2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av kommunala vallagen den G juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, dels att 12—18 §§ samt 33 § 4 mom. kommunala

vallagen den 6 juni 1930 1 skola upphöra att gälla, dels ock att 4, 11, 20, 22

och 25—32 §§, 33 §

2 mom. samt 34—41, 43, 44, 57, 59 och 60 §§ ävensom

rubriken till 6 kap. samma lag2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

4 §■

Röstberättigad äger------------är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom

riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat stadgas i 6 kap.

¹¹ §•

1 mom. Allmänna kommunalval skola förrättas, val av landstingsman,

kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige tredje söndagen i september månad,

val av municipal fullmäktige första söndagen i oktober månad samt val av kyrko­

fullmäktige tredje söndagen i sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kommunalval skall äga rum å sön- eller helgdag,

som sist tjugonde dagen förut bestämmes, i fråga örn val av landstingsmän av

länsstyrelsen, i fråga örn val av kommunalfullmäktige av kommunalfullmäk­

tige eller, där sådana ej finnas, av kommunalstämman, i fråga örn val av

municipalfullmäktige av municipalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

municipalstämman, i fråga örn val av stadsfidlmäktige av magistraten samt

i fråga örn val av kyrkofullmäktige av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej

finnas, av kyrkostämman.

Beträffande församling i Stockholm gäller vad särskilt är stadgat.

Sådant val av municipalfullmäktige eller av kyrkofullmäktige, som avses

i detta moment, må icke förrättas, municipalfullmäktigval å samma dag som

landstingsmannaval för samhället samt kyrkofullmäktigval å dag, då val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfull­

mäktige inom valdistriktet äger rum.

Örn valdag, som i detta moment sägs, skall den myndighet, som bestämt

valdagen, omedelbart underrätta generalpoststyrelsen.

1 Senaste lydelse av 13 och 15 §§ se SFS 1936: 76.

2 Senaste lydelse av 11 § se SFS 1936: 76, av 22 § se SFS 1937: 183 samt av 26, 27 och

30 §§ se SFS 1932: 238.

3

20

§.

1 mom. När val av landstingsman skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen

därom sist nittonde dagen före valdagen kungörelse, som uppläses i kyrkorna

oell införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt; samt

d) erinran örn rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å

postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

2 mom. Örn val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stads­

fullmäktige skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga

föreskrivna ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten, beträffande val av municipalfullmäktige i municipal­

samhälle, som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt vid val till

riksdagens andra kammare, av municipalstämmans ordförande samt i övriga

fall av valnämndens ordförande. I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom.

3 mom. Örn val av kyrkofullmäktige skall i den för kyrkostämma före­

skrivna ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfärdas, i

stad av magistraten samt på landet av valnämndens ordförande. I kungö­

relsen skola upptagas de uppgifter, som angivas i 1 mom.

é mom. I fråga örn Stockholm gäller vad särskilt är stadgat örn kungö­

rande av val av stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

22

§.

1 mom. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad

minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst

å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, skall uppe­

håll göras för den tid gudstjänsten pågår.

Vallokal och — — — äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å samma dag och inför samma valförrät­

tare, skola valen förrättas i samband, så att tillfälle beredes väljare, som

äger utöva rösträtt vid flera val, att samtidigt avgiva sina röster. Om sam­

manräkning av de vid de särskilda valen avgivna rösterna skall verkställas

av olika myndigheter, skall särskilt exemplar av röstlängden användas vid

varje val. Förrättas samtidigt flera än två val, skola dock i ett och samma

exemplar införas anteckningar örn utövad rösträtt vid de val, för vilka sam­

manräkning skall verkställas av samma myndighet.

25 §.

^Ogin är------ - — giltigt namn.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel

räknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

4

Har vid val, vilket förrättats i samband med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande valsedlar, försedda med valbeteckning för det

andra eller något av de andra valen, skall, med iakttagande av vad i andra

stycket sägs, angivna förhållande icke föranleda, att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med

ett eller två andra val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med val­

beteckning för det förstnämnda valet och den andra är försedd med valbe­

teckning för det andra eller något av de andra valen, skall endast sedeln

med valbeteckning för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar eller finnas

i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla.

Där i valkuvert finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln

ogill.

26 §.

Vid valförrättning skola användas särskilda valkuvert. Örn beskaffenheten

av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §.

Blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin val­

sedel i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade

med skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättare!!

som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen. Det åligger valför-

rättaren att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna

iakttagas.

Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert. Omedel­

bart före röstningens början visar ordföranden de närvarande, att urnan

är tom.

27 §.

Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert,

försett med valbeteckning för valet. Sedan väljaren vid någon av de i

26 § omförmälda avskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och till­

slutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen kuvertet till

ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar valkuvertet, för valförrättaren uppgiva

sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Sedan ord­

föranden förvissat sig örn att väljaren är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad vid valet och tillsett, att kuvertet är tillslutet och utan annat

märke än i 60 § föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordföranden ku­

vertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn

göres anteckning, att rösträtten utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet eller

som är märkt med annat kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning,

skall ej mottagas.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han

själv därtill utser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

6

ritingen fastställda formulär oell i formulären givna anvisningar skall föras

viel förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages

1 protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden del­

tagit i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valkuvert som antalet

nyssnämnda personer. Där särskilda val förrättas å samma dag inför samma

valförrättare, skall dessutom anteckning örn detta förhållande göras i proto­

kollet för varje val.

34 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och municipal-

fullmäktige så ock vid val av stadsfullmäktige för stad, som ej deltager i

landsting, ävensom vid val av kyrkofullmäktige för församling, som består

av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, förfares, sedan i 33 §

2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, på följande sätt.

a) Valkuverten öppnas och innehållet uttages.

b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av

annat eller mera än en valsedel, skall, efter det att i sistnämnda fallen

innehållet återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes.

Antalet sålunda tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller

flera omslag. Å varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika

kuvert ävensom dessas antal.

c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts

enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda val­

sedlar räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. A varje

omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar ävensom dessas

antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återin­

lagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar,

vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning (kartell-, parti- och

fraktionsbeteckning), sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje

grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller

flera omslag. Å varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljar­

beteckning samt antal.

e) De omslag, varom i b)—d) förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna

anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrätt­

ningen äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt om­

sorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas

å protokollet.

f) I protokollet skall, utöver vad i 33 § 2 mom. sagts, ytterligare an­

tecknas :

1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra

kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;

2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte

antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt

gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar in­

lagts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

8

utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för

valet samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid

valet avgivna rösterna.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 inom., utfärdas på landet av

valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar

samt tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §. Formulär till utdrag

fastställes av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen

örn val till riksdagen sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk -

ning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom

antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget

eller ock till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt

undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan må ock in­

sändas till kommunalnämndens ordförande eller magistraten i den ort, där

sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller

magistraten ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att ut­

färda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn,

födelseår och hemvist inom nämnda ort.

Där så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter,

då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,

skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen över­

sändas till sökanden.]

3 mom. Över gjorda ansökningar örn röstlängdsutdrag samt utfärdade

utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt för varje val, föra förteckning enligt

av Konungen fastställt formulär. Överlämnas utdrag till sökanden person­

ligen, skall denne i förteckningen genom sin namnteckning erkänna, att han

mottagit detsamma. I annat fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka

till vem utdraget överlämnats eller under vilken adress det avsänts till sö­

kanden.

Förteckning, som här avses, skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter

valet insändas till den myndighet, som har att verkställa röstsammanräk­

ningen för valet.

37 §.

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av general­

poststyrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskick­

ningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före val­

dagen samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess av­

givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till Överståthållar­

ämbetet.

Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.

De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

10

Finnes att röstlängdsutdraget är i behörig ordning samt att försändelsens

ytterkuvert är sådant, som avses i 29 §, oell tillslutet, mottages försän­

delsen; i annat fall skall den ej mottagas. Rö s t m o t ta gare n inlägger i av-

lämnarens närvaro mottagen försändelse i det med röstlängdsutdrag försedda

ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å den

i 38 § omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

⁴⁰ §•

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röst­

sammanräkningen, samt av röstmottagare utom riket till Överståthållar­

ämbetet. I det senare fallet skola ytterkuverten vara inlagda i omslag, och

skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas som värde-

post. Översändandet skall ske från röstmottagare inom riket omgående

samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna be­

räknas vara Överståthållarämbetet till handa sist dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till Överståt­

hållarämbetet, skall införas i särskild förteckning samt snarast möjligt med

posten vidarebefordras till den myndighet, som skall verkställa röstsamman­

räkningen.

Över ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till myndighet, som

har att verkställa röstsammanräkning, skall särskild förteckning föras. Ku­

verten skola förvaras under lås.

43 §.

Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som ej må påbörjas

förrän å åttonde dagen efter valdagen. Där sammanräkning verkställes av

magistrat, skall den påbörjas senast å femtonde dagen efter valdagen samt

i annat fall ske så snart omständigheterna medgiva det. Där magistrat har

att verkställa sammanräkning för flera samtidigt förrättade val, må dock

sammanräkning, som icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas så snart

omständigheterna medgiva det.

Där sammanräkning verkställes av länsstyrelse, skall örn förrättningen ut­

färdas kungörelse med uppgift i förekommande fall å den ordningsföljd,

vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas för

olika val. Sådan kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens början

införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Där sammanräkning verkställes av magistrat, skall tid och ställe för sam­

manräkningen sist dagen därförut kungöras i en eller flera av ortens mest

spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

12

vartill valsedlarna oell protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 43 § sista

stycket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

57 §.

I ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av be­

hörig tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i

betalt brev med posten.

59 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som

avses i 26 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för kuvert, som avses i 26 och 29 §§, samt de i

33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. örn förmälda omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden för

de anordningar, som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda med ändamål sbeteckning enligt av Konungen

fastställda formulär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets

försorg.

I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert tillhandahållas kommuner och försam­

lingar mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert, varom förmäles i 38 §, tillställas

röstmottagare på statsverkets bekostnad.

Ttterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas på statsverkets bekostnad

de personer, vilka hava att utfärda röstlängdsutdrag enligt 36 § 2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, skola i god tid före varje val finnas tillgängliga på landet

hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad

hos magistraten ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Det åligger envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt upp­

drag omhänderhar valkuvert, som avses i 26 och 38 §§, att tillse, att kuverten

icke utlämnas i annan ordning än i 27 och 38 §§ sägs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Med avvikelse från bestämmelsen i 11 § 1 mom. skola allmänna val av

kyrkofullmäktige år 1942 förrättas den 25 oktober.

14

kallas till tjänstgöring. Stadsfullmäktig, som innehar borgarrådsbefattning,

må icke vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan.

Har ledamot — — — i kollegiet.

38 §.

Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober månad bland

stadskollegiets ledamöter ordförande och vice ordförande i kollegiet. Till

sådan befattning må icke utses ordföranden eller någon av vice ordförandena

i stadsfullmäktige. Underrättelse örn val, varom nu är sagt, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Överståt­

hållarämbetet för intagande i ämbetets kungörelser.

Äro både------- — föra ordet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

42 §.

1 mom. Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober må­

nad det år, då val av stadsfullmäktige ägt ram, minst fyra och högst åtta

borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller om­

röstning begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Stadsfullmäktige, som utsetts för tiden till den 1 oktober 1942, skola

tjänstgöra till den 15 i samma månad.

Borgarråd, som utsetts för tiden intill stadsfullmäktiges första samman­

träde i oktober 1946, skola tjänstgöra intill fullmäktiges ordinarie samman­

träde i sistnämnda månad ’.

Förslag

till

Lag

angående .ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) örn

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 11 § lagen den 6 juni 1930 örn församlingssty­

relse i Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse.

H §•

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslu­

tande så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda 1

1 Jämför SFS 1940: 153.

15

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen; dock att annat

än allmänt val skall äga rum å sön- eller helgdag, som bestämmes av ma­

gistraten, samt att kungörelse skall offentligen anslås å rådhuset och införas

i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val

av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistrats­

sekreterare i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 14 mars 1921 örn val av borg­

mästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i

Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse.

6

§•

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,

skall för valet i tillämpliga delar gälla vad örn stadsfullmäktigeval är stad­

gat, dock med avvikelse därutinnan, att dels bestämmelserna örn rätt för

väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom

riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat ej skola gälla, dels ock

sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

16

Kungl. May.ts proposition nr 98.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern

H^{ansson ,} ministern för utrikes ärendena

G^{unther ,} statsråden

W^estman, W^igforss, M^öller, E^riksson, B^ergquist, B^agge, A^ndersson,

R^osander, G^jöres, E^werlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående under­

lättande av deltagandet i kommunala val samt anför:

Inledning.

Gällande bestämmelser om utövande av röst­

rätt vid kommunala val.

Rösträtt vid kommunalval, varmed enligt kommunala vallagen den 6 juni

19301 avses val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäk-

tige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige, utövas i regel vid den röstbe­

rättigades personliga inställelse vid valförrättning för det valdistrikt, där

han är upptagen i röstlängden. Äkta make må dock, örn båda makarna äro

röstberättigade, vid valförrättningen avlämna valsedel genom andra maken.

Därjämte må väljare, som tillhör någon av i det följande nämnda yrkes- eller

tjänstegrupper, avgiva valsedel genom försändelse omedelbart tillden myndighet,

som har att verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna.

Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden för för­

sändelsens anordnande kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga

inställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att yrkets eller tjänstens

utövning betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då röst­

ningen äger rum. Sådan rätt tillkommer den som utövar militärtjänst, den

som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning

i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan

personal å fartyg, den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller

svenskt konsulat samt den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller

vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller

fyrväsendet. Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts,

tillkommer även äkta make till den som tillhör personalen vid svensk be­

1 SFS 1930: 253 med ändringar 1932: 238 och 272, 1936: 76, 1937: 183 samt 1941: 393.

18

dag. I en tredje motion vid 1941 års riksdag (nr 166 i andra kammaren)

hemställdes, att de åtgärder, som vidtagits för underlättande av röstavgiv­

ningen vid andrakammarvalen, även måtte vinna tillämpning i fråga om kom­

munalvalen.

I sitt utlåtande (nr 10) över dessa motioner uttalade konstitutionsutskottet,

att sedan de till underlättande av deltagandet i andrakammarvalen vidtagna

ändringarna i lagen om val till riksdagen prövats vid de senaste andra­

kammarvalen och i stort sett befunnits ändamålsenliga, tidpunkten syntes

vara inne för att spörsmålet örn underlättat deltagande på liknande sätt

även i kommunala val gjordes till föremål för den ytterligare utredning,

som riksdagen redan tidigare förutsatt. Under framhållande att skiljaktiga

regler för röstningen vid olika slag av allmänna val innebure en påtaglig

olägenhet, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

ville anhålla om förnyad utredning av frågan, huruvida och i vad mån del­

tagandet i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt som beträffande

andrakammarvalen, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag, var­

till utredningen kunde föranleda. Denna rrtskottets hemställan bifölls av

riksdagen (riksdagens skrivelse nr 128).

*

Tillkallandet av sakkunniga m. ni.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1941 tillkallade jag

samma dag särskilda sakkunniga1 för att verkställa den av riksdagen be­

gärda utredningen samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

De sakkunniga hava med skrivelse den 20 oktober 1941 överlämnat be­

tänkande (statens off. utredn. 1941: 28) med förslag angående underlättande

av deltagandet i kommunala val.

Över sakkunnigförslaget hava yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,

statistiska centralbyrån, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms

stadsfullmäktige och magistrat, länsstyrelserna i samtliga län efter hörande

av vissa magistrater och valnämnder, samtliga domkapitel, svenska lands­

tingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,

högerns riksorganisation, bondeförbundets riksorganisation, folkpartiets

huvudbyrå och socialdemokratiska partistyrelsen.

Gällande bestämmelser om röstning i

främmande valdistrikt och röstning

före valdagen m. m.

De sakkunniga hava lämnat följande redogörelse för gällande bestäm­

melser örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen vid

val till riksdagens andra kammare:

Kungl. Marits proposition nr 98.

1 Såsom sakkunniga tillkallades kanslirådet Hjalmar Nyman, ordförande, ledamoten av

rikdagens andra kammare, ombudsmannen Olof Andersson i Malmö och assessorn vid

Stockholms rådhusrätt Åke Nordwall, tillika sekreterare.

20

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

att valdagen vistas utom riket, och dels sådan röstberättigad, som utövar mi­

litärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller perso­

nalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjäns­

tens utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något val­

distrikt. Valsedeln skall avse valet i den valkrets, där väljaren är upptagen i

röstlängd. Väljaren skall med röstlängdsutdrag styrka, att han är röstberät­

tigad.

Då val i hela riket skola samtidigt förrättas, må röstning före valdagen

inom riket äga rum i varje stad inför röstmottagare, som förordnas av ma­

gistraten eller i stad utan magistrat av valnämnden, samt, i den män Konungen

så bestämmer, å rikets landsbygd inför röstmottagare, som förordnas av läns­

styrelsen. Sådan röstning må även ske utom riket å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer, därvid beskickningens eller

konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter är röstmottagare. Skall val

förrättas endast i viss valkrets, må röstning, som nu avses, ske i varje stad

inom valkretsen — i vissa fall även i stad utom valkretsen — samt, i den

mån Konungen så bestämmer, även å valkretsens landsbygd. Röstmottagning

skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen samt inom riket

till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar

skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske i så god tid, att

valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter val­

dagen.

Vid röstning inför röstmottagare skall väljaren avlämna röstlängdsutdraget,

sedan han å detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Därjämte skall

han lämna uppgift rörande den omständighet, som för honom kan medföra

rätt till röstning i denna ordning. Finnes utdraget vara i behörigt skick

och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget

avser, samt synes den lämnade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röst­

mottagaren ett valkuvert. Väljaren skall i anvisat enrum eller å avskild plats

i röstningslokalen, där hans förehavande ej kan iakttagas, inlägga sin val­

sedel i kuvertet och tillsluta detta, varefter han överlämnar det till röst­

mottagaren. Är kuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven

ändamålsbeteckning, inlägger röstmottagaren kuvertet jämte röstlängdsut­

draget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas orten för avlämnandet samt val­

krets och valdistrikt, som väljaren tillhör. I sammanhang härmed anteck­

nas väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt å en särskild

förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och lägger det

i förvar.

Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, som har rätt att rösta

före valet, till rös^mottagaren avgiva valsedelsförsändelse från den andra

maken, under förutsättning att den make, som avlämnar försändelsen, själv

därvid röstar. I dylikt fall måste röstlängdsutdrag anskaffas för vardera maken.

Vid avlämnandet av valsedelsförsändelsen förfares på motsvarande sätt som

då sådan försändelse avlämnas i främmande valdistrikt. Sedan röstmottaga­

ren inlagt innerkuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, an­

tecknas å detta orten för avlämnandet samt valkrets och valdistrikt, som väl­

jaren tillhör, varjämte väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt

antecknas å förteckningen. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet

och lägger det i förvar.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas

i ett av röstmottagaren fört protokoll. Sedan röstmottagningen avslutats, skola

ytterkuverten insändas av röstmottagare inom riket till länsstyrelsen i det

län, där röstmottagningen ägt rum, och av röstmottagare utom riket till över-

22

cipalfullmäktige oell kyrkofullmäktige skulle röstning före valdagen kunna

ske i varje stad inom det län, där valet äger rum, i vissa fall även i stad

utom länet, och, om Konungen så bestämmer, å länets landsbygd.

Efter en redogörelse (sid. 19—21) för hur röstning i främmande valdistrikt

oell röstning före valdagen skulle ske, örn dessa röstningssätt skulle tillåtas

vid kommunala val, hava de sakkunniga framhållit vissa olägenheter, som

därvid skulle uppkomma, och härom yttrat bland annat följande:

Örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen vid val av

kommunalfullmäktige skola kunna ske i samma utsträckning som vid val

till andra kammaren, måste samtliga kommunalfullmäktigval förrättas å samma

dag som landstingsmannavalen.

Därigenom skulle den nu förefintliga rätten att förlägga kommunalfull­

mäktigval till annan dag, som kan finnas lämpligare, upphöra. "Visserligen

har det övervägande antalet kommunalfullmäktigval bestämts att äga rum

samtidigt med landstingsmannavalen, och möjligheten att sammanföra dessa

val har, i jämförelse med vad tidigare varit förhållandet, numera begagnats

i allt större utsträckning. Detta synes också lämpligt med hänsyn till

önskvärdheten att begränsa antalet valförrättningar i ett och samma val­

distrikt. Det torde emellertid även finnas skäl mot ett sammanförande av

kommunalfullmäktigvalen med landstingsmannavalen. Sålunda torde önske­

mål kunna föreligga att icke giva kommunalfullmäktigvalen samma politiska

karaktär som landstingsmannavalen. Därjämte kunna svårigheter uppkomma

för valförrättaren, då två val förrättas gemensamt.

Enligt gällande bestämmelser må val av kommunalfullmäktige bestämmas

att äga rum å två dagar, dock att, där val av kommunalfullmäktige bestämts

att äga rum samma dag som landstingsmannaval, kommunalfullmäktig­

valet icke må äga ram jämväl å annan dag. Vidare må, örn kommunalfull­

mäktigval bestämts att äga rum å olika dagar, valet endera förrättningsdagen

äga rum å annan lokal än den sedvanliga, därest valnämnden med hänsyn

till samfärdsförhållandena eller andra förhållanden inom valdistriktet prö­

var det erforderligt. Örn kommunalfullmäktigvalen obligatoriskt skulle för­

läggas till samma dag som landstingsmannavalen, skulle möjligheterna att

låta valförrättningen äga rum å olika dagar och å olika lokaler icke kunna

bibehållas.

Då val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige ej

äga rum samtidigt i hela riket utan förrättas endast i en valkrets, skulle

röstning i främmande valdistrikt icke lämpligen kunna äga rum och röstning

före valdagen ej ske annat än inför röstmottagare i det län, där valkretsen

är belägen. Val i endast en valkrets förekommer bland annat då val sker

första gången och när nytt val förrättas, sedan ett tidigare val efter anförda

besvär blivit upphävt. Att vid val av samma slag i en och samma valkrets

tillämpa olika röstningsmetoder, där val sker endast i denna valkrets och

för det fall att val samtidigt äga rum i hela riket, är oegentligt och bör ej

utan synnerliga skäl tillåtas. Det skulle nämligen kunna inträffa, att per­

soner, som vid ett tidigare förrättat val röstat i främmande valdistrikt eller

före valdagen, vid ett omval icke kunna utöva sin rösträtt, varigenom val­

resultatet vid omvalet blir annat än vid det förra valet.

För det fall att röstning före valdagen endast får ske inom det län, där

valet äger rum, skulle de grupper av yrkes- och tjänstemän, vilka skulle äga

rätt att rösta före valdagen, få sämre möjlighet att utöva sin rösträtt än för

närvarande, eftersom de nu kunna använda val sedelsförsändelse, även örn de

befinna sig utom länet. Att för vissa fall bibehålla rätten att använda val-

Kungl. Maj.is proposition nr 98.

24

Viel kommunalval verkställes slutlig röstsammanräkning av länsstyrelse,

magistrat eller valnämnd i stad, beroende på vilket val sammanräkningen

avser. Röstsammanräkning vid andrakammarval verkställes däremot alltid

av länsstyrelse. Då det gäller kommunala val, som förrättas samtidigt i

hela riket, skulle före den slutliga sammanräkningen hos varje länsstyrelse

företagas en förrättning, varigenom till länsstyrelsen inkomna valkuvert,

som avlämnats i främmande valdistrikt eller före valdagen, skulle fördelas

mellan de olika sammanräknande myndigheterna. Då dessa myndigheter

vid kommunalval för närvarande uppgå till ett antal av icke mindre än

143, skulle de nu angivna åtgärderna innebära ett betydande arbete för

länsstyrelserna.

Eftersom fördelning av inkomna valkuvert måste äga rum, skulle den vid

vissa kommunalval nu föreliggande möjligheten att verkställa slutlig röst­

sammanräkning omedelbart efter röstningens avslutande icke kunna bibe­

hållas. Slutlig sammanräkning skulle icke heller kunna påbörjas så snart

efter valförrättningens avslutande som för närvarande är möjligt. De sam­

manräknande myndigheternas granskning av ytterkuverten samt däri inne­

slutna valkuvert och röstlängdsutdrag ävensom väljarnas avprickning i röst­

längderna skulle, om ett stort antal ytterkuvert inkommit, innebära ett av­

sevärt arbete. Till följd av de tidsödande åtgärder, som skola vidtagas före

de egentliga röstsammanräkningarna, måste dessa företagas vid en senare

tidpunkt än vad för närvarande är förhållandet och sannolikt även senare

än vid andrakammarvalen.

Härefter hava de sakkunniga anfört:

De vid val till andra kammaren gällande instituten röstning i främmande

valdistrikt och röstning före valdagen måste anses invecklade, och deras

tillämpning medför ett avsevärt arbete för valförrättare och myndigheter,

som hava att taga befattning med valen. Att vid dessa förhållanden för kom­

munalvalens vidkommande införa bestämmelser, varigenom valproceduren

skulle bliva ännu mera omständlig och medföra ytterligare arbete för myn­

digheterna, bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke ske. Ehuru det med

hänsyn till såväl väljare som valförrättare och övriga, som hava att syssla

med val, måste anses i hög grad önskvärt, att samma röstningsmetoder till-

lämpas vid andrakammarval och kommunalval, föreligga dock, såsom av

det förut anförda torde framgå, mycket starka skäl mot att vid kommunala

val tillåta röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen i den

ordning, som gäller för andrakammarvalen.

De sakkunniga hava därför undersökt, huruvida deltagandet i de kom­

munala valen skulle kunna underlättas på annat sätt, samt därvid funnit,

att röstning före valdagen i samma omfattning som vid andrakammar­

valen skulle kunna ske inom riket å fast postanstalt (postkontor, postexpedi­

tion, poststation, brevsamlingsställe eller fältpostanstalt) och utom riket

å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj.t bestämmer,

samt att personer, som å valdagen icke vistas inom sitt eget valdistrikt,

skulle kunna beredas möjlighet att å valdagen rösta å fast postanstalt utom

valdistriktet.

Antalet fasta postanstalter i riket uppgick vid slutet av år 1940 till 4,165,

därav 236 postkontor, 184 postexpeditioner, 3,736 poststationer och 9 brev­

samlingsställen. I antalet poststationer ingå några å brunns- och turistorter

Kungl. Majlis proposition nr 98.

25

m. fl, ställen inrättade poststationer, som varit i verksamhet endast under

någon del av året. Vidare funnos under år 1940 för betjänande av till militär­

tjänst inkallade ett antal fältpostanstalter samt en tillfällig postanstalt, be­

nämnd Kustflottan. Generalpoststyrelsen äger möjlighet att, där så anses

erforderligt, inrätta extra postanstalter.

Vid 1940 års utgång hade av Sveriges 2,355 landskommuner 1,852 eller

78.7 procent en eller flera postanstalter inom sitt område. Inom landskom­

munerna voro belägna 3,780 fasta postanstalter. De landskommuner, vilka

sakna postanstalt, äro till största delen små. I det tätt befolkade Skåne är

exempelvis nära en tredjedel av landskommunerna utan postanstalt inom

respektive områden, medan i nordligaste Sverige varje sådan kommun är

försedd med postanstalt och flertalet med ett jämförelsevis stort antal.

Antalet valdistrikt vid 1940 års andrakammarval utgjorde 4,920, därav

4,108 å landsbygden och 812 i städerna. Indelning av valkretsar i valdistrikt

är vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i

landet i övrigt.

Röstning å postanstalt skulle enligt de sakkunnigas mening kunna ske

på följande sätt. Vid röstningen skall väljaren tili den postfunktionär, vilken

tjänstgör såsom röstmottagare, avlämna utdrag ur röstlängden i det val­

distrikt väljaren tillhör, utvisande att väljaren där är upptagen såsom röst­

berättigad vid det val, i vilket han vill deltaga. Därjämte skall i utdraget

finnas uppgifter örn dagen för valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren

tillhör, samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen för

valet. Vid röstning å valdagen skall väljaren inför röstmottagaren teckna

sitt namn å utdraget. Sker röstningen före valdagen, skall väljaren därjämte

å utdraget teckna uppgift rörande den omständighet, som kan medföra rätt

till sådan röstning. Finnes utdraget vara i behörigt skick och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen, den av väljaren å utdraget tecknade upp­

giften sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert med val­

beteckning (»landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval» etc.) för det val,

som utdraget avser. Sedan väljaren å plats i röstningslokalen, där hans

förehavande ej må av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlagt sin

valsedel i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar han detta till röst­

mottagaren, som inlägger kuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt

ytterkuvert, försett med formulär att ifyllas av röstmottagaren. Ä ytter-

kuvertet antecknar röstmottagaren ort och dag för avlämnandet, lämpligen

genom anbringande av poststämpel, samt, i enlighet med uppgifter i röst­

längdsutdraget, valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, och den

röstsammanräknande myndigheten. Vidare skall röstmottagaren anteckna

väljarens namn och valet å en särskild förteckning. Ytterkuvertet skall

därpå utan avgift för väljaren befordras till den å kuvertet angivna myn­

digheten. Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, må den

ena maken, under förutsättning att han själv röstar i nu nämnd ordning,

avlämna valsedelsförsändelse från andra maken, därvid även röstlängdsutdrag

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

26

rörande sistnämnda make avlämnas. Eöstmottagaren skall, utan att bryta

försändelsen, inlägga denna jämte utdraget i ett ytterkuvert, varefter för-

fares på nyss angivet sätt.

Vid röstning å beskickning eller konsulat skulle tillgå på samma sätt

som nu anförts, dock att ytterkuverten icke skulle sändas direkt till de

röstsammanräknande myndigheterna utan, liksom vid andrakammarvalen,

till Överståthållarämbetet, som skulle vidarebefordra kuverten till sagda

myndigheter.

I samband med röstsammanräkningen skulle ytterkuverten öppnas och

granskning verkställas av valkuvert och valsedelsförsändelser samt röst-

längdsutdrag, varjämte valsedelsförsändelserna skulle brytas och deras inne­

håll granskas. Om den som avgivit valkuvert eller valsedelsförsändelse icke

utövat sin rösträtt vid valförrättning, skulle valkuvertet eller försändelsens

innerkuvert nedläggas i en urna och i röstlängden vid väljarens namn an­

tecknas, att rösträtten utövats, varpå kuvertet skulle medtagas vid röstsam­

manräkningen.

De sakkunniga hava därefter yttrat bland annat följande:

I motsats till vad förhållandet skulle vara, örn de för andrakammarvalen

gällande instituten röstning i främmande valdistrikt och röstning före val­

dagen infördes vid kommunalval, skulle, örn postanstalt anlitas för röstmot­

tagning, såväl de, vilka på grund av vistelse å annan ort äro förhindrade

att rösta vid valförrättning i hemorten, som de, vilka till följd av utövning

av viss tjänst äro förhindrade att rösta å valdagen, erhålla möjlighet att

rösta vid samtliga kommunala val, oavsett när dessa äga rum och även för

det fall att val förrättas endast i viss valkrets.

Vidare skulle valförrättningarnas fortgång icke störas av väljare från

andra valdistrikt. Ett betydande antal personer skulle icke behöva för­

ordnas såsom särskilda röstmottagare under en jämförelsevis lång tid, utan

i deras _ ställe skulle tjänstgöra postfunktionärer, vilka ändock äro bundna

av sin tjänstgöring. Som det icke kan påräknas att till särskilt förordnade

röstmottagare erhålla personer, vilka äro villiga att under längre tid åtaga

sig sådant uppdrag utan ersättning, synas kostnaderna bliva mindre, örn

postfuuktionärer anlitas som röstmottagare.

Eftersom ytterkuverten, i vad avser röstning inom riket, skulle befordras

direkt till de röstsammanräknande myndigheterna, skulle tidsödande för-

delningsförrättningar hos länsstyrelserna undvikas.

Valhemligheten synes kunna bevaras lika väl vid röstning å postanstalt

som vid röstning inför de vid andrakammarvalen förordnade röstmottagarna.

Åtminstone å ett avsevärt antal postanstalter finnas skrivpulpeter, avskilda

från varandra medelst skärmar, och denna anordning torde vara åtminstone

i det närmaste lika tillfredsställande som vad förhållandet är beträffande

vallokalerna. A postanstalter, där sådana anordningar icke finnas, torde i

allmänhet icke så många personer samtidigt uppehålla sig, att väljaren icke

skulle kunna inlägga sin valsedel i valkuvertet utan att hans förehavande

skulle behöva iakttagas av annan. Därigenom att valkuvert avlämnas ome­

delbart å postanstalt och icke såsom vid andrakammarvalen genom förmed-

ling av särskilt förordnade röstmottagare, synes risken för att valhemlig­

heten skulle röjas eller obehöriga åtgärder vidtagas med valkuvert eller

dess innehåll, efter det kuvertet avlämnats, vara praktiskt taget utesluten.

Enligt gällande bestämmelser får det som är anförtrott åt posten icke yppas,

Kungl. Majds proposition nr 98.

28

Statistiska centralbyrån har såsom sin mening uttalat, att ungefär samma

förfaringssätt som vid 1940 års val till andra kammaren torde kunna till-

lämpas även då det gäller allmänna val av landstingsmän samt av kom­

munal- och stadsfullmäktige, samt ifrågasatt, huruvida för annat än allmänt

val ävensom för val av municipal- och kyrkofullmäktige genomförande av

de föreslagna anordningarna vore av behovet påkallat. Därest det ansåges

önskvärt, att ett gemensamt förfaringssätt genomfördes för samtliga kom­

munala val, syntes emellertid enligt centralbyråns uppfattning de sakkun­

nigas förslag vara att föredraga.

Liknande mening har uttalats av ytterligare några myndigheter, därvid

även anmärkts, att det icke vore uteslutet att omlägga systemet med röst­

ning i främmande valdistrikt så, att valkuverten av valförrättarna insändes

direkt till den sammanräknande myndigheten.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har ifrågasatt, huruvida icke röstning i

främmande valdistrikt å valdagen borde ske vid valförrättning i det främ­

mande valdistriktet, därest sådan samma dag påginge. Samma uppfattning

har uttalats av ytterligare några myndigheter, däribland länsstyrelsen i

Malmöhus län, som dessutom förklarat, att valsedelsförsändelseinstitutet

borde kunna bibehållas i fråga örn municipal- och kyrkofullmäktigval.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har anfört, att det borde övervägas, huru­

vida icke i de valdistrikt, som saknade postanstalt, röstning inför valförrättare

skulle kunna medgivas i likhet med vad som föreskrivits beträffande andra-

kammarval. Samma länsstyrelse har vidare yttrat, att den omständigheten

att annat än allmänt val skulle föranleda öppethållande valdagen av samt­

liga postanstalter i riket syntes mindre tilltalande, samt ifrågasatt, örn icke

i dessa fall rätt att använda valsedelsförsändelse skulle kunna tillkomma

såväl vissa yrkesgrupper som sådana väljare, vilka på grund av vistelse utom

valdistriktet skäligen kunde antagas icke vara i stånd att å valdagen utöva

sin rösträtt inom valdistriktet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har ifrågasatt, om icke sjömän i utrikes

fart och idkax-e av storsjöfiske alltjämt skulle äga rätt att använda valsedels­

försändelse.

Från några valnämnder har framställts önskemål, att möjlighet att del­

taga i val bereddes ogifta sjuka, särskilt sådana som vore intagna å sjuk­

vårdsanstalt©^ därvid föreslagits, att dessa skulle få avlämna valsedel till

anstaltens föreståndare eller syssloman.

Av åtskilliga av de hörda myndigheterna hava uttalats farhågor, att val­

hemligheten icke skulle kunna bevaras och att risk skulle föreligga för

obehörig påverkan av väljare, örn de sakkunnigas förslag genomfördes, så­

vida icke särskilda anordningar vidtoges å postanstalterna.

Generalpoststyrelsen har i detta avseende yttrat följande:

_ Vad beträffar de postanstalter (postkontor och postexpeditioner), som ha

tillgång till fackutbildad personal, synes ingen tvekan behöva råda, att de

uppgifter, som skulle åläggas postpersonalen, kunna utföras på ett fullt till­

fredsställande sätt. Flertalet av postanstalterna utgöras emellertid av post­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Departements­

chefen.

börande militära chef att i god tid underrätta postverket om saken. Vidare

böra militärmyndigheterna vara skyldiga att på begäran av postmyndighet

svara för ordningens upprätthållande, när röstavlämning av militärmanskap

vid icke militär postanstalt förekommer i större omfattning.

Folkpartiets huvudbyrå har framhållit, att vissa farhågor kunde hysas, att

valhemligheten skulle råka i fara å postanstalter, där lämpliga skärmanord­

ningar icke funnes, men har tillagt, att riskerna icke torde vara av sådan

betydenhet, att förslaget av detta skäl borde förkastas. — Socialdemokratiska

partistyrelsen har däremot icke kunnat finna, att valhemligheten skulle även­

tyras, och har uttalat, att det väsentliga skyddet för valhemligheten läge

däri, att denna vore i lag inskriven och att det vore förbjudet att kränka

densamma samt att väljaren hade både rätt och skyldighet att avlämna sin

valsedel i ett slutet kuvert.

Länsstyrelsen i Kalmar län har — under framhållande av att rätten att

rösta å postanstalt skulle medföra ökat arbete för sammanräkningsmyndig-

heterna samt föranleda, att den preliminära sammanräkningen skulle bliva

mindre tillförlitlig — ifrågasatt, örn icke rätten att rösta å postanstalt borde

knytas till något villkor, t. ex. att intyg företeddes angående svårigheten

för den röstande att avgiva sin röst i det egna valdistriktet samt att den

röstande skulle styrka sin identitet. Även från ett annat håll har ifråga­

satts, att den som önskade rösta å postanstalt skulle styrka sin identitet.

Vidare har av en del magistrater och valnämnder framhållits, att ett

genomförande av de sakkunnigas förslag skulle föranleda ett betydande

arbete för valnämndsordförandena samt förorsaka stora kostnader för det

allmänna.

Slutligen hava flera av de hörda myndigheterna förordat, att det av de

sakkunniga föreslagna systemet skulle införas även vid val till andra kam­

maren, och vissa myndigheter hava tillstyrkt förslaget endast under förut­

sättning att så komme att ske.

Liksom de sakkunniga finner jag önskvärt, att åtgärder vidtagas för under­

lättande av deltagandet i kommunala val. Att vid dessa val tillämpa de för

val till riksdagens andra kammare gällande bestämmelserna örn röstning i

främmande valdistrikt och röstning före valdagen bör med hänsyn till de

olägenheter, som skulle vara förenade därmed, icke komma i fråga. De sak­

kunniga hava, såsom framgår av vad som anförts i det föregående, i stället

föreslagit, att röstning i viss ordning skall få ske — förutom å vissa beskick­

ningar och konsulat — å de fasta postanstalterna i riket. De sakkunnigas

förslag har i princip tillstyrkts i det stora flertalet yttranden. De erinringar

mot sakkunnigförslaget, som framställts av vissa myndigheter, synas mig

icke vara av större vikt. Med hänsyn till det sålunda anförda synes en

reform kunna ske i stort sett i enlighet med de sakkunnigas förslag.

De av de sakkunniga utarbetade lagförslagen hava överarbetats inom social­

departementet, därvid vissa ändringar, som i det följande skola närmare

beröras, vidtagits med anledning av innehållet i de avgivna yttrandena.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

gängligt, synes kostnaden härför under det första valåret komma att uppgå

till ett jämförelsevis högt belopp. Som emellertid endast ett mindre antal

av dessa kuvert lärer komma att åtgå för varje val och återstoden kan an­

vändas vid kommande val, synes den årliga kostnaden för kuvert icke komma

att uppgå till större belopp.

I detta sammanhang vill jag nämna, att, därest valsedelsförsändelser av

yrkes- och tjänstemän alltjämt skulle användas, härför erforderliga kuvert

för personer, som äro inkallade till militärtjänst, med hänsyn till dessas

stora antal skulle medföra en kostnadsökning i jämförelse med tidigare val

samt att dessa kuvert icke såsom eljest borde bekostas av den kommun,

där kuverten tillhandahållas, utan i stället av statsverket, som alltså även

för det fallet skulle åsamkas kostnader för kuvert. Därjämte må anmärkas,

att enligt nu gällande bestämmelser kuvert för valsedelsförsändelser, som

anordnas utom riket, tillhandahållas på statsverkets bekostnad.

A statsverket torde även komma vissa kostnader för tillverkning av en del

blanketter ävensom för tryckning av anvisningar åt röstmottagarna samt för

anskaffande av de exemplar av kommunala vallagen, som böra finnas till­

gängliga å postanstalterna.

De personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag, synas icke, såsom av

en del valnämnder ifrågasatts, böra därför tillerkännas gottgörelse av stats­

medel.

I det föregående omnämnda kostnader torde böra utgå från det under

femte huvudtiteln (punkten 222) upptagna förslagsanslaget till Vissa kost­

nader i anledning av allmänna val.

Jag övergår härefter till behandling av detalj föreskrifterna i departements-

förslaget, därvid jag börjar med ändringarna i kommunala vallagen,

Specialmotivering.

Ändringar i kommunala vallagen.

Till denna paragraf har i enlighet med de sakkunnigas förslag gjorts ett

tillägg av innehåll att rösträtt i vissa fall kan utövas å postanstalt samt å

beskickning eller konsulat.

11

§.

Gällande bestämmelser.

Enligt gällande bestämmelser (11—18 §§) skola val av landstingsmän och

stadsfullmäktige förrättas å tredje söndagen i september samt val av kom­

munalfullmäktige och municipalfullmäktige å söndag under tiden från och

med den 13 september till och med den 20 oktober, dock att val av muni­

cipalfullmäktige ej må förrättas å samma dag som landstingsmannaval för

municipalsamhället. Kyrkofullmäktigval — vilka äro av tre slag, nämligen

34

å två dagar, i fråga om stadsfullmäktigval men avskaffades, då dessa val

förlädes till viss bestämd dag, och några större olägenheter därav torde icke

hava uppkommit.

Val av municipalfullmäktige synes, såsom för närvarande är stadgat, icke

böra förrättas samtidigt med landstingsmannaval för municipalsamhället,

och val av kyrkofullmäktige torde icke böra äga rum å samma dag som

annat kommunalt val i samma valdistrikt. Om samtliga val av kyrkofull­

mäktige skulle sammanföras till en dag, skulle det kunna inträffa, att val

av fullmäktige för församling, fullmäktige för kyrklig samfällighet och full­

mäktige för skoldistrikt måste förrättas samtidigt, vilket enligt gällande

bestämmelser ej är tillåtet. År 1938 synas samtliga slag av kyrkofullmäktigval

icke hava förekommit i något valdistrikt. Då ett förrättande av tre kyrko­

fullmäktigval samtidigt icke torde komma att äga rum annat än i undantags­

fall samt antalet deltagare i kyrkofullmäktigval är betydligt mindre än vid

övriga val, torde det icke behöva befaras, att valförrättningen icke skulle

kunna nöjaktigt verkställas. Med hänsyn till de fördelar, som äro förenade

med ett sammanförande, synes berörda omständighet icke böra hindra, att

samtliga kyrkofullmäktigval sammanföras till en dag.

De sakkunniga hava på grund av vad sålunda anförts föreslagit, att de all­

männa kommunalvalen skola sammanföras till bestämda dagar, val av kommu­

nalfullmäktige till den dag, då val av landstingsmän och stadsfullmäktige enligt

nu gällande bestämmelser skola äga rum, eller tredje söndagen i september,

val av municipalfullmäktige till den söndag, som infaller två veckor efter

tredje söndagen i september, och val av kyrkofullmäktige till den söndag,

som infaller fyra veckor efter tredje söndagen i september.

I fråga örn annat än allmänt val hava de sakkunniga framhållit, att val­

dag bör bestämmas i så god tid före valet, att röstning liksom vid andra-

kammarval kan ske aderton dagar före valet, samt föreslagit, att sådant val

skall äga rum å sön- eller helgdag, som sist tjugonde dagen förut bestämmes,

i fråga örn val av landstingsmän av länsstyrelsen, i fråga örn val av stads­

fullmäktige av magistraten eller valnämnden samt i fråga örn val av kom­

munal-, municipal- och kyrkofullmäktige, med undantag för Stockholm, av

fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av stämman. Vidare föreslås att, i

likhet med vad som nu gäller, municipalfullmäktigval ej skall få förrättas å

samma dag som landstingsmannaval för samhället samt kyrkofullmäktigval

ej å dag, då annat kommunalt val inom valdistriktet äger rum. Underrättelse

örn dag för annat än allmänt val synes enligt de sakkunnigas mening böra

lämnas generalpoststyrelsen för vidtagande av erforderliga åtgärder för

röstmottagning.

Yttrandena.

Mot förslaget att sammanföra olika val till gemensam förrättning hava

erinringar gjorts av några myndigheter, vilka framhållit, att kommunalfull­

mäktig- och stadsfullmäktigval därigenom kunde få samma politiska karaktär

som landstingsmannaval samt att vissa svårigheter skulle uppstå för väljare

och valförrättare, örn två val förrättades gemensamt. Enligt ett yttrande

kunde motiv för en del kommuner föreligga att företaga val av kommunal­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Departements­

chefen.

Lika med de sakkunniga finner jag det lämpligt, att de allmänna kommu­

nalvalen sammanföras till i lagen bestämda dagar, därvid val av kommunal­

fullmäktige böra, liksom nu är fallet beträffande val av landstingsman oell

stadsfullmäktige, äga rum tredje söndagen i september.

I fråga örn val av municipal- och kyrkofullmäktige, vilka val ej böra

sammanföras med varandra, anser jag liksom en av de hörda myndighe­

terna, att dessa val böra förrättas å första respektive tredje söndagen i

oktober, enär detta synes enklare och liittare att minnas än de av de sak­

kunniga föreslagna dagarna.

Örn municipalfullmäktigval förläggas till första söndagen i oktober, skulle

dessa val icke, såsom enligt sakkunnigförslaget, alltid komma att förrättas

å Mikael sd agen, sorn infaller den 29 september eller, örn denna dag är söcken­

dag, nästföljande söndag. För att helt undvika att dessa val komma att

äga rum å Mikaelsdagen skulle valen få förläggas antingen till fjärde sön­

dagen i september eller ock senare än första söndagen i oktober. Då

emellertid enligt min mening val av såväl municipal- som kyrkofullmäktige

böra äga rum före utgången av oktober och minst två veckor böra förflyta

mellan de olika valen, synes — med hänsyn jämväl därtill att fjärde bön­

dagen infaller under oktober — icke kunna undvikas, att municipalfullmäk­

tigval emellanåt komma att ske å Mikaelsdagen.

Yad angår fjärde böndagen synas starkare skäl förefinnas att icke

förlägga allmänna val till denna dag. Böndagarna fastställas av Kungl. Majit,

och den fjärde böndagen har i allmänhet bestämts till andra söndagen i

oktober. Örn kyrkofullmäktigvalen förläggas till tredje söndagen i oktober,

torde hänsyn härtill kunna tagas vid bestämmandet av fjärde böndagen.

För innevarande år har denna dag dock redan fastställts till den 18 oktober,

som är tredje söndagen i nämnda månad och vilken dag därjämte infaller

fyra veckor efter tredje söndagen i september. Detta år torde därför kyrko-

fullmäktigvai i stället böra äga rum en vecka senare eller den 25 oktober.

I fråga örn övriga bestämmelser angående valdag synas de sakkunnigas

förslag böra godtagas. I anledning av ett yttrande vill jag framhålla, att

underrättelse till generalpoststyrelsen om annan än allmän valdag skall

lämnas av den myndighet, som bestämt valdagen. Bestämmelse härom synes

böra intagas i förevarande lagrum.

12—18 §§ gällande lag.

Eftersom samtliga bestämmelser örn valdag sammanförts i 11 § av de-

partementsförslaget, torde böra föreskrivas, att 12—18 §§ skola upphöra att

gälla.1

20

§.

Gällande bestämmelser.

När val av landstingsmän skall äga rum, skall länsstyrelsen utfärda kun­

görelse därom i god tid före valet. Om val av kommunal-, municipal- eller

1 19 § Ilar tidigare blivit upphävd, se SFS 1936: 76.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Departements­

chefen .

Departements­

chefen.

Med hänsyn dels till att val hädanefter icke skall kunna förrättas å flera

dagar, dels ock, i fråga om kyrkofullmäktigval, till att tre val undantagsvis

skola kunna förrättas gemensamt, hava i enlighet med sakkunnigförslaget

vissa jämkningar vidtagits i denna paragraf.

Enär de i yttrandena framlagda ändringsförslagen innebära ett försäm­

rande av möjligheten att deltaga i val, kan jag icke biträda dessa förslag.

55

§.

Gällande bestämmelser.

I 25 § gällande lag stadgas i andra—femte styckena följande:

Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, för­

sedd med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att sedeln

ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med annat

val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det förra

valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning

för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i

ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes

jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.

Bestämmelserna i 25 § andra och tredje styckena avse det fall, att två

val förrättats i samband med varandra. Givetvis böra motsvarande bestäm­

melser gälla även då tre val förrättats gemensamt. För att undvika tvek­

samhet härutinnan synes mig lämpligt, att detta särskilt angives i lagtexten.

Bestämmelsen att valsedel, som avgivits vid val förrättat i samband med

annat val, icke skall ogillas, örn sedeln är försedd med valbeteckning för

det senare valet, torde — på grund av föreskriften att, örn i ett valkuvert

finnas två likalydande valsedlar, allenast en sedel skall räknas — enligt nu­

varande lydelse av paragrafen avse även det fall, att valkuvertet innehåller

två likalydande dylika valsedlar. Jämväl detta förhållande synes emellertid

böra angivas tydligare än vad för närvarande är förhållandet.

För det fall att tre val förrättats i samband med varandra kan ifråga­

sättas, huruvida icke förekomsten av tre valsedlar i ett valkuvert skall god­

kännas, under förutsättning antingen att samtliga sedlar äro likalydande och

försedda med valbeteekning för något av valen, eller att två av sedlarna äro

likalydande och försedda med valbeteckning för ett av valen samt den tredje

sedeln är försedd med valbeteckning för något av de andra valen, dock

endast örn någon sedel avser det val, vid vilket valkuvertet avgivits, eller

ock att sedlarna äro försedda med valbeteckningar för ett vart av valen.

Då emellertid tre val endast undantagsvis torde komma att förrättas i

samband med varandra samt tillämpningen av de invecklade bestämmelser,

som för sådant fall måste meddelas, skulle medföra jämförelsevis stora

svårigheter, anser jag, att tillräckliga skäl icke föreligga att godkänna någon

valsedel, där valkuvert innehåller tre valsedlar.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

40

Kungl. Majus proposition nr 98.

33 §.

I 2 mom. Ilar i enlighet med sakkunnigförslaget en mindre jämkning vid­

tagits med hänsyn till att i vissa fall tre val kunna förrättas gemensamt.

3 morn., som av de sakkunniga föreslagits skola utgå, torde böra bibe­

hållas, enär — såsom framgår av vad under 34 § anföres — preliminär sam­

manräkning icke skall vara obligatorisk vid samtliga val.

4 mom. skall upphöra att gälla, enär val icke kunna förrättas å särskilda

dagar.

34

§.

De sakkunniga.

I fråga örn röstsammanräkning hava de sakkunniga yttrat bland annat

följande:

Jämlikt 34 § kommunala vallagen må, där magistrat eller valnämnd i stad

har att verkställa röstsammanräkning samt fråga ej är örn val av landstings-

män för valkrets omfattande två eller flera städer, sammanräkningen verk­

ställas omedelbart efter röstningens avslutande. I övriga fall skall samman­

räkning enligt 43 § samma lag påbörjas vid val av stadsfullmäktige ävensom

av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom sju dagar, vid val av lands-

tingsmän i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas avslutande

och i annat fall så snart omständigheterna medgiva det. Enligt det av de

sakkunniga föreslagna systemet kan sammanräkning icke ske omedelbart

efter röstningens avslutande utan först sedan så lång tid därefter förflutit,

att ytterkuvert kunna hava inkommit från samtliga postanstalter i riket.

Denna tid synes med normal postgång kunna beräknas till fem dagar, men

med hänsyn till möjligen förekommande förseningar torde tiden böra för­

längas med några dagar. På grund av vad nu sagts böra bestämmelserna i

34 § örn omedelbar sammanräkning utgå samt i 43 § stadgas, att samman­

räkning skall påbörjas tidigast å åttonde dagen efter valdagen.

Preliminär röstsammanräkning skall för närvarande enligt 34 § kommu­

nala vallagen obligatoriskt äga rum vid val av landstingsmän, för vilket slut­

lig sammanräkning ej omedelbart verkställes, så ock vid val av kommunal­

fullmäktige och municipalfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för försam­

ling, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad. Vid val

av stadsfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling äger magi­

straten eller valnämnden besluta, att preliminär sammanräkning skall äga

rum. Anledningen till att skyldighet att verkställa sådan sammanräkning ej

föreligger beträffande sistnämnda val är att slutlig sammanräkning för dessa

val nu kan ske omedelbart efter röstningens avslutande och i allt fall skall

påbörjas inom viss kortare tid, sju dagar, från valförrättningarnas avslutande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle preliminär sammanräkning obligatoriskt

komma att ske vid samtliga kommunala val med undantag av val av stads­

fullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling. Eftersom slutlig

sammanräkning vid dessa sistnämnda val enligt förslaget icke kan verkställas

omedelbart efter röstningens avslutande utan tidigast å åttonde dagen efter

valdagen, skulle utgången av dessa val icke kunna bekantgöras förrän något

senare än vad för närvarande är förhållandet, såvida icke beslutas, att preli­

minär sammanräkning skall äga rum. Det kan därför ifrågasättas, huruvida

icke föreskrift bör meddelas, att sådan sammanräkning obligatoriskt skall

verkställas även vid dessa val eller åtminstone vid val av stadsfullmäktige i

städer, som ej deltaga i landsting, enär ett snabbt offentliggörande av resul­

tatet av dessa senare val med hänsyn till deras politiska karaktär synes

41

vara av samma betydelse som då det gäller landstingsmannaval. På grund

härav och med hänsyn även till önskvärdheten att i möjligaste mån erhålla

samma bestämmelser för de olika valen vilja de sakkunniga föreslå, att pre­

liminär sammanräkning skall äga rum vid samtliga kommunala val.

Yttrandena.

Vissa myndigheter hava ansett, att preliminär röstsammanräkning icke

borde vara obligatorisk vid stadsfullmäktigval, som förrättas i samband med

val av landstingsmän. Till stöd för denna uppfattning har anförts, att den

preliminära sammanräkningen vid landstingsmannavalet borde giva fullt till­

räcklig vägledning för bedömande av stadsfullmäktigvalets utgång, att det

senare valet icke vore av samma politiska intresse som landstingsmanna­

valet samt att preliminär sammanräkning av två samtidigt förrättade val

skulle vara alltför betungande för valförrättarna och medföra försening av

valförrättningarnas avslutande.

Från andra håll har uttalats det önskemålet, att preliminär sammanräk­

ning icke obligatoriskt skulle verkställas vare sig vid val av stadsfullmäktige

överhuvudtaget eller vid val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling.

Några myndigheter hava ansett, att preliminär sammanräkning icke i något

fall borde vara obligatorisk, icke ens vid val av landstingsmän och kommu­

nalfullmäktige, därvid framhållits, att kravet på ett omedelbart bekantgörande

av valens resultat icke syntes stödja sig på något verkligt samhällsintresse

samt att preliminär sammanräkning med hänsyn till de valsedlar, som av­

givits annorledes än vid valförrättning, icke komme att giva ett tillförlitligt

uttryck för valutgången.

På grund av vad de sakkunniga anfört böra bestämmelserna örn samman-

Departements

räkning omedelbart efter röstningens avslutande utgå.

chefen.

Av skäl som vissa myndigheter andragit anser jag däremot preliminär

sammanräkning icke böra obligatoriskt föreskrivas vare sig vid val av stads­

fullmäktige i städer, som deltaga i landsting, eller vid val av kyrkofullmäktige

för stadsförsamling, kyrklig samfällighet i stad eller skoldistrikt i stad, utan

att frågan, huruvida sådan sammanräkning i dessa fall skall äga rum, skall

bero på beslut av magistraten eller valnämnden i staden. I övriga fall bör

verkställandet av preliminär sammanräkning vara obligatoriskt.

Härjämte bör i enlighet med sakkunnigförslaget förtydligande ske av en

i denna paragraf förekommande bestämmelse, att örn vid preliminär sam­

manräkning befinnes, att ett valkuvert innehåller annat än en valsedel, inne­

hållet skall återinläggas i kuvertet. Då bestämmelsen avser såväl det fall

att ett kuvert innehåller annat än valsedel, oavsett örn kuvertet därjämte

innehåller en valsedel, som det fall att ett kuvert innehåller flera valsedlar,

synes, liksom i lagen örn val till riksdagen, böra angivas, att örn ett valkuverts

innehåll utgöres av annat eller mera än en valsedel, innehållet skall åter­

inläggas i kuvertet.

Vidare hava vissa ändringar vidtagits till följd därav, att val icke kan

ilga rum å särskilda dagar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

4-4-

epartements-

ckefen.

Rätt att rösta före valdagen synes liksom vid andrakammarval böra till­

komma dels röstberättigad, som med skäl kan antagas komma att valdagen

vistas utom riket, och dels röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lots­

verket, örn det med skäl kan antagas, att den röstberättigade till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. I jämförelse med

den vid kommunalval för närvarande gällande rätten att använda valsedels-

försändelse skulle således personer, som å valdagen vistas utom riket, äga

rätt att rösta före valdagen, även örn de icke tillhöra vissa yrkes- eller

tjänstegrupper. Personalen vid fyrväsendet har icke, såsom i gällande lag,

särskilt upptagits, enär denna personal numera räknas till lotsverket.

Yttrandena.

Från ett håll har uttalats, att vissa skäl talade för att möjligheterna att

avlämna valsedel före valdagen borde utökas, enär även andra än de per­

soner, som avsåges i de uppräknade yrkes- och tjänstegrupperna, kunde hava

nog så bärande förhinder att rösta å valdagen.

Från annat håll har föreslagits, att till yrkesgrupperna borde hänföras

även valförrättare, som för det fall att valförrättaren vore bosatt utom det

valdistrikt, i vilket han vid valförrättningen tjänstgjorde, understundom icke

hade möjlighet att utöva sin rösträtt.

Tillräckliga skäl synas icke föreligga att till yrkes- och tjänstegrupperna

hänföra andra än dem som föreslagits i betänkandet, varför jag i fråga örn

detta moment biträder sakkunnigförslaget.

De sakkunniga.

I fråga örn röstlängdsutdrag hava de sakkunniga föreslagit, att detta skall

utvisa icke blott att väljaren är röstberättigad vid det ifrågavarande valet

utan även dagen för valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, samt

den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen för valet.

Beträffande ansökan örn röstlängdsutdrag och utfärdande av sådant utdrag

hava de sakkunniga föreslagit, att i stort sett samma bestämmelser skulle

gälla som de, vilka vore meddelade i fråga örn val till andra kammaren.

Härom har vidare anförts följande:

Beträffande den för sistnämnda val gällande bestämmelsen, att utdrag ej

må utfärdas senare än dagen före valdagen, må framhållas, att svårighet

eller omöjlighet kan uppstå för utdragsutfärdaren att före valdagen medhinna

utfärdande och expedierande av samtliga utdrag, örn ett större antal sådana

beställts först å dagen före valet, samt att till följd därav den som å i lag

bestämd tid anhållit örn utdrag icke erhåller sådant å valdagen och således

ej kan utöva sin rösträtt. På grund av dessa förhållanden skulle röstlängds­

utdrag möjligen icke böra utfärdas senare än två dagar före valet. Som

emellertid hinder att rösta vid valförrättning kan uppkomma först dagen

före valet, synes möjlighet böra finnas att erhålla röstlängdsutdrag även den

dagen. Den förteckning, som utdragsutfärdaren har att föra över ansökningar

örn röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag, bör föras särskilt för varje val

samt insändas till den sammanräknande myndigheten omedelbart efter valet.

Kungl. Majus proposition nr 98.

Kungl. Majus proposition nr 98.

45

De som syssla med de politiska valförberedelserna liksom även andra böra

äga rätt att taga del av förteckningen.

Yttrandena.

Socialdemokratiska partistyrelsen bär ifrågasatt, huruvida företeendet av

röstlängdsutdrag kunde anses behövligt, samt i stället föreslagit i huvudsak

följande förfaringssätt:

Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det

val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före val­

dagen den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan

väljaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till

röstmottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i

enlighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och val­

distrikt, som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den samman­

räknande myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottagaren

egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Vid röstning

genom äkta make skulle den av makarna, som avlämnade valsedelsförsändelsen,

å ytterkuvertet i röstmottagarens närvaro anteckna sitt eget namn.

Generalpoststyrelsen har i fråga örn röstlängdsutdrag yttrat följande: ;

Böstlängdsutdraget synes av praktiska skäl böra tryckas på ytterkuvertet.

Härigenom besparas röstmottagaren besväret att ifylla ytterkuvertet och

göra erforderliga strykningar på detta, varjämte risken för felaktigheter här­

utinnan försvinner. Det synes vidare önskvärt, att vid utfärdandet av röst­

längdsutdrag å detta anges, huruvida vederbörande är berättigad att rösta

före valdagen eller icke. Den förklaring i sådant hänseende, som väljaren

enligt förslaget skulle teckna å röstlängdsutdraget, torde, om sådan anses

erforderlig, kunna lämnas, när röstlängdsutdrag begäres. Lämpligen borde

härtill användas särskild blankett, som kunde tillhandahållas å postanstalterna.

Böstlängdsutdraget (ytterkuvertet) synes, i de fall då det ej överlämnas direkt,

böra översändas till den röstande i rekommenderad försändelse försedd med

påskriften »Utlämnas endast till adressaten personligen». Härigenom torde

risken för att utdraget komme annan person tillhanda få anses eliminerad.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län och ytterligare några myndigheter hava i

syfte att undanröja möjligheterna till dubbelröstning föreslagit, att den som

förskaffat sig röstlängdsutdrag icke skulle äga rätt att rösta vid valförrättning,

med mindre han till valförrättaren överlämnade utdraget, samt att den som

utfärdade röstlängdsutdrag skulle göra anteckning därom i det exemplar av

röstlängden, som skulle användas vid valförrättningen.

I övrigt har beträffande nu förevarande paragraf åtskilliga detaljspörsmål

berörts i yttrandena.

Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag moth Departements

verat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare chefen.

skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att valkuvert

icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svårigheter

kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstlängden.

I fråga om innehållet i utdraget synes det icke erforderligt att angiva,

att utdraget skall utvisa såväl att väljaren är röstberättigad vid valet som

46

den valkrets oell det valdistrikt väljaren tillhör. Det torde vara tillfyllest,

att utdraget i denna del utvisar, att väljaren är röstberättigad vid ett visst

val i ett angivet valdistrikt.

I likhet med generalpoststyrelsen anser jag, att röstlängdsutdrag lämpligen

bör tecknas å det ytterkuvert, i vilket röstmottagaren sedermera skall inlägga

valkuvertet eller valsedelsförsändelsen. Sådana ytterkuvert böra på stats­

verkets bekostnad tillhandahållas dem som skola utfärda röstlängdsutdrag.

Att å utdraget angiva, huruvida rätt till röstning före valdagen föreligger,

torde däremot icke kunna ske. Enär av röstlängden icke framgår, huruvida

väljaren är förhindrad att rösta å valdagen, skulle väljaren i så fall lämna

uppgift därom, då han begär utdrag, men, eftersom denna begäran kan göras

skriftligen, skulle utdragsutfärdaren icke alltid hava möjlighet att kontrollera,

huruvida uppgiften syntes vara riktig.

Vidare kan jag icke biträda det av vissa myndigheter gjorda förslaget,

att den, för vilken röstlängdsutdrag utfärdats, icke skulle tillåtas att utöva

sin rösträtt vid valförrättning, såvida han icke därvid överlämnade utdraget.

Röstlängdsutdrag bör nämligen enligt min mening icke vara bärare av rätten

att utöva rösträtt. Det kan inträffa, att utdrag förkommer eller att begärt

utdrag icke hunnit komma väljaren till handa, då han inställer sig vid val­

förrättningen för att personligen utöva sin rösträtt. För att valförrättare

skulle äga kännedom örn vilka utdrag som utfärdats, skulle anteckning därom

behöva ske vid vederbörandes namn i det exemplar av röstlängden, som

användes vid valförrättningen. Som emellertid för utfärdande av utdrag

särskilt å större orter båda exemplaren av röstlängden understundom torde

användas, synes även av denna anledning berörda förslag icke kunna godtagas.

Det synes icke erforderligt, att postförsändelse, innehållande röstlängds­

utdrag, rekommenderas.

57

§.

De sakkunniga.

I fråga örn innehållet i denna paragraf hava de sakkunniga bland annat

anfört:

Röstmottagare bör inom riket vara den postfunktionär, som enligt av ge­

neralpoststyrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket be­

skickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter. Röst­

mottagning synes böra äga rum från och med adertonde dagen före val­

dagen samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess av­

givna valsedlar skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket bör ske i så

god tid, att desamma kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter

valdagen. Då det gäller beskickningar och konsulat, vilka äro så belägna,

att valsedlarna skulle kunna vara Överståthållarämbetet till handa dagen

efter valdagen, även örn avsändandet skedde först å valdagen, skulle man

kunna tänka sig, att röstning å sådana beskickningar och konsulat finge ske

även å valdagen. Som detta emellertid icke gäller samtliga beskickningar

och konsulat, som kunna komma i fråga, samt dessutom beskickningar och

konsulat i regel icke torde vara öppna för allmänheten å de dagar, då val äga

rum, synes röstning där böra ske endast före valdagen.

Vad postanstalterna angår hållas dessa, enligt inhämtade upplysningar, å

söndagar i allmänhet öppna en timme, å vissa större orter flera timmar, och

Kungl. Majlis proposition nr 98.

47

endast ett mindre antal, omkring 40 postanstalter, äro helt stängda å sönda­

gar. Generalpoststyrelsen äger möjlighet att förordna om ytterligare öppet­

hållande, i vissa fall dock mot särskild ersättning, omkring 5 kronor i tim­

men för varje postanstalt. Kostnaden för öppethållande av de postanstalter,

som eljest icke alls äro öppna å söndagar, uppgår på grund av det ringa

antalet icke till något större belopp. Skulle samtliga postanstalter däremot

å valdagar hållas öppna längre tid än en timme, skulle kostnaderna därför

belöpa sig till ungefär 20,000 kronor för varje timme och valdag. Ehuru

ett öppethållande under längre tid än en timme i och för sig synes vara

lämpligt, anse de sakkunniga sig emellertid med hänsyn till därmed förenade

kostnader icke kunna föreslå annat än att röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid, då postanstalten hålles öppen för allmänheten, å

valdag dock minst en timme.

Liksom förhållandet är beträffande vallokaler torde böra stadgas, att å

postanstalt ej må hållas tal eller tillåtas tryckta eller skrivna upprop till de

väljande. Vidare bör föreskrivas, att exemplar av kommunala vallagen skall

finnas tillgängligt å postanstalt. Beträffande beskickningar och de konsulat,

som här kunna komma i fråga, synas föreskrifter i dessa hänseenden icke

erforderliga.

Där röstmottagning skall äga ram å beskickning eller konsulat, bör chefen

för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar och

tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen bör genom anslag samt,

där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom, t. ex.

genom notis i tidning, som läses av svenskar, eller genom meddelande å lokal

för sammanslutning av svenskar.

Yttrandena.

Åtskilliga av de hörda myndigheterna hava framhållit, att den tid, under

vilken postanstalterna enligt de sakkunnigas förslag skulle hållas öppna för

röstmottagning, borde utsträckas, åtminstone å större orter och där många

främmande valmän vistades, därvid från en del håll framställts önskemål, att

postanstalterna skulle hållas öppna minst en timme å förmiddagen och minst

en timme å eftermiddagen.

Det har även ifrågasatts, huruvida icke en för hela riket gemensam tid

för öppethållandet å valdag borde fastställas.

Från en del håll har önskemål uttalats, att bestämmelse borde meddelas

därom, att väljare, som vid den tidpunkt då postanstalt skulle stängas vore

tillstädes i lokalen men ej då hunnit avlämna valsedel, skulle äga rätt att

rösta därefter.

De sakkunniga hava, som nyss nämnts, föreslagit, att röstmottagning å

postanstalt ^skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för all­

mänheten, å valdag dock minst en timme. Denna tid synes, såsom åtskil­

liga myndigheter framhållit, vara för kort å många orter. Visserligen hållas

postanstalter å en del större orter å söndagar öppna för allmänheten under

längre tid än en timme, men detta torde icke vara förhållandet å alla de

orter, där röstning å postanstalt kan förväntas komma att ske i jämförelse­

vis stor omfattning.

Då postanstalterna emellertid skola hållas öppna för röstmottagning icke

blott då allmänna val äga rum utan även vid andra val, såsom omval, och

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Departements

chefen

.

48

Kungl. Majlis proposition nr 98.

det för sådant val med hänsyn till därmed förenade besvär och kostnader

icke bör ifrågakomma, att samtliga postanstalter i riket skola hållas öppna

mera än en timme, torde enligt min mening i lagen ej böra föreskrivas

längre tid för röstmottagning än vad de sakkunniga föreslagit. Såsom dessa

framhållit äger generalpoststyrelsen möjlighet att förordna örn längre öppet­

hållande, och frågan, huruvida och i vilken mån detta skall anses erforder­

ligt, torde kunna avgöras av generalpoststyrelsen efter hörande av de lokala

postmyndigheterna. Det må även framhållas, att personer, som äro inkallade

till militärtjänst, i möjligaste mån skola anlita de militära postanstalterna.

Att fastställa en för hela riket gemensam tid för öppethållande å valdagar

torde på grund av vad jag nu anfört icke böra ske.

I likhet med vad som gäller beträffande valförrättning böra väljare, som,

då röstmottagningen skall sluta, äro tillstädes i lokalen eller, örn utrymme

där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit utöva sin rösträtt,

äga rätt att avlämna sina valsedlar. Ehuru detta ändock torde gälla, synes

för att undvika tveksamhet härutinnan bestämmelse därom böra meddelas.

38 §.

De sakkunniga.

Såsom förut berörts hava de sakkunniga föreslagit, att väljaren, sedan

han inför röstmottagaren tecknat sitt namn å röstlängdsutdraget, skulle av

röstmottagaren erhålla det valkuvert, i vilket valsedeln skall inläggas, samt

att röstmottagaren skulle inlägga valkuvertet och röstlängdsutdraget i ett

särskilt ytterkuvert.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att röstmottagaren skulle anteckna

väljarens namn och det val röstlängdsutdraget avser å en särskild förteckning,

vilken syntes kunna föras gemensamt för olika val samt icke behöva insändas

till länsstyrelse eller annan myndighet. Formulär till förteckningen torde

böra fastställas av Kungl. Majit.

Yttrandena.

Generalpoststyrelsen har — på grund därav att enligt styrelsens uppfattning

poststationernas lokalförhållanden icke alltid vore sådana, att vid röstning

där valhemligheten kunde anses fullständigt skyddad — ifrågasatt, huruvida

icke väljaren skulle kunna inlägga valsedeln i valkuvert, innan han infunne

sig å postanstalt för att rösta. Valkuvertet borde i så fall enligt styrelsens

förslag tillställas den röstberättigade tillsammans med röstlängdsutdraget,

dock att väljaren givetvis skulle äga rätt att, örn han så önskade, inlägga

valsedeln i kuvertet å postanstalten, som även torde böra tillhandahålla

valkuvert för den händelse sådant blivit förstört eller gått förlorat.

Vidare har generalpoststyrelsen anfört:

Enligt det framlagda förslaget skulle den röstande inför röstmottagaren

egenhändigt teckna sitt namn på röstlängdsutdraget. Det torde emellertid

kunna förutses, att väljaren understundom kommer att, oaktat anvisning

på utdraget, skriva sin namnteckning i förväg. Röstmottagaren skulle väl

då, ehuru detta icke är utsagt, vara nödsakad vägra vederbörande att rösta.

Detta skulle kunna ge anledning till icke önskvärda kontroverser. Då det

Departements­

chefen.

Departements­

chefen.

Departements­

chefen.

till önskvärdheten av likformighet vid röstning å postanstalt före och å val­

dagen icke här medgivas.

Yad de sakkunniga sålunda anfört biträdes av mig.

Liksom jag vid behandlingen av 38 § angivit, skall röstmottagaren inlägga

valsedelsförsändelsen i det ytterkuvert, varå röstlängdsutdraget tecknats.

40-41 §§.

De sakkunniga hava i fråga örn dessa paragrafer anfört:

Ytterkuvert, vari röstmottagare inlagt valkuvert eller valsedelsförsändelse,

skola översändas av röstmottagare inom riket till den röstsammanräknande

myndigheten samt av röstmottagare utom riket till Överståthållarämbetet.

I förra fallet skola ytterkuverten kunna befordras på samma sätt som då

det gäller rekommenderade försändelser. I senare fallet böra ytterkuverten

vid insändandet vara inlagda i omslag och bör, om insändandet sker med

post, försändelsen anordnas som värdepost. Översändandet bör ske från

röstmottagare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i

så god tid, att kuverten kunna beräknas vara Överståthållarämbetet till handa

sist dagen efter valdagen. Till Överståthållarämbetet inkomna ytterkuvert

böra snarast möjligt med posten vidarebefordras till de röstsammanräknande

myndigheterna, och så bör ske även om ytterkuvert inkommit till Överståt­

hållarämbetet senare än dagen efter valdagen.

Såväl över ytterkuvert, vilka inkommit till Överståthållarämbetet, som över

ytterkuvert, vilka inkommit till röstsammanräknande myndighet, bör föras

förteckning, vars beskaffenhet myndigheten torde böra äga rätt att bestämma.

Jag instämmer i vad de sakkunniga yttrat samt anser, att det kan över­

lämnas åt generalpoststyrelsen att bestämma på vad sätt ytterkuverten skola

befordras till de röstsammanräknande myndigheterna.

43 §.

De sakkunniga.

I fråga örn röstsammanräkning hava de sakkunniga, utöver vad som an­

givits vid behandlingen av 34 §, anfört följande:

Den dag, då magistrat eller valnämnd i stad senast skall påbörja sam­

manräkning, bör framflyttas, och torde för att dessutom erhålla större lik­

formighet böra föreskrivas, att alla på magistrat eller valnämnd ankommande

sammanräkningar skola påbörjas senast å femtonde dagen efter valdagen.

Där magistrat eller valnämnd har att verkställa sammanräkning för flera

samtidigt förrättade val, torde dock böra tillåtas, att örn sammanräkning för

något eller några val icke hinner påbörjas inom sagda tid, denna samman­

räkning må företagas så snart omständigheterna medgiva det. Detta skulle

vara av betydelse särskilt för det fall, att kyrkofullmäktige skola väljas för

ett flertal församlingar i samma stad. För närvarande behöver svårighet icke

uppstå att inom föreskriven tid påbörja sammanräkningarna för dessa val,

enär de nu kunna förrättas å olika dagar.

I de sakkunnigas förslag har jag endast vidtagit en mindre ändring till

följd därav, att preliminär sammanräkning icke skall vara obligatorisk vid

samtliga val.

50

Kungl. Majlis proposition nr 98.

51

I detta sammanhang må nämnas, att enligt 42 § kommunala vallagen

sammanräkning vid val av landstingsmän skall verkställas för valkrets, som

består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, av länsstyrelsen,

för stad, som bildar egen valkrets, av magistraten eller valnämnden och för

annan stadsvalkrets av magistraten eller valnämnden i den folkrikaste staden.

Av en magistrat har ifrågasatts, huruvida icke slutlig sammanräkning vid

landstingsmannaval även för städernas vidkommande borde ske av läns­

styrelserna, vilket syntes särskilt motiverat, när flera städer vore samman­

förda till en valkrets, men lämpligast borde gälla för alla städer.

Enligt min åsikt föreligger ej skäl att ändra berörda bestämmelse i 42 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

4å §.

De nuvarande bestämmelserna örn valsedelsförsändelser för vissa yrkes-

och tjänstemän hava uteslutits samt ersatts med föreskrifter angående be­

handlingen av ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare. Sakkunnig­

förslaget har därvid följts med vissa ändringar, föranledda av att röstlängds-

utdrag skall tecknas å ytterkuvert samt att preliminär sammanräkning icke

alltid behöver äga rum.

Såsom de sakkunniga framhållit bör granskningen av valkuvert och val­

sedelsförsändelser från äkta makar ävensom väljarnas avprickning i röst­

längden ske i sammanhang med den egentliga röstsammanräkningen och ej

såsom en särskild förrättning för sig.

57

§.

Yad i denna paragraf för närvarande stadgas i fråga örn valsedelsförsän-

delse för yrkes- och tjänstemän bör i enlighet med sakkunnigförslaget utgå.

59 §.

Omarbetningen av 26 och 27 §§ har föranlett vissa redaktionella ändringar

i 59 §.

60

§.

De sakkunniga.

I fråga örn denna paragraf hava de sakkunniga anfört:

Formulär till de valkuvert och ytterkuvert, som skola användas vid röst­

ning å postanstalt samt å beskickning och konsulat, böra liksom vid andra-

kammarvalen fastställas av Konungen, och dessa kuvert böra genom stats­

verkets försorg och på dess bekostnad tillställas röstmottagarna. I fråga örn

de valkuvert, som användas vid valförrättningarna, är enligt gällande be­

stämmelser endast föreskrivet, att kuverten skola vara av ogenomskinligt

papper samt lika till storlek och beskaffenhet, vilket senare dock avser enbart

de kuvert, som användas vid ett och samma val. Valkuvert hava tillver­

kats genom statsverkets försorg samt tillhandahållits kommuner och för­

samlingar mot ersättning. Valförrättarna hava dock ägt rätt att på egen

hand anskaffa valkuvert, vilket dock knappast torde hava förekommit un­

der senare tid. De sakkunniga anse emellertid, att det skulle vara fördel­

aktigt, att formulär till samtliga valkuvert fastställas av Konungen samt

kuverten tillverkas endast genom statsverkets försorg. I enlighet med vad

förhållandet är beträffande kuvert, som användas vid andrakammarval, torde

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

Departements­

chefen.

å kuvert, som skola begagnas vid kommunalval, böra anbringas ett märke,

utvisande att de tillverkats genom statsverkets försorg. De valkuvert, som

skola användas vid valförrättningarna, böra liksom nu tillhandahållas kom­

muner och församlingar mot ersättning. Därjämte torde böra föreskrivas,

att envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag omhän-

derhar valkuvert, har att tillse, att kuvert icke utlämnas i annan ordning än

i kommunala vallagen sägs.

Formulär till de kuvert, som skola användas för valsedelsförsändelse av

äkta make, böra, liksom nu är stadgat, fastställas av Konungen. Vissa änd­

ringar i formulären böra dock ske med hänsyn till att dessa kuvert skola

användas icke blott vid valförrättning. Aven dessa kuvert böra tillverkas

endast genom statsverkets försorg samt tillhandahållas kommuner och för­

samlingar mot ersättning. Erforderliga slag av dessa kuvert, d. v. s. kuvert

för sådana val, som äga rum inom valdistriktet ifråga, böra i god tid före

varje val finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i val­

nämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magistraten eller valnämn­

den ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten

eller valnämnden uppdragit att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Därjämte böra samtliga slag av här avsedda kuvert på statsverkets be­

kostnad finnas tillgängliga å postanstalterna samt å de beskickningar och

konsulat, där röstmottagning skall äga rum. De politiska partiernas valorga­

nisationer böra liksom för närvarande äga möjlighet att inköpa genom stats­

verkets försorg tillverkade kuvert, varom här är fråga.

Enär röstlängdsutdrag skall tecknas å det ytterkuvert, vari röstmottagaren

skall inlägga valkuvert eller valsedelsförsändelse, skola sådana ytterkuvert

icke tillställas röstmottagarna utan tillhandahållas de personer, som hava

att utfärda röstlängdsutdrag.

I övrigt har vid omarbetningen av denna paragraf sakkunnigförslaget

blivit följt.

Övergångsbestämmelse.

Vid behandlingen av 11 § har föreslagits det undantag från bestämmelsen

att allmänna val av kyrkofullmäktige skola förrättas å tredje söndagen i

oktober, att innevarande års allmänna kyrkofullmäktigval — med hänsyn

till att detta år fjärde böndagen infaller å nämnda dag — skola äga rum

en vecka senare eller således den 25 oktober. Stadgande härom har med­

delats såsom övergångsbestämmelse.

Ändringar i lagen om kommunalstyrelse i Stockholm.

12

§.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava härutinnan anfört:

Val av stadsfullmäktige i Stockholm förrättas enligt nu gällande bestäm­

melser å tredje söndagen i september, och stadsfullmäktiges tjänstgöringsår

räknas från och med den 1 oktober det år, då valet sker. I den proposi­

tion (nr 12) till 1936 års riksdag, vari förslag till dessa bestämmelser fram­

lades, uttalades, att det kunde tänkas, att vissa svårigheter skulle kunna

uppstå för medhinnande av röstsammanräkning före den 1 oktober, därest

i en framtid möjlighet skulle beredas i Stockholm mantalsskriven person

53

att avlämna sin valsedel vid valförrättning å annan ort. Det framhölls

emellertid i propositionen, att, ehuru det ur nämnda synpunkt måhända

vore önskvärt, om stadsfullmäktiges tjänstgöringsår kunde börja något senare

än den 1 oktober, mandattiden med hänsyn till särskilda i Stockholm rådande

förhållanden åtminstone för det dåvarande borde börja redan nämnda dag.

Örn det av de sakkunniga föreslagna systemet skulle genomföras, skulle den

tid, under vilken sammanräkningen skall ske, förkortas samt svårigheterna

att verkställa denna före den 1 oktober bliva avsevärt ökade, och det skulle

kunna inträffa, att sammanräkningen icke skulle medhinnas före mandat­

tidens början. För att undvika detta borde möjligen mandattiden, i likhet

med vad som gäller för övriga städer, börja först den 1 januari året efter

det, då valet ägde rum. Då emellertid särskilda förhållanden föranlett, att

mandattiden för Stockholms stadsfullmäktige skall börja tidigare än för

stadsfullmäktige i övriga städer, samt det för genomförande av de sakkun­

nigas förslag icke erfordras annat än att mandattidens början framflyttas

en kortare tid, vilja de sakkunniga föreslå sådan ändring i 12 § lagen örn

kommunalstyrelse i Stockholm, att stadsfullmäktiges tjänstgöringsår skola

börja den 15 oktober det år, då valet sker.

Härav föranledas vissa ytterligare ändringar i sagda lag. Enligt 17 §

skall ordinarie sammanträde av Stockholms stadsfullmäktige hållas bland

annat i oktober å första helgfria dag». Efter sistnämnda ord torde böra

tilläggas efter tjänstgöringsårets början). Vidare föreskrives i 31, 37 och

38 §§, att stadsfullmäktige vid första sammanträdet i oktober skola utse

sekreterare samt välja ledamöter i stadskollegiet jämte ersättare för dem

samt ordförande och vice ordförande i kollegiet, ävensom i 42 § 1 morn.,

att stadsfullmäktige vid första sammanträdet i oktober det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, skola välja borgarråd. De i dessa bestämmelser

förekommande orden »första sammanträdet» torde böra utbytas mot »ordi­

narie sammanträdet». Slutligen torde, därest det av de sakkunniga före­

slagna systemet skall tillämpas vid 1942 års stadsfullmäktigval, böra stadgas,

att stadsfullmäktige, som utsetts för tiden till den 1 oktober 1942, skola

tjänstgöra till den 15 samma månad samt att borgarråd, som enligt särskilda

bestämmelser irtsetts för tiden intill stadsfullmäktiges första sammanträde

i oktober 1946, skola tjänstgöra intill fullmäktiges ordinarie sammanträde

i sistnämnda månad. I fråga örn tjänstgöringstiden för stadsfullmäktiges

sekreterare, ledamöter i stadskollegiet och ersättare för dem samt ordförande

och vice ordförande i kollegiet synas särskilda föreskrifter icke erforderliga.

Yttrandena.

Stockholms stadsfullmäktige hava icke haft något att erinra mot de sak­

kunnigas förslag.

Under den förberedande behandlingen av frågan hade borgarrådsbered-

ningen tillstyrkt sakkunnigförslaget och stadskollegiet icke haft något att

erinra mot detsamma.

Föredragande borgarrådet 1 hade därvid avstyrkt, att mandattiden skulle

framflyttas till den 1 januari året efter det valet ägt rum, samt anfört:

Väl skulle därigenom vinnas, att nyvalda stadsfullmäktige icke tillträdde

mitt under budgetarbetet utan först sedan staten för det följande året be­

slutats. Men denna vinst uppväges av den påtagliga nackdelen, att de

genom valen tillträdda stadsfullmäktige och av dem valda borgarråd och

stadskollegium icke skulle få fastställa staten för nästa år själva utan detta

1 Borgarrådet Höglund.

Kungl. Maj:ls proposition nr !>S.

skulle ske genom den tidigare fullmäktigeuppsättningen. Då valen äga runi

den tredje söndagen i september, kan genom den preliminära sammanräk­

ningen klarhet omedelbart vinnas rörande förskjutningar i partiställningen.

Principerna för statarbetet och skattesatsens fixerande böra rimligen bliva

avgjorda av uppfattningen hos de nyvalda stadsfullmäktige.

För övrigt är det sålunda högst vart fjärde år, som de med en förskjut­

ning av arbetsåret till den 15 oktober förenade olägenheterna skulle före­

komma, och dessa äro i varje fall ett mindre ont än de genom arbetsårets

framflyttande till att börja den 1 januari vållade rubbningarna måste anses

innebära. Vid sistnämnda förändring skulle bland annat den mycket om­

ständliga proceduren med val av nämnder och styrelser få förläggas ett stycke

in på det nya arbetsåret.

Frågan om ändring av det komnranala arbetsåret till att sammanfalla

med kalenderår är ett så genomgripande problem, att det kräver en särskild

utredning örn en sådan åtgärds förutsättningar och verkningar och kan där­

för icke nu upptagas till prövning. Tillräcklig anledning att frångå de sak­

kunnigas förslag på denna punkt synes sålunda icke föreligga.

I borgarrådsberedningen hade ett borgarråd x, med förordande av att man­

dattiden skulle börja den 1 januari, framhållit, att man därigenom skulle

undgå vissa olägenheter, samt vidare anfört:

Nämnda olägenheter hänföra sig främst till den under hösten pågående

budgetbehandlingen, vilken som bekant plägar inträda i sitt avgörande skede

i mitten av oktober månad. Att låta det kommunala arbetsåret börja den

15 oktober och då — mitt under statarbetet — företaga nyval av den insti­

tution, å vilken huvudansvaret för detta arbete vilar, nämligen stadskollegiet,

synes mig såvitt möjligt böra undvikas. Olägenheterna av det föreslagna

systemet lomme att särskilt framträda vid de tillfällen, då ombyte av borgar­

råd sker, vilket även enligt den nya ordningen skulle komma att äga rum

den 15 oktober. De nya borgarråden skulle då direkt inträda i statarbetets

slutskede och hava att fullfölja vad deras företrädare förberett. Att välja

en sådan tidpunkt för de nya borgarrådens tillträde, som nu ifrågasättes,

synes mig följaktligen uppenbart olämpligt. I synnerhet bomme olägen­

heterna härav att göra sig gällande, när fråga är örn nyval av finansborgar­

råd. Genom ombyte på denna post under statarbetets sista skede riskeras

sammanhanget och konsekvensen i budgetbehandlingen.

Genom att flytta fram mandattidens början till den 1 januari uppkommer

visserligen det förhållandet, att den gamla stadsfullmäktigeuppsättningen —

i likhet med vad som gäller för landets övriga städer — får fungera cirka

tre månader efter det nyval skett. Denna nackdel synes mig emellertid

väga mindre tungt än de ovannämnda betydande olägenheterna för budget­

behandlingen av den nu föreslagna ordningen. Härtill kommer, att man

genom att fixera mandattidens början till den 1 januari finge bättre tid

mellan valet och tidpunkten för tjänstgöringsårets början att inom den ny­

valda stadsfullmäktigeförsamlingen förbereda valen av stadskollegium och

av borgarråd. Örn dessa val, som nu föreslås, skola företagas redan den

15 oktober, eller blott några veckor efter stadsfullmäktigevalet, kan befaras,

att förberedelsetiden — särskilt i vad avsåge val av borgarråd — bleve

alltför kort.

Jag vill till slut framhålla, att den av mig föreslagna framflyttningen av

mandattidens början till den 1 januari lämpligen bör få den konsekvensen,

att de val till nämnder och styrelser, som nu äga rum i december, i stället

företagas vid stadsfullmäktiges första sammanträde i januari.

54

Kungl. Majlis proposition nr 98.

Borgarrådet Sandberg

Överståthållarämbetet har i denna fråga yttrat bland annat följande:

Steg för steg vidtagna ändringar inom den kommunala organisationen i

Stockholm lia enligt ämbetets förmenande lett därhän, att det näppeligen

längre är med stadens verkliga bästa förenligt att låta tjänstgöringsårets

början fortsättningsvis vara förlagd till den eller i huvudsak samma tid­

punkt, som blev bestämd genom lagändring år 1936.

Val av stadsfullmäktige i Stockholm ägde från institutionens inrättande

rum i mars månad. Med tillgodoseende av önskvärdheten av att de vid

ett val utsedda må snarast efteråt träda i funktion var stadgat, att stads­

fullmäktiges tjänstgöringsår skulle börja den 1 april. År 1936 tillkom före­

skrift örn att val av stadsfullmäktige skulle äga rum tredje söndagen i sep­

tember månad. Början av tjänstgöringsåret för stadsfullmäktige i Stock­

holm blev i samband därmed ändrad till den 1 oktober. Redan då val­

den tidpunkten med hänsyn till verkningarna å arbetet med det slutliga

utarbetandet och fastställandet av stadens inkomst- och utgiftsstat ägnad

ingiva betänksamhet. Detta framhölls också av ämbetet, som emellertid ej

fann svårigheterna ännu vara så accentuerade, att därav borde föranledas

ett frångående av stadsfullmäktiges förslag. Det är nämligen att märka,

att då ännu gällde, vad till innehållet blivit ursprungligen bestämt örn

borgarråden, som leda det förberedande budgetarbetet. Enligt lag den 14

februari 1920 skulle borgarråden utses för sex år åt gången och, örn någon

av dem avgick i förväg, skulle nytt val ske ej för återstoden av tiden fol­

den avgångne utan för en tidsperiod av sex år. varjämte de voro själv­

skrivna ledamöter av stadskollegiet. Därutinnan skedde ej någon ändring-

vare sig med den nya lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stock­

holm eller i samband med ändringar däri genom lag den 3 april 1936.

Med de ändringar i lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm, som kom­

mit till stånd genom lag den 21 mars 1940, ha förhållandena blivit gestal­

tade väsentligt annorlunda. Stadskollegiets tjänstgöringsår sammanfaller

visserligen fortfarande med stadsfullmäktiges, men örn borgarråd gäller, att

han icke äger vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan. Val

av samtliga borgarråd gäller nu fyra år och försiggår vid första samman­

trädet i oktober månad det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, och vid

borgarråds frånträde av befattningen före utgången av tjänstgöringstiden

utses annan person blott för återstoden av tiden. Det är lätt att förstå,

huru sådana omständigheter äro i sig ägnade att under ett valår menligt

påverka det viktiga arbete, som föregår statbehandlingen. I mån av ök­

ningen av invånarantalet i huvudstaden och tillkomsten av nya kommunala

uppgifter har berörda arbete visat sig bliva alltmer krävande och tids­

ödande. Besvärligheterna i avseende å statbehandlingen skulle komma att

ytterligare markeras med den föreslagna ändringen av början av tjänstgö­

ringsåret för stadsfullmäktige, stadskollegium och borgarråd. Skulle såväl

borgarråden ombytas som en förskjutning av kollegiets majoritet äga rum

mitt under det mest brådskande statbehandlingsarbetet, kunde mycket all­

varliga olägenheter uppstå.

Enligt min mening föreligga icke, såvitt för närvarande kail bedömas,

tillräckliga skäl att framflytta mandattidens början längre än som erfordras

för genomförande av det nya röstningssystemet eller således i enlighet med

sakkunnigförslaget till den 15 oktober det år, då valet sker. Även i övrigt

biträder jag de sakkunnigas förut omnämnda förslag till ,ändringar i lagen

örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Kungl.

Majus

proposition nr 98.

55

Departements­

chefen.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

14 §.

I enlighet med sakkunnigförslaget har i denna paragraf vidtagits den

ändringen, att i fråga om vals kungörande hänvisning skett till vad därom

stadgas i kommunala vallagen, dock att kungörelse liksom för närvarande

skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den tidning, däri överståt-

hållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

77, 31, 37 och 38 §§ samt 42 § 1 mom. ävensom övergångsbestämmelser.

Härutinnan hänvisas till vad som anförts vid behandlingen av 12 §.

Ändringar i lagen

nili

försanilingsstyrelse i Stockholm.

11

§.

Denna paragraf har i enlighet med sakkunnigförslaget ändrats såtillvida,

att i fråga örn valdag och vals kungörande hänvisning skett till vad därom

stadgas i kommunala vallagen, dock att annat än allmänt val skall äga rum

å sön- eller helgdag, som bestämmes av magistraten, samt att kungörelse

liksom för närvarande skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den

tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Ändringar i lagen örn val av borgmästare i stad nied magistrat

samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm.

6

§.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava härom anfört följande:

Enligt 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) örn val av borgmästare i stad

med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm skall

för val, som avses i denna lag, med vissa undantag i tillämpliga delar gälla

vad örn stadsfullmäktigval är stadgat. Äkta make samt den som tillhör

någon av de i kommunala vallagen angivna yrkes- och tjänstegrupperna äga

rätt att vid de förstnämnda valen använda valsedelsförsändelse. Om rätten

för vissa yrkes- och tjänstemän att använda valsedelsförsändelse skall upp­

höra att gälla vid stadsfullmäktigval, bör detsamma ske i fråga örn val av

borgmästare samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. Därvid

uppkommer frågan, huruvida röstning å postanstalt samt å beskickning och

konsulat skall tillåtas vid dessa val. De åtgärder, som för sådant fall skulle

vidtagas, måste emellertid anses alltför omfattande i förhållande till vad

därmed skulle vinnas. De röster, som sålunda skulle avlämnas, torde

knappast kunna inverka på valets utgång. Vidare avser valet endast upp­

rättande av förslag till besättande av befattningen ifråga, varemot själva

tillsättandet ankommer på Konungen. Röstning vid dessa val bör enligt

de sakkunnigas mening endast ske vid väljarens personliga inställelse vid

valförrättning eller genom valsedels avlämnande genom äkta make, och bör

därför föreskrivas, att bestämmelserna örn rätt för väljare att i vissa fall av­

lämna valsedel å postanstalt samt å beskickning eller konsulat icke skola

äga tillämpning vid de nu ifrågavarande valen.

57

Jag instämmer i vad de sakkunniga sålunda anfört.

Departcments-

Det synes böra nämnas, att det icke torde vara erforderligt att — såsom

chefen-

undantag från den i 6 § av 1921 års lag givna föreskriften att vad örn stads­

fullmäktigval är stadgat i tillämpliga delar skall gälla även för val enligt

sagda lag — särskilt angiva, att preliminär sammanräkning icke skall äga

rum vid sistnämnda val. Enär enligt 5 § samma lag valsedel vid dessa val

icke får förses med partibeteckning, kunna bestämmelserna örn preliminär

sammanräkning icke bär tillämpas.

Därjämte vill jag framhålla, att magistraten, som enligt 2 § nämnda lag

äger utsätta dag för förrättande av val, därvid icke är bunden av bestäm­

melserna örn valdag för stadsfullmäktigval.

Eftersom röstning å postanstalt samt å beskickning och konsulat icke

skall ske vid nu ifrågavarande val, saknas skäl att för dessa val tillämpa

bestämmelsen att röstsammanräkning ej må påbörjas förrän å åttonde dagen

efter valdagen. I stället torde böra föreskrivas, att sammanräkning vid dessa

val skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Vidare må framhållas, att de föreslagna bestämmelserna i 60 § kommu­

nala vallagen örn beskaffenheten av kuvert samt tillverkning och tillhanda­

hållande därav i tillämpliga delar skola gälla även för val enligt 1921 års

lag. För sådant val avsedda kuvert skola således vara av samma slag som

de, vilka skola användas för stadsfullmäktigval, ehuru med annan valbe­

teckning, varjämte kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets för­

sorg samt tillhandahållas staden mot ersättning.

Föredragande departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdeparte­

mentet upprättade förslag till

1. lag om ändring i vissa delar av Icommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253),

2. lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm,

3. lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om

församlingsstyrelse i Stockholm samt

4. lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om

val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekre­

terare i Stockholm.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly­

delse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

Kungl. Majus proposition nr 98.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 98.

^{385 43} 5