HSLF-FS 2015:31

Rättsmedicinalverkets föreskrifter om rättspsykiatrisk undersökning

HSLF-FS

2015:31

Utkom från trycket

den 15 januari 2016

Gemensamma författningssamlingen

avseende hälso- och sjukvård,

socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2015-12-31

Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen

Rättsmedicinalverkets föreskrifter

om rättspsykiatrisk undersökning;

beslutade den 16 december 2015.

Rättsmedicinalverket föreskriver följande med stöd av 12 § förord-

ningen (1991:1413) om rättspsykiatrisk undersökning.

Föreskrifterna om det rättspsykiatriska utlåtandets innehåll och

utformning har utarbetats efter samråd med Socialstyrelsen.

1 kap. Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid utförandet av rättspsykiat-

riska undersökningar och utfärdandet av rättspsykiatriska utlåtanden

enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning.

2 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande

av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. gäller i tillämpliga delar i

den verksamhet som bedrivs av Rättsmedicinalverket enligt lagen om

rättspsykiatrisk undersökning, lagen (1991:2041) om särskild person-

utredning i brottmål m.m. och lagen (2005:225) om rättsintyg i anled-

ning av brott.

2 kap. Syftet med och utförandet av den rättspsykiatriska

undersökningen

Syftet med undersökningen

1 § Av 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning fram-

går att rätten i brottmål får besluta om rättspsykiatrisk undersökning i

syfte att kunna bedöma

1. om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den miss-

tänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken, eller

2. om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en all-

varlig psykisk störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan

om påföljdsvalet enligt 30 kap. 6 § brottsbalken.

HSLF-FS

2015:31

2

Ansvaret för utlåtandet

2 § Utlåtandet beträffande den rättspsykiatriska undersökningen ska

med stöd av 7 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning

avges av en specialist i rättspsykiatri (rättspsykiater) vid undersök-

ningsenheten eller av annan rättspsykiater som Rättsmedicinalverket

bestämmer.

Ett utlåtande beträffande en rättspsykiatrisk undersökning ska

grunda sig på

1. en medicinsk-psykiatrisk utredning,

2. en forensisk socialutredning,

3. en psykologutredning, och

4. en omvårdnadsutredning.

Utförandet av undersökningen

3 § En rättspsykiatrisk undersökning av en misstänkt som är intagen

vid en enhet för sådana undersökningar ska i första hand utföras av

ett utredningsteam bestående av rättspsykiater, forensisk socialutre-

dare, psykolog och omvårdnadspersonal. Om undersökningen utförs

på annat sätt, ska skälen redovisas i utlåtandet.

4 § En rättspsykiatrisk undersökning av en misstänkt som inte är

intagen vid en enhet för sådana undersökningar ska i första hand

genomföras av ett utredningsteam bestående av rättspsykiater, foren-

sisk socialutredare och psykolog. Om undersökningen genomförs på

något annat sätt, ska skälen redovisas i utlåtandet.

5 § Den rättspsykiater som ingår i utredningsteamet ansvarar för de

rättspsykiatriska bedömningarna och det rättspsykiatriska utlåtandet

enligt vad som närmare föreskrivs i 4 kap. Övriga som ingår i utred-

ningsteamet ansvarar för sina respektive utredningar och bedömning-

ar enligt vad som föreskrivs i 3 kap.

Hur undersökningen ska genomföras

6 § En rättspsykiatrisk undersökning ska utföras med största möj-

liga skyndsamhet och innehålla en bedömning av

1. om en allvarlig psykisk störning föreligger,

2. den misstänktes förmåga att inse gärningens innebörd eller att an-

passa sitt handlande efter en sådan insikt,

3. om den misstänkte i anslutning till brottet själv genom rus eller på

annat liknande sätt har vållat tillståndet som avses i punkten 2,

4. risken för återfall i brottslighet av allvarligt slag,

5. förutsättningarna för rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild

utskrivningsprövning, och

HSLF-FS

2015:31

3

6. de frågor i övrigt som domstolen har ställt i förordnandet om en

sådan undersökning.

7 § Om den misstänkte tidigare har genomgått rättspsykiatrisk

undersökning, ska undersökningen koncentreras till tiden som har

gått mellan undersökningarna.

8 § När den rättspsykiatriska undersökningen är avslutad ska den

rättspsykiater som ansvarar för utlåtandet informera den misstänkte

om resultatet av undersökningen.

3 kap. Utredningens innehåll och utformning

Gemensamma bestämmelser

1 § Den som ansvarar för en sådan utredning som anges i 2 kap. 2 §

andra stycket 1–4 (utredningsansvarige) ska se till att de uppgifter

som behövs för utredningen hämtas in.

Av utredningen ska tydligt framgå varifrån en uppgift inhämtats

och det underlag som ligger till grund för de bedömningar som res-

pektive utredningsansvarige har gjort inom sitt ansvarsområde.

Om en utredning innehåller medicinska eller andra termer vars

innebörd inte kan anses vara allmänt kända, ska innebörden av dem

förklaras.

2 § Utredningen ska innehålla

1. en förteckning över handlingar som har hämtats in och namn på

personer som muntligen har tillfört uppgifter av betydelse för ut-

redningen,

2. uppgift om antalet samtal som har genomförts med den misstänkte,

3. uppgift om huruvida tolk har använts, och

4. uppgift om den misstänktes medverkan i utredningen och inställ-

ning till gärningen.

Bedömningar som har gjorts i tidigare utredningar och som är rele-

vanta för den aktuella utredningen ska redovisas.

I utredningen ska framgå om den har genomförts med hjälp av en

strukturerad metod.

3 § Om det finns omständigheter som försvårar de bedömningar

som ska göras enligt 2 kap. 6 §, ska dessa redovisas i utredningen.

4 § En utredning ska

1. undertecknas av den utredningsansvarige med antingen en egen-

händig namnteckning eller en elektronisk signatur, eller

2. överföras till domstolen på ett sätt som uppfyller motsvarande krav

på säker identifiering.

HSLF-FS

2015:31

4

Innehållet i en medicinsk-psykiatrisk utredning

5 § Den medicinsk-psykiatriska utredningen ska beskriva den miss-

tänktes medicinsk-psykiatriska tillstånd.

I utredningen ska redovisas

1. de frågor som enligt rättens förordnande ska besvaras,

2. företagna undersökningar,

3. relevanta medicinsk-psykiatriska bedömningar,

4. de diagnoser som har fastställts,

5. vilka system för diagnostik som har använts, och

6. en sammanfattning av vad som har framkommit i utredningen.

6 § Den medicinsk-psykiatriska utredningen ska i förekommande

fall även innehålla uppgift om

1. förekomsten av psykisk störning,

2. tidigare psykiska störningar, sjukdomsförlopp, vårdkontakter och

behandlingsåtgärder,

3. allvarliga kroppsliga sjukdomar och skador,

4. substansbruk och eventuella medicinska konsekvenser av detta,

5. psykiskt tillstånd vid gärningen,

6. psykiskt tillstånd efter gärningen,

7. psykiskt tillstånd vid undersökningen,

8. kroppsligt tillstånd vid undersökningen,

9. resultat av laboratorieundersökningar och andra medicinska un-

dersökningar, och

10. behovet av behandling under tiden för den rättspsykiatriska under-

sökningen.

Innehållet i en forensisk socialutredning

7 § Den forensiska socialutredningen ska beskriva den misstänktes

sociala situation och psykosociala funktionsförmåga.

I utredningen ska redovisas

1. de frågor i 2 kap. 6 § som omfattas av den forensiska socialutred-

ningen,

2. uppgifter om den misstänktes levnadsförhållanden och andra so-

ciala faktorer av betydelse för utredningen, och

3. en sammanfattning av vad som har framkommit i utredningen.

8 § Den forensiska socialutredningen ska i förekommande fall även

innehålla uppgifter och bedömningar avseende

1. levnadsförhållanden i ett livsperspektiv,

HSLF-FS

2015:31

5

2. beteendet vid gärningen och sociala omständigheter vid tiden för

denna,

3. psykosociala omständigheter och stressfaktorer,

4. sociala risk- och skyddsfaktorer för återfall i brott, och

5. behov av åtgärder för att minska risken för återfall i brott.

Den utredningsansvarige ska, med utgångspunkt i vad som har fram-

kommit i utredningen, redovisa vad som talar för och emot en viss

bedömning enligt 2 kap. 6 § 1, 3, 4 och 6.

9 § I förordnanden från rätten som avser särskild utskrivningspröv-

ning får den rättspsykiater som ingår i utredningsteamet ge den foren-

siske socialutredaren i uppdrag att göra en bedömning av risken för

återfall i brottslighet av allvarligt slag. Riskbedömningen ska göras

med hjälp av en strukturerad metod framtagen utifrån vetenskap och

beprövad erfarenhet. Metoden ska dokumenteras i utredningen.

10 § Den utredningsansvarige ska i övrigt medverka till att utreda

sådana frågor som behövs för den rättspsykiatriska undersökningen

och utlåtandet.

Innehållet i en psykologutredning

11 § Psykologutredningen ska beskriva den misstänktes psykolo-

giska funktioner och tillstånd.

I utredningen ska redovisas

1. de frågor enligt 2 kap. 6 § som omfattas av psykologutredningen,

2. företagna undersökningar,

3. de diagnoser som har fastställts,

4. vilka system för diagnostik som har använts, och

5. en sammanfattning av vad som har framkommit i utredningen.

12 § Psykologutredningen ska i förekommande fall även innehålla

bedömningar av

1. allmänintellektuell nivå och neuropsykologiska funktioner,

2. personlighet,

3. psykologiskt tillstånd och funktionsnivå vid gärningen och under-

sökningen,

4. psykologiska risk- och skyddsfaktorer för återfall i brott, och

5. behov av åtgärder för att minska risken för återfall i brott.

Den utredningsansvarige ska, med utgångspunkt i vad som har fram-

kommit i utredningen, redovisa vad som talar för och emot en viss

bedömning enligt 2 kap. 6 § 1–4 och 6. Resonemanget ska dokumen-

teras i utredningen.

HSLF-FS

2015:31

6

13 § I förordnanden från rätten som avser särskild utskrivnings-

prövning får den rättspsykiater som ingår i utredningsteamet ge

psykologen i uppdrag att göra en bedömning av risken för återfall i

brottslighet av allvarligt slag. Riskbedömningen ska göras med hjälp

av en strukturerad metod framtagen utifrån vetenskap och beprövad

erfarenhet. Metoden ska dokumenteras i utredningen.

14 § Den utredningsansvarige ska i övrigt medverka till att utreda

sådana frågor som behövs för den rättspsykiatriska undersökningen

och utlåtandet.

Innehållet i en omvårdnadsutredning

15 § Omvårdnadsutredningen ska beskriva den misstänktes bete-

ende under vistelsen på enheten för rättspsykiatrisk undersökning och

innehålla en sammanfattning av denna.

Omvårdnadsutredningen ska i förekommande fall även innehålla

uppgifter om den misstänktes

1. tecken på psykisk ohälsa,

2. behov av stöd- och omvårdnadsinsatser,

3. sociala interaktion med personal och medintagna, och

4. inställning till den rättspsykiatriska undersökningen.

4 kap. Utlåtandets innehåll och utformning

1 § Den rättspsykiater som är ansvarig för utlåtandet (utlåtandean-

svarige) ansvarar för att de ytterligare uppgifter som behövs utöver

dem som redan finns i utredningarna hämtas in.

Om det finns tidigare utfärdade utlåtanden och intyg enligt 7 §

lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., ska

dessa hämtas in.

2 § Ett utlåtande ska utformas så att det tydligt framgår varifrån en

uppgift kommer och vilka uppgifter som ligger till grund för den utlå-

tandeansvariges bedömningar.

Om ett utlåtande innehåller medicinska eller andra termer vars

innebörd inte kan anses vara allmänt kända, ska innebörden av dem

förklaras.

Utlåtandet ska innehålla en kortfattad sammanfattning av de utred-

ningar som anges i 2 kap. 2 § andra stycket.

3 § Av utlåtandet ska framgå

1. vilken domstol som har beslutat om den rättspsykiatriska under-

sökningen med uppgift om målnummer,

2. den misstänktes fullständiga namn, personnummer eller, om så-

HSLF-FS

2015:31

7

dant inte finns, samordningsnummer samt adress och folkbokfö-

rings- eller vistelseort,

3. på vilket sätt den misstänktes identitet har kontrollerats,

4. var och när den rättspsykiatriska undersökningen har ägt rum,

5. diarienummer vid Rättsmedicinalverket,

6. datum för utlåtandet,

7. vilket skriftligt underlag som har hämtats in, och

8. namn på personer som muntligen har tillfört uppgifter av betydelse

för utlåtandet.

4 § Utlåtandet ska innehålla en sammanfattning av den misstänktes

medicinska historik med uppgift om

1. vad som framkommit i tidigare rättspsykiatriska undersökningar,

2. vad som framkommit i tidigare utfärdade intyg enligt 7 § lagen

(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,

3. levnadsförhållanden och andra sociala faktorer,

4. fysiska sjukdomar, psykiska störningar och kontakter med den

psykiatriska vården, och

5. den misstänktes beroende av olika substanser.

5 § I utlåtandet ska en sammanvägd rättspsykiatrisk bedömning av

den misstänkte göras med uppgift om

1. den gärning eller de gärningar som omfattas av rättens förordnan-

de,

2. tidigare brottslighet av betydelse för den rättspsykiatriska bedöm-

ningen,

3. de diagnoser som har fastställts,

4. vilka system för diagnostik som har använts,

5. gärningens karaktär i relation till den misstänktes psykiska till-

stånd vid tidpunkten för gärningen,

6. den misstänktes psykiska tillstånd och förekomsten av en allvarlig

psykisk störning vid tidpunkten för den rättspsykiatriska under-

sökningen,

7. behovet av psykiatrisk vård som innefattar frihetsberövande och

annat tvång till följd av den misstänktes psykiska tillstånd och per-

sonliga omständigheter i övrigt, och

8. de medicinska förutsättningarna för överlämnande till rättspsykiat-

risk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken.

6 § Om en allvarlig psykisk störning bedöms föreligga, ska, i före-

kommande fall, den sammanfattande rättspsykiatriska bedömningen

HSLF-FS

2015:31

8

även omfatta uppgift om

1. sambandet mellan den allvarliga psykiska störningen och gärningen,

2. huruvida den misstänkte till följd av störningen har saknat förmå-

ga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande ef-

ter en sådan insikt,

3. huruvida den misstänkte i anslutning till brottet själv genom rus

eller på något annat liknande sätt har vållat sitt tillstånd, och

4. risken för återfall i brottslighet av allvarligt slag till följd av den

psykiska störningen grundad på en strukturerad bedömning.

7 § Om det finns omständigheter som försvårar den rättspsykiatris-

ka bedömningen, ska dessa redovisas i utlåtandet.

Om underlagen i utredningarna inte är entydiga, ska skillnaderna

redovisas med angivande av vilken betydelse detta har haft för den

rättspsykiatriska bedömningen.

8 § Utlåtandet ska

1. undertecknas av den utlåtandeansvarige med antingen en egenhän-

dig namnteckning eller elektronisk signatur, eller

2. överföras till domstolen på ett sätt som uppfyller motsvarande krav

på säker identifiering.

Den utlåtandeansvarige ska även ange sitt namn, tjänstetitel, tjänste-

adress och tjänstetelefonnummer.

9 § Utredningarna ska bifogas utlåtandet.

5 kap. Undantag

1 § Rättsmedicinalverket får i särskilda fall medge undantag från

bestämmelserna i dessa föreskrifter.

1. Denna författning träder i kraft den 15 februari 2016.

2. Genom författningen upphävs Rättsmedicinalverkets föreskrifter

och allmänna råd (SOSFS 1996:14) Rättspsykiatrisk undersökning.

3. Om ett förordnande att avge utlåtande om rättspsykiatrisk under-

sökning meddelats före ikraftträdandet, ska bestämmelserna i de

upphävda föreskrifterna fortfarande gälla.

Rättsmedicinalverket

MONICA RODRIGO

Anton Svensson

HSLF-FS

2015:31

9

HSLF-FS

2015:31

10

HSLF-FS

2015:31

11

HSLF-FS

2015:31

12

HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via

Socialstyrelsens publikationsservice

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

Edita Bobergs AB, Falun, 2016