angående godkännande av konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborg ar skap slag ar m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 1
Nr 133.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborg ar skap slag ar m. m.; given Stockholms slott
den 24 februari 1933.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed
dels äska riksdagens godkännande av bifogade den 12 april 1930 avslutade konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar med det vid undertecknandet gjorda förbehåll i fråga örn artikel 11, andra punkten,
dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. Schlyter.
Bihang till riksdagens protokoll 1988. 1 sami. Nr 183. 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr lss.
Konvention för lösande av vissa konflikter mellan niedborgarskapslagar. Haag den 12 april 1930.
(Översättning.)
Convention concernant Convention on certain Konvention för lösande certaines questions rela- questions relating to the av vissa konflikter meltives aux conflits de lois Contlict of Nationality lan medborgarskapssur la nationalité. Laws. lagar.
Le Président du Heidi The President of tbe Tyska Rikets President; allemand; le Président fé- German Reich; the Fed Republiken Österrikes déral de la République eral President of the Eörbundspresident; Hans d’Autriche; Sa Majesté le Austrian Republic; His Majestät Belgiernas KoRoi des Beiges; Sa Ma Majesty the King of the nung; Hans Majestät Kojesté le Roi de Grande- Belgians; His Majesty the nungen av Stora Britan- Bretagne, d’Mande et des King of Great Britain, nien och Irland samt de Territoires britanniques Ireland and the Britisk Brittiska besittningarna au dela des mers, Empe- Dominions beyond the hinsides haven, Kejsare reur des Indes; le Prési Seas, Emperor of India; av Indien; Republiken dent de la République du the President of the Re Chiles President; KineChili; le Président du Gou- public of Chile; the Presi siska Republikens Natiovernement national de la dent of the National nella Regerings President; République chinoise; le Government of the Re Republiken Colombias Président de la Républi public of China; the Presi President; Republiken que de Colombie; le Pré dent of the Republic of Cubas President; Hans sident de la République Colombia; the President Majestät Konungen av de Cuba; Sa Majesté le of the Republic of Cuba; Danmark och Island; ReRoi de Danemark et de His Majesty the King of publiken Polens President lande; le Président de la Denmark and leeland; the för den Fria Staden DanRépublique de Pologne, President of the Polish zig; Hans Majestät Kopour la Ville libre de Republic, for the Eree nungen av Egypten; Hans Dantzig; Sa Majesté le City of Danzig; His Ma Majestät Konungen av Roi d’Egypte; Sa Majesté jesty the King of Egypt; Spanien; Republiken Estle Roi d’Espagne; le (Pul His Majesty the King of lands Regering; Franska ver nement de la Républi Spain; the Government of Republikens President; que d’Estonie; le Prési the Estonian Republic; Hellenska Republikens dent de la République the President of the President; Hans Höghet francaise; le Président de French Republic; the Pre Riksföreståndaren i Kola République hellénique; sident of the Hedemo Re nungariket Ungern; Hans Son Altesse Sérénissime public; His Serene High- Majestät Konungen av le Régent du Royaume de ness the Regent of the Danmark och Island, för
Kunyl Ålaj:ts proposition nr 188. 3
Hongrie; Sa Maj estö le Ren Kingdom of Hungary; His Island; Hans Majestät Kode Danemark et d’Islande, Majesty tile King of Den nungen av Italien; Hans pour 1’Islande; Sa Majesté mark and leeland, for Majestät Kejsaren av Jale Roi d’Italie; Sa Majesté leeland; His Majesty tbe pan; Republiken Lett1’Empereur dn Japon; le King of Daly; His Maje lands President; Hennes President de la Républi- sty tile Emperor of Japan; Kungliga Höghet Storque de Lettonie; Son Al- tbe President of tbe Lat- hertiginnan av Luxemtesse Royale la Grande- vian Republic; Her Roya burg; Mexikos Eörenta Duchesse de Luxembourg; Higbness tbe Grand-Du- Staters President; Hennes le Président des Etats- ebess of Luxemburg; tbe Majestät Drottningen av Unis du Mexique; Sa Ma President of tbe United Nederländerna; Republijesté la Reine des Pays- States of Mexico; Her ken Perus President; ReBas; le Président de la Majesty tbe Queen of tbe publiken Polens PresiRépublique du Pérou; le Netherlands; tbe Presi dent; Portugisiska RepubPrésident de la Républi dent of tbe Republic of likens President; Republique de Pologne; le Prési Peru; tbe President of ken Salvadors President; dent de la République tbe Polish Republic; the Hans Majestät Konungen portugaise; le Président de President of tbe Portu- av Sverige; Schweiziska la République du Salva guese Republic; tbe Pre Förbundsrådet; Tjeckodor; Sa Majesté le Roi de sident of tbe Republic of slovakiska Republikens Suéde; le Conseil fédéral Salvador; His Majesty tbe President; Republiken suisse; le Président de la King of Sweden; tbe Swiss Uruguays President; Hans République tchécoslova- Federal Council; tbe Pre Majestät Konungen av que; le Président de la sident of tbe Czechoslo- Jugoslavien, République de 1’Uruguay; vak Republic; tbe PresiSa Majesté le Roi de dent of the Republic of Yougoslavie, Uruguay; His Majesty tbe
King of Yugoslavia,
Considérant qu’il im- Considering tbat it is vilka inse vikten av att porterait de régler par of importance to settle frågan om konflikter melvoie d’accord internatio by international agree- lan medborgarskapslagar nal les questions relatives ment questions relating löses genom en internatioaux conflits de lois sur la to tbe conflict of natio- nell överenskommelse; nationalité; nality laws;
Convaincus qu’il est de Being convinced tbat och äro övertygade, att 1’intérét général de la it is in the general inte- det är av allmänt intresse communauté Internatio rest of tbe international med hänsyn till den internale de faire admettre par community to secure tbat nationella gemenskapen tous ses membres que tout all its members sbould staterna emellan, att individu devrait avoir une recognise tbat every per samtliga dess medlemmar nationalité et n’en possé- son sbould bave a natio- föranledas medgiva, att der qu’une seule; nality and sbould bave envar människa bör äga
one nationality only; ett medborgarskap och
endast ett;
Reconnaissant par suite Recognising according- och följaktligen erkänque 1’idéal vers lequel ly tbat tbe ideal towards na, att idealet, mot vilket 1’humanité doit s’orienter wbicb the efforts of hu- mänskligheten i detta dans ce domaine consiste manity should be direeted hänseende bör sträva, är å supprimer tout ensemble in this domain is tbe att alla fall av dubbelt les cas d’apatridie et ceux abolition of all cases both medborgarskap och medde double nationalité; of statelessness and of borgarskapslöshet avskaf
double nationality; fas;
Estimant que, dans les Being of opinion tbat, men hysa den uppfattconditions économiques et under tbe economic and ningen, att det, med hän-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
sociales existant actuelle- social conditions wbicb syn till de sociala och ekoment dans les divers pays, at present exist in the nomiska förhållanden, il n’est pas possible de various countries, it is not som för närvarande råda procéder dés maintenant possible to reacli imme- i åtskilliga länder, är oå un réglement uniforine diately a uniform solu möjligt att redan nu åväde tous les problémes sus- tion of all the above- gabringa en enhetlig lösindiqués; mentioned problems; ning av samtliga nu an
givna spörsmål;
Désireux néanmoins de Being desirous, never- samt icke desto mindre commencer cette grande theless, as a first step te önska påbörja detta beceuvre par un premier es- wärd tilis great achieve- tydelsefulla verk med ett sai de codification progres ment, of settling in a first första försök till en fortsive, en réglant celles des attempt at progressive co gående kodifiering genom questions relatives aux dification, those questions reglerandet av de frågor conflits de lois sur la na- relating to the conflict of rörande konflikter mellan tionalité sur lesquelles une nationality laws on which medborgarskapslagar, beentente internationale est it is possible at the pres träffande vilka internatioprésentement possible, ent time to reach inter nell enighet för närva
national agreement, rande är möjlig;
Ont résolu de conclure Havé decided to con- hava beslutat ingå en une Convention et, å cet clude a Convention and konvention och hava i dyeffet, ont nommé pour havé for thia purpose ap- likt syfte till sina befullleurs Plénipotentiaires, pointed as their Plenipo- mäktige utsett: savoir: tentiaries:
Lesquels, apres avoir Who, having deposi- vilka, efter att hava depodéposé leurs pleins pou- ted their full powers found nerat sina i god och bevoirs, trouvés en bonne et in good and due form, hörig ordning funna fulldue forme, sont convenus havé agreed as follows: makter, överenskommit des dispositions suivantes: örn följande bestämmel
ser:
Cliapitre premier. — Prim Chapter I. — General prim 1 kap. — Allmänna grundeipe» générnux. ciples. satser.
Artide premier. Article 1. Art. 1. , Il appartient å chaque It is for each State to Envar stat är berättiEtat de déterminer par sa determine under its own gad att genom sin laglégislation quels sont ses law who are its nationals. stiftning bestämma, vilka nationaux. Cette législa This law shall be recog- som äro medborgare i station doit étre admise par nised by other States in ten. Denna lagstiftning les autres Stats, pourvu so far as it is consistent bör erkännas av övriga quille soit en accord avec with international con stater, såframt den står i les conventions internatio- ventions, international överensstämmelse med innales, la coutume interna custom, and the princip- ternationella konventiotionale et les principes de les of law generally recog- ner, internationell sedvändroit généralement recon- nised with regard to na ja och allmänt erkända nus en matiére de natio- tionality. rättsgrundsatser på mednalité. borgarskapsrättens om
råde.
Kungl. Majlis proposition nr 133.
Article 2. Article 2. Art. 2.
Toute question relative Any question as to Fråga huruvida någon au point de savoir si un whether a person posses- är medborgare i viss stat individu posséde la natio- ses the nationality of a bör bedömas enligt lagnalité d’un État doit étre particular State shall be stiftningen i denna stat. résolue conformément å la determined in accordance législation de cet État. with the law of that State.
Article 3. Article 3. Art. 3.
Sous réserve des dispo Subject to the provi Där ej annat följer av sitions de la présente Con- sions of the present Con- bestämmelserna i denna vention, un individu pos- vention, a person having
konvention, må den, som sédant deux ou plusieurs two or more nationalities är medborgare i två eller nationalités pourra étre may be regarded as its flera stater, av envar av considéré, pär chacun des national by each of the dessa stater anses som États dont il a la nationa- States whose nationality medborgare i denna stat. lité, comme son ressortis- he possesses. sant.
Article 4. Article 4. Art. 4.
Un État ne peut exercer A State may not afförd En stat äger icke till sa protection diplomati- diplomatic protection to förmån för någon, som que au profit d’un de ses one of its nationals a- är medborgare i densamnationaux å 1’encontre gainst a State whose na ma, utöva diplomatiskt d’un État dont celui-ci est tionality such person also skydd gentemot en annan aussi le national. possesses. stat, i vilken denne även
ledes är medborgare.
Article 5. Article 5. Art. 5.
Dans un État tiers, Within a third State, Den, som är medbor1’individu possédant plu a person having more gare i flera stater, skall i sieurs nationalités devra thån one nationality shall en tredje stat anses som étre traité comme s’il be treated as if he had örn han icke vore medborn’en avait qu’une. Sans only one. Without pre- gare i mera än en stat. préjudice des régles de judice to the application Frånsett de rättsregler, droit appliquées dans of its law in matters of som i den tredje staten l’État tiers en matiére de personal status and of tillämpas i fråga örn perstatut personne! et sous any conventions in force, sonalstatutet, och frånréserve des conventions a third State shall, of the sett vad gällande konen vigueur, cet État pour nationalities which any ventioner innehålla, kan ra, sur son territoire, re- such person possesses, re- denna stat inom sitt omconnaitre exclusivement, cognise exclusively in its råde av de medborgarparmi les nationalités que territory either the na skap, som en sådan person posséde un tel individu, tionality of the country äger, uteslutande erkänna soit la nationalité du pays in which he is habitually medborgarskapet i den dans lequel il a sa résiden- and principal^ resident, stat, i vilken han har ce habituelle et principale, or the nationality of the sitt vanliga och huvudsoit la nationalité de celui country with which in sakliga hemvist eller ockauquel, d’aprés les circon- the circumstances he ap- så medborgarskapet i den stances, il apparait com pears to be in fact möst stat, med vilken han efter me se rattachant le plus closely connected. omständigheterna faktiskt en fait. synes närmast hava sam
hörighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr lss.
Artide 6. Article 6. Art. 6.
Sous réserve du droit Witliout prejudice to Utan att detta innepour un Stat d’accorder tile liberty of a State to bär någon inskränkning une plus large faculté de accord wider rigbts to 1 rätten för en stat att répudier sa nationalité, renounce its nationality, medgiva än större fritout individa possédant a person possessing two het för sina medbordeux nationalités acqui- nationalities acquired gare att avsäga sig medses sans manifestation de without any voluntary act borgarskap i staten, må volonté de sa part pourra on his part may renounce envar, vilken äger två renoncer å 1’une dilles, one of them with the medborgarskap, som han avec 1’autorisation de authorisation of the State förvärvat annorledes än 1’État å la nationalité whose nationality he de på grund av egen fri vilduquel il entend renoncer. siréa to surrender. ja, avsäga sig medborgar
skapet i en av dessa stater
med tillstånd av denna
stat.
Cette autorisation ne This authorisation may Dylikt tillstånd kan sera pas refusée å l’indi- not be refused in the case icke förvägras den, som vidu qui a sa résidence of a person who has his har sitt vanliga och huhabituelle et principale å habitual and principal re- vudsakliga hemvist i ut1’étranger, pourvu que sidence abroad, if the landet, förutsatt att han soient remplies les condi- conditions laid down in uppfyller de villkor, som tions requises par la loi de the law of the State uppställas enligt lagen i l’État å la nationalité whose nationality he de den stat, från vars medduquel il entend renoncer. siréa to surrender are sa- borgarskap han önskar av
tisfied. stå.
Chapitre II. — Du pennis Clmpter II. — Expatriatiou 2 kap. — Befrielse från (Texpatriation. permits. medborgarskap.
Artide 7. Artide 7. Art. 7.
Le permis d’expatria- In so far as the law of I den mån enligt lagen tion, en tant qu’il est pré- a State provides for the i en stat befrielse från vu par une législation, issue of an expatriation medborgarskap kan medn’entraine la perte de la permit, such a permit givas, medför beslut örn nationalité de TÉtat qui shall not entail the loss sådan befrielse icke förl’a délivré que si le titu- of the nationality of the lust av medborgarskap laire du permis posséde State which issues it, un- i denna stat — såvitt déjå une seconde nationa less the person to whom den, som erhållit befrilité, ou, sinon, qu’å partir it is issued possesses an- elsen, icke redan äger du moment ou il en ac- other nationality or unless medborgarskap i annan quiert une nouvelle. and until he acquires an- stat — förrän i och med
other nationality. att han förvärvar nytt
medborgarskap.
Le permis d’expatria- An expatriation per Beslut örn befrielse tion devient caduo si le mit shall lapse if the hol från medborgarskap förtitulaire n’acquiert pas der does not acquire a lorar sin giltighet, örn une nationalité nouvelle new nationality with in the den, som erhållit befridans le délai fixé par period fixed by the State elsen, icke förvärvar nytt TÉtat qui l’a délivré. Cet which has issued the medborgarskap inom den te disposition ne s’appli- permit. This provision frist, som fastställts av
Kungl. Maj:ts proposition nr 183. t
que pas dans le cas d’un shall not apply in the den stat, av vilken besluindivida qui, au moment case of an individual who, tet meddelats. Vad nu ou il regoit le pernäs d’ex- at the time when lie re- sagts äger dock ej tillämppatriation, posséde déjå ceives the expatriation ning för det fall, att den, une autre nationalité que permit, already possesses som erhållit befrielse från celle de PÉtat qui le lui a nationality other thån medborgarskap, redan ädélivre. that of the State by which ger medborgarskap i an
the permit is issued to nan stat än den, vilken
him. meddelat befrielsen.
L’État dont la nationa The State whose natio Den stat, i vilken nålité est acquise par un in- nality is acquired by a gon, som av annan stat dividu titulaire d’un per- person to whom an expa erhållit befrielse från medmis d’expatriation noti- triation permit has been borgarskap, upptagits till fiera Gette acquisition a issued, shall notify such medborgare, skall härom T Hitåt qui a délivré le per acquisition to the State lämna meddelande till den näs. which has issued the per stat, från vars medbor
mit. garskap befrielse vunnits.
Chapitre III. — lie la na- Chapter lil. — Nationality 3 kap. — Gift kvinna» medtioualité do la fomine of Marned Women. borgarskap. mariée.
Article 8. Article 8. Art. 8.
Si la loi nationale de If the national law of Förlorar kvinna enligt la femme lui fait perdre the wife causes her to löse lagen i sitt hemland sitt sa nationalité par suite de her nationality on mar- medborgarskap genom mariage avec un étranger, riage with a foreigner, giftermål med utlänning, cet effet sera subordonné this consequence shall be skall inträdet av denna å 1’acquisition par elle de conditional on her acqui- förlust göras beroende av la nationalité de son mari. ring the nationality of att hon förvärvar med
the husband. borgarskap i mannens
hemland.
Article 9. Article 9. Art. 9.
Si la loi nationale de If the national law of Förlorar gift kvinna enla femme lui fait perdre sa the wife causes her to löse ligt lagen i sitt hemland nationalité par suite du her nationality upon a sitt medborgarskap till changement de nationalité changé in the nationality följd av att mannens med, de son mari au cours du of her husband occurring borgarskap ändras under mariage, cet effet sera su during marriage, this con äktenskapet, skall inträbordonné a 1’acquisition sequence shall be condi det av denna förlust göpär elle de la nationalité tional on her acquiring ras beroende av att hon nouvelle de son mari. her husband’s new na förvärvar mannens nya
tionality. medborgarskap.
Article 10. Article 10. Art. 10.
La naturalisation du Naturalisation of the Mannens naturalisation mari au cours du mariage husband during marriage under äktenskapet medn’entraine le changement shall not involve a chan för icke förändring i husde nationalité de sa fem gé in the nationality of truns medborgarskap, me que du consentement the wife except with her med mindre hon därtill de celle-ci. consent. samtyckt.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr lss.
Article 11. Article 11. Art. 11.
La femme qui, d’aprés The wife who, under Kvinna, som enligt lala loi de son pays, a perdu the law of her country, gen i sitt hemland försa nationalité par suite de löst lier nationality on lorat sitt medborgarskap son mariage, ne la re- marriage shall not reco- till följd av giftermål, åcouvre apres la dissolu- ver it after the dissek terförvärvar icke detsamtion de celui-ci que si elle tion of the marriage ex- ma efter äktenskapets en fait la demande et con- cept on her own applica- upplösnkg annat än på formément å la loi de ce tion and in accordance därom av henne själv pays. Dans ce cas elle with the law of that gjord ansökan och i enperd la nationalité quille country. If she does re- lighet med lagen i detta avait acquise par suite de cover it, she shall löse land. Återförvärvar hon son mariage. the nationality which she sitt ursprungliga medbor
acquired by reason of the garskap, går hon det ge
marriage. nom giftermålet förvär
vade medborgarskapet
förlustig.
Cliapitre IY. — De la na diopter IV. — Nationality 4 kap. — Om barns medtionalité des enfants. of Children. borgarskap.
Article 12. Article 12. Art. 12.
Les dispositions légales Kules of law which De lagbestämmelser, relatives å l’attribution de confer nationality by rea enligt vilka förvärv av la nationalité d’un litat son of birth on the terri- medborgarskap i en stat en raison de la naissance tory of a State shall not äger rum på grund av sur son territoire ne s’ap- apply automatically to födelse kom statens ompliquent pas de plein droit children born to persons råde, äro icke de jure tillaux enfants dont les pa- enjoying diplomatic im- lämpliga å barn, vars rents jouissent des immu- munities in the country föräldrar åtnjuta diplonités diplomatiques dans where the birth occurs. matisk immunitet i denle pays de la naissance. na stat.
La loi de chaque Hitåt The law of each State Lagen i envar stat bör doit permettre que, dans shall permit children of medgiva, att, då barn le cas ou des enfants de consuls de carriére, or of till karriärkonsuler eller consuls de carriére, ou officials of foreign States främmande stats funktiode fonctionnaires d’Etats charged with official mis närer, som äro beklädda étrangers chargés de mis sions by their Govern- med officiellt uppdrag för sions officielles par kurs ments, to become dives- sin regering, genom födgouvernements possédent ted, by répudiation or seln äro medborgare i deux nationalités pär suite otherwise, of the nationa två stater, de genom de leur naissance, ils puis- lity of the State in which avsägelse eller på annat sent étre dégagés, par voie they were born, in any sätt skola kunna erhålla de répudiation ou autre- case in which on birth befrielse från medborgarment, de la nationalité du they acquired dual na skap i det land, i vilket pays ou ils sont nés, å tionality, provided that de äro födda, under förcondition toutefois qu’ils they retak the nationa utsättnkg likväl att de conservent la nationalité lity of their parents. bevara medborgarskapet de kurs parents. i det land, deras föräld
rar tillhöra.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13S. 0
Article 13. Art. 13. Article 13.
Naturalisation of the Genom föräldrarnas naLa naturalisation des parents shall confer on turalisation förvärva deparents fait acquérir a suell of their cbildren as, ras barn, såframt de äro ceux de leurs enfants, qui according to its law, are underåriga enligt lagen i sont mineurs d’aprés la minors the nationality of den stat, i vilken naturaloi de l’État qui accorde the State by which the lisationen äger rum, medla naturalisation, la nanaturalisation is granted. borgarskap i denna stat. tionalité de cet État. La In such case the larv of Lagen i denna stat äger loi dudit État peut déterthat State may specify fastställa de villkor, som miner les conditions auxthe conditions governing förvärv av dess medborquelles est subordonnée the acquisition of its na garskap i detta fall är undans ce cas 1’acquisition de tionality by the minor derkastat. sa nationalité. Dans les children as a result of the Skulle enligt lagen i en cas ou la loi d’un État naturalisation of the pa stat föräldrarnas naturan’étend pas les effets de la rents. In cases where lisation icke omfatta denaturalisation des parents minor children do not ras underåriga barn, beå leurs enfants mineurs, acquire the nationality vara dessa sitt medborceux-ci conservent leur nationalité. of their parents as the garskap.
result of the naturalisa
tion of the latter, they
shall retain their existing
nationality.
Article 14. Art. 14. Article 14.
A ehild whose parents Barn, vars båda förL’enfant dont aucun des are both unknown shall äldrar äro okända, har parents n’est connu, a la havé the nationality of medborgarskap i det land, nationalité du pays ou il the country of birth. If i vilket det är fött. Fastest né. Si la Dilation de the ehilda parentage is ställes barnets börd, skall 1’enfant vient å étre étaestablished, its nationa dess medborgarskap beblie, la nationalité de lity shall be determined dömas enligt de regler, celui-ci sera déterminée by the rules applicable in som gälla för det fall att d’apres les régles applicases where the paren dess börd är känt. cables dans les cas ou la filiation est connue. tage is known. A foundling is, until the Hittebarn skall, intill L’enfant trouvé est, juscontrary is proved, pre- annorlunda utrönes, anqu’å preuve du contraire, sumed to havé been born ses vara fött inom den présumé né sur le terrion the territory of the stats område, inom vilket toire de 1’État ou il a été State in which it was det anträffats. trouvé. found.
Article 15. Art. 15. Article 15.
Where the nationality Förvärvas icke medborLorsque la nationalité of a State is not acquired garskap i en stat enbart d’un État n’est pas acquiautomatically by reason på grund av födelse inom se de plein droit par suite of birth on its territory, dess område, kan ett barn, de la naissance sur le terria ehild born on the ter vilket inom statens omtoire de cet État, l’enfant ritory of that State of råde är fött av föräldrar, qui y est né de parents parents having no na som sakna medborgarskap sans nationalité ou de tionality, or of unknown eller vilkas medborgarnationalité inconnue peut nationality, may obtain skap är okänt, erhålla obtenir la nationalité duthe nationality of the said medborgarskap donn dit État. La loi de celui-ci
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1SS.
determinera les conditions State. The law of that stat. Lagen i denna stat auxquelles sera subordon- State shall determine the fastställer de villkor, som née dans ees cas Tacquisi- conditions governing the förvärv av dess medbortion de sa nationalité. acquisition of its natio garskap i detta fall är nality in such cases. underkastat.
Årticle 16. Article 16. Art. 16. Si la loi d’un Utåt ad- If the law of the State, Kan enligt lagen i en met qu’un enfant naturel whose nationality an ille stat barn utom äktenpossédant la nationalité de gitimate ehild possesses, skap förlora medborgarcet Stat, peut la perdre recognises that such na skap i denna stat på par suite d’un changement tionality may be löst as grund av förändring i d’état civil (légitimation, a consequence of a changé sitt civilstånd (legitimareconnaissance), cette per- in the civil status of the tion, erkännande), skall te sera toutefois subor- ehild (legitimation, recog- likväl inträdet av denna donnée å 1’acquisition de nition), such loss shall be förlust göras beroende av la nationalité d’un autre conditional on the acqui att barnet förvärvar medStat, d’aprés la loi de ce sition by the ehild of the borgarskap i en annan dernier relative aux effets nationality of another stat i enlighet med här du changement d’état ci State under the law of gällande lags bestämmelvil sur la nationalité. such State relating to the ser örn verkan av förändeffeet upon nationality ring i civilstånd i fråga of changes in civil status. örn medborgarskap.
Cbapitre Y. — De 1’adop- diopter Y. — Adoption. 5 kap. — Om adoption. tion.
Article 17. Article 17. Art. 17. Si la loi d’un Stat ad- If the law of a State Kan enligt lagen i en met la perte de la nationa recognises that its natio stat medborgarskap förlité par suite d’adoption, nality may be löst as the loras på grund av adopcette perte sera toutefois result of adoption, this tion, skall likväl inträdet subordonnée å 1’acquisi- loss shall be conditional av denna förlust göras tion par 1’adopté de la na upon the acquisition by beroende av att den ationalité de 1’adoptant, the person adopted of the dopterade förvärvar medconformément å la loi de nationality of the person borgarskap i adoptantens l’État dont celui-ci est by whom he is adopted, hemland i enlighet med ressortissant et relative under the law of the State bär gällande lags bestämaux effets de 1’adoption of which the latter is a melser örn verkan av sur la nationalité. national relating to the adoption i fråga örn medeffeet of adoption upon borgarskap. nationality.
Chapitre YI. — Disposi Cliapter YI. — General and 6 kap. — Allmänna betions g-énérales et llnales. Final Provisions. stämmelser oell slutbestämmelser.
Article 18. Article 18. Art. 18. Les Hautes Parties Con- The High Contracting De Höga fördragsslutraetantes conviennent Parties agrée to apply tande parterna förbinda d’appliquer, dans leurs re the principles and rules sig att från och med ilations mutuelles, å partir contained in the prece- kraftträdandet av denna
Kungl. Maj:ts proposition nr 138. 11
ding artides in their rela konvention i förhållande de la mise en vigueur de la tions with each other, as till varandra tillämpa de présente Convention, les from tile date of the en- principer och regler, som principes et régles insérés try into force of the pres ovanstående artiklar inaux artides ci-dessus. ent Convention. nehålla.
The inclusion of the Genom att dessa prinL’insertion de ees prinabove-mentioned prin- ciper och regler här intacipes et régles ne préjuge ciples and rules in the gits är på intet sätt aven rien la question de sa- Convention shall in no gjort, huruvida desamma voir si lesdits principes et way be deemed to preju- utgöra en beståndsdel av régles font ou non partie dice the question whether nu gällande internatioactuellement du droit inthey do or do not already nell rätt. ternational. form part of internatio
nal law. It is understood that, Därjämte gäller, att Il est en outre entendu in so far as any point is den internationella rätqu’en ce qui concerne tout not covered by any of the tens principer och regpoint qui ne fait pas l’obprovisions of the prece- ler förbliva i kraft bejet d’une des dispositions ding artides, the existing träffande varje fråga, å ci-dessus, les principes et principles and rules of vilken ovanstående berégles du droit internatiointernational law shall re stämmelser ej hava avnal demeurent en vigueur. mahl in force. seende.
Artide 19. Art. 19. Artide 19.
Nothin g in the present Genom denna konvenRien dans la présente Convention shall affeet tion påverkas på intet Convention ne portera atthe provisions of any trea- sätt bestämmelserna i de teinte aux dispositions des ty, convention or agree- fördrag, konventioner eltraités, conventions ou ment in force between any ler avtal, som äro i gälaccords en vigueur entre of the High Contracting lande kraft mellan de les Knutes Parties Con- Parties relating to natio- Höga fördragsslutande traetantes relatifs a la nality or matters connec- parterna i fråga örn mednationalité ou ä des quested therewith. borgarskap eller därmed tions s’y rattachant. sammanhängande frågor.
Artide 20. Art. 20. Artide 20.
' Any High Contracting Vid undertecknande elEn signant ou ratifiant Party may, when signing ler ratificerande av denna la présente Convention ou or ratifying the present konvention eller vid anen y adhérant, chacune Convention or acceding slutning till densamma des Hautes Parties Conthereto, append an ex kan envar av de Höga traetantes pourra exelure press reservation exclu- fördragsslutande parterna de son acceptation telle ou ding any one or more of genom ett uttryckligen telle des dispositions des the provisions of Artides anfört förbehåll från godartides 1 å 17 et 21 au 1 to 17 and 21. kännandet av konventiomoyen de réserves exnen undantaga vilken som presses. helst av bestämmelserna
i art. 1—17 och 21.
The provisions thus ex- De bestämmelser, som Les dispositions ainsi cluded cannot be applied sålunda undantagits, kunexelues ne pourront étre against the Contracting na icke åberopas mot den opposées a la Partie Con- Party who has made the fördragsslutande part, traetante ayant formulé reservation nor relied on som gjort dylikt förbede telles réserves ni invo-
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 183.
quées par elle contre urte by tbat Party against håll, och icke heller av
autre Partie Contractante. any other Contracting densamma mot annan för-
Party. dragsslutande part.
Article 21. Article 21. Art. 21.
S’il s’éléve entre les If there should arise Uppkommer mellan de
Hautes Parties Contrac- between the High ConHöga fördragsslutande tantes un différend quel- tracting Parties a dispute parterna tvist av vilken
conque relatif å 1’interpré- of any kind relating to beskaffenhet det vara
tation ou å 1’application the interpretation or appmå beträffande tolkninde la présente Convention, lication of the present gen eller tillämpningen et si ce différend n’a pu Convention and if such av denna konvention och étre résolu de fa§on satis- dispute cannot be satishar denna tvist icke på faisante par voie diploma- factorily settled by dip- diplomatisk väg kunnat
tique, il sera réglé confor- lomacy, it shall be settbiläggas på ett tillfredsmément aux dispositions, led in accordance with ställande sätt, skall den
en vigueur entre les par any applicable agreements avgöras i enlighet med
ties, concernant le rege in force between the par de bestämmelser, som äro
ment des différends inter- ties provning for the settgällande mellan parterna nationaux. lement of international beträffande avgörande av disputes. internationella tvister. Au cas ou de telles dis In case there is no Skulle dylika bestämpositions n’existeraient such agreement in force melser icke vara gällande pas entre les parties au between the parties, the mellan parterna i tvisten, différend, elles le soumet- dispute shall be referred skola de under iakttagantront å une procédure ar- to arbitration or judicial de envar av sina grundbitrale ou judiciaire, en se settlement, in accordance lagar, underkasta tvisten conformant aux lois con- with the constitutional ett skiljedoms- eller domstitutionnelles de chacune procedure of each of the stolsförfarande. I händilles. A défaut d’accord parties to the dispute. delse parterna icke enas sur le choix d’un autre tri In the absence of agreeörn val av annan domstol, bunal, elles soumettront le ment on the choice of skall tvisten, därest samtdifférend å la Cour perma- another tribunal, the diliga äro fördragsslutande nente de Justiee interna- spute shall be referred to parter i protokollet av den tionale, si elles sont toutes the Permanent Court of 16 december 1920 rörande Parties au Protocole du International Justiee, if den fasta mellanfolkliga 16 décembre 1920, relatif all the parties to the domstolen, underställas å ladite Cour, et, si elles dispute are parties to the denna domstol, och i ann’y sont pas toutes Par Protocol of the löth Denat fall en skiljedomstol, ties, å un tribunal d’arbi- cember, 1920, relating to sammansatt i enlighet trage constitué conformé- the Statute of that Court, med den i Haag den 18 ment å la Convention de and if any of the parties oktober 1907 avslutade La Haye du 18 oetobre to the dispute is not a konventionen örn avgö1907, relative au régle- party to the Protocol of rande på fredlig väg av ment pacifique des con- the löth December, 1920, internationella tvister. flits internationaux. the dispute shall be re
ferred to an arbitral tri
bunal constituted in ac
cordance with the Hague
Convention of the 18th
Oetober, 1907, for the
Pacific Settlement of In
ternational Conflicts.
Kungl. May.ts proposition nr 138. 13
Artide 22. Artide 22. Art. 22. La présente Convention The present Conven Denna konvention kan pourra étre signée, jus- tion sliall remain open till och med den 31 dequ’au 31 décembre 1930, until the 31st December cember 1930 underteckau noin de to ut Membre 1930, for signature on nas av envar medlem av de la Société des Nations behalf of any Member of Nationernas förbund och ou de tout Stat non Mem the League of Nations or av envar utanför förbunbro, invité å la premiére of any non-Member State det stående stat, som inConférence de Codifica- invited to the First Co- bjudits att deltaga i den tion ou auquel le Conseil dification Conference or to första konferensen för kode la Société des Nations which the Council of the difiering av den internaaura, å cet effet, commu- League of Nations has tionella rätten eller som niqué un exemplaire de communicated a copy of av Nationernas förbunds ladite Convention. the Convention for thia råd för sådant ändamål purpose. tillställts ett exemplar av konventionen.
Artide 23. Artide 23. Art. 23. La présente Convention The present Conven Denna konvention skall sera ratifiée et les ratifica- tion is subject to ratifna ratificeras och ratifikations seront déposées au tion. Ratifications shall tionsurkunderna skola deSecrétariat de la Société be deposited with the poneras hos Nationernas des Nations. Secrétariat of the League förbunds sekretariat. of Nations. Le Secrétaire général The Secretary-General Generalsekreteraren donnera connaissance de shall give notice of the skall örn varje deponering chaque dépot aux Mem- deposit of each ratifica- och örn dagen för denbres de la Société des Na tion to the Members of samma underrätta medtions et aux Stats non the League of Nations lemmarna av Nationernas Membres visés å l’article and to the non-Member förbund ävensom de i 22, en indiquant la date å States mentioned in Ar artikel 22 avsedda stater, laquelle ce dépot a été ef- tide 22, indicating the som icke äro medlemmar fectué. date of its deposit. därav.
Artide 24. Artide 24. Art. 24. A partir du ler jan vier As from January 1st, Från och med den 1 1931, tout Membre de la 1931, any Member of the januari 1931 kan envar Société des Nations et League of Nations and medlem av Nationernas tout Stat non Membre any non-Member State förbund och envar i arvisé å 1’article 22, au nom mentioned in Artide 22 tikel 22 avsedd utanför duquel la Convention n’a on whose behalf the Con förbundet stående stat, pas été signée å Gette date, vention has not been i vars namn konventiosera admis å y adbérer. signed before that date, nen ej dessförinnan unmay accede thereto. dertecknats, ansluta sig till densamma. Son adbésion fera l’ob- Accession shall be effee- Anslutning skall ske gejet d’un Aete déposé au ted by an instrument de nom deponerandet av en Secrétariat de la Société posited with the Secreta- urkund hos Nationernas des Nations. Le Secré riat of the League of Na förbunds sekretariat. Getaire général notifiera cha tions. The Secretary-Ge neralsekreteraren skall örn que adhésion a toug les neral of the League of varje anslutning och örn Membres de la Société des Nations shall give notice dagen för anslutningsur- Nations et a tous les Stats of each accession to the kundens deponering un-
14 Kungl. Mo.y.ts proposition nr 133.
non Membres visés ä l’ar- Members of the League derrätta medlemmarna av ticle 22, en indiquant la of Nations and to the Nationernas förbund ä- (late å laquelle l’Acte d’ad- non-Member States men- vensom de i artikel 22 bésion a été déposé. tioned in Artide 22, in- avsedda stater, som icke
dicating the date of the äro medlemmar därav. deposit of the instrument.
Artide 25. Artide 25. Art, 25.
Un proc és-verbal sera A procés-verbal shall Så snart sammanlagt dressé par le Secrétaire be drawn up by the Sec- tio medlemmar av Natiogénéral de la Société des retary-General of the nernas förbund eller utanNations des que des rati- League of Nations as soon för förbundet stående stafications ou des adhésions as ratifications or acces- ter låtit verkställa depoauront été déposées au sions on behalf of ten nering av sina ratifikanom de dix Membres de la Members of the League tions- eller anslutnings- Société des. Nations ou of Nations or non-Mem urkunder, skall förbunStats non Membres. ber States havé been de- dets generalsekreterare
posited. härom upprätta ett pro
tokoll.
Une copie certifiée con- A certified copy of this Bestyrkt avskrift av forme de ce procés-verbal procés-verbal shall be sent detta protokoll skall gesera remise å chacun des by the Secretary-General nom generalsekreterarens Membres de la Société des of the League of Nations försorg överlämnas till enNations et å tout Stat non to each Member of the var medlem av NationerMembre visés å 1’article League of Nations and to nas förbund och till envar 22, par les soins du Secré each non-Member State utanför förbundet ståentaire général de la Société mentioned in Artide 22. de stat, som avses i artikel des Nations. 22.
Artide 26. Artide 26. Art. 26.
La présente Convention The present Conven Å nittionde dagen efter entrera en vigueur le 90me tion shall enter into force upprättandet av det i jour apres la date du pro on the 90th day after the artikel 25 omnämnda procés-verbal visé å 1’article date of the procés-verbal tokollet träder denna kon25 å 1’égard des Membres mentioned in Artide 25 vention i kraft i avseende de la Société des Nations as regards all Members å de medlemmar av Natioet des Stats non Membres of the League of Nations nernas förbund och de au nom desquels des ratifi- or non-Member States on utanför förbundet ståencations ou adhésions au whose behalf ratifications de stater, å vilkas vägnar ront été déposées å la surte or accessions havé been deponering av ratifikade ce procés-verbal. deposited on the date of tions- eller anslutningsur-
the procés-verbal. kunder skett enligt detta
protokoll.
A 1’égard de chacun des As regards any Mem I avseende å envar Membres ou Stats non ber of the League or non- medlem av förbundet elMembres au nom desquels Member State on whose ler utanför detsamma stådes ratifications ou des behalf a ratification or ende stat, å vars vägadhésions seront ultérieu- accession is subsequently nar ratifikations- eller anrement déposées, la Con deposited, the Conven slutningsurkunder senare vention entrera en vigueur tion shall enter into force deponeras, träder konle 90me jour aprés la date on the 90th day after the ventionen i kraft å nitdu dépot de sa ratifica- date of the deposit of a tionde dagen räknat från tion ou de son adhésion. ratification or accession dagen för urkundens de
on its behalf. ponering.
Kungl. Maj:ts proposition nr ISS. 15
Artide 27. Artide 27. Art. 27.
A pärth: du ler janvier As from January 1st, Från och med den 1 1936, tout Membre de la 1936, any Member of tbe januari 1936 äger envar Société des Nations et tout League of Nations or any medlem av Nationernas Stat non Membre å non-Member State in re förbund och envar utan1’égard duquel la présente gard to winch tile present för förbundet stående Convention est å ce mo Convention is then in stat, för vilken denna konment en vigueur pourra force, may address to the vention då är gällande, adresser au Secrétaire gé- Secretary-General of the till generalsekreteraren i néral de la Société des Na League of Nations a re- Nationernas förbund riktions une demande tendant quest for the revision of ta en framställning om å la revision decertainesou any or all of the provi revision av vissa eller de toutes les dispositions sions of this Convention. samtliga bestämmelser i de cette Convention. Si If such a request, after konventionen. Såframt en une telle demande, com- being communicated to dylik framställning, sedan muniquée aux autres the other Members of the den delgivits övriga medMembres ou Stats non League and non-Member lemmar av förbundet och Membres ä 1’égard des- States in regard to which utanför detsamma ståquels la Convention est å the Convention is then ende stater, för vilka konce moment en vigueur, est in force, is supported ventionen då är gällande, appuyée dans un délai within one year by at inom ett år därefter vind’un an par au moins neuf least nine of them, the ner stöd av minst nio av d’entre eux, le Conseil de Council of the League of dem, skall Nationernas la Société des Nations dé- Nations shall decide, af förbunds råd, efter att cidera, apres consultation ter consultation with the hava inhämtat yttrande des Membres et des Stats Members of the League från medlemmarna i Nanon Membres visés å 1’ar of Nations and the non- tionernas förbund och de tide 22, s’il y a lieu de Member States mentioned utanför förbundet stående convoquer une conférence in Artide 22, whether stater, som avses i artikel spéciale a cet effet, ou de a conference should be 22, besluta, huruvida anmettre cette revision å specially convoked for ledning finnes att sam1’ordre du jour d’une pro- that purpose or whether mankalla en särskild konchaine conférence pour la such revision should be ferens i detta syfte eller codification du droit in considered at the next att upptaga frågan örn ternational. conference for the codi en revision av konven
fication of international tionen på dagordningen
law. för nästkommande konfe
rens för kodifiering av
den internationella rätten.
Les Hautes Parties Con- The High Contracting De Höga fördragsslutractantes conviennent Parties agrée that, if the tande parterna äro ense qu’en cas de revision de la present Convention is re- örn att, i händelse av représente Convention, la vised, the re vised Con vision av denna konvenConvention nouvelle pour vention may provide that tion, i den nya konvenra prévoir q ue son entrée upon its entry into force tionen kan bestämmas, en vigueur entrainera l’a- some or all of the provi att dess ikraftträdande brogation å 1’égard de tou sions of the present Con skall medföra, att samttes les Parties å la présente vention shall be abroga- liga eller vissa av denna Convention de toutes les ted in respect of all of the konventions bestämmeldispositions de celle-ci ou- Parties to the present ser sättas ur kraft med de certaines d’entre elles. Convention. hänsyn till samtliga par
ter i densamma.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
Article 28. Article 28. Art. 28.
La présente Convention The present Conven Denna konvention kan peut étre dénoncée. tion may be denounced. uppsägas.
Cette dénonciation sera Denunciation shall be Uppsägningen skall notifiée par écrit au Secré- effeeted by a notification skriftligen tillkännagivas taire général de la Société in writing addressed to för generalsekreteraren i des Nations, qui en don- the Secretary-General of Nationernas förbund, nera connaissance å tous the League of Nations, som därom skall underles Membres de la Société who shall inform all Mem- rätta samtliga medlemdes Nations et aux Stats bers of the League of Na mar av Nationernas förnon Membres visés å Par tions and the non-Mem- bund och de utanför förtiel 22. ber States mentioned in bundet stående stater,
Article 22. som avses i artikel 22.
Cette dénonciation ne Each denunciation shall Uppsägningen äger verproduira effet qu’å 1’égard tahe effeet one year after kan endast, såvitt angår du Membre ou de T Stat the receipt by the Secre den förbundsmedlem elnon Membre qui 1’aura tary-General of the noti ler utanför förbundet stånotifiée et un an apres la fication but only as re- ende stat, som själv verkdate å laquelle cette noti- gards the Member of the ställt uppsägningen och fication aura été rennie par League or non-Member först ett år räknat från le Secrétaire général. State on whose behalf it den dag, densamma kom
has been notified. Nationernas förbunds ge
neralsekreterare till han
da.
Article 29. Article 29. Art. 29.
1. Chacune des Hautes 1. Any Hagh Contrac- 1. Envar av de Höga Parties Contractantes ting Party may, at the fördragsslutande parterna peut déclarer, au moment time of signature, ratifi- äger vid det tillfälle unde la signature, de la rati- cation or accession, de dertecknande, ratifikation fication ou de 1’adhésion cire that, in accepting eller anslutning sker förque, par son acceptation the present Convention klara, att parten därigede la présente Convention, he does not assume any nom icke avser att ikläda elle n’entend assumer au- obligations in respect of sig någon förbindelse becune obligation en ce qui all or any of his edomea, träffande samtliga eller concerne 1’ensemble ou protectorates, overseas vissa angivna av sina kotoute partie de ses colo- territories or territories lonier, protektorat, transnies, protectorats, terri- under suzerainty or man- marina territorier eller toires d’outre-mer ou ter- date, or in respect of territorier under sin överritoires placés sous sa su- certain parts of the po höghet eller mandat eller zeraineté ou son mandat, pulation of the said ter beträffande vissa delar av ou encore en ce qui con ritories; and the present dessas befolkning; har såcerne certaines de leurs Convention shall not app- dan förklaring avgivits, är populations; dans ce cas, ly to any territories or to denna konvention icke la présente Convention ne the parts of their popu tillämplig å däri angivna sera pas applicable aux lation named in such de- territorier eller delar av territoires ou populations claration. dessas befolkning. faisant 1’objet d’une telle déclaration.
2. Chacune des Hautes 2. Any High Contrac- 2. Envar av de Höga Parties Contractantes ting Party may give no- • fördragsslutande parterna pourra ultérieurement no- tice to the Secretary-Ge- kan senare tillkännagiva tifier au Secrétaire général neral of the League of för generalsekreteraren de la Société des Nations Nations at any time sub- hos Nationernas förbund,
Kungl. Maj:ts proposition nr 138. 17
quille entend rendre la sequently tbat be desires att den ämnar låta konprésente Convention ap- tbat tbe Convention sball ventionen träda i kraft plicable å 1’ensemble ou apply to all or any of his beträffande samtliga eller å toute partie de ses terri- territories or to tbe parts vissa angivna av sina tertoires ou de kurs popula- of tbeir population wbicb ritorier eller delar av destions ayant falt 1’objet de bave been made tbe sub- sas befolkning, i fråga örn la déclaration prévue au ject of a déclaration under vilka sådan förklaring avparagraplie précédent. tbe preceding paragraph, givits, som avses i föregåDans ce cas, la Conven and tbe Convention sball ende punkt. Har så skett, tion s’appliquera aux ter- apply to all tbe territories träder konventionen i ritoires ou aux popula or tbe parts of tbeir po kraft beträffande de territion visés dans la notifi- pulation named in sucb torier eller delar av dessas cation six mois apres la notice six montbs after befolkning, som avsetts réception de Gette notifi- its receipt by tbe Sec- med tillkännagivandet, cation par le Secrétaire retary-General of tbe sex månader räknat från général de la Société des League of Nations. dagen, då detsamma kom Nations. Nationernas förbunds ge
neralsekreterare till ban
da.
3. De méme, cbacune 3. Any Higb Contrac- 3. På samma sätt äger des Hautes Parties Con- ting Party may, at any envar av de Höga förtractantes peut, å tout time, declare tbat be de dragsslutande parterna moment, déclarer quille sires tbat tbe present närsombelst förklara, att entend voir cesser l’appli- Convention sball cease to den önskar, att konvencation de la présente Con apply to all or any of bis tionen upphör att gälla vention å 1’ensemble ou å colonies, protectorates, beträffande samtliga eller toute partie de ses colo- overseas territories or ter vissa angivna av sina konies, protectorats, terri- ritories under suzerainty lonier, protektorat, transtoires d’outre-mer ou ter- or mandate, or in respect marina territorier eller ritoires placés sous sa su- of certain parts of tbe territorier under sin överzeraineté ou son mandat, population of tbe said höghet eller mandat eller ou encore en ce qui con- territories, and tbe Con beträffande vissa delar cerne certaines de kurs vention sball cease to av dessas befolkning; bar populations; dans ce cas, apply to the territories or sådan förklaring avgivits, la Convention cessera to the parts of tbeir po upphör konventionen att d’étre applicable aux ter- pulation named in sucb gälla beträffande däri anritoires ou populations fai- déclaration one year after givna territorier eller desant l’objet d’une telle its receipt by the Sec- lar av dessas befolkning déclaration un an apres la retary-General of tbe ett år från den dag, då réception de cette décla League of Nations. densamma kom Nationerration par k Secrétaire gé nas förbunds generalseknéral de la Société des Na reterare tillhanda. tions.
4. Cbacune des Hautes 4. Any Higb Contrac- 4. Envar av de Höga Parties Contractantes ting Party may make tbe fördragsslutande parterna peut faire des réserves reservations provided for äger vid konventionens conformément å 1’article in Article 20 in respect of undertecknande, ratifice- 20 de la présente Conven all or any of bis colonies, ring eller vid anslutning tion en ce qui concernc protectorates, overseas till densamma ävensom i 1’ensemble ou toute par territories or territories samband med sådant tilltie de ses colonies, protec under suzerainty or man kännagivande, som avses torats, territoires d’outre- date, or in respect of i punkt 2 av denna artimer ou territoires placés certain parts of the po kel, göra sådana förbehåll, sous sa suzeraineté ou son pulation of tbese terri- som avses i artikel 20 i
Bihang till riksdagens protokoll 1033. 1 sami. Nr 133. 2
18 Kungl. Majlis proposition nr 138.
mandat, ou en ce qui con- tories, at tbe time of sig denna konvention, beträfcerne certaines de leurs nature, ratification or ac- fande samtliga eller vissa populations, au moment cession to the Conven angivna av sina kolonier, de la signature, de la rati- tion or at the time of protektorat, transmarina fication ou de Tadhésion, making a notification un territorier eller territorier ou au moment de la noti- der the second paragraph under sin överhöghet eller fication prévue au para- of this article. mandat eller beträffande graphe 2 du present arti vissa delar av dessas bede. folkning.
5. Le Secrétaire géné- 5. The Secretary-Ge- 5. Nationernas förral de la Sodété des Na neral of the League of bunds generalsekreterare tions communiquera å Nations shall communi- skall giva samtliga medtous les Membres de la cate to all the Members lemmar av Nationernas Société des Nations et aux of the League of Nations förbund och sådana utanStats non Membres, visés and the non-Member för förbundet stående staå 1’article 22, les déclara- States mentioned inArticle ter, som avses i artikel 22, tions et notifications re- 22 all declarations and del av de förklaringar och gues en vertu du présent notices received in virtue tillkännagivanden, som article. of this article. han erhållit i enlighet med
denna artikel.
Artide 30. Article 30. Art. 30.
La présente Convention The present Conven Denna konvention skall sera enregistrée par les tion shall be registered vid dess ikraftträdande soins du Secrétaire général by the Secretary-General registreras genom försorg de la Société des Nations, of the League of Nations av Nationernas förbunds des sa mise en vigueur. as soon as it has entered generalsekreterare.
into force.
Article 31. Article 31. Art. 31.
Les textes frangais et The French and Eng- Denna konventions anglais de la présente Con lish texts of the present franska och engelska texvention font également Convention shall both be ter äga lika vitsord. foi. authoritative.
En foi de quoi, les Plé- In faith whereof the Till bekräftelse härav nipotentiaires susmention- Plenipotentiaries havé hava ovan angivna befullnés ont signé la présente signed the present Con mäktigade ombud underConvention. vention. tecknat denna konven
tion.
Fait å La Haye, le Done at The Hague on Som skedde i Haag den douze avril mil neuf cent the twelfth day of April, 12 april 1930 i ett extrente, en un seul exem- one thousand nine hund emplar, som skall depoplaire qui sera déposé red and thirty, in a single neras i Nationernas fördans les arcbives du Secré- copy, winch shall be de- bunds sekretariats arkiv. tariat de la Société des posited in the archives of En bestyrkt avskrift därNations. Une copie certi- the Secretariat of the av skall tillställas samtfiée conforme sera trans- League of Nations and of liga medlemmar av Natiomise pär les soins du which certified true co- nernas förbund och samtSecrétaire général å tous pies shall be transmitted liga stater, som ehuru icke les Membres de la Société by the Secretary-General medlemmar av förbundet des Nations et å tous les to all the Members of the inbjudits att låta sig föreStats non membres invi- League of Nations and träda vid den första kontés å la premiére Confé- ali the non-Member ferensen för kodifiering
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 19
renee pour la Codification States invited to tile First av den internationella rätdu Drott international. Conference for the Codi- ten. fication of International Law.
ALLEMAGNE GERMANY (Underskrifter.) Göppert Hering
AUTRICHE AUSTRIA Leitmaier
BELGIQUE BELGIUM J. DE RuELLE Sous réserve d’adhésion ultérieure pour la Colonie Med förbehåll för andu Congo et les Territoires sous mandat. slutning framdeles i fråga örn Kongokolonien och mandatområden.
GRANDE-BRETAGNE GREAT BRITAIN AND ET IRLANDE DU NORTHERN IRENORD, LAND amsi que toutes parties and all Parts of tbe Bride 1’Empire britannique tisk Empire winch are not non Membres séparés de separate Members of the la Société des Nations. League of Nations. Maurice Gwyer Oscar F. Dowson
CANADA CANADA Philippe Roy
AUSTRALA AUSTRALIA Maurice Gwyer Oscar F. Dowson
UNION UNION SUD-AFRICAINE OF SOUTH AFRICA Charles W. H. Lansdown
Stat libre irish free state D1RLANDE
John J. Hearne
INDE INDIA In accordance with the provisions of Artide 29 of Med stöd av bestämthis Convention I declare that His Britannic Majesty melserna i artikel 29 i does not assume any obligation in respect of the terri- denna konvention förklatories in India of any Prince or Chief under His Suze- rar jag, att Hans Brittiska rainty or the population of the said territories. Majestät icke ikläder sig någon förpliktelse i fråga Basanta Kumar Mullick örn territorier i Indien tillhörande någon furste
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 133,
eller hövding, som står under Hans överhöghet, eller i fråga om befolkningen i dessa områden.
CHILI CHILE Miguel Cruchaga Alejandro Alvarez H. Marchant
CHINE CHINA Sous réserve de 1’article 4. Med förbehåll för artikel 4. Woo Kaiseng
COLOMBIE COLOMBIA A. J. Restrepo Francisco José Urrutia Sous réserve de 1’article 10. Med förbehåll för artikel 10.
CUBA CUBA Ad referendum. Ad referendum. Sous réserve des artides 9, 10, 11. Med förbehåll för artiklarna 9, 10, 11.
Diaz de Villar Carlos de Armenteros
DANEMARK DENMARK Sous réserve des artides 5 et 11. Med förbehåll för artiklarna 5 och 11. Martensen-Larsen V. Lorch
VILLE LIBRE DE FREE CITY OF DANTZIG DANZIG Stefan Sieczkowski
ÉGYPTE EGYPT A. Badaoui M. Sid Ahmed
ESPAGNE SPAIN A. Goicoechea
ESTONIE ESTONIA A. Piip Al. Warma
FRANCE FRANCE Paul Matter A. Kämmerer
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 21
GRÉCE GREECE Ad referendum. Ad referendum. N. Politis Megalos A. Caloyanni Jean Spiropoulos
HONGRIE HUNGARY Pelényi
ISLANDE ICELAND Ad referendum. Ad referendum.
Sveinn Björnsson
ITALIE ITALY Amedeo Giannini
JAPON JAPAN Sems réserve des artides 4, 10 et des mots »d’aprés Med förbehåll för arla loi de l’État qui accorde la naturalisation» de 1’article tiklarna 4, 10 och för orden »enligt lagen i den 13. stat, i vilken naturalisationen äger ruin» i artikel 13.
Mushåkoji
LETTONIE LATVIA Charles Duzmans Robert Akmentin
LUXEMBOURG LUXEMBURG Conrad Stumper
MEXIQUE MEXICO Sous réserve de 1’alinéa 2 de 1’article 1. Med förbehåll för artikel 1, andra punkten.
Eduardo Suarez
PAYS-BAS NETHERLANDS Ees Pays-Bas: Nederländerna: 10 Excluent de leur acceptation les artides 8, 9 1° gör i fråga om sitt et 10; godkännande undantag för artiklarna 8, 9 och 10. 2° N’entendent assumer aucune obligation en ce 2° avser icke att ikläda qui concerne les Indes néerlandaises, le Surinam et sig någon förpliktelse i Cura§ao. fråga om Nederländska Indien, Surinam eller Cura§ao. v. Eysinga J. Kosters
22 Kungl. Maj:ts proposition nr ISS.
PEROU PERU Sous réserve de 1’article quatre. Med förbehåll för artikel fyra. M. H. Cornejo
POLOGNE POLAND Stefan Sieczkowski S. Rundstein J. Makowski
PORTUGAL PORTUGAL José Caeiro da Matta José Maria Vilhena Barbosa de Magalkaes Prof. Doutor J. Lobo d’Avila Lima
SALVADOR SALVADOR J. Gustavo Guerrero
SUÉDE SWEDEN Le Gouvernement suédois déclare exclure de son Svenska regeringen föracceptation la disposition de la deuxiéme phrase de klarar härmed, att dess l’article 11 dans le cas ou la femme visée par cet article, godkännande icke omayant recouvré la nationalité de son pays d’origine, fattar bestämmelsen i arn’établit pas sa résidence habituelle dans ce pays. tikel 11, andra punkten, med mindre i denna artikel avsedd kvinna, vilken återvunnit medborgarskap i sitt ursprungliga hemland, tager hemvist i detta land. Sous réserve de ratification de S. M. le Roi de Suéde Under förbehåll örn raavec Improbation du Riksdag. tifikation av Kungl. Majit med riksdagens samtycke. K. I. Westman
SUISSE SWITZERLAND Sous réserve de 1’article 10. Med förbehåll för artikel 10. V. Merz Paul Dinichert
TCHÉCOSLOVAQUIE CZECHOSLOVAKIA Miroslav Plesinger-Bozinov Dr. Våclav Joachim URUGUAY URUGUAY E. E. Buero
YOU GOSL AVIE YUOGOSLAVIA J. Choumenkovitch
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 23
F örslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap.
Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 23 maj 1924 örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:
6 §.
Blir — -------medborgare.
Vad-----------vårdnaden.
Varder utländsk man, på ansökan enligt 5 §, upptagen till svensk medborgare, bestämmer Konungen, huruvida detta skall medföra svenskt medborgarskap även för hans hustru och ogifta barn i äktenskap under tjuguett år. Hustrun skall, där ej särskilda skäl föranleda annat, beredas tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Förblir hon, trots mannens förvärv av svenskt medborgarskap, medborgare i främmande stat, må svenskt medborgarskap ej tilläggas henne, med mindre hon därtill samtyckt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 188.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 december 1930.
N ärvarande: Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
2:o.
Under erinran att Kungl. Maj :t den 31 januari 1930 förordnat ombud för Sverige vid en av Nationernas förbunds råd sammankallad konferens för kodifiering av den internationella rätten samt att Kungl. Maj :t den 7 mars samma år fastställt instruktion för ombuden vid konferensen anför ministern, efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och försvarsdepartementen: »Vid konferensen för kodifienng av den internationella rätten, som ägde rum i Haag den 13 mars—12 april 1930, antogs av konferensen förslag till följande överenskommelser: 1) konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar, 2) protokoll angående värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap, 3) protokoll angående medborgarskapslöshet i visst fall. Dessutom enade sig ett antal vid konferensen företrädda stater och medlemmar av Nationernas förbund örn ett förslag till 4) särskilt protokoll beträffande medborgarskapslöshet. Med skrivelse till utrikesdepartementet den 20 juni 1930 har generalsekreteraren i Nationernas förbund överlämnat texten till ifrågavarande överenskommelser under erinran att desamma stöde öppna för undertecknande till och med den 31 december 1930.» Ministern redogör härefter för innehållet av ifrågavarande förslag till överenskommelser, till vilka texten finnes såsom bilagor litt. A—D fogad till detta protokoll,1 varefter han fortsätter: »Världskriget och de händelser, som stå i samband med detsamma, ha givit ökad aktualitet at de problem, som ha sin grund i lagkonflikter på medborgarskapsrättens område. Salunda har antalet medborgarskapslösa personer i följd av dessa förhållanden betydligt ökats. Dylika personers ställning har därjämte i hög grad försvarats genom passtvanget och den skärpta övervakningen av främlingar. Vidare har den tendens att frigöra gift kvinna från hennes bero- . ,A’ fom ä/ ,lika med den vid propositionen fogade konventionstexten, ock bil. B, som är lika lydande med den vid Kungl. Maj:ts proposition nr 134 fogade protokollstexten, hava här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 25
ende av mannen i medborgarskapsavseende, som under senare år gjort sig gällande i lagstiftningen i många stater, i stor utsträckning givit upphov till förekomsten av dubbelt medborgarskap och, ehuru i mindre omfattning, till fall av medborgarskapslöshet.
Den anledning till förekomsten av dubbelt medborgarskap och medborgarskapslöshet, som divergensen mellan jus sanguinis och jus soli såsom grund för originära förvärv av medborgarskap utgör, kvarstår därjämte oförändrad.
Tanken att genom en allmän internationell reglering åstadkomma uniforma regler för förvärv och förlust av medborgarskap, varigenom anledningen till dylika konflikter mellan olika medborgarskapslagar skulle upphöra, är av gammalt dato. Ett förslag till en dylik allmän uniformering har senast utarbetats på föranstaltande av International Law Association och antogs vid dess kongress i Stockholm år 1924.
Att få en allmän uniformering av lagstiftningen på medborgarskapsrättens område till stånd lär emellertid vara utsiktslöst. De principiella motsättningarna t. ex. mellan stater, vilkas lagstiftning bygger på jus sanguinis, respektive jus soli som förvärvsgrund för medborgarskap, lära säkerligen vara oöverkomliga såsom starkt grundade i tradition och politiska förhållanden (motsättningen mellan emigrations- och immigrationsländer). Att i varje fall för närvarande vinna enighet mellan ett större antal stater för åstadkommande av enhetliga regler med hänsyn till frågan örn gift kvinnas medborgarrättsliga ställning lär väl också möta betydande svårigheter.
Om det sålunda torde vara ogenomförbart att åstadkomma en fullständig uniformering av lagstiftningen på medborgarskapsrättens område, kunde det likväl synas, som skulle det icke vara uteslutet, att i begränsad omfattning uppnå enighet örn vissa allmänna regler för lösande av konflikter mellan olika lagar på detta område. Det var denna mera begränsade uppgift, vars lösning var avsedd att uppnås vid konferensen för kodifiering av den internationella rätten.
Svårigheten att sammanjämka de olika ståndpunkter, som känneteckna de skilda nationella lagstiftningarna på detta område, har emellertid visat sig kanske större än vad som förutsetts, och de resultat, som verkligen uppnåtts, torde knappast kunna betecknas såsom mera betydelsefulla. De regler, örn vilka enighet vunnits vid konferensen, torde sålunda till avsevärd del få anses vara sådana, som i det stora flertalet rättsordningar redan vunnit förverkligande.
Vad sålunda först angår förslaget till konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar synes mig detsamma knappast kunna anses innebära någon lösning av de mera betydelsefulla konflikter, som förefinnas på medborgarskapsrättens område. I den mån sådana lösningar verkligen uppnåtts, kunna de emellertid betraktas såsom i stort sett tillfredsställande. Som därjämte förslaget i allt väsentligt torde kunna anses giva uttryck åt samma grundsatser, som omfattas av gällande svensk rätt, synes ett godkännande av detsamma för Sveriges del kunna ske. Särskilt bör framhållas, att i den mån förslaget berör frågor, som uttryckligen reglerats i svensk lag, äro de avvikel
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
ser härifrån, som detsamma på några punkter innebär, i allmänhet av sådan art, att några principiella betänkligheter icke synas kunna möta mot genomförandet av de lagändringar, som erfordras för att bringa lagen i överensstämmelse med konventionstexten. Endast beträffande en särskild punkt, till vilken jag i det följande skall tillåta mig återkomma, finner jag sålunda anledning förorda, att, därest ett undertecknande av konventionen från svensk sida beslutas, Sverige gör bruk av den rätt att förbehålla sig möjligheten att icke tillämpa viss eller vissa av konventionens bestämmelser, som enligt konventionsförslagets art. 20 är medgiven.
De allmänna principer, som konventionsförslagets 1 kapitel innehåller, torde till stor del få anses återgiva redan erkända folkrättsliga grundsatser. Detta torde i vart fall få anses gälla beträffande bestämmelserna i artiklarna 1—4.
I fråga örn den i artikel 4 upptagna regeln, enligt vilken en stat icke till förmån för en sin medborgare äger utöva diplomatiskt skydd gentemot en annan stat, i vilken denne ävenledes är medborgare, ifrågasattes väl under konferensen ett undantag beträffande framställningar med rent humanitärt syfte — även andra undantag skulle väl vara tänkbara —; det ansågs dock, och detta säkerligen med fog, att medgivandet av ett sådant undantag skulle innebära ett ingrepp i en stats suveräna rättigheter, som staten icke kunde anses skyldig att underkasta sig. Det synes mig emellertid böra framhållas, att bestämmelsen i denna artikel givetvis icke bör anses utesluta möjligheten av inofficiella vänskapliga erinringar i sådana särskilda undantagsfall, då så kan anses påkallat.
Mera tvivelaktigt synes det mig vara, huruvida den i artikel 5 upptagna regeln kan betraktas vare sig som en redan gällande folkrättslig grundsats eller som den mest lämpliga lösningen av det spörsmål, som regleras av artikeln. Ehuru det icke kan förnekas, att det i vissa fall skulle kunna verka stötande, örn en person, som är i besittning av medborgarskap i flera olika stater, i en tredje stat efter behag skulle kunna åberopa sig än på det ena än på det andra av dessa medborgarskap efter vad han funne med sin fördel mest förenligt, synes det dock som skulle det i allmänhet från den tredje statens synpunkt knappast giva anledning till betänkligheter att — i allt fall när fråga icke är örn regler för bestämmandet av personalstatutet — erkänna, att en person kan vara i besittning av medborgarskap i flera främmande stater. Det förefaller för övrigt, som skulle det vara vanskligt för en tredje stat t. ex. att avvisa en diplomatisk démarche, som göres från en främmande stats sida till förmån för en dess medborgare, under hänvisning till att personen i fråga rätteligen borde betraktas såsom en annan stats medborgare. Det bör ju icke heller förbises, att Sverige genom antagandet av denna artikel i förhållande till andra konventionsstater i viss mån frånsäger sig rätten att utöva diplomatiskt skydd för svenska medborgare. Det är emellertid tydligt, att svensk medborgare, som är medborgare jämväl i främmande stat, endast i undantagsfall kan tänkas komma i behov av svenskt diplomatiskt skydd i en tredje stat i sådana fall, då denna tredje stat enligt den antagna regeln skulle vara befogad att vägra erkänna personens egenskap av svensk medborgare ■—- detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 133. 27
skulle ju praktiskt taget kunna tänkas bliva fallet huvudsakligen när fråga är om i Amerikas Förenta Stater födda svenska medborgare under 22 års ålder med hemvist i utlandet — efter uppnåendet av denna ålder förlora de ju i allmänhet svenskt medborgarskap •— svenska kvinnor, som genom giftermål förvärvat utländskt medborgarskap och icke hava hemvist vare sig i Sverige eller i det nya medborgarskapslandet samt slutligen i fråga örn personer, som i det undantagsfall, där så kan ske, upptagits till svenska medborgare, trots att de icke genom naturalisationen eller på grund av särskild frikallelseakt förlorat sitt främmande medborgarskap, och vilka därefter tagit hemvist i utlandet. Med hänsyn till den ur praktisk synpunkt ringa betydelse de nu anförda betänkligheterna äga, förefaller det mig som örn artikeln skulle kunna godtagas från svensk sida.
Beträffande den i artikel 6 meddelade bestämmelsen må anmärkas, att det knappast synes kunna jämlikt grunderna för svensk lag komma i fråga att avslå en ansökan örn befrielse från svenskt medborgarskap från en person, som är medborgare i främmande stat och har sitt hemvist utom riket. Huruvida denna grundsats före konventionens ratificering kan anses behöva fastställas genom uttrycklig lagbestämmelse är en fråga, på vilken jag vid detta tillfälle saknar anledning att närmare ingå.
De i konventionens 2 kapitel meddelade bestämmelserna angående frikallelse från medborgarskap stå i överensstämmelse med redan gällande svensk lag; antagandet av bestämmelsen i sista stycket därom, att en stat, som medgivit en sin medborgare villkorlig frikallelse från medborgarskap, skall underrättas, därest vederbörande upptages till medborgare i annan stat, bör emellertid föranleda föreskrift i administrativ väg.
I fråga örn de i konventionens 3 kapitel meddelade bestämmelserna angående gift kvinnas medborgarskap torde jag få erinra örn vad min företrädare vid föredragning den 7 mars 1930 av frågan örn instruktioner för ombuden vid konferensen yttrade angående betydelsen av att enighet kunde uppnås örn regler för lösande av lagkonflikter på detta område, som så långt möjligt skulle utesluta uppkomsten såväl av medborgarskapslöshet som dubbelt medborgarskap till följd av äktenskap. Enligt vad min företrädare härvid framhöll, syntes det först nämnda av dessa mål kunna uppnås genom antagandet såsom allmän grundsats av den regeln att kvinnas förlust av medborgarskap till följd av äktenskap med medborgare i annan stat än den hon själv tillhörde icke komme att inträffa under annan förutsättning än att hon förvärvade medborgarskap i mannens hemland. Under framhållande av att någon utsikt däremot icke syntes föreligga att vinna enighet örn bestämmelser, varigenom uppkomsten av dubbelt medborgarskap helt skulle kunna uteslutas, uttalade vidare min företrädare den uppfattningen, att det dock förefölle honom, som om detta mål i viss utsträckning skulle kunna uppnås genom antagandet av en regel av innebörd att kvinna tillhörande stat, enligt vars lag äktenskap med utlänning icke för henne medförde förlust av medborgarskap i denna stat, ej skulle förvärva medborgarskap i annan stat till följd av äktenskap, under annan förutsättning än att hon stadigvarande bosatte sig i denna stat.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
Konventionsförslagets bestämmelser i detta ämne utvisa, att min företrädares uttalanden i huvudsak inneburit en riktig bedömning av läget. Det bör sålunda med tillfredsställelse antecknas, att konventionsförslaget förverkligat först omnämnda önskemål d. v. s. kvinna kan enligt detsamma icke bliva medborgarskapslös till följd av giftermål och ej heller till följd av mannens naturalisation i en främmande stat. Det senare omnämnda önskemålet, nämligen att giftermål ej heller skulle kunna medföra dubbelt medborgarskap för kvinna, har däremot ej kunnat förverkligas. Den i många rättsordningar strängt upprätthållna grundsatsen örn familjens enhet i medborgarskapshänseende har utgjort ett oöverkomligt hinder för förverkligande av angivna önskemål, i allt fall på den väg, som ansågs lämpligen böra ifrågakomma enligt min företrädares nyss åberopade yttrande.
De i konventionsförslaget i artiklarna 8 och 9 upptagna bestämmelserna, som helt överensstämma med svensk lag, torde icke tarva någon närmare utläggning.
Beträffande bestämmelsen i artikel 10 bör däremot anmärkas, att dess godtagande för Sveriges del förutsätter en lagändring. Enligt 6 § i lagen den 23 maj 1924 (nr 130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap föreskrives nämligen, att, då utländsk man på ansökan upptages till svensk medborgare, medför detta, örn därvid ej annorlunda bestämts, svenskt medborgarskap bland annat även för hans hustru. Hustrun skall emellertid, där ej särskilda skäl föranleda annat, beredas tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Ett godtagande av konventionsförslaget på denna punkt bör emellertid tydligen medföra en lagändring av innebörd att hustrun ej kommer att omfattas av mannens naturalisation, med mindre hon därtill samtyckt. Då jag anser, att en bestämmelse av denna innebörd väl svarar mot den uppfattning rörande gift kvinnas ställning i medborgarskapsligt avseende, som allmänt numera kommit till uttryck i vårt land, tvekar jag emellertid icke att förorda, att denna bestämmelse i konventionen från svensk sida godtages utan förbehåll. Det behöver icke framhållas, att, med hänsyn till att konventionens bestämmelser enligt artikel 18 endast gälla i förhållande till andra konventionsstater, något hinder icke föreligger för att, utan uttryckligt samtycke från hustruns sida, låta denna omfattas av mannens naturalisation, för det fall att hon genom mannens upptagande till svensk medborgare skulle förlora sitt förutvarande medborgarskap — detta kan nämligen tydligen endast inträffa i förhållande till icke-konventionsstater — eller därest hon redan dessförinnan skulle vara i saknad av medborgarskap. Framhållas bör måhända även, att nu ifrågavarande konventionsbestämmelse icke behöver föranleda någon lagändring beträffande reglerna för förlust av svenskt medborgarskap; i annan konventionsstat kan tydligen svensk kvinna icke på grund av mannens naturalisation förvärva medborgarskap utan sitt eget samtycke, och förlusten av svenskt medborgarskap kan därför icke heller inträda annat än bl. a. under denna förutsättning; i förhållande till icke-konventionsstater har Sverige givetvis full frihet att tillämpa nu gällande regler för förlust av svenskt medborgarskap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 133. 29
Bestämmelserna i konventionsförslagets 11 artikel, första punkten, svara tydligen mot svensk lags bestämmelser i ämnet. Endast under förutsättning att det i främmande stat förvärvade medborgarskapet förlorats, kan nämligen svenskt medborgarskap automatiskt återförvärvas; med hänsyn till förut åberopade princip att konventionen endast gäller med avseende å förhållandet mellan konventionsstater, kan följaktligen icke konventionsbestämmelsen behöva föranleda någon ändring i vad svensk lag innehåller i denna del. Vad angår bestämmelsen i andra punkten i denna artikel föreligger däremot tydligen en bristande överensstämmelse mellan denna bestämmelse och motsvarande stadgande i svensk lag. Återförvärvandet av det främmande medborgarskapet medför nämligen icke automatiskt förlust av svenskt medborgarskap, med mindre den ifrågavarande personen har eller tager sitt hemvist i sitt förutvarande hemland. Bestämmelsen örn denna förutsättning för automatisk förlust av svenskt medborgarskap synes mig vara ett uttryck för en grundläggande princip i den svenska medborgarskapslagen. Jag anser mig därför icke kunna förorda, att konventionsbestämmelsen godtages annat än med förbehållen rätt för Sverige att inskränka dess tillämpning till sådana fall, då anförda förutsättning föreligger.
De i konventionsförslagets 1 kapitel angående barns medborg arskap meddelade bestämmelserna överensstämma med svensk lags bestämmelser i ämnet, i den mån de för svensk rätts vidkommande överhuvud taget äga tillämpning. Bestämmelsen i artikel 12, som endast avser stater, där förvärv av medborgarskap kan äga rum enligt jus soli, torde sålunda icke tarva någon utläggning. Bestämmelsen i artikel 13 torde likaledes icke behöva föranleda någon förklaring. I fråga örn bestämmelsen i artikel lb torde böra anmärkas, att den fråga, som här avses, endast i stat, där moder äger rätt att vara okänd, över huvud lär kunna uppkomma annat än just i fråga örn hittebarn; bestämmelsen i 1 §, andra stycket, i den svenska medborgarskapslagen torde sålunda fullt svara mot konventionsbestämmelsen. Beträffande bestämmelsen i artikel 15 bör anmärkas, att den diskussion, som föregått denna bestämmelses antagande, utvisar, att bestämmelsens godtagande från svensk sida icke förpliktar till förlänandet av svenskt medborgarskap i här avsedda fall under andra villkor än vad som kan ske enligt 2 § i medborgarskapslagen. Bestämmelsen i artikel 16 svarar tydligen helt mot svensk lags bestämmelser i samma ämne.
Bestämmelsen i konventionsförslagets 5 kapitel angående adoption svara likaledes helt mot svensk lags bestämmelser.
I fråga örn de i 6 kapitlet meddelade slutbestämmelserna har jag redan i det föregående berört bestämmelserna i artiklarna 18 och 20. Beträffande de i artikel 21 meddelade bestämmelserna örn de fördragsslutande parternas skyldighet att till internationellt skiljedoms- eller domstolsförfarande hänskjuta tvist angående tolkningen eller tillämpningen av konventionen torde jag kunna inskränka mig till att hänvisa till vad jag vid föredragning den 7 november 1930 anförde i fråga om ett förslag till överenskommelse om avgö
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
rande av tvister rörande tolkningen av de i Haag avslutade konventionerna rörande internationell-privaträttsliga ämnen.
Beträffande det vid konferensen antagna förslaget till protokoll angående värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap------- -—• överenskommelsen.
Beträffande det av konferensen antagna förslaget till protokoll angående medborgarskapslöshet i visst fall vill jag erinra örn att det med Kungl. Maj :ts proposition till 1923 års riksdag (prop. nr 29) överlämnade förslaget till lag örn förvärvande och förlust av medborgarrätt innehöll en bestämmelse, enligt vilken svensk medborgarrätt på grund av födsel skulle förvärvas av barn i äktenskap, av vars föräldrar allenast modern vore svensk medborgare, så framt fadern ej hade medborgarrätt i något land. Denna bestämmelse uteslöts emellertid ur det slutligen antagna förslaget till lag i ämnet. Som skäl härför anfördes i Kungl. Maj:ts proposition till 1924 års riksdag (nr 137) med förslag till lag örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap bl. a., att regeln hade avseende å ett mycket opraktiskt fall och bleve synnerligen svår att tillämpa, varjämte framhölls, att barnet i allmänhet komme att förvärva svenskt medborgarskap vid uppnåendet av tjugutvå års ålder enligt 2 §. De skäl, som sålunda anförts mot en bestämmelse, enligt vilken ett barn till svensk moder, vars fader saknar medborgarskap, skulle genom födseln förvärva svenskt medborgarskap, hava givetvis än större giltighet, när fråga är örn barn, vars faders medborgarskap är okänt. Jag finner mig därför ej kunna förorda förslagets godkännande för Sveriges del.
Beträffande det av ett antal vid konferensen företrädda stater och medlemmar av Nationernas förbund antagna förslaget till särskilt protokoll beträffande medborg arskapslöshet finner jag däri upptagna bestämmelser stå i strid med de grundsatser, som av Sverige i allmänhet ansetts böra tillämpas i fråga örn vistelselandets skyldighet att lämna fattigvård åt personer, som under en längre följd av år där uppehållit sig. Därest en från svensk sida under konferensen föreslagen bestämmelse, enligt vilken hemvistlandet icke skulle äga rätt att påfordra, att en medborgarskapslös person mottoges till försörjning i sitt förutvarande hemland, då personen sedan minst femton år haft sitt hemvist i landet, hade antagits, skulle skäl möjligen hava förelegat att överväga, huruvida ett godkännande av protokollet kunde ske. Då emellertid så ej skett, kan jag ej förorda ett godkännande av detsamma.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj :t ville finna gott
dels för Sveriges del godkänna såväl förslaget till konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar med det förbehåll likväl, att den i konventionens artikel 11, andra punkten, meddelade bestämmelsen icke skall äga tillämpning för Sveriges del i annat fall än då kvinna, som avses i denna bestämmelse, vid återförvärvandet av medborgarskap i sitt föregående hemland, där har sitt hemvist eller efter förvärvet av medborgarskapet där
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 3l
ånyo tager sitt hemvist, som ock förslaget till protokoll angående värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap,
dels ock befullmäktiga envoyén i Bern Karl Ivan Westman att underteckna ifrågavarande konvention och protokoll under avgivande av förklaring dels beträffande konventionen örn sådant förbehåll, som nu nämnts, dels, beträffande såväl konventionen som protokollet, örn förbehåll angående ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke.»
Till vad ministern under punkterna 1—6 hemställt, däruti
övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t
Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
Frits Stackelberg.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 183.
Bil. Litt. C.
Protokoll angående medborgarskapslöshet i visst fall.
(Översättning.)
Protoeole relatif ä un Protocol Relating to a Protokoll angående medcas d’apatridie. Certain Case of State- borgarskapslöshet i lessness. visst fall.
(Préambule.) (Preamble.) (Ingress.)
Article premier. Article 1. Art. 1.
Dans un Etat ou la In a State wbose na- Eörvärvas icke mednationalité n’est pas at- tionality is not conferred borgarskap i en stat entribuée du seid fait de la by tbe mere fact of birth bart på grund av födelse naissance sur le territoire, in its territory, a person inom dess område, till1’individu qui y est né born in its territory of a kommer likväl medbord’une mere ayant la na mother possessing the na- garskap i staten den, som tionalité de cet Etat et tionality of that State är född inom detta omd’un pére sans nationalité and of a father without råde, såframt modern är ou de nationalité incon- nationality or of un- medborgare i staten och nue, a la nationalité du- known nationality shall fadern saknar medborgardit pays. havé the nationality of the skap eller dennes med
said State. borgarskap är okänt.
(Slutbestämmelserna äro med de skiljaktigheter, som betingas av överenskommelsens beteckning och antalet artiklar lika lydande med slutbestämmelserna i konventionen för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 133. 33
Bil. Litt. 1).
Särskilt protokoll angående medborgarskapslöshet.
(Översättning.)
Protocole spéeial relatif Special Protocol Con- Särskilt protokoll anå 1’apatridie. cerning Statelessness. gående medborgarskapslöshet.
(Préambule.) (Preamble.) (Ingress.)
Article premier. Article 1. Art. 1.
Si un individa, apres If a person, after enter Har någon, efter att étre entré en pays étran- ing a foreign country, lo hava inkommit i ett främger, a perdu sa nationali- ses bis nationality with- mande land, förlorat sitt té sans en acquérir une out acquiring another na medborgarskap utan att autre, l’Etat dont il pos- tionality, the State whose hava förvärvat medborsédait en dernier lieu la nationality be last posses- garskap i annan stat, är nationalité est tenu de le sed is bound to admit den stat, i vilken ban recevoir, å la demande birn, at tbe request of tbe senast varit medborgare, du pays de séjour, State in whose territory på därom av vistelselan
be is: det gjord framställning
skyldig att mottaga ho
nom:
1) si cet individa est (i) if be is permanently 1) därest ban är stadans un état d’indigence indigent eitber as a re- digvarande medellös på permanent par suite (Pune sult of an incurable di- grund av obotlig sjukmaladie incurable ou pour sease or för any otber dom eller av vad orsak toute autre cause; ou reason; or det vara må; eller
2) si cet individa a (ii) if be bas been sen- 2) därest han i vistelsubi, dans le pays de tenced, in tbe State wbere selandet dömts till minst séjour, une condamnation be is, to not less thån one en månads frihetsstraff, å une peine d’au moins un monthe imprisonment som ban antingen undermois d’emprisonnement, and bas eitber served bis gått eller vars avtjänande qu’il a accomplie ou dont sentence or obtained to belt eller delvis eftergiil a obtenu remise totale tal or partial remission vits. ou partielle. tbereof.
Dans le premier cas, In tbe first case the I först nämnda fall må l’Etat dont cet individa State whose nationality den stat, i vilken ban sepossédait en dernier lieu sucb person last posses- nast varit medborgare, la nationalité pourra re- sed may refuse to receive kunna vägra att mottaga fuser de le recevoir en birn, if it undertakes to honom mot att utfästa s’engageant å pourvoir meet the cost of relief in sig att ersätta kostnaden aux frais d’assistance dans tbe country wbere be is för fattigvård, som lämle pays de séjour å partir as from tbe tbirtietb day nats honom i vistelselandutrentiéme jour åcomp- form tbe date on wbicb det, från och med trettiter de la demande. Dans tbe request was made. In onde dagen efter det framle second cas, les frais tbe second case the cost ställningen gjordes. I sist de transport seront å la of sending birn back skall nämnda fall skola kost-
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 133. 3
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
charge du pays qui for- be borne by the country naderna för hans hemmule la demande de ren- making the request. sändande stanna på den voi. stat, som framställt be
gäran örn hans återta
gande.
(Slutbestämmelserna äro med de skiljaktigheter, som betingas av överenskommelsens beteckning och antalet artiklar lika lydande med slutbestämmelserna i konventionen för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 13S. 35
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 februari 1933.
Närvarande: Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:
»På föredragning av dåvarande ministern för utrikes ärendena beslöt Kungl. Maj:t den 19 december 1930, på sätt framgår av protokollet över utrikesdepartementsärenden för nämnda dag, att en konvention för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslag ar, som antagits vid den av Nationernas förbund våren 1930 i Haag sammankallade konferensen för kodifiering av den internationella rätten, skulle för Sveriges del undertecknas med förbehåll dels beträffande viss bestämmelse i konventionens artikel 11, dels ock örn ratifikation av Kungl. Maj:t med riksdagens samtycke. I överensstämmelse med detta beslut undertecknades konventionen för Sveriges del med nu anförda förbehåll den 29 december 1930.
På grund av vissa efter konventionens undertecknande inträffade omständigheter har frågan örn densammas ratificering för Sveriges del hitintills icke ansetts böra upptagas till prövning.
På förslag av Guatemalas, Perus och Venezuelas representanter i Nationernas förbunds råd antog nämligen rådet den 24 januari 1931 en resolution, enligt vilken frågan örn kvinnans medborgarskap skulle upptagas på dagordningen för förbundsförsamlingens nästkommande möte, varjämte åt förbundets generalsekreterare uppdrogs att, efter att i frågan hava inhämtat yttrande från vissa angivna internationella kvinnoorganisationer, framlägga ett betänkande i ämnet.
I enlighet med denna resolution avgav generalsekreteraren den 27 juli 1931 ett betänkande, innehållande en redogörelse för frågans utveckling och dåvarande läge. Vid betänkandet fanns såsom bilaga fogad texten till en av ett gemensamt utskott för berörda internationella kvinnoorganisationer antagen resolution, innehållande en hemställan till förbun$sförsamlingen att låta föranstalta örn förnyad granskning av Haagkonventionen för lösande av konflikter mellan medborgarskapslagar samt att för ratifikation underställa regeringarna en ny konvention, grundad på principen om mannens och kvinnans likställighet i medborgarskapshänseende. Vid förbundsförsamlingens möte hösten 1931 fram
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
lades detta betänkande ävensom en till generalsekreteraren från Union internationale des Ligues catholiques ingången skrivelse, vari unionen, med betygande av sitt intresse för den föreliggande frågan, uttalade sig för en lösning av densamma på grundval av principen örn familjens enhet i medborgarskapligt hänseende, varjämte framhölls önskvärdheten av att, i avvaktan på en allmän överenskommelse i detta syfte, sådana regler för lösande av konflikter mellan medborgarskapslagar måtte fastställas, som uteslöte, att kvinnan till följd av giftermål bleve medborgarskapslös, och som skyddade den gifta kvinnan för godtyckliga förändringar i hennes medborgarskap genom åtgärder från mannens sida.
Sedan frågan varit föremål för behandling inom förbundsförsamlingens första utskott, beslöt församlingen godkänna ett av utskottet framlagt resolutionsförslag, enligt vilket rådet anmodades inhämta samtliga regeringars mening rörande frågan örn kvinnans medborgarskap, däri inbegripet deras ställning till Haagkonventionen rörande medborgarskap, i och för frågans upptagande till förnyad behandling vid församlingens nästkommande möte.
I det yttrande, som i anledning av denna resolution avgavs av svenska regeringen, förklarade sig densamma — efter att hava framhållit att åtskilliga av de önskemål, som framförts av ifrågavarande internationella kvinnoorganisationer, enligt svensk lag redan tillgodosetts och att skäl kunde finnas att undersöka möjligheten att i svensk lagstiftning i ytterligare mån tillmötesgå desamma — visserligen icke böra motsätta sig att kvinnans ställning i medborgarskapshänseende gjordes till föremål för förnyad överläggning staterna emellan, därest en övervägande mening bland dessa därom gjorde sig gällande, men framhöll samtidigt, att de nya regler, som kunde framgå av dessa överläggningar, icke torde behöva medföra ändring i 1930 års konvention utan syntes böra upptagas i en särskild överenskommelse.
Vid frågans behandling inför Nationernas förbunds församling hösten 1932 förelågo yttranden från sammanlagt trettiotre regeringar, av vilka tre — Brasilien, Monaco och Norge —- anmält, att Haagkonventionen redan av dem godtagits, sexton förklarat, att det för närvarande icke syntes lämpligt att sammankalla en ny konferens för behandling av kvinnans medborgarskap, sex tillkännagivit sin avsikt att ratificera Haagkonventionen och de återstående åtta förklarat sig ämna överväga frågan örn ratifikation av konventionen eller ämna, innan de toge ställning till frågan härom, avvakta utgången av ärendets behandling inför Nationernas förbunds församling.
I enlighet med förslag av vederbörande utskott antog förbundsförsamlingen den 12 oktober 1932 en resolution av innebörd att yrkandet örn konventionens revision tills vidare icke skulle föranleda någon åtgärd. I resolutionen anfördes till en början, att 1930 års kodifikationskonferens i Haag icke avsett att fastslå en grundsats, som strede mot den gifta kvinnans oberoende i medborgarskapshänseende, utan att lösa vissa svårigheter, som hade sin grund i olikheter i skilda länders lagstiftning. I fortsättningen påvisades, att grundsatsen örn kvinnans oberoende i viss utsträckning fastslagits i konventionen, samt att konferensen uppmanat staterna att utreda, huruvida det vore möjligt
Kungl. Maj:ts proposition nr 133. 37
att i lagstiftningen fastslå grundsatsen om könens likställighet i medborgarskapshänseende med särskilt beaktande av barnens intressen och att fastställa, att kvinnans medborgarskap i princip icke utan hennes medgivande skulle kunna ändras, vare sig genom äktenskaps ingående eller till följd av ändring i mannens medborgarskap. Vidare konstaterades, att ett stort antal regeringar uttalat den uppfattningen att artiklarna 8—11 i Haagkonventionen motsvarade de framsteg, som för närvarande kunde uppnås genom allmän internationell överenskommelse, samt att ikraftträdandet av nyssnämnda artiklar icke vore ägnat att motverka kommande förhandlingar och ej heller betoge staterna möjligheten att giva en mera vidsträckt tillämpning åt grundsatsen örn könens likställighet. Sedan det därjämte framhållits, att frågan befunne sig i ett utvecklingsskede, som sammanhängde med förändringarna i kvinnans sociala, ekonomiska och politiska ställning, uttrycktes en förhoppning om att Haagkonventionens signatärmakter med det snaraste måtte deponera sina ratifikationsinstrument samt fästes uppmärksamheten på möjligheten för de stater, vilka ännu icke vidtagit för konventionens ratificering erforderliga lagstiftningsåtgärder, att beakta de möjligheter, som förefunnes för dem att i deras inre lagstiftning tillgodose de av de internationella kvinnoorganisationerna framställda önskemålen. Slutligen uppmanades förbundets generalsekreterare att tid efter annan hos regeringarna hemställa örn upplysning angående de åtgärder, som de funnit kodifikationskonferensens förut omtalade uppmaning kunna föranleda, varjämte förbundsrådet ombads att följa opinionens utveckling i frågan för att kunna bedöma den lämpliga tidpunkten för ytterligare samfällda internationella åtgärder på området.
I detta sammanhang bör nämnas, dels att Svenska Kvinnoföreningars N. F.kommitté i en till dåvarande statsministern ställd, den 4 mars 1932 dagtecknad skrivelse uttalat sig för att vid behandlingen från svensk sida av frågan örn revision av 1930 års Haagkonvention de önskemål, som framställts i den av utskottet för nyss omnämnda internationella kvinnoorganisationer antagna resolutionen, så långt möjligt måtte tillmötesgås, dels ock att Fredrika-Bremer- Förbundet och ett antal andra kvinnoföreningar i skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 december 1932 — under förklaring att de, särskilt med hänsyn till att konventionens ikraftträdande och allmänna antagande skulle undanröja uppkomsten av medborgarskapslöshet för kvinnan, icke ansåge sig böra protestera mot en ratifikation av Haagkonventionen från Sveriges sida — uttalat sig för att vid förestående revision av lagen om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap sådana ändringar i eller tillägg till lagen måtte föreslås, att kvinna erhölle fullt självständig medborgarskapsställning, samt att, därest svensk medborgare vore gift med person av utländsk nationalitet, lättnad bereddes make att förvärva andra makens nationalitet.
Då förslaget örn revision av konventionen sålunda förfallit, lär frågan om densammas ratificering för Sveriges del nu böra upptagas till prövning.
I fråga om konventionens innehåll får jag hänvisa till den redogörelse härför, som vid anmälan i statsrådet den 19 december 1930 av frågan örn densammas undertecknande för Sveriges del lämnades av dåvarande ministern för
38 Kungl. Uaj:ts proposition nr 133.
utrikes ärendena friherre Ramel. I likhet med honom finner jag att konventionens bestämmelser, ehuru de knappast innebära någon lösning av de mera betydelsefulla konflikterna på medborgarskapsrättens område, likväl till den del resultat nåtts kunna i stort sett betraktas såsom tillfredsställande. Då bestämmelserna därjämte i allt väsentligt giva uttryck åt samma grundsatser som omfattas av gällande svensk rätt och då ett antagande av desamma icke synes utgöra hinder för genomförande av sådana lagändringar, örn vilka fråga överhuvud kan förutsättas bliva väckt, anser jag mig böra förorda, att konventionen för godkännande underställes riksdagen.
Beträffande frågan i vad mån en ratificering av konventionen förutsätter ändring i eller tillägg till gällande lag må följande anföras.
De i artiklarna 1—5 meddelade bestämmelserna utgöra grundsatser av allmän folkrättslig natur. Med hänsyn härtill och då fråga örn deras tillämpning icke synes kunna uppkomma annat än i sammanhang med diplomatiska framställningar, vilkas avgörande lärer ankomma på Kungl. Majit eller ministern för utrikes ärendena, torde några lagstiftningsåtgärder icke behöva föranledas av dessa bestämmelser.
Beträffande den i artikel 6 meddelade bestämmelsen delar jag den av dåvarande ministern för utrikes ärendena vid föredragning av frågan örn konventionens undertecknande uttalade uppfattningen att det knappast jämlikt grunderna för den svenska lagstiftningen på området synes kunna komma i fråga att avslå en ansökan örn befrielse från svenskt medborgarskap, då sökanden äger medborgarskap i främmande stat och har sitt hemvist utom riket. Då därjämte Kungl. Majit utan att därtill vara bunden av uttrycklig föreskrift i svensk lag vid prövningen av sådan ansökan tydligen är förpliktad att beakta konventionens bestämmelser, torde artikeln icke behöva föranleda någon lagbestämmelse.
De mera speciella regler för förvärv och förlust av medborgarskap, som konventionen i övrigt innehåller, lära — med undantag för den i artikel 11 andra punkten meddelade bestämmelsen som Sverige vid konventionens undertecknande förbehållit sig rätt att icke tillämpa — stå i god överensstämmelse med de grundsatser som kommit till uttryck i gällande svensk lag. Den i artikel 10 i konventionen meddelade bestämmelsen att mannens naturalisation under äktenskapet icke medför ändring i hustruns medborgarskap med mindre hon därtill samtyckt, synes emellertid böra fastställas genom uttrycklig lagbestämmelse. Visserligen skulle det, i överensstämmelse med vad jag nyss framhållit i fråga örn bestämmelsen i artikel 6, kunna anföras, att bestämmelsen såsom icke i och för sig oförenlig med nu gällande lag alltid borde beaktas av Kungl. Majit, oavsett örn den kommit till uttryck i lagens text. Med hänsyn till frågans principiella betydelse synes det mig dock som örn ett lagfästande av den i artikeln angivna grundsatsen bör ske.
Utöver den ändring i 6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap, som i enlighet med vad nu sagts synes böra företagas i samband med en ratificering av konventionen, lära några lagändringar icke påkallas av densamma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 39
Däremot kunde i detta sammanhang ifrågasättas att till behandling upptaga jämväl vissa andra frågor om ändringar i medborgarskapslagens bestämmelser. Skäl för övervägande av dylika lagändringar kan sålunda synas föreligga på grund av de opinionsyttringar som, enligt vad nyss nämnts, såväl i vårt land som i utlandet under senare tid framkommit från sådana organisationer, vilka företräda de specifika kvinnointressena, därvid krävts ett tillerkännande av större självständighet i allmänhet för den gifta kvinnan i medborgarrättsligt hänseende. Härvidlag bör ock erinras att konstitutionsutskottet vid granskning av det till 1923 års riksdag överlämnade förslaget till medborgarskapslag (prop. nr 29) med betydande majoritet uttalade sig för att såsom förutsättning för utländsk kvinnas förvärv av svenskt medborgarskap genom giftermål med svensk man borde stadgas, att hon har eller efter äktenskapets ingående tager hemvist i Sverige, nämligen för såvitt hon icke genom giftermålet går sitt utländska medborgarskap förlustig (konstitutionsutskottets utlåtande nr 15). Konstitutionsutskottets förslag antogs av riksdagens andra kammare, under det att första kammaren biföll en vid utskottets utlåtande avgiven reservation som, med gillande i princip av den av utskottet föreslagna lösningen, utmynnade i ett avslag å propositionen för frågans vidare utredande. I samband med sin tillstyrkan av Kungl. Maj:ts till 1924 års riksdag avlåtna proposition (nr 137) med förslag till den sedermera antagna lagen uttalade konstitutionsutskottet, efter anförande av att starka sympatier inom utskottet förefunnits för en reglering av spörsmålet på sätt utskottet vid föregående års riksdag föreslagit, att ändring i lagstiftningen i riktning mot större självständighet för den gifta kvinnan utan svårighet syntes kunna vidtagas, därest det förhållandet skulle komma att inträffa, att de europeiska länderna, i anslutning till det exempel, som givits av Amerikas förenta stater, komme att i större utsträckning än hittills skett som förutsättning för förlust av medborgarskap för kvinna genom giftermål med utländsk man stadga, att hon genom giftermålet förvärvade mannens nationalitet (konstitutionsutskottets utlåtande nr 27).
Den av utskottet angivna förutsättningen för frågans förnyade upptagande torde få anses uppfylld, sedan genom Haagkonventionen (art. 8) fastslagits, att kvinnas förlust av medborgarskap genom giftermål med utlänning icke kan inträda under annan förutsättning än att hon förvärvar mannens medborgarskap, och denna regel för övrigt mera allmänt lagfästs inom stater, som ännu icke äro anslutna till konventionen. Ehuru jag därjämte för egen del är böjd att erkänna, att starka sakliga skäl kunna anföras för den av utskottet förordade lösningen av berörda fråga, anser jag likväl av följande anledning någon lagändring i den åsyftade riktningen för närvarande ej böra komma till stånd.
Nu gällande lag örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap bygger på ett av delegerade för Sverige, Danmark och Norge utarbetat utkast till väsentligen lika lydande inedborgarskapslagar för de tre länderna, och i Danmark och Norge ha även antagits med den svenska lagen i ämnet i huvudsak överensstämmande lagar. Med hänsyn härtill och då det för undvikande
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
av lagkonflikter är av vikt, att lagstiftningen i de tre grannländerna allt framgent kommer att bygga på samma grundsatser, lärer förslag till lagändringar icke kunna framläggas i en fråga av så principiell betydelse som den nu berörda utan att kännedom dessförinnan vunnits örn danska och norska regeringarnas ståndpunkt i ämnet. Å de förfrågningar härutinnan som riktats till dessa regeringar har emellertid definitivt svar ännu icke ingått och synes icke heller kunna förväntas inom den närmaste tiden. Med hänsyn härtill torde man för närvarande vara nödsakad begränsa sig till den ändring av 6 § som, enligt vad förut anförts, direkt föranledes av konventionens innehåll.
I enlighet härmed har jag låtit inom justitiedepartementet upprätta ett förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap.
Beträffande förslagets avfattning må utöver vad förut nämnts här framhållas, att den genom konventionen fastslagna grundsatsen, att mannens naturalisation icke medför ändring i hustrus medborgarskap med mindre hon därtill lämnar sitt samtycke, torde böra förlänas giltighet icke blott i fråga örn medborgare i konventionsstater utan över huvud i fråga örn medborgare i stater, i vilka mannens förvärv av annat medborgarskap icke i och för sig medför förlust av medborgarskap för hustrun. Enligt förslaget skall alltid bestämmas, huruvida hustru och barn skola innefattas i mannens-faderns naturalisation. I fråga örn hustrun lär denna ändring utgöra en konsekvens av regeln att mannens förvärv av svenskt medborgarskap under viss förutsättning icke får medföra svenskt medborgarskap för hustrun, med mindre hon därtill lämnar sitt medgivande. Men oavsett detta torde ändringen hava goda skäl för sig. Det kan nämligen knappast anses rimligt, att en naturaliserads hustru och barn, örn vars tillvaro kanske kännedom saknas vid prövningen av ansökningen, automatiskt skola omfattas av naturalisationen.»
Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande lagförslag av den lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar, samt hemställer att lagrådets utlåtande över detsamma måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet; tillika hemställer föredraganden att utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden för den 19 december 1930 rörande godkännande av omförmälda konvention måtte få tillställas lagrådet till kännedom vid granskning av lagförslaget.
Till vad sålunda hemställts, däri statsrådets övriga leda
möter instämma, lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten bifall.
Ur protokollet:
Gösta Tidelius.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 41
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 20 februari 1933.
N ärvarande: justitieråden Alexanderson, Eklund, regeringsrådet Aschan, justitierådet Grefberg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 17 februari 1933, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap. Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av utrikesrådet F. Malmar.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet: Ragnar Kihlgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1988. 1 sami. Nr 183. 4
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 138.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i stats
rådet å Stockholms slott den 24 februari 1933.
Närvarande: Statsministern Hånsson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet lagrådets den 20 februari 1933 avgivna utlåtande över det den 17 februari 1933 till lagrådet remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap.
Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan anmärkning och under åberopande av vad föredraganden anfört till statsrådsprotokollet den 17 februari 1933, hemställer föredraganden, att Kungl. Majit måtte genom proposition dels äska riksdagens godkännande av den i nämnda statsrådsprotokoll omförmälda konventionen för lösande av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar med det vid undertecknandet gjorda förbehåll i fråga örn artikel 11, andra punkten, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga berörda lagförslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprin-
sen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Oskar Adelsohn.
Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
330498