Prop. 1935:139
('med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
1
Nr 139.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag örn
ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920
(nr 796) örn val till riksdagen, m. m.; given Stock
holms slott den 8 mars 1935.
Under åberopande av bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen
dels att antaga härvid fogade förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen,
dels ock att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen i övrigt hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. Schlyter.
Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami.
Nr 189.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn
val till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 54—57 och 59 §§, 69 § 3 mom. d samt 79, 80 och
94 §§ lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives, ävensom att rubriken till 54—70 §§ samma lag
skall utgå och i dess ställe införas dels rubrik till 54 § dels oek rubrik till
55—70 §§ av lydelse som nedan sägs.
Om registrering av partibeteckningar.
54 §.
1. Förening med politiskt syfte, som icke utgör underavdelning av sådan
förening och som har minst femhundra vid val till riksdagens andra kam
mare röstberättigade medlemmar, (parti) må, i den ordning och på de villkor
här nedan stadgas, erhålla registrering av ett partinamn eller en annan be
teckning i ord för partiet eller för den meningsriktning partiet företräder
(partibeteckning).
2. Ansökan örn registrering av partibeteckning skall göras skriftligen i
justitiedepartementet, där register över partibeteckningar föres. Frågor örn
registrering avgöras av chefen för nämnda departement i närvaro av tre
bland de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och tre bland fullmäk
tige i riksgäldskontoret.
3. Partibeteckning må ej registreras med mindre den tydligt skiljer sig
från beteckning, som redan är registrerad eller örn vilkens registrering ansökan
tidigare inkommit men ännu ej prövats.
4. Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret på ansökan av
det parti, för vilket registreringen skett, eller ock efter ansökan av annat
parti, där det visas att förstnämnda parti blivit upplöst eller vid två på var
andra följande val i hela riket till andra kammaren icke i någon valkrets
anmält kandidater på sätt i 56 § sägs.
5. Då partibeteckning registrerats eller ur registret avförts, skall kun
görelse därom genom justitiedepartementets försorg på sökandens bekostnad
införas i allmänna tidningarna.
6. Parti, som erhållit registrering av partibeteckning, skall till registret
anmäla ett ombud att utöva de befogenheter, varom i 56 § sägs.
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
3
7. När val i liela riket till andra kammaren skola äga rum, skola i god
tid före valen från justitiedepartementet till samtliga Konungens befallnings-
havande översändas utdrag ur registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts, örn valen förrättas
på grund av bestämmelsen i 17 § 1 mom. riksdagsordningen, senast den 1
augusti närmast före valen samt, örn valen förrättas på grund av Konungens
förordnande jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen, senast femte dagen efter
det förordnandet givits. Vid varje beteckning skall angivas det parti, för
vilket registreringen skett, samt partiets enligt 6 mom. anmälda ombud.
Anmäles till registret att nytt ombud blivit utsett, skola Konungens befall-
ningshavande ofördröjligen underrättas örn förändringen för anteckning i re
gisterutdragen.
Om valets förberedande, kungörande och förrättande.
55 §.
1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på grund
av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september månad samt,
i fall som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses, å den sön- eller helgdag,
som av Konungen bestämmes.
2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller
helgdag, som Konungens befallningshavande sist trettionde dagen förut låter
kungöra i ortstidningar.
56 §.
1. Då val skall förrättas, åge parti, vars partibeteckning är upptagen å
det närmast före valet jämlikt 54 § 7 mom. utsända registerutdrag, för varje
valkrets hos Konungens befallningshavande såsom kandidater anmäla minst
fem högst femton valbara personer.
2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget an
givna ombud eller genom någon av honom därtill förordnad person samt hava
inkommit sist å tjugufemte dagen före valdagen. Vid anmälan skola fogas
intyg att de anmälda kandidaterna äro valbara i valkretsen ävensom intyg
av varje kandidat att han lämnat partiet tillstånd att anmäla honom.
Giver anmälan eller därvid fogade handlingar anledning till anmärkning,
skall Konungens befallningshavande därom underrätta den genom vilken an
mälan skett.
Senast å femte dagen efter utgången av anmälningstiden må skedd anmälan
ändras samt erforderliga intyg ingivas.
3. Två eller flera partier, vilka på sätt ovan nämnts anmält kandidater och
vilka ämna samverka med varandra i kartell vid valet, äga hos Konungens
befallningshavande gemensamt anmäla en kartellbeteckning. Sådan kartell
beteckning skall tydligt skilja sig från varje i registerutdraget upptagen par
tibeteckning ävensom från kartellbeteckning, som tidigare behörigen anmälts
för valet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Anmälan av kartellbeteckning skall göras skriftligen genom partiernas i
registerutdraget angivna ombud eller genom personer, som av ombuden därtill
förordnats, samt hava inkommit till Konungens befallningshavande senast den
dag, som angives i 2 mom. tredje stycket.
4. Sedan den tid gått till ända, då kandidatanmälan senast må ändras och
då anmälan av kartellbeteckning senast må ske, skall Konungens befallnings
havande ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna anmälningarna
av kandidater och kartellbeteckningar. Är någon anmäld kandidats valbarhet
icke styrkt eller är icke visat, att han lämnat partiet tillstånd att anmäla
honom, skall hans namn å anmälan anses obefintligt.
över godkända anmälningar upprättar Konungens befallningshavande en
lista. Å denna uppföras först anmälda kartellbeteckningar i bokstavsordning
och under varje kartellbeteekning, likaledes i bokstavsordning, partibeteck
ningarna för de partier, som ingå i kartellen, jämte under varje partibeteck
ning de av partiet anmälda kandidaterna. Därefter uppföras i bokstavsord
ning partibeteckningarna för de partier, vilka icke anmält kartellbeteckning,
jämte under var och en av dessa partibeteckningar de av partiet anmälda kan
didaterna. Å listan utsättes även erinran örn bestämmelserna i 59 § andra och
fjärde styckena. Formulär till listan fastställes av Konungen.
Över Konungens befallningshavandes beslut i ärende varom i detta mom.
sägs må klagan föras allenast i samband med besvär över valet.
5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande omedelbart kungö
relse örn valet, vilken uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;
b) dag och tid för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) den i 4 mom. omförmälda lista; samt
e) tid och ställe för rösternas sammanräknande inför Konungens befall
ningshavande; skolande sammanräkningen utsättas att äga rum så snart ske
kan.
Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt
70 § åligger valförrättare att ofördröjligen till Konungens befallningshavan
de insända de förseglade omslag som i 69 § avses ävensom valprotokoll och
röstlängd.
i
57 §.
Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett valdistrikt,
magistraten; och i annan stad magistratens deputerade varom i 91 § här ne
dan sägs.
Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller tryckta
eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens be-
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
5
♦
höriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan avsty
ras, åge valförrättaren avbryta förrättningen.
I vallokal skola finnas anslagna exemplar av denna lag samt av den i 56 §
4 mom. omförmälda lista.
59 §.
Vid valet-------— utan kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i ord
för viss grupp väljare eller för samverkande sådana grupper eller för viss me-
ningsriktning (väljarbeteckning). Utsättas två eller tre beteckningar, skola
de uppföras den ena under den andra. Användes kartellbeteckning, som upp
förts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, skall den sättas såsom första be
teckning och såsom andra beteckning utsättas någon av de å listan under kar
tellbeteckningen uppförda partibeteckningarna. Partibeteckning, som å listan
uppförts under kartellbeteckning, må ej å valsedel upptagas i annan ordning
än nu är sagd. Annan partibeteckning må användas antingen såsom första,
andra eller tredje beteckning.
Namnen skola — — — valet avser.
Har å valsedel utsatts partibeteckning, som uppförts å den i 56 § 4 mom.
omförmälda lista, skall såsom första namn å sedeln upptagas namnet på någon
kandidat, som å nämnda lista uppförts under den beteckningen.
Valsedel bör — ■—- — vilka åsyftas.
69 §.
3 d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b och c åter-
inlagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sed
lar, vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning, sammanföras i en
grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje
grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas de
inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt antal.
79 §.
Ogin
är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där
anbragt;
vilken saknar väljarbeteckning;
vilken upptager väljarbeteckning å annat ställe än ovanför namnen;
vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;
vilken annorledes än såsom första beteckning upptager kartellbeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, eller såsom första beteck
ning upptager dylik kartellbeteckning utan att såsom andra beteckning upptaga
någon av de å nämnda lista under kartellbeteckningen uppförda partibeteck
ningarna ;
vilken upptager någon å omförmälda lista under kartellbeteckning uppförd
partibeteckning annorledes än såsom andra beteckning under denna kartell
beteckning;
vilken icke upptager något giltigt namn; dock att då samtliga namn skola
av anledning, som i 80 § andra stycket sägs, anses såsom obefintliga, valse
deln likväl skall tillgodoräknas den A-grupp, B-grupp och C-grupp sedeln
jämlikt 81 § på grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra.
Finnas i-----------alla ogilla.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
80 §.
År något----------- såsom obefintligt.
Är å valsedel utsatt partibeteckning, som uppförts å den i 56 § 4 mom. om-
förmälda lista, men har icke som första namn upptagits namnet på någon kan
didat, som å nämnda lista uppförts under den beteckningen, anses samtliga
namn å valsedeln såsom obefintliga.
Finnas å----------- såsom obefintliga.
94 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning mot röst
längd, som i 42 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för talans full
följande eller bevarande sist bör företagas eller då anmälan eller annan åtgärd
enligt 56 § sist bör göras, må sådant i stället ske å nästa söckendag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1936.
Ansökan örn registrering av partibeteckning må dock göras före nämnda
dag. Hava två eller flera partier före den dagen gjort ansökan örn regist
rering av partibeteckningar, vilka icke tydligt skilja sig från varandra,
skall det parti hava företräde till registrering, som visar sig vid närmast
föregående val i hela riket till andra kammaren hava i en eller flera val
kretsar såsom kartell-, parti- eller fraktionsbeteckning begagnat den be
teckning, för vilken partiet söker registrering. Är detta fallet beträffan
de två eller flera partier, skall det parti hava företräde, som visar sig
tidigast hava vid val till andra kammaren sålunda brukat beteckningen.
Kan icke på nu angivet sätt skiljas mellan partierna, åge det parti före
träde, som visar sig tidigast hava offentligen såsom partinamn eller eljest för
att utmärka partiet eller den meningsriktning partiet företräder brukat den
beteckning, för vilken partiet söker registrering.
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1935.
Närvarande:
Statsministern
H ansson ,
ministern för utrikes ärendena
S andler ,
statsråden
U ndén , S chlyter , W igforss , M öller , L evinson , V ennerström , L eo , E ngberg , E kman , S köld .
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anför: »Allsedan proportionellt valsätt år 1909 infördes i vårt land har man sökt förbättra den då antagna metoden. De jämkningar i densamma som skett hava emellertid lämnat dess grunder orubbade. Karakteristiskt för metoden är att officiella valförberedelser helt saknas — något som torde vara ena stående bland alla nu tillämpade valmetoder — och att mandaten fördelas mellan skilda väljargrupper efter de väljarbeteckningar, som äro utsatta å valsedlarna. Som särskilt anmärkningsvärt framstår därvid väljarnas full komliga frihet att utan varje förhandsförfarande använda vilken väljarbe- teckning som helst. Denna frihet har öppnat möjlighet för missbruk. Ett parti kan nämligen å de valsedlar det tillhandahåller utsätta ett annat partis redan antagna och måhända sedan länge brukade beteckning utan detta partis medgivande. Genom ett sådant förfarande kan ett parti utnyttja ett annat partis röstöverskott till erhållande av mandat.
Vid ett par tillfällen har riksdagen uttalat sig till förmån för en förändring av valmetoden för val till andra kammaren i syfte att beträffande sådana val avhjälpa den anmärkta olägenheten. Sålunda anhöll 1918 ars lagtima riks dag örn utredning rörande bland annat skydd för partibeteckning. I anled ning härav tillsattes de s. k. 1919 års proportionsvalsakkunniga, vilka i sitt år 1921 avgivna betänkande II beträffande valen till andra kammaren före- slogo ett system med fullt genomförda officiella valförberedelser och med skyl dighet för väljarna att rösta endast å kandidater, som före valet anmälts. Partibeteckningarna skulle med detta system fullständigt avskaffas. Propor- tionsvalsakkunnigas förslag blev emellertid i denna del aldrig underställt riks dagens prövning. Sedermera hemställde riksdagen i skrivelse ar 1929, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utredning och förslag rörande sådana bestämmelser angående val till andra kammaren, att därigenom illojalt användande av ett partis beteckning å valsedlar förekommes, samt i samband därmed örn införande av officiella valförberedelser. Den sålunda begärda ut redningen uppdrogs åt numera statsrådet Henning Leo och ledamoten av riks
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9.
dagens andra kammare redaktören Emanuel Björck, vilka år 1930 avlämnade
betänkande med förslag till vissa ändringar i vallagen för skyddande av parti
beteckningar vid andrakammarval (statens off. utredn. 1930:5). Detta be
tänkandes innebörd var i korthet, att partiorganisation skulle äga centralt för
hela riket registrera en partibeteckning med från val till val bestående verkan.
Vid val skulle för varje valkrets anmälan örn kandidater under en viss parti
beteckning, även icke registrerad sadan, kunna göras hos Konungens befall-
ningshavande av visst antal väljare. Anmäldes kandidater under registrerad
partibeteckning, skulle vederbörande partiorganisations medgivande därtill
företes. Väljarna skulle vara skyldiga att å sina valsedlar upptaga någon av
de vid valet anmälda partibeteckningarna samt på första plats någon av de
under vederbörande partibeteckning anmälda kandidaterna. Härigenom skulle
skydd beredas för såväl registrerad partibeteckning som för annan partibeteck
ning som anmälts i valkretsen. Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle
kartellbeteckning ej vidare förekomma men kartell kunna bildas i en valkrets
genom anmälan av vederbörande partier hos Konungens befallningshavande.
Såsom av det sagda framgår innebar förslaget införande av vittgående offi
ciella valförberedelser.
över detta förslag avgåvos efter remiss utlåtanden av Konungens befall
ningshavande samt statistiska centralbyrån, varjämte flera partiorganisatio
ner, som bereddes tillfälle därtill, inkommo med yttranden. Från de flesta
hall tillstyrktes förslaget i princip om än i åtskilliga fall med tvekan, men flera
yttranden utmynnade i ett bestämt avstyrkande av detsamma. Mot det före
slagna systemet anfördes främst, att det skulle medföra ett föga önskvärt 'me
kaniserande’ av valhandlingen till förfång för den enskilde väljaren och med
ökat inflytande för partiledningarna, samt att förfarandet måste bliva tids
ödande, kostsamt och besvärligt.
Den 16 september 1933 uppdrog jag, enligt nådigt bemyndigande, åt leda
moten av riksdagens första kammare professorn C. A. Reuterskiöld, talmannen
i andra kammaren Aug. Sävström och professorn Georg Andrén att såsom sak
kunniga inom justitiedepartementet fullfölja utredningen i ämnet. De sakkun
niga överlämnade till mig med skrivelse den 23 februari 1934 en promemoria
med utredning i frågan jämte förslag till lag örn ändring i vissa delar av val
lagen.
I denna promemoria uttala de sakkunniga till en början, att vårt propor
tionella valsätt i stort sett synes hava fungerat tillfredsställande. De finna
i likhet med åtskilliga av de hörda myndigheterna, att behovet av skydd för
väljarbeteckningar icke är så stort, att det kan motivera ett frångående av prin
ciperna i det nuvarande valsättet. Endast örn sådant skydd kan ernås utan
några mera genomgripande förändringar av valmetoden anse därför de sak
kunniga sig böra förorda införandet därav. Med denna uppfattning hava de
sakkunniga icke funnit 1930 års förslag med dess omfattande officiella val
förberedelser tillfredsställande men anse, att tillräckligt betryggande skydd
för väljarbeteckningar skulle kunna erhållas även om nämnda förslag förenk
las så, att de officiella valförberedelserna göras fakultativa och väsentligen
inskränkas.
De sakkunniga förorda i likhet nied vad år 1930 föreslogs, att partiorgani
sationerna som sådana skola kunna centralt för hela riket och med från val
till val bestående verkan registrera envar en partibeteckning. Registreringen,
som enligt 1930 års förslag skulle handhavas av statistiska centralbyrån, skulle
enligt de sakkunnigas förslag ombesörjas i justitiedepartementet. Chefen för
detta departement skulle besluta i registreringsfrågor i närvaro av tre bland
de av riksdagen valda riksbanksfullmäktige och tre riksgäldsfullmäktige.
Partiorganisation, som registrerat beteckning, skulle för ett visst val i en val
krets kunna anmäla minst fem högst femton kandidater. Valsedel skulle en
ligt förslaget, liksom enligt gällande bestämmelser, upptaga en, två eller tre
beteckningar, vilka som helst. En av dessa beteckningar — vilken som ön
skades — kunde emellertid vara registrerad beteckning. Örn sådan upptoges,
skulle väljaren, för att sedeln skulle bliva giltig, såsom första namn å sedeln
upptaga namnet å någon av de för beteckningen anmälda kandidaterna,
men eljest skulle kandidatvalet vara fullt fritt. För de partier och väljare,
vilka icke ville använda en registrerad beteckning, skulle således förslagets ge
nomförande icke medföra någon förändring i valproceduren, ej heller för parti,
som icke anmälde kandidater för sin registrerade beteckning, i vilket fall be
teckningen bleve fri vid det ifrågavarande valet. De sakkunniga anmärka, att
med det föreslagna systemet visserligen icke kunde hindras, att ett parti an
vände en beteckning, som liknade ett annat partis registrerade beteckning, och
att ej heller kartellbildning bleve tillfredsställande skyddad. Emellertid fram
hålla de sakkunniga att faran för att partibeteckning på förstnämnda sätt illo
jalt användes icke är särskilt stor samt att det ej torde lämpligen låta sig
göra att reglera kartellers ingående utan fullständiga officiella valförberedel
ser. Vidkommande detaljerna i de sakkunnigas förslag får jag hänvisa till de
sakkunnigas promemoria, vilken såsom bilaga torde få åtfölja detta protokoll.
över de sakkunnigas förslag hava organisationerna för de större politiska
partierna i riket beretts tillfälle att yttra sig. I stort sett tillstyrka de för
slaget.
Socialdemokratiska partistyrelsen uttalar sålunda, att de sakkunniga synas
hava funnit en på det hela taget god lösning av problemet utan alltför vittgå
ende förändringar i gällande bestämmelser. Med särskild tillfredsställelse no
teras, att de officiella valförberedelserna enligt förslaget kunnat begränsas till
ett minimum. Från partiorganisationernas synpunkt anser styrelsen att det
måste betraktas som en fördel, att parti, som registrerar partibeteckning, endast
behöver utse ett centralt ombud för hela landet. Det skydd, som genom de
föreslagna åtgärderna skulle givas mot illojalt bruk av väljarbeteckning, torde
bliva tillräckligt effektivt vid andrakammarval. Styrelsen har sålunda intet
att erinra mot att förslaget lägges till grund för proposition i ämnet.
Bondeförbundets riksorganisation håller i likhet med de sakkunniga före, att
en så väsentlig omläggning av vår valordning, som ett system med fullständiga
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
9
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Depante-
men te
che fen.
officiella valförberedelser skulle innebära, bör undvikas. Om ett behov av lag
stiftning till skydd för partibeteckningar ansåges föreligga, borde det tillgo
doses med minsta möjliga inkräktande på den enskilde väljarens rätt att få sina
synpunkter beaktade. Mot de sakkunnigas förslag syntes i princip ingenting
vara att invända. Bondeförbundet framställer emellertid en del detaljerin
ringar mot förslaget och hemställer örn vissa ändringar däri.
Folkpartiet uttalar den uppfattningen, att föreliggande spörsmål bäst löses
i samband med en valreform efter de linjer, som framlades i en proposition vid
1932 års riksdag rörande ett utjämningsförfarande vid valen till andra kam
maren genom införande av s. k. riksmandat. Dock förklarar partiet, att örn
ett förslag efter promemorians linjer framlägges för riksdagen, partiet har att
sakligt bedöma frågan och därför finner sig ej böra avstyrka ärendets vidare
behandling.
Allmänna v almans förbundets riksorganisation vidhåller sin tidigare uttalade
mening, att en god lösning av hela problemet utformades av 1919 års propor-
tionsvalsakkunniga, då de föreslogo partibeteckningarnas avskaffande. För
bundet anser emellertid, att om man utgår från att partibeteckningarna skola
bibehållas och skyddas, det icke synes vara så mycket att invända mot de sak
kunnigas förslag, samt uttalar sin livliga önskan, att förslaget lägges till grund
för lagstiftning, såvida icke möjlighet finnes att genom partibeteckningarnas
avskaffande lösa problemet på ett rationellare sätt. Mot förslagets utformning
framställas några detaljanmärkningar.
Den föreliggande frågan innefattar ett svårlöst problem, på vilket många
synpunkter kunna läggas. Flera skäl kunna visserligen anföras för ett system
med mera vittgående officiella valförberedelser, vilket bland annat skulle ef
fektivt förhindra tänkbara illojala förfaranden vid valen. Men det kan
icke vara lämpligt att utan tvingande skäl införa bestämmelser, vilka in
skränka den enskilde väljarens frihet och innebära ett omständligt förberedelse
förfarande vid valen. I och för sig är det även mindre önskvärt att allt för
mycket förändra den valmetod, med vilken väljarkåren nu hunnit bliva förtro
gen. De sakkunnigas förslag synes mig emellertid, såsom även partiorganisa
tionerna i allmänhet funnit, erbjuda en i stort sett tillfredsställande lösning av
det föreliggande problemet. Det starka behov av skydd för partibeteckningar,
som otvivelaktigt förefinnes, blir genom förslaget på den väsentliga punkten
tillgodosett; och likväl innebär detsamma en mycket obetydlig förändring av
det nuvarande valsättet och en synnerligen ringa inskränkning av den enskilde
väljarens frihet vid valet. Jag vill sålunda förorda att de sakkunnigas för
slag lägges till grund för proposition i ämnet.
Förutom ett par obetydliga redaktionella jämkningar i de sakkunnigas för
slag vill jag emellertid, huvudsakligen i anledning av de detaljanmärkningar
vilka allmänna valmansförbundet och bondeförbundet riktat mot detsamma,
föreslå vissa modifikationer däri.
Allmänna valmansförbundet har anmärkt, att genom förslaget kartellbild
ning icke beredes skydd. De sakkunniga framhålla själva, såsom förut nämnts,
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
11
denna brist hos förslaget men anföra, att hur ett kartellskydd än anordnades,
skulle det — örn ej officiella valförberedelser gjordes obligatoriska — inveckla
valförfarandet och inskränka väljarnas röstningsfrihet på ett sätt, som kunde
föranleda osäkerhet och missförstånd. De sakkunniga anmärka även, att i
de fall, då klagomål mest försports över missbruk av väljarbeteckning, såsom
första beteckning å valsedlarna använts en beteckning, som vid förslagets
genomförande torde komma att registreras. Valmansförbundet framhåller
emellertid, att uppdykandet av nya partier gör det antagligt att frågan örn
skydd för kartellbeteckning kan komma att visa sig vara minst lika aktuell
som skyddet för partibeteckning hittills varit samt att exempel på behovet av
skydd för kartellbeteckning redan förekommit. Möjligheten att genom be
teckningens formulering göra tillägnandet motbjudande är, yttrar förbundet,
också mindre än när det gäller en partibeteckning.
Kravet på skydd även för kartellbeteckning måste anses väl motiverat. Vis
serligen kommer, såsom de sakkunniga antytt, valförfarandet att bliva något
mera invecklat, örn kartellskydd införes, men ett begränsat sådant skydd sy
nes dock vara möjligt att införliva med det föreslagna systemet utan större
olägenheter. Jag vill alltså föreslå ett på sådant sätt konstruerat kartellskydd,
att partier med registrerad partibeteckning, vilka vid ett val anmält kandida
ter och sålunda tagit den genom registrering öppnade möjligheten till skydd
för sina partibeteckningar i anspråk, skola kunna gemensamt hos Konungens
befallningshavande anmäla en kartellbeteckning, under vilken de kunna gå
fram tillsammans vid valet utan att riskera att andra partier, med vilka kar
tell icke önskas, använda beteckningen. Anmäles sålunda kartellbeteckning,
bör densamma å valsedlarna endast få användas såsom första beteckning, där
vid den registrerade partibeteckningen för något av de anmälande partierna
skall användas såsom andra beteckning. Registrerad partibeteckning för
parti som deltager i anmäld kartell bör ej heller kunna användas i annan ord
ning än nu angivits. Om vid kartellbildning kartell- eller partibeteckning an
vändes i strid med vad nu sagts, bör valsedeln bliva ogiltig. Genom de före
slagna anordningarna torde tillräckliga möjligheter att erhålla skydd för kar
tell beredas.
Bondeförbundet har framhållit önskvärdheten av att skydd anordnas
mot användande av beteckning, som företer vilseledande likhet med registre
rad partibeteckning. Otvivelaktigt vore det lyckligt, örn ett sådant skydd
kunde beredas, men detta torde vara ogenomförbart utan fullständiga officiella
valförberedelser. Såsom även bondeförbundet starkt betonat böra dock sådana
undvikas. Det må emellertid i detta sammanhang erinras därom, att för erhål
lande av registrering av partibeteckning denna måste tydligt skilja sig från
tidigare registrerad beteckning samt att användande av en icke registrerad be
teckning, som liknar en registrerad, icke medför någon valteknisk verkan.
Både allmänna valmansförbundet och bondeförbundet hava gjort invänd
ning mot den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen, att sådan valsedel
med registrerad partibeteckning, som icke på första plats upptager namnet å
någon under beteckningen anmäld kandidat, skall kasseras. Det framhålles
12
Kungl. Majlis proposition nr 1S9.
såsom mindre lämpligt, att genom denna bestämmelse en ny kassationsorsak
tillskapas. Nämnda partiorganisationer förorda därför på denna punkt en
återgång till 1930 års förslag, enligt vilket dylik valsedel skulle tillgodoräk
nas kartell, parti och fraktion, som den enligt sin välj arbeteckning tillhörde,
ehuru samtliga namn å sedeln skulle anses såsom obefintliga.
Det torde också vara angeläget att icke utan tvingande skäl tillskapa nya
kassationsanledningar. Visserligen kan måhända sägas, att en regel örn val
sedels ogiltighet i ifrågavarande fall, såsom de sakkunniga synas anse, är
principiellt riktigast; men de olägenheter, som kunna uppkomma örn sedeln
tillgodoräknas vederbörande kartell, parti och fraktion utan att hänsyn tages
till kandidatnamnen, synas dock mindre än olägenheten av att riskera kasse-
ring i större utsträckning. Jag vill sålunda förorda en återgång till den år
1930 föreslagna regeln.
Bondeförbundet har vidare ansett skyldighet för partierna böra stadgas att
vid kandidatanmälan förete intyg att de anmälda kandidaterna äro villiga att
åtaga sig kandidatur för vederbörande parti. Det hade nämligen redan hänt
att personer vållats obehag därigenom, att de utan att vara tillfrågade upp
förts å valsedlarna för ett parti, som de icke önskade representera. Örn en
ligt det nya systemet ett parti anmälde kandidater, som icke önskade bliva
anmälda av partiet, bleve olägenheterna därav betydligt större, då dessa per
soner skulle få sina namn angivna i den officiella valkungörelsen bland par
tiets kandidater. Vad sålunda anförts torde ej böra lämnas obeaktat och jag
har därför ansett mig böra föreslå bestämmelse örn att vid kandidatanmälan
skall företes medgivande av de anmälda kandidaterna.
Allmänna valmansförbundet har anfört, att bestämmelsen örn att kandidat
anmälan skall vara inkommen sist å tjugufemte dagen före valdagen kan föran
leda svårigheter åtminstone i storstäderna, där partiernas kandidater icke pläga
utses så lång tid före valet. Förbundet har därför ifrågasatt någon förkort
ning av tidrymden mellan anmälningstidens utgång och valet. En dylik för
kortning synes dock icke kunna komma i fråga, då anmälningsförfarandet
måste vara avslutat och valkungörelsen utfärdad i god tid före valet. Sär
skilt oläglig vore en förkortning med hänsyn till den vid 1934 års riksdag pre
liminärt antagna lagen rörande införande i vallagen av bland annat bestäm
melse örn rätt att i vissa fall avgiva röst före själva valet.
I samband med de ändringar, som för införande av skydd för väljarbeteck-
ning måste ske i vallagen, torde lämpligen böra göras en mindre ändring i an
nat avseende. Enligt nyssnämnda vid 1934 års riksdag villkorligt antagna lag
skola ordinarie val i hela riket till andra kammaren alltid hållas å tredje sön
dagen i september och val efter upplösning av kammaren å sön- eller helgdag,
som Konungen bestämmer, samt annat val till andra kammaren å sön- eller
helgdag. Den nu förefintliga möjligheten för Konungens befallningshavande
att utsätta valet i viss stad till dagen före den allmänna valdagen och för Ko
nungen att utsätta valet i viss valkrets till annan dag än förut sagts skulle
sålunda avskaffas. Det synes lämpligt att, örn ändring i vallagen i allt fall
skall vidtagas i år till skyddande av väljarbeteckning, samtidigt genomföra
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
13
ändringen i vallagen med avseende å valdagen, vilken ändring kan ske obe
roende av den år 1934 villkorligt antagna lagens vidare behandling i övrigt.
Ett genomförande av det nu förordade förslaget angående skydd för väljar-
beteckning vid andrakammarval förutsätter, förutom ändringar i gällande
vallag, jämväl vissa ändringar i nyssberörda vid 1934 års riksdag — under
förutsättning och villkor att ett samtidigt såsom vilande antaget förslag till
ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen bleve slutligt genomfört — antagna
lag örn ändring i vissa delar av vallagen. Enligt denna villkorligt antagna lag
skola väljare beredas möjlighet dels att avgiva valsedel vid valförrättningen
i annat valdistrikt än det de tillhöra, dels ock i vissa fall att avgiva valsedel
före valdagen i rikets städer samt å vissa svenska beskickningar och konsulat
i utlandet, därvid röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen
före valdagen. Itöstmottagning före valet bör emellertid ej kunna ske innan
anmälningsförfarandet enligt de föreslagna bestämmelserna till skydd för väl-
jarbeteckning är avslutat och kungörelse örn valet utfärdad. Ida anmälnings
förfarandet enligt förslaget skall avslutas först tjugonde dagen före valdagen
och kungörelse först därefter utfärdas, måste tiden för röstmottagningen sät
tas att börja tidigast adertonde dagen före valdagen i stället för trettionde
dagen. En sådan inskränkning av tiden för röstavlämning före valet synes
icke i någon mera betydande mån minska institutets användbarhet. Även
tidpunkten, då enligt den år 1934 villkorligt antagna lagen valsedelsförsändelse
för äkta make tidigast må anordnas, bör i detta sammanhang ändras från tretti
onde till adertonde dagen före valet.
Frånsett de ändringar i den villkorligt antagna lagen, vilka föranledas av
vad ovan anförts, måste ytterligare några mindre redaktionella jämkningar däri
vidtagas.
Det nu föreliggande förslaget örn skydd för väljarbeteckning avser endast
valen till andra kammaren. Riksdagen har endast begärt utredning och för
slag med avseende å dessa val, och de verkställda utredningarna hava icke haft
vidsträcktare omfattning. Starka skäl synas emellertid tala för att bereda
skydd för väljarbeteckning även vid andra val, åtminstone vid landstingsman-
naval och val av elektorer för utseende av första kammarens ledamöter. Här
vidlag möta dock större svårigheter än med avseende å andrakammarvalen.
Frågan huruvida och på vad sätt skydd för väljarbeteckning vid andra val
än andrakammarval bör införas torde icke kunna besvaras utan särskild utred
ning, och förslag i ämnet kan därför ej nu framläggas.»
Föredraganden hemställer härefter att Kungl. Majit måtte genom proposi
tion föreslå riksdagen
dels att antaga ett enligt nu angivna grunder inom justitiedepartementet upp
rättat förslag till Ian orri ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen,
dels ock besluta att vad i den av 1934 års riksdag villkorligt antagna lagen
örn ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9.
riksdagen stadgas rörande ändrad lydelse av 54 och 55 §§ sistnämnda lag skall
åtgå, att i berörda villkorligt antagna lag skall införas bestämmelse att 56 §
5 mom. lagen den 26 november 1920 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, samt att den villkorligt antagna lagen i vad den föreskriver ändrad
lydelse av 63 § 1 morn., 69 § 5 mom. och 71 § 2 mom. lagen den 26 november
1920 skall ändras sålunda, att nämnda lagrum erhålla nedan upptagna ly
delse.
56 §.
5. Därefter utfärdar-----------i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;
b) dag och tid för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) den i 4 mom. omförmälda lista;
e) bestämmelserna i 60 § 1 och 2 mom. samt 71 §, i den mån de äga till
ämpning å valet; samt
f) bestämmelserna i 70 § 2 mom.
63 §.
1. Aro äkta makar bada röstberättigade, må den ena av dem ingiva val
sedel genom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall val-
sedelsförsändelse anordnas tidigast aderton dagar före valet på sätt nedan
sägs.
69 §.
5. De valsedlar, vilka icke enligt 4 mom. återinlagts i sina valkuvert, ord
nas i grupper salunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å väljar-
beteckning, sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas,
varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å
varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt
antal.
71 §.
2. Röstning som i 1 mom. sägs må ske, då val i hela riket skola samtidigt för
rättas, inom riket i varje stad inför röstmottagare som magistraten förordnar
samt utom riket hos svensk beskickning i Europa och, i den mån Konungen så
förordnar, hos annan svensk beskickning och å svenskt konsulat, därvid be
skickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter är röst
mottagare. Skall val förrättas endast i viss valkrets, må sådan röstning ske i
varje stad inom valkretsen samt vid val i Stockholms läns valkrets jämväl i
Stockholm, vid val i Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets jäm
väl i Göteborg och vid val i Malmöhus läns valkrets jämväl i Malmö, Hälsing
borg, Landskrona och Lund inför röstmottagare som magistraten förordnar.
Kungl. Majlis proposition nr 139.
15
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess
avgivna valsedlar enligt vad i 75 § sägs skola insändas till Överståthållar
ämbetet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträd
da hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Wilhelm von Schwerin.
16
Kungl. May.ts proposition nr 189.
Bilaga.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.
Sedan undertecknade tillkallats att såsom sakkunniga inom justitiedepar
tementet biträda med utredning angående, bland annat, åtgärder till skyddan
de av väljarbeteckning, få vi härmed överlämna bifogade promemoria med
utredning i denna fråga jämte förslag till lag örn ändring i vissa delar av val
lagen. Såsom sekreterare har hovrättsassessorn B. Hagström biträtt de sak
kunniga. Stockholm den 23 februari 1934.
C. A. REUTERSKIÖLD. AUG. SÄVSTRÖM. GEORG ANDRÉN.
B. Hagström.
Kungl. Majlis proposition nr 189.
17
Promemoria
med utredning rörande åtgärder till skyddande av väljar-
beteckning.
Historik.
Det förslag angående en proportionell valmetod, vilket år 1903 framlades
av tillkallade sakkunniga, innehöll bestämmelser örn fullständiga officiella val
förberedelser. Anmälan av kandidater samt örn dessas placering å vallistor
skulle före valet göras bos Konungens befallningshavande, vilken skulle förse
listorna med nummer och uppföra dem å en officiell valsedel. Väljarna
skulle endast kunna rösta å anmälda kandidater. Partibeteckningar skulle
ej förekomma.
Detta förslag lades till grund för propositioner i rösträttsfrågan åren 1904
och 1905, vilka emellertid icke vunno riksdagens bifall. Vid frågans behand
ling i riksdagen riktades anmärkningar bland annat mot de omständliga val
förberedelser som föreslagits.
I de år 1907 framlagda propositionerna i rösträttsfrågan, vilka ligga till
grund för vår nuvarande valordning, föreslogs ett proportionellt valsätt beträf
fande valen till både första och andra kammaren samt även till landsting och
stadsfullmäktige men utan officiella valförberedelser. Det i enlighet härmed
framlagda förslaget till vallag antogs med obetydliga jämkningar att träda
i kraft sedan erforderliga grundlagsändringar definitivt antagits, vilket sked
de år 1909.
De ändringar i vallagen, som sedan dess skett, hava endast något komplet
terat eller jämkat valmetoden men lämnat grunderna orubbade. Officiella
valförberedelser hava således icke i någon form införts. I detta hänseende
intager vårt land en särställning. Icke på något båll, åtminstone icke där
proportionellt valsätt finnes, torde officiella valförberedelser i form av kandi
da tanmälningar med mera saknas.
Enligt 1909 års valmetod ägde väljarna å valsedlarna ovanför kandidatnam
nen utsätta en partibeteckning. Väljarna hade frihet att utsätta vilken be
teckning och vilka namn å valbara personer som helst. Platserna fördelades
mellan partierna enligt de å valsedlarna angivna partibeteckningarna. En ur
sprungligen medgiven möjlighet att rösta med valsedlar utan partibeteckning
kom i praktiken icke till nämnvärd användning och avskaffades år 1921.
Bihang till riksdagens protokoll 1986. 1 sami. Nr 189.
2
18
Kungl. Majlis proposition nr 189.
Den frihet som gäller med avseende å användande av partibeteckning läm
nar emellertid en möjlighet öppen för missbruk. Ett parti kan nämligen å
de valsedlar det tillhandahåller utsätta ett annat partis redan antagna och
måhända sedan länge brukade beteckning utan detta partis medgivande. Ge
nom ett sådant förfarande kan ett parti illojalt draga till sig väljare från
annat parti och dessutom utnyttja detta partis röstöverskott till erhållande av
mandat. Denna olägenhet av valmetoden har föranlett många ändringsför
slag. Rörande dessa må här anmärkas följande.
Redan år 1912 tillkallades sakkunniga för utredning om ändringar i val
metoden i syfte att avhjälpa bristerna i densamma utan att dock rubba dess
grunder. De sakkunniga funno i sitt år 1913 avgivna betänkande att missbruk
av partibeteckning på det förut antydda sättet icke förekommit i sådan ut
sträckning, att från denna synpunkt sett tillräckliga skäl förelåge för in
skränkning av rätten att åsätta valsedlarna vilken partibeteckning som helst.
De sakkunniga, som föreslogo en förändring i reglerna för besättande av plat
serna inom ett parti, betonade emellertid, att en fullt tillfredsställande metod
i detta hänseende näppeligen stöde att erhålla utan att särskilda regler rörande
ingående av kartell eller regler, som inskränkte väljarens frihet med avseen
de å utsättande av partibeteckning, bleve fastslagna. Att framlägga förslag
i sådant avseende ansågo de sakkunniga likväl icke ingå i det dem lämnade
begränsade uppdraget. 1913 års betänkande föranledde icke någon åtgärd.
I en vid 1918 års lagtima riksdag väckt motion (nr 118 i andra kammaren
av friherre Adelswärd) framfördes, bland annat, krav på skydd för partibe
teckningar. I motionen anfördes, att vid 1917 års andrakammarval i flera
fall ett partis partibeteckning utan partiets medgivande använts av ett annat
parti på ett synnerligen illojalt sätt. I sitt utlåtande (nr 11) över motio
nen uttalade konstitutionsutskottet, att den väckta frågan icke torde kun
na lösas utan att i en eller annan form infördes officiell registrering av parti
beteckningar och eventuellt även av vallistor. Olägenheterna av dylika åtgär
der vore visserligen uppenbara, men angelägenheten att råda bot på det an
märkta missförhållandet vöre enligt utskottets mening så stor, att allvarliga
åtgärder borde vidtagas. Utskottet erinrade dessutom, att officiell registrering
av partibeteckningar och vallistor ur vissa andra synpunkter kunde erbjuda
stora fördelar. Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställde utskottet att
riksdagen skulle hos Kungl. Majit begära utredning rörande bland annat den
na fråga. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Den begärda utredningen verkställdes därefter av de s. k. 1919 års propor
tionsvals sakkunniga, vilka i sitt år 1921 avgivna betänkande II beträffande
andrakammarvalen föreslogo ett system med fullt genomförda officiella val
förberedelser. Förslag till kandidater vid valet skulle sålunda före detta kun
na få avgivas av väljare som uppginge till visst antal. Sålunda avgivna för
slag skulle av Konungens befallningshavande numreras och offentliggöras.
Karteller kunde därefter ingås genom anmälan av nyssnämnda förslagsstäl
lare hos Konungens befallningshavande, vilken sedan skulle kungöra vallistor
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
19
na och kartellerna. Väljarna skulle endast kunna rösta å anmälda kandi
dater och listor. Partibeteckningar skulle icke förekomma. De sakkunni
ga framhöllo till stöd för sitt förslag örn officiella valförberedelser icke
endast att därigenom förhindrades organiserade illojala förfaranden vid va
let utan även att sådana förberedelser jämväl ur andra synpunkter syntes
önskvärda eller nödiga. De skulle bidraga till att bringa klarhet i valsitua
tionen och verka samlande på väljarskarorna. Vidare skulle de förenkla sam
manräkningen och neutralisera de metodologiska vanskligheter, som vore
ofrånkomliga vid alla proportionella valmetoder. Den olägenheten att dylika
förberedelser måste medföra inskränkning i väljarens frihet vid röstningen
ansågo de sakkunniga mer än väl uppvägas av de fördelar, som vore förenade
med den föreslagna ordningen.
'Förslaget blev emellertid, i vad det sålunda avsåg införande av officiella
valförberedelser, aldrig underställt riksdagens prövning. Yttranden över det
samma infordrades från länsstyrelserna. Flertalet av dessa ställde sig avvi
sande eller åtminstone mycket tveksamma till förslaget. Sålunda framhölls,
att officiella valförberedelser såväl ur principiella som ur praktiska synpunk
ter vore mindre önskvärda, samt att de missbruk av den rådande valmetoden,
som kunde hava förekommit, icke vore så svåra, att man behövde underkasta
sig införande av ett sådant system som det ifrågasatta. Sex länsstyrelser till
styrkte emellertid i huvudsak förslaget.
I enlighet med vad de proportionsvalssakkunniga jämväl föreslagit genom
fördes emellertid år 1921 vissa ändringar i vallagen med avseende å bestäm
melserna rörande fördelningen av platserna inom ett parti. Genom den förut
gällande metoden i förening med friheten att använda vilken partibeteckning
som helst hade möjliggjorts vissa mindre lojala förfaranden, vilka förhindra
des genom nämnda ändringar. Dessa inneburo nämligen införande av den
s. k. absoluta rangordningsmetoden; en valsedels röstvärde skulle icke kunna
räknas en på lägre plats å sedeln uppförd kandidat tillgodo förrän alla före
stående kandidater blivit placerade.
Frågan örn skydd för partibeteckningar framfördes ånyo i motion vid 1923
års riksdag (nr 52 i andra kammaren av herr Olsson i Gävle). I motionen
framhölls, att man torde kunna ernå dylikt skydd utan så invecklade offi
ciella valförberedelser, som de proportionsvalssakkunniga föreslagit. Ett par
tis huvudorganisation i ett län borde hos länsstyrelsen med avseende å valet i
en valkrets kunna registrera partibeteckning med verkan att icke något annat
parti skulle få använda beteckningen utan tillstånd av förstnämnda parti. Kon
stitutionsutskottet avstyrkte motionen under framhållande att dylikt skydd icke
torde kunna beredas utan införande av officiella valförberedelser. Motionen
blev avslagen av riksdagen.
Vid 1924 års riksdag framlades proposition med förslag att, till underlät
tande av ordnad samverkan mellan partier och fraktioner vid valet, å valsed
larna skulle få utsättas en, två eller tre beteckningar, enligt nuvarande termino
logi kartell-, parti- och fraktionsbeteckning. Den första beteckningen skulle
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
erhålla samma betydelse som partibeteckningen förut. Vid tävlan örn plat
serna inom en grupp med gemensam första beteckning skulle valsedlar med
gemensam andra beteckning, oavsett olikhet i fråga om kandidatnamn, i visst
avseende betraktas som en enhet i förhållande till andra valsedlar inom grup
pen. Inom en grupp med gemensam andra beteckning skulle valsedlar med
gemensam tredje beteckning på motsvarande sätt betraktas som en enhet.
Denna proposition blev med obetydliga jämkningar tillstyrkt av konstitutions
utskottet och antagen av riksdagen. Utskottet anmärkte i detta sammanhang,
att inom utskottet hävdats att en tillfredsställande lösning av frågan örn
kartellbildning och andra problem rörande den proportionella valmetoden
näppeligen stöde att ernå utan införande av officiella valförberedelser.
Det hade emellertid icke kunnat ifrågakomma att nu föreslå en övergång
till ett dylikt system, men utskottet holle för sannolikt att frågan örn offi
ciella valförberedelser framdeles måste tagas under övervägande.
Vid 1929 års riksdag hemställdes i en motion (nr 116 i första kammaren av
herr Möller), att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära utredning örn sådan
ändring i bestämmelserna örn val till andra kammaren att illojalt användande
av partibeteckningar skulle förekommas. I motionen skisserades ett förslag
med vittgående officiella valförberedelser, enligt vilket förslag partiorganisa
tionerna skulle äga att såväl centralt registrera partibeteckningar för hela
riket som vid valen i de skilda valkretsarna anmäla vallistor och karteller, vid
vilka väljarna skulle vara bundna vid röstningen.
Konstitutionsutskottet framhöll i sitt utlåtande (nr 11) över motionen, att
1928 års andrakammarval visat, att det år 1924 införda systemet med möj
lighet till en, två eller tre beteckningar å en valsedel icke kunnat förhindra il
lojalt utnyttjande från ett partis sida av ett annat partis namn och röstöver
skott. Kravet på skydd för partibeteckningar syntes sålunda väl grundat. De
vägar, som i motionen skisserats för att nå detta syfte, syntes emellertid ut
skottet kunna ingiva vissa betänkligheter. Det eftersträvade målet torde kun
na nås utan att partiorganisationerna gåves så stor makt, som i motionen an
tyddes. Däremot torde skydd för partiernas beteckningar svårligen kunna
tänkas genomfört utan officiella valförberedelser. Utskottet ville emellertid
icke närmare inlåta sig på hur sådant skydd skulle åstadkommas men hem
ställde, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och för
slag rörande sådana bestämmelser angående val till andra kammaren, att där
igenom illojalt användande av ett partis beteckning å valsedlar förekommes,
samt i samband därmed om införande av officiella valförberedelser.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Den av riksdagen sålunda begärda utredningen uppdrogs åt redaktören Ema
nuel Björck och numera statsrådet Henning Leo, vilka år 1930 avlämnade be
tänkande med förslag till vissa ändringar i vallagen för skyddande av parti
beteckningar vid andrakammarval (Statens off. utredn. 1930: 5).
I detta betänkande framhölls, att de sakkunniga ej upptagit till bedöman
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9.
21
de en sådan utväg att lösa frågan som att avskaffa partibeteckningarna, enär
dessas bibehållande finge anses utgöra en förutsättning för utredningen. Åt
gärder till skyddande av partibeteckningar hade därför av de sakkunniga an
setts böra infogas i den nuvarande ordningen och lämpas efter den praxis, som
hos oss utbildats. Andra jämkningar i rådande förhållanden än som för
skyddets ernående ansetts oundgängliga hade icke föreslagits. Emellertid
syntes något skydd svårligen kunna genomföras utan att i viss omfattning
officiella valförberedelser infördes.
De ändrade bestämmelser i vallagen som de sakkunniga föreslogo voro i
huvudsak av följande innebörd. Parti — vilket de sakkunniga definierade
som »förening av valmän, vilken icke utgör underavdelning av annan sådan
förening» — skulle kunna centralt registrera sin partibeteckning. De sak
kunniga ansågo att som registreringsmyndighet borde ifrågakomma chefen för
justitiedepartementet eller statistiska centralbyrån. Det syntes emellertid bäst
överensstämma med våra administrativa förhållanden att ärenden örn registre
ring handhades av centralt verk, varigenom också vunnes den fördelen, att
registreringsmyndighetens beslut kunde överklagas i regeringsrätten. Emel
lertid borde ej i vallagen registeringsmyndigheten angivas utan på Kungl.
Maj :t ankomma att bestämma denna. Ansökan örn registrering skulle göras av
partiets styrelse. För att kunna inregistreras skulle partibeteckningen tyd
ligt skilja sig från förut registrerad, ännu bestående beteckning. Ansökte
flera partier örn registrering av samma beteckning eller av beteckningar, som
vore så lika varandra att de lätt kunde förväxlas, skulle det parti hava före
träde, som först inkommit med fullständiga ansökningshandlingar. Parti, för
vilket ansökan örn registrering av partibeteckning kunde äga betydelse, skulle
beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Registrering, som vunnits
på ansökan ingiven senare än sextio dagar före ingången av den månad under
vilken val ägde rum, skulle ej vid det valet medföra skydd för partibeteck
ningen. Såsom övergångsbestämmelse föreslogs, att örn två eller flera partier
vid de andrakammarval, som ägt rum närmast före lagens ikraftträdande, bru
kat samma partibeteckning eller beteckningar som lätt kunde förväxlas samt
före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna sökt registrering av sin be
teckning, det parti skulle äga företräde som visat sig hava längsta tiden bru
kat densamma. Örn parti eljest vid nämnda val brukat viss beteckning och
före lagens ikraftträdande sökt registrering av denna, skulle partiet äga före
träde till beteckningen. Registrerad beteckning skulle avföras ur registret, örn
partiets styrelse det begärde eller partiet upplöstes; beteckningen skulle vidare
kunna avföras, örn den vid två på varandra följande val till andra kamma
ren icke begagnats. Styrelsen för parti som vunnit registrering av sin parti
beteckning skulle till registret anmäla en riksombudsman.
Under viss tid före valet skulle i en valkrets minst tjugufem röstberätti
gade äga till Konungens befallningshavande avgiva valförslag. I sam
band därmed skulle även viss person anmälas såsom ombudsman för för
slagsställarna. Valförslag skulle upptaga partibeteckning och kunde även upp
22
Kungl. Majlis proposition nr 139.
taga fraktionsbeteckning. Upptoges å valförslag en registrerad partibeteck
ning eller en beteckning, som lätt kunde förväxlas med sådan, skulle medgivan
de därtill vara lämnat av vederbörande partis riksombudsman eller av honom för
ordnad person. Eljest kunde å valförslag upptagas vilken partibeteckning som
helst; dock finge den icke vara lika eller lätt att förväxla med beteckning, som
upptagits å något i samma valkrets för ifrågavarande val tidigare ingivet
valförslag, såvida icke ombudsmannen för förslagsställarna till det förslag, som
först ingivits med den beteckningen, därtill lämnade sitt medgivande. Frak-
tionsbeteckning skulle alltid tydligt skilja sig från registrerad eller å tidigare
ingivet valförslag upptagen partibeteckning. Konungens befallningshavande
skulle granska valförslagen och bereda vederbörande ombudsman tillfälle att
göra eventuella rättelser och tillägg. Genom ombudsmännen skulle även kunna
anmälas valkartell mellan partier. Sedan anmälningsproceduren sålunda av
slutats, skulle Konungens befallningshavande kungöra anmälda valförslag och
karteller.
Vid valet skulle väljaren vara skyldig att å sin valsedel upptaga partibe
teckning från något av de kungjorda valförslagen. Som fraktionsbeteckning
skulle endast få utsättas fraktionsbeteckning från något valförslag, som hade
samma partibeteckning som den å valsedeln utsatta. Kartellbeteckning skulle
ej förekomma. Å valsedel skulle som första namn uppföras någon kandidat,
som upptagits å något under den å sedeln utsatta partibeteckningen anmält
valförslag. Där så ej skedde, skulle sedeln, örn den eljest vore i behörig ord
ning, tillgodoräknas det parti och eventuellt den fraktion, vilkas beteckningar
upptagits å sedeln, men samtliga kandidatnamn å densamma skulle anses som
obefintliga; sedeln skulle således icke medräknas vid bestämmande av vilka
kandidater som skulle anses valda för partiet. Frånsett första namnet skulle
emellertid väljaren äga rätt att å sedeln uppföra vilka kandidatnamn han
önskade och således även sådana, som icke vore upptagna å något valför
slag.
Sammanräkningen skulle ske efter samma grunder som nu. Anmälan örn
kartell skulle hava samma verkan som om en gemensam kartellbeteckning en
ligt nuvarande regler varit utsatt å vederbörande partiers valsedlar.
Av särskild betydelse var, såsom torde framgå av det nu anförda, bestäm
melsen att som första namn å valsedel skulle upptagas namnet å någon av de
kandidater, som uppsatts av det parti under vilkets beteckning sedeln avgå-
ves. På grund av den absoluta rangordningsmetod som gäller skulle sedelns
röstkraft först till någon del förbrukas till placering av denna första kandi
dat innan den kunde komma följande kandidater, som eventuellt tillhörde an
nat parti, tillgodo. Som motivering för ifrågavarande bestämmelse anfördes
i betänkandet, att genom denna en tillräckligt kraftig rigel torde vara dra
gen mot illojalt användande av annat partis eller annan grupps skyddade par
tibeteckning samtidigt som den enskilde väljaren beretts så stor frihet som
möjligt att rösta på vilka kandidater han ville.
över 1930 års förslag hava efter remiss Konungens befallningshavandena
och statistiska centralbyrån avgivit utlåtanden, varjämte flera partiorganisa
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9.
23
tioner, som beretts tillfälle därtill, inkommit med yttranden. Olika meningar
kava därvid kommit till synes angående förslaget. I de flesta utlåtandena
tillstyrkes detta i princip, därvid dock i olika hänseenden tvekan ut
talas och anmärkningar framställas mot den närmare utformningen av
detsamma. Åtskilliga yttranden åter utmynna i ett bestämt avstyrkande av
förslaget.
Av Konungens befallningshavande hava Överståthållarämbetet samt läns
styrelserna i Stochholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge,
'Älvsborgs och Kopparbergs län avstyrkt förslaget. Överståthållarämbetet
anser sålunda, att förslaget med ökad tydlighet visade, att vid anordnandet av
officiella valförberedelser svårligen kunde undgås att vissa olägenheter som
vidlådde det nuvarande valsystemet bleve än ytterligare skärpta. Officiella
valförberedelser skulle medföra ett föga önskvärt »mekaniserande» av val
handlingen till förfång för den enskilde väljaren och med starkt ökat infly
tande för partiledningarna. Förfarandet måste även bliva tidsödande, kost
samt och besvärligt samt nedtynga hela valakten. Det syntes tvivelaktigt,
örn olägenheterna med förslaget skulle uppvägas av de fördelar som därmed
vunnes, helst som behovet av skydd för partibeteckningar knappast torde
hava visat sig ofrånkomligt. Liknande uppfattning har även uttalats av
nämnda länsstyrelser. Länsstyrelserna i Östergötlands och Blekinge län stäl
la sig dock mindre principiellt avvisande än de övriga men anse förslaget
förenat med vissa praktiska olägenheter och anföra, att något egentligt behov
av skyddsåtgärder i ifrågavarande hänseende icke gjort sig gällande.
Länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län framhålla även vissa
av de förut anmärkta olägenheterna men göra icke något bestämt uttalande örn
förslaget bör genomföras. Förstnämnda länsstyrelse förklarar att den ej kan
uttala sig örn huruvida behov av skydd för väljarbeteckning finnes.
Länsstyrelsen i Jönköpings län, som framhåller vissa praktiska olägenheter
med förslaget, anser att det borde vara tillräckligt örn valförberedelserna bleve
fakultativa, så att endast möjlighet bereddes att använda de föreslagna skydds
åtgärderna.
Tillstyrkande uttalanden hava däremot avgivits av länsstyrelserna i Kal
mar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ska
raborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västerbottens och
Norrbottens län. Även av dessa länsstyrelser hava emellertid några fram
hållit, att förslaget skulle i någon mån medföra en mekanisering av valen och
ett stärkande av partiledningarnas makt, men de hava dock i allmänhet an
märkt att dessa invändningar syntes vara av mera teoretisk natur. De prak
tiska olägenheterna av förslaget, bland annat i form av ökat besvär för läns
styrelserna, hava i regel ansetts vara av underordnad betydelse. Mest tvek
samma äro länsstyrelserna i Kalmar och Värmlands län, vilka uttala starka
betänkligheter ur såväl principiella som praktiska synpunkter men anse, att
ett så stort behov av skydd för partibeteckningar yppats, att de ej vilja av
styrka förslaget. Den förra länsstyrelsen ifrågasätter dock, om icke den
föreslagna metoden skulle kunna förenklas.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Statistiska centralbyrån tillstyrker i princip förslaget och uttalar, att skydd
för partibeteckningar är ett önskemål som synes både välmotiverat och möj
ligt att genomföra.
Av de partiorganisationer, som avgivit yttrande, har Socialdemokratiska
partistyrelsens verkställande utskott icke gjort något principuttalande utan
endast framställt ett par detaljerinringar mot förslaget.
Allmänna valmans förbundets riksorganisation har i stort sett inga erin
ringar att göra mot förslaget, därest en reform skall genomföras inom den
ram som riksdagen angivit. Riksorganisationen anser emellertid 1919 års
proportionsvalssakkunnigas förslag, enligt vilket partibeteckningarna skulle
helt avskaffas, innebära en naturligare lösning av frågan.
Frisinnade landsf öreningen och B onde för bundet avstyrka förslaget. Båda
partierna ifrågasätta örn ett behov av lagstiftning till skydd för partibeteck
ningar kan anses föreligga. De framhålla, att förslaget skulle medföra olä
genheter såtillvida att valen skulle mekaniseras och partiledningarnas makt
stärkas till förfång för väljarnas frihet. Frisinnade landsföreningen hänvisar
till möjligheten att förekomma ett partis obehöriga tillägnande av ett annat
partis beteckning genom ett tilläggsmandatsystem, som gåve alla partier deras
proportionellt riktiga andel av mandaten i riksdagen. Beträffande förslagets
närmare utformning bär Bondeförbundet bland annat framhållit såsom olämp
ligt att någon beteckning, som utmärkte ingången kartell, enligt förslaget ej
skulle utsättas å valsedeln och väljaren sålunda icke kunna av själva valsedeln
konstatera vilka partier han lämnade sitt stöd. Vidare anmärkes mot att val
sedel, som ej uppfyllde det föreslagna villkoret beträffande första namnet,
skulle godkännas och räknas vederbörande parti till godo, ehuru den ej finge
medräknas vid bestämmande av vilka kandidater som skulle väljas för partiet.
En sådan regel syntes vara ett uttryck för det renodlade partiväsendet.
Här ma erinras, att Kungl. Majit till 1932 års riksdag avlät proposition
med förslag örn införande av ett utjämningsförfarande vid andrakammarvalen,
varigenom en för riket som helhet rättvis proportionell fördelning av manda
ten mellan partierna ansågs skola åstadkommas. Enligt detta förslag skulle
officiella valförberedelser, dock i en begränsad omfattning, införas samt väljar-
beteckningarna ersättas med partierna tilldelade nummer. Det föreslagna
systemet förutsattes komma att verka sålunda, att ett parti icke skulle hava
fördel av att använda det nummer som tilldelats ett annat parti. Förslaget
vann emellertid icke riksdagens bifall.
De sakkunnigas förslag.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen har vid skilda tillfällen, då
nu förevarande spörsmål varit under övervägande, ifrågasatts att vid andra
kammarvalen införa ett system med fullständiga officiella valförberedelser och
i samband därmed avskaffa de nuvarande väljarbeteckningarna. Oavsett den
ståndpunkt man i princip vill intaga till ett sådant system, torde en så vä
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
25
sentlig omläggning av vår nuvarande valordning som systemets införande
skulle innebära såvitt möjligt böra undvikas. I vårt land finnas ej, såsom i
regel i de länder där officiella valförberedelser förekomma, särskilda val
organ, som kunna omhänderhava dessa. Vårt proportionella valsätt synes
ock i stort sett fungera tillfredsställande. De sakkunniga finna i likhet med
åtskilliga av de hörda myndigheterna, att behovet av skydd för väljarbeteck-
ningar icke är så starkt, att det kan motivera ett frångående av principerna i
det nuvarande valsättet. Endast örn ett sådant skydd kan ernås utan några
mera genomgripande förändringar av valmetoden anse de sakkunniga sig där
för böra förorda införandet därav. Med denna uppfattning kunna de sakkun
niga icke finna 1930 års förslag med dess omfattande officiella valförberedel
ser tillfredsställande. Enligt de sakkunnigas mening skulle emellertid ett till
räckligt betryggande skydd för väljarbeteckningar kunna erhållas även örn 1930
års förslag förenklas så, att de officiella valförberedelserna göras fakultativa
och väsentligen inskränkas.
Den metod de sakkunniga förorda innebär, att partiorganisationerna som
sådana skola kunna centralt för hela riket och med från val till val bestående
verkan registrera envar en partibeteckning. Parti, som sålunda registrerat
partibeteckning, skall för ett visst val i en valkrets kunna anmäla ett antal
kandidater. Har dylik anmälan skett, blir valsedel med den ifrågavarande
beteckningen giltig allenast örn någon av de anmälda kandidaterna uppförts
å första plats å valsedeln. En sådan anordning synes, såsom framhölls i
1930 års betänkande angående motsvarande bestämmelse i det då framlag
da förslaget, vara ett tillräckligt kraftigt medel mot illojalt användande
av partibeteckningen samtidigt som den enskilde väljaren lämnas största
möjliga frihet vid kandidatvalet. I de yttranden över 1930 års förslag, där
denna fråga berörts, har anordningen ansetts i och för sig tillfredsställande
och ägnad att fylla den uppgift som därmed avsågs. Valsedel skall, i likhet
med vad nu gäller, upptaga en, två eller tre beteckningar med frihet för väl
jaren att utsätta vilken beteckning eller vilka beteckningar som helst. Endast
örn någon av dessa utgöres av registrerad partibeteckning, för vilken anmälts
kandidater vid valet, inträder den nyss angivna inskränkningen i valfriheten
beträffande första namnet å sedeln; eljest är även kandidatvalet fullt fritt.
För de partier och väljare, vilka icke vilja använda en registrerad partibeteck
ning, kommer således icke någon förändring i valproceduren att äga rum, ej
heller för parti, som icke anmäler kandidater för sin registrerade beteckning,
i vilket fall beteckningen blir fri vid det ifrågavarande valet.
Kandidatanmälan för registrerad partibeteckning skall icke, såsom enligt
1930 års betänkande, vara ett valförslag. Anmälan skall således ej omfatta par
tiets vallista eller vallistor utan allenast angiva de kandidater, av vilka någon
måste sättas å första plats på valsedlar med partiets registrerade beteckning.
Endast en anmälan skall i varje valkrets kunna göras beträffande registre
rad partibeteckning. Sådan anmälan skall göras av ombud för vederböran
de partiorganisation. Någon praktisk skillnad torde ej finnas mellan att, så
som i 1930 års förslag, låta visst antal väljare anmäla kandidater, som av par
26
Kungl. Majlis proposition nr 189.
tiet skola godkännas, och att låta partiet självt göra kandidatanmälan. Med
den begränsade verkan anmälan skulle hava torde det även vara principiellt
riktigast att partierna som sådana tillerkännas anmälningsrätten. I själva be
greppet skydd för partibeteckning ligger, att det är partiorganisationerna som
skola kunna skydda sina beteckningar mot illojal användning; och det bör där
för tillkomma partierna själva att avgöra när användningen skall anses illojal,
önskar en oppositionsgrupp inom ett parti eller en utanför partiet stående grupp
väljare framföra vissa kandidater under partiets beteckning, kommer säkerli
gen gruppen att bos vederbörande partiorgan anhålla att dess främste eller
främsta kandidater medtagas i partiets anmälan. Vägrar partiet detta, inne
bär det endast att partiet använder det skydd för beteckningen, som den ifrå
gasatta lagstiftningen avser att tillförsäkra partiet.
Med det nu ifrågasatta systemet kan visserligen icke hindras att ett parti
vid valet använder en beteckning, som liknar ett annat partis registrerade par
tibeteckning. I detta sammanhang må dock erinras, att i rättspraxis sådana
beteckningar som till exempel »Arbetarpartiet» och »Arbetarepartiet» ansetts
som en och samma partibeteckning. (Se R. 1919 ref. 50, 1914 ref. 45, 61.)
Varianter av samma ord, vilka så likna varandra som de nu nämnda, kunna
alltså icke föranleda missbruk. Användande av en beteckning, som endast
företer likhet med registrerad partibeteckning, kan emellertid icke medföra
någon verkan i rent valtekniskt hänseende. Ett parti kan sålunda icke på detta
sätt tillgodogöra sig ett annat partis röstöverskott. Enda fördelen partiet
skulle kunna vinna genom ett dylikt illojalt förfarande vore, att partiet där
igenom måhända skulle kunna missleda mindre väl orienterade väljare att
rösta med sina valsedlar i stället för med det andra partiets. Faran för
att partibeteckning på detta sätt illojalt användes synes dock ej vara särskilt
stor.
Mot det föreslagna systemet skulle då med större fog kunna anmärkas, att
det icke tillfredsställande skyddar kartellbildning. Därest ett parti med re
gistrerad partibeteckning skulle vilja ingå kartell och till fullföljande härav
utsätter kartellbeteckning ovanför den registrerade beteckningen, kan sålunda
icke förhindras, att ett annat parti, med vilket kartell icke är avsedd, antager
samma kartellbeteckning och därigenom kommer att i valtekniskt hänseende del
taga i kartellen. Möjlighet finnes dock alltid att ingå kartell på så sätt, att
en registrerad beteckning användes som kartellbeteckning, ehuru detta av po
litiska skäl måhända sällan låter sig göra. Skulle metoden utbyggas med
särskilda regler angående kartellbildning, måste dessa innebära att i val
kretsen skall anmälas icke endast för valkretsen antagen kartellbeteckning
— kartell, som icke utmärkes å valsedlarna, lärer ej böra tillåtas — utan
även kandidater för samtliga de i kartellen samverkande partierna. Hur
än detta ordnades, skulle det, örn ej officiella valförberedelser gjordes obli
gatoriska, inveckla valförfarandet och inskränka väljarnas röstningsfrihet på
ett sätt, som kunde föranleda osäkerhet och missförstånd. Fullständiga offi
ciella valförberedelser komme visserligen än mer att inskränka denna frihet,
men väljaren finge då ett mera klart schema över sina röstningsmöjligheter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
27
Att reglera kartellers ingående utan fullständiga officiella valförberedelser
torde därför icke lämpligen låta sig göra. Det bör emellertid framhållas, att
i de fall, då klagomål mest försports över missbruk av väljarbeteckning, såsom
första beteckning å valsedlarna använts en sådan beteckning som vid det nu
föreslagna systemets tillämpning torde komma att registreras.
I enlighet med de nu angivna grundprinciperna hava de sakkunniga utarbe
tat förslag till vissa ändringar i vallagen, vilket förslag såsom bilaga fogas
vid denna promemoria.
Angående den närmare utformningen av förslaget må följande anmärkas.
Parti har definierats såsom förening med politiskt syfte, som icke utgör
underavdelning av sådan förening och som har minst femhundra vid val
till riksdagens andra kammare röstberättigade medlemmar. »Förening med
politiskt syfte» synes vara ett bättre uttryck än det i 1930 års förslag upp
tagna »förening av valmän». Det torde endast böra tillkomma självständiga
partibildningar att erhålla skydd för en partibeteckning. Däremot böra icke
endast »rikspartier» kunna erhålla registrering, utan även en lokal, självständig
partibildning bör hava denna möjlighet. Då det synts lämpligt att till förekom
mande av missbruk av registreringsrätten hindra alltför obetydliga organisa
tioner att erhålla registrering, har föreslagits, att en förening för att anses
som parti skall hava minst 500 vid val till riksdagens andra kammare röst
berättigade medlemmar. Någon svårighet att förebringa bevisning örn att denna
förutsättning föreligger torde icke finnas, även örn vederbörande icke önska
förete medlemsförteckning. Beträffande de partier, som nu äro representerade
i riksdagen, torde det kunna anses notoriskt att de hava över 500 medlemmar.
I detta sammanhang må anmärkas, att i Danmark fordras för att ett nytt
parti skall få deltaga i valet att detsamma omfattar minst 10,000 väljare.
Vad angår frågan hur partierna skola vara organiserade och representerade
vid registrering, synes det icke erforderligt att härutinnan särskild föreskrift
lämnas. Frågan huruvida den eller de, som företräda partiet, äro därtill be
höriga bör följaktligen bedömas enligt allmänna rättsregler. Vid kandidat
anmälningarna skall enligt förslaget partiet företrädas av ett till registret
anmält ombud eller någon av denne förordnad person. Det kunde visserligen
ifrågasättas, örn icke partiernas lokalorganisationer borde anförtros uppgiften
att göra kandidatanmälningar. Detta — som icke kan ske utan att i lagen
lämnas bestämmelser berörande partiernas inre organisation — torde dock ej
vara erforderligt, enär lokalorganisationerna regelmässigt i realiteten torde
komma att bestämma, vilka kandidater som skola anmälas för partiet i respek
tive valkretsar. Det må för övrigt i detta sammanhang erinras, att anmälan
icke avser partiets vallista.
I likhet med 1930 års förslag skall det parti som först inkommer med
ansökan hava företräde till registrering. Beteckning, som icke tydligt skiljer
sig från registrerad beteckning, bör icke få registreras. Uppenbarligen måste
emellertid övergångsbestämmelser meddelas för att skydda vid lagändrin
gens ikraftträdande förefintliga partiers rättmätiga intressen. I sådant hän
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
seende synes böra gälla, att partier, som före ikraftträdandet ansöka om re
gistrering, skola få sina ansökningar prövade utan hänsyn till tiden för an
sökningens ingivande. Ansöka därvid flera partier örn registrering av be
teckningar som ej tydligt skilja sig från varandra, synes det parti, som an
vänt den sökta beteckningen vid senaste valen i hela riket till andra kamma
ren, böra hava företräde. Är detta fallet beträffande två eller flera partier,
skall det parti, som tidigast vid andrakammarval brukat sin beteckning, hava
företräde; och, örn ej heller på detta sätt kan skiljas mellan partierna, det
parti som tidigast offentligen brukat den sökta beteckningen såsom parti
namn eller eljest för att utmärka partiet eller den meningsriktning partiet
företräder.
Det har synts lämpligt att i likhet med vad år 1930 föreslogs, bestämma när
partibeteckning skall kunna avföras ur registret. Beteckningar, som icke längre
användas, böra nämligen icke belasta detta. Sålunda föreslås, att avfö
rande ur registret skall ske, om det parti för vilket registreringen skett ansö
ker därom, eller ock annat parti gör sådan ansökan och visar, att förstnämnda
parti blivit upplöst eller vid två på varandra följande val i hela riket till andra
kammaren icke i någon valkrets anmält kandidater.
Då partibeteckning registreras eller ur registret avföres, bör kungörelse där
om på sökandens bekostnad införas i allmänna tidningarna.
Ett spörsmål, som kan bliva föremål för olika meningar, är åt vilken myn
dighet registreringen bör anförtros. År 1930 föreslogs härtill i första hand
statistiska centralbyrån, som omhänderhar valstatistiken. Därest registre-
ringsärendenas avgörande anförtros statistiska centralbyrån eller annat cen
tralt ämbetsverk torde det vara erforderligt att, såsom även föreslogs i 1930
års betänkande, beslut i dylika ärenden skola kunna överklagas hos regerings
rätten. Detta har i nämnda betänkande framhållits som en fördel, men det må
erinras, att i händelse registreringsmyndighetens beslut undanröjes av re
geringsrätten sedan valförberedelserna börjat en mycket betänklig situation
skulle uppstå. Till förekommande därav torde, örn besvärsrätt stadgas, böra
lämnas bestämmelse, enligt vilken registreringsmyndighetens beslut icke vin
ner tillämpning vid val innan beslutet vunnit laga kraft. Detta innebär emel
lertid en icke ringa olägenhet. Mot att statistiska centralbyrån utses till
registreringsmyndighet torde jämväl kunna invändas, att i detta verk ej fin
nes den juridiska sakkunskap som vore önskvärd för prövning av ifrågavarande
ärenden. De sakkunniga hava med hänsyn till det nu anförda ansett sig
böra föreslå att, såsom i 1930 års betänkande jämväl ifrågasattes, ärenden an
gående registrering skola handläggas av chefen för justitiedepartementet.
Emellertid synes det vara lämpligt att några riksdagens representanter deltaga
i handläggningen av registreringsärenden. De sakkunniga föreslå därför be
träffande registreringsärendens handläggning motsvarande anordning, som
nu gäller för granskning av riksdagsmannafullmakter, nämligen att den sker
inför departementschefen i närvaro av tre av de av riksdagen utsedda riks
banksfullmäktige och tre av riksgäldsfullmäktige. Med den nu föreslagna an
ordningen behöver besvärsrätt ej förekomma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9.
29
Vidkommande detaljerna rörande förfarandet vid valen må anmärkas att,
då val i liela riket skola äga rum, från justitiedepartementet till Konungens
befallningsliavande skola översändas utdrag ur registret, upptagande alla be
teckningar, vilka registrerats på grund av ansökan som gjorts, vid or
dinarie val senast den 1 augusti närmast före valen oell vid val på grund
av upplösning av kammaren senast femte dagen efter det Konungens för
ordnande örn nya val gavs. Härigenom komma Konungens befallningshavan-
de i god tid innan kandidatanmälningar skola ske att erhålla officiell känne
dom örn de partibeteckningar, vilka vid valen kunna skyddas, och tillika blir
den tidpunkt fastslagen, då parti senast skall hava registrerat sin beteck
ning för att erhålla skydd för densamma vid de förestående valen. Sådant
registerutdrag kommer att lända till efterrättelse vid de val, i anledning av vil
ka det utfärdats, men även vid därefter — i anledning av vals upphävande på
grund av besvär eller av annan anledning -— företagna enstaka val intill dess
ånyo val i hela riket äga rum. Det har nämligen icke synts erforderligt eller
lämpligt att vid enstaka val i en valkrets nyregistrerade partibeteckningar
skola kunna åtnjuta skydd. I registerutdragen skola för varje parti angivas
det ombud, som har att göra anmälan örn kandidater. Sker förändring med
avseende å ombudet, skall Konungens befallningshavande ofördröjligen under
rättas för verkställande av anteckning därom i registerutdragen.
Anmälan av kandidater skall, som förut nämnts, ske genom partiets om
bud eller av någon utav ombudet förordnad person. Det har synts lämpligt
föreskriva visst minimi- och visst maximiantal kandidater, det förra för att
väljarna icke skola bliva bundna vid alltför få kandidater såsom första namn
på valsedlarna, det senare i ändamål att markera, att fråga ej är örn anmälan
av fullständiga vallistor. Som minimiantal föreslås fem, som maximiantal
femton kandidater. Vid anmälan bör fogas intyg att de föreslagna kandi
daterna äro valbara i valkretsen. Tiden inom vilken anmälan skall vara
gjord är föreslagen till sist tjugufemte dagen före den allmänna valdagen i
valkretsen.
Giver anmälan och därvid fogade handlingar anledning till anmärkning, bör
Konungens befallningshavande därom underrätta den, genom vilken anmälan
skett. Senast inom fem dagar efter anmälningstidens utgång skall komplette
ring av anmälan kunna ske. Komplettering kan även omfatta anmälan av nya
kandidater för partiet. Tillika synes inom samma tid anmälan böra kunna
helt eller delvis återkallas. Det torde nämligen vara lämpligt att efter den
första anmälningstidens utgång rådrum lämnas för de ändringar i anmälnin
garna, som av politiska skäl eller med hänsyn till väljargruppers sedermera
ådagalagda önskemål kunna finnas påkallade.
Sedan kompletteringstiden utgått, skall Konungens befallningshavande före
taga slutlig prövning av anmälningarna. De anmälningar, vilka uppfylla
föreskrivna villkor och gjorts inom behörig tid, skola godkännas. Parti
beteckningarna för de partier, vilkas anmälningar godkänts, uppföras i bok
stavsordning å en förteckning med angivande under varje beteckning av
partiets anmälda kandidater. I förteckningen synes även böra intagas erinran
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
om skyldigheten för väljare, som avgiver valsedel med någon å förteckningen
uppförd partibeteckning, att å sedeln på första plats uppföra någon för be
teckningen anmäld kandidat. Mot Konungens befallningshavandes avgöran
den i anmälningsfrågor bör klagan få föras allenast i samband med klagan över
valet.
Nyssnämnda förteckning bör intagas i den av Konungens befallningsha-
vande utfärdade valkungörelsen. Denna skall sålunda ej kunna utfärdas förr
än anmälningsförfarandet avslutats. Skall val förrättas å annan dag än, vid
ordinarie val tredje söndagen i september eller närmast föregående lördag,
eller, vid val efter upplösning av kammaren å annan dag än den av Konungen
bestämda sön- eller belgdagen eller närmast föregående söckendag, eller skall
enstaka val i valkrets företagas, bör dock särskild kungörelse örn valdagen av
Konungens befallningshavande utfärdas senast trettio dagar förut, så att an-
mälningstidens utgång blir fastslagen. Förteckningen torde även böra anslås
i vallokalerna.
,
Valets förrättande och sammanräkningen av rösterna skall ske på samma
sätt som enligt gällande ordning. Valsedel, som upptager å nämnda förteck
ning uppförd partibeteckning utan att som första namn upptaga namnet å
någon av de för beteckningen anmälda kandidaterna, blir emellertid ogill. En
dylik regel lärer vara riktigare än att sedeln, såsom enligt 1930 års förslag,
skall tillgodoräknas vederbörande parti men icke medräknas vid tillsättandet
av de mandat partiet tillerkännas vid valet.
I det föreliggande förslaget hava orden »parti» och i viss mån även »parti
beteckning» i vallagen, såvitt avser andrakammarvalen, erhållit en annan in
nebörd än tidigare. Beträffande förstakammarvalen kvarstå orden i vallagen
i sin gamla betydelse. Något missförstånd torde emellertid ej härav kunna
uppkomma. Enligt de föreslagna bestämmelserna skola å valsedel kunna
utsättas en, tva eller tre beteckningar, av vilka en kan vara registrerad parti
beteckning. Termerna kartell-, parti- och fraktionsbeteckning avskaffas så
lunda i deras nuvarande bemärkelse. Detta innebär emellertid, såsom av det
föregående framgår, en rent redaktionell ändring och synes så till vida vara
en lagteknisk vinning, som uttrycken icke alltid motsvarat det sätt, på vilket
beteckningarna använts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
31
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn
val till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 54—57 §§, 59 §, 69 § 3 mom. d, 79 § oell 94 §
lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen skola erhålla ändrad ly
delse på sätt nedan angives, ävensom att rubriken till 54—70 §§ samma lag
skall utgå och i dess ställe införas dels rubrik till 54 § dels ock rubrik till
55—70 §§ av lydelse, som nedan sägs.
Om registrering av partibeteckningar.
54 §.
1. Förening med politiskt syfte, som icke utgör underavdelning av sådan
förening och som har minst femhundra vid val till riksdagens andra kam
mare röstberättigade medlemmar, (parti) må, i den ordning och på de villkor
här nedan stadgas, erhålla registrering av ett partinamn eller en annan be
teckning i ord för partiet eller för den meningsriktning partiet företräder
(partibeteckning).
2. Ansökan örn registrering av partibeteckning skall göras skriftligen i
justitiedepartementet, där register över partibeteckningar föres. Frågor örn
registrering avgöras av chefen för nämnda departement i närvaro av tre
bland de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och tre bland fullmäk
tige i riksgäldskontoret.
3. Partibeteckning må ej registreras med mindre den tydligt skiljer sig
från beteckning, som redan är registrerad eller som är tidigare behörigen an
mäld till registrering.
4. Eegistrerad partibeteckning skall avföras ur registret på ansökan av
det parti, för vilket registreringen skett, eller ock efter ansökan av annat
parti, där det visas att förstnämnda parti blivit upplöst eller vid två på var
andra följande val i hela riket till andra kammaren icke i någon valkrets
anmält kandidater på sätt i 56 § sägs.
5. Då partibeteckning registrerats eller ur registret avförts, skall kun
görelse därom genom justitiedepartementets försorg på sökandens bekostnad
införas i allmänna tidningarna.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
6. Parti, som erhållit registrering av partibeteckning, skall till registret
anmäla ett ombud att utöva de befogenheter, varom i 56 § sägs.
7. När val i hela riket till andra kammaren skola äga rum, skall i god
tid före valen från justitiedepartementet till samtliga Konungens befallnings-
havande översändas utdrag ur registret, upptagande varje partibeteckning,
som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts örn valen förrättas
på grund av bestämmelsen i 17 § 1 mom. riksdagsordningen, senast den 1
augusti närmast före valen samt, örn valen förrättas på grund av Konungens
förordnande jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen, senast femte dagen efter
det förordnandet givits. Vid varje beteckning skall angivas det parti, för
vilket registreringen skett, samt partiets enligt 6 mom. anmälda ombud.
Anmäles till registret att nytt ombud blivit utsett, skall Konungens befall-
ningshavande ofördröjligen underrättas örn förändringen för anteckning i re
gisterutdragen.
Om valets förberedande, kungörande och förrättande.
55 §.
1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på grund
av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september månad samt,
i fall som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses, å den sön- eller helgdag,
som av Konungen bestämmes.
I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas att äga
rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller helgdag som ovan
sagts.
Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till andra
kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första stycket
sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen alltid skola
utsättas till dag under september månad.
2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller
helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock valet av Konungens be
fallningshavande utsättas att äga rum å söckendag, som infaller omedelbart
före sön- eller helgdag, och i annan stad å söckendagen närmast före sön- eller
helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes till valdag. Då synnerliga
skäl därtill äro, må Konungen förordna, att valet skall hållas å annan dag
än i förevarande mom. sägs.
56 §.
1. Parti, vars partibeteckning är upptagen å registerutdrag som i 54 § 7
mom. sägs, må, för varje valkrets där val skall förrättas, hos Konungens be
fallningshavande såsom kandidater anmäla minst fem högst femton valbara
personer.
2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget an
givna ombud eller genom någon av honom förordnad person samt hava inkom-
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
33
mit sist å tjugufemte dagen före den allmänna valdagen i valkretsen. Vid an
mälan skall fogas intyg att de anmälda kandidaterna äro valbara i valkretsen.
Giver anmälan eller därvid fogade handlingar anledning till anmärkning,
skall Konungens befallningshavande därom underrätta den genom vilken an
mälan skett.
Senast å femte dagen efter utgången av anmälningstiden må skedd anmä
lan ändras samt erforderliga intyg ingivas.
3. Konungens befallningshavande företager därefter ofördröjligen slutlig
prövning av de inkomna anmälningarna samt upprättar förteckning över god
kända anmälningar med angivande av partibeteckningarna efter bokstavsord
ning samt under varje beteckning de för denna anmälda kandidaterna. I för
teckningen intages även erinran örn bestämmelsen i 59 § fjärde stycket.
Formulär till förteckningen fastställes av Konungen.
över Konungens befallningshavandes beslut i ärende varom i detta mom.
sägs må klagan föras allenast i samband med besvär över valet.
4. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande omedelbart kungö
relse örn valet, vilken uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;
b) dag och tid för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) den i 3 mom. omförmälda förteckning; samt
e) tid och ställe för rösternas sammanräknande inför Konungens befall
ningshavande; skolande sammanräkningen utsättas att äga rum så snart ske
kan.
Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt
70 § åligger valförrättare att ofördröjligen till Konungens befallningshavan
de insända de förseglade omslag som i 69 § avses ävensom valprotokoll och
röstlängd.
5. Skall val förrättas å annan dag än i 55 § 1 mom. första och andra
styckena sägs, läte Konungens befallningshavande senast trettio dagar där-
förut införa kungörelse i ortstidningar örn den fastställda valdagen.
57 §.
Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett valdistrikt,
magistraten; och i annan stad magistratens deputerade varom i 91 § här ne
dan sägs.
Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller tryckta
eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens be
höriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan avsty
ras, äge valförrättaren avbryta förrättningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 139.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9.
I vallokal skola finnas anslagna exemplar av denna lag samt av den i 56 §
3 mom. omförmälda förteckning.
59 §.
Vid valet----------- utan kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i
ord för viss grupp väljare eller för samverkande sådana grupper eller för viss
meningsriktning (väljarbeteckning). Utsättas två eller tre beteckningar, skola
de uppföras den ena under den andra.
Namnen skola----------- valet avser.
Har å valsedel utsatts partibeteckning, som uppförts å den i 56 § 3 mom.
omförmälda förteckning, skall såsom första namn å sedeln upptagas namnet
å någon av de för partibeteckningen anmälda kandidaterna.
Valsedel bör-----------vilka åsyftas.
69 §.
3 d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b och c åter-
inlagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sed
lar, vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning, sammanföras i en
grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje
grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas de
inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt antal.
79 §.
Ogin
är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där
anbragt;
vilken saknar väljarbeteckning;
vilken upptager väljarbeteckning å annat ställe än ovanför namnen;
vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;
vilken icke upptager något giltigt namn;
vilken upptager partibeteckning, som uppförts å den i 56 § 3 mom. omför
mälda förteckning men icke såsom första namn upptager namnet å någon av
de för partibeteckningen anmälda kandidaterna.
Finnas i — — — alla ogilla.
94 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning mot röst
längd, som i 42 § sägs, sist hör framställas eller då åtgärd för talans full
följande eller bevarande sist bör företagas eller då anmälan eller annan åtgärd
enligt 56 § sist bör göras, må sådant i stället ske å nästa söckendag.
Kungl. Maj:is proposition nr ISO.
35
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.
Ansökan om registrering av partibeteckning må dock göras före nämnda
dag. Hava två eller flera partier före den dagen gjort ansökan örn regist
rering av partibeteckningar, vilka icke tydligt skilja sig fran varandra,
skall det parti hava företräde till registrering, som visar sig vid närmast
föregående val i bela riket till andra kammaren hava i en eller flera val
kretsar såsom kartell-, parti- eller fraktionsbeteckning begagnat den be
teckning, för vilken partiet söker registrering. Är detta fallet beträffan
de två eller flera partier, skall det parti hava företräde, som visar sig
tidigast hava vid val till andra kammaren sålunda brukat beteckningen.
Kan icke på nu angivet sätt skiljas mellan partierna, äge det parti före
träde, som visar sig tidigast hava offentligen såsom partinamn eller eljest för
att utmärka partiet eller den meningsriktning partiet företräder brukat den
beteckning, för vilken partiet söker registrering.