MSBFS 2015:4

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps författningssamling

1

Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ISSN 2000-1886

MSBFS

2015:4

Utkom från trycket

den 5 februari 2015

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

föreskrifter 1 om landstings risk- och sårbarhets-

analyser;

beslutade den 26 januari 2015.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med

stöd av 12 § förordningen (2006:637)2 om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Inledande bestämmelse

1 § Denna författning innehåller närmare föreskrifter om sådana risk- och

sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners

och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

höjd beredskap.

Definitioner

2 § I denna författning avses med

kritiska

beroenden

Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga

verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden

karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i

levererande verksamheter relativt omgående leder till

funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en

extraordinär händelse inträffar.

risk

En sammanvägning av sannolikheten för att en

händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen

kan leda till.

samhällsviktig

verksamhet

En verksamhet som uppfyller minst ett av följande

villkor.

 Ett bortfall av eller en svår störning i

verksamheten kan ensamt eller tillsammans med

1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 12.

2 Förordningen senast ändrad (2008:1004).

MSBFS

2015:4

2

motsvarande händelser i andra verksamheter på

kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i

samhället.

 Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig

för att en redan inträffad kris i samhället ska

kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så

små som möjligt.

sårbarhet

De egenskaper eller förhållanden som gör ett

samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de

skadliga effekterna av en händelse.

krisberedskap

Förmågan att genom utbildning, övning och andra

åtgärder samt genom den organisation och de

strukturer som skapas före, under och efter en kris

förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys

3 § Landstinget ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till

de egna behoven och till övriga förutsättningar. Arbetet ska i den

utsträckning det är möjligt och lämpligt samordnas och integreras med

riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning.

Rapportering av landstingets risk- och sårbarhetsanalys

4 § Landstinget ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret

efter ordinarie val till landstingsfullmäktige ställa samman och rapportera

resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande

uppställning.

1. Beskrivning av landstinget och dess ansvarsområde.

2. Beskrivning av arbetsprocess och metod.

3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom landstingets

ansvarsområde.

4. Identifierade kritiska beroenden för landstingets samhällsviktiga

verksamhet.

5. Identifierade och analyserade risker för landstingets ansvarsområde.

6. Bedömning av landstingets generella krisberedskap enligt indikatorer

som framgår av bilaga.

7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap

inom landstinget och dess ansvarsområde.

8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens

resultat.

MSBFS

2015:4

3

Rapporteringen ska göras i elektronisk form till Socialstyrelsen och till

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt till länsstyrelsen.

Rapporteringen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger

eller enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap beslutar.

Landstingets regelbundna uppföljning och rapportering

5 § Landstinget ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys

och rapportera sin generella krisberedskap enligt bilagan till denna

författning till Socialstyrelsen och till Myndigheten för samhällsskydd av

beredskap samt till länsstyrelsen. Rapporteringen ska ske senast den 31

oktober under de år då en redovisning enligt 4 § inte behöver lämnas.

Rapporteringen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger

eller enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap beslutar.

Sekretess

6 § Om den rapportering som ska göras enligt 4 eller 5 §§ innehåller

uppgifter som enligt landstingets bedömning omfattas av sekretess enligt

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det framgå av

rapporteringen vilka dessa uppgifter är.

_____________

Denna författning träder i kraft den 1 mars 2015. Myndigheten för

samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners

och landstings risk- och sårbarhetsanalyser upphör samtidigt att gälla.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

HELENA LINDBERG

Jonas Eriksson

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2015:4

4

Bilaga

Indikatorer för bedömning av landstingets generella

krisberedskap

Syftet med en bedömning av landstingets generella krisberedskap är att få

en övergripande bild av de förutsättningar landstinget har att förebygga och

hantera extraordinära händelser.

Ledning

Riskhantering

1. Landstinget har för mandatperioden rapporterat en sammanställd risk-

och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 § i denna

författning.

Motivering:

Ja

Nej

2. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av landstingets

ledning.

Motivering:

Ja

Nej

3. Samtliga delar av landstingets verksamhet beaktas och vid behov

involveras i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.

Motivering:

Ja

Nej

4. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och

beslut om åtgärder för att stärka landstingets krisberedskap.

Exempel: landstinget beslutar hur de risker som identifierats i risk- och

sårbarhetsanalysen ska hanteras.

Motivering:

Ja

Nej

5. Relevanta delar av redovisningen från risk- och sårbarhetsanalysen görs

tillgänglig för

- beslutsfattare och anställda inom landstinget,

Ja

Nej

- berörda aktörer inom ansvarsområdet. Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

5

6. Det finns en övad och utbildad Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller

motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året.

Motivering:

Ja

Nej

7. Landstinget bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna

identifiera och varna för extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

Planering

8. Landstinget har en fastställd plan för hur de ska hantera extraordinära

händelser som beskriver

a. hur landstinget ska organisera sig under

en extraordinär händelse

(krishanteringsorganisation),

Ja

Nej

b. hur landstingets krishanteringsorganisation

leder, samordnar, samverkar samt säkerställer

samband för att hantera en extraordinär händelse, Ja

Nej

c. vilka lokaler för ledning och samverkan

som disponeras vid en extraordinär händelse.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

9. Landstingets planering för att förebygga risker och sårbarheter samt

planer för att hantera extraordinära händelser är framtagen i samverkan

med andra aktörer, såväl offentliga som privata.

Motivering:

Ja

Nej

10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera

krishanteringsorganisationen.

Motivering:

Ja

Nej

11. Det finns en beslutsordning med angivet mandat för

krishanteringsorganisationen.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

6

12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att

bedriva

a. operativ ledning

Ja

Nej

b. samverkan

Ja

Nej

c. omvärldsbevakning

Ja

Nej

d. framtagande av lägesbild

Ja

Nej

e. kriskommunikation

Ja

Nej

f. analys av händelseutvecklingen av en

händelse på kort och lång sikt

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

13. Det finns rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktiga

verksamheter som landstinget bedriver eller ansvarar för.

Exempelvis kontinuitetsplaner. De samhällsviktiga verksamheter som

landstinget bedriver eller ansvarar för ska vara beskrivna inom risk-

och sårbarhetsanalysen.

Motivering:

Ja

Nej

14. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att

upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år

och revideras vid behov.

Motivering:

Ja

Nej

Samverkan

15. Landstinget har tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet

samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet

inför hanteringen av extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

16. Landstinget har fastställda rutiner för att upprätta och förmedla en

samlad lägesbild inom landstingets ansvarsområde avseende

extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

7

17. Landstinget har fastställda rutiner för deltagande i

samverkanskonferenser.

Motivering:

Ja

Nej

18. Landstinget har fastställda rutiner för att information till allmänheten vid

en extraordinär händelse samordnas.

Motivering:

Ja

Nej

Kommunikation

19. Det finns informationskanaler för att ta emot och dela information vid

extraordinära händelser.

- internt inom landstinget

Ja

Nej

- till andra landsting

Ja

Nej

- till länsstyrelsen

Ja

Nej

- till Socialstyrelsen

Ja

Nej

- till andra krisberedskapsaktörer

Ja

Nej

- till allmänheten

Ja

Nej

Exempelvis genom WIS, Rakel, sociala medier, webbsidor,

VMA, informationsnumret 113 13 eller motsvarande.

Motivering:

Ja

Nej

20. Det finns alternativa lösningar för att upprätthålla landstingets

prioriterade kommunikation.

- inom landstinget

Ja

Nej

- till andra landsting

Ja

Nej

- till Socialstyrelsen

Ja

Nej

- till andra krisberedskapsaktörer

Ja

Nej

- till allmänheten vid inträffad händelse

Ja

Nej

Exempelvis alternativa lösningar för IT-, tele- och radiosystem.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

8

Informationssäkerhet

21. Landstinget hanterar information säkert.

- Landstinget bedriver ett systematiskt arbete med

informationssäkerhet i enlighet med tillämplig

informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001,

ISO/IEC 27002) på området.

Ja

Nej

- Landstinget har rutiner för att identifiera och

hantera kritiska beroenden till system och tjänster

för informationshantering som är av central

betydelse för landstingets verksamhet.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

22. Landstingen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till

externa aktörer.

- När informationshantering upphandlas av

extern leverantör.

Ja

Nej

- När landstingsverksamhet bedrivs av

extern leverantör.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

Kompetens

Utbildning

23. Personalen i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom

om sin och landstingets roll och ansvar vid en extraordinär händelse.

Motivering:

Ja

Nej

24. Personalen i krishanteringsorganisationen har kännedom om andra

relevanta aktörers roller och ansvar vid extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

Övning

25. Finns det en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som

efterföljs?

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

9

26. Har landstingets krisledningsnämnd övats under det gångna året?

Motivering:

Ja

Nej

27. Har krishanteringsorganisationen övats under det gångna året?

Motivering:

Ja

Nej

28. Har landstinget under det gångna året deltagit i planering, genomförande

eller utvärdering av samverkansövning på regional och/eller nationell

nivå?

Exempelvis övas rutiner för samlad lägesbild, deltagande i

samverkanskonferenser och samordning av information till allmänheten

vid en extraordinär händelse.

Motivering:

Ja

Nej

29. Har landstinget utvärderat de övningar som genomförts under det

gångna året?

För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos landstingets

egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska landstingets förmåga att

samverka med andra aktörer ha utvärderats.

Motivering:

Ja

Nej

30. Har landstinget rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade

händelser och övningar?

Motivering:

Ja

Nej

Resurser

31. Landstinget har en behovsanalys av vilka materiella och personella

resurser som krävs för att hantera extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

10

32. Landstinget har uppdaterad/aktuell dokumentation rörande vilka interna

materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär

händelse.

Exempelvis mobil reservkraft, pumpar, sandsäckar.

Motivering:

Ja

Nej

33. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera

funktionalitet på de materiella resurserna som endast används vid

extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

34. Det finns avtal och/eller överenskommelser med externa aktörer om

förstärkningsresurser vid extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

35. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser

(materiella och personella) från externa aktörer

(lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med

extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

36. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade

avseende åtminstone

a. elförsörjning, med möjlighet till reservkrafts-

försörjning, till lokaler, arbetsplatser och

tekniska system med en uthållighet om minst

en vecka,

Ja

Nej

b. it-försörjning,

Ja

Nej

c. tekniska system för kommunikation och

samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS),

Ja

Nej

d. tillgång till vatten för hantering av mat, dryck

och hygien som medger uthållighet om minst

en vecka.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

11

37. Det finns utpekad alternativ lokalisering för

krishanteringsorganisationen.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:4

12

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

allmänna råd om landstings risk- och

sårbarhetsanalyser

Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten

för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings risk- och

sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har

samma betydelse här.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är

inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning

eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om

deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CECILIA NYSTRÖM

Jonas Eriksson

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2015:4

13

Allmänna råd till 4 §

1. Beskrivning av landstinget och dess ansvarsområde

Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om landstinget.

Följande bör redovisas.

 Landstingets ansvarsområde och uppgifter.

 Landstingets organisation inklusive hel- eller delägda bolag och

eventuella samarbeten.

 Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och

sårbarhetsanalysen.

2. Beskrivning av arbetsprocess och metod

Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet.

Följande bör redovisas.

 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet.

 Vilka metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.

 Deltagande interna, externa och privata aktörer i arbetet.

 Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och

sårbarhetsanalysen.

 Gjorda avgränsningar med motiv.

3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom landstingets

ansvarsområde

Redovisning av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från

nedanstående sektorer och funktioner.

Samhällssektor

Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom

vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan

identifieras.

Viktig samhällsfunktion

Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som

upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller

flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga

verksamheter.

Samhällsviktig verksamhet

Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning.

Med samhällsviktig verksamhet menas de verksamheter, anläggningar,

noder, infrastrukturer och tjänster som upprätthåller den funktion som de

ingår i och är verksamhet som är av avgörande betydelse för

upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner.

MSBFS

2015:4

14

Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga

samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som

samhällsviktig.

Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal

betydelse.

Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall

eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller

internationella konsekvenser.

Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall

eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala

konsekvenser.

Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller

en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.

Samhällssektor

Exempel på viktiga samhällsfunktioner per

samhällssektor

Energiförsörjning

Produktion av el, distribution av el, produktion

och distribution av fjärrvärme, produktion och

distribution av bränslen och drivmedel

Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala

betalningssystemet, värdepappershandel

Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet,

detaljhandel, tillverkningsindustri

Hälso- och

sjukvård samt

omsorg

Akutsjukvård, läkemedels- och materiel-

försörjning, omsorg om barn, funktions-

hindrade och äldre, primärvård, psykiatri,

socialtjänst, smittskydd för djur och människor

Information och

kommunikation

Telefoni (mobil och fast), internet,

radiokommunikation, distribution av post,

produktion och distribution av dagstidningar,

webbaserad information, sociala medier

Kommunalteknisk

försörjning

Dricksvattenförsörjning, avloppshantering,

renhållning, väghållning

Livsmedel

Distribution av livsmedel, primärproduktion av

livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning

av livsmedel

Offentlig

förvaltning

Lokal ledning, regional ledning, nationell

ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk

och konsulär verksamhet

MSBFS

2015:4

15

Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt

försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,

räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll,

gränsskydd och immigrationskontroll,

bevaknings- och säkerhetsverksamhet

Socialförsäkringar

Allmänna pensionssystemet, sjuk- och

arbetslöshetsförsäkringen

Transporter

Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport,

vägtransport, kollektivtrafik

4. Identifierade kritiska beroenden för landstingets samhällsviktiga

verksamhet

Redovisningen bör utgå från kritiska beroenden som rör den

samhällsviktiga verksamhet som landstinget själv förvaltar, bedriver eller

äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer.

5. Identifierade och analyserade risker för landstingets ansvarsområde

Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta

landstingets ansvarsområde.

Riskidentifiering

Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och

förhållanden inom landstingets ansvarsområde som innebär ett hot eller en

risk. Resultatet av riskidentifieringen bör vara riskkällor eller grovt

beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker och hot för exempelvis

 naturolyckor,

 andra olyckor,

 teknisk infrastruktur och försörjningssystem,

 antagonistiska hot och social oro,

 sjukdomar.

Riskanalys

Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa.

De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna

riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det

är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför.

I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet

kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen

bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet,

grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på

MSBFS

2015:4

16

egendom och miljö.

Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter

och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra

slutsatser i punkten 7.

6. Bedömning av landstingets generella krisberedskap enligt

indikatorer som framgår av bilaga

Landstingets generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer

som redovisas i bilaga och innebär att det endast är den egna

organisationens förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med

ett ja eller ett nej om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera

en brist och bör resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna

brist, alternativt en motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till

respektive indikator finns ett kommentatorsfält. Här bör landstinget mer

utförligt motivera varför indikatorn anses vara uppfylld eller inte,

alternativt kommentera varför indikatorn inte anses behövas. Vissa av

indikatorerna är uppdelade i strecksatser. För att svara ja på en sådan

indikator krävs att samtliga strecksatser är uppfyllda.

7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap

inom landstinget och dess ansvarsområde

Redovisningen bör utgå från de sårbarheter och brister i förmåga som

framkommit vid identifiering av kritiska beroenden, identifierade och

analyserade risker samt vid bedömning av landstingets generella

krisberedskap. Övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som

framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt

analysarbete bör även beskrivas här. Sårbarheten och bristerna i förmågan

bör sedan ligga till grund för att aktörerna ska kunna identifiera, föreslå och

vidta åtgärder.

8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens

resultat

Redovisningen bör utgå från de behov av åtgärder som identifierats med

anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Exempelvis åtgärder

och verksamhet rörande

 utbildning, övning, analys och planering,

 åtgärder som planeras för att stärka krisberedskapsförmågan,

 vilka dokument som innehåller mer detaljerade beskrivningar om det

risk- och sårbarhetsreducerande arbetet,

 behov av åtgärder som ligger utanför landstingets ansvarsområde.