Konsumentkreditlag (2010:1846)

(KKrL)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
2010-12-09
Ändring införd
SFS 2010:1846 i lydelse enligt SFS 2023:719
Ikraft
2011-01-01
Upphäver
Konsumentkreditlag (1992:830)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2024-02-01

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag gäller kredit som en näringsidkare lämnar eller erbjuder en konsument. Lagen gäller också kredit som lämnas eller erbjuds en konsument av någon annan än en näringsidkare, om krediten förmedlas av en näringsidkare som ombud för kreditgivaren.

[S2]Lagen innehåller också bestämmelser om vissa särskilda skyldigheter för kreditförmedlare. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Första stycket motsvarar 1 § första och andra styckena i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Av första stycket framgår att lagen gäller krediter som en näringsidkare lämnar eller erbjuder en konsument. Begreppet kredit är inte definierat, men är avsett att ha samma vidsträckta innebörd som i 1992 års lag. Detta följer också av den nya ...

2 §  I lagen avses med

[S2]konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

[S3]näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,

[S4]kreditgivare: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran,

[S5]kreditavtal: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande,

[S6]kontokredit: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme,

[S7]kreditköp: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av

  • säljaren, eller
  • annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet,

[S8]kontantpris: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds konsumenter mot kontant betalning,

[S9]kreditkostnad: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för värdering, dock med undantag för notariatsavgifter,

[S10]kreditfordran: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden,

[S11]kreditränta: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen av skulden angiven som en ränta,

[S12]effektiv ränta: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden,

[S13]bostadskredit:

  • en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller
  • en kredit som tas i syfte att förvärva eller behålla äganderätt till sådan egendom, om det inte är fråga om en tillfällig finansieringslösning under övergången till ett annat finansiellt arrangemang och krediten har en obestämd löptid eller ska återbetalas inom 12 månader,

[S14]bostadskredit i utländsk valuta: en bostadskredit i en annan valuta än

  • valutan i det land inom EES där konsumenten är bosatt,
  • valutan som konsumenten får sin inkomst i, eller
  • valutan som konsumenten har de tillgångar i som ska användas som betalning av krediten,

[S15]högkostnadskredit: en kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit,

[S16]referensvärde: det som anges i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014. Lag (2018:2028).

Prop. 2017/18:72: konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller definitioner som har betydelse för tillämpningen av lagen.

I paragrafen införs en definition av vad som avses med ett referensvärde. Definitionen innebär att med termen referensvärde avses det som anges i artikel 3.1.3 i förordningen om referensvärden. Definitionen har betydelse för tillämpningen av 6 b och 8 §§, se författningskommentarerna till de paragraferna.

Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2018/19:4#S11-1" ...

Prop. 2009/10:242: I paragrafen förklaras några för lagens tillämpning viktiga begrepp. Den motsvarar 2 §, 3 § första stycket, 6 § andra stycket och 10 § i 1992 års lag. Det införs dock några nya definitioner och vissa definitioner justeras. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Med konsument avses en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Det tidigare rekvisitet ...

  • NJA 2014 s. 978:En resenär bokade en flygresa genom en resebyrå. Sedan biljett hade ställts ut hos ett flygbolag beviljade resebyrån anstånd med betalningen. På grund av flygbolagets konkurs kunde resan inte genomföras. Resebyrån har ansetts vara förmedlare av resan och inte part i reseavtalet. Resenären har mot resebyråns betalningskrav ansetts, på grund av att en konsumentkredit lämnats, kunna göra samma invändning mot resebyrån som mot flygbolaget.

3 §  Lagen gäller inte författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel och inte heller lån som lämnas i pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000).

Prop. 2009/10:242: I paragrafen görs generella undantag från lagens tillämpningsområde för dels författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel, dels lån som lämnas i pantbanksverksamhet. Paragrafen motsvarar 1 § tredje stycket i 1992 års lag. Undantaget för författningsreglerade lån gäller t.ex. för lån enligt studiestödslagen (1999:1395). Undantagen görs med stöd av artikel 2.2 punkterna k och l i direktivet. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:242#S6-1" ...

4 §  För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i 710 §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i 2125 §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. Om en sådan kredit avser kreditköp, gäller inte heller bestämmelserna om kreditprövning i 12 och 13 §§.

[S2]För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i 710 §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ångerrätt i 2125 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.

[S3]För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i 7 § andra stycket46 och tredje stycket, om information i kreditavtalet i 14 § andra stycket, om ångerrätt i 2125 §§, om betalning av skulden i förtid i 3236 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.

[S4]För en bostadskredit gäller inte bestämmelserna om information i 8 och 10 §§, om betalningsplan i 16 §, om ångerrätt i 2125 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. För en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död gäller dock bestämmelserna om information i 8 § första stycket och 10 §.

[S5]För en kredit som lämnas av ett kreditinstitut eller värdepappersbolag för finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om köp av finansiella instrument gäller inte bestämmelserna om information i 810 §§ och 14 § andra och tredje styckena eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. Lag (2018:478).

Prop. 2017/18:72: För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i 7–10 §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ångerrätt i 21– 25 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.

För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i 7 § andra stycket 4–6 och tredje ...

Prop. 2009/10:242: I paragrafen samlas undantag från delar lagens tillämpningsområde för vissa slag av krediter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Trots Lagrådets synpunkt används i lagtexten den språkliga förenklingen ”en kredit betalas”, som också används i motsvarande bestämmelser i direktivet (se artikel 2).

I första stycket görs undantag från en stor del av lagens bestämmelser ...

  • NJA 2014 s. 978:En resenär bokade en flygresa genom en resebyrå. Sedan biljett hade ställts ut hos ett flygbolag beviljade resebyrån anstånd med betalningen. På grund av flygbolagets konkurs kunde resan inte genomföras. Resebyrån har ansetts vara förmedlare av resan och inte part i reseavtalet. Resenären har mot resebyråns betalningskrav ansetts, på grund av att en konsumentkredit lämnats, kunna göra samma invändning mot resebyrån som mot flygbolaget.

5 §  Ett avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen anger lagens tvingande karaktär. Den motsvarar 4 § i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Av paragrafen framgår att lagen är tvingande till konsumentens förmån på så sätt att denne inte är bunden av avtalsvillkor som i jämförelse med lagens bestämmelser är till nackdel för honom eller henne. Det finns ett undantag från denna regel, nämligen om det av lagen särskilt framgår att ...

5 a §  Den information som näringsidkaren ska lämna enligt denna lag ska vara kostnadsfri för konsumenten. Lag (2016:1031).

God kreditgivningssed

6 §  Näringsidkaren ska i sitt förhållande till konsumenten iaktta god kreditgivningssed. Näringsidkaren ska därvid ta till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg och ge de förklaringar som konsumenten behöver.

[S2]I fråga om en bostadskredit ska förklaringarna omfatta andra tjänster som erbjuds tillsammans med krediten. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om hur näringsidkaren ska förhålla sig till konsumenten före och under avtalstiden. Den första meningen och det första ledet i andra meningen motsvarar 5 § i 1992 års lag. Andra ledet i andra meningen, som det inte finns någon motsvarighet till i 1992 års lag, ålägger näringsidkaren en skyldighet att lämna konsumenten vissa förklaringar. Lagrådet anser att det skulle vara mera naturligt att använda ordet ”upplysningar” i stället för ”förkla-...

  • MD 2014:7:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2014:18:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.

Måttfullhet vid marknadsföring

6 a §  Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas.

[S2]Marknadsföring som strider mot första stycket ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter. Lag (2018:478).

Allmän information om bostadskrediter

6 b §  Näringsidkaren ska tillhandahålla allmän information om bostadskrediter som näringsidkaren erbjuder konsumenter. Sådan information behöver inte tillhandahållas av en kreditförmedlare som inte uppträder som ombud för en kreditgivare.

[S2]Informationen ska innehålla uppgifter om

  1. näringsidkarens namn, organisationsnummer och adress,
  2. de ändamål som krediten får användas för,
  3. säkerheter som kan komma att krävas för ingående av kreditavtalet,
  4. kreditavtalets löptid,
  5. vilket slags kreditränta som kan erbjudas, bland annat huruvida räntan är rörlig eller bunden och vilka räntebindningstider som erbjuds, och en kort beskrivning av vad som kännetecknar olika räntor och vad de innebär för konsumenten,
  6. i förekommande fall, vilket referensvärde som kreditavtalet hänvisar till och vem som kontrollerar tillhandahållandet av referensvärdet samt en beskrivning av vad det innebär för konsumenten att referensvärdet används,
  7. vilken valuta som bostadskrediten kan erbjudas i och, i förekommande fall, en förklaring av vad det innebär för konsumenten att ta en bostadskredit i utländsk valuta,
  8. kreditbeloppet, kreditkostnaden, kreditfordran och den effektiva räntan genom att använda representativa exempel,
  9. eventuella andra kostnader som ska betalas i samband med ett kreditavtal,
  10. olika alternativ för återbetalning av krediten med angivande av amorteringarnas antal, regelbundenhet och belopp och, i förekommande fall, att iakttagande av kreditvillkoren inte garanterar att hela kreditbeloppet är återbetalt vid kredittidens slut,
  11. villkoren för återbetalning i förtid,
  12. vilka krav på värdering av en säkerhet som ställs, vem som är ansvarig för att värderingen utförs och huruvida kostnader för värderingen kommer att uppstå för konsumenten,
  13. konsekvenserna av att kreditavtalet inte följs,
  14. huruvida det krävs att konsumenten öppnar ett konto eller ansluter sig till en tjänst som möjliggör betalning av amorteringar och kostnader, och
  15. huruvida konsumenten förutsätts köpa andra tjänster för att kunna få krediten på de marknadsförda villkoren och, i så fall, om dessa även kan köpas av någon annan.

[S3]Informationen ska finnas tillgänglig i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten eller i någon annan elektronisk form. Lag (2018:2028).

Prop. 2018/19:4: Paragrafen genomför artikel 13.1 i bolånedirektivet, i lydelsen enligt förordningen om referensvärden (artikel 58), och innehåller bestämmelser om allmän information som ska tillhandahållas av näringsidkare som erbjuder bostadskrediter.

I andra stycket införs en ny punkt, punkt 6. Den innebär att för det fall näringsidkaren erbjuder kreditavtal som hänvisar till ett referensvärde ska viss information om referensvärdet lämnas. Termen referensvärde definieras i 2 ...

Information vid marknadsföring

7 §  Näringsidkaren ska vid marknadsföring av kreditavtal, med angivande av ett representativt exempel, lämna information om den effektiva räntan för krediten.

[S2]Om någon annan räntesats eller sifferuppgift än den effektiva räntan anges i marknadsföringen, ska näringsidkaren dessutom, med angivande av ett representativt exempel, lämna information om

  1. krediträntan, med angivande av om den är bunden eller rörlig,
  2. avgifter och andra kostnader som utgör en del av kreditkostnaden,
  3. kreditbeloppet,
  4. kreditavtalets löptid,
  5. det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten och antalet avbetalningar och storleken på dessa, och
  6. kontantpriset och den kontantinsats som krävs vid kreditköp.

[S3]Om konsumenten är skyldig att ingå ett avtal om en kompletterande tjänst till kreditavtalet, och kostnaderna för tjänsten inte kan fastställas i förväg, ska skyldigheten anges i marknadsföringen i anslutning till informationen om den effektiva räntan.

[S4]Informationen ska lämnas på ett klart, kortfattat och framträdande sätt. Den effektiva räntan ska anges i marknadsföringen på ett minst lika framträdande sätt som andra förekommande räntesatser. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller regler om information i samband med marknadsföring av krediter. Den motsvaras närmast av 6 § i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Paragrafens regler utgör ett för konsumentkrediter specifikt komplement till marknadsföringslagens (2008:486) generella ...

7 a §  I fråga om en bostadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i 7 § andra stycket även lämna information om

  1. näringsidkarens namn, organisationsnummer och adress,
  2. huruvida kreditavtalet förutsätter att krediten ska vara förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller vara förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, och
  3. i förekommande fall, att valutakursförändringar kan komma att påverka de belopp som ska betalas av konsumenten.

[S2]Informationen ska lämnas på ett klart, kortfattat och framträdande sätt. Lag (2016:1031).

7 b §  I fråga om en högkostnadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i 7 § även lämna en särskild upplysning med information om att marknadsföringen gäller en högkostnadskredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknadsföringen. Lag (2018:478).

Prop. 2017/18:72: I fråga om en högkostnadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i

7 § även lämna en särskild upplysning med information om att marknadsföringen gäller en högkostnadskredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor. ...

Information innan ett kreditavtal ingås

8 §  Näringsidkaren ska i rimlig tid innan ett kreditavtal ingås, i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten, ge konsumenten information om

  1. vilket slags kredit det rör sig om,
  2. kreditgivarens och kreditförmedlarens namn, organisationsnummer och adress,
  3. kreditbeloppet och villkoren för utnyttjandet av krediten,
  4. kreditavtalets löptid,
  5. varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kreditköp,
  6. krediträntan, villkoren för krediträntan med angivande av referensindex eller referensräntor samt tidpunkter, förfaranden och andra villkor för ändring av krediträntan,
  7. den effektiva räntan, med angivande av ett representativt exempel, och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten,
  8. avbetalningarnas storlek, antal och förfallotidpunkter samt den ordning enligt vilken betalningarna ska fördelas på krediter med olika krediträntor; om en betalning inte avräknas utan sparas eller investeras för konsumentens räkning, ska det anges,
  9. avgifter med anledning av kreditavtalet och villkoren för ändring av avgifterna,
  10. notariatsavgifter,
  11. skyldighet att ingå ett avtal om en kompletterande tjänst till kreditavtalet,
  12. dröjsmålsräntan och villkoren för ändring av den samt avgifter som ska betalas när avtalsförpliktelser inte fullgörs,
  13. påföljder vid dröjsmål med betalning,
  14. begärda säkerheter,
  15. förekomst eller avsaknad av ångerrätt,
  16. konsumentens rätt till förtidsbetalning samt kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning och hur denna ersättning ska beräknas,
  17. konsumentens rätt att få information om att en kredit inte beviljats,
  18. konsumentens rätt att få ett utkast till ett kreditavtal, och
  19. den tid under vilken erbjudandet gäller.

[S2]Informationen ska ges i formuläret ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”. Om avtalet på konsumentens begäran ska ingås genom ett medel för distanskommunikation som inte tillåter att informationen före avtalsslutet ges i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten, ska näringsidkaren ge konsumenten informationen i denna form snarast efter det att avtalet har ingåtts. Informationen i formuläret ska begränsas till det som anges i första stycket.

[S3]Om kreditavtalet hänvisar till ett referensvärde, ska näringsidkaren även ge konsumenten information om vilket referensvärde som används och vem som kontrollerar tillhandahållandet av referensvärdet samt en beskrivning av vad det innebär för konsumenten att det värdet används. Informationen ska ges på det sätt som anges i första stycket eller andra stycket andra meningen.

[S4]Om konsumenten begär det, ska näringsidkaren utan kostnad ge honom eller henne ett utkast till ett kreditavtal. Lag (2018:2028).

Prop. 2018/19:4: Paragrafen genomför artikel 5.1 i konsumentkreditdirektivet, i lydelsen enligt förordningen om referensvärden (artikel 57), och innehåller bestämmelser om information som näringsidkaren ska ge konsumenten innan ett kreditavtal ingås.

I ett nytt tredje stycke införs ett krav på information som ska lämnas för det fall kreditavtalet hänvisar till ett referensvärde. Den information som ska lämnas är av samma slag som den som ska lämnas enligt 6 b § andra stycket 6, se författningskommentaren ...

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som i stora delar utformas i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om information som ska ges till en konsument innan ett kreditavtal ingås. Paragrafen motsvaras närmast av 7 § i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I första stycket anges att näringsidkaren ska lämna information till konsumenten i rimlig tid innan ett kreditavtal ingås. ”Rimlig ...

9 §  I fråga om en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader behöver näringsidkaren bara lämna den information som anges i 8 § första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 12, 17 och 19. Näringsidkaren ska därutöver lämna information om kreditbeloppet, den effektiva räntan med angivande av ett representativt exempel samt villkor och förfarandet för att säga upp kreditavtalet. Om avtalet innebär att konsumenten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestående krediten, ska information lämnas även om det.

[S2]Alla uppgifter ska vara lika framträdande men de behöver inte lämnas i ett särskilt formulär.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om information som ska ges till konsumenten före ett kreditavtal om en kontokredit, som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader. Paragrafen kompletterar 8 §, som också är tillämplig på denna form av kreditavtal. Näringsidkarens skyldigheter skiljer sig i fråga om vilka uppgifter informationen ska gälla, i vissa avseenden, och i fråga om skyldigheten att använda ett särskilt formulär för informationen. ...

9 a §  I fråga om en bostadskredit ska näringsidkaren ge konsumenten information i enlighet med det standardiserade EU-faktabladet, som ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Faktabladet ska överlämnas utan onödigt dröjsmål efter det att konsumenten lämnat uppgifter om sina önskemål och behov samt de uppgifter som behövs för en kreditprövning. Överlämnandet ska vidare ske i rimlig tid innan ett kreditavtal ingås.

[S2]Om faktabladet har lämnats före ett bindande erbjudande enligt 13 a § och villkoren i erbjudandet skiljer sig från uppgifterna i faktabladet, ska ett nytt faktablad lämnas tillsammans med erbjudandet.

[S3]Första och andra styckena gäller dock inte för en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död. Lag (2016:1031).

10 §  Vid sådan telefonförsäljning av en kredit som avses i 3 kap. 4 a § första stycket lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler tillämpas det stycket i stället för 8 § första stycket och 9 § första stycket. Den beskrivning av den finansiella tjänstens huvudsakliga egenskaper som ska ges enligt det stycket ska innehålla information om

  1. kreditbeloppet och villkoren för utnyttjande av krediten,
  2. kreditavtalets löptid,
  3. varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kreditköp,
  4. krediträntan, villkoren för krediträntan med angivande av referensindex eller referensräntor samt tidpunkter, förfaranden och andra villkor för ändring av krediträntan,
  5. den effektiva räntan, med angivande av ett representativt exempel, och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, och
  6. avbetalningarnas storlek, antal och förfallotidpunkter samt den ordning enligt vilken betalningarna ska fördelas på krediter med olika krediträntor.

[S2]Om det är fråga om en kredit som avses i 9 §, ska beskrivningen innehålla information om kreditbeloppet, krediträntan med villkor för den och angivande av referensindex eller referensräntor samt den effektiva räntan med angivande av ett representativt exempel. Om avtalet innebär att konsumenten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestående krediten, ska också det anges. Lag (2018:1322).

Prop. 2017/18:129: 4. krediträntan, villkoren för krediträntan med angivande av referensindex eller referensräntor samt tidpunkter, förfaranden och andra villkor för ändring av krediträntan,

5. den effektiva räntan, med angivande av ett representativt exempel, och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, och

6. avbetalningarnas storlek, antal och förfallotidpunkter samt den ordning enligt vilken betalningarna ska fördelas på krediter med olika krediträntor. ...

Prop. 2009/10:242: I paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, finns särskilda bestämmelser om information som ska lämnas vid telefonförsäljning av krediter. 1992 års lag innehåller inte någon för telefonförsäljning specifik bestämmelse om förhandsinformation. Bestämmelser av det slaget finns, som framgår av lagtexten, i distans- och hemförsäljningslagen. Det är dock mer överskådligt att ha de materiella informationsbestämmelserna ...

10 a §  Vid sådan telefonförsäljning av en bostadskredit som avses i 3 kap. 4 a § första stycket lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler gäller att den beskrivning av den finansiella tjänstens huvudsakliga egenskaper som ska ges enligt det stycket åtminstone ska innehålla de uppgifter som avses i det i 9 a § angivna standardiserade EU-faktabladets del A, avsnitten 3–6.

[S2]Första stycket gäller dock inte för en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död. Lag (2018:1322).

Prop. 2017/18:129: Första stycket gäller dock inte för en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död.

I paragrafen finns särskilda bestämmelser om den information som ska lämnas vid telefonförsäljning av bostadskrediter till konsumenter. Övervägandena finns i avsnitt ...

Påföljd vid utebliven information

11 §  Om information som anges i 6 b10 a §§ inte lämnas, ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas med undantag av bestämmelserna i 2936 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen. Lag (2018:478).

Prop. 2017/18:72: Paragrafen innehåller en hänvisning till marknadsföringslagens regelsystem. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

I paragrafen görs en ändring till följd av att hittillsvarande 6 a § i stället ska betecknas 6 b §.

Förslaget till 7 b § innebär en skyldighet för näringsidkaren att lämna en särskild upplysning vid marknadsföring ...

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller en hänvisning till marknadsföringslagens regelsystem. Den överförs från 8 § i 1992 års lag (se även prop. 2007/08:115 s. 170 f.). Övervägandena finns i avsnitt 6.14.

I paragrafen ersätts de tidigare hänvisningarna till 6 och 7 §§ i 1992 ...

Kreditprövning

12 §  Näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande.

[S2]Vid en ökning av krediten som är väsentlig ska en ny kreditprövning göras.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen reglerar näringsidkares skyldighet att göra kreditprövningar. I 1992 års lag finns bestämmelser om kreditprövning i 5 a §. För en kommentar till den paragrafen, se prop. 2002/03:139 s. 587 f. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

I första stycket första meningen, som i princip är oförändrad i förhållande ...

  • HFD 2017:64:Fråga om prövningen av en konsumentkredit grundat sig på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden.

12 a §  Om kreditprövningen avser en bostadskredit, ska näringsidkaren på ett lämpligt sätt kontrollera de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma konsumentens ekonomiska förutsättningar att fullgöra åtagandet enligt kreditavtalet. Konsumenten ska på ett klart och begripligt sätt informeras om vilka handlingar och uppgifter i övrigt som konsumenten behöver lämna för kreditprövningen och om att brister i detta avseende kan leda till att bostadskrediten inte beviljas.

[S2]Om kreditprövningen innebär att uppgifter kommer att inhämtas från en extern databas, ska konsumenten upplysas om detta.

[S3]Kreditprövningen får inte till övervägande del grunda sig på att den avsedda säkerhetens värde överstiger kreditbeloppet eller att säkerheten antas komma att stiga i värde. Detta gäller inte för en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död. Lag (2016:1031).

13 §  Beviljas inte krediten, ska näringsidkaren snarast underrätta konsumenten om orsaken till det. Beror det på uppgifter som härrör från en extern databas, ska konsumenten underrättas om uppgifterna och vilken databas som använts. Om ett beslut att inte bevilja en bostadskredit helt grundar sig på en automatisk behandling av uppgifter, ska konsumenten upplysas om detta. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas med beaktande av Lagrådets förslag, ålägger näringsidkaren en underrättelseskyldighet när en kreditansökan avslås. Den saknar uttrycklig motsvarighet i 1992 års lag. Av god kreditgivningssed anses dock följa att en kreditgivare ska underrätta en kund om att en kredit inte beviljats och orsaken till detta (jfr prop. 1991/92:83 s. 107). Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:242#S6-6" ...

Erbjudande om bostadskrediter

13 a §  En näringsidkare som vill ingå ett avtal om en bostadskredit med en konsument ska lämna konsumenten ett bindande erbjudande i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Erbjudandet ska innehålla samtliga kreditvillkor.

[S2]Näringsidkaren får inte i erbjudandet ge konsumenten en kortare betänketid än sju dagar för att överväga erbjudandet. Lag (2016:1031).

13 b §  I fråga om en bostadskredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet ska näringsidkaren förklara vilka faktorer som har påverkat den erbjudna räntan. Förklaringen ska ges till konsumenten tillsammans med och i samma form som ett erbjudande enligt 13 a §.

[S2]Förklaringen ska innehålla information om

  1. den genomsnittliga räntan för motsvarande bostadskrediter som allmänheten erbjuds och som kreditgivaren avtalat om under de närmast föregående tolv månaderna med samma räntebindningstid som den konsumenten erbjuds, redovisad per månad,
  2. kreditgivarens finansieringskostnad för motsvarande bostadskrediter med samma räntebindningstid som den som konsumenten erbjuds, och
  3. vilka faktorer hänförliga till konsumenten, krediten och säkerheten som näringsidkaren har tagit hänsyn till vid bestämmandet av räntan.

[S3]Om konsumenten begär att få en förklaring under avtalets löptid, ska kreditgivaren snarast ge konsumenten en sådan. Lag (2016:1031).

13 c §  En näringsidkare får inte ställa upp som villkor för att bevilja en bostadskredit att konsumenten också köper andra finansiella produkter eller tjänster. Näringsidkaren får dock ställa upp som villkor att konsumenten öppnar ett konto eller ansluter sig till en annan tjänst som möjliggör betalningar av krediten.

[S2]En näringsidkare som tillsammans med en bostadskredit erbjuder andra finansiella produkter eller tjänster än ett konto eller en annan tjänst som möjliggör betalningar av krediten, utan att det utgör ett villkor för att bevilja krediten, ska förklara för konsumenten vilken ränta som tillämpas om bara ett bostadskreditavtal ingås. Näringsidkaren ska också förklara vilka avgifter och andra kostnader som var och en av de andra produkterna eller tjänsterna medför samt om avtal om dessa kan ingås separat. Förklaringarna ska ges till konsumenten tillsammans med och i samma form som ett erbjudande enligt 13 a §.

[S3]Om konsumenten begär att få förklaringar under kreditavtalets löptid, ska kreditgivaren snarast ge konsumenten sådana. Lag (2016:1031).

13 d §  Näringsidkaren ska senast när ett erbjudande enligt 13 a § lämnas föra en diskussion med konsumenten om amortering och lägga fram ett förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan som ligger i konsumentens långsiktiga intresse. Amorteringsplanen ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten.

[S2]Konsumenten har under kreditavtalets löptid rätt till ett nytt förslag till amorteringsplan, om hans eller hennes förhållanden har ändrats på ett sätt som har betydelse för amorteringsvillkoren eller om det annars finns skäl för det. Lag (2016:1031).

Dokumentation av kreditavtalet

14 §  Näringsidkaren ska dokumentera kreditavtalet genom att nedteckna avtalet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten.

[S2]Dokumentet ska, förutom avtalsvillkoren, innehålla de uppgifter som anges i 8 § första stycket16, 8–10, 12–14 och 16. Dokumentet ska därutöver innehålla uppgifter om

  1. konsumentens namn, personnummer och adress,
  2. den effektiva räntan med de antaganden som ligger till grund för beräkningen av räntan samt det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten,
  3. konsumentens rätt att få en betalningsplan,
  4. begärda försäkringar,
  5. förekomst eller avsaknad av ångerrätt, ångerfristens längd och andra villkor för utövande av ångerrätten, inbegripet skyldigheten att betala kapital och ränta, samt räntebeloppet per dag,
  6. konsumentens rätt att framställa invändningar enligt 29 § vid kreditköp,
  7. förfarandet för att säga upp kreditavtalet,
  8. vilka möjligheter som finns att få en tvist med näringsidkaren prövad utanför domstol och hur konsumenten i så fall ska gå till väga, och
  9. tillsynsmyndigheten med angivande av adress.

[S3]Uppgifterna ska lämnas på ett klart och kortfattat sätt. Konsumenten ska utan kostnad få en kopia av dokumentet.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller bestämmelser om dokumentation av kreditavtalet och uppgifter av betydelse med anledning av avtalet. Den motsvaras närmast av 9 § i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

I första stycket finns ett krav på dokumentation av innehållet i ett kreditavtal. Det är inte, såsom i 1992 års lag, fråga om något formkrav för avtals ingående. Även om avtalet inte nedtecknas ...

15 §  I fråga om en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader ska det i 14 § avsedda dokumentet, förutom avtalsvillkoren, innehålla de uppgifter som anges i 8 § första stycket14 och 6. Dokumentet ska därutöver innehålla uppgifter om konsumentens namn, personnummer och adress, den effektiva räntan med de antaganden som ligger till grund för beräkningen av räntan och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, förfarandet för att säga upp kreditavtalet samt avgifter och villkoren för ändring av avgifterna. Om avtalet innebär att konsumenten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestående krediten, ska också det anges.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen anges vilka uppgifter som ska finnas i avtal om kontokrediter som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader. Begreppet kontokredit definieras i 2 §. Bestämmelserna gäller alltså i stället för det som sägs i 14 § andra stycket om kreditavtal i allmänhet. Dessa bestämmelser gäller inte för ifrågavarande krediter (se 4 § tredje stycket) I övrigt gäller 14 § också för nu aktuella kontokrediter. Övervägandena finns i avsnitt ...

Betalningsplan

16 §  Konsumenten har rätt att utan kostnad få en sammanställning som visar när kapital, ränta och avgifter ska betalas. Om räntan inte är bunden eller om avgifter kan ändras, ska sammanställningen innehålla en upplysning om att den gäller till dess att räntan eller avgifterna ändras.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller bestämmelser om kreditgivarens skyldighet att lämna en sammanställning till konsumenten för att han eller hon ska få en översikt som visar när betalningar ska ske. Den saknar motsvarighet i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

Konsumenten har alltså rätt att få en sammanställning över kommande betalningar av kreditgivaren. Paragrafen är tillämplig på alla slag av krediter ...

Ändring av kreditavtalet

16 a §  Kreditgivaren ska informera konsumenten om en ändring i kreditavtalet i rimlig tid innan den börjar gälla. Underrättelsen ska innehålla uppgifter om

  1. ändringen och att konsumentens samtycke till ändringen krävs,
  2. när ändringen börjar gälla eller föreslås börja gälla, och
  3. möjligheterna att lämna klagomål till tillsynsmyndigheten.

[S2]Särskilda bestämmelser om ändring av ränta och avgifter finns i 17-19 §§. Lag (2023:719).

Ränta och avgifter

17 §  Räntesatsen får ändras endast om det har avtalats.

[S2]Räntesatsen får ändras till konsumentens nackdel endast i den utsträckning som det motiveras av kreditpolitiska beslut, ökade upplåningskostnader för kreditgivaren eller andra kostnadsökningar som kreditgivaren inte skäligen kunde förutse när avtalet ingicks. Vid en bostadskredit med en sammanlagd löptid om minst tio år och med en ränta som är bunden under viss del av avtalstiden, minst tre månader, har dock kreditgivaren, om det finns förbehåll om det i avtalet, rätt att vid utgången av en sådan del av avtalstiden ändra räntan så att den motsvarar den ränta som kreditgivaren vid den tidpunkten allmänt tillämpar för nya krediter av motsvarande slag.

[S3]Trots andra stycket får räntesatsen ändras på visst sätt i anslutning till ändringar i en referensränta som kreditgivaren inte har något betydande inflytande över. En sådan referensränta ska vara tydlig och tillgänglig för konsumenten. Ett avtalsvillkor om detta får förenas med ett undantag om att räntesatsen under särskilda förutsättningar ska ändras mer eller mindre än som följer av anknytningen till referensräntan. Undantaget ska bestämmas så att det inte blir mindre förmånligt för konsumenten än för kreditgivaren. Det ska uppfylla kraven i andra stycket.

[S4]Kreditgivaren är skyldig att tillämpa ett avtalsvillkor om ränteändringar på samma sätt till konsumentens förmån som till hans eller hennes nackdel. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen behandlar förutsättningarna för ränteändringar till konsumentens nackdel. Den motsvarar 11 § i 1992 års lag. Första stycket tydliggör att det är en förutsättning att parterna har avtalat om det för att en ränteändring ska kunna ske. I de följande styckena, som är i princip oförändrade, begränsas möjligheten för kreditgivaren att förbehålla sig rätt att ändra räntesatsen.

18 §  Kredittagaren är skyldig att, utöver eller i stället för ränta, betala särskild ersättning för krediten (avgift) endast om det har avtalats och om sådan ersättning avser kostnader som kreditgivaren har för krediten. Om kostnader kan särskiljas, får avgift tas ut särskilt för varje sådan kostnad.

[S2]Avgifter för krediten får ändras till konsumentens nackdel endast om det har avtalats och i den utsträckning som det motiveras av ökningar av de kostnader som ska täckas av avgifterna.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen behandlar förutsättningarna för att kreditgivaren ska kunna ta ut avgifter för krediten av konsumenten, t.ex. avgifter för uppläggningskostnader eller kostnader för extra kontoutdrag (se prop. 1991/92:83 s. 118 f.). Paragrafen motsvarar 12 § i 1992 års lag. I andra stycket tydliggörs att det är en förutsättning att parterna har avtalat om det för att en avgiftsändring ska kunna ske.

19 §  Kreditgivaren ska underrätta konsumenten om en ränteändring innan den börjar gälla. Underrättelsen, som ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten, ska innehålla en upplysning om hur konsumentens betalningar med anledning av krediten påverkas av ränteändringen. I fråga om en bostadskredit får kreditgivaren i stället underrätta konsumenten om en ränteändring genom annonsering i dagspress. Sker underrättelsen genom annonsering, ska konsumenten underrättas personligen senast i samband med nästa avisering eller kontoutdrag.

[S2]Beror en ränteändring enbart på en ändring i en referensränta som kreditgivaren inte har något bestämmande inflytande över, får konsumenten i stället underrättas periodvis, under förutsättning att parterna har avtalat om det och den nya referensräntan har offentliggjorts och är tillgänglig hos kreditgivaren. I fråga om en bostadskredit ska konsumenten också underrättas personligen om den nya referensräntan senast i samband med nästa avisering eller kontoutdrag. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen behandlar kreditgivarens skyldighet att underrätta konsumenten om ränteändringar. Den motsvaras närmast av 13 § i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.

Enligt första stycket ska konsumenten alltid underrättas innan en ränteändring börjar gälla. Räntan får dock ändras endast om det har avtalats (se 17 § första stycket). Underrättelsen ska lämnas i en handling eller i någon ...

Räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter

19 a §  För en högkostnadskredit får varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.

[S2]En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta. Lag (2018:478).

Prop. 2017/18:72: per år överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.

En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta. ...

19 b §  För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort.

[S2]Med kostnader i första stycket avses

  1. kreditkostnader,
  2. dröjsmålsränta, och
  3. kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.

[S3]Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, avses med kostnader i första stycket för den nya krediten även sådana kostnader som är hänförliga till den befintliga krediten. Lag (2018:478).

Prop. 2017/18:72: motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort.

Kontoutdrag och underrättelser vid kontokrediter

20 §  Vid kontokrediter ska kreditgivaren regelbundet tillhandahålla konsumenten kontoutdrag. Ett kontoutdrag ska innehålla uppgift om

  1. vilken period det avser,
  2. föregående kontoutdrags utgående datum och saldo,
  3. uttag och datum för uttagen,
  4. betalningar och datum för betalningarna,
  5. det nya saldot,
  6. den kreditränta och de avgifter som tillämpats för perioden, och
  7. det belopp som konsumenten är skyldig att betala.

[S2]Kreditgivaren ska underrätta konsumenten om en avgiftshöjning innan den börjar gälla.

[S3]Om det enligt avtalet är möjligt för konsumenten att överskrida en kreditgräns, ska kreditgivaren regelbundet underrätta konsumenten om krediträntan och villkoren för krediträntan med angivande av referensindex eller referensräntor samt avgifter och villkoren för ändring av avgifterna. Har överskridandet varat i en månad, ska kreditgivaren snarast underrätta konsumenten om den överskjutande skulden och krediträntan på den skulden samt om avgift eller dröjsmålsränta på grund av överskridandet.

[S4]Kontoutdrag enligt första stycket och underrättelser enligt andra och tredje styckena ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för kreditgivaren att vid kontokrediter skicka kontoutdrag till konsumenten, underrätta om avgiftshöjningar och underrätta om s.k. tillåtna överskridanden, något som förekommer i andra länder men som är ovanligt i Sverige. Paragrafen saknar motsvarighet i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

I första stycket anges att kreditgivaren ...

Bostadskrediter i utländsk valuta

20 a §  En kreditgivare som beviljar en bostadskredit i utländsk valuta ska, om det finns risk för att valutakursförändringar försämrar konsumentens förmåga att betala kreditfordran, tillhandahålla konsumenten ett arrangemang som begränsar risken. Lag (2016:1031).

20 b §  Kreditgivaren ska varna en konsument som har beviljats en bostadskredit i utländsk valuta när beloppet som den återstående krediten eller de regelbundna amorteringarna uppgår till, på grund av valutakursförändringar tar 20 procent mer i anspråk av konsumentens betalningsutrymme än vad beloppet hade gjort när kreditavtalet ingicks. Varningar ska lämnas regelbundet under den tid de angivna förhållandena består.

[S2]Varningarna ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten och ska, i förekommande fall, upplysa konsumenten om arrangemanget enligt 20 a §. Lag (2016:1031).

20 c §  Dokumentationen av ett kreditavtal avseende en bostadskredit i utländsk valuta ska innehålla uppgifter om hur konsumenten skyddas mot valutakursförändringar som har inverkan på konsumentens betalningsförmåga. Lag (2016:1031).

Rutiner och riktlinjer vid dröjsmål med betalning

20 d §  En kreditgivare ska ha rutiner och riktlinjer för att, när det är lämpligt, överväga alternativ till att vidta verkställighetsåtgärder när konsumenten är i dröjsmål med en betalning enligt kreditavtalet. Kreditgivaren ska vid sitt övervägande beakta konsumentens personliga omständigheter och återbetalningsförmåga. Lag (2023:719).

Konsumentens ångerrätt

21 §  Konsumenten har rätt att frånträda kreditavtalet (ångerrätt) genom att till kreditgivaren lämna eller sända ett meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som anges i 22 § (ångerfrist).

Prop. 2009/10:242: Genom paragrafen införs en rätt för konsumenten att frånträda ett ingånget kreditavtal. Det finns alltså inte någon motsvarighet till paragrafen i 1992 års lag. Paragrafen utformas efter förebild av 3 kap. 7 § distans- och hemförsäljningslagen. Av 4 § i förevarande lag framgår att ångerrätten inte gäller för vissa slag av krediter, bl.a. bostadskrediter. Övervägandena finns i avsnitt ...

22 §  Ångerfristen börjar löpa den dag då kreditavtalet ingås, dock tidigast den dag då dokumentationen enligt 14 § kommer konsumenten till handa.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen anges vilken dag ångerfristen börjar löpa. Den utformas efter förebild av 3 kap. 8 § distans- och hemförsäljningslagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

Utgångspunkten för när ångerfristen börjar löpa är den dag då avtalet ingås. Detta gäller dock endast under förutsättning att konsumenten då har fått den dokumentation ...

23 §  Har konsumenten i rätt tid och på ett ändamålsenligt sätt lämnat eller sänt ett meddelande om att han eller hon frånträder kreditavtalet, får meddelandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller en regel om att det är kreditgivaren som bär risken för att ett meddelande från konsumenten om att avtalet frånträds försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Den utformas efter förebild av bl.a. 5 kap. 3 § distans- och hemförsäljningslagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

Frågan om ett meddelande har ...

24 §  Om konsumenten utövar sin ångerrätt, ska han eller hon snarast och senast inom 30 dagar från den dag då konsumenten lämnade eller sände sitt meddelande betala tillbaka det belopp som erhållits från kreditgivaren, med tillägg för upplupen ränta på beloppet. Räntan ska utgå från och med den dag då konsumenten fick tillgång till krediten till och med den dag då den återbetalas. Om kreditgivaren med anledning av kreditavtalet har betalat en avgift till det allmänna som inte återbetalas, är konsumenten skyldig att ersätta kreditgivaren för denna.

[S2]Kreditgivaren ska snarast och senast inom 30 dagar från den dag då kreditgivaren tog emot konsumentens meddelande om att kreditavtalet frånträds betala tillbaka de avgifter som konsumenten har betalat med anledning av krediten.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, anger vilka skyldigheter som konsumenten och kreditgivaren har när ångerrätten utövas. Motsvarande bestämmelser vid distans- och hemförsäljning finns i 3 kap.911 §§ och 4 ...

25 §  Om konsumenten utövar sin ångerrätt och det med anledning av kreditavtalet har ingåtts ett anknytande avtal om tjänster som tillhandahålls av kreditgivaren eller av någon annan på grund av en överenskommelse mellan denne och kreditgivaren, ska det anknytande avtalet upphöra att gälla utan att konsumenten får åläggas någon påföljd för detta.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller en bestämmelse om återgång av vissa anknytande avtal när konsumenten utövar sin ångerrätt. Paragrafen utformas efter förebild av 3 kap. 12 § distans- och hemförsäljningslagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.11. ...

Kontantinsats vid kreditköp

26 §  Vid kreditköp av en vara ska säljaren ta ut en kontantinsats av köparen i enlighet med god kreditgivningssed. Kontantinsatsen ska motsvara minst 20 procent av varans kontantpris, om inte särskilda förhållanden föranleder annat.

[S2]Som kontantinsats anses inte betalning med medel som köparen får låna av säljaren eller av någon annan kreditgivare på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen reglerar vad som gäller beträffande kontantinsats vid kreditköp. Den motsvarar 14 § i 1992 års lag. Det sista stycket i 14 § i 1992 års lag överförs inte, eftersom den lag som det hänvisas till där har upphört att gälla.

27 §  Om en näringsidkare för sin egen eller någon annans räkning säljer en vara utan att iaktta 26 §, ska det anses utgöra en åtgärd i strid mot 5 § marknadsföringslagen (2008:486).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som motsvarar 15 § i 1992 års lag, reglerar frågan om marknadsrättsliga sanktioner vid brott mot 26 §.

Konsumentens rättigheter vid överlåtelse av fordran

28 §  Om kreditgivaren har överlåtit sina rättigheter enligt kreditavtalet, får konsumenten mot den nye kreditgivaren göra samma invändningar som han eller hon vid överlåtelsen kunde göra mot överlåtaren. Detsamma gäller när kreditgivaren har pantsatt sina rättigheter enligt kreditavtalet.

[S2]Överlåtaren ska underrätta konsumenten om överlåtelsen, om inte överlåtaren har åtagit sig att även fortsättningsvis fullgöra de skyldigheter som följer av kreditavtalet.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen behandlar konsumentens rätt vid överlåtelse och pantsättning av ett kreditavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

Första stycket motsvarar 16 § första stycket i 1992 års lag.

Enligt andra stycket ska konsumenten underrättas om kreditgivaren överlåter sina rättigheter enligt kreditavtalet. Skyldigheten åligger överlåtaren. Det finns inget formkrav för ...

Köparens rätt att framställa invändningar vid kreditköp

29 §  Vid kreditköp får köparen mot kreditgivarens krav på betalning framställa samma invändningar på grund av köpet som han eller hon kan göra mot säljaren. Köparen får också invända att han eller hon har betalat till säljaren eller har en överenskommelse med denne. Detta gäller dock inte om köparen visste att säljaren saknade rätt att ta emot betalningen eller ingå överenskommelsen och inte heller om köparen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlät att skaffa sig kunskap om detta.

[S2]Om köparen på grund av köpet har anspråk på återbetalning, skadestånd eller annan penningprestation, svarar kreditgivaren lika med säljaren för att anspråket fullgörs. Kreditgivaren är dock inte skyldig att betala mer än vad som har mottagits av köparen med anledning av krediten.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om köparens rättigheter mot kreditgivaren vid ett kreditköp. Den motsvaras av 16 § andra och tredje styckena samt 18 § i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

Definitionen av begreppet kreditköp i 2 § är ny i förhållande till 1992 års lag. Denna paragrafs tillämpningsområde är därmed bredare än 16 ...

  • NJA 2014 s. 978:En resenär bokade en flygresa genom en resebyrå. Sedan biljett hade ställts ut hos ett flygbolag beviljade resebyrån anstånd med betalningen. På grund av flygbolagets konkurs kunde resan inte genomföras. Resebyrån har ansetts vara förmedlare av resan och inte part i reseavtalet. Resenären har mot resebyråns betalningskrav ansetts, på grund av att en konsumentkredit lämnats, kunna göra samma invändning mot resebyrån som mot flygbolaget.
  • NJA 2012 s. 725:Två personer har undertecknat ett kontrakt avseende ett kreditköp av en båt som skulle levereras av annan än säljaren. Enligt en på framsidan förtryckt bestämmelse godkände köparen leveransen av båten, och enligt de förtryckta bestämmelserna på baksidan förbehöll sig säljaren äganderätten till båten. Frågor om köparnas ansvar mot säljaren för leveransuppgiften, sedan det visat sig att båten inte hade levererats.

Förbud mot löpande fordringshandlingar vid kreditköp

30 §  Vid kreditköp får kreditgivaren inte ta emot en av köparen ingången växelförbindelse som avser en fordran på grund av kreditköpet. Kreditgivaren får inte heller till bevis för sin fordran ta emot ett av köparen utfärdat löpande skuldebrev eller någon annan av denne ingången skuldförbindelse som är av ett sådant slag att köparens rätt att framställa invändningar på grund av köpet inskränks om skuldförbindelsen överlåts eller pantsätts till en borgenär som är i god tro.

[S2]Första stycket första meningen gäller inte egna växlar som är utställda av banker.

[S3]Den som uppsåtligen bryter mot förbud enligt denna paragraf döms till böter.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen föreskrivs ett förbud mot utfärdande av löpande fordringshandlingar vid kreditköp. Paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, motsvarar 17 § i 1992 års lag.

Förbud mot viss avräkning

31 §  Belopp som konsumenten erlägger för avräkning på viss fordran på grund av krediten får kreditgivaren inte först avräkna på annan fordran.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller ett förbud mot s.k. avräkningsförbehåll, dvs. att kreditgivaren förbehåller sig rätten att bestämma i vilken ordning betalningar som erläggs ska avräknas på olika skulder som konsumenten har till kreditgivaren. Paragrafen motsvarar 19 § i 1992 års lag.

Betalning av skulden i förtid

32 §  Konsumenten har rätt att betala sin skuld till kreditgivaren före den avtalade förfallotiden. Om skulden betalas i förtid, har kreditgivaren rätt till ersättning i den omfattning som anges i 36 §.

[S2]Kreditgivaren ska på begäran snarast ge konsumenten information om vad en betalning av skulden i förtid innebär. Om en sådan betalning medför kostnader för konsumenten, ska informationen innehålla en uppskattning av kostnaderna och en förklaring av de antaganden som uppskattningen bygger på. Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Lag (2016:1031).

Prop. 2009/10:242: I paragrafen ges konsumenten en rätt att alltid betala en skuld i förtid. Den motsvarar 20 § i 1992 års lag. Andra meningen, som inte har någon motsvarighet i 1992 års lag, avser endast att tydliggöra att konsumentens rätt inte är helt ovillkorlig. Om konsumenten utnyttjar sin rätt, kan det enligt 36 § innebära att kreditgivaren har rätt till ränteskillnadsersättning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12. ...

33 §  Kreditgivaren har rätt att få betalning i förtid endast om det har gjorts förbehåll om detta i avtalet och

  1. konsumenten sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett belopp som överstiger tio procent av kreditfordran,
  2. konsumenten sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett belopp som överstiger fem procent av kreditfordran och dröjsmålet avser två eller flera poster som förfallit vid olika tidpunkter,
  3. konsumenten på något annat sätt är i väsentligt dröjsmål med betalning,
  4. säkerhet som ställts för krediten har avsevärt försämrats, eller
  5. det står klart att konsumenten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på något annat sätt undandrar sig att betala sin skuld.

[S2]Om säkerhet som ställts för krediten utgörs av förbehåll om återtaganderätt, har kreditgivaren rätt till betalning i förtid på grund av försämrad säkerhet endast om konsumenten uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har orsakat att säkerheten avsevärt försämrats.

[S3]Kreditgivaren har rätt till betalning av en bostadskredit i förtid på grund av försämrad säkerhet endast om säkerheten har avsevärt försämrats till följd av någon annan orsak än en allmän prisnedgång på den relevanta marknaden.

[S4]I fråga om en bostadskredit som har bunden ränta för hela eller en del av avtalstiden, dock minst tre månader, har kreditgivaren trots första–tredje styckena rätt att få betalning i förtid på den dag då den tid för vilken räntan är bunden löper ut. Detta gäller dock endast om det har gjorts förbehåll om det i avtalet och det finns synnerliga skäl. Lag (2016:1031).

Prop. 2013/14:44: 1. konsumenten sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett belopp som överstiger tio procent av kreditfordran,

2. konsumenten sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett belopp som överstiger fem procent av kreditfordran och dröjsmålet avser två eller flera poster som förfallit vid olika tidpunkter,

Prop. 2009/10:242: Paragrafen behandlar kreditgivarens rätt till förtidsbetalning. Den motsvarar 21 § i 1992 års lag. I sista stycket ersätts ”för bostadsändamål” med ett krav på att krediten ska ha säkerhet i fast egendom, tomträtt, bostadsrätt eller liknande rätt eller byggnad på ofri grund. Ändringen innebär att det inte är nödvändigt att utreda och eventuellt föra bevisning om ändamålet med en viss kredit. I stället räcker det med att konstatera att säkerhet av visst slag har lämnats.

34 §  Om kreditgivaren vill få betalt i förtid enligt 33 § första stycket13 eller fjärde stycket, gäller en uppsägningstid av minst fyra veckor räknat från den tidpunkt då kreditgivaren sänder ett meddelande om uppsägningen i rekommenderat brev till konsumenten under dennes vanliga adress eller uppsägningen utan en sådan åtgärd kommer konsumenten till handa.

[S2]Om kreditgivaren har krävt betalning i förtid enligt 33 § första stycket13, är konsumenten ändå inte skyldig att betala i förtid, om han eller hon före utgången av uppsägningstiden betalar det belopp som förfallit jämte dröjsmålsränta. Detsamma gäller om konsumenten vid uppsägning enligt 33 § första stycket 4 eller 5 eller enligt andra eller tredje stycket i samma paragraf genast efter uppsägningen eller inom medgiven uppsägningstid ställer godtagbar säkerhet för fordran.

[S3]Om konsumenten tidigare med stöd av andra stycket har befriats från skyldigheten att betala skulden i förtid, gäller inte det stycket. Lag (2014:201).

Prop. 2013/14:44: fjärde stycket, gäller en uppsägningstid av minst fyra veckor räknat från den tidpunkt då kreditgivaren sänder ett meddelande om uppsägningen i rekommenderat brev till konsumenten under dennes vanliga adress eller uppsägningen utan en sådan åtgärd kommer konsumenten till handa.

Om kreditgivaren har krävt betalning i förtid enligt ...

Prop. 2009/10:242: I paragrafen finns regler om uppsägningstid när kreditgivaren vill få betalt i förtid och om konsumentens möjlighet att undgå verkan av en uppsägning. Den motsvarar 22 § i 1992 års lag.

35 §  Utan hinder av 33 § första stycket 4 får kreditgivaren åberopa föreskrifter i annan lag om rätt till betalning i förtid på grund av att en säkerhet som ställts för krediten har försämrats.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen behandlar kreditgivarens rätt till förtidsbetalning på grund av andra författningar i vissa särskilda fall. Den motsvarar första meningen i 23 § i 1992 års lag. Andra meningen i 23 § förs inte över hit, eftersom den hänvisar till banklagstiftning som syftade till att värna om bankernas balans mellan inlåning och utlåning. Några bestämmelser som ger rätt att på sådan grund säga upp lån i förtid finns inte längre.

36 §  Vid förtidsbetalning enligt 3235 §§ ska konsumenten betala ränta och andra kostnader för krediten för tiden fram till förtidsbetalningen men inte för tiden därefter. När kreditgivarens fordran beräknas ska de grunder som står i överensstämmelse med god kreditgivningssed tillämpas.

[S2]Kreditgivaren får inte tillgodoräkna sig någon ersättning för att skulden betalas i förtid. Om krediträntan är bunden när förtidsbetalningen sker, har kreditgivaren dock rätt att ta ut ränteskillnadsersättning av kredittagaren för den tid som återstår, om förbehåll har gjorts om detta och i den utsträckning som det överensstämmer med god kreditgivningssed.

[S3]Ränteskillnadsersättningen får

  1. för en bostadskredit högst motsvara skillnaden mellan räntan på krediten och den ränta som vid betalningstillfället i allmänhet gäller för bostadsobligationer med en löptid som motsvarar återstående räntebindningstid, ökad med en procentenhet, och
  2. för en annan kredit högst motsvara en procent av det förtidsbetalade beloppet eller, om det vid tidpunkten för förtidsbetalningen är kortare tid än ett år kvar av kreditavtalets löptid, en halv procent av det förtidsbetalade beloppet. Ersättningen får dock inte vara större än det belopp som konsumenten skulle ha betalat i ränta under den återstående löptiden enligt kreditavtalet.

[S4]Ränteskillnadsersättning får inte tas ut för den del av räntan som motsvaras av en kreditgarantiavgift, när statlig kreditgaranti har lämnats och avgift tas ut för garantin. Ersättning får inte heller tas ut vid en betalning av en kontokredit eller vid en betalning från en försäkring som garanterar återbetalning av krediten.

[S5]Om kreditgivaren utnyttjar en rätt att återta varan enligt 38 §, tillämpas 40 och 41 §§ vid den uppgörelse som då ska ske mellan parterna. Lag (2016:1031).

Prop. 2013/14:44: Kreditgivaren får inte tillgodoräkna sig någon ersättning för att skulden betalas i förtid. Om krediträntan är bunden när förtidsbetalningen sker, har kreditgivaren dock rätt att ta ut ränteskillnadsersättning av kredittagaren för den tid som återstår, om förbehåll har gjorts om detta och i den utsträckning som det överensstämmer med god kreditgivningssed.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen anges vad som gäller i fråga om ersättning till kreditgivaren när konsumenten betalar i förtid. Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

Första stycket motsvarar 24 § första stycket 1 i 1992 års lag. I sak är bestämmelserna oförändrade.

Andra stycket motsvarar 24 § första stycket 2 första och andra meningarna i 1992 års lag. I förhållande till 1992 års lag ...

Förlängning av löptiden för högkostnadskrediter

36 a §  Löptiden för en högkostnadskredit får inte förlängas mer än en gång.

[S2]Trots första stycket får löptiden förlängas, om

  1. förlängningen inte medför en kostnad för konsumenten, eller
  2. konsumenten beviljas en skälig avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld.

[S3]Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, ska den nya krediten vid tillämpning av första stycket anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten. Lag (2018:478).

Prop. 2017/18:72: 2. konsumenten beviljas en skälig avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld.

Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen ( 2004:297 ) om ...

Uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid

37 §  Konsumenten får när som helst säga upp ett kreditavtal med obestämd löptid. Om någon uppsägningstid inte har avtalats, upphör avtalet att gälla omedelbart. Om en uppsägningstid har avtalats, upphör avtalet att gälla den dag då uppsägningstiden löper ut. Uppsägningstiden får inte vara längre än en månad.

[S2]Kreditgivaren får säga upp ett kreditavtal med obestämd löptid endast om det har avtalats. Uppsägningstiden ska vara minst två månader. Har konsumenten inte utnyttjat krediten, får kreditgivaren säga upp kreditavtalet att upphöra omedelbart, om det har avtalats och är skäligt. Konsumenten ska innan han eller hon förlorar rätten till krediten underrättas om uppsägningen och om skälen för den. Om det finns särskilda skäl, får underrättelse i stället lämnas omedelbart därefter.

[S3]En uppsägning eller en underrättelse enligt andra stycket ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas med beaktande av Lagrådets synpunkt, behandlar uppsägning av ett kreditavtal med obestämd löptid, dvs. avtal som gäller tills vidare. Enligt paragrafen har både konsumenten och kreditgivaren rätt att säga upp ett sådant avtal. Enligt 4 § är förevarande paragraf inte tillämplig på abonnemangsavtal, vissa kontokrediter, bostadskrediter eller värdepapperskrediter. Paragrafen saknar motsvarighet i 1992 års lag. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:242#S6-10" ...

Återtaganderätt vid kreditköp av vara

38 §  Med förbehåll om återtaganderätt avses ett avtalsvillkor som ger kreditgivaren möjlighet att återta en vara, om köparen inte fullgör sin del av kreditköpsavtalet.

[S2]Ett förbehåll om återtaganderätt får göras gällande endast under förutsättning

  1. att säljaren har gjort förbehållet i samband med köpet för att trygga sin rätt till betalning, samt
  2. att den tidpunkt har inträtt då konsumenten enligt 33 och 34 §§ ska fullgöra sin skyldighet att betala i förtid.

[S3]Om köparen, innan varan återtas, betalar vad som förfallit till betalning jämte dröjsmålsränta och kostnader enligt de grunder som anges i 40 § tredje–femte styckena, får kreditgivaren inte återta varan på grund av dröjsmål med betalningen. Grundas återtaganderätten på att säkerhet för krediten har försämrats eller att köparen undandrar sig att betala sin skuld, får kreditgivaren inte återta varan om köparen innan varan återtas ställer godtagbar säkerhet för fordran.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, finns bestämmelser om återtaganderätt vid kreditköp. Den motsvarar 25 § i 1992 års lag.

  • NJA 2019 s. 195:Återtagandeförbehålls sakrättsliga giltighet. Fråga om en säljare lämnat ett uttryckligt eller underförstått förfogandemedgivande till köparen.

39 §  Använder näringsidkare förbehåll om återtagande vid försäljning av en vara som med hänsyn till sin beskaffenhet eller sitt värde eller på grund av förhållandena på marknaden inte är lämpad som kreditsäkerhet, kan näringsidkaren förbjudas att i framtiden i liknande fall använda sådana förbehåll. I fråga om förbud gäller i övrigt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen finns bestämmelser om möjlighet att i vissa fall förhindra att en näringsidkare använder sig av återtagandeförbehåll. Den motsvarar 26 § i 1992 års lag.

Uppgörelse när en vara återtas

40 §  Om kreditgivaren vill utnyttja en rätt att återta varan, ska avräkning göras mellan kreditgivaren och köparen.

[S2]Vid avräkningen ska köparen tillgodoräknas varans värde vid återtagandet. Värdet beräknas efter vad kreditgivaren kan antas få ut genom att på lämpligt sätt sälja varan.

[S3]Kreditgivaren får tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordran efter avräkning enligt 36 § samt i förekommande fall dröjsmålsränta, dock inte enligt högre räntesats än som anges i 6 § räntelagen (1975:635).

[S4]Kreditgivaren får dessutom tillgodoräkna sig ersättning för utsökningsavgift, skälig kostnad för transport av varan samt utgift för inställelse vid förrättning för återtagande, om kreditgivaren har behövt inställa sig för att tillvarata sin rätt. När ersättning bestäms för utgift för inställelse tillämpas bestämmelserna om beräknande av ersättning av allmänna medel till vittne.

[S5]I mål om handräckning för återtagande får kreditgivaren tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen reglerar den avräkning som ska göras när en vara återtas. Den motsvarar 27 § i 1992 års lag. Eftersom avräkningen enligt tredje stycket ska ske med tillämpning av bestämmelserna om ersättning vid förtidsinlösen i 36 §, påverkas dock avräkningen av den ändring i fråga om beräkningsmetod för ränteskillnadsersättning som görs i den paragrafen.

41 §  Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än kreditgivaren, får varan återtas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden till köparen eller, när varan värderats av Kronofogdemyndigheten, nedsätter mellanskillnaden hos myndigheten.

[S2]Har kreditgivaren för att kunna återta varan varit tvungen att betala en skuld som köparen har, får kreditgivaren när första stycket tillämpas avräkna sådan betalning mot mellanskillnad till köparens förmån. Detsamma gäller om kreditgivaren för att varan efter återtagande ska kunna användas på avsett sätt har varit tvungen att betala en sådan skuld.

[S3]Tillgodoräknas kreditgivaren ett större belopp än köparen, får kreditgivaren inte kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall än då varan har minskat väsentligt i värde genom att köparen vanvårdat varan.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen regleras vissa frågor som kan uppkomma vid avräkningen mellan kreditgivaren och konsumenten när en vara återtas. Den motsvaras av 28 § i 1992 års lag.

Återlösande av en vara som återtagits

42 §  Köparen får inom fjorton dagar återlösa en vara som har återtagits. Vill köparen återlösa varan, ska han eller hon betala kreditgivaren varans värde vid återtagandet samt den restskuld som kan finnas enligt avräkningen.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen handlar om köparens rätt att återlösa en vara som har återtagits. Den motsvarar 29 § i 1992 års lag.

Handräckning för återtagande av vara, m.m.

43 §  Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller skrivits under av denne med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

[S2]En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i första stycket ska fogas till ansökan. Lag (2016:573).

Prop. 2011/12:28: Paragrafen reglerar kreditgivarens möjlighet att söka handräckning enligt det förenklade förfarande som lagen erbjuder för att återta en vara som har sålts med återtagandeförbehåll. Den ändras i syfte att möjliggöra en elektronisk dokumentation. Uppgiftsskyldigheten anpassas också till vad som gäller i samband med ingåendet av ett konsumentkreditavtal. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I första stycket ...

Prop. 2009/10:242: Paragrafen handlar om möjligheten att söka handräckning för att återta en vara som har sålts med återtagandeförbehåll. Den motsvarar 30 § i 1992 års lag.

44 §  Handräckning får beviljas endast om det är uppenbart att de förutsättningar för återtagande som anges i 38 § andra och tredje styckena föreligger.

[S2]Om ett förbehåll om återtaganderätt har använts i strid mot förbud enligt 39 §, får handräckning inte beviljas.

[S3]Handräckning eller verkställighet av dom, varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka en vara som har sålts med förbehåll om återtaganderätt, får inte beviljas i fråga om sådana varor som enligt 5 kap.13 §§utsökningsbalken ska undantas från utmätning.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen anges under vilka förutsättningar handräckning och verkställighet av dom får beviljas. Paragrafen motsvarar 31 § i 1992 års lag.

45 §  I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 44 § tredje stycket, tillämpas i övrigt 12 § andra och tredje styckena samt 1518 §§ lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., varvid hänvisningen i 16 § tredje stycket till 10 § första stycket ska avse 41 § första stycket denna lag.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen hänvisas till lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. när det gäller vissa frågor om handräckning och verkställighet av dom. Paragrafen motsvarar 32 § i 1992 års lag.

Förbud mot utmätning

46 §  En vara som har sålts med förbehåll om återtaganderätt får inte utmätas för en fordran som grundar sig på kreditköpet.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen finns ett förbud mot utmätning av den vara som sålts med återtagandeförbehåll för en fordran som grundar sig på köpet i fråga. Paragrafen motsvarar 33 § i 1992 års lag.

Lagval

47 §  Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska tillämpas på kreditavtalet gäller inte i fråga om regler om kreditavtal, om den lag som gäller med bortseende från villkoret är lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den lagen ger konsumenten ett bättre skydd.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen, som utformas efter förebild av bl.a. 13 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och 5 kap. 2 § distans- och hemförsäljningslagen, ger konsumenten skydd mot vissa s.k. lagvalsklausuler. Den saknar motsvarighet i 1992 års lag. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:242#S6-16" ...

Vissa skyldigheter för kreditförmedlare

48 §  En näringsidkare som, utan att vara kreditgivare och mot ersättning, erbjuder ett kreditavtal, bistår en konsument innan ett kreditavtal ingås eller ingår ett kreditavtal som ombud för kreditgivaren (kreditförmedlare) ska vid marknadsföring som riktas mot konsumenter lämna information om huruvida förmedlingen sker i samarbete med viss kreditgivare eller är oberoende.

[S2]Kreditförmedlaren ska informera konsumenten om avgifter som konsumenten ska betala till kreditförmedlaren för dennes tjänster. Sådana avgifter får tas ut endast om informationen har getts samt kreditförmedlaren och konsumenten innan kreditavtalet ingås har avtalat om det i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Kreditförmedlaren ska också informera kreditgivaren om avgifterna.

[S3]Om informationen inte lämnas, ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas med undantag av bestämmelserna i 2936 §§ om marknadsstörningsavgift. Den information som ska lämnas till konsumenten ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller bestämmelser om informationsskyldighet för kreditförmedlare. Den saknar motsvarighet i 1992 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Enligt 1 § första stycket andra meningen gäller lagen i sin helhet när en kredit lämnas av någon annan än en näringsidkare, ...

49 §  En kreditförmedlare av bostadskrediter ska i rimlig tid innan kreditförmedling inleds, i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten, informera konsumenten om

  1. kreditförmedlarens namn, organisationsnummer och adress,
  2. det register där kreditförmedlaren är upptagen som kreditförmedlare och hur detta kan kontrolleras,
  3. i tillämpliga fall, att kreditförmedlaren förmedlar kreditavtal uteslutande från en eller vissa kreditgivare och vilka dessa är,
  4. huruvida kreditförmedlaren kan erbjuda rådgivning,
  5. möjligheterna att framställa klagomål mot kreditförmedlaren eller få en tvist prövad utanför domstol,
  6. de avgifter som konsumenten ska betala till kreditförmedlaren för dennes tjänster eller, om avgifterna inte kan fastställas i förväg, metoden för att beräkna avgifterna, och
  7. den ersättning som kreditförmedlaren får för förmedlingen från någon annan än konsumenten.

[S2]Om ersättningen enligt första stycket 7 inte går att fastställa till beloppet när informationen lämnas, ska kreditförmedlaren informera konsumenten om att ersättningsbeloppet kommer att anges i det standardiserade EU-faktabladet. Om ersättningen skiljer sig åt beroende på vilken kreditgivare som konsumenten ingår ett kreditavtal med, ska kreditförmedlaren dessutom informera konsumenten om detta och, om konsumenten begär det, på vilket sätt ersättningen skiljer sig åt. Om kreditförmedlaren får ersättning från konsumenten för samma förmedling, ska kreditförmedlaren även informera konsumenten om huruvida den ersättning som någon annan än konsumenten betalar kommer att räknas av mot den ersättning som konsumenten betalar.

[S3]Det som sägs i 48 § tredje stycket om tillämpning av marknadsföringslagen (2008:486) gäller även information enligt förevarande paragraf. Lag (2016:1031).

Prop. 2013/14:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.12.

Prop. 2009/10:242: I paragrafen anges vem som svarar för tillsyn över att lagens bestämmelser följs. I och med att tillämpningsområdet har vidgats i vissa avseenden i förhållande till 1992 års lag, vidgas också tillsynen i motsva-

rande mån. Övervägandena finns i avsnitt 6.14. I paragrafen, ...

50 §  En kreditförmedlare av bostadskrediter ska till kreditgivaren vidarebefordra de uppgifter som konsumenten har lämnat om förhållanden som är av betydelse för kreditprövningen. Lag (2016:1031).

Rådgivning om bostadskrediter

51 §  Konsumenten ska upplysas om huruvida näringsidkaren erbjuder rådgivning om bostadskrediter. En sådan upplysning ska lämnas senast när näringsidkaren inhämtat upplysningar om konsumentens ekonomiska och personliga förhållanden samt konsumentens önskemål och särskilda krav. Lag (2016:1031).

Prop. 2015/16:85: Om näringsidkaren tidigare har meddelats en varning eller om överträdelsen är särskilt allvarlig, får Konsumentverket förbjuda näringsidkaren att lämna krediter. Ett beslut om förbud får förenas med vite.

Vid bedömningen av om en överträdelse är särskilt allvarlig ska särskild hänsyn tas till om näringsidkaren vid upprepade tillfällen har brustit i sin skyldighet enligt 12 § och om bristerna är systematiska.

Ett beslut om förbud ...

Prop. 2013/14:34: I paragrafen regleras de ingripanden som Konsumentverket kan göra vid bristande kreditprövningar. I paragrafen införs en bestämmelse om att en varning som huvudregel ska förenas med en sanktionsavgift. Det är också nytt att förutsättningarna för när Konsumentverket får förelägga en näringsidkare att upphöra med att lämna krediter anges uttryckligen. Även paragrafens struktur ändras så att den mest ingripande sanktionen kommer sist. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2013/14:34#S5-1" ...

Prop. 2009/10:242: I paragrafen behandlas Konsumentverkets befogenheter om en näringsidkare inte gör en tillräcklig kreditprövning innan en kredit beviljas. I paragrafen, som motsvarar 37 § i 1992 års lag, genomförs delvis artikel 23 i direktivet.

52 §  Om näringsidkaren erbjuder en konsument rådgivning om bostadskrediter, ska konsumenten få information om

  1. vilket produktsortiment som rådgivningen utgår från,
  2. hur stor avgift konsumenten ska betala för rådgivningen, eller, om beloppet inte kan fastställas, metoden för att beräkna avgiften, och
  3. huruvida rådgivningen är oberoende.

[S2]Informationen ska ges i rimlig tid innan ett avtal om rådgivning ingås eller, om ett sådant avtal inte ska ingås, innan några råd lämnas. Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Lag (2016:1031).

Prop. 2013/14:34: Paragrafen, som är ny, innehåller regler för hur sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I första stycket anges inom vilka beloppsgränser sanktionsavgiften kan bestämmas. Det lägsta beloppet är femtusen kronor och det högsta beloppet är tio miljoner kronor.

I andra stycket finns en regel som innebär en begränsning av hur stor sanktionsavgift ...

Prop. 2009/10:242: I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av Konsumentverkets beslut i tillsynsfrågor. Paragrafen motsvarar 38 § i 1992 års lag.

53 §  Det som sägs i 48 § tredje stycket om tillämpning av marknadsföringslagen (2008:486) gäller även information enligt 51 och 52 §§. Lag (2016:1031).

Prop. 2013/14:34: Paragrafen, som är ny, reglerar betalning och indrivning av sanktionsavgift, m.m. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I första stycket anges att sanktionsavgiften ska betalas till Konsumentverket inom trettio dagar från det att beslutet vann laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Enligt andra stycket ska Konsumentverket lämna den obetalda avgiften ...

54 §  Näringsidkaren ska i fråga om rådgivning om bostadskrediter dokumentera vilka råd som har getts till konsumenten och vad som i övrigt förekommit vid rådgivningstillfället. Dokumentationen ska lämnas till konsumenten i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Lag (2016:1031).

Prop. 2013/14:34: I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av Konsumentverkets beslut i tillsynsfrågor.

I första stycket införs en hänvisning till 52 §. Genom hänvisningen tydliggörs att ett överklagande kan avse sanktionsavgiftens storlek eller frågan om eftergift. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Tillsyn

55 §  Konsumentverket utövar tillsyn över att denna lag följs. Verkets tillsyn omfattar dock inte Sveriges riksbank, verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen eller verksamhet hos Kronofogdemyndigheten.

[S2]Tillsynen ska utövas så att den inte vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändigt. Lag (2022:1729).

Prop. 2022/23:9: Tillsynen ska utövas så att den inte vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändigt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I första stycket tas den nuvarande andra meningen bort. Det är en följd av att konsumentkreditinstitut ska stå under Finansinspektionens tillsyn vid tillämpning av <a href="https://lagen.nu/2010:1846" ...

56 §  För tillsynen har Konsumentverket eller den som verket förordnar rätt att företa inspektion hos näringsidkare som bedriver varuförsäljning eller som i sin yrkesmässiga verksamhet lämnar, förmedlar eller övertar kredit som avses i denna lag och att ta del av samtliga handlingar som behövs för tillsynen. Näringsidkaren ska lämna de upplysningar om verksamheten som begärs för tillsynen.

[S2]Om en näringsidkare inte tillhandahåller handlingar eller lämnar upplysningar i ett sådant fall som avses i första stycket, får Konsumentverket förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Lag (2016:1031).

57 §  Om näringsidkaren inte följer 12 §, får Konsumentverket meddela näringsidkaren en varning. En varning ska förenas med en sanktionsavgift, om överträdelsen inte är ringa. Avgiften tillfaller staten.

[S2]Om näringsidkaren tidigare har meddelats en varning eller om överträdelsen är särskilt allvarlig, får Konsumentverket förbjuda näringsidkaren att lämna krediter. Ett beslut om förbud får förenas med vite.

[S3]Vid bedömningen av om en överträdelse är särskilt allvarlig ska särskild hänsyn tas till om näringsidkaren vid upprepade tillfällen har brustit i sin skyldighet enligt 12 § och om bristerna är systematiska.

[S4]Ett beslut om förbud gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Lag (2016:1031).

58 §  Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor.

[S2]Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

[S3]När avgiftens storlek bestäms ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett varningen.

[S4]Avgiften får efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2016:1031).

59 §  Sanktionsavgiften ska betalas till Konsumentverket inom trettio dagar från det att beslutet vann laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

[S2]Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket, ska Konsumentverket lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken.

[S3]Avgiften faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Lag (2016:1031).

Överklagande

60 §  Konsumentverkets beslut enligt 56 § andra stycket, 57 och 58 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Konsumentverket enligt 56 § får inte överklagas.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2016:1031).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Konsumentkreditlag (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011, då konsumentkreditlagen (1992:830) ska upphöra att gälla.
  2. I fråga om kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller den upphävda lagen. För kreditavtal med obestämd löptid gäller dock 19, 20, 28 och 37 §§ från ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:80, Prop. 2009/10:242, Bet. 2010/11:CU5
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2012:69) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:126, Prop. 2011/12:28, Bet. 2011/12:CU8
Omfattning
ändr. 43 §
Ikraftträder
2012-03-01

Lag (2014:17) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:118, Prop. 2013/14:15, Bet. 2013/14:CU7
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2014-06-13

Lag (2014:83) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2014.
  2. De nya bestämmelserna tillämpas endast vid brister i kreditprövningen för krediter som har beviljats efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:150, Prop. 2013/14:34, Bet. 2013/14:CU13
Omfattning
nuvarande 52 § betecknas 54 §; ändr. 51 §, den nya 54 §, rubr. närmast före nuvarande 52 § sätts närmast före den nya 54 §; nya 52, 53 §§
Ikraftträder
2014-04-01

Lag (2014:201) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
  2. De nya bestämmelserna gäller även för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. För kreditavtal med en kreditränta som är bunden vid ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser om ränteskillnadsersättning till dess räntebindningstiden löper ut.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:189, Prop. 2013/14:44, Bet. 2013/14:CU15
Omfattning
ändr. 33, 34, 36 §§
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:276) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:206, Prop. 2013/14:107, Bet. 2013/14:FiU14
Omfattning
ändr. 49 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2016:425) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
  2. Äldre bestämmelser gäller för beslut som har meddelats av Konsumentverket före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:224, Prop. 2015/16:85, Bet. 2015/16:CU18
Omfattning
ändr. 51 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2016:573) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:253, Prop. 2015/16:72, Bet. 2015/16:TU18
Omfattning
ändr. 43 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2016:1031) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
  2. För kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser, om inte annat följer av 3–5.
  3. Bestämmelsen i 13 d § andra stycket tillämpas även på kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet.
  4. Bestämmelsen i 13 b § tredje stycket tillämpas även på kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet, om informationen finns tillgänglig hos näringsidkaren för konsumenter som ingår motsvarande bostadskreditavtal efter ikraftträdandet.
  5. Bestämmelsen i 13 c § tredje stycket tillämpas även på kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet, om konsumenten under kreditavtalets löptid ska ta ställning till ett erbjudande om en finansiell produkt eller tjänst som påverkar räntan.
Förarbeten
Rskr. 2016/17:32, Prop. 2015/16:197, Bet. 2016/17:CU5
Omfattning
nuvarande 49, 50, 51, 52, 53, 54 §§ betecknas 55, 56, 57, 58, 59, 60 §§; ändr. 1, 2, 4, 6, 7, 8, 11, 13, 17, 19, 32, 33, 36, den nya 60 §, rubr. närmast före nuvarande 49, 54 §§ sätts närmast före den nya 55 resp. 60 §; nya 5 a, 6 a, 7 a, 9 a, 10 a, 12 a, 13 a, 13 b, 13 c, 13 d, 20 a, 20 b, 20 c, 49, 50, 51, 52, 53, 54 §§, rubr. närmast före 6 a, 13 a, 20 a, 51 §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2018:478) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.
  2. För kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 4 § i den äldre lydelsen.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:262, Prop. 2017/18:72, Bet. 2017/18:CU20
Omfattning
nuvarande 6 a § betecknas 6 b §; ändr. 2, 4, 11 §§, rubr. närmast före 6 a § sätts närmast före 6 b §; nya 6 a, 7 b, 19 a, 19 b, 36 a §§, rubr. närmast före 6 a, 19 a, 36 a §§
Ikraftträder
2018-09-01

Lag (2018:1322) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:404, Prop. 2017/18:129, Bet. 2017/18:CU36
Omfattning
ändr. 10, 10 a §§
Ikraftträder
2018-09-01

Lag (2018:2028) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:53, Prop. 2018/19:4, Bet. 2018/19:FiU18
Omfattning
ändr. 2, 6 b, 8 §§
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2022:1729) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ingripanden mot överträdelser som har skett före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2022/23:48, Prop. 2022/23:9, Bet. 2022/23:FiU18
Omfattning
ändr. 55 §
Ikraftträder
2023-01-01

Lag (2023:719) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Förarbeten
Prop. 2023/24:23, Bet. 2023/24:FiU18
Omfattning
nya 16 a, 20 d §§, rubr. närmast före 16 a, 20 d §§
Ikraftträder
2024-01-01