NFS 2012:8

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

¹

NFS 2012:8

Utkom från trycket

den 9 november 2012

Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS

2002:18) om jakt och statens vilt;

beslutade den 5 november 2012.

Med stöd av 10, 12, 38 och 40 §§jaktförordningen (1987:905) föreskriver

Naturvårdsverket att 1 a, 21 b, 27, 33, 33 a, 33 c, 34, 35 a, 36 och 42 §§ ska ha

följande lydelse. Naturvårdsverket beslutar även att de allmänna råden till 33

respektive 35 och 35 a §§ ska ha följande lydelse.

1 a § Rikspolisstyrelsen har utfärdat närmare föreskrifter om polismyndighe-

tens organisation för och samordning av eftersök i Rikspolisstyrelsens före-

skrifter och allmänna råd (RPSFS 2012:33 FAP 226-1) om polismyndighetens

medverkan vid eftersök av vilt som varit inblandat i en sammanstötning med

motorfordon eller spårbundet fordon.

21 b § Vid eftersök på polismyndighetens uppdrag i enlighet med 40 § andra

stycket jaktförordningen (1987:905) eller när en kontaktperson enligt Rikspo-

lisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2012:33 FAP 226-1) om

polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt som varit inblandat i en

sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon gör ett platsbesök,

får dels enkelpipiga hagelgevär laddade med en projektil enligt 7 § dessa före-

skrifter, dels kombinationsvapen i kaliber 12, 16 och 20 laddade med patroner

i kaliber 12, 16 och 20 försedda med en projektil (kula) avsedd för varje kaliber

användas för vildsvin, dovhjort, mufflonfår, älg, kronhjort, rådjur, björn, varg,

järv och lo. Med kombinationsvapen avses i dessa föreskrifter ett gevär med

både hagelpipa och kulpipa.

27 § Tillsyn och vittjning av fångstredskap avsedda för levandefångst ska

ske enligt följande:

1. Nät ska stå under ständig tillsyn och vittjas omgående efter det att fångst

skett.

2. Annat fångstredskap än nät, avsett för fångst av fågel, ska vittjas minst en

gång per dygn. En vittjning ska alltid ske på kvällen.

3. Annat fångstredskap än nät, avsett för fångst av däggdjur, ska vittjas minst

en gång per dygn. En vittjning ska dock alltid ske på morgonen. Om fångsten

avser vildsvin, iller, mink, hermelin, vessla, råttor, sorkar eller möss ska

vittjningen ske minst två gånger per dygn, morgon och kväll.

4. Fotsnara för rödräv ska vittjas minst två gånger per dygn, morgon (senast

vid gryningen) och kväll.

Med nät avses textilnät eller liknande med syfte att snärja in fångade djur dock

inte slagnät (typgodkänt fångstredskap L 17) för fångst av bland annat duvhök.

2

NFS 2012:8

33 § Som följer av 40 § andra stycket och 33 §jaktförordningen (1987:905)

får eftersök ske på uppdrag av berörd polismyndighet om björn, varg, järv, lo,

myskoxe, älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflonfår, fjällräv, utter, val, örn, fiskgjuse,

bivråk, tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, rördrom,

lunnefågel, salskrake, svarthalsad dopping, skärfläcka, gråspett, vitryggig hack-

spett, mellanspett, kungsfiskare, blåkråka, härfågel, sommargylling, fjällgås,

skräntärna, stork, glada, falk eller kärrhök varit inblandad i en sammanstötning

med ett motorfordon eller med ett spårbundet fordon.

Av 40 § andra och tredje styckena jaktförordningen följer att eftersök enligt

första stycket får genomföras endast av polismyndighet eller av person eller

personer som har utsetts av berörd polismyndighet. Av 40 § tredje stycket

jaktförordningen följer att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om annat

än polismyndighetens medverkan vid eftersök av sådan art som avses i första

stycket. I 33 a–34 och 35 a §§ har Naturvårdsverket meddelat föreskrifter som

avser sådana eftersök.

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2012:33

FAP 226-1) om polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt som varit

inblandat i en sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon inne-

håller bestämmelser om när ett eftersök ska anses vara avslutat.

Allmänt råd till 33 §

Ett eftersök bör av djurskyddsskäl avslutas exempelvis när ett eftersökseki-

page, efter att ha följt spåret en viss tid eller en viss sträcka, konstaterar att

allt talar för att djuret inte är allvarligt skadat. En faktor som kan vägas

in vid bedömningen av om ett eftersök bör avslutas är om djurets flykt inte

avviker från dess naturliga beteende. Om eftersöket inte leder framåt trots

omfattande insatser bör det avslutas även i fall där djuret bedöms skadat.

I sådant fall bör som regel ett nytt eftersöksekipage utses och ett eftersök

inledas varvid det bör övervägas om hund eller hundar med andra egenska-

per än de tidigare ska användas. Den resursåtgång som krav på ytterligare

eftersök innebär bör vägas mot ökad möjlighet att fullgöra uppdraget samt

med hänsyn till eftersöksekipagets säkerhet.

33 a § Eftersök ska genomföras av eftersöksekipage eller eftersökspatrull.

Eftersök av varg eller björn ska genomföras av eftersökspatrull.

Eftersöksekipage, eftersökspatrull och anlitad jakträttshavare har samma

betydelse som i 19–20 respektive 22 §§ Rikspolisstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd (RPSFS 2012:33 FAP 226-1) om polismyndighetens medverkan

vid eftersök av vilt som varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon

eller spårbundet fordon.

Varje eftersöksjägare, kontaktperson och anlitad jakträttshavare som deltar

i eftersök enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS

2012:33 FAP 226-1) om polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt

som varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon eller spårbundet

fordon, ska

1. ha godkänd svensk jägarexamen enligt Naturvårdsverkets föreskrifter

(NFS 2005:4) om jägarexamen,

2. ha rätt att inneha kulgevär klass 1 efter godkänt prov enligt 9 och 23 §§

dessa föreskrifter,

³

NFS 2012:8

3. för eftersök av björn, varg, järv eller lo, ha genomgått särskild utbildning

enligt Nationella Viltolycksrådets riktlinjer för jakt efter eller eftersök av

stora rovdjur och

4. ha genomgått utbildning i trafiksäkerhet vid eftersök av trafikskadat vilt

enligt Nationella Viltolycksrådets riktlinjer, och denna utbildning ska förnyas

vart tredje år.

33 c § Alla som genomför eftersök enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd (RPSFS 2012:33 FAP 226-1) om polismyndighetens medverkan

vid eftersök av vilt som varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon

eller spårbundet fordon, ska vid utförandet av sitt uppdrag bära väst, försedd

med reflex, länsbokstav och identifikationsnummer på ryggen samt huvudbo-

nad och benreflex. Hund som ingår i ett eftersöksekipage ska bära halsband.

Därutöver ska alla som genomför ett sådant eftersök ha tillgång till särskild

skyltutrustning för viltolycka.

Utrustningen enligt första stycket ska vara utformad i enlighet med Rikspo-

lisstyrelsens ovannämnda föreskrifter och allmänna råd.

34 § Har jakträttshavare eller viltvårdsområdesförening i enlighet med 34 §

andra stycket jaktförordningen (1987:905) tilldelats djur, som under fredningstid

varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon

och som i samband med eftersök anträffats dött eller avlivats, ska jakträtts-

havaren eller viltvårdsområdesföreningen svara för samtliga de åtgärder och

kostnader som är förenade med att ta hand om djuret.

35 a § Ersättning för arbete enligt 33–33 b §§ dessa föreskrifter för eftersök

enligt 40 § andra stycket jaktförordningen (1987:905) avseende vilt som varit

inblandat i en sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon ska

lämnas per eftersök enligt följande:

1. För eftersök av björn, varg, järv och lo: 1 900 kr.

2. För eftersök av älg och vildsvin: 700 kr.

3. För eftersök avseende övriga arter: 400 kr.

4. För kontaktperson 300 kr per uppdrag (så kallad grundersättning) och

ytterligare 250 kr om kontaktpersonen behöver göra ett platsbesök (så kallad

tilläggsersättning). I grundersättningen ingår ersättning för telefonkostnader.

5. Tillägg för bil motsvarande skattefri del av statlig bilersättning om väg-

sträckan överstiger 50 km enkel väg.

6. Tillägg för snöskoter, efter särskilt beslut av polismyndigheten, för varje

påbörjad timme: 200 kr.

Ersättning enligt första stycket betalas inte för eftersök som anställd hos

kommun eller länsstyrelse utför i tjänsten.

I de särskilda fall då polismyndigheten fattar beslut om att kontaktpersonen

även ska genomföra eftersök utgår endast eftersöksersättning. I de fall polis-

myndigheten beslutar att kontaktpersonen ska biträda annan eftersöksjägare görs

detta inom ramen för grundersättning och tilläggsersättning för kontaktperson.

4

NFS 2012:8

Allmänt råd till 35 och 35 a §§

För att ersättning ska kunna betalas bör den som utför ett eftersök efteråt

bekräfta att eftersöket gällt den art för vilken ersättning begärts, särskilt

om uppgift om arten varit osäker när uppdraget lämnandes. En bekräftelse

kan exempelvis ske genom besiktning i samband med att djuret dödas,

genom säkring och dokumentation av spår eller på annat motsvarande

sätt. Om kontaktperson på grund av avstånd till olycksplatsen eller andra

omständigheter svårligen kan göra platsbesök får beslut om eftersök fattas

utifrån telefonuppgifter såsom att viltet lämnat olycksplatsen. Kontaktperson

som endast förmedlar uppdrag om eftersök kan registrera telefonuppdrag i

Nationella Viltolycksrådets databas.

36 § Älg eller hjort som avlivats under fredningstid vid eftersök som genom-

förs enligt 40 § andra stycket jaktförordningen (1987:905) eller som anträffats

död ska tas omhand enligt punkt 1–4. Detta gäller inte om älgen eller hjorten

tillfaller jakträttshavaren eller viltvårdsområdesföreningen i enlighet med

34 § andra och tredje styckena jaktförordningen (1987:905).

1. Jakträttshavaren eller viltvårdsområdesföreningen på den plats där djuret

anträffades dött eller avlivades får behålla djuret.

2. Anträffas djuret dött eller avlivas på väg som utgör gräns mellan två

jaktområden och disponerar berörda jakträttshavare gemensamt jakträtten

på vägen, ska de i samråd dela djuret.

3. Anträffas djuret dött eller avlivas på gräns mellan två jaktområden, som

inte är sådan väg som avses under punkt 2, ska jakträttshavarna i samråd

dela djuret.

4. Om djuret inte kan tas omhand enligt punkterna 1–3 får polismyndigheten

besluta att djuret ska destrueras eller tas omhand på annat lämpligt sätt.

42 § Vilt som avlivats under fredningstid vid eftersök som genomförs enligt

40 § andra stycket jaktförordningen (1987:905) eller vilt eller del av vilt som

anträffats dött ska tas omhand enligt punkt 1–4. Detta gäller inte om viltet eller

delen tillfaller jakträttshavaren eller viltvårdsområdesföreningen i enlighet med

34 § jaktförordningen (1987:905) eller om annat följer av 36 § dessa föreskrifter.

1. Varg, björn, järv eller lo ska tas omhand av polismyndigheten och snarast

överlämnas till Statens veterinärmedicinska anstalt.

2. Övriga arter enligt 33 § första stycket jaktförordningen (1987:905) ska tas

omhand av polismyndigheten och snarast överlämnas till Naturhistoriska

riksmuseet.

3. Om viltet eller viltdelen behövs för utredning om eventuellt brott, eller

misstanke om sjukdom, ska polismyndigheten i stället överlämna detta

till Statens veterinärmedicinska anstalt.

4. Om polismyndigheten bedömer att viltet är i så dåligt skick att det inte

är lämpligt att överlämna det till Statens veterinärmedicinska anstalt eller

Naturhistoriska riksmuseet får polismyndigheten besluta att destruera viltet

på lämpligt sätt.

Mottagare av vilt eller viltdel som tillfaller staten får besluta hur materialet

ska disponeras för att tillgodose i 25 § jaktlagen (1987:259) föreskrivet ändamål

för överlämnandet.

⁵

NFS 2012:8

Levande fåglar som tillfaller staten och som enligt av ansvarig myndighet

utsedd veterinär ska vårdas och rehabiliteras ska överlämnas till närmaste

godkända inrättning för detta, enligt förteckning förd av Naturvårdsverket.

I fråga om levande däggdjur som tillfaller staten och fåglar som tillfaller

staten och som inte kan frisläppas efter vård och rehabilitering, beslutar Natur-

vårdsverket i det enskilda fallet.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 december 2012. Kravet i 33 a § tredje

stycket på godkänt resultat på det teoretiska prov som ingår i jägarexamen

gäller från och med 1 januari 2013 och avser den som nyrekryterats efter 2012

års utgång.

Naturvårdsverket

MARIA ÅGREN

Lena

Callermo

(Avdelningen

för

genomförande)

Elanders Sverige AB, 2012