NFS 2004:4
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall
Naturvårdsverkets författningssamling
ISSN 1403-8234
1
NFS 2004:4
Utkom från trycket
den 14 maj 2004
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd
om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;
beslutade den 14 april 2004.
Med stöd av 19 § avfallsförordningen (2001:1063) och 13 § förordningen
(2001:512) om deponering av avfall föreskriver Naturvårdsverket följande
och beslutar om följande allmänna råd.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om
- sortering av brännbart avfall,
- undantag från kravet att brännbart avfall skall förvaras och transporte-
ras bort skilt från annat avfall,
- undantag från förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall
och organiskt avfall, och
- dispens för deponering av utsorterat brännbart avfall och organiskt av-
fall.
2 § Enligt 14 § avfallsförordningen (2001:1063) får kommunfullmäktige med-
dela närmare föreskrifter om hanteringen av hushållsavfall.
Kommunala föreskrifter meddelade med stöd av 17 § avfallsförordningen
gäller framför dessa föreskrifter i den utsträckning de ställer högre krav på
sortering och åtskild förvaring och transport av avfall än dessa föreskrifter.
3 § I 8 § avfallsförordningen (2001:1063) och 4 § förordningen (2001:512) om
deponering av avfall finns bestämmelser om undantag från respektive
förordnings tillämpningsområde för visst radioaktivt avfall.
4 § Bestämmelserna om sortering enligt dessa föreskrifter gäller inte för
avfall som kommer från fartyg och avfall som omfattas av föreskrifter om
producentansvar.
Definitioner
5 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma bety-
delse som i 15 kap.miljöbalken, avfallsförordningen (2001:1063) och för-
ordningen (2001:512) om deponering av avfall. I övrigt avses i dessa före-
skrifter med
grovavfall: hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra
egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl,
TOC: total mängd organiskt kol.
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
1
2
NFS 2004:4
Sortering av brännbart avfall
6 § Varje kommun skall ge den som ger upphov till hushållsavfall möjlighet
att sortera ut brännbart hushållsavfall från
- avfall som inte är brännbart, och
- annat brännbart avfall som i utsorterade fraktioner utgör farligt avfall.
7 § Bestämmelserna i 6 § hindrar inte att kommunen föreskriver om särskild
utsortering av avfall som är olämpligt att förbränna på grund av att det
innehåller hälso- eller miljöfarliga ämnen.
8 § Kommunen är inte skyldig att ge möjlighet till sortering enligt 6 § av
grovavfall, om
- det är fråga om små mängder avfall,
- tillgängligt utrymme är otillräckligt, eller
- förhållandena i övrigt är sådana att sortering på plats inte är möjlig.
Kommunen skall se till att det brännbara avfallet sorteras ut från avfall
som inte är brännbart före behandling.
Första stycket gäller inte för avfall som i utsorterade fraktioner utgör
farligt avfall.
9 § Den som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall skall se till att
brännbart avfall sorteras ut från
- avfall som inte är brännbart, och
- annat brännbart avfall som i utsorterade fraktioner utgör farligt avfall.
Sortering enligt första stycket skall ske vid källan.
10 § Brännbart bygg- och rivningsavfall behöver inte sorteras ut vid källan
om
- tillgängligt utrymme är otillräckligt, eller
- förhållandena i övrigt är sådana att sortering på plats inte är möjlig.
Det brännbara avfallet skall sorteras enligt 9 § före behandling.
Första stycket gäller inte för avfall som i utsorterade fraktioner utgör
farligt avfall.
Undantag från krav på åtskild förvaring och transport
11 § Kravet enligt 19 § avfallsförordningen (2001:1063) på åtskild förvaring
och transport av brännbart avfall gäller inte för
1. hushållsavfall som, trots att möjlighet finns, inte har sorterats enligt 6 §,
2. hushållsavfall som sorterats enligt 7 §,
3. avfall som är undantaget enligt 8 eller 10 § till dess avfallet sorterats,
4. avfall som sorterats enligt 9 § och som innehåller mindre än 10 volympro-
cent brännbart avfall,
5. avfall som kommer från fartyg,
6. avfall som omfattas av föreskrifter om producentansvar.
Undantag från deponeringsförbud
12 § Förbuden enligt 9 och 10 §§ förordningen (2001:512) om deponering av
avfall gäller inte
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
2
3
NFS 2004:4
1. bottenaska och flygaska samt rökgasreningsslam som innehåller mindre
än 18 viktprocent TOC räknat på torr vikt och bestämd enligt 14 §,
2. komposterat slam från rening av avloppsvatten,
3. grönlutslam från återvinning av kokvätska,
4. animaliskt avfall som enligt andra föreskrifter får grävas ned,
5. övrigt avfall med homogen sammansättning som innehåller mindre än 10
viktprocent TOC räknat på torr vikt och bestämd enligt 14 §,
6. avfall med heterogen sammansättning som innehåller mindre än 10 vo-
lymprocent brännbart avfall.
13 § Förbuden enligt 9 och 10 §§ förordningen (2001:512) om deponering av
avfall gäller inte avfall vars fysiska eller kemiska egenskaper efter behand-
ling är sådana att avfallet inte bör återvinnas eller bortskaffas på annat sätt
än genom deponering.
Den som avser att deponera avfall enligt första stycket skall samråda med
tillsynsmyndigheten för deponin innan avfallet deponeras.
Bestämning av TOC
14 § Bestämning av TOC i avfallet skall ske genom provtagning och prov-
ning.
Provtagning av avfallet skall ske i enligt en provtagningsplan som skall
utarbetas i enlighet med den preliminära standarden prEN 148991.
Provning av TOC skall utföras enligt svensk standard SS-EN 13137, ut-
gåva 12, av ett ackrediterat laboratorium.
Vid bestämning av om TOC understiger 10 respektive 18 viktprocent skall
medelvärdet av provningsresultaten användas.
Dispens på grund av kapacitetsbrist för annan behandling än
deponering
15 § För deponering av hushållsavfall görs ansökan om dispens enligt 13 §
förordningen (2001:512) om deponering av avfall av kommunen. För de-
ponering av annat avfall än hushållsavfall görs en sådan ansökan av
den verksamhetsutövare som tar emot avfallet för deponering.
16 § För deponering av hushållsavfall på grund av kapacitetsbrist får dis-
pens enligt 13 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall medges
endast om kommunen har
1. dels visat att det på grund av kapacitetsbrist inom regionen finns behov
av deponering av sådant avfall,
2. dels länsvis redovisat de mängder avfall som omfattas av tidigare dis-
pens och som har deponerats i andra län än det egna,
1 SIS Förlag AB, S:t Paulsgatan 6, 118 80 Stockholm, webbadress: www.sis.se
2 Se fotnot 1
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
3
4
NFS 2004:4
3. dels länsvis redovisat en uppskattning av hur mycket av avfallet enligt
dispensansökan som kommer att lämnas till deponering i andra län än
det egna,
4. dels redovisat att ändamålsenliga åtgärder vidtagits eller kommer att vid-
tas för att deponering av sådant avfall som omfattas av ansökan skall
upphöra, och
5. dels redovisat de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att
minska utsläppen av växthusgaser för det avfall som deponeras med
dispens.
17 § Utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall som omfattas av en
kommuns dispens enligt 16 § får deponeras av annan än kommunen utan att
den som skall deponera avfallet har medgetts dispens.
18 § För deponering av annat avfall än hushållsavfall på grund av kapacitets-
brist får dispens enligt 13 § förordningen (2001:512) om deponering av av-
fall medges endast om den som skall deponera avfallet
1. dels visat att det på grund av kapacitetsbrist inom regionen finns behov
av deponering av sådant avfall,
2. dels länsvis redovisat de mängder avfall som omfattas av tidigare dis-
pens och som tagits emot från andra län än det egna,
3. dels länsvis redovisat en uppskattning av hur mycket av avfallet enligt
dispensansökan som kommer att tas emot från andra län än det egna,
4. dels förbinder sig att informera den som lämnar brännbart avfall och
organiskt avfall för deponering om att andra behandlingsmetoder skall
väljas i första hand, och
5. dels redovisat de åtgärder som vidtagits eller kommer vidtas för att minska
utsläppen av växthusgaser för det avfall som deponeras med dispens.
Dispens får inte medges för mer avfall än vad som omfattas av deponins
tillstånd enligt miljöbalken.
19 § En dispens som medges på grund av kapacitetsbrist skall gälla i högst
ett år.
Dispens i övriga fall
20 § I andra fall än som avses i 16 och 18 §§ får länsstyrelsen medge dis-
pens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall och organiskt
avfall endast om det finns särskilda skäl.
Övergångsbestämmelser
1. Dessa föreskrifter träder i kraft, i fråga om 10, 12 och 13 §§ den 1 januari
2005, och i övrigt den 1 juni 2004. Genom föreskrifterna upphävs Naturvårds-
verkets föreskrifter (NFS 2001:17) om hantering av brännbart avfall.
2. I fråga om brännbart avfall som uppkommit före ikraftträdandet av 10 §
gäller äldre bestämmelser om undantag från krav på sortering av annat av-
fall än hushållsavfall.
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
4
5
NFS 2004:4
3. I fråga om utsorterat brännbart avfall som inkommit till deponeringsan-
läggning före ikraftträdandet av 12 och 13 §§ gäller äldre bestämmelser om
undantag från deponeringsförbudet för utsorterat brännbart avfall.
4. Äldre bestämmelser tillämpas i mål om överklagande av beslut om dis-
pens som meddelats före den 1 juni 2004.
5. Dispenser för deponering av utsorterat brännbart avfall meddelade enligt
äldre bestämmelser gäller fortfarande.
Naturvårdsverket
LARS-ERIK LILJELUND
Catarina Östlund
(Enheten för produkter och avfall)
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
5
6
NFS 2004:4
Allmänna råd
beslutade den 29 april 2004.
Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22) om hante-
ring av brännbart avfall.
Allmänt om brännbart avfall
Till 4 § avfallsförordningen (2001:1063)
Avfall vars delar består av både brännbart och ej brännbart material bör, om
det inte är möjligt att separera materialen, klassificeras som brännbart eller ej
brännbart utifrån avfallets sammantagna egenskaper. Exempel på avfall vars
olika material kan vara omöjliga att separera genom sortering är laminat och
möbler.
Till 19 § avfallsförordningen (2001:1063)
Kravet på att brännbart avfall skall förvaras skilt från annat avfall bör inte
anses hindra att brännbart och ej brännbart avfall tillfälligtvis samlas upp i
en behållare under förutsättning att avfallet kan sorteras på ett fullgott sätt
innan det lämnar platsen för verksamheten.
Kravet på att brännbart och ej brännbart avfall skall transporteras åtskilt
bör inte anses hindra att båda avfallskategorierna transporteras i samma
fordon om de förvaras i olika kärl eller på annat sätt är fysiskt åtskilda.
Till 9 § förordningen ( 2001:512 ) om deponering av avfall
Som utsorterat brännbart avfall bör anses bl.a. sådant brännbart avfall som
huvudsakligen är sorterat enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4)
om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall och som innehåller så
små mängder ej brännbart avfall att den vidare behandlingen inte påverkas.
Vissa slag av utsorterat brännbart avfall bör av miljöskäl i första hand
återvinnas genom biologisk behandling eller materialåtervinning.
Till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering
av brännbart avfall och organiskt avfall
Sortering, förvaring och transport
Till 6 §
För att ”ge möjlighet” till sortering bör kommunen bl.a. se till att det finns
praktiska förutsättningar för sortering av hushållsavfall genom att t.ex. sä-
kerställa att det finns lämpliga insamlingskärl i anslutning till fastighet eller
vid återvinningscentral. Kommunerna bör också ge råd och lämna den in-
formation som är nödvändig för att hushållen och andra som ger upphov till
hushållsavfall skall kunna sortera rätt.
Som mått på om kraven i bestämmelsen är uppfyllda bör främst bedömas
om de vidtagna åtgärderna gör det möjligt för hushållen att genom en rimlig
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
6
7
NFS 2004:4
insats sortera avfallet. Slutresultatet bör bli en fraktion som är så väl sorte-
rad att den i sin helhet är att anse som utsorterat brännbart avfall.
Till 8 §
Avfallsmängderna bör anses som små om det tar ett eller flera år innan
insamlingsbehållaren för den brännbara fraktionen är fylld. Ett exempel på
när tillgängligt utrymme bör anses otillräckligt är om avfallet uppstår i ett
tätt bebyggt område, exempelvis vid vindsröjning, och det inte är möjligt att
få plats med fler än en container eller att använda en container med flera
sorteringsfack.
Till 9 §
För att uppfylla kraven enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler, kan det
finnas behov av att inrätta system för sortering som möjliggör en miljöan-
passad användning av olika behandlingsmetoder och som går utöver de i
9 § angivna kraven. Sådana system kan t.ex. innefatta utsortering av avfall
som kan försämra kvaliteten vid återvinning.
Till 10 §
Beträffande när tillgängligt utrymme bör anses otillräckligt se allmänna råd
till 8 §.
Till 11 § 1
Exempel på när paragrafen bör vara tillämplig är vid nedskräpning eller när
avfall dumpats.
Undantag från deponeringsförbud
Till 12 § 2
För att slammet skall anses vara komposterat bör den aktiva komposterings-
fasen uppgå till minst tre månader för rötat slam och minst sex månader för
icke rötat slam. Det komposterade slammet bör i båda fallen efterlagras i
minst sex månader.
Till 12 § 5
Exempel på avfall som bör anses ha en homogen sammansättning är t.ex.
jord, sand, gjuterisand, tjärasfalt och sorteringsrest från central sortering
med efterföljande krossning och siktning.
Till 12 § 6
Exempel på avfall som bör anses ha en heterogen sammansättning är bygg-
och rivningsavfall.
Det bör i de flesta fall vara tillräckligt att volymen brännbart avfall be-
stäms genom okulär besiktning. I de fall det finns anledning till en noggran-
nare kontroll, exempelvis om det råder oenighet i bedömningen av volymen
brännbart avfall, bör en mer exakt bestämning göras. Exempelvis kan voly
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
7
8
NFS 2004:4
men bestämmas genom att det brännbara avfallet sorteras ut och läggs i ett
tråg med en viss volym, t.ex. 1 m3 vid bestämningen av den brännbara
volymen för avfallet i en container som rymmer 10 m3.
Till 13 §
Exempel på avfall som kan komma i fråga för undantag är
- avfall som på grund av sitt innehåll av hälso- eller miljöfarliga ämnen är
olämpligt att förbränna eller på annat sätt återvinna, vilket kan vara t.ex.
avfall med höga halter av klor- eller kväveföreningar,
- avfall som på grund av sin storlek inte är möjligt att förbränna eller på
annat sätt återvinna,
- avfall som är svårhanterligt vid förbränning eller annan återvinning, vil-
ket t.ex. kan vara ovulkaniserat gummiavfall,
- avfall som ger gnistbildning vid förbränning.
Undantaget bör inte anses tillämpligt om avfallet går att behandla så att det,
i stället för att deponeras, kan förbrännas med energiutvinning eller åter-
vinnas på annat sätt, och det kan anses rimligt att ställa krav på sådan
behandling. Exempel på avfall som normalt inte bör komma i fråga för undan-
tag är
- avfall som efter mekanisk behandling kan återvinnas, t.ex. stubbar, matt-
rullar och resårmadrasser,
- latrin i kärl.
Omfattning av mätningen
Till 14 §
För avfall som inte regelbundet genereras bör TOC provtas och provas i
varje producerad omgång av avfallet. För avfall som regelbundet genereras
bör TOC mätas tillräckligt ofta för att tillse att TOC inte överskrider de
angivna gränserna, dock minst en gång per år.
För att avfall skall anses utgöra avfall som genereras regelbundet bör
krävas att
1. avfallet består av enskilda och oföränderliga avfall som regelbundet ge-
nereras i samma process,
2. anläggningar och processer är välkända, och
3. det material som använts i processen och själva processen är väl definie-
rade.
Dispens på grund av kapacitetsbrist för annan behandling än deponering
Till 15 §
En ansökan om dispens för att deponera utsorterat brännbart avfall eller
organiskt avfall bör normalt föregås av samråd med länsstyrelsen.
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
8
9
NFS 2004:4
Till 16 §
En ansökan om dispens för deponering av hushållsavfall bör, utöver vad
som framgår av paragrafen, innehålla
1. uppgift om kommunens namn, organisationsnummer, adress, telefon
nummer och kontaktperson,
2. en redogörelse för hur hushållsavfallet i kommunen behandlas genom
materialåtervinning, biologisk behandling, förbränning och deponering,
3. en redogörelse för kapacitet för återvinning i regionen samt möjligheter
att lagra avfallet i väntan på återvinning och,
4. en redogörelse för hur ansökan uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i
2 kap.miljöbalken, i synnerhet bestämmelserna i 5 §.
Redogörelsen enligt 4 bör innehålla en bedömning av möjligheterna att
bygga ut såväl materialåtervinning som biologisk behandling och förbrän-
ning med energiutvinning.
Kapacitetsbrist bör anses vara visad om det av ansökan framgår att det
inte är möjligt att behandla avfallet genom förbränning med energiutvinning,
materialåtervinning eller biologisk behandling och att det inte heller finns
möjlighet till lagring i avvaktan på sådan behandling. Ansökan bör inne-
hålla en redovisning av resultatet av förfrågningar hos anläggningar i regio-
nen.
Åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser kan
vara insamling av deponigas eller täckning med ett metanoxiderande skikt.
Vid insamling av gas bör den i första hand nyttiggöras eller, om detta inte är
rimligt, facklas av eller behandlas på annat miljömässigt likvärdigt sätt.
Vid lagring bör olägenheter eller brand förebyggas på tillförlitligt sätt.
Som en region bör anses ett område motsvarande minst ett län. En region
bör normalt också anses omfatta angränsande län, om det inte finns skäl till
en annan bedömning med hänsyn till länens storlek och transportmöjligheter
mellan länen.
Exempel på ändamålsenliga åtgärder kan vara planer eller beslut om att
bygga ut behandlingskapacitet, alternativt åtgärder för att genom samar-
bete eller upphandling få tillgång till behandlingskapacitet.
Till 18 §
En ansökan om dispens för deponering av annat avfall än hushållsavfall
bör, utöver vad som framgår av paragrafen, innehålla
1. uppgift om sökandens namn eller firma, organisationsnummer, adress,
telefonnummer, kontaktperson, deponins namn, fastighetsbeteckning och
tillsynsmyndighet,
2. uppgifter om beslut om gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen eller
3. uppgifter om den årliga mängd brännbart avfall som deponeras,
4. ett underlag för sökandens bedömning av att det finns behov av depo-
nering enligt ansökan och
5. en redovisning av hur avfallslämnarna skall informeras enligt 18 § 4.
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
9
10
NFS 2004:4
Beträffande en regions storlek och åtgärder för att minska utsläppen av
växthusgaser, se allmänna råd till 16 §.
Till 19 §
Efter revidering bör den tidigare ansökan kunna ligga till grund för beslut
om eventuellt förnyad dispens. En ny ansökan bör normalt lämnas in minst-
tre månader innan det finns behov av ett förnyat beslut om dispens.
Beslut om dispens bör förenas med villkor om mängd och slag av bränn-
bart respektive organiskt avfall som får deponeras. I villkoren för dispens
att deponera hushållsavfall bör krävas att de åtgärder som redovisats enligt
föreskrifternas 16 § 4 skall vidtas enligt ansökan. I fråga om annat avfall än
hushållsavfall bör ställas villkor om hur information enligt föreskrifternas
18 § 4 skall lämnas.
Dispens i övriga fall
Till 20 §
Haverier eller planerade driftstopp vid förbränningsanläggningar bör nor-
malt inte anses utgöra särskilda skäl för dispens. Avfall som av sådana
orsaker inte kan behandlas vid anläggningen bör i första hand återvinnas
eller bortskaffas vid annan anläggning eller lagras i avvaktan på återvinning
eller bortskaffande.
Naturvårdsverket
LARS-ERIK LILJELUND
Catarina Östlund
(Enheten för produkter och avfall)
NyNFS04_04.pmd
2004-05-11, 09:05
10