MIGRFS 2014:9
Migrationsverkets allmänna råd till arbetsgivare angående kontroll av arbetstagares rätt att vistas och arbeta i Sverige
1
Migrationsverkets författningssamling
ISSN 1650-2515
Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping
Migrationsverkets allmänna råd till arbetsgivare
angående kontroll av arbetstagares rätt att vistas och
arbeta i Sverige
MIGRFS
09/2014
Utkom från trycket
den 8 oktober
2014
beslutade den 29 september 2014.
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................. 1
Bestämmelser om kontroll och underrättelse ...................................... 2
Bakgrund till bestämmelserna om kontroll och underrättelse ......... 2
Bestämmelser om rätt att vistas och arbeta ......................................... 3
Vistelse ........................................................................................... 3
Arbete ............................................................................................. 4
Medborgare i EES-länderna ............................................................ 4
Förbudet mot diskriminering i arbetslivet ........................................... 5
Närmare om kontroll av rätten att vistas och arbeta ............................ 5
Allmänt om kontrollen .................................................................... 5
UT-kort ........................................................................................... 6
Kopia av Migrationsverkets beslut ................................................. 8
Visering ........................................................................................... 8
Viseringsfria personer ..................................................................... 9
Ansökan om förlängning ............................................................... 10
Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd efter ankomsten till
Sverige .......................................................................................... 11
Asylsökande .................................................................................. 11
Vissa undantag från kravet på arbetstillstånd .................................... 12
Varaktigt bosatta i annat EU-land ................................................. 12
Särskilda yrkeskategorier .............................................................. 13
Medborgare i EES-länder och deras familjemedlemmar .............. 13
Medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar ................... 14
Sanktioner mot arbetsgivare ............................................................. 14
Inledning
De allmänna råden avser hur en arbetsgivares ska kunna genomföra sin
skyldighet att, innan en anställning påbörjas, kontrollera arbetstagares
rätt att vistas och arbeta i Sverige.
MIGRFS 09/2014
2
Förutom information om hur kontrollen kan utföras innehåller de
allmänna råden kortare redogörelser för bakgrunden till
kontrollskyldigheten, reglerna om uppehålls- och arbetstillstånd samt de
sanktioner som kan påföras en arbetsgivare som anställer personer som
inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.
Information om hur kontroll kan ske finns även på Migrationsverkets
webbplats (
www.migrationsverket.se
).
Vid tveksamhet kan Migrationsverket kontaktas för ytterligare råd och
stöd rörande frågor om kontrollskyldigheten. Närmare information om
kontakuppgifter finns på Migrationsverkets webbplats
(
www.migrationsverket.se
).
Bestämmelser om kontroll och underrättelse
Bestämmelserna om kontroll av rätten att vistas och arbeta finns i 6 kap.
13 a § utlänningsförordningen (2006:97) och har följande lydelse.
”Innan en utlänning påbörjar en anställning ska arbetsgivaren
kontrollera en handling eller handlingar som visar att utlänningen
har föreskrivet tillstånd att vistas och arbeta här eller är
undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd.
Arbetsgivaren ska under anställningstiden och under minst tolv
månader därefter behålla en kopia av eller ett utdrag ur den eller
de handlingar som visar att utlänningen har föreskrivet tillstånd
att vistas och arbeta här, eller är undantagen från skyldigheten att
ha arbetstillstånd.
Paragrafen är inte tillämplig på medborgare i en EES-stat eller i
Schweiz, och inte heller på deras familjemedlemmar, om dessa
har rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom
Europeiska unionen.”
I utlänningsförordningen finns även en bestämmelse om att arbetsgivare
som anställer en person som inte är medborgare i en EES-stat (en
uppräkning av EES-länderna finns på sidan 4 i de allmänna råden) eller
i Schweiz ska underrätta Skatteverket att personen anställts (7 kap. 1 b §
utlänningsförordningen). De allmänna råden avser enbart frågan om
kontroll och inte skyldigheten att underrätta. Närmare information om
underrättelseskyldigheten finns på Skatteverkets webbplats
(
www.skatteverket.se
).
Bakgrund till bestämmelserna om kontroll och underrättelse
Bestämmelserna om kontroll och underrättelse har tillkommit som en
följd av EU:s direktiv (2009/52/EG) som innehåller sanktioner och
åtgärder mot arbetsgivare som anställer personer som inte har rätt att
vistas i landet (även kallat sanktionsdirektivet). Direktivets syfte är att
genom sanktioner och kontroll motverka olaglig invandring men det
MIGRFS 09/2014
3
innehåller också bestämmelser för att tillvarata de personers intresse,
som vistats och arbetat olagligt. Till exempel finns bestämmelser som
rör arbetstagares rätt att ge in klagomål mot arbetsgivare rörande
utestående lön för arbete som arbetstagaren utfört.
Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) och har därför skyldighet
att införa bestämmelserna i sanktionsdirektivet, och andra EU-direktiv, i
den nationella lagstiftningen. Bestämmelserna om kontroll och
underrättelse har förts in i utlänningsförordningen. Andra bestämmelser,
bland annat rörande vissa av sanktionerna, har förts in i andra svenska
författningar.
Vissa av bestämmelserna från sanktionsdirektivet är nya men samtidigt
finns anledning att påminna om att arbetsgivare även tidigare haft
anledning att kontrollera att en person som anställs har rätt att vistas och
arbeta i Sverige. Vissa av sanktionerna, som böter och särskild avgift
för arbetsgivare som anställer personer utan arbetstillstånd, fanns även
innan sanktionsdirektivet trädde i kraft.
De sanktioner som kan påföras en arbetsgivare som anställer en person
som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige beskrivs i ett särskilt
avsnitt i slutet av de allmänna råden.
Mer om bakgrunden och genomförande av sanktionsdirektivet finns att
läsa i regeringens proposition Genomförande av direktivet om
sanktioner mot arbetsgivare 2012/13:125, som går att finna på
regeringens webbplats (
www.regeringen.se
).
Bestämmelser om rätt att vistas och arbeta
Det är viktigt att uppmärksamma att en rätt att vistas i Sverige inte alltid
innebär en rätt att arbeta här. Arbetsgivaren måste därför kontrollera
båda delarna. I många fall framgår dock av en och samma handling
vilken rätt personen har att vistas och arbeta. Mer om dessa handlingar
och möjligheterna att kontrollera följer nedan i avsnittet ”Närmare om
kontroll av rätten att vistas och arbeta”.
Vistelse
Huvudregeln för rätten att vistas i Sverige är att alla personer utom
medborgare i Sverige, medborgare i övriga EES-länder samt deras
familjemedlemmar som har uppehållsrätt måste ha uppehållstillstånd för
vistelser som är längre än tre månader (en uppräkning av EES-länderna
följer nedan). När det gäller vistelser upp till tre månader krävs visering
(även kallat visum) för medborgare i vissa länder medan medborgare i
så kallade viseringsfria länder, inte behöver något tillstånd alls för
vistelser i upp till tre månader. För närmare information om vilka länder
som är viseringsfria hänvisas till Migrationsverkets webbplats
(
www.migrationsverket.se
)
MIGRFS 09/2014
4
Arbete
Huvudregeln beträffande rätten att arbeta i Sverige är att alla personer
utom medborgare i Sverige, medborgare i övriga EES-länder eller i
Schweiz samt deras familjemedlemmar måste ha arbetstillstånd för
arbete som grundar sig på en anställning (för egna företagare gäller
särskilda regler). Till skillnad från uppehållstillstånd gäller kravet på
arbetstillstånd från första dagen i Sverige, vilket innebär ”att även de
som vistas här med visering eller på viseringsfri tid måste ha
arbetstillstånd.
Förutom undantagen för EES-medborgare och medborgare i Schweiz
finns vissa andra undantag från kravet på arbetstillstånd. Dessa beskrivs
närmare nedan. Arbetstillstånd kan vara antingen generella och gälla
alla typer av arbete eller begränsade till ett visst yrke och en viss
arbetsgivare. Även detta beskrivs närmare nedan.
Medborgare i EES-länderna
Som framgått är medborgare i EES-länderna samt deras
familjemedlemmar som har uppehållsrätt undantagna från kravet på
uppehålls- och arbetstillstånd. Följande länder är EES-länder.
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Grekland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland,
Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna,
Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien,
Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern,
Österrike.
Medborgare i EES-länderna samt deras familjemedlemmar (oavsett
medborgarskap) omfattas inte heller av bestämmelserna om kontroll,
kopiering av handlingar och underrättelse till Skatteverket. Detsamma
gäller medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar.
Arbetsgivaren behöver således inte utföra någon av dessa åtgärder när
en sådan person anställs. Om inte arbetsgivaren på annat sätt känner till
personens medborgarskap eller att det är en sådan familjemedlem som
är undantagen, så måste arbetsgivaren i praktiken ändå göra viss
kontroll för att kunna konstatera att personerna är undantagna från
kraven på tillstånd m.m. Som närmare behandlas i följande avsnitt
måste arbetsgivaren, vid varje enskilt ställningstagande till om det finns
anledning att genomföra en kontrollåtgärd, iaktta förbudet mot
diskriminering i arbetslivet.
För att kontrollera en persons medborgarskap krävs i regel att han eller
hon visar sitt pass, nationella identitetskort (ID-kort där medborgarskap
framgår) eller ett personbevis där medborgarskapet framgår.
Ytterligare frågor rörande medborgare i EES-länder och Schweiz samt
deras familjemedlemmar (oavsett medborgarskap) behandlas i ett
särskilt avsnitt i slutet av de allmänna råden.
MIGRFS 09/2014
5
Förbudet mot diskriminering i arbetslivet
Bestämmelser om förbud mot diskriminering i arbetslivet finns i
diskrimineringslagen (2008:567). Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen
får en arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren gör en
förfrågan om eller söker arbete. Med diskriminering avses bland annat
att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar
situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk
tillhörighet. Med etnisk tillhörighet avses nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållandet. Den som bryter mot
diskrimineringsförbudet ska enligt 5 kap. 1 § diskrimineringslagen
betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen
innebär.
Det har under arbetet med att genomföra sanktionsdirektivets
bestämmelser i svensk rätt framhållits att reglerna om arbetsgivares
kontrollskyldighet riskerar att i praktiken tillämpas på ett
diskriminerande sätt. Detta kan leda till att vissa grupper av personer
med utländsk bakgrund kontrolleras i större utsträckning än nödvändigt,
medan andra grupper av arbetssökande kontrolleras i mindre
utsträckning än föreskrivet.
För att undvika att tillämpa bestämmelserna om kontroll av rätten att
vistas och arbeta i Sverige på ett diskriminerande sätt bör arbetsgivaren
vara medveten om dessa risker. Arbetsgivaren bör i detta sammanhang
undvika att basera sitt ställningstagande till om det i ett enskilt fall finns
anledning att vidta någon kontrollåtgärd, på vad man med utgångspunkt
från en arbetssökandes etniska tillhörighet, utseende, språkkunskaper
eller annan liknande markör tror sig kunna dra för slutsatser beträffande
den arbetssökandes medborgarskap. Arbetsgivaren bör även i övrigt
säkerställa att presumtiva arbetstagare, i detta avseende, behandlas på
ett icke diskriminerande sätt.
Närmare om kontroll av rätten att vistas och arbeta
Allmänt om kontrollen
Som redan nämnts måste arbetsgivaren kontrollera både rätten att vistas
och arbeta eftersom dessa inte alltid sammanfaller. I de flesta fall kan
dock rätten att både vistas och arbeta visas genom en och samma
handling. De vanligaste handlingarna är
ett uppehållstillståndskort (UT-kort),
en kopia av Migrationsverkets beslut om uppehålls- och
arbetstillstånd eller
ett så kallat LMA-kort för asylsökande
MIGRFS 09/2014
6
Det kan även finnas andra handlingar från Migrationsverket som har
betydelse och det finns situationer, som dock är mindre vanliga, där
arbetstagaren inte kan visa någon handling som styrker rätten att vistas
och/eller arbeta. Exempel på sådana situationer beskrivs närmare nedan.
EES-medborgare och medborgare i Schweiz kan med hjälp av pass eller
nationellt ID-kort visa sitt medborgarskap och att de är undantagna från
kravet på arbetstillstånd. I övriga fall rekommenderas att kontrollen i
första hand grundar sig på handlingar från Migrationsverket. Handlingar
från andra myndigheter (till exempel från Skatteverket rörande
beskattning) kan visserligen vara en indikation på att personen är
etablerad i Sverige och därmed också borde ha rätt att vistas och arbeta
här, men så är inte alltid fallet. Åtgärder som vidtagits av andra
myndigheter, exempelvis beskattning, innebär inte alltid att personen
som berörs har tillstånd att vistas och arbeta här. Det kan även vara så
att ett tidigare uppehålls- och arbetstillstånd löpt ut eller att personens
förhållanden har ändrats på annat sätt sedan handlingen från den andra
myndigheten upprättades. Handlingar från andra myndigheter bör
beaktas i sammanhanget men bör kompletteras med någon av de
ovannämnda handlingarna från Migrationsverket.
Personbevis som visar medborgarskap kan dock vara tillräckligt för att
visa exempelvis att en person är EES-medborgare och därmed är
undantagen från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd.
I sammanhanget erinras också om att arbetsgivaren efter kontroll av
handlingen eller handlingarna ska kopiera dessa eller utdrag ur dem och
behålla kopior under anställningstiden och under minst tolv månader
därefter. Som nämnts kan det finnas situationer då det saknas handlingar
som visar arbetstagarens rätt att vistas och arbeta i Sverige. I de fallen
rekommenderas arbetsgivaren att själv dokumentera på vilket sätt
kontrollen utförts och att spara den dokumentationen under
anställningen och i tolv månader därefter.
Med hänsyn till de krav som ställs på arbetsgivaren rörande kontroll och
kopiering av handlingar samt underrättelse till Skatteverket, kan
generellt rekommenderas att arbetsgivaren vid de inledande kontakterna
med en arbetstagare uppmanar arbetstagaren att ta med sig nödvändiga
handlingar för att visa att han eller hon har rätt att vistas och arbeta i
Sverige.
UT-kort
I de flesta fall framgår rätten att vistas och arbeta i Sverige av det
uppehållstillståndskort (UT-kort) som alla som har uppehållstillstånd
har fått eller har rätt att få av Migrationsverket. UT-kortet är ett
plastkort i kontokortsformat och innehåller förutom namn och
födelsedatum bland annat innehavarens fotografi. Observera att UT-
kortet har information på båda sidorna.
MIGRFS 09/2014
7
Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat eller permanent. Är
tillståndet tidsbegränsat anges alltid sista giltighetsdag på kortet. Ett
permanent uppehållstillstånd gäller tills vidare.
Rätten att arbeta kan framgå på olika sätt av ett UT-kort beroende på
vilket slags tillstånd det rör sig om.
Ett permanent uppehållstillstånd medför alltid rätt att arbeta
oavsett om det anges på UT-kortet eller inte. Nyare UT-kort
för permanent uppehållstillstånd innehåller texten ”Får
arbeta” men även innehavare av kort utan denna text får
arbeta. Att det är ett permanent uppehållstillstånd anges
under rubriken ”Typ av tillstånd” på kortets framsida.
Vissa arbetstillstånd är begränsade till yrke och arbetsgivare.
I de fallen står det ”Uppehålls- och arbetstillstånd” under
rubriken ”Typ av tillstånd” som finns på UT-kortets
framsida. Under rubriken ”Anmärkningar” på fram- eller
baksidan (båda sidorna innehåller ett fält för anmärkningar)
anges yrke och arbetsgivare. En person med ett sådant UT-
kort får bara arbeta inom det yrke och hos den arbetsgivare
som anges. Den här typen av tillstånd beviljas då grunden
för tillståndet är en viss anställning.
Andra arbetstillstånd är begränsade enbart till yrke. I de
fallen får arbetstagaren byta arbetsgivare utan att söka nytt
tillstånd så länge yrket är detsamma. Tillstånd utan
begränsning till arbetsgivare ges till arbetstagare som redan
haft arbetstillstånd i två år.
Det finns även arbetstillstånd som är generella och gäller alla
typer av arbete utan begränsning till yrke eller arbetsgivare.
Även i de fallen står det ”Uppehålls- och arbetstillstånd”
under rubriken ”Typ av tillstånd” på UT-kortets framsida
men det finns ingen begränsning angiven på kortet. Den här
typen av tillstånd ges framför allt då grunden för tillståndet
är familjeanknytning.
För vissa typer av uppehållstillstånd gäller att innehavarna är
undantagna från kravet på arbetstillstånd. Det gäller
exempelvis studerande vid universitet och högskolor. I dessa
fall står det enbart ”Uppehållstillstånd” under rubriken ”Typ
av tillstånd” men under rubriken ”Anmärkningar” finns
texten ”Får arbeta”. Texten ”Får arbeta” innebär att personen
får arbeta utan någon begränsning rörande yrke eller
arbetsgivare.
EU-blåkort är en särskild typ av kombinerat uppehålls- och
arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft. Ett EU-
blåkort känns igen genom texten ”EU-blåkort/EU Blue
Card” under rubriken ”Typ av tillstånd”. Rätten att arbeta är
dessutom begränsad till den anställning som anges under
MIGRFS 09/2014
8
rubriken ”Anmärkningar” på fram- eller baksidan av UT-
kortet.
Om arbetstagaren kan visa ett UT-kort med
tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd,
uppehållstillstånd med texten ”Får arbeta” eller
permanent uppehållstillstånd
kan arbetsgivaren utgå från att personen har rätt att både vistas och
arbeta i Sverige i enlighet med tillståndet på UT-kortet. Endast om
någon särskild omståndighet skulle tyda på att kortet inte är äkta eller
inte tillhör arbetstagaren finns anledning att kontrollera närmare genom
kontakt med Migrationsverket.
Ytterligare information om UT-kortens utseende m.m. finns på
Migrationsverkets webbplats (
www.migrationsverket.se
).
Kopia av Migrationsverkets beslut
En person som beviljats uppehålls- och eller arbetstillstånd har i regel
tillgång till en kopia av Migrationsverkets skriftliga beslut om tillståndet
(originalet finns hos Migrationsverket) . Personer som har
uppehållstillstånd men inte kan visa upp ett UT-kort bör därför i vart fall
kunna visa beslutet om uppehålls- och arbetstillstånd.
Ett UT-kort har generellt sett ett större bevisvärde än en papperskopia
av Migrationsverkets beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. En
beslutskopia som innehåller informationen ifråga kan dock räcka för att
visa att arbetstagaren har rätt att vistas och arbeta, så länge det inte finns
någon särskild omständighet som tyder på att handlingen inte är äkta.
Eftersom personer som beviljats uppehållstillstånd borde kunna visa upp
ett UT-kort kan det dock finnas anledning för arbetsgivaren att fråga
varför personen saknar UT-kort. Här kan erinras om att en person som
har uppehållstillstånd men som förlorat UT-kortet eller aldrig hämtat ut
det hos Migrationsverket alltid har möjlighet att uppsöka
Migrationsverket och få ett UT-kort utfärdat.
Det kan vara svårt för en arbetsgivare att avgöra skäligheten av att
arbetstagaren saknar UT-kort och vid eventuell tveksamhet bör
arbetsgivaren kontrollera frågan närmare genom kontakt med
Migrationsverket.
Visering
Personer vars rätt att vistas i landet grundar sig på en visering har i sitt
pass ett klistermärke (en så kallad sticker) som bevis för viseringen. Den
tid personen får vistas här framgår av klistermärket. En visering gäller
oftast inte bara för Sverige utan också för övriga länder inom
Schengenområdet (det finns dock viseringar som enbart gäller vistelse i
Sverige). Sverige är ett av de länder som deltar i det så kallade
MIGRFS 09/2014
9
Schengensamarbetet som är ett samarbete mellan europeiska länder
rörande bland annat viseringsfrågor. För att kunna avgöra sista
giltighetsdag måste man i regel också veta vilken dag personen reste in i
Schengenområdet eftersom vistelsetiden börjar räknas från dagen för
inresa i ”Schengen”, även om inresan sker till ett annat Schengenland än
Sverige. Dagen för inresa ska framgå av en inresestämpel i
arbetstagarens pass.
Viseringstid och vistelsetid för viseringsfria personer kan vara svår att
beräkna, i synnerhet om inresan skett via annat land eller om personen
rest in och ut ur Schengenområdet flera gånger. Vid tveksamhet om
rätten till vistelse bör arbetsgivaren kontakta Migrationsverket för råd
och stöd.
En visering, vare sig den gäller i hela Schengenområdet eller bara i
Sverige, ger inte någon rätt att arbeta. För att en person som har visering
ska ha rätt att arbeta krävs att han eller hon också har arbetstillstånd
eller omfattas av något av undantagen från kravet på arbetstillstånd (se
nedan rörande undantag).
En person som har visering och arbetstillstånd får inget UT-kort eller
annat slag av tillståndsbevis för arbetstillståndet. Personen bör dock
kunna visa upp en kopia av Migrationsverkets eller, i vissa enstaka fall,
en svensk ambassads beslut om arbetstillstånd (svenska ambassader och
generalkonsulat har befogenhet att fatta beslut om arbetstillstånd i vissa
fall). Om arbetstagaren kan visa en kopia av beslutet bör detta normalt
räcka för att visa rätten att arbeta, såvida det inte finns någon särskild
omständighet som tyder på att handlingen inte är äkta.
Om personen inte kan visa något beslut bör Migrationsverket kontaktas
för råd och stöd rörande kontrollen.
Viseringsfria personer
Som nämnts ovan är medborgare i vissa länder viseringsfria och kan
vistas i landet utan tillstånd i tre månader. En viseringsfri person har
inget UT-kort eller annat tillståndsbevis rörande rätten att vistas och det
kan därför vara svårt för en arbetsgivare att kontrollera rätten till
vistelse här. Frågan kompliceras dessutom av att tremånadersfristen
räknas från inresan i Schengenområdet (beträffande Schengen, se
avsnittet ”Visering” ovan) för medborgare i vissa länder och från
inresan i Sverige för medborgare i vissa andra länder (skillnaden beror
på att vissa länder har så kallade viseringsfrihetsavtal med Sverige).
Längden av den viseringsfria vistelsen i Sverige är således beroende av
vilken dag personen reste in i Schengenområdet eller i Sverige, vilket
normalt framgår av en inresestämpel i personens pass.
MIGRFS 09/2014
10
Som framgått kan den tillåtna vistelsetiden vara svår att beräkna och vid
tveksamhet om rätten till vistelse bör arbetsgivaren kontakta
Migrationsverket för råd och stöd.
En viseringsfri person har inte någon rätt att arbeta såvida han eller hon
inte har arbetstillstånd eller omfattas av något av undantagen från kravet
på arbetstillstånd (se nedan rörande undantag).
Liksom en person med visering, får en viseringsfri person som har
arbetstillstånd inget UT-kort eller annat slag av tillståndsbevis för
arbetstillståndet. Personen bör dock kunna visa upp en kopia av
Migrationsverkets eller, i vissa enstaka fall, en svensk ambassads beslut
om arbetstillstånd (svenska ambassader och generalkonsulat kan fatta
beslut om arbetstillstånd i vissa fall). Om arbetstagaren kan visa en
kopia av beslutet bör detta normalt räcka för att visa rätten att arbeta,
såvida det inte finns någon särskild omständighet som tyder på att
handlingen inte är äkta.
Om personen inte kan visa något beslut bör Migrationsverket kontaktas
för råd och stöd rörande kontrollen.
Ansökan om förlängning
En situation som särskilt bör uppmärksammas är då en person med
tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd ansökt om förlängning av
tillståndet. Observera att reglerna om rätten att vistas och rätten att
arbeta skiljer sig åt såvitt avser tidpunkten för när ansökan om
förlängning måste lämnas in.
När det gäller rätten att vistas har personen rätt att stanna i Sverige i
avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut rörande förlängning av
uppehållstilståndet. Rätten gäller inte bara i avvaktan på
Migrationsverkets beslut utan även under tiden ett eventuellt
överklagande prövas, om Migrationsverket avslår ansökan. Den som har
ansökt om förlängning får i regel ett skriftligt meddelande från
Migrationsverket om att ansökan tagits emot och att detta innebär rätt
att vistas i landet i avvaktan på beslut. Om personen inte kan visa upp
ett sådant meddelande bör arbetsgivaren kontrollera med
Migrationsverket att personen ifråga har ansökt om förlängt uppehålls-
och arbetstillstånd.
För att arbetstagaren ska ha rätt att fortsätta arbeta krävs att ansökan om
förlängt arbetstillstånd lämnas in till Migrationsverket innan det
föregående arbetstillståndet löper ut. Om så sker är arbetstagaren
undantagen från kravet på arbetstillstånd och kan fortsätta en pågående
anställning eller, om den nya ansökan avser en annan anställning,
påbörja denna. I den här situationen kan rätten att arbeta kontrolleras
genom att arbetstagaren visar exempelvis UT-kortet rörande det tidigare
tillståndet och en handling som visar när den nya ansökan togs emot av
Migrationsverket.
MIGRFS 09/2014
11
Det finns inga undantag från bestämmelsen att det nya arbetstillståndet
måste sökas innan det föregående löper ut så därför är det viktigt att
kontrollera att så skett.
Rätten att fortsätta vistas i landet i avvaktan på beslut är dock inte
beroende av att ansökan lämnas in innan föregående tillstånd löper ut.
Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd efter ankomsten till
Sverige
Rätten att stanna i landet i avvaktan på beslut gäller även personer som
vistats i landet med visering eller som är viseringsfria och som ansökt
om uppehållstillstånd. Detsamma gäller andra personer som kommit till
Sverige utan något tillstånd och som ansöker om uppehållstillstånd efter
att de rest in i landet, exempelvis asylsökande. Observera dock att
personer som befinner sig i de här situationerna, förutom asylsökande,
inte har rätt att arbeta även om de har rätt att vistas i landet i avvaktan
på beslut. Asylsökande har rätt att arbeta men måste först få ett beslut
om undantag från kravet på arbetstillstånd (AT-UND). Mer om detta
nedan i avsnittet ”Asylsökande”.
Rätten att vistas i landet i avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut gäller
även i de fall Migrationsverket återkallat ett uppehållstillstånd.
Asylsökande
Asylsökande har rätt att vistas i Sverige i avvaktan på beslut rörande sin
ansökan. Migrationsverket utfärdar ett så kallat LMA-kort till alla
asylsökande och den asylsökande kan visa sin rätt att vistas här med
hjälp av detta kort. LMA-kortet är ett fotoförsett plastkort i
kontokortsstorlek.
Asylsökande är undantagna från kravet på arbetstillstånd under tiden
deras ansökningar handläggs under förutsättning att de fått ett beslut om
detta av Migrationsverket. Ett sådant beslut kallas i dagligt tal AT-UND
och det framgår av den asylsökandes LMA-kort om han eller hon har
AT-UND. I sådant fall står det ”AT-UND” vid punkt 7 på LMA-kortet.
Ett AT-UND gäller i regel till dess den asylsökande lämnar landet eller
beviljas uppehållstillstånd här. Det kan dock upphöra att gälla tidigare
om den asylsökande fått ett beslut om avvisning eller utvisning som
vunnit laga kraft och om personen inte medverkar till att lämna landet.
Om det framkommer att den asylsökande fått avslag på sin ansökan om
asyl kan det finnas anledning för arbetsgivaren att kontrollera med
Migrationsverket att AT-UND fortfarande gäller.
Förutom skyldigheten att underrätta Skatteverket, som nämndes ovan i
avsnittet ”Bestämmelser om kontroll och underrättelse” har den
arbetsgivare som anställer en asylsökande skyldighet att underrätta
Migrationsverket både när anställningen påbörjas och när den avslutas.
MIGRFS 09/2014
12
Denna skyldighet fanns redan tidigare och är inte någon följd av
sanktionsdirektivet. Bestämmelsen finns i 7 kap. 1 a §
utlänningsförordningen (2006:97) och mer information om skyldigheten
att underrätta samt LMA-kortet finns på Migrationsverkets webbplats
(
www.migrationsverket.se
).
Vissa undantag från kravet på arbetstillstånd
Tidigare har nämnts vissa undantag från kravet på arbetstillstånd. Det
gäller medborgare i EES-länder, medborgare i Schweiz samt deras
familjemedlemmar samt undantag i samband med förlängning av
tillstånd.
Det finns också andra undantag som innebär att en arbetstagare kan ha
rätt att arbeta även om han eller hon inte har arbetstillstånd. Dessa
berörs nedan.
Varaktigt bosatta i annat EU-land
Personer som inte är medborgare i ett EU-land men som är bosatta i ett
sådant land har en möjlighet att förvärva en särskild ställning som kallas
”varaktigt bosatt”. Regelverket rörande varaktigt bosatta grundar sig på
ett EU-direktiv (2003/109/EG) och personer som har ställning som
varaktigt bosatta i ett annat EU-land är undantagna från kravet på
arbetstillstånd i Sverige. En person med ställning som varaktigt bosatt
kan således börja arbeta i Sverige direkt efter ankomsten hit. Senast tre
månader efter ankomstsen hit måste dock personen ansöka om
uppehållstillstånd för att ha rätt att stanna här. En arbetsgivare som
avser anställa en person med ställning som varaktigt bosatt bör således
kontrollera dels att personen har ställning som varaktigt bosatta i ett
annat land samt att han eller hon har eller har ansökt om
uppehållstillstånd i Sverige.
Beträffande kontrollen så ska en person med ställning som varaktigt
bosatt kunna visa ett så kallat EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
från det EU-land där personen tidigare var bosatt och har förvärvat
ställningen. EU-uppehållstillståndet utfärdas i samma format som ett
UT-kort men mot bakgrund av att texten på korten skiljer mellan de
olika EU-länderna är det inte möjligt att i de allmänna råden beskriva
samtliga EU-länders kort. Vid tveksamhet om en person har ställning
som varaktigt bosatt bör därför arbetsgivaren kontakta Migrationsverket
för råd och stöd.
En varaktigt bosatt från ett annat EU-land som hunnit ansöka om och
beviljas ett uppehållstillstånd i Sverige kan visa upp ett svenskt UT-kort
och beslutet från Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd. Det
framgår då både av UT-kortet och beslutet att personen har ställning
som varaktigt bosatt och arbetsgivaren behöver i sådant fall inte
kontrollera någon ytterligare handling.
MIGRFS 09/2014
13
Särskilda yrkeskategorier
Särskilda undantag finns i 5 kap. 2 § utlänningsförordningen (2006:97)
och de flesta rör personer som tillhör en viss yrkeskategori som ska
arbeta enbart en kortare tid i Sverige. Det gäller till exempel chaufförer
och tågpersonal som löpande reser in och ut ur Sverige, utstationerade
arbetstagare från ett annat EU-land, vissa artister, specialister inom en
internationell koncern och forskare.
Personer som omfattas av de nämnda undantagen person har i regel inte
någon handling att visa upp som styrker att de är undantagna. Det kan
således vara svårt för en arbetsgivare att avgöra om en person omfattas
av ett undantag och om så är fallet rekommenderas att kontakt tas med
Migrationsverket för råd och stöd.
Medborgare i EES-länder och deras familjemedlemmar
Som nämnts ovan är medborgare i EES-länder undantagna från kravet
på uppehålls- och arbetstillstånd. När arbetsgivaren förvissat sig om att
personen är EES-medborgare krävs således varken ytterligare kontroller
eller underrättelse till Skatteverket. Som angetts i avsnittet om förbudet
mot diskriminering i arbetslivet måste arbetsgivaren, vid varje enskilt
ställningstagande till om det finns anledning att genomföra en
kontrollåtgärd, iaktta förbudet mot diskriminering i arbetslivet.
För att kontrollera en persons medborgarskap krävs i regel att han eller
hon visar sitt pass, nationella identitetskort (ID-kort där medborgarskap
framgår) eller ett personbevis där medborgarskapet framgår.
Även familjemedlemmar till en EES-medborgare, oavsett
familjemedlemmarnas medborgarskap, är undantagna från kravet på
uppehålls- och arbetstillstånd under förutsättning att de har
uppehållsrätt. Med uppehållsrätt avses att de omfattas av den fria
rörligheten inom EU vilket de gör om EES-medborgaren själv omfattas
i egenskap av till exempel arbetstagare. Familjemedlemmar som inte
själva är EES-medborgare ska kunna visa ett uppehållskort som bevis på
att de har uppehållsrätt och är undantagna från kravet på uppehålls- och
arbetstillstånd. Ett uppehållskort för familjemedlemmar till en EES-
medborgare liknar ett UT-kort men har annan text.
Under rubriken ”Typ av tillstånd” som finns på uppehållskortets
framsida står det ”Uppehållskort” och under rubriken ”Anmärkningar”
på baksidan står det ”Familjemedlem till unionsmedborgare, Direktiv
2004/38/EG.
Om arbetstagaren kan visa ett gällande uppehållskort kan arbetsgivaren
utgå från att personen har rätt att både vistas och arbeta i Sverige såvida
inte någon särskild omståndighet skulle tyda på att kortet inte är äkta
eller inte tillhör arbetstagaren. Vid eventuell tveksamhet bör
arbetsgivaren kontakta Migrationsverket för råd och stöd..
MIGRFS 09/2014
14
Medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar
Medborgare i Schweiz måste ha uppehållstillstånd efter tre månaders
vistelse men eftersom de omfattas av fri rörlighet, liksom medborgare i
EES-länder, beviljas de uppehållstillstånd till exempel på grund av en
anställning. De är helt befriade från kravet på arbetstillstånd.
När arbetsgivaren förvissat sig om att arbetstagaren är medborgare i
Schweiz krävs varken ytterligare kontroller eller anmälan till
Skatteverket. Som angetts i avsnittet om förbudet mot diskriminering i
arbetslivet måste arbetsgivaren, vid varje enskilt ställningstagande till
om det finns anledning att genomföra en kontrollåtgärd, iaktta förbudet
mot diskriminering i arbetslivet.
För att kontrollera en persons medborgarskap krävs i regel att han eller
hon visar sitt pass, nationella identitetskort (ID-kort där medborgarskap
framgår) eller ett personbevis där medborgarskapet framgår.
Även familjemedlemmar till en medborgare i Schweiz, oavsett
familjemedlemmarnas medborgarskap, är undantagna från kravet på
arbetstillstånd.
Sanktioner mot arbetsgivare
Nedan lämnas en kortare redogörelse för de sanktioner som kan påföras
en arbetsgivare som anställer en person som inte har rätt att vistas eller
arbeta i Sverige.
Arbetsgivaren kan dömas till böter, eller om omständigheterna är
försvårande, fängelse i högst ett år (20 kap. 5 § utlänningslagen).
Arbetsgivaren kan även påföras en särskild avgift enligt 20 kap. 12 §
samma lag. Avgift ska dock inte påföras en arbetsgivare som har
kontrollerat personens rätt att vistas i Sverige
behållit en kopia eller ett utdrag ur den eller de handlingar
som visar att personen har rätt att vistas här, och
anmält anställningen till Skatteverket.
Det finns ingen påföljd föreskriven för en arbetsgivare som inte
genomför kontrollen eller sparar kopior av de kontrollerade
handlingarna. Som framgår ovan har dock dessa åtgärder betydelse i de
fall en arbetsgivare riskerar att påföras sanktioner för att ha anställt en
person som inte har rätt att vistas eller arbeta här.
En arbetsgivare som inte gör föreskriven underrättelse till Skatteverket
vid anställningen omfattas däremot av straffbestämmelsen i 20 kap. 6 §
utlänningslagen som föreskriver böter, eller om omständigheterna är
försvårande, fängelse i högst sex månader.
MIGRFS 09/2014
15
Utöver de ovannämnda sanktionerna kan en arbetsgivare som anställt en
person som saknar rätt att vistas och arbeta - under vissa omständigheter
- fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och
förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller förpliktas att
betala tillbaka offentliga bidrag, stöd och förmåner som arbetsgivaren
redan erhållit. Överträdelser kan även under speciella omständigheter
påverka rätten att delta i offentlig upphandling.
Mer information om sanktionerna finns i regeringens proposition
2012/13:125 som går att finna på regeringens webbplats
(
www.regeringen.se
).
Dessa allmänna råd träder i kraft den 8 oktober 2014.
MIGRATIONSVERKET
ANDERS DANIELSSON
Fredrik Martinsson