Ds 2001:15
Rapport om tillväxtavtalen - Första året
Rapport om tillväxtavtalen
Första året
Näringsdepartementet
Rappor
t om tillväxt
avtalen
F ÖRST
A ÅRET
ISBN:
91-38-21355-9
o ISSN:
0248-6012
postadress 106 47 stockholm
fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90
e-post
: fritzes.order@liber.se
internet: www.fritzes.se
GraÞsk produktion: Nauclr AB Omslagsillustration: Tomas Lindell Rapporten Þnns tillgnglig p: www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/index.htm
Rapport om tillvxtavtalen
Frstaret
Nringsdepartementet
SOU och Ds kan kpas frn Fritzes kundtjnst. Fr remissutsndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer p uppdrag av Regeringskansliets frvaltningsavdelning.
Bestllningsadress: Fritzes kundtjnst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se
Svara p remiss. Hur och varfr. Statsrdsberedningen, 1993.
Ð En liten broschyr som underlttar arbetet fr den som skall svara p remiss.
Broschyren kan bestllas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf
Stockholm 2001
ISBN 91-38-21434-2 ISSN 0284-6012
Innehll
7. Frord Ð Regional nringspolitik fr en ny tid 9 Inledning
10. Syfte och metod 11 Sammanfattning
14 1 Partnerskapens roll i tillvxtavtalen
14 1.1 Varfr regionala partnerskap? 14 1.2 Hur ser de partnerskap ut som arbetar med de regionala tillvxtavtalen? 15 1.3 Vilka r parterna och hur ser motiven ut fr deras medverkan? 15 1.4 Hur sg engagemanget ut i planeringsfasen? 17 1.5 Sammanfattning och slutsatser
19 2 Finansiering, genomfrande och utvrdering
19 2.1 Finansiering 21 2.2 Genomfrande 23 2.3 Uppfljning och utvrdering Ð en frutsttning fr en lrande process 24 2.4 Uppfljning av de horisontella komponenterna i tillvxtavtalen 25 2.5 Analys 26 2.6 Sammanfattning och slutsatser
27 3 Samverkan fr tillvxt och sysselsttning
27 3.1 Samverkan och frtroende Ð resultat frn tillitsstudien 29 3.2 Samordnarna Ð viktiga farthllare i processen 30 3.3 Dialogen mellan privat och offentligt 31 3.4 Mervrden av processen 31 3.5 Sammanfattning och slutsatser
32 4 S vidareutvecklas arbetsformen Ð trender och tendenser
32 4.1 Iakttagelser om tillvxtavtalens genomslagskraft 32 4.2 Nya grepp fr att frbttra samspelet mellan offentligt och privat Ð en klusterpolitik vxer fram 33 4.3 Sammanfattning och slutsatser
35. Lnsvisa presentationer
36. Blekinge ln 38 Dalarnas ln 40 Gotlands ln 42 Gvleborgs ln 44 Hallands ln 46 Jmtlands ln 48 Jnkpings ln 50 Kalmar ln
52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens län 68 Västernorrlands län 70 Västmanlands län 72 Västra Götalands län 74 Örebro län 76 Östergötlands län
79. Bilaga
79 ”Några ögonblicksbilder över den regionala utvecklingen”, rapport från NUTEK:s analysenhet
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
7
rutsttningarna fr regional utveckling har under det senaste decenniet frndrats hgst vsentligt. Avregleringarna av vrldens nationella
ekonomier i kombination med det framvxande informationssamhllet r tv viktiga frklaringar till detta. Den frra i hg grad driven av politiska visioner och ndrade ekonomiska frutsttningar, den senare pskyndad av snabb teknikutveckling och Internet. Denna utveckling Ð globaliseringen Ð innebr mnga nya mjligheter fr mnniskor, fretag, regioner. kade mjligheter fr mnniskor att resa, studera och arbeta i andra lnder. kade mjligheter fr fretag att snabbt och billigt f tillgng till ny kunskap, att inleda nya typer av samarbeten och, inte minst, att f tillgng till en strre marknad fr avsttning av sina produkter. Enbart EU:s inre marknad bestr idag av 380 miljoner konsumenter. Mjligheterna kar ocks fr regionerna. Det kade omloppet av mnniskor, kapital, information, kunskap, varor och tjnster r vitaliserande och ger nya impulser.
I takt med denna utveckling, hrdnar naturligtvis ocks konkurrensen mellan fretag och mellan regioner. Pressen kar p beÞntliga strukturer. Sverige kan inte, och br inte, konkurrera med lglnelnder i steuropa, Asien och Latinamerika inom sdana omrden dr produktionen r vldigt standardiserad. Sverige skall istllet satsa p verksamheter dr design, kvalitet och kunskapsinnehll, i stllet fr pris, r avgrande. Vra produkter och tjnster mste med andra ord ha ett plusvrde och ha en hgre frnyelsetakt n de som produceras globalt. Uppgiften r inte enkel, men Sveriges position inom en rad olika omrden t.ex. telekommunikation och IT, visar att det r lngt ifrn omjligt.
I takt med att de geograÞska marknaderna utvidgas kar mjligheterna och motiven fr en arbetsdelning och specialisering inom olika nringar. Fretag, regioner och lnder specialiserar sig inom sdana omrden dr de har strst mjlighet att konkurrera. Till stora delar handlar det om att producera och utveckla varor och tjnster som r unika p vrldsmarknaden. Det kan framst som motsgelsefullt, men i takt med den kan-
de globaliseringen, kar ocks den lokala och regionala nivns betydelse. Studier av framgngsrika regioner har funnit att ett innovativt nringsliv vxer fram i samspel mellan olika aktrer. Fretagen bde konkurrerar och samverkar med varandra. Samspelet mellan fretagen ena sidan, och forskningsinstitutioner, lokala politiker och tjnstemn, den andra, r ofta mycket intensivt. Frtroende fr varandra r ett viktigt inslag i samspelet. Tillgngen till och dynamiken i utbytet av kunskap, ger unika konkurrensfrdelar.
Fr att Sverige skall fortstta att utvecklas i positiv riktning r det helt avgrande att landets olika delar utvecklas p ett konkurrenskraftigt stt. Globaliseringen ÓkrverÓ innovativa regioner. Vi kan med andra ord inte
lngre sga att gr det bra fr Sverige s gr det bra fr vra regioner. Vi har kommit till en punkt dr motsatsen r en bttre beskrivning av verkligheten: Gr det bra fr vra regioner, s gr det ocks bra fr Sverige!
Utvecklingen av den regionala nringspolitiken och tillvxtavtalen innebr ett betydelsefullt steg i rtt riktning fr att kunna mta frndringarna i omvrlden. Offentlig verksamhet r till stora delar organiserad utifrn sektorer dr strukturerna lper vertikalt genom hela organisationen. I begrnsad utstrckning klarar denna organisation att ta en samlad hnsyn till skillnader i lokala och regionala frutsttningar. Eftersom det ocks Þnns behov av att precisera den nationella politiken inom olika omrden r det
med andra ord ndvndigt att hitta nya former fr ett samspel som kombinerar ett horisontellt ntverkstnkande p lokal och regional niv med tydliga nationella ml inom olika politikomrden.
Den hr rapporten redovisar hur arbetet med de regionala tillvxtavtalen har utvecklats hittills. En stor del handlar om hur de olika parterna Ð aktrerna Ð har engagerat sig i arbetet men ocks vad de anser att de fr ut av det. En viktig iakttagelse r att de regionala ntverken av offentliga aktrer, nringslivsorganisationer och viss mn kommuner har strkts av processen. Nya former fr horisontell samverkan har uppsttt med inriktning p att skapa s goda frutsttningar fr regionens utveckling som mjligt.
Regional näringspolitik för en ny tid
F
Istället för att arbeta var och en för sig går olika aktörer ihop med syfte att åstadkomma resultat tillsammans. Näringslivet engagemang för frågor om regional utveckling har ökat i processen kring tillväxtavtalen. Trots detta, visar rapporten, talar det privata och offentliga fortfarande ”förbi varandra” och en hel del arbete återstår för att förbättra formerna för dialog. Hur detta kan gå till och hur arbetsformen kan vidareutvecklas, tas också upp i redovisningen.
Rapporten utgör en viktig del i en långsiktig lärande process. Avsikten är att liknande redovisningar skall återkomma årligen. Rapportens innehåll kommer förhoppningsvis att stimulera till debatt och diskussion kring frågor som är centrala för den regionala utvecklingen.
Iakttagelserna från rapporten kommer också att utgöra ett väsentligt underlag för utformningen av regeringens fortsatta politik inom området. Detta gäller inte minst hur processen med tillväxtavtal skall se ut efter det att den första omgången är till ända, år 2002.
Stockholm i februari 2001
U L R I C A M E S S I N G
Statsråd i Näringsdepartementet
8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
9
egeringen introducerade en ny regional näringspolitik år 1998
1
. Målet för politiken är att utifrån de förutsättningar som finns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.Tillväxten skall beakta jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbarhet. Samtidigt introducerades de regionala tillväxtavtalen som ett instrument för att genomföra den nya politiken. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen i försökslän för ändrad regional ansvarsfördelning initierar, driver och samordnar arbetet med avtalen på regional nivå.Tillväxtavtalen syftar till effektivare samordning och samverkan mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och sysselsättning. Näringslivet bjuds in att ta aktiv del och ha ett stort inflytande i utformningen av avtalen.Avsikten är att det lokala och regionala inflytandet över den nationella politiken skall öka och att statliga resurser för tillväxt och sysselsättning skall göras mer flexibla. De regionala tillväxtavtalen är inspirerade av programarbetet inom EU:s strukturfonder. Arbetet med tillväxtavtalen och programmen inför den nya strukturfondsperioden har ofta kunnat samordnas. Tillväxtavtalen är också programinriktade. Såväl tillväxtavtal som målprogram utarbetas i breda partnerskap, dvs. nätverk som utgörs av olika offentliga och privata aktörer. Partnerskapens engagemang är fundamentalt i arbetet. Det finns forskning som visar att regioner med hög grad av tillit och nära samspel mellan näringsliv, löntagare och offentliga företrädare oftare utvecklas mer gynnsamt än de regioner där detta saknas. Ett tillväxtavtal skall bygga på en grundlig analys av framför allt näringslivets utvecklingsförutsättningar i regionen. I analysen ingår att synliggöra de resurser som kan främja en god utveckling, men också att påvisa de hot mot en önskad utveckling som det är nödvändigt att vara medveten om. Mot bakgrund av analysen utarbetas ett utvecklingsprogram som skall vara inriktat på att ta tillvara de möjligheter och behov av insatser för tillväxt i näringslivet som har identifierats. Utvecklingsprogrammet är uppbyggt i en hierarki med insatsområden – åtgärder – projekt eller aktiviteter. Ett insatsområde, som t.ex. kan benämnas Utbildning och kompetens för nyföretagare, kan omfatta ett antal mer preciserade åtgärder, t.ex. Lärande i arbetet, Nätverksbyggande och Entreprenörskunskap. Åtgärderna kan i sin tur omfatta en rad
konkreta projekt eller aktiviteter. Projekt kan tillkomma och preciseras efter hand. Jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbarhet skall genomsyra alla delar av programmet och användas som en drivkraft för utveckling och tillväxt. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal är koncentrerat till ett fåtal insatsområden som är prioriterade av partnerskapet. Idén med programhierarkin är bl.a. att ringa in aktörer och resurser på respektive insatsområden, att uppnå samverkan mellan aktörerna och att kunna bedöma enskilda projekt i större sammanhang.
Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer att finansiera och koordinera genomförandet samt hur uppföljning och utvärdering skall ske. Ett viktigt led i arbetet med avtalet är alltså att identifiera de pengaresurser och den kompetens som olika aktörer kan delta med i genomförandet. Ett tillväxtavtal är inte juridiskt bindande. Benämningen avtal står i stället för överenskommelser mellan parter om samverkan och finansiering.
Den första omgången av regionala tillväxtavtal utarbetades i samtliga län under åren 1998–1999. Genomförandet pågår åren 2000–2002. Samtidigt som det nu är viktigt att studera hur tillväxtavtalen fungerar i praktisk tillämpning och vilka resultat som uppnås, är det nödvändigt att dra lärdom av erfarenheter från den arbetsprocess då tillväxtavtalen togs fram.
I februari 2000 sammanställdes en rapport om tillväxtavtalen som då höll på att färdigställas.
2
Där underströks
bl.a. att utvärderingar av både processen och de faktiska resultaten av genomförda åtgärder kommer att vara en viktig del av det fortsatta arbetet. I en senare rapport föreslogs att tillväxtavtalen skall följas upp löpande och att en utvärdering skall ske år 2003, dvs. efter den första genomförandeperioden. Den uppföljning som bör göras på den nationella nivån, bör, enligt rapporten, i första hand inriktas på att visa vad som sker i avtalsprocessens olika led.Viktiga frågor är om avtalen bidrar till ökad samverkan kring åtgärder och koncentration av resurser och om det går att dra slutsatser om att detta bidrar till ökade investeringar, ökat nyföretagande och annat som har betydelse för tillväxten.
3
Regeringen anser att tillväxtavtalen är ett instrument som skall utvecklas och förbättras med hjälp av erfarenheter och utvärderingar och har uttalat sig om detta i Budgetpropositionen för 2001.
ÓRegeringen kommer lpande att samla in information fr att se hur arbetsformen fungerar. Regeringen ser redan nu
Inledning
R
1
ÓRegional tillvxt Ð fr arbete och vlfrdÓ (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204).
2
Ds 2000:7 ÓRapport om tillvxtavtalen , Tillvxt i hela SverigeÓ.
3
Slutrapport: ÓNationell uppfljning och utvrdering av regionala tillvxtavtal, 2000-05-31Ó.
1 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
stora frdelar med att arbeta i s.k. programform. Detta ger bl.a. parter med olika organisatorisk hemvist mjligheter att samverka kring en gemensam lngsiktig utvecklingsstrategi, att bedriva ett mer kvaliÞcerat analysarbete, att arbeta mot gemensamma ml och att gra tydligare prioriteringar av sina resurser. (É) Regeringens avsikt med tillvxtavtalen r att dessa skall representera det svenska, regionala perspektivet fr hur tillvxten och sysselsttningen skall gynnas. Denna modell r lngsiktig och rikstckande och drmed en viktig hrnsten i den samlade nationella tillvxtpolitiken.Ó
Denna rapport r den frsta av de uppfljningar som br ske rligen. En arbetsgrupp bestende av medarbetare frn Regeringskansliet, Nrings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Arbetslivsinstitutet, Skolverket och Naturvrdsverket har sammanstllt och analyserat materialet. En grupp tjnstemn i Nringsdepartementet, det s.k. Tvrsekretariatet, har utarbetat rapporten.
Rapporten bestr av tv huvuddelar samt en bilaga. Den frsta delen utgr en samlad uppfljning av hela processen. Den innehller avsnitt som behandlar de regionala partnerskapens roll i tillvxtavtalen och hur lngt man kommit i frga om Þnansiering och genomfrande av utvecklingsprogrammen. Vidare ingr avsnitt som redovisar hur partnerskapen bedmer kvaliteten och effekterna av den kade samverkan som tillvxtavtalen bygger p. Vissa iakttagelser grs av hur arbetsformen fr avtalen vidareutvecklas liksom av hur idn och uppmrksammandet av klusterbildningar pverkar och pverkas av tillvxtavtalen. Slutsatserna i den hr delen r generella, vilket innebr att regionala avvikelser frekommer. En sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna Þnns direkt efter avsnittet Syfte och metod.
Efter den samlade rapporten fljer en redovisning av hur processen utvecklas i lnen. Beskrivningarna utgr dels ifrn underlag frn de regionala samordnarna, lnsarbetsnmnder, ALMI, universitet och hgskolor, dels frn en enktunderskning.
I en bilaga till rapporten Þnns en regionalekonomisk analys. Syftet med den r att stta in tillvxtavtalen i ett strre sammanhang. Analysen r uppbyggd kring indikatorer som skall ge en bild av det ekonomiska tillstndet i landets olika delar. Tonvikt lggs vid faktorer som visar p strukturomvandling, frutsttningar fr tillvxt samt frndringar av lnesummorna. Indikatorerna r av praktiska skl indelade p lnsniv men ambitionen fr framtiden br vara att anvnda arbetsmarknadsregioner som indelningsgrund. Bilagan r sammanstlld av NUTEK:s analysenhet.
SYFTE OCH METOD
Uppfljningen av de regionala tillvxtavtalen syftar till att ka kunskaperna om det omfattande arbete som bedrivs p lokal, regional och nationell niv. Den skall bidra till att hlla en lrprocess vid liv och sprida kunskap
och ider om den arbetsform som avtalen innebr. Uppfljningen skall:
¥
ge en samlad lgesrapport om hur arbetet fortskrider p olika niver,
¥
ge en terkoppling till partnerskapen utifrn ett samlat nationellt perspektiv,
¥
skapa underlag fr rapporter till regering och riksdag,
¥
ge underlag fr policyutveckling och fortsatt utvrdering.
Rapporten bygger dels p regionala och nationella myndigheters redovisningar av deras erfarenheter av arbetet med tillvxtavtalen, dels p en enkt till personer som ingr i de regionala partnerskapen.
Under hsten 2000 ombads ett drygt hundratal myndigheter och regionala ALMI-bolag redovisa sina synpunkter p den dittillsvarande avtalsprocessen. Redovisningarna innehller ocks uppgifter om de svarandes Þnansiella engagemang i insatser och tgrder i avtalen.
ALMI:s, universitetens och hgskolornas medverkan var frivillig.
Tabell 1. Aktörer som rapporterat om arbetet med tillväxtavtal, 2000-10-01
Enktunderskningen har genomfrts av SCB p uppdrag av NUTEK. Syftet med underskningen var att fnga in enskilda deltagares erfarenheter av arbetet. Enkten omfattade 39 frgor om bl.a. resurstgng och delaktighet, samverkan, frtroende och resultat. Underskningen genomfrdes under november-december 2000. Adresslistan baserades p tidigare insamlade uppgifter om vilka personer som ingick i de regionala partnerskapen. I samband med utskicket av enkten framkom att listan var ofullstndig och att den delvis innehll felaktiga uppgifter. Detta har pverkat studiens kvalitet. Enkten gick till 2 418 personer. Av dessa svarade 18 % att de inte hade deltagit tillrckligt mycket i arbetet med tillvxtavtalen fr att kunna besvara frgorna (s.k. vertckning). De terstende, 1 989 personer, utgr nettopopulationen fr underskningen. Av dessa besvarade
Aktör
Antal
Nationella myndigheter
12
4
Länsstyrelser/självstyrelseorgan
25 (21/4)
Länsarbetsnämnder
21
Universitet/Högskola 24 (av totalt 29) Regionala ALMI-bolag 18 (av totalt 21)
4
Nrings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Delegationen fr utlndska investeringar (ISA), Energimyndigheten, Turistdelegationen, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, Naturvrdsverket, Skolverket, Riksantikvariembetet, Statens kulturrd, Riksarkivet.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
1 1
906 stycken enkten, vilket innebr ett bortfall p 55%. Bortfallet betraktas som stort fr denna typ av underskningar och kar risken fr skevhet i resultaten. Samtidigt kan man dock anta att ven en stor del av bortfallet bestr av vertckning.
Kategori- och lnstillhrighet skulle anges p enktsvaret. De 906 personer som besvarat enkten, frdelas enligt tabell 2. ÿven om bortfallet r stort, r det mjligt att anvnda svaren som underlag fr uttalanden om nettopopulationen och fr respektive kategori. P lnsniv r mjligheterna att dra slutsatser betydligt mindre. Antalet svar, svarsfrekvens och spridning mellan kategorier varierar kraftigt mellan lnen. Jnkpings ln mste lyftas bort ur materialet, eftersom alltfr f svar inkommit drifrn. vriga 20 ln kan indelas i tv grupper. I frsta gruppen ingr ln dr antalet svar, svarsfrekvens och spridning mellan respektive kategori anses vara acceptabel. Bedmningen r att de svarande i denna grupp kan betraktas som fretrdare fr partnerskapet i dessa ln, dock kan inga lngtgende slutsatser dras. Den andra gruppen ln uppvisar varierande svarsfrekvens. Antalet svarande r generellt mycket lgt och det r en liten spridning mellan
kategorierna. Resultaten i denna grupp beaktas endast som individuella svar. De anges i rapportens tabeller och diagram med en asterisk (*), men kommenteras inte.
SAMMANFATTNING
Redan tidigare har ßera studier och redovisningar gjorts av planeringsfasen d de regionala tillvxtavtalen arbetades fram i lnen. Ambitionen r att gra rliga studier avseende bde processen fr avtalsarbetet och avtalens effekter. I den hr rapporten behandlas den frsta av de planerade rliga uppfljningarna. Nedan fljer en versikt ver de sammanfattningar och slutsatser som avslutar varje avsnitt i denna del av rapporten. Sammanfattningen berr inte de lnsvisa redovisningarna av avtalsarbetet och inte heller den regionalekonomiska analysen i en bilaga till rapporten.
Partnerskapens roll i tillväxtavtalen
De regionala partnerskapen br vara brett sammansatta med representanter fr aktrer p regional och lokal niv. Bde offentliga och privata organ br ing. Nringslivets deltagande r vsentligt. Vissa nationella myndigheter
Län Svarsfrekv.
5
Stat Landsting Kommun Ftg. org Annan org Privat ftg. Saknas
7
Summa
Saknas
6
25
11 24
6
8 11 34
119
Halland
60 %
9
3 14
2
9
0
37
Södermanland 56 %
11
2
3
1
5
0
22
Värmland
48 %
9
3 16
4
6
1
39
Jämtland
46 %
14
3
6
1
11
2
37
Västra Götaland * 45 %
4
4
6
2
5
0
21
Västerbotten
45 %
19
12 46 17
16
20
130
Östergötland
44 %
12
3 11
9
12
1
48
Gotland *
43 %
4
1
2
6
13
Skåne *
43 %
1
1
3
4
1
10
Dalarna
43 %
8
15
4
5
2
34
Uppsala *
42 %
6
2
1
0
0
0
9
Norrbotten
42 %
8
5 13
2
12
3
43
Blekinge *
41 %
0
1
6
0
1
1
9
Västernorrland 39 %
9
1
5
2
4
1
22
Kalmar
38 %
2
0 13
3
6
2
26
Kronoberg
35 %
22
3 18
4
10
13
70
Örebro *
35 %
1
1 10
2
2
0
16
Gävleborg
35 %
20
6 52 11
22
31
142
Västmanland 30 %
6
3 17
2
11
7
46
Jönköping
20 %
3
0
0
0
0
0
3
Stockholm *
13 %
0
4
1
2
2
0
1
10
Total
44 % 193
68 278 79
157 96 35 906
5
Svarsfrekvensen avser nettopopulationen.
6
Svarande som ej har uppgivit tillhrighet till ngon kategori.
7
Svarande som ej har uppgivit tillhrighet till ngot ln.
Tabell 2. Svarsfrekvens samt antal svar fördelade per län och kategori
1 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
berrs, frmst i rollen som Þnansirer eller kompetensfrsrjare.
¥
Tillvxtavtalen har kat medvetenheten om den regionala och lokala nringslivsmiljns betydelse fr fretags konkurrenskraft. Detta har inneburit att betydelsen av ntverk och klusterbildningar har ftt kad uppmrksamhet.
¥
Lnsstyrelserna och sjlvstyrelseorganen har en mycket viktig roll som samordnare och katalysator fr att driva processen med tillvxtavtal framt. I genomsnitt har de lagt ned nra tre rsarbetskrafter p att frbereda och utarbeta tillvxtavtalen under ren 1998Ð1999. vriga parter har i genomsnitt lagt ned tre timmar per vecka.
¥
Fretagens allmnna engagemang i frgor om regional utveckling har kat genom arbetet med tillvxtavtalen, anser en majoritet (65 %) av fretagens organisationer.
¥
Kommunernas engagemang under arbetet med tillvxtavtalen varierar. Av sammanstllningarna frn bl.a. Halland, rebro, Dalarna och Vstra Gtaland framgr att kommunerna dr var aktiva redan frn brjan av arbetet.
¥
Universiteten och hgskolorna r i allmnhet positiva till arbetet och ser tillvxtavtalen som en plattform varifrn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften.
¥
Lnsarbetsnmndernas engagemang varierar frn mycket aktiva och ledande i processen till avvaktande.ALMI r verlag positiva och ser arbetet med avtalen som en del av sin ordinarie verksamhet. Nationella myndigheters medverkan varierar men r genomgende svag. NUTEK utgr ett av undantagen och har lagt ned ett stort engagemang under hela planeringsprocessen.
Finansiering, genomfrande och utvrdering
Avsikten med de regionala tillvxtavtalen r att olika parter skall samordna resurser fr Þnansiering av gemensamt prioriterade tgrder fr tillvxt. Klarhet avseende Þnansieringen r naturligtvis en frutsttning fr att tgrderna skall kunna genomfras.
¥
Genomfrandet av de tgrder som har planerats inom ramen fr de regionala tillvxtavtalen har kommit igng. 18 ln redovisar att per den 15 september 2000 har beslut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor. Av informationen frn 15 av lnen framgr att staten (49%), den privata sektorn (25%) och kommunerna (8 %) r de strsta Þnansirerna. EU-medel uppgr hittills endast till 6% men vntas ka i takt med att strukturfondsprogrammen genomfrs i kad utstrck-
ning. Den Þnansiella informationen r ofullstndig och skall tolkas frsiktigt.
¥
Lnsarbetsnmnderna och lnsstyrelserna/sjlvstyrelseorganen svarar fr 42% respektive 36% av den statliga finansieringen. Statens Þnansiella engagemang varierar mellan lnen, strst r det i Norrbotten och lgst i Uppsala ln. Uppsala tillsammans med Stockholm och Vstra Gtaland r de ln som uppvisar strst antal olika Þnansirer till sina tillvxtavtal.
¥
18 lns tillvxtavtal omfattar sammanlagt 1 624 olika projekt. I genomsnitt avstter man 1,5 miljoner kronor per projekt. Nrmare hlften av medlen gr till fretagsutveckling och entreprenrskap. En fjrdedel satsas p kompetensutveckling och forskning och utveckling.
¥
Tillvxtavtalen leder till att offentliga och ven privata resurser som satsas fr att frmja tillvxt och sysselsttning blir synliga.
¥
Tillvxtavtalen bidrar till effektivare samordning av resurser fr regional tillvxt enligt en majoritet av samordnarna i lnen. De fr std i sin uppfattning av nrmare 70% av fretrdare fr stat, fretagsorganisationer och landsting. Dremot instmmer endast 30% av fretagen i detta.
¥
Tillvxtavtalen har medverkat till att s.k. en-drr-inlsningar bildas i ngra ln. Arrangemanget skall dels underltta fr fretag, organisationer m.ß. som ansker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt forum fr Þnansirer att diskutera projektanskningar och bedma om de verensstmmer med det regionala tillvxtavtalets ml och intentioner.
¥
Statens roll som medÞnansir av tillvxtavtalen uppfattas som otydlig och olika statliga aktrer har skilda uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet r. Detta har i sin tur skapat en oskerhet kring processen. Tillvxtavtalets vrde som ett instrument fr regionala frhandlingar anses vara begrnsat.
¥
En frutsttning fr att de regionala tillvxtavtalen skall kunna vidareutvecklas som instrument fr samordning av resurser fr regional tillvxt och sysselsttning r att de statsÞnansierade aktrer som medverkar i arbetet har tydliga mandat och riktlinjer.
¥
De ßesta ln har svrt att integrera jmstlldhet och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Det Þnns ett stort behov av bttre metoder och utbildning om hur man infrlivar dessa frgor i det tillvxtfrmjande arbetet. De regionala partnerskapen r en bra plattform fr tvrsektoriella diskussioner p dessa omrden. Det r viktigt att i det fortsatta arbetet lyfta fram dessa perspektiv som en
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
1 3
drivkraft fr utveckling och tillvxt. Pilotln har drfr utpekats som skall intensiÞera arbetet med att integrera jmstlldhet och ekologisk hllbar utveckling.
¥
Uppfljning och utvrdering r en frutsttning fr att kunna utveckla en lrande process. I vissa ln lgger parterna gemensamt ut projektdatabaser p Internet, vilket skapar helt nya mjligheter fr kat kunskapsutbyte kring processen. Ngra ln arbetar tillsammans med interna bedmningsgrupper och externa konsulter fr att systematiskt kunna reßektera och dra lrdomar i det pgende arbetet. Detta strker ntverket av aktrer.
Samverkan fr tillvxt och sysselsttning
Det Þnns studier som visar att det s.k. sociala kapitalet r en viktig faktor i samhllsutvecklingen. Kontakter och frtroendefullt samarbete mellan aktrer kar det sociala kapitalet. I tillvxtregioner r ntverk fr sdant samarbete typiska inslag. En tanke med de regionala partnerskapen r att de skall befrmja ntverksorienterat arbete. Inom ramen fr enktunderskningen genomfrdes en srskild studie fr att underska frtroende och tillit mellan de aktrer som deltar i arbetet med tillvxtavtal.
¥
Det tycks vara offentliga aktrer i de regionala ntverken, nringslivsorganisationer samt vissa kommuner som hittills har haft det strsta utbytet av processen. Redan tidigare etablerade aktrer har strkt banden mellan sig och utvidgat sina kontaktnt.
¥
Kontakterna mellan den regionala nivn och kommunerna har kat ngot. Frn kommunalt hll deltar framfr allt nringslivsansvariga tjnstemn, medan den viktiga utbildningssektorn ofta str utanfr. Med undantag av NUTEK som deltagit med metodstd i processen och kompetens och Þnansiering fr genomfrandet, har de nationella myndigheterna varit relativt osynliga.
¥
Nringslivets engagemang har kat men det r svrt att dra slutsatsen att dialogen mellan privat och offentligt har utvecklats eller frdjupats som resultat av avtalsprocessen.
¥
Lnsstyrelsen tnjuter strkt frtroende i egenskap av samordnare av tillvxtavtalen. Samtliga parter, utom landstingen, har ett strre frtroende fr lnsstyrelsen n innan avtalsprocessen startade. P motsvarande stt har samtligas frtroende fr fretagen kat.
¥
Landstingen har frlorat frtroende bland alla representanter i partnerskapet utom hos sina egna. Frtroendet fr kommunerna har minskat hos fretrdare fr stat, fretagsorganisationer samt privata fretag men kat hos landstinget och sina egna.
¥
NUTEK har frlorat frtroende frmst bland fre-
trdare fr fretagsorganisationer. ALMI, som har i uppdrag att stimulera fretagsamhet, har frlorat frtroende hos de privata fretagen.
¥
Majoriteten bedmer att engagemanget fr avtalsarbetet ligger p ofrndrad niv sedan avtalsprocessen startade.
¥
De regionala samordnarna r mycket betydelsefulla farthllare i processen. Uppfljningen visar att intensiteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i ßera av de ln dr samordnarna har snkt sin ambitionsniv.
¥
Fretagare r i allmnhet skeptiska till att tillvxtavtalen kommer att leda till frbttringar fr nringslivet. Det tror dremot en majoritet inom fretagarorganisationerna, de statliga organen och landstingen.
¥
De regionala samordnarna r verens om att tillvxtavtalen har tillfrt ett mervrde. Merparten av statliga aktrer och landstingsfretrdare delar denna uppfattning. Kommunerna och fretagsorganisationerna r mer splittrade i frgan. En majoritet av fretagarna anser inte att avtalen har inneburit ett mervrde fr dem.
S vidareutvecklas arbetsformen Ð trender och tendenser
Med de regionala tillvxtavtalen har regeringen introducerat en arbetsform som pverkar och frndrar etablerade rutiner och mnster i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Den frsta omgngen av planering och genomfrande uppdagar mnga frgor och problem att lsa.Alla som berrs av avtalsarbetet blir delaktiga i en omfattande lrprocess.
¥
Det regionala tillvxtavtalets id frefaller nnu vara frmmande fr mnga lokala aktrer och projektgare. Metoder fr hur man kan agera ur ett lokalt perspektiv fr att f nytta av tillvxtavtalet br diskuteras och spridas.
¥
En klusterpolitik vxer fram p lokal och regional niv. Arbetet med tillvxtavtal har bidragit till detta. Klusterpolitiken framstr fr mnga som attraktiv, eftersom den bildar ett tydligt ramverk fr samverkan mellan svl privat och offentligt som mellan olika offentliga sektorsorgan. Den kan ocks underltta prioriteringar av insatser som r viktiga fr att strka regionens internationella konkurrenskraft.
¥
Staten har en viktig roll i den klusterpolitik som utvecklas. Kunskaperna om klusters effektivitet r begrnsade. Staten br medverka till att analysera och dra slutsatser av de erfarenheter som uppns runt om i landet och internationellt. De statliga aktrer som Þnns p regional niv, och som medverkar aktivt i tgrder fr att strka geograÞskt avgrnsade kluster, br skerstlla ett nationellt perspektiv och beakta riskerna fr geograÞska inlsningseffekter.
1 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
1.1 VARFÖR REGIONALA PARTNERSKAP?
Samverkan mellan olika parter p det lokala planet blir, paradoxalt nog, allt viktigare i takt med den kande globaliseringen. EU-intrdet, kad frihandel och en omfattande avreglering av de nationella ekonomierna har inneburit att svenska fretag mter kad konkurrens men ocks nya mjligheter att slja varor och tjnster p en avsevrt strre marknad n tidigare. Den dominerande trenden r att fretagen mste specialisera sig allt mer fr att bibehlla och strka sin konkurrenskraft. Studier av framgngsrika tillvxtregioner visar att det Þnns starka band mellan olika aktrer. Fretag, forskning, utbildning, lokala myndigheter, organisationer och politiker utgr ngra av de viktigaste aktrerna i dessa komplexa ntverk. Exempel p sdana ntverk Ð benmnda kluster Ð r Þlmindustrin i Hollywood och de vrldsledande producenterna av glasgonbgar eller skidpjxor som Þnns i avgrnsade regioner i norra Italien. Kluster knnetecknas av en grupp aktrer med beroendefrhllanden mellan sig. Inom gruppen pgr ett ßde av kunskap och information som i ngon mening r exklusiv och endast tillgnglig fr dem som ingr i ntverket.
Parallellt med olika former av samverkan frekommer det en konkurrens mellan fretagen som gynnar och driver p utvecklingen. Samspelet mellan konkurrens och dynamisk samverkan inom utvecklingsomrden som prglas av en hg grad av specialisering Ð r viktiga frklaringar till varfr tillvxtregioner r s framgngsrika.
I ßera lnder arbetar man aktivt med att stdja kluster fr att frmja nringslivets tillvxt. Fr svenska fretag, som har svrt att priskonkurrera med fretag i lglnelnder, r det viktigt att satsa p andra konkurrensfaktorer, t.ex. kunskapsinnehll, kvalitet och design. En brande tanke med de regionala tillvxtavtalen i Sverige r att stimulera en frdjupad samverkan mellan myndigheter, nringsliv och andra intressenter och drmed skapa utvecklingsmjligheter och mervrden som inte uppns inom de etablerade strukturerna. Som ett resultat av bl.a. tillvxtavtalen hller en klusterpolitik p att vxa fram underifrn i Sverige. I en senare del av rapporten terÞnns en analys av hndelseutvecklingen inom detta omrde.
De regionala partnerskapen r fundamentala i arbetet med de regionala tillvxtavtalen.Vl fungerande partnerskap r en frutsttning fr att arbetsformen skall bli ett effektivt verktyg i den regionala utvecklingen. Det r nskvrt att mnga olika parter r aktiva i arbetet och att andra n de som traditionellt representerar olika intressen ocks kommer till tals. I uppfljningen har studerats hur part-
nerskap har formerats i lnen, vilka som deltar och hur arbetsformerna har utvecklats. Det r ocks intressant att se vilka ÓinsatsvarorÓ i form av engagemang, tid, kompetens och ekonomiska resurser olika aktrer har bidragit med i processen. En huvuduppgift har varit att bedma hur det nya sttet att arbeta fungerar i praktiken och hur olika aktrer ser p sina roller och sitt engagemang.
1.2 HUR SER DE PARTNERSKAP UT SOM ARBETAR MED DE REGIONALA TILLVÄXTAVTALEN?
De regionala partnerskapen utgrs av aktrer som frn olika utgngspunkter har intresse av att bidra till regionens tillvxt och utveckling.Analysen, det dokumenterade programmet och genomfrandet av insatser och tgrder i avtalet samlar aktrerna. Samtidigt som detta r viktiga och synliga delar, vill mnga deltagare lyfta fram processen med att ta fram avtalen som det mest betydelsefulla.
De regionala partnerskapen har formerats p i huvudsak tre olika stt. I ngra regioner har man utgtt ifrn redan etablerade former fr samarbete mellan nringsliv och offentliga organ som har bildats fr att strka det lokala nringslivets konkurrenskraft. Exempel p sdana partnerskap Þnns bl.a. i GGVV-regionen (Gnosj, Gislaved,Vrnamo, Vaggeryd) och i Vstra Skaraborg. I andra fall har partnerskapen sitt ursprung i arbetet med strukturfonderna. I dessa fall fanns redan vrdefulla erfarenheter av samarbete i partnerskap. Den tredje kategorin r nybildade partnerskap. Sdana Þnns i regioner dr man tidigare varken har haft ett inre eller yttre ÓtryckÓ att frdjupa samverkan kring regionala tillvxt- och sysselsttningsfrgor.
Partnerskapen har i allmnhet formerats i ett stort partnerskap med bred representation och i ett litet partnerskap med mer initierade deltagare. Det stora partnerskapet kan beskrivas som en referensgrupp som fljer arbetet p olika niver. Parterna trffas ngra gnger per r fr information, uppfljning och terfring av hur processen fortskrider. Det lilla partnerskapet trffas regelbundet och kan nrmast beskrivas som en ledningsgrupp fr arbetet. Det bestr oftast av nyckelaktrer p regional niv. Vanligtvis ingr representanter fr lnsstyrelsen/sjlvstyrelseorganet, lnsarbetsnmnden, universitetet/hgskolan, ALMI, landstinget, kommunernas lnsfrbund, fretagsorganisationer och arbetsmarknadens organisationer. Det lilla partnerskapet tenderar att f en mer betydelsefull roll i samband med genomfrandet. Det gller inte minst i de ln dr de Þnansiella aktrerna har frdjupat samarbetet.
1. Partnerskapens roll i tillväxtavtalen
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
1 5
Lnsstyrelserna och sjlvstyrelseorganen har en srstllning i partnerskapet. Deras uppgift r att utveckla processen och driva den framt. Fr att processen skall lyckas r det avgrande att det Þnns aktrer med rollen som ntverksbyggare, informatr, inspiratr och motor. Lnsstyrelsernas och sjlvstyrelseorganens betydelse kan med andra ord inte underskattas.
1.3 VILKA ÄR PARTERNA OCH HUR SER MOTIVEN UT FÖR DERAS MEDVERKAN?
Regionens konkurrenskraft och dynamik frutstts kunna strkas av ett vl fungerande samspel mellan nringsliv, forskning, utbildning, frvaltning och politik. Det fljande r en nrmare beskrivning av ngra av grupperingarna samt ett resonemang kring motiven fr deras medverkan i de regionala partnerskapen.
Näringslivet
Den bild som tidigare mlades upp visade p sambandet mellan den lokala miljns betydelse och globaliseringen. Fretagens konkurrenssituation p den globala marknaden tvingar i mnga fall fram en hrt driven specialisering. Det krver att fretagen har frmga att samspela med aktrer i sin omgivning och kan dra nytta av sdan kunskap och information som r exklusiv. Fretagen r sllan djupt engagerade i tillvxtavtalens analys- och programfaser. ÿven om aktiva fretagare skulle kunna bidra med mycket vrdefull information och synpunkter, verkar fretagarna ofta knna sig frmmande infr karaktren och arbetsformerna i dessa moment. Fretagens intresseorganisationer kan dremot spela en betydelsefull roll som intermedirer och kommunicerande lnkar mellan offentliga och privata aktrer.
Offentliga aktörer på regional nivå
En av utgngspunkterna i arbetet med tillvxtavtalen r att det lokala och regionala nringslivets behov skall vara vgledande fr de offentliga organens utbud av nringslivsfrmjande tjnster. De insatser och tgrder som genomfrs skall bidra till att strka nringslivets konkurrenskraft. Frutom lnsstyrelserna och sjlvstyrelseorganen r universiteten och hgskolorna, lnsarbetsnmnderna samt ALMI Fretagspartner AB ngra av de viktigaste offentliga aktrerna p den regionala nivn.
Universitetet eller hgskolan frefaller vara den aktr som de ßesta har strst tilltro till nr det gller att frmja tillvxt inom den egna regionen. De hga frvntningarna stller drmed srskilda krav p universitetens/hgskolornas frmga att samspela med nringsliv, organisationer och medborgare. Former, innehll och inriktning av detta samspel r mycket betydelsefulla fr fretagens mjligheter att hja kunskapsinnehllet i sina produkter. Universiteten/hgskolorna sjlva betonar i hg grad vikten av att de r med som aktrer i den regionala utvecklingen. Mnga av dem ser att de har en central roll att spela och att den r strategiskt viktig fr universitet/hgskolan.
Merparten av samhllets arbetsmarknadspolitiska insatser grs fr att ka mnniskors kompetens och drmed frbttra deras utsikter p arbetsmarknaden. P regionalt plan har drfr lnsarbetsnmnderna lng erfarenhet och brett kunnande inom utbildnings- och kompetensomrdet. Ett nra samspel med nringslivet samt andra offentliga aktrer r ndvndigt fr att n framgng med dessa tgrder.
De regionala ALMI-bolagen har ett stort fretagskunnande och omfattande kontakter med fretag, nringslivsorganisationer och andra offentliga aktrer.
Kommunerna
Kommunernas verksamheter r av stor betydelse fr fretagen och den milj som de verkar i. Det gller t.ex. omsorg, utbildning och boende som formar individers livsmiljer och verksamheter som r direkt riktade till nringslivet. Den lokala arbetsmarknaden r, och kommer ocks att frbli, den viktigaste basen fr fretagens rekrytering av arbetskraft. Kommunerna har sledes en viktig roll i samspelet med nringslivet och i arbetet med att skapa frutsttningar fr en dynamisk utvecklingsmilj. Kommunens politiker och tjnstemn r dessutom de offentliga aktrer som de ßesta fretag oftast kommer i kontakt med. Kommunernas befogenheter r dock till viss del begrnsade, genom kommunallagen, nr det gller mjligheterna att delta i avtalsarbetet. Kommunerna fr normalt t.ex. inte frmja enskilda fretag eller anvnda skattemedel utanfr den egna kommunen. Faktorer som nringslivsstruktur, befolkning, geograÞ, ekonomi m.m. pverkar ocks deras mjligheter att medverka.
Nationella myndigheter
De nationella myndigheterna utgr en del av landets organisation fr kunskapsfrsrjning genom den expertis p olika omrden som Þnns dr. Samspelet mellan nationella myndigheter och den regionala nivn r betydelsefullt, inte minst nr det gller utbyte av kunskap och information, men ocks i de fall dr nationella myndigheter Þnansierar olika utvecklingsinsatser runt om i landet. Sedan i maj 1998 har ett ßertal nationella myndigheter
8
ftt regeringens uppdrag att medverka vid
verlggningar kring de regionala tillvxtavtalens innehll, genomfrande och Þnansiering.
1.4 HUR SÅG ENGAGEMANGET UT I PLANERINGSFASEN?
Deltagares engagemang r en grundlggande frutsttning fr att en process skall utvecklas. Ett mtt p engagemang r den tid som deltagarna har gnat t processen.Att det krvs personella resurser fr att samordna och driva avtalsarbetet r uppenbart. Lnsstyrelserna och sjlvstyrelseorganen avsatte i genomsnitt knappt tre rsarbetskrafter i planeringsfa-
8
Skolverket, Jordbruksverket, Arbetsmarknadsverket, Riksantikvariembetet, Riksarkivet, Statens Kulturrd, Delegationen fr utlndska investeringar (ISA), Glesbygdsverket, NUTEK, Skogsstyrelsen, Turistdelegationen.
1 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
sen, dvs. ren 1998Ð1999 d analys- och programarbete pgick. Minst tid avsattes i Kalmar och Uppsala ln (en rsarbetskraft vardera) och mest i Skne (tta rsarbetskrafter). Tillsammans satsade de regionala samordnarna 61 rsarbetskrafter p att driva arbetet under planeringsfasen. Se
diagram 1. Parterna gnade i genomsnitt tre timmar i veck-
an t arbetet, den offentliga sektorns parter ngot mer (tre till fem timmar), fretagen och deras organisationer ngot mindre (tv timmar). Lnsarbetsnmnden som r en av de mest betydelsefulla statliga aktrerna p regional niv, avsatte i genomsnitt en halv rsarbetskraft i arbetet.Av de nationella myndigheterna lade NUTEK ned i srklass mest tid, totalt 13 rsarbetskrafter. Merparten av de vriga nationella myndigheterna avsatte mindre n en halv rsarbetskraft.
I enktunderskningen Þck varje person ange vilka fem parter som de ansg hade varit mest aktiva under planeringen av tillvxtavtalen. Sammantaget visar utfallet att 92% av de svarande ansg att lnsstyrelsen tillhrde de fem mest aktiva parterna.Av nringslivets organisationer anses Fretagarnas Riksorganisation ha varit mest aktiv. Se diagram 2.
En viktig frga r i vilken utstrckning nringslivet deltog i arbetet. 22% av dem som besvarade enkten an-
sg att fretag tillhrde de fem mest aktiva parterna i utvecklingsarbetet. En majoritet (65%) av fretagens organisationer ansg att nringslivets engagemang i frgor om regional utveckling har kat.
Det kommunala engagemanget i processen r i hg grad varierande. Flera av lnen valde att starta avtalsarbetet p den lokala nivn. Halland, rebro och Dalarna r ln dr kommunerna var mycket aktiva redan frn brjan. I Vstra Gtaland formerade sig kommunerna redan inledningsvis i tta delregionala grupper. Samordnarna i bl.a. stergtland och Sdermanland upplever att de hade svrt att engagera kommunerna. Att kommunernas aktivitetsniv skiljer sig t framgr av diagram 3.
Det r i frsta hand nringslivschefer (eller motsvarande) i den kommunala organisationen som har medverkat i avtalsarbetet men politiker och andra tjnstemn inom kommunledningen har ocks deltagit. Dremot Þnns det f belgg fr att den viktiga kommunala utbildningssektorn har medverkat i ngon hgre grad. Undantag r Halland och Vstra Gtaland. I Vstra Gtaland har bl.a. ßera samarbetsprojekt startat kring livslngt lrande och distansutbildning samt samverkan mellan nringsliv och skola om entreprenrsutbildningar.
Diagram 2. De mest aktiva parterna i utvecklingen av tillväxt-
avtalen, procent
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. vrdena anger den andel som anser att respektive kategori tillhr de fem mest aktiva.
Diagram 1. Antal årsarbetskrafter på länsstyrelser/självstyrelse-
organ under planeringsfasen (1998–1999)
Klla: Rapporter frn lnsstyrelser och sjlvstyrelseorgan som samordnat arbetet.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
1 7
Mnga av universiteten och hgskolorna uppger att de ser arbetet med tillvxtavtalen som en plattform varifrn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften. Att universiteten/hgskolorna har varit aktiva bekrftas bde av dem sjlva och av enktunderskningen. 20 av dem uppger att de deltog i partnerskapens planeringsfas. Enkten pekar p att universiteten/hgskolorna i bl.a. Jnkping, Kalmar, stergtland, Vrmland och Vsterbotten tillhr de som var mest aktiva.
Lnsarbetsnmnderna har regeringens uppdrag att medverka i arbetet med tillvxtavtal. Mnga av nmnderna anser sig vara den naturliga parten i frgor som rr utbildning och kompetensutveckling. I mnga ln har Kompetensrden
9
, dr lnsarbetsnmnden har rollen som
samordnare, knutits till avtalsarbetet och medverkat till att kartlgga utbildningsbehov och bristyrken. Lnsarbetsnmndernas aktivitetsgrad varierar mellan lnen. Enkten visar p en relativt hg aktivitetsgrad i bl.a. Halland, Sdermanland, Kalmar och stergtland. Av lnsarbetsnmndernas egna rapporter att dma, har vissa av dem lagt ned ett mycket stort engagemang i hela arbetet. Gvleborgs och Vsterbottens redovisningar r exempel som visar p detta.
ALMI-bolagen har p mnga hll deltagit aktivt i arbetet. Flertalet bolag skriver att den typ av uppgifter som tillvxtavtalen initierar, ligger mycket vl inom ramen fr ALMI:s kompetens och mandat. I ßera fall har ALMI axlat uppgiften som ordfrande fr en arbetsgrupp inom ngot av de insatsomrden som lnet valt att prioritera. I jmfrelse framstr ALMI i bl.a. Kronoberg, Halland och stergtland som de mest aktiva inom koncernen.
De nationella myndigheternas engagemang varierar men har verlag varit ganska svagt. NUTEK har dock lagt ned ett stort arbete p avtalsprocessen, dels som kunskapsfrmedlare och metodstdjare, dels i konkreta verlggningar om avtalens Þnansiering. Flertalet av myndigheterna anser att deras huvudsakliga roll r att ge kompetensstd och fungera som bollplank i frgor som berr deras speciÞka sektorsansvar. Mnga myndigheter anser att just deras mnesomrde inte har beaktats tillrckligt i avtalen. Frn ßera ln framhlls att tillvxtavtalen har inneburit kat samarbete med nationella organ. Det Þnns en uttalad vilja i samtliga ln att frbttra kontakterna med de nationella fretrdarna. Flera anledningar anges till att det frekommit f kontakter mellan regional och nationell niv. Mnga anser att myndigheterna inte har haft ngot strre intresse av att stta sig in i den regionala processen eller av att utveckla det tvrsektoriella synstt som fljer av tillvxtavtalets arbetsformer. Mer sjlvkritiskt konstaterar ocks mnga att de har varit fullt upptagna med att mobilisera de regionala parterna och drfr inte haft tid att nrma sig nationella aktrer.
1.5 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
¥
Tillvxtavtalen har kat medvetenheten om den regionala och lokala nringslivsmiljns betydelse fr fretags konkurrenskraft. Detta har inneburit att betydelsen av ntverk och klusterbildningar har ftt kad uppmrksamhet.
¥
Lnsstyrelserna och sjlvstyrelseorganen har en mycket viktig roll som samordnare och katalysator fr att driva processen med tillvxtavtal framt. I genomsnitt har de lagt ned nra tre rsarbetskrafter p att frbereda och utarbeta tillvxtavtalen under ren 1998Ð1999. vriga parter har i genomsnitt lagt ned tre timmar per vecka.
¥
Fretagens engagemang i frgor om regional utveckling har kat genom arbetet med tillvxtavtalen, anser en majoritet (65%) av fretagens organisationer.
¥
Kommunernas engagemang under arbetet med tillvxtavtalen varierar. Av sammanstllningarna frn bl.a. Halland, rebro, Dalarna och Vstra Gtaland framgr att kommunerna dr var aktiva redan frn brjan av arbetet.
9
De regionala kompetensrden inrttades fr att snabbare kunna identiÞera omrden p arbetsmarknaden dr det r eller kan bli brist p arbetskraft och ge berrda aktrer mjlighet att tidigt vidta tgrder.
Diagram 3. Kommunernas engagemang i utvecklingen av tillväxtavtalen, procent
* F svarande. Skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. vrdena anger den andel per ln som anser att kommunerna tillhrde de fem mest aktiva.
¥
Universiteten och hgskolorna r allmnt positiva till arbetet och ser tillvxtavtalen som en plattform varifrn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften.
¥
Lnsarbetsnmndernas engagemang varierar frn mycket aktiva och ledande i processen till avvaktande. ALMI r verlag positiva och ser arbetet med avtalen som en del av sin ordinarie verksamhet. Nationella myndigheters medverkan varierar men r i allmnhet svag. NUTEK utgr ett av undantagen och har lagt ned ett stort engagemang under hela planeringsprocessen.
1 8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Tillvxtavtalet togs fram i ett brett samarbete mellan mnga olika aktrer. Lnsstyrelsen, kommunerna, landstinget, Fretagarnas Riksorganisation och universitetet var enligt partnerskapet de fem mest aktiva aktrerna under planeringen. Frn nringslivet deltog tta olika branschgrupper.
Bedmningen r att Vsterbotten ven fortsttningsvis hller ett bra tempo i arbetet. Engagemanget ligger kvar p ofrndrad niv i samband genomfrandet. Lnsstyrelsen i Vsterbotten r den samordnare som avstter mest personella resurser i samband med genomfrandet. Detta ger ocks positiva avtryck i processen. Parterna anser att intensiteten i kontakterna har kat under r 2000. Lnsstyrelsen bedmer dock att nringslivets engagemang minskar.
Lnsarbetsnmnden, ALMI och universitet har tagit p sig ledande roller i arbetet. Samtliga av dessa anser att processen har inneburit ett klart mervrde och ett gemensamt agerande fr regionens bsta framhlls som betydelsefullt. Vsterbotten har tidigare redovisat att mnga olika aktrer har lagt ned ett omfattande arbete p avtalet. Den bilden bekrftas ocks i den hr underskningen.
I stort sett samtliga av de svarande anser att arbetsformen krver strre insatser n att arbeta p traditionellt vis. Samtidigt anser en majoritet av partnerskapet att det har varit vrt det. Merparten bedmer ocks att samarbetet i lnet har kat, att tillvxtavtalen kommer att leda till frbttringar fr nringslivet samt att arbetsformen har tillfrt ett mervrde. Vsterbotten har anlitat externa konsulter fr att flja upp och utvrdera den pgende processen.
Lnet har av regeringen utsetts till pilotln fr att tillsammans med bl.a. Naturvrdsverket utveckla metoder fr ekologisk hllbar utveckling. Sedan tidigare arbetar lnet aktivt med att integrera svl milj- som jmstlldhetsperspektiven i de projekt som Þnansieras via avtalen. Utbildningsinsatser, riktade till projektgare och handlggare, genomfrs ocks fr att ka kunskapsnivn om de horisontella mlen.
Det fljande r exempel p nya projekt i Vsterbotten.
¥
Infrastruktursatsningar fr turismutveckling i Trnafjllen.
¥
Georange i Mal med inriktning p geovetenskap inom modern gruvteknik.
Västerbottens län
Introduktion
Västerbotten är ett av de län som vid förra avstämningen1ansågs ha tagit fram ett av de mest färdiga avtalen. Tyngdpunkten ligger inom utbildning, kompetensutveckling och forskning. Sammanlagt består avtalet av fem insatsområden.
8. Utbildning, kompetens samt forskning och utveckling 8
Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning
8
Omvärld och marknad
8
Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning
8
Livsmiljöfaktorer: service och kultur för tillväxt
Beslutade medel 2000-09-15 ca 211 mkr Planerad budget för år 2000 ca 925 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 82
Utbildning, kompetens, forskning, 51%
Affärsutv., finansiering, riskkapitalförsörjning, 26%
Infrastruktur, teknikutv., teknikspridning, 13%
Övriga, 7%
Service, kultur för tillväxt, 2%
Omvärld, marknad, 1%
1Ds. 2000:7 ÓRapport om tillvxtavtalen, Tillvxt i hela SverigeÓ.
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 7
¥
Akademi Norr, med syfte att lokalisera hgre utbildning till inlandet.
¥
Utveckling av ledningskompetens i sm tillvxtfretag.
¥
Ntverk fr Kooperativt fretagande. Utveckling av fretag i glesbygd.
¥
Ungdomsprojekt fr att utveckla entreprenrskap i lnet.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Ume universitet samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 32. Resultat av enkätundersökningen i Västerbottens län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
6 8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Tillvxtavtalet och Ml 1-programmet har starka kopplingar sinsemellan och de r till stora delar integrerade med varandra. ÓSamordningsgruppen fr regional utvecklingsplaneringÓ, det ÓlillaÓ partnerskapet, har det vergripande ansvaret fr att koordinera arbetet med tillvxtavtalet och Ml 1-programmet. Tillvxtavtalet frefaller vara vl frankrat bde i det regionala partnerskapet och p lokal niv. Mnga av kommunerna uppges ha varit aktiva under planeringsfasen. Enligt lnsstyrelsen har engagemanget frn nringsliv och samhlle varit strre n nr man i tidigare sammanhang har frskt mobilisera lnets krafter i frgor som rr regional utveckling. Som framgr av enktunderskningen rder det dock delade meningar i partnerskapet om nringslivets engagemang verkligen har kat.
Enktunderskningen visar ocks att intensiteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i samband med genomfrandet. Den troliga orsaken r att lnsstyrelsen avstter mindre tid till avtalsarbetet n vad man gjorde under planeringsfasen. Detta beror i sin tur p att arbetet med det nya strukturfondsprogrammet har tagit de mesta
resurserna i ansprk. Myndighetens roll som en av motorerna i det regionala ntverket har ftt st tillbaka.
De regionala organisationerna, som lmnade lgesrapporter i oktober, r relativt positiva till arbetet. De anser att processen har lett till nya kontakter, att den har skapat ett mervrde och att samverkan och samordningen av resurser fr regional utveckling i lnet har frbttrats. Partnerskapet r mer avvaktande i sin instllning. Majoriteten av dem anser att arbetssttet r mer krvande n att arbeta p traditionellt vis. Samtidigt ifrgastter de ßesta som besvarade enkten om det r vrt det extra arbete som avtalen har medfrt. Man r ocks splittrade i frgan om arbetsformen tillfr ett mervrde. Merparten anser att avtalet omfattar de mest betydelsefulla omrdena fr att skapa tillvxt men det rder delade meningar om resultaten kommer att frbttra frutsttningarna fr nringslivet.
Flertalet av de som besvarade enkten anser inte att de horisontella mlen om jmstlldhet och milj har beaktats i ngon strre utstrckning i avtalsarbetet. Lnsstyrelsen skriver att miljfrgorna kom in sent i tillvxtavtalsarbetet och att de insatser som grs inom det omr-
Västernorrlands län
Introduktion
Länet satsar på fem insatsområden inom tillväxtavtalet.
8
Kunskaps- och kompetensutveckling och forskning
8
Samverkan, attityder, information, marknadsföring
8
Näringslivsutveckling
8
Västernorrland – ett län att leva i
8
Infrastruktur och tillgänglighet
Beslutade medel 2000-09-15 ca 126 mkr Planerad budget för år 2000 ca 853 mkr
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
54 279
Kommuner
18 066
Länsstyrelsen
16 581
Privata
11 496
Staten nationellt
8 765
EU
7 706
Övriga
5 250
Landstinget
2 311
Universitet/ högskola
858
ALMI
500
Näringslivsutv., 49%
Kunskap, komp. utv., forskning, 35%
Infrastruktur och tillg, 9%
Västernorrland – ett län att leva i, 4%
Samv. attityd info., marknadsf, 3%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 9
det r mer av granskande karaktr. Jmstlldhetsfrgorna kom visserligen in tidigare i processen men har sedan ftt st tillbaka fr annat. Under hsten 2000 har dock ßera utbildningsinsatser gjorts inom det omrdet.
Det fljande r exempel p nya projekt som har kommit fram genom tillvxtavtalen.
¥
Ntverk Tr r ett brett samarbete mellan ca 100 trbearbetande, oftast sm, fretag i lnet. Projektet drivs helt av berrda fretag med std frn olika samhllsorgan.
¥
Utveckling av kttproduktionen i lnet. Projektet omfattar kompetensutveckling, ntverksbyggande och erfarenhetsutbyte genom bl.a. benchmarking.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Mitthgskolan samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 33. Resultat av enkätundersökningen i Västernorrlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
7 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Avtalet beskrivs som ett ramprogram som anger inriktning och prioriteringar. De EU-program som Þnns i lnet utgr medlen fr att genomfra avtalet. Enligt lnsstyrelsen knnetecknas processen i Vstmanland av ett underifrnperspektiv dr man har strvat efter att skapa en bred frankring p lokal och regional niv. Ett femtontal organisationer r engagerade p regional niv. Drtill kommer de lokala partnerskapen i lnets alla kommuner. Nringslivet och dess fretrdare uppges ha regelbundna kontakter med partnerskapet i lnet, samtidigt som det huvudsakliga arbetet genomfrs p lokal niv. Nringslivets Þnansiella deltagande uppgr till drygt 41 miljoner kronor vilket motsvarar 13 % av avtalet som helhet.
Fr att samordna gemensamma insatser har ngra nya konstellationer bildats i lnet. Till dessa hr SUV Ð Samverkan fr Utveckling av Vstmanland Ð som beskrivs som en utvidgad lnsstyrelsens styrelse med samtliga kommunstyrelseordfranden i lnet. Drtill Þnns en Lnsutvecklingsgrupp med tjnstemn som fretrder partnerskapet. En regional fretagargrupp har ocks etablerats med syfte att ka nringslivets medverkan. Finansirerna av Vstmanlands tillvxtavtal avser att hlla regelbundna ÓÞnansieringssamrdÓ med syfte att gemensamt diskutera
aktuella projektanskningar. Ett frfarande som ocks skall underltta fr de som ansker om medel.
Lnsstyrelsen r en central aktr i arbetet. Under planeringsfasen av tillvxtavtalet avsatte myndigheten ver tre rsarbetskrafter fr att driva processen. I genomfrandefasen drar dock myndigheten ned p de personella resurserna betydligt, frn drygt tre heltidstjnster till en halvtidstjnst. Troligtvis pverkar detta intensiteten i kontakterna mellan olika aktrer. Enktunderskningen visar att intensiteten r betydligt lgre under genomfrandefasen n vad den var under planeringsfasen.
Vstmanland visar, ena sidan, p en omfattande mobilisering av Þnansiella resurser (308 miljoner kronor) fr tgrder inom ramen fr tillvxtavtalet. Betydande insatser, i form av tid och engagemang, gjordes under planeringsfasen fr att skapa ett program fr tillvxt. andra sidan, rder det delade meningar i lnet om vad tillvxtavtalet i realiteten bidragit till. Lnsstyrelsen menar att mnga insatser som genomfrs inte kan tillskrivas tillvxtavtalet Ð de skulle ha utfrts nd. Lnsarbetsnmnden r ocks avvaktande. ALMI och Mlardalens hgskola r kritiska till arbetsformen och menar att egentliga frndringar endast kan uppns med nya,
Västmanlands län
Introduktion
Tillväxtavtalet i Västmanland syftar främst till att utveckla länets kunskapsintensiva företag. Detta skall ske genom att skapa god tillgång till tjänster med högt kunskapsinnehåll och välutbildad arbetskraft. Avtalet består av två övergripande insatsområden. Under dessa finns sex olika åtgärdsområden.
Tillväxt genom insatser för individer
8
Entreprenörskap
8
Utbildning och kompetensutveckling
8
Kultur/attityder för kreativitet och tillväxt
Tillväxt genom insatser för företag och näringsliv
8
Produkt-, tjänster och processutveckling
8
Breddade marknader
8
Strategisk infrastruktur
Beslutade medel 2000-09-15 ca 309 mkr Planerad budget för år 2000 ca 533 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 238
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
140 045
Staten nationellt
75 865
Privata
41 315
Kommuner
20 040
Länsstyrelsen
18 595
ALMI
8 840
Landstinget
2 570
EU
1 185
Kunskap, kompetens, 64 %
Utv. av produkter, tjänster, processer, 10 %
Entreprenörskap, 9 %
Kultur, attityder, 7 %
Strategisk infrastruktur, 5 %
Breddade marknader, 5 %
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
7 1
organisatoriska, ingrepp. ÿven partnerskapet uttrycker en skepsis till arbetsformen och de resultat som uppntts. Huvuddelen av de svarande anger att arbetsformen r krvande. Samtidigt rder det delade meningar om det var vrt insatsen. Majoriteten anser att arbetsformen inte har tillfrt ett mervrde.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Mlardalens hgskola samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 34. Resultat av enkätundersökningen i Västmanlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
7 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Vstra Gtalandsregionen har ansvaret fr att samordna och driva processen i lnet. I partnerskapet ingr bl.a. lnsstyrelsen, lnsarbetsnmnden, ALMI, ßera lrosten, Handelskammaren, Fretagarnas Riksorganisation, fackliga organisationer, kommunfrbundet i regionen och LRF. Regionen har gjort betydande framsteg i sitt arbete. I juni 2000 presenterades en reviderad version av tillvxtavtalet. Den innehll bl.a. Þnansiering, frslag till uppfljning och utvrdering samt avsiktsfrklaringar mellan delregionala, regionala och nationella aktrer.
Rapporterna frn lnet prglas av optimism och en positiv instllning till arbetet. Frankringsarbetet med de tta delregionerna har varit omfattande och tagit mycket tid i ansprk. Detta har dock varit ndvndigt fr nringslivets och kommunernas direkta medverkan i processen. Nringslivets fretrdare r med i respektive delregionalt partnerskap samt i enskilda projekt. Vstra Gtaland, tillsammans med Stockholm och Uppsala, r de ln som har strst blandning av olika Þnansirer i sitt tillvxtavtal. Privata aktrer str procentuellt sett fr den strsta delen. Kommunernas Þnansiella engagemang ligger sammanlagt
p ver 10 %. Vstra Gtaland tillhr de f ln dr den viktiga kommunala utbildningssektorn r med. Flera samarbetsprojekt har startat kring livslngt lrande, distansutbildning samt samverkan mellan nringsliv och skola om entreprenrsutbildningar. Sammantaget lgger Vstra Gtalandsregionen ned ßer rsarbetskrafter under genomfrandefasen n under planeringsfasen.
Vstra Gtaland r ett av tre pilotln fr jmstllda tillvxtavtal. Ett projekt fr att utarbeta ett jmstlldhetsindex har inletts. Indexet skall kunna anvndas fr att jmfra graden av jmstlldhet i olika myndigheter och organisationer. Resultaten frn arbetet presenteras under r 2001.
I regionen pgr ocks ett intressant metodutvecklingsarbete kring Óhllbar tillvxtÓ. Utgngspunkten r att tillvxten mste vara hllbar utifrn ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Analysmetoder och frslag p praktiska tillmpningar har tagits fram och sammanstllts i en rapport.
Under r 2001 kommer regionen att fokusera p ett antal strategiska projekt inom vissa kluster/branscher.
Västra Götalands län
Introduktion
I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi, tar sin utgångspunkt i åtta delregionala avtal enligt följande: Göteborgsregionen, Mellansjöregionen, Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, Sjuhärad samt Skärgården. Tillväxtavtalet skall leda till förnyelse av näringslivet. De delregionala avtalen utgår ifrån fyra övergripande teman enligt nedan, inom denna gemensamma ram har respektive delregion utvecklat egna insatsområden.
8
Kompetensförsörjning
8
Förnyelse
8
Social förnyelse
8
Tillgänglighet
Beslutade medel 2000-09-15 ca 312 mkr Planerad budget för år 2000 ca 991 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 61
Finansiärer
tkr
Privat
80 048
Självstyrelseorgan
67 604
EU
63 500
Kommuner
36 781
Staten nationellt
25 442
Universitet/ högskola
12 624
Övriga
8 383
Länsarbetsnämnden
5 752
Stiftelser
5 751
Länsstyrelsen
4 577
ALMI
1 990
Förnyelse, 83%
Kompetensförsörjning, 10%
Social förnyelse, 5%
Tillgänglighet, 2%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
7 3
En hel del av detta sker i nra samarbete med nationella myndigheter. Det fljande r exempel p projekt som har startat.
¥
Industriellt distrikt Ð Skaraborg
¥
Framtidens livsmedelfabrik - utvecklingscentrum fr livsmedel
¥
Centrum fr miljdriven fretagsutveckling
¥
FLEXUM Ð metodutveckling fr distansutbildning
¥
Green Market Sweden Ð insatser fr att vidga marknader
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Vstra Gtalandregionen (sjlvstyrelseorgan), Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Hgskolan i Bors, Hgskolan i Skvde samt Hgskolan i Trollhttan/ Uddevalla.
Diagram 35. Resultat av enkätundersökningen i Västra Götalands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
7 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
I Örebro län finns det s.k. Utvecklingsrådet. Det är en mötesplats för aktörer i länet som samverkar för att öka regionens konkurrenskraft. Utvecklingsrådet utgör även partnerskapet för tillväxtavtalet. Länsstyrelsen, länets 12 kommuner, länsarbetsnämnden, Örebro universitet, kommunförbundet, landstinget, LO, TCO, SAF, Företagarnas Riksorganisation, Handelskammaren, ALMI, LRF och Hushållningssällskapet ingår.
Länets kommuner deltog mycket aktivt i framtagandet av tillväxtavtalet vilket betyder att det är väl förankrat på den lokala nivån. Näringslivet har också haft ett stort inflytande på programmets utformning. Att många parter har varit med i arbetet med att ta fram avtalet har sannolikt medverkat till att programmet är ganska brett till sin karaktär. Örebro universitet är positivt till arbetet men anser inte att några nya typer av insatser är synliga ännu.
Örebro förefaller ha kommit igång väl med genomförandet. Finansiärerna på den regionala nivån har vidtagit åtgärder för att koordinera genomförandet. Projektanalysgruppen (PANG) träffas varannan vecka för att diskutera regionala projektansökningar. Gruppen består av potentiella finansiärer som gemensamt bedömer projektens relevans för tillväxtavtalets mål och inriktning. Samtidigt blir
PANG en-dörr-in till samtliga finansiärer för de som skall ansöka om medel. PANG har också utarbetat en gemensam blankett för att underlätta ansökningsförfarandet. När gruppen är färdig med sin bedömning fattar respektive aktör sitt beslut. Örebro förefaller också ha kommit ganska långt när det gäller uppföljning och utvärdering.
I likhet med några andra län så finns det en förteckning över beslutade projekt på Utvecklingsrådets hemsida. Örebro har också tagit fram ett antal indikatorer på regional tillväxt som skall användas i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. NUTEK, Invest in Sweden Agency (ISA) och Riksantikvarieämbetet är exempel på nationella myndigheter som är med och finansierar Örebros tillväxtavtal. Länsstyrelsen bedömer att engagemanget bibehålls på oförändrad nivå under genomförandet.
Arbetet med tillväxtavtalet bedrivs i samråd med länsstyrelsens jämställdhetsexpert. Utbildningar, kommunoch företagsbesök genomförs på temat jämställdhet. För att integrera ekologisk hållbar utveckling samverkar länsstyrelsen med kommunernas lokala investeringsprogram.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden samt rebro universitet.
Örebro län
Introduktion
Örebro läns tillväxtavtal är främst inriktat på små och medelstora företag. De fyra övergripande insatsområdena är:
8
Kompetens
8
Näringslivsutveckling
8
Kompletterande satsningar
8
Lokal utveckling
Beslutade medel 2000-09-15 ca 119 mkr Planerad budget för år 2000 ca 414 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 68
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
42 615
Staten nationellt
30 870
Länsstyrelsen
30 431
Landstinget
5 831
Kommuner
4 915
Övriga
3 621
Privata
540
ALMI
65
Näringslivsutv., 42%
Kompetens, 41%
Lokal utv., 9%
Kompl. sats., 8%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
7 5
Diagram 36. Resultat av enkätundersökningen i Örebro län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
7 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Under tillvxtavtalets genomfrande fortstter partnerskapet att ha det sammanhllande ansvaret fr arbetet. Genomfrandet av de olika insatsomrdena r delegerat till olika organisationer. Samtliga rapporterande aktrer vittnar om ett starkt engagemang fr den gemensamma processen.
Universitetet i Linkping, ALMI, nringslivets organisationer och lnsarbetsnmnden r, tillsammans med lnsstyrelsen, exempel p ngra aktrer som deltar mycket aktivt i genomfrandet. Kompetensrdet r nra knutet partnerskapet och svarar fr i stort sett samtliga insatser inom kompetensomrdet.Av aktrernas enskilda rapporter Ð frmst lnsstyrelsens,ALMI:s och universitetets Ð framgr att det Þnns en msesidig vertygelse hos dessa parter om arbetssttets frdelar. Det Þnns en stark vilja att strva i samma riktning. Flera av dem avstter strre personella resurser under genomfrandet n i planeringsarbetet. Detta tycks i sin tur f en positiv inverkan p partnerskapet som uppger att intensiteten i kontakterna dem emellan kar. Samtidigt som ßera av de regionala parterna tycks ha strkt banden sinsemellan s beskrivs relationerna till kommunerna som svaga. Detta har ocks uppmrksammats. Resultatet r att ett utvecklingsarbete om Ólokala
tillvxtavtalÓ har inletts med bl.a. Mjlby kommun.
Majoriteten av de som har besvarat enkten r positivt instllda till arbetet. Flertalet av dem anser att arbetsformen har tillfrt ett mervrde och att den leder till bttre samordning av insatser fr regional tillvxt. De ßesta tycker att samarbetet har kat. Merparten anser ocks att arbetssttet r mer krvande men att det samtidigt r vrt en eventuellt kad resurstgng. Ett frgetecken Þnns kring nringslivets engagemang. Majoriteten anser inte att detta har kat som ett resultat av avtalsarbetet.
Partnerskapet r ocks delat i sin uppfattning huruvida de horisontella mlen har beaktats i arbetet. Jmstlldhet har dock hanterats bttre n milj enligt de svarande. Enligt lnsstyrelsens rapport skall miljaspekter integreras i avtalen frn hsten 2000. Myndigheten bedmer att vissa utbildningsinsatser kommer att krvas. Betrffande jmstlldhetsomrdet Þnns det nyckeltal inom varje planerad tgrd. Utbildningsinsatser om jmstlldhet planeras ocks.
Det fljande r exempel p tgrder i stergtlands tillvxtavtal.
¥
Grow Link. Samarbete mellan universitetet, teknikparker, fretagarfreningar, teknikbrostiftelsen m.ß.
Östergötlands län
Introduktion
Östergötlands tillväxtavtal ansågs vid förra avstämningen vara ett av de mest färdiga och kompletta.
1
Avtalet omfattar
följande sex insatsområden:
8
Entreprenörskap och nyföretagande
8
Utveckling av befintliga företag
8
Attrahera utländskt kapital
8
Utbildning och kompetens
8
Starka industriella kluster
8
Informationsteknisk infrastruktur
Östergötlands län har ej lämnat någon finansiell redovisning. Däremot anger Länsstyrelsen att kostnaderna för år 2000 kommer att i stort överensstämma med planerad budgetram.
1Ds 2000:7 ÓRapport om tillvxtavtalen, Tillvxt i hela SverigeÓ.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
7 7
Syftet r att erbjuda goda frutsttningar fr etablering och utveckling av kunskapsbaserade fretag. Under frsta halvret 2000 startades 29 kunskapsintensiva fretag. ver hundra entreprenrer har utnyttjat det ntverk som Grow Link erbjuder.
¥
ÓFramtid EÓ. Ett rligt lnsevenemang dr politiker, nringsliv, opinionsbildare och skolfolk fr tillflle att diskutera utbildnings- och kompetensfrgor.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Linkpings universitet samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 37. Resultat av enkätundersökningen i Östergötlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
7 9
e regionala tillvxtavtalen skall stimulera en hllbar ekonomisk tillvxt. Frutsttningarna fr ekonomisk utveckling skiljer sig t mellan
olika regioner, tillvxtavtalen syftar till att bttre ta tillvara dessa skillnader och utnyttja olika regioners unika utvecklingsmjligheter. En stor tonvikt i arbetet lggs p att frbttra nringslivets frutsttningar.
Tillvxtavtalens pverkan p den ekonomiska utvecklingen r begrnsad. Det Þnns mnga andra faktorer som pverkar, t.ex. konjunkturen. En arbetsgrupp freslog i maj 2000 att uppgifter om tillvxt regelbundet br tas fram fr varje region. Gruppen ansg det viktigt att mta tillvxten med samma deÞnitioner fr alla regioner fr att mjliggra jmfrelser och erfarenhetsutbyte mellan regioner. Vidare bedmdes att ansvaret fr detta br vila p den nationella nivn1. Den hr rapporten r ett frsta steg i att utveckla sdana gemensamma mtt.
Mtt eller indikatorer p tillvxt kan i det hr sammanhanget anvndas fr tminstone tv viktiga syften. Det ena r att f en verblick ver viktiga ekonomiska utvecklingsfrlopp, t.ex. strukturella frndringar i ekonomin. Detta kan ge verblick ver tillstndet i den regionala ekonomin samt hjlpa till att beskriva olika utvecklingstendenser. Det andra syftet r att utveckla olika indikatorer som kan anvndas till kommande utvrderingar av tillvxtavtalen. Sammantaget kan indikatorerna utgra en del i de lrprocesser som skapas kring tillvxtavtalen.
I det fljande presenteras ett antal indikatorer som vergripande beskriver utvecklingen i Sveriges regioner. Indikatorerna skall ses som exempel p mjliga indikatorer och inte tolkas som de enda som kan anvndas till att beskriva regionala utvecklingsfrlopp. Ambitionen r att p ett relativt enkelt stt presentera ngra gonblicksbilder ver tillstndet i Sveriges regioner. P sikt br denna typ av indikatorer kunna lnkas mera tydligt till den mera operativa uppfljningen och utvrderingen av avtalsprocessen.
Totalt sex indikatorer har tagits fram. Dessa indikatorer kan delas upp i fyra olika grupper, dr syftet r att de var fr sig skall belysa fr regionerna viktiga utvecklingssamband. Viktigt att ppeka r att ven om indikatorerna presenteras p lnsniv, r avsikten med tillvxtavtalsarbetet att stdja framvxten av funktionella regioner. I vntan p mer utvecklade verktyg att fnga rumsliga utvecklingsprocesser har NUTEK i freliggande rapport fr enkelhetens skull valt att redovisa indikatorerna p lnsniv.
1 STRUKTURINDIKATORER
Det regionala tillvxtavtalsarbetet har som syfte att pverka de strukturer som leder fram till ekonomisk tillvxt. Det innebr att framfr allt fretagandets villkor br pverkas av arbetet. Fr att kunna flja upp en sdan ambition br regionerna utveckla indikatorer som dels kan flja hur sysselsttningsutvecklingen utvecklas i olika sektorer, dels kan flja strukturomvandlande effekter orsakade av tillvxtavtalsarbetet. Nedan lmnas tv exempel p indikatorer som p en vergripande niv kan anvndas fr att studera strukturfrndringar p regional niv.
1.1 REGIONERNAS RESURSSTRUKTUR
Det Þnns ett antal olika stt att belysa en regions sysselsttningsstruktur. Det vanligaste sttet r att utg ifrn branscher och nringsgrenar. Ofta r sdana analyser relaterade till den ur sysselsttningssynpunkt krympande tillverkningsindustrin och de produkter som olika fretag tillverkar. Sdan klassiÞceringar sger dock lite om olika tjnsteverksamheters karaktr och utvecklingstendenser. I det fljande har drfr ett alternativt stt anvnts fr att beskriva regionernas nringsproÞler. Olika verksamheter har grupperats samman beroende p om de delar liknade organisatoriska, ledningsmssiga, kompetensmssiga och marknadsmssiga frutsttningar. I jmfrelse med traditionell branschindelning ger den anvnda metoden en strre tyngdpunkt t den kompetensproÞl som Þnns i olika regioner och en strre mjlighet att bedma tjnstesamhllets betydelse.2
Totalt har sju verksamhetstyper anvnts i syfte att belysa olika regioners sysselsttnings- och kompetensproÞler. Den nya indelningsgrunden presenteras kortfattat hr:
Råvarufångst används som begrepp för att katego-
risera alla de som arbetar med utvinning och kvalitetssortering av både förnyelsebara och icke förnyelsebara råvaror. Utvinningen är i hög grad bunden till de geografiska plaster där råvaran finns. Exempel på råvarufångst är åkerbruk, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, gruvdrift och oljeborrning.
Tillverkning avser företag som vidareförädlar varor
Några ögonblicksbilder över den regionala utvecklingen
Av NUTEK:s analysenhet
D
1 Slutrapport: ÓNationell uppfljning och utvrdering av regionala tillvxtavtal, 2000-05-31Ó 2 Fr en mer genomgripande beskrivning av indelningsmetoden se Giertz, E. 1999 (Kompetens fr tillvxt Ð verksamhetsutveckling i praktiken. Ralf och Celemi frlag) samt Giertz, E. & Larsson, S. 2000 (Tjnstesamhllets arbetsmarknader. Analys av verksamhetstyper och kompetenskrav 1970-1997. Nya jobb och Fretag rapport nr. 18)
av olika slag. Här ingår allt från slakterier, bryggerier, tryckerier eller snickerier till verkstadsföretag, järnbruk eller läkemedelsföretag.
Varudistribution används här för att fånga upp de
verksamheter som har i uppgift att transportera och distribuera varor. Totalt sett har behovet av transporter, som en följd av ökad internationalisering och specialisering, ökat över tiden. Exempel på varudistributörer är lastbilsåkerier, rederier, åkeriterminaler, centrallager och detaljhandeln.
Kollektiva bastjänster avser verksamheter som kan
sägas vara gemensamma resurser som inte kan dimensioneras eller styras av enskilda brukares behov. Exempel på kollektiva bastjänster är offentlig förvaltning, arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer, intresseorganisationer, brandförsvar, grundforskning, värmeverk och datacentraler.
Serviceproduktion är verksamheter som utför tjän-
ster och service av olika slag. I verksamhetstypen ingår manuell tjänsteproduktion (städfirmor, bevakningsföretag etc.), tjänster inom social omsorg och hälso- och sjukvård, uthyrning (lokaluthyrare, biluthyrare etc.), undervisning (högskolor, studieförbund, grund- och gymnasieskola etc.) distanssupport (call center, taxiväxel, telefonbanker etc.) och artister (skådespelare, musiker, professionell idrottsutövning etc.).
Kunskapsintensiv uppdragsverksamhet används
här för att kategorisera allehanda kvalificerade konsulttjänster. Verksamhetstypen ingår egentli-
gen i kategorin serviceproduktion, men har här brutits ut som en separat verksamhetstyp då den fångar en växande verksamhet, d.v.s. kvalificerade tjänster, som många anser viktig för den ekonomiska tillväxten. Kunskapsintensiv uppdragsverksamhet är tjänster som baseras på att medarbetarnas intellektuella kunskaper nyttjas för att på uppdragsbasis finna lösningar på uppdragsgivarnas specificerade behov eller problem. Exempel är tekniska konsulter, arkitekter, revisorer, advokater, datakonsulter och webbyråer.
Spindleri är det moderna arbetslivets kommersiel-
la nätverksbyggare och utgör kärnan i många virtuella företag och imaginära organisationer. Spindlarna utgör viktiga komponenter i det moderna tjänstesamhället då de binder samman aktörer med varandra. Exempel på sådana aktörer är totalentreprenörer, bokförläggare, fastighets- och försäkringsmäklare, kreditgivare och resebyråer.
När sysselsättningen analyseras utifrån den indelningsgrund som valts, visar det sig att en betydande del av sysselsättningen sker inom tjänsteproducerande verksamheter. För riket är det så att närmare 80 procent av den yrkesverksamma befolkningen arbetar inom tjänstesektorn. Regionalt skiljer det sig dock åt. Stockholm är den region där tjänstesektorn är mest framträdande då nästan 9 av 10 i regionen är sysselsatt i nämnda sektor. Motsatt struktur uppvisar Jönköping där en omfattande tillverkningsindustri gör att tjänstesektorn i regionen sysselsätter drygt 65 procent av de yrkesverksamma.
Totalt sett sysselsätts knappt 19 procent inom tillverkningsindustrin. Över tiden har industrins sysselsätt-
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping Kronoberg
Kalmar Gotland Blekinge
Skåne Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna Gävleborg
Västernorrland
Jämtland Västerbotten
Norrbotten
Riket
0 %
20 %
40 %
60 %
80 %
100 %
Spindleri Serviceproduktion Kunskapsintensiv uppdragsverksamhet Kollektiva bastjänster Varudistribution Tillverkning Råvarufångst
Diagram 1. Andel anställda i olika verksamhetstyper 1998
ningsandel minskat i takt med en allt mer utbredd automatisering och mekanisering. Frutom Jnkping r mnga sysselsatta i tillverkningsindustrin i Kronoberg (26,8%), Kalmar (26,3%),Vstmanland (26,2%), Blekinge (25,8%) och Gvleborg (24,2%).
De rvarutvinnade nringarna r speciellt framtrdande p Gotland (7,8%) och i Norrbotten (4,8%). Ett omfattande jordbruk respektive gruvdrift och skogsbruk gr att dessa regioner har en hg sysselsttningsgrad inom rvarufngst. Fr riket i vrigt har sysselsttningen inom rvarufngst stadigt minskat och sjnk under perioden 1970-1997 frn knappt 239 000 anstllda till drygt 75 000. 1998 terfanns mindre n 2 procent av de yrkesverksamma inom rvarufngst.
Om vi i stllet studerar det nya nringslivets framvxt, i det hr fallet den kunskapsintensiva uppdragsverksamheten och spindleri, har dessa verksamheter ver tiden kat i betydelse. Sysselsttningen inom den kunskapsintensiva uppdragsverksamheten kade mellan 1970-1997 frn knappt 100 000 till drygt 232 000. Spindleri kade under samma tidsperiod frn drygt 97 000 till drygt 213 000 sysselsatta. I de olika regionerna r det framfr allt Stockholm som framtrder d drygt 22 procent av regionens sysselsttning terÞnns inom kunskapsintensiv uppdragsverksamhet och spindleri. Detta skall jmfras mot att drygt 12 procent av rikets sysselsttning terÞnns i de tv nmnda verksamhetstyperna. Frutom i Stockholm r de tv verksamhetstyperna framtrdande i Vstra Gtaland (11,5%), Skne (11,4%), Vstmanland (10,2%) och Vsternorrland (10,1%). Minst representerad r de tv p Gotland (6,1%) samt i Kalmar (6,3%) Dalarna (7,1%) och Jnkping (7,1%).
Totalt sett utgr dock de nya nringarna en liten del av sysselsttningen. Istllet terÞnns en betydande del inom service. 1998 utgjorde andelen anstllda inom service (exkl. kunskapsintensiv uppdragsverksamhet) drygt 41 procent av sysselsttningen i Sverige. Serviceproduktionen har ocks kat i omfattning. Mellan 1970 till 1997 kade antalet sysselsatta med ca. 40 procent. Andelen sysselsatta inom service r p.g.a. att generella vlfrdstjnster ingr relativt jmnt frdelad ver landet. Hgst andel sysselsttning Þnns i Vsterbotten (49,8%), Jmtland (48,2%) och Norrbotten (47,9%). Minst andel hittar vi i Jnkping (36,9), Stockholm (37,9%), Kronoberg (38,7%) och Vstmanland (39,7%).
Kollektiva bastjnster och varudistribution stod 1998 fr ca. 10 respektive 14 procent av sysselsttningen. Medan sysselsttningen inom kollektiva bastjnster kade med 33 procent mellan 1970 till 1997 minskade sysselsttningen inom varudistribution under samma period med drygt 12 procent.
1.2 STRUKTUROMVANDLING PRIVAT – OFFENTLIG SYSSELSÄTTNING
Frutom en klassiÞcering av sysselsttningen har en indikator fr den privata sektorns utveckling och betydelse i olika regioner tagits fram. Indikatorn har tagits fram med hnsyn till att tillvxtavtalsarbetet har som utgngspunkt att i frsta hand strka det privata nringslivets utveckling. Indikatorn fr ses som ett exempel p hur tillvxtavtalens eventuella strukturomvandlande effekter skulle kunna fljas p aggregerad niv.
Diagram 2 visar niv och utveckling av sysselsttning-
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
8 1
Diagram 2. Procentandel 1998 respektive förändring 1996-1998 av sysselsättning inom privat sektor
en inom privat sektor fr samtliga ln och riket som helhet. Diagrammet ger en bild av hur stort det privata nringslivet r i relation till den offentliga sektorns sysselsttning, som utgr den direkta spegelbilden till andelstalen i diagrammet. Vi ser ocks hur den privata sysselsttningen utvecklats under ren 1996-1998. Statistiken r hmtad frn SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) dr 1998 utgr senaste r.
Ett visst samband mellan en stor privat sektor och en sysselsttningskning inom densamma kan noteras, dr Stockholms ln r det mest slende exemplet med en privat sysselsttningsandel p 73 procent och en sysselsttningskning p 12,5 procent under trersperioden. ÿven ln som Jnkping och Vstra Gtaland r exempel p detta frhllande, om n i mindre omfattning. Sysselsttningskningen har hr varit knappt hlften s stor som den i Stockholms ln. Uppsala och Vsterbotten r tv ln som utgr undantag frn det ovan beskrivna frhllandet. Dessa ln har en stor offentlig sektor bl.a. dominerad av universitet och stora regionsjukhus. Den privata sysselsttningsandelen r allts jmfrelsevis liten, men vi kan nd notera en frhllandevis god sysselsttningsutveckling med 5,5 respektive 4 procent.
Trots att perioden 1996-1998 kan betecknas som hgkonjunktur har sysselsttningen inom privat sektor minskat i sex ln. Strst har minskningen varit i Vrmlands, Gotlands och Norrbottens ln. Det kan fr vrigt uppmrksammas att sysselsttningsminskningen inom offentlig sektor har varit n strre. Endast Jnkpings och Uppsala ln kan hr uppvisa en liten kning.
Sammanfattningsvis kan vi sga att en strukturomvandling frn offentlig till privat sysselsttning pgr i
samtliga ln, men att hastigheten i denna omvandling gr olika fort. I vissa ln kar den privata sysselsttningsandelen enbart genom att den offentliga sysselsttningen minskar i snabbare takt n den privata.
2 INPUT-INDIKATORER
En mjlig distinktion som kan gras i ett indikatorarbete r att srskilja mellan de resurser som gr in i ett utvecklingsarbete och de resultat som dessa resurser skapar. En sdan uppdelning gr det mjligt att flja hur ett utvecklingsarbete lper ver tiden. I tillvxtavtalsarbetet r syftet att anvnda redan existerande resurser p ett mer effektivt stt. Fr att s skall ske krvs en tydlig deÞnition av vilka resurser som anvnds i tillvxtavtalsprocessen och huruvida dessa resurser bidrar till frvntade mlsttningar. Genom att skapa ett system fr uppfljning och utvrdering kan vi f tydligare indikationer p om tillvxtavtalsarbetet leder till utveckling.
Nedan lmnas exempel p tv indikatorer som p goda grunder kan antas pverka frutsttningarna fr ekonomisk utveckling. Bda indikatorerna r exempel p indikatorer p aggregerad niv. De tv indikatorer som anvnds r utbildning och nyfretagande. Bda dessa indikatorer skulle ocks kunna ses som resultatindikatorer, d.v.s. indikatorer som kan anvndas fr att studera effekter av tillvxtavtalsarbetet. Anledningen till att dessa tv valts som exempel p input-indikatorer r att bde utbildningsnivns utveckling och tillkomsten av nya fretag inte i sig sger ngot om den ekonomiska utvecklingen i en region. Det r anvndandet av dessa tv resurser, tillvaratagandet av kompetens och fretags utvecklingsmj-
8 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
Diagram 3. Procentandel nya företag 1998 samt förändring av nyföretagandet, år 1996–1998
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
8 3
ligheter, som i hg grad bestmmer en regions ekonomiska utvecklingstakt. Det r viktigt att det i det fortsatta tillvxtavtalsarbetet utvecklas indikatorer som p en mer programnra niv fljer de resurser som gr in i tillvxtavtalsarbetet.
2.1 Tillkomst av nya företag
Tillkomst av nya fretag kan anvndas som indikator fr att studera huruvida en region frmr frnya sin fretagsstruktur. I en fungerande ekonomi skapas stndigt nya fretag som klarar av att hitta nya nischer och marknader. Tillkomst av nya fretag kan ocks ses som en garanti fr att en sund konkurrenssituation uppstr vilket bdar fr en effektiv och rationell produktion. Indikatorn kan p s stt anvndas fr att studera en viktig komponent i den regionala utvecklingsprocessen. En hg andel nya fretag behver dock inte automatiskt leda till en hgre ekonomisk tillvxt, d det r fretagens utvecklingsfrmga som p lng sikt genererar tillvxt. Indikatorn kan i stllet ses som en indikation p om det i en region Þnns goda strukturella frutsttningar fr ekonomisk utveckling. Se diagram 3.
Basdata har hmtats frn NUTEK:s nyfretagarestatistik och en sammanstllning ver ÓgenuintÓ nyfretagande under perioden 1996-1999. Uppgifterna avser ln och riket.
Frndringstal anges i procent fr perioden 1996-1998. Andelen nya fretag i procent av hela antalet fretag i omrdet har berknats p nyfretagarestatistikens urval som omfattar ca. 470 000 fretag (obs ej p de ca. 810 000 fretag som anges i SCB:s fretagsregister). De nya fretagen anges till ca. 26 000 (exkl. fretag med mindre n 30 000 kr. i omsttning). Indikatorn ger infor-
mation om frndringar i den ekonomiska aktiviteten p kort sikt. Den procentuella frndringen av nyfretagandet i olika omrden uppvisar stora skillnader under perioden. Kronoberg har den verlgset strsta positiva ndringen medan Vstmanland och Gvleborg har den strsta negativa. Andelsmssigt har Stockholm, Uppsala och Skne hgst vrden, Kronoberg tillsammans med fyra ln lgst vrden.
Relativt sm ndringar kan medfra stora kast i relativtalen mellan olika r. Generellt borde glla att antal nya fretag har samband med den beÞntliga stocken. Skillnader i andelar borde drfr inte uppst om inte andra faktorer pverkar. Det br vara lttare att starta fretag i omrden som efterfrgar mnga kringtjnster till beÞntliga fretag. Detta skulle frklara varfr Stockholm, Uppsala och Skne toppar. Samtidigt r det svrt att se varfr nyfretagandets andel r s liten i traditionellt smfretagsstarka Kronoberg och Jnkping.
Denna indikator kan framver utvecklas till att ge en mer fullstndig bild av fretagandet i regionerna. Exempelvis skulle den beÞntliga stocken fretag kunna beskrivas genom att antalet fretag eller eventuellt antalet fretagare i frhllande till befolkningen mts. Detta ger oftast ett bra mtt p dynamiken i en region d mnga fretag eller fretagare spelar stor roll som frebilder fr blivande nyfretagare. Det r ocks av intresse att frska fnga upp minskningar av stocken genom att fretag gr i konkurs eller upphr med sin verksamhet.
2.2 Utbildning
Insatser som pverkar individers utbildningsniv har en stark inverkan p den ekonomiska utvecklingen. Inom
Diagram 4. Procentandel 1999 respektive förändring 1996-1999 av befolkning (20-64år) med lägst eftergymnasial utbildning
forskningen Þnns det ett solitt empiriskt std fr att lnder och regioner med en vlutbildad arbetskraft har en hgre tillvxttakt. Dock r inte utbildning i sig tillrckligt fr ekonomisk tillvxt. Det mste ocks Þnnas mycket annat. Bland annat mste det Þnnas en efterfrgan. Indikatorn ver utbildningsnivns frndring fr drmed ses som ett mtt p de resurser som str regionen till frfogande. Den ekonomiska tillvxten avgrs av nringslivets och andra aktrers frmga att omstta den formella kompetensen till nya produkter och tjnster. Se diagram 4.
Som indikator ver utbildningsnivns frndring anvnds andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildning inkluderar hr svl tv- som trerig hgskole- och universitetsutbildning. I gruppen ingr ocks personer med forskarutbildning. Diagrammet visar bde hur stor andel av befolkningen i yrkesverksam lder som har eftergymnasial utbildning och hur denna befolkningsgrupp har utvecklats mellan 1996-1999. Vi fr hrigenom indikator p en av de mest strategiska utvecklingsfrutsttningarna fr en gynnsam regional tillvxt.
Fr samtliga ln gller att utbildningsnivn hjts p ett betydande stt under de senaste ren.
Antalet eftergymnasialt utbildade har kat mest i Stockholms ln, drygt 16 procent under fyrarsperioden 1996-1999, medan kningen i Jmtlands ln varit knappt 7 procent. Det Þnns inget tydligt samband mellan hg andel eftergymnasialt utbildad befolkning och hg kningstakt fr densamma. Exempelvis har ln som Gotland och Blekinge med en frhllandevis lg andel hgutbildade haft en kning av de eftergymnasialt utbildade med 15 respektive 14 procent. Det verkar dremot Þnnas ett samband mellan en hg utbildningsniv och
tillgngen p kvaliÞcerade utbildningsinstitutioner, frmst universitet. Srskilt markant r detta i Stockholms, Uppsala och Vsterbottens ln. Att nu ocks andra ln kan uppvisa en hg kningstakt av antalet hgutbildade kan vara ett tecken p att regionala hgskolesatsningar tminstone i vissa ln brjar ge effekt. Samtidigt br man komma ihg att bilden i hg grad pverkas av ßyttningar mellan olika regioner. Exempelvis tillgodoses Stockholmsregionens behov av hgutbildad arbetskraft till stor del genom inßyttning. Detta r dessutom en bild som kan frstrkas d den hgutbildade arbetskraften blir alltmer lttrrlig.
3 JÄMSTÄLLDHET
Ett av de kriterier som styrt tillvxtavtalsarbetet r att de resurser som anvnds ocks skall komma kvinnor till del. Anledningen r att kvinnors deltagande i tillvxtavtalsarbetet r viktigt fr att skerstlla att regionernas ekonomiska utvecklingsmjligheter tas tillvara. Fr det fortsatta tillvxtavtalsarbetet r det drfr viktigt att metoder och instrument utvecklas fr att flja och utvrdera kvinnors deltagande i tillvxtavtalsarbetet.
Nedan lmnas ett exempel p en indikator som kan anvndas p vergripande niv fr att flja jmstlldhetsarbetet. Indikatorn kan ses som en mtt p huruvida kvinnor fr del av de gemensamma utbildningsresurserna och om kvinnors entreprenrskraft tas tillvara. Se diagram 5.
Basdata har hmtats frn NUTEK:s nyfretagarestatistik och en sammanstllning ver "genuint" nyfretagande under perioden 1996-1999. vriga data hmtas frn SCB:s utbildningsstatistik fr ren 1996-1999. Upp-
8 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
Diagram 5. Procentandel kvinnliga nyföretagare 1998 samt procentandel kvinnor (20-64 år) med eftergymnasial utbildning
gifterna avser samtliga i ldersgruppen 20-64 r med registrerad hgsta utbildning p tta grupper. Uppgifterna avser ln och riket.
Indikatorn ger en versiktlig information om frndringar i samband mellan kvinnors nyfretagande och utbildningsnivn i omrdet.
Av omkring de ca. 35 000 nya fretag som startades r 1998 har en knapp tredjedel startats av kvinnor. Gotland har den hgsta andelen av kvinnligt nyfretagande av hela antalet nya verksamheter. Jnkping har den lgsta andelen.
Uppgifterna har relaterats till andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning och antalet kvinnor i lder 20-64 r. I detta fall gller att Uppsala, Stockholm och Vsterbotten har hgst andelar eftergymnasialt utbildade kvinnor. Gotland och Jnkping har de lgsta. Av diagrammet kan utlsas att relativt ßer verksamheter startas i omrden med lgre andel eftergymnasialt utbildade kvinnor.
Anvndbarheten av denna typ av indikator kan diskuteras. Utfallet kan tolkas p mnga stt t.ex. att frekomsten av olika regionala stdmedel kan pverka bengenheten att starta egna verksamheter, att avstnden till strre orter r s lnga att pendling utesluts och att en god arbetsmarknad motverkar att kvinnor startar fretag. Det Þnns ytterligare ett antal frklaringar p varfr omrdena skiljer sig t ssom att hgre utbildade inte r verksamma inom omrden dr kvinnligt fretagande r vanligt.
4 OUTPUT-INDIKATOR – TILLVÄXT
Ekonomisk tillvxt skapas genom att regioners unika produktionsfrutsttningar tas tillvara. Tidigare pongterades att det r viktigt att de resurser som anvnds i tillvx-
tavtalsarbetet fljs upp s att slutsatser kan dras huruvida genomfrda insatser varit framgngsrika. Fr att kunna dra en sdan slutstats mste dock ven ett antal outputindikatorer skapas mot vilka de regionala tillvxtavtalen kan vrderas. Vanligtvis behver sdana indikatorer tas fram p program- och tgrdsniv, d.v.s. nra kopplade till de operativa delarna av tillvxtavtalsarbetet. Kombinerat med detta mste dock mer aggregerade indikatorer ver regionernas ekonomiska tillvxt utvecklas.
Den ekonomiska tillvxten kan p regional niv mtas p olika stt. I avsaknad av aktuella siffror ver bruttoregionprodukten (BRP), anvnder vi hr lnesummans utveckling som ett mtt p lnens tillvxt. Skillnaden bestr frmst i att fretagens vinst inkluderas i det frra mttet, medan lnesumman endast summerar lner per arbetsstlle. Vissa bedmare anser att lnesummans utveckling utgr ett bttre mtt p ekonomisk utveckling n BRP, d fretagens vinst ofta r svr att hnfra till arbetsstlle p ett rttvisande stt. I diagrammet visas ocks utvecklingen av total sysselsttning under perioden 1996-1998. Se diagram 6.
Det kan konstateras att samtliga ln har haft en ekonomisk tillvxt under perioden, ven om denna varierar mellan Stockholms drygt 14 procent och Vsternorrlands knappt 4 procent. Denna tillvxt har i hlften av lnen stadkommits trots en minskande sysselsttning. Detta r en indikation p att ven dessa ln har haft en relativt godartad utveckling inom nringslivet som kunnat tas ut i form av kat lneutrymme. En fortsatt produktivitetshjning inom framfr allt industrin har dock inneburit totalt sett minskad sysselsttning. Det Þnns ett starkt samband mellan sysselsttningens
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
8 5
Diagram 6. Samband mellan lönesummans utveckling och sysselsättningsutvecklingen under perioden 1996-1998
och lnesummans utveckling, dr endast smrre avvikelser kan iakttas. Uppsala och Vsterbottens ln har en ngot lgre tillvxt i lnesumman n vad sysselsttningsutvecklingen indikerar. Detta r frmodligen en fljd av den stora andelen offentligt sysselsatta i dessa ln. I Got-
lands ln ser vi det omvnda frhllandet. Mjligen hade man kunnat frvnta sig att Stockholms ln skulle ha uppvisat en n strre tillvxt i lnesumman med hnsyn till lnets stora koncentration av hglnebranscher som utvecklats starkt under den senaste hgkonjunkturen.
8 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
0 1. Distansavtalslagen och fritidsevenemang. Ju 0 2. Priset fr ett strre EU Ð en ESO-rapport
om EU:s utvidgning. Fi.
0 3. Romstadgan fr Internationella Brottsmls-
domstolen. Ju.
0 4. Ett svenskt center i Istanbul. UD. 0 5. Frrande pornograÞska Þlmer Ð en versyn
av 4 ¤ lagen (1990:886) om granskning och kontroll av Þlmer och videogram. Ku.
0 6. Genomfrande av deltids- och visstids-
direktiven. N.
0 7. Svenska frfattningar i versttning till
frmmande sprk. En frteckning. SB.
0 8. Tv frgor om sekretess hos Skerhets-
polisen. Ju.
0 9. Yttrandefrihet fr privatanstllda. Ju. 10. Mnskliga rttigheter i Sverige Ð en
kartlggning. Ju.
11. Riksrevisionen Ð ndringar i regeringsformen. Ju. 12. Konkurrens bildar skola Ð en ESO-rapport om friskolornas betydelse fr de kommunala skolorna. Fi. 13. E-handelsdirektivet Ð genomfrande av direktivet 2000/31/EG om vissa rttsliga aspekter p informationssamhllets tjnster.N. 14. Grnsverskridande srbarhet Ð gemensam skerhet. Skerhetspolitisk rapport frn Frsvarsberedningen. F. 15. Rapport om tillvxtavtalen. Frsta ret. N.
Departementsserie 2001
Kronologisk frteckning
Statsrdsberedningen
Svenska frfattningar i versttning till
frmmande sprk. En frteckning. [7]
Justitiedepartementet
Distansavtalslagen och fritidsevenemang. [1] Romstadgan fr Internationella brottsmlsdom-
stolen. [3] Tv frgor om sektretess hos Skerhets-
polisen. [8] Yttrandefrihet fr privatanstllda. [9] Mnskliga rttigheter i Sverige Ð en
kartlggning.[10] Riksrevisionen Ð ndringar i regeringsformen.
[11]
Utrikesdepartementet
Ett svenskt center i Istanbul. [4]
Frsvarsdepartementet
Grnsverskridande srbarhet Ð gemensam
skerhet. Skerhetspolitisk rapport frn Frsvarsberedningen. [14]
Finansdepartementet
Priset fr ett strre EU Ð en ESO-rapport om
EU:s utvidgning. [2] Konkurrens bildar skola Ð en ESO-rapport om
friskolornas betydelse fr de kommunala skolorna. [12]
Kulturdepartementet
Frrande pornograÞska Þlmer Ð en versyn
av 4 ¤ lagen (1990:886) om granskning och kontroll av Þlmer och videogram. [5]
Departementsserie 2001
Systematisk frteckning
Nringsdepartementet
Genomfrande av deltids- och visstids-
direktiven. [6] E-handelsdirektivet Ð genomfrande av
direktivet 2000/31/EG om vissa rttsliga aspekter p informationssamhllets tjnster. [13] Rapport om tillvxtavtalen. Frsta ret. [15]
Rapport om tillväxtavtalen
Första året
Näringsdepartementet
Rappor
t om tillväxt
avtalen
F ÖRST
A ÅRET
ISBN:
91-38-21355-9
o ISSN:
0248-6012
postadress 106 47 stockholm
fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90
e-post
: fritzes.order@liber.se
internet: www.fritzes.se
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
1 9
2.1 FINANSIERING
verenskommelser om hur insatser och tgrder skall Þnansieras r kritiska punkter i de regionala tillvxtavtalen. En av de grundlggande iderna med avtalsarbetet r att parter som frfogar ver tillvxtresurser skall samordna satsningar p gemensamt prioriterade omrden. verenskommelserna avser oftast ramar fr att Þnansiera insatsomrden och tgrder. Under genomfrandet r det frga om att konkreta projekt skall bekostas med medel inom ramarna. ÓProjektgareÓ frvntas kunna hitta Þnansiering fr projekt som hr hemma inom insatser och tgrder i tillvxtavtalet, eftersom Þnansirer och resurser redan r identiÞerade. De statliga aktrernas Þnansiella medverkan i tillvxtavtalen utgr ifrn de ml som gller fr berrt politikomrde och de villkor m.m. som styr anvndningen av aktuella anslag.
Den 15 september 2000 fanns, enligt redovisningar frn 18 ln, beslut om sammanlagt 2 585 miljoner kronor. Den sammanstllning som presenteras hr grundar sig p uppgifter om olika parters Þnansiella engagemang i 15 av dessa ln dr medelsbesluten uppgr till 1 933 miljoner kronor10. Informationen har brister, eftersom ln och
aktrer bl.a. har skilda uppfattningar om vad som skall deÞnieras som medÞnansiering av tillvxtavtalen. Det r viktigt att vara medveten om denna begrnsning nr den samlade Þnansieringsbilden studeras. Se diagram 4.
Nrmare hlften av tillvxtavtalens tgrder Þnansieras med statliga medel. Privata Þnansirer svarar fr 25% och kommunerna fr 8 % av de insatta medlen. EUmedel r en mjlig Þnansieringsklla fr tgrder i tillvxtavtalen. EU-medlen uppgr hittills endast till 6% men vntas ka i takt med att de nya strukturfondsprogrammen genomfrs i kad utstrckning. De fyra strsta statliga Þnansirerna frdelar sig enligt diagram 5.
Arbetsmarknadspolitiska medel utgr den i srklass strsta delen av den statliga Þnansieringen. I Kronoberg, Blekinge, Halland, Vstmanland och Vsternorrland str de arbetsmarknadspolitiska anslagen fr ver 40 % av tillvxtavtalens Þnansiering. Mnga anser dock att arbetsmarknadsmyndigheternas roll som Þnansir av t-
2. Finansiering, genomförande och utvärdering
Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933
miljoner kronor), procentuell andel per kategori
Klla: Rapporter frn 15 lnsstyrelser och sjlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15.
Diagram 5. Statlig finansiering av tillväxtavtalen i 15 län (totalt
946 miljoner kronor), procentuell andel per kategori
Klla: Rapporter frn 15 lnsstyrelser och sjlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15.
10
15 ln har speciÞcerat den Þnansiella informationen per aktr (Blekinge, Dalarna, Gotland, Halland, Kronoberg, Norrbotten, Skne, Stockholm, Sdermanland, Uppsala, Vrmland, Vsternorrland, Vstmanland, Vstra Gtaland, rebro). Tre ln (Gvleborg, Jmtland, Vsterbotten) har lmnat uppgifter om beslutade medel men ej redovisat per aktr. Ansvaret fr siffrornas tillfrlitlighet vilar p uppgiftslmnarna.
gärder i avtalen är otydlig och efterlyser bättre riktlinjer för hur de arbetsmarknadspolitiska medlen får användas. Orsakerna till de stora skillnaderna mellan länsarbetsnämnderna, när det gäller deras medverkan i finansieringen, är flera. I de tillväxtavtal där kompetensfrågor och utbildningsinsatser är ett centralt område har det varit naturligt att koppla samman länsarbetsnämndernas utbildningsinsatser med de prioriteringar som finns i avtalet. Det finns också skillnader i hur länsarbetsnämnderna har tolkat sitt uppdrag för att medverka i arbetet med avtalen. Vissa har ansett att större delen av deras anslag bör relateras till tillväxtavtalet. Motivet för detta har varit att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, per definition, är tillväxt- och sysselsättningskapande och därför bör ingå. Andra länsarbetsnämnder har gjort snävare avgränsningar och bedömt att endast vissa delar bör vara med. Se diagram 6.
På grund av de generella regionalpolitiska prioriteringarna har de nordliga länsstyrelserna betydligt större anslag som kan användas för åtgärder i tillväxtavtalen. Skillnader i tilldelade resurser återspeglas dock inte konsekvent i bilden av hur länsstyrelsen deltar i finansieringen. Se diagram 7.
Länsstyrelser och självstyrelseorgan svarar i genom-
snitt för 18 % av avtalens totala finansiering.
Bland statliga myndigheter på nationellt plan har NUTEK satsat störst resurser i tillväxtavtalen (68 miljoner kronor). Exempel på andra nationella statliga finansiärer är Luftfartsverket (7,1 miljoner kronor i Västernorrland), Svenska Filminstitutet (6,3 miljoner kronor i Västra Götaland, 1 miljon kronor i Skåne), Invest in Sweden Agency (ISA) (3,4 miljoner kronor i Västra Götaland), Fiskeriverket (1,6 miljoner kronor i Västra Götaland), Turistrådet (1 miljon kronor i Västra Götaland). Från den s.k. Östersjömiljard 2 har regeringen avsatt medel för medfinansiering av tillväxtavtal och regionala initiativ. Hittills har regeringen fattat beslut om att betala ut 30 miljoner kronor till NUTEK samt 20 miljoner kronor till Länsstyrelsen i Stockholms län för Östersjöorienterade åtgärder.
Den privata finansieringen består i huvudsak av medfinansiering från företag och i någon mån från organisationer som står näringslivet nära. Privata finansiärer hade vid tidpunkten för avstämningen beslutat att avsätta 485 miljoner kronor eller cirka 25 % av totala beslutade medel. I Västra Götaland är t.ex. Föreningssparbanken, Sveriges hotell- och restaurangföretagare och Telia medfinansiärer. I Dalarna har bl.a. Dalarnas Tidning avsatt 60 000 kronor. I Stockholm går bland annat den s.k.
100 %
80 %
40 %
20 %
60 %
0 %
Blekinge (38)
Kronoberg (44)
Halland (58)
Västmanland (140)
Västernorrland (54)
Södermanland (12)
Örebro (43)
Skåne (2)
Uppsala (2)
Västra Götaland (6)
Dalarna (0,5)
Diagram 6. Länsarbetsnämndernas finansiella andel av avtalen,
procent
Källa: Rapporter från 11 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.
(
)
100 %
80 %
40 %
20 %
60 %
0 %
Norrbotten (67)
Skåne (32)
Örebro (30)
Västra Götaland (72)
Blekinge (11)
Dalarna (29)
Gotland (10)
Västernorrland (17)
Värmland (33)
Södermanland (3)
Kronoberg (6)
Västmanland (19)
Halland (6)
Uppsala (4)
Stockholm (0,5)
Diagram 7. Länsstyrelsernas/självstyrelseorganens finansiella
andel av tillväxtavtalen, procent
Källa: Rapporter från 15 länsstyrelser och självstyrelseorgan som samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.
Care-tech gruppen – privata företag tillsammans med Exportrådet – in med nära 5 miljoner kronor.
Inom kategorin stiftelser finns bl.a. KK-stiftelsen, Stiftelsen Innovationscentrum och Teknikbrostiftelserna engagerade som finansiärer.
Det kommunala åtagandet uppgår sammanlagt till 135 miljoner kronor, vilket motsvarar 8 % av den totala finansieringen. Det finns bara knapphändig information om vilka typer av åtgärder som kommunerna stöder. Utbildning förefaller vara ett område där kommuner är engagerade om än i begränsad omfattning. Se diagram 8.
I Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län finns flest finansiärer representerade. Norrbotten redovisar endast de insatser och åtgärder som finansierats av länsstyrelsen. Nedan framgår hur stor del av finansieringen de största finansiärerna svarar för. Se diagram 9.
2 . 2 G E N O M F Ö R A N D E
I flertalet län har man kommit igång med att genomföra åtgärder i sina tillväxtavtal. De sammanlagt 2 585 miljoner kronor som man har fattat beslut om, fördelas på 1 624 olika projekt, dvs. i genomsnitt drygt 1,5 miljoner kronor per projekt. För hela år 2000 hade de 18 länen, enligt avtalen, budgeterat åtgärder för knappt 11 miljarder kronor.Vid tid-
punkten för avstämningen hade man alltså fattat beslut för ca 23% av budgeterat belopp. Det finns fler orsaker till skillnaderna mellan budget och beslut. Mer än ett kvartal återstod av året då länen redovisade utfallet. Det dröjde länge innan åtgärder i de nya strukturfondsprogrammen kunde komma igång. Fonderna utgör en viktig finansieringskälla för tillväxtavtalen och förutsätter också nationell medfinansiering. Många finansiärer väntade med att använda medel tills bilden hade klarnat av medelsbehoven för åtgärder i målprogrammen. Som framgår av diagram 10 är variationerna stora mellan länen, både vad gäller avsatta belopp och vad avser relationen mellan budget och faktiskt fattade beslut.
Antalet beslutade projekt den 15 september 2000 var 1 624 stycken. Diagram 11 indikerar i vilken utsträckning aktiviteter har kommit igång i länen.
Enligt länens redovisningar satsas de största resurserna på åtgärder som rubriceras Företagsutveckling och Entreprenörskap. Kompetensutveckling, utbildning, forskning och utveckling är det näst största åtgärdsblocket. Utbildningsprojekt kan också dölja sig inom andra åtgärder, inte minst företagssatsningar. En del medel har också avsatts för åtgärder med inriktning på kultur- och livsmiljö. Bilden överensstämmer i stort med prioriteringarna i länens tillväxtavtal. Se diagram 12.
40 %
20 %
10 %
30 %
50 %
0 %
Gotland (24)
Södermanland (7)
Västernorrland (18)
Västra Götaland (37)
Halland (14)
Skåne (8)
Västmanland (20)
Uppsala (5)
Stockholm (2)
Örebro (5)
Kronoberg (3)
Dalarna (2)
Diagram 8. Kommunernas finansiella andel av avtalen, procent
Källa: Rapporter från 12 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.
Statliga Privata Kommunala EU Övriga
Norrbotten
Blekinge
Örebro
Västmanland
Västernorrland
Södermanland
Halland
Kronoberg
GENOMSNITT 15 LÄN
Skåne
Västra Götaland
Stockholm
Dalarna
Gotland
Värmland
Uppsala
0 % 20 % 40 % 60 %
80 % 100 %
Diagram 9. Olika medfinansiärers andel av tillväxtavtalet,
procentuell fördelning
Källa: Rapporter från 15 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15.
2 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
Diagram 10. Beslut om finansiering av tillväxtavtal i 18 län
(totalt 2 585 miljoner kronor)
Klla: Rapporter frn 18 lnsstyrelser och sjlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Beslut i frhllande till budget fr r 2000 inom parentes.
Diagram 11. Antal beslutade projekt per län (totalt 1 624)
Klla: Rapporter frn 17 lnsstyrelser och sjlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Avser projekt som beslutats till och med 2000-09-15.
ÿþý üû úùýþ ø÷öõúôý óýý òñõõðýüùïúôý ñûðîúõöó ïþ íûìöþîý ðìø ëùùð ñùïþû ûñêûúîþûùóé è÷õöóùïþ üû þçþøíþõ íæ îìùîûþýóå íæôæþùïþ íûìöþîýé
ä
Aluminiumriket ýúõõã÷û þýý óâ ïþ ðý÷ûûþ íûìöþîýþù úùìø
ýúõõâüçýóâýóõþý ú áûìùìêþûôð õüùé !ûìöþîýþý ð"òýóû ýúõõ óýý ðîóíó þù ûþôúìùóõ ñýâþ#îõúùôðøúõö÷ ì#ã øóûîùóïðíõóýð ò÷û þýý ùüûúùôðõúâ îûúùô óõñøúùúñø øþï âóûìû ì#ã ýöüùðýþû ú âüûõïðîõóððé
ä
$ %ðýþûô÷ýõóùï ãóû ñùúâþûðúýþýå ýþîùúîíóûîþûå ò÷ûþýóôóû& ò÷ûþùúùôóûå ýþîùúîêûìðýúòýþõðþùå õüùððý"ûþõðþù øé'é úùõþýý þýý ðóøóûêþýþ ú íûìöþîýþý Grow Linké ("òýþý üû óýý þûêöñ& ïó ôìïó ò÷ûñýðüýýùúùôóû ò÷û þýóêõþûúùô ì#ã ñýâþ#îõúùô óâ îñùðîóíðêóðþûóïþ ò÷ûþýóôé )ùïþû ò÷ûðýó ãóõâæûþý *+++ ðýóûýóïþð *, ò÷ûþýóô ì#ã ÷âþû ãñùïûó þùýûþíûþù÷& ûþû ãóû ñýù"ýýöóý ïþý ùüýâþûî ðìø -ûì. /úùî þûêöñïþûé
ä
Acusticum ú !úýþæå biltestverksamhet ì#ã òìûýðóýýó ðóýð&
ùúùôóû íæ Filmpool Nord üû þçþøíþõ íæ ðýûóýþôúðîó ñýâþ#îõúùôðíûìöþîý ú 0ìûûêìýýþùé 1úõõâüçýóâýóõþù õóïþ ôûñùïþù ì#ã ïþ ãóû îñùùóý ò÷ûâþûîõúôóð øþï ãöüõí óâ ðýûñîýñûòìùïðøþïþõé
ä
$ 2ñõýðòûþï ñýâþ#îõóð Rock City 3 þýý øñðúîúùïñðýûú& #þùýûñø ðìø üôð ôþøþùðóøý óâ ïþù ðâþùðîó øñðúî& úùïñðýûúùé $ áóõøóû þýóêõþûóð Baltic Business School 3 þù úùýþûùóýúìùþõõ ãóùïþõðã÷ôðîìõó øþï úùûúîýùúùô øìý %ðýþûðö÷ûþôúìùþùé 4ù óâ ñýêúõïùúùôóûùó üû úùûúîýóïþ øìý øñðúîúùïñðýûúùé
ä
$ 5üðýþûêìýýþù ãóû ñùôïìøðíûìöþîý ðýóûýóý øþï ð"òýþ óýý utveckla entreprenrskap ú õüùþýé
ä
$ )ííðóõó ãóû úùõþýýð 'þûó íûìöþîý ò÷û kad integration óâ íþûðìùþû øþï ñýõüùïðî êóîôûñùï íæ óûêþýðøóûîùó& ïþùé !ìðúýúâó ûþðñõýóý âóï óâðþû ûþîû"ýþûúùô óâ óûêþýð& îûóòý ãóû ûþïóù ñííùæýýðé
ä
4ýý óâ íûìöþîýþù ú (ýì#îãìõøð ýúõõâüçýóâýóõ üû óýý øþï& âþûîó ú ñýâþ#îõúùôþù óâ þù lokal hlso- och sjukvrds-
plan i Liepaja, Lettlandé è÷ûñýðüýýùúùôóû ðîóíóð ò÷û þýý
îìùðìûýúñø óâ ðâþùðîó ò÷ûþýóô óýý õüøùó óùêñï ò÷û þýý îìøíõþýý ãüõðì& ì#ã ðöñîâæûïðð"ðýþø ò÷û ïþù ûþôúìùþù øþù üâþù ò÷û óùïûó ïþõóû óâ /þýýõóùïé
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
2 3
2.3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING – EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN LÄRANDE PROCESS
Det r klart uttalat att arbetet med tillvxtavtalen r en lroprocess som omfattar bde organisationer och individer. Syftet med en lrande process r att de som berrs kontinuerligt skall kunna dra nytta av de gemensamma erfarenheter som uppns och drmed successivt kunna lsa nya uppgifter bttre. Lrandet omfattar kodiÞerad kunskap och tyst
kunskap. Den kodiÞerade kunskapen kan i princip vem som
helst tillgna sig genom studier av litteratur, rapporter m.m. Den tysta kunskapen skapas ver tid genom erfarenheter av handlande och interaktion med omgivningen.11Hallin och Svensson konstaterar: ÓEftersom den kodiÞerade kunskapen r mer allmnt tillgnglig blir skillnader i tillgng till tyst kunskap avgrande fr en organisations frmga att lsa problem och ta tillvara mjligheter. (É) Den tysta kunskapen (r) i ngon mn (É) mer exklusiv n den kodiÞerade. Ett inslag av lrande kan tas fr givet i allt mnskligt handlande, men graden av lrande kan strkas genom kad medvetenhet om lrandets mekanismer och tillvgagngsstt hos inblandade individer och organisationer.Ó12
Uppfljningar och utvrderingar r ndvndiga inslag
i lrprocessen. Lnen lmnar mycket knapphndiga uppgifter om sina eventuella framsteg i uppfljnings- och utvrderingsarbetet och det r svrt att f en helhetsbild av vad som sker inom omrdet. Ett uppenbart problem, som ocks har uppmrksammats tidigare13, r att offentliga organs system fr uppfljning och utvrdering r utformade fr att bedma verksamheters effektivitet och resultat sektorsvis. Det saknas system fr tvrsektoriella uppfljningar. Detta har franlett ngra ln att brja utveckla och etablera sdana. Den moderna datortekniken och Internet har gjort det mjligt fr ßera ln att billigt och snabbt komma igng med att sammanstlla den mest ndvndiga projektinformationen. Kronobergs ln var tidigt ute och har varit vgledande p omrdet. Hallands ln r ett exempel p ytterligare ett ln dr det nu Þnns en databas med projektinformation. Se bild 1.
I all sin enkelhet r dessa databaser p ßera stt unika. Fr frsta gngen Þnns det samlad information om vad olika Þnansirer i en region vljer att satsa sina utveck-
11
Rapport 11 frn regionalpolitiska utredningen ÓEn lrande regionalpolitik? Om lrande och utveckling i den regionala utvecklingspolitikenÓ (s. 143-144) Gran Hallin och Bo Svensson.
12
ibid.
13
Ds 2000:7 ÓRapport om tillvxtavtalen, Tillvxt i hela Sverige.Ó
Bild 1. Urklipp från aktivitetsregistret för Hallands läns tillväxtavtal
Klla: http://www.tillvaxthalland.org, 010222
Diagram 12. Fördelning av beslutade medel per aktivitets-
område, procent
Klla: Rapporter frn 15 lnsstyrelser och sjlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Avser projekt som beslutats till och med 2000-09-15.
2 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
lingsresurser p.Tidigare har informationen enbart funnits tillgnglig inom respektive Þnansirs redovisningssystem. Dessutom har endast en brkdel, om ens det, varit ltt tillgnglig fr allmnheten. Den hr metoden, att ÓkodiÞeraÓ den samlade kunskapen och publicera den, skapar nya mjligheter fr lnen att driva processen framt. Samtidigt ger den kade mjligheter att utvrdera resultaten av den samlade verksamheten.
Ngra ln rapporterar om betydelsen av fortlpande utvrdering av den egna processen. Syftet r att kontinuerligt kunna identiÞera mjligheter och problem samt prva och vrdera arbetet mot bakgrund av gemensamma erfarenheter. I ngra fall, bl.a. i Kronoberg och Vsterbotten, har man valt att ta externa konsulter till hjlp. I andra ln, t.ex. Halland, har man bildat en srskild grupp som har till uppgift att flja det lpande arbetet, komma med frndringsfrslag och driva p processen med diskussions- och debattinlgg. I Gvleborg arbetar man p bda stten och fr drigenom bidrag till arbetet frn tv olika hll. Exemplen visar hur ngra av partnerskapen arbetar mlmedvetet med att utveckla metoder fr att systematiskt kunna reßektera ver sitt arbete och sina arbetsformer. Dessa inslag i processen bidrar till att en Ótyst kunskapÓ successivt bygger upp och frstrker lnkarna i det regionala partnerskapet.
2.4 UPPFÖLJNING AV DE HORISONTELLA KOMPONENTERNA I TILLVÄXTAVTALEN
I de regionala tillvxtavtalen skall jmstlldhet mellan knen och ekologisk hllbar utveckling vara vl inarbetade aspekter. De skall inte enbart hanteras som faktorer att ta hnsyn till. I ett vl genomarbetat avtal ingr de som tillvxtdrivande komponenter i de insatser och tgrder som utvecklingsprogrammet omfattar.
De uppfljningar som gjordes medan tillvxtavtalen utarbetades, visade att de ßesta ln hade svrt att integrera jmstlldheten och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Slutsatsen var att det behvs bttre metoder och utbildning om hur man infrlivar jmstlldhet respektive ekologisk hllbarhet i det tillvxtfrmjande arbetet. Det krvs stor uppmrksamhet p dessa omrden i lrprocessen fr att hja tillvxtavtalens kvalitet.
Under arbetets gng har man i de ßesta ln blivit mer medveten om jmstlldhetsfrgornas betydelse. Frgorna har lyfts hgre upp p den regionala agendan. Det behvs ett jmstlldhetsperspektiv i samtliga faser av tillvxtavtalet. Regeringen utsg i februari 2000 Blekinge, Jmtland och Vstra Gtaland som pilotln fr jmstllda tillvxtavtal. I den senaste uppfljningen betonas att det behvs tydliga strategier p omrdet. Det anses inte rcka med att det Þnns en jmstlldhetsexpert i varje ln. Det fordras ocks aktivitet och engagemang hos svl regionala som nationella aktrer. Mycket av arbetet r nu inriktat p att hja kompetensen nr det gller praktiska tillmpningar av jmstlldhetsperspektivet. Dels behvs strategier fr att fr-
bttra villkoren fr kvinnors fretagande. Dels behver s.k. brytprojekt bedrivas inom utbildning och arbetsmarknad fr att ka jmstlldheten inom traditionellt knsuppdelade utbildningar och yrken. Statistik som produceras br vara knsuppdelad inom alla omrden som rr individer.
Fr att n hllbar utveckling och tillvxt krvs samsyn mellan ekonomiska, ekologiska och sociala sektorer. Att arbeta med hllbar utveckling krver allts att man mste mtas ver sektorsgrnser. De regionala partnerskapen r en bra plattform fr tvrsektoriella diskussioner p detta omrde. Partnerskapen har besvarat frgan hur de anser att miljfrgor har hanterats i arbetet med avtalen. Ungefr hlften ansg att frgorna hade hanterats dligt eller mycket dligt. Se diagram 13.
Fr att understryka hur viktigt det r att lyfta fram miljfrgorna som drivkraft fr utveckling och tillvxt har regeringen utsett pilotln ocks fr dessa frgor i tillvxtavtalen. Dalarna, Vsterbotten och Skne skall tillsammans med Naturvrdsverket utveckla metoder fr hur det ekologiska hllbarhetsperspektivet kan infrlivas dels i avtalsprocessen, dels i de konkreta tgrderna. Erfarenheterna av pilotarbetet skall spridas till vriga ln. Det lngsiktiga mlet br vara att milj blir en integrerad del i det regionalekonomiska arbetet fr en hllbar sam-
Diagram 13. Det horisontella målet ekologisk hållbar utveckling har beaktats i stor utsträckning i arbetet med tillväxtavtalet.
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
2 5
hllsutveckling samt att skapa strre lokalt och regionalt engagemang fr frgan om hur hllbar tillvxt formas. Kortsiktigt br mlet vara att skapa en kad medvetenhet om milj som tillvxtfaktor samt att miljaspekterna skall vara tydligt integrerade i nsta omgng tillvxtavtal.
2.5 ANALYS
En stor del av de offentliga medel som satsas p att frmja tillvxt och sysselsttning synliggrs genom tillvxtavtalen. Parterna trffar verenskommelser om sina respektive bidrag till insatser och tgrder i programmen och detta dokumenteras i avtalen. Det ger en tydlig versikt ver existerande resurser och de Þnansiella prioriteringar som parterna gr. Resursßden och inriktningar blir srskilt synliga i de ln som har upprttat Internetbaserade projektdatabaser. Att den privata Þnansieringen uppgr till nrmare en fjrdedel ger intressant information om att privata aktrer i hg grad r delaktiga i samarbetet.
Ett syfte med tillvxtavtalen r att de skall leda till effektivare samordning av resurser fr regional tillvxt. Merparten av de regionala samordnarna anser att avtalen har bidragit till detta. De fr ocks std fr sin uppfattning av fretrdare fr fretagens organisationer, landstingen och de statliga organen i enktunderskningen. Nrmare 70% av dem instmmer helt eller delvis i detta. Det r en intressant iakttagelse att av representanterna fr privata fretag har endast 30% denna uppfattning. En tolkning kan vara att det framfr allt r medel till konkreta projekt och aktiviteter som intresserar dessa aktrer och att det r mindre synligt och intressant fr dem hur resursramar har skapats fr de vergripande insatsomrdena. Av enktsvaren framgr vidare att en majoritet av de svarande i bl.a. stergtland, Jmtland, Dalarna och Halland anser att tillvxtavtalet leder till bttre samordning. I ngra ln, bl.a. Vstmanland, Vrmland och Kronoberg ifrgastter merparten av de som besvarade enkten om det Þnns samordningseffekter. Det Þnns inget som tyder p att man r mer positiv i de ln dr det Þnns mnga olika Þnansirer n i de ln som har f Þnansirer av avtalet.
Ngra ln planerar eller har tagit vissa steg mot ett mer integrerat samarbete kring projektstd. I ngra fall frsker Þnansirerna stadkomma en gemensam Ódrr-inÓ fr att underltta fr dem som ansker om projektmedel. Finansirerna ser ocks ett kat behov av att gemensamt kunna bedma om anskningar r frenliga med avtalets intentioner och prioriteringar. I rebro ln trffas Projektanalysgruppen (PANG) varannan vecka fr att diskutera regionala projekt. Gruppen bestr av potentiella Þnansirer som gemensamt bedmer projektens relevans fr tillvxtavtalets ml och inriktning. PANG blir en-drr-in fr sjlva anskningarna. Nr gruppen r klar med sin bedmning, fattar respektive aktr sitt beslut. Vstmanlands ln avser att hlla regelbundna ÓÞnanssamrdÓ som, liksom i fallet rebro, har till uppgift att diskutera aktu-
ella projektanskningar. I Kronobergs ln arbetar man ocks p ett liknande stt. I Gvleborgs ln satsar ßera aktrer tillsammans p att skapa en en-drr-in i varje kommun fr fretagen. Syftet r att samordna alla former av rdgivningsinsatser och drmed underltta fr svl nya entreprenrer som beÞntliga fretag att komma i kontakt med rtt organisation p en gng. Initiativet r ett samarbete mellan kommuner, fretagsorganisationer, lnsstyrelsen, lnsarbetsnmnden och ALMI.
Av de 21 samordnarna instmmer sex stycken av dem i pstendet att deras avtal prglas av klarhet avseende Þnansieringsbelopp och taganden (Gotland, Uppsala, stergtland, Halland, Kalmar, Skne). Sex stycken av samordnarna instmmer inte alls (Blekinge, Kronoberg, Norrbotten, Sdermanland, Jnkping, Vstmanland). vriga ln redovisar ingen uttalad uppfattning i frgan.
Mnga regionala aktrer framhller att staten r en otydlig part i avtalens Þnansiering. Ett exempel r att bde lnsarbetsnmnderna sjlva och andra anger att nmnderna agerar olika frn ln till ln och att det behvs klarare direktiv om hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fr anvndas. Flera pekar ocks p att det Þnns en konßikt mellan kort- och lngsiktiga ml i arbetsmarknadspolitiken. Lnsarbetsnmnden i Vsterbottens ln har formulerat ett frslag till policy och kriterier fr nmndens Þnansiella medverkan i tillvxtavtal och strukturfondsprogram. Det gr ut p att man br bedma om ett projekt helt eller delvis berr personer som tillhr arbetsmarknadspolitikens mlgrupper eller om det endast indirekt kan medverka till att uppfylla mlen fr arbetsmarknadspolitiken. I det sistnmnda fallet br, enligt policyfrslaget, beslut om Þnansiering understllas myndighetens styrelse.
De regionala tillvxtavtalen r avsedda att utarbetas med inslag av frhandling mellan parter, men detta har hittills fungerat bristflligt. En terkommande kommentar r att det saknas tydliga partsfrhllanden i avtalsprocessen. Detta bekrftas i stort av samordnarnas syn p arbetet. Bland annat anser endast ett par av samordnarna att de regionala tillvxtavtalen har ett tydligt frhandlingsinslag. Otydligheterna i statens Þnansiella engagemang r ocks en svaghet. Kommentarerna frn lnen visar ocks att staten i betydligt strre utstrckning skulle kunna anvnda sin relativa Þnansiella styrka fr att styra avtalsprocessen. Statens resurser skulle ocks kunna anvndas som incitament och draghjlp i processer som strker den regionala konkurrenskraften.
Det faktum att informationen om lnens uppfljning och utvrdering i avtalsarbetet r knapphndig, kan betyda att dessa uppgifter fortfarande ofta r frbisedda. De ln som har rapporterat mer ingende, visar upp spnnande modeller fr att frstrka den lrande processen genom att systematiskt ta tillvara den ÓkodiÞeradeÓ och ÓtystaÓ kunskap som frmedlas i partnerskapen.
2.6 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
å
Genomfrandet av de tgrder som har planerats inom ramen fr de regionala tillvxtavtalen har kommit igng. 18 ln redovisar att per den 15 september 2000 har beslut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor.Av informationen frn 15 av lnen framgr att staten (49%), den privata sektorn (25%) och kommunerna (8 %) r de strsta Þnansirerna. EU-medel uppgr hittills endast till 6% men vntas ka i takt med att strukturfondsprogrammen genomfrs i kad utstrckning. Den Þnansiella informationen r ofullstndig och skall tolkas frsiktigt.
å
Lnsarbetsnmnderna och lnsstyrelser/sjlvstyrelseorgan svarar fr 42% respektive 36% av den statliga Þnansieringen. Statens Þnansiella engagemang varierar mellan lnen, r strst i Norrbotten och lgst i Uppsala ln. Uppsala tillsammans med Stockholm och Vstra Gtaland r de ln som uppvisar strst antal olika Þnansirer till sina tillvxtavtal.
å
Tillvxtavtalen i 18 ln omfattar sammanlagt 1 624 olika projekt. I genomsnitt avstter man 1,5 miljoner kronor per projekt. Hlften av medlen gr till insatser fr fretagsutveckling och entreprenrskap. En fjrdedel av medlen satsas p kompetensutveckling och forskning och utveckling.
å
Tillvxtavtalen leder till att offentliga och ven privata resurser som satsas fr att frmja tillvxt och sysselsttning blir synliga.
å
Enligt en majoritet av samordnarna bidrar tillvxtavtalen till effektivare samordning av resurser fr regional tillvxt. De fr std i sin uppfattning av nrmare 70% av fretrdare fr stat, fretagsorganisationer och landsting. Dremot instmmer endast 30% av fretagen i detta.
å
Tillvxtavtalen har medverkat till att s.k. en-drr-inlsningar bildas i ngra ln. Arrangemanget skall dels
underltta fr fretag, organisationer m.ß. som ansker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt forum fr Þnansirer att diskutera projektanskningar och bedma om de verensstmmer med det regionala tillvxtavtalets ml och intentioner.
å
Statens roll som medÞnansir av tillvxtavtalen uppfattas som otydlig och olika statliga aktrer har skilda uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet r. Detta har i sin tur skapat en oskerhet kring processen. Tillvxtavtalets vrde som ett instrument fr regionala frhandlingar anses vara begrnsat.
å
En frutsttning fr att de regionala tillvxtavtalen skall kunna vidareutvecklas som instrument fr samordning av resurser fr regional tillvxt och sysselsttning r att de statsÞnansierade aktrer som medverkar i arbetet har tydliga mandat och riktlinjer.
å
De ßesta ln har svrt att integrera jmstlldhet och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Det Þnns ett stort behov av bttre metoder och utbildning om hur man infrlivar dessa frgor i det tillvxtfrmjande arbetet. De regionala partnerskapen r en bra plattform fr tvrsektoriella diskussioner p dessa omrden. Det r viktigt att i det fortsatta arbetet lyfta fram dessa frgor som en drivkraft fr utveckling och tillvxt. Drfr har pilotln utpekats fr att intensiÞera arbetet med att integrera jmstlldhet och ekologisk hllbar utveckling.
å
Uppfljning och utvrdering r en frutsttning fr att kunna utveckla en lrande process. I vissa ln lgger parterna gemensamt ut projektdatabaser p Internet, vilket skapar helt nya mjligheter fr kat kunskapsutbyte kring processen. Ngra ln arbetar tillsammans med interna bedmningsgrupper och externa konsulter fr att systematiskt kunna reßektera och dra lrdomar i det pgende arbetet. Detta strker ntverket av aktrer.
2 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
2 7
3. Samverkan för tillväxt och sysselsättning
SNQ samverkan och fÖrtroende –
resultat frÅn tillitsstudien 14
Mnga av dem som har deltagit i arbetet med de regionala tillvxtavtalen, framhller att det r sjlva arbetsprocessen som hittills har gett mest ptagliga och vrdefulla resultat. Processen har frt ihop aktrer i nya konstellationer, samtal frs och samverkan vxer fram i nya former. Studier har visat att ntverk av nringslivsorienterade aktrer r viktiga fr att strka den regionala konkurrenskraften.
I tillvxtregioner r sdana ntverk typiska inslag. I ntverken kan ing aktrer som stdjer individer eller entreprenrer med allt frn vrderingar av nya affrsider, kontaktfrmedling och kompetensstd till Þnansiering av projekt och direkt hjlp i produktionen av varor och tjnster. ÿven om det naturligtvis Þnns andra freteelser i samhllet som befrmjar samverkan, har arbetet med tillvxtavtalen otvetydigt initierat kade kontakter mellan bde individer och organisationer. Det r naturligt att detta ocks innebr kad frstelse fr varandras roller och arbetsstt, nya ider och ven mnga Óaha-upplevelserÓ hos de inblandade.
I den pgende debatten om samhllsutvecklingen talas ofta om medborgarnas frtroende fr samhllets institutioner och det rdande sociokulturella klimatet. En av de mest citerade forskarna inom detta omrde r Robert Putnam. I studier av bl.a. norra Italiens industriregioner har han aktualiserat begreppet socialt kapital15som en viktig faktor fr effektiv utveckling. Medborgarnas frtroende fr och tillit till det civila samhllet r en viktig del av det sociala kapitalet.
SOM-institutet, en institution i Gteborg fr forskning och utbildning om samhlle, opinion och massmedier, genomfr rligen nationella underskningar av medborgarnas frestllningar om sin och samhllets situation. SOM-underskningarna16belyser frtroende i samhllet p bde mikro- och makroplanet. Dels mts individers frtroende fr andra medborgare, dels studeras deras engagemang i det frivilliga organisationsvsendet. Den del av enkten till deltagare i tillvxtavtalens partnerskap som berr samverkan och frtroende, kan be-
traktas som en riktad SOM-underskning.
Frtroendet och tilliten till andra mnniskor r i allmnhet hgt i vrt land. Detta avspeglas ocks hos deltagarna i partnerskapen. Drygt 70% av respondenterna anger att de litar p de vriga deltagarna i partnerskapet.17Fretrdare fr landstingen (85%) och staten (76%) har stor tillit till andra, medan de som representerar privata fretag (55%) tycks vara mer avvaktande.
Fler n 2/3 av de som besvarade enkten knner sig fria att fra fram avvikande sikter i partnerskapet, ven i frgor dr det fr vrigt rder enighet. Samtidigt kan man notera att knappt 1/3 av dem knner sig besvrade i sdana situationer. Vid meningsskiljaktigheter anser en majoritet (drygt 90%) att man r villig att Óg halva vgen varÓ fr att n en kompromiss. Mest ppna fr kompromisser r fretrdarna fr landstingen, medan nringslivets representanter r mindre bengna att gra avkall p sina stndpunkter.
Nr det har varit viktigt att f std fr en sikt har man i frsta hand vnt sig till andra fretrdare fr den egna organisationen eller till personer som representerar en nrstende organisation. Det tycks ocks Þnnas ett frtroende fr tjnstemnnen p lnsstyrelsen, vilket framgr av tabell 3.
Tabell 3. När det varit nödvändigt för Dig att söka stöd hos
andra i partnerskapet, till vem har Du i första hand vänt Dig? (procent)
Vänder sig till Representerar själv
Stat Lands- Kom-Ftg. Annan Priv.
ting mun org. org. ftg.
Ledare för privat företag 9 9 5 30 10 63
Tjänsteman på länsstyrelse 68 11 23 43 40 16
Tjänsteman på länsarb. nämnd 3 4 1 2 6 4
Politiker i kommun/landsting 19 74 68 7 22 9
Företrädare för facklig org. 1
2
13
Företrädare för arbetsgivarorg. 1 2 1 18 9 9
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. Vrdena uttrycker den procentuella frdelningen av respektive kategoris svar.
14
Denna studie ingick som en del i SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Hanna Westberg, Arbetslivsinstitutet, har svarat fr sammanstllning och analys.
15
Socialt kapital skall frsts som normer fr frtroende, tillit och ntverk mellan medborgare i samhllet (Putnam 1993, 1998).
16
I avsnittet refereras till SOM-underskningen r 1999: Holmberg Sren & Weibull Lennart (red) ÓDet nya samhllet.Ó SOM-underskningen 1999.Ó SOM-rapport nr 24, 2000. SOM-institutet, Gteborgs universitet.
17
P frgan om det gr att lita p andra mnniskor svarar 89 % av respondenterna ja. I SOM-underskningen r motsvarande siffra 84 %.
2 8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
En viktig frga som stllts om avtalsarbetet r om samarbetet i partnerskap gett synergieffekter och skapat starkare band och strre frtroende fr andra organisationer. I tabell 4 sammanfattas hur respondenterna vrderat sitt frtroende fr vissa institutioner och grupper samt om frtroendet har frndrats under den tid som arbetet med tillvxtavtalen har pgtt.
Strst frtroende har alla fr sina nrmaste grannar (71%)18. Cirka hlften uppger att de har stort frtroende fr lnsstyrelsen, kommuner och fretagare. Knappt 40% anger att det har stort fretroende fr lnsarbetsnmnd, NUTEK och landsting. Fr kommunfrbund,ALMI och Handelskammare r andelen ngot lgre.
I enkten frgades ocks hur frtroendet har frndrats. Den strsta positiva nettofrndringen, dvs. andelen av de svarande som uppger att frtroendet har kat minus andelen som uppger att frtroendet har minskat, uppvisar fre-
tagarna (+14%) och lnsstyrelsen (+9%). Den strsta negativa nettofrndringen uppvisar landstinget (Ð16%). De olika deltagarna i partnerskapen har strst frtroende fr den organisation eller organisationskategori som de sjlva tillhr. Fretrdare fr statliga organ har t.ex. stort frtroende fr lnsstyrelsen (72%) och fretrdare fr nringslivs- eller fretagarorganisationer har stort frtroende fr fretag (66%). I vrigt Þnns stora variationer i svarsmnstren. Nedan kommenteras hur representanterna uppger att deras frtroende fr olika institutioner har frndrats.
Samtliga fretrdare fr stat, landsting, kommun och nringsliv anser att de ftt ett kat frtroende fr fretagare. Dessa framstr som de verkliga ÓfrtroendevinnarnaÓ i samarbetet. Lnsstyrelsen frefaller ha dragit nytta av sin roll som samordnare av tillvxtavtalen. Alla kategorier med undantag av landstingen sger sig ha ftt ett kat frtroende fr lnsstyrelsen, srskilt tydligt r detta hos fretagarorganisationer och privata fretag. Lands-
Tabell 4. (1) Hur stort förtroende har Du för följande institutioner och grupper?
(2) Upplever Du att Ditt förtroende för dessa har ändrats? (procent)
Förtroende för (1) Förtroende (2) Förändrat förtroende
stort varken eller litet
minskat oförändrat Ökat netto
Företagare
50
41
9
7
72
21 +14
Länsstyrelsen
54
31
15
17
57
26
+9
Dina nrmaste grannar 71
26
3
1
88
10
+9
Kommuner
54
34
12
13
73
14
+1
ALMI
35
45
20
16
68
16
0
NUTEK
37
45
19
15
71
14
-1
Länsarbetsnämnd
39
40
22
16
70
14
-2
Handelskammare
33
48
19
12
79
10
-2
Kommunförbund
35
43
21
15
75
10
-2
Landsting
36
34
30
25
66
9
-16
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Tabell 5. Företrädare för partnerskapet som upplever ett ändrat förtroende för vissa institutioner, (nettoförändring i procent)
Institution som Företrädare för partnerskapet per kategori förtroendet avser
Stat Landsting Kommun Företagarorg. Annan org. Privata företag
Företagare
+8
+18
+14
+27
+5
+27
Länsstyrelsen
+17
-11
+2
+29
+9
+15
Kommuner
-7
+6
+15
-12
-1
-10
ALMI
-2
+19
0
+6
-1
-10
NUTEK
+5
-3
-1
-15
0
-6
Länsarbetsnämnd
+7
+3
-11
+4
+1
-11
Handelskammare
-5
+16
-3
+1
-6
+2
Kommunförbund
-12
-6
+3
-13
-6
-8
Landsting
-19
+11
-14
-22
-13
-31
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
18
Kategorin ÓgrannarÓ ingr fr att ge lsaren en referenspunkt till vriga resultat.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
2 9
Diagram 14. Relativ förändring i kontakter mellan planering och
genomförande inom respektive partnerskap
ÿ þý üûúùúø÷öõ ôóúòò öñ üöü üðï ùöîùöüöøíúíìûí ëêù îúùíøöùüóúîöíü éîîëúííøìøèõ çæòòúå ôäãåü éø÷öùüêóøìøè ðï ÷ö ùöèìðøúòú íìòòûæâíúûíúòöøõ
8
7
3
1
5
0
2
6
4
Diagram15. Årsarbetskrafter på länsstyrelser/självstyrelseorgan
vid planering och genomförande av tillväxtavtal
çæòòúå áúîîðùíöù ëùýø üúïíòìèú òæøüüí!ùöòüöù ð"# üñæòûüí!ùöòüöðùèúø üðï #úù üúïðù÷øúí úù$öíöíõ
ÿþýüûÿ úùø ÷öøûõôÿ óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷û ðñùý÷ ùññù øûïøûî íûýÿùýÿûø þ ïùøÿýûøíìùïûÿ ëÿôõ úôí íþýù ûüýùê éùõÿþ÷þüÿ úùø ñùý÷íÿþýüíøûïøûíûýÿùýÿûøýù íÿôøÿ óòøÿøôûý÷û óòø èûøù ùç ÷û òçøþüù þýíÿþÿëÿþôýûøýùê æõíûíþ÷þüúûÿûý çûøìùø ùññÿî íå íùìýùí þ óòøÿøôûý÷ûÿ õûññùý ñùý÷íÿþýüíóòøûÿøö÷ùøýù ôäú òçøþüùê ãûÿÿù öø þýÿøûííùýÿ õûý íçåøÿ ùÿÿ óòøíÿåâ ûóÿûøíôõ ÷û èûíÿù ëïïüûø ùÿÿ ÷û úùø íÿôøÿ óòøÿøôûý÷û óòø íáëìçåøî ÷ûý íôõ áë öø ûý ùç ñùý÷íÿþýüûÿí úëçë÷ëïïüþóÿûø!"ê #çûý ìôõõëýûøýù úùø óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷û úôí ùññù ëÿôõ ÷ûõ íáöñçù ôäú ñùý÷íÿþýüûýê
ãûÿ öø ôäìíå ùýõöøìýþýüíçöøÿ ùÿÿ $%&'( íôõ ðñêùê úùø ÿþññ ëïïüþóÿ ùÿÿ óøöõáù çûøìíùõúûÿûø þ ýöøþýüíñþçûÿâ úùø óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷û ðñùý÷ óòøûÿøö÷ùøû óòø óòøûÿùüùøôøüùýþî íùÿþôýûøê )*+, íôõ úùø þ ëïï÷øùü ùÿÿ íÿþõëñûøù óòøûÿùî üùý÷ûâ úùø ôäìíå óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷ûâ õûíÿ ÷öø óòøÿøôûýî ÷ûÿ ðôø÷û çö-ùâ ýöõñþüûý úôí ÷û ïøþçùÿù óòøûÿùüûýê
SNR samordnarna – viktiga
farthÅllare i processen
*öýííÿ.øûñíûøýù/íáöñçíÿ.øûñíûôøüùýûý 0 ÷û øûüþôýùñù íùõî ôø÷ýùøýù 0 úùø üûýôõ ÿþññçö-ÿùçÿùñûý ñ.äìùÿí íöÿÿù ðûÿ.î ÷ûñíûóëññù ïøôäûííûø þ øòøûñíû ôäú ûýüùüûøù õåýüù ôñþìù ïùøÿûø þ ùøðûÿûÿê 1ñûøÿùñûÿ ùç ÷ûõ íôõ ðûíçùøù÷û ûýìöÿûý
ùýíûø ùÿÿ ÷û ÿùäì çùøû ùøðûÿûÿ õû÷ ùçÿùñûý úùø óòø÷áëïùÿ íþýù øûñùÿþôýûø ÿþññ ÿþ÷þüùøû íùõùøðûÿíïùøÿýûøê ãûÿ úùø ôäìíå íìùïùÿí õåýüù ý.ù ìôýÿùìÿûøê $öøù 234 ùç ÷û íôõ ðûíçùøù÷û ûýìöÿûý ëïïüûø ùÿÿ ÷û úùø ëÿçûäìñùÿ íþÿÿ ìôýî ÿùìÿýöÿê +ûíÿ óøùõÿøö÷ùý÷û öø ìôõõëýûøýù íôõ ëïïüûø ùÿÿ ÷û þýñûÿÿ èûøù ý.ù íùõùøðûÿûý õû÷ ëýþçûøíþÿûÿâ úòüî íìôñôøâ óòøûÿùü ôäú óòøûÿùüíôøüùýþíùÿþôýûøê éùõôø÷ýùøýù úùø ðñþçþÿ ëïïíìùÿÿù÷û óòø íþÿÿ ùøðûÿûâ çþñìûÿ þýÿû õþýíÿ óøùõüåø ùç ÷û òçøþüù ïùøÿûøýùí òìù÷û óòøÿøôûý÷û óòø ÷ûõê
+ùáôøþÿûÿûý ùç ÷ûõ íôõ úùø ðûíçùøùÿ ûýìöÿûýâ ðû÷òî õûø ùÿÿ ûýüùüûõùýüûÿ óòø ïøôäûííûý öø ôóòøöý÷øùÿ íû÷ùý ÷ûý íÿùøÿù÷ûê ãûÿ üåø ùÿÿ ìôýíÿùÿûøù ûÿÿ íùõðùý÷ õûññùý þýÿûýíþÿûÿûý þ ìôýÿùìÿûøýù õûññùý ÷û ùìÿòøûø íôõ þýüåø þ ïùøÿýûøíìùïûÿ 5÷ìúèùúï %&637 ôäú ÷û ïûøíôýûññù øûíëøíûø íôõ íùõôø÷ýùøûý ùçíöÿÿûø ÿþññ ùçÿùñíùøðûÿûÿ 5÷ìúèùúï %'7ê
, ðñêùê 8öíÿõùýñùý÷â 8öíÿûøýôøøñùý÷â $ôøøðôÿÿûý ôäú ãùñùøýù íáëýìûø þýÿûýíþÿûÿûý þ ïùøÿûøýùí ìôýÿùìÿûø õû÷ çùøùý÷øù ïùøùññûññÿ õû÷ ùÿÿ ñöýííÿ.øûñíûøýù ÷øùø ýûø ïå
ÿþ
ýü ûúüùø÷ öõ ôóòñø ùúð÷ïòîùùø÷ïí ìøõëîòòìó÷ìêóêðêóö÷íú ìöõ õø÷ ëøú ìêéúìê ûéúêúöí÷è ïí ûéúç ìôøúøú æå ä ïöõìêöòøú÷øç æã ä ìâðñôüúïí÷ öáë !" ä ð÷óôíúìóêíê#ëéùìñöòöú$
"ã
%óøùúøõõíê îú &øìíúøê 'ü íêê ó÷ïí( ìöõ &)ùùíú 'ü ìêøêóìêóñ ûúü÷ í÷ñîêí÷$ %í ìöõ ëøú ìôøúøê ëøú ïîú ø÷ùíêê öõûøêê÷ó÷ùí÷ øô ñö÷êøñêíú õíï ø÷ïúø øñêéúíú ó úíùóö÷í÷$ * &íúîñè ÷ó÷ùí÷ ëøú ìôøúí÷ ôóñêøêìç âð ìêéúúí öõûøêê÷ó÷ù øô ñö÷êøñêíú ïíìêö ëéùúí ôóñê$ +íïíòôîúè ïíê øô ôøúâí òî÷ì ìôøú ëøú ïîúíûêíú ìêîòòêì ó úíòøêóö÷ êóòò ïíê òî÷ ìöõ ëøú íúëüòòóê ëéùìê ôîúïí ó 'òø÷íúó÷ùìè úíì'íñêóôí ùí÷öõûéúø÷ïíûøì$ *÷ïí(íê &íìñúóôíú í÷ïøìê ïí÷ êöêøòø öõûøêêè ÷ó÷ùí÷ øô ñö÷êøñêíúç ïíê êøú ó÷êí ëî÷ì)÷ êóòò ì'úóï÷ó÷ù ó õøêíúóøòíê$
3 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
samordningsresursen i tillvxtavtalen. Samtidigt kar antalet kontakter i t.ex. Halland, stergtland och Vsterbotten dr lnsstyrelserna avstter mer eller lika mycket tid p samordning som frn brjan av avtalsarbetet.
ÿven om sambanden inte fr vertolkas antyder det att engagemanget och intensiteten i kontakterna mellan olika parter riskerar att sjunka om samordnarna snker sin egen ambitionsniv i arbetet. Det intresse och tempo som arbetades upp under avtalens planeringsfas och det frtroende som d byggdes upp, behver fortsatt understd fr att inte mattas av eller ebba ut. Processerna kring tillvxtavtalen r lngt ifrn sjlvgende och den regionala samordnarens roll som motor i arbetet r minst lika viktig under genomfrandeperioden som den var under planeringsfasen.
SNS dialogen mellan privat
och offentligt
Nringslivets engagemang i frgor som rr regional utveckling har kat enligt fretagarorganisationernas fretrdare. Samtidigt har fretagarna sjlva betydligt svagare tilltro till tillvxtavtalen som arbetsform n de ßesta andra parter. Endast 30% av fretagarna ansg att avtalen
kommer att leda till frbttringar fr nringslivet. Detta kan jmfras med att 60% av fretagarorganisationernas och 70% av statens och landstingens fretrdare tror att avtalen kommer att leda till bttre villkor fr nringslivet. Mnstret gr igen i andra frgor. Fretagarnas sikter avviker i de ßesta av enktsvaren frn svaren frn den offentliga sektorn. Deras uppfattningar skiljer sig ocks ofta frn fretagarorganisationernas. Det hade varit intressant att se om fretagare som r medÞnansirer i avtalen har andra sikter n de fretagare som inte r det. Den jmfrelsen kan dock inte gras i underlagsmaterialet.
Mnga av de offentliga aktrerna, men ocks nringslivets organisationer, har arbetat mycket mlmedvetet med att frdjupa samarbetet med fretagen. De ser detta som en av sina viktigaste uppgifter. Samordnarna pekar p ßera svrigheter som har kommit fram under avtalsprocessen. Mnga frgor gller nr och hur nringslivets aktrer br delta. Skall enskilda fretagare medverka redan i analys- och programarbetet eller frst i genomfrandefasen eller br fretagarna fretrdas av sina organisationer i planeringsskedena? Flera av de fretagare som har deltagit i planeringsarbetet anser att detta har pgtt under alltfr lng tid. Mnga anser att staten inte har infriat frvntningarna p snabba regelreformer fr
Diagram 17. Tillför de regionala tillväxtavtalen ett mervärde?
Resultat per län
* F svarande. Skall ej ses som representativt fr partnerskapets uppfattning. Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 16. Tillför de regionala tillväxtavtalen ett mervärde?
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. Samordnarnas svar r inlagd som referens.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 1
nringslivet och p kat lokalt inßytande p nringspolitiken. Samordnarna betonar ocks att nringslivet representeras av en mycket heterogen grupp fretagare som ofta har varit svra att engagera i arbetet.
En tnkbar orsak till kommunikationssvrigheterna r att de offentliga aktrerna och fretagarna ofta Ótalar frbi varandraÓ. Enskilda fretagare vill diskutera frgor som har direkt betydelse fr deras nringsverksamhet eller livsmilj, t.ex. kommunal service, utbildning, vgeller IT-investeringar, lokalfrgor och boendemiljer. Mer sllan efterfrgar de insatser som erbjuds inom traditionell nrings- och regionalpolitik. Fr de offentliga fretrdarna r det svrt att diskutera alla sdana frgor samtidigt, inte minst p grund av att ansvaret fr dem r frdelat p mnga olika organ. Den demokratiska beslutsprocessen gr det ocks svrt att stadkomma snabba frndringar i den offentliga verksamheten. ÿven om det Þnns en rad problem pgr samtidigt mnga konstruktiva dialoger mellan offentliga och privata aktrer. Den framvxande klusterpolitiken r ett exempel p detta.
SNT mervÄrden av processen
Parterna i avtalsarbetet Þck frgan om de anser att tillvxtavtalen tillfr ett mervrde. Syftet var att f ett vergripande omdme om processen. De svar som lmnas stmmer ganska vl verens med den generella bild som redan har redovisats i rapporten. Samordnarna r den mest positiva gruppen. Samtliga anser att arbetet med tillvxtavtalen har tillfrt ett mervrde. Statens och landstingens fretrdare r verlag positiva medan nringslivets organisationer och kommunerna r mer delade i sina uppfattningar. Av fretagen anser en majoritet att tillvxtavtalen inte tillfr ngot mervrde. Enkten till universitet och hgskolor visar att lrostena som grupp anser att arbetet med tillvxtavtalen har givit ett visst mervrde. Se diagram 16.
Informationen kan ocks sorteras per ln och frmedlar d en bild av de olika partnerskapens vrdering av sin egen process. Se diagram 17.
SNU sammanfattning och slutsatser
En av de viktigaste iakttagelserna i underskningen av avtalsprocessen r att de statliga organen inklusive de regionala samordnarna ven fortsttningsvis kommer att ha stor betydelse fr hur arbetsformen utvecklas. Dels handlar det om frmgan att Óhlla grytan kokandeÓ, dels om att frmedla tydligare riktlinjer och budskap, inte minst vad gller olika parters Þnansiella medverkan i avtalen.
Mycket tyder p att det r offentliga aktrer i de regionala ntverken, nringslivsorganisationer samt en del kommuner som hittills har haft det strsta utbytet av processen. De redan etablerade aktrerna har strkt banden sinsemellan men ocks utvidgat sina kontaktnt. De
nationella myndigheterna kom sent in i processen och har varit ganska osynliga. NUTEK som deltagit bde med metodstd i processen samt med kompetens och Þnansiering i avtalen utgr ett undantag. Dialogen mellan den regionala nivn och kommunerna har utvecklats p ßera hll i landet. I kommunerna r det framfr allt de nringslivsansvariga som deltar. Den viktiga kommunala utbildningssektorn str ofta utanfr. Nringslivets engagemang har visserligen kat men det r svrt att dra slutsatsen att dialogen mellan privat och offentligt har utvecklats eller frdjupats som resultat av avtalsprocessen.
Slutsatserna r i sammanfattning fljande.
¥
Lnsstyrelsen tnjuter strkt frtroende i egenskap av samordnare av tillvxtavtalen. Samtliga parter, utom landstingen, har ett strre frtroende fr lnsstyrelsen n innan avtalsprocessen startade. P motsvarande stt har samtligas frtroende fr fretagen kat.
¥
Landstingen har frlorat frtroende bland alla representanter i partnerskapet utom hos sina egna. Frtroendet fr kommunerna har minskat hos fretrdare fr stat, fretagsorganisationer samt privata fretag men kat hos landstinget och dem sjlva.
¥
NUTEK har frlorat frtroende frmst bland fretrdare fr fretagsorganisationer. ALMI, som har i uppdrag att stimulera fretagsamhet, har frlorat frtroende hos de privata fretagen.
¥
Majoriteten bedmer att engagemanget fr avtalsarbetet ligger p ofrndrad niv sedan avtalsprocessen startade.
¥
De regionala samordnarna r mycket betydelsefulla farthllare i processen. Uppfljningen visar att intensiteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i ßera av de ln dr samordnarna har snkt sin ambitionsniv.
¥
Fretagare r i allmnhet skeptiska till att tillvxtavtalen kommer att leda till frbttringar fr nringslivet. Det tror dremot en majoritet inom fretagarorganisationerna, de statliga organen och landstingen.
¥
Det r oklart om dialogen mellan privat och offentligt har utvecklats i ngon strre utstrckning med anledning av tillvxtavtalen.
¥
De regionala samordnarna r verens om att tillvxtavtalen har tillfrt ett mervrde. Merparten av statliga aktrer och landstingsfretrdare delar denna uppfattning. Kommunerna och fretagsorganisationerna r mer splittrade i frgan. En majoritet av fretagarna anser inte att avtalen har inneburit ett mervrde fr dem.
3 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
4.1 IAKTTAGELSER OM TILLVÄXTAVTALENS GENOMSLAGSKRAFT
Tillvxtavtalen innebr att mnga invanda rutiner och stt att organisera arbete pverkas eller frndras. Regeringen har introducerat tillvxtavtalen och utfrdat anvisningar och frslag om arbetsprocessen. De 21 lnsstyrelserna och sjlvstyrelseorganen har accepterat att leda och utveckla processen regionalt. Avtalsarbetet prglas i hg grad av att de ursprungliga initiativen har kommit frn nationellt och regionalt statligt hll. Anvisningar och rd om arbetet har tagits fram i en myndighetskultur och kan av mnga utanfr denna uppfattas som formell och oengagerande. Avtalen gr ocks i princip halt p tgrdsnivn, dvs. avsikten r inte att detaljerade projekt och aktiviteter skall lsas i avtalet utan att det skall precisera innehllsmssiga och Þnansiella ramar. Men det r nr projekt och aktiviteter genomfrs som det blir synligt att ngot konkret verkligen hnder. Perspektivet i tillvxtavtalen r frn vergripande till mer preciserat Ð inte utgende ifrn hur konkreta projekt Ópassar inÓ i de verordnade ramarna. ÿven om detta inte berrs med direkta frgor i uppfljningen, kan man anta att det har betydelse fr hur avtalen engagerar och vrderas av olika parter.
Kommuner, fretag eller individer som str fr projekt och aktiviteter, beÞnner sig alltid ÓlokaltÓ och r ofta frmst intresserade av vad som sker i deras nrhet. Som avtalsarbetet hittills har formats och styrts r det mycket troligt att mnga Ólokala aktrerÓ har svrt att se nyttan med avtalen fr egen del. Deras initiativ och frslag i planeringsfasen r ofta osynliga i det frdiga avtalet. Fr mnga verkar det ocks vara oklart hur man skall g till vga fr att f nytta av avtalet nr ett konkret projekt skall formas och genomfras. Det kan vara vrt att ta upp i kommande uppfljningar om det behvs mer systematiska metoddiskussioner och frslag till projektgare om hur man kan arbeta med tillvxtavtalet ur ett lokalt perspektiv.
I mnga ln har man tagit frgan om att utveckla dialogen mellan offentlig sektor och nringsliv p strsta allvar. Mnga regionala samordnare anfr att samspelet med den lokala nivn mste bli bttre. stergtland och Sdermanland r exempel p ln som arbetar med att frdjupa kontakterna med lokala partnerskap. P det sttet kommer man i nrkontakt med bde kommunerna, de lokala organisationerna, fretagare och engagerade privatpersoner. En annan trend r, som redan nmnts, att olika regionala aktrer frsker att integrera sina fretagsfrmjande verksamheter genom s.k. Þnansieringssamrd eller en-drr-in-lsningar fr att p s stt frbttra servicen
till fretagarna. Ett annat omrde som utvecklas r de tvrsektoriella uppfljnings- och utvrderingssystem som etableras p ßera platser.
Processen med tillvxtavtal r mngfacetterad och innehller ßera olika dimensioner. De tolkningar och analyser som grs i den hr rapporten gr inte ansprk p att vara fullstndiga. Drfr r det av stor vikt att diskussionen kring de centrala frgorna i arbetet fortstter, i svl seminarier eller liknande fora som fortsatta uppfljningar.
4.2 NYA GREPP FÖR ATT FÖRBÄTTRA SAMSPELET MELLAN OFFENTLIGT OCH PRIVAT – EN KLUSTERPOLITIK VÄXER FRAM
Samverkan mellan olika parter, svl offentliga som privata, r faktorer som bidrar till att ka regional dynamik och konkurrenskraft. Sedan ßera r tillbaka arbetar ßera lnder/regioner mlmedvetet med att utveckla en klusterpolitik. Syftet r att identiÞera metoder att strka sdana ntverk av fretag, forskning och relevanta delar offentlig frvaltning som bedms vara srskilt betydelsefulla fr landets/regionens ekonomiska utveckling. Viktiga inslag i denna politik r att stimulera och ka utbytet av kunskap och information mellan dessa strategiska aktrer och p s vis ocks strka dynamiken i ntverken.
Fakta Kluster
Kluster är en grupp aktörer med beroendeförhållanden mellan sig, som benämns länkar. Länkar utgörs av flöden av varor och tjänster samt kunskaper mellan aktörer. Ett kluster består alltså av aktörer som både har vertikala och/eller horisontella länkar mellan sig. Vertikala länkar är beroendeförhållanden mellan företag i olika led i en förädlingskedja, det vill säga ekonomiska aktiviteter från ax till limpa. Horisontella länkar kan exempelvis finnas mellan företag och relaterade företag samt forskningsaktörer, sådana verksamheter som kompletterar varandra teknologiskt och marknadsmässigt. Kluster kan bestå av olika kombinationer av aktörer. Vanliga avgränsningar är efter teknologi eller geografisk närhet.
Källa: ”Starka Regioner” NUTEK.
Den internationella trenden att arbeta med kluster har ftt fotfste p lokal och regional niv i Sverige. De regionala tillvxtavtalen har bidragit till detta. I de diskussioner som pgick under analys- och programarbetet upp-
4. Så vidareutvecklas arbetsformen – trender och tendenser
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 3
muntrades lnen att frdjupa studierna av kluster och att bedma mjligheter att understdja klusterbildningar. Sdermanland, stergtland, Skne, Vrmland, Stockholm och Vstra Gtaland r regioner som arbetar med ett sdant synstt.
Exempel – klusteranalys av tung fordonsindustri i Södermanland
I Södermanland har en arbetsgrupp för tunga fordon bildats. Den består av ett antal företag samt länsstyrelsen, ALMI, länsarbetsnämnden och Eskilstuna kommun. Tillsammans med företagen har de offentliga aktörerna gått igenom hur de olika länkarna i klustret ser ut. Respektive part analyserar klustret utifrån sitt kompetensområde. För t.ex. länsarbetsnämndens del har insatsen bestått i att identifiera företagens behov av arbetskraft och kompetensutveckling. Tillsammans gör de olika parterna en sammanvägd bedömning av klustrets svagheter och styrkor samt identifierar eventuella åtgärder för att förbättra förutsättningarna för tung fordonsindustri att utvecklas i regionen.
Det Þnns ßera orsaker till det kade intresset fr kluster:
¥
De risker och mjligheter som globaliseringen och ett tilltagande internationellt konkurrenstryck innebr blir tydliga fr allt ßer. Motiven fr att utveckla samarbete kar drmed fr svl fretag som offentlig sektor. Det r en verlevnadsfrga fr svl fretag som ÓregionÓ att kunna utnyttja och utveckla sina speciÞka konkurrensfrdelar allt bttre.
¥
De olika parternas roller och motiv fr att delta i samarbetet frtydligas. Trots att kluster ofta utgr komplexa, dynamiska system med ett stort antal olika aktrer s r avgrnsningarna nd mjliga att klargra.
¥
Offentliga aktrer fr lttare att prioritera sina insatser och koncentrera dessa till sdant som bedms srskilt betydelsefullt fr den regionala ekonomins utveckling. P samma gng blir det lttare att motivera inriktningarna fr omgivningen.
¥
De som berrs i nringslivet kan bedma om de br engagera sig i samarbetet och ven bedma vilka resultat som kan frvntas av det.
¥
Mjligheten att kombinera insatser frn ßera politikomrden och olika offentliga organ kar. Samarbetet har ett gemensamt syfte men ingen behver gra avkall p sina respektive sektorsml.
Det tilltagande intresset fr kluster kan komma att pverka den nationella tillvxt- och sysselsttningspolitiken. Fortfarande Þnns det begrnsade kunskaper svl i
Sverige som utomlands om effektiviteten i klustersamverkan. Det pgr mnga kartlggningar och studier av kluster och det r viktigt att systematisera, analysera och dra slutsatser av de erfarenheter som uppns runt om i landet och internationellt. Kluster som utvecklas i geograÞskt avgrnsade omrden kan riskera att utvecklas till isolerade ÓarÓ, dr inlsningseffekter kan uppst. Nr regionala statliga organ deltar i tgrder som syftar till att strka lokala och regionala kluster, br de skra ett nationellt perspektiv p tgrder och resurser och p de samverkansvinster som kan gras genom kontakter utanfr omrdet. Allt fr ensidiga satsningar frn samhllets sida p vissa kluster kan ocks leda till kad srbarhet vid kommande strukturfrndringar.
4.3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
¥
Det regionala tillvxtavtalets id frefaller nnu vara frmmande fr mnga lokala aktrer och projektgare. Metoder fr hur man kan agera ur ett lokalt perspektiv fr att f nytta av tillvxtavtalet br eventuellt diskuteras och spridas.
¥
En klusterpolitik vxer fram p lokal och regional niv. Arbetet med tillvxtavtal har bidragit till detta. Klusterpolitiken framstr fr mnga som attraktiv, eftersom den bildar ett tydligt ramverk fr samverkan mellan svl privat och offentligt som mellan olika offentliga sektorsorgan. Den kan ocks underltta prioriteringar av insatser som r viktiga fr att strka regionens internationella konkurrenskraft.
¥
Staten har en viktig roll i den klusterpolitik som utvecklas. Kunskaperna om klusters effektivitet r begrnsade. Staten br medverka till att analysera och dra slutsatser av de erfarenheter som uppns runt om i landet och internationellt. De statliga aktrer som Þnns p regional niv, och som medverkar aktivt i tgrder fr att strka geograÞskt avgrnsade kluster, br skerstlla ett nationellt perspektiv och beakta riskerna fr geograÞska inlsningseffekter.
3 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 5
Länsvisa presentationer
LÄGESRAPPORT
Det stora partnerskapet i Blekinge bestr av ett 40-tal organisationer. En samordningsgrupp (lilla partnerskapet) svarar fr genomfrandet. En sekretariatsfunktion som hller ihop arbetet har inrttats p lnsstyrelsen. Fr varje tgrdsomrde Þnns en srskild beslutsgrupp dr olika parter ingr.
Lnsstyrelsen bedmer att arbetet med tillvxtavtalet har inneburit att kontakterna mellan olika parter i lnet har kat. Samarbete har ocks inletts med nationella myndigheter, frmst NUTEK, Statens Energimyndighet och Turistdelegationen. Bde lnsstyrelsen och ALMI ger en positiv beskrivning av avtalsarbetet. Lnsstyrelsen anser att de mest positiva effekterna r frbttrad samordning samt att nya ntverk av aktrer har bildats. Lnsarbetsnmnden r mer avvaktande i sin bedmning och anser inte att avtalen har tillfrt ngot direkt mervrde. Lnsarbetsnmnden menar att de utbildningsinsatser som grs inom ramen fr tillvxtavtalen sannolikt hade genomfrts nd. Det positiva med tillvxtavtalen, enligt lnsarbetsnmnden, r att lnets utvecklingsresurser har tydliggjorts. De menar ocks att avtalen underlttar frankringen av insatser.
Hgskolan anser att arbetet med tillvxtavtalet har lett till ett mervrde, bttre samordning och samverkan
samt till att nya typer av insatser har kommit till stnd. Hgskolan anser dock att det r svrt att bryta traditionella sektorsgrnser.
Blekinge r ett av tre pilotln fr jmstlldhet. I Blekinge utarbetas bl.a. en jmstlldhetsmanual. Vidare genomfrs ett utbildningsprogram fr deltagarna i de olika tgrdsgrupperna. Jmstlldhetsaspekter inarbetas ocks i de indikatorer m.m. som anvnds fr uppfljning och utvrdering av avtalen.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB samt Blekinge tekniska hgskola.
3 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
Blekinge län
Introduktion
Blekinges tillväxtavtal präglas av länets relativa styrkeposition inom informationsteknik och telekommunikation samt dess geografiska läge vid Östersjön. Avtalet innehåller fyra insatsområden med nio underliggande åtgärdsområden. Insatsområdena är:
8
Östersjöperspektivet
8
Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur
8
Kunskap, kompetens och IT
8
Ekologiskt hållbart samhälle
Beslutade medel 2000-09-15
ca 50 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 483 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 88
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
38 000
Länsstyrelsen
10 547
Övriga
1 227
Kunskap, kompetens och IT, 77 %
Företagande, drivkrafter och ekon. infrastruktur, 20 %
Östersjöperspektivet, 3 %
Ekologiskt hållbart samhälle, < 1%
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 7
Diagram 18. Resultat av enkätundersökningen i Blekinge län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultatet skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
3 8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Den s.k. Lnstillvxtgruppen utgr krnan i Dalarnas tillvxtavtalsprocess. I gruppen Þnns ett 20-tal organisationer representerade. Nringslivet fretrds av ledamter frn Handelskammaren, SAF, Fretagarnas Riksorganisation, TCO och LO. Gruppen har till uppgift att lpande flja arbetet och vid behov ta initiativ till kursndringar. En Tillvxtfunktion p lnsstyrelsen bistr i de operativa delarna av arbetet. Dalarna r ett av de ln som redan inledningsvis utgick frn den kommunala nivn i arbetet. Att kommunerna har tillhrt de mest aktiva i processen bekrftas ocks av enktunderskningen. Av de som svarade i Dalarna anser 92 % att kommunerna tillhrde de fem mest aktiva parterna under planeringsfasen. Fem kommungrupper arbetar med egna program, som ligger som underprogram till lnets tillvxtavtal.
De regionala organisationerna uppger i sina lgesredovisningar att de i huvudsak r positiva till processen. Arbetet med avtalen har tillfrt ett mervrde och de an-
ser att det har lett till en bttre samordning av resurser fr regional utveckling. Lnsstyrelsen menar att arbetet med avtalen har inneburit kad frstelse fr nringslivets betydelse som regionens tillvxtmotor och att det Þnns en strre samsyn om att det r dit som insatserna skall koncentreras. Det regionala kompetensrdet fungerar som en stdfunktion i frgor som rr lngsiktiga kompetensbehov. Som framgr av diagrammet nedan s har partnerskapet en vervgande positiv uppfattning om avtalsprocessen.
Det frefaller Þnnas ett starkt std i partnerskapet fr arbetet med de horisontella kriterierna Ð jmstlldhet och ekologisk hllbar utveckling. Dalarna utmrkte sig i ett tidigt skede nr det gller miljfrgorna i tillvxtavtalen och de har lyckats frhllandevis vl med att behandla frgor om ekonomisk tillvxt och ekologisk hllbar utveckling i ett sammanhang. Regeringen har utsett Dalarna till pilotln fr att vidareutveckla arbetet med ekologisk hllbarhet i de regionala tillvxtavtalen.
Dalarnas län
Finansiärer
tkr
Privata
89 640
Länsstyrelsen
28 954
EU
15 205
Övriga
6 723
Stiftelser
3 065
Kommuner
1 981
Universitet/ högskola
1 624
Staten nationellt
1 095
ALMI
634
Landstinget
475
Länsarbetsnämnden
453
Företagsutveckling, 64%
IT, 24%
Besöksnäring, 7%
Livsmiljö m.m., 5%
Skog, < 1%
1Ds 2000:7 ÓRapport om tillvxtavtalen, Tillvxt i hela SverigeÓ2Den stora andelen privat medÞnansiering hnfrs bl.a. till att statliga fretagsstd r medrknade. Utbetalning av fretagsstd frutstter en viss andel privat Þnansiering.
Introduktion
I den förra avstämningen av tillväxtavtalen bedömdes Dalarna ha åstadkommit ett genomarbetat och väl förankrat program. 1 I Dalarna prioriteras följande områden:
8
Regional och lokal samverkan som stöd för företagsutveckling
8
Utveckling av små och medelstora tillväxtföretag
8
Skog
8
Besöksnäringen
8
Livsmiljö och ett attraktivt Dalarna
8
IT
Beslutade medel 2000-09-15 ca 150 mkr
2
Planerad budget för år 2000 ca 243 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 189
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 9
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Hgskolan Dalarna samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 19. Resultat av enkätundersökningen i Dalarnas län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande,svarsfrekvens etc. se tabell 2.
4 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
P Gotland Þnns det en lng tradition av samverkan mellan olika aktrer kring gemensamma utvecklingsinsatser. Det nya med tillvxtavtalet r, enligt Gotlands kommun och lnsstyrelsen, att motiven till att fra diskussioner med nationella myndigheter har kat. Gotlands kommun driver och samordnar avtalsarbetet p n. Kommunen investerar omfattande, personella och Þnansiella, resurser i avtalsprocessen. Hittills anser kommunen att arbetet p regional niv fungerat tillfredsstllande. Dremot har det varit betydligt svrare att Þnna lmpliga samarbetspartners p den nationella nivn.
Lnsarbetsnmnden, som p Gotland r samordnad med lnsstyrelsens verksamhet, anser att arbetet med tillvxtavtalet har resulterat i att insikterna om de arbetsmarknadspolitiska medlens betydelse fr utvecklingen i lnet har kat hos andra regionala aktrer.
Hgskolan p Gotland deltar i arbetet och anser att arbetet har bidragit till att ge hgskolan en aktiv roll i utvecklingsarbetet. Avtalsarbetet har ocks medverkat till att hgskolan har utvecklat nya former fr samverkan med nya aktrer, exempelvis fretag, konstnrer, intresseorganisationer m.ß.
Svl Gotlands kommun som Hgskolan anser att arbetet med avtalen har tillfrt ett mervrde. De bedmer ocks att arbetsformen leder till bttre samverkan och samordning av resurser fr regional utveckling. Lnsstyrelsen/Lnsarbetsnmnden r betydligt mer tveksam till processens eventuella mervrden.
Gotlands kommun bedmer att svl milj- som jmstlldhetsperspektivet mste fljas upp i samband med att de olika tgrderna genomfrs.
Gotland Interactive Park, r ett exempel p ett projekt inom ramen fr Gotlands tillvxtavtal. Syftet r att skapa kreativa fora fr nya ider och underltta etablering av nya kunskapsintensiva fretag. Huvudintressenter r fretagare inom det interaktiva medieomrdet och konstnrer. Inom parken, som startar r 2001, kommer bl.a. att rymmas forskning, nya utbildningar som kombinerar konst och andra mnen. Vidare planeras mtesplatser fr experimentell verksamhet och produktutveckling inom bild/rrlig bild och interaktiva media.
Gotlands län
Introduktion
Gotlands tillväxtavtal består av tre insatsområden. Avtalet omsluter som helhet 18 åtgärder som knyter an till länets specifika förutsättningar och näringar. Insatsområdena är:
8
Marknadsutveckling
8
Distansoberoende verksamheter
8
Företagsklimat
Beslutade medel 2000-09-15
ca 59 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 198 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 20
Finansiärer
tkr
Kommun
24 475
Självstyrelseorgan
7 900
EU
7 733
Universitet/ högskola
4 200
ALMI
3 600
Stiftelser
3 500
Övriga
3 600
Länsstyrelsen
2 050
Privata
1 800
Marknadsutveckling, 72%
Distansoberoende verksamhet, 22%
Företagsklimat, 6%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
4 1
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Gotlands kommun (sjlvstyrelseorgan), Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB samt Hgskolan p Gotland.
Diagram 20. Resultat av enkätundersökningen i Gotlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
L Ä G E S R A P P O RT
Arbetet med tillväxtavtalet leds av det s.k. Tillväxtrådet. Uppslutningen kring arbetet med tillväxtavtalet är stort. Parterna i Gävleborgs län har lagt ned mer tid på arbetet med avtalen än vad man har gjort i många andra län. De aktörer som framstår som mest aktiva är länsstyrelsen, näringslivets organisationer, länsarbetsnämnden, ALMI och högskolan. Kommunernas och landstingets engagemang beskrivs också som stort. I många kommuner har tillväxtavtalet kommit i konkreta uttryck i lokala handlingsprogram. Bildandet av lokala partnerskap för tillväxt planeras i flera kommuner. Näringslivets engagemang var stort under planeringsfasen. SAF, Företagarnas Riksorganisation och Handelskammaren ansvarade gemensamt för frukostmöten med företag för att få med deras åsikter. Väsentligt har varit att ordna träffarna vid tidpunkter som passar företagarna. Näringslivets organisationer framstår som viktiga motorer för processen även under genomförandet.
Flera av de regionala, offentliga aktörerna, inklusive näringslivets organisationer har utvecklat och fördjupat sitt samarbete som ett resultat av avtalsarbetet. Bilden är dock inte helt entydig. Exempelvis tycker inte högskolan att processen har inneburit något större mervärde och de anser att arbetet präglas av gamla rutiner.
Enkätsvaren visar också att länet har delade uppfatt-
ningar i många frågor. En majoritet av de som svarat anser dock att arbetsformen tillför ett mervärde. Merparten anser också att arbetssättet är värt en ökad resursåtgång. Länsstyrelsen har en betydelsefull roll som samordnare av arbetet. Under själva genomförandefasen avsätter myndigheten sex årsarbetskrafter för tillväxtavtalet. Enligt enkätsvaren är intensiteten i kontakterna mellan olika aktörer i partnerskapet oförändrad i förhållande till planeringsfasen.
Parterna är överens om jämställdhetsfrågornas betydelse och om vikten av att detta perspektiv skall genomsyra hela arbetet. En konferens på temat ”Jämställdhet som motor för tillväxt” är inplanerad. Det finns också en beredningsgrupp för ekologisk hållbar utveckling. Formerna för miljöbedömningar av alla projekt måste utvecklas. Miljöutbildningar genomförs för de som arbetar med tillväxtavtalet.
I Gävleborg satsar flera aktörer tillsammans på att skapa en s.k. en-dörr-in lösning för företagen. ”Dörren” skall finnas i varje kommun. Syftet är att samordna alla former av näringslivs- och rådgivningsinsatser samt att underlätta för såväl nya entreprenörer som befintliga företag att komma i kontakt med rätt organisation på en gång.
Gävleborgs län
Introduktion
Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen för länets utveckling under de närmaste åren. Analysen och inriktningen har legat till grund för framtagandet av de nya programmen för EU:s strukturfonder. Tillväxtavtalet lyfter fram tre insatsområden:
"
Företagsamhet
"
Attraktionskraft
"
Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar
Beslutade medel 2000-09-15 ca 378 mkr Planerad budget för år 2000 ca 1054 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 98
Tillväxtöar, 46 %
Företagsamhet, 44 %
Attraktionskraft, 10 %
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Initiativet är ett samarbete mellan kommuner, företagsorganisationer, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och ALMI.
Gävleborg arbetar också aktivt med att följa upp och utvärdera arbetet. Information om alla projekt som finansieras via tillväxtavtalet finns uppsatta på en ”anslagstavla” på Tillväxt Gävleborgs hemsida. Uppföljningen av själva processen har också säkerställts, dels genom en extern konsult, dels genom tillsättandet av en intern bedömningsgrupp. Regelbunden avrapportering görs till partnerskapet.
Lägesrapporten är baserad på redovisningar från: Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, ALMI Företagspartner AB, Högskolan i Gävle samt SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen.
Näringslivets engagemang i frågor kring regional utveckling har ökat
Resultatet av avtalet kommer att förbättra förutsättningarna för näringslivet
Avtalet omfattar de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt Samarbetet med tidigare samarbetspartner har ökat Regional samverkan och samordning av insatser av betydelse för regional tillväxt har ökat
Arbetssättet är mer krävande och kräver mer arbetsinsatser än tidigare
Arbetssättet är värt ev. ökad resursåtgång
Arbetsformen har tillfört ett mervärde
Nya typer av insatser/projekt har kommit till stånd och bidragit till förnyelse av utvecklingsarbetet
Det horisontella målet jämställdhet har beaktats i stor utsträckning Det horisontella målet miljö har beaktats i stor utsträckning
100% Instämmer inte
Instämmer
50%
0
50%
100%
Diagram 21. Resultat av enkätundersökningen i Gävleborgs län
Källa: SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen. För information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
4 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Partnerskapet har en bred sammansttning av mnga olika aktrer. Fr det lpande arbetet Þnns ett sekretariat vid lnsstyrelsen. Fr varje tgrdsomrde Þnns det ett sammanhllande organ som har det vergripande ansvaret fr dess genomfrande. Kommunerna uppmanades att delta redan frn start och avtalet har drmed ftt en tydlig lokal frankring. Att kommunerna r aktiva bekrftas ocks i enktunderskningen.
Det rder delade meningar i partnerskapet huruvida nringslivets engagemang fr frgor om regional utveckling har kat som ett resultat av avtalsarbetet. Nringslivet medverkar i enskilda projekt och har ven representanter i partnerskapet. Lnsstyrelsen uppger dock att det Þnns svrigheter att n ut till enskilda fretag.
Engagemanget i avtalsarbetet kar ngot i samband med genomfrandet. Likas kar intensiteten i kontakterna mellan olika aktrer. Lnsstyrelsen, lnsarbetsnmnden, hgskolan och ALMI anser att samarbetsklimatet i lnet har strkts som ett resultat av tillvxtavtalet. De fr medhll av partnerskapet som har en generellt positiv instllning till arbetet. Hgskolan ser sig sjlv som en viktig
del i arbetet och som en ÓmotorÓ fr regionens utveckling. ALMI i Halland framstr som ett av de mest aktiva bolagen inom ALMI-koncernen i arbetet med tillvxtavtalen. Utbildning och kompetensutveckling r centrala i de ßesta tillvxtavtal, ven i Hallands. Till skillnad frn de ßesta andra ln har Halland lyckats involvera den kommunala utbildningssektorn. Kommunernas tidiga engagemang i processen r troligen en viktig bakgrund till detta.
De ßesta i partnerskapet anser att tillvxtavtalet har medfrt att nya typer av insatser och projekt har kommit till stnd. Merparten bedmer att tillvxtavtalet kommer att frbttra frutsttningarna fr nringslivet och att det omfattar de mest betydelsefulla omrdena fr att skapa tillvxt. Majoriteten r verens om att ven om arbetssttet r mer krvande och krver kade arbetsinsatser n tidigare s r det vrt det. Flertalet anser att arbetsformen har tillfrt ett mervrde.
Halland tillmpar en decentraliserad genomfrandemodell. Det ligger de tgrdsansvariga att flja upp och utvrdera sina respektive delar av tillvxtavtalet. Fr att stdja dem i denna del av arbetet har en bedmningsgrupp
Hallands län
Introduktion
Hallands tillväxtavtal bygger på sex insatsområden.
8
Kompetensutveckling
8
Affärsutveckling och entreprenörskap
8
Kapitalförsörjning
8
Miljö, natur och kultur
8
Integration
8
Kommunikation – IT
Beslutade medel 2000-09-15 ca 123 mkr Planerad budget för år 2000 ca 266 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 68
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
58 080
ALMI
16 977
Kommuner
13 940
EU
8 264
Länsstyrelsen
6 416
Privata
6 373
Övriga
5 288
Staten nationellt
3 801
Landstinget
2 433
Stiftelser
840
Universitet/ högskola
490
Kompetensutveckling m.m 55%
Miljö, natur, kultur, 20%
Kapitalförsörjning, 13%
Affärsutv., entrep., 12%
Integration, < 1%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
tillsatts som inte deltar i det operativa genomförandet. I likhet med flera andra län har också Halland lagt upp ett Internetbaserat rapporteringssystem för att registrera projekt, finansiering, m.m. Halland är ett av de län som har kommit långt i arbetet med att bygga in det viktiga lärandet i processen.
Respektive åtgärdsansvarig svarar för att de två horisontella målen beaktas. Länsstyrelsen har tillsatt en halvtidstjänst för att jobba med målet ekologisk hållbar utveckling i tillväxtavtalet. Rapporten ”För ett offensivt miljöarbete i Halland” har tagits fram. Dokumentet är baserat på ett omfattande underlag som har tagits fram av länets invånare, företag och myndigheter. Länsstyrelsen har skickat ut ett frågeunderlag till respektive åtgärdsansvarig beträffande hur de horisontella målen beaktas i samband med projektbeslut m.m.
Lägesrapporten är baserad på redovisningar från: Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, ALMI Företagspartner AB, Högskolan i Halmstad samt SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen.
Näringslivets engagemang i frågor kring regional utveckling har ökat
Resultatet av avtalet kommer att förbättra förutsättningarna för näringslivet
Avtalet omfattar de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt Samarbetet med tidigare samarbetspartners har ökat Regional samverkan och samordning av insatser av betydelse för regional tillväxt har ökat
Arbetssättet är mer krävande och kräver mer arbetsinsatser än tidigare
Arbetssättet är värt ev. ökad resursåtgång
Arbetsformen har tillfört ett mervärde
Nya typer av insatser/projekt har kommit till stånd och bidragit till förnyelse av utvecklingsarbetet
Det horisontella målet jämställdhet har beaktats i stor utsträckning
Det horisontella målet miljö har beaktats i stor utsträckning
100% Instämmer inte
Instämmer
50%
0
50%
100%
Diagram 22. Resultat av enkätundersökningen i Hallands län
Källa: SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen. För information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2
4 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Arbetet med tillvxtavtalet utgjorde grunden fr framtagandet av det nya strukturfondsprogrammet Ml 1. Uppgifterna om hur vl man har lyckats samordna tillvxtavtal och strukturfonder gr isr i lnsstyrelsens rapport. ena sidan beskrivs de tv processerna som relativt vl integrerade i varandra, andra sidan tror myndigheten att det kan vara svrt fr utomstende att frst hur de bda programmen hnger ihop.
Det operativa arbetet med tillvxtavtalet sker dels i branschgrupper inom omrdena tr, turism, verkstad, IT och livsmedelproduktion, dels i grupper som jobbar ver geograÞska omrden. Dessutom Þnns det tematiska grupperingar kring jmstlldhet, milj, social ekonomi, hlsa, idrott, lrande, forskning och utveckling etc. Totalt arbetar ett tjugotal grupper med handlingsplaner och utformning av olika projekt. tgrdernas inriktning p utbildning och kompetensutveckling har bl.a. inneburit att Mitthgskolan har spelat en viktig roll i arbetet.
Fretagen var srskilt aktiva under planeringen av avtalet och deltog i framtagande av ider och frslag till insatser. Fretagens intresse har dock mattats av och mnga av dem har ansett att processen blev fr lngdragen. Flera fretag har ocks tyckt att begreppet ÓavtalÓ har varit vilseledande och att det har skapat frvnt-
ningar om att arbetet skulle leda fram till ngon form av affrsavtal.
Partnerskapet anser att lnsstyrelsen, nringslivets organisationer och kommunerna r de aktrer som har varit mest aktiva under planeringsfasen. Partnerskapet gr en vervgande positiv bedmning av processen och tillvxtavtalets mjligheter. De ßesta i partnerskapet tror att resultatet av tillvxtavtalet kommer att frbttra frutsttningarna fr nringslivet och merparten anser att tillvxtavtalet omfattar de mest betydelsefulla omrdena fr att skapa tillvxt. Partnerskapet tycker ven att tillvxtavtalet har lett till kat samarbete med de aktrer som man tidigare samarbetade med. Trots att arbetssttet med tillvxtavtalet r mer krvande och krver mer arbetsinsatser r det vrt en kad resurstgng, anser ßertalet. Majoriteten svarar att arbetssttet har tillfrt ett mervrde.
Partnerskapet anser att det horisontella mlet jmstlldhet har beaktats i stor utstrckning i avtalsarbetet. Jmtland har ocks utsetts till ett av regeringens tre pilotln fr jmstllda tillvxtavtal. Stora satsningar grs fr att kunskapen om jmstlldhetsfrgor skall ka. Bland annat arbetar man med ett strre metodprojekt inriktat mot nringslivet, framfr allt strre industrier
Jämtlands län
Introduktion
År 1996 startades utvecklingsprojektet ”Tankekraft” i Jämtland. Det ledde fram till ett strategidokument för länet som sträcker sig fram till år 2010. Allt utvecklingsarbete i Jämtland – tankekraft, tillväxtavtalet, strukturfonderna – är numera samlat under ett gemensamt paraply – ”Handlingskraft”. Tillväxtavtalet syftar till att stärka utbildnings- och kompetensbasen i länet samt till att utveckla spetskompetens och forskning som länets näringsliv kan dra nytta av. Det skall också främja företagsutveckling samt stärka livsmiljön. Insatsområdena är följande.
8
Lärande
8
Företagsutveckling
8
Livsmiljö
Beslutade medel 2000-09-15
ca 59 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 769 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 208
Företagsutveckling, 93%
Livsmiljö, 6%
Lärande, 1%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
4 7
med stora rekryteringsbehov. En arbetsgrupp fr ekologisk hllbar utveckling bildades i brjan av r 2000. Jmtland arbetar aktivt med att utveckla uppfljning och utvrdering. Ansatsen r att frbttra lrandet i hela processen. Lnsstyrelsen har ocks genomfrt olika utbildningsinsatser inom detta omrde.
Den kommunala nivn beskrivs som mycket vsentlig i lnets utvecklingsarbete. Olika insatser grs fr att underltta ett nrmande mellan arbetsmarknad, nringsliv och utbildning. Bland annat etableras s.k. lokala lrcentra i kommunerna.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Mitthgskolan samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
100%
50%
0
50%
100%
Diagram 23. Resultat av enkätundersökningen i Jämtlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
4 8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Tillvxtavtalet i Jnkping r i frsta hand processinriktat och under perioden 2000Ð2002 skall man arbeta med att ta fram underlag fr gemensamma ml och prioriteringar. I Jnkpings ln har olika geograÞska lnsdelar formulerat egna ÓavtalÓ. Det delregionala arbetet fortskrider under tiden som ett lnsvergripande programarbete utvecklas. Ambitionen r att avtalet r 2002 skall ha en form och funktionalitet som kan mta de krav som lokala, regionala och centrala aktrer gemensamt kan stlla upp p.
Delaktighet och engagemang i partnerskapet frdelar sig olika inom lnet och inom olika delar av partnerskapet. Partnerskap Þnns bde p Hglandet1 och i GGVV-regio-
nen2. Den dynamik och mngfald som knnetecknar
lnets arbete bidrar samtidigt till att processen till vissa delar r svr att verblicka. Regionen strvar drfr efter att Þnna gemensamma mlsttningar med lokal och regional uppbackning.
Samverkansrdet leder arbetet med tillvxtavtalet. I
rdet terÞnns fretrdare fr landsting, kommunfrbund, lnsstyrelsen, hgskolan, lnsarbetsnmnden, Fretagarnas Riksorganisation, SAF, TCO, LO och
Handelskammaren. Ett sekretariat har tillskapats p lnsstyrelsen fr att koordinera arbetet, driva processen framt och hlla partnerskapet informerat. Hgskolans engagemang i avtalsarbetet r mycket starkt och ßera ledande personer inom utbildningsvsendet medverkar i Samverkansrdet.
Lnsstyrelsen uppfattar svl samordningsrollen som det ntverksbetonade arbetet som positivt och nyskapande. Arbetet i Jnkpings ln r tydligt inriktat p tillvxt i fretag, framfr allt smfretag. Fretagens delaktighet i processen framhlls av lnsstyrelsen som mycket viktigt. Nringslivet deltar i svl lokala som regionala partnerskap. I GGVV-arbetet Þnns enskilda fretagare och fackliga fretrdare p alla niver. I Jnkpings ln har man kommit mycket lngt med att utveckla dialogen mellan offentligt och privat.
Aktrerna i Jnkpings ln har ett brett kontaktnt med nationella myndigheter. Partnerskapet deltar i NUTEK:s arbete med dialog- och handlingsgrupper. Nr inriktningen i avtalet blir tydligare rknar lnet med att svara upp mot det positiva intresse som mnga myndigheter visat.
Lnsstyrelsen och hgskolan anser att processen har lett till ett mervrde. Lnsarbetsnmnden och ALMI r
Jönköpings län
Introduktion
I Jönköpings län arbetar man med en långsiktig regional utvecklingsstrategi som har en tidshorisont på tio år. Instrumentet för att förverkliga denna strategi utgörs av tillväxtavtalet. Fyra övergripande områden är prioriterade i detta arbete.
8
Utbildning
8
Attraktivitet
8
Näringsliv
8
Infrastruktur
Jönköpings län har ej lämnat någon finansiell redovisning.
1
Aneby, Eksj, Nssj, Svsj, Vetlanda, Trans
2
Gnosj, Gislaved, Vrnamo, Vaggeryd
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
4 9
mer tveksamma och menar att processen drivits av ett ftal personer varfr mnga lmnats utanfr. Lnsstyrelsen och hgskolan anser att arbetet bidragit till ett frdjupat samarbete bde inom det beÞntliga partnerskapet men ocks mellan de olika grupperingar som Þnns i lnet. Enligt lnsstyrelsen har kontakterna med nringslivet och kommunerna ytterligare frdjupats, enskilda fretagares engagemang har kat och kommunernas nringslivsfunktioner deltar mer aktivt.
Hgskolans delaktighet och centrala roll i processen utmrker lnet. Hgskolan menar att dess roll som drivkraft fr utvecklingen har strkts och inom mnga av de insatser som sker s utnyttjar man den kompetens och drivkraft som Þnns inom den hgre utbildningen. Ett exempel p detta r projektet Science Park System, en teknikby som skapas i anslutning till hgskolan dr entreprenrer skall erbjudas att verka i en kunskapsintensiv milj tillsammans med forskare, studenter och nringsliv.
Ngra konkreta frndringar i det beÞntliga avtalet har inte gjorts fr att frbttra/underltta mjligheterna fr uppfljning och utvrdering. Dremot pgr ett antal aktiviteter som syftar till att frbttra ml och insatser. Lnsstyrelsen Þnansierar bl.a. ett projekt som skall ka kunskapen om miljdriven tillvxt. Hgskolan har
engagerats fr att belysa genusperspektivet och tillvxten.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB samt Stiftelsen Hgskolan i Jnkping.
På grund av alltför få svar kan inga resultat från enkäten presenteras.
5 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Regionfrbundet Kalmar fungerar som motor och samordnare av bde tillvxtavtalet och RUPEN. Eftersom utvecklingsarbetet i Kalmar bedrivs inom ramen fr bda dessa processer r det svrt att skilja den ena frn den andra. Regionfrbundet bedmer att de mste synkronisera de bda processerna bttre. Vid en kommande revidering av RUPEN skall det bsta frn respektive del sammanfras till en gemensam helhet, dr en samordning med planeringen av transportinfrastrukturen ocks kommer att ske.
Partnerskapet har en allmnt positiv instllning till processen. Nringslivets engagemang har varit strre n vad som r normalt i arbete som rr regional utveckling. Fretagens engagemang har dock mattats av. Mnga av dem anser att det har varit en alltfr utdragen process. Enktstudien visar att intensiteten i kontakterna mellan olika parter har kat ngot under genomfrandefasen jmfrt med planeringsfasen. Regionfrbundet pekar p att det processinriktade arbete som har bedrivits, med ett perspektiv som utgr ifrn den lokala nivn, brjar bra frukt. Den vervgande majoriteten av partnerskapet anser att tillvxtavtalet leder till bttre samverkan om regionala resurser. Lnsarbetsnmnden anser att frndringar av regelverket fr arbetsmarknadspolitiken frsv-
rar deras medverkan och som en fljd av detta har de minskat sitt engagemang i samband med genomfrandet av avtalet. Hgskolan har spelat en aktiv roll och uppskattar den gemensamma kraftsamling som grs kring vissa hgskolesatsningar. Partnerskapet tycker att detta arbetsstt r mer krvande n traditionella arbetsformer. Samtidigt anser merparten att det r mdan vrt. Merparten bedmer att tillvxtavtalet kommer att leda till frbttrade frutsttningar fr nringslivet. Det vergripande omdmet r att avtalsarbetet har tillfrt ett mervrde.
Fr att integrera jmstlldhetsaspekterna i den regionala utvecklingsprocessen planeras ett stort utvecklingsprojekt riktat till kommuner och myndigheter i lnet. Syftet r att stadkomma en ÓjmstlldhetsskringÓ. Lnsstyrelsen och Regionfrbundet samordnar projektet. Frgor avseende milj och hllbar utveckling hanteras inom RUPEN.
Kalmar har kommit igng med genomfrandet av avtalet. Det fljande r exempel p projekt som har initierats.
¥
Baltic Business School (BBS) Ð en internationell handelshgskola i Kalmar med inriktning mot affrer, turism samt musik- och upplevelseindustrin i steuropa och stersjregionen.
Kalmar län
Introduktion
Kalmars arbete utgår ifrån det regionala utvecklingsprogrammet – RUPEN – vilket är den övergripande strategin för länet. Tillväxtavtalet betraktas som ett av flera verktyg för att genomföra RUPEN. Tillväxtavtalet är koncentrerat till fem insatsområden. Vissa av dem kan närmast liknas vid stora projekt. De fem insatsområdena är:
8
Lokala utvecklingscentrum (olika former av öppna mötesplatser för näringslivet)
8
Musik- och upplevelseindustrin
8
Östersjön som handelsplats/Baltic Business School
8
Kunskapsförsörjning och affärsutveckling i samverkan mellan näringsliv, högskola och institut
8
Design
Kalmar län har ej lämnat någon finansiell redovisning.
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
5 1
¥
Rock City Ð i Hultsfred etableras ett musikindustricentrum som gs gemensamt av den svenska musikindustrin. BBS bedriver utbildningar med motsvarande inriktning.
¥
Uppbyggnad av Designskolan i Nybro-Kalmar.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Regionfrbundet Kalmar (sjlvstyrelseorgan), Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Hgskolan i Kalmar samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 24. Resultat av enkätundersökningen i Kalmar län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
5 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Kronoberg har utvecklat nya samverkanskonstellationer fr att planera och genomfra tillvxtavtalsprocessen. Arbetet leds av Ledningsgruppen som bestr av fretrdare fr bl.a. lnsstyrelsen, lnsarbetsnmnden, universitetet, lnets kommunfrbund och landstinget. Nringslivet r vl representerat i gruppen (5 av 14 platser). Ett sekretariat bestende av tjnstemn frn ßera organisationer ansvarar fr det operativa arbetet. Ett Þnansieringssamrd har bildats med syfte att skapa bttre samordning av respektive organisations projektbeslut.
Lnsstyrelsen, ALMI, lnsarbetsnmnden och universitetet deltar aktivt i arbetet. Lnsstyrelsen beskriver sin roll som Óatt vara smrjmedel i processenÓ. I detta ingr att underltta kontakter mellan aktrer och inspirera andra deltagare. ALMI har axlat en ledande roll i genomfrandet fr de frgor som rr fretagsutveckling.
Lnsstyrelsen pekar bl.a. p problematiken med att f genomslag fr tillvxtavtalet i dess nuvarande geograÞska utformning och betonar vikten av att lta andra Ð funktionella samband Ð utvecklas. Ett exempel p detta r Aluminiumriket, som r ett lnsverskridande projekt fr att utveckla ett industriellt kluster. Projektet syftar till att skapa en regional utvecklingsmilj och marknads-
plats fr ett nringsliv kring aluminium, med varor och tjnster i vrldsklass.
Universitetet anser att ßera viktiga projekt har prioriterats tack vare tillvxtavtalet. Exempel r utveckling av distansutbildning, satsningar p designutbildning och ett samarbete med Ljungby kommun om utbildning i informationslogistik.
De regionala organisationerna, som lmnade lgesrapporter i oktober, anser att processen har skapat ett mervrde och att samverkan och samordning vunnit p arbetet. De uppger ocks att avtalsarbetet har bidragit till kade kontakter, har lett till frverkligandet av nya projekt och att fokuseringen p tillvxtorienterade omrden har frstrkts. Partnerskapet r betydligt mer avvaktande i sitt omdme om processen. En knapp majoritet anser att nya typer av insatser har kommit till stnd och att det har bidragit till frnyelse av utvecklingsarbetet. Den vervgande delen r dock skeptisk till om de tgrder som genomfrs kommer att leda till frbttringar fr nringslivet. Fler n hlften ifrgastter om arbetsformen har tillfrt ett mervrde. De regionala organisationerna vittnar ocks om att det har funnits svrigheter att kommunicera syftet med tillvxtavtalen och att detta ven
Kronobergs län
Introduktion
Tillväxtavtalet i Kronobergs län utgår från fem insatsområden.
8
Lärande
8
Företagsutveckling
8
Attraktivitet
8
Samverkan och samsyn
8
Geografiska strukturfondsinsatser
Beslutade medel 2000-09-15
ca 93 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 247 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 55
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
44 487
Privata
20 875
Övriga
11 298
Länsstyrelsen
5 691
EU
3 702
Kommuner
2 698
Stiftelser
1 867
Landstinget
1 300
ALMI
779
Lärande, 59%
Företagsutveckling, 35%
Attraktivitet, 4%
Samverkan och samsyn, 2%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
5 3
fortsttningsvis kommer vara en av de mest betydelsefulla uppgifterna.
Kronoberg gr medvetna satsningar p att bygga in ett kontinuerligt lrande i processen. Dels anlitas externa konsulter som har till uppgift att vrdera processen utifrn, dels har lnet varit vgledande i arbetet med att utveckla Internetbaserade uppfljningssystem. Syftet med systemet r att p ett enkelt stt kunna ta tillvara och frmedla information om de tgrder som genomfrs inom tillvxtavtalet. Det unika med systemet r att det r tvrsektoriellt, dvs. att informationen om olika aktrers Þnansiella insatser Þnns samlad och tillgnglig p ett och samma stlle.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Vxj universitet samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 25. Resultat av enkätundersökningen i Kronobergs län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
5 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Tillvxtavtalet i Norrbotten framstlls som ett strategidokument som ligger till grund fr EU:s Ml 1-program. Lnsstyrelsen beskriver arbetet med att ta fram avtalet som en visionsdriven process snarare n ett formellt programarbete. Lnet berrs av ßera olika program som syftar till utveckling och tillvxt, framfr allt Ml 1, Interreg och tillvxtavtalet. Lnsstyrelsen ppekar att just denna mngfald av insatser frsvrar mjligheten att samordna arbetet och Óhlla ßera olika processer igngÓ. Ngot srskilt sekretariat fr tillvxtavtalet Þnns inte i Norrbotten och drfr Þnns inte heller ngon samordning p sekretariatsniv mellan de samverkande parterna. De inslag i tillvxtavtalet som ej ingr i Ml 1-programmet har drfr inte sdan dokumentation i dagslget att de kan fljas sammantaget. Exempel p sdana r de tgrder som genomfrs av universitetet, lnsarbetsnmnden och kommunerna.
Lnsstyrelsen och lnsarbetsnmnden anser att arbetet har tillfrt ett mervrde, inte minst vad avser frbttrad samverkan mellan olika, i frsta hand, offentliga aktrer. Universitet anser inte att processen har tillfrt ngot strre mervrde men pekar samtidigt p att arbetet med avtalet har inneburit ett vidgat kontaktnt och en mjlig-
het att skapa nya former samarbete. Nringslivets medverkan i processen anses ha varit lgt.
Tillvxtavtalet anses ha lagt grunden till ßera strategiska utvecklingsprojekt som frverkligas med hjlp av medel frn strukturfonderna. Exempel p detta r Acusticum i Pite, biltestverksamheten samt fortsatta satsningar p Filmpool Nord.
Partnerskapets bedmning av arbetet sammanfattas av diagrammet.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, Lule tekniska universitet samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Norrbottens län
Introduktion
I tidigare uppföljning av tillväxtavtalen konstaterades att Norrbotten arbetat fram ett relativt väl förankrat avtal med ett brett utbud av åtgärder. Delar av avtalet är starkt inriktade på tillväxt och fokuserar bl.a. på den fortsatta utvecklingen av miljö- och rymdverksamheten i Kiruna.1Avtalet omfattar fem insatsområden.
8 Kunskap och kompetensutveckling 8
Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk
8
Tillgänglighet och goda kommunikationer
8
Kultur, kulturmiljö och kulturarv
8
Rennäring och samekultur
Beslutade medel 2000-09-15
ca 67 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 803 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 191
Kunskapsintensiva verksamheter, nätverk, 93%
Kunskap- och kompetensutveckling, 7%
Kultur, kulturmiljö, kulturarv, < 1%
Tillgänglighet, goda kommunikationer, < 1%
1Ds 2000:7. ÓRapport om tillvxtavtalen, Tillvxt i hela SverigeÓ.
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
5 5
Diagram 26. Resultat av enkätundersökningen i Norrbottens län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
5 6 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Processen med att ta fram tillvxtavtalet var bred. Ett 60tal fretag, kommuner, organisationer, m.ß. lmnade nrmare 300 frslag p tillvxtfrmjande projekt. Det innebar att planeringen tog lng tid men medfrde samtidigt att ett stort antal aktrer brjade samarbeta. Region Skne anser att diskussionen r ppen och konstruktiv och de bedmer att engagemanget i processen kar i samband med genomfrandet av tillvxtavtalet. Partnerskapet trffas regelbundet och nringslivet r representerat genom ett ßertal fretagsorganisationer. Nringslivsrepresentanter medverkar ocks som ordfrande i olika temagrupper. Region Skne anser, ena sidan, att det r svrt att Þnna metoder fr samverkan med nringslivet nr antalet fretag r stort och spritt p mnga branscher. andra sidan, framgr det av redovisningen frn regionen att ett ßertal privata fretag r med och Þnansierar Sknes tillvxtavtal, t.ex.Telia, Freningssparbanken, Fructifer, Sknekanalen AB.
Hgskolan Kristianstad r det enda av lrostena som anser att arbetsformen har tillfrt ett mervrde. Malm Hgskola tycker dock att processen har varit kreativ och att vissa tidigare projektider har kunnat konkretiseras i arbetet med tillvxtavtalet. Lunds universitet pekar p
att arbetet fr deras del har lett till frdjupade kontakter med svl tidigare som nya samarbetspartners.
Generellt kan sgas att Skne satsar bde p bred utveckling och srskilda spetsomrden. De tre insatsomrdena Ð Tillvxt i samverkan, Kompetensutveckling, Investeringsfrmjande insatser Ð str fr bredden. De tre klustren Ð Livsmedel, Bioteknik, Besksnringar Ð str fr spets och r identiÞerade som omrden dr frutsttningarna fr fretagande r srskilt goda.
Lnet har av regeringen utsetts till pilotln fr att tillsammans med bl.a. Naturvrdsverket utveckla metoder fr ekologisk hllbar utveckling. Ett Ósknskt centrum fr miljdriven nringslivsutvecklingÓ planeras. Fr att vidareutveckla arbetet kring jmstlldhet har medel anslagits fr kunskaps- och metodstd inom omrdet. Lnsstyrelsens jmstlldhetsexpert deltar i arbetet.
Det fljande r exempel p pgende tgrder och projekt.
Skåne län
Introduktion
Region Skåne har samordningsansvaret för tillväxtavtalet. Strategidokumentet ”Skånsk livskraft” utgör den gemensamma plattformen för utvecklingsarbetet i länet. Tillväxtavtalet utgör ett av flera redskap för att uppnå de mål som finns uppställda i ”Skånsk livskraft”. Innehållet i Skånes tillväxtavtal är indelat i tre tillväxtpaket och tre klusterområden.
Insatsområden/tillväxtpaket
8
Tillväxt i samverkan/ lokal företagsservice
8
Kompetensutveckling
8
Investeringsfrämjande insatser
Klusterområden
8
Livsmedel
8
Bioteknik/biomedicin
8
Besöksnäringar och kultur
Beslutade medel 2000-09-15
ca 90 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 504 mkr
Finansiärer
tkr
Övriga
42 850
Självstyrelseorgan
31 216
Kommuner
7 753
Privata
3 958
Länsarbetsnämnden
2 370
Staten nationellt
1 334
Länsstyrelsen
525
Universitet/ högskola
100
ALMI
40
Tillväxt i samv./lok. företagsservice, 77%
Besöksnäring, kultur, 10%
Investeringsfrämjande insatser, 9%
Kompetensutveckling, 2%
Livsmedel, 2%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
5 7
¥
Bredband fr alla i Skne (samtliga kommuner deltar).
¥
Sknsk entreprenrsfond (riskkapitalfrsrjning och det offentliga stdet till nyfretagande).
¥
Kartlggning och analys av hur den offentliga fretagsservicen ser ut i lnets kommuner.
¥
Projekt med facklig frankring om hur man p olika stt kan hja arbetskraftskompetensen.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Region Skne (sjlvstyrelseorgan), Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, Malm hgskola, Lunds universitet och Hgskolan i Kristianstad.
Diagram 27. Resultat av enkätundersökningen i Skåne län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partner-
skapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
5 8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
I partnerskapet ingick inledningsvis lnsstyrelsen, landstinget, Stockholms stad, lnets kommunfrbund samt Handelskammaren som representant fr nringslivet. Sedan hsten 2000 ingr ven universitet och hgskolor samt LO-distriktet. Det sistnmnda skall bl.a. svara fr en folkbildningskampanj om grannlnderna p andra sidan stersjn. Kungliga Tekniska Hgskolan deltar i arbetet och ser tillvxtavtalet som en mjlighet att utveckla formerna fr samverkan med lnets politiker. Lnsstyrelsen bedmer att nringslivet uppfattar processen med tillvxtavtal som tungrodd och inte direkt relevant fr deras verksamhet. Lnsstyrelsen tror dock att nringslivets roller kommer att klarna lngre fram nr projekten och exportmjligheterna blivit mer tydliga.
Lnsstyrelsen skall med hjlp av sina olika experter fungera som std s att alla projekt inom tillvxtavtalen fljer de horisontella mlen. En checklista har utarbetats fr att tillgodose detta inom omrdena jmstlldhet, milj och integration.
Stockholms avtal var redan frn brjan avgrnsat till ett ftal omrden. Denna strategi fullfljs under genomfrandefasen. Intrycket r att projekten r frre men strre n vad de r i andra ln. Regeringens stersjmiljard 2 utgr ett viktigt inslag i Þnansieringen. Stockholm
r fr vrigt ett av de ln som uppvisar strst blandning av olika Þnansirer.
Genomfrandet har kommit igng och lnsstyrelsen bedmer att engagemanget i processen kar. Ett av projekten i Stockholms tillvxtavtal r att medverka i utvecklingen av en lokal hlso- och sjukvrdsplan i Liepaja, Lettland. Genom detta skapas frutsttningar fr ett konsortium av svenska fretag att lmna anbud fr ett komplett hlso- och sjukvrdssystem fr Liepaja-regionen men ven fr andra delar av Lettland.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB samt Kungliga Tekniska Hgskolan.
Stockholms län
Introduktion
Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Det övergripande målet är att Stockholmsregionen skall utvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. Insatserna koncentreras till följande områden:
8
IT
8
Miljöexport och miljödriven tillväxt
8
Hälso- och sjukvård
Beslutade medel 2000-09-15
ca 44 mkr
Planerad budget för år 2000
ca 50 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15
12
Finansiärer
tkr
Övriga
20 443
Staten nationellt
13 850
Privata
4 988
Kommuner
2 400
Landstinget
1 500
Länsstyrelsen
400
Hälso- och sjukvård, 38%
IT, 33%
Miljöexport m.m., 29%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
5 9
Diagram 28. Resultat av enkätundersökningen i Stockholms län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
6 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Partnerskapet, ÓSamling SrmlandÓ, bestr av ett 30-tal organisationer. En ÓberedningsgruppÓ dr samtliga kommunalrd samt representanter fr partier utan ordfrandeposter ingr, r ocks knuten till arbetet. Det var svrt att engagera nringslivet i det inledande analysarbetet, enligt lnsstyrelsen. Den bilden bekrftas ocks av enktunderskningen. Merparten av de som svarande anser inte att nringslivets engagemang i frgor om regional utveckling har kat. Lnsstyrelsen anser dock att bde nringslivet och dess organisationer har blivit mer aktiva under genomfrandet. Detta tar sig bland annat i uttryck genom att SAF och Fretagarnas Riksorganisation genomfr seminarier fr fretagare och kommunala fretrdare om lokalt fretagsklimat.
Partnerskapet bedmer att engagemanget totalt sett har kat i samband med genomfrandefasen och enktstudien visar ocks att intensiteten i kontakterna mellan de olika parterna kar. En bidragande orsak till det stigande engagemanget r att lnsstyrelsen lgger ner mer tid p arbetet n vad myndigheten gjorde under planeringsfasen. Lnsarbetsnmnden r ett exempel p en part som har tagit p sig en av de ledande rollerna i arbetet. Lnsarbetsnmnden anser att man genom tillvxtavtalet
har ftt ett strre helhetsgrepp om utbildningsbehovet i lnet och man har under processens gng utnyttjat Kompetensrdet som ett viktigt forum fr att samordna olika typer av utbildningsfrgor. Hgskolan har medverkat i arbetet men tycker sig inte se ngra tydliga effekter nnu och man anser inte heller att det har lett till ngra fr-ndringar i arbetsstt.
Partnerskapet r generellt sett positivt till arbetet med tillvxtavtalet. Merparten av de svarande anser att avtalet omfattar de mest betydelsefulla omrdena fr tillvxt och bedmer att resultaten kommer att frbttra frutsttningarna fr nringslivet. Underskningen visar ocks att samarbetet kring regionala utvecklingsfrgor har kat som en fljd av avtalsprocessen. En majoritet anser ocks att samordningen av resurser har frbttrats. ÿven om arbetssttet r mer krvande n tidigare stt att arbeta s tycker merparten att det r mdan vrt och att arbetsformen har tillfrt ett mervrde.
Sdermanland framhller arbetet med en klusteranalys av tung fordonsindustri som ett intressant exempel p hur man arbetar i lnet. Fretrdare fr industrin har utfrt analysen tillsammans med olika offentliga sektorsorgan.
Partnerskapet anser inte att frgor om jmstlldhet
Södermanlands län
Introduktion
Tillväxtavtalet för Södermanland består av tre insatsområden. Parallellt med avtalsarbetet pågår en process som är mer inriktad på livskvalitet och boendemiljö i länet.
8
Näringslivsutveckling
8
Kompetensutveckling och högre utbildning
8
Kommunikationer
Beslutade medel 2000-09-15
ca 36 mkr
Planerad budget för år 2000 ca 217 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 29
Finansiärer
tkr
Länsarbetsnämnden
12 236
Kommuner
7 350
Staten nationellt
5 300
Stiftelser
3 290
Länsstyrelsen
3 227
Privata
2 607
Landstinget
1 175
ALMI
350
Universitet/ högskola
350
Näringsliv, 47%
Kompetensutveckling, 45%
Kommunikationer, 8%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 1
och milj har beaktats i tillrcklig utstrckning i arbetet. Lnsstyrelsen genomfr olika utbildningar i den s.k. tre R-metoden (representation, resurser och realia) fr att ka kunskapen inom jmstlldhetsomrdet. Utbildningsinsatser om ekologisk hllbar utveckling planeras ocks och ett samarbete kring detta inleds mellan bl.a. lnsstyrelsen och Mlardalens hgskola.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Mlardalens hgskola.
Diagram 29. Resultat av enkätundersökningen i Södermanlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
6 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
Utvecklingsrdet i Uppsala ln, bildat r 1995, utgr krnan i partnerskapet fr tillvxtavtalet. Lnet har kommit vl igng med genomfrandet av avtalet. Uppsala r ett av de ln som har strst sammansttning av olika Þnansirer. Vrt att notera r den stora gruppen stiftelser samt den stora andelen privat Þnansiering. Samarbete har ocks inletts med ßera nationella organ, exempelvis Turistdelegationen, Turistrdet och Integrationsverket. Lnsstyrelsen har reducerat sin tidsmssiga insats i arbetet under genomfrandefasen och man uppger ocks att engagemanget har avtagit i de s.k. temagrupper som var med och arbetade fram avtalet. Dessa grupper anser sig ha fullfljt sin del av uppdraget och i stllet har olika projektgare tagit ver processen och ser till att avtalets planer nu genomfrs. En rad intressanta projekt har startat. ÓCampus UppsalaÓ r den frmsta satsningen. Projektgruppen anser sig redan nu kunna se resultat i form av kade investeringar inom vissa omrden, bl.a. ÓLife ScienceÓ . tta projekt har pbrjats inom ramen fr Óinfrastruktur som std fr fretagsutvecklingÓ.
Ett annat omrde som r vrt att nmna r samarbetet
kring effektivare integration. Uppsala kommun, lnsarbetsnmnden, landstinget och lnsstyrelsen, Integrationsverket samt Migrationsverket arbetar tillsammans fr att verbrygga gapet mellan de olika myndigheternas insatser fr ßyktingar och invandrare. Syftet r att ka mngfalden i arbetslivet samt att underltta introduktionen av personer med utlndsk bakgrund p arbetsmarknaden. Ytterligare exempel p pbrjade tgrder r Exportskolan och etableringen av Energicentrum i ÿlvkarleby. Ett samarbete Þnns ocks med Stockholms lns tillvxtavtal inom IT, Health Care och miljdriven export. Vidare kan noteras att ett ßertal regionala och lokala myndigheter har inlett ett samarbete kring statistik och analyser fr att f fram billigare och bttre planeringsunderlag.
Arbete har pbrjats med att bl.a. utveckla indikatorer inom milj- och jmstlldhetsomrdet. Informationen betrffande avtalets samlade uppfljning och utvrdering r i vrigt mycket knapphndiga. Det r oklart hur man har valt att hantera detta.
Uppsala län
Introduktion
Uppsala läns tillväxtavtal är väl fokuserat kring ett fåtal områden. Avtalet har en huvudinriktning på Uppsala och de kunskapsintensiva verksamheter som är lokaliserade dit. Avtalet består av tre insatsområden.
8
Infrastruktur som stöd för företagsutveckling
8
Entreprenörskap och företagsutveckling
8
Integration
Beslutade medel 2000-09-15
ca 80 mkr
Planerad budget för år 2000
ca 23 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15
21
Finansiärer
tkr
Stiftelser
42 330
Privata
16 456
Kommuner
4 660
Universitet/ högskola
4 380
Länsstyrelsen
4 100
Övriga
2 675
Landstinget
2 000
EU
1 782
Länsarbetsnämnden
1 750
Staten nationellt
300
ALMI
45
Infrastruktur som stöd för företagsutveckling, 84%
Entreprenörskap, företagsutv., 10%
Integration, 6%
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 3
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB samt Uppsala universitet.
Diagram 30. Resultat av enkätundersökningen i Uppsala län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Anm. I lnet har ett ftal individer deltagit i underskningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fr partnerskapets uppfattning. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
6 4 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
LÄGESRAPPORT
ÓVrmlandsrdetÓ har ett vergripande ansvar fr arbetet. Rdet bestr av ledande regionala och lokala aktrer. Genomfrandet sker i stor utstrckning i fyra kommungrupper: Vstra Vrmland, Hagfors/Munkfors, Karlstadregionen och stra Vrmland. Tillvxtavtalet har ocks legat till grund fr framtagandet av EU:s strukturfondsprogram. Lnsstyrelsen anser att de har utvecklat ett bra samarbete i regionen, srskilt med kommunerna, landstinget och fretag. ALMI uppger att de deltar aktivt i arbetet och ser det som en strategisk frga fr att utveckla sina ntverk. Universitetet anser att de har haft en aktiv roll i processen och med hjlp av avtalsarbetet har man kunnat konkretisera universitets tredje uppgift och vidareutveckla samarbetet med fretag i regionen. Universitet har processgarskapet fr tv av avtalets sju proÞlomrden.
Enligt parterna kar intensiteten i kontakterna i samband med genomfrandet. Lnsstyrelsen bedmer att samarbetet i kommungrupperna frstrkts. Majoriteten i partnerskapet r verens om att avtalet omfattar de mest
betydelsefulla tgrderna fr att skapa tillvxt. De r ocks relativt eniga om att arbetssttet r mer krvande n att arbeta p traditionellt vis. Mer n hlften av de som besvarade enkten r tveksamma till att avtalet leder till bttre samordning och samverkan. Den vervgande delen av partnerskapet anser inte heller att engagemanget frn nringslivet har kat. ver hlften tror inte att tillvxtavtalet kommer att frbttra frutsttningarna fr nringslivet. Meningarna r ocks delade om huruvida arbetsformen tillfr ett mervrde.
Vrmland har lagt ner mycket arbete p att integrera de tv horisontella mlen i tillvxtavtalet. Inom jmstlldhetsomrdet har bl.a. ett kvinnligt ntverk bildats fr dialog om tillvxtfrgor. En seminarieserie fr kvinnor angende tillvxtfrgor planeras. Det Þnns en kad efterfrgan i lnet p kunskap om jmstlldhetsfrgor. Lnsstyrelsen r en av parterna i lnets miljarbete som bedrivs under namnet Miljaktion Vrmland. Myndigheten konstaterar att integrationen av milj- och hllbarhetsfrgor i lnets utvecklingsarbete behver frdjupas ytterligare.
Det Þnns planer p att genomfra ett rligt Vrmlandsmte dr hela regionen trffas och diskuterar hur arbetet med tillvxtavtalet gr. Vid sdana trffar br man bl.a. flja upp den indikativa Þnansieringsplanen
Värmlands län
Introduktion
Tillväxtavtalet omfattar sex insatsområden. Dessutom finns sju profilområden som har formulerats utifrån ett länsperspektiv och som har olika tyngd i olika delar av länet. Profilområdena utgår från länets resurser och är orienterade mot olika kluster eller branscher, t.ex. skog, IT, stål och verkstad. Avtalets sex insatsområden är:
8
Konkurrenskraft
8
Företagsamhet
8
Attraktionskraft
8
Arbetsmarknad
8
Kunskapsförmedling
8
Social ekonomi
Beslutade medel 2000-09-15
1
ca 282 mkr
Planerad budget för år 2000 1400–1800 mkr Antal beslutade projekt 2000-09-15 143
Finansiärer
tkr
Privata
195 703
Länsstyrelsen
32 665
Övriga
32 490
Staten nationellt
16 452
EU
3 951
Konkurrenskraft, 70%
Företagsamhet, 25%
Attraktionskraft, 3%
Arbetsmarknad, 2%
Kunskapsförmedling < 1%
Social ekonomi, < 1%
1Lnsstyrelsen som svarar fr uppgifterna anger att medÞnaniseringen frn vriga intressenter r uppskattad. Dvs. utfallet handlar enbart om Lnsstyrelsens medÞnansiering och hur den samspelar med andra. Den stora andelen privat medÞnansiering hnfrs till att statliga fretagsstd r medrknade. Utbetalning av fretagsstd frutstter en viss andel privat Þnansiering.
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 5
och se vad som har hnt inom kommungrupperna och de olika proÞlomrdena. En annan viktig frga r att flja upp nringslivsklimatet i de vrmlndska kommunerna.
Lgesrapporten r baserad p redovisningar frn: Lnsstyrelsen, Lnsarbetsnmnden, ALMI Fretagspartner AB, Karlstads universitet samt SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen.
Diagram 31. Resultat av enkätundersökningen i Värmlands län
Klla: SCB:s underskning om de regionala tillvxtavtalen. Fr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.