MSBFS 2015:4
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
1
Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2015:4
Utkom från trycket
den 5 februari 2015
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter 1 om landstings risk- och sårbarhets-
analyser;
beslutade den 26 januari 2015.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med
stöd av 12 § förordningen (2006:637)2 om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Inledande bestämmelse
1 § Denna författning innehåller närmare föreskrifter om sådana risk- och
sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners
och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap.
Definitioner
2 § I denna författning avses med
kritiska
beroenden
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga
verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden
karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i
levererande verksamheter relativt omgående leder till
funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en
extraordinär händelse inträffar.
risk
En sammanvägning av sannolikheten för att en
händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen
kan leda till.
samhällsviktig
verksamhet
En verksamhet som uppfyller minst ett av följande
villkor.
Ett bortfall av eller en svår störning i
verksamheten kan ensamt eller tillsammans med
1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 12.
2 Förordningen senast ändrad (2008:1004).
MSBFS
2015:4
2
motsvarande händelser i andra verksamheter på
kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i
samhället.
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig
för att en redan inträffad kris i samhället ska
kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så
små som möjligt.
sårbarhet
De egenskaper eller förhållanden som gör ett
samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de
skadliga effekterna av en händelse.
krisberedskap
Förmågan att genom utbildning, övning och andra
åtgärder samt genom den organisation och de
strukturer som skapas före, under och efter en kris
förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys
3 § Landstinget ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till
de egna behoven och till övriga förutsättningar. Arbetet ska i den
utsträckning det är möjligt och lämpligt samordnas och integreras med
riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning.
Rapportering av landstingets risk- och sårbarhetsanalys
4 § Landstinget ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret
efter ordinarie val till landstingsfullmäktige ställa samman och rapportera
resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande
uppställning.
1. Beskrivning av landstinget och dess ansvarsområde.
2. Beskrivning av arbetsprocess och metod.
3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom landstingets
ansvarsområde.
4. Identifierade kritiska beroenden för landstingets samhällsviktiga
verksamhet.
5. Identifierade och analyserade risker för landstingets ansvarsområde.
6. Bedömning av landstingets generella krisberedskap enligt indikatorer
som framgår av bilaga.
7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap
inom landstinget och dess ansvarsområde.
8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
resultat.
MSBFS
2015:4
3
Rapporteringen ska göras i elektronisk form till Socialstyrelsen och till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt till länsstyrelsen.
Rapporteringen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger
eller enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap beslutar.
Landstingets regelbundna uppföljning och rapportering
5 § Landstinget ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys
och rapportera sin generella krisberedskap enligt bilagan till denna
författning till Socialstyrelsen och till Myndigheten för samhällsskydd av
beredskap samt till länsstyrelsen. Rapporteringen ska ske senast den 31
oktober under de år då en redovisning enligt 4 § inte behöver lämnas.
Rapporteringen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger
eller enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap beslutar.
Sekretess
6 § Om den rapportering som ska göras enligt 4 eller 5 §§ innehåller
uppgifter som enligt landstingets bedömning omfattas av sekretess enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det framgå av
rapporteringen vilka dessa uppgifter är.
_____________
Denna författning träder i kraft den 1 mars 2015. Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners
och landstings risk- och sårbarhetsanalyser upphör samtidigt att gälla.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
HELENA LINDBERG
Jonas Eriksson
(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
MSBFS
2015:4
4
Bilaga
Indikatorer för bedömning av landstingets generella
krisberedskap
Syftet med en bedömning av landstingets generella krisberedskap är att få
en övergripande bild av de förutsättningar landstinget har att förebygga och
hantera extraordinära händelser.
Ledning
Riskhantering
1. Landstinget har för mandatperioden rapporterat en sammanställd risk-
och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 § i denna
författning.
Motivering:
Ja
Nej
2. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av landstingets
ledning.
Motivering:
Ja
Nej
3. Samtliga delar av landstingets verksamhet beaktas och vid behov
involveras i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.
Motivering:
Ja
Nej
4. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och
beslut om åtgärder för att stärka landstingets krisberedskap.
Exempel: landstinget beslutar hur de risker som identifierats i risk- och
sårbarhetsanalysen ska hanteras.
Motivering:
Ja
Nej
5. Relevanta delar av redovisningen från risk- och sårbarhetsanalysen görs
tillgänglig för
- beslutsfattare och anställda inom landstinget,
Ja
Nej
- berörda aktörer inom ansvarsområdet. Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
5
6. Det finns en övad och utbildad Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller
motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året.
Motivering:
Ja
Nej
7. Landstinget bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna
identifiera och varna för extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
Planering
8. Landstinget har en fastställd plan för hur de ska hantera extraordinära
händelser som beskriver
a. hur landstinget ska organisera sig under
en extraordinär händelse
(krishanteringsorganisation),
Ja
Nej
b. hur landstingets krishanteringsorganisation
leder, samordnar, samverkar samt säkerställer
samband för att hantera en extraordinär händelse, Ja
Nej
c. vilka lokaler för ledning och samverkan
som disponeras vid en extraordinär händelse.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
9. Landstingets planering för att förebygga risker och sårbarheter samt
planer för att hantera extraordinära händelser är framtagen i samverkan
med andra aktörer, såväl offentliga som privata.
Motivering:
Ja
Nej
10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera
krishanteringsorganisationen.
Motivering:
Ja
Nej
11. Det finns en beslutsordning med angivet mandat för
krishanteringsorganisationen.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
6
12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att
bedriva
a. operativ ledning
Ja
Nej
b. samverkan
Ja
Nej
c. omvärldsbevakning
Ja
Nej
d. framtagande av lägesbild
Ja
Nej
e. kriskommunikation
Ja
Nej
f. analys av händelseutvecklingen av en
händelse på kort och lång sikt
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
13. Det finns rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktiga
verksamheter som landstinget bedriver eller ansvarar för.
Exempelvis kontinuitetsplaner. De samhällsviktiga verksamheter som
landstinget bedriver eller ansvarar för ska vara beskrivna inom risk-
och sårbarhetsanalysen.
Motivering:
Ja
Nej
14. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att
upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år
och revideras vid behov.
Motivering:
Ja
Nej
Samverkan
15. Landstinget har tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet
samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet
inför hanteringen av extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
16. Landstinget har fastställda rutiner för att upprätta och förmedla en
samlad lägesbild inom landstingets ansvarsområde avseende
extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
7
17. Landstinget har fastställda rutiner för deltagande i
samverkanskonferenser.
Motivering:
Ja
Nej
18. Landstinget har fastställda rutiner för att information till allmänheten vid
en extraordinär händelse samordnas.
Motivering:
Ja
Nej
Kommunikation
19. Det finns informationskanaler för att ta emot och dela information vid
extraordinära händelser.
- internt inom landstinget
Ja
Nej
- till andra landsting
Ja
Nej
- till länsstyrelsen
Ja
Nej
- till Socialstyrelsen
Ja
Nej
- till andra krisberedskapsaktörer
Ja
Nej
- till allmänheten
Ja
Nej
Exempelvis genom WIS, Rakel, sociala medier, webbsidor,
VMA, informationsnumret 113 13 eller motsvarande.
Motivering:
Ja
Nej
20. Det finns alternativa lösningar för att upprätthålla landstingets
prioriterade kommunikation.
- inom landstinget
Ja
Nej
- till andra landsting
Ja
Nej
- till Socialstyrelsen
Ja
Nej
- till andra krisberedskapsaktörer
Ja
Nej
- till allmänheten vid inträffad händelse
Ja
Nej
Exempelvis alternativa lösningar för IT-, tele- och radiosystem.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
8
Informationssäkerhet
21. Landstinget hanterar information säkert.
- Landstinget bedriver ett systematiskt arbete med
informationssäkerhet i enlighet med tillämplig
informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001,
ISO/IEC 27002) på området.
Ja
Nej
- Landstinget har rutiner för att identifiera och
hantera kritiska beroenden till system och tjänster
för informationshantering som är av central
betydelse för landstingets verksamhet.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
22. Landstingen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till
externa aktörer.
- När informationshantering upphandlas av
extern leverantör.
Ja
Nej
- När landstingsverksamhet bedrivs av
extern leverantör.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
Kompetens
Utbildning
23. Personalen i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom
om sin och landstingets roll och ansvar vid en extraordinär händelse.
Motivering:
Ja
Nej
24. Personalen i krishanteringsorganisationen har kännedom om andra
relevanta aktörers roller och ansvar vid extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
Övning
25. Finns det en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som
efterföljs?
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
9
26. Har landstingets krisledningsnämnd övats under det gångna året?
Motivering:
Ja
Nej
27. Har krishanteringsorganisationen övats under det gångna året?
Motivering:
Ja
Nej
28. Har landstinget under det gångna året deltagit i planering, genomförande
eller utvärdering av samverkansövning på regional och/eller nationell
nivå?
Exempelvis övas rutiner för samlad lägesbild, deltagande i
samverkanskonferenser och samordning av information till allmänheten
vid en extraordinär händelse.
Motivering:
Ja
Nej
29. Har landstinget utvärderat de övningar som genomförts under det
gångna året?
För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos landstingets
egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska landstingets förmåga att
samverka med andra aktörer ha utvärderats.
Motivering:
Ja
Nej
30. Har landstinget rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade
händelser och övningar?
Motivering:
Ja
Nej
Resurser
31. Landstinget har en behovsanalys av vilka materiella och personella
resurser som krävs för att hantera extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
10
32. Landstinget har uppdaterad/aktuell dokumentation rörande vilka interna
materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär
händelse.
Exempelvis mobil reservkraft, pumpar, sandsäckar.
Motivering:
Ja
Nej
33. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera
funktionalitet på de materiella resurserna som endast används vid
extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
34. Det finns avtal och/eller överenskommelser med externa aktörer om
förstärkningsresurser vid extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
35. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser
(materiella och personella) från externa aktörer
(lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med
extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
36. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade
avseende åtminstone
a. elförsörjning, med möjlighet till reservkrafts-
försörjning, till lokaler, arbetsplatser och
tekniska system med en uthållighet om minst
en vecka,
Ja
Nej
b. it-försörjning,
Ja
Nej
c. tekniska system för kommunikation och
samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS),
Ja
Nej
d. tillgång till vatten för hantering av mat, dryck
och hygien som medger uthållighet om minst
en vecka.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
11
37. Det finns utpekad alternativ lokalisering för
krishanteringsorganisationen.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:4
12
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
allmänna råd om landstings risk- och
sårbarhetsanalyser
Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings risk- och
sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har
samma betydelse här.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är
inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning
eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om
deras tillämpning.
Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
CECILIA NYSTRÖM
Jonas Eriksson
(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
MSBFS
2015:4
13
Allmänna råd till 4 §
1. Beskrivning av landstinget och dess ansvarsområde
Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om landstinget.
Följande bör redovisas.
Landstingets ansvarsområde och uppgifter.
Landstingets organisation inklusive hel- eller delägda bolag och
eventuella samarbeten.
Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och
sårbarhetsanalysen.
2. Beskrivning av arbetsprocess och metod
Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet.
Följande bör redovisas.
Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet.
Vilka metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.
Deltagande interna, externa och privata aktörer i arbetet.
Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och
sårbarhetsanalysen.
Gjorda avgränsningar med motiv.
3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom landstingets
ansvarsområde
Redovisning av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från
nedanstående sektorer och funktioner.
Samhällssektor
Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom
vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan
identifieras.
Viktig samhällsfunktion
Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som
upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller
flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga
verksamheter.
Samhällsviktig verksamhet
Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning.
Med samhällsviktig verksamhet menas de verksamheter, anläggningar,
noder, infrastrukturer och tjänster som upprätthåller den funktion som de
ingår i och är verksamhet som är av avgörande betydelse för
upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner.
MSBFS
2015:4
14
Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga
samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som
samhällsviktig.
Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal
betydelse.
Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall
eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller
internationella konsekvenser.
Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall
eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala
konsekvenser.
Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller
en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.
Samhällssektor
Exempel på viktiga samhällsfunktioner per
samhällssektor
Energiförsörjning
Produktion av el, distribution av el, produktion
och distribution av fjärrvärme, produktion och
distribution av bränslen och drivmedel
Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala
betalningssystemet, värdepappershandel
Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet,
detaljhandel, tillverkningsindustri
Hälso- och
sjukvård samt
omsorg
Akutsjukvård, läkemedels- och materiel-
försörjning, omsorg om barn, funktions-
hindrade och äldre, primärvård, psykiatri,
socialtjänst, smittskydd för djur och människor
Information och
kommunikation
Telefoni (mobil och fast), internet,
radiokommunikation, distribution av post,
produktion och distribution av dagstidningar,
webbaserad information, sociala medier
Kommunalteknisk
försörjning
Dricksvattenförsörjning, avloppshantering,
renhållning, väghållning
Livsmedel
Distribution av livsmedel, primärproduktion av
livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning
av livsmedel
Offentlig
förvaltning
Lokal ledning, regional ledning, nationell
ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk
och konsulär verksamhet
MSBFS
2015:4
15
Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt
försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,
räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll,
gränsskydd och immigrationskontroll,
bevaknings- och säkerhetsverksamhet
Socialförsäkringar
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringen
Transporter
Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport,
vägtransport, kollektivtrafik
4. Identifierade kritiska beroenden för landstingets samhällsviktiga
verksamhet
Redovisningen bör utgå från kritiska beroenden som rör den
samhällsviktiga verksamhet som landstinget själv förvaltar, bedriver eller
äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer.
5. Identifierade och analyserade risker för landstingets ansvarsområde
Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta
landstingets ansvarsområde.
Riskidentifiering
Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och
förhållanden inom landstingets ansvarsområde som innebär ett hot eller en
risk. Resultatet av riskidentifieringen bör vara riskkällor eller grovt
beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker och hot för exempelvis
naturolyckor,
andra olyckor,
teknisk infrastruktur och försörjningssystem,
antagonistiska hot och social oro,
sjukdomar.
Riskanalys
Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa.
De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna
riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det
är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför.
I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet
kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen
bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet,
grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på
MSBFS
2015:4
16
egendom och miljö.
Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter
och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra
slutsatser i punkten 7.
6. Bedömning av landstingets generella krisberedskap enligt
indikatorer som framgår av bilaga
Landstingets generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer
som redovisas i bilaga och innebär att det endast är den egna
organisationens förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med
ett ja eller ett nej om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera
en brist och bör resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna
brist, alternativt en motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till
respektive indikator finns ett kommentatorsfält. Här bör landstinget mer
utförligt motivera varför indikatorn anses vara uppfylld eller inte,
alternativt kommentera varför indikatorn inte anses behövas. Vissa av
indikatorerna är uppdelade i strecksatser. För att svara ja på en sådan
indikator krävs att samtliga strecksatser är uppfyllda.
7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap
inom landstinget och dess ansvarsområde
Redovisningen bör utgå från de sårbarheter och brister i förmåga som
framkommit vid identifiering av kritiska beroenden, identifierade och
analyserade risker samt vid bedömning av landstingets generella
krisberedskap. Övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som
framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt
analysarbete bör även beskrivas här. Sårbarheten och bristerna i förmågan
bör sedan ligga till grund för att aktörerna ska kunna identifiera, föreslå och
vidta åtgärder.
8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
resultat
Redovisningen bör utgå från de behov av åtgärder som identifierats med
anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Exempelvis åtgärder
och verksamhet rörande
utbildning, övning, analys och planering,
åtgärder som planeras för att stärka krisberedskapsförmågan,
vilka dokument som innehåller mer detaljerade beskrivningar om det
risk- och sårbarhetsreducerande arbetet,
behov av åtgärder som ligger utanför landstingets ansvarsområde.