HSLF-FS 2016:64

HSLF-FS

2016:64

Utkom från trycket

den 17 juni 2016

Gemensamma författningssamlingen

avseende hälso- och sjukvård,

socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-30

Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

om erkännande av yrkeskvalifikationer inom

hälso- och sjukvården;

beslutade den 14 juni 2016.

Socialstyrelsen föreskriver¹ följande med stöd av 10 kap. 1 § första

stycket 1 och 4 förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskva-

lifikationer samt 5 kap. 19 § 1–4 och 8 kap. 5 § andra stycket första

meningen patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar föl-

jande allmänna råd.

1 kap. Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid Socialstyrelsens prövning

av förutsättningarna för den som har förvärvat yrkeskvalifikationer

eller fått dem erkända i ett annat EES-land än Sverige att få

– yrkeskvalifikationerna erkända, legitimation för yrket, bevis om

specialistkompetens eller bevis om rätt att kalla sig specialistsjuk-

sköterska vid etablering i Sverige, eller

– utöva ett yrke tillfälligt i Sverige.

Föreskrifterna ska gälla de hälso- och sjukvårdsyrken för vilka Soci-

alstyrelsen är behörig myndighet enligt 2 a–x i bilagan till förord-

ningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Definitioner och uttryck

2 § De definitioner och uttryck som används i lagen (2016:145) om

erkännande av yrkeskvalifikationer, patientsäkerhetslagen (2010:659),

förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer och

patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) har samma betydelse i dessa

föreskrifter och allmänna råd.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005

om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets

direktiv 2013/55/EU.

HSLF-FS

2016:64

2

I föreskrifterna och de allmänna råden används därutöver beteck-

ningen EES-land för en stat inom det Europeiska ekonomiska samar-

betsområdet. Vad som anges om EES-land gäller även för Schweiz.

Beteckningen tredjeland används för ett land som inte omfattas av

andra stycket.

Med yrkeskvalifikationsdirektivet avses Europaparlamentets och

rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännan-

de av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och

rådets direktiv 2013/55/EU.

2 kap. Automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer vid

etablering i Sverige

1 § I detta kapitel ges bestämmelser om automatiskt erkännande

av yrkeskvalifikationer vid etablering i Sverige vilka kompletterar

bestämmelserna i 13 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskva-

lifikationer och 5 kap. 14 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369).

Apotekare

2 § En apotekare som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-

land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis

som anges i 5.6.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Barnmorskor

3 § En barnmorska som har genomgått sin utbildning i ett annat

EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om

1. han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat be-

hörighetsbevis som anges i 5.5.2 i bilaga V till yrkeskvalifikations-

direktivet,

2. beviset uppfyller de övriga villkor som ställs i direktivet och detta

har intygats av den behöriga myndigheten i det andra EES-landet,

och

3. han eller hon inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yr-

ket.

Läkare

4 § En läkare som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land

ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis

som anges i 5.1.1 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

HSLF-FS

2016:64

3

5 § En allmänpraktiserande läkare som har genomgått sin praktiska

utbildning eller specialistutbildning i ett annat EES-land ska få sina

yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis

som anges i 5.1.4 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

6 § En specialistläkare som har genomgått sin specialistutbildning

i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han

eller hon

1. har ett sådant bevis om specialistkompetens som anges i 5.1.3 i bi-

laga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Sjuksköterskor

7 § En sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård

som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land ska få sina

yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis

som anges i 5.2.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Tandläkare

8 § En tandläkare som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-

land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis

som anges i 5.3.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

9 § En specialisttandläkare som har genomgått sin specialistutbild-

ning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om

han eller hon

1. har ett sådant bevis om specialistkompetens som anges i 5.3.3 i bi-

laga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Jämställd utbildning eller förvärvade rättigheter

10 § En apotekare, barnmorska, läkare, allmänpraktiserande läkare,

specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjuk-

vård, tandläkare eller specialisttandläkare vars utbildnings-, examens-

eller annat behörighetsbevis från ett annat EES-land inte uppfyller de

HSLF-FS

2016:64

4

krav som framgår av 2–9 §§ ska ändå få sina yrkeskvalifikationer

erkända om han eller hon

1. har genomgått en jämställd utbildning eller förvärvat rättigheter

till yrket i enlighet med avd. III kap. III i yrkeskvalifikationsdirek-

tivet och detta har intygats av den behöriga myndigheten i det and-

ra EES-landet, och

2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

3 kap. Den generella ordningen för erkännande av

yrkeskvalifikationer vid etablering i Sverige

1 § Bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt den

generella ordningen vid etablering i Sverige finns i 9–11 §§ lagen

(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

2 § Ett erkännande enligt den generella ordningen av ett bevis på

formella kvalifikationer som har utfärdats i tredjeland förutsätter att

en behörig myndighet i ett annat EES-land har intygat att

1. yrkesutövarens yrkeskvalifikationer har erkänts i det landet, och

2. yrkesutövaren har utövat yrket i minst tre år i det landet.

4 kap. Språkkunskaper för legitimation vid etablering

i Sverige

1 § Av 5 kap. 15 § andra stycket patientsäkerhetsförordningen

(2010:1369) framgår att legitimation inte får meddelas en yrkesutövare

om han eller hon inte har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska,

danska eller norska språket.

För att få legitimation ska yrkesutövaren visa att han eller hon har

sådana kunskaper.

Allmänna råd

Nödvändiga kunskaper i svenska språket kan visas genom betyg el-

ler intyg om godkänt resultat i Svenska 3 eller Svenska som andra-

språk 3 eller någon annan kurs eller något annat prov som ger behö-

righet till högskolestudier.

Nödvändiga kunskaper i danska eller norska språket kan visas ge-

nom betyg eller intyg om godkänt resultat i sådana prov som ger be-

hörighet till högskolestudier i Danmark eller Norge.

Nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket kan

vidare visas genom godkänt prov i något av dessa språk på nivå C1

enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS).

Kunskaperna kan även visas genom ett intyg från en vårdgivare som

styrker att yrkesutövaren har språkkunskaper på den nivån.

HSLF-FS

2016:64

5

5 kap. Legitimation, bevis om specialistkompetens och bevis

om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska vid etablering

i Sverige

Legitimation

1 § En yrkesutövare som vill etablera sig i Sverige ska efter ansö-

kan få legitimation för ett sådant yrke som anges i tabellen i 4 kap.

1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) om han eller hon uppfyller kraven

för att få yrkeskvalifikationerna erkända. Detta ska dock gälla under

förutsättning att det inte finns hinder för honom eller henne att få legi-

timation med hänsyn tagen till

1. kraven på språkkunskaper enligt 5 kap. 15 § andra stycket patient-

säkerhetsförordningen (2010:1369) och 4 kap. 1 § andra stycket, el-

ler

2. vad som anges i 5 kap. 16 § patientsäkerhetsförordningen.

Bevis om specialistkompetens

2 § En specialistläkare eller specialisttandläkare som vill etablera

sig i Sverige ska efter ansökan få ett bevis om specialistkompetens

om han eller hon

1. får sina yrkeskvalifikationer erkända, och

2. uppfyller kraven i 5 kap. 17 § första stycket patientsäkerhetsförord-

ningen (2010:1369).

En allmänpraktiserande läkare som vill etablera sig i Sverige ska efter

ansökan få ett bevis om specialistkompetens i allmänmedicin om han

eller hon uppfyller kraven i första stycket 1 och 2.

Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska

3 § En specialistsjuksköterska som vill etablera sig i Sverige ska

efter ansökan få ett bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska

om han eller hon

1. får sina yrkeskvalifikationer erkända, och

2. uppfyller kraven i 5 kap. 17 § andra stycket patientsäkerhetsförord-

ningen (2010:1369).

6 kap. Förhandsunderrättelse och förhandskontroll vid

tillfällig yrkesutövning i Sverige

1 § I detta kapitel ges bestämmelser om förhandsunderrättelse och

förhandskontroll vid tillfällig yrkesutövning i Sverige vilka komplet-

terar bestämmelserna i 5 kap. 2 respektive 5 §§ patientsäkerhetsför-

ordningen (2010:1369).

HSLF-FS

2016:64

6

Förhandsunderrättelse

2 § Till en förhandsunderrättelse enligt 5 kap. 2 § patientsäkerhets-

förordningen (2010:1369) ska yrkesutövaren foga

1. ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i ett annat EES-land som

visar dels att han eller hon är lagligen etablerad i det landet, dels att

det inte finns något förbud för honom eller henne att utöva yrket när

intyget utfärdas,

2. bevis på yrkeskvalifikationer,

3. en handling som innehåller uppgifter om den tillfälliga yrkesutöv-

ningens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet,

4. ett intyg som visar att han eller hon har för yrket nödvändiga kun-

skaper i svenska, danska eller norska språket, och

5. ett intyg som bekräftar att han eller hon inte har dömts för något

brott.

Kravet i första stycket 4 ska inte gälla förhandsunderrättelser om till-

fällig yrkesutövning som specialistläkare eller specialisttandläkare,

om yrkesutövaren redan har legitimation som läkare respektive tand-

läkare.

Om varken yrket eller utbildningen för yrket är reglerat i det EES-

land där yrkesutövaren är lagligen etablerad, ska yrkesutövaren även

bifoga ett underlag som visar att han eller hon under de tio år som

föregår yrkesutövningen i Sverige har utövat yrket i ett eller flera EES-

länder i minst ett år.

Allmänna råd

Ett intyg enligt 2 § första stycket 4 om kunskaper i svenska språket

kan utgöras av betyg eller intyg om godkänt resultat i Svenska 3 el-

ler Svenska som andraspråk 3 eller någon annan kurs eller något

annat prov som ger behörighet till högskolestudier.

Ett intyg enligt 2 § första stycket 4 om kunskaper i danska eller

norska språket kan utgöras av betyg eller intyg om godkänt resultat

i sådana prov som ger behörighet till högskolestudier i Danmark el-

ler Norge.

Ett intyg enligt 2 § första stycket 4 kan vidare utgöras av ett intyg

om godkänt prov i svenska, danska eller norska språket på nivå C1

enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS).

Det kan även utgöras av ett intyg från en vårdgivare som styrker att

yrkesutövaren har språkkunskaper på den nivån.

3 § Socialstyrelsen kan i enskilda fall medge undantag från kravet i

2 § första stycket 4, om det finns särskilda skäl.

HSLF-FS

2016:64

7

Förhandskontroll

4 § Om det vid en förhandskontroll enligt 5 kap. 5 § patientsäker-

hetsförordningen (2010:1369) framkommer att en yrkesutövare har

yrkeskvalifikationer som väsentligt skiljer sig från den utbildning som

krävs i Sverige för att få ett tidsbegränsat behörighetsbevis och i den

mån skillnaden är skadlig för folkhälsa eller patientsäkerhet, får Soci-

alstyrelsen besluta att yrkesutövaren ska genomgå ett lämplighetsprov

för att styrka att han eller hon har den kunskap, färdighet eller kompe-

tens som krävs för att få ett tidsbegränsat behörighetsbevis.

Vad som anges i första stycket ska inte gälla om den väsentliga

skillnaden kompenseras genom

1. yrkesutövarens yrkeserfarenhet, eller

2. livslångt lärande som formellt har godkänts för detta ändamål av ett

relevant organ.

1. Denna författning träder i kraft den 15 juli 2016.

2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS

2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och

sjukvården.

3. Bestämmelserna i 4 kap. 1 § andra stycket och 5 kap. 1 § andra me-

ningen 1 gäller inte för ärenden som har inletts hos Socialstyrelsen

före den 15 april 2016, men ännu inte avgjorts.

4. Bestämmelserna i 6 kap. 2 § första stycket 4 och 5 och andra styck-

et samt 3 § gäller inte för ärenden som har inletts hos Socialstyrel-

sen före ikraftträdandet, men ännu inte avgjorts.

Socialstyrelsen

OLIVIA WIGZELL

Gastón Fernández Palma

HSLF-FS

2016:64

8

HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via

Socialstyrelsens publikationsservice

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

Edita Bobergs AB, Falun, 2016