MIGRFS 2014:9

1

Migrationsverkets författningssamling

ISSN 1650-2515

Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping

Migrationsverkets allmänna råd till arbetsgivare

angående kontroll av arbetstagares rätt att vistas och

arbeta i Sverige

MIGRFS

09/2014

Utkom från trycket

den 8 oktober

2014

beslutade den 29 september 2014.

Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................................. 1

Bestämmelser om kontroll och underrättelse ...................................... 2

Bakgrund till bestämmelserna om kontroll och underrättelse ......... 2

Bestämmelser om rätt att vistas och arbeta ......................................... 3

Vistelse ........................................................................................... 3

Arbete ............................................................................................. 4

Medborgare i EES-länderna ............................................................ 4

Förbudet mot diskriminering i arbetslivet ........................................... 5

Närmare om kontroll av rätten att vistas och arbeta ............................ 5

Allmänt om kontrollen .................................................................... 5

UT-kort ........................................................................................... 6

Kopia av Migrationsverkets beslut ................................................. 8

Visering ........................................................................................... 8

Viseringsfria personer ..................................................................... 9

Ansökan om förlängning ............................................................... 10

Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd efter ankomsten till

Sverige .......................................................................................... 11

Asylsökande .................................................................................. 11

Vissa undantag från kravet på arbetstillstånd .................................... 12

Varaktigt bosatta i annat EU-land ................................................. 12

Särskilda yrkeskategorier .............................................................. 13

Medborgare i EES-länder och deras familjemedlemmar .............. 13

Medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar ................... 14

Sanktioner mot arbetsgivare ............................................................. 14

Inledning

De allmänna råden avser hur en arbetsgivares ska kunna genomföra sin

skyldighet att, innan en anställning påbörjas, kontrollera arbetstagares

rätt att vistas och arbeta i Sverige.

MIGRFS 09/2014

2

Förutom information om hur kontrollen kan utföras innehåller de

allmänna råden kortare redogörelser för bakgrunden till

kontrollskyldigheten, reglerna om uppehålls- och arbetstillstånd samt de

sanktioner som kan påföras en arbetsgivare som anställer personer som

inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Information om hur kontroll kan ske finns även på Migrationsverkets

webbplats (

www.migrationsverket.se

).

Vid tveksamhet kan Migrationsverket kontaktas för ytterligare råd och

stöd rörande frågor om kontrollskyldigheten. Närmare information om

kontakuppgifter finns på Migrationsverkets webbplats

(

www.migrationsverket.se

).

Bestämmelser om kontroll och underrättelse

Bestämmelserna om kontroll av rätten att vistas och arbeta finns i 6 kap.

13 a § utlänningsförordningen (2006:97) och har följande lydelse.

”Innan en utlänning påbörjar en anställning ska arbetsgivaren

kontrollera en handling eller handlingar som visar att utlänningen

har föreskrivet tillstånd att vistas och arbeta här eller är

undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd.

Arbetsgivaren ska under anställningstiden och under minst tolv

månader därefter behålla en kopia av eller ett utdrag ur den eller

de handlingar som visar att utlänningen har föreskrivet tillstånd

att vistas och arbeta här, eller är undantagen från skyldigheten att

ha arbetstillstånd.

Paragrafen är inte tillämplig på medborgare i en EES-stat eller i

Schweiz, och inte heller på deras familjemedlemmar, om dessa

har rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom

Europeiska unionen.”

I utlänningsförordningen finns även en bestämmelse om att arbetsgivare

som anställer en person som inte är medborgare i en EES-stat (en

uppräkning av EES-länderna finns på sidan 4 i de allmänna råden) eller

i Schweiz ska underrätta Skatteverket att personen anställts (7 kap. 1 b §

utlänningsförordningen). De allmänna råden avser enbart frågan om

kontroll och inte skyldigheten att underrätta. Närmare information om

underrättelseskyldigheten finns på Skatteverkets webbplats

(

www.skatteverket.se

).

Bakgrund till bestämmelserna om kontroll och underrättelse

Bestämmelserna om kontroll och underrättelse har tillkommit som en

följd av EU:s direktiv (2009/52/EG) som innehåller sanktioner och

åtgärder mot arbetsgivare som anställer personer som inte har rätt att

vistas i landet (även kallat sanktionsdirektivet). Direktivets syfte är att

genom sanktioner och kontroll motverka olaglig invandring men det

MIGRFS 09/2014

3

innehåller också bestämmelser för att tillvarata de personers intresse,

som vistats och arbetat olagligt. Till exempel finns bestämmelser som

rör arbetstagares rätt att ge in klagomål mot arbetsgivare rörande

utestående lön för arbete som arbetstagaren utfört.

Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) och har därför skyldighet

att införa bestämmelserna i sanktionsdirektivet, och andra EU-direktiv, i

den nationella lagstiftningen. Bestämmelserna om kontroll och

underrättelse har förts in i utlänningsförordningen. Andra bestämmelser,

bland annat rörande vissa av sanktionerna, har förts in i andra svenska

författningar.

Vissa av bestämmelserna från sanktionsdirektivet är nya men samtidigt

finns anledning att påminna om att arbetsgivare även tidigare haft

anledning att kontrollera att en person som anställs har rätt att vistas och

arbeta i Sverige. Vissa av sanktionerna, som böter och särskild avgift

för arbetsgivare som anställer personer utan arbetstillstånd, fanns även

innan sanktionsdirektivet trädde i kraft.

De sanktioner som kan påföras en arbetsgivare som anställer en person

som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige beskrivs i ett särskilt

avsnitt i slutet av de allmänna råden.

Mer om bakgrunden och genomförande av sanktionsdirektivet finns att

läsa i regeringens proposition Genomförande av direktivet om

sanktioner mot arbetsgivare 2012/13:125, som går att finna på

regeringens webbplats (

www.regeringen.se

).

Bestämmelser om rätt att vistas och arbeta

Det är viktigt att uppmärksamma att en rätt att vistas i Sverige inte alltid

innebär en rätt att arbeta här. Arbetsgivaren måste därför kontrollera

båda delarna. I många fall framgår dock av en och samma handling

vilken rätt personen har att vistas och arbeta. Mer om dessa handlingar

och möjligheterna att kontrollera följer nedan i avsnittet ”Närmare om

kontroll av rätten att vistas och arbeta”.

Vistelse

Huvudregeln för rätten att vistas i Sverige är att alla personer utom

medborgare i Sverige, medborgare i övriga EES-länder samt deras

familjemedlemmar som har uppehållsrätt måste ha uppehållstillstånd för

vistelser som är längre än tre månader (en uppräkning av EES-länderna

följer nedan). När det gäller vistelser upp till tre månader krävs visering

(även kallat visum) för medborgare i vissa länder medan medborgare i

så kallade viseringsfria länder, inte behöver något tillstånd alls för

vistelser i upp till tre månader. För närmare information om vilka länder

som är viseringsfria hänvisas till Migrationsverkets webbplats

(

www.migrationsverket.se

)

MIGRFS 09/2014

4

Arbete

Huvudregeln beträffande rätten att arbeta i Sverige är att alla personer

utom medborgare i Sverige, medborgare i övriga EES-länder eller i

Schweiz samt deras familjemedlemmar måste ha arbetstillstånd för

arbete som grundar sig på en anställning (för egna företagare gäller

särskilda regler). Till skillnad från uppehållstillstånd gäller kravet på

arbetstillstånd från första dagen i Sverige, vilket innebär ”att även de

som vistas här med visering eller på viseringsfri tid måste ha

arbetstillstånd.

Förutom undantagen för EES-medborgare och medborgare i Schweiz

finns vissa andra undantag från kravet på arbetstillstånd. Dessa beskrivs

närmare nedan. Arbetstillstånd kan vara antingen generella och gälla

alla typer av arbete eller begränsade till ett visst yrke och en viss

arbetsgivare. Även detta beskrivs närmare nedan.

Medborgare i EES-länderna

Som framgått är medborgare i EES-länderna samt deras

familjemedlemmar som har uppehållsrätt undantagna från kravet på

uppehålls- och arbetstillstånd. Följande länder är EES-länder.

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,

Grekland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland,

Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna,

Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien,

Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern,

Österrike.

Medborgare i EES-länderna samt deras familjemedlemmar (oavsett

medborgarskap) omfattas inte heller av bestämmelserna om kontroll,

kopiering av handlingar och underrättelse till Skatteverket. Detsamma

gäller medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar.

Arbetsgivaren behöver således inte utföra någon av dessa åtgärder när

en sådan person anställs. Om inte arbetsgivaren på annat sätt känner till

personens medborgarskap eller att det är en sådan familjemedlem som

är undantagen, så måste arbetsgivaren i praktiken ändå göra viss

kontroll för att kunna konstatera att personerna är undantagna från

kraven på tillstånd m.m. Som närmare behandlas i följande avsnitt

måste arbetsgivaren, vid varje enskilt ställningstagande till om det finns

anledning att genomföra en kontrollåtgärd, iaktta förbudet mot

diskriminering i arbetslivet.

För att kontrollera en persons medborgarskap krävs i regel att han eller

hon visar sitt pass, nationella identitetskort (ID-kort där medborgarskap

framgår) eller ett personbevis där medborgarskapet framgår.

Ytterligare frågor rörande medborgare i EES-länder och Schweiz samt

deras familjemedlemmar (oavsett medborgarskap) behandlas i ett

särskilt avsnitt i slutet av de allmänna råden.

MIGRFS 09/2014

5

Förbudet mot diskriminering i arbetslivet

Bestämmelser om förbud mot diskriminering i arbetslivet finns i

diskrimineringslagen (2008:567). Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen

får en arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren gör en

förfrågan om eller söker arbete. Med diskriminering avses bland annat

att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan

behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar

situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk

tillhörighet. Med etnisk tillhörighet avses nationellt eller etniskt

ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållandet. Den som bryter mot

diskrimineringsförbudet ska enligt 5 kap. 1 § diskrimineringslagen

betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen

innebär.

Det har under arbetet med att genomföra sanktionsdirektivets

bestämmelser i svensk rätt framhållits att reglerna om arbetsgivares

kontrollskyldighet riskerar att i praktiken tillämpas på ett

diskriminerande sätt. Detta kan leda till att vissa grupper av personer

med utländsk bakgrund kontrolleras i större utsträckning än nödvändigt,

medan andra grupper av arbetssökande kontrolleras i mindre

utsträckning än föreskrivet.

För att undvika att tillämpa bestämmelserna om kontroll av rätten att

vistas och arbeta i Sverige på ett diskriminerande sätt bör arbetsgivaren

vara medveten om dessa risker. Arbetsgivaren bör i detta sammanhang

undvika att basera sitt ställningstagande till om det i ett enskilt fall finns

anledning att vidta någon kontrollåtgärd, på vad man med utgångspunkt

från en arbetssökandes etniska tillhörighet, utseende, språkkunskaper

eller annan liknande markör tror sig kunna dra för slutsatser beträffande

den arbetssökandes medborgarskap. Arbetsgivaren bör även i övrigt

säkerställa att presumtiva arbetstagare, i detta avseende, behandlas på

ett icke diskriminerande sätt.

Närmare om kontroll av rätten att vistas och arbeta

Allmänt om kontrollen

Som redan nämnts måste arbetsgivaren kontrollera både rätten att vistas

och arbeta eftersom dessa inte alltid sammanfaller. I de flesta fall kan

dock rätten att både vistas och arbeta visas genom en och samma

handling. De vanligaste handlingarna är



ett uppehållstillståndskort (UT-kort),



en kopia av Migrationsverkets beslut om uppehålls- och

arbetstillstånd eller



ett så kallat LMA-kort för asylsökande

MIGRFS 09/2014

6

Det kan även finnas andra handlingar från Migrationsverket som har

betydelse och det finns situationer, som dock är mindre vanliga, där

arbetstagaren inte kan visa någon handling som styrker rätten att vistas

och/eller arbeta. Exempel på sådana situationer beskrivs närmare nedan.

EES-medborgare och medborgare i Schweiz kan med hjälp av pass eller

nationellt ID-kort visa sitt medborgarskap och att de är undantagna från

kravet på arbetstillstånd. I övriga fall rekommenderas att kontrollen i

första hand grundar sig på handlingar från Migrationsverket. Handlingar

från andra myndigheter (till exempel från Skatteverket rörande

beskattning) kan visserligen vara en indikation på att personen är

etablerad i Sverige och därmed också borde ha rätt att vistas och arbeta

här, men så är inte alltid fallet. Åtgärder som vidtagits av andra

myndigheter, exempelvis beskattning, innebär inte alltid att personen

som berörs har tillstånd att vistas och arbeta här. Det kan även vara så

att ett tidigare uppehålls- och arbetstillstånd löpt ut eller att personens

förhållanden har ändrats på annat sätt sedan handlingen från den andra

myndigheten upprättades. Handlingar från andra myndigheter bör

beaktas i sammanhanget men bör kompletteras med någon av de

ovannämnda handlingarna från Migrationsverket.

Personbevis som visar medborgarskap kan dock vara tillräckligt för att

visa exempelvis att en person är EES-medborgare och därmed är

undantagen från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd.

I sammanhanget erinras också om att arbetsgivaren efter kontroll av

handlingen eller handlingarna ska kopiera dessa eller utdrag ur dem och

behålla kopior under anställningstiden och under minst tolv månader

därefter. Som nämnts kan det finnas situationer då det saknas handlingar

som visar arbetstagarens rätt att vistas och arbeta i Sverige. I de fallen

rekommenderas arbetsgivaren att själv dokumentera på vilket sätt

kontrollen utförts och att spara den dokumentationen under

anställningen och i tolv månader därefter.

Med hänsyn till de krav som ställs på arbetsgivaren rörande kontroll och

kopiering av handlingar samt underrättelse till Skatteverket, kan

generellt rekommenderas att arbetsgivaren vid de inledande kontakterna

med en arbetstagare uppmanar arbetstagaren att ta med sig nödvändiga

handlingar för att visa att han eller hon har rätt att vistas och arbeta i

Sverige.

UT-kort

I de flesta fall framgår rätten att vistas och arbeta i Sverige av det

uppehållstillståndskort (UT-kort) som alla som har uppehållstillstånd

har fått eller har rätt att få av Migrationsverket. UT-kortet är ett

plastkort i kontokortsformat och innehåller förutom namn och

födelsedatum bland annat innehavarens fotografi. Observera att UT-

kortet har information på båda sidorna.

MIGRFS 09/2014

7

Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat eller permanent. Är

tillståndet tidsbegränsat anges alltid sista giltighetsdag på kortet. Ett

permanent uppehållstillstånd gäller tills vidare.

Rätten att arbeta kan framgå på olika sätt av ett UT-kort beroende på

vilket slags tillstånd det rör sig om.



Ett permanent uppehållstillstånd medför alltid rätt att arbeta

oavsett om det anges på UT-kortet eller inte. Nyare UT-kort

för permanent uppehållstillstånd innehåller texten ”Får

arbeta” men även innehavare av kort utan denna text får

arbeta. Att det är ett permanent uppehållstillstånd anges

under rubriken ”Typ av tillstånd” på kortets framsida.



Vissa arbetstillstånd är begränsade till yrke och arbetsgivare.

I de fallen står det ”Uppehålls- och arbetstillstånd” under

rubriken ”Typ av tillstånd” som finns på UT-kortets

framsida. Under rubriken ”Anmärkningar” på fram- eller

baksidan (båda sidorna innehåller ett fält för anmärkningar)

anges yrke och arbetsgivare. En person med ett sådant UT-

kort får bara arbeta inom det yrke och hos den arbetsgivare

som anges. Den här typen av tillstånd beviljas då grunden

för tillståndet är en viss anställning.



Andra arbetstillstånd är begränsade enbart till yrke. I de

fallen får arbetstagaren byta arbetsgivare utan att söka nytt

tillstånd så länge yrket är detsamma. Tillstånd utan

begränsning till arbetsgivare ges till arbetstagare som redan

haft arbetstillstånd i två år.



Det finns även arbetstillstånd som är generella och gäller alla

typer av arbete utan begränsning till yrke eller arbetsgivare.

Även i de fallen står det ”Uppehålls- och arbetstillstånd”

under rubriken ”Typ av tillstånd” på UT-kortets framsida

men det finns ingen begränsning angiven på kortet. Den här

typen av tillstånd ges framför allt då grunden för tillståndet

är familjeanknytning.



För vissa typer av uppehållstillstånd gäller att innehavarna är

undantagna från kravet på arbetstillstånd. Det gäller

exempelvis studerande vid universitet och högskolor. I dessa

fall står det enbart ”Uppehållstillstånd” under rubriken ”Typ

av tillstånd” men under rubriken ”Anmärkningar” finns

texten ”Får arbeta”. Texten ”Får arbeta” innebär att personen

får arbeta utan någon begränsning rörande yrke eller

arbetsgivare.



EU-blåkort är en särskild typ av kombinerat uppehålls- och

arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft. Ett EU-

blåkort känns igen genom texten ”EU-blåkort/EU Blue

Card” under rubriken ”Typ av tillstånd”. Rätten att arbeta är

dessutom begränsad till den anställning som anges under

MIGRFS 09/2014

8

rubriken ”Anmärkningar” på fram- eller baksidan av UT-

kortet.

Om arbetstagaren kan visa ett UT-kort med



tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd,



uppehållstillstånd med texten ”Får arbeta” eller



permanent uppehållstillstånd

kan arbetsgivaren utgå från att personen har rätt att både vistas och

arbeta i Sverige i enlighet med tillståndet på UT-kortet. Endast om

någon särskild omståndighet skulle tyda på att kortet inte är äkta eller

inte tillhör arbetstagaren finns anledning att kontrollera närmare genom

kontakt med Migrationsverket.

Ytterligare information om UT-kortens utseende m.m. finns på

Migrationsverkets webbplats (

www.migrationsverket.se

).

Kopia av Migrationsverkets beslut

En person som beviljats uppehålls- och eller arbetstillstånd har i regel

tillgång till en kopia av Migrationsverkets skriftliga beslut om tillståndet

(originalet finns hos Migrationsverket) . Personer som har

uppehållstillstånd men inte kan visa upp ett UT-kort bör därför i vart fall

kunna visa beslutet om uppehålls- och arbetstillstånd.

Ett UT-kort har generellt sett ett större bevisvärde än en papperskopia

av Migrationsverkets beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. En

beslutskopia som innehåller informationen ifråga kan dock räcka för att

visa att arbetstagaren har rätt att vistas och arbeta, så länge det inte finns

någon särskild omständighet som tyder på att handlingen inte är äkta.

Eftersom personer som beviljats uppehållstillstånd borde kunna visa upp

ett UT-kort kan det dock finnas anledning för arbetsgivaren att fråga

varför personen saknar UT-kort. Här kan erinras om att en person som

har uppehållstillstånd men som förlorat UT-kortet eller aldrig hämtat ut

det hos Migrationsverket alltid har möjlighet att uppsöka

Migrationsverket och få ett UT-kort utfärdat.

Det kan vara svårt för en arbetsgivare att avgöra skäligheten av att

arbetstagaren saknar UT-kort och vid eventuell tveksamhet bör

arbetsgivaren kontrollera frågan närmare genom kontakt med

Migrationsverket.

Visering

Personer vars rätt att vistas i landet grundar sig på en visering har i sitt

pass ett klistermärke (en så kallad sticker) som bevis för viseringen. Den

tid personen får vistas här framgår av klistermärket. En visering gäller

oftast inte bara för Sverige utan också för övriga länder inom

Schengenområdet (det finns dock viseringar som enbart gäller vistelse i

Sverige). Sverige är ett av de länder som deltar i det så kallade

MIGRFS 09/2014

9

Schengensamarbetet som är ett samarbete mellan europeiska länder

rörande bland annat viseringsfrågor. För att kunna avgöra sista

giltighetsdag måste man i regel också veta vilken dag personen reste in i

Schengenområdet eftersom vistelsetiden börjar räknas från dagen för

inresa i ”Schengen”, även om inresan sker till ett annat Schengenland än

Sverige. Dagen för inresa ska framgå av en inresestämpel i

arbetstagarens pass.

Viseringstid och vistelsetid för viseringsfria personer kan vara svår att

beräkna, i synnerhet om inresan skett via annat land eller om personen

rest in och ut ur Schengenområdet flera gånger. Vid tveksamhet om

rätten till vistelse bör arbetsgivaren kontakta Migrationsverket för råd

och stöd.

En visering, vare sig den gäller i hela Schengenområdet eller bara i

Sverige, ger inte någon rätt att arbeta. För att en person som har visering

ska ha rätt att arbeta krävs att han eller hon också har arbetstillstånd

eller omfattas av något av undantagen från kravet på arbetstillstånd (se

nedan rörande undantag).

En person som har visering och arbetstillstånd får inget UT-kort eller

annat slag av tillståndsbevis för arbetstillståndet. Personen bör dock

kunna visa upp en kopia av Migrationsverkets eller, i vissa enstaka fall,

en svensk ambassads beslut om arbetstillstånd (svenska ambassader och

generalkonsulat har befogenhet att fatta beslut om arbetstillstånd i vissa

fall). Om arbetstagaren kan visa en kopia av beslutet bör detta normalt

räcka för att visa rätten att arbeta, såvida det inte finns någon särskild

omständighet som tyder på att handlingen inte är äkta.

Om personen inte kan visa något beslut bör Migrationsverket kontaktas

för råd och stöd rörande kontrollen.

Viseringsfria personer

Som nämnts ovan är medborgare i vissa länder viseringsfria och kan

vistas i landet utan tillstånd i tre månader. En viseringsfri person har

inget UT-kort eller annat tillståndsbevis rörande rätten att vistas och det

kan därför vara svårt för en arbetsgivare att kontrollera rätten till

vistelse här. Frågan kompliceras dessutom av att tremånadersfristen

räknas från inresan i Schengenområdet (beträffande Schengen, se

avsnittet ”Visering” ovan) för medborgare i vissa länder och från

inresan i Sverige för medborgare i vissa andra länder (skillnaden beror

på att vissa länder har så kallade viseringsfrihetsavtal med Sverige).

Längden av den viseringsfria vistelsen i Sverige är således beroende av

vilken dag personen reste in i Schengenområdet eller i Sverige, vilket

normalt framgår av en inresestämpel i personens pass.

MIGRFS 09/2014

10

Som framgått kan den tillåtna vistelsetiden vara svår att beräkna och vid

tveksamhet om rätten till vistelse bör arbetsgivaren kontakta

Migrationsverket för råd och stöd.

En viseringsfri person har inte någon rätt att arbeta såvida han eller hon

inte har arbetstillstånd eller omfattas av något av undantagen från kravet

på arbetstillstånd (se nedan rörande undantag).

Liksom en person med visering, får en viseringsfri person som har

arbetstillstånd inget UT-kort eller annat slag av tillståndsbevis för

arbetstillståndet. Personen bör dock kunna visa upp en kopia av

Migrationsverkets eller, i vissa enstaka fall, en svensk ambassads beslut

om arbetstillstånd (svenska ambassader och generalkonsulat kan fatta

beslut om arbetstillstånd i vissa fall). Om arbetstagaren kan visa en

kopia av beslutet bör detta normalt räcka för att visa rätten att arbeta,

såvida det inte finns någon särskild omständighet som tyder på att

handlingen inte är äkta.

Om personen inte kan visa något beslut bör Migrationsverket kontaktas

för råd och stöd rörande kontrollen.

Ansökan om förlängning

En situation som särskilt bör uppmärksammas är då en person med

tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd ansökt om förlängning av

tillståndet. Observera att reglerna om rätten att vistas och rätten att

arbeta skiljer sig åt såvitt avser tidpunkten för när ansökan om

förlängning måste lämnas in.

När det gäller rätten att vistas har personen rätt att stanna i Sverige i

avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut rörande förlängning av

uppehållstilståndet. Rätten gäller inte bara i avvaktan på

Migrationsverkets beslut utan även under tiden ett eventuellt

överklagande prövas, om Migrationsverket avslår ansökan. Den som har

ansökt om förlängning får i regel ett skriftligt meddelande från

Migrationsverket om att ansökan tagits emot och att detta innebär rätt

att vistas i landet i avvaktan på beslut. Om personen inte kan visa upp

ett sådant meddelande bör arbetsgivaren kontrollera med

Migrationsverket att personen ifråga har ansökt om förlängt uppehålls-

och arbetstillstånd.

För att arbetstagaren ska ha rätt att fortsätta arbeta krävs att ansökan om

förlängt arbetstillstånd lämnas in till Migrationsverket innan det

föregående arbetstillståndet löper ut. Om så sker är arbetstagaren

undantagen från kravet på arbetstillstånd och kan fortsätta en pågående

anställning eller, om den nya ansökan avser en annan anställning,

påbörja denna. I den här situationen kan rätten att arbeta kontrolleras

genom att arbetstagaren visar exempelvis UT-kortet rörande det tidigare

tillståndet och en handling som visar när den nya ansökan togs emot av

Migrationsverket.

MIGRFS 09/2014

11

Det finns inga undantag från bestämmelsen att det nya arbetstillståndet

måste sökas innan det föregående löper ut så därför är det viktigt att

kontrollera att så skett.

Rätten att fortsätta vistas i landet i avvaktan på beslut är dock inte

beroende av att ansökan lämnas in innan föregående tillstånd löper ut.

Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd efter ankomsten till

Sverige

Rätten att stanna i landet i avvaktan på beslut gäller även personer som

vistats i landet med visering eller som är viseringsfria och som ansökt

om uppehållstillstånd. Detsamma gäller andra personer som kommit till

Sverige utan något tillstånd och som ansöker om uppehållstillstånd efter

att de rest in i landet, exempelvis asylsökande. Observera dock att

personer som befinner sig i de här situationerna, förutom asylsökande,

inte har rätt att arbeta även om de har rätt att vistas i landet i avvaktan

på beslut. Asylsökande har rätt att arbeta men måste först få ett beslut

om undantag från kravet på arbetstillstånd (AT-UND). Mer om detta

nedan i avsnittet ”Asylsökande”.

Rätten att vistas i landet i avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut gäller

även i de fall Migrationsverket återkallat ett uppehållstillstånd.

Asylsökande

Asylsökande har rätt att vistas i Sverige i avvaktan på beslut rörande sin

ansökan. Migrationsverket utfärdar ett så kallat LMA-kort till alla

asylsökande och den asylsökande kan visa sin rätt att vistas här med

hjälp av detta kort. LMA-kortet är ett fotoförsett plastkort i

kontokortsstorlek.

Asylsökande är undantagna från kravet på arbetstillstånd under tiden

deras ansökningar handläggs under förutsättning att de fått ett beslut om

detta av Migrationsverket. Ett sådant beslut kallas i dagligt tal AT-UND

och det framgår av den asylsökandes LMA-kort om han eller hon har

AT-UND. I sådant fall står det ”AT-UND” vid punkt 7 på LMA-kortet.

Ett AT-UND gäller i regel till dess den asylsökande lämnar landet eller

beviljas uppehållstillstånd här. Det kan dock upphöra att gälla tidigare

om den asylsökande fått ett beslut om avvisning eller utvisning som

vunnit laga kraft och om personen inte medverkar till att lämna landet.

Om det framkommer att den asylsökande fått avslag på sin ansökan om

asyl kan det finnas anledning för arbetsgivaren att kontrollera med

Migrationsverket att AT-UND fortfarande gäller.

Förutom skyldigheten att underrätta Skatteverket, som nämndes ovan i

avsnittet ”Bestämmelser om kontroll och underrättelse” har den

arbetsgivare som anställer en asylsökande skyldighet att underrätta

Migrationsverket både när anställningen påbörjas och när den avslutas.

MIGRFS 09/2014

12

Denna skyldighet fanns redan tidigare och är inte någon följd av

sanktionsdirektivet. Bestämmelsen finns i 7 kap. 1 a §

utlänningsförordningen (2006:97) och mer information om skyldigheten

att underrätta samt LMA-kortet finns på Migrationsverkets webbplats

(

www.migrationsverket.se

).

Vissa undantag från kravet på arbetstillstånd

Tidigare har nämnts vissa undantag från kravet på arbetstillstånd. Det

gäller medborgare i EES-länder, medborgare i Schweiz samt deras

familjemedlemmar samt undantag i samband med förlängning av

tillstånd.

Det finns också andra undantag som innebär att en arbetstagare kan ha

rätt att arbeta även om han eller hon inte har arbetstillstånd. Dessa

berörs nedan.

Varaktigt bosatta i annat EU-land

Personer som inte är medborgare i ett EU-land men som är bosatta i ett

sådant land har en möjlighet att förvärva en särskild ställning som kallas

”varaktigt bosatt”. Regelverket rörande varaktigt bosatta grundar sig på

ett EU-direktiv (2003/109/EG) och personer som har ställning som

varaktigt bosatta i ett annat EU-land är undantagna från kravet på

arbetstillstånd i Sverige. En person med ställning som varaktigt bosatt

kan således börja arbeta i Sverige direkt efter ankomsten hit. Senast tre

månader efter ankomstsen hit måste dock personen ansöka om

uppehållstillstånd för att ha rätt att stanna här. En arbetsgivare som

avser anställa en person med ställning som varaktigt bosatt bör således

kontrollera dels att personen har ställning som varaktigt bosatta i ett

annat land samt att han eller hon har eller har ansökt om

uppehållstillstånd i Sverige.

Beträffande kontrollen så ska en person med ställning som varaktigt

bosatt kunna visa ett så kallat EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta

från det EU-land där personen tidigare var bosatt och har förvärvat

ställningen. EU-uppehållstillståndet utfärdas i samma format som ett

UT-kort men mot bakgrund av att texten på korten skiljer mellan de

olika EU-länderna är det inte möjligt att i de allmänna råden beskriva

samtliga EU-länders kort. Vid tveksamhet om en person har ställning

som varaktigt bosatt bör därför arbetsgivaren kontakta Migrationsverket

för råd och stöd.

En varaktigt bosatt från ett annat EU-land som hunnit ansöka om och

beviljas ett uppehållstillstånd i Sverige kan visa upp ett svenskt UT-kort

och beslutet från Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd. Det

framgår då både av UT-kortet och beslutet att personen har ställning

som varaktigt bosatt och arbetsgivaren behöver i sådant fall inte

kontrollera någon ytterligare handling.

MIGRFS 09/2014

13

Särskilda yrkeskategorier

Särskilda undantag finns i 5 kap. 2 § utlänningsförordningen (2006:97)

och de flesta rör personer som tillhör en viss yrkeskategori som ska

arbeta enbart en kortare tid i Sverige. Det gäller till exempel chaufförer

och tågpersonal som löpande reser in och ut ur Sverige, utstationerade

arbetstagare från ett annat EU-land, vissa artister, specialister inom en

internationell koncern och forskare.

Personer som omfattas av de nämnda undantagen person har i regel inte

någon handling att visa upp som styrker att de är undantagna. Det kan

således vara svårt för en arbetsgivare att avgöra om en person omfattas

av ett undantag och om så är fallet rekommenderas att kontakt tas med

Migrationsverket för råd och stöd.

Medborgare i EES-länder och deras familjemedlemmar

Som nämnts ovan är medborgare i EES-länder undantagna från kravet

på uppehålls- och arbetstillstånd. När arbetsgivaren förvissat sig om att

personen är EES-medborgare krävs således varken ytterligare kontroller

eller underrättelse till Skatteverket. Som angetts i avsnittet om förbudet

mot diskriminering i arbetslivet måste arbetsgivaren, vid varje enskilt

ställningstagande till om det finns anledning att genomföra en

kontrollåtgärd, iaktta förbudet mot diskriminering i arbetslivet.

För att kontrollera en persons medborgarskap krävs i regel att han eller

hon visar sitt pass, nationella identitetskort (ID-kort där medborgarskap

framgår) eller ett personbevis där medborgarskapet framgår.

Även familjemedlemmar till en EES-medborgare, oavsett

familjemedlemmarnas medborgarskap, är undantagna från kravet på

uppehålls- och arbetstillstånd under förutsättning att de har

uppehållsrätt. Med uppehållsrätt avses att de omfattas av den fria

rörligheten inom EU vilket de gör om EES-medborgaren själv omfattas

i egenskap av till exempel arbetstagare. Familjemedlemmar som inte

själva är EES-medborgare ska kunna visa ett uppehållskort som bevis på

att de har uppehållsrätt och är undantagna från kravet på uppehålls- och

arbetstillstånd. Ett uppehållskort för familjemedlemmar till en EES-

medborgare liknar ett UT-kort men har annan text.

Under rubriken ”Typ av tillstånd” som finns på uppehållskortets

framsida står det ”Uppehållskort” och under rubriken ”Anmärkningar”

på baksidan står det ”Familjemedlem till unionsmedborgare, Direktiv

2004/38/EG.

Om arbetstagaren kan visa ett gällande uppehållskort kan arbetsgivaren

utgå från att personen har rätt att både vistas och arbeta i Sverige såvida

inte någon särskild omståndighet skulle tyda på att kortet inte är äkta

eller inte tillhör arbetstagaren. Vid eventuell tveksamhet bör

arbetsgivaren kontakta Migrationsverket för råd och stöd..

MIGRFS 09/2014

14

Medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar

Medborgare i Schweiz måste ha uppehållstillstånd efter tre månaders

vistelse men eftersom de omfattas av fri rörlighet, liksom medborgare i

EES-länder, beviljas de uppehållstillstånd till exempel på grund av en

anställning. De är helt befriade från kravet på arbetstillstånd.

När arbetsgivaren förvissat sig om att arbetstagaren är medborgare i

Schweiz krävs varken ytterligare kontroller eller anmälan till

Skatteverket. Som angetts i avsnittet om förbudet mot diskriminering i

arbetslivet måste arbetsgivaren, vid varje enskilt ställningstagande till

om det finns anledning att genomföra en kontrollåtgärd, iaktta förbudet

mot diskriminering i arbetslivet.

För att kontrollera en persons medborgarskap krävs i regel att han eller

hon visar sitt pass, nationella identitetskort (ID-kort där medborgarskap

framgår) eller ett personbevis där medborgarskapet framgår.

Även familjemedlemmar till en medborgare i Schweiz, oavsett

familjemedlemmarnas medborgarskap, är undantagna från kravet på

arbetstillstånd.

Sanktioner mot arbetsgivare

Nedan lämnas en kortare redogörelse för de sanktioner som kan påföras

en arbetsgivare som anställer en person som inte har rätt att vistas eller

arbeta i Sverige.

Arbetsgivaren kan dömas till böter, eller om omständigheterna är

försvårande, fängelse i högst ett år (20 kap. 5 § utlänningslagen).

Arbetsgivaren kan även påföras en särskild avgift enligt 20 kap. 12 §

samma lag. Avgift ska dock inte påföras en arbetsgivare som har



kontrollerat personens rätt att vistas i Sverige



behållit en kopia eller ett utdrag ur den eller de handlingar

som visar att personen har rätt att vistas här, och



anmält anställningen till Skatteverket.

Det finns ingen påföljd föreskriven för en arbetsgivare som inte

genomför kontrollen eller sparar kopior av de kontrollerade

handlingarna. Som framgår ovan har dock dessa åtgärder betydelse i de

fall en arbetsgivare riskerar att påföras sanktioner för att ha anställt en

person som inte har rätt att vistas eller arbeta här.

En arbetsgivare som inte gör föreskriven underrättelse till Skatteverket

vid anställningen omfattas däremot av straffbestämmelsen i 20 kap. 6 §

utlänningslagen som föreskriver böter, eller om omständigheterna är

försvårande, fängelse i högst sex månader.

MIGRFS 09/2014

15

Utöver de ovannämnda sanktionerna kan en arbetsgivare som anställt en

person som saknar rätt att vistas och arbeta - under vissa omständigheter

- fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och

förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller förpliktas att

betala tillbaka offentliga bidrag, stöd och förmåner som arbetsgivaren

redan erhållit. Överträdelser kan även under speciella omständigheter

påverka rätten att delta i offentlig upphandling.

Mer information om sanktionerna finns i regeringens proposition

2012/13:125 som går att finna på regeringens webbplats

(

www.regeringen.se

).

Dessa allmänna råd träder i kraft den 8 oktober 2014.

MIGRATIONSVERKET

ANDERS DANIELSSON

Fredrik Martinsson