MSBFS 2015:5

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps författningssamling

1

Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ISSN 2000-1886

MSBFS

2015:5

Utkom från trycket

den 5 februari 2015

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

föreskrifter 1 om kommuners risk- och

sårbarhetsanalyser;

beslutade den 26 januari 2015.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med

stöd av 12 § förordningen (2006:637)2 om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Inledande bestämmelse

1 § Denna författning innehåller närmare föreskrifter om sådana risk- och

sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners

och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

höjd beredskap.

Definitioner

2 § I denna författning avses med

kritiska

beroenden

Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga

verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden

karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i

levererande verksamheter relativt omgående leder till

funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en

extraordinär händelse inträffar.

risk

En sammanvägning av sannolikheten för att en

händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen

kan leda till.

samhällsviktig

verksamhet

En verksamhet som uppfyller minst ett av följande

villkor.

 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten

1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 15.

2 Förordningen senast ändrad (2008:1004).

MSBFS

2015:5

2

kan ensamt eller tillsammans med motsvarande

händelser i andra verksamheter på kort tid leda till

att en allvarlig kris inträffar i samhället.

 Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig

för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna

hanteras så att skadeverkningarna blir så små som

möjligt.

sårbarhet

De egenskaper eller förhållanden som gör ett

samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de

skadliga effekterna av en händelse.

krisberedskap

Förmågan att genom utbildning, övning och andra

åtgärder samt genom den organisation och de

strukturer som skapas före, under och efter en kris

förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys

3 § Kommunen ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalys till de

egna behoven och till övriga förutsättningar. Arbetet ska i den utsträckning

det är möjligt och lämpligt samordnas och integreras med riskanalysarbete

som sker i enlighet med annan lagstiftning.

Rapportering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys

4 § Kommunen ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret

efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera

resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande

uppställning.

Beskrivning av kommunen och dess geografiska område.

1.

Beskrivning av arbetsprocess och metod.

2.

Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska

3.

område.

Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga

4.

verksamhet.

Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens

5.

geografiska område.

Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap

6.

inom kommunen och dess geografiska område.

Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens

7.

resultat.

Rapporteringen ska göras till länsstyrelsen i elektronisk form om inte

särskilda skäl föreligger eller enligt förutsättningar som Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap beslutar.

MSBFS

2015:5

3

Kommunens regelbundna uppföljning och rapportering

5 § Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys

och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap.

Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast

den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år.

Rapporteringen ska ske i elektronisk form enligt de indikatorer som anges i

bilagan till denna författning.

Sekretess

6 § Om den rapportering som ska göras enligt 4 eller 5 §§ innehåller

uppgifter som enligt kommunens bedömning omfattas av sekretess enligt

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det framgå av

rapporteringen vilka dessa uppgifter är.

_____________

Denna författning träder i kraft den 1 mars 2015. Myndigheten för

samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners

och landstings risk- och sårbarhetsanalyser ska samtidigt upphöra att gälla.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

HELENA LINDBERG

Jonas Eriksson

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2015:5

4

Bilaga

Indikatorer för bedömning av kommunens generella

krisberedskap

Ledning

Riskhantering

1. Kommunen har för mandatperioden rapporterat en sammanställd risk-

och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 § i denna

författning.

Motivering:

Ja

Nej

2. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen har fastställts av

kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Motivering:

Ja

Nej

3. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och

beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och eller

stärka kommunens krishanteringsförmåga hos

- berörda verksamheter,

Ja

Nej

- kommunalägda bolag,

Ja

Nej

- kommunalförbund.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

4. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är

relevanta, förankrad och känd hos

- beslutsfattare, Ja

Nej

- anställda inom kommunen (berörda

förvaltningar eller motsvarande, bolag

och kommunalförbund),

Ja

Nej

- berörda aktörer inom det geografiska

området. Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

5

5. Följande delar av kommunens verksamhet har involverats i arbetet med

risk- och sårbarhetsanalyser. (Här avses verksamheter oavsett om de

bedrivs i förvaltningsform, eget bolag, kommunalförbund, gemensam

nämnd eller upphandlas.)

- Central administration inkl.

IT och informationsverksamhet

Ja

Nej

- Äldreomsorg

Ja

Nej

- Individ- och familjeomsorg

Ja

Nej

- Stöd och service till funktionshindrade

Ja

Nej

- Förskola

Ja

Nej

- Grund- och gymnasieskola

Ja

Nej

- Vatten och avlopp

Ja

Nej

- Samhällsplanering

Ja

Nej

- Miljö- och hälsoskydd

Ja

Nej

- Väghållning

Ja

Nej

- Renhållning

Ja

Nej

- Räddningstjänst

Ja

Nej

- Kommunala bostadsbolag

Ja

Nej

- Fjärr-/närvärmeförsörjning

Ja

Nej

- Lokal elförsörjning

Ja

Nej

- Övriga verksamheter, beskriv vilka under

motivering.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

6. Det finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller motsvarande som har

beredskap dygnet runt alla dagar på året. (Funktionen har som uppgift

att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,

verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser.)

Motivering:

Ja

Nej

7. Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna

identifiera och varna för extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

6

Planering

8. Kommunen har fastställt ett styrdokument för kommunens arbete med

krisberedskap som innehåller

- en beskrivning av det arbete och de åtgärder som

ska ske under mandatperioden för att reducera eller

ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan

att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, Ja

Nej

- en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra

åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från

2013 mellan Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting

om kommunernas krisberedskap3, Ja

Nej

- en övnings- och utbildningsplan för mandat-

perioden,

Ja

Nej

- en plan för hur kommunen ska hantera extra-

ordinära händelser som beskriver

i. hur kommunen ska organisera sig under en

extraordinär händelse (krishanterings-

organisation),

Ja

Nej

ii. hur kommunens krishanteringsorganisation

leder, samordnar, samverkar samt säkerställer

samband för att hantera en extraordinär

händelse,

Ja

Nej

iii. vilka lokaler för ledning och samverkan som

disponeras vid en extraordinär händelse.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

9. Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i

samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna

geografiska området.

Motivering:

Ja

Nej

3 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, Stockholm den 17 maj 2013

(SKL 12/6159, MSB 2012-5541).

MSBFS

2015:5

7

10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera

krishanteringsorganisationen.

Motivering:

Ja

Nej

11. Det finns en beslutsordning med angivet mandat för

krishanteringsorganisationen.

Motivering:

Ja

Nej

12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva

- operativ ledning,

Ja

Nej

- samverkan,

Ja

Nej

- omvärldsbevakning,

Ja

Nej

- framtagande av lägesbild,

Ja

Nej

- kriskommunikation,

Ja

Nej

- analys av händelseutvecklingen av en

händelse på kort och lång sikt.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

13. Det finns rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de

mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen

bedriver eller ansvarar för.

Motivering:

Ja

Nej

14. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att

upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år

och revideras vid behov.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

8

Samverkan

15. Kommunen har tagit initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver

samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att

samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och

åtgärder under en extraordinär händelse.

Motivering:

Ja

Nej

16. Kommunen är sammankallande för ett samverkansorgan i vilket

representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att

förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens

geografiska område ingår.

Motivering:

Ja

Nej

17. Kommunen har rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild

inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

18. Kommunen har rutiner för deltagande i samverkanskonferenser.

Motivering:

Ja

Nej

19. Kommunen har rutiner för att information till allmänheten vid en

extraordinär händelse samordnas.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

9

Kommunikation

20. Det finns informationskanaler, såsom WIS eller Rakel, för att ta emot

och dela information vid extraordinära händelser

- internt inom kommunen,

Ja

Nej

- till länsstyrelsen och andra kommuner.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

21. Det finns alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och

radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade

kommunikation

- inom kommunen,

Ja

Nej

- till länsstyrelsen och andra kommuner,

Ja

Nej

- till allmänheten vid inträffad händelse.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

22. Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via

- sociala medier,

Ja

Nej

- kommunens webbplats,

Ja

Nej

- Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA),

Ja

Nej

- kommunens upplysningscentral,

Ja

Nej

- informationsnumret 113 13,

Ja

Nej

- Sveriges Radio P4.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

23. Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till

allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att

ljudsändare underhålls.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

10

Informationssäkerhet

24. Kommunen hanterar information säkert genom att

- kommunen bedriver ett systematiskt arbete med

informationssäkerhet i enlighet med tillämplig

informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001,

ISO/IEC 27002) på området,

Ja

Nej

- kommunen har rutiner för att identifiera och

hantera kritiska beroenden till system och tjänster

för informationshantering som är av central

betydelse för kommunens verksamhet,

Ja

Nej

- kommunen har rutiner för att identifiera och

hantera säkerhetsbrister i industriella informations-

och styrsystem (SCADA) av betydelse för samhälls-

viktig verksamhet inom kommunalteknisk

försörjning.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

25. Kommunen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till andra

aktörer

- när informationshantering upphandlas av

extern leverantör,

Ja

Nej

- när kommunal verksamhet upphandlas av extern

leverantör.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

Kompetens

Utbildning

26. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under

det gångna året utbildats för att kunna lösa sina uppgifter vid

extraordinära händelser i fredstid.

- Krisledningsnämnd

Ja

Nej

- Övriga förtroendevalda

Ja

Nej

- Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen

Ja

Nej

- Informationsfunktionen

Ja

Nej

- Berörda förvaltningsledningar eller

motsvarande Ja

Nej

- Krisstöd (POSOM)

Ja

Nej

- Tjänsteman i beredskap eller motsvarande

Ja

Nej

- Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk

försörjning Ja

Nej

MSBFS

2015:5

11

- Frivillig resursgrupp (FRG)

Ja

Nej

- Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

27. Personal i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom

om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse.

Motivering:

Ja

Nej

28. Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande

kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

Motivering:

Ja

Nej

Övning

29. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under

det gångna året övats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära

händelser i fredstid.4

- Krisledningsnämnd

Ja

Nej

- Övriga förtroendevalda

Ja

Nej

- Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen

Ja

Nej

- Informationsfunktionen

Ja

Nej

- Berörda förvaltningsledningar eller

motsvarande Ja

Nej

- Krisstöd (POSOM)

Ja

Nej

- Tjänsteman i beredskap eller motsvarande

Ja

Nej

- Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk

försörjning Ja

Nej

- Frivillig resursgrupp (FRG)

Ja

Nej

- Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

4 Se överenskommelsen enligt fotnot 3 angående vilka övningar kommunen ska genomföra

under en mandatperiod.

MSBFS

2015:5

12

30. Kommunen har under det gångna året deltagit i planering,

genomförande eller utvärdering av samverkansövning på regional eller

nationell nivå, rörande till exempel rutiner för samlad lägesbild,

deltagande i samverkanskonferenser eller samordning av information till

allmänheten vid en extraordinär händelse.

Motivering:

Ja

Nej

31. Kommunen har under det gångna året genomfört någon

samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska

område, och eller tillsammans med andra kommuner.

Motivering:

Ja

Nej

32. Kommunen har utvärderat de övningar som genomförts under det

gångna året.

För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos kommunens

egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska kommunens förmåga att

samverka med andra aktörer ha utvärderats.

Motivering:

Ja

Nej

33. Kommunen har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade

händelser och övningar.

Motivering:

Ja

Nej

Resurser

34. Kommunen har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella

resurser som är särskilt kritiska för att hantera extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

35. Kommunen har under det gångna året uppdaterat sin dokumentation av

vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en

extraordinär händelse.

(Exempelvis mobil reservkraft och översvämningsskydd)

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

13

36. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera

funktionalitet på de materiella resurser som finns att tillgå vid

extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

37. Det finns avtal och eller överenskommelser med externa aktörer om

förstärkningsresurser vid extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

38. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser

(materiella och personella) från externa aktörer

(lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med

extraordinära händelser.

Motivering:

Ja

Nej

39. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med

avseende på

- elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning,

till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en

uthållighet om minst en vecka,

Ja

Nej

- it-försörjning,

Ja

Nej

- tekniska system för kommunikation och

samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS),

Ja

Nej

- tillgång till vatten för hantering av mat

och dryck samt för hygien som medger

uthållighet om minst en vecka.

Ja

Nej

Motivering:

Ja

Nej

40. Det finns utpekad alternativ lokalisering för

krishanteringsorganisationen.

Motivering:

Ja

Nej

MSBFS

2015:5

14

MSBFS

2015:5

15

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

allmänna råd om kommuners risk- och

sårbarhetsanalyser

Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten

för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och

sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har

samma betydelse här.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är

inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning

eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om

deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CECILIA NYSTRÖM

Jonas Eriksson

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2015:5

16

Allmänna råd till 4 §

1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område

Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om kommunen.

Följande bör redovisas.

 Kommunens ansvarsområde och uppgifter.

 Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och

förbundssamarbeten.

 Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och

sårbarhetsanalysen.

 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom

geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv.

2. Beskrivning av arbetsprocess och metod

Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet.

Följande bör redovisas.

 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet.

 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.

 De interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet.

 Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och

sårbarhetsanalysen.

 Gjorda avgränsningar med motiv.

3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens

geografiska område

Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från

nedanstående sektorer och funktioner.

Samhällssektor

Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom

vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan

identifieras.

Viktig samhällsfunktion

Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som

upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller

flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga

verksamheter.

Samhällsviktig verksamhet

Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning.

Identifieringen av sådan verksamhet enligt 4 § 3 p. bör ske med

utgångspunkt i följande beskrivning.

MSBFS

2015:5

17

Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar,

noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för

upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner.

Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga

samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som

samhällsviktig.

Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal

betydelse.

Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall

eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller

internationella konsekvenser.

Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall

eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala

konsekvenser.

Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller

en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.

Samhällssektor

Exempel på viktiga samhällsfunktioner per

samhällssektor

Energiförsörjning

Produktion av el, distribution av el, produktion

och distribution av fjärrvärme, produktion och

distribution av bränslen och drivmedel

Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala

betalningssystemet, värdepappershandel

Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet,

detaljhandel, tillverkningsindustri

Hälso- och

sjukvård samt

omsorg

Akutsjukvård, läkemedels- och materiel-

försörjning, omsorg om barn, funktions-

hindrade och äldre, primärvård, psykiatri,

socialtjänst, smittskydd för djur och människor

Information och

kommunikation

Telefoni (mobil och fast), internet,

radiokommunikation, distribution av post,

produktion och distribution av dagstidningar,

webbaserad information, sociala medier

Kommunalteknisk

försörjning

Dricksvattenförsörjning, avloppshantering,

renhållning, väghållning

Livsmedel

Distribution av livsmedel, primärproduktion av

livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning

av livsmedel

MSBFS

2015:5

18

Offentlig

förvaltning

Lokal ledning, regional ledning, nationell

ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk

och konsulär verksamhet

Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt

försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,

räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll,

gränsskydd och immigrationskontroll,

bevaknings- och säkerhetsverksamhet

Socialförsäkringar

Allmänna pensionssystemet, sjuk- och

arbetslöshetsförsäkringen

Transporter

Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport,

vägtransport, kollektivtrafik

4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga

verksamhet

Redovisningen bör utgå från kritiska beroenden som rör den

samhällsviktiga verksamhet som kommunen själv förvaltar, bedriver eller

äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer.

5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och

kommunens geografiska område

Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta

såväl kommunens egen verksamhet som det geografiska området.

Riskidentifiering

Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och

förhållanden inom kommunens egen verksamhet och det geografiska

området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen

bör vara riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker

och hot för exempelvis

 naturolyckor,

 andra olyckor,

 teknisk infrastruktur och försörjningssystem,

 antagonistiska hot och social oro,

 sjukdomar.

Riskanalys

Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa.

De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna

riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det

MSBFS

2015:5

19

är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför.

I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet

kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen

bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet,

grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på

egendom och miljö.

Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter

och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra

slutsatser i punkten 7.

6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap

inom kommunen och dess geografiska område

Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och inom dess

geografiska område bör bedömas och beskrivas med utgångspunkt i de

kritiska beroenden och de risker som identifierats enligt punkterna 4 och 5 i

analysen. Även sårbarheter och förmågebrister som framkommit vid

inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete bör

beskrivas här. Beskrivningen av sårbarheter och brister bör kunna läggas

till grund för aktörernas arbete med att identifiera, föreslå och vidta

åtgärder.

Som framgår av 5 § i denna författning ska kommunen regelbundet följa

upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna även

bedöma sin egen generella krisberedskap. Det arbetet ska rapporteras enligt

de indikatorer som anges i bilagan till denna författning. För att kunna

samordnas med statens uppföljning av de åtgärder som kommunen vidtar

med ersättning från staten ska rapporteringen enligt 5 § ske senast den 15

februari och avse förhållandena i kommunen under det närmast föregående

året. Se vidare allmänna råd till 5 §.

7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens

resultat

Redovisningen kan exempelvis avse behov av kompetenshöjande åtgärder

såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder. Indikatorerna för

bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt bilagan till denna

författning kan användas som stöd för att identifiera dessa behov.

Redovisningen bör där det är möjligt och lämpligt inkludera behov av

åtgärder utanför kommunens egen verksamhet.

MSBFS

2015:5

20

Allmänna råd till 5 § och till bilagan

Syftet med en bedömning av kommunens generella krisberedskap är att få

en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och

hantera extraordinära händelser.

Kommunens generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer

som redovisas i bilagan. Det är endast den egna organisationens

förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med ett ja eller ett nej

om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera en brist och bör

resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna brist, alternativt en

motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till respektive indikator finns

ett kommentarsfält. Här bör kommunen mer utförligt motivera varför

indikatorn anses vara uppfylld eller inte, alternativt kommentera varför

indikatorn inte anses behövas. Vissa av indikatorerna är uppdelade i

strecksatser med summering. För att svara ja på en sådan indikator krävs att

samtliga strecksatser är uppfyllda.

Vissa av indikatorerna kommer att användas för statens uppföljning av

kommunernas arbete i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och

landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

beredskap. Detta gäller indikatorerna 1-3, 8- 9, 15-20, 23 och 26-32.

Beställningsadress:

Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm

Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se