Prop. 1906:55
('med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdags\xad ordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdags\xad ordningen',)
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
1
S:o 55.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdags ordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdags ordningen; gifven Stockholms slott den 21 februari 1906.
Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga följande
Förslag
till
ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt §§ SO till och med 22 äfrensom §§ 25 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångs
stadgande i riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 31.
Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behöriga personer, då Konungen en af dem utnämna. På lika sätt förhålles med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna i Stockholm.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Håft.
(.
N:o 55).
1
2
Den fördelas i två kamrar, första kammaren och andra kammaren, hvilkas
ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och, beträffande ledamöterna i
andra kammaren, jämväl särskild af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna------------------------------— sammankalla.
Hos urtima riksdag------------—------------------ sammanhang.
o
o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar
i grundlagarna, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles, att yttranden där-
öfver till Riksdagen afgifva samt att granska de i statsrådet förda protokoll;
ett statsutskott, att utreda — — —■ — kyrkolagarnas förbättring.
A urtima riksdag skola — —------- förekommande ärenden.
Riksdagsordningen.
§ 10.
Val till första kammaren förrättas med slutna sedlar. Finnes val
sedel lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som
vid valtillfället böra väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i
anseende till den eller de valdes namn, skall samma sedel anses ogill.
Åro valsedlar till större antal än hälften ogilla och finnes det in
verka på valets utgång, varde nytt val anställdt.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under för
segling och förvaras, till dess valets giltighet vederbörligen afgjorts.
§ 11-
För den, som---------- (lika med nuvarande § 10)----------- Ort och tid.
§ 12
.
År någon missnöjd---------- (lika med nuvarande § 11)-----------afgöras.
§ 13.
Riksdagsman —------- (lika med nuvarande § 12)------------- befall
ningshafvande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.
b) Andra kammaren.
§ 14.
1. Andra kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundra- trettio, däraf etthundrasextiofem för landet och sextiofem för städerna, väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början året näst efter det, under hvithet valet sbett.
2. Riket skall vara indeladt i valkretsar, som välja hvar en riks dagsman. „
cD
o
^
3. A landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas köpingar, utgör hvarje domsaga en valkrets. Understiger domsagornas antal etthundrasextiofem, skola, för ernående af det bestämda antalet riks dagsmän, de folkrikaste domsagorna, såvidt ske kan häradsvis, indelas i två valkretsar, öfverstiger domsagornas antal etthundrasextiofem, skola, i den mån sådant erfordras, domsagor, som gränsa intill hvarandra och hafva minsta sammanlagda folkmängden, förenas, två och två, till en valkrets.
4. Stad, hvars folkmängd uppgår till en sextiofemtedel men under stiger två sextiofemtedelar af folkmängden i rikets alla städer, skall utgöra en valkrets.
5. Stad, hvars folkmängd är större än nyss är närnndt, skall indelas i så många valkretsar, som dess folkmängdssiffra innehåller sextiofemtedelar af folkmängdssiffran för rikets alla städer. Vid denna indelning skall iakttagas, att icke i någon valkrets folkmängden må med mera än en tjugondedel öfver- eller understiga det tal, som erhålles vid delning af stadens folkmängdssiffra med antalet valkretsar i staden; att området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje, så framt ej i särskildt fall sådant hindras däraf, att under staden lydande mark är skild från dess öfriga område; att delning af byggnads- kvarter ej utan synnerliga skäl må äga rum; samt att förening af terri toriell församling eller del däraf med annan sådan församling eller del däraf icke må äga rum i vidare mån, än tillämpningen af de förut i detta mom. gifna stadganden påkallar.
6. Städer med mindre folkmängd än i 4 mom. är sagdt ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många valkretsar, som erfordras för uppnående af det i 1 mom. föreskrifna antal riksdagsmän för stä derna.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
7. Uppgår städernas folkmängd till mer än sextiofem tvåhundra-
trettiondedelar af folkmängden i hela riket, skall det här ofvan före-
skrifna antalet riksdagsmän tvåhundratrettio utses för landet och för
städerna efter förhållandet mellan folkmängden å landet och i städerna.
Stadgandena i 3, 4, 5 och 6 mom. skola i sådant fall äga motsvarande
tillämpning.
8. Valkretsindelning verkställes, efter ofvan angifna grunder, hvart
nionde år af Konungen. I stad, som i 5 mom. afses, skall förslag till
valkretsindelning upprättas af magistraten och stadsfullmäktiges yttrande
däröfver inhämtas. Den fastställda ordningen vinner ej tillämpning förr
än i afseende å de val, hvilka näst därefter enligt 16 § 1 mom. skola
äga rum. Utan afseende å inträffade förändringar länder den sedermera
till ovillkorlig efterrättelse intill dess ny indelning, på sätt nu är stad
gadt, träder i tillämpning.
§ 15.
Valrätt tillkommer en hvar välfrejdad svensk man från och med kalender
året näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder, dock ej
a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;
b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sist-
förflutna kalenderåret af fattigvårdssamhäl 1 e tilldelats honom själf, hans
hustru eller minderåriga barn;
c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och
kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalender
åren;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
af sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt
i vallagen finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet in
träffar.
§
16
.
1. Val till riksdagsmän — — — (lika med nuvarande § 15
mom. 1)-------— valen gälla.
2. Förordnar Konungen-----------(lika med nuvarande § 15 mom.
2)------- — återstående tiden.
§ 17.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
5
Valen till andra kammaren äro omedelbara. Vid dessa val till
kommer hvarje röstande en röst. Har någon erhållit godkända röster till större antal än hälften af alla afgifna röster, vare han till riksdagsman utsedd. Har ej någon erhållit sådan röstöfversikt, skall inom tre veckor från valets slutliga handläggning omval äga rum. Den, som därvid er hållit flera godkända röster än någon annan, vare lagligen vald, och skilje lotten emellan dem, som erhållit lika rösttal. Aro vid omvalet valsedlar till större antal ån hälften ogilla, och finnes det inverka på valets utgång, varde nytt omval anställdt.
§ 18.
Till ledamot i andra kammaren kan endast utses man, som äger
valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående af flera valkretsar, inom någon af dessa.
§ 19.
För den, som blifvit utsedd till ledamot af andra kammaren, skall,
på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar, af hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra in sändes till justitiedepartementet.
§ 20.
Riksdagsman, som för andra kammaren vald blifvit, må ej denna
befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsä gelse. Såsom sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, som göres vid valtillfälle, pröf-
vas af den myndighet, som enligt vallagen lägger slutlig hand vid valet. Sker afsägelse efteråt, mellan riksdagar, pröfvas den af Konungens befall ningshafvande.
§ 21.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
§
22
.
1. Är någon missnöjd med val till riksdagsman i andra kammaren,
må han däröfver anföra besvär hos Konungens befallningshafvande i den
ort, där myndighet, som enligt vallagen lägger slutlig hand vid valet, har
sitt säte. För sådant ändamål äger klaganden hos nämnda myndighet äska
behörigt protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två dagar där
efter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sist
inom åtta dagar efter den slutliga handläggningen ingifva sina besvär till
Konungens befallningshafvande, som, på sätt i 12 § stadgas, lämnar veder
börande tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags utgång, efter
det den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt utslag i
målet utfärdar. Varder omval utsatt, såsom i 17 § sägs, må öfver det
första valet ej föras klagan annorledes än i sammanhang med besvär öfver
omvalet.
2. Den med Konungens befallningshafvandes utslag missnöjde äger
att, sist inom åtta dagar efter däraf erhållen del, till Konungens befall
ningshafvande inlämna sina besvär, ställda till Konungen, hvarefter med
målet vidare så förhålles, som ofvan i 12 § sägs.
3. Vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord af
sägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, förfares i afseende
därå, om afsägelsen ägt rum vid valtillfälle, enligt 1 inom. i denna § och,
om afsägelsen efteråt skett hos Konungens befallningshafvande, enligt
2 mom.
§ 25.
Fel, som vid riksdagsmannaval förelupit, må ej föranleda valets
upphäfvande med mindre felet kan antagas hafva inverkat på valets utgång.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar
och vallag, hvarom i 49 § regeringsformen förmäles, samt att hos Riks
dagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de
från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.
2. Utskottet — — — stadgadt.
3. Utskottet------------proposition.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
7
Öfvergångsstadgande.
Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången
förrättas efter det dessa bestämmelser trädt i kraft, skola i fråga om val till kammaren tillämpas de före ikraftträdandet gällande stadganden. Val kretsindelning, som i § 14 mom. 8 sägs, skall emellertid ofördröjligen verkställas och vinna tillämpning i afseende å förstnämnda val. Ny val kretsindelning skall därefter företagas året innan allmänna val jämlikt § 16 mom. 1 för fjärde gången efter den första valkretsindelningen äga ram.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Karl Staaff.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Utdrag af protokollet öfver justitiedcharteraentsärenden, hållet å
Stockholms slott onsdagen den 21 februari 1906 inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet, därvid Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen jämväl var tillstädes.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern
S
taaff
,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena T
rolle
,
Statsråden
: Tingsten,
Biesert,
friherre M
arks
von
W
urtemberg
,
Tamm,
Sidner,
H
ellner
,
ScHOTTE,
B
erg
,
B
ergström
.
Hans excellens herr statsministern och chefen för justitiedepartementet
anförde:
?Då jag nu går att föreslå Eders Kung!, Maj:t att framlägga propo
sition om den politiska rösträttens utvidgning, anhåller jag till en början
att få erinra, hurusom Eders Kungl. Maj:t vid fyra riksdagar aflåtit pro
positioner i detta ämne.
Första gången detta skedde var år 1896, andra 1902, tredje och
fjärde 1904 och 1905.
Propositionen af år 1896, som endast gick ut på en obetydlig röst-
rättsutstråckning, vann knappast på något håll anslutning. Propositionen
af år 1902 rönte samma öde. Däremot lyckades propositionerna af 1904
och 1905 tillvinna sig — med vissa förändringar — bifall af Riksdagens
första kammare och betydande anslutning i andra kammaren.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
9
Den föreslagna valmetoden, det s. k. proportionella valsättet, fram
kallade emellertid i andra kammaren vid bägge tillfällena ej blott starka gensagor utan äfven motioner, som, byggda på majoritetsprincipen, kring sig samlade vid riksdagen år 1904 majoritet och vid riksdagen 1905 en mycket stor minoritet.
Då proportionellt valsätt vid val till hela andra kammaren icke
i utarbetadt förslag förelegat till pröfning förr än vid 1904 års riksdag, var det således vid de allmänna valen 1905 första gången, som valmännen hade tillfälle att uttala sig om detta valsätt. Valen gåfvo därvid sådant utslag, att det var uppenbart, att det proportionella valsättet, som helt visst icke äger sympatier hos den nu rösträttslösa delen af befolkningen, icke heller vunnit anslutning hos det stora flertalet af valmännen.
Det är under sådana förhållanden påtagligt, att den enda väg, som
lärer kunna beträdas för att ernå en snar lösning af rösträttsfrågan, är den, som betecknas genom principen: majoritetsval i enmansvalkretsar.
Och att en snar lösning är af högsta nöd påkallad, därom borde
alla fosterlandsvänner nu i sanning vara ense. Det måste för hvar och en stå klart, att rösträttsreformens genomförande är det första och oafvis- liga villkoret för möjligheten att hela den djupgående splittringen i vårt folk och åt dess stora massa skänka tro och hopp till kraftfullt arbete för fosterlandets förkofran och välfärd. Så länge rösträttsreformen icke är genomförd, skall misstrons anda fortfarande hvila förlamande öfver hela samhällsklasser och maningen till samling om svenska mål, svensk utveckling, Sveriges lyftning i andligt och materiellt hänseende sakna den rätta klangen och den bärande kraften.
Med denna öfvertygelse har jag trött det böra vara en gifven sak,
att den proposition jag tillåter mig föreslå Eders Kungl. Maj:t att aflåta, måtte affattas med det hufvudsyftet för ögonen, att den skall kunna medföra en snar lösning af den stora frågan.
I detta sammanhang anser jag mig böra beröra frågan om bere
dande af politisk rösträtt åt kvinnor. Sedan några år tillbaka har hos oss försports ej ringa intresse i sådant syfte. Många föreningar hafva bildats, hvilka genom tal och skrift söka verka dels för att vinna an hängare bland kvinnorna själfva dels äfven för att påkalla statsmakter nas uppmärksamhet för frågan.
Till Eders Kungl. Maj:t hafva ock under slutet af sistförflutna och
början af innevarande år ingifvits petitioner, i hvilka gjorts framställning, att Sveriges kvinnor måtte erhålla politisk rösträtt samtidigt med den blifvande rösträttsutvidgningen för männen och på lika villkor som männen.
Bill. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 25 Käft.
2
10
Sådana petitioner hafva inkommit från representanter för ett i Stock
holm den 23 november 1905 hållet möte för diskussion angående kvinnans
politiska rösträtt; från representanter för ett i Västervik den 12 december
1905 hållet diskussionsmöte för kvinnor; från representanter för ett i
Karlstad den 13 december 1905 hållet möte; från representanter för ett
i Landskrona den 14 december hållet diskussionsmöte; från Gertrud Adel
borg, Ottilia Adelborg med flera till ett antal af 125 svenska kvinnor i Stock
holm; från Eva Rohde, Maya Nymann med flera till ett antal af 350 kvinnor
i Göteborg; från föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg, i
Växjö, i Nyköping, i Stockholm, i Ängelholm, i Uppsala, i Söderhamn, i
Skara, i Falkenberg, i Norrtälje, i Varberg, i Karlshamn, i Malmö, i Halm
stad och i Karlskrona; från kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, från
Fredrika-Bremer-förbundet, från kristliga föreningen af unga kvinnor
i Norrtälje, från föreningen Hvita Bandet i Norrtälje, från kvinnoklubben
i Stockholm, från lärarinnornas diskussionsklubb i Stockholm, från kvinn
liga diskussionsföreningen i Karlskrona; samt från Gertrud Zachau, Tyra
Berghman med flera medlemmar af Uddevalla samhälle till ett antal
af 115.
Väl torde den kvinnliga rösträtten i sinom tid komma att uppföras
på dagordningen äfven hos oss. Men det är min bestämda öfvertygelse
att det skulle vara i hög grad oklokt att nu upptaga detta spörsmål och
förbinda det med frågan om utsträckning af rösträtt åt män. Den sist
nämnda frågan har visat sig så svårlöst, att en inblandning i densamma
af den i sig själf svåra och i hvarje fall till omedelbar lösning ej mogna
frågan om rösträtt åt kvinnor förvisso skulle undanskjuta hela reformens
lösning på obestämbar tid.
Många särskilda i och för sig nyttiga förändringar skulle kunna
tänkas förknippade med en rösträttsreform. Men under de omständigheter,
som nu föreligga, har jag icke ansett något böra därmed förbindas, som
kunnat antagas vålla svårigheter och därigenom tilläfventyrs minskning i
förslagets utsikter till framgång. Sålunda har jag i visshet om att den
tid ännu icke är kommen, då en utvidgning af valbarheten genom lossande
af bostadsbandet äger stöd i den allmänna meningen, ansett mig icke böra
ifrågasätta någon förändring i detta afseende. Ett annat betydelsefullt ön
skemål är beredande af möjlighet, åtminstone till viss grad, åt dem, som
af yrke eller tjänst äro hindrade att personligen deltaga i riksdagsmanna
val — framförallt sjömännen — att i stället insända sina röster. Äfven
denna reform bör efter min tanke själfständigt utan sammanförande
med den stora rösträttsreformen vinna sin lösning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
11
Jag öfvergår nu till ett angifvande af de hufvudgrunder, på hvilka
förslaget är byggdt.
I fråga om själfva valrätten hafva med ett undantag bibehållits
samma bestämmelser, som upptogos i propositionen till 1905 års riksdag.
Undantaget afser valrätt såldern, hvilken i nämnda proposition var
så bestämd, att valrätt skulle tillkomma den, som i öfrigt uppfyllde stad
gade villkor, från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder han
uppnått tjugufem års ålder. I nu förevarande förslag är siffran tjugufem
ändrad till tjugufyra. Detta af följande skäl. Man har på de flesta håll
blifvit ense om att valrättsåldern vid en betydande utsträckning af röst
rätten lämpligen bör höjas från 21 år, som den nu är, till 25 år. Rent
tekniska svårigheter möta emellertid att hänföra åldersstrecket till tid
punkten för själfva valet eller för röstlängdens upprättande. Man måste
i stället hänföra det till nästföregående kalenderår. Vid sådant förhållande
är det tydligt, att man genom att bibehålla siffran tjugufem i själfva
verket ökar den faktiska valrättsåldern. Då nämligen de allmänna valen
äga rum i september månad, skulle ju den lägsta valrättsåldern blifva
252/3 år. Man synes då komma vida närmare det resultat man egentligen
ville uppnå genom att sätta siffran till 24 år och sålunda låta den lägsta
valrättsåldern blifva 242/3 år. Det öfvervägande flertalet af dem, som
under nästföregående kalenderår uppnått 24 år, kommer i allt fall att vid
valtillfället vara 25 år och därutöfver.
I öfrigt äro, såsom redan är nämndt, i förslaget valrättsbestämmel
serna alldeles öfverensstämmande med motsvarande stadganden i 1905 års
proposition.
Mot formuleringen af den inskränkning i valrätten, som träffar
understödstagare, hafva vissa anmärkningar gjorts, och jag kan icke bestrida,
att vissa betänkligheter vidlåda denna formulering. Emellertid håller jag
före, att någon förbättring härutinnan näppeligen kan åstadkommas. Hvilken
form man än gifver åt ifrågavarande bestämmelser, kvarstå alltid vansklig
heter, som äro oupplösligt förknippade med uppgiften att i ett grundlags-
stadgande sammanfatta de mångskiftande förhållanden, som af fattigvårds-
lagstiftningen beröras.
Beträffande valrättens suspenderande för den, som icke erlagt de
honom påförda utskylder till stat och kommun, hvilka förfallit till betalning
under de tre nästförflutna kalenderåren, hafva invändningar gjorts, hvilka
åtminstone delvis icke kunna afvisas såsom obefogade. Det står fast, att
denna bestämmelse är i hög grad ojämnt verkande på olika orter. Det
står likaledes fast, att den träffar den oförvållade medellösheten likaväl
som den oursäktliga pliktförsummelsen. Emellertid hafva förhållandena
Valrätts
bestämmel
serna.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Land och
stad.
på senare tid visat, att ett välordnad! uppbördsväsende kan uträtta åtskil
ligt för afhjälpande af den klagan, som försports i fråga om denna bestäm
melse. Och alldeles oafsedt detta, håller jag för visst, att den allmänna
meningen i Riksdagen likasom i landet ingalunda kan tänkas benägen att
eftergifva detta valrättsvillkor. Utan dess upptagande kan därför den be
tydande utvidgning i rösträtten, hvarom fråga är, icke nu genomföras. Detta
är för mig det afgörande skälet att i förslaget upptaga detsamma.
Allt ifrån den tid, då frågan om en mera omfattande rösträttsreform
begynte blifva föremål för öfverläggningar inom representationen, har med
tanken på denna frågas lösning förbundits tanken på en utjämning af
representationsrätten mellan land och stad. I de förslag till utsträckning
af valrätten till andra kammaren, som under senaste treårsperiod fram
lagts såväl af Eders Kungl. Maj:t som af enskilda motionärer, har också
hänsyn tagits till detta kraf, om än de föreslagna formerna för ut
jämningens genomförande växlat med de olika metoder, som föreslagits i
afseende å valsätt och valkretsindelning.
Principiellt sedt skulle det vara riktigast, om man med ens
kunde upphäfva all åtskillnad mellan land och stad, när det gällde
utkörandet af ledamöter i Riksdagens andra kammare. Erfarenheten
har emellertid gifvit vid hand, att en så långtgående omgestaltning af
den nuvarande valkretsanordningen hvarken å landsbygden eller i stä
derna, framförallt de smärre, betraktas såsom eftersträfvansvärd. Man
torde sålunda vara hänvisad till att fortfarande bygga på den gamla
grunden med skilda valkretsar för land och stad. Men då framträda också
vid införande af lika representationsrätt betydande svårigheter att, beträf
fande de valkretsar, som skola bestå af flera städer, åvägabringa en något
så när tillfredsställande valkretsindelning. Redan under nu rådande för
hållanden gifvas exempel på stadsvalkretsar, i hvilka antingen genom de
däri ingående stadssamhällenas stora mängd eller genom deras betydliga
afstånd från hvarandra icke ringa olägenheter beredas valmännen vid de
nödiga förberedelserna till ett riksdagsmannaval. Att genom en omedelbar
minskning af stadsrepresentanternas antal med en tredjedel — hvartill ett
fullständigt genomförande af likställigheten mellan land och stad skulle
leda — dessa olägenheter kornrne att i hög grad förökas, är en själfklar
sak. I tidigare reformförslag har man fördenskull sökt mildra öfver-
gången till den fulla likställigheten genom en bestämmelse, enligt hvilken
städerna under en kortare tidrymd skulle äga utse ett mindre, efter
hand aftagande antal representanter utöfver det, hvartill de eljest skulle
vara berättigade.
13
önskvärdheten af att den rösträttsreform, som nu är i fråga, genom
föres på sådant sätt, att icke tillskapandet af alltför oformliga stadsval-
kretsar varder en följd af de nya grundlagsbestämmelserna, torde äfven
i allmänhet erkännas. Genom att tillsvidare fastställa antalet ledamöter
i andra kammaren till sextiofem för städerna och etthundrasextiofem
för landsbygden vinnes detta mål, utan att den tid, som kommer att
åtgå, innan städerna hunnit helt och hållet växa i detta representant
antal, behöfver blifva synnerligen lång. Folkinängdstillväxten försiggår ju
betydligt hastigare i städerna än på landsbygden. Under antagande, att
antalet ledamöter i andra kammaren redan vid det nuvarande riksdags
skickets början blifvit bestämdt till 230 med lika representationsrätt för
land och stad, skulle städerna vid den första valkretsindelning, som verk
ställdes, år 1866, hafva erhållit allenast 28 af dessa 230 representanter, år
1876 skulle siffran stigit till 32, år 1886 till 40, år 1896 till 46, och vid
den i år förestående valkretsindelningen skulle, under nämnda antagande
och såviclt af 1904 års folkmängdssiffror kan slutas, städerna erhålla 53
riksdagsmän i andra kammaren. Om sålunda antalet stadsrepresentanter
i denna kammare nedsättes från den nuvarande siffran 80 till 65, lärer
man kunna förvänta, å ena sidan att redan vid det första allmänna val,
då den nya ordningen skulle tillämpas, skillnaden mellan sistnämnda siffra
och den representantsiffra, hvartill städernas folkmängd då verkligen be
rättigade, komme att snarare understiga än öfverstiga talet 10, och å andra
sidan att, utöfver den första valkretsindelningen efter de nya bestämmel
sernas trädande i kraft, allenast en ytterligare skulle inträffa, innan stä
dernas folkmängd till fullo motsvarade det representantantal, som nu är
i fråga.
Under rösträttsfrågans tidigare skeden har vid olika tillfällen varit
Enmansval-
under behandling spörsmålet om ordningen för valen i de städer, som hafva
kretsar äfven
att sända mer än en riksdagsman.
städerna.
Det hittills tillämpade systemet — majoritetsval i flermansvalkretsar
— har blifvit angripet redan på en tidpunkt, då ändring ännu icke blifvit
ifrågasatt beträffande ordningen för valen i öfriga delar af riket. Det har
ansetts, att genom detta system minoriteternas utsikter att blifva repre
senterade blefve obehörigen minskade. Denna uppfattning gaf som bekant
år 1896 anledning till det första försöket att här i riket införa en form
af proportionellt valsätt. Samma uppfattning angående olämpligheten att
vid majoritetsval inrätta flermansvalkretsar framträdde likaledes på olika
håll vid rösträttsfrågans behandling under sistförflutna riksdagsperiod.
Det torde få erkännas, att nyss antydda anmärkning mot det rå
dande systemet ej alldeles saknar berättigande, eftersom indelningen i en-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
man sval kretsar otvifvelaktigt i viss mån tjänar till att fördela representant
platserna mellan olika partier. Frågan om öfvergång till en annan ordning
måste emellertid göras beroende af möjligheten att finna sådana regler
för indelningen, att säkerhet vinnes emot att godtyckliga eller obehöriga
syften därvid få öfva inverkan. Detta ändamål skulle vara vunnet, om
man till grund för valkretsindelningen kunde lägga någon redan före
fintlig administrativ indelning, i motsvarighet till hvad som äger rum med
afseende å landsbygden. Med tanke härpå har jag låtit företaga en
utredning beträffande de fyra största städernas indelning i territori
ella församlingar, antalet invånare i hvarje församling in. m., och har
denna utredning gifvit vid handen följande: i Stockholms åtta territoriella
församlingar utgjorde invånarantalet vid slutet af år 1904:
i Storkyrkoförsamlingen.......................11,835
i Klara församling...............................16,661
i Kungsholms församling................... 38,415
i Adolf Fredriks församling............... 58,790
i Jakobs och Johannes församling . . 35,830
i Ladugårdslands församling............... 67,247
i Katarina församling ....................... 48,090
i Maria församling............................... 41,078.
I Göteborgs sex församlingar utgjorde vid samma tidpunkt invånar
antalet :
i Domkyrkoförsamlingen.................... 39,017
i Kristine församling............................ 11,481
i Gamlestads församling........................ 11,002
i Haga församling................................ 17,209
i Masthuggsförsamlingen.................... 38,993
i Carl Johans församling.................... 19,182
hvarförutom i den numera med Göteborg införlifvade Lundby församling
antalet utgjorde 11,720. I
I Malmö tre församlingar utgjorde invånarantalet:
i S:t Petri församling........................ 17,855
i Caroli församling................................ 15,222
i S:t Pauli församling........................ 39,005.
15
I Norrköpings tre församlingar utgjorde invånarantalet:
Kungl. Majtis Nåd. Proposition N:o 55.
i Hedvigs församling............................ 7,383
i Norra församlingen............................ 12,772
i S:t Olai församling............................ 24,875.
Förutsättningen för att församlingsindelningen skulle kunna direkt
läggas till grund för en valkretsindelning, skulle gifvetvis vara, att man
genom åtgärder, innefattande antingen delning af särskilda församlingar
eller förening af sådana, kunde erhålla valkretsar af lämplig storlek och
till erforderligt antal. Den förebragta utredningen visar, att sådant ej
skulle låta sig göra, utan att växlingen i invånarantal mellan de sär
skilda valkretsarna blefve ganska betydlig. Efter mitt förmenande skulle
ojämnheten i detta hänseende redan under nuvarande förhållanden blifva
alltför stor, och den skulle därjämte snart nog blifva ytterligare ökad, då
naturligtvis de församlingar, som hafva sitt läge i en stads centrum, hafva
långt mindre tillväxtmöjligheter än de, som ligga vid stadens utkanter.
Den omständigheten, att församlingsindelningen icke kan direkt
läggas till grund för en valkretsindelning, synes dock ej utgöra anledning
att helt och hållet förkasta församlingsindelningen såsom reglerande norm.
En föreskrift, som går ut på att så mycket som möjligt taga församlings
indelningen till utgångspunkt, nämligen i den mån sådant kan förenas
med erforderliga föreskrifter i afseende å valkretsarnas folkmängd stal,
skall utan tvifvel vara i hög grad ägnad att förebygga godtycklig
valkretsreglering. Och jag tror, att om med föreskrifter af nu antydd
art förenas bestämmelser, att hvarje valkrets skall utgöra ett geogra
fiskt sammanhängande helt, samt att byggnadskvarter ej utan synnerliga
skäl få uppdelas på skilda valkretsar, faran att en regering skulle kunna
genom s. k. valkretsgeometri öfva inverkan på Riksdagens sammansättning
praktiskt taget kan anses undanröjd.
I det nu föreliggande förslaget hafva därför upptagits bestämmelser,
åsyftande att införa enmansvalkretsar äfven i de städer, som hafva att
sända mer än en riksdagsman, och i dessa bestämmelser hafva de grund
satser, för hvilka jag nu redogjort, funnit uttryck. För att än ytterligare
stärka garantien mot att obehöriga syften göra sig gällande vid valkrets
indelningen, har jag ansett lämpligt, att förslag till valkretsindelning för
sådan stad skall uppgöras af magistraten, samt att öfver detta förslag stads
fullmäktiges yttrande skall inhämtas, innan afgörandet sker.
Enligt nu gällande bestämmelser skall omreglering af valkretsarna
Perioder
för
äga rum hvart tionde år. I förslaget har den period, under hvilken en öfning1'
verkställd valkretsindelning skulle gälla, satts till nio år. Regleringen
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
skulle tillämpas året efter det den blifvit verkställd. Det har nämligen
synts önskvärd! att, sedan de nya bestämmelserna trädt i kraft, regleringen
icke måtte inträffa — såsom nu vid hvar tredje reglering är fallet —
samma år som allmänna val skola äga rum. Äfven denna förändring, som
är önskvärd redan ur synpunkten af att indelningen, hvilken tager sin tid,
icke gärna bör verkställas omedelbart innan den vid upprättande af röst
längd skall tillämpas, torde verka till förekommande af att biafsikter öfva
inflytande på regleringen. Sådant kan nämligen vida lättare otänkas, om
regleringen skulle ske samma år, som valen skola äga rum. Åt förslaget
till öfvergångsstadgande har af nu angifvet skäl gifvits sådan affattning,
att valkretsindelningen kommer att företagas under det mellersta året i en
valperiod.
Absolut ma-
Ett spörsmål, som i viss mån står i samband med den politiska
JOrit<val °m'rösträttens utvidgande, är det angående omvals anställande i sådana fall,
där vid första valet ej någon af kandidaterna erhållit absolut majoritet.
I de allra flesta stater med allmän eller långt utsträckt rösträtt hafva så
dana omval ansetts vara af nöden för erhållande af ett tillfredsställande
valresultat. Af främmande europeiska stater, hvilkas förhållanden kunna
för oss erbjuda något intresse, är det endast Danmark och England, som
ifråga om val i enmanskretsar låta utgången bestämmas af relativ majo
ritet i ett första val. Eljest är, där majoritetsval äga rum, omvalsprin-
cipen i allmänhet genomförd. Härvid förekomma två olika hufvud-
system. Det ena af dessa, som jag i det följande vill för korthetens skull
benämna det tyska, tillämpas — utom vid valen till tyska riksdagen —
i Österrike, Ungern, Italien och Nederländerna och innebär, att om
valet gäller allenast de två kandidater, som i första valet uppnått högsta
rösttalet. Det andra systemet åter, hvilket råder i Frankrike, Schweiz
samt Norge och här må benämnas det franska, lämnar vid omvalet de
röstande samma frihet som vid första valet. Alla vid detta uppställda
kandidater kunna alltså komma under omröstning, och äfven nya kandida
ter kunna uppställas; men i motsats till hvad som gäller vid första valet
är vid omvalet relativ majoritet tillfyllest.
Inom svenska Riksdagen hafva vid flera tillfällen förslag framställts
om införande af sådana omval som här afses, och därvid har såväl det
tyska som det franska systemet haft förespråkare. Samtliga dessa förslag
hafva emellertid blifvit afstyrkta af konstitutionsutskottet och af kamrarna
afslagits. Mot de på det tyska systemet grundade förslagen har anmärkts,
att det vore obehöflig! och olämpligt att tvinga valmännen att rösta på
andra, än de själfva ville utse till riksdagsmän. Det franska systemet åter
har ansetts ej medföra trygghet för att ens det senare valet komrne att
17
gifva ett säkert uttryck för majoritetens mening. För öfrigt har emot
omval öfverhufvud framhållits, att det endast beträffande ett fåtal fall
kunde förväntas, att det nya valet skulle gifva ett annat och med val
kretsens åsikt bättre öfverensstämmande resultat än det första, samt att
den fördel, som af anordningen vunnes, ej komme att uppväga den olägen
het, som däraf skulle uppstå för valmännen.
Huruvida med nu rådande begränsning af valrätten till andra kam
maren anordnandet af omval påkallas af något verkligt behof, må lämnas
därhän. De fall, då ett val kommer till stånd med relativ majoritet, äro
för närvarande ej särdeles talrika — vid 1902 och 1905 års allmänna val
uppgick deras antal till resp. 22 och 20 — och det lärer kunna antagas,
att i en stor del, kanske flertalet, af dessa fall ett omval endast skulle
ledt till ett återupprepande af det första valets resultat.
Af större betydelse blir emellertid omvalsspörsmålet, då fråga är om
genomförande af eu vidtgående rösträttsreform. Ett utvidgande af röst
rätten till samhällsklasser, som nu äro helt och hållet eller till största
delen utestängda från det politiska lifvet, måste föranleda, att vid valen
flera meningsgrupper än för närvarande komma att göra sig gällande,
hvarigenom sannolikheten af röstsplittring mellan ett flertal kandidater
ökas. Detta förhållande bekräftas af erfarenheten från andra länder. Till
belysning häraf må allenast framhållas, att i Tyskland, där antalet riks
dagsmän utgör 397, omvalen för de två senaste valperioderna uppgått till
resp. 187 och 180, samt att vid 1902 års allmänna val till franska depu
teradekammaren omval förekommo i 165 fall af 591. Dylika siffror med
gifva naturligtvis ej några säkra slutsatser i det afseende, hvarom här
är fråga. Gifvet är nämligen, att omvalsprincipen kan verka röstsplittring
vid det första valet i fall, där valmännen eljest, med tanke på detta vals
orubblighet, skulle nödgats bortse från relativt underordnade meningsskilj
aktigheter och sammansluta sig i större grupper. Men äfven med den
reduktion, som häraf föranledes, torde siffrorna vara ägnade att ådagalägga
omvalsprincipens betydelse efter genomförande af en rösträttsreform, så
dan som den nu ifrågasatta.
Härmed synes mig ock berättigandet af denna princip vara upp-
visadt. Det kan ej vara önskvärd! eller lämpligt, att ett afsevärdt antal
representanter kan erhålla sitt mandat af en valmansgrupp, som visser
ligen i och för sig är större än någon annan inom valkretsen men kanske
i de mest väsentliga punkterna skiljer sig från valmännens flertal. Särskild!
framträder betänkligheten häraf om någon mera talrik fraktion skulle af
någon anledning lyckas att med hänsyn till valen uppnå en organisation och
sammanhållning, som ej kan påräknas hos någon annan meningsgrupp.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Höft.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.
3
18
Äfven derutinnan synes mig omvalsgrundsatsen innebära en beaktans-
värd fördel, att den lämnar ett visst utrymme för de olika meningsgrupperna
att utan alltför stor risk pröfva sin styrka vid det första valet och däri
genom uppnå behörigt inflytande i afseende å det slutliga valresultatet.
Principen om det första valets orubblighet måste ofta nog leda därhän,
att i saknad af noggrann kännedom om de särskilda partiernas styrka
sammanslutningar komma till stånd, Indika ej betingas af de verkliga
förhållandena och följaktligen leda till ett mindre tillfredsställande resultat.
Af mindre vikt är frågan, hvilketdera af de båda nämnda systemen
för omval, det tyska eller det franska, bör anses äga företräde. De två
systemen torde nämligen i stort sedt leda till samma resultat. Det tyska,
hvilket rent af framtvingar sammanslutning äfven mellan skarpt åtskilda
meningsgrupper, måste naturligtvis så till vida anses mera effektivt än det
franska, som detta senare lämnar möjlighet för röstsplittring äfven vid
omvalet. Denna möjlighet torde emellertid icke äga större praktisk be
tydelse, då, äfven utan det yttre tvång som det tyska systemet innebär,
omständigheternas makt tvifvelsutan i de flesta fall kommer att leda till
sammanslutning. Till stöd härför kan åberopas erfarenheten från de franska
valen. En undersökning af röstsiffrorna vid 1902 års omval i Frankrike
utvisar, att af de 165 omvalen endast 10 faktiskt ägde rum mellan flera
än två kandidater samt att i 6 af dessa sistnämnda fall absolut majoritet
förefanns för en af kandidaterna. Endast i 4 fall af 591 kom alltså ut
gången att bestämmas af en relativ majoritet.
Om således skillnaden i effektivitet mellan de båda systemen får
anses obetyrllig, torde ett bestämdt företräde hos det franska systemet ligga
i dess frånvaro af tvång. I ett land som vårt, där omvalsprincipen är
på det politiska området alldeles okänd och äfven i öfrig!, haft ringa till-
lämpning, skulle dess genomförande i den tyska formen tilläfventyrs
verka stötande och, åtminstone till en början, kunna föranleda, att en del
valmän afhölle sig från omval, ett resultat som naturligtvis vore föga
önskvärd!. Af de skäl, som nu anförts, har jag ansett omvalsprincipen i
dess franska form böra vinna tillämpning vid valen. Att omvalen skulle
vara alltför betungande för valmännen torde desto mindre böra befaras,
som erfarenheten från vårt land visar, att i de fall, där val måst äga rum
i anledning af ett tidigare vals upphäfvande, valmännen ofta deltagit vida
mera mangrant i det nya valet än i det första.
I händelse ett val ej leder till absolut majoritet för någon af kandi
daterna utan omval måste företagas, skulle det uppenbarligen kunna leda
till ett betänkligt dröjsmål med det slutliga afgörande^ om det första valet
finge göras till föremål för särskild klagan. Någon afsevärd olägenhet
Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.
19
synes däremot ej uppstå af att låta rätten till klagan helt och hållet hvila,
till dess omvalet försiggått, och alltså föreskrifva, att besvär öfver det
första valet endast må anföras i sammanhang med klagan öfver omvalet.
Den bestämmelse, § 25 riksdagsordningen i sin nuvarande lydelse
innehåller om anställande af nytt val, i händelse valsedlar till mer än
halfva antalet ansetts ogilla, varder efter genomförande af nu angifna före-
föreskrift angående omval tydligen öfverflödig i fråga om det första valet.
1 afseende å omval samt val till första kammaren torde bestämmelsen
emellertid böra bibehållas.
De detaljföreskrifter, som erfordras för att reglera valproceduren,
torde icke lämpligen kunna införas i riksdagsordningen. Särskildt bestäm
melserna om röstlängd, så väsentligt inverkande på det faktiska utöfvandet
af rösträtten, måste, för att fylla sitt ändamål, vara mycket utförligt och
noggrant angifna. Äfven vid den jämförelsevis enkla valprocedur, som nu
är ifrågasatt, torde således en särskild vallag få anses behöflig. Stadganden
om denna torde, på sätt 1905 års proposition afsåg, böra inflyta, förutom
i vissa §§ i riksdagsordningen, jämväl i §§ 49 och 53 regeringsformen.
De i § 25 riksdagsordningen för närvarande förekommande bestäm
melser torde, såvidt rörer val till andra kammaren, böra flyttas till val
lagen, med undantag allenast för den i afseende å omval tillämpliga regeln
i andra stycket, hvilken lärer böra kvarstå i riksdagsordningen men lämp
ligen kan sammanföras med föreskrifterna angående omvals anställande.
Då reglerna i § 25 för öfrigt endast skulle komma att afse val till första
kammaren, böra de flyttas till den del af riksdagsordningen, som angår
första kammarens bildande; och har jag ansett dem kunna lämpligen upp
tagas näst efter § 9.
I afseende å felaktigheter vid riksdagsmannaval har jag, med anslut
ning till en i 1904 och 1905 års vallagsförslag upptagen men af konsti
tutionsutskottet i riksdagsordningen införd bestämmelse, trott det böra ut
tryckligen i riksdagsordningen stadgas, att endast sådana vid ett val före-
lupna fel, som kunna antagas inverka på utgången af valet, må föran
leda dess upphäfvande.
På sätt i afseende å fjolårets proposition blef af dåvarande chefen
för justitiedepartementet framhållet, föranleder en väsentligare utsträckning
af den politiska rösträtten ändring i det uti § 31 regeringsformen intagna
stadgande om borgmästarval och rätten att i sådant val deltaga. Äfven
härutinnan ansluter jag mig till hvad i sistnämnda proposition föreslogs.
Ehuru det nu icke kan blifva fråga att för Riksdagen framlägga till
antagande ett förslag till vallag, har jag ansett lämpligt att medelst ett
premilinärt förslag till sådan lag åskådliggöra, huru de i grundlagen in-
i
Särskild val
lag m. m.
Vallagens
hufvud-
grunder.
20
tagna hufvudbestäinmelserna äro afsedda att närmare tillämpas. Det för
slag, som sålunda uppgjorts, är i hufvudsak grundadt på det förslag till
vallag, som åren 1904 och 1905 af Kungl. Maj:t förelädes Riksdagen till
granskning. Vid den omarbetning af det tidigare förslaget, som föranledts
af det nu ifrågasatta valsättet, har emellertid nämnda förslag äfven i
redaktionellt hänseende undergått åtskilliga förändringar. Då syftet med
dessa hufvudsakligen varit att söka, såvidt möjligt, undanröja anledningar
till misstydningar, lärer någon särskild motivering för de redaktionella
ändringarna icke vara erforderlig. För de mera väsentliga förändringar
af saklig innebörd, som blifvit vidtagna, torde det däremot tillåtas mig
att här i korthet redogöra.
Det ligger i sakens natur, att röstlängdens upprättande och slut
giltiga fastställande böra ske så nära valet som möjligt. Enligt det tidi
gare förslaget kunde tiden, då röstlängden skulle vara upprättad, ej sättas
senare än den 15 maj, men den förenkling af valproceduren, som nu
ifrågasatts, medför, att samma tid utan olägenhet synes kunna framflyttas
ända till den 1 juli. Den fördel, som valmännen härigenom vinna, inne
bär tillika en högst betydlig tidsvinst för dem, hvilka skola hafva det
besvärliga åliggandet att upprätta röstlängden.
Den bestämmelse i det tidigare förslaget, enligt hvilken det skall
åligga valnämndens ordförande eller magistrat att till de i röstlängden
upptagna personer, som däri icke antecknats såsom röstberättigade, härom
med allmänna posten sända underrättelse, har hittills icke tillvunnit sig konsti
tutionsutskottets gillande. Såsom tidigare varit framhållet, är emellertid
det besvär, som denna anordning tillskyndar myndigheten, så ringa i
jämförelse med de fördelar, som anordningen medför, att den senare syn
punkten synes böra tillmätas afgörande betydelse. Anordningen står för
öfrigt i så nära samband särskildt med den uppställda fordringen på full
gjord skattebetalning såsom villkor för rösträtts utöfvande, att den redan
på denna grund är synnerligen väl motiverad.
I afseende å pröfningen af de anmärkningar, som mot röstlängd
framställas, är det af vikt, att proceduren göres lätt och bekväm för de
myndigheter, hvilka hafva att därmed taga befattning. Det tidigare för
slaget afsåg af skäl, som stod i samband med det då föreslagna valsättet,
att, sedan anmärkningarna pröfvats af valnämnden eller magistraten samt
beslut afkunnats och i protokoll intagits, röstlängden jämte protokollet och
samtliga dithörande handlingar skulle insändas till Konungens befallnings
hafvande. Med det nu ifrågasatta valsättet skall det icke blifva nödvän
digt för Konungens befallningshafvande att äga tillgång till röstläng
derna, och dessa höra ju icke utan tvingande skäl sändas från ort till
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
21
annan. Ej heller synes det vara nödigt att, i händelse besvär anföras mot
valnämnds eller magistrats beslut i fråga om röstlängden, till Konungens
befallningshafvande insändas andra handlingar än de, hvilka afse dessa besvär.
Af skäl, som sålunda anförts, har det till en början ansetts lämp
ligt, att valnämndens eller magistratens beslut i fråga om anmärkning
mot röstlängd tecknas å anmärkningsskrifterna. I valnämndens eller ma
gistratens protokoll behöfver då ej intagas annat, än hvad som förekom
mer vid själfva förhandlingarna inför valnämnden eller magistraten. An
föras hos Konungens befallningshafvande besvär öfver valnämndens eller
magistratens beslut, är det af vikt, att Konungens befallningshafvande får
tillgång till de pröfvade handlingarna utan särskild rekvisition och därmed
följande tidsutdräkt. För detta måls vinnande torde det vara nödigt att
den, som vill klaga hos Konungens befallningshafvande, härom inom viss
tid före besvärstidens utgång skall göra anmälan hos valnämndens ord
förande eller magistraten. Varder detta stadgadt, kan det åläggas ord
föranden eller magistraten att till Konungens befallningshafvande insända
handlingarna rörande dessa besvär, däri jämväl inbegripet utdrag af det
vid pröfningssammanträdet förda protokoll, om detta innehåller något an
gående det ärende, som med besvären afses. Äfven torde det vara lämp
ligt att, för underlättande af Konungens befallningshafvandes pröfning, till
beta llningshafvanden insändas utdrag af röstlängden i de delar, som angå
besvär, hvarom anmälan skett.
Bestämmelserna om hvar rösterna inom hvarje valkrets skola upp
samlas hafva ansetts alltför detaljerade för att inflyta i riksdagsordningen
och i stället intagits i vallagen. Det är afsedt, att valen inom hvarje val
krets i allmänhet skola, såsom nu sker, förrättas kommunvis, och med det
först i vallagen införda begreppet valdistrikt afses att beteckna hvarje röst-
ningsområde, för hvilhet röstlängd upprättas och inom hvithet val äger
rum. Det tillhör då äfven vallagen att angifva, hvilken myndighet skall
i hvarje valdistrikt förrätta valet.
Denna myndighet torde på landet böra blifva den valnämnd, hvarom
förut talats. 1 stad lärer, såsom hittills, magistraten i allmänhet böra
leda valet. Men i de största städerna, hvilka innehålla flera valkretsar,
bör, för såvidt valen där skola kunna förrättas samtidigt i alla valkretsar,
möjlighet finnas för magistraten att kunna dela sig i särskilda afdelningar
för valets förrättande. Samma behof uppstår ock i de städer, i hvilka
finnes mer än ett valdistrikt. Den lämpligaste anordningen härvid torde
vara att, i öfverensstämmelse med det i Stockholm nu tillämpade för
faringssättet, magistraten för hvarje valdistrikt utser tre eller flera depu
terade, som där skola förrätta valen.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Den slutliga handläggningen af valet torde, såsom hittills, böra an
förtros på landet åt domhafvande!) och i stad åt magistraten. Då emel
lertid riksdagsordningen redan nu förutsätter, att valkrets på landet kan
komma att bestå af två domsagor, och det ifrågasatta nya grundlagsstad-
gandet icke afser att häri göra någon ändring, bör för sådant fall angif-
vas, hvilken af de båda domhafvande^ skall hafva att handlägga valet.
Och likaledes bör, såsom i nuvarande grundlag skett, angifvas, hvilken
magistrat skall hafva att lägga slutlig hand vid valet i valkrets, som be
står af flera städer. Att i sådan valkrets magistraten i den ena af val
kretsens städer kommer att blifva såväl förrättare af valet i denna stad,
som ock den myndighet, hvilken har att slutligen handlägga valet för
hela valkretsen, innebär ingen nyhet.
På grund af de olikheter, som, enligt hvad sålunda nämnts, upp
komma inom olika valkretsar, blir det emellertid nödigt att under en
gemensam benämning sammanfatta dem, som skola i valdistriktet för
rätta själfva valet, liksom ock att med en annan benämning angifva,
hvilken har att i valkretsen utöfva den slutliga handläggningen. Då såsom
valets förrättare i egentligaste mening torde få betraktas den, som i val
distriktet leder valhandlin^en, har i det omarbetade förslaget benämningen
»valförrättare» här kommit till användning, hvaremot den, som åt valet
ägnar slutlig handläggning, i samma förslag benämnts »valmyndighet».
Att de valhandlingar, som valförrättaren och valmyndigheten hafva att
utföra, i allmänhet skola vara till tiden åtskilda, ligger i förhållan
denas egen natur; och denna ordning bör naturligtvis äfven iakttagas i
stad, där valförrättaren tillika är valmyndighet. Undantag från den an-
gifna regeln uppkommer endast i valkrets, som består af en stad och ej
är delad i valdistrikt; i sådan stad kommer helt naturligt valet att verk
ställas i ett sammanhang.
1 afseende å de i det tidigare val lagsförslaget angifna tider för valets
hållande å valdagen har jag ansett lämpligt, att valtiden bestämmes något
olika för landet och för städerna, så att i städerna valet enligt den i lag
bestämda valtiden kommer att sluta en timme senare än på landet och att
hela valtiden på landet blifver två timmar kortare än i stad. Äfven har
jag ansett att, om i något valdistrikt en utsträckning af den angifna val
tiden inom de föreslagna yttergränserna skulle finnas nödig, bestämman
det härom må tillkomma valmyndigheten och ej, såsom enligt det tidigare
förslaget, Konungen.
Under det att enligt det tidigare förslaget endast officiella röstsedlar
skulle få vid valet begagnas, afser det omarbetade förslaget, att röstningen
skall ske med sådana röstsedlar, som nu användas, med tillägg allenast
23
att röstsedlarna skola vara af hvitt papper utan kännetecken. För att
möjliggöra för enhvar att kunna fullt bevara valhemligheten, har det an
setts lämpligt föreskrifva att den röstande, innan han aflämnar sin röstsedel,
skall å afskild plats i vallokalen inlägga densamma i kuvert, som vid valet
tillhandahålles.
För uppfyllande af det i den föreslagna § 18 riksdagsordningen upp
ställda villkor för valbarhet erfordras, att vederbörande person är uppta
gen såsom röstberättigad i någon af de inom valkretsen gällande röst
längder eller, i fråga om stad, som har att sända mer än en riksdagsman,
i någon af de röstlängder, som gälla inom staden. Utan tillgång till
röstlängden i det valdistrikt, där den ifrågavarande personen är bosatt,
kan således myndigheten ej afgöra, om han är valbar. Vid sådant för
hållande kan pröfningen af valbarheten uppenbarligen icke ske annat än
i sammanhang med den slutliga röstsamrnani’äkningen, och såsom följd
häraf måste efter valen i de särskilda valdistrikten samtliga röstlängder
insändas till valmyndigheten. Äfven pröfningen af röstsedlarnas giltighet
i öfrigt synes lämpligast böra verkställas i ett sammanhang för hela val
kretsen, och således torde för detta ändamål äfven samtliga röstsedlar böra
till valmyndigheten insändas. Valförrättaren har alltså, efter det i val
distriktet valet afslutats, att öppna röstsedlarna samt anteckna och räkna
rösterna äfvensom att, i enlighet med uppgjordt formulär, uppsätta val-
protokoll och insända detta jämte röstsedlarna.
Vid behandlingen af 1905 års vallagsförslag föreslog konstitutionsut
skottet, att i vallagen borde införas bestämmelser i syfte att bereda trygg
het för att alla vid valet afgifna röster vid den slutliga sammanräkningen
må komma att tagas i betraktande. Om det ålägges valmyndigheten att
i god tid före slutliga röstsammanräkningen tillse, att röstsedlar, valproto
koll och röstlängd inkommit från alla valdistrikt samt att, om så ej skett,
infordra hvad som felas, torde tillräcklig trygghet i nämnda hänseende
varajernådd. Stadgande i sådant syfte är i det omarbetade förslaget intaget.
I likhet med hvad tidigare varit föreslaget afser det omarbetade
vallagsförslaget,. att kostnaden för de till valhemlighetens bevarande före-
skrifna anordningar i vallokalerna äfvensom andra af valen orsakade ut
gifter skola gäldas af kommunerna. Då liknande föreskrift ej lämpligen bör
meddelas i afseende å den kostnad för kungörande af riksdagsmannaval,
som enligt samma förslag skall åligga domhafvande, har det ansetts böra
i vallagen föreskrifvas, att sådan kostnad skall gäldas af allmänna medel.
De närmare föreskrifter, som erfordras i fråga om utbetalandet af sist
nämnda kostnadsbelopp, synas däremot icke hafva sin plats i vallagen
utan torde böra meddelas i annan ordning.
CD
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.
24
Övriga i det omarbetade förslaget vidtagna ändringar torde icke
vara af beskaffenhet att bär behöfva särskildt anmärkas.
Slutligen anser jag det icke böra lämnas oanmärkt, att ett öfver-
gångsstadgande i vallagen kan blifva erforderligt för valens och därtill
hörande förberedelsers verkställande första gången efter den nya ordningen.
Med affattandet af ett sådant stadgande synes dock kunna anstå, till dess
ett förslag till vallag kan blifva Riksdagen förelagdt till antagande.»
Departementschefen uppläste härefter i enlighet med nu afgifna ytt
rande affattade förslag dels till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 rege
ringsformen samt §§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdags
ordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen dels och till
lag om val till Riksdagens andra kammare och hemställde, att förstnämnda
förslag måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig ordning
samt att förslaget till vallag måtte såsom bilaga få åtfölja detta protokoll
för att underställas Riksdagens granskning.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda
anfört och hemställt;
och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
till denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröf
ning i grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig propo
sition af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Ur protokollet
Carl Lundquist.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
25
Förslag
till
Lag
om Tal till Riksdagens Andra Kammare.
I KAP.
Om valdistrikt ock om valnämnd.
1 §•
Inom valkrets på landet så ock inom stadsvalkrets, som består af
flera städer, förrättas val kommunvis, därvid hvarje kommun bildar
ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd af folkmängdens storlek,
samfärdsförhållandena eller andra orsaker tinnes icke lämpligen böra ut
göra ett enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Höra på landet delar
af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje del minst ett val
distrikt.
Stadsvalkrets, som består af en kommun eller del af kommun, bildar
ett valdistrikt; dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två
eller flera valdistrikt.
2 §•
Vill någon i kommunen eller, beträffande stad, som har att sända
mer än en riksdagsman, i valkretsen boende och till deltagande i riksdags
mannaval berättigad väcka förslag om sådan delning af valdistrikt, som i
1 § sägs, eller om upphäfvande af eller ändring i redan skedd delning,
Bill. till Rihsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Håft.
4
26
göre framställning till Konungens befallningshafvande. Ej må framställ
ningen bifallas med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma eller
i stad magistrat och stadsfullmäktige. Skall kommun på landet delas,
må delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skal förläggas till
olika valdistrikt. I beslut om delning af valdistriktet skall jämväl angifvas
tiden för beslutets ikraftträdande, och varde beslutet af Konungens befall
ningshafvande kungjordt.
3 §•
För hvarje valdistrikt, å landet skall finnas en valnämnd af fem inom
distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant
för honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari
månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första
ordinarie kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemans-
val är stadgad. Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröj
ligen utan lösen låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och sup
pleanterna i valnämnden ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem
rörer. Om de personers namn och bostad, som blifvit till ordförande och
suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshafvande i läns-
kungörelserna meddela underrättelse.
Kung!. Majt:s Nåd. Proposition N:o 55.
II KAP.
Om röstlängd.
4 §•
För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas, på landet och i stad,
där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering af
utskylderna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där sär
skilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under
magistratens inseende.
5 §•
Röstlängd upprättas före den 1 juli hvarje år och skall efter man-
talslängden för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet,
hvilkas ålder vid årets början ej understiger tjugufyra år. En hvar sådan
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.
27
person, om hvilken upplysning ej vinnes att han den 15 juni brister i något
af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättigad; dock att den, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å
sådan tid, att han under sistförflutna kalenderåret skolat därstädes erlägga
utskylder, ej må upptagas såsom röstberättigad, med mindre af tillgängliga
handlingar framgår eller eljest styrkes, att honom i hans mantalsskrifnings-
ort påförda, sistnämnda år till betalning förfallna utskylder blifvit erlagda
eller att han icke detta år haft att erlägga några sådana utskylder.
Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga upp
gifter till införande i längden meddelas af Konungen.
6
§•
Senast den 1 juli skall röstlängd vara öfverlämnad för landet till
ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där denna ej själf
verkställt upprättandet.
7 §■
Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden
vara å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd
för granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten
att ej mindre senast den 25 juni kungöra, på sätt i 8 § sägs, tid
och ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen till en hvar i röst
längden upptagen person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad,
härom med allmänna posten sända underrättelse med angifvande af
den eller de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt ute
slutits. Till dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hem
vist, vare dock ej nödigt att sända underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förinäles, skall
jämväl angifvas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att upp
tagas till pröfning bör, jämlikt 9 §, vara till valnämndens ordförande eller
magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning enligt 12 § af
sålunda gjorda anmärkningar.
8
§•
Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 7 § förmäles, skola affattas
enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda under
rättelse tillhandahållas vederbörande af Konungens befallningshafvande.
Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, i orts
tidningar införas.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
9 §•
Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig
påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen
såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen affattade
och åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens ord
förande eller magistraten sist den 15 juli före klockan 12 på dagen.
10
§.
Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röst
längden upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af val
nämndens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten
sändas underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning.
Blanketter till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med for
mulär 3 vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas
vederbörande till banda.
11
§•
Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer den
ej under pröfning.
12
§.
Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder
på landet för hvarje valdistrikt valnämnden för pröfning af de mot röst
längden framställda anmärkningar. Samma lag vare i stad för magistraten,
dock att sammanträde, som skulle hållas på måndag, i stället äger rum
nästa dag. Sammaträdet skall börja klockan 10 förmiddagen, och vare för
handlingarna offentliga.
Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda
anmärkningar med rätt för dem, mot hvilkas rösträtt anmärkning blifvit
enligt 9 § framstäf, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 15 juli, skall valnämnden eller magistraten öfver alla i behörig
tid framställda anmärkningar omedelbart eller senast dagen efter slutad
förhandling afkunna beslut, som, med angifvande i korthet af skälen
därför, tecknas å de pröfvade armiärkningsskrifterna.
1 röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
29
Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller ma
gistraten. Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid fram
ställts, varde intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten
tecknadt å längden.
13 §.
1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 12 § sägs, göre härom
anmälan hos valnämndens ordförande eller magistraten genast eller sist å
tredje dagen från den dag, då beslutet afkunnades, och ingifve sina
besvär till Konungens befallningshafvande sist före klockan 12 å tionde
dagen från sistnämnda dag.
Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att, då an
mälan om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å anmärknings-
skriften samt att, sedan den för anmälan bestämda tid utlupit, ofördröj
ligen insända till Konungens befallningshafvande utdrag af röstlängden
i de delar, som angå besvär, hvarom anmälan skett, äfvensom hand
lingarna rörande dessa besvär.
2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exem
plar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det
ena exemplaret af de ingifna besvärshandlingarna och låta det tillställas den,
som besvären afse, samt inom den tid af minst två, högst tio dagar, som
Konungens befallningshafvande efter omständigheterna i hvarje särskild! fall
bestämmer, till Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om
dagen för delgifningen.
U §.
Göres ej anmälan, som i 13 § 1 inom. sägs, eller ingifvas ej be
svären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som i 13 § 2 mom.
sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till pröfning.
15 §.
Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis be
stämda tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas den, som besvären
afse, äge denne tillfälle att inom den tid af minst två, högst tio dagar, som
Konungens befallningshafvande utsätter, räknad från dagen för hand
lingarnas delgifning, till Konungens befallningshafvande inkomma med
förklaring.
3Ö
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 55.
16 §.
Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och ingifvande af
bevis därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden
af försummelse att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas
på besvärsskriften.
17 §•
Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne
Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna sitt beslut och åter
sände handlingarna till valnämndens ordförande eller magistraten. De
rättelser, som af Konungens befallningshafvandes beslut föranledas, skola
af ordföranden eller magistraten i röstlängden införas.
Ej må besvärshandlingar till part återställas.
18 §.
Öf ver Konungens befallningshafvandes beslut må särskild klagan ej
föras. Anföras besvär öfver val, vid hvilket beslutet tjänat till efterrät
telse, må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.
19 §.
Har emot röstlängd, som blifvit i föreskrifven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit eller har i anledning af framställd anmärkning
beslut gifvits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts, lände
den röstlängd vid riksdagsmannaval, som därefter, intill dess ny röstlängd
på enahanda sätt kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig efterrättelse, där
ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i längden verkställas.
Har på klagan, som i samband med besvär öfver riksdagsmannaval
blifvit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, ehvad fel
aktigheten ländt till valets upphäfvande eller ej, beslutet delgifvas val
nämndens ordförande eller magistraten; och har ordföranden eller magi
straten att i längden införa de af beslutet föranledda rättelser.
20
§.
Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röst
längd andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit
i laga ordning företedda.
31
III KAP.
Om valets kungörande och. förrättande; så ock om rösternas samman
räkning ock valets afslutande.
21
§.
Valmyndighet vare i valkrets, som består af en stad eller del af
stad, magistraten; i valkrets, som består af flera städer, magistraten i den,
som äger största folkmängden; i valkrets på landet, som består af en dom
saga eller del af domsaga, domhafvanden; och i valkrets pålandet, som
består af två domsagor, domhafvanden i den, som äger största folkmängden.
Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som innehåller mer
än ett valdistrikt, magistratens deputerade; och i annan stad magistraten.
På landet, så ock i andra stadsvalkretsar, än de i 39 § omförmälda,
skola själfva valet och den slutliga röstsammanräkningen utgöra särskilda
valhandlingar. Hvad sålunda är stadgadt galle äfven i det fall, att valför-
rättaren tillika är valmyndighet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
22
§.
När val till andra kammaren skall äga rum, läte valmyndigheten
därom i god. tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och
införes i ortstidningar.
Kungörelse om riksdagsmannaval skall upptaga dag och tid för valet
samt valstället inom hvarje valdistrikt. Där ej ^jämlikt 39 § rösternas
slutliga, sammanräknande skall äga rum i omedelbart samband med valet,
varde jämväl tid och ställe för sammanräkningen utsatt. Ej må slutliga
sammanräkningen sättas till senare tid, än omständigheterna påkalla. Kun
görelse för landet och för valkrets, som består af flera städer, skall tillika
innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt 34 § åligger valförrät
tare, att ofördröjligen till valmyndigheten insända röstsedlarna, valproto
kollet och röstlängden.
Kungörelse skall affattas enligt det vid denna lag fogade formulär
4 eller 5 med därå gjorda anvisningar.
23 §.
Då nya val i hela riket till andra kammaren böra äga rum, skola i
stad, som bildar mer än en valkrets, val förrättas samtidigt i alla valkretsar.
Tarfvas i sådan stad omval för mer än en valkrets, varde ock dessa
val samtidigt företagna.
82
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
24 §.
Valet äger ram inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller
tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de före
skrifter, som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrätt
ningens behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej
kan afstyras, äge valförrättaren att afbryta förrättningen.
1 vallokal skall exemplar af denna lag finnas anslaget.
25 §.
Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2
eftermiddagen samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till klockan
8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen.
Hvad nu är stadgadt utgöre ej hinder för valmyndigheten att för
valdistrikt, där så finnes nödigt, utsträcka valtiden.
I hvarje fåll skall dock, där allmän gudstjänst å valdagen hålles
inom valdistriktet, uppehåll göras för den tid gudstjänsten pågår.
26 §.
Vid valet skola begagnas röstsedlar af hvitt papper utan känne
tecken. De aflämnas i kuvert af ogenomskinligt papper, lika till storlek
och beskaffenhet, Indika vid förrättningen tillhandahållas.
Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka en stäm
pel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de när
varande, att valurnan är tom.
27 §.
En hvar, som anmäler sig till valet, erhåller vid valbordet ett valkuvert.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas afskrida platser, afsedda
att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande kunna in
lägga sin röstsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt att för
såväl valförrättare!] som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen;
och åligger döt valförrättaren att vaka öfver att valmans förehafvande där
ej må af någon kunna iakttagas.
Efter det valmannen vid någon af omförmälda särskilda platser in
lagt sin röstsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, öfverlämnar han utan
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
33
dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat sig
om att den, som vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom röstberätti
gad och tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan
omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvar
med i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att rösträtten
utöfvats.
28 §.
Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att i före-
skrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde vid röstningen an
lita den, han själf därtill utser.
29 §.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, sin rösträtt utöfva.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, varde ej mottaget.
30 §.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande bort
tages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro
obrutna.
31 §.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,
å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att
aflämna sina röstsedlar.
39 S
När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag
äga tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklare ordföranden röst
ningen afslutad.
Omedelbart därefter skola inför öppna dörrar de aflämnade röstsed
larna öppnas och uppläsas samt rösterna antecknas och räknas.
Ej må därvid i annat fall, än i 39 § sägs, pröfning af röstsedels
giltighet äga rum.
Bill. till PiJcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Höft.
5
34
33 §.
Omedelbart efter det röstsedlarnas uppläsande och rösternas anteck
nande afslutats skall öfver hvad vid förrättningen förekommit upprättas
protokoll i öfverensstämmelse med det vid denna lag fogade formulär 6'
med därå gjorda anvisningar.
Samtliga röstsedlar inläggas i särskildt omslag, hvithet, innan för
rättningen afslutas, förseglas under minst två närvarandes sigill, hvilka
jämväl skola i protokollet aftryckas.
34- §.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ord
föranden och två af de närvarande, afslutas valförrättningen med tillkänna
gifvande af tid och ställe, som blifvit utsatt för den slutliga röstsamman-
O
7
o
räkningen.
Valförrättare, som ej tillika är valmyndighet, insände därefter oför
dröjligen till valmyndigheten röstsedlarna, valprotokollet och röstlängden.
35 §.
Det åligger valmyndigheten att i god tid före slutliga röstsamman
räkningen tillse att röstsedlar, valprotokoll och röstlängd inkommit från
alla valdistrikt, samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare infordra
hvad som felas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
36 §.
A utsatt tid och ställe verkställes af valmyndigheten inför öppna
dörrar den slutliga sammanräkningen af de vid valet afgifna röster.
Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs och
de i 33 § nämnda omslag brutits samt röstsedlarna granskats, pröfve val
myndigheten röstsedlarnas giltighet och meddele de beslut, hvartill röst
sedlarna och protokollen må gifva anledning.
37 §.
Ogiltig är röstsedel:
till hvilken användts annat än hvild papper;
å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med af
sila där anbragt;
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
35
af hvilken ej fullt otvetydigt framgår, hvem som därmed afses;
hvilken upptager mer än ett namn;
hvilken upptager namn å någon, som ej är valbar.
Finnas i ett valkuvert två eller flera röstsedlar, vare de alla ogilla.
38 §.
1. Åf valmyndigheten skall öfver hvad vid förrättningen förekom
mit föras protokoll i öfverensstämmelse med det vid denna lag fogade for
mulär 7 med därå gjorda anvisningar.
2. Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända
hvar för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förseglas under
minst två närvarandes sigill, hvilka jämväl skola i protokollet aftryckas.
De sålunda inlagda röstsedlarna skola förvaras till dess valet vunnit laga
kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit afgjorda.
3. Valets utgång varde omedelbart af valmyndigheten kungjord
för de närvarande.
Skall omval äga rum, varde dagen för detta strax utsatt och till-
kännagifven.
4. Valmyndigheten åligger att ofördröjligen till valnämnd eller magi
strat, som insändt röstlängd, återsända densamma.
39 §.
När i valkrets, som består af en stad och ej är delad i valdistrikt,
röstsedlarna öppnats och upplästs, såsom i 32 § sägs, sker omedelbart
härefter pröfning af röstsedlarnas giltighet samt anteckning och slutlig
sammanräkning af de afgifna rösterna. Öfver hvad härvid förekommer
upprättas protokoll i öfverensstämmelse med det vid denna lag fogade for
mulär 8 med därå gjorda anvisningar; och skola i afseende å det vidare
förfaringssättet föreskrifterna i 38 § 2 och 3 mom. äga tillämpning.
40 §.
Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas af valmyndigheten. Sådan
fullmakt skall hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits i . . .
(valkretsens namn), har» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens
andra kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari
nästkommande år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för
tiden till den 1 januari år . . .»); »hvarom detta länder till bevis och full
makt». Ort och tid.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o do.
IV KAP.
Allmänna bestämmelser.
41 §.
I valnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden vara
närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de
flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföran
den biträder.
Vid valnämndens sammanträden föres protokoll af ordföranden.
42 §.
Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad,
där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt tillsatta
styrelse.
43 §.
Aro i stad flera valdistrikt, skall magistraten for hvarje valdistrikt
utse tre eller flera deputerade att vaxa valförrättare i distriktet. Af dessa
förer den främste ordet. Protokollet öfver valförrättningen föi’es af den,
magistraten därtill utsett.
Till deputerad må i fall af behof utses den, som eljest ej tillhör
magistraten.
44 §.
Af kommunalstämma lämnadt uppdi’ag att vai'a ledamot eller supp
leant i valnämnd må ej annan afsåga sig, än ämbets- eller tjänsteman, som
af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sex
tio års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som af stämman
god kännes.
45 §.
Menar någon, att val af ledamot eller suppleant i valnämnd icke skett
i laga ordning, eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsä-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
gelse af uppdrag, som i 44 § afse», icke godkänts, äge han att hos Konun
gens befallningshafvande anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen,
i förra fallet från den dag, då valet hölls, och i senare fallet från den
dag, då det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konun
gens befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.
46 §.
Öfver beslut, som i 2 § afses, må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes ut
slag i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.
47 §.
Om besvär öfver riksdagsmannaval är stadgadt i riksdagsordningen.
48 §.
I ärenden, som denna lag omförmäler, må det vara eu hvar tillåtet
att, under iakttagande af behörig tid och ordning, på eget äfventyr
till myndighet insända handlingar i betaldt bref med allmänna posten; dock
att hvad sålunda är stadgadt ej äger tillämpning i fråga om besvär.
49 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning
mot röstlängd sist bör framställas eller då åtgärd för talans fullföljande
eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen framställas eller åt
gärden vidtagas å nästa söckendag.
50 §.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar,
som i 27 § afses, ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda
utgifter för valkuvert och stämplar äfvensom kungörande, som åligger val-
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
nämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna, hvilka
jämväl hafva att tillhandahålla lämpliga vallokaler.
Kostnaden för kungörande af riksdagsmannaval å landet skall gäldas
af allmänna medel.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
39
Formulär 1.
Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.
Kungörelse.
Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val till Riks
dagens andra kammare i N. N. valdistrikt finnes under tiden från och
med den 3 till och med den 9 juli framlagd i ------------ *) för att där
vara för granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, hvilken röst
rätt enligt denna längd ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan
rätt, eller den, som anser, att annan icke må vara i längden upptagen
såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar, skriftligen affattade och
åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till------- —2) sist å . . .3)
dagen den —3) juli före klockan 12 på dagen, äfvensom att pröfning af
de mot röstlängden framställda anmärkningar äger rum i-----------4) . . . 5)
dagen den — — —°)
Ort och tid.
Underskrift.
Anvisningar:
J) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas. Vid be
stämmande af lokal iakttages, att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället
utöfvas till förekommande af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
«) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärk
ningarna sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst
påföljande söckendag.
4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.
5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröf
ning bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag..
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5ö.
Formulär 2.
Formulär till underrättelse enligt 8 §.
Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. val
distrikt tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens andra kammare,
varder Eder härigenom meddeladt, att Ni på grund af att — — — —--
:---- :--------------------------------- :-------------------
0
icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.
Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i riksdagsman
naval, vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Eara
anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis, Ni vill åberopa,
ingifva till------------2) sist å . . .3) dagen den — — 3) juli före klockan
12 på dagen, och kommer pröfning af sådana anmärkningar att äga rum
i — — — 4) . . . 5) dagen den — —5) juli med början klockan 10 för
middagen.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
*) Här införas den eller de omständigheter, på grand hvaraf vederbörande från rösträt
uteslutits.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
3) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken an
märkningarna sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller,
näst påföljande söckendag.
4) Vederbörande lokal.
6) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning
bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
41
Formulär 3.
Formulär till underrättelse enligt 10 §.
Att i rätt tid anmärkning . . framställts däremot, att i den röstlängd,
som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse
vid val till Riksdagens andra kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad,
varder Eder till kännedom härigenom med delad!, med underrättelse tillika
att pröfning af anmärkning .... äger rum i---------- 0 . . .2) dagen den —2)
juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att bemöta
anmärkning . . .
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
*) Vederbörande lokal.
2) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröf
ning bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
Bih. till Iliksd. Prof. 1906. 1 Sami.
1 Afd. 25 Käft.
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Formulär 4.
Formulär till kungörelse om riksdagsmannaval
(att användas utom i det fall, för hvithet formulär 5 är afsedt.)
Kungörelse.
Jämlikt —----------- —---------—!) tillkännagifves härmed, att val
(omval) till Riksdagens andra kammare för N. N. valkrets äger rum . . .
dagen den — —------------(dag, månad, år)
i N. N. valdistrikt å —------- -------- (lokalen)
i N. N. »
å--------------------- (
»
)
O. S. V.
Valet börjar klockan 9 förmiddagen och fortgår till klockan — —
eftermiddagen samt fortsättes därefter från klockan — — till klockan 9
eftermiddagen i samtliga valdistrikt.2)
Slutlig sammanräkning af de vid valet afgifna rösterna äger rum å
------------— (lokalen) i------------- — (orten) . . . dagen den — —---------
(dag, månad, år); och varda samtliga valförrättare inom valkretsen erinrade
därom, att de efter valet hafva att ofördröjligen till —-------------------- 3)
— — — insända röstsedlarna, valprotokollet och röstlängden.4)
Ort och tid.
Valmyndighetens underskrift.
Anvisningar:
J) Här angifves anledningen till valet, nämligen antingen: »föreskriften i § 16 mom.
1 riksdagsordningen»; eller: »Kungl. Maj:ts öppna bref och påbud den — — — — — —
angående nya val i hela riket för Riksdagens andra kammare»; eller: »Kungl. Maj:ts befall-
ningshafvandes skrifvelse den —----------— —»; eller: »beslut vid slutlig röstsammanräkning
i valkretsen den---------------------------- ».
2) Har för visst valdistrikt valtiden utsträckts utöfver hvad 25 § vallagen stadgar,
varde för detta valdistrikt den sålunda utsträckta valtiden här angifven.
3) Domhafvanden i N. X. domsaga eller magistraten i X. N. stad.
4) Sistnämnda erinran upptages ej i annan kungörelse än för landet och för valkrets,
som består af flera städer.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 55.
43
Formulär 5.
Formulär till kungörelse om riksdagsmannaval
(i ■valkrets, som består af eu stad och ej är delad i valdistrikt.)
Kungörelse.
Jämlikt — — — --------— ---------—*) tillkännagifves härmed, att
val (omval) till Riksdagens andra kammare för N. N. stad äger ram å —
— — — (lokalen) . . . dagen den — — — — — (dag, månad, år).
Valet börjar klockan 9 förmiddagen och fortgår till klockan — —
eftermiddagen samt fortsättes därefter från klockan — — till klockan 9
eftermiddagen.
Ort och tid.
Magistratens underskrift.
Anvisning:
v)
Här angifves anledningen till valet, nämligen antingen: »föreskriften i § 16 mom. 1
.riksdagsordningen»; eller: »Kungl. Maj:ts öppna bref och påbud den —---------- —----------—
angående nya val i hela riket för Riksdagens andra kammare»; eller: »Kungl. Maj:ts befall-
ningshafvandes skrifvelse den —----------------------»; eller: »beslut vid slutlig röstsammanräkning
i valkretsen den -----------------------------».
44
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.
Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval
(att användas utom i det fall, för hvilket formulär 8 är afsedt.)
Protokoll i N. N. valdistrikt vid val af leda
mot i Riksdagens andra kammare å — — — (val
lokalen) i — — — (orten) den — — — (dag, manad
och år).
Till förrättande af det riksdagsmannaval, som blifvit utsatt att hållas
härstädes denna dag, sammanträdde klockan------- förmiddagen den för
sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt:
»stadens magistrat»; eller i stad, som består af flera valdistrikt: »magi
stratens deputerade»).
Valet fortgick till klockan------ eftermiddagen med uppehåll--------2)
Vid valet afgåfvo — ----------- 3) röstande i vederbörlig ordning val
kuvert. — — — — — — — — — —. 4)
Omedelbart efter afslutad röstning öppnades och upplästes de af-
lämnade röstsedlarna.
Röstsedlarna, som befunnos till antalet utgöra----------------, utvisa:
för N. N. °)................................... ................ — — röster
> N. N.............................. ......................................»
» N. N—...... ............................................. — —
»
°' s‘ ' ‘
Summa — — röster.
Samtliga röstsedlar inlades i särskildt omslag, hvilket förseglades
under de — — 6) sigill, som här nedan finnas aftryckta.
--------------
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------‘)
Formulär 6.
Aftryck
af
sigill.
Vid protokollet
N. N.
Aftryck
af
sigill.
Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits rik
tigt bekräftas.
K N.
N. N.
Ordförande vid valet.
N. N.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
45
Anvisningar:
*) Har valet till följd af gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här
anmärkt.
2) Här angifves tiden, hvarunder uppehåll i förrättningen, äfven på grund af guds
tjänst, ägt rum.
3) Antalet.
4) Har någon förvägrats att utöfva rösträtt, varde det, med tydligt angifvande af
personens namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.
5) Här antecknas ordagrant de å röstsedlarna upptagna namn med angifvande af titel
eller yrke och hemvist.
6) Antalet, som skall vara minst två.
7) Här antecknas hvad i öfrigt förekommit af betydelse, såsom t. ex. att valkuvert
innehållit mer än en röstsedel.
I sistnämnda fall skola de i kuvertet inneslutna röstsedlarna åter inläggas i kuvertet
och bifogas öfriga röstsedlar.
46
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.
Formulär 7.
Formulär till protokoll vid slutlig röstsammanräkning.
Protokoll vid slutlig röstsammanräkning i-----------
valkrets ä------------(lokalen) i — — — {orten) den —
— — {dag, manad, år).
Enligt utfärdad kungörelse företogs nu slutlig sammanräkning af de
vid riksdagsmannaval den------------(dag, månad, år) afgifna röster.
Röstsedlar, vaiprotokoll och röstlängder hade inkommit från samt
liga valdistrikt inom valkretsen — — — —1).
De inkomna valprotokollen upplästes och omslagen till de vid hvarje
protokoll fogade röstsedlar öppnades.
Röstsedlarna granskades. Därvid anmärktes i afseende å-----------
röstsedlar, lydande å N. N., att —------- ; i afseende å------- röstsedlar,
lydande å N. N., att -— —-------etc.2); hvarjämte antecknades, att i ett
hvart af-------valkuvert funnits mer än en röstsedel.
På grund af hvad sålunda förekommit, förklarades samtliga dessa
röstsedlar ogiltiga.
Af godkända röster hafva tillfallit:
N. N.------- röster,
N. N.-------
N. K.-------
o. s. v.
Summa
Härtill komma
hvarjämte
Summa-------afgifna röster.
ö
------- ogiltiga röster;
— — röstande aflämnat valkuvert, i hvilka funnits mer
än de röstsedel.
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Då således N. N. erhållit högsta antalet godkända röster och mer
än hälften af de vid valet afgifna rösterna (eller vid omval: »erhållit högsta
antalet godkända röster»), var N. N. vald till riksdagsman; och skulle full
makt för honom denna dag utfärdas.3)
(eller, därest vid första valet icke någon erhåller föreskrifven röst-
öfvervikt: »Högsta antalet godkända röster har således tillfallit N. N., men
då detta antal icke öfverstiger hälften af de vid valet afgifna röster, skulle
omval företagas.»)
Samtliga röstsedlar inlades, de godkända och de underkända hvar
för sig, i omslag, hvilka förseglades under de sigill, som här nedan äro
aftryckta.
Aftryck
af
sigill.
Valmyndighetens underskrift.
Aftryck
af
sigill.
Sålunda förrättadt.4)
Anvisningar:
*) Hafva från något valdistrikt röstsedlar, valprotokoll eller röstlängd ej inkommit,
varde det här anmärkt.
2) Här antecknas de anmärkningar, hvartill särskilda röstsedlar må enligt 37 § val
lagen gifva anledning. Förekommer ej anledning till anmärkning, varde det angifvet.
8) Där vid omval sadant fall inträffar, som i sista punkten af § 17 riksdagsordningen
sägs, varde i stället tillkännagifvet, att nytt omval skall äga rum, hvarjämte dag för detta
utsattes.
4) Har i öfrig! något af betydelse förekommit, varde det på lämpligt ställe i proto
kollet anmärkt.
48
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Formulär 8.
Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval
(i valkrets, som består af eu stad och ej är delad i valdistrikt).
Protokoll vid val af en ledamot i Riksdagens andra
kammare å — — (vallokalen) i — — — stad den
— — — {dag, månad och år).
Till förrättande af det riksdagsmannaval, som blifvit utsatt att hållas
härstädes denna dag, sammanträdde klockan------- förmiddagen stadens
magistrat.
i
Valet fortgick till klockan------ eftermiddagen med uppehåll------ ---- 2)
Vid valet afgåfvo------------ 3) röstande i vederbörlig ordning val
kuvert. — — — — — — — — 4)
Omedelbart efter afslutad röstning öppnades och upplästes de af-
lämnade röstsedlarna.
Vid granskning af röstsedlarna anmärktes i afseende å — — röst
sedlar, lydande å N. N., att •— — —; i afseende å
röstsedlar,
lydande å N. N., att — — — etc. 5); hvarjämte antecknades, att i ett
hvart af — — valkuvert funnits mer än en röstsedel.
På grund af hvad sålunda förekommit, förklarades samtliga dessa
röstsedlar ogiltiga.
Af godkända röster hafva tillfallit:
N. N. — — röster.
N. N.------- »
N. N.------- »
o. s.
V.
__
Summa — — .
Härtill komma — — ogiltiga röster;
hvarjämte — — röstande afiämnat valkuvert, i hvilka funnits mer
än en röstsedel.
Summa — — afgifna röster.
49
Då således N. N. erhållit högsta antalet godkända röster och mer
än hälften af de vid valet afgifna rösterna (eller vid omval: »erhållit högsta
antalet godkända röster»), var N. N. vald till riksdagsman; och skulle full
makt för honom denna dag utfärdas.6)
(eller, därest vid första valet icke någon erhåller föreskrifven röst-
öfvervikt: »Högsta antalet godkända röster har således tillfallit N. N., men
då detta antal icke öfverstiger hälften af de vid valet afgifna röster, skulle
omval företagas.»)
Samtliga röstsedlar inlades, de godkända och de underkända hvar
för sig, i omslag, hvilka förseglades under de sigill, som här nedan äro
aftryckta.
\ // \
Aftryck
Aftryck
3/f
j
sigill-
sigill.
j
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
Sålunda förrättadt. 7)
Valmyndighetens underskrift.
Anvisningar:
4) Har valet till följd af gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.
2) Här angifves tiden, hvarunder uppehåll i förrättningen, äfven på grund af guds
tjänst, ägt rum.
8) Antalet.
4) Har någon förvägrats att utöfva rösträtt, varde det, med tydligt angifvande af
personens namn och orsaken till denna vägran, bär anmärkt.
5) Här antecknas de anmärkningar, hvartill särskilda röstsedlar må enligt 37 § val
lagen gifva anledning. Förekommer ej anledning till anmärkning, varde det angifvet.
6) Där vid omval sådant fall inträffar, som i sista punkten af § 17 riksdagsordningen
sägs, värde i stället tillkännagifvet, att nytt omval skall äga rum., hvarjämte dag för detta utsättes.
7) Har i öfrig! något af betydelse förekommit, varde det på lämpligt ställe i proto
kollet anmärkt.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Håft.
7
Rättelser.
Sid. 5 § 17 rad 4 står: röstöfversikt, läs: röstöfvervikt
» 42 rad 12 uppifrån står: klockan 9, läs: klockan — —
» 46 »
2 nedifrån » de röstsedel, » en röstsedel.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. I A fä. 25 Raft.
(
N:o 55).