Prop. 1940:59
('med förslag till lag angå\xad ende ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
1
Nr 59.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angå
ende ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, m. m.; given Stockholms slott den 9 februari 19AO.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över social ärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm samt
2) lag angående ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 15 maj 1903 (nr 58 sid. 1) om folkskoleväsendet i Stockholm.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Hillring till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 59.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om
kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att dels 26 § 1 morn., 28 § 2 och 3 morn., 31 § samt 36—45 §§ lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm,1 dels ock rubriken till 3 kap. i samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
26 §.
1 morn. Sedan överläggningen — — — eller nej.
Ordföranden tillkännagiver------------ med klubbslag. Begäres omröstning------------ vid val. Vägrar ordföranden------------prövning upptagas. Örn val av stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande stadgas i 15 §, örn val av ordförande och vice ordförande i stadskollegiet i 38 §, om val av borgarråd i 42 § samt om val av ordförande i borgarrådsberedningen i 43 §. Val i stadsfullmäktige av ledamöter i stadskollegiet jämte ersättare för dem samt av ledamöter och suppleanter i drätselnämnden eller i annan stadens nämnd, för vilken sådant är särskilt föreskrivet, ävensom av revi sorer och revisorssuppleanter, som avses i 51 §, så ock av två eller flera per soner för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väl jandes antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med
1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.
28 §.
2 mom. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta, att annan ledamot av stadskollegiet än kollegiets ordförande ävensom vald ledamot av drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av annan bered ning än borgarrådsberedningen, så ock revisor skola för deltagande i sam manträde eller förrättning inom staden i stadens angelägenhet åtnjuta gott- görelse av stadens medel i form av dagtraktamente med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige må ock besluta,
1 Senaste lydelse av 39 § se SFS 1936: 77.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
3
där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva och våglängden mel
lan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes- eller förrättnings-
stället är större än fem kilometer, att reseersättning skall utgå till ledamoten
eller revisorn. Denna ersättning må icke överstiga hälften av belopp, beräk
nat efter lägsta avgift för automobil eller hästskjuts, där icke järnväg, spår
väg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas, ej heller över
stiga avgiften för tredje klass plats på järnväg eller plats i spårvagn eller
omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel finnes, eller för salongs-
plats på fartyg, där resan såmedelst sker.
Ersättning för------------är sagt.
3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., må efter stads
fullmäktiges bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode
till annan ledamot av stadskollegiet än kollegiets ordförande ävensom till le
damot av drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av annan bered
ning än borgarrådsberedningen, där han efter särskilt uppdrag utför arbete av
väsentligt större omfattning än övriga ledamöter, så ock till revisor. I detta
moment avsett arvode skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och art kan
anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst,
yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går
förlustig.
31 §.
Stadsfullmäktige skola årligen vid första sammanträdet i oktober månad
utse sekreterare, vars åligganden bestämmas i de föreskrifter, som fullmäk
tige utfärda för honom.
3 kap. Om stadskollegiet, borgarrådsberedningen och stadens nämnder.
36 §.
1 mom. I staden skall finnas ett stadskollegium.
2 mom. Stadskollegiet tillhör att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvalt
ningen av stadens angelägenheter. För sådant ändamål har stadskollegiet:
att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla dess grenar;
att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige
eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härvid befinnas påkallade;
att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden eller
beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade er
forderlig utredning, ävensom att till föredragning i stadsfullmäktige bereda
dylika ärenden och däri avgiva yttranden; samt
att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges beslut.
Stadskollegiet äger att från stadens nämnder, beredningar eller tjänste
män infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande
erfordras, och tillse, att sådana utan onödigt dröjsmål avgivas, ävensom att
hos Överståthållarämbetet göra framställning örn upplysningars meddelande
eller infordrande på sätt för stadsfullmäktige är i 30 § medgivet.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Det tillkommer jämväl stadskollegiet att handhava de förvaltningsuppgif
ter, som enligt vad därom särskilt stadgas överlämnas till kollegiet.
Instruktion för stadskollegiet fastställes av Konungen, sedan stadsfull
mäktige uppgjort förslag därtill.
37 §.
Stadskollegiet består av tolv ledamöter. Stadsfullmäktige välja årligen å
första sammanträdet i oktober månad för tiden intill nästa val bland sig le
damöterna i kollegiet jämte lika många ersättare för dem. Sker ej valet pro
portionellt, skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola inkallas
till tjänstgöring. Stadsfullmäktig, som innehar borgarrådsbefattning, må
icke vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan.
Har ledamot anmält förfall till kollegiets sammanträde, skall ersättare
kallas att tjänstgöra vid sammanträdet. Avgår ledamot, skall ersättare i
hans ställe inträda i kollegiet.
38 §.
Stadsfullmäktige välja vid första sammanträdet i oktober månad bland
stadskollegiets ledamöter ordförande och vice ordförande i kollegiet. Till så
dan befattning må icke utses ordföranden eller någon av vice ordförandena i
stadsfullmäktige. Underrättelse om val, varom nu är sagt, med angivande av
de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Överståthål
larämbetet för intagande i ämbetets kungörelser.
Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid
stadskollegiets sammanträde, äger kollegiet utse annan ledamot att för till
fället föra ordet.
39 §.
Stadskollegiets ordförande tillkommer att å kollegiets vägnar hava in
seende över förvaltningen av stadens angelägenheter. Ordföranden åtnjuter
i denna sin egenskap årsarvode, som bestämmes av stadsfullmäktige.
40 §.
Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande äga, även om de icke
äro ledamöter av stadskollegiet, övervara kollegiets sammanträden och del
taga i överläggningarna men ej i besluten. Enahanda rätt tillkommer ock
överståthållaren eller, vid hinder för honom, underståthållaren.
41 §.
De ärenden, som ankomma på stadskollegiets handläggning, föredragas i
kollegiet av borgarråd, där ej jämlikt kollegiets instruktion annan ordning be-
slutes för visst ärendes föredragning.
Borgarråden skola närvara vid stadskollegiets sammanträden och äga del
taga i överläggningarna men ej i besluten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
5
Borgarråden skola till vinnande av enhetlighet i förvaltningen bilda en
borgarrådsberedning, i vilken gemensamma överläggningar skola äga rum.
Instruktion för borgarrådsberedningen fastställes av Konungen, sedan stads
fullmäktige uppgjort förslag därtill.
42 §.
1 mom. Stadsfullmäktige välja vid första sammanträdet i oktober må
nad det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, minst fyra och högst åtta
borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer
med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller
eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller om
röstning begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.
2 mom. Avgår borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
skall befattningen så snart ske kan återbesättas; den sålunda valde tjänst
gör under den tid, som återstått för den avgångne. För tiden intill dess nytt
val skett ävensom vid tjänstledighet för borgarråd äger stadskollegiet för
ordna vikarie å befattningen.
3 mom. Borgarråd åtnjuter årsarvode, som bestämmes av stadsfull
mäktige. Med befattningen såsom borgarråd må icke utan stadsfullmäktiges
medgivande förenas annan befattning i statens eller kommunens tjänst el
ler annat jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.
4 mom. Om skyldighet för borgarråd att vid varaktigt förfall avgå gäller
vad i borgarrådsberedningens instruktion stadgas.
43 §.
1 mom. Stadsfullmäktige utse, sedan val av borgarråd skett, ett av bor
garråden att under den bestämda tjänstgöringstiden såsom ordförande leda
borgarrådsberedningens arbete.
2 mom. Borgarrådsberedningens ordförande skall i stadskollegiet före
draga förslag till stadens utgifts- och inkomststat. Angående ärendenas
fördelning i övrigt mellan borgarråden gäller vad i stadskollegiets instruk
tion stadgas. Att borgarråd skola utses till ordförande i vissa nämnder sägs
i 45 g.
44 §.
I staden skola finnas en drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd; genom
instruktioner, som fastställas av Konungen, sedan stadsfullmäktige upp
gjort förslag därtill, bestämmes för dessa nämnder antalet ledamöter och
suppleanter.
För annan stadens nämnd skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat, för
slag till instruktion upprättas av stadsfullmäktige och underställas över-
ståthållarämbetets prövning. I instruktionen skola närmare föreskrifter
meddelas örn föremål för nämnds verksamhet, dess befogenhet samt ord
ningen och sättet för ärendenas behandling m. m.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Nämnd åligger att i avseende å sitt verksamhetsområde lämna Överståt
hållarämbetet sådana upplysningar, som av ämbetet äskas.
45 §.
1 mom. Ordföranden i borgarrådsberedningen skall under den tid han
innehar denna befattning tillika vara ordförande i drätselnämnden. Stads-
kollegiet utser bland övriga borgarråd ordförande i fattigvårdsnämnden
samt, där ej annat är föreskrivet, i övriga stadens nämnder; och skall vid
dylika val stadskollegiet taga hänsyn till gällande fördelning av borgar
rådens föredragningsskyldighet. Den som jämlikt 42 § 2 mom. blivit av
stadskollegiet förordnad att i borgarråds ställe uppehålla hans tjänst utövar
jämväl hans befattning såsom ordförande i nämnd.
Borgarråd, som av stadskollegiet valts till ordförande i nämnd, tjänst
gör i sådan egenskap, intill dess han avgår från borgarrådsbefattningen.
Förändras fördelningen av borgarrådens föredragningsskyldighet, äger stads
kollegiet besluta, att ordförandeuppdraget tidigare skall upphöra.
2 mom. Andra ledamöter i nämnd än de, varom i 1 mom. sägs, även
som fastställt antal suppleanter skola, där ej i nämndens instruktion eller
eljest är annorlunda stadgat, väljas av stadsfullmäktige.
De av stadsfullmäktige valda ledamöternas och suppleanternas tjänst
göringstid är två år, räknat från och med den 1 januari. Avgående ledamot
eller suppleant kan återväljas.
3 mom. I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i nämnd även
som beträffande obehörighet och rätt till avsägelse skall, där ej annat före-
skrives i lag eller särskild författning eller i nämndens instruktion, vad
örn stadsfullmäktige är stadgat äga motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1940.
Val av borgarråd skall äga rum å stadsfullmäktiges första sammanträde i
oktober månad samma år och avse tiden intill stadsfullmäktiges första sam
manträde i oktober 1946. Borgarråd, som utsetts före den 1 oktober 1940,
samt stadsfullmäktiges sekreterare, därest han utsetts före nämnda dag, skola
frånträda sina befattningar den 30 september 1940.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
7
Förslag
' '
' / i. ■ .
till
5 -
I Lag
angående ändrad lydelse av 3 § 2 moni.1 lagen den 15 maj 1903 (nr 58
sid. 1) örn folkskoleväsendet i Stockholm.
Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. lagen den 15 maj 1903 om folk
skoleväsendet i Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an
gi ves:
•
3 §.
2 mom. Den av stadskollégiet utsedde ordföranden i direktionen tjänst
gör under den tid han innehar borgarrådsbefattning och ärenden angående
folkskoleväsendet enligt fastställd indelning skola av honom föredragas i
stadskollegiet. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen, av
går före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet, skall den,
som jämlikt 42 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse i Stockholm blivit av
stadskollégiet förordnad att i borgarrådets ställe uppehålla hans tjänst, ut
öva jämväl hans befattning såsom ordförande i direktionen.
övriga ledamöter------- —- den avgångne.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1940 men föranleder, såvitt rörer
annan än direktionens ordförande, ej rubbning i val, som förrättats före
samma dag. ..
' ,
1 Senaste lydelse se SFS 1935: 338.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1940.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och ecklesiastikde partementen anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan om vidtagande av författningsändringar för genomförandet av viss omor ganisation av kommunalförvaltningen i Stockholm samt anför:
Inledning.
Den 24 juli 1933 avgav f. d. landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld i egen skap av särskild av Kungl. Maj:t tillkallad sakkunnig yttrande och förslag angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse i Stock holm m. m. (statens off. utredn. 1933: 23). Däri framlades förslag till, bland annat, lag om kommunalstyrelse i Stockholm samt lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen om folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.
I yttrande över förstnämnda förslag anförde Stockholms stadsfullmäktige, att de ansåge detsamma utmärka sig i jämförelse med då gällande författ ning genom större åskådlighet, klarhet och reda. Stadskollegiet hade emel lertid till utredning genom en särskild den 28 mars 1934 tillsatt utrednings- kommitté upptagit frågan örn en omorganisation av kommunalstyrelsen i hu vudstaden. De med denna fråga sammanhängande spörsmålen kunde själv fallet icke upptagas till behandling i sammanhang med landshövdingen Hammarskjölds utredning. Det vore dock uppenbart, att omorganisations kommitténs utredning komme att beröra åtskilliga frågor av väsentlig bety delse för stadens styrelse, och att den kunde komma att utmynna i förslag till mer eller mindre omfattande ändringar i kommunalförfattningen.
Genom proposition nr 184 framlades för 1935 års riksdag förslag till lag om kommunalstyrelse i Stockholm. I egenskap av föredragande departe mentschef anförde jag därvid, att frågan om revision av huvudstadens då varande kommunalförordning så länge varit aktuell, att något uppskov med densamma redan av denna anledning icke syntes lämpligt. Att avvakta resultatet av den av stadskollegiet tillsatta omorganisationskommitténs ar
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
9
bete och de förslag från stadens sida, vartill detta kunde föranleda, vore icke nödvändigt. Vidkommande utredningsmannens förslag till ändring av lagen örn folkskoleväsendet i Stockholm fann jag mig på vissa anförda skäl icke böra vidtaga någon åtgärd.
Efter riksdagsbehandling av propositionen utfärdades lag örn kommunal styrelse i Stockholm den 15 juni 1935 (nr 337). Lagen har sedermera un dergått vissa ändringar genom lagar den 3 april 1936 (nr 77), den 12 juni 1936 (nr 287), den 28 maj 1937 (nr 254), den 18 juni 1937 (nr 502), den 17 juni 1938 (nr 381) samt den 24 mars 1939 (nr 79).
Den 15 juni 1935 utfärdades vidare, i anledning av framställning från riksdagen, lag (nr 338) om ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsen det i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 58). Vid utformningen därav hade, bland annat, iakttagits, vad landshövdingen Hammarskjöld därutinnan fö reslagit.
Utredningen angående omorganisation av Stockholms kommunal
förvaltning.
Den förut omnämnda av stadskollegiet tillsatta utredningskommittén framlade den 28 februari 1939 för kollegiet betänkande med förslag till omorganisation av Stockholms kommunalförvaltning (bihang nr 5 till stads- kollegiets utlåtanden och memorial för år 1939). Huvudpunkterna däri voro, såvitt nu är i fråga, följande:
Från det nuvarande stadskollegiet utskiljas borgarråden, vilka bilda en särskild borgarrådsberedning under kollegiet.
Det för stadsfullmäktige och stadskollegiet gemensamma presidiet upphör; särskilda ordförande tillsättas för envar av dessa myndigheter.
Stadskollegiet består av tolv efter samma grunder som hittills valda leda möter, bland vilka stadsfullmäktige samtidigt utse ordförande och en vice ordförande. Även vid tillfälligt förfall för ledamot av stadskollegiet skall ersättare inkallas och således icke såsom nu endast inträda i ledamots ställe, då denne på grund av längre tids förhinder eller eljest avgår från sitt upp drag.
Stadskollegiets ordförande erhåller arvode, »så avpassat, att ordförande skapets karaktär av lekmannauppdrag icke försvagas».
Vid stadskollegiets förhandlingar äga stadsfullmäktiges presidium även som borgarråden att närvara, med rätt att deltaga i överläggningarna men icke i besluten.
Stadskollegiets nuvarande uppgifter förändras icke i vidare mån än att kollegiet skall vara styrelse ej blott för stadskansliet utan även för sta tistiska kontoret, vars självständiga styrelse alltså upphör. Därjämte över flyttas budgetkontrollen, innefattande prövningen av frågor örn anslagsöver- skridanden, från drätselnämnden till stadskollegiet.
Borgarrådens antal ökas från sex till sju. Gemensamt bilda borgarråden under stadskollegiet en b o r g a r r å d s be redning med uppgift att befrämja samarbetet mellan borgarråden och mellan de olika förvaltningsmyndigheterna, att planlägga behandlingen av viktigare ärenden samt att, liksom nu, förberedande behandla de ärenden, som skola förekomma inom stadskollegiet.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Bland borgarråden uppdraga stadsfullmäktige åt en att såsom bered ningens ordförande leda dess arbete. Å ordföranden ankommer, för utom beredningen av budgeten och andra viktigare ekonomiska ärenden ävensom allmänna administrativa frågor, att i stadskollegiet föredraga ären den rörande stadskansliet — med undantag för stadshusförvaltningen — samt statistiska kontoret. Beredningens ordförande har härutöver icke nå gon särskild föredragningsskyldighet. Såsom hans huvuduppgift angives att svara för samarbetet mellan borgarråden i viktigare ärenden och att i detta syfte särskilt följa frågor, som samtidigt beröra olika förvaltnings områden. De övriga borgarråden äro följaktligen skyldiga att hålla be- redningsordföranden underrättad örn viktigare ärenden, och ordföranden är å sin sida berättigad att med yttranderätt närvara vid nämnders och styrelsers sammanträden.
Borgarråden skola liksom nu vara föredragande i stadskollegiet, var och en för sin rotel. Föredragandens förslag skall, även i det fall det icke bi trädes av stadskollegiet, intagas i stadskollegiets utlåtande. Detsamma gäl ler den mening ordföranden i borgarrådsberedningen uttalat.
Borgarrådens mandattid sänkes från nuvarande sex till fyra år. Man dattiderna skola utlöpa samtidigt och på sådan tid, att efter nyval till stads fullmäktige jämväl nyval av borgarråd skall äga rum. Avgår borgarråd före mandattidens slut, skall nyvalet sålunda avse allenast den tid, som återstår av perioden.
Vid förfall av längre varaktighet skall vikarie för borgarråd förordnas av stadskollegiet.
Stadskansliets uppgifter utvidgas att avse samtliga sekreterar- och kansligöromål ej blott hos stadsfullmäktige och stadskollegiet utan även hos borgarråden; avsikten torde vara att å stadskansliet anställda tjänstemän jämväl skola bestrida sekreterarsysslorna hos viktigare nämnder och sty relser. Till stadskansliet sammanföras vidare förvaltningens ombudsman- nagöromål och överhuvudtaget ärenden av juridisk natur. Jämväl stads kansliets uppgifter att biträda vid utredningar av finansiell natur utvidgas väsentligt.
Stadskansliet är uppdelat i tre skilda avdelningar, vilka äro direkt under ställda borgarrådsberedningens ordförande såsom föredragande hos stads kollegiet.
Å sekreteraravdelningen, vars chef är stadssekreterare n, ankom ma sekreterar- och kansligöromål i nyss angiven omfattning. Stadssekre- teraren indelar tjänstemännen till tjänstgöring å de olika rotlarna samt har till särskild uppgift att granska stadskollegiets ärenden i syfte att trygga den formella enhetligheten och kontinuiteten. Stadssekreteraren skall när vara vid stadsfullmäktiges sammanträden med skyldighet att, när han av presidiet därom anmodas, tillhandagå med råd och upplysningar. Stads sekreteraren äger jämväl deltaga i stadskollegiets överläggningar med rätt att framställa de erinringar ur rättsliga eller allmänt adminsitrativa syn punkter, vartill han finner anledning.
Till sekreteraravdelningen hör, förutom här angivna göromål, jämväl stadshusförvaltningen, som hit överflyttas från fastighetskonto ret. Ärenden av detta slag föredragas i stadskollegiet icke som övriga kansli- ärenden, av borgarrådsberedningens ordförande, utan av stadssekreteraren.
Chef för juridiska avdelningen är stadsjuristen, för finansavdel ningen finanssekreteraren.
Statistiska kontoret förlägges direkt under stadskollegiet med borgarråds beredningens ordförande såsom föredragande.
Borgarrådsberedningens ordförande handhar, såsom förut nämnts, bud
Kunni. Maj:ts proposition nr 59.
11
getberedningen samt övriga frågor av större ekonomisk betydelse ävensom
allmänt administrativa ärenden. Härutöver har han icke några särskilda
förvaltningsbestyr och tillhör följaktligen icke heller någon särskild nämnd.
Utredningskommittén föreslog vidare vissa ändringar i fråga om nämn
dernas arbetsområden samt beträffande rotelindelningen för borgarråden.
Sedan åtskilliga kommunala myndigheter m. fl. bereus tillfälle att yttra
sig över utredningskommitténs förslag, anförde stadskollegiet i utlåtande
den 5 juni 1939 (nr 210) bland annat:
De brister, som enligt vad erfarenheten under gångna år visat, vidlåda den
nuvarande organisationen av kommunalförvaltningen, gälla i främsta rum
met dess centrala organ, stadskollegiet. Grunderna för kollegiets samman
sättning överensstämma icke väl nied dess uppgift »att å stadsfullmäktiges
vägnar leda förvaltningen av stadens angelägenheter», innefattande å ena si
dan den högsta ledningen och kontrollen av det administrativa arbetet, å
andra sidan den parlamentariska förberedelsen av stadsfullmäktiges över
läggningar och beslut. Väl har huvudsyftet för 1920 års organisationsre-
form, nämligen att samla de kommunala regeringsfunktionerna hos stads
kollegiet, till båtnad för överblicken och planmässigheten i det kommunala
arbetet, kunnat i avsevärd utsträckning förverkligas. Men alltmera hava
organisationens brister såväl i fråga om de ledande uppgitterna som vid det
löpande förvaltningsarbetet framträtt. Förutom svagheten i förvaltningens
sammanhållande krafter och bristen på samarbete vid handläggningen av frå
gor berörande olika myndigheter har kritiken av den kommunala organisa
tionen gällt fördelningen av ärendena å rotlar och nämnder samt, i samband
därmed, den onödiga omständlighet och bristande effektivitet, som i sär
skilda fall ansetts utmärka det kommunala arbetet.
Stadskollegiet har följaktligen funnit tiden vara inne för en mera genom
gripande översyn av den kommunala organisationen, sådan den utforma
des vid 1920 års nyordning. Den kommitté, kollegiet i detta syfte tillsatt,
har funnit sig böra föreslå viktiga ändringar.
I främsta rummet gälla dessa ändringar, såsom naturligt är, stadskolle
giet, dess sammansättning, arbetssätt och arbetsorgan.
Såsom reformens huvudsyfte torde kunna betecknas effektiviseringen av
förvaltningens ledning. Denna ledning förlägges liksom hittills till stads
kollegiet. Kollegiet omdanas emellertid till en ren lekmannadelegation. Dess
uppgift att leda det parlamentariska arbetet underlättas genom att kollegiet
får en egen, av stadsfullmäktige särskilt utsedd ordförande, skild från stads
fullmäktiges presidium. Borgarråden skola icke längre tillhöra stadskolle
giet, men de föredraga ärendena hos kollegiet och äro inför kollegiet ansva
riga för ledningen av förvaltningsarbetet. Borgarråden bilda gemensamt en
borgarrådsberedning med uppgift att svara för det planmässiga samarbetet
inom förvaltningen. I detta syfte böra ärendena, till förebyggande av even
tuella motsättningar och för befordrande av en lämplig planläggning av ut
redningsarbetet, redan på ett förberedande stadium upptagas hos borgar-
rådsberedningen. Borgarrådens antal ökas till sju, och beredningens ord
förande får till sin huvuduppgift att ansvara för samarbetet de olika bor
garråden och myndigheterna emellan.
Stadskansliet utvidgas väsentligt: här centraliseras sekreterare- och om-
budsmannauppgiftema inom hela förvaltningen. Genom en överflyttning
till finanssekreterarens avdelning av kammarkontorets utrednings- och bud
getavdelning skall stadskansliet utrustas att även i detta hänseende kunna
fylla uppgifterna som stadens kvalificerade centrala utredningsorgan.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Den sålunda föreslagna nydaningen av den centrala förvaltningen synes ägnad att, i vad på arbetsformerna ankomma, undanröja de svagheter, som vidlåda den nuvarande organisationen, och att skapa en effektivare ledning ur såväl parlamentarisk som rent administrativ synpunkt. Som politiskt be redningsorgan är det nya stadskollegiet med sin enhetliga sammansättning och sitt helt för denna uppgift avsedda presidium bättre organiserat än det hittillsvarande. Det torde även vara uppenbart, att den administrativa led ningen av förvaltningen kommer att arbeta bättre enligt den nya ordningen. Härvid åsyftar stadskollegiet särskilt de föreslagna fastare samarbetsformer- na genom borgarrådsberedningen under ledning av dess för samarbetet främst ansvarige ordförande. Den föreslagna utvidgningen av stadskansliet torde även motsvara ett länge känt behov av en välutrustad utredningscent- ral till den kommunala regeringens tjänst.
I huvudsak kan stadskollegiet således tillstyrka vad kommittrén föresla git, dock med följande uttalanden och förbehåll i särskilda punkter.
Av vad redan anförts framgår, att förslaget att upplösa gemensamheten mellan stadskollegiets och stadsfullmäktiges presidium och giva stadskolle giet en egen ordförande, som sålunda i främsta rummet har att i stadsfullmäktige vara kollegiets talesman, måste anses utgöra ett väsentligt led i den nya organisationen. Stadskollegiet kan sålunda icke biträda fram komna förslag att i detta hänseende bibehålla den nuvarande ordningen. Därest det nya stadskollegiet skall, såsom kommittén åsyftat, kunna fylla uppgiften att vara ett effektivt organ för den parlamentariska beredningen av stadsfullmäktiges arbete, så måste det hava sin egen ledning, obunden av ordförandeuppgifterna i stadsfullmäktige, och denna anordning synes tillika utgöra en naturlig konsekvens av borgarrådens nya ställning utanför stadskollegiet. Å stadskollegiets ordförande torde sålunda ankomma att or ganisera och leda kollegiets parlamentariska arbete samt att företräda kollegiet såsom stadens kommunalpolitiskt ledande och kontrollerande organ.
I syfte att förebygga, att antalet deltagare i stadskollegiets överläggningar skulle kunna bliva för stort, synes ersättares inträde i stads kollegiet böra så ordnas, att ersättare inkallas allenast efter av ordina rie ledamot anmält förfall.
Då stadskansliet liksom nu är ett stadskollegiet underlydande verk, även örn dess uppgift väsentligen består i att biträda stadskollegiets föredragande, borgarråden, synes det riktigast, att, såsom kommittén föreslagit, stadskol legiet och icke, såsom även ifrågasatts, borgarrådsberedningen utgör stads kansliets styrelse. Med hänsyn till kansliets nyss angivna uppgift torde emellertid böra stadgas, att borgarrådsberedningen städse skall lämnas tillfälle att avgiva yttrande och förslag i frågor rörande stadskansliet, innan de föredragas i stadskollegiet. Kollegiet synes vidare böra äga att, i den om fattning, som kan finnas lämpligt, bemyndiga borgarrådsberedningen att så som en självständig delegation avgöra .sådana frågor.
Borgarrådsberedningens uppgift är att svara för planmässigheten i utredningsarbetet, att genom samråd mellan borgarråden söka förebygga eller undanröja motsättningar och sammanjämka olika meningar. Men varje bor garråd bör hava rätt och skyldighet att uttala sin mening, och kan enighet icke uppnås, böra vid ärendets föredragning de skilda ståndpunkterna redo visas hos stadskollegiet. I stadskollegiets förhandlingar bör, såsom kommit tén också förutsatt, envar av borgarråden äga rätt att deltaga.
Den ordning för borgarrådsberedningens arbete, som här angivits, stämmer bäst överens med hittills inom kommunalförvaltningen vanligen tillämpade samarbetsprinciper. Stadskollegiet förutsätter, att dessa principer — enligt vilka de olika partigrupperna böra beredas (dt emot deras styrka svarande
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
13
inflytande — jämväl iakttagas vid val av borgarråd, och att härvid, i
syfte att största möjliga enighet måtte kunna uppnås vid tillsättningen av des
sa befattningar, samråd i förväg äger rum mellan grupperna. Borgarråds-
beredningens ordförande torde visserligen i regel komma att tillhöra det parti,
som ensamt eller jämte andra bildar den politiska majoriteten inom kommu
nalrepresentationen. Men skulle beredningen givas en partipolitiskt enhet
lig sammansättning, så komme den säkerligen också att få en annan ställ
ning gentemot stadskollegiet och förvaltningen. En utveckling i denna
riktning, som sannolikt även komme att medföra andra djupgående föränd
ringar i det kommunala förvaltningssystemet, skulle icke överensstämma
med grunderna för det föreliggande organisationsförslaget och kan icke av
stadskollegiet tillstyrkas.
Vad angår stadskansliets organisation föreslår kommittén kans
liets uppdelning å tre självständiga avdelningar, var och en under sin chef,
med borgarrådsberedningens ordförande såsom föredragande hos stadskolle
giet. Mot denna organisation har anmärkts, att den skulle innebära en onödig
splittring och att den komme att i onödan betunga beredningens ordförande
med åtskilliga, i regeln mindre viktiga personalärenden. Huruvida stads
kansliet därför alltjämt skall sammanhållas under en gemensam chef, eller
örn det bör uppdelas i enlighet med kommitténs förslag, synes vid den fort
satta utredningen böra Idiva föremål för ytterligare övervägande.
A stadssekreterare!! bör, såsom kommittén föreslagit, tillika ankomma att
hos stadskollegiet och stadsfullmäktige bevaka de formella och allmänt admi
nistrativa synpunkterna vid ärendenas behandling.
Stadskollegiet tillstyrker vidare kommitténs föi-slag örn upphävandet av
statistiska kontorets självständiga styrelse och kontorets förläggan
de direkt under kollegiet, dock med enahanda förbehåll angående borgarråds
beredningens handläggning av frågor rörande statistiska kontoret, som här
ovan uttalats i fråga örn stadskansliet.
En huvudpunkt i kommitténs förslag torde vara, att stadskollegiet genom
en utbyggnad av stadskansliets fina n s avdelnin g utrustas med
erforderligt biträde i finansiella frågor. Tyngdpunkten av ärendenas pröv
ning ur finanspolitisk synpunkt — härvid komma främst budgetberedningen
och andra ekonomiskt viktiga ärenden, särskilt köp och försäljningar av fast
egendom, i betraktande — kommer att ligga hos stadskollegiet. Även om man
givetvis icke kan undgå att för budgetarbetet eller eljest vid extraordinär ar
betsbelastning utifrån tillkalla arbetsförstärkning, måste därför finanssekre
terarens avdelning utvidgas med kvalificerade biträden. Med hänsyn såväl till
stadskollegiets som borgarrådsberedningens uppgifter och ansvar i fråga örn
stadens finanspolitik, torde, enligt vad erfarenheten har visat, en förstärk
ning av utredningsapparaten i föreslagen riktning vara xiii motiverad.
Omorganisationskommitténs förslag till arbetsfördelning mel
lan borgan' å d e n ställer borgarrådsberedningens ordförande utanför
rotelindelningen; i syfte att han helt skall kunna ägna sig åt sina ledande upp
gifter och åt budgetberedningen, bör lian enligt kommitténs tanke så mycket
som möjligt frigöras från löpande förvaltningsbestyr. Även örn denna prin
cip givetvis är riktig, kan stadskollegiet icke på denna punkt bell biträda
kommitténs förslag. Det borgarråd, som inom kollegiet svarar för den
centrala finansberedningen, bitr tillika vara ordförande i drätselnämnden.
Den rotelindelning, som nu genomföres, får icke betraktas såsom stel och
oföränderlig utan bör tvärtom kunna av stadskollegiet jämkas med hänsyn till
olika personförhållanden och efter den i framtiden liksom hittills säkerligen
växlande arbetsbelastningen å olika myndigheter. Sådana jämkningar böra
utan hinder av författningsföreskriftcr kunna genomföras.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Stadskollegiet anser slutligen, att vid den förestående författningsrevisionen antalet borgarråd bör bestämmas till högst åtta, och att sålunda möjlighet bör skapas att — till vinnande av lämplig arbetsfördelning i särskilda fall — tillsätta ytterligare ett borgarråd utöver de nu föreslagna sju, utan att lag ändring härför behöver vidtagas.
Inom stadskollegiet voro borgarråden Sundberg och Sandberg i vissa hän seenden av skiljaktig mening.
Stadsfullmäktige beslöto därefter den 15 juni 1939 att i princip godkänna den omorganisation av stadens förvaltning, som stadskollegiet förordat. Sam tidigt uppdrogo stadsfullmäktige åt kollegiet att föranstalta om de vidare ut redningar och låta utarbeta de författningsförslag, som organisationens ge nomförande i detalj förutsatte.
Av stadskollegiet utsedda kommitterade framlade den 2 november 1939 be tänkande med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse i Stockholm, lag om införande av nämnda lag samt lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet i Stock holm den 15 maj 1903 jämte motivering. — Förslag framlades även till instruktioner för stadskollegiet, borgarrådsberedningen och stadskansliet.
Stadskollegiet biträdde i utlåtande den 14 december 1939 (nr 569) i hu vudsak kommitténs förslag men vidtog vissa ändringar däri av övervägande formell natur. För dessa ändringar redogöres i det följande i sammanhang med därav berörda stadganden.
Framställning om författningsändringar.
I enlighet med hemställan av stadskollegiet beslöto stadsfullmäktige den 20 december 1939 att i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om av låtande av proposition till riksdagen med förslag till nyss omförmälda lagar. Genom skrivelsen underställdes — under förutsättning att lagförslagen i hu vudsak vunne statsmakternas bifall — förslagen till instruktioner för stads kollegiet och borgarrådsberedningen Kungl. Majit för fastställelse.
Stadsfullmäktiges skrivelse i ämnet har den 11 januari 1940 av Överståt hållarämbetet ingivits till Kungl. Majit. Ämbetet har därvid anfört:
Under trycket av den ständigt stegrade arbetsbörda, vilken såväl stadens tillväxt som den fortgående ökningen av kommunernas arbetsuppgifter pålagt Stockholms stads kommunala representation och förvaltning, hade fram trätt ett allt starkare behov av viss översyn och omorganisation av stadens kommunala, nu tjuguåriga organisationsplan.
Med anledning därav hade stadsfullmäktige beslutat göra nu ifrågavarande framställning.
Överståthållarämbetet, vilket följt stadskollegiets och stadsfullmäktiges överläggningar i frågan, biträdde helt fullmäktiges uppfattning om angelägen heten av en omorganisations genomförande och ansåge, att de utarbetade förslagen till författningsändringar och till instruktioner tillsammans vore äg nade att åstadkomma rationalisering, förenkling och effektivisering av den kommunala organisationen och förty att skapa goda förutsättningar för ar
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
15
betet inom stadens representation och vederbörande kommunala förvaltnings
organ. Överståthållarämbetet finge därför tillstyrka bifall till stadsfullmäk
tiges framställning.
Det sedan åtskilliga år tillbaka bedrivna arbetet med utformande av för
slag till omorganisation av kommunalstyrelsen i huvudstaden har nu bragts
till slut, i det att stadsfullmäktige den 20 sistlidne december godkänt upprät
tade förslag till vissa författningsändringar och instruktioner. Fullmäktige
hava därefter hemställt hos Kungl. Maj:t, att åtgärder måtte vidtagas, så att
de föreslagna författningsbestämmelserna antagas av statsmakterna.
Liksom Överståthållarämbetet, vilket tillstyrker bifall till stadsfullmäktiges
framställning, finner jag de föreliggande förslagen till ändringar av den kom
munala organisationen i Stockholm ägnade att åstadkomma förenkling och
effektivisering. Jag anser därför, att förslag till erforderliga författnings
ändringar böra föreläggas riksdagen till antagande. Med anledning härav
har jag låtit upprätta förslag till lagar rörande ändringar av lagen örn kom
munalstyrelse i Stockholm och lagen om folkskoleväsendet i samma stad.
Dessa förslag äro, med allenast vissa smärre avvikelser av formell natur, för
vilka redogörelse i detalj icke synes erforderlig, överensstämmande med de
av stadsfullmäktige antagna författningsförslagen.
Till frågan om fastställelse av förslagen till instruktioner för stadskollegiet
och borgarrådsberedningen anhåller jag att senare få återkomma.
För upplysning rörande innebörden av de ändringar, som vidtagits i gäl
lande lagar, synes — utöver vad som framgår av utiedningskommitterades
och stadskollegiets redan i det föregående återgivna uttalanden i ärendet —
böra lämnas följande uppgifter angående kommitterades och kollegiets mo
tiveringar till de särskilda författningsbestämmelserna.
Detaljupplysningar rörande författningsändringarna.
Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen om kommunal
styrelse i Stockholm.
26 § 1 mom.
Kommitterade. Tilläggen och förändringarna äro föranledda av de i 38,
42 och 43 §§ föreslagna nya bestämmelserna.
28 § 2 och 3 mom.
Kommitterade. Enär kollegiets ordförande enligt förslagets 39 § skall åt
njuta årsarvode, skall ersättning till honom icke utgå enligt förevarande be
stämmelser.
31 §.
Kommitterade. Enligt nu gällande bestämmelser i lagens 31 och 40 §§
ävensom i § 9 av stadskollegiets instruktion är stadsfullmäktiges sekreterare
Departe
ments
chefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
tillika chef för stadskansliet. Stadsfullmäktiges sekreterare har därför valts
för en tid, som sammanfallit med tiden för kanslichefsförordnandet. Ehuru
kommitterade förutsätta, att chefen för stadskansliets sekreteraravdelning,
stadssekreterare^ i regel även väljes till stadsfullmäktiges sekreterare, höra
enligt kommitténs mening stadsfullmäktige hava möjlighet att utse annan
sekreterare. Därför har föreslagits, att stadsfullmäktige årligen skola välja
sekreterare. Stadssekreteraren skall enligt §
5
i nu föreslagen instruktion för
stadskollegiet utses av detta och icke som hittills beträffande kanslichefen av
stadsfullmäktige.
36 §.
Kommitterade. 1 mom. motsvarar 36 §, 2 mom. 37 § i gällande lag. I
2 mom. har införts ett nytt stycke, som upptagits näst sist och som motiveras
därav, att stadskollegiet enligt föreslagen instruktion för kollegiet skall vara
styrelse för stadskansliet och statistiska kontoret.
37 och 38 §§.
Dessa paragrafer motsvara 38 §, 39 § femte och sjätte styckena samt 40 §
första stycket i gällande lag.
Kommitterade. 37 § har avfattats i enlighet med de riktlinjer, som tidi
gare angivits av omorganisationskommittén och stadskollegiet. — Där stad
gas, bland annat, att stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande icke
må vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan. — Det har icke
ansetts erforderligt att i lagtexten uttryckligen utsäga, att val av ledamöter
och ersättare för dem skall avse tiden intill nästa val. Den i förslaget intagna
bestämmelsen om val av ersättare innebär icke någon saklig ändring i förhål
lande till femte stycket i nuvarande 39 §.
Med hänsyn till stadgandet i lagens 15 § angående underrättelse örn val av
stadsfullmäktiges presidium har i 38 § liknande bestämmelse föreslagits be
träffande val av stadskollegiets ordförande och vice ordförande.
Stadskollegiet (den 14/12 1939). Uppdelningen av ordförandeskapet i stads
fullmäktige och i stadskollegiet å tvenne särskilda uppdrag torde väl böra
anses som ett väsentligt led i den föreliggande omorganisationsplanen, men
härav torde ej behöva följa, att stadsfullmäktiges ordförande och vice ord
förande icke skola kunna väljas till ledamöter av stadskollegiet. Enligt kol
legiets mening förutsätter denna uppdelning allenast ett stadgande av inne
börd, att ordförande och vice ordförande i stadsfullmäktige ej må utses att
innehava någon av motsvarande befattningar i stadskollegiet.
39 §.
Kommitterade. Enligt förslaget skall stadskollegiets ordförande hava in
seende över förvaltningen av stadens angelägenheter »å kollegiets vägnar».
Med användningen av nämnda uttryck har betonats, att ordförandens inse
ende över förvaltningen skall ske inom den i 36 § 2 mom. angivna ramen för
stadskollegiets uppgifter. Kollegieordförandens befogenheter preciseras när
Kungl. Majlis proposition nr 59.
17
mare i den föreslagna instruktionen för stadskollegiet. — Med hänsyn till
storleken av det arvode, som stadskollegiets ordförande kan tänkas komma
att åtnjuta, hava kommittérade ansett det riktigast, att särskild bestämmelse
om arvodet intages i lagen. Eventuellt tillerkännande av ersättning åt kolle
giets vice ordförande följer de i 28 § angivna reglerna.
40 §.
Denna paragraf är i kommitterades och kollegiets förslag uppdelad i två
stycken.
Med hänsyn till den olika inställning kommitterade och stadskollegiet in
tagit till frågan örn rätt för stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande
att vara ledamöter av kollegiet har första stycket i 40 § erhållit olika ut
formning i kommitterades och kollegiets förslag.
Kommitterade. Andra stycket överensstämmer i sak med nuvarande 40 §
andra stycket. Stadgandet i tredje stycket av gällande lag om att stadsfull
mäktiges sekreterare jämväl tjänstgör som sekreterare hos kollegiet har ute
slutits med hänsyn till den föreslagna bestämmelsen i 31 §.
4
/
§.
Kommitterade. På grund av stadgande i den föreslagna instruktionen för
stadskollegiet kan viss avvikelse förekomma från regeln, att ärendena i stads
kollegiet skola föredragas av borgarråd. Jämlikt samma förslag hava endast
borgarrådsberedningens ordförande och föredragande borgarråd rätt att till
stadskollegiets protokoll anteckna avvikande mening. Stadgandet örn borgar
rådsberedningens uppgifter preciseras i förslaget till instruktion för borgar -
rådsberedningen. Denna instruktion har ansetts vara av sådan betydelse, att
den bör fastställas av Kungl. Maj:t.
42
§.
Kommitterade. Antalet borgarrådsbefattningar har med hänsyn till ök
ningen av stadens förvaltning föreslagits till högst åtta och minst fyra. Nu
varande bestämmelser örn kvalificerad majoritet vid val av borgarråd hava
ansetts icke vara erforderliga. I anledning härav hava gällande stadganden i
39 § örn förfaringssättet, då kvalificerad majoritet icke uppnås, utgått. På
grund av att tjänstgöringstiden för borgarråd avsetts i regel skola samman
falla med stadsfullmäktiges tjänstetid har stadgats, att val för återbesättande
av borgarrådsbefattning, då borgarråd avgår före den bestämda tjänstgö
ringstidens utgång, skall avse den tid, som återstått för den avgångne. Stads
kollegiet äger att för tiden intill dess val skett ävensom vid tjänstledighet för
borgarråd förordna vikarie å befattningen. Som en följd av föreslagna be
stämmelser örn stadskollegiets sammansättning har gällande föreskrift örn
att vikarie skall utses bland ledamöter av kollegiet borttagits.
Bihang till riksdagens protokoll i9\0. 1 sami. Nr 59.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
43
§.
I denna paragraf hava upptagits bestämmelser om val av ordförande i borgarrådsberedningen samt om ärendenas fördelning mellan borgarråden m. m.
44 §.
Första stycket, andra stycket första punkten och tredje stycket motsvara
42 § i gällande lag, under det att andra stycket andra punkten motsvarar la gens 45 §.
45 §.
Kommitterade. Vad angår 1 mom. hava kommitterade utgått från att ord föranden i borgarrådsberedningen tillika skall vara ordförande i drätsel nämnden, men att han eljest icke bör innehava ordförandeuppdrag i någon stadens nämnd. Momentet motsvarar i övrigt huvudsakligen 1 mom. i gäl lande 43 §. Slutorden i nämnda moment eller att borgarråd, som valts till nämndsordförande, skall tjänstgöra i sådan egenskap den tid han innehar borgarrådsbefattningen »eller den kortare tid, som kollegiet må hava vid valet bestämt», hava borttagits. Stadgandet infördes av den anledningen, att den fastställda arbetsfördelningen av kollegiet kunde jämkas och att som konsekvens därav enahanda möjlighet borde givas med avseende på borgar råds uppdrag att vara ordförande i nämnd. I stället har föreslagits stadgan de, att stadskollegiet äger besluta, att ordförandeuppdrag tidigare skall upp höra, därest fördelningen av borgarrådens föredragningsskyldighet föränd- ras.
2 mom. motsvarar i huvudsak 2 mom. i gällande 43 §. En formell ändring har vidtagits på grund av att ordföranden i drätselnämnden ej såsom hittills skall utses av stadskollegiet.
3 mom. motsvarar 44 § i gällande lag.
En av de kommitterade, borgarrådet Yngve Larsson, var av skiljaktig me ning och yttrade: I 45 § hava intagits bestämmelser om obligatorisk förening av uppdragen såsom ordförande i borgarrådsberedningen och i drätselnämn den. Ehuru enligt min mening en sådan förening vanligen torde vara lämp lig, kunna, i synnerhet efter den planerade ökningen av borgarrådens antal, omständigheterna även vara sådana, att ordförandeskapet i borgarrådsbered ningen — vilket självfallet kommer att beklädas av en representant för den politiskt ledande gruppen — icke tillika behöver vara förenat med finans- borgarrådsuppdraget. Andra kombinationer äro tänkbara och kunna till äventyrs, med hänsyn till föreliggande personförhållanden, vara att före draga. På grund härav har jag ansett, att de ifrågavarande bestämmelserna icke borde intagas i kommunallagen utan i stadskollegiets instruktion, då ändringar av denna författning icke förutsätta riksdagens medverkan utan kunna lättare genomföras.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
19
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser.
Kommitterade föreslå en särskild lag om införande av lagen angående
ändring i vissa delar av lagen om kommunalstyrelse i Stockholm. Den skulle
träda i kraft den 1 oktober 1940. Val av borgarråd skulle äga rum å första
sammanträdet i oktober samma år och avse tiden intill stadsfullmäktiges förs
ta sammanträde i oktober 1942. Borgarråd och stadsfullmäktiges sekretera
re, som utsetts före den 1 oktober 1940, skulle frånträda sina uppdrag med
utgången av september samma år. Kommitterade anföra: Det förutsät-
tes, att borgarråd, som avgår den 30 september 1940 men är vald för längre
tid, enligt civilrättsliga regler skall erhålla dels full lön under den tid, som
tor honom eljest skulle återstått a befattningen, dels ock därefter pension,
som beräknas såsom hade han avgått vid mandattidens slut.
Stadskollegiet förklarar sig icke kunna biträda kommitténs förslag, att
mandattiden för borgarråd, vilka väljas den 1 oktober 1940, allenast skulle
omfatta tiden till den 1 oktober 1942. Till undvikande av denna alltför korta
mandattid föreslår kollegiet utsträckning av mandattiden intill den 1 oktober
1946.
Föi-slaget till lag angående ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen om
folkskoleväsendet i Stockholm.
Kommitterade. Vid ändring av borgarrådens föredragningsskyldighet bör
motsvarande förändring av ordförandeskap vidtagas. Möjlighet därtill har
beträffande folkskoledirektionen givits genom förändrad formulering av 3 §
2 mom.
Departementschefens hemställan.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdeparte
mentet upprättade förslag till
1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)
örn kommunalstyrelse i Stockholm samt
2) lag angående ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 15 maj 1903
(nr 58 sid. 1) om folkskoleväsendet i Stockholm.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträd
da hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik Montell.