2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i Yissa delar av förordningen om kominunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 33—39, 42 och

49 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

.skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Kommunens — — — —------- befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma, under ledning av det stads-

kollegium, varom i § 33 stadgas, de särskilda, under stadsfullmäktige ställda

nämnder (styrelser) eller personer, som för sådant ändamål utses och vilka

var inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

De förvaltningsmyndigheter)’, åt vilka vården om kommunens gemen­

samma angelägenheter sålunda närmast anförtrodd är, hava ock främsta

åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna

behoven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna

beredas.

Överståthållaren — — — — angelägenheter.

§

15

.

Mom. 1. Stadsfullmäktig — — — — fråga.

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets-

eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen överståt­

hållaren, underståthåilaren, polismästaren och stadens fiskaler ävensom

de tjänstemän och betjente, vilka i och för sina befattningar äro inför

stadsfullmäktige eller stadens nämnder redo skyldiga.

Vid — — — — deltaga.

3

§

18

-

Stadsfullmäktige välja årligen bland sig eu ordförande samt en förste

och eu andre vice ordförande, om vilka val underrättelse skall till över-

ståthållarämbetet insändas.

Åro vid något stadsfullmäktiges sammanträde både ordföranden och

vice ordförandena hindrade att närvara, välja de, som tillstädes äro, eu

annan ordförande för tillfället.

Fullmäktige — — — — — utfärda.

§ 23.

Mom. 1. — — — — — — — — — — — — —---------------

Mom. 2. Till — — — — — stadsutskylder.

Angående röstövervikt vid val av borgarråd stadgas i § 34.

Mom. 3. ■—- — — -— — -- — — — — — —--------------------

Mom. 4. — — — — — — — — — — — —--------------------

Kungl. May.ts Proposition Nr 25.

^§ 26

.

Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:

att — — — — — hänskjutas;

att meddela beslut i angelägenheter, som av de för verkställighet

och förvaltning tillsatta nämnder eller personer likmätigt de för en var

av dem gällande instruktioner fullmäktiges prövning underställas;

att, efter granskning av de utav vederbörande förvaltningsnämnder

upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel till stadsutgiftemas

bestridande samt förordna om uttaxering av de skattebidrag, vilka ut­

över befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda

dess behov erfordras, ävensom i fråga om utgifter för nya ändamål be­

stämma de grunder, efter vilka uttaxering därav skall äga rum; samt

att årligen genom revisorer, vilka stadsfullmäktige utse, granska

dem underlydande nämnders räkenskaper och förvaltning under nästföre­

gående året; ägande fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem in­

kommit och vederbörande fått tillfälle att över gjorda anmärkningar sig

förklara, efter befogenhet avgöra, huruvida anmärkning må förfalla eller

laglig åtgärd för bevakande av stadens rätt bör vidtagas.

Över — — — — del.

Stadsfullmäktige — — — — angelägenheter.

Den, vilken såsom ledamot av stadsfullmäktige underlydande nämnd

eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

revisor

av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av

revisor av sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revi­

sorernas

granskning av sagda förvaltning.

§ 30.

För att vinna gällande kraft, skola stadsfullmäktiges beslut under­

ställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

a) ------------ '----------------------------------------------------------------------------

b) --------------------------------------------------------------------------------------

c)

-----------------------------------------------------

-------------------------------

r

---------------------

d) förändring i de av Kungl. Maj:t för stadskollegiet eller stadens

nämnder fastställda instruktioner; och

e)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

§ 31.

överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande

kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla övriga ämnen med undantag av

följande, varuti avgörandet ankommer endast på fullmäktige, nämligen:

a)-------------=------------------------------------------------------------------------------------------

b) --------------------------------------------------------------------------------------

c)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

d) ----------------------------------------------------------------------------------

e) -------------------------------------------------------------------------------------------------------

f) -------------------------- _--------------------------------------------- -------------

g) antagande och entledigande ävensom avlönande av borgarråd;

li) antagande och entledigande ävensom avlönande av den hos stads­

fullmäktige anställde sekreterare och vaktbetjäning; samt

i) beslut, varigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart

väckt eller ifrån stadskollegiet eller någon av nämnderna liänskjuten fråga

böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.

§ 33.

Stadskollegiet åligger att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen

av stadens angelägenheter. Stadskollegiet har för sådant ändamål:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäk­

tige eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;

5

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden

eller beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade

erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och av­

giva yttranden i dylika ärenden; sallat

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

beslut.

Stadskollegiet äger att frän stadens nämnder eller tjänstemän infordra

de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro av

nöden, och vaka över, att de varda utan onödigt dröjsmål avgivna, även­

som att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställningar om

upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäk­

tige i § 28 är medgivet.

Instruktion för stadskollegiet, vartill stadsfullmäktige uppgöra förslag,

fastställes av Kungl. Maj:t.

§

34

.

Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

Mom. 2. Borgarråden, vilka hava de särskilda åligganden, varom

nedan i §§ 35 och 37 förmärs, väljas av stadsfullmäktige för en tid av

sex år. Vid första omröstningen är den vald, som erhållit minst två tredje­

delar av de avgivna rösterna. Har ej hela det antal borgarråd, som skall

väljas, blivit utsett vid första omröstningen, skall valet av det antal borgar­

råd, som återstår att utse, uppskjutas till en följande dag. Därvid skall

en förteckning upprättas, vari upptagas, därest ingen blivit utsedd vid första

omröstningen, de, som erhållit de flesta rösterna, men eljest de, som näst den

eller de vid berörda omröstning utsedda erhållit högsta röstetalet. Förteck­

ningen bör upptaga två gånger så många namn, som borgarråd då äro att

välja. Den omröstning, som därpå företages, må icke avse andra än de i

förteckningen uppförda personerna; och äro de valda, som då erhållit de

flesta rösterna. Mellan lika röstetal avgör lotten. Avgår borgarråd före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen så snart ske kan

återbesättas. För tiden intill dess nytt val skett ävensom vid tjänstledighet

för borgarråd äge stadskollegiet utse annan bland sina ledamöter att uppe­

hålla tjänsten. Till borgarråd må allenast utses person med synnerlig insikt

och erfarenhet i kommunäla förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv.

De under mom. 1 c) omförmälda ledamöterna jämte ersättare för dem

till lika antal välja stadsfullmäktige bland sig å första sammanträdet i april

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 2ö.

6

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

månad de år, dä val till fullmäktige äga rum. Vid valet skall, där det ej

jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen mellan ersättarna särskilt

bestämmas.

Om skyldighet för de ledamöter av stadskollegiet, som omförmälas i

mom. 1 b) och c), att vid varaktigt förfall avgå, samt om ersättares tjänst­

göringsskyldighet gälle vad i kollegiets instruktion är stadgat.

Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmäla ledamöterna i stads­

kollegiet jämte ersättare för dem, ävensom, därest stadsfullmäktige till sär­

skilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa

ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skola, där två eller flera

personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,

vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal perso­

ner, valet avser, ökat med 1. I fråga om ersättare för ledamot i stads­

kollegiet äger härvid vad om suppleant är stadgat motsvarande tillämpning.

§ 35.

Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande ut­

öva enahanda befattningar i stadskollegiet.

Överståthållaren eller, där han är hindrad, underståthållaren äger

övervara stad skollegiets sammanträden samt deltaga i överläggningarna

men ej i besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställda sekreteraren tjänstgör ock i sådan

egenskap hos stadskollegiet.

Mom. 2. Borgarråden föredragä i stadskollegiet ärenden, som på kol­

legiets handläggning ankomma. Angående ärendenas fördelning mellan bor­

garråden gälle vad därom är i stadskollegiets instruktion stadgat.

Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid full­

mäktiges sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes,

föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att fram­

ställa förslag samt att få sin mening till protokollet antecknad.

Borgarråd åtnjuter arvode, för år räknat, efter stadsfullmäktiges be­

stämmande. Med befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäk­

tiges medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed

jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.

I 36.

För de i § 4 andra stycket omförmälda ändamål skola finnas en

drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd. I upprättade instruktioner, som

7

på förslag av stadsfullmäktige av Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes

för varje närrmd antalet ledamöter och suppleanter.

hinna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd {styrelse) till­

sättes för verkställighet eller förvaltning beträffande ärenden av viss art,

hava fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa detsamma

Kungl. Maj:ts prövning.

Överståthållaren är obetaget att övervara näpnndernas sammanträden

samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

§ 37.

Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande

i fattigvår dsnämnden de borgarråd, vilkas föredragning sskyldighet omfattar

de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom bland bor­

garråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant är i

kollegiets instruktion föreskrivet, därvid, hänsyn tages till den fördelning av

föredragnmgsskyldigheten, varom i § 35 förmäles. Tillika utser stadskolle­

giet bland sina jämlikt § 34 moln. 1 c) valda ledamöter vice ordförande i

drätselnämnden, f attigv ar dsnämnden samt de övriga nämnder, rörande vilka

bestämmelse härom är i kollegiets instruktion lämnad.

Av stadskollegiet utsedda ledamöter i stadens nämnder tjänstgöra under

den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestäm­

mer. Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i

borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom

ordförande i nämnd.

De ledamöter i nämnder, vilka ej jämlikt första stycket utses av stads­

kollegiet, ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,

där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter eller

suppleanter är annorlunda stadgat. Till ledamöter och till suppleanter

kunna stadsfullmäktige välja såväl ledamöter av stadsfullmäktige som ock

andra stadens inbyggare, som äro till fullmäktige valbara. Dessa leda­

möters och suppleanters tjänstgöringstid är två är, räknat frän och med den

1 januari. Vid lagtima sammanträdet i december månad återbesättas de

jolatser, som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång

lediga.

Avgående ledamot eller suppleant i nämnd kan omväljas.

Om sättet för stadsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i

drätselnämnden gälle vad i § 34 mom. 3 är om val av vissa ledamöter i

stadskollegiet stadgat.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

8

§ 38.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller ersättare i stadskollegiet

eller till ledamot eller suppleant i nämnd, är berättigad att när som

helst avsäga sig uppdraget.

§ 39.

Vad till fullgörande av de åligganden, som här ovan finnas i all­

mänhet antydda, nämnderna hava att vidare iakttaga såväl i fråga om

föremålen för deras skilda verksamhet och den befogenhet, en var av

dem tillkommer, som beträffande ordningen och sättet för ärendenas be­

handling m. m., bestämmes i nämndernas instruktioner.

§ 42.

Stadens nämnder höra inom tid, som stadsfullmäktige äga bestämma,

dock senast den 15 oktober varje år, till stadskollegiet avlämna förslag

över de utgifter och inkomster, som under det näst följande året äro

för en var av dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga

å ena sidan:

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

de — — — — — — förfalla;

de — — — — — — förestå; samt

de utgifter, som erfordras till företag, vilka nämnden anser sig ytter­

ligare böra till stadens allmänna nytta föreslå;

och å andra sidan:

alla för kommunalbehov beviljade anslag, som vid det näst följande

årets uppbörd skola till nämnden inflyta;

de inkomster, vilka på annan grund antagas under samma år komma

nämnden för kommunens räkning tillgodo; och

de — — — — — beredas.

Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna förslag företagas

till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen inhämtas från

drätselnämnden.

* § 49.

Den, som med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i sta­

dens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att där uti söka ändring

genom besvär, vilka jämte det överklagade beslutet böra före klockan

tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen

då sådant skedde likväl oräknad, till överståthållarämbetet ingivas.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

9

Klaganden — — — — — offentliggjordes.

Söker — — — — — förordna.

Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd

meddelat beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägen­

heter hör, bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas,

må icke av överståthållarämbetet till prövning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1920.

De, som då äro ledamöter eller suppleanter i beredningsutskottet,

skola med samma uppdrag fortfara till den 10 april 1920. Från och

med sistnämnda dag skall förvaltningen av stadens angelägenheter ledas

av stadskollegiet, i följd varav ledamöter och ersättare i kollegiet skola

utses under tiden den 1—9 april 1920. De val av borgarråd, som då

förrättas, gälla en tid av allenast fem år.

De, som på grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller supple­

anter i nämnd, i vilken det tillkommer stadskollegiet att utse ordförande

eller vice ordförande, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920.

Från och med sist sagda dag skola sådana nämnder hava den samman­

sättning, som med lagens stadganden överensstämmer, i följd varav val

till ledamöter och suppleanter i nämnderna skola företagas under tiden

den 1—9 april 1920. De ledamöter och suppleanter, som då utses av

stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december 1921,

dock att bland dessa för varje nämnd halva antalet eller, där hela an­

talet är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften, skall efter

lottning inför nämnden utträda vid slutet av år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 höft. (Nr 25.)

2742 19

2

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Inledning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern

E^den,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

H^ellner,

Statsråden

P^etrén,

N^ilson,

L

öfgren

,

friherre P^almstierna,

U^ndén,

T^horsson,

H

olmquist

,

O^lsson.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anmälde chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist Stockholms

stadsfullmäktiges skrivelser den 16 juni 1919 angående omorganisation

av den centrala förvaltningen i Stockholm samt den 6 oktober samma år

angående ifrågasatt ändring i hälsovårdsstadgan.

Därvid anförde föredragande departementschefen:

Organisationen av Stockholms stads kommunala förvaltning be­

stämmes som bekant av en särskild författning, förordningen om kom­

munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862. Anledningen härtill är

givetvis de stora olikheter mellan Stockholms kommunala förhållanden

och de övriga städernas, vilka betingas av huvudstadens storlek och

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

nisationen av samt arbetsfördelningen mellan fullmäktige underlydande

nämnder och styrelser samt huruvida några ytterligare nämnder eller

avdelningar av nämnd kunde anses erforderliga, ävensom om någon

ändring i övrigt av det kommunala arbetssättet borde ifrågakomma för­

beredande av ärendenas mera skyndsamma och eljest ändamålsenliga be­

handling.

Den med anledning av detta beslut tillsatta kommittén framlade

år 1907 förslag att i spetsen för de finansiella och de byggnadstekniska

förvaltningsgrenarna skulle ställas genom val av stadsfullmäktige utsedda

avlönade personer, i vilket syfte kommittén föreslog anställandet av en

drätseldirektör samt omorganisation av byggnadskontoret.

1 utlåtande över detta förslag framhöll beredningsutskottet, att kom­

mittén grundat sina framlagda förslag på kommunalförvaltningens hit­

tillsvarande organisation, med bibehållande sålunda i huvudsak av oav­

lönade förtroendemän i spetsen för de olika grenarna av förvaltningen,

och att det från vissa håll satts i tvivelsmål, att det i längden skulle

låta sig göra att bygga på berörda förvaltningsprincip, samt framhållits,

att man i dess ställe borde tänka sig i spetsen för den kommunala

förvaltningen en verklig stadsstyrelse av avlönade, inför stadsfullmäktige

ansvariga tjänstemän. I anledning härav hade gjorts gällande, att stads­

fullmäktige icke borde företaga organisationsfrågan till avgörande, med

mindre utredning förelåge om möjligheten och lämpligheten att anordna

förvaltningen på antydda grunder. Utskottet, som fann det vanskligt

att av den föreliggande utredningen söka draga en bestämd slutsats

rörande den princip, som med största fördelen skulle kunna läggas till

grund för en reform i ärendet, hemställde i sitt berörda utlåtande, att

stadsfullmäktige måtte bemyndiga utskottet att åt lämplig person upp­

draga att framlägga förslag till omorganisation av Stockholms kommu­

nalförvaltning. Enligt utskottets mening vore det härvid önskligt, att

en organisationsform kunde finnas, som förenade decentralisationens och

centralisationens fördelar och samtidigt toge tillbörlig hänsyn till de av

ålder gällande formerna för förvaltningen. Vid sitt sammanträde den

28 maj 1912 beslöto stadsfullmäktige bifalla utskottets hemställan; och

lämnade utskottet sedermera uppdraget i fråga åt vice häradshövdingen

P. R. Rabe.

I skrivelse till utskottet av den 26 mars 1914 framlade herr Rabe

sitt betänkande med förslag i ämnet (se bihang nr 5 till beredningsut­

skottets utlåtanden och memorial för år 1914).

Herr Rabes förslag innefattade rätt genomgripande ändringar av

förvaltningen. Det åsyftade till en början en lämpligare ordning för

KungL Maj:ts Proposition Nr 25.

13

lekmannaelementets deltagande i förvaltningen, särskilt i syfte att under­

lätta samarbetet mellan stadsfullmäktige och förvaltningsmyndigheterna.

Genom att minska antalet fullmäktige till sextio och samtidigt öka

relativa antalet fullmäktige i de särskilda styrelserna samt genom att

tillerkänna styrelseledamöterna arvoden för sitt arbete ansågs större sak­

kunskap inom den beslutande församlingen och en bättre samverkan

mellan denna och de förvaltande nämnderna kunna ernås. Nämndernas

ledamotsantal begränsades, och beslutanderätten i alla löpande eller

brådskande ärenden överlämnades åt föredragande tackchefer, benämnda

stadsdirektörer. Arbetsfördelningen mellan nämnderna omlades i liera

fall i syfte att skapa överskådliga och organiskt sammanhängande arbets­

områden. Genom dessa åtgärder borde uppenbarligen större snabbhet

och effektivitet inom de särskilda förvaltningsgrenarna kunna erhållas.

I fråga om de centrala delarna av stadsförvaltningen ansåg herr

Rabe, att de egentliga regeringsfunktionerna vore alltför betungande för

att fortfarande på ett tillfredsställande sätt kunna handhavas av ett

kollegium av oavlönade förtroendemän. Men då han icke ville ifråga­

sätta införande av medbeslutande ämbetsmän i en förvaltning, som

hittills genomgående haft lekmannakaraktär, föreslog han i stället be­

redningsutskottets fullständiga avskaffande. Dess uppgifter med avseende

å den finansiella beredningen av stadsfullmäktiges beslut skulle övertagas

av drätselnämnden, som därmed gjordes till en verklig finansstyrelse.

Den allmänna administrativa ledningen av stadens förvaltning och sär­

skilt utredningen av de större ärendena skulle vila hos stadens kansli,

vars chef, Stockholms stadssekreterare, skulle arbeta under tillsyn av

och i samråd med stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande jämte

drätselnämndens ordförande. Dessa tre, stadens främste förtroendemän,

benämnda kanslidelegerade, skulle sålunda stå i spetsen för förvalt­

ningen. Ordförandena skulle jämväl erhålla årsarvoden, närmast till

täckande av med uppdragen förenade utgifter. Av kansliet skulle före­

dragningen i drätselnämnden samt sekreteraregöromålen i denna och alla

övriga nämnder handhavas.

I mångt och mycket vann det Rabeska förslaget stora sympatier

och den vidare utredningen av organisationsfrågan har helt och hållet

vilat på dess grund. Den egenartade ordningen för den administrativa

centralisationen i förvaltningen genom sekreteraresysslornas samman­

förande i ett enda verk rönte emellertid starkt motstånd, och det blev

därför snart tydligt, att förslaget knappast skulle låta sig i sin helhet

förverkligas. Man slög i stället in på att genom partiella reformer söka

genomföra herr Rabes förslag, till att ”börja med inom fastighets- och

finansförvaltningen.

14

Grunderna

för förvalt­

ning-ens om­

organisa­

tion.

Brister i den

nuvarande or­

ganisationen.

Kommittén.

År 1917 beslöto stadsfullmäktige sålunda i anledning av en inom full­

mäktige väckt motion uppdraga åt en kommitté av fem personer att på

grundvalen av det av herr Rabe utarbetade förslaget till omorganisa­

tionsplan för kommunalförvaltningen och de däröver avgivna utlåtandena

ävensom de över motionen avgivna yttrandena uppgöra och till stads­

fullmäktige inkomma med förslag till sådan förändrad organisation av

Stockholms stads förvaltningsmyndigheter, att drätselnämndens första

avdelning ombildades till en verklig Jinansstyrelse och i sammanhang

därmed drätselnämndens och lantegendomsnämndens fastighetsförvalt­

ningar sammanfördes under en fastighetsstyrelse.

Sedan stadsfullmäktige den 18 november 1918 i huvudsak bifallit

kommitténs den 6 april samma år avgivna förslag om fastighetsärendenas

utbrytning ur drätselnämndens arbetsområde samt sammanslagning med

de yttre stadsområdenas fastighetsförvaltning under en särskild fastighets-

nämnd, har kommittén till behandling upptagit frågan om drätselnämndens

ombildning till en verklig finansstyrelse och häröver den 5 mars 1919

avgivit sitt slutbetänkande.

Kommitténs förslag omfattar ej blott drätselnämndens omorganisation

till en central finansstyrelse utan även inrättande i beredningsutskottets

ställe av en ny kommunal myndighet, benämnd stadskollegiet, vars uppgift i

korthet kan sägas vara att å stadsfullmäktiges vägnar utöva den kommunala

regeringsmakten. Förslagets genomförande förutsätter vissa ändringar i

bl. a. förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm

samt lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm;

förslag till sådana författningsändringar hava utarbetats av kommittén.

Efter det beredningsutskottet i utlåtande nr 284 för år 1919 med

vissa ändringar tillstyrkt kommitténs förslag, hava stadsfullmäktige i

sin ifrågavarande skrivelse den 16 juni 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte avlåta proposition till riksdagen med förslag till ändringar i nyss­

nämnda förordning och lag i huvudsaklig överensstämmelse med till

skrivelsen fogade förslag. Till den sålunda gjorda framställningen har

överståthållarämbetet tillstyrkt bifall.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga denna fråga.

Vid övervägande av ifrågavarande spörsmål fann kommittén en av

den nuvarande ordningens största brister ligga i splittringen av de eko­

nomiska ärendenas beredning mellan beredningsutskottet och drätsel­

nämndens första avdelning. Den senare myndigheten handhar förvalt­

ningen av stadens centrala kassa och räkenskapsväsen, låneväsendet och

fondförvaltningen, medan den förra ansvarar för vad i det Rabeska be-

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Kritik av

finans styr el se-

för slag et.

av drätselnämnden, men någon ledning av förvaltningen nr allmännare synpunk­

ter tillkomme varken drätselnämnden eller det nya beredningsutskottet. Denna

brist skulle enligt det först uppgjorda utkastet fyllas därigenom, att stadsfullmäk­

tige valde tvänne vice ordförande, vilka jämte ordföranden bildade en särskild

delegation med uppgift att tillse, att stadsfullmäktigärendena bleve vederbör­

ligen beredda, och för sådant ändamål från vederbörande infordra erforderliga

yttranden, att vaka över att dessa yttranden utan onödigt dröjsmål avgåves, att

upprätta föredragningslista för stadsfullmäktiges sammanträden samt att i all­

mänhet med uppmärksamhet följa förvaltningen av stadens angelägenheter i alla

riktningar. Ordförandena skulle däremot icke, i motsats till vad nu är förhållan­

det, ingå i beredningsutskottet såsom självskrivna ledamöter. Uppenbarligen

borde den egentliga stadsregeringen komma att ligga hos ordförandekollegiet,

vilket skulle övervaka och leda hela utredningsarbetet i förvaltningen. Denna

ledning skulle kollegiet lättare kunna utöva, om vice ordförandena voro ledamöter

av, hälst tillika ordförande i drätselnämnden, respektive beredningsutskottet, men

det ansågs icke lämpligt att i lag uttryckligen fastslå en sådan anordning. Att

ordförandena under alla förhållanden skulle äga bevista såväl utskottets och drät­

selnämndens som övriga nämnders och styrelsers sammanträden, kunde anses

följa av deras rätt att övervaka förvaltningen i alla dess grenar; tilläventyrs kunde

stadganden härom införas i stadsfullmäktiges arbetsordning.

Vid den närmare prövningen av den här i korthet återgivna orga­

nisationsplanen fann emellertid kommittén densamma lida av allvarliga

svagheter och ansåg den ej heller ensam kunna läggas till grund för

en tillfredsställande lösning av det organisationsproblem, som innefatta­

des i kommitténs uppdrag. I själva verket kunde, enligt kommitténs

mening, detta uppdrag icke rätt fullgöras utan samtidigt framläggande

av förslag till andra omdaningar av stadens centrala förvaltning än dem,

som drätselnämndens första avdelnings ombildning till en verklig finans­

styrelse i och för sig innebure. Skälen för denna uppfattning vore

följ ande.

Eu omorganisation av drätselnämnden i angiven riktning torde, därest

ej andra, fullt betryggande anordningar vidtoges, komma att på ett betänkligt

sätt motverka de redan nu illa tillvaratagna regeringsfunktionerna inom kommu­

nalförvaltningen. Med regeringsfunktioner avsåges här den allmänna ledningen

av ärendenas gång, närmast utövad i form av tillsyn över utredningen av de

ärenden, som tillhörde stadsfullmäktiges beslutanderätt, samt dessa ärendens

slutliga beredning till föredragning inom stadsfullmäktige. Denna ledning förut­

satte naturligen även ett övervakande av verkställigheten av stadsfullmäktiges

beslut och den löpande förvaltningen i allmänhet. Den måste självfallet utövas

i nära samförstånd med den beslutande korporationen själv och i enlighet med

de riktlinjer för kommunens verksamhet, som ägde denna myndighets anslutning

och gillande.

Uppgiften att vara stadens regering hade i nu gällande kommunalförordning

anförtrotts åt beredningsutskottet (se kommunalförordningen § 33). I och med

drätselnämndens omorganisation till en verklig finansstyrelse på nyss föreslaget

18

Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 25.

Frågan om

åstadkom­

mande av eu

effektiv städs-

regering.

löpande arbetsuppgifter skulle hinna utöva den med erforderlig sakkun­

skap och kraft. Den centrala ledningens försvagande torde icke kunna

i större mån motverkas av det ifrågasatta överlämnandet av vissa rege­

ringsfunktioner åt ett kollegium av de trenne ordförandena i stadsfull­

mäktige, då dessa skulle utses för väsentligen andra, i och för sig krä­

vande uppgifter. En sådan anordning skulle även medföra en viss

konkurrens med drätselnämnden, varigenom utsikterna till en allsidig

och enhetlig ledning av stadens anelägenheter ytterligare försämrades.

Frågan om inrättande av en finansstyrelse sammanhänger således,

framhåller kommittén, på det närmaste med frågan om åstadkom­

mande av en arbetsduglig stadsregering och bör därför icke lösas, utan

att samtidigt betryggande anordningar även i det senare hänseendet

träffas. •

Att beredningsutskottet icke på ett tillfredsställande sätt kunnat

fylla de kommunala regeringsuppgifterna, finner kommittén vara allmänt

erkänt. Angående orsakerna härtill anför kommittén:

Såsom herr Rabe i sin kritik av den nuvarande organisationen utförligt

visat, vore orsakerna till att beredningsutskottet icke kunnat fylla nyssnämnda

uppgifter endels att finna i utskottets brist på nära, lämpligt organiserade för­

bindelser med de särskilda fackmyndigheterna, till följd varav trygghet saknades

för den erforderliga sakkunskapen vid ärendenas avgörande inom utskottet. Denna

brist ersattes ej heller av utskottets tjänstebiträden, vilka i huvudsak inskränkts

till nödig kansliper3onal.

En ytterligare och måhända den viktigaste bristen i utskottets organisation

läge enligt kommitténs mening däri, att dess arbetskrafter uteslutande utgjordes

av på kort tid valda, oavlönade personer, vilka endast i den utsträckning deras

övriga sysselsättningar medgåve kunde ägna sig åt arbetet inom utskottet. Olägen­

heterna härav vore synnerligen betydande och växte i samma mån som vikten

och omfattningen av stadens förvaltning och utskottets egen arbetsbörda. De

frivilliga arbetskrafterna, vilka ofta blott under själva sammanträdena kunde ägna

sin uppmärksamhet åt stadens affärer, erbjöde icke någon trygghet för det sam­

manhang med föregående beslut och mellan åtgärder inom skilda förvaltnings­

grenar, den klara och bestämda målmedvetenhet, som måste prägla stadens rege­

ring. Ofta nog vore de betungade även med andra förtroendeuppdrag inom

förvaltningen, och med bästa vilja kunde de icke så sätta sig in i och överblicka

utskottets samtliga uppgifter, som önskligt vore. Vanligen begränsade sig den

enskilda ledamoten till de ärenden, som vore föremål för hans särskilda intresse

och kunskaper, och sökte närmare följa dessa. Då det emellertid blott för ett

min dre tal vore möjligt att ständigt deltaga i utskottets sammanträden, och ut­

skottets samt dess avdelningars sammansättning vid besluts fattande därför ofta

växlade, funnes icke någon säkerhet för att den av ett visst ärende intresserade

ledamoten komme att följa detta ärende till dess slutbehandling eller för att de

synpunkter, som vid den förberedande behandlingen gjorts gällande, överhuvud­

taget skulle uppmärksammas vid avgörandet. Den tillfälliga besättningen av ut-

19

skottssammanträdena förorsakade givetvis också talrika, i och för sig onödiga

bordläggningar och oskälig omgång i ärendenas behandling. Man sökte skjuta

på avgörandet för att hinna sätta sig in i frågan. Beredningsutskottet erbjöde

emellertid en betydande fördel, som vid en nyordning av stadens centrala led­

ning ej borde uppgivas, nämligen dess nära förbindelse med stadsfullmäktige,

vars olika meningsriktningar vore på ett auktoritativt sätt inom utskottet före­

trädda. Utskottet vore därigenom väl ägnat att förbereda fullmäktiges överlägg­

ningar, att utöva den så att säga parlamentariska delen av stadsregeringens upp­

gift. Denna regering skulle naturligen alltid föras å den beslutande korpora­

tionens vägnar samt avse att leda förvaltningen i överensstämmelse med dess

önskningar.

Kommittén har, såsom av det föregående framgår, kommit till den Arvoden åt

uppfattningen, att det numera icke vore möjligt att ernå en effektiv

stadsregering, utan att några av dess ledamöter tillerkändes ersättning

mstema.

för sitt arbete och en sådan ställning i övrigt, att deras odelade arbets­

kraft kunde påräknas för uppdraget. I detta hänseende har kommittén

anfört:

Då detta uppdrag vore av den stora vikt för hela stadsförvaltningen, åt t

det icke i nämnvärd omfattning kunde övertagas av tjänstemän, vore den här

förordade utvägen den enda, som med framgång kunde beträdas för ernående

av en arbetsduglig regeringsmyndighet. Kommittén förbisåge icke de invänd­

ningar, som kunde göras gällande emot en sådan, för vår kommunalförvaltning

förhållandevis ny anordning. I främsta rummet torde de rikta sig emot de faror

för politisk korruption, som tillerkännande av arvoden åt valda förtroendemän

kunde anses innebära, för att dessa uppdrag skulle betraktas och tillsättas såsom

lämpliga partibelöningar. Med den stora betydelse de njTa uppdragen komme

att äga, den offentlighet, med vilken deras utövning komme att vara förenad, det

överallt synliga ansvar, som komme att påvila deras innehavare, och de bety­

dande anspråk, som måste ställas på innehavarnes kvalifikationer och arbetsför­

måga, torde farorna för partikorruption emellertid ej behöva tillmätas någon

större betydelse. Disken för ett parti att härvid på ett olämpligt sätt utnyttja

sin ställning vore så stor, det ansvar, som vid ifrågavarande befattningars till­

sättning påvilade den väljande korporationen, så lätt att utkräva, att ett obehö­

rigt utnyttjande av denna valrätt finge anses som rätt osannolikt. Kommittén

hade ej heller kunnat förbise, att farorna för partipolitiska missbruk vore mycket

större i fråga om mindre betydande och blott med mindre arvoden förenade för­

troendeuppdrag, och att sådana arvoden måste komma att bliva allt vanligare,

om icke de viktigaste arbetsuppgifterna snart nog avlyftes å fullt avlönade, kvali­

ficerade och verkligt ansvariga förtroendemän.

Slutligen erinrades därom, att frågan om införande av en delvis avlönad

ledning av kommunalförvaltningen på senare år varit aktuell även i andra svenska

städer än Stockholm. Flerstädes hade man sålunda åt en på längre tid tillsatt

»verkställande ledamot» av drätselkammaren anslagit ett årsarvode å några tusen

kronor med uppdrag för denna ledamot att handhava ärendenas utredning och å

drätselkammarens vägnar leda förvaltningen. Behovet av en nyordning av den

hävdvunna kommunala organisationen i samma riktning, som här föreslagits, hade

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Förhållandet

mellan stads -

regeringen och

stadens fack­

myndigheter.

varit så allmänt känt, att svenska stadsförbundet i en framställning till Kungl.

Maj:t av den 25 januari 1919 hemställt om en allsidig utredning av frågan om

en revision av den för städerna utom Stockholm gällande kommunallagstiftningen

i syfte att möjliggöra en sådan omläggning av förvaltningen, att ansvaret för och

ledningen av densamma i lämplig omfattning kunde överflyttas från de oavlönade

förtroendemännen till kvalificerade ämbetsmän.

Angående stadsregeringens förhållande till den nya finansstyrelsen

anför kommittén:

Att stadsregeringen bör utövas i nära samband med den myndighet, som

sköter stadens finanser och följaktligen redan utövar en ledande uppgift på ett

viktigt område, har av det föregående framgått. Det kunde måhända rentav ifråga­

sättas att åt finansstyrelsen, det vill säga den omorganiserade drätselnämnden,

anförtro uppdraget att i allo utöva regeringsuppgifterna, varvid nämnden givetvis,

i överensstämmelse med vad nyss anförts, skulle ökas med ett antal avlönade

ledamöter. Denna utväg möter emellertid enligt vår mening i en så stor stad

som Stockholm avgörande betänkligheter. En sådan organisation skulle innebära

en alltför långt driven, i och för sig föga lämplig sammanblandning av uppgif­

terna, å ena sidan, att handhava stadens penningeförvaltning och övervaka den

ekonomiska sidan av de olika förvaltningsgrenarnas skötsel, å den andra, att ur

allmännare synpunkter leda arbetet i dess helhet och förbereda stadsfullmäktiges

beslut. Eu sådan sammanblandning av löpande förvaltningsärenden och rege­

ringsfunktioner strider mot god arbetsfördelning och skulle i onödan betunga

stadsregeringens ledamöter, liksom det ock kan befaras, att den skulle giva de

finansiella synpunkterna en oskälig vikt inom stadsstyrelsen och bidraga till en

viss ensidig läggning av dess arbete. Av dessa skäl anse vi, att stadsregeringen

bör organiseras såsom en fristående myndighet, om ock i nära samband med

drätselnämnden. Stockholm skiljer sig i detta hänseende på grund av omfatt­

ningen av dess förvaltning från övriga städer, där drätselkammaren redan nu

mestadels intager och efter en omläggning av förvaltningen genom införande av

avlöning åt de främsta förtroendemännen helt visst överallt skulle komma att

intaga ställningen såsom stadens regering. I Stockholm är det ej blott ändamåls-

enligare, utan överensstämmer också bättre med traditionerna inom dess organi­

sation att anknyta stadsregeringen till stadsfullmäktiges presidium.

Kommittén föreslår därför, att det ordförandekollegium, bestående

av stadsfullmäktiges ordförande samt tvenne vice ordförande, som i det

föregående omtalats, utvecklas till eu verklig stadsregering genom dess

förstärkning med ytterligare ett antal av stadsfullmäktige valda, delvis

avlönade ledamöter.

Beträffande frågan om stadsregeringens förhållande till finansför­

valtningen samt övriga förvaltningsgrenar och deras ledning framhåller

kommittén, att den omständigheten, att ett organiserat samband mellan

det nuvarande beredningsutskottet och fackstyrelserna ej finnes, är en

av bristerna i utskottets organisation, en brist som vid den nya stads-

20

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

22

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

Kommitténs

förslag.

St ads f tillmäle-

tige.

förorsaka någon stockning i ärendenas handläggning. Det viktigaste

gemensamma ärendet under året vore naturligen uppgörandet och pröv­

ningen av kommunens budget.

Överhuvudtaget torde, fortsätter kommittén, oavsett betydelsen av

samarbetet mellan stadsregeringen och fackmyndigheterna, de avlönade

regeringsledamöternas övertagande av de viktigare styrelsernas ledning

medföra ett avsevärt underlättande av styrelsernas arbete och minska

de bördor, som den nuvarande ordningen lägger å de frivilliga arbets­

krafterna. Åven för förvaltningens verk och chefer måste det innebära

betydande fördelar att genom en direkt och ansvarig representant för

stadens regering kunna erhålla erforderliga direktiv för arbetet.

De grundsatser, på vilka den av kommittén föreslagna organisatio­

nen vilar, äro således följande:

Ombildning av drätselnämndens första avdelning till en central finans­

styrelse genom att åt denna myndighet uppdraga stadsfullmäktigären-

denas prövning ur ekonomisk synpunkt; beredningsutskottets ersättande

med en ny, delvis avlönad myndighet med uppgift att vara stadens

regering och utöva en effektiv ledning av arbetets gång i det hela; samt

befogenhet för denna myndighet att inom sig utse ordförande och vice

ordförande i de viktigare styrelserna samt att i övrigt genom sina leda­

möter följa förvaltningens gång i dess olika grenar.

Stadsfullmäktige hava i princip biträtt de förslag, vilka kommittén

framlagt, samt härom anfört följande: Dessa förslag anslöte sig på ett

lyckligt sätt till den traditionella ordningen av Stockholms kommunal­

förvaltning, enligt vilken den högsta tillsynen över stadens angelägen­

heter varit anförtrodd åt stadsfullmäktiges presidium och berednings­

utskott. För den reorganisation av utskottet till en ny myndighet, kal­

lad stadskollegiet, som kommittén föresloge, anfördes giltiga skäl. Med

sina avlönade föredragande komme stadskollegiet givetvis att vara bättre

rustat än utskottet att motsvara de ständigt ökade krav, som huvud­

stadens förvaltning ställde å stadsregeringen. Formen för åstadkom­

mande av en nära löpande förbindelse mellan stadskollegiet och förvalt­

ningsmyndigheterna, nämligen genom de föredragande borgarrådens och

vissa övriga ledamöters ställning såsom ordförande eller vice ordförande

i de viktigare styrelserna, syntes praktisk, särskilt därigenom, att denna

förbindelse åstadkommes utan några väsentliga rubbningar av förvalt­

ningsmyndigheternas organisation. Borgarrådens ställning såsom ord­

förande skänkte dem tillika utan vidare de befogenheter gentemot för-

24

nisation, och det avgörande av den ena eller andra frågan av principiell

eller praktisk innebörd, som på grundval av det föreliggande förslaget

kan komma till stånd, kan tydligen ej på något sätt anses föregripa de

ifrågavarande spörsmålens lösning vad övriga städer angår. Framhållas

må, att på grund av huvudstadens storlek och den för Stockholm gällande

kommunalförordningens detaljerade avfattning svårigheterna att inom nu­

varande lagstiftnings ram övervinna de med förvaltningsarbetet förenade

svårigheterna äro jämförelsevis mera betydande i Stockholm än i mindre

städer, varför också reformkravet, vad huvudstaden angår, vunnit en ännu

livligare anslutning än annorstädes, och det har från många håll betonats

angelägenheten av, att en omorganisation snarast möjligt kommer till stånd.

Då nu Stockholms stadsfullmäktige efter ingående utredningar hos Kungl.

Maj:t anhållit om statsmakternas medverkan till genomförande av den

organisation, som stadsfullmäktige funnit mest ändamålsenlig, ligger häri

givetvis ett starkt skäl för mig att förorda erforderliga lagstiftningsåtgärder.

Det i det föregående omförmälda, av vice häradshövdingen Rabe

utarbetade reformförslaget åsyftade att i ett sammanhang lösa den kom­

munala organisationsfrågan. Det nu föreliggande förslaget är betydligt

mindre omfattande; det syftar icke till någon omorganisation av hela den

kommunala förvaltningen utan huvudsakligen till avhjälpande av allenast

två brister, ehuru väsentliga sådana, i förvaltningen. Den ena av dessa

brister är, att Stockholm för närvarande saknar en verklig kommunal­

regering. Beredningsutskottet skulle ju närmast vara stadens regering,

men till följd av stadens utveckling och därmed sammanhängande för­

hållanden har utskottet fått en så väldig arbetsbörda med beredning av

de ärenden, som skola föreläggas stadsfullmäktige, att det icke kunnat

ägna sig åt sina regeringsfunktioner. En annan brist ligger i att det

saknas verklig kontakt mellan beredningsutskottet, å ena sidan, samt

vederbörande nämnder och styrelser, å den andra.

Till avhjälpande av dessa brister har nu föreslagits inrättande av

ett stadskollegium med delvis avlönade ledamöter, s. k. borgarråd, vilka

samtidigt skola vara ordförande i de viktigaste styrelserna och nämn­

derna, samt ombildande av drätselnämndens första avdelning till en

central finansstyrelse, som skall hava att pröva stadsfullmäktigärendena

ur ekonomisk synpunkt.

Vid övervägande av de sålunda föreliggande huvudgrunderna för

den föreslagna organisationen vill det synas, som om förslaget på ett

lyckligt sätt löst de organisationsproblem, som här förelegat, och detta

utan en mera genomgripande omgestaltning av den kommunala organi­

sationen, än som varit oundgängligen nödvändig. Ur principiell synpunkt

KungI. Maj:ts Proposition Nr 25.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25

25

synes betänklighet ej böra möta mot förslaget. Därvid är särskilt att

taga i betraktande en av dess mest betydande nyheter, införande av

avlönade förtroendemän. Förhållandena torde numera vara sådana, att

en dylik anordning är ofrånkomlig, och det är att förvänta, att den skall

bliva av nytta för det kommunala arbetet. Jag kan icke heller dela

den mening, som tidigare någon gång gjorts gällande, att efter införandet

av arvoden skall vid befattningarnas tillsättning hänsyn mera tagas till

politisk åskådning än saklig kompetens. På sätt jag längre fram skall

tillåta mig att närmare utveckla, synes det dock böra tagas i över­

vägande, huruvida icke särskilda anordningar böra vidtagas för att i

görligaste män förebygga, att politiska synpunkter i alltför hög grad

finge göra sig gällande vid befattningarnas tillsättande.

Den ifrågavarande anordningen med delvis avlönade förtroendemän

synes även stå i samklang med den tankegång, som ligger till grund

för riksdagens skrivelse nr 61 för år 1918, däri hemställts om utred­

ning, huruvida och i vad mån, med bibehållande såsom regel av gäl­

lande rättsgrundsats, att kommunala förtroendeuppdrag skola vara oav­

lönade, kommun må berättigas att till innehavare av dylika uppdrag,

under de begränsningar och villkor, som kunna befinnas erforderliga,

besluta ersättning. Jag erinrar, att den sålunda av riksdagen väckta

frågan för närvarande är under övervägande av jämlikt bemyndigande

den SO maj 1919 inom civildepartementet tillkallade sakkunniga.

Såsom kommittén anfört, skilja sig Stockholms kommunala för­

hållanden i avsevärd mån från förhållandena i de städer, där drätsel­

kammaren redan nu intar ställningen såsom stadens regering, en an­

ordning, som på många håll anses önskvärd. Det synes mig därför

välbetänkt att, såsom i förevarande förslag skett, söka undvika en sam­

manblandning mellan de ärenden, som med rätta tillhöra drätselnämnden,

och de egentliga regeringsuppgifterna. Den föreslagna anordningen med

ett stadskollegium och en fristående drätselnämnd synes mig därför vara

att förorda. Genomförandet av ett dylikt förslag för huvudstadens del

kan dock, såsom redan antytts, icke anses föregripa dessa organisations-

spörsmåls lösande vad övriga städer angår.

Ett av de svåraste av de problem, som i förevarande sammanhang-

kräva sin lösning, är givetvis åstadkommande av ett organiskt och smi­

digt samband mellan stadens regering, stadskollegiet, och de talrika

beredande nämnderna och styrelserna. Förslaget att låta stadskolle-

giets ledamöter vara ordförande och i vissa fall vice ordförande i de

viktigaste fackstyrelserna synes mig innefatta en lycklig lösning av detta

spörsmål, en lösning mot vilken mera vägande anmärkningar knap-

B Utäng till riksdagens protokoll 1920.

1 samt 20 käft. (Nr 25.)

2742 19 4

26

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

Den före­

slagna orga­

nisationen.

Stadskollegiet

och dess upp­

gifter.

Kommittén.

past kunna göras. Den i det föregående refererade motivering, som

kommittén framlagt för sitt förslag i denna del, synes mig övertygande-

Icke heller i övrigt finner jag skäl till erinran mot huvudgrunderna

för den föreslagna organisationen.

Jag övergår nu till en närmare redogörelse för förslagets bestäm­

melser.

I överensstämmelse med de i det föregående refererade grundsatser

har kommittén föreslagit följande organisation.

I beredningsutskottets ställe inrättas en ny myndighet, benämnd

stadskollegiet, med uppgift att leda förvaltningen av stadens angelägen­

heter. För sådant ändamål åligger det stadskollegiet att med uppmärk­

samhet följa förvaltningen i alla riktningar, att utan tidsutdräkt göra de

framställningar och förslag hos stadsfullmäktige eller vidtaga de åtgärder

i övrigt, som härav föranledas, att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige

skola meddela utlåtanden eller beslut, varda, innan de till handläggning

där förekomma, underkastade erforderlig utredning, samt till föredrag­

ning i fullmäktige bereda och avgiva yttranden i dylika ärenden, samt

att å stadsfullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäk­

tiges beslut. Stadskollegiet äger att från förvaltningsmyndigheterna

infordra nödiga yttranden och upplysningar samt vaka över att de utan

onödigt dröjsmål avgivas, ävensom samma rätt som beredningsutskottet

att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställning om upplys­

ningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige i

kommunalförordningens § 28 är medgivet. Instruktion för stadskollegiet

fastställes av Kungl. Maj:t.

Såsom motivering härtill anför kommittén:

»Vad till eu början den föreslagna nya stadsregeringens benämning angår,

så torde det vara uppenbart, att namnet beredningsutskott ej längre bör ifråga­

komma. Regeringens uppgift skall ej allenast vara att till föredragning i stads­

fullmäktige bereda ärendena, vilket praktiskt sett utgjort utskottets egentliga

verksamhet. Eu förändring av benämningen är även lämplig för att det med

full tydlighet må framgå, att den nya myndigheten skall komma att intaga en

helt annan och ledande ställning, än som i verkligheten utövats av utskottet-

Stadsregeringen bör vidare ej heller kallas nämnd eller styrelse — eventuellt

stadsnämnd, stadsstyrélse — då härigenom besvärliga förväxlingar med stadens

egentliga fackmyndigheter uppkomma.

Såsom en praktisk och tilltalande benämning föreslå vi i stället stadskolle-

giurn. Denna ansluter sig på ett lyckligt sätt till gamla traditioner inom Stock­

holms kommunalförvaltning — sedan Karl

XI:s

förmyndarregerings förordnings

den 12 dec. 1672 förvaltades Stockholm å stadens vägnar av den på fyra kollegier

indelade magistraten (justitie-, poiitie-, handels- och ämbetskollegium) och några

av dessa kollegier fortlevde ända in på senare delen av 1800-talet (se Nils Östmans

28

Departe­

ments­

chefen.

Stadskolle-

giets samman­

sättning-

Kommittén.

I det föregående har jag anslutit mig till förslaget om inrättande

av ett stadskollegium, som skall hava till uppgift att vara stadens rege­

ring och leda det kommunala arbetet.

I avseende å de huvudsakliga uppgifter, som enligt förslaget skall

åligga detta kollegium, ‘hava delade meningar icke försports; icke heller

jag finner anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Enligt kommitténs förslag skulle stadskollegiet bestå av stadsfull­

mäktiges ordförande, förste och andre vice ordförande samt femton av

stadsfullmäktige utsedda ledamöter.

Av dessa femton ledamöter skulle sex, kallade borgarråd, väljas, utom

eller inom stadsfullmäktige, å första sammanträdet i april månad för en

tid av åtta år, första gången, år 1920, dock allenast för tiden till den

15 april 1923. Till borgarråd borde allenast utses person med synnerlig

insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller allmänna värv

i övrigt.

Avginge borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,,

skulle så snart ske kunde fyllnadsval anställas för återstående tiden, och

tills detta skett ägde stadskollegiet utse annan bland sina ledamöter att

förrätta göromålen. Vid ledighet för borgarråd ägde ock stadskollegiet

utse annan bland sina ledamöter i hans ställe; förelåge under längre tid

än sex månader i följd eller tillhopa nio månader under ett år hinder för

borgarråd att tjänstgöra, skulle borgarrådet avgå.

Borgarråd skulle åtnjuta arvode för år räknat efter stadsfullmäktiges

bestämmande.

I händelse borgarråd vid utgången av sin mandatsperiod icke om­

valdes eller ock dessförinnan på grund av sjukdom eller eljest utan att

hava förverkat tjänsten nödgades avgå, skulle årligen under lika lång tid,

som den, under vilken han innehaft befattningen, dock högst åtta år,

till honom utgå ersättning med belopp, motsvarande hälften av det för

honom såsom borgarråd senast fastställda arvodet.

Med befattningen såsom borgarråd finge ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed jäm­

förligt allmänt eller enskilt uppdrag.

Övriga nio ledamöter i stadskollegiet skulle väljas för en tid av två år

bland stadsfullmäktige. Samtliga dessa nio ledamöter jämte suppleanter

för dem till lika antal skulle utses å första sammanträdet i april månad

de år, då val till stadsfullmäktige ägt rum.

Val av dessa ledamöter jämte suppleanter skulle ske proportionellt

på sätt därom vore särskilt stadgat, därest sådant äskades av minst så många

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

29

väljande, som motsvarade det tal, vilket erhölles, om samtliga väljandes

antal delades med det antal personel-, valet avsåge, ökat med 1.

Tjänstgöringsåret för ledamöter i stadskollegiet skulle börja den

15 april.

Förslaget i denna del motiverades av kommittén sålunda.

»Med den omfattande och viktiga arbetsbörda, som påvilar stadskollegiet,

lärer ett lägre medlemsantal än det här föreslagna eller aderton icke vara till­

rådligt. Kollegiet måste på ett fylligt och auktoritativt sätt företräda de olika

meningsriktningarna inom stadsfullmäktige, och härvid komma naturligtvis sär­

skilt de icke avlönade, på kortare tid valda ledamöterna i betraktande. Dessas

antal bör följaktligen icke vara väsentligt lägre än antalet valda ledamöter i det

nuvarande beredningsutskottet eller tio. Enligt vårt förslag skulle, därest de tre

ordförandena frånräknas, antalet på kortare tid valda ledamöter utgöra nio.

Borgarrådsuppdragen, å vilka stadskollegiets uppgifter närmast vila, och

som sålunda måste betraktas såsom stadsförvaltningens viktigaste och mest krä­

vande befattningar, äro visserligen, även de, enligt vår mening att anse såsom

kommunala förtroendeuppdrag, men givetvis måste vid deras tillsättning i främsta

rummet hänsyn tagas till vederbörandes insikt och erfarenhet i den kommunala

förvaltningens olika grenar eller andra allmänna värv, till kunskaper och till

ådagalagd duglighet i likartade uppdrag. Befattningen måste därför så utformas,

att för densamma fullt kvalificerade personer kunna påräknas.

Ur denna synpunkt är det uppenbart, att tiden för uppdraget måste bestäm­

mas till en väsentligt längre period än för kollegiets övriga ledamöter. Lämp­

ligen synes den böra utgöra åtta år, motsvarande tvenne mandatsperioder för ett

stadsfullmäktiguppdrag. Härifrån torde emellertid vid första tillsättningen, da

ännu varje erfarenhet om den nya organisationen och därför måhända även

lämpliga kandidater i tillräckligt antal komma att saknas, undantag böra göras.

Yi föreslå således, att det första valet, som förutsättes komma att äga rum

i april 1920, skall gälla allenast till utgången av den fyraårsperiod, för vilken

halva antalet stadsfullmäktige år 1919 väljes, eller till i april 1923. Själv­

fallet bör året för borgarrådsval sammanfalla med år, då stadsfullmäktigval

äger rum.

Av borgarrådsuppdragets kvalificerade beskaffenhet följer vidare, att det­

samma bör förenas med ett årsarvode, som ej må understiga de högsta löner,

som nu i allmänhet utgå åt befattningshavare i stadens tjänst, och vilket kan

tillförsäkra staden kandidater även från den högre statsförvaltningen och från

det ekonomiska livet. I viss mån torde arvodet även böra avpassas efter borgar-

rådsuppdragens olika arbetsbördor, ävensom efter de valdes kvalifikationer och

anspråk. Det är vidare tydligt, att borgarråd måste tillförsäkras vissa ekono­

miska förmåner vid avgång från befattningen av sjukdom eller liknande orsak,

eller där han, exempelvis av politiska skäl, ej omväljes. Lämpligen synes han i

sådant fall böra vara garanterad en årlig ersättning med lönens halva belopp,

att utgå under lika lång tid, som han innehaft uppdraget, dock högst åtta år.

Har han förverkat tjänsten, d. v. s. inträder omständighet, som enligt allmän lag

diskvalificerar honom att innehava allmän befattning, så bör självfallet ersättning

ej utgå. Sådan omständighet är exempelvis, att borgarråd för visst brott ådömes

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 2-r>.

Stads­

fullmäktige.

den påföljd, att han ej må utöva ämbete, tjänst eller annan allmän befattning,

varigenom han enligt strafflagen (kap. 2 § 19) även förverkat ämbete, som av

honom innehaves.

I fråga om valbarhet till borgarråd torde andra bestämmelser än de ovan

angivna rörande de allmänna kvalifikationer, som böra utmärka innehavare av

dylikt uppdrag, ej vara påkallade. Självfallet bör det stå stadsfullmäktige fritt

att till borgarråd utse även medlem av annan kommun än Stockholms. Att med

borgarrådsbefattning i regel ej bör kunna förenas annan tjänst, ligger likaså i

sakens natur.

Med hänsyn till den karaktär av förtroendeuppdrag, borgarrådsbefattningarna

efter vår mening höra äga,, är det visserligen ej uteslutet, att vid deras besättande

avseende fästes ej blott vid innehavarnas sakliga kvalifikationer, utan i viss mån

även vid den blivande partiställningen inom stadskollegiet, nämligen i det fall,

då en till borgarrådsuppdrag föreslagen person tillika intar en partipolitiskt be­

stämd ståndpunkt. Då emellertid, såsom förut betonats, vederbörandes insikt

och duglighet i första hand måste vara bestämmande vid valet, därest den nya

organisationen skall medföra gott resultat, och då det partipolitiska momentet

vidare torde bliva tillräckligt företrätt bland kollegiets övriga ledamöter, lära

sadana fall ej komma att bilda regeln. Bestämmelser om proportionellt valsätt

vid tillsättande av borgarråd anse vi därför såväl obehövliga som oförenliga med

den prövning ur helt andra än partipolitiska grunder, vilken vid borgarrådsval

bör komma i främsta rummet.

Till stöd härför vilja vi även erinra om nödvändigheten av att borgarråds­

befattningarna tillsättas efter eu enhetlig plan, så att full trygghet vinnes för att

lämpliga innehavare av de olika uppdragen, av vilka vart och ett erfordrar sär-

s kil da förutsättningar, komma att finnas. Med proportionella val skulle det vara

möjligt för en helt liten grupp inom stadsfullmäktige att utan hänsyn till övriga

kandidater tillsätta ett av borgarrådsuppdragen, något som även på grund av

farorna för uppdragets användande som en partibelöning med hänsyn till de

betydande ekonomiska förmåner, som äro förenade med detsamma, vore mycket

litet tilltalande. Det ansvar, som påvilar eu majoritet av fullmäktige, är alltför

kännbart, att denna skulle på ett dylikt sätt kunna missbruka sin ställning.

Majoriteten är vid det av oss föreslagna valsättet av praktiskt-politiska skäl mera

tvingad att taga hänsyn till andra meningsriktningar än en minoritet vid propor­

tionellt valsätt.

För vår ståndpunkt i detta hänseende kan slutligen ett skäl av formell art

anföras. Enär borgarrådsbefattning icke är av den beskaffenhet, att suppleant

för borgarråd, pliktig att när som helst inträda i dennes ämbetsutövning, kan

utses, måste fyllnadsval äga rum vid borgarråds avgång före den bestämda tjänst­

göringstidens slut. Sådant val kan icke ske enligt proportionell grund, och man

skulle då, därest proportionalismen tillämpades vid det ordinarie valet, erhålla

dels proportionellt, dels genom vanligt majoritetsval utsedda borgarråd.

Då borgarrådens arbete utgör förutsättningen för stadskollegiets verksamhet,

måste givetvis vissa bestämmelser meddelas, huru dessa befattningar skola uppe­

hållas vid förfall för ordinarie borgarråd. För de förslag, som vi i detta hänse­

ende framställa, torde närmare motivering ej erfordras.»

I avseende å stadskollegiets sammansättning och därmed samman­

hängande bestämmelser hava stadsfullmäktige i viss mån varit av annan

uppfattning än kommittén.

30

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

31

Sålunda hava stadsfullmäktige funnit det av kommittén föreslagna

antalet deltagare i stadskollegiets sammanträden väl högt samt härutinnan

anfört:

»Medan det nuvarande utskottets plenum räknar tolv bisittare, skulle deras

antal i stadskollegiet uppgå till aderton, vartill komma nio suppleanter för de

nio tvåårsledamöterna. Då även suppleanterna enligt traditionerna inom Stock­

holms förvaltning helt viss skulle anses berättigade att närvara vid kollegiets

sammanträden, kunde dessa komma att bevistas av ej mindre än 27 personer.

Det är fara värt, att arbetsformerna inom en så stor kollegial myndighet skulle

bliva alltför omständliga, och att kollegiet icke skulle kunna med nödig kraft och

skyndsamhet fylla sina regeringsuppgifter. Ju flera personer, som äga deltaga i

en kollegial myndighets arbete, desto mindre blir onekligen det ansvar, som varje

enskild deltagare känner för dess uppgifter. Man anser sig med mindre olägen­

het kunna utebliva från sammanträden, där ändock alltid tillräckligt antal del­

tagare, ledamöter eller suppleanter, komma att finnas. Kollegiet kunde därför i

verkligheten komma att äga en rätt växlande sammansättning, vilket naturligtvis

medför allvarliga olägenheter för dess arbete.»

Eu minskning av antalet deltagare i stadskollegiet har synts stads­

fullmäktige lämpligen kunna vinnas genom en inskränkning av supple­

anternas uppgift. Härom anföra stadsfullmäktige:

»Yad bär ovan yttrats om olägenheterna av ett stort antal deltagare i kol­

legiala myndigheters sammanträden gäller särskilt suppleantinstitutionen, sådan

denna praktiskt kommit att tillämpas inom Stockholms kommunalförvaltning. I

verkligheten fungerar här suppleanten mera som en icke röstberättigad ledamot

än som det suppleanten närmast är avsedd att vara, nämligen ersättare med

uppgift att allenast vid förfall för ordinarie ledamot deltaga i arbetet. Med de

krav på enhetlighet och kontinuitet, som särskilt måste ställas å den kommunala

regermgsmyndighetens verksamhet, äro suppleanter för dess bisittare i hittills

gängse mening knappast förenliga. Det måste vara av mindre olägenhet för stads­

kollegiets arbete, att dess sammanträden ej alltid äro fulltaligt besökta, än att

dess beslut komme att fattas än av den ena, än av den andra kretsen av leda­

möter och suppleanter.»

Enligt stadsfullmäktiges mening böra därför suppleanter i vanlig be­

märkelse ej Jinnas i stadskollegiet. Stadsfullmäktige anse emellertid, att

liksom för stadsfullmäktige, ersättare för två-årsledamöterna måste väljas,

med uppgift att i avgången ledamots ställe inträda i kollegiet. Sådana

personer, vilka, till förebyggande av varje missuppfattning, av stadsfull­

mäktige funnits lämpligen kunna benämnas ersättare, böra således ej i

allmänhet äga närvara och deltaga i kollegiets sammanträden och ej

heller inkallas vid blott tillfälligt förfall för ledamot.

En dylik begränsning av ersättarnas uppgifter erfordrar emellertid,

anföra stadsfullmäktige vidare, i syfte att kollegiets arbetsduglighet och

Kungl. Maj:ts 'Proposition Nr 25.

32

tillika de olika partigruppernas rätt att där vara behörigen företrädda

skall vara under alla förhållanden tryggad, vissa bestämmelser om skyl­

dighet för tvåårsledamot att vid varaktigt förfall avgå från befattningen.

Stadsfullmäktige hava i detta hänseende föreslagit enahanda bestämmel­

ser som de för borgarråd ifrågasatta (se ovan), dock att den tid, under

vilken tvåårsledamot skall kunna vara hindrad att fullgöra sitt uppdrag

utan att därför vara skyldig avgå, föreslagits skola inskränkas till högst

tre månader i följd eller tillhopa fem månader under ett år.

Vad borgarrådens antal angår, så hava stadsfullmäktige funnit det

kunna ifrågasättas, huruvida icke även detta borde kunna bestämmas till

en lägre siffra än den av kommittén föreslagna eller sex. Denna fråga

vore givetvis beroende av den fördelning av arbetet inom kollegiet, som

kunde bliva fastställd. Utan att ingå på någon närmare prövning av vad

kommittén i detta hänseende föreslagit, syntes det stadsfullmäktige

opraktiskt att i kommunalförordningen fixera ett bestämt antal borgar­

råd, då detta antal uppenbarligen kunde växla med kollegiets arbets­

börda och olika befattningshavares personliga förutsättningar samt den

med hänsyn härtill jämkade arbetsfördelningen. Stadsfullmäktige hava

för den skull ansett sig höra föreslå, att i kommunalförordningen allenast

bestämdes, att borgarrådens antal skall vara minst tre och högst sex. Be­

stämmelsen om ett minimiantal av tre betingades av att borgarråd en­

ligt förslaget skulle utses till ordförande åtminstone i drätselnämnden,

fattigvårdsnämnden och folkskoledirektionen (se kommunalförordningen

§ 37 och folkskolelagen § 3), vilket återigen hade sin grund däri, att de

båda första nämnderna, i motsats till övriga verkställighetsorgan, av

historiska skäl ansetts böra fortfarande särskilt omnämnas i kommunal­

förordningen, och att den sistnämnda delegationens organisation och

ställning reglerades av en särskild lagstiftning. Stadskollegiet skulle så­

ledes komma att bestå av de tre ordförandena, nio tvåårsledamöter samt

minst tre, högst sex borgarråd, eller tillsammans minst 15, högst 18 le­

damöter.

Med sålunda förordade jämkningar av de föreslagna bestämmelserna

om stadskollegiets organisation ansåge stadsfullmäktige kollegiet vara väl

ägnat att fullgöra sina uppgifter. Åven efter stadsfullmäktiges förslag

lomme kollegiets plenum att utgöra en nog så talrik församling. Här­

vid borde emellertid beaktas, att kollegiets arbete i avsevärd utsträckning

torde komma att förläggas till mindre beredningar inom detsamma. Det

borgarråd och den tvåårsledamot, som representerade stadskollegiet i

samma styrelse, lomme givetvis att förberedelsevis gemensamt behandla

förekommande ärenden, innan de föredroges i kollegiets plenum, liksom

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

34

åtta år, eller dubbla tiden för ett stadsfullmäktiguppdrag, finner utskottet ur

denna synpunkt icke något att erinra, men denna regel bör enligt utskottets me­

ning gälla även vid fyllnadsval. Kommittén har nämligen föreslagit, att samtliga

borgarrådsbefattningar skola förnyas på en gång, och att sålunda val efter ett

under mandatsperioden avgånget borgarråd skall äga rum allenast för den tid,

som för den avgångne återstått. Det skulle därför ej sällan kunna inträffa, att

borgarråd komme att tillsättas på måhända blott ett eller annat år, något som i

väsentlig mån vore ägnat att avskräcka eljest lämpliga kandidater till befattnin­

gen. Utskottet vill därför föreslå, att fyllnadsval i likhet med huvudvalet skall

äga rum för en tid av åtta år. Med tiden kommer borgarrådsuppdragen således

att förnyas successivt, icke alla på en gång, något som även med hänsyn till kon­

tinuiteten i kollegiets arbete måste betraktas som en fördel.

Likaså finner utskottet den av kommittén föreslagna övergångsbestämmel­

sen, enligt vilken borgarråden första gången skola utses allenast för tre år, mindre

lämplig. Kommittén har till stöd för sitt förslag anfört, att vid första valtill­

fället varje erfarenhet om den nya organisationen och därför måhända även lämp­

liga kandidater komme att saknas. Denna svårighet torde emellertid genom den

föreslagna förkortningen av mandatstiden blott komma att förvärras. Utskottet

vill därför för sin del föreslå, att den första mandatsperioden för borgarråden

bestämmes så nära överensstämmande med de följande, som det är möjligt med

hänsyn därtill, att valet sker å ett jämnt årtal och bör utlöpa å ett udda, d. v. s.

att den första valperioden omfattar sju år.»

Stadsfullmäktige hava i avseende å mandatstiden för borgarråd

funnit skäl föreligga för en jämkning i kommitténs förslag, i det att

stadsfullmäktige funnit en mandatstid av sex år vara tillfyllest. Även

fyllnadsval anse stadsfullmäktige böra äga rum för sex år. Det första

valet av borgarråd skall enligt stadsfullmäktiges förslag avse en tid av

fem år.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen, att tjänstgöringstiden för

ledamot av stadskollegiet skall börja och utlöpa den 15 april, har synts

stadsfullmäktige mindre lämplig, då nyvalen till kollegiet i regeln torde

komma att ske åtminstone en vecka dessförinnan och det ej kunde anses

lämpligt eller behövligt, att kollegiet i sin gamla sammansättning skulle

fortsätta att under denna tid fungera. Med hänsyn härtill syntes det

enklare och riktigare, att mandatsperioden för tvåårsledamot, liksom för

ledamot av det nuvarande beredningsutskottet, löpte intill dess nyval

vid första sammanträdet i april de år, då val till stadsfullmäktige ägde

rum, skett, och att den nyvalde omedelbart inträdde i kollegiet. I fråga

om borgarråd åter, vars mandat enligt stadsfullmäktiges förslag ofta

kunde komma att utlöpa å annan tid av året än i april, torde det där­

emot vara lämpligt att fixera en bestämd tjänstgöringstid av sex, första

gången fem, år och i övrigt nöja sig med föreskriften, att första valet

till stadskollegiet skall företagas under tiden den 1—9 april 1920.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

36

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

icke föreligger, att vid dessa viktiga funktionärers tillsättande hänsyn

alltid i första rummet tages till den personliga dugligheten och kommunala

synpunkter. Jag är även av den åsikten, att en bestämmelse om kvalifice­

rad majoritet skulle komma att tydligt utmärka, att dessa val icke äro

några partival, utan val, i avseende å vilka sakkunskap och personlig

duglighet skulle vara de främst avgörande faktorerna. Jag tror, att det

skulle vara ett sätt att i viss mån råda bot på det överklagade miss­

förhållandet, att ensidigt politiska synpunkter alltmera göra sig gällande

även på det kommunala området till förfång för de sakliga. Åven

om kommunalpolitiska synpunkter torde komma att spela in vid valet,

synes man böra i görligaste mån tillse, att de valda uppbäras av för­

troende hos ett övervägande flertal stadsfullmäktige. Detta skulle icke

med säkerhet vara fallet i avseende å ett borgarråd, vars val genom­

drivits med knapp majoritet. Har valet däremot skett enhälligt eller med

stort flertal, bör även en stadsfullmäktigkår med betydligt ändrad sam­

mansättning kunna godtaga ett sådant borgarråd och jämväl, om han be­

funnits äga framstående duglighet, omvälja honom, fastän partiförhållan­

dena, då han valdes första gången, voro helt andra. Det synes mig sålunda

kunna antagas, att borgarrådens väljande med kvalificerad majoritet skulle

befordra kontinuitet och sammanhang samt förebygga alltför tvära om­

kastningar i avseende å handhavandet av de förvaltningsuppgifter, som

åligga borgarråden, vilket givetvis skulle vara en betydande fördel. Att,

såsom från något håll framkastats, en bestämmelse om ®/s majoritet skulle

föranleda, att de kraftigaste och mest energiska männen icke skulle

bliva valda, synes mig icke behöva befaras. I avseende å uppdrag av

förevarande slag synes mig sannolikheten tala för att personer av den

mest framstående duglighet skola äga större förutsättningar att samla

erforderligt flertal än de mindre kapabla.

Emellertid synes mig den av stadsfullmäktiges minoritet föreslagna

bestämmelsen, enligt vilken, om kvalificerad majoritet ej kunnat ens

vid förnyad omröstning vinnas, borgarråden skola tillsättas av stads-

kollegiet, knappast vara tillfredsställande.

I första hand kan mot densamma invändas, att det måste anses

mindre lämpligt, att val av dessa viktiga tjänstemän skall i vissa fall

ankomma på någon annan än stadsfullmäktige. Visserligen är jag ense

med de ledamöter i stadsfullmäktige, vilka framhållit, att de olika

meningsgrupperna vid dessa val säkerligen skulle i flertalet fall, för att

undvika, att frågan bleve hänskjliten till stadskollegiet, gå varandra till

mötes och förena sig om kandidater, som kunde samla erforderlig

majoritet. Men så skulle nog icke alltid bliva fallet, och det synes då

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

tvinga en överenskommelse mellan partierna men dock verka ganska

starkt i samma riktning utan att vara förenad med den oegentligheten,

att det slutliga avgörandet i något fall fråntoges kommunens beslutande

församling. Ett majoritetsparti, som icke kunde för sina kandidater

samla Vs majoritet, skulle säkerligen i de flesta fall draga sig för att

vid en följande omröstning genomdriva deras val med enkelt flertal, så­

vida icke dessa kandidater verkligen vore av framstående duglighet och

för uppdraget i fråga lämpliga. Och vore detta fallet, funnes ej anled­

ning antaga, att övriga partier skulle vägra sin medverkan till deras

val. Ett genomdrivande, sedan vid den första omröstningen Va majoritet

ej kunnat vinnas, av undermåliga kandidater, skulle säkerligen av den

allmänna opinionen stämplas såsom ett maktmissbruk och på grund av

det uppseende, som ett dylikt förfarande skulle väcka, med hänsyn till

partiets eget intresse såvitt möjligt undvikas.

Eu bestämmelse, sådan som den nu antydda är ingen nyhet för

vår lagstiftning. Före de proportionella valens införande innehöll 9 §

landstingsförordningen ett liknande stadgande.

Framhållas må till sist, att i det nu föreliggande förslaget finnes

en annan föreskrift, som är ägnad att i viss män utgöra garanti mot

maktmissbruk i förevarande hänseende. Jag syftar på stadgandet i

kommunalförordningens § 33 om stadskollegiets skyldighet att, innan

ärende förekommer till handläggning i stadsfullmäktige, underkasta det­

samma erforderlig utredning samt till föredragning i fullmäktige bereda

och avgiva yttrande i ärendet. Hos stadskollegiet, vars medlemmar i

flertalet fall skola hava att samarbeta med de blivande borgarrådeD, kan

förutsättas den allvarligaste önskan att för detta samarbete förvärva

sakligt kvalificerade krafter. Och kollegiet bör vid avgivande av sitt

yttrande vara vida mer obundet än om det hade att som sista instans

besluta i ärendet, sedan detta, utan att tillräcklig majoritet uppnåtts, be­

handlats inom stadsfullmäktige. Särskilt om, såsom jag anser lämpligt,

tjänsterna kungöras till ansökan lediga, torde goda förutsättningar finnas

för att stadsfullmäktige skola hava att välja mellan ett icke alltför

ringa antal dugande personer. Då de sökandes namn och kvalifikationer

samt stadskollegiets yttrande i valärendet bringas inför offentligheten,

bör det bliva svårt för ett majoritetsparti och knappast förenligt med

dess egna intressen att av politiska skäl, med undanskjutande av mera

kvalificerade sökande, till platserna i fråga utse mindre dugliga personer.

På de i det föregående anförda skäl här jag låtit inom civildeparte­

mentet verkställa en omarbetning av § 34 i förslaget till ändrad lydelse

av kommunalförordningen för Stockholm i enlighet med de av mig här

ovan angivna grunder.

I övrigt synas mig de nu ifrågavarande, av stadsfullmäktige för­

ordade bestämmelserna lämpliga och icke giva anledning till erinran

från min sida.

Stadskollegiets organisation och arbetssätt skola, liksom de egentliga

förvaltningsnämndernas, bestämmas genom en särskild av Kungl. Maj:t

fastställd instruktion. Förslag till sådan instruktion samt till ny lydelse

av instruktionerna för stadens nämnder hava numera utarbetats av sär­

skilda av stadsfullmäktige tillkallade sakkunniga, men stadsfullmäktiges

beslut i ärendet har ännu ej inkommit till Kungl. Maj:t. Jag har där­

för icke ännu fattat ståndpunkt till förslagen i fråga. I allt väsentligt an­

sluta de sig till kommitténs förut återgivna förslag. De sakkunnigas

förslag till instruktioner för stadskollegiet samt för drätselnämnden torde

få såsom bilagor fogas till detta protokoll. Vid sådant förhållande synes

något detaljerat referat av dessa förslag ej vara erforderligt, utan lärer

jag kunna inskränka mig till följande redogörelse för deras huvudgrunder.

Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva ena­

handa befattningar inom stadskollegiet. Å kollegiet ankommande frågor

fördelas å borgarråden för beredning och föredragning enligt särskild

gruppindelning, som av kollegiet fastställes.

Med iakttagande av den för borgarråden bestämda föredragnings-

skyldigheten utser stadskollegiet bland' borgarråden ordförande och bland

sina övriga ledamöter vice ordförande i drätselnämnden, fattigvårds-

nämnden, fastighetsnämnden, gatunämnden, styrelsen över stadens indu­

striella verk, folkskoledirektionen samt lönenämnden, ävensom bland

borgarråden ordförande i stadsplanekommissionen, hamnstyrelsen, hälso­

vårdsnämnden, slakthus- och saluhallsstyrelsen, yrkesskolenämnden, sty­

relsen för stadens statistiska kontor samt löneavtalsnämnden.

Denna anordning förutsätter i fråga om hälsovårdsnämnden viss

ändring av hälsovårdsstadgan. Stadsfullmäktige hava i särskild skrivelse

den 6 oktober 1919 gjort en framställning härom till Kungl. Maj:t,

vilken framställning tillstyrkts av överståthållarämbetet.

I denna skrivelse erinra stadsfullmäktige till en början därom att,

enligt kommitténs, av stadsfullmäktige godkända förslag, å ett av borgar­

råden skulle ankomma att handlägga bland annat hälso- och sjukvårds­

frågor, särskilt ärenden tillhörande hälsovårdsnämndens verksamhets­

område, samt att enligt grunderna för den nya organisationen veder­

börande borgarråd skulle såsom av stadskollegiet utsedd ordförande leda

de viktigaste nämnderna inom sitt arbetsfält. I detta hänseende anföra

stadsfullmäktige vidare:

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

39

Stadskolle-

giets samt

förvaltnings­

nämndernas

organisation

och arbetssätt.

40

Departe­

ments­

chefen.

I fråga om hälsovårdsnämnden lägga bestämmelserna i gällande hälsovårds-

stadga hinder i vägen för en dylik, i och för sig önskvärd anordning. Alldeles

självfallet torde vara, att hälsovårdsnämndens angelägenheter äro av den vikt,

att de i minst lika hög grad som övriga större förvaltningsstyrelsers kräva en

direkt förbindelse mellan stadsregeringen och nämnden. Detta gäller visserligen

främst sjukvården, men det torde starkt kunna sättas i fråga, huruvida icke

nämndens uppgifter även efter en eventuell utbrytning av denna förvaltningsgren

äro så betydande, att stadskollegiet borde vara företrätt i nämnden genom dennas

ordförande. Stadsfullmäktige vilja erinra exempelvis om epidemisjukvården och

om bostadsinspektionen. Det vore utan tvivel till gagn, om möjlighet förefunnes

för stadskollegiet att tillsätta ordförande i hälsovårdsnämnden.

Med avseende å nämndens ur kommunal synpunkt viktigaste angelägenhet,

sjukvården, hänvisar den kommitté, som utarbetat det av stadsfullmäktige seder­

mera för sin del i huvudsak godkända förslaget, till möjligheten och lämpligheten

av hithörande frågors överlämnande till eu särskild, rent kommunal nämnd, i

vilken stadskollegiet utan hinder av hälsovårdsstadgans bestämmelser om hälso­

vårdsnämnds sammansättning skulle kunna utse ordförande. Denna utväg kan

ej anses tillfredsställande. Den innebär nämligen en sammankoppling av tvenne

olika organisationsfrågor utan egentligt samband med varandra, nämligen å ena

sidan frågan om stadsregeringens effektivitet å hälsovårdsnämndens verksamhets­

område, å den andra om sjukvårdsförvaltningens organisation. På goda grunder

har visserligen, såsom kommittén erinrar, en utbrytning av sjukvården från hälso­

vårdsnämnden föreslagits, men å andra sidan liar lämpligheten av en sådan reform

även blivit bestridd. Med all säkerhet förutsätter densamma således en utred­

ning, som på obestämd tid skulle komma att uppskjuta en praktisk ordning av

hithörande ärendens handläggning inom stadsregeringen. Man torde ock böra

räkna med den eventualiteten, att utredningen utmynnar i tillsättandet, icke av

en självständig sjukvårdsnämnd, utan av en särskild avdelning för hithörande

ärenden inom hälsovårdsnämnden, såsom i Göteborg år 1916 skett. Och i den

senare händelsen stode man ändock till sist inför nödvändigheten av ändringar

i hälsovårdsstadgan.

På grund av vad sålunda anförts, anse stadsfullmäktige, att hälsovårds­

nämnden redan i och med den nya organisationens ikraftträdande bör innefattas

bland de nämnder, i vilka stadskollegiet bland borgarråden utser ordförande.

En sådan anordning låter sig, såsom förut påpekats, ej förena med gällande

hälsovårdsstadgas bestämmelser om hälsovårdsnämndens sammansättning; ena­

handa är förhållandet med avseende å den nya hälsovårdsstadga, som väntas

komma att utfärdas.»

Med anledning av vad sålunda anförts hemställa stadsfullmäktige

om åtgärd för införande i hälsovårdsstadgan av sådant tillägg till be­

stämmelserna om hälsovårdsnämnds sammansättning, att desamma skola

lända till efterrättelse i Stockholm i den mån icke Kungl. Maj:t efter

stadsfullmäktiges hörande annorlunda stadgar.

Till en början ber jag att få erinra, att det nu gäller att fatta

definitiv ståndpunkt, förutom till det nyss berörda spörsmålet om viss

ändring i hälsovårdsstadgan, allenast till de delar av det uppgjorda

KungI. Maj:ts Proposition Kr 25.

42

msationen, skulle densamma otvivelaktigt innebära en verklig förbättring

därigenom, att den tryggade de ifrågavarande förvaltningsorganens rätt

att under alla förhållanden få sin mening företrädd inom den centrala

stadsregeringen. De bestämmelser, som erfordrades för ett reglerande

av den sålunda föreslagna anordningen, kunde lämpligen införas i in­

struktionerna för stadskollegiet, folkskoledirektionen samt yrkesskole-

nämnden; och hemställdes att, innan sådana instruktioner fastställdes,

överstyrelsen måtte beredas tillfälle att avgiva yttrande och förslag-

rörande deras avfattning.

I avseende å de sålunda framförda betänkligheterna finner jag mig

böra framhålla, att en betydelsefull del av denna reform just ligger däri,

att borgarråden skola vara ordförande i de viktigaste nämnderna och

styrelserna, sedan gammalt hava nämndernas ordförande intagit en

ledande ställning inom desamma samt dirigerat utredningsarbetet och

ärendenas allmänna gång. Det bästa sättet för att åstadkomma ett

organiskt samarbete mellan nämnderna och stadskollegiet synes därför

vara, att borgarråden göras till ordförande i nämnderna och andra av

kollegiets ledamöter till vice ordförande däri. Vad särskilt folkskole­

direktionen beträffar, kan den självskrivenhet, som här föreslagits, ej vara

att jämnställa med den, som tillkommit och delvis ännu tillkommer

prästerna i rikets övriga skolstyrelser. I förevarande fall är det ju icke

så, att självskrivenheten är bunden vid ett visst ämbete, utan stadsfull­

mäktige skola äga till borgarråd utse personer, som äro skickade att

vara ordförande i de särskilda nämnderna. Det är att förvänta, att på

detta sätt ordförandeposten även i folkskoledirektionen kommer att besättas

på ett sätt, som väl tillgodoser de hithörande ärendenas stora betydelse.

\ äl är det sant, att folkskoledirektionen ej blott är ett under stads­

fullmäktige lydande förberedande och verkställande organ, utan att den­

samma även av staten anförtrotts viktiga, genom dess lagstiftning reg­

lerade, självständiga förvaltningsuppgifter. Men ifråga om dessa torde

avsevärda motsättningar mellan direktionen, vars ledamöter med ett

undantag utses av stadskollegiet och stadsfullmäktige, samt vederbörande,

såsom direktionens ordförande fungerande borgarråd knappast vara att

befara. Ur nu angiven synpunkt torde därför en anordning, som i före-

vaiande hänsende i högre grad skilde sig från den i övrigt föreslagna

organisationen, icke vara av behovet påkallad beträffande folkskoledirek­

tionen och kanske än mindre vidkommande yrkesskolenämnden. Stads­

fullmäktiges förslag innebär i allt fall en betydande förbättring av nu­

varande organisation, i det enligt förslaget de viktigare förvaltnings­

nämnderna alltid vid ärendenas behandling inom kollegiet skola vara på

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

44

Jämförelse

mellan

kommitténs

förslag och

det Rabeska

förslaget.

Kommittén.

„ P™ av lieri; Rabe som en huvudsak i den blivande organisationen

payrkade centraliseringen av stadens finansiella angelägenheter hos en

verklig finansstyrelse har i nära överensstämmelse med hans förslag upp-

tagits i kommitténs organisationsplan. Kommittén framhåller, att det

Kabeska betänkandets kritiska utredning av den nuvarande organisationens

brister jämte klargörandet av de problem, som vid en omorganisation

maste lösas, i full utsträckning lämnat utgångspunkterna för kommitténs

arbete, men att kommittén med avseende å den centrala ledningens orga­

nisation dock kommit till andra resultat än den Rabeska utredning-en

Härom anför kommittén:

Kutig!,. Maj:ts Proposition Nr 25.

»Det Rabeska forslaget vilade helt och hållet på den grundsatsen, att för­

valtningens ledning uteslutande skulle ligga i de oavlönade, på kort tid valda

förtroendemannens händer. Efter en rationell arbetsfördelning mellan de olika

forvaltnmgsstyrelserna och med tillämpning av ett långt drivet direktörssystem

ansågs styrelsernas arbetsbörda kunna hållas inom sådana gränser, att den fort­

farande helt och hållet kunde uppbäras av frivilliga arbetskrafter. För den cen­

trala ledningen av stadsförvaltningen erkändes emellertid dessa vara otillräckliga •

beredningsutskottets erfarenheter voro i detta hänseende tillräckligt bevisande’

Da herr Rabe emellertid icke ville införa en avlönad stadsregering, föreslog lian

utskottets avskaffande och införande i stället av eu effektiv centralisation av sta­

dens utredningsarbete i ett stort, för hela förvaltningen gemensamt stadskansli.

Har skulle arbetet fördelas å en rad särskilda sekretariat, vilkas chefer svarade

or var sin större grupp av ärenden, på samma sätt som borgarråden enligt vårt

förslag. Den egentliga ledningen av arbetets gång i förvaltningen skulle i verk­

ligheten tillkomma kansliets chef, stadssekreteraren, vilken jämte sina avdel­

ningschefer skulle ansvara för ärendenas föredragning i finansstyrelsen, samt över­

huvudtaget, _ efter samråd med stadsfullmäktiges och drätselnämndens ordförande

leda utrednmgsmaskmeriet och remissväsendet.

Denna egenartade organisation, som avsåg och helt visst även kunde lämna

ekmannastyret det hittills saknade stödet av kvalificerade utredningstjänstemän

lider enligt var mening av det bestämda felet, att den i alltför hög grad vilar

på de frivilliga arbetskrafternas förmåga att utföra sina viktiga uppgifter, särskilt

1 vad dessa avse den egentliga stadsregeringen. Erfarenheterna från de år som

gatt sedan den Rabeska utredningen utfördes, torde tillfyllest hava bestyrkt den

uppfattningen, att — huru oundgängligt det frivilliga arbetet än är för den kom­

munala sj aktor val till ngen — det icke längre ensamt är tillräckligt, när det gäller

att utova ledningen av eu så betydande förvaltning som Stockholms städs Det

endemäPa ^ ^ f°rUt narmare utvecklat, förstärkas med avlönade förtro-

i

förskjutas emellertid alldeles förutsättningarna för det Rabeska för-

s aget. Med införande av avlönade föredragande förtroendemän i den centrala

edmngen förlora sekreterarbefattningarna sitt berättigande eller, rättare sagt

de uppgå i de nya borgarrådsämbetena, vilkas uppgift praktiskt sett är densamma

som deras. Det av oss framlagda förslaget kan således betraktas som en vidare

utveckling av det Rabeska Sekreterarne övergå till föredragande borgarråd, bi­

sittare och medbestämmande i stadens centrala myndighet; kansliet utvecklas från

ende uttalat mig. Därjämte liar emellertid förslaget underkastats viss

jämkning av mera formell natur, för vilken någon motivering icke torde

vara erforderlig.

, ,

.

.

, ,

,

I avseende å lagändringens ikraftträdande har jag i enlighet med

stadsfullmäktiges förslag ansett detta böra sättas till en så pass snart

infallande tidpunkt som den 1 april 1920. Det har nämligen med styrka

betonats vikten av att omorganisationen kan träda i tillämpning sa snart

som möjligt. Det är att hoppas att riksdagen skall kunna i sa god tid

företaga författnings förslaget till slutlig prövning, att lag i amnet samt

övriga författningar kunna utfärdas före den för ikraftträdandet föreslagna

Enligt förslaget skola de, som vid lagens ikraftträdande äro leda­

möter i beredningsutskottet, fortfara därmed till den 10 april 1920. Val

av ledamöter och ersättare i stadskollegiet är avsedd att första gången

äo-a rum under tiden 1—9 april 1920 och avse eu tid av fem ar.

De nämnder, i vilka det skall tillkomma stadskollegiet att utse ord­

förande, skola enligt förslaget från och med den 10 april 1920 erhålla

förändrad sammansättning. Val av ledamöter och suppleanter i sadana

nämnder skola äga rum under tiden 1—9 april. De ledamöter och supp­

leanter, som då utses av stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med

den 31 december 1921, dock att bland dessa för varje namnd halva

antalet eller, om detta är ojämnt, det antal som närmast understiger halt-

ten, skall efter lottning inför nämnden utträda vid slutet av ar 1J20.

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett i enlighet

med ovan angivna grunder avfattat förslag till lag om ändrad lydelse i

vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den -3

maj 1862 samt hemställde, att förslaget måtte genom proposition före­

läggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen, av­

låtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Kung]. Maj:fn Proposition Nr 2.r>.

47

Bilaga A.

Förslag

till

Instruktion för stadskollegiet i Stockholm.

§ 1.

Stadskollegiet, som har till uppgift att å stadsfullmäktiges vägnar

leda förvaltningen av stadens angelägenheter, åligger för sådant ändamål:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos full­

mäktige eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;

att tillse det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden

eller beslut, varda, innan de där förekomma till behandling, underkastade

erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och

avgiva yttrande i dylika ärenden; samt

k j å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder (styrelser) eller tjänste-

man infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas ut­

redande äro av nöden, och vaka över att de utan onödigt dröjsmål av­

givas, ävensom att hos överståthållarämbetet omedelbart göra fram-

ställmng om upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt

för fullmäktige i § 28 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

är medgivet. Från drätselnämnden skall yttrande inhämtas rörande de

av övriga nämnder till stadskollegiet avlämnade förslagen till inkomst-

och utgift sstater, i alla stadsfullmäktiges prövning underställda frågor

rörande forvarv eller avyttring av fast egendom samt i övriga under

stadsfullmäktiges behandling hörande ärenden av särskild vikt för stadens

ekonomi.

Stadskollegiet äger åt viss nämnd uppdraga verkställighet och för­

valtning i ^sådan kommunens gemensamma angelägenhet, vars liand-

äggnmg icke enligt gällande författning tillhör särskild stadsmyndighet.

48

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 2.

Stadskollegiet biträdes vid fullgörande av sina uppgifter av stads­

kansliet, vars chef är stadssekreteraren. Denne tjänstgör jamval såsom

stadskollegiets sekreterare.

Stadssekreteraren tillsättes av stadsfullmäktige i den ordning tull­

mäktige besluta.

.

,

Övriga å stadskansliets stat upptagna tjänstemän tillsattas av stads-

Extra personal antages och entledigas av stadssekreteraren, dar ej

av stadskollegiet annorlunda bestämmes.

Närmare föreskrifter rörande stadskansliets åligganden och organisa­

tion meddelas i dess instruktion, vilken utfärdas av stadskollegiet.

§ 3.

Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

Mom 2 De under mom. 1 c) omförmälda ledamöterna jämte er­

sättare för dem till lika antal, med uppgift att i afgången ledamots

ställe inträda i stadskollegiet, välja stadsfullmäktige bland sig a törsta

sammanträdet i april månad de år, då val till fullmäktige aga rum.

Vid valet skall, där det ej jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen

mellan ersättarna särskilt bestammas.

Borgarråden, vilka hava de särskilda åligganden, varom nedan i

SS 4 5 och 8 förmäles, väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex ar.

Avgår borgarråd före den' bestämda tjänstgöringstidens utgång, skal

platsen så snart ske kan återbesättas. För tiden intill dess nytt val

skett ävensom vid tjänstledighet för borgarråd age stadskollegiet utse

annan bland sina ledamöter att uppehålla tjänsten. Till borgarrad ma

allenast utses person med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala

förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv.

.

,

Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmälda ledamöterna i stads-

kolleo-iet jämte ersättare för dem skall ske proportionellt på satt därom

är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många va jande,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga valj andes antal delas

ICungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

49

med det antal personer valet avser, ökat med 1. I fråga om ersättare

för ledamot i stadskollegiet äger härvid vad om suppleant är stadgat

motsvarande tillämpning.

§ 4.

Borgarråden föredraga i stadskollegiet ärenden, som på kollegiets

handläggning ankomma.

Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid

fullmäktiges sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes,

föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att fram­

ställa förslag samt att få sin mening till protokollet antecknad.

Borgarråd åtnjuter arvode för år räknat, efter stadsfullmäktiges be­

stämmande.

Med befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan syssla i stadens tjänst eller därmed jämförligt

allmänt eller enskilt uppdrag.

§ 5-

Borgarråd äger årligen, när sådant kan ske utan hinder för göro-

målens behöriga gång, med bibehållande av sitt arvode åtnjuta en och

en halv månads semester å tid, som av stadskollegiet fastställes. Annan

ledighet än semester äger stadskollegiet bevilja borgarråd, dock högst

en vecka varje gång, där ej på grund av sjukdom eller annat laga

förfall längre tids ledighet erfordras. Föreligger dylikt hinder längre

tid än sex månader i följd eller tillhopa nio månader under ett år, skall

borgarrådet avgå.

I händelse borgarråd vid utgången av den tid, för vilken han blivit

utsedd, icke omväljes eller ock dessförinnan på grund av sjukdom eller

eljest utan att hava tjänsten förverkat nödgas avgå, skall årligen under

så lång tid, som motsvarar den, under vilken han innehaft befattningen,

dock ej för längre tid än sex år, till honom utgå ett belopp motsvarande

hälften av det för honom såsom borgarråd senast fastställda arvodet.

§ 6.

År ledamot, som under § 3 mom. 1 c) omförmäles, förhindrad att

bevista stadskollegiets sammanträden under längre tid än tre månader

i följd eller tillhopa fem månader under ett år, skall han från befatt­

ningen avgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

1 saml. 20 käft. (Nr 25.)

2742 19

7

50

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 7.

Stadskollegiets ordförande och två vice ordförande handlägga ärenden

rörande ordningen vid stadskollegiets sammanträden, uppsättande av

föredragningslistor för dessa sammanträden samt i allmänhet frågor

rörande arbetets gång inom kollegiet.

§

8

.

Mom. 1. De ärenden, som ankomma å stadskollegiets handlägg­

ning, fördelas å borgarråden enligt den gruppindelning av ärendena,

som av kollegiet fastställes.

Vid uppgörande av denna indelning skall iakttagas, att följande

ärenden skola tillhöra var sin grupp:

a) ärenden av betydelse för stadens ekonomi och särskilt ärenden

tillhörande drätselnämndens verksamhetsområde;

b) ärenden rörande fastighetsförvaltningen och stadsplaneväsendet;

c) ärenden rörande hälsovård, sjukvård och fattigvård; samt

d) ärenden rörande undervisningsväsendet.

Borgarråd äger att utan föregående föredragning från vederbörande

myndigheter infordra de upplysningar och yttranden, som för bered­

ningen av till hans arbetsområde hörande ärenden finnas erforderliga.

Mom. 2. Stadskollegiet eller å dess vägnar ordförandena äga be­

stämma, av vilket borgarråd ärende, som icke upptagits i den fastställda

gruppindelningen, skall beredas och föredragas.

Utan hinder av gällande arbetsfördelning äge stadskollegiet eller

å dess vägnar ordförandena att hänskjuta visst ärendes beredning och

föredragning till annat borgarråd än det, till vars arbetsområde det

eljest hör, eller till gemensam beredning och föredragning av flera

borgarråd, där sådant med hänsyn till sambandet mellan skilda ärenden

eller av andra skäl synes lämpligt.

Mom. 3. Mellan sina övriga ledamöter äger stadskollegiet fördela

göromålen på sätt lämpligast synes. De ledamöter, vilka från början tagit

del i huvudsakliga handläggningen av ett ärende, böra, såvitt ske kan,

därmed fortfara till slutet.

§ 9.

Stadskollegiet utser bland borgarråden ordförande och bland sina

övriga ledamöter vice ordförande i följande stadens nämnder, nämligen

Öl

drätselnämnden, fattigvårdsnämnden, fastiglietsnämnden, gatunämnden,

styrelsen över stadens industriella verk, folkskoledirektionen samt löne-

nämnden ävensom bland borgarråden ordförande i hamnstyrelsen, hälso­

vårdsnämnden, slakthus- och saluhallsstyrelsen, yrkesskolenämnden, sty­

relsen för stadens statistiska kontor och löneavtalsnämnden.

Till ordförande i drätselnämnden och till ordförande i fattigvårds-

nämnden skola utses de borgarråd, vilkas föredragningsskvldighet om­

fattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden. Jämväl

i övrigt skall vid val av ordförande hänsyn tagas till den gällande för­

delningen av föredragningsskyldigheten mellan borgarråden.

§ 10.

Mom. 1. Stadskollegiet, för vilket tjänstgöringsåret börjar den 1

april, sammanträder å första helgfria dag efter stadsfullmäktiges första

sammanträde i denna månad samt därefter enligt den plan för sam­

manträden, som å första sammanträdet under tjänstgöringsåret av kolle­

giet antages, ävensom eljest när ordföranden så finner nödigt eller

minst tre ledamöter med uppgift om anledningen därom skriftligen göra

framställning.

Sammanträde skall jämväl hållas, då överståthållarämbetet det äskar

för behandling av uppgivet ärende.

Mom. 2. Vid stadskollegiets sammanträden äga överståthållaren

eller, där han hindrad är, underståthållaren samt stadssekreteraren att

vara tillstädes och i överläggningarna deltaga.

§ ii.

Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande innehava enahanda

befattningar i stadskollegiet.

Aro såväl ordföranden som båda vice ordförandena hindrade att

bevista kollegiets sammanträde, utses ordförande för tillfället.

§

12.

Kallelse till sammanträde skall genom sekreterarens försorg skrift­

ligen utfärdas och senast dagen förut, såvitt möjligt är, delgivas envar

ledamot samt överståthållaren.

Förhinder åt t bevista sammanträde skall i god tid meddelas sekreteraren.

Kungl. Maj: tu Proposition Nr 25.

52

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 13-

För varje sammanträde upprättas en föredragningslista, som upp­

tager de på stadskollegiets handläggning eller beslut ankommande ärenden

i den ordning ordföranden med avseende å deras vikt eller behovet av

deras skyndsamma avgörande finner skäligt bestämma.

Uppstår fråga om visst ärendes föredragning i annan ordning än

den, vari det å listan förekommer, gäller därom vad de flesta närvarande

besluta.

§ 14-

Ärende må till avgörande företagas, såvida minst halva antalet av

ledamöterna, däribland, utom föredraganden, minst två borgarråd, är

tillstädes.

Begäres omröstning, skall denna vid val ske med slutna sedlar,

där så äskas, och skilje lotten mellan dem, som erhållit lika röstetal.

I övriga frågor verkställes öppen omröstning, och bliver den mening

gällande, varom de flesta förena sig. Falla rösterna å båda sidor lika,

gälle den mening ordföranden biträtt.

§ 15-

Vid stadskollegiets sammanträden föres protokoll, som vid näst

därpå följande sammanträde justeras, såvida ej åt ordföranden jämte

en eller flera ledamöter uppdragits att dessförinnan verkställa justeringen.

Till protokollet skola jämte anteckning om de tillstädes varande

upptagas de ärenden, som till handläggning förekomma, besluten samt,

där omröstningen varit öppen, huru varje ledamot röstat. Önskar någon,

att skälen för hans särskilda mening åtfölja protokollet,- bör han senast

vid dess justering avlämna sin mening, skriftligen avfattad, för att till

protokollet bifogas.

§

16

-

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras

på sätt och å ställe, som av stadskollegiet bestämmes. En var, som

det åstundan äger att på sekreterarens expeditionsrum taga avskrift av

protokoll och få densamma till riktigheten bestyrkt av sekreteraren.

Kungl. May.ts Proposition Nr 25.

53

§ 17-

Mom. 1. Stadskollegiets expeditioner skola, försedda med stads­

sekreterare^ kontrasignation, å stadskollegiets vägnar undertecknas av

ordföranden samt föredragande borgarrådet. Vid förfall för ordföranden

inträder i hans ställe någon av vice ordförandena eller, om dessa äro

hindrade, två av borgarråden.

Mom. 2. Protokollen jämte utdrag av desamma undertecknas av

stadssekreteraren.

§ 18-

Mom. 1. Varje stadskollegiets utlåtande skall jämte därifrån skilj­

aktiga meningar befordras till trycket i fortlöpande nummerordning för

året samt ett exemplar därav överlämnas till en var av stadsfullmäktige

sist vid det tillfälle, då kallelse meddelas till det sammanträde, vid vilket

ärendet första gången skall hos stadsfullmäktige handläggas. Kollegiet

äger att därjämte låta såsom bilagor trycka sådana till ärendet hörande

handlingar, som kollegiet anser vara av den vikt, att innehållet av de­

samma bör i dess helhet komma till fullmäktiges kännedom.

Mom. 2. Kortfattad underrättelse om fullmäktiges beslut i anled­

ning av stadskollegiets utlåtanden skall till trycket befordras och vid-

fogas årets utlåtanden.

§ 19.

Skulle stad skollegiet finna ett ärende vara av den brådskande be­

skaffenhet, att fullmäktige böra kallas att däri besluta, innan kollegiets

yttrande hinner tryckas och utdelas till stadsfullmäktige, må det ankomma

på kollegiet att hos ordföranden anhålla, det fullmäktige ändock må

för sådant ärendes behandling varda kallade till sammanträde.

Denna instruktion träder i kraft den 1 april 1920. Angående de

val till stadskollegiet, som närmast därefter skola äga rum, gälle vad i

bestämmelserna för ikraftträdande av lagen den

om ändring

i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862 är stadgat.

54

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Bilaga B.

Förslag

till

Instruktion för Stockholms stads drätselnämnd.

§ 1.

Stockholms stads drätselnämnd utgör organ för stadens penning­

förvaltning samt ombesörjer verkställighet och förvaltning av de kom­

munens angelägenheter i övrigt, vilkas vård av stadskollegiet åt nämnden

överlämnas.

Nämnden äger att själv eller genom ombud så inför som utom

domstol anhängiggöra och föra stadens talan i alla ärenden, som falla

inom nämndens förvaltningsområde.

§ 2.

Nämnden uppbär, förvaltar och redovisar i föreskriven ordning de

inkomster, vilka inflyta av allmänna rörelsen eller inkomstgivande rättig­

heter eller beredas genom uttaxering eller annorledes, tillser, att stadens

rätt i dessa hänseenden behörigen iakttages, samt bestrider de utgifter,

vilka erfordas för stadens allmänna behov i de avseenden, varom i denna

instruktion förmäles, och vilka blivit bestämda i den ordning, som före--

skrives i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Om nämndens befogenhet att göra framställning om rättelse i debi­

tering av stadsutskylder är stadgat i kommunalförordningen för Stockholm.

§ 3.

Nämnden handhaver ledningen av stadens kassa- och räkenskaps-

väsen i överensstämmelse med reglemente, som av stadsfullmäktige fast­

ställes. I avseende på uppbörden och redovisningen av stadens medel

skall iakttagas vad i detta reglemente finnes föreskrivet.

Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 2.r>.

Do

§ 4.

Drätselnämnden äger att i nödig omfattning å stadens vägnar upp­

taga lån, i den man icke därigenom den i § 30 i kommunalförordningen

lör Stockholm stadgade gränsen för stadens underställningsfria upplåning

överskrides.

Frågor om lån till högre belopp samt om avskrivning ur räken­

skaperna av någon stadens fordran, sedan vederbörande revisorer yttrat

sig däröver, skola underställas stadsfullmäktiges prövning.

§

5-

I fall, som ej tåla uppskov, må nämnden på framställning medgiva

överskridande av beviljat anslag. Sådant överskridande skall genast

anmälas till stadskollegiet.

§ 6.

Nämndens verkställande organ för handhavande av penningförvalt­

ningen utgöres av kammarkontoret, vars chef är stadskamreraren.

Genom revisionskontoret, vars chef är stadsrevisorn, granskas samt­

liga räkenskaper rörande kommunalförvaltningen, i avseende å vilka ej

annorledes är förordnat.

Under nämnden lyda vidare auktionsverket, vars chef är auktions-

direktören, samt stadens ombudsman.

§ 7.

A nämndens stat upptagen personal antages av nämnden.

Extra personal antages och entledigas av vederbörande förvaltnings­

chef, där ej av nämnden annorlunda bestämmes.

§

8

.

Instruktion för kammarkontoret och revisionskontoret samt i övrigt

nödiga instruktioner för drätselnämnden underlydande tjänstemän ävensom

reglemente för auktionsverket utfärdas av nämnden, som tillika övervakar,

att personalen fullgör sina åligganden och prövar dess åtgöranden, då

sådana hos nämnden överklagas.

#

56

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 9.

Nämnden, består av, förutom ordförande och vice ordförande, som

utses av stadskollegiet, fem andra ledamöter, vilka jämte fem suppleanter

för nämndens ledamöter väljas av stadsfullmäktige.

Angående tiden och ordningen för val av ledamöter och suppleanter

samt deras tjänstgöringstid gälle i övrigt vad i kommunalförordningen

för Stockholm därom stadgas.

Ordningen mellan suppleanterna skall, där valet ej skett proportio­

nellt, bestämmas vid tjänstgöringsårets början i första rummet efter

suppleanternas tjänstetid i nämnden, men vid lika tjänstetid efter ålder

såsom stadsfullmäktig eller efter levnadsår; dock att genom enhälligt

beslut av nämnden må kunna bestämmas, att viss ledamot skall vid

förfall i första rummet ersättas av viss suppleant.

§ io.

Har borgarråd, som utsetts till ordförande i nämnden, avgått eller

erhållit tjänstledighet, skall den, som jämlikt § 34 mom. 2 i kommunal­

förordningen för Stockholm utsetts i hans ställe, uppehålla jämväl hans

befattning såsom ordförande i nämnden.

Åro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att bevista

nämndens sammanträde, utses ordförande för tillfället.

När överståthållaren är tillstädes, föres ordet av honom.

§ Il-

Nämnden äger mellan sina ledamöter fördela göromålen på sätt

lämpligast synes, ävensom uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter

eller åt under nämnden lydande förvaltningschefer, var för sitt område,

att handhava särskilda förvaltningsärenden. Beslut, som på grund av

sådant uppdrag fattas, skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

§ 12-

Nämnden sammanträder på ordförandens kallelse minst en gång i

månaden, eller när ordföranden eljest sa finner nödigt eller minst tva

ledamöter med uppgift on* anledningen därom skriftligen göra fram­

ställning.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

57

Förhinder att bevista sammanträde skall i god tid meddelas ord­

föranden.

Vid val av under nämnden lydande förvaltningschefer skola samt­

liga ledamöter eller suppleanter för dem vara tillstädes. Övriga ärenden

må till avgörande företagas, såvida ledamöter eller suppleanter äro till­

städes till minst det antal, som närmast överstiger hälften.

Vid val inom nämnden sker omröstning, där så äskas, med slutna

sedlar, och skilje lotten mellan dem, som erhållit lika röstetal. I övriga

frågor verkställes öppen omröstning, och bliver den mening gällande,

varom de flesta förena sig. Falla rösterna å båda sidor lika, gälle den

mening ordföranden biträtt.

§ 13-

Vid nämndens sammanträden äger stadskamreraren närvara och

deltaga i överläggningarna med rätt att därvid framställa förslag samt

få sin mening antecknad till protokollet.

Enahanda befogenhet tillkommer övriga i § 6 om förmälda förvalt­

ningschefer, var för sitt förvaltningsområde.

§ H.

Vid nämndens sammanträden föres protokoll, som vid näst därpå

följande sammanträde justeras, såvida ej åt ordföranden uppdragits att

ensam eller jämte en eller flera ledamöter dessförinnan verkställa juste­

ringen.

Till protokollet skola jämte anteckning om de tillstädesvarande

upptagas de ärenden, som till handläggning förekomma, samt besluten.

Önskar någon, att skälen för hans särskilda mening åtfölja protokollet,

bör han senast vid protokollets justering avlämna sin mening, skriftligen

avfattad, för att detsamma bifogas.

§ 15.

Från nämnden utgående expeditioner skola, försedda med veder­

börlig kontrasignation, å nämndens vägnar undertecknas av ordföranden

eller, därest han är hindrad, av två av nämndens ledamöter.

Protokollet jämte utdrag därav undertecknas av protokollsföraren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 höft. (Nr 25.)

274219

8

58

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ ¹⁶ -

Nämnden åligger att varje år till stadskollegiet avlämna förslag-

till inkomst- och utgiftsstat för det kommande året, vad angår avlönings-

och pensionsväsendet, före den 15 juni och i övriga delar före september

månads utgång, därest ej stadsfullmäktige jämlikt § 42

i

kommunal­

förordningen för Stockholm bestämma annan tid, inom vilken statför­

slagen skola avgivas, ävensom att avgiva de utlåtanden och redogörelser,

som infordras av stadsfullmäktige, stadskollegiet, vederbörande borgarråd

eller annan behörig myndighet.

§

17

-

Stadens huvudbok skall, avslutad för kalenderår, tillika med nämndens

övriga räkenskaper samt hos nämnden förda protokoll före den 1 därpå

följande maj tillhandahållas revisorerna, vilka till ett antal av fem, jämte

tre suppleanter, utses av stadsfullmäktige.

Revisorerna äga till sin hjälp antaga sekreterare och kameralbiträde.

Revisionsberättelsen bör vara avslutad och berättelse däröver till

nämnden avlämnad inom oktober manads slut. Berättelsen med det

utlåtande, vartill den må anses föranleda, skall av nämnden ofördröjligen

överlämnas till stadsfullmäktige.

Övergångsbestämmelse.

Denna instruktion träder i kraft den 1 april 1920. De, som på

grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter i drätsel­

nämnden, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920. Från

och med sistnämnda dag skall nämnden hava den sammansättning, som

i denna instruktion stadgas, i följd varav val av ledamöter och suppleanter

i nämnden skola företagas under tiden 1—9 april 1920. De ledamöter

och suppleanter, som då utses av stadsfullmäktige, väljas för tiden till

och med den 31 december 1921, dock att bland dessa två ledamöter och

två suppleanter skola efter lottning inför nämnden utträda vid slutet

av 1920.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.