MSBFS 2015:5
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
1
Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2015:5
Utkom från trycket
den 5 februari 2015
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter 1 om kommuners risk- och
sårbarhetsanalyser;
beslutade den 26 januari 2015.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med
stöd av 12 § förordningen (2006:637)2 om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Inledande bestämmelse
1 § Denna författning innehåller närmare föreskrifter om sådana risk- och
sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners
och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap.
Definitioner
2 § I denna författning avses med
kritiska
beroenden
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga
verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden
karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i
levererande verksamheter relativt omgående leder till
funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en
extraordinär händelse inträffar.
risk
En sammanvägning av sannolikheten för att en
händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen
kan leda till.
samhällsviktig
verksamhet
En verksamhet som uppfyller minst ett av följande
villkor.
Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten
1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 15.
2 Förordningen senast ändrad (2008:1004).
MSBFS
2015:5
2
kan ensamt eller tillsammans med motsvarande
händelser i andra verksamheter på kort tid leda till
att en allvarlig kris inträffar i samhället.
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig
för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna
hanteras så att skadeverkningarna blir så små som
möjligt.
sårbarhet
De egenskaper eller förhållanden som gör ett
samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de
skadliga effekterna av en händelse.
krisberedskap
Förmågan att genom utbildning, övning och andra
åtgärder samt genom den organisation och de
strukturer som skapas före, under och efter en kris
förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys
3 § Kommunen ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalys till de
egna behoven och till övriga förutsättningar. Arbetet ska i den utsträckning
det är möjligt och lämpligt samordnas och integreras med riskanalysarbete
som sker i enlighet med annan lagstiftning.
Rapportering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys
4 § Kommunen ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret
efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera
resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande
uppställning.
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område.
1.
Beskrivning av arbetsprocess och metod.
2.
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska
3.
område.
Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga
4.
verksamhet.
Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens
5.
geografiska område.
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap
6.
inom kommunen och dess geografiska område.
Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
7.
resultat.
Rapporteringen ska göras till länsstyrelsen i elektronisk form om inte
särskilda skäl föreligger eller enligt förutsättningar som Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap beslutar.
MSBFS
2015:5
3
Kommunens regelbundna uppföljning och rapportering
5 § Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys
och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap.
Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast
den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år.
Rapporteringen ska ske i elektronisk form enligt de indikatorer som anges i
bilagan till denna författning.
Sekretess
6 § Om den rapportering som ska göras enligt 4 eller 5 §§ innehåller
uppgifter som enligt kommunens bedömning omfattas av sekretess enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det framgå av
rapporteringen vilka dessa uppgifter är.
_____________
Denna författning träder i kraft den 1 mars 2015. Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners
och landstings risk- och sårbarhetsanalyser ska samtidigt upphöra att gälla.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
HELENA LINDBERG
Jonas Eriksson
(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
MSBFS
2015:5
4
Bilaga
Indikatorer för bedömning av kommunens generella
krisberedskap
Ledning
Riskhantering
1. Kommunen har för mandatperioden rapporterat en sammanställd risk-
och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 § i denna
författning.
Motivering:
Ja
Nej
2. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen har fastställts av
kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.
Motivering:
Ja
Nej
3. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och
beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och eller
stärka kommunens krishanteringsförmåga hos
- berörda verksamheter,
Ja
Nej
- kommunalägda bolag,
Ja
Nej
- kommunalförbund.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
4. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är
relevanta, förankrad och känd hos
- beslutsfattare, Ja
Nej
- anställda inom kommunen (berörda
förvaltningar eller motsvarande, bolag
och kommunalförbund),
Ja
Nej
- berörda aktörer inom det geografiska
området. Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
5
5. Följande delar av kommunens verksamhet har involverats i arbetet med
risk- och sårbarhetsanalyser. (Här avses verksamheter oavsett om de
bedrivs i förvaltningsform, eget bolag, kommunalförbund, gemensam
nämnd eller upphandlas.)
- Central administration inkl.
IT och informationsverksamhet
Ja
Nej
- Äldreomsorg
Ja
Nej
- Individ- och familjeomsorg
Ja
Nej
- Stöd och service till funktionshindrade
Ja
Nej
- Förskola
Ja
Nej
- Grund- och gymnasieskola
Ja
Nej
- Vatten och avlopp
Ja
Nej
- Samhällsplanering
Ja
Nej
- Miljö- och hälsoskydd
Ja
Nej
- Väghållning
Ja
Nej
- Renhållning
Ja
Nej
- Räddningstjänst
Ja
Nej
- Kommunala bostadsbolag
Ja
Nej
- Fjärr-/närvärmeförsörjning
Ja
Nej
- Lokal elförsörjning
Ja
Nej
- Övriga verksamheter, beskriv vilka under
motivering.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
6. Det finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller motsvarande som har
beredskap dygnet runt alla dagar på året. (Funktionen har som uppgift
att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,
verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser.)
Motivering:
Ja
Nej
7. Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna
identifiera och varna för extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
6
Planering
8. Kommunen har fastställt ett styrdokument för kommunens arbete med
krisberedskap som innehåller
- en beskrivning av det arbete och de åtgärder som
ska ske under mandatperioden för att reducera eller
ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan
att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, Ja
Nej
- en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra
åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från
2013 mellan Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting
om kommunernas krisberedskap3, Ja
Nej
- en övnings- och utbildningsplan för mandat-
perioden,
Ja
Nej
- en plan för hur kommunen ska hantera extra-
ordinära händelser som beskriver
i. hur kommunen ska organisera sig under en
extraordinär händelse (krishanterings-
organisation),
Ja
Nej
ii. hur kommunens krishanteringsorganisation
leder, samordnar, samverkar samt säkerställer
samband för att hantera en extraordinär
händelse,
Ja
Nej
iii. vilka lokaler för ledning och samverkan som
disponeras vid en extraordinär händelse.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
9. Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i
samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna
geografiska området.
Motivering:
Ja
Nej
3 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, Stockholm den 17 maj 2013
(SKL 12/6159, MSB 2012-5541).
MSBFS
2015:5
7
10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera
krishanteringsorganisationen.
Motivering:
Ja
Nej
11. Det finns en beslutsordning med angivet mandat för
krishanteringsorganisationen.
Motivering:
Ja
Nej
12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva
- operativ ledning,
Ja
Nej
- samverkan,
Ja
Nej
- omvärldsbevakning,
Ja
Nej
- framtagande av lägesbild,
Ja
Nej
- kriskommunikation,
Ja
Nej
- analys av händelseutvecklingen av en
händelse på kort och lång sikt.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
13. Det finns rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de
mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen
bedriver eller ansvarar för.
Motivering:
Ja
Nej
14. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att
upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år
och revideras vid behov.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
8
Samverkan
15. Kommunen har tagit initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver
samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att
samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och
åtgärder under en extraordinär händelse.
Motivering:
Ja
Nej
16. Kommunen är sammankallande för ett samverkansorgan i vilket
representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att
förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens
geografiska område ingår.
Motivering:
Ja
Nej
17. Kommunen har rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild
inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
18. Kommunen har rutiner för deltagande i samverkanskonferenser.
Motivering:
Ja
Nej
19. Kommunen har rutiner för att information till allmänheten vid en
extraordinär händelse samordnas.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
9
Kommunikation
20. Det finns informationskanaler, såsom WIS eller Rakel, för att ta emot
och dela information vid extraordinära händelser
- internt inom kommunen,
Ja
Nej
- till länsstyrelsen och andra kommuner.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
21. Det finns alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och
radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade
kommunikation
- inom kommunen,
Ja
Nej
- till länsstyrelsen och andra kommuner,
Ja
Nej
- till allmänheten vid inträffad händelse.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
22. Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via
- sociala medier,
Ja
Nej
- kommunens webbplats,
Ja
Nej
- Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA),
Ja
Nej
- kommunens upplysningscentral,
Ja
Nej
- informationsnumret 113 13,
Ja
Nej
- Sveriges Radio P4.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
23. Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till
allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att
ljudsändare underhålls.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
10
Informationssäkerhet
24. Kommunen hanterar information säkert genom att
- kommunen bedriver ett systematiskt arbete med
informationssäkerhet i enlighet med tillämplig
informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001,
ISO/IEC 27002) på området,
Ja
Nej
- kommunen har rutiner för att identifiera och
hantera kritiska beroenden till system och tjänster
för informationshantering som är av central
betydelse för kommunens verksamhet,
Ja
Nej
- kommunen har rutiner för att identifiera och
hantera säkerhetsbrister i industriella informations-
och styrsystem (SCADA) av betydelse för samhälls-
viktig verksamhet inom kommunalteknisk
försörjning.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
25. Kommunen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till andra
aktörer
- när informationshantering upphandlas av
extern leverantör,
Ja
Nej
- när kommunal verksamhet upphandlas av extern
leverantör.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
Kompetens
Utbildning
26. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under
det gångna året utbildats för att kunna lösa sina uppgifter vid
extraordinära händelser i fredstid.
- Krisledningsnämnd
Ja
Nej
- Övriga förtroendevalda
Ja
Nej
- Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen
Ja
Nej
- Informationsfunktionen
Ja
Nej
- Berörda förvaltningsledningar eller
motsvarande Ja
Nej
- Krisstöd (POSOM)
Ja
Nej
- Tjänsteman i beredskap eller motsvarande
Ja
Nej
- Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk
försörjning Ja
Nej
MSBFS
2015:5
11
- Frivillig resursgrupp (FRG)
Ja
Nej
- Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
27. Personal i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom
om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse.
Motivering:
Ja
Nej
28. Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande
kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
Motivering:
Ja
Nej
Övning
29. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under
det gångna året övats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära
händelser i fredstid.4
- Krisledningsnämnd
Ja
Nej
- Övriga förtroendevalda
Ja
Nej
- Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen
Ja
Nej
- Informationsfunktionen
Ja
Nej
- Berörda förvaltningsledningar eller
motsvarande Ja
Nej
- Krisstöd (POSOM)
Ja
Nej
- Tjänsteman i beredskap eller motsvarande
Ja
Nej
- Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk
försörjning Ja
Nej
- Frivillig resursgrupp (FRG)
Ja
Nej
- Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
4 Se överenskommelsen enligt fotnot 3 angående vilka övningar kommunen ska genomföra
under en mandatperiod.
MSBFS
2015:5
12
30. Kommunen har under det gångna året deltagit i planering,
genomförande eller utvärdering av samverkansövning på regional eller
nationell nivå, rörande till exempel rutiner för samlad lägesbild,
deltagande i samverkanskonferenser eller samordning av information till
allmänheten vid en extraordinär händelse.
Motivering:
Ja
Nej
31. Kommunen har under det gångna året genomfört någon
samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska
område, och eller tillsammans med andra kommuner.
Motivering:
Ja
Nej
32. Kommunen har utvärderat de övningar som genomförts under det
gångna året.
För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos kommunens
egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska kommunens förmåga att
samverka med andra aktörer ha utvärderats.
Motivering:
Ja
Nej
33. Kommunen har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade
händelser och övningar.
Motivering:
Ja
Nej
Resurser
34. Kommunen har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella
resurser som är särskilt kritiska för att hantera extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
35. Kommunen har under det gångna året uppdaterat sin dokumentation av
vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en
extraordinär händelse.
(Exempelvis mobil reservkraft och översvämningsskydd)
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
13
36. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera
funktionalitet på de materiella resurser som finns att tillgå vid
extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
37. Det finns avtal och eller överenskommelser med externa aktörer om
förstärkningsresurser vid extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
38. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser
(materiella och personella) från externa aktörer
(lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med
extraordinära händelser.
Motivering:
Ja
Nej
39. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med
avseende på
- elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning,
till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en
uthållighet om minst en vecka,
Ja
Nej
- it-försörjning,
Ja
Nej
- tekniska system för kommunikation och
samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS),
Ja
Nej
- tillgång till vatten för hantering av mat
och dryck samt för hygien som medger
uthållighet om minst en vecka.
Ja
Nej
Motivering:
Ja
Nej
40. Det finns utpekad alternativ lokalisering för
krishanteringsorganisationen.
Motivering:
Ja
Nej
MSBFS
2015:5
14
MSBFS
2015:5
15
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
allmänna råd om kommuners risk- och
sårbarhetsanalyser
Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och
sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har
samma betydelse här.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är
inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning
eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om
deras tillämpning.
Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
CECILIA NYSTRÖM
Jonas Eriksson
(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
MSBFS
2015:5
16
Allmänna råd till 4 §
1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om kommunen.
Följande bör redovisas.
Kommunens ansvarsområde och uppgifter.
Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och
förbundssamarbeten.
Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och
sårbarhetsanalysen.
Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom
geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv.
2. Beskrivning av arbetsprocess och metod
Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet.
Följande bör redovisas.
Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet.
De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.
De interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet.
Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och
sårbarhetsanalysen.
Gjorda avgränsningar med motiv.
3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område
Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från
nedanstående sektorer och funktioner.
Samhällssektor
Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom
vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan
identifieras.
Viktig samhällsfunktion
Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som
upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller
flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga
verksamheter.
Samhällsviktig verksamhet
Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning.
Identifieringen av sådan verksamhet enligt 4 § 3 p. bör ske med
utgångspunkt i följande beskrivning.
MSBFS
2015:5
17
Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar,
noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för
upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner.
Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga
samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som
samhällsviktig.
Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal
betydelse.
Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall
eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller
internationella konsekvenser.
Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall
eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala
konsekvenser.
Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller
en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.
Samhällssektor
Exempel på viktiga samhällsfunktioner per
samhällssektor
Energiförsörjning
Produktion av el, distribution av el, produktion
och distribution av fjärrvärme, produktion och
distribution av bränslen och drivmedel
Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala
betalningssystemet, värdepappershandel
Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet,
detaljhandel, tillverkningsindustri
Hälso- och
sjukvård samt
omsorg
Akutsjukvård, läkemedels- och materiel-
försörjning, omsorg om barn, funktions-
hindrade och äldre, primärvård, psykiatri,
socialtjänst, smittskydd för djur och människor
Information och
kommunikation
Telefoni (mobil och fast), internet,
radiokommunikation, distribution av post,
produktion och distribution av dagstidningar,
webbaserad information, sociala medier
Kommunalteknisk
försörjning
Dricksvattenförsörjning, avloppshantering,
renhållning, väghållning
Livsmedel
Distribution av livsmedel, primärproduktion av
livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning
av livsmedel
MSBFS
2015:5
18
Offentlig
förvaltning
Lokal ledning, regional ledning, nationell
ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk
och konsulär verksamhet
Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt
försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,
räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll,
gränsskydd och immigrationskontroll,
bevaknings- och säkerhetsverksamhet
Socialförsäkringar
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringen
Transporter
Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport,
vägtransport, kollektivtrafik
4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga
verksamhet
Redovisningen bör utgå från kritiska beroenden som rör den
samhällsviktiga verksamhet som kommunen själv förvaltar, bedriver eller
äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer.
5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta
såväl kommunens egen verksamhet som det geografiska området.
Riskidentifiering
Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och
förhållanden inom kommunens egen verksamhet och det geografiska
området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen
bör vara riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker
och hot för exempelvis
naturolyckor,
andra olyckor,
teknisk infrastruktur och försörjningssystem,
antagonistiska hot och social oro,
sjukdomar.
Riskanalys
Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa.
De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna
riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det
MSBFS
2015:5
19
är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför.
I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet
kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen
bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet,
grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på
egendom och miljö.
Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter
och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra
slutsatser i punkten 7.
6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap
inom kommunen och dess geografiska område
Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och inom dess
geografiska område bör bedömas och beskrivas med utgångspunkt i de
kritiska beroenden och de risker som identifierats enligt punkterna 4 och 5 i
analysen. Även sårbarheter och förmågebrister som framkommit vid
inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete bör
beskrivas här. Beskrivningen av sårbarheter och brister bör kunna läggas
till grund för aktörernas arbete med att identifiera, föreslå och vidta
åtgärder.
Som framgår av 5 § i denna författning ska kommunen regelbundet följa
upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna även
bedöma sin egen generella krisberedskap. Det arbetet ska rapporteras enligt
de indikatorer som anges i bilagan till denna författning. För att kunna
samordnas med statens uppföljning av de åtgärder som kommunen vidtar
med ersättning från staten ska rapporteringen enligt 5 § ske senast den 15
februari och avse förhållandena i kommunen under det närmast föregående
året. Se vidare allmänna råd till 5 §.
7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
resultat
Redovisningen kan exempelvis avse behov av kompetenshöjande åtgärder
såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder. Indikatorerna för
bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt bilagan till denna
författning kan användas som stöd för att identifiera dessa behov.
Redovisningen bör där det är möjligt och lämpligt inkludera behov av
åtgärder utanför kommunens egen verksamhet.
MSBFS
2015:5
20
Allmänna råd till 5 § och till bilagan
Syftet med en bedömning av kommunens generella krisberedskap är att få
en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och
hantera extraordinära händelser.
Kommunens generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer
som redovisas i bilagan. Det är endast den egna organisationens
förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med ett ja eller ett nej
om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera en brist och bör
resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna brist, alternativt en
motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till respektive indikator finns
ett kommentarsfält. Här bör kommunen mer utförligt motivera varför
indikatorn anses vara uppfylld eller inte, alternativt kommentera varför
indikatorn inte anses behövas. Vissa av indikatorerna är uppdelade i
strecksatser med summering. För att svara ja på en sådan indikator krävs att
samtliga strecksatser är uppfyllda.
Vissa av indikatorerna kommer att användas för statens uppföljning av
kommunernas arbete i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap. Detta gäller indikatorerna 1-3, 8- 9, 15-20, 23 och 26-32.
Beställningsadress:
Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm
Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se