2

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till

riksdagen.

Härigenom förordnas, att 17, 30 och 55 §§, 56 § 5 mom. samt 57, 60—79,

95 och 96 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives ävensom att rubriken till 71—-75 §§

samma lag2 skall utgå och rubrik i stället införas till 70—75 §§ av den lydelse

nedan sägs.

17 §.

Ogin är valsedel:

till vilken — --------vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt-,

vilken saknar ------- -----giltigt namn.

30 §.

För valen -— ------- Lunds städer;

Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna

Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Eslöv och Höganäs;

Älvsborgs läns norra------------ övriga län.

55 §.

1. Val i — -—- -—- Konungen bestämmes.

Om valdag, som bestämmes av Konungen, skall generalpoststyrelsen under­

rättas.

2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller

helgdag, som Konungens befallningshavande sist trettionde dagen förut låter

kungöra i ortstidningar; och skall generalpoststyrelsen underrättas om val­

dagen.

1 Senaste lydelse av 17 och 30 §§ se SFS 1921: 316, av 55 § se 1935: 256, av

56

§ 5 morn. se

1937: 41, av 57 si se 1935: 256, av 60—66, 69 och 70 t§ se 1937: 41, av 71 S se 1937: 41 och

1940: 271, av 72 § se 1940 : 271, av 73 § se 1937: 41 och 1940: 271, av 74 '§ se 1937: 41, av

75 § se 1940: 271. av 76 § se 1937: 41 och 1940: 271, av 77 och 78 §§ se 1937 : 41, av 79 §

se 1935: 256 samt av 95 och 96 §§ se 1937: 41.

2 Senaste lydelse se 1937: 41.

3

56 §.

5. Därefter utfärdar------------i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista; samt

e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å

postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

57 §.

1. Val förrättas på landet inför valnämnden samt i stad, som utgör ett

valdistrikt, inför magistraten och i annan stad inför magistratens deputerade,

varom i 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postan­

stalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat stadgas i

70—75 §§.

2. Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behö­

riga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som valförrättaren

ej kan avstyra, äger han att avbryta förrättningen.

I vallokal skola finnas anslagna exemplar av denna lag samt av den i 56

§ 4 mom. omförmälda lista.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

60 §.

Vid valförrättningen skola användas särskilda valkuvert. Om beskaffen­

heten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 §.

Blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin val­

sedel i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med

skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättaren som

allmänheten är synligt, när en plats är upptagen. Det åligger valförrättaren

att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert. Omedel­

bart före röstningens början visar ordföranden de närvarande, att urnan är

tom.

61 §.

Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert.

Sedan väljaren vid någon av de i 60 § omförmälda avskilda platser inlagt sin

valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han ulan dröjsmål

personligen kuvertet till ordföranden.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Väljaren skall, då lian överlämnar valkuvertet, för valförrättaren upp­

giva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Sedan ord­

föranden förvissat sig örn att väljaren är i röstlängden upptagen såsom röst­

berättigad och tillsett, att kuvertet är tillslutet och utan annat märke än i 96

§ föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordföranden kuvertet i valur­

nan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteck­

ning, att rösträtten utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet eller som är märkt

med annat kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ej motta­

gas.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han

själv därtill utser.

62 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel

genom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall valsedels-

försändelse anordnas tidigast aderton dagar före valet.

63 §.

För valsedelsförsändelse skall användas ett valkuvert (innerkuvert) och

ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och

tillhandahållande därav stadgas i 96 §. Ej må för ändamålet andra kuvert

brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och till­

sluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytter-

kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhän­

digt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid

tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring,

64 §.

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid val­

förrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse, varom sägs i 62 och 63 §§.

Finnes att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är sådant,

som avses i 63 §, samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom

vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning antaga,

att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytter­

kuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses i 63 §, samt tillslutet och utan annat

märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden omedel­

bart nedlägga kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

väljarens namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) åter-

inlagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sed­

lar, vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning, sammanföras i

en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje

grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. A varje omslag antecknas de

inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt antal.

e) De omslag, varom i b)—d) förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna

anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrätt­

ningen äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt om­

sorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas

å protokollet.

4. I protokollet skall, utöver vad i 2 mom. sagts, ytterligare antecknas:

a) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i 3 mom. b) inneslutits

i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;

b) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i 3 mom. c) lagts åsido,

jämte antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;

c) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i 3 mom. d),

samt gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

5. Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl

föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att,

sedan de i 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, verkställandet av de i

3 och 4 mom. omförmälda åtgärderna i sin helhet uppskjutes, dock icke

längre än till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall

tid för densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläg­

gas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa om­

slag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför

öppna dörrar förvissat sig örn att de åsätta sigillen äro obrutna.

69 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, förklaras valförrättningen avslutad.

Valförrättaren skall därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavan-

de insända dels de förseglade omslag, som avses i 68 § 3 morn., dels ock val­

protokollet och röstlängden. Sker insändandet med posten, skall försändel­

sen anordnas som värdepost.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt,

beskickning eller konsulat.

70 §.

1. Är någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt, där han är i röst­

7

längden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseende valet i val­

kretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller tillhör

besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järn­

vägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket,

till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen, må

sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upptagen, inom riket å fast postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­

stämmer.

71 §.

1. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 70 §, skall innehava för sadant

ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande

att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt

den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren tillhör.

2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 morn., utfärdas på landet av val­

nämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar samt

tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 73 §. Formulär till utdrag fastställes

av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i 45 §

sista stycket sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot

densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än dagen före

valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom

antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget

eller ock till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt un­

dertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan ma ock insän­

das till kommunalnämndens ordförande eller magistraten i den ort, där sö­

kanden är uppförd i röstlängd, och skall i sadant fall ordföranden eller ma­

gistraten ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda

utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn, födelseår

och hemvist inom nämnda ort.

Där så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter,

då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,

skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen över­

sändas till sökanden.

3. över gjorda ansökningar om röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag

skall utdragsutfärdaren föra förteckning enligt av Konungen fastställt for­

mulär. överlämnas utdrag till sökanden personligen, skall denne i förteck­

ningen genom sin namnteckning erkänna, alt han mottagit detsamma. I an­

nat fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka till vem utdraget överläm­

nats eller under vilken adress det avsänts till sökanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Förteckning, som här avses, skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter

valet insändas till Konungens befallningshavande.

72 §.

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av general­

poststyrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskick­

ningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före val­

dagen samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess av­

givna valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola insändas till Överståthållar­

ämbetet.

Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.

De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstnings-

lokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då

hunnit utöva sin rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.

Ej må å postanstalt, då röstmottagning äger rum, tal hållas eller tryckta

eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.

Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall che­

fen för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar

och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag

samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.

73 §.

Vid röstningen skola användas sådana valkuvert, som avses i 60 §, samt

särskilda ytterkuvert. Örn beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande

därav stadgas i 96 §.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna

det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet, sedan han å detsamma in­

för röstmottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å kuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för ho­

nom enligt 70 § 2 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i behörig ordning och föreligger ej anled­

ning antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes, där

röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade uppgiften sannolik,

erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej må av

någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel i valku­

vertet och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmotta­

garen.

Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamåls-

beteckning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Röstmot­

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

9

tagaren inlägger i väljarens närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet samt

antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den val­

krets väljaren tillhör, å en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konung­

en fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

74 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, vilken röstar i den ord­

ning, som i 70 § sägs, därvid avgiva valsedel jämväl för andra maken. För

sådant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i

62 och 63 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna para­

graf, avlämnar till röstmottagaren valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert

försett med sådant röstlängdsutdrag, som i 71 § sägs, rörande sistnämn­

da make.

Finnes att röstlängdsutdraget är i behörig ordning samt att försändelsens

ytterkuvert är sådant, som avses i 63 §, och tillslutet, mottages försändelsen;

i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i det med röstlängdsutdrag försedda ytter­

kuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den val­

krets väljaren tillhör, å den i 73 § omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

75 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till den Konungens befallningshavande, som

skall verkställa röstsammanräkningen, samt av röstmottagare utom riket

till Överståthållarämbetet. I det senaide fallet skola ytterkuverten vara inlag­

da i omslag, och skall, där insändandet sker med post, försändelsen anord­

nas som värdepost. översändandet skall ske från röstmottagare inom riket

omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten

kunna beräknas vara Överståthållarämbetet till handa sist dagen efter val­

dagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till Överståt­

hållarämbetet, skall införas i särskild förteckning samt, där väljaren tillhör

valkrets, för vilken Överståthållarämbetet ej har att verkställa röstsamman­

räkning, snarast möjligt med posten vidarebefordras till den Konungens be­

fallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkningen.

över ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till den Konungens

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 10.

befallningshavande, som har att verkställa röstsammanräkningen, skall sär­

skild förteckning föras. Kuverten skola förvaras under lås.

76 §.

Sammanräkning av avgivna röster verkställes av Konungens befallnings­

havande för varje valkrets å tid och ställe, som Konungens befallningsha­

vande bestämmer. Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde dagen efter val­

dagen.

Kungörelse om sammanräkningen skall senast dagen förut anslås offent­

ligen och införas i ortstidningar.

Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före förrättningen

tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som avses i 68 § 3 morn., in­

komma från samtliga de valdistrikt, vilkas röster skola sammanräknas, samt,

där så ej sker, från försumlig valförrättare infordra vad som fattas. Konung­

ens befallningshavande verkställer även förberedande granskning av nämnda

handlingar. Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt skick, införskaffar

Konungens befallningshavande, där så prövas nödigt, på lämpligt sätt erfor­

derliga upplysningar rörande anledningen härtill.

77 §.

1. Å utsatt tid och ställe verkställes sammanräkningen inför öppna dör­

rar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten, och

antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert efter sammanräkningens början, lämnas dessa orub­

bade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag.

Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas

dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på va­

let. Lag samma vare, där väljaren icke är i röstlängden för det i röstlängds-

utdraget angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad eller där denne

har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

övriga ytterkuvert brytas, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna

uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses ytterku­

vert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att valkuvertet är utan

annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning samt att å försändelsens

ytterkuvert äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behö­

rigt skick. Förekommer ej skälig anledning antaga, att försändelsens ytter­

kuvert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses, att för­

sändelsens innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och

utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda vill­

kor uppfyllda, nedlägges valkuvertet eller försändelsens innerkuvert i en

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

11

urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas,

att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas och granskas. Sigillen å omslagen jämföras

med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid ej skä­

lig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, brytes för­

seglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna val­

sedlar inverka ej på valet.

78 §.

Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuver­

ten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter Konungens befallningshavande prövar val­

sedlarnas giltighet och meddelar de beslut, vartill valsedlarna och protokol­

len, med hänsyn jämväl till enligt 76 § sista stycket inhämtade upplysningar,

må giva anledning.

79 §.

Ogill är valsedel:

till vilken------- — vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar------------ skall tillhöra.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel

räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar eller fin­

nas i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert

finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogill.

95 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som

avses i 60 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för----------- 1 lämpliga vallokaler.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen

fastställda formulär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets

försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas, i 60 och 63 §§ omförmälda

kuvert valnämnden eller magistraten ävensom röstmottagare samt ytterku-

vert, som avses i 73 §, de personer, vilka hava att utfärda röstlängdsutdrag

enligt 71 § 2 mom.

1 63 § omnämnda kuvert skola i god tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

samt i stad hos magistraten eller valnämnden ävensom hos de tjänstemän:

eller andra personer, åt vilka magistraten eller valnämnden uppdrager att i

sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Det åligger envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag

omhänderhar valkuvert, som avses i 60 §, att tillse, att kuverten icke utläm­

nas i annan ordning än i 61 och 73 §§ sägs.

Blanketter till valsedlar ävensom sådana ytterkuvert och omslag, som av­

ses i 68 § 3 morn., skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas valnämn­

den eller magistraten.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1944.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

13

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­

för Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 december 1943.

Närvarande:

Statsministern

H

ansson^, ministern för utrikes ärendena

G

unther^, statsråden

P

ehrsson

-B

ramstorp

, W

igforss

, S

köld

, E

riksson

, Q

uensel

, B

ergquist

,

B

agge

, A

ndersson

, D

omö

, R

osander

, G

jöres

, E

werlöf

, R

ubbestad

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, följande.

Genom lagen den 12 februari 1937 (nr 41) om ändring i vissa delar av

lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen genomfördes en

reform i fråga om sättet att utöva rösträtt vid val till riksdagens andra kam­

mare i syfte att underlätta deltagandet i dessa val. Möjlighet bereddes därige­

nom den som på grund av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättningen i det valdistrikt han tillhör att avlämna sin val­

sedel vid valförrättning i annat valdistrikt. Därjämte infördes rätt för väljare

att i vissa fall före valdagen avlämna valsedel till särskilda röstmottagarc,

nämligen dels för dem som med skäl kunna antagas komma att å valdagen

vistas utom riket och dels för vissa yrkes- och tjänstemän, örn det med skäl

kan antagas, att de till följd av tjänstens utövning icke kunna komma till­

städes vid valförrättningen i något valdistrikt.

På begäran av 1941 års riksdag verkställdes samma år av inom socialde­

partementet tillkallade sakkunniga utredning av frågan, huruvida och i vad

mån deltagandet i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt som be­

träffande andrakammarvalen (SOU 1941: 28). De sakkunniga, som ansågo, att

det för andrakammarvalen år 1937 införda röstningssättet icke lämpligen kun­

de tillämpas å kommunalval, föreslogo i stället för de kommunala valens vid­

kommande, att röstning före valdagen i samma omfattning som vid andra­

kammarvalen skulle få ske inom riket å fast postanstalt och utom riket å

svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Majit bestämde, samt

att personer, som å valdagen icke vistades inom sitt eget valdistrikt, skulle

beredas möjlighet att å valdagen rösta å fast postanstalt utom valdistriktet.

I huvudsaklig överensstämmelse med detta förslag framlade Kungl. Majit

vid 1942 års riksdag proposition (nr 98) med förslag till lag örn ändring i

vissa delar av kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) m. m. I propo­

sitionen yttrade chefen för socialdepartementet, att sedan det nya systemet

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Departements­

chefen.

tillämpats vid 1942 års kommunalval borde med ledning av därvid vunna

erfarenheter frågan örn införandet av samma system vid val till riksdagens

andra kammare övervägas.

I sitt utlåtande (nr 5) över propositionen tillstyrkte konstitutionsutskottet

den föreslagna anordningen samt uttalade, att denna också borde kunna

göras tillämplig å andrakammarvalen. Riksdagen biföll propositionen, var­

efter bestämmelser om det nya röstningssättet meddelades genom lagen den

17 april 1942 (nr 177) om ändring i vissa delar av kommunala vallagen.

Sedan den nya röstningsmetoden kommit till användning vid 1942 års

kommunalval, inhämtades från ett flertal myndigheter och organisationer

yttranden om ändamålsenligheten av bestämmelserna om röstning å postan­

stalt samt angående lämpligheten av att införa motsvarande regler i lagen

om val till riksdagen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 april 1943 tillkallade jag

samma dag assessorn vid Stockholms rådhusrätt Åke Nordwall såsom sak­

kunnig för att inom justitiedepartementet biträda med utredning rörande

vissa ändringar i sistnämnda lag, avseende införande av det vid de senaste

kommunalvalen tillämpade röstningssättet jämväl vid andrakammarval. Den

1 december 1943 avlämnade den sakkunnige en promemoria med utredning

i frågan jämte förslag till ändringar i sagda lag. Förslaget innebär, att sam­

ma röstningsmetod, som år 1942 infördes beträffande de kommunala valen,

skall användas även vid andrakammarvalen, varjämte den sakkunnige före­

slagit vissa andra jämkningar i lagen om val till riksdagen för erhållande

av större likformighet mellan bestämmelserna i de båda vallagarna.

Beträffande innehållet i förut berörda yttranden samt den närmare inne­

börden av sakkunnigförslaget får jag hänvisa till den sakkunniges prome­

moria, vilken såsom bilaga torde få åtfölja statsrådsprotokollet i detta ärende.

Den röstningsmetod som år 1937 infördes beträffande val till riksdagens

andra kammare innebär, att väljare i vissa fall må avlämna valsedel antingen

vid valförrättning i annat valdistrikt än det han tillhör eller ock före valda­

gen å vissa beskickningar och konsulat eller inom riket till särskilt förord­

nade röstmottagare. Denna röstningsmetod befanns emellertid icke lämpligen

kunna användas vid kommunala val. Vid dessa val infördes i stället år 1942

möjlighet att rösta å postanstalt, beskickning eller konsulat, därvid det förut­

sattes, att samma röstningssätt, örn det visade sig fungera på tillfredsställande

sätt, sedermera skulle införas även vid val till andra kammaren.

De erfarenheter som vunnits av det vid 1942 års kommunalval tillämpade

systemet med röstning å postanstalt giva vid handen, att detta röstningssätt

är att föredraga framför det för andrakammarval nu gällande systemet med

röstning vid valförrättning i främmande valdistrikt och röstning inför sär­

skilda röstmottagare. I och för sig är det också av vikt att röstningsmetoderna

vid olika val så nära som möjligt överensstämma med varandra. Jag anser

därför liksom den sakkunnige, att den beträffande kommunalval införda röst­

ningsmetoden bör göras tillämplig även vid val till andra kammaren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

15

I ett yttrande har ifrågasatts att upphäva kravet, att den som vill rösta

annorledes än vid valförrättning i hemorten skall innehava utdrag ur röst­

längden, utvisande att han är röstberättigad vid valet ifråga. Detta krav gäl­

ler för närvarande såväl vid röstning å postanstalt, beskickning eller konsulat

vid kommunala val som vid röstning enligt den år 1937 med avseende å andra-

kammarval införda metoden. Företeende av röstlängdsutdrag avser bland

annat att skapa garantier för valsäkerheten, och det kan därför ej anses till­

rådligt alt eftergiva de nu gällande fordringarna på denna punkt. I likhet

med den sakkunnige finner jag således, att kravet på företeende av röst­

längdsutdrag bör bibehållas.

I de inkomna yttrandena ha från ett flertal håll under åberopande av

erfarenheter från 1942 års kommunalval framställts yrkanden om utsträck­

ning av den tid, under vilken röstmottagning skall äga rum å postan­

stalt. Enligt kommunala vallagen skall sådan röstmottagning äga rum under

den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en

timme. Enligt den sakkunniges förslag skulle samma bestämmelse gälla även

vid andrakammarval, varvid skulle överlämnas åt generalpoststyrelsen att

föranstalta örn att extra öppethållande av postanstalterna äger rum, där så

etter verkställd undersökning anses påkallat.

Det är otvivelaktigt av stor betydelse att tillräcklig tid för röstning å post­

anstalt står de röstberättigade till buds. Såsom av den sakkunniges utred­

ning framgår är emellertid behovet av öppethållande synnerligen växlande

vid de oiika postanstalterna. Vid 1942 års kommunalval förekom vid ett

stort antal postanstalter — därav 1,275 poststationer — över huvud taget

icke någon röstning, och vid ytterligare ett avsevärt antal skedde röstning

i allenast obetydlig omfattning. Å andra sidan visa erfarenheterna från sag­

da val att å vissa orter ett påtagligt behov föreligger av utsträckt tid för

postanstalternas öppethållande å valdag. Det synes icke ändamålsenligt att

söka tillgodose detta behov på det sätt att för alla postanstalter och således

även de minsta, oavsett örn där kan beräknas förekomma röstning i nämn­

värd utsträckning, föreskrives en längre minimitid för öppethållande än

den nu i kommunala vallagen stadgade tiden av en timme. I stället bör ut­

sträckning av den normala tiden lör öppethållande genomföras vid de post-

anstalter varest behov därav finnes föreligga. För detta ändamål torde böra

verkställas närmare utredning genom generalpoststyrelsens försorg. Styrel­

sen torde därvid böra höra de lokala postmyndigheterna och samråda med

vederbörande kommunala myndigheter ävensom med andra myndigheter,

vilka kunna lörutsättas äga kännedom örn förhållanden av betydelse för

frågans bedömande. Av vikt är att vid bestämmande av tiden för öppet­

hållande hänsyn även tages till behovet därav å annan tid än i anslutning

till den ordinarie tiden, t. ex. a eftermiddagen. Såsom den sakkunnige fram­

hållit torde med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid 1942 års kom­

munalval, vid kommande val kunna med större säkerhet beräknas vilken

tid som erfordras för röstmottagning å olika postanstalter och till vilken lid

på dagen ett extra öppethållande hör förläggas. De röstandes berättigade

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

intressen torde därför kunna fullt tillgodoses på den nu angivna vägen. På

grund härav och med hänsyn jämväl till vad den sakkunnige i övrigt an­

fört till stöd för sitt förslag i fråga om postanstalts öppethållande ansluter

jag mig till förslaget därutinnan.

I fråga om de ändringar som för införandet av den nya röstningsmeto-

den böra vidtagas i lagen örn val till riksdagen synes det av den sakkun­

nige upprättade förslaget böra godtagas. Även i fråga örn de jämkningar

i övrigt, som den sakkunnige i detta sammanhang föreslagit i lagen om

val till riksdagen —- huvudsakligen för att vinna likformighet mellan de

båda vallagarna — anser jag sådana skäl föreligga, att de böra vidtagas.

Ytterligare ändringar synas icke vara av behovet påkallade.

Bestämmelserna torde, såsom den sakkunnige föreslagit, böra träda i kraft

den 1 april 1944.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga det av den sakkun­

nige upprättade förslaget till lag angående ändring i lagen den 26 november

1920 (nr 796) om val till riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stefan Stiernstedt.

Kunni. Maj.ts proposition nr 10.

1

Bilaga.

Promemoria

angående vissa ändringar i lagen örn val till riksdagen.

I proposition (nr 216) till 1934 års riksdag framlades förslag till vissa änd­

ringar i riksdagsordningen och lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn

val till riksdagen1 med syfte att underlätta deltagandet i valen till riksdagens

andra kammare. Förslagen inneburo, ajt väljare skulle erhålla rätt att vid

sådant val avlämna valsedel i annat valdistrikt än det han tillhörde samt

att då gällande bestämmelser om valsedelsförsändelser för vissa yrkes- och

tjänstemän skulle upphävas och ersättas med föreskrifter örn rätt att av­

lämna valsedel före valdagen.

Förslagen antogos med vissa ändringar av 1934 års riksdag, grundlagsför­

slaget såsom vilande. Sedan detta senare slutligen antagits av 1937 års riks­

dag, utfärdade Kungl. Majit den 12 februari 1937 bestämmelser i ämnet

dels genom kungörelse angående beslutade ändringar i rikets grundlagar och

dels genom lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen (svensk

författningssamling nr 40 och 41). I bestämmelserna om röstning före val­

dagen vidtogos sedermera vissa ändringar genom lag den 26 april 1940 (nr

271).

Gällande bestämmelser om röstning i främmande valdistrikt och röstning

före valdagen vid val till riksdagens andra kammare.

Örn någon vid val till riksdagens andra kammare på grund av vistelse å an­

nan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i det val­

distrikt, där han är uppförd i röstlängden, må han enligt gällande bestäm­

melser avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, vid valförrättning i annat valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt

äga rum i hela riket, i annat valdistrikt inom samma valkrets. Väljare, som

avlämnar valsedel i annat valdistrikt än det han tillhör, skall innehava för

sådant ändamål till ifrågavarande val utfärdat utdrag ur röstlängden2 i sist­

nämnda valdistrikt, utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad.

Röstlängdsutdrag utfärdas på landet av valnämndens ordförande och i stad

av den magistraten därtill förordnar. I stad utan magistrat meddelas sådant

förordnande av valnämnden.

1 Svensk författningssamling 1928:157, 1930:180, 19.31:185, 1932:271, 1933:53, 1935:256,

1936:78, 1937:41 och 181, 1910:271 och 550 samt 1942:175.

2 Se kungörelsen den 26 april 1940 (nr 304) rörande formulär till röstlängdsutdrag m. m. för

val till riksdagens andra kammare.

Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr

10

.

2

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Vid röstning i främmande valdistrikt erhåller väljaren vid valbordet ett

valkuvert. Sedan väljaren vid en avskild plats i vallokalen inlagt sin valsedel

i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar han detta till ordföranden vid

valförrättningen. Samtidigt därmed skall han avlämna röstlängdsutdraget,

sedan han å detta vid valbordet tecknat sitt namn. Finnes utdraget vara i be­

hörig ordning och föreligger ej anledning antaga, att den som vill rösta är

annan än den utdraget avser, samt är kuvertet tillslutet och utan annat

märke än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden inlägga ku­

vertet jämte utdraget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och val­

distrikt, där valkuvertet avlämnats, samt valkrets och valdistrikt, som väl­

jaren tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sist­

nämnda valkrets och valdistrikt å en särskild förteckning. Därefter tillsluter

ordföranden ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Även valsedelsförsändelse av äkta make må avlämnas i främmande val­

distrikt, under förutsättning att båda makarna äro röstberättigade. För för­

sändelsen användas särskilda kuvert, ett innerkuvert och ett ytterkuvert. Väl­

jaren skall själv inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt

i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket därpå av

väljaren tillslutes. Å ytterkuvertet skola tecknas en förklaring av väljaren

samt ett vittnesintyg. Den av makarna, som vill rösta i främmande valdistrikt

genom den andra maken, skall anskaffa röstlängdsutdrag för sig. Vid valför­

rättningen i det främmande valdistriktet avlämnar den närvarande maken

den andra makens valsedelsförsändelse och röstlängdsutdrag till ordföranden.

Finnes att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är av föreskri­

ven beskaffenhet samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom

vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning antaga, att

ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuver­

tet. Är innerkuvertet av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, inlägges detta kuvert jämte

röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och

valdistrikt, där avlämnandet skett, samt valkrets och valdistrikt, som välja­

ren tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sist­

nämnda valkrets och valdistrikt å förenämnda förteckning. Ordföranden till­

sluter därefter ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas

i det vid valförrättningen förda protokollet. Vid den preliminära röstsam­

manräkning, som äger rum efter röstningens avslutande, öppnas icke ytter-

kuverten, utan dessa insändas obrutna till länsstyrelsen i länet. Finnes icke

något ytterkuvert, erhåller länsstyrelsen upplysning därom genom protokollet.

Rätt att vid val till andra kammaren avlämna valsedel före valdagen till­

kommer dels röstberättigad, om det med skäl kan antagas, att han kommer

att valdagen vistas utom riket, och dels sådan röstberättigad, som utövar mi­

litärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller perso­

nalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, örn det med skäl kan antagas, att han till följd av tjäns­

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

3

tens utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något val­

distrikt. Valsedeln skall avse valet i den valkrets, där väljaren är upptagen i

röstlängd. Väljaren skall med röstlängdsutdrag styrka, att han är röstberät­

tigad.

Då val i hela riket skola samtidigt förrättas, må röstning före valdagen in­

om riket äga rum i varje stad inför röstmottagare, som förordnas av ma­

gistraten eller i stad utan magistrat av valnämnden, samt, i den mån Kungl.

Majit så bestämmer, å rikets landsbygd inför röstmottagare, som förordnas

av länsstyrelsen. Sådan röstning må även ske utom riket å svensk beskick­

ning eller svenskt konsulat, som Kungl. Majit bestämmer, därvid beskick­

ningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter är röstmotta­

gare. Skall val förrättas endast i viss valkrets, må röstning, som nu avses,

ske i varje stad inom valkretsen — i vissa fall även i stad utom valkretsen

— samt, i den mån Kungl. Majit så bestämmer, även å valkretsens landsbygd.

Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen

samt inom riket till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess

avgivna valsedlar skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske

i så god tid, att valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist

dagen efter valdagen.

Vid röstning inför röstmottagare skall väljaren avlämna röstlängdsutdra-

get, sedan han å detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Därjämte

skall han lämna uppgift rörande den omständighet, som för honom kan med­

föra rätt till röstning i denna ordning. Finnes utdraget vara i behörigt skick

och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget

avser, samt synes den lämnade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röst­

mottagaren ett valkuvert. Väljaren skall i anvisat enrum eller å avskild plats

i röstningslokalen, där hans förehavande ej kan iakttagas, inlägga sin val­

sedel i kuvertet och tillsluta detta, varefter han överlämnar det till röstmot­

tagaren. Är kuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ända-

målsbeteckning, inlägger röstmottagaren kuvertet jämte röstlängds-utdraget

i ett ytterkuvert, å vilket antecknas orten för avlämnandet samt valkrets och

\aldistiikt, som väljaren tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens

namn samt nämnda valkrets och valdistrikt å en särskild förteckning. Där­

efter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och lägger det i förvar.

Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, som har rätt att rösta

löre valet, lill röstmottagaren avgiva valsedelsförsändelse från den andra ma­

ken. under förutsättning att den make, som avlämnar försändelsen, själv där­

vid röstar. I dylikt fall måste röstlängdsutdrag anskaffas för vardera maken.

\ id avlämnandet av valsedelsförsändelsen förfares på motsvarande sätt som

då sådan försändelse avlämnas i främmande valdistrikt. Sedan röstmottaga­

ren inlagt innerkuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, an­

tecknas ä detta orten för avlämnandet samt valkrets och valdistrikt, som

väljaren tillhör, varjämte väljarens namn samt nämnda valkrets och val­

distrikt antecknas å förteckningen. Därefter tillsluter röstmottagaren ytter­

kuvertet och lägger det i förvar.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas

1 ett av röstmottagaren fört protokoll. Sedan röstmottagningen avslutats,

skola ytterkuverten insändas av röstmottagare inom riket till länsstyrelsen i

det län, där röstmottagningen ägt rum, och av röstmottagare utom riket till

Överståthållarämbetet. Har till röstmottagare inom riket icke avlämnats nå­

gon valsedel, skall meddelande härom insändas till länsstyrelsen.

Före den slutliga sammanräkningen av rösterna företages hos länsstyrel­

sen (Överståthållarämbetet) en särskild förrättning, därvid från valförrättare

och röstmottagare inkomna ytterkuvert fördelas efter de valkretsar, som val­

larna enligt anteckningarna å kuverten tillhöra. Ytterkuvert, som innehålla

valkuvert från väljare utom länet, översändas till den länsstyrelse, som skall

verkställa sammanräkningen för den valkrets väljarna tillhöra. Finnes be­

träffande utom länet belägen valkrets, att icke något ytterkuvert inkommit,

som angivits innehålla valkuvert från väljare tillhörande den valkretsen,

skall meddelande härom översändas till den länsstyrelse, som har att förrätta

sammanräkningen för valkretsen.

Vid den slutliga röstsammanräkningen öppnas ytterkuverten, uttagas och

granskas valkuverten och röstlängdsutdragen samt tillses, att den som av­

givit valkuvert är upptagen såsom röstberättigad i röstlängden för det i röst-

längdsutdraget angivna valdistriktet och icke har utövat sin rösträtt vid val­

förrättningen i detta distrikt. Därefter antecknas i röstlängden vid väljarens

namn, att rösträtten utövats, varpå valkuvertet medtages vid sammanräk­

ningen.

Statistiska uppgifter om röstning före valdagen och röstning i främmande

valdistrikt vid 1940 års val till riksdagens andra kammare.

Ur statistiska centralbyråns redogörelse för andrakammarvalen år 1940

må bär anföras följande.

Antalet röstberättigade personer utgjorde 4 110 720. Av dessa deltogo

2 889 137 personer i valen. Antalet utfärdade röstlängdsutdrag utgjorde

56 210. Då antalet personer, som röstade antingen före valdagen eller i främ­

mande valdistrikt, uppgick till 41 318, kommo sålunda endast ungefär tre

fjärdedelar av utdragen till användning.

Röstning före valdagen verkställdes enligt de av röstmottagama förda för­

teckningarna av 10 519 personer (därav 10 108 män och 411 kvinnor), vilket

utgör 2'6 promille av samtliga röstberättigade och 36 promille av antalet

valdeltagare. Bland de avgivna rösterna hade 318 avgivits genom äkta make,

vilket innebär, att 31 procent av de före valdagen röstande avlämnade val­

sedel för äkta make.

Om man fördelar de före valdagen röstande personerna efter de hinder, som

uppgivits för valdeltagande å valdagen, visar sig militärtjänst vara det utan

jämförelse vanligaste hindret. Av denna anledning uppgåvo sig 9 852 (96 6

procent) vara förhindrade att rösta å valdagen, medan 237 (2 3 procent) före-

gåvo annat tjänstehinder och 112 (11 procent) vistelse utom riket. I här an-

Kuno!. Maj:ts proposition nr 10.

förda uppgifter ingå icke de 318 personer, vilka avgåvo sina röster genom

äkta make. Dessa fördelade sig med avseende å den sistnämndes hinder på

följande sätt: militärtjänst 239, annat tjänstehinder 68 och vistelse utom

riket 11. Flertalet av de före valdagen i valet deltagande personerna avgåvo

sina valsedlar på landsbygden, där 7 534 personer eller 716 procent röstade.

Å svenska beskickningar och konsulat röstade endast 58 personer.

I främmande valdistrikt röstade under valdagen enligt de av valförrättarna

förda förteckningarna 30 799 personer, varav 18 233 män och 12 566 kvinnor.

Detta innebär, att 7 5 promille av de röstberättigade och 10 7 promille av val­

deltagarna begagnade sig av denna möjlighet att deltaga i valen. Med avseende

å de valdistrikt, i vilka valdeltagarna av denna kategori avgåvo sina valsedlar,

fördelade de röstande sig med 16 595 på landsbygden och 14 204 på stä­

derna.

I fråga om kassering av valsedlar må först anmärkas, att en särställning

intages av de valkuvert, som avgivits före valdagen eller i främmande val­

distrikt. Föreligga brister beträffande föreskrivna formaliteter med röstlängds-

utdrag och ytterkuvert, läggas dessa valkuvert obrutna åsido, och de som av­

lämnat kuverten inräknas icke bland valdeltagarna. Antalet valkuvert, som

sålunda obrutna lades åsido, utgjorde 392. Frånsett dessa obrutna valkuvert

uppgick antalet kasserade valkuvert och valsedlar för valet i dess helhet till

15 367 eller 5'3 promille av samtliga; vid 1936 års andrakammarval 8 023 eller

2 8 promille av samtliga.

Före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna valsedlar hava i hög

grad bidragit till den ökade kassationen vid 1940 års val och utgjorde 2 949

eller 19 2 procent av samtliga ogillade valkuvert och valsedlar. Antalet kasse­

rade valkuvert och valsedlar, avgivna före valdagen och i främmande val­

distrikt, 2 949, utgjorde 71 procent av antalet sålunda avgivna valkuvert och

valsedlar.

Den vanligast förekommande orsaken till att före valdagen och i främ­

mande valdistrikt avgivna valsedlar kasserades var att valsedlarna saknade

giltigt namn. Av samtliga vid valet avgivna valsedlar kasserades av denna

anledning 3 062 valsedlar, varav icke mindre än 2 182 utgjordes av sådana,

som avgivits före valdagen och i främmande valdistrikt. Väljarna hava syn­

barligen i dessa fall använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de röstat.

Kassationsprocenten är i fråga om valsedlar, avgivna före valdagen och i

främmande valdistrikt, ojämförligt mycket högre än beträffande röster, av­

givna på annat sätt, i det att 3 341 (392 före och 2 949 efter kuvertens öpp­

nande) eller 8 1 procent av samtliga ogillades mot endast 04 procent av i van­

lig ordning avgivna röster.

De före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna godkända valsed­

larna utgjorde inalles 37 894.

Summan av antalet godkända valsedlar, antalet valkuvert utan godkänt

innehåll och antalet obrutna valkuvert, avgivna före valdagen och i främ­

mande valdistrikt, skulle rätteligen överensstämma med antalet i de av röst-

mottagarna och valförrättarna förda förteckningarna upptagna personer, som

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

röstat före valdagen och i främmande valdistrikt. Den förstnämnda siffran

utgör emellertid 41 235 och understiger det nämnda antalet personer med 83.

Till den bristande överensstämmelsen bidraga flera samverkande faktorer.

De flesta misstagen torde hava begåtts med de av personer från främmande

valdistrikt avgivna valkuverten och tillgått så, att dessa brutits vid den

preliminära röstsammanräkningen och deras innehåll hopblandats med övriga

valsedlar. I en del fall hava de röstande icke blivit uppförda i förteckningar­

na. I synnerhet i fråga örn valdistrikt med samma eller liknande namn hava

vid översändandet till de röstsammanräknande myndigheterna felsorteringar

förekommit, varigenom det inträffat, att valkuvert icke anlänt till den rätta

bestämmelseorten till dagen för röstsammanräkningen och sålunda icke kun­

nat medtagas vid denna.

Vid den preliminära röstfördelningen kunde icke medräknas röster, av­

givna före valdagen och i främmande valdistrikt. Trots att antalet personer,

som begagnade sig av nämnda sätt att deltaga i valet, översteg 40 000, rönte

mandatfördelningen ej någon inverkan härav. I fråga örn röstsiffrorna före­

ligga däremot en del skiljaktigheter mellan den preliminära och den defini­

tiva röstsammanräkningen, vilka i främsta rummet äro att hänföra till före

valdagen och i främmande valdistrikt avgivna röster.

Åtgärder för underlättande av deltagandet i kommunala val.

Med anledning av vissa motioner vid 1941 års riksdag uttalade konstitu­

tionsutskottet (utlåtande nr 10), att sedan de till underlättande av deltagan­

det i andrakammarvalen vidtagna ändringarna i lagen om val till riksdagen

prövats vid 1940 års andrakammarval och i stort sett befunnits ändamåls­

enliga, tidpunkten syntes vara inne för att spörsmålet om underlättat delta­

gande på liknande sätt även i kommunala val gjordes till föremål för ytter­

ligare utredning, vilket riksdagen redan tidigare förutsatt. Under framhål­

lande att skiljaktiga regler för röstningen vid olika slag av allmänna val inne-

bure en påtaglig olägenhet, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit ville anhålla örn förnyad utredning av frågan, huruvida och i

vad mån deltagandet i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt

som beträffande andrakammarvalen, samt örn framläggande för riksdagen

av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Denna utskottets hem­

ställan bifölls av riksdagen.

Sedan chefen för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för verkstäl­

lande av den begärda utredningen, avlämnade dessa den 20 oktober 1941 be­

tänkande (statens off. utredn. 1941:28) med förslag angående underlättan­

de av deltagandet i kommunala val.

I betänkandet anförde de sakkunniga — efter en redogörelse för vissa

olägenheter, som skulle uppkomma, om röstning i främmande valdistrikt och

röstning före valdagen medgåves vid kommunalval i samma ordning som

vid andrakammarval —- bland annat följande:

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

7

De vid val till andra kammaren gällande instituten röstning i främmande

valdistrikt och röstning före valdagen måste anses invecklade, och deras

tillämpning medför ett avsevärt arbete för valförrättare och myndigheter,

som hava att taga befattning med valen. Att vid dessa förhållanden för kom­

munalvalens vidkommande införa bestämmelser, varigenom valproceduren

skulle bliva ännu mera omständlig och medföra ytterligare arbete för myn­

digheterna, bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke ske. Ehuru det med

hänsyn till såväl väljare som valförrättare och övriga, som hava att syssla

med val, måste anses i hög grad önskvärt, att samma röstningsmetoder till-

lämpas vid andrakammarval och kommunalval, föreligga dock, såsom av

det förut anförda torde framgå, mycket starka skäl mot att vid kommunala

val tillåta röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen i den

ordning, som gäller för andrakammarvalen.

De sakkunniga föreslogo i stället beträffande de kommunala valen, att

röstning före valdagen i samma omfattning som vid andrakammarvalen skul­

le få ske inom riket å fast postanstalt och utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj:t bestämde, samt att personer, som

å valdagen icke vistades inom sitt eget valdistrikt, skulle beredas möjlighet

att å valdagen rösta å fast postanstalt utom valdistriktet. Vidare uttalade de

sakkunniga, att de undersökt, huruvida de föreslagna röstningsmetoderna

skulle kunna tillämpas även vid val till andra kammaren, samt att de där­

vid funnit, att detta kunde ske.

Sedan åtskilliga myndigheter och organisationer avgivit yttranden över

de sakkunnigas förslag, framlade Kungl. Maj:t vid 1942 års riksdag propo­

sition (nr 98) med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunala

vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) m. m., vilket förslag i huvudsakliga delar

överensstämde med sakkunnigförslaget. I propositionen yttrade chefen för

socialdepartementet, att sedan det nya systemet tillämpats vid 1942 års kom­

munalval borde med ledning av därvid vunna erfarenheter frågan om infö­

randet av samma system vid val till riksdagens andra kammare övervägas.

Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr 5) över propositionen,

att utskottet ansåge sig böra tillstyrka den föreslagna anordningen, då denna

enligt utskottets mening också borde kunna göras tillämplig å andrakam­

marvalen.

Riksdagen biföll propositionen, varefter Kungl. Maj:t den 17 april 1942

utfärdade bland annat lag om ändring i vissa delar av kommunala vallagen

(svensk författningssamling nr 177), innefattande bestämmelser om det nya

röstningssättet.

Gällande bestämmelser om röstning å postanstalt, beskickning och

konsulat vid kommunalval.

Enligt de för kommunalval numera gällande bestämmelserna må den som

på grund av vistelse å annan ort inom riket är förhindrad att utöva sin röst­

rätt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden,

å valdagen avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt.

8

Kunni. Maj.ts proposition nr 10.

Vidare må dels den som med skäl kan antagas komma att å valdagen

vistas utom riket och dels den som utövar militärtjänst eller tillhör besätt­

ning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar el­

ler vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, om det

med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens utövning icke kan ut­

öva sin rösträtt å valdagen, före valdagen avlämna valsedel, avseende valet

i den valkrets där han är upptagen i röstlängd, inom riket å fast postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl.

Majit bestämmer.

Väljare, som avlämnar valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat,

skall innehava särskilt utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör,

utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid det val, varom

är fråga, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa samman­

räkning av de vid valet avgivna rösterna. Röstlängdsutdrag utfärdas på lan­

det av valnämndens ordförande och i stad av den magistraten eller, där

sådan icke finnes, valnämnden därtill förordnar. Utdraget tecknas å ett

särskilt ytterkuvert.1

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av general­

poststyrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskick­

ningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter. Röstmottag­

ning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen samt inom

riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar

skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske i så god tid, att

valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter val­

dagen. Å postanstalt skall röstmottagning äga rum under den tid postan­

stalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.

Vid röstningen skall väljaren personligen inställa sig hos röstmottagaren

samt avlämna det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet, sedan han å

detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valda­

gen, skall väljaren å kuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som

för honom kan medföra rätt till sådan röstning. Finnes utdraget vara i be­

hörig ordning och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än

den utdraget avser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den å ku­

vertet tecknade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett

valkuvert, försett med valbeteckning för det val utdraget avser.

Väljaren skall därpå å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej

må av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel

i valkuvertet och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röst­

mottagaren. Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven

ändamålsbeteckning, inlägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuver­

tet i det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet. I sammanhang härmed antecknas välja­

rens namn samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen,

å en särskild förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

1 Se kungörelsen den 17 april 1942 (nr 181) om formulär till valkuvert m. m. för kommu­

nalval.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

9

Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, äger make, vilken

röstar i nu angiven ordning, avgiva valsedel, avseende nämnda val, jämväl

för andra maken. För sådant fall skall den sistnämnda maken anordna val-

sedelsförsändelse samt anskaffa särskilt röstlängdsutdrag för sig. Den make,

som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar valsedelsförsändelsen

och det ytterkuvert, å vilket röstlängdsutdraget för den andra maken teck­

nats, till röstmottagaren. Är röstlängdsutdraget i behörig ordning samt för­

sändelsens ytterkuvert av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, inlägger

röstmottagaren i avlämnarens närvaro försändelsen i ytterkuvertet samt an­

tecknar därå orten och dagen för avlämnandet. I sammanhang härmed an­

tecknas väljarens namn samt den röstsammanräknande myndigheten å den

förut omförmälda förteckningen, varefter röstmottagaren tillsluter ytterku­

vertet.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röst-

sammanräkningen, samt av röstmottagare utom riket till Överståthållaräm­

betet, som därefter vidarebefordrar detsamma till den myndighet, som skall

verkställa röstsammanräkningen.

Vid röstsammanräkningen, som ej må påbörjas förrän å åttonde dagen

efter valdagen, granskas inkomna ytterkuvert och därå tecknade röstlängds­

utdrag, därvid tillses bland annat, att väljaren är upptagen i röstlängden så­

som röstberättigad och icke har utövat sin rösträtt vid valförrättningen. Där­

efter brytas ytterkuverten samt uttagas och granskas valkuvert och valsedels-

försändelser, varjämte de sistnämndas ytterkuvert brytas samt deras inner-

kuvert uttagas och granskas. Valkuvert och innerkuvert nedläggas därpå i

en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas,

att rösträtten utövats, varpå kuverten medtagas vid röstsammanräkningen.

Statistiska uppgifter angående röstning inför röstmottagare vid 1942 års

kommunalval.

Statistiska centralbyrån har i sin redogörelse för 1942 års kommunalval

lämnat bland annat följande uppgifter.

Landstingsmanncwalen.

Antalet personer, som voro röstberättigade vid landstingsmannavalen, ut­

gjorde 3 477 914. Av dessa deltogo 2 296 946 personer i valen. Röstlängds­

utdrag för deltagande i dessa val utfärdades för 41 985 personer eller 121

promille av de röstberättigade. Inför röstmottagare röstade 27 570 personer,

vilket innebär, att ungefär två tredjedelar av de utfärdade röstlängdsutdragen

kommo till användning. I nämnda antal ingå ej personer, som avgivit val­

kuvert, vilka av en eller annan anledning obrutna lagts åsido vid röstsamman­

räkningarna (462 stycken).

Satta i relation lill antalet röstberättigade utgjorde de inför röstmottagare

röstande 7 9 promille och i förhållande till antalet valdellagare 12 0 promille.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

Det var framför allt stadsbefolkningen, som begagnade sig av den nya röst-

ningsmetoden; i städerna röstade nämligen 12 5 promille av de röstberättigade

och 187 promille av valdeltagarna inför röstmottagare mot respektive 6'4 och

98 promille på landsbygden. Enligt en beträffande vissa landstingsområden

verkställd undersökning var det framför allt de yngre åldersgrupperna, som

röstade på detta sätt. I synnerhet bland männen voro dessa åldersgrupper

starkt representerade, vilket till övervägande del torde hava berott på mililär-

inkallelser.

Av de inför röstmottagare avgivna valsedlarna godkändes 27 305. På man­

datfördelningen inverkade dessa valsedlar i ett flertal valkretsar.

Hela antalet valkuvert utan giltig valsedel uppgick vid landstingsmanna-

valen till 7 284 eller 3'2 promille av samtliga avgivna valsedlar. Av dessa hade

265 avgivits inför röstmottagare, vilket motsvarar 9 6 promille av de sålunda

avgivna valsedlarna. Den vanligaste kassationsanledningen beträffande de inför

röstmottagare avgivna valsedlarna var att dessa saknade giltigt namn; 96 val­

sedlar förklarades ogiltiga av denna anledning. Väljarna hade synbarligen i

dessa fall använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de röstat.

En särställning i kassationshänseende intogo de 462 valsedlar, vilka avgi­

vits inför röstmottagare och som kasserades utan att ytterkuverten eller val­

kuverten blivit brutna. Om dessa fall lämnas detaljerade uppgifter i nedan­

stående sammanställning.

Väljaren hade röstat vid valförrättningen enligt inprickning i röstläng­

den ...................................................................................................... 35

» var ej behörig rösta före valdagen................................................. 36

» var ej upptagen såsom röstberättigad i röstlängd för uppgivet

valdistrikt .......................................................................................... 8

Ytterkuvertet var ej av föreskriven beskaffenhet .................................... 11

»

var ej undertecknat av utfärdaren.......................................... 6

»

var ej undertecknat av väljaren.............................................. 15

»

var ej tillslutet ........................................................................... 6

»

saknade valkuvert...................................................................... 38

»

innehöll mer än ett valkuvert.................................................. 10

»

innehöll valsedelsförsändelse för äkta make men sakna­

de ytterkuvert för dylik försändelse.................................... 46

»

innehöll valsedelsförsändelse för äkta make men sakna­

de förklaring eller bevittning.............................................. 43

»

saknade poststämpel eller röstmottagares underskrift eller

signatur ................................................................................... 31

»

var ej avlämnat till röstmottagare i föreskriven ordning 14

Valkuvertet var ej av föreskriven beskaffenhet ........................................... 96

»

var märkt .................................................................................... 6

»

var ej tillslutet

......................................................................... 25

övriga anledningar eller utan uppgift om anledning...................... 36

Summa 462

Kassationsprocenten är i fråga örn valsedlar avgivna inför röstmottagare

högre än beträffande röster avgivna vid valförrättningarna, i det att 727 (462

före och 265 efter kuvertens öppnande) eller 2'6 procent av samtliga ogillades

mot endast 0'3 procent av i vallokaler avgivna röster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

11

Stadsfullmäktigvalen.

Vid stadsfullmäktigvalen utgjorde antalet röstberättigade personer 1 759 088

och antalet valdeltagare 1 196 909. Röstlängdsutdrag gällande för stads­

fullmäktigval utfärdades för 27 941 personer, motsvarande 15'9 promille

av de röstberättigade. Vid stadsfullmäktigvalen avlämnade 20 467 personer

sina valsedlar inför röstmottagare, därav 9 430 i de sex städer, som ej deltaga

1 landsting. Detta innebär, att nära tre fjärdedelar av de utfärdade röstlängds-

utdragen kommo till användning. I förhållande till antalet röstberättigade

röstade 116 promille på detta sätt; jämfört med hela antalet valdeltagare blir

relativtalet 17*1 promille. Det är att märka, att häri ej inräknats personer,

som avgivit valkuvert, vilka obrutna lagts åsido vid röstsammanräkningarna.

Hela antalet valkuvert utan giltig valsedel utgjorde vid stadsfullmäktig­

valen 6 718. Av de personer, som röstade inför röstmottagare, fingo 311 sina

valsedlar kasserade, vilket innebär ett kassationstal av 15 procent mot O o

procent av de vid valförrättningarna avgivna valsedlarna.

Kommunal- och municipalfullmäktigvalen.

Antalet röstberättigade personer utgjorde vid kommunalfullmäktigvalen

2 403 080 och vid municipalfullmäktigvalen 195 005. Av dessa deltogo i de

förra valen 1 533 138 och vid de senare valen 87 036 personer. För kommu­

nalfullmäktigvalen utfärdades 24 845 röstlängdsutdrag, och 14 562 personer

röstade inför röstmottagare, vilket innebär, att 9'5 promille av samtliga val­

deltagare avgåvo sina röster i denna ordning. Antalet utfärdade röstlängds­

utdrag, gällande för municipalfullmäktigval, uppgick till 1 869. Inalles av­

gåvo 869 personer eller 10 0 promille av samtliga deltagare i dessa val sina

röster inför röstmottagare.

Kgrkofullmäktigvalen.

Antalet vid kyrkofullmäktigvalen röstberättigade personer utgjorde

3 594 440 och antalet i valen deltagande personer 613 048. Sammanlagt ut­

färdades 6 608 röstlängdsutdrag för nämnda val. Vid dessa röstade dock en­

dast 2 190 personer inför röstmottagare, d. v. s. 3 6 promille av samtliga del­

tagare i valen.

Enligt förenämnda uppgifter avgåvos således vid 1942 års kommunalval

sammanlagt 65 658 röster inför röstmottagare, däri dock ej inräknade de

valkuvert, vilka obrutna lagts åsido vid röstsammanräkningarna. Å beskick­

ningar och konsulat avgåvos endast 49 röster.

Av de röster, som vid valen av landstingsman, kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige avgåvos å postanstalter, avlämnades enligt uppgift från ge­

neralpoststyrelsen i runt tal 11 000 före valdagen och 51 000 å valdagen.

Beträffande stadsfullmäktigvalet i Stockholm år 1942 hava följande upp­

gifter inhämtats från Stockholms stads statistiska kontor.

Antalet röstberättigade vid detta val utgjorde 442 968 och antalet röstande

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

308 016. Antalet ansökningar om röstlängdsutdrag uppgick till 6 731, varav

3 957 från män och 2 774 från kvinnor. 6 447 ansökningar beviljades och

284 avslogos. De vanligaste hindren för utfärdande av begärt röstlängdsut­

drag voro att ansökningen ej, såsom är föreskrivet, var bevittnad (167) eller

att sökanden ej fanns upptagen i röstlängden (55).

Inför röstmottagare röstade 4 854 personer, därav 39 på beskickningar och

konsulat. Av de inför röstmottagare avgivna valsedlarna godkändes 4 738

och ogillades 116 (därav 49 utan att ytterkuvert eller valkuvert öppnats och

67 efter valkuvertens öppnande). De ogillade valsedlarna utgjorde 2 4 pro­

cent av samtliga inför röstmottagare avgivna valsedlar. Den vanligaste an­

ledningen till ogillande utan att ytterkuvert eller valkuvert öppnats var att

vederbörliga valkuvert saknats eller varit felaktiga (13) samt att vid röst­

ning före valdagen uppgift om hinder för röstning på valdagen saknats (11),

därnäst att väljaren, enligt anteckning i röstlängden, utövat sin rösträtt vid

själva valförrättningen (10).

3 983 personer (1 942 män och 2 041 kvinnor) röstade inför röstmottagare

på valdagen. Före valdagen röstade 813 personer (747 män och 66 kvinnor).

Härtill komma dels de 49 personer, vilkas valsedlar ogillades utan att ytter­

kuvert eller valkuvert öppnats, och dels 9 personer, beträffande vilka upp­

gifter saknas. Den dominerande anledningen till röstning före valdagen var

militärtjänst (697). Antalet personer, som röstade inför röstmottagare, var

relativt talrikast i de yngsta åldrarna.

Erfarenheter av den nya röstningsmetodens tillämpning vid 1942 års

kommunalval.

Den 20 januari 1943 hemställde chefen för justitiedepartementet, att vissa

myndigheter och organisationer måtte meddela sin uppfattning om ända­

målsenligheten av de för kommunalval införda bestämmelserna om röst­

ning å postanstalt samt huruvida det ansåges lämpligt att införa motsvaran­

de regler i lagen om val till riksdagen.

Med anledning härav avgåvos yttranden av generalpoststyrelsen, statistis­

ka centralbyrån, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms magi­

strat, länsstyrelserna i samtliga län efter hörande av vissa magistrater och

valnämnder, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska

landskommunernas förbund, högerns riksorganisation, bondeförbundets riks­

organisation, folkpartiets huvudbyrå och socialdemokratiska partistyrelsen.

Nästan samtliga av dessa myndigheter och organisationer hava förklarat,

att bestämmelserna örn röstning å postanstalt vid 1942 års kommunalval vi­

sat sig vara ändamålsenliga samt att det nya systemet fungerat i stort sett

tillfredsställande, och det har från flera håll framhållits, att metoden visat

sig vara synnerligen lämplig. Systemet har allmänt ansetts lämpligare än

och enligt flera yttranden betydligt överlägset det vid 1940 års val till andra

kammaren tillämpade systemet nied röstning inför särskilt förordnade röst­

mottagare och vid valförrättningar i främmande valdistrikt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

13

I en del yttranden har särskilt framhållits, alt det vid kommunala val

tillämpade förfaringssättet innebure en förbättring för dem som önskade

rösta före valdagen, därigenom att röstmottagama i detta fall vore betydligt

flera och röstningen således kunde ske på ett större antal platser än vad

fallet var vid 1940 års val. Å andra sidan har påpekats, att det nya systemet

innebure en försämring för dem som ville på valdagen rösta å annan ort än

hemorten, i det att dessa icke hade möjlighet att såsom vid 1940 års val

avlämna sina valsedlar under hela den tid valförrättningar påginge.

Från några håll har gjorts gällande, att antalet kasserade valsedlar borde

bliva mindre vid röstning å postanstalt å valdagen än vid röstning inför val­

förrättare i främmande valdistrikt. Statistiska centralbyrån har härvidlag

framhållit, att den huvudsakligaste anledningen till att ett mycket stort an­

tal av de valsedlar, som vid 1940 års val avlämnades vid valförrättningar

i främmande valdistrikt, kasserades var att väljarna från andra orter i stor

utsträckning använde de valsedlar, som tillhandahölles utanför vallokalerna

där de röstade, varigenom valsedlarna, i de fall då väljarna tillhörde annan

valkrets, komme att sakna giltigt namn och till följd därav måste kasseras.

De hörda myndigheterna och organisationerna hava så gott som undan­

tagslöst förordat, att i lagen om val till riksdagen måtte vidtagas sådana änd­

ringar, att röstning å postanstalt kunde ske även vid val till andra kam­

maren.

Socialdemokratiska partistyrelsen har uttalat, att en granskning av de vid

1942 års val vunna erfarenheterna synts styrelsen närmast giva anledning

till önskemålet, att röstavlämning före valdagen borde få ske såväl å post­

anstalterna som hos särskilt förordnade röstmottagare samt att möjlighet

bereddes dem som ville å valdagen rösta på främmande ort att rösta anting­

en å postanstalt eller i vallokalen på orten. Vid ett bedömande av frågan

huruvida de för andrakammarval gällande bestämmelserna borde förändras

till överensstämmelse med kommunala vallagen, har det emellertid synts

partistyrelsen tveksamt, örn en sådan förändring komme att innebära nå­

gon fördel för majoriteten av de väljare, som vore beroende av dessa be­

stämmelser. A andra sidan vore givetvis olägenheterna av att bibehålla olika

regler för andrakammarval och kommunala val så stora, att likhet borde ef­

tersträvas.

Partistyrelsen har vidare framhållit, att såväl de i remissen berörda an­

gelägenheterna som många andra frågor, som reglerades av vallagarna, sä­

kerligen skulle erhålla en mera tillfredsställande lösning vid en allmän över­

syn av dessa lagar. Flera av de bestämmelser, som lagarna innehölle, vore

antikverade och mogna att ersättas med regler anpassade efter tidens krav.

Partistyrelsen vore förvissad örn att en fördomsfri prövning av vallagarnas

innehåll skulle medföra avsevärda förenklingar, vilka skulle bidraga till att

hela förfarandet vid allmänna val gjordes lättare och billigare såväl för all­

mänheten som för de politiska partierna och staten.

Vad angår de särskilda föreskrifterna örn röstning å postanstalt hava vis­

sa frågor berörts i olika yttranden.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Statistiska centralbyrån har framhållit, att valdeltagandet skulle kunna

ytterligare underlättas, om röstning kunde tillåtas även dagen före valdagen

för alla, som ej hade tillfälle att deltaga i valet i det egna valdistriktet.

I fråga om de postanstalter, där röstmottagning skall äga rum, har

generalpoststyrelsen uttalat, att röstmottagning icke lämpligen borde få ske

å varje fast postanstalt utan endast å postkontor, postexpeditioner och post­

stationer. Till de fasta postanstalterna hänfördes emellertid även brevsam­

lingsställen, vilka förekomme i vissa större städer, där det dessutom funnes

flera andra postanstalter. Brevsamlingsställena vöre icke inrättade på så­

dant sätt, att de kunde anses lämpliga som röstavlämningslokaler.

Beträffande den i såväl kommunala vallagen som lagen om val till riks­

dagen förekommande bestämmelsen, att den som vill rösta annorledes än

vid valförrättning i hemorten skall innehava utdrag ur röstlängden,

utvisande att han är röstberättigad vid det val, i vilket han vill deltaga, har

socialdemokratiska partistyrelsen anfört, att en tillfredsställande lösning av-

frågan om väljares rätt att rösta på annan ort icke syntes kunna vinnas

med mindre än att röstlängdsutdraget slopades såsom villkor för deltagan­

det i valet, oavsett om valet förlädes till röstmottagare respektive valnämn­

der eller valet skedde å postanstalterna. Avgivande av röster på postanstalt

syntes partistyrelsen enklast kunna ske enligt den metod, som styrelsen fö­

reslagit i yttrande över 1941 års sakkunnigbetänkande, i vilket yttrande fö­

reslogs följande förfaringssätt:

Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det

val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före valda­

gen den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan välja­

ren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till röst­

mottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i en­

lighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdi­

strikt, som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den samman­

räknande myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottaga­

ren egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Vid röst­

ning genom äkta make skulle den av makarna, som avlämnade valsedelsför-

sändelsen, å ytterkuvertet i röstmottagarens närvaro anteckna sitt eget namn.

I ett yttrande har ifrågasatts, huruvida det kunde anses erforderligt att

bibehålla den nu gällande bestämmelsen, att skriftlig ansökan örn röstlängds-

utdrag skall vara bevittnad av minst en person.

Ett flertal av de hörda myndigheterna och organisationerna hava fram­

ställt anmärkningar beträffande postanstalternas öppethållande

vid 1942 års kommunalval. Enligt bestämmelse i kommunala vallagen skall,

såsom förut nämnts, röstmottagning å postanstalt äga rum under den tid

postanstalten är öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme. I

en del yttranden har påpekats, att postanstalter å valdagar icke hållits öpp­

na för röstmottagning annat än under den sålunda stadgade minimitiden

samt att denna tid i många fall visat sig vara för kort. Det har på grund

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

15

därav föreslagits, att postanstalterna å valdagar, särskilt den dag då val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige äga rum, borde

hållas öppna under längre tid än minimitiden samt att röstning å postanstalt

borde få ske såväl på förmiddagen som på eftermiddagen.

I de flesta av de yttranden, vari denna fråga berörts, har föreslagits, att

minimitiden skulle bestämmas till två timmar, varav en timme på förmidda­

gen och en timme på eftermiddagen. Från några håll har förordats ännu

längre tid för öppethållandet, och i ett yttrande har ifrågasatts, att postan­

stalterna å valdagar skulle hållas öppna under samma tid, som valförrätt­

ning i orten påginge. Det har även, med hänsyn till att svårighet kunde

föreligga för väljare att erhålla kännedom örn den tid, då röstmottagning

äger rum, föreslagits, att om möjligt samtliga postanstalter å valdagar skulle

hållas öppna samma tid.

I fråga om postanstalternas öppethållande har generalpoststyrelsen yttrat

följande:

I enlighet med 1942 års riksdags konstitutionsutskotts uttalande anmoda­

de generalpoststyrelsen postanstalternas föreståndare att genom hänvändelse

till vederbörande kommunala myndigheter eller andra, vilka kunde förut­

sättas äga kännedom om förhållanden av betydelse för frågans bedömande,

göra sig underrättade om huruvida någon större tillströmning av röstande

kunde väntas till postanstalten (från militärförläggning, arbetslag e. d.) samt

att, örn så befunnes erforderligt, utsträcka tiden för postanstaltens öppethål­

lande. Dessa föreskrifter utformades med tanke på att frekvensen av röstan­

de kunde väntas bliva synnerligen olika på postanstalterna och med hän­

syn till att postanstalternas öppethållandö en söndag icke borde utsträckas

utöver den vanliga tiden i andra fall, än då ett verkligt behov därav före-

låge. En generell föreskrift örn utsträckt öppethållande ansågs därför ej

lämplig.

Ä valsöndagen 1942 helios ett flertal postanstalter öppna under extra tid

för röstmottagning. I regel förlädes denna tid i direkt anslutning till post­

anstaltens ordinarie öppethållningstid. Å söndag är postanstalternas öppet­

hållande i regel förlagt till förmiddagarna. Från olika postmyndigheter har

nu vitsordats, att det föreligger ett behov av att postanstalter å vissa orter

hållas öppna för röstmottagning även på valdagens eftermiddag. Uttalanden

i denna riktning hava också förekommit i pressen. Vidare har i motioner till

årets riksdag föreslagits, att postanstalt på ordinarie valdag skall hållas öp­

pen minst två timmar. Behovet av utsträckt tid för röstning har dock fram­

trätt allenast i vissa städer och andra större orter. För den egentliga lands­

bygden, d. v. s. vid det stora flertalet postanstalter, har en timmes öppethål­

lande visat sig fullt tillräckligt, enär tillströmningen av röstande här varit

synnerligen obetydlig. Vid postkontoren och postexpeditionerna, tillhopa '434

stycken, avlämnades vid samtliga val under år 1942 omkring 41 000 röster,

medan vid poststationerna, tillhopa 3 775 stycken, vilka lill största delen äro

belägna å landsbygden, avlämnades endast cirka 23 000 röster. Vid 1275

poststationer förekom över huvud taget icke någon röstavlämning.

Med hänsyn härtill vill generalpoststyrelsen för sin del icke förorda en

så långt gående åtgärd, som ifrågasatts i nämnda motioner. De nu rådande

speciella förhållandena med omfattande inkallelser till militärtjänst och and­

ra beredskapsålgärder medföra givetvis ett större behov av möjligheten till

röstning å postanstalt än under normala lider. Föreskrifter örn extra öppet­

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

hållande av samtliga postanstalter synas därför icke lämpligen böra intagas

i en författning av lags natur. Styrelsen finner för sin del ändamålsenligast,

att öppethållandet i lagen fortfarande anges till minst en timme och att be­

hovet av längre öppethållande prövas lokalt vid varje särskilt valtillfälle.

Generalpoststyrelsen har för avsikt att i sådant fall lämna postanstalterna

sådana direktiv, att allmänhetens behov av att avlämna sina röster på post­

anstalt måste tillgodoses i största möjliga utsträckning. Att tillgodose varje

enskilt behov torde dock vara omöjligt. 1 flera tidningsuttalanden har fram­

hållits, att postanstalterna borde hållas öppna på sådana tider, att även en

person, som exempelvis på valdagen avreser från sin bostadsort med ett ti­

digt morgontåg och anländer till sin bestämmelseort först på kvällen, kunde

hava möjlighet att avlämna sin röst pä en postanstalt. Dylika fall synas icke

vara så talrikt förekommande, att de böra tillmätas någon avgörande bety­

delse vid frågans bedömande. Hänsyn synes också böra tagas till att röst­

ning må ske å vilken postanstalt som helst, sålunda också vid uppehåll un­

der vägen. De nuvarande lagbestämmelserna, kompletterade nied av general­

poststyrelsen utfärdade föreskrifter om extra öppethållande å valdags efter­

middag av de postanstalter, där behov därav föreligger, synas enligt general­

poststyrelsens mening ägnade att på ett tillfredsställande sätt tillgodose de

legitima behoven av röstning å postanstalt.

Beträffande själva röstningsförfarandet har generalpoststyrelsen fram­

hållit, att väljaren måste två gånger hänvända sig till röstmottagaren, näm­

ligen först för att mot avlämnande av röstlängdsutdraget erhålla ett valk u-

v e r t och därefter —- sedan valsedeln på avskild plats inlagts i valkuvertet

—■ för att avlämna valkuvertet och närvara, då röstmottagaren nedlägger

detta i det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet. Detta förfaringssätt

har styrelsen ansett medföra vissa olägenheter. För väljaren vore det tids­

ödande, särskilt då tillströmningen av posttrafikanter och väljare vore så

livlig, att köbildning uppstode och väljaren därför måste ställa sig i kö två

gånger för att avlämna sin röst. I åtskilliga fall hade det förekommit, att

väljaren vägrat att lämna sin plats i kön, sedan han avlämnat sitt röstlängds­

utdrag, och i stället nedlagt sin valsedel i valkuvertet inför röstmottagaren.

De olägenheter, som följde med det nuvarande systemet, skulle emellertid

enligt styrelsens uppfattning kunna undanröjas, och styrelsen har i detta hän­

seende åberopat vad styrelsen anfört i yttrande över 1941 års sakkunnigbe­

tänkande. I berörda yttrande anfördes i denna fråga följande:

Poststationernas lokalförhållanden äro icke alltid sådana, att vid röst­

ning där valhemligheten kan anses fullständigt skyddad. Generalpoststy­

relsen vill på grund härav ifrågasätta, huruvida icke den väljande skulle

kunna inlägga valsedeln i innerkuvert, innan han infinner sig å postanstalt

för att rösta. Så sker ju för närvarande, då äkta make avger röstsedel för

andra maken. Innerkuvertet borde i så fall tillställas den röstberättigade till­

sammans med röstlängdsutdraget. Den väljande skulle givetvis dock hava

rätt att, om han så önskade, inlägga röstsedeln i valkuvertet på postanstalten,

som även torde böra tillhandahålla valkuvert för den händelse sådant

blivit förstört eller gått förlorat. — — — Genom de sålunda föreslagna

ändringarna skulle, förutom en ej oväsentlig arbetslättnad för röstmottaga­

ren, vinnas, att den röstande endast en gång behövde hänvända sig till den­

ne, vilket skulle väsentligt underlätta valproceduren och minska risken för

stockningar och köbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

17

Generalpoststyrelsen Ilar nu ifrågasatt, att detta förslag upptages till för­

nyad prövning, samt därom vidare anfört:

Vid förslagets genomförande kunde det måhända vara lämpligt, att för

poströstningen tillhandahölles innerkuvert av annan typ än dem, som använ­

das vid vanlig valförrättning. Lämpligast vöre att valsedelsförsändelsen i

dess helhet vore iordningställd av den röstande — liksom fallet är beträffan­

de valsedelsförsändelse från äkta make — innan den framlämnades till röst-

mottagaren. Denne skulle då endast hava att granska det å ytterkuvertet be­

fintliga röstlängdsutdraget och anmoda den röstande att teckna sitt namn å

därför avsedd plats samt därefter behandla valsedelsförsändelsen enligt nu

gällande föreskrifter. Generalpoststyrelsen har emellertid intet bestämt yr­

kande i detta avseende. Styrelsen vill dock framhålla, att det icke är möjligt

för postfunktionärerna att med nuvarande system strängt upprätthålla kra­

vet på ett effektivt skydd för valhemligheten.

I olika yttranden har påpekats, att vid 1942 års kommunalval vissa fel­

aktigheter blivit begångna vid utfärdande av röstlängdsutdrag och i

samband med röstning inför röstmottagare samt att dessa felaktigheter i en del

fall föranlett, att röstning icke kunnat ske eller att avgivna valsedlar blivit

kasserade. Det har emellertid framhållits, att sådana felaktigheter kunde an­

tagas avsevärt minska vid kommande val med hänsyn därtill, att utfärdare

av röstlängdsutdrag samt röstmottagare då hade större förtrogenhet med gäl­

lande bestämmelser.

I fråga örn de felaktigheter, som förekommit med avseende å röstning på

postanstalterna, har generalpoststyrelsen anfört följande:

Vissa felaktigheter från postfunktionärernas sida hava förekommit, men

dessa torde knappast kunna tillskrivas bestämmelsernas utformning utan sy­

nas i allmänhet få hänföras till sådana missöden, som helt naturligt äro

oundvikliga, då personalen vid över 4 000 postanstalter första gången har att

utföra göromål, som ligga utom ramen för det vanliga postarbetet. Som

exempel på dylika felaktigheter kan nämnas, att postfunktionärerna i några

fall förbisett, att den röstande vid röstning före valdagen icke undertecknat

den å röstlängdsutdragets baksida förefintliga, för sådan röstning avsedda

förklaringen, eller alt postfunktionär glömt att förse röstlängdsutdraget (yt­

terkuvertet) med föreskrivna poststämplar. Sedan uppmärksamheten nu fästs

härpå, kommer generalpoststyrelsen att vid framtida val vidtaga åtgärder för

att i möjligaste mån förebygga dylika felaktigheter.

I många fall synas felaktigheter hava uppkommit genom att de röstande

icke haft tillräcklig kännedom örn gällande bestämmelser. Det synes därför

angeläget, att allmänheten genom radion och pressen i större utsträckning

än hittills varit fallet erhåller utförliga och korrekta upplysningar om vill­

koren för röstning å postanstalt. Denna upplysningsverksamhet synes när­

mast ankomma på vederbörande valmyndigheter och icke på postverket.

Från några håll har gjorts gällande, att de fall, där begångna felaktigheter

vid röstning inför röstmottagare böra föranleda kassering av valsedlar, icke

blivit uttömmande angivna i kommunala vallagen, och det har ifrågasatts,

att närmare bestämmelser därom borde utfärdas.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 10.

3

18

Kungl. Mnj:ts proposition nr 10.

Yttrande och förslag.

Såsom förut nämnts förutsatte såväl Kungl. Majit som riksdagen vid in­

förandet av den nya röstningsmetoden vid kommunalval, att samma metod

skulle komma till användning även vid val till riksdagens andra kammare,

därest densamma vid 1942 års kommunalval visade sig fungera på tillfreds­

ställande sätt.

Att så har skett framgår av de yttranden, som i frågan avgivits av ett

stort antal myndigheter och organisationer, vilka också nästan undantagslöst

tillstyrkt, att den vid kommunalval förefintliga möjligheten att i vissa fall

rösta å postanstalt, med hänsyn till denna metods fördelar i förhållande till

det för andrakammarval gällande systemet, infördes även vid sistnämnda val.

En av de fördelar, som skulle vinnas, därest röstning å postanstalt rnedgå-

ves vid andrakammarval, är att, för den händelse valet i en valkrets skulle

bliva upphävt, möjligheterna att utöva rösträtt bliva desamma vid omvalet

som vid det tidigare förrättade valet, vilket däremot icke är förhållandet

enligt de för andrakammarval nu gällande bestämmelserna.

Vidare skulle valförrättningarna icke störas av väljare från andra val­

distrikt. Röstning före valdagen skulle kunna ske på ett större antal platser,

och det skulle icke erfordras, att ett betydande antal personer förordnades

som särskilda röstmottagare, utan i deras ställe skulle tjänstgöra postfunk­

tionärer, som i allmänhet ändock äro bundna av sin tjänstgöring. På grund

härav måste kostnaderna bliva mindre om postfunktionärer anlitas såsom

röstmottagare än om andra personer förordnas därtill. Tidsödande förrätt­

ningar hos länsstyrelserna för fördelning av valkuvert mellan de olika sam-

manräkningsmyndigheterna skulle undvikas, eftersom valkuverten, i vad av­

ser röstning inom riket, skulle befordras direkt till dessa myndigheter.

En jämförelse av de statistiska uppgifterna angående 1940 års andrakam­

marval och 1942 års kommunalval utvisar, att den kassering, som företagits

av valsedlar avgivna inför röstmottagare vid kommunalvalen, var betydligt

mindre än motsvarande kassering vid andrakammarvalen. Anledning före­

ligger också att antaga, att antalet av de felaktigheter, som i detta hänseende

förekommit vid kommunalvalen, skall bliva mindre vid kommande val till

följd av den större förtrogenhet med röstningsmetoden, som då bör förefin­

nas. Att märka är även, att förhållandena vid andrakammarval äro avsevärt

enklare än vid kommunalval, där som regel val av flera olika slag förrättas

samtidigt.

På grund av vad nu anförts och då det är synnerligen önskvärt, att samma

röstningsmetoder användas vid olika val, bör den vid kommunalval införda

möjligheten att rösta å postanstalt, beskickning och konsulat tillämpas även

vid val till riksdagens andra kammare.

Det måste anses uteslutet att — såsom i ett yttrande ifrågasatts — kombi­

nera detta röstningssätt med den vid 1940 års andrakammarval tillämpade

metoden, så att röstning före valdagen skulle kunna ske både å postanstalt

och hos särskilt förordnade röstmottagare samt röstning å valdagen å annan

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

19

ort än hemorten såväl å postanstalt som vid valförrättning å annan ort. Även

om en kombination av berörda röstningssätt i och för sig skulle kunna med­

föra vissa lättnader för väljarna, skulle den dock föranleda betydande svå­

righeter i tillämpningen och säkerligen förorsaka stor kassation av valsedlar.

En sådan kombination skulle icke heller kunna komma i fråga vid de kom­

munala valen, beträffande vilka det vid 1940 års val tillämpade systemet an­

setts icke böra genomföras.

Skäl synas icke föreligga att, såsom föreslagits, vidtaga en allmän översyn

av vallagarna i syfte att modernisera och förenkla däri förekommande be­

stämmelser. Det har icke heller angivits några särskilda föreskrifter, som

borde ändras.

I fråga örn vilka personer, som böra hava rätt att rösta före valdagen, fram­

ställdes under riksdagsbehandlingen av 1942 års proposition från ett håll öns­

kemål, att till de yrkesgrupper, som för närvarade äga denna rätt,

borde hänföras även telegrafverkets personal. Som emellertid de som tillhöra

denna personal, i motsats till de yrkesgrupper, som tillerkänts rätt att rösta

före valdagen, icke annat än i undantagsfall torde hava sådan tjänstgöring

å de dagar, sön- eller helgdagar, då val äga rum, att de till följd av tjänstens

utövning äro förhindrade att utöva sin rösträtt å valdagen, synes, särskilt

med hänsyn till möjligheten att å valdagen rösta å postanstalt, någon utvidg­

ning av yrkesgrupperna til! att omfatta nämnda personal icke böra ske. Även

personer tillhörande andra yrkesgrupper kunna understundom anses vara tili

följd av tjänstens utövning förhindrade att rösta å valdagen. Att utvidga

kretsen av dem som hava rätt att rösta före valdagen utöver de fall, där syn­

nerliga skäl därtill föreligga, synes olämpligt även med hänsyn därtill, att

valdagen därigenom skulle kunna berövas sin speciella karaktär och intres­

set för valen minskas. Röstning bör givetvis som regel äga rum å valdagen,

och undantag härifrån bör medgivas endast där verkligt hinder föreligger att

utöva rösträtten å nämnda dag.

Att, såsom i ett yttrande ifrågasatts, tillåta röstning dagen före valdagen

för alla, som ej hava tillfälle att deltaga i valet i det egna valdistriktet, bör

ännu mindre få ske.

Det må här nämnas, att nu berörda fråga behandlats även av 1943 års

riksdag. I en inom andra kammaren väckt motion (nr 153) föreslogs, att de

som bodde avlägset från vallokalerna ävensom de som icke kunde komma till

dessa på annat sätt än sjöledes skulle erhålla rätt att före valdagen rösta å

postanstalt.

I sitt utlåtande (nr 10) över denna motion anförde konstitutionsutskottet,

att det knappast vore möjligt att i en lagtext närmare precisera den kategori

väljare, som avsåges med motionen, samt att ett tillmötesgående av motionens

önskemål skulle medföra, att en betydande del av väljarkåren komme att

tillerkännas rätt att rösta å postanstalt under ett större antal dagar, vilket

skulle framstå som en genomgripande ändring i gällande valsystem, varför

emellertid bärande skäl icke förebragts. På utskottets hemställan avslogs mo­

tionen av riksdagen.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

De postanstalter, där enligt kommunala vallagen röstning må ske,

äro begränsade till de fasta postanstalterna. Till dessa räknas i postalt hän­

seende postkontor, postexpeditioner, poststationer och brevsamlingsställen,

varjämte de för krigsmaktens behov särskilt inrättade fält- och marinpost-

anstalterna i vad gäller röstmottagning ansetts som fasta postanstalter. Där­

emot får röstning icke ske å de rörliga postanstaltema, postkupéer, sjöpost-

expeditioner och ångbåtspostexpeditioner. Det kan visserligen, såsom general­

poststyrelsen framhållit, ifrågasättas, huruvida röstmottagning bör äga rum

å brevsamlingsställena. Tillräckliga skäl synas dock icke föreligga att i före­

varande hänseende för andrakammarvalen meddela annan bestämmelse än

som gäller för de kommunala valen. Brevsamlingsställenas antal utgjorde

vid 1942 års utgång endast sex, och denna typ av postanstalter är numera

stadd på avskrivning.

Beträffande den för röstning före valdagen och röstning å annan ort än

hemorten gällande föreskriften att väljaren skall innehava utdrag ur

röstlängden, utvisande att han är röstberättigad vid valet, vilken be­

stämmelse förekommer såväl i lagen om val till riksdagen som i kommunala

vallagen, anförde chefen för socialdepartementet i 1942 års proposition i an­

ledning av ett yttrande från en partiorganisation, att kravet på företeende

av röstlängdsutdrag vore motiverat med hänsyn därtill, att eljest risk för

valfusk skulle förefinnas. Vidare skulle det, örn röstlängdsutdrag icke erford­

rades, kunna förekomma, att valkuvert icke befordrades till rätt sammanräk-

ningsmyndighet, varjämte svårigheter kunde uppstå att vid röstsammanräk­

ningen återfinna väljaren i röstlängden.

I två vid 1942 års riksdag väckta, likalydande motioner (nr 203 i första

kammaren och nr 271 i andra kammaren) hemställdes, att kravet på före­

teende av röstlängdsutdrag måtte bortfalla. Motionerna avstyrktes av konsti­

tutionsutskottet (utlåtande nr 5), som därvid åberopade de av departements­

chefen anförda skälen för bibehållande av röstlängdsutdrag, samt föranledde

icke till någon riksdagens åtgärd.

Som det nu åter ifrågasatts, att kravet på företeende av röstlängdsutdrag

borde slopas, må denna fråga här beröras något närmare.

Risken för att valfusk skulle förekomma, om röstlängdsutdrag icke er­

fordrades, bör ej underskattas. Även om valfusk för sådant fall endast skulle

inträffa någon enstaka gång, skulle detta dock kunna inverka på valets

utgång och bör i varje fall i möjligaste mån förhindras. För erhållande av

röstlängdsutdrag erfordras enligt gällande bestämmelser muntlig eller också

skriftlig, bevittnad framställning hos den som har att utfärda utdraget, och

för det fall att utdraget överlämnas till sökanden personligen skall denne skrift­

ligen erkänna mottagandet därav". Risken för obehörig röstning i annan per­

sons namn måste givetvis bliva större, örn kravet på företeende av röstlängds­

utdrag skulle slopas och det, såsom föreslagits, endast skulle erfordras, att

väljarens namn vid röstningen tecknades på ett kuvert.

Den omständigheten att särskild legitimation icke erfordras vid röstning

inför valförrättare bör icke föranleda till att sådan icke skall förekomma vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

21

röstning inför röstmottagare. Vid en valförrättning förefinnes ett visst skydd

mot obehörig röstning därutinnan, att den som anmäler sig till röstning skall

uppgiva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Genom att

jämföra dessa uppgifter och eventuellt på valförrättarens anmodan lämnade

uppgifter angående yrke eller titel samt födelseår med de i röstlängden före­

kommande anteckningarna kan i viss mån kontrolleras, att den som vill

rösta är den som han uppgivit sig vara. Någon motsvarighet till denna kon­

trollmöjlighet finnes däremot icke vid röstning inför röstmottagare. Örn nå­

gon vill rösta i annan persons namn, är ju också risken för upptäckt betyd­

ligt större vid en valförrättning, där förutom valförrättaren även andra per­

soner äro tillstädes, av vilka någon kan tänkas känna till den person, vars

rösträtt skall utövas. Dessutom kan det hava inträffat, att rösträtten tidigare

på dagen utövats av rätt person.

Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det med all säkerhet före­

komma åtskilliga fall, där valkuvert icke komme att befordras till

Tätt

sammanräkningsmyndighet eller där väljarna vid röstsammanräkningen icke

kunde återfinnas i röstlängden och de avgivna valsedlarna således måste kas­

seras. Väljaren skulle nämligen, om kravet på företeende av röstlängdsutdrag

slopades, hava att för röstmottagaren uppgiva sitt namn, valet, det valdistrikt,

som han tillhör, hemvist inom valdistriktet och sammanräkningsmyndighe-

ten. Det måste förutsättas, att många personer icke äga kännedom om samt­

liga dessa uppgifter. Bland annat skulle mången väljare, som efter sista man­

talsskrivningen flyttat från det valdistrikt, där han mantalsskrivits, till ett an­

nat, säkerligen komma att uppgiva det senare valdistriktet i stället för rätte­

ligen det förra. Icke heller äga alla väljare kännedom om vilken myndighet,

som skall förrätta röstsammanräkningen, vilket särskilt gäller kommunalva­

len, där sammanräkning verkställes av ett mycket stort antal olika myndig­

heter. Även örn en myndighet kan vidarebefordra valkuvertet till annan myn­

dighet, är det icke säkert, att de av väljaren lämnade uppgifterna äro sådana,

att valkuvertet kan komma rätt myndighet till handa, åtminstone icke å sådan

tid, att valkuvertet kan medtagas vid röstsammanräkningen. Att, såsom före­

slagits, sammanräkningsmyndigheten vid sökandet efter väljarens namn i

röstlängden skulle kunna erhålla biträde av vederbörande valnämndsordfö-

rande måste anses uteslutet.

Det har invänts, alt samma svårighet eller omöjlighet att återfinna välja­

ren i röstlängden, som skulle kunna uppstå för sammanräkningsmyndighe­

ten, därest röstlängdsutdrag icke funnes, också skulle uppkomma för den

som har att utfärda röstlängdsutdrag, örn nämligen uppgifterna i ansökning­

en örn erhållande av sådant utdrag skulle vara ofullständiga eller felaktiga.

Delta kan visserligen i och för sig vara riktigt, men i det senare fallet kunna

dock åtminstone i allmänhet kompletterande uppgifter införskaffas, så att

sökanden kan återfinnas i röstlängden och röstlängdsutdrag utfärdas.

Det har även gjorts gällande, alt kravet på röstlängdsutdrag tillkommit

icke för alt underlätta valdeltagandet för väljarna utan endast för ali under­

lätta sammanräkningsförfarandet. Det besvär, som är förenat med anskaf­

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

fandet av röstlängdsutdrag, kan väl dock knappast vara så stort, att det­

samma icke uppväges av det förhållandet, att den som röstar med förete­

ende av röstlängdsutdrag också får sin röst godkänd, där icke särskilda skäl

föranleda till annat, medan däremot, om röstlängdsutdrag icke skulle erford­

ras, kassationen säkerligen skulle bliva betydligt större. Därjämte skulle för

sådant fall själva röstmottagningen, till omak icke minst för väljarna, kom­

ma att taga betydligt längre tid i anspråk, och det är ovisst, huruvida post­

verket då ens skulle kunna åtaga sig bestyret med röstmottagning.

Vidare har till stöd för önskemålet örn röstlängdsutdragets slopande an­

förts, dels att åtskilliga av de röstlängdsutdrag, som utfärdades vid 1940

års andrakammarval icke kommo till användning, och dels att, där röst­

längdsutdrag användes, kassationen av valsedlar var stor. Anledningen till

att utfärdade röstlängdsutdrag icke alltid användes torde i en del fall hava

varit att de begärts så sent, att de icke kunnat utfärdas förrän dagen före

valet och icke kunnat komma vederbörande till handa å sådan tid, att

röstning kunde ske. I de flesta fallen torde orsaken dock hava varit, att de

som begärt och erhållit utdrag underlåtit att rösta eller också, sedan det

förmodade hindret för röstning vid valförrättning upphört — t. ex. till

följd av ändringar i fråga örn militärtjänstgöring — röstat i vanlig ordning.

Vad den höga kassationsprocenten angår må framhållas, att av de 3 341

före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna valsedlar, som kassera­

des vid 1940 års andrakammarval, icke mindre än 2 182 utgjordes av så­

dana, som saknade giltigt namn. I de flesta av dessa fall torde väljarna hava

begagnat sig av de valsedlar, som vid vallokalerna tillhandahöllos för valet

i den ort, där väljarna vistades. Av de valsedlar, som vid 1942 års kommu­

nalval avgåvos å postanstalter, där valsedlar icke tillhandahållas, kasserades

ett avsevärt mindre antal. Vid landstingsmannavalen kasserades av nämnda

anledning endast 96 av de valsedlar, som avlämnats inför röstmottagare.

Partiorganisationerna hava rätt att taga del av de förteckningar, som förås

över utfärdade röstlängdsutdrag, och kunna med ledning därav tillställa den

som erhållit röstlängdsutdrag valsedlar, som avse valet i den valkrets välja­

ren tillhör. Om denna möjlighet, som antagligt är, kommer att utnyttjas i

större utsträckning än som hittills skett, bör man kunna räkna med en ytter­

ligare minskning av kassationsprocenten, vilket alltså utgör ännu ett skäl

för bibehållande av röstlängdsutdrag.

Beträffande kravet på röstlängdsutdrag är dessutom att märka, att röst­

ning inför röstmottagare icke må ske tidigare än å adertonde dagen före

valdagen och icke senare än å valdagen ävensom att olika bestämmelser

gälla vid röstning före valdagen och vid röstning å valdagen. På grund därav

måste röstmottagarna äga kännedom om de dagar, då olika val äga rum. I

yad gäller de allmänna valen äro valdagarna fastställda i lag och måste där­

för anses vara kända för röstmottagarna. I fråga örn andra än allmänna

val, såsom omval, är i kommunala vallagen föreskrivet, att den myndighet,

som bestämt valdagen, omedelbart därom skall underrätta generalpoststy­

relsen. Avsikten därmed är att generalpoststyrelsen i sin tur skall lämna

Kungl. Rlaj:ts proposition nr 10.

23

röstmottagarna inom riket underrättelse örn dessa valdagar för vidtagande

av de åtgärder, som i anledning därav kunna anses erforderliga. Även örn

röstmottagarna inom landet i denna ordning erhålla kännedom örn dagar­

na för andra än allmänna val, måste det dock, för undvikande i största

möjliga utsträckning av felaktigheter vid röstmottagningen, vara av stor vikt,

att röstmottagarna erhålla kännedom örn valdagarna även genom den i röst-

längdsutdragen förekommande uppgiften därom. Röstmottagarna utom riket

erhålla vid kommunalval kännedom örn andra än allmänna val endast genom

att taga del av innehållet i röstlängdsutdraget. Annan åtgärd i detta syfte

har icke ansetts erforderlig.

Vad som anförts lill stöd för uppfattningen, att innehav av röstlängdsut-

drag icke bör erfordras vid röstning inför röstmottagare, kan icke anses va­

ra av den beskaffenhet, att hänsyn bör tagas därtill, utan det måste i stället

anses vara av största betydelse för att röstning inför röstmottagare skall ske

på ett tillfredsställande sätt, att kravet på företeende av röstlängdsutdrag

bibehålies.

För att förhindra obehörigt uttagande av röstlängdsutdrag bör bestämmel­

sen, att skriftlig ansökan om sådant utdrag skall vara egenhändigt under­

tecknad av sökanden och bevittnad av minst en person, bibehållas.

I fråga örn tiden för postanstalternas öppethållande för röst­

mottagning anförde departementschefen i 1942 års proposition följande:

De sakkunniga hava föreslagit, att röstmottagning å postanstalt skall äga

rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock

minst en timme. Denna tid synes, såsom åtskilliga myndigheter framhållit,

vara för kort å många orter. Visserligen hållas postanstalter å en del större

orter å söndagar öppna för allmänheten under längre tid än en timme, men

detta torde icke vara förhållandet å alla de orter, där röstning å postanstalt

kan förväntas komma att ske i jämförelsevis stor omfattning.

Då postanstalterna emellertid skola hållas öppna för röstmottagning icke

blott då allmänna val äga rum utan även vid andra val, såsom omval, och

det för sådant val med hänsyn till därmed förenade besvär och kostnader

icke bör ifrågakomma, att samtliga postanstalter i riket skola hållas öppna

mera än en timme, torde enligt min mening i lagen ej böra föreskrivas längre

tid för röstmottagning än vad de sakkunniga föreslagit. Såsom dessa fram­

hållit äger generalpoststyrelsen möjlighet att förordna örn längre öppethål­

lande, och frågan, huruvida och i vilken mån detta skall anses erforderligt,

torde kunna avgöras av generalpoststyrelsen efter hörande av de lokala post­

myndigheterna. Det må även framhållas, att personer, som äro inkallade till

militärtjänst, i möjligaste mån skola anlita de militära postanstalterna.

Att fastställa en för hela riket gemensam tid för öppethållande å valdagar

torde på grund av vad jag nu anfört icke böra ske.

Konstitutionsutskottet lämnade det föreslagna stadgandet ulan erinran men

framhöll i sitt utlåtande (nr 5) vikten av att tiden för röstmottagning utsträck­

tes över en timme, så snart anledning förefunnes antaga, att behov därav

kunde föreligga, samt att den överordnade postmyndigheten utfärdade be­

stämmelser i ämnet icke blott efter hörande av de lokala postmyndigheterna

utan även efter samråd med vederbörande kommunala myndigheter även­

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

som med andra myndigheter, vilka kunde förutsättas äga kännedom örn för­

hållanden av betydelse för frågans bedömande.

I två vid 1943 års riksdag väckta, likalydande motioner (nr 149 i första

kammaren och nr 227 i andra kammaren) hemställdes, att riksdagen måtte

hos Kungl. Majit anhålla örn förslag till sådan ändring i kommunala val­

lagen, att tiden för röstmottagning å postanstalt å ordinarie valdag utsträck­

tes från minst en timme till minst två timmar, varav en timme på förmid­

dagen och en timme på eftermiddagen.

I sitt utlåtande (nr 9) över nämnda motioner uttalade konstitutionsutskottet,

att gjorda erinringar mot vissa detaljer i den nuvarande anordningen med

röstning å postanstalt, såsom om tiden för postanstaltemas öppethållande

på valdagen, torde komma under beaktande vid utarbetandet av förslag till

ändringar i lagen om val till riksdagen i anslutning till de år 1942 gjorda

jämkningarna i kommunala vallagen. De modifikationer i berörda system,

som, enligt vad utskottet vidare uttalade, i följd därav torde komma att före­

slås i proposition till nästkommande års riksdag med förslag till ändring

i vissa delar av lagen om val till riksdagen, kunde också förväntas för­

anleda framläggande av förslag till riksdagen om däremot svarande jämk­

ningar i kommunala vallagen, så att bestämmelserna om röstning å post­

anstalt i båda lagarna finge motsvarande innehåll. Vid sådant förhållande

saknade utskottet anledning tillstyrka bifall till det i motionerna framlagda

förslaget. På utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.

Såsom av generalpoststyrelsens förut återgivna yttrande i frågan framgår,

verkställdes vid 1942 års kommunalval undersökning örn och i vad mån

postanstalterna borde hållas öppna för röstmottagning under längre tid än

den i kommunala vallagen föreskrivna minimitiden, och föranledde denna

undersökning därtill, att ett flertal postanstalter å den dag, då valen av lands­

tingsman, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige förrättades, höllos

öppna under ytterligare tid. Med hänsyn till därmed förenade besvär och

kostnader ägde extra öppethållande icke rum annat än där så ansågs av be­

hovet påkallat. Att på förhand utröna sådant behov var givetvis förenat med

stora svårigheter, då det var första gången som röstmottagning ägde rum å

postanstalter. Med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid dessa kommu­

nalval, torde emellertid vid kommande val med större säkerhet kunna be­

räknas vilken tid som erfordras för röstmottagning å olika postanstalter och

även till vilken tid på dagen ett extra öppethållande bör förläggas.

I detta sammanhang må nämnas vissa från generalpoststyrelsen inhäm­

tade uppgifter om förekomsten av olika slag av postanstalter samt tiderna för

deras öppethållande. Vid 1942 års utgång funnos inom riket 4 217 fasta post­

anstalter, därav 236 postkontor, 192 postexpeditioner, 3 783 poststationer och

6 brevsamlingsställen, vartill komma de för krigsmaktens behov inrättade

fält- och marinpostanstaltema. Av rikets dåvarande 119 städer voro 117 för­

sedda med postkontor eller postexpedition och 2 (Trosa och Skanör med

Falsterbo) med endast poststation. Sammanlagt funnos i städerna 147 post­

kontor, 42 postexpeditioner, 159 poststationer och 5 brevsamlingsställen. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

25

köpingar funnos 34 postkontor, 13 postexpeditioner och 17 poststationer.

Inom de egentliga landskommunerna funnos 55 postkontor (därav 40 i mu-

nicipalsamhällen), 137 postexpeditioner, 3 607 poststationer och 1 brevsam­

lingsställe. I allmänhet voro alla mera betydande orter försedda med post­

kontor eller postexpedition. — De flesta postanstaltema hållas å sön- och

helgdagar öppna en timme. Längre öppethållande å sådana dagar äger rum

å 39 postkontor, 15 postexpeditioner och 416 jioststationer. Öppethållandet

är å sön- och helgdagar i allmänhet förlagt mellan klockan nio och elva för­

middagen. I en del fall äro postanstalterna däremot å dessa dagar öppna på

eftermiddagen, 3 postkontor, 3 postexpeditioner och 186 poststationer efter

klockan fem eftermiddagen. Ett 40-tal poststationer äro icke alls öppna å

sön- och helgdagar. Särskilt öppethållande av dessa ägde dock rum vid kom­

munalvalen år 1942. — Av det nu anförda framgår, att å de orter, där be­

hov av längre öppethållande än en timme kan anses föreligga, i allmänhet

finnes postkontor eller postexpedition samt att åtskilliga postanstalter hållas

öppna mera än en timme å sön- och helgdagar.

Det torde med säkerhet kunna förutsättas, att — liksom förhållandet var

vid 1942 års kommunalval —- de postanstalter, där icke någon som helst

röstning sker (vid nämnda val 2 postkontor, 4 postexpeditioner, 1 275 post­

stationer och 6 brevsamlingsställen), även framdeles komma att uppgå till

ett mycket stort antal samt att beträffande flertalet postanstalter den i kom­

munala vallagen föreskrivna minimitiden för röstmottagning skall vara fullt

tillräcklig. I de flesta fallen torde hinder icke möta för dem som ämna rösta

å postanstalt att avlämna sina valsedlar under postanstalternas ordinarie

öppethållningstid. Behov av utsträckt tid för öppethållande eller av öppethål­

lande å annan tid än den ordinarie synes endast föreligga å vissa större orter

samt å andra platser, där ett stort antal personer tillhörande andra val­

distrikt av särskilda, för myndigheterna i orten i allmänhet kända anled­

ningar uppehålla sig. ■—- Såsom förut nämnts avgåvos vid 1942 års kommu­

nalval omkring 41 000 röster å postkontor och postexpeditioner samt om­

kring 23 000 röster å poststationer. Ungefär 700 röster avgåvos å militära

postanstalter. Å den dag, då valen av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige ägde rum, avlämnades i runt tal 51 000 röster. — Det

må även framhållas, att enligt bestämmelse i kommunala vallagen de väljare,

som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstningslokalen eller, om

utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit utöva sin

rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.

Med hänsyn till att postpersonalen regelbundet är betungad med ett om­

fattande arbete under sön- och helgdagar, synes det icke vara önskvärt att i

högre grad än vad som är nödvändigt ålägga personalen ökad tjänstgöring

å sådan dag. Olägenheterna av extra tjänstgöring bliva givetvis större, örn ett

extra öppethållande skulle äga rum icke i direkt anslutning till det ordinarie

öppethållandet utan först senare på dagen.

Vidare må framhållas, att föreståndarna för de poststationer, vilka å sön-

och helgdagar hållas öppna mera än en limme, åtminstone icke i allmänhet

2G

Kungl. Majlis proposition nr 10.

torde kunna åläggas att hålla poststationerna öppna under ytterligare en tim­

me. Föreståndarna för de poslstationer (2 526), vilka icke äro förenade med

järnvägsstationer, äro nämligen anställda av postverket enligt särskilda avtal,

och i den instruktion för poststationerna, vartill hänvisas i sagda avtal, är

föreskrivet, att poststation ä sön- och helgdagar skall hållas öppen högst

två timmar. Att å valdag förlägga en av dessa timmar till annan tid på dagen

än den då postanstalten eljest hålles öppen hör med hänsyn till ortsbefolk­

ningens intressen icke ske. Vad beträffar de poststationer (1 257), som äro

förenade med järnvägsstationer, kan en ökning av öppethållningstiden å sön-

och helgdagar medföra svårigheter för järnvägstjänsten på grund därav, att

en del av personalen å dessa stationer är tjänstefri sådana dagar.

Enligt från generalpoststyrelsen inhämtade uppgifter skulle kostnaderna

för en timmes extra öppethållande av postanstalterna å valdag, örn öppet­

hållandet icke förlädes i omedelbar följd med det ordinarie öppethållandet,

uppgå till omkring 26 000 kronor, därav 5 000 kronor för postkontoren, 2 000

kronor för postexpeditionerna och 19 000 kronor för poststationerna. Om det

ordinarie öppethållandet däremot skulle utsträckas under en timmes tid,

skulle dessa kostnader bliva mindre.

Medgivandet för väljare att rösta å postanstalt har tillkommit för att un­

derlätta valdeltagandet för de personer, vilka äro förhindrade att rösta vid

valförrättning. Att för detta ändamål vidtaga sådana åtgärder, att envar som

på valdagen icke vistas i sin hemort skall erhålla möjlighet att å den för ho­

nom lägligaste tiden utöva sin i-östrätt, oavsett anledningen till vistelsen å

annan ort och utan hänsyn till de besvär och kostnader för det allmänna, som

därigenom skulle uppstå, bör dock icke fordras, utan en skälig avvägning bör

ske mellan intressena å ömse sidor.

Vid berörda förhållanden synes varken erforderligt eller lämpligt att i lag

föreskriva, att samtliga postanstalter skola å valdagar — även örn dessa be­

gränsas till dagarna för allmänna val eller vissa av dessa — hållas öppna

under längre tid än vad som stadgats i kommunala vallagen eller å särskilt

angivna tider på dagen. Icke heller böra i lagen meddelas särskilda föreskrif­

ter beträffande de större postanstalterna, postkontor och postexpeditioner,

enär postanstalternas indelning i olika typer är en enbart postal angelägenhet,

som icke torde böra bindas genom bestämmelse i lag. Det bör i stället, såsom

generalpoststyrelsen framhållit, överlämnas åt styrelsen att föranstalta där­

om, att extra öppethållande av postanstalterna äger rum, där så efter verk­

ställd undersökning anses påkallat. Hänsyn bör därvid tagas till att valdel­

tagandet är olika stort vid skilda slag av val. Röstningsfrekvensen vid val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige är betydligt hög­

re än vid övriga kommunalval men däremot lägre än vid andrakammarval.

Vid sistnämnda val föreligger således större behov av extra öppethållande

än vid de kommunala valen.

I fråga om bekantgörande för allmänheten av de tider, då postanstalterna

hållas öppna, kan nämnas, att i en av generalpoststyrelsen utgiven publika­

tion, som finnes tillgänglig å varje postdirektion, postkontor och postexpedi­

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

27

tion, intagits förteckning över tiderna för det vanliga öppethållandet av samt­

liga postkontor och postexpeditioner. Beträffande poststationerna kunna så­

dana uppgifter däremot icke centralt inhämtas annat än hos vederbörande

postdirektion. Utanför varje postanstalt finnes emellertid uppgift om den

tid postanstalten hålles öppen, och extra öppethållande brukar särskilt kun­

göras i ortstidningar. Ett mera allmänt bekantgörande av de tider, då röst­

mottagning äger rum å valdagar, torde möta stora svårigheter med hänsyn

till de skilda tider olika postanstalter hållas öppna. Tiderna för postanstal­

ternas vanliga öppethållande bestämmas nämligen i regel med hänsyn till

den tid, då post ankommer till platsen ifråga, och äro således beroende av

kommunikationsförhållandena.

Generalpoststyrelsen har, såsom förut nämnts, ifrågasatt, att det valku­

vert, i vilket väljaren vid röstning inför röstmottagare skall inlägga sin val­

sedel, skall tillställas väljaren icke av röstmottagaren utan tillsammans med

röstlängdsutdraget samt att väljaren bör inlägga sin valsedel i valkuvertet,

innan han inställer sig hos röstmottagaren. I 1942 års proposition uttalade

departementschefen, att det med hänsyn till valsäkerheten icke vore tillrådligt,

att väljare skulle förfara på sätt generalpoststyrelsen ifrågasatt.

I vallagarna hava meddelats olika bestämmelser till skyddande av valsä­

kerheten och till förhindrande av att väljare utsättes för obehörig påverkan

av annan. Bland annat stadgas, att valkuvert, avsett för röstning vid valförrätt­

ning, icke får utlämnas annorledes än vid valbordet, sedan väljaren där an­

mält sig till röstning. Väljaren kan således icke på förhand inlägga sin val­

sedel i valkuvertet, utan detta skall ske å särskild plats i vallokalen under

viss kontroll från valförrättarens sida.

Såsom undantag härifrån gäller, att äkta make må under vissa förutsätt­

ningar på förhand anordna valsedelsförsändelse, därvid väljaren alltså utan

att inställa sig vid valförrättningen äger utfå för detta ändamål särskilt av­

sett valkuvert. Härvidlag finnas emellertid särskilda säkerhetsföreskrifter

meddelade, i det att väljaren skall i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga val­

kuvertet i ett ytterkuvert, varjämte en å ytterkuvertet anbragt förklaring

och ett därå befintligt vittnesintyg skola undertecknas av väljaren respektive

vittnet. Trots dessa föreskrifter har det dock inträffat, att den som anord­

nat valsedelsförsändelse i sitt handlande obehörigen påverkats av annan per­

son.

Att vid sådant förhållande låta den som vill rösta inför röstmottagare utan

någon som helst kontroll inlägga valsedeln i valkuvertet och möjligen även,

vilket likaledes ifrågasatts, inlägga valkuvertet i det med röstlängdsutdrag

försedda ytterkuvertet bör icke medgivas. För sådant fall skulle dessutom

säkerligen åtskilliga felaktigheter förekomma, särskilt vid kommunalval, där

t. ex. oriktigt angivande av valbeteckning å valkuvert kan föranleda kasse-

ring därav. De olägenheter, som kunna förorsakas av de vid kommunalval

gällande bestämmelserna i förevarande hänseende, torde uppvägas av den

större säkerhet, som dessa bestämmelser innebära.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Av de felaktigheter, som vid 1942 års kommunalval förekommit i

samband med röstning inför röstmottagare, har en del vållats av röstmot­

tagarna. Vid röstsammanräkningarna har emellanåt uppstått tveksamhet,

huru dessa fall skulle bedömas, då bestämmelser därom icke upptagits i kom­

munala vallagen, och det har ifrågasatts, att närmare föreskrifter i detta hän­

seende borde meddelas i lagen.

Detta torde dock icke lämpligen böra ske. Bestämmelser finnas icke heller

angående sådana fel, som kunna begås av valförrättarna.

Utöver vad som angivits i kommunala* vallagen torde emellertid utan sär­

skild föreskrift gälla, att kassering av från röstmottagare inkomna ytterku-

vert skall ske, där någon tillåtits att rösta tidigare än å adertonde dagen före

valdagen eller senare än å valdagen samt där röstning före valdagen medgi­

vits den som uppenbarligen icke varit berättigad därtill.

Underlåtenhet att tillse att väljare, där så är föreskrivet, tecknar sitt namn

å ytterkuvertet torde likaledes böra föranleda kassering med hänsyn därtill,

att berörda föreskrift tillkommit till förhindrande av att rösträtt obehörigen

utövas av annan person.

Felaktiga eller ofullständiga anteckningar i röstlängdsutdrag synas där­

emot icke böra medföra, att ytterkuvert kasseras, örn väljaren återfinnes i

röstlängden såsom röstberättigad vid valet ifråga. Den omständigheten att

röstmottagare icke försett ytterkuvert med anteckning om ort och dag för

röstningen eller icke tecknat sitt namn eller sin signatur därå torde icke hel­

ler böra föranleda kassering, om det eljest framgår, att röstningen skett i

laga ordning.

Vad angår kostnaderna för ifrågavarande reform bör postverket,

liksom förhållandet är beträffande andra uppdrag, som anförtros åt post­

verket vid sidan av dess egentliga verksamhet, och i likhet med vad som

gäller vid kommunalval, beredas ersättning för bestyret med röstmottagning

med ett belopp motsvarande postverkets självkostnader.

Vid 1942 års kommunalval uppgingo dessa kostnader till i runt tal 48 200

kronor. Av detta belopp utgjorde dock endast omkring 9 700 kronor ersätt­

ning för av röstmottagningen föranledda direkta utgifter, varav bland annat

omkring 3 200 kronor belöpte på tryckning av cirkulär, blanketter och dy­

likt samt ungefär 5 700 kronor på ersättning till poststationsföreståndare för

deras medverkan vid röstmottagningen. Ersättningen till poststationsföre­

ståndare hade därvid beräknats till 25 öre för varje mottaget valkuvert, dock

högst 15 kronor för varje poststation. Till postfunktionärer å övriga post­

anstalter utgick icke någon ersättning. Återstoden av kostnaderna, således

ungefär 38 500 kronor, utgjorde beräknad ersättning till postverket för det

arbete, som röstmottagningen föranledde verkets tjänstemannapersonal, för

postbefordran av valkuvert m. m. Medelkostnaden för varje avlämnat val­

kuvert uppgick, om hänsyn tages till postverkets samtliga kostnader, till

omkring 73 öre samt, om hänsyn tages endast till den del av kostnaderna,

som utgjorde direkt utgift för postverket, till ungefär 15 öre.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

29

Reformen kommer vidare att medföra kostnader för anskaffande av er­

forderliga valkuvert och ytterkuvert samt för tryckning av vissa blanketter

och anvisningar.

Däremot bör statsverket icke vidkännas några kostnader för gottgörelse

till de personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag.

De av reformen föranledda kostnaderna torde, liksom övriga kostnader

för andrakammarval, böra utgå från det under femte huvudtiteln upptagna

förslagsanslaget till vissa kostnader i anledning av allmänna val.

Beträffande utformningen av lagtexten till de ändringar i lagen örn

val till riksdagen, som erfordras för genomförande av reformen, böra de

år 1942 vidtagna ändringarna i kommunala vallagen följas i möjligaste mån.

I samband med dessa ändringar torde även vissa bestämmelser i lagen örn

val till riksdagen, vilka icke beröras av reformen, ändras för att erhålla när­

mare överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i kommunala val­

lagen.

Förslag till lag angående ändring i lagen örn val till riksdagen bär ut­

arbetats och bifogas denna promemoria.1 I fråga om innehållet i detta för­

slag må här nämnas följande.

I 17 och 79 §§ stadgas för närvarande, att valsedel, som avgives vid val

till riksdagens första eller andra kammare, är ogin, bland annat örn å val­

sedeln finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där an-

bragt. Enligt 25 § kommunala vallagen skall däremot valsedel, som avgives

vid kommunalval, vara ogiltig, örn å valsedeln finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt. Före tillkomsten av kom­

munala vallagen gällde i detta avseende samma bestämmelse som i lagen örn

val till riksdagen även beträffande de kommunala valen, och denna bestäm­

melse förekom även i det av Kungl. Majit i proposition (nr 99) till 1930 års

riksdag framlagda förslaget till ändrad lagstiftning örn kommunala val. I

sitt utlåtande (nr 30) över nämnda proposition föreslog emellertid konsti­

tutionsutskottet, att valsedel, å vilken funnes något kännetecken, skulle för­

klaras ogiltig, endast om kännetecknet uppenbarligen blivit med avsikt an­

bragt. Den i propositionen föreslagna bestämmelsen, enligt vilken ogiltighet

skulle inträda så snart kännetecknet kunde antagas vara anbragt med avsikt,

syntes nämligen utskottet vara för sträng, allra helst som i många fall osä­

kerhet på denna punkt kunde föreligga.

Då de båda vallagarna böra innehålla samma bestämmelse i berörda hän­

seende och den i kommunala vallagen förekommande bestämmelsen får anses

vara att föredraga, hava 17 och 79 §§ i förevarande delar ändrats i överens­

stämmelse med vad som gäller för de kommunala valen.

Bestämmelserna i 30 § om valkretsar vid val till andra kammaren torde i

delta sammanhang böra ändras såtillvida, att staden Höganäs upptages bland

de städer, som tillhöra Malmöhus läns valkrets. Staden har alltsedan sin till­

komst år 1930 utan särskild föreskrift ansetts tillhöra nämnda valkrets.

1

Den sakkunniges lagförslag, vilket är likalydande med det vid propositionen fogade lag­

förslaget, har här uteslutits.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

I 55 § hava intagits bestämmelser om att underrättelse örn dagen för sådana

andrakammarval, som icke äga rum å viss i lagen bestämd dag, skall lämnas

generalpoststyrelsen, för att styrelsen skall bliva i tillfälle att vidtaga de åt­

gärder, som erfordras för röstmottagning.

Föreskriften i 56 § 5 mom. att i kungörelse örn val till andra kammaren

skola upptagas i 60 § 1 och 2 mom. samt 71 § angivna bestämmelser om röst­

ning vid valförrättning i annat valdistrikt än det väljaren tillhör samt om

röstning före valdagen skall utgå. I stället har föreskrivits, att kungörelsen

skall innehålla erinran örn att väljare i vissa fall äga rätt att utöva rösträtt

å postanstalt, beskickning eller konsulat. Skäl har icke ansetts föreligga att

bibehålla den i 56 § 5 mom. förekommande bestämmelsen, att i valkungörel­

sen skall intagas erinran om den valförrättare enligt 70 § 2 mom. åliggande

skyldigheten att till länsstyrelsen insända vissa valhandlingar. Denna skyl­

dighet utgör endast ett av de mångå åligganden, som ankomma på valför­

rättare, och någon motsvarighet till denna bestämmelse finnes icke heller i

kommunala vallagen. I förenämnda proposition till 1930 års riksdag uttalade

chefen för socialdepartementet, att tillräcklig anledning icke ansetts före­

ligga att föreskriva, att kungörelse om kommunala val skulle innehålla sådan

erinran, som nyss sagts.

I 57 § har intagits ett tillägg av innehåll, att väljare i vissa fall äga rätt att

avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.

Som föreskrifterna i nuvarande 60 § om röstning vid valförrättning i annat

valdistrikt än det väljaren tillhör skola utgå, hava de i 61 § förekommande

bestämmelserna om valkuvert m. m. överflyttats till 60 § med de jämkningar,

som föranledas därav, att röstning i nu angiven ordning icke längre må ske.

Den nuvarande bestämmelsen i 61 § örn statsverkets tillhandahållande av val­

kuvert har överförts till 96 §. Med hänsyn till att spaltade valsedlar numera

må användas även vid val till andra kammaren har, i likhet med vad för­

hållandet är vid val till första kammaren och vid kommunala val, föreskrivits,

att blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen. Tillhandahål­

landet av sådana blanketter bör liksom vid kommunala val avse såväl spal­

tade som blanka sedlar.

Till 61 § hava överflyttats bestämmelserna i nuvarande 62 § örn förfa­

ringssättet vid röstning vid valförrättning i väljarens eget valdistrikt, medan

föreskrifterna om röstning vid valförrättning i annat valdistrikt utgå.

Bestämmelserna i nuvarande 63 § 1 mom. örn rätt för äkta make att ingiva

valsedel genom andra maken hava överflyttats till 62 §.

övriga föreskrifter i 63 § hava bibehållits. Bestämmelsen om statsverkets

tillhandahållande av kuvert för valsedelsförsändelse av äkta make har dock

överförts till 96 §, till vilken även de i 64 § givna föreskrifterna om var

kuvert för valsedelsförsändelse skola finnas tillgängliga överflyttats.

I 64 § hava i stället influtit bestämmelserna i 65 § om avlämnande av val­

sedelsförsändelse vid valförrättning i väljarens valdistrikt. Bestämmelserna

om sådant avlämnande i annat valdistrikt utgå.

Till 65 § hava överförts föreskrifterna i nuvarande 66 §, dock att det däri

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

31

gjorda undantaget skall avse icke rätt att avlämna valsedel före valet utan

rätt att avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.

Bestämmelserna i 67 och 68 §§ om förfarandet vid uppehåll i valförrätt­

ningen hava betecknats såsom respektive 66 och 67 §§, därvid bestämmelserna

i den senare paragrafen något jämkats för att överensstämma med motsva­

rande stadgande i kommunala vallagen.

Föreskrifterna i 69 § om röstningens avslutande och verkställandet av den

s. k. preliminära röstsammanräkningen hava omarbetats i enlighet med mot­

svarande bestämmelser i kommunala vallagen samt betecknats såsom 68 §.

För närvarande gäller vid andrakammarval, att valkuvert, som vid den preli­

minära sammanräkningen befinnes vara tomt eller vars innehåll utgöres av

annat eller mera än en valsedel eller av en valsedel, som kan antagas vara

ogin, skall, sedan i sistnämnda fallen innehållet återinlagts i valkuvertet,

läggas åsido, varefter sådana valkuvert skola inläggas i särskilt omslag. I lik­

het med vad som är föreskrivet beträffande kommunalval bör dock, vilket ti­

digare gällt även vid andrakammarval, valkuvert, som vid den preliminära

sammanräkningen befinnes vara tomt eller innehålla annat eller mera än en

valsedel, sedan i sistnämnda fallen innehållet återinlagts i valkuvertet, icke

direkt inläggas i omslag, utan bör sådant valkuvert dessförinnan inläggas i

särskilt ytterkuvert, som tillslutes. Risk förefinnes eljest, att valkuvertets inne­

håll faller ur kuvertet. Däremot bör — likaledes enligt vad som gäller vid

kommunalval och tidigare gällt vid andrakammarval — valsedel, som utgjort

^{ett valkuverts enda innehåll och vilken antages vara} ogin,

icke återinläggas i

sitt valkuvert utan direkt inläggas i ett annat omslag. Det kan nämligen in­

träffa, att ogillighetsanledningen icke upptäckes omedelbart efter det att val­

sedeln uttagits ur valkuvertet utan först senare under förrättningen, då det

icke längre kan konstateras i vilket valkuvert sedeln varit inlagd. — Bestäm­

melsen angående tillhandahållandet av omslag har överflyttats till 96 §.

Föreskrifterna i nuvarande 70 § om valförrättningens avslutande och val­

handlingarnas insändande till länsstyrelsen hava med vissa jämkningar

överförts till 69 §.

Rubriken till 71—75 §§ skall utgå, och i stället har införts rubrik till

70—75 §§, i vilka lagrum intagits bestämmelser örn röstning å postanstalt,

beskickning eller konsulat. Dessa bestämmelser hava avfattats i överens­

stämmelse med motsvarande stadganden i kommunala vallagen.

Det kan ifrågasättas, huruvida i 72 § bör föreskrivas, att de listor över

kartellbeteckningar, partibeteckningar och kandidater, som avses i 56 § 4

moni., böra finnas tillgängliga hos varje röstmottagare för att tjäna till

upplysning för dem som rösta där. Beträffande valförrättningarna stadgas

i 57 §, att sådan lista för valkretsen ifråga skall finnas anslagen i valloka­

len. En föreskrift att dessa listor för samtliga de valkretsar, där val äga

rum, skola finnas bos röstmottagarna förutsätter, att listorna skola insändas

till central myndighet, som därefter skall låta trycka och distribuera listorna

till röstmottagarna. Som dessa listor emellertid icke upprättas förrän tidi­

gast å nittonde dagen före valdagen, kan tryckning och distribution därav

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

icke medhinnas i så god tid, att listorna kunna finnas tillgängliga hos röst­

mottagarna å den dag, då röstmottagning tidigast må äga rum, utan först nå­

gon tid senare. Vid sådant förhållande torde icke böra i lagen föreskrivas, att

listorna skola hållas tillgängliga hos röstmottagarna. Det synes dock lämp­

ligt, att detta, utan särskild föreskrift, sker så snart det kan medhinnas. Re­

dan dessförinnan kan emellertid en väljare erhålla kännedom om innehållet

i den lista, som gäller för väljarens valkrets, genom att taga del av valkun­

görelsen, i vilken nämligen listan skall intågas.

I olikhet med vad som gäller beträffande kommunalval har i 73 § stad­

gats, att vid röstning inför röstmottagare skola användas sådana valkuvert,

som begagnas vid valförrättning. Att vid dylik röstning vid kommunalval

skola användas valkuvert av särskilt slag beror därpå, att dessa valkuvert,

i motsats till dem som användas vid valförrättning, skola vara försedda med

valbeteckning för samtliga slag av kommunalval.

Bestämmelserna i 76—78 §§ örn röstsammanräkning hava ändrats till när­

mare överensstämmelse med vad som är föreskrivet i kommunala vallagen.

I 79 § har, förutom ovan angiven ändring, tillagts en bestämmelse att,

om i ett valkuvert finnes jämte valsedel även annat än sådan sedel, val­

sedeln skall vara ogin. Samma bestämmelse finnes i 25 § kommunala val­

lagen, och i den proposition, vari förslag till denna lag framlades, yttrade

departementschefen, att motsvarande bestämmelse syntes vid tillfälle böra

inflyta i lagen örn val till riksdagen. Den ogiltighetsgrund, som innefattas

i bestämmelsen, har utan uttrycklig föreskrift ansetts gälla även vid andra-

kammarval.

Den i 95 § förekommande hänvisningen har ändrats.

I 96 § hava sammanförts bestämmelser om beskaffenheten och tillhanda­

hållandet av valkuvert, kuvert för valsedelsförsändelse av äkta make och

kuvert, å vilka röstlängdsutdrag skola tecknas. Liksom i kommunala val­

lagen har föreskrivits, att dessa kuvert skola tillverkas endast genom stats­

verkets försorg. Vidare har stadgats, att sådana kuvert ävensom blanketter

till valsedlar samt ytterkuvert och omslag, som skola användas vid den pre­

liminära sammanräkningen, skola tillhandahållas på statsverkets bekostnad.

Däremot har icke ansetts erforderligt, att formulär till anteckningar å nämn­

da omslag, liksom nu är fallet, fastställas av Kungl. Maj :t. Sådan fastställelse

sker icke heller beträffande de omslag, som användas vid kommunala val.

I fråga örn tidpunkten för de föreslagna bestämmelsernas ikraftträ­

dande må framhållas vikten av att samma röstningssätt, som tillämpa­

des vid 1942 års kommunalval, användes vid de val till riksdagens andra

kammare, som skola äga rum år 1944. Härvidlag torde emellertid böra un­

dersökas, huruvida de i riksdagsordningen förekommande bestämmelserna

örn val till andra kammaren utgöra hinder härför.

Den grundläggande bestämmelsen om sättet för utövande av rösträtt vid

val till andra kammaren är meddelad i § 24 riksdagsordningen (senaste ly­

delse se svensk författningssamling 1941:678), där det stadgas, att rösträtt

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

33

ej må utövas av annan valberättigad än den sorn, på sätt i vallagen sägs,

vid valförrättning personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad,

som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är för­

hindrad att iakttaga sådan inställelse, må, i den utsträckning och under de

villkor som stadgas i nyssnämnda lag, före valet avgiva valsedel, dels ock

make må, i den ordning som stadgas i samma lag, avgiva valsedel genom

andra maken, därest denna är röstberättigad.

De föreslagna bestämmelserna örn röstning före valdagen stå i full över­

ensstämmelse med innehållet i nämnda stadgande.

Däremot skulle möjligen kunna göras gällande, att ett genomförande av

förslaget om röstning å postanstalt å valdagen icke skulle kunna ske annat

än efter en ändring av stadgandet ifråga, enär enligt detta röstning å val­

dagen skall ske »vid valförrättning». Vad som avses med uttrycket val­

förrättning är dock icke direkt utsagt i riksdagsordningen, men på några

ställen (§§ 11 och 22) åsyftas därmed valet i dess helhet. I lagen om val

till riksdagen förekommer samma uttryck dels såsom beteckning för den

förrättning, varvid valsedlarna avlämnas (bland annat 61 och 70 §§), och

dels såsom beteckning för hela valet (85 §). Som uttrycket valförrättning så­

ledes icke kan anses inskränkt till att avse endast förfarandet inför valför­

rättare, torde hinder icke möta att i uttrycket inrymma jämväl förfarandet

inför röstmottagare såsom en särskild form av valförrättning. Ett förtydli­

gande tillägg härom har också föreslagits beträffande 57 § vallagen. Det må

även framhållas, att med uttrycket valförrättning i § 24 riksdagsordningen

avses icke blott valförrättningen för det valdistrikt väljaren tillhör utan varje

samtidigt därmed hållen förrättning för val till andra kammaren.

Det väsentliga i den huvudregel, som förekommer i § 24 riksdagsordning­

en, torde dessutom vara, icke att röstningen skall ske vid en på visst sätt

anordnad förrättning utan att rösträtten skall utövas personligen. Detta

torde också vinna stöd av stadgandets ursprungliga lydelse, enligt vilken

rösträtt ej fick utövas av annan valberättigad än den som vid valtillfälle in­

ställde sig personligen. Syftet med stadgandet synes vid dess tillkomst hava

varit, att rösträtt endast fick utövas vid personlig inställelse i motsats till

vad som gällde i fråga om den kommunala rösträtten, som nämligen kunde

utövas medelst fullmakt.

Någon ändring av riksdagsordningen synes således icke vara erforderlig för

genomförandet av de föreslagna bestämmelserna. Dessa torde, för att förbe­

redelserna för 1944 års val till andra kammaren skola kunna påbörjas i god

tid, lämpligen böra träda i kraft den 1 april 1944.

Med hänsyn till omfattningen av de ändringar i lagen om val till riksda­

gen, som tidigare skett och som skola vidtagas, därest detta förslag bifalles,

torde lagen böra i sin helhet intagas i svensk författningssamling.

De föreslagna ändringarna i lagen örn val till riksdagen medföra, att vis­

sa ändringar måste vidtagas jämväl i de formulär till röstlängdsutdrag, val--

Hihilny till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 10.

4

34

kuvert och valprotokoll m. m., vilka fastställts genom kungörelsen den 26

april 1940 (nr 304) rörande formulär till röstlängdsutdrag m. m. för val till

riksdagens andra kammare. Vidare böra vissa ändringar ske i kungörelsen

den 17 juni 1938 (nr 393) örn insändande till statistiska centralbyrån av vissa

valprotokoll, röstlängder och valstatistiska uppgifter.

Stockholm den 1 december 1943.

Å. Nordwall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

4

33858