NFS 2019:9

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

¹

Naturvårdsverkets föreskrifter

om kontroll av luftkvalitet;

beslutade den 5 december 2019.

Med stöd av 49 och 50 §§luftkvalitetsförordningen (2010:477) föreskriver

Naturvårdsverket följande¹.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller

1. mätning, modellberäkning, objektiv skattning, redovisning och rapportering

av resultat för den kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft som

kommunerna ansvarar för att genomföra enligt 26 § luftkvalitetsförordningen

(2010:477),

2. godkännande av mätinstrument enligt 49 § första stycket 1 luftkvalitetsför-

ordningen samt verksamhet och funktion vid nationellt referenslaboratorium

enligt 50 § luftkvalitetsförordningen, samt

3. formerna för redovisning av ett åtgärdsprogram enligt 33 § luftkvalitets-

förordningen.

'H¿QLWLRQHU

2 § I dessa föreskrifter har följande begrepp nedan angiven betydelse:

Datafångst

Den andel (%) giltiga data som erhållits under den

period då mätning ska ha skett.

Datavärd

Aktör som på uppdrag av Naturvårdsverket tar emot,

tillgängliggör och lagrar data samt andra uppgifter

från olika kontroller och undersökningar.

Exponering

Halten av ett ämne i inandningsluften som en individ

eller en grupp av individer utsätts för.

Gaturum

Gata i en tätort där människor sannolikt exponeras

för de högsta halterna av en förorening.

¹Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i

Europa, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2015/1480 samt Europaparlamentets

och rådets direktiv om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska

kolväten i luften, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2015/1480.

NFS 2019:9

Utkom från trycket

den 13 december 2019

2

NFS 2019:9

Indikativa mätningar

Mätningar med lägre kvalitetsmål än för kontinuerliga

mätningar. Mätningarna uppfyller kvalitetsmålen i

bilaga 1 och tillämpliga delar av redovisningskraven

i bilaga 6.

Kontinuerliga mätningar Mätningar, under ett kalenderår på en fast punkt, som

uppfyller kvalitetsmålen i bilaga 1 och redovisnings-

kraven i bilaga 6.

Kvalitetskontroll (QC)

Genomförandet av aktiviteter, enligt fastställda

rutiner, för att kontrollera att kvalitetsmålen i bilaga 1

uppfylls.

Kvalitetssäkring (QA)

Den systematiska planeringen av aktiviteter för att

säkerställa att kvalitetsmålen i bilaga 1 uppfylls. I

detta ingår fastställandet av rutiner för kvalitetskon-

troll.

Modellberäkning

Matematisk modell som beskriver halter av olika

luftföroreningar i tid och rum.

Objektiv skattning

Bedömning av halter av luftföroreningar genom

enkla mätningar, enkla beräkningar, jämförelse med

liknande platser, tidigare kontrollresultat, kunskap

om utsläpp eller annan relevant information.

Osäkerhet

Ett intervall runt mätresultatet, eller annat resultat

av kontrollen, som med en viss given sannolikhet

innefattar det sanna värdet. Osäkerheten inkluderar

såväl systematiska som slumpmässiga fel, dvs. är en

sammanvägning av alla fel som påverkar resultatet.

Realtidsdata

Preliminära mätdata som kan tillgängliggöras med

omedelbar verkan.

Referenslaboratorium

Aktör som på uppdrag av Naturvårdsverket tillhanda-

håller stöd och vägledning vid arbete med mätning

och modellering.

6DPYHUNDQVRPUnGH

*HRJUD¿VNW RPUnGH GlU NRQWUROOHQ DY OXIWNYDOLWHW

genomförs i samverkan mellan flera kommuner

enligt 26 § luftkvalitetsförordningen (2010:477).

Tidstäckning

Den andel (%) av ett kalenderår då mätning ska ha

skett för att fastställa halten av en viss förorening.

Den ska inte vara lägre än kravet på lägsta godtagbara

tidstäckning som anges i bilaga 1.

Urban bakgrund

De områden och platser i en tätort där förorenings-

nivåerna är representativa för den exponering som

befolkningen i allmänhet är utsatt för.

Utvärderingströskel

Nivå som bestämmer omfattningen av kontrollen av

en miljökvalitetsnorm.

7HUPHURFKEHJUHSSVRPGH¿QLHUDWVLOXIWNYDOLWHWVI|URUGQLQJHQKDU

samma betydelse i dessa föreskrifter.

³

NFS 2019:9

Kontrollstrategi

3 §(QNRQWUROOVWUDWHJLVND¿QQDVI|UYDUMHNRPPXQHOOHUVDPYHUNDQVRPUnGH

som genomför kontrollen i form av mätning eller modellberäkning.

Kontrollstrategin ska omfatta minst två kalenderår och uppdateras årligen.

4 § En kontrollstrategi ska åtminstone innehålla följande:

1. Information om och analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare

kontrollresultat.

2. Uppgifter om dominerande utsläpp.

3. Beskrivning av det kontrollförfarande som kommunen eller samverkans-

området omfattas av enligt 10–17 §§ samt eventuella avvikelser från

detta. Om relevant, ska dokumentation enligt 17 § andra stycket ingå i

beskrivningen.

4. Beskrivning av mätstationer och områden där eventuell modellberäkning

ska utföras, inklusive motivering. För mätstationer ska detaljerade kartor

RFKIRWRJUD¿HUDYRPJLYQLQJDUQDPHGDQJLYHOVHDYNRPSDVVULNWQLQJHQ

ingå. Eventuella avvikelser från anvisningarna i bilaga 4, gällande

placering av mätutrustning, ska redovisas.

5. Information om mätmetodik och eventuella beräkningsmodeller.

6. Rutiner för rapportering och information.

7. Långsiktig mät- och modellberäkningsstrategi.

Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

5 § Luftkvaliteten ska kontrolleras så att de kvalitetsmål för data som anges i

bilaga 1 uppfylls.

6 §(WWNYDOLWHWVVlNULQJVSURJUDPVND¿QQDVLYDUMHNRPPXQHOOHUVDPYHUNDQV-

område som genomför kontrollen i form av mätning eller modellberäkning.

Programmet ska innehålla system för kvalitetssäkring (QA) och kvalitetskon-

troll (QC).

7 § En myndighet som enligt 50 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) utsetts

att vara referenslaboratorium för luftkvalitet i frågor om mätningar ska

1. utföra de uppgifter som anges i bilaga I C.1 ii, iv, v och vi till luftkvalitets-

direktivet,

2. tillhandahålla teknisk vägledning kring kvalitetssäkring och kvalitetskontroll,

3. granska ansökningar om godkännande enligt 20 § och tillhandahålla

bedömningar åt Naturvårdsverket,

4. utföra regelbundna utvärderingar av mätstationer, samt

5. utföra granskning av rapporterade resultat från kontroll.

Samverkan

8 § Samverkan mellan kommuner enligt 26 § luftkvalitetsförordningen

(2010:477) ska bedrivas i enlighet med ett program för samordnad kontroll.

Programmet ska tas fram i samråd mellan de samverkande kommunerna samt

med andra berörda parter.

4

NFS 2019:9

9 § Ett program för samordnad kontroll ska åtminstone innehålla

1. organisation (företrädare för samverkansområdet, samverkansparter och

hur samverkan organiseras),

2. kontrollstrategi enligt 3–4 §§, samt

3. kvalitetssäkringsprogram enligt 6 §.

Kontrollförfarande

10 § Resultat från tidigare mätning, modellberäkning eller objektiv skattning,

samt dess förhållande till utvärderingströsklarna, avgör vilket kontrollförfarande

som lägst ska tillämpas för en förorening i en kommun eller ett samverkans-

område. I de fall information om luftkvaliteten saknas ska en inledande kart-

läggning av halterna genomföras.

11 § Vid bedömningen av om en utvärderingströskel har överskridits ska de

VHQDVWHIHPnUHQVKDOWHUEHDNWDVRPWLOOUlFNOLJDGDWD¿QQV(QXWYlUGHULQJV-

tröskel har överskridits om överskridandet skett under minst tre separata år

av dessa fem föregående år. Om tillräckliga data saknas får resultat från kort-

variga mätningar, som genomförts vid de tidpunkter och platser där halterna

kan antas vara högst, samt från modellberäkningar, användas för att fastställa

om en utvärderingströskel har överskridits.

Kontinuerliga mätningar

12 § Kontinuerliga mätningar ska tillämpas vid halter över den nedre utvärde-

ringströskeln om inte annat följer av 15–16 §§. Om kontinuerliga mätningar

utgör den enda informationskällan ska mätstationerna i en kommun eller ett

samverkansområde som minst uppgå till nedan föreskrivna antal:

Antal

invånare,

tusental

A. Vid halter över den övre

utvärderingströskeln (ÖUT)

B. Vid halter mellan den nedre

utvärderingströskeln (NUT) och den

övre utvärderingströskeln (ÖUT)

Kvävedioxid

Svaveldioxid

Bly

Kolmonoxid

Bensen

Partiklar

(PM10 och

PM2,5)

1

Arsenik

Kadmium

Nickel

Bens(a)pyr

en

Kvävedioxid

Svaveldioxid

Bly

Kolmonoxid

Bensen

Partiklar

(PM10 och

PM2,5)

1

Arsenik

Kadmium

Nickel

Bens(a)pyr

en

10–249

1

2

1

1

1

1

1

1

250–499

2

3

1

1

1

2

1

1

500–749

2

3

1

1

1

2

1

1

750–999

3

4

2

2

1

2

1

1

1 000–1 499

4

6

2

2

2

3

1

1

1 500–1 999

5

7

2

2

2

3

1

1

2 000–2 499

6

8

2

3

3

4

1

1

2 500–2 999

7

10

2

3

3

4

1

1

3 000–3 500

8

11

2

3

3

6

1

1

¹ Det totala antalet mätstationer för PM10 och PM2,5.

⁵

NFS 2019:9

Om PM10 och PM2,5 mäts vid samma mätstation ska dessa räknas som två

skilda mätstationer.

Antalet mätstationer för kontinuerliga mätningar i närheten av punktkällor

ska beräknas med beaktande av emissionstäthet, luftföroreningarnas sannolika

spridningsmönster och befolkningens potentiella exponering.

13 § Vid överskridande eller risk för överskridande av en miljökvalitetsnorm

i ett samverkansområde ska minst en mätstation för kontinuerliga mätningar

¿QQDVLYDUMHNRPPXQGlUPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQ|YHUVNULGVHOOHUULVNHUDUDWW

överskridas. Dessa mätstationer får ingå i det föreskrivna antalet mätstationer

för samverkansområdet enligt 12 §, men kan innebära att det totala antalet blir

VW|UUHRPHQPLOM|NYDOLWHWVQRUP|YHUVNULGVHOOHUULVNHUDUDWW|YHUVNULGDVLÀHUD

kommuner i samverkansområdet.

När en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas i två eller

ÀHUDDQJUlQVDQGHNRPPXQHURFK|YHUVNULGDQGHWEHURUSnVDPPDXWVOlSSVNlOOD

får undantag från kravet på kontinuerliga mätningar i varje kommun enligt första

stycket göras. Antalet mätstationer ska dock vara så många att överskridandet

går att utvärdera med tillräcklig noggrannhet. Om sådant undantag görs ska

mätbortfallet kompenseras med modellberäkningar.

14 § Mätstationer där miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) har överskridits

XQGHUQnJRWDYGHVHQDVWHWUHnUHQVNDEHKnOODVRPGHLQWHPnVWHÀ\WWDVSn

grund av särskilda omständigheter.

15 § Kommuner med färre än 10 000 invånare får tillämpa objektiv skatt-

ning istället för mätning vid halter mellan den nedre utvärderingströskeln och

miljökvalitetsnormen. Vid överskridande eller risk för överskridande av en

miljökvalitetsnorm ska kontinuerliga mätningar enligt 13 § tillämpas.

16 § Kommuner som inte ingår i ett samverkansområde får tillämpa indikativa

mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning istället för kontinuerliga

mätningar vid halter mellan den nedre utvärderingströskeln och den övre ut-

värderingströskeln.

17 § I de fall kontinuerliga mätningar av en förorening kompletteras med mo-

dellberäkningar eller indikativa mätningar får antalet mätstationer i en kommun

eller ett samverkansområde minskas med upp till 50 %. Detta gäller vid halter

över den övre utvärderingströskeln samt under förutsättning att

1. informationen är tillräcklig för att kunna utvärdera luftkvaliteten med

avseende på miljökvalitetsnormerna samt tröskelvärdena för larm,

2. informationen uppfyller kravet enligt 38 § luftkvalitetsförordningen

(2010:477) på att informera allmänheten, samt

3. de kompletterande mätningarnas och beräkningarnas rumsliga upplösning

ger tillräcklig information för att bestämma halten med den noggrannhet

VRPVSHFL¿FHUDVDYVHHQGHNYDOLWHWVPnOI|UGDWDLELODJD

Vid användning av kompletterande metoder enligt första stycket ska doku-

mentation av dessa metoder samt hur kriterierna enligt punkt 1–3 uppfylls ingå

i kontrollstrategin enligt 3–4 §§.

6

NFS 2019:9

Indikativa mätningar

18 § Indikativa mätningar får utgöra komplement till kontinuerliga mätningar

vid halter över den övre utvärderingströskeln för att tillräcklig information om

luftkvaliteten på olika platser i kommunen eller samverkansområdet ska erhållas.

De får även användas i kombination med kontinuerliga mätningar och modell-

beräkningar vid halter mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln.

Mätmetoder

19 § Referensmetoder för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bens(a)-

pyren och ozon anges i bilaga 2 och ska användas vid kontinuerliga mätningar.

Annan metod än referensmetod får användas enligt första stycket om metoden

ger likvärdiga resultat som referensmetoden.

Mätinstrument som mäter enligt referensmetod eller metod som är likvärdig

med referensmetod och som används vid kontinuerliga mätningar ska vara

godkända av Naturvårdsverket.

20 § Ansökan om godkännande av mätinstrument som mäter enligt referensmetod

eller metod som är likvärdig med referensmetod prövas av Naturvårdsverket.

Ansökan ska innehålla

1. syftet med ansökan,

2. en allmänt tillgänglig redovisning av metodens överensstämmelse med

referensmetoden för relevant förorening som omfattar

a) detaljerade testrapporter som visar att utrustningen uppfyller alla

prestandakrav, även när vissa förhållanden med avseende på miljö

RFKSODWVlUVSHFL¿NDI|U6YHULJHRFKLQWHPRWVYDUDUGHI|UKnOODQGHQ

för vilka utrustningen redan har provats och typgodkänts i en annan

medlemsstat, samt

b) samtliga resultat från genomförda tester,

HYHQWXHOODXWIlUGDGHFHUWL¿NDWVDPW

4. eventuell övrig dokumentation.

I de fall där mätinstrument har testats i en annan medlemsstat inom Euro-

peiska unionen får den dokumentation som avses i första stycket 2–4 vara på

engelska. För att få bifoga sådan dokumentation ska testlaboratoriet vid testets

genomförande ha innehaft relevant ackreditering enligt gällande standard om

allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.

Naturvårdsverket ska vid prövningen beakta Europeiska kommissionens

riktlinjer om likvärdighetsbedömning.

Beslutet kan enligt 19 kap 1 § tredje stycket miljöbalken överklagas till

mark- och miljödomstolen.

21 § Mätning ska ske i enlighet med bilaga 3.

Val av plats för mätstation och placering av mätutrustning

22 § Bestämmelser om i vilka områden och på vilka platser kontroll genom

PlWQLQJVNDVNH¿QQVLWUHGMHVW\FNHWOXIWNYDOLWHWVI|URUGQLQJHQ

Vid val av plats för mätstationer gäller även följande:

⁷

NFS 2019:9

1. En mätstation i gaturum ska om möjligt vara representativ för luft-

kvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång och om möjligt

vara representativ för liknande platser och miljöer som inte ligger i den

omedelbara närheten. Mikromiljöer ska undvikas.

2. En mätstation i urban bakgrund ska om möjligt vara representativ

I|U OXIWNYDOLWHWHQ L HWW RPUnGH Sn ÀHUD NYDGUDWNLORPHWHU 3ODWVHQ I|U

mätstationen ska väljas så att föroreningsnivån påverkas av det samlade

bidraget från alla källor som ligger i vindriktning mot stationen.

Föroreningsnivån ska inte domineras av en enda källa, såvida inte

situationen är typisk för ett större område i tätorten.

3. Om endast en mätstation för kontinuerliga mätningar används i en

tätort ska denna placeras i gaturum eller motsvarande område där det är

sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta halterna.

4. Om två mätstationer för kontinuerliga mätningar av kvävedioxid, partiklar

(PM10 och PM2,5), bensen eller kolmonoxid används, ska om möjligt

minst en vara placerad i gaturum, eller motsvarande område där det är

sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta halterna, och minst en

LXUEDQEDNJUXQG2PÀHUlQWYnPlWVWDWLRQHUDQYlQGVVNDPDMRULWHWHQ

placeras i gaturum eller motsvarande område där det är sannolikt att

befolkningen exponeras för de högsta halterna.

5. Vid utvärdering av bidrag från industrikällor ska åtminstone en mätstation

placeras i närmaste bostadsområde i den förhärskande vindriktningen från

källan. Om bakgrundshalterna är okända ska ytterligare en mätstation

placeras i den förhärskande vindriktningen mot källan.

6. En mätstation i industrimiljö ska om möjligt vara representativ för luft-

kvaliteten för ett område som är minst 250 meter gånger 250 meter.

7. En mätstation i landsbygdsmiljö ska om möjligt placeras på minst fem

kilometers avstånd från tätbebyggelse eller industrianläggning.

8. Mätstationer får inte placeras på vägars körbana och mittremsa, såvida

inte fotgängare har tillträde till mittremsan.

9. Värdet av kontinuitet och långsiktighet ska beaktas vid val av mätsta-

tioner.

23 § Mätutrustningen vid mätstationen placeras enligt anvisningar i bilaga 4.

Eventuella avvikelser från anvisningarna ska dokumenteras i kontrollstrategin

enligt 3–4 §§.

Hantering av mätdata

24 § Mätdata ska hanteras enligt anvisningar i bilaga 5.

Modellberäkningar

25 § Modellberäkningar får utgöra komplement till kontinuerliga mätningar

vid halter över den övre utvärderingströskeln för att tillräcklig information

om luftkvaliteten på olika platser i kommunen eller samverkansområdet ska

erhållas. De får även användas i kombination med mätningar vid halter mellan

den nedre och den övre utvärderingströskeln samt som enda utvärderingsmetod

vid halter under den nedre utvärderingströskeln.

8

NFS 2019:9

26 § Alla typer av data som ska användas i en modellberäkning ska vara

kvalitetssäkrade på ett sådant sätt att kvalitetsmålen i bilaga 1 kan uppfyllas.

27 § En modell som används för modellberäkning ska vara validerad för det

aktuella området, eller ett område med motsvarande förutsättningar, i första

hand mot mätning med en referensmetod eller likvärdig metod, i andra hand

med en annan standardiserad metod.

28 § Vid val av plats för kontroll av miljökvalitetsnormerna genom modell-

beräkning ska det som föreskrivs om var kontroll genom mätning ska ske i

26 § tredje stycket luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt val av plats för

mätstation i 22 § 1–3 och 5–8 tillämpas.

29 § Resultat från modellberäkning ska kvalitetskontrolleras mot uppmätta

värden i det aktuella området eller ett område med motsvarande förutsättningar.

Objektiv skattning

30 § Objektiv skattning får användas som enda utvärderingsmetod vid halter

under den nedre utvärderingströskeln. Det får även användas som komplement

till mätningar för att tillräcklig information ska erhållas om luftkvaliteten på

olika platser i kommunen samt i de fall som avses i 15–16 §§.

31 § En kommun som ingår i ett samverkansområde men som inte omfattas av

kontinuerliga mätningar, indikativa mätningar eller modellberäkningar för en

förorening, ska tillämpa objektiv skattning för den föroreningen.

32 § Alla typer av data som ska användas för objektiv skattning ska vara

kvalitetssäkrade på ett sådant sätt att kvalitetsmålen i bilaga 1 kan uppfyllas.

33 § Vid val av plats för kontroll av miljökvalitetsnormerna genom objektiv

skattning ska det som föreskrivs om var kontroll genom mätning ska ske i

26 § tredje stycket luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt val av plats för

mätstation i 22 § 1–3 och 5–8 tillämpas.

Underrättelse vid överskridande eller risk för överskridande av

en miljökvalitetsnorm

34 § En underrättelse från en kommun enligt 30 § luftkvalitetsförordningen

(2010:477) ska åtminstone innehålla

1. aktuell miljökvalitetsnorm,

2. mätmetod,

3. dokumentering av mätstation enligt bilaga 6 B 1–2 och i tillämpliga fall

dokumentering av modellberäkningar enligt bilaga 6 E, samt

4. uppgifter enligt bilaga 6 H som styrker överskridande eller risk för

överskridande av en miljökvalitetsnorm.

35 § En underrättelse enligt 30 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) ska

snarast möjligt kompletteras med en redovisning baserad på tillämpliga upp-

gifter i bilaga 6.

⁹

NFS 2019:9

Rapportering

36 § Kvalitetssäkrade mätdata för närmast föregående kalenderår ska senast

den 31 mars rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd. Relevanta uppgifter

enligt bilaga 6 A–D och G ska ingå i rapporteringen.

37 § Resultat från modellberäkning ska rapporteras senast den 15 juni till

Naturvårdsverkets datavärd. Relevanta uppgifter enligt bilaga 6 A, E och G

ska ingå i rapporteringen.

38 § Resultat från objektiv skattning för närmast föregående kalenderår ska

senast den 15 juni rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd. Relevanta upp-

gifter enligt Bilaga 6 A och F ska ingå i rapporteringen. Rapporteringen avser

även resultat från inledande kartläggning.

39 § Förändringar i redan rapporterade dataset ska snarast möjligt återrapporteras

i fullständigt format till Naturvårdsverkets datavärd.

40 § Realtidsdata för kontinuerliga mätningar ska rapporteras till Naturvårds-

verkets datavärd.

41 § Uppgifter om preliminära förändringar i en kontrollstrategi inför närmast

följande kalenderår ska redovisas senast den 31 oktober till Naturvårdsverkets

datavärd. Uppgifterna gäller information med avseende på 4 § 3–4.

42 § Uppgifter om nyinrättad mätstation ska rapporteras snarast möjligt till

Naturvårdsverkets datavärd.

43 § Den länsstyrelse eller kommun som har fastställt ett nytt eller reviderat

åtgärdsprogram ska senast tre månader efter fastställandet inkomma med en

redovisning av tillämpliga uppgifter i bilaga 7 till Naturvårdsverket.

Om regeringen enligt 36 § luftkvalitetsförordningen (2010:477) har fastställt

delar av ett åtgärdsprogram ska uppgifterna enligt första stycket lämnas av

den länsstyrelse eller kommun som har upprättat förslaget till åtgärdsprogram.

__________

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 20 januari 2020, varvid Naturvårdsverkets

föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2016:9) ska upphöra att gälla.

2. Beslut om godkännande av mätinstrument som har meddelats med stöd av

äldre föreskrifter ska fortsätta gälla. Sådana beslut ska anses meddelade

enligt motsvarande bestämmelser i dessa föreskrifter.

Naturvårdsverket

BJÖRN RISINGER

Stefan Nyström

(Klimatavdelningen)

10

NFS 2019:9

Bilaga 1 – Kvalitetsmål för data

Kvävedioxid

Svaveldioxid

Kolmonoxid

Partiklar

(PM10 och

PM2,5)

Bly

Bensen

Arsenik

Kadmium

Nickel

Bens(a)pyren

1. Kontinuerliga mätningar

Lägsta godtagbara

tidstäckning

100 %

100 %

35/90 %

50 %

33 %

Lägsta godtagbara

datafångst

90 %

90 %

90 %

90 %

90 %

Osäkerhet

15 %

25 %

25 %

40 %

50 %

2. Indikativa mätningar

Lägsta godtagbara

tidstäckning

14 %

14 %

14 %

14 %

14 %

Lägsta godtagbara

datafångst

90 %

90 %

90 %

90 %

90 %

Osäkerhet

25 %

50 %

30 %

40 %

50 %

3. Modellberäkningar

Osäkerhet

- timmedelvärde

50 %

-

-

-

-

- medelvärde för

åtta timmar

50 %

-

-

-

-

- dygnsmedelvärde 50 %

Ännu ej fast-

ställt

-

-

-

- årsmedelvärde

30 %

50 %

50 %

60 %

60 %

4. Objektiv skattning

Osäkerhet

75 %

100 %

100 %

100 %

100 %

Tidstäckning

Tidstäckningen för kontinuerliga mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid,

kolmonoxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och bly innebär oavbrutna mätningar

under ett helt kalenderår. För kontinuerliga mätningar av bensen gäller en tids-

täckning på 35 % för urban bakgrund och gaturum, jämnt fördelade över året,

respektive 90 % för industrimiljö.

Tidstäckningen för kontinuerliga mätningar av arsenik, kadmium, nickel och

bens(a)pyren innebär mätningar med angiven tidstäckning jämnt fördelade över

veckans dagar och över året för att ge en representativ bild av olika förhållanden

vad gäller klimat och antropogena aktiviteter. Mätning ska ske genom dygns-

provtagning. För arsenik, kadmium och nickel får dock veckovis provtagning

tillämpas, förutsatt att provtagningen inte påverkas negativt. Enskilda prover,

som tagits under en period på upp till en månad, kan slås samman och analyseras

som ett sammansatt prov, förutsatt att metoden säkerställer att proverna förblir

VWDELODXQGHUGHQSHULRGHQ$WWWDGHOSURYDY30¿OWHUI|UDUVHQLNNDGPLXP

och nickel för efterföljande analys är tillåtet, under förutsättning att delprovet är

representativt för helheten och att detektionskänsligheten inte påverkas negativt

med avseende på de relevanta kvalitetsmålen.

¹¹

NFS 2019:9

För provtagning av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren är lägre

tidstäckning än vad som anges i tabellen tillåten, dock inte lägre än 14 % för

kontinuerliga mätningar och 6 % för indikativa mätningar, under förutsättning

att det går att visa att den utvidgade osäkerheten på 95 % för det årliga medel-

värdet, beräknat utifrån kvalitetsmålen för uppgifterna i tabellen i enlighet med

,62í´'HWHUPLQDWLRQRIWKHXQFHUWDLQW\RIWKHWLPHDYHUDJHRIDLU

TXDOLW\PHDVXUHPHQWV´NRPPHUDWWXSSI\OODV

Tidstäckningen för indikativa mätningar innebär ett dygns mätning per vecka.

Mätningarna ska fördelas slumpvis över veckans alla dagar. Mätningarna får

som alternativ bedrivas under åtta hela veckor jämnt fördelade över året.

Datafångst

Kraven på lägsta godtagbara datafångst omfattar inte förlust av data på grund

av regelbunden kalibrering och normalt underhåll av instrument.

Osäkerhet

2VlNHUKHWLPlWUHVXOWDWYLGHQNRQ¿GHQVQLYnSnVNDEHG|PDVLHQOLJKHW

PHGSULQFLSHUQDL&(1VYlJOHGQLQJ´*XLGHWRWKH([SUHVVLRQRI8QFHUWDLQW\LQ

0HDVXUHPHQW´(19±GHQPHWRGVRPEHVNULYVL,62

RFKULNWOLQMHUQDL&(1UDSSRUWHQ´$LU4XDOLW\±$SSURDFKWR8QFHUWDLQW\(VWL-

PDWLRQIRU$PELHQW$LU5HIHUHQFH0HDVXUHPHQW0HWKRGV´&5(

Procentsatserna för osäkerhet i tabellen ovan avser medelvärdet av enskilda

mätningar under den period som den berörda miljökvalitetsnormen avser för

HWWNRQ¿GHQVLQWHUYDOOSn2VlNHUKHWHQLGHNRQWLQXHUOLJDPlWQLQJDUQDVND

anses gälla för det område som berörs av den berörda miljökvalitetsnormen.

Osäkerhet i modellberäkningar ska avse den största avvikelsen mellan de

uppmätta och beräknade haltnivåerna för 90 % av enskilda mätstationer, under

den period som miljökvalitetsnormen avser utan hänsyn till tidpunkten för olika

händelser. Beräkningsmodellens osäkerhet ska anses gälla det område som

berörs av den berörda miljökvalitetsnormen. De kontinuerliga mätningar som

ska väljas för jämförelse med modellresultaten ska vara representativa för den

skala och det tillämpningsområde som modellen omfattar.

Osäkerhet i objektiva skattningar ska avse den största avvikelsen mellan de

uppmätta och uppskattade haltnivåerna under den period som miljökvalitets-

normen avser utan hänsyn till tidpunkten för olika händelser.

12

NFS 2019:9

Bilaga 2 – Referensmetoder för mätning

1. Referensmetod för kvävedioxid och kväveoxider

Referensmetoden för mätning av kvävedioxid och kväveoxider är den metod

VRPEHVNULYVL66(1´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJ

DYNRQFHQWUDWLRQHQDYNYlYHGLR[LGRFKNYlYHPRQR[LGPHGNHPLOXPLQHVFHQV´

2. Referensmetod för svaveldioxid

Referensmetoden för mätning av svaveldioxid är den metod som beskrivs i

66(1$&´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJDY

NRQFHQWUDWLRQHQDYVYDYHOGLR[LGPHGXOWUDYLROHWWÀXRUHVFHQV´

3. Referensmetod för kolmonoxid

Referensmetoden för mätning av kolmonoxid är den metod som beskrivs i SS-

(1´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJDYNRQFHQWUDWLRQHQ

DYNROPRQR[LGPHGLFNHGLVSHUVLYLQIUDU|GVSHNWURVNRSL´

4. Referensmetod för bly, arsenik, kadmium och nickel

Referensmetoden för provtagning av bly, arsenik, kadmium och nickel i luften

lUGHQPHWRGVRPEHVNULYVL66(1´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUG-

metod för gravimetrisk bestämning av masskoncentrationen av PM10- eller

30IUDNWLRQHQDYVYlYDQGHVWRIWLOXIW´5HIHUHQVPHWRGHQI|UPlWQLQJDY

bly, arsenik, kadmium och nickel i luften är den metod som beskrivs i SS-EN

´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJDY3E&G$VRFK1L

L30IUDNWLRQHQDYVYlYDQGHSDUWLNODU´

5. Referensmetod för bensen

Referensmetoden för mätning av bensen är den metod som beskrivs i del 1, 2

RFKDY66(1´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJDY

EHQVHQNRQFHQWUDWLRQHU´

6. Referensmetod för partiklar (PM10

och PM2,5)

Referensmetoden för provtagning och mätning av partiklar (PM10 och PM2,5)

lUGHQPHWRGVRPEHVNULYVL66(1´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRG

för gravimetrisk bestämning av masskoncentrationen av PM10- eller PM2,5-

IUDNWLRQHQDYVYlYDQGHVWRIWLOXIW´

7. Referensmetod för bens(a)pyren

Referensmetoden för provtagning av polycykliska aromatiska kolväten i luften

lUGHQPHWRGVRPEHVNULYVL66(1´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRG

för gravimetrisk bestämning av masskoncentrationen av PM10- eller PM2,5-

IUDNWLRQHQDYVYlYDQGHVWRIWLOXIW´5HIHUHQVPHWRGHQI|UPlWQLQJDYEHQVD

S\UHQLOXIWHQlUGHQPHWRGVRPEHVNULYVL66(1´/XIWNYDOLWHW±

6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJDYNRQFHQWUDWLRQHQDYEHQVDS\UHQLXWRPKXVOXIW´

¹³

NFS 2019:9

8. Referensmetod för ozon

Referensmetoden för mätning av ozon är den metod som beskrivs i SS-EN

´8WRPKXVOXIW±6WDQGDUGPHWRGI|UPlWQLQJDYNRQFHQWUDWLRQHQ

DYR]RQPHGXOWUDYLROHWWIRWRPHWUL´

14

NFS 2019:9

Bilaga 3 – Anvisningar vid mätning

1. Erforderliga åtgärder, inklusive kalibrering och underhåll av mätutrustning,

ska vidtas regelbundet för att minimera fel i mätningarna.

2. Vid mätning av gaser ska mätvärdena omräknas till standardtemperaturen

293 K och standardtrycket 101,3 kPa. För partiklar och ämnen som ska

analyseras i partikelform ska mätvolymen avse omgivningsförhållandena

vid mätningen, dvs. temperatur och atmosfäriskt tryck vid tidpunkten för

mätningen.

3. Mätoperatören ska dokumentera handhavandet av mätningen.

¹⁵

NFS 2019:9

Bilaga 4 – Placering av mätutrustningen

Följande krav ska uppfyllas om det är praktiskt möjligt:

1. Intaget till mätutrustningen ska vara placerat mellan 1,5 meter (andnings-

zonen) och 4 meter över marknivå. En högre placering kan vara lämplig

om stationen ska representera urban bakgrund.

2. Mätutrustning för gaturum ska placeras minst 25 meter från större väg-

NRUVQLQJHOOHUWUD¿NSODWVVRPSnYHUNDUWUD¿NHQVÀ|GHPHQK|JVWPHWHU

från trottoarkanten.

3. Flödet runt intaget ska vara fritt (i en båge på minst 270° eller 180° för mät-

VWDWLRQHUYLGIDVDGRFKXWDQQnJUDKLQGHUVRPSnYHUNDUOXIWÀ|GHWLQlUKHWHQ

av mätutrustningen (normalt sett på några meters avstånd från byggnader,

balkonger, träd och andra hinder, i gaturum minst 0,5 meter från fasad).

4. För att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luften,

ska intaget inte placeras alltför nära intilliggande föroreningskällor.

5. Mätutrustningens luftutsläpp ska placeras så att återcirkulation av frånluft

till intaget undviks.

6. Mätutrustningen ska placeras så att den är skyddad från nedsmutsning,

nederbörd, direkt solsken och kraftiga temperaturväxlingar i de fall dessa

faktorer riskerar att inverka på funktionaliteten.

Följande ska även beaktas:

1. Störande källor

2. Säkerhet

3. Tillgänglighet

4. Tillgång till elektricitet och telekommunikationer

5. Hur synlig platsen är i förhållande till omgivningen

6. Allmänhetens och den ansvariga personalens säkerhet

7. Önskvärdheten att samlokalisera mätningar

8. Planeringskrav

16

NFS 2019:9

Bilaga 5 – Hantering av mätdata

Vid korrigering av mätdata

1. För partiklar (PM10 och PM2,5) tillåts korrigering av mätdata i syfte att ge

resultat som är likvärdiga med referensmetoden. Korrigeringen är tillåten

under förutsättning att metoden uppvisar ett stabilt samband i förhållande

till referensmetoden.

2. I de fall där tillfälliga faktorer har använts för att uppskatta likvärdigheten

av metoden, ska dessa bekräftas eller ändras i enlighet med Europeiska

kommissionens riktlinjer.

3. Förändringar i den korrigeringsmetodik som tillämpas ska när så är lämpligt

få retroaktiv verkan. Uppdaterade dataset ska återrapporteras till Naturvårds-

verkets datavärd enligt 39 §.

Vid rapportering av mätdata

0lWGDWDVNDRPP|MOLJWDQJHVPHGVDPPDDQWDOVL൵URUVRPYLGPlWWLOOIlOOHW

2. Uppmätta värden som är större eller lika med den negativa detektionsgränsen

ska betraktas som korrekta värden. Värden som är mindre än den negativa

detektionsgränsen ska förkastas.

3. Alla tidsreferenser ska anges i svensk normaltid.

4. Mätdata ska vara spårbara i enlighet med gällande standard om allmänna

kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.

Vid sammanställning av mätdata för andra ändamål än rapportering

1. Vid sammanställning av mätdata ska följande regler tillämpas:

Parameter

Krav på andel giltiga mätdata

Timvärden

75 % (dvs. 45 minuter)

Åttatimmarsvärden

75 % av värdena (dvs. sex timmar)

Högsta åttatimmarsmedelvärdet

under ett dygn

75 % av de glidande åttatimmars-

medelvärdena (dvs. 18 st. åttatim-

marsmedelvärden per dag)

Dygnsvärden

75 % av timvärdena (dvs. 18 tim-

mar)

Årsmedelvärde

90 % ¹ av timvärdena eller (om

dessa inte är tillgängliga) dygnsvär-

dena under året

¹ Kraven rörande beräkningar av årsmedelvärdet omfattar inte förlust av data på grund av

regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrumenten.

2. Avrundning ska ske endast en gång och då i beräkningarnas slutskede, direkt

innan jämförelse med miljökvalitetsnormen görs.

¹⁷

NFS 2019:9

Bilaga 6 – Uppgifter vid rapportering av resultat från kontrollen

Uppgift

Obligatorium

Kommentar

Ja

Nej

A. Allmän information

Namn på kommun alternativt

namn på samverkansområde samt

ingående kommuner

X

- Namn på rapportör

X

- Adress

X

- Telefonnummer

X

- E-postadress

X

- Adress till webbplats

X

Invånarantal

X

Syfte med kontrollen

X

Utvärdering av miljökva-

litetsnormer/ miljömåls-

uppföljning/ planering/

exponering/ trendanalys/

andra skäl

Kontrollstrategi

X

Enligt 3–4 §§, om kontrollen

sker genom mätning eller

modellberäkning. Omfattar

kalenderår och avser inneva-

rande år.

Länk till webbplats.

Kvalitetssäkringsprogram

X

Enligt 6 §, om kontrollen

sker genom mätning eller

modellberäkning.

Länk till webbplats.

Program för samordnad kontroll

X

Enligt 8–9 §§, om kontrollen

sker i form av samverkan.

Omfattar kalenderår och

avser innevarande år.

Länk till webbplats.

Årsrapport

X

Rapport som redovisar re-

sultat från kontrollen för när-

mast föregående kalenderår.

Länk till webbplats.

B. Information om mätstationer

B 1. Generell information om mätstation

Namn på mätstationen

X

Nationell stationskod

X

Erhålls av Naturvårdsverkets

datavärd vid rapportering av

ny mätstation

Tätortens namn

X

18

NFS 2019:9

Gatuadress till mätstationen

X

Kommun- och länskod

X

Typ av område

X

Urban, förort, landsbygd etc.

Typ av mätstation

X

Gaturum/industrimiljö/

bakgrund

Mobil mätstation

X

Ja/Nej

*HRJUD¿VNDNRRUGLQDWHU

X

Anges i det nationella koor-

dinatsystemet eller i det lo-

kala koordinatsystem i vilket

mätstationen är belägen.

Höjd över havet (m)

X

Gatans bredd (m)

X

För mätstation i gaturum

Omgivande bebyggelse

X

Byggnader på båda sidor

av gatan/byggnader på

ena sidan av gatan/inga

byggnader.

För mätstation i gaturum

Genomsnittlig fasadhöjd (m)

X

För mätstation i gaturum

6N\OWDGKDVWLJKHWI|UWUD¿NNPK

X

För mätstation i gaturum

8SSVNDWWDGWUD¿NYRO\Pc'7

nUVPHGHOG\JQVWUD¿N

X

För mätstation i gaturum

$QGHOWXQJWUD¿N

X

För mätstation i gaturum

Lokala spridningsförutsättningar

X

Inom några tiotals meter:

gaturum, byggnader, öppen

terräng etc.

Regionala spridningsförutsätt-

ningar

X

Inom några tiotals kilometer

0lWVWDWLRQHQVJHRJUD¿VND

representativitet

X

GIS-information. Anges för

varje uppmätt förorening.

Utvärdering av mätstationens

representativitet

X

Kort beskrivning för varje

uppmätt förorening

Dokumentation om mätstationens

representativitet

X

Webblänk. Anges för varje

uppmätt förorening.

Lista på uppmätta föroreningar

X

Lista på uppmätta meteorologiska

parametrar

X

Startdatum för mätstationen

X

ÅÅÅÅ-MM-DD

Slutdatum för mätstationen

X

Om relevant, ÅÅÅÅ-MM-

DD

B 2. Information om luftintag

Höjd över mark (m)

X

Avstånd till vägkorsning eller

WUD¿NSODWVP

X

För mätstation i gaturum

Avstånd från vägkant (m)

X

För mätstation i gaturum

Avstånd till husfasad (m)

X

Vid omgivande bebyggelse

¹⁹

NFS 2019:9

*HRJUD¿VNDNRRUGLQDWHU

X

Rekommenderas om nog-

grannheten i koordinaterna

överskrider mätstationens

storlek. Anges i det natio-

nella koordinatsystemet eller

i det lokala koordinatsystem

i vilket mätstationen är

belägen.

B 3. Utsläpp (per luftförorening)

Utsläppskällor

X

Transporter, enskild upp-

värmning, energianläggning-

ar, långdistanstransport etc.

Den eller de utsläppskällor som i

huvudsak påverkat de uppmätta

halterna

X

8WVOlSSIUnQYlJWUD¿NSnHQ

sträcka av minst 100 m (ton/km

per år)

X

Avstånd till väg

X

Utsläpp från enskild uppvärmning

inom 1 km radie per komponent

(ton/km² per år)

X

Utsläpp från industrikällor per

komponent (ton per år)

X

Avstånd till industrikällor

X

Om relevant

Övrigt som kan påverka mätre-

sultaten

X

C. Information om mätning

Mätmetod

X

Analytisk teknik

X

För icke-automatiska

instrument

Mätutrustning

X

Instrumentmodell, tillver-

kare och version

Redovisning av likvärdighet med

referensmetod

X

Enligt 20 §, om relevant

Detektionsgräns

X

Mättid

X

Minut, timme, dygn, vecka,

månad etc.

Mätintervall

X

Minut, timme, dygn, vecka,

månad etc.

Kalibrering

X

Manuell eller automatisk

metod

Kalibreringsfrekvens

X

Antal gånger per år

Korrektionsfaktor

X

Om relevant

Startdatum för mätningen

X

ÅÅÅÅ-MM-DD

20

NFS 2019:9

Slutdatum för mätningen

X

Om relevant, ÅÅÅÅ-MM-

DD

D. Mätdata

Förorening

X

Halt

X

Enligt bilaga 3 punkt 2

Enhet

X

Status

X

Ovaliderade/preliminära/

validerade data

Giltighet

X

Giltig, ogiltig etc.

Beskrivning av spårbarhet och

osäkerhetsberäkningar

X

Osäkerhet

X

Datafångst

X

Tidstäckning

X

Datum

X

ÅÅÅÅ-MM-DD

Tid

X

Start- och stopptid

Tidsreferens

X

Svensk normaltid

E. Modellberäkningar

Namn på beräkningsmodellen

X

Beskrivning av beräkningsmodel-

len

X

Dokumentation om beräknings-

modellen

X

Länk till webbplats

Indata

X

Beskrivning av indata

Resultat

X

Osäkerhet

X

Beskrivning av spårbarhet och

osäkerhetsberäkningar

X

Period som modellberäkningen

omfattar

X

Mätningar som använts vid kvali-

tetskontroll av beräkningarna

X

Tidsupplösning

X

*HRJUD¿VNXSSO|VQLQJ

X

0RGHOOHUDWJHRJUD¿VNWRPUnGH

X

GIS-information

F. Objektiv skattning

Avser även resultat från

inledande kartläggning

Redovisning som inkluderar be-

skrivning av process för objektiv

skattning samt resultat

X

Mätdata inklusive metadata

X

Om relevant

²¹

NFS 2019:9

Beräknade data

X

Om relevant

Osäkerhet

X

Beskrivning av spårbarhet och

osäkerhetsberäkningar

X

Den objektiva skattningens geo-

JUD¿VNDRPIDWWQLQJ

X

GIS-information

G. Vid överskridande av en miljökvalitetsnorms olika värden

Berörd MKN

X

Halt

X

gYHUVNULGDQGHWVJHRJUD¿VND

utbredning

X

GIS-information om sådan

¿QQVWLOOJlQJOLJ

Vägsträcka som omfattas av över-

skridandet (km)

X

Om överskridandet är relate-

UDWWLOOYlJWUD¿N

Yta som omfattas av överskridan-

det (km²)

X

Om överskridandet inte

HQEDUWEHURUSnYlJWUD¿N

Antal personer som berörs av

överskridandet (boende i området)

X

Inklusive referensår för upp-

skattningen, om inte samma

som rapporteringsåret

Metod som använts för att konsta-

tera överskridandet

X

Hänvisning till mätning/mo-

dellberäkning

Första året då överskridandet

upptäckts

X

Bedömd orsak till överskridandet

X

H. Särskilda uppgifter vid underrättelse om överskridande eller risk för överskridande

av en miljökvalitetsnorm enligt 34–35 §§

Aritmetiska medelvärdet för år

X

Högsta genomsnittsvärde under

åtta timmar dagligen

X

Gäller kolmonoxid

Högsta uppmätta dygns- och/eller

timmedelvärde

X

Gäller kvävedioxid, partiklar

(PM10) och svaveldioxid

Antal dygn och/eller timmar då

miljökvalitetsnormens förore-

ningsnivå överskridits

X

Gäller kvävedioxid, partiklar

(PM10), kolmonoxid och

svaveldioxid

Halterna för dygn och timme

uttryckta som percentiler

X

Gäller kvävedioxid, partiklar

(PM10) och svaveldioxid

Mätresultat som styrker överskri-

dandet

X

Tidsserier med högsta möj-

liga tidsupplösning

Tidigare mätresultat och redovis-

ning av trend över tiden

X

Uppskattat antal berörda personer

X

22

NFS 2019:9

Bilaga 7 – Uppgifter om åtgärdsprogram

A. Allmän information

'HWJHRJUD¿VNDRPUnGHVRPSURJUDPPHWDYVHU

2. Kontaktuppgifter till den som har utarbetat programmet

3. De luftföroreningar som omfattas

4. Den eller de föroreningsnivåer i berörd miljökvalitetsnorm som har

överskridits

B. Information om åtgärdsprogrammet

1. Hänvisning till den webbplats eller annan informationskanal där program-

PHWKDUR൵HQWOLJJMRUWV

2. Hänvisning till den webbplats eller annan informationskanal där allmän-

heten informeras om hur programmet genomförs

3. Datum när programmet fastställdes

4. Tidsplan för genomförandet av programmet, inklusive tidpunkt när de

föroreningsnivåer som anges i berörd miljökvalitetsnorm bedöms följas

C. Allmän information om överskridandet av miljökvalitetsnormen

1. År då det första överskridandet observerades

2. Plats för överskridandet (kommun, tätort, mätstation)

3. Typ av område inom vilket överskridande sker (tätort, industri, lands-

bygd)

4. Beräknad yta i kvadratkilometer inom vilken de föroreningsnivåer som

anges i miljökvalitetsnormen överskrids

5. Vägsträcka utmed vilken de föroreningsnivåer som anges i miljökvali-

tetsnormen överskrids

6. Uppskattat antal personer som exponeras för dessa föroreningar

9lGHUOHNVI|UKnOODQGHQRFKWRSRJUD¿LQRPEHU|UWRPUnGH

8. Skyddsvärda objekt inom berört område

9. Halter av berörda föroreningar under tidigare år

10. De utvärderingsmetoder som använts

11. De huvudsakliga faktorer som orsakat överskridandet

D. Information om källfördelning

Fördelning i mikrogram per kubikmeter eller procent från sektorerna nedan.

Källfördelningen ska avse den plats där de högsta nivåerna av en förorening

har uppmätts.

1. Referensår (det år som källfördelningen avser och som även om möjligt

ska användas som basår vid prognoser)

2. Regional bakgrund

a. Totalt

b. Nationella källor

c. Gränsöverskridande källor

d. Naturliga källor

²³

NFS 2019:9

3. Urban bakgrund

a. Totalt

E 9lJWUD¿N

c. Industri inklusive värme- och kraftproduktion

d. Jordbruk

e. Uppvärmning av fastigheter inklusive hushåll

f. Sjöfart

g. Arbetsmaskiner

h. Naturliga källor

i. Gränsöverskridande källor

j. Andra källor

4. Gaturum eller motsvarande

a. Totalt

E 9lJWUD¿N

c. Industri inklusive värme- och kraftproduktion

d. Jordbruk

e. Uppvärmning av fastigheter inklusive hushåll

f. Sjöfart

g. Arbetsmaskiner

h. Naturliga källor

i. Gränsöverskridande källor

j. Andra källor

E. Information om genomförda åtgärder

1. Information om respektive genomförd åtgärd

a. Benämning

b. Beskrivning

F .ODVVL¿FHULQJDYnWJlUG

d. Typ av åtgärd

e. Administrativ nivå

f. Tidsperspektiv

J *HRJUD¿VNWRPUnGH

h. Sektorer som berörts

i. Kostnader för genomförande av åtgärden

j. Start- och slutdatum för genomförandet av åtgärden

k. Status för genomförande

O 'DWXPGnnWJlUGHQDQVHVKDInWWIXOOH൵HNW

2. Andra genomförandedatum av betydelse

3. Indikatorer för uppföljning av framsteg

4. Årlig minskning av utsläpp till följd av respektive genomförd åtgärd

(kiloton/år)

(൵HNWSnKDOWHUQDDYGHEHU|UGDI|URUHQLQJDUQD

(൵HNWSnDQWDOHW|YHUVNULGDQGHQDYJlOODQGHI|URUHQLQJVQLYnHU

F. Information om beslutade åtgärder

1. Information om respektive beslutad åtgärd i åtgärdsprogrammet

a. Benämning

b. Beskrivning

24

NFS 2019:9

F.ODVVL¿FHULQJDYnWJlUG

d. Typ av åtgärd

e. Administrativ nivå

f. Tidsperspektiv

J*HRJUD¿VNWRPUnGH

h. Sektorer som berörs

i. Uppskattade kostnader för genomförande av åtgärden

j. Start- och slutdatum för genomförandet av åtgärden

k. Status för genomförande

O 'DWXPGnnWJlUGHQDYVHVInIXOOH൵HNW

2. Andra genomförandedatum av betydelse

3. Indikatorer för uppföljning av framsteg

4. Förväntad årlig minskning av utsläpp till följd av respektive beslutad

åtgärd (kiloton/år)

)|UYlQWDGH൵HNWSnKDOWHUQDDYGHEHU|UGDI|URUHQLQJDUQDXQGHUSURJ-

nosåret

)|UYlQWDGH൵HNWSnDQWDOHW|YHUVNULGDQGHQDYJlOODQGHI|URUHQLQJVQLYnHU

under prognosåret

7. Åtgärder som planeras på lång sikt

G. Information om prognoser för luftkvaliteten

1. Utgångsår för prognoserna (basår)

2. År som prognoserna avser (prognosår)

3. Prognos om åtgärdsprogrammet inte genomförs (basscenario)

a. Beskrivning av utsläppsscenario

b. Total utsläppsmängd inom det av åtgärdsprogrammet berörda geo-

JUD¿VNDRPUnGHWNLORWRQnU

c. Information om redan beslutade eller genomförda åtgärder

d. Förväntade halter för prognosåret (årsmedelvärde i mikrogram per

kubikmeter)

e. Förväntat antal överskridanden för prognosåret (om relevant för

den aktuella miljökvalitetsnormen)

f. År då de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormen bedöms

följas

4. Prognos om åtgärdsprogrammet genomförs (åtgärdsscenario)

a. Beskrivning av utsläppsscenario

b. Total utsläppsmängd inom det av åtgärdsprogrammet berörda geo-

JUD¿VNDRPUnGHWNLORWRQnU

c. Information om åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet

d. Förväntade halter för prognosåret (årsmedelvärde i mikrogram per

kubikmeter)

e. Förväntat antal överskridanden för prognosåret (om relevant för den

aktuella miljökvalitetsnormen)

f. År då de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormen bedöms

följas

H. Övrig information

1. Publikationer eller andra dokument som kompletterar informationen

enligt övriga punkter