FFFS 2007:31

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se

ISSN 1102-7460

1

Föreskrifter

om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

2007:24) om försäkringstekniska grunder;

beslutade den 12 december 2007.

Finansinspektionen föreskriver med stöd av 1 § förordningen (2007:721) med be-

myndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om försäkringstek-

niska grunder i fråga om Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:24) om för-

säkringstekniska grunder att bilagan ska ha följande lydelse.

_______________

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Trots 1 får föreskrifterna tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den

31 december 2007.

INGRID BONDE

Göran

Ronge

FFFS 2007:31

Utkom från trycket

den 18 december 2007

FFFS 2007:31

2

Bilaga

Försäkringstekniska grunder

Antagande om ränta

Antagande om ränta uttrycks som en räntefot i procent före eventuellt avdrag för

avkastningsskatt.

Finansinspektionen beräknar och fastställer räntefoten varje år. Uppgift om denna

räntefot publiceras på Finansinspektionens webbplats, fi.se, efter utgången av

september månad varje år.

Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som inte innebär utfästelse

om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på nominella statsobliga-

tioner.

Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som innebär utfästelse om

framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på realränteobligationer och

nominella marknadsräntor för statsskuldväxlar som reducerats med beaktande av

utvecklingen av konsumentprisindex.

Räntefoten beräknas på följande sätt

Underlag för att beräkna räntefoten består av nollkupongsräntor, som beräknats vid

varje månadsskifte. Med nollkupongsränta avses lång marknadsränta för statsobli-

gationer med tillägg för värdet av framtida kupongräntor.

Räntefoten r utgör ett medeltal av nollkupongsräntorna under de senaste tolv måna-

derna. Följande formel används vid beräkningen:

12

12

½

11

...

1

0

½

r

r

r

r

r









där värdet r

12

avser den nollkupongsränta som gäller den 30 september och värdet

j

r

är motsvarande ränta vid månadsskiftet 12 – j månader tidigare, där j =

0,1,2,…,11.

Räntefoten avrundas till närmaste tiondels procent.

Trots det som anges ovan får en arbetsgivare tillämpa det antagande om ränta som

används vid beräkning av premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäk-

ring, om en sådan beräkning inte leder till ett lägre värde än det som följer av anta-

gandet ovan.

Antagande om avdrag för avkastningsskatt

Är arbetsgivaren skyldig att betala avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om av-

kastningsskatt på pensionsmedel, ska räntefoten reduceras med ett avdrag för av-

kastningsskatt.

FFFS 2007:31

3

Finansinspektionen beräknar och fastställer avdraget varje år och meddelar det på

fi.se, efter utgången av september månad varje år.

Avdraget beräknas på följande sätt

Beräknad räntefot för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäk-

ring eller indexuppräkning, multipliceras med aktuell skattesats för tjänstepen-

sionsförsäkring enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och avrundas därefter till

närmaste tiondels procent. Sådan beräknad belastning dras därefter av från ränte-

foten för såväl åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller

indexuppräkning som för åtaganden som inte gör det.

Tillämpar arbetsgivaren det antagande om ränta som används vid beräkning av

premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäkring, ska avdrag för avkast-

ningsskatt ske på ett likartat sätt som vid en sådan premieberäkning.

Antagande om dödlighet för ålderspension

Dödlighetsintensiteten μ

x

per år vid åldern x år antas vara given av följande

formler.¹

¯

®

­

!





d



w

x

w

x

k

w

w

x

cx

e

b

a

x

för

)

(

för

P

P

där

w = 97 och k = 0,003.

Parametrarna a, b och c beror av kön och födelseår enligt följande tabeller:

Kvinna

Födelseår –1919 192y 193y 194y 195y 196y 197y 1980–

10³

a 3,1 2,7 2,1 1,4 1,1 1,1 1,1 1,0

10⁶

b

2,058 1,374 0,977 1,129 0,879 0,411 0,129 0,092

c

0,124 0,128 0,130 0,127 0,129 0,137 0,150 0,154

Man

Födelseår –1919 192y 193y 194y 195y 196y 197y 1980–

10³

a 3,4 3,4 2,5 1,7 1,5 1,3 1,1 1,0

10⁶

b

24,12 11,65 5,385 3,094 1,159 0,457 0,147 0,051

c

0,100 0,108 0,115 0,120 0,130 0,140 0,152 0,163

där y = 0, 1,…,9.

¹ Så kallad Makehammodell med korrektion i höga åldrar. Överlevelsefunktionen l

x

i denna modell

ges av följande formel:

¯

®

­

!











d







w

x

w

x

k

w

x

w

w

l

w

x

cx

e

c

b

ax

x

l

för

2

)

(

)

2

/

(

)

(

)

log(

för

)

1

(

)

/

(

)

log(

P

FFFS 2007:31

4

Antagande för efterlevandepension

Kapitalvärde för efterlevandepension beräknas i de fall det kan finnas efterlevande

med rätt till efterlevandepension vid dödsfall, samt från och med den tidpunkt då

arbetstagaren har avlidit och det finns efterlevande med rätt till efterlevandepen-

sion.

När det gäller efterlevandepension tillämpas samma antaganden om dödlighet som

vid ålderspension.

Är familjeförhållandena kända i det enskilda fallet, ska de beaktas vid beräkningen.

Om familjeförhållandena inte är kända men det kan finnas en framtida rätt till

efterlevandepension, antas åldersskillnaden mellan man och kvinna vara fyra år,

där mannen antas vara äldst.

Sannolikheten g(x) att ha vuxen efterlevande förmånstagare antas vara

4

)

54

(

0000009

,

0

94

,

0

)

(





x

e

x

g

Förmånstagares civilstånd antas vara oförändrat efter den försäkrades dödsfall.

Det antas att efterlevande barn kommer att uppnå slutåldern, om denna är bestämd.

Antagande om sjuklighet för sjukpension

För en arbetsoförmögen arbetstagare som är x år vid början av ersättningstiden för

sjukpension, antas sannolikheten för att kvarstå som ersättningsberättigad t år

senare vara

>

@

>

@

>

@

t

x

f

t

x

f

t

x

f

3

,

2

10

)

(

044

,

0

36

,

0

4

,

0

10

)

(

056

,

0

11

,

0

015

,

0

10

)

(

1

,

0

53

,

0

















där

8

,

48

06

,

0

10

000525

,

0

001

,

0

10

3

,

42

)

(





x

x

x

f

Med durationen t år ovan, avses den tid då arbetstagaren kvarstår som sjuk efter en

karenstid på 90 dagar.

Den faktiska graden av arbetsoförmåga i det enskilda fallet ska beaktas.

Om utgående sjukpension ska reduceras med samtidigt utgående motsvarande för-

måner från den allmänna försäkringen, ska det antas att dessa börjar betalas ut

15 månader efter det att rätten till sjukpension har inträtt.

Kapitalvärde för sjukpension som inte är under utbetalning sätts till 0 (noll).

FFFS 2007:31

5

Säkerhets- och driftskostnadsbelastning

Vid beräkning av kapitalvärde belastas för säkerhet och driftskostnader dels genom

att den ränteintensitet som svarar mot antagandet om räntefot efter avdrag för

avkastningsskatt sänks, dels genom att beräknat kapitalvärde ökas, enligt följande

tabell:

Ålders-

och

efterlevandepension

Sjukpension

Sänkning av

ränteintensitet

0,002 0,003

Ökning av

kapitalvärde

5 %

10 %