Rapport om tillväxtavtalen - Andra året

Ds 2002:34

Sida 5
Original

5. Förord

6. Inledning

Tillväxtavtal för samverkan och helhetssyn Regionala tillväxtprogram – basen för den nya regionala utvecklingspolitiken Rapportens disposition

8. Sammanfattning av rapporten

9. Syfte och metod

Syfte Underlag för uppföljningen 2001 Enkätundersökning 2001

11 1. Samverkan och processen med

tillväxtavtal

1.1 Representerande och agerande partnerskap – förändringar över tiden 1.2 Klusterperspektivet synliggör de agerande partnerskapen 1.3 Aktörerna i de regionala partnerskapen 1.4 Analys 1.5 Slutsatser

16 2. Delaktighet och förtroende – resultat

från förtroendestudie 2001

2.1 Graden av delaktighet varierar 2.2 Förtroendestudie 2.3 Slutsatser

18 3. Finansiering av tillväxtavtalen 2001

3.1 Fokusering och prioritering 3.2 Finansiering 2001 3.3 Finansiärer 3.4 Statliga finansiärer 3.5 Insatsområden 3.6 Exempel på aktiviteter inom ramen för tillväxtavtalen 3.7 Slutsatser

23 4. En lärande process

4.1 Ökad kunskap om tillväxtfrågor 4.2 Klusterperspektiv – lärande i samspel mellan offentligt – privat 4.3 Hållbar utveckling 4.4 Horisontella kriterier – miljö och jämställdhet 4.5 Regionernas lärande process – system för uppföljning och utvärdering 4.6 Slutsatser

26 5. Den fortsatta inriktningen på

arbetet – tendenser och lärdomar inför framtiden

5.1 Helhetsbedömning av processen och arbetsformen 5.2 Framtidsfrågor 5.3 Slutsatser

29. Länsvisa presentationer

Blekinge län

Dalarnas län

Gotlands län

Gävleborgs län

Hallands län

Jämtlands län

Jönköpings län

Kalmar län

Kronobergs län

Norrbottens län

Skåne län

Stockholms län

Södermanlands län

Uppsala län

Värmlands län

Västerbottens län

Västernorrlands län

Västmanlands län

Västra Götalands län

Örebro län

Östergötlands län

Sida 7
Original

illväxt är en förutsättning för att kunna utveckla och trygga vår gemensamma välfärd.

Såväl Sverige som EU har högt ställda ambitioner inom området. För ett par år sedan kom

EU:s stats- och regeringschefer överens om att EU skall bli den mest konkurrenskraftiga och

hållbara ekonomin i världen år 2010. För att nå målet måste vi arbeta hårt och målmedvetet på

flera olika plan. Den lokala miljön får en alltmer framträdande roll i en globaliserad ekonomi där

företagen konkurrerar på en allt större marknad.

Idén om tillväxtavtal introducerades för fyra år sedan. En bärande tanke är att myndigheter

och organisationer som arbetar med tillväxtfrågor skall samarbeta bättre för att skapa gynnsam-

ma förutsättningar för näringslivet.

Under det senaste året har jag rest mycket i landet och de iakttagelser som görs i denna rap-

port stämmer väl överens med mina intryck. Jag möter ett väldigt stort lokalt engagemang för

tillväxt- och utvecklingsfrågor. Att människor tar ett aktivt ansvar för sin egen utveckling är en

av de viktigaste drivkrafterna för att åstadkomma förändring. Politiken kan hjälpa till genom att

skapa bra generella förutsättningar men utan aktiva medborgare och entreprenörer kommer vi

ingen vart i det fortsatta byggandet av vårt välstånd.

Min och regeringens absoluta förhoppning är att tillväxtavtalen, som övergår till regionala

tillväxtprogram 2004, kan fortsätta att utvecklas till ett instrument som kan inspirera och sti-

mulera människor att runt om i vårt avlånga land att öka sitt engagemang i lokalt och regionalt

utvecklingsarbete. Frågorna är inte enkla men desto mer utmanande. Förbättringar sker inte av

sig självt. Förändringar och förnyelse uppstår först när vi engagerar oss och tar tag i de möjlig-

heter som vi har i vår omgivning.

Stockholm i juni 2002

Ulrica Messing Statsråd i Näringsdepartementet

Förord

Sida 8
Original

Globaliseringen och en krympande värld leder till ökad förändringshastighet i den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt som konkurrenstrycket ökar på varje enskilt land ökar också möjligheterna för företag att nå ut på nya marknader som tidigare knappast har varit tillgängliga. Platsen, den lokala och regionala nivån, får i denna process allt större betydelse. Detta brukar beskrivas som globaliseringens paradox, det vill säga ju mer världens ekonomier integreras desto mer ökar de lokala innovativa miljöerna i betydelse. I takt med att de geografiska marknaderna vidgas ökar också motiven och möjligheterna för en arbetsdelning och specialisering inom olika näringar. Det är inte bara företag och länder som specialiserar sig utan i högsta grad också regioner. En enskild nations eller regions konkurrenskraft baseras i första hand på dess förmåga att specialisera sig och utveckla produkter och tjänster som är unika på världsmarknaden. Det starka omvandlingstrycket och snabbare informationsflöden innebär att företag i allt högre grad måste anpassa sina produkter och tjänster till en mer krävande marknad. Den förnyelsekraft eller innovationsförmåga som präglar ett framgångsrikt näringsliv uppnås mer sällan i traditionella produktionssystem. Istället ersätts dessa av produktion i industriella system vilket t.ex. framgångsrika kluster av företag vilar på. Förmågan till förnyelse och innovationer utvecklas ofta i samspel mellan olika aktörer, mellan företag och mellan företag, universitet/högskolor och myndigheter. Geografisk närhet är viktigt i detta samspel. Tillväxt och sysselsättning tycks därmed i ökad utsträckning vara beroende av hur väl den lokala och regionala miljön kan utnyttja de möjligheter och utmaningar som en ökad internationalisering innebär.

För att Sverige skall fortsätta utvecklas i en positiv riktning är det viktigt att landets olika regioner aktivt medverkar och bidrar till utvecklingen. Skillnaderna är stora mellan olika regioner vad beträffar förutsättningar för näringslivets utveckling och tillväxt. Det finns en outnyttjad tillväxtpotential i landets alla delar som på ett bättre sätt kan stimuleras och tas tillvara.

Tillväxtavtal för samverkan och helhetssyn

En bärande idé i arbetet med regionala tillväxtavtal är att stödja och utveckla dynamiska regionala och lokala miljöer där människor och företag kan utvecklas. Tillväxtavtalen introducerades 1998 och har sedan dess utgjort det bärande instrumentet i den regionala näringspolitiken. Målet med den regionala näringspolitiken är att, utifrån skilda regionala förutsättningar, stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.¹Tillväxtavtalsprocessen syftar till en prioritering av insatser i regionen som leder till en effektivare användning av befintliga resurser genom bl.a. bättre samordning mellan politikområden och sektorer.

Regionala tillväxtprogram – basen för den nya regionala utvecklingspolitiken

Erfarenheter och lärdomar från tillväxtavtalsarbetet har haft en viktig inverkan på de förslag och bedömningar som regeringen presenterar i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet.²I propositionen introduceras en ny regional utvecklingspolitik. Det övergripande målet för den regionala utvecklingspolitiken är: Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Motivet för den nya politiken är bl.a. uppfattningen att den nationella tillväxten utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. Grunden är att den samlade nationella tillväxten är avhängig hur väl potentialen i de förutsättningar som finns lokalt och regionalt tas tillvara och utvecklas. Den regionala utvecklingspolitiken har ersatt regionalpolitik och regional näringspolitik.

Sektorssamordning och regionalt hänsynstagande inom olika politikområden är centralt för en framgångsrik regional utvecklingspolitik. Regionala tillväxtprogram, en utveckling av de nuvarande regionala tillväxtavtalen, utgör grunden för det fortsatta arbetet. Regeringen bedömer att

Inledning

Ett regionalt tillväxtavtal tas fram av ett partnerskap och består av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett program för tillväxt samt skriftliga överenskommelser mellan de parter som ska genomföra och finansiera programmet. Den första omgången av tillväxtavtal har utarbetats under perioden 1998–1999. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal består av ett fåtal insatsområden som är prioriterade av partnerskapet. Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer finansiera och koordinera genomförandet samt hur uppföljning och utvärdering skall ske. Några nya statliga medel satsas inte på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda nuvarande statliga anslag inom olika utgiftsområden på ett kreativt och effektivt sätt. Alla län tackade ja till ett erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala tillväxtavtal. De första tillväxtavtalen genomförs under perioden 2000–2003. Avtalen är inte juridiskt bindande.

För mer info se: http://www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/

Vad är ett regionalt tillväxtavtal?

1 Regional tillväxt – för arbete och välfärd. Prop. 1997/98:62, bet. 7/98AU11, rskr. 1997/98/204.

2 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118.

Sida 9
Original

processen med tillväxtavtalen har medfört många positiva effekter. Det finns ett stort intresse hos många olika intressenter att mobilisera gemensamma krafter för den egna regionens utveckling. Nu vidareutvecklas alltså arbetsformen och nuvarande tillväxtavtal förlängs till och med 2003. De nya regionala tillväxtprogrammen genomförs under perioden 2004–2007.

Tillväxtprogrammen, skall i likhet med sina föregångare, bestå av analys, mål, regionala prioriteringar samt en plan för hur insatserna skall finansieras, genomföras och utvärderas. De insatser som genomförs skall vara hållbara ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Statliga medel som avsätts för regional utveckling bör i så stor utsträckning som möjligt koordineras inom ramen för tillväxtprogrammen. Näringslivets tillväxtförutsättningar skall även fortsättningsvis vara vägledande för arbetet. I län där kommunala samverkansorgan bildas erbjuds dessa ansvaret för att utarbeta tillväxtprogram. De regionala partnerskapen får en fortsatt viktig roll men dess sammansättning bör breddas. Länsstyrelsen får i respektive län ett tydligare ansvar för statlig regional sektorssamordning. Programperioden är tidsmässigt koordinerad med den långsiktiga planeringen av infrastruktur vilket bör medföra ökade samordningsmöjligheter mellan de olika planeringsprocesserna.

Rapportens disposition

Inför såväl kommande tillväxtprogram som fortsättningen av tillväxtavtalsarbetet är det av vikt att den nationella nivån löpande följer utvecklingen av processen. Denna rapport är den andra i ordningen efter det att tillväxtavtalen sjösattes 2000. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från Regeringskansliet, Verket för näringslivsutveckling

(NUTEK), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Arbetsmarknadsverket (AMV), Arbetslivsinstitutet och Naturvårdsverket har analyserat och sammanställt materialet. Tvärsekretariatet, Näringsdepartementet har utarbetat rapporten.

Rapporten består av två delar. Den första delen utgör en samlad uppföljning av tillväxtavtalsprocessen under 2001.

I denna del belyses faktorer som är av central betydelse i utvecklingen av processen. Det handlar om samverkan mellan organisationer som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, partnerskapens dynamik, delaktighet och förtroende samt olika aktörers förutsättningar och syn på sin medverkan i processen. Samtidigt presenteras också faktorer i form av finansiella insatser samt hur dessa fördelas mellan olika insatsområden, aktörer och län. Här presenteras även exempel på aktiviteter som ingår i länens tillväxtavtal. Avsnittet uppmärksammar även de kunskaper som partnerskapet tillgodogjort sig under arbetets gång samt hur de horisontella faktorerna – miljö och jämställdhet – integrerats i processen. Avslutningsvis presenteras partnerskapens helhetsbedömningar av arbetsprocessen samt några tendenser och utvecklingsambitioner inför kommande programarbete. I anslutning till respektive avsnitt redovisas några slutsatser. Ett urval av dessa finns även sammanställda nedan.

Den andra delen av rapporten utgörs av länsredovisningar från samtliga 21 län. Uppgiftslämnarna till dessa redovisningar är de länsstyrelser och självstyrelseorgan som ansvarar för samordning och koordinering av tillväxtavtalsprocessen i respektive län. Varje länsredovisning kompletteras av en statistisk sammanställning av en enkätundersökning om de regionala tillväxtavtalen ställd till partnerskapen i respektive län.

Sida 10
Original

Sammanfattning av rapporten

Nedan följer en översikt över de sammanfattningar och slutsatser som avslutar varje avsnitt i denna del av rapporten. Sammanfattningen berör inte de länsvisa redovisningarna.

e t lokala och regionala klusterperspektivet framhålls som ett effektivt sätt att utveckla ett bättre samarbe-

te mellan offentlig och privat sektor. Klusterperspektivet har i själva verket blivit den viktigaste metoden för offentliga aktörer att närma sig privata aktörer. Det stora intresset för att arbeta med innovationssystem och kluster kommer sannolikt att leda till att människor från olika delar av samhället i större utsträckning börjar arbeta tillsammans för att påverka utvecklingen. Med detta följer flera utmaningar för de regionala partnerskapen som i huvudsak består av representanter från olika myndigheter och organisationer. En viktig fråga är hur offentliga aktörer i högre grad kan synliggöra och stödja utvecklingen av innovationssystem och kluster.

e n totala summan beslutade medel inom ramen för de regionala tillväxtavtalen uppgår under 2001 till

13,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med 53 procent, eller 4,6 miljarder kronor, jämfört med 2000 då beslutade medel uppgick till totalt 8,6 miljarder kronor. Samtliga län förutom Stockholm och Jämtland redovisar en ökning av den totala volymen beslutade medel för 2001 jämfört med 2000. Södermanland, Dalarna, Norrbotten, Gotland och Blekinge tillhör en grupp av län vars finansiering under 2001 omfattar mer än dubbelt så mycket resurser som för 2000. Den statliga finansieringen av tillväxtavtalen ökade från 4,4 miljarder kronor 2000 till 5,8 miljarder kronor 2001. Främst handlar det om arbetsmarknads-, näringslivs-, utbildnings-, och transportpolitiska insatser. De arbetsmarknadspolitiska medlen utgör närmare hälften av beslutade statliga medel.

e t råder delade meningar om hur väl genomförandet av tillväxtavtalen fungerat. I vissa län tycks arbetsfor-

men ha fått rejält fotfäste och tillväxtavtalet har där fungerat som ett viktigt verktyg för samordning och samverkan mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och sysselsättning. I andra län är arbetsformen än så länge svår att värdera i sin helhet. Att partnerskapet inom de regionala tillväxtavtalen även fortsättningsvis har en funktion att fylla bekräftas av en överväldigande majoritet enkätsvar. Inför det kommande arbetet med regionala tillväxtprogram betonar samordnarna ett ökat underifrånperspektiv som kan åstadkomma lokalt inflytande och en mer naturlig koppling till näringslivet. Representanter för partnerskapen betonar särskilt behovet av tydliga mål och en avgränsning och prioritering av insatser.

nom ramen för tillväxtavtalsarbetet visar resultat från d enna rapport att ett aktivt och medvetet läran-

de, och ett intresse för att öka kunskapen kring tillväxtfrågor, nu har tagit fart. Över 60 procent av partnerskapsföreträdarna anser att de har ökat sina kunskaper om såväl andra aktörer i regionen som kring frågor om tillväxtproblematik i allmänhet och i sin region i synnerhet. Flera länsorgan uppger att intresset för och kunskapen om miljöfrågor har ökat. Det är positivt att cirka hälften av länen anger särskilda insatser för att främja en miljödriven tillväxt och ekologiskt hållbar utveckling. Samtidigt anger hela 67 procent av enkätrespondenterna att de inte fått ökad kunskap och förståelse för jämställdhetsfrågorna genom aktiviteterna i tillväxtarbetet. Resultaten indikerar ett fortsatt svagt genomslag för jämställdhetsperspektivet i tillväxtavtalsarbetet.

Sida 21
Original

Såväl nationellt som internationellt finns kunskaper och erfarenheter av hur en hållbar regional utvecklingspolitik bedrivs på lokal och regional nivå. En bärande idé i arbetet med de regionala tillväxtavtalen är att olika aktörer – nationellt, regionalt och lokalt – skall lära av varandra. Denna lärande process innebär att inblandade aktörer gemensamt bygger upp en kunskapsbas inom olika områden och därmed står bättre rustade att bedriva lokalt och regionalt anpassat utvecklingsarbete. Den nationella uppföljningen av tillväxtavtalen skall bidra till denna lärprocess och inspirera till ett fortsatt utvecklingsarbete.

Syfte

Regeringen följer kontinuerligt regionernas arbete med de regionala tillväxtavtalen. Denna uppföljningsrapport är den andra i ordningen som Näringsdepartementet sammanställer efter det att tillväxtavtalen sjösattes 2000. Den första uppföljningsrapporten publicerades våren 2001.³

Den nationella uppföljningen inriktas i första hand på det som sker i den process som arbetet med tillväxtavtalen innebär. Sammanställningar och analyser fokuserar bl.a. partnerskapens uppfattning om arbetsformen, samarbete och samverkan mellan olika parter, koncentration av resurser och arbetet med horisontella mål. Effekter som genereras via tillväxtavtalen på längre sikt värderas inte i denna uppföljning. Föreliggande rapport följer till stora delar det upplägg som presenterades i rapporten Första året och utgår från syftet att:

■

ge en samlad rapport om hur tillväxtavtalsprocessen fortlöper,

■

ge en återkoppling till medverkande aktörer utifrån ett samlat nationellt perspektiv,

■

bidra till underlag för rapporter till regering och riksdag,

■

bidra till underlag för policyutveckling och kommande utvärderingar.

Underlag för uppföljningen 2001

Underlaget för denna rapport utgörs av rapporter från myndigheter och organisationer som medverkat i tillväxtavtalsprocessen, en enkätundersökning i de regionala partnerskapen 2001, samt rapporter och studier som på olika sätt belyser specifika teman i processen.

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen, som ansvarar för att leda och samordna arbetet med tillväxtavtalen i respektive län, har i var sin rapport redovisat arbetet under 2001. Dessa kommenteras löpande i texten med hänvisning till samordnare. Rapportmallarna har utarbetats av Näringsdepartementet i samråd med regionala företrädare. Arbetsmarknadsverket har hämtat in information från landets samtliga länsarbetsnämnder samt svarat för en sammanställning av materialet. Universitet och högskolor har besvarat en enkät från Näringsdepartementet. Enkätundersökningen som är ställd till individer i de regionala partnerskapen har genomförts av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).

Enkätundersökning 2001

Enkätundersökningen i de regionala partnerskapen har genomförts av Skandinavisk opinion AB (SKOP) på uppdrag av ITPS under perioden november till december 2001. Syftet med undersökningen är att fånga in enskilda deltagares erfarenheter och synpunkter på arbetet. Enkätfrågorna har utformats av ITPS med utgångspunkt från den enkätundersökning som NUTEK genomförde 2000. Enkäten tillställdes individer eller organisationer som medverkar i tillväxtavtalens partnerskap, i samverkans- och styrgrupper för insatsområden samt också till nyckelpersoner utanför dessa konstellationer. Uppgifter om verksamma grupper med namn- och adressuppgifter på deltagare erhölls via länsstyrelser och självstyrelseorgan. Uppgifterna inhämtades våren/sommaren 2001.

Urvalet för undersökningen består av 1 910 personer. Total har 1 373 personer besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på drygt 70 procent. Av dessa uppger 1 070 personer att man deltagit i tillväxtavtalsarbetet. Övriga 303 anger att de inte medverkat, vilket tyder på att

Syfte och metod

3 Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Ds 2001:15. Regeringskansliet, Näringsdepartementet.

4 Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Energimyndigheten, Turistdelegationen, Skogsstyrelsen, Integrationsverket, Naturvårdsverket, Skolverket, Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd och Riksarkivet.

Antal

Nationella myndigheter som lämnat rapport 4 Länsstyrelser/självstyrelseorgan som lämnat rapport Universitet och högskola som besvarat särskild enkät Länsarbetsnämnder som lämnat rapport till AMV Svarspersoner i enkät till regionala partnerskap

13 21 (17/4) 27 (av totalt 38) 21 1 070

Tabell 1. Uppgiftslämnare för uppföljning av tillväxtavtalen 2001

Källor

Sida 22
Original

många är inbjudna att delta i tillväxtavtalsarbetet, men en stor del ändå avstår från det av olika anledningar. ITPS bedömer att bortfallet kan betraktas som normalt i denna typ av undersökning. Någon bortfallsanalys har inte genomförts.

Svarspersonerna domineras av företrädare för kommuner (28 procent) och stat (21 procent). En relativt stor del utgörs av gruppen annat (20 procent). Gruppen är relativt heterogen, en femtedel består av företrädare för fackliga organisationer, i övrigt nämns exempelvis ideella föreningar, universitet och högskolor, kommunförbund och andra samverkansorganisationer. Näringslivet, representerat av företagarorganisationer och några få privata företag, utgör tillsammans 15 procent. Fördelningen mellan olika svarskategorier överensstämmer i stort med undersökningen 2000, med undantag av gruppen privata företag som halverats. Andelen uppgår till 4 procent år 2001. Andelen kvinnor bland de svarande uppgår till 26 procent. Av de

olika svarskategorierna har staten högst andel kvinnor, 33 procent, och företagsorganisationerna lägst, 20 procent.

Flertalet av de svarande har även medverkat i olika EUprogram. Det är vanligast i skogslänen, i exempelvis Västernorrland gäller det nästan alla svarande. Det är också vanligt i Blekinge och Kalmar. Det finns en tendens att de som medverkat i EU-program i något mindre utsträckning deltagit i tillväxtavtalsarbetet under 2001.

Som framgår av tabell 2 varierar såväl andelen svarande som spridning i svarskategorier mellan länen. Andelen svarande på länsnivå varierar från 30 procent på Gotland till 86 procent i Jönköping. Bedömningen är att statistiken, trots regionala variationer, är av relativt god kvalitet för den här typen av undersökningar. Fördelningen mellan svarskategorierna avspeglar sammansättningen av de mer aktiva deltagarna i de regionala partnerskapen. Därmed kan materialet användas för länsspecifika tolkningar samt jämförelser mellan svarskategorier på nationell nivå.

* Svarande som ej uppgivit kategori eller län Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Tabell 2. Svarande som deltagit i tillväxtavtalsarbetet och vem de företräder.

Fördelade per län och kategori, procent.

Län

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping

Kalmar

Kronoberg

Norrbotten

Skåne

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Värmland

Västerbotten

Västernorrland

Västmanland

Västra Götaland

Örebro

Östergötland

Saknas*

Hela riket

Andel svarande

som deltagit

Kommun

Självstyrelse-

organ

Stat

Landsting

Privat företag

Annat

Ej svar

Antal svar

113

1070

Företagar-

organisation

Sida 23
Original

Ett viktigt syfte med den nationella uppföljningen är att ta reda på hur de olika aktörerna i de regionala partnerskapen ser på sitt och andras engagemang i arbetet med att skapa ett bra klimat för näringslivsutveckling. Det här avsnittet är i första hand inriktat på att öka kunskapen om samverkansprocessen kring tillväxtavtalen samt de eventuella förändringar som skett sedan förra året. De organisationer som studien i första hand inriktas på är de aktörer som traditionellt anses vara tongivande i regionalt utvecklingsarbete, exempelvis länsstyrelser och självstyrelseorgan, länsarbetsnämnder, näringslivsorganisationer, universitet och högskolor, kommuner och landsting, samt fackliga organisationer. Avsnittet börjar dock med ett resonemang om representerande och agerande partnerskap och betydelsen av att människor engagerar sig i den egna regionens utveckling.

1.1 Representerande och agerande partnerskap – förändringar över tiden

De uppföljningar som hittills har genomförts har i huvudsak inriktats på att förstå processen och dynamiken i de regionala partnerskapen. Dessa består i huvudsak av nyss nämnda myndigheter och organisationer med verksamheter som syftar till att skapa en bra jordmån för individer och företag att utvecklas och växa i. De aktörer som normalt ingår i de regionala partnerskapen är oftast representanter för ett särintresse eller ett sakområde och har som sin primära uppgift att driva och påverka utvecklingen av sin uppdragsgivares frågor. Det kan handla om allt från nationell sektorspolitik, till en enskild kommuns intressen eller frågor som drivs av en näringslivsorganisation. I en av de första studierna av arbetet med tillväxtavtalen definierade man denna form av sammanslutningar som ”representerande partnerskap” för att understryka att de som deltar

i första hand gör det utifrån de mål som den egna organisationen har satt upp.⁶

I takt med att processen kring tillväxtavtalen har utvecklats, så har insikten om en annan form av partnerskap, de ”agerande partnerskapen”, ökat. Agerande partnerskap är ett samlingsbegrepp för olika former av nätverk där de delaktiga aktörerna arbetar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål. Förutsättningen för de flesta sådana samarbeten är att de företag och människor som deltar ser en tydlig nytta av att vara med. Det finns många exempel på mer eller mindre formaliserade partnerskap som har bildats för att lösa olika uppgifter. I flera fall har de uppstått på grund av att en kris har skakat om samhället. Mycket av Blekinges industriella omställning har tillskrivits en handfull personer som såg de nya möjligheterna med IT och telekommunikationer. I Åseda, Kronobergs län, gick industrin, medborgarna och politikerna samman när de för några år sedan insåg att ortens fortsatta existens var allvarligt hotad. Med gemensamma ansträngningar och ett medvetet kvalitetsarbete har den negativa utvecklingen kunnat vändas.⁷

En orsak till det ökande intresset för de agerande partnerskapen kan härledas till det ursprungliga kravet på att näringslivet skall ha en framträdande roll i såväl planering som genomförande av tillväxtavtalen. De län som på allvar försökte få med näringslivet vittnar om svårigheterna att få till stånd en konstruktiv dialog. Den fallstudie som har gjorts i Hallands län, se faktarutan, kan illustrera några av de problem man har stött på. För att komma runt problemet har vissa regionala partnerskap börjat avgränsa målgruppen i programmen. Syftet är att jobba mer systematiskt utifrån idén om kluster, där människor och företag som bidrar till ekonomisk tillväxt står i fokus.

1.2 Klusterperspektivet synliggör de agerande partnerskapen

Det lokala och regionala klusterperspektivet framhålls av flera län som ett effektivt sätt att utveckla ett bättre samarbete mellan offentlig och privat sektor. Klusterperspektivet har i själva verket blivit den viktigaste metoden för offentliga aktörer – dvs. de regionala partnerskapen – att närma sig privata aktörer.

Skälen till att klusterperspektivet har fått stort gehör under senare tid är flera. I rapporten ”Regionala vinnarkluster” talas om klusterbegreppets tre dimensioner. Den första, den teoretiska dimensionen, handlar om att kluster är ett sätt att förklara vilka faktorer som gör en nation eller region internationellt konkurrenskraftig. Den andra dimensionen är att klusterperspektivet är en modell för att beskriva komplexa produktionssystem. Det vill säga, hur ser systemet av olika aktörer ut som på olika sätt stödjer ett antal företag. Exempel på stödjande funktioner kan vara allt från producenter av insatsvaror, underleverantörer, till-

1. Samverkan och processen med tillväxtavtal

Rapport om tillväxtavtalen. Tillväxt i hela Sverige. Ds 2000:7. Regeringskansliet, Näringsdepartementet.

Ballongkraften. Lokal samhällsutveckling med kvalitet. Jan Helling och Samhällsföreningen Offensiva Åseda 1998.

Samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor – en fallstudie från arbetet med Hallands tillväxtavtal 5

I studien konstateras att företagarna vill kunna se den konkreta nyttan av att vara med i programarbetet. Man vill veta vad som skall göras och varför. Snabba och synbara resultat anges som viktiga. Brist på tid anges också som en klart begränsande faktor. Samtidigt säger de intervjuade företagen att de i princip ställer sig bakom de insatsområden som prioriteras i avtalet. Likaså är de positiva till att jämställdhets- och miljöfrågor lyfts fram. Rapporten pekar också på att det har funnits vissa ideologiska motsättningar. Enligt studien känner flera av de näringslivsansvariga i kommunerna inte någon samhörighet med tillväxtavtalet vilket bl.a. relateras till att det är ett statligt initiativ. Härmed har de som arbetat med Hallands avtal missat en viktig grupp av förmedlare av tillväxtavtalets idé och innehåll till enskilda företag.

5 Samverkan för tillväxt – En studie av näringslivets medverkan i Hallands tillväxtavtal. Högskolan i Halmstad. 2002.

Sida 24
Original

gång till rätt kompetens och forskning samt tillgång till riskkapital. Genom att inta ett systemperspektiv är det lättare att identifiera om det finns svaga länkar i systemet och hur dessa i sådana fall kan stärkas. Den tredje dimensionen är att det är ett holistiskt sätt att arbeta med tillväxtfrågor. Detta kan handla om allt från att bygga och marknadsföra regionens varumärke för att locka till sig företag, kompetens och kapital, till medvetna satsningar på att utveckla goda och trivsamma livsmiljöer. Rapporten ger många konkreta exempel på kluster runt om i Sverige. I det stora flertalet av dessa kluster spelar enskilda företag och företagare en avgörande roll som pådrivande krafter.⁸

Ett sätt att uttrycka vad som kännetecknar ett kluster är att det är ett system av aktörer som tillsammans skapar mervärden – ett system där 1 + 1 är 3. Alltså, ett system där olika synergieffekter skapar mervärden som är större än vad de två ”1:orna” skulle lyckas med på egen hand. I grund och botten handlar kluster med andra ord om att anlägga ett systemperspektiv på konkurrenskraft och innovationer. Det vill säga att utgå ifrån att grunden till företags förmåga att kontinuerligt uppgradera produkter och produktionsprocesser alltid sker i olika relationer. ⁹

I takt med att intresset och kunskapen om att arbeta med kluster ökar så kommer troligtvis de regionala, representativa, partnerskapens roll att förändras. I många, men

långt ifrån alla partnerskap, har man kommit ganska långt med att identifiera och utarbeta roller och ansvar parterna sinsemellan. Eller annorlunda uttryckt, man vet var man har varandra och vad som förväntas av en. Ett logiskt nästa steg, som redan har inletts på flera håll, är att synliggöra och lyfta fram de agerande partnerskapen. Det lokala och regionala klusterperspektivet är det mest framträdande exemplet på detta. En viktig fråga att fundera vidare över är det regionala partnerskapets roll för att stötta och stärka de agerande partnerskapen.

Parallellt med framväxten av lokala och regionala initiativ har den nationella nivån tagit flera viktiga initiativ. Regeringen avsätter bl.a. medel för att utveckla ett nationellt program med syfte att främja utvecklingen av innovationssystem och kluster och därigenom stärka den regionala konkurrenskraften.

1.3. Aktörerna i de regionala partnerskapen

Informationen och kunskapen om de agerande partnerskapen är begränsad och dessa grupper har inte varit föremål för den nationella uppföljningen av tillväxtavtalen. Resterande del av detta avsnitt är därför främst inriktad på att förstå dynamik och relationer i de regionala partnerskap där många av regionens representanter deltar. I de flesta län är aktörerna indelade i ett ”stort” respektive ett ”litet” partnerskap. Det stora partnerskapet är av mer allmän och informativ karaktär. Ett sådant exempel är det årliga

12 8 Regionala vinnarkluster. NUTEK m.fl. 2001. 9 ibid. Tabell 3. Arbete med tillväxtavtal samt kontakter inom partnerskapet, 2001 jämfört med 2000,

procentuell svarsfördelning i respektive län

Län

Stockholm

Gävleborg

Västra Götaland

Gotland

Halland

Örebro

Skåne

Västernorrland

Blekinge

Uppsala

Västmanland

Jämtland

Norrbotten

Västerbotten

Södermanland

Dalarna

Östergötland

Värmland

Kronoberg

Kalmar

Jönköping

Totalt

Mer

Lika mycket

Mindre

Fler

Oförändrade

Färre

Kontakter,

2001 jämfört med 2002

Arbete,

2001 jämfört med 2002

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 25
Original

Värmlandsmötet där en bred församling deltagare gemensamt diskuterar tillväxtfrågor ur ett värmländskt perspektiv. Det lilla partnerskapet består främst av organisationer med finansiella förutsättningar att medverka i genomförandet av program, där återfinns ofta länsstyrelsen, självstyrelseorgan, länsarbetsnämnd, landsting och kommuner, universitet eller högskola, företrädare för näringslivet och ibland även arbetstagarnas organisationer. Exempel på sådana grupperingar är: Samordningsgruppen i Blekinge, Tillväxtrådet i Gävleborg, Samverkansrådet i Jönköping och Länsstrategirådet i Dalarna. Många län har efterhand utformat en decentraliserad organisation där åtgärdsansvariga ansvarar för genomförandet i samverkan med övriga berörda parter. I flera län har det ”lilla partnerskapet” utvecklats till finansiella partnerskap inom vilka man gör gemensamma bedömningar kring finansieringen av programmets genomförande.

Den generella bild som tonar fram är att de stora representativa partnerskapen spelade en betydelsefull roll under själva planeringen av tillväxtavtalen, dvs. under 1998–99 samt under den inledande fasen av genomförandet under 2000. Under detta skede initierades processen och många människor mobiliserades i ”brain-storming”- och programskrivningsarbete. Förväntningarna var stora, många upplevde att man var med och skapade någonting nytt. Efterhand som arbetet övergår från programskrivning till aktivt genomförande av insatser sjunker i allmänhet aktiviteten i de representativa partnerskapen.

Enkätundersökningen bekräftar att aktiviteten i de bredare partnerskapen har avtagit. Merparten av de som har svarat uppger att de har arbetat mindre med avtalen under 2001 jämfört med 2000. Intensiteten har sjunkit hos samtliga kategorier som har tillfrågats. Av tabell 3 framgår att knappt hälften av enkätrespondenterna uppger att de arbetat mindre 2001 jämfört med 2000. En fjärdedel av de svarande uppger att kontakterna är färre 2001 jämfört med 2000. Övriga svarande anser att kontakterna bibehållits på samma nivå eller ökat. Samtidigt visar årets uppföljning att det regionala nätverket som helhet har stärkts och utvecklats genom arbetet med tillväxtavtalen. Drygt två tredjedelar av de svarande anser att processen har bidragit till ett

ökat kontaktnät samtidigt som kunskaperna om andra aktörers verksamhet i regionen också ökat. Dessa positiva resultat av processen konstateras i merparten av länen, tydligast utmärker sig Örebro, Gävleborg och Östergötland.

Länsstyrelser och självstyrelseorgan samordnar och driver processen

Länsstyrelser och självstyrelseorgan har en särställning i arbetet med tillväxtavtalen i egenskap av samordnare. I jämförelse med andra aktörer lägger de ned betydligt mer tid på arbetet. Den totala arbetsinsatsen från samordnarna är i stort sett oförändrad under perioden 2000–2001. Sammantaget satsas cirka 40 årsarbetskrafter årligen på att koordinera och driva tillväxtavtalsprocessen. Flest årsarbetskrafter avsätts för detta ändamål i Västra Götaland (11), Skåne (9), Gävleborg (2,5) och Västerbotten (2,5). Sju län (Halland, Jämtland, Kronoberg, Norrbotten, Uppsala, Västernorrland, Västmanland) uppger att de avsätter en halv årsarbetskraft eller mindre för ändamålet. Värt att notera är att den totala omslutningen av beslutade medel i dessa sju län uppgår för 2001 till drygt 4,7 miljarder kronor (varav drygt 4 miljarder kronor i Västmanland och ovan nämnda norrlandslän). Med andra ord finns det inte något direkt samband mellan summan av beslutade medel eller för den delen, mängden projekt och aktiviteter, och personella resurser för koordinering och ledning av tillväxtavtalsprocessen.

Den lokala nivåns medverkan varierar

Flera studier av tillväxtavtalen visar att den kommunala nivåns¹¹engagemang och medverkan varierar bl.a. beroende av hur processen utformats och förankrats i länen. I årets uppföljning anger flera samordnare att kommunerna medverkat mer aktivt under 2001 jämfört med tidigare år. Till dessa län hör bl.a. Uppsala, Blekinge, Västra Götaland, Västmanland och Västernorrland. Några län anger mer uttalat att den kommunala nivåns medverkan behöver stärkas. Dit hör bl.a. Östergötland, Kronoberg, Halland, Gävleborg och Jämtland.

En majoritet av företrädarna i partnerskapen anser att den kommunala nivån har inflytande på processen och att

I de fyra försökslänen (Gotland, Skåne, Västra Götaland, Kalmar) ansvarar ett självstyrelseorgan för tillväxtavtalsprocessen. Detta innebär att den kommunala eller landstingskommunala nivån ansvarar för regionala utvecklingsfrågor i länet.

Begreppen lokalt och kommunalt används synonymt.

Figur 1. Har den lokala/kommunala nivån haft inflytande på tillväxtavtalsprocessen?

(andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 26
Original

lokala och regionala lösningar har styrt arbetet. Företrädare för självstyrelseorgan och stat är mer instämmande än övriga, representanter för landsting och kommuner tycks också vara relativt nöjda. Sammantaget tycks medvetenheten om den lokala nivåns betydelse ha ökat. Det finns dock relativt stora skillnader i uppfattningen om den lokala nivåns inflytande på tillväxtavtalsprocessen mellan olika län (figur 1).

Bilden av den lokala nivåns inflytande och engagemang är mångfacetterad. Kommunernas engagemang tar sig ofta i uttryck genom aktivt deltagande i enskilda projekt eller sakfrågor. I flera fall medverkar de mer systematiskt i utvecklingsarbete. I Jönköpings län har företagare och kommuner visat ett starkt engagemang för tillväxtarbetet, inte minst i Gnosjöregionen. I Södermanland deltar Strängnäs och Eskilstuna kommuner i klusterutveckling relaterat till bioteknik och industriell läkemedelsproduktion. I Skåne satsar man på ökat delregionalt arbete liksom i Dalarna där ett utvecklat samarbete sker inom olika kommungrupperingar i bl.a. Södra Dalarna, Mittdalarna och Siljanskommunerna.

Länsarbetsnämnderna finner sin roll i tillväxtarbetet

De insatser som länsarbetsnämnderna gör inom de regionala tillväxtavtalen ska rymmas inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska reglerna och utgå från de mål och prioriteringar som riksdag och regering sätter upp för verksamheten. Efter en något turbulent början av arbetet med tillväxtavtalen, då stora förväntningar riktades mot länsarbetsnämnderna utan att dessa var möjliga att infrias inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, tycks verksamheten nu utvecklas i en konstruktiv riktning. Parterna i länen har fått bättre kunskap om arbetsmarknadspolitikens möjligheter och begränsningar. Samtidigt tycks länsarbetsnämnderna ha kommit längre när det gäller att finna sin roll och de olika arbetsmarknadspolitiska insatsernas möjlighet att stödja det regionala tillväxtarbetet. I det pågående förändringsarbetet inom Arbetsmarknadsverket har de regionala tillväxtavtalen identifierats som en viktig samverkansfråga.

Majoriteten av landets länsarbetsnämnder är aktiva i genomförandet av tillväxtavtalen. Två tredjedelar av länsarbetsnämnderna uppger att deras deltagande i tillväxtavtalsprocessen ligger på oförändrad nivå i jämförelse med föregående år. Övriga länsarbetsnämnder rapporterar ökat engagemang. Exempel på nya insatser är försök att öka det lokala engagemanget, att knyta kompetensråden närmare partnerskapet eller intensifiera samarbetet i integrationsfrågor. Mervärdet av processen med tillväxtavtal består bl.a. av att länsarbetsnämnderna fått bättre beslutsunderlag för den egna verksamheten genom den information som olika aktörer tillför. Man har också fått ökad förståelse för varandras förutsättningar och uppdrag och ett bättre samarbetsklimat som helhet i regionen. Samtidigt efterlyser flera länsarbetsnämnder centralt stöd i form av riktlinjer för deras medverkan, organiserat erfarenhets- och informationsutbyte mellan länen och ett gemensamt sätt att redovisa och mäta resultat. Ett flertal nämnder påpekar också att tillväxtarbetet behöver föras till den lokala nivån, där arbetsmarknadsnämnderna förutsätts få en tydligare roll i sammanhanget.

Universitet och högskolor bidrar till starkare regionala kunskapsnätverk

En klar majoritet av de lärosäten som medverkat i uppföljningen har deltagit aktivt i tillväxtavtalsarbetet och även medverkat aktivt i de regionala partnerskapen.

De viktigaste positiva erfarenheterna av arbetet med tillväxtavtalen anses vara det utökade och stärkta kontaktnätet mellan olika regionala aktörer samt att kontakterna till viss del systematiserats genom arbetet. Kunskap om varandras verksamhet aktörer emellan och ett tydliggörande av länets tillväxtområden har också poängterats som positivt av flera. Knappt hälften av som svarat på enkäten anser att arbetet har påverkat formerna för samverkan med andra aktörer. Aktörerna har blivit varse varandra på ett nytt sätt och kontakterna har gått från bilaterala diskussioner till flerpartsöverläggningar.

Merparten av de svarande lärosätena anser att tillväxtavtalen även bidragit till ett mervärde inom den egna organisationen. Framförallt har kontakter och samverkan med olika regionala aktörer och näringslivet ökat och förstärkts. Högskolans roll i den regionala utvecklingen har tydliggjorts och utbildningsfrågorna har hamnat i fokus i regionerna. Svårigheterna är bristen på resurser och tid. Motstridiga intressen, kulturskillnader och tröghet anges också som svårigheter.

Nationella myndigheter

NUTEK, VINNOVA, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) och även Energimyndigheten tillhör de myndigheter som utvecklat ett mer långtgående samarbete med regionala och lokala organ inom ramen för tillväxtavtalen. De tre förstnämnda är sannolikt de nationella organ som har haft det lättast att finna sin roll. Myndigheter med mer ”avgränsade sektorsmål” som exempelvis Riksarkivet har oftast ett mindre utbrett samarbete och väljer därför istället att fokusera på vissa enskilda projekt som ligger i linje med deras verksamhet.

De flesta av de nationella myndigheterna anser att avtalsarbetet ger mervärden. Exempelvis anger Energimyndigheten att arbetet lett till att man har fått en bättre överblick över hur landets olika regioner ser på myndighetens roll. Man har också fått upp ögonen för hur den egna verksamheten bättre kan infogas i ett bredare samhällsperspektiv.

Skolverket pekar på att avtalen ofta brister i analysen av utbildningsbehovet i länen. När utbildning berörs i avtalen sker det ofta utifrån ett för kortsiktigt och slentrianmässigt perspektiv, menar myndigheten. Exempelvis kan huvudmän inom en och samma region konkurrera om samma elever istället för att tillsammans medverka till en gemensam strategi kring kunskapsuppbyggnad. Skolverket anser också att det är stor fokusering på högskolan men att grund- och gymnasieskolan ofta glöms bort. Inom utbildningspolitiken är målet att tillgodose såväl arbetslivets som individens efterfrågan på kunskap och kompetens. Skolverket menar att det bör finnas möjligheter att möta både arbetslivets krav och individens önskemål och ser det

Undersökningen bygger på enkäter från landets universitet och högskolor. 27 universitet och högskolor av 38 har svarat på enkäten. 22 lärosäten har under perioden 1998–2001 deltagit i tillväxtavtalsarbetet, fem har svarat att de ej deltagit.

Sida 27
Original

som mycket angeläget att samverkan mellan utbildningssystemet och näringslivet kan utvecklas och fördjupas. Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Integrationsverket framför att ansvariga för tillväxtavtalen inte har en tillräcklig kunskap om deras respektive verksamhetsområden.

Flera myndigheter anger också att i takt med att de ökat sitt samarbete med andra har även den egna verksamheten mötts med större kunskap och förståelse från samarbetspartnerna. Detta gäller även olika delar av den egna organisationen. Riksantikvarieämbetet och Integrationsverket är exempel på detta.

1.4. Analys

En stor del av uppföljningsarbetet kring tillväxtavtalen har hittills inriktats på att bedöma de s.k. ”representerande partnerskapens” arbete och dynamik. Mycket tyder på att intensiteten i dessa grupper har minskat i samband med genomförandet. Samtidigt finns det goda belägg för att de organisationer som deltar är positivt inställda till ett fortsatt arbete i partnerskap. Undersökningen visar att trots att arbetsintensiteten har sjunkit så bibehåller många av parterna kontakterna med varandra. Vissa partnerskap har i genomförandefasen utvecklats till finansiella partnerskap där man gör gemensamma bedömningar av hur olika insatser inom tillväxtavtalet skall prioriteras och finansieras. Den samlade

kunskapen om det som schablonmässigt kallas för de ”agerande partnerskapen” är begränsad och av naturliga skäl svårfångad. Många samarbeten har inga eller begränsade kopplingar till arbetet med tillväxtavtalen. Det stora intresset för att arbeta med innovationssystem och kluster kommer sannolikt att leda till att människor från olika delar av samhället i större utsträckning börjar arbeta tillsammans för att påverka utvecklingen. Med detta följer flera utmaningar för de regionala partnerskapen som i huvudsak består av representanter från olika myndigheter och organisationer. En viktig fråga är hur man i högre grad kan stödja och uppmuntra de agerande partnerskapen? En annan frågeställning är hur man bör se på de agerande partnerskapens roll och möjligheter att påverka utformningen av kommande tillväxtprogram? En uppmärksammad fråga i samband med framtagandet av tillväxtavtalen har varit att de tänkta genomförarna av avtalet inte har varit tillräckligt involverade i själva planeringen. Samtidigt finns det också risker med att vissa grupperingar kan uppfatta det som att man har ”förtur” till extern finansiering genom att vara med i planeringen. Frågorna är fler än svaren. Ett första steg kan vara att börja synliggöra de agerande partnerskapen och diskutera deras roll för att stärka regionernas konkurrensförmåga samt fundera vidare på hur representanterna som verkar i de regionala partnerskapen – kan utveckla stöd- och supportfunktioner till de som verkar i de agerande partnerskapen.

■

När tillväxtavtalsprocessen övergår från mål- och visionsarbete till aktivt genomförande av insatser och aktiviteter sjunker aktiviteten i de representativa partnerskapen.

■

En majoritet av partnerskapsföreträdarna anser att tillväxtavtalsarbetet bidragit till ett ökat kontaktnät samtidigt som kunskaperna om andra aktörers verksamhet i regionen också har ökat.

■

En majoritet av företrädarna i partnerskapen anser att den kommunala nivån har inflytande på processen. Medvetenheten om den lokala nivåns betydelse tycks ha ökat hos regionala aktörer samtidigt som kommuner medverkar mer aktivt i regionalt utvecklingsarbete.

■

Det stora intresset för att arbeta med innovationssystem och kluster kommer sannolikt att leda till att människor från olika delar av samhället i större utsträckning börjar arbeta tillsammans för att påverka utvecklingen. Med detta följer flera utmaningar för de regionala partnerskapen som i huvudsak består av representanter från olika myndigheter och organisationer. En viktig fråga är hur man i högre grad kan stödja och uppmuntra de agerande partnerskapen.

1.5. Slutsatser

Sida 28
Original

Studier av framgångsrika tillväxtregioner visar att det finns starka band mellan många olika aktörer. Företag, forskningsinstitutioner, utbildningsaktörer, lokala myndigheter, organisationer och politiker utgör några av de viktigaste aktörerna i dessa komplexa nätverk. Det sammanhållande kittet i dessa nätverk består av flera olika komponenter. Det sociala kapitalets betydelse brukar ofta lyftas fram som en avgörande faktor i dessa sammanhang.¹³Brulin sammanfattar fenomenet:

”Samhällen och regioner med en hög grad av socialt kapital, med väl fungerande demokratiska institutioner och ett högt medborgerligt engagemang, verkar ha lättare att kontinuerligt omvandlas och utvecklas. Mängder med korsbefruktande möten mellan olika sociala gemenskaper som arbetarrörelse, forsknings- och utbildningsväsende och näringslivets olika företrädare lägger grunden för gemensamma utvecklingssträvanden. (…) I sådana regioner växer företagandet genom organiskt entreprenörskap.” 14

De regionala tillväxtavtalen stimulerar till en fördjupad samverkan mellan myndigheter, näringsliv och andra intressenter för att därmed skapa utvecklingsmöjligheter och mervärden som inte uppnås inom etablerade strukturer. Individer och organisationer som deltar i arbetet utgör viktiga noder i ett tillväxtorienterat nätverk. Därför är det intressant att studera hur det sociala kapitalet utvecklas som helhet och hur förtroende och tillit till enskilda noder i nätverken förändras över tiden.

2.1. Graden av delaktighet varierar

Företrädare för självstyrelseorgan, länsstyrelser, länsarbetsnämnd, universitet och högskola tillhör de mest aktiva par-

terna i avtalsprocessen. Inte helt förvånande känner också denna grupp störst grad av delaktighet och engagemang i processen medan företrädare för näringsliv och företagare känner mindre delaktighet. Länen uppvisar en relativt stor variation avseende grad av delaktighet bland partnerskapsföreträdarna (figur 2). I Uppsala, Gävleborg och Västra Götaland uppger cirka 70 procent av respondenterna att de känner ganska stor eller mycket stor delaktighet. I bland annat Värmland, Blekinge och Norrbotten är graden av delaktighet betydligt lägre.

2.2. Förtroendestudie

Fjolårets uppföljning av det sociala kapitalets dimension i tillväxtavtalens partnerskap visade bl.a. att många representanter i partnerskapet upplevde ett ökat förtroende för andra deltagande organisationer. Förtroendekapitalet som skapades i partnerskapet spillde således över till de organisationer som var representerade. Vissa undantag noterades, särskilt bland enskilda företagare och företagarorganisationer, som var mindre benägna att lita på övriga organisationer. Hur ser det nu ut efter ytterligare ett års arbete med tillväxtavtalen?

I tabell 4 redovisas partnerskapets samlade uppfattning om bibehållet eller förändrat förtroende till organisationer och grupper som medverkar i tillväxtavtalsprocessen. Den sammantagna bilden visar på en positiv utveckling för det allmänna förtroendekapitalet i de regionala nätverken. En klar majoritet säger sig uppleva ett oförändrat eller ökat förtroende för samtliga organisationer och grupper som ingår i undersökningen, detta gäller inte minst offentliga organ på regional och lokal nivå. Endast en tiondel eller färre uppger att de har mindre förtroende för övriga aktörer.

2. Delaktighet och förtroende – resultat från förtroendestudien 2001

Socialt kapital skall förstås som normer för förtroende, tillit och nätverk mellan medborgare i samhället (Putnam 1993, 1998).

Faktor X. Arbete och kapital i en lokal värld. G. Brulin. 2002.

Hanna Westberg, Arbetslivsinstitutet, har svarat för sammanställning och analys av detta avsnitt.

Figur 2. Vilken grad av delaktighet anser Du att Du har i fråga om tillväxtavtalet?

(andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 29
Original

Förtroendet till andra organisationer ökar i stort sett över hela linjen (tabell 5 nedan). För de privata företagen är ökningen markant. Även länsstyrelserna och universitet och högskola har fått ett ökat förtroende bland övriga aktörer. Den organisation som uppvisar den minsta nettoförändringen totalt är landstinget. Jämfört med förra uppföljningen kan det ses som en vändning eftersom de flesta

organisationerna då redovisade minskat förtroende för landstinget. Även NUTEK och ALMI uppvisar positiva siffror jämfört med tidigare studie. Någon nämnvärd skillnad mellan kvinnor och mäns förtroende för de olika institutionerna finns inte. Den enda skillnaden som är noterbar är att kvinnorna har större förtroende för NUTEK än männen.

Nettoförändringen beräknas som andelen av dem som uppger att de fått ett ökat förtroende minus de som uppger att de fått ett minskat förtroende.

Privata företagare

Kommuner

Universitet/högskola

Länsstyrelsen

Självstyrelseorgan*

Länsarbetsnämnden

Kommunförbund

NUTEK

ALMI

Landsting

Handelskammare

minskat

oförändrat

ökat

Tabell 4.

1. Hur stort förtroende har Du för följande institutioner och grupper? (procent)

2. Upplever Du att Ditt förtroende för dessa har ändrats? (procent)

stort

litet

varken eller

* not. gäller endast svarande i Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

1. Förtroende

Tabell 5.

Företrädare för partnerskapet som upplever ett ändrat förtroende för vissa institutioner (nettoförändring i procent)

Stat

Självstyrelseorg.

Landsting

Kommun

Företagarorg.

Privat företag

Annat

Länsarbetsnämnd

+24

+12

+10

+14

Företräder Institution som förtroendet avser

NUTEK

+11

-12

-4

Länsstyrelse

+20

-13

+17

+18

+21

+30

+17

Landsting

-5

Kommun

+15

+11

Kommunförbund

+12

-3

Privata företag

+22

+21

+22

+24

+25

+21

Handelskammare

+10

+12

+10

ALMI

+10

+12

+21

+10

-4

Universitet/högskola

+17

+29

+24

+26

+16

+15

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

2. Förändrat förtroende

■

Länen uppvisar stor variation avseende graden av delaktighet bland partnerskapsföreträdarna. I Uppsala, Gävleborg och Västra Götaland uppger cirka 70 procent av respondenterna att de känner ganska stor eller mycket stor delaktighet. I bland annat Värmland, Blekinge och Norrbotten är graden av delaktighet betydligt lägre i partnerskapen.

■

Den sammantagna bilden visar på en positiv utveckling för det allmänna förtroendekapitalet i de regionala nätverken. En klar majoritet säger sig uppleva ett oförändrat eller ökat förtroende för samtliga organisationer och grupper som ingår i undersökningen, detta gäller inte minst offentliga organ på regional och lokal nivå.

2.3. Slutsatser

Sida 30
Original

3.1. Fokusering och prioritering

Av anvisningarna för arbetet med tillväxtavtal framgår att insatserna skall präglas av företagens efterfrågan och de regionala och lokala behoven av tillväxt- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder. Analyser och regionala prioriteringar som legat till grund för utformningen av tillväxtavtalen har bidragit till avtalens regionala särart. Flertalet läns avtal täcker in ett brett spektrum av aktiviteter som syftar till regional utveckling. Det finns också exempel på län som valt att avgränsa insatserna mot ett eller några få utvalda områden. I t.ex. Stockholm sker en tydlig fokusering på Östersjöländerna och möjligheterna för svenska företag att växa genom ett ökat ekonomiskt utbyte med grannländer i Baltikum och Polen. Tillväxtavtalet är ett konkret uttryck för vad respektive region vill och kan åstadkomma för att stärka näringslivets konkurrenskraft utifrån de förutsättningar som råder. Finansiella och strukturella förhållanden skiljer sig åt mellan landets regioner. Ambitionerna i avtalen måste ses i ljuset av dessa förutsättningar.

Av enkätundersökningen framgår att en majoritet (64 procent) av de svarande i partnerskapen anser att deras tillväxtavtal omfattar de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt. Av de olika kategorierna svarande är det påtagligt större andel av företagarorganisationerna som är mindre instämmande. Bland länen är bilden splittrad. Östergötland, Jämtland, Gotland och Södermanland har störst andel svarande som instämmer helt eller nästan helt, medan Skåne och Blekinge återfinns bland de regioner som har en hög andel som är mindre instämmande (figur 3).

Även om en relativt stor del av de svarande anser att till-

växtavtalen omfattar de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt är inställningen mer avvaktande till att resultatet av tillväxtavtalet kommer att förbättra förutsättningarna för näringslivet i regionen. Den största andelen som instämmer helt eller nästan helt återfinns bl.a. i Östergötland, Gävleborg, Jämtland och Örebro medan denna andel är relativt liten i Kronoberg och Blekinge (figur3).

3.2. Finansiering 2001

Den finansiella redovisningen av tillväxtavtalen 2001 bygger på information från samtliga 21 län. Redovisningen avser alltid beslutade medel dvs. inte utbetalade medel.

Av redovisningen framgår att den totala summan beslutade medel under 2001 uppgår till 13,2 miljarder kronor.¹⁷Detta motsvarar en ökning med 53 procent, eller 4,6 miljarder kronor, jämfört med 2000 då beslutade medel uppgick till totalt 8,6 miljarder kronor. Den offentliga finansieringen motsvarar knappt 80 procent av den totala summan beslutade medel 2001. Samtliga län förutom Stockholm och Jämtland redovisar en ökning av den totala volymen beslutade medel för 2001 jämfört med 2000. Södermanland, Dalarna, Norrbotten, Gotland och Blekinge tillhör en grupp av län vars finansiering under 2001 omfattar mer än dubbelt så mycket resurser som för 2000.

Skogslänen har mot bakgrund av de regionala utvecklingsbehoven mycket stora anslag för åtgärder som kan användas inom tillväxtavtalen. Som framgår av diagram 1 redovisar bl.a. Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västernorrland betydande finansiella resurser i sina respektive tillväxtavtal.

3. Finansiering av tillväxtavtalen 2001

Figur 3. Omfattar tillväxtavtalet de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt?

(andelen positivt instämmande svar per län)

Kommer resultaten av tillväxtavtalet att förbättra förutsättningarna för näringslivet i regionen? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Informationen bygger på samordnarnas redovisning av tillväxtavtalsarbetet. Informationen kan ha brister eftersom det i flera län saknas system för en systematisk uppföljning och redovisning av medel inom ramen för tillväxtavtalen. Ansvaret för siffrornas tillförlitlighet vilar på uppgiftslämnarna.

Sida 31
Original

3.3. Finansiärer

Knappt hälften (44 procent) av beslutade medel för åtgärderna inom tillväxtavtalen avsåg statliga medel under 2001 (diagram 2). EU-medel uppgick till 22 procent under 2001. EU-finansieringen i tillväxtavtalen har under 2001 ökat betydligt jämfört med 2000. Sverige erhåller totalt cirka 19 miljarder kronor från EU:s strukturfonder under nuvarande programperiod (2000–2006). Medel inom såväl målprogram (Mål 1, Mål 2 och Mål 3) som gemenskapsinitiativ (Interreg, Equal, Urban och Leader) förstärker och kompletterar insatser i tillväxtavtalen i hela landet.

Privata företag står för en dryg femtedel av totalt beslutade medel. I majoriteten av länen ingår det statliga företagsstödet i tillväxtavtalet vilket innebär att varje företag som får stöd själva bidrar med medfinansiering. Den privata finansieringen sker oftast genom medfinansiering av projekt där företaget själv, eller tillsammans med andra, är föremål för utvecklingsinsatser. I Västernorrland medfinansieras projektet Ywood av ett 40-tal små- och medelstora träbearbetningsföretag. I Södermanland medverkar bl.a. Pharmacia och AstraZeneca i bioteknisk klusterutveckling. I Ljungby har Strålfors AB medverkat i finansieringen av Centrum för informationslogistik.

Kommuner och landsting står tillsammans för 11 procent av totalt beslutade medel. Kommunerna är bl.a. huvudmän för olika former av utbildningssatsningar som exempelvis kvalificerade yrkesutbildningar, kommunala vuxenutbildningar och lokala lärcentra. I Dalarna bildar olika kommuner gemensamma organisationer, bolag eller

föreningar för näringslivsutveckling. I Gävleborg medverkar alla kommuner i s.k. ”en-dörr-in” projekt. Syftet är att förenkla för företag att finna vägar till de stöd som olika samhällsorganisationer kan erbjuda i företagens utvecklingsprocess. Som exempel kan Ovanåkers kommun nämnas. Där löper projektet på tre år med en totalkostnad på 11 miljoner kronor. Ovanåkers kommun och länsstyrelsen i Gävleborg bidrar med 2,1 miljoner kronor var, arbetsförmedlingen (1,2 mkr), EU (4,5 mkr) och privata insatser (1,1 mkr).

Källa: Länsstyrelser och självstyrelseorgan som samordnar tillväxtavtalen.

Källa: Rapporter från 21 länsstyrelser och självstyrelseorgan

som samordnar tillväxtavtalen.

Sida 32
Original

3.4. Statliga finansiärer

Den statliga finansieringen av tillväxtavtalen ökade från 4,4 miljarder kronor 2000 till 5,8 miljarder kronor 2001 (diagram 3). Främst handlar det om arbetsmarknads-, näringslivs-, utbildnings-, och transportpolitiska insatser. De arbetsmarknadspolitiska medlen som kanaliseras via landets länsarbetsnämnder utgör närmare hälften (47 procent) av beslutade statliga medel. Arbetsmarknadspolitiska insatser inom tillväxtavtalen avser i första hand upphandling av olika typer av arbetsmarknadsutbildningar samt stöd för utveckling av egen näringsverksamhet. Flera län inbegriper också aktivitetsstödet för deltagare i utbildningar och program som länsarbetsnämnderna bidrar till inom ramen för tillväxtavtalen. De arbetsmarknadspolitiska insatserna som redovisas inom tillväxtavtalen varierar stort mellan länen. Vissa länsarbetsnämnder har ansett att större delen av deras anslag kan relateras till tillväxtavtalet. Andra länsarbetsnämnder har gjort snävare avgränsningar och bedömt att endast vissa delar bör vara med.

Sammantaget uppgår länsstyrelsernas beslutade medel av tillväxtavtalen 2001 till 1 miljard kronor vilket motsvarar 17 procent av samtliga statliga medel. Merparten av resurserna kommer från anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Självstyrelseorganen i Västra Götaland, Skåne, Kalmar och Gotlands län finansierar också tillväxtavtalen från samma statliga anslag, dessa beslutade medel uppgick till 144 miljoner kronor 2001. Självstyrelseorganen bidrar även med kommunala eller landstingskommunala resurser. I exempelvis Västra Götaland bidrar självstyrelseorganet med 33 miljoner kronor utöver statliga medel.

Nationella myndigheter medverkar i ett brett spektrum av aktiviteter. NUTEK och VINNOVA avsätter betydande resurser för näringslivsutveckling och utveckling av innovationssystem och kluster inom ramen för tillväxtavtalen. Förutom direkt medfinansiering bidrar de nationella myndigheterna med kompetensstöd inom olika sakområden. I uppstarten av tillväxtavtalsarbetet fick många myndigheter förfrågningar från länen kring direkt medfinansiering av olika projekt. Över tiden även har den regionala efterfrågan på kunskap och metodstöd ökat. Andra nationella statliga finansiärer är bl.a. Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Vägverket, SIDA, Statens Fastighetsverk m.fl.

Många universitet och högskolor medverkar aktivt i tillväxtavtalen. Inte sällan kan lärosätena tillföra kunskap och kompetens som saknas i många utvecklingsprojekt. Ofta medverkar universiteten och högskolorna i projekt där huvudfinansieringen säkerställs av utomstående aktörer. Lärosätena bidrar i hög utsträckning med personella resurser som kan tillföra den specialkompetens som efterfrågas av omgivningen, men som inte syns i den finansiella sammanställningen. Exempel på sådant samarbete är projektet Midnova där teknikbrostiftelsen i Umeå, länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland i samverkan med Mitthögskolan finansierar en grundorganisation för samverkan mellan näringsliv och FoU-verksamheter i länen. Midnova drivs i bolagsform och dess huvuduppgift är att verka för att ett ökat antal forskningsinsatser omsätts till företag i regio-

nen och att företagen blir aktivare i att använda FoU-insatser i sina verksamheter. Högskolan i Gävle har bl.a. tillskapat ett nätverk av kontaktpersoner s.k. högskolenoder i länets samtliga kommuner, dessa ingår i kommunernas näringslivsstödjande funktion, ”en-dörr-in”. Många högskolor och universitet är även starkt involverade i olika entreprenörsstödjande satsningar.

Övriga statliga medel utgörs av en bred grupp finansiärer. Exempelvis ingår här medel från den s.k. andra Östersjömiljarden som skall användas för näringslivsutveckling i Östersjöregionen under en femårsperiod (1999–2003). Dessa medel utgör bland annat en viktig del i medfinansiering av Östersjöorienterade insatser i tillväxtavtalen. Exempel på andra finansiärer som redovisas är offentliga bolag som Telia, Vattenfall Utveckling och Sveaskog, offentliga stiftelser som Teknikbrostiftelser, Stiftelsen Innovationscentrum och Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning. På grund av att länen kategoriserar finansiärerna på lite olika sätt kan t.ex. en offentlig stiftelse som ett län redovisar under ”övriga statliga medel” i ett annat län redovisas under ”stiftelser”.

3.5. Insatsområden

Samtidigt som den totala finansieringsvolymen ökar påtagligt under 2001 är fördelningen av resurser mellan olika åtgärdsområden förhållandevis likartad jämfört med 2000 (diagram 4). Detta innebär att de största resurserna satsas inom området Näringslivsutveckling (43 procent). Det är framförallt projekt som syftar till att stödja och utveckla länets näringsliv genom t.ex. utveckling och stöd till regionala kluster, företagsrådgivning, marknadsföringsinsatser, företagsstöd och riskkapitalförsörjning. Även inom kompetensutveckling, utbildning, forskning och utveckling satsas betydande resurser (29 procent). Här är det framförallt frågan om projekt som syftar till att öka den regionala arbetskraftens kompetens genom bl.a. vuxenutbildning, FoUrelaterade insatser, att utveckla främst den högre utbildningen, samt att öka kontakterna och utbytet mellan företagen och universitet och högskolor. Satsningar inom infrastruktur och IT ökar markant under året (12 procent). Kapacitetsutbyggnad i bredbandsnät och andra infra-

Källa: Rapporter från 21 länsstyrelser och självstyrelseorgan

som samordnar tillväxtavtalen.

Sida 33
Original

strukturinvesteringar ligger delvis bakom denna förändring. Inom livsmiljö och lokal utveckling (8 procent) ryms bl.a. olika lokala utvecklingsprojekt på kommunal nivå. Uppgifterna kring dessa satsningar är relativt knapphändiga. Under insatsområdet övrigt (5 procent) återfinns exempelvis finansiering av stöd till utveckling av jord- och skogsbruket, län som har angett medel från EU som ett eget insatsområde samt insatsområden som länen själva angett som övriga insatser eller som inte varit hänförliga någon annan kategori.

Merparten av de redovisade resurserna fördelas enligt samordnarnas rapporter på olika projekt och aktiviteter i respektive län. Under 2001 initierades drygt 2 500 nya projekt. Enbart i Norrbottens län startades under året drygt 700 projekt. I Uppsala respektive Östergötland fokuseras de tillväxtorienterade resurserna på ett fåtal större projekt som exempelvis Campus Uppsala och Fördel Östergötland. Nedan presenteras kortfattat några exempel på satsningar som ingår i tillväxtavtalsarbetet.

■

Team 2002

. Syftet med projektet är att skapa arbetstillfällen inom mindre företag i Halland för långtidssjukskrivna och arbetssökande. Genom att få företagen att kompetensutveckla personal avses nya jobb skapas. Målet är att bryta traditionella könsmönster inom yrkeslivet och förändra företags attityder gentemot personer med utländsk bakgrund. Även arbetssökande omfattas. Förutom att ge utbildning erbjuds arbetslösa möjligheter att välja yrken där det råder brist på arbetskraft. Målet är att ungefär 900 arbetstillfällen för målgruppen skall skapas.

■

Campus Uppsala

. Projektet har som mål att marknadsföra Uppsala och Campus Uppsala för internationellt verksamma företag som en strategisk lokaliseringsplats i Östersjöområdet och norra Europa. Man vill också erbjuda företag samt forsknings- och utvecklingsinstitutioner välutvecklade etableringsmöjligheter i anslutning till universiteten.

■

Diplomerade Exportassistenter Dalarna.

Utgör ett sam-

arbete mellan länets företagare, Exportrådet, länsarbetsnämnden och länsstyrelsen. Projektet syftar i första hand till att öka exporten och skapa tillväxt i små och medelstora företag och samtidigt ge språkkunniga arbetssökande med gymnasiekompetens en internationell yrkesutbildning och sysselsättning på hemorten. Exportassistenterna blir efter avslutad projekttid diplomerade och kommer att ingå i Exportrådets nätverk, International Trade Network.

■

Mäkitalo Research Center.

Syftet är att arbeta med

applikationer och teknologi inom mobilt Internet. Projektet skall ses som en kraftsamling inom trådlös teknologi av Luleå tekniska universitet tillsammans med ett flertal industripartner för att generera ny kunskap inom såväl applikationer som mera grundläggande teknik. Projektet förväntas skapa bestående tillväxt inom området nya mobila tjänster och teknik. Målet är att ett hundratal nya arbetstillfällen skall skapas.

■

E-tour – affärsutveckling i den digitala världen.

Pro-

jektet bedrivs i Västra Götaland och skall stödja näringslivet med affärsutveckling i den digitala världen. Det långsiktiga målet är att Västsverige skall utmärka sig som en ledande IT-region med en hög elektronisk integration mellan offentlig sektor och näringsliv. Bakom projekt står bl.a. Västra Götalandsregionen, Västsvenska Industri- och Handelskammaren och Telia.

■

Teknikbyn Västerås – Västerås Technology park

Genom detta projekt omvandlas ett gammalt industriområde i Västerås till en av Sveriges snabbast växande teknikparker. Idag är ett hundratal företag verksamma på området. Bland annat ett antal IT-företag.

■

Fibre Science and Communication Network, FSCN

Projektet är en stor satsning på Västernorrlands skogsindustriella kluster. Mitthögskolan är en av de viktiga aktörerna inom projektet. Syftet är att genom ett antal delprojekt, bl.a. forskningsprojekt som rör skogsnäringen, stärka länet som utvecklingsbas för skogsindustrin.

■

KNAS, Kulturmiljö- och naturvård i samverkan.

Länsstyrelsen i Hallands län, länsarbetsnämnden, Växtkraft Mål 3 och Skogsvårdsstyrelsen har inlett ett samarbete med syftet att upprätthålla skötseln av länets kultur- och naturreservat och samtidigt kompetensutveckla personal för detta arbete.

■

Modell för effektivare integration.

Projektet, som be-

drivs i Uppsala län, har som mål att underlätta invandrares integration i det svenska samhället genom en bättre samverkan mellan invandrarorganisationer och svenska myndigheter. Manliga och kvinnliga invandrares möjligheter att starta egna företag skall även ges likvärdiga förutsättningar. Ett effektivt arbetssätt vid arbetsförmedling och nya metoder för svenskundervisning för invandrare har utvecklats.

3.6. Exempel på aktiviteter inom ramen för tillväxtavtalen

Källa: Rapporter från 21 länsstyrelser och självstyrelseorgan

som samordnar tillväxtavtalen.

Sida 34
Original

■

Den totala summan beslutade medel inom ramen för de regionala tillväxtavtalen uppgår under 2001 till 13,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med 53 procent, eller 4,6 miljarder kronor, jämfört med 2000 då beslutade medel uppgick till totalt 8,6 miljarder kronor.

■

Samtliga län förutom Stockholm och Jämtland redovisar en ökning av den totala volymen beslutade medel för 2001 jämfört med 2000. Södermanland, Dalarna, Norrbotten, Gotland och Blekinge tillhör en grupp av län vars finansiering under 2001 omfattar mer än dubbelt så mycket resurser som för 2000.

■

Knappt hälften (44 procent) av beslutade medel för åtgärderna inom tillväxtavtalen avsåg statliga medel under 2001. EU-medel uppgick till 22 procent under 2001. EUfinansieringen i tillväxtavtalen har under 2001 ökat be-

tydligt jämfört med 2000. Privata företag står för en dryg femtedel av totalt beslutade medel.

■

Den statliga finansieringen av tillväxtavtalen ökade från 4,4 miljarder kronor 2000 till 5,8 miljarder kronor 2001. Främst handlar det om arbetsmarknads-, näringslivs-, utbildnings-, och transportpolitiska insatser. De arbetsmarknadspolitiska medlen utgör närmare hälften av beslutade statliga medel.

■

Fördelningen av resurser mellan olika åtgärdsområden var förhållandevis likartad 2001 jämfört med 2000. Detta innebär att merparten av resurserna satsas inom området näringslivsutveckling, kompetensutveckling, utbildning, forskning och utveckling samt infrastruktur och IT.

■

Forskningsfond för Högskolan i Jönköping

. Syftet är att bygga upp den tekniska forskningen vid Högskolan i Jönköping med inriktning mot teknikområden som är särskilt tillämpbara i små och medelstora företag. Målet är att fonden skall omfatta 185 mkr och finansiera ett sjuårigt utvecklingsprogram. Högskolan bidrar med 85 mkr, näringslivet och lokala offentliga organ med 50 mkr var.

■

Projekt Strömsholm.

Syftet är att etablera ett internatio-

nellt ridsportcentra i Västmanland. Hittills har projektet lett till stora investeringar i anläggningar för ridsport samt en unik konferensanläggning, en golfbana och Europas hittills enda jazzmuseum. Flera företag med anknytning till hästverksamhet samt LRF-konsult och Agria försäkringar har lokaliserats till området, likaså Svenska ridsportförbundets kansli. Finansieringen, uppgående till 100 mkr under fyra år, sker genom bl.a: Mål 2, länsstyrelsen, Hallstahammars kommun, Statens Fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet.

■

Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott

Centret som ligger i Bollnäs syftar till att utveckla svensk handikappidrott och bedriva olika forskningsprojekt. Centret finansieras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Bollnäs kommun, Högskolan i Gävle, EU och Svenska Handikappidrottsförbundet.

■

Baltic MedWeb

. Fram tills 2003 skall ett svenskt system för lagring och överföring av medicinska bilder introduceras i Baltikum. Målet är att ge Baltikum tillgång till spjutspetskompetens för utveckling av Internetbaserad

medicinsk utbildning och medicinska referensdatabaser. Hittills har flera telemedicinska företag från olika delar av Sverige anslutit sig till pågående eller kommande upphandlingsförberedelser. Projektet är finansierat med cirka 2,4 mkr. Östersjömiljard II står för ca 1,2 mkr, privat finansiering står för ca 1 mkr och Stockholms läns landsting bidrar med 130 000 kronor.

■

Bredband för Alla i Skåne (BAS).

Flertalet kommuner

har under 2001 förklarat sig villiga att samverka kring byggandet av ett ortssammanbindande nät i Skåne enligt BAS-projektets intentioner. BAS bedrivs av Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och länsstyrelsen i samverkan och med stark delaktighet från länets 33 kommuner. Arbetet har fortsatt i BAS fas 2. Under våren 2002 kommer en organisation för det konkreta byggandet att riggas och planeringen för byggnationen att ta fart. Finansieringen av BAS sker huvudsakligen med medel från Region Skåne med bidrag från Kommunförbundet Skåne och länsstyrelsen.

■

Från turismadministratör till turismentreprenör

. Projekt som pågår i Värmland undersöker möjligheterna att utveckla ett ”växthus” för framtida turismentreprenörer inom värmländsk besöksnäring. Projektet syftar till att undersöka förutsättningarna för en ny utbildningsmodell med entreprenörskap i fokus. Man vill därmed initiera ett ökat samspel, idé- och kunskapsutbyte mellan värmländska turismutbildningar och värmländsk besöksnäring. Projektet har bl.a. stöd från Mål 2 och länsstyrelsen.

3.7. Slutsatser

Sida 35
Original

Lärande utgör ett väsentligt inslag i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Genom att ta tillvara gemensamma erfarenheter kan medverkande organisationer och individer successivt lösa kommande uppgifter bättre. Lärande är ett självklart inslag i allt utvecklingsarbete. Graden av lärande kan dock stärkas genom en ökad medvetenhet om lärandets mekanismer. Inom ramen för tillväxtavtalsarbetet visar resultat från denna rapport att ett aktivt och medvetet lärande, och ett intresse för att öka kunskapen kring tillväxtfrågor, nu tagit fart.

4.1. Ökad kunskap om tillväxtfrågor

Enkätundersökningen visar bl.a. att arbetet med tillväxtavtalen har lett till ökade kunskaper för många av deltagarna kring frågor som rör tillväxt. Arbetet har även bidragit till ökad kunskap och förståelse om andra aktörers verksamhet i den egna regionen. Över 60 procent anser att de har ökat sina kunskaper om såväl andra aktörer i regionen som kring frågor om tillväxtproblematik i allmänhet och i sin region i synnerhet(diagram 5). Det är ett mycket uppmuntrande resultat. Hälften av de som tillfrågats anser att arbetet med tillväxtavtalen har lett till ökad kunskap och intresse för frågor om hållbar utveckling. Endast en tredjedel av de tillfrågade anser däremot att avtalsarbetet har medfört ökade insikter inom jämställdhetsområdet.

Av undersökningen framgår, vilket inte är särskilt uppseendeväckande, att de personer som i hög grad varit delaktiga i processen också är de som anser sig ha lärt sig mest. Störst utbyte i form av ökad kunskap anser sig företrädare för stat och självstyrelseorgan haft. Alla kunskapsfrågorna har fått mer instämmande svar från kvinnor än från män. Avseende de två frågorna om tillväxtproblematik så återfinns den största andelen personer som anser att de har ökat sina kunskaper kring detta område i Jönköping, Södermanland, Västra Götaland och Hallands län (över 70 procent svarar instämmande i dessa län). De län som har den lägsta andelen som instämmer i frågorna om kunskap och förståelse om tillväxt är Blekinge, Gotland, Stockholm,

Västmanland samt Västernorrland (färre än 54 procent svarar instämmande i dessa län).

4.2. Klusterperspektiv – lärande i samspel mellan offentligt – privat

Mot bakgrund av att den ekonomiska tillväxten i huvudsak produceras i privat sektor är det viktigt att offentliga insatser tar hänsyn till företagens behov. Utgångsläget när avtalsarbetet startade 1998 var att offentliga verksamheter som inriktades på att förbättra näringslivets förutsättningar var utbudsorienterade och splittrade på många olika aktörer. Omställningen till ett mer efterfrågestyrt system är till stora delar frågan om en lärprocess där offentliga företrädare lär sig att lyssna och agera utifrån näringslivets behov och där näringslivet lär sig kommunicera sina behov till den offentliga sektorn. De delar av offentlig sektor som medverkat i arbetet med avtalen har överlag haft en hög ambitionsnivå. Två slutsatser kan dras när det gäller arbetet med att förbättra samspelet mellan offentlig och privat sektor. För det första, i de fall när det offentliga har försökt närma sig företag på ett allmänt plan för att diskutera näringslivets förutsättningar har detta inte varit särskilt fruktbart. Den andra slutsatsen, vilken är mer lovande, är att framväxten av ett lokalt och regionalt klusterperspektiv framstår som en bra möjlighet att utveckla ett effektivt samarbete mellan offentlig och privat sektor. Skälen till att klusterperspektivet har fått stort gehör under senare tid är bl.a. att det är lättare för alla inblandade att förstå vad som förväntas av dem och vilka nyttoeffekter samarbetet kan leda till.

4.3. Hållbar utveckling

Att främja en hållbar regional utveckling innebär att prioritera lösningar inom politiken som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven. Det handlar om att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling.

Flertalet samordnare anser att det är för tidigt att utvär-

4. En lärande process

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Diagram 5. Har aktiviteterna hittills i tillväxtavtalsarbetet medfört att Du fått...

Sida 36
Original

dera hur insatserna i tillväxtavtalet har medverkat till en hållbar utveckling. Den ekonomiska dimensionen presenteras huvudsakligen från ett traditionell ekonomiskt perspektiv, mätt i rent kvantitativa termer. Med undantag för ett län saknas generellt en analys över i vilken utsträckning de ekonomiska insatserna kan bidra till en hållbar utveckling i regionen. Redovisningen av den sociala dimensionen begränsas som regel till jämställdhet, ibland kompletterad med några kommentarer om integration. Inom miljöområdet handlar insatserna främst om att utveckla verktyg som nyckeltal eller checklistor, öka kunskapen om miljö samt att förbättra samarbetet mellan den regionalekonomiska och den miljömässiga funktionen inom länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Det är positivt att cirka hälften av länen anger särskilda insatser för att främja en miljödriven tillväxt och ekologiskt hållbar utveckling genom exempelvis miljödriven näringslivsutveckling, miljödriven produktutveckling och ekoturism.

Kopplingar mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven saknas oftast. Ett undantag är Västra Götaland som har tagit ett helhetsgrepp och genom ett integrerat synsätt analyserat och utvecklat kunskapen om hållbar tillväxt på regional nivå. Regionen har utarbetat regionala indikatorer för hållbar tillväxt och utvecklar nu ett strategiskt program för detta.

4.4. Horisontella kriterier – miljö och jämställdhet

I tillväxtavtalen skall jämställdhet mellan könen och ekolo-

gisk hållbar utveckling vara inarbetade perspektiv i programmets samtliga dimensioner. Årets uppföljning tyder på att graden av hantering av miljö- och jämställdhetsmålen inte har ändrat sig påtagligt sedan förra undersökningen (figur 4). En knapp tredjedel av partnerskapsföreträdarna anser att personer med miljökompetens har haft inflytande på tillväxtavtalet. Hälften av de tillfrågade anser att de fått ökad kunskap och intresse för hållbar utveckling genom aktiviteterna i tillväxtarbetet. När det gäller jämställdhetsperspektivet har nära hälften av partnerskapen försökt få en representation av både kvinnor och män i partnerskapets olika grupper. Samtidigt anger hela 67 procent att de inte fått ökad kunskap och förståelse för jämställdhetsfrågorna genom aktiviteterna i tillväxtarbetet.

Som framgår av figurerna 4 och 5 finns det relativt stora regionala variationer i hur partnerskapen uppfattar arbetet med miljö- och jämställdhetsperspektiven. Svaren om i vilken grad jämställdhets- och miljömålet har hanterats samvarierar positivt med uppfattningen att man fått ökade kunskaper och förståelse för dessa frågor. Detta indikerar att det finns stora påverkansmöjligheter inom dessa områden. Genom tydliga regionala prioriteringar och långsiktiga kunskapsinsatser kan traditionella normer och värderingar förändras.

De uppföljningar som hittills gjorts av tillväxtavtalen har visat på ett relativt svagt genomslag för miljö- och jämställdhetsperspektiven i tillväxtarbetet. Regeringen utsåg därför i februari 2000 Blekinge, Jämtland och Västra

Figur 5. I vilken mån har målet om miljö hanterats i arbetet med tillväxtavtalet?

(andelen positivt instämmande svar per län)

Figur 4. I vilken mån har målet om jämställdhet hanterats i arbetet med tillväxtavtalet?

(andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 37
Original

Götaland till pilotlän för jämställda tillväxtavtal. Av samma skäl utsåg regeringen i december 2000 Skåne, Dalarna och Västerbottens län till pilotlän för att utveckla arbetet med miljöintegration i tillväxtavtalen. Det senare uppdraget har resulterat i rapporten Bredda perspektiven – miljöintegration

i tillväxtarbetet. ¹⁸

Informationsinsatser till övriga län kom-

mer att ske under 2002. Pilotlänen för jämställda tillväxtavtal kommer under hösten 2002 bl.a. presentera en strategi för jämställdhetsintegration i kommande regionala tillväxtprogram.

Att utveckla tillväxtarbetet mot en mer hållbar inriktning är ett långsiktigt förändringsarbete. Denna uppföljning visar att kunskapen och insikten om hållbar tillväxt behöver fördjupas. Hittills har insatser gjorts för att utveckla arbetssätt och metodik för de olika perspektiven separat, såsom jämställdhet och miljö. Denna uppföljning visar på ett behov av att nu ta steget till ett utvecklat helhetsperspektiv och utarbeta en tvärsektoriell metodik för hållbar utveckling.

4.5. Regionernas lärande process – system för uppföljning och utvärdering

Uppföljningsarbetet har kommit olika långt i länen. Flera län uppger att de endast påbörjat planeringen för uppfölj-

ning och utvärdering. Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av att dessa lärande inslag skall vara integrerade i avtalen redan från början. En startpunkt i flera län har varit att systematisera projekt och aktiviteter i databasform och påbörja utvecklande av mallar och rutiner för uppföljning och utvärdering av genomförda aktiviteter. Hemsidor har gjorts mer lättillgängliga. Några län genomför kontinuerliga uppföljningar i länsstyrelsens/ självstyrelseorganets regi i form av årliga enkäter. Några län har haft diskussioner om tillväxtavtalet med var och en av deltagande organisationer respektive projektägare. Det är möjligt att system för tvärsektoriella uppföljningar också ingår i nämnda planer, men det är bara enstaka regioner som direkt uppger att man har ett fungerande system för detta, exempelvis Gävleborg, Jämtland, Västra Götaland, Kronoberg, Halland och Västernorrland.

Eftersom uppföljningen ännu inte är så utvecklad inom var och en av regionerna är det också ovanligt med systematiskt kvalitativa jämförelser med andra regioner. Gävleborg nämner att man har sådant utbyte och Västra Götaland planerar för det. Några regioner har etablerat erfarenhetsutbyte i form av regelbundna träffar med några utvalda grannregioner. Flera regioner har även upphandlat utvärderingar av externa organisationer.

18 Naturvårdsverkets rapport nr. 5163.

Ett sätt att aktivt påverka intresse och kunskapsuppbyggnad är att erbjuda olika former av utbildningar. Av den anledningen har NUTEK tillsammans med Landstings- och kommunförbunden initierat ett projekt som syftar till att öka kunskaperna om lokal och regional näringslivsutveckling. Målgruppen är personer som arbetar praktiskt med dessa frågor. Utbildningen sker i samarbete med universitet och

högskolor och motsvarar tio högskolepoäng. Hittills har utbildningar genomförts vid fem lärosäten. Planer finns på att genomföra kurser på ytterligare fem ställen. De utvärderingar som gjorts visar på övervägande positiva resultat. Efterfrågan på den utbildning som genomfördes vid Lunds universitet är stor och en ny omgång planeras till hösten 2002.

■

Inom ramen för tillväxtavtalsarbetet visar resultat från denna rapport att ett aktivt och medvetet lärande, och ett intresse för att öka kunskapen kring tillväxtfrågor, nu har tagit fart. Över 60 procent av partnerskapsföreträdarna anser att de har ökat sina kunskaper om såväl andra aktörer i regionen som kring frågor om tillväxtproblematik i allmänhet och i sin region i synnerhet.

■

Framväxten av ett lokalt och regionalt klusterperspektiv medför ett tydlig inslag av lärande i angreppssättet. Dels handlar det om att omsätta klusterteorier till konkret handling, dels handlar det om att ett kontinuerligt lärande utvecklas i samspelet mellan de som deltar från såväl offentlig som privat sektor.

■

Flera länsorgan uppger att intresset för och kunskapen om miljöfrågor har ökat. Det är positivt att cirka hälften av länen anger särskilda insatser för att främja en miljödriven tillväxt och ekologiskt hållbar utveckling. Det

finns dock stora regionala variationer i hur partnerskapen har uppfattar arbetet med miljöperspektivet.

■

Hela 67 procent av enkätsvaren anger att de inte fått ökad kunskap och förståelse för jämställdhetsfrågorna genom aktiviteterna i tillväxtarbetet. Resultaten indikerar ett fortsatt svagt genomslag för jämställdhetsperspektivet i tillväxtavtalsarbetet.

■

Hittills har insatser gjorts för att utveckla arbetssätt och metodik för olika perspektiv separat, såsom jämställdhet och miljö. Denna uppföljning visar på ett behov av att nu ta steget till ett helhetsperspektiv och utarbeta en tvärsektoriell metodik för hållbar utveckling.

■

Lärandeprocessen har genererat resultat i form av ökad kunskap och intresse kring tillväxtfrågor. Samtidigt finns det fortfarande stora brister i länens system för uppföljning och utvärdering av tillväxtavtalen.

4.6. Slutsatser

Regionala kompetensutvecklingsprogram

Sida 43
Original

Processen med tillväxtavtal har vid tiden för denna uppföljning pågått under närmare fyra års tid. Under denna period har de regionala partnerskapen utvecklat processen utifrån skilda förutsättningar, mål och ambitioner. Detta avspeglas också i partnerskapens erfarenheter av arbetet. Mot bakgrund av regeringens initiativ till regionala tillväxtprogram som avses startas 2004 är det intressant att belysa hur medverkande organisationer och aktörer ser på tillväxtavtalens framtid.

Resultaten i denna rapport visar att det finns ett starkt stöd, bland företrädare för såväl det offentliga som det privata, för ett fortsatt programbaserat regionalt tillväxtarbete kopplat till ett regionalt partnerskap. Samtidigt råder det delade meningar om hur väl genomförandet av tillväxtavtalen fungerat. I vissa län tycks arbetsformen ha fått rejält fotfäste och tillväxtavtalet har där fungerat som ett viktigt verktyg för samordning och samverkan mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och sysselsättning. I andra län är arbetsformen än så länge svår att värdera i sin helhet.

5.1. Helhetsbedömning av processen och arbetsformen

Företrädare för partnerskapen har även i årets uppföljning tillfrågats om en samlad bedömning av hur tillväxtavtalen fungerar som verktyg för att bedriva regionalt utvecklingsarbete. Knappt 60 procent av svarsgruppen instämmer i att arbetsformen regionala tillväxtavtal tillfört ett mervärde. Företrädare för stat och självstyrelseorgan är mest positiva. I en regional nedbrytning av statistiken framstår de svarande i Gävleborg, Västra Götaland och Östergötland som

mer positiva, medan de svarande i Kronoberg, Blekinge, Västmanland och Norrbotten är mindre positiva.

Frågan huruvida man anser att idén med regionala tillväxtavtal som helhet är bra ger över lag positiva svar, mest positiva är företrädare för stat och självstyrelseorgan (tabell 6). Den får starkt stöd även av representanter för kommuner och de få privata företag som svarat.

Uppfattningen om hur genomförandet fungerat hittills varierar. Återigen är företrädare för stat och

självstyrelseorgan mer nöjda. Företrädare för kommun, privata företag och företagarorganisation uppvisar en tydlig skillnad i uppfattning avseende å ena sidan själva idén och å andra sidan det konkreta genomförandet. (tabell 6)

Uppfattningen om hur genomförandet har fungerat varierar mellan länen (figur 6). I bl.a. Östergötland, Halland, Uppsala och Gävleborg är en stor majoritet av partnerskapet positiv till hur genomförandet hittills fortlöpt. I bl.a. Kronoberg, Norrbotten, Södermanland och Västernorrland är det däremot relativt få partnerskapsföreträdare som delar denna uppfattning.

5. Den fortsatta inriktningen på arbetet – tendenser och lärdomar inför framtiden

mindre bra bra

Tabell 6. Företrädares uppfattning om idén respektive genomförande av tillväxtavtalet, (procentuell andel)

Anser att idén med

tillväxtavtal är:

Företräder

Anser att genomförandet

av tillväxtavtalet varit:

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Självstyrelseorgan

Stat

Kommun

Privat företag

Företagarorganisation

Figur 6. Hur anser Du som helhet att genomförandet av tillväxtavtalet i Din

region varit? (andelen positivt instämmande svar per län)

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 44
Original

5.2. Framtidsfrågor

Tillväxtavtalsprocessen är beroende av ett aktivt ansvarstagande partnerskap som kan förena kontinuitet med förnyelse. Att partnerskapet även fortsättningsvis har en funktion att fylla bekräftas av en överväldigande majoritet svarande (81 procent). Mest positiva är företrädare för stat och självstyrelseorgan, men de får även stöd av övriga aktörer (tabell 7).

Av samordnarnas rapporter framgår att partnerskapet löpande utvecklas och antar nya former bl.a. utifrån avtalets uppbyggnad och graden av aktivitet i genomförandet. Av länsrapporterna framgår att tillväxtavtalens partnerskap hittills bl.a. medverkat till:

■

Ett ökat fokus på tillväxtrelaterade frågor hos en bredare grupp av aktörer.

■

En tydligare rollfördelning mellan olika tillväxtfrämjande aktörer.

■

Ett bättre samarbetsklimat för frågor av betydelse för regional utveckling och tillväxt.

I flera län har redan planeringen inför kommande regionala tillväxtprogram påbörjats, det berör bl.a. analysarbete och diskussioner om hur arbetsformen kan utvecklas och eventuellt förändras. Av samordnarnas rapportering framgår att partnerskapens sammansättning och funktion tillhör de mest uppmärksammade områdena i påbörjade framtidsdiskussioner. Framför allt betonas vikten av ett underifrånperspektiv i kommande förankringsarbete där näringslivets medverkan kan fångas upp under mer naturliga förhållanden. Även den lokala/kommunala nivåns medverkan lyfts fram som ett område som bör utvecklas för att åstadkomma ett fördjupat lokalt perspektiv i näringslivsfrågor. Samordnarna anger mer sällan att mål och prioriteringar

bör tydliggöras. Detta lyfts dock fram av respondenterna i enkätundersökningen (tabell 8). Drygt tre fjärdedelar av de svarande anser att insatserna bör koncentreras liksom att målen bör vara tydligare. Tydligare kopplingar till andra programområden betonas också av de svarande i enkätundersökningen. Att decentralisera partnerskapet eller bredda representationen framhävs inte lika ofta. Merparten av de som medverkar i tillväxtavtalen är, som tidigare nämnts, också aktiva i olika EU-program. Detta skulle kunna peka mot en efterfrågan av en utvecklad helhetssyn och integration av olika initiativ och program i tillväxtavtalen och kommande tillväxtprogram.

Uppfattning om vilka områden som bör prioriteras i det framtida arbetet överensstämmer i vissa delar och avviker i andra mellan partnerskap och samordnare. En regionvis jämförelse mellan samordnarens respektive partnerskapets angivna prioriteringar tyder på att de aktörer som deltar i de representerande partnerskapen inte eftersträvar en breddning eller decentralisering av partnerskapen. Istället prioriterar majoriteten en fokusering av befintliga insatser kopplat till tydligare mål. Den regionvisa jämförelsen pekar på ett antal viktiga frågeställningar och vägval som partnerskapen står inför. Representationen och förankringen spelar roll för programmets karaktär. Ju bredare representation man eftersträvar desto svårare kan det vara att få acceptans för ett smalt program. Klusterperspektivet är ett av instrumenten för att ta ut kompassriktningen i det fortsatta arbetet. Som tidigare redovisats utgör detta perspektiv en möjlighet - för organisationer, människor och företag – att se sig själv och sin omgivning i ett sammanhang. Klusterperspektivet kan även medverka till att tydliggöra rollfördelning mellan å ena sidan stödjande funktioner som det regionala partnerskapet och å andra sidan verksamheter med intern utvecklingskraft i s.k. agerande partnerskap.

Tabell 8. Vilka idéer och förslag har Du kring vidareutveckling med tillväxtavtalet? Ska man...

Andel ja-svar (procent)

Svarsalternativ

Fokusera insatserna?

Ha tydligare mål?

Ha tydligare kopplingar till andra programområden?

Satsa mer på utbildning av deltagarna för att öka kunskap och motivation?

Decentralisera partnerskapet?

Ha bredare representation av olika aktörer?

Ändra insatsområden?

Tabell 7. Anser Du att partnerskapet fortsättningsvis har en funktion att fylla? (procent)

Företräder

Självstyrelseorgan

Stat

Annat

Kommun

Landsting

Företagarorganisation

Privat företag

Nej

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 45
Original

5.3. Slutsatser

■

Det råder delade meningar om hur väl genomförandet av tillväxtavtalen fungerat. I vissa län tycks arbetsformen ha fått rejält fotfäste och tillväxtavtalet har där fungerat som ett viktigt verktyg för samordning och samverkan mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och sysselsättning. I andra län är arbetsformen än så länge svår att värdera i sin helhet.

■

Att partnerskapet inom de regionala tillväxtavtalen även fortsättningsvis har en funktion att fylla bekräftas i en överväldigande majoritet enkätsvar. Även företrädare för näringslivet och privata företagare är positiva till ett fortsatt partnerskapsarbete.

■

Knappt 60 procent av partnerskapsföreträdarna instämmer i att arbetsformen regionala tillväxtavtal tillfört ett mervärde. Företrädare för stat och självstyrelseorgan är mest positiva men även övriga instämmer i detta. Svarande i Gävleborg, Västra Götaland och Östergötland framstår som mer positiva, medan de svarande i Kronoberg, Blekinge, Västmanland och Norrbotten är mindre positiva.

■

Inför kommande arbete med regionala tillväxtprogram betonar samordnarna ett ökat underifrånperspektiv som kan åstadkomma ökat lokalt inflytande och en mer naturlig koppling till näringslivet. Representanter för partnerskapen betonar särkilt behovet av tydliga mål och en avgränsning och prioritering av insatser.

Sida 16
Original

Länsvisa presentationer

Sida 30
Original

Blekinge län

Tillväxtavtalet i Blekinge län präglas av länets relativa starka position inom IT och telekommunikation samt dess läge vid Östersjön. Blekinges tillväxtavtal innehåller fyra insatsområden:

Östersjöperspektivet
Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur
Kunskap, kompetens och IT
Ekologiskt hållbart samhälle

Beslutade medel 2000:

80 mkr

Andel av planerad budget 2000:

16 %

Beslutade medel 2001:

188 mkr

Andel av planerad budget 2001:

39 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

Privata företag

Kommuner

Stiftelser

Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län.

Genomförandet

Arbetet löper i väsentliga delar enligt avtalet. Dock kan konstateras att den initierade och stimulerande rollen när det gäller nya utvecklingsprojekt har visat sig svår att förverkliga. Vissa av åtgärdsgrupperna har varit aktiva medan andra har begränsat sin roll till att bli informerade om vad som sker när andra aktörer driver utvecklingsfrågor. Integrationen med pågående strukturfondsprogram är långtgående. Åtgärdsgrupperna medverkar som remissorgan i enskilda projekt. Tillväxtavtalet omfattade 80 miljoner kronor år 2000, 2001 steg denna siffra till 188 miljoner kronor. Finansieringen har varit den stora svagheten i genomförandet. En översyn har påbörjats som förhoppningsvis kommer att bidra till en mer realistisk plan inför framtiden.

Ett brett partnerskap står bakom tillväxtavtalet i Blekinge. Ursprungligen ingick 57 organisationer, som vardera representerades av en man och en kvinna. Efterhand har aktiviteten hos de deltagande organisationerna minskat. Partnerskapet kan betraktas som ett initierande partnerskap som fungerar som inspiratör och idégivare och som organ för förankring av de mål och insatser som är vägledande för tillväxtarbetet. Partnerskapet är främst representerat genom samordningsgruppen, det s k ”lilla partnerskapet”. Näringslivet är väl representerat i nio olika åtgärdsgrupper. Engagemanget är dock endast kopplat till närings-

livets organisationer. Kommunerna är också väl företrädda i åtgärdsgrupperna. Den kommunala ekonomin utgör dock en stor begränsning när det gäller den kommunala sektorns medverkan i genomförandet av avtalet. Den samlade bilden i Blekinge är att det regionala tillväxtavtalet väsentligen utökat antalet medverkande i det regionala utvecklingsarbetet och ökat förståelsen för en aktiv närings- och utvecklingspolitik.

Resultat

De viktigaste resultaten av arbetet med tillväxtavtalet är att samarbetsklimatet förbättrats och att nya aktörer blivit delaktiga. Tillväxtavtalet har också åstadkommit en fokusering på tillväxt, med tydliga inslag av frågor som handlar om företagsutveckling på regional nivå.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Samverkan i Rekrytering (SIR)

Konkurrenskraften hos företag i Karlshamn ska stärkas genom att kommunen marknadsförs. Därigenom ska rekryteringen av kvalificerad arbetskraft underlättas. Genom projektet kan olika samverkansmöjligheter växa fram. Detta kommer att bidra till att offentlig sektor och näringsliv får ökad inblick i varandras verksamhetsområden. Andra kontaktvägar och nya projekt kan härigenom genere-

Sida 31
Original

ras. Målet är att skapa 30 nya arbetstillfällen, varav hälften för kvinnor.

Miljöteknik till kandidatländerna

Projektet är under uppstart. Syftet med projektet är att erbjuda sydsvenska företag helhetslösningar vad gäller småskaliga åtgärder för avfallshantering, VA m.m. Målsättningen är att öka exporten av miljöteknik till de baltiska kandidatländerna. Genomförandet ska ske i samarbete med tillväxtavtalet i Kalmar län.

Lärande process

Representanter för åtgärdsgrupperna har under 2001 utbildats i uppföljning och utvärdering. Länsstyrelsen har även upprättat en databas för registrering av de projekt som har tillstyrkts eller beslutats inom ramen för tillväxtavtalet.

Hållbar utveckling är ett eget insatsområde i Blekinges tillväxtavtal. I arbetet ingår bl.a. projektet ”Närodlat och närförädlat för närmarknad”. Detta är en satsning på att öka

den direkta kontakten mellan producent och konsument och ska bl.a. medverka till effektivare transporter. Projektet ska även minimera miljöpåverkan genom att utnyttja interaktiv handel och samordnad eldistribution. Olofströms kommun kommer att lägga ut flerårskontrakt till producenter, där miljökraven successivt ökas. Kommunen får tillgång till kvalitetssäkrade produkter samtidigt som producenterna får en tryggad avsättning. Interaktiv handel minskar behovet av lagerutrymme. En samordning och uppbyggnad av distributionssystem kommer att ske, bl.a. kommer elbilar användas vid transporter.

Framtiden

Ansvaret för det kommande tillväxtprogrammet kommer att övertas av en ny huvudman, kommunalförbundet Region Blekinge, som också ska svara för planeringen av denna fas.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län.

Sida 32
Original

Genomförandet

I Dalarna löper tillväxtavtalsarbetet i stort sett enligt avtalet. Partnerskapets engagemang i tillväxtavtalsarbetet konkretiseras främst i länets olika projekt. Kontaktvägarna har kortats och underifrånperspektivet har i allt större grad uppmärksammats. De parter som arbetar inom den sociala ekonomin upplever att deras engagemang i tillväxtavtalsarbetet inneburit ett starkare intresse för dessa frågor i länet. Det starka engagemang och den stora kraftsamling som visades av länets olika aktörer i analysfasen har dock avtagit under genomförandefasen. Kommunerna upplever att de skulle vilja ha ett större inflytande över genomförandet än de hittills haft.

Innehållet i det regionala tillväxtavtalet är harmoniserat med strukturfondsprogrammen och länsstrategin ”Med förenade krafter mot år 2007”. Länsstrategirådet är det överordnande samverkansorganet för länsutvecklingsfrågor. Rådet är sammansatt av representanter från stat, kommuner och landstinget med landshövdingen som ordförande. Länstillväxtgruppen består av representanter från 23 offentliga och privata organisationer och är det breda partnerskapets samverkansgrupp för genomförande av tillväxtavtalet.

Partnerskapets uppfattning är att arbetet med tillväxtavtalet har bidragit till ökat samarbete och samverkan i länet generellt. Inom olika kommungrupperingar har samarbetet

ökat väsentligt. Mittdalarna (Borlänge, Falun, Ludvika, Gagnef och Säter) bildar ett gemensamt utvecklingsbolag för bl.a. näringslivsutveckling. Siljanskommunerna (Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik och Leksand) har bildat en gemensam förening för utvecklingsfrågor i regionen.

Resultat

De viktigaste resultaten av tillväxtavtalsarbetet yttrar sig i ett bättre samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv samt en större fokusering kring målet om ett hållbart samhälle. Dessutom har arbetet inneburit en bättre samordning av resurser för regional utveckling. Drygt 2,1 miljarder kronor har satsats i länet inom ramen för tillväxtavtalet år 2000 och 2001.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Teknikdalen 2001–2003

Syftet är att förnya och utveckla små och medelstora företag. Detta sker genom att skapa förutsättningar för etableringar och expansion, att stärka företags konkurrenskraft, att stödja kompetensutveckling och stärka kopplingar mellan företag och olika forskningsorganisationer. Projektet förväntas leda till att 320 nya varaktiga arbetstillfällen skapas. Projektet finansieras av länsstyrelsen, Borlänge

Dalarnas län

I Dalarnas tillväxtavtal har utvecklingen av små och medelstora företagen samt IT prioriterats. Länets tillväxtavtal innehåller sex insatsområden:

Regional och lokal samverkan som stöd för företagsutveckling
Utveckling av små och medelstora tillväxtföretag
Skog
Besöksnäringen
Livsmiljö och ett attraktivt Dalarna
IT

Beslutade medel 2000:

556 mkr

Andel av planerad budget 2000:

48 %

Beslutade medel 2001:

1 614 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

675

Privata företag

321

452

Kommuner

147

Landstinget

Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Sida 33
Original

kommun, Banverket, Vägverket och Mål 2 Norra. Verksamheten har tre profilområden:

Transportcentrum (t.ex. Intelligenta transportsystem, ITS)
Materialförädling (t.ex. LCD, stål och hårdträ)
Upplevelseindustrin

Bredband

Bredbandsutbyggnaden för snabb och säker IT-kommunikation avslutades 2001. Satsningen lägger grunden för ökade möjligheter att utnyttja tjänster och service som elektronisk handel. Detta ska leda till att både näringslivet och offentlig sektor utvecklas och effektiviseras. När projektet avslutades hade cirka 70 procent av Dalarnas invånare och företag tillgång till bredband.

Vid halvårsskiftet 2001 började man i Dalarna processen med planering i enlighet med statens bredbandssatsning. Satsningen kan ses som en komplettering till ovan nämnda initiativ och ska bl.a. bidra till ökad konkurrens på området.

Lärande process

Formerna för uppföljningen av de regionala parternas insatser inom ramen för tillväxtavtalet har vidareutvecklats under år 2001. Länstillväxtgruppen har bl.a. genomfört en dialogrunda med aktörerna i partnerskapet och länsstyrelsen

har påbörjat arbetet med att ta fram checklistor för horisontella mål i stödhanteringen. Alla större projekt som länsstyrelsen fattar beslut om ska fortsättningsvis utvärderas av en oberoende utvärderare.

Tillsammans med länsstyrelserna i Värmland, Örebro och Västra Götaland har länsstyrelsen under året bildat en samverkansgrupp för uppföljning och utvärdering av de regionala stöden och tillväxtavtalet. På jämställdhetsområdet har länsstyrelsen bl.a. skapat ett tillväxtnätverk för kvinnor. Länet är pilot för miljöintegration av de regionala tillväxtavtalen vilket har inneburit ett fördjupat intresse och större fokusering på frågan. Hur projekten beskriver arbetet med miljö och jämställdhet kan få en avgörande betydelse för bifall eller avslag.

Framtiden

Partnerskapet i Dalarna har påbörjat en diskussion om en eventuell översyn av nuvarande avtal, men har ännu inte börjat planera för nästa programperiod. Arbetet mot en hållbar utveckling kommer att vidareutvecklas och får sannolikt att en central roll i kommande tillväxtprogram.

Ett framtida tillväxtprogram ska bl.a. säkerställa löpande återkoppling till partnerskapet och ett ökat lokalt/kommunalt inflytande i processen.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Sida 34
Original

Genomförandet

Arbetet med Gotlands tillväxtavtal går in i en ny fas efter framtagandet av en näringslivsutvecklingsplan som också kommer att utgöra grunden för Gotlands regionala tillväxtprogram. Integration sker framförallt med Mål 2.

Partnerskapet har en viktig roll i Gotlands tillväxtavtalsarbete. Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riksorganisation samt många enskilda företag är aktiva och djupt involverade i den nya processen liksom samtliga politiska nivåer. Ett regionalpolitiskt utskott är inrättat från år 2002.

Resultat

Viktiga resultat av Gotlands tillväxtavtalsarbete är att resurser har samordnats och att den nya processen är förankrad både i näringslivet och i politiken.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Livsmedelsinstitutet

Livsmedelsinstitutet är ett nationellt institut för utveckling och förädling av produkter inom den areella sektorn. Starten finansieras av Närings- och Jordbruksdepartementen. Institutet ska överföras i bolag och drivas kommersiellt.

Gotland Interactive park

Parken ska stimulera forskning, utbildning och företagande inom området Interaktiva medier.

Gotland Interactive park är ett samarbete mellan högskolan, kommunen, Svenska Spel och Interaktiva Institutet.

Lärande process

Formerna för uppföljning och utvärdering har inte vidareutvecklats under 2001, mycket på grund av stor omsättning av personal. En uppföljning – som presenteras på kommunens hemsida – har genomförts av de initieringsansvariga sommaren 2001. En stor utvärdering av projekt och företagsstöd ska genomföras hösten 2002.

Det är i dagsläget svårt att utvärdera hur insatserna inom Gotlands tillväxtavtal medverkat till en långsiktig hållbar utveckling.

Gotland samarbetar en del med Jämtlands län kring tillväxtavtalsprocessen.

Gotlands län

Gotlands tillväxtavtal är utformat med hänsyn till länets speciella geografiska läge och turismens stora betydelse. Tillväxtavtalet fokuseras på tre insatsområden:

Marknadsutveckling
Distansoberoende verksamheter
Företagsklimat

Beslutade medel 2000:

17 mkr

Beslutade medel 2001:

35 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

Källa: Gotlands kommun.

Sida 35
Original

Framtiden

Partnerskapet har börjat planera för en ny programperiod i och med framtagandet av en näringslivsutvecklingsplan. En viktig lärdom från arbetet med tillväxtavtalet är att politiskt förankra arbetet. Interaktiva medier, upplevelseturism och gotländska kvalitetsprodukter är områden som parterna kommer att arbeta med i framtiden.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Gotlands kommun.

Sida 36
Original

Genomförandet

Gävleborgs tillväxtavtal löper i stort sett enligt planeringen. Breda genomförandegrupper för olika områden är tillsatta. Inom grupperna är engagemanget och delaktigheten stor. Avtalsarbetet leds av det s.k. Tillväxtrådet. Genomförandet är väl integrerat med strukturfondsprogrammen. I länet har man medvetet arbetat för att tillväxtavtalet ska vara ett övergripande paraply för övriga aktiviteter. Detta medför bl.a. att ett stort antal projekt medfinansieras av strukturfondsmedel. Det har i de flesta fall varit möjligt att hitta gemensamma finansiella lösningar i länet. Problem har funnits i att definiera tillväxtkapitalet samtidigt som regelverken ibland gjort det svårt att hitta gemensamma lösningar.

Näringslivet har deltagit aktivt i Tillväxtrådet och i genomförandegrupperna. Hos företrädare för näringslivet finns en otålighet vad gäller takten i genomförandet. Det finns därför en risk att intresset hos enskilda företag kan mattas av. I länet kommer man att arbeta med information och andra aktiviteter för att bibehålla och stärka engagemanget hos näringslivet. Även kommunernas ledande företrädare är aktiva i arbetet. Det finns nu önskemål om att lokala partnerskapsmodeller utvecklas för att fördjupa arbetet på lokal/kommunal nivå.

Resultat

De viktigaste resultaten av arbetet med tillväxtavtalet är att uppslutningen varit stor och uthållig och att diskussionerna lett till gemensamma underlag för länets viktiga framtidsfrågor. Arbetet har skapat flera arenor och nätverk där utvecklingsfrågor och tillväxtfrågorna diskuteras. Ett annat viktigt resultat är att ett antal strategiska utvecklingsområden identifierats och att ett stort antal projekt av betydelse för länets utveckling finansierats.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

En-dörr-in

Projektet ska förenkla för företagen att hitta vägar till det stöd som en mängd olika samhällsorganisationer kan erbjuda i företagens utvecklingsprocess. Därför finns numera i alla länets kommuner s.k. en-dörr-in projekt. Projekten finansieras bl.a. av länsstyrelsen, EU, enskilda kommuner, arbetsförmedling samt privata insatser. En utvärdering genomförs våren 2002.

Projekt Entré

Syftet med projektet är att genom attitydpåverkan utveckla en långsiktigt positiv syn på företagsamheten i länet. Genom att skapa nya arenor där företag och företagare kan möta utbildningsinstitutioner och utbildare ska ett positivt

Gävleborgs län

Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. Tillväxtavtalet har även påverkat utformningen av programmen för EU:s strukturfonder. Totalt har länets avtal har fyra insatsområden:

Företagsamhet som motor för tillväxt
Kompetensutveckling och FoU
Infrastruktur som förutsättning för tillväxt
Attraktiv livsmiljö som drivkraft för tillväxt

Beslutade medel 2000:

962 mkr

Andel av planerad budget 2000:

67 %

Beslutade medel 2001:

1 500 mkr

Andel av planerad budget 2001:

200 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

357

Privata företag

314

339

Kommuner

237

Landstinget

Övriga

238

Källa: Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Sida 37
Original

klimat utvecklas för entreprenörsanda och innovationer. Högskolan i Gävle är en viktig aktör. Målet är att skapa en kunskapsdriven tillväxt i länet. Projektet är kostnadsberäknat till 6,1 miljoner kronor under två år och medfinansieras bl.a. av länsstyrelsen, kommuner och privata aktörer.

Lärande process

Organisationen av arbetet för tillväxtavtalet ska främja en lärande process. Nordregio har under ett tidigt skede utvärderat processen kring tillväxtavtalet.

Tvärsektoriella och kvalitativa jämförelser genomförs löpande. Utvärderingar har successivt påverkat organisation och informationsinsatser. Länsstyrelsen utvärderar också systematiskt resultaten av enskilda projekt. Resultaten för varje enskilt projekt tas fram tillsammans med effektbedömningar av samtliga insatser. Arbetet pågår och kommer att förstärkas genom metodutveckling på området.

Horisontella aspekter, som jämställdhet, miljö, internationalisering och integration, är viktiga inslag i genomfö-

randet. Åtgärdsgrupperna ska inom alla initiativ beakta dessa frågor. Till stöd finns bl.a. checklistor. Dessutom bedrivs metodutveckling inom områdena miljö, jämställdhet och internationalisering för att successivt öka kunskaperna i åtgärdsgruppernas arbete. När det gäller socialt hållbar utveckling behövs kraftfullare insatser inom folkhälsa och integration.

Framtiden

Bättre informationsflöde, fördjupning av det lokala perspektivet, tydligare och effektivare finansieringssystem samt utveckling av metoder för uppföljning och utvärdering är områden som kommer att utvecklas i länets framtida arbete.

De centrala verkens roll i länens utvecklingsarbete, där möjligheterna till decentralisering systematiskt tas tillvara, bör preciseras. En ny analysfas kommer med stor sannolikhet aktualiseras under året.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Sida 38
Original

Genomförande

Det finns ett tillfredsställande engagemang hos de sammanhållande aktörerna i tillväxtavtalsarbetet. När det gäller integrationen med andra strategiska program har samarbetet med Växtkraft Mål 3 fungerat bra. Integrationen av Lokala Investeringsprogram (LIP) har fungerat sämre. Bristen på fria medel kvarstår som ett problem vid finansieringen.

Under år 2000 omfattade tillväxtavtalet 207 miljoner kronor i Halland, vilket motsvarade 82 procent av budgeten. Under år 2001 steg denna summa till 296 miljoner. Länsarbetsnämnden, privata företag och EU var de största finansiärerna. Finansieringen för år 2002 omfattar 277 miljoner kronor.

Resultat

De viktigaste resultaten av arbetet är att samarbetet i länet har konkretiserats. Prioriteringarna och rollfördelningen har blivit tydligare. Det har också blivit lättare att identifiera samarbetspartners. Tillväxtavtalet har påverkat inriktningen på insatser som görs inom det regionala utvecklingsarbetet.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Team 2002

Projektet är ett samarbete mellan Företagarna i Halland, länsarbetsnämnden och Växtkraft Mål 3. Syftet är att skapa arbetstillfällen för långtidsinskrivna, främst inom mindre företag. Företagen påverkas att kompetensutveckla personalen, att bryta traditionella könsmönster inom yrkeslivet, att förändra attityderna gentemot personer med utländsk bakgrund samt att få arbetssökande att tänka i nya banor. Målgruppen är personer mellan 20–35 år som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna. Målet är att under projekttiden ge 1 260 arbetssökande möjlighet att delta i projektet. Av dessa ska omkring hälften vara kvinnor, 20–25 procent ha invandrarbakgrund och 10–15 procent ha någon form av handikapp. Cirka 880 nya jobb för dessa grupper ska skapas i Hallands län.

Kunskapsöverföring mellan högskolor och näringsliv

Inom projektet sker en uppsökande verksamhet för att öka kunskapsöverföringen mellan högskolor och länets små och medelstora företag. Målet är att höja teknik- och kunskapsnivån bland länets företag. 250 företag i Halland ska kontaktas under året. I dessa företag ska 150 utvecklingsprojekt startas.

Hallands län

Kompetensutveckling är ett prioriterat område i Hallands tillväxtavtal. Även miljö- och kulturnäringen och företagsutveckling är viktiga områden. Totalt finns det fem insatsområden:

Kompetensutveckling
Affärsutveckling och entreprenörskap
Kapitalförsörjning
Miljö, natur och kultur
Integration

Beslutade medel 2000:

207 mkr

Andel av planerad budget 2000:

82 %

Beslutade medel 2001:

296 mkr

Andel av planerad budget 2001:

107 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

147

Privata företag

67,5

Kommuner

Landstinget

Stiftelser

2,5

Övriga

Källa: Länsstyrelsen i Hallands län.

Sida 39
Original

Lärande process

En webbplats för tillväxtavtalet och dess aktivitetsregister (www.tillvaxthalland.org) har utvecklats. Registret ger idag en god bild av regional utvecklingsverksamhet i Halland. Ett länsövergripande erfarenhetsutbyte med Jönköpings och Kronobergs län har startats. En utvärdering av näringslivets medverkan i tillväxtavtalet utförs av Högskolan i Halmstad. En kontinuerlig utvärdering av hur processen med tillväxtavtalet utvecklas och har initierats av länsstyrelsen.

I arbetet med en hållbar tillväxt har de ansvariga för olika horisontella mål utarbetat enkla checklistor för projektägare. Länsstyrelsen kräver att de horisontella målen redovisas dels vid ansökningstillfället, dels vid avrapportering efter projektens genomförande. Under 2001 har en person på halvtid arbetat med ekologisk hållbarhet i tillväxtavtalet. Integration av invandrare är ett eget insatsområde.

Framtiden

Planeringen för nästa programperiod har inte inletts eftersom det påverkas av bildandet av ett kommunalt samverkansorgan i länet.

Viktiga lärdomar inför en ny planeringsperiod:

Tillväxtavtalets avgränsning gentemot andra program.
Den politiska nivån, regionalt och kommunalt bör vara med från början.
En diskussion om näringslivets medverkan bör föras i ett tidigt skede.
Samarbete med centrala organ bör ske tidigare och vara mer formaliserat.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Hallands län.

Sida 40
Original

Genomförandet

Jämtlands tillväxtavtalsarbete följer i stort sett avtalet. Tillväxtavtalet är länets strategiska samordningsinstrument för utvecklingsarbete. Partnerskapet ”Handlingskraft” styr även arbetet med Mål 1-programmet. Det strategiska ledningsarbetet utövas av en grupp med företrädare för länets myndigheter och företagsorganisationer. Det ”lilla partnerskapet” leder det löpande utvecklingsarbetet.

Näringslivet deltar i Handlingskraft via sina organisationer och enskilda företag är aktiva i olika utvecklingsprojekt. Ett tjugotal strategiska handlingsplaner togs fram för branscher, geografiska områden och teman utifrån tillväxtavtalets inriktning. Flera stora projekt inom trä, turism, verkstadsindustri, IT, livsmedel och kulturindustri påbörjades 2001. Utvecklingsprojekt har även startats inom FoU, utbildning, jämställdhet, landsbygdsutvecklingen, några geografiska områden samt social ekonomi. Klusterliknande nätverk har utvecklats inom bl.a. verkstadsföretag samt sport- och fritidsföretag.

Eftersom länsarbetsnämndens medel är kopplade till åtgärder för arbetslösa har det varit svårt för nämnden att medverka i olika utvecklingsprojekt. Det har också varit svårt att synkronisera Mål 1-programmet med tillväxtavtalet. Den striktare regelstyrning som präglar strukturfonderna har vållat en viss irritation bland projektansvariga. Reglerna för statsstöd är svårtolkade och i viss mån svåra

att administrera. Insatser utifrån handlingsprogram måste många gånger delas upp i olika delprojekt för att uppfylla de olika strukturfondernas finansieringskrav (regionala fonden, växtkraft, företagsutveckling, FoU etc).

Kommunerna deltog inte i önskvärd omfattning i utarbetandet av tillväxtavtalet. Till stor del fick Kommunförbundet i Jämtland företräda kommunerna. Kommunerna deltar emellertid aktivt i olika utvecklingsaktiviteter och driver många projekt. Inför nästa tillväxtprogram är det viktigt att den kommunala nivån i större utsträckning engageras.

Förutom inom Växtkraft Mål 3 har det fackliga engagemanget i partnerskapsarbetet hela tiden varit svagt.

Resultat

Ett bestående resultat är en samsyn kring de viktigaste insatserna för att skapa tillväxt. Finansiärer av utvecklingsinsatser är dessutom överens om prioriteringar. Ett annat resultat är ett ökat samarbete, bl.a. mellan myndigheter och organisationer och mellan företagen.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Lärcentrum i Jämtlands län

Genom att utveckla infrastrukturen för vuxenutbildning kan kompetensen hos individerna öka och näringslivet får därmed bättre möjligheter att rekrytera kompetent perso-

Jämtlands län

I Jämtland är allt utvecklingsarbete inom tillväxtavtalet, strukturfondsarbetet och länets egna utvecklingsprojekt samlat under den gemensamma ledningsorganisationen Handlingskraft. Tillväxtavtalets insatsområden är:

Lärande
Företagsutveckling
Livsmiljö

Beslutade medel 2000:

1 016 mkr

Beslutade medel 2001:

963 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

356,5

Privata företag

346,5

212

Kommuner

38,5

Landstinget

9,5

Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Sida 41
Original

nal. I varje deltagande kommun etableras ett lärcentrum med teknisk utrustning som gör det möjligt att studera på distans. Respektive kommun ska driva aktiviteter som är specifika för dem, bl.a. genom att marknadsföra lärcentrats teknik och möjliga studievägar. Kommunerna ska också aktivt medverka till att matcha näringslivets behov av utbildad personal med individernas önskemål.

it.Jämtlands län

Att små och medelstora företag utnyttjar IT inom produktion och i affärskontakter är en förutsättning för att de ska klara en hårdnande konkurrens. Projektet omfattar:

Internetanvändning och Business@Jamtland som ska öka företagens kunskaper om elektroniska affärsmöjligheter.
Omvärldsanalys och Why Not-seminarier som ska öka informationen om vad som händer inom IT-området.
Elektronisk handel mellan kommuner och företag.

Genom kommunernas engagemang ska företagens användning av elektronisk handel påskyndas.

Lärande process

Utvärderingsarbetet måste utvecklas. Olika aktörer ska bidra till att genomföra utvärderingar och, inte minst, utnyttja resultaten. Utvärderingar kommer att upphandlas inom jämställdhetsområdet samt samverkan mellan hög-

skola-näringsliv-skola. Därutöver ska Jämtland, tillsammans med Västernorrland, bygga upp en gemensam utvärderingshemsida.

I arbetet för en hållbar tillväxt är Jämtland pilotlän för jämställdhet. Arbetet har koncentrerats till insatser för 17 privata företag och deras intresse för jämställdhet har ökat väsentligt.

Framtiden

Partnerskapet har inte påbörjat ett regelrätt arbete med det nya tillväxtprogrammet. Inför förlängningen av tillväxtavtalet för 2003 överväger partnerskapet att inte dra igång ett omfattande analys- och planeringsarbete utan i stället revidera och vid behov komplettera det nuvarande avtalet samt utforma en budget för år 2003.

Under året har en grupp bildats för att samordna insatser för kontinuerlig analys. Gruppen har lagt fram en strategi för hur utvecklingen i länet ska följas. Vidare kommer länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland tillsammans med andra aktörer, bilda en arbetsgrupp för regional analys. Detta kommer att kunna utgöra grunden för programarbetet 2004–2007.

Kommunerna har påbörjat arbetet med lokala tillväxtavtal som sedan kan ligga till grund för länsövergripande insatser.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Sida 42
Original

Genomförandet

Processen i Jönköpings län följer inriktningen i avtalet. Tillväxtarbetets inriktning stämmer överens med VINNOVAs program för regionala innovationssystem och dess pilotprojekt i Jönköpings län. På samma sätt är satsningar inom Aluminiumriket en integrerad del i det regionala tillväxtarbetet med finansiering från NUTEK, VINNOVA, Mål 2 och lokala och regionala intressenter.

När Mål 2 utarbetades fanns ett omfattande samarbete för att inriktningen skulle vara i överensstämmelse med tillväxtavtalets ambitioner. Detta har haft en positiv inverkan på projektkvaliteten i Mål 2. En fortsatt strävan är att efter hand öka harmoniseringen av insatserna.

Parterna i länets tillväxtavtalsarbete har uttryckt en besvikelse över att den diskuterade överflyttningen av statliga medel mellan sektorer hittills inte har genomförts.

Samverkansrådet är styrgruppen för arbetet med Jönköpings tillväxtavtal. Näringslivet har varit delaktigt i alla led i arbetet, dvs. i behovsanalys, utformning av program, fortsatt fördjupad behovsanalys och i genomförandet av åtgärder och projekt.

På den lokala nivån har både företag och kommuner visat starkt engagemang för arbetet med tillväxtfrågorna, främst i Gnosjöregionen där ett stort antal företagare aktivt deltagit i arbetet.

Resultat

Tillväxtavtalsprocessen i Jönköpings län har bidragit till en ökad insikt om de ekonomiska sambanden mellan tillväxt och välfärd och om förutsättningarna för fortsatt tillväxt. En gemensam kunskapsplattform har etablerats. Utifrån den har ett antal olika samarbeten och allianser börjat etableras för att åtgärda identifierade problem och ta vara på tillväxtmöjligheter.

Ledarskapet i länets olika organisationer inom de offentliga organen, näringslivet och högskolan använder nu i hög grad samma språk för att beskriva nuläget, synen på framtidsfrågorna och behovet av åtgärder. Detta är en mycket viktig effekt av det gemensamma forum som har skapats genom arbetet med tillväxtavtalet.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Forskningsfond

Den tekniska forskningen vid Högskolan i Jönköping stärks med inriktning på teknikområden som är särskilt tillämpbara i mindre och medelstora företag.

Ett sjuårigt utvecklingsprogram ska finansieras. Målet är att fonden ska innefatta 185 miljoner kronor och finansiärerna ska vara högskolan, näringslivet och regional/lokal offentlig sektor.

Större delen av finansieringen har säkerställts under hösten och vintern 2001/2002.

Jönköpings län

Länet arbetar med en långsiktig regional utvecklingsstrategi vars tidshorisont är tio år. Tillväxtavtalet är det instrument som förverkligar strategins intentioner. Fyra övergripande områden är prioriterade i detta arbete:

Utbildning
Attraktivitet
Näringsliv
Infrastruktur

Beslutade medel 2000:

31 mkr

Beslutade medel 2001:

58 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

14,5

Privata företag

0,5

Kommuner

Landstinget

8,5

Stiftelser

16,5

Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Sida 43
Original

Pilotprojekt för ett regionalt innovationssystem för Jönköpings län

Pilotprojektet omfattar en inventering av befintlig kunskap, en analys av hur denna kunskap kan nyttiggöras i regionala utvecklingsprocesser, en studie av tillgänglighetens betydelse för regionens utvecklingskraft samt identifiering av de företag, institutioner och andra aktörer som ska utgöra kärnan i det regionala innovationssystemet.

Genom ökad kunskap om hur det regionala innovationssystemet fungerar är målet att skapa bättre förutsättningar för att vidareutveckla regionens innovationsförmåga. Vidare ska infrastrukturens betydelse för regional förnyelse och tillväxt klarläggas och en eller två s.k. skarpa nätverk startas. Pilotprojektet påbörjades i september 2001.

Lärande process

Nyckelinsatser i styr- och arbetsgrupper samt i det dagliga arbetet följs fortlöpande upp. Företagens aktiva medverkan utvärderas också kontinuerligt. Detta mäts i form av direkt delaktighet i arbetet eller i form av att resurser ställs till förfogande.

På motsvarande sätt utgör forskarnas aktiva medverkan en värdemätare på att identifierade problem behandlas på rätt sätt.

Det finns ett stort intresse i länet – inte minst från näringslivets deltagare – att mäta tillväxteffekterna av genomförda insatser. En aktiv diskussion förs kring mått och mätmetoder kring LA-regioner och kommuner.

Vad gäller ekologiskt hållbar utveckling förbereds insatser för att öka andelen företag med tillståndspliktig verksamhet som har tillfredsställande egenkontroll samt att öka företagens kunskap om miljöpåverkan.

Framtiden

Planeringen inför en ny avtalsperiod har ännu inte startat. Lärdomar som dragits av det hittillsvarande arbetet är betydelsen av företagens medverkan och förutsättningarna för denna, inriktningen på kommersiella resultat, kunskapsuppbyggnaden om tillväxtens drivkrafter, och formerna för systematiserad samverkan mellan samhälle, näringsliv och högskola.

Det finns behov av ett utvecklat samspel med den lokala nivån, såväl med företag som med kommuner.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Sida 44
Original

Genomförandet

Arbetet med Kalmar läns tillväxtavtal löper i stort sett enligt avtalet. Engagemanget och delaktigheten hos olika grupper har varit något mindre vad gäller statens åtagande men större när det handlar om att arbeta tillsammans i länet.

Det finns en tydlig koppling mellan det regionala utvecklingsprogrammet (RUPEN), tillväxtavtalet och Mål 2. Däremot är kopplingen sämre mellan dessa program och Mål 3.

Uteblivna medel från länsarbetsnämnden har varit en stor besvikelse för partnerskapet i allmänhet och näringslivets företrädare i synnerhet.

Partnerskapets roll har tonats ner under genomförandet av tillväxtavtalet. Aktiva parter har varit de som är direkt berörda av de fem insatsområden som ingår i avtalet. Näringslivets engagemang har varit avtagande under processen bl.a. med hänvisning till uteblivna medel från länsarbetsnämnden. Den lokala/kommunala nivåns engagemang har varit lite varierande, men ofta god. Partnerskapsarbetet har haft en positiv inverkan som en del i det pågående arbetet med att förankra Regionförbundet och det regionala utvecklingsprogrammet.

Resultat

Merparten av projekten inom ramen för tillväxtavtalets insatsområden har genomförts eller håller på att genomföras. Det gäller även för nästan alla övriga insatsområden i RUPEN. Samtidigt kan konstateras att de fem insatsområden som finns i tillväxtavtalet har fått lite ökad draghjälp när det gäller statlig medfinansiering.

Exempel på ett framgångsrikt projekt inom tillväxtavtalets ram är LUC-IF-VINNOVA-projektet. Det erbjuder finansiellt stöd till i första hand små och medelstora företag i Kalmar län så att de på ett enklare sätt ska kunna nyttja den spetskompetens som finns inom industriforskningsinstituten. Genom lokala utvecklingscentra (LUC) i länet finns den nödvändiga länken mellan de enskilda företagen och instituten. LUC förmedlar kontakter för att, utifrån företagens behov, få igång teknikutvecklingsprojekt. Projektfinansiärer är VINNOVA, Regionförbundet, LUC, Mål 2 och Mål 3.

Kalmar län

I Kalmar län sker det regionala utvecklingsarbetet utifrån det egna utvecklingsprogrammet RUPEN:s prioriteringar. Tillväxtavtalet är ett av instrumenten i förverkligandet av RUPEN och är koncentrerat till fem insatsområden:

Lokala Utvecklingscentra
Musik- och upplevelseindustrin
Östersjön som handelsplats – Baltic Business School
Kunskapsförsörjning och affärsutveckling i samverkan mellan näringsliv, högskola, universitet och institut
Design

Beslutade medel 2000:

68 mkr

Andel av planerad budget 2000:

74 %

Beslutade medel 2001:

75 mkr

Andel av planerad budget 2001:

76 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

Privata företag

Kommuner

Stiftelser

4,5

Självstyrelseorgan*

2,2

* Självstyrelseorganet förfogar över såväl statliga som regionala medel och har totalt beslutat om ca 12 mkr till tillväxtavtalet 2001.

Källa: Regionförbundet i Kalmar län.

Sida 45
Original

Lärande process

Under 2002 kommer krafttag att tas på detta område. Arbetsmetoder för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering kommer utarbetas. Dessa metoder ska borga för en lärande uppföljning, men även tydliggöra vilka behov av stöd som kan behövas av t ex kompetensutvecklingsinsatser.

Framtiden

Det tredje regionala utvecklingsprogrammet för Kalmar (RUPEN 2002) är under utarbetande och kommer att fastställas av regionfullmäktige i december 2002. Detta program kommer, liksom tidigare, att ligga till grund för tillväxtprogrammet. RUPEN kommer än tydligare att framhållas som det grundläggande dokumentet för regional tillväxt och utveckling.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Regionförbundet i Kalmar län.

Sida 46
Original

Genomförandet

Genomförandet av tillväxtavtalet i Kronobergs län löper i stort sett enligt planeringen. Parterna har utvecklat ett bredare samarbete i regionala utvecklingsfrågor. Intresset från kommunernas sida har dock varit svagt. Den främsta anledningen är sannolikt avsaknaden av särskilda medel i tillväxtavtalen. Engagemanget från företagens sida bedöms som lågt i nuvarande genomförandefas.

Resultat

Arbetet med Kronobergs tillväxtavtal har underhållit och förstärkt de regionala nätverken samt givit utrymme för profilering av länets tillväxtfrågor. Ett annat viktigt resultat är etableringen av Aluminiumriket. Andra viktiga etableringar är Centrum för informationslogistik i Ljungby, Tillväxt i Markaryd AB , Interaktiva institutet samt Studio Youth.

Exempel på projekt inom ramen för tillväxtavtalet:

Aluminiumriket

Projektet ska skapa en tillväxtmiljö med kunskap om aluminium samt varor och tjänster i världsklass. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan näringsliv och samhälle utifrån en regional helhetssyn. Ett övergripande mål är att under perioden 2001–2002 utveckla Aluminiumriket till en etablerad och fast förankrad verksamhet bland företag,

utbildare och samhällsföreträdare samt kunder till medlemmarnas företag. Vid årsskiftet 2001/2002 var 72 företag medlemmar i Aluminiumriket. Företagen finns i nio kommuner i fyra län, Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Blekinge. Finansiärer är länsstyrelser och Regionförbundet i Kalmar, berörda kommuner samt medlemsföretag.

Samverkan sker med Växjö universitet och högskolorna i Jönköping, Kalmar och Blekinge. Befintliga regionala tekniska centrum har kompletterats med start av Profilcentrum i Vetlanda. Man arbetar med affärsutveckling och företagsallianser, teknisk utveckling, FoU, industriforskningsnätverk och tekniska centrum. Även kompetensförsörjning som seminarier, utbildning m.m. ingår i verksamheten.

Centrum för informationslogistik i Ljungby (CIL)

Centrumet är ett utbildningsprojekt som präglas av den helhetssyn som framgår av de fyra stommarna, vilka utgör syftet:

Anordna akademiska grund- och vidareutbildningar.
Inhämta och samla kunskap.
Bedriva forskningsverksamhet.
Främja företagsetablering. Utbildningen ges av Växjö universitet, Internationella

Kronobergs län

Kronobergs läns tillväxtavtal är fokuserat på kompetens- och företagsutveckling och innefattar fem insatsområden:

Lärande
Attraktivitet
Företagsutveckling
Samverkan och samsyn
Geografiska strukturfondsinsatser

Beslutade medel 2000:

149 mkr

Andel av planerad budget 2000:

63 %

Beslutade medel 2001:

245 mkr

Andel av planerad budget 2001:

102 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

100,5

Privata företag

56,5

58,5

Kommuner

Landstinget

Övriga

2,5

Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Sida 47
Original

Handelshögskolan i Jönköping och Högskolan i Halmstad i samverkan och är förlagd till särskilda undervisningslokaler i Ljungby. CIL är i ett uppbyggnadsskede. Hösten 2002 startar en programutbildning för heltidsstuderande. Utbildningen bedrivs i nära samarbete med näringslivet och varje student knyts till ett fadderföretag. Utöver den traditionella finansieringen av universitet och högskolor för akademiska studier är länsstyrelsen och Ljungby kommun tillsammans med näringslivet medfinansiärer.

Lärande process

Den s.k. projektfinansieringsgruppen har genomgått en femdagarskurs i projektuppföljning och utvärdering. En projektdatabas har upprättats som för närvarande innehåller närmare 200 projekt. Därigenom kan man fortlöpande följa hur olika sektorer satsar på tillväxtbefrämjande projekt.

Ett formaliserat samarbete sker med Jönköpings och Hallands län i tillväxtfrågor. Därutöver sker avstämning

med grannlänen. Varje aktör och finansiär har uppdraget att arbeta för en hållbar tillväxt inom sitt åtagande men inga särskilda åtgärder har vidtagits inom tillväxtavtalets ram.

Framtiden

I avvaktan på den regionala processen med bildande av ett kommunalt samverkansorgan, Regionförbundet Kronoberg, och regeringens riktlinjer har förberedelserna gått på sparlåga under det senaste halvåret. Vissa inledande diskussioner har förts mellan länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet Kronoberg som förberedelse för framtagande av ”Kronobergs Regionala Utvecklingsplan” (KRUS), vari RTP är tänkt att ingå. Dessutom har en överläggning hållits med NUTEK:s kontaktperson i ärendet. Planeringen och samtal om tillväxtprogrammet kommer att intensifieras under hösten 2002. I planeringen är ett starkare kommunalt engagemang en nyckelfaktor.

Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Sida 48
Original

Genomförande

Arbetet med tillväxtavtalet i länet har varit mer av en visionsdriven process än ett formellt programarbete.

Under 2000 och 2001 har insatser och resurser i länet prioriterats för arbete med organisation, förberedelse och genomförande av Mål 1-programmet. Tillväxtavtalen i Norrbotten och Västerbotten ligger till grund för Mål 1-programmet. Inom tillväxtavtalets prioriterade utvecklingsområden förverkligas projekt med delfinansiering från strukturfondsprogrammen. Mål 1-programmet kan i det sammanhanget ses som en del av tillväxtavtalets genomförande.

Mål 1-programmet är i många fall den enskilt största finansiären i de projekt som utgår från tillväxtavtalet. Tillväxtavtalet och arbetet med Mål 1-programmet är en sammanhållen process. Även Interregprogrammen grundas i stor utsträckning på tillväxtavtalet.

När tillväxtavtalet utarbetades utsågs processansvariga för olika åtgärder. Deras roller varierar dock i genomförandefasen. Ett resultat av processen är samarbete och samsyn kring målen för tillväxtavtalet och Mål 1-programmet. Fokuseringen på tillväxt har en bred uppslutning.

Resultat

Tillväxtavtalet i Norrbotten har påverkat inriktningen av insatser och beslut inom strukturfonderna.

Exempel på projekt inom ramen för tillväxtavtalet:

Mäkitalo Research Center

Centret innebär en kraftsamling inom trådlös teknik för att skapa ny kunskap inom såväl applikationer som mera grundläggande teknik. Förväntningarna är att projektet ska skapa bestående tillväxt inom framtidsområdet nya mobila tjänster och teknik. Resultaten från projektet väntas kunna exporteras. Målet är att fyra nya företag och 100 nya arbetstillfällen skapas. Projektet har ännu inte avslutats. Luleå tekniska universitet är projektansvarig.

Acusticum

Musikhögskolan i Piteå har tillsammans med Piteå kommun startat utvecklingsprojektet Acusticum. Projektansvarig är Piteå Näringsfastigheter AB.

Målet är att Musikhögskolans verksamheter ska tas tillvara för att utveckla företag och kulturföreteelser. Acusticum ska bidra till utvecklingen inom Musikhögskolans kärnområden. Förhoppningen är att öka antalet nyetableringar i Acusticum och därmed skapa arbetstillfällen men också öka antalet lärare, forskare och elever. Acusticumområdet förväntas bli en tillväxtmotor för ett stort antal företag inom regionen med verksamhet inom multimedia, ljud och musik. Avsikten är att ett kommersiellt utvecklingsbolag vid projektets slut tillsammans med

Norrbottens län

Norrbottens län arbetar utifrån en visionsdriven process istället för ett formellt programarbete. Tillväxtavtalet har ett nära samband med strukturfondsarbetet genom att tillväxtavtalet är det strategidokument som ligger till grund för Mål 1-programmet. Norrbottens tillväxtavtal har fem insatsområden:

Kunskap och kompetensutveckling
Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk
Tillgänglighet och goda kommunikationer
Kultur, kulturmiljö och kulturarv
Program för rennäring och samekultur

Beslutade medel 2000:

429 mkr

Andel av planerad budget 2000:

53 %

Beslutade medel 2001:

1 110 mkr

Andel av planerad budget 2001:

138 %

Finansiärer

mkr

Offentliga medel*

610

Privata företag

200

300

*Här ingår även kommuner och universitetet

Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Sida 49
Original

privata delägare och Piteå kommun ska driva verksamheten vidare.

Lärande process

En ny uppföljningsmall för Mål 1-projekt har utarbetats under 2001 och en plan för vilka projekt som ska följas upp har tagits fram. Arbetet har påbörjats under 2001 och kommer att slutföras under 2002. Under 2002 kommer uppföljning och utvärdering även att upphandlas externt. Några större utvärderingar kommer att genomföras, bl.a. kring nyföretagarcentrum, högskoleutbildningar och forskning och utveckling.

Inom området hållbar tillväxt har ingen systematisk utvärdering genomförts. Tillväxtavtalets betydelse i detta sammanhang framgår i halvtidsutvärderingen av Mål 1programmet samt i andra kommande utvärderingar då dessa aspekter ska belysas.

Framtiden

I Norrbottens län kommer analysarbetet och arbetet med vissa temaområden och utbildningsinsatser inför nästa programomgång att påbörjas oavsett vem som kommer att ha det framtida ansvaret.

I analysarbetet ska trender och utvecklingsdrag fångas

upp och diskuteras utifrån ett länsperspektiv. Erfarenheter från Norrbottens och andra läns tillväxtavtalsarbete kommer att tas tillvara.

Förslag på några temaområden att arbeta vidare med är: universitetets roll i länets utveckling, kultur/media, utbildning/kompetens/näringsliv, landsbygdsutveckling/lokal utveckling, klusterbildningar/klusteranalys, innovativa åtgärder, nyföretagande/entreprenörskap, gränsöverskridande perspektiv, Interreg och internationalisering

Det utvecklingsarbete som pågår i många kommuner kommer i flera fall att resultera i lokala tillväxtprogram som sedan utgör underlag för det regionala tillväxtprogrammet.

Arbetet under 2002 kommer att förankras i en partnerskapsgrupp med i huvudsak samma sammansättning som den tidigare Norrbottengruppen. Det innebär att kommuner och landsting representeras av de politiska partierna. Övriga parter är näringslivet, de fackliga organisationerna, universitetet, länsarbetsnämnd och länsstyrelse. Därutöver kommer sannolikt särskilda referensgrupper att bildas knutna till specifika temastudier eller utredningar. Hur näringslivet mer aktivt ska engageras kommer särskilt att diskuteras.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Sida 50
Original

Genomförandet

Arbetet med Skånes tillväxtavtal går framåt. Engagemanget och delaktigheten bland ledamöterna/organisationerna är fortfarande stort. Ett problem i processen har varit olika myndigheters medverkan i finansieringen samt att få företag engagerade i ett mer långsiktigt tillväxtarbete. Det senaste året har arbetet bl.a. inriktats på att öka samverkan mellan myndigheter och organisationer som agerar inom området utbildning och kompetens. Integrationen med andra strategiska program, främst Växtkraft Mål 3, behöver utvecklas och diskussioner om ökad samverkan pågår.

Partnerskapets roll har ändrats från en mer aktiv roll i programskrivandet till att på ett mer övergripande plan diskutera och komma med förslag kring angelägna tillväxtområden i regionen.

Resultat

Viktiga resultat från tillväxtavtalsarbetet i Skåneregionen är att samverkansklimatet succesivt utvecklas och att en del viktiga satsningar kunnat genomföras. Exempel på detta är pågående bredbandssatsning, sjösättandet av en ny marknadsföringsorganisation, en skånsk entreprenörsfond, en skånsk filmfond samt en ökad samverkan inom utbildningsoch kompetensområdet.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Bredband för Alla i Skåne (BAS)

Projektet innebär att kommuner samverkar kring planeringen av ett ortssammanbindande nät i Skåne. BAS bedrivs av Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län i samverkan med länets 33 kommuner. Arbetet har fortsatt i BAS fas 2 och under 2002 kommer en organisation för det konkreta byggandet att riggas och planeringen för byggnationen att ta fart. Finansieringen av BAS (planering) har huvudsakligen skett med Region Skånes medel med bidrag från Kommunförbundet Skåne och länsstyrelsen.

Kunskapsöverföring mellan universitet/högskola och mindre och medelstora företag i Skåne

Teknikbrostiftelsen har, genom Teknopol AB och Kunskapsbron, varit projektets viktigaste samverkan- och utförarinstans. Inom projektet har ett stort antal delprojekt med fokus på prioriterade områden som livsmedel, bioteknik och IT genomförts. Åtgärderna inom projektet har, förutom av Region Skåne, finansierats med resurser från bl.a. Teknikbrostiftelsen, NUTEK, Lunds universitet och Interreg.

Skåne län

Region Skåne har samordningsansvaret för tillväxtavtalet. Utvecklingen har gått från ett projektbaserat arbete till ett strategiskt arbetssätt där en ny skånsk näringspolitik utgör grunden. Tillväxtavtalet är uppbyggt kring fem insatsområden:

Tillväxt i samverkan
Kompetensutveckling
Investeringsfrämjande insatser
Livsmedel
Besöksnäring och kultur

Beslutade medel 2000:

58 mkr

Beslutade medel 2001:

58 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

Privata företag

0,5

Kommuner

6,5

Självstyrelseorgan*

Stiftelser

Övriga

5,5

* Självstyrelseorganet förfogar över såväl statliga som regionala medel och har totalt beslutat om ca 29 mkr till tillväxtavtalet 2001.

Källa: Region Skåne.

Sida 51
Original

Lärande process

Den processutvärdering av Skånes tillväxtavtal, som för närvarande genomförs, ska utgöra en grund för att utveckla arbetet. Vidare kommer en projektdatabas att färdigställas under våren 2002. Inom ramen för Region Skånes arbete med regional utveckling och tillväxt sker även ett arbete med att finna former och metoder för uppföljning och utvärdering av hela det regionala utvecklingsarbetet inklusive tillväxtavtalet.

Genom satsningar på främst strategiska områden som vägar och kollektivtrafik men också på bredband, marknadsföring, riskkapital, offentlig företagsservice, filmfond skapas förutsättningar och grogrund för en hållbar ekonomisk tillväxt. Genom ökad samverkan mellan aktörerna inom t.ex. utbildnings- och kompetensområdet ökar på sikt antalet studenter och matchningen mellan arbetsmarknadens behov och studenternas önskemål förbättras. En satsning på ökad kompetens i näringslivet kommer att underlätta den omställning som många så kallade mogna företag behöver genomgå för att kunna klara den ökade konkurrensen från t.ex. de nya kandidatländerna till EU. Skånes tillväxtavtal har påbörjat ett antal projekt för att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Sustainable Business Hub, den enskilt största satsningen, syftar till att främja ett ”grönt

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Region Skåne.

företagande”, dvs miljödriven affärsutveckling. En annan satsning är ett ekologiskt marknadscentrum för att främja ekologiska livsmedel. Skåne län har också deltagit i pilotförsöket kring en ekologiskt hållbar tillväxt.

Inom jämställdhetsområdet sker en fokusering på åtgärder som främjar kvinnors företagande, särskilt invandrarkvinnors företagande. På jämställdhetsområdet i övrigt följs den metodutveckling som sker genom det särskilda pilotprojektet och i arbetet med Skånes jämställdhetsstrategi.

Framtiden

Arbetet har kommit igång inför en ny programperiod. Innehållet i den nya regionala utvecklingspolitiken har förts ut till partnerskapet. Inför det kommande arbetet blir infrastrukturfrågorna tillsammans med utbildnings- och kompetensfrågorna betydligt tyngre. Dialogen om finansieringsfrågorna med bl.a. statliga företrädare bör ske tidigt när program, insatser och åtgärder planeras. Ansträngningar kommer att göras för att engagera näringslivet samt länets 33 kommuner. Den grund som är lagd genom beslut om en ny näringslivspolitik för Skåne är också en viktig förutsättning för arbetet med tillväxtprogram.

Sida 52
Original

Genomförandet

I Stockholms län löper tillväxtavtalsarbetet enligt plan. Inledningsvis bestod partnerskapet i Stockholms län av länsstyrelsen, landstinget, Stockholms stad, Kommunförbundet samt handelskammaren. Partnerskapet har utökats under genomförandefasen med universitet/högskolor samt LO-distriktet. Parterna är aktiva i beredning och finansiering av projekt. Flera parter satsar även finansiellt och personellt. Nya grupper har engagerats i avtalets projekt, bl.a. universitet och högskolor, studieförbund samt företag inom berörda insatsområden. Integration har skett med framför allt Växtkraft Mål 3.

Eftersom tillväxtavtalet är avgränsat till ”Tillväxt Öst ” är möjligheterna till finansiering begränsade. På den statliga sidan finns flera finansieringskällor för handel med länderna i Östersjöområdet, bl.a. Exportrådet, Sida, Baltic 21 och NUTEK. Under första RTA-året visade det sig emellertid svårt att koppla dessa till länets tillväxtavtal. Under tillväxtavtalets andra år fördjupades emellertid samarbetet mellan det regionala partnerskapet och de olika statliga aktörerna som stödjer Östersjösamarbetet. Därmed påskyndades beredningen av kvalitativt goda projekt och ett fruktbart samarbete mellan regional och nationell nivå påbörjades.

Resultat

Ett viktigt resultat är att projekt har startats inom priori-

terade insatsområden. Inom regionen har en regional samordning av parternas Östersjösamarbete påbörjats i syfte att skapa bättre förutsättningar för utbyte och handel.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

KLÖS – Kompetenslyft Öst

Med hjälp av framtaget studiematerial ska små och medelstora företag stimuleras och förberedas för ett ökat affärssamarbete inom Östersjöregionen. Projektet vill även öka kunskaperna och förståelsen för de nya demokratiska länderna i regionen. Målet är att sprida studiematerialet till cirka 30 000 mottagare. Resultat kan utläsas när företag har gjort kompetensanalyser och börjat upprätta handlingsplaner inom ramen för Växtkraft Mål 3.

Finansieringen kommer från bl.a. Östersjömiljard II, Mål 3 och länsstyrelsen.

Baltic MedWeb

Inom projektet införs – i första hand i Litauen – ett svenskt system för lagring och överföring av medicinska bilder. Databaserna ska användas för utbildning, konsultation, forskning, referens- och kvalitetskontroll. Deltagande sjukhus får tillgång till varandras databaser. Målet är att ge de baltiska länderna tillgång till spjutspetskompetens för utveckling av Internetbaserad medicinsk utbildning och

Stockholms län

Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Det övergripande målet är att Stockholmsregionen skall utvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. Insatserna koncentreras till följande områden:

IT
Miljö
Health Care
Utbildning
Finansiell verksamhet

Beslutade medel 2000:

46 mkr

Andel av planerad budget 2000:

100 %

Beslutade medel 2001:

17 mkr

Andel av planerad budget:

100 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

10,5

Privata företag

2,5

Kommuner

0,2

Landstinget

0,3

Övriga

0,9

Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Sida 53
Original

medicinska referensdatabaser.

Finansieringen kommer från Östersjömiljard II, privat finansiering och SLL.

Lärande process

Eventuella avsteg och svårigheter inom projekten uppmärksammas genom kontinuerliga kontakter med de projektansvariga. Det har resulterat i förenklade anvisningar för rapportering utan avkall på en effektiv uppföljning och utvärdering. Projekten rapporterar två gånger per år och då bedöms läget inom projekten och den ekonomiska redovisningen.

Stockholms tillväxtavtal har ännu inte hunnit så långt att det går att göra någon uppföljning av hur insatserna bidragit till hållbar utveckling. Tillväxtavtalets insatser har dock bidragit till att skapa förutsättningar för långsiktighet, helhetssyn och kommunikation över sektorsgränser, som kan sägas utgöra principer för hållbar utveckling. Tillväxtavtalet i Stockholms län bidrar till att utveckla och stärka mer stadigvarande kontakter över sektorsgränser både mellan länderna i Östersjöområdet och inom regionen. Kompetenslyft Öst är ett bra exempel på detta. Av de tre aspekterna på hållbar utveckling är insatserna kring ekologiskt hållbar utveckling tydligast eftersom det finns ett eget tema kring miljöexport och miljödriven tillväxt.

Huvudsyftet är att stärka svenska miljöteknikföretags exportmöjligheter och att introducera miljöledningssystem. För att stärka några aspekter på hållbar utveckling i tillväxtavtalet har en handledning för jämställdhet, integration och miljö utarbetats. Alla projekt ska redovisa hur de arbetar med frågorna och en årlig uppföljningen sker sedan.

Framtiden

Partnerskapet har börjat planera för en ny programperiod. Det finns en önskan att bredda inriktningen på Östersjöområdet och inför det kommande regionala tillväxtprogrammet inleda en mer förutsättningslös diskussion om förutsättningar för tillväxt. Regionens starka kluster kommer att analyseras. Ett antal miniseminarier – bl.a. kring bioteknik, healthcare, miljö, IT och innovationer – kommer därför att genomföras under 2002. Seminarierna följs sedan upp under 2003 och de samlade erfarenheterna ska tas tillvara i kommande tillväxtprogram. Sannolikt kommer det länsövergripande samarbetet under förberedelsetiden också att öka. Syftet är att fördjupa samarbetet mellan fler parter inom regionen och att åstadkomma en bättre statlig sektorssamverkan. Stor vikt ska också läggas på lokal delaktighet i processen.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Sida 54
Original

Genomförandet

Arbetet löper delvis enligt avtalet. Genomförandet sker inom nio åtgärdsområden och engagemanget är generellt stort.

Integrationen mellan Växtkraft Mål 3 andra aktiviteter inom tillväxtavtalet har ökat och det finns en ömsesidig önskan att förstärka de olika verksamheterna och få ut mer effekt av medlen. Länet ingår som ett av fem län i EU-programmet Innovativa åtgärder som pågår t.o.m. 2003.

Partnerskapet Samling Sörmland har 28 deltagare som också deltog under framtagandet av avtalet. Beredningsgruppen, som består av kommunalråd samt ytterligare några politiker, har spelat en viktig roll under planeringsfasen men dess roll under genomförandet är nedtonad. Arbetet med genomförandet samordnas av styrgruppen där representanter från partnerskapet ingår.

Näringslivets medverkan har ökat under genomförandet. Företagen medverkar främst i klustergrupperna. Totalt deltar cirka 500 företag i olika grupper.

Resultat

De viktigaste resultaten av Södermanlands arbete med tillväxtavtalet är att det:

skapat fler mötesplatser för företag och det offentliga,
stimulerat och stött klusterutveckling,
ökat engagemanget från näringslivet,
ökat IT-mognaden bland företagen,
ökat samverkan mellan företag och högskola,
ökat samverkan mellan länets aktörer och därmed fått en bättre fokusering vad gäller prioritering av insatser och medel.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Biotechvalley.nu – ett biotekniskt kluster för industriell produktion och affärsutveckling

Projektet ska stimulera till tillväxt i de företag som ingår i klustret bioteknik och industriell läkemedelsproduktion. ”Biotechvalley.nu” har under de senaste 18 månaderna arbetat i mindre skala, men har ändå genererat några företagsetableringar, en mängd insatser inom kompetensutveckling samt ett större utvecklingsprojekt på totalt sex miljoner kronor där VINNOVA står för 3,3 miljoner.

Utvecklingsarbete för en sörmländsk yrkeshögskola

Inom projektet är målen dels att öka antalet kvalificerade yrkesutbildningar som motsvarar identifierad efterfrågan på arbetskraft, dels bidra till uppbyggnaden av lokala samordningsfunktioner av sådana utbildningar. Under hösten 2000 påbörjades projektet ”Sörmlands Yrkeshögskola” som är av virtuell karaktär. Det växer fram och hålls samman av

Södermanlands län

Södermanlands tillväxtavtal är inriktat mot närings- och kompetensutveckling samt kommunikationer. Huvudområdena är i sin tur uppdelade i nio åtgärdsområden:

Utveckling av lokal näringslivsmiljö
Utveckling av kluster
Produkt- och marknadsutveckling
Ökad internationalisering
IT-aktiviteter för tillväxt
Kompetenshöjning i företag
Utvecklad ungdomsutbildning
Vuxnas kompetenshöjning
Utvecklad infrastruktur

Beslutade medel 2000:

99 mkr

Andel av planerad budget 2000:

74 %

Beslutade medel 2001:

286 mkr

Andel av planerad budget 2001:

169 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

113,5

Privata företag

Kommuner

4,5

Landstinget

Stiftelser

3,5

Övriga

10,5

Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Sida 55
Original

ett nätverk bestående av lokala samordnare av eftergymnasiala yrkesutbildningar. Inom den Sörmländska yrkeshögskolan kommer det att finnas kvalificerad kompetens för att identifiera dagens och morgondagens krav på nya yrkeskunskaper. Sammantaget kommer 15 KY-utbildningar att starta under 2002.

Lärande process

Styrgruppen har gjort halvårsvisa uppföljningar av åtgärdsområdena och i takt med att gruppernas arbete har kommit igång har även uppföljningen förbättrats.

Styrgruppen diskuterar hur utvärderingen av tillväxtavtalet ska genomföras. Inom åtgärdsområdena och inom några projekt görs i viss mån uppföljningar och utvärderingar.

En rapport som behandlar hur tillväxtavtalet tagit hänsyn till det ekologiska perspektivet har färdigställts. Författarna konstaterar att det i avtalet inte finns någon koppling mellan å ena sidan den övergripande målformuleringen om hållbar utveckling och avtalets åtgärdsområden och, å andra sidan, mer konkreta målformuleringar. Uppföljningsbara mål saknas.

Framtiden

Länsstyrelsen kommer att göra en omvärldsanalys under 2002. Kommunerna och landstinget samarbetar inom Regional samverkan för Sörmland (RSS). En första rapport om vilka regionala verksamhetsområden som är viktiga att arbeta med presenterades i februari 2002. Verksamhetsområden som presenteras i RSS-rapporten var näringsliv, kommunikationer och kompetensutveckling. De två förstnämnda ansågs ha en starkare profilering på regional nivå än det sistnämnda. Lärdomar från nuvarande programperiod är att:

engagera kommunerna och viktiga parter, i större utsträckning än tidigare – från tidig analysfas t.o.m. genomförandet,
företagens medverkan underlättas om lokala partnerskap bildas samt om kluster utvecklas,
resurser som avsätts för att driva gemensamma åtgärder inriktas på några strategiska områden,
åtgärder inom arbetsmarknadsområdet bör integreras ytterligare,
den centrala nivån måste på ett mer samlat och tvärsektoriellt sätt samverka med den regionala nivån. Stuprörspolitiken måste förändras och anpassas till regionala behov.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Sida 56
Original

Genomförandet

Arbetet med Uppsala läns tillväxtavtal sker enligt avtalet. Engagemanget under genomförandet är starkast hos genomförarna själva och hos finansiärerna. Näringslivet är engagerat i projekt där en direkt nytta med projektet kan ses. Partnerskapets svåraste fråga har varit finansieringen av avtalet. Detta har bl.a. hållit tillbaka utvecklingstakten i Energicentrum i Älvkarleby, Marintekniska klustret i Öregrund samt Ventilationstekniska klustret i Enköping. Ett område där riskkapitalinvesteringarna har följt tätt i spåren av tillväxtavtalet är bioteknikområdet med STUNS och Campus Uppsalaprojektet som drivmotor.

Ur det ursprungliga partnerskapet som bestod av Utvecklingsrådet¹, har den s.k. LIBER-gruppen varit mest aktiv. I LIBER-gruppen ingår länsstyrelsen, landstinget, kommunförbundet, ALMI, handelskammaren, länsarbetsnämnden och Uppsala kommun. Ambitionen att aktivt verka för regional utveckling växte under 2000 fram också i samarbetet mellan kommunerna och landstinget. Denna grupp, C-Framåt, blir aktiv i arbetet med det kommande tillväxtprogrammet.

Resultat

Ett antal konkreta åtgärder av strategisk karaktär har lyfts upp och genomförs i samarbete. Tillväxt i företag och nya

sysselsättningstillfällen, särskilt i nya branscher som Lifescience, har genererats. Inom integrationsområdet har en samarbetsmodell för effektivare introduktion utvecklats. En ökad satsning på uppföljningar och utvärderingar, som synliggör insatserna, är ett annat viktigt resultat av processen.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Campus Uppsala

Uppsala och Campus Uppsala marknadsförs som en strategisk lokaliseringsplats i norra Europa. Resultat hittills är bl.a. att ett affärsmässigt kluster för bioteknik är definierat och etablerat. Uppsala har blivit erkänt som marknadsplats för högteknologi. Omkring 40 tillväxtbolag har expanderat sina verksamheter vilket motsvarar cirka 700 nya arbetstillfällen under senaste tvåårsperioden. Ytterligare cirka 2 400 nya arbetstillfällen beräknas skapas inom Life Science-området under kommande tvåårsperiod.

Finansieringen av utvecklingsarbetet har skett i samverkan mellan länsstyrelsen, landstinget, Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala kommun och Teknikbrostiftelsen. Finansieringen av expansionen i företagen sker med hjälp av riskkapital från såväl svenska som utländska riskkapitalbolag.

Uppsala län

Uppsalas ställning som en av landets främsta universitetsstäder har präglat länets tillväxtavtal som har en nära koppling till universitet och annan kunskapsintensiv verksamhet i Uppsala. Integration av invandrare och nyanlända utgör även en viktig del i avtalet. Insatserna koncentreras till följande områden:

Infrastruktur som stöd för företagsutveckling
Entreprenörskap – företagsutveckling
Integration

Beslutade medel 2000:

38 mkr

Andel av planerad budget 2000:

175 %

Beslutade medel 2001:

50 mkr

Andel av planerad budget 2001:

130 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

16,8

Privata företag

0,8

8,9

Kommuner

8,7

Landstinget

1,8

Stiftelser

12,1

Övriga

0,9

1 I utvecklingsrådet ingick representanter för landstinget, länsarbetsnämnden, kommunerna, universiteten och näringslivet förutom länsstyrelsen. Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län.

Sida 57
Original

Modell för effektivare integration

Projektet ska effektivisera introduktionen och integrationen av invandrare i det svenska samhället så att de snabbare kommer i försörjning. Hittills har bl.a. samarbetsformerna för introduktion av flyktingar och invandrare utvecklats. En mer effektiv förmedling av invandrararbetskraft har prövats och utvecklas. Rådgivning till invandrare som har tänkt att starta eget företag har genomförts under 2000–2001. Modellen har visat att det finns klara fördelar i form av minskat dubbelarbete, helhetsbild av åtgärder – en röd tråd – från ankomst till etablering i samhället och ökat ansvarstagande från individens sida. Projekten har finansierats av Uppsala kommun, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, landstinget, Integrationsverket, Europeiska flyktingfonden och Växtkraft Mål 3.

Lärande process

Länsstyrelsen genomför en årlig uppföljning av tillväxtavtalsprocessen. Externa utvärderingar har genomförts och kommer att genomföras av enskilda projekt i förhållande till de syften, mål och indikatorer som ställts upp. Någon helhetsutvärdering är inte inplanerad. Det är ännu svårt att

bedömma hur tillväxtavtalet påverkar en långsiktig hållbar utveckling. Många insatser är ur effektsynpunkt fortfarande i initialfasen. Integrationsområdet är ett insatsområde där åtgärderna tydligt pekar på att det finns positiva effekter för en socialt hållbar utveckling.

Framtiden

Planering och förberedelser för tillväxtprogrammet bedöms preliminärt kunna komma igång under 2002. Centrala områden blir sannolikt infrastruktursatsningar, bostads-, arbetskrafts- och kompetensförsörjning. Flyktingoch invandrarfrågorna kommer troligtvis att vara angelägna ur ett arbetskrafts- och kompetensperspektiv men också utifrån allmänna integrationsaspekter. I övrigt bör en bred och djup lokal idéprocess aktualiseras samtidigt som en bättre näringslivskoppling eftersträvas. Uppföljning och utvärdering inriktas mer på effekter av åtgärder i förhållande till gjorda insatser. Begreppen ”långsiktig hållbar utveckling, ekonomiskt, ekologiskt och socialt” bör utvecklas med tydliga definitioner och indikatorer som kan följas.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län.

Sida 58
Original

Genomförande

De viktigaste förändringarna i Värmlands tillväxtavtalsarbete under 2001 är att genomförandet av strukturfondsprogrammen påbörjades och att Region Värmland bildades. Under året har fortsatta satsningar gjorts på Karlstads universitet och utvecklingen av dess forskningsverksamhet.

Det värmländska tillväxtavtalet genomförs i decentraliserade former och i etablerade strukturer. Särskilda s.k. processanimatörer finns för profilområdena. De verkar inom respektive område och har god kännedom om vad som händer. Särskilda kontaktpersoner finns för de kommungrupper som spelade en viktig roll under programarbetet. I avtalet utpekades också särskilda ”intentioner” ut. Organisationer och personer med särskilt ansvar för dessa intentioner har utsetts.

Det årliga värmlandsmötet har varit en stor framgång och har stärkt idén om det regionala tillväxtavtalet. Näringslivets engagemang är betydande inom profilområden som skogsstål- och verkstadsindustrin samt besöksnäringen.

Under år 2001 omfattade tillväxtavtalet i Värmland 1,94 miljarder kronor. Detta var en ökning med 380 miljoner kronor från föregående år. Merparten utgjordes av statliga medel och resurser från privata företag. Eftersom tillväxtavtalet i Värmland inte bygger på en budget kan avtalets omfattning 2002 inte anges.

Resultat

Genom arbetet med tillväxtavtalet har förutsättningarna och ambitionerna för arbetet med värmländsk växtkraft kunnat kommuniceras inåt och utåt. Ett annat viktigt resultat är det årliga värmlandsmötet. Vidare har en uppslutning skett kring utvecklingen av Karlstads universitet.

Processer och projekt av samlad regional betydelse har, genom avtalet, fått en tydligare legitimitet. Detta gäller satsningar på t.ex. ungdomligt entreprenörskap, Inovas inkubator- och science-parks verksamhet, Invest in Värmland, utvecklingen av besöksnäringen, kompetensrådets roll, den sociala ekonomins betydelse. Intresset hos olika aktörer att också intressera sig för det som andra gör har ökat.

Exempel på projekt inom ramen för tillväxtavtalet:

Ung kraft

Projektet rör ungt entreprenörskap och föreningen Communicare är genomförare och projektägare. Projektet omfattar 15 av länets 16 kommuner och har medfinansiering från såväl EU Mål 1, Mål 2 och Mål 3. Ung kraft är det finansiellt största projektet i Värmland.

Utveckling av turismnäringen

Värmlands turistråds projekt för att utveckla turismnäringen stöds bl.a. av EU Mål 2. Det bygger på erfarenheter

Värmlands län

Tillväxtavtalet i Värmland är byggt kring idén om ett statligt regionalt tillväxtkapital. Detta innebär att tillväxtavtalet och dess insatsområden utgör ett system för ett bättre samspel mellan olika statliga anslag sinsemellan och med andra finansiärer. Målet är att bättre kunna stödja länets växtkraft. Insatsområdena är:

Konkurrenskraft
Företagsamhet
Attraktionskraft
Arbetsmarknad
Kunskap
Social ekonomi

Beslutade medel 2000:

1 558 mkr

Beslutade medel 2001:

1 940 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

1 125

Privata företag

427

136

Kommuner

175

Stiftelser

Övriga

Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.

Sida 59
Original

från tidigare programperiod och bedrivs i nära samverkan med företag inom turistbranschen i olika delar av länet.

Lärande process

Det årliga värmlandsmötet har bl.a. sin grund i att arbetet för värmländsk växtkraft ska följas och bli tydligare. Vid mötet redovisas sammanställningar av det regionala tillväxtkapitalet. Arbetet har givit viktiga lärdomar om användningen av statliga medel och samspelet med andra finansieringskällor. I tillväxtavtalet är ett antal uppföljningskriterier knutna till varje insatsområde. De bidrar till att ge svar på om utvecklingen går åt rätt håll.

Tillväxtavtalet omfattar satsningar och aktiviteter inom närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden. Genom t. ex. satsningar på kunskaps- och kompetensutveckling läggs grunden för hållbar utveckling i de ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionerna. Eftersom arbetsmarknadspolitiska insatser är en integrerad del i arbetet för värmländsk växtkraft, liksom EU Mål 3, har tillväxtavtalet en betydande social dimension. Satsningarna på ungt entreprenörskap och en ökad företagaranda bidrar också till en ekonomisk hållbar utveckling. Inom ramen för Miljöaktion Värmland görs särskilda insatser för miljödri-

ven produktutveckling, ett energisnålare Värmland och genom Boplats Värmland lyfts bl.a. idéer om ett mer ekologiskt byggande fram. En tydlig dialog har också funnits kring hållbar turismutveckling. ALMIs design- och innovationsprojekt har inslag av tydligt miljötänkande.

Inom de olika områden som ingår i avtalet finns en strävan att tydliggöra genusperspektivet. Uppföljningskriterierna för respektive insatsområde är, så långt som möjligt, könsredovisade. Seminarier kring ”genus och regional utveckling” har organiserats. ALMIs coachningsprojekt inriktas på kvinnors företagande. Inom ramen för EU Mål 3 bedrivs särskilda projekt inom dess insatsområde 2 och 3 som har direkt bäring på integration och jämställdhet.

Framtiden

Det värmländska tillväxtavtalet är ett strategiskt dokument. Det kommer därför att med stor sannolikhet förlängas t.o.m. 2003. Vid det årliga värmlandsmötet, som är planerat till den 1–2 oktober 2002, ska formerna för arbetet med och inriktningen av nästa generations regionala tillväxtprogram diskuteras.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.

Sida 60
Original

Genomförandet

Engagemanget och delaktigheten i genomförandet är generellt sett stort. Näringslivets organisationer, utbildningsanordnare, kommuner, regionala organ, universitet, stiftelser är starkt delaktiga i genomförandet. Delaktigheten varierar dock mellan olika grupper. Små lokala aktörer upplever att det är svårt att få stöd till lokala utvecklingsprojekt. Även de mindre kommunerna anser att deras näringslivsinriktade projekt bedöms som lokala och att de därför har svårt att få stöd, även om projektet överensstämmer med avtalets mål och innehåll. Detta sammanhänger med att en viktig finansiär är EU-programmen som eftersträvar större projekt över större geografiska områden.

Finansiering av avtalet bedöms i stort ha fungerat väl. Det har dock funnits några svårigheter, exempelvis har det funnits osäkerheter kring hur arbetsmarknadsmedel får användas.

Partnerskapet i Västerbotten består av ett stort och ett litet partnerskap samt ett arbetsutskott. I det lilla partnerskapet ingår samtliga avtalsslutande parter med företrädare från näringsliv, universitet, regionala statliga organ, kommuner, landsting och fackliga organisationer.

Näringslivets engagemang i Västerbottens tillväxtavtalsprocess har mestadels skett genom företagens intresseorganisationer. På stora partnerskapets möten deltar däremot

ett relativt stort antal enskilda företag. Det har visat sig svårt att få med enskilda företag i genomförandeprocessen t.ex. i expertgrupperna. Däremot ingår företagen i en mängd projekt som genomförare eller medverkande.

Samtliga kommuner i länet är engagerade i genomförandet. Den lokala nivån och ”byanivån” medverkar i lokala utvecklingsprojekt som tillsammans täcker in hela länet.

Resultat

Ett av de viktigaste resultaten är att länets parter enats om vilka områden och åtgärder som är viktiga för att få tillväxt i näringslivet. Samtliga regionala aktörer deltar och genomför åtgärderna. Tillväxtavtalsarbetet har påverkat inriktningen på det regionala utvecklingsarbetet och har starka kopplingar till det arbete som sker i strukturfondsprogrammet Mål 1.

Ett annat viktigt resultat är att universiteten i ökad omfattning lyckats locka privata finansiärer till forskningsprojekt och knutit nya kontakter med näringslivet.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Infrastruktursatsningar i Tärnaområdet

I en kraftsamling kring turismutvecklingen i området har bl.a. flygfältet byggts ut, investeringar gjorts i turistanläggningar och marknadsföringen ökat. Dessutom planeras en

Västerbottens län

I Västerbotten finns det en stark koppling mellan tillväxtavtalet och Mål 1-programmet genom att tillväxtavtalets åtgärder har förts in i Mål 1-arbetet. Tillväxtavtalets fem insatsområden är främst inriktade på kompetens- och näringslivsutveckling samt infrastruktur:

Utbildning och kompetens samt forskning och utveckling
Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning
Omvärld och marknad
Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning
Livsmiljöfaktorer: Service och kultur för tillväxt

Beslutade medel 2000:

627 mkr

Andel av planerad budget 2000:

68 %

Beslutade medel 2001:

802 mkr

Andel av planerad budget 2001:

96 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

372

Privata företag

238

Kommuner

Landstinget

Stiftelser

Övriga

Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Sida 61
Original

vägtunnel i Umskaret, Norge, samt utbyggnad av simhall. Den totala investeringskostnaden på svensk sida beräknas hittills till 100 miljoner kronor.

Även om Tärnaområdet prioriteras är en positiv sidoeffekt att andra turistföretag i fjällområdet också har ökat sina investeringar och sin marknadsföring.

Georange

Genom att stärka forskningen om gruvor och miljö ska svensk malmgeologisk kunskap utvecklas. Forskningen sker inom två huvudområden: prospekteringsrelaterad forskning och forskning om gruvor och miljö. Dessutom ska industrins försörjning av kompetent arbetskraft förbättras. Den totala kostnaden är 42,3 miljoner kronor. Finansiärer är Mål 1, Sveriges geologiska undersökning (SGU), länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten, tio kommuner samt landstinget.

Lärande process

De olika aktiviteterna inom tillväxtavtalsarbetet registreras i en databas. Slutrapporten från en extern utvärdering lämnas hösten 2003. På länsstyrelsen har även ett internt utvärderingsarbete påbörjats kring rutiner för datainsamling och behandling för uppföljning av företagsstöden. En

uppföljning av projektverksamheten planeras.

Inom länets tillväxtavtalsarbete bedöms varje projekt och varje företagsinvestering utifrån dess ekonomiska hållbarheten. Även jämställdhetsaspekter beaktas. Ökade insatser för att sprida information och för kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet ska genomföras under 2002. Eftersom det har ansetts svårt att analysera och mäta den sociala dimensionen i de aktiviteter som genomförs efterfrågas mer användbara indikatorer.

Västerbotten är ett av pilotlänen för den ekologiska dimensionen. Tillsammans med Naturvårdsverket har länet utarbetat rapporten ”Bredda perspektiven”, som behandlar hur man kan integrera miljöaspekten i processen med att ta fram tillväxtprogram.

Framtiden

Analysarbetet inför den kommande perioden med regionala tillväxtprogram har påbörjats. Särskilda analysgrupper inom partnerskapen har bildats för bl.a. befolkningsutveckling, omvärld, infrastruktur, näringsutveckling, arbetskraftoch kompetensförsörjning, FoU, samverkan högskola/ näringsliv och livsvärden.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Sida 62
Original

Genomförandet

Genomförandet av Västernorrlands tillväxtavtal sker i stort sett enligt avtalet. Den främsta avvikelsen är svårigheten att sluta tydliga överenskommelser om gemensamma prioriteringar.

Det finns nära kopplingar mellan länets tillväxtavtal och Mål 1-programmet såväl programmässigt som i enskilda projekt. Genomförandet av dessa, men framförallt framtagandet av ett nytt regionalt tillväxtprogram, kommer att stödjas av den nya länsstrategin “Vision 2005 med utblick mot 2010” och lokala strategidokument.

Samfinansieringen av projekt har fungerat på lokal och regional nivå. Finansieringen med exempelvis centrala myndigheter kan dock förbättras.

Många utvecklingsgrupper och myndigheter är delaktiga i arbetet med tillväxtavtalet. På politisk nivå har engagemanget varit lägre än under programuppbyggnaden, delvis till följd av arbetet med Mål 1 och lokala utvecklingsprogram.

Avtalet genomförs på en relativt bred front i dialog med offentliga finansiärer. De 12 RTA-grupperna i länet utgör ett viktigt inslag liksom den nyinrättade dialogarenan ”RTA-plattformen”.

Aktiva parter är huvudfinansiärerna: företrädare för den privata sektorn, Mål 1, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, kommunerna, landstinget och Vägverket. På regional nivå är Mitthögskolan, ALMI Företagspartner liksom närings-

livets organisationer engagerade. Intresset hos enskilda företag att engagera sig i nätverksarbete, också i vidare geografiska sammanhang, ökar.

Kommunerna är engagerade genom det lokala utvecklingsarbetet som blir alltmer partnerskapsbaserat. Företrädare för kommunerna deltar därtill i de flesta regionala tillväxtavtalsgrupper.

Resultat

Viktiga resultat är de program och projekt som tillkommit. Ett annat resultat är att processen bidragit till en god lokalregional relation. Många företag har engagerat sig i utvecklingsarbetet, både direkt i styrningen av utvecklingsgrupper/klustergrupper och i enstaka utvecklingsprojekt. Dialogen mellan den offentliga delen av partnerskapet och företagens organisationer har utvecklats på ett bra sätt. Mittsveriges Industri- och Handelskammare ansvarar exempelvis aktivt för att projekt genomförs.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Nyföretagande- och entreprenörskapsprogrammet

Projektet har som mål att skapa en långsiktigt hållbar form för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap.

Resultaten hittills visar att det lokal-regionala systemet fungerar, att en samordning har kommit till stånd och att för-

Västernorrlands län

Under 2001 har Västernorrlands län tagit fram en ny länsstrategi för hur länet skall utvecklas under detta decennium. Länsstrategin bildar en bas för kommande tillväxtprogram och påverkar genomförandet av tillväxtavtal och Mål 1-program. Länets tillväxtavtal har en stor bredd med totalt fem insatsområden:

Kunskaps- och kompetensutveckling samt forskning
Samverkan och attityder – Information och marknadsföring
Näringslivsutveckling
Västernorrland – ett län att leva i
Infrastruktur och tillgänglighet

Beslutade medel 2000:

824 mkr

Andel av planerad budget 2000:

92 %

Beslutade medel 2001:

1 271 mkr

Andel av planerad budget 2001:

89 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

558

Privata företag

202

346

Kommuner

131

Landstinget

20,5

Stiftelser

Källa: Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Sida 63
Original

söksverksamheten med t.ex. ”Open for business” är lovande. Ett visst samarbete sker även med grannlänen. Mellan 550 och 600 nybildade företag har berörts av programverksamheten i olika skeden av startfasen. På de orter där insatserna fungerar bäst märks den omfattande nedgången i nyföretagande under senare år inte alls eller i liten utsträckning. Huvudfinansiärer är länsarbetsnämnden, kommunerna, länsstyrelsen, landstinget, NUTEK och Mål 1. Projektet omfattar 2000–2001, 79,1 miljoner kronor.

Fibre Science and Communication Network, FSCN

Länet ska stärkas som utvecklingsbas för skogsindustrin och dess FoU. I satsningen ingår ett tiotal professurer, ett flertal forskare och 30-talet doktorander. Flera stora delprojekt ingår och den finansiella basen är bred – allt från delar av Mitthögskolans forskningsanslag, bidrag från KK-stiftelsen och processindustrins FoU-medel till kommunala medel och insatser från mindre tryckeriföretag. Därtill finns ett kraftfullt strukturfondsstöd.

Totalt har 150 miljoner kronor fördelats på tre år. Till detta kommer industrins, främst SCA:s, egna FoU-investeringar i direkt anknytning till FSCN.

Lärande process

Formerna för uppföljning håller på att förnyas. Den första

versionen av ett projektregistreringssystem kopplat till Internet har utvecklats. På uppdrag av partnerskapet har en mindre attitydenkät genomförts.

Diskussioner har förts inom delar av partnerskapet kring utvärderingsmetodik och tvärsektoriell utvärdering/problemoch områdesbaserade utvärderingar. En dialog förs med Jämtlands län i dessa frågor. Som ett led i ett samlat informationsmaterial har ett nyhetsbrev börjat att publiceras.

De fyra norra länen har genomfört en genomgång av förutsättningar, arbetsmodeller och resultat i tillväxtavtalsprocesssen. För jämförelser har kontakter med län i södra Sverige tagits.

Framtiden

Planeringen för nästa programperiod har inletts. Som underlag för arbetet finns länsstrategin Vision 2005 samt kommunala strategier.

En viktig lärdom är att arbetet måste förankras och arbetet med tillväxtavtalet pedagogiseras, kommuniceras och återföras. För ett uthålligt engagemang krävs extra omsorg vid övergången mellan planeringsfas och genomförandefas. Ett sekretariat med företrädare för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kommunförbundet och landstinget håller på att bildas för att utveckla genomförande- och planeringsprocess.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Sida 64
Original

Genomförandet

Merparten av insatserna och projekten inom tillväxtavtalet har under år 2001 satts igång. Delaktigheten och engagemanget är stort bland regionala organisationer.

Arbetet med övergripande och projektvis samverkan om finansiering mellan regionala aktörer har gått framåt, men för den största finansiären, LAN/Af, har den hårda nationella styrningen inneburit att AMS-medel har begränsad användning i projektfinansieringen av näringslivsinsatser.

Näringslivets engagemang har ökat under 2001 och några större företag har delfinansierat främst lokala projekt. Även lokala företagarföreningar har i ökad utsträckning tagit initiativ till projektinsatser. Intresset för tillväxtavtalsarbete bland de lokala partnerskapen har fokuserats på de nya programmen Mål 2 och Växtkraft Mål 3, där det finns möjlighet till direkt medfinansiering av lokala projekt. Detta är dock inom länets tillväxtavtal, eftersom det är den övergripande strategin som vägleder Mål 2, Växtkraft Mål 3 och andra program för länets utveckling.

Samarbetsklimatet kring konkreta projekt har blivit öppnare och mer kreativt under tillväxtavtalsprocessen. Däremot har samverkan på överordnad och principiell nivå, framförallt under år 2002, bromsats av väntan på och oklarheter kring eventuella samverkansorgan i form av kommunalförbund.

Resultat

Ett viktigt resultat av Västmanlands tillväxtavtalsprocess är att överblicken av vad som görs i form av näringslivs-, utbildnings- och infrastrukturfrämjande insatser blivit bättre. Det innebär bl.a. att dubbelarbete kan undvikas, större grepp kan tas för kommunövergripande och länsövergripande insatser och att goda exempel på insatser kan överföras i partnerskapen.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Program Strömsholm

Strömsholm ska utvecklas till ett internationellt ridsportcentrum genom investeringar i nya och befintliga anläggningar men även genom flera verksamheter och ökat kunskapsinnehåll. Nya företag, inom främst rid/-häst och turismverksamhet, ska utvecklas och etableras.

Stora investeringar har gjorts i ridsportanläggningarna, en unik konferensanläggning har skapats samt även ett vandrarhem. Svenska Ridsportförbundet har flyttat sitt kansli till Strömsholm. och flera småföretag med anknytning till hästverksamhet har etablerats.

Teknikbyn Västerås – Västerås Technology Park.

Det gamla industriområdet har på några år utvecklats till Sveriges snabbast växande teknikpark. I dag finns 116 före-

Västmanlands län

Det övergripande målet för Västmanlands läns tillväxtavtal är att den ekonomiska tillväxten i länets näringsliv ska öka. Tillväxten i länets näringsliv ska därför baseras på ett ökat kunskapsinnehåll i varor, processer och tjänster. Avtalet är uppdelat i två övergripande insatsområden som i sin tur vardera är uppdelade i tre åtgärdsområden:

Tillväxt genom insatser för individer:

Entreprenörskap
Utbildning och kompetensutveckling
Kultur/attityder för kreativitet och tillväxt

Tillväxt genom insatser för företag och näringsliv

Produkt-, tjänste- och processutveckling
Breddade marknader
Strategisk infrastruktur

Beslutade offentliga medel 2000: 553 mkr Andel av planerad budget 2000: 104 % Beslutade offentliga medel 2001: 836 mkr Andel av planerad budget 2001: 156 %

Finansiärer

mkr

Offentliga medel

Statliga medel

631

141

Kommuner

Landstinget

Övriga

Privata medel

Privata företag

167

Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Sida 65
Original

tag med 1 020 anställda i Teknikbyn, där de gamla industrilokalerna från början av förra seklet successivt byggs om till nya verksamheter. En s. k. groddkorridor har en framträdande plats i Teknikbyn. Nyföretagare i årliga s.k. Kick start-program har genererat ett 30-tal nya, varaktiga företag främst inom IT.

Lärande process

Länsstyrelsen ställer högre krav på uppföljning och utvärdering av projekt inom ramen för tillväxtavtalet.

I ansökningarna till regionala och lokala finansiärer ska sökanden redogöra för hur projekten/insatserna bidrar positivt till en hållbar utveckling, ökad jämställdhet och mångfald. Vidare ställs krav på att projekt- och styrgrupper ska vara jämställt sammansatta. Vid avrapportering ska projektansvariga ange hur insatserna påverkar män och kvinnor, invandrare och miljön.

Erfarenheterna pekar på att det är svårt att med horisontella mål styra projektinriktningar mot konkreta resultat. Mest framgångsrikt hittills är särskilda projekt som fokuserar på socialt hållbar utveckling.

Framtiden

Under 2002 kommer diskussioner föras i Västmanland

kring ett regionalt utvecklingsprogram och ett regionalt tillväxtprogram. Om programprocesser påbörjas, kommer länsstyrelsen att ha samordningsansvaret för arbetet åtminstone under 2002. Frågan om att bilda ett kommunalt samverkansorgan i länet är ännu inte avgjord. Om det inrättas tar samverkansorganet över ansvaret för processen efter hand.

En lärdom från tillväxtavtalsprocessen är att den nationella nivån måste ta arbetet på större allvar. Delegering till den regionala nivån måste öka liksom decentralisering och frihet att använda resurser. Vad gäller t.ex. Arbetsmarknadsverkets medel har riktningen hittills varit den motsatta, d.v.s. ökad central styrning.

Några lärdomar som kan dras från arbetet är att en processinriktad arbetsmetodik tar tid att utveckla och aldrig blir ”färdig”. Delaktigheten hos näringslivet/företagen måste stärkas i processen kring ett nytt program. Vidare måste målen för program och tillväxtinsatser formuleras tydligare: ska hela ”livsmiljön” inbegripas, d.v.s. ska de olika dimensionerna av hållbar utveckling ha lika vikt, eller ska programmet fokuseras mer på direkta insatser för tillväxt i näringslivet?

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Sida 66
Original

Genomförandet

Genomförandet i Västra Götaland följer avtalets intentioner. Västra Götalands tillväxtavtalsarbete sker nästan helt integrerat med strukturfondsprogrammen. I regionen finns åtta delregionala partnerskap och ett regionalt partnerskap. Engagemanget och delaktigheten är störst på delregional nivå. Det visar sig bl.a. i ett starkt lokalt engagemang i genomförandet och en hög andel kommunal medfinansiering. Näringslivets delaktighet i partnerskapen varierar starkt, alltifrån aktivt deltagande från enskilda företag till deltagande via näringslivets organisationer.

Under året har särskilda satsningar påbörjats för att öka kontakter mellan näringsliv och högskolor i syfte att få en ökad kommersialisering av forskningsresultat. Universitetets och högskolornas medverkan i tillväxtavtalet har som en följd av detta ökat starkt under år 2001.

Resultat

Tillväxtavtalsarbetet i Västra Götaland innebär en kraftsamling kring kompetensutveckling och förnyelse av näringslivet. Processen har ökat engagemanget för tillväxtfrågor över kommun- och sektorsgränser. De delregionala partnerskapen är generellt mycket positiva till utvecklingsarbetet inom ramen för tillväxtavtalet och den decentraliserade hanteringen.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

E-tour – affärsutveckling i den digitala världen

Syftet är att ge förhöjd insikt och kompetens till företag om möjligheter att nyttja e-handel för affärsutveckling. Fram till oktober 2001 har över 130 företag och 44 kommuner valt att delta i e-tour. Den affärsstrategiska rådgivningen och dialogen mellan företag har visat sig vara ett bra verktyg för ledningsgrupper när det gäller att mäta sig med andra företag samt värdera vilken strategi man skall ha inom e-business. Från en västsvensk plattform är nu e-tour en nationell plattform och liknande verksamheter startar upp i andra delar av landet.

CMF

Syftet är att underlätta små- och medelstora företags kontakter med kvalificerade utförare av olika miljöanknutna tjänster. Främst handlar det om behov inom miljöledningssystem, certifiering, utbildning, produktutveckling, livscykelanalyser och miljömärkning. För att kunna förmedla rätt utförare av efterfrågade tjänster har CMF byggt upp ett nätverk av s.k. ”kvalificerade utförare”. I nätverket ingår bred kompetens både beträffande FoU och utbildning.

CMF har hittills utvecklats till att vara en resurs för företag i hela regionen, bl.a. hjälpte CMF år 2001 ca 200 företag med idéer, frågeställningar och behov av extern kompetens.

Västra Götalands län

I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen (självstyrelseorgan) som har samordningsansvaret inom tillväxtavtalsarbetet. Detta arbete är baserat på den regionala utvecklingsstrategin som syftar till en långsiktig förnyelse av hela länets näringsliv. Tillväxtavtalet är uppdelat i åtta delregionala avtal (Göteborgsregionen, Mellansjöregionen, Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, Sjuhärad samt Skärgården) och i fyra övergripande teman:

Kompetensförsörjning
Förnyelse av näringslivet
Tillgänglighet
Social förnyelse

Beslutade medel 2000:

531 mkr

Beslutade medel 2001:

751 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

204

Privata företag

213

176

Kommuner

106

Övriga

Självstyrelseorgan*

* Självstyrelseorganen förfogar över såväl statliga som regionala medel och har totalt beslutat om 135 mkr till tillväxtavtalet 2001.

Källa: Västra Götalandsregionen.

Sida 67
Original

Lärande process

Partnerskapen rapporterar årligen om arbetet. Jämförelser mellan de åtta delregionerna vad gäller inriktning och arbetsformer görs kontinuerligt. En projektkatalog har tagits fram och finns nu tillgänglig på nätet via Västra Götalandsregionens hemsida. Kontinuerliga träffar och kunskapsutveckling sker också tillsammans med företrädare för de åtta delregionerna. En extern uppföljning/utvärdering av tillväxtavtalet i Västra Götaland kommer att genomföras under 2002.

Regionen har det senaste året arbetat intensivt med att utveckla kunskaper om och riktlinjer för en politik för hållbar tillväxt på regional nivå. Regionala indikatorer för utfallsanalys har utarbetats och använts för att studera utvecklingen under 1990-talet. Ett strategiskt program för hållbar tillväxt tas fram.

I arbetet ingår att presentera en samlad modell för uppföljning och utvärdering av hållbarhet med regionala utgångspunkter och utifrån den programstruktur som väljs.

Jämställdhetsperspektivet har ägnats särskild uppmärksamhet under genomförandet av tillväxtavtalet. Västra Götalandsregionen har utsetts som pilotregion för jämställda

tillväxtavtal och därigenom fått såväl resurser som legitimitet för arbetet. De åtta delregionerna har uppmuntrats att identifiera tillväxtorienterade projekt som kommer att utvecklas till goda exempel för hur könsperspektivet konkret kan integreras i pågående verksamhet.

Framtiden

I Västra Götaland har analysarbetet påbörjats inför det regionala tillväxtprogrammet. Parallellt pågår diskussioner om arbetsformer både vad gäller geografiska områden och tematiska inriktningar. Ett fördjupat utvecklingsarbete startas under våren 2002 inom ramen för LNU-processen (Lokal Näringslivsutveckling) med analys och strategiarbete och utveckling av partnerskapsprocessen.

Lärdomar inför det kommande arbetet är att försöka utveckla en ökad sektorssamordning, engagera fler i arbetet inom regionens och kommunernas olika verksamhetsområden samt få med fler sektorsföreträdare från lokal, regional och central nivå. En annan lärdom är att arbetet tar tid och att förankring är mycket viktigt.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Västra Götalandsregionen.

Sida 68
Original

Genomförande

Arbetet med tillväxtavtalet i Örebro län fortlöper enligt planerna och deltagarna i partnerskapet är överens om inriktningen av insatserna. Näringslivet och representanter för näringslivsorganisationer var mycket aktiva i arbetet med att skapa programmet. Universitetets engagemang var vid den tidpunkten låg men har under perioden ökat. Utgångspunkten för länets arbete är att tillväxtavtalet har olika finansieringsmöjligheter. Mål 2 Västra är en finansieringskälla. Merparten av de projekt som finansieras via strukturfonderna har dessförinnan nationell medfinansiering. Tillväxtavtalet är utgångspunkten vid dessa finansieringsbeslut.

Utvecklingsrådet, som funnits sedan 1995, har skapat en positiv arena för regionala samarbetsfrågor i länet. Utvecklingsrådets roll är att följa utvecklingen av programmet och i sina organisationer hålla processen levande. Länets kommuner, som tidigare var representerade av kommunförbundet, samt ytterligare organisationer anslöt 1999 och detta har medfört en bredare förankring och engagemang än tidigare.

Resultat

Det viktigaste resultatet är den gemensamma prioriteringen. Dessutom kan en positiv utveckling av den formella

utbildningsnivån avläsas. Denna beror till stor del på den fokusering på kompetensfrågor som finns inom tillväxtavtalet. Målet med antalet miljöcertifierade företag har uppnåtts.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Infrastruktur för vuxenutbildning

Hela Örebro län har idag en infrastruktur för flexibel vuxenutbildning, vilket innebär att man på lokala lärcentra kan fortbilda sig som företagare eller anställd. Högskoleutbildningar på distans är också tillgängliga. Finansiering av denna åtgärd sker bl.a. genom kommunala vuxenutbildningsmedel, Mål 2, länsstyrelsen, KY-medel och universitetet.

Regionalt riskkapitalbolag

Syftet är att möta den efterfrågan som finns av riskkapital i tidiga skeden av företags utveckling. Affärsplanen för verksamheten är utarbetad och finansiärer börjar utkristallisera sig. Verksamheten kommer igång första halvåret 2002.

Lärande process

I Örebro län utvecklas formerna för uppföljning löpande. Bland annat har partnerskapet tagit fram en katalog med

Örebro län

Örebro har främst inriktat sitt tillväxtavtalsarbete mot små och medelstora företag. Det finns också en koppling mellan Mål 2-arbetet och tillväxtavtalet genom att avtalet utgör utgångspunkten för medfinansieringen till åtgärder inom Mål 2. Tillväxtavtalet har fyra insatsområden:

Kompetens
Näringslivsutveckling
Kompletterande satsningar
Lokal utveckling

Beslutade medel 2000:

503 mkr

Beslutade medel 2001:

683 mkr

Finansiärer

mkr

Statliga medel

187

Privata företag

150,5

224

Kommuner

Landstinget

Stiftelser

3,5

Övriga

Källa: Länsstyrelsen i Örebro län.

Sida 69
Original

alla beslutade projekt under 2000 och 2001. Parallellt har de mål som sattes för tillväxtavtalet följts upp. Partnerskapet har använt uppföljningsrapporten i diskussioner om länets arbete utvecklas i rätt riktning och om länet kommer att nå målen. Länsstyrelsen har även anpassat sina arbetsformer för att nå en ökad helhetssyn vid exempelvis bedömningar av projektansökningar. Tillsammans med Östergötland och Kronoberg har Örebro haft ett erfarenhetsutbyte under 2001. Någon utvärdering av avtalet har inte upphandlats.

Länet satsar på projekt som har en långsiktig påverkan på näringslivet för att nå en hållbar utveckling. Lärcentra skapar exempelvis förutsättningar för flexibelt livslångt lärande. För att långsiktigt påverka beteenden och attityder till företagande satsar länet på nyföretagande bland ungdomar. Den sociala dimensionen tillvaratas genom satsningen på lärcentra där intresset för vidareutbildning ökar bland nya grupper. Satsningen på kvinnor och kvinnors företagande har givit mycket positiva resultat. På motsvarande sätt räknar länet med att satsningen på invandrare och invandrares

företagande ska ge denna grupp bättre förutsättningar att utveckla företagande. I varje projektbeslut bedöms hur det enskilda projektets påverkar jämställdheten. På samma sätt bedöms projektets påverkan på miljön.

Framtiden

Processen för att utarbeta ett regionalt tillväxtprogram har planerats och omfattar bl.a. internationella jämförelser och regional analys. Perspektivet blir lokalt-regionalt-nationelltinternationellt. Kommunerna vill ta ett större ansvar under planeringsprocessen. Samtidigt är partnerskapet enigt om att uppbyggnaden från lokal nivå till regional även gäller för processen med tillväxtprogram. Erfarenheterna från tidigare tillväxtavtalsprocess är mycket goda när det gäller förankringen. Alla som vill delta i processen ska ha denna möjlighet. Partnerskapet är också överens om att inte skapa nya arenor utan tillvarata de som redan finns, såväl lokalt som regionalt.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Örebro län.

Sida 70
Original

Genomförandet

Arbetet med Östergötlands tillväxtavtal fortgår i stort sett som planerat och finansieringen av avtalet fungerar relativt väl. Strukturfonderna ses i Östergötland som en finansieringskälla till tillväxtavtalet. Ett aktivt arbete görs för att kommunerna ska utveckla lokala tillväxtavtal där den lokala strategin relateras till de regionala ambitionerna. Partnerskapet har formerats på samma sätt under hela perioden. Intresset har dock avtagit under genomförandefasen. Nu finns ett uttalat intresse att återväcka ”dynamiken” i arbetsformen. Den lokala nivåns engagemang har varierat mellan svagt och starkt där Mjölbys utvecklingsarbete varit mycket värdefullt och gett många positiva bieffekter.

Resultat

Arbetet med tillväxtavtalet har ökat samsynen kring långsiktigt viktiga prioriteringar. Det går snabbare att komma överens regionalt, exempelvis i samband med ansökningar till nationella aktörer eller EU. Vissa delar av den ”ordinarie” verksamheten har lyfts fram på ett bra sätt och kvalitetssäkrats (ex. starta-eget hanteringen). Nationellt uppmärksammas länet i högre utsträckning. Partnerskapet har haft en positiv inverkan och ett gemensamt fokus på tillväxtrelaterade frågor har etablerats i Östergötland.

Exempel på projekt inom tillväxtavtalets ram:

Fördel Östergötland

Projektet ska bidra till att effektivt förmedla kunskaper och teknik till små och medelstora företag. Det sker genom att tydliggöra utbudet av tjänster för tekniköverföring, att det regionala behovet av tekniköverföringstjänster tillgodoses samt att befintliga tekniköverföringsresurser samordnas och utvecklas.

Projektet är ännu i en första fas men positiva resultat kan redan skönjas. Nästan samtliga forskningsinstitut bedriver numera verksamhet i länet och har ett gemensamt rum hos ALMI. De små och medelstora företagen kan nå samtliga deltagande aktörer via ett och samma telefonnummer och har dessutom börjat utnyttja möjligheterna på ett bättre sätt än tidigare.

Finansieringen planeras ske genom EU-programmet Innovativa Åtgärder Östra Mellansverige. Projektets budget är ca 5 miljoner kr, varav knappt hälften idag är finansierat.

Börjekampanjen

Börjekampanjen, som riktar sig till personer vars företagande befinner sig på idéstadiet, ska stimulera till att starta eget. I Östergötland har sex Nyföretagarcentra tagit på sig huvudansvaret för projektet. Projektet har marknadsförts i media och Börjedagen har genomförts.

Intresset har ökat och Nyföretagarcentra, främst i de

Östergötlands län

I Östergötland arbetar man med att öka den lokala förankringen i tillväxtavtalsarbetet. Lokala tillväxtavtal utarbetas, därigenom möjliggörs en lokal anpassning till de regionala ambitioner som finns uttryckta i tillväxtavtalet. Tillväxtavtalet omfattar sex insatsområden:

Entreprenörskap och nyföretagande
Utveckling av befintliga företag
Attrahera utländskt kapital
Utbildning och kompetens
FoU/Klusterinfrastruktur
Informationsteknisk infrastruktur

Beslutade medel 2000:

220 mkr

Andel av planerad budget 2000:

82 %

Beslutade medel 2001:

248 mkr

Andel av planerad budget 2001:

92 %

Finansiärer

mkr

Statliga medel

178

Privata företag

22,5

Kommuner

22,5

Landstinget

Källa: Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Sida 71
Original

större orterna, har fler besökare och förfrågningar än tidigare. Om detta leder till slutmålet – att fler nya företag etableras – återstår att se.

Lärande process

Utvärderingar har upphandlats och i Östergötland förs diskussioner om hur tillväxtavtalsarbetet ska utvecklas för att bli mer dynamiskt och effektivt. De horisontella kriterierna följs upp i den ordinarie uppföljningen.

Majoriteten av insatserna i Östergötlands tillväxtavtal är inriktade mot att få fler nya företag och stärka befintliga företag, dels genom företagsspecifika insatser men även genom insatser för att trygga kompetensförsörjningen.

Särskilda insatser görs för såväl invandrare som det underrepresenterade könet. Vidare finns nyckeltal för jämställdhet för samtliga aktuella åtgärder, kravet på horisontell integrering är uppfyllt. Ett ökat intresse för jämställdhetsfrågor kopplat till utvecklingsfrågor kan skönjas bland aktörerna i partnerskapet.

Tillsammans med Integrationsverket och Arbetslivsinstitutet görs insatser för att finna konstruktiva lösningar för både horisontell och vertikal integrering.

Under 2001 har särskilda insatser gjorts för att integrera ekologiskt hållbar utveckling i tillväxtavtalet. Detta har fallit väl ut och intresset ökar. Arbetet kommer att fortlöpa,

inte minst genom Innovativa åtgärder Östra Mellan-sverige där minst 15 procent av budgeten ska gå till miljörelaterade projekt.

Framtiden

I Östergötland har förberedelser inför en ny programperiod påbörjats. Berörda personer på såväl regional som lokal nivå kompetensutvecklas i regional utveckling under året. Utveckling av lokala sysselsättningsstrategier planeras med stöd från EU-kommissionen. Dessa skall ligga till grund för lokala tillväxtprogram.

Utvärderingen av partnerskapet/tillväxtavtalet som arbetsform lägger grunden för ett processinriktat utvecklingsarbete. Diskussioner förs bl.a. kring en snävare fokusering mot tillväxt.

Vissa delar av nuvarande avtal kommer sannolikt att återfinnas också i tillväxtprogrammet, exempelvis insatser för fler nya företag, stärkt konkurrenskraft hos befintliga företag och tryggad kompetensförsörjning. Kopplingen till den lokala nivån är en nyckelfråga i tillväxtprogramsarbetet. Lärdomar från tillväxtavtalsprocessen är bl.a. att företagen kan representeras via organisationerna, kopplingen till den lokala nivån bör stärkas samt att dynamik och intresse måste underhållas under hela processen.

Källa: Enkätundersökning regionala tillväxtavtal 2001, ITPS.

Källa: Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Sida 72
Original

Sida 73
Original

Rapport om tillväxtavtalen

Andra året

Näringsdepartementet

Rapport om tillväxtavtalen ANDRA ÅRET

ISBN: 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012

POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90

E-POST: fritzes.order@liber.se

INTERNET: www.fritzes.se