Patientsäkerhetsförordning (2010:1369)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
2010-11-18
Ändring införd
SFS 2010:1369 i lydelse enligt SFS 2018:1058
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
  • SOSFS 2012:8: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring
  • HSLF-FS 2018:10: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
  • HSLF-FS 2017:37: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch sjukvården
  • HSLF-FS 2017:40: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §  I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till patientsäkerhetslagen (2010:659). I förordningen finns bestämmelser om

  • anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.),
  • legitimation m.m. (3 kap.),
  • specialistkompetens (4 kap.),
  • yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller i Schweiz, (5 kap.),
  • utbildning från tredjeland (6 kap.),
  • skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (7 kap.), och
  • avgifter och överklagande m.m. (8 kap.).

2 §  De ord och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i patientsäkerhetslagen (2010:659).

2 kap. Anmälan av verksamhet m.m.

Anmälan av verksamhet

1 §  En anmälan enligt 2 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska innehålla uppgifter om

  1. verksamhetens inriktning,
  2. var verksamheten ska bedrivas,
  3. vem som är verksamhetschef,
  4. vem som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap.57 §§patientsäkerhetslagen,
  5. verksamhet enligt 7 kap. 2 § patientsäkerhetslagen som anlitas eller avses anlitas, och
  6. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten.

När det gäller sjukvårdsinrättningar och enheter som avses i 7 kap. 7 § patientsäkerhetslagen, ska anmälan även innehålla uppgifter om

  1. chefsöverläkare och säkerhetsansvarig, samt
  2. säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering.

2 §  Inspektionen för vård och omsorg får meddela ytterligare föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten enligt 2 kap.1 och 2 §§patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras. Förordning (2013:194).

Register

3 §  Register enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) får innehålla uppgifter om

  1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer för den som bedriver verksamheten,
  2. var verksamheten bedrivs,
  3. verksamhetens inriktning,
  4. verksamhetens omfattning,
  5. antalet yrkesutövare och deras yrkestitlar,
  6. verksamhetschefens namn, adress och telefonnummer,
  7. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten,
  8. datum för inspektion av verksamheten,
  9. datum för Inspektionen för vård och omsorgs beslut i fråga om verksamheten, och
  10. datum för anmälan enligt 3 kap.5 eller 6 §patientsäkerhetslagen.

Register enligt 2 kap. 4 § andra stycket patientsäkerhetslagen får även innehålla uppgifter om

  1. chefsöverläkarens och den säkerhetsansvariges namn, adress och telefonnummer, samt
  2. säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering.

Registren får inte innehålla uppgifter om enskilda patienter. Förordning (2013:194).

4 §  Uppgifter enligt 3 § första stycket810 ska gallras fem år efter det att uppgifterna har förts in i registret eller när anmälan görs om att verksamheten har lagts ned. Övriga uppgifter ska gallras när nya uppgifter förs in eller när anmälan görs om att verksamheten har lagts ned.

Audionomer

1 §  Vid ansökan om legitimation som audionom ska en examen från äldre audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar anses likvärdig med en audionomexamen. Förordning (2013:618).

Biomedicinska analytiker

2 §  Vid ansökan om legitimation som biomedicinsk analytiker ska en examen från äldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller laboratorieassistent eller biomedicinsk analytiker anses likvärdig med en biomedicinsk analytikerexamen. Förordning (2013:618).

Dietister

3 §  Vid ansökan om legitimation som dietist ska en examen från äldre dietassistent-, dietetik- eller dietistutbildningar, tillsammans med verksamhet som dietist i minst fem år, anses likvärdig med en dietistexamen. Förordning (2013:618).

Kiropraktorer

4 §  För legitimation som kiropraktor krävs fullgjord utbildning som kiropraktor som avslutats efter utgången av år 1994 och som omfattar minst fyra års studier på heltid. Studierna ska ge grundläggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring som kiropraktor enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter avslutad utbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras under handledning.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om utbildning och sådan praktisk tjänstgöring för kiropraktorer som avses i denna paragraf. Förordning (2016:161).

Läkare

5 §  Praktisk tjänstgöring som läkare enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) (allmäntjänstgöring) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett år och sex månaders heltidstjänstgöring efter avlagd läkarexamen, fördelade enligt följande.

  1. Nio månader inom dels invärtesmedicinska specialiteter och barn- och ungdomsmedicin, dels kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var och en av de båda grupperna om tre månader,
  2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och
  3. sex månader inom allmänmedicin.

Allmäntjänstgöring ska fullgöras under handledning genom anställning som läkare för allmäntjänstgöring (blockförordnande). Om det finns synnerliga skäl, får Socialstyrelsen medge undantag från kravet på att tjänstgöringen ska fullgöras genom ett blockförordnande. För yrkespraktik som ska erkännas enligt 18 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer gäller särskilda bestämmelser.

Allmäntjänstgöringen ska avslutas med ett kunskapsprov som anordnas av de universitet som har tillstånd att utfärda läkarexamen. Kunskapsprovet ska avse måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om allmäntjänstgöring enligt denna paragraf, dock inte om kunskapsprov. Förordning (2016:161).

  • SOSFS 2014:18: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare
6 § Har upphävts genom förordning (2012:315).

Naprapater

7 §  För legitimation som naprapat krävs fullgjord utbildning som naprapat som omfattar minst fyra års studier på heltid. Studierna ska ge grundläggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring som naprapat enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter avslutad utbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras under handledning.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om utbildning och sådan praktisk tjänstgöring för naprapater som avses i denna paragraf. Förordning (2016:161).

Ortopedingenjörer

8 §  Vid ansökan om legitimation som ortopedingenjör ska följande anses likvärdigt med en ortopedingenjörsexamen:

1. en examen från äldre högre ortopedteknisk utbildning eller ortopedingenjörsutbildning, eller

2. fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i minst tio år med huvudsaklig inriktning på patientundersökningar i hälso- och sjukvården. Förordning (2013:618).

Psykologer

9 §  Praktisk tjänstgöring som psykolog enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter avlagd psykologexamen. Tjänstgöringen ska fördelas på verksamhetsområden.

Tjänstgöringen ska fullgöras under handledning av en legitimerad psykolog inom offentlig verksamhet eller i privat verksamhet som har godkänts för sådan tjänstgöring av Socialstyrelsen. För yrkespraktik som ska erkännas enligt 18 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer gäller särskilda bestämmelser.

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om verksamhetsområden enligt första stycket och ytterligare föreskrifter om sådan praktisk tjänstgöring för psykologer som avses i denna paragraf. Förordning (2016:161).

Röntgensjuksköterskor

10 §  Den som har meddelats legitimation som sjuksköterska med inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser jämställs med legitimerad röntgensjuksköterska. Detsamma gäller legitimerad sjuksköterska som har fullgjort vidareutbildning i diagnostisk radiologi.

Särskilt förordnande att utöva yrke

11 §  Sådant särskilt förordnande att utöva yrke som avses i 4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) får inte meddelas om den som ansökan avser har fått sin legitimation återkallad eller har fått avslag på sin ansökan om legitimation enligt 4 kap. 1 § andra stycket samma lag.

12 §  Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om att landsting i vissa fall får förordna icke legitimerad personal att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, dock inte i fall som avses i 11 §.

Socialstyrelsen prövar frågor om särskilt förordnande för personal som har begått brott som avses i 16 c § förordningen (1999:1134) om belastningsregister. Förordning (2013:256).

13 §  Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana särskilda förordnanden som avses i 4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Förordning (2017:381).

4 kap. Specialistkompetens

Läkare och tandläkare

1 §  För att en legitimerad läkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialistkompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst fem år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning. Meriter från utbildning som ligger till grund för en tidigare uppnådd specialistkompetens eller från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Förordning (2016:161).

  • HFD 2014:82:Fråga om unionsrättens betydelse vid prövning av förutsättningarna för att meddela bevis om specialistkompetens när en läkare från en annan medlemsstat i EU genomgått specialiseringsutbildning i Sverige.

2 §  För att en legitimerad tandläkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon utöva allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha fått legitimation som tandläkare. Den legitimerade ska därefter förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialistkompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst tre år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som tandläkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning. Meriter från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Förordning (2014:395).

  • HFD 2014:53:Fråga om vilka krav som kan ställas avseende svensk legitimation för att en tandläkare från en annan medlemsstat i EU ska erhålla bevis om specialistkompetens efter att ha genomgått specialiseringsutbildning i Sverige.

3 §  Om det finns särskilda skäl, får Socialstyrelsen meddela bevis om specialistkompetens till en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller kraven i 1 respektive 2 § eller i föreskrifter meddelade med stöd av 5 §.

  • HFD 2014:53:Fråga om vilka krav som kan ställas avseende svensk legitimation för att en tandläkare från en annan medlemsstat i EU ska erhålla bevis om specialistkompetens efter att ha genomgått specialiseringsutbildning i Sverige.
  • HFD 2014:82:Fråga om unionsrättens betydelse vid prövning av förutsättningarna för att meddela bevis om specialistkompetens när en läkare från en annan medlemsstat i EU genomgått specialiseringsutbildning i Sverige.

Specialistsjuksköterskor

4 §  För att en legitimerad sjuksköterska ska ha rätt att kalla sig specialistsjuksköterska ska han eller hon vid ett universitet eller en högskola med statlig huvudman eller vid en enskild utbildningsanordnare som i enlighet med lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser har eller vid utfärdandet hade tillstånd att utfärda aktuell examen, ha

  1. avlagt specialistsjuksköterskeexamen, eller
  2. fullgjort en äldre vidareutbildning eller direktspecialisering som
    1. avser motsvarande specialområde, och
    2. i förekommande fall har motsvarande inriktning som avses i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2013:618).

Bemyndiganden

5 §  Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om

  1. indelning och benämning av de specialiteter där specialistkompetens enligt 1 eller 2 § kan uppnås,
  2. tillgodoräknande av meriter från utbildning enligt 1 och 2 §§,
  3. vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje specialistkompetens enligt 1 och 2 §§ (målbeskrivningar),
  4. vilka övriga krav som ska gälla för bevis om specialistkompetens enligt 1 eller 2 §,
  5. vilka övriga krav som ska gälla för vidareutbildning för specialistkompetens enligt 1 och 2 §§, och
  6. tillhandahållande och fördelning av platser till de specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel. Förordning (2017:94).

5 kap. Yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller i Schweiz

1 §  Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.

Härutöver ska bestämmelserna i detta kapitel gälla i fråga om de hälso- och sjukvårdsyrken för vilka Socialstyrelsen är behörig myndighet enligt förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2016:161).

Tillfällig yrkesutövning

2 §  En yrkesutövare som för första gången avser att tillfälligt utöva ett yrke i Sverige, ska skriftligen underrätta Socialstyrelsen om detta (förhandsunderrättelse).

Underrättelsen ska förnyas årligen, om yrkesutövaren avser att fortsättningsvis tillfälligt utöva yrket i Sverige. Om de faktiska omständigheter som avses i de handlingar som bifogats en tidigare underrättelse ändras, ska yrkesutövaren ge in kompletterande aktuella handlingar.

En underrättelse enligt denna paragraf ska även anses innefatta en ansökan om tidsbegränsad legitimation och, i förekommande fall, tidsbegränsat bevis om specialistkompetens (tidsbegränsade behörighetsbevis). Giltighetstiden för ett sådant bevis får bestämmas till högst ett år. Förordning (2016:161).

3 §  Om yrkesutövarens yrkeskvalifikationer uppfyller kraven för automatiskt erkännande, ska innehav av ett sådant europeiskt yrkeskort som avses i 5 § 9 lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och som gäller yrkesutövning i Sverige i tillämpliga fall anses utgöra en underrättelse enligt 2 §. Underrättelsen behöver inte förnyas enligt vad som anges i 2 § andra stycket under de påföljande 18 månaderna. Giltighetstiden för behörighetsbeviset får i dessa fall bestämmas till högst 18 månader. Förordning (2016:161).

4 §  En yrkesutövare vars yrkeskvalifikationer som apotekare, barnmorska, läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare uppfyller kraven för automatiskt erkännande ska, efter att ha lämnat en fullständig förhandsunderrättelse och utan ytterligare prövning, utan dröjsmål få ett tidsbegränsat behörighetsbevis för yrket. Förordning (2016:161).

  • HFD 2014 not 80:Mål om specialistkompetens i allmänmedicin avskrevs sedan klaganden visat att hon hade kompetens som allmänpraktiserande läkare i Schweiz och Socialstyrelsen därefter beviljat henne specialistkompetens

5 §  I andra fall än som avses i 4 § får Socialstyrelsen med anledning av en förhandsunderrättelse kontrollera yrkesutövarens yrkeskvalifikationer innan han eller hon första gången börjar utöva yrket i Sverige. En sådan förhandskontroll får göras endast om syftet med kontrollen är att undvika att patienternas hälsa skadas allvarligt till följd av bristande yrkeskvalifikationer hos yrkesutövaren och om kontrollen inte går utöver vad som är nödvändigt för syftet. Förordning (2016:161).

6 §  Socialstyrelsen ska i ärenden enligt 5 §

  1. utan föregående kontroll av yrkeskvalifikationerna meddela ett tidsbegränsat behörighetsbevis, eller
  2. efter att ha kontrollerat yrkeskvalifikationerna
    1. besluta att yrkesutövaren behöver genomgå ett lämplighetsprov, eller
    2. meddela ett tidsbegränsat behörighetsbevis. Förordning (2016:161).

7 §  Ett beslut enligt 6 § ska meddelas inom en månad från det att Socialstyrelsen har tagit emot en fullständig förhandsunderrättelse.

Om tidsfristen i första stycket inte kan hållas, ska myndigheten inom samma tidsfrist informera yrkesutövaren om orsaken till förseningen. Orsaken till förseningen ska åtgärdas under påföljande månad. Ett beslut enligt 6 § ska meddelas inom två månader från det att orsaken till förseningen har åtgärdats. Förordning (2016:161).

8 §  Socialstyrelsen ska besluta om huruvida ett tidsbegränsat behörighetsbevis ska meddelas inom en månad från det att ett beslut om lämplighetsprov har fattats. Förordning (2016:161).

9 §  Om Socialstyrelsen inte fattar beslut inom de tidsfrister som anges i 7 §, ska ansökan om tidsbegränsat behörighetsbevis anses beviljad. Förordning (2016:161).

10 §  En yrkesutövare med tidsbegränsat behörighetsbevis ska använda en i 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) angiven yrkestitel och, i förekommande fall, en sådan specialisttitel som avses i 8 § samma kapitel, om

  1. yrkesutövaren utövar yrke som apotekare, barnmorska, läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare och yrkeskvalifikationerna uppfyller kraven för automatiskt erkännande, eller
  2. yrkeskvalifikationerna har förhandskontrollerats enligt 5 §.

Yrkestiteln får kombineras med uppgift om att yrkesutövaren har ett tidsbegränsat behörighetsbevis för yrket.

Bestämmelser om användning av yrkestitel vid tillfällig yrkesutövning i övriga fall finns i 2 kap. 1 § förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2016:161).

11 §  Vid förhandskontroll gäller även bestämmelserna om partiellt tillträde i 3 kap.8 och 9 §§ förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2016:161).

Etablering

12 §  Socialstyrelsen ska, efter ansökan av den som vill etablera sig i Sverige, pröva yrkeskvalifikationerna och övriga förutsättningar för att få legitimation, bevis om specialistkompetens eller bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska. Förordning (2016:161).

13 §  Bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt den generella ordningen finns i 911 §§ lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:161).

14 §  Yrkeskvalifikationer som har förvärvats i en annan stat inom EES eller i Schweiz och som ger rätt att i denna stat utöva yrkesverksamhet som apotekare, barnmorska, läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare, ska erkännas automatiskt i de fall som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2016:161).

15 §  Om Socialstyrelsen har erkänt en yrkesutövares yrkeskvalifikationer, får myndigheten besluta att kontrollera yrkesutövarens språkkunskaper.

Legitimation får inte meddelas om yrkesutövaren inte har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Förordning (2016:161).

16 §  Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap.patientsäkerhetslagen (2010:659) om yrkesutövaren hade varit legitimerad. Förordning (2016:161).

17 §  För att få ett bevis om specialistkompetens krävs att yrkesutövaren har en svensk legitimation som läkare eller tandläkare. Legitimationen får inte vara tidsbegränsad. Bevis om specialistkompetens får endast utfärdas för specialiteter som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

För att få kalla sig specialistsjuksköterska krävs att yrkesutövaren har en svensk legitimation som sjuksköterska. Legitimationen får inte vara tidsbegränsad. Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska får endast utfärdas för inriktningar som avses i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2016:161).

Övriga bestämmelser

18 §  Socialstyrelsen ska se till att sökande enligt 2 och 12 §§ får de upplysningar om svenska författningar som är nödvändiga för att utöva yrket.

Socialstyrelsen ska även i övrigt på förfrågan från en yrkesutövare i ett EES-land eller i Schweiz som har för avsikt att utöva yrket i Sverige lämna upplysningar om vad som gäller i fråga om självständig yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården i Sverige. Förordning (2016:161).

19 §  Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om

  1. vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt 2 §,
  2. förhandskontroll enligt 5 § och lämplighetsprov inom ramen för en förhandskontroll enligt 6 §,
  3. i vilka fall yrkeskvalifikationer ska erkännas automatiskt,
  4. krav på och kontroll av språkkunskaper enligt 15 §, och
  5. förutsättningar för erkännande av yrkespraktik enligt 18 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2016:161).

20 § Har upphävts genom förordning (2016:161).
21 § Har upphävts genom förordning (2016:161).
22 § Har upphävts genom förordning (2016:161).

De nordiska länderna

23 §  Den som har den utbildning eller det behörighetsbevis som anges i kolumn 2 i nedanstående tabell ska anses uppfylla kraven för sådan legitimation eller annan behörighet i Sverige som anges i kolumn 1 i tabellen.

Kolumn 1Kolumn 2
BehörighetI Danmark, Finland, Island eller Norge genomgången utbildning eller förvärvat behörighetsbevis
1. Legitimation som läkareObegränsad auktorisation som läkare i Danmark, Finland, Island eller Norge
2. Specialistkompetens för en sådan specialitet som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 4 kap 5 § 1Legitimation som läkare i Sverige och specialistkompetens för samma specialitet i Danmark, Finland, Island eller Norge
3. Legitimation som tandläkareObegränsad auktorisation som tandläkare i Danmark, Finland, Island eller Norge
4. Specialistkompetens för en specialitet som anges i 4 kap. 2 §Legitimation som tandläkare i Sverige och specialistkompetens för samma specialitet i Danmark, Finland, Island eller Norge
5. Legitimation som sjuksköterskaLegitimation eller motsvarande godkännande som sjuksköterska i Danmark, Finland, Island eller Norge Auktorisation som sjuksköterska i Grönland, om det av beviset framgår att utbildningen är jämförbar med den danska utbildningen till sjuksköterska
6. Legitimation som barnmorskaLegitimation eller motsvarande godkännande som jordemoder/ barnmorska/jordmor i Danmark, Finland, Island eller Norge eller kompetens som specialsjuksköterska i förlossnings- och moderskapsvård i Finland
7. Legitimation som fysioterapeutLegitimation eller motsvarande godkännande som fysioterapeut/ sjukgymnast i Danmark, Finland, Island eller Norge
8. Behörighet som distriktssköterskaUtbildning som sundhedsplejerske i Danmark, hälsovårdare i Finland eller helsesöster i Norge
9. Legitimation som apotekareLegitimation eller motsvarande godkännande som apotekare/ provisor i Danmark, Island, Norge eller Finland
10. Legitimation som receptarieLegitimation eller motsvarande godkännande som farmaceut/ receptarie i Finland, Island eller Norge
11. Legitimation som optikerLegitimation eller motsvarande godkännande som optiker i Danmark, Finland eller Norge Legitimation i Island som optiker efter att ha fullgjort en utbildning i Danmark, Finland, Norge eller Sverige som kan ligga till grund för legitimation som optiker i det landet
12. Legitimation som psykologLegitimation eller motsvarande godkännande som psykolog i Danmark, Finland, Island eller Norge
13. Behörighet som tandsköterskaUtbildning som tandklinikassistent i Danmark, godkännande som tandsköterska/ närvårdare i Finland eller Island eller utbildning som tannlege- eller tannhelsesekretär eller tannlegeassistent i Norge
14. Legitimation som tandhygienistLegitimation eller motsvarande godkännande som tandhygienist i Danmark, Finland, Island eller Norge
15. Behörighet som tandteknikerFyra- eller femårig utbildning till laboratorietekniker vid yrkesskola eller äldre, av behörig myndighet godkänd, utbildning till laboratorietandtekniker i Danmark, godkännande som tandtekniker i Finland eller innehav av gesällbrev i tandteknikerfacket i Norge
16. Behörighet som kontaktlinsoptikerLegitimation som optiker i Sverige och kompetens som kontaktlinsoptiker i Danmark, Finland eller Norge
17. Legitimation som kiropraktorLegitimation eller motsvarande godkännande som kiropraktor i Danmark, Finland, Island eller Norge
18. Legitimation som logopedLegitimation som talterapeut i Finland, godkännande i Island som logoped efter att ha genomgått utbildning i Finland eller Sverige som kan ligga till grund för legitimation som logoped i det landet, examen i Norge från universitet eller vidareutbildning vid högskola i pecialpedagogik med specialisering i logopedi
19. Legitimation som arbetsterapeutLegitimation eller motsvarande godkännande som ergoterapeut/ arbetsterapeut i Danmark, Finland, Island eller Norge
20. Legitimation som biomedicinsk analytikerGodkännande som laboratorieskötare/bioingenjör i Finland, Island eller Norge eller utbildning som hospitalslaborant i Danmark
21. Legitimation som röntgensjuksköterskaGodkännande som radiograf i Danmark eller Norge, röntgenskötare i Finland eller röntgentaeknar i Island
Förordning (2013:1154).

6 kap. Utbildning från tredjeland

1 §  Den som har genomgått någon annan utbildning utomlands än som avses i 5 kap. ska efter ansökan få behörighetsbevis för ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel för vilket det finns bestämmelser om legitimation eller annan behörighet i Sverige, om han eller hon

  1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska motsvara de svenska kraven,
  2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och
  3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket.

Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap.patientsäkerhetslagen (2010:659) om yrkesutövaren hade varit legitimerad. Förordning (2016:161).

2 §  För att den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor ska uppfylla kraven i 1 § 1 för legitimation som kiropraktor i Sverige ska han eller hon fullgöra praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande minst ett års heltidstjänstgöring.

3 §  En sjuksköterska, som har genomgått vidareutbildning i ett land som inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, ska efter ansökan få bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska i Sverige, om

  1. han eller hon har svensk legitimation som sjuksköterska, och
  2. utbildningen till sin längd, nivå och till sitt innehåll motsvarar specialistsjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2016:161).

4 §  Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 1 §.

  • HSLF-FS 2016:36: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring
  • HSLF-FS 2017:81: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:34) om praktisk tjänstgöring för psykologer

7 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal

1 §  Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om.

2 § Har upphävts genom förordning (2017:94).
3 § Har upphävts genom förordning (2017:94).

4 §  Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen som behövs till skydd för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa.

  • HSLF-FS 2017:59: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler
  • SOSFS 2010:5: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1995:4) Legitimerade optikers arbets­ uppgifter inom hälso- och sjukvården
  • HSLF-FS 2018:20: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2012:14) om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation
  • HSLF-FS 2017:57: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet
  • HSLF-FS 2017:60: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.
  • SOSFS 2015:10: Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg
  • HSLF-FS 2017:61: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.
  • HSLF-FS 2017:76: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (HSLF-FS 2016:41) om kompetenskrav för optiker vid rekvisition och hantering av läkemedel
  • HSLF-FS 2017:6: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg
  • HSLF-FS 2017:58: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:29) om transfusion av blodkomponenter
  • HSLF-FS 2017:71: Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

8 kap. Avgifter och överklagande m.m.

Avgifter

1 §  Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller 1014 §§avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas:
ÄrendeslagAvgiftsklass
Legitimation (ej tidsbegränsad)
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut4
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare2
Bevis om specialistkompetens (ej tidsbegränsat)4
Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska Förordning (2016:161).2

Överklagande m.m.

2 §  Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om behörighetsbevis ska innehålla uppgift om i vilka avseenden kompetensen har ansetts otillräcklig.

/Upphör att gälla U: 2018-07-07/

3 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap. 5 § tredje stycket att inte medge undantag från kravet att allmäntjänstgöring ska fullgöras genom ett blockförordnande får inte överklagas.

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

3 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap. 5 § tredje stycket att inte medge undantag från kravet att allmäntjänstgöring ska fullgöras genom ett blockförordnande får dock inte överklagas. Förordning (2018:1058).

4 §  Beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart, om inte annat anges i beslutet.

Övriga bemyndiganden

5 §  Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om

  1. vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap.patientsäkerhetslagen (2010:659),
  2. hur information ska ges till patienter och deras närstående enligt 3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen,
  3. vilka uppgifter som ska ingå i en patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen,
  4. vilka åtgärder eller villkor som får ingå i en prövotidsplan enligt 8 kap. 2 § patientsäkerhetslagen,
  5. kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker och för att optiker ska få rekvirera läkemedel,
  6. kompetenskrav för sjuksköterskor för att de ska få förskriva läkemedel och om den behörighet som sådan kompetens ger,
  7. kompetenskrav för barnmorskor för att de ska få förskriva läkemedel, och
  8. behörighet att förskriva sådana förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av patientsäkerhetslagen och föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. När det gäller frågor som avses i 5 kap. 1 § första stycket meddelar Socialstyrelsen verkställighetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet i 10 kap. 1 § första stycket 4 förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2017:94).

6 §  Inspektionen för vård och omsorg får meddela föreskrifter om anmälningsförfarandet enligt 3 kap.57 §§ och 6 kap. 11 § första stycketpatientsäkerhetslagen (2010:659). Förordning (2013:194).

Direktåtkomst

7 §  Socialstyrelsen får ha direktåtkomst till uppgifterna i det register som förs enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller epidemiologiska studier. Förordning (2013:194).

Uppgiftsskyldighet

8 §  Inspektionen för vård och omsorg ska på begäran av Socialstyrelsen lämna ut uppgifter

  1. ur de register som förs enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller epidemiologiska studier,
  2. som behövs i ett ärende om legitimation, särskilt förordnande att utöva yrke eller bevis om specialistkompetens enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen, eller
  3. som behövs för att utfärda intyg enligt 7 kap. 8 § förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2016:161).

9 §  Socialstyrelsen har rätt att ta del av uppgifterna i det register som förs enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) vid direktåtkomst enligt 7 §. Förordning (2013:194).

10 §  Socialstyrelsen ska på begäran av Inspektionen för vård och omsorg lämna ut uppgifter i ärenden enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659) om uppgifterna behövs i ett tillsynsärende enligt samma lag. Förordning (2013:194).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Patientsäkerhetsförordning (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011, då förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska upphöra att gälla.
  2. En läkare som har fått legitimation före den 1 juli 2006 har rätt att få bevis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan om detta görs senast den 31 december 2013.
  3. En läkare som har fått bevis om specialistkompetens före den 1 juli 1979 får tillkännage kompetensen enligt äldre bestämmelser samt använda en äldre beteckning på specialiteten.
  4. Bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens som utfärdats av Nämnden för läkares vidareutbildning gäller fortfarande.
  5. Bevis om allmänläkarkompetens enligt äldre bestämmelser gäller som bevis om specialistkompetens i allmänmedicin.
  6. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ansökningar enligt 7 kap. 12 § i den upphävda förordningen som har kommit in till Socialstyrelsen före den 1 januari 2011.
  7. Äldre bestämmelser om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfarande för tandläkare med examen enligt äldre bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100). Allmäntjänstgöringen får dock fullgöras även hos en privatpraktiserande tandläkare som Socialstyrelsen har godkänt för sådan tjänstgöring.
  8. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om underrättelse till behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet om att en yrkesutövare, som har svensk legitimation eller annan behörighet och motsvarande utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis från ett annat EES-land än Sverige eller från Schweiz, har meddelats disciplinpåföljd med anledning av sin yrkesutövning.
CELEX-nr
32009R0279
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2012:315) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. 3 kap. 6 §; ändr. 5 kap. 4, 21 §§, 8 kap. 1 §
Ikraftträder
2012-07-01

Förordning (2013:194) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 2 kap. 2, 3 §§, 8 kap. 5 §; nya 8 kap. 6, 7, 8, 9, 10 §§, rubr. närmast före 8 kap. 7, 8 §§
Ikraftträder
2013-06-01

Förordning (2013:246) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 3 kap. 12 §, 4 kap. 5 §
Ikraftträder
2013-07-01

Förordning (2013:618) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013.
2. Den som har rätt att kalla sig specialistsjuksköterska enligt 4 kap. 4 § i dess äldre lydelse har även i fortsättningen rätt att göra det.
Omfattning
ändr. 3 kap. 1, 2, 3, 8 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 7 §, 6 kap. 3 §
Ikraftträder
2013-08-01

Förordning (2013:1154) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
  2. För sjukgymnaster gäller 7 kap. 3 § i sin äldre lydelse.
  3. Vid ansökan om legitimation som fysioterapeut ska äldre utbildning och utländsk utbildning som tidigare av Socialstyrelsen ansetts uppfylla krav för legitimation som sjukgymnast anses likvärdig med fysioterapeutexamen.
Omfattning
ändr. 5 kap. 12, 23 §§, 7 kap. 3 §, 8 kap. 1 §
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2014:31) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 4 kap. 5 §
Ikraftträder
2014-03-01

Förordning (2014:395) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 4 kap. 2, 5 §§
Ikraftträder
2014-07-01

Förordning (2014:1378) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 4 kap. 5 §
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2016:161) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2016.
  2. För ärenden om legitimation eller annat behörighetsbevis som har inletts hos Socialstyrelsen före ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts gäller inte 5 kap. 15 §. För dessa ärenden gäller 8 kap. 1 § i den äldre lydelsen.
Omfattning
upph. 5 kap. 20, 21, 22 §§, rubr. närmast före 5 kap. 1, 2, 3, 6, 8, 10, 12, 14 §§; ändr. 3 kap. 4, 5, 7, 9 §§, 4 kap. 1, 5 §§, 5 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 §§, 6 kap. 1, 3 §§, 8 kap. 1, 5, 8 §§; nya rubr. närmast före 5 kap. 2, 12, 18 §§
Ikraftträder
2016-04-15

Förordning (2017:94) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. 7 kap. 2, 3 §§; ändr. 4 kap. 5 §, 8 kap. 5 §
Ikraftträder
2017-04-01

Förordning (2017:381) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ny 3 kap. 13 §
Ikraftträder
2017-07-01

Förordning (2018:1058) om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

Officiell autentisk version

Omfattning
ändr. 8 kap. 3 §
Ikraftträder
2018-07-01