NFS 2016:9
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet
Naturvårdsverkets författningssamling
ISSN 1403-8234
1
Naturvårdsverkets föreskrifter
om kontroll av luftkvalitet;
beslutade den 24 november 2016.
Med stöd av 49 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) föreskriver Naturvårds-
verket följande1.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter gäller mätning, modellberäkning, objektiv skattning, re-
dovisning och rapportering av resultat för den kontroll av miljökvalitetsnormer
i utomhusluft som kommunerna ansvarar för att genomföra enligt 26 § luftkva-
litetsförordningen (2010:477). Föreskrifterna gäller även formerna för redovis-
ning av ett åtgärdsprogram enligt 33 § luftkvalitetsförordningen (2010:477).
Definitioner
2 § I dessa föreskrifter har följande begrepp nedan angiven betydelse:
Datafångst
Den andel (%) giltiga data som erhållits under den
period då mätning ska ha skett.
Datavärd
Aktör som på uppdrag av Naturvårdsverket tar emot,
tillgängliggör och lagrar data samt andra uppgifter
från olika kontroller och undersökningar.
Exponering
Halten av ett ämne i inandningsluften som en individ
eller en grupp av individer utsätts för.
Gaturum
Gata i en tätort där människor sannolikt exponeras
för de högsta halterna av en förorening.
Indikativa mätningar
Mätningar med lägre kvalitetsmål än för kontinuerliga
mätningar. Mätningarna uppfyller kvalitetsmålen i
Bilaga 1 och tillämpliga delar av redovisningskraven
i Bilaga 6.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT
L152, 11.6.2008, s. 1-44, Celex 32008L0050), Europaparlamentets och rådets direktiv om
arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (EUT L23,
26.1.2005, s. 3-16, Celex 32004L0107), Europeiska kommissionens genomförandebeslut om
fastställande av regler för Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/
EG vad gäller ömsesidigt utbyte av information och rapportering av luftkvaliteten (EUT L335,
17.12.2011, s. 86-106, Celex 32011D0850) samt Europeiska kommissionens direktiv (EU)
2015/1480 om ändring av flera bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/
EG och 2008/50/EG om fastställande av regler för referensmetoder, datavalidering och pla-
cering av provtagningspunkter för utvärdering av luftkvaliteten (EUT L226, 29.8.2015, s.
4-11, Celex 32015L1480).
NFS 2016:9
Utkom från trycket
den 14 december 2016
2
NFS 2016:9
Kontinuerliga mätningar Mätningar, under ett kalenderår på en fast punkt,
som uppfyller kvalitetsmålen i Bilaga 1 och redo-
visningskraven i Bilaga 6.
Kvalitetskontroll (QC) Genomförandet av aktiviteter, enligt fastställda ruti-
ner, för att kontrollera att kvalitetsmålen i Bilaga 1
uppfylls.
Kvalitetssäkring (QA)
Den systematiska planeringen av aktiviteter för att
säkerställa att kvalitetsmålen i Bilaga 1 uppfylls. I
detta ingår fastställandet av rutiner för kvalitetskon-
troll.
Modellberäkning
Matematisk modell som beskriver halter av olika
luftföroreningar i tid och rum.
Objektiv skattning
Bedömning av halter av luftföroreningar genom
enkla mätningar, enkla beräkningar, jämförelse med
liknande platser, tidigare kontrollresultat, kunskap
om utsläpp eller annan relevant information.
Osäkerhet
Ett intervall runt mätresultatet, eller annat resultat
av kontrollen, som med en viss given sannolikhet
innefattar det sanna värdet. Osäkerheten inkluderar
såväl systematiska som slumpmässiga fel, dvs. är en
sammanvägning av alla fel som påverkar resultatet.
Realtidsdata
Preliminära mätdata som kan tillgängliggöras med
omedelbar verkan.
Referenslaboratorium
Aktör som på uppdrag av Naturvårdsverket tillhan-
dahåller stöd och vägledning vid arbete med mätning
och modellering.
Samverkansområde
Geografiskt område där kontrollen av luftkvalitet
genomförs i samverkan mellan flera kommuner
enligt 26 § luftkvalitetsförordningen (2010:477).
Tidstäckning
Den andel (%) av ett kalenderår då mätning ska ha
skett för att fastställa halten av en viss förorening.
Den ska inte vara lägre än kravet på lägsta godtagbara
tidstäckning som anges i Bilaga 1.
Urban bakgrund
De områden och platser i en tätort där förorenings-
nivåerna är representativa för den exponering som
befolkningen i allmänhet är utsatt för.
Utvärderingströskel
Nivå som bestämmer omfattningen av kontrollen av
en miljökvalitetsnorm.
Termer och begrepp som definierats i luftkvalitetsförordningen (2010:477) har
samma betydelse i dessa föreskrifter.
3
NFS 2016:9
Kontrollstrategi
3 § En kontrollstrategi ska finnas för varje kommun eller samverkansområde
som genomför kontrollen i form av mätning eller modellberäkning.
Kontrollstrategin ska omfatta minst två kalenderår och uppdateras årligen.
4 § En kontrollstrategi ska åtminstone innehålla
1. information om och analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare
kontrollresultat,
2. uppgifter om dominerande utsläpp,
3. beskrivning av det kontrollförfarande som kommunen eller samverkans-
området omfattas av och som har tillämpats,
4. beskrivning av mätstationer och områden där eventuell modellberäkning
ska utföras, inklusive motivering och kartor,
5. information om mätmetodik och eventuella beräkningsmodeller,
6. rutiner för rapportering och information, samt
7. långsiktig mät- och modellberäkningsstrategi.
Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll
5 § Luftkvaliteten ska kontrolleras så att de kvalitetsmål för data som anges i
Bilaga 1 uppfylls.
6 § Ett kvalitetssäkringsprogram ska finnas i varje kommun eller samverkans-
område som genomför kontrollen i form av mätning eller modellberäkning.
Programmet ska innehålla system för kvalitetssäkring (QA) och kvalitetskon-
troll (QC).
7 § Naturvårdsverket får enligt 49 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) utse
referenslaboratorium för luftkvalitet.
Samverkan
8 § Samverkan mellan kommuner enligt 26 § luftkvalitetsförordningen
(2010:477) ska bedrivas i enlighet med ett program för samordnad kontroll.
Programmet ska tas fram i samråd mellan de samverkande kommunerna samt
med andra berörda parter.
9 § Ett program för samordnad kontroll ska åtminstone innehålla
1. organisation (företrädare för samverkansområdet, samverkansparter och
hur samverkan organiseras),
2. kontrollstrategi enligt 3-4 §§, samt
3. kvalitetssäkringsprogram enligt 6 §.
Kontrollförfarande
10 § Resultat från tidigare mätning, modellberäkning eller objektiv skattning,
samt dess förhållande till utvärderingströsklarna, avgör vilket kontrollförfarande
som lägst ska tillämpas för en förorening i en kommun eller ett samverkansom-
råde. I de fall information om luftkvaliteten saknas ska en inledande kartläggning
av halterna genomföras.
4
NFS 2016:9
11 § Vid bedömningen av om en utvärderingströskel har överskridits ska de
senaste fem årens halter beaktas, om tillräckliga data finns. En utvärderings-
tröskel har överskridits om överskridandet skett under minst tre separata år av
dessa fem föregående år. Om tillräckliga data saknas får resultat från kortva-
riga mätningar, som genomförts vid de tidpunkter och platser där halterna kan
antas vara högst, samt från modellberäkningar, användas för att fastställa om
en utvärderingströskel har överskridits.
Kontinuerliga mätningar
12 § Kontinuerliga mätningar ska tillämpas vid halter över den nedre utvärde-
ringströskeln om inte annat följer av 15-16 §§. Om kontinuerliga mätningar
utgör den enda informationskällan ska mätstationerna i en kommun eller ett
samverkansområde som minst uppgå till nedan föreskrivna antal:
Antal
invånare,
tusental
A. Vid halter över den övre
utvärderingströskeln (ÖUT)
B. Vid halter mellan den nedre
utvärderingströskeln (NUT) och den
övre utvärderingströskeln (ÖUT)
Kvävedioxid Svaveldioxid Bly Kolmonoxid Bensen
Partiklar (PM
10
och PM
2,5
)
1
Arsenik Kadmium Nickel
Bens(a)pyr en
Kvävedioxid Svaveldioxid Bly Kolmonoxid Bensen
Partiklar (PM
10
och PM
2,5
)
1
Arsenik Kadmium Nickel
Bens(a)pyr en
10-249
1
2
1
1
1
1
1
1
250-499
2
3
1
1
1
2
1
1
500-749
2
3
1
1
1
2
1
1
750-999
3
4
2
2
1
2
1
1
1 000-1 499 4
6
2
2
2
3
1
1
1 500-1 999 5
7
2
2
2
3
1
1
2 000-2 499 6
8
2
3
3
4
1
1
2 500-2 999 7
10
2
3
3
4
1
1
3 000-3 500 8
11
2
3
3
6
1
1
1 Det totala antalet mätstationer för PM
10
och PM
2,5
.
Om PM
10
och PM
2,5
mäts vid samma mätstation ska dessa räknas som två
skilda mätstationer.
Antalet mätstationer för kontinuerliga mätningar i närheten av punktkällor
ska beräknas med beaktande av emissionstäthet, luftföroreningarnas sannolika
spridningsmönster och befolkningens potentiella exponering.
13 § Vid överskridande eller risk för överskridande av en miljökvalitetsnorm
i ett samverkansområde ska minst en mätstation för kontinuerliga mätningar
finnas i varje kommun där miljökvalitetsnormen överskrids eller riskerar att
överskridas. Dessa mätstationer får ingå i det föreskrivna antalet mätstationer
för samverkansområdet enligt 12 §, men kan innebära att det totala antalet blir
större om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas i flera
kommuner i samverkansområdet.
5
NFS 2016:9
När en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas i två eller
flera angränsande kommuner och överskridandet beror på samma utsläppskälla,
får undantag från kravet på kontinuerliga mätningar i varje kommun enligt första
stycket göras. Antalet mätstationer ska dock vara så många att överskridandet
går att utvärdera med tillräcklig noggrannhet. Om sådant undantag görs ska
mätbortfallet kompenseras med modellberäkningar.
14 § Mätstationer där miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10
) har överskridits
under något av de senaste tre åren ska behållas, om de inte måste flyttas på
grund av särskilda omständigheter.
15 § Kommuner med färre än 10 000 invånare får tillämpa objektiv skatt-
ning istället för mätning vid halter mellan den nedre utvärderingströskeln och
miljökvalitetsnormen. Vid överskridande eller risk för överskridande av en
miljökvalitetsnorm ska kontinuerliga mätningar enligt 13 § tillämpas.
16 § Kommuner som inte ingår i ett samverkansområde får tillämpa indikativa
mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning istället för kontinuerliga
mätningar vid halter mellan den nedre utvärderingströskeln och den övre ut-
värderingströskeln.
17 § I de fall kontinuerliga mätningar av en förorening kompletteras med mo-
dellberäkningar eller indikativa mätningar får antalet mätstationer i en kommun
eller ett samverkansområde minskas med upp till 50 %. Detta gäller vid halter
över den övre utvärderingströskeln samt under förutsättning att
1. informationen är tillräcklig för att kunna utvärdera luftkvaliteten med
avseende på miljökvalitetsnormerna samt tröskelvärdena för larm,
2. informationen uppfyller kravet enligt 38 § luftkvalitetsförordningen
(2010:477) på att informera allmänheten, samt
3. de kompletterande mätningarnas och beräkningarnas rumsliga upplösning
ger tillräcklig information för att bestämma halten med den noggrannhet
som specificeras avseende kvalitetsmål för data i Bilaga 1.
Indikativa mätningar
18 § Indikativa mätningar får utgöra komplement till kontinuerliga mätningar
vid halter över den övre utvärderingströskeln för att tillräcklig information om
luftkvaliteten på olika platser i kommunen eller samverkansområdet ska erhållas.
De får även användas i kombination med kontinuerliga mätningar och modell-
beräkningar vid halter mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln.
Mätmetoder
19 § Referensmetoder för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen,
partiklar (PM
10
och PM
2,5
), arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren anges
i Bilaga 2 och ska användas vid kontinuerliga mätningar.
Annan metod än referensmetod får användas enligt första stycket om metoden
ger likvärdiga resultat som referensmetoden.
Mätinstrument som mäter enligt referensmetod eller metod som är likvärdig
med referensmetod och som används vid kontinuerliga mätningar ska vara
godkända av Naturvårdsverket.
6
NFS 2016:9
20 § Ansökan om godkännande av mätinstrument som mäter enligt referensme-
tod eller metod som är likvärdig med referensmetod prövas av Naturvårdsverket.
Ansökan ska innehålla
1. syftet med ansökan,
2. en allmänt tillgänglig redovisning av metodens överensstämmelse med
referensmetoden för relevant förorening som omfattar
a) detaljerade testrapporter som visar att utrustningen uppfyller alla
prestandakrav, även när vissa förhållanden med avseende på miljö
och plats är specifika för Sverige och inte motsvarar de förhållanden
för vilka utrustningen redan har provats och typgodkänts i en annan
medlemsstat, samt
b) samtliga resultat från genomförda tester,
3. utfärdade certifikat, samt
4. eventuell övrig dokumentation.
I de fall där mätinstrument har testats i en annan medlemsstat inom Euro-
peiska unionen får den dokumentation som avses i första stycket 2-4 vara på
engelska. För att få bifoga sådan dokumentation ska testlaboratoriet vid testets
genomförande ha innehaft relevant ackreditering enligt gällande standard om
allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.
Beslutet kan enligt 19 kap 1 § tredje stycket miljöbalken överklagas till
mark- och miljödomstolen.
21 § Mätning ska ske i enlighet med Bilaga 3.
Val av plats för mätstation och placering av mätutrustning
22 § Bestämmelser om i vilka områden och på vilka platser kontroll genom
mätning ska ske finns i 26 § tredje stycket luftkvalitetsförordningen (2010:477).
Vid val av plats för mätstationer gäller även följande:
1. En mätstation i gaturum ska om möjligt vara representativ för luftkva-
liteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång och om möjligt
vara representativ för liknande platser och miljöer som inte ligger i den
omedelbara närheten. Mikromiljöer ska undvikas.
2. En mätstation i urban bakgrund ska om möjligt vara representativ för
luftkvaliteten i ett område på flera kvadratkilometer. Platsen för mätsta-
tionen ska väljas så att föroreningsnivån påverkas av det samlade bidraget
från alla källor som ligger i vindriktning mot stationen. Föroreningsnivån
ska inte domineras av en enda källa, såvida inte situationen är typisk för
ett större område i tätorten.
3. Om endast en mätstation för kontinuerliga mätningar används i en tätort
ska denna placeras i gaturum eller motsvarande område där det är san-
nolikt att befolkningen exponeras för de högsta halterna.
4. Om två mätstationer för kontinuerliga mätningar av kvävedioxid, partik-
lar (PM
10
och PM
2,5
), bensen eller kolmonoxid används, ska om möjligt
minst en vara placerad i gaturum, eller motsvarande område där det är
sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta halterna, och minst en
i urban bakgrund. Om fler än två mätstationer används, ska majoriteten
placeras i gaturum eller motsvarande område där det är sannolikt att
befolkningen exponeras för de högsta halterna.
7
NFS 2016:9
5. Vid utvärdering av bidrag från industrikällor ska åtminstone en mätstation
placeras i närmaste bostadsområde i den förhärskande vindriktningen från
källan. Om bakgrundshalterna är okända ska ytterligare en mätstation
placeras i den förhärskande vindriktningen mot källan.
6. En mätstation i industrimiljö ska om möjligt vara representativ för luft-
kvaliteten för ett område som är minst 250 meter gånger 250 meter.
7. En mätstation i landsbygdsmiljö ska om möjligt placeras på minst fem
kilometers avstånd från tätbebyggelse eller industrianläggning.
8. Värdet av kontinuitet och långsiktighet ska beaktas vid val av mätsta-
tioner.
23 § Mätutrustningen vid mätstationen placeras enligt anvisningar i Bilaga 4.
Hantering av mätdata
24 § Mätdata ska hanteras enligt anvisningar i Bilaga 5.
Modellberäkningar
25 § Modellberäkningar får utgöra komplement till kontinuerliga mätningar
vid halter över den övre utvärderingströskeln för att tillräcklig information om
luftkvaliteten på olika platser i kommunen eller samverkansområdet ska erhål-
las. De får även användas i kombination med mätningar vid halter mellan den
nedre och den övre utvärderingströskeln samt som enda utvärderingsmetod vid
halter under den nedre utvärderingströskeln.
26 § Alla typer av data som ska användas i en modellberäkning ska vara
kvalitetssäkrade på ett sådant sätt att kvalitetsmålen i Bilaga 1 kan uppfyllas.
27 § En modell som används för modellberäkning ska vara validerad för det
aktuella området, eller ett område med motsvarande förutsättningar, i första
hand mot mätning med en referensmetod eller likvärdig metod, i andra hand
med en annan standardiserad metod.
28 § Vid val av plats för kontroll av miljökvalitetsnormerna genom modell-
beräkning ska det som föreskrivs om var kontroll genom mätning ska ske i
26 § tredje stycket luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt val av plats för
mätstation i 22 § 1-3 och 5-7 tillämpas.
29 § Resultat från modellberäkning ska kvalitetskontrolleras mot uppmätta
värden i det aktuella området eller ett område med motsvarande förutsättningar.
Objektiv skattning
30 § Objektiv skattning får användas som enda utvärderingsmetod vid halter
under den nedre utvärderingströskeln. Det får även användas som komplement
till mätningar för att tillräcklig information ska erhållas om luftkvaliteten på
olika platser i kommunen samt i de fall som avses i 15-16 §§.
8
NFS 2016:9
31 § En kommun som ingår i ett samverkansområde men som inte omfattas av
kontinuerliga mätningar, indikativa mätningar eller modellberäkningar för en
förorening, ska tillämpa objektiv skattning för den föroreningen.
32 § Alla typer av data som ska användas för objektiv skattning ska vara
kvalitetssäkrade på ett sådant sätt att kvalitetsmålen i Bilaga 1 kan uppfyllas.
33 § Vid val av plats för kontroll av miljökvalitetsnormerna genom objektiv
skattning ska det som föreskrivs om var kontroll genom mätning ska ske i
26 § tredje stycket luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt val av plats för
mätstation i 22 § 1-3 och 5-7 tillämpas.
Underrättelse vid överskridande eller risk för överskridande av
en miljökvalitetsnorm
34 § En underrättelse från en kommun enligt 30 § luftkvalitetsförordningen
(2010:477) ska åtminstone innehålla
1. aktuell miljökvalitetsnorm,
2. mätmetod,
3. dokumentering av mätstation enligt Bilaga 6 B 1-2 och i tillämpliga fall
dokumentering av modellberäkningar enligt Bilaga 6 E, samt
4. uppgifter enligt Bilaga 6 H som styrker överskridande eller risk för
överskridande av en miljökvalitetsnorm.
35 § En underrättelse enligt 30 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) ska
snarast möjligt kompletteras med en redovisning baserad på tillämpliga upp-
gifter i Bilaga 6.
Rapportering
36 § Kvalitetssäkrade mätdata för närmast föregående kalenderår ska senast
den 31 mars rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd. Relevanta uppgifter
enligt Bilaga 6 A-D och G ska ingå i rapporteringen.
37 § Resultat från modellberäkning ska rapporteras senast den 30 juni till
Naturvårdsverkets datavärd. Relevanta uppgifter enligt Bilaga 6 A, E och G
ska ingå i rapporteringen.
38 § Resultat från objektiv skattning för närmast föregående kalenderår ska
senast den 30 juni rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd. Relevanta upp-
gifter enligt Bilaga 6 A och F ska ingå i rapporteringen.
39 § Förändringar i redan rapporterade dataset ska snarast möjligt återrapporteras
i fullständigt format till Naturvårdsverkets datavärd.
40 § Realtidsdata för kontinuerliga mätningar ska rapporteras till Naturvårds-
verkets datavärd.
41 § Uppgifter om preliminära förändringar i en kontrollstrategi inför närmast
följande kalenderår ska redovisas senast den 31 oktober till Naturvårdsverkets
datavärd. Uppgifterna gäller information med avseende på 4 § 3-4.
9
NFS 2016:9
42 § Uppgifter om nyinrättad mätstation ska rapporteras snarast möjligt till
Naturvårdsverkets datavärd.
43 § Den länsstyrelse eller kommun som har fastställt ett nytt eller reviderat
åtgärdsprogram ska senast tre månader efter fastställandet inkomma med en
redovisning av tillämpliga uppgifter i Bilaga 7 till Naturvårdsverket.
Om regeringen enligt 36 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) har fastställt
delar av ett åtgärdsprogram ska uppgifterna enligt första stycket lämnas av
den länsstyrelse eller kommun som har upprättat förslaget till åtgärdsprogram.
__________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 31 december 2016, varvid Naturvårdsverkets
föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2013:11) ska upphöra att gälla.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut om godkännande av
mätinstrument som har meddelats före ikraftträdandet av dessa bestämmelser.
Naturvårdsverket
BJÖRN RISINGER
Rikard Janson
(Avdelningen
för
genomförande)
10
NFS 2016:9
Bilaga
1
Kvalitetsmål för data
Kvävedioxid
Svaveldioxid
Kolmonoxid
Partiklar
(PM
10
och
PM
2,5
)
Bly
Bensen
Arsenik
Kadmium
Nickel
Bens(a)pyren
1. Kontinuerliga mätningar
Lägsta godtagbara
tidstäckning
100 %
100 %
35/90 %
50 %
33 %
Lägsta godtagbara
datafångst
90 %
90 %
90 %
90 %
90 %
Osäkerhet
15 %
25 %
25 %
40 %
50 %
2. Indikativa mätningar
Lägsta godtagbara
tidstäckning
14 %
14 %
14 %
14 %
14 %
Lägsta godtagbara
datafångst
90 %
90 %
90 %
90 %
90 %
Osäkerhet
25 %
50 %
30 %
40 %
50 %
3. Modellberäkningar
Osäkerhet
- timmedelvärde
50 %
-
-
-
-
- medelvärde för
åtta timmar
50 %
-
-
-
-
- dygnsmedelvärde 50 %
Ännu ej fast-
ställt
-
-
-
- årsmedelvärde
30 %
50 %
50 %
60 %
60 %
4. Objektiv skattning
Osäkerhet
75 %
100 %
100 %
100 %
100 %
Tidstäckning
Tidstäckningen för kontinuerliga mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid,
kolmonoxid, partiklar (PM
10
och PM
2,5
) och bly innebär oavbrutna mätningar
under ett helt kalenderår. För kontinuerliga mätningar av bensen gäller en
tidstäckning på 35 % för urban bakgrund och gaturum, jämnt fördelade över
året, respektive 90 % för industrimiljö.
Tidstäckningen för kontinuerliga mätningar av arsenik, kadmium, nickel och
bens(a)pyren innebär mätningar med angiven tidstäckning jämnt fördelade över
veckans dagar och över året för att ge en representativ bild av olika förhållanden
vad gäller klimat och antropogena aktiviteter. Mätning ska ske genom dygns-
provtagning. För arsenik, kadmium och nickel får dock veckovis provtagning
tillämpas, förutsatt att provtagningen inte påverkas negativt. Enskilda prover,
som tagits under en period på upp till en månad, kan slås samman och analyseras
som ett sammansatt prov, förutsatt att metoden säkerställer att proverna förblir
stabila under den perioden. Att ta delprov av PM
10
-filter för arsenik, kadmium
11
NFS 2016:9
och nickel för efterföljande analys är tillåtet, under förutsättning att delprovet är
representativt för helheten och att detektionskänsligheten inte påverkas negativt
med avseende på de relevanta kvalitetsmålen.
För provtagning av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren är lägre
tidstäckning än vad som anges i tabellen tillåten, dock inte lägre än 14 % för
kontinuerliga mätningar och 6 % för indikativa mätningar, under förutsättning
att det går att visa att den utvidgade osäkerheten på 95 % för det årliga medel-
värdet, beräknat utifrån kvalitetsmålen för uppgifterna i tabellen i enlighet med
ISO 11222:2002 − ”Determination of the uncertainty of the time average of air
quality measurements”, kommer att uppfyllas.
Tidstäckningen för indikativa mätningar innebär ett dygns mätning per vecka.
Mätningarna ska fördelas slumpvis över veckans alla dagar. Mätningarna får
som alternativ bedrivas under åtta hela veckor jämnt fördelade över året.
Datafångst
Kraven på lägsta godtagbara datafångst omfattar inte förlust av data på grund
av regelbunden kalibrering och normalt underhåll av instrument.
Osäkerhet
Osäkerhet i mätresultat (vid en konfidensnivå på 95 %) ska bedömas i enlighet
med principerna i CEN:s vägledning ”Guide to the Expression of Uncertainty in
Measurement” (ENV 13005–1999), den metod som beskrivs i ISO 5725:1994
och riktlinjerna i CEN-rapporten ”Air Quality – Approach to Uncertainty Esti-
mation for Ambient Air Reference Measurement Methods” (CR 14377:2002E).
Procentsatserna för osäkerhet i tabellen ovan avser medelvärdet av enskilda
mätningar under den period som den berörda miljökvalitetsnormen avser för
ett konfidensintervall på 95 %. Osäkerheten i de kontinuerliga mätningarna ska
anses gälla för det område som berörs av den berörda miljökvalitetsnormen.
Osäkerhet i modellberäkningar ska avse den största avvikelsen mellan de
uppmätta och beräknade haltnivåerna för 90 % av enskilda mätstationer, under
den period som miljökvalitetsnormen avser utan hänsyn till tidpunkten för olika
händelser. Beräkningsmodellens osäkerhet ska anses gälla det område som
berörs av den berörda miljökvalitetsnormen. De kontinuerliga mätningar som
ska väljas för jämförelse med modellresultaten ska vara representativa för den
skala och det tillämpningsområde som modellen omfattar.
Osäkerhet i objektiva skattningar ska avse den största avvikelsen mellan de
uppmätta och uppskattade haltnivåerna under den period som miljökvalitets-
normen avser utan hänsyn till tidpunkten för olika händelser.
12
NFS 2016:9
Bilaga
2
Referensmetoder för mätning
1. Referensmetod för kvävedioxid
Referensmetoden för mätning av kvävedioxid är den metod som beskrivs i SS-
EN 14211:2012 ”Utomhusluft – Standardmetod för mätning av koncentrationen
av kvävedioxid och kvävemonoxid med kemiluminescens”.
2. Referensmetod för svaveldioxid
Referensmetoden för mätning av svaveldioxid är den metod som beskrivs i
SS-EN 14212:2012/AC:2014 ”Utomhusluft – Standardmetod för mätning av
koncentrationen av svaveldioxid med ultraviolett fluorescens”.
3. Referensmetod för kolmonoxid
Referensmetoden för mätning av kolmonoxid är den metod som beskrivs i SS-
EN 14626:2012 ”Utomhusluft – Standardmetod för mätning av koncentrationen
av kolmonoxid med icke-dispersiv infraröd spektroskopi”.
4. Referensmetod för bly, arsenik, kadmium och nickel
Referensmetoden för provtagning av bly, arsenik, kadmium och nickel i luften
är den metod som beskrivs i SS-EN 12341:2014 ”Utomhusluft - Standard-
metod för gravimetrisk bestämning av masskoncentrationen av PM
10
- eller
PM
2,5
-fraktionen av svävande stoft i luft”. Referensmetoden för mätning av
bly, arsenik, kadmium och nickel i luften är den metod som beskrivs i SS-EN
14902:2005 ”Utomhusluft - Standardmetod för mätning av Pb, Cd, As och Ni
i PM
10
-fraktionen av svävande partiklar”.
5. Referensmetod för bensen
Referensmetoden för mätning av bensen är den metod som beskrivs i del 1, 2
och 3 av SS-EN 14662:2005 ”Utomhusluft – Standardmetod för mätning av
bensenkoncentrationer”.
6. Referensmetod för partiklar (PM
10
och PM
2,5
)
Referensmetoden för provtagning och mätning av partiklar (PM
10
och PM
2,5
) är
den metod som beskrivs i SS-EN 12341:2014 ”Utomhusluft - Standardmetod
för gravimetrisk bestämning av masskoncentrationen av PM
10
- eller PM
2,5
-
fraktionen av svävande stoft i luft”.
13
NFS 2016:9
7. Referensmetod för bens(a)pyren
Referensmetoden för provtagning av polycykliska aromatiska kolväten i luften
är den metod som beskrivs i SS-EN 12341:2014 ”Utomhusluft - Standardmetod
för gravimetrisk bestämning av masskoncentrationen av PM 10
- eller PM
2,5
-
fraktionen av svävande stoft i luft”. Referensmetoden för mätning av bens(a)-
pyren i luften är den metod som beskrivs i SS-EN 15549:2008 ”Luftkvalitet -
Standardmetod för mätning av koncentrationen av bens(a)pyren i utomhusluft”.
14
NFS 2016:9
Bilaga
3
Anvisningar vid mätning
1. Erforderliga åtgärder, inklusive kalibrering och underhåll av mätutrustning,
ska vidtas regelbundet för att minimera fel i mätningarna.
2. Vid mätning av gaser ska mätvärdena omräknas till standardtemperaturen
293 K och standardtrycket 101,3 kPa. För partiklar och ämnen som ska
analyseras i partikelform ska mätvolymen avse omgivningsförhållandena
vid mätningen, dvs. temperatur och atmosfäriskt tryck vid tidpunkten för
mätningen.
3. Mätoperatören ska dokumentera handhavandet av mätningen.
15
NFS 2016:9
Bilaga
4
Placering av mätutrustningen
Följande krav ska uppfyllas om det är praktiskt möjligt:
1. Intaget till mätutrustningen ska vara placerat mellan 1,5 meter (andningszo-
nen) och 4 meter över marknivå. En högre placering kan vara lämplig om
stationen ska representera urban bakgrund. Vid placering som överstiger 4
meter över marknivån, ska motivering till detta inkluderas i kontrollstrategin.
2. Mätutrustning för gaturum ska placeras minst 25 meter från större vägkors-
ning eller trafikplats som påverkar trafikens flöde, men högst 10 meter från
trottoarkanten.
3. Flödet runt intaget ska vara fritt (i en båge på minst 270° eller 180° för mät-
stationer vid fasad) och utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten
av mätutrustningen (normalt sett på några meters avstånd från byggnader,
balkonger, träd och andra hinder, i gaturum minst 0,5 meter från fasad).
4. För att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luften,
ska intaget inte placeras alltför nära intilliggande föroreningskällor.
5. Mätutrustningens luftutsläpp ska placeras så att återcirkulation av frånluft
till intaget undviks.
6. Mätutrustningen ska placeras så att den är skyddad från nedsmutsning,
nederbörd, direkt solsken och kraftiga temperaturväxlingar i de fall dessa
faktorer riskerar att inverka på funktionaliteten.
Följande ska även beaktas:
1. Störande källor
2. Säkerhet
3. Tillgänglighet
4. Tillgång till elektricitet och telekommunikationer
5. Hur synlig platsen är i förhållande till omgivningen
6. Allmänhetens och den ansvariga personalens säkerhet
7. Önskvärdheten att samlokalisera mätningar
8. Planeringskrav
16
NFS 2016:9
Bilaga
5
Hantering av mätdata
Vid korrigering av mätdata
1. För partiklar (PM
10
och PM
2,5
) tillåts korrigering av mätdata i syfte att ge
resultat som är likvärdiga med referensmetoden. Korrigeringen är tillåten
under förutsättning att metoden uppvisar ett stabilt samband i förhållande
till referensmetoden.
2. I de fall där tillfälliga faktorer har använts för att uppskatta likvärdigheten
av metoden, ska dessa bekräftas eller ändras i enlighet med Europeiska
kommissionens riktlinjer.
3. Förändringar i den korrigeringsmetodik som tillämpas ska när så är lämpligt
få retroaktiv verkan. Uppdaterade dataset ska återrapporteras till Naturvårds-
verkets datavärd enligt 39 §.
Vid rapportering av mätdata
1. Mätdata ska om möjligt anges med samma antal siffror som vid mättillfället.
2. Uppmätta värden som är större eller lika med den negativa detektionsgränsen
ska betraktas som korrekta värden. Värden som är mindre än den negativa
detektionsgränsen ska förkastas.
3. Alla tidsreferenser ska anges i svensk normaltid.
4. Mätdata ska vara spårbara i enlighet med gällande standard om allmänna
kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.
Vid sammanställning av mätdata för andra ändamål än rapportering
1. Vid sammanställning av mätdata ska följande regler tillämpas:
Parameter
Krav på andel giltiga mätdata
Timvärden
75 % (dvs. 45 minuter)
Åttatimmarsvärden
75 % av värdena (dvs. sex timmar)
Högsta åttatimmarsmedelvärdet
under ett dygn
75 % av de glidande åttatimmars-
medelvärdena (dvs. 18 st. åttatim-
marsmedelvärden per dag)
Dygnsvärden
75 % av timvärdena (dvs. 18 tim-
mar)
Årsmedelvärde
90 % 1 av timvärdena eller (om
dessa inte är tillgängliga) dygnsvär-
dena under året
1 Kraven rörande beräkningar av årsmedelvärdet omfattar inte förlust av data på grund av
regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrumenten.
18
NFS 2016:9
Bilaga
6
Uppgifter vid rapportering av resultat från kontrollen
Uppgift
Obligatorium
Kommentar
Ja
Nej
A. Allmän information
Namn på kommun alternativt
namn på samverkansområde samt
ingående kommuner
X
- Namn på rapportör
X
- Adress
X
- Telefonnummer
X
- E-postadress
X
- Adress till webbplats
X
Invånarantal
X
Syfte med kontrollen
X
Utvärdering av miljökva-
litetsnormer/ miljömåls-
uppföljning/ planering/
exponering/ trendanalys/
andra skäl
Kontrollstrategi
X
Enligt 3-4 §§, om kontrollen
sker genom mätning eller
modellberäkning. Omfattar
kalenderår och avser inneva-
rande år.
Länk till webbplats.
Kvalitetssäkringsprogram
X
Enligt 6 §, om kontrollen
sker genom mätning eller
modellberäkning.
Länk till webbplats.
Program för samordnad kontroll
X
Enligt 8-9 §§, om kontrollen
sker i form av samverkan.
Omfattar kalenderår och
avser innevarande år
Länk till webbplats.
Årsrapport
X
Rapport som redovisar re-
sultat från kontrollen för när-
mast föregående kalenderår.
Länk till webbplats.
B. Information om mätstationer
B 1. Generell information om mätstation
Namn på mätstationen
X
Nationell stationskod
X
Erhålls av Naturvårdsverkets
datavärd vid rapportering av
ny mätstation
19
NFS 2016:9
Tätortens namn
X
Gatuadress till mätstationen
X
Kommun- och länskod
X
Referens/länk till kartor som visar
placeringen av mätstationen
X
Om tillgängligt
Referens/länk till bilder på
mätstationen och dess omgivning,
inklusive angivelse av kompass-
riktning
X
Om tillgängligt
Typ av område
X
Urban, förort, landsbygd etc.
Typ av mätstation
X
Gaturum/industrimiljö/
bakgrund
Mobil mätstation
X
Ja/Nej
Geografiska koordinater
X
Anges i det nationella koor-
dinatsystemet eller i det lo-
kala koordinatsystem i vilket
mätstationen är belägen.
Höjd över havet (m)
X
Gatans bredd (m)
X
För mätstation i gaturum
Omgivande bebyggelse
X
Byggnader på båda sidor
av gatan/byggnader på
ena sidan av gatan/inga
byggnader.
För mätstation i gaturum
Genomsnittlig fasadhöjd (m)
X
För mätstation i gaturum
Skyltad hastighet för trafik (km/h)
X
För mätstation i gaturum
Uppskattad trafikvolym (ÅDT,
årsmedeldygnstrafik)
X
För mätstation i gaturum
Andel tung trafik (%)
X
För mätstation i gaturum
Lokala spridningsförutsättningar
X
Inom några tiotals meter:
gaturum, byggnader, öppen
terräng etc.
Regionala spridningsförutsätt-
ningar
X
Inom några tiotals kilometer
Mätstationens geografiska repre-
sentativitet
X
GIS-information. Anges för
varje uppmätt förorening.
Utvärdering av mätstationens
representativitet
X
Kort beskrivning för varje
uppmätt förorening
Dokumentation om mätstationens
representativitet
X
Webblänk. Anges för varje
uppmätt förorening.
Lista på uppmätta föroreningar
X
Lista på uppmätta meteorologiska
parametrar
X
Startdatum för mätstationen
X
ÅÅÅÅ-MM-DD
Slutdatum för mätstationen
X
Om relevant, ÅÅÅÅ-MM-
DD
20
NFS 2016:9
B 2. Information om luftintag
Höjd över mark (m)
X
Avstånd till vägkorsning eller
trafikplats (m)
X
För mätstation i gaturum
Avstånd från vägkant (m)
X
För mätstation i gaturum
Avstånd till husfasad (m)
X
Vid omgivande bebyggelse
Geografiska koordinater
X
Rekommenderas om nog-
grannheten i koordinaterna
överskrider mätstationens
storlek. Anges i det natio-
nella koordinatsystemet eller
i det lokala koordinatsystem
i vilket mätstationen är
belägen.
B 3. Utsläpp (per luftförorening)
Utsläppskällor
X
Transporter, enskild upp-
värmning, energianläggning-
ar, långdistanstransport etc.
Den eller de utsläppskällor som i
huvudsak påverkat de uppmätta
halterna
X
Utsläpp från vägtrafik på en
sträcka av minst 100 m (ton/km
per år)
X
Avstånd till väg
X
Utsläpp från enskild uppvärmning
inom 1 km radie per komponent
(ton/km2 per år)
X
Utsläpp från industrikällor per
komponent (ton per år)
X
Avstånd till industrikällor
X
Om relevant
Övrigt som kan påverka mätre-
sultaten
X
C. Information om mätning
Mätmetod
X
Analytisk teknik
X
För icke-automatiska
instrument
Mätutrustning
X
Instrumentmodell, tillver-
kare och version
Redovisning av likvärdighet med
referensmetod
X
Enligt 20 §, om relevant
Detektionsgräns
X
Mättid
X
Minut, timme, dygn, vecka,
månad etc.
21
NFS 2016:9
Mätintervall
X
Minut, timme, dygn, vecka,
månad etc.
Kalibrering
X
Manuell eller automatisk
metod
Kalibreringsfrekvens
X
Antal gånger per år
Korrektionsfaktor
X
Om relevant
Startdatum för mätningen
X
ÅÅÅÅ-MM-DD
Slutdatum för mätningen
X
Om relevant, ÅÅÅÅ-MM-
DD
D. Mätdata
Förorening
X
Halt
X
Enligt Bilaga 3 punkt 2
Enhet
X
Status
X
Ovaliderade/preliminära/
validerade data
Giltighet
X
Giltig, ogiltig etc.
Beskrivning av spårbarhet och
osäkerhetsberäkningar
X
Osäkerhet
X
Datafångst
X
Tidstäckning
X
Datum
X
ÅÅÅÅ-MM-DD
Tid
X
Start- och stopptid
Tidsreferens
X
Svensk normaltid
E. Modellberäkningar
Namn på beräkningsmodellen
X
Beskrivning av beräkningsmodel-
len
X
Dokumentation om beräknings-
modellen
X
Länk till webbplats
Indata
X
Beskrivning av indata
Resultat
X
Osäkerhet
X
Beskrivning av spårbarhet och
osäkerhetsberäkningar
X
Period som modellberäkningen
omfattar
X
Mätningar som använts vid kvali-
tetskontroll av beräkningarna
X
Tidsupplösning
X
Geografisk upplösning
X
Modellerat geografiskt område
X
GIS-information
22
NFS 2016:9
F. Objektiv skattning
Redovisning som inkluderar be-
skrivning av process för objektiv
skattning samt resultat
X
Mätdata inklusive metadata
X
Om relevant
Beräknade data
X
Om relevant
Osäkerhet
X
Beskrivning av spårbarhet och
osäkerhetsberäkningar
X
Den objektiva skattningens geo-
grafiska omfattning
X
GIS-information
G. Vid överskridande av en miljökvalitetsnorms olika värden
Berörd MKN
X
Halt
X
Överskridandets geografiska
utbredning
X
GIS-information om sådan
finns tillgänglig
Vägsträcka som omfattas av över-
skridandet (km)
X
Om överskridandet är relate-
rat till vägtrafik
Yta som omfattas av överskridan-
det (km2)
X
Om överskridandet inte
enbart beror på vägtrafik
Antal personer som berörs av
överskridandet (boende i området)
X
Inklusive referensår för upp-
skattningen, om inte samma
som rapporteringsåret
Metod som använts för att konsta-
tera överskridandet
X
Hänvisning till mätning/mo-
dellberäkning
Första året då överskridandet
upptäckts
X
Bedömd orsak till överskridandet
X
H. Särskilda uppgifter vid underrättelse om överskridande eller risk för överskridande
av en miljökvalitetsnorm enligt 34-35 §§
Aritmetiska medelvärdet för år
X
Högsta genomsnittsvärde under
åtta timmar dagligen
X
Gäller kolmonoxid
Högsta uppmätta dygns- och/eller
timmedelvärde
X
Gäller kvävedioxid, partiklar
(PM
10
) och svaveldioxid
Antal dygn och/eller timmar då
miljökvalitetsnormens förore-
ningsnivå överskridits
X
Gäller kvävedioxid, partiklar
(PM
10
), kolmonoxid och
svaveldioxid
Halterna för dygn och timme ut-
tryckta som percentiler
X
Gäller kvävedioxid, partiklar
(PM
10
) och svaveldioxid
Mätresultat som styrker överskri-
dandet
X
Tidsserier med högsta möj-
liga tidsupplösning
Tidigare mätresultat och redovis-
ning av trend över tiden
X
Uppskattat antal berörda personer
X
23
NFS 2016:9
Bilaga
7
Uppgifter om åtgärdsprogram
A. Allmän information
1. Det geografiska område som programmet avser
2. Kontaktuppgifter till den som har utarbetat programmet
3. De luftföroreningar som omfattas
4. Den eller de föroreningsnivåer i berörd miljökvalitetsnorm som har
överskridits
B. Information om åtgärdsprogrammet
1. Hänvisning till den webbplats eller annan informationskanal där program-
met har offentliggjorts
2. Hänvisning till den webbplats eller annan informationskanal där allmän-
heten informeras om hur programmet genomförs
3. Datum när programmet fastställdes
4. Tidsplan för genomförandet av programmet, inklusive tidpunkt när de
föroreningsnivåer som anges i berörd miljökvalitetsnorm bedöms följas
C. Allmän information om överskridandet av miljökvalitetsnormen
1. År då det första överskridandet observerades
2. Plats för överskridandet (kommun, tätort, mätstation)
3. Typ av område inom vilket överskridande sker (tätort, industri, lands-
bygd)
4. Beräknad yta i kvadratkilometer inom vilken de föroreningsnivåer som
anges i miljökvalitetsnormen överskrids
5. Vägsträcka utmed vilken de föroreningsnivåer som anges i miljökvali-
tetsnormen överskrids
6. Uppskattat antal personer som exponeras för dessa föroreningar
7. Väderleksförhållanden och topografi inom berört område
8. Skyddsvärda objekt inom berört område
9. Halter av berörda föroreningar under tidigare år
10. De utvärderingsmetoder som använts
11. De huvudsakliga faktorer som orsakat överskridandet
D. Information om källfördelning
Fördelning i mikrogram per kubikmeter eller procent från sektorerna nedan.
Källfördelningen ska avse den plats där de högsta nivåerna av en förorening
har uppmätts.
1. Referensår (det år som källfördelningen avser och som även om möjligt
ska användas som basår vid prognoser)
2. Regional bakgrund
a. Totalt
b. Nationella källor
c. Gränsöverskridande källor
d. Naturliga källor
24
NFS 2016:9
3. Urban bakgrund
a. Totalt
b. Vägtrafik
c. Industri inklusive värme- och kraftproduktion
d. Jordbruk
e. Uppvärmning av fastigheter inklusive hushåll
f. Sjöfart
g. Arbetsmaskiner
h. Naturliga källor
i. Gränsöverskridande källor
j. Andra källor
4. Gaturum eller motsvarande
a. Totalt
b. Vägtrafik
c. Industri inklusive värme- och kraftproduktion
d. Jordbruk
e. Uppvärmning av fastigheter inklusive hushåll
f. Sjöfart
g. Arbetsmaskiner
h. Naturliga källor
i. Gränsöverskridande källor
j. Andra källor
E. Information om genomförda åtgärder
1. Information om respektive genomförd åtgärd
a. Benämning
b. Beskrivning
c. Klassificering av åtgärd
d. Typ av åtgärd
e. Administrativ nivå
f. Tidsperspektiv
g. Geografiskt område
h. Sektorer som berörts
i. Kostnader för genomförande av åtgärden
j. Start- och slutdatum för genomförandet av åtgärden
k. Status för genomförande
l. Datum då åtgärden anses ha fått full effekt
2. Andra genomförandedatum av betydelse
3. Indikatorer för uppföljning av framsteg
4. Årlig minskning av utsläpp till följd av respektive genomförd åtgärd
(kiloton/år)
5. Effekt på halterna av de berörda föroreningarna
6. Effekt på antalet överskridanden av gällande föroreningsnivåer
F. Information om beslutade åtgärder
1. Information om respektive beslutad åtgärd i åtgärdsprogrammet
a. Benämning
b. Beskrivning
25
NFS 2016:9
c. Klassificering av åtgärd
d. Typ av åtgärd
e. Administrativ nivå
f. Tidsperspektiv
g. Geografiskt område
h. Sektorer som berörs
i. Uppskattade kostnader för genomförande av åtgärden
j. Start- och slutdatum för genomförandet av åtgärden
k. Status för genomförande
l. Datum då åtgärden avses få full effekt
2. Andra genomförandedatum av betydelse
3. Indikatorer för uppföljning av framsteg
4. Förväntad årlig minskning av utsläpp till följd av respektive beslutad
åtgärd (kiloton/år)
5. Förväntad effekt på halterna av de berörda föroreningarna under prog-
nosåret
6. Förväntad effekt på antalet överskridanden av gällande föroreningsnivåer
under prognosåret
7. Åtgärder som planeras på lång sikt
G. Information om prognoser för luftkvaliteten
1. Utgångsår för prognoserna (basår)
2. År som prognoserna avser (prognosår)
3. Prognos om åtgärdsprogrammet inte genomförs (basscenario)
a. Beskrivning av utsläppsscenario
b. Total utsläppsmängd inom det av åtgärdsprogrammet berörda geo-
grafiska området (kiloton/år)
c. Information om redan beslutade eller genomförda åtgärder
d. Förväntade halter för prognosåret (årsmedelvärde i mikrogram per
kubikmeter)
e. Förväntat antal överskridanden för prognosåret (om relevant för
den aktuella miljökvalitetsnormen)
f. År då de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormen bedöms
följas
4. Prognos om åtgärdsprogrammet genomförs (åtgärdsscenario)
a. Beskrivning av utsläppsscenario
b. Total utsläppsmängd inom det av åtgärdsprogrammet berörda geo-
grafiska området (kiloton/år)
c. Information om åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet
d. Förväntade halter för prognosåret (årsmedelvärde i mikrogram per
kubikmeter)
e. Förväntat antal överskridanden för prognosåret (om relevant för den
aktuella miljökvalitetsnormen)
f. År då de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormen bedöms
följas
H. Övrig information
1. Publikationer eller andra dokument som kompletterar informationen
enligt övriga punkter