HSLF-FS 2021:17

HSLF-FS

2021:17

Utkom från trycket

den 17 mars 2021

Gemensamma författningssamlingen

avseende hälso- och sjukvård,

socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2021-2-7233

Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen

Socialstyrelsens föreskrifter

om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:28) om

blodverksamhet;

beslutade den 23 februari 2021.

Socialstyrelsen föreskriver¹ med stöd av 10 § första stycket och 11 §

andra stycket förordningen (2006:497) om blodsäkerhet, 8 kap. 2 §

hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) samt 8 kap. 5 § första

stycket 1 och andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

i fråga om Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blod-

verksamhet

dels att 3 kap. 1 §, 9 kap. 5 § samt bilagorna 4 och 5 ska ha följande

lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 9 a §, och närmast före

7 kap. 9 a § en ny rubrik av följande lydelse.

3 kap.

1 §² Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår

att varje vårdgivare ansvarar för att det finns sådana processer och

rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de

krav som ställs i dessa föreskrifter.

En vårdgivare som bedriver blodverksamhet ska ansvara för att led-

ningssystemet

1 Jfr kommissionens direktiv 2005/62/EG av den 30 september 2005 om genomförande

av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG när det gäller gemenskapens

standarder och specifikationer angående kvalitetssystem för blodcentraler (EUT L 256,

1.10.2005, s. 41–48, Celex 32005L0062), i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU)

2016/1214 av den 25 juli 2016 om ändring av direktiv 2005/62/EG vad gäller standarder

och specifikationer angående kvalitetssystem för blodcentraler (EUT L 199, 26.7.2016,

s. 14–15, Celex 32016L1214).

2 Senaste lydelse HSLF-FS 2017:14.

HSLF-FS

2021:17

2

1. uppfyller standarderna och specifikationerna i bilaga 2, och

2. omfattar en informationssäkerhetspolicy som uppfyller kraven i

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40)

om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och

sjukvården.

Vårdgivaren ska i sitt ledningssystem beakta de riktlinjer för god

sed som har utvecklats gemensamt av Europeiska kommissionen och

Europarådets Europeiska direktorat för läkemedelskvalitet och häl-

sovård och har offentliggjorts av Europarådet i ”Guide to the prepa-

ration, use and quality assurance of blood components”, tillägg till

ministerkommitténs rekommendation nr R (95) 15 om förberedelse,

användning och kvalitetssäkring av blodpreparat som antogs den 12

oktober 1995.

7 kap.

Analys vid annat laboratorium än för transfusionsmedicin

9 a § Om ett blodprov ska analyseras på något annat laboratorium än

ett laboratorium för transfusionsmedicin, ska det märkas med endast

tappningsnummer. Om det av tekniska skäl inte är möjligt att använda

enbart tappningsnummer, ska märkningen även innehålla personnum-

mer.

9 kap.

5 §

3

Verksamhetschefen ska till Inspektionen för vård och omsorg

senast den 15 mars varje år lämna in årliga rapporter för det föregå-

ende verksamhetsåret. Rapporter ska lämnas för

1. den blodverksamhet som har bedrivits under året (bilaga 9),

2. de allvarliga avvikande händelser som har anmälts (bilaga 10),

och

3. de allvarliga biverkningar som har anmälts (bilaga 11).

De uppgifter som lämnas i de årliga rapporterna ska registreras enligt

5 kap. 3 §.

Denna författning träder i kraft den 1 maj 2021.

Socialstyrelsen

OLIVIA WIGZELL

Carina Nägling

3 Senaste lydelse SOSFS 2013:11.

HSLF-FS

2021:17

3

Bilaga 4

Krav som avser blodgivarens säkerhet

A. ÅLDER OCH HÄLSA

En person som godkänns som blodgivare ska ha fyllt 18 år och ha

god hälsa. Förstagångsgivare över 60 år får godkännas efter det att

den ansvarige läkaren vid blodcentralen gjort en bedömning. Den

som är över 60 år och som inte är förstagångsgivare får dock ge blod

och plasma utan att den ansvarige läkaren har gjort en sådan bedöm-

ning. Fortsatt blodgivning efter 65 år kräver ett årligt tillstånd från den

ansvarige läkaren.

Vid graviditet får en kvinna godkännas som blodgivare tidigast sex

månader efter förlossningen eller efter det att graviditeten har avslu-

tats genom kirurgisk abort. Efter en läkares bedömning får en kvinna

vid avbruten graviditet p.g.a. spontan eller medicinskt inducerad abort

godkännas som blodgivare efter ett minst lika långt uppehåll som gra-

viditeten har fortskridit, dock minst 12 veckor.

Vissa kroniska och tidigare genomgångna sjukdomar samt intag

av läkemedel kan göra blodtappning olämplig, permanent eller under

begränsad tid. Tillstånd eller sjukdomar där permanent eller begrän-

sad avstängning ska övervägas är bl.a.

1. kardiovaskulära sjukdomar,

2. sjukdomar i det centrala nervsystemet,

3. abnorm benägenhet för blödningar, och

4. upprepade svimningsfall eller kramper, utom kramper under barn-

domen eller om minst tre år har gått från det datum då givaren se-

nast tagit antikrampmedicin utan återfall.

Avstängning ska även övervägas vid annan allvarlig aktiv eller kro-

nisk sjukdom eller allvarlig sjukdom som recidiverar.

Blodcentralens rutiner ska innehålla en vägledning för personalen

om vilka tillstånd och intag av läkemedel som ska medföra att en per-

son inte får godkännas som blodgivare under kortare eller längre tid.

För att godkännas för blodgivning ska givarens B-Hemoglobin vara

lägst 125 g/l för kvinnor och lägst 135 g/l för män, om provet tas före

blodtappning. Om provet tas efter blodtappning, får ett 10 g/l lägre

värde tillämpas.

För att godkännas för trombocyttappning ska givarens B-Trombo-

cyter, partikelkoncentration (TPK), vara lägst 150 × 109/l.

HSLF-FS

2021:17

4

B. TAPPNINGSVOLYMER OCH TAPPNINGSINTERVALL

Från en blodgivare med en kroppsvikt över 50 kg som ska ge helblod

får maximalt 500 ml inklusive blodprov tappas. Alternativt får maxi-

malt 13 % av blodgivarens blodvolym beräknad efter kön, längd och

kroppsvikt tappas.

Helblod får tappas högst fyra gånger per år. Kvinnor får tappas fler

än tre gånger per år under förutsättning att de har adekvata järndepåer.

Intervallet mellan två helblodstappningar ska vara minst 12 veckor.

Erytrocyter

Vid tappning av två standardenheter med aferesteknik ska blodgiva-

rens beräknade blodvolym vara lägst 5 l och B-Hemoglobin lägst 140

g/l. Tappningsmetoden ska säkerställa att givarens B-Hemoglobin inte

sjunker under 110 g/l. Högst fyra standardenheter får tappas per år.

Tappningsintervallet ska vara minst 16 veckor.

Plasma

Med aferesteknik får plasma inte tappas oftare än varannan vecka.

Högst 550 ml plasma, exkl. antikoagulanslösning, får tappas per gång

från en blodgivare med en kroppsvikt över 50 kg och högst 600 ml

från en blodgivare med en kroppsvikt över 80 kg. Alternativt får

högst 16 % av blodgivarens blodvolym beräknad efter kön, längd och

kroppsvikt tappas.

Trombocyter

Vid tappning av trombocyter med aferesteknik ska samma tappnings-

intervall och tappningsvolymer som för plasmagivning gälla.

HSLF-FS

2021:17

5

Bilaga 5

Krav på blodgivares lämplighet

A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE

AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION

1. Sjukdomar och behandlingar

En person får inte godkännas, om han eller hon har

1. en infektion med humant immunbristvirus 1 eller 2 (HIV 1 och

HIV 2),

2. en infektion med humant T-cellslymfotropt virus typ I eller II

(HTLV I och HTLV II),

3. en pågående infektion med hepatit B-virus (HBV) eller tidigare

har haft en sådan infektion med undantag av den som är negativ i

ett test för hepatit B-ytantigen (HBsAg) och som har visat sig vara

immun mot HBV,

4. en pågående infektion med hepatit C-virus (HCV) eller tidigare

har haft en sådan infektion,

5. en infektion med babesios, visceral leishmaniasis (kala azar) eller

Trypanosoma cruzi (Chagas sjukdom) eller tidigare har behandlats

för en sådan infektion,

6. en pågående malign sjukdom, utom cancer in situ med fullt till-

frisknande eller tidigare har haft en sådan sjukdom,

7. en insulinbehandlad diabetes,

8. en misstänkt spongiform encefalopati, eller om en genetisk form

av spongiform encefalopati har förekommit i den biologiska famil-

jen, eller

9. behandlats med humant tillväxthormon eller andra hypofyshor-

moner av humant ursprung.

2. Vistelse i endemiskt område

En person får inte godkännas, om han eller hon har varit stadigvarande

bosatt under minst fem år i en geografisk del av ett land där spridning

av Trypanosoma cruzi (Chagas sjukdom) förekom endemiskt under

uppväxt- eller vistelsetiden. Om det föreligger ett negativt undersök-

ningsresultat från ett validerat test som är taget tidigast sex månader

efter det att han eller hon har flyttat från ett sådant område, får per-

sonen däremot godkännas.

HSLF-FS

2021:17

6

3. Transplantationer

En person får inte godkännas, om han eller hon har eller har haft

1. ett transplantat i form av hård hjärnhinna (dura mater) eller horn-

hinna, eller

2. ett xenotransplantat.

4. Riskbeteende

En person får inte godkännas, om han eller hon

1. har injicerat sig eller låtit sig injiceras med narkotika,

2. har injicerat sig eller låtit sig injiceras med anabola steroider, hor-

moner eller något annat preparat utanför hälso- och sjukvården,

eller

3. har ett sexuellt beteende som utsätter honom eller henne för en hög

risk för allvarliga infektionssjukdomar som kan överföras via

blod.

B. PERSONER SOM FÖRST EFTER EN VISS TID FÅR

GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN

TRANSFUSION

1. Infektionssjukdomar (förutom malaria)

1.1 Sjukdomar och symtom

En person får godkännas som blodgivare tidigast

1. två veckor efter dagen för fullt tillfrisknande och efter det att sym-

tomen från en akut infektionssjukdom med eller utan feber har

upphört,

2. två veckor efter det att symtomen från en influensaliknande sjuk-

dom har upphört,

3. två år efter ett kliniskt tillfrisknande vid brucellos,

4. två år efter ett styrkt tillfrisknande vid osteomyelit,

5. två år efter ett styrkt tillfrisknande vid Q-feber,

6. ett år efter ett styrkt tillfrisknande vid syfilis,

7. sex månader efter ett kliniskt tillfrisknande vid toxoplasmos,

8. två år efter ett styrkt tillfrisknande vid tuberkulos, eller

9. två år efter dagen då symtomen från en reumatisk feber har upp-

hört, om det inte finns belägg för kronisk hjärtsjukdom.

1.2 Vistelse i endemiskt område

En person som har vistats i ett område där infektionssjukdomar som

kan överföras genom blodtransfusion förekommer i hög utsträckning

får godkännas om minst 28 dagar har förflutit efter det att personen

lämnade området.

HSLF-FS

2021:17

7

Om området enbart är ett riskområde för lokalt förvärvad West

Nile-virusinfektion, får personen godkännas om en individuell nukle-

insyrabaserad test (NAT) har gett negativt resultat eller om minst 28

dagar har gått från det att personen lämnade området.

1.3 Större ingrepp, transplantation och andra händelser

En person som har varit utsatt för risk att smittas av infektionssjukdo-

mar som kan överföras genom blodtransfusion får godkännas tidigast

sex månader efter

1. ett större kirurgiskt ingrepp eller en endoskopisk undersökning

med flexibla instrument,

2. en sådan olyckshändelse som har inneburit en risk för blodsmitta,

t.ex. stickskador eller blodstänk på slemhinnor,

3. behandling med blodkomponenter,

4. transplantation av mänskliga organ, vävnader eller celler,

5. tatuering eller piercing,

6. behandling med akupunktur, om den inte har utförts av personal

inom hälso- och sjukvården, eller

7. nära kontakt (samma hushåll) med en person som har en smittsam

infektion med hepatit B-virus (HBV).

1.4 Tandvård och mindre ingrepp

En person får godkännas som blodgivare

1. en vecka efter ett mindre kirurgiskt ingrepp, tandutdragning, rot-

fyllning eller liknande behandling, eller

2. dagen efter en enklare behandling hos tandläkare eller tandhygie-

nist.

2. Malaria

2.1 Personer som haft malaria eller varit utsatta för sådan risk

En person som har haft malaria eller varit utsatt för risk för att få

malaria får godkännas som blodgivare tidigast

1. tre år efter avslutad malariabehandling, om han eller hon inte har

haft några symtom under denna treårsperiod och ett immunolo-

giskt eller ett molekylärgenomiskt test är negativt, eller

2. tre år efter det att symtom på en odiagnostiserad febersjukdom har

upphört, om han eller hon har haft en sådan sjukdom under ett be-

sök i ett malariaendemiskt område eller inom sex månader där-

efter. Tidsgränsen på tre år kan reduceras till fyra månader, om ett

validerat immunologiskt eller molekylärgenomiskt test är negativt.

HSLF-FS

2021:17

8

2.2 Personer som vistats i ett malariaendemiskt område

En person som har vistats i ett malariaendemiskt område får godkän-

nas tidigast

1. sex månader efter en vistelse i ett malariaendemiskt område, om

han eller hon inte har eller har haft några symtom, eller

2. tre år efter en vistelse i ett malariaendemiskt område, om han eller

hon har varit stadigvarande bosatt i ett sådant område under de

första fem levnadsåren, och om han eller hon inte har eller har haft

några symtom. Tidsgränsen på tre år kan reduceras till fyra måna-

der, om ett validerat immunologiskt eller molekylärgenomiskt test

är negativt vid varje blodgivning.

3. Sexuellt riskbeteende

En person som har haft ett sexuellt beteende som har utsatt honom

eller henne för en hög risk för en allvarlig infektionssjukdom som kan

överföras via blod får godkännas tidigast sex månader efter det att

riskbeteendet upphört.

Med riskbeteende avses i detta sammanhang

1. sexuellt umgänge med någon som enligt avsnitt A.1 punkterna 1–4

och avsnitt A.4 punkterna 1–3 inte får godkännas som blodgivare,

2. sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller annan ersätt-

ning,

3. en person som har haft sexuellt umgänge med någon som har haft

sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller någon annan

ersättning,

4. en man som har haft sexuellt umgänge med en man,

5. en kvinna som har haft sexuellt umgänge med en man som har el-

ler har haft sexuellt umgänge med en man,

6. en person som har haft sexuellt umgänge med någon som enligt

avsnitt B.1.1 punkten 6 inte får godkännas som blodgivare eller

någon som har varit utsatt för risk enligt avsnitt B.1.3 punkterna

1–7, eller

7. en person som har haft sexuellt umgänge med någon som ur-

sprungligen kommer från eller har vistats i ett land där sexuellt

överförbara infektionssjukdomar som kan överföras via blod före-

kommer i hög utsträckning. Personen kan dock godkännas även

om den sexuella kontakten inte har upphört, om mer än sex måna-

der har förflutit sedan sexualpartnern vistades i ett sådant land och

negativa resultat av de sållningstester som avses i 7 kap. 5 § däref-

ter föreligger för sexualpartnern.

HSLF-FS

2021:17

9

4. Läkemedelsbehandling

En person som har tagit ett läkemedel som kan påverka en blodmot-

tagare eller någon komponent i det tappade blodet ogynnsamt får god-

kännas för blodtappning tidigast när det bedöms att den ogynnsamma

effekten av läkemedlet eller dess metaboliter bedöms som osannolik.

5. Personer som påbörjat eller genomgått vaccination

En person får godkännas som blodgivare tidigast

1. fyra veckor efter vaccinering med ett försvagat levande bakteriellt

eller viralt vaccin,

2. dagen efter vaccinering med ett avdödat eller inaktiverat bakte-

riellt eller viralt vaccin, toxoider, eller vacciner mot rickettsiae,

3. sex månader efter vaccinering på grund av exponering för hepatit

A eller hepatit B, eller

4. ett år efter vaccinering på grund av exponering för rabies.

C. AVSTÄNGNING FRÅN BLODGIVNING VID SÄRSKILDA

EPIDEMIOLOGISKA SITUATIONER

Vid särskilda epidemiologiska situationer, t.ex. utbrott av infektions-

sjukdom som kan överföras genom blodtransfusion, kan Socialstyrel-

sen med stöd av 10 § förordningen (2006:497) om blodsäkerhet utfärda

tillfälliga bestämmelser om avstängning från blodgivning av personer

som kan ha utsatts för risk för smitta.

D. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE

AV BLOD FÖR AUTOLOG TRANSFUSION

En person får inte godkännas, om han eller hon har

1. en infektion med humant immunbristvirus 1 eller 2 (HIV 1 och

HIV 2),

2. en infektion med humant T-cellslymfotropt virus typ I eller II

(HTLV I och HTLV II),

3. en aktiv bakterieinfektion,

4. en infektion med hepatit B-virus (HBV), med undantag för perso-

ner som saknar HBsAg och är immuna mot HBV, eller

5. en infektion med hepatit C-virus (HCV).

Den ansvarige läkaren vid blodcentralen kan besluta om undantag

från 2–5, om synnerliga medicinska skäl föreligger.

Vid blodtappning för autolog transfusion gäller särskilda krav på

märkning av blodbehållare (6 kap. 21 §), separat förvaring, distribu-

tion och transport för att förhindra förväxling med blod och blod-

komponenter för allogen transfusion (7 kap. 16 §).

HSLF-FS

2021:17

10

HSLF-FS

2021:17

11

HSLF-FS

2021:17

12

HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via

Socialstyrelsens publikationsservice

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

Åtta45 tryckeri AB, Stockholm, 2021