Prop. 1944:281

('angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1944/45',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän bered-

skapsstat för budgetåret 1944/45; given Stockholms slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Verkställda utredningar.

Vid planläggningen av de utredningar angående ekonomisk efterkrigspla- nering, till vilka Kungl. Maj:t lämnade bemyndigande den 19 mars 1943, upp­ togs frågan om arbetslöshetsriskerna efter kriget och möjligheterna att möta dessa såsom ett huvudproblem. Åtgärder vidtogos för ett klarläggande av den omfattning i vilken arbetskraft kunde komma att friställas inom om­ råden, som expanderat till följd av kriget och parallellt härmed igångsat-

Bihang till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tes undersökningar rörande arbetsförmedlingens organisation, yrkesutbild­

ningen, samhällets hjälpformer för arbetslösa och de övriga arbetslöshetspo-

litiska spörsmål som kunde tänkas aktualiserade under en efterkrigsperiod.

Den 21 maj 1943 tillkallades särskilda sakkunniga (investeringsutredningen)

för att verkställa en inventering och planläggning av allmänna arbeten, läm­

pade för sysselsättning av arbetslösa. De direktiv som meddelades de sak­

kunniga ha publicerats såsom bilaga G till propositionen nr 365/1943. Mot­

svarande uppgifter för jordbrukets och skogsbrukets del skulle enligt beslut

den 27 maj 1943 handläggas av 1942 års jordbrukskommitté och skogssty­

relsen. Inom ramen av utredningarna angående de ekonomiska efterkrigs-

problemen igångsattes även en undersökning av bostadsproduktionens läge.

För ändamålet tillkallades den 10 juni 1943 en särskild sakkunnig.

Resultaten av sistnämnda fyra utredningar ha numera framlagts (SOU

1944: 7, 12, 13 och 14). De ha därefter i olika avseenden kompletterats samt

jämväl varit föremål för remissbehandling. Med stöd av det anslag till pla­

nering av allmänna arbeten som av fjolårets riksdag uppförts å allmän bered-

skapsstat för budgetåret 1943/44 ha vidare vissa planeringsåtgärder vidta­

gits för att möjliggöra ett snabbare igångsättande av de olika investeringar

som vid de verkställda utredningarna framstått såsom lämpliga arbetsobjekt.

Sedan de investeringsplaner vilka framkommit såsom resultat av de olika

utredningarna underkastats prövning och bearbetning inom respektive de­

partement, torde förslag nu få framläggas om fastställande av en allmän

beredskapsstat, å vilken uppförts de anslag som erfordras för planernas ge­

nomförande.

Med hänsyn till att utredningsmaterialet är alltför omfattande för att mera

fullständigt refereras i detta sammanhang, har det ansetts lämpligt att vid

anmälan av de olika anslagsfrågorna i stor utsträckning endast hänvisa till

de publicerade redogörelserna för utredningarna. Av samma skäl torde jag

här — innan jag går in på den allmänna beredskapsstatens utformning — få

inskränka mig till att erinra om de principiella utgångspunkterna för investe-

ringsplaneringen och örn dennas samlade resultat. I anslutning därtill torde

få återgivas de yttranden i ämnet som avgivits av statens arbetsmarknads­

kommission, statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Investeringsplaneringen.

Allmänna utgångspunkter.

De verkställda utredningarna ha åsyftat att få fram en reserv av statliga,

statsunderstödda och kommunala anläggningsarbeten som dels kunna i hän­

delse av arbetslöshet sättas igång under nästa budgetår, dels äro lämpade

för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av

sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörj-

ningslägen, dels slutligen — inom den ram som uppdrages av nu nämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

?.

båda krav — framstå såsom de ur allmän samhällelig synpunkt mest ange­ lägna. Sistnämnda förutsättning har för investeringsutredningens del närma­ re preciserats så, att reserven borde omfatta arbeten som med normal ange- lägenhetsbedömning borde komma till stånd under de närmaste två eller tre åren med företräde för arbeten som vore ägnade att snabbt bidraga lill en höjning av nationalinkomsten. För de av investeringsutredningen inven­ terade arbetena har vidare provisoriskt uppställts den kvantitativa begräns­ ningen, att reserven borde givas en omfattning, som möjliggjorde en dubble­ ring av den normala investeringsvolymen inom respektive verksamhets­ områden.

Givetvis har det i praktiken visat sig vanskligt att tillgodose de olika syn­ punkter som sålunda ansetts böra vara vägledande vid inventeringen.

Hänsyn till möjligheten att utnyttja arbetena för sysselsättning av arbets­ lösa redan under nästa budgetår ha — främst till följd av svårigheten att medhinna erforderlig detaljplanering — på vissa punkter verkat starkt be­ gränsande och alltså förryckt en eljest ekonomiskt motiverad avvägning av in- vesteringsreserven olika områden emellan. Sålunda synes reserven ha blivit förhållandevis för liten inom jordbruket och skogsbruket, ehuru det icke får förbises att även åtskilliga av de arbeten som falla inom ramen för investeringsutredningens planering äro till gagn för sysselsättningen inom nämnda områden.

Investeringarnas lämplighet såsom sysselsättningsobjekt med hänsyn till materialförsörjningen har i sin tur framtvungit, att den allmänna investe­ ringsplanen måst kompletteras med en särskild grovarbetsreserv. En sådan komplettering har även påkallats därav, att en betydande lokal differen­ tiering av arbetsobjekten framstått som önskvärd med hänsyn till nödvän­ digheten av att kunna anpassa sysselsättningsmöjligheterna efter skiftande arbetslöshetslägen. På grund av senast berörda förhållanden har man givit den totala investeringsplanen större dimensioner än som skulle följa av en sträng tillämpning av direktiven. Arbetslöshetens fördelning och tillgången på material framtvingar emellertid ett urval inom planen, varför vissa de­ lar av denna äro att betrakta såsom alternativa.

Slutligen må nämnas, alt en rent ekonomisk bedömning av olika företags angelägenhetsgrad även av andra skäl än de här angivna icke tillämpats, Den ekonomiska räntabiliteten i trängre mening ger icke alltid ett tillfreds­ ställande mått på företagens ekonomiska värde. Hänsyn har tagits även till arbetenas indirekta betydelse för samhällsekonomien, vilket medfört att i reserven inbegripits jämväl företag, som först på längre sikt och genom sin betydelse för annan, direkt produktiv verksamhet äro ägnade att öka national­ inkomsten.

Någon möjlighet att anpassa arbetsurvalet efter den inriktning, som det allmännas ekonomiska och sociala politik efter kriget kan tänkas få, har av- naturliga skäl icke i detta sammanhang förelegat. Ej heller har hänsyn tagits till de speciella behov som kunna behöva tillgodoses i ett krisläge. Avgörande

4

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

ha blivit de allmänna riktlinjer för urvalet av investeringsobjekt som under

normala förhållanden tillämpas med utgångspunkt från de uppgifter för det

allmännas ekonomiska och sociala politik som då föreligga.

Utredningarnas allmänna resultat.

Investeringsutredningens undersökning har, såsom redan angivits, med

vissa undantag omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda

verksamheten. Uppgifter ha infordrats från samtliga städer, köpingar och

municipalsamhällen samt från cirka 800 av rikets omkring 2 400 landskom­

muner. Hänvändelser ha således gjorts till myndigheterna i sammanlagt 1 205

kommuner, varav 881 inkommit med uppgifter rörande investeringsobjekt.

Av övriga tillfrågade ha 258 meddelat, att inga arbetsobjekt funnes inom

kommunen; de återstående 66 kommunerna ha icke låtit sig avhöra.

Utredningen har från de tillfrågade myndigheterna mottagit uppgifter rö­

rande cirka 7 100 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad

av 3,7 miljarder kr. Med tillämpning av de för utredningen gällande direk­

tiven ha investeringsplaner upprättats för budgetåret 1944/45. Den investe-

ringsreserv utöver de normala statliga och kommunala investeringarna, som

beräknats på detta sätt kunna bli detaljplanerad och färdig att utnyttjas i

arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret 1944/45, innefattar anlägg­

ningsarbeten och anskaffningar för en total kostnad av cirka 580 milj. kr. för

den s. k. allmänna reserven och cirka 215 milj. kr. för den särskilda grov-

arbetsreserven. Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i

medeltal cirka 60 000 man kunna beredas arbete, genom den särskilda grov-

arbetsreserven 28 000 man. Härvid är att märka, att grovarbetsreserven är

avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden,

i första hand då brist uppstår på material för i den allmänna reserven

medtagna företag. Även inom den allmänna reserven finnas arbeten av grov-

arbetskaraktär, vilka för utredningen framstått såsom särskilt angelägna.

Sammanlagt torde ca 500 miljoner kronor avse grovarbeten.

Enligt 1942 års jordbrukskommittés utredning beräknas de arbetsobjekt,

som anses kunna relativt snabbt sättas igång, ehuru de icke alla äro full­

ständigt planerade, giva sysselsättning åt omkring 20 000 man under ett

år. Skogsstyrelsens utredning ger till resultat att omkring 25 000 man under

ett år skulle kunna sysselsättas med där upptagna arbetsobjekt, som äro

så planlagda, att de kunna tillgripas för att möta en tidigt uppträdande ar­

betslöshet. Att märka är att arbetsstyrkorna i dessa båda fall beräknats såsom

genomsnitt för en arbetssäsong örn 200 arbetsdagar, medan investeringsutred-

ningen beräknat arbetsstyrkan såsom medeltal per arbetsdag under hela året.

Antalet arbetsdagar per år har därvid av investeringsutredningen avrundats

till 300. De för arbetsreserven inom jordbruket och skogsbruket angivna talen

äro även av andra skäl icke direkt jämförbara med de av investeringsutred­

ningen angivna.

Den reserv av redan planlagda arbeten, som på kort varsel står till för­

fogande inom jordbrukets område, är enligt jordbrukskommitténs uppfatt­

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

5

ning icke större än att den vid inträffande arbetslöshet i främsta rummet borde avses för den del av landsbygdsbefolkningen, som normalt brukar sö­ ka inkomst vid sidan av jordbruket. Man förutsätter härvid att den del av denna befolkning, som varit inkallad i militärtjänst, vid hemsändandet i stort sett skall kunna sugas upp av den ordinarie jordbruksdriften. Vad den arbetsreserv beträffar, som står till förfogande inom skogsbrukets område, förutsätter skogsstyrelsen att därigenom sysselsättning skulle beredas sådan arbetskraft, som under normala förhållanden arbetar i skogarna. Om dessa förutsättningar godtagas, blir slutsatsen sålunda, att det för inom övriga om­ råden av näringslivet uppträdande arbetslöshet i huvudsak skulle återstå en allmän reserv för cirka 60 000 man och en grovarbetsreserv för cirka 28 000 man.

På grund av de svårigheter, som göra sig gällande vid beräkningarna, få dessa tal icke betraktas såsom alldeles tillförlitliga. Bland annat kan dags- verksantalet för ett arbete icke beräknas med någon större noggrannhet utan kännedom örn ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. De anförda talen, som äro resultatet av en summering av sysselsättningsmöjligheterna vid oli­ ka alternativa arbetsobjekt, måste dessutom betraktas såsom i viss mån fik­ tiva som mått på en i praktiken realiserbar total arbetsreserv. Även om hela anläggningsreserven skulle kunna tagas i anspråk kunde man icke räkna med att omedelbart sysselsätta så mycket som 60 000 man. Ofta kan det nämligen dröja, innan den fulla arbetsstyrkan kan sättas in. På ett senare stadium skulle däremot för en kortare tid eventuellt mer än 60 000 man kunna sysselsättas vid de arbeten, som ingå i den allmänna investeringsreser- ven, fortfarande under förutsättning att denna kunde helt tagas i anspråk.

Vid sidan av de anläggningsarbeten, som omfattas av den planering, vars sammanlagda resultatet här angivits, ha från olika myndigheter framlagts förslag om kompletterande arbeten. Särskilt må nämnas förslag avseende bostadsproduktionen i tätorter och på landsbygden. Den närmare omfatt­ ningen och karaktären av dessa förslag behandlas vid anmälan av därtill anknutna anslagspunkter på den allmänna beredskapsstaten. Det tillskott i arbetstillfällen till den förut angivna reserven, som ifrågavarande komplette­ ringar medföra, är betydande men kan icke nu preciseras.

Remissyttranden.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigs planering uttalar i sitt utlåtande över investeringsutredningens, jordbrukskommitténs och skogsstyrelsens förslag inledningsvis följande.

Kommissionen betraktar såsom en av sina huvuduppgifter att undersöka investeringsverksamheten i allmänhet och att göra frågan örn dess utveck­ ling till föremål för närmare behandling. Investeringsverksamheten intager en central plats inom konjunktur- och sysselsättningspolitiken. För att en sysselsättningsgrad liknande den som råddö under det gynnsammaste skedet

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

närmast löre kriget skulle kunna uppnås under åren närmast efter kriget,

d. v. s. under den tid som de nu framlagda investeringsutredningarna avse,

skulle det fordras, att investeringarna i detta ords mest vidsträckta bemär­

kelse jämte exporten nådde upp till eller — med hänsyn till den under kriget

inträdda utökningen av samhällets produktivkrafter — något överstege för-

krigsnivån. Därvid förutsättes att man även i övrigt bedriver en positiv kon­

junkturpolitik. Utredningar, som utförts som en förberedelse för kommissio­

nens arbete, lia visserligen givit en relativt gynnsam bild för den allra

närmaste efterkrigstiden av exportens möjligheter och näringslivets investe­

ringar; de bygga dock på förhållandevis optimistiska förutsättningar. Planer­

na för bostadspolitiken peka i samma riktning. På alla dessa områden före­

ligga emellertid allvarliga risker för en begränsning av verksamheten, vilka

främst sammanhänga med avsättningssvårigheter på våra exportmarknader

och knapphet på råvaror. Det är i detta större sammanhang, som de nu

framlagda reserverna av investeringar inom offentlig verksamhet, jordbruk

och skogsbruk böra ställas in. Därvid uppkomma en rad avvägningsfrågor.

Volymen av investeringsreserven bör medgiva en anpassning efter utveck­

lingen inom export och investeringar i övrigt, så att i olika möjliga konjunk­

tursituationer ett erforderligt inkomsttillskott kan skapas för åstadkomman­

de av högsta möjliga produktions- och sysselsättningsnivå. Sammansättningen

av investeringsreserven måste vidare kunna anpassas efter det speciella kon­

junkturläget, särskilt i fråga om export och råvarutillgång. En avvägning

måste vidare företagas mellan alla de åtgärder, som kunna ifrågakomma för

att öka inkomstvolymen, så att arbetslöshet så långt möjligt undvikes.

Utvecklingen närmast efter kriget kan förlöpa enligt så många alternativ,

att en noggrann planering för alla dessa nu icke kan komma i fråga. Ut­

vecklingen bjuder också alltid på överraskningar, som ej kunnat förutses.

Redan nu bör det dock vara möjligt att i grova drag planera för vissa huvud­

alternativ. Främst får man emellertid inrikta sig på att klargöra de riktlinjer,

efter vilka den statliga investeringspolitiken bör tillämpas i olika möjliga

konjunkturlägen; avvägningen av investeringsprogrammet får sedan ske suc­

cessivt under anpassning till den faktiska utvecklingen. En ur konjunktur-

politisk synpunkt väsentlig fråga blir att avgöra, när, i vilken omfattning

och i vilken inbördes ordning olika offentliga investeringsföretag skola

igångsättas och hur de böra avvecklas. De riktlinjer för investeringspolitiken

som komma att fastställas kunna emellertid endast genomföras, örn investe­

ringsreserven ger utrymme för ett rikligt urval av investeringar avpassade för

olika situationer. Redan valet av riktlinjer för investeringspolitiken måste

sålunda, som i det följande skall närmare utvecklas, föranleda vissa slut­

satser angående investeringsreservens omfattning i olika avseenden. Alla

dessa avvägningsfrågor skall kommissionen i sitt fortsatta arbete ägna sär­

skild uppmärksamhet. I avvaktan på de resultat, som därvid kunna fram­

komma, får det härmed överlämnade utlåtandet betraktas såsom preliminärt.

Efter en redogörelse för det samlade resultatet av de verkställda investering­

arna övergår kommissionen till en diskussion av de framlagda planernas till­

räcklighet. Dess uttalande är i denna del i huvudsak av följande innehåll.

I verkligheten låter det sig icke göra — och vore i alla händelser icke klok

ekonomisk politik — att på en gång utnyttja hela den upptagna reserven. En

av de faktorer, som omöjliggöra ett fullt utnyttjande av sysselsättningsreserven.

kan exempelvis vara den geografiska fördelningen av en arbetslöshet och

därmed bristande överensstämmelse mellan arbetslöshetens och arbetsobjek­

tens lokala fördelning. På samma sätt kan arbetslöshetens yrkesfördelning så

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

7

avvika från anspråken på arbetskraft vid de planerade arbetena, att en del

av dessa icke kan igångsättas; denna synpunkt är viktig icke minst med

hänsyn till det minimibehov av yrkesutbildad arbetskraft som måste utmärka

alla offentliga arbeten. Till att reducera eller omöjliggöra ett fullständigt ut­

nyttjande av arbetsreserven kan också bidraga den omständigheten, att vissa

projekterade arbeten äro av säsongmässig karaktär. Naturligen torde man

också böra räkna med svårigheter att vid en och samma tidpunkt sälta i gång

samtliga planerade företag; bland annat är det osäkert, huruvida detaljplane­

ringen över lag kan väntas fortskrida i erforderlig takt. 1 sämsta fall kan den

ordinarie arbetsreservens fulla utnyttjande omöjliggöras på grund av material-

brist. Även örn man därvid har grovarbetsreserven att tillgripa, kan den till­

gängliga totala arbetsreserven komma att framstå såsom otillräcklig -— detta

så mycket mera som materialbristen säkerligen också verkar begränsande på

bostadsproduktionen och hela den ordinarie offentliga och privata investerings­

verksamheten och sålunda skapar en svårbemästrad arbetslöshet.

Igångsättandet av sådana arbeten som här avses kommer att indirekt skapa

arbete i betydande omfattning genom sina återverkningar såväl inom de ma-

teriallevererande industrierna som inom konsumtionsvaruindustrien. I sina

beräkningar har investeringsutredningen upptagit industridagsverken för

9 000 man under ett år såsom dylika konsekvenser. Likväl anser sig kommis­

sionen böra understryka betydelsen av att en stor arbetsreserv finnes till hands,

även om den under den avsedda tiden icke kan realiseras annat än i mindre

utsträckning. En sådan reserv skulle skänka större frihet vid valet av arbets­

objekt och göra det lättare att undgå kostsamma och mindre räntabla impro­

visationer.

Frågan örn arbetsreservens tillräcklighet måste ägnas särskild uppmärk­

samhet ur den synpunkten, att brist på råvaror kan begränsa omfattningen

av investeringsverksamheten på vissa områden. Bränsle, byggnadsjärn, kop­

par och bilgummi kunna under efterkrigsåren komma att bilda trånga sek­

tioner, som förhindra ett fritt val bland olika investeringar. I den mån ett så­

dant knapphetsläge inträder, måste i regel den normala investeringsverksam­

hetens angelägna materialbehov givas företräde framför de materialkrävande

projekt som ingå i investeringsreserven. Urvalet bland dessa projekt kan där­

igenom komma att begränsas i första hand till de grovarbeten, som ingå i den

allmänna investeringsreserven, och i andra hand till den extra grovarbetsre­

serven. Huruvida dessa grovarbeten, sammanlagt uppgående till ett värde av

omkring 500 milj. kr., bli tillräckliga beror givetvis på hur råvaruförsörj­

ningen i det speciella fallet utvecklar sig och hur denna utveckling kombine­

ras med exportutvecklingen. Skulle tillgången på importerat bränsle bli starkt

begränsad, medan exporten av skogsprodukter västerut samtidigt öppnas, är

det sannolikt alt överskottet av arbetskraft mäste disponeras för skogsarbete.

Vid sidan av detta ur sysselsättningssynpunkt relativt gynnsamma alternativ

måste man emellertid räkna med en rad andra möjligheter. Planeringen av

investeringsreserven måste sylla till att möta den arbetslöshet som hotar i

de mest ogynnsamma alternativen, även örn av praktiska skäl katastrofalter­

nativen böra uteslutas. Som ett sådant ogynnsamt men icke helt otänkbart

fall måste man räkna med att importen av handelsjärn, koppar m. m. sjunker

till en mycket låg nivå och att samtidigt exportkonjunkturen icke utvecklas

gynnsamt. Örn i en sådan situation importen av bränsle skulle fortgå någor­

lunda tillfredsställande och en ökad vedavverkning icke skulle erfordras,

kunde behov komma att uppstå av en myckel stor grovarbetsreserv. Den

lämpliga storleksordningen är för närvarande svår att fastslå. Ur här an­

givna .synpunkt synes det emellertid angeläget att planläggningen av lämp­

liga grovarbeten energiskt fortsattes.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kommissionen framlägger därefter följande synpunkter på principerna

för en fortsatt utvidgning av investeringsreserven.

Med hänsyn till vad ovan anförts bör grovarbetsreserven ytterligare utvid­

gas, men man bör även sträva efter att uppnå en stor investeringsreserv av

andra arbeten. De direktiv, som gällt för exempelvis de kommunala myn­

digheternas urval av arbetsobjekt, ha avsett att åstadkomma en planering på

något längre sikt än vad kommunerna eljest varit vana vid. Direktiven ha

icke inneburit en begränsning kvantitativt. Det har också visat sig att en hård

gallring bland de anmälda arbetsobjekten varit nödvändig. Direktiven ha

emellertid medfört en begränsning i kvalitativt hänseende, därigenom att de

avsett sådana investeringsobjekt, som ha samband med vad som hittills an­

setts tillhöra den normala verksamheten i fredstid.

Beträffande den offentliga investeringsverksamheten vill kommissionen

mera allmänt framhålla följande. Ett sammanhang bör eftersträvas mel­

lan de av myndigheterna fastställda riktlinjerna för samhällets allmänna

utveckling och investeringsverksamheten, önskvärt vore att man bättre än

hittills kunde samordna dessa utvecklingslinjer genom program och prog­

noser och samtidigt tillse att investeringsplanerna koordinerades med dessa

så, att även de investeringsobjekt, som planerades för att möta en eventu­

ell arbetslöshetskris, bleve inpassade i ett större utvecklingssammanhang,

varvid även en mera rationell ekonomisk och social avvägning mellan olika

behov kunde ske. Särskild hänsyn bör tagas till investeringsbehoven just i

en arbetslöshetssituation. En sådan samordning som här förordas synes böra

eftersträvas t. ex. vid en fortsatt utbyggnad av socialpolitiken, skolpolitiken

o. s. v. För att illustrera vad som här avses må, utan att kommissionen därför

har velat taga ståndpunkt till de olika projekten, såsom exempel pekas på de

investeringsmöjligheter, som skulle kunna uppkomma genom inrättande av

skollunchlokaler, uppförande av skolhem i läroverksstäderna, anordnande av

bad — icke minst i landskommunerna — inrättande av lekstugor och dag­

hem för barn, gemensamma tvättstugor, samlingslokaler, vissa slag av se­

mesterhem o. s. v. Därest statsmakterna funne att det av arbetsmarknads­

politiska skäl vore motiverat att exempelvis utvidga yrkesskole- eller arbets­

förmedlingsverksamheten, borde en sådan utvidgning äga rum just under en

arbetslöshetskris. Skulle vidare en utvidgning av undervisningsmöjligheterna

t. ex. för landsbygdens del eller en höjning av skolåldern ur andra synpunk­

ter anses önskvärd, tala många skäl för att sådana åtgärder i så fall lämp

ligen planerades så, att deras genomförande kunde påbörjas under en even­

tuell arbetslöshetskris efter kriget, enär därigenom riskerna för ungdomsar­

betslöshet skulle minskas samtidigt som i vissa fall en utbyggnad av skol­

lokalerna kunde bli ett arbetsobjekt. Likaså synes det motiverat, därest be­

slut skulle fattas om införande av högertrafik, att förverkligandet av en så­

dan omläggning sker i en krissituation.

I anslutning härtill behandlar kommissionen den av investeringsutredningen

behandlade frågan om förutsättningarna för ett utnyttjande av vattenkrafts-

utbyggnader i konjunkturutjämnande syfte. Den anför härom i huvudsak

följande.

Investeringsutredningen har uppmärksammat ett område, där en bättre

sådan samordning som här avses borde kunna uppnås. En snäv tillämpning

av räntabilitets- och produktivitetssynpunkterna på investeringen inom vat­

tenfallsstyrelsens ämbetsområde har sålunda föranlett särskilda kommenta­

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

9

rer från utredningens sida. Därvid påpekas att den investeringsreserv, som framlägges för budgetåret 1944/45, måste anses vara relativt obetydlig, sär­ skilt örn man beaktar arbetenas produktivitetsvärde i jämförelse med vissa andra företag. Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip lia eftersträvats en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet, oberoende av konjunkturväx­ lingarna. I och för sig skulle ej blott sysselsättningspolitiska skäl tala för en strävan att förlägga en så stor del som möjligt av utbyggnadsverksamheten till lågkonjunkturerna utan även kostnadshänsyn, eftersom då tillgången på arbetskraft och material är god, materialkostnaderna låga och maskinleve­ rantörernas kapacitet mindre hårt utnyttjad. I verkligheten följer emeller­ tid utbyggnadskurvan i stort sett konjunkturkurvan, och högkonjunkturens ökade kraftbehov har fått medföra utbyggnader just under högkonjunk­ turen. Även om av organisatoriska och andra skäl utbyggnadsverksamheten icke kan koncentreras till lågkonjunkturerna, borde åtminstone eftersträvas en sådan planläggning av denna verksamhet, att i praktiken en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet kommer att uppnås. En viktig allmänekono­ misk synpunkt är vidare att vattenfallens utbyggnad bör ske i sådant takt, att icke bristande krafttillgång under högkonjunkturer begränsar näringslivets expansion. 1 ljuset av vunna erfarenheter framstår det därför såsom önskvärt att under lågkonjunktur upprätthålla ett tillräckligt kraftöverskott, med vars hjälp det sedan under högkonjunktur stegrade kraftbehovet kan tillgodoses utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna.

Kommissionen vill för sin del även förorda den av utredningen föreslagna anordningen, varigenom en lättnad i förräntningsskyldigheten genom av- skrivningsåtgärder eller eljest skulle beredas kraftverksrörelsen i fråga om anläggningar, vilka i arbetsmarknadsreglerande syfte utförts tidigare än normalt. Härigenom skulle, såsom utredningen framhåller, en anpassning i ökad omfattning underlättas av vattenkraftsutbyggnaderna efter arbetsmark - nadsförhållanden m. m. utan att ogynnsamt beröra vattenfallsverkets intres­ sen såsom affärsdrivande verk utan monopolställning.

I detta sammanhang uttalar sig kommissionen även för att arbetet på till­ skapandet av ett större flygfält för interkontinental flygtrafik påskyndas. Den ifrågasätter huruvida icke en viss investeringsreserv finnes tillgänglig på andra områden än som inventerats i de berörda utredningarna. Vidare går den in på möjligheten av en komplettering av investeringsreserverna med statsbeställningar och andra åtgärder som äro ägnade (dt bereda syssel­ sättning inom industrier som icke direkt beröras av anläggningsarbetena. Den anför därvid i huvudsak följande.

De i utredningen upptagna investeringsprojekten utgöras i huvudsak av anläggningsarbeten, vilka endast stiina anspråk på begränsade sektioner av industrien. Med tanke på den avgörande roll för sysselsättningen under en ar­ betslöshetskris, som tilldelats bostadsbyggandet och som riktar sig till i stort sett samma områden av industrien, föreligger risk för ali arbetstillfällena, trots de indirekta sysselsättningsskapande verkningarna spridas alltför ojämnt inom näringslivet. Särskilt torde förefinnas en viss risk för att de arbetslös- hetsbekämpande åtgärderna alltför starkt komma att koncentreras till bygg­ nads- och anläggningsarbeten. Kunde man i viss mån motverka nedgången av produktionen inom den normala industrien, vunne man därigenom att man icke behövde sätta i gång vissa offentliga arbeten, vilkas värde ur all­ männa synpunkter kunde diskuteras, samtidigt som onödigt stora rubbning­ ar på arbetsmarknaden undvekes.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur dessa synpunkter synes den frågan böra upptagas till övervägande,

huruvida statsmyndigheterna skulle kunna bereda sysselsättning inom vissa

grenar av industrien genom att i någon form stimulera avsättningen av in­

dustriprodukter, varav särskilt stort behov föreligger, exempelvis jordbruks­

maskiner och vissa varaktiga konsumtionsvaror. Det har även ifrågasatts,

att staten skulle medgiva garanti för produktion på lager. För kommande

behov för sin egen verksamhet borde staten på längre sikt göra industri­

beställningar. Det är vidare känt, att skolor, sjukhus och andra allmänna

inrättningar, i synnerhet på landsbygden, icke sällan äro illa utrustade med

inventarier och material. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dessa

inrättningar framstå som mera angelägen än många anläggningsarbeten som

upptagits i investeringsreserverna. Kommissionen är väl medveten om att

här senast berörda frågor ställa stora problem. Den kan nu icke taga ställ­

ning till dessa men skall göra dem till föremål för ett närmare studium.

Vad särskilt angår tillgången på arbetsobjekt inom jordbruket uttalar kom­

missionen följande.

Den viktigaste orsaken till att, trots det svenska jordbrukets väldiga inve­

steringsbehov, arbetsobjekt nu icke föreslagits i större omfattning är att söka

i planeringssvårigheter. Sedan jordbrukskommitténs utredning avgavs i sep­

tember månad 1943, torde arbetet inom kommittén med planläggning av

ytterligare arbetsobjekt ha fortskridit. Det synes kommissionen angeläget att

ytterligare anslag beviljas i syfte att underlätta och påskynda det inom hus­

hållningssällskapen och egnahemsnämnderna påbörjade detaljplaneringsarbe­

tet. Särskild uppmärksamhet synes nu böra ägnas hushållningssällskapens

och egnahemsnämndernas ökade personalbehov. En förstärkning torde icke

minst böra avse den byggnadstekniska personalen. Den allmänna invente­

ring av investeringsobjekten inom jordbrukets område, som enligt vad kom­

missionen erfarit förberedes inom jordbrukskommittén, synes även snarast

möjligt böra förverkligas.

I den mån planeringen av jordbruksinvesteringarna nå större omfattning,

kan en annan begränsande faktor bli av betydelse. Så länge riktlinjerna för

jordbrukspolitiken på lång sikt icke dragits upp, bör återhållsamhet iakt­

tagas när det gäller projekt att understödja driftsekonomiska förbättrings­

åtgärder vid sådana jordbruk, som kunna komma att anses såsom icke

önskvärda brukningsdelar. Vad nu sagts framhäver betydelsen av att en

allmän inventering av i första hand de s. k. ofullständiga jordbruken snarast

möjligt kommer till stånd. Kommissionen har erfarit att 1942 års jord-

brukskommitté är sysselsatt med att vidtaga erforderliga förberedelser här­

för. I avvaktan på en sådan kartläggning av de ofullständiga jordbruken är

återhållsamhet i varje fall befogad, då det gäller fasta anläggningar för jord­

brukets drift och nybyggnader för bostadsändamål vid dessa jordbruk. Där­

emot böra förbättringsarbeten berörande åkerjord och betesmark kunna

understödjas i de fall, då marken i framtiden förutsättes utnyttjad för sam­

ma ändamål, oavsett vilken brukningsdel den kommer att tillhöra. Likaså

måste respektive familjers behov av förbättrade bostäder i rimlig utsträck­

ning tillgodoses, även i de fall tvekan kan råda beträffande vederbörande

jordbruks framtid som självständig brukningsdel.

Med avseende å investeringsreserven inom skogsbruket gör kommissionen

följande uttalande.

Den av skogsstyrelsen företagna inventeringen av sysselsättningsreserver

inom skogsbruket synes peka på möjligheten att även inom detta avsnitt av

Kunni. Muj.ts proposition nr 281.

11

näringslivet genom investeringar av föreslagen art utjämna konjunkturerna. Sådana konjunkturutjämnande investeringar äro naturligen även av stor na­ tionalekonomisk betydelse. Genom dylika åtgärder kan även — i mera be­ gränsad omfattning — en utjämning ske av säsongvariationerna, när det gäller arbetstillgången i skogarna. Kommissionen vill emellertid understryka att det är investeringarnas konjunkturutjämnande betydelse, som i detta sammanhang måste komma i betraktande. Det bör måhända här också påpekas att en sådan efterkrigssituation kan tänkas uppkomma, då man till följd av bränslebrist skulle kunna sysselsätta även andra än yrkesvana skogsarbetare i skogarna.

Kommissionen går efter den här refererade mera principiella diskussionen över till frågan om planeringsarbetets tekniska fullföljande och investerings­ verksamhetens administration. Den anför härom följande.

Beträffande detaljplaneringen av här avsedda arbeten är kommissionen angelägen att betona att denna bör ske i sådan takt att arbetena kunna sättas i gång, därest redan under början av nästa budgetår arbetslöshet skulle uppstå. Kommissionen önskar därjämte understryka vikten av att man erhåller en kartläggning efter geografiska grunder av de ifrågasatta arbetena. Denna redo­ visning bör sammanställas med olika alternativa prognoser rörande den san­ nolika geografiska fördelningen av en kommande arbetslöshet. En fortlöpande redovisning bör ske av planeringsarbetet så att därav framgår, vilka arbeten .sorn äro detaljplanerade och färdiga att sättas i gång. Det fortsatta planerings­ arbetet bör enligt kommissionens mening i första hand ta sikte på särskilt konjunkturkänsliga områden. Kommissionen, som här icke vill gå in på en detaljdiskussion av förslagen till statsbidrag till planeringskostnadema, önskar framhålla att systemet med sådana bidrag bör utformas så, att det befordrar en önskvärd skyndsamhet, när det gäller planeringsarbetets lokala fullföl­ jande.

Beträffande den administrativa organisationen av investeringsplanernas ge­ nomförande har investeringsutredningen framkommit med förslag till ären­ denas beredning inom Kungl. Maj:ts kansli genom en investeringsberedning liknande den för närvarande fungerande byggnadsberedningen inom social­ departementet. Kommissionen, som instämmer i utredningens uppfattning i fråga om behovet av en omorganisation i detta avseende, har genom en sär­ skild inom kommissionen utsedd delegation tagit upp vissa av de med en sådan omorganisation förbundna problemen till behandling. Detta arbete har emel­ lertid icke fortskridit så långt, att det nu kan motivera ett slutligt ställnings­ tagande.

Frågor rörande allmänna arbeten handläggas nu inom olika departement, social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, varvid huvudparten dock kommer på kommunikationsdepartementet. Därav följer alt för närvarande svårigheter uppstå att åstadkomma en effektiv samordning av sådana frågors behandling. Den centrala ledningen av dessa frågor synes även i fortsättningen böra förläggas till Kungl. Maj:ts kansli. Del kunde tänkas att det skulle visa sig lämpligt att för detta ändamål inrätta ett sär­ skilt departement. Med hänsyn till att ett stort antal problem rörande den departementala organisationen därvid .skulle väckas, vill kommissionen dock icke nu förorda en sådan lösning. Eftersom en åtminstone temporär lösning nu kräves, synes det kommissionen lämpligt alt följa den av utredningen före­ slagna linjen, som skulle göra det möjligt att genom ett organ centralt sam­ ordna ämbetsverkens investeringsplaner. Ett dylikt centralorgan, en investe- ringsberedning, borde handlägga också frågor rörande statsanslag lill investe­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

ringar inom jordbruket och skogsbruket, varför även jordbruksdepartemen­

tets statssekreterare där borde beredas plats. Därest en sådan investeringsbe-

redning komme till stånd, borde lämpligen investeringsutredningens kansli

ställas till investeringsberedningens förfogande såsom dess utredningsorgan.

Kommissionen anser sig i detta sammanhang böra framhålla vikten av att

det inbördes förhållandet mellan byggnadsberedningen och den föreslagna in-

vesteringsberedningen klarlägges. Byggnadsberedningen tillsattes för att be­

reda de ärenden, som på grund av den för byggnadsindustrien gällande li­

censlagstiftningen bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid byggnadsbe-

redningens tillkomst förelåg en utpräglad brist såväl på arbetskraft särskilt

inom skogs- och jordbruksområdena som på för byggnadsverksamhet nöd­

vändigt material. Beredningens huvuduppgift blev därför att åstadkomma

en angelägenhetsgradering av de företag för vilkas utförande byggnadstill­

stånd söktes. Under de senaste månaderna har en förskjutning inträtt i så

avseende, att bristen på arbetskraft åtminstone lokalt förbytts i överskott,

medan alltjämt knapphet råder på visst byggnadsmaterial. Denna förskjut­

ning har påverkat byggnadsberedningens arbete därhän, att byggnadstill­

stånd numera beviljas för icke materialkrävande arbeten, vilkas angelägen-

hetsgrad varit sådan, att byggnadstillstånd efter tidigare strängare bedöm­

ningsgrunder icke skulle ha beviljats.

För att skapa sysselsättningsmöjligheter för byggnadsarbetare på orter,

där behov därav förelegat men där beredningen icke ansett sig kunna i önsk­

värd omfattning tillstyrka materialkrävande byggnads- och anläggningsföre-

tag, har beredningen ansett sig böra stimulera igångsättandet av icke mate­

rialkrävande grovarbeten. Självfallet har beredningen härvid uppmuntrat

igångsättandet allenast av arbeten, som i och för sig varit nyttiga, ofta syn­

nerligen önskvärda.

Den här antydda utvecklingen kommer uppenbarligen att bli än mer mar­

kerad, för den händelse en verklig arbetslöshetskris uppstår, medan material-

bristen alltjämt kvarstår. Byggnadsberedningen glider under sådana förhål­

landen automatiskt in på arbetsuppgifter, som te sig i hög grad närbesläktade

med dem som skulle komma att handläggas av den föreslagna investerings-

beredningen. Det förefaller icke ändamålsenligt att låta två statliga organ,

vilkas arbetsområden gå in i varandra på sätt som här antytts, fungera vid

sidan av varandra. Kommissionen har velat fästa uppmärksamheten på dessa

omständigheter, vilka enligt kommissionens mening äro av den art, att frågan

om byggnadsberedningens och den föreslagna investeringsberedningens för­

hållande till varandra i god tid bör bli föremål för närmare överväganden.

Kommissionen har även inom den nyss nämnda delegationen tagit upp

frågan örn den av investeringsutredningen icke berörda lokala organisationen.

Uppenbart är att även på detta område behov föreligger av en effektivare

administration än den nuvarande. Länsarbetsnämnderna böra tilldelas större

befogenheter. Vidare är det önskvärt att åstadkomma en samordning av ar­

betet inom de olika organ som inom länen äro verksamma på detta område,

icke minst länsarbetsnämnderna och de kommunala arbetslöslietsorganen.

Kommissionen hemställer att få taga ställning till det av arbetsmarknads­

kommissionen till chefen för socialdepartementet den 27 april 1944 ingivna

förslaget rörande den lokala organisationen.

Kommissionen har i detta sammanhang även understrukit betydelsen av ar­

betskraftens rörlighet, arbetsförmedlingens organisation etc. och framhåller

att dessa frågor äro föremål för kommissionens uppmärksamhet. Redan nu

vill kommissionen betona önskvärdheten av att i en krissituation i första

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

13

hand arbetskraftsbehovet för de normala produktiva arbetena tillgodoses och att först i andra hand allmänna arbeten igångsättas för att absorbera ledig- bliven arbetskraft. Omställningen efter krigets slut torde resultera i vissa strukturella förändringar i fråga om arbetskraftens lokala fördelning och yrkesfördelning. Arbetsmarknadspolitiken bör därför utformas så att detta icke hindras utan så vitt möjligt främjas. Beträffande frågan örn sättet för uttagning av arbetskraft, som icke behandlats i vederbörande utredningar, förutsätter kommissionen att från arbetsmarknadskommissionens sida för­ slag kommer att utformas.

Kommissionen har i fråga örn bidragsgrunderna begränsat sig till att utta­ la, att man — med bevarande av en möjlighet till differentiering av bidragen — i ett gynnsamt sysselsättningsläge systematiskt bör eftersträva en sänk­ ning av bidragsnivån. Det bör vidare, framhåller kommissionen, vid försla­ gens närmare utformning observeras, att de högre bidragen äro av extra­ ordinär natur och avpassade för en krissituation.

Sammanfattande uttalar kommissionen, att den tillstyrker, att Kungl. Maj :t i enlighet med de förslag, som framlagts genom vederbörande utredningar, av riksdagen för budgetåret 1944/45 på beredskapsstat äskar medel, avsedda att vid behov användas för igångsättande och utförande av i utredningarna föreslagna arbeten. Kommissionen understryker i samband därmed vikten av att möjligheter hållas öppna för en senare avvägning mellan de olika investeringsobjekten.

Kommissionen tillstyrker vidare, att frågan om organisationen för investe­ ringsplanernas genomförande temporärt löses i enlighet med de riktlinjer, som i investeringsutredningens betänkande och av kommissionen skisserats.

Slutligen har kommissionen framlagt förslag om att å den allmänna beredskapsstaten uppföres ett ospecificerat anslag för finansiering av olika med fredsberedskapen sammanhängande ändamål, som framdeles kunna ak­ tualiseras och för vilka icke särskilda anslag beräknas å staten. Kommissio­ nen uttalar härom i huvudsak följande.

Inom kommissionen har ifrågasatts, huruvida de av investeringsutredningen föreslagna och av kommissionen tillstyrkta anslagen på beredskapsstat — även med tillvaratagande av möjligheterna till en senare smidig avvägning mellan de olika investeringsobjekten och med utnyttjande av det för arbetsmark- nadsreglering utgående beredskapsanslaget — skulle kunna bereda utrymme för nödiga åtgärder av olika slag till produktionens och sysselsättningens uppehållande. Sådana åtgärder kunde behöva tillgripas i beredskapssyfte redan innan en kris inträtt. Bl. a. har man åsyftat investeringar utanför de nu föreslagna arbetena i syfte att inom landet möjliggöra framställning av pro­ dukter, på vilka knapphet beräknas komma att råda och vilka äro väsentliga för produktionens uppehållande. Investeringar av detta slag lia under kris­ åren skett efter överenskommelse mellan skilda industriföretag och staten. Denna metod bör även i fortsättningen komma till användning, där så är möjligt, men motsvarande möjligheter äro icke att påräkna eller kriget med hänsyn lil. a. till att de finansiella fullmakter, på vilka avtalen för statens del kunnat grundas, i det väsentliga torde vara bundna vid förutsättningar, som då icke längre äro uppfyllda. Vidare har det antytts som en utväg i särskilda situationer att för undvikande av oekonomiska avbrott i en produk­

14

Kungl. Majlis proposition nr 281.

tion, som väl icke omedelbart men uppenbarligen framdeles kan avsätta sina

produkter, låta staten åtaga sig att täcka vissa risker i samband med en till­

verkning på lager under någon övergångstid. Man har också förmenat, att

motsvarande krissvårigheter i andra fall skulle kunna bemästras genom stat­

liga beställningar till uppehållande av efterfrågan på vissa industriprodukter.

Det har ansetts önskvärt, att finansiella möjligheter hållas öppna för genom­

förande av här exemplifierade åtgärder, syftande till att göra näringslivet

bättre rustat inför en eventuell efterkrigskris, därest kommissionen fram­

deles skulle finna detta angeläget och därom inkomma till Kungl. Majit med

förslag. Då kommissionen hittills icke varit i tillfälle att taga någon ståndpunkt

till de olika projekten, kan den ej heller göra någon närmare beräkning av

det medelsbehov, varom här är fråga. Vid sidan av de betydande anslag, som

kommissionen förutsätter skola ställas lill förfogande för olika arbetsreserver,

torde för den nyss angivna tiden i varje fall ett belopp av 100 milj. kr. vara

tillräckligt.

Kommissionen utgår från att, innan någon del av ett sådant anslag tages

i anspråk, angelägenheten noga prövas.

Kommissionen får sålunda hemställa, att Kungl. Majit av riksdagen på be-

redskapsstat för budgetåret 1944/45 äskar ett anslag av 100 miljoner kronor

att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med be­

hovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vil­

ka medel icke beräknats på andra beredskapsanslag.

Mot kommissionens här återgivna förslag har reservation avgivits av herrar

Hérnod, Liedberg, Nordenson, Söderlund, Wehtje och Åselius. Reservationen

är av följande innehåll.

Förslaget örn ett beredskapsanslag om 100 miljoner kronor utöver de högst

betydande belopp, som eljest komma att stå till förfogande för produktionens

och sysselsättningens uppehållande, kunna vi icke helt biträda. Ett lämpligt

belopp för särskilt angelägna ändamål utanför de beredskapsarbeten och

andra åtgärder, som mera konkret kunnat angivas, synes visserligen vara

motiverat. Med hänsyn till att de ändamål, för vilka anslaget är avsett,

icke kunna nu närmare preciseras och sålunda komma att undandragas

riksdagens prövning, ha vi ansett det föreslagna anslaget böra begränsas.

Örn större behov skulle uppkomma, böra de i varje särskilt fall prövas av-

riksdagen. För en så kort tidsperiod, som här kan vara i fråga, bör enligt vår

åsikt ett belopp om 25 miljoner kronor vara tillräckligt.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande

över investeringsutredningens betänkande anfört följande.

De uttalanden och förslag, som framlagts i förevarande betänkande, hava

icke föranlett någon erinran vid kommissionens behandling av detta ärende.

Kommissionen anser sig därför kunna i det följande inskränka sitt yttrande

till att beröra vissa avsnitt av betänkandet.

Investeringsutredningen har framhållit önskvärdheten av en sådan fördel­

ning av statlig anläggningsverksamhet, att den medverkar till en konjunk­

turutjämning. Kommissionen vill understryka de synpunkter utredningen i

denna del framlagt och framhålla önskvärdheten av att garantier skapas

för att dylika synpunkter tillmätas betydelse vid varje avgörande i fråga

om tidpunkten för igångsättande av mera omfattande anläggningsverksam­

het.

Som ett led i det fortsatta planeringsarbetet har utredningen föreslagit en

utvidgning av systemet med statsbidrag till kommunernas projekterings­

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

15

kostnader. Bland annat föreslås, att sådana bidrag skola kunna lämnas till kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka äro villiga att vid de arbe­ ten, som projekteringen avser, mottaga arbetskraft från annan ort för själva anläggningsarbetets utförande. Det synes antagligt, att därigenom antalet ar besobjekt, som ställdes till förfogande, komme att öka, vilket i sin tur skulle möjliggöra ett bättre urval av arbeten än hittills. Med hänsyn till kommis­ sionens erfarenhet angående svårigheter att vid en lokalt begränsad arbets­ löshet finna lämpliga objekt för beredskapsarbeten i närheten av den trakt, där arbetslöshet råder, synes kommissionen genomförande av utredningens förslag i denna del angeläget.

För den direkta ledningen av investeringsplanernas genomförande har in- vesteringsutredningen funnit en särskild organisation, investeringsberedning- en, böra upprättas inom Kungl. Maj:ts kansli. Kommissionen vill för sin del förorda, att åtgärder för realiserande av detta förslag vidtagas snarast möj­ ligt. I detta sammanhang vill kommissionen nämna, att den funnit behovet av en samordning länsvis av förberedelserna för en eventuell kris på arbets­ marknaden motivera en omorganisation av länsarbetsnämnderna och fram­ lagt förslag därom till chefen för socialdepartementet.

Investeringsutredningen berör i slutet av sitt betänkande frågan örn sättet för uttagande av arbetskraft till de arbeten, som upptagits i investeringsre- serven. 1 kommissionens uppdrag att utreda frågorna angående formerna för statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa innefattas jäm­ väl denna fråga, och kommissionen avser att snarast möjligt ingiva förslag till bestämmelser rörande uttagande av arbetskraft till ifrågavarande arbeten.

I yttrande över investeringsutredningens betänkande har statens indu­ strikommission lämnat en översikt över försörjningsläget nied av­ seende å olika materialier, av vilka behov skulle komma att föreligga vid ett genomförande av utredningens förslag. Denna översikt torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott. I detta sammanhang må endast återgivas de allmänna reflexioner till vilka industrikommissionen funnit anledning.

Kommissionen har såsom ett led i fredsutredningarna beräknat behoven av olika råvaror i händelse av full industriell sysselsättning vid mera normal produktionsinriktning samt undersökt, i vad mån dessa behov kunna tillgodo­ ses genom inhemsk produktion. Om full industriell sysselsättning icke kom­ mer att råda efter ett vapenstillestånd och den föreslagna investeringsreser- ven därför i motsvarande mån kommer till användning, kommer behovet av importerade råvaror att bero på omständigheterna i det särskilda fallet eller, närmare bestämt därpå, huruvida genom bortfallandet av industriell produk­ tion mer eller mindre råvaror inbesparas än de arbeten i investeringsreserven kräva som sältas i stället. Något bedömande av dessa behovs storlek kan därför enligt kommissionens mening i närvarande stund överhuvud taget icke ske. Det kan också tiinkas, att investeringsreserven under instundande budgetår lior komma till användning trots att vapenstillestånd icke inträtt. Så kan bliva förhållandet örn en större arbetslöshet skulle uppstå exempelvis inom skogs­ industrierna. Kommissionen understryker, att det för ett dylikt fall är ytterst angeläget att den föreslagna grovarbetsreservcn utnyttjas i stället för att de arbeten i investeringsreserven som kräva viktiga och knappa råvaror skulle komma lill utförande.

16

Kungl. Majlis proposition nr 281.

Departementschefen.

Även under goda konjunkturer och vid en sådan anspänning av produktio­

nen, som under senare år varit nödvändig och då föranlett en knapphet på

arbetskraft, är en viss arbetslöshet ofrånkomlig. Detta sammanhänger som

bekant med de ständigt fortgående förändringarna inom näringslivet och

föreliggande hinder för arbetskraftens rörlighet, förekomsten av svårutnytt-

jad arbetskraft och andra liknande omständigheter. Chefen för socialdeparte­

mentet framlägger i annat sammanhang förslag örn anslag till mötande av

de behov som betingas av den arbetslöshet med vilken man sålunda under

alla omständigheter har att räkna. Dessa anslag och den arbetslöshetspolitik

för vilken de utgöra underlaget kräver emellertid en komplettering med hänsyn

till den risk som föreligger för en allvarlig försämring av arbetsmarknads­

läget efter ett vapenstillestånd.

Arbetsmarknadens utveckling efter ett vapenstillestånd kan icke på förhand

bedömas. Så mycket står emellertid klart, att den omställningsprocess som

förr eller senare måste komma till stånd vid övergången till en mera normal

produktionsinriktning kan leda till en åtminstone temporärt betydande arbets­

löshet, om icke motåtgärder vidtagas. Risk föreligger givetvis även att den

friställda arbetskraften vid en ogynnsam utveckling av importen av produk-

tionsförnödenheter och bränsle respektive av exporten icke kan vinna anställ­

ning i normal produktion och att arbetslösheten sålunda erhåller en mera

permanent karaktär. Under dessa omständigheter kan man tydligen icke

underlåta att rusta för en arbetslöshetskris, även om man hoppas, att en sådan

skall kunna undvikas. Som det kanske viktigaste ledet i förberedelserna fram­

står planeringen av en reserv av allmänna arbeten, lämpade att användas

såsom sysselsättningsobjekt.

Det är givet, att de arbetsobjekt som av angivna skäl nu anses böra plan­

läggas och för vilka medel anvisas böra komma till användning i avsett syfte,

endast om investeringsverksamheten och sysselsättningen inom det enskilda

näringslivet samt i det allmännas normala verksamhet skulle visa sig otill­

räckliga för absorption av den friställda arbetskraften. Det är vidare klart,

att man vid utnyttjandet av arbetsreserven och uttagningen av arbetskraft

måste beakta angelägenheten av att icke arbetskraftens rörlighet inskränkes,

så att en öppen eller latent arbetslöshet konserveras inom vissa områden. I

det tillstyrkande utlåtande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplane-

ring avgivit över de framlagda förslagen till utformningen av en investerings-

reserv har kommissionen också understrukit senast angivna synpunkter. Från

arbetsmarknadskommissionen och särskilda sakkunniga äro förslag att motse

rörande koordinationen av arbetsprogrammet med vissa arbetsmarknadsorga-

nisatoriska åtgärder ägnade att tillgodose önskemålet om bibehållen eller ökad

rörlighet på arbetsmarknaden.

Den inventering av för sysselsättningsändamål lämpade anläggningsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

17

som verkställts såsom ett led i den allmänna efterkrigsplaneringen skänker

en värdefull utgångspunkt för det fortsatta praktiska arbetet. Ett synnerligen

omfattande material har underkastats en systematisk undersökning och sov­

ring. Särskilt i investeringsutredningens betänkande ha vidare olika princip-

problem upptagits till en behandling som synes mig kunna bli vägledande

i det fortsatta arbetet och till vilken här må göras en allmän hänvisning. Plan-

läggningsarbetet på ifrågavarande område har dock i viss mån karaktären

av ett första försök. De brister, som, enligt vad de utredande organen själva

framhållit, vidlåda resultaten äro betingade härav. Det är därför att motse,

att svagheterna i betydande utsträckning skola kunna successivt undanröjas.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har ifrågasatt det fram­

lagda investeringsprogrammets tillräcklighet. En smidig arbetsmarknadspoli­

tik förutsätter tydligen, att arbetsobjekt föreligga i så rikt urval, att en an­

passning kan ske såväl efter arbetslöshetens lokala fördelning som efter dess

sannolika tidsutsträckning. Det kan knappast förväntas, att de framlagda

planerna skola lämna tillräckliga möjligheter till ett sådant urval. Planernas

effektiva omfattning är nämligen mindre än de föreslagna anslagssummorna

kunna synas ge vid handen. Den detaljplanering som är nödvändig för att

arbetena skola kunna sättas i gång utan tidsutdräkt har sannolikt i viss ut­

sträckning icke ännu hunnit fullföljas i tillfredsställande omfattning. Vidare

kan tillgången på en del för vissa företag väsentliga materialier befaras bliva

otillräcklig och alltså förhindra, att dylika företag anlitas i sysselsättnings-

syfte. Av sistnämnda skäl äro i själva verket olika delar av planerna avsedda

att utgöra alternativ. Att arbetsreserven icke nu kunnat erhålla en omslutning

och sammansättning som fullt tillfredsställer kravet på urvalsmöjligheter är

naturligt. Otillräckliga planeringsmöjligheter och hänsyn till risken för bris­

tande materialtillgång ha givetvis redan vid planläggningen av reserven verkat

starkt begränsande.

Sistnämnda faktorer lia även kunnat leda till att avvägningen mellan olika

områden respektive med hänsyn till arbetenas ekonomiska angelägenhet icke

kunnat genomföras efter fullt rationella grunder. En annan svaghet är, att

arbetsurvalet inom det framlagda programmet icke i önskvärd omfattning

kunnat ske under hänsynstagande till de framtida riktlinjerna för statens

ekonomiska och sociala politik och att man vid detta urval i regel icke heller

kunnat taga särskild hänsyn till de speciella behov som kunna väntas fram­

träda i ett krisläge. För att sistnämnda brister i framtiden skola kunna un­

danröjas fordras tydligen en planering av det allmännas ekonomiska och

sociala politik på något längre sikt än sorn hittills varit regel. Kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del funnit anledning under­

stryka önskvärdheten av att man för framtiden på antytt sätt eftersträvar en

koordination mellan den allmänna politiken och valet av sysselsättnings-

objekt.

Ehuru den verkställda arbetsplaneringen salunda icke i alla avseenden

kunnat lämna resultat, som gå fria från invändningar, torde den få betrak­

tas såsom det gynnsammaste underlag man under rådande förhållanden kun-

II

i

hang

lill

riksdagens

protokoll

loit

,,

/ sand

.

Nr

2

S1

.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

nät vinna för den arbetspolitik som kan bliva påkallad under nästa budgetår.

Planerna torde därför böra läggas till grund för denna politik och medel

för deras genomförande anvisas å en allmän beredskapsstat. På vissa punk­

ter böra de vid respektive utredningar utformade planerna därvid komplet­

teras med förslag avseende områden som ej direkt berörts av de verkställda

inventeringarna. Å andra sidan kunde övervägas att beskära planerna med

hänsyn till de av industrikommissionen i dess utlåtande i ämnet behandlade

risker för otillräcklig materialförsörjning som i viss utsträckning kunna

äventyra deras genomförande. Med hänsyn till ovissheten örn framtiden vill

jag emellertid ej tillstyrka, att så sker. Jag har därför ansett mig böra för­

orda, att de investeringsplaner som utformats vid de nu verkställda utred­

ningarna godtagas i principiellt obeskuret skick vid utarbetandet av förslag

till allmän beredskapsstat.

De redovisade arbetsresultaten av hittills verkställda utredningar ha haft

det dubbla syftet att dels utgöra underlag för en framställning till riksdagen

örn anslag till av arbetslöshetspolitiska skäl eventuellt erforderliga anlägg­

ningsarbeten, dels tjäna såsom utgångspunkt för en forcerad detaljplanering

av lämpliga arbeten i syfte att göra dem färdiga för omedelbart utförande.

För sistnämnda ändamål har fjolårets riksdag å allmän beredskapsstat för

innevarande budgetår anvisat ett anslag å 10 miljoner kronor. Den detalj­

planering som påbörjats med stöd av detta anslag bör fullföljas i så snabb

takt och i så stor omfattning som möjligt. Vidare böra företagas sådana in­

venteringar och övriga undersökningar, vilka kunna leda till en komplette­

ring av det framlagda materialet och ge ett bättre underlag för arbetsurvalet.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del föreslagit,

att ett särskilt, ospecificerat anslag uppföres på beredskapsstaten för finan­

siering av sådana åtgärder som under det fortsatta utredningsarbetet kunna

finnas ägnade att förbättra vår ekonomiska efterkrigsberedskap.

För det fortsatta arbete som alltså synes önskvärt fordras ett visst organi­

satoriskt underlag. Ett sådant är erforderligt även för den centrala administ­

rationen av de av programmet omfattade arbetena, för den händelse det

skulle visa sig erforderligt att sätta igång dessa. Arbetsuppgifterna ifråga

kunna lämpligen anförtros åt ett och samma centrala organ. Förslag örn en

särskild investeringsberedning har framlagts av investeringsutredningen och

tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Frågan torde

få bliva föremål för ytterligare övervägande. I avvaktan härpå bör plane­

ringsarbetet fortgå i samma former som hittills. Skulle framdeles en särskild

organisation uppbyggas för ändamålet, torde det vara lämpligast att kost­

naderna för dess verksamhet bestridas från anslag å den allmänna bered­

skapsstaten. Förslag örn uppförande å beredskapsstaten av ett sådant anslag

framlägges i annat sammanhang.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i anslutning till av

investeringsutredningen gjorda uttalanden understrukit vikten av att det ar­

betsprogram, som nu kan komma att fastställas, icke binder statsmakterna,

när det gäller det framtida valet mellan olika arbetsobjekt. Kommissionen

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

19

har för sin del för avsikt att inkomma med ett ytterligare utlåtande i ämnet,

sedan frågan örn investeringsavvägningen mellan olika områden hunnit un­

derkastas en närmare granskning. I anslutning till vad sålunda uttalats vill jag

framhålla, att uppförandet å allmän beredskapsstat av anslag till arbeten

inom ramen av det totala arbetsprogrammet icke innebär en utfästelse om

att företagen i händelse av arbetslöshet skola komma till stånd inom loppet

av nästa budgetår. Om så blir fallet eller ej måste bli beroende av å ena si­

dan arbetslöshetslägets och materialförsörjningens utveckling — jag tän­

ker härvid, bland annat, på de hinder för en mera omfattande husbygg­

nadsverksamhet, som brist på vissa slag av material kan erbjuda — och

å andra sidan en ytterligare ekonomisk prövning utöver den som hittills med-

hunnits. Denna omständighet bör ej hindra, att man lägger ned kostnader på

arbetenas detaljplanering. Arbetena i fråga ha nämligen utvalts så, att man

i regel torde ha säkerhet för att de böra komma till stånd inom en nära fram­

tid, även om så ej skulle påkallas av arbetslöshetspolitiska skäl.

Förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag till de olika ar­

beten som inga i sysselsättningsprogrammet, sådant detta framgått ur gransk­

ningen av de framlagda investeringsplanerna inom de olika departementen,

ha anmälts av vederbörande föredragande. Beträffande detaljerna i pro­

grammet och de specialproblem, som vissa anslagsfrågor resa, hänvisar jag

till vad därvid anförts.

I enlighet med de principer som tillämpats vid upprättandet av tidigare av

riksdagen godkända beredskapsstater ha inga anslag i detta sammanhang

beräknats för avskrivningsändamål. Regleringen av de utgifter som bestri­

das från de å allmän beredskapsstat uppförda anslagen torde i vanlig ord­

ning böra ske över särskilda tilläggsstater, och avskrivningsfrågorna få be­

handlas i anslutning därtill.

Anledning finnes emellertid att redan i detta sammanhang i korthet beröra

vissa avskrivningsproblem. vilka upptagits till diskussion av investeringsut-

redningen närmast i anledning av olika från vattenfallsstyrelsen framförda

önskemål.

Det omedelbara behovet av utbyggnader vid vattenfallsverket — och det­

samma gäller i viss utsträckning även statens järnvägar och telegrafverket —

varierar givetvis med de ekonomiska konjunkturerna. Ansluter sig utbyggnads-

verksamheten till fluktuationerna i behoven kommer den därför att verka

konjunkturförstärkande. För att en dylik icke minst ur sysselsättningssyn­

punkt ofördelaktig utveckling skall kunna undvikas, är det uppenbarligen nöd­

vändigt, alt vattenfallsverket håller en sådan kraftreserv disponibel, att en ökad

investeringsverksamhet under högkonjunkturen icke erfordras för att möta

kraftbehovens anspänning. Kraftreserven kan vinnas genom att man, med

föregripande av de behov som kunna väntas framträda under följande hög­

konjunkturer, genomför en snabbare utbyggnad av vattenkraften under låg­

konjunkturerna än de då aktuella behoven påkalla. Ur vattcnfallsverkets syn­

punkter möter en sådan investeringspolitik den invändningen, att verket be­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lastas med en överkapacitet, vars förräntning skulle kunna motivera en taxe-

höjning. För alt undvika denna olägenhet, som återgår på kravet att verket

skall visa en privatekonomiskt tillfredsställande räntabilitet, fordras att den

under lågkonjunkturen tillskapade överkapaciteten hålles utanför verkets

räntabilitetskalkyl till den tidpunkt då den kommer att falla inom ramen för

verkets normala affärsmässiga utbyggnad. Detta kan ske på olika sätt. Un­

der frågans förberedande behandling har diskuterats att under övergångsti­

den finansiera den förtida utbyggnaden över fonden för förlag till statsver­

ket eller att i verkets kapitalbokföring upptaga den på särskilt konto såsom

icke förräntningspliktig. Det har även ifrågasatts att verkställa en omedel­

bar avskrivning så beräknad, att den täcker förräntningen under ifrågava­

rande övergångstid. Jämväl andra möjligheter stå till buds.

Vid övervägande av det sålunda föreliggande spörsmålet om finansieringen

av en konjunkturpolitiskt motiverad förtida utbyggnad av vattenkraften har

jag funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredning-

ens ståndpunkt, att denna bör ordnas så, att de privatekonomiska förutsätt­

ningarna för räntabilitetsbedömningen och taxesättningen vid vattenfallsver-

ket icke rubbas. Frågan om den lämpliga finansieringstekniken torde böra

bli föremål för ytterligare prövning, varvid bör beaktas även möjligheten av

sådana besparingar till följd av tidsförskjutningen av investeringsverksam­

heten till vilka jag i det följande återkommer.

Av vattenfallsstyrelsen har framhållits, att förtida investeringar kunna ge

upphov till andra avskrivningsbehov än det nyss behandlade. Salunda kan

den ifrågasatta politiken leda till merkostnader av olika slag, vilka icke böra

belasta verket. Även i detta fall kan en motsättning föreligga mellan resul­

taten av en privatekonomisk och en nationalekonomisk bedömning. Om än

exempelvis en forcering av vattenkraftsutbyggnaderna under en lågkonjunk­

tur under vissa förhållanden kan leda till en ökad ekonomisk belastning för

verket, kan den dock ur allmänna ekonomiska synpunkter vara gynnsam,

om den därvid anlitade arbetskraften icke eljest kunnat utnyttjas för pro­

duktiv verksamhet. Det bör vidare beaktas, att en konjunkturutjämning —

såsom redan antytts — kan medföra även en privatekonomisk kostnadsbe­

sparing. I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det riktigt, att merkost­

nader som uppkommit genom att investeringarna av samhällsekonomiska

skäl verkställts vid en för verket ogynnsam tidpunkt böra bli föremål för av­

skrivning. Det synes dock uppenbart, att denna avskrivningsfråga i regel

kan upptagas till prövning först i efterhand, då material föreligger för en

prövning av vad tidsförskjutningen betytt ur kostnadssynpunkt. Merkostnader

böra därvid vägas mot besparingar. Lämpligen torde en undersökning av hit­

hörande förhållanden böra ske vid den översyn av avskrivningsläget vid de

olika affärsverken, som enligt min mening framdeles bör verkställas med

jämna intervaller i syfte att garantera en ur olika synpunkter tillfredsställan­

de kapitalbokföring. Förutsättningar för en sådan bokföring ha skapats

genom de senaste budgetomläggningarna.

Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition angav

Kungl. Maj.ts proposition nr

281.

21

jag preliminärt vissa riktlinjer för den allmänna beredskapsstatens budget­

tekniska utformning. Jag framhöll därvid, att anslagen å denna stat måste

fördelas i skilda grupper, för vilka skulle gälla i viss mån olika dispositions-

regler.

Beträffande en huvuddel av arbetsprogrammet kommer det icke i fråga

att anlita beredskapsanslagen annat än i händelse av en arbetslöshetskris.

Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över dessa anslag bör därför vara bunden vid

förutsättningen, att en sådan kris inträtt. För den händelse beredskapsstaten

i ifrågavarande del anses böra sättas i kraft, bör vidare riksdagens medgi­

vande därtill inhämtas respektive, om riksdagen ej är samlad, krävas, att

tillfälle beredes den att inom viss tid taga ställning till åtgärden.

En andra kategori arbeten pa den allmänna beredskapsstaten syntes, en­

ligt vad som anfördes i statsverkspropositionen, icke böra bindas vid så

stränga förutsättningar. Under krigsåren har anläggningsverksamheten starkt

begränsats med hänsyn till bristen på material och tidvis även på arbets­

kraft. En del av de arbeten som på grund därav icke kommit till stånd äro

av förhållandevis hög angelägenhetsgrad. Dessa arbeten kunde lämpligen in­

fogas i beredskapsstatens arbetsprogram, men det syntes riktigt, att de finge

komma till stånd, så snart arbetsmarknads- och materialläget blivit mera

normalt och sålunda möjliggjorde arbetenas igångsättande. För att arbetena

skulle få igångsättas borde alltså icke krävas, att en arbetslöshetskris inträtt.

Beredskapsanslag till sådana arbeten borde få disponeras av Kungl. Majit

under nu angiven förutsättning utan att riksdagens medgivande dällin in­

hämtades. För planeringsändamål och olika förberedande uppgifter borde

anslagen i fråga omedelbart få tagas i anspråk. Det allmänna planeringsan-

slag, som borde uppföras på beredskapsstaten, bleve alltså icke erforderligt

för dessa arbetens vidkommande.

Vid den fortsatta planläggningen av den allmänna beredskapsstaten lia syn­

punkterna på denna andra anslagsgrupp i viss mån förskjutits. Ä ena si­

dan har det visat sig, att de ändamål för vilka anslagen inom gluppen när­

mast vore avsedda icke äro flera eller mera omfattande, än att de utan större

olägenhet kunnat tillgodoses på riksstaten. Visserligen är det olämpligt att be­

lasta riksstaten med anslag som kunna utnyttjas endast i händelse en änd­

ring inträder i marknadsläget, men denna olägenhet blir icke särskilt fram­

trädande, örn förfarandet kan tillämpas i mycket begränsad omfattning. Och

under samma förutsättning kommer uppförandet av ifrågavarande anslag på

en särskild stat att i onödan försvåra överblicken över budgeten. Ä andra

sidan har det ansetts nödvändigt att vid sidan av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten disponera en reserv av arbetsobjekt, som kan utnyttjas vid en

sådan mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget som icke motive­

rar, alt den stora arbetsreserven utnyttjas, men för vilken riksstatsansiagen

äro otillräckliga. Med de för den andra anslagsgruppen gällande friare dispo-

sitionsreglerna kunna anslagen till arbeten, som äro avsedda alt fylla denna

uppgift, hänföras till gruppen i fråga. Behovet av en möjlighet lill förstärk­

ning av de ordinarie arbetslöshetsanslagen skulle emellertid alternativt kunna

22

tillgodoses genom att Kungl. Majit erhölle rätt att intill visst sammanlagt be­

lopp utnyttja den första anslagsgruppen på beredskapsstaten utan riksdagens

hörande.

Vid övervägandet av spörsmålet om beredskapsstatens utformning har

ifrågasatts att helt utesluta den andra anslagsgruppen. Den har emellertid

ansetts böra bibehållas med hänsyn till att riksstatsförslaget uppgjorts med

utgångspunkt från att anslagen till vissa angelägna arbeten skulle upptagas

å allmän beredskapsstat för att disponeras så snart materiel- och arbetsmark­

nadsläget det medgåve. När den här diskuterade andra anslagsgruppen så­

lunda bibehållits, har det ansetts lämpligt att till gruppen hänföra även de

anslag som i händelse av en mera begränsad försämring av arbetsmarknads­

läget synas böra stå till Kungl. Majits fria disposition; sistnämnda anslag ge

nu hela gruppen dess prägel. Vid höstens budgetarbete böra emellertid de vun­

na erfarenheterna beaktas och en närmare prövning ske av möjligheterna

att undvika införandet på allmän beredskapsstat för ett kommande budget­

år av en andra anslagsgrupp av här ifrågavarande slag utan eftersättande av

de behov anslagen inom denna grupp skola tillgodose.

Vid sidan av de här nämnda båda anslagskategorierna måste man räkna

med en tredje grupp anslag å den allmänna beredskapsstaten, nämligen så­

dana anslag vilka omedelbart och utan begränsning böra få disponeras för

avsett ändamål. Dessa anslag falla samtliga utom ramen för arbetsprogram­

met och hänföra sig till andra civila beredskapsändamål. Till gruppen höra

i främsta rummet anslagen till åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap

och till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete samt vidare ansla­

gen till flyktingshjälp, överflyttning av arbetskraft, planering av allmänna

arbeten, yrkesutbildning i beredskapskurser och administration av investe­

ringsverksamheten.

När det gäller att tekniskt genomföra den här angivna uppdelningen av

beredskapsanslagen i tre kategorier, har man att välja mellan att arbeta med

skilda anslagstyper och att dela upp beredskapsstaten i tre skilda delstater.

Övervägande skäl synas tala för valet av den senare lösningen. Den är så­

lunda ägnad att göra beredskapsstaten mera överskådlig och medför även i

administrativt avseende icke obetydliga förenklingar. Vid sammanfattningen

i en stat av de förslag som i vanlig ordning framlagts av respektive före­

dragande ha därför anslagen uppdelats på tre skilda delstater, betecknade

allmän beredskapsstat I, II och III och bundna vid olika dispositionsförut-

sättningar. Av dessa delstater omfattar den första de anslag som omedelbart

böra ställas till Kungl. Maj :ts förfogande, den andra de anslag som i sin hel­

het böra stå till förfogande, när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållan-

dena det medgiva, respektive örn en försämring i arbetsmarknadsläget det

påkallar, och dessförinnan böra få disponeras för olika förberedande åtgär­

der samt den tredje de anslag som skola vara bundna vid den dubbla förut­

sättningen, att en arbetslöshetskris inträtt och att riksdagens medgivande till

anslagens disposition inhämtats respektive, örn riksdagen ej är samlad, att

riksdagen inkallas eller ändock skall sammanträda inom viss tid. Utryttjan-

Kungl Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

23

det av delstaterna II och III kari givetvis tänkas begränsat till vissa anslag

eller anslagsgrupper. Särskilt med tanke på delstaten II bör detta förhållan­

de understrykas, eftersom på denna stat sammanförts anslag med helt skil­

da sakliga dispositionsförutsättningar.

Anslagen å allmän beredskapsstat II och III böra vara maximerade. För an­

slagen å allmän beredskapsstat I böra gälla samma något friare dispositions-

regler som tillämpas för anslagen å försvarsberedskapsstaten.

Som bihang till detta protokoll torde få fogas ett förslag till allmän be­

redskapsstat för budgetåret 1944/45, upprättat i enlighet med vad jag här för­

ordat och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda anslag

på staten vilka, såsom förut omnämnts, denna dag framlagts av vederbö­

rande föredragande (bil. 116).

Enligt det nu framlagda förslaget skulle å allmän beredskapsstat I upp­

föras anslag å sammanlagt 342 miljoner kronor. Å allmän beredskapsstat

II och III skulle anslagssummorna bli 277 respektive 655 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle den allmänna beredskapsstatens omslutning bli 1 274

miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad

i det föregående anförts,

a) fastställa allmän beredskapsstat I att lända till efter­

rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att ställa de å

staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters för­

fogande från och med samma tidpunkt,

b) fastställa allmän beredskapsstat II att lända till efter­

rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att dels från och

med samma tidpunkt ställa de å staten uppförda anslagen

till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande

planeringsåtgärder, dels, om och i den mån försörjnings- eller

arbetsmarknadsläget det medgiver, respektive om och i den

mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar, be­

träffande vissa anslag eller viss grupp av anslag förklara, att

de må disponeras för därmed avsedda ändamål,

c) efter riksdagens hörande eller, om riksdagen ej är sam­

lad, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse

utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sam­

manträda, fastställa allmän beredskapsstat III att lända till

efterrättelse från den tidpunkt, arbetsmarknadsläget det på­

kallar, samt ställa de å staten uppförda anslagen till veder­

börande myndigheters förfogande för därmed avsedda ända­

mål,

dels ock medgiva, att anslag å allmän beredskapsstat I

må, om riksdagen ej är samlad, överskridas under förutsätt­

ning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen

ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

Bihang.

ALLMÄN

FÖRSLAG

TILL

BEREDSKAPSSTAT

FÖR BUDGETÅRET

1944/45

Kungl. Mai:ts proposition nr 281.

27

Allmän beredskapsstat I.

Driftbudgeten.

A.

Egentliga statsutgifter:

V. Socialdepartementet................................ 28 000 000

VI. Finansdepartementet............................... 310 200 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet....................... 4 000 000

Kronor

342 200 000

Summa

342 200 000

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

för­

slagsvis ...................................................................................

G. Diverse.

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m.,

förslagsvis .................................................................

20 000 000

8 000 000

Summa

i

VII. Finansdepartementet.

28 000 000

Kronor

Kronor

E. Diverse.

Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap,

för-

slagsvis .......................................................................................

100 000 000

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete,

förslagsvis...................................................................................

200 000 000

Planering av allmänna arbeten,

förslagsvis..................

10 000 000

Kostnader för administration av investeringsverk-

samheten m. m.,

förslagsvis...........................................

200 000

Summa

310 200 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

J. Yrkesundervisningen.

Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.,

förslagsvis

4 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

29

Allmän beredskapsstat II.

Driftbudgeten.

............. ...... .......... ■ ............... ................ .

A. Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet.................... .. 780 000

V. Socialdepartementet................................. 45 704 700

VI. Kommunikationsdepartementet............. 63 000 000

IX. Jordbruksdepartementet.......................... 13 900 000

X. Handelsdepartementet .............................. 17 000

Kronor

123 401 700

Summa

Kapitalbudgeten.

123 401 700

Kronor

I. Statens affärsverksfonder...........................................................

27 635 000

II. Luftfartsfonden............................................................................

2 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond................................................

6 507 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond..............................................

1 700 000

V. Statens utlåningsfonder...............................................................

25 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd...........................................................

90 000 000

Summa

153 542 500

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

!

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Sjökarteverket:

Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg ........

780 000 1

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

.

25 000 000

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden..........................................................

15 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem............

3 000 000

18 000 000

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Centraltvättstuga för personal m. m................

45 000

Fattigvård och barnavård:

Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem........

322 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem .

337 700

659 700

Säger

43 704 700

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

31

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

S/ ukvärdsanstalterna :

övriga, egentliga sjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter......................................

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna

Bidrag till uppförande eller inrättande av epide­

misjukhus ..............................................................

Kronor

Kronor

i

1 000 000

200 000

200 000

1 400 000

600 000

Förlossningsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss­

ningsanstalter .......................................................

Säger

2 000 000

Summa

46 704 700

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-

nande samhällen, där kronan är väghållare:

Nyanläggning av bygdevägar................................

8 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar..........................

2 500 000

Byggande av huvudvägar.......................................

20 000 000

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar..

6 000 000

36 500 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator.............

10 000 000

I Diverse ändamål:

Byggande av broar..................................................

1 000 000

Vissa vägbeläggningar............................................

11 500 000

12 500 000

Hamnar och farleder.

Bidrag till handelshamnar och farleder....................

1 000 000

Vatten- och avloppsledningar.

Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled­

ningar .........................................................................

3 000 000

Summa

68 000 000

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

IX. Jordbruksdepartementet;

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantinannanäringar m. m.

i Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och

lanthushållsskolor................................................

2 000 000

G. Lanthushållning i allmänhet.

Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område......................................................................

6 000 000

2 000 000

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering...........

Säger

8 000 000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund­

förbättringar m. in.

Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt­

ningar på landsbygden...........................................

400 000

J. Skogsväsendet.

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m................

3 500 000

Summa

13 900 000

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................

17 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

33

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg...................

270 000

Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden..................

25 000

Telefonstationsbyggnad i Värnamo . .......................

315 000

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf­

väsende ......................................................................

300 000

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi­

kerade järnvägar:

Bangårdar:

Spåranordningar .............................. 2 400 000

Tegelbackens reglering..................... 1 000 000

910 000 1

3 400 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Fortsatt anläggning av dubbelspår . 1 500 000

Ny tunnel mellan Tomteboda och

Hagalund......................................... 1 000 000

2 500 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:

Diverse åtgärder för spårförstärkning..............

1 000 000

1

Husbyggnader:

Bostadshus............................................................

100 000

I

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Ny marketenteribyggnad i Notviken................

150 000

Elektrifiering:

Förberedande arbeten för elektrifie­

ring av ostkustbanan med bilinjer 5 000 000

Förberedande arbeten för elektrifie­

ring av linjen Uddevalla—Ström­

stad med Smedberg—-Lysekil .... 1 500 000

6 500 000

1

13 650 000

Bullande materiel........................................................

12 000 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

1 000 000

E. Domänverket.

Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs

och vårdanstalten å Hall........................................

26 650 OOO

75 OOO

Summa

27 635 000

Bihang till riksdagens protokoll 194A. 1 sami. Nr 281.

3

34

Kungl. Muj:ts proposition nr 281.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser............

2 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall.

162 000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus

vid Strängnäs.......................................................

120 000

Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i

Lund......................................................................

250 000

Renovering och ombyggnad av ekonomibyggna­

den vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg..........

560 000

Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå . . .

1 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

233 000

2 163 000

Kommunikationsdepartementet:

Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvar­

teret Lejonet i Stockholm..................................

400 000

Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län.

450 000

Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö..........

850 000

Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendom­

stol i kvarteret Palmen i Vänersborg...............

290 000

Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad ....

780 000

2 770 000

Ecklesiastikdepartementet:

Örn- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala......................

132 500

Förvärv av mark till institutionen för ärftlig­

hetsforskning vid Lunds universitet................

80 000

Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tek-

niska högskola.....................................................

1 000 000

1 212 500

Handelsdepartementet :

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.............................

200 000

Summa

6 507 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

35

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

j

Kronor

Kronor

Flygförvaltningens delfond:

Markförvärv för flygfält..........................................

1 700 000

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be­

medlade, barnrika familjer................................

15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.....................................................

8 000 000

23 000 000

Jordbruksdepartementet:

Gödselvårdslånefonden...........................................

2 000 000

Summa

25 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

! Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .

80 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

3 000 000

Lån för uppförande och förbättring av lantarbe-

tarbostäder................................................

2 000 000

!

Lån för bostadsförbättringsverksamhet.

5 000 000

90 000 000

Summa

90 000 000 |

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

37

Allmän beredskapsstat lil.

Driftbudgeten.

A.

Egentliga statsutgifter:

V. Socialdepartementet............................... . 233 586 500

Kronor

VI. Kommunikationsdepartementet........... . 143 501 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... . 20 141 000

IX. Jordbruksdepartementet........................ . 31 493 000

X. Handelsdepartementet...........................

3 349 000

432 070 500

Kapitalbudgeten.

Summa

432 070 500

Kronor

I. Statens affärsverksfonder......................................................... 128 720 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond............................................ 7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.......................................... 12 758 000

V. Statens utlåningsfonder........................................................... 31 300 000

VI. Fonden för låneunderstöd....................................................... 41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket........................................... 500 000

VIII. Diverse kapitalfonder................................................................. 1 400 000

Summa ! 223 345 500

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

" - ....■■

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.. .

200 000 000

Förbättrande av bostadsförhållanden m. m.:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ..........................................................

20 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.............

12 000 000

Bidrag till anordnande av allmänna samlingslo­

kaler ......................................................................

1 000 000

33 000 000

Blindvård:

Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i

förskolåldern........................................................

72 000

Fattigvård och barnavård:

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem . .

114 500

Säger

233 186 500

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvärdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande, inrättande‘eller inlösen

av vårdhem för lättskötta sinnessjuka............

300 000

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka......................................................................

100 000

Säger

400 000

Summa

233 586 500

Kunut. Maj.ts proposition nr 281.

39

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-

nande samhällen, där kronan är väghållare:

Nyanläggning av bygdevägar............................

16 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar......................

6 000 000

Byggande av huvudvägar..................................

38 000 000

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

12 500 000

72 500 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator............

22 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar..............

3 000 000

i Diverse ändamål:

'

Stensättning av vägar och gator..........................

5 800 000

Byggande av broar..................................................

2 100 000

Vissa vägbeläggningar............................................

6 400 000

14 300 000

Hamnar och farleder.

lil 800 000

Bidrag till handelshamnar och farleder....................

9 000 000

Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder...............................................................

1 700 000

Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-

stödda fiskehamnar.................................................

3 500 000

14 200 000

Vatten- och avloppsledningar.

Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled-

ningar........................................................................

17 000 000

Säger

143 000 000

D. Byggnadsväsende^

Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. . . .

150 000

Iståndsättning av uthyrningsfasligheter vid Drott-

ningholms slott........................................................

218 000

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott..............

99 000

Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott................

34 000

Säger 1

501 OOO

Summa

! 143 501 000

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

C. Kyrkliga ändamål.

Kronor

Kronor

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö..............

120 000

D. Akademier m. m.

Akademien för de fria konsterna med konsthög­

skolan:

Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m............

21 000

J. Yrkesundervisningen.

Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa..................

20 000 000

Summa

20 141 000

IX. Jordbruksdepartementet.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

Kronor

Kronor

lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan:

Byggnadsarbeten.....................................................

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten.....................................................

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och

lanthushållsskolor................................................

208 000

860 000

2 200 000

Säger

3 268 000

E. Hästavel- och boskapsskötsel m. m.

Statens hingstdepåer och stuteri:

Byggnadsarbeten.....................................................

25 000

G. Lanthushållning i allmänhet.

; Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område......................................................................

18 000 000

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering...........

4 000 000

Säger

22 000 000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Egnahemsbildning:

Byggande av odlingsvägar.....................................

Bidrag för anläggande av gemensamma tvätt­

inrättningar på landsbygden ............................

900 000

800 000

Säger

1 700 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

41

Kronor

Kronor

J. Skogsväsendet.

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m................ Bidrag till byggande av cykelstigar..........................

3 500 000

1 000 000

Säger

4 500 000

Summa ;

31 493 000

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................

349. OOO

F. Diverse.

Avsättning till fonden för idrottens främjande .... Avsättning till fonden för friluftslivets främjande..

1 500 000 1 500 000

Säger

3 000 000

Summa

3 349 000

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

------------------

Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm...........

750 000

Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.. .

200 000

Posthusbyggnad i Huskvarna..................................

375 000

Posthusbyggnad i Skellefteå......................................

875 000

Posthusbyggnad i Stomman....................................

180 000

Ombyggnad av posthuset i Luleå............................

180 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

1 000 000

i

3 560 OOO

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm....................

110 000

Telefonstationsbyggnad i Enköping........................

315 000

Telefonstationsbyggnad i Katrineholm....................

360 000

Telefonstationsbyggnad i Borgholm........................

300 000

Telefon- och överdragsstationsbyggnad i Vimmerby

315 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i

Västervik..................................................................

225 000

Telefonstationsbyggnad i Ystad..............................

440 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan..........................

475 000

Telefonstationsbyggnad i Skara..............................

425 000

Telefonstationsbyggnad i Hagfors..........................

370 000

Telefonstationsbyggnad i Sunne..............................

300 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga............................

310 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i

Ljusdal......................................................................

100 000

Telefonstationsbyggnad i Sollefteå...........................

375 000 i

Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn ....

500 000 j

Förråds-, garage- oell verkstadsbyggnad i Norr-

köping.......................................................................

420 000 1

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Örebro .

420 000 |

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle . .

420 000

Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors............

260 000

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-

väsende ......................................................................

3 800 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

4 000 000

14 240 OOO

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi-

lterade järnvägar:

Bangårdar:

Spåranordningar................................ 3 200 000

Gångbroar och gångtunnlar............ 1 500 000

Vissa bangårdsarbeten...................... 1 400 000

6 100 000

i

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

43

Kronor

Kronor

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Fortsatt anläggning av dubbel­

spår ................................................ 21 500 000 Linjeomläggningar.......................... 3 475 000 Anordnande av nya grusgropar ... 350 000

25 325 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:

Diverse åtgärder för spårförstärkning.............. 1 000 000 Skenfria vägkorsningar m. m.................................. 200 000 Husbyggnader:

Stationshus m. m.................................................

7 400 000

Telefonanläggningar och kabelarbeten.................

1 200 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift......................

3 625 000

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Magasinsbyggnad i Örebro .......... 225 000 'tillbyggnad av vagnverkstaden i

Bollnäs.......................................... 100 000

325 000

Elektrifiering:

Elektrifiering av linjen Lund—Käv­

linge—Landskrona med Lands­ krona—Billeberga ...................... 6 000 000 Elektrifiering av linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—Uddevalla . 12 000 000

18 000 000

3 750 000

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre

arbeten...................................................................

500 000

67 425 000

Rullande materiel........................................................

23 000 000

Autoinobiltrafik:

Garage- och verkstadsbyggnader..........................

1 210 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

5 285 000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Kraftstation vid Forsmoforsen.......... 5 000 000 Kraftstation vid Hölleforsen.............. 3 000 000 Ett tredje maskinaggregat vid Stads-

forsens kraftstation.......................... 2 000 000 Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och min­ dre regleringsföretag m. m............... 1 000 000

11 000 000

96 920 OOO

Distributionsanläggningar och därmed samman­

hängande arbeten vid statens kraftverk............. 3 000 000

14 000 000 14 OOO OOO

Summa! 128 720 000

44

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

1

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad..............

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-

32 000

ten å Skenäs........................................................

i

Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet

82 500

i Sundsvall............................................................

72 000

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäk­

tet i Hudiksvall....................................................

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet

64 000

i Visby..................................................................

45 000

295 500

Socialdepartementet:

Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjuk­

hus vid Strängnäs................................................

Utvidgning och förbättring av vattenverket vid

1 380 000

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik....................

Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipe-

63 000

holms sjukhus i Lund ......................................

880 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes-

92 000

sjukhus..................................................................

200 000

2 615 000

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg........

590 000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län ....

290 000

Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad..............

Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid sta-

325 000

tens väginstitut....................................................

60 000

1 265 000

Finansdepartementet:

1

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbe-

vakning..................................................................

120 000

Ecklesiastikdepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket ....

i

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggna-

440 000

den för kemiska institutionen vid universitetet

i Uppsala..............................................................

140 000

Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid uni-

versitetet i Lund..................................................

785 000

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk­

ning vid Lunds universitet................................

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid

360 000

universitetet i Lund..........................................

525 000

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska

högskola................................................................

63 000

Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folk-

skoleseminariet i Uppsala..................................

45 000

2 358 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

45

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.

70 000

Handelsdepartementet:

Salierhetsanstalter för sjöfarten............................

924 000

Summa

7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

j

Kronor

Arméförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för armén..................

5 475 000

Marinförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för marinen..................

4 037 000

Flygförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för flygvapnet............

3 240 000

Summa

12 758 000

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............................

15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden....................................................

10 000 000

25 000 000

Jordbruksdepartementet:

Gödselvårdslånefonden ..........................................

3 000 000

Frukt- och potatislagerhusfonden ......................

.800 000

Spannmålslagerhusfonden ......................................

500 000

Egnahemslånefonden..............................................

2 000 000

0 300 000

Summa

31 300 000

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

j Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar­

bostäder ..................................................................

Lån för bostadsförbättringsverksamhet..............

Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler

20 000 000

9 000 000

3 000 000

7 000 000

2 000 000

41 000 000

' Ecklesiastikdepartementet:

Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd­

lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten .

20 000

Summa

41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

1

Kronor

1

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets för- j

rådsfond................................................................

500 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kronor

1

Kronor

1

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt . . .

1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

47

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter un­

der försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentli­

ga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför

därvid följande.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

[1.] Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg. I en till

styrelsen för sjökarteverket ställd, av styrelsen såsom egen framställning

överlämnad skrivelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1942/43

framhöll chefen för sjökarteverket rörande ersättningsbyggnad av kustmät-

ningsfartyg bland annat följande.

Vid fastställandet år 1936 av sjökarteverkets nuvarande organisation hade

räknats med ett behov av sex kustmätningsfartyg med plats för cirka 22 s. k.

mätningsenheter. Med mätningsenhet förstodes en mätningsbåt med mät-

ningsförrättare och fyra man. Vid tidpunkten för organisationens faststäl­

lande hade funnits sex för kustmätning användbara fartyg med plats för 21

mätningsenheter. Av dessa hade emellertid två med plats för vardera fyra

mätningsenheter 1938 respektive 1941 blivit utrangerade. Ett tredje kustmät­

ningsfartyg, Svalan, vore byggt 1881 och motsvarade icke längre på något

sätt de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg.

Frågan om ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg hade behandlats i

ett flertal sammanhang, bland annat i utredningar av chefen för sjökarte-

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

verket 1926, av sjökarteverkskommitterade 1928, av styrelsen för sjökarte-

verket 1930 saint av statens organisationsnämnd 1931. 1 samtliga dessa ut­

redningar hade såsom en förutsättning för s.jökarteverkets verksamhet fram­

hållits nödvändigheten av att verkets fartygsbestånd vidmakthölles och öka­

des. I stället hade emellertid fartygsbeståndet på senare år minskats så att

numera endast fyra fartyg med plats för tillhopa tretton mätningsenheter

stöde till förfogande för kustmätning. Här kunde visserligen tänkas den in­

vändningen. dels att 1939 års riksdag beviljat medel till byggande av ett nytt

utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, dels att kanonbåten Svensksund enligt

förslag i annat sammanhang vore avsedd att överföras från marinen till sjö-

karteverket. Vad förstnämnda fartyg beträffade vore emellertid att observera,

att fartyget konstruerats med tanke på att utföra utsjölodning, sålunda en

helt annan uppgift än kustmätning, för vilket senare ändamål fartyget icke

lämpade sig. Beträffande Svensksund erfordrades detta fartyg efter före­

slagen överflyttning till sjökarteverket mer än väl för samma uppgifter, som

det tidigare haft i marinens tjänst, nämligen militärsjömätningar. Dessa båda

fartyg hade sålunda intet inflytande på bedömande av frågan angående er-

sättningsbyggnad för kustmätningsfartyg. Ytterligare en invändning kunde

måhända tänkas, nämligen att bristen på kustmätningsfartyg skulle kunna

motverkas genom användande av s. k. landförläggningar. Beträffande dylika

landförläggningar borde emellertid framhållas, att systemet i de flesta fall

måste betraktas såsom en otillfredsställande lösning, som i allmänhet gåve

sämre arbetseffekt än då mätningsenheterna vore förlagda ombord å ett loge-

mentsfartyg, vilket vid behov lätt kunde ombaseras. Systemet med landför­

läggning bleve i regel även mera oekonomiskt.

I skrivelse rörande sjökarteverkets anslagsäskanden för budgetåret 1943/

44 anförde chefen för sjökarteverket bland annat följande.

I annat sammanhang hade omförmälts, att två fartyg utrangerats åren

1938 och 1941 utan att ersättning för desamma erhållits. Av nu befintliga

fartyg hade år 1942 varit under övervägande att föreslå sjömätningsfartyget

Svalan, byggt 1881, till utrangering. I samband med en i juli 1942 företagen

besiktning av detta fartyg hade även undersökts möjligheterna för en istånd-

sättning av detsamma. Ett i samband därmed uppgjort förslag innebure i

stort sett dels vissa ofrånkomliga reparationer av skrov och maskinanlägg­

ning, dels ett likaledes nödvändigt anordnande av förbättrade förläggnings-

förhållanden för underofficerare och manskap. Till undvikande av missför­

stånd beträffande frågan örn förläggningsförhållandena borde framhållas,

att förslaget endast avsåge att söka tillfredsställa de mest blygsamma sani­

tära m. fl. fordringar, exempelvis anordnande av ett tvättrum för manskap,

vilket nu saknades, inbyggande av ankarkättingarna i en trumma (de löpte

nu oskyddade genom manskapets förläggningsplats), anordnande av ett för­

rådsrum, bättre hytter för underofficerare m. m. För utarbetande av detta

förslag hade anlitats sakkunnig arbetskraft, som utfört erforderliga detalj­

beräkningar och kostnadskalkyler. Förslagets genomförande hade beräknats

betinga en sammanlagd kostnad av omkring 200 000 kronor, varigenom far­

tygets livslängd skulle ökas med omkring tio år. Vid ett bedömande av

denna fråga borde uppmärksammas, att ett eventuellt beslut att istånd­

sätta Svalan ingalunda finge betraktas såsom ett alternativ till frågan örn

nytt kustmätningsfartyg. Ifrågavarande båda fartyg vore icke jämförbara,

enär Svalan i främsta rummet vore avsedd för utsjölodning, även örn far­

tyget vid behov, ehuru med mindre fördel, kunde användas vid s. k. kust­

mätning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

49

Med stöd av det anförda hemställdes, dels att 750 000 kronor, xdgörande hälften av den beräknade kostnaden för ett nytt kustmätningsfartyg, dels 200 000 kronor för iståndsättning av sjömätningsfartyget Svalan måtte stäl­ las till sjökarteverkets förfogande för budgetåret 1943/44.

Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majds åtgärd. Av sjökarteverkets skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1944/ 45 inhämtas i förevarande hänseende bland annat följande.

Ehuru såsom tidigare framhållits behov förelåge av nytt kustmätnings­ fartyg för åtta mätningsenheter hade med hänsyn till försör jningsläget även andra utvägar till frågans lösning prövats. Det vore sålunda i nuvarande situation tänkbart att i stället för det tidigare föreslagna fartyget för åtta mätningsenheter bygga ett fartyg för allenas fyra mätningsenheter, vilket j så fall borde dimensioneras så att det kunde passera Göta kanal. Härigenom vunnes dels ytterligare en reduktion av kostnaderna och en minskad åtgång av järn, enär ett dylikt fartyg kunde byggas enligt bestämmelserna för så kallad kustfart, dels att fartyget vid behov kunde användas för mätningar j insjöarna. Vidare borde uppställas som villkor att bostadsinredningen skulle tillfredsställa rimliga nutida fordringar, att nödiga verkstadsutrymmen skulle finnas samt att en mätningsbåt av största storleken skulle kunna tillfälligt lyftas för översyn eller reparation. Ritning och specifikation till ett dylikt fartyg hade utarbetats. Totalkostnaden inklusive utredning, nautisk utrust­ ning, ritningar m. m. uppginge till 580 000 kronor och borde fördelas på två budgetår.

Med tanke på rådande plåtknapphet hade även undersökts möjligheterna att bygga fartyg av trä eller betong. Slutligen hade undersökts i vad mån kostnaderna influerades genom att bygga fartyget utan eget framdrivnings- maskineri, i vilket fall förutsatts, att alla förflyttningar måste göras genom bogsering. Resultatet av undersökningen hade emellertid utvisat, att ett far­ tyg av betong eller trä, dimensionerat för Göta kanal, icke kunde rymma fyra mätningsenheter. Anskaffningskostnad per mätningsenhet bleve för järnfar­ tyg lägre än för träfartyg, sannolikt även lägre än för betongfartyg. Under­ hållskostnaden för betong- och träfartyg bleve i gynnsammaste fall något lägre, men samtidigt förelåge risk (bräckage och röta) att den kunde bli av­ sevärt högre än för järnfartyg. Ett fartyg utan eget framdrivningsmaskineri innebure möjligen reducerade kostnader men i alla andra hänseenden avse­ värda olägenheter.

Av det sagda syntes utan tvekan kunna dragas den slutsatsen, att om hän­ syn toges till alla på frågan inverkande omständigheter ett järnfartyg med eget framdrivningsmaskineri borde förordas. Erforderlig järnmängd för ett dy­ likt fartyg understege 100 ton, varför frågan örn dess byggande knappast kunde påverkas av knapphet å järn.

I anslutning till det anförda borde emellertid erinras om att å ett dylikt fartyg endast kunde förläggas fyra mätningsenheter. Enligt tidigare utred­ ningar angående ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg erfordrades dock för närvarande utrymme för åtta mätningsenheter. Härav följde, att förut begärt fartyg örn åtta mätningsenheter, trots därmed förenade olägenheter, borde ersättas med två fartyg örn fyra mätningsenheter. Av statsfinansiella skid ansåge sig verket för närvarande endast kunna hemställa örn anvisande av medel för byggande av ett dylikt fartyg.

Enär verkets tidigare framförda äskande avseende 200 000 kronor för islåndsättande av sjömätningsfartyget Svalan icke föranlett någon Kungl. Majlis åtgärd och behovet alltjämt k varsi ode i full utsträckning hemställdes, att följande belopp måtte upptagas för budgetåret 1944/45, nämligen

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

Hälften av den beräknade kostnaden (580 000:—) för byg­

gande av ett nytt kustmätningsfartyg ................................ kronor 290 000

För iståndsättande av sjömätningsfartyget Svalan ............... »_ 200 000

Summa kronor 490 000.

Framställningen har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan från försvarsdepartementet till investeringsutredningen överlämnats

uppgifter angående byggnadsarbeten m. m. inom försvarsväsendet, vilka va­

rit under övervägande inom departementet men för vilka medel icke kunnat

inrymmas i 1944 års statsverksproposition, har investeringsutredningen i

investeringsreserven för budgetåret 1944/45 medtagit om- och nybyggnad av

sjömätningsfartyg för sjökarteverket för en kostnad av 780 000 kronor.

Med sjömätning avses främst kartläggning av kuster och angränsande vat­

tenområden, varvid vattnets djup och bottenlagrets beskaffenhet noggrant

undersökas genom lodning. Vid denna s. k. kustmätning användas kustmät­

ningsfartyg, vilka tjänstgöra såsom logementsfartyg för ett antal arbetsgrup­

per (mätningsenheter). Det egentliga mätningsarbetet sker från särskilda för

ändamålet medförda motorbåtar, en för varje mätningsenhet. Förutom kust­

mätning utföres även s. k. utsjölodning, vilken äger rum längre ut till sjöss

och utföres från själva mätningsfartyget. Slutligen ingå i sjömätningsar-

betet även s. k. militärsjömätningar, varmed avses mätningar som samman­

hänga med militärledssys temet. För detta ändamål erfordras fartyg av an­

nan konstruktion än kustmätningsfartygen.

Den föreliggande utredningen giver klart vid handen, att sjökarteverkets

fartygsbestånd för närvarande icke kan anses tillfredsställande. Sålunda ha

under senare år två äldre fartyg måst utrangeras utan att ersättning erhål­

lits. Visserligen har 1939 års riksdag beviljat medel för byggande av nytt

utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, vilket numera tagits i bruk, varjämte

kanonbåten Svensksund, som underkastats en genomgripande reparation,

överförts till sjökarteverket för att användas för militärsjömätningar. De ut­

rangerade fartygen voro emellertid avsedda för kustmätning, och för dylik

mätning har någon ersättning icke erhållits. Från sjökarteverkets sida har

vid upprepade tillfällen hemställts örn ersättningsbyggnad av ett kustmät­

ningsfartyg med plats för åtta mätningsenheter samt reparation av det

äldsta nu nyttjade fartyget, Svalan. Med hänsyn till de beräknade avsevärda

kostnaderna, 1 500 000 kronor respektive 200 000 kronor, ha emellertid de

ifrågasatta åtgärderna tills vidare icke kommit till utförande. För nästkom­

mande budgetår har sjökarteverket, med hänsyn till tidsläget, ansett sig kun­

na föreslå nybyggnad av ett mindre fartyg, avsett för fyra mätningsenheter

och kostnadsberäknat till 580 000 kronor, under förutsättning att den förut

äskade reparationen av Svalan komme till stånd. Ehuru starka skäl anförts

till stöd för dessa förslag, har jag hittills icke ansett mig kunna tillstyrka,

att medel beräknas för ändamålet, främst med tanke på svårigheterna att

bestrida kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

51

Sedan investeringsutredningen numera funnit arbetena med byggandet av

nytt sjömätningsfartyg och reparation av ett äldre dylikt fartyg lämpliga att

medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, torde emellertid frågan

böra. upptagas till förnyad prövning.

Vad till en början angår spörsmålet om byggandet av nytt kustmätnings-

fartyg, vill jag tillstyrka, att det mindre, för fyra mätningsenheter avsedda

fartyget medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. Även örn verkets

hela behov icke därigenom bliver tillgodosett, ernås dock en uppenbar för­

bättring genom fartygets tillkomst. Den av chefen för sjökarteverket utförda

undersökningen rörande möjligheten att bygga fartyget av trä eller betong

i stället för av järnplåt får anses ha utvisat, att eif jämfartyg i längden stäl­

ler sig mest ekonomiskt.

Vid framläggande av förslag om byggande av det mindre fartyget har sjö­

karteverket utgått ifrån, att medel jämväl skola anvisas för reparation av

kustmätningsfartyget Svalan. Kostnaderna för reparationen ha beräknats till

200 000 kronor, och en ytterligare livslängd av minst tio år har förutsatts.

Vägande skäl kunna anföras både för och emot detta förslag. Mot detsamma

talar, att kostnaderna synas höga med tanke på att fartyget likväl kan kom­

ma att utrangeras inom en relativt nära framtid. Härtill kommer att kostna­

derna för en dylik reparation alltid äro svåra att i förväg exakt uppskatta.

I detta fall har emellertid under hand meddelats, att beräkningarna äro så

omsorgsfullt utförda, att ett överskridande av beloppet 200 000 kronor icke

synes behöva befaras.

För reparationen talar, att åtgärden ställer sig fördelaktig ur materialsyn­

punkt. Enligt uppgift från sjökarteverket torde fartyget vidare efter en dylik

reparation bliva väl lämpat för sin uppgift. I gynnsamt fall lärer även kunna

räknas med att fartyget kommer att kunna användas längre tid än vad man

ansett sig berättigad att kalkylera med. I varje fall torde en ytterligare er-

sättningsbyggnad, därest reparationen kommer till stånd, kunna uppskjutas

på obestämd tid.

Med hänsynstagande till de pa fragan inverkande faktorer, som för närva­

rande kunna bedömas, finner jag mig för egen del kunna tillstyrka, att medel

beräknas å allmän beredskapsstat såväl för den föreslagna reparationen av

kustmätningsfartyget Svalan som för ersättningsbyggnad av nytt kustmät-

ningsfartyg för fyra mätningsenheter.

De arbeten, örn vilka här är fråga, synas väl lämpa sig såsom investerings­

objekt. Arbetena böra utföras vid Karlskrona örlogsvarv, som är i trängande

behov av fyllnadsarbeten, varigenom en ur beredskaps- och arbetsmarknads-

synpunkt lämplig reglering av arbetstillgången vid varvet kan ernås. De ifrå­

gasatta arbetena böra därför så snart ske kan komma till utförande och så­

lunda hänföras till anslagsgruppen II.

I anslutning till det anförda får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till

Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sj.ömät-

ningsfartyg

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................................... kronor 780 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

53

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

N ärvar ande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning höran­ de ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för bud­ getåret 1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1, 2, 4—6 och 8—16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 3 och 7. Föredra­ gandena anföra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. 316, rd. skr. nr 451) upptager den för budgetåret 1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under femte huvud­ titeln ett förskottsanslag av 50 000 000 kronor till Kostnader för överflytt­ ning av arbetskraft. Från detta anslag har avsetts skola bestridas de regle­ ringsåtgärder på arbetsmarknaden, som visa sig nödvändiga för att tillgodo­ se viktiga produktionsområden med arbetskraft, främst skogsbruket och jord­ bruket. Chefen för finansdepartementet har vid anmälan av inkomsterna i statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit, att anslag för berörda ändamål för nästa budgetår uppföres å allmän beredskapsstat.

I skrivelse den 17 februari 1944 har

statens arbetsmarknadskommission

framlagt en kortfattad berättelse för utvecklingen å arbetsmarknaden under år 1943 ävensom beräkningar rörande medelsbehovet för arbetsmarknads-

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements-

chefen

reglerande åtgärder under budgetåret 1944/45. En närmare redogörelse för

innehållet i nämnda skrivelse lämnas i samband med framläggande av för­

slag angående äskande av anslag för nyssnämnda budgetår till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m. Här vill jag inskränka mig till att fram­

hålla, att av arbetsmarknadskommissionens skrivelse framgår, att svårighe­

terna att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft lättat

väsentligt under innevarande budgetår. Särskilt gäller detta i fråga om skogs­

bruket. Kommissionen anför, att, enligt vad för närvarande syntes sannolikt,

behovet av att tillföra skogsbruket arbetskraft under nästa budgetår förvän­

tades bliva avsevärt mindre än vad som varit fallit under de senaste budget­

åren.

Kommissionen uppgiver, att under tiden juli—december 1943 av föreva­

rande anslag förbrukats inemot 13 miljoner kronor, och räknar med att från

anslaget under nästa budgetår böra bestridas utgifter, bland annat, för för-

flyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till ovan arbetskraft, som överflyttas

till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för ut­

bildning av reservarbetskraft, industrikonsulenternas verksamhet, arbets-

blockorganisationen samt anordnande av jordbruksläger. Däremot har kom­

missionen ej beräknat medel för uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga

samt för anskaffning av kojor m. m. Det för nästa budgetår erforderliga me­

delsbehovet under ifrågavarande anslag uppskattar kommissionen från sag­

da utgångspunkter till 20 000 000 kronor.

Som framgår av arbetsmarknadskommissionens skrivelse ha reglerings­

åtgärderna på arbetsmarknaden för att tillgodose vissa produktionsområden

med arbetskraft kunnat väsentligt inskränkas under innevarande budgetår.

Såvitt nu kan bedömas torde endast cirka hälften av det för budgetåret för

kostnader för överflyttning av arbetskraft uppförda anslaget å 50 000 000

kronor komma att förbrukas. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag för

nästa budgetår har kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor. Kom­

missionen har härvid under anslaget beräknat medel för bland annat bered­

skapskurser för verkstadsindustrien och kurser för utbildning av reservar­

betskraft. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna

dag förslag om att kommissionens yrkesutbildningsverksamhet från och med

budgetåret 1944/45 skall övertagas av överstyrelsen för yrkesutbildning. En­

ligt vad jag erfarit beräknas detta medföra en minskad belastning å anslaget

med cirka 2,5 miljoner kronor.

Det är givetvis vanskligt att nu uttala sig örn i vilken omfattning här av­

sedda åtgärder behöva vidtagas under nästa budgetår. Arbetsmarknadskom­

missionen synes vid sin uppskattning av medelsbehovet för hithörande än­

damål ha räknat med att läget på arbetsmarknaden skall kunna medgiva

en viss ytterligare avveckling av dessa åtgärder. Jämväl för egen del anser

jag sannolikt, att detta skall bliva möjligt. Ett bifall till chefens för ecklesia­

stikdepartementet förenämnda förslag borde egentligen föranleda en nedräk-

ning av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

55

av anslaget nu endast kan bliva approximativ, vill jag emellertid föreslå, att anslaget bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet. Jag föror­ dar alltså att till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1944/45 beräknas ett anslag av 20 000 000 kronor.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Kostnader för överflyttning av arbetskraft

å allmän

beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

förslagsvis

........... kronor 20 000 000.

[2.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Investeringsutred-

ningen

har i sitt betänkande framlagt förslag rörande uppförande å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till åtgärder för arbetsmark­ nadens reglering m. m. Utredningen har härvid hemställt, att anslaget

upp­

tages med ett belopp av 225 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget ber jag få hänvisa till utredningens betänkande (s. 255—258).

Erfarenheten har visat, att man måste räkna med befintligheten av en viss

Departement*

arbetslöshet även under normala tider. De åtgärder av skiftande slag, som «*«/«"• från statens sida ansetts böra vidtagas för arbetslöshetens bekämpande, ha under de senaste åren finansierats från reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Ett anslag med denna benämning har av Kungl. Maj:t äskats å riksstaten även för budgetåret 1944/45.

Det å riksstaten uppförda anslaget avser att bemästra en arbetslöshet av ungefärligen den storleksordning, som förekommit under de senaste åren. Inträffar under budgetåret en mera omfattande arbetslöshetskris, kommer sysselsättning att skapas genom igångsättande av en rad arbeten av skiftan­ de slag. I enlighet med investeringsutredningens förslag är avsikten att fi­ nansiera dessa från speciella å beredskapsstat uppföra anslag. Beredskaps- statens specificerade anslag komma alltså under en arbetslöshetskris att i stor utsträckning bestrida kostnader för den typ av arbeten, som under nor­ mala förhållanden bestridas från det allmänna arbetslöshetsanslaget till åt­ gärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Investeringsutredningen framhåller emellertid, att äten under en krissitua­ tion, då beredskapsstatens anslag ställts till förfogande, ett behov föreligger av ett allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Särskilda anslag ha nämligen icke upptagits till alla sådana arbetsföretag, som kunna befinnas lämpliga att igångsätla för alt skapa sysselsättning åt arbetslösa. Särskilt bör observeras att vissa kommunala arbeten, som kunna vara av betydande angelägenhetsgrad och lia stort värde som syssselsättningsobjekt, sakna särskilda anslag å beredskapsstaten. Möjligheter att lämna bidrag till sådana kommunala arbeten böra förefinnas. Vidare kan det visa sig önskvärt att kunna företaga justeringar av gällande statsbidragsregler till ar-

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

beten, för vilka särskilda anslag upptagits. Slutligen kunna förhållandena

utveckla sig därhän, att en viss grupp av arbeten kan komma att visa sig

särskilt lämplig att anlita, medan andra arbetsföretag av olika skäl icke kun­

na komma till utförande i den omfattning, som man förutsatt vid beredskaps-

statens fastställande. Det kan därför visa sig lämpligt och måhända nödvän­

digt att kunna igångsätta vissa slag av arbeten i större utsträckning än vad

medelstillgången på de specificerade anslagen i och för sig medgiver. En

dylik förskjutning av sysselsättningsprogrammet lärer sålunda bliva ofrån­

komlig, om vid svårartad arbetslöshetskris, materialbrist omöjliggör igång­

sättandet av mera materialkrävande byggnadsarbeten. Då måste arbeten av

typen vägar, flygfält, dubbelspår, vård och underhåll av fornlämningar och

byggnadsminnesmärken etc. komma att tillgripas i vidgad omfattning.

På här redovisade grunder har investeringsutredningen förordat, att å be-

redskapsstaten uppföres ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens regle­

ring. Vid beräknandet av anslagsbehovets storlek har utredningen utgått från

den situation, i vilken enligt utredningens mening de största anspråken kun­

na komma att ställas på ifrågavarande anslag, nämligen den att material­

bristen förhindrar igångsättandet av ett större antal mera materialkrävande

arbeten, i vilket läge grovarbeten måste mobiliseras i sådan utsträckning att

de i sysselsättningshänseende till stor del få ersätta de å beredskapsstaten

upptagna materialkrävande arbetena. För denna situation har investerings­

utredningen beräknat, att ett belopp av 225 miljoner kronor bör stå till för­

fogande.

Då jag anser mig kunna godtaga investeringsutredningens uppfattning om

lämpligheten av att ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag och

jag icke har någon erinran mot det föreslagna beloppet, förordar jag, att

å

allmän beredskapsstat upptagas anslag av 225 miljoner kronor, varav 25

miljoner kronor på beredskapsstat II och 200 miljoner kronor på beredskaps­

stat III.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte

föreslå riksdagen

att till

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

för

budgetåret 1944/45 uppföra

dels

å allmän beredskapsstat II ett

anslag av ..................................................... kronor 25 000 000

dels ock

å allmän beredskapsstat III

ett anslag av................................................. »

200 000 000.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[3.]

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträf­

fande grunderna för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden får jag

hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 243 till 1943 års

riksdag angående anslag till förbättrande av bostadsförhållandena (s. 58 ff.

jfr även kungörelsen nr 596/1943).

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

57

Sedan chefen för finansdepartementet den 27 maj 1943 uppdragit åt 1942 års jordbrukskommitté att verkställa inventering av anläggningsarbeten inom jordbruket, lämpliga för beredande av sysselsättning vid omfattande arbets­ löshet efter krigets slut, har kommittén den 22 september samma år avgivit en promemoria i ämnet. Kommittén har i nämnda promemoria jämväl be­ handlat frågan om upprustning av bostäderna vid jordbruken såsom lämpligt arbetsobjekt.

Rörande behovet av en dylik upprustning anför kommittén (s. 17). I samband med den särskilda folkräkningen 1935/36 gjordes en specialun­ dersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner. Bostäderna hava vid denna undersökning uppdelats i sex kvalitetsgrupper, varav kvalitets­ grupp I omfattar de lägenheter, vilka betecknats som förfallna samt de därpå följande grupp II—VI de lägenheter, som uppvisa allt färre av vissa angivna brister. Kvalitetsgrupp VI omfattar sålunda goda lägenheter. Resultatet av undersökningen framgår av följande sammanställning:

Bostäder för

Kvalitetsgrupp Hemmansägare stator» Samtliga (3—99 ha åker) socialgrupper

I ......................................................... 131

16-3 15-1

II ............................................... 3-8

15-3 7-0

III .............................................. 15-6

28-7 18-6

IV .............................................. 59-2

38-5 51-4

V ....................................................... 3-9

0-1 2-5

VI ....................................................... 4-4

1-1

5-4

Tillämpade på totala antalet bostadshus inom landet, bebodda av brukaren, skulle inom storleksgrupperna 3—99 hektar åker cirka 40 000 st. vara förfall­ na och cirka 60 000 st. mycket bristfälliga.

Sedan undersökningen verkställts, torde emellertid läget hava förändrats genom de förbättringar av bostadshusen, som verkställts under senare år. Sålunda kan nämnas att enligt uppgift av egnahemsstyrelsen lia under bud­ getåren 1933/34 t. o. m. 1941/42 beviljats sammanlagt 86 149 bostadsförbätt- ringsbidrag, 17 700 nybyggnadslån och 2 974 förbättringslån. Huru många bostadshus, som härigenom upprustats, är icke möjligt att exakt angiva men torde uppgå till omkring 90 000 stycken. Någon uppdelning av bostäderna på skilda socialgrupper är icke möjlig utföra utan synnerligen tidskrävande ar­ bete men då bland de beviljade ansökningarna ett mycket stort antal torde avse icke jordbrukarbostäder torde många bostadhus vid jordbruk ännu vara i bristfälligt skick. Därjämte hava bidrag utlämnats till upprustning av lantarbetarbostäder.

Kommittén upplyser, att kommittén i syfte att erhålla en uppfattning av omfattningen av de för närvarande planlagda förbättringsåtgärderna, som icke förväntades bliva utförda under år 1943 och sålunda kunde betraktas som en beredskapsreserv, införskaffat uppgifter från hushållningssällskap och egnahemsnämnder. Härav framgår, att det största arbetsobjektet utgjordes av bostadsförbättringarna, vilka beräknades kräva en arbetskostnad av 36 300 000 kronor, motsvarande ungefär 2 000 000 dagsverken vid ca 27 000 arbetsföretag. Omkring 11 000 personer beräknades erhålla sysselsättning under antagande atl arbetena kunde utföras under ett år och pågå ungefär

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

200 dagar i medeltal för hela landet. Samtliga bostadsförbättringsföretag

vore avsedda att utföras med bistånd av statsmedel.

Kommittén framhåller, att då här vore fråga örn utförande av arbetsobjekt

för arbetslöshetens motverkande, borde enligt kommitténs mening behovs-

principen icke tillämpas, enär det härvidlag i första hand gällde att skapa så

många arbetstillfällen som möjligt.

Kommittén har vidare till behandling förehaft frågan om ändring i gällande

grander för bostadsförbättringsunderstöden. Kommittén har härvid uttalat,

att någon höjning av understödets procentuella andel av kostnaderna knap­

past kunde ifrågakomma. Däremot har kommittén ansett det kunna ifråga­

sättas, att nu utgående maximibidrag per lägenhet höjes från 2 500 till 3 500

kronor. Kommittén framhåller, att de beräknade totalkostnaderna i medeltal

för samtliga företag, för vilka hos egnahemsnämnderna innelåge ännu icke

bifallna ansökningar, syntes motivera detta.

Vad angår behovet av statsmedel för ifrågavarande bostadsförbättrings-

verksamhet framhåller kommittén, att enligt uppgift från egnahemsnämn­

derna arbetskostnaderna för inneliggande ansökningar, vilka ännu icke bevil­

jats, beräknats till cirka 19 milj. kronor. Om arbetskostnaderna uppskattades

till V3 och materialkostnaderna till 2/3 av totalkostnaderna, skulle sistnämnda

kostnader uppgå till 57 000 000 kronor. Antalet företag vore 13 255 stycken.

Totalkostnaderna per företag kunde sålunda uppskattas till i medeltal 4 300

kronor (80 % härav = 3 440 kronor). Därest samtliga dessa ansökningar

bifölles med högsta möjliga av kommittén föreslaget understöd — såväl pro­

centuellt som per företag —- skulle för ändamålet erfordras cirka 45 milj.

kronor. Redan nu inneliggande ansökningar innebure sålunda ett flerdubbelt

större behov av statsanslag än vad riksdagen anvisat för budgetåret 1943/44.

För utförande av en företagsmängd av sagda omfattning torde åtgå 1 100 000

dagsverken eller sysselsättning för cirka 5 500 man under ett år (200 dagar).

I utlåtande den 28 februari 1944 över jordbrukskommitténs prome­

moria har egnahemsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, anfört, bland an­

nat, att kommittén endast flyktigt berört bostadsförbättringsverksam-

heten och understödsverksamheten avseende inledande av vatten och

avlopp såsom arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt in­

träffad arbetslöshet. De framställningar om bostadsförbättringsunderstöd,

som enligt vad kommittén uppgivit innelåge hos egnahemsnämnderna, ut­

gjorde en i och för sig betydande arbetsreserv, i dagsverken räknat omkring

1,6 miljoner. Behovet av bostadsförbättringar på landsbygden vore emeller­

tid fortfarande så stort, att vid behov en mångdubbel arbetsreserv syntes

kunna åstadkommas. I den utsträckning som byggnadsmaterial kunde an­

skaffas borde också bostadsförbättringsverksamheten liksom införande av

vatten och avlopp komma i fråga såsom arbetslöshetsprojekt i förhållande­

vis minst samma utsträckning som andra förbättringsarbeten inom jordbru­

ket. Liksom för dessa sistnämnda borde sålunda bidragsvillkoren för bo-

stadsförbättringsverksamheten för att flera företag skulle igångsättas göras

något gynnsammare än vad som normalt gällde. Ävenså borde i förväg en

viss stock av arbetsobjekt planläggas för att finnas i beredskap, när arbets­

löshet satte in.

Styrelsen har härefter återkommit till sitt tidigare framförda förslag (jfr

årets statsverksproposition V. p. 22), att höja bostadsförbättringsbidraget

från för närvarande högst 2 500 kronor till maximum 3 500 kronor jämte

tillägg för vatten och avlopp. Rörande styrelsens motivering härför får jag

hänvisa till statsverkspropositionen. Vid höjning av maximibeloppet för

bostadsförbättringsbidrag borde enligt styrelsen motsvarande höjning även

vidtagas med avseende å de kronolägenheter, som avsåges i 5 § näst sista

stycket av gällande kungörelse angående bostadsförbättringsverksamheten.

Härutöver har styrelsen emellertid nu föreslagit, alt bostadsförbättrings­

bidraget i likhet med vad jordbrukskommittén förordat för förbättringsarbe­

ten inom jordbruket bör kunna ytterligare något höjas, därest företaget ge­

nomföres inom högst ett år. Utgående från att mera arbetskraft behövde

lejas, därest tiden för arbetenas färdigställande fastställdes till ett år, där

den eljest skulle fått sträcka sig över något längre tid, hade jordbrukskom­

mittén för ett flertal förbättringsarbeten inom jordbruket föreslagit viss höj­

ning av bidraget. Med samma motivering syntes även bidraget till bostads­

förbättringar i dylika fall böra få ökas något, förslagsvis till 4 000 kronor

jämte tillägg för vatten och avlopp.

Styrelsen har vidare föreslagit, alt man borde något lätta på den nuva­

rande tämligen restriktiva behovsprövningen vid bidragstilldelning för bostads-

förbättringsverksamhet. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

För att kunna få till stånd erforderliga arbetsobjekt för bekämpande av

arbetslöshet och i viss anslutning till vad som föreslagits i fråga om förbätt­

ringsarbeten inom jordbruket i övrigt, torde behovsprövningen i förevarande

sammanhang icke böra göras fullt så restriktiv som normalt sker. Bidraget

synes sålunda inom ramen för gällande maximibestämmelser böra avvägas

minst så mycket högre som svarar mot merkostnaden vid krigets slut i jäm­

förelse med ett mera normalt kostnadsläge efter kriget. I anslutning härtill

torde, även i de fall där behov av bidrag till förbättring av bostad eller in­

ledande av vatten och avlopp icke föreligger, ändock ett bidrag böra utgå,

svarande mot nämnda merkostnad jämte en premie, som är tillräcklig för

att stimulera till byggnadsföretagets igångsättande vid det tillfälle då det ur

arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt. I fråga örn tilldelning av bidrag för

såväl bostadsförbättringar som förbättringsarbeten inom jordbruket i allmän­

het bör emellertid iakttagas, alt i första hand företag, där behov av sökt bi­

drag föreligger, tillgodoses.

.Slutligen har styrelsen ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna

beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke er­

satte en gammal. Styrelsen har härom yttrat, bland annat:

Därest vad av styrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättrings­

bidraget, bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt

för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet, skulle

vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa bostad med

hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare i jämfö­

relse med dom, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som ny-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

59

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

byggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostads­

behovet torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt

och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa ha

samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen an­

ser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang, och i avvaktan

på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understöds-

verksamheten på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av

statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke

ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå,

torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten

och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga

4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verk­

ställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbätt-

ringsbidrag. Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslags-

titel som bostadsförbättringsbidragsmedlen.

Styrelsen framhåller till sist, att beräkningen av storleken av de anslag av

bidrags- och lånemedel, som borde anvisas för att vid arbetslöshet tagas i

anspråk för igångsättande av bostadsförbättringsarbeten, ställde sig mycket

svår. Med den erfarenhet egnahemsstyrelsen hade om verksamhetens om­

fattning under normala förhållanden, uppskattade emellertid styrelsen beho­

vet för här avsett ändamål till 35 miljoner kronor i bidragsmedel — varav

5 miljoner kronor till bidrag för uppförande av nya bostäder, utan att dessa

ersatte gamla — 18 miljoner kronor i nybyggnadslånemedel och 12 miljo­

ner kronor i förbättringslånemedel. Härmed borde kunna igångsättas arbets­

objekt motsvarande minst 3 miljoner dagsverken, vartill komme de sekun­

dära arbetstillfällena i byggnadsmaterialindustrier m. m.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har den 12 maj 1944

avgivit yttrande i ärendet.

Kommissionen, som samtidigt yttrat sig jämväl över byggnadslånebyråns

under följande punkt återgivna framställning om anslag till sådan bostads­

förbättring, som faller inom byråns område, bär inledningsvis understrukit

den betydelse, som bostadsproduktionen har för upprätthållandet av en hög

sysselsättningsnivå efter kriget.

Kommissionen har härutöver framhållit, att bostadspolitiken på landsbyg­

den i allt för ringa grad inriktats på att främja nybyggnad av lägenheter.

I många fall hade den i stället medfört, att allmänna och enskilda medel

nedlagts på reparation av äldre lägenheter, som i stället hade behövt ersät­

tas med nybyggnad. I fråga om landsbygden gällde vidare, att den ekonomisk­

tekniska detaljplaneringen av arbetena visserligen starkt förbättrats men

dock icke utvecklats på sådant sätt, som de ökade offentliga och enskilda

investeringarna skulle motivera. Med de ekonomiska uppoffringar som gjorts

skulle i många fall ännu bättre resultat, i form av en ytterligare höjd bo­

stadsstandard, lia kunnat vinnas, om planeringen mera genomgående kunnat

skötas med tillräcklig omsorg.

Egnahemsstyrelsens förslag om höjning av bostadsförbättringsbidragets

maximum —- frånsett bidraget till vatten och avlopp — till 3 500 kronor för

vanliga fall samt till 4 000 kronor, därest arbetet färdigställes inom ett år,

har kommissionen biträtt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

61

Kommissionen har ej ansett det ur sysselsättningssynpunkt vara nödvän­

digt att slopa behovsprövningen. De otillfredsställda bostadsbehov, som re­

presenterades av de mindre bemedlade familjerna på landsbygden, vöre

enligt kommissionen så omfattande, att tillräckliga arbetsobjekt borde kun­

na åstadkommas, även om behovsprövningen i viss utsträckning bibehölles.

Dock kunde lättnader i densamma säkerligen vara motiverade. Egnahems­

styrelsens förslag, att bidrag motsvarande den merkostnad som uppstode för

arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kri­

get skulle kunna utgå, ändock att »behov av bidrag till förbättring av bostad

eller inledande av vatten och avlopp icke förelåge» syntes kommissionen täm­

ligen svårt att praktiskt tillämpa på grund av omöjligheten att närmare de­

finiera vad som skulle anses med »normalt kostnadsläge». En sådan regel

syntes så mycket mindre behövlig, som alla rimliga behov borde kunna till­

godoses genom en något friare behovsprövning. Även i fråga örn förbättrings-

lånen syntes en friare behovsprövning böra tillämpas, särskilt vid de tider,

då arbetsmarknadssituationen krävde, att bostadsproduktionen stimulerades.

I fråga om egnahemsstyrelsens förslag att bostadsförbättringsbidrag skulle

få utgå även till nybyggnad, som ej avses att ersätta en gammal, framhåller

kommissionen, att förslaget medförde, att egnahemsbyggaren härvid finge

utnyttja icke mindre än tre olika låne- och stödformer, nämligen egnahems­

lån, tilläggslån och bidrag. Då det emellertid — i avvaktan på bostadssociala

utredningens förslag — varit svårt att här föreslå något annat än ett proviso­

rium, ville kommissionen likväl förorda förslaget. Kommissionen ville emel­

lertid samtidigt understryka, att låne- och stödformerna snarast möjligt gjor­

des mera enhetliga.

Kommissionen säger sig slutligen intet ha alt erinra beträffande de för­

slag örn anslag på beredskapsstat, som framlagts av egnahemsstyrelsen. Den

föreslagna summan på 65 miljoner vore icke för hög i förhållande till de be­

hov, som kunde framträda i en arbetslöshetskris. Snarare kunde man ifråga­

sätta, om den icke vore för låg. Särskilt torde en ökning av det för uppfö­

rande av nya bostäder avsedda bidragsbeloppet kunna diskuteras. Möjlig­

heten att utnyttja ett större anslag syntes dock vara begränsad av den otill­

räckliga tillgången på planerings- och administrationspersonal. Med hänsyn

härtill vågade kommissionen icke föreslå någon ändring.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av

styrelsen för Malmöhus

läns småbrukar förbund

den 5 augusti 1943 gjord framställning, vari hem­

ställts, bland annat, att medel i vidgad omfattning måtte ställas till förfo­

gande för bostadsförbättringar på landsbygden.

I yttrande över nämnda framställning har

egnahemsstyrelsen

hänvisat till

sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har egnahemsstyrel- fåre

sen föreslagit, att å beredskapsstat måtte uppföras anslag till bosladsför-

dragandet,.

bättringsverksamheten å tillhopa 65 miljoner fördelade på 35 miljoner till bi­

drag, 18 miljoner lill nybyggnadslån och 12 miljoner lill förbättringslån.

Egnahemsstyrelsens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Innan jag ingår på anslagsfrågorna, vill jag taga ställning till vissa av

jordbrukskommittén och egnahemsstyrelsen föreslagna ändringar i nu gäl­

lande grunder för bidrag till bostadsförbättringar på landsbygden.

Jordbrukskommitténs förslag att helt avskaffa behovsprövningen anser

jag mig icke kunna biträda. Däremot bör, örn det ur sysselsättningssyn­

punkt befinnes påkallat, mera liberala normer vid bedömningen av bidrags-

ansökningarna kunna tillämpas. Då frågan örn vilka lättnader, som böra

vidtagas, torde bliva beroende av arbetslöshetsläget, vill jag förorda, att

Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare direktiv i ämnet.

Såväl jordbrukskommittén som egnahemsstyrelsen ha föreslagit höjning

av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag. Kommissionen för eko­

nomisk efterkrigsplanering har tillstyrkt detta förslag.

Som jag vid behandling av motsvarande anslagspunkt i årets statsverks-

proposition framhöll, har egnahemsstyrelsen redan tidigare framlagt för­

slag örn en sådan höjning. Jag anförde med anledning härav, att jag under

rådande förhållanden och då så kort tid förflutit efter riksdagens prövning

av frågan om maximibeloppet ej ansåge mig kunna biträda ifrågavarande

förslag. I princip vidhåller jag nämnda ståndpunkt. Då emellertid arbets­

löshetssituationen kan bliva sådan, att bostadsbyggandet på landsbygden

behöver kraftigare stimuleras, än som kan ske med de nuvarande bidra­

gen, vill jag tillstyrka, att, därest situationen skulle påkalla detta, bidragen

må kunna jämkas uppåt. I vilken grad detta bör ske, anser jag böra bli

beroende av den befarade arbetslöshetskrisens intensitet samt den tidpunkt,

då densamma kommer att sätta in. Med hänsyn härtill finner jag det nu

ej lämpligt att närmare fixera bidragsbeloppen, utan vill jag föreslå, att

Kungl. Maj:t bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget avgöra

i vad mån en höjning av bidragen må äga rum. Vad här sagts, anser jag

böra äga tillämpning jämväl med avseende å egnahemsstyrelsens förslag rö­

rande höjning av bidraget, därest det befinnes önskvärt att arbetet färdig­

ställes inom ett år.

Egnahemssstyrelsens förslag att bidrag skulle kunna utgå motsvarande

den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett

mera normalt kostnadsläge efter kriget ändock att behov av bidrag ej före-

låge, anser jag mig på av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

anförda skäl ej kunna biträda. Däremot vill jag förorda styrelsens förslag,

att bidrag av statsmedel må utgå för utförande av ny bostad, även då den

ej ersätter en gammal byggnad.

I likhet med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anser jag,

att betydande belopp böra upptagas å beredskapsstat för nu ifrågavarande

ändamål. Fortfarande är nämligen bostadsstandarden på landsbygden ut­

omordentligt låg, och den lärer icke kunna höjas i någon större utsträck­

ning utan statens stöd. När jag trots min vetskap örn det stora förefintliga

behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten förordade att i

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

63

årets statsverksproposition skulle äskas allenast relativt begränsade belopp

för ändamålet, utgick jag från att de å riksstaten upptagna anslagsbelop-

pen skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att tagas i anspråk,

örn det tryckta läget beträffande materialförsörjningen lättade. I enlighet

härmed torde å beredskapsstat II böra uppföras såsom bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor, till lånefonden för

främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8 miljoner kronor samt till

lån för bostadsförbättringsverksamhel 5 miljoner kronor.

Skulle en arbetslöshetskris uppstå, förefaller det mig uppenbart, att den

betydande arbetsreserv som bostadsförbättringsverksamheten erbjuder med

ett stort antal, i hela landet kringspridda arbetsföretag bör utnyttjas, i den

mån tillgången på material så medgiver. För detta ändamål torde å bered­

skapsstat lil böra uppföras till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden 20 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostads­

byggande på landsbygden 10 miljoner kronor samt till lån för bostadsför-

bättringsverksamhet 7 miljoner kronor.

Samma skäl, som föranlett mig att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår äska betydande belopp för de i det föregående angivna ändamålen,

anser jag motivera att å nämnda stat beräknas medel i förhållandevis samma

utsträckning för förbättrande av lantarbetarnas bostadsförhållanden. Enligt

vad egnahemsstyrelsen uppgivit har under innevarande budgetår en stark

stegrad efterfrågan på lån och bidrag för förbättrande av lantarbetarbostäder

gjort sig gällande. Egnahemsstyrelsen har sålunda upplyst att under inne­

varande budgetår för tiden till och med den 4 maj 1944 beviljats lantarbetar­

bostadslån å sammanlagt 2 419 250 kronor samt lantarbetarbostadsbidrag

å tillhopa 116 400 kronor. Styrelsen har vid ett sådant förhållande ansett

att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår borde uppföras ett anslag av

5 miljoner kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetar­

bostäder samt för beviljande av bidrag till samma ändamål ett belopp av

300 000 kronor. Mot egnahemsstyrelsens uppskattning har jag intet att er­

inra. Av lånemedlen anser jag ett belopp av 2 miljoner kronor böra upp­

föras å beredskapsstat II samt 3 miljoner kronor å beredskapsstat III. Det

för bidrag erforderliga beloppet torde böra utgå från anslaget till bidrag till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Beträffande låneanslagen kommer jag att i annat sammanhang fram­

ställa förslag. Här hemställer jag under åberopande av det anförda, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels

till

Bidrag till främjande av bostadsbgggande på

landsbygden

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ............................ kronor 15 000 000

dels ock

till

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden

å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av............................kronor 20 000 000.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 19 april 1944

har

statens byggnadslånebgrå

framlagt förslag i fråga om uppförande å all­

män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till sådana åtgärder för

förbättrande av bostadsförhållandena, som falla inom byråns verksamhets­

område. Byråns anslagsäskanden avse anslag dels å driftbudgeten under femte

huvudtiteln till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer samt

till Bidrag till inrättande av pensionärshem, dels å kapitalbudgeten under

statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt till

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Med hänsyn till det inbördes samband, som dessa olika anslag ha, torde

byggnadslånebyråns anslagsäskande få upptagas till behandling i ett samman­

hang under förevarande anslagspunkt.

Byggnadslånebyrån har inledningsvis erinrat örn att frågan om bostads­

byggandets förutsättningar efter ett vapenstillestånd ansetts böra göras till

föremål för en speciell utredning såsom ett led i den allmänna ekonomiska

efterkrigsplaneringen. Särskilt med hänsyn härtill säger sig byrån ha trott

sig kunna förutsätta, att bostadsproduktionen vore avsedd att beredas ett

avsevärt utrymme i den blivande beredskapsstaten. I anledning härav hade

byrån funnit anledning framlägga kalkyler över de anslagsbehov, som kunde

föranledas av olika i årets statsverksproposition angivna alternativ (Inkoms­

terna s. 14 ff.), nämligen dels en förbättring av marknadsläget, dels ock

risken för inträdandet av en allmän arbetslöshetskris. Byrån har erinrat om

att det förra av dessa båda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara

aktuellt i och med att Kungl. Maj :t nyligen fastställt en vidare ram för inne­

varande års bostadsbyggnadsverksamhet än den, från vilken byrån utgick i

sina förliden höst avgivna petita. I fråga om det senare alternativet, d. v. s.

ett ökat bostadsbyggande såsom medel för lindrande av en mera omfattande

arbetslöshet, ansåge sig byrån böra, under hänvisning till förenämnda utred­

ning, göra det uttalandet, att även om bostadsmarknadssituationen i och för

sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man

dock med hänsyn till möjligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande

stabilitet hos bostadsbyggandet icke syntes böra räkna med en produktion,

överstigande 50 000 lägenheter för år.

Vad angår anslag å beredskapsstaten till bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer anför byrån i huvud­

sak följande.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit, att för budgetåret

1944/45 ett anslag å 30 miljoner kronor måtte anvisas för

bostadsanskaff-

ningslån.

Det synes byggnadslånebyrån motiverat att i beredskapssyfle ytter­

ligare betydande belopp anvisas för ändamålet. En femtioprocentig ökning

av anslaget, d. v. s. uppförande av ett beredskapsanslag å 15 miljoner kronor

för bostadsanskaffningslån, torde icke förslå längre än till täckande av det

nu föreliggande direkta lånebehov, som tillbakahållits allenast av bristande

medelstillgång. Byrån anser det med andra ord sannolikt, att antalet lånean-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

65

sökningar kommer alt mycket snabbt ökas långt utöver vad som motsvarar en dylik anslagsökning, varvid man alltså på en gång skapar en viss arbets- reserv och åstadkommer en önskvärd förbättring av här ifrågavarande fa­ miljers bostadsförhållanden. Tydligt är emellertid att den arbetsmarknads­ politiska effekten vid en dylik anslagsökning är förhållandevis ringa; enligt byråns bedömande bör, örn behovet att skapa arbetstillfällen starkare accen­ tueras, beredskapsanslaget upptagas till samma belopp som föreslagits skola anvisas å kapitalbudgeten, d. v. s. 30 miljoner kronor.

Det tilläggslånebehov, som uppstår vid en ökning av medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån i enlighet med vad i det föregående föreslagits upp­ skattar byggnadslånebyrån vid det förra alternativet till 3 och vid det senare till 5 miljoner kronor. Vidare torde för hyresrabatter böra upptagas ytter­ ligare omkring 1 respektive 2 miljoner kronor; sistnämnda belopp torde här­ vid vara tillräckliga jämväl därest anslaget — såsom skett under de sistför- flutna budgetåren — belastas med utgifter för täckande av de onormalt höga bränslekostnaderna.

1 fråga om anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem framhåller byrån, att de skäl, som anförts till stöd för en utvidgning av verksamheten för de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning syntes äga giltighet även i fråga örn byggandet av pensionärshem. Byrån hade för den skull ansett sig böra föreslå, att å beredskapsstaten för nästa budgetår anslag uppfördes till bidrag till dylika hem. Den mycket betydande ökningen av antalet ansökningar motiverade enligt byråns uppfattning, att anslaget i första hand upptoges till åtminstone 5 miljoner kronor. För det fall att en verklig arbetslöshetssituation kunde befaras inträda, ansåge sig byrån böra föreslå en medelsanvisning för ändamålet av 15 miljoner kronor.

Vidkommande de anslag, som ha avseende å bostadsförsörjning­ en i allmänhet, har byrån framlagt vissa alternativa uppskattningar rörande lägenhetstillskottet under kalenderåren 1944 och 1945. Byrån yttrar härom i huvudsak följande.

Det är givetvis förenat med avsevärda svårigheter att beräkna såväl om­ fattningen av den bostadsproduktion, som kommer att igångsättas under åter­ stoden av detta år, som ock — framför allt -— huru stor del av sagda pro­ duktion, som avses bli slutförd före årsskiftet. Enligt byråns uppfattning torde man emellertid vid den nu medgivna vidgade byggnadslicensgivningen böra uppskatta 1944 års lägenhetstillskott i tätorterna till omkring 40 000.

Förutsättningar för bedömande av det sannolika produktionsresultatet för år 1945 föreligga ännu icke. Uppenbart är att rådande bostadsmarknadsläge motiverar en kraftig ökning av bostadsbyggnadsverksamheten. Det synes emellertid knappast antagligt, att materialförsörjningsläget inom kort så radi­ kalt förändras, att bostadsbristen kan helt hävas under nästkommande år; den härför erforderliga stegringen i bostadsproduktionen skulle för övrigt få en sådan omfattning, att den skulle kunna medföra risker för att den relativa nedgång i bostadsefterfrågan, som på grund av demografiska förhållanden sannolikt kommer att inträda under en icke alltför avlägsen framlid, får en krisartad effekt på bostadsbyggnadsindustrin. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig byrån böra kalkylera med ett tillskott för år 1945 av högst 50 000 lägenheter i tätorterna; denna prognos vilar dock på det antagandet, alt arbetsmarknadspolitiska skäl motivera en dylik produktionsökning. Därest

Bihang titt riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr USl.

5

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skäl av sistnämnda art utebli, har byrån såsom en arbetshypotes räknat med

ett tillskott under nästa år av omkring 40 000 lägenheter.

Av det sagda följer, att byrån vill ifrågasätta uppförande å beredskapsstaten

av lånemedel erforderliga för att finansiera en bostadsproduktion i tätorterna

under år 1945 av lägst 40 000 och högst 50 000 lägenheter.

En sådan i beredskapssyfte planerad utvidgning av 1945 års bostadspro­

duktion, att densamma kommer att omfatta — förutom det antal lägenheter

i tätorterna, som kan beräknas erhållas vid en medelsanvisning å bered-

skapsstat av 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån samt 5 miljoner

kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem — så många lägenheter,

tillkomna med stöd av tertiärlån, att 1945 års totala lägenhetstillskott uppgår

till 40 000, giver enligt byggnadslånebyråns beräkningar vid handen, att det

sammanlagda medelsbehovet för tertiärlån under budgetåret 1944/45 kommer

att uppgå till 124 miljoner kronor. Byrån har härvid bortsett från eftersläp­

ning vid behandlingen av låneärenden.

Därest åter målsättningen för 1945 års bostadsproduktion sättes till 50 000

lägenheter i tätorterna uppgår — under antagande att anslag för bostads­

anskaffningslån och pensionärshemsbidrag komma att uppföras å bered-

skapsstat med 30 respektive 15 miljoner kronor — det av byrån för budget­

året 1944/45 beräknade totala medelsbehovet för tertiärlån till 145 miljoner

kronor.

Under antagande att tertiärlånemedel böra ställas till förfogande i sådan

omfattning, att förutsättningar skapas för dels avarbetande under inneva­

rande år av befintlig arbetsbalans å tertiärlåneavdelningen, dels en produk­

tion finansierad på sätt här nyss angivits av cirka 40 000 bostadslägenheter

i tätorterna under år 1945, samt med beaktande därav att vid början av detta

budgetår en reservation av tertiärlånemedel förelåg, uppgående till cirka

14 miljoner kronor, uppskattar byrån det å beredskapsstat erforderliga ter-

tiärlåneanslaget till 80 miljoner kronor. Byrån har härvid utgått från att ena­

handa belopp för ändamålet uppföres å kapitalbudgeten för nästkommande

budgetår.

En alternativ uppskattning baserad på samma förutsättningar sorn nyss

angivits men med det undantaget, att målsättningen för 1945 års produktion

skall vara 50 000 lägenheter, finansierade med bland annat den i det före­

gående omförmälda högsta medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån

och bidrag till pensionärshem, utvisar ett extra tertiärlånebehov av i runt tal

100 miljoner kronor.

Vad härefter angår det tilläggslånebehov, som svarar mot en utvidgning av

tertiärlånegivningen på sätt här ifrågasatts, får byggnadslånebyrån först fram­

hålla, att de erfarenheter byrån hittills vunnit synas utvisa, att tilläggslåne-

behovet är mindre än vad byrån i tidigare gjorda framställningar till Kungl.

Majit ansett sig böra räkna med. Enligt byråns beräkningar torde det sålunda

kunna antagas, att befintliga tilläggslånemedel skola vara tillräckliga vid upp­

förande å beredskapsstat av ett anslag örn 80 miljoner kronor för tertiärlån.

Skulle däremot sistnämnda anslag i stället upptagas till 100 miljoner kronor,

lärer tilläggslåneanslaget böra förstärkas med cirka 7 miljoner kronor.

Under hänvisning till det anförda och med beaktande av de av byggnads­

lånebyrån förutsatta olika alternativen har byrån hemställt att å allmän be­

redskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

67

Belopp kronor

Ali. I

Alt. II

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

1. Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnri­ ka familjer .......................................................... 1 000 000 2 000 000

2. Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 5 000 000 15 000 000 B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer............................ 15 000 000 30 000 000 C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder­ stöd :

1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ...... ................................................................... 80 000 000 100 000 000

2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .......................................................................... 3 000 000 12 000 000

Över byggnadslånebyråns framställning har kommissionen för ekonomisk efterkrig s plane ring i skrivelse den 12 maj 1944 avgivit yttrande. Kommissio­ nen, som i samma skrivelse yttrat sig jämväl över egnahemsstyrelsens under föregående punkt återgivna hemställan om anslag till åtgärder för förbätt­ rande av bostadsförhållandena på landsbygden, har inledningsvis helt all­ mänt anfört, att en av de viktigaste förutsättningarna för afl det skulle lyc­ kas att hålla en hög sysselsättningsnivå efter kriget vore att bostadsproduktio­ nen kunde bringas upp till minst lika stor omfattning, som före kriget. Bo­ stadspolitiken intoge därför en mycket viktig plats i det allmänna sysselsätt- ningsprogrammet. I fråga om byggnadslånebyråns framställning säger sig kommissionen intet ha att erinra.

Då man går att uppgöra förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret

Departements-

1944/45 måste med hänsyn till läget på bostadsmarknaden bostadsbyggandet cheten-i städerna, speciellt de större städerna, bliva ett av de arbetsobjekt, som först komma i åtanke. På grund av bostadsbristen böra å beredskapsstat i första hand uppföras anslag, som äro avsedda att tagas i anspråk, då marknads­ läget medgiver detta, samt i andra hand anslag, avsedda att tagas i an­ språk vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Byggnadslånebyrån har jämväl beaktat detta i sin föreliggande framställning. Byråns äskan­ den enligt alternativ I avse sålunda anslag av förstnämnda typ, d. v. s. anslag, som böra hänföras till beredskapsstat II. Byrån har framhållit, att anslagen enligt alternativ I beräknats med utgångspunkt från ett uppskattat lägen- hefstillskott i tätorterna av omkring 40 000. Byrån har emellertid härvid på­ pekat, att nämnda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara aktuellt i och med att Kungl. Majit nyligen fastställt en vidare ram för 1944 års bostads- byggnadsverksamhet, än den från vilken byrån utgått i sina petita för bud­ getåret 1944/45. Byrån räknade för sin del numera med ett tillskott under år 1945 av omkring 40 000 lägenheter.

I fråga örn anslagsberäkningen enligt alternativ II har byrån anfört, att, även om bostadsmarknadssituationen i och för sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man dock med hänsyn till möj-

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

ligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostads­

byggandet ej syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lä­

genheter för år.

Mot de av byrån från förenämnda utgångspunkter föreslagna anslagen å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår till främjande av bostadsbyggnads-

verksamheten har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn emellertid

till att anslaget å driftbudgeten till hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer har karaktär av förslagsanslag anser jag onödigt att upp­

föra anslag för ändamålet å beredskapsstaten. Med beaktande härav böra un­

der beredskapsstat II uppföras övriga av byrån enligt alternativ I äskade an­

slag samt under beredskapsstat III anslag till belopp motsvarande skillnaden

mellan de enligt alternativ II och I äskade beloppen. Jag vill dock beträffan­

de anslaget till Bidrag till byggande av pensionärshem förorda, att å bered­

skapsstat II endast äskas ett belopp av 3 miljoner kronor medan återstoden

elier 12 miljoner kronor hänföres till beredskapsstat III.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat II respektive

III för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Beredskapsstat

II

III

Belopp kronor

B.

C.

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder­

stöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

3 000 000

12 000 000

15 000 000

15 000 000

80 000 000

20 000 000

3 000 000

9 000 000

senare hemställan. Här

dels till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av.......................................................................... kronor 3 000 000

dels ock till Bidrag till inrättande av pensionärshem å all­

män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av......................................................... kronor 12 000 000.

[5.] Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I

skrivelse den

18 augusti 1943 har statens nämnd för samlingslokaler framlagt förslag rö­

rande behovet av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler för

budgetåret 1944/45.

Investeringsutredningen, som tagit del av nämndens skrivelse, har i sitt

betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

69

måtte upptagas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln lill Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 1 000 000 kronor,

dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån för an­ ordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 2 000 000 kronor.

Investeringsutredningens förslag rörande anvisande av medel för anord­ nande av allmänna samlingslokaler anser jag mig böra tillstyrka. Anslagen för ändamålet synas böra anvisas under allmän beredskapsstat III. I fråga örn anslaget till Lån för allmänna samlingslokaler gör jag hemställan un­ der kapitalbudgeten. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen

att till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av..................................................... kronor 1 000 000.

Blindvård.

[6.]

Bidrag till uppförande

av

hem för blinda

i

förskolåldern.

I skrivel­

se den 9 december 1940 har direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda gjort framställning örn bidrag till uppförande av en bygg­ nad för hem för blinda barn i förskolåldern. I fråga örn behovet av en dylik byggnad hänvisar direktionen till en skrivelse från institutets rektor, vari denne anför i huvudsak följande.

I anslutning till ett av direktionen över institutet och förskolan för blinda med anslag från institutets fondmedel år 1906 i Nynäshamn upprättat hem för arbetsföra yngre blinda kvinnor hade sedan år 1915 funnits ett hem för ett tiotal blinda barn i åldern 2—7 år. Sedan hemmet år 1938 försålts hade som ett provisorium ett hem åt barnen inrymts inom förskolans lokaler. De åt barnhemmet upplåtna lokalerna vore dock närmast avsedda för förskolans elever och behövde användas för dessas behov. För barnhemmets behov vore lokalerna därjämte alltför små och med ofördelaktigt läge. Antalet inträdes­ ansökningar till hemmet vöre flera, än vad under närvarande omständigheter kunde bifallas. Under dessa förhållanden vore det av största vikt, att andra lokaler för barnhemmets räkning komme till stånd. Erfarenheterna från de 25 år, under vilka barnhemmet varit i verksamhet, hade tydligt ådagalagt, att det haft en betydelsefull uppgift att fylla. Det hade varit ett gott hem för föräldralösa barn och andra, vilka annars under synnerligen ogynnsamma omständigheter skulle fått framleva sina tidigaste år på ett sätt, som blivit till skada för hela deras liv.

Vid rektorns skrivelse funnos fogade av arkitekten C. O. Hallström upp­ rättade ritningar och kostnadsberäkningar till en byggnad för ett nytt barn­ hem. Byggnaden är avsedd att uppföras å institutets område i närheten av rektorsbostaden. Hemmet är beräknat för 15 barn men uppgives utan större olägenhet kunna utökas till att mottaga 17 barn. Kostnaderna för hemmet be­ räknades av Hallström till 110 000 kronor. Av nämnda belopp kunde enligt rektorns skrivelse ett belopp motsvarande försäljningssumman för hemmet

Departements­

chefen.

70

Kunell. Maj.ts proposition nr 281.

i Nynäshamn eller 58 000 kronor ställas till förfogande från institutets fond­

medel, medan återstoden 52 000 kronor borde tillskjutas av statsmedel. Kost­

naderna för anskaffande av erforderliga inventarier uppgives kunna bestri­

das av institutets fondmedel, medan driftkostnaderna för hemmet beräknas

kunna bestridas av inflytande vårdavgifter samt avkastningen av vissa fond­

medel.

Med biträdande av rektors förslag hemställde direktionen, att Kungl. Maj :t

ville dels medgiva, att inom institutets område finge uppföras ett hem för

blinda barn under skolåldern dels ock såsom bidrag till hemmets uppföran­

de anvisa ett belopp av 52 000 kronor att utgå från anslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m.

Direktionens framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen, socialsty­

relsen och länsstyrelsen i Stockholms län, medan statens arbetsmarknads­

kommission i avgivet yttrande förklarat att medel för ändamålet borde an­

visas från annat håll än anslaget till arbetsmarknadens reglering.

Sedan ärendet överlämnats lill investeringsutredningen, har utredningen,

som ansett kostnaderna för ifrågavarande byggnad numera böra uppskattas

till 130 000 kronor, i sitt betänkande hemställt, att för hemmets uppförande

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag

av 72 000 kronor, vilket anslag sålunda skulle avse att täcka skillnaden mel­

lan den av utredningen beräknade kostnaden och det belopp, 58,000 kronor,

som kunde ställas till förfogande av fondmedel.

Dt^clheten"**'

^en ämnade redogörelsen anser jag framgå, att behov föreligger av

ett hem för omhändertagande av blinda barn i förskolåldern, vilka av en

eller annan anledning ej kunna uppfostras av föräldrarna eller på annat sätt

komma i åtnjutande av lämplig vård. De lokalförhållanden, varunder det

för dylikt ändamål vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda in­

rättade hemmet för närvarande bedriver sin verksamhet, synas vara sådana,

att hemmet ej längre än som är nödvändigt bör kvarstanna i nämnda lo­

kaler. Därest hemmet fortfarande skall vara anknutet till institutet, vilket

jag anser lämpligt, torde det vara erforderligt, att en särskild byggnad upp­

föres för detsamma. Mot det av direktionen för institutet i sådant hänseende

framlagda förslaget har jag intet att erinra. Jämväl de av investeringsutred­

ningen för hemmet beräknade kostnaderna, 130 000 kronor, anser jag mig

böra godtaga. Då för hemmets uppförande ett belopp av 58 000 kronor samt

för dess inredning hela kostnaden kan bestridas av för institutet tillgängliga

fondmedel, inskränker sig det härutöver erforderliga medelsbehovet till

72 000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp anser jag böra uppföras å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Jag förutsätter, att kost­

naderna för hemmets drift liksom hittills skett jämväl i fortsättningen skola

bestridas av till institutets förfogande .stående fondmedel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

71

att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i för­ skolåldern å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 uppföra ett anslag av.................................... kronor 72 000.

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.

[7.] Statens alkoholistanstalt å Vcnngarn: Centraltvättstuga för personal m, m. I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till 1941 års riksdag

(Bil. 5, p. 2) framlagda förslag anvisade riksdagen till Statens alkoholist­

anstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 115 000 kronor. Anslaget var avsett för uppförande av dels två bostadshus för gift personal dels ock en byggnad inrymmande centraltvättstuga för personalen samt vissa andra anordningar. Sedan 1942 års riksdag (skr. nr 5, p. 41) medgivit, att den del av ifrågavarande anslag, som beviljats för uppförande av två bostadshus för gift personal, finge — oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande förut­ sättningarna —- under budgetåret 1942/43 tagas i anspråk för därmed avsett ändamål, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1942 åt byggnads­ styrelsen alt i samråd med anstaltsstyrelsen för en sammanlagd kostnad av 70 000 kronor låta uppföra berörda bostadshus. Återstoden av anslaget, 45 000 kronor, vilken avsetts för uppförande av centraltvättstuga m. m., har ännu ej ställts till förfogande.

Från anstaltsledningens sida har framställts önskemål om att centraltvätt­ stugan m. m. snarast möjligt måtte komma till utförande. Från samma håll har uppgivits, att trots inträdda prisstegringar det å förenämnda anslag kvarstående beloppet borde vara tillfyllest för ändamålet.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bekostande av ifrågavarande tvättstuga m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 45 000 kronor.

Medel för uppförande av ifrågavarande centraltvättstuga m. m. torde nu böra upptagas under ett å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppfört anslag, vilket torde böra betecknas Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. Anslaget synes böra hän­ föras till beredskapsstat II.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 45 000.

Före­ draganden,.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Fattigvård och barnavård.

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem. I skrivelse den 31 augusti

1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för in­

lösen av Folåsa skolhem samt för vissa byggnadsarbeten vid hemmet, där­

vid styrelsen erinrat örn sina tidigare förslag i ämnet. Frågan örn förvärv av

skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte hu­

vudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen

medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för bygg­

nadsarbetena vid skyddshemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen.

Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 16 september

1941, att vissa av skyddshemmets byggnader i sitt nuvarande skick vore

mindre väl lämpade för sina ändamål. I huvudbyggnaden, som användes för

förläggning av eleverna, måste sålunda i varje sovsal inrymmas ej mindre

än 12—14 elever. Tvättrummet vore vidare för litet för det nuvarande anta­

let elever och de sanitära anordningarna i övrigt synnerligen bristfälliga.

Köksutrymmena vore väl tilltagna men utrustningen opraktisk och otidsenlig,

och lokal för gymnastik, lekar och inomhusidrott saknades. Föreståndarens

bostad, för närvarande inrymd i huvudbyggnaden, bestode av tre rum utan

kök och lärarens bostad av två mycket små rum samt ett utrymme, provi­

soriskt använt som kök. Arbetsledaren, rättaren och en extra lärare måste

förhyra bostäder i närmaste byar. Anordningen försvårade i hög grad för

denna personal att i behövlig omfattning kunna ägna sig åt elevernas över­

vakning.

Vid socialstyrelsens skrivelse var fogat ett av arkitekten Birger Jonson i

samråd med skyddshemmets styrelse och med skyddshemsinspektören ut­

arbetat förslag till ombyggnad av hemmet. Detta förslag, beträffande vars de­

taljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, omfattade ombyggnad

och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybygg­

nad av gymnastikhus och bostäder för föreståndare och lärare. Kostnaderna

för byggnadsarbetena beräknades till 270 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning avgåvos utlåtanden den 28 oktober 1941

av byggnadsstyrelsen och den 2 mars 1942 av 1940 års civila byggnadsutred-

ning.

Byggnadsstyrelsen framhöll beträffande gymnastikbyggnaden, att gym­

nastiksalens golvyta syntes kunna minskas till 10 X 16 meter, att särskilt red-

skapsrum icke vöre erforderligt samt att golvytan i denna byggnads botten­

våning genom vissa förenklingar beträffande planläggningen syntes kunna

något minskas.

Även 1940 års civila byggnadsutredning förordade en minskning av gym­

nastiksalen till 10 X 16 meter. Utredningen ansåg vidare, att föreståndare­

bostaden borde minskas från omkring 170 till omkring 140 kvadratmeter in­

klusive expedition samt lärarbostaden från omkring 105 till omkring 85

kvadratmeter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

73

I skrivelse den 10 oktober 1942 hemställde socialstyrelsen ånyo om anvi­ sande av medel för utförande av de av styrelsen föreslagna arbetena vid skyddshemmet. Styrelsen framhöll därvid, att samtliga förläggningslokaler vid skyddshemmet bland annat ur sanitär synpunkt vore i så bristfälligt skick, att snar reparation och viss omändring av desamma syntes vara oundgäng­ ligen nödvändig. Styrelsen påpekade vidare, att hemmet efter utförande av de föreslagna omändringsarbetena skulle kunna överbeläggas i ökad ut­ sträckning, vilket med rådande platsbrist vore av synnerlig betydelse. Behöv­ liga reparationsarbeten samt nybyggnader och omändringsarbeten vore emel­ lertid enligt styrelsens mening av den omfattningen, att de av ekonomiska skäl icke borde utföras med mindre äganderätten till skyddshemmet över- ginge till staten.

I yttrande den 4 november 1942 över sistnämnda framställning framhöll byggnadsstyrelsen, att de till 270 000 kronor beräknade kostnaderna för skyddshemmets iståndsättande med hänsyn till inträffade prisstegringar icke syntes förslå, varför, därest kostnaderna skulle hållas inom detta belopp, en beskärning av de föreslagna arbetena vore erforderlig.

I sin förstnämnda skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen nu ånyo understrukit, att skolhemmet vore i mycket dåligt skick och i starkt behov av en genomgripande restaurering.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen lå­ tit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbe­ tena. Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade bygg- nadsförslaget ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats sålunda: För elevhemsbyggnaden .............................................................. kronor 85 000

» skolbyggnaden .......................................................................... » 20 000 » gymnastikbyggnaden ................................................... » 99 500 » rektorsbostaden .......................................................................... » 49 000 , » lärarbostaden .............................................. » 39 500 » utvändiga ledningar och planering.......................................... » 16 000

» arvoden, administration och oförutsedda utgifter . .

»

25 000

Summa kronor 334 000.

Utredningen hemställer i enlighet härmed, att å allmän beredskapsstat för budge’tåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsarbeten måtte upptagas ett anslag av 334 000 kronor.

Sedan vid innevarande års riksdag beslut fattats om inlösen av Folåsa

Departements-

skolhem, synes tidpunkten nu vara inne att för riksdagen framlägga det av ettien. socialstyrelsen vid upprepade tillfällen framförda förslaget om skyddshem­ mets iståndsättande. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de befintliga byggnaderna vid hemmet bland annat ur sanitär synpunkt äro i mycket brist­ fälligt skick samt i starkt behov av en genomgripande restaurering. Den nu­ varande rumsdispositionen i elevhemsbyggnaden omöjliggör vidare en ända­ målsenlig förläggning av eleverna. De för rektor och lärare i denna bygg-

74

Kungl. Majlis proposition nr 281.

nåd anordnade bostäderna äro myckel otillfredsställande, vartill kommer att

bostäder saknas för vissa befattningshavare vid skyddshemmet. Slutligen sak­

nas vid skyddshemmet lämplig lokal för gymnastik, lek och idrott. Social­

styrelsen har nu föreslagit ombyggnad och renovering av elevhems- och

skolbyggnaderna samt uppförande av gymnastikhus och bostäder för rektor

och lärare. Då jag blivit övertygad örn angelägenheten av de av styrelsen

föreslagna byggnadsarbetena, vill jag förorda, att de bringas till utförande.

Härvid böra emellertid beaktas de erinringar beträffande gymnastikbyggna­

den, som framförts av byggnadsstyrelsen och i 940 års civila byggnadsutred-

ning. Vad beträffar rektorsbostaden förordar jag, att densamma begränsas

till omkring 150 kvadratmeter inklusive expedition. Vidkommande slutligen

lärarbostaden synes denna i enlighet med civila byggnadsutredningens för­

slag kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.

Kostnaderna för de av socialstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena ha en­

ligt senaste beräkningar uppskattats till 334 000 kronor. Till dessa beräkning­

ar kan jag ansluta mig. Emellertid synes detta belopp med iakttagande av

de förenklingsåtgärder, som jag i det föregående förordat, kunna reduceras

med omkring 12 000 kronor. För arbetenas utförande skulle alltså erfordras

ett anslag av 322 000 kronor, vilket torde böra uppföras å allmän beredskaps-

stat II för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .......................................................................... kronor 322 000.

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Uppförande av gymnastikhus vid Ljung askogs oeh Sundbo

yrkeshem. Med bifall till av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, p. 83) framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1939/40 till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yr­

keshem m. fl. ett reservationsanslag av 343 000 kronor. De anvisade medlen

voro avsedda för utförande av vissa i en av Kungl. Majit i proposition nr 177

till 1937 års riksdag framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga

skyddshemmen, däribland ett gymnastikhus vid vartdera av yrkeshemmen

Ljungaskog och Sundbo. Genom beslut den 30 juni 1939 förordnade Kungl.

Maj :t, att från ifrågavarande anslag finge för uppförande av nämnda gymna­

stikhus utgå för Ljungaskogs yrkeshem 84 700 kronor och för Sundbo yr­

keshem 74 100 kronor.

Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3,

framlagt förslag, att vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmen, däribland

nu ifrågavarande gymnastikbyggnader, skulle komma till utförande endast

i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

75

som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, för­ ordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke finge utföras, med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dy­ likt tillstånd har ej lämnats.

I skrivelse den 30 januari 1941 har socialstyrelsen hemställt, att de anvi­ sade medlen måtte få tagas i anspråk för uppförande av gymnastikbygg­ naderna. Styrelsen upplyser, att arkitekten Birger Jonson efter samråd med ordföranden i 1940 års civila byggnadsordning företagit de förenklingar av byggnaderna, som i enlighet med byggnadsutredningens direktiv ansåges oundgängligen nödvändiga. Dessa förändringar, vilka åskådliggjorts å av ar­ kitekten Jonson utarbetade, vid styrelsens framställning fogade ritningar, för­ anledde ingen erinran från styrelsens sida.

Beträffande behovet av att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande bygg­ nadsarbeten anför styrelsen följande.

Vid samtliga nybyggda och ombyggda skyddshem för manliga elever utom yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog hava gymnastiksalar inretts. Erfa­ renheterna från dessa hem hava visat, att det är av synnerligen stor bety­ delse för uppfostringsarbetet, att eleverna jämväl under vintermånaderna kunna beredas tillfälle till gymnastik samt fritidssysselsättning i form av inomhusidrott, lekar och dylikt. Då bland skyddshemmen för manliga ele­ ver yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog uppvisa den största elevbelägg­ ningen, medför bristen på gymnastiklokaler vid dessa hem avsevärda olä­ genheter.

Enligt av Kungl. Majit fastställd personalförteckning skola vid yrkes­ hemmen Sundbo, Ljungaskog och Forsane finnas två lärarbefattningar i yr­ kesämne, avseende undervisning i snickeri respektive mekaniskt verkstads­ arbete. I sina den 14 september 1940 avgivna förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 har socialstyrelsen föreslagit, att utbildning i ett tredje hantverksyrke anordnades vid de tre yrkeshemmen och att för möjliggö­ rande därav för vart och ett av dessa hem upptoges ytterligare en befatt­ ning såsom lärare i yrkesämne. Departementschefen har i 1941 års stats- verksproposition tillstyrkt, att för hemmen i fråga från och med budgetåret 1941/42 inrättades sammanlagt tre lärartjänster i yrkesämne i lönegraden Eo 12. Enligt byggnadsplan^ skola i bottenvåningen av gymnastikbyggnaden vid Ljungaskog jämväl anordnas lokaler för undervisning i ett tredje yr­ kesämne. Vidare skall i var och en av de planerade nybyggnaderna inredas en sal för teoretisk undervisning. Därest gymnastikhusen ej komma till ut­ förande, kommer bristen på lämpliga lokaler för teoretisk undervisning att medföra avsevärda olägenheter. Sedan ännu en yrkeslärarbefattning inrät­ tats vid hemmen, kommer vid Ljungaskog avsaknaden av undervisningslo­ kaler för dennes undervisningsämne alt bliva kännbar.

I skrivelse den 19 december 1941 har socialstyrelsen ånyo framhållit, att de båda gymnastikbyggnaderna snarast möjligt borde komma till utförande.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutreclningen, har utredningen låtit verkställa nya kostnadsberäkningar beträffande de båda gymnastik- byggnadema. Arkitekten Jonson har därvid den 22 mars 1944 uppskattat kostnaderna för gymnastikhuset vid Ljungaskogs yrkeshem lill 130 000 kro­ nor och för gymnastikhuset vid Sundbo yrkeshem lill 125 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

budgetåret 1944/45 måtte upptagas de ytterligare belopp, som erfordras för

utförande av nu ifrågavarande byggnadsföretag, eller för gymnastikbygg­

naden vid Ljungaskogs yrkeshem 45 300 kronor och för gymnastikbyggna­

den vid Sundbo yrkeshem 50 900 kronor.

Såsom socialstyrelsen framhållit medför bristen på gymnastiklokaler vid

Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem avsevärda olägenheter för uppfostrings-

arbetet vid hemmen. Härtill kommer, att vid båda hemmen föreligger en

kännbar brist på lämpliga lokaler för den teoretiska undervisningen samt

att vid Ljungaskogs yrkeshem jämväl saknas särskilda lokaler för sedan

budgetåret 1941/42 anordnad undervisning i ett tredje yrkesämne. Då jag i

likhet med socialstyrelsen anser angeläget, att eleverna vid de båda skydds­

hemmen genom uppförande av gymnastikbyggnaderna även under vinter­

tid beredas tillfälle till gymnastik och idrott, samt genom byggnadernas

uppförande jämväl föreliggande behov av ytterligare undervisningslokaler

vid hemmen skulle bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett, tillstyrker

jag, alt byggnadsföretagen må komma till utförande. Byggnaderna torde

därvid böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av socialstyrel­

sen i skrivelsen den 30 januari 1941 framlagda förenklade byggnadspro-

grammet.

För uppförande av byggnaderna ha — såsom framgår av den ovan läm­

nade redogörelsen — tidigare anvisats 84 700 respektive 74 100 kronor. Kost­

naderna för byggnadsföretagen lia emellertid nu beräknats till 130 000 re­

spektive 125 000 kronor. På grund härav skulle för gymnastikhuset i Ljunga­

skog erfordras ytterligare 45 300 kronor och för gymnastikhuset i Sundbo

ytterligare 50 900 kronor. Då jag kan ansluta mig till dessa beräkningar,

förordar jag, att nämnda belopp upptagas å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Byggnadsarbetena synas mig vara av den angelägenhetsgrad, att

de böra hänföras under grupp II. Jämväl de för byggnadsföretagen tidigare

anvisade medlen torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran,

böra få tagas i anspråk under samma förutsättningar, som gälla för under

denna grupp uppförda anslag.

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby spolhem. I skrivelse den

31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel

för inlösen av Broby skolhem samt för vissa ombyggnadsarbeten vid hem­

met, därvid styrelsen erinrat om av styrelsen tidigare framlagt förslag i äm­

net. Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets stats-

verksproposition (femte huvudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts för­

slag i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten.

Några medel för ombyggnadsarbetena vid hemmet ha däremot ännu icke

äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den

10 oktober 1942 följande.

Skyddshemmets 36 platser ha under de senaste åren ständigt varit upp­

tagna. Hemmet har sista tiden även måst vidkännas viss överbeläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

77

Skyddshemmets byggnader äro i stort sett i gott skick. Behov föreligger dock av ytterligare lokalutrymmen för undervisningsändamål, emedan fler­ talet av eleverna numera befinna sig i den egentliga skolåldern. I skolbyggna­ den bör den nuvarande skolsalen göras något rymligare och ny skolsal an­ ordnas i nuvarande badavdelningen. Det är nämligen med hänsyn till under­ visningens effektivitet nödvändigt att kunna uppdela eleverna på två under- visningsavdelningar. Gymnastiksalen, som är allt för liten, bör även utvidgas med hänsyn till det stora elevantalet. Lokaler för skolkök och bagarstuga synas lämpligen kunna anordnas genom uppförande av en till huvudbyggna­ den ansluten flygelbyggnad. Dessutom böra vissa omändringsarbeten och sanitära installationer komma till utförande i såväl huvudbyggnaden och skolbyggnaden som den nuvarande flygelbyggnaden vid skyddshemmet.

Vid styrelsens skrivelse voro fogade av arkitekten Birger Jonson i samråd med skyddshemmets styrelse och skyddshemsinspektören utarbetade ritningar och kostnadsberäkningar rörande de föreslagna ombyggnadsarbetena. Kost­ naderna härför beräknades därvid på följande sätt: För huvudbyggnaden ...................................................................... kronor 32 000

» skolbyggnaden ........................................................................... » 51000 » flygelbyggnaden ....................................................................... » 6 500 » arvode, administration och oförutsedda utgifter ........... » 8 500

Summa kronor 98 000.

Socialstyrelsen framhöll, att det av arkitekten Jonson framlagda ombygg- nadsförslaget syntes väl avvägt i förhållande till behoven samt beräknade, att platsantalet vid skyddshemmet efter ombyggnadsarbetenas utförande skulle kunna något utökas.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställde styrelsen, att ett belopp av 98 000 kronor måtte ställas till förfogande för utförande av arbetena.

Byggnadsstyrelsen framhöll i ett den 4 november 1942 avgivet utlåtande, att de avsedda ombyggnadsarbetena inom skolbyggnaden vore mycket ge­ nomgripande samt att det enligt styrelsens mening kunde ifrågasättas, huru­ vida det vore ekonomiskt lämpligt att vidtaga så omfattande ändringsarbeten, som föreslagits inom denna byggnad. Styrelsen framhöll vidare, att bety­ dande beskärningar av de föreslagna arbetena måste vidtagas, särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest kostnadssumman 98 000 kronor icke skul­ le överskridas.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsar­ betena. Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade om- byggnadsförslaget lia därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräk­ nats sålunda: För huvudbyggnaden ....................................................................... kronor 35 000

» skolbyggnaden .............................................................................. » 63 000 » flygelbyggnaden .......................................................................... » 7 200 » arvoden, administration och oförutsedda utgifter .... » 9 300

Summa kronor 114 500.

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten måtte upptagas

ett anslag av 114 500 kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till bygg­

nadsarbeten m. m. vid de statliga skyddshemmen uttalade chefen för social­

departementet, att en förutsättning för vidtagande av mera omfattande änd­

ringsarbeten vid skyddshemmen borde vara, att inlösningsfrågan beträffande

hemmen vore klar. Sedan denna förutsättning, vad beträffar Broby skolhem,

nu blivit uppfylld i och med att årets riksdag medgivit inlösen av hemmet, fin­

ner jag mig böra upptaga frågan örn erforderlig ombyggnad av detsamma.

Det av socialstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget, som motiverats

huvudsakligen med behovet av ytterligare lokalutrymmen vid hemmet, anser

jag mig i stort sett kunna godtaga.

Kostnaderna för arbetenas utförande beräknades vid förslagets framläg­

gande hösten 1942 till 98 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid an­

sett, att betydande beskärningar måste företagas av de föreslagna arbetena,

särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest denna summa skulle förslå. Då

det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och på grund av

sedan hösten 1942 inträdda prisstegringar icke synes uteslutet, att även den

av investeringsutredningen nu föreslagna kostnadssumman, 114 500 kronor,

kan komma att visa sig otillräcklig, förutsätter jag, att, därest detta visar sig

erforderligt, före arbetenas igångsättande en sådan reduktion av byggnads-

programmet vidtages, särskilt vad beträffar skolbyggnaden, att något över­

skridande av sistnämnda belopp icke ifrågakommer. Då jag i övrigt icke har

något att erinra mot det framlagda ombyggnadsförslaget, förordar jag, att

för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett be­

lopp av 114 500 kronor. Arbetena torde kunna hänföras till grupp III.

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yr-

kesheni. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har

socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av rektorsbostad vid Johan­

nisbergs skol- och yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen

framhållit, att antalet personalbostäder vid skyddshemmet vore mycket otill­

räckligt, varför det vore angeläget, att byggnadsarbetet komme till stånd.

Rektorsbostaden, som även skulle inrymma kontor, vore avsedd att upp­

föras enligt den typmodell för dylik bostad, som utarbetats av arkitekten

Birger Jonson och kommit till användning vid vissa skyddshem. Kostnaden

för en liknande bostad, avsedd att uppföras vid Hammargårdens skolhem,

hade i början av år 1943 uppskattats till 46 000 kronor.

Skycldshemsinspektören har framhållit, att plats behövde utvinnas för

ytterligare ett antal elever vid skyddshemmet. En del av dessa elevplatser

borde förläggas till den bostad, som för närvarande upplåtits åt rektorn, vilken

alltså måste avflytta. I skyddshemmets närhet funnes ej någon bostad, som

kunde anvisas åt rektorn, varför nybyggnad vore erforderlig. Denna lös-

Kunni. Maj.ts proposition nr 281.

79

ning av den genom lagen om villkorlig dom ofrånkomliga utvidgningen av

Johannisbérgshemmets kapacitet vore ur statens synpunkt fördelaktigare

än att på annat sätt öka elevplatserna.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning beträffan­

de den föreslagna rektorsbostaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande

ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats till 51 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett

anslag av 51 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av den före-

Departement.s-

slagna rektorsbostaden vid Johannisbergs skol- och yrkeshem. I enlighet chefen-

med vad jag i annat sammanhang denna dag förordat beträffande en rektors-

bostad av liknande typ vid Folåsa skolhem torde även den nu ifrågavarande

byggnaden böra minskas till omkring 150 kvadratmeter inklusive kontoret.

Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för byggnadens uppförande häri­

genom reduceras från 51 000 till 49 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda

belopp upptages å allmän beredskapsstat för nästa budgetår och därvid hän-

föres till grupp II.

Uppförande av lärarbostad vid Löv st alhemmet. I skrivelse den

31 augusti 1943 har socialstyrelsen erinrat örn att 1943 års riksdag i anled­

ning av den av 1942 års riksdag godkända utbyggnaden av Lövstahemmet

bland annat beslutat, att ytterligare en lärare i lönegraden Ex 19 skulle an­

ställas vid skolhemsavdelningen. Styrelsen för skyddshemmet hade nu begärt,

att en familjebostad skulle uppföras för den nya tjänstemannen. Då denna

lärarkraft komme att bliva permanent, ville socialstyrelsen föreslå, att familje­

bostad uppfördes för honom av vid skyddshemmen sedvanlig typ. Kostnaderna

för ett bostadshus omfattande en lägenhet om tre rum, kök, jungfrukammare

och badrum och av motsvarande typ, som föreslagits för Folåsa skolhem,

hade av arkitekten Birger Jonson den 30 augusti 1943 preliminärt beräknats

till 34 500 kronor.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande den föreslagna lärarbostaden.

Kostnaderna för uppförande av byggnaden lia därvid av arkitekten Jonson

den 22 mars 1944 uppskattats till 39 500 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett

anslag av 39 500 kronor.

Jag tillstyrker det framlagda förslaget örn uppförande av en lärarbostad

DepartemenU-

vid Lövstahemmet. 1 likhet med vad jag i det föregående förordat beträffan- che,en'

de en lärarbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem, synes emellertid även

den nu ifrågavarande byggnaden kunna minskas till omkring 85 kvadrat­

meter. Byggnadskostnaden torde enligt vad jag inhämtat genom denna minsk-

80

Kungl. Majds proposition nr 281.

ning kunna reduceras från föreslagna 39 500 kronor till 34 000 kronor. Jag

förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för

rasta budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. I skri­

velse till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen

framlagt förslag örn uppförande av två personalbostadshus örn vartdera två

rum och kök vid Lövstahemmet. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen

erinrat om att från och med budgetåret 1943/44 inrättas bland annat två nya

skötartjänster vid skyddshemmet. För ingående av giftermål vore dessa

skötare beroende av att familjebostäder anskaffades. De föreslagna bostads­

husen vore avsedda att utföras enligt samma typmodell, som tidigare kom­

mit till användning inom skyddshemsorganisationen. Kostnaderna för ett

sådant typhus hade år 1942 beräknats till 21 000 kronor.

Skyddshemsinspektören har framhållit, att Lövstahemmet läge isolerat

från annan bebyggelse i Vagnhärads socken. Personal, som anställdes vid

skyddshemmet, kunde därför icke få bostad annat än genom statens försorg.

För den personal, som tidigare anställts, hade nödtorftigt sörjts i detta av­

seende. Sedan personalstyrkan emellertid från och med budgetåret 1943/44,

i samband med att Lövstahemmet utbyggts, ytterligare ökats med flera be­

fattningshavare, vöre det nödvändigt att bereda de nytillkomna bostäder.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande

de föreslagna bostadshusen. Arkitekten Birger Jonson har därvid den TI

mars 1944 uppskattat kostnaderna för byggnaderna till 25 000 kronor var­

dera.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande två personalbostads­

hus måtte upptagas ett anslag av 50 000 kronor.

Departements-

Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av tva personalbostadshus vid

chefen.

Lövstahemmet. Kostnaderna härför beräknar jag i likhet med investerings­

utredningen till 50 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän

beredskapsstat II för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra. skol- och yr-

Teeshem. Sedan styrelsen för Vemyra skol- och yrkeshem i skrivelse till

socialstyrelsen den 19 september 1942 hemställt, att tre bostadshus för be­

fattningshavare med tillsammans fyra lägenheter måtte uppföras vid hem­

met, föreslog socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942, att tre bostads­

lägenheter skulle inredas vid hemmet, fördelade på ett bostadshus med en

lägenhet och ett bostadshus med två lägenheter. Enligt av arkitekten Birger

Jonson den 23 september 1942 utförda kostnadsberäkningar skulle kost­

naderna för de föreslagna bostadshusen i för skyddsrummen vanligt typutfö­

rande uppgå till 64 750 kronor, varav 22 750 kronor för ett enfamiljshus om­

fattande en lägenhet örn tva rum och kök samt 42 000 kronor för ett tvafa-

miljshus omfattande två lägenheter om vardera två rum och kök

81

I utlåtande den 4 november 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att de före­

slagna byggnadsföretagen vid skyddshemmet och de därför beräknade kost­

naderna icke föranledde någon erinran från styrelsens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen härefter anfört följande.

I skrivelse till socialstyrelsen den 3 augusti 1943 har skyddshemsstyrelsen

anmält, att två befattningshavare numera uppfört egna bostäder i skydds-

hemmets närhet, varför endast behov av två bostadslägenheter återstode,

nämligen for trädgårdsmästaren och en av nattvakterna. Trädgårdsmästaren

är gift och hyr för närvarande en yrkeslärarbostad, som han dock måste

lämna, när yrkesläraren i mekaniskt verkstadsarbete skall tillsättas, vilket

kommer att ske under innevarande budgetår. Nattvakten är ogift och dispo­

nerar ett av gästrummen. Han har förklarat sig ämna bilda familj, så snart

bostadsfrågan ordnats. I Sollefteå stad råder stor bostadsbrist.

På grund härav har socialstyrelsen begränsat sitt tidigare förslag till att

avse allenast tvåfamiljshuset.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande det föreslagna tvåfamiljshuset.

Kostnaderna för uppförande av byggnaden ha därvid av arkitekten Jonson

den 22 mars 1944 uppskattats till 45 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande bostadshus måtte

upptagas ett belopp av 45 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Då jag finner behovet av det föreslagna personalbostadshuset styrkt och Departements-

ej har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, 45 000 kronor, cMen.

vill jag tillstyrka bifall till investeringsutredningens hemställan. Jag förordar,

att å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages

ett belopp av 45 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem. I

skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvi­

sande av medel för uppförande av två personalbostadshus vid Forsane yr­

keshem, nämligen ett enfamiljshus med en lägenhet örn två rum och kök

samt ett tvåfamiljshus med två lägenheter örn vardera två rum och kök. På

förslag av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposilion (femte huvudtiteln,

p.

86) har riksdagen anvisat medel för uppförande av enfamiljshuset, medan

några medel för uppförande av tvåfamiljshuset ännu ej äskats av riksdagen.

Beträffande de närmare skäl, som av socialstyrelsen i ovannämnda skrivelse

anförts för förslaget om uppförande av de båda bostadshusen, får jag hän­

visa till den redogörelse, som lämnades i statsverkspropositionen. Tvåfamiljs­

huset var avsett att uppföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit

till användning vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, och hade av arkitek­

ten Birger Jonson preliminärt beräknats draga en kostnad av 42 500 kronor.

Sedan socialstyrelsens framställning, i vad avser tvåfamiljshuset, överläm­

nats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kost­

nadsberäkning beträffande detsamma. Kostnaderna för uppförande av bygg-

Bihang tilt riksdagens protokoll 19U. 1 samt. Nr 281.

6

naden har därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till

43 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande personalbostadshus

måtte upptagas ett anslag av 43 000 kronor.

Departements-

Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny bostadsbyggnad nied två

che;en.

lägenheter örn vardera två rum och kök vid Forsane yrkeshem. Mot den

gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att invända. Jag föreslår, att å all­

män beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp

av 43 000 kronor.

Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse till

investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt för­

slag om uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkeshem. I en vid skrivelsen

fogad bilaga har styrelsen framhållit bland annat, att yrkeshemmet hade ett

tämligen omfattande och rationellt drivet jordbruk men hittills endast haft

ett provisoriskt anordnat svinhus. Ur ekonomisk synpunkt syntes det styrelsen

nödvändigt att bättre lokaler anordnades för svinaveln vid hemmet.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till socialstyrelsen,

vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, anfört bland annat

följande.

Det nuvarande svinhuset, som är byggt på 1880-talet, är ur hygienisk syn­

punkt hälsovådligt för såväl djuren som för den personal och de elever, som

skola arbeta i detsamma. Det är mörkt och kallt och trots vidtagna anord­

ningar häremot dryper det av fukt. Svinhuset är också olämpligt placerat i

centrum av yrkeshemmets byggnadsområde, endast fem meter från tapetse­

rar- och sadelmakeriverkstaden och på knappa fyrtio meters avstånd från en

befattningshavarebostad för två familjer och ungefär lika långt från en an­

nan tjänstebostad. Detta medför, att dessa bostäder såväl som den intillig­

gande elevförläggningen sommartid få taga emot en invasion av flugor från

svinhuset. Skyddshemmets styrelse finner det därför synnerligen angeläget,

att det nuvarande svinhuset ersättes med ett nytt svinstall. Detta torde böra

beräknas för omkring trettio svin.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade ritning och kostnadsberäk­

ning beträffande det föreslagna svinhuset, varav framgår, att detsamma kost­

nadsberäknats till 9 500 kronor.

Investeringsutredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän bered­

skapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp­

tagas ett anslag av 9 500 kronor.

Departements-

Det nuvarande svinhuset vid Forsane yrkeshem är uppenbarligen mycket

(helen. otillfredsställande och dessutom olämpligt placerat i förhållande till övriga

byggnader vid skyddshemmet. Jag finner mig på grund härav böra tillstyr­

ka, att ett nytt svinhus uppföres vid hemmet. Då jag ej har något att erinra

mot de beräknade kostnaderna härför, vill jag förorda, att för ändamålet å

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

83

allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 9 500 kro­

nor. Arbetet torde böra hänföras till grupp II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skol­

hem. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har social­

styrelsen framlagt förslag örn uppförande av svinhus och hönshus vid Brätte­

gårdens skolhem. I vid skrivelsen fogade bilagor har styrelsen anfört bland

annat, att uppförande av svin- och hönshus ingått i det ursprungliga bygg-

nadsprogrammet för skolhemmet men att endast mycket provisoriska lokaler

uppförts för dessa ändamål.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till skyddshems-

inspektören, vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, fram­

hållit, att det till skyddshemmet hörande lantbruket under de första åren be­

funnit sig i sådant skick, att fulltalig djurbesättning ej kunnat hållas vid

hemmet. Ladugården kunde på grund härav då tagas i anspråk även för svi­

nen. Sedan lantbruket nu förbättrats, hade emellertid ladugårdens utrym­

men blivit utnyttjade till det yttersta. Som hönshus användes ett arbetar -

skjul, som kvarstått från byggnadsarbetena vid skyddshemmets uppförande.

Detta hade måst repareras ett antal gånger och vore nu ånyo i mycket brist­

fälligt skick. Det vöre skyddshemsledningens önskan att göra skyddshemmet

till en mönstergård, där eleverna kunde få lära sig, hur en lantgård borde

vara ordnad och skött. Mycket vöre emellertid nu så primitivt vid hemmet

på grund därav att svin- och hönshus saknades, att eleverna måste finna

vilken bondgård som helst mer välordnad.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade kostnadsberäkningar och

ritningar beträffande de föreslagna byggnaderna, varav framgår, att svin­

huset kostnadsberäknats till 4 500 kronor och hönshuset till 6 450 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att å allmän be­

redskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp­

tagas ett anslag av 11 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av de före- Departements-

slagna svin- och hönshusen vid Brättegårdens skolhem. Mot de beräknade

chefen-

kostnaderna för de båda byggnaderna, tillhopa 11 000 kronor, synes intet

vara att erinra. Jag förordar alltså, att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetar for andamålet upptages ett belopp av 11 000 kronor. Arbetena synas

mig böra hänföras till grupp II.

Sammanfattning.

i 1 Iejll1'ghet med det anförda torde medel för byggnadsarbeten vid statens

skyddshem bora beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Företag

Anslagsgrupp

II

Kronor

Anslagsgrupp

III

Kronor

Uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem..........

45 300

Uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem..................

50 900

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby skolhem..............................

114 500

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkes-

49 000

Uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet ..........................

34 000

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet..............

50 000

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och yrkes-

45 000

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem___

43 000

Uppförande av svinhus vid Forsane vrkeshem ..........................

9 500

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem

11000

Summa

337 700

114 500

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Vissa byggnadsarbeten

vid statens skyddshem ett anslag av...........kronor 337 700,

dels ock å allmän beredskapsstat III till Vissa byggnadsar­

beten vid statens skyddshem ett anslag av . . kronor 114 500.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter.

[10.] Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lätt-

skötta sinnessjuka.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande behand­

lat frågan om upptagande å allmän beredskapsstat av vissa under femte hu­

vudtiteln hänförliga anslag till bidrag till landstingen för uppförande m. m.

av olika sjukvårdsinrättningar. Utredningen har härvid föreslagit, att å all­

män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln måtte

upptagas följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem I

för lättskötta sinnessjuka......................................................... kronor 300 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk-

vårdsanstalter ................................................................................... »

600 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. .

»

200 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka . .

»

100 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal-

tor ...................................................................................................... » 600 000

I fråga örn den närmare motiveringen för utredningens förslag ber jag få

hänvisa till betänkandet (s. 252 och 253).

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

85

I likhet med investeringsutredningen anser jag lämpligt, att medel upptagas

Departement*-

å allmän beredskapsstat för bidrag till uppförande m. m. av ovannämnda cf,efen-

slag av sjukvårdsanstalter. Mot de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen

har jag icke heller något att invända.

Vad angår anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberku-

lossjukvårdsanstalter vill jag emellertid erinra örn att utredningen i annat

sammanhang (bet. s. 221) hemställt om upptagande å allmän beredskaps­

stat för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 418 000 kronor till uppförande

av en ny poliklinikbyggnad vid kustsanatoriet Apelviken, vilken jämväl

skulle rymma vissa personalbostäder. Som framgår av 1943 års statsverks-

proposition (p. 122) och riksdagens i anledning härav fattade beslut (skr.

nr 5, p. 89) må för uppförande av ifrågavarande byggnad för närvarande

disponeras dels av ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisat reservationsanslag (B) till Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkuloss jukvår dsans tal ter ett belopp av 304 000 kronor, dels ock av re­

servationsanslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter ett belopp av 114 000 kronor eller således tillhopa 418 000

kronor.

Anslag av förstnämnda typ (B) komma att indragas med utgången av in­

nevarande budgetår för att som regel ersättas med anslag på allmän bered­

skapsstat. Investeringsutredningen har härvid ansett, att hela det för poli­

klinikbyggnaden erforderliga beloppet, 418 000 kronor, bör upptagas å be­

redskapsstat. En sådan anordning finner jag jämväl för egen del lämplig.

Emellertid vill jag föreslå, att något särskilt anslag ej anvisas för ända­

målet utan att medel i stället beräknas under det av investeringsutredningen

förordade anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter, vilket i anledning härav bör uppräknas med 418 000

kronor till i runt tal 1 000 000 kronor. Det belopp av 114 000 kronor, som

under riksstatsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter anvisats för uppförande av ifrågavarande poliklinik­

byggnad, torde tills vidare icke böra disponeras.

Av de olika bidragsanslagen torde anslagen till uppförande m. m. av vård­

hem för lättskötta sinnessjuka och hem för kroniskt sjuka, för vilka ändamål

i riksstaten för nästa budgetår upptagits anslag till belopp motsvarande prak­

tiskt taget samtliga under hösten inneliggande och preliminärt anmälda an­

sökningar, böra uppföras å beredskapsstat III. Övriga anslag, avseende upp­

förande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus och förloss-

ningsanstalter torde däremot böra hänföras till anslagsgrupp II.

Beträffande anslagen lill uppförande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstal-

ler, epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter gör jag

hemställan under följande punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen au

vårdhem för lättskötta sinnessjuka å allmän beredskapsstat

III uppföra ett anslag av................................ kronor 300 000.

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[11.] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan-

stalter.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av ................... kronor 1 000 000.

[12.] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I

skrivelse den

29

september

1942

hemställde överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileums­

fond örn anvisande av ytterligare medel för byggnadsarbeten vid vissa av folk­

sanatorierna, närmare bestämt Hessleby, Spenshults och Hålahults sanato­

rier. Enligt överstyrelsens skrivelse, för vilken närmare redogjorts i

1943

års

statsverksproposition (femte huvudtiteln, p.

127),

borde följande arbeten

komma till utförande, nämligen

Beräknad kostnad

Vid Hessleby sanatorium:

kronor

1. Ändringar inom läkaravdelningen........................................ 55 500

2. Ombyggnad av bottenvåningen i östra paviljongen........... 12 000

3. Modernisering av badet samt anordnande av sputum-

kok m. m...................................................................................... 48 500

4. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum

jämte målningsreparationer ................................................. 13 500

5. Uppförande av underläkarbostad ......................................... 32 000

J61 500

Vid Spenshults sanatorium:

1. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum . . 10 500

2. Installering av cirkulationspump för varmvatten...........

5 000

3. Utbyte och komplettering av kökets ångapparater........... 12 600

4. Anordnande av mekanisk köksventilation ........................ 9 500

5. Modernisering av sputumkok................................................. 11 200

6. Anordnande av matsal för kvinnlig personal................... 40 000

7. Installering av ny agaspiskombination................................ 13 800

8. Uppförande av nytt mortuarium ........................................ 19 000

121 600

Vid Hålahults sanatorium:

Uppförande av underläkarbostad .............................................J12 000

32

000

Summa kronor 315 100

För utförande av nu nämnda arbeten funnes enligt överstyrelsen ett belopp

av 95 800 kronor disponibelt av tidigare anvisade medel.

I anförande till statsrådsprotokollet föreslog chefen för socialdepartemen­

tet, att med uppförande av underläkarbostäderna borde tills vidare anstå.

Beträffande övriga föreslagna arbeten framhöll departementschefen, att

dessa syntes vara av den art, att de borde komma till utförande, så snart om-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

87

ständigheterna det tilläte. Departementschefen ansåg sig dock i dåvarande

läge ej kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisades härför. Emellertid

föreslog departementschefen, att riksdagens medgivande borde utverkas att

å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga

medel finge efter prövning av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av de

angivna arbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, som befunnes mest

angelägna.

Riksdegen (skr. nr 5 p. 94) lämnade det sålunda föreslagna medgivandet.

I skrivelse den 16 juni 1943 hemställde överstyrelsen med anledning här­

av, att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna till­

gängliga medel, vilka då uppginge till 115 600 kronor, finge disponeras för

följande byggnadsarbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, nämligen,

för modernisering av badet och anordnande av sputumkok m. m. vid Hessle­

by sanatorium ett belopp av 48 500 kronor samt för installering av cirkula-

tionspump för varmvatten, tillbyggnad av personalmatsal m. m., installering

av agaspiskombination och förbättring av köksventilationen samt reparation

av ångapparater vid Spenshults sanatorium ett belopp av 67 100 kronor.

Genom beslut den 12 november 1943 tillerkände Kungl. Majit överstyrel­

sen för utförande av de av överstyrelsen i sistnämnda skrivelse föreslagna

arbetena statsbidrag med högst 115 600 kronor, att utgå från anslaget till

bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

I skrivelse den 30 september 1943 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s

jubileumsfond hemställt om anvisande av ytterligare medel för fullföljande

av den påbörjade moderniseringen av folksanatoriernas byggnadsbestånd,

överstyrelsen, som härvid hänvisat till sin framställning den 29 september

1942 i denna fråga, har framhållit, att till de i nämnda framställning angiv­

na arbetena nu kommit ytterligare ett, nämligen anskaffande av nya ång­

pannor vid Hessleby sanatorium. Överstyrelsen anför härom, att det vid be­

siktning av ångpanneanläggningen vid Hessleby sanatorium hade konsta­

terats, att ångtrycket i ångpannorna på grund av dessas höga ålder måste

nedsättas med 10 °/o. I samband därmed hade framhållits, att ytterligare

sänkning av ångtrycket kunde bli behövlig inom en snar framtid och att

ångpannorna med det snaraste borde kasseras. Södra Sveriges ångpanne-

förening, som handhade kontrollen av anläggningen, hade verkställt utred­

ning om kostnaden för ångpannornas utbytande mot nya och hade därvid

beräknat, att ett sådant utbyte jämte anskaffande av en »economiser» samt

nya ledningar och förbättring av transportanordningarna .skulle draga en

kostnad av sammanlagt 114 000 kronor.

För utförande av samtliga nu omförmälda arbeten erfordrades alltså -—-

utöver tillgängliga medel —- ett belopp av (315 100 + 114 000 — 115 600)

313 500 kronor.

Då riksdagen medgivit, att för utförande av de mest angelägna arbetena

vid Hessleby och Spenshults sanatorier finge disponeras kvarstående medel

å anslaget till bidrag lill byggnadsarbeten vid folksanatorierna, borde öv­

riga byggnadsarbeten, varom här vore fråga, utföras när en återgång till

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

mera normala förhållanden inträdde. I samband därmed syntes också kost­

naderna för dessa arbeten, vilka kostnader beräknats enligt kristidens avse­

värt stegrade byggnadspriser, kunna reduceras.

Överstyrelsen har hemställt, att för den händelse betingelser för utföran­

de av nämnda byggnadsarbeten kunde föreligga under budgetåret 1944/45,

för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å 200 000 kronor

för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten i den omfattning, som vid

då gällande byggnadspriser bleve möjlig.

Vad angår förslaget örn uppförande av ny underläkarbostad vid Hålahults

sanatorium har sanatoriets överläkare i skrivelse den 21 december 1943

understrukit behovet av en dylik bostad. I skrivelsen framhålles, att den

nuvarande underläkarbostaden utgjordes av en dubblett, som stöde i för­

bindelse med en korridor och trappuppgång, som patienterna passerade från

och till sjukavdelningarna. Läkarefamiljen intoge sina måltider i den s. k.

lilla matsalen, som också användes av sköterskorna i stor utsträckning. Även

örn risken för barnen att bli smittade genom vissa försiktighetsmått väsent­

ligt nedbringats, kunde den dock ej helt undanröjas och utgjorde för under­

läkarna en ständig källa till oro. Vid upprepade tillfällen hade gifta reflek-

tanter på underläkartjänsten avböjt förordnande med anledning av att fa­

miljebostad saknats och därför att smittorisken för barnen under rådande

förhållanden ansetts för stor. Den nuvarande befattningshavaren hade fa­

milj, hustru och tva barn. Även i detta fall hade det ej ansetts lämpligt att

medtaga famljen, vilken vore bosatt å annan ort. Att provisoriskt lösa fa-

miljebostadsfrågan genom att hyra lämplig lägenhet i närheten av sanatoriet

läte sig icke göra, då sanatoriet vore beläget sex km från närmaste ort och

ur kommunikationssynpunkt läge mycket isolerat.

I årets statsverksproposition har ej äskats något anslag till bidrag till bygg­

nadsarbeten vid folksanatorierna. Sedan frågan örn bidrag till dylika arbe­

ten varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i

sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

måtte upptagas ett anslag å 200 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten

vid folksanatorierna.

Med de medel, som genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 no­

vember 1943 ställts till förfogande för överstyrelsen för Konung Oscar II :s

jubileumsfond för byggnadsarbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier,

torde de mest framträdande bristerna kunna avhjälpas. Som framgår av den

lämnade redogörelsen äro dock ytterligare en del byggnadsarbeten vid nämn­

da båda sanatorier av behovet påkallade. Härjämte föreligger starkt behov av

uppförande av en underläkarbostad vid Hålahults sanatorium. För utförande

av de sålunda kvarstående arbetena anser jag mig böra i likhet med investe­

ringsutredningen tillstyrka, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 be­

räknas ett anslag av 200 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å bered­

skapsstat II.

Då nämnda belopp ej torde förslå till samtliga föreslagna byggnadsarbe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

89

ten, böi' det ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till angelägenhets-

graden av arbetena avgöra för vilka arbeten medlen må användas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av.............................................................. kronor 200 000.

[13.]

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus.

Under

åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemi­

sjukhus å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................................... kronor 200 000.

[14.]

Bidrag tili uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka.

Under åbe­

ropande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................................... kronor 100 000.

Förlossningsanstalter.

[15.]

Bidrag tili uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter.

Un­

der åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss­

ningsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 600 000

G.

Diverse.

[16.]

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. I

kungörelse

den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd flyktingshjälp,

vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941, stadgas, att för hand­

läggning av ärenden örn bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar

(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt under-

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

stöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktings­

kommitté skall finnas en nämnd kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden

skall bestå av fem av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Anses flyktingshjäl­

pen böra utgå i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnat läger,

skall däremot enligt kungörelsen verksamheten handhavas av socialstyrelsen.

Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen utgår statsbidrag till flyktingskom-

mitlé med högst 40 procent av kommitténs kostnader för individuella under­

stöd åt flyktingar, därvid dock skall iakttagas, att statsbidrag må beräknas

endast å sådan del av understödet, som ungefärligen motsvarar vad i lik­

nande fall skulle hava utgivits såsom arbetslöshetshjälp eller fattigvård. Då

särskilda skäl därtill äro, må nämnden medgiva högre statsbidrag än nu

nämnts.

Å riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål an­

visats ett anslag av 1 000 000 kronor, varav 750 000 kronor beräknats för

den av statens flyktingsnämnd omhänderhavda understödsverksamheten och

250 000 kronor för utgifter i samband med socialstyrelsens lägerverksamhet

av icke polisiär natur.

Då ifrågavarande anslag visade sig vara otillräckligt — närmast till följd av

den från och med hösten 1943 tilltagande flyktingströmmen, i synnerhet från

Danmark men även från vissa andra länder — framlade Kungl. Majit efter

framställning från flyktingsnämnden och socialstyrelsen i proposition nr

163 till årets riksdag förslag om anvisande av ytterligare anslag å 3 620 000

kronor å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.

Härtill kommer en del kostnader för vissa kontrollåtgärder m. m. för dans­

ka flyktingar, vilka kostnader ansetts böra bestridas från anslag å förskotts-

staten.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 233) anmäldes,

att statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen i särskilda skrivelser den 31

augusti 1943 inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för nästa

budgetår och därvid uppskattat detsamma till 1 000 000 respektive 300 000

kronor. Departementschefen framhöll omöjligheten att under rådande förhål­

landen göra några närmare beräkningar rörande de kostnader för flykting­

ändamål, som kunde uppkomma under budgetåret 1944/45. Under hänvis­

ning till att chefen för finansdepartementet vid anmälan av inkomsterna i

årets statsverksproposition föreslagit, att för utgifter för berörda ändamål

skulle upptagas ett anslag på den allmänna beredskapsstaten för nästa bud­

getår, äskades inga medel för ändamålet på riksstaten.

I särskilda skrivelser den 11 april 1944 ha statens flyktingsnämnd och so­

cialstyrelsen inkommit med förnyade kostnadsberäkningar rörande medels­

behovet för nästa budgetår.

Statens flykting snämnd framhåller, att under den tid, som förflutit från

avgivandet av nämndens framställning den 31 augusti 1943, nämndens verk­

samhet väsentligt utvidgats. Flyktingarnas antal hade nämligen ökats och läget

på arbetsmarknaden försämrats. I anledning härav hade de medel — 750 000

kronor — som under budgetåret 1943/44 ställts till nämndens förfogande, vi-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

91

sat sig otillräckliga och nämnden hade därför blivit nödsakad att anhålla om

ytterligare 730 000 kronor för alt kunna bestrida kostnaderna för sin författ­

ningsenliga verksamhet. Då det icke funnes någon anledning antaga, att

nämndens verksamhet komme att minska, beräknade nämnden med stöd av

den senaste tidens erfarenheter sina månatliga utgifter för kontantunderstöd

m. m. under det instundande budgetåret till cirka 110 000 kronor eller

1 320 000 kronor för hela budgetåret. Nämndens utgifter under nästa budget­

år till de olika flyktingkommittéerna kunde uppskattas till ungefär 470 000

kronor. Totalt skulle sålunda erfordras 1 790 000 kronor, vilket lämpligen

borde avrundas till 1 800 000 kronor.

Socialstyrelsen har förklarat sig intet ha att erinra mot nämndens anslags-

äskande.

Socialstyrelsen framhåller att, sedan styrelsen efter avgivandet av sitt an-

slagsäskande den 31 augusti 1943 haft möjlighet alt under ytterligare sex må­

nader följa utvecklingen i fråga om flyktingsverksamheten, hade fastare, om

ock långt ifrån säkra bedömningsgrunder för beräkning av det kommande

budgetårets medelsbehov kunnat ernås. Styrelsen har i samband härmed i

korthet redogjort för den nuvarande organisationen och därvid framhållit, att

medan kostnaderna för danska, norska och sovjetryska flyktingar i stort sett

bestredes av vederbörande legationer, folie kostnaderna för omhändertagande

av flyktingar av baltisk och annan nationalitet helt på styrelsen. Med hänsyn

till nuvarande läge på arbetsmarknaden räknade styrelsen med vissa svårig­

heter att placera flyktingarna i arbete, vilket torde medföra en viss kostnads­

ökning.

Styrelsen uppskattar de på styrelsen fallande kostnaderna i samband med

mottagandet av flyktingar vid gränserna, kostnaderna för mottagnings- och

kontrolläger för danska flyktingar samt kostnader för löner för personal och

ombud vid lägren till sammanlagt 920 000 kronor under nästa budgetår. Me­

delsbehovet för driften av lägren för baltiska flyktingar beräknar styrelsen för

samma tid till 480 000 kronor. För omkostnaderna i samband med andra lä­

ger såsom de ryska och tillfälliga lägren ävensom för iordningställande av en

viss lägerreserv för en befarad ökad tillströmning av flyktingar anser styrel­

sen behov föreligga av ytterligare 200 000 kronor.

Hela medelsbehovet för flyktingshjälp i form av vistelse i läger uppskat­

tar socialstyrelsen sålunda för budgetåret 1944/45 till (920 000 + 480 000 +

200 000) 1 600 000 kronor.

Utöver medel för socialstyrelsens och flyktingsnämndens hjälpverksamhet

torde i fortsättningen från förevarande anslag lämpligen bestridas bidrag av

statsmedel dels till kommittén för rågösvenskarna för kostnader i samband

med omhändertagandet av i Estland boende personer av svensk härstamning

dels ock till hjälpkommittén för Finlands barn för kostnader i samband med

överförande av barn från Finland till Sverige. För nyssnämnda ändamål har

tidigare anvisats medel under andra anslag. Sålunda har Kungl. Majit genom

beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande för kommittén för rågö-

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svenskarna till understöd åt återvändande estlandssvenskar. Vidare anvisade

1943 års riksdag på tilläggsstat I lill riksslaten för budgetåret 1943/44 ett

reservationsanslag av 200 000 kronor till understöd m. m. åt vissa estniska

medborgare. Slutligen har 1944 års riksdag å lilläggstat II till nämnda riksstat

anvisat dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till understöd åt vissa

estniska medborgare dels ock ett anslag under fonden för låneunderstöd av

200 000 kronor såsom lån till den s. k. rågöstiftelsen. I propositionen nr 163

till årets riksdag angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 har Kungl. Majit härjämte hemställt örn anvisande

av 775 000 kronor till ytterligare understöd m. m. åt vissa estniska med­

borgare.

Till mottagningskostnader för finska barn m. m. har i sistnämnda propo­

sition äskats ett reservationsanslag av 740 000 kronor.

1 skrivelse den 15 april 1944 har kommittén för rågö sv enskär na hemställt

om anvisande av medel för kommitténs verksamhet under nästa budgetår.

Kommittén har härvid framhållit, att upprättandet av en beräkning av medels­

behovet för budgetåret 1944/45 är utomordentligt svårt, beroende på de mångå

ovissa faktorer, med vilka kommittén hade att räkna. Kommittén har ansett

sig böra räkna med att under det närmaste året cirka 3 000 personer kunna

komma att överföras till Sverige. Kostnaden härför har kommittén uppskattat

till i runt tal 3 300 000 kronor.

Hjälpkommittén för Finlands barn har i två särskilda skrivelser den 15

april 1944 gjort framställning om bidrag till kommitténs kostnader för motta­

gande av finska barn.

Med utgångspunkt från att antalet finska barn under nästa budgetår skulle

komma att uppgå till 10 000 har kommittén beräknat kostnaderna för den

obligatoriska 14 dagars karantänvistelsen till 840 000 kronor eller 84 kronor

för barn och kostnaden för transporter m. m. till 500 000 kronor eller 50 kro­

nor för barn. Därjämte har kommittén beräknat en kostnad av sammanlagt

420 000 kronor för erforderlig karantänsvistelse för omkring 900 barn, som

förväntades komma att anlända till Sverige vid sidan av den av regeringen

reglementerade kontingenten av 600 barn per vecka.

Kostnaderna för dessa barns resor till Sverige och från karantänen till

fosterhemmen betalades av fosterhemmen eller av de finska hemmen.

Sammanlagda medelsbehovet för mottagande av barn från Finland har

kommittén sålunda uppskattat till (1 340 000 + 420 000) 1 760 000 kronor.

Departements-

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna statens sammanlagda

chefen.

kostnader för här avsedda flyktingsverksamhet under innevarande budgetår

preliminärt beräknas till 7 235 000 kronor.

Statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen lia för nästa budgetår hemställt

örn anvisande av medel till flyktingsverksamheten med 1 800 000 respektive

1 600 000 kronor. Härjämte föreligger framställning från kommittén för rågö-

svenskarna om anvisande av 3 300 000 kronor för understöd m. m. åt estniska

medborgare av svensk härstamning, vilka söka sig åter till Sverige. Slutligen

Kungl. Makts proposition nr 281-

93

har hjälpkommittén för Finlands barn hemställt om bidrag å 1 760 000 kro­

nor till kostnaderna för emottagande av finska barn. Summan av de äskade

anslagen uppgår sålunda till (1 800 000 + 1 600 000 + 3 300 000 + 1 760 000)

8 460 000 kronor. I samtliga framställningar har man betonat svårigheterna

att för närvarande mera exakt beräkna medelsbehovet för nästa budgetår.

Givetvis är det för närvarande omöjligt att annat än uppskattningsvis be­

räkna medelsbehovet för flyktingsverksamheten under nästa budgetår, då

detta är beroende av bland annat en så oviss faktor som omfattningen av

flyktingströmmen. Ej minst gäller detta kostnaderna för emottagande av

estlandssvenskar samt barn från Finland. Det av kommittén för rågösvenskar-

na samt hjälpkommittén för Finlands barn beräknade medelsbehovet avser

delvis kostnader, som beräknas komma att uppstå redan under innevarande

budgetår. I enlighet med vad som föreslogs i förenämnda proposition nr 163

ha medel för det löpande budgetårets kostnader anvisats från anslag å nu

gällande förskottsstat. Sedan regleringsanslag äskats för detta anslag få kost­

naderna bestridas från detta respektive från det nya förskottsanslag, varom

jag här gör hemställan. Då frågan, på vilket sätt sistberörda kostnader täc­

kas, endast i relativt ringa utsträckning torde komma att påverka anslagsbe­

räkningen för nästa budgetår, vill jag tillstyrka, att medelsbehovet beräknas

med ledning av de i förutberörda framställningar gjorda uppskattningarna

och upptages med ett till 8 000 000 kronor avrundat belopp. I enlighet med

vad jag förut framhållit, bör beloppet uppföras å allmänna beredskapsstaten.

Jag vill emellertid påpeka, att man ej kan bortse från möjligheten av att

flyktingströmmen kan komma att antaga väsentligt större proportioner än

vad jag här räknat med, samt att utgifterna för ändamålet till följd härav

kunna komma att avsevärt överstiga de beräknade.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Från anslaget torde i

fortsättningen böra bestridas jämväl ersättningar till ledamöterna i kommit­

tén för rågösvenskarna ävensom kommitténs sekreterare och eventuellt till­

kallade experter, vilka ersättningar hittills belastat femte huvudtitelns kom­

mittéanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 upp­

föra ett anslag av förslagsvis........................kronor 8 000 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

95

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres. Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären­ den angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare.

[1.] Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar. Byggande av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Un­

der förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor, till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av huvud­ vägar 3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet

s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet

samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med

en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har be­

räknat det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kost­

nader för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för ny­

anläggning av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygds-

vägar 8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt

för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.

Mot resultatet av utredningens beräkningar har jag icke funnit anledning

till erinran. Anslagsbeloppen synas lämpligen böra fördelas på beredskaps-

staterna II och lil på sätt framgår av min hemställan i det följande. De å

beredskapsstat uppförda anslagen torde icke böra avräknas mot automobil-

skattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Nyanläggning av bygdevägar................... kronor

Nyanläggning av ödebygdsvägar ............... »

Byggande av huvudvägar ............................ »

Förbättring av bygdevägar och ödebygds­

vägar .............................................................. »

dels ock å allmän beredskapsstat III

Nyanläggning av bygdevägar ................... »

Nyanläggning av ödebygdsvägar ............... »

Byggande av huvudvägar ........................... »

Förbättring av bygdevägar och ödebygds­

vägar .............................................................. »

8 000 000

2 500 000

20 000 000

6 000 000

16 000 000

6 000 000

38 000 000

12 500 000.

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

[2.]

Bidrag till byggande av vägar och gator.

Å driftbudgeten

för

budget­

året 1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats 2 000 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)

upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar

och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000

kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till

i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän

beredskapsstat.

Jag biträder utredningens förslag och förordar, att av sistnämnda belopp

10 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat II och återstoden å all­

män beredskapsstat III.

97

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av vägar och gator för bud­

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

getåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ........... kronor 10 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III . . » 22 000 000.

Enskild väghållning.

[3.]

Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Till förevarande ändamål

hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 1 200 000 kronor.

Ehuru investeringsutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138 och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av 1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Jag ansluter mig till utredningens förslag om temporär höjning av stats­ bidraget till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar er­ inran däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga fastställa bidragsgrunder i hu­ vudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214 —216).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å allmän be­ redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av................................................. .........................kronor 3 000 000.

Diverse ändamål.

[4.] Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbeläggningar.

Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning

av

vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130 -—135 och 214—216). Utredningen beTäknar följande anslag vara erforder­ liga, nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byg­ gande av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000 kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppfö­ ras å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsansla- get 11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jäm­ förelsevis stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppfö­ rande å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggnjngarna i landet i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste kom­ ma till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Byggande av broar .............:..................... kronor 1 000 000

Vissa vägbeläggningar .................................... » 11 500 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil

Stensättning av vägar och gator ............... »

5 800 000

Byggande av broar ......................................... »

2 100 000

Vissa vägbeläggningar ................................ »

6 400 000.

Hamnar och farleder.

[5.]

Bidrag till handelshamnar och farleder.

Till förevarande ändamål

hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 250 000 kronor.

lnvesteringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkan­

det s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för

ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare moti­

veringen torde jag få hänvisa till betänkandet.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Jag förordar, att

av anslaget 1 000 000 kronor upptagas å beredskapsstat II och återstoden å

beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budget­

året 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ........... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . .

»

9 000 000.

[6.] Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bi­

drag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Till

vart­

dera av förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår an­

visats 300 000 kronor.

Under hänvisning till vad investering sutredningen i denna del anfört i sitt

betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och 218—219) och med

biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 upp­

föra följande anslag, nämligen

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder ........................ kronor 1 700 000

Bidrag till byggande och underhåll av stats­

understödda fiskehamnar ................... »

3 500 000.

Vatten- och avloppsledningar.

[7.]

Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar.

Under rubri­

ken Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten upptager

inve stering sutredning en i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet s. 188—

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S1.

99

189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och avloppsledningar.

Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del under budgetåret

1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande en kostnads-

summa av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000 kronor belöpa på

samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden på större samhällen.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att stats­

bidrag skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000

invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka före­

slås försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för stats­

bidrags beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga örn invånarantalet

utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till an­

läggningar i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk

personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.

Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till

20 000 000 kronor.

Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens be­

räkningar och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frå­

gan om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egna­

hemsstyrelsens befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsäi-en-

den beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna

fråga.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.

Majit böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten

av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av in-

vesteringsutredningen med den modifikation, som kan följa av en ytterligare

prövning av handläggningsfrågan, att lörsöksvis tillämpas under budgetåret

1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å

allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsar­

beten, uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande

åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten

i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledning­

ar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II........... kronor 3 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . .

»

17 000 000.

D. Byggnadsväsende!.

[8.]

Underhåll av vissa historiska byggnader in. m.

För budgetåret

1944/45 har riksdagen å riksstatens sjätte huvudtitel anvisat eli reservations­

anslag av 85 000 kronor till underhåll av vissa historiska byggnader m. m.

Såsom av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) fram-

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går, beräknas medelstillgången för budgetåret med hänsyn till anslagsreserva-

tion och tillgängliga uppbördsmedel utgöra omkring 100 000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1940/41 har medelstillgången under förevarande an­

slag hållits begränsad till ungefär den nu angivna storleksordningen. Detta

innehar,

såsom i statsverkspropositionen närmare utvecklats, icke endast att

egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten måst anstå utan även en

viss minskning av det belopp, som tidigare stått till förfogande för det under­

håll av historiska minnesmärken samt de utgifter för renhållning m. m.,

som bestridas från anslaget.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 22) upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten under nu ifrå­

gavarande anslagstitel till ett belopp av 150 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om

anvisande för nästa budgetår av detta belopp.

Styrelsen förklarar sig i sin skrivelse finna följande restaureringsarbeten

särdeles önskvärda, nämligen:

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten.....................

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering .

Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

100 000

100 000

100 000

50 000

Det nu äskade anslaget av 150 000 kronor har byggnadsstyrelsen funnit

böra användas på följande sätt.

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten ...................

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . .

Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

40 000

50 000

35 000

25 000

Departements.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava sedan flera år icke en-

en• däst alla egentliga restaureringsarbeten å de historiska byggnaderna fått an­

stå utan även det egentliga underhållet av dessa eftersatts. Jag finner det

lämpligt, att å beredskapsstat uppföres ett anslag av 150 000 kronor för att

möjliggöra såväl återhämtande av det eftersatta underhållet som ett åter­

upptagande i viss mån av restaureringsarbetet. Huruvida den av byggnads­

styrelsen föreslagna fördelningen av anslagsbeloppet skall tillämpas eller ej

lärer bliva beroende bland annat på behovet av underhållsmedel vid den

tidpunkt, då anslagets användande kan bliva aktuellt. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande anslagets användning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................................................. kronor 150 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

10]

[9.] Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 18) föreslagit upptagande av iståndsättning av uthyrningsfastigheterna Lilla China och Canton nr 2 och 4 vid Drottningholms slott i investeringsreserven med 200 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet med vederbörande ståthållarämbete finna arbetena ifråga särdeles behövliga och ändamålsenliga. Arbetena ingå, framhåller styrelsen, i en sedan flera år tillbaka pågående restaurering av fastighetsbeståndet vid Drottningholms slott i syfte att rädda byggnaderna undan hotande förfall samt åstadkomma lätt uthyrbara bostadslägenheter.

Efter samråd nied slottsarkitekten professorn I. Tengbom och vid jämfö- C- reise med kostnader för tidigare utförda ombyggnader av liknande beskaffen­ het har byggnadsstyrelsen funnit kostnaderna för arbetena ifråga böra upp­ tagas till 218 000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka äro ur flera

Departements

synpunkter önskvärda, torde kunna återvinnas genom det ökade hyresvärde cAe/ew- fastigheterna erhålla. Jag har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag. Anslag för ändamålet torde tillsvidare böra uppföras under sjätte huvudtiteln.

Jag hemställer, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättning av uthyrningsfastiglxeter vid Drott­ ningholms slott å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av........................ kronor 218 000.

[10.] Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.

Investeringsutredningen

föreslår (Bilaga

22,

kommunikationsdepartementet nr

21)

upptagande i in­

vesteringsreserven av arbeten vid Gripsholms slott för en beräknad byggnads-

. >

kostnad av 86 400 kronor.

.

De arbeten, för vilka det beräknade beloppet avses, utgöras av lagning av vittrade delar å Griptornet, rekonstruktion av källarvalv i Stureskansen, reparation av foderladan och fodringsladan i Hjortparken, nytt uthus vid djurvaktarbostaden, vatten- och avloppsledning i villan vid Näsängsudden, alarmanordning vid slottet, reparation av Röda stallet samt renovering av bostäderna i lilla fabrikshuset och deras förseende med värme-, vatten- och avloppsledningar. Dessa arbeten ingå i ett av ståthållarämbetet å slottet år 1936 framlagt förslag, till vars genomförande i vissa delar 1937 och 1938 års riksdagar beviljat sammanlagt 69 000 kronor.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 18 april 1944, med förmälan att styrelsen i likhet med veder­ börande ståthållarämbete funnit de angivna arbetena särdeles behövliga och ändamålsenliga, hemställt örn anvisande av medel för ändamålet för budget-

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements -

chefen.

Departements

chefen.

året 1944/45. Styrelsen meddelar, att kostnaderna år 1939 beräknats till 64 000

kronor, vilken summa styrelsen, som tidigare granskat förslaget i samråd

med slottsarkitekten H. Ahlberg, funnit böra ökas till 89 000 kronor.

Härjämte har styrelsen anmält, att vid Gripsholms slott sedan länge fun­

nits behov av en parkeringsplats. Kostnaderna för iordningsställande av en

sådan, som syntes väl lämpa sig som beredskapsarbete, hava av styrelsen

beräknats uppgå till 10 000 kronor. Styrelsen hemställer om anvisande

jämväl av detta belopp.

Sammanlagt skulle sålunda för byggnadsarbeten vid Gripsholms slott er­

fordras 99 000 kronor.

Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag, som i huvudsak innebär

anvisande av medel för ändamål som sedan länge ansetts böra tillgodoses,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott

å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av.............................................................................. kronor 99 000.

[11.] Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott.

Inve.iteringsutredningen

har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 20) föreslagit upptagande

i investeringsreserven av byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott för en kostnad

av 30 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har

byggnadsstyrelsen

förklarat sig i likhet

med vederbörande ståthållarämbete finna ifrågavarande arbete — som avser

utbyte av 157 fönsterlufter mot nya sådana med kopplade utåtgående bågar

— vara särdeles behövligt och ändamålsenligt. Efter samråd med slotts­

arkitekten friherre O. Leijonhufvud har styrelsen beräknat kostnaden för

arbetet till 34 000 kronor.

Nu ifrågavarande arbete utgör en underhållsåtgärd, för vilken till förfo­

gande stående underhållsmedel hittills icke lämnat tillgång. Med tillstyrkande

av byggnadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till

Vissa byggnadsarbeten d Ulriksdals slott

å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av ...................................................................... kronor 34 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

103

Egentliga statsutgifter.

Bilaga

4.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

[1.] Åtgärder för ekonomisk cfterkrigsberedskap. Vid anmälan av försla­ get till allmän beredskapsstat redogöres för det yttrande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering avgivit över, bland annat, investeringsut- redningens betänkande. I detta yttrande föreslår kommissionen, att å bered- skapsstaten uppföres ett anslag av 100 miljoner kronor att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka medel icke beräk­ nats på andra beredskapsanslag. För en exemplifiering av de ändamål för vilka anslaget är avsett att kunna anlitas torde jag få hänvisa till referatet av kommissionens yttrande (s. 13). Sex ledamöter av kommissionen lia, med tillstyrkande av att förslag framlägges om en sådan finansfullmakt, uttalat, att den borde begränsas till 25 miljoner kronor. Som skäl härför anföres, att anslagsändamålen nu icke kunna närmare preciseras och sålunda skulle komma att undandragas riksdagens prövning.

På av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anförda skäl torde

Departements-

å den allmänna beredskapsstaten böra uppföras ett anslag avsett att använ- cAe/en- das för sådana angelägna beredskapsuppgifter, för vilka särskilda medel ej beräknats på staten. Delade meningar ha gjort sig gällande angående den lämpliga omfattningen av ifrågavarande fullmakt. Vid bedömandet av frå­ gan har man att utgå från att fullmakten är avsedd att anlitas endast för

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamål, som borde ha tillgodosetts genom särskilda anslag på beredskaps-

staten om bättre möjligheter att bedöma behoven och sysselsättningspoliti­

kens lämpliga inriktning i detalj förelegat vid tidpunkten för statsreglering-

ens fastställande, samt att avsikten med fullmakten är att ge Kungl. Majit

möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen av en av riksdagen

prövad allmän ekonomisk politik även om dessa åtgärder skulle behöva bli

av sammanlagt ganska stor ekonomisk räckvidd utan att riksdagen, för den

händelse den ej är samlad, blott för detta ändamål behöver inkallas. Är riks­

dagen samlad, bör givetvis, i enlighet med praxis beträffande större civila

utgifter på försvarsberedskapsstaten, riksdagens medgivande till anslagsdis-

positionen inhämtas. Det bör vidare beaktas, att de betydande resurser som

för närvarande utan riksdagens hörande stå till Kungl. Majits förfogande

för, bland annat, statliga pris- och avsättningsgarantier äro bundna vid för­

utsättningar, som medföra att de icke böra anlitas för sysselsättningspolitis-

ka ändamål och i varje fall icke kunna användas för exempelvis statliga an­

läggningsarbeten. Jag åsyftar härvid främst reservförrådsnämndens outnytt­

jade medel, som måste anses reserverade för försörjningspolitiska uppgifter

sammanhängande med krigsförhållanden.

Bland de ändamål för vilka anslaget kan behöva utnyttjas märkas i första

hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med vissa varor, som äro

väsentliga för produktionens fortgång men på vilka tillgången fortsättnings­

vis kan befaras bliva otillräcklig. Vissa sådana åtgärder, örn vilka närmare

upplysningar torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott, äro för närva­

rande aktuella. Örn de skulle komma till stånd, skulle de taga i anspråk en

väsentlig del även av det större av de nu ifrågasatta beloppen.

Under angivna förhållanden vill jag tillstyrka, att anslaget uppföres med

det belopp som angivits av kommissionens majoritet, eller 100 miljoner kro­

nor. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat I samt där upp­

föras under sjunde huvudtiteln, oaktat det delvis kan komma att disponeras

lör investeringsändamål.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till

Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap

å all­

män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av

förslagsvis.........................................kronor 100 000 000.

[2.] Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning till

vad jag anför vid anmälan av förslag till reglering av det under ifrågava­

rande rubrik å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda

anslaget (prop. nr 275) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen

att till

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete

å

allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av

förslagsvis

................................ kronor 200 000 000.

Kungl. Alaj.ts proposition nr 281.

105

[3.] Planering av allmänna arbeten. Å allmän beredskapsstat för inneva­ rande budgetår är uppfört ett anslag till planering av allmänna arbeten ä 10 miljoner kronor. Ett motsvarande anslag är erforderligt jämväl å den all­ männa beredskapsstaten för 1944/45 till fullföljande av planeringen av de å allmän beredskapsstat lil uppförda arbetena. Med hänsyn till redan vid­ tagna planeringsåtgärder kunde ifrågasättas att reducera anslagsbeloppet. Då emellertid behov kan föreligga av att fullfölja planeringsarbetet även med tanke på budgetåret 1945/46, förordar jag dock, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Anslaget bör tydligen hänföras till allmän beredskaps­ stat I. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till

Planering av allmänna arbeten

å allmän beredskaps­

stat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

förslags­

vis

...................................................................... kronor 10 000 000.

[4.] Kostnader för administration av investeringsverksamheten m. m. Vid anmälan av förslaget till allmän beredskapsstat (s. 18) framhålles, att det bör övervägas, att för administrationen av den investeringsverksamhet, för vilken anslag uppföras å ifrågavarande stat, samt jämväl för fullföljande av planeringsverksamheten inrätta ett centralt organ, vars kostnader böra be­ stridas från ett särskilt beredskapsanslag. Ehuru organisationsfrågan bör bli föremål för ytterligare övervägande, vill jag tillstyrka, att medel redan nu reserveras för de kostnader som må uppkomma för det ifrågasatta organet. Ett belopp av 200 000 kronor torde böra avses för ändamålet. Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till

Kostnader för administration av investeringsverk­

samheten m. m.

å allmän beredskapsstat I för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av

förslagsvis . . kronor 200 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

107

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt

anför därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i

Växjö. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag på beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 ett anslag av 76 500 kronor samt anvisade på driftbudge­

ten för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av

15 000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte medgav riksdagen,

att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättning­

ar, till uppförande av nämnda domkapitelshus utgå ett belopp av 91 500

kronor. 1938 års kyrkomöte medgav för sin döl, att sistnämnda belopp finge

under nämnda förutsättningar eller eljest utgå av kyrkofonden. På rikssta-

ten för budgetåret 1939/40 anvisades under driftbudgeten till uppförande av

ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag av 76 500 kronor, var­

jämte riksdagen medgav, att av kyrkofonden finge för ändamålet utgå eli

belopp av 91 500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1938: 275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima

riksdag.

Med axrledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79)

ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit

genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifråga­

varande byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat till­

stånd.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1941:2 (s. 118 f.) framlagda

förslag anvisade riksdagen till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 10 000 kro­

nor. Vid min anmälan av ärendet framhöll jag bland annat följande.

Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig ut­

smyckning, ha tidigare beräknats till sammanlagt 183 000 kronor. Av den

lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälf­

ten av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från bygg­

nadsstyrelsen under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna

numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete

beräknas till omkring 220 000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna så­

lunda synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas

av statsmedel.

19-W års civila byggnadsutredning

har med utlåtande den 25 juli 1941

framlagt ett den 30 juni 1941 dagtecknat reviderat byggnadsförslag, vilket en­

ligt utredningens anvisningar utarbetats av arkitekten P. Boberg. Byggnads-

utredningen har därvid anfört bland annat följande.

I enlighet med företedda kostnadskalkyler bör, genom iakttagande av vis­

sa närmare angivna besparingsåtgärder, kostnaden för byggnaden i fråga

kunna begränsas till 160 000 kronor, vartill komma arkitekt- och övriga ar­

voden, vilka tillsammans kunna uppskattas till 11 000 kronor. Hittills ha,

enligt vad från byggnadsstyrelsen inhämtats, 5 710 kronor utbetalats för

uppgörande av ritningar, administration etc. Inklusive sistnämnda post kan

alltså den totala byggnadskostnaden beräknas uppgå till 176 700 kronor.

Kostnader för telefonanläggning och konstnärlig utsmyckning, vilka icke be­

stridas av byggnadsanslaget, ha därvid lämnats åsido.

Domkapitlet

har i utlåtande den 28 augusti 1941 tillstyrkt utförande av

domkapitelshuset i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag, dock

med vissa mindre ändringar. Med hänsyn till de av domkapitlet påkallade

ändringarna har domkapitlet låtit delvis omarbeta utredningens ritningsför-

slag. Domkapitlet har framhållit angelägenheten av att byggnadsföretaget

snarast igångsättes.

Departements■

Behovet av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stifts-

chefen.

nämndens arkivalier och ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa insti­

tutioner har av statsmakterna och kyrkomötet redan tidigare konstaterats.

Ett före krigsutbrottet upprättat, år 1938 till 183 000 kronor kostnadsberäk­

nat förslag till nytt domkapitelshus har av statsmakterna godtagits såsom

utgörande en tillfredsställande lösning av de ifrågavarande institutionernas

lokalfråga. De ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

Kungl. Majds proposition nr 281.

109

lia, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ansetts böra till hälften

bestridas av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Anslag

till byggnadsföretaget lia varit uppförda såväl på beredskapsstat som på

riksstaten, varjämte riksdagen och kyrkomötet medgivit, att ur kyrkofonden

må till byggnadsföretaget utgå ett belopp av 91 500 kronor.

Det av statsmakterna tidigare godtagna byggnadsförslaget har i besparings­

syfte granskats av civila byggnadsutredningen. Denna granskning har lett

till framläggande av ett reviderat byggnadsförslag, vilket i avseende å plan­

lösning huvudsakligen ansluter sig till det tidigare upprättade förslaget.

Byggnadens volym har emellertid avsevärt minskats, varjämte vissa för­

enklingar i standarden ansetts böra komma till stånd. Domkapitlet, som i

huvudsak godtagit civila byggnadsutredningens förslag, har emellertid an­

sett vissa smärre ändringar erforderliga och därför låtit delvis omarbeta ut­

redningens ritningsförslag. Då de av domkapitlet föreslagna ändringarna

icke torde medföra någon kostnadsökning och då jag icke funnit anledning

till erinran mot det av domkapitlet framförda byggnadsförslaget, tillstyrker

jag, att domkapitelshuset uppföres i huvudsaklig överensstämmelse med de

av domkapitlet företedda ritningarna. Jag förutsätter, att de av civila bygg­

nadsutredningen givna anvisningarna beträffande standarden i materiel och

utförande iakttagas. I enlighet med domkapitlets förslag torde byggnadens

tak böra täckas med skiffer.

Kostnaderna för ett realiserande av civila byggnadsutredningens förslag

ha år 1941 beräknats till 171 000 kronor. Häri ha icke inräknats kostnader

för konstnärlig utsmyckning. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde

det av utredningen beräknade kostnadsbeloppet med hänsyn till inträffade

prisstegringar böra höjas till 212 000 kronor. Då såsom tidigare framhållits

av kyrkofondsmedel ett belopp av 91 500 kronor står till förfogande för

byggnadsföretaget, skulle för ändamålet erfordras ytterligare (212 000 —

91 500 =) i Tunt tal 120 000 kronor. Detta belopp torde böra gäldas av stats­

medel; i enlighet med den ståndpunkt, som statsmakterna intogo vid 1941

års riksdag, ifrågasätter jag sålunda icke något ytterligare tillskott från

kyrkofonden.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits

på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga

husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras

på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö

å allmän beredskapsstat III för bud­

getåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 120 000.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

D. Akademier m. m.

[2.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till

vissa reparationsarbeten m. m. Den fastighet inom kvarteret Uttern vid

Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775 tillföll akademien för de

fria konsterna, disponeras till större delen hyresfritt av konsthögskolan. Un­

derhållet av fastigheten påvilar akademien. Av stats- eller lotterimedel ha

emellertid vid skilda tillfällen anvisats medel till bestridande av ombygg­

nads- eller ändringsarbeten.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har

akademien

hemställt

örn ett anslag av 21 800 kronor till reparation av den våning i akademiens

fastighet, som innehåller målarskolans studieateljéer, och till förbättring

av ventilationsanordningarna i samma lokaler. Till reparation av målarsko­

lans lokaler beviljades senast anslag av 1930 och 1931 års riksdagar.

Byggnadsstyrelsen

har efter besiktning av ifrågavarande ateljélokaler fun­

nit desamma vara i stort behov av reparation men ansett kostnaderna kun­

na begränsas till sammanlagt 21 000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande av konsthögskolan

disponerade lokaler i konstakademiens byggnad behöva repareras samt att

det ur hygienisk synpunkt är påkallat, att ventilationen inom lokalerna för­

bättras. Med hänsyn till de fördelar, som staten haft av att dess konsthög­

skola hyresfritt fått disponera stora utrymmen i förevarande fastighet, fin­

ner jag det rimligt, att staten bestrider kostnaderna för ifrågavarande arbe­

ten. Kostnaderna torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra be­

räknas till 21 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på be-

redskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till

Akademien för de fria konsterna med konsthög­

skolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.

å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av ................................................................. kronor 21 000. I.

I. Folkundervisningen.

[3.] Folkskolor m. m: Bidrag till byggnadsarbeten,

lnvesteringsutredning-

en

har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till nämnda

ändamål på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag

av 900 000 kronor och därvid anfört följande (SOU 1944: 12, s. 246 f.).

Såsom av den lämnade redogörelsen för den kommunala investeringspla­

nen (s. 190 och Bil. 24) närmare framgår, har investeringsutredningen upp­

skattat de sammanlagda kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, vilka av

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

lil

utredningen ansetts kunna vid behov komma till utförande under ett första investeringsår, till cirka 50 miljoner kronor. Härav lia omkring 35 miljoner kronor beräknats motsvara byggnadsvärdet av byggnader för folkskolevä­ sendet. Utredningen har emellertid icke ansett sig böra räkna med att förut­ sättningar för bidrags erhållande komma att föreligga för folkskolebyggna- der till hela det beräknade beloppet. I vissa fall är nämligen standarden på de folkskolebyggnader, som utföras, något högre än den enligt skolöversty­ relsens uppfattning skäliga. Vidare ha kommunerna i åtskilliga fall funnit lämpligt att i samband med byggandet av skolor och inom samma byggnads­ kropp låta inreda lokaler även för andra än skoländamål. Likaså förekom­ mer alt i kostnaderna för byggnader för folkskoleväsendet inkluderats vissa kostnader för bostäder åt lärare etc. De sammanlagda kostnaderna för stats- bidragsberättigade byggnadsföretag torde med hänsyn härtill kunna beräk­ nas till 30 miljoner kronor.

Det författningsenliga statsbidraget utgör för närvarande 75 procent av byggnadskostnaderna. Vid godtagande av nyssnämnda totalkostnadsbelopp av 30 miljoner kronor skulle statsbidrag komma att utgå med 22,5 miljoner kronor. Då emellertid sagda bidrag i likhet med det normalt förekommande bidraget till samma ändamål bör utgå i form av amorteringsbidrag under en amorteringsperiod örn 25 år, skulle det årliga bidragsbehovet endast Miva 900 000 kronor. För att vid behov kunna helt utnyttja den föreslagna investe­ ringsreserven av folkskolebyggnader under budgetåret 1944/45 skulle det så­ lunda bliva erforderligt att på beredskapsstat för samma år upptaga sist­ nämnda belopp.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten har riksdagen för bud

-Departements-

getåret 1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

chefen.

Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folk­ skoleväsendet utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länssty­ relsens beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggna­ der skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd av nämnda utbetalningsföreskrilter bidrag endast mera undantagsvis kom­ ma att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de byggnadsbidrag, som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/ 45, lämpligen synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budget­ år redan anvisade anslaget lill bidrag till byggnadsarbeten för folkskolevä­ sendet, vilket anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke anvisas på beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta område. Med hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfatt­ ning liksom även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårs- period, som deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid på­ kallat, att investeringsutredningens förevarande förslag i detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom. Därest riksdagen icke bar något att erinra däremot, böra byggnadstillstånd oell statsbidrag kunna beviljas för bygg­ nadsföretag av ungefär den omfattning, varmed investeringsutredningen räk­ nat, under förutsättning att materialtillgången det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget.

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

J. Yrkesundervisningen.

[4.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris m. m. Sedan Kungl. Maj:t

genom beslut den 12 november 1943 uppdragit åt

överstyrelsen för yrkesut­

bildning

att verkställa utredning angående de frågor beträffande yrkesut­

bildning och omskolning av arbetskraft, som kunde väntas bliva aktuella

efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen på grundval av hittills verk­

ställda utredningar och överväganden i en den 8 maj 1944 inkommen skri­

velse framlagt vissa förslag i ämnet. Överstyrelsen hemställer, att den av

statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten

måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den 1 juli 1944 samt att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att på beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppföra

dels

till yrkesutbildning i beredskapskurser ett anslag av

2 610 000 kronor,

dels ock

till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa, anord­

nade i huvudsaklig överensstämmelse med av överstyrelsen framlagt förslag,

det anslag, som Kungl. Majit kunde finna erforderligt.

överstyrelsen anför inledningsvis följande.

Enligt planen för den åt överstyrelsen genom Kungl. Majlis beslut den 12

november 1943 uppdragna utredningen undersöker överstyrelsen möjlighe­

terna att

dels

utvidga vissa befintliga skolor och kurser,

dels

ordna kurser

inom näringslivet

dels ock

ordna kurser i övrigt. Utredningsarbetet har nu

fortskridit så långt, att överstyrelsen kan framlägga vissa, delvis dock en­

dast preliminära, resultat av utförda inventeringar ävensom förslag rörande

understöd till kursdeltagare, statsbidragsgrunder samt central och lokal led­

ning av kursverksamheten jämte av dessa förslag föranledda kostnadsberäk­

ningar. I en till denna framställning som bilaga fogad promemoria angå­

ende »vissa frågor om yrkesutbildning vid en eventuell arbetsmarknadskris

i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd» ha resultaten av in­

om överstyrelsen hittills gjorda överväganden sammanställts. Överstyrelsen

har därvid i huvudsakliga delar kunnat bygga på de erfarenheter, som gjorts

vid den av arbetsmarknadskommissionen ledda verksamheten för yrkesut­

bildning av arbetslösa. Särskilt beträffande understödsgrundema för ele­

verna har i tillämpliga delar den praxis, som där tillämpats, varit vägledan­

de för riktlinjerna i överstyrelsens promemoria. Förslaget i detta hänseende

har utarbetats i samråd med arbetsmarknadskommissionen, med vilken även

på andra punkter överläggningar ägt rum.

Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för överstyrelsens

utredning och förslag samt torde i övrigt få hänvisa till förenämnda prome­

moria, vilken kommer att tryckas och ingå i serien av utredningar angå­

ende ekonomisk efterkrigsplanering.

Olika slag av utbildningskurser för arbetslösa. Den

av överstyrelsen verkställda utredningen avser planläggning och utformning

av yrkesutbildning för arbetslösa genom anordnande av kursverksamhet, in­

riktad på

1)

grundläggande yrkesutbildning

för den ungdom, som under vanliga för­

hållanden söker anställning inom näringslivet omedelbart efter slutad skol-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

113

gång men som i händelse av en arbetsmarknadskris ej torde ha möjlighet

att erhålla anställning (nybörjarkurser);

2)

kompletterande yrkesutbildning

för redan i viss grad yrkeskunnig ar­

betskraft, som blivit ulan sysselsättning på grund av en tillfällig stagnation

inom det egna verksamhetsområdet (fortbildningskurser);

3)

omskolning

av sådan ledig arbetskraft, som varit infogad i näringslivet

men som på grund av ändrade produktionsförhållanden icke kan beräknas

erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet och därför

bör överföras till andra yrken (omskolningskurser).

Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryterings­

områden såsom

a)

kommunala arbetslöshetskurser

i primärkommuns regi och avsedda

att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

b)

centrala arbetslöshetskurser

i statlig regi och avsedda att tillgodose ut­

bildningsbehovet inom större områden;

c)

arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor,

avsedda för rekryte­

ring från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens

regi.

Understöd till kursdeltagare. Örn en utbildningsverksamhet

för arbetslösa skall fylla sitt ändamål, framhåller överstyrelsen, är det av

väsentlig betydelse, att elevunderstöden avvägas så, att även medellösa per­

soner genom dem erhålla sitt uppehälle under kurstiden. Erfarenhet om be­

hovet av understöd till elever vid arbetslöshetsskolor har man från den un­

der 1930-talet påbörjade och i viss utsträckning alltjämt fortgående yrkesut­

bildningen för arbetslös ungdom. Ännu saknas dock enhetliga grunder för

sådana understöd. Det får anses ligga i sakens natur, att ett statsbidrag till

elevunderstöd måste avvägas med hänsyn till de kostnader, som få anses

oundgängliga vid rationellt ordnad förläggning och utspisning av elever samt

anskaffning av kläder m. m., och med iakttagande av största försiktighet vid

tillgodoseendet av elevernas övriga personliga behov. Överstyrelsen har där­

för som underlag vid utformningen av grunder för statsbidrag till elevunder­

stöd utgått från kända kostnader för logis och vivre m. m. vid elevinternat

av olika slag.

Utförda undersökningar giva vid handen, att kostnaderna för kost och

logi böra upptagas till i medeltal minst 64 kronor per månad. Kostnaderna

för kläder under utbildningstiden variera alltefter utbildningens art, kursti­

dens längd och det skick, vari elevens personliga utrustning befinner sig vid

ankomsten till skolan. Av tillgängliga uppgifter framgår, att klädkostnaden

för en minderårig elev (under 18 år) vid arbetslöshetskurs, som vid inträdet

i kursen medför nödtorftig klädesutrustning, måste beräknas till minst 11

kronor per månad. I fråga örn övriga personliga behov, den utgiftspost som

otvivelaktigt är mest variabel, torde man kunna räkna med att kostnaden

för ordentliga och sparsamma elever bör kunna nedbringas till omkring 10

kronor per månad.

De sammanlagda minimikostnaderna för en minderårig elevs uppehälle vid

utbildningskurs med elevinternat kunna alltså beräknas till (64 + 11 +10=)

85 kronor per månad.

Bihang till riksdagens protokoll t Dl i. 1 sami. Nr 281.

8

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Överstyrelsen framhåller, att dessa beräkningar stämma ganska väl över­

ens med de understöd, som eleverna vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom och vid centrala verkstadsskolor uppbära under kursvistelsen.

Vid diskussion av

formen för understöd

till deltagare i arbetslöshetskurs

torde, fortsätter överstyrelsen, frågan örn möjligheten för medlem i erkänd

arbetslöshetskassa att uppbära daghjälp vid deltagande i utbildningskurs av

här avsett slag icke böra förbigås. Gällande bestämmelser medgiva icke att

daghjälp utgår till sådan kursdeltagare. Överstyrelsen har övervägt, huru­

vida framställning borde göras om ändring härutinnan, men kommit till det

resultatet, att nuvarande bestämmelser beträffande den arbetslöses rätt till

daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa i här omförmält hänseende synas

böra bibehållas. En arbetslöshetsförsäkrad person bör alltså under de dagar,

han är inskriven vid en arbetslöshetskurs, icke erhålla daghjälp från kassan

utan i stället komma i åtnjutande av understöd i samma ordning, som gäller

för andra elever i den kurs, han tillhör.

Eleverna i

nybörjarkurser

torde, framhåller överstyrelsen, som regel bli

yngre än i fortbildnings- och omskolningskurser. De förra torde i det stora

hela komma att utgöras av ungdomar med samma behov av yrkesutbildning

och samma möjligheter att komma in i förvärvslivet som skolornas ordinarie

elever. Av praktiska skäl torde det icke kunna undvikas, att arbetslösa ung­

domar på en plats hänvisas till de särskilt inrättade arbetslöshetskurserna,

på en annan till de ordinarie kurserna. Elevunderstöden i nybörjarkurserna

för arbetslösa böra därför utgå enligt samma grunder som i de ordinarie kur­

serna. I konsekvens härmed förutsättes, att nedan angivna understödsgrun-

der vid en arbetslöshetskris komma att tillämpas även på arbetslösa, som in­

tagas i skolornas ordinarie avdelningar. Detta överensstämmer helt med verk-

stadsskoleutredningens uttalade uppfattning.

Det statliga understödet vid nybörjarkurserna bör äga formen av stipen­

dium, i förekommande fall kompletterat med erforderligt kommunalt under­

stöd och, i fråga örn familjeförsörjare, kontantunderstöd enligt grunder, som

angivas här nedan.

Stipendium föreslås utgå med högst 60 kronor per månad. Därvid har tagits

i beaktande såväl här ovan lämnade uppgifter örn inackorderingskostnaden

vid vissa elevinternat som ock det faktum, att högsta stipendium vid yrkes-

undervisningsanstalt för närvarande utgör 60 kronor i månaden, vilket be­

lopp utgår endast vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och, under

vissa strängt begränsade förutsättningar, vid centrala verkstadsskolor.

Stipendieformen synes icke böra komma till användning vid de speciella

kurser, som eventuellt behöva anordnas för

fortbildning eller omskolning

av

äldre arbetare, även om kursverksamheten bedrives vid vanliga yrkesutbild-

ningsanstalter. Mest rationellt synes det vara, att arbetslöshetshjälp i form av

dagunderstöd och hyreshjälp i dessa fall får utgå. Emellertid har man i de

fall, då vederbörande är familjeförsörjare och måste för kursens genomgåen­

de inackorderas å annan ort, att räkna med en merkostnad för uppehället,

som bör föranleda särskilt understöd. Här böra tillämpas samma grunder

som vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, vilket innebär, att

kursdeltagaren själv i stället för dagunderstöd får ett s. k. inackorderingsbi-

drag, som utgives av hemkommunen. Statsbidrag till dylikt bidrag utgår dels

med 75 %, dock högst motsvarande 60 kronor, dels såsom årskostnadsbidrag

för överskjutande belopp. Familjen på hemorten erhåller kontantunderstöd,

varvid understödet till hustru utgår såsom för ensamstående person över

18 år.

Som allmän bestämmelse för kontantunderstöd (kungörelsen den 80 juni

1934, nr 434) gäller, att det utgår endast, så länge den arbetslöse ej kan er-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

115

hålla arbete. Deltagare i fortbildningskurser torde i regel utan större olägen­ het kunna avbryta sin kurs, då de erhålla arbete inom det egna yrkesområ­ det. Deltagare i omskolningskurser böra däremot i regel icke avbryta påbör­ jad kurs, förrän de erhållit avsedd utbildning; understöd bör sålunda utgå, så länge kursen pågår.

Vid de heldagskurser, som kunna komma att anordnas, synes det överstyrel­ sen motiverat att utgiva viss ersättning utöver förutnämnda understöd. Viljan att tillgodogöra sig undervisningen torde avsevärt stimuleras, örn deltagandet medför direkt påtagbart ekonomiskt resultat. Deltagandet i kursen minskar också vederbörandes möjlighet att utnyttja tiden till uppsökande av eventuella arbetstillfällen och försätter honom i det fallet i sämre ställning än den, som uppbär arbetslöshetshjälp utan att deltaga i dylik kurs. Dessutom är behovet av kläder och annan personlig utrustning säkerligen större för en kursdel­ tagare än för en arbetslös, som icke deltager i utbildningskurs. Som sådan ersättning synes timpenning vara att föredraga framför dagarvode. Den förra formen kan antagas bättre stimulera till fullt utnyttjande av undervisnings­ tiden.

Storleken av timpenningen torde liksom vid arbetsmarknadskommissio­ nens beredskapskurser böra varieras med hänsyn till dyrort. Då man måste räkna med att yngre personer kunna intagas i dessa kurser, bör timpenning­ en regleras även med hänsyn till deltagarnas ålder. Däremot synes varieran­ de ersättningar, beroende på yrkesområde, icke böra förekomma utan likar­ tade ersättningar utgå i varje speciellt för fortsatt utbildning eller omskol­ ning av arbetslösa ordnad kurs.

Tabell 1. Timpenningens storlek.

Elevens ålder

Dyr orts g r u P P. åren

A B

G D E F G

H i

16—19 år.................................... 20 20

21 21 22

22 22 23 23

20—24 år....................................

29 29 30 30 32

32 32 34

34

25 år och däröver.....................

40 40 41 41 43

43 43

45 45

I efterföljande tabeller (2 och 3) har uträknats den i form av timpenning utgående ersättningen per arbetsdag och arbetsmånad för varje dyrortsgrupp.

Tabell 2. Ersättning i kronor per arbetsdag i olika dyrortsgrupper.

Elevens ålder

A

B

C

D E

F G

H I

16—19 år..............................

... leo

1'60 1-68 1-68 1*76

1-76 1-76

1-84 1-84

20—24 år............................... ... 2-32 2-32 2'40 2-40

2-50 2-56 2'50

2-72 2'72

25 år och däröver............... ...| 3-20

3'20

3-28 3'28 3-44 3-44

3-44 3-60

3-60

Tabell 3. Ersättning i kronor per arbetsmånad (25 dagar) i olika dyrortsgrupper.

Elevens ålder

A ri

C D E F G

H I

16—19 år.................................... 40'— 40'—

42'— 42'-44 — 44'— 44'—

46-— 46'-

20—24 år.................................... 58'— 58'—

60'— 60'— 64'— 64 — 64'—

68'— 68'—

25 ar och däröver.....................

80'-80'— 82'— 82'— 86'—

86'-86'— 90 — 90'-

116

Kungl.

Maj.ts proposition nr 281.

Slutligen framhåller överstyrelsen, alt det i vissa fall torde bliva nödvän­

digt, att kursdeltagare — förutom arbetslöshetsunderstöd och timpenning —

genom vederbörande arbetslöshetskommitté jämväl erhåller hjälp till an­

skaffning av nödvändig klädutrustning.

De föreslagna grunderna för understöd till deltagare i yrkesutbildnings-

kurser för arbetslösa kunna sammanfattas på följande sätt.

1.

Till deltagare i fortbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder, där­

est kursdeltagaren kan bo på hemorten,

eller

b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest

kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår

i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till hustru

utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.

d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbets­

marknadskommissionens beredskapskurser gällande grunderna.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.

Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmed­

lingen.

Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt grun­

der, som äro eller kunna bliva fastställda.

Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder vid

arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga nied 75 pro­

cent av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med årskostnads-

bidrag å kostnad härutöver.

Timpenning betalas helt av statsmedel.

t

2.

Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som ele­

ver i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.

b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackorde­

ring, i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och i före­

kommande fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.

c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp

inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.

d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberätti-

gade familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd till

hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Ä kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.

Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs eller

att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshets­

kurs, skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas skolvistelse,

i den mån dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser ankomma på kommun.

Statsbidragsgrunder för kursverksamheten. Överstyrel­ sen föreslår sammanfattningsvis följande grunder för statsbidrag till yrkes- utbildningskurser för arbetslösa.

a) Statsbidrag till

kommunala arbetslöshetskurser

utgår med belopp, mot­

svarande

dels hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare, anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervis­ ningsmateriel, läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever,

dels 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial, elek­ trisk kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och icke säljbar produktion, samt för administration,

dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i sam­ band med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.

b)

Statsbidrag till arbetslöshetskurser vid central verkstadsskola

utgår enligt

de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna (SFS nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår

beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande under­ visningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning (kom- plettering) av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande av maskiner med belopp, motsvarande hela kostnaden härför,

beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid svets- undervisning med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av över­ styrelsen godkända kostnaderna för nämnda ändamål och

beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av över­ styrelsen, dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända kost­ naderna, eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall må finna skäl bestämma.

c) Till

centrala arbetslöshetskurser

utgår statsbidrag till täckande av samt­

liga av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser.

Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)

angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat,

att

behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inven­ tarier tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna utan kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central verkstadsskola utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt ovanstående skola täckas av statsmedel,

att

den till de upplåtna lokalerna hörande utrustningen

av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan särskild ersättning eller, därest denna utrustning är förhyrd, endast mot av överstyrelsen i förväg god­ känd ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten,

att

arbetslöshets­

kurs, i den ordning och omfattning överstyrelsen bestämmer, mottager arbets­ lösa även från orter utanför det område, för vilket kursen närmast inrättats,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

117

118

Kungl. Majlis proposition nr 281.

samt att ali materiel, som helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom

och får disponeras endast enligt överstyrelsens bestämmande.

Den centrala ledningen av arbetslös hetskur serna.

Överstyrelsen erinrar, att verkstadsskoleutredningen uttalade som sin mening,

att den nya överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utgöra den centrala myn­

digheten för den utvidgade yrkesutbildning, som borde igångsättas under ar-

betslöshetstider, samt att utredningen ifrågasatte, om icke överstyrelsen skulle

övertaga den yrkesutbildningsverksamhet, som handhades av statens arbets­

marknadskommission, och anför vidare bland annat följande.

Med den sammansättning, överstyrelsen erhållit genom 1943 års riksdags

beslut, bör överstyrelsen anses väl skickad att utöva den centrala ledningen av

arbetslöshetskurserna, så länge verksamheten berör yrken huvudsakligen

inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Utbildningsverksamheten

kan emellertid komma att gälla även skogsbruks- och lantbruksyrken. Starka

skäl tala för att ifrågavarande utbildningsverksamhet åtminstone i fackligt

hänseende ställes under inseende av de ämbetsverk, som eljest handha sådan

utbildning, nämligen domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Det är emellertid av vikt, att skiljaktig praxis beträffande spörsmål, som äro

likartade inom de skilda grenarna av yrkesutbildningen, t. ex. elevunderstöd,

lärarlöner, redovisning av tilldelade statsunderstöd m. m., icke utbildas och

att de olika grenarna av yrkesutbildningsverksamheten bland de arbetslösa

icke råka i konflikt med varandra, t. ex. beträffande elevrekrytering och lo­

kaler.

Ur arbetsmarknads- och anslagssynpunkt synes det därför vara lämpligast,

att jämväl här berörda kurser administrativt ledas centralt, givetvis dock i

nära samarbete med domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i

frågor av facklig natur. Vid behandling av ärenden av principiell betydelse

rörande sådana kurser kan lämpligen en tjänsteman från vederbörande äm­

betsverk deltaga. Vidare böra kurserna i fackligt hänseende stå under inspek­

tion av vederbörande ämbetsverk.

Överstyrelsen synes alltså kunna övertaga den centrala ledningen av ar­

betslöshetskurserna utan att behöva undergå någon förändring beträffande

de ordinarie ledamöternas antal eller med hänsyn till representationen av

olika intressen inom näringslivet. Däremot kan det icke undvikas, att över­

styrelsens kansli utvidgas, därest en mera omfattande yrkesutbildningsverk-

samhet för arbetslösa igångsättes.

Beträffande organisationen av överstyrelsens kansli med avseende på upp­

giften att handhava överinseendet över arbetslöshetskurserna föreslås, att

ärendena handläggas inom en fristående sektion, varvid sakkunskapen på

överstyrelsens byråer utnyttjas i största möjliga utsträckning. I fråga örn

ärenden, som röra kurser i handel och husligt arbete, förutsättes dock, att

dessa icke skola handläggas av sektionen utan av tredje byrån. Vid en så­

dan uppläggning kan den inom överstyrelsen befintliga sakkunskapen på

fackligt-pedagogiska och kamerala områden utnyttjas för den provisoriska

verksamheten. Detta medför, å ena sidan att den särskilda sektionen, åt­

minstone till en början, ej behöver utrustas med något större antal högt

kvalificerade arbetskrafter, å andra sidan att personalen å överstyrelsens

byråer, alltefter som verksamheten bygges ut, erfordrar förstärkning, tills

vidare huvudsakligen med biträdespersonal men sedermera även med kvali­

ficerad arbetskraft.

Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningsverksamheten

för beredskapsändamål är upplagd efter riktlinjer, som överstyrelsen ansett

Kungl. Maj.ts proposition nr 281 .

119

höra i betydelsefulla avseenden bli normerande för de här planerade ar-

betslöshetskurserna och även för den centrala ledningen av dessa. Redan

ur beredskapssynpunlct synes det angeläget, att den myndighet, som skall

svara för ledningen av yrkesutbildningen för arbetslösa, sättes i tillfälle att

snarast möjligt förbereda uppbyggnaden av den administrativa apparaten.

Överstyrelsen föreslår därför i samråd med arbetsmarknadskommissionen,

att den av arbetsmarknadskommmissionen bedrivna yrkesutbildnings verk­

samheten överflyttas till överstyrelsen den 1 juli 1944. Vid bifall härtill bör

den särskilda sektionen inom överstyrelsen organiseras från och med nämn­

da dag och som första arbetsuppgift övertaga sagda av arbetsmarknads­

kommissionen nu bedrivna verksamhet.

Till en början organiseras sektionen alltså närmast för övertagandet av

de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens

utbildningssektion. Genom att vissa av dessa arbetsuppgifter, huvudsakligen

av kameral eller merkantil natur, kunna överflyttas på överstyrelsens första

byrå och ärenden rörande undervisningsplaner m. m. på andra byrån, kan

personalbehovet för den särskilda sektionen begränsas något i förhållande

till utbildningssektionens. Överstyrelsen framhåller, att antalet tjänstemän

redan från början måste antagas bli relativt stort, beroende på att verksam­

heten är upplagd så, att statsverket svarar för hela kostnaden (utom lokaler

och i vissa fall maskiner), vilket nödvändiggör en ytterst sorgfällig, arbetskrä-

vande övervakning och kontroll.

Kunna icke lokaler erhållas, som i sig inrymma såväl den särskilda sek­

tionen som överstyrelsens nuvarande tre byråer, erfordras ytterligare en ex-

peditionsvakt och ett skrivbiträde med telefonistkompetens.

Överstyrelsen föreslår att samtliga befattningshavare å den särskilda sek­

tionen inplaceras å civila icke-ordinariereglementet samt beräknar lönekost­

naderna, förutom kristillägg, för den personal, som skulle från början an­

ställas i överstyrelsens kansli, därest den yrkesutbildningsverksamhet, som nu

handhaves av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion, överflyttas

till överstyrelsen, till i runt tal minst 91 000 kronor. Till omkostnader bör

därjämte beräknas 19 000 kronor.

De beräkningar, som här framlagts rörande antalet tjänstemän m. m.,

avse som förut angivits endast organisationen i dess första utbyggnadsskede.

Personalbehovet vid en omfattande arbetslöshetskris låter sig självfallet icke

nu överblicka. Redan en utökning av kursverksamheten utöver den, som

nu beräknas skola övertagas från arbetsmarknadskommissionen, medför

ökad belastning främst på första men även på andra byrån. Tillkomma kurser

för handel och husligt arbete, ökas personalbehovet även för tredje byrån.

Vad åter beträffar den utbildningsverksamhet i jordbruk och skogsbruk,

som betingas av arbetslöshet, torde denna åtminstone vid krisens början

icke komma att få någon större omfattning, varför överstyrelsen i detta

sammanhang icke anser sig böra beräkna någon ytterligare personalför­

stärkning för det fall, att jämväl dylik kursverksamhet skulle komma att

läggas under överstyrelsen i administrativt hänseende.

Överstyrelsen åferkommer i annat sammanhang till kostnaderna för den

centrala ledningen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande verk­

samhetens omfattning.

Den lokala ledningen vid arbetslös hetskurscr m. in.

Överstyrelsen anför följande.

Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade vid

kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskol-

styrelsen. På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där det

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig yr­

kesskola, torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala

myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera och leda

kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara förmånligt,

om en kommun, då den beslutar att starta arbetslöshetskurser, väljer en

särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.

Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå un­

der samma ledning som de ordinarie kurserna.

Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva och

avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshets-

kurserna bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid skogs-eller

lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild styrelse

för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande proviso­

riska kurser.

Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras

i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen

efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogen­

heter och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.

Även om arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläg­

gas vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för yrkes­

utbildning, är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen

skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde böra ankom­

ma på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen angiva,

från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras. Sedan kommissionen

bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen, och vederbörande arbets­

löshetskommitté föreslagit vissa namngivna personer till intagning i kurs,

torde det slutliga utväljandet av eleverna böra överlåtas åt elt lokalt, till

kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.

I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbö­

rande arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representan­

ter för arbetsgivare och arbetare, om möjligt för vart och ett av de yrkes­

områden, inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Beräkning av medelsbehovet. Överstyrelsen anför härom föl­

jande.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kon-

tantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshets­

kommitté. Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd

skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln och upp­

tager sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.

Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-måna-

dersperiod för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa anta­

ganden göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår

från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen kan

disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav cirka

1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas med krav

på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.

För driften under budgetåret 1944/45 av den från arbetsmarknadskommis­

sionen övertagna yrkesutbildningsverksamheten upptages samma belopp, som

kommissionen beräknat för beredskapskurserna i sin tidigare ingivna bud­

getframställning, nämligen 2 500 000 kronor. För den centrala ledningen av

nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan beräknat sam­

manlagt 110 000 kronor.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 281.

121

Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats i

denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande

verksamhet enligt följande.

A.

Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944.U5.

Kursverksamheten .............................................................. kronor 2 500 000

Central ledning ......................................................................... »

110 000

Summa kronor 2 610 000.

B.

Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.

Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings-

anstalter .......................................................................... kronor 13 300 000

Kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet.. »

11 000 000

Central ledning.................................................................... »

300 000

Summa kronor 24 600 000.

Utgifterna under såväl A som B torde böra bestridas av medel, anvisade

å allmän beredskapsstat. För bestridande av kostnader under A böra medel

vara disponibla från och med den 1 juli 1944, varför överstyrelsen föreslår

anvisande av anslag för ändamålet för budgetåret 1944/45.

Vad beträffar under B upptagen verksamhet synes densamma böra igång­

sättas först, sedan riksdagens medgivande därtill inhämtats eller, om riks­

dagen icke är samlad, den likväl beredes tillfälle att inom viss begränsad

tid taga ställning till åtgärden, på sätt som av statsrådet och chefen för

finansdepartementet föreslagits beträffande anslag, tillhörande tredje an-

slagsgruppen å allmän beredskapsstat (bilaga till 1944 års statsverkspropo-

sition, inkomster å riksstaten, s. 16). Med hänsyn till att förberedelserna för

och igångsättandet av här ifrågasatt kursverksamhet för arbetslösa kräva,

att medel för ändamålet kunna disponeras omedelbart efter det att behov av

verksamheten uppstått, synes Kungl. Majit böra utverka riksdagens med­

givande att få disponera anslaget intill visst belopp, förslagsvis 2 000 000

kronor, utan riksdagens hörande.

Statens arbetsmarknadskommission,

med vilken — såsom förut framhål­

lits — överstyrelsen i vissa avseenden samråd vid utarbetande av sitt för­

slag, har därutöver i utlåtande den 12 maj 1944 understrukit betydelsen av

att vid en eventuell kris på arbetsmarknaden en effektiv yrkesutbildning av

tillfredsställande omfattning ordnas för arbetslösa och har i anslutning här­

till anfört bland annat följande.

Med tanke härpå framstår det som en angelägenhet av största vikt, att

alla förberedande åtgärder nu vidtagas så snart som möjligt. En sådan åtgärd

är överflyttningen till överstyrelsen av den verksamhet, som bedrivits av kom­

missionen genom dess utbildningssektion, varigenom en organisatorisk stomme

vinnes för det framtida utbildningsarbetet.

Kommissionen förutsätter att möjligheter fortfarande hållas öppna att an­

ordna utbildning i ändamål att fylla aktuella behov inom speciella bristområ­

den och att kurser för sådant ändamål komma att utformas med hänsyn till

näringslivets behov bland annat inom sådana yrkesområden som jordbruk

och husligt arbete. Kommissionen utgår från att samråd mellan kommissionen

och överstyrelsen beträffande dylika frågor kommer att äga rum i samband

med den fortsatta utredningen angående utbildning inom näringslivet för ar­

betslösa. Med hänsyn till att denna del av utredningen ännu ej hunnit slut-

122

Kungl. Majus proposition nr 281.

Departements­

chefen.

förås har kommissionen givetvis på detta stadium icke haft anledning att

närmare ingå på här berörda spörsmål.

Kommissionen har ej ansett anledning föreligga att taga ställning till frå­

gor av mera detaljartad karaktär, men tillstyrker, att yrkesutbildning vid en

arbetslöshetskris anordnas i överensstämmelse med de i förslaget framlagda

huvudriktlinjerna. Kommissionen tillstyrker vidare, att erforderliga medel

anvisas för de här ifrågavarande ändamålen.

En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i sär­

skilt yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten av att

fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola vid jord­

bruk ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.

Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde

som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att finna nya

arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en kris inom

näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket skulle kunna

ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina anställningar inom

andra yrken.

För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är

det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning.

Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de många

olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i tillräcklig

omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt jord­

bruksarbete synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer som böra upp­

göras för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.

Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, med­

förde som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet

bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande

arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 —

eller cirka en tredjedel — i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid

hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större,

enär många arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att an­

mäla sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog

arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna

avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt del­

tagarna. Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ung­

domarna icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverk­

samheten emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild upp­

märksamhet ägnades denna fråga vid 1933 års riksdag, som bland annat

beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning

under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa

vid yrkesundervisningsanstalter.

När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i all­

mänhet tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i

vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre

årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbets­

lös ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt cirka

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

123

1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats till

centrala verkstadsskolor.

Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en

mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och ad­

ministrationen av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myn­

digheten blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kurs­

verksamheten. Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskole-

utredningen konstaterat, ha varit den främsia orsaken bill att brister och

olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.

Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet

och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kom­

mer att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man

måste detta oaktat tyvärr räkna med, att örn en ny ekonomisk kris sätter in,

även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig för de unga, när

det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän

enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folk­

material olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan en

nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verk­

ningar för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbets­

löshet blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är

en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst

och så snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunk­

turförsämring äro genomtänkta och väl förberedda åtgärder i syfte att om­

händertaga den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmark­

naden, ofrånkomliga. Då man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de

senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa

icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning,

bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena. En

väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig

förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, sorn

därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför be­

fogat att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att

överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan

goda och dåliga tider.

De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildning­

ens betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, fia i viss mån till-

lämpning även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa

män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på struk­

turella förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild

betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda

erfarenheter lia i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknads­

kommissionens beredskapskurser.

Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att plan­

lägga de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka

kunna förväntas lili aktuella efter eli vapenstillestånd, har överstyrelsen för

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

yrkesutbildning nu framlagt den utredning och de förslag, av vilka en kort­

fattad översikt lämnats i det föregående. Av redogörelsen framgår till en bör­

jan de olika linjer, efter vilka denna verksamhet enligt överstyrelsens mening

bör bedrivas. Såvitt gäller oskolad eller ofullständigt skolad arbetskraft har

yrkesutbildningen ansetts böra vara av grundläggande natur och i enlighet

med överstyrelsens förslag meddelas antingen vid särskilt anordnade ny­

börjarkurser eller ock i mån av platstillgång vid de ordinarie kur­

serna för yrkesutbildning.

För sådan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsätt­

ning på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet,

bör, såsom överstyrelsen föreslår, anordnas kompletterande yrkesutbildning

vid fortbildningskurser. För sådan ledig arbetskraft åter, som varit

infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållan­

den icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkes­

området och därför bör överföras till andra yrken, böra i enlighet med över­

styrelsens förslag anordnas omskolningskurser.

Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga

på de erfarenheter, som vunnits i fråga örn verkstadsskolorna för viss arbets­

lös ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenhe­

ter från den utbildningsverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens ar­

betsmarknadskommission bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tem­

poarbetare och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien.

I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, lia intill utgången av mars må­

nad innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal

icke svenska medborgare utbildats vid kurserna.

Beredskapskurserna ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie yr-

kesutbildningsanstalter. Eleverna i dessa kurser lia som regel icke tillhört

ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till använd­

ning, har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller in-

ackorderingsbidrag. Därjämte har viss timpenning utgått.

Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt, att

yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas

inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av de

befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av

överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid

under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid

skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hem­

gårdar anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt

tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna

disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan

komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen ut­

redning rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträck­

ning disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folksko­

lor, flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att

anordna kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räk-

na med, alt dessa kompletterande undersökningar komma att .slutföras i en

nära framtid.

En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbild­

ningstiden. överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen

framlagda förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser

för arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i

fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder,

som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens bered-

skapskurser, och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de

grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss ar­

betslös ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium

av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för månad. I

olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor

bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid deltagande

i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberät-

ligade familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga ställning till de

olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de av överstyrelsen

uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet, vilka icke

innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka ingen meningsskilj­

aktighet förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskom­

missionen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela er­

forderliga bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad

överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med

överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra organise­

ras antingen såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkom­

munens regi eller såsom arbetslöshetskurser vid centra­

la verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens regi eller ock så­

som centrala arbetslöshetskurser i statens regi. För var och

en av dessa typer av arbetslöshetskurser skall statsbidrag enligt överstyrel­

sens förslag utgå enligt särskilda grunder.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kost­

naderna för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av sta­

digvarande undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för under­

håll och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfalls­

försäkring för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för

tillhandahållande av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning lii. m. gäldats

av vederbörande huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för

statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma

i huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda

verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svå­

righeten för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för alt

huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara

för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i prin­

cip helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill bar överstyrelsen före-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

125

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slagit, att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshets-

kurser endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid

förutsatt, att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den

saluvärdiga produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna,

medan en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verk­

stadsskolorna för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall in­

levereras till statsverket.

Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslös hetskur­

ser vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar utgå

enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående statsbidrag

till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna grunder­

na överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som verkstads-

skoleutredningen på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska utvidgningar

av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet.

Vad' slutligen beträffar de centrala ar betslös hetskurser na

föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av

samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader.

Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande

av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak

icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i

huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforder­

liga bestämmelser i ämnet.

Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning

förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets

organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den ut­

vidgade yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det hus­

liga arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris

på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är lämp­

ligt att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom lösas

ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn åt en

och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den ut­

bildningsverksamhet, som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens be­

kämpande. Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande, är

jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens för

yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall ad­

ministrativt leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning inom

skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga

bestämmelser.

I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta

förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för be-

redskapsändamål från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erin­

rar, att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frå­

gan om anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45

räknat med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

127

Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, om en mera om­ fattande yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsattes. Såsom över­ styrelsen föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande av yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom överstyrelsen, vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den föreslagna sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation gi­ vetvis bör beaktas.

Vid anmälan i propositionen 1944:215 av frågan örn anslag för budget­ året 1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag, att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kun­ de nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per­ sonal skulle i avlöningsstaten upptagas nied förslagsvis betecknat belopp. Det synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytter­ ligare personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbets­ uppgifter från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesut­ bildning, få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflytt­ ningen betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrel­ sens omkostnadsanslag.

Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen över­ flyttade yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för bud­ getåret 1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åt­ gärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbets­ lösa. Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis 4 000 000 kronor.

överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet un­ der en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till 24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag lill kontantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslag under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medelsbehov av 20 000 000 kronor. Jag förordar, att på beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföres anslag till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sist­ nämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

128

Kungl. jSIaj:ts proposition nr 281.

dels

till

Yrkesutbildning i beredslcapskurser m. m.

å all­

män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av

förslagsvis.............................................kronor 4 000 000,

dels ock

till

Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa

å all­

män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av..........................................................kronor 20 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

Kungl. Maj:ts proposition nr

281.

129

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 19Ai.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, an­

mäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna-

näringar m. m.

[1-]

Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten.

I sitt den

3

april 1944 av­

givna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:

12

) har investeringsutredningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­

dagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till

följande byggnadsarbeten för lantbrukshögskolan, nämligen med 23

000

kro­

nor till vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten, med

55

000

kronor

till häststall vid Kungsängen samt med 130

000

kronor till förmansbostad och

ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård i Norrbottens län.

De med utredningens hemställan avsedda byggnadsfrågorna ha även varit

föremål för framställningar från styrelsen för lantbrukshögskolan, vilka fram­

ställningar dock hittills icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riks­

dagen. Vad beträffar vaktmästarbostaden vid husdjursförsöksanstalten samt

häststallet vid Kungsängen har högskolestyrelsen sålunda senast i skrivelse

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 281.

9

den 30 augusti 1943 hemställt om anslag för dessa ändamål. Därvid har sty­

relsen äskat samma belopp som nu upptagits i investeringsutredningens för­

slag eller 23 000 respektive 55 000 kronor. Beträffande motiveringen för sty­

relsens ifrågavarande anslagsäskanden torde få hänvisas till arets statsverks-

proposition, nionde huvudtiteln, s. 42. Medel för uppförande av förmansbo-

stad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård ha äskats av högskole­

styrelsen senast i dess skrivelse den 24 april 1944. Även i detta fall har sty­

relsen anhållit örn anslag med samma belopp (130 000 kronor) som föreslagits

av investeringsutredningen. I skrivelsen den 24 april 1944 har styrelsen hän­

visat till sina i tidigare framställningar den 28 augusti 1939 och den 29 au­

gusti 1941 anförda motiveringar för de ifrågasatta byggnadsarbetena vid

Brännbergs försöksgård (se IX H.T. 1940 s. 41 samt IX H.T. 1942 s. 41).

Härutöver har i skrivelsen till stöd för anslagsäskandet å 130 000 kronor an­

förts i huvudsak följande.

Redan vid den tid, då lantbrukshögskolan övertog Brännbergs försöksgård,

eller den

1

januari 1939, befunno sig ekonomibyggnaden och förmansbosta-

den i dåligt skick. Under de fem år, som gått sedan dess, ha dessa byggnader

ytterligare försämrats. Med hänsyn till att byggnaderna varit kraftigt angrip­

na av röta har högskolan icke funnit det lämpligt att nedlägga något större

belopp på byggnadernas förbättring och underhåll. Endast oundgängligen

nödvändiga reparationer ha utförts.

Enligt styrelsens mening äro ifrågavarande byggnader i så dåligt skick,

att det icke synes lämpligt att nedlägga något belopp på reparation och om­

byggnad av desamma. Härtill kommer att behov föreligger dels av ytter­

ligare bostäder på försöksgården för försöksledaren (föreståndaren eller assis­

tenten) under sommaren samt för en djurskötare, dels ock av ytterligare

plats för kreatur. Dessa försöksgårdens behov av utrymmen böra tillgodoses

genom nybyggnad. Kostnaderna för nybyggnad av förmansbostad samt eko­

nomibyggnad vid försöksgården torde böra beräknas till det belopp, som

angivits av investeringsutredningen eller 130 000 kronor.

Departements-

Samtliga i det föregående omförmälda byggnadsarbeten torde vara av den

chefen.

angelägenhetsgrad, att de böra komma till utförande inom de närmaste åren.

Vad särskilt angår den föreslagna bostaden för husdjursförsöksanstaltens

vaktmästare har det enligt vad som under hand upplysts från lantbrukshög­

skolan hittills icke varit möjligt att vid Ultuna anskaffa en lämplig hyres­

lägenhet åt förevarande befattningshavare. I enlighet med vad investerings­

utredningen föreslagit torde erforderliga medel för arbetena i fråga böra

upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1944/45. De av utredningen och

högskolestyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna — vilka beräkningar

sluta å 23

000

kronor för uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursför-

söksanstalten, 55 000 kronor för uppförande av häststall vid Kungsängen samt

130 000 kronor för förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs för­

söksgård — föranleda ej någon erinran från min sida. Det sålunda för ända­

målet behövliga anslaget, (23 000 + 55 000 + 130 000 =) 208 000 kronor,

torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

131

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å allmän be- redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .......................................................................... kronor 208

000

.

[2.] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten.

I betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:

12

,

s. 222) har investeringsuiredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till följande byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårds­ institut, nämligen med 280

000

kronor till institutionsbyggnad för jordbruks-

lära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, med 270

000

kronor till uppföran­

de av elevbostäder, med 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, med 65 000 kronor till uppförande av föreståndarbostad, med 90 000 kronor till maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, med 60

000

kro­

nor till lagerkällare samt med 60

000

kronor till växthus- och värmeanlägg­

ning, första etappen.

, i

Med skrivelse den 24 april 1944 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, me jeri- och trädgårdsinstitut framlagt viss utredning till stöd för de av investe- ringsutredningen gjorda anslagsäskandena. Institutsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

husdjurslära

Institutionsbyggnad för j or db r u k s

1

är a,

m. m., även inrymmande samlingssal.

Vid institutet finnes för närvarande icke någon institution för undervisning i jordbrukslära, kulturteknik, husdjurslära och mjölkhushållning. Undervis­ ningen i dessa ämnen måste därför meddelas i flera olika lokaler. Undervis­ ningsmaterialet, som är spritt pa flera ställen, kan med hänsyn härtill ej ra­ tionellt utnyttjas. För att nämnda undervisning skall kunna tillgodose tidens krav anser styrelsen det vara nödvändigt med en särskild institution för be­ rörda ämnen, vilken skulle inrymma både lärosalar och lokaler för undervis­ ningsmateriel.

Vid institutet finnes också sedan lång tid tillbaka ett stort behov av en sam­ lingssal, rymmande 250—300 personer. Behovet av en dylik samlingssal fram­ träder särskilt dels vid kursavslutningar och andra tillfällen, när det är önsk­ värt att kunna samla samtliga kurser vid institutet i en och samma lokal och dels vid de moten med jordbrukare, mejeriintresserade och trädgårdsodlare som ärligen bruka hållas vid institutet.

Institutionsbyggnaden för jordbrukslära, husdjurslära m. m. skulle upp­ föras i Iva vanmgar och inrymma tvenne lärosalar, utrymmen för undervis­ ningsmateriel, arbetsrum för lärare, arbetsrum för assistenten i kulturteknik samt för assistenten vid lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalts avdel­ ning vid Alnarp Byggnaden bör även inrymma lokaler för trädgårdsekono-

yran- * källarvåningen skulle förläggas lokaler för övningar i mjölk­

hushållning samt for dissektioner, förråd och skyddsrum. Bottenvåningen i samlingssalen kommer att rymma cirka 250 och läktaren cirka 80 platser.

Kostnaden för institutionsbyggnaden har beräknats till 280 000 kronor. Elevbostäder vid t r ä dg å r d s a v d el n i n ge n. Vid Alnarpsinstitutet påbörjades år 1939 utbildning av handelsträdgårds­ mästare. Ansökningarna till dessa kurser ha starkt ökat och elevantaler upp-

132

går innevarande läsår till 18 stycken. För dessa elever finnas icke några bo­

städer vid institutet utan de äro hänvisade till de rumsmöjligheter, som even­

tuellt kunna uppbringas i närgränsande samhällen. Att anskaffa bostäder j

dessa samhällen är för närvarande förenat med de största svårigheter. Pa

grund härav samt då dagrum eller liknande lokaler saknas vid skolan, ha ele­

verna icke någon möjlighet att effektivt utnyttja håltimmar och dylikt. I sam­

band nied kursens tillkomst har även behovet av allmänna demonstrations-

och övningslokaler blivit mera kännbart.

Antalet extraelever liksom också specialelever har under senare ar okat

högst betydligt utan att några tillfredsställande bostadsutrymmen för dem

förefunnits. Dessa brister skulle genom det nya bostadsbygget avhjälpas var­

jämte frågan örn dagrum för den vanliga trädgårdsskolans vidkommande

samtidigt kunde lösas genom möjligheten att för detta ändamål frigöra ett

par rum i den gamla elevbostaden.

.

Byggnaden är avsedd att uppföras i tegel i två våningar och innehålla bo­

städer för ett fyrtiotal elever, samlingslokaler, rum för städerska samt övriga

behövliga utrymmen. I källarvåningen skola inrymmas matsal för arbetare,

värmecentral, skyddsrum samt utrymmen för förvaring av diverse produkter,

lokaler för vissa demonstrationer och övningar, torkrum m. m.

Kostnaderna för dessa elevbostäder lia beräknats till 270 000 kronor.

Lärarbostad för ämneslärare vid m e j er i s k o 1 an.

Vid institutets mejeriavdelning äro anställda tvenne ämneslärare. Större

delen av den teoretiska undervisningen vid mejeriskolan meddelas av dessa

lärare, varför deras tjänstgöring i allmänhet sträcker sig över större delen av

dagen! För att dessa lärare på ett tillfredsställande sätt skola kunna fylla

sina uppgifter, måste de dessutom noga följa arbetet i .skolmejeriet samt utföra

vissa undersökningar på mejerihanteringens område. Med hänsyn härtill böra

de om möjligt bo vid Ahlarp.

.

..

För närvarande finnes emellertid ej bostad vid institutet till mer ån den ene

av dessa ämneslärare, varför den andre mäste bo utom Alnarp.

Den av styrelsen planerade lärarbostaden har beräknats uppföras som en­

familjshus av tegel, inrymmande 4 rum och kök.

Kostnaden har beräknats till 35 000 kronor.

Bostad åt föreståndaren vid statens trädgårds^ r-

s ö k.

Den 1 november 1940 inrättades enligt beslut av 1940 års riksdag en sär­

skild befattning såsom föreståndare för statens trädgårdsförsök. Då alla förut­

varande bostäder vid Alnarp tagits i anspråk för vid institutet anställda lä-

rarkrafter samt åt föreståndaren för statens mejeriförsök, fanns ej någon

tjänstebostad åt den nve befattningshavaren. Denne har därför varit nöd­

sakad att skaffa sig bostad på annat håll. De tjänstebostäder, som sedan dess

blivit lediga, ha förbehållits åt lärare vid institutet. För föreståndaren vid

trädgårdsförsöken är det förenat med synnerligen stora olägenheter att bo på

annan plats, då ofta förekommande besök påkalla hans närvaro. Tillsynen

av verksamheten är dessutom svar att genomföra i synnerhet da denna för

närvarande är splittrad på två ställen, belägna på

2

kilometers avstånd från

varandra. Då ingen bostad kan beräknas bliva tillgänglig vid Alnarp mom

överskådlig tid, har styrelsen ansett det vara nödvändigt att nybyggnad upp-

fores

Under de förhållanden, som råda vid Alnarp, har styrelsen ansett det vara

mest ändamålsenligt att uppföra en fristående bostadsbyggnad å lämplig tomt

i närheten av de fält, som disponeras av statens trädgårdsförsök. Liksom öv-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Majlis proposition nr 2S1.

133

riga föreståndarbostäder vid Alnarp bör denna bostad omfatta minst 5 rum, kök och jungfrukammare. Byggnadsmaterialet bör vara tegel.

Byggnadskostnaderna beräknas till 65 000 kronor. Maskinhall för undervisning angående lantbruks­ maskiner.

Maskinhallen avser att utgöra komplement till befintlig maskininstitution, så att ökat lokalutrymme för maskinundervisningen erhålles.

Maskininstitutionen iordningställdes genom ombyggnad av den tidigare mejeribyggnaden och utrymmena för uppställning av maskiner och redskap voro därigenom i hög grad förutbestämda. Sedan maskininstitutionen uppför­ des ha dessutom tillkommit nya maskintyper, vilkas konstruktion och an­ vändning måste ingå i utbildningen. Genom ändrade tekniska anordningar för vattenförsörjningen på landsbygden har det varit nödvändigt att utöka avdelningen för pumpar, hydroforer m. m. Inom den närmaste framtiden kunna också andra slag av maskiner väntas tillkomma, i vars handhavande och skötsel undervisning måste meddelas. Som exempel härpå må bland an­ nat nämnas maskiner för potatis- och betodling.

Styrelsen anser det vara synnerligen önskvärt att undervisningen i maskin­ lära vid institutet göres så effektiv som möjligt och den planerade maskin­ hallen är fördenskull synnerligen behövlig. Till följd av den allt mera minska­ de tillgången på arbetskraft vid lantbruket erhålla de maskinella hjälpmedlen ökad betydelse, och grundlig maskinutbildning av blivande jordbrukare är därför nödvändig. Det har också visat sig vara behövligt med särskilda kurser för landsbygdssmeder m fl. för utbildning i reparation av lantbruksmaskiner. Vid dylika kurser erfordras bland annat utrymme för sådana arbeten som svetsning med gas och elektricitet samt för direkt reparationsarbete.

Maskinhallen skall innehålla en odelad maskinsal 31 X 18 meter och an­ vändas till uppställning av olika slags lantbruksmaskiner.

Maskinhallen är planerad att uppföras av trä. Kostnaden för densamma samt för tomtens iordningställande har beräk­ nats till 90 000 kronor.

Lagerkällare vid statens trädgårdsförsök. Till viktiga aktuella arbetsuppgifter för statens trädgårdsförsök hör ut­ redning av lagringsförhållandena för olika trädgårdsprodukter. Det har där­ för ansetts angeläget, att statens trädgårdsförsök utan dröjsmål får tillgång till lagringsutrymmen för utförande av praktiskt-vetenskapliga försök både med frukt- och köksväxtprodukter. Det är därvid icke fråga om olika typer av lagerlokaler utan olika produktionsbetingelsers inflytande på lagrings- dugligheten, såsom exempelvis mognadsstadium, sort, gödsling samt produk­ tionstekniska ingrepp av olika slag. Dylika försök kunna endast utföras i anslutning till samtidigt pågående sort-, gödslings- och andra kulturförsök, vid vilka produkternas kvalitet kan bliva föremål för kontinuerlig bedöm­ ning. Hittills bär möjlighet för lagringsförsök praktiskt taget helt saknats. Beträffande frukt lia endast smärre orienterande försök kunnat utföras i institutionens källare, och beträffande köksväxter har uteslutande lagring i stuka varit möjlig.

Enligt verkställd utredning synes det vara ändamålsenligt alt uppföra fristående lagringskällare utan anknytning till institution eller annan bygg­ nad, där värmeledning finnes inmonterad.

Då lagringsförsöken skola omfatta så skilda produkter sorn frukt och köks­ växter, vilka ej med fördel kunna lagras tillsammans, och en arbetslokal bör finnas tillgänglig för sortering av material leir inläggning samt för bedöm-

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements-

chefen.

ning av detsamma efter lagringens slut, har det befunnits lämpligt att upp­

föra en tvillingkällare med tillhörande arbetslokaler, vilket innebär tvenne

helt skilda källaravdelningar med gemensam arbetslokal.

Kostnaderna ha beräknats till cirka 60 000 kronor.

Växthus- och värmeanläggning, första etappen.

För den till institutet förlagda handelsträdgårdsmästarekursen äro effek­

tiva växthusbyggnader av den typ, som användes av odlarna, obetingat nöd­

vändiga. Endast med tillgång till moderna kulturhus kan undervisningen

bliva effektiv, då densamma i mycket hög grad bygger på demonstrationer

av handelskulturer och huskonstruktioner. Detta gäller i alldeles särskild

grad den speciallinje inom handelsträdgårdskursen, som avser att utbilda

växthusodlare.

..

De växthus, som finnas, äro dels ytterligt föråldrade, dels otillräckliga.

De förekomma därjämte spridda över området, vilket medför stora tids- och

bränsleförluster samt odlingstekniska olägenheter.

Den föreslagna anläggningen avser att omfatta en värmecentral samt tills

vidare

4

växthus om cirka 30 meters längd avsedda för olika slag av blomster­

kulturer. Den standardiserade typ av växthus, som utarbetats av konsulenten

vid Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds tekniska byrå och fastställts

av förbundet, beräknas komma till användning.

Kostnaderna för berörda växthus- och värmeanläggning ha beräknats till

60

000

kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har till byggnadsarbeten vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut äskats ett anslag av 860 000

kronor. Av nämnda belopp avses 280 000 kronor till institutionsbyggnad för

jordbrukslära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, 270 000 kronor till upp­

förande av elevbostäder, 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, 65 000

kronor till uppförande av föreståndarbostad, 90 000 kronor till maskinhall

för undervisning angående lantbruksmaskiner, 60

000

kronor till lagerkällare

samt 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning, första etappen. Samt­

liga ifrågavarande arbeten torde vara av den natur att de böra komma till

utförande inom de närmaste åren. Medel till de med arbetena förenade kost­

naderna synas böra upptagas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetar.

Mot storleken av det för ändamålet äskade anslaget, 860 000 kronor, har jag

intet att erinra. Jag förutsätter, att vid byggnadsarbetenas utförande kommer

att iakttagas största möjliga sparsamhet så att de icke göras mera omfattan­

de eller kostsamma än som oundgängligen av förhållandena påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av........................kronor 860

000

.

[3.]

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

lantmanna- och lanthushållsskolor.

För detta ändamål har å riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr

281.

135

Majit har den

22

december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående stats­

bidrag till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, ändrad

genom kungörelsen nr 777/1943.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag

av 1 500 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och

lanthushållsskolor. Beträffande motiveringen för utredningens förslag torde

få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 200 samt 253 ff.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att å bered-

skapsstaten för nästa budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett

anslag av 4 200 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak föl­

jande.

Av de 5 000 000 kronor, som för budgetåren 1939/40—1944/45 av riks­

dagen ställts till förfogande för ifrågavarande bidragsverksamhet, har Kungl.

Majit hittills beviljat bidrag med 2 745 860 kronor. Av de anvisade medlen

återstå sålunda 2 254 140 kronor. Emellertid äro bidragsansökningar å

2

692 850 kronor fortfarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Härjämte

ha till lantbruksstyrelsen inkommit ytterligare ansökningar om statsbidrag

till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, vilka ansök­

ningar representera en bidragssumma av 4 369 381 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens mening äro ifrågavarande slag av byggnadsar­

beten synnerligen väl lämpade såsom arbetsobjekt vid omfattande arbetslös­

het efter det pågående krigets slut. Skulle samtliga med förenämnda bidrags­

ansökningar avsedda byggnadsarbeten komma till utförande senast under

budgetåret 1944/45, komme att erfordras en medelsanvisning av (2 692 850

+ 4 369 381 —

2

254 140 =) i runt tal 4 808 000 kronor. Det torde emeller­

tid enligt styrelsens uppfattning icke vara möjligt att under sagda budgetår

igångsätta samtliga omförmälda arbeten, varför medelsbehovet kan beräk­

nas bliva något lägre än sistnämnda belopp. Dock torde byggnadsarbeten

representerande ett statsbidragsbelopp av

6

158 481 kronor kunna beräknas

bliva påbörjade senast under budgetåret 1944/45. Med beaktande av den före­

fintliga anslagsreservationen å 2 254 140 kronor skulle sålunda för tillgodose­

ende av föreliggande bidragsbehov å allmän beredskapsstat för nästa budget­

år erfordras en anslagsanvisning med

(6

158 481 — 2 254 140 =) i runt tal

3 904 400 kronor. Då emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträf­

fande åtminstone några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda under

åren 1940 och 1941, då prisnivån var avsevärt lägre än för närvarande, torde

det behövliga beloppet böra beräknas till 4 200 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar rörande behovet av anslag å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till

byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor ansett sig böra utgå

från nu gällande bidragsgrunder.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anvisande å riks- Departement*.

staten för budgetåret 1944/45 av anslag till bidrag till byggnadsarbeten vid chelen-

lantmanna- och lanthushållsskolor anförde jag — under hänvisning lill önsk­

värdheten av att en ökning av antalet utbildningsanstalter samt en förbättring

av vissa sådana anstalter komme lill stånd —- att vid en ändring i situationen i

fråga örn byggnadsmateriel och arbetskraft ytterligare medel för ändamålet

syntes kunna upptagas på beredskapsstat. I anslutning till vad jag sålunda

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

uttalat, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår beräknas

medel för ifrågavarande ändamål till minst det belopp som av lantbrukssty­

relsen föreslagits eller 4 200 000 kronor. Det av mig sålunda förordade an­

slaget torde böra hänföras till beredskapsstat II med 2 000 000 kronor och till

beredskapsstat III med 2 200 000 kronor. För den bidragsverksamhet, som

kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget, synas såsom

lantbruksstyrelsen ifrågasatt böra tillämpas enahanda grunder som gälla

för den hittillsvarande verksamheten på området.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till bygg­

nadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor för bud­

getåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett an­

slag av .............................................................. kronor

2

000

000

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av .......................................................... »

2

200

000

.

£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[4.]

Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten.

För detta än­

damål är å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört ett reservationsanslag

av 19 500 kronor.

I samband med avgivandet av anslagsäskanden för nästa budgetår hem­

ställde lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1943, bland annat, att föl­

jande belopp måtte ställas till styrelsens förfogande, nämligen 5 500 kronor

till renovering av ytterväggarna å de s. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge

hingstdepå och stuteri samt 17 577 kronor till reparation av södra hingststallet

vid Strömsholms hingstdepå. Beträffande motiveringen för lantbruksstyrel-

sens förslag torde få hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvud­

titeln, s. 78. Förslaget föranledde emellertid icke från Kungl. Maj:ts sida

någon framställning om anslag å riksstaten för nästkommande budgetår.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­

dagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga anslag med

6

000

respektive 18

000

kronor till förenämnda renoverings- och reparations­

arbeten vid statens hingstdepåer och stuteri.

Departements-

Medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra upp-

eric. t &

tl

tågås å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Mot de av investerings­

utredningen för arbetenas verkställande beräknade kostnaderna,

(6

000

+

18

000

=) 24 000 kronor, har jag intet att erinra. Då härjämte ett belopp av

1

000

kronor torde böra avses för oförutsedda utgifter och kontrollantarvode,

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

137

bör följaktligen å beredskapsstaten till byggnadsarbeten vid statens hingst-

depåer och stuteri uppföras ett anslag av (24 000 + 1 000 =) 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av ..................................................... kronor 25 000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[5.]

Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område.

Å riks-

staten för budgetåret 1944/45 har anvisats.

1) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 250 000

kronor;

2) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av

150

000

kronor;

3) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett re­

servationsanslag av

120000

kronor;

4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av

2 900 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jord­

bruk m. m. ett förslagsanslag av

2

000

000

kronor;

6

) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna rörande användningen av vissa av förevaran­

de anslag hänvisas till den denna dag till riksdagen avlåtna propositionen nr

264 angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbätt­

ringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s.

5

ff.).. I fråga örn siloanläggningar finnas bestämmelser intagna i kungörel­

sen den 31 augusti 1940 (nr 816), ändrad genom kungörelsen nr 223/1943,

samt rörande frukt- och potatislagerhus i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr

299).

I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av

sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter

krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt­

ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område, nämligen ladu­

gårdsförbättringar, gödselvårdsanläggningar, avloppsförbättringar, täckdik-

ningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar och jordkörningar,

skulle beviljas bidrag från ett gemensamt anslag. Detta anslag har kommittén

beräknat till 40 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att bidrag

skulle beviljas med tillämpning av vissa, av kommittén föreslagna bidrags-

bestämmelser, som återgivits i förenämnda proposition (s.

8

ff.).

över promemorian har yttrande den 12 oktober 1943 avgivits av lantbruks-

138

Kungl. Majlis proposition nr 281.

styrelsen, som därvid framlagt förslag till bidragsgrunder att gälla vid arbets­

löshet. Beträffande detta förslag hänvisas till propositionen nr 264 (s. 17 f.).

Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 14 april 1944 hemställt,

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas

1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar, därest nu gällande bidrags­

grunder skulle tillämpas, ett belopp av

1

100

000

kronor samt, därest de av

lantbruksstyrelsen i dess yttrande den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna

skulle bliva gällande, ett belopp av

2

800

000

kronor;

2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar, därest nu gällande bidragsgrunder

skulle tillämpas, 3 500 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i

yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle tillämpas, ett be­

lopp av

8

850 000 kronor;

3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett belopp av 100 000

kronor;

4) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett be­

lopp av 40 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett belopp av

2

000 000

kronor;

6

) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jord­

bruk m. m., därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp

av 4 000 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den

12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle bliva gällande, ett belopp av

5 000 000 kronor;

7) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, därest nu gällande

bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp av

1

600

000

kronor samt, därest

de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna

skulle tillämpas, ett belopp av

2

600

000

kronor.

Lantbruksstyrelsen har tillika hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­

dagen medgiva, att, därest allmän beredskapsstat sattes i kraft, under

budgetåret 1944/45 finge beviljas statsbidrag dels från statens avdikningsan­

slag med tillhopa högst 3 500 000 kronor utöver för nämnda budgetår med­

givet bidragsbelopp å likaledes 3 500 000 kronor, dels ock från anslaget till

bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk med tillhopa högst

5

000

000

kronor utöver för samma budgetår medgivet bidragsbelopp å

2

500

000

kro­

nor. Härjämte har styrelsen föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att

under budgetåret 1944/45 från statens avdikningsanslag anvisa erforderliga

medel till anställande hos lantbruksstyrelsen av för granskning av ansök­

ningar örn bidrag till torrläggningsföretag m. m. erforderlig arbetskraft.

Av innehållet i lantbruksstyrelsen skrivelse den 14 april 1944 må ytterligare

återgivas följande. I

I fråga örn gödselvårdsanläggningar har styrelsen framhållit, att medel

borde anvisas å beredskapsstat i sådan utsträckning att vid behov bidrag

kunde utlämnas till i runt tal

6

000

gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär

5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar, som omfattade mindre än

20

hektar åker.

Kungl. Maj:ts proposition nr

281.

139

Beträffande ladugårds förbättringar har styrelsen beräknat medel för att tillgodose behovet av bidrag av statsmedel för utförande av omkring 3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav 2 700 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker.

För bidragstilldelning till siloanläggningar borde enligt styrelsens uttalande nu gällande grunder tillämpas utan ändring. För att tillmötesgå ökad efter­ frågan å bidrag har beräknats ett belopp av

100 000

kronor.

Vad angår statens avdikningsamlag har styrelsen uppgivit, att det belopp, vartill bidrag under budgetåret 1944/45 kunde beviljas, torde kunna beräknas till 7 000 000 kronor. Då riksdagen medgivit, att under nämnda budgetår finge beviljas statsbidrag från anslaget med tillhopa högst 3 500 000 kronor, skulle sålunda för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare 3 500 000 kronor.

Medelsberäkningen rörande anslagen till bidrag till förstärkning av ofull­ ständiga jordbruk m. m. samt till bidrag till täckdikningar har grundats på av hushållningssällskapen anmälda arbetsobjekt.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att Kungl. Majit finge, under för den allmänna beredskapsstaten gäl­ lande förutsättningar, under budgetåret 1944/45 bevilja statsbidrag från sta­ tens avdikningsanslag å högst 4 500 000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet. Beträffande motiveringen för utredning­ ens förslag torde få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 192 och 248 f.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att

Departement^-

anslag borde för budgetåret 1944/45 upptagas å allmän beredskapsstat för

chefen.

vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Jag anförde därvid, att från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka erbjöde arbetsobjekt, som vöre lämpade för sysselsättning av arbetslösa, eller bidrag till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdik- ningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröj- ningar, jordkörningar och avloppsförbättringar. Härutöver synas bidrag från ifrågavarande anslag böra kunna utgå till uppförande av siloanläggningar samt av frukt- och potatislagerhus. Beträffande vissa av nämnda förbätt­ ringsåtgärder har Kungl. Majit i förenämnda proposition hemställt om be­ myndigande för Kungl. Majit att utfärda särskilda grunder för statsunder­ stöd att efter Kungl. Majlis beslut gälla vid arbetslöshet.

För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till lantbruksstyrelsens och investeringsutredningens anslagsberäkningar böra upptagas ett belopp av sammanlagt 24 000 000 kronor, därav

6

000 000 kronor böra uppföras å all­

män beredskapsstat II samt 18 000 000 kronor å allmän beredskapsstat III. (linder torde icke böra möta mot alt förevarande anslagsmedel även dispone­ ras för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning av bidragsan- sökningar rörande torrläggningsföretag m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

140

Kungl. Maj:ts proposition nr

281.

Departements-

chefen.

att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett an­

slag av ......................................................... kronor

6

000

000

,

dels ock å allmän beredskapsstat III

ett anslag av ................................................. »

18

000

000

.

[

6

.]

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.

Under åberopande

av

vad investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 196 ff. och 250) anfört rörande

frågan om upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av an­

slag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering förordar jag, att för ifråga­

varande ändamål måtte upptagas ett belopp av

6

000 000 kronor. Av detta

belopp synas 2 000 000 kronor böra uppföras å beredskapsstat II samt

4 000 000 kronor å beredskapsstat III.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för

budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett an­

slag av .............................................................. kronor

2

000

000

,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av .......................................................... »

4 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[7.]

Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar.

Årets riksdag har

medgivit, att för budgetåret 1944/45 må beviljas statsbidrag intill 125 000

kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland och Dalarna), ävensom för

detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Beträffande be­

stämmelserna för ifrågavarande bidragsverksamhet hänvisas till statsligga-

ren s. 696.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å all­

män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av

900 000 kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att

viss mer eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten,

varom här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge kom-

me att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igång­

sättas och utföras under budgetåret 1944/45, skulle behovet av statsbidrag

— vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräk­

nade kostnaden — utgöra bortåt

1

000

000

kronor.

Företag avseende byggande av odlingsvägar torde tillhöra sådana anlägg­

ningsarbeten, vilkas art och angelägenhetsgrad göra dem lämpliga att ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

141

nyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Jag anser mig därför böra i likhet

med egnahemsstyrelsen förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår upp­

tagas medel för utlämnande av statsbidrag till utförande av odlingsvägföre-

tag. Mot att för ändamålet avses ett anslag av 900 000 kronor har jag intet

att erinra. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å all­

män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av .................................................................. kronor 900 000.

[8.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på lands­

bygden.

För detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Kungl. Majit har den 22

december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående statsbidrag till ge­

mensamma tvättinrättningar på landsbygden.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 1 200 000

kronor till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på lands­

bygden. Under erinran att enligt gällande bestämmelser bidrag kunde utgå

med 25 procent och undantagsvis med 40 procent av den godkända an­

läggningskostnaden har egnahemsstyrelsen framhållit, att den hittillsvarande

medelstillgången i allmänhet ej på långt när medgivit det bidragsbelopp som

författningsenligt kunde ifrågakomma. Vid en sådan ökning av anslagsanvis-

ningen, att bidragen kunde höjas upp till det författningsenliga maximum,

skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas med

hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas. Med ut­

gångspunkt från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på föreva­

rande område representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor

har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av riks­

dagen redan beviljade 150 000 kronor — av omkring 1 200 000 kronor.

Med hänsyn till den stora betydelse anläggandet av tvättstugor av föreva-

Departements-

rande slag visat sig äga för underlättande av det kvinnliga hemarbetet på

chefen-

landsbygden har årets riksdag fattat beslut om att den statliga bidragsverk-

samheten på området under budgetåret 1944/45 skall bedrivas i något större

skala än hittills. Då verksamheten synes vara av beskaffenhet att lämpligen

kunna utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för än­

damålet beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Vad beträffar me­

delsanvisningens storlek ansluter jag mig till egnahemsstyrelsens förslag om

upptagandet av ett anslag av 1 200 000 kronor. Av anslaget torde ett belopp

av 400 000 kronor böra hänföras till beredskapsstat II och återstoden till be­

redskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att lill Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt­

ningar på landsbygden för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .......................................................................... kronor 400 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av.............................................................. »

800

000

.

J. Skogsväsendet.

[9.]

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m.

Å riksstaten för budgetåret

1944/45 har anvisats

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag av

200

000

kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag ett reservationsanslag

av 150 000 kronor; samt

3) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna för anslagens användning hänvisas till redo­

görelse i propositionen denna dag, nr 264, angående grunder för utlämnande

av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogs­

brukets områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.).

Med skrivelse den 18 januari 1944 har skogsstyrelsen överlämnat prome­

moria angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande

arbetslöshet efter krigets slut. Styrelsen har hemställt, bland annat, att åtgär­

der måtte vidtagas för godkännande av i promemorian angivna grunder för

statsunderstöd åt skogliga beredskapsarbeten — torPläggningsåtgärder, skogs­

odling och röjning ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader — under en

arbetslöshetskris. Därvid har styrelsen approximativt beräknat medelsåt­

gången till förevarande ändamål till 22 700 000 kronor. Beträffande den

närmare innebörden av skogsstyrelsens förslag torde få hänvisas till redo­

görelse i förenämnda proposition (s. 29 ff.).

Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 15 april 1944 lämnat följande

sammanställning över medelstillgången å vissa skogsvårdsanslag jämte be­

räknat behov av medel på beredskapsstat under budgetåret 1944/45.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

143

Anslag

Beräk­

nad be­ hållning

30/6 1944

kronor

An­ visade medel för bud­

getåret 1944/45

kronor

Summa kol. 2 och 3

kronor

Beräknat behov av medel

på beredskapsstat för ' budgetåret 1944/45 vid

bidrag enligt

föreslagna

bidragsgrunder

kronor

nu gällande

bidrags- grunder :

kronor

1

2

3

4

5

6

Statens skogsutdikningsanslag (för­

slagsanslag) ..........................................

200000 200 000 600 000 200 000

Statens skogsodlingsanslag (reserva­

tionsanslag) ..........................................

30 000 150000 180 000 1000000

400 000 ;

Väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo (reservationsanslag)..

500 000 500 000 5 000 000 2 000 000

j Åtgärder för ökad skogsproduktion i

Norrland m. m. (reservationsanslag) 650 000

_

650 000 200 000 200 000

Summa

680 000 850 000 1530 000 6 800000

2 800000 j

Härjämte har skogsstyrelsen föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår anvisades ett belopp av

200 000

kronor för anordnande av

vissa skogsvårdskurser (jfr propositionen nr 264, s. 35).

Skogsstyrelsen har beträffande beräkningen av medelsbehovet å bered- skapsstaten anfört bland annat följande.

Det nuvarande läget synes ej giva anledning antaga att så stora belopp som upptagits i skogsstyrelsens promemoria bliva erforderliga för budgetåret 1944/45. Å andra sidan kan det befaras, att arbetslösheten bland såväl industri- som skogsarbetare kan komma att öka, örn skogsindustrierna nödgas ytterligare inskränka driften. Det är sålunda icke osannolikt, att beredskaps- programmet måste genomföras inom sådana områden, där av nyssnämnda orsaker uppkommande arbetslöshet kan bliva av större omfattning. Ehuru skogsbrukets beredskapsarbeten till större delen äro sommararbeten, kunna vissa arbeten, särskilt vägarbeten och röjningar, drivas även under för­ vintern, om de äro påbörjade, innan större snöfall och tjälbildning inträffat. Därigenom kunna skogsarbetare i viss utsträckning beredas sysselsättning vid dylika arbeten under årets sista månader, medan igångsättandet av det till sin omfattning minskade avverkningsarbetet kunde sparas till efterjuls- vintern, då övriga skogsarbeten ej längre kunna pågå.

De av skogsstyrelsen uppförda beloppen, som anses böra anvisas på bered­ skapsstat för budgetåret 1944/45, äro närmast anpassade med hänsyn till dels den nyssnämnda tänkbara utvecklingen på arbetsmarknaden, dels den be­ räknade medclstillgången på de ordinarie anslagen under budgetåret 1944/45.

Skogsstyrelsen vill slutligen framhålla alt, enär situationen på arbetsmark­ naden kan tänkas bliva väsentligt svårare än vad bär förutsatls, möjligheten att i fall av behov utöka anslagen på beredskapsstaten bör lämnas öppen. Därest å andra sidan ett mera allmänt igångsättande av beredskapsarbeten icke skulle krävas, men den skogliga arbetsmarknaden likväl borde stimu­ leras genom en ökning av den så att säga ordinarie bidragsverksamheten, tor­ de möjlighet även böra skapas att på tilläggsstat anvisa ytterligare medel på de ordinarie anslagen särskilt vad beträffar anslaget till väg- och flottleds-

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

byggnader. Skogsstyrelsen anser sig emellertid senare kunna bättre bedöma

denna angelägenhet.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att

för budgetåret 1944/45 borde upptagas anslag å allmän beredskapsstat till

vissa förbättringsåtgärder på skogsbrukets område. Jag anförde därvid, att

från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka

erbjöde arbetsobjekt som vore lämpade för sysselsättning av arbetslösa —

eller bidrag till torrläggningsåtgärder, skogsodling och röjning samt skogs­

väg- och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet. Beträf­

fande omförmälda förbättringsåtgärder har Kungl. Maj:t i förenämnda pro­

position hemställt om bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda sär­

skilda grunder för statsunderstöd att efter Kungl. Maj :ts beslut gälla vid ar­

betslöshet.

För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till skogsstyrelsens anslags­

beräkning den 15 april 1944 böra upptagas ett sammanlagt belopp av 7 000 000

kronor, varav 3 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II

samt likaledes 3 500 000 kronor å allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. för bud­

getåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett

anslag av ......................................................... kronor 3 500 000;

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av ......................................................... »

3 500 000.

[10.]

Bidrag till byggande av cykelstigar.

Under hänvisning till vad

investeringsutredningen (SOU 1944:

12

, s. 192 ff. och 249 f.) anfört

rörande upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av medel

till bidrag för byggande av cykelstigar inom andra skogar än statens får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av cykelstigar å allmän bered­

skapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ...................................................................... kronor

1

000

000

.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

.

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

145

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19ii.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler under han­ delsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga stats­ utgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[

1

.]

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Under åberopande av

vad investeringsutredningen i sitt betänkande den

3

april 1944 med förslag

till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anlägg­ ningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) rörande investe­ ringsplan för och anslag till lotsverket anfört och tillstyrkt samt med förmä­ lan att enligt min uppfattning de medel örn tillhopa 17

000

kronor, vilka en­

ligt planen äro avsedda för anskaffning av inventarier till lotsuppassnings- lius, böra uppföras å allmän beredskapsstat II, medan det återstående belopp om 349 000 kronor, som enligt planen skall anvisas å driftbudgeten, bör upp­ föras å allmän beredskapsstat III, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för bud­ getåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag av kronor 17 000>

dels ock å allmän beredskapsstat III ett anslag av .............................................................. kronor 349 000.

Bihang lill riksdagens protokoll 19ti. i sami. Nr 281.

10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

F. Diverse.

[2.]

Avsättning till fonden för idrottens främjande.

Under åberopande

av vad investeringsutredningen i sitt ander föregående punkt omförmälda

betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag

till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­

dagen

att till Avsättning till fonden för idrottens främjande å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .......................................................... 1 500 000 kronor.

[3.]

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.

Under åberopande

av vad investeringsutredningen i sitt under punkt

1

här ovan omförmälda

betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag

till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­

dagen

att till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ......................................................... 1 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

147

Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,'Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader in. m. under statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond.

Un­

der åberopande av vad investeringsutredningen (s. 225—226) anfört rörande anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighets­ fond får jag efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartemen­ tet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat III gällande förut­ sättningar medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna fastighetsfond respektive försvarsväsendets fastig­ hetsfond för budgetåret 1944/45 upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m. må överskri­ das med följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond.............................. kronor

120

000

Medicinalstyrelsens »

» 500 000

Byggnadsstyrelsens »

» 500

000

Uppsala universitets »

» 125 000

Lunds »

» .............................. » 75 000

Karolinska sjukhusets »

»

00

000

148

Försvarsväsendets fastighetsfond:

Marinförvaltningens delfond ........................ kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

149

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapi­

talinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och anför

därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstal­

ten å Hall. I

skrivelse till domänstyrelsen den 31 mars 1943 har fångvårds­

styrelsen hemställt örn medel för vissa för jordbruksdriften erforderliga bygg­

nadsarbeten vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs samt vårdanstalten å

Hall. I skrivelsen anföres, bland annat, att svinhus saknas vid nämnda an­

stalter, varför svinen måste inrymmas i för sådant ändamål ej avsedda utrym­

men inom ekonomibyggnaderna. Då det emellertid vöre mycket lämpligt att

driva svinskötsel vid ifrågavarande anstalter samt rationell svinsköt­

sel under nuvarande förhållanden framstode som en viktig uppgift,

hade behovet av ändamålsenliga svinhus vid anstalterna blivit alltmer

trängande. Vid ungdomsanstalten å Skenäs hade förut funnits ett svinhus,

vilket varit inrymt i en byggnad, som brunnit ned i februari 1942. I den nya

byggnad, som med anledning härav uppförts, hade av hänsyn till brandsäker­

heten svinhus ansetts ej kunna inrymmas. Vad beträffade vårdanstalten å

Hall hade styrelsens arkitekt föreslagit, att svinhus skulle i samband med häst­

stallar och garage inredas i den nuvarande s. k. stallbyggnaden.

150

Kostnaden för uppförande av ett nytt svinhus vid ungdomsanstalten å

Skenäs beräknade fångvårdsstyrelsen på grundval av ett genom anstaltens för­

sorg upprättat förslag till sådan byggnad till i runt tal 13 000 kronor. För de

föreslagna arbetena vid vårdanstalten å Hall hade kostnaderna av styrelsens

arkitekt G. Birch-Lindgren beräknats till 64 000 kronor i enlighet med följan­

de fördelning.

Rivningsarbeten ............................................................................... kronor

Schaktningsarbeten ............................................................................. *

Betong-, isolerings- och dräneringsarbeten .................................... »

Timmermans- och snickeriarbeten...................................... *

Murningsarbeten ...............................................................................

Järn- och smidesarbeten...................................................................... *

Ventilation .............................................................................................. *

Piåtslageriarbeten ............................................................................... *

Avloppsledningar ................................................................................. *

Administration, arbetsledning, tel. m. m............................................. *

Arvoden för ritningar m. ..................................................................... *

Oförutsett ................................................................................. .. • • •

*

Summa kronor 64 000.

Härtill skulle komma kostnader för elektriska installationer, komplettering

av vattenledning samt en enkel värme- och ånganläggning med tillhopa

6

000

kronor.

På grund av det anförda och under hänvisning till att jordbruksbyggnader­

na och marken å Skenäs och Hall redovisades å statens domäners fond hem­

ställde fångvårdsstyrelsen i sin nämnda skrivelse, att domänstyrelsen ville av

till domänstyrelsens förfogande stående medel för uppförande av ifrågava­

rande byggnader ställa ett belopp av (13 000

64 000

6

000) 83 000 kro­

nor till fångvårdsstyrelsens disposition.

Domänstyrelsen, som funnit det vara uteslutet att för ifrågavarande ända­

mål disponera domänstyrelsens medel, har med skrivelse den 9 juli 1943 över­

lämnat fångvårdsstyrelsens framställning till Kungl. Maj:t samt därvid tillika

bifogat inom domänstyrelsen omarbetade förslag till anordnande av svinhus.

Enligt domänstyrelsens beräkningar skulle arbetena härigenom fördyras med

cirka 1 500 kronor. Styrelsen har icke något att erinra mot att arbetena komma

till utförande enligt de sålunda omarbetade förslagen samt hemställer, om

ett anslag för ändamålet å 84 500 kronor.

I infordrat utlåtande har statskontoret uttalat, att därest och i den man det

ansåges erforderligt att i nuvarande läge ställa medel till förfogande för de i

ärendet ifrågasatta arbetena, anslag borde i enlighet med domänstyrelsens för­

slag äskas under kapitalbudgeten.

Departements Jordbruksdriften vid anstalterna å Skenäs och Hall är i och för sig av

chefen.

<jen omfattning att den lämpligen bör kombineras med svinskötsel. Svinupp­

födning är dessutom synnerligen lämplig för tillvaratagande av de betydande

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

2 000

1 795

13 275

18 200

11 070

3 200

2 750

850

400

5 000

3 000

2 460

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

151

mängder matavfall som uppstå vid anstalterna. Ur ekonomisk synpunkt är det därför angeläget att anordningar vidtagas för möjliggörande därstädes av ra­ tionell svinskötsel. De av domänstyrelsen utarbetade förslagen till svinhus, vilka innebära vissa förbättringar i förhållande till fångvårdsstyrelsens för­ slag, torde därvid böra följas.

Vid Hallanstalten skulle svinhus anordnas i samband med inredande i en äldre ekonomibyggnad av stall och garage. Häststallarna äro i stort behov av modernisering. Däremot erfordras, enligt vad jag inhämtat, numera icke någ­ ra medel lill inredande av garage, enär det gamla garaget vid anstalten redan kunnat iståndsättas med anlitande av tillgängliga medel. Anslagsbehovet minskas på grund härav med 9 500 kronor lill 75 000 kronor.

Anslag för nu ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän bered- skapsstat II för nästa budgetår. Ehuru de intagnas arbetskraft i viss utsträck­ ning skulle anlitas för arbetena, komma dessa till större delen den fria ar­ betsmarknaden till godo.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten å Hall å allmän beredskapsstat II för bud­ getåret 1944/45 uppföra ett anslag av............... kronor 75 000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.]

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad.

Med bifall till Kungl.

Maj:ts

i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagda förslag anvisade nämnda riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservations­ anslag (B) å 31 000 kronor till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. An­ slaget, som givits naturen av beredskapsanslag, har icke tagits i anspråk.

Rörande behovet av den tillämnade verkstadslokalen och sättet för dess anordnande torde få hänvisas till vad som därom anförts i nyssnämnda pro­ position (bilaga 14, punkt 2).

I skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt att få taga anslaget i anspråk oberoende av de för beredskapsanslag eljest gällande för­ utsättningarna. I skrivelsen framhålles, bland annat, att arbetslokalerna vid kronohäktet i Ystad sedan länge varit otillfredsställande och att detta för­ hållande på senare tid blivit allt mer framträdande, eftersom anstalten nu­ mera till övervägande del belägges med till ungdomsfängelse dömda.

De tidigare gjorda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnads­ arbete, mot vilket byggnadsstyrelsen i avgivet yttrande förklarat sig icke ha något att erinra, lia år 1943 ånyo granskats av fångvårdsstyrelsens arki­ tekt G. Birch-Lindgren, som därvid funnit erforderligt att förstärka det av 1941 års riksdag beviljade beredskapsanslaget å 31 000 kronor nied 1 000 kronor. Kostnaderna skulle fördela sig på följande sätt.

152

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements­

chef71"

Byggnadskostnader ............................................................................ kronor 22 000

Rörledningsinstallationer ..................................................................... »

3 500

Elektriska installationer ..................................................................... »

2 500

Oförutsett, ritningar, kontroll............................................................ »

4 000

Summa kronor 32 000.

I enlighet härmed har fångvårdsstyrelsen hemställt dels att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva att förenämnda beredskapsanslag å 31 000

kronor finge under budgetåret 1944/45 tagas i anspråk oberoende av de för

dylika anslag eljest gällande förutsättningarna, dels ock att Kungl. Majit

måtte anvisa eller utverka medel till förstärkning av samma anslag med

1

000

kronor.

Stegringen av fångantalet under senare år har medfört ett starkt ökat be­

hov av byggnadsarbeten för fångvårdens räkning. Ehuru en verkstadslokal

vid Ystadshäktet varit synnerligen behövlig, har detta arbete hittills fått

stå tillbaka för tillgodoseende av behov, som ansetts mera trängande. Anslag

för ändamålet torde emellertid böra äskas å allmän beredskapsstat III för

nästa budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av...............................................................................kronor 32 000.

[3.]

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs. Av

de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 efter förslag på

justitiedepartementets föredragning anvisade beredskapsanslagen kvarstår

odisponerat, förutom det under föregående punkt omförmälda anslaget, en­

dast ett reservationsanslag å 58 000 kronor till gymnastik- och skolbyggnad

vid ungdomsanstalten å Skenäs.

I sin förut omförmälda skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrel­

sen begärt att få disponera jämväl detta anslag. Styrelsen erinrar, att före­

dragande departementschefen vid anslagsäskandets framläggande (prop.

2/1941, bilaga 14, punkt

6

) påpekade, att de möjligheter till kroppsövningar,

som anordningarna vid Skenäsanstalten erbjöde under den mörkare årstiden,

måste betecknas som föga tillfredsställande, vartill komme att ett särskilt

gymnastikhus skulle fylla behovet av en samlingslokal inom anstalten. Här­

jämte skulle, enligt vad departementschefen vidare uttalade, uppförandet av

denna särskilda byggnad frigöra vissa andra utrymmen, varigenom anstal­

ten kunde beläggas med ett något större antal elever än det normala. Sist­

nämnda omständighet finner fångvårdsstyrelsen vara synnerligen beaktans-

värd, då ungdomsfängelseklientelet befunnit sig i så gott som ständig steg­

ring sedan lagen om ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

153

Medan de först uppgjorda, till 1941 års riksdag framlagda kostnadsbe­

räkningarna slutade på ett belopp av 58 000 kronor, motsvarande det bevil­

jade anslagets belopp, visar en år 1943 av arkitekten Birch-Lindgren gjord

förnyad beräkning ett anslagsbehov av 82 500 kronor enligt följande speci­

fikation.

Byggnadsarbeten.

Grund .................................................................... kronor 7 300

Stomme (Svenska Trähus) ................................ » 31 000

Uppsättning av stommen, taktäckning, mål­

ning m. m.......................................................... » 15 500

Gymnastikinredning ........................................... »

6

600 kronor 60 400

Rörinstallationer ..................................................... » 12 500

Elektriska installationer ......................................... »

3 300

Oförutsett, ritningar, kontroll, planering, vägar »

6

300

»

22 100

Summa kronor 82 500.

Vid den sålunda gjorda beräkningen, enligt vilken anslagsbehovet alltså

med 24 500 kronor överstiger det år 1941 beviljade anslaget å 58 000 kro­

nor, har arkitekten Birch-Lindgren under hand samrått med byggnadssty­

relsen. Den betydande kostnadsökningen är enligt fångvårdsstyrelsen att

hänföra till inträffade prisstegringar.

Fångvårdsstyrelsens hemställan innefattar, förutom en begäran att få taga

i anspråk det beviljade beredskapsanslaget oberoende av härför gällande för­

utsättningar, att jämväl det utöver anslaget erforderliga beloppet å 24 500

kronor ställes till styrelsens förfogande.

Av den tidigare verkställda utredningen i ämnet torde framgå, att behovet

Departements -

av en gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs bör till-

cAefen•

godoses så snart omständigheterna det medgiva. Skenäsanstalten är central­

anstalt inom ungdomsfängelseorganisationen och bristen på lämpliga gym­

nastik- och skollokaler försvårar en ändamålsenlig fostran och utbildning

av det ungdomliga klientel som vårdas därstädes. Genom den nya byggnadens

tillkomst skulle dessutom kunna beredas plats å anstalten för ytterligare ett

tiotal elever. På grund av det anförda torde det år 1941 för ändamålet an­

visade beredskapsanslaget böra ersättas med ett nytt anslag å allmän bered-

skapsstat III för budgetåret 1944/45, vilket anslag i överensstämmelse med

de senast verkställda kostnadsberäkningarna bör uppföras med 82 500 kro­

nor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten

å Skenäs å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av ......................................... kronor 82 500.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.]

Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall. I

skrivelse den

23

augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för följande byggnads­

arbeten vid vårdanstalten å Hall, nämligen för utbyggande av en bostads­

länga vid Hall, för uppförande av ett nytt bostadshus vid Håga samt för in­

redande av personaltvättstuga i köksbyggnaden och två enkelrum i den s. k.

Storgården. Såvitt angår bostadslängan vid Hall och personaltvättstugan in­

nebär styrelsens hemställan ett upprepande av en i skrivelse den

2

september

1942 i sådant hänseende gjord framställning, vilken icke föranledde anslags-

äskande till 1943 års riksdag (jfr 1943 års statsverksprop., kapitalbudgeten:

bil.

1

). Rörande behovet av bostäder vid Hallanstalten anfördes i sistnämnda

skrivelse följande.

Vid vårdanstalten å Hall är behovet av bostadslägenheter, särskilt familje­

bostäder, alltjämt mycket starkt, trots de lägenheter som iordningställts i nya

eller moderniserade hus. Hallanstalten är belägen ungefär en halv mil från

Södertälje och måste anses avsides belägen, i vart fall så tillvida att befatt­

ningshavarna för att erhålla bostäder äro helt hänvisade till vad fångvården

har att erbjuda. Anstaltens läge gör att det är svårt att få ogifta tjänstemän

att för någon längre tid stanna på anstalten. Flera av dem önska ingå äkten­

skap och anspråken på familjebostäder äro alltjämt stora. Vid anstalten fin­

nas för närvarande omkring 75 befattningshavare och omkring 50 familje­

bostäder. Direktören vid vårdanstalten å Hall har i skrivelse till fångvårds­

styrelsen anmält, att bostäder alltjämt saknas vid anstalten för några befatt­

ningshavare, vilka alltså måst provisoriskt inhysas, samt att ett flertal yngre

tjänstemän önska ingå äktenskap men att familjebostäder saknas för dem.

I fortsättningen erinrade styrelsen, att de nya bostadshusen vid Hallan­

stalten utförts såsom seriehus av trä (radhus) enligt standardkonstruktion.

Två sådana hus hade redan uppförts. Den tredje radhuslängan, av vilken

två hus redan utförts, kunde tillbyggas med en trerums- och tre tvårumslägen­

heter.

Beträffande personaltvättstugan åberopades, att anstaltens personal för

tvätt utnyttjade den gamla tvättstugan i köksflygeln, vilken flygel befunne

sig i mycket bristfälligt skick och skulle rivas. Då vidare en ny personal­

tvättstuga, större än den nuvarande, vore erforderlig i samband med bostads­

beståndets tillväxt vid anstalten, hade förslag uppgjorts till en ny tvättstuga

i köksbyggnaden.

Kostnaderna för utbyggande av radhuset hade av fångvårdsstyrelsens arki­

tekt Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor och för personaltvättstugan

till 9 500 kronor.

I sin nu föreliggande framställning har fångvårdsstyrelsen åter framhållit,

att särskilt bristen på familjebostäder vöre allvarlig både vid anstalten å

Hall och vid sinnessjukavdelningen å Håga. Bostadsbristen gjorde det svårt

att anskaffa duglig arbetskraft till anstalten och redan anställd personal sökte

sig därifrån. Direktören hade enträget hemställt, att medel måtte äskas till

ett flertal nya bostadslägenheter.

Enligt en av styrelsens arkitekt verkställd ny kostnadsberäkning kunna

kostnaderna för radhuset vid Hall nedbringas till 77 500 kronor, därav 54 000

155

kronor för tre tvårumslägenheter å 18 000 kronor och 23 500 kronor för en

trerumslägenhet.

Beträffande frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet vid sinnessjukav­

delningen å Håga har styrelsen anfört, att det för bostäder där iordningställda

området vore av sådan beskaffenhet, att bostäderna lämpligast utfördes så­

som tvåvåningshus om fyra tvårumslägenheter. Ett sådant bostadshus hade

tidigare uppförts. Styrelsen föreslår nu till uppförande ett hus av något enk­

lare typ, vilket enligt arkitekten Birch-Lindgren skulle draga en kostnad av

75 000 kronor, därav 72 000 kronor för fyra lägenheter å 18 000 kronor och

3 000 kronor för planeringsarbeten m. m.

Vad angår personaltvättstugan upplyser styrelsen, att förarbeten gjorts för

att inrymma personaltvättstugan i östra delen av den moderniserade köks-

byggnaden. Det återstode i huvudsak blott att sätta upp några väggar och an­

skaffa maskiner. Genom att anordna personaltvättstuga i köksbyggnaden

kunde särskilda personaltvättstugor i de nya bostadshusen inbesparas. Kost­

naderna för tvättstugan skulle liksom förut bliva 9 500 kronor, varav 5 000

kronor för byggnadsarbeten samt 4 500 kronor för rörledningar och maskiner.

Slutligen har styrelsen begärt ett belopp av

8

000 kronor för inredande

av två enkelrum i den s. k. Storgården. För ändamålet skulle tagas i anspråk

ett där befintligt dagrum, vilket icke vöre oundgängligen nödvändigt för sitt

ursprungliga ändamål.

I enlighet med vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt, att

förslag måtte föreläggas riksdagen att till nya bostadshus m. m. vid vårdan­

stalten å Hall anvisa ett reservationsanslag å (77 500 + 75 000 + 9 500 +

8

000) 170 000 kronor.

I utlåtande den 3 september 1943 har byggnadsstyrelsen uttalat, att sty­

relsen icke hade något att erinra mot de av arkitekten Birch-Lindgren upp­

gjorda ritningsförslagen eller mot de beräknade kostnaderna för arbetena.

Vid inrättandet av Hallanstalten förutsattes, att personalen därstädes i viss

Departement-

utsträckning skulle kunna beredas bostäder i Östertälje, som är beläget 3 km cheten-

från Hall och 5 km från Håga. Till följd av utvecklingen på bostadsmark­

naden har så ej kunnat ske. Av anstaltens för närvarande omkring 90 befatt­

ningshavare lia endast 3 kunnat erhålla bostad på annat håll, medan de öv­

riga iiro hänvisade till anstalten. Antalet familjebostäder därstädes utgör nu

52, vartill komma tre bostäder som tagits i anspråk oaktat de äro så brist­

fälliga att de utdömts för bostadsändamål. Fem tjänstemän, som äro familje­

försörjare, men som endast kunnat anvisas enkelrum, ha sina familjer bo­

satta på annan ort. Bristen på familjebostäder har medfört, att ett flertal

befattningshavare måst avstå från alt bilda familj. Det är uppenbart, att nu

angivna förhållanden måste inverka menligt på rekryteringen av personalen

vid anstalten och de stå dessutom i dålig överensstämmelse med statsmakter­

nas intresse att främja familjebildning. Med den storlek personalen fått har

situationen utvecklats så, att en snar utökning av anstaltens bostadsbestånd

framstår såsom nödvändig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän bered-

skapsstat II för nästa budgetår. Medel böra därvid beräknas, förutom till de

nya bostadshusen vid Hall och Håga, till den föreslagna personaltvättstugan.

Den vid anstalten befintliga tvättinrättningen är nämligen inrättad för stor­

drift — tvätt ombesörjes där för såväl Hallanstalten som centralfängelset å

Långholmen — och kan ej användas för personalens behov. Däremot synes

icke lika behövligt att nu utöka antalet ungkarlsbostäder. Några medel för

inredande av enkelrum i Storgården torde därför icke böra beräknas i detta

sammanhang. Det av fångvårdsstyrelsen beräknade anslagsbehovet kan här­

igenom minskas med

8

000

kronor till 162

000

kronor.

Jag hemställer i enlighet med vad sålunda anförts, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall å all­

män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................................................. kronor 162

000

.

[5 ]

Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet i Sundsvall. I

skri­

velse den 25 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn anslag till

vissa moderniseringsarbeten vid kronohäktet i Sundsvall, innefattande dels

installation av centralvärme och dels komplettering av de sanitära anord­

ningarna. Styrelsen meddelar, att uppvärmningen av cellerna i kronohäktet

för närvarande sker medelst i hjärtmuren inmurade kaminer och av expe­

ditions- och bostadsrummen medelst kakelugnar. Då ifrågavarande uppvärm-

ningssätt vöre mycket otidsenligt och hömcellerna dessutom vore svåra att

uppvärma, hade det ansetts nödvändigt att införa värmeledning i hela bygg­

naden. Styrelsen framhåller tillika, att det särskilt i ett fängelse med den

nordliga belägenhet, kronohäktet i Sundsvall har, är en allvarlig brist, örn

uppvärmningsanordningarna befinnas mindre tillfredsställande.

Rörande de ifrågasatta arbetena anföres i fångvårdsstyrelsens skrivelse

närmare:

>

1

.aJ:

Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skall uppvärm­

ningen anordnas medelst varmvatten med radiatorer, placerade i cellerna

strax intill hjärtmuren, ävensom radiatorer uppställda i korridorerna. I bo­

stads- och expeditionslokalerna uppställas radiatorer på vanligt sätt under

fönstren. Det cirkulerande vattnets uppvärmning skall ske från i källaren

under cellkorridoren uppställda tvenne pannor för eldning med ved eller

koks. I pannrummet uppställas dessutom erforderliga pumpar för värme­

systemet samt anbringas en cistern för beredning av varmt förbruknings-

vatten till bad, kök m. m.

Beträffande de sanitära anordningarna måste vissa förändringar avseende

tvättställ, bad och w.-c. anordnas i fångarnas toalettrum, i föreståndarens

bostad och i kök. Toalett anordnas för allmänheten ävensom tvättställ i sjuk­

rum och läkarens mottagningsrum. Vissa gasledningar indragas och gasut­

tag anordnas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

157

Kostnaderna för ifrågavarande omändringsarbeten ha av arkitekten Birch-

Lindgren beräknats på följande sätt.

Installation av rörledningar (Theorells ingeniörsbyrå) .... kronor 47 000

Byggnadsarbeten (enligt anbud)

Pannrum med skorsten .................................. kronor 5 800

Trappa till pannrum ......................................... »

2 400

Uppsättning av väggar ......................................... »

1 400

Håltagning .............................................................. »

4 900

Målning av radiatorer och rörledningar ....

»

2 500 »

Oförutsett, ritningar, kontroll ...................................................... »

17 000

8 000

Summa kronor 72 000.

I enlighet nied det anförda har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning och i sam­

band därmed komplettering av de sanitära installationerna vid kronohäktet

i Sundsvall anvisa ett investeringsanslag av 72

000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den

8

oktober 1943 förklarat

sig icke hava något att erinra beträffande ifrågavarande arbeten eller de

därför beräknade kostnaderna.

De för uppvärmning av cellerna i kronohäktet avsedda kaminerna äro, en-

Departements-

ligt vad jag inhämtat, icke direkt anslutna till cellerna utan värmen ledes chefen-

till dessa genom ett murat rörsystem. Detta system är utbränt och delvis

söndersprucket, vilket nödvändiggör ofta förekommande reparationsarbeten,

varvid cellmurarna måste huggas upp. Cellerna kunna då icke användas

och detta medför att kronohäktets kapacitet icke kan till fullo utnyttjas. Då

Sundsvallshäktet bör bibehållas för framtiden, synes ändamålsenligt att mo­

dernisera hela uppvärmningssystemet och införa värmeledning. I samband

därmed bör, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, även de sanitära anlägg­

ningarna kompletteras och moderniseras.

Anslag för ändamålet torde böra uppföras å allmän beredskapsstat III för

budgetåret 1944/45.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning m. m. vid kronohäktet i

Sundsvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av ......................................... kronor 72 000.

[6.] Värmelcdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. I

skrivelse den 19 april 1944 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn medel till

anordnande av värmeledning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. Beträf­

fande behovet därav anför styrelsen följande.

Vid rannsakningshäktet i Hudiksvall utgöras värmeanordningarna av

gammalmodiga värmeugnar, vilka värma dåligt och gång efter gång spruc-

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

kit sönder. Ett förbättrat uppvärmningssystem har fördenskull sedan länge

varit önskvärt men med hänsyn till krisförhållandena har styrelsen i det

längsta velat utnyttja de befintliga värmeanordningarna. De stora bristfäl-

ligheter, som vidlåda desamma, medföra emellertid åtskillig risk att ytter­

ligare skjuta på åtgärderna med förbättring av uppvärmningsanord-

ningarna.

Enligt ett på uppdrag av fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag till värme-

ledningsanläggning för häktet, vilket förslag granskats av arkitekten Birch-

Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen, skulle kostnaderna för anlägg­

ningen uppgå till 64 000 kronor enligt följande specifikation

Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 43 000

Håltagning, efterlagning, fundament, rökkanal, pannrum,

bränsleförråd m. m............................................................................ »

15 000

Arvoden, kontroll, oförutsett .............................................................. »

6

000

Summa kronor 64 000.

I enlighet med denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning vid

rannsakningshäktet i Hudiksvall anvisa ett investeringsanslag av 64 000

kronor.

De nuvarande uppvärmningsanordningarna vid rannsakningshäktet i Hu­

diksvall draga på grund av sin bristfällighet stora reparationskostnader. På

grund av den dåliga förbränningseffekten bliva jämväl bränslekostnaderna

mycket dryga. Med hänsyn härtill och då införandet av värmeledning ingår

såsom ett led i den pågående moderniseringen av de fängelsebyggnader, som

med säkerhet komma att bibehållas, synes anslag för nu ifrågavarande än­

damål böra äskas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning vid rannsakningshäktet i

Hudiksvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 64 000.

[7.]

Värmeicdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Visby. I

sin un­

der näst föregående punkt omförmälda skrivelse den 19 april 1944 har fång­

vårdsstyrelsen hemställt om anslag till värmeledningsanläggning jämväl vid

rannsakningshäktet i Visby. Styrelsen anför:

Rannsakningshäktet i Visby uppvärmes för närvarande genom cellugnar.

Systemet har visat sig otillfredsställande med hänsyn till bland annat den

ojämna värmefördelningen. Frågan örn nya värmeanordningar har förden­

skull vid ett flertal tillfällen dryftats. Med hänsyn till kostnaderna och det

tidigare jämförelsevis låga fångantalet har det dock fått anstå med föränd­

ringar av uppvärmningsanordningarna. Styrelsen finner det emellertid nu

nödvändigt att införa värmeledning i häktesbyggnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

159

Kostnaderna för införande av värmeledning i häktet uppgå enligt ett av

arkitekten Birch-Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen granskat förslag

till 45 000 kronor, vilket belopp specificeras på följande sätt.

Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 32 000

Håltagning, efterlagning ...................................... kronor 2 700

Fundament, rökkanal................................................ »

2 100

Pannrum, bränsleförråd........................................... »

1 300

Diverse arbeten............................................................ »

1 700

»

7

800

Arvoden, kontroll, oförutsett.......................................................... »

5 200

Summa kronor 45 000.

Fångvårdsstyrelsen hemställer örn anvisande för ifrågavarande ändamål

av ett investeringsanslag å 45 000 kronor.

Uppvärmningssystemet vid Visbyhäktet är föråldrat och fyller icke de

krav, som böra ställas på en tidsenlig anläggning. Liksom vid anstalterna i

Sundsvall och Hudiksvall böra därför de oekonomiska uppvärmningsanord-

ningarna vid ifrågavarande anstalt slopas och ersättas med värmeledning.

Anslag för ändamålet torde böra äskas å allmän beredskapsstat III för bud­

getåret 1944/45.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet

i Visbg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av......................................... kronor 45 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

Departements­

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

161

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 19 AU.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter linder

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalin­

vesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid

följande. I

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för bygg­

nadsarbeten inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett be­

lopp av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande sig

med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och

145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp har sedermera efter

beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor. Huvuddelen av

de sammanlagda kostnaderna belöper på arbeten, som föranledas av genom­

förandet av försvarsbeslutet eller stå i omedelbart samband därmed. För vis­

sa andra arbeten ha i de angivna kostnadssummorna reserverats jämförel­

sevis betydande belopp.

En stor del av byggnadsprogrammet har genomförts. Fortfarande återstå

dock — såsom av investeringsutredningens betänkande framgår ■— åtskilliga

arbeten att utföra.

De i försvarsbeslutet angivna kostnadssummorna återspegla icke försvars-

väsendets totala behov av investeringar för byggnads- och liknande ändamål

under den löpande femårsperioden. En gradering mellan byggnadsändamålen

har måst ske, varvid ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskju­

tits till tid efter femårsperiodens utgång.

I avsikl att underlätta överblicken över den hittillsvarande belastningen

av försvarsbeslutets kostnadsram ha vid den lill årets riksdag avlåtna pro-

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2S1.

11

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

positionen nr 175 fogats sammanställningar, en för varje försvarsgren, upp­

tagande de olika byggnadsobjekt som enligt vad nu kan bedömas böra och

kunna rymmas inom kostnadsramen. Av sammanställningarna framgår, att

den marginal för oförutsedda byggnadsändamål, som i försvarsbeslutet be­

räknats, såvitt angår arméförvaltningens delfond är i det närmaste helt tagen

i anspråk, medan i fråga örn marin- och flygförvaltningarna läget är något

gynnsammare. Det är tydligt, att dessa marginaler icke kunna bereda utrym­

me för investeringar av den storleksordning, som investeringsutredningens

föreliggande förslag innebär. Bifall till detta förslag måste därför medföra ett

överskridande av den del av femårsplanens kostnadsram, som avser kapital­

investeringar. Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens

förslag avser att tjäna, synes ett sådant överskridande i och för sig icke be­

höva framkalla betänkligheter. Principiellt böra dock de marginaler för oför­

utsedda byggnadsändamål, som enligt det föregående ingå i de i kostnadsra­

men upptagna beloppen för kapitalinvesteringar, belastas med så stor del av

kostnaderna för de i investeringsreserven ingående arbetena, som på denna

väg kan bestridas utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande

hänförliga arbeten skjutas åt sidan. I vad mån så kan ske är icke möjligt att

på grundval av investeringsutredningens förslag bedöma, då vid utformandet

av detta förslag i viss mån andra synpunkter måst göra sig gällande och för­

slaget därför icke kunnat innefatta en fullständig avvägning av försvarsvä-

sendets återstående byggnadsbehov efter deras inbördes angelägenhetsgrad.

Så snart en mera definitiv överblick över dessa byggnadsbehov kan erhållas

— eventuellt redan i samband med framläggande av medelsäskanden för bud­

getåret 1945/46 — torde böra fastställas i vad mån de byggnadsarbeten, som

enligt vad i det följande anföres böra medtagas i investeringsreserven, skola

belasta femårsplanens kostnadsram.

I detta sammanhang bör erinras, att kostnaderna för till grovarbetsreser-

ven hänförda arbeten enligt investeringsutredningens förslag skola bestridas

från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln till åtgärder för ar­

betsmarknadens reglering m. m. I den mån dylika arbeten finnas böra falla

inom försvarsbeslutets kostnadsram torde härav föranledd reglering av kost­

nadsfördelningen framdeles böra ske. För att underlätta ett framtida ställ­

ningstagande i detta hänseende komma i det följande — oberoende av att

anslag sålunda icke äskas i detta sammanhang —■ jämväl de till grovarbets-

reserven hänförliga arbetena att upptagas till behandling.

I ett flertal fall har utredning rörande av investeringsutredningen före­

slagna arbeten redan framlagts för riksdagen i samband med redogörelse för

förvaltningsmydigheternas medelsäskanden för nästa budgetår. I dessa fall

torde i det följande allenast få hänvisas till den proposition, där ifrågava­

rande spörsmål behandlats. Av investeringsutredningen framlagda kostnads­

beräkningar uppvisa i regel vissa skiljaktigheter i jämförelse med för­

valtningsmyndigheternas tidigare äskanden. Härvid bör beaktas att, me­

dan kostnaderna för i försvarsbeslutets kostnadsram ingående arbeten be­

räknats på grundval av prisläget den 1 juli 1941, investeringsutredningen ge-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

163

nomgående utgått från det nu aktuella prisläget. I den mån kostnader för

administration icke tidigare ingått i beräkningarna har jämväl en härav för­

anledd jämkning företagits av investeringsutredningen.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Vissa investeringsarbeten för armén.

Vissa skyddsrum och lag ring sanläggning ar m. m.

I sitt be­

tänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och stats­

understödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 har

investeringsutred­

ningen,

sedan chefen för försvarsstaben avgivit förslag i ämnet, till grovar-

betsreserven hänfört vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. Ären­

det är av den natur att närmare redogörelse icke lämpligen bör lämnas till

statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar böra meddelas riksdagens ve­

derbörande utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet över­

lämnas.

Utredningen har anfört, att arbetena icke rymdes inom femårsplanens kost­

nadsram men väl lämpade sig att ingå i en grovarbetsreserv. För budgetåret

1944/45 beräknade utredningen ett belopp av 6 000 000 kronor erforderligt.

Ur försvarets synpunkt synes det angeläget, att ifrågavarande byggnads-

Departements-

företag komma till utförande. Jag har därför intet alt erinra mot att ar- «*«/«"•

betena medtagas i detta sammanhang. Verkställd utredning har givit handen,

att totalkostnaderna för föreslagna arbeten uppgå till omkring 11 600 000

kronor, varav 2 000 000 för lagringsanläggningar vid vissa jaktflygförband,

1 000 000 kronor för viss skyddsrumsanläggning, 8 100 000 kronor för visst

bombsäkert ersättningsförråd samt 500 000 kronor för vissa underjordiska

lagringsanläggningar. Det för skyddsrumsanläggningen avsedda beloppet har

beräknats med beaktande av att jag i annat sammanhang föreslår, att till

anordnande av vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag av 6 570 000

kronor beräknas för nästa budgetår.

Jag anser mig böra biträda det sålunda framlagda byggnadsprogrammet

och utgår ifrån att medel skola ställas till förfogande efter närmare prövning

av Kungl. Maj:t. I enlighet med investeringsutredningen beräknar jag ett

belopp av 6 000 000 kronor erforderligt för nästa budgetår. Av detta belopp

böra 4 000 000 kronor hänföras till arméförvaltningens delfond av försyars-

väsendels fastighetsfond, medan återstoden, 2 000 000 kronor, belöper på lag-

ringsanläggningarna för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygför­

valtningens delfond. Örn arbetena komma till stånd böra de upptagas till re­

dovisning i enlighet härmed.

Investeringsändamålet torde böra hänföras till grovarbetsreserven.

Exercisbyggnader.

1941 års försvarsutredning beräknade medelsbeho­

vet för uppförande av exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement

till 4 400 000 kronor.

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Vid anmälan av propositionen 1942:210 anförde jag, att de samman­

lagda kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement

kunde beräknas uppgå till 4 595 000 kronor. Emellertid ansåg jag, att för

femårsperioden 1942/47 borde beräknas medel till uppförande av exercishus

endast vid sådana förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden

vore i oundgängligt behov därav. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med

uppförande av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta

Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration,

2 150 000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperioden 1942/47, varför

kostnaderna under femårsperioden skulle uppgå till 2 445 000 kronor. Riks­

dagen (skrivelse 1942: 374) hade intet att däremot erinra.

I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43

tillhopa 1 325 000 kronor för uppförande av exercisbyggnader vid sju för­

band, nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanterirege­

mente, Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artil­

lerikår och Norrlands trängkår. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran

av riksdagen (skriv. 1942:376).

Genom beslut den 20 november 1942 ställde Kungl. Maj:t 1 100 000 kronor

till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande exer­

cisbyggnader.

Arméförvaltningen beräknade i skrivelse den 10 februari 1943 kostna­

derna för uppförande av de exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210

förutsatts skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47, till sam­

manlagt 2 142 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De exercisbyggna­

der, för vilka medel beräknats av 1942 års riksdag, upptogos i angelägenhets-

grupp 1, medan de övriga hänfördes till angelägenhetsgrupp 2, d. v. s. anså-

gos kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut.

Vid anmälan av propositionen 1943:222 framhöll jag, att — ehuru det av

utbildningsskäl skulle vara önskvärt, om samtliga de i 1942 års försvarsbeslut

förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande — jag i likhet

med arméförvaltningen av kostnadsskäl icke för det dåvarande ansåg mig

böra räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader

vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka anslags­

medel redan ställts till förfogande. Riksdagen (skriv, nr 335) fann icke anled­

ning till erinran mot vad sålunda anförts.

Under åberopande av arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 10

februari 1943 har investeringsutredningen, efter samråd med försvarsdeparte­

mentet, funnit skäl föreligga att i viss utsträckning medtaga uppförandet av

exercishus i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Emellertid syntes

även vissa arbeten med örn- och tillbyggnad av matinrättningar böra medta­

gas i investeringsreserven. Enär specificerade uppgifter beträffande behovet

av exercishus och matinrättningar icke erhållits, hade utredningen ansett sig

böra i investeringsreserven upptaga ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor

för uppförande av exercishus samt om- och tillbyggnad av matinrättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281 .

165

Utredningen förutsatte, att i samband med propositionsarbetet närmare Rom­

me att angivas, vilka arbeten som härvidlag borde komma i fråga.

I yttrande den 3 maj 1944 i anledning av investeringsutredningens betän­

kande har arméns fortifikationsförvaltning i fråga örn behovet av exercis­

byggnader utan särskild motivering framlagt förslag örn uppförande av

dylika byggnader vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Göta

artilleriregemente samt Smålands artilleriregemente. Vid vartdera av de två

förstnämnda regementena lia kostnaderna beräknats till 200 000 kronor samt

vid vartdera av artilleriregementena till 120 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsförvaltningens förslag

Departements-

och föreslår således, att tillhopa 640 000 kronor beräknas för exercisbygg-

dufén.

nader. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Om- och tillbyggnad av matinrättning ar. Genom beslut av 1943

års riksdag lia medel, tillhopa 2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942,

beräknats för utökning och renovering av matinrättningarna vid de för­

band, som i samband med 1942 års försvarsbeslut erhållit väsentligt utökade

personalstyrkor och som sålunda i första hand ansetts böra tillgodoses i

förevarande avseende. Av beloppet beräknades sålunda 1650 000 kronor

för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid samtliga trängkårer

samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår. För budgetåret

1944/45 äskade arméförvaltningen medel för renovering av matinrättning­

arna vid Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingen­

jörkår ävensom för avhjälpande av vissa bristfälligheter med avseende å

ventilationsanordningarna i köken vid ett flertal äldre matinrättningar.

Av propositionen nr 175 till årets riksdag framgår, att jag icke för när­

varande ansett mig kunna biträda arméförvaltningens förslag i sistnämnda

hänseende men att jag för örn- och tillbyggnadsarbeten vid de föreslagna tre

truppförbanden beräknat tillhopa 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Såsom av det föregående framgår, har investeringsutredningen ansett

vissa örn- och tillbyggnadsarbeten av matinrättningar lämpliga att ingå i

den allmänna investeringsreserven. Utredningen har sålunda för örn- och

tillbyggnad av matinrättningar samt för uppförande av exercishus uppta­

git ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor.

I yttrande över utredningens förevarande förslag har arméns fortifika­

tionsförvaltning, efter samråd med representanter för arméstaben och armé­

förvaltningens intendenturavdelning, anfört, att medel borde disponeras för

örn- och tillbyggnad av matinrättningar enligt följande plan.

Jämtlands fältjägarregemente, Östersund ............................ kronor

353 000

Södra skånska infanteriregementet, Ystad ............................ »

294 000

Hälsinge regemente, Gävle ............................................................ »

337 000

Västernorrlands regemente, Sollefteå ....................................... »

332 (HM)

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

Livregementet till häst, Stockholm ......................................... kronor 193 000

Livregementets husarer, Skövde ................................................. »

284 000

Norrlands dragonregemente, Umeå ............................................. »

86 000

Göta artilleriregemente, Göteborg ............................................. »

225 000

Summa kronor 2 104 000.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att vissa utredningar

rörande ny-, om- och tillbyggnad av matinrättningar påginge inom statens

organisationsnämnd, varför vissa revideringar av ämbetsverkets kostnads­

beräkningar icke vore uteslutna.

Såsom av propositionen nr 175 (s. 82—85) framgår, är örn- och nybygg­

nad av ett flertal matinrättningar vid arméns truppförband ett sedan länge

framfört önskemål, vilket dock med hänsyn till svårigheterna att inrymma

kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram endast delvis kunnat för­

verkligas. Av propositionen framgår även, att 1940 års militära byggnads-

utredning framlagt förslag i ämnet.

Sedan nu investeringsutredningen upptagit ett kollektivanslag för inatin-

rättningar och exercishus, har arméns fortifikationsförvaltning föreslagit,

att medel skola beräknas för renovering av matinrättningarna vid åtta

truppförband på sätt av den lämnade redogörelsen närmare framgår. Samt­

liga de nu föreslagna utom två, nämligen matinrättningarna vid Livrege­

mentets husarer och Göta artilleriregemente, återfinnas bland dem som ar­

méförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1943/

44 föreslagit till örn- eller nybyggnad. Rörande dessa har militära bygg-

nadsutredningen verkställt kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för

investeringsutredningens förslag. Beträffande matinrättningarna vid Liv­

regementets husarer och Göta artilleriregemente ha, enligt vad som under

hand meddelats från arméns fortifikationsförvaltning, senare utredningar

givit vid handen, att dessa äro i särskilt stort behov av ombyggnad. För

ombyggnadsarbetena vid Livregementets husarer ha, likaledes enligt upp­

gift från fortifikationsförvaltningen, noggranna kostnadsberäkningar verk­

ställts, medan dylika ännu icke medhunnits beträffande Göta artillerirege­

mente, varför det angivna beloppet, 225 000 kronor, erhållits efter en mera

summarisk beräkning.

För egen del är jag beredd tillstyrka, att de nu föreslagna om- och ny-

byggnadsarbetena komma till utförande. Beträffande kostnadsberäkning­

arna finner jag icke anledning till erinran men understryker, att det för

matinrättningen vid Göta artilleriregemente beräknade beloppet icke grundar

sig på någon grundligare undersökning. Jag vill även framhålla, att vissa

jämkningar i kostnadsberäkningarna kunna bliva påkallade med hänsyn till

statens organisationsnämnds pågående utredningar. Jag beräknar emeller­

tid för ändamålet i avrundat tal tillhopa 2 100 000 kronor och förutsätter,

att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande detaljdisposi­

tionen av detta belopp. Investeringsändamålet torde böra hänföras till an-

slagsgruppen lil.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281 .

167

Gymnastikbyggnader. I enlighet med av investeringsutredningen fram­

lagt förslag förordar jag, att i förevarande sammanhang medel beräknas för

gymnastikbyggnader vid vissa nytillkomna förband. Beträffande vilka av

arméns truppförband, som i detta avseende böra komma i fråga, får jag

hänvisa till utredningens förslag (bilaga 15 b), vilket grundar sig på av ar­

méns fortifikationsförvaltning verkställd utredning. Kostnadsberäkningarna,

utvisande ett sammanlagt medelsbehov av 2 188 000 kronor för sex byggnader,

torde kunna godtagas. Här bör dock anmärkas, dels att den av investerings­

utredningen för Wendes artilleriregemente i Kristianstad föreslagna gymna­

stikbyggnaden rätteligen skall avse det nya etablissementet i Norra Åsum,

dels ock att på grund av läget på arbetsmarknaden gymnastikbyggnader ännu

icke kommit till utförande vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luft-

värnskår. För gymnastikbyggnader vid dessa båda förband har emellertid

1941 års riksdag (prop. 267, skriv. 364) anvisat medel. För ändamålet avsedda

belopp böra ställas till förfogande så snart arbetsmarknads- och materialläget

så medgiver.

I anslutning till det anförda beräknar jag å beredskapsstaten för nästa bud­

getår ett belopp av i avrundat tal 2 175 000 kronor för gymnastikbyggnader

vid vissa av arméns truppförband. Investeringsändamålet synes böra hän­

föras till anslagsgruppen III.

Luftvärnsskjutskolan. Såsom av den till årets riksdag framlagda pro­

positionen nr 175 (s. 28—30) framgår, framlade arméns fortifikationsför­

valtning med skrivelse den 10 februari 1944 ett till 867 000 kronor — enligt

prisläget den 1 juli 1941 — kostnadsberäknat förslag rörande ordnande av

officers- och underofficersförläggning m. m. vid luftvärnsskjutskolan å Väddö.

På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare

endast kunna tillstyrka, att för kvinnlig personal erforderliga bostäder, kost­

nadsberäknade till 100 000 kronor, komme till utförande under nästa budget­

år, medan beträffande programmet i övrigt vissa ytterligare utredningar borde

verkställas i syfte att nedbringa kostnaderna. I yttrande till statsrådsprotokol­

let anförde jag sålunda, att den disposition av utrymmena, som ämbetsverket

förutsatt — strängt åtskilda förläggningar och mässar för officerare och

underofficerare m. m. —• ej syntes medgiva ett rationellt utnyttjande av de till

uppförande föreslagna byggnaderna. Vidare syntes det icke uteslutet, att

genom en mindre omläggning av programmet för skjutplatsens utnyttjande

en jämnare fördelning av personalstyrkorna under olika perioder kunde

åstadkommas.

Investeringsutredningen har, på förslag av arméns fortifikationsförvaltning,

i investeringsreserven för nästa budgetår medtagit arbeten vid luflvärns-

skjutskolan till en kostnad av 300 000 kronor.

Från fortifikationsförvaltningen har inhämtats, alt av propositionen nr 175

föranledd utredning rörande förläggningens ordnande icke vore avslutad,

varför definitivt förslag i ämnet ännu icke kunde framläggas. En preliminär

undersökning hade dock givit vid banden, att viss begränsning av kostnaderna

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

kunde erhållas genom sammanförande av officers- och underofficersmässarna

till en gemensam byggnad. Däremot syntes någon minskning av förläggnings-

utrymmet icke böra ifrågakomma. Det av investeringsutredningen upptagna

beloppet, 300 000 kronor, hade av förvaltningen avsetts att fördelas med

146 000 kronor å en för officerare och underofficerare gemensam mässbygg­

nad, med 127 900 kronor å barackförläggning för 50 officerare samt med

26 100 kronor å vägar och planering, utvändiga ledningar och administra­

tion m. m.

Ehuru med slutligt ställningstagande till frågan om förläggningens ord­

nande vid luftvärnsskjutskolan å Väddö torde få anstå tills definitivt förslag

i ämnet föreligger, anser jag mig kunna tillstyrka, att det av investeringsut­

redningen föreslagna beloppet, 300 000 kronor, medtages i investeringsreser-

ven för nästa budgetår. På Kungl. Majit torde få ankomma att framdeles

meddela närmare föreskrifter rörande förläggningens ordnande. Investerings-

ändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottsplatser. Tidigare har jag icke ansett mig annat än i enstaka

undantagsfall kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka, att medel in­

om femårsplanens kostnadsram anvisas för anläggande av idrottsplatser vid

truppförbanden.

Investeringsutredningen har emellertid — med hänsyn till att dylika arbe­

ten äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad ar­

betskraft — funnit desamma lämpliga att ingå i den s. k. grovarbetsreserven.

Efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning har utredningen upptagit

tillhopa 2 145 000 kronor för ny- och ombyggnad av idrottsplatser för armén.

Större delen av beloppet hänför sig till ny- eller ombyggnad av idrottsplatser

vid tidigare befintliga förband eller skolor. Sålunda lia 75 000 kronor beräk­

nats för vardera av idrottsplatserna vid krigsskolan och infanteriskjutsko-

lan samt likaledes 75 000 kronor för motsvarande ändamål vid ettvart av

följande förband, nämligen Livregementets grenadjärer, Kronobergs rege­

mente, Jönköpings-Kalmar regemente, Hallands regemente, Bohusläns rege­

mente, Livregementets husarer, Södermanlands pansarregemente, Gotlands

artillerikår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår, Göta trängkår

samt Skånska trängkåren. För ombyggnad av idrottsplats vid Södra skånska

infanteriregementets förläggning i Revingehed har upptagits ett belopp av

46 000 kronor. Vidare har föreslagits nyanläggning av idrottsplatser vid för­

läggningarna å Järvafältet för Svea livgarde, Svea artilleriregemente och

Första intendenturkompaniet. Kostnaderna för dessa anläggningar ha för

Svea livgarde beräknats till 98 000 kronor och för vartdera av de båda öv­

riga förbanden till 75 000 kronor. För Wendes artilleriregementes nya för­

läggning vid Norra Åsum liksom för Bergslagens artilleriregemente i Kristi­

nehamn ha nyanläggningar föreslagits för en kostnad av 80 000 respektive

108 000 kronor. För anläggning av idrottsplats vid Wendes artilleriregemen­

tes nuvarande etablissement i Kristianstad, som avses skola tagas i anspråk

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

169

bland annat för förläggning av ett signalkompani, har jämväl beräknats ett

belopp av 80 000 kronor. Vidare ha nya idrottsplatser till en kostnad av

75 000 kronor respektive 98 000 kronor föreslagits för Göta pansarlivgarde i

Enköping och Skånska pansarregementet i Hässleholm. Slutligen lia nya

idrottsplatsanläggningar föreslagits för vissa luftvärnsförband, nämligen

Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår

samt Luleå luftvärnskår. Kostnaderna lia beräknats till 86 000 kronor för

vartdera av de två förstnämnda förbanden och 94 000 kronor för vartdera

av de båda övriga.

I utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande bar arméns

fortifikations! Örnalt ning i vad avser utredningens förslag i fråga örn idrotts­

platser icke gjort annan erinran än att den föreslagna idrottsplatsen vid

Wendes artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad enligt för­

valtningens mening kunde utgå.

Med hänsyn till vad investeringsutredningen i ämnet anfört och med tanke

på betydelsen av att fullgoda idrottsplatser finnas tillgängliga vid truppför- c en'

banden har jag i princip intet att erinra mot alt ifrågavarande arbeten med­

tagas i grovarbetsreserven. I likhet med arméns fortifikationsförvaltning fin­

ner jag medel icke böra beräknas för anläggande av idrottsplats vid Wen­

des artilleriregementes förläggning i Kristianstad. Föreliggande förslag inne­

bär, att separat idrottsplats skall anordnas för varje förband, även då för­

banden ligga nära varandra. Frågan örn möjligheterna att i sådana fall an­

ordna för förbanden gemensamma idrottsplatser synes böra närmare över­

vägas, innan medel för ändamålet anvisas. Denna omprövning — som spe­

ciellt avser de förband, som komma att vara förlagda till Järvafältet — torde

få ankomma på Kungl. Maj:t. I övrigt finner jag icke anledning till erinran

mot investeringsutredningens förslag och beräknar i anslutning därtill —

med beaktande av det anförda — kostnaderna till i avrundat tal 2 000 000

kronor.

Vägarbeten. Såsom av årets statsverksproposition (kapitalbudgelen: bil.

2, s. 49) framgår, upptog arméförvaltningen bland medelsäskandena för

nästa budgetår bland annat 150 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941

— för väg- och planeringsarbeten vid Södra skånska infanteriregementets

förläggning i Ystad samt inom Södermanlands pansarregementes övningsfält.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Majrts åtgärd.

I bilaga 15 b till sitt betänkande har investeringsutredningen upptagit 58 000

kronor för vägarbeten vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i

Ystad, 150 000 kronor för väg- och broarbeten vid samma regementes förlägg­

ning vid Revingehed, 86 000 kronor för vägarbeten vid Skånska pansarrege­

mentets nuvarande förläggning i Hälsingborg samt för dylika arbeten vid

Södermanlands pansarregementes förläggning i Strängnäs och Skaraborgs

pansarregementes förläggning i Skövde 380 000 respektive 172 000 kronor.

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements-

För förläggningen i Hälsingborg torde i avvaktan på Skånska pansarrege-

chefen.

mentets förflyttning några medel tills vidare icke böra beräknas för vägarbe­

ten. I övrigt har jag intet att erinra mot föreliggande förslag men förutsätter,

att arbetenas omfattning blir föremål för närmare prövning, innan medel

ställas till förfogande. Arbetena böra hänföras till grovarbetsreserven.

Vissa sjukhusbyygunder m. m. i Uppsala. Sedan arméförvaltning­

en i sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 anmält, att

frågan om sjukvårdens ordnande vid arméns underofficersskola och för­

svarets läroverk i Uppsala vore föremål för utredning, avgåvo ämbetsverkets

sjukvårds- och fortifikationsstyrelser med skrivelse den 15 november 1943

förslag i ämnet. Av skrivelserna framgår, att Upplands regemente ombe­

sörjer sjukvården jämväl vid arméns underofficersskola och försvarets läro­

verk samt att regementets sjukhus ur såväl lokal- som personalsynpunkt är

i det närmaste maximalt belastat. För att åstadkomma rationellare förhållan­

den föreslogo styrelserna, att sjukvården vid underofficersskolan och läro­

verket skulle skiljas från regementet, i vilket fall emellertid ett särskilt sjuk­

hus erfordrades. Då läroverkets och underofficers$kolans sammanlagda per­

sonalstyrka uppginge till omkring 1 100 man, borde cirka 40 vårdplatser an­

skaffas. Detta kunde ske genom att skolans elevmäss, som tidigare varit sjuk­

hus, ånyo inrättades för sitt ursprungliga ändamål, varjämte en inom skolans

område belägen före detta ammunitionsförrådsbyggnad syntes kunna om­

byggas till elevmäss. Kostnaderna för återställande av elevmässen till sjuk­

hus hade beräknats till 17 300 kronor och kostnaden för ändring av ammu-

nitionsförrådsbyggnaden till elevmäss till 178 500 kronor, allt enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Efter beredning av ärendet inom försvarsdepartementet erhöll dåvarande

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 2 december 1943 i uppdrag att

undersöka, i vad mån behovet av ytterligare vårdplatser kunde tillgodoses

genom uppförande av en sjukhusbarack i anslutning till Upplands regementes

nuvarande truppförbandssjukhus samt kostnaderna härför. Den 24 januari

1944 inkom arméns fortifikationsförvaltning med sålunda infordrat utlåtande.

Däri har anförts, att kostnaderna för uppförande vid Upplands regemente av

en sjuk vårdsbarack, inrymmande 40 vårdplatser, kunde beräknas till 65 000

kronor enligt 1941 års prisnivå. Med hänsyn till svårigheterna att finna en

för dylik barack lämplig plats inom regementets kasernområde ävensom med

tanke på att särskilt mottagningslokalerna i regementets nuvarande sjukhus

vöre behäftade med avsevärda brister, kunde styrelsen emellertid icke till­

styrka en lösning enligt denna linje.

Enligt en vid utlåtandet fogad sammanställning utgör personalstyrkan i

fred vid Upplands regemente omkring 1 150 man och vid arméns underoffi­

cersskola 150 man. Personalstyrkan vid försvarets läroverk kommer under

de åtta månader om året, då undervisning pågår, att uppgå till 800 man. Här­

till kommer viss civil manlig personal vid arméns underofficersskola och för­

svarets läroverk till ett antal av 80 man.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

171

Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande

ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag

att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhus­

frågornas lösande vid vissa närmare angivna truppförband ävensom — efter

beslut av deparlementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén,

vilkas sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, uppdrogs

genom beslut den 1 februari 1944 åt Fast att jämväl taga frågan örn sjuk­

vårdens ordnande vid Upplands regemente samt arméns underofficersskola

och försvarets läroverk under övervägande samt att, efter samråd med för­

svarets sjukvårdsförvaltning, till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsbe­

räkningar åtföljt förslag i ämnet.

I en den 6 mars 1944 avgiven skrivelse har den sålunda tillkallade utred­

ningsmannen i ämnet anfört i huvudsak följande.

Enligt utredningens beräkningssätt — som närmare framgår av propo­

sitionen 1944: 175, s. 89 ff. — skulle vårdplatsbehovet vid Upplands rege­

mente med hänsyn till att personalstyrkan uppgår till omkring 1 150 man bliva

46 platser. För en uppskattning av det för arméns underofficersskola och

försvarets läroverk erforderliga antalet vårdplatser funnos för närvarande icke

några säkra bedömningsgrunder. Det stöde emellertid klart, att sjuklighets-

procenten bland eleverna vid nämnda anstalter av flera anledningar måste

vara avsevärt lägre än då fråga vore örn personalen vid ett infanteriförband.

Ifrågavarande elever deltoge huvudsakligen i teoretisk undervisning och vore

sålunda icke utsatta för samma hälsorisker som det manskap, som erhölle sin

soldatutbildning med dess påfrestande och strapatsrika övningar m. m. Här­

till komme, alt eleverna vid arméns underofficersskola och försvarets läro­

verk i fysiskt hänseende utgjorde ett utvalt människomaterial av bästa slag.

Enligt till utredningen gjorda uttalanden av chefen för anstalterna samt av

den därstädes tjänstgörande bataljonsläkaren skulle vid sidan av erforderliga

mottagnings- och behandlingslokaler ett antal av omkring 14 vårdplatser väl

tillgodose anstalternas normala behov av dylika platser.

Utredningen hade vid sina överväganden prövat olika möjligheter för er­

nående av en ändamålsenlig och icke alltför kostsam lösning av sjukhusfrå­

gorna vid nu avsedda truppförband och anstalter.

Mot ett genomförande av arméförvaltningens fortifikations- och sjuk­

vårdsstyrelsers förslag talade enligt utredningens mening den därmed före­

nade stora kostnaden samt det förhållandet att sjukhusbyggnaden för under -

officersskolan och läroverket med en sådan anordning skulle bliva till stor del

outnyttjad. På grund härav och nied hänsyn till att berörda byggnad syntes

synnerligen väl lämpad för användning som elevmäss, ansåge sig utredningen

därför icke kunna biträda nämnda myndigheters förslag.

En tänkbar lösning av frågan vore att genom örn- och tillbyggnad av sjuk­

huset vid Upplands regemente skapa ett gemensamt sjukhus för regementet,

underofficersskolan och försvarets läroverk. En dylik anordning skulle emel­

lertid ur skilda synpunkter ställa sig mindre fördelaktig. Såväl chefen för som

bataljonsläkaren vid de ifrågavarande båda anstalterna bade påtalat de olä­

genheter, som skulle vara förenade med det icke obetydliga avståndet mellan

regementets sjukhus och anstalternas kaserner. Den tidsförlust som skulle

uppkomma genom förflyttning däremellan — vilken förflyttning för fler­

talet sjukanmälda sannolikt behövde upprepas flera gånger örn dagen —

skulle Idiva till men för studiearbetet oell på den grund även kunna förvän-

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tas i stor utsträckning avhålla eleverna från att söka nödig behandling för

sina åkommor. Nu nämnda olägenheter skulle bortfalla, därest en sådan an­

ordning genomfördes, att visserligen vårdplatserna för sjuka tillhörande un­

derofficersskolan och läroverket inrymdes i regementets sjukhus men an­

stalterna erhölle egen mottagningsavdelning inom sitt område. En dylik upp­

delning på olika ställen av mottagnings- och vårdlokaler kunde dock icke vare

sig med hänsyn till sjukvårdens ändamålsenliga bedrivande eller ur organi­

satorisk synpunkt anses lämplig.

Med beaktande av de olika på frågans bedömande inverkande omständighe­

terna hade utredningen funnit sig böra framlägga följande förslag, enligt vil­

ket en särskild sjukhusbyggnad borde uppföras för underofficersskolans och

försvarets läroverks behov, medan truppförbandssjukhuset vid Upplands re­

gemente omändrades för regementets räkning.

Vid planerandet av det tilltänkta sjukhuset vid underofficersskolan och

läroverket, vilket sjukhus lämpligen kunde förläggas till en plats omkring

50 meter väster örn nuvarande elevmässen, hade utredningen eftersträvat att

icke medtaga andra utrymmen än som vore oundgängligen erforderliga för

sjukhusets rationella drift. Härvid hade förutsatts, att vid Upplands regemente

inredda lokaler för tandläkarmottagning och röntgen skulle få utnyttjas av

nämnda anstalter. I fråga örn vårdavdelningens storlek hade utredningen

ansett sig icke böra räkna med större utrymme än som krävdes för tillgodo­

seende av det av vederbörande militära myndigheter på platsen såsom normalt

uppskattade vårdplatsbehovet. För under perioder av ökad sjuklighet even­

tuellt överskjutande antal patienter syntes vårdmöjligheter kunna beredas

genom anlitande av vid Upplands regemente tillgängliga reservsjukplatser.

I enlighet med det anförda föresloges, att en ny sjukhusbyggnad uppfördes

vid underofficersskolan och försvarets läroverk med en mindre mottagnings­

avdelning, innehållande ett mottagningsrum, behandlingsrum, väntrum och

rum för läkare, samt med en vårdavdelning, omfattande 14 vårdplatser,

vartill komme vissa erforderliga biutrymmen. 1 byggnaden, som skulle upp­

föras i ett plan och vara utan källarvåning, skulle vidare inrymmas bostads­

rum för sjuksköterska och sjukvårdare. Härvid borde nämnas, att sjukskö­

terskan f. n. hade sin bostad i elevmässbyggnaden. Ett bibehållande av en

sådan anordning skulle visserligen i detta sammanhang kunna medföra nå­

gon kostnadsbesparing, men utredningen ansåge det för sjukvårdens ända­

målsenliga bedrivande vara av stor vikt, att sjuksköterskan vöre boende i

sjukhuset. Utredningen hade icke funnit behövligt föreslå anordnande av

skyddsrum i sjukhusbyggnaden. Enligt vad utredningen inhämtat funnes

nämligen i närmast intilliggande kasern dylikt inrett, vilket lämpligen borde

tagas i anspråk jämväl för sjukhusets behov.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nya sjukhus hade enligt nu­

varande prisläge beräknats till 97 000 kronor.

Vad härefter anginge sjukhuset vid Upplands regemente vore detsamma

i behov av vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten, särskilt med avseen­

de å mottagningsavdelningen, som icke förfogade över tillräckliga utrymmen.

Ombyggnaden föresloges av utredningen ske så, att behövliga lokaler in­

rymdes i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas

i bottenvåningen erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för

tandläkarmottagning och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en

trappa upp en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trap­

por upp en vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjukskö­

terskor och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Det sistnämnda rummet

skulle, örn så komme att visa sig lämpligt, kunna tagas i bruk som sjuk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

173

rum, varigenom ytterligare två vårdplatser skulle erhållas. Källar- och vinds­

våningarna borde vid ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. I käl­

laren skulle inredas ett omklädnadsrum för personalen vid sjukhuset.

I samband med byggnadsarbeten å truppförbandssjukhuset borde vissa

förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen

sjukbarack, rymmande 36 vårdplatser. Med dessa platser skulle bliva till­

godosett sådant för såväl regementet som arméns underofficersskola och för­

svarets däroverk vissa tider på året eventuellt uppkommande vårdplats­

behov, som icke skulle täckas inom ramen av de vårdmöjligheter, som kom-

me att förefinnas vid regementets respektive anstalternas sjukhus.

Från regementsläkarens sida hade påtalats de olägenheter som härledde

sig ur truppförbandssjukhusets och sjukbarackens nära belägenhet intill re­

gementets stall. Dessa olägenheter syntes emellertid till väsentlig del kunna

avhjälpas genom att förflytta gödselstaden, som f. n. vore belägen mellan

stallet och sjukhuset, till stallets motsatta sida, i samband varmed den mot

sjukhuset vettande stallporten kunde göras till reservutgång. Denna ändring

syntes kunna genomföras utan att de militära intressena bleve lidande därav.

Enligt nuvarande prisläge hade utredningen beräknat kostnaderna för

de för Upplands regemente föreslagna åtgärderna till 163 000 kronor, varav

153 000 kronor belöpte på sjukhuset och 10 000 kronor på baracken. Be­

loppet 153 000 kronor vore oproportionerligt högt i förhållande lill de före­

slagna byggnadsarbetena. Förhöjningen betingades emellertid därav, att rör­

systemet inom sjukhuset måste helt läggas örn.

Investeringsutredningen har icke i sitt den 3 april 1944 avgivna betänkan­

de med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsun­

derstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 berört här ifrågavarande

arbeten.

I sitt utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande har

emellertid arméns fortifikations förvaltning — under framhållande av att ut­

arbetat förslag förelåge rörande ordnande av sjukhusfrågan för Upplands re­

gemente, arméns underofficersskola och försvarets läroverk — ifrågasatt,

huruvida icke dessa arbeten borde hänföras till investeringsreserven.

De allmänna synpunkter på hithörande frågor, som legat till grund för

Departements-

den särskilt tillkallade utredningsmannens förslag, ha, enligt vad jag vid an-

chelen-

målan av propositionen nr 175 (s. 100) till årets riksdag anfört, av mig kun­

nat biträdas.

Det förslag rörande sjukvårdsfrågans ordnande vid Upplands regemente,

arméns underofficersskola och försvarets läroverk, som av utredningsman­

nen framlagts, synes innebära en lämplig lösning, varför jag anser mig böra

biträda detsamma. Ej heller vad kostnadsberäkningarna beträffar finner

jag anledning till erinran.

På av arméns fortifikationsförvaltning anförda skäl torde dessa arbeten

böra medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, varför jag tillstyr­

ker, att i detta sammanhang ett belopp av tillhopa 260 000 kronor beräknas

för ändamålet. Företaget torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Sammanfattning.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde för arbeten, hänförliga

till arméförvaltnjngens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel

böra beräknas enligt följande.

Företag

Belopp ingående

i investerings-

reserven

Anslags-

grupp 3

Kronor

Belopp

ingående i

grovarbets­

reserven

Kronor

Vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. ..

4 000 000

Exercisbyggnader..................................................................

640 000

Om- och tillbyggnad av matinrättningar......................

2 100 000

Gymnastikbyggnader...........................................................

2 175 000

Luftvärnsskjutskolan ..........................................................

300 000

Idrottsplatser...........................................................................

2 000000

Vägarbeten.............................................................................

760 000

Vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala....................

260 000

Summa

5 475 000

6 760 000

Beloppen avse nuprisläge och innefatta även administrationskostnader.

Enär medel för i grovarbetsreserven ingående arbeten, enligt vad inled­

ningsvis anförts, avses skola utgå i särskild ordning, får jag sålunda hem­

ställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän bered-

skapsstat III för budgetåret 1944/45 upp­

föra ett anslag av.............................................kronor 5 475 000.

Marinförvaltningens delfond.

[2.] Vissa investeringsarbeten för marinen.

Fullträff salira förråd för minor och sjunkbomber. Medelsbeho­

vet, som på grund av sin natur här icke torde böra bliva föremål för när­

mare behandling, sammanhänger med av marinförvaltningen gjorda fram­

ställningar rörande anskaffning av vissa sjunkbomber jämte minor och

sprängbojar.

Då den av marinförvaltningen föreslagna anskaffningen icke torde kun­

na äga rum i den omfattning ämbetsverket avsett, finner jag mig icke be­

redd att tillstyrka, att medel nu anvisas för uppförande av fullträffsäkra

förråd för förvaring av ifrågavarande materiel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

175

Fullträffsäkra siry däst unni ar för lätta fartyg m. m.

I propo­

sitionen nr 175 (s. 103 och 104) täll årets riksdag har Kungl. Majit bland

annat föreslagit riksdagen att för vissa fortifikatoriska arbeten för flottan och

kustartilleriet beräkna ett belopp av 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1943. Av propositionen framgår, att det sålunda angivna beloppet utgör

del av det belopp av tillhopa 12 374 800 kronor för vissa fortifikatoriska be-

redskapsåtgärder, varom marinförvaltningen i särskild skrivelse den 23

augusti 1943 gjort framställning. Av övriga i skrivelsen omförmälda medels­

behov lia vissa tillgodosetts på sätt närmare framgår av propositionen, medan

framställningen därutöver tills vidare icke ansetts böra föranleda någon åt­

gärd.

I bilaga 15 c till sitt betänkande har investeringsutredningen, utan särskild

motivering, efter förslag av marinförvaltningen i grovarbetsreserven upptagit

dels tillhopa 4 770 000 kronor för fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta far­

tyg, dels ock ett belopp av 213 000 kronor för viss hamnanläggning.

Enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift avses beloppen i fråga

för tillgodoseende av vissa bland förenämnda fortifikatoriska beredskaps-

åtgärder upptagna ändamål, för vilka medel i det föregående icke beräk­

nats. Beträffande kostnaderna för hamnanläggningen har ämbetsverket fram­

hållit, att dessa icke vore slutgiltiga, enär desamma vore beräknade under

förutsättning att jämväl vissa övriga av marinförvaltningen tidigare före­

slagna åtgärder samtidigt komme till utförande. Örn så icke bleve fallet kun­

de en ökning av kostnaderna sannolikt icke undvikas.

Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke

lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar här­

om böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,

som komma att till utskottet överlämnas.

De av investeringsutredningen i detta sammanhang till grovarbetsreser- Departements-

ven hänförda arbetena med anläggande av skyddstunnlar synas lämpliga

såsom beredskapsarbeten. Enär arbetena i fråga ur militär synpunkt måste

tillmätas betydelse, vill jag tillstyrka, att medel för ändamålet beräknas för

nästa budgetår. Med godtagande av den begränsning av byggnadsprogram-

met, som av överbefälhavaren tillstyrkts i ett i ärendet tidigare avgivet ut­

låtande, förordar jag, att för ändamålet på grundval av prisläget den 1 juli

1943 nu beräknas ett belopp av 3 000 000 kronor. Däremot finner jag mig

icke kunna föreslå, att medel nu beräknas för nämnda hamnanläggning.

Emellertid böra enligt min mening vissa andra av marinförvaltningen i

förevarande sammanhang föreslagna byggnadsarbeten medtagas i grovar­

betsreserven för nästa budgetår, nämligen dels vissa frontreparationsverk­

städer för kustartilleriet, av marinförvaltningen kostnadsberäknade till

730 000 kronor, dels ock vissa fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål

m. m., av ämbetsverket kostnadsberäknade lill 685 000 kronor. Beträffan­

de motiveringen härför får jag hänvisa till de handlingar i ämnet, som kom­

ma att överlämnas till vederbörande utskott.

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

Departements­

chefen.

I enlighet med det anförda beräknar jag således i detta sammanhang föl­

jande i grovarbetsreserven ingående belopp för budgetåret 1944/45, näm­

ligen för

fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg ..................... kronor 3 000 000

frontreparationsverkstäder för kustartilleriet ........................ »

730 000

fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m.................. »

685 000

Tillhopa kronor 4 415 000.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka. I propositionen nr 175 (s,

118—122) har förslag framlagts rörande en i förhållande till 1941 års för-

svarsutrednings betänkande avsevärt reducerad utbyggnad av Gustavsviks

örlogsdepå. Beträffande detaljerna härutinnan torde få hänvisas till proposi­

tionen. Därav framgår bland annat, att marinförvaltningen ansett en förläng­

ning av torrdockan i Gustavsvik framdeles böra övervägas. Kostnaderna be­

räknades av marinförvaltningen till 1 350 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941. Vid anmälan av propositionen ansåg jag mig emellertid icke kunna

taga ställning till denna fråga.

Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för nästa bugetår med­

tagit ifrågavarande arbete, varvid kostnaderna enligt nuprisläge beräknats till

1 633 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att arbetet med förlängning av torrdockan i

Gustavsvik medtages i grovarbetsreserven för nästa budgetår. I anslutning till

investeringsutredningens förslag torde för ändamålet ett belopp av 1 630 000

kronor böra beräknas.

Stridscentral för chefen för kustflottan. Investeringsutredningen

har i grovarbetsreserven under marinförvaltningens delfond medtagit bland

annat ett belopp av 424 000 kronor för stridscentral för chefen för kustflottan.

I särskild skrivelse den 25 april 1944 har marinförvaltningen lämnat en

närmare redogörelse för behovet av den planerade stridscentralen samt ut­

formningen av densamma ävensom ingivit en detaljerad kostnadskalkyl, ut­

visande att kostnaderna -— administrationskostnader inräknade — av ämbets­

verket beräknats till 370 000 kronor.

I ärendet har överbefälhavaren den 11 maj 1944 avgivit utlåtande.

Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke

lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar där­

om böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,

som komma att till utskottet överlämnas.

Jag har i princip intet att erinra mot marinförvaltningens förevarande för­

slag. Med anledning av överbefälhavarens yttrande i ärendet finner jag det

emellertid tveksamt om anläggningen bör givas den omfattning som nu före­

slagits. Tills vidare torde dock för ändamåler böra beräknas ett belopp av

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

177

370 000 kronor att ställas till förfogande efter närmare prövning av Kungl.

Maj:t. Förslaget synes böra hänföras till investeringsreserven, anslagsgrup-

pen lil.

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vax­

holms ltustartilleriregemente. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositio­

nen 1943: 287 beräknade riksdagen (skriv, nr 411) för ombyggnad och moder­

nisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente för budget­

året 1943/44 ett belopp av, inklusive administrationskostnader, 520 000 kro­

nor. Marinförvaltningen hade för ändamålet äskat ett belopp av 1 075 000

kronor.

Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2 (s. 66 och 67)

framgår, upptog marinförvaltningen — under åberopande av den rådande

bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning —- bland

sina medelsäskanden för nästa budgetår bland annat återstoden av sistnämnda

belopp. Enligt min mening saknades emellertid anledning för statsmakterna

att binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställts av 1943 års

riksdag.

Investeringsutredningen har hänfört här ifrågavarande arbeten till den

allmänna investeringsreserven och för ändamålet upptagit ett belopp av

580 500 kronor.

De ombyggnads- och moderniseringsarbeten, örn vilka här är fråga, synas Departement!!.

lämpliga såsom investeringsobjekt. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas

chefen.

på sätt investeringsutredningen föreslagit.

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för

nästa budgetår för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vax­

holms kustartilleriregemente ett till 580 000 kronor avrundat belopp. Investe-

ringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen lil

Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms kustar­

tilleri försvar. I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 175 har

redogörelse lämnats för behovet av modernisering av tygverkstäderna vid

Stockholms kustartilleriförsvar. Härutinnan torde få hänvisas lill propositio­

nen (s. 122—133), av vilken framgår, att marinförvaltningen beräknat kost­

naderna i sin helhet, förutom administrationskostnader, till 285 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för budgetåret 1944/45 246 000 och

för budgetåret 1945/46 39 000 kronor. Sistnämnda belopp avser inredande av

kontorslokaler. På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag det för

nästa budgetår beräknade beloppet kunna reduceras till 233 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande anfört, att de för budgetåret

1945/46 planerade arbetena lämpligen syntes kunna komma till utförande

redan under nästa budgetår. I anslutning därtill har utredningen upptagit

arbetena, numera kostnadsberäknade till 42 500 kronor, i den allmänna in­

vesteringsreserven.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2S1.

lii

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements-

chtjen.

Departements­

chefen.

Då jag icke har något att erinra mot att moderniseringen av ifrågavarande

tygverkstäder i sin helhet kommer till utförande under nästa budgetår,

anser jag mig kunna tillstyrka, att medel nu beräknas för ändamålet. I en­

lighet med de anslagsberäkningar, för vilka i propositionen nr 175 redogjorts,

synas kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1943 kunna uppskattas till 44 200

kronor, varjämte administrationskostnader, cirka 2 800 kronor, tillkomma.

Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Gotlands kustartilleri försvar och Gotlands kustartilleri kär.

Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 69—76) framgår

bland annat, att marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven

för budgetåret 1944/45 för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kust­

artillerikår i angelägenhetsgrad I upptagit bland annat beklädnads- och

persedelförråd till en kostnad av — enligt prisläget den 1 juli 1941 —

76 000 kronor samt splittersäkert kabelförråd till en kostnad

av 97 000 kronor. I angelägenhetsgrad II A hade upptagits bland annat n y

kasernbyggnad för cirka 120 man till en kostnad av 347 000 kronor

enligt nyssnämnda prisläge. Vidare hade för komplettering av f ö r-

läggningsbyggnader och baracker upptagits tillhopa 122 600

kronor, varav för arbeten i angelägenhetsgrad 1 41 700 kronor och i angelä­

genhetsgrad II A 80 900 kronor. Såsom av förenämnda proposition framgår,

ansåg jag mig i allt väsentligt kunna godtaga marinförvaltningens förslag

rörande förläggningens ordnande och tillstyrkte, att medel beräknades för

flertalet av de byggnadsändamål, som av ämbetsverket hänförts till angelä­

genhetsgrad I. Uppförande av beklädnads- och persedelförråd samt splitter-

säkert kabelförråd ansåg jag emellertid icke vara av den angelägenhetsgrad,

att medel för det dåvarande borde beräknas för dessa ändamål.

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven medtagit

samtliga förutnämnda arbeten ävensom vissa i samband därmed erforderliga

planerings- och vägarbeten till en kostnad av 4 700 kronor. Kostnaderna en­

ligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader lia beräknats till, för

beklädnads- och persedelförrådet 91 700 kronor, för kabelförrådet 117 700

kronor, för kasernen 418 700 kronor och för komplettering av förläggnings-

byggnader och baracker 97 800 kronor. Sistnämnda belopp fördelar sig med

83 800 kronor på ombyggnad av fem förläggningsbaracker, 7 900 kronor på

flyttning av och ändringsarbeten i en befintlig barack, avsedd att användas

såsom handvapenförråd, 600 kronor på ändringsarbeten i en befintlig barack,

avsedd att användas såsom övningslokal för musikkåren, samt 5 500 kronor

för administration.

Ehuru jag i årets statsverksproposition, med hänsyn till önskemålet alt in­

skränka byggnadskostnaderna till det oundgängligen nödvändiga, vid anmä­

lan av byggnadsfrågorna inom Gotlands marindistrikt icke funnit mig böra

föreslå, att för nästa budgetår medel beräknades för beklädnads- och perse­

delförråd samt för kabelförråd, anser jag likväl på av marinförvaltningen an-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

179

förda skäl, att dessa byggnadsändamål äro av sådan beskaffenhet att de böra

medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Beträffande kasern­

byggnaden och övriga till angelägenhet sgrad II A hänförda arbeten fann jag,

då dessa arbeten icke av marinförvaltningen föreslagits att komma till utfö­

rande under budgetåret 1944/45, icke anledning upptaga desamma till be­

handling i statsverkspropositionen. Jämväl dessa arbeten synas emellertid

vara av den art, att de böra hänföras till investeringsreserven. I likhet med

investeringsutredningen anser jag således, att medel i detta sammanhang

böra beräknas på allmän beredskapsstat för tillgodoseende av här ifrågava­

rande ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet torde på grundval av investeringsutred-

ningens förslag kunna beräknas till (4 700 + 91 700 + 117 700 + 418 700 +

97 800 =) i avrundat tal 730 000 kronor. Investeringsändamålen torde böra

hänföras till anslagsgruppen III.

Fårösunds förråIdsdepå. 1941 års försvarsutredning upptog för för­

rådsbyggnad för torpedammunition vid Fårösunds förrådsdepå ett belopp av

300 000 kronor. I skrivelse den 23 augusti 1943 upptog marinförvaltningen

för detta ändamål ett belopp av 236 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Arbetet hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad

II A och beräknades bliva utfört under budgetåret 1946/47.

Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke lämp­

ligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom

böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som

komma att till utskottet överlämnas.

Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbete i den all­

männa investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och därvid beräknat kost­

naderna enligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader till 285 100

kronor.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas Departemente-

för ifrågavarande förrådsbyggnad, och finner icke annan anledning till er-

chefen.

inran mot kostnadsberäkningen än att beloppet bör avjämnas till 285 000

kronor. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottshall pål Stumholmen i Karlskrona. Härom har marinför­

valtningen i skrivelse den 23 augusti 1943 anfört i huvudsak följande.

Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt den 12 januari 1942 avgivna be­

tänkande upptagit ett belopp av 350 000 kronor för idrottshall och 250 000

kronor för idrottsplats på Stumholmen, hade frågan herörts i propositionen

1942:210, varvid dock framhållits, att nied anläggande av idrottsplats bor­

de anstå till efter femårsperiodens utgång. En av chefen för Sydkustens

marindistrikt på uppdrag av marinförvaltningen verkställd utredning hade

givit vid handen, att idrottshallen horde uppföras å Stumholmen väster örn

det där belägna stora slupskjulet, samt att idrottsplats borde anordnas å

platsen för stora slupskjulet och delvis å ett område mellan Stum- och Labo-

ratorieholmarna, som i så fall skulle utfyllas. Härvid hade det tidigare för-

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slaget till anordnande av idrottsplats å området mellan Stumholmen och

Kungshall övergivits på grund av att detta förslags utförande skulle draga

alltför stora kostnader.

Chefen för Sydkustens marindistrikt hade därjämte i skrivelse till marin­

förvaltningen den 6 juli 1942 framhållit det angelägna i att åtgärder vid-

toges för beredande av möjligheter till idrottsutövning för personalen inom

Sydkustens marindistrikt, varvid han även uttalat, att han, därest icke så­

väl idrottshall som idrottsplats skulle kunna komma till utförande, måste

sätta idrottshallen före idrottsplatsen enär idrottshallen kunde utnyttjas un­

der hela året, vilket ej vore fallet med idrottsplatsen. Under alla förhållan­

den syntes endera av dessa båda anläggningar böra komma till utförande

under budgetåret 1943/44.

Marinförvaltningen hade i sin skrivelse angående anslag för marinen för

budgetåret 1943/44 hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för

uppförande av nämnda hall.

Då sedermera frågan om ett ändamålsenligt utnyttjande av de statliga

byggnaderna inom Karlskrona upptagits till omprövning, hade marinför­

valtningen funnit, att en utökning av berörda idrottshall utöver det tänkta

programmet syntes erforderlig, enär densamma måste delvis tagas i anspråk

av flottans sjömansskola, därest denna förlädes inom kustartilleriets stads-

kasern och nuvarande marinens sjukhus. För denna utökning beräknade

marinförvaltningen erforderligt ungefär 200 000 kronor.

Utredningen hade visat, att följande kostnader erfordrades enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Egentlig byggnadskostnad ........................................................... kronor

340 000

Värme och sanitet ............................................................................... »

102 000

Elektrisk installation .......................................................................... !>

10 000

Fast inredning m. m.................................................................... »

8 000

Summa kronor 460 000.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde 70 000 kronor.

Arbetet hade ursprungligen tilldelats angelägenhetsgrad I. Vid de ned­

skärningar av byggnadsprogrammet, som därefter måst företagas, hade ar­

betet dock måst tilldelas angelägenhetsgrad II A. Sjömansskolans förlägg-

ningsförhållanden kunde härigenom enligt chefens för marinen uttalande

befaras bliva ytterligare försämrade i jämförelse med vad ursprungligen

projekterats, då skolan föreslogs bliva förlagd till Gräsvik. För den hän­

delse genom oförutsedda besparingar möjlighet kunde beredas att inom fem­

årsplanens kostnadsram utföra arbeten av angelägenhetsgrad II A, vore

omhandlade idrottshall ett av de arbetsobjekt, som i första hand borde

komma till utförande.

lnvesteringsutredningen har medtagit kostnaderna för idrottshall — in­

klusive administration beräknade till 561 800 kronor — i den allmänna in-

vesteringsreserven för budgetåret 1944/45.

Departements-

Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärder vidtagas för beredande

falen. av förbättrade möjligheter till idrottsutövning för personal inom Sydkus­

tens marindistrikt finner jag mig böra förorda, att medel beräknas på all­

män beredskapsstat för uppförande av idrottshall på Stumholmen i Karls­

krona. Gentemot kostnadsberäkningen finner jag icke anledning till erin-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

181

rån, ehuru likväl i samband med ett blivande dispositionsbeslut frågan örn

hallens dimensioner synes böra av Kungl. Maj:t lagas under ytterligare om­

prövning.

I anslutning till det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 ett till 560 000 kronor avrundat belopp för idrottshall

på Stumholmen. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslags-

gruppen III.

Båthamn för flottans sjömansskola. Såsom av propositionen nr

175 (s. 143 och 144) framgår, upptog marinförvaltningen bland anslagsäskan-

dena för budgetåret 1944/45 bland annat en båthamn för flottans sjömans-

skola, enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknad till 166 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen fann jag emellertid ytterligare utredning erfor­

derlig rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mind­

re kostsamt utförande. Särskilt syntes böra undersökas möjligheten att för

hamnanläggningen utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel,

vilken måhända eljest icke skulle komma till användning under fredsförhål-

landen.

Investeringsutredningen bar enligt bilaga 15 c upptagit företaget i fråga —

enligt nuprisläge och inklusive administration kostnadsberäknat till 201 400

kronor — bland företag, avsedda att utföras såsom ordinarie arbeten under

budgetåret 1944/45.

Vid bifall till vad enligt förenämnda proposition nr 175 av mig föreslagits

Departenu.nl»-

komma medel för ifrågavarande hamnanläggning icke att beräknas å riks-

staten för nästa budgetår. Då en dylik anläggning på längre sikt synes er­

forderlig, har jag dock intet att erinra mot att för ändamålet i runt tal

200 000 kronor beräknas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Så­

som av mitt yttrande vid anmälan av propositionen nr 185 (s. 37) framgår,

är frågan örn sjömansskolans båtmateriel icke slutligt löst. Enär enligt vad

marinförvaltningen upplyst utredning för närvarande pågår inom ämbetsver­

ket rörande den lämpligaste utformningen av hamnanläggningen, därvid

jämväl andra möjligheter till frågans lösning än den tidigare föreslagna

dryftas, förutsätter jag en förnyad prövning av Kungl. Majit, innan medel

ställas till förfogande för ändamålet. Jag vill i detta sammanhang erinra

om mitt tidigare yttrande rörande ianspråktagande av viss för beredskaps­

ändamål anskaffad materiel och betraktar förutnämnda belopp av 200 000

kronor som ett maximibelopp. Arbetet torde böra hänföras till anslagsgrup-

pen III.

Tjänstebostäder vid vissa \ftterförläggning ar inom Blekinge

kustartilleri försvar. Av propositionen nr 175 (s. 145) framgår att, se­

dan marinförvaltningen för nästa budgetår äskat ett belopp av 92 000 kronor

för förvärv av viss fastighet och inredande därstädes av tjänstebostäder för

vissa uppbördsman, ytterligare överväganden av mig ansågos erforderliga,

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

innan medel för ändamålet beräknades å riksstat. Emellertid har investe-

ringsutredningen i bilaga 15 c uppfört ifrågavarande arbeten, numera kost­

nadsberäknade till 101 800 kronor, bland företag avsedda att utföras såsom

ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45.

'Departements-

Vid beslut i enlighet med mitt yttrande i ämnet i samband med anmälan

eliel en.

av propositionen nr 175 komma medel för här ifrågavarande ändamål icke

att av riksdagen beräknas å riksstaten för nästa budgetår. I avbidan på ytter­

ligare omprövning av frågan anser jag mig icke heller i detta sammanhang

böra beräkna medel för ändamålet.

Vinsa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom

Karlskrona örlogsvarv. Ett flertal Karlskrona örlogsvarv tillhörande

anläggningar, såsom repslagarbana, torpedbåtshall och skjutbana, äro beläg­

na på ön Lindholmen, dit tvenne broförbindelser leda, nämligen dels en för

kör- och järnvägstrafik avsedd vägförbindelse försedd med svängbro, dels

en öster därom belägen, för enbart gångtrafik avsedd förbindelse, skepps­

bron, som leder från den s. k. Högvakten inom örlogsvarvets område till

Lindholmens mellersta del. Från skeppsbron, vari en äldre klaffbro — den

s. k. Vindbron — ingår, utlöper i ostlig riktning en omkring 350 meter

lång brygga, benämnd Laget, vilken liksom skeppsbron tjänar såsom för-

töjningsplats för flottans fartyg.

Sedan efter förslag av Kungl. Majit i 1938 och 1939 års statsverkspropo-

. • sitioner riksdagen (skriv. 1938:55, 1939: 112) anvisat medel bland annat för

vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., ställde Kungl.

Majit genom beslut den 15 juni 1939 för ombyggnad av klaffbro samt av

skeppsbron vid Karlskrona örlogsvarv ett belopp av tillhopa 264 000 kronor

till marinförvaltningens förfogande. Härav ha enligt uppgift från marinför­

valtningen 97 000 kronor tagits i anspråk för vissa arbeten å skeppsbron i

samband med anläggandet av ny torpedbåtshall på Lindholmen, varför så­

lunda ett belopp av 167 000 kronor kvarstår odisponerat. I

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog marin-

förvaltningen frågan örn förbättring av broförbindelserna till Lindholmen

till behandling samt anförde därom i huvudsak följande.

I samband med uppförandet av torpedbåtshallen på Lindholmen hade för­

bindelsen Laget—Lindholmen ombyggts, varigenom vissa erforderliga för-

töjningsplatser för motortorpedbåtar och minsvepare erhållits. Ombyggnaden

hade utförts med körbar betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. Beträf­

fande resterande del av broförbindelsen, d. v. s. sträckan Högvakten—Laget,

vore även en motsvarande ombyggnad påkallad, varvid, för att underlätta

inpasseringen österifrån till vattenområdet mellan de båda broförbindelserna,

klaffbron borde utbytas mot den förenämnda svängbron och denna i sin

tur ersättas med en fast bro. Svängbron vöre nämligen i sitt nuvarande

skick för klent dimensionerad för den tunga järnvägstrafiken över bron.

Kostnaderna för här ifrågavarande arbeten hade beräknats till, för ombygg­

naden 470 000 kronor, för utbyte av klaffbron mot svängbro 70 000 kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

183

och för svängbrons ersättande med fast bro 80 000 kronor. Enär marinens kostnadsram för femårsperioden 1942/47 icke syntes kunna belastas med så avsevärda kostnader, vilka icke vore förutsedda av 1941 års försvarsutredning, hemställde marinförvaltningen, att tills vidare endast oundgängligen erfor­ derliga arbeten skulle utföras å sträckan Högvakten—Laget, för vilket ända­ mål förenämnda belopp av 167 000 kronor funnes tillgängligt. Härjämte bor­ de dock en ombyggnad och förstärkning av svängbron för en kostnad av 70 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 utföras. Sistnämnda arbete hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad III.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande med förslag till investerings- reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 icke beräknat medel för här ifrågavarande ändamål.

1 samband med avgivande av utlåtande i anledning av investeringsutred- ningens betänkande har emellertid' marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj 1944 framhållit, att arbetena å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen vore av den art, att desamma snarast borde komma till utförande. Vid en nyligen av souschefen vid marinförvaltningen förrättad inspektion hade det nämligen visat sig, att förbindelsebron mellan Högvakten och Laget vore i synnerligen dåligt skick liksom för övrigt även vissa delar av Laget. I samband därmed framhölles, att en i dagarna verkställd utredning angående förtöjningsplat- ser för fartyg vid örlogsvarvet visat, att såväl broförbindelsen mellan Hög­ vakten och Lindholmen som vissa delar av Laget vore oundgängligen nöd­ vändiga.

Marinförvaltningen vore emellertid icke nu beredd att taga definitiv ställ­ ning till frågan örn svängbrons ersättande med en ny fast bro eller till det lämpligaste sättet för utförande av den öppningsbara delen av broförbindel­ sen mellan Högvakten och Laget. Ämbetsverket förutsatte därför tills vidare, att med flyttning av svängbron finge anstå. Med hänsyn härtill och då av tidigare för ändamålet anvisade medel ett belopp av 167 000 kronor åter- stode, skulle för nu ifrågasatt ombyggnad erfordras ett belopp av (470 000 —-167 000 =) 303 000 kronor eller avrundat 300 000 kronor.

Genom utförandet av den nu ifrågasatta broförbindelsen föregrepes icke något av de alternativ, som kunde tänkas för en slutgiltig lösning av frågan om förtöjningsplatser vid fartygens förläggning till Karlskrona örlogsvarv.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde marin­ förvaltningen, att för iståndsättande av ifrågavarande broförbindelse ett be­ lopp av 300 000 kronor måtte beräknas.

Ett iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Laget—Lindholmen

Departement»-

inom Karlskrona örlogsvarv synes vara av behovet påkallat. Jag har intet att rhefen-erinra mot att arbetet i fråga medtages i investeringsreserven för nästa bud­ getår, varvid i enlighet med marinförvaltningens kalkyler ett belopp av 300 000 kronor — utöver redan disponibla medel —- bör beräknas för ända­ målet. Förslaget torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv.

I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen i an-

gelägenhetsgrad II A upptagit ett belopp av 115 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 för stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogs­

varvs område. Åtgärden erfordrades med hänsyn till det otillfredsställande

skick, i vilket enligt ämbetsverket åtskilliga av vägarna inom varvet befunne

sig, varigenom framkomligheten försvårades, speciellt vid förekommande tra­

fik med elektriska truckar vilkas ackumulatorer fordrade jämna vägbanor.

Investeringsutredningen har medtagit arbetena i investeringsreserven för

budgetåret 1944/45 och beräknat kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive

administration till 137 800 kronor.

Departements­

chefen.

Då de föreslagna vägförbättringarna inom Karlskrona örlogsvarvs område

bland annat torde medföra en minskad förslitning av fordonsmateriel, fin­

ner jag desamma böra komma till uförande. Kostnaderna, avrundade till

135 000 kronor, böra således upptagas å beredskapsstaten för nästa budget­

år. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Verkstadsanläggningar m. in. för Västkustens marindistrikt.

I propositionen nr 175 (s. 147—155) till årets riksdag har redogörelse lämnats

för av marinförvaltningen föreslagna verkstadsanläggningar m. m. inom Väst­

kustens marindistrikt. Av redogörelsen framgår bland annat, att dåvarande

arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marin­

förvaltningen i gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlagt förslag till

centralisering av reparationstjänsten för arméns och marinens till Göteborg

förlagda förband. Sedan ämbetsverken i sina skrivelser angående medelsbe­

hoven för budgetåret 1944/45 framlagt förslag om ytterligare centralisering av

reparationstjänsten i Göteborg utöver vad som förutsatts i skrivelsen den 21

april 1943, framlades i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,

s. 33 f.) förslag om uppförande av en central tygverkstad vid Göteborgs luft-

värnskår till en kostnad av 1 470 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Riksdagen har sedermera (skriv, nr 107) lämnat det sålunda framlagda för­

slaget utan erinran.

I propositionen nr 175 har under marinförvaltningens delfond ett belopp av

675 000 kronor beräknats för följande anläggningar m. m. inom Västkustens

marindistrikt, nämligen servicelokal för artilleri- och luftvärnsmateriel, ser­

vicelokal för motorfordon, signalverkstad, omändring av befintliga verkstä­

der samt utvändiga ledningar.

Såsom av propositionen framgår skulle enligt marinförvaltningens senast

framlagda plan i ämnet vissa ytterligare anläggningar erfordras, nämligen

under budgetåret 1945/46 verkstadskontor samt segelsömmeri- och målar-

verkstad jämte utvändiga ledningar till en sammanlagd kostnad av 91 000

kronor och under budgetåret 1946/47 en verkstad för reparation av optisk

materiel för armén och marinen, kostnadsberäknad till 140 000 kronor. Verk­

staden skulle insprängas i berg och förläggas inom Nya Varvets område.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

185

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår uppfört verkstadskontor med segelsömmeri- och målarverkstad samt utvändiga ledningar till en beräknad kostnad av 110 200 kronor samt optisk verkstad till en kostnad av 302 100 kronor, allt enligt nuprisläge.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, lia de av investeringsutred-

Departements

ningen i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbetena av marinförvalt-

dejen.

ningen avsetts skola komma till utförande under budgetåren 1945/46 och 1946/47. Då jag i likhet med utredningen finner arbetena lämpliga att med­ tagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45, har jag intet att erinra mot att medel nu beräknas för ändamålen. Beträffande kostnadsberäkning­ arna vill jag emellertid framhålla, att marinförvaltningen i sina senaste kal­ kyler räknat med att den optiska verkstaden skulle kunna utföras för en kostnad av 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anledning synes icke föreligga att nu räkna med högre belopp än det nyssnämnda, ökat med prisstegrings- och administrationskostnader. I anslutning därtill beräknar jag för den optiska verkstaden ett belopp av 168 000 kronor. I övrigt ha kostnads­ beräkningarna icke givit mig anledning till erinran.

Å beredskapsstaten för nästa budgetår synes sålunda ett belopp av (110 200 + 168 000 =) i avrundat tal 275 000 kronor böra beräknas för frågavarande verkstadsanläggningar. Arbetena torde böra hänföras lill anslagsgruppen III.

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad, vid Göteborgs örlog sstation. På sätt framgår av årets statsverksproposition (kapital­ budgeten: bil. 2, s. 77—80) upptog marinförvaltningen bland sina inedels- äskanden för budgetåret 1944/45 i angelägenhetsgrad I ifrågavarande gymna­ stik- och exercisbyggnad med badstubad. Kostnaderna beräknades till 278 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen anförde jag, att starka skäl talade för upp­ förande snarast möjligt av den föreslagna byggnaden. Med hänsyn till prin­ cipen att för beredskapen oundgängligen erforderliga byggnadsarbeten i första hand borde komma i fråga för medelsanvisning, ansåg jag mig dock icke för det dåvarande böra beräkna medel för byggnadsföretaget i fråga. Riksdagen (skriv, nr 107) har lämnat vad sålunda anförts utan erinran.

Investeringsutredningen har upptagit ifrågavarande byggnad i den allmän­ na investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat ett belopp av 337 100 kronor. I

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beträffande gylli-

Departements

nastikbyggnader vid militära förband finner jag mig kunna tillstyrka, att cA*/e“' medel i detta sammanhang beräknas för här ifrågavarande ändamål. Ett lill 335 000 kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskaps- stat för nästa budgetår för gymnastik- och exercisbyggnad nied bastubad vid Göteborgs örlogsstation. Investeringsändamålet synes böra hänföras till an- slagsgruppcn lil.

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

Departements

chefen.

Kadett förläggning jämte inredande av tillfälliga tjänstelo-

Jealer vid Älvsborgs kustartilleriregemente. På sätt framgår av årets

statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 84—87) framhöll marinför­

valtningen i sin skrivelse angående medelsbehoven under kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45, bland annat, att två villabyggnader, som övertagits

av kronan i samband med förvärvet av mark för Älvsborgs kustartillerirege­

mente, lämpligen kunde iordningställas till förläggning för 25 kadetter och

för diverse andra ändamål såsom krigsrättslokal m. m. Kostnaderna härför

hade av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 41 800 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde jag beträffande kadett-

förläggningen, att enligt vad jag inhämtat avsikten vore att efter hand in­

rätta dylika förläggningar vid samtliga kustartilleriförsvar för att kadetter-

nas praktiska utbildning under tiden mellan kurserna å sjökrigsskolan skulle

bli så allsidig som möjligt genom att undervisningen förlädes till de olika

kustartilleriförbanden landet runt. För egen del fann jag mig dock icke kun­

na tillstyrka, att medel beräknades för anordnande av särskilda kadettför-

läggningar utöver redan befintliga dylika för de korta tidsperioder, som här

kunde komma i fråga. För anordnande av krigsrättslokal och tillfälliga

tjänstelokaler syntes ej heller medel för det dåvarande böra beräknas.

Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbeten i den all­

männa investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid kostnaden — en­

ligt nuprisläge och inklusive administration — beräknats till 50 400 kronor.

De nu föreslagna byggnadsarbetena synas icke oundgängligen erforderliga,

varför jag icke anser mig kunna tillstyrka, att medel för desamma nu be­

räknas å allmän beredskapsstat.

Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleri-

regementes område. Efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverks­

proposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 85—89) har riksdagen (skriv, nr 107)

medgivit, att ett belopp av 48 000 kronor må tagas i anspråk under budget­

året 1944/45 för planering, vägar och stängsel för Älvsborgs kustartilleriie-

gemente. Av marinförvaltningens skrivelse rörande medelsbehoven för nästa

budgetår framgår emellertid, att ämbetsverket beräknat, att ett ytterligare

belopp av 185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 komme att bliva er­

forderligt för enahanda ändamål före femårsperiodens utgång.

Under framhållande av att enligt uppgift från marinförvaltningen ifråga­

varande arbeten vore mycket angelägna och väl skulle kunna utföras redan

under budgetåret 1944/45, har investeringsutredningen medtagit arbetena —

inklusive administration kostnadsberäknade till 222 600 kronor enligt nupris­

läge — i investeringsreserven för budgetåret 1944/45.

På av investeringsutredningen anförda skäl finner jag mig kunna tillstyr­

ka, att medel redan nu beräknas för ifrågavarande arbeten. Ett till 220 000

Kungl. Majlis proposition nr 281.

187

kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat för

nästa budgetår för planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleri­

regementes område. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslags-

gruppen III.

Sammanfattning.

I enlighet med det anförda torde för arbeten m. m., hänförliga till marin­

förvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel böra be­

räknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

Företag

Belopp ingående

i investerings-

reserven

Anslags-

grupp 3

Kronor

Belopp

ingående i

grovarbets-

reserven

Kronor

'

2

3

Fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg m. m...

_

3 000 000

Frontreparationsverkstäder för kustartilleriet..............

730 000

Fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m----

685 000

Förlängning av Gustavsviks torrdocka..........................

1 630 000

Stridscentral för chefen för kustflottan..........................

370 000

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid

Vaxholms kustartilleriregemente................................

580 000

_

Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms

kustartilleriförsvar...........................................................

47 000

Beklädnads- och persedelförråd vid Gotlands kustar­

tilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår................

Planering och vägar vid d:o............................................

! Komplettering av förläggningsbyggnader och baracker

>

730 000

vid d:o.................................................................................

Kasern vid d:o.......................................................................

Splittersäkert kabelförråd vid d:o....................................

Förrådsbyggnad för torpedammunition i Fårösund...

285 000

'

Idrottshall å Stumholmen i Karlskrona........................

560 000

Båthamn för flottans sjömansskola................................

200 000

Vissa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lind­

holmen inom Karlskrona örlogsvarv..........................

300 000

_

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona

örlogsvarv...........................................................................

135000

_

Verkstadsanläggningar in. m. för Västkustens marin­

distrikt ................................................................................

275 000

_

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad vid

Göteborgs örlogsstation....................................................

335 000

Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kust­

artilleriregementes område.............................................

220 000

_

Summa

4 037 000

6 045 000

Beloppen avse nupiisläge och inkludera jämväl administrationskostnader.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte före­

slå riksdagen

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å beredskaps-

stat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av ......................................................... kronor 4 037 000.

Flygförvaltningens delfond.

[3.] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.

Vissa lagringsanläggningar m. m. I det föregående har under av­

snittet rörande arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighets-

fond upptagits till behandling frågan om vissa skyddsrums- och lagrings­

anläggningar m. m., för vilka ändamål investeringsutredningen beräknat ett

belopp av 6 000 000 kronor. Av redogörelsen framgår, att av totalbeloppet

6 000 000 kronor ett delbelopp av 2 000 000 kronor belöper på vissa lagrings­

anläggningar för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens

delfond. Arbetena torde, såsom tidigare framhållits, böra medtagas i grovar-

betsreserven för att framdeles överföras för redovisning till nämnda delfond.

Flygplan förr åd. I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets

medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hemställde flyg-

förvaltningen bland annat, att medel måtte beräknas för uppförande under

budgetåret av flygplanförråd vid följande flygförband, nämligen Jämtlands

flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Kalmar flygflottilj, Bråvalla flygflottilj, Hal­

lands flygflottilj, Hälsinge flygflottilj, Upplands flygflottilj samt Blekinge flyg­

flottilj. Såsom motivering för förrådens uppförande under budgetåret 1944/

45 framhöll flygförvaltningen, att ett stort antal äldre krigsflygplan inom de

närmaste åren komme att ersättas med modernare flygplanmateriel. Enligt

försvarsbeslutet komme de fortfarande att erfordras för sekundära uppgifter,

såsom för målflygning, bogsering av transport- och glidflygplan och i viss

mån för utbildning. Vidare behövdes hangarutrymmen utöver försvarsbeslu­

tets ram för segelflygplan och de under utprovning varande tramp ortglid-

flygplanen. Flygförvaltningen förutskickade, att det möjligen kunde visa sig

lämpligt att i stället för förrådsbyggnader vid de särskilda förbanden uppföra

centrala förråd.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 99 ff) ansåg jag

mig med hänsyn till det omedelbara behovet kunna förorda uppförande av

flygplanförråd allenast vid Jämtlands och Kalmar flygflottiljer.

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för bud­

getåret 1944/45 medtagit arbetena med uppförande av flygplanförråd vid

vissa flygförband och för ändamålet beräknat ett belopp av 754 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

189

Behovet av förrådsutrymmen för äldre flygplan m. m. ökas i samma mån

Departements-

som leveranserna av moderna flygplan fullgöras. Med hänsyn härtill vill jag lfie/Cn' tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas i enlighet med investe- ringsutredningens förslag. Anslagsbeloppet synes böra avrundas till 750 000 kronor och hänföras till anslagsgruppen lil.

Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m. I sin förenämnda skri­ velse den 31 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 upptog flygförvaltningen för ett flertal förband uppförande av gymnastik­ byggnader samt anläggande av idrottsplatser. Beträffande motiveringen här­ för torde få hänvisas till avsnittet rörande Västmanlands flygflottilj i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2. (s. 95—98). Vid anmälan av nyssnämnda proposition ansåg jag mig dock icke kunna föreslå, att medel be­ räknades för påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar och ej heller för utförande av nya idrottsplatser.

Investeringsutredningen har ansett det angeläget, att möjligheter beredas personal i flygtjänst att utöva gymnastik och idrott. Det vore följaktligen av stor betydelse, att varje förband ägde tillgång till en gymnastiksal. I anslut­ ning därtill och med hänsyn till behovet av idrottsplatser samt — vid två nordligt belägna förband -—- inomhusskjutbanor har utredningen i den all­ männa investeringsreserven upptagit gymnastikbyggnader till en kostnad av 2 313 000 kronor och inomhusskjutbanor till en kostnad av 82 000 kronor varjämte idrottsplatser till en kostnad av 396 000 kronor hänförts till grov- arbetsreserven på sätt närmare framgår av bilaga 15 d till utredningens be­ tänkande.

Gymnastikbyggnader och idrottsplatser äro även enligt min uppfattning p

å Departements-

längre sikt nödvändiga vid samtliga flygförband. Då andra byggnadsarbe- cfielen-ten måst erhålla förtursrätt, ha medel hittills icke i större utsträckning kun­ nat beräknas för dylika anläggningar. Jag anser det lämpligt — såsom investeringsutredningen föreslagit -—• att dessa arbeten medtagas i investe­ ringsreserven respektive grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45. I inves­ teringsreserven torde jämväl kunna upptagas inomhusskjutbanor vid Jämt­ lands och Hälsinge flygflottiljer, där på grund av rådande klimatförhållan­ den den grundläggande skjututbildningen vintertid synes böra i viss utsträck­ ning förläggas inomhus.

De nu framlagda kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till erinran. Jag vill emellertid framhålla, alt flygförvaltningen -— såsom av ämbetsverkets förenämnda skrivelse den 31 augusti 1943 framgår — i viss utsträckning räknat med uppförande av gymnastikbyggnad med bastuav­ delning och skolbyggnad såsom en gemensam anläggning, varigenom total­ kostnaderna skulle kunna nedbringas. Denna synpunkt torde böra beaktas vid blivande dispositionsbeslut så att, örn arbetsmarknadssituationen det medger, en samordning äger rum mellan de olika berörda byggnadsföretagen obero­ ende av i vilken ordning medel för ändamålen anvisats.

190

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements­

chefen.

Departements­

chefen,

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för

nästa budgetår för gymnastikbyggnader 2 300 000 kronor och för inomhus-

skjutbanor 80 000 kronor. För idrottsplatser torde ett belopp av 395 000

kronor böra upptagas i grovarbetsreserven. De båda förstnämnda investe-

ringsändamålen torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Skjutbanor m. ni. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för

budgetåret 1944/45 utan särskild motivering medtagit skjutbanor vid Väst­

manlands och Roslagens flygflottiljer. Kostnaderna ha beräknats till 151 000

kronor respektive 35 000 kronor. Rörande arbetena, som icke finnas upp­

tagna bland flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1944/45, har

under hand från flygförvaltningen inhämtats följande.

1941 års försvarsutredning hade icke beräknat medel för skjutbanor vid

Västmanlands flygflottilj. Handvapenskjutbana funnes vid de

äldre kasernerna vid Viksäng. Skjutövningar därstädes bomme således att

giva upphov till liknande transportolägenheter som dem, vilka motiverade

flottiljens utflyttning till Hässiö. Det vore sålunda utomordentligt önskvärt,

att handvapenskjutbana anlades vid Hässiö. Skjutgård för avmonterade

flygplankulsprutor erfordrades likaledes. Inskjutningsbana för påmonterade

flygplankulsprutor avsåges bliva utförd tillsammans nied centrala flygverk­

stadens i Västerås filial vid Hässiö. Även härför saknades medel. Flygför­

valtningen hade för utredningen uppgivit en sammanlagd kostnad av 130 000

kronor, vilket belopp syntes tillräckligt. För Roslagens flygflottilj

hade försvarsutredningen icke upptagit medel för skjutgård. Det hade nu­

mera visat sig svårt att undvara sådan, varför flygförvaltningen angivit

behovet härav för investeringsutredningen.

Jag finner mig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande skjutbanor m. m.

erforderliga medel — enligt investeringsutredningen tillhopa 186 000 kronor

— beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flyg­

baskår. För detta ändamål upptog flygförvaltningen i sin skrivelse angå­

ende medelsbehoven för nästa budgetår ett belopp av 115 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapital­

budgeten: bil. 2, s. 132) fann jag emellertid de föreslagna åtgärderna i nu­

varande läge icke böra komma till utförande.

Investeringsutredningen har hänfört arbetena lill grovarbetsreserven för

budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat 134 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att för skyddsplantering m. m. vid Norrbot­

tens flygbaskår av investeringsutredningen beräknade medel, 134 000 kro­

nor, beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

191

Vissa arbeten vid centrala flyg verkstaden i Västerås. I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog flygförvaltning­ en bland annat ett belopp av 25 000 kronor för slangtorn och förläggnings- utrymmen för brandredskap vid centrala flygverkstaden i Västerås. Tor­ net erfordrades för att torka verkstadens brandslangar och skulle uppföras i anslutning till en befintlig brandbod. Utrymme för brandberedskap sak­ nades vid verkstaden. —- För vägar och planering vid huvudverkstaden och filialen vid Hässiö äskades ett belopp av 74 000 kronor. Vid anmä­ lan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 159) fann jag icke anledning till erinran mot det för vägar m. m. äskade beloppet men ansåg, att med uppförande av slangtorn och anordnande av förläggnings- utrymme för brandberedskap kunde tills vidare anstå. Riksdagen (skriv, nr 107) har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda anfördes.

Investeringsutredningen har medtagit arbetena med uppförande av slang­ torn m. m. i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1944/45, var­ vid kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive administration beräknats till 29 000 kronor. För vägarbeten har utredningen i grovarbetsreserven upp­ tagit ett belopp av 58 000 kronor.

Av det föregående framgår att efter förslag av Kungl. Majit i årets stats- verksproposition för budgetåret 1944/45 ett belopp av 74 000 kronor be­ räknats för vägar m. m. vid centrala flygverkstaden i Västerås. Enligt under hand från flygförvaltningen inhämtad uppgift är detta belopp icke tillräck­ ligt för att medgiva permanentbeläggning av vägarna. Det vore emellertid enligt flygförvaltningen önskvärt, att åminstone vid huvudverkstaden sten­ sättning av vägarna i viss utsträckning komme till stånd. För sådant ända­ mål hade flygförvaltningen beräknat ett ytterligare belopp av 50 000 kronor, vilket belopp av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegring och ad­ ministrationskostnader höjts till 58 000 kronor.

Jag finner det kunna ifrågasättas, örn ytterligare medel böra anvisas för ifrågavarande vägarbeten. Då arbetena synas lämpliga såsom beredskaps­ arbeten, vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu beräknas för ändamålet. Dock torde på grundval av från flygförvaltningen lämnade upp­ lysningar rörande arten av arbetet i fråga detsamma böra hänföras till den allmänna investeringsreserven.

Jag har icke något alt erinra mot investeringsutredningens förslag att medtaga arbetena med uppförande av slangtorn och förläggningsutrymme för brandberedskap i investeringsreserven för nästa budgetår och får alltså vidare föreslå, att för sådant ändamål ett belopp av 29 000 kronor beräknas. Företagen synas böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Bie ktriflerinys- och vä {/arbeten vid. fly f/vapnets övninr/splats i Nederkalix. För förstnämnda arbete upptog flygförvaltningen — under framhållande av att de befintliga elektriska ytterledningarna voro av provi­ sorisk karaktär och överbelastade — bland medelsäskandena för nästa bud-

DepartemenU-

chejen.

192

Kunql. Maj:ts proposition nr 281.

Departements -

efie fen.

Departements­

chefen.

getår ett belopp av 25 000 kronor. Äskandet föranledde emellertid icke någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Medel för vägarbeten vid övningsplatsen begärdes icke.

Investeringsutredningen har medtagit ifrågavarande elektrifieringsarbeten

— enligt nuprisläge kostnadsberäknade till 29 000 kronor — i investerings-

reserven för nästa budgetår, varjämte vägarbeten till en kostnad av 17 000

kronor hänförts till grovarbetsreserven. Från flygförvaltningen har inhämtats,

att sistnämnda belopp avser förbättring av väg från övningsplatsen till när­

maste större huvudväg. Den ifrågavarande vägsträckan vore för närvarande

i dåligt skick, vilket förorsakade onödigt stor förslitning av fordonsmateriel

m. m.

Då de nu föreslagna arbetena synas lämpliga och önskvärda, har jag icke

något att erinra mot investeringsutredningens förslag. Arbetena synas böra

hänföras till anslagsgruppen III.

Vissa flyg fältsarbeten. Bland medelsäskandena för budgetåret 1944/45

upptog flygförvaltningen bland annat ett belopp av 1 500 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 för flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj. Så­

som av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 107 och 108) fram­

går, ansåg jag mig kunna tillstyrka allenast ett reducerat program för flyg­

fältsarbeten vid flottiljen. Kostnaderna härför beräknades av mig till 240 000

kronor. Häremot har riksdagen (skriv, nr 107) icke funnit anledning till

erinran.

Investeringsutredningen har till grovarbetsreserven för nästa budgetår hän­

fört ■— förutom flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj för en kostnad

av 1 260 000 kronor —- ytterligare ett avsevärt antal flygfältsarbeten. Arbetena,

vilka närmare framgå av bilaga löd till utredningens betänkande, ha kost­

nadsberäknats till sammanlagt 24 173 000 kronor.

Den snabba utvecklingen inom flygteknikens område under de senaste åren

har medfört krav på ökade utrymmen på flygfälten. Det är att antaga, att

detta krav — i varje fall såvitt avser stridsplan — kommer att successivt

allt starkare göra sig gällande. En utvidgning av flygvapnets flygfält torde

därför icke kunna för någon längre tid undvikas. Med hänsyn därtill och

då de föreslagna arbetena synas särskilt lämpade för medtagande i grov­

arbetsreserven, vill jag tillstyrka, att medel, i stort sett i enlighet med utred­

ningens förslag, beräknas för nästa budgetår.

Totalsumman för de i grovarbetsreserven ingående flygfältsarbetena kan

i enlighet med det anförda beräknas till i avrundat tal 24 000 000 kronor.

Med tanke på svårigheten att på grundval av den föreliggande utredningen

bedöma kostnadskalkylerna utgår jag från att Kungl. Maj :t före ett blivande

dispositionsbeslut kommer att underkasta såväl behovet av de föreslagna

arbetena som kostnadsberäkningarna rörande desamma en noggrann pröv­

ning.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

193

Markförvärv för flygfält. I det föregående har föreslagits att till­ hopa 24 000 000 kronor måtte beräknas för flygfältsarbeten. Arbetena, som hänförts till grovarbetsreserven, avse huvudsakligen utvidgning av befintliga flygfält genom förlängning av rullbanorna. För att vid en inträffande arbets­ marknadskris snabbt kunna utnyttja den del av grovarbetsreserven, som ut­ göres av ifrågavarande flygfältsanläggningar, torde det emellertid, såsom investeringsutredningen i sitt betänkande (s. 213) framhållit, vara nödvändigt att de med anläggningarna sammanhängande markfrågorna dessförinnan blivit lösta. Kostaderna för förvärv av erforderlig mark ha i utredningens betänkande beräknats till i runt tal 1 700 000 kronor. Detta belopp borde en­ ligt utredningen ställas till förfogande för ändamålet å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45.

Flygförvaltningen har i ett den 27 april 1944 i anledning av investerings- utredningens betänkande avgivet yttrande biträtt utredningens förslag i före­ varande hänseende.

Det sålunda föreslagna beloppet,

1

700 000 kronor, synes böra ställas till

förfogande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, varvid jag förut­ sätter, att i samband med blivande framställningar rörande beloppets ian- språktagande noggrann utredning kommer att förebringas rörande varje sär­ skilt markförvärv. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslags- gruppen II. I analogi med vad som gäller övriga anslag å denna stat, i vad avser utgifter för förberedande åtgärder, bör anslaget få disponeras för avsett ändamål omedelbart efter statens ikraftträdande.

Sammanfattning.

För arbeten m. m., hänförliga till flygförvaltningens delfond av försvars- väsendets fastighetsfond, torde i enlighet med det anförda medel böra beräk­ nas för budgetåret 1944/45 enligt följande uppställning.

Företag

Belopp ingående i investeringsreserven

Belopp ingående i

grovarbets­

reserven

Kronor

Anslags- grupp 2 Kronor

Anslags- grupp 3 Kronor

Vissa lagringsanläggningar m. m......................................

2 000 000

Flygplanförråd.......................................................................

750 000

Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m......................

2 380 000

395 000

Skjutbanor m. m...................................................................

186 000

Skyddsplantering m. m. vid Norrbottens flygbaskår .

134 000

Vissa arbeten vid centrala flygverkstaden i Västerås.

87 000

Elektrifierings- och vägarbeten vid flygvapnets öv-

ningsplats i Nederkalix...................................................

29 000

17 000

Vissa flygfältsarbeten...........................................................

24 000 000

Markförvärv för flygfält.....................................................

1 700 000

Summa

j 1 700 000 3 246 000

26 732 000

Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 281.

13

Beloppen avse nuvarande prisläge och inkludera jämväl administrations­

kostnader.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Markförvärv för flyg­

fält ett anslag av............................................. kronor 1 700 000,

dels ock å allmän beredskapsstat lil till Vissa investerings-

arbeten för flygvapnet ett anslag av...........kronor 3 246 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

195

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budget­ året 1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1—10, 12, 13 och 16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 11, 14 och 15. Föredragan­ dena anföra därvid följande.

Statens allmänna fastighelsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.

Me­

dicinalstyrelsen har framlagt förslag om uppförande av tvenne nya personal­ bostäder vid Sundby sjukhus vid Strängnäs och i samband därmed vissa ändringsarbeten i en av sjukhusets paviljonger, varigenom skulle vinnas 30 nya vårdplatser. Styrelsen anför härom i skrivelse den 4 januari 1944 föl­ jande.

Inom nedre våningen av paviljongen II äro i paviljongens västliga hälft för närvarande inrymda vårdlokaler för 26 patienter samt bostadslägenhet örn 3 ram och kök för uppsyningsmannen, bostadsrum för 4 personer samt en mindre epidemiavdelning, vilken emellertid icke användes. Förslaget av­ ser att sammanslå samtliga dessa lokaler till en vårdavdelning med 56 vård­ platser jämte erforderliga biutrymmen. Fördelningen av de blivande vård­ rummen avses bliva: tre

12

-mansrum, ett rum avsett för

6

, ett för

4

och

två för 3 patienter samt 4 enkelrum. Möjligheterna till ordnande av nattlig övervakning bliva fullt tillfredsställande.

Ersättning för uppsyningsmansbostaden avses vinnas genom uppförande av en ny bostad enligt den standard, som av statsmakterna godtagits för mot-

Departements­

chefen.

svarande funktionär vid Sidsjöns sjukhus, kostnadsbei’äknad till 31 000 kro­

nor.

Maskinmästaren vid sjukhuset disponerar för närvarande en lägenhet om

3 rum och kök en trappa upp i ångpannehuset. En dylik förläggning av en

familjebostad kan emellertid icke anses godtagbar, enär de där boende dyg­

net runt bliva störda av det buller, som utgår från verkstäder och elektriska

installationer. Förslaget avser därför uppförandet av en ny bostad för ma­

skinmästaren enligt samma standard som föreslås för uppsyningsmannen

och till samma kostnad. Möjligen kan det visa sig förmånligt att sammanslå

dessa båda byggnader till ett dubbelhus, varigenom en viss ekonomisk be­

sparing kan ernås.

Sjukhusets skomakeriverkstad är nu inrymd en trappa upp i paviljong II

för män och belägen intill sjukhusets samlingssal och personalkasinot. En­

ligt förslaget skulle denna verkstad förflyttas till maskinmästarens nuvaran­

de bostad, där jämväl vissa andra utrymmen för de manliga patienternas

arbete skulle kunna disponeras. Den nuvarande skomakeriverkstaden avses

omändrad till personalbostäder som ersättning för de bostadsrum, som bland

annat tagits i anspråk för åstadkommande av vårdavdelningen med 56 vård­

platser.

Medicinalstyrelsen har bifogat av arkitekterna Hakon Ahlberg, Sven Back­

ström och Leif Reinius den 5 november 1942 uppgjorda ritningar till omänd­

ring av paviljong II ävensom av Ahlberg den 13 samma månad uppgjorda

preliminära kostnadsberäkningar, enligt vilka omändringen av paviljong II

skulle kosta ca 55 000 kronor samt de nya bostadshusen för uppsyningsman-

nen och maskinmästaren tillhopa 62 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna

för byggnadsarbetena ha sålunda av Ahlberg beräknats till 117 000 kronor.

Ahlberg påpekar, att då genom omändringen skulle vinnas 30 nya vårdplat­

ser, kostnaden per vårdplats skulle bliva ca 3 900 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som i yttrande till medicinalstyrelsen den 17 decem­

ber 1942 förklarat sig intet ha att erinra mot det föreliggande förslaget eller

mot de för arbetenas utförande beräknade kostnaderna, har sedermera, en­

ligt vad medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse upplyst, under hand

uppgivit, att kostnaderna för berörda byggnadsarbeten med hänsyn till in­

trädda prisstegringar numera borde uppräknas till

120

000

kronor.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt att

för berörda arbetens utförande måtte anvisas erforderliga medel.

Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av in-

vestering sutredning en, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för

arbetena å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag

av

120

000

kronor.

Genom det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till ändringsarbeten

vid Sundby sjukhus skulle man vinna ett visserligen ej särskilt stort men

ändock mycket välbehövligt tillskott till antalet vårdplatser vid sjukhuset.

Förslagets genomförande förutsätter emellertid uppförandet av nya bostäder

för uppsyningsmannen och maskinmästaren. För den sistnämnde torde dock

under alla förhållanden anordnandet av en ny bostad vara påkallad med

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Metats proposition nr 281.

197

hänsyn till den nuvarande bostadens belägenhet. Den av medicinalstyrelsen föreslagna lösningen finner jag därför ändamålsenlig.

Emot de föreliggande ritningarna samt de för arbetena beräknade kost­ naderna, 120 000 kronor, har jag i stort sett intet att erinra. Innan arbetena igångsättas, anser jag dock böra undersökas i vad mån kostnaderna kunna nedbringas genom att bostäderna åt uppsyningsmannen och maskinmästaren inrymmas i en byggnad. Jag tillstyrker sålunda, att för ifrågavarande bygg­ nadsarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett an­ slag av 120 000 kronor. Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat II.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av....................... kronor 120 000.

[2.]

Uppförande av en specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.

Sedan djurgårdskommissionen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1938 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kom­ missionen skulle kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska sjukhusets å Konradsberg område, framlade Kungl. Majit i proposition nr 256 till 1939 års lagtima riksdag förslag till en provisorisk lösning av frågan om anskaffande av erforderliga ersättningsplatser för nämnda sjukhus.

I anledning av föredragande departementschefens uttalande till statsråds­ protokollet att såsom en provisorisk lösning av frågan iordningställandet av en av kasernerna vid Västmanlands flygflottilj för vård av omkring 200 patienter möjligen kunde övervägas, hänvisade riksdagen till att möjligheter syntes föreligga att vid ett eller flera av de befintliga sinnessjukhusen upp­ föra ytterligare en paviljong utan att därför någon nämnvärd utvidgning av sjukhusets ekononplokaler behövde företagas.

Genom beslut den 22 juni 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen att med beaktande av vad riksdagen sålunda anfört och i samråd med bygg­ nadsstyrelsen snarast möjligt verkställa utredning och inkomma med för­ slag rörande inrättande vid ett av de befintliga statliga sinnessjukhusen av en paviljong i syfte att bereda erforderliga ersättningsplatser vid ett ned­ läggande av psykiatriska sjukhuset i Stockholm.

Under hänvisning till ifrågavarande uppdrag har medicinalstyrelsen i skri­ velse den 22 februari 1940 framlagt förslag till uppförande vid Sundby sjuk­ hus vid Strängnäs av en specialpaviljong för opålitliga män, inrymmande 100 vårdplatser, ävensom bifogat av styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg den 28 augusti 1939 uppgjorda ritningar till en dylik paviljong. Styrelsen fram­ höll därvid, att en dylik paviljong borde i första hand avses för svårskötta och opålitliga sjuka, företrädesvis psykopater samt att Sundby sjukhus’ ekonomilokaler och värmecentral, med vissa obetydliga kompletteringar i

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

kök och tvätt, vöre tillräckliga jämväl för den nya paviljongens behov. Be­

träffande förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Över det av arkitekten Ahlberg utarbetade ritningsförslaget har medicinal­

styrelsen infordrat yttranden från direktionen för sjukhuset samt från bygg­

nadsstyrelsen.

Direktionen för sjukhuset har som eget yttrande åberopat ett av sjukhus­

chefen, doktor S. Jarl, avgivet yttrande, vari denne anfört i huvudsak föl­

jande.

Anhopningen av ett klientel av straffriförklarade psykopater gjorde sig

kännbart på ett olidligt sätt vid sinnessjukhusen och fängelserna, varför en

utbyggnad av vårdmöjligheterna för dessa patienter måste ske i någon form.

Den bästa lösningen härav vore emellertid, att vården av psykopater i en­

lighet med vad professorn O. Kinberg tidigare föreslagit koncentrerades till

en centralanstalt för straffriförklarade. Sett från sjukhusets egen ståndpunkt

vore en förläggning av en avdelning av straffriförklarade enbart av ondo,

särskilt på grund av att de kriminella psykopaterna vore en ständig oros­

källa för sina medpatienter och att dessa psykopater vore en fara för kvinn­

liga patienter och t. o. m. den kvinnliga personalen i sexuellt avseende.

Härtill komme sjukhusets nära belägenhet till huvudstaden, vilket även torde

utgöra en viss olägenhet för förläggandet av en kriminalavdelning till sjuk­

huset. Ifrågavarande element hade en obetvinglig dragning till storstäder,

där de lätt kunde försvinna efter en eventuell rymning. Sjukhusets belägenhet

i terrängen vore slutligen som skapt för rymningsmöjligheter.

Under hänvisning härtill ansåg Jarl sig böra avråda från att förlägga en

kriminalpaviljong till Sundby sjukhus. Därest den föreslagna paviljongen

likväl skulle komma att uppföras vid sjukhuset, borde denna förläggas på

större avstånd från övriga paviljonger än vad medicinalstyrelsen föreslagit.

Jarl har vidare framfört vissa detaljanmärkningar mot det uppgjorda rit­

ningsförslaget.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 31 oktober 1939 intet lia

att erinra mot de uppgjorda ritningarna. På medicinalstyrelsens anmodan

har byggnadsstyrelsen låtit verkställa kostnadsberäkning av byggnadsföre­

taget, enligt vilken kostnaderna skulle uppgå till

1

040

000

kronor med föl­

jande fördelning.

Byggnadsarbeten ............................................................................ kronor 640 000

Värme, ventilation och sanitetsanläggningar................................ » 156 000

Utvändiga ledningar .......................................................................... »

48 000

Elektriska ledningar .......................................................................... »

40

000

Promenadgårdar, vägar och planeringsarbeten............................ »

85 000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter................................. »____71 000

Summa kronor 1 040 000

Byggnadsstyrelsen påpekar, att kostnadsberäkningen är grundad på priser,

som gällde i augusti månad 1939.

I sin förenämnda skrivelse har medicinalstyrelsen bemött de av direktionen

för Sundby sjukhus och sjukhusets chef framställda erinringarna och vid­

hållit sitt förslag om paviljongens förläggning till Sundby sjukhus.

199

Medicinalstyrelsens skrivelse utmynnande i en hemställan, att Kungl. Majit

måtte hos 1940 års riksdag äska medel till ifrågavarande byggnadsföretag.

Styrelsen framhöll därvid, att, ehuru paviljongens uppförande vore ange­

läget, medel för densamma kunde upptagas på beredskapsstat att ställas till

förfogande, då läget på arbetsmarknaden kunde komma att kräva återupp­

tagandet i större omfattning av den statliga byggnadsverksamheten.

Över medicinalstyrelsens förslag har strafflagberedningen avgivit utlåtande.

investeringsutredningen har föreslagit, att för ifrågavarande byggnadsföre­

tag upptagas medel å allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår. Kost­

naderna för företaget ha härvid med häns\rn till den efter 1939 skedda pris­

stegringen uppräknats till 1 380 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava delade meningar rätt

beträffande lämpligheten av att uppföra en specialpaviljong för psykopater vid

ifrågavarande sjukhus. Överläkaren vid sjukhuset har sålunda mot en sådan

anordning erinrat, att kriminella psykopater icke lämpade sig för vård i sam­

band med andra sinnessjuka utan helst borde sammanföras till en central­

anstalt samt att i varje fall Sundby sjukhus på grund av sin belägenhet och

närmaste omgivning vore olämplig för vård av dylika psykopater. Medicinal­

styrelsen framhåller häremot, att paviljongen vore avsedd även för andra svår-

skötta och besvärliga patienter än straffriförklarade samt att en centralisering

av samtliga patienter, tillhörande denna kategori, av olika skäl icke vore önsk­

värd. Styrelsen har vidare bestritt, att några speciella olägenheter skulle vara

förenade med paviljongens förläggande till Sundby sjukhus samt hävdat att

behov förelåge av en paviljong för psykopater med centralt läge i mellersta

Sverige. Slutligen har strafflagberedningen anfört, att beredningen övervägde

en begränsning av tillämpningen av 5 kap. 5 § strafflagen och att, därest en

sådan begränsning komme till stånd, densamma skulle avsevärt minska be­

hovet av platser på sinnessjukhus för kriminella psykopater. Beredningen

anser dock det aktuella behovet av vårdplatser för dylika och liknande pa­

tienter vara så stort, att den icke vill förorda ett uppskov med paviljongens

uppförande. Härvid har beredningen utgått från att en för detta klientel upp­

förd specialpaviljong utan större ändringar skulle kunna användas för annat

sjukvårdsändamål.

Strafflagberedningen har sedermera i betänkande den 31 december 1942

(SOU 1942:59) framlagt förslag till sådan ändring av strafflagens tillräkne-

lighetsbestämmelser, att det stora flertalet psykopater, som gjort sig skyldiga

till brott, icke skulle komma att belasta sinnessjukhusen. Betänkandet är

alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Huru än frågan örn psyko­

paternas tillräknelighet i princip avgöres, lärer det emellertid vid nu rå­

dande platsbrist och med den förskjutning av beläggningen å statens sinnes­

sjukhus mot ett mera svårskölt och oroligt klientel, som under senare är ägt

rum, icke finnas något tvivel örn att en paviljong av den byggnadstyp, varom

här är fråga, iir av behovet påkallad. Enligt vad medicinalstyrelsen upplyst

är deli planerade paviljongen väl iignad all användas för detta senare klien-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tel. Ifrågavarande paviljong skiljer sig nämligen från de vanliga paviljong­

typerna huvudsakligen genom ett större antal enkelrum, rymligare arbets-

salar samt kraftigare säkringsanordningar till förebyggande av rymning

Under såd