2

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tes undersökningar rörande arbetsförmedlingens organisation, yrkesutbild­

ningen, samhällets hjälpformer för arbetslösa och de övriga arbetslöshetspo-

litiska spörsmål som kunde tänkas aktualiserade under en efterkrigsperiod.

Den 21 maj 1943 tillkallades särskilda sakkunniga (investeringsutredningen)

för att verkställa en inventering och planläggning av allmänna arbeten, läm­

pade för sysselsättning av arbetslösa. De direktiv som meddelades de sak­

kunniga ha publicerats såsom bilaga G till propositionen nr 365/1943. Mot­

svarande uppgifter för jordbrukets och skogsbrukets del skulle enligt beslut

den 27 maj 1943 handläggas av 1942 års jordbrukskommitté och skogssty­

relsen. Inom ramen av utredningarna angående de ekonomiska efterkrigs-

problemen igångsattes även en undersökning av bostadsproduktionens läge.

För ändamålet tillkallades den 10 juni 1943 en särskild sakkunnig.

Resultaten av sistnämnda fyra utredningar ha numera framlagts (SOU

1944: 7, 12, 13 och 14). De ha därefter i olika avseenden kompletterats samt

jämväl varit föremål för remissbehandling. Med stöd av det anslag till pla­

nering av allmänna arbeten som av fjolårets riksdag uppförts å allmän bered-

skapsstat för budgetåret 1943/44 ha vidare vissa planeringsåtgärder vidta­

gits för att möjliggöra ett snabbare igångsättande av de olika investeringar

som vid de verkställda utredningarna framstått såsom lämpliga arbetsobjekt.

Sedan de investeringsplaner vilka framkommit såsom resultat av de olika

utredningarna underkastats prövning och bearbetning inom respektive de­

partement, torde förslag nu få framläggas om fastställande av en allmän

beredskapsstat, å vilken uppförts de anslag som erfordras för planernas ge­

nomförande.

Med hänsyn till att utredningsmaterialet är alltför omfattande för att mera

fullständigt refereras i detta sammanhang, har det ansetts lämpligt att vid

anmälan av de olika anslagsfrågorna i stor utsträckning endast hänvisa till

de publicerade redogörelserna för utredningarna. Av samma skäl torde jag

här — innan jag går in på den allmänna beredskapsstatens utformning — få

inskränka mig till att erinra om de principiella utgångspunkterna för investe-

ringsplaneringen och örn dennas samlade resultat. I anslutning därtill torde

få återgivas de yttranden i ämnet som avgivits av statens arbetsmarknads­

kommission, statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Investeringsplaneringen.

Allmänna utgångspunkter.

De verkställda utredningarna ha åsyftat att få fram en reserv av statliga,

statsunderstödda och kommunala anläggningsarbeten som dels kunna i hän­

delse av arbetslöshet sättas igång under nästa budgetår, dels äro lämpade

för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av

sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörj-

ningslägen, dels slutligen — inom den ram som uppdrages av nu nämnda

4

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

ha blivit de allmänna riktlinjer för urvalet av investeringsobjekt som under

normala förhållanden tillämpas med utgångspunkt från de uppgifter för det

allmännas ekonomiska och sociala politik som då föreligga.

Utredningarnas allmänna resultat.

Investeringsutredningens undersökning har, såsom redan angivits, med

vissa undantag omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda

verksamheten. Uppgifter ha infordrats från samtliga städer, köpingar och

municipalsamhällen samt från cirka 800 av rikets omkring 2 400 landskom­

muner. Hänvändelser ha således gjorts till myndigheterna i sammanlagt 1 205

kommuner, varav 881 inkommit med uppgifter rörande investeringsobjekt.

Av övriga tillfrågade ha 258 meddelat, att inga arbetsobjekt funnes inom

kommunen; de återstående 66 kommunerna ha icke låtit sig avhöra.

Utredningen har från de tillfrågade myndigheterna mottagit uppgifter rö­

rande cirka 7 100 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad

av 3,7 miljarder kr. Med tillämpning av de för utredningen gällande direk­

tiven ha investeringsplaner upprättats för budgetåret 1944/45. Den investe-

ringsreserv utöver de normala statliga och kommunala investeringarna, som

beräknats på detta sätt kunna bli detaljplanerad och färdig att utnyttjas i

arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret 1944/45, innefattar anlägg­

ningsarbeten och anskaffningar för en total kostnad av cirka 580 milj. kr. för

den s. k. allmänna reserven och cirka 215 milj. kr. för den särskilda grov-

arbetsreserven. Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i

medeltal cirka 60 000 man kunna beredas arbete, genom den särskilda grov-

arbetsreserven 28 000 man. Härvid är att märka, att grovarbetsreserven är

avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden,

i första hand då brist uppstår på material för i den allmänna reserven

medtagna företag. Även inom den allmänna reserven finnas arbeten av grov-

arbetskaraktär, vilka för utredningen framstått såsom särskilt angelägna.

Sammanlagt torde ca 500 miljoner kronor avse grovarbeten.

Enligt 1942 års jordbrukskommittés utredning beräknas de arbetsobjekt,

som anses kunna relativt snabbt sättas igång, ehuru de icke alla äro full­

ständigt planerade, giva sysselsättning åt omkring 20 000 man under ett

år. Skogsstyrelsens utredning ger till resultat att omkring 25 000 man under

ett år skulle kunna sysselsättas med där upptagna arbetsobjekt, som äro

så planlagda, att de kunna tillgripas för att möta en tidigt uppträdande ar­

betslöshet. Att märka är att arbetsstyrkorna i dessa båda fall beräknats såsom

genomsnitt för en arbetssäsong örn 200 arbetsdagar, medan investeringsutred-

ningen beräknat arbetsstyrkan såsom medeltal per arbetsdag under hela året.

Antalet arbetsdagar per år har därvid av investeringsutredningen avrundats

till 300. De för arbetsreserven inom jordbruket och skogsbruket angivna talen

äro även av andra skäl icke direkt jämförbara med de av investeringsutred­

ningen angivna.

Den reserv av redan planlagda arbeten, som på kort varsel står till för­

fogande inom jordbrukets område, är enligt jordbrukskommitténs uppfatt­

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

närmast löre kriget skulle kunna uppnås under åren närmast efter kriget,

d. v. s. under den tid som de nu framlagda investeringsutredningarna avse,

skulle det fordras, att investeringarna i detta ords mest vidsträckta bemär­

kelse jämte exporten nådde upp till eller — med hänsyn till den under kriget

inträdda utökningen av samhällets produktivkrafter — något överstege för-

krigsnivån. Därvid förutsättes att man även i övrigt bedriver en positiv kon­

junkturpolitik. Utredningar, som utförts som en förberedelse för kommissio­

nens arbete, lia visserligen givit en relativt gynnsam bild för den allra

närmaste efterkrigstiden av exportens möjligheter och näringslivets investe­

ringar; de bygga dock på förhållandevis optimistiska förutsättningar. Planer­

na för bostadspolitiken peka i samma riktning. På alla dessa områden före­

ligga emellertid allvarliga risker för en begränsning av verksamheten, vilka

främst sammanhänga med avsättningssvårigheter på våra exportmarknader

och knapphet på råvaror. Det är i detta större sammanhang, som de nu

framlagda reserverna av investeringar inom offentlig verksamhet, jordbruk

och skogsbruk böra ställas in. Därvid uppkomma en rad avvägningsfrågor.

Volymen av investeringsreserven bör medgiva en anpassning efter utveck­

lingen inom export och investeringar i övrigt, så att i olika möjliga konjunk­

tursituationer ett erforderligt inkomsttillskott kan skapas för åstadkomman­

de av högsta möjliga produktions- och sysselsättningsnivå. Sammansättningen

av investeringsreserven måste vidare kunna anpassas efter det speciella kon­

junkturläget, särskilt i fråga om export och råvarutillgång. En avvägning

måste vidare företagas mellan alla de åtgärder, som kunna ifrågakomma för

att öka inkomstvolymen, så att arbetslöshet så långt möjligt undvikes.

Utvecklingen närmast efter kriget kan förlöpa enligt så många alternativ,

att en noggrann planering för alla dessa nu icke kan komma i fråga. Ut­

vecklingen bjuder också alltid på överraskningar, som ej kunnat förutses.

Redan nu bör det dock vara möjligt att i grova drag planera för vissa huvud­

alternativ. Främst får man emellertid inrikta sig på att klargöra de riktlinjer,

efter vilka den statliga investeringspolitiken bör tillämpas i olika möjliga

konjunkturlägen; avvägningen av investeringsprogrammet får sedan ske suc­

cessivt under anpassning till den faktiska utvecklingen. En ur konjunktur-

politisk synpunkt väsentlig fråga blir att avgöra, när, i vilken omfattning

och i vilken inbördes ordning olika offentliga investeringsföretag skola

igångsättas och hur de böra avvecklas. De riktlinjer för investeringspolitiken

som komma att fastställas kunna emellertid endast genomföras, örn investe­

ringsreserven ger utrymme för ett rikligt urval av investeringar avpassade för

olika situationer. Redan valet av riktlinjer för investeringspolitiken måste

sålunda, som i det följande skall närmare utvecklas, föranleda vissa slut­

satser angående investeringsreservens omfattning i olika avseenden. Alla

dessa avvägningsfrågor skall kommissionen i sitt fortsatta arbete ägna sär­

skild uppmärksamhet. I avvaktan på de resultat, som därvid kunna fram­

komma, får det härmed överlämnade utlåtandet betraktas såsom preliminärt.

Efter en redogörelse för det samlade resultatet av de verkställda investering­

arna övergår kommissionen till en diskussion av de framlagda planernas till­

räcklighet. Dess uttalande är i denna del i huvudsak av följande innehåll.

I verkligheten låter det sig icke göra — och vore i alla händelser icke klok

ekonomisk politik — att på en gång utnyttja hela den upptagna reserven. En

av de faktorer, som omöjliggöra ett fullt utnyttjande av sysselsättningsreserven.

kan exempelvis vara den geografiska fördelningen av en arbetslöshet och

därmed bristande överensstämmelse mellan arbetslöshetens och arbetsobjek­

tens lokala fördelning. På samma sätt kan arbetslöshetens yrkesfördelning så

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

7

avvika från anspråken på arbetskraft vid de planerade arbetena, att en del

av dessa icke kan igångsättas; denna synpunkt är viktig icke minst med

hänsyn till det minimibehov av yrkesutbildad arbetskraft som måste utmärka

alla offentliga arbeten. Till att reducera eller omöjliggöra ett fullständigt ut­

nyttjande av arbetsreserven kan också bidraga den omständigheten, att vissa

projekterade arbeten äro av säsongmässig karaktär. Naturligen torde man

också böra räkna med svårigheter att vid en och samma tidpunkt sälta i gång

samtliga planerade företag; bland annat är det osäkert, huruvida detaljplane­

ringen över lag kan väntas fortskrida i erforderlig takt. 1 sämsta fall kan den

ordinarie arbetsreservens fulla utnyttjande omöjliggöras på grund av material-

brist. Även örn man därvid har grovarbetsreserven att tillgripa, kan den till­

gängliga totala arbetsreserven komma att framstå såsom otillräcklig -— detta

så mycket mera som materialbristen säkerligen också verkar begränsande på

bostadsproduktionen och hela den ordinarie offentliga och privata investerings­

verksamheten och sålunda skapar en svårbemästrad arbetslöshet.

Igångsättandet av sådana arbeten som här avses kommer att indirekt skapa

arbete i betydande omfattning genom sina återverkningar såväl inom de ma-

teriallevererande industrierna som inom konsumtionsvaruindustrien. I sina

beräkningar har investeringsutredningen upptagit industridagsverken för

9 000 man under ett år såsom dylika konsekvenser. Likväl anser sig kommis­

sionen böra understryka betydelsen av att en stor arbetsreserv finnes till hands,

även om den under den avsedda tiden icke kan realiseras annat än i mindre

utsträckning. En sådan reserv skulle skänka större frihet vid valet av arbets­

objekt och göra det lättare att undgå kostsamma och mindre räntabla impro­

visationer.

Frågan örn arbetsreservens tillräcklighet måste ägnas särskild uppmärk­

samhet ur den synpunkten, att brist på råvaror kan begränsa omfattningen

av investeringsverksamheten på vissa områden. Bränsle, byggnadsjärn, kop­

par och bilgummi kunna under efterkrigsåren komma att bilda trånga sek­

tioner, som förhindra ett fritt val bland olika investeringar. I den mån ett så­

dant knapphetsläge inträder, måste i regel den normala investeringsverksam­

hetens angelägna materialbehov givas företräde framför de materialkrävande

projekt som ingå i investeringsreserven. Urvalet bland dessa projekt kan där­

igenom komma att begränsas i första hand till de grovarbeten, som ingå i den

allmänna investeringsreserven, och i andra hand till den extra grovarbetsre­

serven. Huruvida dessa grovarbeten, sammanlagt uppgående till ett värde av

omkring 500 milj. kr., bli tillräckliga beror givetvis på hur råvaruförsörj­

ningen i det speciella fallet utvecklar sig och hur denna utveckling kombine­

ras med exportutvecklingen. Skulle tillgången på importerat bränsle bli starkt

begränsad, medan exporten av skogsprodukter västerut samtidigt öppnas, är

det sannolikt alt överskottet av arbetskraft mäste disponeras för skogsarbete.

Vid sidan av detta ur sysselsättningssynpunkt relativt gynnsamma alternativ

måste man emellertid räkna med en rad andra möjligheter. Planeringen av

investeringsreserven måste sylla till att möta den arbetslöshet som hotar i

de mest ogynnsamma alternativen, även örn av praktiska skäl katastrofalter­

nativen böra uteslutas. Som ett sådant ogynnsamt men icke helt otänkbart

fall måste man räkna med att importen av handelsjärn, koppar m. m. sjunker

till en mycket låg nivå och att samtidigt exportkonjunkturen icke utvecklas

gynnsamt. Örn i en sådan situation importen av bränsle skulle fortgå någor­

lunda tillfredsställande och en ökad vedavverkning icke skulle erfordras,

kunde behov komma att uppstå av en myckel stor grovarbetsreserv. Den

lämpliga storleksordningen är för närvarande svår att fastslå. Ur här an­

givna .synpunkt synes det emellertid angeläget att planläggningen av lämp­

liga grovarbeten energiskt fortsattes.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kommissionen framlägger därefter följande synpunkter på principerna

för en fortsatt utvidgning av investeringsreserven.

Med hänsyn till vad ovan anförts bör grovarbetsreserven ytterligare utvid­

gas, men man bör även sträva efter att uppnå en stor investeringsreserv av

andra arbeten. De direktiv, som gällt för exempelvis de kommunala myn­

digheternas urval av arbetsobjekt, ha avsett att åstadkomma en planering på

något längre sikt än vad kommunerna eljest varit vana vid. Direktiven ha

icke inneburit en begränsning kvantitativt. Det har också visat sig att en hård

gallring bland de anmälda arbetsobjekten varit nödvändig. Direktiven ha

emellertid medfört en begränsning i kvalitativt hänseende, därigenom att de

avsett sådana investeringsobjekt, som ha samband med vad som hittills an­

setts tillhöra den normala verksamheten i fredstid.

Beträffande den offentliga investeringsverksamheten vill kommissionen

mera allmänt framhålla följande. Ett sammanhang bör eftersträvas mel­

lan de av myndigheterna fastställda riktlinjerna för samhällets allmänna

utveckling och investeringsverksamheten, önskvärt vore att man bättre än

hittills kunde samordna dessa utvecklingslinjer genom program och prog­

noser och samtidigt tillse att investeringsplanerna koordinerades med dessa

så, att även de investeringsobjekt, som planerades för att möta en eventu­

ell arbetslöshetskris, bleve inpassade i ett större utvecklingssammanhang,

varvid även en mera rationell ekonomisk och social avvägning mellan olika

behov kunde ske. Särskild hänsyn bör tagas till investeringsbehoven just i

en arbetslöshetssituation. En sådan samordning som här förordas synes böra

eftersträvas t. ex. vid en fortsatt utbyggnad av socialpolitiken, skolpolitiken

o. s. v. För att illustrera vad som här avses må, utan att kommissionen därför

har velat taga ståndpunkt till de olika projekten, såsom exempel pekas på de

investeringsmöjligheter, som skulle kunna uppkomma genom inrättande av

skollunchlokaler, uppförande av skolhem i läroverksstäderna, anordnande av

bad — icke minst i landskommunerna — inrättande av lekstugor och dag­

hem för barn, gemensamma tvättstugor, samlingslokaler, vissa slag av se­

mesterhem o. s. v. Därest statsmakterna funne att det av arbetsmarknads­

politiska skäl vore motiverat att exempelvis utvidga yrkesskole- eller arbets­

förmedlingsverksamheten, borde en sådan utvidgning äga rum just under en

arbetslöshetskris. Skulle vidare en utvidgning av undervisningsmöjligheterna

t. ex. för landsbygdens del eller en höjning av skolåldern ur andra synpunk­

ter anses önskvärd, tala många skäl för att sådana åtgärder i så fall lämp

ligen planerades så, att deras genomförande kunde påbörjas under en even­

tuell arbetslöshetskris efter kriget, enär därigenom riskerna för ungdomsar­

betslöshet skulle minskas samtidigt som i vissa fall en utbyggnad av skol­

lokalerna kunde bli ett arbetsobjekt. Likaså synes det motiverat, därest be­

slut skulle fattas om införande av högertrafik, att förverkligandet av en så­

dan omläggning sker i en krissituation.

I anslutning härtill behandlar kommissionen den av investeringsutredningen

behandlade frågan om förutsättningarna för ett utnyttjande av vattenkrafts-

utbyggnader i konjunkturutjämnande syfte. Den anför härom i huvudsak

följande.

Investeringsutredningen har uppmärksammat ett område, där en bättre

sådan samordning som här avses borde kunna uppnås. En snäv tillämpning

av räntabilitets- och produktivitetssynpunkterna på investeringen inom vat­

tenfallsstyrelsens ämbetsområde har sålunda föranlett särskilda kommenta­

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur dessa synpunkter synes den frågan böra upptagas till övervägande,

huruvida statsmyndigheterna skulle kunna bereda sysselsättning inom vissa

grenar av industrien genom att i någon form stimulera avsättningen av in­

dustriprodukter, varav särskilt stort behov föreligger, exempelvis jordbruks­

maskiner och vissa varaktiga konsumtionsvaror. Det har även ifrågasatts,

att staten skulle medgiva garanti för produktion på lager. För kommande

behov för sin egen verksamhet borde staten på längre sikt göra industri­

beställningar. Det är vidare känt, att skolor, sjukhus och andra allmänna

inrättningar, i synnerhet på landsbygden, icke sällan äro illa utrustade med

inventarier och material. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dessa

inrättningar framstå som mera angelägen än många anläggningsarbeten som

upptagits i investeringsreserverna. Kommissionen är väl medveten om att

här senast berörda frågor ställa stora problem. Den kan nu icke taga ställ­

ning till dessa men skall göra dem till föremål för ett närmare studium.

Vad särskilt angår tillgången på arbetsobjekt inom jordbruket uttalar kom­

missionen följande.

Den viktigaste orsaken till att, trots det svenska jordbrukets väldiga inve­

steringsbehov, arbetsobjekt nu icke föreslagits i större omfattning är att söka

i planeringssvårigheter. Sedan jordbrukskommitténs utredning avgavs i sep­

tember månad 1943, torde arbetet inom kommittén med planläggning av

ytterligare arbetsobjekt ha fortskridit. Det synes kommissionen angeläget att

ytterligare anslag beviljas i syfte att underlätta och påskynda det inom hus­

hållningssällskapen och egnahemsnämnderna påbörjade detaljplaneringsarbe­

tet. Särskild uppmärksamhet synes nu böra ägnas hushållningssällskapens

och egnahemsnämndernas ökade personalbehov. En förstärkning torde icke

minst böra avse den byggnadstekniska personalen. Den allmänna invente­

ring av investeringsobjekten inom jordbrukets område, som enligt vad kom­

missionen erfarit förberedes inom jordbrukskommittén, synes även snarast

möjligt böra förverkligas.

I den mån planeringen av jordbruksinvesteringarna nå större omfattning,

kan en annan begränsande faktor bli av betydelse. Så länge riktlinjerna för

jordbrukspolitiken på lång sikt icke dragits upp, bör återhållsamhet iakt­

tagas när det gäller projekt att understödja driftsekonomiska förbättrings­

åtgärder vid sådana jordbruk, som kunna komma att anses såsom icke

önskvärda brukningsdelar. Vad nu sagts framhäver betydelsen av att en

allmän inventering av i första hand de s. k. ofullständiga jordbruken snarast

möjligt kommer till stånd. Kommissionen har erfarit att 1942 års jord-

brukskommitté är sysselsatt med att vidtaga erforderliga förberedelser här­

för. I avvaktan på en sådan kartläggning av de ofullständiga jordbruken är

återhållsamhet i varje fall befogad, då det gäller fasta anläggningar för jord­

brukets drift och nybyggnader för bostadsändamål vid dessa jordbruk. Där­

emot böra förbättringsarbeten berörande åkerjord och betesmark kunna

understödjas i de fall, då marken i framtiden förutsättes utnyttjad för sam­

ma ändamål, oavsett vilken brukningsdel den kommer att tillhöra. Likaså

måste respektive familjers behov av förbättrade bostäder i rimlig utsträck­

ning tillgodoses, även i de fall tvekan kan råda beträffande vederbörande

jordbruks framtid som självständig brukningsdel.

Med avseende å investeringsreserven inom skogsbruket gör kommissionen

följande uttalande.

Den av skogsstyrelsen företagna inventeringen av sysselsättningsreserver

inom skogsbruket synes peka på möjligheten att även inom detta avsnitt av

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

ringar inom jordbruket och skogsbruket, varför även jordbruksdepartemen­

tets statssekreterare där borde beredas plats. Därest en sådan investeringsbe-

redning komme till stånd, borde lämpligen investeringsutredningens kansli

ställas till investeringsberedningens förfogande såsom dess utredningsorgan.

Kommissionen anser sig i detta sammanhang böra framhålla vikten av att

det inbördes förhållandet mellan byggnadsberedningen och den föreslagna in-

vesteringsberedningen klarlägges. Byggnadsberedningen tillsattes för att be­

reda de ärenden, som på grund av den för byggnadsindustrien gällande li­

censlagstiftningen bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid byggnadsbe-

redningens tillkomst förelåg en utpräglad brist såväl på arbetskraft särskilt

inom skogs- och jordbruksområdena som på för byggnadsverksamhet nöd­

vändigt material. Beredningens huvuduppgift blev därför att åstadkomma

en angelägenhetsgradering av de företag för vilkas utförande byggnadstill­

stånd söktes. Under de senaste månaderna har en förskjutning inträtt i så

avseende, att bristen på arbetskraft åtminstone lokalt förbytts i överskott,

medan alltjämt knapphet råder på visst byggnadsmaterial. Denna förskjut­

ning har påverkat byggnadsberedningens arbete därhän, att byggnadstill­

stånd numera beviljas för icke materialkrävande arbeten, vilkas angelägen-

hetsgrad varit sådan, att byggnadstillstånd efter tidigare strängare bedöm­

ningsgrunder icke skulle ha beviljats.

För att skapa sysselsättningsmöjligheter för byggnadsarbetare på orter,

där behov därav förelegat men där beredningen icke ansett sig kunna i önsk­

värd omfattning tillstyrka materialkrävande byggnads- och anläggningsföre-

tag, har beredningen ansett sig böra stimulera igångsättandet av icke mate­

rialkrävande grovarbeten. Självfallet har beredningen härvid uppmuntrat

igångsättandet allenast av arbeten, som i och för sig varit nyttiga, ofta syn­

nerligen önskvärda.

Den här antydda utvecklingen kommer uppenbarligen att bli än mer mar­

kerad, för den händelse en verklig arbetslöshetskris uppstår, medan material-

bristen alltjämt kvarstår. Byggnadsberedningen glider under sådana förhål­

landen automatiskt in på arbetsuppgifter, som te sig i hög grad närbesläktade

med dem som skulle komma att handläggas av den föreslagna investerings-

beredningen. Det förefaller icke ändamålsenligt att låta två statliga organ,

vilkas arbetsområden gå in i varandra på sätt som här antytts, fungera vid

sidan av varandra. Kommissionen har velat fästa uppmärksamheten på dessa

omständigheter, vilka enligt kommissionens mening äro av den art, att frågan

om byggnadsberedningens och den föreslagna investeringsberedningens för­

hållande till varandra i god tid bör bli föremål för närmare överväganden.

Kommissionen har även inom den nyss nämnda delegationen tagit upp

frågan örn den av investeringsutredningen icke berörda lokala organisationen.

Uppenbart är att även på detta område behov föreligger av en effektivare

administration än den nuvarande. Länsarbetsnämnderna böra tilldelas större

befogenheter. Vidare är det önskvärt att åstadkomma en samordning av ar­

betet inom de olika organ som inom länen äro verksamma på detta område,

icke minst länsarbetsnämnderna och de kommunala arbetslöslietsorganen.

Kommissionen hemställer att få taga ställning till det av arbetsmarknads­

kommissionen till chefen för socialdepartementet den 27 april 1944 ingivna

förslaget rörande den lokala organisationen.

Kommissionen har i detta sammanhang även understrukit betydelsen av ar­

betskraftens rörlighet, arbetsförmedlingens organisation etc. och framhåller

att dessa frågor äro föremål för kommissionens uppmärksamhet. Redan nu

vill kommissionen betona önskvärdheten av att i en krissituation i första

14

Kungl. Majlis proposition nr 281.

tion, som väl icke omedelbart men uppenbarligen framdeles kan avsätta sina

produkter, låta staten åtaga sig att täcka vissa risker i samband med en till­

verkning på lager under någon övergångstid. Man har också förmenat, att

motsvarande krissvårigheter i andra fall skulle kunna bemästras genom stat­

liga beställningar till uppehållande av efterfrågan på vissa industriprodukter.

Det har ansetts önskvärt, att finansiella möjligheter hållas öppna för genom­

förande av här exemplifierade åtgärder, syftande till att göra näringslivet

bättre rustat inför en eventuell efterkrigskris, därest kommissionen fram­

deles skulle finna detta angeläget och därom inkomma till Kungl. Majit med

förslag. Då kommissionen hittills icke varit i tillfälle att taga någon ståndpunkt

till de olika projekten, kan den ej heller göra någon närmare beräkning av

det medelsbehov, varom här är fråga. Vid sidan av de betydande anslag, som

kommissionen förutsätter skola ställas lill förfogande för olika arbetsreserver,

torde för den nyss angivna tiden i varje fall ett belopp av 100 milj. kr. vara

tillräckligt.

Kommissionen utgår från att, innan någon del av ett sådant anslag tages

i anspråk, angelägenheten noga prövas.

Kommissionen får sålunda hemställa, att Kungl. Majit av riksdagen på be-

redskapsstat för budgetåret 1944/45 äskar ett anslag av 100 miljoner kronor

att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med be­

hovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vil­

ka medel icke beräknats på andra beredskapsanslag.

Mot kommissionens här återgivna förslag har reservation avgivits av herrar

Hérnod, Liedberg, Nordenson, Söderlund, Wehtje och Åselius. Reservationen

är av följande innehåll.

Förslaget örn ett beredskapsanslag om 100 miljoner kronor utöver de högst

betydande belopp, som eljest komma att stå till förfogande för produktionens

och sysselsättningens uppehållande, kunna vi icke helt biträda. Ett lämpligt

belopp för särskilt angelägna ändamål utanför de beredskapsarbeten och

andra åtgärder, som mera konkret kunnat angivas, synes visserligen vara

motiverat. Med hänsyn till att de ändamål, för vilka anslaget är avsett,

icke kunna nu närmare preciseras och sålunda komma att undandragas

riksdagens prövning, ha vi ansett det föreslagna anslaget böra begränsas.

Örn större behov skulle uppkomma, böra de i varje särskilt fall prövas av-

riksdagen. För en så kort tidsperiod, som här kan vara i fråga, bör enligt vår

åsikt ett belopp om 25 miljoner kronor vara tillräckligt.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande

över investeringsutredningens betänkande anfört följande.

De uttalanden och förslag, som framlagts i förevarande betänkande, hava

icke föranlett någon erinran vid kommissionens behandling av detta ärende.

Kommissionen anser sig därför kunna i det följande inskränka sitt yttrande

till att beröra vissa avsnitt av betänkandet.

Investeringsutredningen har framhållit önskvärdheten av en sådan fördel­

ning av statlig anläggningsverksamhet, att den medverkar till en konjunk­

turutjämning. Kommissionen vill understryka de synpunkter utredningen i

denna del framlagt och framhålla önskvärdheten av att garantier skapas

för att dylika synpunkter tillmätas betydelse vid varje avgörande i fråga

om tidpunkten för igångsättande av mera omfattande anläggningsverksam­

het.

Som ett led i det fortsatta planeringsarbetet har utredningen föreslagit en

utvidgning av systemet med statsbidrag till kommunernas projekterings­

16

Kungl. Majlis proposition nr 281.

Departementschefen.

Även under goda konjunkturer och vid en sådan anspänning av produktio­

nen, som under senare år varit nödvändig och då föranlett en knapphet på

arbetskraft, är en viss arbetslöshet ofrånkomlig. Detta sammanhänger som

bekant med de ständigt fortgående förändringarna inom näringslivet och

föreliggande hinder för arbetskraftens rörlighet, förekomsten av svårutnytt-

jad arbetskraft och andra liknande omständigheter. Chefen för socialdeparte­

mentet framlägger i annat sammanhang förslag örn anslag till mötande av

de behov som betingas av den arbetslöshet med vilken man sålunda under

alla omständigheter har att räkna. Dessa anslag och den arbetslöshetspolitik

för vilken de utgöra underlaget kräver emellertid en komplettering med hänsyn

till den risk som föreligger för en allvarlig försämring av arbetsmarknads­

läget efter ett vapenstillestånd.

Arbetsmarknadens utveckling efter ett vapenstillestånd kan icke på förhand

bedömas. Så mycket står emellertid klart, att den omställningsprocess som

förr eller senare måste komma till stånd vid övergången till en mera normal

produktionsinriktning kan leda till en åtminstone temporärt betydande arbets­

löshet, om icke motåtgärder vidtagas. Risk föreligger givetvis även att den

friställda arbetskraften vid en ogynnsam utveckling av importen av produk-

tionsförnödenheter och bränsle respektive av exporten icke kan vinna anställ­

ning i normal produktion och att arbetslösheten sålunda erhåller en mera

permanent karaktär. Under dessa omständigheter kan man tydligen icke

underlåta att rusta för en arbetslöshetskris, även om man hoppas, att en sådan

skall kunna undvikas. Som det kanske viktigaste ledet i förberedelserna fram­

står planeringen av en reserv av allmänna arbeten, lämpade att användas

såsom sysselsättningsobjekt.

Det är givet, att de arbetsobjekt som av angivna skäl nu anses böra plan­

läggas och för vilka medel anvisas böra komma till användning i avsett syfte,

endast om investeringsverksamheten och sysselsättningen inom det enskilda

näringslivet samt i det allmännas normala verksamhet skulle visa sig otill­

räckliga för absorption av den friställda arbetskraften. Det är vidare klart,

att man vid utnyttjandet av arbetsreserven och uttagningen av arbetskraft

måste beakta angelägenheten av att icke arbetskraftens rörlighet inskränkes,

så att en öppen eller latent arbetslöshet konserveras inom vissa områden. I

det tillstyrkande utlåtande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplane-

ring avgivit över de framlagda förslagen till utformningen av en investerings-

reserv har kommissionen också understrukit senast angivna synpunkter. Från

arbetsmarknadskommissionen och särskilda sakkunniga äro förslag att motse

rörande koordinationen av arbetsprogrammet med vissa arbetsmarknadsorga-

nisatoriska åtgärder ägnade att tillgodose önskemålet om bibehållen eller ökad

rörlighet på arbetsmarknaden.

Den inventering av för sysselsättningsändamål lämpade anläggningsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

17

som verkställts såsom ett led i den allmänna efterkrigsplaneringen skänker

en värdefull utgångspunkt för det fortsatta praktiska arbetet. Ett synnerligen

omfattande material har underkastats en systematisk undersökning och sov­

ring. Särskilt i investeringsutredningens betänkande ha vidare olika princip-

problem upptagits till en behandling som synes mig kunna bli vägledande

i det fortsatta arbetet och till vilken här må göras en allmän hänvisning. Plan-

läggningsarbetet på ifrågavarande område har dock i viss mån karaktären

av ett första försök. De brister, som, enligt vad de utredande organen själva

framhållit, vidlåda resultaten äro betingade härav. Det är därför att motse,

att svagheterna i betydande utsträckning skola kunna successivt undanröjas.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har ifrågasatt det fram­

lagda investeringsprogrammets tillräcklighet. En smidig arbetsmarknadspoli­

tik förutsätter tydligen, att arbetsobjekt föreligga i så rikt urval, att en an­

passning kan ske såväl efter arbetslöshetens lokala fördelning som efter dess

sannolika tidsutsträckning. Det kan knappast förväntas, att de framlagda

planerna skola lämna tillräckliga möjligheter till ett sådant urval. Planernas

effektiva omfattning är nämligen mindre än de föreslagna anslagssummorna

kunna synas ge vid handen. Den detaljplanering som är nödvändig för att

arbetena skola kunna sättas i gång utan tidsutdräkt har sannolikt i viss ut­

sträckning icke ännu hunnit fullföljas i tillfredsställande omfattning. Vidare

kan tillgången på en del för vissa företag väsentliga materialier befaras bliva

otillräcklig och alltså förhindra, att dylika företag anlitas i sysselsättnings-

syfte. Av sistnämnda skäl äro i själva verket olika delar av planerna avsedda

att utgöra alternativ. Att arbetsreserven icke nu kunnat erhålla en omslutning

och sammansättning som fullt tillfredsställer kravet på urvalsmöjligheter är

naturligt. Otillräckliga planeringsmöjligheter och hänsyn till risken för bris­

tande materialtillgång ha givetvis redan vid planläggningen av reserven verkat

starkt begränsande.

Sistnämnda faktorer lia även kunnat leda till att avvägningen mellan olika

områden respektive med hänsyn till arbetenas ekonomiska angelägenhet icke

kunnat genomföras efter fullt rationella grunder. En annan svaghet är, att

arbetsurvalet inom det framlagda programmet icke i önskvärd omfattning

kunnat ske under hänsynstagande till de framtida riktlinjerna för statens

ekonomiska och sociala politik och att man vid detta urval i regel icke heller

kunnat taga särskild hänsyn till de speciella behov som kunna väntas fram­

träda i ett krisläge. För att sistnämnda brister i framtiden skola kunna un­

danröjas fordras tydligen en planering av det allmännas ekonomiska och

sociala politik på något längre sikt än sorn hittills varit regel. Kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del funnit anledning under­

stryka önskvärdheten av att man för framtiden på antytt sätt eftersträvar en

koordination mellan den allmänna politiken och valet av sysselsättnings-

objekt.

Ehuru den verkställda arbetsplaneringen salunda icke i alla avseenden

kunnat lämna resultat, som gå fria från invändningar, torde den få betrak­

tas såsom det gynnsammaste underlag man under rådande förhållanden kun-

II

i

hang

lill

riksdagens

protokoll

loit

,,

/ sand

.

Nr

2

S1

.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

nät vinna för den arbetspolitik som kan bliva påkallad under nästa budgetår.

Planerna torde därför böra läggas till grund för denna politik och medel

för deras genomförande anvisas å en allmän beredskapsstat. På vissa punk­

ter böra de vid respektive utredningar utformade planerna därvid komplet­

teras med förslag avseende områden som ej direkt berörts av de verkställda

inventeringarna. Å andra sidan kunde övervägas att beskära planerna med

hänsyn till de av industrikommissionen i dess utlåtande i ämnet behandlade

risker för otillräcklig materialförsörjning som i viss utsträckning kunna

äventyra deras genomförande. Med hänsyn till ovissheten örn framtiden vill

jag emellertid ej tillstyrka, att så sker. Jag har därför ansett mig böra för­

orda, att de investeringsplaner som utformats vid de nu verkställda utred­

ningarna godtagas i principiellt obeskuret skick vid utarbetandet av förslag

till allmän beredskapsstat.

De redovisade arbetsresultaten av hittills verkställda utredningar ha haft

det dubbla syftet att dels utgöra underlag för en framställning till riksdagen

örn anslag till av arbetslöshetspolitiska skäl eventuellt erforderliga anlägg­

ningsarbeten, dels tjäna såsom utgångspunkt för en forcerad detaljplanering

av lämpliga arbeten i syfte att göra dem färdiga för omedelbart utförande.

För sistnämnda ändamål har fjolårets riksdag å allmän beredskapsstat för

innevarande budgetår anvisat ett anslag å 10 miljoner kronor. Den detalj­

planering som påbörjats med stöd av detta anslag bör fullföljas i så snabb

takt och i så stor omfattning som möjligt. Vidare böra företagas sådana in­

venteringar och övriga undersökningar, vilka kunna leda till en komplette­

ring av det framlagda materialet och ge ett bättre underlag för arbetsurvalet.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del föreslagit,

att ett särskilt, ospecificerat anslag uppföres på beredskapsstaten för finan­

siering av sådana åtgärder som under det fortsatta utredningsarbetet kunna

finnas ägnade att förbättra vår ekonomiska efterkrigsberedskap.

För det fortsatta arbete som alltså synes önskvärt fordras ett visst organi­

satoriskt underlag. Ett sådant är erforderligt även för den centrala administ­

rationen av de av programmet omfattade arbetena, för den händelse det

skulle visa sig erforderligt att sätta igång dessa. Arbetsuppgifterna ifråga

kunna lämpligen anförtros åt ett och samma centrala organ. Förslag örn en

särskild investeringsberedning har framlagts av investeringsutredningen och

tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Frågan torde

få bliva föremål för ytterligare övervägande. I avvaktan härpå bör plane­

ringsarbetet fortgå i samma former som hittills. Skulle framdeles en särskild

organisation uppbyggas för ändamålet, torde det vara lämpligast att kost­

naderna för dess verksamhet bestridas från anslag å den allmänna bered­

skapsstaten. Förslag örn uppförande å beredskapsstaten av ett sådant anslag

framlägges i annat sammanhang.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i anslutning till av

investeringsutredningen gjorda uttalanden understrukit vikten av att det ar­

betsprogram, som nu kan komma att fastställas, icke binder statsmakterna,

när det gäller det framtida valet mellan olika arbetsobjekt. Kommissionen

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

19

har för sin del för avsikt att inkomma med ett ytterligare utlåtande i ämnet,

sedan frågan örn investeringsavvägningen mellan olika områden hunnit un­

derkastas en närmare granskning. I anslutning till vad sålunda uttalats vill jag

framhålla, att uppförandet å allmän beredskapsstat av anslag till arbeten

inom ramen av det totala arbetsprogrammet icke innebär en utfästelse om

att företagen i händelse av arbetslöshet skola komma till stånd inom loppet

av nästa budgetår. Om så blir fallet eller ej måste bli beroende av å ena si­

dan arbetslöshetslägets och materialförsörjningens utveckling — jag tän­

ker härvid, bland annat, på de hinder för en mera omfattande husbygg­

nadsverksamhet, som brist på vissa slag av material kan erbjuda — och

å andra sidan en ytterligare ekonomisk prövning utöver den som hittills med-

hunnits. Denna omständighet bör ej hindra, att man lägger ned kostnader på

arbetenas detaljplanering. Arbetena i fråga ha nämligen utvalts så, att man

i regel torde ha säkerhet för att de böra komma till stånd inom en nära fram­

tid, även om så ej skulle påkallas av arbetslöshetspolitiska skäl.

Förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag till de olika ar­

beten som inga i sysselsättningsprogrammet, sådant detta framgått ur gransk­

ningen av de framlagda investeringsplanerna inom de olika departementen,

ha anmälts av vederbörande föredragande. Beträffande detaljerna i pro­

grammet och de specialproblem, som vissa anslagsfrågor resa, hänvisar jag

till vad därvid anförts.

I enlighet med de principer som tillämpats vid upprättandet av tidigare av

riksdagen godkända beredskapsstater ha inga anslag i detta sammanhang

beräknats för avskrivningsändamål. Regleringen av de utgifter som bestri­

das från de å allmän beredskapsstat uppförda anslagen torde i vanlig ord­

ning böra ske över särskilda tilläggsstater, och avskrivningsfrågorna få be­

handlas i anslutning därtill.

Anledning finnes emellertid att redan i detta sammanhang i korthet beröra

vissa avskrivningsproblem. vilka upptagits till diskussion av investeringsut-

redningen närmast i anledning av olika från vattenfallsstyrelsen framförda

önskemål.

Det omedelbara behovet av utbyggnader vid vattenfallsverket — och det­

samma gäller i viss utsträckning även statens järnvägar och telegrafverket —

varierar givetvis med de ekonomiska konjunkturerna. Ansluter sig utbyggnads-

verksamheten till fluktuationerna i behoven kommer den därför att verka

konjunkturförstärkande. För att en dylik icke minst ur sysselsättningssyn­

punkt ofördelaktig utveckling skall kunna undvikas, är det uppenbarligen nöd­

vändigt, alt vattenfallsverket håller en sådan kraftreserv disponibel, att en ökad

investeringsverksamhet under högkonjunkturen icke erfordras för att möta

kraftbehovens anspänning. Kraftreserven kan vinnas genom att man, med

föregripande av de behov som kunna väntas framträda under följande hög­

konjunkturer, genomför en snabbare utbyggnad av vattenkraften under låg­

konjunkturerna än de då aktuella behoven påkalla. Ur vattcnfallsverkets syn­

punkter möter en sådan investeringspolitik den invändningen, att verket be­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lastas med en överkapacitet, vars förräntning skulle kunna motivera en taxe-

höjning. För alt undvika denna olägenhet, som återgår på kravet att verket

skall visa en privatekonomiskt tillfredsställande räntabilitet, fordras att den

under lågkonjunkturen tillskapade överkapaciteten hålles utanför verkets

räntabilitetskalkyl till den tidpunkt då den kommer att falla inom ramen för

verkets normala affärsmässiga utbyggnad. Detta kan ske på olika sätt. Un­

der frågans förberedande behandling har diskuterats att under övergångsti­

den finansiera den förtida utbyggnaden över fonden för förlag till statsver­

ket eller att i verkets kapitalbokföring upptaga den på särskilt konto såsom

icke förräntningspliktig. Det har även ifrågasatts att verkställa en omedel­

bar avskrivning så beräknad, att den täcker förräntningen under ifrågava­

rande övergångstid. Jämväl andra möjligheter stå till buds.

Vid övervägande av det sålunda föreliggande spörsmålet om finansieringen

av en konjunkturpolitiskt motiverad förtida utbyggnad av vattenkraften har

jag funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredning-

ens ståndpunkt, att denna bör ordnas så, att de privatekonomiska förutsätt­

ningarna för räntabilitetsbedömningen och taxesättningen vid vattenfallsver-

ket icke rubbas. Frågan om den lämpliga finansieringstekniken torde böra

bli föremål för ytterligare prövning, varvid bör beaktas även möjligheten av

sådana besparingar till följd av tidsförskjutningen av investeringsverksam­

heten till vilka jag i det följande återkommer.

Av vattenfallsstyrelsen har framhållits, att förtida investeringar kunna ge

upphov till andra avskrivningsbehov än det nyss behandlade. Salunda kan

den ifrågasatta politiken leda till merkostnader av olika slag, vilka icke böra

belasta verket. Även i detta fall kan en motsättning föreligga mellan resul­

taten av en privatekonomisk och en nationalekonomisk bedömning. Om än

exempelvis en forcering av vattenkraftsutbyggnaderna under en lågkonjunk­

tur under vissa förhållanden kan leda till en ökad ekonomisk belastning för

verket, kan den dock ur allmänna ekonomiska synpunkter vara gynnsam,

om den därvid anlitade arbetskraften icke eljest kunnat utnyttjas för pro­

duktiv verksamhet. Det bör vidare beaktas, att en konjunkturutjämning —

såsom redan antytts — kan medföra även en privatekonomisk kostnadsbe­

sparing. I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det riktigt, att merkost­

nader som uppkommit genom att investeringarna av samhällsekonomiska

skäl verkställts vid en för verket ogynnsam tidpunkt böra bli föremål för av­

skrivning. Det synes dock uppenbart, att denna avskrivningsfråga i regel

kan upptagas till prövning först i efterhand, då material föreligger för en

prövning av vad tidsförskjutningen betytt ur kostnadssynpunkt. Merkostnader

böra därvid vägas mot besparingar. Lämpligen torde en undersökning av hit­

hörande förhållanden böra ske vid den översyn av avskrivningsläget vid de

olika affärsverken, som enligt min mening framdeles bör verkställas med

jämna intervaller i syfte att garantera en ur olika synpunkter tillfredsställan­

de kapitalbokföring. Förutsättningar för en sådan bokföring ha skapats

genom de senaste budgetomläggningarna.

Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition angav

Kungl. Maj.ts proposition nr

281.

21

jag preliminärt vissa riktlinjer för den allmänna beredskapsstatens budget­

tekniska utformning. Jag framhöll därvid, att anslagen å denna stat måste

fördelas i skilda grupper, för vilka skulle gälla i viss mån olika dispositions-

regler.

Beträffande en huvuddel av arbetsprogrammet kommer det icke i fråga

att anlita beredskapsanslagen annat än i händelse av en arbetslöshetskris.

Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över dessa anslag bör därför vara bunden vid

förutsättningen, att en sådan kris inträtt. För den händelse beredskapsstaten

i ifrågavarande del anses böra sättas i kraft, bör vidare riksdagens medgi­

vande därtill inhämtas respektive, om riksdagen ej är samlad, krävas, att

tillfälle beredes den att inom viss tid taga ställning till åtgärden.

En andra kategori arbeten pa den allmänna beredskapsstaten syntes, en­

ligt vad som anfördes i statsverkspropositionen, icke böra bindas vid så

stränga förutsättningar. Under krigsåren har anläggningsverksamheten starkt

begränsats med hänsyn till bristen på material och tidvis även på arbets­

kraft. En del av de arbeten som på grund därav icke kommit till stånd äro

av förhållandevis hög angelägenhetsgrad. Dessa arbeten kunde lämpligen in­

fogas i beredskapsstatens arbetsprogram, men det syntes riktigt, att de finge

komma till stånd, så snart arbetsmarknads- och materialläget blivit mera

normalt och sålunda möjliggjorde arbetenas igångsättande. För att arbetena

skulle få igångsättas borde alltså icke krävas, att en arbetslöshetskris inträtt.

Beredskapsanslag till sådana arbeten borde få disponeras av Kungl. Majit

under nu angiven förutsättning utan att riksdagens medgivande ^dällin in­

hämtades. För planeringsändamål och olika förberedande uppgifter borde

anslagen i fråga omedelbart få tagas i anspråk. Det allmänna planeringsan-

slag, som borde uppföras på beredskapsstaten, bleve alltså icke erforderligt

för dessa arbetens vidkommande.

Vid den fortsatta planläggningen av den allmänna beredskapsstaten lia syn­

punkterna på denna andra anslagsgrupp i viss mån förskjutits. Ä ena si­

dan har det visat sig, att de ändamål för vilka anslagen inom gluppen när­

mast vore avsedda icke äro flera eller mera omfattande, än att de utan större

olägenhet kunnat tillgodoses på riksstaten. Visserligen är det olämpligt att be­

lasta riksstaten med anslag som kunna utnyttjas endast i händelse en änd­

ring inträder i marknadsläget, men denna olägenhet blir icke särskilt fram­

trädande, örn förfarandet kan tillämpas i mycket begränsad omfattning. Och

under samma förutsättning kommer uppförandet av ifrågavarande anslag på

en särskild stat att i onödan försvåra överblicken över budgeten. Ä andra

sidan har det ansetts nödvändigt att vid sidan av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten disponera en reserv av arbetsobjekt, som kan utnyttjas vid en

sådan mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget som icke motive­

rar, alt den stora arbetsreserven utnyttjas, men för vilken riksstatsansiagen

äro otillräckliga. Med de för den andra anslagsgruppen gällande friare dispo-

sitionsreglerna kunna anslagen till arbeten, som äro avsedda alt fylla denna

uppgift, hänföras till gruppen i fråga. Behovet av en möjlighet lill förstärk­

ning av de ordinarie arbetslöshetsanslagen skulle emellertid alternativt kunna

22

tillgodoses genom att Kungl. Majit erhölle rätt att intill visst sammanlagt be­

lopp utnyttja den första anslagsgruppen på beredskapsstaten utan riksdagens

hörande.

Vid övervägandet av spörsmålet om beredskapsstatens utformning har

ifrågasatts att helt utesluta den andra anslagsgruppen. Den har emellertid

ansetts böra bibehållas med hänsyn till att riksstatsförslaget uppgjorts med

utgångspunkt från att anslagen till vissa angelägna arbeten skulle upptagas

å allmän beredskapsstat för att disponeras så snart materiel- och arbetsmark­

nadsläget det medgåve. När den här diskuterade andra anslagsgruppen så­

lunda bibehållits, har det ansetts lämpligt att till gruppen hänföra även de

anslag som i händelse av en mera begränsad försämring av arbetsmarknads­

läget synas böra stå till Kungl. Majits fria disposition; sistnämnda anslag ge

nu hela gruppen dess prägel. Vid höstens budgetarbete böra emellertid de vun­

na erfarenheterna beaktas och en närmare prövning ske av möjligheterna

att undvika införandet på allmän beredskapsstat för ett kommande budget­

år av en andra anslagsgrupp av här ifrågavarande slag utan eftersättande av

de behov anslagen inom denna grupp skola tillgodose.

Vid sidan av de här nämnda båda anslagskategorierna måste man räkna

med en tredje grupp anslag å den allmänna beredskapsstaten, nämligen så­

dana anslag vilka omedelbart och utan begränsning böra få disponeras för

avsett ändamål. Dessa anslag falla samtliga utom ramen för arbetsprogram­

met och hänföra sig till andra civila beredskapsändamål. Till gruppen höra

i främsta rummet anslagen till åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap

och till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete samt vidare ansla­

gen till flyktingshjälp, överflyttning av arbetskraft, planering av allmänna

arbeten, yrkesutbildning i beredskapskurser och administration av investe­

ringsverksamheten.

När det gäller att tekniskt genomföra den här angivna uppdelningen av

beredskapsanslagen i tre kategorier, har man att välja mellan att arbeta med

skilda anslagstyper och att dela upp beredskapsstaten i tre skilda delstater.

Övervägande skäl synas tala för valet av den senare lösningen. Den är så­

lunda ägnad att göra beredskapsstaten mera överskådlig och medför även i

administrativt avseende icke obetydliga förenklingar. Vid sammanfattningen

i en stat av de förslag som i vanlig ordning framlagts av respektive före­

dragande ha därför anslagen uppdelats på tre skilda delstater, betecknade

allmän beredskapsstat I, II och III och bundna vid olika dispositionsförut-

sättningar. Av dessa delstater omfattar den första de anslag som omedelbart

böra ställas till Kungl. Maj :ts förfogande, den andra de anslag som i sin hel­

het böra stå till förfogande, när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållan-

dena det medgiva, respektive örn en försämring i arbetsmarknadsläget det

påkallar, och dessförinnan böra få disponeras för olika förberedande åtgär­

der samt den tredje de anslag som skola vara bundna vid den dubbla förut­

sättningen, att en arbetslöshetskris inträtt och att riksdagens medgivande till

anslagens disposition inhämtats respektive, örn riksdagen ej är samlad, att

riksdagen inkallas eller ändock skall sammanträda inom viss tid. Utryttjan-

Kungl Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

23

det av delstaterna II och III kari givetvis tänkas begränsat till vissa anslag

eller anslagsgrupper. Särskilt med tanke på delstaten II bör detta förhållan­

de understrykas, eftersom på denna stat sammanförts anslag med helt skil­

da sakliga dispositionsförutsättningar.

Anslagen å allmän beredskapsstat II och III böra vara maximerade. För an­

slagen å allmän beredskapsstat I böra gälla samma något friare dispositions-

regler som tillämpas för anslagen å försvarsberedskapsstaten.

Som bihang till detta protokoll torde få fogas ett förslag till allmän be­

redskapsstat för budgetåret 1944/45, upprättat i enlighet med vad jag här för­

ordat och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda anslag

på staten vilka, såsom förut omnämnts, denna dag framlagts av vederbö­

rande föredragande (bil. 1—16).

Enligt det nu framlagda förslaget skulle å allmän beredskapsstat I upp­

föras anslag å sammanlagt 342 miljoner kronor. Å allmän beredskapsstat

II och III skulle anslagssummorna bli 277 respektive 655 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle den allmänna beredskapsstatens omslutning bli 1 274

miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad

i det föregående anförts,

a) fastställa allmän beredskapsstat I att lända till efter­

rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att ställa de å

staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters för­

fogande från och med samma tidpunkt,

b) fastställa allmän beredskapsstat II att lända till efter­

rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att dels från och

med samma tidpunkt ställa de å staten uppförda anslagen

till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande

planeringsåtgärder, dels, om och i den mån försörjnings- eller

arbetsmarknadsläget det medgiver, respektive om och i den

mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar, be­

träffande vissa anslag eller viss grupp av anslag förklara, att

de må disponeras för därmed avsedda ändamål,

c) efter riksdagens hörande eller, om riksdagen ej är sam­

lad, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse

utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sam­

manträda, fastställa allmän beredskapsstat III att lända till

efterrättelse från den tidpunkt, arbetsmarknadsläget det på­

kallar, samt ställa de å staten uppförda anslagen till veder­

börande myndigheters förfogande för därmed avsedda ända­

mål,

dels ock medgiva, att anslag å allmän beredskapsstat I

må, om riksdagen ej är samlad, överskridas under förutsätt­

ning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen

ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

Bihang.

ALLMÄN

FÖRSLAG

TILL

BEREDSKAPSSTAT

FÖR BUDGETÅRET

1944/45

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

------------------

Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm...........

750 000

Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.. .

200 000

Posthusbyggnad i Huskvarna..................................

375 000

Posthusbyggnad i Skellefteå......................................

875 000

Posthusbyggnad i Stomman....................................

180 000

Ombyggnad av posthuset i Luleå............................

180 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

1 000 000

i

3 560 OOO

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm....................

110 000

Telefonstationsbyggnad i Enköping........................

315 000

Telefonstationsbyggnad i Katrineholm....................

360 000

Telefonstationsbyggnad i Borgholm........................

300 000

Telefon- och överdragsstationsbyggnad i Vimmerby

315 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i

Västervik..................................................................

225 000

Telefonstationsbyggnad i Ystad..............................

440 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan..........................

475 000

Telefonstationsbyggnad i Skara..............................

425 000

Telefonstationsbyggnad i Hagfors..........................

370 000

Telefonstationsbyggnad i Sunne..............................

300 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga............................

310 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i

Ljusdal......................................................................

100 000

Telefonstationsbyggnad i Sollefteå...........................

375 000 i

Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn ....

500 000 j

Förråds-, garage- oell verkstadsbyggnad i Norr-

köping.......................................................................

420 000 1

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Örebro .

420 000 |

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle . .

420 000

Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors............

260 000

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-

väsende ......................................................................

3 800 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....

4 000 000

14 240 OOO

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi-

lterade järnvägar:

Bangårdar:

Spåranordningar................................ 3 200 000

Gångbroar och gångtunnlar............ 1 500 000

Vissa bangårdsarbeten...................... 1 400 000

6 100 000

i

44

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

1

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad..............

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-

32 000

ten å Skenäs........................................................

i

Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet

82 500

i Sundsvall............................................................

72 000

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäk­

tet i Hudiksvall....................................................

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet

64 000

i Visby..................................................................

45 000

295 500

Socialdepartementet:

Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjuk­

hus vid Strängnäs................................................

Utvidgning och förbättring av vattenverket vid

1 380 000

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik....................

Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipe-

63 000

holms sjukhus i Lund ......................................

880 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes-

92 000

sjukhus..................................................................

200 000

2 615 000

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg........

590 000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län ....

290 000

Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad..............

Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid sta-

325 000

tens väginstitut....................................................

60 000

1 265 000

Finansdepartementet:

1

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbe-

vakning..................................................................

120 000

Ecklesiastikdepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket ....

i

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggna-

440 000

den för kemiska institutionen vid universitetet

i Uppsala..............................................................

140 000

Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid uni-

versitetet i Lund..................................................

785 000

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk­

ning vid Lunds universitet................................

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid

360 000

universitetet i Lund..........................................

525 000

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska

högskola................................................................

63 000

Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folk-

skoleseminariet i Uppsala..................................

45 000

2 358 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

45

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.

70 000

Handelsdepartementet:

Salierhetsanstalter för sjöfarten............................

924 000

Summa

7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

j

Kronor

Arméförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för armén..................

5 475 000

Marinförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för marinen..................

4 037 000

Flygförvaltningens delfond:

Vissa investeringsarbeten för flygvapnet............

3 240 000

Summa

12 758 000

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............................

15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden....................................................

10 000 000

25 000 000

Jordbruksdepartementet:

Gödselvårdslånefonden ..........................................

3 000 000

Frukt- och potatislagerhusfonden ......................

.800 000

Spannmålslagerhusfonden ......................................

500 000

Egnahemslånefonden..............................................

2 000 000

0 300 000

Summa

31 300 000

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

^j Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar­

bostäder ..................................................................

Lån för bostadsförbättringsverksamhet..............

Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler

20 000 000

9 000 000

3 000 000

7 000 000

2 000 000

41 000 000

' Ecklesiastikdepartementet:

Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd­

lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten .

20 000

Summa

41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

1

Kronor

1

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets för- j

rådsfond................................................................

500 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kronor

1

Kronor

1

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt . . .

1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

47

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

maj 1944.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp, W^igforss, S^köld, E^riksson, Q^uensel, B^ergquist,

B^agge, A^ndersson, D^omö, R^osander, G^jöres, E^werlöf, R^ubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter un­

der försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentli­

ga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför

därvid följande.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

[1.] Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg. I en till

styrelsen för sjökarteverket ställd, av styrelsen såsom egen framställning

överlämnad skrivelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1942/43

framhöll chefen för sjökarteverket rörande ersättningsbyggnad av kustmät-

ningsfartyg bland annat följande.

Vid fastställandet år 1936 av sjökarteverkets nuvarande organisation hade

räknats med ett behov av sex kustmätningsfartyg med plats för cirka 22 s. k.

mätningsenheter. Med mätningsenhet förstodes en mätningsbåt med mät-

ningsförrättare och fyra man. Vid tidpunkten för organisationens faststäl­

lande hade funnits sex för kustmätning användbara fartyg med plats för 21

mätningsenheter. Av dessa hade emellertid två med plats för vardera fyra

mätningsenheter 1938 respektive 1941 blivit utrangerade. Ett tredje kustmät­

ningsfartyg, Svalan, vore byggt 1881 och motsvarade icke längre på något

sätt de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg.

Frågan om ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg hade behandlats i

ett flertal sammanhang, bland annat i utredningar av chefen för sjökarte-

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

verket 1926, av sjökarteverkskommitterade 1928, av styrelsen för sjökarte-

verket 1930 saint av statens organisationsnämnd 1931. 1 samtliga dessa ut­

redningar hade såsom en förutsättning för s.jökarteverkets verksamhet fram­

hållits nödvändigheten av att verkets fartygsbestånd vidmakthölles och öka­

des. I stället hade emellertid fartygsbeståndet på senare år minskats så att

numera endast fyra fartyg med plats för tillhopa tretton mätningsenheter

stöde till förfogande för kustmätning. Här kunde visserligen tänkas den in­

vändningen. dels att 1939 års riksdag beviljat medel till byggande av ett nytt

utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, dels att kanonbåten Svensksund enligt

förslag i annat sammanhang vore avsedd att överföras från marinen till sjö-

karteverket. Vad förstnämnda fartyg beträffade vore emellertid att observera,

att fartyget konstruerats med tanke på att utföra utsjölodning, sålunda en

helt annan uppgift än kustmätning, för vilket senare ändamål fartyget icke

lämpade sig. Beträffande Svensksund erfordrades detta fartyg efter före­

slagen överflyttning till sjökarteverket mer än väl för samma uppgifter, som

det tidigare haft i marinens tjänst, nämligen militärsjömätningar. Dessa båda

fartyg hade sålunda intet inflytande på bedömande av frågan angående er-

sättningsbyggnad för kustmätningsfartyg. Ytterligare en invändning kunde

måhända tänkas, nämligen att bristen på kustmätningsfartyg skulle kunna

motverkas genom användande av s. k. landförläggningar. Beträffande dylika

landförläggningar borde emellertid framhållas, att systemet i de flesta fall

måste betraktas såsom en otillfredsställande lösning, som i allmänhet gåve

sämre arbetseffekt än då mätningsenheterna vore förlagda ombord å ett loge-

mentsfartyg, vilket vid behov lätt kunde ombaseras. Systemet med landför­

läggning bleve i regel även mera oekonomiskt.

I skrivelse rörande sjökarteverkets anslagsäskanden för budgetåret 1943/

44 anförde chefen för sjökarteverket bland annat följande.

I annat sammanhang hade omförmälts, att två fartyg utrangerats åren

1938 och 1941 utan att ersättning för desamma erhållits. Av nu befintliga

fartyg hade år 1942 varit under övervägande att föreslå sjömätningsfartyget

Svalan, byggt 1881, till utrangering. I samband med en i juli 1942 företagen

besiktning av detta fartyg hade även undersökts möjligheterna för en istånd-

sättning av detsamma. Ett i samband därmed uppgjort förslag innebure i

stort sett dels vissa ofrånkomliga reparationer av skrov och maskinanlägg­

ning, dels ett likaledes nödvändigt anordnande av förbättrade förläggnings-

förhållanden för underofficerare och manskap. Till undvikande av missför­

stånd beträffande frågan örn förläggningsförhållandena borde framhållas,

att förslaget endast avsåge att söka tillfredsställa de mest blygsamma sani­

tära m. fl. fordringar, exempelvis anordnande av ett tvättrum för manskap,

vilket nu saknades, inbyggande av ankarkättingarna i en trumma (de löpte

nu oskyddade genom manskapets förläggningsplats), anordnande av ett för­

rådsrum, bättre hytter för underofficerare m. m. För utarbetande av detta

förslag hade anlitats sakkunnig arbetskraft, som utfört erforderliga detalj­

beräkningar och kostnadskalkyler. Förslagets genomförande hade beräknats

betinga en sammanlagd kostnad av omkring 200 000 kronor, varigenom far­

tygets livslängd skulle ökas med omkring tio år. Vid ett bedömande av

denna fråga borde uppmärksammas, att ett eventuellt beslut att istånd­

sätta Svalan ingalunda finge betraktas såsom ett alternativ till frågan örn

nytt kustmätningsfartyg. Ifrågavarande båda fartyg vore icke jämförbara,

enär Svalan i främsta rummet vore avsedd för utsjölodning, även örn far­

tyget vid behov, ehuru med mindre fördel, kunde användas vid s. k. kust­

mätning.

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

Hälften av den beräknade kostnaden (580 000:—) för byg­

gande av ett nytt kustmätningsfartyg ................................ kronor 290 000

För iståndsättande av sjömätningsfartyget Svalan ............... »_ 200 000

Summa kronor 490 000.

Framställningen har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan från försvarsdepartementet till investeringsutredningen överlämnats

uppgifter angående byggnadsarbeten m. m. inom försvarsväsendet, vilka va­

rit under övervägande inom departementet men för vilka medel icke kunnat

inrymmas i 1944 års statsverksproposition, har investeringsutredningen i

investeringsreserven för budgetåret 1944/45 medtagit om- och nybyggnad av

sjömätningsfartyg för sjökarteverket för en kostnad av 780 000 kronor.

Med sjömätning avses främst kartläggning av kuster och angränsande vat­

tenområden, varvid vattnets djup och bottenlagrets beskaffenhet noggrant

undersökas genom lodning. Vid denna s. k. kustmätning användas kustmät­

ningsfartyg, vilka tjänstgöra såsom logementsfartyg för ett antal arbetsgrup­

per (mätningsenheter). Det egentliga mätningsarbetet sker från särskilda för

ändamålet medförda motorbåtar, en för varje mätningsenhet. Förutom kust­

mätning utföres även s. k. utsjölodning, vilken äger rum längre ut till sjöss

och utföres från själva mätningsfartyget. Slutligen ingå i sjömätningsar-

betet även s. k. militärsjömätningar, varmed avses mätningar som samman­

hänga med militärledssys temet. För detta ändamål erfordras fartyg av an­

nan konstruktion än kustmätningsfartygen.

Den föreliggande utredningen giver klart vid handen, att sjökarteverkets

fartygsbestånd för närvarande icke kan anses tillfredsställande. Sålunda ha

under senare år två äldre fartyg måst utrangeras utan att ersättning erhål­

lits. Visserligen har 1939 års riksdag beviljat medel för byggande av nytt

utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, vilket numera tagits i bruk, varjämte

kanonbåten Svensksund, som underkastats en genomgripande reparation,

överförts till sjökarteverket för att användas för militärsjömätningar. De ut­

rangerade fartygen voro emellertid avsedda för kustmätning, och för dylik

mätning har någon ersättning icke erhållits. Från sjökarteverkets sida har

vid upprepade tillfällen hemställts örn ersättningsbyggnad av ett kustmät­

ningsfartyg med plats för åtta mätningsenheter samt reparation av det

äldsta nu nyttjade fartyget, Svalan. Med hänsyn till de beräknade avsevärda

kostnaderna, 1 500 000 kronor respektive 200 000 kronor, ha emellertid de

ifrågasatta åtgärderna tills vidare icke kommit till utförande. För nästkom­

mande budgetår har sjökarteverket, med hänsyn till tidsläget, ansett sig kun­

na föreslå nybyggnad av ett mindre fartyg, avsett för fyra mätningsenheter

och kostnadsberäknat till 580 000 kronor, under förutsättning att den förut

äskade reparationen av Svalan komme till stånd. Ehuru starka skäl anförts

till stöd för dessa förslag, har jag hittills icke ansett mig kunna tillstyrka,

att medel beräknas för ändamålet, främst med tanke på svårigheterna att

bestrida kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

51

Sedan investeringsutredningen numera funnit arbetena med byggandet av

nytt sjömätningsfartyg och reparation av ett äldre dylikt fartyg lämpliga att

medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, torde emellertid frågan

böra. upptagas till förnyad prövning.

Vad till en början angår spörsmålet om byggandet av nytt kustmätnings-

fartyg, vill jag tillstyrka, att det mindre, för fyra mätningsenheter avsedda

fartyget medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. Även örn verkets

hela behov icke därigenom bliver tillgodosett, ernås dock en uppenbar för­

bättring genom fartygets tillkomst. Den av chefen för sjökarteverket utförda

undersökningen rörande möjligheten att bygga fartyget av trä eller betong

i stället för av järnplåt får anses ha utvisat, att eif jämfartyg i längden stäl­

ler sig mest ekonomiskt.

Vid framläggande av förslag om byggande av det mindre fartyget har sjö­

karteverket utgått ifrån, att medel jämväl skola anvisas för reparation av

kustmätningsfartyget Svalan. Kostnaderna för reparationen ha beräknats till

200 000 kronor, och en ytterligare livslängd av minst tio år har förutsatts.

Vägande skäl kunna anföras både för och emot detta förslag. Mot detsamma

talar, att kostnaderna synas höga med tanke på att fartyget likväl kan kom­

ma att utrangeras inom en relativt nära framtid. Härtill kommer att kostna­

derna för en dylik reparation alltid äro svåra att i förväg exakt uppskatta.

I detta fall har emellertid under hand meddelats, att beräkningarna äro så

omsorgsfullt utförda, att ett överskridande av beloppet 200 000 kronor icke

synes behöva befaras.

För reparationen talar, att åtgärden ställer sig fördelaktig ur materialsyn­

punkt. Enligt uppgift från sjökarteverket torde fartyget vidare efter en dylik

reparation bliva väl lämpat för sin uppgift. I gynnsamt fall lärer även kunna

räknas med att fartyget kommer att kunna användas längre tid än vad man

ansett sig berättigad att kalkylera med. I varje fall torde en ytterligare er-

sättningsbyggnad, därest reparationen kommer till stånd, kunna uppskjutas

på obestämd tid.

Med hänsynstagande till de pa fragan inverkande faktorer, som för närva­

rande kunna bedömas, finner jag mig för egen del kunna tillstyrka, att medel

beräknas å allmän beredskapsstat såväl för den föreslagna reparationen av

kustmätningsfartyget Svalan som för ersättningsbyggnad av nytt kustmät-

ningsfartyg för fyra mätningsenheter.

De arbeten, örn vilka här är fråga, synas väl lämpa sig såsom investerings­

objekt. Arbetena böra utföras vid Karlskrona örlogsvarv, som är i trängande

behov av fyllnadsarbeten, varigenom en ur beredskaps- och arbetsmarknads-

synpunkt lämplig reglering av arbetstillgången vid varvet kan ernås. De ifrå­

gasatta arbetena böra därför så snart ske kan komma till utförande och så­

lunda hänföras till anslagsgruppen II.

I anslutning till det anförda får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till

Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sj.ömät-

ningsfartyg

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................................... kronor 780 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements-

chefen

reglerande åtgärder under budgetåret 1944/45. En närmare redogörelse för

innehållet i nämnda skrivelse lämnas i samband med framläggande av för­

slag angående äskande av anslag för nyssnämnda budgetår till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m. Här vill jag inskränka mig till att fram­

hålla, att av arbetsmarknadskommissionens skrivelse framgår, att svårighe­

terna att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft lättat

väsentligt under innevarande budgetår. Särskilt gäller detta i fråga om skogs­

bruket. Kommissionen anför, att, enligt vad för närvarande syntes sannolikt,

behovet av att tillföra skogsbruket arbetskraft under nästa budgetår förvän­

tades bliva avsevärt mindre än vad som varit fallit under de senaste budget­

åren.

Kommissionen uppgiver, att under tiden juli—december 1943 av föreva­

rande anslag förbrukats inemot 13 miljoner kronor, och räknar med att från

anslaget under nästa budgetår böra bestridas utgifter, bland annat, för för-

flyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till ovan arbetskraft, som överflyttas

till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för ut­

bildning av reservarbetskraft, industrikonsulenternas verksamhet, arbets-

blockorganisationen samt anordnande av jordbruksläger. Däremot har kom­

missionen ej beräknat medel för uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga

samt för anskaffning av kojor m. m. Det för nästa budgetår erforderliga me­

delsbehovet under ifrågavarande anslag uppskattar kommissionen från sag­

da utgångspunkter till 20 000 000 kronor.

Som framgår av arbetsmarknadskommissionens skrivelse ha reglerings­

åtgärderna på arbetsmarknaden för att tillgodose vissa produktionsområden

med arbetskraft kunnat väsentligt inskränkas under innevarande budgetår.

Såvitt nu kan bedömas torde endast cirka hälften av det för budgetåret för

kostnader för överflyttning av arbetskraft uppförda anslaget å 50 000 000

kronor komma att förbrukas. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag för

nästa budgetår har kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor. Kom­

missionen har härvid under anslaget beräknat medel för bland annat bered­

skapskurser för verkstadsindustrien och kurser för utbildning av reservar­

betskraft. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna

dag förslag om att kommissionens yrkesutbildningsverksamhet från och med

budgetåret 1944/45 skall övertagas av överstyrelsen för yrkesutbildning. En­

ligt vad jag erfarit beräknas detta medföra en minskad belastning å anslaget

med cirka 2,5 miljoner kronor.

Det är givetvis vanskligt att nu uttala sig örn i vilken omfattning här av­

sedda åtgärder behöva vidtagas under nästa budgetår. Arbetsmarknadskom­

missionen synes vid sin uppskattning av medelsbehovet för hithörande än­

damål ha räknat med att läget på arbetsmarknaden skall kunna medgiva

en viss ytterligare avveckling av dessa åtgärder. Jämväl för egen del anser

jag sannolikt, att detta skall bliva möjligt. Ett bifall till chefens för ecklesia­

stikdepartementet förenämnda förslag borde egentligen föranleda en nedräk-

ning av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningen

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

beten, för vilka särskilda anslag upptagits. Slutligen kunna förhållandena

utveckla sig därhän, att en viss grupp av arbeten kan komma att visa sig

särskilt lämplig att anlita, medan andra arbetsföretag av olika skäl icke kun­

na komma till utförande i den omfattning, som man förutsatt vid beredskaps-

statens fastställande. Det kan därför visa sig lämpligt och måhända nödvän­

digt att kunna igångsätta vissa slag av arbeten i större utsträckning än vad

medelstillgången på de specificerade anslagen i och för sig medgiver. En

dylik förskjutning av sysselsättningsprogrammet lärer sålunda bliva ofrån­

komlig, om vid svårartad arbetslöshetskris, materialbrist omöjliggör igång­

sättandet av mera materialkrävande byggnadsarbeten. Då måste arbeten av

typen vägar, flygfält, dubbelspår, vård och underhåll av fornlämningar och

byggnadsminnesmärken etc. komma att tillgripas i vidgad omfattning.

På här redovisade grunder har investeringsutredningen förordat, att å be-

redskapsstaten uppföres ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens regle­

ring. Vid beräknandet av anslagsbehovets storlek har utredningen utgått från

den situation, i vilken enligt utredningens mening de största anspråken kun­

na komma att ställas på ifrågavarande anslag, nämligen den att material­

bristen förhindrar igångsättandet av ett större antal mera materialkrävande

arbeten, i vilket läge grovarbeten måste mobiliseras i sådan utsträckning att

de i sysselsättningshänseende till stor del få ersätta de å beredskapsstaten

upptagna materialkrävande arbetena. För denna situation har investerings­

utredningen beräknat, att ett belopp av 225 miljoner kronor bör stå till för­

fogande.

Då jag anser mig kunna godtaga investeringsutredningens uppfattning om

lämpligheten av att ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag och

då

jag icke har någon erinran mot det föreslagna beloppet, förordar jag, att

å

allmän beredskapsstat upptagas anslag av 225 miljoner kronor, varav 25

miljoner kronor på beredskapsstat II och 200 miljoner kronor på beredskaps­

stat III.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte

föreslå riksdagen

att till

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

för

budgetåret 1944/45 uppföra

dels

å allmän beredskapsstat II ett

anslag av ..................................................... kronor 25 000 000

dels ock

å allmän beredskapsstat III

ett anslag av................................................. »

200 000 000.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[3.]

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträf­

fande grunderna för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden får jag

hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 243 till 1943 års

riksdag angående anslag till förbättrande av bostadsförhållandena (s. 58 ff.

jfr även kungörelsen nr 596/1943).

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

200 dagar i medeltal för hela landet. Samtliga bostadsförbättringsföretag

vore avsedda att utföras med bistånd av statsmedel.

Kommittén framhåller, att då här vore fråga örn utförande av arbetsobjekt

för arbetslöshetens motverkande, borde enligt kommitténs mening behovs-

principen icke tillämpas, enär det härvidlag i första hand gällde att skapa så

många arbetstillfällen som möjligt.

Kommittén har vidare till behandling förehaft frågan om ändring i gällande

grander för bostadsförbättringsunderstöden. Kommittén har härvid uttalat,

att någon höjning av understödets procentuella andel av kostnaderna knap­

past kunde ifrågakomma. Däremot har kommittén ansett det kunna ifråga­

sättas, att nu utgående maximibidrag per lägenhet höjes från 2 500 till 3 500

kronor. Kommittén framhåller, att de beräknade totalkostnaderna i medeltal

för samtliga företag, för vilka hos egnahemsnämnderna innelåge ännu icke

bifallna ansökningar, syntes motivera detta.

Vad angår behovet av statsmedel för ifrågavarande bostadsförbättrings-

verksamhet framhåller kommittén, att enligt uppgift från egnahemsnämn­

derna arbetskostnaderna för inneliggande ansökningar, vilka ännu icke bevil­

jats, beräknats till cirka 19 milj. kronor. Om arbetskostnaderna uppskattades

till V3 och materialkostnaderna till 2/3 av totalkostnaderna, skulle sistnämnda

kostnader uppgå till 57 000 000 kronor. Antalet företag vore 13 255 stycken.

Totalkostnaderna per företag kunde sålunda uppskattas till i medeltal 4 300

kronor (80 % härav = 3 440 kronor). Därest samtliga dessa ansökningar

bifölles med högsta möjliga av kommittén föreslaget understöd — såväl pro­

centuellt som per företag —- skulle för ändamålet erfordras cirka 45 milj.

kronor. Redan nu inneliggande ansökningar innebure sålunda ett flerdubbelt

större behov av statsanslag än vad riksdagen anvisat för budgetåret 1943/44.

För utförande av en företagsmängd av sagda omfattning torde åtgå 1 100 000

dagsverken eller sysselsättning för cirka 5 500 man under ett år (200 dagar).

I utlåtande den 28 februari 1944 över jordbrukskommitténs prome­

moria har egnahemsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, anfört, bland an­

nat, att kommittén endast flyktigt berört bostadsförbättringsverksam-

heten och understödsverksamheten avseende inledande av vatten och

avlopp såsom arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt in­

träffad arbetslöshet. De framställningar om bostadsförbättringsunderstöd,

som enligt vad kommittén uppgivit innelåge hos egnahemsnämnderna, ut­

gjorde en i och för sig betydande arbetsreserv, i dagsverken räknat omkring

1,6 miljoner. Behovet av bostadsförbättringar på landsbygden vore emeller­

tid fortfarande så stort, att vid behov en mångdubbel arbetsreserv syntes

kunna åstadkommas. I den utsträckning som byggnadsmaterial kunde an­

skaffas borde också bostadsförbättringsverksamheten liksom införande av

vatten och avlopp komma i fråga såsom arbetslöshetsprojekt i förhållande­

vis minst samma utsträckning som andra förbättringsarbeten inom jordbru­

ket. Liksom för dessa sistnämnda borde sålunda bidragsvillkoren för bo-

stadsförbättringsverksamheten för att flera företag skulle igångsättas göras

något gynnsammare än vad som normalt gällde. Ävenså borde i förväg en

viss stock av arbetsobjekt planläggas för att finnas i beredskap, när arbets­

löshet satte in.

Styrelsen har härefter återkommit till sitt tidigare framförda förslag (jfr

årets statsverksproposition V. p. 22), att höja bostadsförbättringsbidraget

från för närvarande högst 2 500 kronor till maximum 3 500 kronor jämte

tillägg för vatten och avlopp. Rörande styrelsens motivering härför får jag

hänvisa till statsverkspropositionen. Vid höjning av maximibeloppet för

bostadsförbättringsbidrag borde enligt styrelsen motsvarande höjning även

vidtagas med avseende å de kronolägenheter, som avsåges i 5 § näst sista

stycket av gällande kungörelse angående bostadsförbättringsverksamheten.

Härutöver har styrelsen emellertid nu föreslagit, alt bostadsförbättrings­

bidraget i likhet med vad jordbrukskommittén förordat för förbättringsarbe­

ten inom jordbruket bör kunna ytterligare något höjas, därest företaget ge­

nomföres inom högst ett år. Utgående från att mera arbetskraft behövde

lejas, därest tiden för arbetenas färdigställande fastställdes till ett år, där

den eljest skulle fått sträcka sig över något längre tid, hade jordbrukskom­

mittén för ett flertal förbättringsarbeten inom jordbruket föreslagit viss höj­

ning av bidraget. Med samma motivering syntes även bidraget till bostads­

förbättringar i dylika fall böra få ökas något, förslagsvis till 4 000 kronor

jämte tillägg för vatten och avlopp.

Styrelsen har vidare föreslagit, alt man borde något lätta på den nuva­

rande tämligen restriktiva behovsprövningen vid bidragstilldelning för bostads-

förbättringsverksamhet. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

För att kunna få till stånd erforderliga arbetsobjekt för bekämpande av

arbetslöshet och i viss anslutning till vad som föreslagits i fråga om förbätt­

ringsarbeten inom jordbruket i övrigt, torde behovsprövningen i förevarande

sammanhang icke böra göras fullt så restriktiv som normalt sker. Bidraget

synes sålunda inom ramen för gällande maximibestämmelser böra avvägas

minst så mycket högre som svarar mot merkostnaden vid krigets slut i jäm­

förelse med ett mera normalt kostnadsläge efter kriget. I anslutning härtill

torde, även i de fall där behov av bidrag till förbättring av bostad eller in­

ledande av vatten och avlopp icke föreligger, ändock ett bidrag böra utgå,

svarande mot nämnda merkostnad jämte en premie, som är tillräcklig för

att stimulera till byggnadsföretagets igångsättande vid det tillfälle då det ur

arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt. I fråga örn tilldelning av bidrag för

såväl bostadsförbättringar som förbättringsarbeten inom jordbruket i allmän­

het bör emellertid iakttagas, alt i första hand företag, där behov av sökt bi­

drag föreligger, tillgodoses.

.Slutligen har styrelsen ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna

beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke er­

satte en gammal. Styrelsen har härom yttrat, bland annat:

Därest vad av styrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättrings­

bidraget, bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt

för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet, skulle

vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa bostad med

hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare i jämfö­

relse med dom, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som ny-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

59

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

byggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostads­

behovet torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt

och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa ha

samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen an­

ser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang, och i avvaktan

på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understöds-

verksamheten på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av

statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke

ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå,

torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten

och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga

4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verk­

ställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbätt-

ringsbidrag. Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslags-

titel som bostadsförbättringsbidragsmedlen.

Styrelsen framhåller till sist, att beräkningen av storleken av de anslag av

bidrags- och lånemedel, som borde anvisas för att vid arbetslöshet tagas i

anspråk för igångsättande av bostadsförbättringsarbeten, ställde sig mycket

svår. Med den erfarenhet egnahemsstyrelsen hade om verksamhetens om­

fattning under normala förhållanden, uppskattade emellertid styrelsen beho­

vet för här avsett ändamål till 35 miljoner kronor i bidragsmedel — varav

5 miljoner kronor till bidrag för uppförande av nya bostäder, utan att dessa

ersatte gamla — 18 miljoner kronor i nybyggnadslånemedel och 12 miljo­

ner kronor i förbättringslånemedel. Härmed borde kunna igångsättas arbets­

objekt motsvarande minst 3 miljoner dagsverken, vartill komme de sekun­

dära arbetstillfällena i byggnadsmaterialindustrier m. m.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har den 12 maj 1944

avgivit yttrande i ärendet.

Kommissionen, som samtidigt yttrat sig jämväl över byggnadslånebyråns

under följande punkt återgivna framställning om anslag till sådan bostads­

förbättring, som faller inom byråns område, bär inledningsvis understrukit

den betydelse, som bostadsproduktionen har för upprätthållandet av en hög

sysselsättningsnivå efter kriget.

Kommissionen har härutöver framhållit, att bostadspolitiken på landsbyg­

den i allt för ringa grad inriktats på att främja nybyggnad av lägenheter.

I många fall hade den i stället medfört, att allmänna och enskilda medel

nedlagts på reparation av äldre lägenheter, som i stället hade behövt ersät­

tas med nybyggnad. I fråga om landsbygden gällde vidare, att den ekonomisk­

tekniska detaljplaneringen av arbetena visserligen starkt förbättrats men

dock icke utvecklats på sådant sätt, som de ökade offentliga och enskilda

investeringarna skulle motivera. Med de ekonomiska uppoffringar som gjorts

skulle i många fall ännu bättre resultat, i form av en ytterligare höjd bo­

stadsstandard, lia kunnat vinnas, om planeringen mera genomgående kunnat

skötas med tillräcklig omsorg.

Egnahemsstyrelsens förslag om höjning av bostadsförbättringsbidragets

maximum —- frånsett bidraget till vatten och avlopp — till 3 500 kronor för

vanliga fall samt till 4 000 kronor, därest arbetet färdigställes inom ett år,

har kommissionen biträtt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

61

Kommissionen har ej ansett det ur sysselsättningssynpunkt vara nödvän­

digt att slopa behovsprövningen. De otillfredsställda bostadsbehov, som re­

presenterades av de mindre bemedlade familjerna på landsbygden, vöre

enligt kommissionen så omfattande, att tillräckliga arbetsobjekt borde kun­

na åstadkommas, även om behovsprövningen i viss utsträckning bibehölles.

Dock kunde lättnader i densamma säkerligen vara motiverade. Egnahems­

styrelsens förslag, att bidrag motsvarande den merkostnad som uppstode för

arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kri­

get skulle kunna utgå, ändock att »behov av bidrag till förbättring av bostad

eller inledande av vatten och avlopp icke förelåge» syntes kommissionen täm­

ligen svårt att praktiskt tillämpa på grund av omöjligheten att närmare de­

finiera vad som skulle anses med »normalt kostnadsläge». En sådan regel

syntes så mycket mindre behövlig, som alla rimliga behov borde kunna till­

godoses genom en något friare behovsprövning. Även i fråga örn förbättrings-

lånen syntes en friare behovsprövning böra tillämpas, särskilt vid de tider,

då arbetsmarknadssituationen krävde, att bostadsproduktionen stimulerades.

I fråga om egnahemsstyrelsens förslag att bostadsförbättringsbidrag skulle

få utgå även till nybyggnad, som ej avses att ersätta en gammal, framhåller

kommissionen, att förslaget medförde, att egnahemsbyggaren härvid finge

utnyttja icke mindre än tre olika låne- och stödformer, nämligen egnahems­

lån, tilläggslån och bidrag. Då det emellertid — i avvaktan på bostadssociala

utredningens förslag — varit svårt att här föreslå något annat än ett proviso­

rium, ville kommissionen likväl förorda förslaget. Kommissionen ville emel­

lertid samtidigt understryka, att låne- och stödformerna snarast möjligt gjor­

des mera enhetliga.

Kommissionen säger sig slutligen intet ha alt erinra beträffande de för­

slag örn anslag på beredskapsstat, som framlagts av egnahemsstyrelsen. Den

föreslagna summan på 65 miljoner vore icke för hög i förhållande till de be­

hov, som kunde framträda i en arbetslöshetskris. Snarare kunde man ifråga­

sätta, om den icke vore för låg. Särskilt torde en ökning av det för uppfö­

rande av nya bostäder avsedda bidragsbeloppet kunna diskuteras. Möjlig­

heten att utnyttja ett större anslag syntes dock vara begränsad av den otill­

räckliga tillgången på planerings- och administrationspersonal. Med hänsyn

härtill vågade kommissionen icke föreslå någon ändring.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av

styrelsen för Malmöhus

läns småbrukar förbund

den 5 augusti 1943 gjord framställning, vari hem­

ställts, bland annat, att medel i vidgad omfattning måtte ställas till förfo­

gande för bostadsförbättringar på landsbygden.

I yttrande över nämnda framställning har

egnahemsstyrelsen

hänvisat till

sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har egnahemsstyrel- fåre

sen föreslagit, att å beredskapsstat måtte uppföras anslag till bosladsför-

dragandet,.

bättringsverksamheten å tillhopa 65 miljoner fördelade på 35 miljoner till bi­

drag, 18 miljoner lill nybyggnadslån och 12 miljoner lill förbättringslån.

Egnahemsstyrelsens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Innan jag ingår på anslagsfrågorna, vill jag taga ställning till vissa av

jordbrukskommittén och egnahemsstyrelsen föreslagna ändringar i nu gäl­

lande grunder för bidrag till bostadsförbättringar på landsbygden.

Jordbrukskommitténs förslag att helt avskaffa behovsprövningen anser

jag mig icke kunna biträda. Däremot bör, örn det ur sysselsättningssyn­

punkt befinnes påkallat, mera liberala normer vid bedömningen av bidrags-

ansökningarna kunna tillämpas. Då frågan örn vilka lättnader, som böra

vidtagas, torde bliva beroende av arbetslöshetsläget, vill jag förorda, att

Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare direktiv i ämnet.

Såväl jordbrukskommittén som egnahemsstyrelsen ha föreslagit höjning

av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag. Kommissionen för eko­

nomisk efterkrigsplanering har tillstyrkt detta förslag.

Som jag vid behandling av motsvarande anslagspunkt i årets statsverks-

proposition framhöll, har egnahemsstyrelsen redan tidigare framlagt för­

slag örn en sådan höjning. Jag anförde med anledning härav, att jag under

rådande förhållanden och då så kort tid förflutit efter riksdagens prövning

av frågan om maximibeloppet ej ansåge mig kunna biträda ifrågavarande

förslag. I princip vidhåller jag nämnda ståndpunkt. Då emellertid arbets­

löshetssituationen kan bliva sådan, att bostadsbyggandet på landsbygden

behöver kraftigare stimuleras, än som kan ske med de nuvarande bidra­

gen, vill jag tillstyrka, att, därest situationen skulle påkalla detta, bidragen

må kunna jämkas uppåt. I vilken grad detta bör ske, anser jag böra bli

beroende av den befarade arbetslöshetskrisens intensitet samt den tidpunkt,

då densamma kommer att sätta in. Med hänsyn härtill finner jag det nu

ej lämpligt att närmare fixera bidragsbeloppen, utan vill jag föreslå, att

Kungl. Maj:t bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget avgöra

i vad mån en höjning av bidragen må äga rum. Vad här sagts, anser jag

böra äga tillämpning jämväl med avseende å egnahemsstyrelsens förslag rö­

rande höjning av bidraget, därest det befinnes önskvärt att arbetet färdig­

ställes inom ett år.

Egnahemssstyrelsens förslag att bidrag skulle kunna utgå motsvarande

den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett

mera normalt kostnadsläge efter kriget ändock att behov av bidrag ej före-

låge, anser jag mig på av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

anförda skäl ej kunna biträda. Däremot vill jag förorda styrelsens förslag,

att bidrag av statsmedel må utgå för utförande av ny bostad, även då den

ej ersätter en gammal byggnad.

I likhet med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anser jag,

att betydande belopp böra upptagas å beredskapsstat för nu ifrågavarande

ändamål. Fortfarande är nämligen bostadsstandarden på landsbygden ut­

omordentligt låg, och den lärer icke kunna höjas i någon större utsträck­

ning utan statens stöd. När jag trots min vetskap örn det stora förefintliga

behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten förordade att i

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

63

årets statsverksproposition skulle äskas allenast relativt begränsade belopp

för ändamålet, utgick jag från att de å riksstaten upptagna anslagsbelop-

pen skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att tagas i anspråk,

örn det tryckta läget beträffande materialförsörjningen lättade. I enlighet

härmed torde å beredskapsstat II böra uppföras såsom bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor, till lånefonden för

främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8 miljoner kronor samt till

lån för bostadsförbättringsverksamhel 5 miljoner kronor.

Skulle en arbetslöshetskris uppstå, förefaller det mig uppenbart, att den

betydande arbetsreserv som bostadsförbättringsverksamheten erbjuder med

ett stort antal, i hela landet kringspridda arbetsföretag bör utnyttjas, i den

mån tillgången på material så medgiver. För detta ändamål torde å bered­

skapsstat lil böra uppföras till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden 20 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostads­

byggande på landsbygden 10 miljoner kronor samt till lån för bostadsför-

bättringsverksamhet 7 miljoner kronor.

Samma skäl, som föranlett mig att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår äska betydande belopp för de i det föregående angivna ändamålen,

anser jag motivera att å nämnda stat beräknas medel i förhållandevis samma

utsträckning för förbättrande av lantarbetarnas bostadsförhållanden. Enligt

vad egnahemsstyrelsen uppgivit har under innevarande budgetår en stark

stegrad efterfrågan på lån och bidrag för förbättrande av lantarbetarbostäder

gjort sig gällande. Egnahemsstyrelsen har sålunda upplyst att under inne­

varande budgetår för tiden till och med den 4 maj 1944 beviljats lantarbetar­

bostadslån å sammanlagt 2 419 250 kronor samt lantarbetarbostadsbidrag

å tillhopa 116 400 kronor. Styrelsen har vid ett sådant förhållande ansett

att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår borde uppföras ett anslag av

5 miljoner kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetar­

bostäder samt för beviljande av bidrag till samma ändamål ett belopp av

300 000 kronor. Mot egnahemsstyrelsens uppskattning har jag intet att er­

inra. Av lånemedlen anser jag ett belopp av 2 miljoner kronor böra upp­

föras å beredskapsstat II samt 3 miljoner kronor å beredskapsstat III. Det

för bidrag erforderliga beloppet torde böra utgå från anslaget till bidrag till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Beträffande låneanslagen kommer jag att i annat sammanhang fram­

ställa förslag. Här hemställer jag under åberopande av det anförda, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels

till

Bidrag till främjande av bostadsbgggande på

landsbygden

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ............................ kronor 15 000 000

dels ock

till

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden

å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av............................kronor 20 000 000.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 19 april 1944

har

statens byggnadslånebgrå

framlagt förslag i fråga om uppförande å all­

män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till sådana åtgärder för

förbättrande av bostadsförhållandena, som falla inom byråns verksamhets­

område. Byråns anslagsäskanden avse anslag dels å driftbudgeten under femte

huvudtiteln till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer samt

till Bidrag till inrättande av pensionärshem, dels å kapitalbudgeten under

statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt till

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Med hänsyn till det inbördes samband, som dessa olika anslag ha, torde

byggnadslånebyråns anslagsäskande få upptagas till behandling i ett samman­

hang under förevarande anslagspunkt.

Byggnadslånebyrån har inledningsvis erinrat örn att frågan om bostads­

byggandets förutsättningar efter ett vapenstillestånd ansetts böra göras till

föremål för en speciell utredning såsom ett led i den allmänna ekonomiska

efterkrigsplaneringen. Särskilt med hänsyn härtill säger sig byrån ha trott

sig kunna förutsätta, att bostadsproduktionen vore avsedd att beredas ett

avsevärt utrymme i den blivande beredskapsstaten. I anledning härav hade

byrån funnit anledning framlägga kalkyler över de anslagsbehov, som kunde

föranledas av olika i årets statsverksproposition angivna alternativ (Inkoms­

terna s. 14 ff.), nämligen dels en förbättring av marknadsläget, dels ock

risken för inträdandet av en allmän arbetslöshetskris. Byrån har erinrat om

att det förra av dessa båda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara

aktuellt i och med att Kungl. Maj :t nyligen fastställt en vidare ram för inne­

varande års bostadsbyggnadsverksamhet än den, från vilken byrån utgick i

sina förliden höst avgivna petita. I fråga om det senare alternativet, d. v. s.

ett ökat bostadsbyggande såsom medel för lindrande av en mera omfattande

arbetslöshet, ansåge sig byrån böra, under hänvisning till förenämnda utred­

ning, göra det uttalandet, att även om bostadsmarknadssituationen i och för

sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man

dock med hänsyn till möjligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande

stabilitet hos bostadsbyggandet icke syntes böra räkna med en produktion,

överstigande 50 000 lägenheter för år.

Vad angår anslag å beredskapsstaten till bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer anför byrån i huvud­

sak följande.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit, att för budgetåret

1944/45 ett anslag å 30 miljoner kronor måtte anvisas för

bostadsanskaff-

ningslån.

Det synes byggnadslånebyrån motiverat att i beredskapssyfle ytter­

ligare betydande belopp anvisas för ändamålet. En femtioprocentig ökning

av anslaget, d. v. s. uppförande av ett beredskapsanslag å 15 miljoner kronor

för bostadsanskaffningslån, torde icke förslå längre än till täckande av det

nu föreliggande direkta lånebehov, som tillbakahållits allenast av bristande

medelstillgång. Byrån anser det med andra ord sannolikt, att antalet lånean-

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skäl av sistnämnda art utebli, har byrån såsom en arbetshypotes räknat med

ett tillskott under nästa år av omkring 40 000 lägenheter.

Av det sagda följer, att byrån vill ifrågasätta uppförande å beredskapsstaten

av lånemedel erforderliga för att finansiera en bostadsproduktion i tätorterna

under år 1945 av lägst 40 000 och högst 50 000 lägenheter.

En sådan i beredskapssyfte planerad utvidgning av 1945 års bostadspro­

duktion, att densamma kommer att omfatta — förutom det antal lägenheter

i tätorterna, som kan beräknas erhållas vid en medelsanvisning å bered-

skapsstat av 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån samt 5 miljoner

kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem — så många lägenheter,

tillkomna med stöd av tertiärlån, att 1945 års totala lägenhetstillskott uppgår

till 40 000, giver enligt byggnadslånebyråns beräkningar vid handen, att det

sammanlagda medelsbehovet för tertiärlån under budgetåret 1944/45 kommer

att uppgå till 124 miljoner kronor. Byrån har härvid bortsett från eftersläp­

ning vid behandlingen av låneärenden.

Därest åter målsättningen för 1945 års bostadsproduktion sättes till 50 000

lägenheter i tätorterna uppgår — under antagande att anslag för bostads­

anskaffningslån och pensionärshemsbidrag komma att uppföras å bered-

skapsstat med 30 respektive 15 miljoner kronor — det av byrån för budget­

året 1944/45 beräknade totala medelsbehovet för tertiärlån till 145 miljoner

kronor.

Under antagande att tertiärlånemedel böra ställas till förfogande i sådan

omfattning, att förutsättningar skapas för dels avarbetande under inneva­

rande år av befintlig arbetsbalans å tertiärlåneavdelningen, dels en produk­

tion finansierad på sätt här nyss angivits av cirka 40 000 bostadslägenheter

i tätorterna under år 1945, samt med beaktande därav att vid början av detta

budgetår en reservation av tertiärlånemedel förelåg, uppgående till cirka

14 miljoner kronor, uppskattar byrån det å beredskapsstat erforderliga ter-

tiärlåneanslaget till 80 miljoner kronor. Byrån har härvid utgått från att ena­

handa belopp för ändamålet uppföres å kapitalbudgeten för nästkommande

budgetår.

En alternativ uppskattning baserad på samma förutsättningar sorn nyss

angivits men med det undantaget, att målsättningen för 1945 års produktion

skall vara 50 000 lägenheter, finansierade med bland annat den i det före­

gående omförmälda högsta medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån

och bidrag till pensionärshem, utvisar ett extra tertiärlånebehov av i runt tal

100 miljoner kronor.

Vad härefter angår det tilläggslånebehov, som svarar mot en utvidgning av

tertiärlånegivningen på sätt här ifrågasatts, får byggnadslånebyrån först fram­

hålla, att de erfarenheter byrån hittills vunnit synas utvisa, att tilläggslåne-

behovet är mindre än vad byrån i tidigare gjorda framställningar till Kungl.

Majit ansett sig böra räkna med. Enligt byråns beräkningar torde det sålunda

kunna antagas, att befintliga tilläggslånemedel skola vara tillräckliga vid upp­

förande å beredskapsstat av ett anslag örn 80 miljoner kronor för tertiärlån.

Skulle däremot sistnämnda anslag i stället upptagas till 100 miljoner kronor,

lärer tilläggslåneanslaget böra förstärkas med cirka 7 miljoner kronor.

Under hänvisning till det anförda och med beaktande av de av byggnads­

lånebyrån förutsatta olika alternativen har byrån hemställt att å allmän be­

redskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

ligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostads­

byggandet ej syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lä­

genheter för år.

Mot de av byrån från förenämnda utgångspunkter föreslagna anslagen å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår till främjande av bostadsbyggnads-

verksamheten har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn emellertid

till att anslaget å driftbudgeten till hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer har karaktär av förslagsanslag anser jag onödigt att upp­

föra anslag för ändamålet å beredskapsstaten. Med beaktande härav böra un­

der beredskapsstat II uppföras övriga av byrån enligt alternativ I äskade an­

slag samt under beredskapsstat III anslag till belopp motsvarande skillnaden

mellan de enligt alternativ II och I äskade beloppen. Jag vill dock beträffan­

de anslaget till Bidrag till byggande av pensionärshem förorda, att å bered­

skapsstat II endast äskas ett belopp av 3 miljoner kronor medan återstoden

elier 12 miljoner kronor hänföres till beredskapsstat III.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat II respektive

III för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Beredskapsstat

II

III

Belopp kronor

B.

C.

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder­

stöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

3 000 000

12 000 000

15 000 000

15 000 000

80 000 000

20 000 000

3 000 000

9 000 000

senare hemställan. Här

dels till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av.......................................................................... kronor 3 000 000

dels ock till Bidrag till inrättande av pensionärshem å all­

män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av......................................................... kronor 12 000 000.

[5.] Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I

skrivelse den

18 augusti 1943 har statens nämnd för samlingslokaler framlagt förslag rö­

rande behovet av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler för

budgetåret 1944/45.

Investeringsutredningen, som tagit del av nämndens skrivelse, har i sitt

betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

70

Kunell. Maj.ts proposition nr 281.

i Nynäshamn eller 58 000 kronor ställas till förfogande från institutets fond­

medel, medan återstoden 52 000 kronor borde tillskjutas av statsmedel. Kost­

naderna för anskaffande av erforderliga inventarier uppgives kunna bestri­

das av institutets fondmedel, medan driftkostnaderna för hemmet beräknas

kunna bestridas av inflytande vårdavgifter samt avkastningen av vissa fond­

medel.

Med biträdande av rektors förslag hemställde direktionen, att Kungl. Maj :t

ville dels medgiva, att inom institutets område finge uppföras ett hem för

blinda barn under skolåldern dels ock såsom bidrag till hemmets uppföran­

de anvisa ett belopp av 52 000 kronor att utgå från anslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m.

Direktionens framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen, socialsty­

relsen och länsstyrelsen i Stockholms län, medan statens arbetsmarknads­

kommission i avgivet yttrande förklarat att medel för ändamålet borde an­

visas från annat håll än anslaget till arbetsmarknadens reglering.

Sedan ärendet överlämnats lill investeringsutredningen, har utredningen,

som ansett kostnaderna för ifrågavarande byggnad numera böra uppskattas

till 130 000 kronor, i sitt betänkande hemställt, att för hemmets uppförande

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag

av 72 000 kronor, vilket anslag sålunda skulle avse att täcka skillnaden mel­

lan den av utredningen beräknade kostnaden och det belopp, 58,000 kronor,

som kunde ställas till förfogande av fondmedel.

Dt^clheten"**'

^en ämnade redogörelsen anser jag framgå, att behov föreligger av

ett hem för omhändertagande av blinda barn i förskolåldern, vilka av en

eller annan anledning ej kunna uppfostras av föräldrarna eller på annat sätt

komma i åtnjutande av lämplig vård. De lokalförhållanden, varunder det

för dylikt ändamål vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda in­

rättade hemmet för närvarande bedriver sin verksamhet, synas vara sådana,

att hemmet ej längre än som är nödvändigt bör kvarstanna i nämnda lo­

kaler. Därest hemmet fortfarande skall vara anknutet till institutet, vilket

jag anser lämpligt, torde det vara erforderligt, att en särskild byggnad upp­

föres för detsamma. Mot det av direktionen för institutet i sådant hänseende

framlagda förslaget har jag intet att erinra. Jämväl de av investeringsutred­

ningen för hemmet beräknade kostnaderna, 130 000 kronor, anser jag mig

böra godtaga. Då för hemmets uppförande ett belopp av 58 000 kronor samt

för dess inredning hela kostnaden kan bestridas av för institutet tillgängliga

fondmedel, inskränker sig det härutöver erforderliga medelsbehovet till

72 000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp anser jag böra uppföras å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Jag förutsätter, att kost­

naderna för hemmets drift liksom hittills skett jämväl i fortsättningen skola

bestridas av till institutets förfogande .stående fondmedel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Fattigvård och barnavård.

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem. I skrivelse den 31 augusti

1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för in­

lösen av Folåsa skolhem samt för vissa byggnadsarbeten vid hemmet, där­

vid styrelsen erinrat örn sina tidigare förslag i ämnet. Frågan örn förvärv av

skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte hu­

vudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen

medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för bygg­

nadsarbetena vid skyddshemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen.

Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 16 september

1941, att vissa av skyddshemmets byggnader i sitt nuvarande skick vore

mindre väl lämpade för sina ändamål. I huvudbyggnaden, som användes för

förläggning av eleverna, måste sålunda i varje sovsal inrymmas ej mindre

än 12—14 elever. Tvättrummet vore vidare för litet för det nuvarande anta­

let elever och de sanitära anordningarna i övrigt synnerligen bristfälliga.

Köksutrymmena vore väl tilltagna men utrustningen opraktisk och otidsenlig,

och lokal för gymnastik, lekar och inomhusidrott saknades. Föreståndarens

bostad, för närvarande inrymd i huvudbyggnaden, bestode av tre rum utan

kök och lärarens bostad av två mycket små rum samt ett utrymme, provi­

soriskt använt som kök. Arbetsledaren, rättaren och en extra lärare måste

förhyra bostäder i närmaste byar. Anordningen försvårade i hög grad för

denna personal att i behövlig omfattning kunna ägna sig åt elevernas över­

vakning.

Vid socialstyrelsens skrivelse var fogat ett av arkitekten Birger Jonson i

samråd med skyddshemmets styrelse och med skyddshemsinspektören ut­

arbetat förslag till ombyggnad av hemmet. Detta förslag, beträffande vars de­

taljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, omfattade ombyggnad

och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybygg­

nad av gymnastikhus och bostäder för föreståndare och lärare. Kostnaderna

för byggnadsarbetena beräknades till 270 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning avgåvos utlåtanden den 28 oktober 1941

av byggnadsstyrelsen och den 2 mars 1942 av 1940 års civila byggnadsutred-

ning.

Byggnadsstyrelsen framhöll beträffande gymnastikbyggnaden, att gym­

nastiksalens golvyta syntes kunna minskas till 10 X 16 meter, att särskilt red-

skapsrum icke vöre erforderligt samt att golvytan i denna byggnads botten­

våning genom vissa förenklingar beträffande planläggningen syntes kunna

något minskas.

Även 1940 års civila byggnadsutredning förordade en minskning av gym­

nastiksalen till 10 X 16 meter. Utredningen ansåg vidare, att föreståndare­

bostaden borde minskas från omkring 170 till omkring 140 kvadratmeter in­

klusive expedition samt lärarbostaden från omkring 105 till omkring 85

kvadratmeter.

74

Kungl. Majlis proposition nr 281.

nåd anordnade bostäderna äro myckel otillfredsställande, vartill kommer att

bostäder saknas för vissa befattningshavare vid skyddshemmet. Slutligen sak­

nas vid skyddshemmet lämplig lokal för gymnastik, lek och idrott. Social­

styrelsen har nu föreslagit ombyggnad och renovering av elevhems- och

skolbyggnaderna samt uppförande av gymnastikhus och bostäder för rektor

och lärare. Då jag blivit övertygad örn angelägenheten av de av styrelsen

föreslagna byggnadsarbetena, vill jag förorda, att de bringas till utförande.

Härvid böra emellertid beaktas de erinringar beträffande gymnastikbyggna­

den, som framförts av byggnadsstyrelsen och i 940 års civila byggnadsutred-

ning. Vad beträffar rektorsbostaden förordar jag, att densamma begränsas

till omkring 150 kvadratmeter inklusive expedition. Vidkommande slutligen

lärarbostaden synes denna i enlighet med civila byggnadsutredningens för­

slag kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.

Kostnaderna för de av socialstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena ha en­

ligt senaste beräkningar uppskattats till 334 000 kronor. Till dessa beräkning­

ar kan jag ansluta mig. Emellertid synes detta belopp med iakttagande av

de förenklingsåtgärder, som jag i det föregående förordat, kunna reduceras

med omkring 12 000 kronor. För arbetenas utförande skulle alltså erfordras

ett anslag av 322 000 kronor, vilket torde böra uppföras å allmän beredskaps-

stat II för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .......................................................................... kronor 322 000.

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Uppförande av gymnastikhus vid Ljung askogs oeh Sundbo

yrkeshem. Med bifall till av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, p. 83) framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1939/40 till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yr­

keshem m. fl. ett reservationsanslag av 343 000 kronor. De anvisade medlen

voro avsedda för utförande av vissa i en av Kungl. Majit i proposition nr 177

till 1937 års riksdag framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga

skyddshemmen, däribland ett gymnastikhus vid vartdera av yrkeshemmen

Ljungaskog och Sundbo. Genom beslut den 30 juni 1939 förordnade Kungl.

Maj :t, att från ifrågavarande anslag finge för uppförande av nämnda gymna­

stikhus utgå för Ljungaskogs yrkeshem 84 700 kronor och för Sundbo yr­

keshem 74 100 kronor.

Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3,

framlagt förslag, att vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmen, däribland

nu ifrågavarande gymnastikbyggnader, skulle komma till utförande endast

i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen,

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

budgetåret 1944/45 måtte upptagas de ytterligare belopp, som erfordras för

utförande av nu ifrågavarande byggnadsföretag, eller för gymnastikbygg­

naden vid Ljungaskogs yrkeshem 45 300 kronor och för gymnastikbyggna­

den vid Sundbo yrkeshem 50 900 kronor.

Såsom socialstyrelsen framhållit medför bristen på gymnastiklokaler vid

Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem avsevärda olägenheter för uppfostrings-

arbetet vid hemmen. Härtill kommer, att vid båda hemmen föreligger en

kännbar brist på lämpliga lokaler för den teoretiska undervisningen samt

att vid Ljungaskogs yrkeshem jämväl saknas särskilda lokaler för sedan

budgetåret 1941/42 anordnad undervisning i ett tredje yrkesämne. Då jag i

likhet med socialstyrelsen anser angeläget, att eleverna vid de båda skydds­

hemmen genom uppförande av gymnastikbyggnaderna även under vinter­

tid beredas tillfälle till gymnastik och idrott, samt genom byggnadernas

uppförande jämväl föreliggande behov av ytterligare undervisningslokaler

vid hemmen skulle bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett, tillstyrker

jag, alt byggnadsföretagen må komma till utförande. Byggnaderna torde

därvid böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av socialstyrel­

sen i skrivelsen den 30 januari 1941 framlagda förenklade byggnadspro-

grammet.

För uppförande av byggnaderna ha — såsom framgår av den ovan läm­

nade redogörelsen — tidigare anvisats 84 700 respektive 74 100 kronor. Kost­

naderna för byggnadsföretagen lia emellertid nu beräknats till 130 000 re­

spektive 125 000 kronor. På grund härav skulle för gymnastikhuset i Ljunga­

skog erfordras ytterligare 45 300 kronor och för gymnastikhuset i Sundbo

ytterligare 50 900 kronor. Då jag kan ansluta mig till dessa beräkningar,

förordar jag, att nämnda belopp upptagas å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Byggnadsarbetena synas mig vara av den angelägenhetsgrad, att

de böra hänföras under grupp II. Jämväl de för byggnadsföretagen tidigare

anvisade medlen torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran,

böra få tagas i anspråk under samma förutsättningar, som gälla för under

denna grupp uppförda anslag.

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby spolhem. I skrivelse den

31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel

för inlösen av Broby skolhem samt för vissa ombyggnadsarbeten vid hem­

met, därvid styrelsen erinrat om av styrelsen tidigare framlagt förslag i äm­

net. Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets stats-

verksproposition (femte huvudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts för­

slag i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten.

Några medel för ombyggnadsarbetena vid hemmet ha däremot ännu icke

äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den

10 oktober 1942 följande.

Skyddshemmets 36 platser ha under de senaste åren ständigt varit upp­

tagna. Hemmet har sista tiden även måst vidkännas viss överbeläggning.

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten måtte upptagas

ett anslag av 114 500 kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till bygg­

nadsarbeten m. m. vid de statliga skyddshemmen uttalade chefen för social­

departementet, att en förutsättning för vidtagande av mera omfattande änd­

ringsarbeten vid skyddshemmen borde vara, att inlösningsfrågan beträffande

hemmen vore klar. Sedan denna förutsättning, vad beträffar Broby skolhem,

nu blivit uppfylld i och med att årets riksdag medgivit inlösen av hemmet, fin­

ner jag mig böra upptaga frågan örn erforderlig ombyggnad av detsamma.

Det av socialstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget, som motiverats

huvudsakligen med behovet av ytterligare lokalutrymmen vid hemmet, anser

jag mig i stort sett kunna godtaga.

Kostnaderna för arbetenas utförande beräknades vid förslagets framläg­

gande hösten 1942 till 98 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid an­

sett, att betydande beskärningar måste företagas av de föreslagna arbetena,

särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest denna summa skulle förslå. Då

det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och på grund av

sedan hösten 1942 inträdda prisstegringar icke synes uteslutet, att även den

av investeringsutredningen nu föreslagna kostnadssumman, 114 500 kronor,

kan komma att visa sig otillräcklig, förutsätter jag, att, därest detta visar sig

erforderligt, före arbetenas igångsättande en sådan reduktion av byggnads-

programmet vidtages, särskilt vad beträffar skolbyggnaden, att något över­

skridande av sistnämnda belopp icke ifrågakommer. Då jag i övrigt icke har

något att erinra mot det framlagda ombyggnadsförslaget, förordar jag, att

för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett be­

lopp av 114 500 kronor. Arbetena torde kunna hänföras till grupp III.

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yr-

kesheni. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har

socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av rektorsbostad vid Johan­

nisbergs skol- och yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen

framhållit, att antalet personalbostäder vid skyddshemmet vore mycket otill­

räckligt, varför det vore angeläget, att byggnadsarbetet komme till stånd.

Rektorsbostaden, som även skulle inrymma kontor, vore avsedd att upp­

föras enligt den typmodell för dylik bostad, som utarbetats av arkitekten

Birger Jonson och kommit till användning vid vissa skyddshem. Kostnaden

för en liknande bostad, avsedd att uppföras vid Hammargårdens skolhem,

hade i början av år 1943 uppskattats till 46 000 kronor.

Skycldshemsinspektören har framhållit, att plats behövde utvinnas för

ytterligare ett antal elever vid skyddshemmet. En del av dessa elevplatser

borde förläggas till den bostad, som för närvarande upplåtits åt rektorn, vilken

alltså måste avflytta. I skyddshemmets närhet funnes ej någon bostad, som

kunde anvisas åt rektorn, varför nybyggnad vore erforderlig. Denna lös-

Kunni. Maj.ts proposition nr 281.

79

ning av den genom lagen om villkorlig dom ofrånkomliga utvidgningen av

Johannisbérgshemmets kapacitet vore ur statens synpunkt fördelaktigare

än att på annat sätt öka elevplatserna.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning beträffan­

de den föreslagna rektorsbostaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande

ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats till 51 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett

anslag av 51 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av den före-

Departement.s-

slagna rektorsbostaden vid Johannisbergs skol- och yrkeshem. I enlighet chefen-

med vad jag i annat sammanhang denna dag förordat beträffande en rektors-

bostad av liknande typ vid Folåsa skolhem torde även den nu ifrågavarande

byggnaden böra minskas till omkring 150 kvadratmeter inklusive kontoret.

Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för byggnadens uppförande häri­

genom reduceras från 51 000 till 49 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda

belopp upptages å allmän beredskapsstat för nästa budgetår och därvid hän-

föres till grupp II.

Uppförande av lärarbostad vid Löv st alhemmet. I skrivelse den

31 augusti 1943 har socialstyrelsen erinrat örn att 1943 års riksdag i anled­

ning av den av 1942 års riksdag godkända utbyggnaden av Lövstahemmet

bland annat beslutat, att ytterligare en lärare i lönegraden Ex 19 skulle an­

ställas vid skolhemsavdelningen. Styrelsen för skyddshemmet hade nu begärt,

att en familjebostad skulle uppföras för den nya tjänstemannen. Då denna

lärarkraft komme att bliva permanent, ville socialstyrelsen föreslå, att familje­

bostad uppfördes för honom av vid skyddshemmen sedvanlig typ. Kostnaderna

för ett bostadshus omfattande en lägenhet om tre rum, kök, jungfrukammare

och badrum och av motsvarande typ, som föreslagits för Folåsa skolhem,

hade av arkitekten Birger Jonson den 30 augusti 1943 preliminärt beräknats

till 34 500 kronor.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande den föreslagna lärarbostaden.

Kostnaderna för uppförande av byggnaden lia därvid av arkitekten Jonson

den 22 mars 1944 uppskattats till 39 500 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett

anslag av 39 500 kronor.

Jag tillstyrker det framlagda förslaget örn uppförande av en lärarbostad

DepartemenU-

vid Lövstahemmet. 1 likhet med vad jag i det föregående förordat beträffan- che,en'

de en lärarbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem, synes emellertid även

den nu ifrågavarande byggnaden kunna minskas till omkring 85 kvadrat­

meter. Byggnadskostnaden torde enligt vad jag inhämtat genom denna minsk-

80

Kungl. Majds proposition nr 281.

ning kunna reduceras från föreslagna 39 500 kronor till 34 000 kronor. Jag

förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för

rasta budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. I skri­

velse till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen

framlagt förslag örn uppförande av två personalbostadshus örn vartdera två

rum och kök vid Lövstahemmet. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen

erinrat om att från och med budgetåret 1943/44 inrättas bland annat två nya

skötartjänster vid skyddshemmet. För ingående av giftermål vore dessa

skötare beroende av att familjebostäder anskaffades. De föreslagna bostads­

husen vore avsedda att utföras enligt samma typmodell, som tidigare kom­

mit till användning inom skyddshemsorganisationen. Kostnaderna för ett

sådant typhus hade år 1942 beräknats till 21 000 kronor.

Skyddshemsinspektören har framhållit, att Lövstahemmet läge isolerat

från annan bebyggelse i Vagnhärads socken. Personal, som anställdes vid

skyddshemmet, kunde därför icke få bostad annat än genom statens försorg.

För den personal, som tidigare anställts, hade nödtorftigt sörjts i detta av­

seende. Sedan personalstyrkan emellertid från och med budgetåret 1943/44,

i samband med att Lövstahemmet utbyggts, ytterligare ökats med flera be­

fattningshavare, vöre det nödvändigt att bereda de nytillkomna bostäder.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande

de föreslagna bostadshusen. Arkitekten Birger Jonson har därvid den TI

mars 1944 uppskattat kostnaderna för byggnaderna till 25 000 kronor var­

dera.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande två personalbostads­

hus måtte upptagas ett anslag av 50 000 kronor.

Departements-

Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av tva personalbostadshus vid

chefen.

Lövstahemmet. Kostnaderna härför beräknar jag i likhet med investerings­

utredningen till 50 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän

beredskapsstat II för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra. skol- och yr-

Teeshem. Sedan styrelsen för Vemyra skol- och yrkeshem i skrivelse till

socialstyrelsen den 19 september 1942 hemställt, att tre bostadshus för be­

fattningshavare med tillsammans fyra lägenheter måtte uppföras vid hem­

met, föreslog socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942, att tre bostads­

lägenheter skulle inredas vid hemmet, fördelade på ett bostadshus med en

lägenhet och ett bostadshus med två lägenheter. Enligt av arkitekten Birger

Jonson den 23 september 1942 utförda kostnadsberäkningar skulle kost­

naderna för de föreslagna bostadshusen i för skyddsrummen vanligt typutfö­

rande uppgå till 64 750 kronor, varav 22 750 kronor för ett enfamiljshus om­

fattande en lägenhet örn tva rum och kök samt 42 000 kronor för ett tvafa-

miljshus omfattande två lägenheter om vardera två rum och kök

81

I utlåtande den 4 november 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att de före­

slagna byggnadsföretagen vid skyddshemmet och de därför beräknade kost­

naderna icke föranledde någon erinran från styrelsens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen härefter anfört följande.

I skrivelse till socialstyrelsen den 3 augusti 1943 har skyddshemsstyrelsen

anmält, att två befattningshavare numera uppfört egna bostäder i skydds-

hemmets närhet, varför endast behov av två bostadslägenheter återstode,

nämligen for trädgårdsmästaren och en av nattvakterna. Trädgårdsmästaren

är gift och hyr för närvarande en yrkeslärarbostad, som han dock måste

lämna, när yrkesläraren i mekaniskt verkstadsarbete skall tillsättas, vilket

kommer att ske under innevarande budgetår. Nattvakten är ogift och dispo­

nerar ett av gästrummen. Han har förklarat sig ämna bilda familj, så snart

bostadsfrågan ordnats. I Sollefteå stad råder stor bostadsbrist.

På grund härav har socialstyrelsen begränsat sitt tidigare förslag till att

avse allenast tvåfamiljshuset.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen

låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande det föreslagna tvåfamiljshuset.

Kostnaderna för uppförande av byggnaden ha därvid av arkitekten Jonson

den 22 mars 1944 uppskattats till 45 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande bostadshus måtte

upptagas ett belopp av 45 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Då jag finner behovet av det föreslagna personalbostadshuset styrkt och Departements-

ej har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, 45 000 kronor, cMen.

vill jag tillstyrka bifall till investeringsutredningens hemställan. Jag förordar,

att å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages

ett belopp av 45 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem. I

skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvi­

sande av medel för uppförande av två personalbostadshus vid Forsane yr­

keshem, nämligen ett enfamiljshus med en lägenhet örn två rum och kök

samt ett tvåfamiljshus med två lägenheter örn vardera två rum och kök. På

förslag av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposilion (femte huvudtiteln,

p.

86) har riksdagen anvisat medel för uppförande av enfamiljshuset, medan

några medel för uppförande av tvåfamiljshuset ännu ej äskats av riksdagen.

Beträffande de närmare skäl, som av socialstyrelsen i ovannämnda skrivelse

anförts för förslaget om uppförande av de båda bostadshusen, får jag hän­

visa till den redogörelse, som lämnades i statsverkspropositionen. Tvåfamiljs­

huset var avsett att uppföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit

till användning vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, och hade av arkitek­

ten Birger Jonson preliminärt beräknats draga en kostnad av 42 500 kronor.

Sedan socialstyrelsens framställning, i vad avser tvåfamiljshuset, överläm­

nats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kost­

nadsberäkning beträffande detsamma. Kostnaderna för uppförande av bygg-

Bihang tilt riksdagens protokoll 19U. 1 samt. Nr 281.

6

naden har därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till

43 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande personalbostadshus

måtte upptagas ett anslag av 43 000 kronor.

Departements-

Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny bostadsbyggnad nied två

che;en.

lägenheter örn vardera två rum och kök vid Forsane yrkeshem. Mot den

gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att invända. Jag föreslår, att å all­

män beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp

av 43 000 kronor.

Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse till

investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt för­

slag om uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkeshem. I en vid skrivelsen

fogad bilaga har styrelsen framhållit bland annat, att yrkeshemmet hade ett

tämligen omfattande och rationellt drivet jordbruk men hittills endast haft

ett provisoriskt anordnat svinhus. Ur ekonomisk synpunkt syntes det styrelsen

nödvändigt att bättre lokaler anordnades för svinaveln vid hemmet.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till socialstyrelsen,

vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, anfört bland annat

följande.

Det nuvarande svinhuset, som är byggt på 1880-talet, är ur hygienisk syn­

punkt hälsovådligt för såväl djuren som för den personal och de elever, som

skola arbeta i detsamma. Det är mörkt och kallt och trots vidtagna anord­

ningar häremot dryper det av fukt. Svinhuset är också olämpligt placerat i

centrum av yrkeshemmets byggnadsområde, endast fem meter från tapetse­

rar- och sadelmakeriverkstaden och på knappa fyrtio meters avstånd från en

befattningshavarebostad för två familjer och ungefär lika långt från en an­

nan tjänstebostad. Detta medför, att dessa bostäder såväl som den intillig­

gande elevförläggningen sommartid få taga emot en invasion av flugor från

svinhuset. Skyddshemmets styrelse finner det därför synnerligen angeläget,

att det nuvarande svinhuset ersättes med ett nytt svinstall. Detta torde böra

beräknas för omkring trettio svin.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade ritning och kostnadsberäk­

ning beträffande det föreslagna svinhuset, varav framgår, att detsamma kost­

nadsberäknats till 9 500 kronor.

Investeringsutredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän bered­

skapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp­

tagas ett anslag av 9 500 kronor.

Departements-

Det nuvarande svinhuset vid Forsane yrkeshem är uppenbarligen mycket

(helen. otillfredsställande och dessutom olämpligt placerat i förhållande till övriga

byggnader vid skyddshemmet. Jag finner mig på grund härav böra tillstyr­

ka, att ett nytt svinhus uppföres vid hemmet. Då jag ej har något att erinra

mot de beräknade kostnaderna härför, vill jag förorda, att för ändamålet å

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

83

allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 9 500 kro­

nor. Arbetet torde böra hänföras till grupp II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skol­

hem. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har social­

styrelsen framlagt förslag örn uppförande av svinhus och hönshus vid Brätte­

gårdens skolhem. I vid skrivelsen fogade bilagor har styrelsen anfört bland

annat, att uppförande av svin- och hönshus ingått i det ursprungliga bygg-

nadsprogrammet för skolhemmet men att endast mycket provisoriska lokaler

uppförts för dessa ändamål.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till skyddshems-

inspektören, vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, fram­

hållit, att det till skyddshemmet hörande lantbruket under de första åren be­

funnit sig i sådant skick, att fulltalig djurbesättning ej kunnat hållas vid

hemmet. Ladugården kunde på grund härav då tagas i anspråk även för svi­

nen. Sedan lantbruket nu förbättrats, hade emellertid ladugårdens utrym­

men blivit utnyttjade till det yttersta. Som hönshus användes ett arbetar -

skjul, som kvarstått från byggnadsarbetena vid skyddshemmets uppförande.

Detta hade måst repareras ett antal gånger och vore nu ånyo i mycket brist­

fälligt skick. Det vöre skyddshemsledningens önskan att göra skyddshemmet

till en mönstergård, där eleverna kunde få lära sig, hur en lantgård borde

vara ordnad och skött. Mycket vöre emellertid nu så primitivt vid hemmet

på grund därav att svin- och hönshus saknades, att eleverna måste finna

vilken bondgård som helst mer välordnad.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade kostnadsberäkningar och

ritningar beträffande de föreslagna byggnaderna, varav framgår, att svin­

huset kostnadsberäknats till 4 500 kronor och hönshuset till 6 450 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att å allmän be­

redskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp­

tagas ett anslag av 11 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av de före- Departements-

slagna svin- och hönshusen vid Brättegårdens skolhem. Mot de beräknade

chefen-

kostnaderna för de båda byggnaderna, tillhopa 11 000 kronor, synes intet

vara att erinra. Jag förordar alltså, att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetar for andamålet upptages ett belopp av 11 000 kronor. Arbetena synas

mig böra hänföras till grupp II.

Sammanfattning.

i 1 Iejll1'ghet med det anförda torde medel för byggnadsarbeten vid statens

skyddshem bora beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Företag

Anslagsgrupp

II

Kronor

Anslagsgrupp

III

Kronor

Uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem..........

45 300

—

Uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem..................

50 900

—

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby skolhem..............................

—

114 500

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkes-

49 000

Uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet ..........................

34 000

—

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet..............

50 000

—

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och yrkes-

45 000

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem___

43 000

—

Uppförande av svinhus vid Forsane vrkeshem ..........................

9 500

—

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem

11000

—

Summa

337 700

114 500

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Vissa byggnadsarbeten

vid statens skyddshem ett anslag av...........kronor 337 700,

dels ock å allmän beredskapsstat III till Vissa byggnadsar­

beten vid statens skyddshem ett anslag av . . kronor 114 500.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter.

[10.] Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lätt-

skötta sinnessjuka.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande behand­

lat frågan om upptagande å allmän beredskapsstat av vissa under femte hu­

vudtiteln hänförliga anslag till bidrag till landstingen för uppförande m. m.

av olika sjukvårdsinrättningar. Utredningen har härvid föreslagit, att å all­

män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln måtte

upptagas följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem I

för lättskötta sinnessjuka......................................................... kronor 300 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk-

vårdsanstalter ................................................................................... »

600 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. .

»

200 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka . .

»

100 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal-

tor ...................................................................................................... » 600 000

I fråga örn den närmare motiveringen för utredningens förslag ber jag få

hänvisa till betänkandet (s. 252 och 253).

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

85

I likhet med investeringsutredningen anser jag lämpligt, att medel upptagas

Departement*-

å allmän beredskapsstat för bidrag till uppförande m. m. av ovannämnda cf,efen-

slag av sjukvårdsanstalter. Mot de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen

har jag icke heller något att invända.

Vad angår anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberku-

lossjukvårdsanstalter vill jag emellertid erinra örn att utredningen i annat

sammanhang (bet. s. 221) hemställt om upptagande å allmän beredskaps­

stat för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 418 000 kronor till uppförande

av en ny poliklinikbyggnad vid kustsanatoriet Apelviken, vilken jämväl

skulle rymma vissa personalbostäder. Som framgår av 1943 års statsverks-

proposition (p. 122) och riksdagens i anledning härav fattade beslut (skr.

nr 5, p. 89) må för uppförande av ifrågavarande byggnad för närvarande

disponeras dels av ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisat reservationsanslag (B) till Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkuloss jukvår dsans tal ter ett belopp av 304 000 kronor, dels ock av re­

servationsanslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter ett belopp av 114 000 kronor eller således tillhopa 418 000

kronor.

Anslag av förstnämnda typ (B) komma att indragas med utgången av in­

nevarande budgetår för att som regel ersättas med anslag på allmän bered­

skapsstat. Investeringsutredningen har härvid ansett, att hela det för poli­

klinikbyggnaden erforderliga beloppet, 418 000 kronor, bör upptagas å be­

redskapsstat. En sådan anordning finner jag jämväl för egen del lämplig.

Emellertid vill jag föreslå, att något särskilt anslag ej anvisas för ända­

målet utan att medel i stället beräknas under det av investeringsutredningen

förordade anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter, vilket i anledning härav bör uppräknas med 418 000

kronor till i runt tal 1 000 000 kronor. Det belopp av 114 000 kronor, som

under riksstatsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter anvisats för uppförande av ifrågavarande poliklinik­

byggnad, torde tills vidare icke böra disponeras.

Av de olika bidragsanslagen torde anslagen till uppförande m. m. av vård­

hem för lättskötta sinnessjuka och hem för kroniskt sjuka, för vilka ändamål

i riksstaten för nästa budgetår upptagits anslag till belopp motsvarande prak­

tiskt taget samtliga under hösten inneliggande och preliminärt anmälda an­

sökningar, böra uppföras å beredskapsstat III. Övriga anslag, avseende upp­

förande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus och förloss-

ningsanstalter torde däremot böra hänföras till anslagsgrupp II.

Beträffande anslagen lill uppförande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstal-

ler, epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter gör jag

hemställan under följande punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen au

vårdhem för lättskötta sinnessjuka å allmän beredskapsstat

III uppföra ett anslag av................................ kronor 300 000.

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[11.] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan-

stalter.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av ................... kronor 1 000 000.

[12.] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I

skrivelse den

29

september

1942

hemställde överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileums­

fond örn anvisande av ytterligare medel för byggnadsarbeten vid vissa av folk­

sanatorierna, närmare bestämt Hessleby, Spenshults och Hålahults sanato­

rier. Enligt överstyrelsens skrivelse, för vilken närmare redogjorts i

1943

års

statsverksproposition (femte huvudtiteln, p.

127),

borde följande arbeten

komma till utförande, nämligen

Beräknad kostnad

Vid Hessleby sanatorium:

kronor

1. Ändringar inom läkaravdelningen........................................ 55 500

2. Ombyggnad av bottenvåningen i östra paviljongen........... 12 000

3. Modernisering av badet samt anordnande av sputum-

kok m. m...................................................................................... 48 500

4. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum

jämte målningsreparationer ................................................. 13 500

5. Uppförande av underläkarbostad ......................................... 32 000

J61 500

Vid Spenshults sanatorium:

1. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum . . 10 500

2. Installering av cirkulationspump för varmvatten...........

5 000

3. Utbyte och komplettering av kökets ångapparater........... 12 600

4. Anordnande av mekanisk köksventilation ........................ 9 500

5. Modernisering av sputumkok................................................. 11 200

6. Anordnande av matsal för kvinnlig personal................... 40 000

7. Installering av ny agaspiskombination................................ 13 800

8. Uppförande av nytt mortuarium ........................................ 19 000

121 600

Vid Hålahults sanatorium:

Uppförande av underläkarbostad .............................................J12 000

32

000

Summa kronor 315 100

För utförande av nu nämnda arbeten funnes enligt överstyrelsen ett belopp

av 95 800 kronor disponibelt av tidigare anvisade medel.

I anförande till statsrådsprotokollet föreslog chefen för socialdepartemen­

tet, att med uppförande av underläkarbostäderna borde tills vidare anstå.

Beträffande övriga föreslagna arbeten framhöll departementschefen, att

dessa syntes vara av den art, att de borde komma till utförande, så snart om-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

87

ständigheterna det tilläte. Departementschefen ansåg sig dock i dåvarande

läge ej kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisades härför. Emellertid

föreslog departementschefen, att riksdagens medgivande borde utverkas att

å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga

medel finge efter prövning av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av de

angivna arbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, som befunnes mest

angelägna.

Riksdegen (skr. nr 5 p. 94) lämnade det sålunda föreslagna medgivandet.

I skrivelse den 16 juni 1943 hemställde överstyrelsen med anledning här­

av, att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna till­

gängliga medel, vilka då uppginge till 115 600 kronor, finge disponeras för

följande byggnadsarbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, nämligen,

för modernisering av badet och anordnande av sputumkok m. m. vid Hessle­

by sanatorium ett belopp av 48 500 kronor samt för installering av cirkula-

tionspump för varmvatten, tillbyggnad av personalmatsal m. m., installering

av agaspiskombination och förbättring av köksventilationen samt reparation

av ångapparater vid Spenshults sanatorium ett belopp av 67 100 kronor.

Genom beslut den 12 november 1943 tillerkände Kungl. Majit överstyrel­

sen för utförande av de av överstyrelsen i sistnämnda skrivelse föreslagna

arbetena statsbidrag med högst 115 600 kronor, att utgå från anslaget till

bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

I skrivelse den 30 september 1943 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s

jubileumsfond hemställt om anvisande av ytterligare medel för fullföljande

av den påbörjade moderniseringen av folksanatoriernas byggnadsbestånd,

överstyrelsen, som härvid hänvisat till sin framställning den 29 september

1942 i denna fråga, har framhållit, att till de i nämnda framställning angiv­

na arbetena nu kommit ytterligare ett, nämligen anskaffande av nya ång­

pannor vid Hessleby sanatorium. Överstyrelsen anför härom, att det vid be­

siktning av ångpanneanläggningen vid Hessleby sanatorium hade konsta­

terats, att ångtrycket i ångpannorna på grund av dessas höga ålder måste

nedsättas med 10 °/o. I samband därmed hade framhållits, att ytterligare

sänkning av ångtrycket kunde bli behövlig inom en snar framtid och att

ångpannorna med det snaraste borde kasseras. Södra Sveriges ångpanne-

förening, som handhade kontrollen av anläggningen, hade verkställt utred­

ning om kostnaden för ångpannornas utbytande mot nya och hade därvid

beräknat, att ett sådant utbyte jämte anskaffande av en »economiser» samt

nya ledningar och förbättring av transportanordningarna .skulle draga en

kostnad av sammanlagt 114 000 kronor.

För utförande av samtliga nu omförmälda arbeten erfordrades alltså -—-

utöver tillgängliga medel —- ett belopp av (315 100 + 114 000 — 115 600)

313 500 kronor.

Då riksdagen medgivit, att för utförande av de mest angelägna arbetena

vid Hessleby och Spenshults sanatorier finge disponeras kvarstående medel

å anslaget till bidrag lill byggnadsarbeten vid folksanatorierna, borde öv­

riga byggnadsarbeten, varom här vore fråga, utföras när en återgång till

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements­

chefen.

mera normala förhållanden inträdde. I samband därmed syntes också kost­

naderna för dessa arbeten, vilka kostnader beräknats enligt kristidens avse­

värt stegrade byggnadspriser, kunna reduceras.

Överstyrelsen har hemställt, att för den händelse betingelser för utföran­

de av nämnda byggnadsarbeten kunde föreligga under budgetåret 1944/45,

för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å 200 000 kronor

för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten i den omfattning, som vid

då gällande byggnadspriser bleve möjlig.

Vad angår förslaget örn uppförande av ny underläkarbostad vid Hålahults

sanatorium har sanatoriets överläkare i skrivelse den 21 december 1943

understrukit behovet av en dylik bostad. I skrivelsen framhålles, att den

nuvarande underläkarbostaden utgjordes av en dubblett, som stöde i för­

bindelse med en korridor och trappuppgång, som patienterna passerade från

och till sjukavdelningarna. Läkarefamiljen intoge sina måltider i den s. k.

lilla matsalen, som också användes av sköterskorna i stor utsträckning. Även

örn risken för barnen att bli smittade genom vissa försiktighetsmått väsent­

ligt nedbringats, kunde den dock ej helt undanröjas och utgjorde för under­

läkarna en ständig källa till oro. Vid upprepade tillfällen hade gifta reflek-

tanter på underläkartjänsten avböjt förordnande med anledning av att fa­

miljebostad saknats och därför att smittorisken för barnen under rådande

förhållanden ansetts för stor. Den nuvarande befattningshavaren hade fa­

milj, hustru och tva barn. Även i detta fall hade det ej ansetts lämpligt att

medtaga famljen, vilken vore bosatt å annan ort. Att provisoriskt lösa fa-

miljebostadsfrågan genom att hyra lämplig lägenhet i närheten av sanatoriet

läte sig icke göra, då sanatoriet vore beläget sex km från närmaste ort och

ur kommunikationssynpunkt läge mycket isolerat.

I årets statsverksproposition har ej äskats något anslag till bidrag till bygg­

nadsarbeten vid folksanatorierna. Sedan frågan örn bidrag till dylika arbe­

ten varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i

sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

måtte upptagas ett anslag å 200 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten

vid folksanatorierna.

Med de medel, som genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 no­

vember 1943 ställts till förfogande för överstyrelsen för Konung Oscar II :s

jubileumsfond för byggnadsarbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier,

torde de mest framträdande bristerna kunna avhjälpas. Som framgår av den

lämnade redogörelsen äro dock ytterligare en del byggnadsarbeten vid nämn­

da båda sanatorier av behovet påkallade. Härjämte föreligger starkt behov av

uppförande av en underläkarbostad vid Hålahults sanatorium. För utförande

av de sålunda kvarstående arbetena anser jag mig böra i likhet med investe­

ringsutredningen tillstyrka, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 be­

räknas ett anslag av 200 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å bered­

skapsstat II.

Då nämnda belopp ej torde förslå till samtliga föreslagna byggnadsarbe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

89

ten, böi' det ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till angelägenhets-

graden av arbetena avgöra för vilka arbeten medlen må användas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av.............................................................. kronor 200 000.

[13.]

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus.

Under

åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemi­

sjukhus å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................................... kronor 200 000.

[14.]

Bidrag tili uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka.

Under åbe­

ropande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av .................................... kronor 100 000.

Förlossningsanstalter.

[15.]

Bidrag tili uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter.

Un­

der åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss­

ningsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 600 000

G.

Diverse.

[16.]

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. I

kungörelse

den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd flyktingshjälp,

vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941, stadgas, att för hand­

läggning av ärenden örn bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar

(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt under-

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

stöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktings­

kommitté skall finnas en nämnd kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden

skall bestå av fem av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Anses flyktingshjäl­

pen böra utgå i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnat läger,

skall däremot enligt kungörelsen verksamheten handhavas av socialstyrelsen.

Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen utgår statsbidrag till flyktingskom-

mitlé med högst 40 procent av kommitténs kostnader för individuella under­

stöd åt flyktingar, därvid dock skall iakttagas, att statsbidrag må beräknas

endast å sådan del av understödet, som ungefärligen motsvarar vad i lik­

nande fall skulle hava utgivits såsom arbetslöshetshjälp eller fattigvård. Då

särskilda skäl därtill äro, må nämnden medgiva högre statsbidrag än nu

nämnts.

Å riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål an­

visats ett anslag av 1 000 000 kronor, varav 750 000 kronor beräknats för

den av statens flyktingsnämnd omhänderhavda understödsverksamheten och

250 000 kronor för utgifter i samband med socialstyrelsens lägerverksamhet

av icke polisiär natur.

Då ifrågavarande anslag visade sig vara otillräckligt — närmast till följd av

den från och med hösten 1943 tilltagande flyktingströmmen, i synnerhet från

Danmark men även från vissa andra länder — framlade Kungl. Majit efter

framställning från flyktingsnämnden och socialstyrelsen i proposition nr

163 till årets riksdag förslag om anvisande av ytterligare anslag å 3 620 000

kronor å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.

Härtill kommer en del kostnader för vissa kontrollåtgärder m. m. för dans­

ka flyktingar, vilka kostnader ansetts böra bestridas från anslag å förskotts-

staten.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 233) anmäldes,

att statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen i särskilda skrivelser den 31

augusti 1943 inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för nästa

budgetår och därvid uppskattat detsamma till 1 000 000 respektive 300 000

kronor. Departementschefen framhöll omöjligheten att under rådande förhål­

landen göra några närmare beräkningar rörande de kostnader för flykting­

ändamål, som kunde uppkomma under budgetåret 1944/45. Under hänvis­

ning till att chefen för finansdepartementet vid anmälan av inkomsterna i

årets statsverksproposition föreslagit, att för utgifter för berörda ändamål

skulle upptagas ett anslag på den allmänna beredskapsstaten för nästa bud­

getår, äskades inga medel för ändamålet på riksstaten.

I särskilda skrivelser den 11 april 1944 ha statens flyktingsnämnd och so­

cialstyrelsen inkommit med förnyade kostnadsberäkningar rörande medels­

behovet för nästa budgetår.

Statens flykting snämnd framhåller, att under den tid, som förflutit från

avgivandet av nämndens framställning den 31 augusti 1943, nämndens verk­

samhet väsentligt utvidgats. Flyktingarnas antal hade nämligen ökats och läget

på arbetsmarknaden försämrats. I anledning härav hade de medel — 750 000

kronor — som under budgetåret 1943/44 ställts till nämndens förfogande, vi-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

91

sat sig otillräckliga och nämnden hade därför blivit nödsakad att anhålla om

ytterligare 730 000 kronor för alt kunna bestrida kostnaderna för sin författ­

ningsenliga verksamhet. Då det icke funnes någon anledning antaga, att

nämndens verksamhet komme att minska, beräknade nämnden med stöd av

den senaste tidens erfarenheter sina månatliga utgifter för kontantunderstöd

m. m. under det instundande budgetåret till cirka 110 000 kronor eller

1 320 000 kronor för hela budgetåret. Nämndens utgifter under nästa budget­

år till de olika flyktingkommittéerna kunde uppskattas till ungefär 470 000

kronor. Totalt skulle sålunda erfordras 1 790 000 kronor, vilket lämpligen

borde avrundas till 1 800 000 kronor.

Socialstyrelsen har förklarat sig intet ha att erinra mot nämndens anslags-

äskande.

Socialstyrelsen framhåller att, sedan styrelsen efter avgivandet av sitt an-

slagsäskande den 31 augusti 1943 haft möjlighet alt under ytterligare sex må­

nader följa utvecklingen i fråga om flyktingsverksamheten, hade fastare, om

ock långt ifrån säkra bedömningsgrunder för beräkning av det kommande

budgetårets medelsbehov kunnat ernås. Styrelsen har i samband härmed i

korthet redogjort för den nuvarande organisationen och därvid framhållit, att

medan kostnaderna för danska, norska och sovjetryska flyktingar i stort sett

bestredes av vederbörande legationer, folie kostnaderna för omhändertagande

av flyktingar av baltisk och annan nationalitet helt på styrelsen. Med hänsyn

till nuvarande läge på arbetsmarknaden räknade styrelsen med vissa svårig­

heter att placera flyktingarna i arbete, vilket torde medföra en viss kostnads­

ökning.

Styrelsen uppskattar de på styrelsen fallande kostnaderna i samband med

mottagandet av flyktingar vid gränserna, kostnaderna för mottagnings- och

kontrolläger för danska flyktingar samt kostnader för löner för personal och

ombud vid lägren till sammanlagt 920 000 kronor under nästa budgetår. Me­

delsbehovet för driften av lägren för baltiska flyktingar beräknar styrelsen för

samma tid till 480 000 kronor. För omkostnaderna i samband med andra lä­

ger såsom de ryska och tillfälliga lägren ävensom för iordningställande av en

viss lägerreserv för en befarad ökad tillströmning av flyktingar anser styrel­

sen behov föreligga av ytterligare 200 000 kronor.

Hela medelsbehovet för flyktingshjälp i form av vistelse i läger uppskat­

tar socialstyrelsen sålunda för budgetåret 1944/45 till (920 000 + 480 000 +

200 000) 1 600 000 kronor.

Utöver medel för socialstyrelsens och flyktingsnämndens hjälpverksamhet

torde i fortsättningen från förevarande anslag lämpligen bestridas bidrag av

statsmedel dels till kommittén för rågösvenskarna för kostnader i samband

med omhändertagandet av i Estland boende personer av svensk härstamning

dels ock till hjälpkommittén för Finlands barn för kostnader i samband med

överförande av barn från Finland till Sverige. För nyssnämnda ändamål har

tidigare anvisats medel under andra anslag. Sålunda har Kungl. Majit genom

beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande för kommittén för rågö-

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svenskarna till understöd åt återvändande estlandssvenskar. Vidare anvisade

1943 års riksdag på tilläggsstat I lill riksslaten för budgetåret 1943/44 ett

reservationsanslag av 200 000 kronor till understöd m. m. åt vissa estniska

medborgare. Slutligen har 1944 års riksdag å lilläggstat II till nämnda riksstat

anvisat dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till understöd åt vissa

estniska medborgare dels ock ett anslag under fonden för låneunderstöd av

200 000 kronor såsom lån till den s. k. rågöstiftelsen. I propositionen nr 163

till årets riksdag angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 har Kungl. Majit härjämte hemställt örn anvisande

av 775 000 kronor till ytterligare understöd m. m. åt vissa estniska med­

borgare.

Till mottagningskostnader för finska barn m. m. har i sistnämnda propo­

sition äskats ett reservationsanslag av 740 000 kronor.

1 skrivelse den 15 april 1944 har kommittén för rågö sv enskär na hemställt

om anvisande av medel för kommitténs verksamhet under nästa budgetår.

Kommittén har härvid framhållit, att upprättandet av en beräkning av medels­

behovet för budgetåret 1944/45 är utomordentligt svårt, beroende på de mångå

ovissa faktorer, med vilka kommittén hade att räkna. Kommittén har ansett

sig böra räkna med att under det närmaste året cirka 3 000 personer kunna

komma att överföras till Sverige. Kostnaden härför har kommittén uppskattat

till i runt tal 3 300 000 kronor.

Hjälpkommittén för Finlands barn har i två särskilda skrivelser den 15

april 1944 gjort framställning om bidrag till kommitténs kostnader för motta­

gande av finska barn.

Med utgångspunkt från att antalet finska barn under nästa budgetår skulle

komma att uppgå till 10 000 har kommittén beräknat kostnaderna för den

obligatoriska 14 dagars karantänvistelsen till 840 000 kronor eller 84 kronor

för barn och kostnaden för transporter m. m. till 500 000 kronor eller 50 kro­

nor för barn. Därjämte har kommittén beräknat en kostnad av sammanlagt

420 000 kronor för erforderlig karantänsvistelse för omkring 900 barn, som

förväntades komma att anlända till Sverige vid sidan av den av regeringen

reglementerade kontingenten av 600 barn per vecka.

Kostnaderna för dessa barns resor till Sverige och från karantänen till

fosterhemmen betalades av fosterhemmen eller av de finska hemmen.

Sammanlagda medelsbehovet för mottagande av barn från Finland har

kommittén sålunda uppskattat till (1 340 000 + 420 000) 1 760 000 kronor.

Departements-

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna statens sammanlagda

chefen.

kostnader för här avsedda flyktingsverksamhet under innevarande budgetår

preliminärt beräknas till 7 235 000 kronor.

Statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen lia för nästa budgetår hemställt

örn anvisande av medel till flyktingsverksamheten med 1 800 000 respektive

1 600 000 kronor. Härjämte föreligger framställning från kommittén för rågö-

svenskarna om anvisande av 3 300 000 kronor för understöd m. m. åt estniska

medborgare av svensk härstamning, vilka söka sig åter till Sverige. Slutligen

Kungl. Makts proposition nr 281-

93

har hjälpkommittén för Finlands barn hemställt om bidrag å 1 760 000 kro­

nor till kostnaderna för emottagande av finska barn. Summan av de äskade

anslagen uppgår sålunda till (1 800 000 + 1 600 000 + 3 300 000 + 1 760 000)

8 460 000 kronor. I samtliga framställningar har man betonat svårigheterna

att för närvarande mera exakt beräkna medelsbehovet för nästa budgetår.

Givetvis är det för närvarande omöjligt att annat än uppskattningsvis be­

räkna medelsbehovet för flyktingsverksamheten under nästa budgetår, då

detta är beroende av bland annat en så oviss faktor som omfattningen av

flyktingströmmen. Ej minst gäller detta kostnaderna för emottagande av

estlandssvenskar samt barn från Finland. Det av kommittén för rågösvenskar-

na samt hjälpkommittén för Finlands barn beräknade medelsbehovet avser

delvis kostnader, som beräknas komma att uppstå redan under innevarande

budgetår. I enlighet med vad som föreslogs i förenämnda proposition nr 163

ha medel för det löpande budgetårets kostnader anvisats från anslag å nu

gällande förskottsstat. Sedan regleringsanslag äskats för detta anslag få kost­

naderna bestridas från detta respektive från det nya förskottsanslag, varom

jag här gör hemställan. Då frågan, på vilket sätt sistberörda kostnader täc­

kas, endast i relativt ringa utsträckning torde komma att påverka anslagsbe­

räkningen för nästa budgetår, vill jag tillstyrka, att medelsbehovet beräknas

med ledning av de i förutberörda framställningar gjorda uppskattningarna

och upptages med ett till 8 000 000 kronor avrundat belopp. I enlighet med

vad jag förut framhållit, bör beloppet uppföras å allmänna beredskapsstaten.

Jag vill emellertid påpeka, att man ej kan bortse från möjligheten av att

flyktingströmmen kan komma att antaga väsentligt större proportioner än

vad jag här räknat med, samt att utgifterna för ändamålet till följd härav

kunna komma att avsevärt överstiga de beräknade.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Från anslaget torde i

fortsättningen böra bestridas jämväl ersättningar till ledamöterna i kommit­

tén för rågösvenskarna ävensom kommitténs sekreterare och eventuellt till­

kallade experter, vilka ersättningar hittills belastat femte huvudtitelns kom­

mittéanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 upp­

föra ett anslag av förslagsvis........................kronor 8 000 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet

s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet

samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med

en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har be­

räknat det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kost­

nader för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för ny­

anläggning av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygds-

vägar 8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt

för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.

Mot resultatet av utredningens beräkningar har jag icke funnit anledning

till erinran. Anslagsbeloppen synas lämpligen böra fördelas på beredskaps-

staterna II och lil på sätt framgår av min hemställan i det följande. De å

beredskapsstat uppförda anslagen torde icke böra avräknas mot automobil-

skattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Nyanläggning av bygdevägar................... kronor

Nyanläggning av ödebygdsvägar ............... »

Byggande av huvudvägar ............................ »

Förbättring av bygdevägar och ödebygds­

vägar .............................................................. »

dels ock å allmän beredskapsstat III

Nyanläggning av bygdevägar ................... »

Nyanläggning av ödebygdsvägar ............... »

Byggande av huvudvägar ........................... »

Förbättring av bygdevägar och ödebygds­

vägar .............................................................. »

8 000 000

2 500 000

20 000 000

6 000 000

16 000 000

6 000 000

38 000 000

12 500 000.

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

[2.]

Bidrag till byggande av vägar och gator.

Å driftbudgeten

för

budget­

året 1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats 2 000 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)

upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar

och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000

kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till

i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän

beredskapsstat.

Jag biträder utredningens förslag och förordar, att av sistnämnda belopp

10 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat II och återstoden å all­

män beredskapsstat III.

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Byggande av broar .............:..................... kronor 1 000 000

Vissa vägbeläggningar .................................... » 11 500 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil

Stensättning av vägar och gator ............... »

5 800 000

Byggande av broar ......................................... »

2 100 000

Vissa vägbeläggningar ................................ »

6 400 000.

Hamnar och farleder.

[5.]

Bidrag till handelshamnar och farleder.

Till förevarande ändamål

hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 250 000 kronor.

lnvesteringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkan­

det s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för

ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare moti­

veringen torde jag få hänvisa till betänkandet.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Jag förordar, att

av anslaget 1 000 000 kronor upptagas å beredskapsstat II och återstoden å

beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budget­

året 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ........... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . .

»

9 000 000.

[6.] Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bi­

drag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Till

vart­

dera av förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår an­

visats 300 000 kronor.

Under hänvisning till vad investering sutredningen i denna del anfört i sitt

betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och 218—219) och med

biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 upp­

föra följande anslag, nämligen

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder ........................ kronor 1 700 000

Bidrag till byggande och underhåll av stats­

understödda fiskehamnar ................... »

3 500 000.

Vatten- och avloppsledningar.

[7.]

Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar.

Under rubri­

ken Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten upptager

inve stering sutredning en i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet s. 188—

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S1.

99

189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och avloppsledningar.

Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del under budgetåret

1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande en kostnads-

summa av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000 kronor belöpa på

samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden på större samhällen.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att stats­

bidrag skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000

invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka före­

slås försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för stats­

bidrags beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga örn invånarantalet

utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till an­

läggningar i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk

personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.

Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till

20 000 000 kronor.

Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens be­

räkningar och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frå­

gan om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egna­

hemsstyrelsens befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsäi-en-

den beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna

fråga.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.

Majit böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten

av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av in-

vesteringsutredningen med den modifikation, som kan följa av en ytterligare

prövning av handläggningsfrågan, att lörsöksvis tillämpas under budgetåret

1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å

allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsar­

beten, uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande

åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten

i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledning­

ar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II........... kronor 3 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . .

»

17 000 000.

D. Byggnadsväsende!.

[8.]

Underhåll av vissa historiska byggnader in. m.

För budgetåret

1944/45 har riksdagen å riksstatens sjätte huvudtitel anvisat eli reservations­

anslag av 85 000 kronor till underhåll av vissa historiska byggnader m. m.

Såsom av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) fram-

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går, beräknas medelstillgången för budgetåret med hänsyn till anslagsreserva-

tion och tillgängliga uppbördsmedel utgöra omkring 100 000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1940/41 har medelstillgången under förevarande an­

slag hållits begränsad till ungefär den nu angivna storleksordningen. Detta

innehar,

såsom i statsverkspropositionen närmare utvecklats, icke endast att

egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten måst anstå utan även en

viss minskning av det belopp, som tidigare stått till förfogande för det under­

håll av historiska minnesmärken samt de utgifter för renhållning m. m.,

som bestridas från anslaget.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 22) upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten under nu ifrå­

gavarande anslagstitel till ett belopp av 150 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om

anvisande för nästa budgetår av detta belopp.

Styrelsen förklarar sig i sin skrivelse finna följande restaureringsarbeten

särdeles önskvärda, nämligen:

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten.....................

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering .

Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

100 000

100 000

100 000

50 000

Det nu äskade anslaget av 150 000 kronor har byggnadsstyrelsen funnit

böra användas på följande sätt.

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten ...................

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . .

Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

40 000

50 000

35 000

25 000

Departements.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava sedan flera år icke en-

en• däst alla egentliga restaureringsarbeten å de historiska byggnaderna fått an­

stå utan även det egentliga underhållet av dessa eftersatts. Jag finner det

lämpligt, att å beredskapsstat uppföres ett anslag av 150 000 kronor för att

möjliggöra såväl återhämtande av det eftersatta underhållet som ett åter­

upptagande i viss mån av restaureringsarbetet. Huruvida den av byggnads­

styrelsen föreslagna fördelningen av anslagsbeloppet skall tillämpas eller ej

lärer bliva beroende bland annat på behovet av underhållsmedel vid den

tidpunkt, då anslagets användande kan bliva aktuellt. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande anslagets användning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av .............................................................. kronor 150 000.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements -

chefen.

Departements

chefen.

året 1944/45. Styrelsen meddelar, att kostnaderna år 1939 beräknats till 64 000

kronor, vilken summa styrelsen, som tidigare granskat förslaget i samråd

med slottsarkitekten H. Ahlberg, funnit böra ökas till 89 000 kronor.

Härjämte har styrelsen anmält, att vid Gripsholms slott sedan länge fun­

nits behov av en parkeringsplats. Kostnaderna för iordningsställande av en

sådan, som syntes väl lämpa sig som beredskapsarbete, hava av styrelsen

beräknats uppgå till 10 000 kronor. Styrelsen hemställer om anvisande

jämväl av detta belopp.

Sammanlagt skulle sålunda för byggnadsarbeten vid Gripsholms slott er­

fordras 99 000 kronor.

Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag, som i huvudsak innebär

anvisande av medel för ändamål som sedan länge ansetts böra tillgodoses,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott

å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av.............................................................................. kronor 99 000.

[11.] Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott.

Inve.iteringsutredningen

har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 20) föreslagit upptagande

i investeringsreserven av byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott för en kostnad

av 30 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har

byggnadsstyrelsen

förklarat sig i likhet

med vederbörande ståthållarämbete finna ifrågavarande arbete — som avser

utbyte av 157 fönsterlufter mot nya sådana med kopplade utåtgående bågar

— vara särdeles behövligt och ändamålsenligt. Efter samråd med slotts­

arkitekten friherre O. Leijonhufvud har styrelsen beräknat kostnaden för

arbetet till 34 000 kronor.

Nu ifrågavarande arbete utgör en underhållsåtgärd, för vilken till förfo­

gande stående underhållsmedel hittills icke lämnat tillgång. Med tillstyrkande

av byggnadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till

Vissa byggnadsarbeten d Ulriksdals slott

å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av ...................................................................... kronor 34 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamål, som borde ha tillgodosetts genom särskilda anslag på beredskaps-

staten om bättre möjligheter att bedöma behoven och sysselsättningspoliti­

kens lämpliga inriktning i detalj förelegat vid tidpunkten för statsreglering-

ens fastställande, samt att avsikten med fullmakten är att ge Kungl. Majit

möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen av en av riksdagen

prövad allmän ekonomisk politik även om dessa åtgärder skulle behöva bli

av sammanlagt ganska stor ekonomisk räckvidd utan att riksdagen, för den

händelse den ej är samlad, blott för detta ändamål behöver inkallas. Är riks­

dagen samlad, bör givetvis, i enlighet med praxis beträffande större civila

utgifter på försvarsberedskapsstaten, riksdagens medgivande till anslagsdis-

positionen inhämtas. Det bör vidare beaktas, att de betydande resurser som

för närvarande utan riksdagens hörande stå till Kungl. Majits förfogande

för, bland annat, statliga pris- och avsättningsgarantier äro bundna vid för­

utsättningar, som medföra att de icke böra anlitas för sysselsättningspolitis-

ka ändamål och i varje fall icke kunna användas för exempelvis statliga an­

läggningsarbeten. Jag åsyftar härvid främst reservförrådsnämndens outnytt­

jade medel, som måste anses reserverade för försörjningspolitiska uppgifter

sammanhängande med krigsförhållanden.

Bland de ändamål för vilka anslaget kan behöva utnyttjas märkas i första

hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med vissa varor, som äro

väsentliga för produktionens fortgång men på vilka tillgången fortsättnings­

vis kan befaras bliva otillräcklig. Vissa sådana åtgärder, örn vilka närmare

upplysningar torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott, äro för närva­

rande aktuella. Örn de skulle komma till stånd, skulle de taga i anspråk en

väsentlig del även av det större av de nu ifrågasatta beloppen.

Under angivna förhållanden vill jag tillstyrka, att anslaget uppföres med

det belopp som angivits av kommissionens majoritet, eller 100 miljoner kro­

nor. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat I samt där upp­

föras under sjunde huvudtiteln, oaktat det delvis kan komma att disponeras

lör investeringsändamål.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till

Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap

å all­

män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

slag av

förslagsvis.........................................kronor 100 000 000.

[2.] Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning till

vad jag anför vid anmälan av förslag till reglering av det under ifrågava­

rande rubrik å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda

anslaget (prop. nr 275) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen

att till

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete

å

allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av

förslagsvis

................................ kronor 200 000 000.

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

J. Yrkesundervisningen.

[4.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris m. m. Sedan Kungl. Maj:t

genom beslut den 12 november 1943 uppdragit åt

överstyrelsen för yrkesut­

bildning

att verkställa utredning angående de frågor beträffande yrkesut­

bildning och omskolning av arbetskraft, som kunde väntas bliva aktuella

efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen på grundval av hittills verk­

ställda utredningar och överväganden i en den 8 maj 1944 inkommen skri­

velse framlagt vissa förslag i ämnet. Överstyrelsen hemställer, att den av

statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten

måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den 1 juli 1944 samt att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att på beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppföra

dels

till yrkesutbildning i beredskapskurser ett anslag av

2 610 000 kronor,

dels ock

till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa, anord­

nade i huvudsaklig överensstämmelse med av överstyrelsen framlagt förslag,

det anslag, som Kungl. Majit kunde finna erforderligt.

överstyrelsen anför inledningsvis följande.

Enligt planen för den åt överstyrelsen genom Kungl. Majlis beslut den 12

november 1943 uppdragna utredningen undersöker överstyrelsen möjlighe­

terna att

dels

utvidga vissa befintliga skolor och kurser,

dels

ordna kurser

inom näringslivet

dels ock

ordna kurser i övrigt. Utredningsarbetet har nu

fortskridit så långt, att överstyrelsen kan framlägga vissa, delvis dock en­

dast preliminära, resultat av utförda inventeringar ävensom förslag rörande

understöd till kursdeltagare, statsbidragsgrunder samt central och lokal led­

ning av kursverksamheten jämte av dessa förslag föranledda kostnadsberäk­

ningar. I en till denna framställning som bilaga fogad promemoria angå­

ende »vissa frågor om yrkesutbildning vid en eventuell arbetsmarknadskris

i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd» ha resultaten av in­

om överstyrelsen hittills gjorda överväganden sammanställts. Överstyrelsen

har därvid i huvudsakliga delar kunnat bygga på de erfarenheter, som gjorts

vid den av arbetsmarknadskommissionen ledda verksamheten för yrkesut­

bildning av arbetslösa. Särskilt beträffande understödsgrundema för ele­

verna har i tillämpliga delar den praxis, som där tillämpats, varit vägledan­

de för riktlinjerna i överstyrelsens promemoria. Förslaget i detta hänseende

har utarbetats i samråd med arbetsmarknadskommissionen, med vilken även

på andra punkter överläggningar ägt rum.

Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för överstyrelsens

utredning och förslag samt torde i övrigt få hänvisa till förenämnda prome­

moria, vilken kommer att tryckas och ingå i serien av utredningar angå­

ende ekonomisk efterkrigsplanering.

Olika slag av utbildningskurser för arbetslösa. Den

av överstyrelsen verkställda utredningen avser planläggning och utformning

av yrkesutbildning för arbetslösa genom anordnande av kursverksamhet, in­

riktad på

1)

grundläggande yrkesutbildning

för den ungdom, som under vanliga för­

hållanden söker anställning inom näringslivet omedelbart efter slutad skol-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

113

gång men som i händelse av en arbetsmarknadskris ej torde ha möjlighet

att erhålla anställning (nybörjarkurser);

2)

kompletterande yrkesutbildning

för redan i viss grad yrkeskunnig ar­

betskraft, som blivit ulan sysselsättning på grund av en tillfällig stagnation

inom det egna verksamhetsområdet (fortbildningskurser);

3)

omskolning

av sådan ledig arbetskraft, som varit infogad i näringslivet

men som på grund av ändrade produktionsförhållanden icke kan beräknas

erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet och därför

bör överföras till andra yrken (omskolningskurser).

Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryterings­

områden såsom

a)

kommunala arbetslöshetskurser

i primärkommuns regi och avsedda

att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

b)

centrala arbetslöshetskurser

i statlig regi och avsedda att tillgodose ut­

bildningsbehovet inom större områden;

c)

arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor,

avsedda för rekryte­

ring från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens

regi.

Understöd till kursdeltagare. Örn en utbildningsverksamhet

för arbetslösa skall fylla sitt ändamål, framhåller överstyrelsen, är det av

väsentlig betydelse, att elevunderstöden avvägas så, att även medellösa per­

soner genom dem erhålla sitt uppehälle under kurstiden. Erfarenhet om be­

hovet av understöd till elever vid arbetslöshetsskolor har man från den un­

der 1930-talet påbörjade och i viss utsträckning alltjämt fortgående yrkesut­

bildningen för arbetslös ungdom. Ännu saknas dock enhetliga grunder för

sådana understöd. Det får anses ligga i sakens natur, att ett statsbidrag till

elevunderstöd måste avvägas med hänsyn till de kostnader, som få anses

oundgängliga vid rationellt ordnad förläggning och utspisning av elever samt

anskaffning av kläder m. m., och med iakttagande av största försiktighet vid

tillgodoseendet av elevernas övriga personliga behov. Överstyrelsen har där­

för som underlag vid utformningen av grunder för statsbidrag till elevunder­

stöd utgått från kända kostnader för logis och vivre m. m. vid elevinternat

av olika slag.

Utförda undersökningar giva vid handen, att kostnaderna för kost och

logi böra upptagas till i medeltal minst 64 kronor per månad. Kostnaderna

för kläder under utbildningstiden variera alltefter utbildningens art, kursti­

dens längd och det skick, vari elevens personliga utrustning befinner sig vid

ankomsten till skolan. Av tillgängliga uppgifter framgår, att klädkostnaden

för en minderårig elev (under 18 år) vid arbetslöshetskurs, som vid inträdet

i kursen medför nödtorftig klädesutrustning, måste beräknas till minst 11

kronor per månad. I fråga örn övriga personliga behov, den utgiftspost som

otvivelaktigt är mest variabel, torde man kunna räkna med att kostnaden

för ordentliga och sparsamma elever bör kunna nedbringas till omkring 10

kronor per månad.

De sammanlagda minimikostnaderna för en minderårig elevs uppehälle vid

utbildningskurs med elevinternat kunna alltså beräknas till (64 + 11 +10=)

85 kronor per månad.

Bihang till riksdagens protokoll t Dl i. 1 sami. Nr 281.

8

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Överstyrelsen framhåller, att dessa beräkningar stämma ganska väl över­

ens med de understöd, som eleverna vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom och vid centrala verkstadsskolor uppbära under kursvistelsen.

Vid diskussion av

formen för understöd

till deltagare i arbetslöshetskurs

torde, fortsätter överstyrelsen, frågan örn möjligheten för medlem i erkänd

arbetslöshetskassa att uppbära daghjälp vid deltagande i utbildningskurs av

här avsett slag icke böra förbigås. Gällande bestämmelser medgiva icke att

daghjälp utgår till sådan kursdeltagare. Överstyrelsen har övervägt, huru­

vida framställning borde göras om ändring härutinnan, men kommit till det

resultatet, att nuvarande bestämmelser beträffande den arbetslöses rätt till

daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa i här omförmält hänseende synas

böra bibehållas. En arbetslöshetsförsäkrad person bör alltså under de dagar,

han är inskriven vid en arbetslöshetskurs, icke erhålla daghjälp från kassan

utan i stället komma i åtnjutande av understöd i samma ordning, som gäller

för andra elever i den kurs, han tillhör.

Eleverna i

nybörjarkurser

torde, framhåller överstyrelsen, som regel bli

yngre än i fortbildnings- och omskolningskurser. De förra torde i det stora

hela komma att utgöras av ungdomar med samma behov av yrkesutbildning

och samma möjligheter att komma in i förvärvslivet som skolornas ordinarie

elever. Av praktiska skäl torde det icke kunna undvikas, att arbetslösa ung­

domar på en plats hänvisas till de särskilt inrättade arbetslöshetskurserna,

på en annan till de ordinarie kurserna. Elevunderstöden i nybörjarkurserna

för arbetslösa böra därför utgå enligt samma grunder som i de ordinarie kur­

serna. I konsekvens härmed förutsättes, att nedan angivna understödsgrun-

der vid en arbetslöshetskris komma att tillämpas även på arbetslösa, som in­

tagas i skolornas ordinarie avdelningar. Detta överensstämmer helt med verk-

stadsskoleutredningens uttalade uppfattning.

Det statliga understödet vid nybörjarkurserna bör äga formen av stipen­

dium, i förekommande fall kompletterat med erforderligt kommunalt under­

stöd och, i fråga örn familjeförsörjare, kontantunderstöd enligt grunder, som

angivas här nedan.

Stipendium föreslås utgå med högst 60 kronor per månad. Därvid har tagits

i beaktande såväl här ovan lämnade uppgifter örn inackorderingskostnaden

vid vissa elevinternat som ock det faktum, att högsta stipendium vid yrkes-

undervisningsanstalt för närvarande utgör 60 kronor i månaden, vilket be­

lopp utgår endast vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och, under

vissa strängt begränsade förutsättningar, vid centrala verkstadsskolor.

Stipendieformen synes icke böra komma till användning vid de speciella

kurser, som eventuellt behöva anordnas för

fortbildning eller omskolning

av

äldre arbetare, även om kursverksamheten bedrives vid vanliga yrkesutbild-

ningsanstalter. Mest rationellt synes det vara, att arbetslöshetshjälp i form av

dagunderstöd och hyreshjälp i dessa fall får utgå. Emellertid har man i de

fall, då vederbörande är familjeförsörjare och måste för kursens genomgåen­

de inackorderas å annan ort, att räkna med en merkostnad för uppehället,

som bör föranleda särskilt understöd. Här böra tillämpas samma grunder

som vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, vilket innebär, att

kursdeltagaren själv i stället för dagunderstöd får ett s. k. inackorderingsbi-

drag, som utgives av hemkommunen. Statsbidrag till dylikt bidrag utgår dels

med 75 %, dock högst motsvarande 60 kronor, dels såsom årskostnadsbidrag

för överskjutande belopp. Familjen på hemorten erhåller kontantunderstöd,

varvid understödet till hustru utgår såsom för ensamstående person över

18 år.

Som allmän bestämmelse för kontantunderstöd (kungörelsen den 80 juni

1934, nr 434) gäller, att det utgår endast, så länge den arbetslöse ej kan er-

116

Kungl.

Maj.ts proposition nr 281.

Slutligen framhåller överstyrelsen, alt det i vissa fall torde bliva nödvän­

digt, att kursdeltagare — förutom arbetslöshetsunderstöd och timpenning —

genom vederbörande arbetslöshetskommitté jämväl erhåller hjälp till an­

skaffning av nödvändig klädutrustning.

De föreslagna grunderna för understöd till deltagare i yrkesutbildnings-

kurser för arbetslösa kunna sammanfattas på följande sätt.

1.

Till deltagare i fortbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder, där­

est kursdeltagaren kan bo på hemorten,

eller

b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest

kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår

i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till hustru

utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.

d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbets­

marknadskommissionens beredskapskurser gällande grunderna.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.

Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmed­

lingen.

Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt grun­

der, som äro eller kunna bliva fastställda.

Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder vid

arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga nied 75 pro­

cent av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med årskostnads-

bidrag å kostnad härutöver.

Timpenning betalas helt av statsmedel.

t

2.

Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som ele­

ver i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.

b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackorde­

ring, i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och i före­

kommande fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.

c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp

inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.

d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberätti-

gade familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd till

hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Ä kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.

Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs eller

att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshets­

kurs, skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas skolvistelse,

118

Kungl. Majlis proposition nr 281.

samt att ali materiel, som helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom

och får disponeras endast enligt överstyrelsens bestämmande.

Den centrala ledningen av arbetslös hetskur serna.

Överstyrelsen erinrar, att verkstadsskoleutredningen uttalade som sin mening,

att den nya överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utgöra den centrala myn­

digheten för den utvidgade yrkesutbildning, som borde igångsättas under ar-

betslöshetstider, samt att utredningen ifrågasatte, om icke överstyrelsen skulle

övertaga den yrkesutbildningsverksamhet, som handhades av statens arbets­

marknadskommission, och anför vidare bland annat följande.

Med den sammansättning, överstyrelsen erhållit genom 1943 års riksdags

beslut, bör överstyrelsen anses väl skickad att utöva den centrala ledningen av

arbetslöshetskurserna, så länge verksamheten berör yrken huvudsakligen

inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Utbildningsverksamheten

kan emellertid komma att gälla även skogsbruks- och lantbruksyrken. Starka

skäl tala för att ifrågavarande utbildningsverksamhet åtminstone i fackligt

hänseende ställes under inseende av de ämbetsverk, som eljest handha sådan

utbildning, nämligen domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Det är emellertid av vikt, att skiljaktig praxis beträffande spörsmål, som äro

likartade inom de skilda grenarna av yrkesutbildningen, t. ex. elevunderstöd,

lärarlöner, redovisning av tilldelade statsunderstöd m. m., icke utbildas och

att de olika grenarna av yrkesutbildningsverksamheten bland de arbetslösa

icke råka i konflikt med varandra, t. ex. beträffande elevrekrytering och lo­

kaler.

Ur arbetsmarknads- och anslagssynpunkt synes det därför vara lämpligast,

att jämväl här berörda kurser administrativt ledas centralt, givetvis dock i

nära samarbete med domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i

frågor av facklig natur. Vid behandling av ärenden av principiell betydelse

rörande sådana kurser kan lämpligen en tjänsteman från vederbörande äm­

betsverk deltaga. Vidare böra kurserna i fackligt hänseende stå under inspek­

tion av vederbörande ämbetsverk.

Överstyrelsen synes alltså kunna övertaga den centrala ledningen av ar­

betslöshetskurserna utan att behöva undergå någon förändring beträffande

de ordinarie ledamöternas antal eller med hänsyn till representationen av

olika intressen inom näringslivet. Däremot kan det icke undvikas, att över­

styrelsens kansli utvidgas, därest en mera omfattande yrkesutbildningsverk-

samhet för arbetslösa igångsättes.

Beträffande organisationen av överstyrelsens kansli med avseende på upp­

giften att handhava överinseendet över arbetslöshetskurserna föreslås, att

ärendena handläggas inom en fristående sektion, varvid sakkunskapen på

överstyrelsens byråer utnyttjas i största möjliga utsträckning. I fråga örn

ärenden, som röra kurser i handel och husligt arbete, förutsättes dock, att

dessa icke skola handläggas av sektionen utan av tredje byrån. Vid en så­

dan uppläggning kan den inom överstyrelsen befintliga sakkunskapen på

fackligt-pedagogiska och kamerala områden utnyttjas för den provisoriska

verksamheten. Detta medför, å ena sidan att den särskilda sektionen, åt­

minstone till en början, ej behöver utrustas med något större antal högt

kvalificerade arbetskrafter, å andra sidan att personalen å överstyrelsens

byråer, alltefter som verksamheten bygges ut, erfordrar förstärkning, tills

vidare huvudsakligen med biträdespersonal men sedermera även med kvali­

ficerad arbetskraft.

Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningsverksamheten

för beredskapsändamål är upplagd efter riktlinjer, som överstyrelsen ansett

Kungl. Maj.ts proposition nr ²⁸¹ .

119

höra i betydelsefulla avseenden bli normerande för de här planerade ar-

betslöshetskurserna och även för den centrala ledningen av dessa. Redan

ur beredskapssynpunlct synes det angeläget, att den myndighet, som skall

svara för ledningen av yrkesutbildningen för arbetslösa, sättes i tillfälle att

snarast möjligt förbereda uppbyggnaden av den administrativa apparaten.

Överstyrelsen föreslår därför i samråd med arbetsmarknadskommissionen,

att den av arbetsmarknadskommmissionen bedrivna yrkesutbildnings verk­

samheten överflyttas till överstyrelsen den 1 juli 1944. Vid bifall härtill bör

den särskilda sektionen inom överstyrelsen organiseras från och med nämn­

da dag och som första arbetsuppgift övertaga sagda av arbetsmarknads­

kommissionen nu bedrivna verksamhet.

Till en början organiseras sektionen alltså närmast för övertagandet av

de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens

utbildningssektion. Genom att vissa av dessa arbetsuppgifter, huvudsakligen

av kameral eller merkantil natur, kunna överflyttas på överstyrelsens första

byrå och ärenden rörande undervisningsplaner m. m. på andra byrån, kan

personalbehovet för den särskilda sektionen begränsas något i förhållande

till utbildningssektionens. Överstyrelsen framhåller, att antalet tjänstemän

redan från början måste antagas bli relativt stort, beroende på att verksam­

heten är upplagd så, att statsverket svarar för hela kostnaden (utom lokaler

och i vissa fall maskiner), vilket nödvändiggör en ytterst sorgfällig, arbetskrä-

vande övervakning och kontroll.

Kunna icke lokaler erhållas, som i sig inrymma såväl den särskilda sek­

tionen som överstyrelsens nuvarande tre byråer, erfordras ytterligare en ex-

peditionsvakt och ett skrivbiträde med telefonistkompetens.

Överstyrelsen föreslår att samtliga befattningshavare å den särskilda sek­

tionen inplaceras å civila icke-ordinariereglementet samt beräknar lönekost­

naderna, förutom kristillägg, för den personal, som skulle från början an­

ställas i överstyrelsens kansli, därest den yrkesutbildningsverksamhet, som nu

handhaves av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion, överflyttas

till överstyrelsen, till i runt tal minst 91 000 kronor. Till omkostnader bör

därjämte beräknas 19 000 kronor.

De beräkningar, som här framlagts rörande antalet tjänstemän m. m.,

avse som förut angivits endast organisationen i dess första utbyggnadsskede.

Personalbehovet vid en omfattande arbetslöshetskris låter sig självfallet icke

nu överblicka. Redan en utökning av kursverksamheten utöver den, som

nu beräknas skola övertagas från arbetsmarknadskommissionen, medför

ökad belastning främst på första men även på andra byrån. Tillkomma kurser

för handel och husligt arbete, ökas personalbehovet även för tredje byrån.

Vad åter beträffar den utbildningsverksamhet i jordbruk och skogsbruk,

som betingas av arbetslöshet, torde denna åtminstone vid krisens början

icke komma att få någon större omfattning, varför överstyrelsen i detta

sammanhang icke anser sig böra beräkna någon ytterligare personalför­

stärkning för det fall, att jämväl dylik kursverksamhet skulle komma att

läggas under överstyrelsen i administrativt hänseende.

Överstyrelsen åferkommer i annat sammanhang till kostnaderna för den

centrala ledningen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande verk­

samhetens omfattning.

Den lokala ledningen vid arbetslös hetskurscr m. in.

Överstyrelsen anför följande.

Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade vid

kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskol-

styrelsen. På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där det

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig yr­

kesskola, torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala

myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera och leda

kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara förmånligt,

om en kommun, då den beslutar att starta arbetslöshetskurser, väljer en

särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.

Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå un­

der samma ledning som de ordinarie kurserna.

Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva och

avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshets-

kurserna bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid skogs-eller

lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild styrelse

för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande proviso­

riska kurser.

Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras

i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen

efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogen­

heter och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.

Även om arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläg­

gas vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för yrkes­

utbildning, är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen

skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde böra ankom­

ma på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen angiva,

från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras. Sedan kommissionen

bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen, och vederbörande arbets­

löshetskommitté föreslagit vissa namngivna personer till intagning i kurs,

torde det slutliga utväljandet av eleverna böra överlåtas åt elt lokalt, till

kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.

I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbö­

rande arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representan­

ter för arbetsgivare och arbetare, om möjligt för vart och ett av de yrkes­

områden, inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Beräkning av medelsbehovet. Överstyrelsen anför härom föl­

jande.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kon-

tantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshets­

kommitté. Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd

skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln och upp­

tager sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.

Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-måna-

dersperiod för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa anta­

ganden göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår

från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen kan

disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav cirka

1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas med krav

på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.

För driften under budgetåret 1944/45 av den från arbetsmarknadskommis­

sionen övertagna yrkesutbildningsverksamheten upptages samma belopp, som

kommissionen beräknat för beredskapskurserna i sin tidigare ingivna bud­

getframställning, nämligen 2 500 000 kronor. För den centrala ledningen av

nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan beräknat sam­

manlagt 110 000 kronor.