriföretag. Därtill finns ett En viktig lärdom är att arbetet måste förankras och arbekraftfullt strukturfondsstöd. tet med tillväxtavtalet pedagogiseras, kommuniceras och

Totalt har 150 miljoner kronor fördelats på tre år. Till återföras. För ett uthålligt engagemang krävs extra omsorg detta kommer industrins, främst SCA:s, egna FoU-investe- vid övergången mellan planeringsfas och genomförandefas. ringar i direkt anknytning till FSCN. Ett sekretariat med företrädare för länsstyrelsen, länsarbets-

nämnden, kommunförbundet och landstinget håller på att Lärande process bildas för att utveckla genomförande- och planeringsprocess. Formerna för uppföljning håller på att förnyas. Den första Källa: Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Västmanlands län

Det övergripande målet för Västmanlands läns tillväxtavtal är att den ekonomiska tillväxten i länets näringsliv ska öka. Tillväxten i länets näringsliv ska därför baseras på ett ökat kunskapsinnehåll i varor, processer och tjänster. Avtalet är uppdelat i två övergripande insatsområden som i sin tur vardera är uppdelade i tre åtgärdsområden:

Tillväxt genom insatser för individer: • Entreprenörskap • Utbildning och kompetensutveckling • Kultur/attityder för kreativitet och tillväxt

Finansiärer mkr Tillväxt genom insatser för företag och näringsliv

Offentliga medel

• Produkt-, tjänste- och processutveckling

Statliga medel 631

• Breddade marknader

EU 141

• Strategisk infrastruktur

Kommuner 44

Landstinget 4

Beslutade offentliga medel 2000: 553 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Genomförandet Resultat

Merparten av insatserna och projekten inom tillväxtavtalet Ett viktigt resultat av Västmanlands tillväxtavtalsprocess är har under år 2001 satts igång. Delaktigheten och engage- att överblicken av vad som görs i form av näringslivs-, manget är stort bland regionala organisationer. utbildnings- och infrastrukturfrämjande insatser blivit bätt-

Arbetet med övergripande och projektvis samverkan om re. Det innebär bl.a. att dubbelarbete kan undvikas, större finansiering mellan regionala aktörer har gått framåt, men grepp kan tas för kommunövergripande och länsövergriför den största finansiären, LAN/Af, har den hårda natio- pande insatser och att goda exempel på insatser kan övernella styrningen inneburit att AMS-medel har begränsad föras i partnerskapen. användning i projektfinansieringen av näringslivsinsatser.

Näringslivets engagemang har ökat under 2001 och Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: några större företag har delfinansierat främst lokala projekt. Program Strömsholm Även lokala företagarföreningar har i ökad utsträckning Strömsholm ska utvecklas till ett internationellt ridsporttagit initiativ till projektinsatser. Intresset för tillväxtavtals- centrum genom investeringar i nya och befintliga anläggarbete bland de lokala partnerskapen har fokuserats på de ningar men även genom flera verksamheter och ökat kunnya programmen Mål 2 och Växtkraft Mål 3, där det finns skapsinnehåll. Nya företag, inom främst rid/-häst och möjlighet till direkt medfinansiering av lokala projekt. turismverksamhet, ska utvecklas och etableras. Detta är dock inom länets tillväxtavtal, eftersom det är den Stora investeringar har gjorts i ridsportanläggningarna, övergripande strategin som vägleder Mål 2, Växtkraft Mål en unik konferensanläggning har skapats samt även ett 3 och andra program för länets utveckling. vandrarhem. Svenska Ridsportförbundet har flyttat sitt

Samarbetsklimatet kring konkreta projekt har blivit kansli till Strömsholm. och flera småföretag med anknytöppnare och mer kreativt under tillväxtavtalsprocessen. ning till hästverksamhet har etablerats. Däremot har samverkan på överordnad och principiell nivå, framförallt under år 2002, bromsats av väntan på och Teknikbyn Västerås – Västerås Technology Park. oklarheter kring eventuella samverkansorgan i form av Det gamla industriområdet har på några år utvecklats till kommunalförbund. Sveriges snabbast växande teknikpark. I dag finns 116 före-

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

tag med 1 020 anställda i Teknikbyn, där de gamla indus- kring ett regionalt utvecklingsprogram och ett regionalt trilokalerna från början av förra seklet successivt byggs om tillväxtprogram. Om programprocesser påbörjas, kommer till nya verksamheter. En s. k. groddkorridor har en fram- länsstyrelsen att ha samordningsansvaret för arbetet trädande plats i Teknikbyn. Nyföretagare i årliga s.k. Kick åtminstone under 2002. Frågan om att bilda ett kommustart-program har genererat ett 30-tal nya, varaktiga företag nalt samverkansorgan i länet är ännu inte avgjord. Om det främst inom IT. inrättas tar samverkansorganet över ansvaret för processen

efter hand. Lärande process En lärdom från tillväxtavtalsprocessen är att den natio- Länsstyrelsen ställer högre krav på uppföljning och utvär- nella nivån måste ta arbetet på större allvar. Delegering till dering av projekt inom ramen för tillväxtavtalet. den regionala nivån måste öka liksom decentralisering och

I ansökningarna till regionala och lokala finansiärer ska frihet att använda resurser. Vad gäller t.ex. sökanden redogöra för hur projekten/insatserna bidrar Arbetsmarknadsverkets medel har riktningen hittills varit positivt till en hållbar utveckling, ökad jämställdhet och den motsatta, d.v.s. ökad central styrning. mångfald. Vidare ställs krav på att projekt- och styrgrupp- Några lärdomar som kan dras från arbetet är att en proer ska vara jämställt sammansatta. Vid avrapportering ska cessinriktad arbetsmetodik tar tid att utveckla och aldrig projektansvariga ange hur insatserna påverkar män och blir ”färdig”. Delaktigheten hos näringslivet/företagen kvinnor, invandrare och miljön. måste stärkas i processen kring ett nytt program. Vidare

Erfarenheterna pekar på att det är svårt att med hori- måste målen för program och tillväxtinsatser formuleras sontella mål styra projektinriktningar mot konkreta resul- tydligare: ska hela ”livsmiljön” inbegripas, d.v.s. ska de olika tat. Mest framgångsrikt hittills är särskilda projekt som dimensionerna av hållbar utveckling ha lika vikt, eller ska fokuserar på socialt hållbar utveckling. programmet fokuseras mer på direkta insatser för tillväxt i

näringslivet?

Framtiden

Under 2002 kommer diskussioner föras i Västmanland Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Västra Götalands län

I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen (självstyrelseorgan) som har samordningsansvaret inom tillväxtavtalsarbetet. Detta arbete är baserat på den regionala utvecklingsstrategin som syftar till en långsiktig förnyelse av hela länets näringsliv. Tillväxtavtalet är uppdelat i åtta delregionala avtal (Göteborgsregionen, Mellansjöregionen, Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, Sjuhärad samt Skärgården) och i fyra övergripande teman:

• Kompetensförsörjning • Förnyelse av näringslivet • Tillgänglighet Finansiärer mkr • Social förnyelse

Statliga medel 204

Privata företag 213

Beslutade medel 2000: 531 mkr

* Självstyrelseorganen förfogar över såväl statliga som regionala

medel och har totalt beslutat om 135 mkr till tillväxtavtalet 2001. Källa: Västra Götalandsregionen.

Genomförandet Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Genomförandet i Västra Götaland följer avtalets intentio- E-tour – affärsutveckling i den digitala världen ner. Västra Götalands tillväxtavtalsarbete sker nästan helt Syftet är att ge förhöjd insikt och kompetens till företag om integrerat med strukturfondsprogrammen. I regionen finns möjligheter att nyttja e-handel för affärsutveckling. Fram åtta delregionala partnerskap och ett regionalt partnerskap. till oktober 2001 har över 130 företag och 44 kommuner Engagemanget och delaktigheten är störst på delregional valt att delta i e-tour. Den affärsstrategiska rådgivningen nivå. Det visar sig bl.a. i ett starkt lokalt engagemang i och dialogen mellan företag har visat sig vara ett bra verkgenomförandet och en hög andel kommunal medfinansie- tyg för ledningsgrupper när det gäller att mäta sig med ring. Näringslivets delaktighet i partnerskapen varierar andra företag samt värdera vilken strategi man skall ha starkt, alltifrån aktivt deltagande från enskilda företag till inom e-business. Från en västsvensk plattform är nu e-tour deltagande via näringslivets organisationer. en nationell plattform och liknande verksamheter startar

Under året har särskilda satsningar påbörjats för att öka upp i andra delar av landet. kontakter mellan näringsliv och högskolor i syfte att få en ökad kommersialisering av forskningsresultat. Universi- CMF tetets och högskolornas medverkan i tillväxtavtalet har som Syftet är att underlätta små- och medelstora företags konen följd av detta ökat starkt under år 2001. takter med kvalificerade utförare av olika miljöanknutna

tjänster. Främst handlar det om behov inom miljölednings- Resultat system, certifiering, utbildning, produktutveckling, livs- Tillväxtavtalsarbetet i Västra Götaland innebär en kraft- cykelanalyser och miljömärkning. För att kunna förmedla samling kring kompetensutveckling och förnyelse av rätt utförare av efterfrågade tjänster har CMF byggt upp ett näringslivet. Processen har ökat engagemanget för tillväxt- nätverk av s.k. ”kvalificerade utförare”. I nätverket ingår frågor över kommun- och sektorsgränser. De delregionala bred kompetens både beträffande FoU och utbildning. partnerskapen är generellt mycket positiva till utvecklings- CMF har hittills utvecklats till att vara en resurs för förearbetet inom ramen för tillväxtavtalet och den decentrali- tag i hela regionen, bl.a. hjälpte CMF år 2001 ca 200 företag serade hanteringen. med idéer, frågeställningar och behov av extern kompetens.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Lärande process

Partnerskapen rapporterar årligen om arbetet. Jämförelser tillväxtavtal och därigenom fått såväl resurser som legitimimellan de åtta delregionerna vad gäller inriktning och arbets- tet för arbetet. De åtta delregionerna har uppmuntrats att former görs kontinuerligt. En projektkatalog har tagits fram identifiera tillväxtorienterade projekt som kommer att och finns nu tillgänglig på nätet via Västra Götalands- utvecklas till goda exempel för hur könsperspektivet konkret regionens hemsida. Kontinuerliga träffar och kunskaps- kan integreras i pågående verksamhet. utveckling sker också tillsammans med företrädare för de åtta delregionerna. En extern uppföljning/utvärdering av till- Framtiden växtavtalet i Västra Götaland kommer att genomföras under I Västra Götaland har analysarbetet påbörjats inför det 2002. regionala tillväxtprogrammet. Parallellt pågår diskussioner

Regionen har det senaste året arbetat intensivt med att om arbetsformer både vad gäller geografiska områden och utveckla kunskaper om och riktlinjer för en politik för håll- tematiska inriktningar. Ett fördjupat utvecklingsarbete starbar tillväxt på regional nivå. Regionala indikatorer för tas under våren 2002 inom ramen för LNU-processen utfallsanalys har utarbetats och använts för att studera (Lokal Näringslivsutveckling) med analys och strategiarbete utvecklingen under 1990-talet. Ett strategiskt program för och utveckling av partnerskapsprocessen. hållbar tillväxt tas fram. Lärdomar inför det kommande arbetet är att försöka

I arbetet ingår att presentera en samlad modell för utveckla en ökad sektorssamordning, engagera fler i arbetet uppföljning och utvärdering av hållbarhet med regionala inom regionens och kommunernas olika verksamhetsomutgångspunkter och utifrån den programstruktur som väljs. råden samt få med fler sektorsföreträdare från lokal, regio-

Jämställdhetsperspektivet har ägnats särskild uppmärk- nal och central nivå. En annan lärdom är att arbetet tar tid samhet under genomförandet av tillväxtavtalet. Västra Göta- och att förankring är mycket viktigt. landsregionen har utsetts som pilotregion för jämställda Källa: Västra Götalandsregionen.

Örebro län

Örebro har främst inriktat sitt tillväxtavtalsarbete mot små och medelstora företag. Det finns också en koppling mellan Mål 2-arbetet och tillväxtavtalet genom att avtalet utgör utgångspunkten för medfinansieringen till åtgärder inom Mål 2. Tillväxtavtalet har fyra insatsområden:

• Kompetens • Näringslivsutveckling • Kompletterande satsningar • Lokal utveckling

Beslutade medel 2000: 503 mkr

Källa: Länsstyrelsen i Örebro län.

Genomförande

Arbetet med tillväxtavtalet i Örebro län fortlöper enligt utbildningsnivån avläsas. Denna beror till stor del på den planerna och deltagarna i partnerskapet är överens om fokusering på kompetensfrågor som finns inom tillväxtinriktningen av insatserna. Näringslivet och representanter avtalet. Målet med antalet miljöcertifierade företag har för näringslivsorganisationer var mycket aktiva i arbetet uppnåtts. med att skapa programmet. Universitetets engagemang var vid den tidpunkten låg men har under perioden ökat. Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram: Utgångspunkten för länets arbete är att tillväxtavtalet har Infrastruktur för vuxenutbildning olika finansieringsmöjligheter. Mål 2 Västra är en finansie- Hela Örebro län har idag en infrastruktur för flexibel vuxringskälla. Merparten av de projekt som finansieras via enutbildning, vilket innebär att man på lokala lärcentra kan strukturfonderna har dessförinnan nationell medfinan- fortbilda sig som företagare eller anställd. Högskolesiering. Tillväxtavtalet är utgångspunkten vid dessa finan- utbildningar på distans är också tillgängliga. Finansiering av sieringsbeslut. denna åtgärd sker bl.a. genom kommunala vuxenutbild-

Utvecklingsrådet, som funnits sedan 1995, har skapat en ningsmedel, Mål 2, länsstyrelsen, KY-medel och univerpositiv arena för regionala samarbetsfrågor i länet. sitetet. Utvecklingsrådets roll är att följa utvecklingen av programmet och i sina organisationer hålla processen levande. Regionalt riskkapitalbolag Länets kommuner, som tidigare var representerade av kom- Syftet är att möta den efterfrågan som finns av riskkapital i munförbundet, samt ytterligare organisationer anslöt 1999 tidiga skeden av företags utveckling. Affärsplanen för verkoch detta har medfört en bredare förankring och engage- samheten är utarbetad och finansiärer börjar utkristallisera mang än tidigare. sig. Verksamheten kommer igång första halvåret 2002.

Resultat Lärande process

Det viktigaste resultatet är den gemensamma prioritering- I Örebro län utvecklas formerna för uppföljning löpande. en. Dessutom kan en positiv utveckling av den formella Bland annat har partnerskapet tagit fram en katalog med

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

alla beslutade projekt under 2000 och 2001. Parallellt har företagande ska ge denna grupp bättre förutsättningar att de mål som sattes för tillväxtavtalet följts upp. utveckla företagande. I varje projektbeslut bedöms hur det Partnerskapet har använt uppföljningsrapporten i diskus- enskilda projektets påverkar jämställdheten. På samma sätt sioner om länets arbete utvecklas i rätt riktning och om bedöms projektets påverkan på miljön. länet kommer att nå målen. Länsstyrelsen har även anpassat sina arbetsformer för att nå en ökad helhetssyn vid Framtiden exempelvis bedömningar av projektansökningar. Till- Processen för att utarbeta ett regionalt tillväxtprogram har sammans med Östergötland och Kronoberg har Örebro planerats och omfattar bl.a. internationella jämförelser och haft ett erfarenhetsutbyte under 2001. Någon utvärdering regional analys. Perspektivet blir lokalt-regionalt-nationelltav avtalet har inte upphandlats. internationellt. Kommunerna vill ta ett större ansvar under

Länet satsar på projekt som har en långsiktig påverkan på planeringsprocessen. Samtidigt är partnerskapet enigt om näringslivet för att nå en hållbar utveckling. Lärcentra ska- att uppbyggnaden från lokal nivå till regional även gäller par exempelvis förutsättningar för flexibelt livslångt läran- för processen med tillväxtprogram. Erfarenheterna från de. För att långsiktigt påverka beteenden och attityder till tidigare tillväxtavtalsprocess är mycket goda när det gäller företagande satsar länet på nyföretagande bland ungdomar. förankringen. Alla som vill delta i processen ska ha denna Den sociala dimensionen tillvaratas genom satsningen på möjlighet. Partnerskapet är också överens om att inte skapa lärcentra där intresset för vidareutbildning ökar bland nya nya arenor utan tillvarata de som redan finns, såväl lokalt grupper. Satsningen på kvinnor och kvinnors företagande som regionalt. har givit mycket positiva resultat. På motsvarande sätt räknar länet med att satsningen på invandrare och invandrares Källa: Länsstyrelsen i Örebro län.

Östergötlands län

I Östergötland arbetar man med att öka den lokala förankringen i tillväxtavtalsarbetet. Lokala tillväxtavtal utarbetas, därigenom möjliggörs en lokal anpassning till de regionala ambitioner som finns uttryckta i tillväxtavtalet. Tillväxtavtalet omfattar sex insatsområden:

• Entreprenörskap och nyföretagande • Utveckling av befintliga företag • Attrahera utländskt kapital • Utbildning och kompetens • FoU/Klusterinfrastruktur • Informationsteknisk infrastruktur Finansiärer mkr

Statliga medel 178

Beslutade medel 2000: 220 mkr

Privata företag 5

Andel av planerad budget 2000: 82 %

EU 22,5

Källa: Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Genomförandet Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Arbetet med Östergötlands tillväxtavtal fortgår i stort sett Fördel Östergötland som planerat och finansieringen av avtalet fungerar relativt Projektet ska bidra till att effektivt förmedla kunskaper och väl. Strukturfonderna ses i Östergötland som en finansie- teknik till små och medelstora företag. Det sker genom att ringskälla till tillväxtavtalet. Ett aktivt arbete görs för att tydliggöra utbudet av tjänster för tekniköverföring, att det kommunerna ska utveckla lokala tillväxtavtal där den loka- regionala behovet av tekniköverföringstjänster tillgodoses la strategin relateras till de regionala ambitionerna. samt att befintliga tekniköverföringsresurser samordnas Partnerskapet har formerats på samma sätt under hela peri- och utvecklas. oden. Intresset har dock avtagit under genomförandefasen. Projektet är ännu i en första fas men positiva resultat kan Nu finns ett uttalat intresse att återväcka ”dynamiken” i redan skönjas. Nästan samtliga forskningsinstitut bedriver arbetsformen. Den lokala nivåns engagemang har varierat numera verksamhet i länet och har ett gemensamt rum hos mellan svagt och starkt där Mjölbys utvecklingsarbete varit ALMI. De små och medelstora företagen kan nå samtliga mycket värdefullt och gett många positiva bieffekter. deltagande aktörer via ett och samma telefonnummer och

har dessutom börjat utnyttja möjligheterna på ett bättre Resultat sätt än tidigare. Arbetet med tillväxtavtalet har ökat samsynen kring lång- Finansieringen planeras ske genom EU-programmet siktigt viktiga prioriteringar. Det går snabbare att komma Innovativa Åtgärder Östra Mellansverige. Projektets budget överens regionalt, exempelvis i samband med ansökningar är ca 5 miljoner kr, varav knappt hälften idag är finansierat. till nationella aktörer eller EU. Vissa delar av den ”ordinarie” verksamheten har lyfts fram på ett bra sätt och kvali- Börjekampanjen tetssäkrats (ex. starta-eget hanteringen). Nationellt upp- Börjekampanjen, som riktar sig till personer vars företaganmärksammas länet i högre utsträckning. Partnerskapet har de befinner sig på idéstadiet, ska stimulera till att starta haft en positiv inverkan och ett gemensamt fokus på till- eget. I Östergötland har sex Nyföretagarcentra tagit på sig växtrelaterade frågor har etablerats i Östergötland. huvudansvaret för projektet. Projektet har marknadsförts i

media och Börjedagen har genomförts.

Intresset har ökat och Nyföretagarcentra, främst i de

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

större orterna, har fler besökare och förfrågningar än tidi- inte minst genom Innovativa åtgärder Östra Mellan-sverige gare. Om detta leder till slutmålet – att fler nya företag eta- där minst 15 procent av budgeten ska gå till miljörelaterableras – återstår att se. de projekt.

Lärande process Framtiden

Utvärderingar har upphandlats och i Östergötland förs dis- I Östergötland har förberedelser inför en ny programperiod kussioner om hur tillväxtavtalsarbetet ska utvecklas för att påbörjats. Berörda personer på såväl regional som lokal nivå bli mer dynamiskt och effektivt. De horisontella kriterier- kompetensutvecklas i regional utveckling under året. na följs upp i den ordinarie uppföljningen. Utveckling av lokala sysselsättningsstrategier planeras med

Majoriteten av insatserna i Östergötlands tillväxtavtal är stöd från EU-kommissionen. Dessa skall ligga till grund för inriktade mot att få fler nya företag och stärka befintliga lokala tillväxtprogram. företag, dels genom företagsspecifika insatser men även Utvärderingen av partnerskapet/tillväxtavtalet som genom insatser för att trygga kompetensförsörjningen. arbetsform lägger grunden för ett processinriktat utveck-

Särskilda insatser görs för såväl invandrare som det lingsarbete. Diskussioner förs bl.a. kring en snävare fokuseunderrepresenterade könet. Vidare finns nyckeltal för jäm- ring mot tillväxt. ställdhet för samtliga aktuella åtgärder, kravet på horison- Vissa delar av nuvarande avtal kommer sannolikt att återtell integrering är uppfyllt. Ett ökat intresse för jämställd- finnas också i tillväxtprogrammet, exempelvis insatser för hetsfrågor kopplat till utvecklingsfrågor kan skönjas bland fler nya företag, stärkt konkurrenskraft hos befintliga företag aktörerna i partnerskapet. och tryggad kompetensförsörjning. Kopplingen till den loka-

Tillsammans med Integrationsverket och Arbetslivs- la nivån är en nyckelfråga i tillväxtprogramsarbetet. institutet görs insatser för att finna konstruktiva lösningar Lärdomar från tillväxtavtalsprocessen är bl.a. att företagen för både horisontell och vertikal integrering. kan representeras via organisationerna, kopplingen till den

Under 2001 har särskilda insatser gjorts för att integrera lokala nivån bör stärkas samt att dynamik och intresse ekologiskt hållbar utveckling i tillväxtavtalet. Detta har fal- måste underhållas under hela processen. lit väl ut och intresset ökar. Arbetet kommer att fortlöpa, Källa: Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Rapport om tillväxtavtalen ANDRA ÅRET

Rapport om tillväxtavtalen

Andra året

ISBN: 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012

POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90 E-POST: fritzes.order@liber.se Näringsdepartementet INTERNET: www.fritzes.se