SOU 1967:27
Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval
2. Anmälan skall göras skriftligen ge- nom partiets i registerutdraget angivna ombud eller genom någon av honom
2. Anmälan skall göras skriftligen ge- nom partiets i registerutdraget angivna ombud eller genom någon av honom
(Nuvarande lydelse)
därtill förordnad person samt hava in- kommit sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Vid anmälan skola fogas in— tyg, utvisande att envar av de anmälda kandidaterna är i röstlängd för valdi- strikt inom valkretsen uppförd såsom röstberättigad och senast valdagen upp— nått tjugutre års ålder, ävensom intyg av varje kandidat, att han lämnat par- tiet tillstånd att anmäla honom.
Giver anmälan ___—___ ___
(Föreslagen lydelse)
därtill förordnad person samt hava in- kommit sist å tretti-osjun—de dagen före första valdagen. Vid anmälan skola fo— gas intyg, utvisande att envar av de an- mälda kandidaterna är i röstlängd upp- förd såsom röstberättigad och senast första valdagen uppnått tjugutre års ålder, ävensom intyg av varje kandidat, att han lämnat partiet tillstånd att an- mäla honom.
anmälan skett.
Senast å ————————— intyg ingivas.
3. Två eller flera partier, vilka på sätt ovan nämnts, anmält kandidater och vilka ämna samverka med varandra i kartell vid valet, äga hos Konungens befallningshavande gemensamt anmäla en kartellbeteckning. Sådan kartellbe- teckning skall tydligt skilja sig från var- je i registerutdraget upptagen partibe- teckning ävensom frän kartellbeteck- ning, som tidigare behörigen anmälts för valet. Anmälan av kartellbeteckning skall göras skriftligen genom partiernas i re— gisterutdraget angivna ombud eller ge- nom personer, som av ombuden därtill förordnats, samt hava inkommit till Konungens befallningshavande senast den dag, som angives i 2 mom. tredje stycket.
4. Sedan den tid gått till ända, inom vilken kandidatanmälan må ändras och anmälan av kartellbeteckning må ske, skall Konungens befallningshavande ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna anmälningarna av kan- didater och kartellbeteckningar. Finnes någon kandidat icke vara valbar, eller är icke visat, att han lämnat partiet till- stånd att anmäla honom, skall hans namn å anmälan anses obefintligt. Över godkända anmälningar upprät- tar Konungens befallningshavande en lista. Å denna uppföras först anmälda
4. Sedan den tid gått till ända, inom vilken kandidatanmälan må ändras, skall Konungens befallningshavande ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna anmälningarna av kan- didater. Finnes någon kandidat icke vara valbar, eller är icke visat, att han lämnat partiet tillstånd att anmäla ho- nom, skall hans namn å anmälan anses obefintligt.
Över godkända anmälningar upprät- tar Konungens befallningshavande en lista. Å denna uppföras partibeteck- ningarna i bokstavsordning jämte un-
(Nuvarande lydelse) kartellbeteckningar i bokstavsordning och under varje kartellbeteckning, lika- ledes i bokstavsordning, partibeteck- ningarna för de partier, som ingå i kar- tellen, jämte under varje partibeteck- ning de av partiet anmälda kandidater- na. Därefter uppföras i bokstavsordning partibeteckningarna för de partier, vilka icke anmält kartellbeteckning, jämte un- der var och en av dessa partibeteckning- ar de av partiet anmälda kandidaterna. Å listan utsättes även erinran om be- stämmelserna i 59 å andra och femte styckena. Formulär till listan fastställes av Konungen.
Över Konungens _— _ _ _ _ _ _ _
(Föreslagen lydelse) der varje partibeteckning de av partiet anmälda kandidaterna. Å listan utsättes även erinran om bestämmelserna i 59 5
femte stycket. Formulär till listan fast— ställes av Konungen.
— över valet.
., 5. Därefter utfärdar — — — — .—— — — — —— i ortstidningar. . [ kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, soniskoldväljas inom valkretsen;
- .b) dag-. och tider för valet;
c) valstället för -—_ _______
e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postantalt samt utom riket å svensk be- skickning eller svenskt” konsulat; samt
t') då val i hela riket till andra kam- maren skola' förrättas, erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt å svenskt fartyg utom riket.
57
1. Val förrättas ________
Om rätt för väljare att i vissa fall av- lämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg stadgas i 70—75 åå.
2. Valet äger —————————
I kungörelsen skall upptagas:
a) det antal platser i riksdagen som bestämts för valkretsen enligt 16 5 riks— dagsordningen;
b) dagar och tider för valet;
— omförmälda lista;
e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall före valet utöva rösträtt inom riket å postanstalt eller inför valnämnd samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat; samt
f) då val i hela riket till riksdagen skall förrättas, erinran om rätt för väl- jare att i vissa fall ”utöva rösträtt å svenskt fartyg utom riket.
K unyörelsen utfärdas gemensamt med kungörelse om annat val som skall för- rättas samtidigt.
s.
— 91 % sägs.
Om rätt för väljare att i vissa fall före valet avlämna valsedel inom riket å postanstalt eller inför valnämnd samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg stadgas i 70—75 55. inom vallokalen.
Det åligger ————————— avbryta förrättningen. I vallokal ————————— omförmälda lista.
58 &.
Valet skall pågå mellan klockan åtta och elva förmiddagen, mellan klockan ett och tre eftermiddagen samt mellan klockan fem och nio eftermiddagen.
Där å någon ort andra tider för va- lets förrättande finnas mera lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom på framställning av valnämnden förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan tre eftermiddagen, dock icke mellan klockan elva förmiddagen och klockan ett eftermiddagen, samt minst två timmar efter klockan sju ef- termiddagen.
Valet skall pågå, på söndagen mellan klockan nio och elva förmiddagen, mel- lan klockan ett och fyra eftermiddagen samt mellan klockan sea: och nio efter- middagen och på måndagen mellan klockan tio förmiddagen och två efter- middagen samt mellan klockan fyra och sju eftermiddagen.
Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, äge Konungens befallningshavande att där- om på framställning av valnämnden för- ordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas, på söndagen minst två timmar före klockan fyra eftermid- dagen, dock icke mellan klockan elva förmiddagen och klockan ett eftermid- dagen, samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen och på mån- dagen minst två timmar före klockan två och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.
59 5.
Vid valet skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen ut— sättas en, två eller tre beteckningar i ord för viss grupp väljare eller för samver- kande sådana grupper eller för viss me- ningsriktning (väljarbeteckning). Ut- såttas två eller tre beteckningar, skola de uppföras den ena under den andra. Användes karlellbeteckning, som upp- förts å den i 56 5 4 mom. omförmälda lista, skall den sättas såsom första be- teckning och såsom andra beteckning utsättas någon av de å listan under kar- tellbeteckningen uppförda partibeteck— ningarna. Partibeteckning, som å listan uppförts under kartellbeteckning, må ej å valsedel upptagas i annan ordning än nu är sagd. Annan partibeteckning må användas antingen såsom första, andra eller tredje beteckning.
Vid valet skola begagnas valsedlar av enfärgat gult papper utan kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen ut- sättas partibeteckning.
Ovanför partibeteckningen må angi- vas att valet gäller riksdagen (valbeteck- ning).
Nedanför namnen må vara såsom val- kretsbeteckning anbragt beteckning för den valkrets sedeln avser.
Valsedel skall upptaga namnen an— tingen i en följd, det ena under det andra, eller ock på sätt formulär 2 vid denna lag utvisar. — I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst två ut— över det antal riksdagsmän valet avser. Namnen gälla själva riksdagsmannava- let samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare för av- gången riksdagsman. —— I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de särskilda rurmnen och gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den mån namnen därvid icke tagas i an- språk, val av efterträdare. För efterträ- darevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själ— va riksdagsmannavalet upptagna nam- nen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.
(Föreslagen lydelse) Nedanför namnen må angivas den val- krets sedeln avser ( valkretsbeteckning).
Valsedel skall upptaga namnen an- tingen i en följd, det ena under det andra, eller ock på sätt formulär 2 vid denna lag utvisar. — I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst fyra ut- över det antal platser i riksdagen som bestämts för valkretsen enligt 16 5 riks- dagsordningen. Namnen gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av ef- terträdare för avgången riksdagsman. — I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst fyra namn utöver det antal platser i riksdagen som bestämts för valkretsen enligt 16 &” riksdagsord- ningen. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den mån namnen därvid icke tagas i an- språk, val av efterträdare. För efterträ- darevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.
Har å ————————— den beteckningen. Valsedel bör ————————— vilka åsyftas.
Närmare föreskrifter om valsedels utseende meddelas av Konungen.
60a's'.
Väljare, som bor avlägset eller isole- rat och på valdagen saknar möjlighet att färdas med allmänt samfärdsmedel eller icke utan avsevärd tidsspillan kan nyttja dylikt samfärdsmedel för färd till och från vallokalen, bör genom val- nämndens försorg beredas möjlighet att infinna sig i vallokalen.
Väljare, som bor avlägset eller isole- rat och på valdagarna saknar möjlighet att färdas med allmänt samfärdsmedel eller icke utan avsevärd tidsspillan kan nyttja dylikt samfärdsmedel för färd till och från vallokalen, bör genom val- nämndens försorg beredas möjlighet att infinna sig i vallokalen på de för valet bestämda dagarna eller någon av dem.
61 %.
Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert. Se- dan väljaren vid någon av de i 60 5 om- förmälda avskilda platser inlagt sin val- sedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål person- ligen kuvertet till ordföranden.
Väljaren skall, då han överlämnar val- kuvertet, för valförrättaren uppgiva sitt fullständiga namn och sitt hemvist in- om valdistriktet. Sedan ordföranden förvissat sig om att väljaren är i röst- längden upptagen såsom röstberättigad och tillsett, att kuvertet är tillslutet och utan annat märke än i 96 & föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordfö- randen kuvertet i valurnan, i samman- hang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning, att rösträtten ut- övats. Valkuvert, som ej är tillslutet el— ler som är märkt med annat kännetec- ken än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ej mottagas.
Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert, för- sett med valbeteckning för valet. Sedan väljaren vid någon av de i 60 % omför- mälda avskilda platser inlagt sin valse- del i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål person— ligen kuvertet till ordföranden.
Väljaren skall, då han överlämnar val— kuvertet, för valförrättaren uppgiva sitt fullständiga namn och sitt hemvist in- om valdistriktet. Sedan ordföranden för— vissat sig om att väljaren är i röstläng- den upptagen såsom röstberättigad vid valet och tillsett, att kuvertet är tillslu- tet och utan annat märke än i 96 & före- skriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sam- manhang varmed i röstlängden vid väl- jarens nanm göres anteckning, att röst- rätten utövats. Valkuv'ert, som ej är till— slutet eller som är märkt med annat kännetecken än föreskriven ändamåls- beteckning, skall ej mottagas.
Väljare, som ————————— därtill utser.
64 &.
Valsedelsförsändelse som —————
Finnes att väljaren är röstberättigad, att ytterkuvertet är av föreskriven be- skaffenhet samt att på ytterkuvertet äro tecknade förklaring av väljaren även- som intyg i behörigt skick, och före- kommer ej skälig anledning antaga, att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuver- tet; i annat fall skall det ej mottagas.
— — —— — väljarens valsedel.
Finnes att väljaren är röstberättigad vid valet, att ytterkuvertet är av före- skriven beskaffenhet samt att på ytter- kuvertet äro tecknade förklaring av väl- jaren ävensom intyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning an— taga, att ytterkuvertet blivit efter till- slutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet av -— —- — — — — — — — rösträtten utövats.
Är innerkuvertet ej —— -— — — — — —
— —.det återlämnas.
65 5.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall
Ej mä någon i. annan ordning. än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall
(Nuvarande lydelse) om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket 51 svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg gälla vad i 70—75 %& stadgas.
om rätt att i vissa fall före valet avlämna valsedel inom riket å postanstalt eller inför valnämnd samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg gälla vad i 70—75 55 stadgas.
66 5.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro obrutna.
1. Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro obrutna.
2. När valförrättningen avslutas den första valdagen, skall valurnan förseg- las på sätt i 1 mom. sägs. Kan betryg- gande förvaring av valurnan anordnas i eller ivanslutning till vallokalen, må urnan förvaras där över natten. I annat fall skall urnan av minst två deputerade överlämnas till valnämnden för för— varing. över urnor som överlämnats till valnämnden skall föras särskild för- teckning, varå skall angivas, när varje urna överlämnats till valnämnden samt namnen på de personer som överlämnat urnan. * Förvaras valurnan i vallokalen, må samma urna begagnas vid valförrätt- ningen följande dag. I annat fall skall en ny urna användas då. Det åligger val- nämnden att ombesörja, att till nämn- den överlämnad urna i förseglat skick är återförd till vallokalen, innan röst- ningen där avslutas den andra valda- gen. ' Det ankommer på valnämnden att, efter samråd med deputerades ordföran- de, bestämma om valurnans förvaring enligt föreskrifterna'i detta mom. '4
67 5.
De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrätt- ningen eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att avlämna sina val- sedlar.
De väljare, som, då uppehåll göres i valförrättningen eller då valförrättning— en skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å an- visad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
68 5.
1. När alla, som vid det för valför- rättningens slut fastställda klockslaget äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklarar ordföranden röst- ningen avslutad.
2. Omedelbart dårefter uttagas val- kuverten ur valurnan och räknas oöpp- nade. I det protokoll, som i överens- stämmelse med av Konungen fastställt formulär och däri givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämvål räknas och upptages i protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstläng- den deltagit i valet. Därefter tillkänna- gives såväl antalet valkuvert som antalet nyssnämnda personer.
3. Sedan dessa åtgärder vidtagits, för- fares på följande sätt.
a) Valkuverten öppnas och innehållet uttages.
b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av an- nat eller mera än en valsedel, skall, ef- ter det att i sistnämnda fallen innehållet återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet så- lunda tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flera om- slag. Å varje omslag antecknas, att det- samma innehåller dylika kuvert, även- som dessas antal.
c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts enda
1. När alla, som vid det för valför— rättningens slut den andra valdagen fastställda klockslaget äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklarar ordföranden röstningen avslutad.
2. Hava från valnämnden inkommit valsedlar, som avgivits enligt bestäm- melserna i 70—75 55, räknas de ytter— kuvert, vari dessa sedlar inneslutits (förtidsröstkuvert), och antalet jämfö- res med den över sådana kuvert förda förteckningen.
3. Därefter granskas förtidsröstkuver— ten och dårå tecknade uppgifter. Be- finnes kuvert ofullständigt ifyllt eller förekommer skälig anledning till an— tagande att kuvert blivit efter tillslutan— det öppnat eller finnas flera förtids- röstkuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa kuvert orubbade och däri inneslutna valsedlar inverka ej på va- let. Lag samma vare, då väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad i val- distriktet eller om väljaren, såvitt röst- längden utvisar, utövat sin rösträtt vid valförrättningen. övriga förtidsröstkuvert brytas, var- efter vatkuverten och valsedelsförsän- delserna uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses ytterkuvert är av föreskriven beskaffen- het och tillslutet, att valkuvertet är utan annat märke än föreskriven ändamåls- beteckning samt att å försändelsens yt—
innehåll, är ogill, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag an- tecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.
d) De valsedlar, vilka icke enligt be- stämmelserna under b) och c) återin- lagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning, sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas de innelig- gande valsedlarnas väljarbeteckning samt antal.
e) De omslag, varom i b)—d) för- mäles, skola, utöver ovan föreskrivna anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrättning- en äger rum. Omslagen skola vara av hällfast beskaffenhet samt omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas å protokol- let.
4. I protokollet skall, utöver vad i 2 mom. sagts, ytterligare antecknas:
a) antalet valkuvert, vilka enligt be- stämmelserna i 3 mom. b) inneslutits i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;
b) antalet valsedlar, vilka enligt be- stämmelserna i 3 mom. c) lagts åsido, jämte antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts:
c) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i 3 mom. d), samt gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar in— lagts.
5. Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl föranleda avbrott, må förrättningen icke
terkuvert äro tecknade förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer ej skälig anledning antaga, att försändelsens ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses, att försändelsens innerkuvert är av föreskriven beskaf- fenhet samt tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteck— ning. Finnas nämnda villkor uppfyllda, nedlägges valkuvertet eller försändel— sens innerkuvert i valurnan och blan- das med däri befintliga, vid valförrått- ningen avgivna valkuvert, i samband varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsi- do såsom ogillt.
4. a) Förtidsröstkuvert, som jämlikt 3 mom. första stycket lagts åsido, in- läggas i ett eller flera omslag. Å omsla- get antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal.
b) Valkuvert eller valsedelsförsändel— ses ytter— eller innerkuvert, som jäm- likt 3 mom. andra stycket lagts åsido såsom ogillt, skall återinläggas i för- tidsröstkuvertet. Sådana kuvert inläg- gas i ett eller flera omslag. Å varje om- slag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal.
Om förtidsröst icke godtages, skall anteckning därom, med kort angivande av skälet härför, göras i den över för- tidsröstkuverten förda förteckningen.
5. Valkuverten uttagas därefter ur valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med av Konungen fastställt formulär och däri givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet valku- vert. Jämväl räknas och upptages i pro- tokollet antalet personer, som enligt an- teckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännagives såväl an-
avbrytas i annan ordning än att, sedan de i 2 mom. föreskrivna åtgärderna vid- tagits, verkställandet av de i 3 och 4 mom. omförmälda åtgärderna i sin hel- het uppskjutes, dock icke längre än till påföljande dag. Innan förrättningen så- lunda avbrytes, skall tid för densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till va- let hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och förrättning- en må ej ånyo företagas, innan valför- rättaren inför öppna dörrar förvissat sig om att de åsatta sigillen äro obrut— na.
(Föreslagen lydelse) talet valkuvert som antalet nyssnämnda personer.
Där annat eller andra val förrättas ä samma dagar inför samma valförrätta- re, skall dessutom anteckning om detta förhållande göras i protokollet för varje val.
68 a 5.
Sedan i 68 5 2—5 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, förfares på följande sätt.
a) Valkuverten öppnas och innehållet uttages.
b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av an- nat eller mera än en valsedel, skall, efter det att i sistnämnda fallen inne- hållet återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda tillslutna kuvert räknas, var- efter kuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal.
c)'Förekommer anledning antaga, att valsedel som utgjort ett valkuverts enda innehåll är ogill, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag an- tecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.
d) De valsedlar, vilka icke enligt be- stämmelserna under b) och c) återin— lagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar,
vilka äro likalydande med avseende å partibeteckning, sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Ä varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas partibeteck- ning samt antal.
e) De omslag, varom i b)—d) för- mäles, skola, utöver ovan föreskrivna anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrättning- en äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas å proto- kollet.
f) [ protokollet skall, utöver vad i 68 5 5 mom. sagts, ytterligare anteck- nas: '
1) antalet valkuvert, vilka enligt bei stämmelserna i b) inneslutits i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;
2) antalet valsedlar, vilka enligt be— stämmelserna i e) lagts åsido, jämte antalet omslag, vari dessa sedlar in- lagts; '
3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt grup- pens partibeteckning jämte antalet om- slag, vari gruppens sedlar inlagts.
g) Förrättningen skall utan avbrott bringas till slut.
69 %.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföran- den och två av de närvarande, förklaras valförrättningen avslutad.
1. Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföran- den och två av de närvarande, förklaras valtörrättningen avslutad. Underrättelse om antalet valsedlar i varje sådan grupp som avses i 68 a 5 d) samt grup- pens partibeteckning lämnas genast ccntral sammanräkuingsmyndighet som avses i 85 5 1 mom.
Valförrättaren skall därefter ofördröj- ligen till Konungens befallningshavande insända dels de förseglade omslag, som avses i 68 5 3 mom., dels ock valproto- kollet och röstlängden. Sker insändan- det med posten, skall försändelsen an- ordnas som värdepost.
Om ritt för väljare att i vissa fall avlämna "bede! & postanstalt, beskickning, konsulat eller fartyg.
Valförrättaren skall därefter oför- dröjligen till Konungens befallnings— havande insända dels de förseglade om— slag, som avses i 68 5 4 mom. och 68 a 5 b)—d), dels ock valprotokollet, röst— längden och den förteckning som avses i 68 5 2 mom. Sker insändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.
2. Sedan underrättelse enligt 1 mom. inkommit från samtliga valdistrikt, för- delar den centrala sammanräknings- myndigheten preliminärt platserna i riksdagen enligt 17 g riksdagsordningen och offentliggör resultatet av fördel- ningen i den ordning som myndigheten bestämmer.
Om föl-tideräkning.
70 5.
n
1. Är någon på grund av vistelse a annan ort inom riket förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt, där han är i röst— längden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseende valet i val- kretsen dit nämnda distrikt hör, å post— anstalt. Den som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vil- ken postanstalt finnes inrättad, må å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstal- ten är belägen & den ort, där han år i röstlängden uppförd.
2. Kan med skäl antagas, att röstbe- rättigad kommer att å valdagen vistas utom riket eller att röstberättigad, vil— ken utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal å far- tyg eller personalen vid statens järn- vägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan ut-
1. Röstberättigad som på grund av
a) vistelse utom riket;
b) vistelse ä annan ort inom riket;
c) vistelse på sjukvårdsanstalt; eller
d) yrkes— eller tjänsteutövning
med skäl kan antagas komma att vara förhindrad att på valdagarna utöva sin rösträtt vid valförrättning för det val- distrikt, där han är uppförd i röst— längden, äger, enligt vad nedan sägs, före valet avlämna valsedel avseende valet i den valkrets, dit nämnda distrikt hör (förtidsröstning).
2. Förtidsröstning äger rum
a) inom riket å postanstalt eller inför valnämnd;
b) utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer, eller å svenskt fartyg, där röstmottagning enligt vad nedan är stad- gat skall anordnas.
öva sin rösträtt å valdagen, må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen, & post- anstalt inom riket.
3. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valdagen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han år i röstlängd upp- tagen, ä svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be- stämmer. Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade besättning eller an- nan personal å fartyg, där röstmottag- ning enligt vad nedan är stadgat skall anordnas, eller är han passagerare å dy- likt fartyg, må han ock avlämna sådan valsedel & fartyget. Förekommer, då val till andra kam- maren skola förrättas i hela riket, an- ledning till antagande, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utom riket un— der den tid, då röstmottagning enligt 72 5 sker inom riket, äger Konungen på därom gjord framställning föreskriva, att röstmottagning utom riket skall, om hinder härför icke uppkommer, äga rum å fartyget. Konungen meddelar närmare bestämmelser om behörighet att göra sådan framställning och om den ordning, vari framställningen skall ske.
3. Rätt att före valet avgiva valsedel inför valnämnd tillkommer endast så- dan röstberättigad, som är uppförd i röstlängd för kommunen. Förtidsröst- ning inför valnämnd må, när skäl där- till ära, anordnas på mer än ett ställe inom kommunen.
Förekommer, då val till riksdagen skall förrättas i hela riket, anledning till antagande, att svenskt fartyg kom— mer att befinna sig utom riket under den tid, då röstmottagning enligt 72 5 2 mom. sker inom riket, äger Konungen på därom gjord framställning föreskri- va, att röstmottagning utom riket skall, om hinder härför icke uppkommer, äga rum å fartyget. Konungen meddelar närmare bestämmelser om behörighet att göra sådan framställning och om den ordning, vari framställningen skall ske.
Rätt att avgiva valsedel vid röstmot— tagning å fartyg tillkommer endast så- dan röstberättigad som tillhör fartygets besättning eller annan personal & far- tyget eller som är passagerare å fartyget.
72 %.
Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av general- poststyrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskick— ningens eller konsulatets chef eller
1. Röstmottagare å postanstalt inom riket är den postfunktionär, som enligt av poststyrelsen meddelade föreskrif— ter därtill utses. Vid förtidsröstning in— för valnämnd är en av valnämndens
(Nuvarande lydelse) fartygets befälhavare eller den någon av dem i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen före valda- gen till och med valdagen, utom riket dock ej längre än till dess avgivna val- sedlar, enligt vad i 75 5 sägs, skola in- sändas till överståthållarämbetet eller översändas till beskickning eller'kon- sulat för vidarebefordran till ämbetet.
Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme före klockan elva förmiddagen och en timme efter kloc- kan ett eftermiddagen. Där särskilda skäl därtill äro, mä Konungen begrän- sa tiden för röstmottagning & valdag till den tid postanstalt hålles öppen för allmänheten, dock minst en timme.
De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstningslo- kalen eller, om utrymme där saknas,— å anvisad plats dårintill men ej då han— nit utöva sin rösträtt, äga rätt att av— lämna sina valsedlar.
Ej må å postanstalt, då röstmottag- ning äger rum, tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.
Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.
(Föreslagen lydelse) ledamöter röstmottagare. Röstmoltagare utom riket är beskickningens eller kon- sulatets chef eller fartygets befälhavare eller den någon av dem i sitt ställe sätter.
Anordnas röstmottagning inför val- nämnd ä mer än ett ställe inom kom— munen eller finnas eljest särskilda skäl därtill, må valnämnden utse en eller flera personer att som nämndens depu- terade vara röstmottagare.
2. Röstmottagning skall äga rum
a) å postanstalt från och med ader— tande dagen före första valdagen till och med torsdagen före sistnämnda dag;
b) inför valnämnd under torsdagen, fredagen och lördagen före första val- dagen; samt
c) å beskickning, konsulat eller far- tyg från och med trettionde dagen före första valdagen till och med torsdagen före sistnämnda dag.
Där förhållandena så kräva må den röstmottagning, varom i c) sågs, av- slutas tidigare än torsdagen före första valdagen.
3. Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten. Där sär- skilda skål därtill äro, må Konungen dels förordna att röstmottagning på orter, där mer än en postanstalt finnes, skall begränsas att äga rum på någon eller några av dessa, dels ock inskränka tiden för röstmottagning å postanstalt, dock skall i sistnämnda fall röstmottag— ning ske under minst två timmar varje dag, som postanstalten hålles öppen för allmänheten. Röstmottagning inför valnämnd skall äga rum (i tider som valnämnden bc- stämmer, dagen före första valdagen dock ej längre än till klockan tre efter— middagen. Valnämnden skall utfärda kungörelse angående tider och ställe för
Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen för beskickningen eller konsulatet ut- färda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag samt där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum å fartyg, skall fartygets befälhavare be- stämma dagar och tider samt ställe å fartyget för röstmottagningen. Vad be- fälhavaren härutinnan bestämt skall ge- nom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes känne— dom.
röstmottagningen. Kungörelsen skall ge- nom anslag och på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen för beskickningen eller konsulatet ut- färda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
Skall röstmottagning anordnas å far- tyg, skall fartygets "befälhav'are bestäm- ma dagar och tider samt ställe å far- tyget för röstmottagningen. Vad befäl- havaren härutinnan bestämt skall ge— nom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes känne— dom. -
4.'De väljare, som, då' röstmottag- ning skall "sluta, äro tillstädes i röst- ningslokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats dårintill men ej då hunnit utöva sin rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
Ej må å postanstalt, då röstmottag- ning åger rum, tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.
A postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.
73 5.
Vid röstningen skola användas så- dana valkuvert, som avses i 60 5, samt särskilda ytterkuvert, ä vilka röstkor- tets uppgifter skola kunna ifyllas. Om beskaffenheten av kuvert och tillhanda— linllande därav stadgas i 96 %.
Väljaren skall med ledning av röst- kortet ifylla ytterkuvertet. Väljare, som enligt 71 & avlämnar valsedel utan att innehava röstkort, skall på lämplig plats å ytterkuvertet teckna uppgift om full- ständigt namn, yrke eller titel, födelse-
1. Vid röstningen skola. användas så- dana valkuvert, som avses i 60 5, samt särskilda ytterkuvert (förtidsröstku- vert). Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 ä.
2. Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagarenrHan skall där- vid förete sitt röstkort. Finnes ej anled— ning antaga att väljaren är annan än den röstkortet avser, erhåller han av röstmottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning för det val röstning-
(Nuvarande lydelse) tid, födelsenummer, om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort samt bostads- och postadress.
Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid förete silt röstkort. I fall, där röstkort jämlikt 71 & icke erfordras, skall välja- ren, om han icke innehar röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok. Väljaren avlämnar ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, sedan han & detsamma inför röst- mottagaren tecknat sitt namn. Sker röst- ningen före valdagen, skall väljaren & ytterkuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för honom en- ligt 70 g 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.
Finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning ifyllt och föreligger ej anled— ning antaga, att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken avser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade upp- giften om anledningen härtill sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert.
Väljaren skall ä plats i röstnings- lokalen, där hans förehavande ej mä av någon kunna iakttagas, eller i an- visat enrum inlägga sin valsedel i val- kuvertet och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.
Är valkuvertet tillslutet och utan an- nat märke än föreskriven ändamålsbe- teckning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Röstmottaga- ren inlägger i väljarens närvaro mot- taget valkuvert i ytterkuvertet samt an- tecknar därä orten och dagen för av- lämnandet.
I sammanhang härmed antecknas väl- jarens namn samt den Konungens be- fallningshavande, som enligt vad känt är skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör, & en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen fastställt formulär.
en avser. Väljaren skall & plats i röst- ningslokalen, där hans förehavande ej må av någon kunna iakttagas, eller i an- visat enrum inlägga sin valsedel i valku- vertet samt tillsluta detta. Därefter upp- söker han ånyo röstmottagaren och er- håller av denne ett förtidsröstkuuert. In- för röstmottagaren skall väljaren på för- tidsröstkuvertets baksida angiva anled- ningen till att han icke kan inställa sig vid valförrättningen samt teckna sitt namn på härför avsedd plats å kuvertet. Väljaren överlämnar härefter röstkort samt val-— och förtidsröstkuvert till röst- mottagaren. Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ända- målsbeteckning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Röst- mottagaren avriver den del av röst- kortet, som innehåller uppgift om väl- jarens person, uppslag och rad, där väljaren är upptagen i röstlängden, samt den valnämnd, till vilken förtids- röstkuvertet skall sändas, ( adressdelen) och inlägger i väljarens närvaro nämn- da del av röstkortet jämte valkuvertet i förtidsröstkuvertet samt antecknar dårå orten och dagen för avlämnandet.
Röstmottagaren antecknar i samman- hang härmed väljarens namn och den valnämnd, till vilken förtidsröstkuvertet skall sändas, å en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen fast- ställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
3. Förrättas val till riksdagen samti— digt med annat eller andra val inför samma röstmottagare, skola samtliga de valkuvert som avgivas av väljaren inläg- gas i ett förtidsröstkuvert.
4. Hur röstavgivningen skall tillgå i de fall, då väljaren enligt 71 5 avlämnar valsedel utan att innehava röstkort eller då väljarens röstkort saknar den i 2 mom. omförmälda adressdelen, därom stadgas i 73 a 5”.
(Nuvarande lydelse) Därefter tillsluter röstmottagaren yt- terkuvertet.
73 a 5.
1. Väljare, som enligt 71 &” avlämnar valsedel utan att innehava röstkort, skall vid sin inställelse hos röstmottagaren förete sin sjöfartsbok. Av röstmottaga- ren erhdller väljaren ett förtidsröstku- vert, på vilket han tecknar uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, fö- delsetid, födelsenummer, om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort samt bostads- och postadress. Finnes förtidsröstkuvertet behörigen ifyllt och förekommer ej anledning an- taga, att väljaren är annan än den sjö— fartsboken avser, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning för det val röstning- en gäller. Sedan väljaren, på sätt i 73 & sägs, inlagt sin valsedel i valkuvertet, över- lämnar han detsamma till röstmottaga- ren. Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamåls- beteckning, mottages detsamma; i an- nat fall skall det ej mottagas. Väljaren angiver inför röstmottagaren pä förtids- röstkuvertets baksida anledningen till att han icke kan inställa sig vid val- förrättningen samt tecknar sitt namn på härför avsedd plats (1 kuvertet. Röst- mottagaren inlägger i väljarens när- varo valkuvertet i förtidsröstkuvertet samt antecknar dårå ort och dag för avlämnandet. I sammanhang härmed antecknar röstmottagaren väljarens namn samt den valnämnd, till vilken förtidsröst- kuvertet skall sändas, å den i 73 5 2 mom. andra stycket omförmälda för- teckning. Därefter tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet. Förrättas flera val samtidigt, skall vad i 73 &" 3 mom. är stadgat äga motsva- rande tillämpning.
2. Tid-sådant val— till riksdagen, vid vilket tidigare utfärdat röstkort mä be- gagnas, skall väljare, vars röstkort sak- nar den i 73 5 2 mom. omförmälda adressdelen, själv med ledning av röst- kortet ifylla förtidsröstkuvertet. Röst- ningen tillgär därefter på sätt i 1 mom. är stadgat, dock skall vad där sägs om sjöfartsbok i stället gälla röstkort.
74 S.
Äkta make, vilken röstar i den ord— ning som i 70 5 sägs, äger därvid av- giva valsedel jämväl för andra maken. För sådant fall skall valsedelsförsändel- se anordnas på sätt och inom tid som i 62 5 sägs.
Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna para- graf, skall förete röstkort för denna make samt avlämna valsedelförsändel- sen jämte ytterkuvert ifyllt i enlighet med uppgifterna & röstkortet. Härjämte skall han & ytterkuvertet teckna för- säkran, att han är äkta make till den, som anordnat försändelsen. ;. Finnes att ytterkuvertet är i behörig ordning ifyllt samt att valsedelsför— sändelsen är i behörigt skick och till- sluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottaga- ren inlägger i avlämnarens närvaro mottagen försändelse i ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.
I sammanhang härmed antecknas väl- jarens namn samt den Konungens be- fallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör, å den i 73 % omför- mälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren yt- terkuvertet.
1. Äkta make, vilken röstar i den ordning som i 70 & sägs, äger därvid jämväl för andra maken avgiva val- sedel, avseende samma val eller annat val som äger rum samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid som i 62 & sägs.
2. Äkta make, som vill avgiva val- sedel för andra maken jämlikt denna paragraf, skall förete röstkort för den- na make samt avlämna valsedelsför- sändelsen. Av röstmottagaren erhåller han ett förtidsröstkuvert. Å detta skall han inför röstmottagaren teckna för- säkran, att han är äkta make till den, som anordnat försändelsen. Finnes att valsedelsförsändelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren avskiljer från röstkortet den i 73 5 2 mom. första stycket omförmälda adressdelen, in- lägger i avlämnarens närvaro nämnda del och mottagen valsedelsförsändelse i förtidsröstkuvertet samt antecknar dårå orten och dagen för avlämnandet. l sammanhang härmed antecknas välja- rens namn samt den valnämnd, till vilken förtidsröstkuvertet skall sändas, å den i 73 5 2 mom. andra stycket om- förmälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
3. Vid sådant val till riksdagen, vid vilket tidigare utfärdat röstkort mä be- gagnas, skall avlåmnaren, för det fall att makens röstkort saknar den i 73 5 2 mom. första stycket omförmälda adressdelen, med ledning av röstkortet ifylla förtidsröstkuvertet samt dårå teckna sådan försäkran, som avses i 2 mom. första stycket i denna paragraf. Finnes att förtidsröstkuvertet är i behörig ordning ifyllt samt valsedels- försändelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i an- nat fall skall den ej mottagas. Röstmot- tagaren inlägger i avlämnarens närvaro mottagen valsedelsförsändelse i förtids— röstkuvertet samt antecknar dårå orten och dagen för avlämnandet. Sedan anteckning gjorts å den i 2 mom. andra stycket omförmälda för- teckning, tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
4. Förrättas flera val samtidigt, skall vad i 73 5 3 mom. är stadgat öga mot- svarande tillämpning.
75 5.
Röstmottagare inom riket skall om— gående översända ytterkuvert, vari val- kuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanråk- ningen.
Böstmottagare utom riket skall över- sända nämnda ytterkuvert till över- ståthållarämbetet; dock må röstmottaga- re å fartyg i stället översända kuverten till svensk beskickning eller svenskt konsulat för vidarebefordran till över— ståthållarämbetet. Ytterkuverten skola vara inlagda i omslag, och skall, där ytterkuverten sändas med post, försän- delsen anordnas som värdepost. över— sändandet skall ske i så god tid, att ku- verten kunna beräknas vara överståt-
Röstmottagare skall omgående över- sända förtidsröstkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, till valnämnden i den kommun, där väl- jaren är uppförd i röstlängden.
Röstmottagare å fartyg må dock i stället översända förtidsröstkuvert till svensk beskickning eller svenskt konsu- lat för vidarebefordran till vederböran- de valnämnd.
Förtidsröstkuverten skola vara in- lagda i omslag, och skall, där kuverten sändas med post, försändelsen anord- nas som värdepost.
Förtidsröstkuvert, som från röstmot- tagare inkommit till valnämnden, lik- som de som avgivits inför nämnden, skola införas i särskild förteckning, en
hällarämbelet tillhanda sist ä fjärde da- gen efter valdagen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till överståthållar— ämbetet, skall införas i särskild förteck- ning samt, där väljaren tillhör valkrets, för vilken överståthållarämbeiet ej har att verkställa röslsammanräkning, sna— rast möjligt med posten vidarebefordras till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräk- ningen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till den Konungens befall- ningshavande, som har att verkställa röstsammanräkningen, skola numreras i löpande följd. Efter varje tillfälle, då ytterkuvert numrerats, skall antalet an- tecknas i särskilt protokoll. Kuverten skola förvaras under lås.
för varje valdistrikt inom kommunen. Valnämnden skall därefter översända förtidsröstkuverten och den däröver förda förteckningen till valförrättarna i det valdistrikt, där väljaren är upp- förd i röstlängden. I avbidan härpä skola kuverten förvaras under läs. översändandet skall ske i så god tid, att förtidsröstkuverten äro valförrättar- na tillhanda innan röstningen i val- distriktet avslutas.
75 a ä'.
Inkomma förtidsröstkuvert till val- nämnden å sådan tid att de icke kunna vidarebefordras till valförrättarna i det valdistrikt, där väljaren är uppförd i röstlängden, innan röstningen där av- slutas, skall valnämnden, sedan kuverten förtecknats i en särskild förteckning med angivande när kuverten inkommit till nämnden, översända kuverten jäm- te nyssnämnda förteckning till Konung- ens befallningshavande.
76 &.
Sammanräkning av avgivna röster verkställes av Konungens befallnings- havande för varje valkrets å tid och ställe, som Konungens befallningsha- vande bestämmer. Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde dagen efter valdagen.
Sammanräkning av avgivna röster verkställes av Konungens befallnings- havande för varje valkrets å tid och ställe, som Konungens befallningshavan- de bestämmer. Sammanräkning verk- ställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas & tredje dagen efter andra valdagen.
Om förrättningen utfärdas kungörelse
(Nuvarande lydelse) Kungörelse om sammanräkningen skall senast dagen förut anslås offent- ligen och införas i ortstidningar.
(Föreslagen lydelse)
med uppgift iförekommande fall & den ordningsföljd, vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas för olika val. Sådan kungörel- se skall senast dagen före förråttningens början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Det åligger ————————— anledningen härtill.
77 5. 1. Å utsatt ————————— öppna dörrar.
2. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten, och antalet jämföres med det över sådana kuvert förda protokollet.
Inkomma ytterkuvert efter samman- räkningens början, lämnas dessa orub- bade, och däri inneslutna valsedlar in- verka ej på valet.
3. Därefter granskas ytterkuverten och därä tecknade uppgifter. Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa ytterku- vert ornbbade, och däri inneslutna val- sedlar inverka ej på valet. Lag samma vare, dels då väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad i det valdistrikt, som angivits pä ytterkuvertet, eller, om väljaren jämlikt 71 5 avlämnat valsedel utan att innehava röstkort, i valdistrikt å den mantalsskrivningsort, som angi- vits ä ytterkuvertet, dels ock då välja— ren ulövat sin rösträtt vid valförrätt- ningen. övriga ytterkuvert brytas, varefter valkuverten och valsedelsförsändelser- na uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses ytter- kuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att valkuvertet är utan annat märke än föreskriven ändamåls- bcteckning samt att å försändelsens yt-
2. Hava sådana förtidsröstkuvert, varom förmäles i 75 a 5, inkommit från valnämnden, räknas dessa, och antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen. Inkomma förtidsröstkuvert efter sam- manräkningens början, lämnas dessa orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
3. I 2 mom. omförmälda förtidsröst- kuvert och däri inlagda valkuvert eller valsedelsförsändelsers ytter- och inner- kuvert granskas. Dårvid förfares på sätt i 68 5 3 mom. är stadgat. Godkända valkuvert och försändelsers innerku- vert nedläggas i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens nanm antecknas, att rösträtten utövats.
(Nuvarande lydelse)
terkuvert äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behö- rigt skick. Förekommer ej skälig anled- ning antaga, att försändelsens ytterku- vert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses, att försän- delsens innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamåls- beteckning. Finnas nämnda villkor upp- fyllda, nedlägges valkuvertet eller för- sändelsens innerkuvert i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas, att rösträt- ten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom ogillt.
4. Valprotokollen uppläsas — _ — —
_____ omslagen brytas.
78 5.
Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas val- sedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte de från valförrättarna insända valsedlarna granskas, varefter Konungens befall- ningshavande prövar valsedlarnas gil- tighet och meddelar de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hän- syn jämväl till enligt 76 & sista stycket inhämtade upplysningar, må giva an- ledning. Hava avgivna valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt, skola de förklaras ogilla, såframt ej skälig an- ledning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med val- sedlarna.
Sammanräkningen fortgår därefter på följande sätt:
Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas val- sedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte de från valförrättarna insända valsed- larna granskas, varefter Konungens be- fallningshavande prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hän- syn jämväl till enligt 76 & sista stycket inhämtade upplysningar, må giva anled- ning. Hava avgivna valsedlar icke för- varats på föreskrivet sätt, skola de för- klaras ogilla, såframt ej skälig anled- ning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med val- sedlarna.
79 %.
Ogill är valsedel: till vilken använts annat än vitt pap- per;
å vilken finnes något kännetecken,
Ogill är valsedel: till vilken använts annat än enfärgat gult papper; dock skall, om till valsedel använts papper av färg, som föreskrivits
som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt;
vilken saknar väljarbeteckning; vilken upptager väljarbeteckning å annat ställe än ovanför namnen;
vilken upptager flera än tre beteck- ningar ovanför namnen;
vilken annorledes än säsom första be- teckning upptager kartellbeteckning, som uppförts å den i 56 5 4 mom. om- förmälda lista, eller såsom första be- teckning upptager dylik kartellbeteck- ning utan att såsom andra beteckning upptaga någon av de & nämnda lista under kartellbeteckningen uppförda partibeteckningarna;
vilken upptager någon ä omförmälda lista under kartellbeteckning uppförd partibeteckning annorledes än såsom andra beteckning under denna kartell- beteckning;
vilken upptager valkretsbeteckning å annat ställe än nedanför namnen;
vilken icke upptager något giltigt namn; dock att då samtliga namn skola av anledning, som i 80 å andra stycket sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall tillgodoräknas den A-grupp, B-grupp och C-grupp sedeln jämlikt 81 5 på grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra.
Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett val- kuvert två valsedlar eller finnas i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogill.
för annat val, vilket förrättats samtidigt, detta icke föranleda att sedeln ogillas;
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning el- ler upptager sådan å annat ställe än ovanför namnen;
vilken upptager valbeteckning & an- nat ställe än ovanför partibeteckningen;
vilken upptager valkretsbeteckning å annat ställe än nedanför namnen;
vilken icke upptager något giltigt namn; dock att då samtliga namn skola av anledning, som i 80 5 andra stycket sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall tillgodoräknas det parti, vars partibeteckning den bär.
Har valsedel försetts med valkrets- beteckning avseende annan valkrets än den som väljaren tillhör, skall den om- ständigheten icke föranleda att sedeln ogillas.
Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.
Har vid val, vilket förrättats i sam- band med ett eller två andra val, av- givits en eller ock två likalydande val- sedlar, försedda med valbeteckning för
det andra valet eller något av de andra valen, skall med iakttagande av vad i tredje stycket sågs, angivna förhållan- de icke föranleda, att sedeln ogillas.
Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med ett eller två andra val, tvä valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbe— teckning för det förstnämnda valet och den andra är försedd med valbeteck- ning för det andra eller något av de andra valen, skall endast sedeln med valbeteekning för det val, varvid val- kuvertet avgivits, räknas.
Finnas i annat fall än nu sagts i.ett valkuvert två valsedlar eller finnas i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. '
Där i valkuvert finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogill.
81 5.
1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteck- ning, varom i 59 5 andra stycket sägs, sålunda, att valsedlar med samma- första beteckning sammanföras i särskilda grupper (A-grupper). Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas A- gruppens sedlar efter sådan beteckning ( B-grupper). Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning anses tillhöra en särskild B-grupp. Förekomma inom B—grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas B- grnppens sedlar efter sådan beteckning (C-grupper). Till B—gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar an- ses tillhöra en särskild C-grupp.
2. a) För varje C-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskil- da sammanräkningar ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet.
1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, bestämmes i erforder- lig utsträckning genom särskilda sam- manräkningar för varje parti ordning mellan de namn å partiets valsedlar,
Vid varje sammanräkning gäller val— sedel allenast för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäl- ler valsedel för det namn,. som står först å sedeln.
C-gruppens valsedlar ordnas i namn- grupper så, att sedlar medsamma första nanm bilda en namngrupp.
Valsedlarna inom varje _namngrupp räknas, och deras antal utgör namngrup- pens rösttal. Samma tal är också jämfö- relsetal för det namn, som står först på numngruppens valsedlar.
Det namn, vars jämförelsetal är störst,.erhåller första platsen i ordning- en.
0) Vid varje följande sammanräkning giiller valsedel för det namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.
Den eller de namngrupper, vilkas val- sedlar vid närmast föregående samman- räkning gällde för det namn, som er— höll plats i ordningen, upplösas, och niimnda valsedlar ordnas i nya namn- grupper så, att sedlar, som vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma nanm, bilda en namn- grupp; däremot bibehållas övriga be— fintliga namngrupper oförändrade.
Valsedlarna inom varje nybildad numngrupp räknas och deras antal ut- gör namugruppens rösttal.
För de namn, för vilka finnas gällan- de valsedlar, beräknas rösttal och jäm- förelsetal.
Rösttalet för ett nanm är lika med rösttalet för den namngrupp eller sam- manlagda rösttalet för de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp av valsedlar, som gälla för namnet, del- tagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess röst-
vilka avse själva riksdagsmannavalet.
Vid varje sammanräkning gäller val- sedel allenast för ett namn.
2. Vid första sammanräkningen gäl- ler valsedel för det namn, som står först å sedeln. Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första namn bilda en grupp. Valsedlarna inom varje grupp räk- nas, och deras antal utgör gruppens rösttal. Samma tal är också jämförelse- tal för det namn, som står först på gruppens valsedlar. Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst åt sedeln. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda val- sedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående samman- räkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp; däremot bibe- hållas övriga befintliga grupper oför— ändrade. & Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal. För de nanm, för vilka finnas gällan- de valsedlar, beräknas rösttal och jäm- förelsetal.
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller samman- lagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp av valsedlar, som gälla för namnet, del- tagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförel- setal genom att dess rösttal delas med
tal med det tal, som motsvarar den del namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som utdelats (nanm- gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera namngrupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besät- tandet av ”förut utdelad plats, med dessa namngruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp beräknas sålunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före namngruppens bildande.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
d) Bråkta], som uppkommer vid del- ning, beräknas i decimaler, två till an- talet. Höjning av den sista decimal- siffran må ej äga rum.
3. För varje B—grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskil- da sammanräkningar ordning mellan de namn & gruppens valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen & varje C-grupps valsed- lar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.
4. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskil- da sammanräkningar ordning mellan de namn & gruppens valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen & varje B-grupps valsed- lar förekomma i den jämlikt 3 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i 2 mom. angivna grunder.
5. Skola två eller flera platser be- sättas, fördelas de mellan de olika A- grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den A-grupp, vil- ken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit en A-grupp tilldelad, besättes genast så, att A-gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det
(Föreslagen lydelse) det tal, som motsvarar den del grup- pen tagit i besättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens plats- tal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar,som gälla för namnet, del- tagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers samman- lagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med största jäm- förelsetalet vid sammanräkningen när- mast före gruppens bildande.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
4. Bråktal, som uppkommer vid del— ning, beräknas med två decimaler. Höj- ning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.
första i ordningen inom A-gruppen, A- gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra A-grup- per.
Jämförelsetalet är lika med A-grup— pens rösttal, så länge A-gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Där— efter beräknas jämförelsetalet för varje gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två A-grupper, skall dock, vid be- räkning av det antal platser, som ut- delats, vardera platsen anses blott så- som en halv plats; har någon erhållit platser från 3 A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats: och såvidare efter samma grund.
Har en A—grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar de å gruppens valsedlar upptagna namn, vilka avse själva riksdagsmannavalet, varder den från vidare jämförelse ute- sluten.
6. Skall blott en plats besättas, till- faller platsen den, vars namn står främst i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i 5 mom. sägs, har största jämförelsetalet.
7. Mellan lika rösttal eller jämförelse- tal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
5. Mellan lika rösttal eller jämförelse- tal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
83 5.
Vid rösternas _________ Samtliga valsedlar _______
Konungen fastställes.
— — valet gäller.
Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest nö— digt att densamma uppskjuta eller av-
84 5.
Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest nö— digt att densamma nppskjuta eller av- bryta, skola alla valsedlar inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar sko- la därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, in- nan de närvarande förvissat sig om att de åsatta sigillen äro obrutna.
85 å.
Valets utgång kungöres omedelbart genom upplåsning av valprotokollet. Med protokollets uppläsning är valför- rättningen avslutad.
(Föreslagen lydelse) bryta, skola alla valsedlar inläggas i om- slag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar sko- la därefter läggas i säkert förvar. F ör- rättningen må ej ånyo företagas, in- nan de närvarande förvissat sig om att de åsatta sigillen äro obrutna.
84 &.
Resultatet av den sammanräkning som verkställts av Konungens befallningsha- vande kung'öres omedelbart genom upp- läsning av valprotokollet. Med protokol- lets uppläsning är förrättningen avslu- tad. Protokollet tillställes'ofördröjligen central sammanräkningsmyndighet som avses i 85 5 1 mom. " ' '
85 5.
1. Fördelning av platserna i riks-da— gen mellan partier verkställes av cen— tral sammanräkningsmyndighet som Konungen bestämmer. .
2. Sedan protokoll, som avses i 84 5, inkommit från samtliga Konungens be- fallningshavande, fördelar den centrala sammanräkningsmyndigheten platserna i riksdagen med tillämpning av bestäm- melserna i 17 5 riksdagsordningen samt fastställer i enlighet med protokollen och föreskrifterna i 18 5 riksdagsord—
ningen, vilka personer som utsetts till riksdagsledamöter för varje parti och valkrets.
Myndigheten, tillkännagiver ofördröj- ligen valets utgång genom kungörelse i allmänna tidningarna. Genom kungörel- sens införande är valet avslutat.
3. Måste förrättning enligt 2 mom. uppskjutas eller avbrytas, skola proto- kollen över sammanräkningen i valkret— sarna samt övriga handlingar som röra valet läggas i säkert förvar. _Efter» för- rättningens slut skola de handlingar, som röra» valet, förvaras till utgången av den tid valet gäller. "
4. Konungen meddelar d_e anvisning- ar som behövas för förrättning enligt 2 mom.
. 86 %. Fullmaktför vald riksdagsman utfär- das av Konungens befallningshavande. Sådan fullmakt skall- hava följande ly-
delse: ,. '»Vid röstsammanräkning, som den . (dag, månad, år) . . .. hållits för . . . (valkretsens namn), har» N. N. »bli- vit. utsedd, till ledamot av. riksdagens andra. kammare för en tid av fyra är, räknade från och med den 1 januari nästkommande år» (eller om valet hål- lits efter fyraårsperiodens början.; »för tiden till den 1 januari år . . .»); »var— om detta länder till bevisoch fullmakt.» Ort och tid.
Fulhnakt för riksdagsledamot utfär— das av den centrala sammanräknings- myndigheten. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse: .
»Vid röstsammanräkning den . (dag, månad, år) har» N. N. »i . . . (val— kretsens namn). utsetts till ledamot av riksdagen för en tid av tre är, räknade från och med den 1 januari år . . .» -(el- ler om valet hållits efter förordnande enligt 13 Q” 2 mom. riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år . . .»); »varoni detta länder till bevis och full- makt.» Ort och tid.
87 5.
1. Har någon, som blivit vald till riks- dagsman, avsagt sig uppdraget eller el- jest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall Konung- ens beiallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning, så kungjord, som i 26 & sägs, verkställa ny röstsam- manräkning inom den A-grupp, för vil—
1. Har någon, som blivit vald till riks- dagsman, avsagt sig uppdraget eller el- jest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall Konung- ens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning, varom kungö- relse senast, dagen förut anslås offentli- gen och införes i ortstidningar, verk—
ken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper, skall sammanräkningen ske inom den A- grupp, från vilken plats först tilldelades honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upp- taga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Var- je valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till riksdags- man, anses såsom obefintligt, skall röst- värdet tillgodoräknas det namn, som står främst bland de för den avgångne riks- dagsmannen särskilt upptagna efterträ- darenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsman- navalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den som erhållit högsta rösttalet inträde såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under försegling.
2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 mom., av- gått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd; och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, vilka upp- taga den först avgångnes namn och på
ställa ny röstsammanräkning inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka gäll- de för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till riksdagsman, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräk- nas det namn, som står främst av de för den avgångne riksdagsmannen särskilt upptagna efterträdarenamnen, eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller så- dant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenam- nen å sedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är utsedd till ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.
Vid förrättning för ny sammanräk- ning skall Konungens befallningshavan— de i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt vilken som på grund därav är utsedd till ledamot i den avgångnes ställe. Efter sammanräkning- ens avslutande skall protokollet upplä- sas och valsedlarna åter inläggas under försegling. Protokollet tillställes oför- dröjligen den centrala sammanräknings— myndigheten.
2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 mom., av- gått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd. Vid den nya samman- räkningen skall såsom förut hänsyn ta- gas blott till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sam-
(Nuvarande lydelse) grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tillde- lades plats i ordningen inom A-gruppen.
manräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen.
88 5”.
1. Finnes i fall, som avses i 87 5, d där omförmälda valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe, skall detta angi- vas i protokollet över förrättningen. Det ankommer i sådant fall på den centrala sammanräkningsmyndigheten att med motsvarande tillämpning av bestämmel- serna i 18 5 riksdagsordningen tillföra parti, för vilket den avgångne varit vald, dennes plats i annan valkrets. Platsen tillfaller där den, som vid själva riks— dagsmannavalet stått närmast i tur att få plats i riksdagen. Kan platsen icke besättas i någon valkrets, skall platsen vara obesatt under återstoden av val- perioden. Om det behöves för tillämpning av föreskrifterna i första stycket, skall Konungens befallningshavande på an- modan av den centrala sammanräk-
ningsmyndigheten verkställa fortsatt sammanräkning enligt 81 5 för att fast- ställa ordning mellan de namn & partis valsedlar, vilka avse själva riksdags- mannavalet.
Bestämmelserna i första och andra styckena äga tillämpning även när fel, som på besvär över den omedelbara ut- gången av valet förklarats hava före- lupit, är sådant att det ej kan avgöras, vem som i valkretsen bör inträda i den avgångnes ställe.
2. Avgår riksdagsman, som utsetts en- ligt denna paragraf, före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall han vid tillämpning av bestämmel- serna i 87 é' anses hava blivit vald vid själva riksdagsmannavalet.
(Nuvarande lydelse) 88 5.
Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens befall- ningshavande i protokoll upptaga de fö— religgande omständigheterna samt vil- ken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen upplästs, utförde Ko- nungens befallningshavande omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.
Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blivit utsedd till leda- mot av riksdagens andra kammare för . . . (valkretsens namn) för en tid av fyra är, räknade från och med den 1 ja- nuari år . . .» (eller om den avgångne utsetts först efter fyraårspe'riodens bör- jan: »för tiden till den 1 januari år . .' .»), »men denna plats blivit ledig, har vid förrättning enligt 87 5 av lagen om val till riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år . . .» (eller om'förrättningen'hållits före fyraårsperiodens början: »för sag- da tid»); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.
8.9 5.
Finnes, i fall, som i 87 5 avses, & där omförmälda valsedlar icke nanm å nå- gon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe, då skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen.
Samma lag vare, där fel, som på be- svär över den omedelbara utgången av valet förklarats hava förelupit, är så- dant, att det ej kan avgöras, vem som bör inträda i den avgångnes ställe.
(Föreslagen lydelse) 89 5.
Sedan ny ledamot utsetts i avgången ledamots ställe eller det fastställts att ny ledamot icke kunnat utses, utfärdar den centrala sammanräkningsmyndig- heten kungörelse därom i allmänna tid— ningarna. Har ny ledamot utsetts, utfär- dar myndigheten omedelbart fullmakt för honom.
Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:
»Sedan» N. N. »utsetts till ledamot av riksdagen i . . . (valkretsens nanm) för en tid av tre är, räknade från och med den 1 januari år . . .» (eller om den av— gångne utsetts först efter treårsperio- dens början: »för tiden till den 1 ja- nuari år . . .»), »men denna plats blivit ledig, har vid ny sammanräkning» N. N. »i samma valkrets» (eller om 88 5 till— lämpats: »i . . . valkrets») »utsetts att inträda såsom ledamot av riksdagen för tiden till den 1 januari år . . .» (eller om förrättningen hållits före treårsperio- dens början: »för sagda tid»); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.
92 5.
Om besvär över val till andra kamma- ren är stadgat i riksdagsordningen.
Besvär över val till riksdagen ställas till Konungen och skola vid äventyr av
talans förlust hava inkommit till den centrala sammanräkningsmyndigheten sist inom tio dagar från valets avslutan- de. Efter besvärstidens utgång kungör myndigheten skyndsamt besvären i all— männa tidningarna. Därvid utsättes viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avgivas till myndigheten. Efter utgången av förklaringstiden in- sänder myndigheten ofördröjligen be- svärshandlingarna och inkomna förkla- ringar till Konungen.
Den som vill anföra besvär äger inom tre dagar efter begäran därom erhålla utdrag av valprotokoll hos Konungens befallningshavande eller av sådan hund- ling hos den centrala sammanräknings- myndigheten som visar hur fördelning- en av platserna i riksdagen har skett.
93 5.
I de ärenden rörande val till andra kammaren, varom i denna lag förmä- les, må det vara envar tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna posten.
I de ärenden rörande val till riksda- gen, varom i denna lag förmäles,,må det vara envar tillåtetatt, under iaktta- gande av behörig tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna posten.
97 5.
I riksdagen representerat politiskt parti äger vid val till andra kammaren, i den omfattning och ordning Konungen bestämmer, erhålla gottgörelse av stats- verket för kostnaderna för de valsedlar partiet låtit iordningställa för valet.
I riksdagen representerat politiskt parti äger vid- val till riksdagen, i den omfattning och ordning Konungen be- stämmer, erhålla gottgörelse av stats- verket för kostnaderna för de valsedlar partiet låtit iordningställa för valet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971 men äger redan dessförinnan till- lämpning i fråga om val till riksdagen som avser uteslutande tid efter utgången av år 1970.
Vid tillämpning av 54 's' 4 mom. i dess nya lydelse skall val i hela riket till riks- dagens andra kammare jämställas med val i hela riket till riksdagen.
Förslag till Lag om än ' o' i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas i fråga om kommunala vallagen,1 dels att 45 5 skall upp- höra att gälla, dels att 3—5, 11, 19, 20, 22, 23, 25, 26 a, 30—35, 37—41, 43, 44, 46, 47, 52 och 53 55 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att omedelbart efter var och en av 38 och 41 55 skall införas en ny paragraf, be- tecknad 38 a och 41 a 5, av den. lydelse här nedan angives, dels ock att rubriken till 6 kap. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
35.
1 mom. Vid val av landstings- män eller av kommun alfull- mäktige eller stadsfullmäk- tige skall varje kommun eller del av kommun, som enligt lagen om val till riksdagen utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, bilda ett valdistrikt.
2 mom. Vid val av municipal- f ul lm ä k t i g e skall varje munici- pals-amhälle bilda ett valdistrikt. Dock skall, där municipalsam'hälle helt sam- manfaller med två eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, varje sådant distrikt utgöra ett valdi- strikt jämväl vid val av municipalfull— mäktige. Ingå eljest delar av municipal- samhälle i olika valdistrikt vid val till andra kammaren, må länsstyrelsen, när skäl därtill äro, förordna, att varje så- dan del skall bilda eget valdistrikt vid val av mrunicipalfullmäktige.
3 mom. Vid val av kyrkofull—
1 mom. Vid val av landstings- ut än eller av kommunalfull— mäktige eller sta dsfullmäk- t i g e skall varje kommun eller del av kommun, som enligt lagen om val till riksdagen rutgör valdistrikt vid val till riksdagen, bilda ett val-distrikt.
2 mom. Vid val av municipal- f 11 1 l m ätk tig e skall varje munici- pals—amhälle bilda ett valdistrikt. Dock skall, där municipalsamhälle helt sam- manfaller med två eller flera valdistrikt vid val till riksdagen, varje sådant di- strikt utgöra ett valdistrikt jämväl vid val av municipalfullmäktige. Ingå eljest delar av municipalsamhälle i olika val- distrikt vid val till riksdagen, må läns- styrelsen, när skäl därtill äro, förord- n-a, att varje sådan del skall bilda eget valdistrikt vid val av municipalrfull- mäktige.
3 mom. Vid val av kyrkofull— m äkti-ge skall varje församling el-
mäktige skall varje församling el-
1) Senaste lydelse se beträffande 3 5 2 mom. 1946: 191, 3 5 4 mom., 5 5, .19 5 1 och 2 mom., 34 5, och 43 5 1963: 128, 4 5, 11 5 2 mom., 20 ä 1 mom., 31 S, 35 5 1 och 3 mom., 38 €, 40 s, 41 å och 44 5 2 och 3 mom. 1962: 72, 11 ä 1 mom., 32 5 och 33 5 1942:177, 22 ä 1 mom. och 37 5 1966: 94, 23 5, 25 5, 46 5, 52 ä 2 mom. och 53 5 1966: 92, 26 a 5 1964: 129, 30 å och 39 5 1965: 609 samt 35 ä 2 mom. 1961: 606.
ler, där församling är för dylikt val delad i valkretsar, varje sådan valkrets bilda ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna i lagen om val till riks- dagen delar av församlingen eller av valkretsen ingå i olika valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, skall dock varje sådan del bilda eget val- distrikt vid val av kyrkofullmäktige. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen förordna, att delar av församling eller valkrets, vilka enligt dessa bestämmel- ser skulle var för sig bilda eget val— distrikt vid val av kyrkofullmäktige, dook skola vid sådant val tillsammans utgöra ett valdistrikt.
ler, där församling är för dylikt val delad i valkretsar, varje sådan val-krets bilda ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna i lagen om val till riks- dagen delar av församlingen eller av valkretsen ingå i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall dock varje så- dan del bilda eget valdistrik-t vid val av kyrkofullmäktige. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen förordna, att de- lar av församling eller valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser skulle var för sig bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige, dock skola vid så- dant val tillsammans utgöra ett val- distrikt.
4 mom. Beslut om ————————— i beslutet.
45.
Röstberättigad äger ______ Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom ri- ket å svensk beskickning, svenskt kon-
sulat eller svenskt fartyg stadgas i 6 kap.
—— — —— är mantalsskriven.
Om rätt att i viss-a fall före valet ut- öva rösträtt inom riket å postanstalt eller inför valnämnd samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg stadgas i 6 kap.
55.
Kommunalval förrättas inför den val- nämnd, som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta val till riks- dagens andra kammare för kommunen, eller, om i kommunen äro flera valdi- strikt, inför deputerade, som valnämn- den utser. Beträffande deputerade som nu sagts äger 91 5 lagen om val till riks- dagen motsvarande tillämpning.
Kommunalval förrättas inför den val— nämnd, som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta sådant val för kommunen, eller, om i kommunen äro flera valdistrikt, inför deputerade, som valnämnden utser. Beträffande de— puterade som nu sagts äger 91 5 lagen om val till riksdagen motsvarande till- lämpning.
Meddelar länsstyrelse ————————— skall förrättas.
11 5.
1 m 0 m. Allmänna kommunalval sko- la förrättas, val av 1 a n d 5 t i n g 5- män, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige tredje söndagen i september månad, val av municipalfullmäktige första söndagen i oktober månad samt val av
1 m 0 ru. Allmänna kommunval skola förrättas, val av la n d 3 ting 5 m ä n, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige samma dagar som val i hela riket till riksdagen äger rum på grund av 13 ä' 1 mom. riksdags— ordningen samt val av m u n i e ip a l—
kyrkofullmäktige tredje sönda- gen i sistnämnda månad.
2 mom. Annat än allmänt kommu- nalval skall äga rum & sön- eller helg- dag, som sist trettiofemte dagen förut bestämmes av länsstyrelsen.
Beträffande församling ——————
(Föreslagen lydelse) fu l 1 m ä k t i g e första söndagen och val av kyrkofullmäktige tred— je söndagen i oktober månad.
2 mom. Annat än allmänt kommu- nalval skall äga rum, när fråga är om val av Iandstingsmän, kommunalfull- mäktige och stadsfullmäktige, & den söndag och efterföljande måndag, eller, när valet gäller municipal/"ullmäktige eller kyrkofullmäktige, å den söndag, som sist trettiofemte dagen förut be- stämmes av länsstyrelsen.
— — — är stadgat.
Sådant val ————————— äger rum. Om valdag, som i detta moment sägs, skall den myndighet som bestämt val- dagen omedelbart underrätta general- poststyrelsen.
Om valdag eller valdagar, som i det- ta moment sägs, skall den myndighet som bestämt valdagen eller valdagarna omedelbart underrätta postslyrelsen.
19 5.
1. m om. Då kommunalval skall för- rättas, skall, i den mån icke Konungen annorledes förordnar, för envar i röst- längden som röstberättigad vid valet upptagen person genom valnämndens försorg upprättas röstkort, utvisande den röstberättigades namn, yrke eller titel, det valdistrikt den röstberättigade tillhör, dagen för valet samt den myn— dighet, som skall verkställa röstsam- manräkning för den valkrets den röst- berättigade tillhör. Röstkort må upp- rättas gemensamt för flera kommunal- val. Är väljaren icke röstberättigad vid samtliga valen, skall förhållandet tydligt angivas å kortet.
Röstkorten skola senast å trettiofemte dagen före valdagen eller, om korten avse flera val som förrättas & olika da- gar, å samma tid före den första val- dagen med posten översändas till de röstberättigade.
Upprättande och ________ 2 mom. Har röstkort förkommi-t, icke utsänts eller ej kommit den röst- berättigade till handa, äger den röst-
1 m 0 m. Då kommunalval skall för- rättas, skall, i den mån Konungen icke förord-nar annat, för envar i röstlängden som röstberättigad vid valet upptagen person genom valnämndens försorg upprättas röstkort, utvisande den röst- berättigades namn, yrke eller titel, det valdistrikt den röstberättigade tillhör, dagen eller dagarna för valet samt den myndighet, som skall verkställa röst- sammanräkning för den valkrets den röstberättigade tillhör. Röstkort må upprättas gemensamt för flera val. Är väljaren icke röstberättigad vid samt- liga val, skall förhållandet tydligt an- givas å kortet.
Röstkorten skola senast å trettiofemte dagen före den första valdagen med posten översändas till de röstberätti- gade.
— vid valet.
2 mom. Har röstkort förkommi-t, icke utsänts eller ej kommit den röst- berättigade tillhanda, äger röstberätti-
berättigade efter därom gjord fram- ställning erhålla röstkort. Röstberätti- gad som avses i 35 5 2 eller 3 mom. äger, innan röstkorten blivit på sätt ovan i 1 mom. sägs översända till de röstberättigade, efter framställning er- hålla röstkort.
Framställning om — _ —— _— _— _— — ——
Röstkort må ej utlämnas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen om val till riksdagen sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk- ning iuot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än da- gen före valdagen.
3 m 0 m. Röstkort som — —— ——- — — —— 4 m 0 m. Närmare föreskrifter _— — —
gad efter därom gjord framställning er- hålla röstkort. Röstberättigad som av- ses i 35 5 1 mom. äger, innan röstkor- ten blivit pä sätt ovan i 1 mom. sägs översända till de röstberättigade, efter framställning erhålla röstkort.
— till honom.
Röstkort må ej utlämnas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen om val till riksdagen sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk- ning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än dagen före första valdagen eller, om val för- rättas endast en dag, dagen före denna dag.
— _- — till efterrättelse.
__ __ __ _ _ _ av Konungen.
20 S.
1 mom. När val av landstings- män, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen därom sist trettioförsta dagen före valdagen kungörelse, som anslås på kommuner- nas anslagstavlor och införes i ortstid- ningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas inom varje valkrets;
I)) dag och tiden för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat; samt
e) då fråga är om allmänt val, erin- ran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt å svenskt fartyg utom riket.
1 mom. När val av landstings- män, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen därom sist trettioförsta dagen före första val- dagen kungörelse, som anslås på kom- munernas anslagstavlor och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem som skola välj-as inom varje valkrets;
b) dagar och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall före valet utöva rösträtt inom riket å postanstalt eller inför valnämnd samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat; samt
e) då fråga är om allmänt val, erinran om rätt för väljare att i vissa fall ut— öva rösträtt å svenskt fartyg utom ri- ket.
Kungörelse utfärdas gemensamt med kungörelse för annat val som skall för- rättas samtidigt.
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige _— i 1 mom. a)—d). 4 m 0 m. I fråga ————————
22
1 m 0 m. Val av landstingsman, kom- munalfullmäktige, stadsfullmäktige eller municipalfullmäktige skall pågå mellan klockan åtta och elva förmiddagen, mellan klockan ett och tre eftermid- dagen samt mellan klockan fem och nio eftermiddagen.
Där å någon ort andra tider för för- rättande av val som avses i första styc- ket finnas mera lämpliga, äge Konung- ens befalln-invgshavande att därom på framställning av valnämnden förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst de tider som angivas i tredje stycket.
Val av kyrkofullmäktige skall pågå minst två timmar före kloc- kan tre eftermiddagen, dock icke mel- lan klockan elva förmiddagen och klockan ett eftermiddagen, samt minst två timmar efter klockan sju eftermid— dagen.
— och kyrkofullmäktige.
&.
1 inom. Val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige skall pågå, på söndagen mellan klockan nio och elva förmiddagen, mellan klockan ett och fyra eftermiddagen samt mellan kloc- kan sex och nio eftermiddagen, och på måndagen mellan klockan tio förmidda— gen och två eftermiddagen samt mellan klockan fyra och sju eftermiddagen.
Val av municipalfullmäktige skall pågå mellan klockan nio och elva för- middagen, mellan klockan ett och tre eftermiddagen samt mellan klockan fem och sju eftermiddagen.
Där åt någon ort andra tider för för— rätt-ande av val som avses i första och andra styckena fin'nas mera lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom på framställning av valnämnden förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas, på söndagen minst två timmar före klockan fyra eftermid- dagen, dock icke mellan klockan elva förmiddagen och klockan ett eftermid- dagen, samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen eller vid val av municipalfullmäktige minst två timmar efter klockan fem eftermidda- gen. Förrättas val även på måndagen skall tillträde till valet finnas minst två timmar före klockan två och minst två timmar efter klockan fem eftermidda- gen.
Val av kyrkofullmäktige skall pågå minst två timmar före kloc— kan tre eftermiddagen, dock icke mel- lan klockan elva förmiddagen och kloc- kan ett eftermiddagen, samt minst två timmar efter klockan fem eftermidda— gen.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Yallokal och ————————— äga rum. 2 mom. Där flera——————-——
— — sina röster.
23 5.
Val är omedelbart och sker med slut- na sedlar. Därvid skola begagnas val- sedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å valsedel utsät— tas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för viss meningsrikt— ning). Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning ( be- teckning i ord för två eller flera vid valet samverkande partier) och mellan partibeteckning och namnen en frak- tionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss menings— riktning). Nedanför namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning, en av beteckningarna »landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval», »municipal- fullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,
»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval för samfälligheten»
eller »kyrkofullmäktigval för skoldi- striktet» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning, beteckning för den valkrets sedeln avser.
Val är omedelbart och sker med slut- na sedlar. Därvid skola begagnas val- sedlar av enfärgat blått papper, när frå— ga är om val av landstingsmän, och av vitt papper, när fråga är om val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäkti- ge, municipalfullmäktige eller kyrko— fullmäktige. Valsedel skall vara utan kännetecken. Å valsedel skall ovan- för namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för viss menin-gsriktning). Ovan- för partibeteckningen må angivas det val sedeln avser (valbeteckning). Ne- danför namnen må angivas den val- krets sedeln avser (valkretsbeteck- ning).
Valsedel bör ————————— vilka åsyftas. Är något ————————— såsom obefintliga.
25
Ogill är valsedel: till vilken använts annat än vitt pap- per;
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning; vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning & annat ställe än ovanför namnen;
Närmare föreskrifter om valsedels ut- seende meddelas av Konungen.
%.
Ogill är valsedel: till vilken använts annat papper än sådant som i 23 & första stycket före- skrivits för det val, vid vilket sedeln avgivits; dock skall, om till valsedel använts papper av färg, som föreskri- vits för annat val, vilket förrättats sam- tidigt, detta icke föranleda att sedeln ogillas;
ä vilken finnes något kännetecken,
(Nuvarande lydelse) vilken upptager flera än tre beteck- ningar ovanför namnen; vilken upptager valbeteckning eller val- kretsbeteckning å annat ställe än nedan— för namnen; eller vilken icke upptager något giltigt namn.
som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning el- ler upptager sådan å annat ställe än ovanför namnen;
vilken upptager valbeteckning å an- nat ställe än ovanför partibeteckningen:
vilken upptager valkretsbeteckning ä annat ställe än nedanför namnen; eller
vilken icke upptager något giltigt namn.
Har valsedel ————————— sedeln ogillas. Finnas i ————————— sedel räknas. Har vid ————————— sedeln ogillas. Finnas i ————————— avgivits, räknas. Finnas i ————————— alla ogilla. Där i ————————— valsedeln ogill.
26 a %.
Väljare, som bor avlägset eller isolerat och på valdagen saknar möjlighet att färdas med allmänt samfärdsmedel eller icke utan avsevärd tidsspillan kan nytt- ja dylikt samfärdsmedel för färd till och från vallokalen, bör genom val- nämndens försorg beredas möjlighet att infinna sig i vallokalen.
Väljare, som bor avlägset eller isole- rat och på valdagen eller, om valet för- rättas under två dagar, på valdagarna saknar möjlighet att färdas med all- mänt samfärdsmedel eller icke utan av- sevärd tidsspillan kan nyttja dylikt samfärdsmedel för färd till och från vallokalen, bör genom valnämndens för— sorg beredas möjlighet att infinna sig i vallokalen på den eller de för valet be— stämda dagarna eller nägon av dem.
30 5.
Valsedelsförsändelse om _____
Finnes att väljaren är röstberättigad, att ytterkuvertet är av föreskriven be— skaffenhet samt att på ytterkuvertet äro tecknade förklaring av väljaren även- som intyg i behörigt skick, och förekom- mer ej skälig anledning antaga, att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuver- tet; i annat fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet av __ __ _ _ _ _ _ Är innerkuvertet ej _. _ _ _ _ _ __
— _— _— — väljarens valsedel.
Finnes att väljaren är röstberättigad vid valet, att ytterkuvertet är av före- skriven beskaffenhet samt att på ytter— kuvertet äro tecknade förklaring av väl- jaren ävensom intyg i behörigt skick, och förekonnner ej skälig anledning an— taga, att ytterkuvertet blivit efter till- slutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.
-— -— rösträtten utövats. — —- det återlämnas.
31 5.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning, svenskt kon- sulat eller svenskt fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.
32
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren in— för öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro obrutna.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall före valet avläm- na valsedel inom riket å postanstalt eller inför valnämnd samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.
%.
1 mom. Då uppehåll i valförrätt- ningen sker, skall valurnan omsorgs— fullt förseglas under minst två när- varandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och bör, innan förseg— lingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro obrutna.
2 mom. tingsmän, mäktige
När vid val av lands—
kommunalfull- och stadsfullmäk- ti ge valförrättningen avslutas den första valdagen, skall valurnan förseg— las på sätt i 1 mom. sägs. Kan betryg- gande förvaring av valurnan anordnas i eller i anslutning till vallokalen, må urnan förvaras där över natten. I annat fall skall urnan av minst två deputera- de överföras till valnämnden för för— varing. över urnor som överlämnas till valnämnden skall föras särskild för- teckning, varå skall angivas, när varje urna överlämnats till valnämnden samt namnen på de personer som överläm— nat urnan.
Förvaras valurnan i eller invid val- lokalen, må samma urna begagnas vid valförrättningen följande dag. I annat fall skall en ny urna användas då. Det åligger valnämnden att ombesörja, att till nämnden överlämnad urna i förseg— lat skick är återförd till vallokalen, in— nan röstningen där avslutas den andra valdagen.
De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrätt- ningen eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill, men ej då hunnit del— taga i valet, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
Det ankommer på valnämnden att, efter samråd med deputerades ordfö- rande, bestämma om valurnans förva- ring enligt föreskrifterna i detta mom.
3 mom. De väljare, som, då uppe- håll göres i valförrättningen eller då valförrättningen skall sluta, äro till- städes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, ä anvisad plats därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
33 S.
1 mom. När alla, som vid det för valförrättnings slut fastställda klock- slaget äga tillträde till valet, avlämnat sin valsedlar, förklarar ordföranden röstningen avslutad.
2 m 0 m. Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i över- ensstämmelse med särskilda av Ko- nungen fastställda formulär och i for- mulären givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet val- kuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valkuvert som antalet nyssnämn- da personer. Där särskilda val förrättas (i samma dag inför samma valförrättare, skall dessutom anteckning om detta för- hållande göras i protokollet för varje val.
1 mom. När alla, som äga tillträde till valet vid det för valförrättnings slut fastställda klockslaget å valdagen eller vid val, som förrättas under två dagar, den senare av dessa, avlämnat sina val- sedlar, förklarar ordföranden röstning- en avslutad.
2 mom. Hava från valnämnden in- kommit valsedlar, som avgivits enligt bestämmelserna i 6 kap., räknas de yt- terkuvert, vari dessa sedlar inneslutits (förtidsröstkuvert) och antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen.
3 mom. Därefter granskas förtids- röstkuverten och därå tecknade upp- gifter. Befinnes kuvert ofullständigt ifyllt eller förekommer skälig anledning till antagande att kuvert blivit efter tillslutandet öppnat eller finnas flera förtidsröstkuvert härröra från samma väljare. lämnas dessa kuvert orubbade och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Lag samma vare, då väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad i valdistriktet eller om väljaren, såvitt röstlängden utvisar, utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
övriga förtidsröstkuvert brytas, var- efter valkuverten och valsedelsförsän- delserna uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses
ytterkuvert är av föreskriven beskaf— fenhet och tillslutet, att valkuvertet är utan annat märke än föreskriven ända- målsbeteckning samt att å försändelsens ytterkuvert äro tecknade förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer ej skälig anledning antaga, att försändelsens ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses att försändelsens innerkuvert är av föreskriven beskaf- fenhet samt tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteck- ning. Finnas nämnda villkor uppfyllda, nedlågges valkuvertet eller försändel- sens innerkuvert i valurnan och blandas med däri befintliga, vid valförrättning- en avgivna valknvert, i samband var- med i röstlängden vid väljarens nanm antecknas att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido så- som ogillt.
4 mom. a) Förlidsröstkuvert, som” jämlikt 3 mom. första stycket lagts åsido, inlägges i ett eller flera omslag. Å omslaget antecknas, att detsamma in- nehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal.
b) Valkuvert eller valsedelsförsändel- ses ytter- eller innerkuvert, som jämlikt 3 mom. andra stycket lagts åsido såsom ogillt, skall återinläggas i förtidsröst- kuvertet. Sådana kuvert inläggas i ett eller flera omslag. Ä varje omslag an- tecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal.
Om förtidsröst icke godtages, skall anteckning därom, med kort angivande av skälet härför, göras i den över för- tidsröstkuverten förda förteckningen.
5 mom. Valkuverten uttagas där- efter nr valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med av Konungen fastställt formulär och däri givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet val-
58 (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) kuvert. Jämväl räknas och upptages [ protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännages såväl an- talet valkuvert som antalet nyssnämnda personer.
Där annat eller andra val förrättas &. samma dagar inför samma valförrättare, skall dessutom anteckning om detta för— hållande göras i protokollet för varje val.
34 %.
Sedan i 32 5 2 mom. föreskrivna åt- gärder vidtagits, förfares på följande sätt.
a) Valkuverten öppnas —————
d) De valsedlar, vilka ic-ke enligt be— stämmelserna under b) och c) återin— lagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning ( kartell—, parti- och fraktionsbeteckning), sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas de in- neliggande valsedlarnas väljarbeteck- ning samt antal.
6) Deomslag——-—_____
rt') I protokollet skall, utöver vad i 33 5 2 mom. sagts, ytterligare anteck- n'as:
1) antalet valkuvert, vilka enligt be- stämmelserna i b) inneslutits i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;
2) antalet valsedlar, vilka enligt be- stämmelserna i c) lagts åsido jämte an— talet omslag, vari dessa sedlar inlagts;
3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles 1 d), samt grup- pens väljarbeteckning jämte antalet om- slag, vari gruppens sedlar inlagts.
Sedan i 32 % 2—5 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, förfares på följ-ande sätt.
-— —— — —- dessas antal.
d) De valsedlar, vilka icke enligt be- stämmelserna unvder b) och c) återin- lagts i sina valkruvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å partibeteckning, sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas de innelig- gande valsedlarnas partibeteckning samt antal.
— å protokollet.
f) I protokollet skall, utöver vad i 33 ä 5 mom. sagts, ytterligare anteck- nas:
1) antalet valkuvert, vilka enligt be- stämmelserna i b) inneslutits i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inla'gts;
2) antalet valsedlar, vilka enligt be- stämmelserna i e) lagts åsido jämte an— talet omslag, vari. dessa sedlar inlagts,
3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i (1) samt grup— pens partibeteckning jämte antalet om- slag, vari gruppens sedlar inlagts.
g) Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan de i 33 5 2 mom. föreskrivna åt- gärder vidtagits, verkställandet av de i a)——-f) omförmälda åtgärderna i sin hel- het uppskjutes, dock icke längre än till påföljande dag. Innan förrättningen så- lunda avbrytes, skall tid för densam- mlas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närva— randes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola där— efter läggas i säkert förvar; och förrätt— ningen må ej ånyo företagas, innan val— förrättaren inför öppna dörrar förvis- sat sig om att de åsatta sigillen äro obrutna.
h) Sedan de i a)——f) föreskrivna åt- gärderna vidtagits samt valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närva- rande, avslutas valförrättningen. Val- förrättaren skall därefter ofördröjligen till den myndighet, som har att verk- ställa sammanräkningen, insända dels de förseglade omslag, som avses i denna paragraf, dels valprotokollet, dels ock röstlängden. Sker insändandet med pos- ten, skall försändelsen anordnas som värdepost.
rg) Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan de i 33 5 5 mom. föreskrivna åt- gärder vidtagits, verkställandet av de i a)—f) omförmälda åtgärderna i sin hel- het uppskjutes, dock icke längre än till påföljande dag. Innan förrättningen så— lunda avbrytes, skall tid för densam- m'as fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närva— randes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola där— efter läggas i säkert förvar; och förnätt- ningen må ej ånyo företagas, innan val— förrättaren inför öppna dörrar förvis— sat sig om att de åsatta sigillen äro obrutna.
h) Sedan de i a)—f) föreskrivna åt— gärderna vidtagits samt valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närva— rande, avslutas valförrättningen. Val- förrättaren skall därefter ofördröjligen till den myndighet, som har att verk— ställa sammanräkningen, insända dels de förseglade omslag, som avses i 33 5 4 mom. samt i denna paragraf, dels val— protokollet, dels röstlängden, dels ock den förteckning, som avses i 33 5 2 mom. Sker insändandet med posten skall försändelsen anordnas som vär— depost.
i) Förrättas val av la n d stin g 5- män, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige samtidigt med val till riksdagen, skall med vidta— gande av i 33 5 och i [l)—f) i denna paragraf omförmälda åtgärder anstå till dess valförrättningen angående riks- dagsmannavalet avslutats.
6 KAP.
Om rätt för väljare att i vissa fall av- lämna valsedel å postanstalt, beskick- ning, konsulat eller fartyg.
35
1 inom. Vid allmänt val av lands- tingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, så ock vid annat kom— munalval, beträffande vilket Konungen förordnat att röstmottagning ä postan- stalt skall äga rum & valdagen, må röst- berättigad som på grund av vistelse ä annan art inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, & valdagen avlänma valse- del & postanstalt. Vid val som nu sagts må den, som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, ä valdagen där avlämna valsedel, ändock att sjuk- vårdsanstalten är belägen & den ort, där väljaren är uppförd i röstlängden.
.Vid annat kommunalval än som avses i första stycket mä röstberättigad när- maste helgfria dag före valdagen avläm- na valsedel å postanstalt, om det med skäl kan antagas att den röstberättiga- de på grund av vistelse å annan art inom riket eller på grund av vård eller tjänstgöring & sjukvårdsanstalt inom ri- ket är förhindrad att utöva sin rösträtt & valdagen.
2 mom. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att & valdagen vistas utom riket eller att röstberätti- gad, vilken utövar militärtjänst eller till- hör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järn- vägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull— eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan ut- öva sin rösträtt & valdagen, må sådan
Om förtidsröstning.
5.
1 111 o m. grund av
a) vistelse utom riket;
b) vistelse ä annan art inom riket;
c) vistelse på sjukvårdsanstalt; eller
d) yrkes- eller tjänsteutövning
Med skäl kan antagas, att vara förhindrad att på valdagarna (valdagen) utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, äger enligt vad nedan sägs före valet avlämna valsedel (fö r t id s- r 6 s t n i n g).
Röstberättigad som på
2 mom. Förtidsröstning äger rum,
a) inom riket å postanstalt eller inför valnämnd;
b) utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer, eller ä svenskt fartyg, där röstmottagning enligt vad nedan är stadgat skall anordnas.
röstberättigad före valdagen avlämna valsedel & postanstalt inom riket.
3 mom. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänste— utövning som i 2 mom. sägs eller till följd av omständighet som angives i 1 mom. andra stycket icke kan utöva sin rösträtt & valdagen inom riket, äger han avlämna valsedel & svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade besättning eller an— nan personal ä fartyg, där röstmottag- ning enligt vad nedan är stadgat skall anordnas, eller är han passagerare & dylikt fartyg, må han ock avlämna val- sedel ä fartyget.
F örekommer, då allmänt val av lands— tingsmän, kommunalfullm-äktige eller stadsfullmäktige skall förrättas, anled- ning till antagande, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utom riket un- der den tid, då röstmottagning enligt 37 % sker inom riket, äger Konungen på därom gjord framställning föreskriva, att röstmottagning utom riket skall, om hinder hänför icke uppkommer, äga rum å fartyget. Konungen meddelar närmare bestämmelser om behörighet att göra sådan framställning och om den ordning, vari framställningen skall ske. '
4 mom. Valsedel som —————
3 mom. Rätt att före valet avgiva valsedel inför valnämnd tillkommer en— dast sådan röstberättigad, som är upp- förd i röstlängd för kommunen. Förtids- röstning inför valnämnd mä, när skäl därtill äro, anordnas på mer än ett stäl- le inom kommunen.
Förekommer, då allmänt val av lands- tingsm—än, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall förrättas, anled- ning till antagande, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utom riket -un- der den tid, då röstmottagning enligt 37 5 2 mom. sker inom riket, äger Ko- nungen på därom gjord framställning föreskriva, att röstmottagning utom ri— ket skall, om hinder härför icke upp- kommer, äga rum å fartyget. Konungen meddelar närmare bestämmelser om be- hörighet att göra sådan framställning och om den ordning, vari framställning— en skall ske.
Rätt att avgiva valsedel vid röstmot- tagning å fartyg tillkommer endast sä- dan röstberättigad, som tillhör fartygets besättning eller annan personal & far- tyget eller som är passagerare (i farty- get.
-——- —— — — i röstlängden.
37 &.
Röstmottagare är inom riket den post— funktionär, som enligt av generalpost- styrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens
1 m 0 m. Röstmottagare & postanstalt inom riket är .den post'funxk-tionär, som enligt av poststyrelsen meddelade före- skrifter därtill utses. Vid förtidsröst-
eller konsulatets chef eller fartygets be- fälhavare eller den någon av dem i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen före valdagen till och med valdagen eller, vid annat kommunalval än som avses i 35 5 1 mom. första stycket, närmaste helgfria dag före valdagen. Utom riket skall röst- mottagning ej i något fall äga rum längre än till dess avgivna valsedlar, enligt vad i 40 ,? sägs, skola insändas till överståt- hållarämbetet eller översändas till be- skickning eller konsulat för vidarebe- fordran till ämbetet.
Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme före klockan elva förmiddagen och en timme efter kloc- kan ett eftermiddagen. Där särskilda skäl därtill äro, mä Konungen begränsa tiden för röstmottagning & valdag till den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, dock minst en timme.
De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstningslo- kalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats dårintill men ej då hun- nit utöva sin rösträtt, äga rätt att av- lämna sina valsedlar.
Ej må & postanstalt, då röstmottag- ning äger rum, tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.
Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.
ning inför valnämnd är en av valnämn- dens ledamöter röstmottagare. Röstmot— tagare utom riket är beskickningens el- ler konsulatets chef eller fartygets bc- fälhavare eller den någon av dem i sitt ställe sätter.
Anordnas röstmottagning inför val- nämnd ä mer än ett ställe inom kom- munen cller finnes eljest särskilda skäl därtill, mä valnämnden utse en eller flera personer att som nämndens depu- terade vara röstmottagare.
2 mom. Röstmottagning skall äga rum
a) d postanstalt från och med ader- tande dagen före första valdagen till och med torsdagen före sistnämnda dag;
b) inför valnämnd under torsdagen, fredagen och lördagen före första val— dagen; samt
c) & beskickning, konsulat eller far- tyg från och med trettionde dagen före första valdagen till och med torsdagen före sistnämnda dag.
Där förhållandena så kräva må den röstmottagning, varom i c) sögs, avslu- tas tidigare än torsdagen före första val- dagen.
3 mom. Röstmottagning & postan- stalt skall äga rum under den tid post- anstalten hälles öppen för allmänheten. Där särskilda skäl därtill äro, må Ko- nungen dels förordna att röstmottag- ning pä orter, där mer än en postan- stalt finnes, skall begränsas att äga rum på någon eller några av dessa, dels ock inskränka tiden för röstmottagning å postanstalt, dock skall i sistnämnda fall röstmottagning ske under minst två tim- mar varje dag, som postanstalten hålles öppen för allmänheten.
Röstmottagning inför valnämnd skall äga rum å tider som valnämnden be— stämmer, dagen före första valdagen
Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen för beskickningen eller konsulatet ut- färda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum å fartyg, skall fartygets befälhavare be- stämma dagar och tider samt ställe å fartyget för röstmottagningen. Vad be- fälhavaren härutinnan bestämt skall ge- nom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes känne- dom.
(Föreslagen lydelse) dock ej längre än till klockan tre efter- middagen. Valnämnden skall utfärda knngörelse angående tider och ställe för röstmottagningen. Kungörelse skall ge- nom anslag och på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen för beskickningen eller konsulatet ut- färda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelse skall genom anslag samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
Skall röstmottagning anordnas å far- tyg, skall fartygets befälhavare bestäm- ma dagar och tider samt ställe å farty- get för röstmottagningen. Vad befälha- varen härutinnan bestämt skall genom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes känne— dom.
4 mom. De väljare, som, då röst— mottagning skall sluta, äro tillstädes i röstningslokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats dårintill men ej då hunnit utöva sin rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
Ej mä & postanstalt, då röstmottag- ning äger rum, tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.
Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.
38 5.
Vid röstningen skola användas sär- skilda valkuvert samt särskilda ytter- kuvert, & vilka röstkortets uppgifter skola kunna ifyllas. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 %.
Väljaren skall med ledning av röst- kortet ifylla ytterkuvertet. Väljare, som enligt 36 å avlämnar valsedel utan att innehava röstkort, skall på lämplig
1 m 0 m. Vid röstningen skola använ- das särskilda valkuvert samt särskilda ytterkuvert (förtidsröstkuvert). Om be- skaffenheten av kuvert och tillhanda- hållande därav stad-gas i 60 %.
2 mom. Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid förete sitt röstkort. Finnes ej anledning antaga att väljaren är an-
(Nuvarande lydelse) plats å ytterkuvertet teckna uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, fö— delsetid, födelsenummer, om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort sami bostads- och postadress.
Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid förete sitt röstkort. I fall, där röstkort jämlikt 36 & icke erfordras, skall välja- ren, om han icke innehar röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok. Väljaren avlämnar ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, sedan han å detsamma inför röst- mottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valdagen, skall väljaren & ytterkuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för honom en- ligt 35 5 1 mom. andra stycket, 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.
Finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning ifyllt och föreligger ej anled- ning antaga, att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken av- ser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den vi kuvertet tecknade uppgiften om anledningen härtill san- nolik, erhåller väljaren av röstmottaga- ren ett valkuvert, försett med valbe— teckning för det val röstningen avser.
Väljaren skall å plats i röstningslo- kalen, där hans förehavande ej må av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel i valkuver- tet och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.
Är valkuvertet tillslutet och utan an- nat märke än föreskriven ändamålsbe- teckning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Röstmottaga— ren inlägger i väljarens närvaro motta- get valkuvert i ytterkuvertet samt an- tecknar dårå orten och dagen för av- lämnandet.
I sammanhang härmed antecknas väl— jarens namn samt den myndighet som
nan än den röstkortet avser, erhåller han av röstmottagaren ett valkuvert, för— sett med valbeteckning för det val röst- ningen avser. Väljaren skall å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej mä av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel i val- kuvertet samt tillsluta detsamma. Där- efter uppsöker han änyo röstmottagaren och erhåller av denne ett förtidsröst— kuvert. Inför röstmottagaren skall väl— jaren på förtidsröstkuvertets baksida angiva anledningen till att han icke kan inställa sig vid valförrättningen samt teckna sitt namn på härför av- sedd plats å kuvertet. Väljaren över— lämnar härefter röstkort samt val- och förtidsröstkuvert till röstmottagaren. Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteck- ning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Röstmottagaren avriver den del av röstkortet, som in- nehåller uppgift om väljarens person, uppslag och rad, där väljaren är upp- tagen i röstlängden samt den valnämnd, till vilken förtidskuvertet skall sändas (adressdelen) och inlägger i väljarens närvaro nämnda del av röstkortet jämte valkuvertet i förtidsröstkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för av- lämnandet.
Röstmottagaren antecknar i samman- hang härmed väljarens namn och den valnämnd, till vilken förtidsröstkuver- tet skall sändas, å en särskild förteck- ning, vilken föres enligt av Konungen fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
3 m 0 m. Förrättas kommunalval sam— tidigt med annat eller andra val inför samma röstmottagare, skall samtligavde valkuvert som avges av väljaren inläg- gas i ett förtidsröstkuvert.
& mom. Hur röstavgivningen skall
enligt vad känt år skall verkställa sam— manräkniug av de vid valet avgivna rös— terna, å en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen fastställt for— mnlär.
Därefter tillsluter röstmottagaren yt- terkuvertet.
(Föreslagen lydelse) tillgå i de fall, då väljaren enligt 36 & avlämnar valsedel utan att innehava röstkort eller då väljarens röstkort sak- var den i 2 mom. omförmälda adress- delen, därom stadgas i 38 a 5".
38218.
1 m 0 m. Väljare, som enligt 36 5 av- lämnar valsedel utan att innehava röst- kort, skall vid sin inställelse hos röst- mottagaren förete sin sjöfartsbok. Av röstmottagaren erhåller väljaren ett för- tidsröstkuvert, på vilket han tecknar uppgift om fullständigt namn, yrke el- ler titel, födelsetid, födelsenummer, om detta är för honom känt, mantalsskriv- ningsort samt bostads- och postadress.
Finnes förtidsröstkuvertet behörigen ifyllt och förekommer ej anledning an- taga, att väljaren är annan än den sjö- fartsboken avser, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning för det val röstning- en gäller.
Sedan väljaren, på sätt i 38 5 sägs, in— lagt sin valsedel i valkuvertet, överläm— nar han detsamma till röstmottagaren. Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteck— ning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Väljaren angiver inför röstmottagaren på förtidsröstku- vertets baksida anledningen till att han icke kan inställa sig vid valförrättning- en samt tecknar sitt namn på härför av- sedd plats å kuvertet. Röstmottagaren inlägger i väljarens närvaro valkuver— tet i förtidsröstkuvertet samt antecknar därä ort och dag för avlämnandet.
I sammanhang härmed antecknar röstmottagaren väljarens namn samt den valnämnd, till vilken förtidsröstku- vertet skall sändas, & den i 38 5 2 mom. andra stycket omförmälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
Förrättas flera val samtidigt skall vad i 38 5 3 mom. är stadgat äga motsva- rande tillämpning.
2 mom. Vid sådant kommunalval, vid vilket tidigare utfärdat röstkort må begagnas, skall väljare, vars röstkort saknar den i 38 5 2 mom. omförmälda adressdelen, själv med ledning av röst- kortet ifylla förtidsröstkuvertet. Röst- ningen tillgär därefter på sätt i 1 mom. är stadgat, dock skall vad där sägs om sjöfartsbok i stället gälla röstkort.
39 &.
Äkta make, vilken röstar i den ord- ning, som i 35 % sägs, äger därvid jäm- väl för andra maken avgiva valsedel, avseende samma val eller annat kom- munalval, som äger rum samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i 28 & sägs.
Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna para- graf, skall förete röstkort för denna ma- ke samt avlämna valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert ifyllt i enlighet med uppgifterna å röstkortet. Härjämte skall han ä ytterkuvertet teckna försäkran, att han är äkta make till den, som an- ordnat försändelsen.
Finnes att ytterkuvertet är i behörig ordning ifyllt samt att valsedelsförsän- delsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inläg- ger i avlämnarens närvaro mottagen försändelse i ytterkuvertet samt anteck— nar därpå orten och dagen för avläm- nandet.
I sammanhang härmed antecknas väl- jarens namn samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de
1 m om. Äkta make, vilken röstar i den ordning, som i 35 & sägs, äger där- vid jämväl för andra maken avgiva val- sedel, avseende samma val eller annat val som äger rum samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i 28 å sägs.
2 m 0 m. Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna paragraf, skall förete röstkort för den- na make samt avlämna valsedelsförsän- delsen. Av röstmottagaren erhåller han ett förtidsröstkuvert. Å detta skall han inför röstmottagaren teckna försäkran, att han är äkta make till den som an- ordnat försändelsen.
Finnes att valsedelsförsä-nädelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren avskiljer från röstkortet den i 38 ä' 2 mom. första styc- ket omförmälda adressdelen, samt in- lägger i avlämnarens närvaro nämnda del och mottagen valsedelsförsändelse i förtidskuvertet samt antecknar därå or- ten och dagen för avlämnandet. I sam- manhang härmed antecknas väljarens namn samt den valnämnd, till vilken förtidsröstkuvertet skall sändas, å den
(Nuvarande lydelse) vid valet avgivna rösterna, å den i 38 & omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren yt- terkuvertet.
(Föreslagen lydelse) i 38 5 2 mom. andra stycket omför- mälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
3 mom. Vid sådant kommunalval, vid vilket tidigare utfärdat röstkort må begagnas, skall avlämnaren, för det fall att makens röstkort saknar den i 38 5 2 mom. första stycket omförmälda adressdelen, med ledning av röstkortet ifylla förtidsröstkuvertet samt därå teckna sådan försäkran, som avses i 2 mom. första stycket i denna paragraf.
Finnes att förtidsröstkuvertet är i be— hörig ordning ifyllt samt valsedelsför- sändelsen är i behörigt skick och tillslu— ten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämnarens närvaro motta— gen valsedelsförsändelse i förtidsröst- kuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.
Sedan anteckning gjorts å den i 2 mom. andra stycket omförmälda för- teckning, tillsluter röstmottagaren för- tidsröstkuvertet.
4 m 0 m. Förrättas flera val samtidigt, skall vad i 38 5 3 mom. är stadgat, äga motsvarande tillämpning.
40 %.
Röstmottagare inom riket skall om- gående översända ytterkuvert, vari val- kuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, till den myndighet som skall verkställa röstsammanräkningen.
Röstmottagare utom riket skall över- sända nämnda ytterkuuert till överståt— hällarämbetet; dock mä röstmottagare 51 fartyg i stället översända kuverten till svensk beskickning eller svenskt konsulat för vidarebefordran till över- stälhällarämbetet. Ytterkuverten skola vara inlagda i omslag, och skall, där ytterkuverten sändas med post, försän- delsen anordnas som värdepost. över—
Röstmottagare skall omgående över- sända förtidsröstkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, till valnämnden i den kommun, där välja- ren är uppförd i röstlängden.
Röstmottagare å fartyg mä dock i stället översända förtidsröstkuverten till svensk beskickning eller svenskt konsu- lat för vidarebefordran till vederböran- de valnämnd.
Förtidsröstkuverten skola vara inlag— da i omslag, och skall, där kuverten sändas med post, försändelsen anord- nas som värdepost.
(Nuvarande lydelse) sändandet skall ske i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståt- hållarämbetet tillhanda sist ä fjärde da- gen efter valdagen.
41 %.
Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till överståthållar- ämbetet, skall införas i särskild förteck- ning samt snarast möjligt med posten vidarebefordras till myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till myndighet, som har att verkställa röstsammanräkning, skola numreras i löpande följd. Efter varje tillfälle, då ytterkuvert numrerats, skall antalet antecknas i särskilt protokoll. Kuverten skola förvaras under lås.
412
Förtidsröstkuvert, som från röstmot- tagare inkommit till valnämnden, lik- som de som avgivits inför nämnden, skola införas i särskild förteckning, en för varje valdistrikt inom kommu- nen. Valnämnden skall därefter över- sända ytterkuverten och den däröver förda förteckningen till valförrättarna i det valdistrikt, där väljaren är upp- förd i röstlängden. I avbidan härpä skola kuverten förvaras under läs. över- siindandet skall ske i så god tid, att förtidsröstkuverten äro valförrättarna tillhanda innan röstningen i valdistrik- tet avslutas.
%.
Inkomma förtidsröstkuvert till val- nämnden ä sådan tid att de icke kunna vidarebefordras till valförrättarna i det valdistrikt, där väljaren är uppförd i röstlängden innan röstningen där av- slutas, skall valnämnden, sedan kuver- ten förtecknats i en särskild förteck- ning, med angivande när kuverten in- kommit till nämnden, översända kuver- ten jämte nyssnämnda förteckning till den myndighet, som skall verkställa röstsanunanräkningen.
43 &.
Sammanräkning verkställes vid of- fentlig förrättning, som skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde dagen efter valdagen.
Om förrättningen utfärdas kungörel— se med uppgift i förekommande fall in
Sammanräkning verkställes vid of- fentlig förrättning, som skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å tredje dagen efter valförrättningens av- slutande.
Om förrättningen utfärdas kungörel— se med uppgift i förekommande fall 51
den ordningsföljd, vari sammanräk- ningen, därest hinder icke möter, kom- mer att företagas för olika val. Sådan kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
(Föreslagen lydelse) den ordningsföljd, vari sammanräkning- en, därest hinder icke möter, kommer att företagas för olika val. Sådan kun- görelse skall senast dagen före förrätt- ningens början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Det åligger ————————— anledningen härtill.
44 %. 1 111 o m. Ä utsatt —————————— öppna dörrar.
2 m 0 m. Hava ytterkuvert inkommit fran röstmottagare, räknas kuverten, och antalet jämföres med det över så— dana kuvert förda protokollet.
Inkomma ytterkuvert efter samman- räkningens början, lämnas dessa orub- bade, och däri inneslutna valsedlar in- verka ej på valet.
3 1110111. Därefter granskas ytter- kuverten och därä tecknade uppgifter. Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvertet blivit efter tillslutan- det öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Lag samma vare, dels då väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad vid valet i det valdistrikt, som angivits på ytterkuvertet, eller, om väljaren jämlikt 36 å' avlämnat valsedel utan att inne— hava röstkort, i valdistrikt å den man- talsskrivningsort, som angivits å ytter- kuvertet, dels ock då väljaren utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
övriga ytterkuvert brytas, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och till- slutet, att valkuvertet är utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteck- ning samt» att å försändelsens ytterku- vert äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer ej skälig anledning antaga,
2 m 0 m. Hava sådana förtidsröst- kuvert, varom förmäles i 41 a 5, inkom— mit från valnämnden, räknas dessa, och antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen.
Inkomma förtidsröstkuvert efter sam- manräkningens början, lämnas dessa orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
3 111 o m. I 2 mom. omförmälda för- tidsröstkuvert och däri inlagda valku- vert eller valsedelsförsändelser jämte dessas innerkuvert granskas. Därvid för- fares på sätt i 33 5 3 mouz. är stadgat. Godkända valkuvert och försändelsers innerkuvert nedläggas i en urna, i sam- manhang varmed i röstlängden vid väl- jarens namn antecknas, att rösträtten ut- övats.
att försändelsens ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, var- efter tillses, att försändelsens innerku- vert är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan annat märke än före- skriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda villkor uppfyllda, nedlägges val— kuvertet eller försändelsens innerkuvert i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens nanm anteck- nas, att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom ogillt. 4 m 0 m. Valprotokollen uppläsas ————————— omslagen brytas. 5 m 0 m. De kuvert ————————— med valsedlarna.
45 5.
För rösternas sammanräknande ord— nas valsedlarna efter väljarbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteck- ning) sålunda, att valsedlar med sam- ma första beteckning sammanföras i särskilda grupper, här nedan benämnda A-grupper.
Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas A- gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämn— da B-grupper. Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning bilda en särskild B-grupp.
Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas B- gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämn- da C-grupper. Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar bilda en särskild C-grupp.
(Denna paragraf utgår)
46 5.
1 mom. a) För varje C-grupp bestäm- mes i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å C-gruppens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant
1 mom. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom varje parti i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan de namn å partiets
eller efterträdare. Vid varje samman- räkning gäller valsedel allenast för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäl- ler valsedel för det namn, som står först å sedeln. C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma första namn bilda en namn- grupp.
Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namn— gruppens rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på namngruppens valsedlar.
Det nanm, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
0) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.
Den eller de namngrupper, vilkas val- sedlar vid'närmast föregående samman- räkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående sam— manräkningen gälla för ett och samma nanm, bilda en namngrupp; däremot bibehållas övriga befintliga namngrup- per, oförändrade. Valsedlarna inom var- je nybildad namngrupp räknas, och de- ras antal utgör namngruppens rösttal.
För de namn, för vilka finnas gällan- de valsedlar, beräknas rösttal och jäm- förelsetal.
Rösttalet för ett nanm är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för för den eller de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelse- talet för ett namn är lika med dess röst- tal, där icke namngrupp av valsedlar, som gälla förnamnet, deltagit i besät- tandet av förut utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal ge- nom att dela dess rösttal med namn-
valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare.
Vid varje sammanräkning gäller val- sedel allenast för ett namn.
Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först å sedeln.
Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första nanm bilda en grupp.
Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn," som står först på gruppens valsedlar.
Det nanm, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket bortsett från nanm, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.
Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda val- sedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående samman- räkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp; däremot bibe- hållas övriga befintliga grupper oför- ändrade.
Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal.
För de namn, för vilka finnas gäl— lande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp, eller samman- lagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp av valsedlar, som gälla för namnet, del- tagit i besättandet av förut utdelad
gruppens platstal, ökat med 1, eller om flera namngrupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa namn- gruppers Sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp motsvarar den del, namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som förut utdelats, och beräknas så- lunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sani- manräkningen närmast före namngrup- pens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet; höjning av den sista deci- malsiffran må ej äga rum.
Det nanm, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
2 mom. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom sär- skilda sammanräkningar ordning mellan de nanm & B-gruppens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen ä varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 1 mom. bestämda ordning- en och tillämpas i övrigt de i nämnda moment angivna grunderna.
3 mom. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom sär- skilda sammanräkningar ordning mel- lan de namn ä A-gruppens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses nam- nen å varje B-grupps valsedlar före- komma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordningen och tillämpas i övrigt de i 1 mom. angivna grunderna.
4 mom. Skola genom valet två eller flera platser besättas, fördelas de mel- lan de olika A-grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den A-grupp, som för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelse- tal. Plats, som blivit en A-grupp till- delad, besättes genast så, att A—gruppens
plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av plats platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats med dessa gruppers sam- manlagda platstal, ökat med 1. Plats- talet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.
2 mom. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti, vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets första plats tillerkännes den, vars nanm är det första i ordning- en inom partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.
Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad, genom att partiets rösttal de- las med 1,4. Därefter beräknas jäm- förelsetalet för varje gång så, att par- tiets rösttal delas med det tal, som är 1 högre än det dubbla antalet av partiet tilldelade platser. Har samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal platser
(Nuvarande lydelse)
första plats tillerkännes den, vilkens namn är det första i ordningen inom A-gruppen, A-gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vi- dare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra A-grupper.
Jämförelsetalet är lika med A-grup- pens rösttal, så länge A-gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Där- efter beräknas jämförelsetalet för varje gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två A-grupper, skall dock vid be— räkning av det antal platser, som nt- delats, vardera platsen anses blott så- som en halv plats; har någon erhållit platser från tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en A-grupp redan fått sig till- delad plats så många gånger, som mot- svarar de å A-gruppens valsedlar upp- tagna namnen, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare, skall den uteslutas från vidare jämförelse.
5 mom. Skall blott en plats besättas tillfaller platsen den, vilkens namn står främst i ordningen inom den A-grupp, som, enligt "vad i 4 mom. sägs, har största jämförelsetalet.
6 mom. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
47
Sedan val av Iandstingsmän avslutats, skola suppleanter utses sålunda, att för varje landstingsman inom den A-grupp, för vilken han blivit vald, företages så
som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon er- hållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar de å partiets valsedlar upptagna namn, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare, varder det från vi- dare jämförelse uteslutet.
3 mom. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 2 mom. sägs, har största jämförelsetalet.
4 mom. Mellan lika rösttal eller jäm- förelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
&.
Sedan val av landstingsmän avslutats, skola suppleanter utses sålunda, att för varje landstingsman inom det parti, för vilket han blivit vald, företagas så
många, dock minst två, nya sannnan- räkningar, som A-gruppen erhållit plat- ser. Har landstingsman fått sig tiller- känd plats från flera A-grupper, anses han vald för den A—grupp, från vilken plats först tilldelades honom.
Vid varje sammanräkning tages hän- syn blott till de valsedlar, vilka upptaga landstingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Var- je valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att nanm å någon, som blivit genom valet utsedd till landstings- man eller till suppleant för den lands- tingsman sammanräkningen avser, an- ses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det nanm, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstings- mannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samt- liga suppleantnamnen ä valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant för den landstingsman sam- manräkningen avser. Mellan lika röst- tal skall skiljas genom lottning.
man sammanräkningen avser.
många, dock minst två, nya samman- räkningar, som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses han vald för det parti, från vilket plats först till- delades honom.
Vid varje sammanräkning tages hän- syn blott till de valsedlar, vilka upp- taga landstingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet till- delades plats i ordningen. Varje val- sedel gäller såsom hel röst. Med iakt- tagande av att namn å någon, som bli- vit genom valet utsedd till landstings— man eller till suppleant för den lands- tingsman sammanräkningen avser, an- ses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant nanm ej finnes, det namn för själva lands- tingsmannavalet, som står främst å se- deln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant för den landstings- Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning.
De för ————————— blivit utsedda.
52 5.
1 m 0 m. Avgår 1 a n d 5 t i n g 3 m a n —————— i stället inträda.
2 mom. Avgår fullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall på fullmäktiges anmälan ny sam- manräkning företagas. Sammanräkning- en verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart omständig- heterna medgiva det.
Den nya sammanräkningen äger rum inom den A-grupp, för vilken den av- gångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A—grupper, skall samman-
2 mom. Avgår fullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall på fullmäktiges anmälan ny sam- manräkning företagas. Sammanräkning- en verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart omständig- heterna medgiva det.
Den nya sammanräkningen äger rum inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen
(Nuvarande lydelse) räkningen ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom. Vid den nya sammanräkningen tages hän- syn blott till de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes namn och på grund där- av gällde för detta namn vid den sam- manräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje val- sedel gäller såsom hel röst.
Röstvärdet skall ________ Efter sammanräkningens _____
ske inom det parti, från vilket plats först tilldelades honom. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga den av- gångnes namn och på grund därav gäll- de för detta namn vid den sammanräk- ning, då namnet tilldelades plats i ord— ningen. Varje valsedel gäller som hel röst.
— skiljer lotten. —— — — _ under försegl'mg.
53 &.
Avgår jämväl enligt 52 % utsedd lands- tingsman eller fullmäktig före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som i nämn- da paragraf är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av fullmäk- tig hänsyn såsom förut tagas blott till de valsedlar, vilka upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den samman- räkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A—gruppen.
Avgår jämväl enligt 52 % utsedd lands— tingsman eller fullmäktig före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som i nämn- da paragraf är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av full- mäktig hänsyn som förut tagas blott till de valsedlar, vilka upptaga den först avgångnes nanm och på grund därav gällde för detta namn vid den samman- räkning, då namnet tilldelades plats i ordningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971' men skall redan dessförinnan tillämpas i fråga om val för tid efter utgången av år 1970.
Inledning
I direktiven för 1965 års valtekniska ut— redning, vilka innefattas i anförande till statsrådsprotokollet den 15 januari 1965 av chefen för justitiedepartementet, ut- talades till frågan om utredningsupp- dragets "omfattning bl.a. följande. De sakkunnigas arbete borde avse dels en utredning rörande de tekniska förutsätt- ningarna för en övergång till en ordning med gemensam valdag för riksdagsval samt val av landstingsmän och kommu- nal- eller stadsfullmäktige, dels en un- dersökning av möjligheterna för en så- dan reform av poströstningsförfarandet att den preliminära röstsammanräk— ningen kommer att omfatta också post- rösterna dels ock en översyn av regler- na om valsedels ogiltighet i syfte främst att förebygga onödig kassation. I sam- band med undersökningen rörande för- utsättningarna för en poströstningsre- form borde även beaktas, i vad mån val- deltagandet kunde främjas och den ifrå- gasatta reformen underlättas genom att tiden för allmänna vals förrättande ut— sträcktes till två dagar. Departements- chefen uttalade vidare att de sakkunni- ga borde uppmärksamma förefintliga skiljaktigheter mellan lagstiftningen om val till riksdagen och reglerna om kom- munala val och överväga, om inte be- stämmelserna kunde göras likformiga. Vad gällde den gemensamma valdagen borde de sakkunniga —— om det överhu- vud visade sig tekniskt möjligt att hålla de nämnda valen samtidigt — i en se- nare etapp av sitt arbete framlägga er- forderliga författningsförslag.
Utredningen framlade i december 1965 ett första betänkande om gemen- sam valdag innefattande en undersök- ning angående valtekniska förutsätt- ningar att sammanföra vissa allmänna val (SOU 1965: 74). I enlighet med de givna direktiven övergick utredningen därefter till att undersöka förutsättning- arna för en reform av poströstningen. Arbetet därmed hade fortskridit så långt att inom utredningen enighet hade nåtts om de allmänna principer på vilka en sådan reform borde bygga, när utred- ningen på hösten 1966 informerades om de riktlinjer, enligt vilka arbetet på en partiell författningsreform bedrevs inom den på våren samma år tillsatta grundlagberedningen. Det: framgick därvid, att en samförståndslösning inom beredningen synes förutsätta införandet av en ordning med gemensam valdag för riksdagsval samt val av landstings- män och kommunal- eller stadsfullmäk- tige.
Enligt vad utredningen i sitt nämnda betänkande påpekat skulle en ordning med gemensam valdag för de nämnda valen innebära problem för länsstyrel— serna, vilkas bemästrande kunde kom- ma att vålla betydande svårigheter. Länsstyrelsernas arbete skulle emeller- tid — betonades det — underlättasiinte oväsentlig omfattning om de i särskild ordning avgivna rösterna kunde preli- minärt granskas och sammanräknas samtidigt med de vid valförrättningen avgivna. Ett införande av den gemen- samma valdagen utan samband med en
sådan reform av poströstningen skulle följaktligen kräva tämligen genomgri- pande ändringar i reglerna rörande länsstyrelsernas behandling av till dem inkomna poströster. Det kunde vidare förutses, att en ny reglering i sistnämn- da hänseende skulle komma att tilläm- pas vid endast något eller några val, nämligen till dess den förutskickade re- formen av poströstningsförfarandet ge- uomförts.
Utredningen har därför bedömt det lämpligast, att så påskynda sitt arbete med poströstningsreformen _— spörsmå- let om en eller två valdagar däri inbegri- pet —— att de ändringar som betingas av den gemensamma valdagen kan utfor— mas mot bakgrund av ett nytt poströst- ningsförfarande och att dessa båda re— former alltså genomförs samtidigt. För den valda lösningen talar vidare den omständigheten, att en poströstningsre- form, sådan utredningen tänkt sig den utformad, kommer att fordra grundlags- ändringar. Även från denna synpunkt är betydande fördelar att vinna om des— sa ändringsförsla'g framläggs och be- handlas samtidigt med de förslag till grundlagsändringar som blir en följd av den partiella författningsreformen.
Arbetet inom utredningen har av na- turliga skäl måst samordnas med grund- lagberedningens verksamhet. Med hän— syn till att riktlinjerna för författnings- reformen fastställts först nyligen inom beredningen har utredningen därför kommit att arbeta under tidspress. Detta måste innebära vissa risker för allsidig- heten och grundligheten i utredningsar- betet. I föreliggande läge har utred- ningen emellertid varit nödsakad att förfara på sätt som skett.
I februari 1965 hemställde Svenska kommunförbundet hos Kungl. Maj:t om en översyn av 32 % lagen om val till
77 riksdagen i syfte att åvägabringa över- ensstämmelse mellan landskommuner och städer i fråga om indelning av kom— mun eller valkrets i valdistrikt. Kungl. Maj :t uppdrog genom beslut den 14 maj 1965 åt utredningen att verkställa den begärda översynen. Ehuru denna fråga inte har något omedelbart samband med dem som ovan berörts, har utredningen ansett det angeläget att den snabbt ut— redes. Då vidare frågan ej är av större omfattning, har det befunnits möjligt att även framlägga resultatet av den angiv- n-a översynen i nu förevarande samman- hang.
Detta betänkande innehåller följaktli- gen tre till det yttre fristående avsnitt, nämligen ett som rör s.pörs—mäulet om ett nytt poströstningsförfaranxde (förtids- röstning), ett som behandlar den ge- mensamma valdagen från valteknisk synpunkt och ett som rör valdistriktsin— delningen. Det bör dock ytterligare beto- nas, att avsnitten om förtidsrö—stningen och den gemensamma valdagen såtill- vida utgör en enhet som vad i det senare anföres förutsätter införandet av den ordning som föreslås i det förra. Be- finns utredningens förslag till ett nytt poströstningsförfarande (förtidsröst— ning) inte kunna godtas, måste sålunda avsnittet om den gemensamma valdagen omarbetas och andra regler utformas särskilt vad gäller sammanräkningsför- farandet. I sådant fall torde dock några grundlagsändringar inte bli erforderli- ga och arbetet kunna medhinnas innan den partiella grundlagsreformen slut- ligt genomförts.
Avslutningsvis bör tilläggas att i före- liggande betänkande redovisas även de förslag till ändringar i vallagarna, som är följden av grundlagberedningens ar- bete. Denna lösning har främst valts för att öka överskådligheten.
AVDELNING I
Poströstning och preliminär sammanräkning
KAPITEL 1
Gällande bestämmelser
A. Tiden för valen
Ordinarie val till andra kammaren för- rättas den tredje söndagen i septem- ber månad. Annat andrakammarval för- rättas den sön- eller helgdag, som Ko- nungen bestämmer (55 & ValL). Även de allmänna kommunalvalen skall för— rättas den tredje söndagen i september, medan annat än allmänt kommunalval skall äga rum den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer (11 & KVL). Valförrättningarna är så samordnade, att ordinarie andrakammarval och all- männa kommunalval äger rum alterne- rande vartannat är.
B. Sättet för rösträttens utövning
Rösträtt vid de allmänna valen skall i princip utövas vid personlig inställelse inför valförrättaren i det valdistrikt, där väljaren är uppförd i röstlängden. Från denna regel görs dock undantag för de väljarkategorier som av vissa, i vallagarna angivna skäl är förhindrade att iaktta sådan inställelse vid valför- rättningen och som berättigats att i stål— let. rösta på postanstalt, beskickning, konsulat eller fartyg (24 & RO och 70 5 ValL samt 4 och 35 %% KVL). Vidare gäl- ler att make får avge valsedel genom andra maken samt att den som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ål- der äryoförmögen att iaktta personlig inställelse vid valförrättningen får avge
valsedel genom annan person (24 % R0, 62 och 63 %% ValL samt 28 och 29 Så KVL).
Är röstberättigad på grund av vistelse på annan ort inom riket förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, får han på valdagen av- lämna sin valsedel till valet på postan- stalt (70 5 1 mom. första punkten ValL och 35 $ 1 mom. första punkten KVL). Denna rätt att på valdagen rösta på postanstalt föreligger oavsett anled- ningen till vistelsen utom hemorten. Den faktiska vistelsen utom hemorten utgör presumtion för att hinder före— ligger att rösta vid valförrättningen inom det egna valdistriktet. Någon för- säkran härom avkräves inte väljaren.
Vad som i detta sammanhang skall förstås med uttrycket »annan ort» be— lyses av föredragande departements- chefens yttrande i den till 1942 års riks- dag avgivna propositionen nr 98, var- igenom bl.a. frågan om poströstning- ens införande vid de kommunala valen underställdes riksdagen. Departements- chefen anförde därvid bl.a. följande:
I likhet med en del av de hörda myndig— heterna anser jag, att röstning å postanstalt å valdagen icke bör tillåtas för annan än den som på grund av vistelse å annan ort är för— hindrad att utöva sin rösträtt vid valförrätt- ning tör det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden. Den som är uppförd iröstlängd inom en ort, som omfattar flera valdistrikt, bör således icke äga rätt att å valdagen rösta å postanstalt å samma ort, därvid jag med ort
avser stad, köping, municipalsamhälle eller annat ut bebyggelsesynpunkt liknande sam- hälle. Syftet med bestämmelsen i förevarande moment är ju, att den som vistas å annan ort än den, där han är upptagen i röstlängd, och på grund därav är förhindrad att där avlämna sin valsedel, ändock skall beredas möjlighet att utöva sin rösträtt. Sådant hinder kan ej anses föreligga, om väljaren vistas å samma ort, där vallokalen är belägen, ej ens för det fall att denna ort är en större stad med vid- sträckt bebyggelse.
Den som vårdas eller tjänstgör på sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, får på val- dagen där avlämna valsedel även om sjukvårdsanstalten är belägen på den ort, där han är uppförd i röstlängden (70 5 1 mom. andra punkten ValL och 35 & 1 mom. andra punkten KVL). Lik- som vid annan poströstning skall valse- deln avse valet i den valkrets, där väl- jaren är röstberättigad.
Regeln att röstmottagning inom riket skall anordnas på valdagen är dock inte undantagslös. Vid sådant kommunalval som inte är allmänt gäller i stället att röstmottagning skall äga rum närmast helgfria dag före valdagen, Konungen dock obelaget att förordna att röstmot- tagning även vid sådant val skall ske på valdagen (35 & 1 mom. andra stycket KVL).
Vid vistelse utom riket på valdagen äger väljaren avlämna valsedel på svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Tillhör den som vistas utom riket besättning eller annan personal på fartyg där röstmottagning enligt meddelat förordnande skall an- ordnas eller är han passagerare på så- dant fartyg får han avlämna valsedel på fartyget. Valsedeln skall även i nu av- sedda fall avse valet i den valkrets där den röstberättigade är upptagen i röst- längden (70 & 3 mom. ValL och 35 5 3 mom. KVL).
Röstning före valdagen är medgiven röstberättigad, som med skäl kan anta-
gas komma att vistas utom riket på val- dagen. Samma rätt tillkommer röstbe- rättigad som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföre— tag eller vid post-, tull- eller lotsverket, om det med skäl kan antagas att han till följd av tjänstens utövning inte kan ut- öva sin rösträtt på valdagen. Även i des- sa fall sker röstning inom riket på post- anstalt samt utom riket på svensk be- skickning, svenskt konsulat eller fartyg, där röstmottagning är anordnad (70 5 2 och 3 mom. ValL och 35 S 2 och 3 mom. KVL).
Röstmottagare är på postantalt den postfunktionär, som enligt av poststy- relsen meddelade föreskrifter utses där- till (72 5 ValL och 37 % KVL). Som röst— mottagare utom riket tjänstgör beskick- ningens eller konsulatets chef eller far- tygets befälhavare eller den någon av dem sätter i sitt ställe. Röstmottagning äger rum från och med trettionde dagen före valdagen till och med valdagen. Utom riket får dock röstningen ej pågå längre än till dess avgivna valsedlar, in- lagda i föreskrivna ytterkuvert, skall in- sändas till överståthållarämbetet eller översändas till beskickning eller konsu— lat för vidare befordran till öÄ. Över- sändandet skall ske i så god tid, att ku- verten beräknas vara ÖÄ tillhanda sist på fjärde dagen efter valdagen. På post- anstalt äger röstmottagningen rum den tid postanstalten hålles öppen för all- mänheten, på valdagen dock minst en timme före klockan 11 och en timme ef- ter klockan 13. I undantagsfall kan Konungen begränsa röstmottagningen till en timme. Där röstmottagning skall äga rum på beskickning eller konsulat skall chefen för beskickningen eller kon- sulatet utfärda kungörelse angående da- gar och tider samt ställe för röstmottag— ningen. Där röstmottagning skall äga
rum ombord på fartyg skall fartygets befälhavare bestämma dagar och tider samt ställe på fartyget för röstmottag- ningen.
Röstberättigad som önskar avlämna valsedel i annan ordning än vid valför- rättningen i det egna valdistriktet skall inneha röstkort (71 & ValL och 36 % KVL). Vid röstmottagning ombord på fartyg får dock den som innehar sjö- fartsbok avlämna valsedel, även om han inte kan förete röstkort. Röstkorten upprättas genom valnämndens försorg och innehåller i huvudsak samma upp- gifter som de tidigare föreskrivna röst- längdsutdragen (55 a & ValL). Då val skall förrättas i hela riket, skall röstkort översändas till de röstberättigade senast trettiofemte dagen före valdagen. Upp— rättande och utsändande av röstkort er— fordras inte vid kommunalval som inte är allmänt om tidigare utsänt röstkort får användas vid valet (19 5 1 mom. tredje stycket KVL). Skall val till andra kammaren förrättas i endast någon del av riket eller har väljaren förlorat sitt röstkort eller sådant inte utsänts eller inte kommit den röstberättigade till handa, har den röstberättigade rätt att efter rekvisition hos valnämnden få sig röstkort tillställt. Sådan rekvisition skall göras skriftligen eller muntligen till valnämnden. Den som är berättigad att rösta på postanstalt före valdagen el- ler på svensk beskickning eller konsulat eller på fartyg och som kan ha intresse av att röstkort expedieras till honom re- dan innan den allmänna utsändningen därav äger rum, kan på särskild fram- ställning få sig röstkort tillställt. Röst- kort som utfärdats för visst val får an- vändas även vid val som hålles därefter, under förutsättning att samma röstlängd alltjämt länder till efterrättelse (55 a & tredje och fjärde styckena ValL och 19 5 2 mom. första och andra styckena KVL).
Röstning utom det egna valdistriktet tillgår så att väljaren inställer sig hos röstmottagaren och därvid företer sitt röstkort (73 & ValL och 38 % KVL). Med hänsyn till risken för att röstkort kan komma att tillställas fel person, är före- skrivet att väljaren skall styrka sin iden- titet, om han inte är känd för röstmot- tagaren. Vid röstningen skall väljaren till röstmottagaren avlämna ett särskilt ytterkuvert, vilket väljaren skall ifylla med ledning av röstkortet. Ytterkuvert finns tillgängliga hos röstmottagare och valnämnder. De i riksdagen represente- rade politiska partierna kan även er- hålla dylika ytterkuvert och väljaren har därför möjlighet att anskaffa ytter— kuvert jämväl hos någon av väljarorga- nisationernas valbyråer. Sjöman som får rösta utan att inneha röstkort skall på ytterkuvertets framsida ange för hans identifiering erforderliga uppgifter.
Sedan ytterkuvertet vederbörligen ifyllts skall väljaren inför. röstmottaga- ren teckna sitt namn på därför avsedd plats på ytterkuvertet. Sker röstningen före valdagen, skall väljaren på ytterku- vertets baksida ange den omständighet, som för honom kan medföra rätt till så-, dan röstning.
Väljaren erhåller därefter ett valku- vert av röstmottagaren, under förutsätt- ning att ytterkuvertet är tillfredsställan- de ifyllt och anledning inte föreligger till antagande att väljaren är annan än den röstkortet avser samt — där röst— ning sker före valdagen —— den angivna omständigheten förefaller sannolik. Väl- jaren lägger in sin valsedel i valkuver- tet på avskild plats i röstningslokalen och överlämnar detta i tillslutet skick till röstmottagaren, som i väljarens när- varo lägger in valkuvertet i ytterkuver- tet. Röstmottagaren antecknar på ytter- kuvertet orten och dagen för avlämnan- det. Samtidigt antecknas på en särskild förteckning väljarens namn samt den
länsstyrelse, som skall verkställa röst- sammanräkningen.
Den som röstar inför röstmottagare, äger samtidigt avlämna valsedel för sin make, även om denne inte själv skulle vara berättigad att rösta i denna ord- ning (74 5 ValL, och 39 % KVL). Härvid skall, förutom valsedelsförsändelsen från maken, även röstkort för denne företes.
Omedelbart efter det röstningen i val- distriktet avslutats har valförrättarna att granska där avgivna valkuvert och val- sedlar, ordna avgivna sedlar i olika grupper med hänsyn till förefintliga väl— jarbeteckningar samt att räkna antalet valsedlar i varje grupp (68 % ValL och 34 & KVL). Genom denna räkning (den preliminära sammanräkningen), som emellertid inte har någon bindande ver- kan för valutgången, får man en upp- fattning om hur valet i stort sett utfal— lit. Man kan räkna ut hur många plat- ser de olika våljargrupperna kan motse vid den slutliga sammanräkningen. Ut- fallet av de preliminära sammanräk- ningarna sammanställes och meddelas press, radio och television. Genom des- sa medias förmedling blir den prelimi-
nära utgången av valet känd redan på valnatten. Valsedlar och övrigt valma- teriel, ordnat på i lagen föreskrivet sätt, insändes omedelbart efter den prelimi- nära granskningen och sammanräkning- en till vederbörande länsstyrelse (69 & ValL och 34 och 42 %% KVL).
De röster som avgivits på postanstalt inom riket eller på beskickning, konsu- lat eller på fartyg utom riket har emel- lertid inte enligt hittills gällande regler kunnat beaktas vid den preliminära sammanräkningen. Röstmottagare inom riket skall nämligen översända mottag- na ytterkuvert direkt till den länsstyrel— se som skall verkställa sammanräkning- en; utom riket avgivna röster kommer länsstyrelsen tillhanda via överståthål- larämbetet (75 & ValL samt 40 och 42 %% KVL). Hos länsstyrelsen förvaras ytter- kuverten till dess den definitiva sam- manräkningen av samtliga vid valet av- givna röster skall ske. Denna samman- räkning, som verkställes vid en offentlig förrättning, skall påbörjas så snart ske kan, dock inte förrän på åttonde dagen efter valdagen (76 % ValL och 43 5 KVL).
KAPITEL 2
Direktiven
Vid föredragning i statsrådet den 15 ja- nuari 1965x anförde chefen för justitie— departementet till frågan om poströst— ningen och den preliminära röstsam- manräkningens omfattning följande:
För närvarande ingår icke poströsterna i den preliminära röstsammanräkningen. Olägenhe- terna härav var i allmänhet föga framträdande, ;å länge poströstningsfrekvensen var jämfö— relsevis låg. Till följd av olika reformer i syfte att underlätta valdeltagandet har emellertid antalet poströster efter hand stigit avsevärt )Ch är numera så stort att en preliminär röst- sammanräkning utan dem lätt ger en icke rätt- visande bild av den faktiska valutgången. Såsom jag har framhållit i ett interpellations- svar vid 1964 års höstriksdag, är detta för- hållande otillfredsställande. Intresset att snabbt få ett tillförlitligt besked om valutgången talar otvivelaktigt för en sådan reform, att den preliminära röstsammanräkningen kommer att omfatta också poströsterna. En dylik re- form torde emellertid icke kunna genomföras
utan den konsekvensen, att poströstningen måste avslutas tidigare än vad nu sker. Häri- genom går vissa fördelar med nuvarande post- röstningssystem förlorade. Hur stora olägen- heterna härav behöver bli, är svårt att över- blicka utan närmare undersökning. Den av mig förordade utredningen bör få i uppdrag att verkställa en sådan undersökning. I anslut- ning härtill bör utredningen pröva, hur post- röstningen och den vidare behandlingen av därvid avgivna valsedlar lämpligen bör vara anordnad för att möjliggöra den här ifrågasatta reformen. Härvid bör även beaktas i vad mån valdeltagandet kan främjas och en eventuell reform av poströstningen underlättas genom att tiden för allmänna vals förrättande ut— sträckes till två dagar. Det hör ankomma på utredningen att utarbeta de författningsförslag som erfordras för genomförande av den här diskuterade reformen rörande den preliminära röstsammanräkningen och vad därmed sam- manhänger.
1 Se även II kamm. prot 1964 nr 31, 17 5 och nr 37, 10 5.
KAPITEL 3
Historik
I. Sättet för rösträttens utövning
I Sverige gäller som huvudregel att röst— rätten vid politiska val skall utövas vid personlig inställelse inför valförrättaren i det valdistrikt, där väljaren är uppförd i röstlängden.
Bestämmelsen att den röstberättigade måste inställa sig personligen vid för- rättningen för'att vid riksdagsval få ut- öva sin rösträtt var ursprungligen un— dantagslös. 24 å i 1866 års riksdagsord- ning (RO) föreskrev sålunda, att röst- rätt ej fick utövas av annan röstberätti- gad än den som inställde sig personli- gen vid valtillfället.
För kommunalvalens vidkommande gällde fram till år 1920 andra regler. De röstberättigade hade nämligen vid dessa val rätt att överlåta sin »talan och röst- rätt» på annan genom fullmakt (12 % KF den 21 mars 1862 om kommunalsty- relse på landet, 5 12 KF den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, 5 b) 5 KF den 21 mars 1862 om landsting). Mot denna ordning riktades emellertid — såväl i riksdagen som annorstädes — kraftig kritik och det hävdades, att full- maktsröstningen stod i strid »med kra- vet på valet såsom en väljarens person— liga viljeyttring och med kravet på val- hemlighetens bevarande samt giver upphov till fullmaktsinsamlingar och andra oegentligheter.»1 År 1920 föreslog tillkallade sakkunniga (kommunalför- fattningssakkunniga), att fullmaktsröst— ningen skulle avskaffas vid kommunala
representantval.2 Departementschefen anslöt sig i proposition till de sakkun- nigas mening och riksdagen biföll pro- positionen.a Den tidigare för riksdags- val gällande huvudregeln om personlig inställelse vid röstavgivningen kom där- efter att gälla även för de kommunala representantvalen.
Tiden fram till 1918
I samband med de i början på 1900-talet framförda kraven på en utsträckning av rösträtten framfördes emellertid även det förslaget 'att den stränga regeln i 24 & RO borde uppmjukas.
I en motion till 1902 års riksdag yrka- des sålunda att nyssnämnda paragraf skulle ändras i syfte att underlätta val- deltagandet för röstberättigade, som på grund av sjukdom, yrkesutövning o. 1. inte hade möjlighet att personligen in- ställa sig vid valtillfället.”l KU avvisade emellertid motionen under åberopande av att utskottet inte kunde inse lämp- ligheten och behövligheten av den ifrå- gasatta lagstiftningen.5 Riksdagen följde utskottet.
Samme motionär återkom 1903 och
1 Departementschefen i prop. 1920:286 med förslag om ändrad lydelse i vissa delar av för- ordningen om kommunalstyrelse på landet m. m. 2 SOU 1920:61. 3 Nyssnämnda prop., KU 192052, rskr 1920:2392. * 1902:II:177. 5 KU 1902:7.
1906 med samma yrkande.a KU avstyrk- te vid båda tillfällena bifall till motio- nerna.7 Emellertid ville en minoritet in- om utskottet år 1906 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle begära en utredning »om och i vilken utsträck- ning möjlighet må kunna beredas så- dana röstberättigade som vid valtillfäl— let vistas utomlands eller inom riket, men av sin tjänst eller annan giltig or- sak äro förhindrade att vid valet sig in- ställa, att skriftligen få insända sina röster till valförrättaren». Vid frågans behandling i riksdagen följde första kammaren utskottsmajoriteten, medan andra kammaren gick med reservanter- na. Som kamrarna stannat vid olika be- slut förföll frågan.
1908 aktualiserades spörsmålet på nytt då samme motionär yrkade, att riksda- gen måtte antingen bifalla den vid 1906 års riksdag väckta motionen (nr 135) eller i vart fall besluta skrivelse till Kungl. Maj :t av det innehåll som reser-
vanterna i KU samma år hemställt om. Vid motionens behandling i KUs uttala- des gillande av motionens syfte. Väl var det, enligt utskottet, av vikt att den i 24 % RO fastslagna grundsatsen att röst— ning skulle ske vid personlig inställelse upprätthölls som allmän huvudregel, men å andra sidan måste medges, att bestämmelsen kunde lägga hinder i vä- gen för vissa grupper av väljare att ut- öva sin rösträtt, hinder som det fram- stod som angeläget att undanröja. Ut- skottet fann det därför vara med rätt- visa och billighet överensstämmande att man upptog till omprövning huruvida inte, med bibehållande av den i nämn- da paragraf uppställda huvudregeln med avseende på rösträttens utövande, un- dantag därifrån skulle kunna medgivas i vissa fall. Utskottet tillstyrkte i enlig- het därmed att en utredning i ämnet be- gärdes hos Kungl. Maj:t. Riksdagen följ— de utskottet."
Den begärda utredningen kom emel- lertid inte omedelbart till stånd. Först år 1913 uppdrogs åt professorn vid Lunds universitet Albert Ernberg att un- dersöka, om och under vilka villkor un- dantag kunde göras från bestämmelsen i 24 & RO. Dessförinnan hade emellertid frågan varit föremål för förnyad upp- märksamhet. I yttrande till det stats— rådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts proposition till 1912 års riksdag angå- ende politisk valrätt och valbarhet för kvinnor, anförde sålunda chefen för justitiedepartementet att det för den samtidiga utövningen av äkta makars valrätt i mycket stor utsträckning kunde föreligga, om inte absolut hinder, så dock avsevärda svårigheter med hänsyn till andra nödiga förrättningar. Särskilt skulle det i många fall möta den största svårighet för hustrun att vid samma tid som mannen avlägsna sig från hemmet och lämna vården av hushåll och barn för att utöva sin valrätt. Detta kunde medföra faktiskt hinder för äkta makar att utöva sin rösträtt. Särskilda åtgärder måste vidtas för att undanröja denna olägenhet. Under hänvisning till den år 1908 begärda utredningen och under på- pekande att visst samband fanns mellan frågorna i de båda fallen, förklarade de- partementschefen, att förslag till åtgär- der för att underlätta makars röstning skulle framläggas inom sådan tid att ärendet kunde förekomma till avgöran— de samtidigt med föreslagna bestämmel- ser om politisk rösträtt för kvinnor."
Under åren efter 1912 blev frågan om röstning utan personlig inställelse be—
** 1903:II:28 och 1906:II: 135. " KU 1903:2 och 1906:7. 3 KU 1908: 2. ' Rskr 1908: 137. 1" Prop. 1912:110. Däri föreslogs införandet av rösträtt för kvinnor, dock att gift kvinnas rösträtt gjordes villkorad av att mannen full- gjort sina skyldigheter gentemot stat och kom- mun. Till töljd av första kammarens motstånd kom de föreslagna ändringarna ej till stånd.
rörd i åtskilliga propositioner, interpel- lationer och motioner i sammanhang med — förutom frågan om politisk röst- rätt för kvinnor — spörsmålen om full- maktsröstningens avskaffande och in- förande av röstplikt vid de kommunala valen.u Några omedelbara resultat upp— nåddes dock inte.
Valsedelsförsändelseinstitutet (1918—1933)
Den Ernbergska utredningen avlämna- des 1918. Efter behandling inom justi- tiedepartementet framlade Kungl. Maj:t i proposition12 på grundval därav för- slag till ny lydelse av 24 & RO ävensom förslag till ny lag om rätt för väljare att utan inställelse inför valförr'ättare avge valsedel vid val till andra kammaren. Enligt lagförslaget skulle väljare, om hinder mötte för hans personliga in- ställelse på grund av nödvändigt uppe- håll utom valdistriktet antingen till följd av militärtjänst eller på grund av sådant yrke eller allmän tjänst, som r'e- gelmässigt medförde vistelse utom di— striktet, äga rätt att insända valsedeln till den myndighet, som hade att verk- ställa sammanräkningen i den valkrets väljaren tillhörde. Röstavgivandet skul- le få börja tidigast den 1 september och omgavs av stränga formföreskrifter. — Därjämte stadgades rätt för röstberätti- gad man eller kvinna att avge röstsedel genom andra maken. Sådan valsedels- försändelse fick anordnas tidigast åtta dagar före valet.13 I sitt yttrande till statsrådsprotokollet anförde departe- mentschefen till utvecklande av grun- derna för förslaget bl.a., att man inte torde kunna bestrida det principiellt riktiga i kravet på rätt för vissa grup- per av väljare att rösta utan personlig inställelse. Lagstiftaren torde vara för- pliktad att tillse om inte undantag kun- de göras från kravet på personlig in- ställelse, för att på så sätt häva den mot-
sägelse mellan den medgivna rätten att rösta och möjligheten att utöva denna rätt som det undantagslösa kravet på personlig inställelse faktiskt innebar. Enligt departementschefen kunde man använda sig av fyra olika utvägar för att komma till rätta med problemet. Ett sätt var att låta den röstberättigade av- ge sin röst vid valförrättning i annat valdistrikt än det egna. Emellertid an- såg departementschefen denna utväg vara ganska ineffektiv bl.a. av det skä- let, att det ofta inte låg så enkelt till att den valman som var förhindrad att när- vara vid valförrättningen i hemorten var oförhindrad att delta i valet på annan ort. — Ett annat sätt var att tillåta röst- sedelns avgivande inför valförrättaren vid annat tillfälle än den egentliga val- förrättningen. Även om fördelar var för- knippade härmed pekade departements- chefen bl. a. på att valförrättare och val- nämnd vid denna ordning skulle kom- ma att på visst sätt fungera permanent under en given tid eller från ett fixerat datum och intill själva valförrättningens slut. Fördelarna med denna ordning skulle istället bättre uppnås och vissa av nackdelarna undvikas genom att väl- jaren istället fick insända sin röstsedel. — Ytterligare ett sätt att komma förbi svårigheterna vid röstning utan person- lig inställelse låg i att tillåta röstning genom fullmakt. Denna lösning borde emellertid, enligt departementschefcn, avgjort träda tillbaka för någon från principiella och praktiska synpunkter mera tillfredsställande lösning. Full-
” Se t. ex. 1914:I:87 och 11:227 och 1917:I:130 och 11:408.
" Prop. 1919z354. ” 1919 hade föreslagits att även kvinnorna skulle tillerkännas rösträtt och valbarhet på samma betingelser som gällde för männen. Riksdagen hade godtagit förslaget och som vilande antagit därav betingade ändringar i grundlagarna (se prop. 1919z358, SlU 1919:1 o. rskr 1919z268). — De vilande grundänd— ringarna antogs slutligt 1921 (rskr 1921:21).
maktsröstning sådan som den som fö- rekom vid kommunala val inbjöd näm- ligen till missbruk och innebar allvar— liga risker för att valhemligheten skulle kunna äventyras. Det framstod _ enligt departementschefen — såsom ytterligt vanskligt, för att inte säga omöjligt, att ordna en fullmaktsröstning på ett annat sätt än det som tillämpades vid de kom- munala valen. —— Den mest tilltalande röstningsformen erbjöd, ansåg departe- mentschefen, metoden med insändande av valsedel, en »röstning genom brev». Departementschefen anförde härtill:
_— Detta röstningssätt, vilket jag ämnar föreslå till införande, torde, bland former för röstning utan personlig inställelse vid valförrättning i det egna valdistriktet, av- giva det bästa garantierna såväl för effek- tivitet och praktisk användbarhet över hu- vud som för tingodoseende av de valrätts- l'i-ga principerna om valhemlighet och röst— ningens pensonlixga karaktär i inre me- ning.——
Departementschefen sade sig visser- ligen vara medveten om att vissa be- tänkligheter kunde anföras mot en så- dan ordning — förfalskningsrisken kun- de inte nonchaleras och valmannen kun- de lätteligen utsättas för otillbörliga på- tryckningar —— men ansåg det valtek- niskt möjligt att så utforma bestämmel- serna att berörda risker förebyggdes. Detta kunde främst ske genom att in— skränka reformens räckvidd till att om- fatta fall som framför andra påkallade uppmärksamhet. Längre fram i sitt ytt- rande betonade departementschefen, att röstning utan personlig inställelse skul- le vara ett undantag. Vid fixerande av undantagets räckvidd kunde man tänka sig två möjligheter: antingen skulle som »tillbörlig uteblivningsgrund» sättas laga förfall eller också — med snävare begränsning —- endast hinder beroende på yrke eller tjänst. Vid sin granskning av dessa möjligheter fann sig departe- mentschefen böra förorda den senare,
enär den förra innehar höggradiga vanskligheter såväl med hänsyn till den närmare utformningen av begreppet »laga förfall» som med hänsyn till svå- righeterna att avgöra om ett av valman- nen åberopat hinder föll in under det så utformade begreppet. Efter närmare analys av det förordade alternativet fö- reslog departementschefen, att rätt att insända valsedel skulle tillkomma väl- jare, som var förhindrade att inställa sig vid valtillfället på grund av nödvändigt uppehåll utom valdistriktet för utövande antingen av militärtjänst eller av sådant yrke eller sådan allmän tjänst, som re- gelmässigt medförde vistelse utom di- striktet. — Vidare föreslog departe— mentschefen, att äkta makar skulle till- erkännas rätt avge valsedel för varand- ra, under förutsättning att den make, som avgav valsedeln, själv var röstbe- rättigad. Valsedelsförsändelse genom äk- ta make skulle få anordnas tidigast åtta dagar före valet. Valsedelsförsändelse genom make skulle adresseras till val- förrättaren i det distrikt väljaren vid ti- den för valet tillhörde; övriga försän- delser skulle insändas till och vara läns- styrelsen till handa, när sammanräk- ningen skulle påbörjas.
De föreslagna bestämmelserna om rätt att avgiva valsedel utan inställelse inför valförrättare föreslogs införda i en spe- cialförfattning vid sidan av vallagen. I grundlagarna och i vallagen skulle då endast mindre ändringar bli erforder- liga.
Propositionen, liksom i anledning av denna väckta motioner,u hänvisades av riksdagen till behandling i första sär- skilda utskottet. I sitt utlåtande15 uttala— de utskottet till en början att de när- mare bestämmelserna om röstning utan personlig inställelse borde tas upp i val- lagen och inte i särskild lag. I fråga om
" Se härom nedan. 15 SlU 1919:1.
räckvidden av den föreslagna lagstift- ningen fann utskottet att företräde bor- de ges åt lösningen att medge lättnad endast åt vissa uppräknade yrkes- och tjänstegrupper. Utskottet fann det vi— dare olämpligt att, såsom propositionen i princip medgav, valsedelsförsändelse skulle kunna anordnas efter valdagen och förordade för sin del, att i lagen ut- tryckligen bestämdes att sådan försän- delse ej fick anordnas senare än valda- gen. Utskottet ville å andra sidan flytta tillbaka begynnelsetidpunkten för sådan röstning till den 20 augusti. Vidare an- såg utskottet att valsedelförsäudelse ge- nom ena maken borde få anordnas tidi- gast fjorton dagar före valet.
Riksdagen följde i allt utskottet. De föreslagna ändringarna i 24 å RO an- togs som vilande. Vad beträffar änd- ringarna i vallagen fann riksdagen be- slut omedelbart böra fattas.”
Den vilande ändringen av 24 % RO blev slutligt antagen år 1921." Den nya vallagen utfärdades år 1920 och trädde i kraft år 1921.
I anledning av 1919 års proposition hade i riksdagen väckts ett flertal mo- tioner, vilkas syfte var att utvidga valsedelsförsändelseinstitutets använd- ningsområde. Sålunda hade föreslagits att sjuka o. a., som på grund av kropps- ligt hinder hade svårigheter att infinna sig personligen vid valtillfället, skulle få begagna valsedelsförsändelse.18 Sär- skilda utskottet ställde sig avvisande till motionerna främst enär det inte syntes möjligt att så utforma reglerna att obehörig påtryckning på dessa väljare skulle kunna undvikas. Denna fråga kom ånyo upp år 1925." KU hänvisade till särskilda utskottets utlåtande 1919 och motionen föranledde ingen riksda- gens åtgärd. År 1925 yrkades vidare i en motion?” att de som bodde mer än fem kilometer från vallokalen eller som kunde nå vallokalen allenast sjöledes
skulle få rösta medelst valsedelsförsän- delse. KU"21 avvisade motionen bl.a. av det skälet, att det ansågs betänkligt att utvidga institutets användningsområde, eftersom kassationsprocenten visat sig vara förhållandevis hög bland på detta sätt avgivna röster.
Samma öde mötte två år 1929 väckta motioner,22 vilka avsåg att möjliggöra för studerande vid universitet, högsko- lor och seminarier samt utanför riket bosatta medborgare att rösta på ifråga- varande sätt.23 Som skäl för sitt avslags- yrkande anförde KU, utöver vad är 1925 andragits, att en vidsträcktare an- vändning av valsedelsförsändelseinsti- tutet skulle förringa värdet av de pre- liminära sammanräkningar, som enligt beslut är 192724 skulle verkställas på valdagen och sålunda åter framskjuta tidpunkten för valresultatets överblic- kande.
För de kommunala valens vidkom- mande infördes i samband med full- maktsröstningens avskaffande år 1920 motsvarande rätt att använda valsedels- försändelse som gällde för riksdagsva- lens del genom lagen den 30 juni 1920 om rätt för vissa väljare att utan in- ställelse inför valförrättare avgiva val- sedel vid vissa kommunala val. Regler- na härom kom sedermera att inflyta i
" Rskr 1919:268. " Rskr 192121. 13 Se t. ex. 1919:1:415. " 1925:I:86, 87. " 1925:Il:127. " KU 1925:12. ” 1929:II:102, 103. == KU 1929z4. År 1924 hade riksdagen bifallit ett förslag (prop. 1924:19) att göra valsedels- försändelseinstitutet tillämpligt även på den som tillhör personal vid svensk beskickning eller konsulat samt äkta make till sådan per- son (KU 192416, rskr 1924:46).
" Prop.'1927:188, KU 1927:17, rskr 1927:150. Jfr. KU 1927:2 ang. åtgärder för ett snabbare offentliggörande av valresultaten vid lands- tingsval och kommunalfullmäktigeval.
den år 1930 antagna kommunala valla- gen (55 35—41).25
Röstning i annat valdistrikt och inför särskilda röstmottagare (1934—1941)
Som av det anförda framgått ansågs på många håll valsedelsförsändelseinstitu— tet redan när det infördes ha en alltför begränsad räckvidd och det hävdades att en utvidgning av möjligheterna att rösta utan personlig inställelse var er- forderlig. Det förslaget hade därvid framförts att väljare borde beredas möj— lighet att avge valsedel vid valförrätt- ning i annat valdistrikt än det, där han var uppförd i röstlängden. År 1933 verk— ställdes inom justitiedepartementet en utredning rörande denna fråga och en promemoria avlämnades samma år.28 I denna berördes i huvudsak endast and- rakammarvalen och utredningen utmyn- nade i förslag att 24 & RO skulle om— redigeras samt att ändringar skulle gö- ras främst i ValL men i vissa hänseen- den även i KVL. Förslaget vilade på principen att alla som, likgiltigt av vil- ken anledning, vistades annorstädes än på hemorten på valdagen borde bere- das tillfälle att utöva sin rösträtt. Det föreslogs därför att sådan väljare som var förhindrad att utöva rösträtt vid riksdagsval i det egna valdistriktet skul- le få avlämna valsedel vid valförrätt- ning i annat distrikt. Förutsättning för rätt till sådan röstning skulle vara att väljaren försett sig med ett av veder- börande myndighet utfärdat identitets- kort utvisande att väljaren var uppförd i röstlängden. Valsedelsförsändelsein— stitutet sku11e vid denna ordning bli endast subsidärt i förhållande till röst- ning i annat valdistrikt. Endast väljare som till följd av yrke eller tjänst var förhindrade att komma tillstädes vid förrättningen i något distrikt, skulle
nämligen få begagna möjligheten att rösta genom valsedelsförsändelse.
På grundval av promemorian utarbe- tades en proposition med förslag till ändringar i 24 & RO.27 Propositionens ändamål var att undanröja det hinder för en reform som låg i BO:s ordalag. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet förklarade departementschefen sig vis- serligen inte utan ytterligare utredning vara beredd att ta bestämd ståndpunkt till förslaget i promemorian men tilla- de, att en reform i huvudsaklig över- ensstämmelse därmed syntes principiellt önskvärd.
I sitt utlåtande över propositionen anmärkte KU,28 att de åtgärder som vid- tagits för att underlätta röstningen för viSsa kategorier väljare knappast kunde anses fylla skäliga anspråk. Att utsträcka valsedelsförsändelsinstitutets tillämplig- hetsområde bedömde utskottet som be- tänkligt inte minst från valsäkerhetens synpunkt. Det kunde snarare ifrågasät- tas om inte institutet borde begränsas eller avskaffas för väljare inom landet, om det visade sig tekniskt möjligt att på ett tillfredsställande sätt annorledes underlätta valdeltagandet. Utskottet fortsatte:
— En dylik utväg har antytts i propositionen och närmare utvecklats i promemorian. Den där åsyftade rätten för väljare att avlämna röst vid valförrättning i annat valdistrikt inom riket än det, där han är i röstlängden uppförd, äger den förtjänsten, att det medgiver upprätthål— landet av kravet på personlig inställelse inför valförrättare. Det är vidare icke uteslutet, att den åsyftade rätten för väljare att rösta vid valförrättning utom hemorten skulle kunna komma envar till godo som av vad anledning som helst valdagen vistas å annan ort inom riket än hemorten, utan att valsäkerheten häri- genom äventyrades. Mot den i propositionen antydda vägen för underlättande av valdel—
28 Promemorian finnes fogad som bilaga till prop. 1933: 277 s. 6 ff. "5 Prop. 1930:99, KU 1930:30. 27 Prop. 1933z227. " KU 1933z32.
tagandet lärer enligt utskottets mening vägan— de principiella invändningar icke kunna riktas. Tänkbart är emellertid, att hinder av teknisk eller annan art kunna förefinnas för införande av bestämmelser i angiven i riktning. —
Utskottet ansåg det därför behövligt med en fortsatt utredning i ämnet,vilken inte borde begränsas till andrakammar- valen. Vid sådant förhållande fann ut- skottet det vara fördelaktigast att där- efter i ett sammanhang få ta ställning till frågan om erforderliga ändringar i grundlag och vallag. Riksdagen delade utskottets mening och begärde i skri- velse förnyad utredning.29
Tillkallade sakkunniga avlämnade år 1934 en promemoria »med utredning rörande åtgärder till underlättande av valdeltagandet.»30 I promemorian före- slogs dels en omformulering av 24 & RO dels och ändringar i ValL. Ändring- arna i ValL gick ut på att valberättigad som på grund av vistelse på annan ort var förhindrad utöva sin rösträtt i det egna valdistriktet skulle få avlämna val- sedel vid valförrättning i annat distrikt eller — om val inte samtidigt ägde rum i hela riket —— i annat valdistrikt inom samma valkrets. Vidare skulle väljare, som med skäl kunde antas vistas utom riket på valdagen eller som tillhörde vissa yrkesgrupper och inte kunde kom- ma tillstädes vid valförrättning, få av- lämna sin röstsedel före valdagen. Så- dan förtidsröstning skulle inom riket få ske inför röstmottagare förordnad av magistraten eller, i stad utan magi- strat, av valnämnden och utom riket på svensk beskickning eller svenskt konsulat. Röstmottagning skulle äga rum fr. o. m. trettionde dagen före valet och — inom riket —— t. o. m. dagen före valdagen, då valkuverten omedelbart skulle sändas till vederbörande läns- styrelse; utom riket fick röstmottagning- en pågå så länge att kuverten kunde beräknas vara överståthållarämbetet till-
handa sist dagen efter valdagen. Vid röstning i annat distrikt än det egna skulle mottagna valkuvert inläggas i särskilda ytterkuvert och efter förätt— ningens slut sändas till länsstyrelsen i det län, där röstmottagningen ägt rum. Ytterkuvertet som innehöll valkuvert från väljare utom länet skulle översän- das till den länsstyrelse, som skulle verkställa sammanräkningen för den val- krets ifrågavarande väljare tillhörde. — Samtliga nu behandlade former av röstning förutsatte att väljaren försett sig med ett röstlängdsutdrag.
I anledning av riksdagens skrivelse upptog de sakkunniga vidare till be- handling frågan om inte samma ord- ning med röstning i annat valdistrikt borde införas även vid de kommunala valen. De sakkunniga uttalade härtill att det väl var tekniskt möjligt att tillämpa det av dem för riksdagsvalens vidkom- mande föreslagna systemet vid samt- liga val. Emellertid borde, enligt de sakkunnigas mening, förslag i detta hänseende inte föreläggas 1934 års riks- dag, främst enär det framstod som olämpligt att förrätta 1934 års kom- munalval enligt ett nytt system medan det därefter _— år 1936 — följande va- let till andra kammaren skulle förrät- tas efter de äldre reglerna. Under alla omständigheter borde därför ett nytt system inte vinna tillämpning förrän vid 1938 års kommunalval.
I proposition till 1934 års riksdag31 anslöt sig departementschefen till de sakkunnigas förslag och hänvisade till 1933 års proposition samt uttalade vi- dare:
— Det förslag de sakkunniga framlagt — — —— synes väl ägnat att så långt lämpligen kan ske underlätta deltagandet i dessa val utan
2' Rskr 1933z251. 3" Promemorian finnes fogad som bilaga till prop. 1934z216 s. 21 ff.
*" Prop. 1934z216.
att därigenom valsäkerheten minskar. — De olägenheter, som kunna uppkomma vid de före— slagna bestämmelsernas tillämpning —— jag av- ser här närmast att resultatet av den prelimi— nära sammanräkningen i valdistrikten skulle bliva något osäkrare än vad nu är förhållandet samt att den definitiva sammanräkningen skulle något försenas _— lärer i förhållande till de fördelar som skulle vinnas icke vara av avgörande betydelse. ——
Mot tanken att avskaffa valsedelsför- sändelseinstitutet för vissa yrkes- och tjänstemän och ersätta det med möjlig- heten att före valet avlämna röstsedel kunde, enligt departementschefen, inte några bärande skäl anföras; institutet hade inte alls uppfyllt de anspråk som man vid dess tillkomst ställde på det. Det hade också fått en synnerligen ringa praktisk betydelse. Genom den föreslagna metoden skulle valdeltagan- det underlättas för många som enligt den äldre ordningen på grund av vis- telse utom riket på valdagen inte var i tillfälle att delta i valet. —— Vad an— gick de kommunala valen fann departe- mentschefen att frågan om underlät- tande av deltagande i dessa t. v. borde anstå och göras till föremål för ytter- ligare överväganden. Departementsche- fen anslöt sig således i allt till de sak- kunnigas förslag.
Sedan KU -— med vissa mindre juste- ringar ägn'ade att skapa större garan- tier mot obehörigt uttag av röstlängds- utdrag —- tillstyrkt bifall till proposi- tionen, antog riksdagen dels det fram— lagda grundlagsförslaget som vilande dels ock —— under förutsättning att änd— ringen i RO blev beslutad — det av KU justerade förslaget till ändringar i ValL.32
I den sålunda villkorligt antagna la— gen om ändringar i ValL infördes år 1935 den ändringen att röstmottagning- en inte fick börja tidigare än adertonde dagen före valet. Ändringen betingades av detta år beslutade bestämmelser om
införande i ValL av skydd för väljar- beteckningar som förutsatte anmälning- ar av kandidater och kartellbeteckning- ar till länsstyrelsen. Sista dagen för så— dana anmälningar bestämdes till tjugo— femte dagen före valdagen, dock fick ändringar göras under fem dagar där- efter. Efter utgången av denna tid skulle länsstyrelsen utfärda kungörelse om va- let.33
Den sedan år 1934 vilande ändringen av 24 % RO antogs slutligt år 1937.84 Kungl. Maj:t utfärdade därefter dels kungörelse angående ändringar i grund- lag dels ock lag om vissa ändringar i vissa delar av ValL.35
De är 1940 av tidsläget föranledda stora militärinkallelserna gjorde att de— partementschefen fann det erforderligt att genom ändringar i ValL söka under- lätta för de inkallade att deltaga i val. Han föreslog i proposition till 1940 års riksdag att röstmottagningen skulle, i den mån Kungl. Maj:t bestämde, få an; ordnas förutom i städer även på lands- bygden inför röstmottagare, som förord— nades av länsstyrelsen.” Propositionen godtogs av riksdagen.”
Frågan om att åstadkomma likhet mel— lan riksdags- och kommunalvalen i vad gällde röstning utan personlig instäl- lelse togs ånyo upp i riksdagen i en motion år 1939.33 Någon riksdagens åt- gärd föranledde dock inte denna mo— tion, sedan KU uttalat” att Kungl. Maj:ts uppmärksamhet red-an var fäst på frå- gan. I sitt nyssnämnda utlåtande 1940: 10 erinrade KU om vad sålunda år 1939 uttalats och tillade, att utskottet
” KU 1934:16; rskr 1934z256. 3" Prop. 1935:139, KU 1935:11 och rskr 1935:196.
7” KU 1937:1, rskr 1937:18. 35 SFS 1937:40, 41. ” Prop. 19401129. " KU 1940:10, rskr 1940:160. ” 1939:II:186. " KU 1939z3.
förväntade att en utredning av frågan skulle igångsättas inom en snar fram- tid.
Poströstningens införande
I anledning av tre vid 1941 års riks- dag väckta motioner hemställde KU att riksdagen ville anhålla om förnyad ut- redning av frågan, om och i vad mån deltagande i kommunala val kunde un- derlättas på liknande sätt som beträf- fande andrakammarvalen. Riksdagen följde utskottet och avlät den önskade skrivelsen.40
De sakkunniga som tillkallades i an- ledning av denna riksdagens skrivelse avgav sitt betänkande år 1941.41 I detta diskuterades frågan om möjligheten och lämpligheten av att vid kommunalval tillämpa de för riksdagsvalen gällande bestämmelserna om röstning i främ- mande valdistrikt och röstning före val- dagen. De sakkunniga fann att vissa olägenheter skulle uppkomma med en dylik ordning, olägenheter som främst hetinzgades av att val av landstingsmän och kommunal- eller stadsfullmäktige inte ägde rum samtidigt i hela riket. De sakkunniga uttalade vidare att »de vid val till andra kammaren gällande institu- ten —— ——- — måste anses invecklade och deras tillämpning medför ett avse- värt arbete för valförrättare och myn- digheter, som hava att taga befattning med valen». Trots att det måste anses önskvärt att samma röstningsmetoder tillämpas vid samtliga val, ansåg de sak- kunniga sig inte kunna förorda att insti- tutet »röstning i främmande distrikt» infördes för de kommunala valens del. En utvidgning av rätten att använda valsedelsförsändelse ansågs inte heller kunna förordas. Om nämligen rätten skulle utsträckas till alla som kunde vara förhindrade att på valdagen utöva sin rösträtt vid valförrättning, skulle detta kunna medföra att ett mycket stort
antal personer skulle begagna sig av denna rätt. Valdagen skulle till följd därav kunna förlora sin karaktär av valdag, vilket skulle kunna medföra att intresset för valen minskades. Därjämte skulle resultatet av de preliminära sam- manräkningarna blir mindre tillförlit- ligt. Valsedelsförsändelseinstitutet inne- bar ej tillräcklig säkerhet för bevarandet av valhemligheten. På grund härav och då det var tekniskt invecklat borde det —— enligt de sakkunnigas mening —— avskaffas även för de kommunala va- lens vidkommande. Efter diskussion av möjliga utvägar för att uppnå det öns- kade syftet att underlätta deltagandet i kommunala val stannade de sakkunniga för följande. Röstning före valdagen skulle få ske i samma omfattning som vid riksdagsval. Röstningen skulle dock ske inom riket på fast postanstalt och utom riket på svensk beskickning eller konsulat. Sådan röstning skulle få äga rum fr. o. m. adertonde dagen före val- dagen och —— inom riket — t. o. m. val- dagen samt utom riket intill dess av- givna röstsedlar skulle insändas till överståthållarämbetet, vilket skulle ske i så god tid att de kunde beräknas vara öÄ till handa sist dagen efter valdagen. — Personer som på valdagen inte vista— des i sitt eget valdistrikt skulle erhålla möjlighet att på den dagen rösta på fast postanstalt inom riket. Det skulle åligga röstmottagare att översända ytterkuver- ten med däri inneslutna valsedlar till den myndighet som skulle verkställa sammanräkningen, dvs. länsstyrelsen i det län där väljaren var mantalsskriven.
I motiveringen för sitt förslag uttalade de sakkunniga vidare:
— Eftersom ytterkuverten, i vad avser röst- ning inom riket skulle befordras direkt till de röstsammanräknade myndigheterna, skulle
” 1941:I:48 0. 11:71, 166; KU 194lz10, rskr 1941:128. " SOU 1941:28.
tidsödande fördelningsförrättningar hos läns- styrelserna undvikas. I fråga om kuvert, som inkommit från utlandet, skulle överståthållar- ämbetet endast hava att, utan företagande av särskild förrättning, vidarebefodra dessa till vederbörande myndigheter. De slutliga röst- sammanräkningarna skulle kunna påbörjas ti- digare än vad fallet skulle vara om fördelnings- förrättningar först måste äga rum. Samman— räkningama skulle visserligen taga något längre tid i anspråk än vad för närvarande är förhål- landet vid kommunalval men däremot ickei stort sett längre tid än vad fallet skulle vara, om de vid andrakammarvalen gällande institu- ten skulle tillämpas. Vidare skulle slutlig sam- manräkning — i likhet med vad förhållandet skulle vara vid ett införande av nyssnämnda institut — icke kunna äga rum omedelbart ef— ter röstningens avslutade och icke heller så snart efter valet som i vissa fall för närvarande är möjligt. _"-
De sakkunniga anmärkte därjämte att en undersökning huruvida de föreslagna röstningsmetoderna skulle kunna tilläm- pas även vid val till andra kammaren gett vid handen, att detta lät sig göras.
I proposition till 1942 års riksdagia anslöt sig departementschefen till de sakkunnigas mening med det undanta- get, att han inte fann sig kunna biträda förslaget att preliminär sammanräkning skulle ske vid samtliga kommunala val. Enligt hans mening borde landstings- valet ge fullt tillräcklig vägledning för hedömandet av stadsfullmäktigevalet som inte var av samma politiska in- tresse. Härtill kom att en preliminär sammanräkning av två val skulle vara betungande och medföra försening av valförrättningarnas avslutande. Enligt propositionen skulle det alltså inte före- ligga någon skyldighet för valförrät- tarna att företa preliminär sammanräk- ning vid val av fullmäktige i stad, som deltar i landsting eller val av kyrko- fullmäktige för stadsförsamling, kyrk- lig samfällighet i stad eller skoldistrikt. Huruvida sådan sammanräkning skulle ske borde magistrat eller valnämnd i staden besluta om. Departementschefen
uttalade vidare, att »sedan det nya syste- met tillämpats vid årets kommunalval, synes med ledning av därvid vunna er- farenheter frågan om införandet av sam- ma system vid val till riksdagens andra kammare böra övervägas».
Propositionen föranledde inga erin- ringar från KU:s sida och bifölls av riksdagen."
Sedan yttranden inhämtats från ett flertal myndigheter angående erfaren- heterna av poströstningen vid 1942 års kommunalval för att utröna om det be- dömdes lämpligt att införa motsvarande bestämmelser vid andrakammarvalen Och det i dessa yttranden nära nog un- dantagslöst tillstyrkts att så skedde, till- kallades en sakkunnig för att närmare utreda denna fråga. I en därefter ut- arbetad promemoria hänvisade den sak- kunnige till att den vid kommunala val tillämpa-de ordningen —— i förhållande till vad som gällde vid andrakammar- valen —- var förbunden med betydande fördelar och påpekade det önskvärda i att samma röstningsmetoder användes vid olika val. Den sakkunnige föreslog därför att den vid kommunalval införda möjligheten att rösta på postanstalt, be- skickning och konsulat skulle tillämpas även andrakammarvalen.45 Vidare dis- kuterades i promemorian vissa såväl i riksdagen som under remissbehand- lingen framförda förslag till ändringar i förfarandet, nämligen dels den tanken att alla som inte hade tillfälle att delta
" Sammanräkning skulle — enligt de sak- kunningas förslag — påbörjas tidigast åttonde dagen efter valdagen. Vid bestämmande av den- na tidsfrist hade man tagit hänsyn till den tid som skulle åtgå innan alla ytterkuvert inkom- mit från samtliga postanstalter (beräknad till fem dagar) och vidare beaktat möjligen före- kommande förseningar (s. 37). Preliminär sam- manräkning föreslogs vidare skola äga rum vid samtliga kommunala val (s. 39).
” Prop. 1942z98. "' KU 1942:5; rskr 1942:120. " Promemorian finnes fogad som bilaga till prop. 1944210.
i valet i det egna distriktet skulle till- låtas få rösta före valdagen dels ock ett förslag att slopa kravet på att väljaren vid poströstning skulle inneha röst- längdsutdrag.” Den sakkunnige ställde sig emellertid avvisande till båda dessa förslag.
Departementschefen var i alla styc- ken ense med den sakkunnige och före- slog i proposition till 1944 års riksdag47 de ändringar i ValL som förordats av den sakkunnige.
I sitt utlåtande tillstyrkte KUia bifall till propositionen endast med någon förlängning av den tid varunder post- anstalt skulle vara öppen. Utskottet till- lade emellertid.
— Den omständigheten att utskottet __— tillstyrker det i propositionen framlagda lag- förslaget innebär ej, att utskottet betraktar den för de kommunala valen redan införda och nu jämväl för valen till andra kammaren för— ordade röstningsmetoden såsom en slutgiltig ösning på frågan, om det eller de lämpligaste sätten för underlättande av de röstberättgades deltagande i allmänna val. ——
Utskottet fann det därför angeläget att genom en allsidigt sammansatt ut- redning undersöka frågan om det före— slagna röstningssystemet inte kunde än ytterligare förenklas.
Riksdagen" anslöt sig i alla delar till utskottet och samma år (1944) tillkal— lades sakkunniga med främsta uppgift att »undersöka om ej förfaringssättet kan ytterligare förenklas samt göras mera smidigt och lättillgängligt för de röstberättigade». I sitt 1945 avgivna betänkande”o diskuterade de sakkunniga —— i det hänseende som nu närmast är av intresse — frågan om avskaffande av kravet på att väljare som ville rösta på postanstalt skulle inneha röstlängds- utdrag. I beaktande av de förslag som år 1944 framlagts av folkbokföringskom— mitten,51 innebärande införandet av ett system med s. k. medhorgarkort, ansåg sig de sakkunniga —— trots att röst-
längdsutdraget från vissa synpunkter ansågs vara att föredraga — likväl kun- na förorda en övergång till användan- det av medborgarkort i stället för röst- längdsutdrag, främst för att tillmötesgå framställda krav på att valdeltagandet skulle underlättas. En förutsättning var dock att medborgarkortet skulle komma att innehålla vissa, av de sakkunniga angivna uppgifter. Vidare upptog de sakkunniga till granskning frågan om rätt för sjuka personer att rösta utan personlig inställelse. Betänkandet inne— höll i denna del förslag om att den som vårdades på sjukvårdsanstalt, där post- anstalt fanns inrättad, skulle äga rätt att på valdagen rösta på postanstalten, oavsett om sjukvårdsanstalten var be- lägen pä den ort där den vårdade var uppförd i röstlängden.
Departementschefen upptog de sak- kunnigas förslag i proposition till 1948 års riksdag. Utskottet och riksdagen godkände i alla delar det framlagda för- slaget.52
Trots de förbättringar som sålunda vidtagits i vallagarna i syfte att under- lätta medborgarnas deltagande i val, rådde på flera håll den uppfattningen att åtskilliga hinder ännu kvarstod, som försvårade eller hindrade rösträttens fullgörande för olika medborgargrupper. I motion till 1949 års riksdag (II: 161) föreslogs att riksdagen skulle begära en utredning i syfte att undanröja de hinder härutinnan som valordningen ansågs inrymma för vissa väljarkatego- rier, främst sjuka och väljare utom ri- ket. I motionen uttalades vidare att de-
" Jfr 1943:II:153 o. KU 1943:10 samt 1942:I: 203 o. II:271.
" Prop. 194420. " KU 1944z2. " Rskr 1944:61. ” SOU 1945:64. 51 SOU 1944:52. 52 Prop. 1948:104; KU 1948:18; rskr 1948:123. Se även 1947:I:117 o. II:90 samt KU 194718.
lade meningar framkommit om vad som menades med begreppet »annan ort» i 70 % ValL och det ifrågasattes om inte —— främst med hänsyn till de avlägset boende — en uppmjukning borde ske i fråga om rätten att rösta på postanstalt.
KU (utl. nr 22) fann att de ifrågasatta ändringarna skulle stöta på alltför stora tekniska svårigheter, i den mån de över huvud taget kunde anses motsvaras av något praktiskt behov. Till begreppet »annan ort» anförde utskottet att vid den tölkning postverket givit åt begrep- pet —— eller att med ort förståtts sam- hälle med tätare bebyggelse jämte lands- bygden närmast omkring —— hänsyn ta- gits till avlägset boende väljares intres- se i den utsträckning som kunde bedö- mas lämplig. Utskottet avstyrkte alltså bifall till motionen och riksdagen följde utskottet.
I motioner till 1953 års riksdag (I: 199 och II: 255) anfördes, att postanstal- terna inte var idealiska som röstmot— tagare, åtminstone inte med den då- varande begränsningen av den tid, un- der vilken de hölls öppna på valda- gen. I syfte att förbättra väljarnas möj- ligheter att utöva rösträtten föreslogs att väljare, som uppehöll sig på annan ort på valdagen, skulle få avlämna val- sedels hos valnämnden på den orten.
Utskottet (utl. nr 6) erinrade om att en röstningsmetod, som i många avseen— den liknade den som motionärerna för- ordat, tillämpats vid 1940 års andra- kammarval. Erfarenheterna av det se- nare 'införda poströstningsinstitutet gav vid handen att detta inte lett till de i motionerna angivna konsekvenserna. Utskottet fann sig därför inte kunna tillstyrka motionerna. Riksdagen följde utskottet och avslog motionerna.
År 1955 tillkallades en sakkunnig med uppdrag att verkställa teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Utredningen, som antog namnet 7—714702
1955 års valutredning, framlade samma år ett delbetänkande som bl. a. behand- lade valsedelsförsändelse genom äkta make och röstmottagning på beskick- ningar och konsulat. I förstnämnda hänseende föreslogs ett avskaffande av kravet att make, som överlämnade and— ra makens valsedelsförsändelse, själv skulle vara röstberättigad (24 & RO). I det senare hänseendet föreslogs att på beskickning eller konsulat mottagna röster skulle översändas till överståt- hållarärnbetet i så god tid, att de kunde beräknas vara ÖÄ tillhanda sist den fjärde dagen efter valdagen. Detta skulle innebära att på många platser röst— ning skulle kunna ske ända fram till valdagen. '
I proposition till 1956 års riksdag—"8 föreslog departementschefen ett genom— förande av utredningens förslag. KU till- styrkte med vissa smärre justeringar propositionen och riksdagen antog dels grundlagsändringsförslaget som vilan— de dels ock förslagen till ändringar i vallagarna54 sådana dessa utformats av utskottet.
På förslag av 1955 års valutredning avskaffades år 1960 för andrakammar- valens vidkommande röstlängdsutdragen vid röstning inför särskild röstmotta- gare och ersattes med de s. k. röstkor- ten, vars utsändande från att ha varit beroende av valnämndens eller ma- gistratens eget gottfinnande" skulle 'gö— ras obligatoriskt. Vid utskottsbehand— lingen av propositionen i ämnet utta— lades att fördelarna med förslaget -— bl. a. valdeltagande skulle därigenom främjas — var så betydande att de mer än väl uppvägde olägenheterna med detsamma.55 » *
” Prop. 1956:166. ' 54 KU 1956:11, rskr 1956:274. — Grundlags- ändringsförslaget antogs slutligt 1957; KU 1957:10, rskr 1957:284.
55 Prop. 1960:103, KU 1960z12; rskr 1960:154.
Anledningen till att reformen inte kom att omfatta även de kommunala valen var följande. Genom beslut är 1951 hade poststyrelsen bestämt att post- anstalterna från och med den 15 juni detta år i allmänhet inte längre skulle vara öppna på sön- och helgdagar. Med hänsyn till vallagarnas bestämmelser var postanstalterna alltjämt skyldiga att hålla öppet för röstmottagning de sön- och helgdagar då val ägde rum. I skri- velse till Kungl. Maj:t nyssnämnda år anförde poststyrelsen, att det visserli- gen var befogat, att postanstalterna även i fortsättningen hölls öppna för all- mänheten för enbart röstmottagning då val till andra kammaren och allmänna kommunalval ägde rum. När fråga var om särskilda kommunalval eller sådana särskilda val, som omnämns i 89 % ValL, ansåg styrelsen en ändring erfor- derlig med hänsyn till de kostnader och de svårigheter för postverket som var förenade med ett extra öppethål- lande av postanstalterna på valdagar. I avbidan på begärd ändrings infö- rande och i syfte att nedbringa kost- naderna för de särskilda valen förfor styrelsen så att den vid dessa val efter samråd med inrikesdepartementet höll endast vissa postanstalter öppna på val- dagen. Från utfärdarna av röstlängds- utdrag inhämtade styrelsen uppgift om till vilka väljare röstlängdsutdrag utfär- dats, varefter styrelsen tog kontakt med dessa väljare och erhöll upplysning var dessa avsett 'att avlämna sin röstsedel. På valdagen hölls endast de postanstal- ter öppna där någon väljare sagt sig vilja poströsta. Om systemet med röst- kort infördes även vid kommunala val, fanns inte någon möjlighet att i förväg få kännedom om vilka som ämnade rösta på postanstalt, om inte särskilda åtgärder vidtogs. Det ansågs därför nöd- vändigt att närmare överväga frågan om poströstningen innan ställning togs till
fråga om införande av röstkort vid kommunala val.
Nämnda problem togs upp till be- handling av 1955 års valutredning i ett den 15 december 1960 avgivet betän- kande. Däri uttalades att en strikt till- lämpning av reglerna om postanstalter- nas öppethållande på valdagar vid varje särskilt kommunalval skulle medföra orimliga konsekvenser. Att hålla samt- liga landets postanstalter öppna endast för att bereda ett relativt litet antal poströstande väljare möjlighet att av- lämna sina röstsedlar var alltför be- tungande och k05tsamt. Utredningen framhöll att den vid vissa särskilda kommunalval tillämpade ordningen _ eller att poströstning endast fick äga rum vid vissa enstaka postanstalter —— inte kunde tillämpas om röstlängdsut- dragen ersattes med röstkort. Om man ville ersätta röstlängdsutdragen med röstkort — och starka skäl talade för en sådan reform —— blev det nödvän- digt att åstadkomma en mera definitiv lösning av frågan om poströstningen vid enstaka kommunalval. Utredningen ansåg för sin del att den mest ända- målsenliga lösningen av frågan var att tidpunkten för poströstningen vid mind- re kommunalval flyttades från valdagen till den närmast helgfria dagen före denna dag. Om denna ordning genom- fördes förelåg inte något hinder att in- föra systemet med röstkort även vid kommunalvalen. Utredningen uttalade att den föreslagna ordningen inte var förenad med annan olägenhet än att den möjligen kunde tänkas medföra ett ökat utnyttjande av poströstningsförfa— randet. Risken för missbruk ansåg dock utredningen inte vara större än i öv- riga fall, då rätten att rösta i särskild ordning gjorts beroende av någon om- ständighet vars förhandenvaro inte kun- de —— eller inte behövde —— styrkas på annat sätt än genom väljarens försäk-
ran. Risken för missbruk utgjorde där— för enligt utredningen inte något av- görande hinder mot att genomföra den ifrågavarande ändringen.
Utredningens förslag fick ett gynn- samt mottagande bland remissinstan- serna och lades också till grund för proposition till 1961 års riksdag.:vo KU57 hade inga erinringar att göra och riks- dagen följde utskottet. De sålunda be- slutade ändringarna trädde i kraft den 1 januari 196258
I betänkande år 1961 angående vissa frågor rörande allmänna val50 föreslog 1955 års valutredning bl. a. dels att den tid varunder röstning före valdagen fick äga rum skulle utsträckas från aderton till trettio dagar, dels att röstmottag- ning skulle anordnas ombord på en del svenska fartyg för att bereda de om- bordanställda möjlighet att i större ut- sträckning utnyttja sin rösträtt dels ock att personalen på sjukvårdsanstalter, där postanstalt var inrättad, skulle få möjlighet att på valdagen rösta på post- anstalten även om sjukvårdsinrättning— en låg i vederbörande hemort. I propo- sition till 1962 års riksdag60 tillstyrkte departementschefen genomförande av utredningens förslag, och KU och riks- dagen hade inga erinringar att göra mot propositionen.”
I samband med den år 1963 beslu- tade domstolsreformen, varigenom bl. a. magistratsinstitutionen avskaffades, fö- retogs vissa ändringar i vallagarna. Till grund för dessa låg valutredningens nyssnänmda betänkande och ändring- arna innebar att de allmänna valen i varje kommun skulle förberedas och ledas av en för hela kommunen gemen- sam valnämnd om fem ledamöter, vil— kas mandattid skulle vara fyra år och vidare att länsstyrelserna skulle vara sammanräkningsmyndighet för samtliga val. En nödvändig förutsättning för ett genomförande av sistnämnda ordning
ansågs vara att preliminär sammanräk- ning av rösterna ägde rum vid samt- liga kommunala val och bestämmelse härom intogs i lagen!iz
Frågan om underlättande för sjuka, invalider och åldringar att delta i all— männa val togs ånyo upp år 1963, då 1955 års valutredning framlade sitt slut- betänkande.63 Där avvisades den tidi- gare alternativt framlagda lösningen med ambulerande röstmottagare och gavs företräde åt det systemet att väl- jare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder var oförmö- gen att inställa sig vid valförrättningen för det valdistrikt där han var upp- förd i röstlängden, skulle äga rätt att rösta genom valsedelsförsändelse. Val- sedel skulle avlämnas vid förrättningen av barn eller barnbarn eller av fader, moder, syskon eller vårdare, under för- utsättning att den som avlämnade val- sedeln var över 18 år. Inläggandet av innerkuvertet skulle ske i närvaro av två vittnen, nämligen den som skulle inge sedeln och en utomstående per- son och väljaren skulle på heder och samvete intyga att sådant förhållande förelåg som berättigade honom att rösta
" Prop. 1961:175. 57 KU 1961: 18. " SFS 1961: 606. " SOU 1961:20. Tiden för anmälan av kandi- dater föreslogs skulle utgå den 37:e dagen före valdagen (56 & ValL).
” Prop. 196253. "1 KU 1962z9, Rskr 1962:137. ” Prop. 1963:56; KU 1963:7. "3 SOU 1963:54. I ett 1961 avgivet betänkande (SOU 1961:20) hade utredningen framlagt två alternativa förslag till generell lösning av denna fråga. Betänkandet gjordes till föremål för en vidlyftig remissbehandling. Erinras må vidare om den i vallagarna (60 a & ValL och 26 aå KVL) år 1964 införda föreskriften att väljare som bor avlägset eller isolerat och på valda- gen saknar möjlighet att färdas med allmänt samfärdsmedel eller inte utan avsevärd tids- spillan kan använda sådant samfärdsmedel för färd till och från vallokalen genom valnämn- dens försorg bör beredas tillfälle att infinna sig i vallokalen. (Prop. 1964: 59; KU 1964: 11; rskr 1964: 188).
genom valsedelsförsändelse. Sådan för- sändels'e- skulle .få- anordnas tidigast trettio dagar före valet.
Förslaget lades i allt väsentligt till grund för proposition till 1965 års riks- dag." Vid-propositionens behandling i KU65 . uttalades:
3— Utskottet har efter ingående övervägan- den funnit, att- de i propositionen framlagda lagförslagen bör anses innefatta en godtagbar lösning _av de otvivelaktigt ytterst vanskliga valtekniska frågor, som aktualiserats. -— — -— Utskottet är emellertid inte berett att nu till- styrka någon ytterligare utvidgning eller för- enkling av bestämmelserna i förhållande till propositionens förslag — —— —.
Utskottet betonade det angelägna i att erfarenheterna av det nya valsedels— försändelseinstitutets tillämpning vid kommande val gjordes till föremål för noggrann uppmärksamhet och anförde:
— Skulle dessa bli mindre gynnsamma än utskottet ansett sig kunna förutsätta, måste en åtstramning av regelsystemet övervägas. Befinnes åter detta fungera på tillfredsställande sätt —-—'-'—-—— bör i stället kunna prövas, om den berörda väljarkategoriens rösträttsutöv- ning bör ytterligare underlättas, i första hand genom att möjlighet öppnas även för poströst-
ning med sådan valsedelsförsändelse, som här aVSeS.
Riksdagen antog de föreslagna änd- ringarna i vallagarna (rskr 1965:353).
I sammanhanget kan erinras om en vid 1965 års riksdag framställd motion" vari hemställdes: om en utredning som sådan ändring i vallagen, att de som röstar på annan ort valdagen kan få avlämna sin, valsedel i den vallokal som finns i den .ort där den röstande befin- ner sig.» Under hänvisning till föreva- rande utredning,_avstyrkte. KU motio- nen. 4" '
Forfattningsutrednmgen antydde i sitt 19.63 avlämnade betänkande (VI del
2)"88 under rubriken »vissa huvudpunk- ter; lag om väl till. riksdagen »(FRF 6 kap. 8 5) en? reform av poströstningen i det man uttalade:
— I samband med utarbetande av förslag till ny vallag bör undersökas möjligheten att införa en sådan ordning, att samtliga å post— anstalt avlämnade valsedlar räknas redan vid den preliminära sammanräkningen, något som måste betecknas som i hög grad önskvärt. En sådan ordning torde förutsätta, att röstningen på postanstalt är avslutad två å tre dagar före andra valdagen”, dvs. på fredagen eller lör- dagen före valet och att poströsterna sändes från postanstalterna direkt till respektive val- förrättare. ——
II. Tiden för allmänna vals förrättande
I strävandena att underlätta för väl- jarna att utöva sin rösträtt och främja valdeltagandet har man även använt utvägen att utsträcka tiden för valens förrättande. Liksom på så många andra områden inom valrätten, kom utveck- lingen under förhållandevis lång tid att följa olika banor vad angår de kom- munala valen å ena och riksdagsvalen å andra sidan.
De kommunala valen
År 1919 framlade Kungl. Maj:t i propo— sitionl förslag till lag angående utsträc- kande till två dagar av vissa valförrätt- ningar under våren 1919. I yttrande till
" Prop. 1965:106. Införandet av möjligheten att för dessa fall begagna valsedelsförsändelse fordrade ändring av 5 24 RO. Prop. härom framlades för 1964 års riksdag (nr 140/1964). Efter tillstyrkan av KU (utl. nr 19/1964) antogs grundlagsändringen som vilande. Slut- ligt beslut härom fattades 1965 (se KU 196539).
65 KU 1,965z40 (SFS 1965:608). " Mot. 1965:I:356. Cfr. Mot. 1953:I:199 o. 11:255 där samma hemställan gjordes. KU av- styrkte (utf. nr 6) och riskdagen följde utskot- tet. " KU 1965z32. ” SOU 1963:17 s. 307 ff särskilt 310—311. " Utredningen hade vidare tänkt sig att riksdagsvalet skulle förrättas å »tredje sönda- gen i september och den efterföljande månda- gen.» Vissa kritiska anmärkningar av mera tek- nisk natur anfördes under remissbehandlingen mot den sålunda skisserade ordningen, _se SOU 1964:38 s. 89—90. 1 Prop. 1919z76.
förslagetanförde föredragande depar- tementschefen att de ändringar i kom- munalförfatt-ningarna som genomförts 1918 skulle komma att medföra en högst betydande ökning av antaletaröstande vid de kommunala valen. Det framstod som-angeläget att vidta särskildaanord— ningar för att ge väljarna tillfälle att rösta »utan alltför mycket uppoffring av tid och bekvämlighet.» Utvägen att åstadkomma detta genom att göra mind- re valdistrikt var stängd på grund av den korta tid som återstod fram till va- len. Däremot fanns möjligheten att ut- sträcka valförrättningen till mer än en dag. För valdistrikt, vars invånarantal översteg 3000, borde föreskrivas, att landstings- och kommunalfullmäktigva- len skulle hållas under mer än en dag; för mindre distrikt borde en sådan föreskrift göras fakultativ.
KU2 delade i allt väsentligt de syn- punkter som förts fram i propositio- nen. Utskottet uttalade vidare att valda- garna borde följa omedelbart på varan- dra san1t föreslog att förrättningen — om synnerliga skäl det fordrade. — skulle kunna utsträckas över-tre dagar. Riksdagen följde i allt utskottet.a
Vid 1920 års riksdag hemställdes i ett flertal ,motioner att vad sålunda be- stämts för år 1919 måtte ges fortsatt- gil— tighet. Det konstaterades genomgående att anordningen visat sig ändamålsenlig och underlättat valförrättningen för alla berörda parter. Metoden hade — hävda- des det — betydande fördelar framför en lösning som gick ut på att skapa mindre valdistrikt, främst på grund av att sistnämnda lösning skulle vålla svå- righeter' i vad det gällde att anskaffa lämpliga valförrättare.
KU anförde i sitt utlåtande4 att den förändring av valdistriktsindelningen som var att vänta visserligen skulle komma att verka underlättande på val- deltagandet. Denna valdistriktsindel-
ning skulle emellertid inte! hinna. ge- nomföras till höstval'en 1920". ':Vid' 'så'- dant förhållande och då 1919 års pro- visoriska bestämmelser »verkat på ett tillfredsställande sätt och vunnit all- mänt erkännande inom de kommuner; vari de tillämpats», fann-"utskottetdet motiverat att föreslå en prolongation av dessa till den 1 juli 1921 Detta blev också riksdagens beslut.5 . »: — ' ;
Sedan riksdagen år 1920 antagit för- slaget om obligatorisk valdistriksindel- ning på landsbygden anmodade depar- tementschefen i cirkulärskrivelse sam- ma år samtliga länsstyrelseriatt =inkom— ma med yttrande huruvida bestäm-mel— serna om två eller flera valdagar kun-'- de anses erforderliga även efter den 1- juli 1921.
De inkomna yttrandena låg till grund för en proposition till 1921 års riksdag" vari departementschefen föreslog att den till den 1 juli 1921 gällande lagen med vissa föreskrifter i fråga om'val till kommunal-', municipal-3 och :stadsfull— mäktige samt av landstingsmän skulle äga fortsatt tillämpningtilliden 1 juli 1922. I sitt yttrande till stadsrådsproto- kollet anförde departementschefen bl.a.
— Det övervägande antalet länsstyrelser har /eme11ertid/ ansett de provisoriska bestämmel- ser, vilka meddelats genom den ifrågavarande lagen den 30 juni 1920, böra' 1 större eller mindre utsträckning erhålla fortsatt giltighet,_ icke blott i vad de avse städerna utan även beträf- fande landskommunerna. Från intet håll har gjorts gällande, att bestämmelserna i fråga skulle vålla olägenheter 'i tillämpmngen eller att några väsentliga ändringar 1 desamma skul- le vara av behovet påkallade. — Med hänsyn till den- uppfattning, som sålunda—' kommit till uttryck hos de myndigheter,:.vilka _i föreva- rande hänseende äga den största sakkunskap,
2 KU 1919: 9. 5 Rskr 1919: 30. .
* KU 1920: 54. Jfr Prop. 1920: 286 vari hade föreslagits obligatorisk valdistriktsindelning' i landskommuner med över 3 000 invånare Prop. hade tillstyrkts av KU, _ .
5 Rskr 1920:396. '
* Prop. 1921:104.
tvekar jag icke att tillstyrka, att bestämmelser med enahanda syfte, som i nu gällande lag i ämnet måtte meddelas även för tiden efter den 1 juli 1921. ——
I avbidan på ytterligare erfarenheter och de förslag kommunalförfattnings- sakkunniga7 kunde komma att framlägga i syfte att bereda de valberättigade öka— de möjligheter att deltaga i valen, ansåg departementschefen att bestämmelserna borde ges formen av en särskild, provi- sorisk lag att gälla till den 30 juni 1922.
KUa delade departementschefens upp- fattning i sakfrågan men fann det mind- re lämpligt att bestämmelsernas giltig- hetstid begränsades på sätt i proposi- tionen föreslagits. Att bibehålla bestäm- melserna utan sådan begränsning ute- slöt inte —— enligt utskottet — att de i sinom tid inarbetades i en särskild val— lag eller helt eller delvis ersattes av andra.
Riksdagen” följde utskottet och lag i ämnet utfärdades.10 Enligt lagen skulle som huvudregel val till fullmäktige i kommuner med mer än 3 000 invånare äga rum på två på varandra följande dagar, av vilka den ena skulle vara en söndag. För mindre kommuner samt vid val av stads- och municipalfullmäktige samt av landstingsmän var bestämmel- sen fakultativ. Om synnerliga skäl före— fanns kunde i kommun med mer än 3000 invånare val utsättas att äga rum jämväl en tredje förrättningsdag.
År 1930 samlades alla bestämmelser rörande kommunala val i en gemensam vallag. Denna reform hade föregåtts av en utredning som avsett en allmän, i hu- vudsak formell revision av gällande för- ordningar om kommunalstyrelse på lan- det och i stad. I ett år 1928 angivet be- tänkande föreslogs att samtliga bestäm- melser om representantval skulle sam- las i en vallag. I denna hade de i den provisoriska lagen av år 1921 ingående bestämmelserna inarbetats. Departe-
mentschefen ställde sig kritisk till för- slaget med en vallag och fann det lämp- ligast att låta den föreslagna lagen om- fatta endast bestämmelserna om de kommunala valen". I 55 11—15 i den av departementschefen föreslagna kom- munala vallagen stadgades bl. a. att val av landstingsmän som regel skulle an- ordnas tredje söndagen i september, el- ler närmast därförut infallande lördag. Möjlighet skulle även finnas att anord- na valet dagen före eller efter den så- lunda bestämda dagen. Vidare stadga- des att val av kommunal-, municipal-, stads— och kyrkofullmäktige skulle an- ordnas två på varandra följande da- gar; på landet skulle en av dagarna vara en söndag. I sådant fall fanns möjlighet att anordna valet endera förrättnings- dagen i annan lokal än den sedvanliga (16 å). Vad sålunda föreslagits vann riksdagens gillande.12 Den tidigare gäl- lande provisoriska lagstiftningen i äm- net upphävdes härigenom.
Vid övervägande av en riksdagens skrivelse 193513 med begäran om utred— ning av frågan om att förlägga stadsfull- mäktigvalen i Stockholm till september månad, fann departementschefen det lämpligt att .till samtidig behandling uppta frågan om en till september för- lagd, för hela riket gemensam valdag för stadsfullmäktig-, landstings- och elektorsval. På grundval av en inom de— partementet utarbetad promemoria fö- relades 1936 års riksdag en proposi- tion,H vari — i de hänseenden som nu är av intresse _— föreslogs dels att val
7 Tillsatta år 1919. De sakkunniga föreslog sitt betänkande —— SOU 1921:6 — inte någon ny reglering av detta område. 5 KU 1921:32. ' Rskr 1921:185. 1" SFS 1921:252. ” SOU 19282 0. Prop. 1930:99. 12 Se SFS 1930:253. " Rskr 1935:237.
" 1936:12.
av landstingsmän och stadsfullmäktige skulle förrättas tredje söndagen i sep— tember dels ock att val av kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktige skulle få bestämmas äga rum på två på varand- ra följande dagar. För det fall att kom- munalmäktigvalen utsatts till samma dag som landstingsvalet, fick fullmäk- tigvalet dock inte utsträckas till ytterli- gare en dag.
Förslaget antogs — efter KUzs till- styrkan — av riksdagen.”
De sakkunniga som tillkallats år 1941 för att utreda frågan »huruvida och i vad mån deltagandet i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt som beträffande andrakammarvalen»m före- slog bl.a. att landstings-, kommunal— fullmäktig— och stadsfullmäktigvalen skulle sammanföras till en dag, tredje söndagen i september medan munici- pal- och kyrkofullmäktigvalen föreslogs förlagda till andra dagar. I anledning av detta förslag anförde de sakkunniga:
— Om ett sammanförande av valen till vissa dagar anses böra ske skulle emellertid —— — _ möjligheterna att förrätta kommunalfullmäk— tigval liksom även val av municipal- och kyrkofullmäktige å två dagar och å olika loka- ler upphöra. Dessa möjligheter hava dock be- gagnats endast i ett fåtal fall. Kommunalfull- mäktigvalen hava dessutom i allt större om— fattning bestämts att äga rum samtidigt med landstingsmannavalen, varigenom berörda möjligheter uteslutits. Samma möjligheter hava tidigare funnits även beträffande val av lands- tingsmän samt, i vad avser vals förrättande å två dagar, i fråga om stadsfullmäktigval men avskaffades, då dessa val förlades till viss be— stämd dag, och några större olägenheter därav torde icke hava uppkommit. —
11 & KVL fick i de sakkunnigas för- slag följande lydelse: »Alhnänna val skola förrättas, val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäk- tige ä tredje söndagen i september må- nad, val av municipalfullmäktige å den söndag, som infaller två veckor efter tredje söndagen i september månad,
samt val av kyrkofullmäktige å den sön— dag, som infaller fyra veckor efter tred- je söndagen i september månad —— ——>.
I proposition till 1942 års riksdag an- slöt sig departementschefen helt till de sakkunnigas mening i detta hänseende. KU gjorde ingen erinran mot proposi- tionen och riksdagen följde utskottet.17
Beslutade lagändringar trädde i kraft den 1 juli 1942 (SFS 1942:177).
Audrakammarvalen
I anledning av propositionen nr 104 till 1921 års riksdag föreslogs i en motion i första kammaren18 att bestämmelserna i 1920 års provisoriska lag skulle göras tillämpliga även vid val till andra kam- maren. Vid motionens behandling i ut- skottet ställde sig detta kritiskt till tan— ken. Ett införande av sådana regler för andrakammarvalens vidkommandeskul— le fordra ändring av 17 S RO. I denna paragraf hade emellertid samma är slut- ligt införts bestämmelse om enhetlig valdag. Enligt utskottets mening borde någon ändring i vart fall inte vidtas förrän de nya valrättsbestämmelserna hunnit tillämpas och »sådan erfarenhet vunnits, som visar ett uppenbart behov av ändringar i den av motionären före- slagna riktningen.» Denna utskottets mening delades av riksdagen."
Tanken på att även för andrakam- marvalens del införa möjlighet till fler- dagsval återkom emellertid i en propo— sition till 1928 års riksdag.20 Under hän- visning till de för kommunala valen gäl- lande reglerna föreslogs däri, att 17 5 RO skulle så ändras att där skulle stadgas att valen skulle förrättas »under sep- tember månad, å tid som i vallagen
15 KU 1936:17, rskr 1936:69. ” SOU 1941:28; ” Prop. 1942z98, KU 19425 0. rskr 19422120. " 1921:I:10 " KU 1921z32, rskr 1921:185. '” Prop. 19281178.
sägs».21 Departementschefen erinrade i yttrande till statsrådsprotokollet om att en förberedande undersökning an- gående »eventuellt erforderliga åtgär- der i ändamål att för avlägset boende valmän å landsbygden underlätta delta- gandet i allmänna val» verkställts inom departementet. Över denna undersök- ning hade yttranden infordrats. I fort- sättningen anförde departementschefen :
— Bland de uppslag, som framkommit för främjande av nyss angivna ändamål, märkes särskilt förslag att beträffande valen till andra kammaren utsträcka tiden för röstavlämningen till två eller möjligen flera dagar eventuellt i förening med förläggandet av valförrättningen till olika ställen inom valdistriktet för olika tider —— — — Med hänsyn till sambandet mellan bestämmelserna om röstavlämningen vid valen till andra kammaren å ena samt kommunala val å andra sidan har jag för avsikt att låta verkställa en undersökning, huruvida uniforma bestämmelser i detta hänseende lämpligen skulle kunna införas — —— — Emel- lertid hindrar riksdagsordningen i dess nuva- rande formulering ett införande av bestämmel- ser i vallagen om utsträckning av tiden för av- lämnan det av röster vid andrakammarvalen till två eller flera dagar. Grundlagsändring synes därför böra vidtagas i syfte, att möjliggöra införandet i vallagen av bestämmelser i antydd riktning, därest sådana vid den fortsatta ut- redningen skulle befinnas lämpliga. —
KU:s majoritet ställde sig välvillig till förslaget och hemställde, att riksdagen, med bifall till propositionen, måtte så-
som vilande för vidare grundlagsenlig behandling anta förslaget _till ändring av 17 & RO.22 Första kammaren följde utskottet medan andra kammaren av- slog dess hemställan och Kungl. Maj:ts proposition. Ändringsförslaget hade då- rigenom fallit.23
Tanken på flerdagsval för andrakam- marvalens del har nyligen ånyo aktuali- serats. I författningsutredningens be- tänkande (VI del 2)” upptogs under 6 kap. 8 & RF25 ett stadgande att närmare bestämmelser om val till riksdagen skul- le ges i lag. Något utformat förslag till ny vallag framlade utredningen emeller- tid inte utan nöjde den sig med att ange huvuddragen av de ändringar som en- ligt utredningen borde göras. Under rub- riken walets förrättande m. m.» upptogs som första punkt att »tid för lagtima val är tredje söndagen i september och den efterföljande måndagen». Någon närma- re motivering för denna ändring anfö- res inte i betänkandet.
21 Valen skulle — enligt den äldre lydelsen —— ske »ä den dag, under september månad, som i vallagen sägs.» ”2 KU 1928:21. 23 I kamm. prot. 1928230 5. 31. 11 kamm. prot. 1928:33 s. 6 ff. KU 1928z34; rskr 1928: 22% sou 1963:17. 25 Gäller enkammaralternativet; motsvaran-
de stadgande i tvåkammaralternativet åter- finns i 6 kap. 12 5.
KAPITEL 4
Allmän motivering
I. Önskvärdheten av en reform
Antalet av de i särskild ordning avgiv- na rösterna — dvs. vad som med en sammanfattande term benämnes post- röster — är inte obetydligt och har un- der senare år i allmänhet varit stigan- de. Sålunda utgjorde — vad andra- kammarvalen beträffar — antalet post- röster vid 1956 års val 2,9 procent, vid 1958 års val 3,5 procent, och vid 1960 års val 4,5 procent av det totala anta- let avgivna röster. Poströsternas andel av de avgivna rösterna sjönk emellertid vid 1964 års val något till 4,3 procent. Bilden är liknande för de kommunala valen; den uppåtgående tendensen är dock där obruten. Av poströsterna av- ges flertalet på postanstalt på valdagen.1
Den preliminära röstsammanräkning som enligt gällande bestämmelser skall företas vid samtliga här i riket förrätta- de val omfattar emellertid endast de röster som avgivits inför valnämnden eller dess deputerade vid valförrättning- arna i de olika valdistrikten. Poströster- na däremot översänds från vederböran- de röstmottagare till den länsstyrelse2 som har att verkställa den definitiva sammanräkningen. (75 & ValL och 40 5 KVL). Denna sammanräkning får i sin tur inte påbörjas förrän tidigast på åt- tonde dagen efter valdagen.
Det torde utan överdrift kunna på- stås att utgången av den preliminära sammanräkningen tilldrar sig det ojäm- förligt största intresset hos allmänhe—
ten, medan offentliggörandet av det slut- liga resultatet oftast passerar mera omärkligt. Med hänsyn till det stora an- talet poströster kan emellertid det pre- liminära resultatet komma att ge en vilseledande bild av valutgången, inte minst beträffande mandatförskjutning- arna mellan partierna. Så länge antalet poströster var förhållandevis litet var denna nackdel mindre framträdande men med den omfattning poströstning- en numera fått framstår den gällande ordningen som klart otillfredsställande. Mot bakgrunden härav och med hänsyn till det önskvärda i att folkviljans ut- slag fastställes så snabht som möjligt framstår det som eftersträvansvärt att söka skapa en sådan ordning att den preliminära sammanräkningen kommer att omfatta samtliga vid valet avgivna röster.
II. Allmänna förutsättningar för en poströstningsreform A. Av den tidigare lämnade redogörel- sen för gällande rätt har framgått, i vil—_
1 Vid 1964 års andrakammarval avgavs på postanstalt inom riket totalt cirka 178000 röster. Av dessa avgavs 28 000 före valdagen och 150 000 på valdagen. Motsvarande antal vid 1960 års andrakammarval var 189000, 20 000 och 169 000 respektive. —— Antalet utom riket avgivna röster (dvs. på beskickning, konsulat eller fartyg avgivna) uppgick vid 1964 års val till cirka 4 000. 2 Med »länsslyrelse» avses här och i fortsätt- ningen även överståthållarämbetet som hittills varit sammanräkningsmyndighet för Stock- holms stad.
ka fall undantag medges från den för röstavgivning stadgade huvudregeln (24 5 R0 och 4 & KVL), att rösträtten skall utövas vid personlig inställelse vid val- förrättningen i det valdistrikt, där väl- jaren är uppförd i röstlängden.
Om det endast gällde att åstadkomma överensstämmelse mellan det prelimi- nära och det definitiva sammanräk- ningsresultatet, skulle detta kunna ske genom att begränsa möjligheterna till poströstning och strängare iaktta vill- koret att väljaren för att få delta i valet skall inställa sig vid valförrättningen, antingen personligen eller —— om val- sedelsförsändelse är möjlig — genom bud. Detta skulle alltså i princip inne- bära en återgång till den före 1918 gäl- lande ordningen. Stora väljarkategorier skulle emellertid genom en sådan före— skrift berövas möjlighet att utöva sin rösträtt. Ett sådant absolut villkor skul- le i praktiken innebära, att den utveck— ling som präglat hithörande område av den svenska valrätten och som gått ut på att underlätta valdeltagandet för samtliga kategorier väljare, skulle bry— tas. Det framstår därför som uteslu- tet att den antydda utvägen skulle kun- na begagnas.
För många väljare är det antingen omöjligt eller i vart fall förenat med större eller mindre svårigheter att instäl- la sig personligen vid valförrättningen i det egna valdistriktet. Lagstiftningen bör därför inriktas på att även i sådana fall bereda väljaren varierande alterna- tiv att utöva rösträtten. Man måste allt- så även i fortsättningen räkna med så- dana röstavgivningsregler som —— för de fall som nu avses _ bereder en väljare tillfälle att avge sin röst i särskild ord- ning, antingen inför särskilt förordnad röstmottagare eller på annat sätt. I det- ta hänseende kommer en reform alltså inte att i sak innebära något principiellt nytt.
B. Det är i vallagarna (68 & ValL och 34 % KVL) föreskrivet att den prelimi- nära sammanräkningen skall påbörjas omedelbart efter röstningens avslutande och som regel slutföras i ett samman- hang. I praktiken torde det inte heller förekomma att avbrott i sammanräk- ningsförfarandet görs, utan detta torde undantagslöst fortgå så att det prelimi- nära resultatet kan offentliggöras under kvällens eller nattens lopp.
Utredningen har utgått från att den preliminära sammanräkningen även i fortsättningen skall företas redan på valnatten.
Sammanställt med det eftersträvade målet att den preliminära sammanräk- ningen skall omfatta samtliga vid ett val avgivna röster, innebär det nyss sag- da att även de röster som inte avges vid den ordinarie förrättningen bör vara det lokala valorganet till handa när den preliminära sammanräkningen vidtar.
En väljare kan, som nyss nämnts, av olika anledningar vara ur stånd eller i varje fall ha svårigheter att inställa sig personligen vid valförrättningen i det egna valdistriktet. Vid sidan av det för- hållandet, att väljaren flyttat från en kommun till en annan efter röstläng- dens tillkomst men före valet och han sålunda fortfarande är röstberättigad i den förra kommunen, torde en mer el— ler mindre tillfällig vistelse på annan ort än hemorten vara det vanligaste hindret för personlig inställelse. Härav följer naturligen att röstavgivning i sär- skild ordning i första hand måste inne- bära rätt för väljaren att avlämna val- sedel på den ort där han faktiskt befin- ner sig. För att en där avgiven röst skall kunna ingå i den preliminära sam- manräkningen måste den — oavsett om röstavgivningen sker inför röstmotta- gare eller anordnas på annat sätt — av- ges i tid för att hinna befordras från
orten för röstavgivningen till det sam- manräknande organet och vara detta till handa senast när sammanräkningen där skall börja. Den faktiska befordringsti- den är i flertalet fall sådan, att en väl— jare som befinner sig utom hemorten måste avlämna sin valsedel på den ort där han vistas åtminstone någon dag före den, då sammanräkningen skall ske.
Som en ytterligare förutsättning för reformens genomförande torde gälla, att den röstavgivning som inte sker vid de ordinarie valförrättningarna måste vara avslutade före valet. Visserligen kan tänkas fall där en i särskild ordning av- given röst kan hinna befordras från den ort där väljaren uppehåller sig till det sammanräknande organet under loppet av sammanräkningsdagen. Någon särre- gel för dessa undantagsfall synes dock inte höra ges. För ett sådant ställnings- tagande talar inte minst önskvärdheten av att erhålla enhetliga och för samtliga berörda parter lätt tillämpade regler. Det synes sålunda inte vara möjligt att med den ifrågasatta reformen förena möjligheten till röstavgivning i särskild ordning samtidigt med de ordinarie för- rättningarna. Som senare skall visas gäller detta även om tiden för valets förrättande skulle utsträckas till ytterli- gare en dag utöver söndagen.
Den omständigheten att den ifrågasat- ta reformen förutsätter att röstavgiv- ning som inte äger rum vid de ordinarie förrättningarna måste förläggas till ti- den före valet, har föranlett utredning— en benämna denna typ av röstning för— tidsröstning.
Till en reform av antydd innebörd har anförts att den medför, att en välja- re som till följd av sjukdomsfall eller el— jest oförutsett måste lämna hemorten före valet men efter det förtidsröstning— en avslutats, kan komma att betas möj- ligheten att utöva sin rösträtt, nämligen
om utvägen att rösta genom valsedels- försändelse är stängd för honom. Det nuvarande förfarandet ger honom möj- lighet att i sådant fall rösta på valda- gen. Det har ifrågasatts om inte denna möjlighet borde bibehållas. Från prak- tisk synpunkt framstår det emellertid som olämpligt, att såväl väljare som val- funktionärer skall tvingas beakta för- handenvaron av olika regler om när en väljare skall få utöva rösträtten. Om utredningen alltså inte är beredd att förorda särskilda regler för ifrågavaran- de väljares vidkommande, vill utred- ningen i sammanhanget dock påpeka, att den avser att öppna viss möjlighet till röstavgivning inför valnämnd under de sista dagarna före valet. Här avsedda väljare torde ej sällan kunna begagna sig av denna möjlighet och den nu behand— lade invändningen förlora i tyngd.
Den konsekvensen av reformen att den röstavgivning som sker i särskild ordning måste avslutas någon tid före valet har i annat sammanhang3 föran— lett påpekandet, att de på detta sätt rös— tande inte skulle kunna vägledas i sitt ställningstagande av vad som förekom- mer i valrörelsens slutskede. Hänvis- ning gjordes därvid till den partiledar— debatt som f.n. äger rum på kvällen fredagen före valet, en tidpunkt som antagits komma att ligga efter den då ifrågavarande röstning måste vara av- slutad. Man syntes dock enig om att detta förhållandet inte kunde tillmätas avgörande betydelse, särskilt som nämn- da debatt utan större olägenhet kunde förläggas till en tidigare dag. Utredning- en har för sin del inte funnit skäl till en annan bedömning.
C. Enligt gällande bestämmelser får före valet valsedel avlämnas endast av sådan väljare som på grund av vistelse utom riket eller viss yrkes— eller tjäns—
3 Riksdagens prot. 1965le131, 17 å och 37, 10 5.
teutövning är förhindrad att inställa sig personligen vid valförrättningen i det distrikt, där han är uppförd i röstläng- den (24 % RO jämförd med 70 % 2 och 3 mom. ValL och 35 5 2 och 3 mom. KVL). Övriga väljare, för vilka hinder förelig- ger, är hänvisade att utöva rösträtten på postanstalt på valdagen (70 5 1 mom. ValL och 35 5 1 mom. KVL). Det abso— luta flertalet av de i särskild ordning avgivna rösterna utgörs av sådana som avlämnats på valdagen!
Utredningen har ansett det uteslu- tet att rätten att begagna det tänkta för- tidsröstningsinstitutet skulle begränsas till de väljare som redan nu har rätt att rösta före valet. Att en väljare inte kan inställa sig personligen (se ovan vid A.) måste inbegripa även andra hin- der än utlandsvistelse och viss yrkes- eller tjänsteutövning. Enligt utredning- ens mening kan ett införande av för- tidsröstningsinstitutet — vilka fördelar som i övrigt än må vara förknippade därmed — inte förordas med mindre den enskilde väljaren därigenom er- bjuds åtminstone i stort sett samma möjligheter att utöva rösträtten som den nuvarande ordningen ger.
En ytterligare förutsättning för re- formens genomförande synes följaktli- gen vara, att till sådana omständigheter som kan berättiga en väljare att förtids- rösta under alla förhållanden hänförs inte blott vistelse utom riket eller nu be- stämda yrkes- eller tjänsteförpliktelser utan i princip även sådana som enligt gällande lag berättigar en väljare att poströsta på valdagen. I jämförelse med nuvarande bestämmelser måste alltså kretsen av dem som äger rätt att rösta före valet väsentligen utvidgas.
Spörsmålet om att utvidga rätten att rösta före valet har tidigare och se- nast i samband med författningsutred- ningens år 1963 framlagda förslag varit föremål för diskussion.-'5 Mot en utvidg-
ning har bl.a. anförts, att möjlighet skulle saknas att ens något så när kon- trollera om förutsättningarna för en dylik röstning var för handen. Detta har be- dömts leda till en så stark ökning av de före valet avgivna rösterna, att va]- dagen skulle förlora sin speciella ka- raktär och intresset för valen på sikt minska. Man synes därvid ha utgått från att någon annan bevisning om förelig- gande hinder inte skulle krävas än väl- jarens försäkran, att han inte kunde in- ställa sig personligen vid valförrättning- en. För att öka kontrollmöjligheterna och undgå de befarade konsekvenserna av en utvidgning av rätten till röstning före valet är det givetvis tänkbart att omge förtidsröstningen med bevisreg— ler ägnade att förhindraeller minska riskerna för missbruk. Bortsett från att en dylik ordning kan antagas vålla komplikationer av praktisk natur, tor- de det med skäl kunna befaras att den skulle medföra att många väljare, som i och för sig är berättigade att rösta på nämnda sätt, till följd av bevissvårig- heter förvägras denna rätt och sålunda betas möjligheten att överhuvudtaget rösta. Redan med hänsyn till denna eventualitet kan utredningen inte för- orda införande av särskilda bevisreg— ler för att styrka en rätt att förtidsrösta.
Även om man alltså inte kan kräva annat eller mera än en försäkran från väljaren att han saknar möjlighet att rösta vid valförrättningen kan det emel- lertid ifrågasättas, om risken verkligen är så stoerör att förtidsröstningen skall få onödigt stor omfattning. I Danmark och Norge tillåts i princip envar välja- re, som inte kan inställa sig vid den ordinarie förrättningen på valdagen
' Se not 1 ovan. 5 Se P. M. ang. vissa ändringar i lagen om val till riksdagen, fogat som bil. till prop. 1944:10 s. 19; SOU 1945:64 s. 48 f; KU 1950:11; SOU 1963:17 s. 309—11 samt remissyttrandena däröver, SOU 1964:38 s. 90.
(valdagarna), att rösta per brev respek- tive på »forhånd» utan att presentera annan bevisning härom än sin egen försäkran. De där brukade systemen har inte — såvitt hittills gjorda erfa- renheter ger vid handen — medfört de negativa konsekvenser som befarats skall inträda om rätten att rösta före valet skulle utvidgas även här i landet.6 Av intresse kan vidare vara att erinra om vad 1955 års valutredning uttalade, när den i betänkande den 15 december 19607 föreslog att tidpunkten för post- röstning vid särskilda kommunalval skulle flyttas från valdagen till närmast därföre infallande helgfria dag. Det konstaterades att detta förslag inte syn- tes förenat med annan olägenhet än att det möjligen kunde medföra ett ökat ut— nyttjande av poströstningsförfarandet. Risken för missbruk bedömdes dock inte vara större än i övriga fall, då rät— ten att rösta i särskild ordning gjorts beroende av någon omständighet vars förhandenvaro inte kunde — eller inte behövde — styrkas på annat sätt än ge- nom väljarens egen försäkran. Valutred- ningen ansåg därför att denna risk inte utgjorde något avgörande hinder mot att genomföra den ifrågavarande änd- ringen.a
Erfarenheterna från Danmark och Norge kan alltså inte sägas visa att de där gällande vidsträckta möjligheterna att rösta före valet missbrukats. Väljar- na har uppenbarligen lojalt iakttagit de för sådan röstning gällande regler- na. Anledning saknas enligt utredning— ens mening att antaga, att förhållandet skulle bli ett annat här i landet efter ett införande av det tänkta förtidsröst- ningsinstitutet.
Samtidigt med att man genom förtids- röstning möjliggör för dem som verkli- gen har svårigheter att utöva sin röst- rätt vid den ordinarie valförrättningen att rösta, är det angeläget — bl.a. för
att begränsa behovet av förtidsröstning till rimlig omfattning _— att själva val- förrättningen blir så lätt tillgänglig för väljarna som möjligt. Dessa synpunkter har utredningen, som skall framgå av det följande, också sökt beakta. Det är även önskvärt att väljarna på olika sätt uppmanas att i första hand rösta vid de ordinarie förrättningarna.
D. För den ifrågasatta reformens ge— nomförande torde sammanfattningsvis följande allmänna förutsättningar gälla:
1) röstavgivning tillåts äga rum i an- nan ordning än vid personlig inställel- se vid valförrättningen i det valdistrikt, där väljaren är uppförd i röstlängden;
2) denna röstavgivning måste vara avslutad före valet;
3) kretsen av de väljare som äger rätt att rösta före valet måste — i förhållan- de till vad nu gäller — väsentligen ut- vidgas.
Utredningen kommer i följande av- snitt att redogöra för hur det föreslag— na förtidsröstningsinstitutet i detalj bör utformas. Här skall blott ytterligare till- läggas att utredningen utgått från att förtidsröstningen under alla förhållan— den skall ske inför myndighet. Endast därigenom synes garantier kunna ska- pas för att röstningen skall kunna ske utan att valhemligheten äventyras och väljarna utsätts för obehöriga påtryck- ningar. Någon återgång till den tidigare använda metoden att tillåta röstning ge— nom insändande av valsedel (brevröst— ning), har utredningen sålunda inte ansett böra komma i fråga.
** Sålunda utgjorde — enligt av utredningen inhämtade uppgifter — i Norge antalet for- håndsstemmer vid 1959 års kommunalval 2,5 procent av totala antalet avgivna röster. Vid 1960 års stortingsval var nämnda procent 4,3 och vid 1963 års kommunalval 4,2. —— Som jämförelse kan nämnas att vid 1964 års andra- kammarval här i riket utgjordes 4,3 procent av det totala antalet avgivna röster av poströster.
7 Föreligger i stencil. 3 Se vidare prop. 1961:175, 5. 24 ff.
I sina direktiv har departementschefen ålagt utredningen att i anslutning till den ifrågasatta reformen beakta »i vad mån valdeltagandet kan främjas och en eventuell reform av poströstningen un- derlättas genom att tiden för allmänna vals förrättande utsträckes till två da- gar».
Inledningsvis bör erinras om att en ordning med val under två dagar f.n. praktiseras i två oss närstående länder, nämligen Finland och Norge. I Finland infördes bestämmelser härom redan i 1906 års lag om val till riksdagen, till- kommen i samband med att ståndsriks- dagen avskaffades. Enligt vad utred- ningen erfarit vid kontakt med det fins- ka justitieministeriet har det inte kun- nat närmare utrönas, vilka övervägan- den som låg bakom införandet av den- na ordning. När 1906 års vallag år 1935 ersattes av en ny vallag, synes man utan vidare ha utgått från att valen skul- le förrättas under två dagar. Vid den re- formering av vallagen som företogs år 1950 ifrågasattes inte någon ändring i detta hänseende. Viss diskussion före- kom i frågan vilka av veckans dagar som skulle vara valdagar, därvid man slutligen stannade för alternativet sön- dag/måndag. Jämväl de kommunala va- len förrättas i Finland under två dagar, söndag och måndag. — Genom ändring i »loven om stortingsvalg» infördes i Norge är 1965 den bestämmelsen, att dessa val skulle förrättas en söndag och den efterföljande måndagen. Bestäm- melsen är såtillvida fakultativ som en- var kommun äger ansöka hos distrikt- valgstyret (dvs. den högsta valmyndig- heten i varje valkrets) om befrielse från skyldigheten att hålla val på söndagen. Metoden med val under två dagar prak- tiserades första gången vid 1965 års stortingsval. I den proposition, vari
ändringen föreslogs, framhölls att det var fråga om en »pröveordning» och att vid de stundande valen vunna erfaren- heter skulle bli avgörande för såväl om ändringen skulle bli bestående som om samma ordning skulle införas även för de kommunala valen.” I motiven till 1965 års ändringar uttalades vidare att avsikten främst var att underlätta väl- jarnas möjligheter att utöva sin rösträtt vid de ordinarie valförrättningarna. De väljare man främst tänkte på var de som hade sin yrkesverksamhet förlagd utom hemortskommunen under veckan och som alltså vistades i hemmet bara un- der helgerna. Som exempel på sådana grupper nämndes fiskare och skogs- och anläggningsarbetare.
Om det även här i riket skulle befin- nas motiverat och lämpligt att utsträc- ka de allmänna valen till att omfatta två valdagar, bör enligt utredningens me- ning någon av dagarna lördag eller mån- dag vid sidan av söndagen tas i anspråk därför. Visserligen har vid några till- fällen och senast vid 1966 års vårriks- dag10 i motion framförts yrkandet att valen ej borde förrättas på söndag, var- vid åberopats att religiösa skäl talade för att verksamheten på denna vecko— dag inskränktes till det absolut nödvän- diga. När KU11 ställde sig avvisande till motionen, hänvisade utskottet till ett sitt avstyrkande utlåtande vid 1951 års riksdag”-' avgivet med anledning av en
9 Vid 1965 års val hölls val under två dagar i 255 kommuner medan i 211 kommuner, bland dem Oslo stad, endast måndagen var valdag. — Enligt vad utredningen inhämtade vid sitt besök i Norge i samband med 1965 års stortings- val, bedömdes den nya ordningen ha medfört betydande fördelar. I proposition till 1966 års storting har också föreslagits, att samma möj- lighet att hålla val under två dagar som gäller för stortingsvalen skall införas vid de kom- munala valen (odelstingsprop. 25/1966). 1" 1966:II:61. " KU 1966:4. 1"? KU 1951:11.
motion av likartad innebörd. I detta utlåtande anförde utskottet:
_ Något förslag om valens förläggande till en vardag har efter år 1919 ej varit föremål för riksdagens prövning förrän genom nu före- varande motion. Detta förhållande visar enligt utskottets mening, att valens förläggande till en söndag så vuxit ini det allmänna medvetan- det, att några principiella betänkligheter mot söndagen som valdag knappast längre äro för handen. -—
Även om kravet på valens förläggan- de till annan dag än söndag sålunda förnyats, kan det ifrågasättas om inte det skäl som år 1951 anfördes mot en sådan ändring snarast än mer vuxit i styrka. Som nyss nämnts finner utred- ningen därför att valen även i fortsätt- ningen böra äga rum å söndag och att, om ytterligare en dag anslås för valens förrättande, denna bör vara en av da- garna lördag eller måndag.13
Vad så gäller frågan om tiden för vals förrättande bör utsträckas, torde rent allmänt kunna sägas att en sådan re- form borde främja valdeltagandet.” Allt fler arbetsplatser tillämpar femdagars- vecka och människornas rörlighet ökar. Ett mycket stort antal väljare tillbringar
den förlängda veckoslutsledigheten utom hemorten och då ofta i fritidshus, som ligger på betydande avstånd från den egentliga bostaden. Många av dessa måste _ om de skall hinna in till val- lokalerna innan dessa stängs — av- bryta sin vistelse där tidigare än vad eljest skulle blivit fallet. Om däremot möjlighet fanns att rösta redan på lör- dagen eller ännu hellre på måndagen, då det alldeles övervägande flertalet av dessa väljare under alla förhållanden måste vara åter i hemorten, skulle de nämnda väljarnas valdeltagande under— lättas och troligen också kunna öka. En spridning av valet till två dagar skulle vidare kunna leda till minskad köbildning och därigenom mindre tids- förlust för väljarna vid de ordinarie för-
rättningarna och bidra till att dessa kan genomföras med större lugn.
Redan under nuvarande förhållanden innebär detta en fördel. Realiseras tan- ken på en för riksdagsval och allmänna borgerliga kommunalval gemensam val— dag blir vinsten än mera betydelsefull. Införandet av gemensam valdag kom- mer flerstädes att innebära att väljarna skall rösta vid tre val samtidigt. För varje väljare kommer därigenom röst- avgivningen _— dvs. valsedlarnas inläg- gande i kuvert och lämnande — att ta längre tid i anspråk än vad nu är fallet. Skall valen genomföras på en dag med- för detta i sin tur att riskerna för kö- bildning och därav förorsakad tidsut- dräkt för väljarna kommer att öka ej obetydligt och det torde bli erforder- ligt att genom olika åtgärder söka före- bygga en sådan utveckling. När det gäl- ler att sprida valdeltagandet ligger det nära till hands att utsträcka tiden för valens förrättande. Även om en sådan åtgärd måhända inte kan sägas utgöra en nödvändig förutsättning för att in- föra en ordning med gemensam valdag, torde dock inte minst de nämnda prak- tiska problemen lättare kunna bemäst- ras om för valens genomförande anslås två dagar.
Om även de i särskild ordning avgiv- na rösterna skall ingå i den preliminä- ra sammanräkningen, blir fördelarna med tvådagarsval än mer framträdande. Inledningsvis har konstaterats, att för- utsättning för en sådan ordning är att
” Jfr även SOU 1965:74 s. 43. 14 Jfr den norska odelstingspropositionen 29/ 1965 där det uttalas bl. a. »Ordningen (med val under två dagar) vil vaere till fordel for alle velgere och vil kunne bidra til å ake den almin- nelige frammateprosent.» (s. 4). — I en preli- minär analys av 1965 års stortingsval konsta- terar Statistisk Sentralbyråm Områder med 2-dagers valg hadde — totalt sett — noe heyere valgdeltakning enn området med 1- dags valg. Forholdet varierte dog tildels be- tydelig fra valgdistrikt til valgdistrikt.»
dessa röster (förtidsrösterna) avges före valet, varvid även kretsen av dem som skall berättigas rösta på detta sätt väsentligt utvidgas så att därav i prin— cip omfattas även de väljare som en- ligt gällande ordning äger poströsta på valdagen. '
Det kan här erinras om att en ord- ning med tvådagarsval medför att slut- dagen för förtidsrösternas avgivande kan förläggas närmare valet, då den första valdagen kan inräknas i den nöd- vändiga befordringstiden. Vidare finns anledning antaga att väljarnas behov att begagna sig av förtidsröstningsinstitutet blir mindre om valet förrättas under två dagar i stället för en, särskilt om måndagen görs till valdag vid sidan av söndagen. Väljare som tillfälligt vistas utom hemorten under veckoslutet kan då, som nämnts, antas vara åter i hem- orten och kan rösta vid valförrättning- en i det egna valdistriktet. Den invänd- ning som anförts mot en utvidgad rätt till röstning före valet förlorar i mot- svarande mån i tyngd. Ett införande av en ordning med val under två dagar kan f.ö. beräknas ha liknande verkan på behovet av att begagna det nuvaran- de poströstningsinstitutet om detta fin- nes böra bibehållas i gällande utform- ning.
Ytterligare en fördel av tvådagarsval må här nämnas. Valförrättningarna i de olika distrikten kan i sådant fall — utan att väljarnas möjligheter att avge sina röster begränsas i jämförelse med vad nu gäller — avslutas någon eller några timmar tidigare än vad nu i allmänhet sker. Det preliminära resultatet kan därigenom föreligga tidigare på val- natten till fördel för alla dem som be- vakar valet. Även riskerna för fel och misstag på grund av trötthet hos val- förrättarna minskas.
Mot nu angivna fördelar med val un- der två dagar måste ställas de svårighe-
ter av i främsta rummet praktisk natur som obestridligen är förbundna med en dylik ordning. Vad som då i första hand måste beaktas är att de svårig— heter att anskaffa lämpliga valförrättare som — särskilt i de största städerna — redan nu är påtagliga, ytterligare skulle accentueras. Vidare måste man räkna med större kostnader för tvådagarsval än val under en dag. Bortsett från att valförrättarna måste ersättas för två dagars tjänstgöring, måste förmodligen arvodena som sådana höjas för att göra uppdraget att tjänstgöra som valförrät- tare mer attraktivt än vad det uppenbar- ligen nu år. Denna konsekvens torde inträda vare sig lördagen eller månda— gen väljs som valdag vid sidan av sön— dagen. Som det övervägande flertalet vallokaler är inrättade i. skolor och öv— riga undervisningsanstalter och andra som vallokaler lämpliga utrymmen knappast står att uppbringa, måste vi- dare undervisningen inställas den dag som vid sidan av söndagen väljes till valdag. Innan femdagarsveckan genom-' gående införts även för skolornas vid— kommande, torde det från denna syn- punkt vara likgiltigt vilken av dagarna lördag eller måndag som väljes som »andra» valdag. Slutligen bör beaktas att problem kan uppstå att anordna be- tryggande transport och förvaring av de valunor och övrigt valmateriel, som av säkerhetsskäl inte kan förvaras i val- lokalen natten mellan första och andra valdagen.
Utredningen är medveten om att 'an- givna med tvådagarsval förbundna kon- sekvenser i och för sig måste i hög grad beaktas. Särskilt i samband med infö- randet av en gemensam val-dag för riks- dagsval och allmänna borgerliga kom- munalval och en reform av poströst— ningen i anslutning därtill är emeller- tid de fördelar som står att vinna med tvådagarsval betydande. Det torde inte
heller kunna hävdas, att de praktiska svårigheterna skulle vara oöverkomliga. För att åstadkomma att personal i till- räcklig omfattning står till valnämnder- nas förfogande som valförrättare, bör allvarligt övervägas om inte befatt- ningshavare vid statliga och kommu- nala organ skulle kunna tas i anspråk för sådana uppdrag utan att de behö- ver vidkännas löneavdrag eller möjlig förlust av andra förmåner. Även vid privata företag anställda borde på mot- svarande sätt kunna, genom företags- ledningens tillmötesgående, beredas till- fälle att fungera som valförrättare. Det gäller ju dock uppgifter som för ett de- mokratiskt styrelseskick är av grund- läggande betydelse och som normalt sett inte kommer ifråga oftare än vart fjärde (tredje) år. Även andra åtgärder för att stimulera personalrekryteringen synes möjliga. Vad gäller uppkommande lokal- problem torde dessa — liksom fallet är i våra grannländer Finland och Norge —— kunna lösas genom att något allmänt skollov förläggs till den måndag, då val skall förrättas. Härigenom skulle också bland de denna dag lediga lärarna kun- na erhållas villiga valfnnktionärer. Frå- gan om förvaringen av urnorna natten mellan den första och andra valdagen, skulle kunna lösas på motsvarande sätt som i Norge.15 Är avståndet mellan vallo- kalen och kommunens centralort mera betydande och kan betryggande för- varing ordnas på platsen för röstgiv- ningen, bör alltså urnorna kvarstå där, vederbörligen förseglade. I annat fall kan föreskrivas att de skall föras till valnämnden för att där förvaras. Kvar- står urnorna på röstavgivningsstället, bör de kunna användas vid följande dags förrättning. Har urnorna i stället förts till valnämnden, bör nya urnor användas den andra dagen. Det bör i sådant fall åligga valnämnden att — förutsatt att sammanräkning skall ske 8—714702
ute i valdistrikten — i god tid före sam- manräkningens början återföra första dagens urnor till valförrättarna i respek- tive distrikt.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utredningen böra föreslå, att tiden för allmänna vals förrättande ut- sträcks till två dagar.
Utredningen vill emellertid ifrågasätta om inte för två av de allmänna valen, nämligen kyrko- och municipalfullmäk- tigvalen, undantag bör göras från en regel att allmänna val skall förrättas under två dagar. Valdeltagandet är vid dessa val så lågt att det knappast fram- står som erforderligt att förrätta dessa val under mer än en dag. Visserligen kan invändas, att systemet blir mer komplicerat om särbestämmelser ges för dessa val. Emellertid måste tidi- gare angivna praktiska och ekonomis— ka hänsyn i detta sammanhang väga tyngre och utredningen vill därför för- orda, att såväl kyrko— som municipal- fullmäktigvalen även i fortsättningen skall företagas och slutföras under en dag och då —— liksom hittills —— på en söndag.
När utredningen stannat för att före- slå att de allmänna valen —— med nämn- da två undantag — skall förrättas un- der två dagar, är utredningen medve- ten om att det i många av de minsta valdistrikten med relativt få röstberät- tigade kan synas onödigt kostsamt och i övrigt omotiverat betungande att hål— la vallokalerna öppna under två dagar. Av statistiken från 1964 års andrakam— marval kan utläsas, att en mycket stor
15 Enligt Stortingsvalgloven (27 5) kan val— nämnden föreskriva antingen att den eller de urnor som använts ute på de olika »stemme- steden» den första dagen skall föras till val— nämnden och förvaras i dess lokaler, eller också att urnorna skall kvarstå i vallokalen om be— tryggande förvaring där kan ordnas. I först- nämnda fall skall nya umor användas vid den andra dagens förrättning, i det senare kan samma urnor användas den andra dagen.
andel av valdistrikten omfattar endast ett ringa antal röstberättigade. Vad ex- empelvis Stockholms läns valkrets be- träffar fanns i 31,6 procent av valdi- strikten ett väljarunderlag på mindre än 500 röstberättigade; i 3,8 procent av distrikten uppgick antalet röstberätti- gade till mindre än 100. I Gotlands läns valkrets var motsvarande procent- tal 96,6 respektive 6,1, i Skaraborgs läns valkrets 77,2 respektive 8,7 och i Väs- terbottens läns valkrets 83,5 respektive 23,6. I Kristianstads läns valkrets fanns inte något distrikt med mindre än 100 röstberättigade, men 35,5 procent av valdistrikten hade mindre än 500 röst- berättigade.
När ordningen med val under två dagar infördes i Norge, gavs samtid-igt möjlighet för kommunen (valgsognet) att förrätta valet under endast en dag och då på måndagen, som av hävd är den ordinarie valdagen. Det ankommer på distriktvalgstyret (svensk motsvarig- het länsstyrelsen) att efter ansökan av valnämnden (valgstyret) i kommunen besluta härom. Valnämnden skall enligt lagen utförligt motivera varför valet i kommunen enligt dess mening bör för- rättas under bara en dag. I motiven ut- talas härtill att valnämnden, närden skall ta ställning till om en ansökan skall göras, skall beakta syftet med ordningen med val under två dagar: »Det er hensynet til velgerne som ber har vaert avgjörende. Bare hvis valg- styret efter en ingående vurdering av forholdene i kommunen finner at ingen gruppe velgere vil ha saerlige vansker med å få stelmt om söndagsvalg slöyfes, bör söknad sendes.» Vid 1955 års stor- tingsval söktes för 261 valgsogn be- frielse från skyldigheten att förrätta valet på söndagen. (Det totala antalet valgsogn utgjorde 466). Av dessa an- sökningar bifölls 210 medan 51 av.- slogs."
De finska vallagarna däremot öppnar inte några möjligheter att begränsa va- len till endast en dag. Lagen om val till riksdagen stadgar sålunda, att val- förrättningen i varje valdistrikt (el- ler röstningsområde som den finska termen lyder) skall börja den tredje söndagen i mars månad klockan 12 och följande dag klockan 9 samt fortgå var- dera dagen utan avbrott till klockan 20 (43 5). Enligt bestämmelser i lagens 4 5 skall som huvudregel landskom- mun som har mer än 1 500 invånare och stad eller köping, vars invånaran- tal överstiger 3 000 indelas i valdistrikt (röstningsområden). Valdistriktsindel- ningen är densamma vid de kommu- nala valen. Enligt vad utredningen in- hämtat från det finska justitieministe- riet uppgick antalet röstningsområden vid 1966 års riksdagsval till 5 392, vilket ger ett statistiskt genomsnitt om 833 per- soner (invånare) per röstningsområde.17
Även om man skulle överväga att — på motsvarande sätt som i Norge — överlämna åt valnämnden eller läns- styrelsen efter ansökan av valnämnden att förordna, att val skall förrättas un- der endast en dag, skulle de fördelar som härmed är'att vinna främst gälla valdistrikt med ett förhållandevis litet väljarunderlag. Av flera skäl är det emellertid inte önskvärt att för fram- tiden bibehålla en valdistriktsindelning med så små valdistrikt. I en senare av- delning av betänkandet kommer ut- redningen att till närmare undersök- ning ta upp spörsmålen kring valdi- striktsindelningen. I detta sammanhang vill utredningen blott "nämna att den
15 Som Oslo stad utgör en egen valkrets är valgstyret där samtidigt distriktsvalgstyre. Av detta skäl medtas inte Oslo, där valet förrät- tades under endast en dag, i statistiken. .17 Som jämförelse kan nämnas att vårt land vid .1964 års riksdagsval var indelat i 6 216 valdistrikt, vilket ger en statistiskt" genomsnitt om 1 163 personer (invånare) per valdistrikt.
utgått från att valdistriktsindelningen i fortsättningen skall genomföras så att de nuvarande minsta valdistrikten skall försvinna. Sker det, kommer de skäl som kan anföras för ett undantag från regeln om att val skall förrättas under två dagar att avsevärt förlora i bety- delse. Även under nuvarande förhållan- den kan mot en undantagsregel av här ifrågasatt slag invändas att regelsyste- met blir oenhetligt. Variationer i val- tiderna innebär — såsom även 1 and- ra sammanhang påpekatslli _ uppen- bara olägenheter för väljarna. Vid si- dan härav måste också beaktas att en väljare i ett litet valdistrikt kan ha lika stora svårigheter att inställa sig vid val- förrättningen som väljaren i ett mera folkrikt område och att han därför bör ha samma möjligheter som den senare att utöva rösträtten. Utredningen finner sig därför inte kunna förorda, att möj- lighet öppnas att förrätta riksdags-, landstings-, stadsfullmäktig- och kommu— nalfullmäktigvalen under endast en dag.
Vad så angår Spörsmålet vilken dag som jämte söndagen bör väljas som val— dag, har ovan påpekats, att de med två- dagarsval förbundna fördelarna skulle bättre framträda om måndagen och inte lördagen valdes. Vidare har konstate— rats att de, nämnda dagarna — när det gäller att komma tillrätta med de prak- tiska svårigheter som en dylik ordning för med sig -— är tämligen likvärdiga. Vid dessa förhållanden finner utred- ningen sig böra förorda, att de val som enligt förslaget skall förrättas under två dagar (dvs. riksdags-, landstings-, stadsfullmäktig— samt kommunalfull- mäktigvalen), skall förrättas på en sön- dag och den efterföljande måndagen. Såvitt angår måndagen torde valförrätt- ningen inte behöva pågå längre än till klockan 19, dvs. den bör utan olägenhet kunna avslutas två timmar tidigare än vad som f. n. i allmänhet är fallet.
De överväganden som nuredovisats har avsett de ordinarie valen, dvs. de val som sker p. g. a..17 5 1 mom. RO. och 11 5 1 mom. KVL. Sådana val som anordnas enligt 17% 2 och 3 mom; RO skall enligt gällande bestämmelser äga" rum på den sön- eller helgdag som Ko- nungen (gäller nyval enligt 17 5 2 mom.) eller länsstyrelsen (gäller stickval en- ligt 17 5 3 mom. eller val efter upphä— vande) bestämmer. Motsvarande regler för de kommunala valens vidkommande ges i 11 & 2 mom.iKVL. Utredningen har. emellertid ansett starka skäl kun- na anföras för att reglerna om valda— garna görs enhetliga även såtillvida att extra val skall äga rum på samma vecko- dagar som föreskrivs för ordinarie val. Utredningen förordar därför att möj— ligheten att anordna val på annan dag än söndag utgår och att således även i nu avsedda fall val skall äga rum en söndag och den efterföljande måndagen.
För närvarande gäller att de ordina- rie valen förrättas under hösten året före den fyraårsperio'd för .vilken de gäller. Riksdags-,'-landstings-, stadsfullé mäktig- och kommunalfullmäktigvalen förrättas sålunda den tredje söndagen i september månad; municipalfullmäk- tigvalen förrättas den första söndagen i oktober månad och kyrkofullmäktig- valen den tredje söndagen i sistnämn- da månad. Diskuteras kan om den så- lunda gällande-ordningen bör bibehål- las eller valen förläggas till någon an— nan tid på året. Att som nu sker för— rätta valen i omedelbar anslutning till vanlig semestertid för. otvivelaktigt med sig olägenheter 'av ,skiftande slag. Inte minst med hänsyn till det förberedelse- arbete som skall utföras av myndigheter och de olika partiorganisationerna, kun— de en flyttning av tiden för valen fram—
” Se t. ex. prop. 1966z31 ang. valtider vid allmänna kommunalval.
stå som motiverad och önskvärd. Det torde därvid inte komma i fråga annat än att tidigarelägga valen; att förrätta valen senare under året än vad nu är fallet torde —— om mandatperioden skall börja löpa den 1 januari året efter valet eller, vad gäller stadsfullmäktige i Stock- holm, redan den 15 oktober valåret —- vara uteslutet på grund av den tid fast— ställandet av valresultatet kräver.
Erinras må därom att riksdagsvalen i Finland, vilka tidigare ägt rum i juli månad, sedan år 1966 förrättas i mars. Genom flyttningen hoppades man kun- na öka valdeltagandet, vilket tidigare då valen förrättades under semestertid varit förhållandevis lågt.
Det vill synas som från valteknisk synpunkt starka skäl kan anföras för en tidigareläggning av valen. Som för- fattningsfrågan i hela dess vidd f. n. är föremål för utredning har valtekniska utredningen inte funnit anledning att i förevarande sammanhang närmare in- gå på frågan. Utredningen har alltså utgått från att valen liksom hittills skall förrättas under september och oktober månader.
Avslutningsvis bör påpekas att den föreslagna utsträckningen av tiden för riksdagsvalens förrättande till två da- gar fordrar grundlagsändring (17 & BO) .
IV. Förtidsröstningsinstitutets närmare utformning
1. Kretsen av förtidsröstaude
Som tidigare konstaterats förutsätter införandet av en ordning med förtids- röstning en utvidgning av kretsen av dem som skall äga rätt att avlämna val- sedel före valet.
Nämnda krets bör emellertid inte gö- ras så vidsträckt, att bestämmelsen i 24 5 RO att rösträtten skall utövas vid personlig inställelse vid valförrättning-
en i praktiken förlorar sin karaktär av huvudregel. Röstning utan inställelse vid valförrättning bör även i fortsätt- ningen vara en undantagsbeståmmelse avsedd att användas endast i sådana fall, då särskilda omständigheter det påkallar. En väljare bör därför få för- tidsrösta endast om han till stöd därför kan anföra att för honom föreligger hinder att närvara vid förrättningen, därvid med hinder då bör förstås om- ständigheter av inte alltför obetydlig karaktär, som påtagligt försvårar väl- jarens möjligheter att inställa sig vid valförrättningen. En väljare som befin- ner sig på hemorten bör alltså inte få förtidsrösta enbart av det skälet att han finner detta bekvämare än att på någon av valdagarna uppsöka vallokalen.
Vidare bör uppmärksammas, att en väljare som har att bestämma om han skall förtidsrösta eller inte, i många fall inte med absolut säkerhet vet om ett vän- tat hinder verkligen också kommer att föreligga på valdagarna. Vid den be- dömning av föreliggande omständighe- ter han sålunda måste företaga, bör san- nolikheten för hindrets förhandenvaro inte vara alltför ringa. Detta har utred- ningen funnit böra markeras därigenom att det uppgivna hindret med skäl skall kunna antas komma att betaga väljaren möjlighet att inställa sig personligen vid valförrättningen.
De allmänna villkor som bör gälla för rätten att få förtidsrösta kommer sålunda att i sak överensstämma med dem som redan nu gäller för att få rösta i särskild ordning.
Med utgångspunkt från det anförda skall ställning tas till frågan hur kret- sen av de till förtidsröstning berätti- gade närmare bör bestämmas.
Inledningsvis har utredningen utta- lat, att till omständigheter av beskaf- fenhet att medföra rätt till förtids- röstning i varje fall måste hänföras,
inte blott de som enligt gällande lag konstituerar rätt för en väljare att av- lämna valsedel före valet, utan i prin- cip även sådana som nu berättigar en väljare att poströsta på valdagen. Med detta uttalande har då också angivits den minsta omfattning som nämnda krets kan tillåtas ha.
I nära anslutning till lagens nuva- rande utformning kan den ifrågavaran- de kretsen tänkas bestämd på följande sätt:
(a) Röstberättigad som på grund av vistelse utom riket eller å annan ort inom riket med skäl kan antagas vara förhindrad att på valdagarna utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd ] röstlängden, äger före valet avlämna valsedel (förtidsröst- ning). Samma rätt tillkommer röstberättigad som fullgör militärtjänst eller tillhör besättning eller personal å fartyg eller personalen vid sta— tens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post- eller tullverket eller lots— eller fyrstaten" och som till följd av tjänstens utöv- ning inte kan utöva sin rösträtt på någon av valdagarna. Röstberättigad som med skäl kan antagas komma att vårdas eller tjänstgöra på sjuk- vårdsanstalt på de för valet bestämda dagarna må ock avlämna valsedel före valet ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den ort, där han är i röstlängden uppförd.
Det torde inte kunna bestridas, att en sådan uppräkning för att bestämma vilka som kan förtidsrösta framstår som i flera hänseenden otillfredsställande. Medan ett så vagt bestämt hinder som vistelse på annan ort skall berättiga till förtidsröstning, tillåts endast väl- jare som tillhör vissa, strikt avgränsade yrkesgrupper rösta på detta sätt. Det måste för väljarna framstå som svår- begripligt och ägnat att väcka irrita- tion att, medan t.ex. vistelse på ett sommarställe berättigar en väljare att förtidsrösta, så utestängs från samma möjlighet den som på grund av jour- tjänst som brandman eller inom annat, i lagen inte uppräknat yrke är förhind- rad att uppsöka vallokalen på valdagar-
na. Det torde vara svårt att rationellt förklara en sådan gränsdragning mellan de till förtidsröstning berättigade och de därifrån uteslutna.
Vad gäller hinder på grund av yrke eller tjänst har bestämmelserna härom i det nyss skisserade alternativet oför— ändrade öv-erflyttats från den nuvaran- de lagen, som i detta hänseende fick sin utformning är 1921. I motiven an- fördes då, att endast sådant yrke eller tjänst, som regelmässigt medförde vis— telse utom valdistriktet borde medföra rätt till röstning i särskild ordning. En sådan princip kan dock knappast anses anpassad efter förhållanden i det nu- tida samhället med ett mera differentie- rat yrkesliv och kan därför knappast accepteras. Det vore otvivelaktigt bättre om rätten till sådan röstning anknöts mera till om yrket eller tjänsten som så- dan är av den arten att den tvingar väl- jaren till arbetspass eller jourtjänst av längre beskaffenhet och mindre till om yrket eller tjänsten tvingar honom till vistelse utom hemorten.
I enlighet med det nu anförda kan ifrågavarande bestämmelse utformas på följande sätt:
(b) Röstberättigad som på grund av vistelse utom riket eller å annan ort inom riket eller eljest med skäl kan antagas vara förhindrad att på valdagarna utöva sin rösträtt vid val— förrättningen för det valdistrikt där han är i röstlängden uppförd, äger avge sin röst före valet (förtidsröstning).
I jämförelse med alternativ a) inne- bär detta alternativ en ytterligare ut- vidgning av kretsen av dem till för- tidsröstning berättigade. Villkoren för rätten till förtidsröstning har i detta fall angivits helt allmänt.
De angivna hindren — vistelse utom riket eller å annan ort inom riket —
" Lotsarna sorterar numera under sjöfarts- styrelsen, se SFS 1955:674 och instruktionen för Styrelsen, SFS 1965:689.
får nämligen 'i detta alternativ endast exemplifierande karaktär, väljaren obe- taget att åberopa varje annan omstän- dighet, exempelvis yrke eller tjänst el- ler vistelse på sjukhus. Häri ligger emel- lertid en betydande svaghet hos detta alternativ. Den korrektion mot en inte önskvärd ökning av antalet förtidsrös- ter som ansetts böra åstadkommas ge- nom att det hinder som väljaren åbero- par skall vara av en inte alltför obe- tydlig karaktär, kan med denna metod komma att förlora i betydelse. En be- stämmelse av ifrågavarande slag kan lätt komma att ges en alltför extensiv tolkning. ' '
Det kunde måhända invändas att den skillnad som föreligger mellan alterna— tiven a) och b) är mera formell än reell, eftersom någon annan bevisning om det åberopade hindrets existens än välja— rens egen-försäkran inte behöver före- bri'ngas. Som tidigare anförts måste man emellertid utgå från att det allde— les—övervägande flertalet av väljarna inte medvetet åsidosätter en bestämmel- se av ifrågavarande art. Man kan alltså inte bortse från'att ett uppräknande av de hinder som i de enskilda fallen måste föreligga för att förtid-sröstning skall få äga rum, ger en betydande stad- ga åt systemet. Det finns därför skäl för antagande att antalet förtidsröster skall bli mindre om alternativ a) väljes än om kretsen av de till förtidsröstning berättigade bestämmes på sätt alternativ b) anger. Från denna synpunkt synes det förstnämnda alternativet vara att föredraga.
Med hänsyn till det anförda synes det önskvärt att i bestämmelsen konkret an- ges de hinder som bör berättiga till för- tidsröstning men att uppräkningen när— mare än gällande bestämmelser anp-as- sas till det rådande behovet.
I anslutning härtill kan bestämmel- sen tänkas utformad på följande sätt.
1) vistelse utom riket, 2) vistelse å annan ort inom riket, 3) vistelse på sjukvårdsanstalt, eller 4) yrkes- eller tjänsteutövning med skäl kan antagas komma att vara för- hindrad att på valdagarna utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, äger före valet av- lämna valsedel (förtidsröstning).
Om bestämmelsen utformas på detta sätt täcker den helt alternativet a) och öppnar dessutom möjlighet för ytter— ligare andra väljarkategorier, vilkas tjänsteutövning — utan att vara hän- förlig till i gällande lag angivna yrken eller tjänster — utgör hin-der för per- sonlig inställelse vid valet, att förtids— rösta. Vidare ger metoden med en upp- räkning av de fall då förtidsröstning får ske en eftersträvad stadga åt systemet samtidigt som väljarna erhåller önsk- värd vägledning. I förhållande till al- ternativ b) framträder förtidsröstning— ens undantagskaraktär mera uttalat, enär endast sådana hinder som faller inom de uppräknade fyra grupperna får åberopas som stöd för en begäran att förtidsrösta. Detta alternativ kan alltså — vad gäller räckvidden — sägas ut- göra ett mellanting mellan alternativen a) och b). Visserligen innebär särskilt den fjärde gruppen med dess tämligen vaga bestämning »yrkes- eller tjänste- utövning» i och för sig vissa risker för missbruk. Det torde emellertid, som i annat sammanhang påpekats, vara be- rättigat att antaga, att det alldeles över- vägande flertalet väljare lojalt skall rätta sig efter bestämmelserna och inte utnyttja förtidsröstningsmöjligheten an- nat än då detta är sakligt motiverat. Utredningen har för sin del funnit det sist uppställda alternativet inne— fatta en godtagbar lösning och vara att föredraga framför de båda tidigare nämnda alternativen. I det följande vill utredningen för några särskilda fall be- lysa de omständigheter som bör få åbe-
ropas som stöd för en begäran att få förtidsrösta.
Bland de hinder som sålunda skall få åberopas för en begäran att få för- tidsrösta ingår — liksom hittills — »vistelse å annan ort» (punkt 2). Mot användandet av denna formulering har tidigare kritik riktats, därvid det gjorts gällande, att detta uttryck var föga väg- ledande och därför vållade svårigheter för både väljare och röstmottagare. Det har även hävdats att den tolkning därav som gjorts i praxis varit alltför snäv.20
I gällande postreglemente (IV., 47 €) anföres till tolkning av uttrycket föl- jande:
a) Den som vid sådant val, då poströstning äger rum på valdagen, på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, har rätt att istället rösta på postanstalt, dock inte på post— anstalt inom det valdistrikt eller inom det tät- ortsområde, där väljaren är röstberättigad.
Med tätortsområde avses här område med sammanhängande bebyggelse inom en stads, köpings eller kommuns administrativa område.
Föreskrifterna ovan innebär följande: Om postanstalten ligger inom det valdistrikt, där väljaren är röstberättigad, får poströstning inte ske. Om postanstalten ligger inom annat valdistrikt men likväl inom den ort (stad, köping, municipalsamhälle, by etc), där välja- ren är röstberättigad får poströstning inte hel- ler ske. En person, som är röstberättigad i Farsta, får alltså inte poströsta i Vällingby, eftersom både Farsta och Vällingby ligger inom Stockholms stad. Som undantag härifrån gäller dock att i de speciella fall, då det inom en stad etc. finns flera »samhällem som ur bebyggelse— synpunkt är helt skilda från varandra, medges poströstning mellan de olika samhällena, förut- satt att de inte ligger inom samma valdistrikt. En person som är röstberättigadi Svappavaara, får t. ex. post—rösta på postkontoret i Kiruna, trots att Svappavaara ligger inom Kiruna stad. Svappavaara ligger nämligen ca 5 mil från själva tätortsområdet Kiruna utan samman- hängande bebyggelse emellan och tillhör annat valdistrikt.
Även om städer eller andra kommuner, som gränsar till varandra,bildar en sammanhängan- de tätbebyggelse, får poströstning ske mellan kommunerna. En person som är röstberättigad
i Stockholm får sålunda poströsta i grannkom— munen Solna.
Till poststyrelsen inkommer — främst under valdagarna -— regelmässigt för- frågningar om vad som skall förstås med »vistelse å annan ort». Efter det ovanstående tolkning intagits i regle- mentet, har emellertid antalet sådana förfrågningar stadigt nedgått och var vid 1964 års andrakammarval relativt få. Detta förhållande visar, enligt utred- ningens mening, att uttryckets innebörd blivit på ett tillfredsställande sätt klar- gjord och att det i och för sig väl låter sig brukas.
Det torde f.ö. inte vara praktiskt möjligt att genom någon annan bestäm- ning ange, under vilken förutsättning en väljare som befinner sig utom hem- orten skall få förtidsrösta. I Danmark och Norge medför vistelse utanför den kommun, där väljarenär mantalsskri- ven, rätt att rösta per brev resp. »på fqztrhåndr.”1 Att här i riket föreskriva att vistelse utanför hemortskommunen skall utgöra villkor för rätt att förtids- rösta, torde 'dock inte kunna komma i fråga. Redan nu och än mer när kom— munreformen till fullo genomförts, skul- le ett sådant villkor leda till att många väljare som vistades eller skulle komma
" Ang. formuleringen, se prop. 1933:227 och 1934:216. I betänkande 1941 föreslogs, att den- samma skulle utbytas mot bestämningen »vistelse utom det valdistrikt — — _» (SOU 1941:28, s. 31). Departementschefen ansåg dock att formuleringen borde bibehållas oförändrad (prop. 1942:98, s. 43). — Ang. senare kritik däremot, se 1949:II:161 och KU 194922.
”1 Lov om valg till folketinget, 55 5: »Vaelgere, som på grund af ophold uden for den kommune — —— — vil vaere forhindret att infinde sig på afstemningsstedet ———- kan insende deres stemmeseddel ————». Lov om storlingsvalg, 18 5: »En velger har adgang till å a—vgi stemme på forhånd — — — när han erklaerer att han vil vaere hindret fra å mate personlig på valg— tinget, a) enten ved fravaer fra valgsognet i den för stemmcgivningen bestemte tid ————». Som regel utgör varje kommun ett valgsogn, dock att stad kan indelas i flera sådana.
att vistas på betydande avstånd från hemorten men ändock inom kommu- nens gränser, skulle ha att övervinna betydande hinder innan de kunde ut— öva sin rösträtt. Ett minskat valdel- tagande kan bli följden. Inte heller sy- nes den utvägen böra begagnas att låta vistelse utom det egna valdistriktet få bli avgörande i detta hänseende. Som redan inledningsvis i detta avsnitt på- pekats bör endast någorlunda påtagliga hinder konstituera rätt till förtidsröst- ning. Sådant hinder kan inte anses föreligga om väljaren vistas på samma ort som den där vallokalen är belägen och det inte ens om denna ort är en större stad med vidsträckt bebyggelse.
Det anförda har lett utredningen till uppfattningen att den hittillsvarande be- stämningen lämpligen bör bibehållas.
I anslutning till vad nu gäller har bland dem till förtidsröstning berät- tigade upptagits de som till följd av vistelse för vård på sjukhus kan anta— gas komma att vara förhindrade att ut— öva rösträtten vid valförrättningen (punkt 3). Utredningen har övervägt om inte sjukdom över huvudtaget och sålunda inte blott sådan som föranlett eller föranleder intagning på sjukhus borde konstituera rätt för vederbörande att förtidsrösta. Man kan tänka sig fall där en väljare har känning av en an- nalkande sjukdom och där det sålunda kunde vara motiverat att låta honom utöva rösträtten innan sjukdomen blir akut, då hans möjligheter att inställa sig vid valförrättningen blir små eller obefintliga. Den" utvidgning av valse- delsförsändelseinstitutets användnings- område, som nyligen genomförts och i vilket hänseende utredningen inte av- ser att föreslå några ändringar,22 har emellertid haft till syfte att underlätta bl.a. dessa väljares röstavgivning. En sådan väljare har alltså numera beretts möjlighet att på valdagen avlämna val-
sedel genom vissa närmare anförvanter eller sin vårdare.
Då sjuka och med dem jämställda så- lunda redan erhållit möjlighet att an— vända valsedelsförsändelse kunde ifrå— gasättas nödvändigheten av att undan- tagslöst berättiga de på sjukhus vårda- de att förtidsrösta. Behovet av denna röstningsm-öjlighet framstår med gäl- lande ordning som särskilt påtagligt en- dast för de-väljare som inte är gifta och som alltsedan tiden före förtids- röstnin'gsperiodens början och över val- dagarna vårdaSLpå sjukhus utom hem- orten. Avses intagning ske efter det nämnda period har börjat löpa, kan en sådan väljare förtidsrösta före intag- ningen, enär han i sådant fall kommer att vistas på annan ort på valdagarna. I alla andra fall har den som vårdas på sjukhusen i varje fall teoretisk möjlig- het att _ i de fall då han inte kan in- ställa sig personligen vid valförrätt- ningen —— rösta med valsedelsförsän- delse, antingen genom äkta make före eller på valdagarna eller genom anför- vant eller vårdare på valdagarna.
I praktiken torde emellertid de se- nast omnämnda väljarnas röstningspro- blem inte kunna anses. tillfredsställande lösta genom de möjligheter till förtids- röstning som sålunda står dem till buds. En intagens möjligheter att personligen inställa sig vid valförrättningen är van- ligen ytterst begränsade. Ett utnyttjan- de av valsedelsförsändelseinstitutet tor- de f.ö. inte heller alltid vara möjligt. För att en väljare skall kunna rösta genom äkta make, vare sig före valet eller på valdagarna, förutsätts att den make, genom vilken röstavgivningen skall ske, själv är i stånd att inställa sig vid förrättningen i valdistriktet eller där mottagning av förtidsröster är an- ordnad. Institutets användbarhet be— gränsas härigenom i avsevärd grad. Vad
” Se avsnitt 7 nedan.
gäller valsedelsförsändelse genom an- förvant eller vårdare kan jämväl dess användbarhet för de på sjukhus intagna komma att visa sig begränsad. En så- dan väljare torde inte alltid ha en av- lämningsberättigad anförvant i sin när- het och den av lagen anvisade utvägen att därför anlita vårdare (dvs. någon vid sjukhuset anställd befattningshava- re) torde inte överallt kunna tillämpas. Det ansträngda personalläget vid fler- talet av våra sjukhus gör det nämligen antagligt, att det kan bli svårt att i er- forderlig omfattning friställa personal för röstavlämning. Uppdraget att fun— gera som röstavlämnare kan naturligen inte tillåtas inkräkta på personalens normala arbetsuppgifter. I samman— hanget bör vidare beaktas att en upp— delning av den i övrigt tämligen homo- gena grupp, som de på sjukhus vårdade utgör, i sådana som får förtidsrösta och sådana som inte får detta, torde fram- stå som oberättigad och kunna vålla praktiska svårigheter. Utredningen för- ordar därför att även den omständig- heten att en väljare vårdas på sjukhus skall ge honom rätt'att förtidsrösta. Vid avfattningen av punkt 4 har u-t- redningen. beaktat. de synpunkter som vid alternativ a) anförts. Under den- vna punkt faller följaktligen inte blott de i nuvarande vallagar uppräknade yr- kes- och tjänstegrupper utan över hu- vud taget väljare, vars yrkes- eller tjäns- teutövning är så förlagd och har en så- dan omfattning, att den utgör hinder för honom att inställa sig vid valför- rättningen i det egna valdistriktet.
2. Röstmottagande myndighet
Inledningsvis har utredningen uttalat att den utgått från att förtidsröstningen skall ske inför myndighet. Praktiskt sett kommer framför allt ifråga att för— lägga förtidsröstning inom riket till
postanstalt23 eller till valnämnden och dess deputerade.
När den nuvarande ordningen med röstavgivning på postanstalt år 1941 föreslogs till införande uttalade de sak- kunniga, att antalet postanstalter unge- fär borde motsvara antalet valdistrikt för att erforderlig lättnad i valdeltagan- det skulle ernås och väljarna alltså utan alltför stora uppoffringar av tid och bekvämlighet skulle kunna utöva sin rösträtt. Av statistiskt material som re— dovisats i betänkandet framgår, att an- talet postanstalter då var 4 165 (varav 236 postkontor, 184 postexpeditioner, 3736 poststationer och 9 brevinläm- ningsställen) medan antalet valdistrikt vid 1940 års andrakammarval var 4 920 (varav 4108 på landsbygden och 812 i städerna).24
Situationen är i detta hänseende på väg att radikalt förändras. Till följd av vad som närmast kan betecknas som en strukturrationalisering av postverk- samheten .har" antalet postanstalter minskat. Nedgången har särskilt gällt poststationerna, som under åren 1940— 1965 minskat med 1 663 stycken. Antalet postkontor och postexpeditioner har dock under samma tid ökat med 1 015. Detta rationaliseringsarbete påbörjades huvudsakligen under mitten av 1950- talet och de efter denna tid indragna poststationerna —— ca 1 000 stycken _— har ersatts med lantbrevbärare och post- ombud. Antalet postombud var vid 1965 års ingång ca 650. En nyssnämnda är gjord undersökning av hushållsunder— laget för återstående poststationer har visat, att inom de områden av landet, där enligt gällande normer underlag finns för lantbrevbäring, dvs. i huvud- sak i Syd- och Mellansverige samt i
”3 Med postanstalt förstås postkontor, post— expedition och poststation. Röstmottagning sker inte hos postombud eller lantbrevbärare.
24 SOU 1941:28, s. 27 f.
Norrlands kustland, ytterligare ca 1 000 poststationer kommer att dras in och ersättas med lantbrevbärare inom den närmaste tioårsperioden. När detta ar- bete slutförts skulle återstå ca 1100 poststationer. Beträffande många av des- sa är det tveksamt om de kan bibehållas som poststationer eller om deras verk- samhet skall övertas av postombud. Skulle nu gällande normer rörande hus- hållsunderlag strikt tillämpas skulle fler- talet av dem ersättas med postombud. Återstående poststationer torde komma att utbytas mot postexpeditioner.”
Gentemot nu nämnda siffror bör stäl- las antalet valdistrikt, som vid 1965 års ingång var 6216.
Den kraftiga fortlöpande minskning- en av det totala antalet postanstalter, vilken minskning helt faller på post- stationerna, kan göra det tveksamt om den nuvarande ordningen med röstav- givning på postanstalt kan bibehållas. I samma mån som antalet av dessa röst- mottagningsställen minskar, försvåras berörda väljares möjligheter att utan alltför stor omgång utöva sin rösträtt. Utvägen att tillåta röstavgivning även inför postombud torde — med hänsyn redan till ombudens varierande kom- petens —— inte kunna förordas.
Utvecklingen på det valrättsliga om- rådet har under senare tid präglats av en uttalad strävan att stärka de lokala valnämndernas ställning och hos dem koncentrera ledningen av valen. Otvi- velaktigt skulle betydande fördelar vara att vinna om den ifrågasatta förtidsröst- ningen skulle kunna ske inför och i övrigt administreras av dessa nämnder. Valnämndens ledamöter utses numera för fyra år i taget och hos dem samlas erfarenheter av och en vana vid val- rättsliga spörsmål som är av utomordent- ligt stor betydelse. Därest förtidsröst- ning föreskrivs skola ske inför val- nämnden måste förutsättas att denna
förses med någon form av kansli, be- läget i kommunens centralort. Med den sakkunskap som sålunda skulle finnas tillgänglig är det berättigat att utgå från att röstavgivningen skulle kunna ske på ett betryggande sätt.
Avgörande praktiska olägenheter sy- nes emellertid vara förknippade med en ordning sådan som den skisserade. Antalet kommuner och därmed också antalet valnämnder är för närvarande inte större än att det framstår som i praktiken ogörligt att nöja sig med ett röstningsställe i varje kommun.” I an- nat fall skulle avstånden till röstmot- tagnin'gsställena för väljarna flerstädes i landet bli betydande. Detta kan i sin tur leda till ett minskat valdeltagande. Än mer otillfredsställande blir situa- tionen i detta avseende när kommun- reformen genomförts. Det torde därför bli nödvändigt att inrätta flera röst- ningsställen i varje kommun. Att skapa en sådan omfattande valmyndighetsor- ganisation och att hålla denna i verk- samhet under hela den tid, som måste reserveras för förtidsröstningen, kan otvivelaktigt komma att visa sig svårt och ställa stora administrativa krav. På många håll finns uttalade svårighe- ter att rekrytera lämpliga valförrättare redan till de ordinarie valförrättningar- na på valdagarna. En av de viktigaste
” Enligt nuvarande normer erfordras i all- mänhet ett underlag om minst ca 40 hushåll (varje hushåll omfattar statistiskt sett, 2,7 medlemmar) för inrättande av självständigt postombud. För inrättande av poststationer erfordras ett direktbetjäningsunderlag på 150—-200 hushåll. En utredning pågår f. 11. inom postverket med uppgift att undersöka om nu- varande gränsdragning mellan självständiga postombud och poststationer är lämplig eller om den bör ändras eller om de två slagen av postanordningar kan sammanslås till en enda.
" Vid 1965 års ingång fanns i riket 133 stä— der, 787 landskommuner, 95 köpingar och 18 municipalsamhällen eller totalt 1 013 primär- kommunala enheter. Den beslutade kommun— reformen kommer att reducera detta antal till 282 (se SFS 1964:162).
fördelarna med valnämnden som röst- mottagare skulle alltså i praktiken inte uppnås. Utvägen att låta valnämnden ombesörja någon form av ambulerande röstmottagning torde inte heller inne- bära en godtagbar lösning.
Inte något av de uppställda alterna- tiven går sålunda fritt från invänd- ningar. Beaktas hör emellertid att post- anstalterna begagnats som röstmottag- ningsställen under avsevärd tid. All- mänheten har vant sig vid att rösta på postanstalt och många postfunktio- närer har förvärvat en betydande vana vid detta slag av röstning. Det minskan- de antalet poststationer inger dock oro för metodens användbarhet i framti- den. Att helt övergå till valnämnderna som röstmottagare kan emellertid inte anses motiverat. En dylik lösning skul- le bli kostsam och i övrigt alltför vitt— utseende. Slutsatsen blir därför att post— anstalterna bör bibehållas som röst- mottagningsställen. Detta innebär dock inte att förtidsröstningen uteslutande bör ske där. Uppenbara fördelar är en- ligt utredningens mening att vinna om röstavgivningen på postanstalt kan kom- pletteras med en bestämmelse av inne- håll att röstavgivning i viss utsträck— ning även får ske inför valnämnden. Förutom att antalet röstmottagnings- ställen därigenom ökas, skulle den tid förlängas varunder förtidsröstning får ske. Utredningen förordar därför att möjlighet öppnas till förtidsröstning även inför valnämnd. Emellertid bör röstavgivningen inför valnämnd _— främst med hänsyn till personalrekry- tering och lokalanskaffning _ begrän- sas såväl tidsmässigt som i fråga om an- talet röstmottagningsställen.
Beträffande den tidsmässiga begräns- ningen vill utredningen i detta samman- hang blott nämna att det förefaller lämpligast att tillåta röstavgivning inför valnämnden under den tid omedelbart
före och fram till valet då, som nedan närmare skall utvecklas, röstmottag- ning på postanstalt av praktiska skäl är utesluten. Den närmare bestämning- en av den tid, varunder denna typ av röstning skall få äga rum, är sålunda avhängig bl.a. av hur länge förtids— röstning på postanstalt skall få pågå. Utredningen återkommer i det följande till dessa frågor.
Vad gäller antalet röstavgivningsstäl- len för röstning inför valnämnd torde det med nuvarande kommunindelning i allmänhet vara tillräckligt med ett så— dant ställe i varje kommun; i kommu- ner med vidsträckt areal eller där sär- skilda förhållanden sådant eljest på- kallar, bör redan nu ytterligare något el- ler några röstmottagningsställen kunna inrättas. Behovet av en sådan möjlighet blir naturligen än mera uttalat ju större de primärkommunala enheterna blir. I de sammanslagna kommunerna torde of— ta de förutvarande kommunalkontoren kunna utnyttjas som röstmottagnings- ställen.
Av det förhållandet att röstavgivning inför valnämnden skall äga rum dagar- na omedelbart före valet då röstning på postanstalt av befordringstekniska hän- syn inte kan få ske, följer att möjlig- heten att förtidsrösta på detta sätt måste begränsas till sådana väljare, som är uppförda i ifrågavarande kommuns röstlängd.
Ett införande av möjlighet till röst- avgivning inför valnämnden i den om- fattning ovan angivits skulle — förutom att leda till en minskning av postanstal- ternas arbetsbörda — medföra den för- delen, att sådana inom ifrågavarande kommun boende väljare som visserligen avsett att rösta vid personlig inställelse vid valförrättningen men som — efter utgången av den tid som anslås för för- tidsröstning på postanstalt _ oförmo- dat måste lämna hemorten och till—
bringa valdagarna utom denna, i flerta- let fall beredes möjlighet att det oaktat utöva sin rösträtt.
Den omständigheten att bland de till förtidsröstning berättigade väljarna upptagits även de som vårdas på sjuk- hus, föranleder i detta sammanhang vis— sa ytterligare överväganden. Man kan i allmänhet inte räkna med att en välja- re som är intagen på sjukhus skall vara i stånd att uppsöka en utanför sjukhu- set belägen postanstalt eller att instäl- la sig inför valnämnden för att utöva den rätt till förtidsröstning som tillkom- mer honom. Med hänsyn härtill skulle alltså utövandet av rösträtten — i vart fall för dem av nämnda väljare som in- te kan rösta genom valsedelsförsändel- se -——" i praktiken bli avhängigt av om postanstalt är inrättad vid sjukhuset. Permanenta postanstalter finns emeller- tid f.n. vid endast 23 av landets sjuk- hus.27 Det torde — enligt vad utred- ningen inhämtat -— inte kunna påräk- nas att ytterligare sådana postanstalter skall inrättas. Om inte åtgärder vidtas för att underlätta ifrågavarande väljares valdeltagande kommer de, ehuru for- mellt berättigade att förtidsrösta, att i praktiken vara ur stånd att begagna den- na rätt. Den närmast till hands liggan- de lösningen är otvivelaktigt att genom inrättande av tillfälliga postanstalter ge sagda rätt ett reellt innehåll, och utred— ningen förordar, att denna utväg '— liksom hittills — skall begagnas. '
Enligt gällande bestämmelser ankom— mer det på Kungl. Maj:t att efter höran- de av medicinal- och poststyrelserna besluta, i vilken omfattning tillfälliga postanstalter skall inrättas. Vid 1964 års andrakammarval anordnades tillfäl- liga postanstalter vid 401 sjukhus med tillhopa 66355 vårdplatser. 49 704 av där intagna patienter var röstberätti— gade och 15 053 av dem — eller 30,3 procent -— utövade sin rösträtt. Av de
totalt 18 027 patienter, som endast ha- de möjlighet att rösta vid sjukhuset (dvs. de var ogifta, änkor, änklingar el— ler frånskilda, och enligt dåtida reg— ler uteslutna från att begagna valse— delsförsändelse) röstade 9 416 eller 52,5 procent. Av övriga patienter — 31 677 till antalet _— röstade 17,8 procent på sjukhuset. Inför 1966 års kommunalval förordnade Kungl. Maj:t att röstmottag- ning på valdagen skulle anordnas vid följande slag av sjukhus — under förut- sättning att anstalten i fråga rymde minst 25 vårdplatser — nämligen lasa— rett, övriga sjukvårdsanstalter av lasa- rettskaraktär, sjukstugor, epidemi- och tuberkulossjukvårdsanstalter samt sjuk- hem för akut eller långvarigt kroppssju- ka eller konvalecenter. Röstmottagning skulle även anordnas vid sådant sjuk- hus med minst 20 vårdplatser, om röst- mottagning där ägt rum vid tidigare val.
I vilken omfattning röstmottagning skall anordnas på sjukhusen bör — en- ligt utredningens mening -— inte heller i fortsättningen föreskrivas i vallagar- na. Liksom hittills bör det utan särskild lagbestämmelse avgöras av Kungl. Maj:t efter hörande av nämnda myndigheter. Utredningen vill i detta hänseende blott tillägga, att det inte synes osannolikt att den införda möjligheten för sjuka och åldringar att rösta genom valsedels- försändelse kan minska behovet av vid sjukhusen särskilt inrättade postanstal- ter. lnnan några mera bestämda slut— satser låter sig dras torde emellertid erfarenheterna från ytterligare val böra avvaktas.28
Utredningens förslag om förtidsröst- ning förutsätter även att sådan röstning skall kunna ske utom riket. I anslutning till uppfattningen att förtidsröstningen bör ske inför myndighet synes det na-
” Vid 1964 års utgång fanns i landet totalt 538 anstalter för kroppsligt sjuka. " Se vidare härtill avsnitt 7 nedan.
turligt att för dessa fall även i fort- sättningen ta i anspråk svensk beskick- ning eller svenskt konsulat. Förtidsröst- ning utom riket bör dessutom — lik- som hittills — vara möjlig ombord på svenskt fartyg, beträffande vilket sär- skild föreskrift meddelats om att röst- mottagning där får anordnas.
3. Förtidsröstningens början och slut på post- anstalt, beskickning, konsulat oeh fartyg.
a. Förtidsröstningens början.
Enligt gällande bestämmelser (72 å andra stycket ValL och 37 5 andra styc- ket KVL) skall för de väljare som är berättigade att avge sina röster före va— let, röstmottagning anordnas från och med 30:e dagen före valdagen. Vad så- lunda stadgats gäller såväl för de välja- re som röstar på detta sätt inom riket som för dem som avger sina röster utomlands. Tidigare och fram till år 1962 gällde att här avsedd röstmottag- ning fick påbörjas den 18:e dagen före valet. I det betänkande som låg till grund för 1962 års ändringar” uttala- des, att det för väljare, som vistades utom riket, många gånger torde vara svårt att under den jämförelsevis korta tid som stod till buds för röstningen — vilken f.ö. på många orter måste av- brytas åtskilliga dagar före valdagen — komma i förbindelse med beskickning eller konsulat, där röstning var anord- nad. Även för personer, som vistades här i riket men som avsåg att avresa till utlandet före valdagen, skulle det vara fördelaktigt, om de i större utsträckning än vad den då gällande lagen medgav, fick tillfälle att rösta på postanstalt före avresan. Ett genomförande av det sam- tidigt framlagda förslaget till fartygs- röstning förutsatte också med nödvän- dighet en utsträckning av nämnda tid.
Den tid varunder förtidsröstning skall få ske bör — om tvådagarsval införes
— ställas i relation till den första av valdagarna.
För de röstberättigade som vistas utom riket torde det vara erforderligt att även efter nu ifrågavarande reforms genomförande medge rätt till förtids- röstning under avsevärd tid. Någon an- ledning att förkorta den tid som nu står till buds synes inte finnas. Å andra sidan förefaller det inte heller nödvän- digt att förlänga densamma. Utredning- en får därför föreslå, att mottagning av förtidsröster utom riket skall äga rum fr.o.m. den 30:e dagen före första val- dagen.
Vad angår förtidsröstning inom riket talar de skäl som år 1962 föranledde för- längning av den tid varunder röstav- givning får ske för att denna inte görs alltför kort och det kunde därför —— även med bortseende från önskvärdhe- ten av enhetliga bestämmelser _— före- falla motiverat att även i fortsättningen tillåta förtidsröstning inom riket under samma tid som f. n. gäller. Då nu fråga är om att införa rätt till förtidsröst- ning mera generellt för dem som av skilda grunder är förhindrade att rösta vid den ordinarie förrättningen, måste det å andra sidan av flera skäl anses önskvärt att förtidsröstningen inte på- börjas tidigare än nödvändigt. Som ovan påpekats bör, även efter refor- mens genomförande, valens tyngd- punkt ligga på valdagarna. En konse— kvens härav torde bli att den tid som skall stå till buds för förtidsröstning inte tas till längre än vad som är abso— lut nödvändigt. I annat fall lär det vara antagligt, att många väljare, som inte med säkerhet vet hur deras situation kommer att vara omkring valdagarna, tar det säkra för det osäkra och röstar i förtid. En inte önskvärd ökning av an- talet förtidsröster kunde därav bli följ-
" SOU 1961:21 s. 64 i; se vidare prop. 1962:53 och KU 1962:9.
den. Ju närmare valdagarna förtidsröst- ningens inledande kan läggas, desto säkrare bör flertalet av dessa tveksam- ma väljare kunna bedöma var de då kommer att uppehålla sig. Det torde också från postverkets synpunkt vara ett starkt önskemål att röstmottagning på postanstalt äger rum under en rela- tivt kort tidrymd. Därigenom kan till- gängliga personalresurser bättre kon- centreras på röstmottagningen, vilket i sin tur måste medföra såväl att risken för felbehandling av där avgivna röster reduceras som att besvärande samman- blandning med andra postala göromål i betydande grad undviks.
När utredningen med hänsyn till vad sålunda anförts därför finner sig böra förorda att förtidsröstningen inom ri- ket äger rum under kortare tid är 30 dagar, bör detta förslag ses mot bak- grund av att utredningen samtidigt fö— reslår att rätten att rösta före valet ut— vidgas till att omfatta en avsevärt stör- re krets väljare än den som berörs av den nuvarande regeln. En fullständig jämförelse med gällande rätt är därför inte möjlig att göra. Det kan således in- te sägas att utredningens förslag i ifrå- gavarande hänseende generellt sett in- nebär en försämring av väljarnas möj- ligheter att delta i valen.
Det kan diskuteras under hur många dagar som förtidsröstning inom riket sålunda bör få äga rum. Utredningen har för sin del stannat för att föreslå att förtidsröstning inom riket skall få inledas den 18:e dagen före första val— dagen. Vid detta sitt ställningstagande har utredningen beaktat det förhållan- det, att semestrarna oftast förlägges så, att ledigheten börjar löpa på en måndag och att en ev. avresa från hemorten sker så snart som möjligt efter arbets- veckans slut. Om förtidsröstningen får börja den 18:e dagen före första val- dagen, kan sålunda även väljare som
har ledighet under två veckor före valet rösta under de sista dagarna av sin hem- mavaro.
b. Förtidsröstningens slut Förtidsröstningen måste, som redan ti- digare konstaterats, avslutas i så god tid före valet att avgivna röster kan vara tillgängliga när den preliminära sammanräkningen skall börja. Svaret på frågan hur lång tid före är främst be- roende av vilken valmyndighet det skall åligga att preliminärt granska och sam- manräkna dessa röster. Till detta spörs- mål återkommer utredningen i ett föl- jande avsnitt. Vad det nu gäller är att undersöka hur tidpunkten för förtids- röstningens avslutande lämpligen bör bestämmas.
Detta synes kunna ske antingen så att förtidsröstningen får fortgå till och med en viss, i lagen angiven dag, eller också så att slutdagen görs flexibel i den meningen, att förtidsröstningen i varje enskilt fall skall ske på sådan tid att avgivna valsedlar är det samman- räknade organet till handa vid samman— räkningens början eller en viss bestämd tidpunkt dessförinnan. En kombination av dessa två metoder är också tänkbar.
Den förstnämnda metoden används, såvitt utredningen kunnat utröna, inte i något med Sverige jämförbart land. I Danmark, England och Västtyskland an— vänds i princip den senare av de två metoderna. I Norge gäller att »stemme- avgivning må ikke foregå senere en da— gen för valget kl. 8 (20) kveld». (Lov om valg till Stortinget, 19 €). Paragra- fen innehåller dock det tillägget, att röstavgivningen under alla förhållan— den skall ske så tidigt att valsedeln kan vara vederbörande »valgstyre» till han- da innan röstningen i vallokalen slu- tar. Där har alltså de båda metoderna kombinerats.
Genom att föreskriva att förtidsröst—
ningen skall avslutas på en viss, i lagen bestämd tidpunkt ges åt systemet en en- hetlighet och formell stadga som måste bedömas som eftersträvansvärd.
Den senare av metoderna förutsätter för sin praktiska tillämpning att välja- ren själv gör sig underkunnig om, när han sist måste förtidsrösta för att hans röst skall kunna beaktas vid den preli- minära sammanräkningen. Röstningen kräver således en viss aktivitet från väl- jarens sida, vilket kan komma att få en viss avhållande effekt på väljarnas be- nägenhet att rösta. Systemet blir även mera lösligt och kan vålla irritation. Från poststyrelsen har anförts, att väl- jare som avser att förtidsrösta i så- dant fall ofta torde konuna att vända sig till postanstalten, antingen på hem— orten eller på den ort där han avser att förtidsrösta, för att få besked om när han senast måste rösta. För perso— nalen vid främst de mindre postanstal- terna torde det stöta på betydande svå- righeter att lämna ett korrekt besked i detta hänseende, eftersom postpersona- len inte alltid äger den erforderliga kännedomen om tåg- och flygtider, be- fordringsvägar o.dyl., varpå en sådan upplysning måste baseras.
Vid sitt bedömande av de uppställda alternativen har utredningen funnit övervägande skäl tala för det förstnämn— da, således att förtidsröstningen skall få pågå till och med en bestämd, i lagen angiven tidpunkt.
Det kunde emellertid ifrågasättas om inte den angivna regeln borde -— liksom fallet är i Norge —- kompletteras med den anvisningen till väljarna att röst- avgivningen i allt fall bör ske i så god tid före valet, att avgivna valsedlar är vederbörande valmyndighet till handa vid en viss senaste tidpunkt. Härigenom skulle främst de väljare, som vistas långt från hemorten göras uppmärksamma på vikten av att rösta i god tid före valet.
Bortsett från att väljaren kan få svårt att erhålla besked om när han i sådant fall bör rösta (jfr vad ovan anförts), blir behovet av ett dylikt tillägg i avgö— rande mån beroende av hur det skall förfaras med till valmyndigheten för sent anlända förtidsröster. Som utredningen avser att föreslå att dylika röster inte skall kasseras enbart av det skälet att de kommer för sent för att ingå i den preliminära sammanräkningen har ut- redningen inte funnit behov föreligga av det nämnda tillägget. _— En annan sak är att den förtidsröstning som äger rum utom riket inte överallt kan få fort- gå till och med den för sådan röstavgiv- ning bestämda sista dagen. Hänsynen till den tid som krävs för att förtids- röster från den ifrågavarande utrikes belägna orten skall hinna fram till den lokala sammanräkningsmyndigheten, kan i sådana fall föranleda att förtids- röstningen avslutas tidigare i förhållan- de till första valdagen än vad generellt föreskrives.
4. Avgivna förtidsrösters vidare behandling Vid den preliminära granskning och sammanräkning som enligt nu gällande bestämmelser i 68 5 ValL samt 33 och 34 55 KVL skall verkställas i omedelbar anslutning till röstningens slut, kan en- dast vid förrättningen avgivna röster beaktas. Poströsterna och andra i sär- skild ordning angivna röster sänds av vederbörande röstmottagare direkt till den länsstyrelse som skall göra den slut- liga sammanräkningen eller — vad gäl- ler utom riket avlämnade röster —- till Ö.Ä., som i förekommande fall vidare— befordrar dem till nämnda länsstyrelse. Utredningen har förutsatt, att det även efter förtidsröstningens genomfö- rande skall ankomma på valförrättarna att preliminärsammanräkna valet och att denna sammanräkning skall påbör-
jas omedelbart efter röstningens slut. För att förtidsrösterna skall kunna ingå i denna måste, som redan tidigare på- pekats, rösterna vara det lokala valorga- net till handa senast vid nyssnämnda tidpunkt.
När författningsutredningen på sin tid förde fram tanken på en ordning en- ligt vilken samtliga på postanstalt av- lämnade valsedlar skulle räknas redan vid den preliminära sammanräkning- en,30 anfördes under remissbehandling- en från en länsstyrelse, att ordningen förutsatte att poströsterna sändes di- rekt från röstmottagarna till respektive valförrättare. Enligt denna länsstyrel- ses mening skulle det emellertid vara äventyrligt att på valförrättarna över- låta den många gånger besvärliga granskningen av poströsterna. Erfaren- heterna visade nämligen -— anfördes det -—- att redan den förhållandevis enk— la granskningen av valkuvert och deras innehåll, som nu åvilade valförrättarna, sällan utfördes på ett korrekt sätt och vållade länsstyrelserna avsevärda be- kymmer. Knappast från något valdi- strikt avlämnades en helt riktig preli- minär sammanräkning. Detta ledde i allmänhet icke till några allvarliga kom- plikationer, då eventuella felaktigheter som regel lätt kunde rättas vid den slut- liga sammanräkningen. En sådan rättel- se skulle däremot i regel bli omöjlig att åstadkomma beträffande på post- anstalt avlämnade, i något avseende fel- aktiva valkuvert eller valsedelsförsän- delser, som godtagits av valförrättaren vid den preliminära sammanräkningen.”
Gentemot den anförda invändningen kan dock bl.a. anföras, att man i ett annat hänseende inte tvekat att anförtro valförrättarna en granskningsuppgift av betydande grannlagenhet. När det gäl- ler de 5. k. valsedelsförsändelserna, vil- kas användningsområde f. ö. nyligen ut- vidgats,32 åligger det valförättarna att
vid mottagandet av dessa granska så— väl ytter- som innerkuverten i formellt hänseende. Denna ordning har, såvitt känt, inte föranlett några betänklighe- ter.
Andra utvägar än att anförtro gransk- ningen av förtidsrösterna åt valförrät- tarna är emellertid möjliga. Sålunda kunde denna uppgift läggas på val- nämnderna. Om så sker torde garantier skapas för en i alla avseenden betryg- gande behandling av förtidsrösterna.33 Situationen kompliceras emellertid av det förhållandet att en till valnämnden koncentrerad granskning med visshet kommer att kräva en avsevärd tid. Vid sitt besök i Oslo erfor utredningen, att granskningen och sammanräkningen av de 20 000 »forhåndsstemmer», som »valgstyret» (valnämnden) i staden ha- de att utföra, krävde en tid av ungefär fem dagar, oaktat »valgstyret» hade en mycket god tillgång på personal och en i övrigt mycket väl utvecklad samman- räkningsorganisation. Som jämförelse kan nämnas att vid 1964 års andrakam- marval avgavs i Stockholms stads val- krets totalt 28 466 poströster (motsva- rande 6,2 % av det totala antalet avgiv- na röster). Det kan antagas att det stora flertalet av förtidsrösterna kommer att avges mot slutet av den för för- tidsröstningen bestämda tiden. Till stöd härför kan anföras de i Norge gjorda erfarenheterna. Även om den svenska valnämndens befattning med förtidsrös- terna skulle bli något mindre tidskrä- vande än det norska valgstyrets med
”0 SOU 1963:17 5. 310—11. 31 Se SOU 1964:38 s. 90” Se 64 5ValL och 30 5 KVL (SFS 1965:608, 609).
” Resonemanget tar främst sikte på de kom- muner som är indelade i valdistrikt. Det alldeles övervägande flertalet kommuner är också in- delade. Vid 1964 års andrakammarval var endast 45 av landets totalt 1 013 kommuner inte indelade i valdistrikt. Antalet inte indelade kommuner har under senare år varit i stadigt sjunkande.
»forhåndsstemmerne», lär det vara rea- listiskt att utgå från att en, sådan gransk- ning, åtminstone i kommuner med ett mera betydande antal poströster, skulle ta en avsevärd tid i anspråk. Med hän- syn till det anförda och under beaktan- de av gällande befordringstider (se här- om nedan) innebär den diskuterade möjligheten att förtidsröstningens slut- dag måste förläggas längre från valet än vad som kan anses önskvärt.
Även om berörda konsekvens av en ordning med valnämnden som gransk- ningsmyndighet i och för sig skulle kun- na accepteras, talar mot densamma yt- terligare följande. Valnämndens gransk- ning torde böra innefatta —- förutom en formell kontroll av ytterkuverten -— jämväl frågan om vederbörande väljare är röstberättigad vid valet. Valnämn- den måste alltså ha tillgång till den ak- tuella röstlängden. Detta innebär att val- nämndens granskning måste vara avslu- tad, när valförrättningarna i de olika valdistrikten skall börja. I den tänkta situationen att en väljare förtidsröstat men det oaktat inställer sig vid den or- dinarie förrättningen, torde följden där- av bli, att denne väljare inte kan tillå- tas rösta vid förrättningen, då röstläng- den utvisar att han redan utövat sin rösträtt. Att i nämnda läge ogiltigför- klara förtidsrösten torde nämligen re- dan av praktiska skäl vara uteslutet. En- ligt utredningens mening utgör denna följd en avgörande invändning mot att föreskriva att valnämnden skall funge- ra som granskare av förtidsrösterna. Den omständigheten, att väljaren instäl- ler sig vid valförrättningen visar att det av honom som grund för förtidsröst- ningen åberopade hindret i själva ver- ket inte förelegat. Det måste anses stö- tande att en, på oriktiga grunder i ex- traordinär väg avgiven valsedel skulle gälla, medan valförrättarna skulle väg- ra motta den valsedel väljaren önskar
avlämna enligt huvudregeln, dvs. vid personlig inställelse vid valförrättning- en.
Det kan tilläggas att det, om valnämn- den skall granska förtidsrösterna, inte torde vara möjligt att undvika att vid dubbelröstning lämna förtidsrösten fö- reträde framför den personliga röst- ningen genom en föreskrift att valnämn- den använder ett exemplar av röstläng- den och valförrättarna i de olika valdi- strikten ett annat. Visserligen skulle då valnämndens granskning kunna pågå även efter det valförrättningarna i di- strikten påbörjats. Vid ett senare till- fälle skulle längderna kunna jämföras för att konstatera om dubbelröstning ägt rum. Utredningen är dock inte beredd att förorda denna utväg, som otvivelak- tigt torde komma att vålla svårigheter i det praktiska arbetet och förlänga den tid som sammanräkningen kräver.
Utredningen finner sig med hänsyn till det anförda inte kunna förorda att ifrågavarande granskning sker genom valnämndens försorg.
Kvar står då den först anvisade utvä- gen, att valförrättarna skall såväl grans- ka som sammanräkna samtliga förtids- röster. De invändningar som riktats här- emot, behöver, som förut antytts, inte
.anses avgörande. Om det för valförrät- tarna betonas att de, i fall av osäkerhet om en förtidsröst bör godkännas eller ej, hellre skall vägra godkännande och därmed överlämna åt länsstyrelsen att vid den definitiva sammanräkningen pröva förtidsrösten, torde t'. ö. de befa- rade riskerna för oriktiga avgöranden kunna väsentligt reduceras. Utredningens förslag kommer visser- ligen att öka valförrättarnas arbetsbörda och sammanräkningsarbetet kommer att ta längre tid. Nämnda ökning torde dock bli relativt måttlig. Om valför- rättningen den andra valdagen, såsom föreslagits, avslutas redan klockan 19
bör valresultatet ändock kunna förelig- ga tidigare än vad nu är fallet.34 Utredningen finner alltså att det bör åligga valförrättarna i de skilda valdi- strikten att granska och sammanräkna förtidsrösterna. När författningsutred- ningen på sin tid föreslog, att poströs- terna skulle ingå i den preliminära sam- manräkningen, synes man vid remiss- behandlingen ha utgått från, att post- rösterna skulle sändas från röstmotta- garna direkt till vederbörande valförrät- tare. En sådan ordning bedömdes avse- värt öka risken för felsändning i jämfö- relse med gällande förfarande, då des— sa röster sändes endast till länsstyrel- serna.35 Enligt utredningens uppfattning kan man inte bortse från den anförda invändningen mot att låta röstmottagar- na på postanstalt, beskickning, konsulat eller fartyg sända av dem mottagna för- tidsröster direkt till valförrättarna i de många olika valdistrikten. Den omstän- digheten att den preliminära samman— räkningen skall omfatta även förtids- rösterna behöver emellertid inte nöd- vändigtvis medföra att röstmottagarna sänder dessa röster till valförrättarna. En annan lösning ligger nära till hands, nämligen att låta valnämnden stå som mottagare av förtidsrösterna; på val- nämnden skulle det därefter ankomma att vidarebefordra av den mottagna för- tidsröster till valförrättarna i det di- strikt, till vilket vederbörande väljare hör, för att vara tillgängliga för dessa när röstningen där avslutas och gransk- ning och sammanräkning skall börja. Eftersom antalet möjliga adressater i så- dant fall reduceras med ca % i jämfö- relse med vad som blir fallet om valför- rättarna står som mottagare, minskar uppenbarligen riskerna för felexpedie- ringar avsevärt. Även från andra syn- punkter synes denna ordning vara att föredraga. Enligt gällande rätt — och någon ändring i det hänseendet avser
utredningen inte att föreslå —— får väl— jare, som tillhör besättning på svenskt fartyg, rösta utan att förete röstkort. Om det är högst antagligt att en sådan väljare inte vet till vilket valdistrikt han hör, är det mindre sannolikt att han är okunnig om, i vilken kommun har är mantalsskriven. Ökade garantier skapas för att på detta sätt avgivna röster kom- mer rätt adressat till handa, om val- nämnden står som mottagare. Möjligen kan »omvägen» över valnämnden något fördröja förtidsrösternas befordran till vederbörande valförrättare. Det torde dock vara möjligt att genom enkla prak- tiska åtgärder motverka en sådan för- dröjning t. ex. genom att valnämnden tilldelas ett postfack, där anlända för- sändelser avhämtas. Valnämnden blir härigenom inte beroende av de vanliga brevbäringsturerna.
I analogi med nuvarande ordning skulle man kunna tänka sig att förtids- rösterna sänds till länsstyrelsen i det län, där vederbörande väljare är hem- mahörande. Från länsstyrelsen skulle då förtidsrösterna sändas vidare till rätt valdistrikt. Vid denna metod måste emellertid befordringstiden bli betyd- ligt förlängd. Det finns desto mindre anledning att vid införandet av förtids- röstning förorda denna utväg som några avgörande invändningar inte förefaller kunna riktas mot metoden med val— nämnden som mottagare av förtidsrös- terna.
Utredningen får därför föreslå, att röstmottagare skall — i andra fall än
34 Av tillgängliga statistiska uppgifter från 1964 års andrakammarval framgår att det största antal poströster hänförligt till ett val- distriktvar 747 (Storkyrkoförs. l:a dt). I detta tal ingår (lock röster från i diplomatisk tjänst utom riket stationerade personer (14 5 2 mom. Folkbokföringsförordningen). Göteborgs 54:e dt var det därnäst största med 376 poströster. —— Statistiskt genomsnitt för hela riket var 29,4 poströster per Valdistrikt. ”5 Se SOU 1964:38 s. 90; jfr även SOU 1961:20 s. 156.
de då förtidsröster avgivits omedelbart inför valnämnden — översända mottag- na förtidsröster till valnämnden i den kommun, där vederbörande väljare är upptagen i röstlängden. På valnämnden skall därefter ankomma att fördela in- komna och inför nämnden avgivna rös- ter på vederbörande valdistrikt.36 Vad nu föreslagits bör gälla jämväl de utom riket avgivna förtidsrösterna. Röstmot- tagare på fartyg bör dock ha möjlighet att — om detta befinnes lämpligare _— sända mottagna förtidsröster till när- maste svenska beskickning eller konsu- lat för vidarebefordran till vederböran- de valnämnd. '
5. Slutdagens bestämmande
a. Vid förtidsröstning på postanstalt inom riket *
Av skäl som redovisats i det föregående hör förtidsröstningens slutdag förläggas så nära valet som det är möjligt. Såvitt angår förtidsröstningen på postanstalt måste emellertid slutdagen bestämmas från den förutsättningen, att en denna dag avgiven röst i allmänhet skall kun— na befordras från röstmottagare—n till den ort där den röstande är mantals- skriven, även om denna är avlägsen. Annat befordringssätt än per post torde därvid inte kommai fråga. Förtidsröst- ningen måste därför vara avslutad nå— gon eller några dagar före valet.
Från postverket har beträffande gäl- lande befordringstider upplysts följan— de. Av faktiskt befordrad. postmängd är normalt sett 94,4 procent framme och kan utdelas med första brevbärnings- turen dagen efter inlämnandet. 5,0 pro- cent utdelas med den andra turen den- na dag, medan 0,6 procent av nämnda postmängd är framme och kan utdelas med den första turen den andra dagen efter inl'ämnandet. I samtliga'fall har förutsatts att försändelsen inlämnas för
befordran efter kontorstid, dvs. efter klockan 17. I vissa undantagsfall kan befordringstiden dock bli betydligt längre.-'" Det .har vidare anförts att vid fastställandet av den veckodag, då röst— avgivningen skall avslutas, hänsyn inte enbart kan tas till befordringstiderna utan även till att felexpedieringar kan förekomma och- anslutningar mellan postförande lägenheter kan brytas.
»Det kan uppenbarligen inte komma i fråga att bestämma slutdagen under hänsynstagande-till den långa beford- ringstid som i något särfall kan upp- komma. Slutdagen skulle i så fall kom- ma att ligga längre från valet än som från flera synpunkter kan anses lämp- ligt. Det synes i stället -— med hänsyn till föreliggande utredning _ berätti- gat att utgå från att befordringstiden i allmänhet ej överstiger två dygn. I den- na tid här då uppenbarligen den första av de två föreslagna valdagarna kunna inräknas. I enlighet härmed skulle för- tidsröstningen kunna pågå t. 0.m. fre- 'dagen.
Emellertid bör i sammanhanget även beaktas — förutom vad poststyrelsen anfört —— att enligt utredningens för- slag avgivna förtidsröster skall av röst- mottagaren sändas till valnämnden som i sin tur skall vidarebefordra dem till valförrättarna i de olika valdistrikten, där granskning och sammanräkning skall ske. Detta arrangemang förutsätter att valnämnden -— såsom nedan när—
-mare skall utvecklas” —- vidtar vissa
åtgärder med de till den anlända för-
” I avsnitt 9 nedan behandlas närmare de
' åtgärder som valnämnden har att vidtaga med
till den anlända (och inför den avgivna) förtids- röster.
37 Som exempel har anförts, att en försän— delse från Saittarova (i Tornedalen) till Ystad, ,vilken inlämnas på tisdagen, är — om flygbe- fordran används —— framme och kan utdelas med första brevbäringsturen på fredagen. om tågbefordran anlitas är försändelsen framme samma tid på lördagen. ” Se avsnitt 10.
tidsröster, som, utan att vara alltför omfattande, dock kräver viss tid. Av betydelse är vidare de inskränkningar 'i posttrafiken som förekommer på sön- dagarna. Det anförda kan åberopas för lämpligheten av att förtidsröstningen avslutas en dag tidigare, alltså på tors- dagen.
Frågan om slutdagens placering kan emellertid även röna inflytande av det sätt varpå ett annat spörsmål bedöms. Man måste nämligen räkna med att en den sista dagen avgiven förtidsröst —— antingen till följd av att befordrings- tiden är avsevärt längre än den som antagits som den normala eller på grund av oförutsett dröjsmål i post- gången — inte hinner fram till val— nämnden i tid för att kunna vidaresän- das till vederbörande valförrättare. Ut- redningen har redan tidigare antytt att den inte är av den uppfattningen att en sådan för sent anländ röst skall för— klaras ogiltig. Från den synpunkten att det är angeläget att slutdagen förläggs så nära valet som möjligt, kunde det med hänsyn härtill synas följdriktigast att välja fredagen som slutdag. Utred- ningen har emellertid ansett att det framför allt gäller att skapa förutsätt- ningar för att praktiskt taget alla för- tidsröster verkligen hinner fram och kan ingå i den preliminära sammanräk- ningen. Detta sker lättare om torsdagen väljes till slutdag framför fredagen. En sådan lösning står knappast i motsats till ett godkännande även av till val- nämnden för sent anlända förtidsröster. Syftet härmed är, som senare ytterligare skall utvecklas, att skydda den enskilde väljaren från risken att hans röst på grund av omständigheter utanför hans kontroll kan komma att ogiltigförklaras, och måste därför under alla förhållan- den anses motiverat.
Vad sålunda anförts gör att utred— ningen finner sig böra förorda att för-
tidsröstningen får pågå t. o. m. torsda- gen före valet.
b. Vid förtidsröstning på beskickning, konsulat eller fartyg utom riket.
Att uppställa bestämda regler om slut— dagen för den förtidsröstning som äger rum på beskickning, konsulat eller tar- tyg låter sig inte göra, då befordrings- möjligheterna från skilda platser starkt varierar. Inte heller synes det utred- ningen lämpligt att i lagtexten intaga någon särbestämmelse om att röstav- givningen där skall ske på sådan tid att avgivna valsedlar är vederbörande valnämnd till handa vid en viss senaste tidpunkt. Utredningen föreslår därför, att regeln att förtidsröstningen skall få pågå t. o. m. torsdagen före valet i princip skall gälla jämväl för den för- tidsröstning som sker inför ifrågavaran- de röstmottagare. I den mån förhållan- dena det kräver, bör vederbörande be- skicknings eller konsulats chef eller fartygs befälhavare äga rätt föreskriva att förtidsröstningen — för att avgivna röster med betryggande garanti skall hinna fram till valnämnden den andra valdagen — skall avslutas tidigare än på torsdagen. De röstberättigade bör underrättas härom genom den kun- görelse och det anslag om röstmottag- ningen som skall utfärdas. Avser röst- mottagare på fartyg att låta av honom mottagna förtidsröster befordras till ve- derbörande valnämnd via svensk be- skickning eller svenskt konsulat måste, som nämnts, tiden för röstmottagningen ombord på fartyget bestämmas under beaktande av den förlängning av be- fordringstiden detta kan komma att medföra.
6. Förfarandet vid förtidsrösternas avgivande. Röstmottagare. Öppethållande.
I 73 5 ValL och 38 & KVL ges regler för hur röstavgivning inför röstmotta-
gare skall tillgå. Från poststyrelsen har till det nuvarande förfarandet anförts, att det är omständligt och tidskrävande samt ställer höga krav på både väljarens och röstmottagarens noggrannhet. Det har därför från verkets sida ifrågasatts, om inte ytterkuvert kunde förses med fönster, i vilket kuvert väljarens röst- kort kunde inläggas. Härigenom skul- le väljaren befrias från uppgiften att överföra röstkortets uppgifter om namn, yrke, födelseår o. s. v. till ytterkuvertets framsida. För röstmottagaren skulle det innebära en betydande lättnad att slip— pa granska att uppgifterna är rätt ifyll- da. Även andra förenklingar borde över- vägas. -
Vid utformningen av regler på hit- hörande område måste till en början beaktas att fråga är om en röstavgiv- ning av extraordinär natur. Den sker i utrymmen inrättade för andra behov än att tjäna som vallokaler och måste genomföras utan den kontroll i övrigt som kan anordnas i en vanlig vallokal. Hänsynen till valhemligheten och rätts- säkerheten vid själva förrättningen sät- ter därför bestämda gränser för hur långt man kan gå i förenkling av pro- ceduren. Detta förhållande kan illustre- ras med exempel från Norge. De regler som gäller för själva proceduren kring »forhåndsstemmegivningen» är i allt väsentligt identiska med dem som i vårt land gäller för röstavgivningen på postanstalt, medan de norska valregler- na som helhet måste anses vara enklare uppbyggda än motsvarande svenska.
Utredningen vill därför redan inled— ningsvis konstatera att den inte funnit det möjligt att omskapa proceduren vid poströstningen i större omfattning. Däremot bör övervägas om inte vissa däri ingående moment kan ändras så att röstavgivningen blir något snabbare och risken för misstag och felexpedie- ringar minskas.
Av intresse i det sammanhanget är det av poststyrelsen under hand fram- förda förslaget— att ytterkuverten skall förses med fönster. . .
Det torde inte kunna bestridas, att en sådan ordning skulle innebära betydana de fördelar. Förutom att röstavgivning-' en kräver mindre tid, om väljaren be- frias från skyldigheten att överföra. röstkortets uppgifter på» ytterkuvertets framsida och röstmottagarens gransk- ningsuppgift minskar i omfattning, vin- nes den fördelen att uppgifterna angå- ende valdistrikt, uppslag och rad i röst-' längden o. 1. blir fullt korrekta, något som med det nuvarande förfarandet, enligt vad erfarenheten visar, inte alltid är fallet. Utredningens förslag att för- tidsrösterna skall från röstmottagaren sändas, inte som nutill länsstyrelsen i det län, där väljaren är mantalsskriven, utan till valnämnden i hemortskommu— nen fordrar att valnämndens- adress tydligt anges på ytterkuvertet. De risker för ofullständigheter härutinnan som- otvivelaktigt finns om väljaren själv skall överföra denna uppgift på ytter-: kuvertet elimineras med den ifrågasatta metoden.
Enligt gällande ordning förrättas fler-. städes i landet två kommunala val sam—" tidigt och enligt meddelade föreskrifter skall ett ytterkuvert användas för varje— slags val. Vid genomförande av-förslaget. om gemensam valdag för riksdagsval och allmänna borgerliga kommunalval (dvs. landstings- och stadsfullmäktig- eller kommunalfullmäktigval) kommer flertalet väljare att rösta vid tre val samtidigt. —.
Röstkorten utfärdas f. n. i ett exem- plar för varje röstberättigad. Att före- skriva att väljaren skall erhålla ett röst— kort för vart och ett av de tre (undan- tagsvis två) val som förrättas samtidigt torde inte kunna komma ifråga. Ris- kerna för att något eller några av röst—.
korten skall komma på avvägar måste bedömas såsom betydande. Om man alltså inte kan utfärda ett röstkort för varje val, varom fråga är, kunde må- hända den utvägen anvisas att väljaren fick lägga in samtliga valkuvert i ett fönsterkuvert, vari röstkortet sedan skulle inläggas. Med nuvarande sam- manräkningsordning torde metoden dock inte kunna rekommenderas. An— talet direkt till länsstyrelserna inkom- mande röster är stort och blir vid en ordning med tre samtidiga val än större. Härtill kommer att länsstyrelserna har att sammanräkna valen i en viss ord- ning. Den anvisade metoden skulle där- för med visshet öka länsstyrelsernas redan nu stora arbetsbörda ävensom riskerna för sammanblandningar och andra misstag vid sammanräkningen. Om» däremot den av utredningen före- slagna ordningen genomförs att förtids- rösterna skall räknas av valförrättarna i de olika valdistrikten, torde några all—' varligare betänkligheter inte möta mot att väljaren begagnar endast ett (ge- mensamt) ytterkuvert för samtliga" de' valkuvert som av honom avges. Ytterligare andra omständigheter måste emellertid beaktas i samman- hanget. Röstkort avseende kommunala val utfärdas f. n. regelmässigt gemen- samt' för flera val (se 19 5 1 mom. första stycket KVL). Samma röstkort skall alltså användas dels vid de kom- munala val som förrättas i september och dels vid sådana val som äger-rum i oktober samma år. De röstkort som Utfärdas vid såvälzriksdagsval som kom- munala val får vidare begagnas vid alla de val som hålls under den tid därefter då den röstlängd, på vars uppgifter röst- korten bygger, länder till efterrättelse.— En ordning, enligt Vilken väljaren skall använda samma röstkort "vid flera'på varandra följande val, är uppenbarligen oförenlig med det förut skisserade sys-3
temet att röstkortet vid förtidsröstning inläggs i ett fönsterkuvert. Å andra si- dan uppstår extra kostnader om en ny upplaga röstkort skall framställas. Man torde alltså böra utgå från att den i förenklingssyfte anvisade meto- den inte kan användas om de nuvaran- de bestämmelserna rörande röstkorts utseende skall bibehållas oförändrade. Det kan dock ifrågasättas om inte röst- korten kan ges en utformning som med- ger ett användande av metoden. Detta kunde ske på följande sätt. Röstkorten görs tvådelade, därvid den ena delen — det »egentliga» röstkortet — till form och innehåll motsvarar det nuvarande röstkortet. Denna del skall i första hand användas vid röstning vid valförrätt- ningen. Röstkortets andra del, som bör vara så anbragt vid den tidigare nämn- de delen att den med lätthet —— t. ex. genom perforering — kan skiljas från denna, innehåller i huvudsak de upp- gifter som nu skall införas på ytter- kuvertet och är så uppställd att uppgif- terna »ryms» inom ytterkuvertets föns- ter. Vid förtidsröstningen rivs sist— nämnda del ——- i fortsättningen benämnd adressdelen _ av och läggs in i fönster- kuvertet, medan det egentliga röstkor- tet behålls av väljaren (se bilaga 2 som visar hur röstkortet kan tänkas utfor- mat). En väljare som förtidsröstat vid de först förrättade valen (dvs. riksdags-, landstings- och stadsfullmäktig- eller kommunalfullmäktigvalen) skulle allt- så ha kvar vad ovan benämnts det egent- liga röstkortet. Vid senare inträffande val skulle han då kunna förtidsrösta på sätt f.n. gäller, dvs. genom att ifylla ytterkuvertet med ledning av röstkortets uppgifter. 4 För att undgå behovet av två olika till- vägagångssätt vid förtidsröstning kun- de tänkas att röstkortet försågs med två eller flera adressdelar. Den eller de andra av dessa skulle då kunna använ-
das vid förtidsröstning avseende val av municipal- och kyrkofullmäktige el- ler vid eventuellt inträffande om— eller nyval. Som antalet förtidsröstande vid de nämnda fullmäktigvalen är och även i fortsättningen kan antas bli förhål- landevis obetydligt,”0 torde dock de skäl som kan anföras för förändringen beträffande röstkortens utformning vad gäller riksdagsvalen och de allmänna borgerliga valen, inte med samma tyngd kunna åberopas för de ifrågavarande fullmäktigvalens vidkommande, särskilt som ett av mer än två delar bestående röstkort skulle bli svårare att hantera för dem som därmed har att ta befatt- ning.
Samma synpunkter kan anläggas när det gäller att bedöma den inverkan som möjligheten av ett omv-al bör ha på röstkortets utformning. Det förefal- ler nämligen utredningen olämpligt att utforma samtliga röstkort under hän- synstagande till en sådan eventualitet, som i den mån den blir aktuell, dock kommer att beröra ett mycket begrän- sat antal väljare. Den möjligheten kan också föreligga att en ny upplaga röst- kort hinner framställas till ett sådant val.
Vad slutligen möjligheten av nyval beträffar bestäms tidpunkten för ett så- dant av flera faktorer. Den del av röst- kortsframställningen som det åligger länsstyrelserna att ombesörja torde nu- mera, sedan avancerade tekniska hjälp- medel därför tagits i bruk, kunna klaras på mycket kort tid. Det förefaller där- för inte uteslutet att nya röstkort för ett dylikt val kan framställas och distri- bueras inom den tid som till följd av andra skäl måste förflyta mellan be- slutet om nyval och valets förrättande. Det bör här också beaktas, att inne- hav av röstkort enligt gällande regler är en nödvändig förutsättning för röst- ning inför röstmottagare. Utredningen
avser inte att föreslå någon ändring i detta hänseende. Det kan förutses att många väljare gör sig av med eller för- lägger röstkortet sedan det väl använts vid det ordinarie valet. Dessa väljare måste, om de avser att förtidsrösta vid ett nyval och en helt ny upplaga röst- kort inte hinner framställas, hos val- nämnden hemställa att få röstkort sig tillställt (55 a % ValL och 195 2 mom. KVL). Röstkort som utfärdas i anled- ning av sådan begäran bör givetvis av- fattas i den nu föreslagna nya formen, dvs. tvådelat. De fall, i vilka det nu- varande tillvägagångssättet kommer att användas, torde med hänsyn till det an- förda bli fåtaliga vid här avsedda val.
Vad nu sagts torde f. ö. äga tillämp- ning även för omvalens vidkommande.
Vägande skäl kan alltså anföras mot att förse röstkorten med mer än en adressdel. Det kan därför inte förordas att så sker. Detta leder i sin tur till att den diskuterade metoden genomgående inte kan användas vid andra val än de ordinarie riksdags-, landstings- och full- mäktigvalen. Vid övriga val —— dvs. kyrko- och municipalfullmäktigvalen samt ev. om- eller nyval — torde det, i den mån en ny upplaga röstkort inte framställts till ett om- eller nyval, bli nödvändigt att bibehålla den gällande ordningen enligt vilken alltså väljaren har att själv överföra röstkortets upp- ordningen, enligt vilken alltså väljaren gifter till ytterkuvertet. Vid kyrko- och municipalfullmäktigval kan antalet för— tidsröstande förutses bli obetydligt. Om- och nyval är ytterst sällsynta. Det kan därför inte anses motiverat att av hän- syn till dessa val avstå från de fördelar som är att vinna för de verkligt stora
" Vid 1962 års kyrkofullmäktigval avgavs total 5 398 poströster (motsvarande 0,9 procent av samtliga avgivna röster) och vid de samma år förrättade municipalfullmäktigvalen upp— gick antalet poströster till 194 (Statistisk års- bok 1965, s. 394).
valen. Den omständigheten att det blir nödvändigt att framställa ytterkuvert utan fönster för ifrågavarande val torde inte behöva inge några avgörande be- tänkligheter.
Det bör också erinras om att ombord- anställda på fartyg kan rösta inför röst- mottagare utan att förete röstkort (71 & ValL och 36 & KVL). Utredningen förut- sätter attdessa bestämmelser bibehålls. Sker röstning utan att röstkort företes, är man hänvisad till att begagna ytter- kuvert av i princip samma utförande som nu och låta dessa röstande ifylla erforderliga uppgifter på detta. Inte heller vad nu anförts synes böra tilläg- gas avgörande vikt. Det är emellertid angeläget att röstkort i största möjliga utsträckning utsänds till ombordanställ- då på de svenska fartyg där röstmottag— ning skall äga rum.
Utredningen får därför föreslå att förtidsröstningen" som regel skall tillgå på följande sätt.
Väljaren inställer sig personligen hos röstmottagaren och uppvisar sitt röst- kort. På anfordran skall han kunna legitimera sig. När identifieringen är klar, erhåller väljaren erforderligt an- tal valkuvert. På avskild plats lägger väljaren in" valsedeln (valsedlarna) i valkuvertet (valkuverten) samt uppsö- ker därefter ånyo röstmottagaren. För det fall att väljaren inte dessförinnan försett sig med ett ytterkuvert (Detta ytterkuvert benämns i fortsättningen förtidsröstkuvert för att skilja det från valsedelsförsändelses ytterkuvert) er- håller han av röstmottagare ett dylikt kuvert. Inför denne anger han — genom att sätta ett kryss i därför avsedd ruta på förtidsröstkuvertets baksida (se bi- laga) skälet varför han inte kan in- ställa sig vid den ordinarie förrättning- en, samt bekräftar detta genom sin namnteckning. Därefter överlämnar han valkuvertet (-kuverten), förtidsröstku-
vert samt röstkortet till röstmottagaren. Denna avriver röstkortetsadressdel samt inlägger den och valkuverten i förtids- röstkuvertet. Väljarens namn förs upp på en särskild förteckning över de för- tidsröstande. När detta skett förser röst- mottagaren förtidsröstkuvertet med stämplar på därför avsedda platser, var- jämte röstmottagaren sätter sitt namn eller signatur på förtidsröstkuvertet. Röstmottagaren tillsluter därefter för- tidsröstkuvertet.
Vid kyrko- och municipalfullmäktig- val och vid sådan förtidsröstning som får ske utan att väljaren företer röst- kort samt vid andra val, med anledning av vilka särskilda tvådelade röstkort ej utfärdats och väljaren inte försett sig med ett sådant, är förfaringssättet det- samma som det nuvarande.
Enligt gällande bestämmelser skall som röstmottagare fungera, på postan- stalt den postfunktionär som av post- styrelsen utses och på beskickning eller konsulat, beskickningens eller konsula- tets chef. Röstmottagare ombord på fartyg är fartygets befälhavare. I "sist- nämnda två fall äger angiven röstmot- tagare sätta annan i sitt ställe (72 5 första stycket ValL och 37 5 första styc- ket KVL).
Vad sålunda stadgats torde böra gälla även efter förtidsröstningens genomfö- rande.
Röstmottagning på postanstalt skall f. n. ske under den tid postanstalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall röstavgivning kunna ske minst en tim- me före klockan elva f.m. och en timme efter klockan ett e. m. Konungen kan begränsa tiden för röstmottagningen på valdagen till den tid postanstalt hålles öppen för allmänheten, om särskilda skäl föranleder detta, dock att sådan mottagning skall pågå minst en timme (72 & tredje stycket ValL och 37 %
tredje stycket KVL). Röstmottagning på beskickning, konsulat eller fartyg skal] äga rum de dagar och tider, som chefen för beskickningen eller konsulatet eller fartygets befälhavare bestämmer. Vad sålunda bestämts skall genom kungörel- se eller anslag bringas till de därav be- rördas kännedom (725 sjunde och åt- tonde styckena ValL och 375 sjunde och åttonde styckena KVL). Vid de till- fälliga postanstalter som inrättas på sjukhus anordnas — enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift —— röstmot- tagning på de tider som poststyrelsen bestämmer.
Den förtidsröstning utredningen före- slår till införande bör _ vad gäller de fall den sker på postanstalt — under den för sådan röstning bestämda tids—' perioden få äga rum då postanstalten är öppen för allmänheten. Möjlighet bör dock finnas att —— där särskilda förhål- landen gör. det motiverat — begränsa tiden för" sådan röstmottagning till vissa timmar varje dag. Beslutanderät-ten i dylika- frågor.. bör tillkomma Kungl. Maj:t efter hörande av poststyrelsen. Där detta anses påkallat bör även val- nämnden i den kommun, där postanstal- ten är belägen, beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.
Utredningens förslag innebär att röst- mottagning i princip skall anordnas på landets samtliga postanstalter. Det bör emellertid enligt utredningens mening inte vara uteslutet att på vissa tätorter med flera postanstalter koncentrera röstmottagningen till några av dessa. Detta skulle göra det lättare för post- styrelsen att till uppdraget att fungera som röstmottagare avdela personal med erfarenhet av röstmottagning, vilket i sin tur skulle kunna medverka till en säkrare behandling av förtidsrösterna. I väljarnas möjligheter att utöva röst- rätten torde en sådan ordning inte be- höva innebära någon avgörande in-
skränkning. Genom anslag och annonser i ortspressen om på vilka postanstalter förtidsröster mottas bör väljarna kun- na erhålla tillfredsställande information om' vad de har att iaktta, om de avser att förtidsrösta och kunna anpassa sin röstavgivning därefter.
Var och i vilken omfattning en sådan koncentration av förtidsröstningsstäl- len får anordnas, bör inte föreskrivas i vallagarna, utan dessa frågor hör av- göras av Kungl. Maj :t efter hörande av poststyrelsen.
Rörande röstmottagningen på de till- fälliga postanstalter, som inrättas vid vissa sjukhus, är följande att anmärka. Det torde av praktiska skäl vara ute- SIutet att hålla en sådan postanstalt öppen för röstmottagning under hela den tid, varunder sådan röstning eljest föreslås få ske, eller fr. o. m. 18:e dagen före första valdagen t.o.m. torsdagen före denna dag. Förutom att det torde visa sig utomordentligt svårt att till- godose de personella krav som i sådant fall skulle uppkomma, skulle en dylik ordning dra högst avsevärda kostnader även om avlämning av förtidsröster till— läts få ske blott någon eller några tim- mar varje dag. Det är enligt utredning- ens mening inte heller nödvändigt att dessa postanstalter skall fungera under hela den nyssnämnda tiden. För att be- reda de väljare, för vilkas röstavgivning dessa postanstalter i främsta rummet är avsedda, fullt godtagbara möjligheter att utöva rösträtten, synes det tillräck- ligt, om röstmottagning anordnas un- der någon eller några dagar därav och då under ett begränsat antal timmar. Det är givetvis önskvärt att röstmottag- ningen i sådant fall förläggs så nära va- let som möjligt. Från poststyrelsen har emellertid påpekats, att det av prak- tiska, främst personella hänsyn kunde bli erforderligt att på vissa orter anord- na röstmottagningen på söndagen före
valet. Utredningen förutsätter dock att röstmottagningen inte förläggs så tidigt i andra fall än när det av praktiska skäl är oundgängligen nödvändigt.
De närmare bestämmelserna om när röstmottagning skall anordnas på ifrå- gavarande postanstalter torde inte hel- ler de böra intas i vallagarna, utan det bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter hörande av poststyrelsen besluta där- om.”
Vad slutligen gäller de vid några av de större sjukhusen befintliga perma- nenta postanstalterna bör dessa i nu behandlat hänseende följa de alhnän- na reglerna om öppethållande. Dessa anstalter har allmän postal verksamhet och betjänar ej endast de på sjukhuset vårdade och de där tjänstgörande utan även övrig allmänhet.
När det gäller förtidsröstning utom riket (på beskickning, konsulat eller fartyg) kan det av naturliga skäl knap— past generellt bestämmas när den skall få äga rum. Det bör därför, liksom hit- tills, ankomma på de för röstningen an- svariga att bestämma dagar och tider samt — i förekommande fall — plats för röstmottagningen. Vad sålunda be— stämts bör genom kungörelse eller an- slag bringas till de personers känne— dom som därav berörs.41
7. Förtidsröstningen och valsedelsförsändelsema
Gällande vallagar tillåter i vissa fall en väljare att rösta genom s.k. valse- delsförsändelse. Det är här fråga om ett röstande genom hud och inte genom fullmäktig eller ombud. Sålunda äger äkta make inge valsedel genom andra maken. Sker detta vid valförrättningen är det inte nödvändigt att den make som inger valsedeln själv är röstberät- tigad eller ens att maken är myndig. Vidare får väljare som till följd av s-juk- dom, lyte, vanförhet eller hög ålder
är oförmögen att inställa sig vid val- förrättningen i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden inge valsedel genom barn eller barnbarn, fader eller moder eller sin vårdare. Möjligheten för väljare som hindras av sjukdom el- ler liknande att rösta genom valsedels— försändelse infördes genom ändringar 1965 i RO samt ValL och KVL."2 Val- lagarna innehåller noggranna föreskrif- ter om hur dessa båda slag av valsedels- försändelse formellt skall anordnas.
I ett betydelsefullt hänseende förelig- ger emellertid skillnad mellan de nämn- da typerna av valsedelsförsändelse. Me- dan valsedelsförsändelse genom äkta make får avlämnas inte blott vid val- förrättningen utan även till särskilt för- ordnad röstmottagare under förutsätt- ning .att den make som inger valsedeln själv röstar inför röstmottagaren, får valsedelsförsändelse genom anförvant eller vårdare avlämnas endast vid den ordinarie valförrättningen. Vad som med en sammanfattande term benämnts poströstning är m. a. o. tillåten när det gäller valsedelsförsändelse genom äkta make men förbjuden beträffande val- sedelsförsändelse genom anförvant el- ler vårdare. Såsom av den historiska
4” Jfr inrikesdepartmentets skrivelse av den 18 mars 1966 ang. röstmottagning vid vissa sjukvårdsanstalter vid 1966 års kommunalval. Däri föreskrevs bl. a. att röstmottagningen skulle pågå under den tid på valdagen som poststyrelsen bestämde.
'” Angående förtidsröstning inför valnämnd, se avsnitt 8 nedan.
42 Se SFS 1965:608, 609. Ang. förarbetena, se SOU 1961: 20 och 1963:54 samt prop. 1694:140 och KU 1964:19 0. 39 (RO 24 å) och 1965:106 och KU 1965140. —- Lagarna definierar inte närmare begreppet vårdare. Av förarbetena kan dock utläsas att därmed bör förstås den som i skilda ting lämnar väljaren bistånd som inte är av helt obetydlig eller tillfällig karaktär. Om en sjuk eller invalidiserad väljare, som är gift och skulle kunna begagna sig av äktamakc- röstningen, istället anordnar en valsedelsför- sändelse av nu ifrågavarande slag, torde situa- tionen i allmänhet vara den att väljarens make ändå i egenskap av vårdare blir behörig att avlämna försändelsen. '
översikten framgått, diskuterades under förarbetena till 1965 års lagändring om inte valsedelsförsändelse i båda fallen borde likställas i detta hänseende så att poströstning blev möjlig även med den nya typen av valsedelsförsändelser. I propositionen avvisade dock departe- mentschefen tanken härpå, under mo- tivering att en sådan ordning säkerli- gen skulle komplicera det gällande sy- stemet för sådan röstning. KU uttalade för sin del att man borde avvakta er- farenheterna av det nya institutets till- lämpning för att, om dessa befanns goda, därefter pröva om möjlighet till poströstning borde öppnas även för valsedelsförsändelse från sjuka och lik- ställda.
Ett genomförande av utredningens förslag att på valdagen inte tillåta an- nan röstavgivning än den som sker vid valförrättningarna i de olika distrikten men istället väsentligt utsträcka rätten att rösta före valet, innebär för äkta- makeröstningens del sålunda inte något principiellt nytt. Vid detta förhållande finner utredningen inte några betänk- ligheter möta mot att bibehålla en ord- ning, enligt vilken äkta make som för- tidsröstar därvid skall äga rätt att avge valsedel för den andra maken, oavsett om denne själv är berättigad att rösta på detta sätt eller ej.
Huruvida även tillämpningsområdet för den senast införda, särskilt för sju- ka avsedda typen av valsedelsförsän- delse bör så utvidgas, att förtidsröst- ning med sådan försändelse blir möj— lig, är mera tveksamt. Vid poströstning genom äkta make krävs, som nämnts, att den make som avlämnar valsedeln är berättigad att poströsta. Huruvida den på vars vägnar röstningen sker, har rätt att rösta i sådan ordning är däremot likgiltigt. För att förtidsröst— ning med valsedelsförsändelse genom anförvant och därmed jämställda per-
soner skall få någon praktisk betydelse, torde det emellertid inte vara möjligt att upprätthålla kravet att den som av- lämnar valsedeln själv skall vara be- rättigad att förtidsrösta. I stället torde frågan om förtidsröstning skall få ske höra anknytas till om den, vars valse- del skall avlämnas på detta sätt, har rätt att begagna utvägen att förtids- rösta. Utredningen föreslår nu att alla de som till följd av vård på sjukhus hindras att rösta på valdagarna, skall vara berättigade att förtidsrösta. Un- der inga förhållanden kan därför en lösning av frågan för de sjukas vidkom- mande ske med tillämpning av samma regler som nu gäller för äktamake- röstning på postanstalt. Beaktas bör vi- dare att de avsedda reglerna om valse- delsförsändelse från sjuka och likställda kommit till användning vid endast ett valtillfälle. Det är ännu inte närmare känt i vilken omfattning den nya möjlig- heten använts eller vilka erfarenheter som därvid gjorts. Att göra några mera bestämda uttalanden vare sig om insti- tutets praktiska betydelse eller om en- skildheter i dess utformning från ett så begränsat material som erfarenheterna från ett enda val, förefaller f. ö. tämli- gen äventyrligt. Utredningen finner det därför mindre välbetänkt att nu företa en principiellt så betydelsefull ändring i institutets användningsområde som att öppna möjlighet till förtidsröstning med dessa valsedelsförsändelser. Man torde inte heller få bortse från riskerna för att en dylik, helt ny möjlighet till röst- avgivning kan komma att komplicera det system utredningen föreslår till in- förande. Utredningen är därför av den meningen, att ytterligare erfarenheter bör avvaktas innan frågan upptas om en utvidgning av institutets använd- ningsområde genom öppnande av möj- lighet till förtidsröstning.
8. Förtidsröstning inför valnämnd
Som komplettering till förtidsröstning på postanstalt skall enligt utredning- ens förslag sådan röstning i viss be- gränsad utsträckning få ske inför val— nämnd. ;Angående tiden för denna typ av förtidsröstning har utredningen i ett tidigare avsnitt rent generellt ut- talat, att den bör ske under den ,tid omedelbart före och fram till valet, då röstmottagning på postanstalt inte kan tillåtas. ' -
Utredningens förslag att förtidsröst- ningen på postanstalt skall få pågå t.o.m. torsdagen före valet leder sålun- da till att förtidsröstning inför.val- nämnden skall få ske under fredagen och lördagen före-valet. Emellertid har utredningen funnit skäl föreligga för att tillåta röstavgivning inför valnämn- den-även under den sista dag — dvs. torsdagen — då förtidsröstning på post- anstalt får ske. Det kan säkerligen an- tagas att åtskilliga. förtidsröstande vän- tar med att avge sina röster till den sista dagen, varför en möjlighet till för- tidsröstning inför valnämnden denna dag kan minska belastningen på post- anstalterna.
Som röstmottagare bör i allmänhet någon eller några av valnämndens le- damöter fungera. Särskilt i de fall röst- mottagning inför valnämnd anordnas på mer än ett ställe inom kommunen men även eljest då det anses erforder- ligt eller lämpligt, bör valnämnden kun- na utse en eller flera betrodda och i övrigt lämpliga personer utom nämn- den att vara röstmottagare.
Vad gäller de tider under angivna da- gar, då förtidsröstning inför valnämn- den får ske, har utredningen ansett det lämpligast att överlämna åt valnämn- den att — med beaktande av de lokala förhållandena — bestämma dessa.Iana— logi med de regler som gäller för för-
tidsröstning på postanstalt bör emeller- tid en tidpunkt på lördagen anges, ef- ter vilka någon förtidsröstning inte får ske. Utredningen vill för sin del före— slå, att denna tidpunkt bestäms till klockan 15.
Det bör ankomma på valnämnden att genom kungörelse och på annat lämp- ligt sätt göra de röstberättigade under- kunniga såväl om när förtidsröstning in- för nämnden får "ske som de villkor i övrigt som gäller för denna typ av för- tidsröstning.
9. Valnämndens-befattning med förtidsrösterna
Utredningens förslag att valnämnden skall fungera —-— förutom som röstmot— tagare — även som mottagningsmyn- dighet för de på postanstalt inom riket och de på beskickning, konsulat eller fartyg utom riket avgivna förtidsröster- na, medan valförrättarna skall granska och sammanräkna dessa röster (tillika med de vid valförrättningen avgivna rösterna), kräver naturligen, att val- nämnden vidtar vissa åtgärder med de till den anlända (och inför den avgiv- na) förtidsrösterna. Nämnden bör så- lunda sortera förtidsrösterna alltefter- som de inkommer i olika grupper ef- ter valdistrikten samt på särskilda lis— tor förteckna de i varje sådan grupp ingående rösterna. Det är givetvis ock- så önskvärt att de till varje valdistrikt lämnade rösterna sorteras i den ord- ning som de röstande återfinnes 1 röst- längden. Förteckningen bör bifogas för- tidsrösterna när dessa översändes till valförrättarna. Om alltså valnämndens befattning med förtidsrösterna i främs- ta rummet blir av förmedlande art, är nämnden naturligtvis oförhindrad att utöva en viss granskande verksamhet och för valförrättarna påpeka därvid konstaterade brister av formell natur.
Det är naturligen inte möjligt att ge några generella regler om när valnämn- den skall ha slutfört detta sitt arbete och när förtidsrösterna sålunda senast skall översändas till vederbörande val- förrättare”. Detta måste nämnden själv avgöra under beaktande av de lokala förhållandena liksom också vilket be- fordringssätt som skall komma till an- vändning. Blott den regeln bör upp- ställas att förtidsrösterna skall vara val- förrättarna till handa senast när röst- ningen i distriktet avslutas, dvs. senast klockan 19.
En situation som kräver uppmärk- samhet är den när en förtidsröst an- länder till »fel» valnämnd, dvs. till val- nämnden i kommun, i vars röstlängd vederbörande väljare inte finns upp- tagen. Risken för felexpedieringar kan inte uteslutas. För de undantagsfall när förtidsröstning kan ske utan företeen- de av röstkort tillkommer att väljaren kan ha misstagit sig beträffande man— talsskrivningsorten. Har felexpediering skett torde den mottagande valnämnden snabbt kunna konstatera detta och vi— darebefordra förtidsröstkuvertet till rätt valnämnd eller eventuellt den länssty- relse som skall verkställa sammanräk- ningen. Vilken av dessa två utvägar som skall begagnas, får givetvis bli beroen- de av när i förhållande till valdagarna, felexpedieringen uppmärksammas. Vad gäller de fall då felaktig mantals- skrivningsort angivits på förtidsröstku- vertet bör valnämnden, försåvitt den själv kan konstatera att väljaren inte är upptagen i kommunens röstlängd, om möjligt vidarebefordra förtidsrösten till rätt valnämnd eller länsstyrelse. Kon- -stateras felaktigheten först vid valför— rättarnas granskning, torde förtidsrös- ten böra behandlas som ogiltig.
Utredningen får utöver det anförda hänvisa till följande avsnitt.
10. Behandlingen av till valnämnden för sent anlända förtidsröster
Utredningen har i avsnitt 5 ovan fun- nit sig kunna räkna med att inom riket avgivna förtidsröster i det alldeles över- vägande antalet fall efter postbeford- ran är vederbörande valnämnd till han- da senast under loppet av den andra dagen efter den, då valsedeln avläm- nades till röstmottagaren. Med hänsyn härtill och med beaktande bl.a. av den tid som kan beräknas åtgå för att val- nämnden skal—l medhinna de åtgärder med de till den inkomna förtidsröster- na, som det enligt utredningens förslag skall åligga nämnden att vidtaga, har utredningen funnit att avlämnande av förtidsröster inte bör få pågå längre är t.o.m. torsdagen före valet. Som redan påpekats kan emellertid beford- ringstiden i undantagsfall vara längre än två dygn och även i fall där beford- ringstiden normalt är kortare, kan det inträffa att postbefordringen fördröjes av oförutsedda händelser, t.ex. felex- pedieringar, avbrott i förbindelserna 0. I. Det kan därför inte uteslutas, att ett mindre antal röster kommer val- nämnden till handa så sent att de inte hinner distribueras till de olika valdi- strikten och ingå i den preliminärsam- manräkning, som där skall företas ome- delbart efter röstningens avslutande.
Det blir därför nödvändigt att när- mare undersöka hur man skall förfara med dessa till valnämnden för sent anlända röster. Två lösningar synes möjliga. Antingen skall sådana röster omedelbart kasseras eller också skall valnämnden i sin tur översända dem direkt till vederbörande länsstyrelse och av den beaktas vid den definitiva sam- manräkningen.
" Någon vidaresändning kommer givetvis ej i fråga när nämnden inte delegerat uppdraget som valförrättare.
Metoden med omedelbar kassering le- der till att det preliminära resultatet så nära som möjligt överensstämmer med det slutliga, då ej andra föränd- ringar vidtas än de som kan följa av att länsstyrelsen underkänner tidigare godkända röster respektive godkänner sådana som underkänts. Häri ligger den viktigaste principiella vinsten med den- na metod. Det kan i detta sammanhang erinras om att såväl de danska som de norska vallagarna stadgar, att de brev- röster respektive forhåndsstemmer som anländer till den lokala valmyndighe- ten efter en viss angiven tidpunkt — i Danmark sedan den ordinarie val- förrättningen påbörjats och i Norge ef- ter det den avslutats — inte beaktas. Samma regler gäller f.ö. i Västtysk— land."
Det måste emellertid anses principiellt mindre tillfredsställande att de röster som avlämnas inom föreskriven tid inte får påverka valet endast av den anled- ningen, att de så försenats under be- fordringen att de ej kan medtagasi den preliminära sammanräkningen. En väl- jare som avgett sin röst inom den i lag föreskrivna tiden bör sålunda kunna utgå från att hans röst om möjligt ock- så skall påverka valets utgång, även om den —— till följd av omständigheter som han inte kan råda över eller ens förutse —— inte når fram till vederbö- rande valmyndighet i tid för att kun— na beaktas vid den preliminära sam- manräkningen. Enligt utredningens me- ning bör avgörande vikt fästas vid des- sa synpunkter. Utredningen har- därför, som redan i det föregående antytts, kommit till den uppfattningen att för- senade röster inte skall kasseras av val- nämnden. Istället bör valnämnden över- sända dessa till länsstyrelsen för att be- aktas vid den definitiva sammanräk- ningen. En annan sak är att en röst som inkommer till länsstyrelsen efter
det sammanräkningen där har börjat inte kan komma i betraktande.45
Den föreslagna lösningen förutsätter att valnämnden inte vidtar någon an- nan åtgärd med de försenade rösterna än att den översänder dem till länssty— relsen i det skick vari de anlänt till nämnden. För kontrollens skull bör dock valnämnden förteckna dem med angivande av den tid då de ankom till nämnden.
Med den förordade lösningen kan det preliminära valresultatet bli något osäk— rare än vad fallet skulle ha blivit om man valt att föreskriva omedelbar kas- sering av ifrågavarande röster. Det bör emellertid betonas att utredningen sökt ge sitt förslag om förtidsröstning en så— dan utformning att en förtidsröst en- dast i undantagsfall torde anlända till valnämnden så sent att den inte kan beaktas vid den preliminära samman— räkningen. Berörda konsekvens torde därför inte böra tillmätas nämnvärd betydelse. Inte heller behöver det väcka allvarligare betänkligheter att den be- fattningshavare vid länsstyrelsen som granskar från valnämnden inkomna för- tidsröster, i de fall då fråga om en enda, till ett visst valdistrikt hörande förtids— röst lätt kan finna ut hur väljaren rös- tat.
Metoden kan komma att något öka länsstyrelsernas arbetsbörda och må- hända något förlänga den tid som krävs för sammanräkningen. Hänsynen till den enskilde väljaren och hans möj- ligheter att påverka valet har utred- ningen dock ansett väga tyngre.
I praktiskt hänseende torde metoden inte behöva vålla några svårigheter. Av den datumstämpel eller annan datum-
" Se Lov om valg till folketinget 59 &, Lov om stortingsvalg 50 & samt Bundeswahlord— nung 71 5 (5).
” Jfr de nuvarande reglerna i 77 5 2 mom., andra stycket ValL och 44 5 2 mom., andra stycket KVL.
markering som — liksom hittills — vid röstavgivningstillfället bör åsättas det ytterkuvert vari valkuvertet med valsedeln inneslutes, kan snabbt kon- stateras, om förtidsrösten avgivits inom den föreskrivna tiden. Skulle det i nå— got fall befinnas att en förtidsröst av— givits senare än torsdagen skall rösten givetvis omedelbart kasseras.
Vad angår förfarandet hos länssty- relsen synes det lämpligt att de förtids- röster, som ankommer dit direkt från valnämnderna, där förvaras åtskilda från övriga röster i avbidan på den definitiva sammanräkningen.
11. Den preliminära sammanräkningen
När röstningen i vallokalen avslutats och den preliminära sammanräkningen vidtar, bör valförrättarna först gripa sig en med granskningen av förtidsröster- na. Först granskas förtidsröstkuverten. I samband därmed undersöks om välja- ren är upptagen i röstlängden för di- striktet. Är kuvertet ofullständigt ifyllt eller finns det skäl att antaga att det blivit öppnat efter tillslutandet bör det oöppnat läggas åt sidan. Så bör också ske om väljaren inte finns upptagen i röstlängden. Skulle det visa sig att väl- jaren enligt röstlängden utövat sin röst- rätt vid valförrättningen bör den vid förrättningen avgivna rösten gälla. Har en väljare avlämnat flera förtidsröst- kuvert bör samtliga läggas åt sidan. Finner sig valförrättarna inte kunna godta en förtidsröst, bör detta anteck- nas på den förteckning över förtids- rösterna som valnämnden upprättat. I förteckningen bör- även det skäl som föranlett underkännandet anges. Godkända förtidsröstkuvert öppnas och valkuverten och valsedelsförsän— delserna uttas och granskas. Valförrät— tarna skall tillse, att valkuvert och val- sedelsförsändelses ytterkuvert är av
föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att valkuvertet är utan märke, att det här föreskriven ändamålsbeteckning och att valsedelsförsändelsen är i behörigt skick. Är det sistnämnda förhållandet brytes försändelsens ytterkuvert och in- nerkuvertet granskas på samma sätt. Godkända valkuvert eller innerkuvert nedläggs i den valurna som brukats vid förrättningen samtidigt som anteckning sker i röstlängden att rösträtten utövats.
Underkänns en valsedelsförsändelse på den grund att ytterkuvertet inte är i behörigt skick, bör ytterkuvertet läg- gas in i förtidsröstkuvertet och anteck- ning göras i förteckningen. På samma sätt bör förfaras om ett valkuvert eller en valsedelsförsändelses innerkuvert inte kunnat godtas.
När förtidsrösterna granskats och godkända valkuvert nedlagts i valurnan blandas dessa med de tidigare nedlagda valkuverten.
Förrättas flera val samtidigt behand- las de vid respektive val avgivna för- tidsrösterna var för sig på angivet sätt.
Sammanräkningen sker därefter på sätt som för närvarande gäller.
12. Förtidsröstningeu och endagsvalen
Utredningen har i sina överväganden rörande förtidsröstningsinstitutets när- mare utformning utgått från att valen skall förrättas under två dagar. Emel- lertid har utredningen, på skäl för vilka ovan redogjorts, föreslagit att två av valen _— municipal- och kyrkofullmäk- tigvalen —— skall förrättas under alle- nast en dag. Det kan med hänsyn här- till ifrågasättas om särbestämmelser— främst beträffande tiden för förtidsröst- ningens avslutande och därmed sam- manhängande frågor — bör ges för de nämnda två valen.
Vid endagsval måste förtidsrösterna vara valnämnden till handa senast på
söndagen för att kunna ingå i den pre- liminära sammanräkningen. Den tid som står till buds för postbefordring av en den sista förtidsröstningsdagen av- given förtidsröst blir alltså ett dygn kortare än vid tvådagarsvalen. Vidare får valnämnden en dag mindre till för- fogande för att sortera, förteckna och vidarebefordra förtidsröster till valför— rättarna. Detta kunde möjligen motivera en motsvarande tidigareläggning av för- tidsröstningens slutdag. Som redan tidi- gare konstaterats har emellertid vid hit- tills hållna kyrko- och municipalfull- mäktigval såväl det totala antalet av- givna röster som antalet poströster varit relativt lågt. Det saknas anledning an- taga att någon förändring därvidlag skulle inträda genom införandet av för- tidsröstningen. På grund härav och då en förtidsröst som anländer till val- nämnden så sent att den inte hinner vidarebefordras till valförrättarna i de olika distrikten, innan röstningen där avslutas, kan medtas i den definitiva sammanräkningen, har utredningen inte ansett det nödvändigt att införa några särbestämmelser för dessa vals vidkom- mande. Härför talar också önskvärd- heten av enhetliga regler.
Av sistnämnda skäl och med beaktan- de av det vid kyrko- och municipal- fullmäktigvalen förhållandevis ringa valdeltagandet, har utredningen vidare funnit att röstningen vid dessa val bör sluta vid den tidpunkt då vid tvådagars— valen röstningen skall sluta den andra valdagen, eller klockan 19.
13. Den slutliga sammanräkningen Enligt gällande bestämmelser (76 % förs- ta stycket ValL och 43 5 första stycket KVL) skall den slutliga sammanräk- ningen verkställas av länsstyrelsen vid offentlig förrättning, som skall påbör-
jas så snart ske kan, dock inte förrän den åttonde dagen efter valdagen.
Bestämmelsen går tillbaka till det år 1941 avgivna sakkunnigförslaget som ledde till införande av poströstningsin- stitutet vid kommunala val. I förslaget uttalades härtill:46
—- Enligt det av de sakkunniga föreslagna systemet kan sammanräkning icke ske omedel— bart efter röstningens avslutande utan först sedan så lång tid därefter förflutit att ytter- kuvert kunna hava inkommit från samtliga postanstalter i riket. Denna tid synes med normal postgång beräknas till fem dagar, men med hänsyn till möjligen förekommande för— seningar torde tiden böra förlängas med några dagar. På grund av vad nu sagts böra bestäm- melserna i 34 5 om omedelbar sammanräkning utgå samt i 43 & stadgas, att sammanräkning skall påbörjas tidigast å åttonde dagen efter valdagen.
Motsvarande föreskrift intogs seder- mera i 76 5 ValL!7
Genom den starka stegringen av anta- let poströstande har sammanräknings- myndigheternas arbetsbörda ökat högst väsentligt. Detta har i sin tur medfört en viss försening av sammanräkningarnas slutförande jämfört med tidigare. Önske- mål har därför vid flera tillfällen fram- förts om sådana ändringar i reglerna för röstsammanräkning, att länsstyrelsernas arbete därmed skulle underlättas och påskyndas. Det har ifrågasatts, om inte sammanräkningsmyndigheten bor- de medges rätt att tidigare än på åtton— de dagen efter valdagen granska och öppna från röstmottagare inkomna yt- terkuvert samt verkställa avprickning i röstlängden.
1955 års valutredning upptog i ett år 1961 avlämnat betänkande43 detta spörs- mål till behandling. Utredningen kom till den slutsatsen, att det inte syntes möjligt att låta sammanräkningen i dess helhet påbörjas tidigare än den åttonde
" SOU 1941:28, .s 37. " Se prop. 1944:10. ” SOU 1961:20 s. 154 ff.
dagen samt anförde till stöd för sin uppfattning:
—— Inte minst med tanke på konsulatrösterna och, därest utredningens förslag om fartygs- röstning genomföres, de å svenskt fartyg avgiv— na rösterna, synes det enligt utredningens för— menande icke böra ifrågakomma att förkorta den i vallagarna fastställda tidsfristen om åtta dagar för sammanräkningens påbörjande: _Genom en är 1956 företagen lagändring har nämligen den tidpunkt, vid vilken till röstmot- tagare utom riket avgivna valsedlar sist skall _vara överståthållarämhetet till handel,—be: _stämts till fjärde dagen efter valdagen." För _att ämbetet skall ha möjlighet att till veder-_ 'börande sammanräkningsmyndighet vidarebe— fordra sådana valsedlar, som inkomma till ämbetet först på fjärde dagen efter valet, så att de kan beräknas med säkerhet komma sam: _manräkningsmyndigheten till handa före röst- sammanräkningens början, torde den härför bestämda tidsfristen om åtta dagar vara erfor- derlig. —
Inte heller fann sig valutredningen kunna förorda, att länsstyrelserna gavs rätt att före den egentliga sammanräk- ningens början granska och öppna in- komna ytterkuvert och verkställa av— prickning i röstlängden. För de fall att en väljare avlämnat flera ytterkuvert, skulle —— om sådana åtgärder fick vid- tas -— vissa stötande konsekvenser kun- na inträda.50
Om utredningens förslag genomföres kommer den granskning av de inför särskilda röstmottagare avgivna röster- na att åvila valförrättaren, bortsett från ,det fåtal försenade sådana röster som kan komma att översändas till länssty- relsen från valnämnderna. Sammanräk- ningsmyndigheten erhåller därigenom i princip endast redan preliminärt grans- kade och räknade valsedlar och befrias från den tids- och arbetskraftskrävande granskningen av det primärmaterial som de i särskild ordning avgivna rös- terna utgör.51 Fördelarna härmed blir än mer framträdande om en ordning med gemensam valdag införs.
Ett genomförande av utredningens förslag om förtidsröstning torde vidare innebära, att den slutliga sammanräk- ningen kan påbörjas tidigare än vad nu är fallet. Den nuvarande tidsfristen mellan valets avslutande och samman- räkningens början är, som av det ovan anförda framgått, främst motiverad där- av att röstavgivningen utom riket i princip får pågå så länge att avgivna röster är överståthållarämbetet till han- da på fjärde dagen efter valdagen, var- efter de vidarebefordras till vederböran- de länsstyrelse. Denna bestämmelse medför att röstmottagning kan komma att äga rum på valdagen. Enligt utred- ningens förslag skall förtidsröstningen på postanstalt undantagslöst avslutas på torsdagen före valet. Förtidsröstning utom riket skall av slutas på sådan tid före valet att avgivna förtidsröster är tillgängliga för valförrättarna när den preliminära sammanräkningen skall börja. Vid bestämmandet av den tid, som måste förflyta mellan valets avslu- tande och den slutliga sammanräkning- ens början, behöver alltså inte särskild hänsyn tas till utomlands avgivna rös— ter.52 Av betydelse för bestämmandet av nämnda tidsfrist blir då endast den tid som kan beräknas åtgå för att be- fordra valsedlar och övriga valmateriel
" Ändringen tillkommen för att möjliggöra röstning utom riket t. o. m. valdagen, se prop. 1956:166.
5" Fall av dubbelröstning är dock ytterst sällsynta. Vid 1964 års andrakammarval lades totalt 15 ytterkuvert orubbade åt sidan på den grund att väljaren röstat på mer än en post- anstalt. (77 5 3 mom. ValL, jfr 44 5 3 mom. KVL).
" Enligt uppgift från länsstyrelsen i Stock— holms län arbetade åtta grupper om tre med- lemmar under cirka tre dagar med att granska de vid 1966 års kommunalval avgivna post- rösterna. '
52 Hur med en förtidsröst, som anländer så sent till valnämnden, att den inte hinner vidarebefordras till valförrättarna innan för— rättningen avslutas, skall förfaras framgår av avsnitt 10 ovan. - » .
från valförrättarna till vederbörande länsstyrelse. Med hänsyn till att en så- dan befordran med normal postgång inte heller den torde kräva längre tid än högst två dagar, kan sammanräk- ningen påbörjas den tredje dagen efter valet. Utredningen får därför föreslå, att länsstyrelsen skall påbörja samman- räkningen den tredje dagen efter valet.
14. Förtidsröstning för på kriminalvårds- och jämförliga anstalter intagna ?
I utredningens uppdrag ingår visserli- gen inte att undersöka hur de på kri- minalvårds- och liknande anstalter in- tagnas deltagande i val skall kunna underlättas. Berörda problem har emel- lertid under senare tid varit föremål för debatt och utredningen har därför funnit det vara på sin plats att avslut- ningsvis något beröra hur dessa välja- res röstavgivning skulle kunna anordnas inom ramen för utredningens förslag i övrigt. Vad i detta sammanhang an- föres har sålunda inte karaktären av förslag från utredningens sida utan är endast att anse som synpunkter på hur dessa väljares röstavgivning kan tänkas i framtiden inordnas i det av utredning- en förordade systemet för valens för- rättande.
I det betänkande som 1944 års val- l-agssakkunniga avgav och som ligger till grund för de nuvarande reglerna om sjukhusröstning, uttalades att röstning inte syntes böra ske på sjukvårdsan- stalter inom fångvården. Intagning på fångvårdsanstalt måste — enligt de sak- kunniga — anses innebära ett faktiskt hinder för utövandet av rösträtt. Man pekade därvid på de för fångvårdsan— stalterna gällande censurreglerna." 1955 års valutredning tog upp proble- met med de på kriminalvårdsanstalt in- tagnas valdeltagande i ett betänkande 1961.54 Där uttalades att det i och för
sig inte var omotiverat att bereda dessa röstberättigade möjlighet att rösta, men det betonades att denna frågas lösning var beroende av att problemen kring de sjukas röstning först löstes. När valut- redningen senare lade fram förslag55 till regler om de sjukas röstning, före- slogs samtidigt vissa lättnader för de på kriminalvårds— eller alkoholistanstalt intagnas röstavgivning. Dessa skulle, på samma sätt som på sjukhus intagna väl- jare, få avlämna valsedel på vid anstal- ten inrättad postanstalt på valdagen, även om vårdanstalten var belägen på den ort där den intagne var uppförd i röstlängden. Det var emellertid inte utan tvekan som utredningen föreslog denna lösning. Förslaget förutsatte att den samtidigt föreslagna möjligheten för sjuk väljare att rösta genom valse- delsförsändelse skulle komma att minska behovet av tillfälliga postanstalter på sjukhusen. Att så skedde bedömdes som en förutsättning för att postverket skulle kunna inrätta tillfälliga postanstalter vid fångvårdsanstalterna. Valutredning- ens förslag föranledde emellertid inte någon vidare åtgärd.
Om de väljare, som är intagna på kriminalvårds— eller därmed jämförliga anstalter skall kunna deltaga i allmän- na val i någon större utsträckning mås- te uppenbarligen kretsen av de till för- tidsröstning berättigade utvidgas till att omfatta jämväl dem. Av i tidigare betänkanden redovisad statistik fram- går, att endast omkring hälften av de på sådana anstalter intagna har möjlighet att rösta, antingen genom äktamakeför- såndelse eller i samband med permis- sioner. Detta framstår av flera skäl som mindre tillfredsställande.se Utredning-
" SOU 1944:64 s. 41. ” SOU 1961:20 s. 125 f. ” SOU 1963:54 s. 39 ff. " Se fångvårdsstyrelsens yttrande över SOU 1961:20, redovisat i SOU 1963:54 s. 41.
en är sålunda av den principiella upp— fattningen att åtgärder bör vidtas för att underlätta nu ifrågavarande välja- res deltagande i val. Andra lösningar —— såsom exempelvis en generösare per- missionsgivning — än att berättiga ifrå— gavarande väljare rätt att rösta före va- let torde inte kunna komma ifråga. För att de intagna i praktiken skall kunna utöva en dem tillerkänd rätt till för- tidsröstning måste uppenbarligen sär- skilda röstmottagningsställen inrättas vid anstalterna. Om man inte väljer att låta valnämnden ansvara för inrättande av dessa röstmottagningsställen, torde de böra organiseras som tillfälliga post- anstalter. Med denna ordning som en- ligt utredningens mening i och för sig är att föredra framför varje annan lös- ning, kommer emellertid betydande or-
ganisatoriska krav att ställas på post- verket, krav som säkerligen inte kan tillgodoses om tillfälliga postanstalter i fortsättningen skall inrättas vid sjuk- husen i åtminstone samma utsträckning som nu. Inrättandet av tillfälliga post- anstalter vid anstalter inom kriminal- vården torde därför förutsätta att in- förandet av metoden att låta främst sjuka och åldringar rösta med valsedelsför- sändelse visar sig få den effekten, att antalet tillfälliga postanstalter på sjuk— husen kan avsevärt minskas. Om de intagna inom kriminalvården och lik- nande skall få möjlighet att föntidsrösta synes därför inte kunna definitivt be- svaras, förrän någorlunda säker vetskap vunnits om de organisatoriska förutsätt- ningarna för en dylik ordning före— ligger.
AVDELNING II
Valsedlarnas utformning vid samtidiga val
KAPITEL 1
Inledning
I. Förslaget om gemensam valdag
I sitt i december månad 1965 offent- liggjorda betänkande (SOU 1965: 74) redovisade utredningen resultatet av en undersökning angående de valtekniska förutsättningarna att sammanföra valen till riksdagen med valen till landsting och kommunal- eller stadsfullmäktige till en gemensam förrättning. Undersök- ningen ledde fram till slutsatsen att ett sådant sammanförande var möjligt un- der vissa bestämda förutsättningar. Des- sa kan sammanfattningsvis anges så- lunda.
a) Valsedlar och -kuvert för de olika valen bör göras olikfärgade och förses med tydlig markering utvisande för vil- ket val de gäller.
b) Vid valdistriktsindelningen be- aktas, att distrikten inte görs större än att förrättningen kan fortgå utan att vålla väljarna onödig tidsspillan.
c) Förfarandet vid röstavgivningen bör överses och anvisningar meddelas hur denna lämpligen bör organiseras.
d) Möjlighet bör öppnas att, där så befinns erforderligt, begränsa den pre- liminära sammanräkningen av rösterna på valnatten till att omfatta endast riks- dagsvalet. Sammanräkningen av de sam- tidigt därmed förrättade kommunalva- len kan däremot, om så erfordras, an- stå till följande dag.
e) Länsstyrelsernas sammanräkning underlättas genom att ökade personal- resurser ställs till deras förfogande och
tidsfristen före sammanräkningens bör- jan förkortas väsentligt.
Vid detta sitt ställningstagande ut- gick utredningen från den förutsätt- ningen, att övergången till en ordning med gemensam valdag för ifrågavaran- de val skulle ske inom ramen för det nu gällande valförfarandet.
Med det förslag till förtidsröstning som utredningen upptagit i det nu fram- lagda betänkandet har vissa av de an- givna villkoren beaktats.
Det föreslagna förtidsröstningsinsti- tutet innebär sålunda att valförrättarna och inte länsstyrelserna skall granska och sammanräkna de i särskild ordning avgivna rösterna (förtidsrösterna). Ge- nom att länsstyrelserna befrias från denna tids- och arbetskrävande uppgift torde den omständigheten, att den de- finitiva sammanräkningen kommer att omfatta tre, istället för som nu två val knappast medföra någon ökad belast- ning på länsstyrelserna. Enligt utred- ningens förslag kommer länsstyrelser- na också att kunna börja sammanräk- ningen tidigare än vad nu sker.
Givetvis är det önskvärt att tillräck- liga personella och andra resurser ställs till länsstyrelsernas förfogande. Det är synnerligen angeläget att valresultatet föreligger så snabbt som möjligt. Läns- styrelserna har f. n. i många fall uppen- bara svårigheter att erhålla personal i tillräcklig omfattning för sammanräk- ningsarbetet.
Beträffande den preliminära samman-
räkningen innehåller utredningens för- slag möjlighet att, om detta visar sig nödvändigt, låta den preliminära sam- manräkningen i fråga om kommunal- valen anstå till dagen efter valen (se 68 a 5 ValL och 35 & KVL i förslaget). Endast riksdagsvalet skall obligatoriskt- preliminärräknas i omedelbar anslut- ning till röstningens avslutande.
Vad gäller förfarandet vid röstavgiv- ningen måste uppenbarligen de rådan— de lokala förhållandena vara avgörande för vad som kan åtgöras för att åstad- komma enkelhet och reda vid valför— rättningen. Med hänsyn härtill bör det i första hand vara valnämndens och val- förrättarnas uppgift att organisera röst- avgivningen på det sätt som med hän- syn till givna yttre förutsättningarna framstår som mest ändamålsenligt.
Av de förutsättningar som ovan upp- ställts för en övergång till en ordning
med gemensam valdag återstår att be- handla dels spörsmålet hur valdistrikts- indelningen bör göras, dels ock frågan om valsedlars och valkuverts utform- ning. Valdistriktsindelningen upptas i följande avdelning av betänkandet, me- dan i förevarande avdelning behandlas frågan om valsedlar och valkuvert.
II. Gällande bestämmelser m. m.
I betänkandet SOU 1965: 74 (s. 7 ff.) har utredningen lämnat redogörelse så- väl för de gällande reglerna om val- sedlars och _kuverts utseende som för de nuvarande kassationsbestämmelserna. Utredningen får här hänvisa till nämn- da redogörelse. För en utförligare redo- görelse för de olika kassationsgrunder- na och deras historia, kan hänvisas till 1955 års valutrednings betänkande SOU 1961:20 s. 141 ff.
KAPITEL 2
Utredningen
1. Skal] riksdagsvalen och de allmän— na borgerliga kommunalvalen äga rum vid ett och samma tillfälle, kommer väljarna flerstädes att få ta befattning med valsedlar och valkuvert för tre olika val. Risken för att väljarna kom- mer att förväxla valmaterielen för de olika valen blir i sådant fall otvivel- aktigt betydande. Ett sammanförande av de nämnda valen torde därför — som utredningen också i sitt tidigare betänkande konstaterat — förutsätta att särskilda åtgärder vidtas i syfte att i största möjliga utsträckning eliminera riskerna för att sådana förväxlingar skall uppstå. En metod vore därvid att förrätta Valen i skilda rum. Genom en sådan åtgärd skulle väljarna lättare kunna hålla de olika valen isär. Som utred- ningen framhöll i det tidigare betän- kandet är det emellertid främst av praktiska skäl inte möjligt att före— skriva att skilda lokaler skall användas. En annan utväg som ligger nära till hands är att ge valsedlarna och val- kuverten en sådan utformning att de lätt kan skiljas från dem som skall brukas vid andra samtidigt förrättade val. Sär— skilt kommer därvid i fråga att använ- da olikfärgade valsedlar och -kuvert. Det har gentemot en sådan metod in- vänts dels att den kan innebära vissa risker för valhemligheten dels att den kan leda till svårbemästrade problem i kassationshänseende. I sitt tidigare be- tänkande har utredningen tagit upp
dessa invändningar till behandling och kommit fram till att de inte kan till- mätas avgörande betydelse.
Under de fortsatta överväganden som numera ägt rum har utredningen där- för arbetat vidare efter denna linje. De olika spörsmål som därvid närmare un- dersökts har gällt dels huruvida valsed- larna bör tillverkas av olikfärgat papper eller om de bör förses med tryck i skilda färger, dels huruvida ytterligare särskiljande effekt kan uppnås genom det grafiska utförandet.
Utredningen har för ändamålet inför- skaffat utlåtande från bl. a. stiftelsen Svenskt Färgcentrum.
Till en början har övervägts om val- sedlar (och -kuvert) kan förses anting- en med en bård eller ett mittparti i färg, medan sedeln (kuvertet) i övrigt skall vara vit. För utredningen har emellertid framhållits att det är tvek- samt om man bör arbeta med sådana lösningar, då de komplicerar valsedels- framställningen. Det bör här påpekas att utredningen utgått från att valsed- larna även i fortsättningen skall fram- ställas på samma sätt som nu, dvs. i allmänhet genom de olika partiorgani- sationernas försorg. Med hänsyn till sär- skiljningseffekten har rådfrågad exper— tis nppgivit, att det under inga förhål- landen förefaller lämpligt att ha färg— skillnad som åtskiljande faktor i sam- band med påtryckta bårder o. 1. Istället borde annan effekt av grafisk natur komma till användning.
I anledning av sistnämnda synpunkt har utredningen övervägt möjligheten att använda siffror eller bokstäver som markering på en i övrigt helt vit val- sedel (och kuvert). Det är emellertid tveksamt om man med en sådan metod, som står den nuvarande valbeteckning- en nära, skulle uppnå en tillräckligt särskiljande effekt. Bruket av valbeteck- ningar på de nuvarande kommunala val- sedlarna har, som erfarenheten visar, inte ensamt kunnat motverka fellägg- ningar i den utsträckning som varit önskvärd. Under alla förhållanden torde denna metod vara mindre effektiv än den, som förutsätter olikfärgade val- sedlar.
Av möjliga särskiljningsmetoder sy- nes alltså den som arbetar med val- sedlar av olikfärgat papper vara att föredraga. Beaktas måste emellertid att sådana färger såvitt möjligt bör väljas, som ger även väljare med defekt färg- sinne erforderlig ledning vid röstning- en.1 Då utredningen utgått från att val- sedelsframställningen även i fortsätt- ningen skall ske på privat väg, innebär nyssnämnda förutsättning att valsedlar- na måste kunna framställas av sådant färgat papper som normalt tillverkas. Kan färgvalet inte göras bland sådant papper, torde nämligen valsedelsfram- ställningen bli alltför kostsam. Det an- förda leder till slutsatsen, att olikfär- gade valsedlar kan förordas endast om bland det färgade standardpapperet så- dana färger finns, som med hänsyn till väljare med defekt färgseende läm- par sig för valsedelsframställning.
Genom av Färgcentrum företagna un- dersökningar har klarlagts, att valsed- larna kan framställas av det färgade standardpapper pappersbruken utnytt- jar, utan att rimliga krav på särskiljbar- het i förening med god identifierbarhet av de enskilda färgerna behöver efter- sättas. I utlåtandet har emellertid un-
derstrukits att av hänsyn såväl till väl- jare med defekt färgsinne som till det förhållandet att det i och för sig inte finnes någon naturlig förankring för symbolbetydelsen av en färg till ett visst val, färgat papper lämpligen bör utnyttjas som stödjande information i kombination med både klartext och yt- terligare grafiskt starkt markerad sym- bol.
I anslutning till det anförda finner utredningen lämpligt att vid gemensam- ma val begagnas valsedlar och kuvert framställda av papper i skilda färger i kombination med andra markeringar ägnade att särskilja valsedlar och val- kuvert för olika val.
II. Om olikfärgade valsedlar skall begagnas uppkommer fråga om hur det skall förfaras om valsedel avsedd för ett val använts vid annat, samtidigt för- rättat val.
Gällande bestämmelser stadgar att vid val skall begagnas valsedlar av vitt papper. Har papper av annan färg an- vänts till valsedel, skall en sådan val— sedel ogiltigförklaras (59 och 79 Så ValL samt 23 och 25 Så KVL). Som för- ut nämnts har mot olikfärgade valsedlar rests den invändningen att en felläm- nad valsedel måste ogiltigförklaras, vil- ket ansågs obilligt. Det är emellertid inte uteslutet att utforma kassationsreg- lerna så, att inte enbart den omständig- heten att en valsedel är av fel färg med- för ogiltighet. Det är också utredning- ens bestämda uppfattning att en sådan
1 Vad som allmänneligen benämns färg- blindhet är vanligare bland män än bland kvinnor. Anomalt [färgseende förekom-mer bland 8,2 procent av männen, medan 0,5 procent av kvinnorna har defekt färgsinne. Den & k. rödgröna färgblindheten (pro- tanomaler och deuteranomaler resp. pro- tanoper och deuteranoper) är den utan varje jämförelse vanligaste. Bxlågul färg- blindhet (tritanomaler resp. tritanoper) fö- rekommer endast bland 0,0002 procent av männen. Total färgblindhet (monokroma- ter) finns hos 0,003 procent bland männen.
felläggning inte bör föranleda att val- sedeln ogiltigförklaras.
Det kan i sammanhanget erinras om att KVL i gällande lydelse medger att valbeteckning (dvs. beteckning i ord för det val sedeln avser) får anbringas på valsedeln, vilken bestämmelse för- anletts av att olika kommunala val re- dan nu kan förrättas samtidigt. Den omständigheten att en väljare vid det ena av dessa val avgivit en valsedel för- sedd med valbeteckning för det andra, samtidigt förrättade valet föranleder in- te att en sådan sedel ogillas. Syftet med valbeteckningen är att underlätta för väljaren att hålla isär sedlarna för de olika valen, dvs. i princip detsamma som de här behandlade färgbestämmel- serna skulle få. Det ligger därför nära till hands att begagna samma regler för behandlingen av en fellagd färgad val- sedel som redan nu gäller för en val- sedel med felaktig valbeteckning.
Kassationsreglerna får emellertid in- te utformas så att de i praktiken ger möjlighet att använda valsedlar av vil- ken färg som helst. En sådan möjlighet skulle vara olämplig redan med hänsyn till valhemligheten. Det är därför nöd— vändigt att för vart och ett av valen föreskriva att valsedlarna skall ha en viss bestämd färg. I kassationsbestäm- melserna kan då som huvudregel stad- gas att en valsedel av annan färg skall ogillas. Från den nämnda huvudregeln bör uppställas det undantaget att om valsedel har färg, som föreskrivits för ett annat samtidigt förrättat val, avvi- kelsen i färg inte skall föranleda att sedeln ogillas.
Det ligger givetvis i partiorganisa- tionernas liksom i väljarnas intresse att valsedlar av rätt färg kommer till an- vändning vid vart och ett av de sam- tidigt förrättade valen. Man torde allt- så kunna utgå från att en bestämmelse av nyssnämnda innehåll inte missbru-
kas på det sättet, att valsedlar av annan färg än den som avses för ett val, i större mängd används vid annat val. Undantagsregeln torde således bli till- lämplig vid enstaka felläggningar.
III. Som tidigare nämnts kan det färgade standardpapper som pappers- bruken utnyttjar begagnas vid valse- delsframställning utan att rimliga krav på särskiljbarhet i förening med god identifierbarhet av de enskilda färger- na behöver eftersättas. Ehuru detta inte tidigare utsagts har den ytterligare för- utsättningen därvid förelegat, att en av ifrågavarande färger skall vara vitt. Förutom att den regeln alltid gällt att valsedlar skall framställas av vitt pap- per och det därför förefaller naturligt att bibehålla den vita färgen även i fortsättningen, har utredningen beaktat, att emellanåt, och i synnerhet vid stads- och kommunalfullmäktigval, särskilda åsiktsgrupper bildas inför ett val. Så- dana grupper framträder ibland nära inpå valet. Det kan då föreligga svårig- heter att anskaffa annat för valsedlar lämpligt papper än vitt.
Till valsedelsframställning bör sålun- da därutöver inte komma i fråga pap- per av andra färger än sådana som tyd- ligt skiljer sig såväl från varandra som från vitt och som dessutom låter sig sär- skiljas även för i varje fall det stora flertalet väljare med anomalt färgsin- ne.
Med dessa förutsättningar som ut- gångspunkt har Färgcentrum undersökt förekommande kulört standardpapper. Undersökningen har avsett prov av s. k. olifantpapper med vikten 52 gram men äger tillämpning även på sådant pap- per med vikten 90 gram. De undersökta proverna, som undergått kolorimetrisk analys, har kodbeteckningarna 640 (färgbeteckning: röd), 642 (rosa), 644 (lax), 646 (guldgul), 648 (gul), 650 (Citrongul), 652 (ljusgrön), 654 (mörk-
grön), 656 (blå) och 658 (lila). Mot- svarande beteckningar för olifantpap- per med vikten 90 gram är 540—558. Som underlag vid bedömningen använ- des dels trikromatiska mätvärden enligt ClE-systemet, erhållna genom filterkolo- rimeter Color-Eye, dels diagram för de tre vanligaste typerna av dikromatiskt färgseende (Judd-Wyszecki: Color in Business, Science and Industry, pp. 118 —120). På grund av att en av färgerna som nämnts bör vara vitt, uteslöts vid undersökningen från början de färg- tonssvaga kulörerna 648, 650, 652 och 658. De övriga uppfördes i ett kombi- nationsschema, varvid varje parvis kom- bination granskades med avseende på förväxlingsriskerna för de olika typer- na av anomalt färgseende. Efter detta urval kvarstod kombinationerna 640— 646, 644—654, 644—656, 646—654 samt 646—656. I undersökningsprotokollet anförs därefter:
Av dessa färger är de som innehåller 644 tveksamma med hänsyn till verbala be- nämningar (gul, brandgul, orange, gulröd, röd). För de övriga fyra färgerna är däremot benämningarna röd, gul, grön, blå, spontan-t naturliga och otvetydiga för alla personer med normalt färgseende. — Färgsinnesdefekta personer har ofta god hjälp av ljushetlsskillnader vid bedömning av olikfärgade objekt. För den lilla gruppen totalt färgblinda är ljushebsskillnader helt utslagsgivande. Av de enligt ovan utvalda färgerna har 646, 654 och 656 alla Y-vär- den (reflexionsfaktorer) omkring 50 %, varför ljusheten ej ger någon hjälp vid deras särskiljande. 640 har däremot Y= 29 % och skiljer sig därigenom tydligt från de övriga. Ur denna synpunkt skulle där- för kombinationen 640 röd — 646 gul vara att föredraga, men motiveringen har full relevans endast för den lilla gruppen av monokromater och tritanoper. — Å andra sidan bör man i första hand välja två färger, vilka ligger så långt från varandra som möjligt i färg-diagrammet och på mot- satta sid-or om neutralpunkten (vitt) eller förväxlingslinjer genom denna. För samt- liga iakttagare ligger 646 gul och 640 röd på samma sida om denna förväxlingslinje,
vilket innebär att de av alla dikroma'ter ses som nyanser av samma färgton (gult res- pektive rött). Skillnaderna mellan dessa två färger och mellan den gula och vitt kan också starkt reduceras i glödlampsljus. På samma sätt ser protanoper och vissa pro- t—anomaler 646 gul och 654 grön som nyan- ser av samma färgton. Färgparet 646 gul och 656 blå har däremot för alla icke- monokromater motsatt färgton och är allt- så ur denna synpunkt att föredra. —— ISam- manfattningsvis finner man således att acceptabel särskiljbarhet i förening med god identifierbarhet av de enskilda färger- na i princip erhålles, om 646 gul kombine- ras med vilken som helst av 640 röd, 654 grön och 656 blå. Av angivna skäl rekom— menderas dock i första hand kombinationen gult—blått, i andra hand gult—rött. — Vi vill slutligen framhålla att dessa slut- satser utgör extrapolationer ur i den ve- tenskapliga litteraturen tillgängligt mate— rial och att vi ej haft möjlighet att prak- tiskt pröva deras giltighet — t. ex. beträf- fande preferen-sgraderingen av de utvalda alternativen -— genom försök med färgsin- nesdefekta iakttagare. Vi tillmäter dock de teoretiska resultaten en hög grad av san- nolikhet.
I utlåtandet understryks, som redan tidigare omnämnts, att färgat papper lämpligen bör utnyttjas som "stödjande information i kombination med såväl klartext som ytterligare grafiskt starkt markerad symbol. Denna symbol bör ha formen av särskiljande bokstäver (förslagsvis B, L, K), vilka anbringas på både valsedlar och -kuvert. För att ytterligare understryka kombinationen av stor bokstav och färgen på papperet föreslås att bokstäverna görs negativa mot svart platta, varvid själva bokstaven kommer att framträda med samma färg som valsedelns papper. Tryckeritek— niskt är detta, enligt utlåtandet, att fö- redraga, då det även för det minsta tryckeri är lättare att anskaffa en för ändamålet speciellt utformad kliché än att vid varje tillfälle söka trycka i spe- cifik färg. *
Sammanfattningsvis föreslås sålunda i Färgcentrums utlåtande, att valsedlar
och -kuvert framställs av papper i får- ger med de verbala beteckningarna vitt, gult och blått, att varje valsedel och -kuvert för speciellt val förses med stor bokstav negativt mot svart botten., att bokstavsbeteckningen alltid skall ha samma utseende varför den lämpligen görs som kliché samt att valsedeln kom- pletteras med klartext om vilken typ av va] det gäller.2 I utlåtandet betonas dock att kravet på god färgöverens- stämmelse inte bör sättas alltför högt, vilket blir möjligt om kombinationen färg och bokstavssymbol används.
Den förordade lösningen förutsätter alltså att såväl valsedlar som -kuvert skall förses med valbeteckning i visst utförande.
För kommunalvalens vidkommande innebär det sistnämnda inte något i princip nytt, då valbeteckning i ord är tillåten vid dessa val. ValL däremot saknar motsvarande bestämmelse. Be- hovet av valbeteckning har tidigare inte varit särskilt framträdande vid riks- dagsvalen, då de inte annat än i undan— tagsfall förrättats samtidigt med annat val. Situationen i detta hänseende blir en annan när gemensam valdag, omfat- tande även riksdagsvalen, införes.
Utredningen har inte funnit några bärande skäl mot att tillåta valbeteck- ning även på riksdagsvalsedlarna. Det i yttrandet framförda förslaget härom bör alltså kunna genomföras.
Av den undersökning som utförts framgår att valbeteckningen — för- utom att den bör innehålla benäm- ningen på valet, helst kombinerad med en bokstavsbeteckning i visst utföran- de — lämpligen bör placeras överst på sedeln och inte, som KVL nu stad- gar, nedanför namnen. Enligt gällande ordning får en valsedel inte innehålla mer än partibeteckningen ovanför nam- nen. Bestämmelsen bör därför komplet— teras med att ovanför denna — dvs.
överst på sedeln — får anbringas en valbeteckning.
Bestämmelsen om valbeteckning på valsedel bör vara fakultativ bl.a. där— för att en obligatorisk föreskrift här- om ger upphov till en ny kassationsan- ledning. På valkuverten vilka, liksom hittills, skall framställas genom stats- verkets försorg, bör den alltid finnas anbragt. Utredningen förutsätter också att valsedelsframställarna regehnässigt skall förse sina valsedlar med en så- dan beteckning. Som förut sagts, ligger det i partiernas intresse att väljarna begagnar de för varje val avsedda val— sedlarna.
IV. Utredningen finner alltså att de valsedlar som skall begagnas vid de val som förrättas samtidigt inför samma valförrättare —— dvs. riksdags—, lan-ds— tings-, stads-fullmäktig- och kommunal- fullmäktigval — bör göras olikfärgade, därvid färger med beteckningarna. gult, blått och vitt skall-komma till an- vändning. Det förutsätts att papperet skall vara enfärgat: variationer i färger — såsom flammighet 0.1. —— bör inte få förekomma. De valsedlar som är av- sedda för riksdagsvalel föreslås vara gula, de som gäller landstingsvalet blå och de som skall avges vid stads- eller kommunalfullmäkligevalen vita. De för dessa val föreskrivna valkuverten skall även framställas av papper i nämnda färger.
Kyrko- och municipalfullmäktigvalen berörs inte av reformen med gemensam valdag. Skäl saknas därför att frångå den nuvarande bestämmelsen att de till dessa val begagnade valsedlarna skall vara framställda av vitt papper.
Utredningen föreslår vidare att de vid valen begagnade valsedlarna får förses med valbeteckning utvisa-nde
' Av bilaga 3 framgår hur en valsedel bör utformas enligt Färgcentrums färg.
vilket val sedeln avser. De i Fårgcent- rums utlåtande angivna riktlinjerna i detta hänseende torde därvid böra tjäna till ledning.
Med beteckningarna gult och blått avses de färger som av pappersbruken försetts med kodbeteckningarna 646 och 656 vad gäller olifantpapper med vikten 52 gram och 546 och 556, när fråga är om sådant papper med vikten 90 gram. Utredningen har emellertid inte ansett erforderligt att de nämnda beteckningarna anges i vallagarna. Det åligger enligt 96 & ValL och 60 & KVL Konungen att för varje val fastställa formulär rörande de olika kuvert som skall begagnas vid ifrågavarande val samt för-anstalta om nämnda kuverts framställan—de. Detta sker regelmässigt genom att kungörelse utfärdas med be- stämmelser om formulär till valkuvert m.m.s I kungörelsen kommer alltså att bestämmas i vilka färger de för de oli- ka valen avsedda kuverten skall fram-
ställas. I denna kungörelse bör dess- utom kunna anges — genom kodbeteck- n-ing eller på annat lämpligt sätt — färger på det papper som hör använ- das till valsedlar för varje val.
Utredningen har inte heller ansett att utformningen av valbeteckningen, som ju förutsätts vara densamma på såväl valsedlar som -kuvert, bör närmare an- ges i valla-g—arna. I den nämnda kun-gö- relsen bör även utformningen därav närmare anges. Det förtjänar också att övervägas, om inte de klichéer som där- vid bör komma till användning, kan framställas centralt genom statsverkets försorg.
De ändringar i gällande lag som i övrigt föranleds av utredningens för- slag i denna del kommer att behandlas vid respektive paragrafer i den särskil- da motiveringen.
8 Se t. ex. KK den- 4 februari 1966 (SFS 1966: 30).
AVDELNING III
Valdistriktsindelning
KAPITEL 1
Gällande bestämmelser
För utseende av samhällets representa- tiva organ indelas landet i mindre en- heter, på vilka medborgarnas represen- tationsrätt fördelas. Förutom rent prak— tiska skäl talar för en sådan ordning önskvärdheten att garantera de skilda ortsintressena ett visst inflytande på representationens sammansättning. De mindre enheterna för representations- rätten har även den fördelen att de möj- liggör en bättre kontakt mellan väljar- na och deras representanter. De enheter som sålunda bildas benämnas valkret- sar. Vad angår riksdagsvalen ger RO i gällande lydelse utförliga direktiv för valkretsindelningen vid förstakammar- valen (6 5 2.), medan grundlagen beträf- fande andrakammarvalen endast hän- visar till ValL (14 5). Valkretsindel— ningen vid landstingsvalen regleras av bestämmelserna i 10 och följande 55 i landstingslagen. Reglerna om valkrets- indelningen vid fullmäktigvalen ges i kommunallagens 9 och följande 55.
Ju folkrikare valkretsen är, desto nöd- vändigare blir det att fördela röstavgiv- ningen på olika lokaler; härigenom kan man undvika längre avstånd från vallo- kalen, köbildningar och tidsutdräkt vid röstavgivningen och även i andra hän- seenden få valet att löpa smidigare. Av denna anledning uppdelas valkretsarna i mindre territoriellt avgränsade delar, valdistrikt. Liksom summan av valkret- sarna är det representerade samhället, blir summan av valdistrikten valkret-
sen. Det föreligger emellertid en väsens- skillnad mellan valkretsen och valdi- strikten. Medan valkretsarna är enheter för medborgarnas representationsrätt, d. v. s. representationsområden, saknar valdistrikten allt samband med denna. Valkretsens representanter fördelas allt- så inte på valdistrikten, utan valdistrik- ten är en rent valteknisk anordning för att underlätta valförrättningens genom- förande. Då valdistrikten alltså endast är röstavgivningsområden utan betydel- se för den medborgerliga representa- tionsrätten, omnämns de inte heller i grundlag.
Valdistriktsindelningen är densamma vid riksdags-, landstings- och fullmäk- tigvalen (31 och 32 55 ValL jämförd med 10 & kommunallagen och 18 & landstingslagen samt 3 & KVL). 31 % ValL stadgar som huvudregel att varje kommun skall bilda ett valdistrikt. Från denna huvudregel uppställas emellertid följande fem undantag.
1. Är stad delad i valkretsar för val av stadsfullmäktige utgör sådan valkrets ett valdistrikt vid riksdagsval, om inte ytterligare delning enligt 2. nedan be- slutas.
2. Stad eller valkrets för stadsfullmäk- tigval må, där det finns lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt.
3. Är landskommun delad i valkretsar för val av komunalfullmäktige, utgör så- dan valkrets ett valdistrikt vid riks- dagsval, såvida inte ytterligare delning i valdistrikt beslutas.
4. Hör delar av landskommun till olika valkretsar för riksdags- eller landstingsval, bildar varje del ett valdi- strikt för riksdagsval, om inte ytterliga- re delning beslutas.
5. Landskommun, valkrets för kom- munalfullmäktigval eller sådan del av kommun, som omtalas vid punkten 4, skall, om antalet invånare överstiger 3 000, indelas i två eller flera valdistrikt med högst 3000 invånare. Länsstyrel- sen kan dock _ på framställning av kommunalstämma — medge undantag härifrån, om särskilda förhållanden inom kommunen anses göra en sådan indelning obehövlig eller olämplig.
6. Om landskommun, valkrets för kommunalfullmåktigval eller del av kommun, som omtalas vid punkten 4, till följd av samfärdsförhållanden eller andra orsaker, finns inte lämpligen bö- ra utgöra ett enda valdistrikt, får sådan kommun, valkrets eller de] av kommun delas i två eller flera valdistrikt. Enligt 32 & ValL får förslag om sådan indelning i valdistrikt, som avses i punkterna 2 och 6 ovan, väckas genom framställning hos länsstyrelsen av den som bor och vid riksdagsval är röstbe- rättigad inom den kommun eller kom— mundel, om vars indelning det är fråga. Sådan framställning får inte bifallas. utan att yttrande inhämtats från kom- munal- eller stadsfullmäktige. Länssty- relsen är berättigad och i fall som om- nämns vid punkten 5 ovan pliktig att utan föregående framställning förordna om indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning sedan yttrande inhämtats från kommunal- eller stads- fullmäktige. Länsstyrelsen är även skyl- dig att —- om så erfordras —— förordna om ändring i distriktsindelning då kom- mun, efter att tidigare ha indelats i val- distrikt för riksdagsval, delas i valkret- sar för val av kommunalfullmäktige el— ler stadsfullmäktige.
För varje kommun skall finnas en val- nämnd om fem, inom kommunen bo- ende personer, som utses för en tid av fyra år (33 % ValL och 5 & KVL). Är kommunen delad i flera valdistrikt, skall valnämnden för varje valdistrikt utse tre eller flera personer att som val- nämndens deputerade vara valförrätta- re i distriktet (91 å ValL och 5 & KVL).
Framställning från svenska kommun— förbundet och utredningens uppdrag
I till Konungen ställd och den 10 februari 1965 till justitiedepartementet inkommen skrivelse, anförde Svenska kommunförbundet följande:
I lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen stadgas i 31 5 om delning av valkretsar i två eller flera val— distrikt. Sålunda stadgas i mom. 3, att stad eller valkrets för stadsfullmäktigval må delas i två eller flera valdistrikt, där så f-innes lämpligt. I fråga om landskommun stadgas i mom. 6, att landskommun, val- krets för kommunalfullmäktigval eller 5.— dan del av kommun, som i mom. 5 sägs, skall, där antalet invånare i sådan kom- mun, valkrets eller del av kommun över- stiger 3000, indelas i två eller flera val- distrikt med högst 3000 invånare; dock att på framställning av kommunalstämma Konungens befallningshavande må härifrån medge undantag, där särskilda förhållan- den inom kommunen anses göra sådan in- delning obehövlig eller olämplig. —— Ovan- nämnda bestämmelser, som erhöll sin nu- varande utformning genom lagändring år 1930, innebär att indelningen i valdistrikt sker enligt olika grunder i städer, å ena, och i landskommuner, å andra sidan. Den pågående urbaniseringsprocessen har emel- lertid lett till en betydande koncentration av befolkningen till tätorter, antingen des- sa utgöres av städer, köpingar eller muni- cipalsamhällen eller av icke-administrativa tätorter på landet. Inflyttningen till tät- orterna har varit påfallande stor under de senaste tio å femton åren, framförallt i orter med mellan 5 000 och 20 000 invånare. Denna utveckling är av allt att döma ännu långt ifrån avslutad. — För landskommu— ner med snabbt växande tätorter innebär
den nämnda utvecklingen att valdistrikts- indelningen måste överses varje år och —— om invånarantalet i något valdistrikt över- stiger 3 000 — indelningen ändras, om inte länsstyrelsen medger undantag. Då ändring av valdistriktsindelningen är en ganska om- ständlig procedur föredrar valnämnderna ofta att hos länsstyrelsen begära undan- tag från tvånget att företa sådan ändring. Förklarligt nog vill man också undvika att irritera väljarna med alltför ofta återkom- mande ändringar av indelningen i val- distrikt. I större tätorter torde för övrigt valdistriktwens invånarantal utan olägenhet kunna väsentligt överstiga 3000. Antalet vallokaler bör där inte vara större än nöd- vändigt. Undantag från tvånget att ändra valdistriktsindelningen medges dock i re- gel för endast ett år i sänder, varför ny framställning om undantag, med åberopan- de av de särskilda förhållanden varpå fram- ställningen grundar sig, måste göras varje år. Länsstyrelsernas ställningstwaganden -i dessa frågor präglas också — av förklar- liga skäl — av en viss restriktivitet. —— Gäl- lande ordning innebär i förenämnda av— seenden att landskommuner med växande tätorter är missgynnade i jämförelse med städerna. För att inte frågan om ändring i valdistriktsindelningen i sådana lands- kommuner skall behöva aktualiseras allt— för ofta bör samma regler för valdistrikts- indelning gälla i landskommunerna som i städerna. Med hänsyn till den utveckling som ägt rum synes det påkallat att jäm- ställdhet i förevarande avseende mellan
städ—cr och landskommuner åvägabringas med det snaraste. I samband därmed bör också ordet »kommunalstämma» i 32 5 6 mom. vallagen utmönstras ur lagen. —- Det kan vidare ifrågasättas om inte antalet röstberättigade i stället för totala invånar— antalet borde vara bestämmande för val- di-strik-tens maximala storlek, om latituder härför över huvud taget skall anges i lagen. Antalet invånare i åldersgrupperna 0—20 år är i rege-l avsevärt större — relativt sett -— i de växande tätorterna än genomsnitt— ligt i riket, vilket innebär att antalet röst- berättigade -i sådana tätorter är på motsva- rande sätt proportionsvis mindre. Eftersom valnämndernas och va-ldeputerades arbets- belastning i högre grad beror av antalet röstberättigade än av totala invånarantalet bör antalet röstberättigade vara en mera rättvisande mätare än totala invånaranta- let vid bestämmandct av valdistrikten/s storlek. Vid en översyn av bestämmelserna ifråga synes även detta förhållande böra beaktas. —— Under åberopande av det an- förda får kommunförbundet härmed hem- ställa, att ovan berörda bestämmelser i 32 & lagen om val till riksdagen måtte göras till föremål för skyndsam översyn i syfte att åvägabringa jämställdhet mellan lands— kommuner och städer i fråga om indelning av kommun eller valkrets för fullmäktig— 'val i två eller flera valdistrikt.
Utredningen erhöll den 14 maj 1965 Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa den begärda översynen.
KAPITEL 2
Historik
1. Riksdagsvalen (tiden fram till år 1921)
Termen valdistrikt förekommer, så- vitt kunnat utrönas, första gången i ett år 1903 av särskilda kommitterade av- givet betänkande1 avseende — förutom förslag till ändringar i RF och RO i syfte att utvidga valrätten till andra kammaren —— förslag till lag om val till riksdagen. I förslaget 2 & stadgades:2
-— Inom de särskilda valkretsarna för- rättas valen i allmänhet kommunvis och varje kommun bild-ar då ett valdistrikt; men kommun, som till följd av folkmäng- den-s storlek, samfärdsförhållandena eller ndra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom gjord framställan efter beslut av Konung; ens befallningshavande delas i två eller biler—a' valdistrikt. -— '
I motiven till detta stadgande uttala- de kommitterade bl. a. följande:
— Rösterna skall således i regel avgivas på ett ställe inom varje kommun. Åtskilliga kommuner finnas dock. där i anseende till folkmängdens storlek rösterna måste upp- samlas på ett större eller mindre antal ställen inom kommunen. Detta gäller i första rummet de städer, vilka enligt för- slaget skola bilda egna valkretsar, men även i andra städer kan det bliva nödigt att rösterna avgivas på mer än ett ställe. På landsbygden lärer i allmänhet icke på grund av folkmän-gdens storlek i de sär- skilda kommunerna behöva inrättas flera v-alställen för en kommun; dock jämväl på landet här och var kommuner finnas, i vilka det blir ändamålsenlig-t att anordna flera val—ställen. En del landskommuner i norra Sverige äro däremot av den ut- sträckning i vidd och samfärdsmedlen där så föga utvecklade att det för invånarna
kan tänkas bliva en avsevärd lättnad om kommunen delas i skilda områden, var med sitt röstuppsamlingsställe. -—— — _— För att i de fall som nu blivit nämnda, bereda möjlighet att så indela en kommun i skilda områden, som kan vara nödigt eller lämpligt för att underlätta rösterna-s uppsamlande, hava kommitterade föresla- git att Konungens Befallningshavande skall äga om en dylik indelning förordna. —
Den på grundval av betänkandet framlagda propositionen3 vann emeller- tid inte KU:s gillande i vad angick de föreslagna ändringarna i RF och RO. Utskottet utarbetade i dessa delar ett eget förslag. men som riksdagens kamrar vid utlåtandets behandling stan- nade vid olika beslut förföll hela frå- gan.5
Redan år 1905 hade riksdagen att ånyo ta ställning till denna fråga i an- ledning av en, med beaktande av de i KU år 1903 framförda synpunkterna framlagd proposition. Inte heller den- na proposition vann riksdagens bi- fall.a Samma öde rönte en är 1906 i allt väsentligt med 1905 års proposition likalydande proposition!
Förslag om ändringar i RF och RO väcktes emellertid ånyo redan följande
1 Riksdagstrycket, 1904 2 saml. 2 avd 1 band ” Stavningen moderniserad. ” Prop. 1904: 51. * KU 1904: 5. 5 Rskr 1904: 175. ' Prop. 1905: 26, KU utl. nr 6 och rskr nr 123. " Prop. 1906: 55, KU utl. nr 7 och rskr nr 151. Den paragraf som behandlade valdistrikts- indelningen hade i detta förslag undergått vissa redaktionell ändring, se härom nedan.
år, 1907. I det förslag till vallag som i samband därmed förelades riksdagen3 och vars definitiva antagande avsågs skola ske vid den riksdag som hade att ta slutlig ställning till de föreslagna grundlagsändringarna, hade bestäm- melsen om valdistriktsindelningen (förslaget 19 &) samma lydelse som i 1906 års proposition:
-—— I valkrets som innefattar flera kom- muner, förrättas val kommunvis, därvid varje kom-mun, som till följd av folkmäng- dens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Höra på landet delar av samma kommun till olika valkretsar, bildar varje del ett valdistrikt. -— Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett val- distrikt; dock må, där så finnes lämpligt sådan valkrets delas i två eller flera val- distrikt. —-
Vallagsförslaget, som i propositionen inte närmare motiverades, föranledde i nu ifrågavarande hänseende inte något särskilt yttrande från utskottet.9 Emel- lertid yppades i riksdagen skiljaktig- heter vad gällde utformningen av vissa bestämmelser i RF och R0 och ut- skottet utarbetade i anledning därav ett sammanjämkningsförslag,10 vilket vann riksdagens gillande. Vallagsförsla- get antogs av riksdagen under förutsätt- ning att de samtidigt som vilande'antag- na grundlagsändringarna blev slutligt godkända.11
Grundlagsändringarna antogs slutligt vid 1909 års riksdag12 och vallagen ut- färdades den 26 maj detta år.13
2. Kommunalvalen (tiden fram till år 1921).
I samband med införandet av bestäm— melser om proportionellt valsätt vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige, föreskrevs år 1909 i förordningarna om landsting och om kommunalstyrelse i
stad (2 5 resp. 22 5) att länen och stå- der med mer än 10 000 invånare skulle indelas i valkretsar.M
I riksdagen hade år 1909 krav rests att åtgärder skulle vidtas för att under- lätta de röstberättigades möjligheter att — främst i kommuner av större ut- sträckning — delta i de kommunala av- görandena. Under åren därefter upp- repades motionsvis dessa krav.15 Vad sålunda förekommit föranledde år 1912 riksdagen att hos Kungl. Maj:t begära en utredning" om i vad mån särskilda åtgärder borde vidtas för att bereda be- folkningen i de till arealen större kom- munerna möjlighet att delta i de kom- munala avgörandena i större omfattning än vad då kunde äga rum. Riksdagen erinrade i sin skrivelse om att veder- börande departementschef i proposi- tion till 1912 års riksdag angående vissa ändringar i förordningen om landsting uttalat, att de större kommunernas in- delanvde valdistrikt för lan-dsrtingsvalens förrättande var en reform att efter- sträva. Denna uppfattning hade delats av utskottet. Riksdagen anförde vidare:
—— Den av utskottet hävdade principiella uppfattningen beträffande behövligheten av distriktsindelning vid Iandstingsmannava- len synes emellertid Riksdagen med lika rätt kunna göras gällande även i fråga om andra kommunala val i de större kom- munerna _ —— —.
över riksdagens skrivelse infordrade Kungl. Maj:t yttranden. Vad därvid framkom lades till grund för en propo- sition avseende bl. a. det spörsmål som aktualiserats i riksdagens skrivelse.17
3 Prop. 1907: 28 . ' SäU 1907: 3. 1” SäU 1907: mem. nr 5. 11 Rskr 1907: 147. " KU mem. nr 1. " SFS 1909: 36. " Se Prop. 1907: 29 , 30, SU 1907: 4 och SFS 1909: 41. 15 Se t. ex. 1909: II: 4 och 1912: 11: 224. " Rskr 1912:116. " Prop. 1913: 185 .
I propositionen anförde departe— mentschefen i huvudsak följande:
Vad gällde frågan om en kommun borde indelas i valdistrikt för val av lcommunalfullmäktige var naturligen beroende av om fullmäktige fanns i kommunen eller ej.18 Att föreskriva att fullmäktigeinstitutionen skulle göras obligatorisk i samtliga kommuner ville departementschefen inte förorda. I de kommuner där fullmäktige fanns, borde emellertid den proportionella valme- toden utsträckas till valen av dessa, vil- ken metod redan var införd för lands- tiungs- och stad-sfullmäktigvalens vid- kommande. I analogi med vad som gäll- de för sistnämnda val borde därvid, om en landskommuns invånarantal över- steg 10000, kommunen indelas i val- kretsar. Indelades kommunen i val- kretsar, borde varje valkrets utgöra ett röstningsområde eller valdistrikt, inom vilket särskild förrättning för ifrågava- rande val skulle äga rum. Rörande val- distriktsindelningen anfördes vidare:
—— Emellertid finnes ett flertal kommu— ner, vilkas invånarantal — — — ej är så stort, att valkretsindelning erfordras, men vilkas areal och kommunikationsförhållan— den äro sådana, att det för underlättandet av valdeltagandet måste anses önskvärt, att tillfälle beredes de valberättigade att utöva sin valrätt vid förrättningar inom särskilda röstningsområden. Sådana kom- muner böra kunna uppdelas i valdistrikt. Det kan vidare tänkas, att en valkrets inom en kommun måste givas en sådan utsträck- ning, att en indelning av densamma i val— distrikt år påkallad. —
Infördes kommunalfullmäktigeinstitu- tionen i kommun som var indelad i val- distrikt för val av landstingsmän, borde valen av kommunalfullmäktige utan sär- skild framställning äga rum inom sam- ma valdistrikt.
I departementschefens förslag kom 29 5 i KF om kommunalstyrelse på lan- det att lyda:
—— Är kommun delad i valkretsar, bildar
varje valkrets ett valdistrikt. Därest det till följd av samfärdselförhållanden eller andra orsaker finnes lämpligt må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom val- krets, delas i två eller flera valdistrikt. -——
Den år 1909 införda ordningen, en- ligt vilken val av Iandstingsmän i val- krets på landet skulle förrättas kom- munvis på kommunalstämma, medförde att de röstberättigade i kommuner med stor areal endast med betydande svårig- heter kunde inställa sig vid landstings- valen. För att råda bot härpå borde i kommuner, som indelats i valdistrikt, landstingsvalen utsättas att hållas sam- ma dag å särskilda stämmor i de olika distrikten, oavsett om det gällde kom- muner, i vilka det fanns fullmäktige och som för val av dessa indelats i val- distrikt eller inte. Härigenom skulle den fördelen vinnas, att valen skulle kunna äga rum på samma dag och att val— dagen kunde så bestämmas att så stort antal röstberättigade som möjligt be- reddes tillfälle att delta. Gällde det kommuner, där fullmäktige fanns och som för dessa val var indelad i två eller flera distrikt, borde valen av landstings— män utan särskild framställning äga rum vid särskilda förrättningar inom dessa distrikt. I andra fall borde fram- ställning om kommuns uppdelning i valdistrikt kunna göras av enva-r inom kommunen boende. Beslutanderätten borde tillkomma länsstyrelsen.
De ofta betydande avstånd som i landskommunerna medförde behov av distriktsindelning saknade visserligen sin motsvarighet vid val av landstings- män i städerna, men särskilda förrätt- ningar kunde stundom vara önskvärda
13 Erinras må, att den kommunala represen- tationsrätten som regel utövades av kommu- nalstämman. Om emellertid en kommun ville överlåta åt fullmäktige att med kommunal- stämmans rätt handlägga och avgöra de till stämmans behandling hörande ärendena, skulle detta vara tillåtet (KF om kommunalstyrelse på landet, 29 5).
för att undvika anhopning av väljare med trängsel och dröjsmål vid röstav- givningen som följd. Dessa olägenheter ansågs dock kunna undvikas utan stad- gande om indelning av stad i valdistrikt för landstingsvalen. Behov av före- skrifter om indelning i valdistrikt för landstingsval bedömdes inte föreligga för städernas del.
I de städer, som enligt de år 1909 in- förda bestämmelserna skulle indelas i valkretsar för val av stadsfullmäktige, hade förekommit att magistraten inde- lat valkretsarna i röstningsområden (valdistrikt). Även i städer som inte in- delats i valkretsar hade magistraten förordnat om distriktsindelning. De anordningar magistraten således verk- ställt hade varit i stort sett tillfredsstäl- lande. På grund härav och då avstån- den i städerna —— i motsats till vad för- hållandena ofta var på landet — inte var sådana, att de medförde hinder och svårigheter vid rösträttens utövande, ansåg departementschefen några be— stämmelser om rätt att påkalla indel- ning av stad i valdistrikt inte vara er- forderliga.
Vad departementschefen i propositio- nen anfört föranledde inte någon erin- ran eller yttrande av utskottet, som allt— så tillstyrkte de föreslagna ändringar- na.19 Inte heller riksdagen hade några invändningar att göra utan följde i allt utskottet.20
III. 1921 års ändringar
År 1919 bemyndigades chefen för in- rikesdepartementet att tillkalla sakkun- niga för att inom departementet biträda med utredning och förslag rörande vis- sa spörsmål på kommunalförvaltning— ens område. Enligt direktiven hade de sakkunniga, som sedermera antog nam- net kommunalförfattningssakkunniga, att utreda bl. a. »huruvida genom för-
ändrade bestämmelser i avseende på distriktsindelning och därmed i sam- band stående anordningar vid kommu— nala val de röstberättigade må kunna beredas ökade möjligheter att begagna sig av sin rätt att deltaga i valen». I samband härmed borde de sakkunniga även överväga möjligheterna att uppnå överensstämmelse mellan valdistrikts- indelningarna vid val till kommunal- fullmäktige, landsting och riksdagens andra kammare.
De sakkunniga redovisade resultatet av sitt arbete i ett år 1920 avgivet be- tänkande.21 I det hänseende, som nu närmast är av intresse, konstaterades att valdistrikten vid kommunalfullmäktig— och landstingsvalen redan enligt gäl- lande bestämmelser sammanföll,22 men att distriktsindelningen i vad angick dessa val å ena samt andrakammarvalen å andra sidan uppvisade olikheter i tre hänseenden:
a) vid de kommunala valen måste kommun med mer än 10000 invånare vara uppdelad i valdistrikt, medan så inte behövde vara fallet vid de politiska valen;
b) vid de politiska valen måste i vis- sa fall delar av kommun (dvs. då de hör- de till olika valkretsar) bilda särskilda valdistrikt, något som inte behövde vara fallet vid de kommunala valen;
c) på grund av samfärdsförhållanden kunde kommun komma att delas i val- distrikt vid de politiska valen men inte vid de kommunala och tvärtom. Di- striktsindelningen kunde ske på ett sätt vid de förra och på ett annat sätt vid de senare valen.
I betänkandet erinrade de sakkunni-
19 KU 1913: 25 jfr mem. nr 33. " Rskr 1913: 244. ”1 SOU 1920: 61. " Som av det ovan anförda framgått sakna— des bestämmelse om valdistrikt i reglerna om val av stadsfullmäktige och landstingsmnä i stad.
ga vidare om de år 1919 införda pro- visoriska bestämmelserna,23 enligt vilka lamdstings- och fullmäktigvalen i kom- muner eller valdistrikt, vilkas invånar- antal översteg 3 000 skulle äga rum un- der två — i undantagsfall tre —— dagar.
De sakkunniga fann övervägande skäl tala för att valdistriktsindelningarna vid politiska och kommunala val på lands- bygden borde bringas i överensstäm- melse med varandra. För att planerna på att sammanföra den politiska och kommunala röstlängden till en hand- ling skulle kunna förverkligas, var f. ö. en sådan överensstämmelse praktiskt taget ofrånkomlig. Vad städerna be- träffade behövde uppdelningen av des— sa för röstmottagning vid de olika va- len inte sammanfalla, eftersom de sär— skilda röstmottagningsställena inte förutsatte vare sig röstlängdens upp- rättande i särskilda delar eller särskild myndighetsprövning av varje del. De sakkunniga fortsatte:
-— Hittills framförda yrkanden på ytter- ligare uppdelning av förefintliga valdistrikt hava alltid avsett ett underlättande av rösträ-ttsutövningen. Man har med en så- dan uppdelning velat dels minska det be- svär och den tidsutdräkt som, synnerligast för de i kommunens utkanter boende, va- rit förenade med själva framkomsten till vallokalen, dels minska den trängsel och den tidsutdräkt som i en kommun med ett stort antal röstberättigade alltid äro förena- de med själva valet, till olägenhet för röst- rättsutövarna — — _. Avhjälpandet av besväret och tids-utdräkten beträffande så.- väl framkomsten till vallokalen som själva avgivandet av röstsedel i val-lokalen sker naturligast genom en ökning av valloka- lernas antal. —
Den önskvärda ökningen av valloka- lernas antal kunde — enligt de sak- kunniga — uppnås genom antingen en mera genomförd valkretsindelning eller en mera genomförd valdistriktsindel— ning. För egen del förordade de sakkun- niga det senare alternativet och utta- lade sig för att en ytterligare uppdel-
ning i valdistrikt borde komma till stånd:
—— En annan fråga är, huruvida detta lämpligen skall åstadkommas genom en ändring av bestämmelerna om valdi— striktsind—clming på sådant sätt att en kom- mun eller ett valdistrikt med ett visst in— vånarantal ovillkorligen skall uppdelas i två eller flera valdistrikt. -—
Under hänvisning till av dem inför- skaffat statistiskt material uttalade de sakkunniga, att det hittills
— icke enbart eller kanske icke ens i första hand varit invånarantalet som av- gjort, huruvida en kommun uppdelats & valdistrikt eller ej. Kommunens areal, dess natur-, klimat- och samfärdsförhållanden torde därvid ha spelat en betydande roll. — Å andra sidan har emellertid — -— — just i samband med den kommunala rösträtts- reformen antalet invånare blivit ett allt- mera avgörande moment för frågan om indelning i valdistrikt. —— Med hänsyn här— till hava de sakkunniga, ehuru fullt med- vetna om att icke folkmängden enbart är bestämmande för behovet av ytterligare vald-istri-ktvsindelning, ansett att, då in— vånarna i en kommun eller ett distrikt upp- gå till ett visst antal, en uppdelning i val- distrikt bör obligatoriskt företagas. Var denna fo-lkmängdsgräns bör sättas kan na- turligen bliva föremål för delade meningar. I enlighet med den uppfattning, som gjort sig gällande i Kungl. Maj:ts proposition nr 36 till 1919 års riksdag — — — hava de sakkunniga ansett att sagda gräns bör sättas vid 3000 och att följaktligen kom- muner på landet med mer än 3000 invå- nare obligatoriskt skall delas i två eller flera valdistrikt.24 -——- Då emellertid för— hållanden-a i en landskommun med över 3 000 invånare givetvis kunna vara sådana, att en valdistriktsindelning icke är av be- hovet påkallad men däremot förenad med besvär eller extra kostnad för kommunen, hava de sakkunnniga ansett, att Konung-
” Prop. 1919: 76, KU 1919: 9. 24 Någon närmare motivering för valet av angiven invånargräns gavs inte i den nämnda prop. Där sades endast att »det invånarantal som bör föranleda ovillkorlig tillämpning av nämnda ordning (dvs. att hålla val under två dagar) synes ej lämpligen böra sättas lägre än 3 000». KU konstaterade vid sin behandling av propositionen endast att invånarantalet syntes böra sättas till 3 000.
ens Befallningshavande på framställning av kommunalstämma må medgiva undan- tag från ovan föreslagna bestäm-melse. —
Vad städerna angick uttalade de sak- kunniga att det kunde ifrågasättas att även för dem meddela föreskrifter om uppdelning i valdistrikt, när invånar- antalet översteg en viss siffra. De sak- kunniga fortsatte:
—— Då emellertid de lokala förhållandena i städerna äro synnerligen växlande, torde det knappast vara lämpligt att för dem, likasom för landskommunerna, föreskriva obligatorisk valdistriktsindelning vid viss folkmängd. Under sådant förhållande och då klagomål över uraktlåtenhet från magi—stratens sida att i angivna hänseende vidtaga erforderliga åtgärder, såvitt de sakkunnig-a hava sig bekant, icke förekom- mit, synes man utan olägenhet kunna li— kasom hittills överlämna saken till själv- ständig prövning av magistraten, som i egenskap av valförrättare har intresse av att icke alltför stor anhopning av röstande uppkommer i vallokalerna. ——
I de sakkunnigas förslag angående ändrad lydelse av vissa delar av lagen om val till riksdagen den 26 maj 190925 stadgades i 19 5 (31 5 i den nya valla— gen) sålunda som huvudregel att lands- kommun, vars invånarantal översteg 3 000 skulle indelas i två eller flera val- distrikt. Länsstyrelsen skulle dock äga att på framställning av kommunalstäm- ma medge undantag härifrån, om sär- skilda förhållanden inom kommunen ansågs göra en sådan indelning obe— hövlig eller olämplig.
I förordningarna om kommunalsty- relse på landet och om landsting hän— visades ifråga om valdistriktsindelning- en till lagen om val till riksdagen.
Vad de sakkunniga i nu behandlat hänseende anfört vann departements-
chefens gillande. Proposition förelades 1921 års riksdag." Inte heller KU hade några sakliga erinringar att göra, utan uttalade att »de förändrade bestämmel- ser beträffande den politiska och kom- munala valdistriktsindelningen som i förevarande Kungl. proposition föreslås och av de sakkunniga förordats, anser sig utskottet likaledes i allt väsentligt kunna tillstyrka»? Riksdagen följde vid sin behandling utskottets mening.23 De beslutade ändringarna trädde i kraft år 1921.
IV. Tiden efter 1921
När kommunalförordningarna och landstingslagen år 1930 reviderades, sammanfördes föreskrifterna om val till en särskild lag, kommunala vallagen av den 6 juni 1930. I lagarna om kom- munalstyrelse på landet (35 5) och i stad (16 5) samt i landstingslagen (15 å) hänvisades till denna vallag. I vallagens 2 & gavs regler om valdistriktsindelning— en, enligt vilka vid val av landstings- män, kommunal- och stadsfullmäktige varje kommun eller del av kommun som enligt lagen om val till riksdagen ut- gjorde valdistrikt vid val till riksdagen, skulle bilda ett valdistrikt. Vid val av municipal- och kyrkofullmäktige gällde vissa särbestämmelser.20 I samband här- med ändrades 31 och 32 55 ValL.ao
” 1919 års riksdag hade villkorligt antagit en ny vallag, se K. Prop. 1919: 358, S U 1919:1 och rskr 1919: 268.
" Prop. 1920: 286 . 27 KU 1920: 52 och 64. Viss redaktionell änd- ring föreslogs nämligen av utskottet.
” Rskr 1920: 462. " Se Prop. 1930: 99, KU 1930: 30. " Se Prop. 1930: 101.
KAPITEL 3
Utredningen
De nuvarande bestämmelserna i 31 5 ValL gör i fråga om indelning i valdi- strikt skillnad mellan städer och lands- kommuner. För städerna har inte upp- ställts några bestämda regler om när och hur valdistriktsindelning skall ske, medan för landskommunerna gäller den föreskriften, att sådan indelning skall företas när invånarantalet i kommunen överstiger 3 000, om särskilda förhållan- den ej föranleder till annat.
Av redogörelsen för rättsutveckling- en på detta område har framgått, vilka skäl som föranlett föreskriften om ob- ligatorisk valdistriktsindelning i lands- kommunerna och varför städerna inte omfattas av bestämmelsen. På detta lik- som på övriga områden inom valrätten är det naturligtvis önskvärt att erhålla enhetliga bestämmelser, såvida ej de faktiska förhållandena är alltför skif- tande. Det är därför angeläget att under- söka om de skäl, varpå den nuvarande lagstiftningen bygger, alltjämt är bär- kraftiga och om det sålunda kan vara motiverat att bibehålla nämnda åtskill- nad mellan städer och landskommuner i vad gäller reglerna om valdistriktsin- delningen. Anledning torde saknas till en ny normgivning för städernas indel- ning i valdistrikt. Det alternativ till den bestående ordningen som främst kom- mer i fråga är alltså huruvida valdi- striktsindelningen i landskommunerna kan frigöras från obligatoriska före- skrifter på samma sätt som nu gäller för städernas vidkommande.
En analys av det sätt varpå valdi- striktsindelningen i landskommunerna hittills genomförts, synes ge vid han- den, att antalet invånare inte fått den bestämmande betydelse som i 1920 års betänkande antogs. Anmärkningsvärt många valdistrikt omfattar endast ett ringa antal invånare. Statistiken från 1964 års andrakammarval beträffande ett antal slumpvis utvalda valkretsar visar följande angående antalet röst- berättigade i de utom städerna befintli- ga valdistrikten. I Stockholms läns val- krets, där antalet valdistrikt utanför städerna uppgick till 224, omfattade 11 (eller 4,8 procent) mindre än 100 röst- berättigade; 80 (35,7 procent) hade in- om sitt område mellan 100 och 499 röstberättigade och 52 (23,2 procent) mellan 500 och 999 röstberättigade. I Skaraborgs län, där antalet inom lands- kommuner belägna valdistrikt var 274, var motsvarande siffror 24 (eller 8,7 procent), 187 (68,3 procent) och 44 (16,1 procent) samt i Västerbottens län, som hade 393 i landskommuner belägna valdistrikt inom sitt område, 103 (eller 26,2 procent), 244 (62,0 procent) och 22 (5,6 procent). I Kristianstads län, där utom städerna fanns 187 valdistrikt, hade inte något valdistrikt mindre än 100 röstberättigad—e; 70 (eller 37,4 pro- cent) hade mellan 100 och 499 röstbe- rättigade och 76 ( 40,7 procent) mellan 500 och 499 röstberättigade.
Om det antas att av landskommuner- nas folkmängd genomsnittligen omkring
65 procent är röstberättigadel, innebär regeln i 31 5 6 mom. ValL, att valdi- strikten som regel får omfatta högst cirka 2 000 röstberättigade. Så folkrika valdistrikt är emellertid sällsynta på landsbygden. Med hänsyn till att en uppdelning i flera valdistrikt drar med sig såväl kostnader för kommunerna som problem när det gäller att rekryte- ra lämplig och villig personal, kunde man ha väntat, att valdistrikten i högre grad än vad fallet är, skulle ha legat närmare den högsta tillåtna invånarsiff— ran. I stället har -— såsom av det an- förda framgått _— valdistrikten i all- mänhet gjorts betydligt mindre. I åt- skilliga fall är de nuvarande valdistrik- ten snarast alltför små. Om det nuvaran- de obligatoriet upphäves och lands- kommunerna jämställes med städerna i det hänseende det här gäller, torde det med hänsyn till det anförda inte be- höva befaras att valdistrikten generellt sett skulle få alltför stor omfattning.
Kommunförbundet har i sin skrivelse påpekat, att den pågående urbanise- ringsprocessen lett till en betydande koncentration av befolkning till lands— kommunernas olika tätorter. Denna ut- veckling är av allt att döma långt ifrån avslutad. Bestämmelsen i 31 5 6 mom. leder därför till att valdistriktsindel- ningen i dessa tätorter måste överses nära nog varje år och i många fall ändras, om inte länsstyrelsen medger undantag. En indelningsändring är emellertid en ganska omständlig proce- dur och de lokala myndigheterna före— drar därför ofta enligt förbundet att begära undantag från tvånget att företa en sådan ändring.
Den på många håll förekommande tätortsbildningen utanför städerna -- liksom för övrigt även den omfattande införlivningen av rena glesbygdsområ- den med åtskilliga städer -— har otvi- velaktigt bidragit till att i olika avseen-
den undanröja grunderna för en särbe- handling av lands- och stadskommuner i förhållande till varandra. Vad det fö- religgande Spörsmålet angår kan sålun- da sägas att synpunkter av det slag som vid den gällande lagens tillkomst för- anledde att städerna undantogs från den obligatoriska delningsbestämmelsen bör kunna åberopas även för andra tätorter och att det numera över huvud taget framstår som föga rationellt med en gränsdragning i förevarande hän- seende mellan städer och landskommu- ner. Med anledning av vad avslutnings- vis anförts i kommunförbundets åter- givna uttalande kan emellertid erinras om att även inflyttningen till många städer är högst betydande och i sam- band därmed tillkomsten av nya och ut- vidgade bostadsområden inom dem liv- lig. Sådana ändrade befolkningsförhål- landen måste givetvis —— oavsett om det gäller städer eller landskommuner — föranleda en återkommande översyn av valdistriktsindelningen, så att denna jämkas efter vad som vid den aktuella tiden befinnes ändamålsenligt för val- procedurens behöriga genomförande. En annan sak är att — som framgått re- dan av vad utredningen ovan anfört — det inte synes erforderligt, knappast heller lämpligt, att för landskommuner- na bibehålla en mer eller mindre tving- ande regel knuten till ett visst befolk- ningstal för att åvägabringa en önsk- värd indelning i valdistriktet. Uppmärksammas bör också att de nu- varande bestämmelserna på hithörande område tillkom, när väljarnas möjlighe- ter att delta i valen på grund av de ytt- re betingelserna var helt annorlunda än vad de är idag. Utvecklingen av kom— munikationerna och väljarnas ökade 1 Riksgenomsnittet vid 1964 års andrakam— marval var 61,3 procent. För landskommuner- nas del varierade nämnda procenttal mellan 50,5 (Korpilombolo) och 76,0 (Annerstad i Kro- nobergs län och Norra Ny i Värmlands län).
rörlighet gör att situationen i dessa hän- seenden radikalt förändrats, framför- allt på landsbygden. Bedömningen av behovet av valdistriktsindelning kan in- te undgå att röna inflytande härav.
Erinras må vidare om den i vallagar- na år 1964 införda bestämmelsen, att valnämnden bör dra försorg om att de väljare som bor avlägset eller isolerat och som saknar möjlighet att på valda- gen färdas med allmänt samfärdsme- del, kan inställa sig i vallokalen (60 a 5 ValL och 26 a 5 KVL). Även denna bestämmelse har betydelse i förevaran- de sammanhang.
Då det sålunda enligt utredningens bedömning inte kan anses motiverat att bibehålla den nu gällande skillnaden mellan landskommuner och städer såvitt rör valdistriktsindelningen, föreslår ut- redningen, att nuvarande 31 ä 6 mom. ValL — till vilken 3 5 1 mom. KVL hän- visar såvitt rör val av lanvdstingsmän och kommunal- samt stadsfullmäktige — ändras så att de regler som gäller för valdistriktsindelningen i städerna blir tillämpliga även i landskommunerna. Det bör alltså ankomma på länsstyrel- sen att obunden av obligatoriska före- skrifter bedöma hur valdistriktsindel- ningen lämpligen bör utformas för att underlätta valdeltagandet för väljarna.
Vid bedömningen av frågan om och hur valdistriktsindelning i såväl städer som landskommuner bör göras måste i främsta rummet hänsyn tas till väljarna så att de kan utöva sin rösträtt utan allt- för stora uppoffringar av tid och be- kvämlighet. Denna synpunkt kräver än större beaktande vid införande av ord- ningen att riksdagsvalen skall förrättas samtidigt med valen till landsting och stads— samt kommunalfullmäktige. Val- proceduren för varje väljare kommer med en sådan ordning att kräva något längre tid än vad f. n. är fallet. För att undvika köbildning och därav förorsa-
kad tidsutdräkt för väljarna torde det därför bli nödvändigt att dela upp bestå- ende, till antalet röstberättigade stora d-i- strikt. I områden med ökande folkmängd måste tillses att valdistrikten befolk- ningsmässigt hålls på en lämplig nivå. Å andra sidan kan en alltför långt gående valdistriktsindelning inte förordas. En sådan ställer stora anspråk på de perso- nella resurserna och blir dessutom me- ra kostnadskrävande. Med större valdi- strikt kan det vara lättare att för upp- draget som valförrättare finna fullt lämpliga personer. Kraven på dessa kommer i viss mån att skärpas vid ge- nomförande av utredningens förslag att förtidsrösterna skall ingå i den av val- förrättarna utförda preliminära sam- manräkningen. Det är — med hänsyn till vikten av den därmed sammanhäng- ande granskningen — ytterst angeläget att kompetenta personer utses till val— förrättare. Det kan inte heller förbises att om antalet röster inom ett distrikt är litet detta innebär vissa risker för valhemligheten. Anförda omständigheter torde i många fall göra det erforderligt eller åtminstone lämpligt att slå sam- man små distrikt till större av passan- de storlek.
Som utredningen aln-fört i den avdel- ning av betänk-andet som behandlar val- sedlarnas utformning vid samtidiga val, låter det sig svårligen göra att generellt ange den för ett valdistrikt lämpligaste storleken. Befolkniwngstäthet och sam- färd-sförhållanxden jämte tillgången på möjliga vallokaler måste tillsammans med andra faktorer bli avgörande för frågan hur valdistriktsindelningen lämp- ligast bö-r ske. Om —— som nyss anförts — införande av gemensam valdag för flera val bör föratnleda delning av de till folkmängden största valdistrikten, mins- kas å andra sidan i viss mån behovet av en uppdelning vid genomförande av ut- redningens förslag att tiden för vals
förrättande skall utsträckas till två da— gar, då därigenom kan väntas en sprid- ning av röstavgivningen.
Angivna allmänna påpekanden torde —— i förening med den erfarenhet som samlats hos länsstyrelserna och de 10- kala organen i fråga om verkningarna
av valdistriktsindelningen —— utgöra till- räckligt underlag för dessa myndighe- ters prövning i syfte att tillse att indel- ningen genomförs så att väljarnas röst- avgivning i största möjliga utsträck— ning underlättas.
AVDELNING IV
De föreslagna lagändringarna
Riksdagsordningen (R0) 13 5.
I denna paragraf, vars motsvarighet i gällande lag är 17 %, ges regler om bl.a. när val till riksdagen skall äga rum. Utredningens förslag (se avdelning 1, s. 110) att riksdagsvalen skall förrättas under två dagar föranleder ändring i 1 mom.
Angående övriga i paragrafen före- tagna ändringar hänvisas till grundlag- beredningens betänkande, SOU 1967: 26.
24 S. Paragrafen reglerar sättet för röst- rättens utövande. Utredningen föreslår att den röstav- givning som inte äger rum vid valför- rättningen skall ske före valet. Möjlig- heten att rösta inför särskilt förordnad röstmottagare på valdagen föreslås borttagen. I samband härmed utvidgas kretsen av dem som skall äga rösta före valet. Utredningen har i annat sam- manhang (se avdelning I, s. 116) moti- verat sitt förslag i denna del.
Lagen om val till riksdagen (ValL)
Bland ändringarna i denna lag behand- las de som rör 30, 33, 54, 81, 83—89, 92—93 och 97 55 av grundlagbered- ningen i dess betänkande SOU 1967: 26, vartill hänvisa-s. I det följande upptas sålunda endast de paragrafer, vari val- tekniska utredningen föreslår ändringar.
31 5. Denna paragraf innehåller föreskrif- ter om valdistriktsindelningen.
12—714 702
Utredningen föreslår, att de för stad gällande bestämmelserna om valdi— striktsindelning skall tillämpas även på landet. (Se avdelning III.)
Huvudregeln i nuvarande 31 5 1 mom. gäller redan nu i alla kommuner. Nu- varande 2 och 4 mom. är i sak iden- tiska och föreslås sammanslagna till ett nytt 2 mom. 5 mom. i gällande lag torde sakna tillämpning f. n. och föreslås upp- hävd, eftersom det inte heller fram- ledes bör vara möjligt att föra en- kom- mun till olika valkretsar för riksdags- eller landsting-sval. Nuvarande 6 och 7 mom. utgår och 3 mom. utvidgas 'att gälla alla kommuner.
32 5.
I denna paragraf, som innehåller fö— reskrifter om förfarandet vid indelning i valdistrikt, föranleder upphävandet av nuvarande 31 5 7 mom. formell änd— ring av 32 5 1 mom. första stycket. I andra stycket har den gällande skyl- digheten för länsstyrelsen att förordna om valdistriktsindelning i fall, som av- ses i nuvarande 6 mom., utgått.
Besvär över länsstyrelsernas beslut om valdistriktsindelning förs som kom— munalbesvär. Den gällande lagtexten (32 5 2 mom.) hänvisar emellertid allt- jämt til-l tidigare förordningar om kom- munalstyrelse. Hänvisningen har änd- rats till att avse kommunallagen och den särskilda kommunallagen för Stock- holm.
55 5. Paragrafen innehåller föreskrifter om när val till riksdagen skall hållas.
Som framgår av den allmänna moti- veringen (avdelning 1, s. 110) föreslår utredningen, att val till riksdagen skall förrättas under två dagar. Valdagar skall vid ordinarie sådant val vara den tredje söndagen i september månad och den efterföljande måndagen. Den möj- lighet att anordna om- och nyval till riksdagen på annan allmän helgdag än söndag, som den nuvarande lagen erbju- der, utgår.
Att de ordinarie valen till riksdagen och de allmänna valen av landstings- män, kommunalfullmäktige och stads— fullmäktige skall förrättas samtidigt framgår av grundlagberedningens för- slag till ny lydelse av 11 % KVL.
Utredningens förslag föranleder i öv- rigt endast formella ändringar. Hän- visningarna till RO har sålunda änd- rats i enlighet med grundlagberedning- ens förslag. Beteckningen generalpost- styrelsen har vidare ersatts med »post- styrelsen», som numera är styrelsens officiella beteckning.
55 a 5.
I denna paragraf ges bestämmelser om röstkort.
Enligt 19 5 1 mom. KVL får röstkort upprättas gemensamt för flera kom- munalval. F. n. upprätta—s gemensamma röstkort för land-stingsmannaval samt val av stads, kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktige. Rösträttsv-ill'ko- ren för borgerliga kommunalval och riksdagsval är numera identiska. Det ligger därför i linje med bestäm-melser- na i KVL att röstkort skall kunna upp— rättas gemensamt även vid dessa slag av val. Utredningen föreslår således att röst-kort skall få upprättas gemensamt för riksdagsval och kommunalval. Är en väljare inte röstberättigad vid alla de val som angivits på röstkortet, skall enligt förslaget av röstkortet otvetydigt
Utredningens förslag om förtidsröst- ning (70—75 55) innebär att de inför röstmottagare avgivna rösterna skall sändas till valnämnden i den kommun i vars röstlängd väljaren är uppförd. Det har inte ansetts nödvändigt att bland de uppgifter röstkortet skall in- nehålla- intaga även denna uppgift. Det torde vara tillräckligt att röstkortet in- nehåller uppgift om valdistriktet (förs- ta stycket) .
Utredningen föreslår även andra änd- ringar med avseende på röstkortens ut- formning och avfattning. Förslaget går i korthet ut på att röstkorten skall gö- ras tvådelade. Den ena delen — det »egentliga» röstkortet —— skall i första hand användas vid den ordinarie för- rättningen, medan den andra — »adress- delen» — avses skola begagnas vid för— tidsröstningen. I likhet med vad f.n. gäller har föreskrifter om röstkortens upprätta-nde inte upptagits i lagen, utan det föreslås att des-sa skall utfärdas i administrativ ordning (sjätte stycket).
Föreskriften att röstkorten skall över- sändas till väljarna senast 35 dagar före valet har m. h. t. förslaget om två valdagar satts i relation till den första av dessa (andra stycket). Bestämmelsen i femte stycket när röstkortet senast får utlämnas har ändrats med hänsyn till att val skall äga rum under två da- gar.
Bestämmelserna om när röstkort se- nast skall utsändas har utformats med tanke på det fallet, att röstkort är av- sett för ett eller flera val som förrättas samtidigt under två dagar. Avser röst- kortet flera på varandra följande val, som hålls olika dagar, avses med tids— bestämningen givetvis den 35:e dagen före den första valdagen för de av des- sa val som förrättas först.
Hänvisningen i tredje stycket har änd-
rats på grund av utredningens förslag till ny lydelse av 70 €.
56 %.
Utredningens förslag medför änd- ringar i 2 mom. och 5 mom. b) och e). Ändringarna i 2 mom. och 5 mom. b) är formella, medan ändringen i 5 mom.
9) är föranledd av att utredningen föreslår att förtidsröstning i viss ut- sträckning skall kunna ske även inför valnämnd.
I 5 mom. har i nytt tredje stycke fö- reskrivits att kungörelse skall utfärdas gemensamt i fråga om val som hålls samtidigt.
57 %.
I 1 mom. andra stycket av denna paragraf har införts tillägg motsvarande det i 56 5 5 mom. e).
58 5. I denna paragraf ges bestämmelser öm de tider under vilka valförrättningen skall pågå. Utredningens förslag att valen till riksdagen (ävensom landstingsvalen, stadsfullmäktig- och kommunalfullmäk- tigvalen) skall förrättas under två da- gar, har föranlett utredningen att i första stycket föreslå vissa smärre änd- ringar av tiderna på söndagen. För- rättningen denna dag skall enligt för- slaget som regel pågå klockan 9—11, 13——16 och 18—21. Beträffande mån- dagen föreslås förrättningen börja kloc- kan 10 och pågå till klockan 14 för att fortsätta klockan 16 och avslutas kloc- kan 19. Bestämmelserna härom har in— tagits i ett tillägg till första stycket. Tiderna under måndagen har valts för att möjliggöra för yrkesverksamma att utöva rösträtten i samband med mål- tidsuppehåll eller efter arbetets slut för dagen. Önskvärdheten att erhålla det
preliminära resultatet så tidigt på kväl- len som möjligt den andra dagen, har föranlett utredningen att föreslå kloc— kan. 19 som den tidpunkt, då röstningen denna dag skall avslutas.
Bestämmelserna i andra stycket är i sak oförändrade. De angivna minimi- tiderna för vallokalernas öppethållan- de har dock anpassats till de i första stycket föreslagna nya tidsbestämmel- serna.
Redan i 1909 års vallag (46 5 andra stycket) fanns bestämmelser motsvaran- de de nu gällande, vilka tillkom på förs- ta särskilda utskottets initiativ (utl. 3/1907). Utskottet anförde, att det dels kunde inträffa att andra tider för valets förrättande kunde finnas mera lämpliga än de som föreskrevs i första stycket, dels kunde finnas valdistrikt där en så utsträckt valtid inte var betingad av vare sig valdistriktets storlek eller val- männens antal. Det framstod därför som lämpligt att länsstyrelsen erhöll rättig- het att i förekommande fall på fram- ställning av vederbörande valförrättare fastställa andra tider för valets förrät- tande.
De anförda synpunkterna förtjänar alltjämt beaktande. Utredningen finner det dock angeläget understryka, att andra tider för valförrättning än de i första stycket föreskrivna inte bör med- ges utan starka skäl. Befinns sådana föreligga bör i huvudsak samma val— tider bestämmas att gälla inom hela länet eller sammanhängande eller slut- na dela—r därav. Varierande valtider för olika distrikt medför olägenheter för väljarna och motverkar strävandena. att underlätta valdeltagandet och göra röst- ningen så bekväm som möjligt för väl- jarna.
59 5. Denna paragraf behandlar valsedels utseende.
I avdelning II av betänkandet har ut— redningen närmare redogjort för de överväganden som ligger bakom de änd- ringar som föreslås. I första stycket an- ges att riksdagsvalsedlarna skall fram- ställas av enfärgat gult papper. I ett nytt tredje stycke har intagits bestämmel- ser om valbeteckning. För att bästa möjliga särskiljande verkan skall upp- nås föreslås valbeteckningen placerad överst på valsedeln. Utredningen har emellertid inte velat binda valsedels- framställarna vid en viss bestämd av- fattning av den klartext, som bör ingå i valbeteckningen. Används, som i den allmänna motiveringen ifrågasatts, kli- chéer framställda gen—om statsverkets försorg synes termen »riksdagsval» lämpligen böra komma till användning.
Det förutsätts vidare att valbeteck— ningen utformas under iakttagande av att den lämpligen bör innehålla, för- utom valets namn i klartext (förslagsvis »riksdagsval»), även bokstaven »R» ut- förd i negativt tryck på svart botten.
Liksom hittills bör möjlighet finnas att förse valsedel med beteckning för den valkrets sedeln avser. Bestämmel- sen härom i det nuvarande tredje styc- ket föreslås intagen i ett nytt fjärde styc- ke. För att ernå språklig överensstäm- melse med förslagets tredje stycke har bestämmelsen omformulerats.
Med bestämningen »enfärgat gult pap- per» avser utredningen papper med kodbeteckningen 646 (gäller olifantpap- per med 52 grams vikt) eller 546 (så- dant papper med vikten 90 gram).
Utredningen har emellertid inte an- sett att kodbeteckningarna bör intagas i lagtexten. Inför varje val bör Konung- en i kungörelse ange de erforderliga bestämmelserna i detta hänseende. I nämnda kungörelse bör ock anges hur valbeteckningen bör utformas. I ett nytt åttonde stycke har därför föreskrivits att de närmare föreskrifterna om val—
sedels utseende meddelas av Kungl. Maj:t.
Övriga ändringar i paragrafen är för- anledda av grundlagberedningens för- slag, vartill hänvisas (SOU 1967: 26).
60215.
Ändringarna i förevarande paragraf är betingade av ordningen med tvåda— garsval. Vad valnämnden kan göra för att underlätta för de avlägset boende att komma tillstädes vid valförrättning- en, är att ställa lämpliga fortskaffnings- medel (bil, buss, båt 0.1.) till väljar- nas förfogande. Där de lokala förhål- landena det motiverar, bör sådana åt— gärder för ett visst område kunna be- gränsas till endast den ena av de två valdagarna.
61 &.
Dä riksdagsval regelmässigt skall för- rättas samtidigt med annat slags val, har — i analogi med gällande bestäm- melser i 27 % KVL — det tillägget gjorts i första stycket att valkuvertet skall va- ra försett med valbeteckning för valet. Valfbeteck'ningen bör .i utformningen motsvara den som kan anbringas på valsedeln (se 69 5).
I andra stycket har tillagts att välja- ren skall vara upptagen i röstlängden som röst-berättigad »vid valet».
64 5.
I paragrafens andra stycke har gjorts samma tillägg som i 61 å andra stycket.
65 5.
Angående det gjorda tillägget, jäm- för 56 5.
66 %.
Paragrafen ger bestämmelser om handhavandet av valurnan när uppehåll görs i förrättningen. .
Det förhållandet att valen enligt för-
slaget skall förrättas under två dagar i stället för som nu under en. dag, med— för att bestämmelser måste ges om hur valurnorna skal-l förvaras under natten mellan den första och andra valdagen. Dessa bestämmelser återfinnes i ett nytt andra moment i förevarande paragraf.
"Föreskrifterna i den nuvarande 66 5 har intagits i första momentet, som allt— så reglerar hur det skall förfaras, vid uppehåll i valförrättningen under val- dagarna.
Vad gäller de i andra momentet upp- tagna reglerna, har utredningen i den allmänna motiveringen dragit upp rikt- linjerna för hur problemen med val- urnans förvaring bör lösas. Som där nämnts bör de i Norge gällande regler- na på detta område kunna tjäna som förebild. I lov om stortingsvalg (27 %) stadgas, att walgstyret» (valnämnden) äger besluta huruvida de vid den första valdagen begagnade urnorna samt all övrig vahnateriel skall förvaras i »stem- mestyrets» (valdeputerades) lokaler un- der natten mellan de två valdagarna el- ler om ett överförande till »valgstyret» skall ske. Avgörande härvidlag är om betryggande förvaring kan anordnas i vallokalen. Enligt den norska lagen skall sammanräkningen av valen verk- ställas a-v »valgstyret», varför de urnor som dit överförts, kvarb'lir hos »valg— styret-» i avbidan på sammanräkning- ens början. Har överförande skett, skall alltså nya valurnor användas ute i val— distrikten den andra valdagen. övrig valmateriel —— röstlängder, protokoll o. 1. — åligger det »stemmestyret» att före valförrättningens början den and- ra dagen avhämta hos »valgstyret» och återföra till vallokalen.
Bestämmelserna i andra momentet har utformats i principiell överens- stämmelse med de norska reglerna. Att märka är, att reglerna tar sikte på nor- malfallet eller att en kommun är delad
i flera valdistrikt. I det fåtal kommu- ner, där detta ej är fallet, omhänder- har valnämnden urnan och övrig ma- teriel redan som valförrättare och har alltså odelat ansvar för att förvarings— frågan löses.
Före valet skall således valnämnden låta undersöka om vallokalen eller an— gränsande utrymmen erbjuder från så- kerhetssynpunkt betryggande förva— ringsmöjligheter. Är detta fallet, be- stäms att valurnan och övrig valmateriel skall förvaras där under natten. I mot- satt fall beslutar nämnden, att urnan skall överlämnas till nämnden för att av den förvaras. Detta innebär dock inte att överlämnade urnor nödvändigtvis behöver förvaras i valnämndens egna lokaler. Om valnämnden disponerar andra lämpliga utrymmen bör urnorna kunna förvaras där. Vid överlämnande till valnämnden skall minst två av depu— terade ombesörja transporten till val— nämnden eller till av den anvisad plats. överlämnade urnor skall förtecknas hos nämnden. Utan särskild föreskrift bör det ankomma på valnämnden att tillse att överlämnade urnor är så märkta att någon förväxling av dem ej kan ske.
I frågor rörande valurnans förvaring torde det ofta förefalla naturligt att sam- råd sker med deputerades ordförande.
Vid bedömningen bör viss hänsyn tas till avståndet mellan vallokalen och valnämndens sammanträdesort, dvs. vanligen kommunens centralort. Är det- ta betydande bör undersökas om man inte genom att vidtaga förhållandevis enkla åtgärder kan ordna betryggande förvaring i vallokalen.
Medan de norska bestämmelserna fö- reskriver att i förekommande fall all valmateriel skall överföras till valg- styret efter förrättningens slut den första valdagen, avser utredningens för- slag endast valurnan. Utredningen har övervägt om inte även röstlängden o. a.
handlingar borde, när skäl till över— förande föreligger, omhänderhas av val— nämnden under natten mellan den första och andra valdagen. Utredningen har dock funnit, att en sådan föreskrift skulle, i vart fall då avståndet mellan valnämndens lokaler och vallokalen in- te är alltför obetydligt, kunna medföra praktiska svårigheter. Ifrågavarande materiel måste ju vara tillgängligt för valförrättarna, när valförrättningen börjar den andra dagen. För den före- slagna lösningen talar också att betryg- gande förvaring av den ofta utrymmes- krävande valurnan är svårare att ordna än sådan av röstlängd och övrig val- materiel.
Som utredningen föreslår att valför- rättarna skall verkställa den prelimi- nära sammanräkningen, måste av val— nämnden förvarade urnor vara åter i vederbörande valdistrikts vallokal, när sammanräkningen där skall börja. Ut- redningen föreslår att det skall åligga valnämnden att ombesörja att så sker. Lämpligen kan detta återförande ske samtidigt med att de förtidsröster som anlänt till eller avgivits inför valnämn- den, befordras till valdistriktet (se 75 % fjärde stycket).
67 5.
När 58 5 år 1966 ändrades utgick bl. a. ordet högmässogudstjänst ur lagtexten. Förevarande paragraf, som korrespon- derar med 58 &, ändrades dock inte. Den upptager sålunda alltjämt som exempel på uppehåll sådant som görs för »gudstjänst». Utredningen föreslår att orden »för gudstjänst eller eljest» utgår ur texten, som därigenom kommer att motsvara lydelsen av 58 &.
68 5. Denna paragraf innehåller bestäm- melser om vilka åtgärder det åligger valförrättarna att vidtaga sedan röst—
ningen avslutats (den preliminära sam- manräkningen) .
För att åstadkomma att även de rös— ter som avges inför röstmottagare kommer med i den preliminära sam- manräkningen, vilken företas omedel- bart efter röstningens slut, föreslår ut— redningen, att sådan röstavgivning skall vara avslutad före valet samt att avgivna röster skall — via valnämnden i väl— jarens hemortskommun — tillställas val- förrättarna i det valdistrikt, där välja— ren är uppförd i röstlängden, att vara valförrättarna tillhanda innan röstning— en där avslutas den andra valdagen. Förslaget innebär alltså, att granskning- en av de inför röstmottagare avgivna rösterna — i förslaget benämnda för- tidsröster -— överflyttas från länssty— relserna till valförrättarna i de olika valdistrikten. I redaktionellt hänseende får förslaget den följden, att bestämmel— serna om hur granskningen av de i särskild ordning avgivna rösterna skall tillgå flyttas från den nuvarande 77 5 till förevarande paragraf, som rör val- förrättarnas gransknings- och samman- räkningsarbete. Enär granskningen av förtidsrösterna med avseende på ku- verten bör vara avslutad innan vid för— rättningen avgivna valkuvert räknas och granskas har —— med KVL som före- bild — materialet i formellt hänsende disponerats sålunda, att förslagets 68 & innehåller de regler som nu återfinnes i 68 få 1 och 2 mom. samt 77 % 2 och 3 mom., medan reglerna i nuvarande 68 5 3—5 mom. upptagits i en ny 68 a %.
I den allmänna motiveringen har (5. 143) lämnats en kortfattad redogörel- se för gången av valförrättarnas gransk- nings— och sammanräkningsarbete. I an— slutning till föreliggande lagtext är där- utöver följande att anföra.
När röstningen förklarats avslutad den andra valdagen (1 mom.) blir val- förrättarnas första uppgift att granska
de till valdistriktet i fråga hörande för— tidsröster som, inneslutna i föreskrivna ytterkuvert (förtidsröstkuvert), från valnämnden översänts till valförrättar- na. Bestämmelserna härom har intagits i 2 mom. I 3 mom. ges de närmare reglerna om hur denna granskning skall tillgå. Innehållet i dessa två mom. an- sluter sig i huvudsak till reglerna i gällande 77 5 2 och 3 mom. Ett fall som inte uttryckligen omnämnts i det före- slagna 3 mom. är det, då ett ytterkuvert befinns vara tomt eller innehålla an- nat än röstkortets adressdel och val— kuvert eller valsedelsförsändelses ytter- kuvert. En sådan situation bör visser- ligen inte kunna uppkomma, då det an- kommer på tjänstgörande röstmottagare enligt bestämmelserna i 73—74 %% att inlägga adressdel och valkuvert eller nyssnämnda ytterkuvert i förtidsröst- kuvertet. Om det oaktat nämnda situa- tion inträffar skall givetvis ett sådant förtidsröstkuvert läggas åt sidan. An- teckning härom bör i så fall ske i den förteckning, som omtalas i 4 mom. sista stycket av förevarande paragraf.
I förslagets !; mom. första stycket a) och b) ges bestämmelser om hur det skall förfaras med sådana förtidsröster, som jämlikt reglerna i 3 mom. ej kan godtagas. Har valsedelsförsändelses in— nerkuvert lagts åsido enligt 3 mom. andra stycket är förutsatt att inner- kuvertet skall återinläggas i valsedels- försändelsens ytterkuvert och detta i sin tur i förtidsröstkuvertet. Den för— teckning, som i sista stycket omnäm- nes, har upprättats av valnämnden i samband med mottagandet av förtids- rösterna (se 75 %, fjärde stycket) och skall senare bifogas protokollet över valförrättningen, när detta insändes till sammanräkningsmyndigheten.
5 mom. första stycket är identiskt med 2 mom. i gällande 68 5. Som riks— dagsval i regel skall kunna förrättas
samtidigt med borgerliga kommunal— val, har i momentets andra stycke fö- reskrivits, att anteckning härom i så— dant fall skall göras i protokollet. An— teckningen får betydelse för frågan om valsedlars giltighet (jfr 33 5 2 mom. KVL i gällande lydelse).
68aå.
I paragrafen ges bestämmelser om det fortsatta gransknings- och sammanräk- ningsarbetet inför valförrättarna. De ändringar som gjorts i förhållande till vad nu gäller (68 % 3 och 4 mom.) är av redaktionell natur, därvid 34 % KVL i den gällande lydelsen stått som förebild.. I ett hänseende innehåller paragrafen dock en nyhet. Vid punkten g) före— skrivs nämligen att förrättningen utan avbrott skall bringas till slut. Motsva— rande bestämmelse i gällande lag (68 5 5 mom.) är fakultativ, i det att den ger valförrättarna möjlighet att — om sär— skilda skäl det föranleder — avbryta förrättningen i ett visst, i lagen angivet skede och fortsätta samt slutföra den påföljande dag. I praktiken torde det visserligen numera inte förekomma att avbrott görs, men utredningen har fun- nit skäl föreligga att införa ett för- bud mot avbrott i sammanräkningsför— rättningen. Utredningens förslag? bör— ses mot bakgrund av att riksdagsval i fortsättningen i regel skall förrättas samtidigt med borgerliga kommunalval. Sker detta talar starka skäl för att riks— dagsvalet bör räknas först. Intresset knyter sig otvivelaktigt i första hand till utgången av riksdagsvalet. Härtill kommer att tendensen i detta val regel- mässigt torde gå igen i de andra, sam— tidigt förrättade valen. Reglerna för den ordning i vilken samtidigt förrät— tade val skall sammanräknas, bör lämp— ligen intas i KVL. Om valsedlar avseen— de två eller flera val skall sammanräk— nas vid samma tillfälle, kommer detta
arbete otvivelaktigt att kräva lång tid. Ett avbrott kan till följd härav eller av annan särskild anledning framstå som nödvändigt. Ett sådant avbrott bör dock — på grund av det nyss anförda — inte göras förrän riksdagsvalet räk- nats. Genom den "nu föreslagna regeln har utredningen velat förhindra att av- brott görs dessförinnan.
69 %.
Utredningens förslag i det föregåen— de har föranlett vissa hänvisningsänd- ringar i det förutvarande andra styc- ket (1 mom. andra stycket i förslaget). Övriga ändringar är betingade av grund- lagberedningens förslag (SOU 1967: 26).
70—75 55. (Förtidsröstningen) Utredningen föreslår, att den nuva- rande ordningen, enligt vilken vissa i lagen angivna väljarkategorier medges rätt att avlämna valsedel till särskilt förordnade röstmottagare antingen på eller före valdagen (poströstning), er- sätts med en ny ordning, enligt vilken all röstavgivning inför röstmottagare skall ske före valet (förtidsröstning). Förslaget innehåller vidare den ny- heten, att röstmottagning under en viss kortare tid före valet skall ske även inför valnämnd för dem inom kommunen bosatta.
Utredningen har i avdelning I redo- gjort för de principiella överväganden varpå det föreliggande lagförslaget grundas. De nya bestämmelserna har kodifierats under bibehållande av den nuvarande paragrafindelningen i stort.
70 5 1 mom. innehåller bestämmel- ser om vilka röstberättigade som äga begagna sig av förtidsröstningsinstitu- tet (se vidare avdelning I 5. 116). Var förtidsröstning skall äga rum anges i 2 mom. Förslaget härom bygger på de överväganden som redovisats i avdel-
ning. I (5. 121). 3 mom. första stycket ger bestämmelser om vilka röstberätti- gade som äger förtidsrösta inför val- nämnd samt öppnar möjlighet för val- nämnden att anordna röstmottagning på mer än ett ställe inom kommunen. Bestämmelserna i andra stycket när röstmottagning skall kunna anordnas ombord på svenskt fartyg är identiska med dem i gällande lag (70 ä 3 mom. andra stycket) intagna. Tredje stycket, som anger för vilka röstmottagning på fartyg är avsedd, motsvarar gällande 70 5 3 mom. första stycket sista punk- ten.
72 5 innehåller i I och 2 mom. regler om vem som skall fungera som röst- mottagare och når röstmottagning skall ske. I 3 mom. ges föreskrifterna om när inom de i 2 mom. stadgade fristerna röstmottagning skall äga rum samt — vad gäller röstmottagning inför val- nämnd och sådan mottagning utom ri- ket — hur de sålunda bestämda tiderna skall bringas till de röstberättigades kännedom. 4 mom. innehåller samma ordningsföreskrifter som nu återfinns i 72 & fjärde, femte och sjätte styckena.
Enligt utredningens förslag kommer i normalfallet en förtidsröstande väl- jare inte att behöva ifylla röstkortets uppgifter på det ytterkuvert som skall användas. Den föreslagna nya delen av röstkortet — adressdelen — skall in- nehålla de erforderliga uppgifterna och inläggas i det med fönster försedda yt- terkuvertet. 73 5 1 mom. har ändrats i konsekvens härmed. För det ytter- kuvert, som skall begagnas vid förtids- röstning föreslås som redan omtalats, benämningen förtidsröstkuvert. Benäm- ningen har valts för att skilja detta yt- terkuvert från det som skall användas i samband med röstning genom valse- delsförsändelse. -— I 2 mom. regleras förfarandet vid röstavgivningen. I 3 mom. föreskrivs att om riksdagsval för-
rättas samtidigt med annat eller andra val inför samma röstmottagare så skall samtliga de valkuvert som väljaren av- lämnar inläggas i ett och samma ytter- kuvert. Bestämmelsen har närmare 1110— tiverats i avdelning 1, s. 132.
I en ny 73 a 5, vartill hänvisning in- tagits i 73 5 4 mom., ges regler för hur röstavgivningen skall tillgå, i de fall då väljaren jämlikt bestämmelserna i 71 5 får avlämna förtidsröst utan att inneha röstkort (1 mom.), eller då väl- jarens röstkort på grund av att han med begagnande av samma röstkort förtidsröstat vid ett tidigare val, saknar den s. k. adressdelen (2 mom.). I dessa fall kan alltså inte förtidsröstkuvert med fönster begagnas. Väljaren måste i stället med ledning av röstkortet ifylla de för hans identifiering erforderliga uppgifterna på förtidsröstkuvertet, vars utformning blir densamma som den nuvarande. Även i dessa fall skall emel— lertid väljaren inlägga samtliga valku- vert, som avges av honom, i ett och samma ytterkuvert. Erinran härom har intagits i 1 mom. sista stycket.
74 5 behandlar förfarandet vid för- tidsröstning genom äkta make. Det i 1 mom. gjorda tillägget har föranletts av att riksdagsval och kommunalval som regel skall förrättas samtidigt. Val- sedel från äkta make bör alltså kunna avse riksdagsvalet eller annat val som äger rum samtidigt. 2 och 3 mom. inne- håller reglerna om själva förfarandet och motsvarar i sak 73 och 73 a 55.
Rörande förtidsröstning genom val- sedelsförsändelse, se vidare avdelning I s. 138.
75 5 första och andra styckena ger bestämmelser om vart röstmottagare skall sända av honom mottagna för- tidsröster. De skäl som föranlett den föreslagna lösningen har redovisats i avdelning I (5. 127). Tredje stycket är oförändrat i sak. Fjärde stycket inne-
håller föreskrifter om hur valnämnden skall förfara med till den anlända (eller inför den avgivna) förtidsröster. Detta regelkomplex finnes närmare behandlat i avdelning I, 5. 140.
I en ny 75 a 5 har upptagits föreskrif- ter om hur valnämnden skall förfara med sådana förtidsröster som inkom- mer till valnämnden så sent, att de inte hinner vidarebefordras till vederböran- de valförrättare innan förrättningen där avslutats. (Se härtill avdelning 1, s. 141.)
76 5.
I avdelning 1, s. 144, har utredningen behandlat de konsekvenser för den de- finitiva sammanräkningen som ett ge- nomförande av utredningens förslag om förtidsröstning skulle medföra. Det konstaterades där att nämnda samman- räkning skulle kunna börja tidigare än vad som är möjligt enligt den nuvaran- de ordningen. Det är ytterst angeläget att länsstyrelsernas sammanräkning fö- religger klar så snabbt som möjligt. När sammanräkningen börjar blir såle- des av stor betydelse. Utredningen före- slår därför att i bestämmelsen i första stycket det fastställs en viss bestämd dag när sammanräkningen skall börja. Denna dag föreslår utredningen skall vara den tredje dagen efter andra val- dagen.
Vid det förhållandet att riksdagsval och allmänna borgerliga kommunalval som regel skall förrättas samtidigt, kom- mer länsstyrelsernas sammanräkning att omfatta flera val. Så är f. ö. redan fallet efter allmänna kommunalval. För att reglera turordningen mellan sam- manräkningarna, har —— i överensstäm- melse med KVL —— i pragrafens andra stycke den bestämmelsen upptagits, att kungörelsen om sammanräkningen i förekommande fall skall innehålla upp- gift om den ordningsföljd, vari sam- manräkningen, om hinder inte möter,
kommer att företas för olika samtidiga val. Ifrågavarande kungörelse föreslås skall införas i en eller flera av ortens tidningar, senast dagen före förrätt- ningens början, dvs. senast två dagar efter andra valdagen. 77 5. Då utredningens förslag förutsätter att samnianräkningsmyndigheten kan få ta befattning med förtidsröster som inte granskats av de lokala valmyndig- heterna (se 75 a 5), har i denna para- graf föreskrivits att sammanräkningen skall inledas med nämnda granskning. Denna skall då tillgå på det sätt som beskrivits i 68 ä 3 mom. (2 och 3 mom.). Ändringen i 2 mom. andra stycket är formell och föranledd av den i 73 få 1 mom. gjorda begreppsbestämningen.
78 &. Tillägget har ansetts motiverat av hänsyn till tydligheten.
79 5.
Denna paragraf innehåller bestäm- melserna valsedels ogiltighet.
Det förhållandet att de ordinarie va- len till riksdagen skall förrättas sani— tidigt med ordinarie allmänna borger— liga kommunalval föranleder omfattan- de ändringar i paragrafen.
Första stycket.
Som av avdelning II framgår, föreslår utredningen att de för riksdagsvalet av- sedda valsedlarna skall framställas av enfärgat gult papper, medan valsedlarna för landstingsvalet skall vara blå och valsedlarna för stads- respektive kom- munalfullmäktigvalen skall vara vita. Utredningens förslag till 59 %, som he- handlar valsedels utseende, innehåller inte någon närmare bestämning av be- greppet »gult». Det är i stället förutsatt
att Kungl. Maj:t i särskild ordning skall _ genom användande av vedertagna, för kulört papper gällande kodbeteck- ningar — inför varje val bestämma hur det gula papper bör se ut, som skall be— gagnas för riksdagsvalsedlarna. Det bör betonas, att kraven på färgöverensstäm— melse mellan olika, vid ett val begag- nade gula valsedlar inte får sättas alltför högt. Endast i de fall, då en valsedels färg på ett markant sätt avviker från andra, vid samma val avgivna valsedlar. bör det komma i fråga att anse sedeln ogill på grund av bestämmelsen om att valsedel inte får innehålla kännetecken. som med avsikt där anbragts.
Om en väljare av misstag vid riks- dagsvalet använt valsedel avsedd för landstingsvalet eller stads— eller kom— munalfullmäktigvalet, skall den om- ständigheten att valsedeln alltså är av fel färg inte föranleda att sedeln ogil- las. Bestämmelsen härom, som motive- rats i avdelning II, har intagits som ett tillägg till första punkten. Har väl— jaren använt papper av annan färg än gult, blått eller vitt skall valsedeln gi- vetvis ogillas. .
Av tredje punkten framgår att en valsedel måste vara försedd med parti— beteckning och att denna måste vara placerad ovanför namnen. Mer än en partibeteckning får inte heller förekom- ma. Avvikelser i något av dessa hän- seenden medför valsedelns kassering. (Ang. partibeteckning, se grundlagbe- redningens förslag, SOU 1967: 26).
Utredningens förslag innebär vidare att riksdagsvalsedel — liksom f. n. valsedel vid kommunala val '—-- skall få förses med beteckning utvisande för vilket val den är avsedd. Denna valbeteckning föreslås placerad ovanför partibeteckningen och alltså överst på sedeln. I analogi med vad nu gäller. medför felaktigt placerad valbeteckning valsedelns kassering. Enligt utredning—
ens förslag bör valbeteckning utföras på ett visst sätt (se bilaga 3), varom Kungl. Maj:t ger närmare föreskrifter. Bestämmelsen om valbeteckningens pla- cering har intagits i fjärde punkten. Har en valsedel försetts med en annor- lunda utformad valbeteckning skall den ändock godtagas, förutsatt att valsedeln i övrigt är giltig.
Liksom f. n. är en valsedel som upp- tar valkretsbeteckningen på annat stäl— le än nedanför namnen ogill (femte punkten). Även andra punkten är oför- ändrad.
Andra stycket.
Enligt 25 å andra stycket KVL för— anleder inte den omständigheten, att valsedel försetts med valkretsbeteckning för annan valkrets än den väljaren till— hör, att sedeln ogillas. Det hänger sam— man med att valbarlieten inte är in- skränkt till valkrets. Hittills har mot— satsen gällt i fråga om valen till andra kammaren, varför ValL saknar mot- svarighet till 25 & KVL andra stycket. Om, som grundlagberedningen före- slår, bostadsbandet tas bort i fråga om riksdagsvalen, utgör detta inte längre hinder för att vid dessa val godkänna valsedlar med beteckning för annan valkrets än den väljaren tillhör. Upptar sedeln registrerad partibeteckning, mås- te emellertid enligt 80 å andra stycket det första kandidatnamnet på sedeln avse person, som partiet anmält för den valkretsen enligt föreskrifterna i 56 % 1 mom. Valsedel för annan val- krets torde därför av denna anledning komma att bli ogiltig. Slopas bostads— bandet synes möjligheter emellertid stå öppna att anmäla samma kandidat i flera valkretsar. Förekommer sådan kandidat först på valsedlar i flera val— kretsar skulle sedlarna bli giltiga i alla dessa valkretsar. Dessutom måste man räkna med att även inte registrerade
partier deltar i valet. Sådant partis val— sedlar skulle bli giltiga i alla valkretsar. En regel motsvarande den i 25 å andra stycket KVL har därför en funktion att fylla.
Tredje stycket.
Stycket har oförändrat överflyttats från sin nuvarande plats som första punkt av andra stycket i 79 %. Valsedlar torde böra anses likalydande när de helt överensstämmer i fråga om den text. varigenom den röstande uttrycker sin vilja vid valet, nämligen såvitt gäller partibeteckning och kandidatnamn.
Fjärde stycket.
I 25 & fjärde stycket KVL stadgas, som tidigare nämnts, att den omstän- digheten att en väljare vid val som förrättats i samband med ett eller två andra val, avgett en valsedel eller två likalydande valsedlar med valbeteck— ning för det andra valet, inte skall för- anleda att sedeln ogillas. Bara en sedel skall självfallet räknas. Då nu riksdags— valen skall förrättas samtidigt med and- ra val synes motsvarande regel böra in- föras även i ValL. Visserligen kan p. g. a. regeln att valsedel för registrerat parti måste uppta anmäld kandidat somgförs— ta namn, samtliga namn på sedeln kom- ma att anses som obefintliga. Är detta fallet skall dock sedeln tillgodoräknas det parti, vars partibeteckning den här. Dessutom kan ett icke registrerat parti delta i valet. Med hänsyn härtill och i anslutning till bestämmelsen om att val— sedel av fel färg i vissa fall skall godtas är det alltså motiverat att införa en regel i ValL motsvarande den i 25 % fjärde stycket KVL intagna.
Femte stycket.
Bestämmelsen i 25 % femte stycket KVL avser det fall, att ett valkuvert innehåller två olika valsedlar, av vilka
en har beteckning för det val det är fråga om och den andra beteckning för det val eller något av de val som ägt rum samtidigt med förstnämnda val. I detta fall skall valsedeln med »rätt» valbeteckning och endast den räknas. Denna situation har inte förutsetts i ValL. Efter införandet av en ordning med gemensam valdag finns det emel- lertid anledning att uppmärksamma det- ta förhållande. Motsvarande regler som i 25 & femte stycket KVL torde, inte minst med hänsyn till att valförrätt- ningarna måste äga rum i samma lokal, böra införas. Utredningen har vidare övervägt om man inte borde godtaga också tre valsedlar i samma kuvert. Om väljare, som röstar vid såväl riksdags- valet som vid landstingsval och stads— eller kommunalfullmäktigval, gör miss- taget att lägga alla tre valsedlarna i samma kuvert, så skulle i vart fall en gälla. Emellertid har utredningen inte funnit sig höra i detta sammanhang föreslå en sådan nyhet, som säkerligen skulle komplicera sammanräkningsar- betet och även i övrigt vålla svårigheter av praktisk art.
Sjätte och sjunde styckena."
Dessa motsvarar 79 5 andra stycket. Uppdelningen på stycken och dessas placering har skett för att uppnå över- ensstämmelse med redigeringen av 25 & KVL.
Kommunala vallagen (KVL)
Bland ändringarna i kommunala val- lagen har de som gäller 3, 5 och 11 %% behandlats av grundlagberedningen i dess betänkande SOU 1967: 26, vartill hänvisas.
Flertalet av de ändringar, vilka ut- redningen föreslår till införande i KVL, har sin motsvarighet i ValL och torde därför inte behöva kommenteras när-
mare i detta sammanhang. Så är fallet vad gäller ändringarna i 4 $, 19 5, 20 5, 26 a 5, 30—41 a 55 och 44 5. I fråga om 22—23 55, 25 g, 34 5 och 43 & anförs i det följande de ytterligare synpunkter som utredningen anser påkallade.
Grundlagberedningen föreslår i sitt nämnda betänkande att nuvarande be- stämmelser i ValL skall definitivt er- sättas med den provisoriska reglering— en i lagarna den 30 maj 1952 (nr 257) och den 13 mars 1964 (nr 58). Det sy- nes naturligt att motsvarande ändring genomförs i KVL. 46 5, 47 S, 52 5 2 mom. och 53 5 skall alltså ändras i enlighet med den lydelse dessa paragrafer er- hållit genom de provisoriska lagarna den 12 mars 1954 (nr 79) och den 15 april 1966 (nr 92). Som en följd härav kommer vidare 45 5 att upphöra att gälla.
22 %.
Paragrafen ger bestämmelser om de tider varunder val skall förrättas.
Vad gäller de val som skall förrättas under två dagar har utredningen tidi- gare närmare motiverat sitt förslag i detta hänseende. Beträffande municipal- och kyrkofullmäktigvalen, vilka liksom hittills skall förrättas under en dag, föreslår utredningen att de inte skall pågå längre än till klockan 19 valdagen. Härför talar inte blott önskvärdheten av att erhålla enhetliga bestämmelser utan även att valdeltagandet vid dessa val regelmässigt är så ringa, att det, framstår som onödigt betungande att hålla vallokalerna öppna ända till kloc- kan 21.
23 %. Paragrafen föreskriver hur valsedel skall utformas. Utredningen föreslår att valsedlarna vid de val som förrättas samtidigt skall vara olikfärgade. Som framgår av den
allmänna motiveringen (se avdelning II, skall riksdagsvalsedlarna fram- ställas av gult papper, medan de val- sedlar som begagnas vid landstings- och fullmäktigval skall vara enfärgat blå respektive vita. Med bestämningen :en- färgat blått papper» avses papper med kodbeteckningen 656 (i fråga om oli- fantpapper med 52 grams vikt) eller 556 (om sådant papper med vikten 90 gram kommer till användning).
Bestämmelserna om parti-, kartell- och fraktionsbeteckningar är satta ur kraft genom 1954 och 1966 års lagstift— ning (SFS 1954: 79 och 1966:92). En— ligt de provisoriska bestämmelserna i dessa lagar får endast en beteckning användas, nämligen partibeteckning, och den skall stå ovanför namnen på valsedeln. I paragrafen skall därför fö- reskrivas att på valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning.
Redan nu får valbeteckning anbring- as på valsedel vid kommunala val. Den skall dock placeras nedanför namnen. Utredningen föreslår nu dels att val- beteckningen, om sådan används, skall placeras ovanför partibeteckningen, dvs. överst på valsedeln, dels ock att bestämmelsen härom redaktionellt änd- ras. Rörande valbetecknings avfattning och övriga i paragrafen föreslagna ändringar hänvisas till vad anförts vid 59 % ValL.
25 5.
Denna paragraf upptar bestämmel- serna om valsedels ogiltighet. Paragra— fen är f. n. utformad från förutsättning— en att valsedel skall kunna uppta inte bara partibeteckning utan också kar- tell- och fraktionsbeteckning. Den har dock i detta hänseende varit satt ur kraft genom de provisoriska bestämmel- serna i 1954 och 1966 års lagar enligt vilka frågan om valsedels giltighet reglerats med utgångspunkt att endast
partibeteckning får förekomma ovanför namnen på valsedel. Den provisoriska regleringen i detta hänseende föreslås nu överförd till 25 5.
I fråga om de ändringar, som i övrigt föreslås i paragrafen, hänvisas till vad anförts vid 79 & ValL.
34 &.
Paragrafen behandlar hur den pre- liminära sammanräkningen skall fortgå sedan de i 33 % föreskrivna, förbere- dande åtgärderna vidtagits.
Bestämmelserna vid a)—f) samt h) är i sak identiska med dem som be- handlas i 68 a & ValL, vartill hänvisas.
Förrättas allmänt kommunalval sam- tidigt med val till riksdagen skall den preliminära sammanräkningen av riks- dagsvalet vara klar innan valförrättarna griper sig an med sammanräkningen av kommunalvalen. Bestämmelsen här- om, vilken utförligare motiverats vid 68 a % ValL, har intagits i en ny punkt i). Vid nyssnämnda paragraf i ValL har påpekats, att den preliminära sam— manräkningen av tre val kan komma att kräva lång tid. Ett avbrott kan bl. a. till följd härav bli nödvändigt. För att möj- liggöra detta har punkten g) i paragra- fen bibehållits i sak oförändrad.
43 %.
Paragrafen ger regler om när läns- styrelsen skall påbörja sitt samman- räkningsarbete samt om den kungörel- se som skall utfärdas härom.
I 76 % ValL har föreskrivits att sam- manräkning av riksdagsval skall börja den tredje dagen efter andra valdagen. Har allmänna kommunalval förrättats samtidigt med val till riksdagen skall även länsstyrelsen först sammanräkna riksdagsvalet (se 34 å i) i förslaget). När detta arbete slutförts kommer tu- ren till kommunalvalen. Detta torde
framgå av den i förhållande till 76 & ValL avvikande formulering som första stycket i förevarande paragraf erhållit.
Då gemensam kungörelse skall utfär- das angående sammanräkningen av fle- ra samtidigt förrättade val, motsvarar paragrafens andra stycke 76 å andra
stycket ValL. Vid det förhållandet att kommunalvalen skall sammanräknas efter det att riksdagsvalet räknats, kom- mer helt naturligt längre tid än en dag att förflyta mellan kungörelsens offent- liggörande och sammanräkningen av kommunalvalen.
Sammanfattning
Betänkandet innehåller förslag till änd— ringar i vallagstiftnsinigen i rtre särskilda hänseenden. Sålunda föreslås att det nuvarande systemet för röstavgivning i särskild ordning —— s.k. poströstning, vilken i allmänhet sker på valdagen — ersätts med regler för förtidsröstning. Vidare framläggs förslag till ändringar av valteknisk natur betingade av grund- lagberednin'gens förslag om en gemen— sam valdag för riksdagsval och allmän- na borgerliga kommunalval. Slutligen föreslås ändrade bestämmelser för val- distriktsindelningen i landskommuner- na. Mellan förslagen om förtidsröstning och om gemensam valdag, råder det sambandet att vad utredningen föror- dar i sistnämnda del bygger på den för- utsättningen att även förslag-et om för- tidsröstning kommer till genomförande.
a. Förtidströstningen
Målet har varit att skapa en ordning, enligt vilken redan den preliminära sammanräkningen skall omfatta inte blott de röster som i vanlig ordning av- ges vid val-förrättningarna i de olika valdistrikten utan även dem som avges inför särskilt förordnade röst—mottagare (poströsterna). I samband därmed har utredningen enligt direktiven haft att beakta om inte införandet av en sådan ordning kan underlättas och valdelta- gandet överhuvud främjas om tiden för vals förrättande utsträckes till två da- gar.
Utredningen föreslår nu — i anslut-
ning till det senast anför-da _. att ordi- narie val till riksdagen samt till lands- ting, kommunalfullmäktige och stads— fullniäktigval skall förrättas den tredje söndagen i september och den efterföl- jande mån dagen. Val som inte är ordina- rie skall även de förrättas på en sön- dag och efterföljande måndag. Undan- tag görs dock för municipal- och kyrko— fullmäktigvalen, som även i fortsätt- ningen skall förrättas under en dag. Röstningen skall vid samtliga val sluta klockan 19 den andra valdagen eller —— vid endagsvalen — samma tid val— dagen.
Liksom hit-tills skall enligt förslaget väljare som är förhindrade att inställa sig personligen vid valförrättningen på valdagarna (valdagen) få möjlighet att avlämna valsedel till särskilt förordnad röstmottagare. Sådan röstavgivning skall dock inte ske på valdagarna (valdagen) utan skall förläggas till tiden före valet så att dessa röster hinner distribueras till valförrättarna i väljarnas hemorter i tid för den preliminära sammanräk- ningen. Berättigade att förtidsrösta är välja-re som på valdagarna (valdagen.) 1) vistas utom riket, 2) uppehåller sig på annan ort inom riket, 3) vårdas på sjukhus eller 4) utövar yrke eller tjänst, förutsatt att det med skäl kan antas, att han till följd av någon av de angiv- na omständigheterna är förhindrad att inställa sig vid valförrättningen. På sätt gäller 'i fråga om den nuvarande poströstningen är enligt förslaget äkta
malte, som har rätt att förtidsrösta, berättigad att avge valsedel för andra maiken. Den möjlighet att rösta med val— sedelsförsändelse genom anförvant eller vårdare som nyligen» införts för sjuka och därmed likställda är däremot be- gränsad till röstning vid den egentliga valförrättningen på valdagarna (valda- gen-) i väljarnas valdistrikt och i detta hänseende föreslås, i avbidan på yt- terligare erfarenheter, ingen ändring.
Röstmottagning skall liksom hittills inom riket i allmänhet ske på postan- stalt och utom riket på beskickning, konsulat eller fartyg. Förslaget inne- håller därutöver den nyheten att röst— mottagning i viss begränsad utsträck- ning skall anordnas inför valnämnd. Berättigad att förtidsrösta inför val- nämnd är endast den väljare, som är mantalsskriven i kommunen.
Beträffande den tid, under vilken för— tidsröstning skall kunna ske, föreslå-r utredningen att sådan röstning på post- anstalt inom riket skall börja den. 18:e dagen före (den första) valdagen. Utom riket skall förtidsröstningen påbörjas den 30:e dagen före nämnda dag. I bå- da fallen skall röstningen pågå t.o.m. torsdagen före valet. Förtidsröstning in— för valnämnd, som är avsedd att kom- plettera postanstaltsröst-ningen, föreslås pågå f-r. 0.m. torsdagen t. 0.m. lörda- gen före valet.
Av praktiska skäl skall vid förtids- röstningen begagnas ett särskilt ytter- kuvert (förtidsröstkuvert), i vilket in- lägges samtliga de valkuvert som välja— ren avger. Förtidsröstkuverten är för- sedda med »fönster» och tillsammans med valkuverten inläggs en adressdel av röstkortet, som för ändamålet görs tvådelat.
Från röstmottagaren översänds mot- tagna förtidsröstkuvert till valnämnden i väljarens hem'ortskommun. Det ålig- ger nämnden att i sin tur överlämna
de sålunda mottagna jämte de inför nämnden avgivna förtidsrösterna till valförrättarna i det valdistrikt, där väl- jaren är upptagen i röstlängden. För- tidsrösterna skall vara valförrättarna till handa inn-an röstningen i distriktet slu- tar den andra valdagen (valdagen), dvs. klockan 19.
Omedelbart efter röstningens slut skall valförrättarna granska förtidsrös- terna. Godkända förtidsröster blandas med de vid förrättningen avgivna», var- efter samtliga vid valet avgivna röster räknas preliminärt. Den preliminära sammanräkningen av riksdagsvalet skall ovillkorligen slutföras i omedelbar an- slutning till valet. Det förutsätts att även den preliminära sammanräkningen av kommunalvalen i allmänhet verkstäl- les uta—n avbrott men i denna del kan sammanräkningen, om särskilda skäl föranleder därtill, anstå till följande dag.
Den slutliga sammanräkningen skall, liksom hittills, verkställas av länssty- relsen. Det sätt varpå förtidsröstningen utformats har gjort det möjligt att låta sammanräkningen hos länsstyrelsen bör- ja tidigare än hittills. Sålunda förordas att sammanräkningen av riksdagsvalet skall börja tredje dagen efter valet i stället för enligt gällande bestämmelser tidigast åttonde dagen därefter. Sam- manräkningen av de kommunalval som förrättats samtidigt med riksdagsval-et vidtar inte. förrän riksdagsvalet räknats.
b. Valsedlarnas utformning vid sam- tidiga val
De ändringar som erfordras i anled- ning av grundlagberedningens förslag att riksdagsval och allmänna borgerliga kommunalval skall förrättas vid ett och samma tillfälle blir — under förutsätt- ning att förtidsröstningsreformen ge- nomförs — av begränsad omfattning. Särskilt har gällt att utforma valsedlar
och tillhörande kuvert så att riskerna att förväxla materiel till de olika va— len reduceras i s-t-önsta möjliga utsträck- ning. I samband därmed har framstått som angeläget att såvitt möjligt und- vika att därigenom skapas nya grun- der för valsedels ogiltighet.
För att underlätta för väljarna att hålla i sär valsedlar och kuvert för de sam—tidigt förrättade valen, föreslår ut- redningen att valsedlarna skall fram- ställas av färgat papper, olika för varje slag av val. Sålunda förordas att till de valsedlar som gäller riksdagsvalet skall användas gult papper och till lands- tingsvalsedlarna blått papper, medan stads och kommunalfullmäktigsedla—rna liksom hittills, skall framställas av vitt papper. Närmare föreskrifter förutses beträffande färgernas ton och mättna-d i syfte att underlätta ett särskiljande även för personer med defekt färg- si'nne (färgblinda). Vidare föreslås att inte endast — som nu — valsedlarna för de olika kommunalvalen utan även riksdagsvalsedlarna skall få förses med valbeteckning, dvs. beteckning i ord för det val sedeln avser. För att öka valbeteckningens särskiljande verkan rekommenderar utredningen —— förutom valets namn i klartext — även en bok- stavsbeteckning (B, L och K eller S för riksdags-, landstings—, kommuna-1- fullmäktig— respektive stadsfullmäktig— val) utförd i s.k. negativt tryck, var- vid bokstaven framträder i papperets fäng. På valkuverten skall förekomma samma färg och valbeteckning som på valsedlarna. Enligt förslaget skall val- beteckningen — om sådan utsättes på valsedeln —— placeras överst på denna och således ovanför den partibeteck— ning, vilken liksom hittills alltid skall finnas. På sätt nu gäller kan valsedeln vidare kompletteras med uppgift om den valkrets för vilken sedeln är av-
sedd. Sådan valkretsbeleckning sättes nederst på valsedeln.
Dessa regler föreslås införda i val- lagarna, varför den under senare år gällande provisoriska lagstiftningen fö- reslås skola upphöra.
Förslaget om färgade valsedlar mot- svaras av en huvudregel att en valse- del skall ogiltigförklaras, om till den använts papper av annan färg än den som föreskrivits för det val, vid vilket sedeln avgivit-s. Härifrån görs dock det viktiga undantaget att valsedel av färg som föreskrivits för ett annat, samti- digt förrättat val inte skall kasseras av denna anledning. Har alltså väljaren vid riksdagsvalet kommit att begagna en blå för landstingsvalet avsedd sedel, skall denna sedel godtagas förutsatt att den i övrigt är giltig. I övrigt har de kassationsanledningar som angivits i den gällande provisoriska lagstiftningen oförändrade överförts till vallagarna.
I ValL har vidare införts bestämmel- ser för de fall då en väljare begagnat valsedel med felaktig v—alkretsbeteck— ning eller i valkuvertet i-nlag't två val- sedlar med lika eller olika valbeteck- ning. Dessa hestämmelser är identiska med dem som redan nu gäller för kom- munalvalens vidkommande. 79 5 ValL och 25 & KVL bli alltså enligt förslaget likalydande.
c. Valdistriktsindelningen
Utredningen föreslår att regleringen an- gående indelningen i valdistrikt görs likformig för städer och landskommu- ner. Detta skall enligt förslaget ske ge- nom att de nu för landskommunerna gällande särbestämmelserna upphävs och de mera allmänna riktlinjer som föreskrivits för valdistrikts-indelningen i städerna utsträcks att omfatta övriga kommuner.
Bilagor
BILAGA 1
Utländsk rätt
I utredningens tidigare betänkande (SOU 1965: 74, s. 54 ff) finns redogö- relser för de delar av den danska, nors- ka och västtyska valrätten som i före- varande sammanhang är av intresse. I korthet beskrivs där även den finska rätten.
I det följande lämnas en utförligare redogörelse för den finska rätten. Dess- utom behandlas engelsk och fransk rätt.
F i nland'1
Valindelning och valmyndigheten-
För val av riksdagsmän indelas Fin- land i 15 valkretsar.
I dessa valkretsar väljas 199 riksdags- män. Mandaten fördelas på valkretsar- na enligt antalet mantalsskrivna invåna- re. I Ålands valkrets väljes en riksdags- man. Fördelningen av riksdagsmanda- ten på de olika valkretsarna görs av statsrådet på grundval av mantalsläng- derna.
I varje valkrets skall finnas en cen- tralnämnd om fem ledamöter. Ordfö- randen och två ledamöter utses av stats- rådet, medan två ledamöter utses av kommunalfullmäktige i den kommun, där centralnämnden sammanträder eller regelmässigt i residensstaden i respek- tive län.
Riksdagsvalen förrättas kommunvis. Landskommun, som har mer än 1 500 invånare, skall av fullmäktige indelas i röstningsområden; motsvarande gäller
för städer och köpingar med högre in- vånarantal än 3 000. Även mindre kom- muner kan _— om fullmäktige anser det nödigt -— indelas i röstningsområden. Från skyldigheten att företa en sådan indelning kan kommun befrias genom beslut av justitieministeriet.
I varje landskommun/röstningsområ- de skall finnas en, av kommunalqu- mäktige tillsatt valnämnd om ordföran- de och fyra ledamöter. I städer och kö- pingar är magistraten eller ordningsrät— ten valnämnd. Är stad eller köping de- lad i röstningsområden »fördelar sig magistraten eller ordningsrätten för val— förrättningen i motsvarande antal av- delningar och kallar nödigt antal extra medlemmar för avdelningarna».
När valnämnd utses skall tillses att »åtminstone de största vid föregående val inom röstningsområdet företrädda grupperna av röstande såvitt möjligt bliva representerade i nämnden.»
Vellingd (röstlängd) Vallängden för ettvart röstningsområ- de uppgörs av områdets valnämnd. Val- längden baseras på förteckningar, som mantalsskrivarna uppställer med led- ning av mantalsskrivningarna året före valet. Färdigställandet av längden an- kommer i stad på magistraten eller ord- ningsrätten, i köping på ordningsrät-
1 Framställningen avser valen till riksdagen, I huvudsak gäller samma regler vid de kom- munala valen.
ten och i landskommun på valnämnden i varje röstningsområde.
För att underlätta vallängdens an- vändning skall mantalsskrivarna vidare uppgöra och tillställa valnämnden ett alfabetiskt register, som skall fullstän- digt överensstämma med längden.
Valmansföreningar och valförbund De röstberättigade äger inför kandidat- nomineringen rätt att bilda s.k. val- mansföreningar. För att en sådan för- ening skall kunna bildas fordras att minst 30 röstberättigade går samman och undertecknar en stiftelseurkund. Sådan förening äger hos centralnämn- den, om medlemmarna enats om en kandidat och dennes namn intagits i urkunden, anhålla »om offentliggöran- de av föreningens kandidatlista och om dennas införande i sammanställning- en av kandidatlistor för valkretsen». Sådan anhållan skall göras senast 40:e dagen göre valdagen.
Två eller flera valmansföreningar äger rätt att inom samma valkrets sam- mansluta sig till ett s.k. valförbund. Sammanlagda antalet föreslagna kandi- dater i ett valförbund får inte överstiga det antal riksdagsmän kretsen får väl- ja.
('.'enu'alnimnds förberedande åtgärder
Centralnämnden sammanträder 39:e da- gen före valdagen, numrerar och grans— kar ansökningarna från valmansför- eningarna och infordrar erforderliga kompletterande uppgifter. Ny gransk- ning hålles 36:e dagen före valdagen. Slutlig justering sker 28:e dagen före nyssnämnda dag.
Centralnämnden skall därefter förse de godkända kandidatlistorna med nya löpande ordningsnummer. Alla kandi- datlistor, envar jämte ordningsnummer,
trycks därefter tillsammans på ett pap- per. Sammanställningen tillställs samt- liga valmansföreningar inom kretsen, vilka har möjlighet att göra ändringar däri. Sedan nämnden granskat och god- känt gjorda ändringar — något som skall ske vid sammanträde den 24:e da— gen före valdagen —— skall den slutliga sammanställningen av kandidatlistorna »mångfaldigas genom tryckning», och i tillräckligt antal tillställas, dels val- nämnden i varje röstningsområde, dels samtliga valmansföreningar, kommun- styrelser, magistrater och dels »i öv- rigt hållas tillgänglig för allmänheten».
Centralnämnden skall låta trycka val- sedlar för hela valkretsen och tillställa valnämnderna nödigt antal därav. I val— lagen anges i detalj hur valsedeln skall se ut.
Valfö'rrättningen 1. Allmänt
Riksdagsvalen förrättas tredje sönda- gen i mars månad och den efterföljande måndagen det år, under vilket valperio- den räknat från näst föregående riks- dagsmannaval utgår.
Det ankommer på valnämnden att vidta alla för valets förrättande erforderliga åtgärder. I vallokalen skall bl. a. finnas dels vallängden och det därtill höran- de alfabetiska registret, dels valkretsens valstämpel, dels de från centralnämn- den erhållna röstsedlarna, dels slutliga sammanställningar av såväl den egna valkretsens som de övriga valkretsar- nas kandidatlistor. De förstnämnda skall finnas anslagna i lokalen (eller i »väntrummet») och ovillkorligen i varje ?albås; de sistnämnda skall finnas till påseende i vallokalen. — Valnämnden skall vidare utse ett valbiträde, som på begäran av den röstande skall biträda denne vid införandet av erforderliga
anteckningar på valsedeln. Väljare äger jämväl påkalla biträde av medlem av valnämnden.
Valförrättningen börjar i varje .röst- ningsområde kl. 12 och följande dag kl. 9 samt fortgår båda dagarna utan av- brott till kl. 20.
2. Röstningsförfarandet i allmänhet
Röstberättigad utövar sin rösträtt i det röstningsområde, i vars vallängd han är upptagen. Den röstande äger rätt att rösta antingen på kandidatlista i den slutliga sammanställningen av kandi- datlistor för valkretsen eller på person.
En av valnämndens ledamöter skall ombesörja utdelningen av valsedlar. När väljaren kommer fram till denne le- damot, skall denne uppsöka den röstan- des namn i det alfabetiska registret och när väljarens namn påträffats, därinvid göra en anteckning om att valsedel ut- givits. Först då anteckningen är gjord erhåller väljaren valSedeln och upp- manas att i valbåset anteckna numret på »sin» kandidatlista eller namnet på den person han önskar vald.? Kandidatliste- numret skall antecknas i en på valse- deln befintlig cirkel. När den röstande gjort sin anteckning, skall han vika val— sedeln en gång samt gå fram till val- nämndens ordförande. Valsedeln över- räckes för avstämpling till en ledamot av nämnden, medan det ankommer på valnämndens ordförande att uppsöka den röstande i vallängden. När den rös- tandes namn återfunnits där, avstämp- lar vederbörande ledamot sedeln. Den röstande uppmanas att efter avstämp- lingen själv nedlägga valsedeln i ur- nan, varefter ordföranden i vallängden antecknar, att den röstande utövat sin rösträtt.
3. Röstning med utdrag a. Inom landet i allmänhet Röstberättigad, som vid tiden för valet
vistas inom annat röstningsområde än det, där han är upptagen i vallängden kan utöva sin rösträtt även inom det främmande röstningsområdet. För det- ta ändamål skall han inneha ett utdrag ur vallängden för sitt eget röstningsom- råde, som utvisar att han där är upp- tagen som röstberättigad.
Vallängdsutdrag utfärdas av valnämn- den efter muntlig eller skriftlig anhål- lan. Till vallängdsutdraget finnes fogad en valsedel som är skild från utdraget genom perforering. På baksidan av val- sedeln antecknas namnet på den val- krets, till vilken den röstande enligt vallängden hör. Utdrag i dess helhet utskrives på kulört papper och förses med ett ordningsnummer. Även val- sedeln är således färgad. Då utdrag ut- ges, skall .utdragets nummer antecknas i en särskild kolumn i vallängden. Mot- svarande anteckning görs i det alfabe- tiska'registret. Valnämnden kan inte ut- ge nytt utdrag, även om 'bevis skulle fö- retes, att utdraget inte kommit fram till den röstande eller eljest förkommjt. över utfärdade vallängdsutdrag skall föras en särskild förteckning.
Vid valförrättningen överlämnar den röstande vallängdsutdraget med därvid fogad valsedel till valnämnden. Om ut- draget gjorts från vallängd gällande röstningsområde i samma valkrets som det, där röstningen sker, till valse- deln inte lösgöras från utdraget utan skall väljaren erhålla en ny valsedel, av det slag som användes inom kretsen. Om utdraget utfärdats i röstningsområ- de, som tillhör annan valkrets, skall den färgade valsedeln lösgöras från utdra- get och överlämnas till väljaren. Röst- ningen sker därefter i båda nu behand- lade fall på samma sätt som ovan be-
* Endast en valsedel får utges till den röstan- de, dock att han äger erhålla ytterligare en sedel som den först erhållna p. g. a. felskrivning eller eljest blivit obrukbar för sitt ändamål.
skrivits. När röstning skett antecknas detta på utdraget, som också omhänder- tas av valnämnden. Det åligger val- nämnden att utse en ledamot att i pro- tokollet anteckna de personer som rös- tat med utdrag och vilka av dessa som tillhör annan valkrets.
Om väljare som erhållit vallängds- utdrag, ändock vill rösta i det egna om- rådet, får så ske endast om han till val- nämnden överlämnar det tidigare er- hållna utdraget.
b. På sjukhus inom landet. Röstberättigad, som vårdas (således ej sådan som tjänstgör) på sjukhus. äger på valdagarna rösta på sjukhuset. Röstning— en, som sker inför en valkommission, förutsätter att vederbörande väljare försett sig med ett vallängdsutdrag.
c. Utom landet
Väljare, som vistas utom Finland, får utöva sin rösträtt på vissa, i särskild förordning angivna finska representa- tioner utomlands, samt på fartyg, om fartyget befinner sig utanför finskt ter- ritorialvatten under den tid, varunder här avsedd förrättning pågår. På repre- sentation börjar valförrättningen den 13:e dagen före första valdagen och av- slutas den tredje dagen förevaldagen.På fartyg äger förrättningen rum under två dagar under nämnda tid. Valförrättare av representationens chef eller av ho- nom förordnad tjänsteman respektive fartygets befälhavare eller något dess befäl.
Här avsedd väljare måste — för att få utöva sin rösträtt _- inneha veder- börligt vallängdsutdrag.
Åtgärder efter förrättningens avslutande
1. Röster avgivna vid valförrätt- ningen. När förrättningen förklarats avslutad
den andra dagen, skall urnan öppnas och antalet valsedlar, liksom också an- talet personer, som enligt vallängden utövat sin rösträtt, räknas och jämföras med varandra. Sedlarna räknas oöppna- de. De valsedlar, som på baksidan bär namnet på annan valkrets avskiljes från de övriga. Valsedlar, hänförliga till det egna distriktet öppnas och granskas. Godkända sedlar grupperas efter de kandidatlistor, vars nummer de bär och antalet sedlar i varje grupp räknas och protokollföras. Inte godkända sedlar räknas och inlägges i särskilt omslag. De olika valsedelsgrup-perna inläggas i omslag och sändes ofördröjligen med posten till centralnämnden.
2. Röster avgivna på sjukhus
När förrättningen avslutats räknas an- talet avgivna sedlar oöppnade och jäm- föres det erhållna antalet med antalet röstande enligt protokollet. Rösterna ordnas valkretsvis och sändes omgåen- de -— inneslutna i omslag — till veder- börande centralnämnd.
3 Utomlands avgivna röster. När förrättningen avslutats förfares på röstningsstället på samma sätt som angivits vid 2 ovan. Representationerna sänder omslagen till UD, som vidarebe- fordrar dem till centralnämnden i Hel- singfors som — i förekommande fall — sänder omslagen oöppnade till rätt centralnämnd. Valförrättare på fartyg sänder omsla- gen till finsk representation i det land där fartyget befinner sig eller dit det efter förrättningens slut anländer. Re- presentationen sänder omslagen till UD varefter förfarandet är detsamma som ovan angivits. Finns inte representa- tion i nyssnämnt land, sändes omslagen direkt till vederbörande centralnämnd. På grundval av de enligt 1—3 gjorda sammanräkningarna meddelas den pre—
liminära utgången av valet, i enlighet med av justitieministeriet meddelade anvisningar.
Förfarandet i centralnämnden
Centralnämnden skall dagen efter va- let börja granskningen av valhandling- arn-a: och av den räkning av valsedlar- na, som valnämnden verkställt ävensom avgöra, vilka valsedlar som ska kasse- ras. Härefter framräknas slutresultatet och platsfördelningen bestämmes.
Vid sammanträde, som hålls den 15:e dagen efter andra valdagen med början kl. 19 fastställer centralnämnden valets utgång och tillkännager omedelbart ge- nom kungörelse detta.
Storbritlam'en1
Valkretsar, valdistrikt m. m.
För val av ledamöter i parlamentet in- delas Storbritannien i valkretsar (con- stituencies).2 Varje valkrets indelas i sin tur i valdistrikt (polling districts) med ett röstavgivningsställe (polling place) i varje distrikt. I England och Wales ankommer det på »the local authority» (torde närmast motsvara den svenska länsstyrelsen), vars sekre- terare i dessa ärenden benämnes regis- terförare (registration officer) att för- anstalta om valkretsens indelning i val- distrikt och bestämma röstavgivnings- ställen. Motsvarande uppgifter åvilar i Skottland valförrättaren (the return- ing officer) i valkretsen.
Över de röstberättigade i varje val- krets skall årligen uppläggas och pub- liceras »a register», närmast motsvaran- de den svenska röst- eller mantalsläng- den. Ansvaret för att så sker åvilar re- gisterföraren och registret baseras på uppgifter som denne inhämtar från äga- re av fastigheter inom valkretsen. Vid
uppläggandet av registret skall iakttas att röstberättigade som tillhör krigsmak- ten eller som till följd av statlig tjänst uppehåller sig utanför Storbritannien eller är maka till sådan tjänsteman — s. k. service voters —— särskilt utmärkas genom att ett »S» antecknas vid veder- börandes namn. En sådan markering göres emellertid inte ex officio utan det åligger varje röstberättigade, som vill bli registrerad på detta sätt, att avge en särskild förklaring (a service decla- ration) till registerföraren. En sådan förklaring är gällande så länge veder- börande uppfyller förutsättningarna för att vara på angivet sätt registrerad eller den eljest återkallas. De röstberättiga- de skall i registret upptas efter sina ga- tuadresser eller —— om detta befinnes lämpligare _— i alfabetisk ordning. Möj- lighet finns också att kombinera båda dessa metoder.
Rörande registret gäller vidare att det avfattas i särskilda avsnitt, ett för varje valdistrikt i valkretsen.
Uppgifterna i registret hänför sig till förhållandena den 10 oktober året före det registret i princip skall gälla (the qualifying date). Tillsammans med för— teckningar över dem som efter kvali- fikationsdagen blivit röstberättigade el- ler förlorat sin rösträtt eller som där- efter blivit eller upphört att vara re- gistrerade som service voters eller som till följd av flyttning blivit eller upp- hört att vara röstberättigad inom val- kretsen -— vilka förteckningar jämte registret bildar de s.k. electoral lists —— skall registret publiceras för gransk- ning den 28 november. Besvär däröver får redan föras under tiden den 28 no-
1 Den följande redogörelsen avser valen till parlamentet enligt »Represeutation of the People Act» av år 1949 (ändrad 1950 och 1953). I huvudsak samma regler gäller emellertid även vid de kommunala valen. 2 Rörande valkretsindelningen kan hänvisas till SOU 1961: 21 s. 183 ff.
vember—den 16 december. Den 15 feb- ruari året efter kvalifikationsåret skall det register, som skall lända till efter- rättelse, föreligga klart för att användas vid de val som kan komma att äga rum under det år som börjar den 16 februa- I'l.
Sättet för rösträttens utövning
A. Väljare i allmänhet
Envar röstberättigad skall avge sin röst vid personlig inställelse i den, för det valdistrikt den röstberättigade tillhör bestämda vallokalen.
B. Sit-bestämmelser avseende s. k. absent voters
Från kravet att röstavgivning skall ske vid personlig inställelse i vallokalen kan följande röstberättigade undantas:
1. den som är registrerad som »servi- ce voter»;
2. den som är eller med skäl kan an- tas komma att vara ur stånd att iaktta personlig inställelse på grund av
a) yrke eller tjänst (the general na- ture of the occupation, service or employment of the person in question),
b) fysisk oförmåga, däri inbegripet blindhet,
c) nödvändighet att företa en sjö- el- ler flygresa för att nå vallokalen från den i registret angivna adressen (the qualifying address),
(1) att vederbörande inte längre bor kvar på den i registret angivna adres- sen.
Angivna undantag från kravet att iaktta personlig inställelse vi'd valför- rättningen gäller vid val i allmänhet. Vid ett visst bestämt val kan dessutom följande kategorier röstberättigade be- frias från skyldigheten att inställa sig personligen, nämligen
a) den som är medlem av reserv- eller
hjälptrupperna (Her Majesty's reserve or auxiliary forces), -
b) den som tillhör valorganisationen eller som själv kandiderar vid valet el- ler vars maka eller make kandiderar vid valet.
De röstberättigade som medges befri- else från skyldigheten att iaktta person- lig inställelse vid valförrättningen be- tecknas som absent voters. Dessa absent voters rösta antingen per post eller genom fullmakt. Fullmaktsröstning kom- mer vid val i allmänhet endast i fråga för dem som registrerats som service voters. Vid ett visst bestämt val kan dessutom den som tillhör reserven eller hjälptrupperna och som med skäl kan antas komma att på valdagen uppehålla sig utanför Storbritannien eller till sjöss få rösta genom fullmakt. Vidare kan en röstberättigad som på grund av att han på valdagen kommer att vistas utom Storbritannien eller till sjöss är eller kan antas komma att vara förhindrad att inställa sig personligen vid valför- rättningen få rösta genom fullmakt. Tillstånd till sistnämnda typ av full- maktsröstning meddelas för en obe- stämd tid.
Sammanfattningsvis kan sägas att rät- ten att rösta per post är begränsad till sådana absent voters, vilka kan upp- ge en adress i Storbritannien dit- röst- handlingar kan sändas. För övriga röst- berättigade som av i lagen angivna skäl inte kan inställa sig personligen vid valförrättningen — d.v.s. i huvudsak de som registrerats som service voters — står endast utvägen att rösta genom fullmakt till buds.
För att bli betraktad som en absent voter och alltså få rösta antingen per post eller genom fullmakt, fordras emel- lertid att vederbörande röstberättigad inger en ansökan därom till registerfö- raren. En sådan ansökan kan göras när som helst och således innan det regis-
ter, i vilken han skall införas, träder i kraft. För att vinna beaktande vid ett visst bestämt val måste emellertid ansö- kan vara registerföraren tillhanda se- nast den tolfte dagen före den för ifrå- gavarande val bestämda valdagen. An- sökan skall göras på ett fastställt for- mulär, där den röstberättigade skall uppge, dels sin postadress dels ock det skäl som åberopas som stöd för ansö- kan. Görs. ansökan av röstberättigad som tillhör krigsmakten eller eljest är eller skall vara registrerad som service voter, skall tjänstgöringsadressen anges. Om den röstberättigade önskar rösta ge- nom fullmakt, skall ansökan dessutom innehålla namnen på och adressen till två personer som den röstberättigade önskar begagna som fullmäktige. Re- gisterföraren skall underrätta den i förs- ta hand föreslagne om att en fullmakt kommer att översändas till honom inom fem dagar om ej vägran att mottaga uppdraget dessförinnan kommer regis- terföraren till handa. Vägrar den före- slagne att uppträda som fullmäktige, vänder sig registerföraren till den i and- ra hand föreslagne. Om här avsedd väg- ran skall den röstberättigade underrät- tas.
Om ansökan är vederbörligen ifylld skall registerföraren bifalla densamma under förutsättning att den röstberätti- gade redan är eller på grund av det för ansökan åberopade skälet bör re- gistreras som absent voter. Vare sig en ansökan bifalles eller avslås skall regis- terföraren underrätta den sökande. Vid avslag skall sökanden dessutom under- rättas om vad han — i de fall där talan får föras — har att iaktta, om han vill överklaga registerförarens beslut.a
Om ansökan bifallits skall registerfö- raren göra vederbörlig anteckning i re- gistret vid den röstberättigades namn. Om vederbörande får rösta genom full- makt som service voter markeras detta
genom ett »S» vid namnet; »A» beteck- nar att vederbörande äger poströsta och »P» att den ifrågavarande väljaren —— utan att vara service voter -— får rösta genom fullmakt..
Det åligger registerföraren att upp- rätta en förteckning över samtliga ab- sent voters med angivande av de adres- ser till vilka valet rörande handlingar (postal ballot papers) skall sändas. Vi- dare skall han uppgöra en förteckning över dem som äga rätt att rösta genom fullmakt, upptagande fullmäktigens namn och adress ävensom en sådan över de fullmäktige som berättigats rösta per post. Nu angivna listor skall — i hu- vudskrift eller avskrift — finnas till- gängliga för granskning på registerföra- rens kontor.
Att observera— i sammanhanget är att den som förklarats som absent voter inte får rösta, om han personligen skul- le inställa sig i vallokalen på valdagen. Registerföraren skall till valförrättaren i valkretsen (the returning officer) översända minst två exemplar av envar av de förteckningar det åligger honom att upprätta. Valförrättaren skall där- efter så snart som möjligt tillställa dem som berättigats rösta per post dels en valsedel (postal ballot paper) ,4 dels ett formulär upptagande en identitetsför— säkran (declaration of identity), dels ett kuvert vari valsedeln skall inläggas, dels ock ett frankerat kuvert, vari nyss— nämnda hanzdllingarr skall inläggas och återsändas till valförrättaren. Före av- sändandet skall valsedeln förses med en officiell stämpel samt med väljarens nummer i registret. Detta nummer skall vidare antecknas på identitetsförsäk-
” Besvär upptas av den lokala domstolen (the county court) där förhör (hearing )anord- nas. Avser ansökan ett visst angivet val kan ett avslag på en anhållan att få bli betraktad som absent voter inte överklagas.
' Denna valsedel är identisk med den som används vid den »ordinarie» valförrätningen.
ran. Om översändandet av nu nämnda handlingar skall anteckning göras i för- teckningen.5
Till väljarens ledning anges på bak- sidan av identitetsförsäkran hur välja- ren skall förfara vid röstningen och vad han därefter har att iaktta.
Väljaren röstar genom att sätta ett »x» vid namnet på den på valsedeln upptagna kandidaten han vill stödja. Därefter skall han inlägga valsedeln i det därför avsedda kuvertet samt med sin underskrift på identitetsförsäkran vidgå att han är den person, till vilken den valsedel blivit översänd, som bär det nummer nämnda försäkran utvisar. Väljaren skall underteckna försäkran i närvaro av ett vittne, som med sin namnteckning bekräftar, att väljaren förfarit på föreskrivet sätt. Därefter lägger väljaren in såväl valkuvert som identitetsförsäkran i det av honom mot- tagna frankerade kuvertet och avsänder det med posten till valförrättaren.
För att vinna beaktande måste val- sedeln vara valförrättaren till handa senast när valförrättningarna i valloka- lerna avslutas.a
När valförrättaren mottar en poströst skall han omedelbart nedlägga den i därför avsedd urna. Under förutsätt- ning att det alltid finns en förseglad urna, i vilken de poströster som anlän- der fram till valförrättningens avslu- tande kan nedläggas, äger valförrätta- ren före sistnämnda tidpunkt öppna de ytterligare urnor han har om hand ävensom de däri förvarade ytter- och valkuverten. Han skall -— om så sker -— granska såväl identitetsförsäkran som valsedeln samt avgöra om rösten skall godkännas. Giltiga röster skall han ned- lägga i en särskild urna, vars innehåll efter valförrättningens slut i valkretsen skall nedläggas i den urna, i vilken de vid förrättningen avgivna rösterna för- varas. Sammanräkningen av samtliga
i valkretsen avgivna röster sker så efter valförrättningens slut på valdagen. Där- est valförrättaren avser att företaga nu nämnda åtgärder, skall han emellertid skriftligen och minst 24 timmar därför- ut underrätta samtliga kandidater i kretsen därom för att bereda dessa och/ eller deras »agents» tillfälle att närvara vid dessa åtgärders vidtagande.
Ovan beskrivet förfaringssätt skall tillämpas även när öppnandet av ur- nan eller urnorn'a med poströsterna sker efter valförrättningens slut, dock att någon särskild underrättelse i så- dant fall inte behöver tillställas kan- didaterna.
En p'oströst skall kasseras om den in- te är översänd till valförrättaren på föreskrivet sätt, d.v.s. innesluten i det till väljaren översända kuvertet eller om den inte kommer valförrättaren till handa före valförrättningens slut. Post- rösten skall vidare underkännas om den inte är åtföljd av vederbörlig iden- titetsförsäkran eller om väljaren inte undertecknat denna eller om bevittning saknas. Vid granskningen av poströs- terna skall vidare beaktas, att valsedlar måste såväl vara stämplade med den officiella stämpeln som bära samma nummer som identitetsförsäkran; bris- ter härutinnan föranleder valsedelns kassering.
5 Utsändandet av angivna handlingar äger rum på en viss, av valförrättaren bestämd dag och tidpunkt och äger de olika kandidaterna och deras »agents» därvid närvara. Kallelse skall därför utgå till dessa. Vid detta tillfälle skall valförrättaren förete de urnor, i vilka in- komma poströster skall nedläggas, samt där: efter försegla dessa. * Valförrättningen, som pågår mellan kl. 7 och kl. 21, äger rum på 9:e dagen efter den dag då kandidatnomineringarna senast skall vara klar. Nomineringarna skall ha avslutats senast den 8:e dagen efter den då parlamentet be- slutat att val skall hållas.
Närmare om förfarandet vid fullmaktsröstning.
Som ovan nämnts skall registerföraren underrätta den person, genom vilken den till fullmaktsröstning berättigade förklarat sig vilja utöva sin rösträtt, om det uppdrag som den röstberättigade önskar anförtro honom. Om den före- slagne fullmäktigen inte skriftligen och inom viss tid förklarar sig inte vilja motta uppdraget, skall registerföraren till honom översända en fullmakt, varå uppgifter om valkrets, vallokal samt full- mäktigens och väljarens namn finns an- givna. Fullmakten undertecknas av re- gisterföraren. Den röstberättigade skall underrättas om att fullmakt översänts till den föreslagne fullmäktigen.
Den röstberättigade kan när som helst återkalla en utfärdad fullmakt genom underrättelse till registerföraren. Den- ne skall omedelbart underrätta fullmäk- tigen och stryka fullmäktiges namn i förteckningen över fullmaktsröstande. En återkallelse beaktas emellertid inte om den kommer registerföraren till han- da senare än den tolfte dagen före val- dagen.
När fullmäktigen skall fullgöra sitt uppdrag skall han på valdagen uppsöka den vallokal, i vilken väljaren, om han röstat personligen, skulle ha avgett sin röst. Dock äger en fullmäktig för en service voter rösta per post om han
a) själv är berättigad att rösta på detta sätt eller
b) inte är bosatt inom samma område som den ifrågavarande väljaren (if his address is not in the same area as the service voter”s qualifying address).
Om fullmäktigen önskar rösta per post måste han göra särskild ansökan därom på föreskrivet formulär. Ansö- kan behandlas på samma sätt som varje annan ansökan om rätt att få rösta per post.
Frankrike1
Den franska vallagen medger två for- mer för röstning utan personlig instäl- lelse, nämligen dels röstning genom om- bud (vote par procuration) och dels röstning genom insändande av valsedel (vote par correspondance).
l. Röstning genom ombud
Röstning genom ombud är enligt inri- kesdepartementets officiella beskriv- ning »une procedure exceptionella» till- skapad för att möjliggöra för sådana väljare, som befinna sig utom den kom- mun, i vars röstlängd de är uppförda, att utöva sin rösträtt genom en av dem utsedd person. I princip tillämpas den- na form av röstning endast för sådana väljare, som vistas utanför Frankrike. Berättigade att rösta genom ombud är väljare som tillhör någon av följande, i vallagen (artikel 71) angivna katego- rier.
1. sjömän i handelsflottan samt fis- kare;
2. statsanställda sjömän;
3. utomlandsstationerade militärer och tjänstemän och deras familjer;
4. personer vid statliga fyrar, kabel- och sjömärkningsfartyg 0.1.;
5. tjänstemän och övrig personal inom civilflyget, vilka i tjänsten vistas utom- lands; samt
6. övriga franska medborgare, som vistas utomlands.
Vidare har vissa möjligheter öppnats för röstning genom ombud även i fall där väljaren uppehåller sig inom Frank- rike, nämligen dels för militär perso- nal och polismän, som på valdagen kan bli tvingade att förflyttas, dels för väl- jare som av »imperieuses raisons pro—
1 En redogörelse för det franska valsystemet lämnas i SOU 1961: 21, s. 190 ff.
fessionelles ou familiales»z ej kan in- ställa sig vid valförrättningen och som inte tillhör någon av de ovan nämnda kategorierna.
Ombud kan endast den vara som är bosatt i den kommun, i vars röstlängd uppdragsgivaren är uppförd. Ombudet skall vidare inneha en fullmakt. Denna upprättas i närvaro av två vittnen inför antingen konsulär eller militär myn- dighet eller vederbörande fartygschef och enligt fastställt formulär. Ombu- det behöver inte vara närvarande när fullmakten upprättas. Den som önskar rösta genom fullmakt skall kunna styr- ka sin identitet genom företeende av någon av i vallagen uppräknade iden- titetsbandlingar. På sistnämnda hand- ling antecknas att fullmakt upprättats. Fullmakten består av tre delar. På bak- sidan av envar av dessa skall ifyllas uppgifter rörande väljarens person. Den ena delen (le talon) överlämnas till väljaren, medan de två andra (les volets) översändes till borgmästaren (le maire) i den kommun där väljaren är uppförd i röstlängden.
När borgmästaren erhåller nyssnämn- da fullmaktsdelar skall han tillse att såväl väljaren som ombudet finns upp— tagna i röstlängden och att ombudet inte kommer att uppträda som sådant för mer än två väljare. Är dessa villkor uppfyllda och fullmakten giltig skall borgmästaren komplettera delarnas bak- sida med uppgifter rörande valet och översända den ena av dessa till ombu- det. Det åligger vidare borgmästaren att föra en särskild förteckning över ombuden (la liste d'emargement).
Vid valförrättningen uppvisar ombu- det dels sitt eget röstkort (carte d'elec- teur) dels ock den till honom översän- da fullmaktsdelen. Sedan valförrättar- na konstaterat, att ombudet finns upp- taget i listan över ombud, erhåller om- budet ett, två eller tre valkuvert, bero—
ende på om han själv skall rösta och an- talet uppdrag han fått. I avskildhet läg- ger ombudet in en valsedel i kuvertet eller kuverten.
En fullmakt, som kan avse antingen ett visst val eller gälla ett år, kan av väljaren när som helst återkallas i sam- ma ordning som den, i vilken den till- kommit.
Det har från det franska inrikesmi- nisteriets sida betonats, att riskerna för valfusk är små vid röstning genom full- makt, men man är å andra sidan med- veten om att vissa nackdelar vidlåder denna röstningsform. Först och främst tvingas den röstberättigade att för sitt ombud avslöja hur han önskar rösta och han har heller ingen som helst ga- ranti för att hans önskemål beaktas el- ler att ombudet ens röstar för hans räkning. Vidare — och detta har visat sig särskilt besvärande för fransmän som varit borta från hemlandet en läng- re tid -— uppstår ibland svårigheter att i den kommun, i vars röstlängd de är uppförda hitta ett lämpligt och pålit- ligt ombud.
2. Röstning genom insändande av valsedel
Vid sidan av möjligheten att rösta ge- nom ombud tillåter vallagen vissa väl- jarkategorier att rösta genom insändan- de av valsedel. Enligt uttryckligt stad- gande kan denna röstningsmetod be- gagnas endast inom landet; väljare som befinner sig utom Frankrike är hänvi- sade till att rösta genom ombud.3
* Exempelvis en viktig affärsresa eller en familjemedlems frånfälle.
3 Till ordningen med två olika system för röstning utan personlig inställelse har anförts, att ingetdera systemet kunde helt ersätta det andra. Vid de val, som förrättades år 1958, sökte man begränsa sig till enbart poströstning. Ett antal stater protesterade därvid mot att franska medborgare utövade sin rösträtt på deras territorium, och vägrade att vidarebe- fordra poströsterna. Efter överläggningar med franska UD, avskaffades helt poströstning från utländskt territorium.
Vallagen definierar genom en limita- tiv uppräkning de väljare som får ut- öva sin rösträtt genom poströstning. Dessa väljare indelas i två huvudgrup- per, av vilka en (grupp A) omfattar de väljare som på valdagen måste befinna sig utom den kommuns gränser, i vars röstlängd de är uppförda för att få post- rösta. Till den andra gruppen (grupp B) hänförs väljare som får rösta på detta sätt, oavsett om de den nämnda dagen befinner sig inom eller utom sag- da kommun. Grupp A omfattar militä- rer, statstjänstemän, sjöfolk och deras familjer, flygpersonal, journalister, re- sande, studerande, artister m.fl. (to— talt 19 i vallagen angivna yrkes- och andra kategorier). För att till någon av dessa kategorier hörande väljare skall få poströsta krävs ett intyg, att veder- börande kommer att vistas utom i hem- ortskommunen på valdagen. Intyg kan endast utfärdas av vissa, särskilt angiv- na personer i chefsställning inom den kategori, varom fråga är. Grupp B om- fattar bl. a. invalider (med en invalidi- tetsgrad av minst 85 %), pensionärer och sjuka. En sådan väljare behöver som regel endast försäkra, att han till- hör någon av de nämnda kategorierna för att han skall medges rätt att post- rösta.
Den väljare som önskar begagna sig av rätten att poströsta, skall som regel senast en vecka före valdagen hos borg- mästaren i hemkommunen anmäla det- ta. Anmälan, som skall avfattas på fast- ställt formulär, kan göras antingen vid personligt besök eller per post. I sist- nämnda fall skall försändelsen rekom- menderas. Anmälan skall vara åtföljd av föreskrivet intyg (gäller väljare till- hörande grupp A) eller försäkran (om väljaren tillhör grupp B).
Det åligger borgmästaren att upprät— ta två förteckningar för varje »bureau de vote» (vallokal, valdistrikt) över in—
komna anmälningar och alla godkända sådana. Om anmälan uppfyller före- skrifterna översänder borgmästaren till väljaren i rekommenderat brev, röst- kort (om väljaren inte uppgivit sig re- dan inneha sådant), valkuvert, ytterku- vert och instruktion. Kan anmälan inte godtas skall borgmästaren — likaledes i rekommenderat brev —- underrätta väljaren härom med angivande av de skäl, på vilka beslutet om avslag grun- dats.
Inkommer en anmälan för sent för att kunna beaktas vid den första valom- gången skall den likväl granskas med hänsyn till att en andra valomgång kan bli aktuell.4
Allteftersom förteckningen över post- röstande upprättas, underrättar borg- mästaren kommunens propagandakom- mission (la commission de propagan— de) för att denna skall kunna förse väl- jaren med valmateriel. I de fall då nå— gon sådan kommission ej finns, över-
sänder borgmästaren —— tillsammans med röstkortet etc. — valsedlar till väl- j aren.
När väljaren mottagit de nämnda handlingarna från borgmästaren, lägger han in valsedeln i valkuvertet. Detta, som är blått, tillslutes ej och läggs se— dan tillsammans med röstkortet i ytter- kuvertet, som tillslutes och avsändes till valförrättaren i det valdistrikt (bureau de vote), på vars lista vederbörande är inskriven. Det åligger borgmästaren att innan ytterkuvertet tillställs Väljaren, införa namnet på distriktet på ytterku- vertet, vars avfattning i övrigt är offi- ciellt bestämd.
Avsändandet bör ske i så god tid att försändelsen »anländer till adressaten
* En anmälan avseende den första valom- gången gäller även en eventuell andra omgång. En väljare som röstat vid personlig inställelse i första omgången kan begära att få rösta per post vid den andra (se SOU 1961: 21, s. 192).
senast lördag kväll före valdagen». Yt- terkuvertet befordras avgiftsfritt. An- lända försändelser förvaras på postan- stalten till valdagens morgon, för att då vallokalerna öppnas överlämnas till valförrättaren. Ytterkuvert som anlända senare beaktas ej. Finnes inom en kom- mun flera valdistrikt åligger det p05d ten att sortera anlända ytterkuvert på de olika distrikten.
I varje vallokal skall finnas anslagen en avskrift av den av borgmästaren gjorda förteckningen över alla som be- gärt att få rösta per post. På valför— rättarens bord skall likaledes finnas en kopia av denna lista, liksom ock alla skrivelser med dylika anmälningar ävensom en av borgmästaren upprättad förteckning över de rekommenderade svarsförsändelser han avsänt.
Valförrättaren kvitterar mottagandet av ytterkuverten varefter det undersöks om antalet mottagna ytterkuvert mot- svarar antalet väljare som medgivits rätt att poströsta. Skiljaktigheter i det- ta hänseende protokollförs. Ytterkuver- ten öppnas och valförrättarna kontrolle- rar att väljaren erhållit tillstånd att poströsta. Röstkortet tillvaratas för att senare via kommunens sekretariat åter- sändas till väljaren. Valkuvertet ned- läggs därefter oöppnat i valurnan och blandas med de valkuvert som avgivits vid förrättningen. I samband med att valkuvertet nedläggs i urnan, anteck-
nas på röstkortet och i röstlängden att rösträtten utövats. Samma anteckning görs i förteckningen över de väljare, som anmält sig vilja rösta per post.
Ytterkuvertet bevaras och bifogas öv- rigt valmaterial när detta efter valets avslutande överlämnas till sekretaria- tet. Detta material skall sedan bevaras till valet vunnit laga kraft.
Anländer ytterkuvert till kommunen efter valförrättningens slut, skall des- sa genom postens försorg tillställas kom- munens sekretariat, där de förvaras oöppnade. I närvaro av valförrättarna i kommunen (eller dess första distrikt om kommunen är uppdelad i sådana) öppnar borgmästaren ytterkuverten, till- varatar röstkorten för att sedermera återsända dem till vederbörande samt tillser att valkuverten oöppnade upp- bränns.
Från franska inrikesministeriets si- da har understrukits, att poströstandet särskilt vid lokala val, där borgmästa- ren är mer eller mindre person-ligt engagerad och i mindre kommuner, där de röstandes politiska hållning är känd för denne, medför större risker för val- fusk än röstning genom ombud. Därför har poströstningen omgärdats med rela- tivt rigorösa bestämmelser och före- skrifter om upprättande och anslag av förteckningar över inkommande ansök- ningar, rekommenderande av svarsskri- velser etc.
BILAGA 2
Förslag till ny utformning av röstkort
Röstkortsdel
RÖSTKORT (Sfömplas ei) Ni är röstberättigad vid nedan angivna vol
Behåll röstkortet! Det kan användas vid omval och andra val av nedan on- givet slog som äger rum före den 25 juli 19
Uppslag i Rod på röstlängden uppslaget
TJÄNSTE Valnämnden
Val1 Valiider' Vallokclla
Kommun; municipalsomhöile; församling; kyrklig samfälligheta
Valdistrikt
Sammunrökningsmyndighet
Adressdel
ANVISNINGAR: Se baksidan
Nilsson 320208-851 Tore Alfred g 601010-330212 Montör
63 Haparanda BD Städet8 65 Umeå AC Loke 4 Björkstigen 12 Umeå
Valdistrikt: Umeå stads 12:e Uppslag i röstlängden: 35 Rad på uppslaget: 13
Mottagande myndighet: Valnämnden i Umeå stad Umeå
Vid utsändandet till de röstberättigade skall de båda delarna vara sammanfogade på sådant sätt att de lätt kunna skiljas från varandra (t. ex. genom perforering) Vid röstningen avriver röstmottagaren adressdelen och lägger in denna i förtidsröstkuvertet (se 73 5 2 mom. Val och 38 5 2 mom. KVL).
BILAGA 3
Förslag till valsedlar
RIKSDAGSVAL
PARTIBETECKNING
VALKRETSBETECKNING
Verbal färgbeteckning: Gult Kodbeteckning: 646 (= 52 gr), 546 (= 90 gr) Papperstyp: Olifantpapper
LANDSTINGSVAL
PARTI BETECKNING
VALKRETSBETECKNI NG
Verbal färgbeteckning: Blått Kodbeteckning: 656 (= 52 gr), 556 (= 90 gr) Papperstyp: Olifantpapper
KOMMUNAb |=u LLMÄKTIGVAL
PARTIBETECKNING
VALKRETSBETECKNING
Verbal färgbeteckning: Vitt
BILAGA 4-
Förslag till utformning av de ytterkuvert som skall begagnas vid förtidsröstning (förtidsröstkuvert) (Se 73 & ValL och 38 % KVL)
( Framsida)
Formulär nr
YTTE RKUVE RT för FÖRTIDSRÖSTNING
Streckat område markerar kuverts fönster
Härmed förklarar jag att jag är äkta make till ovan angiven väljare. (intygas av den som aviömnar valsedelsförsändelse för äkta make)
Namnteckning Vänd
15 cm
12 cm
(Sätt )( ltlllämplig ruta) |:] Jag kommer att vistas utom rlket [:| Jag kommer att vistas & annan ort inom riket [] Jag kommer att vistas på slukvärdsanstalt
EI Jag kommer att utöva yrke eller tjänst
Namnteckning
lfylles av röstmottagaren vid röstning pä postanstalt. lnneliggande kuvert är av- lämnade på ort och dag som stämpelavtrycken utvisar Sig natur (stämpel)
lfylles av röstmottagaren vid vid röstning på beskickning. konsulatellerlnförvalnämnd Inneliggande kuvert är av- lämnade i
ort Datum Signatur
Vällaren tecknar info'r rästmoiiagaren egenhändigt sitt namn under föl— jande förklaring (erfodras e] när röstavlämning sker genom äkta make)
Härmed förklarar jag att det med skäl kan antagas att jag är för- hindrad att rösta på valdagarna inom riket av följande anledning
(stämpel)
. Nordiskt institut för samhällsplenering. . Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre undervisningens område. . Mellanriksviig Kiruna—Nordnorge. . Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m. m.
nu NH
OFFENTLIGA UTREDNINCAR 1967
Systematisk förteckning
(siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)
J ustltledepartementet
Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [3] Ny domkretsindelning för underrätterna. [4] Partiell författningsreform. [ & Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27]
Försvarsdepartementet Tjänsteställnlng inom krigsmakten. Esselte. [15] Socialdepartementet Barnstugor. Barnavårdsmannaskap. Barnolycks-
fall. [ I Narkotikaproblemet. Del I. [25]
Kommunikationsdepartementet
Länsförvaltningsutrednlngen. 1. Den statliga läns- förvaltningen. I. [20] 2. Den statliga lönsförvalt- ningen. II. Bilagor. [21] Skatteförvaltningen. [22] Länsindelningsutredningen. [23]
Finansdepartementet
Statlig publicering. [5] Finansiella långtidsperspektiv. [6] Statskontorets programbudgetutredning. 1. Pro— grambudgetering. Del I. [11] 2. Pro rambudgete— ring. Del II — Studier och försök. [12 3. Program- budgetering. Del III — En sammanfattning. [13] Lag om Skatterätt. [24]
Eeklesiastikdepartementet
Rikskonserter. [9] Linköpings högskola. Del I. [10] Skolans arbetstider. [14] 1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbokfö-
ringen. [16] VIII. De teologiska fakulteterna. [17]
1962 rs ungdomsutredning. statens stöd till ung- domsverksamhet V. [19]
Jordbrukadepertementet Den framtida jordbrukspolitiken. ['i]
Inrikesdepartementet
Kommunal bostadsförmedling. [1] Invandringen. [18]
mast-w * w
'v
',).