FFFS 2014:11
Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden
Finansinspektionens författningssamling
Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se
ISSN 1102-7460
1
Finansinspektionens allmänna råd
om krediter i konsumentförhållanden;
beslutade den 16 juni 2014.
Finansinspektionen lämnar följande allmänna råd för tillämpning av 2, 6, 12–14,
17, 28 och 36 §§konsumentkreditlagen (2010:1846), 6 kap. 4 § lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse och 8 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepap-
persmarknaden.
1 kap. Tillämpningsområde och definitioner
Dessa allmänna råd gäller för företag under Finansinspektionens tillsyn som lämnar
krediter till konsumenter. De gäller dock inte för företag som driver verksamhet
med tillstånd enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.
Vad som anges i 5 kap. bör även tillämpas på andra krediter än de som lämnas till
en konsument när en fysisk person ingår avtal om borgen eller tredjemanspant.
I råden anges vad som särskilt bör beaktas vid
– kreditgivning (2 kap.),
– bostadskrediter (3 kap.),
– förtidsbetalning av bostadskrediter med bunden ränta (4 kap.),
– borgen och tredjemanspant (5 kap.), och
– kvittning samt betalning av förfallen kredit (6 kap.).
De allmänna råden omfattar inte marknadsföring och information som lämnas till
en konsument innan ett kreditavtal ingås, som i stället regleras i Konsumentverkets
allmänna råd (KOVFS 2011:1) om konsumentkrediter.
Definitioner
De termer och uttryck som används i 2 § konsumentkreditlagen (2010:1846) har
samma betydelse i dessa allmänna råd. Därutöver avses med
bostadskredit: en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller
bostadsrätt eller liknande rätt, eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad
som inte hör till fastighet,
förtidsbetalningsdag: den dag en konsument förtidsbetalar en kredit med bunden
ränta,
jämförelseränta: den ränta som en bunden kredits ränta jämförs med vid beräkning
av ränteskillnadsersättning,
FFFS 2014:11
Utkom från trycket
den 23 juni 2014
FFFS 2014:11
2
ränteskillnadsersättning: den ersättning som en kreditgivare har rätt till när en
konsument förtidsbetalar en kredit med bunden ränta,
ränteändringsdag: den dag då perioden för en kredits räntebindningstid löper ut
enligt ett kreditavtal och kredittagaren kan lösa krediten utan kostnad, om uppsäg-
ningstid eller uppsägningsperiod har iakttagits,
statspapper: statsskuldväxlar och statsobligationer,
tredjemanspant: en tredjemans pantsättning av egendom till säkerhet för en
kredittagares förpliktelser, och
villkorsändringsdag: den dag då en ny villkorsperiod i ett kreditavtal börjar gälla.
2 kap. Kreditgivning
Kreditprövning
Till 6 och 12 §§ konsumentkreditlagen
En kreditgivare bör i sin kreditprövning bedöma en konsuments ekonomiska förut-
sättningar utifrån hans eller hennes inkomster, tillgångar, utgifter och skulder samt
eventuella borgensåtaganden. Kreditprövningen bör grundas på ett skriftligt under-
lag eller på andra tillförlitliga uppgifter, t.ex. en kreditupplysning.
En kreditprövning bör göras även om en säkerhet ställs för krediten.
Dokumentation av kreditprövning
Till 6 och 12 §§ konsumentkreditlagen
Kreditgivaren bör dokumentera underlaget för en kreditprövning.
Underrättelse om nekad kredit
Till 6 och 13 §§ konsumentkreditlagen
Kreditgivaren bör på ett tydligt sätt underrätta konsumenten om orsaken till varför
han eller hon inte har fått en kredit beviljad genom att ange grunden för beslutet. I
de fall grunden för beslutet utgörs av resultatet av en s.k. kreditberäkningsmodell
bör kreditgivaren lämna en utförligare förklaring om konsumenten begär det.
Kreditlöfte
Ett kreditlöfte som lämnas till konsumenten bör vara skriftligt och innehålla
villkoren för kreditlöftet.
FFFS 2014:11
3
Kreditavtal
Effektiv ränta
Till 6 och 14 §§ konsumentkreditlagen
När ett kreditavtal innebär en rätt att löpande utnyttja ett kreditutrymme bör den
effektiva räntan i avtalet anges som en årlig ränta beräknad på det belopp som
motsvarar det beviljade kreditutrymmet.
Ränteändring
Till 6 och 17 §§ konsumentkreditlagen
Kreditgivaren bör när den ändrar räntan för en kredit med rörlig ränta, ange skälen
till ändringen om konsumenten begär det.
Om krediträntan har höjts på grund av ökade upplåningskostnader, bör kredit-
givaren ange skälen till kostnadsökningen om konsumenten begär det.
Ändring av kreditgräns
Kreditgivaren bör inte höja en avtalad kreditgräns, om inte konsumenten har ansökt
om detta.
Överlåtelse av fordran
Till 6 och 28 §§ konsumentkreditlagen
Kreditgivaren bör se till att kreditavtalet innehåller information om kreditgivarens
rätt att överlåta eller pantsätta en fordran. Avtalet bör även ange att kreditgivarens
medgivande krävs om en fordran ska övertas av en annan gäldenär.
I samband med överlåtelse av en fordran, t.ex. vid värdepapperisering, bör kredit-
givaren informera konsumenten särskilt om vad överlåtelsen innebär.
Återbetalning vid kreditköp
Villkoren för återbetalning vid kreditköp bör vara sådana att
– det belopp som ska betalas vid varje tillfälle uppgår till en sådan storlek att den
amortering som görs av krediten är skälig över återbetalningstiden, och
– återbetalningstidens längd inte överstiger den livslängd som föremålet för kre-
diten bedöms ha.
FFFS 2014:11
4
3 kap. Bostadskrediter
För bostadskrediter gäller även följande.
Boendekostnadskalkyl
Till 6 och 12 §§ konsumentkreditlagen
En kreditgivare bör upprätta en boendekostnadskalkyl som en del i sin bedömning
av en konsuments återbetalningsförmåga.
Kreditgivaren bör informera konsumenten om syftet med kalkylen och vilka
beräkningar som den gör med hjälp av denna. Kreditgivaren bör även informera
om att beräkningarna kan påverkas av dels beslutade men ännu inte genomförda
ändringar av väsentlig betydelse i skatte- och bidragssystem, dels ändrade ränte-
nivåer.
Villkorsperiod eller räntebindningstid som överstiger tre månader
Om villkorsperioden eller räntebindningstiden i ett kreditavtal överstiger tre
månader, bör kreditgivaren skriftligen och minst en månad i förväg påminna
konsumenten om när en ändring av villkorsperioden eller av räntebindningstiden
kommer att ske.
Kreditgivaren bör i en sådan påminnelse på ett tydligt sätt informera om
– vilka villkorsperioder, amorterings- och räntevillkor som erbjuds,
– hur en eventuell uppsägning av krediten ska ske,
– vilken konsekvens det får för krediten om svar uteblir från konsumenten, och
– kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning.
När det gäller uppgifter om räntevillkor bör kreditgivaren ange från vilket datum
uppgifterna gäller och att den erbjudna räntan kan ändras på villkorsändringsdagen.
När en ändring av villkorsperiod eller räntebindningstid har genomförts bör
kreditgivaren ange datum för ändringen senast vid den första aviseringen efter
ändringen.
4 kap. Förtidsbetalning av bostadskrediter med bunden ränta
Till 6 och 36 §§ konsumentkreditlagen
Lösenvillkor
Den tid för vilken ränteskillnadsersättning beräknas bör vara från den dag förtids-
betalning sker till och med närmast följande ränteändringsdag. Om en ränte-
ändringsdag saknas, bör ränteskillnadsersättning i stället beräknas till och med
slutbetalningsdagen enligt kreditavtalet.
FFFS 2014:11
5
Om krediten sägs upp till en ränteändringsdag, utan att uppsägningstiden eller
uppsägningsperioden har iakttagits, får ränteskillnadsersättning beräknas till och
med nästkommande ränteändringsdag. I detta fall får kreditens räntesats för den
sista villkorsperioden antas uppgå till utlåningsräntan för motsvarande kredit på
förtidsbetalningsdagen.
Om en kreditgivare har lämnat en konsument uppgifter om vilken ränteskillnads-
ersättning som han eller hon ska betala, bör kreditgivaren även informera om under
vilken tidsperiod konsumenten kan förtidsbetala krediten till angivet belopp.
Information
Om konsumenten begär det bör kreditgivaren inför en förtidsbetalning, lämna
information som översiktligt visar hur ersättningen beräknas.
Beräkning av ränteskillnadsersättning
Räntan som i allmänhet gäller för bostadsobligationer
Kreditgivaren bör vid beräkningen av den ränta som vid betalningstillfället i
allmänhet gäller för bostadsobligationer utgå från räntan på det statspapper som har
en löptid eller förfallotid som motsvarar kreditens återstående räntebindningstid
och göra ett tillägg.
Om det inte finns ett statspapper med en löptid eller förfallotid som motsvarar
kreditens återstående räntebindningstid, bör kreditgivaren använda linjär inter-
polering som baseras på de två statspapper med löptid eller förfallotid närmast före
och närmast efter kreditens räntebindningstid. Om även sådana statspapper saknas
bör kreditgivaren använda statspapperet med löptid eller förfallotid närmast före
eller närmast efter kreditens återstående räntebindningstid.
Kreditgivaren bör bestämma tillägget med en rät linje där tillägget anges på y-axeln
och kreditens återstående räntebindningstid anges på x-axeln. Den räta linjen bör
anpassas till de skillnader som kan beräknas mellan räntorna på bostadsobligationer
och räntorna på statspapper enligt första och andra styckena med samma löptid. De
parametervärden som beskriver den räta linjen bör väljas så att summan av
kvadraten av avvikelserna mellan den räta linjen och de beräknade skillnaderna
mellan räntorna minimeras (s.k. minstakvadratmetoden).
Kreditgivaren bör när den anpassar den räta linjen endast inkludera bostads-
obligationer som
– är utgivna i svenska kronor,
– omfattas av avtal mellan utgivare av bostadsobligationer och marknadsgaranter
avseende handel på sekundärmarknaden,
– har ett utestående belopp på minst tre miljarder kronor, och
– har en löptid som understiger sju år.
Kreditgivaren bör kvartalsvis fastställa vilka bostadsobligationer som ska
inkluderas vid anpassningen av den räta linjen och vid anpassningen ge bostads-
obligationerna samma vikt.
FFFS 2014:11
6
För krediter med en återstående räntebindningstid upp till sju år bör kreditgivaren
bestämma tillägget som y-värdet för den räta linjen för motsvarande löptid. För
krediter med en längre återstående räntebindningstid än sju år bör kreditgivaren
bestämma tillägget som y-värdet för den räta linjen för en löptid på sju år.
Kreditgivaren bör välja de vid föregående bankdags stängning gällande sälj-
räntorna på statspapper och bostadsobligationer.
Kreditgivaren bör när den beräknar ränteskillnadsersättning omvandla den ränta
som vid betalningstillfället i allmänhet gäller för bostadsobligationer till en
årseffektiv ränta, om den inte redan är uttryckt som en sådan. Efter ökningen med
en procentenhet i enlighet med 36 § konsumentkreditlagen erhålls jämförelseräntan
uttryckt som en årseffektiv jämförelseränta.
Kreditgivaren bör beräkna ränteskillnadsersättning genom att nuvärdeberäkna
följande poster tillbaka till förtidsbetalningsdagen med hjälp av den årseffektiva
jämförelseräntan:
– samtliga betalningsflöden enligt avtalet fram till och med räntebindningstidens
slut, och
– kapitalskulden vid räntebindningstidens slut.
Skillnaden mellan det framräknade nuvärdet och kapitalskulden på förtidsbetal-
ningsdagen utgör ränteskillnadsersättning.
Räntan på statspapper (till 36 § konsumentkreditlagen i dess lydelse före den 1 juli
2014)
Kreditgivaren bör som jämförelseränta välja säljräntan på de statspapper som anges
i 36 § konsumentkreditlagen, i dess lydelse före den 1 juli 2014. Då räntesatserna
förändras löpande bör kreditgivaren tillämpa en praxis för att fastställa jämförelse-
räntan, t.ex. att använda föregående dags stängningsräntor.
Den löptid eller förfallotid som bör användas för att fastställa jämförelseräntan bör
vara densamma som kreditens återstående räntebindningstid. Om det inte finns ett
statspapper med sådan löptid eller förfallotid, bör kreditgivaren använda linjär
interpolering som baseras på två statsskuldväxlar eller två statsobligationer med
löptid eller förfallotid närmast före och närmast efter kreditens räntebindningstid.
Om det inte finns tillgång till två statspapper av samma slag med kortare och längre
löptid eller förfallotid än den återstående räntebindningstiden, bör den närmaste
– statsskuldväxeln användas om den återstående kreditens räntebindningstid är
kortare än ett år, eller
– statsobligationen användas om den återstående kreditens räntebindningstid är ett
år eller längre.
Den officiellt publicerade räntan på statspapper bör vid beräkning av ränteskill-
nadsersättning omvandlas till en årseffektiv ränta, om den inte redan är uttryckt
som en sådan. Efter tillägg med en procentenhet erhålls då jämförelseräntan
uttryckt som årseffektiv jämförelseränta.
FFFS 2014:11
7
Kreditgivaren bör beräkna ränteskillnadsersättning genom att nuvärdeberäkna
följande poster tillbaka till förtidsbetalningsdagen med hjälp av den årseffektiva
jämförelseräntan:
– samtliga betalningsflöden enligt avtalet fram till och med räntebindningstidens
slut, och
– kapitalskulden vid räntebindningstidens slut.
Skillnaden mellan det framräknade nuvärdet och kapitalskulden på förtidsbetal-
ningsdagen utgör ränteskillnadsersättning.
5 kap. Borgen och tredjemanspant
Till 6 § konsumentkreditlagen , 6 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse
och 8 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden
Allmänt
En kreditgivare bör beakta att en borgensman eller en pantsättare innan ett
åtagande ingås kan vara intresserad av att ta del av sådana uppgifter som är av
betydelse för åtagandet. Det gäller t.ex. om krediten ges för sanering av kredit-
tagarens ekonomi eller om det finns betalningsanmärkningar.
Kreditgivaren bör informera borgensmannen eller pantsättaren om det finns upp-
gifter i kreditprövningen som är av intresse för borgensåtagandet eller pantsätt-
ningen och som inte kan lämnas ut samt ange skälen för detta. Ett exempel är att
kredittagaren inte samtycker till att uppgifter som omfattas av sekretess lämnas ut.
Kreditgivaren bör informera den som ställer en säkerhet om de rutiner som gäller
för återställande av säkerheten.
Borgen
Borgensmannens återbetalningsförmåga
Kreditgivaren bör pröva borgensmannens nuvarande och framtida återbetalnings-
förmåga och beakta hans eller hennes övriga ekonomiska förpliktelser. Borgens-
åtagandet bör bara accepteras om åtagandet anses utgöra en betryggande säkerhet
för krediten. Borgensåtagandet kan anses utgöra en betryggande säkerhet om
borgensmannen har
– en sådan ekonomi som gör det möjligt att betala kredittagarens skuld, eller
– avyttringsbara tillgångar som efter en försiktig värdering bedöms tillräckliga för
att infria borgensåtagandet.
Ingående av borgensåtagande
Kreditgivaren bör innan ett avtal om borgen ingås, skriftligen informera borgens-
mannen om vad detta åtagande innebär.
Informationen bör innehålla uppgifter om
– i vilken situation borgensmannen kan tvingas infria sitt borgensåtagande,
FFFS 2014:11
8
– om det finns flera borgensmän,
– eventuell rätt för kreditgivaren att efter fritt val kräva hela betalningen av en eller
flera av borgensmännen,
– att borgensåtagandet kvarstår även om en eventuell intressegemenskap med
kredittagaren upphör, och
– att borgensåtagandet kan medföra att borgensmannens tillgångar, inklusive
bostaden, måste säljas.
Borgen bör tecknas av borgensmannen personligen, om det inte finns särskilda
skäl. Fullmakten bör i sådana fall vara skriftlig.
Kreditgivaren bör när krediten har beviljats lämna borgensmannen en kopia av
kreditavtalet och den avtalade borgensförbindelsen.
Generell borgensförbindelse utan beloppsbegränsning
Generella borgensförbindelser utan beloppsbegränsning som ställs av fysiska
personer, bör endast användas vid kommersiella förhållanden när borgensmannen
har en god och löpande insyn i kredittagarens ekonomiska ställning och dennes
kontakter med kreditgivaren. Ett exempel är när aktieägare eller företagsledare i
fåmansföretag tecknar borgen för bolagets förbindelser.
Tredjemanspant
Kreditgivaren bör innan pantsättning, skriftligen informera pantsättaren om vad
pantsättningen innebär.
Informationen bör innehålla uppgifter om
– att panten kan komma att säljas om kredittagaren inte uppfyller sitt åtagande,
– att pantsättningen kvarstår även om en eventuell intressegemenskap med kredit-
tagaren upphör,
– att pantsättningen kan minska pantens värde som säkerhet för egen belåning, och
– att pantsättningen kan påverka tredje mannens förfogande över panten.
Kreditgivaren bör lämna en kopia av kreditavtalet och samtliga villkor för pant-
sättningen till pantsättaren.
Information till borgensman eller pantsättare efter åtagandets ingående
Kreditgivaren bör snarast underrätta borgensmannen eller pantsättaren om kredit-
givaren får kännedom om sådana djupgående och varaktiga försämringar av kredit-
tagarens ekonomi, eller annan information, som kan påverka borgensmannens eller
pantsättarens regressmöjligheter eller medföra att säkerheten tas i anspråk.
Om kreditgivaren kan förutsätta att borgensmannen eller pantsättaren har insyn i
kredittagarens ekonomi, behöver inte någon information lämnas om utvecklingen
av denna. Kreditgivaren bör dock underrätta borgensmannen eller pantsättaren om
betalningsanstånd som medgetts kredittagaren, om det inte är uppenbart att an-
ståndet saknar betydelse för denne.
Kreditgivaren bör begära borgensmannens eller pantsättarens medgivande vid
ändring av villkor för en lämnad kredit, om ändringen kan påverka dennes
åtagande.
FFFS 2014:11
9
6 kap. Kvittning och återkallelse av uppdrag för betalning
Kvittning
Kvittning bör utnyttjas främst när en kreditgivare och en konsument inte kommer
överens om betalning på ett annat sätt. Kvittning bör tillämpas med försiktighet och
omdöme samt med hänsyn till konsumenten.
Kvittning mot kontobehållning
En kreditgivare som också tillhandahåller inlåningskonton till konsumenter bör, i
samband med att ett konto öppnas eller en kredit beviljas, informera konsumenten
om att kreditgivaren kan komma att kvitta medel på kontot mot sin fordran.
Kvittning bör inte ske mot behållning på konto som är avsedd för konsumentens
nödvändiga utgifter och som härrör från t.ex. utbetald lön, pension eller därmed
jämförbara medel.
Kreditgivaren bör inte för kvittning utnyttja medel på konto som konsumenten har
anvisat för att fullgöra ett betaltjänstuppdrag.
Avisering
Kreditgivaren bör omedelbart underrätta konsumenten om att kvittning har skett
och skälen till detta.
Återkallelse av uppdrag för betalning
Om en konsument, som har lämnat ett uppdrag till kreditgivaren om betalning
avseende kredit från ett angivet konto som konsumenten har hos kreditgivaren,
begär att uppdraget ska upphöra bör kreditgivaren se till att detta sker snarast
möjligt.
______________
Dessa allmänna råd träder i kraft den 1 juli 2014, då Finansinspektionens allmänna
råd (FFFS 2011:47) om krediter i konsumentförhållanden ska upphöra att gälla.
MARTIN ANDERSSON
Sofia
Blomgren