Prop. 1911:48

('med för\xad slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker',)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1

N:o 48.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med för­

slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker; gifven Stockholms slott den 20 januari 1911.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda proto­

koll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

lag om bankrörelse och lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående

emissionsbanker.

Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swarts.

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (N;o 48.)

1

o

Kungl. Maj:ts Nåd

. Proposition N:o 48.

Förslag

till

Lag om bankrörelse.

Inledande bestämmelser.

1

§■

Förutom Sveriges riksbank må ej annan bär i riket drifva bank­

rörelse än

1) bankaktiebolag,

2) solidariskt bankbolag,

3) enskild man eller handelsbolag, i hvars firma ingår person­

namn.

Såsom bankrörelse skall anses sådan verksamhet, i hvilken ingår

inlåning på räkning, som af bank allmänneligen begagnas.

Angående emissionsbank, postsparbanken, sparbank och järnkon­

toret, så ock angående aktiebolag, som uteslutande har till ändamål att

idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, är särskild! stadgadt.

2 §•

Ej må annan än Sveriges riksbank, bankaktiebolag, solidariskt

bankbolag, emissionsbank, postsparbanken, sparbank, järnkontoret och

3

Sveriges allmänna hypoteksbank i sin firma eller eljest vid beteckning-

af affärsrörelsen använda ordet bank.

Enskild man eller handelsbolag, som drifver bankrörelse, äge ej

vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten ute­

sluta personnamn, som ingår i firman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

I. Om bankaktiebolag.

Om bankaktiebolags bildande.

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,

skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

stadfästelse.

Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och

till antalet minst tio.

Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna

lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån där-

utöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse,

särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­

rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

4 §•

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar

samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen

hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å

ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­

komma till behandling;

4

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes före-

skrifvet i 74 och 86 §§;

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring

af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapi­

talet och maximikapitalet;

9) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

10) antalet revisorer och tiden för deras befattningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i aktiebolags-

registret införd, ännu bestående firma, sä ock från benämning å ut­

ländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

6

§•

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor;

dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser

angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva

vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i

större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss

ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till

lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.

Skall grundfonden kunna, utan ändring af bolagsordningen, be­

stämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra

mindre än hälften af maximikapitalet.

7 §.

Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp

än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

3

§•

Teckning åt' aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt

underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut

om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom åligger

på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!!

meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie

skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men

allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall tecknas, storleken af sådant belopp.

Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,

hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godt-

görelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppen­ barligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 § stadgas, för aktie tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

10

§.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,

ogiltig.

6

Kungl. Maj:ts Nåd.. Proposition N:o 48.

11

§.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings-

1 i stan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 §

stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och 11 §§

afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreriugsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som

skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,

som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att

tecknarna utgöra minst det antal, som i 17 § sägs, skall, sedan i händelse

af öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarna fördelade och Över­

skjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas, huru­

vida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel

af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt aktiebelopp

af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda grundfonden rösta

därför, med frågans afgörande skall anstå till ^ fortsatt stämma å viss

dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta stämman

varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom

och utgöra dessa minst eu fjärdedel af hela antalet tecknare med ett

sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman företrädda

grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall bolaget

anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall

vare frågan om bolagets bildande förfallen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

7

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 73 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de närvarande.

Hvad i 74 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande stämman.

16 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 88 och 89 §§

galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande stämman.

17 §.

Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet minst

tjugu.

18 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, så

ock inför bankinspektionen styrkts, att af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än älven för aktierätt, som af aktietecknare må hafva enligt 25 § för­ verkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent blifvit behörigen inbetalda och att lör inbetalning af återstoden aflämnats pant, som bank­ inspektionen pröfvat fullgod, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter olvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt tecknings- listan minst skall tecknas.

19

innan

ikläda

bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

a skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndi­ghet

8

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut­

bekommande af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut där­

om deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld,

en för alla och alla för en.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

20

§•

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

1 sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­

fogenhet, värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse a bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift åt protokollet vid konstitu­

erande stämman, så ock, där annan stämma hållits, åt det därvid förda

protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt undersknfyen uppgift,

huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfver-

teckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som åt aktietecknare

må hafva enligt 25 § förverkats och ej åt annan öfvertagits, skolande

styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta,

4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af

det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) uppgifvits,

blifvit behörigen inbetaldt, dels ock att för inbetalning af återstoden

aflämnats förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod;

5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

9

Om aktiebref och aktiebok.

21

§.

Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af

styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå

1 trefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebref skall

ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-

gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktie­

bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

22

§.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­

fonden blifvit till fullo inbetald.

23 §.

Å bankaktiebolags hufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets

samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola

genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ur­

sprungliga ägarna, så ock ofördröjligen antecknas de hos styrelsen

styrkta förändringar i äganderätten till aktie, för hvilka hinder ej möter

af stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då an­

teckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara till­

städes för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktie­

boken, som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt

71 § 1 inom. rätten' till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar

gjorts beroende af att anmälan därom sker viss tid löre stämman, sty­

relsesammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till

honom fortgående följd af öfverlåtelser.

Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att

anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.

Bil,, till Biksd. Prof. J911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

2

10

Styrelsen åligger att lata eu hvar, som sådant önskar, taga känne­

dom af aktieboken a de tider, banken hålles öppen för allmänheten,

äfvensom, mot afgitt, erhålla till riktigheten åt vederbörande tjänsteman

styrkt utdrag därur.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om inbetalning och ältning af grundfonden.

24 §.

Af bankaktiebolags grundfond skola minst fyrtio procent vara in­

betalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öpp­

nandet af bolagets rörelse.

Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,

vare skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala

oguldna beloppet i den ordning, teekningslistan angifver.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund af

aktieteckning mot fordran hos bolaget.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning

å

aktie,

Arare

han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Varder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad, in­

betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna

sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter

anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare

inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till in­

betalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­

stämma, så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller

hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

11

26 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig att, så vidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetal­ ningen, i den män den ej visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan.

27 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas slut­

liga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering aflämna eu af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund­ fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn­ underskrifter skola vara af vittnen styrkta.

28 §.

()kning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled­ ning af öfverteckning, där sådan ägt ruin, än ock för förverkad och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och detta för­ hållande registrerats.

Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full

betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af

bolagsstämma.

29 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva 1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas; 2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet

enligt 31 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken

12

aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf

tillkommande företrädesrätt till teckning;

3) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteekning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

30 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det

innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg

ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af

bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse

å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid

nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

31 §.

Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den män sådant kan ske,

af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot hans

andel i den förutvarande grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i den

man så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut

om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.

32 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att tecknings­

rätten begagnats.

o o e

OO s}.

Teckning af de nya aktierna skall ske å teckningslista, försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius publicus.

13

Teekningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund­

fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet en­

ligt 31 § 2 mom. varit infördt.

I teekningslista skall oek angifvas förutvarande grundfondens stor­

lek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teekningslista.

34 §.

Teckning af liv aktie vare ogiltig, där den ej göres å tecknings-'

lista, som uppfyller föreskrifterna i 33 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,

ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan

i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos

registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 31! § skett i anledning

af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

35 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök­

ning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än

penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid aktie­

teckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är berätti­

gad till kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning; och skall jämväl vid

sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 25 § finnes stad­

gadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad

aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

36 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många

aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd ined

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola

fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­

underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

14

där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats

och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetal­

ningen å aktierna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut

om ökningen enligt 31 § 2 mom. varit införd t.

Varda efter utlämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytter­

ligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registre­

ring. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan

under 1) sägs.

Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­

mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda

beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Utan hinder af hvad i 28—36 och 87 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­

stämmans godkännande. 1 tv fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 28

och 30 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 29, 31—36

är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verk­

ställigheten dåra!'; dock gälle, a tf för ny aktie full betalning skall er­

läggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut;

att innan sådant godkännande meddelats, den i 36 § 1 mom. föreskrifna

anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda

paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tillända-

gått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras sam­

tidigt med den i 30 $ föreskrifna anmälan till registret af bolagsstäm­

mans beslut.

38 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den­

samma af besparade vinstmedel, som ej afsätta till reservfond; och

skola därvid bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna erhålla

det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden.

Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar änd­

ring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för

registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må regi­

strering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda

anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publieus eller med styrelse­

ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift

åt protokoll, som förts i ärendet.

Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras.

Ej ma bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

åt beslutet. om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller

de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom

styrelsens försorg sadant aktiebref förses med påskrift, att bref å nv

aktie utlämnats.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

15

39 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke pliktig

att ytterligare tillskjuta något.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

40 §.

Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till

betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

femton procent afsätta^ till reservfond. A id beräkning af det belopp,

som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett

belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning

af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda

stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må

hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,

där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit

genom realisering af aflämnad pant,

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

16

af förlust, som enligt fastställd balansräkning linnés hafva uppstått å

rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas åt andra befintliga,

till framtida förfogande afsätta medel.

41 §•

Ej må till aktieägarna utbetalas annat än den vinst, som_ före­

finnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den man vinsten

ei skall afmattas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och

verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i

bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att

återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,

en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

42

§.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel ellei öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är af ringa betydenhet.

.

.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad man

den vinst, som enligt 41 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål

användas.

hvad i förordningen

43 §•

angående handelsböcker och handels­

räkningar

afseende å upprättande af bankaktiebolags

upptagas vare sig öfver sina verkliga

motsvara kostnaderna för deras

Jämte

är stadgadt galle i

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej

värden eller till högre belopp än som

förvärfvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande

bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, saframt sadant

särskilt angifves i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 6o § har

att

de

aflämna.

3) Osäkra fordringar

beräknas komma att in

skola upptagas endast till de belopp, hvarmed

flyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

17

4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må

ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upp­

tagas till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast före­

gående balansräkning.

5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder

uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;

och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen

fortfar.

6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltnings­

kostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

Om rörelsen.

44 §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må bankaktiebolag,

jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som därmed

står i samband.

45 §.

Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva handel med annat

än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfven­

som obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda för-

skrifningar.

46

§.

Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen

räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är

om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka

anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må med

den inskränkning, som framgår af 47 §, bankaktiebolag, till skyddande

af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är

för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning öfvertaga

lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd

förlust.

Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran in­

köper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till

belopp, som täcker fordringen.

Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

3

18

Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad

nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank­

inspektionen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

47 §.

Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.

48 §.

Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än

femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden

än i 46 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på

en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier till

högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio

procent af grundfonden.

49 §.

Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet

af bolagets egna fonder.

Bankaktiebolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna med

lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp, som

tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem

procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran

fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräk­

ning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej

af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som

bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår

kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,

åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

År bankaktiebolag ägare af fastighet, åt sedd för bankens inrym­

mande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redo­

visa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda

värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där

fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i kraft,

för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets sty­

relse kan bestämma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

19

50 §.

Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit eller eljest i sin rörelse

förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.

51 §.

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till inne-

hafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

52 §.

Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss

tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,

ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till

viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas

hos bojaget.

A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre

tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bank­

aktiebolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst eu

vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; sty­

relsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan

olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på upp­

sägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, an­

tecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å

sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Om styrelse och firmateckning.

53 §.

Aktieägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem leda­

möter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­

valta bolagets angelägenheter.

Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af sty­

relseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må,

20

ändå att den tid, för hvilken lian blifvit vald, ej gått till ända, kunna

genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,

gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelse­

ledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan

länder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant

medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 48.

54 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­

skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

55 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 54 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de

särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­

stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­

ordningen.

56 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

21

57 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

58 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­

ling af fråga om åftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva

från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot

styrelseledamoten eller tredje man.

59 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Sty­

relsen må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstäm­

man medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,

såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening

med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolags­

ordningen eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,

skall tillämpas hvad som enligt 54 och 55 §§ gäller beträffande styrelse­

ledamot, som äger teckna firman.

60 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

61 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­

dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

62 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik­

telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 42 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

63 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör under­

tecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

64 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i före-

23

ning med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma

ej befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till

bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.

Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

65 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 77 §,

afiämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter under-

skrifven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt ba­

lansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg-

skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan

sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före

stämman hållas för aktieägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i

tillräckligt antal exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktie­

ägare, som med uppgifvande af postadress anhåller därom.

Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets

samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verk­

ställda afskrifningar.

66

§•

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller

bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 255 §.

67 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­

svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­

ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

24

Kungl'. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Om revision.

68

§.

Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år

skall en af revisorerna ombytas.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse­

ledamots tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit

vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från upp­

draget.

Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått

till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val af ny revisor.

69 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upp­

lysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen

afgifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 77 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­

berättelsen, vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 78 §.

70 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som fram-

lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

25

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget an­

svariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för eu.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:c 48.

Om bolagsstämma.

71

§•

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvande! af bolagets angelägen­

heter utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd

aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt

i enlighet med hvad i 74 § sägs. 1 bolagsordningen må kunna stadgas,

att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas be­

stämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af sådant styrelse­

sammanträde, som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie, vare

han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp

af minst eu tiondedel af den å stämman företrädda grundfonden fram­

ställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt

underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva

eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma,

och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen med­

delade bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att

åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den,

till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej

heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma

såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter

förändring i äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda ägaren, värde försäkran därefter

lämpad.

72 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 30 Häft.

4

26

honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga

om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett

väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

73 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­

stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med

uppgift å det antal aktier, för hvilket en hvar af dem äger utöfva röst­

rätt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid

stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock

att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlin­

garna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,

underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd aktieägare

eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall

protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

74 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,

aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till

en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt

för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

27

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad så­

lunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet

därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid be­

stämmande af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i be­

slut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig

därom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

75 §.

Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen,

sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktie­

ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­

tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före

extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två

på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,

innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för

beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtliga

röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt bref till

hvarje aktieägare.

76 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­

teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens

försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets bufvudkontor äfven­

som ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af

postadress anhåller därom.

28

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring1

af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt hnfVudsakliga

innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där

skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman

kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af

visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

77 §.

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga

sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans­

räkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

78 §.

Styrelsen äge, när den flnner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolags­

stämma. Aro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle

den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för upp-

gifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt

aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den

mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga

innehåll angifvas i kallelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

29

79 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 78 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas

så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har

bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen utlysa bo­

lagsstämma.

80 §.

A den bolagsstämma, som i 77 § afses, skall balansräkningen

med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas

äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­

frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela

grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

81 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af hela

grundfonden, röstat däremot.

I ofvannämnda aktiebelopp må dock, där den eller ■ de, som röstat

mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktier, som

aktieägare bekommit annorledes än genom arf, giftorätt eller testa­

mente, utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma,

där förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom

ägare af aktien.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades

å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad.

30

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbar­

ligen afsett äfven den handling.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

82 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 80 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit

beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i 81 § 1 och

2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare

i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som enligt 81 §

4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller

flere af de aktieägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af den­

samma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att dessas

sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ofvan sagts.

83 §.

Aktieägare, som enligt 82 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget erhålla

ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

84 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 70 §, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan

så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

85 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom

två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge

konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas be­

rättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa

sådan talan, som omförmäles i 70 §.

31

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. För­

summas det, vare rätt till talan förlorad.

Kung!» Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

86 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna

för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare

ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller be­

slutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, där af minst

eu ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtliga

röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grund­

fonden.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets

trädande i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vare ej giltigt,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af

de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

A beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens

stadfästelse.

87 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­

ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konun­

gens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

32

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Om klander af b o I ag sst amma

beslut.

88

§.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,

som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller

eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där

bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För­

summas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare; lag, som i 64 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid

blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klan­

drade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för regist­

rering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut uppliäfts eller

ändrats, galle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

89 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor

eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, mot­

svarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas vara

för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller, där

bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos rätten

eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek; och

äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till oskäligt

belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48.

33

Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.

90 §.

Ansökning om förlängning af bankaktiebolag meddelad oktroj

skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan den

löpande oktroj en tilländagå!’.

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.

Om likvidation och upplösning.

91 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktiebolag

gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats, lämne

styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning

yppas

till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­

samma.

92 §.

liar senast vid den i 91 § omförmälda bolagsstämma af aktie­

ägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till

dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så

icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott

icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i

likvidation.

De aktieägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets blif­

vande behållna vinstmedel erhålla åter hvad åt dem blifvit tillskjutet

jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning för

ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till

fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet,

dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,

återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon

utdelning å aktierna må äga rum.

Bill

.

till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 30 Höft,

5

34

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

93 §.

Bankaktiebolag skall ock tråda i likvidation,

1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets

bildande;

2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom

ett år från det bolagets rörelse öppnades;

3) då antalet aktieägare nedgått under tjugu samt tillräckligt antal

aktieägare ej inom tre månader inträdt;

4) då meddelad oktroj tilländagå^, utan att ny oktroj beviljats;

5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

94 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 2 mom. beslutat, att

bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,

välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

95 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 92 eller 93 § påkallar likvidation, svare de,

som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af

bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande för­

bindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

96 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 92

eller 93 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till

registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot och efter

bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge

rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad, utse en eller

flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest

meddelas af rätten.

97 §.

Finnes bankaktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

35

vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan

vara beroende häraf, att någon tinnes, som äger företräda bolaget, be­

rättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af

likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tid­

ningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga

bolagets egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes

på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en

eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen ge­

nom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

98 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det ofri ga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om

val af ny likvidator.

99 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bo­

laget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller livilka, hvar för sig

eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi­

dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med

annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan

för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt

afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

100

§.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-

lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom f}Ta veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revi­

sorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan ske,

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan

om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandlingen af denna fråga samt om rätt att tala å sty­

relsens förvaltning äge hvad i 80—83 och 85 §§ finnes stadgadt mot­

svarande tillämpning.

101 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart

det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i

penningar.

Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än som

det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt. Om­

budet må. ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifråga­

satt försäljning.

102

§.

¥ Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,

att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,

och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas

till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske,

meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände

fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.

103 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps­

års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt

hålla den tillgänglig för aktieägarna.

37

Hai likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redo­

görelse uppgifvas de hinder, som därför mött.

Iiungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

104 §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 101 § 3 mom. är

stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag

och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i

tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna

lag stadgadt.

105 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 63 § finnes föreskrifvet i fråga om under-

skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsva­

rande tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ofvan

i 1 inom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den

utfardats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare

de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bo­

laget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

106 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan orsak

betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel

innehållas och återstoden skiftas.

E.]‘ m<*' annorledes än nu är sagd! skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare, i

händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

107 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar be­

komma hvad a hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

108 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, sa snålt de!

kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

109 §.

Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

kåfve han förlorat sin talan.

110

§.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall i ogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen' för årsstämningens utfärdande.

111

§.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, åt

dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna

utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

112

§.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott lör bolaget, skall

likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 94, 95, 97

99,

101 och 103—110 §§. Har ej inom eu månad efter konkursens af­

slutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag,

som i 96 § sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­

ligen göra anmälan till registret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

39

II.

Om solidariskt

bankbolag.

Om solidariskt lankbolags bildande.

113 §•

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med

personlig ansvarighet- lör delägarna och som åstunda att försäkra sig

om tillgodonjutande af de rättigheter denna lag medgifver sådant bolag,

skola därom göra ansökning hos Konungen och därvid foga fullständig

bolagsordning.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och

till antalet minst tio.

Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bankbolag) vara

nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverens­

stämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock

om och . i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffen­

heten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­

rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

114 §.

Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst en miljon

kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare be­

stämmelse!^ angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppen­

barligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva

bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre om­

sättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, be­

stämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.

Skall, grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen be­

stämmas till lägre eller .högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra

mindre än hälften af maximikapitalet.

40

Kungl Maj;ts Nåd. Proposition No 48.

115 §.

Grundfonden skall fördelas i hufvudlotter å lika belopp i svenskt

Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre

belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda.

Hnfvndlott vare mot bolaget odelbar.

116 §.

Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare.

De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvara for upp­

fyllandet af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en.

Den ansvarighet för bolagets förbindelser, Hvilken enligt denna

paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, ma

ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, an som i

lagen angående solidariskt _ bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks

konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.

117 §.

Hufvudlottägarna stånde Öppet att med sig förena kommanditlott-

ägare. Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige med

mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej ma kommandit-

lottägare i bolaget inrymmas för större belopp an som motsvarar

hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp

häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelse!, men

äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de urna ,

innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum Kommanditlott ska

lyda å samma belopp som hufvudlott. Hvad för kommanditlott ska

inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp an det, hvarå lotten ska

lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar.

Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut a bolagsstämma

än val af revisorer.

118 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva

1) bolagets firma;

41

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar

samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

5) huruvida mera än eu ordinarie bolagsstämma skall årligen

hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å

ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­

komma till behandling;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till lottägamas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna ;

7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet

i

190 och 202 §§;

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring

af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimi­

kapitalet och maximikapitalet;

9) det belopp, hvarå hufvudlott skall lyda;

10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar;

11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt,

därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem till­

komma, jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.

119 §.

I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon

kronor, skola ingå orden »enskild bank». Sådan firma må ej af annan

begagnas.

Understiger bankbolags grundfond en miljon kronor, skall bolagets

firma innehålla ordet »folkbank».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolags-

registret införd, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk

bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

120

§•

Teckning af hufvudlott skall ske å teckningslista, som egenhändigt

underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, be­

styrkt af notarius publicus.

Bill. till Iiiksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N;o 48.

6

42

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut

om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger på

grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen med­

delats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för lmfvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå

hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits, men

allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas

eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst skall

tecknas, storleken af sådant belopp.

Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,

hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det

antal hufvudlotter, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund,

efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas

mellan tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

121

§•

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godt-

görelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppen­

barligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,

för hufvudlott tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla sig

eller annan särskild förmån eller rättighet.

122 §.

Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å tecknings­

lista, som uppfyller föreskrifterna i 120 §.

Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,

ogiltig.

123 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan

konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om

bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 126 § stadgas,

vare teckningen icke vidare bindande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

43

124 §.

Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 122 och 123 §§

afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

125 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall

gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

126 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,

som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att

tecknarna utgöra minst det antal, som i 116 § sägs, skall, sedan i

händelse af öfverteckning liufvudlotterna blifvit mellan tecknarna för­

delade och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande

företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst

en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare med ett sammanlagdt

delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda

grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt

stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den fort­

satta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom

och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare med ett

sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å stämman före­

trädde grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall

bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i

annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

127 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i

189 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning

öfver de närvarande.

44

Hvad i 190 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af

bestämmelserna i 126 §, motsvarande tillämpning å konstituerande

stämman.

128 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 204 och

205 §§ galle i tillämpliga delar i frågan om talan å beslut, som fattats

å konstituerande stämman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

129 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och. revisorer blifvit valda,

så ock inför bankinspektionen styrkts, dels att af det tecknade beloppet,

efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt ruin,

än äfven för rätt till delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva

enligt 140 § förverkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent

blifvit behörigen inbetalda, dels att för inbetalning af återstoden afläm-

nats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock att eu hvar

af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling,

som i 134 § sägs, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag regi­

streras; dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter

ofvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt teckningslistan

minst skall tecknas.

130 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut­

bekommande af tecknadt belopp.

Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

131 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i sty­

relsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

45

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­

fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konsti­

tuerande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid

torda protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,

huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag ej mindre

i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för rätt till

delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva enligt 140 § förver­

kats och ej af annan öfvertagits, äfvensom, där kommanditlottägare blifvit

i bolaget inrymda, huru mycket af det utaf dem tecknade beloppet blifvit

inbetaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen

styrkta;

4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af

det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) upp-

gifvits, blifvit behörigen inbetaldt, dels att för inbetalning af åter­

stoden aflämnats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock

att en hvar af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat

sådan handling, som i 134 § sägs;

5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

6) styrkt afskrift af den i 137 § omförmälda bok i hvad den afser

hufvudlottägare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.

132 §.

Å lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af

styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå

brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall

46

ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-

gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lott-

bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

133 §.

Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­

fonden blifvit till fullo inbetald.

134 §.

Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfver-

lämna en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad

handling, innefattande uppgift å de lotter, han i bolaget äger. Innan

sådan handling afgifvits, må han icke från bolaget uppbära utdelning

eller utöfva annan rättighet, som tillkommer hufvudlottägare.

135 §.

Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från

bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.

Samma lag vare för hufvudlottägares stärbhus; dock att, där

stärbhusets hufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhus-

delägare, som jämlikt 116 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och

denne aflämnat sådan handling, som i 134 § sägs, de öfriga delägarna

äro skilda från bolaget.

Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter an­

mälan hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de före­

skrifter, bolaget i sådant afseende må meddela.

136 §.

Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfver-

gått till ny ägare, må denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen,

utöfva någon hufvudlottägare tillkommande rättighet i vidare mån, än

att han, där 116 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvud­

lottägare, äger att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 134 §

47

förmäles, lyfta den utdelning, som faller å hufvudlotten, och utöfva

densamma, i händelse af grundfondens ökning, tillkommande företrädesrätt

till teckning af ny lott, äfvensom uppbära hvad å hufvudlotten belöper

vid bolagets likvidation.

Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom

här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till

nästa ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till styrelse­

sammanträde, då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall inne­

hålla uppgift, att så beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet.

Godkännes ej öfverlåtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande

styrelseledamöterna, hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgö­

rande. Öfverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter

inträffande ordinarie bolagsstämma anmälas.

Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af

styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han

senast utsågs till styrelseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast

af ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 48.

137 §.

Å solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen

upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare

som kommunditlottägare upptagas och anteckning göras om de lotter,

en hvar innehar.

Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bolaget,

skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes tillika

dagen, då anteckning skett.

Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga känne­

dom af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten, äfven­

som, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman

styrkt utdrag därur.

138 §.

När uti lottboken anteckning skett om förändring i äganderätten

till hufvudlott, skall uppgift härom med angifvande af lottens nummer

af styrelsen ofördröjligen aflämnas för registrering.

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om inbetalning och ökning af grundfonden samt om kommanditfond.

139 §.

Af solidariskt bankbolags grundfond skola minst fyrtio procent

vara inbetalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från

öppnandet af bolagets rörelse.

Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full

betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse

att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.

Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld på

grund af teckning mot fordran hos bolaget.

140 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott,

vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från

förfallodagen.

Varder, innan pant, hvarom i 139 § förmäles, blifvit aflämnad, in­

betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna

sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter

anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma

lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad

pant ej förslår till inbetalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­

stämma, så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvud-

lotten redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant

influtit ej återfordras.

141 §.

År rätt till delaktighet i bolaget förverkad, efter ty ofvan är sagdt,

vare tecknaren af hufvudlotten, där bolagets egendom afträdes till konkurs,

som bör jar inom två år efter utgången af den för hufvud lotternas in-

49

betalning bestämda tid, ändock skyldig ej mindre att, såvidt borgenärers

rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalningen, i den mån den ej

visas vara för öfvertagande af aktierätten verkställd af annan, än ock att

härutöfver i den ordning, som i 116 § 2 mom. sägs, inbetala hvad som

erfordras för gäldande af bolagets förbindelser.

142 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 139 § för hufvudlotter-

nas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om

hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering afkunna en

af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund­

fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn­

underskrifter skola vara af vittnen styrkta.

143 §.

Hafva konnnanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan ansökning

om bolagets registrering gjorts, skall ofördröjligen efter utgången

af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där ej anmälan

om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering afkimnas

en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,

som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna

försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts.

Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare

inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras

för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,

som ofvan sägs.

144 §.

Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan

det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo

inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om

sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund

af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anledning af

öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej af annan.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

7

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 48.

50

öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget, blifvit till fullo inbetaldt och

detta förhållande registrerats.

Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full be­

talning erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.

Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af

bolagsstämma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

145 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;

2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet

enligt 147 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken

lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf

tillkommande företrädesrätt till teckning;

3) det belopp, som skall för lott inbetalas;

4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna

skola fördelas mellan tecknarna.

146 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det

innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg

ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af

bolagsordningen, må registrering' ej ske förr än Konungens stadfästelse

å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid

nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

147 §.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att, i den mån sådant kan

ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot

hans andel i den förutvarande grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i

den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans

beslut om grundfondens ökning underrätta hufvudlottägarna.

Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o 48.

51

148 §.

Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädes­

rätt till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom styrel­

sens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

149

§•

Teckning af de nya hufvudlotterna skall ske å teckningslista,

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunder­

skrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius

publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund­

fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 147 § 2 mom. vant infördt.

I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens

storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

150 §.

Teckning af ny hufvudlott vore ogiltig, där den ej göres å teck­

ningslista, som uppfyller föreskrifterna i 149 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,

ogiltig. .

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som

ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den an­

mälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 152 §

skett i anledning af anmälan, att lotten till fullo inbetalts.

151 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök­

ning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 121 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i

annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättig­

52

het vid teckning äfvensom bestämmelsen i 139 §, att tecknare ej är

berättigad till kvittning, galle ock vid ny teckning; och skall jämväl

vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 140 § finnes

stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad

hufvudlott, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

152 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya

hufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla,

huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall

vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­

underskrifter, skola fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­

underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare

förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den an­

mälda inbetalningen å hufvudlotterna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut

om ökningen enligt 147 § 2 mom. varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter

ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för

registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­

säkran, som ofvan under 1) sägs.

Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­

mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda

beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.

153 §.

Utan hinder af hvad i 144—152 och 203 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­

stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i

144 och 146 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 145,

147—152 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten däraf; dock gälle, att för ny lott full betalning

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

53

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 152 § 1 mom.

föreskrift^ anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens full­

görande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan

skall göras samtidigt med den i 146 § föreskrifna anmälan till registret

af bolagsstämmans beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

154 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den­

samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och

skola därvid bestämmelserna i 144 § 1 och 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna

erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund­

fonden.

Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar

ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas

för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må

registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda

anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse­

ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift

af protokoll, som förts i ärendet.

Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfver-

föras.

Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller de

lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny lott

utlämnats.

155 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, beslut

fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om det

ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen

anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas

54

till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må

registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid

nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notaiius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af komman-

ditlotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en

af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,

som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna

försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts.

Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare

inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna göras

för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­

säkran, som ofvan sägs.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

156 §.

Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår

till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,

som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett

belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsätt­

ning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det så­

lunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning må hafva

för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där rätt

till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å lotten

eller influtit genom realisering af aflämnad pant.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande af

förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å rö­

relsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga, till

framtida förfogande afsätta medel.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

55

157 §.

Ej må till lottägarna utbetalas annat än den vinst, som förefinnes

enligt fastställd balansräkning för sista året, i den män vinsten ej skall

afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd

i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i bolagsord­

ningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära

densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla

och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

lss §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är af ringa betydenhet.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad

mån den vinst, som enligt 157 § 1 punkten kan utdelas, skall till det

ändamål användas.

159 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels­

räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af solidariskt bank­

bolags balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verk­

liga värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för

deras förvärfvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande

bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, såframt sådant

särskild! angifves i den förvaltningsberättelse styrelsen enligt 181 § har

att aflemna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar­

med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

56

4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må

ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas

till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast föregående

fastställda balansräkning.

5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom till­

skott af kommanditlottägare bildade särskilda fond (kommanditfond)

samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras

bland skulderna; och må därvid grundfondens och kommanditfondens

belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar.

6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt­

ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om rörelsen.

iso §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bank­

bolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som

därmed står i samband.

161 §.

Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med

annat än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar

äfvensom obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda

förskrifningar.

162 §.

Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för

egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall, att

fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier,

hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock

må med den inskränkning, som framgår af 163 §, solidariskt bankbolag,

57

till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen­

dom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betal­

ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle

lida afsevärd förlust.

Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper

eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp,

som täcker fordringen.

Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt

hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank­

inspektionen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

163 §.

Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga

egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.

164 §.

Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera

än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra för­

hållanden än i 162 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må

bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfver-

skjuter femtio procent af grundfonden.

165 §.

Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger be­

loppet af bolagets egna fonder.

Solidariskt bankbolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna

med lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp,

som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem

procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran

fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräk­

ning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej

af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som

bolaget enligt aftal et är berättigad t ytterligare utbekomma. Nedgår

Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami.

1 Afd. 30 Häft.

8

58

kassareserv under livad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,

åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

År solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens

inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs,

redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bok­

förda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller,

där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i

kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets

styrelse kan bestämma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

166 §.

Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit eller eljest i sin

rörelse förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger

afsluta.

167 §.

Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till

innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

168 §.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå

viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,

ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till

viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas

hos bolaget.

Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen

kronor af en insättares tillgodohafvan.de. Ej heller må solidariskt bank­

bolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,

efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock

lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda

fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens utgång.

Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok, som

utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall

anteckning därom göras i motboken.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

59

I

Om styrelse och firmateckning.

169 §.

Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem

ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­

valta bolagets angelägenheter.

Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse­

ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, genom beslut

å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,

gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter

att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder åt

hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med

valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen

är beslutför med kvarstående ledamöter.

170 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­

skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

171 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 170 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i

sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

60

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­

stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­

ordningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

172 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

173 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

174 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­

ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan

mot styrelseledamoten eller tredje man.

175 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Sty­

relsen må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstäm­

man medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,

61

såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening

med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolags­

ordningen eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets

firma, skall tillämpas hvad som enligt 170 och 171 §§ gäller beträffande

styrelsedamot, som äger teckna firman.

176 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

177 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­

dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

178 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktel­

ser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 158 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

179 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör

undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

180 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i förening

med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma ej

befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till

bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.

Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

181 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 193 §,

aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning

för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa

handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall af-

gifvas af revisorerna, under minst eu vecka närmast före stämman hållas

för lottägarna å bolagets hufvud kontor tillgängliga i tillräckligt antal

exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med

uppgifvande af postadress anhåller därom.

Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets

samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verk­

ställda afskrifningar.

182 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller

bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 255 §.

183 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­

svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.

63

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­

ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om revision.

184 §.

Lottägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år

skall en af revisorerna ombytas.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseleda­

mots tjänst,

l)en tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit

vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från upp­

draget.

Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått

till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val af ny revisor.

185 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen af­

gifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 193 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­

berättelsen, vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 194 §.

64

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.

186 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling', som fram-

lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

187 §.

Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen­

heter utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas,

att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott,

vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt

delaktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda

grundfonden framställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom

egenhändigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af

köp, gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare af

densamma, och att lian ej heller för att kringgå i lag eller bolags­

ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med

skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej

tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt

eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å

ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt

ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

188 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

65

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af

fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad

sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

1S9 §.

Å bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­

stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas eu

förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med

uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva rösträtt.

Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman,

godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där

stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny för­

teckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand­

lingarna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,

underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvud-

lottägare eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter

stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt

för lottägama.

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

190 §.

Jämte hvad i öfrig! i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,

aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 139 § sägs;

2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till

-eu röst;

3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva

rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

BIL till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft,

9

66

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

livad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva

rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att

lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas

i vidare män än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud

må utses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må

i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom föreskrifvas,

att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning,

hvartill den nya lotten icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,

för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig därom.

191 §.

Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsord­

ningen, sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Styrelsen bär att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lott-

ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­

tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före

extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två

på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,

innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för

beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af samtliga

röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderad! bref till

hvarje hufvudlottägare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

192 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­

teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrel­

sens försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor

äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande

af postadress anhåller därom.

67

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring

af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt Imfvudsakliga

innehåll angilven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där

skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman

kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af

visst ärende.

Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjlitet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

193 §.

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans­

räkningen för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

194 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

bolagsstämma. Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande,

galle den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal

deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett

sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela

grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i

bolagsordningen.

o

ö

# m

.

..

-i

, Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt Imfvudsakliga

innehåll angifvas i kallelsen.

68

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

195 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller liar styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 194 § är sagd!, utlyst bolagsstämma att

hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske,

har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen utlysa

bolagsstämma.

196 ip

o

o

A den bolagsstämma, som i 193 § afses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvalt­

ningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­

frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel

af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvct.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

197 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt hufvudlott­

ägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en

femtedel af lida grundfonden, röstat däremot.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen fram­

lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig-

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppen­

barligen afsett äfven den handling.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

69

198 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 196 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit

beviljad, äge hufvudlottägare med delaktighetsbelopp, som i 197 § 1

mom. sägs, å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag-

vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som

enligt 197 § 3 mom., må anställas titan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats.

Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller

flere af de hufvudlottägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af

densamma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att

dessas sammanlagda delaktighetsbelopp är mindre än här ofvan sagts.

199 §.

Hufvudlottägare, som enligt 198 § anställt talan å styrelsens för­

valtning, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget

erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rätte­

gången kommit bolaget till godo.

200 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 186 §, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan

så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången..

201

§.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas be­

rättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa

sådan talan, som omförmäles i 186 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anstäl­

lande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

202

§.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga am grunderna

för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma vare

ej giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller

beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst

en ordinarie, samt å den stämma som sist hålles, biträdts af samtliga

röstande och dessa tillika företräd t minst tre fjärdedelar af hela grundfonden.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets

trädande i likvidation i andra fall än i 20'.) och 210 §§ sägs vare ej

giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller

beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst­

en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två

tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkoiy bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Ä beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens

stadfästelse.

203 §.

Beslut om ändring al bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­

ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan re­

gistrering skett. V id anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

204 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som

fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest

strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom stäm­

71

ning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget

då ej var registrera dt, från dagen för registreringen. Försummas det,

vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 180 § 2

mom. siigs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den

där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit

utlyst att 'hällas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid

kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrät­

telse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för

registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, gälle jämväl för de lottägare, som ej instämdt klandertalan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

205 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller

tjänsteman , i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktig-

hetsbelopp, motsvarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet

förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag

eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen

hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets

storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara be­

stämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämk­

ning däri.

Om förlängning af solidariskt hankbolags oktroj.

206 §.

Ansökning om förlängning af solidariskt bankbolag meddelad oktroj

skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan den

löpande oktrojen tilländagå!’.

72

Beslut om sådan ansökning må fattas allenast å den ordinarie

bolagsstämma, som hålles näst före den tid, då ansökningen, efter tv

■ofvan stadgas, senast skall göras.

207 §.

Hufvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget,

äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 206 § förmäles, sådant

för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktroj en tilländagå^, ur

bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt vederbörligen fastställd

balansräkning utbekomma hvad på, honom belöper.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48-

Om likvidation och upplösning.

208 §.

Vism- sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt

bankbolag gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,

[ämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­

samma.

209 §.

Har senast vid den i 208 § omförmälda bolagsstämma af hufvud­

lottägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till

dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke

skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke in­

betalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation.

De hufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets

blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet

jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning å huf-

vudlottema får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott

blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och, där kom-

manditlottägare blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda,

tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upp­

73

hörande, återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå,

innan någon utdelning å hufvud lotterna må äga rum.

210

§.

Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation,

1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets

bildande;

2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett

år från det bolagets rörelse öppnades;

3) då antalet hufvudlottägare nedgått under trettio samt tillräckligt

antal hufvudlottägare ej inom tre månader inträdt;

4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats;

5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

211

§.

Har bolagsstämma i enlighet med 202 § 2 mom. beslutat, att bo­

laget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,

välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

212

§.

•Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämligt bestämmelse i 209 eller 210 § påkallar likvidation, svara-

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 209

eller 210 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvi­

dation, förklare rätten, på ansökan af lottägare eller styrelseledamot och

efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge

rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande eu månad, utse en

eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant hänseende

eljest meddelas af rätten.

Bih. till Piksd, Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 30 Höft.

10

74

Kungl. Majt.s Nåd. Proposition No 48.

214 §.

Finnes solidariskt bankbolag-, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvida-

torer, vare lottägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af

likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidnin­

garna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där

så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga bolagets

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på ut­

satta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en eller

flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

215 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget.

Afgår likvidator, innan lian fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om val af ny likvidator.

216 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget

trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig

eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi-

dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening

med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

75

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-

lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan

ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovis­

ningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala

å styrelsens förvaltning äge hvad i 196—199 och 201 §§ finnes stadgadt

motsvarand e tillämpning.

218 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart

det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas i

penningar.

Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än

som det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt.

Ombudet må ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifråga­

satt försäljning.

219 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,

att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,

och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträda»

76

till konkurs, iämne likvid atorerna om ställningen, så snart det kan ske,

meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände

fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.

220

§.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps­

års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt

hålla den tillgänglig för lottägare.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redo­

görelse uppgifvas de hinder, som därför mött.

221

§.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 218 § 3 mom. är

stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt bank­

bolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla

i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i

denna lag stadgadt.

Kung!,. Maj ds Nåd. .Proposition N:o ,48.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden vi likvidation)).

1 öfrigt skall hvad i 179 § finnes föreskrifvet i fråga om under-

skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som

"Ivan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å. bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvida­

tion, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

223 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

77

Ej må annorledes än nu är sagd! skifte äga ruin. Sker det ellör

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare

i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid. skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

224 §.

Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna till­

gångar bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grund­

fonden belöper.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det

kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

220

§.

Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

kåfve han förlorat sin talan.

Då likvidatorerna a bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst ; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

228 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall under­

rättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg af sändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, :af

dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna

utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

229

§.

Finnes efter konkursens afsilande öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 211, 2i2, 214—

21G, 218 och 220—227 §§. Har ej inom eu månad efter konkursens

afslutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag,

som i 213 § sägs.

Finnes ej Öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­

ligen gorå anmälan till registret.

III. Om tillsyn å bankbolag.

230 §.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af en

för hela riket gemensam bankinspektion.

Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller

vara anställd vid bankbolag, öfver hvilket bankinspektionen har att

utöfva tillsyn.

Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och verk­

samhet meddelas af Konungen.

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,

när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i likvida­

tion; och skall underrättelse om dagen, då sådant sker, till bankinspek­

tionen insändas.

232 §.

Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfva»

nödigt. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd

begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan

stämma ock af bankinspektionen sammankallas.

79

Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesamman­

träde må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna

deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen

meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.

233 §.

Bankinspektionen skall för hvarje bankbolag, efter inhämtande af

förslag af Konungens befallningshafvande, förordna ett allmänt ombud.

Detta ombud åligger

att deltaga i den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper, hvarom i G8 och 184 §§ förmäles;

att minst en gång under hvarje kvartal inventera kassan vid

bolagets hufvudkontor samt undersöka, om den öfversikt, bolaget jämlikt

föreskriften i 234 § senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna

och är uppställd i behörig ordning; skolande ombudet ofördröjligen del-

gifva bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva förekommit,

äfvensom i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar angående

bolaget, som af bankinspektionen äskas.

234 §.

Styrelsen åligger

att för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af

Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende företräda

bankinspektionen, för det i 233 § omförmälda allmänna ombudet, samt

för den särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta

anställa, när som helst hålla bolagets kassa och öfriga tillgångar äfven­

som böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning;

att genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som af bank­

inspektionen meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända eu

öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om

räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under

den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget;

att jämväl i öfrigt meddela bankinspektionen och allmänna om­

budet alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;

att, så snart det kan ske, dels till bankinspektionen insända

styrelsens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt

balansräkningen äfvensom, efter verkställd revision, den däröfver afgifna

berättelsen tillika med annan handling angående bolagets förvaltning

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

so

eller räkenskaper, hvilken revisorerna må hafva aflämnat till styrelsen,

dels ock låta införa revisionsberättelsen i allmänna tidningarna; samt

■ ' att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att bo­

laget gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,

på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upprätta bokslut och

kalla revisorerna att granska detsamma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid

med lag eller bolagsordningen, må bankinspektionen kunna förbjuda

verkställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga

styrelse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i

verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad

styrelsen enligt lag eller bolagsordningen åligger. Sådant föreläggande

må dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna

föreskrifter, hvilkas öfverträdande är belagdt med straff.

Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen,

ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktroj en. •

236 §.

Bankinspektionen äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift

eller förbud enligt denna lag samt falla till sådant vite.

237 §.

Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lag-,

meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för Över­

klagande af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,

men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda

förordnar.

38 §.

Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna

ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt

att yttra sig till protokollet, samt att i öfrig! öfvervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst

inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets.

81

alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet

begärd upplysning angående förvaltningen ej åt likvidatorerna förvägras.

Bankinspektionen äge under bankbolags likvidation i afseende å

likvidatorer och bolagsstämma enahanda befogenhet, som, innan bolaget

trädt i likvidation, enligt denna lag tillkommer bankinspektionen beträf­

fande styrelse och bolagsstämma.

239 §.

Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation

och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm­

melser, som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst, för

samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva tillsyn,

lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna fonder

vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfverstiga en

hundradels procent af detta belopp.

Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt

233 och 238 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersätt­

ningsbeloppet.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 48.

IV. Om registrering.

240 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt

denna lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i re­

gistret eljest är eller varder föreskrifvet.

241 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall under­

skriften vara af vittnen styrkt.

Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, så framt ej namnteckningen förefinnes å anmälnings-

Bih. till Ritcsd. Prof, 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 30 Höft.

11

skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

242 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för

registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras,

icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverens­

stämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag

eller författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos konungen.

82

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

243 §.

Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen

och dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­

ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

83

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller i förening, sådan befo­

genhet tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 §

under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­

ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-

listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.

244 §.

Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registreringsmyn-

digheten i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen

och dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna, utan

ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda;

6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­

ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till

fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall full­

göras ;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

84

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befo­

genhet tillkommer;

12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp,

hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, kommandit-

fonden skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit,

enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom,

där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalningen

skall fullgöras.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 118 §

under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­

ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-

listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.

Hufvudlottägarna skola i särskild afdelning af aktiebolagsregistret

införas, efter ty Konungen därom förordnar.

245 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften

af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden åter­

ställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring i

firman, skall ny fullständig inskrifning i registret göras.

Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller

om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring

af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingiina protokollet förses

med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.

246 §.

Företer bankbolags registrerade firma likhet med en i handels­

register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda först­

nämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd in­

skrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upp­

häfvande samt om skadestånd föras vid domstol.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

85

247 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad!, att en i

aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrif­

ning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteck­

ning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall

genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i all­

männa tidningarna.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags kon­

kurs, af öfverrätt förklarad!, att offentlig stämning' ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.

248 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolags­

registret och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit

till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han

hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

249 §.

Hvad i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är stadgadt

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om banlcbolag.

V. Straffbestämmelser.

250 §.

Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad

därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen

kronor.

86

Fortsätter någon under tid, då lian är ställd under tilltal för för­

brytelse, som nu är sagd, samma förbrytelse, skall lian, när lian därtill

varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

251 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor

eller fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig

handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest fram-

lägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) stjrrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter med­

delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok

göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom. eller

underlåter ombesörja att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt

23 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med

bestämmelsen i 41 § 1 punkten eller 157 § 1 punkten låter verkställa

utbetalning till delägare;

5) styrelseledamot, som vid upprättandet af balansräkning mot

bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 43 eller 159 §;

G) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som fram­

lägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna,

mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägen­

heter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik upp­

gift i handling, som af honom granskats;

7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens för­

valtning eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;

8) eu hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som om-

förmäles i 71 eller 187 §.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

87

252 §.

Bryter någon mot hvad i 2 §, 22 §, 28 § 2 mom.,' 133 § eller

144 § 2 mom. finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 251 § under

3) afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och

3 inom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §,

23 § sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 inom., 36 § 1 inom., 38 §

sista momentet, 61 §, 65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 inom., 87 §,

132 §, 137 §, 138 §, 143 § 1 mom., 146 §, 148 §, 149 § 4 inom.,

152 § 1 inom., 154 § sista momentet, 155 § 1, 2 eller 3 monn, 177 §,

181 §, 185 § 1 inom., 189 § 1 eller 4 mom. eller 203 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 76 §

1 mom. eller 192 § 1 mom. stadgas hålla deri där omförmälda för­

teckningen tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller

att, då delägare enligt 4 mom. i 76 eller i 192 § påyrkat hänskjutande

af visst ärende till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å

förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 111 eller 228 § under bankbolags

konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 112 §

2 mom. eller 229 § 2 mom. är stadgadt,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra

kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats

1 69 § 3 mom., 100 § 2 mom. 1 punkten, 185 § 3 mom. eller 217 §

2 mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 99 §,

100 § 2 monn, 103 §, 110 §, 216'§, 217 § 2 monn, 220 § eller 227 §

åligger.

Förseelse mot 65 §, 69 § 1 eller 3 inom., 73 § heller 4 inom.,

76 § 1 monn, 100 § 2 monn, 103 §, 181 §, 185 § 1°eller 3 inom.,

189 § 1 eller 4 inom., 192 § 1 inom., 217 § 2 inom. eller 220 §, så

ock styrelseledamots försummelse att å den i 76 eller 192 §*omförmälda

förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till bolagsstämma af

bolagets delägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas

allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl

bolaget som hvarje delägare däri.

88

Kungl. Alaj.is Nåd. Proposition N:o 48.

253 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådöm-as, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fidla gäldandet af böter eller vite, skall förvandling

ske efter allmänna strafflagen.

VI. Särskilda bestämmelser.

254 §.

Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för öfver-

tagande af annan bankrörelse, må andel i hvad bolaget sålunda skall öfver­

taga utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt teckning ske

med villkor, att sådant tillskott skall få göras;. och gälle i öfrigt i ty

fall denna lags bestämmelser om bankbolags bildande och grundfonds

ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid grund­

fondens ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl

alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna.

2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt

bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvud­

lott tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman teck­

nare, hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar, ej

deltaga i omröstning, som i 14 eller 120 § sägs; ej heller må sådan

tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktiei eller

hufvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning.

3) Hvad i 1 mom. af 31 eller af 147 § är stadgadt äger ej till-

lämpning.

4) Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfver-

tagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare,

som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskatt­

ningen varit oskälig, pliktige att ersätta bolaget skadan, en för alla

och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i

sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget

bindande.

5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats må

89

ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så

är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde

konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall

talan anhängiggöres inom en månad från inställelsedagen eller, där

tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom

utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

255 §.

Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller

bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla

och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna

lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan en

för alla och alla för eu.

256 §.

Bankbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

257 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets

styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

258 §.

Enskildes förhållanden till bankbolag må ej i oträngdt mål yppas.

259 §.

Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag

och angående soldariska bankbolag den 18 september 1903.

Bill. till Rilt-sd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 30 Höft.

12

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

260 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Hvad i 1 § är stadgadt om förbud mot inlåning på räkning, som

af _ bank allmänneligen begagnas, äge ej tillämpning å bolag eller för­

ening, so in före lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt till

sådan inlåning.

Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i

firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft

erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.

Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft,

må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall

111 ed afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan

angifna undantag:

1) Bestämmelserna i 1 mom. af 6 eller af 114 § skola ej gälla

förr än två år förflutit efter det den för bolaget meddelade, vid lagens

trädande i kraft löpande oktroj en tilländagått.

2) Bestämmelserna i 49 och 165 §§ skola icke äga tillämpning

lön- än två år från denna lags trädande i kraft.

3) . I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier,

ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.,

71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt 81 § 2 mom. icke gälla för

dylika aktier.

ö

4) Bestämmelserna i 74 § 1 mom. under 4) och 190 § 1 mom.

under 4) äga ej tillämpning.

5) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats,

innan denna lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras

enligt äldre lags bestämmelser.

6) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag-

upplöst, skola i afseende

å

likvidationen bestämmelserna i samma lag-

lända till ^efterrättelse.

7) A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, med­

delad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke meddelats

föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser,

hvilka för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade, skola

bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen,

rörande hvilka blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan gälle

härutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring

af bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess

91

firma tecknas, om likvidation och upplösning-, om registrering, om tillsyn

och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som er­

hållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse

gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med

straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse

lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 54 och

55 §§ eller 170 och 171 §§ lända till efterrättelse; och skall förty in­

skränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma,

att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag regi­

strerats och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje

mans kännedom.

Konungen skall äga meddela föreskrift om insändande till registre-

ringsmyndigheten af sådana uppgifter, som pröfvas vara af nöden för

att registreringsmyndigheten må blifva i tillfälle att föra förteckning

öfver hufvudlottägarna i solidariskt bankbolag, som registrerats enligt

äldre lag.

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition No 48.

92

Rungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen

den 5 juni 1909 angående

emissionsbanker.

Härigenom förordnas, att 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående

emissionsbanker skall erhålla följande ändrade lydelse:

Hvad i 45 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud för

bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än guld

samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfvensom

obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda förskrifningar

utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och sälja aktier

eller att, i den mån sådant står i samband med det för sådan bank i

1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egendom.

Denna lag skall tråda i kraft den 1 januari 1912

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

93

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

augusti 1910.

N är varande:

Hans

excellens herr statsministern LlNDMAN.

Statsråden:

P

etersson

,

Malm,

Lindström,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Hans excellens herr statsministern Lindman i egenskap af till­

förordnad chef för finansdepartementet anförde:

»Sedan Kungl. Maj:t den 13 september 1907 uppdragit åt en

kommitté — den s. k. bankkommittén — att utarbeta förslag till de

ändringar i gällande lagstiftning angående solidariska bankbolag och

bankaktiebolag, som kunde föranledas af då pågående revision af

lagen om aktiebolag m. in., öfverlämnade kommittén den 13 mars

1908 till Eders Kungl Maj:t förslag till lag om bankrörelse, hvilket

jämlikt kommittén ytterligare lämnadt uppdrag äfven innefattade bestäm­

melser om einissionsbank.

Bankinspektionen afgaf den 11 juni 1908 infordradt underdånigt

utlåtande öfver kommitténs förslag, hvarefter bankernas syndikat på

anmodan, efter allmänna bankmötets hörande, i skrifvelse den 27 oktober

1908 afgifvit yttrande i ärendet.

Sedan bankinspektionen den 11 december 1908 afgifvit förnyad t

yttrande i anledning af hvad bankernas syndikat anfört, aflat Eders

Kungl. Maj:t till 1909 års Riksdag proposition med förslag till lag

angående emissionsbanker äfvensom propositioner med förslag till lag

94

om ändrad lydelse af 27 § i lagen den 18 september 1903 angående

solidariska bankbolag samt till lag om ändrad lydelse af 24 ocli 88 §§

i lagen den 18 september 1903 angående bankaktiebolag.

Berörda propositioner blefvo af Riksdagen bifallna, hvarefter för­

fattningar i ämnet af Eders Kungl. Maj:t utfärdats den 5 juni 1909.

Inom finansdepartementet utarbetades därefter ett hufvudsakligen

på ifrågavarande kommittéförslag grundadt förslag till lag om bank­

rörelse; och blef detta af Eders Kungl. Maj:t den 9 oktober 1909

remitteradt till lagrådet. Lagrådets tid blef emellertid såväl under

hösten 1909 som under sistlidne vår upptagen med granskning af

andra lagförslag, i följd hvaraf förslaget till lag om bankrörelse ännu

ej af lagrådet slutbehandlats.

Orsaken, hvarför jag nu, efter gemensam beredning med chefen

för justitiedepartementet, tillåter mig att ånyo för Eders Kungl. Maj:t

anmäla ifrågavarande lagstiftningsärende, är den, att detsamma, sedan

innevarande års Riksdag antagit ny lag om aktiebolag, om hvars pro-

mulgerande Eders Kungl. Maj:t förut i dag fattat beslut, i viss mån

kommit i ett annat läge. Bankkommitténs ofvannämnda förslag an­

slöt sig nämligen, såvidt angick rena aktiebolagsrättsliga bestämmelser,

i hufvudsak till det af särskilda kommitterade — den s. k. aktiebolags-

kommittén — den 5 februari 1908 afgifna förslag till lag om aktie­

bolag, hvilket åter ligger till grund för den nya aktiebolagslagen.

Denna . skiljer sig dock i åtskilliga hänseenden af mer eller mindre

väsentlig art från sistberörda kommittéförslag; och i det stora hela

förefinnas enahanda olikheter mellan den nya lagen och det till lag­

rådet remitterade förslaget till lag om bankrörelse.

Eu närmare granskning af dessa olikheter har synts mig gifva

vid handen nödvändigheten af en omarbetning af sistnämnda lagför-

slag i syfte att, såvidt möjligt, undanröja berörda olikheter. En sådan

omarbetning har jag låtit verkställa. Vid denna omarbetning har i för­

slaget under rubriken »Särskilda bestämmelser» intagits jämväl stad­

gande^ som reglera de fall, då bankbolag bildas eller bankbolags grund­

fond ökas i syfte att mot likvid af aktier eller hufvudlotter i bolaget öfver­

taga annan bankrörelse; och hafva dessa stadganden affattats i nära

öfverensstämmelse med de bestämmelser i den nya lagen, som behandla

de fall, då vid aktiebolags bildande eller aktiekapitalets ökning annan

egendom än penningar skall af bolaget öfvertagas.

Ännu kvarstå väl en del skiljaktigheter mellan det nu utarbetade

förslaget och den nya aktiebolagslagen, men dessa äro i allmänhet

föranledda däraf, att för bildande af bankbolag erfordras, att dess

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

95

bolagsordning fastställes af Kungl. Maj:t. Där förefintlig olikhet ej bär sin förklaringsgrund i nämnda förhållande och ej heller är särskild! motiverad i bankkommitténs betänkande eller hämtar sitt stöd däraf, att motsvarande olikhet redan nu enligt gällande lag förefinnes mellan bankbolag och vanligt aktiebolag, torde anledningen till densamma ligga i en så öppen dag, att en särskild motivering här synes vara öfverflödig.

Endast i ett fall torde ett särskild! framhållande af skälen för

en afvikelse från nya aktiebolagslagens bestämmelser vara behöflig!. I det nu upprättade förslaget till lag om bankrörelse har stiftarnas civila skadeståndsskyldighet, hvilken icke lärer kunna ifrågakomma i annat fall, än då bankbolag bildas för öfvertagande af annan bankrörelse, reglerats på ett annat sätt (246 § under 4) i det nya förslaget) än som skett i den nya lagens 24 §. I sådant fall bör man ovillkorligen fordra, att när valuta i annat än penningar tillskjutes såsom grund­ fond, densamma i värde fullt motsvarar den uppgifna grundfonden. Och om vid bildandet förfares i strid härmed, synes det närmast böra åligga stiftarna att ersätta den blåst i grundfonden, som i följd häraf kommer att föreligga. Att utkräfva denna ersättning i annat fall än då till­ skottets värde upptagits oskäligt högt och stiftarna handlat med uppsåt eller med grof vårdslöshet, torde dock ur annan synpunkt knappast vara tillrådligt. Det kunde nämligen då befaras, att regeln om stiftarnas skadeståndsskyldighet komme att afskräcka från bildande af bankbolag äfven i fall, då bildande af sådant bolag vore synnerligen önskvärd! såsom t. ex. då ett bankbolag blifvit mindre solidt och dess uppgående i ett nytt bolag vore enda utvägen att förebygga allvarsamma förluster för dess delägare. I öfverensstämmelse med den af mig nu uttalade åsikt hafva bestämmelserna i 246 § under 4) i det nu upprättade förslaget affattats.

Någon ändring har icke gjorts i det till lagrådet remitterade

förslagets bank-tekniska bestämmelser. Dessa skilja sig emellertid, såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, i åtskilliga afseenden från bankkommitténs förslag; och tillåter jag mig nu att såsom mitt ytt­ rande upprepa hvad chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz i statsrådsprotokollet för den 9 oktober 1909 anförde till stöd för dessa afvikelser från kommittéförslaget.

Dessförinnan torde jag emellertid få framhålla, hvad äfven

i statsrådet den 9 oktober 1909 påpekades, nämligen att skäl visser­ ligen kunde tala för att i förslaget till lag om bankrörelse upptaga bestämmelser äfven i den del af ämnet, som vann sin lösning vid 1909

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

96

års Riksdag. Jag syftar härmed på den förut anmärkta, den 5 juni

1909 utfärdade lagen angående emissionsbanker. Med hänsyn till vissa

vid eu dylik anordning inverkande omständigheter af praktisk natur

har det emellertid befunnits lämpligare att låta bestämmelserna rörande

einissionsbankrörelse bibehålla sin själfständiga ställning. Bankkom­

mitténs förslag har i följd häraf undergått åtskilliga jämkningar.

Statsrådet Swartz’ omförmälda yttrande var af följande innehåll:

Mot de af bankkommittén föreslagna bestämmelserna om banks

skyldighet att redovisa kassareserv, hvilka finnas införda i mom. 2 af

45 resp. 150 § af kommittéförslaget, hafva framställts vissa erinringar,

som jag nu vill omförmäla och som delvis synas böra föranleda ändring

i förslaget. Så har det sagts, att då såsom tillgång, hvilken kan redo­

visas som kassareserv, i förslaget angifves fordran hos bank, under

detta uttryck skulle kunna inbegripas fordran, mot hvilken funnes

kvittningsgild motfordran. Man synes emellertid härvid förbise, att i

förslaget den regel uppställes, att tillgång, som må redovisas såsom

kassareserv, skall kunna med lätthet förvandlas i penningar. Och då

en fordran, mot hvilken finnes kvittningsgild motfordran, ju icke kan

förvandlas i penningar, följer af nyssnämnda regel, att sådan fordran

ej må beräknas såsom kassareserv. Jag anser följaktligen kommitténs

formulering i denna del kunna bibehållas.

Kommittén har föreslagit, att kassareserven skall stå i visst för­

hållande till bankens grundfond. Häremot har blifvit erinradt, att, då

kassareservens uppgift är att skydda bankens avistaförbindelser, det är

storleken af dessa, som rätteligen bör normera kassareservens storlek.

Att så är fallet, lärer ingen bestrida, men man har velat göra gällande

dels att svårighet möter att vid hvarje tidpunkt bestämma avistaför-

bindelsernas storlek och dels att dessa förbindelser ständigt fluktuera

och därför mindre väl lämpa sig att uppställas såsom normerande i

fråga om uppfyllande af en lagstadgad förpliktelse. Hvad sistnämnda

förhållande angår, så lärer däraf ingen större olägenhet uppstå än att

kassareserven får tilltagas så pass rundligt, att den är tillfyllest äfven

vid eu tillfällig ökning af avistaförbindelserna; och förslaget förutsätter

ju för öfrigt, att kassareserven stundom kan nedgå under lagstadgadt

belopp, endast den, så snart ske kan, uppbringas. Beträffande åter

svårigheten att bestämma storleken af en banks avistaförbindelser, så

förhåller det sig nog så, att detta icke kan utrönas enbart af de upp­

gifter, som innehållas i bankernas månadsvis upprättade och publicerade

balansräkningar. Men af en genom bankinspektionen verkställd utred­

ning framgår, att beloppet af en banks avistaförbindelser kan utan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

97

synnerlig svårighet uträknas med ledning af bankens böcker. Jag anser

mig därföre böra föreslå, att dessa förbindelser läggas till grund för be­

räkning af kassareservens storlek. Och vill jag då till avistaförbindelser

hänföra ej blott den bankens gäld, som är förfallen till betalning vid

anfordran, såsom utelöpande postremissväxlar, samt skuld på upp- och

afskrifningsräkning, löpande räkning samt på räkning med andra

banker, utan äfven icke lyftade belopp å beviljade krediter i kreditiv-

räkning och löpande räkning. Däremot lärer skuld på sparkasseräkning

icke kunna hänföras till avistaförbindelser. Väl har praxis utvecklat

sig därhän, att uttag på sparkasseräkning i stor utsträckning med-

gifves utan föregående uppsägning; men då det enligt lagförslaget

liksom enligt gällande lag är bank förbjudet ikläda sig skyldighet att

annorledes än viss tid efter uppsägning återbetala å sådan räkning

insatta medel, synes skuld å sparkasseräkning icke lagligen kunna

rubriceras såsom avistaförbindelse. Det är för öfrigt klart att bank

vid öfveransträngd kassaställning inhiberar avistauttag å sådan räkning.

Hvad så beträffar den relation, i hvilken avistatillgångarne böra stå

till avistaförbindelserna, så är det tydligt, att en bank, som vill vara

försäkrad att under alla förhållanden skydda sin likviditet, låter sig

vara angeläget att tillse, det de förra täcka en afsevärd del af de

senare. Men denna synpunkt har hittills blifvit allt för litet beaktad

af en del bland de mindre bankerna, för hvilka räntabiliteten fått

vid placeringen af fonder och inlåning spela en allt för afgörande roll.

För att, då en lagbestämmelse i ifrågavarande syfte nu skall för

första gången införas, icke allt för kraftigt ingripa i dessa bankers

ekonomi, tilltror jag mig icke att föreslå, att kassareserven jämte den

kontanta kassan föreskrifves skola utgöra mera‘än 25 % af avistaför­

bindelserna. Äfven en så måttfull föreskrift kommer att för derå

banker medföra skyldighet att högst betydligt öka sina avistatillgångar,

men då förslaget i detta afseende lämnar en respittid af två år från

lagens trädande i kraft, bör en sådan anordning kunna utan häftiga

rubbningar åvägabringas.

Mot den i förslaget införda bestämmelsen, att pantsatt tillgång

icke må beräknas såsom kassareserv, har anmärkts, att om värdepapper,

som äro användbara såsom kassareserv, pantsättas för en kredit hos

annan bank, det belopp, som icke är lyftadt på en sådan kredit, bör

få beräknas såsom kassareserv, då ju den kredittagande banken är

ovillkorligi berättigad antingen att uttaga återstoden af den beviljade

krediten eller, om krediten upphör, återfå sina värdepapper. Ehuru

jag antager, att nämnda bestämmelse skulle i tillämpningen erhålla

Bih. till Riksd. Prat. 4911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

13

Kungl. Maj ds Råd. Proposition N:o 48.

98

den tolkning, att kassareserven beräknades så som ofvan är sagdt, har

jag velat föreslå ett förtydligande i denna syftning.

Vidare har mot kommitténs förslag, att i kassareserven finge

ingå hvarje tillgång, som kunde med lätthet förvandlas i penningar,

exempelvis fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän börs

noterade obligationer, anmärkts, att såsom tillgångar, hvilka finge ut­

göra kassareserv, icke borde godkännas annat än obligationer, utfärdade

eller garanterade af stat, kommun, hypoteksinrättning eller därmed

jämförlig inrättning, enär endast dylika tillgångar kunde under alla för­

hållanden lätt förvandlas i penningar. Det kan icke förnekas, att

denna anmärkning är principiellt riktig. Med hänsyn dock till svårig­

heten för de mindre bankerna att kunna anskaffa kassareserv bestående

af dylika tillgångar, har jag trott mig böra gå en medelväg mellan

det i anmärkningen framställda förslaget och kommitténs förslag, i det

jag hemställer om allenast den ändring i kommittéförslaget i före­

varande afseende, att däld intages bestämmelse af innehåll, att af den

kassareserv, som bankbolag med hänsyn till sina förbindelser är skyldigt

att redovisa, en femtedel skall utgöras af svenska statens obligationer,

beräknade efter senaste kurs.

Det allmänna bankmötet har framställt en gensaga däremot, att

lagförslaget liksom gällande lag medgifver bank obegränsad rätt att

inköpa fastighet, afsedd för bankens inrymmande. Då lagstiftningen

med rätta ville uppställa föreskrifter för att hålla bank likvid, borde

det, menar man, icke vara bank tillåtet att i fastigheter, där någon

lokal användes för bankens ändamål, fastläsa kapital till obegränsadt

belopp utan borde i sådant afseende i lag bestämmas ett maximum,

satt i visst förhållande till bankens fonder, exempelvis 10 % af dessa.

En sådan erinran, som äfven tidigare varit hörd, är ju i sig

själf riktig; och då nu bankerna själfva påkalla lagstiftningens ingri­

pande, synes något böra i saken åtgöras. En verkställd undersökning

har gifvit vid handen, att 15 banker äga för bankens inrymmande

afsedda fastigheter, bokförda till mera än 10 %, nämligen resp. 12 (två

banker), 13 (två banker), 16, 17, 19, 20, 27, 30, 38, 50, 53 (två banker)

och 72 % af bankens samtliga fonder. Det förhåller sig visser­

ligen så, att hela värdet af sådan fastighet icke behöfver representera

ett af banken fastlåst kapital, då ju banken mot inteckning kan

erhålla fast lån till belopp, motsvarande en väsentlig del af egen­

domens värde. Men det kan i allt fall icke förnekas, att bankerna i

sin åflan att skaffa sig egna, ofta luxuöst inredda lokaler i fastigheter,

som vanligen endast till obetydlig del tagas i anspråk af bankerna

Kungi. Muj:ts Råd. Proposition N:o 48.

99

själfva, alltmera visat en benägenhet att i sina bankhus binda en

större del af sitt kapital, än som synes förenligt med en försiktig

bankpolitik.

Ett belopp, motsvarande 10 % af de egna fonderna, synes mig,

efter verkställd undersökning af de nuvarande förhållandena, kunna

betecknas såsom den gräns, utöfver hvilken förvärfvet af bankhus i

regel icke bör eller behöfver gå. Men jag kan icke biträda bank-

mötets mening, att ett bestämdt förbud bör meddelas för sådant för­

värf utöfver fastställd gräns. Yäl kan ett sådant förbud icke erhålla

retroaktiv verkan, men det skulle i allt fall innebära, att bank, som

under nuvarande lagstiftning uppnått eller något öfverskridit en sådan

gräns, skulle vara, bestämdt förhindrad att förvärfva en fastighet, som

kunde finnas behöflig, exempelvis för inrymmande af ett stort afdel-

ningskontor. Jag förmenar, att frågan bäst löses så, att bank, som

öfverskridit den normala gränsen för förvärf af bankfastighet, ålägges

att för ett belopp, motsvarande det öfverskjutande värdet, förskaffa sig

tillgångar, mot hvilka penningar med lätthet kunna anskaffas. Att

banken bundit en för stor del af sitt kapital skulle då uppvägas däraf

att ett motsvarande belopp måste hållas mera rörligt än genom utlåning

till allmänheten, och hvad ifråga om likviditeten förlorades på ett håll

skulle sålunda återvinnas på ett annat.

Den föreskrift, jag sålunda vill föreslå, lärer dock icke kunna

ovillkorligt tillämpas på alla nu oktrojerade banker. Vissa af dessa

hafva, på sätt de af mig ofvan anförda siffrorna gifva vid handen,

redan förvärfvat bankfastigheter till mycket höga belopp i jämförelse

med fonderna; och några af dessa banker disponera så obetydliga

avistatillgångar, att dessa måste i högst afsevärd grad ökas redan för

att komma i det här ofvan angifna förhållande till avistaförbindelserna.

Skulle nu därjämte den fordran ovillkorligt uppställas, att dessa

banker skulle såsom kassareserv redovisa och sålunda draga ur den

allmänna rörelsen ett belopp, motsvarande det, hvarmed det bokförda

värdet af bankhusen öfversteg 10_% af fonderna, skulle detta för vissa

af dem medföra en så kraftig omläggning af rörelsen, att den icke

lärer böra genom en lagstiftningsåtgärd framtvingas. lag anser därföre,

att det bör bero på Eders Kungl. Maj:t att medgifva dispens från

föreskriften om kassareserv, som bank skulle redovisa såsom ägare af

bankhus, förvärfvadt innan lagen trädt i kraft.

Äfven de bestämmelser, hvarom jag senast talat, lära lämpligast

få plats i kommittéförslagets 45 resp. 150 § (det nya förslagets 48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

100

resp. 159 §), som då komme att inrymma alla föreskrifter. Indika direkt

afse banks likviditet.

Det nu utarbetade förslaget till lag om bankrörelse föranleder

liksom det till lagrådet remitterade förslaget en redaktionell jämkning

af 10 § i lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909; och har

inom finansdepartementet utarbetats förslag till lag om ändrad lydelse

af sagda lagrum. >

Föredraganden hemställde därefter i underdånighet, att Kungl.

Maj:t — med återkallande af Dess den 9 oktober 1909 meddelade för­

ordnande om inhämtande af lagrådets yttrande öfver då anmälda för­

slag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i

lagen angående emissionsbanker den 5 juni 1909 — måtte förordna,

att öfver de nu anmälda, under bilagorna litt. A och B vid detta

protokoll återgifna lagförslag lagrådets yttrande skulle för det ändamål,

§ 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder

lämna bifall.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

Ur protokollet

Emil Sundberg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

101

lätt. Å.

Förslag

till

Lag om bankrörelse.

Inledande bestämmelser.

1

§•

Förutom Sveriges riksbank må ej annan bär i riket drifva bank­

rörelse än

1) bankaktiebolag,

2) solidariskt bankbolag,

3) emissionsbank,

4) kommanditbolag, hvars firma förutom ordet kommanditbolag

innehåller endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder

allenast, att flere bolagsmän finnas, eller

annat handelsbolag, hvars firma innehåller endast personnamn

eller personnamn med tillägg, som antyder allenast, att firman inne-

hafves af bolag,

5) enskild man, hvilkens firma innehåller endast personnamn.

2 §•

Ej må enskild man eller annan enskild penninginrättning än

bolag, som i 1 § under 1), 2) eller 3) afses. i sin firma eller eljest vid

beteckning af affärsrörelsen använda ordet bank.

102

Kung}. Magis Nåd. Proposition N:o 48.

I. Om bankaktiebolag-.

Om bankaktie})olags bildande.

3 §•

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,

skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

stadfästelse.

Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och

till antalet minst tio.

Finnes sådant bankaktiebolag vara nyttigt för det allmänna, pröfvar

Konungen bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag

och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med

hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagfets rörelse, särskilda be­

stämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­

rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

4 §■

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar

samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen

hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å

ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­

komma till behandling:

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

7) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes före-

skrifvet i 73 och 83 §§;

103

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring

af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapi­

talet och maximikapitalet;

9) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar och för

revisionen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

5 §•

Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma för bankaktiebolag eller solidariskt

bankbolag, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är

allmänt känd här i riket.

6 §■

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor;

dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser

angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva

vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i

större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss

ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till

lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.

Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen bestämmas

till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra mindre än

hälften af maximikapitalet.

7 §•

Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp

än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

8

§.

Teckning af aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt

underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista,

bestyrkt af notarius publicus.

104

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut

om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom

åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen

meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det; hvarå aktie

skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i bolagsordningen ininimi- och maximikapital angifvits,

men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få

tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst

skall tecknas, storleken af sådant belopp.

Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,

hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det

antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter

hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan

tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o i8.

9 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta

godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit

uppenbarligen nödvändiga, eller för aktie tillskjuta annat än penningar

eller förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare ogiltig.

11 §•

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings-

listan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 §

stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

105

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och

11 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndig-

heten anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som

skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att grund­

fonden är fulltecknad och att tecknarna utgöra minst det antal, som i

17 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit

mellan tecknarna fördelade och öfverskjutande teckning förklarats för­

fallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;

dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock aktietecknare

med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af den vid

stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans afgörande

skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra och högst sex

veckor därefter. Ä den fortsatta stämman varde frågan utan vidare

uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till

stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig

därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare

med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman

företrädda grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden,

skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum;

i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad

i 72 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning

öfver de närvarande.

Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft.

14

106

Hvad i 73 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelse!’, som föranledas

af bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande

stämman.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

16 §■

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 85 och

86 §§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å

konstituerande stämman.

17 §.

Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet minst

tjugu.

18 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifva valda,

må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

19 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om ut­

bekommande af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut där­

om deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld,

en för alla och alla för en.

20 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

107

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­

fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstitu­

erande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda

protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,

huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket af grundfonden blifvit in-

betaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara, af vittnen

styrkta;

4) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter al desamma.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om aktiebref och aktiebok.

21

§.

Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af

styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå

brefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet, Aktiebref skall

ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-

gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktie­

bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

22

§.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­

fonden blifvit till fullo inbetald.

.108

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o '48.

O £> ,Q

Jo

g.

A bankaktiebolags hufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets

samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola

genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ur­

sprungliga ägarna, sa ock ofördröjligen antecknas de bos styrelsen

styrkta förändringar i äganderätten till aktie, för bvilka hinder ej möter

af stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då an­

teckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara till­

städes för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktie­

boken, som da kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt

70 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts

beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelse­

sammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till

honom fortgående följd af öfverlåtelser.

Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att

anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att låta enhvar, som sådant önskar, taga känne­

dom af aktieboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,

äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman

styrkt utdrag därur.

Om inbetalning och. ökning af grundfonden.

24 §.

Af bankaktiebolags grundfond skola inbetalas minst tjugu procent,

innan bolaget öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom

tre månader och återstoden inom åtta månader från öppnandet af

bolagets rörelse.

Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,

vare skyldig afkunna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala

oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.

109

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund

af aktieteckning mot fordran lios bolaget.

25 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare han

skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Varder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad, in­

betalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna

sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter

anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare

inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till in­

betalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­

stämma, så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller

hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

2G §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas slut­

liga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela

grundfondens inbetalning förut skeft, för registrering aflämna en af

styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grund­

fonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas namn­

underskrifter skola vara af vittnen styrkta.

Kmujl. Ma}:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår,

till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut

om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på

grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled­

ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej

af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och detta för­

hållande registrerats.

Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej ntgifvas, innan full

betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af

bolagsstämma.

110

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

28 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;

2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då be­

slutet enligt 30 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken

aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma paragraf

tillkommande företrädesrätt till teckning;

3) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna.

29 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det

innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg

ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af

bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse

å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid

nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

30

§.

Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den mån sådant kan ske,

af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot

hans andel i den förutvarande grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i

den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans

beslut om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

111

31 §.

som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att tecknings­

rätten begagnats.

32 §.

Teckning af de nya aktierna skall ske å teekningslista, försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

eller å afskrift af sådan teekningslista, bestyrkt af notarius publieus.

Teekningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grundfon­

dens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet en­

ligt 30 § 2 mom. varit infördt.

I teekningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens stor­

lek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teekningslista.

33 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å tecknings-

lista, som uppfyller föreskrifterna i 32 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan

i denna. paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts

hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 35 § skett i

anledning af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

34 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök-

ning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat

än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid

aktieteckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är

berättigad till kvittning, gälle ock vid ny' aktieteckning; och skall

112

jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning livad i 25 §

finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning

å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

Kung!,. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

35 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru många

aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola

fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­

underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteåkning,

där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förver­

kats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda

inbetalningen å aktierna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut

om ökningen enligt 30 § 2 mom. varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytter­

ligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registre­

ring. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhän­

diga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,

som ofvan under 1) sägs.

Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­

mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda

beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

36 §.

Utan hinder af hvad i 27—35 och 84 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­

stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i

27 och 29 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 28, 30 —

35 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å

verkställigheten däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning skall

erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut;

113

att innan sådant godkännande meddelats, den i 35 § 1 mom. föreskrifna

anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda

paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tillända-

gått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras sam­

tidigt med den i 29 § föreskrifna anmälan till registret af bolags­

stämmans beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

37 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till den­

samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och

skola därvid bestämmelserna i 27 § 1 och 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna er­

hålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund­

fonden.

Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar änd­

ring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för

registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må regi­

strering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda

anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse­

ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift

af protokoll, som förts i ärendet.

Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden

öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller

de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall

genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref

å ny aktie utlämnats.

38 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke pliktig

att ytterligare tillskjuta något.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. SO Höft.

15

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

39 §.

Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till

täckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,

som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett

belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsätt­

ning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det

sålunda stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må

hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,

där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit

genom realisering af aflämnad pant.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för täckande af

förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å

rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga,

till framtida förfogande afsätta medel.

40 §.

Ej må, så länge bankrörelsen fortfar, till aktieägarna utbetalas

annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för

sista året, i den mån vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder

vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats

eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de som uppburit sådan

utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de,

som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som

vid återbäringen kan uppkomma.

41 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

115

främmande, eller eljest i strid med bestämmelserna i denna lag; stämman

dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål

använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af ringa

betydenhet.

Det tillkomma bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad

män den vinst, som enligt 40 § 1 punkten kan utdelas, skall till det

ändamål användas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

42 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels­

räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af bankaktie­

bolags balansräkning:

1) Balansräkningen skall behörigen redovisa icke blott bolagets

tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, utan äfven dess in­

komster och utgifter under året, med angifvande tillika af verkställda

afskrifningar.

2) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina

verkliga värden eller, med mindre sådant särskildt angifves i den för­

valtningsberättelse, styrelsen enligt 64 § har att aflämna, till högre

belopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar­

med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder

uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;

och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen

fortfar.

5) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt­

ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Om rörelsen.

43 §.

Med den inskränkning, som bär nedan sägs, må bankaktiebolag,

jämte in- och utlåning af penningar, idka annan därmed förenlig verk­

samhet.

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

44 §•

Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva; handel med annat

än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invis-

ningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande

förskrifningar.

45 §.

Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen

räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är

om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka

anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må

med den inskränkning, som framgår af 46 §, bankaktiebolag, till

skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen­

dom, som är för fordringen pantsatt eller utmätt, så ock såsom betal­

ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle

lida afsevärd förlust.

Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran in­

köper eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till

belopp, motsvarande fordringen.

Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad

nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bank­

inspektionen.

46 §.

Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.

47 §.

Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än

femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden

än i 45 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej

på eu gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade aktier

till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter

femtio procent af grundfonden.

48 §.

Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet

af bolagets egna fonder.

117

Bankaktiebolag vare skyldigt att, med iakttagande af hvad här

nedan i 4 mom. sägs, i tillgångar, hvilka kunna med lätthet förvandlas

i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å all­

män börs noterade obligationer, redovisa kassareserv till belopp, som

tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem

procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran

fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas i beräkning allenast till

det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt utbekomma utöfver

redan erhållen försträckning. Nedgår kassareserv under hvad nu är sagdt,

skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

Är bankaktiebolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrym­

mande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa

kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda värde

må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där fråga är om

fastighet, som förvärfvats, innan denna lag brådt i kraft, för det lägre

belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse kan bestämma.

Kassareserv, som bankaktiebolag med hänsyn till beskaffenheten

af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel ut­

göras af svenska statens obligationer, beräknade efter senast noterade kurs,

49 §.

Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit förbehålla sig andel i

vinst på affär, som bolaget själft icke äger utsluta.

50 §.

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade till inne-

hafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

51

§.

Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss

tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,

ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till

viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas

hos bolaget.

A medel, som insättas på så kallad sparkasseråkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre

tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bank­

aktiebolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en

Kuncjl. Majds Nåd. Proposition N:o 48-

vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; sty­

relsen dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan

olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på upp­

sägningstidens utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, an­

tecknas i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å

sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om styrelse och firmateckning.

52 §.

Aktieägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem leda­

möter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­

valta bolagets angelägenheter.

Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse­

ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,

gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelse­

ledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan

hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant

medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

53 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

älven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­

skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

119

54 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 53 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de

särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­

stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­

ordningen.

55 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

56 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

57 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­

ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan

talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

58 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit i'ätt att teckna bolagets firma,

skall tillämpas hvad som enligt 53 och 54 §§ gäller beträffande styrelse­

ledamot, som äger teckna firman.

59 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

60 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­

dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

61 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik­

telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 41 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

62 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör under­

tecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

121

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva

slutits, en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.

63 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till

bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.

Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

64 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 76 §,

allämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna räkenskaps­

året. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den be­

rättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under

minst eu vecka närmast före stämman hållas för aktieägarna å bolagets

hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfvensom oför­

dröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af post­

adress anhåller därom.

Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller

förlust, som uppkommit af rörelsen under året.

65 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller

bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 247 §.

66

§.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­

svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.

Bill. till Rik sd. Prof. 1911■ 1 Sami. 1 Afd. ‘SO Höft.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

16

122

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­

ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot eu hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om revision.

67 §.

Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år

skall en af revisorerna ombytas.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse­

ledamots tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit

vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas

från uppdraget.

Äfgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått

till ända, och linnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val af ny revisor.

68

§.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upp­

lysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen

afgifva eu af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 76 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­

berättelsen och balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 77 §.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

123

69 §.

Hafva revisorer i sill berättelse eller annan handling-, som fram-

lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget an­

svariga för afl däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma

70 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen­

heter utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd

aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt

i enlighet med hvad i 73 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas,

att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas be­

stämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af sådant

styrelsesammanträde, som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie,

vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktie­

belopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grund­

fonden framställt yrkande därom, pliktig att afkunna en af honom egen­

händigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af

köp, gåfva eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare

af densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolags­

ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med

skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej

tillämpning å den, till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller

testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie

bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej

visas, att därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

71

§•

Ej må någon själ!’ eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af

fråga om aftal mellan bolaget och tredje man. där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad

sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

bolaget sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

72 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­

stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare

med uppgift å det antal aktier, för hvithet en hvar af dem äger ut­

öfva rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd

vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman;

dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande

söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand­

lingarna ä stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning in­

tages, underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd

aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stäm­

man skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för

aktieägarna.

7

o

Q

< O

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske.

aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs;

125

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar

till en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt

för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad

sålunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i be­

slutet därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt

vid bestämmande af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke med­

för rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i be­

slut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig

därom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

74 §.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har

sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktie­

ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­

tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka

före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas

å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman

ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så­

framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes

af samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt

bref till hvarje aktieägare.

126

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

75 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­

teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom

styrelsens försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets hufvud-

kontor äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med

uppgifvande af postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till

ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt

hufvndsakliga innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen

skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som

där skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å

stämman kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för be­

handling af visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

76 §■

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga

sin förvaltningsberättelse jämte balansräkningen för det förflutna året

tillika med revisorernas berättelse.

77

§•

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

bolagsstämma. Äro ej samtlige revisorer ense om stämmas utlysande,

gälle den mening, hvarom de fleste förena sig, eller vid lika röstetal

deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sarnman-

lagdt aktiebelopp utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden

eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

127

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt liufvudsakliga

innehåll angifvas i kallelsen.

Kiingl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

78 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 77 § är sagdt, ntlyst bolagsstämma att

hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan

ske, har bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

79 §.

A den bolagsstämma, som i 76 § afses, skall balansräkningen

med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas

äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­

frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag

minst fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktie­

ägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel

af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

SO §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltnings­

berättelsen omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen fram­

lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad.

Utan hinder häraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honoln anställas, dill’ ej ansvarsfriheten uppen­

barligen afsett äfven den handling.

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

81 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 69 §, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan

så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

82 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom

två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge

konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas

berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa

sådan talan, som omförmäles i 69 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall ankängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans an­

ställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild

röstplural itet å bolagsstämma erfordras.

83 g.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna

för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma

vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller

beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst

eu ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af samtlige

röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela grund­

fonden.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets

trädande i likvidation i andra fall än i 89 och 90 §§ sägs vare ej giltigt,

med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af

de röstande.

129

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens

stadfästelse.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

84 §.

«

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­

ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

85 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,

som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller

eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där

bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För­

summas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 63 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid

blifvit utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klan­

drade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för regi­

strering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, galle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

17

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

86 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor

eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp

af minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet förmenas

vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos

rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;

och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till

oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.

87 §.

Önskar bankaktiebolag erhålla förlängning af bolaget meddelad

oktroj, göre i den ordning, som i 3 § är sagd, ansökning därom sist

sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.

Om likvidation och upplösning.

88

§.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktie­

bolag gjort sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grund­

fonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å

bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­

samma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

131

89 §.

Har senast vid den i 88 § omförmälda bolagsstämman af aktie­

ägare tecknats livad som erfordras för att återställa grundfonden till

dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så

icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke

inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation.

De aktieägare, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets

blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet

jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning får

ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott blifvit till

fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet,

dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,

återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon

utdelning å aktierna må äga rum.

90 §.

Bankaktiebolag skall ock träda i likvidation,

1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets

bildande;

2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom

ett år från det bolagets rörelse öppnades;

3) då antalet aktieägare nedgått under det i 17 § bestämda samt

tillräckligt antal aktieägare ej inom tre månader inträdt;

4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats;

5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

91 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 83 § 2 mom. beslutat, att bola­

get skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,

välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

92 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 89 eller 90 § påkallar likvidation, svare de,

132

som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af

bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande för­

bindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

93 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af bolaget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om val af ny likvidator.

Kirncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

94 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig

eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvi­

dator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening

med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

95 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-

lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

133

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan

ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovis­

ningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala

å styrelsens förvaltning äge hvad i 79, 80 och 82 §§ finnes stadgadt

motsvarande tillämpning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

96 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart

det utan uppenbar skada kan ske. skall bolagets egendom förvandlas

i penningar.

97 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,

att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,

och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas

till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske.

meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände

fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.

98 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskaps­

års slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt

hålla den tillgänglig för aktieägarna.

diar likvidationen ej afslutats inom två år, skola i redogörelsen

uppgifvas de hinder, som därför mött.

99 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag och om

deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälle i tillämp­

liga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag

stadgadt.

184

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

100 g.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall livad i 62 § finnes föreskrifvet i fråga om under-

skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsva­

rande tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att

den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

101

§.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare

i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

102

§.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar be­

komma hvad å hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.

103 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det

kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

135

104 §.

Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall lian

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag. då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

hafve han förlorat sin talan.

105 §.

I)å likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

106 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af

dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna

utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

107 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 91 — 94, 96 och

98—105 §§.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist före träd! bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­

ligen göra anmälan till registret.

136

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

II. Om solidariskt bankbolag'.

Om solidariskt bankbolags bildande.

108 §.

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med

personlig ansvarighet för delägarna, skola därom göra ansökning hos

Konungen, såframt ej rörelsen skall drifvas under firma, innehållande

endast personnamn eller personnamn med tillägg, som antyder allenast,

att firman innehafves af bolag.

Stiftarna skola vara bär i riket bosatta svenska medborgare och

till antalet minst tio.

Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bamkbolag) vara

nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverens­

stämmelse med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock

om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffen­

heten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bank­

rörelsens drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

109 §.

Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst en miljon

kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare be­

stämmelser angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppen­

barligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva

bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre om­

sättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, be­

stämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen kronor.

Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen be­

stämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra

mindre än hälften af maximikapitalet.

no §.

Grundfonden skall fördelas i lmfvudlotter å lika belopp i svenskt

mynt.

137

Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre

belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda.

Hufvudlott vare mot bolaget odelbar.

in §•

Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare.

De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvare för upp­

fyllandet af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en.

Den ansvarighet för bolagets förbindelser, hvilken enligt denna

paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, må

ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, än som i

lagen angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks

konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.

112

§.

Hufvudlottägarna stånde öppet att med sig föi’ena kommanditlott-

ägare. Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige med

mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommandit-

lottägare i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar

hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp

häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men

äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de insatt,

innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall

lyda å samma belopp som hufvudlott. "Hvad för kommanditlott skall

inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå lotten skall

lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar.

Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma

än val af revisorer.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

113 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar

samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. SO Käft.

18

138

5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen

hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å

ordinarie stämma, eller, där flera hållas, å hvar och en af dem före­

komma till behandling;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

7) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes före-

skiifvet i 184 och 194 §§;

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring

af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimi­

kapitalet och maximikapitalet;

9) det belopp, hvarå liufvudlott skall lyda;

10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar och för

revisionen;

11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt,

därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem till­

komma, jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.-

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

114 §.

I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon

kronor, skola ingå orden enskild bank. Sådan firma må ej af annan

begagnas.

Understiger bankbolags grundfond eu miljon kronor, skall bolagets

firma innehålla ordet folkbank.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma för bankaktiebolag eller solidariskt

bankbolag, så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är

allmänt känd här i riket.

115 §.

Teckning af liufvudlott skall ske å teckningslista, som egen­

händigt underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan tecknings­

lista, bestyrkt af notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut

om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

139

1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger

på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!!

meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för hufvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå

hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits,

men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få

tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst

skall tecknas, storleken af sådant belopp.

Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,

hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det

antal hufvudlotter, som eu hvar af stiftarna tecknat, och å den grund,

efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas

mellan tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.

116 §.

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta

godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit

uppenbarligen nödvändiga, eller för hufvudlott tillskjuta annat än

penningar eller förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

117 §.

Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å tecknings­

lista, som uppfyller föreskrifterna i 115 §.

Teckning med villkor vare ogiltig.

118 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings-

listan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma

fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i

121 § stadgas, vare teckningen icke vidare bindande.

119 §.

Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 117 och

118 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyn-

digheten anmälts före bolagets registrering.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

120

§.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som

skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

121

§.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att grund­

fonden är fulltecknad och att tecknarna utgöra minst det antal, som i

111 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning hufvudlotterna blifvit

mellan tecknarna fördelade och Överskjutande teckning förklarats för­

fallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;

dock att, där minst en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den

vid stämman företrädda grundfonden rösta därför, med frågans af­

görande skall anstå till fortsatt stämma å viss dag minst fyra högst

sex veckor därefter. A den fortsatta stämman varde frågan utan

vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till

stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig

därom och utgöra dessa minst eu fjärdedel af hela antalet tecknare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å

stämman företrädda grundfonden och minst eu fjärdedel af hela grund­

fonden, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer

äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

122

§.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad

i 183 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning

öfver de närvarande.

Hvad i 184 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas

af bestämmelserna i 121 §, motsvarande tillämpning å konstituerande

stämman.

Kungl.

Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

141

123 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 196 och

197

§§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats

å konstituerande stämman.

124 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda,

må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

125 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse fora talan om ut­

bekommande af tecknadt belopp.

Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

126

§.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda be­

fogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

142

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konsti­

tuerande stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid

förda protokollet:

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,

huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag i anled­

ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket blifvit

mbetaldt ej mindre af grundfonden än ock, där kommanditlottägare

blifvit i bolaget inrymda, af det utaf dem tecknade belopp; skolande

styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta;

4) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

5) styrkt afskrift af den i 132 § omförmälda bok i hvad den afser

hufvudlottägare.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.

127 §.

Å lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af

styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå

brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall

ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna åter-

gifvas genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lott­

bref vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter

128 §.

Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grund­

fonden blifvit till fullo inbetald.

129 §.

Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfver-

lämna en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad

handling, innefattande uppgift a de lotter, han i bolaget äger. Innan

sådan handling afgifvits, vare han icke gentemot bolaget att anse

såsom hufvudlottägare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

143

130 §.

Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från

bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.

Samma lag vare för hufvudlottägares stärbbus; dock att, där

stärbhusets kufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhus-

delägare, som jämlikt 111 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och

denne aflämnat sådan handling, som i 129 § sägs, de öfriga delägarna

äro skilda från bolaget.

Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter an­

mälan hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de före­

skrifter, bolaget i sådant afseende må meddela.

131 §.

Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott

öfvergått till ny ägare, vare denne ej, förrän bolaget godkänt öfver-

låtelsen, gentemot bolaget att anse såsom hufvudlottägare; dock äge han,

där 111 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvudlottägare,

att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 129 § lörmäles, lyfta

den vinstutdelning, som må vara med rätten till delaktighet i bolaget

förknippad och utöfva hufvudlotten, i händelse af grundfondens ökning,

tillkommande företrädesrätt till teckning af ny lott, äfvensom uppbära

hvad å hufvudlotten belöper vid bolagets likvidation.

Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom

här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa

ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till sammanträde,

då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall innehålla uppgift, att så

beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet. Godkännes ej öfver-

låtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande styrelseledamöterna,

hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgörande. Öfverlåtelser,

som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter inträffande ordinarie

bolagsstämma anmälas.

Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af

styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han

senast utsågs till styi’elseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast

af ordinarie bolagsstämma.

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

132 §.

A solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen

upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare

som kommanditlottägare upptagas och anteckning göras om de lotter,

en hvar innehar.

Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bo­

laget, skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes

tillika dagen, då anteckning skett.

Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga känne­

dom af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,

äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänste­

man styrkt utdrag därur.

133 §.

När uti lottboken anteckning skett om förändring i äganderätten

till hufvudlott, skall uppgift härom med angifvande af lottens nummer

af styrelsen ofördröjligen aflämnas för registrering.

Om inbetalning och ökning af grundfonden.

134 §.

Af solidariskt bankbolags grundfond skola inbetalas minst tjugu

procent, innan bolaget öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu pro­

cent inom tre månader och återstoden inom åtta månader från öpp­

nandet af bolagets rörelse.

Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full

betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse

att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.

Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld

på grund af teckning mot fordran hos bolaget.

135 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott.

vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från

förfallodagen.

145

Varder, innan pant, hvarom i 134 § förmäles, blifvit aflämnad,

inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna

sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter

anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma

lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad

pant ej förslår till inbetalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolags­

stämma, så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvud-

lotten redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant

influtit ej återfordras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

136 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 134 § för hufvud-

lotternas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej an­

mälan om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering

aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,

huruvida grundfonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseleda­

möternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

137 §.

Hafva kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan sådan

ansökning gjorts, hvarom i 126 § förmäles, skall ofördröjligen efter

utgången af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där

ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering

aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om

det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skrift­

ligen afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna be­

hörigen fullgjorts. Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara

af vittnen styrkta.

Varder efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad ytterligare

inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna

göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseleda­

möternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla

sådan försäkran, som ofvan sägs.

Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. BO Höft.

19

146

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

138 §.

Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan

det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till

fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut

om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på

grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anled­

ning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och

ej, af annan öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget, blifvit till fullo

inbetaldt och detta förhållande registrerats.

Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full

betalning erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.

Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af

bolagsstämma.

139 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;

2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då be­

slutet enligt 141 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom

hvilken lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma

paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning;

3) det belopp, som skall för lott inbetalas;

4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna

skola fördelas mellan tecknarne.

140 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det

innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens för­

sorg ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring

af bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stad­

fästelse å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid

nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

147

141 §.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att. i den mån sådant kan

ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar mot

hans andel i den förutvarande grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom, i

den mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans

beslut om grundfondens ökning underrätta hufvudlottägarna.

142 §.

Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädes­

rätt till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att tecknings­

rätten begagnats.

143 §.

Teckning af de nya lmfvudlotterna skall ske å teckningslista,

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunder­

skrifter, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af notarius

publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grund­

fondens ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 141 § 2 mom. varit infördt.

I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens

storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

144 §.

Teckning af ny hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å teck­

ningslista, som uppfyller föreskrifterna i 143 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som

ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den an­

mälts hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 146 §

skett i anledning af anmälan, att lotten till fullo inbetalts.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

148

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 48.

145 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens ök­

ning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 116 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i

annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättig­

het vid teckning äfvensom bestämmelsen i 134 §, att tecknare ej är

berättigad till kvittning, gälle ock vid ny teckning; och skall jämväl

vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 135 § finnes

stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å

tecknad hufvudlott, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

146 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya

hufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla,

huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall

vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­

underskrifter, skola fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn­

underskrifter försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare

förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den an­

mälda inbetalningen å hufvudlotterna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, sä ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i Indika bolagsstämmans beslut

om ökningen enligt 141 § 2 mom. varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter

ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för

registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­

säkran, som ofvan under 1) sägs.

Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af an­

mälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda

beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

149

147 §.

Utan hinder af hvad i 138—146 och 195 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolags­

stämmans godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i

138 och 140 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 139,

141—146 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny lott full betalning

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 146 § 1 mom.

föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens full­

görande tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan

skall göras samtidigt med den i 140 § föreskrifna anmälan till registret

af bolagsstämmans beslut.

148 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medels öfverföring till den­

samma af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och skola

därvid bestämmelserna i 138 § 1 och B mom. äga motsvarande tillämpning.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna

erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grund­

fonden.

Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar

ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas

för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må

registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda

anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelse­

ledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift

af protokoll, som förts i ärendet.

Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras.

Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller de

lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny

lott utlämnats.

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

149 §.

Har, efter det sådan ansökning gjorts, hvarom i 126 § förmäles,

belut fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om

det ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen

anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas

till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må

registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid

nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af kommandit-

lotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering afiämnas en af

dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å

lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna försäkran,

att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts. Styrelse­

ledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

Varder efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad ytterligare

inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna golgas

för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan för­

säkran, som ofvan sägs.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

150 §.

Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår

till täckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,

som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett

belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning

af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda

stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.

151

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning må hafva

för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där

rätt till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å

lotten eller influtit genom realisering af aflämnad pant.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för täckande

af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å

rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga,

till framtida förfogande afsätta medel.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

151 §.

Ej må, så länge bankrörelsen fortfar, till lottägarna utbetalas

annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för

sista året, i den mån vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder

vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats

eller med bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan

utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de,

som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som

vid återbäringen kan uppkomma.

152 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande, eller eljest i strid med bestämmelserna i denua lag; stäm­

man dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ända­

mål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är af

ringa betydenhet.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad

mån den vinst, som enligt 151 § 1 punkten kan utdelas, skall till det

ändamål användas.

153 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handels­

räkningar är stadgadt galle i afseende å upprättande af solidariskt

bankbolags balansräkning:

152

1) Balansräkningen skall behörigen redovisa icke blott bolagets

tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut, utan äfven dess in­

komster och utgifter under året, med angifvande tillika af verkställda

afskrifningar.

2) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verk­

liga värden eller, med mindre sådant särskilt angifves i den förvalt­

ningsberättelse, styrelsen enligt 175 § har att aflämna, till högre be­

lopp än som motsvara kostnaderna för deras förvärfvande.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvar­

med de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom till­

skott af kommanditlottägare bildade särskilda fond samt andra fonder

uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;

och må därvid grundfondens och den genom tillskott af kommanditlott­

ägare bildade särskilda fondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen

fortfar.

5) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt­

ningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om rörelsen.

154 §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bank­

bolag, jämte in- och utlåning af penningar, idka annan därmed förenlig

verksamhet.

155 §.

Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med

annat än guld samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker,

invisningar, obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande

förskrifningar.

156 §.

Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för

egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall, att

fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier,

hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock

153

må med den inskränkning, som framgår af 157 §, solidariskt bankbolag,

till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egen­

dom, som är för fordringen pantsatt eller utmätt, så ock såsom betal­

ning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle

lida afsevärd förlust.

Egendom, livilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper

eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till belopp,

motsvarande fordringen.

Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt

hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras lios bank­

inspektionen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

157 §.

Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga

egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.

158 §.

Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera

än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra för­

hållanden än i 156 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må

bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfver-

skjuter femtio procent af grundfonden.

159 §.

Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger be­

loppet af bolagets egna fonder.

Solidariskt bankbolag vare skyldigt, med iakttagande af hvad här

nedan i 4 mom. sägs, att i tillgångar, hvilka kunna med lätthet för­

vandlas i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och

å allmän börs noterade obligationer, redovisa kassareserv till belopp,

som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem

procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran

fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas i beräkning allenast till

det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt utbekomma utöfver

redan erhållen försträckning. Nedgår kassareserv under hvad nn är

sagdt, skall den, så snart det kan ske, åter uppbringas till föreskrifvet

belopp.

Bill. till Riksd. Prut. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft.

20

154

Är solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens

inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs,

redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bok­

förda värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller,

där fråga är om fastighet; som förvärfvats, innan denna lag trädt i

kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets

styrelse kan bestämma.

Kassareserv, som solidariskt bankbolag med hänsyn till beskaffen­

heten af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femte­

del utgöras af svenska statens obligationer, beräknade efter senast

noterade kurs.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

160

§.

Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit förbehålla sig

andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.

161

§.

Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade till

innehafvaren eller till viss man eller order ställda förbindelser.

162

§.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå

viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas

till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man

samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget.

Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen

kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bank­

bolag ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,

efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock

lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda

fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens utgång.

Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok, som

utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas, skall

anteckning därom göras i motboken.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

155

Om styrelse och -firmateckning.

163 §.

Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem

ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, för­

valta bolagets angelägenheter.

Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelse­

ledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna

genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,

gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter

att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder af

hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver, med

valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen

är beslutför med kvarstående ledamöter.

164 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. In­

skränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

165 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 164 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i

sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

156

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolags­

stämmans föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolags­

ordningen.

166 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämma^

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

167 §.

Är enligt. bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

168 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behand­

ling af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan

talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

1.69 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,

skall tillämpas hvad som enligt 164 och 165 §§ gäller beträffande

styrelseledamot, som äger teckna firman.

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 4S.

157

170 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

171 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom oför­

dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

172 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förplik­

telser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 152 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

173 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör

undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

174 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

158

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångs­

balken; och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jäm­

väl, då annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Till styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till

bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.

Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

175 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 187 §,

aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna räkenskaps­

året. Genom styrelsens försorg skola dessa handlingar jämte den

berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas af revisorerna,

under minst en vecka närmast före stämman hållas för lottägarna å

bolagets hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt antal exemplar äfven­

som ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande af

postadress anhåller därom.

Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller

förlust, som uppkommit af rörelsen under året.

176 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller

bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 247 §.

177 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge mot­

svarande tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om­

ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

159

Om revision.

178 §.

Lottägarna skola för granskning' af styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år

skall en af revisorerna ombytas.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelse­

ledamots tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit

vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma skiljas

från uppdraget.

Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått

till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val af ny revisor.

179 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplys­

ning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen af­

gifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 187 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltnings­

berättelsen och balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 188 §.

180 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som fram-

lägges å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

160

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand­

ling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om bolagsstämma.

181

§.

Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägen­

heter utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas,

att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre da,gar, före bolagsstämman.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott,

vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt del-

aktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grund­

fonden iramställt yrkande därom, pliktig aflämna en af honom egen­

händigt underskrilven försäkran, att han icke under falskt sken af köp,

gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare af

densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolags­

ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med

skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej

tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt

eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å

ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt

ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

182

§.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af

fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad

sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

183 §.

Å bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolags­

stämman själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med

uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva

rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid

stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock

att, där stil mm an uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhand­

lingarna å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,

underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvud-

lottägare eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter

stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt

för lottägarna.

184 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,

aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 134 § sägs.

2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till

eu röst;

3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva

rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

161

21

162

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva

rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att

lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas

i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till om­

bud må iitses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats

må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom före-

skrifvas, att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af

vinstutdelning, hvartill den nya lotten icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i

beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig'

därom.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 48.

185 §.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har

sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lott-

ägarna till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vid­

tagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka

före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas

å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman

ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så­

framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes

af samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommen-

deradt bref till hvarje liufvudlottägare.

lss §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall för­

teckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrel­

sens försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor

äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande

af postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till

ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt

hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där

163

skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stäm­

man kurm a fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling

af visst ärende.

Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 48.

187 §.

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga

sin förvaltningsberättelse jämte balansräkningen för det förflutna året

tillika med revisorernas berättelse.

188 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

bolagsstämma. Äro ej samtlige revisorer ense om stämmas utlysande,

gälle den mening, hvarom de fleste förena sig, eller vid lika röstetal

deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett

sammanlagdt delaktighetsbelopp utgörande minst en tiondedel af hela

grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i

bolagsordningen.

Yid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga

innehåll angifvas i kallelsen.

189 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarne

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 188 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att

hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan

ske, har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

164

Kungjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

190 §.

Å den bolagsstämma, som i 187 § afses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfven­

som frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid för­

valtningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvars­

frihets beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel

af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

191 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltnings­

berättelsen omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen fram­

lades å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppen­

barligen afsett äfven den handling.

192 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 180 §, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan

så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

193 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

165

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas

berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa

sådan talan, som omförmäles i 180 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anstäl­

lande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

194 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna

för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma

vare ej giltigt, med mindre samtlige hufvudlottägare förenat sig därom

eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf

minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af

samtliga röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af

hela grundfonden.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets

trädande i likvidation i andra fall än i 201 och 202 §§ sägs vare ej

giltigt, med mindre samtlige hufvudlottägare förenat sig därom eller

beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf

minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af

minst två tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens

stadfästelse.

195 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröj­

ligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelsen.

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

196 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som

fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest

strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där

bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. För­

summas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Till styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 174 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid

blifvit utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, under­

rättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, gälle jämväl för de lottägare, som ej instämt klandertalan.

197

§.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor

eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt del-

aktighetsbelopp af minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvo-

det förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från be­

slutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för

registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning

af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes

vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande

göra jämkning däri.

Kungl. l\Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

167

Om förlängning af bankbolags oktroj.

198 §.

Önskar solidariskt bankbolag erhålla förlängning af bolaget med­

delad oktroj, göre i den ordning, som i 108 § är sagd, ansökning därom

sist sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma

sist tjugo månader före utgången af den löpande oktrojen.

199 §.

Hufvudlottägaré, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i

bolaget, ^ äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 198 § för­

märs, sadant för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktrojen

tilländagått, ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt

vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma hvad på honom

belöper.

Om likvidation och upplösning.

200

§.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt

bankbolag gjort sådana förluster, att reservfonden och tio procent af

grundfonden förlorats, lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom

å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska det­

samma.

201

§.

Har senast vid den i 200 § omförmälda bolagsstämma af hufvud-

lottägare tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden

till dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men

168

om så icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt

tillskott icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget

träda i likvidation.

..

„, ,

,

De liufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äga att åt bolagets

blifvande bebållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet

iämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning a

hufvudlotterna får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sadant till­

skott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och

där kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit

betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bank­

rörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar, sa långt de

därtill förslå, innan någon utdelning å hufvudlotterna ma aga rum.

202

§.

Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation, o

1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bofagets

It 11 (i n ticl

P *

2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom

ett år från det bolagets rörelse öppnades;

.

,

3) då antalet hufvudlottägare nedgått under det i 111 § bestamda

samt tillräckligt antal hufvudlottägare ej inom tre månader mtradt;

4) då meddelad oktroj tilländagå^, utan att ny oktroj beviljats;

5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktroj en.

203 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 194 § 2 mom beslutat, att

bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verk­

ställas, välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa

likvidationen.

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

204 8

8

-

Utser bolare t ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 201 eller 202 § påkallar likvidation svare

de som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af’ bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, for uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

169

205 §.

Lik vidator skall vara Lär i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af bolaget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om val af ny likvidator.

206 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att

bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras full­

ständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall ut-

öfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar

likvidator eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i för­

ening med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock

därom anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

207 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver-

lämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan

ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas

Bih. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

22

170

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redo­

visningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att

tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 190, 191 och 193 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

208 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom

förvandlas i penningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

209 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,

att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,

och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas

till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske,

meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände

fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.

210

§.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räken­

skapsårs slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året

samt hålla den tillgänglig för lottägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i redogörelsen

uppgifvas de hinder, som därför mött.

211

§.

Om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt bankbolag

och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälle

i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är

i denna lag stadgadt.

212

§.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

171

I öfrigt skall hvad i 173 § finnes föreskrifvet i fråga om under-

skrifvande af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvida­

tion, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

213 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare

i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

214 §.

Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna till­

gångar bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grund­

fonden belöper.

Kungl. Haj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

215 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det

kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

216 §.

Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

hafve han förlorat sin talan.

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

217 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

218 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall under­

rättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af

dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna

utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

219 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 203—206, 208

och 210—217 §§.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröj­

ligen göra anmälan till registret.

III. Om tillsyn å bankbolag.

220

§.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af eu

för hela riket gemensam bankinspektion.

Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller

vara anställd vid bankinrättning, öfver hvilken bankinspektionen har

att utöfva tillsyn.

jk‘J Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och

verksamhet meddelas af Konungen.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

173

221

§.

Förrän bankbolag öppnar sin rörelse, skall inför bankinspektionen

^ att genom registreringsmyndighetens försorg kungörelse i allmänna

tidningarna skett angående bolagets registrering;.

.

att minst tjugu procent af grundfonden blifvit behörigen inbetalda

samt förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvar fullgod, af-

lämnad för inbetalning af återstoden; samt, beträffande solidariskt

bankbolag,

. n , ,

,..r

att en hvar af hufvudlottägarne till förvaring hos bolaget ofver-

lämnat sådan handling, hvarom i 129 § förmäles.

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkannagitvas,

när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i likvida­

tion; och skall underrättelse om dagen, då sådant sker, till bankinspek­

tionen insändas.

222

§.

Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfvas

nödio-t. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd

begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan

stämma ock af bankinspektionen sammankallas.

Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesamman­

träde må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna

deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen

meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.

223 §.

Styrelsen åligger,

att när som helst hålla bolagets böcker, räkenskaper och andra

handlingar tillgängliga för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt

de af Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende före­

träda bankinspektionen, för det allmänna

ombud,

som bankinspektionen

efter förslag af Konungens befallningshafvande förordnar, samt för den

särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta an­

ställa ;

174

att genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som afbank-

mspektionen meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända en

ofversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om

räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under

den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget;

att jämväl i öfngt meddela bankinspektionen och allmänna om­

budet alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;

SIiarp det kan ske, dels till bankinspektionen insända

s yreisens förvaltningsberättelse jämte balansräkningen äfvensom efter

verkställd revision, den däröfver afgifna berättelsen tillika med annan

handling angående bolagets förvaltning eller räkenskaper, hvilken revi­

sorerna må hafva aflämnat till styrelsen, dels ock låta införa revisions­

berättelsen i allmänna tidningarna; samt

att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att bo­

laget gjort sadana förluster, att reservfonden och tio procent af grund-

tonden för orats på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upp­

rätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

224 §.

Det i 223 § omförmälda allmänna ombud åligger att minst en gåno-

under hvarje kvartal inventera kassan vid bolagets hufvudkontor samt

undersöka, om den ofversikt, bolaget jämlikt föreskriften i sagda para­

graf senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna och är

uppställd i behörig ordning; åliggande det ombudet att ofördröjligen

delgli va bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva förekommit

äfvensom att i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar

angående bolaget, som af bankinspektionen äskas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

225 §.

I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räken­

skaper, hvarom i 67 och 178 §§ förmäles, skall jämväl deltaga det af

bankinspektionen enligt 223 § förordnade allmänna ombud.

226 §.

Ilar styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, kvilket står i strid

med lag eller bolagsordning, må bankinspektionen kunna förbjuda verk­

ställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga sty­

175

relse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i verk­

ställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad sty­

relsen enligt lag och bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må

dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna före­

skrifter, hvilkas öfverträdande är belagdt med straff.

Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen,

ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktrojen.

227 §.

Bankinspektionen äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift

eller förbud enligt denna lag samt fälla till sådant vite.

A

228 §.

Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lag

meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för Över­

klagande af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,

men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda

förordnar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

229 §.

Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna

ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt

att yttra sig till protokollet samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.

Ombudet skall af likvidatorerna beredas tillfälle att när som helst

inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets

alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet be­

gärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna förvägras.

230 §.

Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation

och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm­

melser, som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst, för

samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva till­

syn, lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna

fonder vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfver­

stiga en hundradedel procent af detta belopp.

176

Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt 223

och 229 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersättnings­

beloppet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

IV. Om registrering-.

231 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt

denna lag skola för registrering anmälas eller livilkas intagande i re­

gistret eljest är eller varder föreskrifvet.

232 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall under­

skriften vara af vittnen styrkt.

Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälnings-

skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

233 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskilt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för

registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras,

icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverens­

stämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag

eller författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen därför.

177

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos Konungen.

Kungl. Maj is Nåd. Proposition N:o 48.

234 §.

Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen

och dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvithet belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­

ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt. hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan

befogenhet tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 §

under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­

ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-

listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.

235 §.

Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registrerings­

myndigheten i registret införa:

Bill. till II ili sd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

23

178

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen

ocli dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda;

6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelse­

ledamöterna lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till

fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall full­

göras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller livilka, hvar för sig eller i förening, sådan

befogenhet tillkommer;

12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp,

hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, korum andit-

fonden skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit,

enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom,

där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalning

skall fullgöras.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 113 §

under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolags­

ordningen skall förses med bevis om registreringen samt jämte tecknings-

listorna i hufvudskrift återställas till sökanden.

Angående registrering af hufvudlottägare är särskildt stadgadt.

236 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

179

Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften

af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden åter­

ställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring i

firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller

om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring

af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingifna protokollet

förses med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.

237 §.

Företer bankbolags registrerade firma likhet med eu i handels­

register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas

skäligt.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd in­

skrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upp­

häfvande samt om skadestånd föras vid domstol.

238 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att eu i

aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom in­

skrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten

anteckning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning

skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras

i allmänna tidningarna.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags kon­

kurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.

239 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolags­

registret och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit

till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att

han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

180

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

240 §.

I fråga om bankbolag skall äga motsvarande tillämpning hvad

i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är beträffande aktie­

bolag stadgadt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

V. Straffbestämmelser.

241 §.

Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad

därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen

kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för för­

brytelse, som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

242 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor

eller fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig

handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest

framlägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter med­

delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok

göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom.

eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder

jämlikt 23 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med

bestämmelsen i 40 § 1 punkten eller 151 § 1 punkten låter verkställa

utbetalning till delägare;

181

5) styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot

bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 42 eller 153 §;

6) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som fram-

lägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna,

mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägen­

heter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik upp­

gift i handling, som af honom granskats;

7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens för­

valtning eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;

8) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som om-

förmäles i 70 eller 181 §.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Kungl. Maj:ts Notd. Proposition N:o 48.

243 §.

Bryter någon mot hvad i 22 §, 27 § 2 inom., 128 § eller 138 §

2 mom. finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot att i annat fall, än i 242 § under

3) afses, iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och 3 inom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §1

23 § sista momentet, 29 §, 31 §, 32 § 4 mom., 35 § 1 inom., 37 §

sista momentet, 60 §, 64 § 1 inom., 68 § 1 monn, 72 § 1 eller 4 mom.

84 §,127 §, 132 §, 133 §, 137 § 1 inom., 140 §, 142 §, 143 § 4 mom.’

146 § 1 inom., 148 § sista momentet, 149 § 1 eller 3 inom., 171 §,

175 § 1 mom., 179 § 1 inom., 183 § 1 eller 4 mom. eller 195 § är

meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 75 § 1 mom.

eller 186 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen

tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller att. då del­

ägare enligt 4 mom. i 75 eller 186 § påyrkat hänskjutande af visst ärende

till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 106 eller 218 § under bankbolags

konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 107 §

2 mom. eller 219 § 2 mom. är stadgadt,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra

kronor.

182

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats

1 68 § 3 mom., 95 § 2 mom. 1 punkten, 179 § 3 mom. eller 207 §

2 mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör livad honom enligt 94 §, 95 §

2 mom., 98 §, 105 §, 206 §, 207 § 2 mom., 210 § eller 217 § åligger.

Förseelse mot 64 § 1 mom., 68 § 1 eller 3 inom., 12 § 1 eller

4 mom., 75 § 1 monn, 95 §

2 mom., 98 §, 175 § 1 mom., 179 § 1

eller 3 mom., 183 § 1 eller 4 mom., 186 § 1 inom., 207 § 2 mom.

eller 210 §, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 75 eller

186 § omförmäld a förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till

bolagsstämma af bolagets delägare påyrkats enligt 4 inom. i samma

paragraf, må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom måls­

ägande anses såväl bolaget som hvarje delägare däri.

244 §.

Bryter någon mot hvad i 2 § finnes stadgadt, äge Konungens

befallningshafvande föreskrifva rättelse samt därvid äfven förelägga

vite; och må Konungens befallningshafvande fälla till sådant vite.

Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande meddelas, må

klagan föras hos Konungen, men beslutet går ändock i verkställighet,

där icke Konungen annorlunda förordnar.

245 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de för­

vandlas efter allmänna strafflagen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

VII. Särskilda bestämmelser,

246 §.

Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för efter­

tagande af annan bankrörelse, må, utan hinder af bestämmelserna i 9,

10, 116 eller 117 §, andel i hvad bolaget sålunda skall öfvertaga ut­

göra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt teckning ske

med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och galle i öfrigt i ty

fall denna lags. bestämmelser om bankbolags bildande och grundfonds

ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid o-rund-

fondens ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl

alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna.

2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt

bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvud-

lott tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman teck­

nare, hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar ei

deltaga i omröstning, som i 14 eller 121 § sägs; ej heller må sådan

tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktier eller

hulvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning.

3) Hvad i 1 mom. af 30 eller 141 § är stadgadt äger ei til­

lämpning.

J

. 4) . Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfver-

tagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare

som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskattnin­

gen vant oskälig, phktige att ersätta bolaget skadan, en för alla och

alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande

5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats mä

ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering utan så

är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången

Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde

konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i tv

fall talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där

tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända inom

utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Kungl. Maj:ts Nåd. [Proposition N:o 48.

183

247 §.

Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller

bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla

och alla lör en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna

lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,

Vart de,11 S°mT la1t1lt rsådant komma sig till last, ansvarige för skadan’

eu for alla och alla för eu.

184

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

248 §.

Bankbolag vare uti de mål, för bvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

249 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets

styrelse har sitt säte.

250 §.

Enskildes förhållanden till bankbolag må ej för allmänheten yppas.

251 §.

Angående emissionsbank, så ock angående aktiebolag, som ute­

slutande har till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlåne­

rörelse, är särskilt stadgadt.

252 §.

Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag

och angående solidariska bankbolag den 18 september 1903.

253 §.

Denna lag skall träda i kraft den

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola

bedömas efter äldre lag.

Bestämmelserna i 1 och. 2 §§ skola icke afse postsparbanken, spar-

bank eller järnkontoret.

Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i

firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft

erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.

Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft,

må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfngt skall

185

med afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med

nedan angifna undantag:

1) Bestämmelserna i 73 § 1 mom. under 4) ocli 184 § 1 mom.

under 4) äga ej tillämpning.

2) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats,

innan denna lag trädt i kraft-, må ökningen verkställas och registreras

enligt äldre lags bestämmelser.

3) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag

upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma lag

lända till efterrättelse.

4) Bestämmelserna i 48 och 159 §§ skola icke äga tillämpning

förr än två år från denna lags trädande i kraft.

5) I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier,

ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.

samt 70 § 1 mom. 2 och 4 punkterna icke gälla för dylika aktier.

6) A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, med­

delad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke meddelats

föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser,

hvillca för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade, skola

bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen,

rörande hvillca blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan galle

därutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring

i bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess

firma tecknas, om likvidation och upplösning, om registrering, om tillsyn

och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som er­

hållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse

gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med

straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse

lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 53 och

54 §§ eller 164 och 165 §§ lända till efterrättelse; och skall förty in­

skränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma,

att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag regi­

strerats och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje

mans kännedom.

Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som med hänsyn till

stadgandet i 126 § 4 mom. under 5) må finnas erforderliga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

24

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Litt. B.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen

angående emissionsbanker

den 5 juni 1909.

Härigenom förordnas, att 10 § i lagen angående emissionsbanker

den 5 juni 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Hvad i 44 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud för

bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än guld

samt in- och utländskt mynt äfvensom växlar, checker, invisningar,

obligationer och andra i den allmänna rörelsen förekommande för-

skrifningar utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och

sälja aktier eller att, i den mån sådant står i samband med det för

sådan bank i 1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egen­

dom.

Denna lag skall träda i kraft den

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 48.

187

Protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen den 27 oktober

1910.

Närvarande:

Justitieråden:

Quensel,

friherre M

arks

von

W

urtemberg

,

P

etkén

,

Regeringsrådet

W

all

,

Bankdirektören

Kjellberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver finans­

ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 12 augusti

1910, hade Kungl. Maj:t — med återkallande af Dess den 9 oktober

1909 meddelade förordnande om inhämtande af lagrådets yttrande öfver

vissa då anmälda lagförslag rörande bankväsendet — förordnat, att lag­

rådets yttrande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

inhämtas öfver de sagda den 12 augusti inför Kungl. Maj:t anmälda,

inom finansdepartementet utarbetade förslag till lag om bankrörelse och

lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker den

5 juni 1909; och hade Kungl. Maj:t, enligt beslut ofvanberörda den

12 augusti 1910, förordnat direktören i Skandinaviska kreditaktiebolaget

Jonas C:son Kjellberg att vara ledamot af lagrådet under dess behandling

af ifrågavarande lagförslag.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits af tillförordnade byråchefen för lagärenden Einar Bergelmer;

och blefvo desamma nu företagna till slutlig behandling.

Förslaget till lag om bankrörelse.

Lagrådet och dess särskilda ledamöter afgåfvo vid nedanangifna

paragrafer följande yttranden:

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1

§•

Lagrådet:

För den händelse att, såsom förslaget åsyftar, lagen skall inne­

hålla förbud mot bankrörelses idkande af andra än vissa i lagen angifna

rättssubjekt och stadga straff för öfverträdande af sådant förbud, är det

uppenbarligen önskvärd!, att i lagen på ett eller annat sätt angifves

hvad som tarfvas för att en verksamhet skall betraktas såsom bank­

rörelse. Särskild! synes det vara af vikt, att lagen lämnar någon

ledning för besvarande af det viktiga spörsmålet, huruvida för bank­

rörelse förutsattes, att såväl in- som utlåning förekommer, eller sådan

rörelse skall anses vara för handen, när allenast den ena eller den

andra af dessa rörelsegrenar drifves; och lämpligt torde äfven vara,

att lagen uttalar sig därom, huruvida en penningerörelse, som icke har

att skaffa med allmänheten utan allenast med en mer eller mindre

begränsad kundkrets, kan räknas för bankrörelse. På hvad sätt dessa

spörsmål böra af lagen lösas måste här lämnas därhän. Hvad som

framhålles är allenast, att en lösning är af nöden.

Förslaget innehåller bland annat, att bankrörelse ej skall få drifvas

al enskild man, i hvars firma förekommer annat än personnamn, eller

al handelsbolag, i hvars firma förekommer annat än personnamn jämte

tillägg, som betecknar bolagsförhållandet. Det skulle således ej vidare

stå enskild person eller handelsbolag öppet att drifva bankrörelse under

firma, som innehölle uttryck, hvilket på ett eller annat sätt antydde

rörelsens art, t. ex. bankiraffär, kreditkassa eller dylikt. Enligt hvad

som framgår af motiven till det kommittéförslag, som ligger till grund

för det remitterade förslaget, har man med nämnda bestämmelse velat

vinna, att en individ eller ett handelsbolag, som ämnade drifva bank­

rörelse, skulle hafva att i sin firma tydligt angifva affärens natur af ett

enskild!, af banklagstiftningen ej beroende företag. Det beaktansvärda

i ett sådant syfte skall ej förnekas, men det måste ock noga tillses,

huruvida för dess uppnående erfordras så långt gående bestämmelser

som de ifrågavarande. År detta ej fallet, torde sådana bestämmelser

ej böra komma till stånd. Ty i och för sig kan det ej vara riktigt

eller lämpligt att förbjuda en näringsidkare att i sin firma angifva arten

af den rörelse han drifver. I ett hänseende, nämligen så vidt rörer

intagande i firma af ordet »bank», torde ett sådant förbud — hvilket

förekommer redan i gällande lag — vara af nöden, då i vårt land nämnda

ord allmänt uppfattas såsom hän ty dande på eu af staten kontrollerad

penninginrättning. Men i öfrigt synes möjligheten af en på firma­

beteckningen beroende förväxling mellan en sådan inrättning och ett

okontroll.eradt eller mindre fullständigt kontrolleradt företag vara i

erforderlig grad. förebyggd därigenom att, enligt hvad lagstiftningen

om firma redan innebär, enskild näringsidkares eller handelsbolags firma

skall utöfver den beteckning, som tilläfventyrs väljes för utmärkande

af rörelsens art — äfven innehålla personnamn, i nyss omförmälda

motiv har i afseende härå framhållits, hurusom erfarenheten ådagalagt,

att rättigheten att i firma införa en benämning, antydande egenskap

af kreditanstalt, missbrukats därhän, att vid skyltning, angifvande af

post- och telegrafadress in. in. personnamnet bortkastats, så att affärens

enskilda karaktär, hvilken just borde framhäfvas, blifvit undandold.

Men. dylikt missbruk synes i väsentlig grad kunna förebyggas genom

att i lagen intages förbud för handelsbolag eller enskild, som drifver

bankrörelse, att vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för

allmänheten utesluta personnamn, ett förbud, som för öfrigt torde vara

af nöden, äfven om förslagets bestämmelser uti nu ifrågavarande hän­

seende skulle bibehållas.

Från sålunda angi.fven ståndpunkt läge det närmast till hands att

hemställa om fullständigt uteslutande af hvad 1 § under 4) och 5)

innehåller i fråga om handelsbolags eller enskild mans firma. Det bär

emellertid befunnits, att åtskilliga penninginrättningar af handelsbolags

natur blifvit — i vissa fall af förbiseende, i andra med tillämpning af

hvad gällande firmalagstiftning innehåller om rätt att bibehålla firma,

som brukats före denna lagstiftnings tillkomst — registrerade under

firma, som ej innehåller personnamn. Vid sådant förhållande torde det

vara af nöden, att i 1 § såsom villkor för enskild mans eller handels­

bolags rätt att drifva bankrörelse uppställes, att firman innehåller person­

namn.

Den i 1 § förekommande uppräkningen af dem, som äga att här

i riket drifva bankrörelse, är, såsom framgår af 253 §, icke fullständig,

i det . den icke omfattar postsparbanken, sparbank eller järnkontoret.

Jör vinnande af ökad öfverskådlighet torde det vara lämpligt, att dessa

penninginrättningar omnämnas redan i 1 §.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 48.

189

2

§•

Lagrådet:

Därest, såsom vid 1 § blifvit hemställdt, i lagen skall intagas

förbud för handelsbolag eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid

190

skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta

personnamn, torde stadgandet därom böra erhålla plats i denna paragraf.

Hvad som i paragrafen skall förstås med enskild penninginrättning

är oklart. Het vill synas, som skulle man hafva åsyftat dels sådana

s. k. juridiska personer af privaträttslig natur, som ej äga drifva bank­

rörelse (föreningar, stiftelser och aktiebolag af annan art än bankaktie­

bolag) och dels handelsbolag. Under förutsättning häraf torde paragrafen

lämpligen kunna förtydligas sålunda, att det förbud den innehåller för­

klaras afse a) den, som enligt 1 § ej äger drifva bankrörelse, samt b)

handelsbolag och enskild man.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

3 §•

Lagrådet:

Enligt paragrafens tredje stycke skall Konungen, innan bolags­

ordning för bankaktiebolag stadfästes, pröfva, huruvida bolaget ar nyttigt

för det allmänna. Lämpligheten af en sådan, för lagstiftningen om

bankaktiebolag hittills främmande bestämmelse torde kunna betvifla^.

Utan synnerligen starka skäl synes det ej böra ifrågakomma, att till­

komsten af ett affärsföretag göres beroende af en administrativ pröfning

rörande företagets gagnelighet för det allmänna; och några dylika skäl

torde i förevarande fall ej kunna anföras. Att i fråga om solidariska

bankbolag en pröfning af här ifrågavarande art äger rum har sin grund

i förhållanden, som sammanhänga med den särskilda beskaffenheten af

nämnda banktyp och icke äro tillämpliga å bankaktiebolag. Med hänsyn

till det nu anförda hemställes, att ur paragrafen måtte uteslutas hvad

däri förekommer om pröfning af bankaktiebolags gagnelighet för det

allmänna.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg, regerings­

rådet Wall samt bankdirektören Kjellberg:

I afseende å tiden för bankaktiebolags oktroj utsätter, förslaget

likasom gällande lagstiftning ett maximum men lämnar i öfrigt öppet

åt Konungen att fastställa oktrojtidens längd. Ifrågasättas kan, huru­

vida icke denna tidslängd borde bestämmas i själfva lagen eller däri

åtminstone angifvas ett minimum för oktroj tiden.

4

§•

Lagrådet:

Enligt 67 § skall val af revisorer ske årligen, och må den tid,

för hvilken revisor utses, ej utgå före nästa ordinarie bolagsstämma.

Vidare af ser revisorernas uppdrag ej blott åtgärder, hänförliga till viss

tidpunkt under den period, för hvilken de blifvit valda, utan skola

enligt förslaget revisorerna vara verksamma under sagda period i dess

helhet. Vid dessa förhållanden synes hvad 4 § under 10) innehåller

därom, att bolagsordningen skall angifva tiden för revisorernas befatt­

ningar och för revisionen, böra utgå.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

191

5

§•

Lagrådet:

mm ^.er tänka sig, att ett bankaktiebolag valde en firma, som

val skilde sig från förut registrerade bankfirmor men kunde leda till

förväxling med firma för aktiebolag, som ej drefve bankrörelse. Sådant

förebygga ej genom _ den föreslagna affattningen af paragrafen; och

toide med hänsyn härtill någon jämkning däri böra vidtagas.

6

§•

Lagrådet:

Enligt förslaget skall bankaktiebolags grundfond utgöra minst

en miljon kionor; dock att med Konungens lof grundfonden må under

vissa föi hållanden bestämmas till lägre belopp, ej understigande fem

hundra tusen kronor. Denna bestämmelse skulle, tagen efter bokstafven

medföra, att. det flertal redan befintliga bankaktiebolag, som hafva lägre

grundfond än fem hundra tusen kronor, icke skulle vid nu löpande

oktrojtids slut kunna erhålla ny oktroj, med mindre grundfonden upp­

bringades till sistnämnda belopp. Då sådant knappast torde vara åsvf-

tadt och i hvarje fall synes innebära en obillighet mot dylika bank­

aktiebolag, torde för dem böra genom ett i lagen intaget öfvergångs-

stadgande medgifvas undantag från den föreslagna bestämmelsen an­

gående grundfondens storlek.

8

§•

Lagrådet:

Enligt. stadgandet under 4) i 2 mom. af denna paragraf skulle

i teckningslista kunna såsom villkor för att bolaget må komma till

stånd uppställas, att visst belopp, öfverstigande det i bolagsordningen

bestämda minimikapitalet, blefve tecknadt. Detta innebär i själfva

verket, att genom teckningslistan bolagsordningens bestämmelse om

minimikapitalet skulle kunna upphäfvas och ersättas med föreskrift om

högre minimikapital. Något skäl för en dylik anordning, som saknar

motsvarighet i den allmänna aktiebolagslagstiftningen, synes icke före­

ligga. Hvad ifrågavarande punkt innehåller i nu angifna hänseende

torde därför böra utgå.

192

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 48.

9 och 10 §§.

Lagrådet:

.

I förslagets 246 § angifves ett fall, då för aktie må tillskjutas

annat än penningar och teckning må ske med villkor, att sådant till­

skott skall få göras, nämligen då bankbolag bildas eller bankbolags

o-rundfond ökas för ölvertagande af annan bankrörelse. Med hänsyn

härtill synes i 9 och 10 §§ böra antydas, att det i sagda hänseenden

där meddelade förbud icke är undantagslöst.

18 §.

lagrådet:

Enligt 21 § i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 erfordras,

för att aktiebolag skall få registreras, icke blott att bolagsordning blifvit

antagen och styrelse och revisorer valda, utan ock att af ciet tecknade

beloppet, efter vissa afdrag, minst hälften blifvit inbetald. Sistnämnda

villkor saknar motsvarighet i det föreliggande förslaget, men i 221 §

af förslaget föreskrifves, att förrän bankbolag öppnar sin rörelse, inför

bankinspektionen skall styrkas, bland annat, att minst tjugu procent åt

grundfonden blifvit behörigen inbetalda samt förbindelse med pant, som

bankinspektionen pröfvar fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden,

äfvensom beträffande solidariskt bankbolag, att en hvar af hufvudloti-

ägarne till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling, hvarom

i 129 § förmäles, nämligen uppgift å de lotter han i bolaget äger.

Något giltigt skäl att icke äfven för bankbolags registrering

stadga såsom villkor, att en del af det tecknade grundfondsbeloppet

skall vara inbetald, synes icke förefinnas. De nyss anförda stadgandena

i 221 § af förslaget äro icke tillräckliga att skydda tredje man, ty det

kan väl tänkas, att ett bankbolag efter registreringen ikläder sig bety­

dande förbindelser, exempelvis genom inköp af fastighet eller ingående

af bred i t aftal, utan att rörelsen därigenom kan anses öppnad. För­

slaget synes följaktligen böra ändras pa sadant sätt, att ett bankbolag

icke må genom registrering vinna rättskapacitet, med mindre bakom

193

teckningen står sådan ekonomisk vederhäftighet, att bolaget verkligen

kan antagas komma i verksamhet, och garanti härför kan endast vinnas

därigenom, att hela den tecknade grundfonden eller åtminstone någon

afsevärd del däraf inbetalas före registreringen.

De bestämmelser, som i detta syfte böra gälla för bankbolag, synas,

med afseende på beskaffenheten af sådant bolags verksamhet, lämpligen

kunna blifva desamma, som i 221 § stadgats som villkor för att bolaget

må öppna sin rörelse, hvarvid för solidariskt bankbolags registrering

också torde böra fordras, att de i 129 § omförmälda handlingar blifvit

afl ämnade.

Att dessa villkor blifvit uppfyllda bör tydligen styrkas inför bank­

inspektionen och bevis därom fogas vid ansökning om registrering.

Om hvad sålunda blifvit anmärkt vinner afseende, påkallas änd­

ringar icke blott i förevarande paragraf utan ock i 20 och 24 §§ samt,

beträffande solidariskt bankbolag, i 124, 126 och 134 §§.

20 §.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg, rege­

ringsrådet Wall samt bankdirektören Kjellberg:

Enligt 23 § i nya aktiebolagslagen skall vid ansökning om bo­

lagets registrering fogas uppgift, huru mycket blifvit tecknadt med af­

drag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än

ock för aktierätt, som af aktietecknare må hafva förverkats och ej af

annan öfvertagits; och framgår af paragrafen, att aktiekapitalet anses

utgöra det tecknade beloppet, minskadt med de sålunda angifna af-

dragen.

I motsvarande del af förslaget, 20 §, omtalas däremot afdrag

allenast i anledning af öfverteckning; och vill det således vid jämförelse

med aktiebolagslagen synas, som skulle i fråga om bankaktiebolag grund­

fonden anses utgöra det tecknade beloppet utan afdrag för förverkad,

af annan ej öfvertagen aktierätt.

Då för en dylik afvikelse från aktiebolagslagen ej torde förefinnas

tillräcklig anledning, hemställes, att förslaget härutinnan måtte bringas

till öfverensstämmelse med nämnda lag.

25 §.

Lagrådet:

I sammanhang med bestämmelserna om aktierätts förverkande

finnes såväl i gällande aktiebolagslag som i 31 § i lagen om aktiebolag

Bih. till Riksd. Prof.

1911. 1

Sami

1

Afd. 30 Höft.

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

194

den 12 augusti 1910 stadgadt, att om aktierätt är förverkad, aktie­

ägaren ändock, där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar

inom två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda

tid, är skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra åter­

stående inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande af

aktierätten verkställd af annan.

Detta stadgande, som uppenbarligen har till syfte att skydda

tredje man, hvilken trädt i rättsförhållande till bolaget, synes ej böra

saknas i lagen om bankaktiebolag, helst på sätt vid 18 § påvisats, under

tiden närmast efter registreringen tredje mans rätt med förslagets stånd­

punkt lättare äfventyras gent emot ett bankaktiebolag än i förhållande

till ett^ annat aktiebolag.

Äfven om, såsom lagrådet förut hemställt, för ett bankaktiebolags

registrering skulle komma att erfordras, att viss del af grundfonden

blifvit inbetald och fullgod pant ställts för återstoden, torde i allt fall

ett stadgande af ofvanberörda innehåll vara att förorda, då möjlighet

ju alltid finnes, att panten slutligen visar sig otillräcklig, och det för

'sådan händelse vore föga tilltalande, om aktietecknaren i följd af efter­

sättandet af sina genom teckningen ådragna förpliktelser befriades från

desamma på bekostnad af bolagets i början af dess verksamhet till­

komna borgenärer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

32 §.

Lagrådet:

Hvad förslaget innehåller därom, att teckningslista, som i para­

grafen afses, skall underskrifvas af samtliga styrelseledamöter, står i

öfverensstämmelse med hvad som lör motsvarande tall stadgas i nya

aktiebolagslagen. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida i afseende

å bankaktiebolag en dylik bestämmelse bör inflyta i lagen. I den all­

männa aktiebolagslagstiftningen synes stadgandet stå i samband med

det förhållande, att aktietecknare kan i vissa fall komma att för aktien

tillskjuta annat än penningar. Något dylikt kan däremot enligt för­

slaget ej vid ökning af bankaktiebolags grundfond förekomma, med

mindre fråga är, att bolaget skall öfvertaga annan bankrörelse, för hvilket

fall särskilda regler innefattas i den föreslagna 246 §. Vid sådant för­

hållande och då bankaktiebolags styrelse stundom består af ett rätt

stort antal ledamöter, samt bestämmelsen om teckningslistas underskrif-

vande af dem alla därför lätt kan leda till omgång och tidsutdräkt,

torde böra tagas i öfvervägande, huruvida icke här afsedda bestäm­

195

melse kan ändras antingen därhän, att teekningslistan skall vara under-

skrifven af två styrelseledamöter, eller ock så, att undertecknande af

eu till firmateckning för bolaget berättigad person är tillfyllest.

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

41 §.

Lagrådet:

Att, såsom i förevarande paragraf skett, meddela ett uttryckligt

stadgande därom, att bolagsstämman icke må förfoga öfver bolagets

tillgångar i strid med bestämmelserna i lagen, synes vara öfverflödigt.

Regeringsrådet TVall och bankdirektören Kjellberg:

I öfverensstämmelse med motsvarande paragraf i nya aktiebolags­

lagen medgifver 41 § i förslaget det undantag från förbudet mot an­

vändande af bolagets medel för ändamål, som uppenbarligen äro för

bolagets verksamhet främmande, att bolagsstämman må till allmännyttigt

eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till

bolagets ställning är af ringa betydenhet.

Ett sådant undantag må med afseende på eu del aktiebolags för­

hållanden anses försvarligt och behöfligt. Sålunda kan ett industri­

bolag, ett fastighetsbolag, ett jordbruksbolag inom sitt verksamhetsom­

råde intaga en sådan ställning, att det vore olämpligt, om lagstiftningen

hide ovillkorligt hinder mot användande af någon de! af dess tillgångar

på antydt sätt, och det lärer också för ganska många sådana bolag

blifvit en praxis att till allmännyttiga ändamål gifva dylika bidrag,

hvilkas upphörande skulle medföra verklig olägenhet.

Detsamma torde icke kunna sägas om bankbolag. Härtill kommer,

att i vårt land banklotter och bankaktier i stor omfattning användas

såsom placering för smärre kapital, tillhörande personer, som för sin

utkomst äro i afsevärd mån, stundom nästan helt och hållet beroende

af det sålunda placerade kapitalets afkastning; och med hänsyn härtill

synes det föga lämpligt, att en bolagsstämmomajoritet skulle kunna

besluta om användning af bolagets tillgångar för främmande ändamål.

Det ifrågavarande undantaget från stadgandet i första stycket åt

41 § synes därför böra bortfalla.

42 §.

Lagrådet:

Bestämmelsen under 1), som öfverensstämmer med ett motsvarande

stadgande i 37 § af nu gällande lag angående bankaktiebolag, innebär,

196

att balansräkningen äfven skall upptaga en vinst- och förlusträkning,

med angifvande tillika af verkställda afskrift)ingar. Då detta lärer strida

mot den allmänna uppfattningen af hvad en balansräkning bör innehålla

och saknar motsvarighet i den nya lagen om aktiebolag, synes ifråga­

varande bestämmelse lämpligen höra utgå samt ersättas med ett stad­

gande i 64 §,^ att den i denna paragraf omförmälda förvaltningsberättelse

skall vara åtföljd af såväl balansräkning som vinst- och förlusträkning

och angifva under året verkställda afskrifningar. Om denna hemställan

vinner afseende, blifva ändringar erforderliga jämväl i 68 och 76 §§.

Enligt de i nya aktiebolagslagen angående upprättande af balans­

räkning meddelade bestämmelser gäller i fråga om sådana tillgångar,

som äro af sedda för stadigvarande bruk för bolaget, bland annat, att

de icke må upptagas till högre belopp än som motsvarar anskaffnings­

kostnaden eller i vidare mån än som betingas af därå nedlagda för­

bättringar till högre värde än det, hvartill de varit uppförda i närmast

föregående fastställda balansräkning. De skäl, som påkallat införandet

af dessa stadganden, synas i lika mån tala för att bestämmelser af

sådant innehåll vinna tillämpning i fråga om fastigheter, som innehafvas

af bankbolag. Däremot är det uppenbart, att, såsom förslaget ock inne­

håller, bankbolags tillgångar aldrig böra få upptagas öfver verkliga värdet

och att följaktligen den i allmänna aktiebolagslagen medgifva rätt att

under vissa villkor upptaga tillgångar, som äro afsedda för stadigvarande

bruk, till högre belopp än sagda värde icke kan få gälla beträffande

bankbolags fastigheter.

Med den under 4) intagna bestämmelsen, att grundfondens belopp

icke må i balansräkningen minskas, så länge bankrörelsen fortfar, synes

vara afsedt att angifva, att ett bankaktiebolags grundfond, i olikhet

med hvad som gäller om annat aktiebolags aktiekapital, aldrig får

nedsättas. Ett mera direkt uttryck bör i lagen gifvas åt detta för­

hållande; och rätta platsen för ett sådant stadgande synes icke vara i

42 §, som angifver, huru bolagets fonder skola upptagas i balans­

räkningen, utan torde detsamma böra ställas i sammanhang med stad-

gandena om inbetalning och ökning af grundfonden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

48 §.

Lagrådet:

I paragrafens andra stycke uttalas, att tillgångar för att få räknas

till kassareserv skola vara sådana, att de med lätthet kunna förvandlas

i penningar, och i sammanhang härmed angifvas såsom tillgångar,

197

hvilka under alla förhållanden skola anses lätta att realisera, dels fordran

hos svensk eller utländsk bank och dels obligationer, som noteras å

allmän börs. I afseende härå torde böra anmärkas, att bankfordran,

som ännu ej är förfallen, icke under alla omständigheter torde låta sig

omedelbart förvandlas i penningar, att utländska banker finnas, hvilka

icke intaga sådan ställning eller äro här i landet så kända, att fordringar

hos dem kunna genast realiseras, samt att, så framt obligationers note­

rande å börs skall uppställas såsom afgörande tecken på möjligheten

af omedelbar realisation, det torde vara nödvändigt att uppställa en

eller annan begränsning i afseende å de börser, som härvid må komma

i betraktande.

Lämpligare än att i enlighet härmed jämka omförmälda bestäm­

melse om bankfordringars och vissa obligationers användbarhet till

kassareserv torde emellertid vara att helt och hållet utesluta bestäm­

melsen och alltså öfverlåta åt tillsynsmyndigheten att efter omständig­

heterna bedöma, huruvida de värdepapper bank vill redovisa såsom

kassareserv kunna anses lätt realiserbara samt förty böra godkännas.

Den i paragrafens sista stycke förekommande bestämmelsen, att

kassareserven till eu viss del skall bestå af svenska statens obligationer,

synes ej kunna tillstyrkas. Det lärer ej kunna påstås, att detta slag

af värdepapper skulle ur realisationssynpunkt äga företräde framför alla

andra — tvärtom kunna förhållanden tänkas, under hvilka vissa utländska

valutor lättare låta sig utan större förlust omedelbart förvandlas — och,

såsom framhålles i ett från sakkunnigt håll afgifvet yttrande öfver för­

slaget, är det mindre lämpligt att genom lagstiftning påtvinga bankerna

ett särskildt slag af obligationer och därmed till en viss grad hindra

dem från att efter sig yppande konjunkturer omsätta sin obligations-

portfölj. Därest det anses nödigt, att kassareserven till någon del skall

bestå af ett eller annat angifvet slag af värdepapper, torde i hvarje

händelse någon valfrihet böra lämnas bankerna, och hemställes för sådant

fall, att med svenska statens obligationer må likställas obligationer

utgifna af allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges hypoteks-

kassa samt utländska, lätt säljbara statspapper.

Hvad andra stycket innehåller rörande den utsträckning, hvari

pantsatt tillgång må ingå i kassareserv, afser enligt uttalande af chefen

för finansdepartementet det fall, att värdepapper äro af eu bank pant­

satta hos en annan för utfäst kredit, som ännu ej till fullo tagits i

anspråk. Af lagtexten framgår emellertid ej med erforderlig tydlighet,

att sådant är åsyftadt, och torde alltså någon jämkning i affattningen

böra äga rum.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

198

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

ro c

DO

Lagrådet:

I en till statsrådet och chefen för finansdepartementet af styrelsen

för svenska bankföreningen aflåten skrifvelse, häraf lagrådet erhållit

del, hemställes, att i lagen om bankaktiebolag måtte intagas ett stad­

gande, att bankstyrelse må bestämma, att firman skall tecknas af styrelse­

ledamot med kontrasignation af en eller flera af de bankens tjänstemän,

hvilka styrelsen förordnar att verkställa sådan kontrasignation, samt att

hinder ej må finnas för sådant besluts registrering. Såsom hufvud-

sakliga skäl för denna hemställan har anförts, att rätten att teckna

bankens firma icke kan lämnas tjänstemännen vid afdelningskontoren,

att då postremissväxlar emellertid böra kunna omedelbart på begäran

vid dessa kontor utfärdas, blanketter till postremissväxlar, försedda med

firmatecknares namn, måste tillhandahållas afdelningskontoren, men att,

för den händelse dylika blanketter komme i obehöriga händer, omtanken

om bankens säkerhet fordrade, att firmateckningen ej blefve mot banken

gällande, med mindre densamma kontrasignerades af tjänstemännen vid

afdelningskontoret, samt att registrering af ett beslut om dylik kontra­

signation kunde omöjliggöras genom förslagets bestämmelser om firma­

teckning.

Hvad sålunda anförts hvilar på den uppfattning, att benämningarna

kontrasignant och firmatecknare innefatta skilda begrepp. Men om för

åstadkommande af giltig firmateckning erfordras kontrasignation, torde

såväl den ena som den andra af undertecknarne få, oberoende af be­

nämningen, anses som firmatecknare i lagens mening. Då så är för­

hållandet, möter framdeles som hittills intet hinder för registrering af

ett beslut af innehåll, att firma tecknas af viss "person med kontrasigna­

tion af annan. I likhet med lagen om aktiebolag tillstädj er nämligen

förslaget registrering af sådan inskränkning i rätten till firmateckning,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

Att tjänstemän vid afdelningskontoren finge på dylikt sätt inskränkt

rätt att teckna bankens firma torde ej böra väcka synnerlig betänklighet.

Annan befogenhet tillkomme ej därigenom eu tjänsteman ensam för sig,

än att lian kunde å bankens vägnar mottaga stämning eller annat

meddelande. Att banken härigenom skulle utsättas för någon rätts­

förlust kan tänkas endast under ett så egendomligt sammanträffande

af ogynnsamma omständigheter, att därmed ej behöfver räknas i det

praktiska lifvet.

Kungl. Ma.-j.is Nåd. Proposition N:o 48.

199

56 §.

Lagrådet:

För det fall, att enligt bolagsordningen styrelsen är beslutmässig

utan att samtliga ledamöter kommit tillstädes, innehåller denna paragraf

likasom ett däremot svarande stadgande i nya aktiebolagslagen, att

ärende likväl ej må å styrelsesammanträde företagas utan att så vidt

möjligt samtliga ledamöter erhållit tillfälle att deltaga i dess behandling.

Styrelsen för svenska bankföreningen bär i nyss omförmälda skrifvelse

hemställt, att i paragrafen måtte införas ett tillägg af innehåll, att

bankaktiebolags styrelse skulle efter bolagsstämmans medgifvande äga

uppdraga åt en eller flere af sina ledamöter att handlägga vissa slags

ärenden. Ett sådant tillägg synes emellertid ej vara att förorda. Vid

affattande! såväl af den nya aktiebolagslagen som af det nu föreliggande

förslaget har man tydligen utgått från att, så framt ej bolagsordning

eller bolagsstämmmas beslut lägga hinder i vägen, en bolagsstyrelse

äger att -- naturligen utan eftersättande af sin skyldighet att oaflåtligt

följa och öfvervaka bolagets verksamhet — tills vidare åt en eller flere

af sina ledamöter uppdraga eu viss beslutanderätt. På denna uppfatt­

ning hvila, såsom ock i förarbetena till aktiebolagslagen uttalats, de i

nämnda lag likasom i förslaget förekommande bestämmelserna om befo­

genhet för styrelsen att åt ledamot uppdraga rätt till firmateckning

(55 § i förslaget) och om skyldighet för den med sådan rätt utrustade

att åtlyda styrelsens föreskrifter (54 § i förslaget). Att annorledes med­

dela en uttrycklig föreskrift om styrelsens rätt att tills vidare åt en

eller flere ledamöter delegera någon de! af sin befogenhet har däremot

— enligt lagrådets mening med fullt fog — ansetts öfverflödigt; och

att nu meddela ett sådant stadgande beträffande bankaktiebolag lärer

desto mindre böra ifrågakomma, som detta lätt skulle kunna leda till

oriktiga slutsatser i afseende å andra aktiebolag.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att för en bankstyrelse,

som finner det olämpligt och onödigt, att ledamöterna särskild! kallas

till hvarje styrelsesammanträde, den utvägen framdeles såsom hittills

står till buds att för någon tid framåt fatta beslut om styrelsesamman­

trädes hållande å viss tid å angifna dagar, ett beslut, som lärer få anses

tillgodose lagens kraf i fråga om kallelse till styrelsesammanträde.

200

Kimgl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 48.

58 §.

Lagrådet:

Enligt 58 § — lika lydande med motsvarande paragraf (63) i den

nya aktiebolagslagen — äger styrelsen bemyndiga annan än styrelse­

ledamot att teckna bolagets firma, under förutsättning att till stöd härför

kan åberopas bestämmelse i bolagsordningen eller tillåtelse af bolags­

stämma. Detta villkor är uppenbarligen välbetänkt, då fråga är att

utrusta annan än styrelseledamot med befogenhet att ensam för sig

företräda bolaget. Beträffande vanliga aktiebolag torde icke heller

yppats anledning att för annat fall afpassa ifrågavarande bestämmelse.

Men för bankaktiebolag förefinnes, på sätt vid 53 § om förmälts, ett

behof att kunna utom styrelsen utse firmatecknare (kontrasignant), som

allenast i förening med annan äger teckna bolagets firma. Penna, andre

kan tänkas vara styrelseledamot eller någon, hvilken styrelsen på grund

af bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut äger bekläda med rätt att

ensam teckna firman. Det vill då förefalla mindre egentligt, om styrelsen

väl ägde åt firmatecknare, tillhörande någon af sistnämnda kategorier,

uppdraga att ensam för sig teckna firman men vore beroende af ytter­

ligare bemyndigande, såvida styrelsen önskade vidtaga den till synes

försiktigare åtgärden att åt sådan person öfverlämna firmateckningen

allenast i förening med annan, som ej kunde af styrelsen erhålla rätt

att ensam teckna firman.

Med afseende härå hemställes, att 58 § måtte så affattas, att för

styrelsens befogenhet att bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna

bolagets firma förutsättes bestämmelse i bolagsordningen eller beslut af

bolagsstämma, endast för den händelse bemyndigandet afser rätt till

firmateckning annorledes än i förening med styrelseledamot eller annan,

åt hvilken enligt bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut styrelsen

äger öfverlämna rätten att ensam teckna firman.

73 §.

Lagrådet:

I andra stycket af denna paragraf innehålles bland annat ett stad­

gande, att i bolagsordningen icke får intagas bestämmelse, hvarigenom

aktieägares rättighet att utöfva rösträtt inskränkes utöfver hvad under

1) i paragrafens första stycke är föreskrifvet. Meningen med detta stad­

gande är uppenbarligen, att aktieägare icke må genom bestämmelse i

201

bolagsordningen uteslutas från rösträtt, utan att sådan påföljd får inträda

allenast uti de i lagen angifna fall. Hvad sålunda är åsyftadt har icke

vunnit något tillfredsställande uttryck, men då anledning att befara

misstolkning icke torde föreligga och motsvarande bestämmelse i nya

aktiebolagslagen (79 §) erhållit enahanda affattning, synes tillräckligt

skäl saknas att nu företaga omarbetning af stadgandet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

74 §.

Lagrådet:

Enligt bestämmelsen i första stycket af denna paragraf skall

bolagsstämma alltid sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Då emellertid, såsom erfarenheten visat, förhållanden kunna förekomma,

som göra det önskvärdt, att bolagsstämma sammanträder å annan ort,

torde denna bestämmelse böra ändras därhän, att den kommer att gälla,

så framt ej annat blifvit i bolagsordningen bestämdt.

80 §.

Lagrådet:

I den nya aktiebolagslagen hafva till skyddande af minoritetens

rätt införts bestämmelser, enligt hvilka aktieägare, representerande eu

femtedel af aktiekapitalet, kunna hindra beviljande af ansvarsfrihet åt

styrelsen och å bolagets vägnar föra talan å styrelsens förvaltning.

Motsvarande bestämmelser saknas i det föreliggande förslaget. Visser­

ligen torde faran för maktmissbruk från majoritetens sida vara större

beträffande vanliga aktiebolag än i fråga om bankbolag, då i dessa

senare grundfonden i allmänhet är ganska betydande och fördelad på

många händer. Erfarenheten visar emellertid, att äfven i bankbolag

majoriteten stundom förvärfvas af en eller några få personer. Uppen­

bart torde vara, att i dylika fall behofvet af ett minoritetsskydd kan

komma att starkt framträda; och bankinspektionens befogenhet är icke

sådan, att den i allmänhet kan tjäna som motvikt mot maktmissbruk

från majoritetens sida. De kommitterade, livilkas betänkande ligger till

grund för det förevarande lagförslaget, hafva såsom skäl, hvarför de

icke ansett lämpligt att föreslå någon bestämmelse om rätt för en

minoritet att vägra styrelsen ansvarsfrihet, hufvudsakligen anfört, att

den stora allmänheten, som är en banks viktigaste kreditgifvare, skulle

få sitt förtroende till banken rubbadt genom en dechargevägran och

utan att göra sig reda för, om denna är berättigad och om verklig fara

Bih. till Likså. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

26

202

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 48.

föreligger, skynda, att uttaga sina insättningar. Hvad sålunda anförts

saknar icke en viss betydelse, men det bör bemärkas, att enligt det

förslag till aktiebolagslag, som förelåg, då kommitterade afgåfvo sitt

betänkande, rätten att vägra decharge skulle tillkomma eu minoritet,

innefattande en tiondedel af aktiekapitalet, och att det tydligen är en

bestämmelse af denna innebörd, som kommitterades yttrande afser. Då

nu fråga endast kan vara att, i öfverensstämmelse med det innehåll

stadgandet slutligen erhöll i nya aktiebolagslagen, inrymma ifråga­

varande rätt åt en minoritet, representerande minst eu femtedel af

grundfonden, ställer sig saken annorlunda. Mot ett sådant stadgande

kunna de uttalade betänkligheterna icke med samma fog framställas.

Att inom ett bankbolag hopbringa en så betydlig minoritet för in­

skridande mot styrelsen synes nämligen svårligen kunna ske, utan att

grundad anledning till missnöje med förvaltningen föreligger.

Det hemställes alltså, att i förslaget måtte införas bestämmelser i

nu afhandlade ämne, motsvarande de i nya aktiebolagslagen intagna.

De ifrågavarande bestämmelserna i nya aktiebolagslagen stå i nära

samband med de i samma lag förekommande stadgandena om rätt för

en minoritet bland aktieägarne att anställa talan mot revisorerna, att

hos Konungens befallningshafvande påkalla utseende af eu revisor och

att under likvidation hos rätten eller domaren påfordra förordnande åt

god. man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning. Det skulle

därför kunna ifrågasättas att jämväl i dessa afseenden bringa förslaget

till öfverensstämmelse med aktiebolagslagen. Något behof häraf torde

dock icke förefinnas, då enligt förslaget dels det af bankinspektionen

jämlikt 223 § förordnade allmänna ombudet skall deltaga i revisorernas

granskning af‘ styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper, dels ock

bankinspektionen har att, då bankbolag träder i likvidation, förordna

ett ombud att öfvervaka likvidationen. I fråga om sistnämnda ombud,

som omförmäles i 229 § af förslaget, bör dock erinras, att dess be­

fogenhet synes vara alltför knappt tillmätt. Detta ombud skulle äga

att närvara vid likvidatorernas sammanträden med rätt att yttra sig

till protokollet. I öfrigt stadgas om dess befogenhet allenast, att om­

budet skall af likvidatorerna beredas tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar, äfvensom att af ombudet begärd

upplysning angående förvaltningen ej må af likvidatorerna förvägras.

Skall ombudet kunna utöfva något verkligt inflytande på likvidationen,

synes det emellertid oundgängligen nödigt, att med afseende å försälj­

203

ning under hand ombudet tillerlcännes samma befogenhet, som enligt

sista stycket af 108 § i nya aktiebolagslagen tillkommer den där om-

förmälde gode mannen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

87 §.

Lagrådet:

Hvad paragrafen innehåller därom, att ansökan angående förläng­

ning af oktroj skall göras i den ordning, som i 3 § är sagd, finnes vid

jämförelse med sistnämnda lagrum innebära allenast, att ansökningen

skall göras bos Konungen. Att uttrycka detta medelst angifna om­

skrifning synes onödigt och olämpligt.

I paragrafen antydes icke, af bvilka omständigheter skall bero,

huruvida förlängning af oktroj bör beviljas. Det torde vara lämpligt,

att bestämmelser meddelas, som oförtydbart utmärka, att vid pröfning

af fråga om dylik förlängning böra komma i betraktande enahanda

omständigheter, som äro al betydelse, när det gäller stadfästelse af

bolagsordning; och torde jämväl böra i lagen angifvas, hvilken tid för­

längningen må omfatta.

92 §.

J ustitieråden Quensel och friherre Marks von Wiirtemberg, regerings­

rådet Wall samt bankdirektören Kjellberg:

Nya aktiebolagslagen innehåller i 102 och 103 §§ bestämmelser,

genom hvilka är sörjdt för att likvidatorer varda utsedda, äfven om

bolaget, då likvidation skall äga rum, underlåter att utse sådana, eller

om bolag, som redan träd! i likvidation, sedermera finnes sakna till

registret anmälda behöriga likvidatorer. För bankaktiebolag finnas

inga motsvarande bestämmelser i förslaget. Detta synes kunna i vissa

fall medföra olägenheter, hvilka icke förebyggas genom det i före­

varande paragraf intagna stadgandet om solidarisk ansvarighet för

dem, som under vissa angifna omständigheter fortsätta bolagets verk­

samhet. Sålunda kan det tänkas inträffa, att, efter det likvidationen

anmälts vara afslutad och redovisning afgifvits, i följd hvaraf bolaget

ansetts upplöst, ytterligare tillgångar yppas. I dylikt fall kan det

blifva omöjligt att göra anspråk på dessa gällande, om icke likvida­

torer kunna tillsättas utan bolagsstämmas åtgärd.

Följaktligen hemställes, att i förslaget måtte införas stadganden,

som motsvara förutnämnda bestämmelser i 102 och 103 §§ af nya

aktiebolagslagen. Därest denna hemställan vinner afseende, erfordras

jämväl någon jämkning af 107 § i förslaget.

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 48.

96 §.

Lagrådet:

Då vid bankbolags likvidation bolagets tillgångar alltid torde böra

förvandlas i penningar, synes livad andra stycket af denna paragraf

innehåller därom, att sådan förvandling skall ske endast då sådant er­

fordras för likvidationens verkställande, böra utgå.

108 §.

Justitierådet Quensel:

Jag åberopar hvad vid granskning inom högsta domstolen af det

förslag, som ligger till grund för lagen den 18 september 1903 an­

gående solidariska banker, af mig anförts mot eu banklagstiftning,

byggd P;i principen af delägande obegränsade ansvarighet.

Lagrådet:

Därest. lagrådets hemställan vid 1 § vinner afseende, föranledes

däraf omredigering af första stycket i denna paragraf; och torde det­

samma lämpligen kunna erhålla enahanda lydelse som motsvarande

bestämmelse i gällande lag angående solidariska bankbolag.

Härjämte åberopas hvad som vid 3 § blifvit anmärkt i afseende

å tiden för bankaktiebolags oktroj.

129 §.

Lagrådet:

Med afseende å den personliga ansvarighet, som åligger hufvud-

lottägarne i solidariskt bankbolag, erfordras ett erkännande af dessa,

att de äro delägare i bolaget. Sådant erkännande söker förslaget lika­

som gällande lag åstadkomma genom föreskrift, att hufvudlottägare skall

aflämna en egenhändigt undertecknad, bevittnad handling, innefattande

uppgift å de lotter han äger. Påföljden af försummelse att aflämna

dylik handling har emellertid i förslaget bestämts annorlunda än i

gällande lag-. Medan påföljden enligt denna senare består i att lottägare!!

icke må från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan, bolagsman

tillkommande rättighet, har densamma i förslaget angifvits vara, att den

försumlige icke gent emot bolaget är att anse såsom hufvudlottägare.

Olikheten mellan dessa båda uttryck, är ingalunda allenast redaktionell.

205

Att den försumlige ej gent emot bolaget betraktas såsom lottägare

innebär icke, att lian skulle vara förhindrad att uppbära utdelning. I

28 § af nja aktiebolagslagen, där enahanda uttryck förekommer, har

det, enligt hvad förarbetena till nämnda stadgande utvisa, tvärtom valts

just i syfte att innehafvet af en till inlösen förfallen vinstdelnings­

kupong skall oberoende af delägareskap i bolaget utgöra legitimation

för uppbärande af utdelning. Vid sådant förhållande lärer en påföljd

sådan som den föreslagna icke vara tillräckligt verksam för fram­

tvingande af det skriftliga erkännande, hvarom i förevarande paragraf

är fråga. Det låter tänka sig, att en lottägare funne med sin fördel

förenligt att för undslippande af den personliga ansvarigheten afstå

från sina rättigheter som bolagsman i öfrig!, om blott han bibehölle

möjligheten att uppbära å lotten belöpande utdelning. Det torde förty

vara lämpligt, att förslaget uti ifrågavarande hänseende bringas till

öfverensstämmelse med gällande lag. Att, såsom häraf varder följden,

vinstkuponger i solidariska bankbolag icke kunna betraktas såsom inne-

hafvarepapper lärer icke utgöra något afgörande skäl häremot.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

131 §.

Lagrådet:

Under erinran om hvad vid 129 § blifvit anfördt angående inne­

börden af uttrycket »vare ej gentemot bolaget att anse såsom hufvud-

lottägare» hemställes, att sagda uttryck må utbytas mot det vid 129 §

föreslagna.

135 §.

Lagrådet:

Hvad som anförts vid 25 § torde i fråga om solidariska banker

höra föranleda icke blott ett stadgande, motsvarande 31 § i den nya

aktiebolagslagen, utan äfven en föreskrift, att under de i sistnämnda

lagrum angifna förutsättningar den, som förverkat rätt till delaktighet

i bolaget, bibehålies vid den delägarne åliggande personliga ansvarighet,

som omförmäles i 111 §.

198 §.

Lagrådet:

Enligt förslaget möter ej hinder att hur lång tid som helst

före utlöpande af oktroj till behandling upptaga fråga angående oktrojens

206

förlängning. Då emellertid den rätt, som enligt 199 § skall tillkomma

hufvudlot.tägare att vid oktroj tidens slut utträda ur bolaget, jämlikt

samma paragraf är beroende däraf att anmälan om utträdet göres, innan

bolaget beslutit söka förlängning af oktrojen, är det af vikt, att dylikt

beslut ej må fattas vid en tidpunkt, då tilläfventyrs all möjlighet ännu

saknas att beräkna bolagets ställning vid oktrojtidens slut. Med hän­

syn härtill hemställes, att stadgandet i paragrafens andra stycke måtte

ändras därhän, att beslut om ansökning rörande förlängning af oktroj-

tid må fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma, som infaller näst

före den tid, då enligt första stycket ansökningen senast skall göras.

I öfrigt åberopas hvad vid 87 § blifvit anmärkt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

221

§.

Lagrådet:

Om, såsom vid 18 § blifvit hemställdt, de i 221 § uppställda

villkoren för att bankbolag må öppna sin rörelse göras till förutsättning-

för bolagets registrering, bör tydligen af förevarande paragraf endast

sista stycket bibehållas.

223—225 §§.

Lagrådet:

Det synes oegentligt, att den viktiga bestämmelsen därom, att

ett allmänt ombud med vissa uppgifter i afseende på tillsynen skall af

bankinspektionen förordnas för hvarje bankbolag, införts i en bisats i

en paragraf, som i öfrigt handlar om styrelsens åligganden beträffande

tillsynen. Lämpligare torde vara, att i en paragraf näst efter 222 §

sammanföra nämnda bestämmelse och de i 224 och 225 §§ införda

stadgandena om det allmänna ombudets uppgifter. Af dessa synes böra

i första rummet nämnas, att ombudet skall med de af bolaget utsedda

revisorerna deltaga i granskningen af bolagets förvaltning och räken­

skaper. Därefter skulle såsom eu särskild uppgift för det allmänna

ombudet angifvas hvad i 224 § stadgas om kassainventering och kon­

trollerande af den i 223 § omförmälda månadsöfversikten. Tvifvelaktigt

synes dock vara, huruvida den föreskrifua kassainventeringen vid hufvud-

kontoret är af den betydelse för tillsynen, att den bör särskildt upp­

tagas såsom ett åliggande för det allmänna ombudet.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

207

226 §.

Lagrådet:

Att bankinspektionens uppgift i fråga om ett visst bankbolag

icke upphör därmed, att bolaget träder i likvidation, synes böra ligga

i. sakens natur och framgår jämväl i viss mån af 229 §. Enligt denna

tillägges dock bankinspektionen icke annan befogenhet med afseende

å likvidationen än att förordna ombud, som har att öfvervaka densamma.

Men för det fall, att likvidatorerna förfara oriktigt, framgår icke__

åtminstone icke med önskvärd tydlighet — åt vare sig nyssnämnda

paragraf eller annat lagrum i förslaget, att bankinspektionen äger ingripa

för vinnande af rättelse. Det synes därför vara af nöden, att bank­

inspektionen mot likvidatorer tillägges enahanda behörighet, som enligt

förslaget skulle tillkomma densamma gent emot styrelsen.

244 §.

Lagrådet:

Bestämmelsen om åliggande för Konungens befallningshafvande

att ingripa mot den, som obehörigen i sin firma eller eljest för beteck­

nande af sin rörelse använder ordet bank, har upptagits från gällande

lag om solidariska bankbolag. Den synes egentligen hafva åsyftat vissa

penninginrättningar, hvilka tidigare lagligen registerats under benäm­

ningen »folkbank» men efter nämnda lags ikraftträdande skulle tvingas

att afstå från den sålunda antagna firman. Hvad man sålunda velat

vinna med stadgandet lärer numera hafva uppnåtts, och vid sådant

förhållande synes det ej böra ifrågakomma att låta stadgandet inflyta

i den nya lagen.. I alla händelser torde ett förfarande, sådant som det

i paragrafen angifna, vara olämpligt såsom påföljd för den, som annor­

ledes än genom användande af registrerad firmabeteckning begagnar

sig af ordet »bank» i fall, då enligt 2 § sådant är förbjudet. Ett dylikt

åsidosättande bör tydligen i stället beläggas med straff.

Varder i enlighet med lagrådets hemställan i 2 § infördt ett för­

bud för handelsbolag. eller enskild, som drifver bankrörelse, att vid

skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta

personnamn, som förekommer i firman, lärer åsidosättande af detta för­

bud äfven böra beläggas med ansvarspåföljd.

208

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

250 §.

Lagrådet:

Det från gällande lagstiftning om bankbolag upptagna förbudet

att för allmänheten yppa enskildes förhållanden till sådant bolag är till

sitt syfte och innehåll i viss mån oklart.

Närmast torde stadgandet afse att inskärpa den skyldighet, som

naturligen bör åligga en banks styrelseledamöter, revisorer och tjänste­

män samt äfven dem, som å det allmännas vägnar utöfva kontroll öfver

banken, att ej onödigtvis utsprida något af hvad de i sin angifna ställ­

ning erfarit om enskildes transaktioner med banken. Men de allmänna

ordalag, hvari förbudet affattats, hafva gifvit anledning till en vid­

sträcktare tolkning af detsamma. Man har nämligen gjort gällande,

att de, som vunnit inblick i bankens förhållanden till enskilde, skulle,

äfven om allmänt intresse eller enskild rätt kornme att lida af deras

tystnad, vara förbundne att bevara densamma eller åtminstone afhålla

sig från meddelanden, som kunde tränga fram till en större allmänhet.

Sålunda har man ifrågasatt, att styrelseledamot eller tjänsteman i eu

bank ej skulle äga att såsom vittne vid domstol meddela hvad lian

hade sig bekant rörande eu parts mellanhafvande med banken, och att

meddelande om sådant mellanhafvande ej finge från banken göras till

exekutiv myndighet, som häraf vore i behof med hänsyn till utmätning

eller annan förrättning.

Huruvida en dylik tolkning af ifrågavarande lagbud äger fog må

lämnas därhän. Men påpekas bör, att den leder till resultat, som

näppeligen kunna anses tillfredsställande för rättskänslan. Det kan ej

anses lämpligt, att i ett mål rörande brott af mer eller mindre grof

beskaffenhet åklagare och domstol skulle vara uteslutna från möjlighet

att erhålla erforderliga upplysningar från eu bank, i hvilken den till­

talade antoges hafva haft någon penningtransaktion, exempelvis insatt

eller växlat tillgripna penningar. Och föga rimligt förefaller det äfven,

att lagen skulle genom stadgande af ovillkorlig tystnadsplikt för bank­

personal underlätta möjligheten för en oredlig gäldenär att undandraga

egendom för borgenärer.

Det torde ur nu anförda synpunkter vara af nöden, att affatt-

ningen af ifrågavarande stadgande på ett eller annat sätt ändras, så

att därur ej kan härledas en så vidtgående tystnadsplikt som nu antydts;

och det förefaller, som om åt stadgandet lämpligen skulle kunna gifvas

den affattning, att hvad som förbjödes vore yppande i oträng dt mål af

209

enskildes förhållanden till bank, hvilket förbud då komrae att omfatta

icke allenast meddelanden, som nådde en större allmänhet, utan hvarje

upplysning till obehörig person.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

253 §.

Lagrådet:

Det i denna paragraf förekommande stadgandet, att rättigheter

och skyldigheter, som uppkommit före lagens ikraftträdande, skola

bedömas efter äldre lag, synes helst böra uteslutas. Någon särskild

anledning att i förevarande lag uttala denna allmängiltiga princip torde

nämligen icke förefinnas, hvartill kommer, att stadgandet möjligen skulle

kunna gifva anledning till den uppenbarligen icke åsyftade tolkning,

att hvad i 1 § föreskrifves rörande beskaffenheten af den firma, under

hvilken handelsbolag eller enskild person må idka bankrörelse, icke

skulle äga tillämpning i fråga om firma, som registrerats före lagens

ikraftträdande. I händelse föreskrifterna i 1 § omarbetas på sätt lag­

rådet hemställt, skulle visserligen möjligheten af en sådan misstolkning

blifva af mindre betydelse, men den skulle dock komma att kvarstå för

de fall, då för handelsbolag eller enskild person, som drifver bank­

rörelse, finnes inregistrerad firma, som icke innehåller personnamn.

Beträffande paragrafens fjärde stycke erinras, att undantag från

det i 2 § stadgade förbud torde böra göras jämväl för Sveriges all­

männa hypoteksbank.

Enligt sista stycket i paragrafen skulle Konungen äga utfärda

de öfvergångsstadganden, som kunna finnas erforderliga med hänsyn

till den i 126 § meddelade bestämmelsen, att vid ansökan om solidariskt

bankbolags registrering skall bifogas styrkt afskrift af lottboken. I)å

denna bestämmelse endast afser bolag, som registreras enligt före­

skrifterna i den nya lagen, synes densamma emellertid icke kunna

påkalla något öfvergångsstadgande. Meningen med stadgandet lärer

vara, att i fråga om solidariska bankbolag, som erhållit oktroj före

lagens ikraftträdande, Konungen skall äga meddela föreskrift om insän­

dande till registreringsmyndigheten af sådana uppgifter, som pröfvas

vara af nöden, för att registreringsmyndigheten må blifva i tillfälle att

öfver hufvudlottägarna föra bok; och torde stadgandet böra omredigeras

så, att hvad därmed är åsyftadt vinner tydligt uttryck.

Bill till Biksd. Prat. 1911.

1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

27

210

Slutligen erinrade lagrådet, att livad som blifvit anmärkt vid 4,

5, 6, 8, 9, 10, 20, 32, 41,'42, 48, 58, 74, SO, 92 och 9G §§ i tillämp­

liga delar gällde beträffande motsvarande paragrafer i den del af för­

slaget, som afhandlade solidariskt bankbolag.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

Förslaget till lag: om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående

cmissionsbanker den 5 juni 1909.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

211

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstiekna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

L

indström

,

N

yländer

,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anmälde chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz lagrådets den

27 oktober 1910 afgifna utlåtanden öfver de inom finansdepartementet

utarbetade förslagen till

lag om bankrörelse och

lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående emissionsbanker

den 5 juni 1909.

Sedan föredragande departementschefen meddelat, att lagrådet

lämnats tillfälle att taga del af en till chefen för finansdepartementet

ställd, i september 1910 dagtecknad skrifvelse från styrelsen för svenska

bankföreningen, i hvilken skrifvelse hemställts om vissa ändringar i

förslaget till lag

om

bankrörelse, yttrade föredraganden vidare:

212

»Lagrådet har mot förslaget till lag om bankrörelse framställt

åtskilliga anmärkningar; och må det tillåtas mig att nu redogöra för

desamma och därvid angifva i hvad mån jag anser dessa anmärkningar

böra föranleda ändring af förslaget. När härvid en paragraf i "det

remitterade förslaget åberopas, angifves jämväl paragrafnumret å mot­

svarande bestämmelse i den omarbetade texten, såframt det är ett

annat. — ett förfarande, som i protokollet torde utmärkas genom sist­

nämnda paragrafnummers angifvande inom parentes.

Mot 1 § i lagförslaget riktar lagrådet främst den anmärkning

att, om, såsom förslaget åsyftar, lagen skall innehålla förbud mot bank­

rörelses idkande af andra än vissa angifna rättssubjekt och stadga

straff för öfverträdelse af sådant förbud, det vore önskvärdt att i lagen

angåfves hvad som tarfvades för att en verksamhet skulle betraktas

såsom bankrörelse.

Att här införa en exakt och uttömmande definition på bankrörelse

lärer, äfven om en sådan definition kunde utfinnas, icke vara erforderligt.

Det torde vara tillfyllest att angifva karaktären af den rörelse, lagen vill

anse såsom bankrörelse och förbehålla åt vissa rättssubjekt. Då det. är den

bankmässiga inlåningen, som främst kännetecknar bankrörelse, och då

det är för skyddande af insättarnas rätt, banklagstiftningen tillkommit,

bär jag ansett, att såsom bankrörelse i lagens mening skall känne­

tecknas sådan verksamhet, i hvilken ingår inlåning på. räkning, som af

bank allmänneligen begagnas. De räkningar, på hvilka bank inlånar

penningar, äro såsom bekant lör närvarande: depositionsräkning, kapital­

räkning, upp- och afskrifnings- eller checkräkning, löpande räkning

och sparkasseräkning eller därmed likartad räkning. Att uttryckligen

angifva dessa räkningar i lagen synes emellertid icke lämpligt, enär

bankernas inlåningsräkningar ju kunna komma att förändras till namn

och karaktär.

Genom en sådan beteckning af hvad med bankrörelse afses skulle

den inlåning blifva förbjuden, hvilken nu utöfvas af andra rättssubjekt

än dem, som i lagen angifvas, och detta lärer också utgöra den

oundgängliga förutsättningen för att allmänhetens förtroende för de af

lagen reglerade penninginstituten skall förblifva orubbadt. Så blir

exempelvis fallet, med den inlåning på sparkasseräkning, som åtskilliga

bruk och inrättningar lära drifva för mottagande af den vid dem

anställda personalens besparingar äfvensom med den af kooperativa

förbundet i skilda delar af landet öppnade sparkasserörelsen. Med

tillämpning af samma grundsats böra också aktiebolag, som uteslutande

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 48.

213

hafva till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,

blifva uteslutna från rätt till bankmässig inlåning. På dessa sistnämnda

bolag äger emellertid lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda

bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, tillämpning.

Under sådana förhållanden bör förbud för dessa bolag att idka bank­

mässig inlåning gifvas i nämnda lag, och är jag därför betänkt på

att framdeles föreslå ett tillägg till lagen den 27 maj 1898, hvari­

genom förbud mot dylik inlåning meddelas ifrågavarande bolag.

Det har befunnits, att åtminstone en lifränteanstalt jämlikt af

Konungen fastställdt reglemente mottager insättningar icke blott för

att bereda årlig lifränta eller kapital vid viss. på förhand bestämd tid

(rånte- och kapitalförsäkring) utan ock å särskild sparlcasseafdelning,

som förkofrar insatta medel endast genom tillagd ränta och med rätt

för insättaren att, när helst han önskar, till större eller mindre de!

uttaga medlen efter förutgången uppsägning. En sådan på Konungens

redan meddelade tillstånd grundad sparkasserörelse, hvilken möjligen

kan förekomma äfven i andra fall än det ofvan antydda, lärer icke

böra lida inskränkning genom ny lagstiftning.

Jag anser därför, att bland öfvergångsbestämmelserna, 253 §

(260 §), bör införas ett stadgande af innehåll, att förbudet mot bank­

mässig inlåning icke äger tillämpning å bolag eller förening, som före

lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt till sådan inlåning.

Den i 1 § intagna föreskriften, att bankrörelse icke fiuge drifvas

af enskild man, i hvars firma förekomme annat än personnamn, eller

af handelsbolag, i hvars firma förekomme annat än personnamn jämte

tillägg, som betecknade, att firman innehades af bolag, till följd hvaraf

det icke vidare skulle stå enskild person eller handelsbolag öppet att

drifva bankrörelse under firma, som innehölle uttryck, hvilket antydde

rörelsens art. t. ex. bankiraffär, kreditkassa eller dylikt, har lagrådet

funnit innefatta en för långt gående bestämmelse för att ernå det af

kommittén angifna syftet, att en individ eller ett handelsbolag, som

ämnade drifva bankrörelse, skulle hafva att i sin firma tydligt angifva

affärens natur af ett enskild!, af banklagstiftningen ej beroende före­

tag. Jämte det redan i gällande lag stadgade förbudet mot intagande

i firma af ordet bank. syntes möjligheten af en på firmabeteckningen

beroende förväxling mellan en af staten kontrollerad penninginrättning

och ett okontrolleradt eller mindre fullständigt kontrolleradt företag

vara i erforderlig grad förebyggd därigenom, att enskild mans eller

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

214

handelsbolags Unna, utöfver den beteckning, som valdes för utmärkande

af rörelsens art, innehölle äfven personnamn. Kommittén både visser­

ligen i afseende härå framhållit, hurusom erfarenheten ådagalagt, att

rättigheten att i firma införa en benämning, antydande egenskapen af

kreditanstalt, missbrukats därhän, att vid skyltning, angifvande af post-

ocli telegrafadress in. in. personnamnet bortkastats, så att affärens en­

skilda karaktär, hvilken just borde framhäfvas, blifvit undandold. Men

dylikt missbruk syntes lagrådet i väsentlig grad kunna förebyggas

genom att i lagen intoges förbud för handelsbolag eller enskild, som

drefve bankrörelse, att, vid skyltning eller eljest vid rörelsens beteck­

nande för allmänheten, utesluta personnamn.

1 öfverensstämmelse härmed har paragrafen blifvit ändrad.

Härjämte har, för att, såsom lagrådet funnit önskvärdt, vinna

ökad åskådlighet, redan i l § angifvits vissa, utom den egentliga bank­

lagstiftningen stående institut, på Indika det i paragrafen inrymda för­

bud icke är tillämpligt, nämligen dels emissionsbank, postsparbanken,

sparbank och järnkontoret, Indika enligt för dem gällande stadganden

äga rätt att drifva bankmässig inlåning, och dels aktiebolag, som ute­

slutande har till ändamål att idka fastigketsbelåning eller pantlåne­

rörelse.

2 § har blifvit omredigerad för att undanröja den otydlighet,

lagrådet funnit ligga i det där begagnade uttrycket »enskild penning­

inrättning», livarjämte till paragrafen lagts ett nytt moment, inne­

hållande förbud för enskild man eller handelsbolag, som drifver bank­

rörelse, att, vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för all­

mänheten, utesluta personnamn, som ingår i firman. Nämnda bestäm­

melse har ock i 252 $ af det omarbetade förslaget blifvit införd bland

dem, hvilkas öfverträdande föranleda straffpåföljd.

Enligt tredje stycket i 3 § skall Konungen, innan bolagsordning

för bankaktiebolag stadfästes, pröfva huruvida bolaget är nyttigt för

det allmänna. Liksom två ledamöter af kommittén reserverat sig mot

införande af denna, för gällande lagstiftning främmande bestämmelse,

har lagrådet funnit tillräckligt starka skäl icke kunna anföras för att

tillkomsten af ett affärsföretag sålunda skulle göras beroende af

en administrativ pröfning rörande företagets gagnelighet för det

allmänna.

Jag är visserligen af den mening, att det, närmast ur syn­

punkten af det intresse, som statens kontroll å bankerna är afsedd att

Kanyl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 48.

215

tillgodose, kunde vara af nytta, att eu sådan pröfningsrätt, som gifvetvis

endast med största varsamhet borde tillämpas, tillädes Konungen, och

jag skulle också kunna anföra exempel på, att erfarenheten lämnar

stöd för denna min mening. Då emellertid de principiella betänklig­

heter. som blifvit anförda mot en bestämmelse af angifna innehåll,

icke kunna frånkänna^ ett visst berättigande, har stadgandet blifvit

ur paragrafen uteslutet.

Fyra af lagrådets ledamöter hafva vidare, med erinran, att i 3 §.

fjärde stycket, ett maximum utsattes för bankaktiebolags oktroj, men

i öfrig! lämnas öppet åt Konungen att fastställa oktroj tidens längd,

ifrågasatt, huruvida icke denna tidslängd borde bestämmas i själfva

lagen eller i denna åtminstone angifvas ett minimum för oktrojtiden.

Fall kan emellertid förekomma, då det kan vara nyttigt, att

Konungen äger rätt meddela ett bankaktiebolag oktroj för kortare tid

än det i lag föreskrift^ maximum, exempelvis om en viktigare lag­

ändring förberedes, som bör vara tillämplig på alla sådana bolag och

dessa icke, som i regeln nu är fallet, genom sina bolagsordningar för­

bundits underkasta sig lagändring. Då upphäfvande af den enskilda

sedelutgifningsrätten stod på dagordningen, erhöll o sålunda de solida­

riska bankbolagen först oktroj på olika tider, så att oktrojerna gingo

till ända samma dag, och sedermera förlängd oktroj på ytterligare blott

två år, så att reformen kunde genast tillämpas på alla dessa banker.

Och sedan lagrådet afgifvit sitt yttrande, har ett fall inträffat, som

styrker mig i den mening, att ändring i gällande lag i denna del icke

bör ske. Ett pantlånebolag, som ville ombilda sig till ett bankaktie­

bolag, sökte oktroj för tio år och begärde fastställelse å bolagsordning,

enligt hvilken bolaget, som redan under sin hittillsvarande form äfven

drifvit bankrörelse, skulle äga att jämte vanlig bankverksamhet drifva

pantlånerörelse. Det ansågs af flera skäl icke lämpligt, att sådan verk­

samhet ingick bland bankens rörelsegrenar, men för att icke genom

ett afslag å ansökningen framkalla en brådstörtad afveckling af pant­

lånerörelsen fastställdes bolagsordningen, men med oktrojens begräns­

ning till tre år.

Af nu anförda skäl har jag ej ansett lämpligt, att förslaget i

denna del ändras.

I fråga om 4 § erinrar lagrådet, att enligt 67 § (68 §) val af

revisorer skall ske årligen, att den tid, för hvilken revisor utses, ej

må utgå före nästa ordinarie bolagsstämma, samt att revisorernas upp­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

21C

drag afser ej blott åtgärder, hänförliga till viss tidpunkt under den

period, för hvilken de blifvit valda, utan sagda period i dess helhet.

Vid dessa förhållanden finner lagrådet hvad 4 § under 10) innehåller

därom, att bolagsordningen skall angifva tiden för revisorernas befatt­

ning och för revisionen, böra utgå.

Lika med lagrådet finner jag, att föreskriften därom, att bolags­

ordningen skall angifva tiden för revisionen, kan utgå, och har därför

bestämmelsen härom blifvit utesluten. Men då bankbolag enligt lag-

kan under samma år hälla mer än en ordinarie bolagsstämma, hvithet

äfven enligt vissa bankbolagsordningar äger rum, lärer den äfven i

gällande lag intagna föreskriften, att bolagsordning skall angifva tiden

för revisorernas befattningar, böra bibehållas.

A idare erinrar lagrådet, att någon jämkning i affattningen af

. o § bör vidtagas för att förebygga, att bankaktiebolag väljer eu

firma, som kan leda till förväxling med firma för aktiebolag, som ej

drafvel' bankrörelse; och har ordalydelsen af paragrafen blifvit i sådan

syftning ändrad.

Vid 6 § anmärker lagrådet, att den där införda bestämmelsen,

att grundfonden icke må utgöra lägre belopp än femhundratusen kronor,

skulle medföra, att det flertal redan befintliga bankbolag, som hade

lägre grundfond än femhundratusen kronor, icke skulle vid nu löpande

oktrojs slut kunna erhålla ny oktroj, med mindre grundfonden upp­

bringades till nämnda belopp; och då detta syntes innebära en obil­

lighet mot dylika bankbolag, borde genom ett i lagen intaget öfver-

gångsstadgande för dem medgifvas undantag från denna bestämmelse.

Sedan 188G års bankaktiebolagslag, däri ett minimum för bank­

aktiebolags grundfond, nämligen det såsom sådant ännu gällande be­

loppet af tvåhundra tusen kronor, först fastställdes, med år 1887 trädde

i kraft, meddelades icke förlängd oktroj åt sådant bolag med lägre

grundfond, där ej denna uppbringades till det lagstadgade minimum.

Och att nu låta ett bankbolag för obegränsad tid fortsätta sin verk­

samhet med en grundfond, som understiger ett efter nuvarande för­

hållanden så blygsamt minimum som femhundratusen kronor, synes

mig ingalunda tillrådligt. Men jag vill medgifva, att, i synnerhet om

ett oktrojskifte skulle nära sammanfalla med den nya lagens trädande

i kraft, en obillighet kan ligga däri, att såsom villkor för förlängd

oktroj uppställes, det en grundfond, som kanske stannat vid eller obe­

tydligt öfverstiger nu lagstadgade minimum, 200,000 kronor, skall

Katigt. Maj ds Nåd. Proposition N:o 48.

\

217

omedelbart böjas till 500,000 kronor. Det torde därför bland öfver-

gångsbestämmelserna, 253 § (200 §), böra införes ett stadgande af inne­

hall, att ifrågavarande bestämmelse liksom motsvarande föreskrift be­

träffande solidariska bankbolag ej skall gälla förr än två år förflutit

efter det den för bolaget meddelade, vid lagens trädande i kraft löpande

oktrojen tilländagått.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Att enligt stadgandet under 4) i 2 mom. af 8 § i tecknings-

lista skulle kunna såsom villkor för att bolaget må komma till stånd

uppställas, att visst belopp, öfverstigande det i bolagsordningen be­

stämda minimikapitalet, blefve tecknadt, innebure enligt lagrådets

mening, att genom teckningslistan bolagsordningens bestämmelse om

minimikapitalet skulle kunna upphäfvas och ersättas med föreskrift

om högre minimikapital; och då något skäl för en dylik anordning

icke synes föreligga, hemställer lagrådet, att hvad ifrågavarande punkt

innehåller i angifna hänseende måtte utgå.

Bestämmelsen i en bolagsordning om grundfondens minimum inne­

bär efter mitt förmenande endast, att bolaget icke får börja sin verksam­

het med en lägre grundfond. Ett villkor i teckningslistan af ifrågavarande

slag förändrar i själfva verket icke bolagsordningens bestämmelse om

minimikapitalet, utan innebär allenast, att grundfonden redan från

början bestämmes till högre belopp än det bestämda minimikapitalet.

Något hinder härför kan en bolagsordnings bestämmelse om minimi­

kapitalet i och för sig icke anses innebära. Om exempelvis stiftarna

af ett bankbolag erhålla fastställelse å eu bolagsordning, däri minimum

för grundfonden fastställes till 500,000 kronor, men sedermera erfara,

att ett så lifligt intresse finnes för företaget, att det kan startas med

800,000 kronor grundfond och förändrade förhållanden rent af göra

det oekonomiskt att börja verksamheten med lägre grundfond samt

stiftarna därför i teckningslistan angifva sistnämnda belopp såsom det,

som minst skall tecknas, synes mig detta både lofligt och nyttigt och

följaktligen icke böra af lagstiftningen förhindras.

Ifrågavarande stadgande synes med afseende å hvad jag sålunda

anfört böra förblifva oförändradt.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 9 och 10 §§ har någon

jämkning i dessa paragrafer vidtagits.

Mot stadgandet i 18 §, att bankbolag må registreras, så snart

bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, anmärker lag-

B

i kong

till BiJcsd.

Prof. 1911. 1

Sami.

1 Afd. 30 Höft.

28

218

rådet, att bankbolag i likhet med aktiebolag icke syntes böra genom

registrering vinna rättskapacitet förr än en afsevärd del af den teck­

nade grundfonden blifvit inbetald. Det kunde nämligen väl tänkas,

att ett bankbolag efter registreringen iklädde sig betydande förbin­

delser, exempelvis genom inköp af fastighet eller ingående af kredit-

affcal, utan att rörelsen därigenom kunde anses öppnad. Hvad i 221 §

(231 §) i förslaget föreskrefves därom att, förr än bankbolag öppnade

sin rörelse, inför bankinspektionen skulle styrkas, bland annat, att minst

tjugo procent af grundfonden blifvit inbetalda samt förbindelse med

pant, som pröfvades fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden,

äfvensom, beträffande solidariskt bankbolag, att en hvar hufvudlott-

ägare till förvaring hos bolaget öfverlämnat uppgift å de lotter, han i

bolaget ägde, borde därför jämväl föreskrifvas såsom villkor för bank­

bolags registrering. Först därigenom komrne sådan ekonomisk veder­

häftighet att stå bakom teckningen, att bolaget verkligen kunde an­

tagas komma i verksamhet.

Med anledning af denna anmärkning har 18 § blifvit omarbetad

samt ändringar vidtagits jämväl i 20. 24, 124 (129), 126 (131). 134

(139) och 221 (231) §§.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

I 20 £ har till följd af en erinran af lagrådet blifvit införd jäm­

väl en uttrycklig föreskrift därom, att vid den uppgift om grundfonden,

som skall åtfölja ansökningen om registrering, afdrag skall ske för

förverkad, af annan ej öfvertagen aktierätt.

Till följd af lagrådets vid 2ö § framställda erinran och i öfver­

ensstämmelse med hvad i 31 § i lagen om aktiebolag den 12 augusti

1910 är stadgadt, har i förslaget såsom eu ny paragraf under nummer

26 införts en bestämmelse därom, att, där bankbolags egendom af-

trädes till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för

aktiernas inbetalning bestämda tid, aktietecknare, som förverkat sin

aktierätt, skall vara skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror,

fullgöra återstående inbetalning i den mån den ej visas vara för öfver-

tagande af aktierätten verkställd af annan. Beträffande solidariska

bankbolag har i en ny paragraf med nummer 141 meddelats enahanda

föreskrift, men därjämte stadgats, att under nyss angifna förutsättningar

den, som förverkat rätt till delaktighet i bolaget, bibehålies vid den

delägare åliggande personliga ansvarighet.

219

Beträffande 32 § (33 §) liar lagrådet ifrågasatt, att, då före­

skriften, att teckningslista för teckning af nya aktier skall un derskrifvas

af samtliga styrelseledamöter, under vissa förhållanden syntes kunna

leda till omgång och tidsutdräkt, nämnda bestämmelse skulle förändras

därhän, att teckningslistan skulle vara underskrifven af två styrelse­

ledamöter eller ock af en till firmateckning för bolaget berättigad

person.

Då den handling, som här är i fråga, synes vara af den vikt, att

samtliga styrelseledamöter lämpligen böra med sina underskrifter be­

kräfta, att de deltagit i de beslut, för hvilka handlingen utgör ett

uttryck, och då faran för tidsutdräkt torde vara väsentligen förebyggd

genom bestämmelsen, att teckning må ske äfven å bestyrkt afskrift af

sådan lista, finner jag tillräcklig anledning icke föreligga att vidtaga

ändring i paragrafens lydelse.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 41 tf (42 §) hafva orden

heller eljest i strid med bestämmelserna i denna lag» ur paragrafen

uteslutits.

I fråga om bestämmelsen i 42 § (43 §) under 1), hvilken öfver-

ensstämmer med motsvarande stadgande i gällande banklagstiftning och

innebär, att balansräkning äfven skall upptaga en vinst- och förlust­

räkning med angifvande tillika af verkställda afskrifningar, anmärker

lagrådet, att, då detta strede mot den allmänna uppfattningen af hvad

eu balansräkning borde innehålla, bestämmelsen lämpligen borde utgå

samt ersättas med ett stadgande i 64 § (65 §), att den där omför-

mäkla förvaltningsberättelsen skulle vara åtföljd af såväl balansräkning

som vinst- och förlusträkning och angifva under året verkställda af­

skrifningar.

Då det uppenbarligen medför större reda och öfverskådligliet, att,

såsom de flesta banker redan nu praktisera, vinst- och förlusträkningen

uppställes såsom en själfständig räkning, hvilken endast med sitt saldo

ingår i balansräkningen, har ur förevarande paragraf uteslutits ofvan-

nämnda bestämmelse, hvarjämte i 65 § af det omarbetade förslaget

eu föreskrift införts därom, att förvaltningsberättelse skall vara åt­

följd af såväl vinst- och föriusträkning som balansräkning samt att den

förra räkningen skall icke blott redovisa bolagets samtliga inkomster

och utgifter under året utan äfven angifva verkställda afskrifningar.

Vidare erinrar lagrådet beträffande 42 § (43 §), att här saknades

Kungi■ Maj:ts JSåd■ Proposition N:o 48.

220

de i nya aktiebolagslagen meddelade bestämmelser, att tillgångar, som

vore afsedda för stadigvarande bruk för bolaget, icke finge upptagas

till högre belopp än som motsvarade anskaffningskostnaden eller, i

vidare mån än som betingades af därå nedlagda förbättringar, till

högre värde än det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående

balansräkning, men att de skäl, som påkallat införandet af dessa stad-

ganden i aktiebolagslagen, syntes i lika mån tala för att bestämmelser

af sådant innehåll vunne tillämpning i fråga om fastigheter, som inne­

hades af bankbolag.

Med anledning häraf hafva i förevarande paragraf för fast egen­

dom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, meddelats de af lag­

rådet ifrågasatta bestämmelserna. I samband därmed har bestämmelsen

under 1) i förevarande paragraf af det omarbetade förslaget erhållit

en sådan affattning, att däraf må med tydlighet framgå, att tillgång,

exempelvis fast egendom, afsedd för bankens inrymmande, må upptagas

till belopp, motsvarande icke blott inköpspriset utan ock de af bolaget

själft å tillgången nedlagda kostnaderna.

Slutligen yttrar lagrådet, att den under 4) i 42 § (43 §) intagna

bestämmelsen, att grundfondens belopp ej finge i balansräkningen

minskas, så länge bankrörelsen fortfor, syntes vara afsedd att angifva,

att ett bankbolags grundfond aldrig finge nedsättas. Åt detta förhållande

borde enligt lagrådets mening gifvas ett mera direkt uttryck i samman­

hang med stadgandena om inbetalning och ökning af grundfonden.

Syftet med ifrågavarande bestämmelse är att fastställa, det grund­

fonden alltid skall i balansräkningen upptagas till sitt falla belopp,

äfven om till följd af inträffade förluster de för grundfondens

täckande erforderliga tillgångarna minskats. Det belopp, hvarmed

sagda tillgångar minskats, skall redovisas såsom brist i balansräknin­

gens debet. Öfverstiger denna brist 10 procent af grundfondens

belopp, måste bolaget träda i likvidation. Då eu beslutad nedsättning

af grundfonden i själfva verket skulle effektueras på det sätt, att grund­

fondens belopp i balansräkningen minskades, hvarigenom en del af de

tillgångar, som erfordrades för grundfondens täckande lösgjordes, synes

ett förbud i lagen att i balansräkningen någonsin, så länge bank­

rörelsen fortfar, minska grundfondens belopp innebära ett fullt tydligt

uttryck för den för bankbolag gällande principen, att grundfonden

aldrig får nedsättas; och har jag därför ansett, att lagrådets ifråga­

varande anmärkning ej bör föranleda ändring af förslaget.

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 48-

221

Då i andra stycket af 48 § (49 §) föreskrifves, att såsom kassa-

reserv skola redovisas »tillgångar, Indika kunna med lätthet förvandlas

i penningar, såsom fordran hos svensk eller utländsk bank och å allmän

börs noterade obligationer», finner lagrådet detta uttalande innebära,

att tillgångar af angifna slag alltid skulle vara användbara till kassa­

reserv, och anmärker, att dessa tillgångar icke under alla omständig­

heter läte sig omedelbart förvandlas i penningar.

Sistnämnda förhållande kan icke bestridas. Man har emellertid

afsett endast att angifva de nämnda tillgångarna såsom exempel på

sådana, som företrädesvis lämpade sig till kassareserv. Men gifvetvis

kunna de såsom sådan godkännas, endast för såvidt de pröfvas fylla

den såsom regel uppställda föreskrift att kunna med lätthet förvandlas

i penningar. Då nämnda exemplifiering emellertid visat sig vålla

missförstånd, har den blifvit utesluten.

Den i samma stycke intagna föreskriften rörande den utsträckning,

hvari pantsatt tillgång må ingå i kassareserv, har synts lagrådet sakna

erforderlig tydlighet och har därför blifvit omredigerad.

Mot föreskriften i sista stycket af 48 § (49 §), att kassareserv

skulle till en femtedel utgöras af svenska statens obligationer, erinrar

lagrådet, att det vore mindre lämpligt att sålunda genom lagstiftning-

påtvinga bankerna ett särskildt slag af obligationer, då det icke torde

kunna påstås, att dessa ur realisationssynpunkt ägde företräde framför

alla andra slag af värdepapper. Om det ansåges nödigt, att kassa­

reserven till någon del skulle bestå af ett eller annat angifvet slag af

värdepapper, borde i hvarje fall någon valfrihet lämnas bankerna, så

att med svenska statens obligationer likställdes obligationer, utgifna

af allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges stadshypoteks-

kassa, samt utländska, lätt säljbara statspapper.

Den ifrågasatta föreskriften, hvarigenom en ökad marknad inom

landet skulle beredas för våra statsobligationer, på samma gång ett

såsom kassareserv synnerligen lämpligt papper obligatoriskt infördes i

bankernas portfölj, kan visserligen efter min mening icke betecknas

såsom obillig. Men då föreskriften icke kan anses vara ur bankteknisk

synpunkt erforderlig och det i synnerhet för de mindre bankerna kunde

finnas betungande att hålla denna jämförelsevis dyrbara kassareserv,

har föreskriften blifvit utesluten.

Den svenska bankföreningen har i sin omförmälda skrifvelse hem­

ställt om ett stadgande af den innebörd, att bankstyrelse skulle äga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

222

bestämma, att firma finge tecknas af styrelseledamot med kontrasigna­

tion af en eller flere af de bankens tjänstemän, hvilka styrelsen därtill

förordnade, samt att binder ej skulle förefinnas för sådant besluts

registrering. Lagrådet bar i anledning häraf vid 53 § (54 §) uttalat

den mening, att enligt det föreliggande förslaget framdeles som hittills

intet hinder mötte för registrering af ett beslut af innehåll, att firma

tecknades af viss person med kontrasignation af annan. Båda underteck­

narna finge nämligen, oberoende af benämningen, anses såsom firma-

tecknare i lagens mening, och enligt förslaget finge sådan inskränkning

i rätten till firmateckning registreras, att denna rätt får utöfvas endast

af flera i förening.

Af denna uppfattning om kontrasignants ställning såsom firma­

tecknare följer emellertid, att kontrasignanten måste anses äga, ensam

för sig, befogenhet att å bankens vägnar mottaga stämning eller annat

meddelande. Lagrådet har äfven öfvervägt detta förhållande, men ansett

detsamma sakna praktisk betydelse. För min del kan jag emellertid

ej värja mig för den farhåga, att en bank — särskild! en sådan, som

bär afdelningskontor å flera olika orter inom riket — kan under vissa

förhållanden hafva kännbar olägenhet häraf, att ett flertal af dess

tjänstemän såsom kontrasignanter vid firmateckning samtidigt, hvar för

sig, äro befogade att med laga verkan mottaga stämning eller andra

delgifvanden, som kunna göras banken. Under alla omständigheter

synes mig giltigt skäl saknas att så ordna dessa förhållanden, att en

kontrasignant icke ens kan förordnas utan att därmed följer den ut­

sträckta befogenhet, hvarom jag förut talat. Snarare synes mig skäl

föreligga, att befogenheten att såsom kontrasignant teckna firman icke

anses innefatta annan eller vidsträcktare befogenhet än den, som upp­

draget att vara kontrasignant i sig innebär. Möjligheten till en sådan

anordning ligger nära till hands; därför erfordras allenast ett tillägg

till 68 § (64 §), gående därpå ut, att den, som bemyndigats att

kontrasignera annan firmatecknares namn, icke därigenom erhållit

befogenhet att för banken mottaga stämning eller andra delgifningar.

En sådan bestämmelse är därför införd i första stycket af 64 §

i det omarbetade förslaget.

O

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Vid 58 .§ (59 §) erinrar lagrådet, att för bankbolag förefunnes,

på sätt vid 58 § (54 §) omförmälts, ett behof att kunna utom styrelsen

utse firmatecknare (kontrasignant), som endast i förening med annan

ägde teckna bolagets firma. Denne kunde vara styrelseledamot eller

annan, hvilken styrelsen på grund af bolagsordningen eller bolags-

stämmobeslut ägde bekläda med rätt att ensam teckna firman. Det

syntes då mindre egentligt, om styrelsen val ägde åt firmatecknare,

tillhörande någon af sistnämnda kategorier, uppdraga att ensam teckna

firman, men vore beroende af ytterligare bemyndigande, såvida sty­

relsen önskade vidtaga den till synes försiktigare åtgärden att åt sådan

person öfverlämna firmateckningen allenast i förening med annan, som

ej kunde af styrelsen erhålla rätt att ensam teckna firman. Lagrådet

hemställer följaktligen, att 58 § (59 §) måtte så afla tf as, att för sty­

relsens befogenhet att bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna

bolagets firma förutsattes bestämmelse i bolagsordningen eller beslut af

bolagsstämma, endast för den händelse bemyndigandet afsåge rätt till

firmateckning annorledes än i förening med styrelseledamot eller annan,

åt hvilken enligt bolagsordningen eller bolagsstämmobeslut styrelsen

ägde öfverlämna rätten att ensam teckna firman.

Ifrågavarande bestämmelse har i 59 § af det omarbetade förslaget

blifvit affattad i öfverensstämmelse med lagrådets uttalande.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 74 § (75 §) har i denna

paragraf införts en bestämmelse, som går därpå ut, att i bolagsord­

ningen må bestämmas, det bolagsstämma sammanträder å annan ort än

där styrelsen har sitt säte.

'Vid 80 § (81 §) erinrar lagrådet, att de i nya aktiebolagslagen

till skyddande af minoritetens rätt införda bestämmelser, enligt hvilka

aktieägare, representerande en femtedel af aktiekapitalet, kunde hindra

beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen och å bolagets vägnar föra talan

å styrelsens förvaltning, saknade motsvarighet i det föreliggande för­

slaget. Hvad bankkommittén anfört såsom skäl mot införande af en

bestämmelse om rätt för eu minoritet att vägra styrelsen i ett bank­

bolag ansvarsfrihet saknade väl icke en viss betydelse; men det borde

bemärkas, att enligt det förslag till aktiebolagslag, som förelåg, då

bankkommittén afgaf sitt betänkande, rätten att vägra decharge skulle

tillkomma en minoritet, innefattande en tiondedel af aktiekapitalet,

och att det tydligen vore en bestämmelse af denna innebörd, kommit­

téns yttrande afsåge. Mot ett stadgande, som inrymde ifrågavarande

rätt åt en minoritet, representerande minst en femtedel af grundfonden,

kunde de uttalade betänkligheterna icke med samma fog framställas.

Att inom ett bankbolag hopbringa en så betydlig minoritet för ett

inskridande mot styrelsen syntes nämligen svårligen kunna ske, utan

att grundad anledning till missnöje med förvaltningen förelåg. Lag­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

223

224

rådet hemställer alltså, att i förslaget måtte införas bestämmelser i

ämnet, motsvarande de i nya aktiebolagslagen intagna.

På de af lagrådet anförda skäl har jag, om ock icke utan en

viss tvekan, låtit införa de af lagrådet föreslagna bestämmelserna, som

fått sin plats i 81, 82 och 83 §§ af det omarbetade förslaget.

I sammanhang med förenämnda anmärkning har lagrådet erinrat,

att den befogenhet, som enligt lagförslaget tillkomme det af bankinspek­

tionen för öfvervakande af bankbolags likvidation förordnade ombud,

syntes allt för knappt tillmätt, och att åt nämnda ombud borde till­

erkännas samma befogenhet, som enligt sista stycket af 108 § i nya

aktiebolagslagen tillkommer den där omförmälde gode mannen. Ett

stadgande i sådan riktning har i anledning af denna lagrådets anmärk­

ning införts i 101 §, tredje stycket, i det omarbetade förslaget.

I första stycket af 87 § (90 §) har en redaktionell ändring skett

enligt lagrådets hemställan. Däremot torde icke, på sätt lagrådet

förmenar, behöfva i paragrafen införas en bestämmelse, som utmärker,

att vid pröfning af fråga om förlängd oktroj böra komma i betrak­

tande enahanda omständigheter, som äro af betydelse, när det gäller

stadfästelse af bolagsordning. Detta torde hädanefter som hittills kunna

anses ligga i sakens natur.

Vid 92 § (95 $) anmärka lagrådets bestå ledamöter, att, under

det i nya aktiebolagslagen inrymts bestämmelser, genom hvilka vore

sörjdt för att likvidatorer blefve utsedda, äfven om bolaget, då likvida­

tion skulle äga rum, underläte att utse sådana, eller om bolag, som

redan träd! i likvidation, sedermera funnes sakna till registret anmälda

likvidatorer, det föreliggande förslaget saknade motsvarande bestäm­

melser, hvilket i vissa fall syntes kunna medföra olägenheter.

T anledning af denna erinran hafva i det omarbetade förslaget

införts två nya paragrafer med nummer 96 och 97, innefattande ena­

handa bestämmelser, som i ämnet meddelats i 102 § första stycket

och 103 § af nya aktiebolagslagen.

Lagrådet har uttalat, att då vid bankbolags likvidation bolagets

tillgångar alltid torde böra förvandlas i penningar, syntes hvad andra

stycket af 96 § (101 §) innehölle därom, att sådan förvandling skulle

ske endast då sådant erfordrades för likvidationens verkställande,

böra utgå.

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

225

246 § (254 §), mot hvilken paragraf lagrådet icke haft något att

erinra, innehåller emellertid, att om bankbolag bildas eller dess grund­

fond ökas för öfvertagande af annan bankrörelse, andel i hvad bolaget

sålunda skall öfvertaga må utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott.

i bolaget. I sådant, numera ofta förekommande fall träder det bank­

bolag, som skall upptagas af ett annat, i likvidation, utan att någon

del af dess tillgångar behöfver förvandlas i penningar. Med hänsyn

till detta förhållande kan jag icke godtaga sistnämnda anmärkning,

utan torde ifrågavarande paragraf böra bibehållas oförändrad.

De ändringar, som vidtagits i afseenden å 1 §, hafva föranleda

att första stycket i 108 § (113 §) bringats till öfverensstämmelse med

motsvarande stadgande il § af gällande lag angående solidariska

bankbolag.

Vid 129 § (134 §) erinrar lagrådet, att påföljden för försummelse

af hufvudlottägare i solidariskt bankbolag att aflämna skriftlig upp­

gift å de lotter, han ägde, enligt gällande lag bestode i att lott-

ägaren icke finge från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan,

bolagsman tillkommande rättighet, men åter i förslaget angifvits vara,

att den försumlige icke gent emot bolaget vore att anse såsom hufvud­

lottägare. Olikheten mellan dessa båda uttryck vore ingalunda allenast

redaktionell, enär det förhållande, att den försumlige ej gent emot

bolaget betraktades såsom lottägare icke innebure, att han skulle vara

förhindrad uppbära utdelning. Vid sådant förhållande syntes en påföljd

sådan som den föreslagna icke vara tillräckligt verksam för framtvin­

gande af det skriftliga erkännande, hvarom i förevarande paragraf vore

fråga. Det kunde nämligen enligt lagrådets mening tänkas, att en

lottägare funne med sin fördel förenligt att för undslippande af den

personliga ansvarigheten afstå från sina rättigheter som bolagsman i

öfrigt, om blott han bibehölle möjligheten att uppbära å lotten belö­

pande utdelning. Det vore förty lämpligt, att förslaget uti ifråga­

varande hänseende bringades till öfverensstämmelse med gällande lag.

I anledning häraf har 129 § (134 §) ändrats i den riktning lag­

rådet hemställt, hvarjämte en häraf föranledd jämkning af 131 § (136 §)

vidtagits.

Lagrådet erinrar vid 198 § (206 §), att enligt förslaget hinder ej

mötte att hur lång tid som helst före utlöpande af solidariskt bank­

bolags oktroj till behandling upptaga fråga om oktrojens förlängning.

Bihang till RiJesd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 30 Höft.

29

Kungi Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

226

Då emellertid den rätt, som enligt 199 § (207 §) skulle tillkomma

hufvudlottägare att vid oktrojtidens slut utträda ur bolaget, jämlikt

samma paragraf vore beroende däraf, att anmälan om utträdet gjordes,

innan bolaget beslutit söka förlängning a^f oktrojen, vore det af vikt,

att dylikt beslut ej fattades vid eu tidpunkt, då tilläfventyrs möjlighet

saknades att beräkna bolagets ställning vid oktrojtidens slut. Med

hänsyn härtill hemställer lagrådet, att stadgandet i 198 § (206 §),

andra stycket, ändrades därhän, att beslut om ansökning rörande för­

längning' af oktroj finge fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma,

som infölle näst före den tid, då enligt första stycket ansökningen

senast skulle göras.

I anledning af denna anmärkning har ändring skett af ifråga­

varande stadgande.

Beträffande 223—225 §§ (233 och 234 §§) har lagrådet erinrat,

att det syntes oegentligt, att den viktiga bestämmelsen därom, att ett

allmänt ombud med vissa uppgifter i afseende på tillsynen skulle af

bankinspektionen förordnas för hvarje bankbolag, införts i en bisats i

en paragraf, som i öfrigt handlade om styrelsens åligganden beträffande

tillsynen. Det syntes lämpligare att i en paragraf näst efter 222 §

(232 §) sammanföra nämnda bestämmelse och de i 224 och 225 §§ i

det remitterade förslaget införda stadgandena om det allmänna om­

budets uppgifter. Af dessa syntes böra i första rummet nämnas, att

ombudet skulle med de af bolaget utsedda revisorerna deltaga i gransk­

ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper. Därefter skulle såsom

en särskild uppgift för det allmänna ombudet angifvas hvad i 224 §

i det remitterade förslaget stadgades om kassainventering och kon­

trollerande af den i nästföregående paragraf omförmälda månadsöfver-

sikten. Tvifvelaktigt syntes dock vara, huruvida den föreskrifna kassa­

inventeringen vid hufvudkontoret vore af den betydelse för tillsynen,

att den borde särskildt upptagas såsom ett åliggande för det allmänna

ombudet.

Då vid en hvar af det allmänna ombudet företagen kvartals-

undersökning inventering af kassan bör äga rum, finner jag bestäm­

melsen härom icke böra uteslutas ur lagen. Men då hvad lagrådet i

öfrigt föreslagit i förevarande hänseende synes mig innefatta en påtaglig

förbättring, hafva de nämnda bestämmelserna blifvit i det omarbetade

förslaget sammanförda i 233 §.

Med anledning af lagrådets vid 226 § (235 §) framställda erinran

bär till 238 § i det omarbetade förslaget lagts ett nytt stycke, inne­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48-

227

fattande ett uttryckligt förklarande, att under bankbolags likvidation

bankinspektionen i afseende å likvidatorer och bolagsstämma äger ena­

handa befogenhet, som, innan bolaget trädt i likvidation, tillkommer

bankinspektionen beträffande styrelse och bolagsstämma.

Den i 244 § af det remitterade förslaget från gällande banklag­

stiftning upptagna bestämmelsen om åliggande för Konungens befall­

ningshafvande att ingripa mot den, som obehörigen i sin firma eller

eljest för betecknande af sin rörelse använde ordet bank, har enligt

lagrådets hemställan blifvit utbytt mot ett stadgande om straff för

nämnda lagöfverträdelse, hvilket stadgande återfinnes i 252 § af det

omarbetade förslaget.

Den i 250 § (258 §) från gällande banklagstiftning intagna be­

stämmelsen, att enskildes förhållanden till bankbolag ej må för all­

mänheten yppas, har lagrådet af skäl, som synas obestridliga, funnit

till syfte och innehåll i viss mån oklar. Och har enligt lagrådets an­

visning sagda bestämmelse i det omarbetade förslaget erhållit den

lydelse, att enskildes förhållanden till bankbolag ej må i oträngd!

mål yppas.

Med anledning af lagrådets erinran, att bestämmelsen i 253 §

(260 §), att rättigheter och skyldigheter, som uppkommit före lagens

trädande i kraft, skulle bedömas efter äldre lag, innefattade en allmän­

giltig princip, som icke behöfde i lagen uttalas, har denna bestämmelse

blifvit utesluten.

Slutligen har med anledning af lagrådets anmärkning vid sista

stycket af samma paragraf den där upptagna bestämmelsen blifvit

omredigerad.

Ändringar, motsvarande dem, som, enligt hvad förut sagts, i det

remitterade förslaget vidtagits beträffande stadgandena i 4, 5, 9, 10.

20, 41 (42), 42 (43), 48 (49), 58 (59), 63 (64), 64 (65), 74 (75), 80

(81—83), 92 (95—97) och 96 (101) §§, som afse bankaktiebolag, hafva

jämväl skett i den del af förslaget, som afser solidariska bankbolag.

Utöfver de ändringar, som sålunda föranledts af lagrådets anmärk­

ningar, har i förslaget till lag om bankrörelse vidtagits en del jämk­

ningar af redaktionell natur, kvilka icke synas vara af den betydelse,

att jag behöfver för dem särskild! redogöra.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

228

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

I förslaget till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen angående

emissionsbanker den 5 juni 1909, livilket förslag af lagrådet lämnats

utan anmärkning, bär vidtagits ett par redaktionella jämkningar.»

Föredraganden uppläste härefter de omarbetade förslagen till

lag om bankrörelse och

lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående

emissionsbanker

samt hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regerings­

formen, genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi­

trädda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig propo­

sition af den lydelse bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet

Emil- Sundberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.