KVFS 2019:6
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte
1
Kriminalvårdens författningssamling
ISSN 1653-6665
Utgivare: Per Henrik Hedbrant
KVFS
2019:6
Utkom från trycket den
3 december 2019
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:2) om häkte
beslutade den 18 november 2019.
Kriminalvården föreskriver med stöd av 30 och 33 §§ häktesförordningen
(2010:2011) samt 14 § förordningen (2007:1172) med instruktion för
Kriminalvården i fråga om Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS
2011:2) om häkte1
dels att 3 kap. 7 b § ska införas och ha följande lydelse,
dels att 1 kap. 2 a, 17 och 26 §§, 2 kap. 21 §, 3 kap. 10, 13 och 17 §§ samt 7 kap.
1 och 2 §§ ska ha följande lydelse, samt beslutar
dels att allmänna råd till 1 kap. 2 a §, 3 kap. 7 b och 13 §§ samt 7 kap. 2 § ska
införas och ha följande lydelse,
dels att allmänna råd till 4 kap. 7 § andra stycket häkteslagen (2010:611) ska
införas och ha följande lydelse,
dels att allmänna råd till 2 kap. 11 §, 3 kap. 1 § samt 3 kap. 4 §häkteslagen
(2010:611) ska ha följande lydelse,
dels att allmänna råd till 1 kap. 4, 17 och 26 §§ samt 3 kap. 10 § ska ha följande
lydelse.
1 Senaste lydelse av
1 kap. 17 §, allmänna råd till 1 kap. 17 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ KVFS 2011:12
1 kap. 2 a § samt allmänna råd till 1 kap. 4 § KVFS 2013:5
1 kap. 26 § samt allmänna råd till 1 kap. 26 § KVFS 2016:3
Allmänna råd till 3 kap. 1 § och 3 kap. 4 §häkteslagen (2010:611) KVFS 2018:6
KVFS
2019:6
2
1 kap. Inledande bestämmelser
Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
2 a § I frågor som berör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Bedömningar som
rör barnets bästa ska ta sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation.
Överväganden avseende barnets bästa ska dokumenteras. I motiveringen till be-
slut ska det redogöras på vilket sätt barnets bästa har vägts in i den bedömning som
ligger till grund för beslutet.
Allmänna råd
Barnets åsikter och inställning bör tillmätas betydelse i förhållande till hans eller
hennes ålder och mognad.
För att utreda vad som är till ett barns bästa bör barnet, i de fall det bedöms
lämpligt, ges möjlighet att komma till tals och få ge sin åsikt i frågan. Om barnet
inte självt framför sina åsikter, bör hans eller hennes inställning så långt det är möj-
ligt klarläggas på annat sätt.
Definitioner
4 § Med närstående avses
1. en intagens maka eller make, registrerade partner och sambo,
2. en intagens barn, oavsett ålder,
3. andra barn som stadigvarande sammanbor med en intagen,
4. en intagens föräldrar och syskon, samt
5. en annan person än någon som anges i 1-4, som har en sådan nära relation
till en intagen att de bör betraktas som närstående till varandra.
Allmänna råd
En annan person som enligt punkt 5 kan betraktas som närstående till en intagen
kan t.ex. vara en fästmö eller fästman, eller en flick- eller pojkvän. En förutsättning
är dock att relationen har haft en viss varaktighet. Även t.ex. ett barnbarn eller en
far- eller morförälder kan betraktas som närstående till en intagen, om den intagne
har sammanbott med personen under en längre tid eller personen på annat sätt har
särskild betydelse för den intagne.
Allmänna rättigheter
17 § I en intagens bostadsrum ska det finnas stol, bord, skåp eller hylla, säng, bädd-
utrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio, TV samt anordning som
gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus.
Första stycket gäller inte om annat följer av ett beslut om restriktioner, om det
finns risk för att den intagne allvarligt skadar sig själv eller annan eller gör sig skyl-
dig till skadegörelse, om det saknas ordinarie bostadsrum på grund av platsbrist eller
KVFS
2019:6
3
när det finns behov av att göra tillfälliga omplaceringar i syfte att upprätthålla ord-
ning och säkerhet. Så långt det är möjligt utifrån ordnings- och säkerhetsskäl ska
bostadsrummet i dessa fall förses med sådant som enligt första stycket ska finnas i
en intagens bostadsrum.
Allmänna råd
När en intagen är ålagd restriktioner som avser inskränkningar i rätten att följa vad
som händer i omvärlden kan det följa av beslutet om restriktioner att den intagne
inte får ha tillgång till radio eller TV.
Behov av att göra en tillfällig omplacering i syfte att upprätthålla ordning och
säkerhet enligt 17 § andra stycket kan t.ex. föreligga om den intagne försöker
kringgå de restriktioner som har ålagts honom eller henne eller i övrigt på ett
påtagligt sätt stör dygnsvilan för övriga intagna.
Häktesplan
26 § Häktesplanen ska identifiera den intagnes behov av
-
åtgärder som kan motverka negativa följder av frihetsberövandet,
-
isoleringsbrytande åtgärder,
-
särskilt skydd och
-
hälso- och sjukvård.
Häktesplanen ska utformas med iakttagande av den säkerhetsbedömning som
gjorts enligt 9 §.
Om den intagne är under 18 år ska det i häktesplanen särskilt preciseras vilka
insatser som ska vidtas med anledning av de särskilda behov som en minderårig
person kan ha avseende t.ex. kontakt med föräldrar eller annan omsorgsperson,
utbildningsplan,
fritidsaktiviteter,
andra
sociala
kontakter
samt
övriga
isoleringsbrytande åtgärder.
Vid utformning av planen ska eventuella barns behov i egenskap av närstående
till den intagne särskilt beaktas.
Allmänna råd
Med åtgärder som kan motverka negativa följder av frihetsberövandet avses t.ex.
åtgärder som tar sikte på de psykiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som
frihetsberövandet kan ha för den intagne. Det kan t.ex. avse den intagnes behov av
kontakt med närstående.
Med isoleringsbrytande åtgärder avses t.ex. den intagnes möjlighet att vistas i
gemensamhet, eller såvitt avser en intagen som är belagd med restriktioner,
förutsättningar för s.k. samsittning.
Med särskilt skydd avses bl.a. åtgärder som förhindrar att den intagne utsätts för
hot och våld.
Det måste vid utformningen av planen beaktas att åtgärder kan kräva åklagares
medgivande.
Att beakta barns behov kan avse t.ex. barnets behov av att upprätthålla kontakt
med en frihetsberövad förälder. Även barnets utsatthet bör särskilt beaktas.
KVFS
2019:6
4
2 kap. Placering och vissa rättigheter
Personliga tillhörigheter
Mottagande och innehav
Allmänna råd till 2 kap. 11 § häkteslagen (2010:611)
Bland annat har mängden personliga tillhörigheter betydelse för om ordningen eller
säkerheten kan äventyras, t.ex. om mängden försvårar visitation eller vållar sanitär
olägenhet.
En intagen som är häktad kan endast vägras att ta emot och inneha privata kläder
och skor om mottagandet och innehavet vid en individuell bedömning bedöms kunna
äventyra ordningen eller säkerheten.
Normalt kan följande övriga personliga tillhörigheter tas emot och innehas utan
att ordningen eller säkerheten kan äventyras:
-
glasögon eller annat synhjälpmedel,
-
hörselhjälpmedel,
-
armbandsur av enklare beskaffenhet,
-
vigselring,
-
ett fåtal övriga smycken av mindre värde,
-
ett fåtal elektriska apparater av enklare slag,
-
utrustning som behövs för att utöva religion,
-
fotografier, brev och vykort,
-
CD-spelare och hörlurar eller motsvarande,
-
CD-skivor eller motsvarande, om den intagne har tillgång till CD-spelare
eller motsvarande,
-
telefonkort till INTIK-systemet, samt
-
tillhörigheter som är inköpta i kiosk eller varuautomat genom Kriminalvår-
dens försorg.
Även andra personliga tillhörigheter än de uppräknade kan vara motiverade om
innehavet bedöms särskilt angeläget för den intagne och inte äventyrar ordningen
eller säkerheten på häktet. En förutsättning är dock att tillhörigheterna utan olägen-
het kan förvaras och transporteras inom Kriminalvården.
Omhändertagande och förvaring
21 § När en personlig tillhörighet lämnas ut ska mottagandet kvitteras. Om motta-
garen vägrar kvittera utlämnandet ska en tjänsteman, eller om möjligt två tjänstemän,
intyga att utlämnande har skett.
KVFS
2019:6
5
3 kap. Besök och andra kontakter
Besök
Allmänna råd till 3 kap. 1 § häkteslagen (2010:611)
Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för besök, t.ex.
vad som är möjligt med hänsyn till häktets rutiner samt tillgången till personal och
besöksrum.
Vid bedömningen om besök kan beviljas bör såväl riskerna kring den intagne som
besökaren beaktas. Besök av en person som avtjänar ett fängelsestraff eller är före-
mål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma gäller besök av en
person som är misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller är medlem i eller har
annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet. Om
personen är närstående till den intagne kan dock kontrollerade besök medges, om
riskerna kan hanteras genom kontrollen. Om den intagne saknar närstående som
han eller hon kan ta emot besök av, kan kontrollerade besök även medges för annan
än närstående.
Vid bedömningen om besök av barn kan beviljas bör särskilt beaktas om barnet
är närstående till den intagne. Även andra omständigheter som t.ex. barnets ålder
samt de förutsättningar besöket ska äga rum under bör beaktas. Barnet bör normalt
följas åt av en vuxen under besöket. En sådan vuxen kan vara t.ex. en annan vård-
nadshavare, en person från socialtjänsten eller någon annan som barnet har förtro-
ende för.
Kontroll
7 b § I de fall en kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning utförs på en besökare
i enlighet med 3 kap. 3 § häkteslagen (2010:611) ska detta dokumenteras i journalen.
Allmänna råd
Av dokumentationen bör det framgå vem som har fattat beslut om åtgärden, varför
den aktuella åtgärden har vidtagits, utfallet av åtgärden, vem som har utfört åtgär-
den samt vem som har bevittnat denna.
Elektronisk kommunikation
Allmänna råd till 3 kap. 4 § häkteslagen (2010:611)
Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för elektronisk kom-
munikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till häktets rutiner samt tillgången
till personal och utrustning för sådan kommunikation.
Vid bedömningen av om elektronisk kommunikation kan beviljas bör såväl ris-
kerna kring den intagne som den som den intagne ska kommunicera med beaktas.
Tillstånd till sådan kommunikation med en person som avtjänar ett fängelsestraff
eller är föremål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma gäller
elektronisk kommunikation med en person som är misstänkt för brott, missbrukar
narkotika eller är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller
KVFS
2019:6
6
grov organiserad brottslighet. Om personen är närstående till den intagne kan dock
tillstånd till avlyssnad kommunikation medges, om riskerna kan hanteras genom av-
lyssningen. Om den intagne saknar närstående att kommunicera elektroniskt med,
kan avlyssnad kommunikation även medges till annan än närstående.
10 § En intagen får beviljas tillstånd att ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet
endast om den intagne har starka skäl för att få ringa samtalet.
Tillstånd till ett telefonsamtal som Kriminalvården ska bekosta genom bidrag till
den intagne får medges utanför INTIK-systemet, även om tillstånd inom det
systemet kan beviljas.
Allmänna råd
Starka skäl att få ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet kan finnas för att ringa
samtal till en försvarare. Starka skäl att få ringa utanför INTIK-systemet kan även
finnas för t.ex. samtal till en närstående, annan advokat än försvararen, arbetsgi-
vare, hyresvärd eller liknande, bank eller ett försäkringsbolag, om behovet av kon-
takt inte kan tillgodoses på annat sätt.
13 § Ett telefonsamtal som avlyssnas ska föras på ett språk som förstås av den som
avlyssnar samtalet om det inte är uppenbart obehövligt.
Allmänna råd
Situationer då det kan tillåtas att samtalet förs på ett språk som den som avlyssnar
inte förstår kan t.ex. vara när syftet med att avlyssna samtalet endast är att säker-
ställa att samtalet inte kopplas vidare. I sådana fall kan det räcka med att kontrol-
lera att samtalet förs med den person som Kriminalvården har kontrollerat och god-
känt att personen ska få föra telefonsamtal med (s.k. medlyssning).
Försändelser
17 § Vid granskning genom öppnande av en försändelse ska, om möjligt, två tjäns-
temän medverka.
4 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning
Allmänna bestämmelser
Allmänna råd till 4 kap. 7 § andra stycket häkteslagen (2010:611)
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning är integritetskänsliga åtgärder och det bör
därför i största möjliga mån undvikas att manliga intagna undersöks av kvinnlig
personal.
Att en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av en man utförs eller bevittnas
av en kvinna kan vara nödvändigt när det inte finns manlig personal att tillgå vid
KVFS
2019:6
7
verksamhetsstället. Det kan även vara nödvändigt i situationer där kroppsvisitat-
ionen eller kroppsbesiktningen behöver utföras omedelbart och inte kan skjutas upp
tills manlig personal är på plats för att utföra åtgärden.
Allmänna råd till 13 § häktesförordningen (2010:2011)
Att en kroppsbesiktning ska utföras med beaktande av så stor enskildhet som om-
ständigheterna medger innebär att en sådan undersökning normalt inte ska utföras
i närvaro av en annan intagen. I undantagsfall kan dock en undersökning ske under
sådana förhållanden, om det finns mycket starka säkerhetsskäl och åtgärden inte
kan skjutas upp.
7 kap. Journal
1 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens verk-
samhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminalvårdsda-
talagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av
personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och om det fria flödet
av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds-
förordning) (GDPR).
Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.
2 § Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes integritet
respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga.
Allmänna råd
Principerna i de författningar som nämns i 1 § om bl.a. laglighet, korrekthet, öppen-
het och konfidentialitet bör även tillämpas på andra uppgifter än personuppgifter
som förs in i journalen.
___________
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2020.
STEFAN STRÖMBERG
Lennart Palmgren