NFS 2004:14

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

1

NFS 2004:14

Utkom från trycket

den 17 december 2004

Naturvårdsverkets allmänna råd

till avfallsförordningen (2001:1063) avseende farligt avfall;

beslutade den 2 december 2004.

Till 4 §

”farligt avfall”

Eventuell lägre halt av farliga ämnen i själva avfallet bör beaktas vid klassi-

ficeringen och kan medföra att avfallet inte längre uppvisar någon av de

farliga egenskaperna i bilaga 3. Det bör vara avfallsinnehavaren som ansva-

rar dels för att korrekt klassificering görs, dels att avfallet i förekommande

fall hanteras som farligt avfall. Om avfallsinnehavaren avser att hantera

avfallet på sätt som kräver tillstånd eller anmälan bör innehavaren informera

den operativa tillsynsmyndigheten om sådant avfall som inte betecknas

som farligt avfall i bilaga 2, men som ändå uppvisar minst en av de farliga

egenskaperna i bilaga 3.

Till 7 §

Andra stycket

Sökanden bör vid ansökan om dispens visa att avfallet saknar samtliga de

farliga egenskaper som anges i bilaga 3.

Dispens bör inte behöva sökas för avfall för vilka det finns två möjlighe-

ter att klassa avfallet i avfallsförteckningen, dvs avfall som innehåller farliga

ämnen och avfall som inte innehåller farliga ämnen. I sådana fall bör avfalls-

innehavaren själv kunna avgöra om avfallet är farligt eller inte.

Till 21 §

Tredje stycket

Avfall bör inte blandas så att bortskaffande eller återvinning motverkas

eller försvåras. Avfall bör inte spädas ut för att undgå klassning som farligt

avfall.

Till 26 §

Tillstånd att transportera farligt avfall bör endast meddelas den fysiska eller

juridiska person som faktiskt skall utföra transporten.

AR-Farligt-avfall.pmd

2004-12-09, 14:19

1

2

NFS 2004:14

Till 27 §

Farligt avfall bör anses ha uppkommit på den plats där en verksamhet bedri-

vits eller en åtgärd vidtagits som medfört att använt material blivit farligt

avfall.

Med särskilt tillstånd bör förstås sådant tillstånd som anges i 26§.

Till 27 och 43 §§

Med den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer bör avses

alla slag av företag som producerar eller tillhandahåller varor eller tjänster.

Den som själv transporterar sitt eget farliga avfall bör kontrollera att mot-

tagaren har de tillstånd som behövs för att få ta hand om avfallet.

Till 29 §

Ansökan bör avslås om sökanden inte har för avsikt att bedriva transport-

verksamhet i egen regi utan endast avser att förmedla transporttjänsten

som sedan utförs av ett annat företag.

Till 30 §

Företag som har sin verksamhet spridd över delar av landet och där varje

verksamhetsdel är en självständig enhet med eget ansvar bör söka tillstånd

för den delen hos den länsstyrelse inom vars område verksamheten är belä-

gen.

Till 32 §

Ett tillstånd att transportera farligt avfall bör ange vilka avfallsslag som

omfattas.

Till 34 §

Anmälan bör ges in till den länsstyrelse inom vars län den faktiska verksam-

heten bedrivs.

Företag som har sin verksamhet spridd över delar av landet och där varje

verksamhetsdel är en självständig enhet med eget ansvar bör ge in anmälan

för sin del hos den länsstyrelse inom vars område verksamheten är belägen.

Till 42, 43, 44 och 45 §§

Anteckningarna bör omfatta både det farliga avfall som transporteras bort

och det som lagras. Anteckningarna bör ange den sexsiffriga avfallskoden

och mängden anges i kilogram. Vidare bör anteckningarna föras så att till-

synsmyndigheten lätt kan få överblick över hur det farliga avfallet hanteras.

Till bilaga 4

Med koden R12 Utbyte av avfall som skall underkastas något av de förfa-

randen som är numrerade R1-R11 (utom tillfällig lagring, före insamling, på

AR-Farligt-avfall.pmd

2004-12-09, 14:19

2

3

NFS 2004:14

den plats där det produceras) bör avses en förbehandling som sedan följs

av ytterligare en R-process, exempelvis sortering före förbränning för energi-

återvinning (R1).

Till bilaga 5

Med koden D10 Förbränning på land bör avses förbränning i förbrännings-

anläggning på land.

Till bilaga 4 och 5 (R13 och D15)

Med tillfällig lagring bör avses lagring på den plats där det farliga avfallet

har uppkommit och lagras i avvaktan på bortforsling eller när det lagras hos

behandlingsföretag i avvaktan på behandling.

Med mellanlagring bör avses sådan yrkesmässig insamling och lagring

av avfall på en plats där avfallet inte har uppkommit och där avfallet inte

heller skall bortskaffas eller återvinnas i enlighet med koderna D1-D14 och

R1-R12 i förordningens bilaga 4 och 5. Verksamhetsutövaren bör kunna visa

att dessa regler följs genom journalföring eller annan dokumentation av

mottaget och lagrat avfall samt av genomförda borttransporter.

Med mellanlagring bör inte avses omlastning av farligt avfall då endast

byte av transportfordon sker (vid lastbilsterminaler och liknande). Sådan

omlastning bör anses utgöra en del av trans-porten, om den sker utan dröjs-

mål.

Dessa allmänna råd börjar gälla fr.o.m. 1 januari 2005 och ersätter Naturvårds-

verks allmänna råd (NFS 2001:13) om farligt avfall.

Naturvårdsverket

LARS-ERIK LILJELUND

Margareta Appelberg

(Enheten för produkter och avfall)

AR-Farligt-avfall.pmd

2004-12-09, 14:19

3