Prop. 1911:48
('med för\xad slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker',)
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
1
N:o 48.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med för
slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker; gifven Stockholms slott den 20 januari 1911.
Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda proto
koll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
lag om bankrörelse och lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående
emissionsbanker.
Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Carl Swarts.
Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (N;o 48.)
1
o
Kungl. Maj:ts Nåd
. Proposition N:o 48.
Förslag
till
Lag om bankrörelse.
Inledande bestämmelser.
1
§■
Förutom Sveriges riksbank må ej annan bär i riket drifva bank
rörelse än
1) bankaktiebolag,
2) solidariskt bankbolag,
3) enskild man eller handelsbolag, i hvars firma ingår person
namn.
Såsom bankrörelse skall anses sådan verksamhet, i hvilken ingår
inlåning på räkning, som af bank allmänneligen begagnas.
Angående emissionsbank, postsparbanken, sparbank och järnkon
toret, så ock angående aktiebolag, som uteslutande har till ändamål att
idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, är särskild! stadgadt.
2 §•
Ej må annan än Sveriges riksbank, bankaktiebolag, solidariskt
bankbolag, emissionsbank, postsparbanken, sparbank, järnkontoret och
3
Sveriges allmänna hypoteksbank i sin firma eller eljest vid beteckning-
af affärsrörelsen använda ordet bank.
Enskild man eller handelsbolag, som drifver bankrörelse, äge ej
vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten ute
sluta personnamn, som ingår i firman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
I. Om bankaktiebolag.
Om bankaktiebolags bildande.
De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,
skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens
stadfästelse.
Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.
Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna
lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån där-
utöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse,
särskilda bestämmelser må erfordras.
Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank
rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.
4 §•
Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva
1) bolagets firma;
2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;
4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar
samt grunderna för styrelsens beslutförhet;
5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å
ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före
komma till behandling;
4
6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å
bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes före-
skrifvet i 74 och 86 §§;
8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring
af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapi
talet och maximikapitalet;
9) det belopp, hvarå aktie skall lyda;
10) antalet revisorer och tiden för deras befattningar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.
Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i aktiebolags-
registret införd, ännu bestående firma, sä ock från benämning å ut
ländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.
6
§•
Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor;
dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser
angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva
vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i
större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss
ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till
lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.
Skall grundfonden kunna, utan ändring af bolagsordningen, be
stämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra
mindre än hälften af maximikapitalet.
7 §.
Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.
Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp
än det, hvarå aktien skall lyda.
Aktie vare mot bolaget odelbar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
3
§•
Teckning åt' aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt
underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus.
Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut
om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva
1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom åligger
på grund af teckningen;
2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!!
meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;
3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie
skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;
4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men
allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall tecknas, storleken af sådant belopp.
Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,
hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.
Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.
9 §•
Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godt-
görelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppen barligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, för aktie tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.
10
§.
Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 8 §.
Aktieteckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig.
6
Kungl. Maj:ts Nåd.. Proposition N:o 48.
11
§.
Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings-
1 i stan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 §
stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.
Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och 11 §§
afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreriugsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.
13 §.
Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som
skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.
14 §.
Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att
tecknarna utgöra minst det antal, som i 17 § sägs, skall, sedan i händelse
af öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarna fördelade och Över
skjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas, huru
vida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel
af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt aktiebelopp
af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda grundfonden rösta
därför, med frågans afgörande skall anstå till ^ fortsatt stämma å viss
dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta stämman
varde frågan utan vidare uppskof afgjord.
Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom
och utgöra dessa minst eu fjärdedel af hela antalet tecknare med ett
sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman företrädda
grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall bolaget
anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall
vare frågan om bolagets bildande förfallen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
7
15 §.
Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 73 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de närvarande.
Hvad i 74 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande stämman.
16 §.
Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 88 och 89 §§
galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande stämman.
17 §.
Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet minst
tjugu.
18 §.
Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, så
ock inför bankinspektionen styrkts, att af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än älven för aktierätt, som af aktietecknare må hafva enligt 25 § för verkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent blifvit behörigen inbetalda och att lör inbetalning af återstoden aflämnats pant, som bank inspektionen pröfvat fullgod, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter olvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt tecknings- listan minst skall tecknas.
19
innan
ikläda
bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
a skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
8
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut
bekommande af tecknadt aktiebelopp.
Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut där
om deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld,
en för alla och alla för en.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
20
§•
Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.
1 sådan ansökning skola uppgifvas
dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och
hemvist,
dels bolagets postadress,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be
fogenhet, värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.
Vid ansökningen skola fogas
1) Konungens beslut om stadfästelse a bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;
2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift åt protokollet vid konstitu
erande stämman, så ock, där annan stämma hållits, åt det därvid förda
protokollet;
3) en af styrelseledamöterna egenhändigt undersknfyen uppgift,
huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfver-
teckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som åt aktietecknare
må hafva enligt 25 § förverkats och ej åt annan öfvertagits, skolande
styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta,
4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af
det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) uppgifvits,
blifvit behörigen inbetaldt, dels ock att för inbetalning af återstoden
aflämnats förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod;
5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
9
Om aktiebref och aktiebok.
21
§.
Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå
1 trefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebref skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-
gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktie
bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.
22
§.
Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund
fonden blifvit till fullo inbetald.
23 §.
Å bankaktiebolags hufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets
samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola
genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ur
sprungliga ägarna, så ock ofördröjligen antecknas de hos styrelsen
styrkta förändringar i äganderätten till aktie, för hvilka hinder ej möter
af stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då an
teckning skett.
Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara till
städes för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktie
boken, som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt
71 § 1 inom. rätten' till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar
gjorts beroende af att anmälan därom sker viss tid löre stämman, sty
relsesammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.
Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till
honom fortgående följd af öfverlåtelser.
Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att
anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.
Bil,, till Biksd. Prof. J911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
2
10
Styrelsen åligger att lata eu hvar, som sådant önskar, taga känne
dom af aktieboken a de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgitt, erhålla till riktigheten åt vederbörande tjänsteman
styrkt utdrag därur.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om inbetalning och ältning af grundfonden.
24 §.
Af bankaktiebolags grundfond skola minst fyrtio procent vara in
betalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öpp
nandet af bolagets rörelse.
Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,
vare skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala
oguldna beloppet i den ordning, teekningslistan angifver.
Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund af
aktieteckning mot fordran hos bolaget.
Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning
å
aktie,
Arare
han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.
Varder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad, in
betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare
inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till in
betalningens gäldande.
Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags
stämma, så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.
Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller
hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
11
26 §.
År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig att, så vidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetal ningen, i den män den ej visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan.
27 §.
Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas slut
liga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering aflämna eu af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn underskrifter skola vara af vittnen styrkta.
28 §.
()kning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled ning af öfverteckning, där sådan ägt ruin, än ock för förverkad och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och detta för hållande registrerats.
Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full
betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.
Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af
bolagsstämma.
29 §.
Beslutet om grundfondens ökning skall angifva 1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas; 2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet
enligt 31 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken
12
aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf
tillkommande företrädesrätt till teckning;
3) det belopp, som skall för aktie inbetalas;
4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteekning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
30 §.
Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det
innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg
ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af
bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse
å ändringen vunnits.
Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
31 §.
Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den män sådant kan ske,
af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot hans
andel i den förutvarande grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i den
man så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut
om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.
32 §.
Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att tecknings
rätten begagnats.
o o e
OO s}.
Teckning af de nya aktierna skall ske å teckningslista, försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus.
13
Teekningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund
fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet en
ligt 31 § 2 mom. varit infördt.
I teekningslista skall oek angifvas förutvarande grundfondens stor
lek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra hvad
honom på grund af teckningen åligger.
Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teekningslista.
34 §.
Teckning af liv aktie vare ogiltig, där den ej göres å tecknings-'
lista, som uppfyller föreskrifterna i 33 § 1, 2 och 3 mom.
Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig.
Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan
i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos
registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 31! § skett i anledning
af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.
35 §.
Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök
ning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.
Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än
penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid aktie
teckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är berätti
gad till kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning; och skall jämväl vid
sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 25 § finnes stad
gadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad
aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.
36 §.
Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många
aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd ined
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola
fogas
1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn
underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
14
där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats
och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetal
ningen å aktierna behörigen fullgjorts;
2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;
3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut
om ökningen enligt 31 § 2 mom. varit införd t.
Varda efter utlämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytter
ligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registre
ring. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan
under 1) sägs.
Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an
mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda
beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Utan hinder af hvad i 28—36 och 87 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags
stämmans godkännande. 1 tv fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 28
och 30 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 29, 31—36
är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verk
ställigheten dåra!'; dock gälle, a tf för ny aktie full betalning skall er
läggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut;
att innan sådant godkännande meddelats, den i 36 § 1 mom. föreskrifna
anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda
paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tillända-
gått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras sam
tidigt med den i 30 $ föreskrifna anmälan till registret af bolagsstäm
mans beslut.
38 §.
Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den
samma af besparade vinstmedel, som ej afsätta till reservfond; och
skola därvid bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.
Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna erhålla
det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden.
Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar änd
ring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för
registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må regi
strering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.
Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda
anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publieus eller med styrelse
ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
åt protokoll, som förts i ärendet.
Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses
ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras.
Ej ma bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering
åt beslutet. om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller
de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom
styrelsens försorg sadant aktiebref förses med påskrift, att bref å nv
aktie utlämnats.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
15
39 §.
Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke pliktig
att ytterligare tillskjuta något.
Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.
40 §.
Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till
betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
femton procent afsätta^ till reservfond. A id beräkning af det belopp,
som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett
belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning
af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda
stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.
Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må
hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,
där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit
genom realisering af aflämnad pant,
Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande
16
af förlust, som enligt fastställd balansräkning linnés hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas åt andra befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.
41 §•
Ej må till aktieägarna utbetalas annat än den vinst, som_ före
finnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den man vinsten
ei skall afmattas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och
verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i
bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
42
§.
Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel ellei öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets
ställning är af ringa betydenhet.
.
.
Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad man
den vinst, som enligt 41 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål
användas.
hvad i förordningen
43 §•
angående handelsböcker och handels
räkningar
afseende å upprättande af bankaktiebolags
upptagas vare sig öfver sina verkliga
motsvara kostnaderna för deras
Jämte
är stadgadt galle i
balansräkning:
1) Bolagets tillgångar må ej
värden eller till högre belopp än som
förvärfvande eller anskaffande.
2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, saframt sadant
särskilt angifves i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 6o § har
att
de
aflämna.
3) Osäkra fordringar
beräknas komma att in
skola upptagas endast till de belopp, hvarmed
flyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.
17
4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må
ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upp
tagas till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast före
gående balansräkning.
5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder
uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;
och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen
fortfar.
6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltnings
kostnader må ej uppföras såsom tillgång.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
Om rörelsen.
44 §.
Med den inskränkning, som här nedan sägs, må bankaktiebolag,
jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som därmed
står i samband.
45 §.
Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva handel med annat
än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfven
som obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda för-
skrifningar.
•
46
§.
Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen
räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är
om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka
anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må med
den inskränkning, som framgår af 47 §, bankaktiebolag, till skyddande
af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är
för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning öfvertaga
lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd
förlust.
Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran in
köper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till
belopp, som täcker fordringen.
Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
3
18
Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad
nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank
inspektionen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
47 §.
Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.
48 §.
Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än
femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden
än i 46 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på
en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier till
högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio
procent af grundfonden.
49 §.
Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet
af bolagets egna fonder.
Bankaktiebolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna med
lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp, som
tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem
procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran
fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräk
ning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej
af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som
bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår
kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,
åter uppbringas till föreskrifvet belopp.
År bankaktiebolag ägare af fastighet, åt sedd för bankens inrym
mande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redo
visa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda
värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där
fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i kraft,
för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets sty
relse kan bestämma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
19
50 §.
Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit eller eljest i sin rörelse
förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.
51 §.
Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till inne-
hafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.
52 §.
Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss
tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,
ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till
viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas
hos bojaget.
A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre
tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bank
aktiebolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst eu
vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; sty
relsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan
olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på upp
sägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, an
tecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å
sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.
Om styrelse och firmateckning.
53 §.
Aktieägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem leda
möter.
Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för
valta bolagets angelägenheter.
Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af sty
relseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må,
20
ändå att den tid, för hvilken lian blifvit vald, ej gått till ända, kunna
genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.
Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelse
ledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan
länder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant
medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,
såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 48.
54 §.
Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In
skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.
55 §.
I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 54 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin
förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.
Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags
stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags
ordningen.
56 §.
Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af styrelsen.
Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.
Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
21
57 §.
År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.
58 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand
ling af fråga om åftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva
från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamoten eller tredje man.
59 §.
I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Sty
relsen må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstäm
man medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,
såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening
med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolags
ordningen eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman.
I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,
skall tillämpas hvad som enligt 54 och 55 §§ gäller beträffande styrelse
ledamot, som äger teckna firman.
60 §.
Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
61 §.
Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför
dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.
62 §.
Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik
telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 42 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.
63 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör under
tecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.
Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
64 §.
Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då
annat meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i före-
23
ning med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma
ej befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande.
Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till
bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
65 §.
Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 77 §,
afiämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter under-
skrifven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt ba
lansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg-
skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan
sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före
stämman hållas för aktieägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i
tillräckligt antal exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktie
ägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom.
Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets
samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verk
ställda afskrifningar.
66
§•
Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.
Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 255 §.
67 §•
Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot
svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.
Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om
ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.
Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.
24
Kungl'. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
Om revision.
68
§.
Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år
skall en af revisorerna ombytas.
Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse
ledamots tjänst.
Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från upp
draget.
Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått
till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val af ny revisor.
69 §.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upp
lysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.
Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen
afgifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 77 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings
berättelsen, vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.
Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 78 §.
70 §.
Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som fram-
lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
25
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget an
svariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för eu.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:c 48.
Om bolagsstämma.
71
§•
Aktieägares rätt att deltaga i handhafvande! af bolagets angelägen
heter utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd
aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt
i enlighet med hvad i 74 § sägs. 1 bolagsordningen må kunna stadgas,
att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas be
stämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af sådant styrelse
sammanträde, som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs.
Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie, vare
han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp
af minst eu tiondedel af den å stämman företrädda grundfonden fram
ställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt
underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva
eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma,
och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen med
delade bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att
åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den,
till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej
heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma
såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter
förändring i äganderätten till aktien ägt rum.
Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda ägaren, värde försäkran därefter
lämpad.
72 §.
Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan
Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 30 Häft.
4
26
honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga
om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett
väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man.
Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
73 §.
Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.
Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags
stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.
Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med
uppgift å det antal aktier, för hvilket en hvar af dem äger utöfva röst
rätt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid
stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock
att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,
ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.
Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlin
garna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd aktieägare
eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall
protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.
74 §.
Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,
1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,
aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs;
2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till
en röst;
3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;
4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt
för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;
27
5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;
6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.
I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad så
lunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet
därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid be
stämmande af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.
Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i be
slut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig
därom.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
75 §.
Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen,
sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.
Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktie
ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid
tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före
extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två
på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,
innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för
beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtliga
röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt bref till
hvarje aktieägare.
76 §.
Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för
teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens
försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets bufvudkontor äfven
som ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af
postadress anhåller därom.
28
Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring1
af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt hnfVudsakliga
innehåll angifven i förteckningen.
Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där
skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman
kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af
visst ärende.
Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
77 §.
Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga
sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans
räkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.
78 §.
Styrelsen äge, när den flnner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolags
stämma. Aro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle
den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra stämma ej böra hållas.
Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för upp-
gifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt
aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den
mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.
Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
29
79 §.
Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 78 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas
så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har
bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen utlysa bo
lagsstämma.
80 §.
A den bolagsstämma, som i 77 § afses, skall balansräkningen
med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas
äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid
förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.
Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars
frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela
grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.
Om talan emot styrelse eller revisorer.
81 §.
Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af hela
grundfonden, röstat däremot.
I ofvannämnda aktiebelopp må dock, där den eller ■ de, som röstat
mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktier, som
aktieägare bekommit annorledes än genom arf, giftorätt eller testa
mente, utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma,
där förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom
ägare af aktien.
Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades
å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen
beviljad.
30
Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbar
ligen afsett äfven den handling.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
82 §.
Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 80 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit
beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i 81 § 1 och
2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare
i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som enligt 81 §
4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats.
Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller
flere af de aktieägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af den
samma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att dessas
sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ofvan sagts.
83 §.
Aktieägare, som enligt 82 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget erhålla
ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången
kommit bolaget till godo.
84 §.
Talan må ej anställas mot revisorer enligt 70 §, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan
så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.
85 §.
Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom
två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge
konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.
Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas be
rättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 70 §.
31
Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. För
summas det, vare rätt till talan förlorad.
Kung!» Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.
86 §.
Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare
ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller be
slutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, där af minst
eu ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtliga
röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grund
fonden.
Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets
trädande i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vare ej giltigt,
med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats
å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af
de röstande.
År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
A beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens
stadfästelse.
87 §.
Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj
ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konun
gens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.
32
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
Om klander af b o I ag sst amma
beslut.
88
§.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,
som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom
stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där
bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För
summas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.
Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare; lag, som i 64 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid
blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klan
drade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för regist
rering.
Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut uppliäfts eller
ändrats, galle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.
89 §.
Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor
eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, mot
svarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas vara
för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller, där
bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos rätten
eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek; och
äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till oskäligt
belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48.
33
Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.
90 §.
Ansökning om förlängning af bankaktiebolag meddelad oktroj
skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan den
löpande oktroj en tilländagå!’.
Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.
Om likvidation och upplösning.
91 §.
Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktiebolag
gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats, lämne
styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.
Det åligger styrelsen att, när helst anledning
yppas
till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det
samma.
92 §.
liar senast vid den i 91 § omförmälda bolagsstämma af aktie
ägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till
dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så
icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott
icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i
likvidation.
De aktieägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets blif
vande behållna vinstmedel erhålla åter hvad åt dem blifvit tillskjutet
jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning för
ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till
fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet,
dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,
återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon
utdelning å aktierna må äga rum.
Bill
.
till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 30 Höft,
5
34
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
93 §.
Bankaktiebolag skall ock tråda i likvidation,
1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets
bildande;
2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom
ett år från det bolagets rörelse öppnades;
3) då antalet aktieägare nedgått under tjugu samt tillräckligt antal
aktieägare ej inom tre månader inträdt;
4) då meddelad oktroj tilländagå^, utan att ny oktroj beviljats;
5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.
94 §.
Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 2 mom. beslutat, att
bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,
välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
95 §.
Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 92 eller 93 § påkallar likvidation, svare de,
som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af
bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande för
bindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
96 §.
Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 92
eller 93 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till
registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot och efter
bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge
rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad, utse en eller
flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest
meddelas af rätten.
97 §.
Finnes bankaktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
35
vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan
vara beroende häraf, att någon tinnes, som äger företräda bolaget, be
rättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af
likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när
densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tid
ningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge
ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga
bolagets egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes
på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en
eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen ge
nom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
98 §.
Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.
Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget.
Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det ofri ga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om
val af ny likvidator.
99 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bo
laget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller livilka, hvar för sig
eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi
dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med
annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan
för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.
Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt
afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
100
§.
Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.
Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-
lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom f}Ta veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revi
sorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan ske,
å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan
om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandlingen af denna fråga samt om rätt att tala å sty
relsens förvaltning äge hvad i 80—83 och 85 §§ finnes stadgadt mot
svarande tillämpning.
101 §.
Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.
Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart
det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i
penningar.
Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än som
det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt. Om
budet må. ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifråga
satt försäljning.
102
§.
¥ Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,
att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,
och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas
till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske,
meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände
fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.
103 §.
Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps
års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt
hålla den tillgänglig för aktieägarna.
37
Hai likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redo
görelse uppgifvas de hinder, som därför mött.
Iiungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
104 §.
Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 101 § 3 mom. är
stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag
och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i
tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna
lag stadgadt.
105 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».
I öfrigt skall hvad i 63 § finnes föreskrifvet i fråga om under-
skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsva
rande tillämpning under bolagets likvidation.
Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ofvan
i 1 inom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den
utfardats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare
de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bo
laget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
106 §.
Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan orsak
betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel
innehållas och återstoden skiftas.
E.]‘ m<*' annorledes än nu är sagd! skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare, i
händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.
107 §.
Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar be
komma hvad a hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
108 §.
Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, sa snålt de!
kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.
109 §.
Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
kåfve han förlorat sin talan.
110
§.
Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.
Vid anmälan skall i ogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen' för årsstämningens utfärdande.
111
§.
Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom
rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, åt
dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna
utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
112
§.
Finnes efter konkursens afslutande öfverskott lör bolaget, skall
likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 94, 95, 97
99,
101 och 103—110 §§. Har ej inom eu månad efter konkursens af
slutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag,
som i 96 § sägs.
Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj
ligen göra anmälan till registret.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
39
II.
Om solidariskt
bankbolag.
Om solidariskt lankbolags bildande.
113 §•
De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med
personlig ansvarighet- lör delägarna och som åstunda att försäkra sig
om tillgodonjutande af de rättigheter denna lag medgifver sådant bolag,
skola därom göra ansökning hos Konungen och därvid foga fullständig
bolagsordning.
Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.
Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bankbolag) vara
nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverens
stämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock
om och . i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffen
heten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.
Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank
rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.
114 §.
Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst en miljon
kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare be
stämmelse!^ angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppen
barligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva
bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre om
sättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, be
stämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.
Skall, grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen be
stämmas till lägre eller .högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra
mindre än hälften af maximikapitalet.
40
Kungl Maj;ts Nåd. Proposition No 48.
115 §.
Grundfonden skall fördelas i hufvudlotter å lika belopp i svenskt
Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre
belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda.
Hnfvndlott vare mot bolaget odelbar.
116 §.
Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare.
De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvara for upp
fyllandet af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en.
Den ansvarighet för bolagets förbindelser, Hvilken enligt denna
paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, ma
ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, an som i
lagen angående solidariskt _ bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.
117 §.
Hufvudlottägarna stånde Öppet att med sig förena kommanditlott-
ägare. Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige med
mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej ma kommandit-
lottägare i bolaget inrymmas för större belopp an som motsvarar
hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelse!, men
äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de urna ,
innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum Kommanditlott ska
lyda å samma belopp som hufvudlott. Hvad för kommanditlott ska
inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp an det, hvarå lotten ska
lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar.
Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut a bolagsstämma
än val af revisorer.
118 §.
Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva
1) bolagets firma;
41
2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;
4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar
samt grunderna för styrelsens beslutförhet;
5) huruvida mera än eu ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å
ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före
komma till behandling;
6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till lottägamas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna ;
7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å
bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet
i
190 och 202 §§;
8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring
af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimi
kapitalet och maximikapitalet;
9) det belopp, hvarå hufvudlott skall lyda;
10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar;
11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt,
därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem till
komma, jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.
119 §.
I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon
kronor, skola ingå orden »enskild bank». Sådan firma må ej af annan
begagnas.
Understiger bankbolags grundfond en miljon kronor, skall bolagets
firma innehålla ordet »folkbank».
Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolags-
registret införd, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk
bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.
120
§•
Teckning af hufvudlott skall ske å teckningslista, som egenhändigt
underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, be
styrkt af notarius publicus.
Bill. till Iiiksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N;o 48.
6
42
Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut
om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva
1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger på
grund af teckningen;
2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen med
delats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;
3) där för lmfvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå
hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas;
4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men
allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas
eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall
tecknas, storleken af sådant belopp.
Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,
hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det
antal hufvudlotter, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund,
efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas
mellan tecknarna.
Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
121
§•
Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godt-
görelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppen
barligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,
för hufvudlott tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla sig
eller annan särskild förmån eller rättighet.
122 §.
Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å tecknings
lista, som uppfyller föreskrifterna i 120 §.
Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig.
123 §.
Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan
konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om
bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 126 § stadgas,
vare teckningen icke vidare bindande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
43
124 §.
Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 122 och 123 §§
afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.
125 §.
Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall
gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.
126 §.
Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att
tecknarna utgöra minst det antal, som i 116 § sägs, skall, sedan i
händelse af öfverteckning liufvudlotterna blifvit mellan tecknarna för
delade och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande
företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst
en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare med ett sammanlagdt
delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda
grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt
stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den fort
satta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.
Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom
och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare med ett
sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å stämman före
trädde grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall
bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i
annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.
127 §.
Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i
189 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning
öfver de närvarande.
44
Hvad i 190 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af
bestämmelserna i 126 §, motsvarande tillämpning å konstituerande
stämman.
128 §.
Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 204 och
205 §§ galle i tillämpliga delar i frågan om talan å beslut, som fattats
å konstituerande stämman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
129 §.
Sedan bolaget bildats samt styrelse och. revisorer blifvit valda,
så ock inför bankinspektionen styrkts, dels att af det tecknade beloppet,
efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt ruin,
än äfven för rätt till delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva
enligt 140 § förverkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent
blifvit behörigen inbetalda, dels att för inbetalning af återstoden afläm-
nats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock att eu hvar
af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling,
som i 134 § sägs, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag regi
streras; dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter
ofvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt teckningslistan
minst skall tecknas.
130 §.
Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut
bekommande af tecknadt belopp.
Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.
131 §.
Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.
I sådan ansökning skola uppgifvas
dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i sty
relsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,
45
dels bolagets postadress,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be
fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.
Vid ansökningen skola fogas
1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;
2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konsti
tuerande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid
torda protokollet;
3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag ej mindre
i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för rätt till
delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva enligt 140 § förver
kats och ej af annan öfvertagits, äfvensom, där kommanditlottägare blifvit
i bolaget inrymda, huru mycket af det utaf dem tecknade beloppet blifvit
inbetaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen
styrkta;
4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af
det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) upp-
gifvits, blifvit behörigen inbetaldt, dels att för inbetalning af åter
stoden aflämnats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock
att en hvar af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat
sådan handling, som i 134 § sägs;
5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;
6) styrkt afskrift af den i 137 § omförmälda bok i hvad den afser
hufvudlottägare.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.
132 §.
Å lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå
brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall
46
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-
gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lott-
bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
133 §.
Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund
fonden blifvit till fullo inbetald.
134 §.
Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfver-
lämna en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad
handling, innefattande uppgift å de lotter, han i bolaget äger. Innan
sådan handling afgifvits, må han icke från bolaget uppbära utdelning
eller utöfva annan rättighet, som tillkommer hufvudlottägare.
135 §.
Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från
bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.
Samma lag vare för hufvudlottägares stärbhus; dock att, där
stärbhusets hufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhus-
delägare, som jämlikt 116 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och
denne aflämnat sådan handling, som i 134 § sägs, de öfriga delägarna
äro skilda från bolaget.
Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter an
mälan hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de före
skrifter, bolaget i sådant afseende må meddela.
136 §.
Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfver-
gått till ny ägare, må denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen,
utöfva någon hufvudlottägare tillkommande rättighet i vidare mån, än
att han, där 116 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvud
lottägare, äger att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 134 §
47
förmäles, lyfta den utdelning, som faller å hufvudlotten, och utöfva
densamma, i händelse af grundfondens ökning, tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny lott, äfvensom uppbära hvad å hufvudlotten belöper
vid bolagets likvidation.
Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom
här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till
nästa ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till styrelse
sammanträde, då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall inne
hålla uppgift, att så beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet.
Godkännes ej öfverlåtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande
styrelseledamöterna, hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgö
rande. Öfverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter
inträffande ordinarie bolagsstämma anmälas.
Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af
styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han
senast utsågs till styrelseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast
af ordinarie bolagsstämma.
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 48.
137 §.
Å solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen
upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare
som kommunditlottägare upptagas och anteckning göras om de lotter,
en hvar innehar.
Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bolaget,
skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes tillika
dagen, då anteckning skett.
Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga känne
dom af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten, äfven
som, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman
styrkt utdrag därur.
138 §.
När uti lottboken anteckning skett om förändring i äganderätten
till hufvudlott, skall uppgift härom med angifvande af lottens nummer
af styrelsen ofördröjligen aflämnas för registrering.
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om inbetalning och ökning af grundfonden samt om kommanditfond.
139 §.
Af solidariskt bankbolags grundfond skola minst fyrtio procent
vara inbetalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från
öppnandet af bolagets rörelse.
Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full
betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse
att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.
Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld på
grund af teckning mot fordran hos bolaget.
140 §.
Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott,
vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från
förfallodagen.
Varder, innan pant, hvarom i 139 § förmäles, blifvit aflämnad, in
betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma
lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad
pant ej förslår till inbetalningens gäldande.
Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags
stämma, så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.
Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvud-
lotten redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant
influtit ej återfordras.
141 §.
År rätt till delaktighet i bolaget förverkad, efter ty ofvan är sagdt,
vare tecknaren af hufvudlotten, där bolagets egendom afträdes till konkurs,
som bör jar inom två år efter utgången af den för hufvud lotternas in-
49
betalning bestämda tid, ändock skyldig ej mindre att, såvidt borgenärers
rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalningen, i den mån den ej
visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan, än ock att
härutöfver i den ordning, som i 116 § 2 mom. sägs, inbetala hvad som
erfordras för gäldande af bolagets förbindelser.
142 §.
Sist fyra månader efter utgången af den i 139 § för hufvudlotter-
nas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om
hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering afkunna en
af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund
fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn
underskrifter skola vara af vittnen styrkta.
143 §.
Hafva konnnanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan ansökning
om bolagets registrering gjorts, skall ofördröjligen efter utgången
af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där ej anmälan
om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering afkimnas
en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,
som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna
försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts.
Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.
Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare
inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras
för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,
som ofvan sägs.
144 §.
Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan
det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo
inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om
sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund
af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anledning af
öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej af annan.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
7
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 48.
50
öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget, blifvit till fullo inbetaldt och
detta förhållande registrerats.
Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full be
talning erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.
Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af
bolagsstämma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
145 §.
Beslutet om grundfondens ökning skall angifva
1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;
2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet
enligt 147 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken
lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf
tillkommande företrädesrätt till teckning;
3) det belopp, som skall för lott inbetalas;
4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna
skola fördelas mellan tecknarna.
146 §.
Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det
innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg
ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af
bolagsordningen, må registrering' ej ske förr än Konungens stadfästelse
å ändringen vunnits.
Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
147 §.
Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att, i den mån sådant kan
ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot
hans andel i den förutvarande grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i
den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans
beslut om grundfondens ökning underrätta hufvudlottägarna.
Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o 48.
51
148 §.
Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädes
rätt till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom styrel
sens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att teckningsrätten
begagnats.
149
§•
Teckning af de nya hufvudlotterna skall ske å teckningslista,
försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunder
skrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius
publicus.
Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund
fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet
enligt 147 § 2 mom. vant infördt.
I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens
storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad
honom på grund af teckningen åligger.
Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.
150 §.
Teckning af ny hufvudlott vore ogiltig, där den ej göres å teck
ningslista, som uppfyller föreskrifterna i 149 § 1, 2 och 3 mom.
Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig. .
Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som
ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den an
mälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 152 §
skett i anledning af anmälan, att lotten till fullo inbetalts.
151 §.
Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök
ning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas.
Bestämmelserna i 121 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i
annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättig
52
het vid teckning äfvensom bestämmelsen i 139 §, att tecknare ej är
berättigad till kvittning, galle ock vid ny teckning; och skall jämväl
vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 140 § finnes
stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad
hufvudlott, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.
152 §.
Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya
hufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla,
huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall
vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn
underskrifter, skola fogas
1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn
underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare
förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den an
mälda inbetalningen å hufvudlotterna behörigen fullgjorts;
2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;
3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut
om ökningen enligt 147 § 2 mom. varit infördt.
Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter
ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för
registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för
säkran, som ofvan under 1) sägs.
Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an
mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda
beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.
153 §.
Utan hinder af hvad i 144—152 och 203 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags
stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i
144 och 146 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 145,
147—152 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten däraf; dock gälle, att för ny lott full betalning
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
53
skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 152 § 1 mom.
föreskrift^ anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens full
görande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan
skall göras samtidigt med den i 146 § föreskrifna anmälan till registret
af bolagsstämmans beslut.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
154 §.
Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den
samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och
skola därvid bestämmelserna i 144 § 1 och 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.
Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna
erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund
fonden.
Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas
för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.
Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda
anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse
ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
af protokoll, som förts i ärendet.
Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses
ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfver-
föras.
Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller de
lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny lott
utlämnats.
155 §.
Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, beslut
fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om det
ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen
anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas
54
till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.
Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notaiius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af komman-
ditlotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en
af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,
som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna
försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts.
Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.
Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare
inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras
för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för
säkran, som ofvan sägs.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.
156 §.
Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår
till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,
som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett
belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsätt
ning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det så
lunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.
Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning må hafva
för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där rätt
till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å lotten
eller influtit genom realisering af aflämnad pant.
Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande af
förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å rö
relsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga, till
framtida förfogande afsätta medel.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
55
157 §.
Ej må till lottägarna utbetalas annat än den vinst, som förefinnes
enligt fastställd balansräkning för sista året, i den män vinsten ej skall
afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd
i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i bolagsord
ningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära
densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla
och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.
lss §.
Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets
ställning är af ringa betydenhet.
Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad
mån den vinst, som enligt 157 § 1 punkten kan utdelas, skall till det
ändamål användas.
159 §.
Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels
räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af solidariskt bank
bolags balansräkning:
1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verk
liga värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för
deras förvärfvande eller anskaffande.
2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, såframt sådant
särskild! angifves i den förvaltningsberättelse styrelsen enligt 181 § har
att aflemna.
3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar
med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.
56
4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må
ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas
till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast föregående
fastställda balansräkning.
5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom till
skott af kommanditlottägare bildade särskilda fond (kommanditfond)
samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras
bland skulderna; och må därvid grundfondens och kommanditfondens
belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar.
6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt
ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om rörelsen.
iso §.
Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bank
bolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som
därmed står i samband.
161 §.
Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med
annat än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar
äfvensom obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda
förskrifningar.
162 §.
Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för
egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall, att
fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier,
hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock
må med den inskränkning, som framgår af 163 §, solidariskt bankbolag,
57
till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen
dom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betal
ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle
lida afsevärd förlust.
Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper
eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp,
som täcker fordringen.
Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt
hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank
inspektionen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
163 §.
Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga
egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.
164 §.
Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera
än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra för
hållanden än i 162 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må
bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade
aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfver-
skjuter femtio procent af grundfonden.
165 §.
Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger be
loppet af bolagets egna fonder.
Solidariskt bankbolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna
med lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp,
som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem
procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran
fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräk
ning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej
af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som
bolaget enligt aftal et är berättigad t ytterligare utbekomma. Nedgår
Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami.
1 Afd. 30 Häft.
8
58
kassareserv under livad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,
åter uppbringas till föreskrifvet belopp.
År solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens
inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs,
redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bok
förda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller,
där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i
kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets
styrelse kan bestämma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
166 §.
Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit eller eljest i sin
rörelse förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger
afsluta.
167 §.
Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till
innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.
168 §.
Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå
viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,
ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till
viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas
hos bolaget.
Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen
kronor af en insättares tillgodohafvan.de. Ej heller må solidariskt bank
bolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,
efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock
lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda
fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens utgång.
Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok, som
utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall
anteckning därom göras i motboken.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
59
I
Om styrelse och firmateckning.
169 §.
Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem
ledamöter.
Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för
valta bolagets angelägenheter.
Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse
ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, genom beslut
å bolagsstämma skiljas från uppdraget.
Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter
att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder åt
hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med
valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter.
170 §.
Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In
skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.
171 §.
I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 170 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i
sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.
60
Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags
stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags
ordningen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
172 §.
Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af styrelsen.
Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.
173 §.
År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.
174 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand
ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan
mot styrelseledamoten eller tredje man.
175 §.
I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Sty
relsen må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstäm
man medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,
61
såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening
med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolags
ordningen eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman.
I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets
firma, skall tillämpas hvad som enligt 170 och 171 §§ gäller beträffande
styrelsedamot, som äger teckna firman.
176 §.
Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.
177 §.
Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför
dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.
178 §.
Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktel
ser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 158 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.
179 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör
undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.
Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
62
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
180 §.
Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat
meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i förening
med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma ej
befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande.
Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till
bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.
181 §.
Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 193 §,
aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa
handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall af-
gifvas af revisorerna, under minst eu vecka närmast före stämman hållas
för lottägarna å bolagets hufvud kontor tillgängliga i tillräckligt antal
exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med
uppgifvande af postadress anhåller därom.
Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets
samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verk
ställda afskrifningar.
182 §.
Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.
Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 255 §.
183 §.
Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot
svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.
63
Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om
ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan
verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.
Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om revision.
184 §.
Lottägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år
skall en af revisorerna ombytas.
Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseleda
mots tjänst,
l)en tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från upp
draget.
Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått
till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val af ny revisor.
185 §.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.
Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen af
gifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 193 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings
berättelsen, vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.
Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 194 §.
64
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.
186 §.
Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling', som fram-
lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.
Om bolagsstämma.
187 §.
Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen
heter utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas,
att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott,
vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt
delaktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda
grundfonden framställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom
egenhändigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af
köp, gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare af
densamma, och att lian ej heller för att kringgå i lag eller bolags
ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med
skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej
tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt
eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å
ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt
ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum.
Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.
188 §.
Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal
65
mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af
fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad
sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.
Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.
1S9 §.
Å bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig.
Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags
stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.
Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas eu
förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med
uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva rösträtt.
Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman,
godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där
stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny för
teckning skall upprättas å den fortsatta stämman.
Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand
lingarna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvud-
lottägare eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter
stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt
för lottägama.
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
190 §.
Jämte hvad i öfrig! i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle,
1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,
aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 139 § sägs;
2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till
-eu röst;
3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud;
4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva
rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;
BIL till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft,
9
66
5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;
6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.
I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
livad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva
rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att
lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas
i vidare män än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud
må utses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må
i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom föreskrifvas,
att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning,
hvartill den nya lotten icke medför rätt.
Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,
för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig därom.
191 §.
Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsord
ningen, sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.
Styrelsen bär att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lott-
ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid
tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före
extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två
på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,
innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för
beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtliga
röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderad! bref till
hvarje hufvudlottägare.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
192 §.
Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för
teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrel
sens försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor
äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande
af postadress anhåller därom.
67
Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring
af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt Imfvudsakliga
innehåll angilven i förteckningen.
Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där
skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman
kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af
visst ärende.
Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjlitet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
193 §.
Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans
räkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.
194 §.
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra
bolagsstämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma. Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande,
galle den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal
deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.
Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett
sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela
grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i
bolagsordningen.
o
ö
# m
.
..
-i
, Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt Imfvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.
68
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
195 §.
Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller liar styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 194 § är sagd!, utlyst bolagsstämma att
hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske,
har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen utlysa
bolagsstämma.
196 ip
o
o
A den bolagsstämma, som i 193 § afses, skall balansräkningen med
de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvalt
ningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.
Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars
frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel
af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvct.
Om talan emot styrelse eller revisorer.
197 §.
Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt hufvudlott
ägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en
femtedel af lida grundfonden, röstat däremot.
Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen fram
lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad.
Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig-
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppen
barligen afsett äfven den handling.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
69
198 §.
Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 196 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit
beviljad, äge hufvudlottägare med delaktighetsbelopp, som i 197 § 1
mom. sägs, å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag-
vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som
enligt 197 § 3 mom., må anställas titan hinder däraf, att ansvarsfrihet
beviljats.
Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller
flere af de hufvudlottägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af
densamma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att
dessas sammanlagda delaktighetsbelopp är mindre än här ofvan sagts.
199 §.
Hufvudlottägare, som enligt 198 § anställt talan å styrelsens för
valtning, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget
erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rätte
gången kommit bolaget till godo.
200 §.
Talan må ej anställas mot revisorer enligt 186 §, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan
så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången..
201
§.
Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,,
äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.
Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas be
rättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 186 §.
Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anstäl
lande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.
Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
70
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.
202
§.
Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga am grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare
ej giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst
en ordinarie, samt å den stämma som sist hålles, biträdts af samtliga
röstande och dessa tillika företräd t minst tre fjärdedelar af hela grundfonden.
Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets
trädande i likvidation i andra fall än i 20'.) och 210 §§ sägs vare ej
giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst
en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två
tredjedelar af de röstande.
År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkoiy bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Ä beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens
stadfästelse.
203 §.
Beslut om ändring al bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj
ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan re
gistrering skett. V id anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens
beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.
Om klander af bolagsstämmobeslut.
204 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som
fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest
strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom stäm
71
ning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget
då ej var registrera dt, från dagen för registreringen. Försummas det,
vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.
Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 180 § 2
mom. siigs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den
där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit
utlyst att 'hällas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid
kan ske.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrät
telse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för
registrering.
Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, gälle jämväl för de lottägare, som ej instämdt klandertalan.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
205 §.
Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller
tjänsteman , i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktig-
hetsbelopp, motsvarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet
förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag
eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen
hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets
storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara be
stämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämk
ning däri.
Om förlängning af solidariskt hankbolags oktroj.
206 §.
Ansökning om förlängning af solidariskt bankbolag meddelad oktroj
skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan den
löpande oktrojen tilländagå!’.
72
Beslut om sådan ansökning må fattas allenast å den ordinarie
bolagsstämma, som hålles näst före den tid, då ansökningen, efter tv
■ofvan stadgas, senast skall göras.
207 §.
Hufvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget,
äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 206 § förmäles, sådant
för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktroj en tilländagå^, ur
bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt vederbörligen fastställd
balansräkning utbekomma hvad på, honom belöper.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48-
Om likvidation och upplösning.
208 §.
Vism- sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt
bankbolag gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,
[ämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.
Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det
samma.
209 §.
Har senast vid den i 208 § omförmälda bolagsstämma af hufvud
lottägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till
dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke
skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke in
betalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation.
De hufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets
blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning å huf-
vudlottema får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott
blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och, där kom-
manditlottägare blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda,
tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upp
73
hörande, återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå,
innan någon utdelning å hufvud lotterna må äga rum.
210
§.
Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation,
1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets
bildande;
2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett
år från det bolagets rörelse öppnades;
3) då antalet hufvudlottägare nedgått under trettio samt tillräckligt
antal hufvudlottägare ej inom tre månader inträdt;
4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats;
5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
211
§.
Har bolagsstämma i enlighet med 202 § 2 mom. beslutat, att bo
laget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,
välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
212
§.
•Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämligt bestämmelse i 209 eller 210 § påkallar likvidation, svara-
de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 209
eller 210 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvi
dation, förklare rätten, på ansökan af lottägare eller styrelseledamot och
efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge
rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande eu månad, utse en
eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant hänseende
eljest meddelas af rätten.
Bih. till Piksd, Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 30 Höft.
10
74
Kungl. Majt.s Nåd. Proposition No 48.
214 §.
Finnes solidariskt bankbolag-, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvida-
torer, vare lottägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af
likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när
densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidnin
garna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där
så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga bolagets
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på ut
satta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en eller
flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
215 §.
Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.
Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget.
Afgår likvidator, innan lian fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om val af ny likvidator.
216 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget
trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig
eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi-
dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening
med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.
Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
75
Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.
Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-
lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan
ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovis
ningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala
å styrelsens förvaltning äge hvad i 196—199 och 201 §§ finnes stadgadt
motsvarand e tillämpning.
218 §.
Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.
Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart
det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i
penningar.
Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än
som det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt.
Ombudet må ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifråga
satt försäljning.
219 §.
Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,
att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,
och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträda»
76
till konkurs, iämne likvid atorerna om ställningen, så snart det kan ske,
meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände
fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.
220
§.
Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps
års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt
hålla den tillgänglig för lottägare.
Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redo
görelse uppgifvas de hinder, som därför mött.
221
§.
Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 218 § 3 mom. är
stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt bank
bolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla
i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i
denna lag stadgadt.
Kung!,. Maj ds Nåd. .Proposition N:o ,48.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden vi likvidation)).
1 öfrigt skall hvad i 179 § finnes föreskrifvet i fråga om under-
skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.
Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
"Ivan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,
att den utfärdats å. bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvida
tion, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
223 §.
Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.
77
Ej må annorledes än nu är sagd! skifte äga ruin. Sker det ellör
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid. skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.
224 §.
Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna till
gångar bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grund
fonden belöper.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det
kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.
220
§.
Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
kåfve han förlorat sin talan.
Då likvidatorerna a bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst ; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.
Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i
ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.
228 §.
Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall under
rättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg af sändas för registrering.
Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, :af
dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna
utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
229
§.
Finnes efter konkursens afsilande öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 211, 2i2, 214—
21G, 218 och 220—227 §§. Har ej inom eu månad efter konkursens
afslutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag,
som i 213 § sägs.
Finnes ej Öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj
ligen gorå anmälan till registret.
III. Om tillsyn å bankbolag.
230 §.
Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af en
för hela riket gemensam bankinspektion.
Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller
vara anställd vid bankbolag, öfver hvilket bankinspektionen har att
utöfva tillsyn.
Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och verk
samhet meddelas af Konungen.
Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,
när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i likvida
tion; och skall underrättelse om dagen, då sådant sker, till bankinspek
tionen insändas.
232 §.
Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfva»
nödigt. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd
begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan
stämma ock af bankinspektionen sammankallas.
79
Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesamman
träde må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna
deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen
meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.
233 §.
Bankinspektionen skall för hvarje bankbolag, efter inhämtande af
förslag af Konungens befallningshafvande, förordna ett allmänt ombud.
Detta ombud åligger
att deltaga i den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper, hvarom i G8 och 184 §§ förmäles;
att minst en gång under hvarje kvartal inventera kassan vid
bolagets hufvudkontor samt undersöka, om den öfversikt, bolaget jämlikt
föreskriften i 234 § senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna
och är uppställd i behörig ordning; skolande ombudet ofördröjligen del-
gifva bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva förekommit,
äfvensom i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar angående
bolaget, som af bankinspektionen äskas.
234 §.
Styrelsen åligger
att för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af
Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende företräda
bankinspektionen, för det i 233 § omförmälda allmänna ombudet, samt
för den särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta
anställa, när som helst hålla bolagets kassa och öfriga tillgångar äfven
som böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning;
att genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som af bank
inspektionen meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända eu
öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om
räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under
den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget;
att jämväl i öfrigt meddela bankinspektionen och allmänna om
budet alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;
att, så snart det kan ske, dels till bankinspektionen insända
styrelsens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt
balansräkningen äfvensom, efter verkställd revision, den däröfver afgifna
berättelsen tillika med annan handling angående bolagets förvaltning
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
so
eller räkenskaper, hvilken revisorerna må hafva aflämnat till styrelsen,
dels ock låta införa revisionsberättelsen i allmänna tidningarna; samt
■ ' att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att bo
laget gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,
på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upprätta bokslut och
kalla revisorerna att granska detsamma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid
med lag eller bolagsordningen, må bankinspektionen kunna förbjuda
verkställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga
styrelse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i
verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad
styrelsen enligt lag eller bolagsordningen åligger. Sådant föreläggande
må dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna
föreskrifter, hvilkas öfverträdande är belagdt med straff.
Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen,
ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktroj en. •
236 §.
Bankinspektionen äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift
eller förbud enligt denna lag samt falla till sådant vite.
237 §.
Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lag-,
meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för Över
klagande af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,
men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda
förordnar.
38 §.
Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna
ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt
att yttra sig till protokollet, samt att i öfrig! öfvervaka likvidationen.
Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst
inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets.
81
alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet
begärd upplysning angående förvaltningen ej åt likvidatorerna förvägras.
Bankinspektionen äge under bankbolags likvidation i afseende å
likvidatorer och bolagsstämma enahanda befogenhet, som, innan bolaget
trädt i likvidation, enligt denna lag tillkommer bankinspektionen beträf
fande styrelse och bolagsstämma.
239 §.
Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation
och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm
melser, som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst, för
samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva tillsyn,
lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna fonder
vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfverstiga en
hundradels procent af detta belopp.
Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt
233 och 238 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersätt
ningsbeloppet.
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 48.
IV. Om registrering.
240 §.
I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt
denna lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i re
gistret eljest är eller varder föreskrifvet.
241 §.
Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall under
skriften vara af vittnen styrkt.
Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening
med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt
bihang till detta, så framt ej namnteckningen förefinnes å anmälnings-
Bih. till Ritcsd. Prof, 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 30 Höft.
11
skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.
242 §.
Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för
registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras,
icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverens
stämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag
eller författning, skall registrering vägras.
Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen därför.
År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra
besvär hos konungen.
82
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
243 §.
Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa
1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
och dagen för beslutet om bolagets bildande;
2) bolagets firma;
3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,
utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;
5) å hvilket belopp aktie skall lyda;
6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse
ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo
inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;
7) den ort, där styrelsen har sitt säte;
8) bolagets postadress;
83
9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller i förening, sådan befo
genhet tillkommer.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 §
under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.
Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags
ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-
listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.
244 §.
Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registreringsmyn-
digheten i registret införa
1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
och dagen för beslutet om bolagets bildande;
2) bolagets firma;
3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna, utan
ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;
5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda;
6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse
ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till
fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall full
göras ;
7) den ort, där styrelsen har sitt säte;
8) bolagets postadress;
9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
84
11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befo
genhet tillkommer;
12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp,
hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, kommandit-
fonden skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit,
enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom,
där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalningen
skall fullgöras.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 118 §
under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.
Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags
ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-
listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.
Hufvudlottägarna skola i särskild afdelning af aktiebolagsregistret
införas, efter ty Konungen därom förordnar.
245 §.
Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.
Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften
af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden åter
ställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring i
firman, skall ny fullständig inskrifning i registret göras.
Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller
om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring
af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingiina protokollet förses
med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.
246 §.
Företer bankbolags registrerade firma likhet med en i handels
register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,
och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda först
nämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas skäligt.
Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd in
skrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upp
häfvande samt om skadestånd föras vid domstol.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
85
247 §.
Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad!, att en i
aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som
registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrif
ning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteck
ning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall
genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i all
männa tidningarna.
Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags kon
kurs, af öfverrätt förklarad!, att offentlig stämning' ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.
248 §.
Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolags
registret och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit
till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han
hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.
Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.
249 §.
Hvad i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är stadgadt
skall äga motsvarande tillämpning i fråga om banlcbolag.
V. Straffbestämmelser.
250 §.
Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad
därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen
kronor.
86
Fortsätter någon under tid, då lian är ställd under tilltal för för
brytelse, som nu är sagd, samma förbrytelse, skall lian, när lian därtill
varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
251 §.
Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor
eller fängelse straffes
1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig
handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest fram-
lägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;
2) stjrrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;
3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter med
delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok
göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom. eller
underlåter ombesörja att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt
23 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;
4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med
bestämmelsen i 41 § 1 punkten eller 157 § 1 punkten låter verkställa
utbetalning till delägare;
5) styrelseledamot, som vid upprättandet af balansräkning mot
bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 43 eller 159 §;
G) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som fram
lägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna,
mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägen
heter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik upp
gift i handling, som af honom granskats;
7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens för
valtning eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;
8) eu hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som om-
förmäles i 71 eller 187 §.
Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
87
252 §.
Bryter någon mot hvad i 2 §, 22 §, 28 § 2 mom.,' 133 § eller
144 § 2 mom. finnes stadgadt,
eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 251 § under
3) afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och
3 inom.,
eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §,
23 § sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 inom., 36 § 1 inom., 38 §
sista momentet, 61 §, 65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 inom., 87 §,
132 §, 137 §, 138 §, 143 § 1 mom., 146 §, 148 §, 149 § 4 inom.,
152 § 1 inom., 154 § sista momentet, 155 § 1, 2 eller 3 monn, 177 §,
181 §, 185 § 1 inom., 189 § 1 eller 4 mom. eller 203 § är meddelad,
eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 76 §
1 mom. eller 192 § 1 mom. stadgas hålla deri där omförmälda för
teckningen tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller
att, då delägare enligt 4 mom. i 76 eller i 192 § påyrkat hänskjutande
af visst ärende till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å
förteckningen,
eller bryter någon, som enligt 111 eller 228 § under bankbolags
konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 112 §
2 mom. eller 229 § 2 mom. är stadgadt,
straffes med böter från och med fem till och med fem hundra
kronor.
Samma lag vare
om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats
1 69 § 3 mom., 100 § 2 mom. 1 punkten, 185 § 3 mom. eller 217 §
2 mom. 1 punkten,
samt om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 99 §,
100 § 2 monn, 103 §, 110 §, 216'§, 217 § 2 monn, 220 § eller 227 §
åligger.
Förseelse mot 65 §, 69 § 1 eller 3 inom., 73 § heller 4 inom.,
76 § 1 monn, 100 § 2 monn, 103 §, 181 §, 185 § 1°eller 3 inom.,
189 § 1 eller 4 inom., 192 § 1 inom., 217 § 2 inom. eller 220 §, så
ock styrelseledamots försummelse att å den i 76 eller 192 §*omförmälda
förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till bolagsstämma af
bolagets delägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas
allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl
bolaget som hvarje delägare däri.
88
Kungl. Alaj.is Nåd. Proposition N:o 48.
253 §.
Böter och viten, som enligt denna lag ådöm-as, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till fidla gäldandet af böter eller vite, skall förvandling
ske efter allmänna strafflagen.
VI. Särskilda bestämmelser.
254 §.
Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för öfver-
tagande af annan bankrörelse, må andel i hvad bolaget sålunda skall öfver
taga utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt teckning ske
med villkor, att sådant tillskott skall få göras;. och gälle i öfrigt i ty
fall denna lags bestämmelser om bankbolags bildande och grundfonds
ökning med följande tillägg och undantag:
1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid grund
fondens ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl
alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna.
2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt
bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvud
lott tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman teck
nare, hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar, ej
deltaga i omröstning, som i 14 eller 120 § sägs; ej heller må sådan
tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktiei eller
hufvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning.
3) Hvad i 1 mom. af 31 eller af 147 § är stadgadt äger ej till-
lämpning.
4) Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfver-
tagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare,
som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskatt
ningen varit oskälig, pliktige att ersätta bolaget skadan, en för alla
och alla för en.
Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i
sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget
bindande.
5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats må
89
ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så
är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.
Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde
konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall
talan anhängiggöres inom en månad från inställelsedagen eller, där
tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom
utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
255 §.
Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla
och alla för en.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna
lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan en
för alla och alla för eu.
256 §.
Bankbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.
257 §.
Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets
styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.
258 §.
Enskildes förhållanden till bankbolag må ej i oträngdt mål yppas.
259 §.
Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag
och angående soldariska bankbolag den 18 september 1903.
Bill. till Rilt-sd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 30 Höft.
12
90
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
260 §.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.
Hvad i 1 § är stadgadt om förbud mot inlåning på räkning, som
af _ bank allmänneligen begagnas, äge ej tillämpning å bolag eller för
ening, so in före lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt till
sådan inlåning.
Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i
firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft
erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.
Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft,
må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall
111 ed afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan
angifna undantag:
1) Bestämmelserna i 1 mom. af 6 eller af 114 § skola ej gälla
förr än två år förflutit efter det den för bolaget meddelade, vid lagens
trädande i kraft löpande oktroj en tilländagått.
2) Bestämmelserna i 49 och 165 §§ skola icke äga tillämpning
lön- än två år från denna lags trädande i kraft.
3) . I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier,
ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.,
71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt 81 § 2 mom. icke gälla för
dylika aktier.
ö
4) Bestämmelserna i 74 § 1 mom. under 4) och 190 § 1 mom.
under 4) äga ej tillämpning.
5) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats,
innan denna lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras
enligt äldre lags bestämmelser.
6) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag-
upplöst, skola i afseende
å
likvidationen bestämmelserna i samma lag-
lända till ^efterrättelse.
7) A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, med
delad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke meddelats
föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser,
hvilka för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade, skola
bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen,
rörande hvilka blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan gälle
härutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring
af bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess
91
firma tecknas, om likvidation och upplösning-, om registrering, om tillsyn
och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse.
Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som er
hållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse
gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med
straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse
lända till efterrättelse.
I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag
berättigats teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 54 och
55 §§ eller 170 och 171 §§ lända till efterrättelse; och skall förty in
skränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma,
att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag regi
strerats och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje
mans kännedom.
Konungen skall äga meddela föreskrift om insändande till registre-
ringsmyndigheten af sådana uppgifter, som pröfvas vara af nöden för
att registreringsmyndigheten må blifva i tillfälle att föra förteckning
öfver hufvudlottägarna i solidariskt bankbolag, som registrerats enligt
äldre lag.
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition No 48.
92
Rungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen
den 5 juni 1909 angående
emissionsbanker.
Härigenom förordnas, att 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående
emissionsbanker skall erhålla följande ändrade lydelse:
Hvad i 45 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud för
bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än guld
samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfvensom
obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda förskrifningar
utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och sälja aktier
eller att, i den mån sådant står i samband med det för sådan bank i
1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egendom.
Denna lag skall tråda i kraft den 1 januari 1912
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
93
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
augusti 1910.
N är varande:
Hans
excellens herr statsministern LlNDMAN.
Statsråden:
P
etersson
,
Malm,
Lindström,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Hans excellens herr statsministern Lindman i egenskap af till
förordnad chef för finansdepartementet anförde:
»Sedan Kungl. Maj:t den 13 september 1907 uppdragit åt en
kommitté — den s. k. bankkommittén — att utarbeta förslag till de
ändringar i gällande lagstiftning angående solidariska bankbolag och
bankaktiebolag, som kunde föranledas af då pågående revision af
lagen om aktiebolag m. in., öfverlämnade kommittén den 13 mars
1908 till Eders Kungl Maj:t förslag till lag om bankrörelse, hvilket
jämlikt kommittén ytterligare lämnadt uppdrag äfven innefattade bestäm
melser om einissionsbank.
Bankinspektionen afgaf den 11 juni 1908 infordradt underdånigt
utlåtande öfver kommitténs förslag, hvarefter bankernas syndikat på
anmodan, efter allmänna bankmötets hörande, i skrifvelse den 27 oktober
1908 afgifvit yttrande i ärendet.
Sedan bankinspektionen den 11 december 1908 afgifvit förnyad t
yttrande i anledning af hvad bankernas syndikat anfört, aflat Eders
Kungl. Maj:t till 1909 års Riksdag proposition med förslag till lag
angående emissionsbanker äfvensom propositioner med förslag till lag
94
om ändrad lydelse af 27 § i lagen den 18 september 1903 angående
solidariska bankbolag samt till lag om ändrad lydelse af 24 ocli 88 §§
i lagen den 18 september 1903 angående bankaktiebolag.
Berörda propositioner blefvo af Riksdagen bifallna, hvarefter för
fattningar i ämnet af Eders Kungl. Maj:t utfärdats den 5 juni 1909.
Inom finansdepartementet utarbetades därefter ett hufvudsakligen
på ifrågavarande kommittéförslag grundadt förslag till lag om bank
rörelse; och blef detta af Eders Kungl. Maj:t den 9 oktober 1909
remitteradt till lagrådet. Lagrådets tid blef emellertid såväl under
hösten 1909 som under sistlidne vår upptagen med granskning af
andra lagförslag, i följd hvaraf förslaget till lag om bankrörelse ännu
ej af lagrådet slutbehandlats.
Orsaken, hvarför jag nu, efter gemensam beredning med chefen
för justitiedepartementet, tillåter mig att ånyo för Eders Kungl. Maj:t
anmäla ifrågavarande lagstiftningsärende, är den, att detsamma, sedan
innevarande års Riksdag antagit ny lag om aktiebolag, om hvars pro-
mulgerande Eders Kungl. Maj:t förut i dag fattat beslut, i viss mån
kommit i ett annat läge. Bankkommitténs ofvannämnda förslag an
slöt sig nämligen, såvidt angick rena aktiebolagsrättsliga bestämmelser,
i hufvudsak till det af särskilda kommitterade — den s. k. aktiebolags-
kommittén — den 5 februari 1908 afgifna förslag till lag om aktie
bolag, hvilket åter ligger till grund för den nya aktiebolagslagen.
Denna . skiljer sig dock i åtskilliga hänseenden af mer eller mindre
väsentlig art från sistberörda kommittéförslag; och i det stora hela
förefinnas enahanda olikheter mellan den nya lagen och det till lag
rådet remitterade förslaget till lag om bankrörelse.
Eu närmare granskning af dessa olikheter har synts mig gifva
vid handen nödvändigheten af en omarbetning af sistnämnda lagför-
slag i syfte att, såvidt möjligt, undanröja berörda olikheter. En sådan
omarbetning har jag låtit verkställa. Vid denna omarbetning har i för
slaget under rubriken »Särskilda bestämmelser» intagits jämväl stad
gande^ som reglera de fall, då bankbolag bildas eller bankbolags grund
fond ökas i syfte att mot likvid af aktier eller hufvudlotter i bolaget öfver
taga annan bankrörelse; och hafva dessa stadganden affattats i nära
öfverensstämmelse med de bestämmelser i den nya lagen, som behandla
de fall, då vid aktiebolags bildande eller aktiekapitalets ökning annan
egendom än penningar skall af bolaget öfvertagas.
Ännu kvarstå väl en del skiljaktigheter mellan det nu utarbetade
förslaget och den nya aktiebolagslagen, men dessa äro i allmänhet
föranledda däraf, att för bildande af bankbolag erfordras, att dess
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
95
bolagsordning fastställes af Kungl. Maj:t. Där förefintlig olikhet ej bär sin förklaringsgrund i nämnda förhållande och ej heller är särskild! motiverad i bankkommitténs betänkande eller hämtar sitt stöd däraf, att motsvarande olikhet redan nu enligt gällande lag förefinnes mellan bankbolag och vanligt aktiebolag, torde anledningen till densamma ligga i en så öppen dag, att en särskild motivering här synes vara öfverflödig.
Endast i ett fall torde ett särskild! framhållande af skälen för
en afvikelse från nya aktiebolagslagens bestämmelser vara behöflig!. I det nu upprättade förslaget till lag om bankrörelse har stiftarnas civila skadeståndsskyldighet, hvilken icke lärer kunna ifrågakomma i annat fall, än då bankbolag bildas för öfvertagande af annan bankrörelse, reglerats på ett annat sätt (246 § under 4) i det nya förslaget) än som skett i den nya lagens 24 §. I sådant fall bör man ovillkorligen fordra, att när valuta i annat än penningar tillskjutes såsom grund fond, densamma i värde fullt motsvarar den uppgifna grundfonden. Och om vid bildandet förfares i strid härmed, synes det närmast böra åligga stiftarna att ersätta den blåst i grundfonden, som i följd häraf kommer att föreligga. Att utkräfva denna ersättning i annat fall än då till skottets värde upptagits oskäligt högt och stiftarna handlat med uppsåt eller med grof vårdslöshet, torde dock ur annan synpunkt knappast vara tillrådligt. Det kunde nämligen då befaras, att regeln om stiftarnas skadeståndsskyldighet komme att afskräcka från bildande af bankbolag äfven i fall, då bildande af sådant bolag vore synnerligen önskvärd! såsom t. ex. då ett bankbolag blifvit mindre solidt och dess uppgående i ett nytt bolag vore enda utvägen att förebygga allvarsamma förluster för dess delägare. I öfverensstämmelse med den af mig nu uttalade åsikt hafva bestämmelserna i 246 § under 4) i det nu upprättade förslaget affattats.
Någon ändring har icke gjorts i det till lagrådet remitterade
förslagets bank-tekniska bestämmelser. Dessa skilja sig emellertid, såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, i åtskilliga afseenden från bankkommitténs förslag; och tillåter jag mig nu att såsom mitt ytt rande upprepa hvad chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz i statsrådsprotokollet för den 9 oktober 1909 anförde till stöd för dessa afvikelser från kommittéförslaget.
Dessförinnan torde jag emellertid få framhålla, hvad äfven
i statsrådet den 9 oktober 1909 påpekades, nämligen att skäl visser ligen kunde tala för att i förslaget till lag om bankrörelse upptaga bestämmelser äfven i den del af ämnet, som vann sin lösning vid 1909
Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
96
års Riksdag. Jag syftar härmed på den förut anmärkta, den 5 juni
1909 utfärdade lagen angående emissionsbanker. Med hänsyn till vissa
vid eu dylik anordning inverkande omständigheter af praktisk natur
har det emellertid befunnits lämpligare att låta bestämmelserna rörande
einissionsbankrörelse bibehålla sin själfständiga ställning. Bankkom
mitténs förslag har i följd häraf undergått åtskilliga jämkningar.
Statsrådet Swartz’ omförmälda yttrande var af följande innehåll:
Mot de af bankkommittén föreslagna bestämmelserna om banks
skyldighet att redovisa kassareserv, hvilka finnas införda i mom. 2 af
45 resp. 150 § af kommittéförslaget, hafva framställts vissa erinringar,
som jag nu vill omförmäla och som delvis synas böra föranleda ändring
i förslaget. Så har det sagts, att då såsom tillgång, hvilken kan redo
visas som kassareserv, i förslaget angifves fordran hos bank, under
detta uttryck skulle kunna inbegripas fordran, mot hvilken funnes
kvittningsgild motfordran. Man synes emellertid härvid förbise, att i
förslaget den regel uppställes, att tillgång, som må redovisas såsom
kassareserv, skall kunna med lätthet förvandlas i penningar. Och då
en fordran, mot hvilken finnes kvittningsgild motfordran, ju icke kan
förvandlas i penningar, följer af nyssnämnda regel, att sådan fordran
ej må beräknas såsom kassareserv. Jag anser följaktligen kommitténs
formulering i denna del kunna bibehållas.
Kommittén har föreslagit, att kassareserven skall stå i visst för
hållande till bankens grundfond. Häremot har blifvit erinradt, att, då
kassareservens uppgift är att skydda bankens avistaförbindelser, det är
storleken af dessa, som rätteligen bör normera kassareservens storlek.
Att så är fallet, lärer ingen bestrida, men man har velat göra gällande
dels att svårighet möter att vid hvarje tidpunkt bestämma avistaför-
bindelsernas storlek och dels att dessa förbindelser ständigt fluktuera
och därför mindre väl lämpa sig att uppställas såsom normerande i
fråga om uppfyllande af en lagstadgad förpliktelse. Hvad sistnämnda
förhållande angår, så lärer däraf ingen större olägenhet uppstå än att
kassareserven får tilltagas så pass rundligt, att den är tillfyllest äfven
vid eu tillfällig ökning af avistaförbindelserna; och förslaget förutsätter
ju för öfrigt, att kassareserven stundom kan nedgå under lagstadgadt
belopp, endast den, så snart ske kan, uppbringas. Beträffande åter
svårigheten att bestämma storleken af en banks avistaförbindelser, så
förhåller det sig nog så, att detta icke kan utrönas enbart af de upp
gifter, som innehållas i bankernas månadsvis upprättade och publicerade
balansräkningar. Men af en genom bankinspektionen verkställd utred
ning framgår, att beloppet af en banks avistaförbindelser kan utan
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
97
synnerlig svårighet uträknas med ledning af bankens böcker. Jag anser
mig därföre böra föreslå, att dessa förbindelser läggas till grund för be
räkning af kassareservens storlek. Och vill jag då till avistaförbindelser
hänföra ej blott den bankens gäld, som är förfallen till betalning vid
anfordran, såsom utelöpande postremissväxlar, samt skuld på upp- och
afskrifningsräkning, löpande räkning samt på räkning med andra
banker, utan äfven icke lyftade belopp å beviljade krediter i kreditiv-
räkning och löpande räkning. Däremot lärer skuld på sparkasseräkning
icke kunna hänföras till avistaförbindelser. Väl har praxis utvecklat
sig därhän, att uttag på sparkasseräkning i stor utsträckning med-
gifves utan föregående uppsägning; men då det enligt lagförslaget
liksom enligt gällande lag är bank förbjudet ikläda sig skyldighet att
annorledes än viss tid efter uppsägning återbetala å sådan räkning
insatta medel, synes skuld å sparkasseräkning icke lagligen kunna
rubriceras såsom avistaförbindelse. Det är för öfrigt klart att bank
vid öfveransträngd kassaställning inhiberar avistauttag å sådan räkning.
Hvad så beträffar den relation, i hvilken avistatillgångarne böra stå
till avistaförbindelserna, så är det tydligt, att en bank, som vill vara
försäkrad att under alla förhållanden skydda sin likviditet, låter sig
vara angeläget att tillse, det de förra täcka en afsevärd del af de
senare. Men denna synpunkt har hittills blifvit allt för litet beaktad
af en del bland de mindre bankerna, för hvilka räntabiliteten fått
vid placeringen af fonder och inlåning spela en allt för afgörande roll.
För att, då en lagbestämmelse i ifrågavarande syfte nu skall för
första gången införas, icke allt för kraftigt ingripa i dessa bankers
ekonomi, tilltror jag mig icke att föreslå, att kassareserven jämte den
kontanta kassan föreskrifves skola utgöra mera‘än 25 % af avistaför
bindelserna. Äfven en så måttfull föreskrift kommer att för derå
banker medföra skyldighet att högst betydligt öka sina avistatillgångar,
men då förslaget i detta afseende lämnar en respittid af två år från
lagens trädande i kraft, bör en sådan anordning kunna utan häftiga
rubbningar åvägabringas.
Mot den i förslaget införda bestämmelsen, att pantsatt tillgång
icke må beräknas såsom kassareserv, har anmärkts, att om värdepapper,
som äro användbara såsom kassareserv, pantsättas för en kredit hos
annan bank, det belopp, som icke är lyftadt på en sådan kredit, bör
få beräknas såsom kassareserv, då ju den kredittagande banken är
ovillkorligi berättigad antingen att uttaga återstoden af den beviljade
krediten eller, om krediten upphör, återfå sina värdepapper. Ehuru
jag antager, att nämnda bestämmelse skulle i tillämpningen erhålla
Bih. till Riksd. Prat. 4911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
13
Kungl. Maj ds Råd. Proposition N:o 48.
98
den tolkning, att kassareserven beräknades så som ofvan är sagdt, har
jag velat föreslå ett förtydligande i denna syftning.
Vidare har mot kommitténs förslag, att i kassareserven finge
ingå hvarje tillgång, som kunde med lätthet förvandlas i penningar,
exempelvis fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän börs
noterade obligationer, anmärkts, att såsom tillgångar, hvilka finge ut
göra kassareserv, icke borde godkännas annat än obligationer, utfärdade
eller garanterade af stat, kommun, hypoteksinrättning eller därmed
jämförlig inrättning, enär endast dylika tillgångar kunde under alla för
hållanden lätt förvandlas i penningar. Det kan icke förnekas, att
denna anmärkning är principiellt riktig. Med hänsyn dock till svårig
heten för de mindre bankerna att kunna anskaffa kassareserv bestående
af dylika tillgångar, har jag trott mig böra gå en medelväg mellan
det i anmärkningen framställda förslaget och kommitténs förslag, i det
jag hemställer om allenast den ändring i kommittéförslaget i före
varande afseende, att däld intages bestämmelse af innehåll, att af den
kassareserv, som bankbolag med hänsyn till sina förbindelser är skyldigt
att redovisa, en femtedel skall utgöras af svenska statens obligationer,
beräknade efter senaste kurs.
Det allmänna bankmötet har framställt en gensaga däremot, att
lagförslaget liksom gällande lag medgifver bank obegränsad rätt att
inköpa fastighet, afsedd för bankens inrymmande. Då lagstiftningen
med rätta ville uppställa föreskrifter för att hålla bank likvid, borde
det, menar man, icke vara bank tillåtet att i fastigheter, där någon
lokal användes för bankens ändamål, fastläsa kapital till obegränsadt
belopp utan borde i sådant afseende i lag bestämmas ett maximum,
satt i visst förhållande till bankens fonder, exempelvis 10 % af dessa.
En sådan erinran, som äfven tidigare varit hörd, är ju i sig
själf riktig; och då nu bankerna själfva påkalla lagstiftningens ingri
pande, synes något böra i saken åtgöras. En verkställd undersökning
har gifvit vid handen, att 15 banker äga för bankens inrymmande
afsedda fastigheter, bokförda till mera än 10 %, nämligen resp. 12 (två
banker), 13 (två banker), 16, 17, 19, 20, 27, 30, 38, 50, 53 (två banker)
och 72 % af bankens samtliga fonder. Det förhåller sig visser
ligen så, att hela värdet af sådan fastighet icke behöfver representera
ett af banken fastlåst kapital, då ju banken mot inteckning kan
erhålla fast lån till belopp, motsvarande en väsentlig del af egen
domens värde. Men det kan i allt fall icke förnekas, att bankerna i
sin åflan att skaffa sig egna, ofta luxuöst inredda lokaler i fastigheter,
som vanligen endast till obetydlig del tagas i anspråk af bankerna
Kungi. Muj:ts Råd. Proposition N:o 48.
99
själfva, alltmera visat en benägenhet att i sina bankhus binda en
större del af sitt kapital, än som synes förenligt med en försiktig
bankpolitik.
Ett belopp, motsvarande 10 % af de egna fonderna, synes mig,
efter verkställd undersökning af de nuvarande förhållandena, kunna
betecknas såsom den gräns, utöfver hvilken förvärfvet af bankhus i
regel icke bör eller behöfver gå. Men jag kan icke biträda bank-
mötets mening, att ett bestämdt förbud bör meddelas för sådant för
värf utöfver fastställd gräns. Yäl kan ett sådant förbud icke erhålla
retroaktiv verkan, men det skulle i allt fall innebära, att bank, som
under nuvarande lagstiftning uppnått eller något öfverskridit en sådan
gräns, skulle vara, bestämdt förhindrad att förvärfva en fastighet, som
kunde finnas behöflig, exempelvis för inrymmande af ett stort afdel-
ningskontor. Jag förmenar, att frågan bäst löses så, att bank, som
öfverskridit den normala gränsen för förvärf af bankfastighet, ålägges
att för ett belopp, motsvarande det öfverskjutande värdet, förskaffa sig
tillgångar, mot hvilka penningar med lätthet kunna anskaffas. Att
banken bundit en för stor del af sitt kapital skulle då uppvägas däraf
att ett motsvarande belopp måste hållas mera rörligt än genom utlåning
till allmänheten, och hvad ifråga om likviditeten förlorades på ett håll
skulle sålunda återvinnas på ett annat.
Den föreskrift, jag sålunda vill föreslå, lärer dock icke kunna
ovillkorligt tillämpas på alla nu oktrojerade banker. Vissa af dessa
hafva, på sätt de af mig ofvan anförda siffrorna gifva vid handen,
redan förvärfvat bankfastigheter till mycket höga belopp i jämförelse
med fonderna; och några af dessa banker disponera så obetydliga
avistatillgångar, att dessa måste i högst afsevärd grad ökas redan för
att komma i det här ofvan angifna förhållande till avistaförbindelserna.
Skulle nu därjämte den fordran ovillkorligt uppställas, att dessa
banker skulle såsom kassareserv redovisa och sålunda draga ur den
allmänna rörelsen ett belopp, motsvarande det, hvarmed det bokförda
värdet af bankhusen öfversteg 10_% af fonderna, skulle detta för vissa
af dem medföra en så kraftig omläggning af rörelsen, att den icke
lärer böra genom en lagstiftningsåtgärd framtvingas. lag anser därföre,
att det bör bero på Eders Kungl. Maj:t att medgifva dispens från
föreskriften om kassareserv, som bank skulle redovisa såsom ägare af
bankhus, förvärfvadt innan lagen trädt i kraft.
Äfven de bestämmelser, hvarom jag senast talat, lära lämpligast
få plats i kommittéförslagets 45 resp. 150 § (det nya förslagets 48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
100
resp. 159 §), som då komme att inrymma alla föreskrifter. Indika direkt
afse banks likviditet.
Det nu utarbetade förslaget till lag om bankrörelse föranleder
liksom det till lagrådet remitterade förslaget en redaktionell jämkning
af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909; och har
inom finansdepartementet utarbetats förslag till lag om ändrad lydelse
af sagda lagrum. >
Föredraganden hemställde därefter i underdånighet, att Kungl.
Maj:t — med återkallande af Dess den 9 oktober 1909 meddelade för
ordnande om inhämtande af lagrådets yttrande öfver då anmälda för
slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i
lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909 — måtte förordna,
att öfver de nu anmälda, under bilagorna litt. A och B vid detta
protokoll återgifna lagförslag lagrådets yttrande skulle för det ändamål,
§ 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag af protokollet inhämtas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
Ur protokollet
Emil Sundberg.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
101
lätt. Å.
Förslag
till
Lag om bankrörelse.
Inledande bestämmelser.
1
§•
Förutom Sveriges riksbank må ej annan bär i riket drifva bank
rörelse än
1) bankaktiebolag,
2) solidariskt bankbolag,
3) emissionsbank,
4) kommanditbolag, hvars firma förutom ordet kommanditbolag
innehåller endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder
allenast, att flere bolagsmän finnas, eller
annat handelsbolag, hvars firma innehåller endast personnamn
eller personnamn med tillägg, som antyder allenast, att firman inne-
hafves af bolag,
5) enskild man, hvilkens firma innehåller endast personnamn.
2 §•
Ej må enskild man eller annan enskild penninginrättning än
bolag, som i 1 § under 1), 2) eller 3) afses. i sin firma eller eljest vid
beteckning af affärsrörelsen använda ordet bank.
102
Kung}. Magis Nåd. Proposition N:o 48.
I. Om bankaktiebolag-.
Om bankaktie})olags bildande.
3 §•
De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,
skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens
stadfästelse.
Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.
Finnes sådant bankaktiebolag vara nyttigt för det allmänna, pröfvar
Konungen bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag
och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med
hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagfets rörelse, särskilda be
stämmelser må erfordras.
Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank
rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.
4 §■
Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva
1) bolagets firma;
2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;
4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar
samt grunderna för styrelsens beslutförhet;
5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å
ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före
komma till behandling:
6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
7) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å
bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes före-
skrifvet i 73 och 83 §§;
103
8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring
af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapi
talet och maximikapitalet;
9) det belopp, hvarå aktie skall lyda;
10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar och för
revisionen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
5 §•
Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.
Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning
registrerad, ännu bestående firma för bankaktiebolag eller solidariskt
bankbolag, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är
allmänt känd här i riket.
6 §■
Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor;
dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser
angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva
vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i
större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss
ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till
lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.
Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen bestämmas
till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra mindre än
hälften af maximikapitalet.
7 §•
Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.
Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp
än det, hvarå aktien skall lyda.
Aktie vare mot bolaget odelbar.
8
§.
Teckning af aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt
underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista,
bestyrkt af notarius publicus.
104
Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut
om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva
1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom
åligger på grund af teckningen;
2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen
meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;
3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det; hvarå aktie
skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;
4) där i bolagsordningen ininimi- och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få
tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst
skall tecknas, storleken af sådant belopp.
Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,
hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det
antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter
hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan
tecknarna.
Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o i8.
9 §•
Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta
godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit
uppenbarligen nödvändiga, eller för aktie tillskjuta annat än penningar
eller förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.
10 §.
Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 8 §.
Aktieteckning med villkor vare ogiltig.
11 §•
Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings-
listan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 §
stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
105
12 §.
Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och
11 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndig-
heten anmälts före bolagets registrering.
13 §.
Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som
skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.
14 §.
Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att grund
fonden är fulltecknad och att tecknarna utgöra minst det antal, som i
17 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit
mellan tecknarna fördelade och öfverskjutande teckning förklarats för
fallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;
dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock aktietecknare
med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af den vid
stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans afgörande
skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst sex
veckor därefter. Ä den fortsatta stämman varde frågan utan vidare
uppskof afgjord.
Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till
stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig
därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare
med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman
företrädda grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden,
skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum;
i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.
15 §.
Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad
i 72 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning
öfver de närvarande.
Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft.
14
106
Hvad i 73 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelse!’, som föranledas
af bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande
stämman.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
16 §■
Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 85 och
86 §§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å
konstituerande stämman.
17 §.
Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet minst
tjugu.
18 §.
Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifva valda,
må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.
19 §.
Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut
bekommande af tecknadt aktiebelopp.
Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut där
om deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld,
en för alla och alla för en.
20 §.
Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.
I sådan ansökning skola uppgifvas
dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och
hemvist,
dels bolagets postadress,
107
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be
fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.
Vid ansökningen skola fogas
1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;
2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstitu
erande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda
protokollet;
3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket af grundfonden blifvit in-
betaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara, af vittnen
styrkta;
4) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter al desamma.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om aktiebref och aktiebok.
21
§.
Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå
brefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet, Aktiebref skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-
gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktie
bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.
22
§.
Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund
fonden blifvit till fullo inbetald.
.108
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o '48.
O £> ,Q
Jo
g.
A bankaktiebolags hufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets
samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola
genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ur
sprungliga ägarna, sa ock ofördröjligen antecknas de bos styrelsen
styrkta förändringar i äganderätten till aktie, för bvilka hinder ej möter
af stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då an
teckning skett.
Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara till
städes för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktie
boken, som da kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt
70 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts
beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelse
sammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.
Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till
honom fortgående följd af öfverlåtelser.
Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att
anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.
Styrelsen åligger att låta enhvar, som sådant önskar, taga känne
dom af aktieboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman
styrkt utdrag därur.
Om inbetalning och. ökning af grundfonden.
24 §.
Af bankaktiebolags grundfond skola inbetalas minst tjugu procent,
innan bolaget öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom
tre månader och återstoden inom åtta månader från öppnandet af
bolagets rörelse.
Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,
vare skyldig afkunna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala
oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.
109
Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund
af aktieteckning mot fordran lios bolaget.
25 §.
Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare han
skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.
Varder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad, in
betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare
inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till in
betalningens gäldande.
Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags
stämma, så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.
Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller
hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.
2G §.
Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas slut
liga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela
grundfondens inbetalning förut skeft, för registrering aflämna en af
styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund
fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn
underskrifter skola vara af vittnen styrkta.
Kmujl. Ma}:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår,
till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut
om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på
grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled
ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej
af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och detta för
hållande registrerats.
Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej ntgifvas, innan full
betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.
Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af
bolagsstämma.
110
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
28 §.
Beslutet om grundfondens ökning skall angifva
1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;
2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då be
slutet enligt 30 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken
aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf
tillkommande företrädesrätt till teckning;
3) det belopp, som skall för aktie inbetalas;
4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna.
29 §.
Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det
innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg
ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af
bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse
å ändringen vunnits.
Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
30
§.
Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den mån sådant kan ske,
af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot
hans andel i den förutvarande grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i
den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans
beslut om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
111
31 §.
som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att tecknings
rätten begagnats.
32 §.
Teckning af de nya aktierna skall ske å teekningslista, försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
eller å afskrift af sådan teekningslista, bestyrkt af notarius publieus.
Teekningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grundfon
dens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet en
ligt 30 § 2 mom. varit infördt.
I teekningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens stor
lek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra hvad
honom på grund af teckningen åligger.
Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teekningslista.
33 §.
Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å tecknings-
lista, som uppfyller föreskrifterna i 32 § 1, 2 och 3 mom.
Teckning med villkor vare ogiltig.
Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan
i denna. paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts
hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 35 § skett i
anledning af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.
34 §.
Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök-
ning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.
Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat
än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid
aktieteckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är
berättigad till kvittning, gälle ock vid ny' aktieteckning; och skall
112
jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning livad i 25 §
finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning
å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.
Kung!,. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
35 §.
Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många
aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola
fogas
1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn
underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteåkning,
där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förver
kats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda
inbetalningen å aktierna behörigen fullgjorts;
2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;
3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut
om ökningen enligt 30 § 2 mom. varit infördt.
Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytter
ligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registre
ring. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhän
diga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,
som ofvan under 1) sägs.
Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an
mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda
beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.
36 §.
Utan hinder af hvad i 27—35 och 84 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags
stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i
27 och 29 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 28, 30 —
35 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å
verkställigheten däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning skall
erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut;
113
att innan sådant godkännande meddelats, den i 35 § 1 mom. föreskrifna
anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda
paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tillända-
gått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras sam
tidigt med den i 29 § föreskrifna anmälan till registret af bolags
stämmans beslut.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
37 §.
Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den
samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och
skola därvid bestämmelserna i 27 § 1 och 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.
Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna er
hålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund
fonden.
Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar änd
ring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för
registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må regi
strering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.
Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda
anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse
ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
af protokoll, som förts i ärendet.
Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses
ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden
öfverföras.
Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller
de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall
genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref
å ny aktie utlämnats.
38 §.
Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke pliktig
att ytterligare tillskjuta något.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. SO Höft.
15
114
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.
39 §.
Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till
täckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,
som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett
belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsätt
ning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det
sålunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.
Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må
hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,
där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit
genom realisering af aflämnad pant.
Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för täckande af
förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.
40 §.
Ej må, så länge bankrörelsen fortfar, till aktieägarna utbetalas
annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för
sista året, i den mån vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder
vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats
eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de som uppburit sådan
utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de,
som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som
vid återbäringen kan uppkomma.
41 §.
Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
115
främmande, eller eljest i strid med bestämmelserna i denna lag; stämman
dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål
använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa
betydenhet.
Det tillkomma bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad
män den vinst, som enligt 40 § 1 punkten kan utdelas, skall till det
ändamål användas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
42 §.
Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels
räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af bankaktie
bolags balansräkning:
1) Balansräkningen skall behörigen redovisa icke blott bolagets
tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, utan äfven dess in
komster och utgifter under året, med angifvande tillika af verkställda
afskrifningar.
2) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina
verkliga värden eller, med mindre sådant särskildt angifves i den för
valtningsberättelse, styrelsen enligt 64 § har att aflämna, till högre
belopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande.
3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar
med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.
4) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder
uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;
och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen
fortfar.
5) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt
ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.
Om rörelsen.
43 §.
Med den inskränkning, som bär nedan sägs, må bankaktiebolag,
jämte in- och utlåning af penningar, idka annan därmed förenlig verk
samhet.
116
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
44 §•
Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva; handel med annat
än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invis-
ningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande
förskrifningar.
45 §.
Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen
räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är
om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka
anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må
med den inskränkning, som framgår af 46 §, bankaktiebolag, till
skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen
dom, som är för fordringen pantsatt eller utmätt, så ock såsom betal
ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle
lida afsevärd förlust.
Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran in
köper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till
belopp, motsvarande fordringen.
Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad
nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank
inspektionen.
46 §.
Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.
47 §.
Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än
femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden
än i 45 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej
på eu gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier
till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter
femtio procent af grundfonden.
48 §.
Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet
af bolagets egna fonder.
117
Bankaktiebolag vare skyldigt att, med iakttagande af hvad här
nedan i 4 mom. sägs, i tillgångar, hvilka kunna med lätthet förvandlas
i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å all
män börs noterade obligationer, redovisa kassareserv till belopp, som
tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem
procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran
fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas i beräkning allenast till
det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt utbekomma utöfver
redan erhållen försträckning. Nedgår kassareserv under hvad nu är sagdt,
skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp.
Är bankaktiebolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrym
mande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa
kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda värde
må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där fråga är om
fastighet, som förvärfvats, innan denna lag brådt i kraft, för det lägre
belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse kan bestämma.
Kassareserv, som bankaktiebolag med hänsyn till beskaffenheten
af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel ut
göras af svenska statens obligationer, beräknade efter senast noterade kurs,
49 §.
Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit förbehålla sig andel i
vinst på affär, som bolaget själft icke äger utsluta.
50 §.
Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade till inne-
hafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.
51
§.
Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss
tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,
ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till
viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas
hos bolaget.
A medel, som insättas på så kallad sparkasseråkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre
tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bank
aktiebolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en
Kuncjl. Majds Nåd. Proposition N:o 48-
vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; sty
relsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan
olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på upp
sägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, an
tecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å
sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.
118
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om styrelse och firmateckning.
52 §.
Aktieägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem leda
möter.
Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för
valta bolagets angelägenheter.
Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse
ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.
Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelse
ledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan
hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant
medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,
såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.
53 §.
Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
älven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In
skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
119
54 §.
I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 53 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin
förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.
Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags
stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags
ordningen.
55 §.
Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af styrelsen.
Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.
56 §.
År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.
57 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand
ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan
talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
120
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
58 §.
I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit i'ätt att teckna bolagets firma,
skall tillämpas hvad som enligt 53 och 54 §§ gäller beträffande styrelse
ledamot, som äger teckna firman.
59 §.
Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.
60 §.
Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför
dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.
61 §.
Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik
telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 41 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.
62 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör under
tecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.
Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
121
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva
slutits, en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.
63 §.
Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då
annat meddelande skall delgifvas bolaget.
Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till
bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.
64 §.
Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 76 §,
allämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna räkenskaps
året. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den be
rättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under
minst eu vecka närmast före stämman hållas för aktieägarna å bolagets
hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfvensom oför
dröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af post
adress anhåller därom.
Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller
förlust, som uppkommit af rörelsen under året.
65 §.
Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.
Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 247 §.
66
§.
Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot
svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.
Bill. till Rik sd. Prof. 1911■ 1 Sami. 1 Afd. ‘SO Höft.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
16
122
Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om
ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot eu hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.
Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om revision.
67 §.
Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år
skall en af revisorerna ombytas.
Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse
ledamots tjänst.
Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas
från uppdraget.
Äfgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått
till ända, och linnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val af ny revisor.
68
§.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upp
lysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.
Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen
afgifva eu af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 76 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings
berättelsen och balansräkningen.
Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 77 §.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
123
69 §.
Hafva revisorer i sill berättelse eller annan handling-, som fram-
lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget an
svariga för afl däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.
Om bolagsstämma
70 §.
Aktieägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen
heter utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd
aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt
i enlighet med hvad i 73 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas,
att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas be
stämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af sådant
styrelsesammanträde, som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs.
Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie,
vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktie
belopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grund
fonden framställt yrkande därom, pliktig att afkunna en af honom egen
händigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af
köp, gåfva eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare
af densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolags
ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med
skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej
tillämpning å den, till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller
testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie
bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej
visas, att därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum.
Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.
124
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
71
§•
Ej må någon själ!’ eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal
mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af
fråga om aftal mellan bolaget och tredje man. där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad
sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från
bolaget sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.
Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.
72 §.
Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.
Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags
stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.
Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare
med uppgift å det antal aktier, för hvithet en hvar af dem äger ut
öfva rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd
vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman;
dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande
söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.
Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand
lingarna ä stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning in
tages, underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd
aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stäm
man skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för
aktieägarna.
7
o
Q
< O
Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,
1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske.
aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs;
125
2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar
till en röst;
3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;
4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt
för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;
5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;
6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.
I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad
sålunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i be
slutet därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt
vid bestämmande af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke med
för rätt.
Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i be
slut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig
därom.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
74 §.
Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har
sitt säte.
Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktie
ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid
tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka
före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas
å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman
ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så
framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes
af samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt
bref till hvarje aktieägare.
126
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.
75 §.
Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för
teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom
styrelsens försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets hufvud-
kontor äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med
uppgifvande af postadress anhåller därom.
Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till
ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt
hufvndsakliga innehåll angifven i förteckningen.
Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen
skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som
där skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å
stämman kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för be
handling af visst ärende.
Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.
76 §■
Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga
sin förvaltningsberättelse jämte balansräkningen för det förflutna året
tillika med revisorernas berättelse.
77
§•
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma. Äro ej samtlige revisorer ense om stämmas utlysande,
gälle den mening, hvarom de fleste förena sig, eller vid lika röstetal
deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.
Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sarnman-
lagdt aktiebelopp utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden
eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.
127
Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt liufvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.
Kiingl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
78 §.
Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 77 § är sagdt, ntlyst bolagsstämma att
hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan
ske, har bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.
79 §.
A den bolagsstämma, som i 76 § afses, skall balansräkningen
med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas
äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.
Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars
frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag
minst fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktie
ägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel
af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.
Om talan emot styrelse eller revisorer.
SO §.
Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltnings
berättelsen omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen fram
lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad.
Utan hinder häraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honoln anställas, dill’ ej ansvarsfriheten uppen
barligen afsett äfven den handling.
128
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
81 §.
Talan må ej anställas mot revisorer enligt 69 §, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan
så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.
82 §.
Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom
två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge
konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.
Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas
berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 69 §.
Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall ankängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans an
ställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild
röstplural itet å bolagsstämma erfordras.
83 g.
Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma
vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst
eu ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtlige
röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grund
fonden.
Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets
trädande i likvidation i andra fall än i 89 och 90 §§ sägs vare ej giltigt,
med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats
å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af
de röstande.
129
År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens
stadfästelse.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.
84 §.
«
Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj
ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens
beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.
Om klander af bolagsstämmobeslut.
85 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,
som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom
stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där
bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För
summas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.
Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 63 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid
blifvit utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klan
drade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för regi
strering.
Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, galle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.
Bill. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
17
130
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
86 §.
Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor
eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp
af minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas
vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,
där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos
rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;
och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till
oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.
Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.
87 §.
Önskar bankaktiebolag erhålla förlängning af bolaget meddelad
oktroj, göre i den ordning, som i 3 § är sagd, ansökning därom sist
sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.
Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.
Om likvidation och upplösning.
88
§.
Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktie
bolag gjort sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grund
fonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å
bolagsstämma.
Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det
samma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
131
89 §.
Har senast vid den i 88 § omförmälda bolagsstämman af aktie
ägare tecknats livad som erfordras för att återställa grundfonden till
dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så
icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke
inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation.
De aktieägare, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets
blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning får
ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till
fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet,
dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,
återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon
utdelning å aktierna må äga rum.
90 §.
Bankaktiebolag skall ock träda i likvidation,
1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets
bildande;
2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom
ett år från det bolagets rörelse öppnades;
3) då antalet aktieägare nedgått under det i 17 § bestämda samt
tillräckligt antal aktieägare ej inom tre månader inträdt;
4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats;
5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.
91 §.
Har bolagsstämma i enlighet med 83 § 2 mom. beslutat, att bola
get skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,
välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
92 §.
Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 89 eller 90 § påkallar likvidation, svare de,
132
som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af
bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande för
bindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
93 §.
Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.
Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af bolaget.
Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om val af ny likvidator.
Kirncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
94 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig
eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi
dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening
med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.
Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.
95 §.
Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.
Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-
lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
133
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan
ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovis
ningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala
å styrelsens förvaltning äge hvad i 79, 80 och 82 §§ finnes stadgadt
motsvarande tillämpning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
96 §.
Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.
Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart
det utan uppenbar skada kan ske. skall bolagets egendom förvandlas
i penningar.
97 §.
Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,
att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,
och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas
till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske.
meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände
fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.
98 §.
Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps
års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt
hålla den tillgänglig för aktieägarna.
diar likvidationen ej afslutats inom två år, skola i redogörelsen
uppgifvas de hinder, som därför mött.
99 §.
Om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag och om
deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälle i tillämp
liga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag
stadgadt.
184
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
100 g.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».
I öfrigt skall livad i 62 § finnes föreskrifvet i fråga om under-
skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsva
rande tillämpning under bolagets likvidation.
Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att
den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
101
§.
Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.
Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.
102
§.
Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar be
komma hvad å hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.
103 §.
Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det
kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
135
104 §.
Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall lian
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag. då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
hafve han förlorat sin talan.
105 §.
I)å likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.
Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.
106 §.
Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom
rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af
dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna
utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
107 §.
Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 91 — 94, 96 och
98—105 §§.
Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist före träd! bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj
ligen göra anmälan till registret.
136
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
II. Om solidariskt bankbolag'.
Om solidariskt bankbolags bildande.
108 §.
De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med
personlig ansvarighet för delägarna, skola därom göra ansökning hos
Konungen, såframt ej rörelsen skall drifvas under firma, innehållande
endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder allenast,
att firman innehafves af bolag.
Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.
Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bamkbolag) vara
nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverens
stämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock
om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffen
heten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.
Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank
rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.
109 §.
Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst en miljon
kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare be
stämmelser angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppen
barligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva
bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre om
sättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, be
stämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.
Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen be
stämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra
mindre än hälften af maximikapitalet.
no §.
Grundfonden skall fördelas i lmfvudlotter å lika belopp i svenskt
mynt.
137
Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre
belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda.
Hufvudlott vare mot bolaget odelbar.
in §•
Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare.
De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvare för upp
fyllandet af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en.
Den ansvarighet för bolagets förbindelser, hvilken enligt denna
paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, må
ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, än som i
lagen angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.
112
§.
Hufvudlottägarna stånde öppet att med sig föi’ena kommanditlott-
ägare. Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige med
mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommandit-
lottägare i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar
hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men
äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de insatt,
innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall
lyda å samma belopp som hufvudlott. "Hvad för kommanditlott skall
inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå lotten skall
lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar.
Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma
än val af revisorer.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
113 §.
Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva
1) bolagets firma;
2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;
4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar
samt grunderna för styrelsens beslutförhet;
Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. SO Käft.
18
138
5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å
ordinarie stämma, eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före
komma till behandling;
6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
7) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å
bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes före-
skiifvet i 184 och 194 §§;
8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring
af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimi
kapitalet och maximikapitalet;
9) det belopp, hvarå liufvudlott skall lyda;
10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar och för
revisionen;
11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt,
därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem till
komma, jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
114 §.
I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon
kronor, skola ingå orden enskild bank. Sådan firma må ej af annan
begagnas.
Understiger bankbolags grundfond eu miljon kronor, skall bolagets
firma innehålla ordet folkbank.
Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i laga ordning
registrerad, ännu bestående firma för bankaktiebolag eller solidariskt
bankbolag, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är
allmänt känd här i riket.
115 §.
Teckning af liufvudlott skall ske å teckningslista, som egen
händigt underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan tecknings
lista, bestyrkt af notarius publicus.
Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut
om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva
139
1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger
på grund af teckningen;
2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!!
meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;
3) där för hufvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå
hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas;
4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få
tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst
skall tecknas, storleken af sådant belopp.
Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,
hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det
antal hufvudlotter, som eu hvar af stiftarna tecknat, och å den grund,
efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas
mellan tecknarna.
Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.
116 §.
Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta
godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit
uppenbarligen nödvändiga, eller för hufvudlott tillskjuta annat än
penningar eller förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.
117 §.
Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å tecknings
lista, som uppfyller föreskrifterna i 115 §.
Teckning med villkor vare ogiltig.
118 §.
Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings-
listan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma
fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i
121 § stadgas, vare teckningen icke vidare bindande.
119 §.
Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 117 och
118 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyn-
digheten anmälts före bolagets registrering.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
140
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
120
§.
Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som
skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.
121
§.
Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att grund
fonden är fulltecknad och att tecknarna utgöra minst det antal, som i
111 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning hufvudlotterna blifvit
mellan tecknarna fördelade och Överskjutande teckning förklarats för
fallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;
dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den
vid stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans af
görande skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra högst
sex veckor därefter. A den fortsatta stämman varde frågan utan
vidare uppskof afgjord.
Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till
stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig
därom och utgöra dessa minst eu fjärdedel af hela antalet tecknare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å
stämman företrädda grundfonden och minst eu fjärdedel af hela grund
fonden, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer
äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.
122
§.
Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad
i 183 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning
öfver de närvarande.
Hvad i 184 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas
af bestämmelserna i 121 §, motsvarande tillämpning å konstituerande
stämman.
Kungl.
Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
141
123 §.
Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 196 och
197
§§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats
å konstituerande stämman.
124 §.
Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda,
må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.
125 §.
Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse fora talan om ut
bekommande af tecknadt belopp.
Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.
126
§.
Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.
I sådan ansökning skola uppgifvas
dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och
hemvist,
dels bolagets postadress,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be
fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.
Vid ansökningen skola fogas:
1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;
142
2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konsti
tuerande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid
förda protokollet:
3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag i anled
ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket blifvit
mbetaldt ej mindre af grundfonden än ock, där kommanditlottägare
blifvit i bolaget inrymda, af det utaf dem tecknade belopp; skolande
styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta;
4) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;
5) styrkt afskrift af den i 132 § omförmälda bok i hvad den afser
hufvudlottägare.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.
127 §.
Å lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå
brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-
gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lott
bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter
128 §.
Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund
fonden blifvit till fullo inbetald.
129 §.
Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfver-
lämna en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad
handling, innefattande uppgift a de lotter, han i bolaget äger. Innan
sådan handling afgifvits, vare han icke gentemot bolaget att anse
såsom hufvudlottägare.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
143
130 §.
Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från
bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.
Samma lag vare för hufvudlottägares stärbbus; dock att, där
stärbhusets kufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhus-
delägare, som jämlikt 111 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och
denne aflämnat sådan handling, som i 129 § sägs, de öfriga delägarna
äro skilda från bolaget.
Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter an
mälan hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de före
skrifter, bolaget i sådant afseende må meddela.
131 §.
Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott
öfvergått till ny ägare, vare denne ej, förrän bolaget godkänt öfver-
låtelsen, gentemot bolaget att anse såsom hufvudlottägare; dock äge han,
där 111 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvudlottägare,
att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 129 § lörmäles, lyfta
den vinstutdelning, som må vara med rätten till delaktighet i bolaget
förknippad och utöfva hufvudlotten, i händelse af grundfondens ökning,
tillkommande företrädesrätt till teckning af ny lott, äfvensom uppbära
hvad å hufvudlotten belöper vid bolagets likvidation.
Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom
här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa
ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till sammanträde,
då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall innehålla uppgift, att så
beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet. Godkännes ej öfver-
låtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande styrelseledamöterna,
hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgörande. Öfverlåtelser,
som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter inträffande ordinarie
bolagsstämma anmälas.
Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af
styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han
senast utsågs till styi’elseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast
af ordinarie bolagsstämma.
144
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
132 §.
A solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen
upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare
som kommanditlottägare upptagas och anteckning göras om de lotter,
en hvar innehar.
Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bo
laget, skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes
tillika dagen, då anteckning skett.
Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga känne
dom af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänste
man styrkt utdrag därur.
133 §.
När uti lottboken anteckning skett om förändring i äganderätten
till hufvudlott, skall uppgift härom med angifvande af lottens nummer
af styrelsen ofördröjligen aflämnas för registrering.
Om inbetalning och ökning af grundfonden.
134 §.
Af solidariskt bankbolags grundfond skola inbetalas minst tjugu
procent, innan bolaget öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu pro
cent inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öpp
nandet af bolagets rörelse.
Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full
betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse
att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.
Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld
på grund af teckning mot fordran hos bolaget.
135 §.
Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott.
vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från
förfallodagen.
145
Varder, innan pant, hvarom i 134 § förmäles, blifvit aflämnad,
inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma
lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad
pant ej förslår till inbetalningens gäldande.
Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags
stämma, så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.
Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvud-
lotten redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant
influtit ej återfordras.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
136 §.
Sist fyra månader efter utgången af den i 134 § för hufvud-
lotternas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej an
mälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering
aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huruvida grundfonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseleda
möternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.
137 §.
Hafva kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan sådan
ansökning gjorts, hvarom i 126 § förmäles, skall ofördröjligen efter
utgången af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där
ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering
aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om
det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skrift
ligen afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna be
hörigen fullgjorts. Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara
af vittnen styrkta.
Varder efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad ytterligare
inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna
göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseleda
möternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla
sådan försäkran, som ofvan sägs.
Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. BO Höft.
19
146
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
138 §.
Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan
det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till
fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut
om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på
grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled
ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och
ej, af annan öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget, blifvit till fullo
inbetaldt och detta förhållande registrerats.
Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full
betalning erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.
Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af
bolagsstämma.
139 §.
Beslutet om grundfondens ökning skall angifva
1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;
2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då be
slutet enligt 141 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom
hvilken lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma
paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning;
3) det belopp, som skall för lott inbetalas;
4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna
skola fördelas mellan tecknarne.
140 §.
Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det
innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens för
sorg ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring
af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stad
fästelse å ändringen vunnits.
Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
147
141 §.
Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att. i den mån sådant kan
ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot
hans andel i den förutvarande grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i
den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans
beslut om grundfondens ökning underrätta hufvudlottägarna.
142 §.
Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädes
rätt till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att tecknings
rätten begagnats.
143 §.
Teckning af de nya lmfvudlotterna skall ske å teckningslista,
försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunder
skrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius
publicus.
Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund
fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet
enligt 141 § 2 mom. varit infördt.
I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens
storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad
honom på grund af teckningen åligger.
Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.
144 §.
Teckning af ny hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å teck
ningslista, som uppfyller föreskrifterna i 143 § 1, 2 och 3 mom.
Teckning med villkor vare ogiltig.
Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som
ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den an
mälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 146 §
skett i anledning af anmälan, att lotten till fullo inbetalts.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
148
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 48.
145 §.
Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök
ning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas.
Bestämmelserna i 116 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i
annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättig
het vid teckning äfvensom bestämmelsen i 134 §, att tecknare ej är
berättigad till kvittning, gälle ock vid ny teckning; och skall jämväl
vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 135 § finnes
stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å
tecknad hufvudlott, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.
146 §.
Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya
hufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla,
huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall
vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn
underskrifter, skola fogas
1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn
underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare
förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den an
mälda inbetalningen å hufvudlotterna behörigen fullgjorts;
2) teckningslistorna, sä ock styrkta afskrifter af desamma;
3) ett exemplar af de tidningar, i Indika bolagsstämmans beslut
om ökningen enligt 141 § 2 mom. varit infördt.
Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter
ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för
registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för
säkran, som ofvan under 1) sägs.
Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an
mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda
beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
149
147 §.
Utan hinder af hvad i 138—146 och 195 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags
stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i
138 och 140 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 139,
141—146 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny lott full betalning
skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 146 § 1 mom.
föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens full
görande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan
skall göras samtidigt med den i 140 § föreskrifna anmälan till registret
af bolagsstämmans beslut.
148 §.
Grundfonden må kunna ökas jämväl medels öfverföring till den
samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och skola
därvid bestämmelserna i 138 § 1 och B mom. äga motsvarande tillämpning.
Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna
erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund
fonden.
Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas
för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.
Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda
anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse
ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
af protokoll, som förts i ärendet.
Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses
ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras.
Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller de
lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny
lott utlämnats.
150
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
149 §.
Har, efter det sådan ansökning gjorts, hvarom i 126 § förmäles,
belut fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om
det ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen
anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas
till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.
Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af kommandit-
lotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering afiämnas en af
dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å
lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna försäkran,
att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts. Styrelse
ledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.
Varder efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad ytterligare
inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna golgas
för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för
säkran, som ofvan sägs.
Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.
150 §.
Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår
till täckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,
som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett
belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning
af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda
stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.
151
Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning må hafva
för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där
rätt till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å
lotten eller influtit genom realisering af aflämnad pant.
Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för täckande
af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
151 §.
Ej må, så länge bankrörelsen fortfar, till lottägarna utbetalas
annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för
sista året, i den mån vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder
vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats
eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan
utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de,
som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som
vid återbäringen kan uppkomma.
152 §.
Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande, eller eljest i strid med bestämmelserna i denua lag; stäm
man dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ända
mål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af
ringa betydenhet.
Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad
mån den vinst, som enligt 151 § 1 punkten kan utdelas, skall till det
ändamål användas.
153 §.
Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels
räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af solidariskt
bankbolags balansräkning:
152
1) Balansräkningen skall behörigen redovisa icke blott bolagets
tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, utan äfven dess in
komster och utgifter under året, med angifvande tillika af verkställda
afskrifningar.
2) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verk
liga värden eller, med mindre sådant särskilt angifves i den förvalt
ningsberättelse, styrelsen enligt 175 § har att aflämna, till högre be
lopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande.
3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar
med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.
4) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom till
skott af kommanditlottägare bildade särskilda fond samt andra fonder
uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;
och må därvid grundfondens och den genom tillskott af kommanditlott
ägare bildade särskilda fondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen
fortfar.
5) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt
ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om rörelsen.
154 §.
Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bank
bolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan därmed förenlig
verksamhet.
155 §.
Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med
annat än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker,
invisningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande
förskrifningar.
156 §.
Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för
egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall, att
fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier,
hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock
153
må med den inskränkning, som framgår af 157 §, solidariskt bankbolag,
till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen
dom, som är för fordringen pantsatt eller utmätt, så ock såsom betal
ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle
lida afsevärd förlust.
Egendom, livilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper
eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp,
motsvarande fordringen.
Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt
hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras lios bank
inspektionen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
157 §.
Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga
egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.
158 §.
Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera
än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra för
hållanden än i 156 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må
bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade
aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfver-
skjuter femtio procent af grundfonden.
159 §.
Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger be
loppet af bolagets egna fonder.
Solidariskt bankbolag vare skyldigt, med iakttagande af hvad här
nedan i 4 mom. sägs, att i tillgångar, hvilka kunna med lätthet för
vandlas i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och
å allmän börs noterade obligationer, redovisa kassareserv till belopp,
som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem
procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran
fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas i beräkning allenast till
det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt utbekomma utöfver
redan erhållen försträckning. Nedgår kassareserv under hvad nn är
sagdt, skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet
belopp.
Bill. till Riksd. Prut. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft.
20
154
Är solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens
inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs,
redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bok
förda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller,
där fråga är om fastighet; som förvärfvats, innan denna lag trädt i
kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets
styrelse kan bestämma.
Kassareserv, som solidariskt bankbolag med hänsyn till beskaffen
heten af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femte
del utgöras af svenska statens obligationer, beräknade efter senast
noterade kurs.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
160
§.
Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit förbehålla sig
andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.
161
§.
Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade till
innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.
162
§.
Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå
viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas
till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man
samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget.
Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen
kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bank
bolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,
efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock
lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda
fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens utgång.
Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok, som
utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall
anteckning därom göras i motboken.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
155
Om styrelse och -firmateckning.
163 §.
Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem
ledamöter.
Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för
valta bolagets angelägenheter.
Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse
ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna
genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.
Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter
att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder af
hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med
valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter.
164 §.
Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In
skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.
165 §.
I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 164 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i
sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.
156
Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags
stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags
ordningen.
166 §.
Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämma^
meddelas af styrelsen.
Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.
167 §.
Är enligt. bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
168 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand
ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan
talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
1.69 §.
I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,
skall tillämpas hvad som enligt 164 och 165 §§ gäller beträffande
styrelseledamot, som äger teckna firman.
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 4S.
157
170 §.
Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.
171 §.
Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför
dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.
172 §.
Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik
telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 152 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.
173 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör
undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.
Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
174 §.
Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
158
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångs
balken; och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jäm
väl, då annat meddelande skall delgifvas bolaget.
Till styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till
bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.
Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
175 §.
Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 187 §,
aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna räkenskaps
året. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den
berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna,
under minst en vecka närmast före stämman hållas för lottägarna å
bolagets hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfven
som ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande af
postadress anhåller därom.
Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller
förlust, som uppkommit af rörelsen under året.
176 §.
Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.
Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 247 §.
177 §.
Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot
svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.
Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om
ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.
Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
159
Om revision.
178 §.
Lottägarna skola för granskning' af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år
skall en af revisorerna ombytas.
Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse
ledamots tjänst.
Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas
från uppdraget.
Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått
till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val af ny revisor.
179 §.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplys
ning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.
Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen af
gifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 187 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings
berättelsen och balansräkningen.
Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 188 §.
180 §.
Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som fram-
lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
160
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand
ling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om bolagsstämma.
181
§.
Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen
heter utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas,
att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre da,gar, före bolagsstämman.
Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott,
vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt del-
aktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grund
fonden iramställt yrkande därom, pliktig aflämna en af honom egen
händigt underskrilven försäkran, att han icke under falskt sken af köp,
gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare af
densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolags
ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med
skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej
tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt
eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å
ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt
ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum.
Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.
182
§.
Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal
mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af
fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad
sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.
Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.
183 §.
Å bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig.
Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags
stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.
Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med
uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva
rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid
stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock
att, där stil mm an uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,
ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.
Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand
lingarna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvud-
lottägare eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter
stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt
för lottägarna.
184 §.
Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,
1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,
aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 134 § sägs.
2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till
eu röst;
3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud;
4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva
rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;
5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;
6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.
Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
161
21
162
I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva
rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att
lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas
i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till om
bud må iitses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats
må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom före-
skrifvas, att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af
vinstutdelning, hvartill den nya lotten icke medför rätt.
Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i
beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig'
därom.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 48.
185 §.
Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har
sitt säte.
Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lott-
ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid
tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka
före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas
å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman
ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så
framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes
af samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommen-
deradt bref till hvarje liufvudlottägare.
lss §.
Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för
teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrel
sens försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor
äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande
af postadress anhåller därom.
Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till
ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt
hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen.
Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där
163
skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stäm
man kurm a fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling
af visst ärende.
Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.
187 §.
Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga
sin förvaltningsberättelse jämte balansräkningen för det förflutna året
tillika med revisorernas berättelse.
188 §.
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra
bolagsstämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma. Äro ej samtlige revisorer ense om stämmas utlysande,
gälle den mening, hvarom de fleste förena sig, eller vid lika röstetal
deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.
Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett
sammanlagdt delaktighetsbelopp utgörande minst en tiondedel af hela
grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i
bolagsordningen.
Yid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.
189 §.
Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarne
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 188 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att
hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan
ske, har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.
164
Kungjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
190 §.
Å den bolagsstämma, som i 187 § afses, skall balansräkningen med
de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfven
som frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid för
valtningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.
Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars
frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel
af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.
Om talan emot styrelse eller revisorer.
191 §.
Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltnings
berättelsen omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen fram
lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad.
Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppen
barligen afsett äfven den handling.
192 §.
Talan må ej anställas mot revisorer enligt 180 §, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan
så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.
193 §.
Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,
äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.
165
Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas
berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 180 §.
Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anstäl
lande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.
Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.
194 §.
Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma
vare ej giltigt, med mindre samtlige hufvudlottägare förenat sig därom
eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf
minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af
samtliga röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af
hela grundfonden.
Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets
trädande i likvidation i andra fall än i 201 och 202 §§ sägs vare ej
giltigt, med mindre samtlige hufvudlottägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf
minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af
minst två tredjedelar af de röstande.
Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens
stadfästelse.
195 §.
Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj
ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens
beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.
166
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Om klander af bolagsstämmobeslut.
196 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som
fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest
strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom
stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där
bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För
summas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.
Till styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 174 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid
blifvit utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, under
rättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.
Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, gälle jämväl för de lottägare, som ej instämt klandertalan.
197
§.
Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor
eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt del-
aktighetsbelopp af minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvo-
det förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från be
slutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för
registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning
af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes
vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande
göra jämkning däri.
Kungl. l\Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
167
Om förlängning af bankbolags oktroj.
198 §.
Önskar solidariskt bankbolag erhålla förlängning af bolaget med
delad oktroj, göre i den ordning, som i 108 § är sagd, ansökning därom
sist sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.
Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma
sist tjugo månader före utgången af den löpande oktrojen.
199 §.
Hufvudlottägaré, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i
bolaget, ^ äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 198 § för
märs, sadant för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktrojen
tilländagått, ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt
vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma hvad på honom
belöper.
Om likvidation och upplösning.
200
§.
Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt
bankbolag gjort sådana förluster, att reservfonden och tio procent af
grundfonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom
å bolagsstämma.
Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det
samma.
201
§.
Har senast vid den i 200 § omförmälda bolagsstämma af hufvud-
lottägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden
till dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men
168
om så icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt
tillskott icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget
träda i likvidation.
..
„, ,
,
De liufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äga att åt bolagets
blifvande bebållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
iämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning a
hufvudlotterna får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sadant till
skott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och
där kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit
betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bank
rörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar, sa långt de
därtill förslå, innan någon utdelning å hufvudlotterna ma aga rum.
202
§.
Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation, o
1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bofagets
It 11 (i n ticl
P *
2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom
ett år från det bolagets rörelse öppnades;
.
,
3) då antalet hufvudlottägare nedgått under det i 111 § bestamda
samt tillräckligt antal hufvudlottägare ej inom tre månader mtradt;
4) då meddelad oktroj tilländagå^, utan att ny oktroj beviljats;
5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktroj en.
203 §.
Har bolagsstämma i enlighet med 194 § 2 mom beslutat, att
bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verk
ställas, välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa
likvidationen.
Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
204 8
8
-
Utser bolare t ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 201 eller 202 § påkallar likvidation svare
de som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af’ bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, for uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
169
205 §.
Lik vidator skall vara Lär i riket bosatt svensk medborgare.
Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af bolaget.
Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om val af ny likvidator.
206 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att
bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras full
ständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall ut-
öfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar
för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar
likvidator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i för
ening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock
därom anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.
Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.
207 §.
Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.
Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-
lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan
ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
22
170
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redo
visningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att
tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 190, 191 och 193 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.
208 §.
Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.
I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom
förvandlas i penningar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
209 §.
Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,
att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,
och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas
till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske,
meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände
fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.
210
§.
Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räken
skapsårs slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året
samt hålla den tillgänglig för lottägarna.
Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i redogörelsen
uppgifvas de hinder, som därför mött.
211
§.
Om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt bankbolag
och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälle
i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är
i denna lag stadgadt.
212
§.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».
171
I öfrigt skall hvad i 173 § finnes föreskrifvet i fråga om under-
skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.
Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,
att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvida
tion, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
213 §.
Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.
Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.
214 §.
Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna till
gångar bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grund
fonden belöper.
Kungl. Haj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
215 §.
Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det
kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.
216 §.
Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
hafve han förlorat sin talan.
172
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
217 §.
Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.
Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i
ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.
218 §.
Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall under
rättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af
dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna
utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
219 §.
Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 203—206, 208
och 210—217 §§.
Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj
ligen göra anmälan till registret.
III. Om tillsyn å bankbolag.
220
§.
Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af eu
för hela riket gemensam bankinspektion.
Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller
vara anställd vid bankinrättning, öfver hvilken bankinspektionen har
att utöfva tillsyn.
jk‘J Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och
verksamhet meddelas af Konungen.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
173
221
§.
Förrän bankbolag öppnar sin rörelse, skall inför bankinspektionen
^ att genom registreringsmyndighetens försorg kungörelse i allmänna
tidningarna skett angående bolagets registrering;.
.
att minst tjugu procent af grundfonden blifvit behörigen inbetalda
samt förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvar fullgod, af-
lämnad för inbetalning af återstoden; samt, beträffande solidariskt
bankbolag,
. n , ,
,..r
att en hvar af hufvudlottägarne till förvaring hos bolaget ofver-
lämnat sådan handling, hvarom i 129 § förmäles.
Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkannagitvas,
när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i likvida
tion; och skall underrättelse om dagen, då sådant sker, till bankinspek
tionen insändas.
222
§.
Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfvas
nödio-t. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd
begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan
stämma ock af bankinspektionen sammankallas.
Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesamman
träde må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna
deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen
meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.
223 §.
Styrelsen åligger,
att när som helst hålla bolagets böcker, räkenskaper och andra
handlingar tillgängliga för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt
de af Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende före
träda bankinspektionen, för det allmänna
ombud,
som bankinspektionen
efter förslag af Konungens befallningshafvande förordnar, samt för den
särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta an
ställa ;
174
att genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som afbank-
mspektionen meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända en
ofversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om
räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under
den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget;
att jämväl i öfngt meddela bankinspektionen och allmänna om
budet alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;
SIiarp det kan ske, dels till bankinspektionen insända
s yreisens förvaltningsberättelse jämte balansräkningen äfvensom efter
verkställd revision, den däröfver afgifna berättelsen tillika med annan
handling angående bolagets förvaltning eller räkenskaper, hvilken revi
sorerna må hafva aflämnat till styrelsen, dels ock låta införa revisions
berättelsen i allmänna tidningarna; samt
att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att bo
laget gjort sadana förluster, att reservfonden och tio procent af grund-
tonden för orats på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upp
rätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.
224 §.
Det i 223 § omförmälda allmänna ombud åligger att minst en gåno-
under hvarje kvartal inventera kassan vid bolagets hufvudkontor samt
undersöka, om den ofversikt, bolaget jämlikt föreskriften i sagda para
graf senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna och är
uppställd i behörig ordning; åliggande det ombudet att ofördröjligen
delgli va bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva förekommit
äfvensom att i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar
angående bolaget, som af bankinspektionen äskas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
225 §.
I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räken
skaper, hvarom i 67 och 178 §§ förmäles, skall jämväl deltaga det af
bankinspektionen enligt 223 § förordnade allmänna ombud.
226 §.
Ilar styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, kvilket står i strid
med lag eller bolagsordning, må bankinspektionen kunna förbjuda verk
ställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga sty
175
relse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i verk
ställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad sty
relsen enligt lag och bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må
dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna före
skrifter, hvilkas öfverträdande är belagdt med straff.
Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen,
ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktrojen.
227 §.
Bankinspektionen äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift
eller förbud enligt denna lag samt fälla till sådant vite.
A
228 §.
Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lag
meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för Över
klagande af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,
men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda
förordnar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
229 §.
Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna
ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt
att yttra sig till protokollet samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.
Ombudet skall af likvidatorerna beredas tillfälle att när som helst
inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets
alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet be
gärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna förvägras.
230 §.
Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation
och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm
melser, som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst, för
samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva till
syn, lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna
fonder vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfver
stiga en hundradedel procent af detta belopp.
176
Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt 223
och 229 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersättnings
beloppet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
IV. Om registrering-.
231 §.
I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt
denna lag skola för registrering anmälas eller livilkas intagande i re
gistret eljest är eller varder föreskrifvet.
232 §.
Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall under
skriften vara af vittnen styrkt.
Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening
med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälnings-
skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.
233 §.
Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskilt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för
registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras,
icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverens
stämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag
eller författning, skall registrering vägras.
Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen därför.
177
År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra
besvär hos Konungen.
Kungl. Maj is Nåd. Proposition N:o 48.
234 §.
Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa:
1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
och dagen för beslutet om bolagets bildande;
2) bolagets firma;
3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,
utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;
5) å hvithet belopp aktie skall lyda;
6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse
ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo
inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;
7) den ort, där styrelsen har sitt säte;
8) bolagets postadress;
9) det sätt. hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan
befogenhet tillkommer.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 §
under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.
Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags
ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-
listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.
235 §.
Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registrerings
myndigheten i registret införa:
Bill. till II ili sd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
23
178
1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
ocli dagen för beslutet om bolagets bildande;
2) bolagets firma;
3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;
4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,
utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;
5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda;
6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse
ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till
fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall full
göras;
7) den ort, där styrelsen har sitt säte;
8) bolagets postadress;
9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller livilka, hvar för sig eller i förening, sådan
befogenhet tillkommer;
12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp,
hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, korum andit-
fonden skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit,
enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom,
där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalning
skall fullgöras.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 113 §
under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.
Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags
ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-
listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.
Angående registrering af hufvudlottägare är särskildt stadgadt.
236 §.
Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
179
Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften
af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden åter
ställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring i
firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.
Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller
om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring
af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingifna protokollet
förses med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.
237 §.
Företer bankbolags registrerade firma likhet med eu i handels
register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,
och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas
skäligt.
Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd in
skrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upp
häfvande samt om skadestånd föras vid domstol.
238 §.
Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att eu i
aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som
registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom in
skrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten
anteckning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning
skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras
i allmänna tidningarna.
Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags kon
kurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.
239 §.
Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolags
registret och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit
till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att
han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
180
Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.
240 §.
I fråga om bankbolag skall äga motsvarande tillämpning hvad
i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är beträffande aktie
bolag stadgadt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
V. Straffbestämmelser.
241 §.
Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad
därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen
kronor.
Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för för
brytelse, som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.
242 §.
Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor
eller fängelse straffes
1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig
handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest
framlägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;
2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;
3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter med
delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok
göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom.
eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder
jämlikt 23 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;
4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med
bestämmelsen i 40 § 1 punkten eller 151 § 1 punkten låter verkställa
utbetalning till delägare;
181
5) styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot
bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 42 eller 153 §;
6) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som fram-
lägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna,
mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägen
heter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik upp
gift i handling, som af honom granskats;
7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens för
valtning eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;
8) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som om-
förmäles i 70 eller 181 §.
Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
Kungl. Maj:ts Notd. Proposition N:o 48.
243 §.
Bryter någon mot hvad i 22 §, 27 § 2 inom., 128 § eller 138 §
2 mom. finnes stadgadt,
eller underlåter styrelseledamot att i annat fall, än i 242 § under
3) afses, iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och 3 inom.,
eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §1
23 § sista momentet, 29 §, 31 §, 32 § 4 mom., 35 § 1 inom., 37 §
sista momentet, 60 §, 64 § 1 inom., 68 § 1 monn, 72 § 1 eller 4 mom.
84 §,127 §, 132 §, 133 §, 137 § 1 inom., 140 §, 142 §, 143 § 4 mom.’
146 § 1 inom., 148 § sista momentet, 149 § 1 eller 3 inom., 171 §,
175 § 1 mom., 179 § 1 inom., 183 § 1 eller 4 mom. eller 195 § är
meddelad,
eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 75 § 1 mom.
eller 186 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen
tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller att. då del
ägare enligt 4 mom. i 75 eller 186 § påyrkat hänskjutande af visst ärende
till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,
eller bryter någon, som enligt 106 eller 218 § under bankbolags
konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 107 §
2 mom. eller 219 § 2 mom. är stadgadt,
straffes med böter från och med fem till och med fem hundra
kronor.
182
Samma lag vare
om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats
1 68 § 3 mom., 95 § 2 mom. 1 punkten, 179 § 3 mom. eller 207 §
2 mom. 1 punkten,
samt om likvidator, som ej fullgör livad honom enligt 94 §, 95 §
2 mom., 98 §, 105 §, 206 §, 207 § 2 mom., 210 § eller 217 § åligger.
Förseelse mot 64 § 1 mom., 68 § 1 eller 3 inom., 12 § 1 eller
4 mom., 75 § 1 monn, 95 §
2 mom., 98 §, 175 § 1 mom., 179 § 1
eller 3 mom., 183 § 1 eller 4 mom., 186 § 1 inom., 207 § 2 mom.
eller 210 §, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 75 eller
186 § omförmäld a förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till
bolagsstämma af bolagets delägare påyrkats enligt 4 inom. i samma
paragraf, må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom måls
ägande anses såväl bolaget som hvarje delägare däri.
244 §.
Bryter någon mot hvad i 2 § finnes stadgadt, äge Konungens
befallningshafvande föreskrifva rättelse samt därvid äfven förelägga
vite; och må Konungens befallningshafvande fälla till sådant vite.
Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande meddelas, må
klagan föras hos Konungen, men beslutet går ändock i verkställighet,
där icke Konungen annorlunda förordnar.
245 §.
Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de för
vandlas efter allmänna strafflagen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
VII. Särskilda bestämmelser,
246 §.
Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för efter
tagande af annan bankrörelse, må, utan hinder af bestämmelserna i 9,
10, 116 eller 117 §, andel i hvad bolaget sålunda skall öfvertaga ut
göra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt teckning ske
med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och galle i öfrigt i ty
fall denna lags. bestämmelser om bankbolags bildande och grundfonds
ökning med följande tillägg och undantag:
1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid o-rund-
fondens ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl
alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna.
2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt
bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvud-
lott tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman teck
nare, hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar ei
deltaga i omröstning, som i 14 eller 121 § sägs; ej heller må sådan
tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktier eller
hulvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning.
3) Hvad i 1 mom. af 30 eller 141 § är stadgadt äger ei til
lämpning.
J
. 4) . Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfver-
tagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare
som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskattnin
gen vant oskälig, phktige att ersätta bolaget skadan, en för alla och
alla för en.
Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan
egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande
5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats mä
ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering utan så
är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången
Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde
konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i tv
fall talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där
tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända inom
utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
Kungl. Maj:ts Nåd. [Proposition N:o 48.
183
247 §.
Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla
och alla lör en.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna
lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,
Vart de,11 S°mT la1t1lt rsådant komma sig till last, ansvarige för skadan’
eu for alla och alla för eu.
184
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
248 §.
Bankbolag vare uti de mål, för bvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.
249 §.
Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets
styrelse har sitt säte.
250 §.
Enskildes förhållanden till bankbolag må ej för allmänheten yppas.
251 §.
Angående emissionsbank, så ock angående aktiebolag, som ute
slutande har till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlåne
rörelse, är särskilt stadgadt.
252 §.
Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag
och angående solidariska bankbolag den 18 september 1903.
253 §.
Denna lag skall träda i kraft den
Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola
bedömas efter äldre lag.
Bestämmelserna i 1 och. 2 §§ skola icke afse postsparbanken, spar-
bank eller järnkontoret.
Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i
firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft
erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.
Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft,
må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfngt skall
185
med afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med
nedan angifna undantag:
1) Bestämmelserna i 73 § 1 mom. under 4) ocli 184 § 1 mom.
under 4) äga ej tillämpning.
2) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats,
innan denna lag trädt i kraft-, må ökningen verkställas och registreras
enligt äldre lags bestämmelser.
3) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag
upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma lag
lända till efterrättelse.
4) Bestämmelserna i 48 och 159 §§ skola icke äga tillämpning
förr än två år från denna lags trädande i kraft.
5) I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier,
ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.
samt 70 § 1 mom. 2 och 4 punkterna icke gälla för dylika aktier.
6) A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, med
delad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke meddelats
föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser,
hvillca för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade, skola
bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen,
rörande hvillca blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan galle
därutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring
i bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess
firma tecknas, om likvidation och upplösning, om registrering, om tillsyn
och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse.
Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som er
hållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse
gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med
straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse
lända till efterrättelse.
I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag
berättigats teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 53 och
54 §§ eller 164 och 165 §§ lända till efterrättelse; och skall förty in
skränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma,
att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag regi
strerats och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje
mans kännedom.
Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som med hänsyn till
stadgandet i 126 § 4 mom. under 5) må finnas erforderliga.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
24
186
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Litt. B.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen
angående emissionsbanker
den 5 juni 1909.
Härigenom förordnas, att 10 § i lagen angående emissionsbanker
den 5 juni 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse:
Hvad i 44 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud för
bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än guld
samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invisningar,
obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande för-
skrifningar utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och
sälja aktier eller att, i den mån sådant står i samband med det för
sådan bank i 1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egen
dom.
Denna lag skall träda i kraft den
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 48.
187
Protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen den 27 oktober
1910.
Närvarande:
Justitieråden:
Quensel,
friherre M
arks
von
W
urtemberg
,
P
etkén
,
Regeringsrådet
W
all
,
Bankdirektören
Kjellberg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver finans
ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 12 augusti
1910, hade Kungl. Maj:t — med återkallande af Dess den 9 oktober
1909 meddelade förordnande om inhämtande af lagrådets yttrande öfver
vissa då anmälda lagförslag rörande bankväsendet — förordnat, att lag
rådets yttrande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,
inhämtas öfver de sagda den 12 augusti inför Kungl. Maj:t anmälda,
inom finansdepartementet utarbetade förslag till lag om bankrörelse och
lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den
5 juni 1909; och hade Kungl. Maj:t, enligt beslut ofvanberörda den
12 augusti 1910, förordnat direktören i Skandinaviska kreditaktiebolaget
Jonas C:son Kjellberg att vara ledamot af lagrådet under dess behandling
af ifrågavarande lagförslag.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits af tillförordnade byråchefen för lagärenden Einar Bergelmer;
och blefvo desamma nu företagna till slutlig behandling.
Förslaget till lag om bankrörelse.
Lagrådet och dess särskilda ledamöter afgåfvo vid nedanangifna
paragrafer följande yttranden:
188
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
1
§•
Lagrådet:
För den händelse att, såsom förslaget åsyftar, lagen skall inne
hålla förbud mot bankrörelses idkande af andra än vissa i lagen angifna
rättssubjekt och stadga straff för öfverträdande af sådant förbud, är det
uppenbarligen önskvärd!, att i lagen på ett eller annat sätt angifves
hvad som tarfvas för att en verksamhet skall betraktas såsom bank
rörelse. Särskild! synes det vara af vikt, att lagen lämnar någon
ledning för besvarande af det viktiga spörsmålet, huruvida för bank
rörelse förutsattes, att såväl in- som utlåning förekommer, eller sådan
rörelse skall anses vara för handen, när allenast den ena eller den
andra af dessa rörelsegrenar drifves; och lämpligt torde äfven vara,
att lagen uttalar sig därom, huruvida en penningerörelse, som icke har
att skaffa med allmänheten utan allenast med en mer eller mindre
begränsad kundkrets, kan räknas för bankrörelse. På hvad sätt dessa
spörsmål böra af lagen lösas måste här lämnas därhän. Hvad som
framhålles är allenast, att en lösning är af nöden.
Förslaget innehåller bland annat, att bankrörelse ej skall få drifvas
al enskild man, i hvars firma förekommer annat än personnamn, eller
al handelsbolag, i hvars firma förekommer annat än personnamn jämte
tillägg, som betecknar bolagsförhållandet. Det skulle således ej vidare
stå enskild person eller handelsbolag öppet att drifva bankrörelse under
firma, som innehölle uttryck, hvilket på ett eller annat sätt antydde
rörelsens art, t. ex. bankiraffär, kreditkassa eller dylikt. Enligt hvad
som framgår af motiven till det kommittéförslag, som ligger till grund
för det remitterade förslaget, har man med nämnda bestämmelse velat
vinna, att en individ eller ett handelsbolag, som ämnade drifva bank
rörelse, skulle hafva att i sin firma tydligt angifva affärens natur af ett
enskild!, af banklagstiftningen ej beroende företag. Det beaktansvärda
i ett sådant syfte skall ej förnekas, men det måste ock noga tillses,
huruvida för dess uppnående erfordras så långt gående bestämmelser
som de ifrågavarande. År detta ej fallet, torde sådana bestämmelser
ej böra komma till stånd. Ty i och för sig kan det ej vara riktigt
eller lämpligt att förbjuda en näringsidkare att i sin firma angifva arten
af den rörelse han drifver. I ett hänseende, nämligen så vidt rörer
intagande i firma af ordet »bank», torde ett sådant förbud — hvilket
förekommer redan i gällande lag — vara af nöden, då i vårt land nämnda
ord allmänt uppfattas såsom hän ty dande på eu af staten kontrollerad
penninginrättning. Men i öfrigt synes möjligheten af en på firma
beteckningen beroende förväxling mellan en sådan inrättning och ett
okontroll.eradt eller mindre fullständigt kontrolleradt företag vara i
erforderlig grad. förebyggd därigenom att, enligt hvad lagstiftningen
om firma redan innebär, enskild näringsidkares eller handelsbolags firma
skall utöfver den beteckning, som tilläfventyrs väljes för utmärkande
af rörelsens art — äfven innehålla personnamn, i nyss omförmälda
motiv har i afseende härå framhållits, hurusom erfarenheten ådagalagt,
att rättigheten att i firma införa en benämning, antydande egenskap
af kreditanstalt, missbrukats därhän, att vid skyltning, angifvande af
post- och telegrafadress in. in. personnamnet bortkastats, så att affärens
enskilda karaktär, hvilken just borde framhäfvas, blifvit undandold.
Men. dylikt missbruk synes i väsentlig grad kunna förebyggas genom
att i lagen intages förbud för handelsbolag eller enskild, som drifver
bankrörelse, att vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för
allmänheten utesluta personnamn, ett förbud, som för öfrigt torde vara
af nöden, äfven om förslagets bestämmelser uti nu ifrågavarande hän
seende skulle bibehållas.
Från sålunda angi.fven ståndpunkt läge det närmast till hands att
hemställa om fullständigt uteslutande af hvad 1 § under 4) och 5)
innehåller i fråga om handelsbolags eller enskild mans firma. Det bär
emellertid befunnits, att åtskilliga penninginrättningar af handelsbolags
natur blifvit — i vissa fall af förbiseende, i andra med tillämpning af
hvad gällande firmalagstiftning innehåller om rätt att bibehålla firma,
som brukats före denna lagstiftnings tillkomst — registrerade under
firma, som ej innehåller personnamn. Vid sådant förhållande torde det
vara af nöden, att i 1 § såsom villkor för enskild mans eller handels
bolags rätt att drifva bankrörelse uppställes, att firman innehåller person
namn.
Den i 1 § förekommande uppräkningen af dem, som äga att här
i riket drifva bankrörelse, är, såsom framgår af 253 §, icke fullständig,
i det . den icke omfattar postsparbanken, sparbank eller järnkontoret.
Jör vinnande af ökad öfverskådlighet torde det vara lämpligt, att dessa
penninginrättningar omnämnas redan i 1 §.
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 48.
189
2
§•
Lagrådet:
Därest, såsom vid 1 § blifvit hemställdt, i lagen skall intagas
förbud för handelsbolag eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid
190
skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta
personnamn, torde stadgandet därom böra erhålla plats i denna paragraf.
Hvad som i paragrafen skall förstås med enskild penninginrättning
är oklart. Het vill synas, som skulle man hafva åsyftat dels sådana
s. k. juridiska personer af privaträttslig natur, som ej äga drifva bank
rörelse (föreningar, stiftelser och aktiebolag af annan art än bankaktie
bolag) och dels handelsbolag. Under förutsättning häraf torde paragrafen
lämpligen kunna förtydligas sålunda, att det förbud den innehåller för
klaras afse a) den, som enligt 1 § ej äger drifva bankrörelse, samt b)
handelsbolag och enskild man.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
3 §•
Lagrådet:
Enligt paragrafens tredje stycke skall Konungen, innan bolags
ordning för bankaktiebolag stadfästes, pröfva, huruvida bolaget ar nyttigt
för det allmänna. Lämpligheten af en sådan, för lagstiftningen om
bankaktiebolag hittills främmande bestämmelse torde kunna betvifla^.
Utan synnerligen starka skäl synes det ej böra ifrågakomma, att till
komsten af ett affärsföretag göres beroende af en administrativ pröfning
rörande företagets gagnelighet för det allmänna; och några dylika skäl
torde i förevarande fall ej kunna anföras. Att i fråga om solidariska
bankbolag en pröfning af här ifrågavarande art äger rum har sin grund
i förhållanden, som sammanhänga med den särskilda beskaffenheten af
nämnda banktyp och icke äro tillämpliga å bankaktiebolag. Med hänsyn
till det nu anförda hemställes, att ur paragrafen måtte uteslutas hvad
däri förekommer om pröfning af bankaktiebolags gagnelighet för det
allmänna.
Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg, regerings
rådet Wall samt bankdirektören Kjellberg:
I afseende å tiden för bankaktiebolags oktroj utsätter, förslaget
likasom gällande lagstiftning ett maximum men lämnar i öfrigt öppet
åt Konungen att fastställa oktrojtidens längd. Ifrågasättas kan, huru
vida icke denna tidslängd borde bestämmas i själfva lagen eller däri
åtminstone angifvas ett minimum för oktroj tiden.
4
§•
Lagrådet:
Enligt 67 § skall val af revisorer ske årligen, och må den tid,
för hvilken revisor utses, ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma.
Vidare af ser revisorernas uppdrag ej blott åtgärder, hänförliga till viss
tidpunkt under den period, för hvilken de blifvit valda, utan skola
enligt förslaget revisorerna vara verksamma under sagda period i dess
helhet. Vid dessa förhållanden synes hvad 4 § under 10) innehåller
därom, att bolagsordningen skall angifva tiden för revisorernas befatt
ningar och för revisionen, böra utgå.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
191
5
§•
Lagrådet:
mm ^.er tänka sig, att ett bankaktiebolag valde en firma, som
val skilde sig från förut registrerade bankfirmor men kunde leda till
förväxling med firma för aktiebolag, som ej drefve bankrörelse. Sådant
förebygga ej genom _ den föreslagna affattningen af paragrafen; och
toide med hänsyn härtill någon jämkning däri böra vidtagas.
6
§•
Lagrådet:
Enligt förslaget skall bankaktiebolags grundfond utgöra minst
en miljon kionor; dock att med Konungens lof grundfonden må under
vissa föi hållanden bestämmas till lägre belopp, ej understigande fem
hundra tusen kronor. Denna bestämmelse skulle, tagen efter bokstafven
medföra, att. det flertal redan befintliga bankaktiebolag, som hafva lägre
grundfond än fem hundra tusen kronor, icke skulle vid nu löpande
oktrojtids slut kunna erhålla ny oktroj, med mindre grundfonden upp
bringades till sistnämnda belopp. Då sådant knappast torde vara åsvf-
tadt och i hvarje fall synes innebära en obillighet mot dylika bank
aktiebolag, torde för dem böra genom ett i lagen intaget öfvergångs-
stadgande medgifvas undantag från den föreslagna bestämmelsen an
gående grundfondens storlek.
8
§•
Lagrådet:
Enligt. stadgandet under 4) i 2 mom. af denna paragraf skulle
i teckningslista kunna såsom villkor för att bolaget må komma till
stånd uppställas, att visst belopp, öfverstigande det i bolagsordningen
bestämda minimikapitalet, blefve tecknadt. Detta innebär i själfva
verket, att genom teckningslistan bolagsordningens bestämmelse om
minimikapitalet skulle kunna upphäfvas och ersättas med föreskrift om
högre minimikapital. Något skäl för en dylik anordning, som saknar
motsvarighet i den allmänna aktiebolagslagstiftningen, synes icke före
ligga. Hvad ifrågavarande punkt innehåller i nu angifna hänseende
torde därför böra utgå.
192
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 48.
9 och 10 §§.
Lagrådet:
.
I förslagets 246 § angifves ett fall, då för aktie må tillskjutas
annat än penningar och teckning må ske med villkor, att sådant till
skott skall få göras, nämligen då bankbolag bildas eller bankbolags
o-rundfond ökas för ölvertagande af annan bankrörelse. Med hänsyn
härtill synes i 9 och 10 §§ böra antydas, att det i sagda hänseenden
där meddelade förbud icke är undantagslöst.
18 §.
lagrådet:
Enligt 21 § i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 erfordras,
för att aktiebolag skall få registreras, icke blott att bolagsordning blifvit
antagen och styrelse och revisorer valda, utan ock att af ciet tecknade
beloppet, efter vissa afdrag, minst hälften blifvit inbetald. Sistnämnda
villkor saknar motsvarighet i det föreliggande förslaget, men i 221 §
af förslaget föreskrifves, att förrän bankbolag öppnar sin rörelse, inför
bankinspektionen skall styrkas, bland annat, att minst tjugu procent åt
grundfonden blifvit behörigen inbetalda samt förbindelse med pant, som
bankinspektionen pröfvar fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden,
äfvensom beträffande solidariskt bankbolag, att en hvar af hufvudloti-
ägarne till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling, hvarom
i 129 § förmäles, nämligen uppgift å de lotter han i bolaget äger.
Något giltigt skäl att icke äfven för bankbolags registrering
stadga såsom villkor, att en del af det tecknade grundfondsbeloppet
skall vara inbetald, synes icke förefinnas. De nyss anförda stadgandena
i 221 § af förslaget äro icke tillräckliga att skydda tredje man, ty det
kan väl tänkas, att ett bankbolag efter registreringen ikläder sig bety
dande förbindelser, exempelvis genom inköp af fastighet eller ingående
af bred i t aftal, utan att rörelsen därigenom kan anses öppnad. För
slaget synes följaktligen böra ändras pa sadant sätt, att ett bankbolag
icke må genom registrering vinna rättskapacitet, med mindre bakom
193
teckningen står sådan ekonomisk vederhäftighet, att bolaget verkligen
kan antagas komma i verksamhet, och garanti härför kan endast vinnas
därigenom, att hela den tecknade grundfonden eller åtminstone någon
afsevärd del däraf inbetalas före registreringen.
De bestämmelser, som i detta syfte böra gälla för bankbolag, synas,
med afseende på beskaffenheten af sådant bolags verksamhet, lämpligen
kunna blifva desamma, som i 221 § stadgats som villkor för att bolaget
må öppna sin rörelse, hvarvid för solidariskt bankbolags registrering
också torde böra fordras, att de i 129 § omförmälda handlingar blifvit
afl ämnade.
Att dessa villkor blifvit uppfyllda bör tydligen styrkas inför bank
inspektionen och bevis därom fogas vid ansökning om registrering.
Om hvad sålunda blifvit anmärkt vinner afseende, påkallas änd
ringar icke blott i förevarande paragraf utan ock i 20 och 24 §§ samt,
beträffande solidariskt bankbolag, i 124, 126 och 134 §§.
20 §.
Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg, rege
ringsrådet Wall samt bankdirektören Kjellberg:
Enligt 23 § i nya aktiebolagslagen skall vid ansökning om bo
lagets registrering fogas uppgift, huru mycket blifvit tecknadt med af
drag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än
ock för aktierätt, som af aktietecknare må hafva förverkats och ej af
annan öfvertagits; och framgår af paragrafen, att aktiekapitalet anses
utgöra det tecknade beloppet, minskadt med de sålunda angifna af-
dragen.
I motsvarande del af förslaget, 20 §, omtalas däremot afdrag
allenast i anledning af öfverteckning; och vill det således vid jämförelse
med aktiebolagslagen synas, som skulle i fråga om bankaktiebolag grund
fonden anses utgöra det tecknade beloppet utan afdrag för förverkad,
af annan ej öfvertagen aktierätt.
Då för en dylik afvikelse från aktiebolagslagen ej torde förefinnas
tillräcklig anledning, hemställes, att förslaget härutinnan måtte bringas
till öfverensstämmelse med nämnda lag.
25 §.
Lagrådet:
I sammanhang med bestämmelserna om aktierätts förverkande
finnes såväl i gällande aktiebolagslag som i 31 § i lagen om aktiebolag
Bih. till Riksd. Prof.
1911. 1
Sami
1
Afd. 30 Höft.
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
194
den 12 augusti 1910 stadgadt, att om aktierätt är förverkad, aktie
ägaren ändock, där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar
inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda
tid, är skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra åter
stående inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande af
aktierätten verkställd af annan.
Detta stadgande, som uppenbarligen har till syfte att skydda
tredje man, hvilken trädt i rättsförhållande till bolaget, synes ej böra
saknas i lagen om bankaktiebolag, helst på sätt vid 18 § påvisats, under
tiden närmast efter registreringen tredje mans rätt med förslagets stånd
punkt lättare äfventyras gent emot ett bankaktiebolag än i förhållande
till ett^ annat aktiebolag.
Äfven om, såsom lagrådet förut hemställt, för ett bankaktiebolags
registrering skulle komma att erfordras, att viss del af grundfonden
blifvit inbetald och fullgod pant ställts för återstoden, torde i allt fall
ett stadgande af ofvanberörda innehåll vara att förorda, då möjlighet
ju alltid finnes, att panten slutligen visar sig otillräcklig, och det för
'sådan händelse vore föga tilltalande, om aktietecknaren i följd af efter
sättandet af sina genom teckningen ådragna förpliktelser befriades från
desamma på bekostnad af bolagets i början af dess verksamhet till
komna borgenärer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
32 §.
Lagrådet:
Hvad förslaget innehåller därom, att teckningslista, som i para
grafen afses, skall underskrifvas af samtliga styrelseledamöter, står i
öfverensstämmelse med hvad som lör motsvarande tall stadgas i nya
aktiebolagslagen. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida i afseende
å bankaktiebolag en dylik bestämmelse bör inflyta i lagen. I den all
männa aktiebolagslagstiftningen synes stadgandet stå i samband med
det förhållande, att aktietecknare kan i vissa fall komma att för aktien
tillskjuta annat än penningar. Något dylikt kan däremot enligt för
slaget ej vid ökning af bankaktiebolags grundfond förekomma, med
mindre fråga är, att bolaget skall öfvertaga annan bankrörelse, för hvilket
fall särskilda regler innefattas i den föreslagna 246 §. Vid sådant för
hållande och då bankaktiebolags styrelse stundom består af ett rätt
stort antal ledamöter, samt bestämmelsen om teckningslistas underskrif-
vande af dem alla därför lätt kan leda till omgång och tidsutdräkt,
torde böra tagas i öfvervägande, huruvida icke här afsedda bestäm
195
melse kan ändras antingen därhän, att teekningslistan skall vara under-
skrifven af två styrelseledamöter, eller ock så, att undertecknande af
eu till firmateckning för bolaget berättigad person är tillfyllest.
Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
41 §.
Lagrådet:
Att, såsom i förevarande paragraf skett, meddela ett uttryckligt
stadgande därom, att bolagsstämman icke må förfoga öfver bolagets
tillgångar i strid med bestämmelserna i lagen, synes vara öfverflödigt.
Regeringsrådet TVall och bankdirektören Kjellberg:
I öfverensstämmelse med motsvarande paragraf i nya aktiebolags
lagen medgifver 41 § i förslaget det undantag från förbudet mot an
vändande af bolagets medel för ändamål, som uppenbarligen äro för
bolagets verksamhet främmande, att bolagsstämman må till allmännyttigt
eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till
bolagets ställning är af ringa betydenhet.
Ett sådant undantag må med afseende på eu del aktiebolags för
hållanden anses försvarligt och behöfligt. Sålunda kan ett industri
bolag, ett fastighetsbolag, ett jordbruksbolag inom sitt verksamhetsom
råde intaga en sådan ställning, att det vore olämpligt, om lagstiftningen
hide ovillkorligt hinder mot användande af någon de! af dess tillgångar
på antydt sätt, och det lärer också för ganska många sådana bolag
blifvit en praxis att till allmännyttiga ändamål gifva dylika bidrag,
hvilkas upphörande skulle medföra verklig olägenhet.
Detsamma torde icke kunna sägas om bankbolag. Härtill kommer,
att i vårt land banklotter och bankaktier i stor omfattning användas
såsom placering för smärre kapital, tillhörande personer, som för sin
utkomst äro i afsevärd mån, stundom nästan helt och hållet beroende
af det sålunda placerade kapitalets afkastning; och med hänsyn härtill
synes det föga lämpligt, att en bolagsstämmomajoritet skulle kunna
besluta om användning af bolagets tillgångar för främmande ändamål.
Det ifrågavarande undantaget från stadgandet i första stycket åt
41 § synes därför böra bortfalla.
42 §.
Lagrådet:
Bestämmelsen under 1), som öfverensstämmer med ett motsvarande
stadgande i 37 § af nu gällande lag angående bankaktiebolag, innebär,
196
att balansräkningen äfven skall upptaga en vinst- och förlusträkning,
med angifvande tillika af verkställda afskrift)ingar. Då detta lärer strida
mot den allmänna uppfattningen af hvad en balansräkning bör innehålla
och saknar motsvarighet i den nya lagen om aktiebolag, synes ifråga
varande bestämmelse lämpligen höra utgå samt ersättas med ett stad
gande i 64 §,^ att den i denna paragraf omförmälda förvaltningsberättelse
skall vara åtföljd af såväl balansräkning som vinst- och förlusträkning
och angifva under året verkställda afskrifningar. Om denna hemställan
vinner afseende, blifva ändringar erforderliga jämväl i 68 och 76 §§.
Enligt de i nya aktiebolagslagen angående upprättande af balans
räkning meddelade bestämmelser gäller i fråga om sådana tillgångar,
som äro af sedda för stadigvarande bruk för bolaget, bland annat, att
de icke må upptagas till högre belopp än som motsvarar anskaffnings
kostnaden eller i vidare mån än som betingas af därå nedlagda för
bättringar till högre värde än det, hvartill de varit uppförda i närmast
föregående fastställda balansräkning. De skäl, som påkallat införandet
af dessa stadganden, synas i lika mån tala för att bestämmelser af
sådant innehåll vinna tillämpning i fråga om fastigheter, som innehafvas
af bankbolag. Däremot är det uppenbart, att, såsom förslaget ock inne
håller, bankbolags tillgångar aldrig böra få upptagas öfver verkliga värdet
och att följaktligen den i allmänna aktiebolagslagen medgifva rätt att
under vissa villkor upptaga tillgångar, som äro afsedda för stadigvarande
bruk, till högre belopp än sagda värde icke kan få gälla beträffande
bankbolags fastigheter.
Med den under 4) intagna bestämmelsen, att grundfondens belopp
icke må i balansräkningen minskas, så länge bankrörelsen fortfar, synes
vara afsedt att angifva, att ett bankaktiebolags grundfond, i olikhet
med hvad som gäller om annat aktiebolags aktiekapital, aldrig får
nedsättas. Ett mera direkt uttryck bör i lagen gifvas åt detta för
hållande; och rätta platsen för ett sådant stadgande synes icke vara i
42 §, som angifver, huru bolagets fonder skola upptagas i balans
räkningen, utan torde detsamma böra ställas i sammanhang med stad-
gandena om inbetalning och ökning af grundfonden.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
48 §.
Lagrådet:
I paragrafens andra stycke uttalas, att tillgångar för att få räknas
till kassareserv skola vara sådana, att de med lätthet kunna förvandlas
i penningar, och i sammanhang härmed angifvas såsom tillgångar,
197
hvilka under alla förhållanden skola anses lätta att realisera, dels fordran
hos svensk eller utländsk bank och dels obligationer, som noteras å
allmän börs. I afseende härå torde böra anmärkas, att bankfordran,
som ännu ej är förfallen, icke under alla omständigheter torde låta sig
omedelbart förvandlas i penningar, att utländska banker finnas, hvilka
icke intaga sådan ställning eller äro här i landet så kända, att fordringar
hos dem kunna genast realiseras, samt att, så framt obligationers note
rande å börs skall uppställas såsom afgörande tecken på möjligheten
af omedelbar realisation, det torde vara nödvändigt att uppställa en
eller annan begränsning i afseende å de börser, som härvid må komma
i betraktande.
Lämpligare än att i enlighet härmed jämka omförmälda bestäm
melse om bankfordringars och vissa obligationers användbarhet till
kassareserv torde emellertid vara att helt och hållet utesluta bestäm
melsen och alltså öfverlåta åt tillsynsmyndigheten att efter omständig
heterna bedöma, huruvida de värdepapper bank vill redovisa såsom
kassareserv kunna anses lätt realiserbara samt förty böra godkännas.
Den i paragrafens sista stycke förekommande bestämmelsen, att
kassareserven till eu viss del skall bestå af svenska statens obligationer,
synes ej kunna tillstyrkas. Det lärer ej kunna påstås, att detta slag
af värdepapper skulle ur realisationssynpunkt äga företräde framför alla
andra — tvärtom kunna förhållanden tänkas, under hvilka vissa utländska
valutor lättare låta sig utan större förlust omedelbart förvandlas — och,
såsom framhålles i ett från sakkunnigt håll afgifvet yttrande öfver för
slaget, är det mindre lämpligt att genom lagstiftning påtvinga bankerna
ett särskildt slag af obligationer och därmed till en viss grad hindra
dem från att efter sig yppande konjunkturer omsätta sin obligations-
portfölj. Därest det anses nödigt, att kassareserven till någon del skall
bestå af ett eller annat angifvet slag af värdepapper, torde i hvarje
händelse någon valfrihet böra lämnas bankerna, och hemställes för sådant
fall, att med svenska statens obligationer må likställas obligationer
utgifna af allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges hypoteks-
kassa samt utländska, lätt säljbara statspapper.
Hvad andra stycket innehåller rörande den utsträckning, hvari
pantsatt tillgång må ingå i kassareserv, afser enligt uttalande af chefen
för finansdepartementet det fall, att värdepapper äro af eu bank pant
satta hos en annan för utfäst kredit, som ännu ej till fullo tagits i
anspråk. Af lagtexten framgår emellertid ej med erforderlig tydlighet,
att sådant är åsyftadt, och torde alltså någon jämkning i affattningen
böra äga rum.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
198
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
ro c
DO
Lagrådet:
I en till statsrådet och chefen för finansdepartementet af styrelsen
för svenska bankföreningen aflåten skrifvelse, häraf lagrådet erhållit
del, hemställes, att i lagen om bankaktiebolag måtte intagas ett stad
gande, att bankstyrelse må bestämma, att firman skall tecknas af styrelse
ledamot med kontrasignation af en eller flera af de bankens tjänstemän,
hvilka styrelsen förordnar att verkställa sådan kontrasignation, samt att
hinder ej må finnas för sådant besluts registrering. Såsom hufvud-
sakliga skäl för denna hemställan har anförts, att rätten att teckna
bankens firma icke kan lämnas tjänstemännen vid afdelningskontoren,
att då postremissväxlar emellertid böra kunna omedelbart på begäran
vid dessa kontor utfärdas, blanketter till postremissväxlar, försedda med
firmatecknares namn, måste tillhandahållas afdelningskontoren, men att,
för den händelse dylika blanketter komme i obehöriga händer, omtanken
om bankens säkerhet fordrade, att firmateckningen ej blefve mot banken
gällande, med mindre densamma kontrasignerades af tjänstemännen vid
afdelningskontoret, samt att registrering af ett beslut om dylik kontra
signation kunde omöjliggöras genom förslagets bestämmelser om firma
teckning.
Hvad sålunda anförts hvilar på den uppfattning, att benämningarna
kontrasignant och firmatecknare innefatta skilda begrepp. Men om för
åstadkommande af giltig firmateckning erfordras kontrasignation, torde
såväl den ena som den andra af undertecknarne få, oberoende af be
nämningen, anses som firmatecknare i lagens mening. Då så är för
hållandet, möter framdeles som hittills intet hinder för registrering af
ett beslut af innehåll, att firma tecknas af viss "person med kontrasigna
tion af annan. I likhet med lagen om aktiebolag tillstädj er nämligen
förslaget registrering af sådan inskränkning i rätten till firmateckning,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.
Att tjänstemän vid afdelningskontoren finge på dylikt sätt inskränkt
rätt att teckna bankens firma torde ej böra väcka synnerlig betänklighet.
Annan befogenhet tillkomme ej därigenom eu tjänsteman ensam för sig,
än att lian kunde å bankens vägnar mottaga stämning eller annat
meddelande. Att banken härigenom skulle utsättas för någon rätts
förlust kan tänkas endast under ett så egendomligt sammanträffande
af ogynnsamma omständigheter, att därmed ej behöfver räknas i det
praktiska lifvet.
Kungl. Ma.-j.is Nåd. Proposition N:o 48.
199
56 §.
Lagrådet:
För det fall, att enligt bolagsordningen styrelsen är beslutmässig
utan att samtliga ledamöter kommit tillstädes, innehåller denna paragraf
likasom ett däremot svarande stadgande i nya aktiebolagslagen, att
ärende likväl ej må å styrelsesammanträde företagas utan att så vidt
möjligt samtliga ledamöter erhållit tillfälle att deltaga i dess behandling.
Styrelsen för svenska bankföreningen bär i nyss omförmälda skrifvelse
hemställt, att i paragrafen måtte införas ett tillägg af innehåll, att
bankaktiebolags styrelse skulle efter bolagsstämmans medgifvande äga
uppdraga åt en eller flere af sina ledamöter att handlägga vissa slags
ärenden. Ett sådant tillägg synes emellertid ej vara att förorda. Vid
affattande! såväl af den nya aktiebolagslagen som af det nu föreliggande
förslaget har man tydligen utgått från att, så framt ej bolagsordning
eller bolagsstämmmas beslut lägga hinder i vägen, en bolagsstyrelse
äger att -- naturligen utan eftersättande af sin skyldighet att oaflåtligt
följa och öfvervaka bolagets verksamhet — tills vidare åt en eller flere
af sina ledamöter uppdraga eu viss beslutanderätt. På denna uppfatt
ning hvila, såsom ock i förarbetena till aktiebolagslagen uttalats, de i
nämnda lag likasom i förslaget förekommande bestämmelserna om befo
genhet för styrelsen att åt ledamot uppdraga rätt till firmateckning
(55 § i förslaget) och om skyldighet för den med sådan rätt utrustade
att åtlyda styrelsens föreskrifter (54 § i förslaget). Att annorledes med
dela en uttrycklig föreskrift om styrelsens rätt att tills vidare åt en
eller flere ledamöter delegera någon de! af sin befogenhet har däremot
— enligt lagrådets mening med fullt fog — ansetts öfverflödigt; och
att nu meddela ett sådant stadgande beträffande bankaktiebolag lärer
desto mindre böra ifrågakomma, som detta lätt skulle kunna leda till
oriktiga slutsatser i afseende å andra aktiebolag.
I detta sammanhang torde böra framhållas, att för en bankstyrelse,
som finner det olämpligt och onödigt, att ledamöterna särskild! kallas
till hvarje styrelsesammanträde, den utvägen framdeles såsom hittills
står till buds att för någon tid framåt fatta beslut om styrelsesamman
trädes hållande å viss tid å angifna dagar, ett beslut, som lärer få anses
tillgodose lagens kraf i fråga om kallelse till styrelsesammanträde.
200
Kimgl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 48.
58 §.
Lagrådet:
Enligt 58 § — lika lydande med motsvarande paragraf (63) i den
nya aktiebolagslagen — äger styrelsen bemyndiga annan än styrelse
ledamot att teckna bolagets firma, under förutsättning att till stöd härför
kan åberopas bestämmelse i bolagsordningen eller tillåtelse af bolags
stämma. Detta villkor är uppenbarligen välbetänkt, då fråga är att
utrusta annan än styrelseledamot med befogenhet att ensam för sig
företräda bolaget. Beträffande vanliga aktiebolag torde icke heller
yppats anledning att för annat fall afpassa ifrågavarande bestämmelse.
Men för bankaktiebolag förefinnes, på sätt vid 53 § om förmälts, ett
behof att kunna utom styrelsen utse firmatecknare (kontrasignant), som
allenast i förening med annan äger teckna bolagets firma. Penna, andre
kan tänkas vara styrelseledamot eller någon, hvilken styrelsen på grund
af bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut äger bekläda med rätt att
ensam teckna firman. Det vill då förefalla mindre egentligt, om styrelsen
väl ägde åt firmatecknare, tillhörande någon af sistnämnda kategorier,
uppdraga att ensam för sig teckna firman men vore beroende af ytter
ligare bemyndigande, såvida styrelsen önskade vidtaga den till synes
försiktigare åtgärden att åt sådan person öfverlämna firmateckningen
allenast i förening med annan, som ej kunde af styrelsen erhålla rätt
att ensam teckna firman.
Med afseende härå hemställes, att 58 § måtte så affattas, att för
styrelsens befogenhet att bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna
bolagets firma förutsättes bestämmelse i bolagsordningen eller beslut af
bolagsstämma, endast för den händelse bemyndigandet afser rätt till
firmateckning annorledes än i förening med styrelseledamot eller annan,
åt hvilken enligt bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut styrelsen
äger öfverlämna rätten att ensam teckna firman.
73 §.
Lagrådet:
I andra stycket af denna paragraf innehålles bland annat ett stad
gande, att i bolagsordningen icke får intagas bestämmelse, hvarigenom
aktieägares rättighet att utöfva rösträtt inskränkes utöfver hvad under
1) i paragrafens första stycke är föreskrifvet. Meningen med detta stad
gande är uppenbarligen, att aktieägare icke må genom bestämmelse i
201
bolagsordningen uteslutas från rösträtt, utan att sådan påföljd får inträda
allenast uti de i lagen angifna fall. Hvad sålunda är åsyftadt har icke
vunnit något tillfredsställande uttryck, men då anledning att befara
misstolkning icke torde föreligga och motsvarande bestämmelse i nya
aktiebolagslagen (79 §) erhållit enahanda affattning, synes tillräckligt
skäl saknas att nu företaga omarbetning af stadgandet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
74 §.
Lagrådet:
Enligt bestämmelsen i första stycket af denna paragraf skall
bolagsstämma alltid sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.
Då emellertid, såsom erfarenheten visat, förhållanden kunna förekomma,
som göra det önskvärdt, att bolagsstämma sammanträder å annan ort,
torde denna bestämmelse böra ändras därhän, att den kommer att gälla,
så framt ej annat blifvit i bolagsordningen bestämdt.
80 §.
Lagrådet:
I den nya aktiebolagslagen hafva till skyddande af minoritetens
rätt införts bestämmelser, enligt hvilka aktieägare, representerande eu
femtedel af aktiekapitalet, kunna hindra beviljande af ansvarsfrihet åt
styrelsen och å bolagets vägnar föra talan å styrelsens förvaltning.
Motsvarande bestämmelser saknas i det föreliggande förslaget. Visser
ligen torde faran för maktmissbruk från majoritetens sida vara större
beträffande vanliga aktiebolag än i fråga om bankbolag, då i dessa
senare grundfonden i allmänhet är ganska betydande och fördelad på
många händer. Erfarenheten visar emellertid, att äfven i bankbolag
majoriteten stundom förvärfvas af en eller några få personer. Uppen
bart torde vara, att i dylika fall behofvet af ett minoritetsskydd kan
komma att starkt framträda; och bankinspektionens befogenhet är icke
sådan, att den i allmänhet kan tjäna som motvikt mot maktmissbruk
från majoritetens sida. De kommitterade, livilkas betänkande ligger till
grund för det förevarande lagförslaget, hafva såsom skäl, hvarför de
icke ansett lämpligt att föreslå någon bestämmelse om rätt för en
minoritet att vägra styrelsen ansvarsfrihet, hufvudsakligen anfört, att
den stora allmänheten, som är en banks viktigaste kreditgifvare, skulle
få sitt förtroende till banken rubbadt genom en dechargevägran och
utan att göra sig reda för, om denna är berättigad och om verklig fara
Bih. till Likså. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
26
202
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 48.
föreligger, skynda, att uttaga sina insättningar. Hvad sålunda anförts
saknar icke en viss betydelse, men det bör bemärkas, att enligt det
förslag till aktiebolagslag, som förelåg, då kommitterade afgåfvo sitt
betänkande, rätten att vägra decharge skulle tillkomma eu minoritet,
innefattande en tiondedel af aktiekapitalet, och att det tydligen är en
bestämmelse af denna innebörd, som kommitterades yttrande afser. Då
nu fråga endast kan vara att, i öfverensstämmelse med det innehåll
stadgandet slutligen erhöll i nya aktiebolagslagen, inrymma ifråga
varande rätt åt en minoritet, representerande minst eu femtedel af
grundfonden, ställer sig saken annorlunda. Mot ett sådant stadgande
kunna de uttalade betänkligheterna icke med samma fog framställas.
Att inom ett bankbolag hopbringa en så betydlig minoritet för in
skridande mot styrelsen synes nämligen svårligen kunna ske, utan att
grundad anledning till missnöje med förvaltningen föreligger.
Det hemställes alltså, att i förslaget måtte införas bestämmelser i
nu afhandlade ämne, motsvarande de i nya aktiebolagslagen intagna.
De ifrågavarande bestämmelserna i nya aktiebolagslagen stå i nära
samband med de i samma lag förekommande stadgandena om rätt för
en minoritet bland aktieägarne att anställa talan mot revisorerna, att
hos Konungens befallningshafvande påkalla utseende af eu revisor och
att under likvidation hos rätten eller domaren påfordra förordnande åt
god. man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning. Det skulle
därför kunna ifrågasättas att jämväl i dessa afseenden bringa förslaget
till öfverensstämmelse med aktiebolagslagen. Något behof häraf torde
dock icke förefinnas, då enligt förslaget dels det af bankinspektionen
jämlikt 223 § förordnade allmänna ombudet skall deltaga i revisorernas
granskning af‘ styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper, dels ock
bankinspektionen har att, då bankbolag träder i likvidation, förordna
ett ombud att öfvervaka likvidationen. I fråga om sistnämnda ombud,
som omförmäles i 229 § af förslaget, bör dock erinras, att dess be
fogenhet synes vara alltför knappt tillmätt. Detta ombud skulle äga
att närvara vid likvidatorernas sammanträden med rätt att yttra sig
till protokollet. I öfrigt stadgas om dess befogenhet allenast, att om
budet skall af likvidatorerna beredas tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar, äfvensom att af ombudet begärd
upplysning angående förvaltningen ej må af likvidatorerna förvägras.
Skall ombudet kunna utöfva något verkligt inflytande på likvidationen,
synes det emellertid oundgängligen nödigt, att med afseende å försälj
203
ning under hand ombudet tillerlcännes samma befogenhet, som enligt
sista stycket af 108 § i nya aktiebolagslagen tillkommer den där om-
förmälde gode mannen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
87 §.
Lagrådet:
Hvad paragrafen innehåller därom, att ansökan angående förläng
ning af oktroj skall göras i den ordning, som i 3 § är sagd, finnes vid
jämförelse med sistnämnda lagrum innebära allenast, att ansökningen
skall göras bos Konungen. Att uttrycka detta medelst angifna om
skrifning synes onödigt och olämpligt.
I paragrafen antydes icke, af bvilka omständigheter skall bero,
huruvida förlängning af oktroj bör beviljas. Det torde vara lämpligt,
att bestämmelser meddelas, som oförtydbart utmärka, att vid pröfning
af fråga om dylik förlängning böra komma i betraktande enahanda
omständigheter, som äro al betydelse, när det gäller stadfästelse af
bolagsordning; och torde jämväl böra i lagen angifvas, hvilken tid för
längningen må omfatta.
92 §.
J ustitieråden Quensel och friherre Marks von Wiirtemberg, regerings
rådet Wall samt bankdirektören Kjellberg:
Nya aktiebolagslagen innehåller i 102 och 103 §§ bestämmelser,
genom hvilka är sörjdt för att likvidatorer varda utsedda, äfven om
bolaget, då likvidation skall äga rum, underlåter att utse sådana, eller
om bolag, som redan träd! i likvidation, sedermera finnes sakna till
registret anmälda behöriga likvidatorer. För bankaktiebolag finnas
inga motsvarande bestämmelser i förslaget. Detta synes kunna i vissa
fall medföra olägenheter, hvilka icke förebyggas genom det i före
varande paragraf intagna stadgandet om solidarisk ansvarighet för
dem, som under vissa angifna omständigheter fortsätta bolagets verk
samhet. Sålunda kan det tänkas inträffa, att, efter det likvidationen
anmälts vara afslutad och redovisning afgifvits, i följd hvaraf bolaget
ansetts upplöst, ytterligare tillgångar yppas. I dylikt fall kan det
blifva omöjligt att göra anspråk på dessa gällande, om icke likvida
torer kunna tillsättas utan bolagsstämmas åtgärd.
Följaktligen hemställes, att i förslaget måtte införas stadganden,
som motsvara förutnämnda bestämmelser i 102 och 103 §§ af nya
aktiebolagslagen. Därest denna hemställan vinner afseende, erfordras
jämväl någon jämkning af 107 § i förslaget.
204
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.
96 §.
Lagrådet:
Då vid bankbolags likvidation bolagets tillgångar alltid torde böra
förvandlas i penningar, synes livad andra stycket af denna paragraf
innehåller därom, att sådan förvandling skall ske endast då sådant er
fordras för likvidationens verkställande, böra utgå.
108 §.
Justitierådet Quensel:
Jag åberopar hvad vid granskning inom högsta domstolen af det
förslag, som ligger till grund för lagen den 18 september 1903 an
gående solidariska banker, af mig anförts mot eu banklagstiftning,
byggd P;i principen af delägande obegränsade ansvarighet.
Lagrådet:
Därest. lagrådets hemställan vid 1 § vinner afseende, föranledes
däraf omredigering af första stycket i denna paragraf; och torde det
samma lämpligen kunna erhålla enahanda lydelse som motsvarande
bestämmelse i gällande lag angående solidariska bankbolag.
Härjämte åberopas hvad som vid 3 § blifvit anmärkt i afseende
å tiden för bankaktiebolags oktroj.
129 §.
Lagrådet:
Med afseende å den personliga ansvarighet, som åligger hufvud-
lottägarne i solidariskt bankbolag, erfordras ett erkännande af dessa,
att de äro delägare i bolaget. Sådant erkännande söker förslaget lika
som gällande lag åstadkomma genom föreskrift, att hufvudlottägare skall
aflämna en egenhändigt undertecknad, bevittnad handling, innefattande
uppgift å de lotter han äger. Påföljden af försummelse att aflämna
dylik handling har emellertid i förslaget bestämts annorlunda än i
gällande lag-. Medan påföljden enligt denna senare består i att lottägare!!
icke må från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan, bolagsman
tillkommande rättighet, har densamma i förslaget angifvits vara, att den
försumlige icke gent emot bolaget är att anse såsom hufvudlottägare.
Olikheten mellan dessa båda uttryck, är ingalunda allenast redaktionell.
205
Att den försumlige ej gent emot bolaget betraktas såsom lottägare
innebär icke, att lian skulle vara förhindrad att uppbära utdelning. I
28 § af nja aktiebolagslagen, där enahanda uttryck förekommer, har
det, enligt hvad förarbetena till nämnda stadgande utvisa, tvärtom valts
just i syfte att innehafvet af en till inlösen förfallen vinstdelnings
kupong skall oberoende af delägareskap i bolaget utgöra legitimation
för uppbärande af utdelning. Vid sådant förhållande lärer en påföljd
sådan som den föreslagna icke vara tillräckligt verksam för fram
tvingande af det skriftliga erkännande, hvarom i förevarande paragraf
är fråga. Det låter tänka sig, att en lottägare funne med sin fördel
förenligt att för undslippande af den personliga ansvarigheten afstå
från sina rättigheter som bolagsman i öfrig!, om blott han bibehölle
möjligheten att uppbära å lotten belöpande utdelning. Det torde förty
vara lämpligt, att förslaget uti ifrågavarande hänseende bringas till
öfverensstämmelse med gällande lag. Att, såsom häraf varder följden,
vinstkuponger i solidariska bankbolag icke kunna betraktas såsom inne-
hafvarepapper lärer icke utgöra något afgörande skäl häremot.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
131 §.
Lagrådet:
Under erinran om hvad vid 129 § blifvit anfördt angående inne
börden af uttrycket »vare ej gentemot bolaget att anse såsom hufvud-
lottägare» hemställes, att sagda uttryck må utbytas mot det vid 129 §
föreslagna.
135 §.
Lagrådet:
Hvad som anförts vid 25 § torde i fråga om solidariska banker
höra föranleda icke blott ett stadgande, motsvarande 31 § i den nya
aktiebolagslagen, utan äfven en föreskrift, att under de i sistnämnda
lagrum angifna förutsättningar den, som förverkat rätt till delaktighet
i bolaget, bibehålies vid den delägarne åliggande personliga ansvarighet,
som omförmäles i 111 §.
198 §.
Lagrådet:
Enligt förslaget möter ej hinder att hur lång tid som helst
före utlöpande af oktroj till behandling upptaga fråga angående oktrojens
206
förlängning. Då emellertid den rätt, som enligt 199 § skall tillkomma
hufvudlot.tägare att vid oktroj tidens slut utträda ur bolaget, jämlikt
samma paragraf är beroende däraf att anmälan om utträdet göres, innan
bolaget beslutit söka förlängning af oktrojen, är det af vikt, att dylikt
beslut ej må fattas vid en tidpunkt, då tilläfventyrs all möjlighet ännu
saknas att beräkna bolagets ställning vid oktrojtidens slut. Med hän
syn härtill hemställes, att stadgandet i paragrafens andra stycke måtte
ändras därhän, att beslut om ansökning rörande förlängning af oktroj-
tid må fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma, som infaller näst
före den tid, då enligt första stycket ansökningen senast skall göras.
I öfrigt åberopas hvad vid 87 § blifvit anmärkt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
221
§.
Lagrådet:
Om, såsom vid 18 § blifvit hemställdt, de i 221 § uppställda
villkoren för att bankbolag må öppna sin rörelse göras till förutsättning-
för bolagets registrering, bör tydligen af förevarande paragraf endast
sista stycket bibehållas.
223—225 §§.
Lagrådet:
Det synes oegentligt, att den viktiga bestämmelsen därom, att
ett allmänt ombud med vissa uppgifter i afseende på tillsynen skall af
bankinspektionen förordnas för hvarje bankbolag, införts i en bisats i
en paragraf, som i öfrigt handlar om styrelsens åligganden beträffande
tillsynen. Lämpligare torde vara, att i en paragraf näst efter 222 §
sammanföra nämnda bestämmelse och de i 224 och 225 §§ införda
stadgandena om det allmänna ombudets uppgifter. Af dessa synes böra
i första rummet nämnas, att ombudet skall med de af bolaget utsedda
revisorerna deltaga i granskningen af bolagets förvaltning och räken
skaper. Därefter skulle såsom eu särskild uppgift för det allmänna
ombudet angifvas hvad i 224 § stadgas om kassainventering och kon
trollerande af den i 223 § omförmälda månadsöfversikten. Tvifvelaktigt
synes dock vara, huruvida den föreskrifua kassainventeringen vid hufvud-
kontoret är af den betydelse för tillsynen, att den bör särskildt upp
tagas såsom ett åliggande för det allmänna ombudet.
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
207
226 §.
Lagrådet:
Att bankinspektionens uppgift i fråga om ett visst bankbolag
icke upphör därmed, att bolaget träder i likvidation, synes böra ligga
i. sakens natur och framgår jämväl i viss mån af 229 §. Enligt denna
tillägges dock bankinspektionen icke annan befogenhet med afseende
å likvidationen än att förordna ombud, som har att öfvervaka densamma.
Men för det fall, att likvidatorerna förfara oriktigt, framgår icke__
åtminstone icke med önskvärd tydlighet — åt vare sig nyssnämnda
paragraf eller annat lagrum i förslaget, att bankinspektionen äger ingripa
för vinnande af rättelse. Det synes därför vara af nöden, att bank
inspektionen mot likvidatorer tillägges enahanda behörighet, som enligt
förslaget skulle tillkomma densamma gent emot styrelsen.
244 §.
Lagrådet:
Bestämmelsen om åliggande för Konungens befallningshafvande
att ingripa mot den, som obehörigen i sin firma eller eljest för beteck
nande af sin rörelse använder ordet bank, har upptagits från gällande
lag om solidariska bankbolag. Den synes egentligen hafva åsyftat vissa
penninginrättningar, hvilka tidigare lagligen registerats under benäm
ningen »folkbank» men efter nämnda lags ikraftträdande skulle tvingas
att afstå från den sålunda antagna firman. Hvad man sålunda velat
vinna med stadgandet lärer numera hafva uppnåtts, och vid sådant
förhållande synes det ej böra ifrågakomma att låta stadgandet inflyta
i den nya lagen.. I alla händelser torde ett förfarande, sådant som det
i paragrafen angifna, vara olämpligt såsom påföljd för den, som annor
ledes än genom användande af registrerad firmabeteckning begagnar
sig af ordet »bank» i fall, då enligt 2 § sådant är förbjudet. Ett dylikt
åsidosättande bör tydligen i stället beläggas med straff.
Varder i enlighet med lagrådets hemställan i 2 § infördt ett för
bud för handelsbolag. eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid
skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta
personnamn, som förekommer i firman, lärer åsidosättande af detta för
bud äfven böra beläggas med ansvarspåföljd.
208
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
250 §.
Lagrådet:
Det från gällande lagstiftning om bankbolag upptagna förbudet
att för allmänheten yppa enskildes förhållanden till sådant bolag är till
sitt syfte och innehåll i viss mån oklart.
Närmast torde stadgandet afse att inskärpa den skyldighet, som
naturligen bör åligga en banks styrelseledamöter, revisorer och tjänste
män samt äfven dem, som å det allmännas vägnar utöfva kontroll öfver
banken, att ej onödigtvis utsprida något af hvad de i sin angifna ställ
ning erfarit om enskildes transaktioner med banken. Men de allmänna
ordalag, hvari förbudet affattats, hafva gifvit anledning till en vid
sträcktare tolkning af detsamma. Man har nämligen gjort gällande,
att de, som vunnit inblick i bankens förhållanden till enskilde, skulle,
äfven om allmänt intresse eller enskild rätt kornme att lida af deras
tystnad, vara förbundne att bevara densamma eller åtminstone afhålla
sig från meddelanden, som kunde tränga fram till en större allmänhet.
Sålunda har man ifrågasatt, att styrelseledamot eller tjänsteman i eu
bank ej skulle äga att såsom vittne vid domstol meddela hvad lian
hade sig bekant rörande eu parts mellanhafvande med banken, och att
meddelande om sådant mellanhafvande ej finge från banken göras till
exekutiv myndighet, som häraf vore i behof med hänsyn till utmätning
eller annan förrättning.
Huruvida en dylik tolkning af ifrågavarande lagbud äger fog må
lämnas därhän. Men påpekas bör, att den leder till resultat, som
näppeligen kunna anses tillfredsställande för rättskänslan. Det kan ej
anses lämpligt, att i ett mål rörande brott af mer eller mindre grof
beskaffenhet åklagare och domstol skulle vara uteslutna från möjlighet
att erhålla erforderliga upplysningar från eu bank, i hvilken den till
talade antoges hafva haft någon penningtransaktion, exempelvis insatt
eller växlat tillgripna penningar. Och föga rimligt förefaller det äfven,
att lagen skulle genom stadgande af ovillkorlig tystnadsplikt för bank
personal underlätta möjligheten för en oredlig gäldenär att undandraga
egendom för borgenärer.
Det torde ur nu anförda synpunkter vara af nöden, att affatt-
ningen af ifrågavarande stadgande på ett eller annat sätt ändras, så
att därur ej kan härledas en så vidtgående tystnadsplikt som nu antydts;
och det förefaller, som om åt stadgandet lämpligen skulle kunna gifvas
den affattning, att hvad som förbjödes vore yppande i oträng dt mål af
209
enskildes förhållanden till bank, hvilket förbud då komrae att omfatta
icke allenast meddelanden, som nådde en större allmänhet, utan hvarje
upplysning till obehörig person.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
253 §.
Lagrådet:
Det i denna paragraf förekommande stadgandet, att rättigheter
och skyldigheter, som uppkommit före lagens ikraftträdande, skola
bedömas efter äldre lag, synes helst böra uteslutas. Någon särskild
anledning att i förevarande lag uttala denna allmängiltiga princip torde
nämligen icke förefinnas, hvartill kommer, att stadgandet möjligen skulle
kunna gifva anledning till den uppenbarligen icke åsyftade tolkning,
att hvad i 1 § föreskrifves rörande beskaffenheten af den firma, under
hvilken handelsbolag eller enskild person må idka bankrörelse, icke
skulle äga tillämpning i fråga om firma, som registrerats före lagens
ikraftträdande. I händelse föreskrifterna i 1 § omarbetas på sätt lag
rådet hemställt, skulle visserligen möjligheten af en sådan misstolkning
blifva af mindre betydelse, men den skulle dock komma att kvarstå för
de fall, då för handelsbolag eller enskild person, som drifver bank
rörelse, finnes inregistrerad firma, som icke innehåller personnamn.
Beträffande paragrafens fjärde stycke erinras, att undantag från
det i 2 § stadgade förbud torde böra göras jämväl för Sveriges all
männa hypoteksbank.
Enligt sista stycket i paragrafen skulle Konungen äga utfärda
de öfvergångsstadganden, som kunna finnas erforderliga med hänsyn
till den i 126 § meddelade bestämmelsen, att vid ansökan om solidariskt
bankbolags registrering skall bifogas styrkt afskrift af lottboken. I)å
denna bestämmelse endast afser bolag, som registreras enligt före
skrifterna i den nya lagen, synes densamma emellertid icke kunna
påkalla något öfvergångsstadgande. Meningen med stadgandet lärer
vara, att i fråga om solidariska bankbolag, som erhållit oktroj före
lagens ikraftträdande, Konungen skall äga meddela föreskrift om insän
dande till registreringsmyndigheten af sådana uppgifter, som pröfvas
vara af nöden, för att registreringsmyndigheten må blifva i tillfälle att
öfver hufvudlottägarna föra bok; och torde stadgandet böra omredigeras
så, att hvad därmed är åsyftadt vinner tydligt uttryck.
Bill till Biksd. Prat. 1911.
1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
27
210
Slutligen erinrade lagrådet, att livad som blifvit anmärkt vid 4,
5, 6, 8, 9, 10, 20, 32, 41,'42, 48, 58, 74, SO, 92 och 9G §§ i tillämp
liga delar gällde beträffande motsvarande paragrafer i den del af för
slaget, som afhandlade solidariskt bankbolag.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
Förslaget till lag: om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående
cmissionsbanker den 5 juni 1909.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
211
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
januari 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,
Hederstiekna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
L
indström
,
N
yländer
,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet
anmälde chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz lagrådets den
27 oktober 1910 afgifna utlåtanden öfver de inom finansdepartementet
utarbetade förslagen till
lag om bankrörelse och
lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker
den 5 juni 1909.
Sedan föredragande departementschefen meddelat, att lagrådet
lämnats tillfälle att taga del af en till chefen för finansdepartementet
ställd, i september 1910 dagtecknad skrifvelse från styrelsen för svenska
bankföreningen, i hvilken skrifvelse hemställts om vissa ändringar i
förslaget till lag
om
bankrörelse, yttrade föredraganden vidare:
212
»Lagrådet har mot förslaget till lag om bankrörelse framställt
åtskilliga anmärkningar; och må det tillåtas mig att nu redogöra för
desamma och därvid angifva i hvad mån jag anser dessa anmärkningar
böra föranleda ändring af förslaget. När härvid en paragraf i "det
remitterade förslaget åberopas, angifves jämväl paragrafnumret å mot
svarande bestämmelse i den omarbetade texten, såframt det är ett
annat. — ett förfarande, som i protokollet torde utmärkas genom sist
nämnda paragrafnummers angifvande inom parentes.
Mot 1 § i lagförslaget riktar lagrådet främst den anmärkning
att, om, såsom förslaget åsyftar, lagen skall innehålla förbud mot bank
rörelses idkande af andra än vissa angifna rättssubjekt och stadga
straff för öfverträdelse af sådant förbud, det vore önskvärdt att i lagen
angåfves hvad som tarfvades för att en verksamhet skulle betraktas
såsom bankrörelse.
Att här införa en exakt och uttömmande definition på bankrörelse
lärer, äfven om en sådan definition kunde utfinnas, icke vara erforderligt.
Det torde vara tillfyllest att angifva karaktären af den rörelse, lagen vill
anse såsom bankrörelse och förbehålla åt vissa rättssubjekt. Då det. är den
bankmässiga inlåningen, som främst kännetecknar bankrörelse, och då
det är för skyddande af insättarnas rätt, banklagstiftningen tillkommit,
bär jag ansett, att såsom bankrörelse i lagens mening skall känne
tecknas sådan verksamhet, i hvilken ingår inlåning på. räkning, som af
bank allmänneligen begagnas. De räkningar, på hvilka bank inlånar
penningar, äro såsom bekant lör närvarande: depositionsräkning, kapital
räkning, upp- och afskrifnings- eller checkräkning, löpande räkning
och sparkasseräkning eller därmed likartad räkning. Att uttryckligen
angifva dessa räkningar i lagen synes emellertid icke lämpligt, enär
bankernas inlåningsräkningar ju kunna komma att förändras till namn
och karaktär.
Genom en sådan beteckning af hvad med bankrörelse afses skulle
den inlåning blifva förbjuden, hvilken nu utöfvas af andra rättssubjekt
än dem, som i lagen angifvas, och detta lärer också utgöra den
oundgängliga förutsättningen för att allmänhetens förtroende för de af
lagen reglerade penninginstituten skall förblifva orubbadt. Så blir
exempelvis fallet, med den inlåning på sparkasseräkning, som åtskilliga
bruk och inrättningar lära drifva för mottagande af den vid dem
anställda personalens besparingar äfvensom med den af kooperativa
förbundet i skilda delar af landet öppnade sparkasserörelsen. Med
tillämpning af samma grundsats böra också aktiebolag, som uteslutande
Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 48.
213
hafva till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,
blifva uteslutna från rätt till bankmässig inlåning. På dessa sistnämnda
bolag äger emellertid lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda
bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, tillämpning.
Under sådana förhållanden bör förbud för dessa bolag att idka bank
mässig inlåning gifvas i nämnda lag, och är jag därför betänkt på
att framdeles föreslå ett tillägg till lagen den 27 maj 1898, hvari
genom förbud mot dylik inlåning meddelas ifrågavarande bolag.
Det har befunnits, att åtminstone en lifränteanstalt jämlikt af
Konungen fastställdt reglemente mottager insättningar icke blott för
att bereda årlig lifränta eller kapital vid viss. på förhand bestämd tid
(rånte- och kapitalförsäkring) utan ock å särskild sparlcasseafdelning,
som förkofrar insatta medel endast genom tillagd ränta och med rätt
för insättaren att, när helst han önskar, till större eller mindre de!
uttaga medlen efter förutgången uppsägning. En sådan på Konungens
redan meddelade tillstånd grundad sparkasserörelse, hvilken möjligen
kan förekomma äfven i andra fall än det ofvan antydda, lärer icke
böra lida inskränkning genom ny lagstiftning.
Jag anser därför, att bland öfvergångsbestämmelserna, 253 §
(260 §), bör införas ett stadgande af innehåll, att förbudet mot bank
mässig inlåning icke äger tillämpning å bolag eller förening, som före
lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt till sådan inlåning.
Den i 1 § intagna föreskriften, att bankrörelse icke fiuge drifvas
af enskild man, i hvars firma förekomme annat än personnamn, eller
af handelsbolag, i hvars firma förekomme annat än personnamn jämte
tillägg, som betecknade, att firman innehades af bolag, till följd hvaraf
det icke vidare skulle stå enskild person eller handelsbolag öppet att
drifva bankrörelse under firma, som innehölle uttryck, hvilket antydde
rörelsens art. t. ex. bankiraffär, kreditkassa eller dylikt, har lagrådet
funnit innefatta en för långt gående bestämmelse för att ernå det af
kommittén angifna syftet, att en individ eller ett handelsbolag, som
ämnade drifva bankrörelse, skulle hafva att i sin firma tydligt angifva
affärens natur af ett enskild!, af banklagstiftningen ej beroende före
tag. Jämte det redan i gällande lag stadgade förbudet mot intagande
i firma af ordet bank. syntes möjligheten af en på firmabeteckningen
beroende förväxling mellan en af staten kontrollerad penninginrättning
och ett okontrolleradt eller mindre fullständigt kontrolleradt företag
vara i erforderlig grad förebyggd därigenom, att enskild mans eller
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
214
handelsbolags Unna, utöfver den beteckning, som valdes för utmärkande
af rörelsens art, innehölle äfven personnamn. Kommittén både visser
ligen i afseende härå framhållit, hurusom erfarenheten ådagalagt, att
rättigheten att i firma införa en benämning, antydande egenskapen af
kreditanstalt, missbrukats därhän, att vid skyltning, angifvande af post-
ocli telegrafadress in. in. personnamnet bortkastats, så att affärens en
skilda karaktär, hvilken just borde framhäfvas, blifvit undandold. Men
dylikt missbruk syntes lagrådet i väsentlig grad kunna förebyggas
genom att i lagen intoges förbud för handelsbolag eller enskild, som
drefve bankrörelse, att, vid skyltning eller eljest vid rörelsens beteck
nande för allmänheten, utesluta personnamn.
1 öfverensstämmelse härmed har paragrafen blifvit ändrad.
Härjämte har, för att, såsom lagrådet funnit önskvärdt, vinna
ökad åskådlighet, redan i l § angifvits vissa, utom den egentliga bank
lagstiftningen stående institut, på Indika det i paragrafen inrymda för
bud icke är tillämpligt, nämligen dels emissionsbank, postsparbanken,
sparbank och järnkontoret, Indika enligt för dem gällande stadganden
äga rätt att drifva bankmässig inlåning, och dels aktiebolag, som ute
slutande har till ändamål att idka fastigketsbelåning eller pantlåne
rörelse.
2 § har blifvit omredigerad för att undanröja den otydlighet,
lagrådet funnit ligga i det där begagnade uttrycket »enskild penning
inrättning», livarjämte till paragrafen lagts ett nytt moment, inne
hållande förbud för enskild man eller handelsbolag, som drifver bank
rörelse, att, vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för all
mänheten, utesluta personnamn, som ingår i firman. Nämnda bestäm
melse har ock i 252 $ af det omarbetade förslaget blifvit införd bland
dem, hvilkas öfverträdande föranleda straffpåföljd.
Enligt tredje stycket i 3 § skall Konungen, innan bolagsordning
för bankaktiebolag stadfästes, pröfva huruvida bolaget är nyttigt för
det allmänna. Liksom två ledamöter af kommittén reserverat sig mot
införande af denna, för gällande lagstiftning främmande bestämmelse,
har lagrådet funnit tillräckligt starka skäl icke kunna anföras för att
tillkomsten af ett affärsföretag sålunda skulle göras beroende af
en administrativ pröfning rörande företagets gagnelighet för det
allmänna.
Jag är visserligen af den mening, att det, närmast ur syn
punkten af det intresse, som statens kontroll å bankerna är afsedd att
Kanyl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 48.
215
tillgodose, kunde vara af nytta, att eu sådan pröfningsrätt, som gifvetvis
endast med största varsamhet borde tillämpas, tillädes Konungen, och
jag skulle också kunna anföra exempel på, att erfarenheten lämnar
stöd för denna min mening. Då emellertid de principiella betänklig
heter. som blifvit anförda mot en bestämmelse af angifna innehåll,
icke kunna frånkänna^ ett visst berättigande, har stadgandet blifvit
ur paragrafen uteslutet.
Fyra af lagrådets ledamöter hafva vidare, med erinran, att i 3 §.
fjärde stycket, ett maximum utsattes för bankaktiebolags oktroj, men
i öfrig! lämnas öppet åt Konungen att fastställa oktroj tidens längd,
ifrågasatt, huruvida icke denna tidslängd borde bestämmas i själfva
lagen eller i denna åtminstone angifvas ett minimum för oktrojtiden.
Fall kan emellertid förekomma, då det kan vara nyttigt, att
Konungen äger rätt meddela ett bankaktiebolag oktroj för kortare tid
än det i lag föreskrift^ maximum, exempelvis om en viktigare lag
ändring förberedes, som bör vara tillämplig på alla sådana bolag och
dessa icke, som i regeln nu är fallet, genom sina bolagsordningar för
bundits underkasta sig lagändring. Då upphäfvande af den enskilda
sedelutgifningsrätten stod på dagordningen, erhöll o sålunda de solida
riska bankbolagen först oktroj på olika tider, så att oktrojerna gingo
till ända samma dag, och sedermera förlängd oktroj på ytterligare blott
två år, så att reformen kunde genast tillämpas på alla dessa banker.
Och sedan lagrådet afgifvit sitt yttrande, har ett fall inträffat, som
styrker mig i den mening, att ändring i gällande lag i denna del icke
bör ske. Ett pantlånebolag, som ville ombilda sig till ett bankaktie
bolag, sökte oktroj för tio år och begärde fastställelse å bolagsordning,
enligt hvilken bolaget, som redan under sin hittillsvarande form äfven
drifvit bankrörelse, skulle äga att jämte vanlig bankverksamhet drifva
pantlånerörelse. Det ansågs af flera skäl icke lämpligt, att sådan verk
samhet ingick bland bankens rörelsegrenar, men för att icke genom
ett afslag å ansökningen framkalla en brådstörtad afveckling af pant
lånerörelsen fastställdes bolagsordningen, men med oktrojens begräns
ning till tre år.
Af nu anförda skäl har jag ej ansett lämpligt, att förslaget i
denna del ändras.
I fråga om 4 § erinrar lagrådet, att enligt 67 § (68 §) val af
revisorer skall ske årligen, att den tid, för hvilken revisor utses, ej
må utgå före nästa ordinarie bolagsstämma, samt att revisorernas upp
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
21C
drag afser ej blott åtgärder, hänförliga till viss tidpunkt under den
period, för hvilken de blifvit valda, utan sagda period i dess helhet.
Vid dessa förhållanden finner lagrådet hvad 4 § under 10) innehåller
därom, att bolagsordningen skall angifva tiden för revisorernas befatt
ning och för revisionen, böra utgå.
Lika med lagrådet finner jag, att föreskriften därom, att bolags
ordningen skall angifva tiden för revisionen, kan utgå, och har därför
bestämmelsen härom blifvit utesluten. Men då bankbolag enligt lag-
kan under samma år hälla mer än en ordinarie bolagsstämma, hvithet
äfven enligt vissa bankbolagsordningar äger rum, lärer den äfven i
gällande lag intagna föreskriften, att bolagsordning skall angifva tiden
för revisorernas befattningar, böra bibehållas.
A idare erinrar lagrådet, att någon jämkning i affattningen af
. o § bör vidtagas för att förebygga, att bankaktiebolag väljer eu
firma, som kan leda till förväxling med firma för aktiebolag, som ej
drafvel' bankrörelse; och har ordalydelsen af paragrafen blifvit i sådan
syftning ändrad.
Vid 6 § anmärker lagrådet, att den där införda bestämmelsen,
att grundfonden icke må utgöra lägre belopp än femhundratusen kronor,
skulle medföra, att det flertal redan befintliga bankbolag, som hade
lägre grundfond än femhundratusen kronor, icke skulle vid nu löpande
oktrojs slut kunna erhålla ny oktroj, med mindre grundfonden upp
bringades till nämnda belopp; och då detta syntes innebära en obil
lighet mot dylika bankbolag, borde genom ett i lagen intaget öfver-
gångsstadgande för dem medgifvas undantag från denna bestämmelse.
Sedan 188G års bankaktiebolagslag, däri ett minimum för bank
aktiebolags grundfond, nämligen det såsom sådant ännu gällande be
loppet af tvåhundra tusen kronor, först fastställdes, med år 1887 trädde
i kraft, meddelades icke förlängd oktroj åt sådant bolag med lägre
grundfond, där ej denna uppbringades till det lagstadgade minimum.
Och att nu låta ett bankbolag för obegränsad tid fortsätta sin verk
samhet med en grundfond, som understiger ett efter nuvarande för
hållanden så blygsamt minimum som femhundratusen kronor, synes
mig ingalunda tillrådligt. Men jag vill medgifva, att, i synnerhet om
ett oktrojskifte skulle nära sammanfalla med den nya lagens trädande
i kraft, en obillighet kan ligga däri, att såsom villkor för förlängd
oktroj uppställes, det en grundfond, som kanske stannat vid eller obe
tydligt öfverstiger nu lagstadgade minimum, 200,000 kronor, skall
Katigt. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.
\
217
omedelbart böjas till 500,000 kronor. Det torde därför bland öfver-
gångsbestämmelserna, 253 § (200 §), böra införes ett stadgande af inne
hall, att ifrågavarande bestämmelse liksom motsvarande föreskrift be
träffande solidariska bankbolag ej skall gälla förr än två år förflutit
efter det den för bolaget meddelade, vid lagens trädande i kraft löpande
oktrojen tilländagått.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Att enligt stadgandet under 4) i 2 mom. af 8 § i tecknings-
lista skulle kunna såsom villkor för att bolaget må komma till stånd
uppställas, att visst belopp, öfverstigande det i bolagsordningen be
stämda minimikapitalet, blefve tecknadt, innebure enligt lagrådets
mening, att genom teckningslistan bolagsordningens bestämmelse om
minimikapitalet skulle kunna upphäfvas och ersättas med föreskrift
om högre minimikapital; och då något skäl för en dylik anordning
icke synes föreligga, hemställer lagrådet, att hvad ifrågavarande punkt
innehåller i angifna hänseende måtte utgå.
Bestämmelsen i en bolagsordning om grundfondens minimum inne
bär efter mitt förmenande endast, att bolaget icke får börja sin verksam
het med en lägre grundfond. Ett villkor i teckningslistan af ifrågavarande
slag förändrar i själfva verket icke bolagsordningens bestämmelse om
minimikapitalet, utan innebär allenast, att grundfonden redan från
början bestämmes till högre belopp än det bestämda minimikapitalet.
Något hinder härför kan en bolagsordnings bestämmelse om minimi
kapitalet i och för sig icke anses innebära. Om exempelvis stiftarna
af ett bankbolag erhålla fastställelse å eu bolagsordning, däri minimum
för grundfonden fastställes till 500,000 kronor, men sedermera erfara,
att ett så lifligt intresse finnes för företaget, att det kan startas med
800,000 kronor grundfond och förändrade förhållanden rent af göra
det oekonomiskt att börja verksamheten med lägre grundfond samt
stiftarna därför i teckningslistan angifva sistnämnda belopp såsom det,
som minst skall tecknas, synes mig detta både lofligt och nyttigt och
följaktligen icke böra af lagstiftningen förhindras.
Ifrågavarande stadgande synes med afseende å hvad jag sålunda
anfört böra förblifva oförändradt.
I anledning af lagrådets anmärkning vid 9 och 10 §§ har någon
jämkning i dessa paragrafer vidtagits.
Mot stadgandet i 18 §, att bankbolag må registreras, så snart
bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, anmärker lag-
B
i kong
till BiJcsd.
Prof. 1911. 1
Sami.
1 Afd. 30 Höft.
28
218
rådet, att bankbolag i likhet med aktiebolag icke syntes böra genom
registrering vinna rättskapacitet förr än en afsevärd del af den teck
nade grundfonden blifvit inbetald. Det kunde nämligen väl tänkas,
att ett bankbolag efter registreringen iklädde sig betydande förbin
delser, exempelvis genom inköp af fastighet eller ingående af kredit-
affcal, utan att rörelsen därigenom kunde anses öppnad. Hvad i 221 §
(231 §) i förslaget föreskrefves därom att, förr än bankbolag öppnade
sin rörelse, inför bankinspektionen skulle styrkas, bland annat, att minst
tjugo procent af grundfonden blifvit inbetalda samt förbindelse med
pant, som pröfvades fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden,
äfvensom, beträffande solidariskt bankbolag, att en hvar hufvudlott-
ägare till förvaring hos bolaget öfverlämnat uppgift å de lotter, han i
bolaget ägde, borde därför jämväl föreskrifvas såsom villkor för bank
bolags registrering. Först därigenom komrne sådan ekonomisk veder
häftighet att stå bakom teckningen, att bolaget verkligen kunde an
tagas komma i verksamhet.
Med anledning af denna anmärkning har 18 § blifvit omarbetad
samt ändringar vidtagits jämväl i 20. 24, 124 (129), 126 (131). 134
(139) och 221 (231) §§.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
I 20 £ har till följd af en erinran af lagrådet blifvit införd jäm
väl en uttrycklig föreskrift därom, att vid den uppgift om grundfonden,
som skall åtfölja ansökningen om registrering, afdrag skall ske för
förverkad, af annan ej öfvertagen aktierätt.
Till följd af lagrådets vid 2ö § framställda erinran och i öfver
ensstämmelse med hvad i 31 § i lagen om aktiebolag den 12 augusti
1910 är stadgadt, har i förslaget såsom eu ny paragraf under nummer
26 införts en bestämmelse därom, att, där bankbolags egendom af-
trädes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för
aktiernas inbetalning bestämda tid, aktietecknare, som förverkat sin
aktierätt, skall vara skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror,
fullgöra återstående inbetalning i den mån den ej visas vara för öfver-
tagande af aktierätten verkställd af annan. Beträffande solidariska
bankbolag har i en ny paragraf med nummer 141 meddelats enahanda
föreskrift, men därjämte stadgats, att under nyss angifna förutsättningar
den, som förverkat rätt till delaktighet i bolaget, bibehålies vid den
delägare åliggande personliga ansvarighet.
219
Beträffande 32 § (33 §) liar lagrådet ifrågasatt, att, då före
skriften, att teckningslista för teckning af nya aktier skall un derskrifvas
af samtliga styrelseledamöter, under vissa förhållanden syntes kunna
leda till omgång och tidsutdräkt, nämnda bestämmelse skulle förändras
därhän, att teckningslistan skulle vara underskrifven af två styrelse
ledamöter eller ock af en till firmateckning för bolaget berättigad
person.
Då den handling, som här är i fråga, synes vara af den vikt, att
samtliga styrelseledamöter lämpligen böra med sina underskrifter be
kräfta, att de deltagit i de beslut, för hvilka handlingen utgör ett
uttryck, och då faran för tidsutdräkt torde vara väsentligen förebyggd
genom bestämmelsen, att teckning må ske äfven å bestyrkt afskrift af
sådan lista, finner jag tillräcklig anledning icke föreligga att vidtaga
ändring i paragrafens lydelse.
I anledning af lagrådets anmärkning vid 41 tf (42 §) hafva orden
heller eljest i strid med bestämmelserna i denna lag» ur paragrafen
uteslutits.
I fråga om bestämmelsen i 42 § (43 §) under 1), hvilken öfver-
ensstämmer med motsvarande stadgande i gällande banklagstiftning och
innebär, att balansräkning äfven skall upptaga en vinst- och förlust
räkning med angifvande tillika af verkställda afskrifningar, anmärker
lagrådet, att, då detta strede mot den allmänna uppfattningen af hvad
eu balansräkning borde innehålla, bestämmelsen lämpligen borde utgå
samt ersättas med ett stadgande i 64 § (65 §), att den där omför-
mäkla förvaltningsberättelsen skulle vara åtföljd af såväl balansräkning
som vinst- och förlusträkning och angifva under året verkställda af
skrifningar.
Då det uppenbarligen medför större reda och öfverskådligliet, att,
såsom de flesta banker redan nu praktisera, vinst- och förlusträkningen
uppställes såsom en själfständig räkning, hvilken endast med sitt saldo
ingår i balansräkningen, har ur förevarande paragraf uteslutits ofvan-
nämnda bestämmelse, hvarjämte i 65 § af det omarbetade förslaget
eu föreskrift införts därom, att förvaltningsberättelse skall vara åt
följd af såväl vinst- och föriusträkning som balansräkning samt att den
förra räkningen skall icke blott redovisa bolagets samtliga inkomster
och utgifter under året utan äfven angifva verkställda afskrifningar.
Vidare erinrar lagrådet beträffande 42 § (43 §), att här saknades
Kungi■ Maj:ts JSåd■ Proposition N:o 48.
220
de i nya aktiebolagslagen meddelade bestämmelser, att tillgångar, som
vore afsedda för stadigvarande bruk för bolaget, icke finge upptagas
till högre belopp än som motsvarade anskaffningskostnaden eller, i
vidare mån än som betingades af därå nedlagda förbättringar, till
högre värde än det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående
balansräkning, men att de skäl, som påkallat införandet af dessa stad-
ganden i aktiebolagslagen, syntes i lika mån tala för att bestämmelser
af sådant innehåll vunne tillämpning i fråga om fastigheter, som inne
hades af bankbolag.
Med anledning häraf hafva i förevarande paragraf för fast egen
dom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, meddelats de af lag
rådet ifrågasatta bestämmelserna. I samband därmed har bestämmelsen
under 1) i förevarande paragraf af det omarbetade förslaget erhållit
en sådan affattning, att däraf må med tydlighet framgå, att tillgång,
exempelvis fast egendom, afsedd för bankens inrymmande, må upptagas
till belopp, motsvarande icke blott inköpspriset utan ock de af bolaget
själft å tillgången nedlagda kostnaderna.
Slutligen yttrar lagrådet, att den under 4) i 42 § (43 §) intagna
bestämmelsen, att grundfondens belopp ej finge i balansräkningen
minskas, så länge bankrörelsen fortfor, syntes vara afsedd att angifva,
att ett bankbolags grundfond aldrig finge nedsättas. Åt detta förhållande
borde enligt lagrådets mening gifvas ett mera direkt uttryck i samman
hang med stadgandena om inbetalning och ökning af grundfonden.
Syftet med ifrågavarande bestämmelse är att fastställa, det grund
fonden alltid skall i balansräkningen upptagas till sitt falla belopp,
äfven om till följd af inträffade förluster de för grundfondens
täckande erforderliga tillgångarna minskats. Det belopp, hvarmed
sagda tillgångar minskats, skall redovisas såsom brist i balansräknin
gens debet. Öfverstiger denna brist 10 procent af grundfondens
belopp, måste bolaget träda i likvidation. Då eu beslutad nedsättning
af grundfonden i själfva verket skulle effektueras på det sätt, att grund
fondens belopp i balansräkningen minskades, hvarigenom en del af de
tillgångar, som erfordrades för grundfondens täckande lösgjordes, synes
ett förbud i lagen att i balansräkningen någonsin, så länge bank
rörelsen fortfar, minska grundfondens belopp innebära ett fullt tydligt
uttryck för den för bankbolag gällande principen, att grundfonden
aldrig får nedsättas; och har jag därför ansett, att lagrådets ifråga
varande anmärkning ej bör föranleda ändring af förslaget.
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 48-
221
Då i andra stycket af 48 § (49 §) föreskrifves, att såsom kassa-
reserv skola redovisas »tillgångar, Indika kunna med lätthet förvandlas
i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän
börs noterade obligationer», finner lagrådet detta uttalande innebära,
att tillgångar af angifna slag alltid skulle vara användbara till kassa
reserv, och anmärker, att dessa tillgångar icke under alla omständig
heter läte sig omedelbart förvandlas i penningar.
Sistnämnda förhållande kan icke bestridas. Man har emellertid
afsett endast att angifva de nämnda tillgångarna såsom exempel på
sådana, som företrädesvis lämpade sig till kassareserv. Men gifvetvis
kunna de såsom sådan godkännas, endast för såvidt de pröfvas fylla
den såsom regel uppställda föreskrift att kunna med lätthet förvandlas
i penningar. Då nämnda exemplifiering emellertid visat sig vålla
missförstånd, har den blifvit utesluten.
Den i samma stycke intagna föreskriften rörande den utsträckning,
hvari pantsatt tillgång må ingå i kassareserv, har synts lagrådet sakna
erforderlig tydlighet och har därför blifvit omredigerad.
Mot föreskriften i sista stycket af 48 § (49 §), att kassareserv
skulle till en femtedel utgöras af svenska statens obligationer, erinrar
lagrådet, att det vore mindre lämpligt att sålunda genom lagstiftning-
påtvinga bankerna ett särskildt slag af obligationer, då det icke torde
kunna påstås, att dessa ur realisationssynpunkt ägde företräde framför
alla andra slag af värdepapper. Om det ansåges nödigt, att kassa
reserven till någon del skulle bestå af ett eller annat angifvet slag af
värdepapper, borde i hvarje fall någon valfrihet lämnas bankerna, så
att med svenska statens obligationer likställdes obligationer, utgifna
af allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, samt utländska, lätt säljbara statspapper.
Den ifrågasatta föreskriften, hvarigenom en ökad marknad inom
landet skulle beredas för våra statsobligationer, på samma gång ett
såsom kassareserv synnerligen lämpligt papper obligatoriskt infördes i
bankernas portfölj, kan visserligen efter min mening icke betecknas
såsom obillig. Men då föreskriften icke kan anses vara ur bankteknisk
synpunkt erforderlig och det i synnerhet för de mindre bankerna kunde
finnas betungande att hålla denna jämförelsevis dyrbara kassareserv,
har föreskriften blifvit utesluten.
Den svenska bankföreningen har i sin omförmälda skrifvelse hem
ställt om ett stadgande af den innebörd, att bankstyrelse skulle äga
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
222
bestämma, att firma finge tecknas af styrelseledamot med kontrasigna
tion af en eller flere af de bankens tjänstemän, hvilka styrelsen därtill
förordnade, samt att binder ej skulle förefinnas för sådant besluts
registrering. Lagrådet bar i anledning häraf vid 53 § (54 §) uttalat
den mening, att enligt det föreliggande förslaget framdeles som hittills
intet hinder mötte för registrering af ett beslut af innehåll, att firma
tecknades af viss person med kontrasignation af annan. Båda underteck
narna finge nämligen, oberoende af benämningen, anses såsom firma-
tecknare i lagens mening, och enligt förslaget finge sådan inskränkning
i rätten till firmateckning registreras, att denna rätt får utöfvas endast
af flera i förening.
Af denna uppfattning om kontrasignants ställning såsom firma
tecknare följer emellertid, att kontrasignanten måste anses äga, ensam
för sig, befogenhet att å bankens vägnar mottaga stämning eller annat
meddelande. Lagrådet har äfven öfvervägt detta förhållande, men ansett
detsamma sakna praktisk betydelse. För min del kan jag emellertid
ej värja mig för den farhåga, att en bank — särskild! en sådan, som
bär afdelningskontor å flera olika orter inom riket — kan under vissa
förhållanden hafva kännbar olägenhet häraf, att ett flertal af dess
tjänstemän såsom kontrasignanter vid firmateckning samtidigt, hvar för
sig, äro befogade att med laga verkan mottaga stämning eller andra
delgifvanden, som kunna göras banken. Under alla omständigheter
synes mig giltigt skäl saknas att så ordna dessa förhållanden, att en
kontrasignant icke ens kan förordnas utan att därmed följer den ut
sträckta befogenhet, hvarom jag förut talat. Snarare synes mig skäl
föreligga, att befogenheten att såsom kontrasignant teckna firman icke
anses innefatta annan eller vidsträcktare befogenhet än den, som upp
draget att vara kontrasignant i sig innebär. Möjligheten till en sådan
anordning ligger nära till hands; därför erfordras allenast ett tillägg
till 68 § (64 §), gående därpå ut, att den, som bemyndigats att
kontrasignera annan firmatecknares namn, icke därigenom erhållit
befogenhet att för banken mottaga stämning eller andra delgifningar.
En sådan bestämmelse är därför införd i första stycket af 64 §
i det omarbetade förslaget.
O
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Vid 58 .§ (59 §) erinrar lagrådet, att för bankbolag förefunnes,
på sätt vid 58 § (54 §) omförmälts, ett behof att kunna utom styrelsen
utse firmatecknare (kontrasignant), som endast i förening med annan
ägde teckna bolagets firma. Denne kunde vara styrelseledamot eller
annan, hvilken styrelsen på grund af bolagsordningen eller bolags-
stämmobeslut ägde bekläda med rätt att ensam teckna firman. Det
syntes då mindre egentligt, om styrelsen val ägde åt firmatecknare,
tillhörande någon af sistnämnda kategorier, uppdraga att ensam teckna
firman, men vore beroende af ytterligare bemyndigande, såvida sty
relsen önskade vidtaga den till synes försiktigare åtgärden att åt sådan
person öfverlämna firmateckningen allenast i förening med annan, som
ej kunde af styrelsen erhålla rätt att ensam teckna firman. Lagrådet
hemställer följaktligen, att 58 § (59 §) måtte så afla tf as, att för sty
relsens befogenhet att bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna
bolagets firma förutsattes bestämmelse i bolagsordningen eller beslut af
bolagsstämma, endast för den händelse bemyndigandet afsåge rätt till
firmateckning annorledes än i förening med styrelseledamot eller annan,
åt hvilken enligt bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut styrelsen
ägde öfverlämna rätten att ensam teckna firman.
Ifrågavarande bestämmelse har i 59 § af det omarbetade förslaget
blifvit affattad i öfverensstämmelse med lagrådets uttalande.
I anledning af lagrådets anmärkning vid 74 § (75 §) har i denna
paragraf införts en bestämmelse, som går därpå ut, att i bolagsord
ningen må bestämmas, det bolagsstämma sammanträder å annan ort än
där styrelsen har sitt säte.
'Vid 80 § (81 §) erinrar lagrådet, att de i nya aktiebolagslagen
till skyddande af minoritetens rätt införda bestämmelser, enligt hvilka
aktieägare, representerande en femtedel af aktiekapitalet, kunde hindra
beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen och å bolagets vägnar föra talan
å styrelsens förvaltning, saknade motsvarighet i det föreliggande för
slaget. Hvad bankkommittén anfört såsom skäl mot införande af en
bestämmelse om rätt för eu minoritet att vägra styrelsen i ett bank
bolag ansvarsfrihet saknade väl icke en viss betydelse; men det borde
bemärkas, att enligt det förslag till aktiebolagslag, som förelåg, då
bankkommittén afgaf sitt betänkande, rätten att vägra decharge skulle
tillkomma en minoritet, innefattande en tiondedel af aktiekapitalet,
och att det tydligen vore en bestämmelse af denna innebörd, kommit
téns yttrande afsåge. Mot ett stadgande, som inrymde ifrågavarande
rätt åt en minoritet, representerande minst en femtedel af grundfonden,
kunde de uttalade betänkligheterna icke med samma fog framställas.
Att inom ett bankbolag hopbringa en så betydlig minoritet för ett
inskridande mot styrelsen syntes nämligen svårligen kunna ske, utan
att grundad anledning till missnöje med förvaltningen förelåg. Lag
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
223
224
rådet hemställer alltså, att i förslaget måtte införas bestämmelser i
ämnet, motsvarande de i nya aktiebolagslagen intagna.
På de af lagrådet anförda skäl har jag, om ock icke utan en
viss tvekan, låtit införa de af lagrådet föreslagna bestämmelserna, som
fått sin plats i 81, 82 och 83 §§ af det omarbetade förslaget.
I sammanhang med förenämnda anmärkning har lagrådet erinrat,
att den befogenhet, som enligt lagförslaget tillkomme det af bankinspek
tionen för öfvervakande af bankbolags likvidation förordnade ombud,
syntes allt för knappt tillmätt, och att åt nämnda ombud borde till
erkännas samma befogenhet, som enligt sista stycket af 108 § i nya
aktiebolagslagen tillkommer den där omförmälde gode mannen. Ett
stadgande i sådan riktning har i anledning af denna lagrådets anmärk
ning införts i 101 §, tredje stycket, i det omarbetade förslaget.
I första stycket af 87 § (90 §) har en redaktionell ändring skett
enligt lagrådets hemställan. Däremot torde icke, på sätt lagrådet
förmenar, behöfva i paragrafen införas en bestämmelse, som utmärker,
att vid pröfning af fråga om förlängd oktroj böra komma i betrak
tande enahanda omständigheter, som äro af betydelse, när det gäller
stadfästelse af bolagsordning. Detta torde hädanefter som hittills kunna
anses ligga i sakens natur.
Vid 92 § (95 $) anmärka lagrådets bestå ledamöter, att, under
det i nya aktiebolagslagen inrymts bestämmelser, genom hvilka vore
sörjdt för att likvidatorer blefve utsedda, äfven om bolaget, då likvida
tion skulle äga rum, underläte att utse sådana, eller om bolag, som
redan träd! i likvidation, sedermera funnes sakna till registret anmälda
likvidatorer, det föreliggande förslaget saknade motsvarande bestäm
melser, hvilket i vissa fall syntes kunna medföra olägenheter.
T anledning af denna erinran hafva i det omarbetade förslaget
införts två nya paragrafer med nummer 96 och 97, innefattande ena
handa bestämmelser, som i ämnet meddelats i 102 § första stycket
och 103 § af nya aktiebolagslagen.
Lagrådet har uttalat, att då vid bankbolags likvidation bolagets
tillgångar alltid torde böra förvandlas i penningar, syntes hvad andra
stycket af 96 § (101 §) innehölle därom, att sådan förvandling skulle
ske endast då sådant erfordrades för likvidationens verkställande,
böra utgå.
Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
225
246 § (254 §), mot hvilken paragraf lagrådet icke haft något att
erinra, innehåller emellertid, att om bankbolag bildas eller dess grund
fond ökas för öfvertagande af annan bankrörelse, andel i hvad bolaget
sålunda skall öfvertaga må utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott.
i bolaget. I sådant, numera ofta förekommande fall träder det bank
bolag, som skall upptagas af ett annat, i likvidation, utan att någon
del af dess tillgångar behöfver förvandlas i penningar. Med hänsyn
till detta förhållande kan jag icke godtaga sistnämnda anmärkning,
utan torde ifrågavarande paragraf böra bibehållas oförändrad.
De ändringar, som vidtagits i afseenden å 1 §, hafva föranleda
att första stycket i 108 § (113 §) bringats till öfverensstämmelse med
motsvarande stadgande il § af gällande lag angående solidariska
bankbolag.
Vid 129 § (134 §) erinrar lagrådet, att påföljden för försummelse
af hufvudlottägare i solidariskt bankbolag att aflämna skriftlig upp
gift å de lotter, han ägde, enligt gällande lag bestode i att lott-
ägaren icke finge från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan,
bolagsman tillkommande rättighet, men åter i förslaget angifvits vara,
att den försumlige icke gent emot bolaget vore att anse såsom hufvud
lottägare. Olikheten mellan dessa båda uttryck vore ingalunda allenast
redaktionell, enär det förhållande, att den försumlige ej gent emot
bolaget betraktades såsom lottägare icke innebure, att han skulle vara
förhindrad uppbära utdelning. Vid sådant förhållande syntes en påföljd
sådan som den föreslagna icke vara tillräckligt verksam för framtvin
gande af det skriftliga erkännande, hvarom i förevarande paragraf vore
fråga. Det kunde nämligen enligt lagrådets mening tänkas, att en
lottägare funne med sin fördel förenligt att för undslippande af den
personliga ansvarigheten afstå från sina rättigheter som bolagsman i
öfrigt, om blott han bibehölle möjligheten att uppbära å lotten belö
pande utdelning. Det vore förty lämpligt, att förslaget uti ifråga
varande hänseende bringades till öfverensstämmelse med gällande lag.
I anledning häraf har 129 § (134 §) ändrats i den riktning lag
rådet hemställt, hvarjämte en häraf föranledd jämkning af 131 § (136 §)
vidtagits.
Lagrådet erinrar vid 198 § (206 §), att enligt förslaget hinder ej
mötte att hur lång tid som helst före utlöpande af solidariskt bank
bolags oktroj till behandling upptaga fråga om oktrojens förlängning.
Bihang till RiJesd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 30 Höft.
29
Kungi Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
226
Då emellertid den rätt, som enligt 199 § (207 §) skulle tillkomma
hufvudlottägare att vid oktrojtidens slut utträda ur bolaget, jämlikt
samma paragraf vore beroende däraf, att anmälan om utträdet gjordes,
innan bolaget beslutit söka förlängning a^f oktrojen, vore det af vikt,
att dylikt beslut ej fattades vid eu tidpunkt, då tilläfventyrs möjlighet
saknades att beräkna bolagets ställning vid oktrojtidens slut. Med
hänsyn härtill hemställer lagrådet, att stadgandet i 198 § (206 §),
andra stycket, ändrades därhän, att beslut om ansökning rörande för
längning' af oktroj finge fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma,
som infölle näst före den tid, då enligt första stycket ansökningen
senast skulle göras.
I anledning af denna anmärkning har ändring skett af ifråga
varande stadgande.
Beträffande 223—225 §§ (233 och 234 §§) har lagrådet erinrat,
att det syntes oegentligt, att den viktiga bestämmelsen därom, att ett
allmänt ombud med vissa uppgifter i afseende på tillsynen skulle af
bankinspektionen förordnas för hvarje bankbolag, införts i en bisats i
en paragraf, som i öfrigt handlade om styrelsens åligganden beträffande
tillsynen. Det syntes lämpligare att i en paragraf näst efter 222 §
(232 §) sammanföra nämnda bestämmelse och de i 224 och 225 §§ i
det remitterade förslaget införda stadgandena om det allmänna om
budets uppgifter. Af dessa syntes böra i första rummet nämnas, att
ombudet skulle med de af bolaget utsedda revisorerna deltaga i gransk
ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper. Därefter skulle såsom
en särskild uppgift för det allmänna ombudet angifvas hvad i 224 §
i det remitterade förslaget stadgades om kassainventering och kon
trollerande af den i nästföregående paragraf omförmälda månadsöfver-
sikten. Tvifvelaktigt syntes dock vara, huruvida den föreskrifna kassa
inventeringen vid hufvudkontoret vore af den betydelse för tillsynen,
att den borde särskildt upptagas såsom ett åliggande för det allmänna
ombudet.
Då vid en hvar af det allmänna ombudet företagen kvartals-
undersökning inventering af kassan bör äga rum, finner jag bestäm
melsen härom icke böra uteslutas ur lagen. Men då hvad lagrådet i
öfrigt föreslagit i förevarande hänseende synes mig innefatta en påtaglig
förbättring, hafva de nämnda bestämmelserna blifvit i det omarbetade
förslaget sammanförda i 233 §.
Med anledning af lagrådets vid 226 § (235 §) framställda erinran
bär till 238 § i det omarbetade förslaget lagts ett nytt stycke, inne
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48-
227
fattande ett uttryckligt förklarande, att under bankbolags likvidation
bankinspektionen i afseende å likvidatorer och bolagsstämma äger ena
handa befogenhet, som, innan bolaget trädt i likvidation, tillkommer
bankinspektionen beträffande styrelse och bolagsstämma.
Den i 244 § af det remitterade förslaget från gällande banklag
stiftning upptagna bestämmelsen om åliggande för Konungens befall
ningshafvande att ingripa mot den, som obehörigen i sin firma eller
eljest för betecknande af sin rörelse använde ordet bank, har enligt
lagrådets hemställan blifvit utbytt mot ett stadgande om straff för
nämnda lagöfverträdelse, hvilket stadgande återfinnes i 252 § af det
omarbetade förslaget.
Den i 250 § (258 §) från gällande banklagstiftning intagna be
stämmelsen, att enskildes förhållanden till bankbolag ej må för all
mänheten yppas, har lagrådet af skäl, som synas obestridliga, funnit
till syfte och innehåll i viss mån oklar. Och har enligt lagrådets an
visning sagda bestämmelse i det omarbetade förslaget erhållit den
lydelse, att enskildes förhållanden till bankbolag ej må i oträngd!
mål yppas.
Med anledning af lagrådets erinran, att bestämmelsen i 253 §
(260 §), att rättigheter och skyldigheter, som uppkommit före lagens
trädande i kraft, skulle bedömas efter äldre lag, innefattade en allmän
giltig princip, som icke behöfde i lagen uttalas, har denna bestämmelse
blifvit utesluten.
Slutligen har med anledning af lagrådets anmärkning vid sista
stycket af samma paragraf den där upptagna bestämmelsen blifvit
omredigerad.
Ändringar, motsvarande dem, som, enligt hvad förut sagts, i det
remitterade förslaget vidtagits beträffande stadgandena i 4, 5, 9, 10.
20, 41 (42), 42 (43), 48 (49), 58 (59), 63 (64), 64 (65), 74 (75), 80
(81—83), 92 (95—97) och 96 (101) §§, som afse bankaktiebolag, hafva
jämväl skett i den del af förslaget, som afser solidariska bankbolag.
Utöfver de ändringar, som sålunda föranledts af lagrådets anmärk
ningar, har i förslaget till lag om bankrörelse vidtagits en del jämk
ningar af redaktionell natur, kvilka icke synas vara af den betydelse,
att jag behöfver för dem särskild! redogöra.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
228
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
I förslaget till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående
emissionsbanker den 5 juni 1909, livilket förslag af lagrådet lämnats
utan anmärkning, bär vidtagits ett par redaktionella jämkningar.»
Föredraganden uppläste härefter de omarbetade förslagen till
lag om bankrörelse och
lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående
emissionsbanker
samt hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regerings
formen, genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi
trädda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig propo
sition af den lydelse bilagan litt. — vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet
Emil- Sundberg.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.