Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för tilldelning av valsedlar till de politiska partierna. Ett parti som uppnår eller vid det senaste valet upp- nådde mer än en procent av rösterna i riksdagsvalet skall enligt förslaget få gratis valsedlar till samma antal som riksdagspartierna. Ett sådant parti skall också få partimarkerade valsedlar utlagda i vallokaler och på post- kontor genom riksskatteverkets försorg. ] gengäld minskas antalet fria valsedlar för riksdagspartierna från fem till fyra gånger antalet röstberätti- gade personer.

Vidare föreslås att reglerna om registrering av partibeteckning ändras för att undvika att uppgifter om enskildas partitillhörighet offentliggörs i registreringsärenden.

I lagen om kyrkofullmäktigval föreslås en ändring av reglerna om post— röstning för att förbättra skyddet för valhemligheten i sådana fall då antalet poströster är litet. Enligt förslaget skall poströstningen avslutas på torsda- gen före valdagen. så att poströsterna kan räknas tillsammans med övriga röster i vallokalen på valdagen och inte som nu vid en separat samman- räkning hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

Det föreslås också att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubli- ken Tyskland. som försöksvis gällde vid 1982 års val. skall komma till användning även vid det förestående valet. De nya reglerna är också i övrigt avsedda att tillämpas vid 1985 års val.

Slutligen föreslås vissa ytterligare smärre ändringar i vallagstiftningen.

! Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr ”9

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 119

1. Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 5. 6 kap. 4—6 och 9 åå. 9 kap. 6 5, 10 kap. 5 a ä, [3 kap. 3. 5 och 6 åå samt l4 kap. 23 & vallagen (l9721620l' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

Ansökan om registrering av par— tibeteckning görs skriftligen. l an— sökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om ansökningen avser regist— rering för val av landstingsleda— möter eller kommunfullmäktige. för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förkla— ringar enligt 3 & tredje stycket.

Ansökan om registrering av par- tibeteckning görs skriftligen. l an- sökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och. om ansökningen avser regist- rering för val av landstingsleda— möter eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förkla- ringar enligt 3 & tredje stycket eller inlyg av notarius publicus ut! så-

dana förklaringar har visats uppför hmmm.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten. vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäkligc före utgången av februari valäret och vid annat val inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades.

() kap. 4 5

Efter beställning av parti. som är representerat i den församling valet gäller, tillhandahåller centrala val- myndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet öns- kar.

Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller, i frågu om val till riks- dagen. vid det senaste vale! harfån mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet önskar. Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna i förskott.

' Lagen omtryckt l982: I46.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 119

Nuvarande lydelse

] fråga om parti. som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått eller vid det före- stående valet får mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet. svarar statsverket för kostnaden för blan- ketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röst- berättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstan- delen är eller genom det föreståen- de valet blir representerat i riksda- gen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är el- ler genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kost- naden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i va- let.

'.'—r

Föreslagen lydelse

l fråga om parti. som deltager i riksdagsval och som vid det scnaste riksdagsvalet fått eller vid det före- stående valct får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blan- ketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röst- berättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstan- delen är eller genom det föreståen- de valet blir representerat i riksda- gen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är el- ler genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kost- naden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i va- let.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät- tigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

Har blanketter till valsedlar beta- lats i förskott och har valsedlarna använts för parti som enligt 5 5 är berättigat att få valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet, skall för- skottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet valsedlar som par- tiet får kostnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val till riksdagen fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val fem gånger anta- let röstberättigade vid valet. Anta- let röstberättigade beräknas på grundval av stommarna till man— talslängderna för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem som har erlagt förskottet".

Ti Riksdagen [984/85. I sam/. Nr [19

Har blanketter till valsedlar beta- lats i förskott och har valsedlarna använts för parti som enligt 5 & är berättigat att få valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet, skall för- skottet återbetalas i den mån anta- let valsedlar som partiet får kost- nadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val till riksda- gen fyra gånger antalet röstberätti- gade i valkretsen och i fråga om annat val fyra gånger antalet röst— berättigade vid valet. Antalet röst— berättigade beräknas på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: ”9

Nuvarande lydelse

Slå

Ft'n'eslagen lydelse

[ lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

|. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2.5 procent av rösternai hela landet (partimarkerade valsed— lar) samt

2. blanketter till valsedlar.

l. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsed- lar) samt

Lantbrevbärare som mottager valsedelsl'örsändelser bör medföra parti- markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

9 kap.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blan- ketter för valsedlar oeh partimar- kerade valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet.

65

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. [ anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blan- ketter för valsedlar och partimar— kerade valsedlar för parti sotn vid det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela lan- det.

10 kap. 5 a li

] eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall anord- nas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Rätt att där lägga lll vul— sedlar tillkommer parti som harfått sin partibeteckning registrerad men vars valsedlar ej tillhandahålls en- ligt 6 kap. 9 5. Endast partimarke- rade valsedlar med den registrera- de partibeteckningen får läggas ut. Parti som har fått sin partibeteck- ning registrerad för val av lands- tingsledamöter eller för val av kont- munfullmäktigefår dock ej lägga ut valsedlar på postanstalt som är be— lägen utanför den landstingskom- mun eller kammun som anges i re- gistreringsbeslutet.

] eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall anord- nas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut av partier vars valsedlar ej tillhandahålls enligt 6 kap. 9 9". En- dast partimarkerade valsedlar får läggas ut.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: ll9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[3 kap.

Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag med ytterkuvert brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i protokol— let. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,

2. samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert.

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren icke röstat i vallokalen ttnder valdagen.

[ fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt som föreskrives i 4 5. 1 an- nat fall lägges ytterkuvert åt sidan. Ylterkuvert, som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om inne/täl- let.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrät- taren skall kontrollera enligt 4 €. skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adress— kort åter läggas in i ytterkuvertet. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. In- nerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedels- försändelse. Ytterkuverten lägges [ sin tur in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

] fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt som föreskrives i 4 5. 1 an- nat fall lägges ytterkuvert åt sidan.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrät- taren skall kontrollera enligt 4 5, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adress- kort åter läggas in i ytterkuvertet. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. ln— nerkuvert Skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedels- försändelse. Ytterkuverten lägges åt sidan.

Ytterkuvert som lagts åt sidan enligtförsta stycket eller enligt 3 5; andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag.

Sedan de i 3—5 åå föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje val för sig på följande sätt.

1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna ej med varandra. anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

2. Valsedlarna tages ut ur kuver- ten. Innehåller kuvert mer än en valsedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och lägges in i ett särskilt kuvert

2. Valsedlarna tages ut ur kuver- ten. Innehåller kuvert mer än en valsedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 119 Nuvarande lydelse

som tillslutes ()("ll förses med att- teekttittg tttn iutteluillet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt l4 kap. 4 & lägges val- sedeln åt sidan. Vttlsedlar som lagts åt sidan lägges därefter in i ett ellerjleru särskilda omslag som tillslutes ttcltjärses ttted anteckning attt antalet valsedlar sattt omslaget innehåller.

4. Övriga valsedlar ordnas i grup- per efter partibeteckning. Antalet valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlar- nas antal.

5. De särskilda kuverten (K'll omslagen förses med uppgift om valdistriktet och förseglas.

Ft'ireslugen lydelse

3. Kan det antagits att valsedel är ogiltig enligt l4 kap. 4 ålägges val- sedeln tillltaktt ikuvertet.

4. Vit/sedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 ite/13 läggs därefter in i särskilda ottt- slag. som tillsluts. Vtttje tttttslug förses ttted attteekttin g om det antal kuvert som omslaget innehåller.

5. Övriga valsedlar ordnas i grup- per efter partibeteckning. Antalet valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlar- nas antal.

6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och förseglats.

H kap. 235?

Har en suppleant för landstings- ledamot eller för fullmäktig inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommun- fullmäktiges ordförande vid offent- lig förrättning utse ytterligare en suppleant för varje berörd ledamot. Vid den nya sammanräkningen till- lämpas IS 5 när det gäller supplean- ter för landstingsledamot och l9 & när det gäller suppleanter för full- mäktig.

Har en suppleant för landstings- ledamot eller för fullmäktig inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak. skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommun- fullmäktiges ordförande vid offent- lig förrättning utse ytterligare en suppleant för varje berörd ledamot. Ytterligare suppleant fär fullmäktig skall dock utses endast om antalet suppleanter är mindre ätt det antal sotn fullmäktige har bestämt. Vid den nya sammanräkningen tilläm- pas l8 & när det gäller suppleanter för landstingsledamot och l9 & när det gäller suppleanter för fullmäk- ttg.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 119 7 Nuvarande lyric/sc Förurlugvn [_wlr'lsv

Finns ej någon som kan utses till suppleant för lnndslingslcdumot eller kommunfullmäktig. skall därvid bero.

Denna lag träderi kraft två veckor efter den dag. då Ingen enligt uppgift på den har utkommit från tryckel i Svensk författningssamling.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85: 119 8

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l972:704) om kyrkofullmäktigval

fllärigenom föreskrivs i fråga om lagen (l9721704) om kyrkofullmäktig— val

dels att 42 l) & skall upphöra att gälla. dels att 30, 35. 4] och 4211 så skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/(igen lydelse

30.5

Röstning får ske på varje postan— stalt inom riket. vid val i hela riket från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen. om ej annat följer av and- ra eller tredje stycket.

Röstning får ske på varje postan— stalt inom riket, vid val i hela riket från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med torsdagen före valdagen. om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begrän- sa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.

lnrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem. kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt. äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning. dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val- nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postanstalten.

355

Vid varje tillfälle då ytterkuvert kommer in till valm'intnden skall an- talet antecknas i ett särskilt pmm- koll. I väntan på den Q/fentligafär— rättningen för preliminär rösträk- ning skall ytterkmtertenförvaras pä betryggande sätt.

' Lagen omtryckt 1982: 147.

Ifråga om den vidare behand— lingen av röster som har avgivits på paslanstalt tillämpas sannnajörfa- rande som anges i [2 kap. I—5 555 vallagen(1972:()20) med följande undantag.

Ytlerknvert. som kommer in till valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräk- nas kmn/na val/örrättarna till han- da innan röstningen i vallokalen

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 119 9 Nuvarande lydelse F (iresluyen lydelse

slutar. skull behållas av valnämn— den som därefter fiir/"ar med dent på det sätt som anges i [3 kap. IO s" vallagen.

4|å

Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott.

Den preliminära_rösträkningen i Den preliminära rösträkningen i vallokal genomförs enligt ll kap. vallokal genomförs enligt l3 kap. 6 .5 och 7 5 första stycket vallagen 2—6 5.5 och 7 & första stycket valla— (|9721620). gen (l972:620).

42aå

Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i 42 s" kommer in till nämnden och att. om så ej är fallet. infordra det som fattas.

Valnämnden behåller röstläny- Valnämnden vidarebefordrarom— derna tn'lt vidarebefordrar omgåen- gående rösth'ingder och övrigt ma— de övrigt material till länsstyrelsen. terial till länsstyrelsen. Sker över— Sker översändandet med posten. sändandet med posten. skall för- skall försändelsen anordnas som sändelsen anordnas som värdepost. värdepost.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 119 IO

3. Förslag till Lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Vid 1985 års val till riksdagen och vid samma års val av landstingsle- damöter och kommunfullmäktige får röstberättigade som vistas i För- bundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (l972:620). om inte annat följer av denna lag.

2 & Brevröstning skall gå till på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. l närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt och att försändelsen har gjorts i ordning i För- bundsrepubliken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning samt sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäk— ran samt att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för post- befordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller. om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämn- den i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 & vallagen (19722620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra dagen efter valdagen.

3 5 Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till val- nämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna för- varas på betryggande sätt.

4 & Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsän- delser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9 & vallagen (1972: 620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna granskas på följande sätt.

Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröst- ningsförsändelser räknas. varpå antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

1. omslagskuvertct inte har blivit öppnat efter tillslutandet.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 119 11

2. omslagskuvertct har avlämnats för postbefordran i Förbundsrepubli- ken Tyskland,

3. brevröstningsförsändelsen inte har avgctts senare än dagen före val- dagen.

1 de fall då de nämnda kraven är uppfyllda. förfars med omslagskuvertct på det sätt som föreskrivs i 5 ä. I annat fall läggs omslagskuvertct åt sidan. Omslagskuvcrt som lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

55. När kontrollen enligt 4 5 är avslutad. öppnas de omslagskuvert som inte lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att

1. omslagskuvertct innehåller väljarens röstkort.

2. samma väljare inte avgivit sådant ytterkuvert som avses i 13 kap. 3 9" första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröstningsförsän- delse.

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet.

4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen. I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars med ytterkuvertet på det sätt som föreskrivs i 6 5. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertct. som läggs åt sidan. Omslagskuvert som lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 5 När kontrollen enligt 5 5 är avslutad. granskas ytterkuverten till de valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försän- delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. lnnerku- verten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet. att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuverten ej är försedda med obehörig märkning. Godkända innerku- vert läggs i urnorna. [ samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt första stycket. skall det eller de bristfälliga kuverten tillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas in i om- slagskuvertet. Detsamma gäller om ett innerkuvert är tomt eller om det inte klan framgår att ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i 13 kap. 9 5 andra stycket vallagen (1972: 620).

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till utgången av år 1985.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 119 17

Utdrag JUSTlTlEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-07

Närvarande: statsrådet l. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson. Bo- ström. Göransson, Gradin. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändringi vallagen (1972: 620) m. rn.

1 inledning

ljanuari 1983 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för justitiede- partementet att tillkalla en kommitté för att utreda frågan om invandrare som inte är svenska medborgare bör ges rösträtt vid riksdagsval m.m. Kommittén. som antog namnet 1983 års rösträttskommitté'. avlämnade i mars 1984 betänkandet (SOU 1984: 11 och 12) Rösträtt och medborgar- skap. Kommittén har i betänkandet lagt fram förslag som rör rösträtt för invandrare och Utlandssvenskar. Vidare har kommittén utvärderat erfaren- heterna av försöksverksamheten med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val.

Kommitténs förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval och om utlandssvenskarnas rösträtt har utsatts för betydande kritik under remiss- behandlingen. Däremot har kommitténs förslag om brevröstning fått ett övervägande positivt mottagande.

Sedan det har visat sig att röstning vid de svenska utlandsmyndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland inte kommer att kunna genomföras vid 1985 års val. tar jag nu upp frågan om brevröstning i det valet. Däremot skalljag inte i detta sammanhang behandla frågorna om rösträtt för invand- rare och utlandssvenskar.

Riksskatteverket (RSV) har i egenskap av central valmyndighet sam- manställt och analyserat erfarenheterna från 1982 års allmänna val. Resul- tatet av analysen har RSV redovisat i en promemoria den 27 januari 1984.

' F.d. riksdagsledamoten fil. dr Hilding Johansson. ordförande. riksdagsledamö- terna Karin Ahrland och Lahja Exner. f.d. riksdagsledamoten Eivor Marklund samt riksdagsledamöterna Sven-Erik Nordin. Per-Olof Strindberg och Gunnar Thol- lander.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85:119 13

"Erfarenheter m.m. från 1982 års allmänna val". som har överlämnats till justitiedepartementet. [ promemorian har RSV också redovisat tänkbara besparingsmöjligheter inom valadministrationcn samt lagt fram vissa för- slag till ändringar i valförfarandet.

Vidare har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria den 13 april 1984 om förutsättningarna för registrering av partibeteckningar. 1 promemorian diskuteras om man bör behålla den nuvarande ordningen att ett parti som vill registrera sin partibeteckning måste offentliggöra ett visst antal partimedlemmars namn. personnummer och kyrkobokföringsort i registreringsärendet.

Vissa valfrågor har också behandlats av folkstyrclsekommittén'. som jag med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade ijuni 1984 för att utreda frågor om folkstyrelsens villkor. Kommittén skall bl.a. överväga frågor som rör valsystemet. l direktiven (Dir 1984123) nämns särskilt frågan om möjligheterna att minska skillnaderna mellan stora och små partier när det gäller ersättning för kostnader för valsedlar, valsedelsdistri- bution m.m. Kommittén har också i uppdrag att göra en översyn av kyrkofullmäktigvalens utformning.

Folkstyrelsekommittén har behandlat vissa valfrågor med förtur. De frågor som kommittén nu har tagit upp gäller dels en begränsning av tiden för poströstning i kyrkofullmäktigvalen. dels reglerna för tillhandahållande av valsedlar till de politiska partierna i riksdagsvalen. Kommitténs förslag i dessa frågor har redovisats i en skrivelse till justitiedepartementet den 7 december 1984.

RSV:s promemoria och departementspromemorian har remissbehand- lats. Däremot har folkstyrelsekommitténs skrivelse inte remissbehandlats. De frågor som tas upp i skrivelsen — poströstningen i kyrkofullmäktigva- len och valsedelstilldelningen till partierna — har emellertid delvis också behandlats i RSV:s promemoria.

Jag skall i det följande ta upp dels de frågor som har behandlats i folkstyrelsekommitténs skrivelse, dels vissa andra frågor som har berörts i RSV:s promemoria och i departementspromemorian.

En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betän- kandet och de båda promemoriorna bör fogas som bilaga till protokollet i detta ärende. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats i justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 251— 84, 720—84. 1050—84).

' F.d. riksdagsledamoten fil. dr Hilding Johansson. ordförande. riksdagsledamö— terna Nils Berndtson. Anders Björck och Bertil Fiskesjö, kommunalrådet Sven Hulterström. riksdagsledamöterna Björn Molin, Mona Sahlin och Olle Svensson samt partisekreteraren Bo Toresson.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85: 119 14

2.2. Registrering av partibeteckning

Mitt förslag: För att styrka att en ansökan om registrering av partibe- teckning biträds av föreskrivet antal röstberättigade medlemmar skall ett parti kunna välja att — i stället för att till RSV ge in egenhändigt undertecknade förklaringar från medlemmarna - förete ett intyg av notarius publicus om att de föreskrivna förklaringarna har visats upp för honom.

Departementspromemorians förslag: [ promemorian diskuteras fyra alter- nativa sätt att undvika att uppgifter om partitillhörighct måste offentlig- göras i ärenden om registrering av partibeteckning. l promemorian föror- das att nuvarande system ersätts med en ordning enligt vilken de aktuella förklaringarna visas upp för notarius publicus.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. En del anser att det inte finns något behov av att ändra nuvarande regler. som infördes så sent som I982. Andra menar att den nuvarande ordningen inte är invändningsfri och att notarius publicus-alternativet är den smidigaste lösningen om regelsyste- met skall revideras.

Skälen för mitt förslag: Genom att registrera sin partibeteckning vid ett val kan ett parti uppnå fördelari två avseenden. Dels får partiet ett skydd mot illojalt utnyttjande av partibeteckningcn. Dels får partiet rätt att lägga ut sina valsedlar på postkontoren (se vidare nedan i avsnitt 2.3).

Skyddet för registrerade partibeteckningar är konstruerat påi huvudsak följande sätt. Ett parti. dvs. en sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i val under en särskild beteckning. kan registrera beteckningen och anmäla officiella kandidater hos RSV. Valsedlar med registrerade partibeteckningar måste som första namn ha någon av de anmälda kandi- daterna. Annars anses alla namn på valsedeln obefintliga. och rösten tillfaller det registrerade partiet.

En förutsättning för att en ansökan om registrering av en partibeteckning skall bifallas är att beteckningen inte kan förväxlas med en tidigare regist- rerad beteckning (5 kap. 3 & vallagen).

En annan förutsättning för registrering är att ansökningen biträds av ett visst minimiantal röstberättigade medlemmar i partiet (1.500. l00 och 50 för riksdags-. landstings- resp. kommunfullmäktigval). Ett liknande krav

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85: 119 19

har gällt i snart 50 år och motiverades ursprungligen med att det syntes "lämpligt att till förekommande av missbruk av registreringsrätten hindra alltför obetydliga organisationer att erhålla registrering" (prop. 1935: 139 s. 27). Kravet gäller dock inte partier som är representerade i riksdagen.

De medlemmar som biträder registreringsansökningen måste lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge per- sonnummer och kyrkobokföringsort. Förklaringarna blir hos RSV all- männa handlingar som det står var och en fritt att ta del av. Från olika håll har hävdats att denna ordning skulle stå i mindre god överensstämmelse med regeringsformens regler om skydd för åsiktsfriheten.

Den bestämmelse i regeringsformen (RF) som därvid närmast torde åsyftas är 2 kap. 2 .6. Det föreskrivs där att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt. religiöst. kulturellt eller annat sådant hänseende.

[ propositionen med förslag till regeringsform (prop. [973190 s. 145) uttalade departementschefen att bestämmelsen bl.a. innebär att reglerna om vittnesplikt inte i något fall medför skyldighet för ett vittne att lämna uppgift om sin uppfattning i t.ex. politiska eller religiösa frågor. Bestäm- melsen utgör däremot. framhöll han vidare. inte något hinder mot regler som innebär att någon för att komma i åtnjutande av en särskilt förmånlig behandling. t.ex. att få fullgöra vapenfri tjänst eller helt befrias från värnplikt, måste lämna vissa uppgifter om sin inställning t.ex. i religiöst hänseende. Dessa uttalanden godtogs av riksdagen.

Här kan också nämnas förbudet mot åsiktsregistrering i 2 kap. 3 5 RF. Där föreskrivs att anteckningar om en medborgare i ett allmänt register inte utan hans samtycke får grundas enbart på hans politiska åskådning. Som framgår av bestämmelsen gäller förbudet bara anteckningar som görs utan den registrerades samtycke. Det anses därför möjligt att ange perso- ners politiska hemvist i förteckningar över kandidater i politiska val och ledamöter i politiska församlingar (Holmberg-Stjernquist. Grundlagarna. 1979. s. 85).

Enligt min mening finns det inte fog för uppfattningen att gällande ordning för registrering av partibeteckningar skulle innebära att enskilda tvingas att ge till känna sin politiska åskådning eller att den skulle innefatta en förbjuden åsiktsregistrering. Registreringen är ju frivillig. och de upp- lysningar om enskildas partitillhörighct som lämnas i registreringsärendena förutsätter att den enskilde har lämnat sitt samtycke. Den nuvarande ordningen kan alltså inte anses strida mot RF:s regler om skydd för åsiktsfriheten.

Att gällande ordning för registrering av partibeteckningar är förenlig med grundlagen hindrar emellertid inte att det kan framstå som en från olika synpunkter oönskad konsekvens av systemet att ett parti i praktiken måste offentliggöra namnen på ett stort antal medlemmar för att få sin partibeteckning registrerad. Jag anser att reglerna lämpligen bör ändras så

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 119 ”0

att man kan undvika att uppgifter om enskildas partitillhörighct måste offentliggöras i registreringsärenden. l departementspromemorian disku- teras olika lösningar för att uppnå det angivna syftet.

Ett alternativ är att slopa kravet på att ett minimiantal medlemmar skall biträda en registreringsansökan. För att stävja ett eventuellt missbruk av registreringsrätten kunde man i stället överväga att låta RSV ta ut en mindre ansöknings- eller registerhållningsavgift. Mot tanken på avgiftsbe- läggning av ansökningar till valmyndigheten kan dock principiella invänd- ningar riktas.

Ett annat sätt att undvika att uppgifter om enskildas partitillhörighct offentliggörs i registreringsärenden är enligt promemorian att i sekretessla- gen (1980: 100, omtryckt 1982: 1196) föreskriva att sekretess gäller för sådana uppgifter hos RSV.

Mot en sådan lösning kan invändas att valmyndigheternas verksamhet bör bedrivas i så öppna former som möjligt. För tilltron till demokratin är det viktigt att allmänheten har full insyn i verksamheten och möjlighet att kontrollera att denna sköts på rätt sätt. En föreskrift om sekretess i registreringsärenden är därför inte något bra alternativ.

De egenhändigt undertecknade förklaringar av röstberättigade partimed- lemmar som nu krävs för registrering blir allmänna handlingar och därmed också offentliga så snart de kommer in till RSV. En tänkbar möjlighet att undvika detta som diskuteras i promemorian är att ändra vallagen så att förklaringarna inte behöver ges in till RSV utan bara visas upp för en tjänsteman där. Denna lösning är dock som jag ser det osäker till sina rättsliga konsekvenser och har dessutom ett mindre tilltalande drag av kringgående av offentlighctsprincipen.

En variant på alternativet att förklaringarna skall visas upp för en tjäns- teman hos RSV är att föreskriva att förklaringarna skall visas upp för notarius publicus.

Notarius publicus är en offentlig institution. vars verksamhet går ut på att enskilda skall kunna få ett officiellt bevis om vissa faktiska förhållan- den. Verksamheten utövas av enskilda uppdragstagare. Den regleras ge- nom förordningen (1982: 327) om notarius publicus.

Enligt särskilda föreskrifter i sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen också hos notarius publicus (1 kap. 8 5). Undantag görs dock för sådana uppgifter beträffande vilka det kan antas att klienten har förutsatt att de skall bli behandlade förtroligt liksom för uppgifter i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållanden. om det kan antas att han lider skada eller men om uppgifterna röjs (9 kap. 9 5). Sådana uppgifter skyddas av sekretess hos notarius publicus.

Om man ändrar vallagen så att det för registrering av en partibeteckning räcker med ett intyg av notarius publicus om att partiet för honom har uppvisat de föreskrivna förklaringarna av röstberättigade partimedlem- mar. undviker man alltså att uppgifter om medlemmarna måste offentlig-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85:119 21

göras. En sådan ordning ligger också inom ramen för de uppgifter som notarius publicus redan har. Denne bör av omständigheterna eller av uppgifter som lämnas i samband med uppvisandet utan svårighet kunna sluta sig till i vad mån sekretess gäller för de uppgifter som partiet lämnar honom.

Av de olika lösningar som kan väljas om man vill undvika att uppgifter om partitillhörighct måste offentliggöras i registreringsärenden anser jag att notarius publicus- alternativet erbjuder den smidigaste utvägen. Den har också förordats i promemorian och har godtagits av många av de remissinstanser som uttalat sig för en ändring av de nuvarande reglerna. För ett parti som vill registrera sin partibeteckning bör det alltså i fortsätt- ningen räcka med ett intyg av notarius publicus om att partiet för honom har visat upp de föreskrivna förklaringarna av röstberättigade partimed- lemmar. Partiet bör emellertid också kunna välja den nuvarande ordningen och ge in förklaringarna i ansökningsårendet. om partiet skulle föredra detta.

Förslaget föranleder en ändring i 5 kap. 2 5 vallagen.

2.3. Rätten att lägga ut valsedlar på postkontoren

Mitt förslag: Alla partier får. oavsett om de har registrerat sin partibe- teckning eller inte. rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar i eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum.

Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 10 kap. 5 a_ö vallagen skall det i eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum anordnas lämplig plats där partimarkerade valsedlar kan läggas ut. Endast partier som har fått sin partibeteckning registrerad har rätt att lägga ut sina valsedlar på postkon- toren.

RSV har nu gjort bedömningen att det är olyckligt att utläggningen av valsedlar på postkontoren har kopplats till att ett parti har registrerat sin partibeteckning. De fiesta partier bedömer det som värdefullt att kunna lägga ut sina valsedlar på postkontoren. särskilt med tanke på det ökande antalet poströstande. Vissa partier har tvingats registrera sin partibeteck- ning enbart för att kunna utnyttja möjligheten att lägga ut valsedlar på postkontoren. Ett parti med registrerad partibeteckning måste för att inte avföras ur registret dels anmäla särskilt ombud. dels anmäla kandidater.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 119 77

För RSV:s del innebär den ökande mängden registreringsansökningar ett visst merarbete.

RSV har därför föreslagit att alla partier oavsett registrering ges rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar i eller i anslutning till lokal där poströst- ning äger rum. Även frän demokratisk synpunkt är enligt RSV denna ordning att föredra. bl.a. med hänsyn till att ett parti kan besluta att ställa upp i ett val så sent att tiden för registrering av partibeteckning har gått ut. Enligt RSV:s bedömning kan inte antalet partier som lägger ut valsedlar på postkontoren antas öka i sådan omfattning att det nämnvärt skulle påverka postkontoren i deras arbete eller påverka statsverkets kostnader för post- verkets medverkan i valadministrationen.

Postverket har i sitt remissyttrande tillstyrkt RSV:s förslag. Även övriga remissinstanser har så gott som undantagslöst ställt sig bakom att den nuvarande begränsningen avskaffas.

Enligt min mening är det önskvärt att alla partier som deltar i ett val har möjlighet att tillhandahålla sina valsedlar i eller i anslutning till de lokaler där röstning äger rum. Jag anser därför att kravet att ett parti skall vara registrerat för att få lägga ut valsedlar på postkontoren om möjligt bör tas bort.

Av förarbetena till 10 kap. 5 a & vallagen (SOU 1980: 45 s. [40 ff och prop. 1980/81: 170 s. 54 foch 68) framgår att den nuvarande begränsningen i rätten att lägga ut valsedlar på postkontor har motiverats huvudsakligen av praktiska skäl. Möjligheterna för postpersonalen att utöva tillsyn över utlagda valsedlar. överskådligheten för väljarna och önskemålet att kunna hålla god ordning i poströstningslokalen har sålunda åberopats som skäl för den gällande ordningen.

Som RSV har påpekat kan det förväntas att det antal ytterligare partier som skulle komma att utnyttja rätten att lägga ut partimarkerade valsedlar på postkontoren om registreringskravet tas bort blir tämligen begränsat. Möjligheterna att utöva tillsyn över valsedlarna och att även i övrigt hålla ordning i lokalerna torde därför komma att påverkas endast marginellt. Problemen kan inte väntas bli större än att de utan svårighet bör kunna bemästras. Den nuvarande begränsningen i fråga om rätten att lägga ut valsedlar på postkontoren bör därför kunna avskaffas. Jag förordar att så sker.

Förslaget föranleder vissa mindre ändringar i lO kap. 5 a & vallagen.

• Sida 23
•  Original

Prop. [984/85: ll9

IJ '_oJ

2.4. Poströstning i kyrkofullmäktigvalen

Mitt förslag: Röstningen på postkontor i kyrkofullmäktigvalen får i fortsättningen bara ske till och med torsdagen före valdagen. Den preliminära rösträkningen av poströsterna skall vidare ske i vallokalen och inte som nu hos valnämnden.

Folkstyrelsekommittens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande regler kan man poströsta i kyrko- fullmäktigval fram till dagen före valdagen. Samtliga poströster räknas preliminärt hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

RSV har i samband med sin analys av erfarenheterna från l982 års val funnit att kyrkofullmäktigvalen ger upphov till problem i olika avseenden. De flesta problemen har samband med det låga valdeltagandet i dessa val (15,2 %). En särskilt allvarlig följd härav är att valhemligheten har visat sig kunna komma i fara i vissa fall.

Trots att samtliga poströster vid kyrkofullmäktigvalen granskas och räknas av valnämnden onsdagen efter valdagen medför det låga valdelta- gandet att det i många församlingar är så få poströster att valhemligheten äventyras. Som exempel har RSV nämnt att det av protokoll förda vid preliminär rösträkning hos valnämnderna i Östergötlands län framgår att av totalt ll9 församlingar och samfälligheter hade l8 st. inga poströster alls och 48 st. l0 poströster eller färre. i många församlingar och samfälligheter hade endast en person poströstat. Valhemligheten kommer härigenom givetvis i uppenbar fara. För att undanröja detta problem anser RSV att poströstningen bör avslutas i så god tid att samtliga poströster kan grans- kas och räknas i vallokalerna på valdagen.

Somjag inledningsvis nämnde har folkstyrelsekommitten fått uppdraget att se över kyrkofullmäktigvalen. Frågan om poströstningen i dessa val har kommitten behandlat med förtur.

Enligt kommittén lämnades vid l982 års val ca 190 000 poströster. I många församlingar var antalet poströster så litet att valhemligheten inte kunde skyddas. [ samband med den preliminära rösträkningen begicks dessutom på flera håll formella fel. vilket i fyra fall ledde till omval.

Kommittén framhåller att de olägenheter som är förknippade med den nuvarande ordningen inte kan godtas.

Poströstningen i kyrkofullmäktigvalet bör därför även enligt kommitténs mening avslutas i sådan tid att poströsterna kan räknas i vallokalen på valdagen. Därigenom kan valhemligheten skyddas bättre. Vidare elimine— ras risken för formella fel av det slag som ledde till omval l982. Det är dock väsentligt att poströstningen inte avslutas så tidigt att väljarnas möjlighet att utöva sin rösträtt onödigtvis begränsas.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 119 24

Enligt vad kommittén har inhämtat från postverket kan alla poströster nå fram i sådan tid att de kan räknas i vallokalen på valdagen. om poströst— ningen avslutas torsdagen före valdagen. Denna förändring skulle enligt pöstverket leda till att kostnaderna för poströstningen i kyrkofullmäktigva- let skulle öka med högst 150 000 kr. Å andra sidan skulle de kommunala valnämndernas kostnader för den preliminära rösträkningen försvinna.

Mot bakgrund härav har kommittén förordat att poströstningen vid kyrkofullmäktigval avslutas torsdagen före valdagen. .

I likhet med RSV och folkstyrelsekommittén anser jag att det är ett allvarligt problem att valhemligheten inte alltid har kunnat upprätthållas i kyrkofullmäktigvalen. Det är ett grundläggande krav i en demokrati att valförfarandet är utformat så att valhemligheten inte äventyras. Jag anser därför att åtgärder mäste vidtas för att motverka de brister som påvisats.

Om man avslutar poströstningen senast på torsdagen före valdagen. kan poströsterna räknas tillsammans med övriga röster i vallokalen. Valhem- ligheten bör därmed kunna garanteras, samtidigt som väljarnas möjligheter att delta i valen endast får vidkännas en marginell inskränkning, som måste anses acceptabel med hänsyn till syftet med åtgärden. Jag ansluter mig således till den av RSV och folkstyrelsekommittén förordade lösningen.

Förslaget föranleder en mindre ändring i 30 5 lagen om kyrkofullmäktig- val samt en del ändringar i reglerna om preliminär rösträkning. Jag åter- kommer härtill i specialmotiveringen.

2.5. Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Mitt förslag: Vid 1985 års val till riksdagen och vid samma års val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning). Brevröst- ningen är avsedd att gå till på samma sätt som vid valen 1982.

Rösträttskommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att brev- röstning vid behov används även vid kommande val. En del förordar att brevröstning införs generellt för röstberättigade som är bosatta utomlands.

Skälen för mitt förslag: För att de röstberättigade som vistas utomlands skall kunna utöva sin rösträtt anordnas vid de allmänna valen röstmottag— ning på svenska beskickningar och konsulat (10 kap. 7—ll ss vallagen). inför 1982 års val visade det sig dock att Förbundsrepubliken Tyskland inte längre godtog röstmottagning på de svenska utlandsmyndigheterna där. Som en försöksverksamhet infördes därför är l982 en särskild ordning

• Sida 25
•  Original

IJ '_Il

Prop. 1984/85: 119

med brevröstning för de röstberättigade som vistades i Förbundsrepubli— ken Tyskland (prop. l981/82:224. KU 1981/82: 37. rskr l98l/82: 384). Regleringen av förfarandet togs in i en särskild lag (1982z414) om för- söksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Lagen trädde i kraft den I juli 1982 och gällde till utgången av det året. Lagen innehöll bestämmelser om hur brcvröstningen skulle gå till (2 å) och om förfarandet vid granskning, rösträkning, kontroll m.m. (3—6 åå). ] övrigt tillämpades vallagens bestämmelser på brcvröstningen. Brevröstningsförfarandet innebär i korthet följande. 0 Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert 0 l närvaro av två vittnen lägger väljaren innerkuvertet/en i ett särskilt ytterkuvert för brevröstning som undertecknas av väljaren och vittnena 0 Ytterkuvertet läggs tillsammans med väljarens röstkort i ett särskilt omslagskuvert O Omslagskuvertet lämnas för postbefordran direkt till berörd valnämnd.

Förutsättningar för brevröstning var 1982 att väljaren O någon gång under perioden 26 augusti till 18 september befann sig i

Förbundsrepubliken Tyskland. varmed i detta sammanhang även avsågs Västberlin. och där iordningställde brevröstningsförsändelsen G- använde de speciella kuvert m.m. som RSV fastställt för brevröstnings-

förfarandet 0 hade röstkort.

För brevröstning erforderligt material (kuvert, valsedlar och anvisning- ar) tillhandahölls dels av RSV. dels av flertalet svenska utlandsmyndig- heteri Förbundsrepubliken Tyskland. Väljare som enligt l982 ärs särskilda röstlängd var bosatta i Förbundsrepubliken fick genom RSV:s försorg i mitten av augusti 1982 erforderligt material. Övriga väljare kunde antingen personligen hämta eller beställa brevröstningsmaterial från RSV eller ut- landsmyndigheterna i Förbundsrepubliken.

] den proposition som låg till grund för brcvröstningen (prop. l98l/82: 224 5. [G) anförde föredragande statsrådet bl.a. att brevröstnings- förfarandet borde införas som ett provisorium. Först efter en utvärdering av brcvröstningen vid l982 års val kunde man ta ställning till om förfaran- det borde införas mera permanent.

RSV har i sin PM om erfarenheterna av l982 års val också behandlat försöksverksamheten med brevröstning. RSV konstaterar att det admini- strativt inte utgör något större problem att hantera brevröstningen. Ande- len underkända brevröster (ll %) blev dock alltför stor. En viss minskning av andelen underkända röster bör på sikt kunna åstadkommas. Möjlighe- ten att komma ner till samma andel underkända som vid annan förtids- röstning är dock liten enligt RSV. som pekar på att den personliga kontak- ten mellan väljare och röstmottagare vid traditionell förtidsröstning har en avgörande betydelse för att" begränsa antalet underkända röster.

RSV anser inte att det behövs någon ändring av reglerna om brevröst-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 119 26

ningsförfarandet för den händelse det skulle komma till förnyad använd- ning vid l985 års val. Däremot framhåller RSV att informationen till väljarna bör förbättras och att åtgärder bör vidtas för att garantera att avlämnade brevröster behandlas korrekt.

Somjag nämnde inledningsvis har l983 års rösträttskommitté utvärderat erfarenheterna av brcvröstningen vid 1982 års val. Kommittén har också tagit upp den principiella frågan om brcvröstningen skall användas mera generellt i framtiden.

Kommittén konstaterar att en utvidgad användning av brevröstningsför— farandet skulle innebära att det blev praktiskt genomförbart för fler perso- ner som vistas utomlands att delta i de svenska valen. Det skulle dock medföra att många väljare började använda denna röstningsmetod i stället för att utnyttja det säkra och väl utvecklade förfarandet att rösta hos utlandsmyndigheterna. Därigenom skulle antalet underkända röster öka.

Även om man med ökad information och förbättrade anvisningar på sikt skulle kunna minska andelen underkända röstcr skulle enligt kommittén en alltför stor andel av utlandssvenskarnas röster komma att underkännas om brevröstning infördes generellt.

Enligt kommittén är det mycket viktigt att man gör så få undantag som möjligt från de grundläggande principerna i valsystemet för att de allmänna valen även i framtiden skall behålla den säkerhet som alltid har känneteck— nat dem. De vinster som ett utvidgat brevröstningsförfarande skulle kunna ge i form av ökade möjligheter att delta i valen uppväger enligt kommitténs mening inte. de ökade riskerna för att röster skulle underkännas. Kommit- tén finner därför inte tillräckliga skäl föreligga för att föreslå att brevröst- ning införs permanent.

Om det även vid kommande val uppstår problem av den art som föran- ledde försöksverksamheten med brevröstning från Förbundsrepubliken Tyskland. bör enligt kommittén riksdagen vid varje tillfälle ta ställning till om brevröstning skall utnyttjas eller ej. Erfarenheterna av försöksverk- samheten visar att brevröstningsförfarandet i undantagsfall kan användas om röstmottagning inte kan ordnas på traditionellt sätt. Förfarandet bör enligt kommitten kunna regleras och utformas på samma sätt som vid 1982 års allmänna val.

En ledamot av kommittén har reserverat sig mot majoritetens förslag och förordat att brevröstning införs generellt för rö51berättigade som vistas utomlands.

Genom utrikesdepartementets försorg har inhämtats att Förbundsrepu- bliken Tysklands inställning i fråga om röstning på ambassader och konsu- lat är densamma nu som inför 1982 års val. Det problem som föranledde försöksverksamheten 1982 kvarstår således oförändrat.

Mot bakgrund av det anförda görjag följande bedömning. RSV:s analys av brevröstningsförfarandet [982 har visat att det admini- strativt inte utgör något större problem att hantera brcvröstningen. Vissa

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 119 27

negativa erfarenheter, jag tänker då på den relativt stora andelen under- kända röster. bör åtminstone på någon sikt kunna rättas till genom förbätt- rad information till väljarna och genom en säkrare hantering av valsedels- försändelserna hos valnämnderna.

Det föreligger således inte några avgörande praktiska hinder mot att utnyttja brevröstningsmetoden även i fortsättningen. Liksom kommittén anser jag dock att det inte finns skäl att generellt införa ett förfarande med brevröstning för röstberättigade som är bosatta utomlands eller som av någon annan anledning vistas utomlands i samband med ett val.

Brevröstning bör alltså enligt min mening komma till användning bara i sådana speciella fall då det visar sig att röstning inte på vanligt sätt kan genomföras vid svenska utlandsmyndigheter i något visst land.

Eftersom det nu har visat sig att det inte är möjligt heller vid 1985 års val att genomföra röstning hos beskickningar och konsulat i Förbundsrepubli- ken Tyskland föreslår jag att brevröstning även vid det förestående valet skall få användas av de röstberättigade som befinner sig i Förbundsrepubli- ken undertiden närmast före valet.

Förslaget kan enklast genomföras genom att riksdagen antar en lag med regler motsvarande dem som gällde enligt 1982 års lagstiftning.

2.6. Övriga frågor

I det här sammanhanget vill jag också passa på tillfället att ta upp några mindre frågor som RSV har aktualiserat vid underhandskontakter med departementet. Det gäller dels reglerna om återbetalning av förskott för valsedelskostnader i 6 kap. 6 & vallagen. dels vissa bestämmelser om röst— räkningen i 13 kap. 3, 5 och 6 55 och dels bestämmelserna om hur supp- leanter utses i 14 kap. 23 & vallagen. Jag återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen.

4. Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen(1972: 620) 5 kap. 2 5

Den föreslagna ändringen, som gäller reglerna för registrering av parti— beteckning. har behandlats i avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen.

De medlemmar som biträder en ansökan om registrering av partibe- teckning måste f.n. lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge personnummer och kyrkobokföringsort. [ ansök- ningsårendet hos RSV blir förklaringarna allmänna handlingar som det står var och en fritt att ta del av. För att man skall undvika att uppgifter om partitillhörighct måste offentliggöras i samband med registreringen införs i första stycket en bestämmelse som ger ett parti möjlighet att i stället förete ett intyg av notarius publicus om att partiet för honom har visat upp de föreskrivna förklaringarna. Något krav på att förklaringarna bevaras hos notarius publicus har inte ställts upp.

Vid sin granskning behöver notarius publicus inte göra någon fullständig kontroll av att alla förklaringar har avgetts av röstberättigade partimedlem- mar. Han bör i allmänhet kunna avstå från att kontrollera att de som har undertecknat förklaringarna verkligen är'partimedlemmar. En egenhändigt undertecknad förklaring måste nämligen regelmässigt anses vara ett till- räckligt bevis om medlemskapet.

Däremot kan det behövas en viss kontroll av att de som har underteck- nat förklaringarna är röstberättigade. I allmänhet bör det dock räcka med en stickprovskontroll. Rekommendationer och råd om hur notarius publi- cus kan genomföra kontrollen bör kunna ges av RSV.

6 kap. 4—6 00119” samt 9 kap. 6 $?

Ändringarna i dessa bestämmelser berör tillhandahållandet av valsedlar och frågor som har samband härmed. De ändringar som föreslås i 6 kap. 4—6 åå samt 9 kap. 6 5 har utförligt behandlats i avsnitt 2.1 iden allmänna motiveringen. I 6 kap. 6 5 har dessutom gjorts en mindre ändring i enlighet med en framställning från RSV. Den är föranledd av praktiska skäl och innebär att RSV. utan att behöva vänta på en formell ansökan. kan återbe- tala förskott för valsedelskostnader som har erlagts av ett parti som. enligt vad det senare visar sig. är berättigat att få kostnadsfria valsedlar.

IOkap.5(t_5

De föreslagna ändringarna. som rör rätten att lägga ut valsedlar på postkontoren, har behandlats i avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen.

F. n. får endast partier som har låtit registrera sin partibeteckning lägga ut valsedlar på postkontoren. Begränsningen i rätten att lägga ut valsedlar har motiverats huvudsakligen av praktiska skäl och bedöms nu kunna

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 119 29

avskaffas utan att kraven på god ordning i röstningslokalen m.m. åsido- sätts. Alla panier får således i fortsättningen lägga ut sina valsedlar på postkontoren. Valsedlarna skall dock liksom hittills vara försedda med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar).

Den särskilda inskränkning som enligt sista meningen i paragrafens nuvarande lydelse gäller för partier som ställer upp i landstings— eller kommunalval kan inte upprätthållas med den föreslagna ordningen. efter- som kontrollmöjligheten är avhängig av registreringen. Bestämmelsen har därför fått utgå.

13 kap. 3. 5 (wc/16.555

Bestämmelserna rör hanteringen av valmaterialet i de fall då valförrät- taren i samband med den preliminära rösträkningen i vallokal upptäcker brister eller felaktigheter av olika slag. Ändringarna innebär att RSV:s s.k. omslag B och C ersätts med ett gemensamt omslag.

F.n. skall valförrättare/valnämnd i omslag B lägga de valkuvert och innerkuvert. som innehåller mer än en valsedel eller är helt tomma. och i omslag C de valsedlar. som saknar partibeteckning. har fler än en partibe— teckning eller uppenbarligen är märkta.

För att förenkla för såväl valförrättare och valnämnder som länsstyrel- ser kan i dessa fall ett omslag användas i stället för två. 1 så fall måste de valsedlar som tidigare lagts i omslag C läggas tillbaka i sina resp. kuvert och därefter läggas i det nya gemensamma omslaget.

14 kap. 23 #

Ändringen gäller bestämmelserna om hur suppleanter utses i kommun- fullmäktige.

Antalet suppleanter i kommunfullmäktige beslutas av fullmäktige (2 kap. 2 & kommunallagen) och fastställs till en andel. högst hälften av ledamöternaDenna andel skall ligga till grund för tillämpningen av 14 kap. 19 & vallagen. Av reglerna i 19 5 följer att antalet suppleanter ibland kan bli större än den andel som fullmäktige har beslutat. När en suppleant inkallas till ordinarie ledamot eller avgår av annan anledning skall länsstyrelsen utse ytterligare en suppleant för berörda ledamöter enligt 14 kap. 23 & vallagen. [ vissa fall kan detta leda till att antalet suppleanter ökar ytterli— gare genom att en avgången suppleant ersätts medflera nya suppleanter.

Enligt RSV har de nuvarande bestämmelserna gett upphov till vissa olägenheter när det gäller kommunfullmäktige genom att det har varit nödvändigt att utse ersättare för en avgången suppleant trots att det reste- rande antalet suppleanter egentligen har varit tillräckligt. För att undvika sådana olägenheter har en spärr-regel tagits in i första stycket.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 119 30

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval 30 s'

Bestämmelsen, som rör poströstningen i kyrkofullmäktigvalen. har be- handlats i avsnitt 2.4 i den allmänna motiveringen.

Ändringen innebär att tiden för poströstningen i kyrkofullmäktigvalen inskränks något. Röstning på postkontor får i fortsättningen endast ske till och med torsdagen före valdagen. lnskränkningen sker för att valhemlighe- ten skall kunna garanteras.

35, 4] och 42 (15.6

Samtliga poströster räknas f.n. preliminärt hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

Antalet poströster har visat sig vara så litet att valhemligheten råkat i fara på många håll. För att man skall komma till rätta med detta missförhål- lande skall poströsterna i stället räknas preliminärt tillsammans med övriga röster i vallokalen på valdagen.

Det nya förfarandet för preliminär räkning av poströsterna medför att 42 b & upphävs.

Den formella hanteringen av poströsterna regleras i övrigt genom hän- visningar i 35 5 första stycket och 41 & till motsvarande regler i vallagen.

Eftersom någon räkning av poströsterna inte längre skall ske hos val- nämnden behöver röstlängderna inte behållas där. De kan omgående vida- rebefordras tillsammans med övrigt material till länsstyrelsen. Lydelsen av 42 a & harjämkats i enlighet härmed.

Regeln i andra stycket av 35 5 innebär att poströster (ytterkuvert). som kommer in för sent till valnämnden. utan vidare åtgärd läggs åt sidan och således ej kommer att delta i den slutliga sammanräkningen.

4.3 Förslaget till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.5 i den allmänna motivering- en.

Förfarandet vid brevröstning enligt förslaget överensstämmer i sak helt med det förfarande som tillämpades vid 1982 års val enligt den särskilda lagen (1982: 4l4) om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepu- bliken Tyskland. Här kan därför hänvisas till specialmotiveringen till den lagen (prop. l98l/821224 s. 14—16).

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 119 31

S Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i vallagen (19721620).

2. lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval.

3. lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/8S:119 32

Bilaga Förteckning över remissinstanser

Över riksskattcvcrkets (RSV:s) promemoria ”Erfarenheter m.m. från 1982 års allmänna val” och departementspromemorian "Förutsättningar- na för registrering av partibeteckningar” har remissyttranden avgetts av kammarrätten i Sundsvall. postverket. länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Kristianstads län. länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet, Göteborgs kommun. Umeå kom— mun. folkpartiet samt miljöpartiet.

Över RSV:s promemoria har yttranden dessutom avgetts av Svenska kyrkans centralstyrelse. domkapitlet i Uppsala, domkapitlet i Göteborg. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Malmö kommun. valnämnden i Stockholm samt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

Vidare har yttranden över departementspromemorian avgetts av RSV. valprövningsnämnden, notarius publicus i Stockholm lngmar Thornell, notarius publicus i Göteborg. centerpartiet samt arbetarpartiet kommunis- terna.

Över 1983 års rösträttskommittés betänkande (SOU 1984: 11 och 12) Rösträtt och medborgarskap har. såvitt avser frågan om brevröstning, yttranden avgetts av kammarrätten i Stockholm. RSV, länsstyrelsen i Stockholms län. länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms kommun, Eskilstuna kommun, Malmö kommun. Göteborgs kommun, Södertälje kommun, Östersunds kommun, LO, Utlandssvenskarnas förening samt diskrimineringsutredningen.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85: 119

33. Innehåll

Regeringens proposition ...................................... l Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Författningsförslag ........................................... 2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972: 620) .................. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval 8 Förslag till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland . . . . 10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1985—02-07 ......... 12 1 Inledning .................................................. 12 2 Allmän motivering ......................................... 14 2.1 Tillhandahållande av valsedlar m.m. ...................... 14 2.2 Registrering av partibeteckning ........................... 18 2.3 Rätten att lägga ut valsedlar pä postkontoren ............... 21 2.4 Poströstning i kyrkofullmäktigvalen ....................... 23 2.5 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland .............. 24 2.6 Övriga frågor ........................................ 27 3 Upprättade lagförslag ....................................... 27 4 Specialmotivering .......................................... 28 4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972: 620) ........... 28 4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (19721704) om kyrkofull- mäktigval .............................................. 30

4.3 Förslaget till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tysk- land ................................................. .- . 30 5 Hemställan ................................................ 31 6 Beslut .................................................... 31 Bilaga Förteckning över remissinstanser ..................... 32

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

• Sida 34
•  Original