Prop. 1944:281
('angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1944/45',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
1
Nr 281.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän bered-
skapsstat för budgetåret 1944/45; given Stockholms slott den 12 maj 1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Verkställda utredningar.
Vid planläggningen av de utredningar angående ekonomisk efterkrigspla- nering, till vilka Kungl. Maj:t lämnade bemyndigande den 19 mars 1943, upp togs frågan om arbetslöshetsriskerna efter kriget och möjligheterna att möta dessa såsom ett huvudproblem. Åtgärder vidtogos för ett klarläggande av den omfattning i vilken arbetskraft kunde komma att friställas inom om råden, som expanderat till följd av kriget och parallellt härmed igångsat-
Bihang till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
tes undersökningar rörande arbetsförmedlingens organisation, yrkesutbild
ningen, samhällets hjälpformer för arbetslösa och de övriga arbetslöshetspo-
litiska spörsmål som kunde tänkas aktualiserade under en efterkrigsperiod.
Den 21 maj 1943 tillkallades särskilda sakkunniga (investeringsutredningen)
för att verkställa en inventering och planläggning av allmänna arbeten, läm
pade för sysselsättning av arbetslösa. De direktiv som meddelades de sak
kunniga ha publicerats såsom bilaga G till propositionen nr 365/1943. Mot
svarande uppgifter för jordbrukets och skogsbrukets del skulle enligt beslut
den 27 maj 1943 handläggas av 1942 års jordbrukskommitté och skogssty
relsen. Inom ramen av utredningarna angående de ekonomiska efterkrigs-
problemen igångsattes även en undersökning av bostadsproduktionens läge.
För ändamålet tillkallades den 10 juni 1943 en särskild sakkunnig.
Resultaten av sistnämnda fyra utredningar ha numera framlagts (SOU
1944: 7, 12, 13 och 14). De ha därefter i olika avseenden kompletterats samt
jämväl varit föremål för remissbehandling. Med stöd av det anslag till pla
nering av allmänna arbeten som av fjolårets riksdag uppförts å allmän bered-
skapsstat för budgetåret 1943/44 ha vidare vissa planeringsåtgärder vidta
gits för att möjliggöra ett snabbare igångsättande av de olika investeringar
som vid de verkställda utredningarna framstått såsom lämpliga arbetsobjekt.
Sedan de investeringsplaner vilka framkommit såsom resultat av de olika
utredningarna underkastats prövning och bearbetning inom respektive de
partement, torde förslag nu få framläggas om fastställande av en allmän
beredskapsstat, å vilken uppförts de anslag som erfordras för planernas ge
nomförande.
Med hänsyn till att utredningsmaterialet är alltför omfattande för att mera
fullständigt refereras i detta sammanhang, har det ansetts lämpligt att vid
anmälan av de olika anslagsfrågorna i stor utsträckning endast hänvisa till
de publicerade redogörelserna för utredningarna. Av samma skäl torde jag
här — innan jag går in på den allmänna beredskapsstatens utformning — få
inskränka mig till att erinra om de principiella utgångspunkterna för investe-
ringsplaneringen och örn dennas samlade resultat. I anslutning därtill torde
få återgivas de yttranden i ämnet som avgivits av statens arbetsmarknads
kommission, statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering.
Investeringsplaneringen.
Allmänna utgångspunkter.
De verkställda utredningarna ha åsyftat att få fram en reserv av statliga,
statsunderstödda och kommunala anläggningsarbeten som dels kunna i hän
delse av arbetslöshet sättas igång under nästa budgetår, dels äro lämpade
för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av
sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörj-
ningslägen, dels slutligen — inom den ram som uppdrages av nu nämnda
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
?.
båda krav — framstå såsom de ur allmän samhällelig synpunkt mest ange lägna. Sistnämnda förutsättning har för investeringsutredningens del närma re preciserats så, att reserven borde omfatta arbeten som med normal ange- lägenhetsbedömning borde komma till stånd under de närmaste två eller tre åren med företräde för arbeten som vore ägnade att snabbt bidraga lill en höjning av nationalinkomsten. För de av investeringsutredningen inven terade arbetena har vidare provisoriskt uppställts den kvantitativa begräns ningen, att reserven borde givas en omfattning, som möjliggjorde en dubble ring av den normala investeringsvolymen inom respektive verksamhets områden.
Givetvis har det i praktiken visat sig vanskligt att tillgodose de olika syn punkter som sålunda ansetts böra vara vägledande vid inventeringen.
Hänsyn till möjligheten att utnyttja arbetena för sysselsättning av arbets lösa redan under nästa budgetår ha — främst till följd av svårigheten att medhinna erforderlig detaljplanering — på vissa punkter verkat starkt be gränsande och alltså förryckt en eljest ekonomiskt motiverad avvägning av in- vesteringsreserven olika områden emellan. Sålunda synes reserven ha blivit förhållandevis för liten inom jordbruket och skogsbruket, ehuru det icke får förbises att även åtskilliga av de arbeten som falla inom ramen för investeringsutredningens planering äro till gagn för sysselsättningen inom nämnda områden.
Investeringarnas lämplighet såsom sysselsättningsobjekt med hänsyn till materialförsörjningen har i sin tur framtvungit, att den allmänna investe ringsplanen måst kompletteras med en särskild grovarbetsreserv. En sådan komplettering har även påkallats därav, att en betydande lokal differen tiering av arbetsobjekten framstått som önskvärd med hänsyn till nödvän digheten av att kunna anpassa sysselsättningsmöjligheterna efter skiftande arbetslöshetslägen. På grund av senast berörda förhållanden har man givit den totala investeringsplanen större dimensioner än som skulle följa av en sträng tillämpning av direktiven. Arbetslöshetens fördelning och tillgången på material framtvingar emellertid ett urval inom planen, varför vissa de lar av denna äro att betrakta såsom alternativa.
Slutligen må nämnas, alt en rent ekonomisk bedömning av olika företags angelägenhetsgrad även av andra skäl än de här angivna icke tillämpats, Den ekonomiska räntabiliteten i trängre mening ger icke alltid ett tillfreds ställande mått på företagens ekonomiska värde. Hänsyn har tagits även till arbetenas indirekta betydelse för samhällsekonomien, vilket medfört att i reserven inbegripits jämväl företag, som först på längre sikt och genom sin betydelse för annan, direkt produktiv verksamhet äro ägnade att öka national inkomsten.
Någon möjlighet att anpassa arbetsurvalet efter den inriktning, som det allmännas ekonomiska och sociala politik efter kriget kan tänkas få, har av- naturliga skäl icke i detta sammanhang förelegat. Ej heller har hänsyn tagits till de speciella behov som kunna behöva tillgodoses i ett krisläge. Avgörande
4
Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.
ha blivit de allmänna riktlinjer för urvalet av investeringsobjekt som under
normala förhållanden tillämpas med utgångspunkt från de uppgifter för det
allmännas ekonomiska och sociala politik som då föreligga.
Utredningarnas allmänna resultat.
Investeringsutredningens undersökning har, såsom redan angivits, med
vissa undantag omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda
verksamheten. Uppgifter ha infordrats från samtliga städer, köpingar och
municipalsamhällen samt från cirka 800 av rikets omkring 2 400 landskom
muner. Hänvändelser ha således gjorts till myndigheterna i sammanlagt 1 205
kommuner, varav 881 inkommit med uppgifter rörande investeringsobjekt.
Av övriga tillfrågade ha 258 meddelat, att inga arbetsobjekt funnes inom
kommunen; de återstående 66 kommunerna ha icke låtit sig avhöra.
Utredningen har från de tillfrågade myndigheterna mottagit uppgifter rö
rande cirka 7 100 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad
av 3,7 miljarder kr. Med tillämpning av de för utredningen gällande direk
tiven ha investeringsplaner upprättats för budgetåret 1944/45. Den investe-
ringsreserv utöver de normala statliga och kommunala investeringarna, som
beräknats på detta sätt kunna bli detaljplanerad och färdig att utnyttjas i
arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret 1944/45, innefattar anlägg
ningsarbeten och anskaffningar för en total kostnad av cirka 580 milj. kr. för
den s. k. allmänna reserven och cirka 215 milj. kr. för den särskilda grov-
arbetsreserven. Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i
medeltal cirka 60 000 man kunna beredas arbete, genom den särskilda grov-
arbetsreserven 28 000 man. Härvid är att märka, att grovarbetsreserven är
avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden,
i första hand då brist uppstår på material för i den allmänna reserven
medtagna företag. Även inom den allmänna reserven finnas arbeten av grov-
arbetskaraktär, vilka för utredningen framstått såsom särskilt angelägna.
Sammanlagt torde ca 500 miljoner kronor avse grovarbeten.
Enligt 1942 års jordbrukskommittés utredning beräknas de arbetsobjekt,
som anses kunna relativt snabbt sättas igång, ehuru de icke alla äro full
ständigt planerade, giva sysselsättning åt omkring 20 000 man under ett
år. Skogsstyrelsens utredning ger till resultat att omkring 25 000 man under
ett år skulle kunna sysselsättas med där upptagna arbetsobjekt, som äro
så planlagda, att de kunna tillgripas för att möta en tidigt uppträdande ar
betslöshet. Att märka är att arbetsstyrkorna i dessa båda fall beräknats såsom
genomsnitt för en arbetssäsong örn 200 arbetsdagar, medan investeringsutred-
ningen beräknat arbetsstyrkan såsom medeltal per arbetsdag under hela året.
Antalet arbetsdagar per år har därvid av investeringsutredningen avrundats
till 300. De för arbetsreserven inom jordbruket och skogsbruket angivna talen
äro även av andra skäl icke direkt jämförbara med de av investeringsutred
ningen angivna.
Den reserv av redan planlagda arbeten, som på kort varsel står till för
fogande inom jordbrukets område, är enligt jordbrukskommitténs uppfatt
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
5
ning icke större än att den vid inträffande arbetslöshet i främsta rummet borde avses för den del av landsbygdsbefolkningen, som normalt brukar sö ka inkomst vid sidan av jordbruket. Man förutsätter härvid att den del av denna befolkning, som varit inkallad i militärtjänst, vid hemsändandet i stort sett skall kunna sugas upp av den ordinarie jordbruksdriften. Vad den arbetsreserv beträffar, som står till förfogande inom skogsbrukets område, förutsätter skogsstyrelsen att därigenom sysselsättning skulle beredas sådan arbetskraft, som under normala förhållanden arbetar i skogarna. Om dessa förutsättningar godtagas, blir slutsatsen sålunda, att det för inom övriga om råden av näringslivet uppträdande arbetslöshet i huvudsak skulle återstå en allmän reserv för cirka 60 000 man och en grovarbetsreserv för cirka 28 000 man.
På grund av de svårigheter, som göra sig gällande vid beräkningarna, få dessa tal icke betraktas såsom alldeles tillförlitliga. Bland annat kan dags- verksantalet för ett arbete icke beräknas med någon större noggrannhet utan kännedom örn ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. De anförda talen, som äro resultatet av en summering av sysselsättningsmöjligheterna vid oli ka alternativa arbetsobjekt, måste dessutom betraktas såsom i viss mån fik tiva som mått på en i praktiken realiserbar total arbetsreserv. Även om hela anläggningsreserven skulle kunna tagas i anspråk kunde man icke räkna med att omedelbart sysselsätta så mycket som 60 000 man. Ofta kan det nämligen dröja, innan den fulla arbetsstyrkan kan sättas in. På ett senare stadium skulle däremot för en kortare tid eventuellt mer än 60 000 man kunna sysselsättas vid de arbeten, som ingå i den allmänna investeringsreser- ven, fortfarande under förutsättning att denna kunde helt tagas i anspråk.
Vid sidan av de anläggningsarbeten, som omfattas av den planering, vars sammanlagda resultatet här angivits, ha från olika myndigheter framlagts förslag om kompletterande arbeten. Särskilt må nämnas förslag avseende bostadsproduktionen i tätorter och på landsbygden. Den närmare omfatt ningen och karaktären av dessa förslag behandlas vid anmälan av därtill anknutna anslagspunkter på den allmänna beredskapsstaten. Det tillskott i arbetstillfällen till den förut angivna reserven, som ifrågavarande komplette ringar medföra, är betydande men kan icke nu preciseras.
Remissyttranden.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigs planering uttalar i sitt utlåtande över investeringsutredningens, jordbrukskommitténs och skogsstyrelsens förslag inledningsvis följande.
Kommissionen betraktar såsom en av sina huvuduppgifter att undersöka investeringsverksamheten i allmänhet och att göra frågan örn dess utveck ling till föremål för närmare behandling. Investeringsverksamheten intager en central plats inom konjunktur- och sysselsättningspolitiken. För att en sysselsättningsgrad liknande den som råddö under det gynnsammaste skedet
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
närmast löre kriget skulle kunna uppnås under åren närmast efter kriget,
d. v. s. under den tid som de nu framlagda investeringsutredningarna avse,
skulle det fordras, att investeringarna i detta ords mest vidsträckta bemär
kelse jämte exporten nådde upp till eller — med hänsyn till den under kriget
inträdda utökningen av samhällets produktivkrafter — något överstege för-
krigsnivån. Därvid förutsättes att man även i övrigt bedriver en positiv kon
junkturpolitik. Utredningar, som utförts som en förberedelse för kommissio
nens arbete, lia visserligen givit en relativt gynnsam bild för den allra
närmaste efterkrigstiden av exportens möjligheter och näringslivets investe
ringar; de bygga dock på förhållandevis optimistiska förutsättningar. Planer
na för bostadspolitiken peka i samma riktning. På alla dessa områden före
ligga emellertid allvarliga risker för en begränsning av verksamheten, vilka
främst sammanhänga med avsättningssvårigheter på våra exportmarknader
och knapphet på råvaror. Det är i detta större sammanhang, som de nu
framlagda reserverna av investeringar inom offentlig verksamhet, jordbruk
och skogsbruk böra ställas in. Därvid uppkomma en rad avvägningsfrågor.
Volymen av investeringsreserven bör medgiva en anpassning efter utveck
lingen inom export och investeringar i övrigt, så att i olika möjliga konjunk
tursituationer ett erforderligt inkomsttillskott kan skapas för åstadkomman
de av högsta möjliga produktions- och sysselsättningsnivå. Sammansättningen
av investeringsreserven måste vidare kunna anpassas efter det speciella kon
junkturläget, särskilt i fråga om export och råvarutillgång. En avvägning
måste vidare företagas mellan alla de åtgärder, som kunna ifrågakomma för
att öka inkomstvolymen, så att arbetslöshet så långt möjligt undvikes.
Utvecklingen närmast efter kriget kan förlöpa enligt så många alternativ,
att en noggrann planering för alla dessa nu icke kan komma i fråga. Ut
vecklingen bjuder också alltid på överraskningar, som ej kunnat förutses.
Redan nu bör det dock vara möjligt att i grova drag planera för vissa huvud
alternativ. Främst får man emellertid inrikta sig på att klargöra de riktlinjer,
efter vilka den statliga investeringspolitiken bör tillämpas i olika möjliga
konjunkturlägen; avvägningen av investeringsprogrammet får sedan ske suc
cessivt under anpassning till den faktiska utvecklingen. En ur konjunktur-
politisk synpunkt väsentlig fråga blir att avgöra, när, i vilken omfattning
och i vilken inbördes ordning olika offentliga investeringsföretag skola
igångsättas och hur de böra avvecklas. De riktlinjer för investeringspolitiken
som komma att fastställas kunna emellertid endast genomföras, örn investe
ringsreserven ger utrymme för ett rikligt urval av investeringar avpassade för
olika situationer. Redan valet av riktlinjer för investeringspolitiken måste
sålunda, som i det följande skall närmare utvecklas, föranleda vissa slut
satser angående investeringsreservens omfattning i olika avseenden. Alla
dessa avvägningsfrågor skall kommissionen i sitt fortsatta arbete ägna sär
skild uppmärksamhet. I avvaktan på de resultat, som därvid kunna fram
komma, får det härmed överlämnade utlåtandet betraktas såsom preliminärt.
Efter en redogörelse för det samlade resultatet av de verkställda investering
arna övergår kommissionen till en diskussion av de framlagda planernas till
räcklighet. Dess uttalande är i denna del i huvudsak av följande innehåll.
I verkligheten låter det sig icke göra — och vore i alla händelser icke klok
ekonomisk politik — att på en gång utnyttja hela den upptagna reserven. En
av de faktorer, som omöjliggöra ett fullt utnyttjande av sysselsättningsreserven.
kan exempelvis vara den geografiska fördelningen av en arbetslöshet och
därmed bristande överensstämmelse mellan arbetslöshetens och arbetsobjek
tens lokala fördelning. På samma sätt kan arbetslöshetens yrkesfördelning så
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
7
avvika från anspråken på arbetskraft vid de planerade arbetena, att en del
av dessa icke kan igångsättas; denna synpunkt är viktig icke minst med
hänsyn till det minimibehov av yrkesutbildad arbetskraft som måste utmärka
alla offentliga arbeten. Till att reducera eller omöjliggöra ett fullständigt ut
nyttjande av arbetsreserven kan också bidraga den omständigheten, att vissa
projekterade arbeten äro av säsongmässig karaktär. Naturligen torde man
också böra räkna med svårigheter att vid en och samma tidpunkt sälta i gång
samtliga planerade företag; bland annat är det osäkert, huruvida detaljplane
ringen över lag kan väntas fortskrida i erforderlig takt. 1 sämsta fall kan den
ordinarie arbetsreservens fulla utnyttjande omöjliggöras på grund av material-
brist. Även örn man därvid har grovarbetsreserven att tillgripa, kan den till
gängliga totala arbetsreserven komma att framstå såsom otillräcklig -— detta
så mycket mera som materialbristen säkerligen också verkar begränsande på
bostadsproduktionen och hela den ordinarie offentliga och privata investerings
verksamheten och sålunda skapar en svårbemästrad arbetslöshet.
Igångsättandet av sådana arbeten som här avses kommer att indirekt skapa
arbete i betydande omfattning genom sina återverkningar såväl inom de ma-
teriallevererande industrierna som inom konsumtionsvaruindustrien. I sina
beräkningar har investeringsutredningen upptagit industridagsverken för
9 000 man under ett år såsom dylika konsekvenser. Likväl anser sig kommis
sionen böra understryka betydelsen av att en stor arbetsreserv finnes till hands,
även om den under den avsedda tiden icke kan realiseras annat än i mindre
utsträckning. En sådan reserv skulle skänka större frihet vid valet av arbets
objekt och göra det lättare att undgå kostsamma och mindre räntabla impro
visationer.
Frågan örn arbetsreservens tillräcklighet måste ägnas särskild uppmärk
samhet ur den synpunkten, att brist på råvaror kan begränsa omfattningen
av investeringsverksamheten på vissa områden. Bränsle, byggnadsjärn, kop
par och bilgummi kunna under efterkrigsåren komma att bilda trånga sek
tioner, som förhindra ett fritt val bland olika investeringar. I den mån ett så
dant knapphetsläge inträder, måste i regel den normala investeringsverksam
hetens angelägna materialbehov givas företräde framför de materialkrävande
projekt som ingå i investeringsreserven. Urvalet bland dessa projekt kan där
igenom komma att begränsas i första hand till de grovarbeten, som ingå i den
allmänna investeringsreserven, och i andra hand till den extra grovarbetsre
serven. Huruvida dessa grovarbeten, sammanlagt uppgående till ett värde av
omkring 500 milj. kr., bli tillräckliga beror givetvis på hur råvaruförsörj
ningen i det speciella fallet utvecklar sig och hur denna utveckling kombine
ras med exportutvecklingen. Skulle tillgången på importerat bränsle bli starkt
begränsad, medan exporten av skogsprodukter västerut samtidigt öppnas, är
det sannolikt alt överskottet av arbetskraft mäste disponeras för skogsarbete.
Vid sidan av detta ur sysselsättningssynpunkt relativt gynnsamma alternativ
måste man emellertid räkna med en rad andra möjligheter. Planeringen av
investeringsreserven måste sylla till att möta den arbetslöshet som hotar i
de mest ogynnsamma alternativen, även örn av praktiska skäl katastrofalter
nativen böra uteslutas. Som ett sådant ogynnsamt men icke helt otänkbart
fall måste man räkna med att importen av handelsjärn, koppar m. m. sjunker
till en mycket låg nivå och att samtidigt exportkonjunkturen icke utvecklas
gynnsamt. Örn i en sådan situation importen av bränsle skulle fortgå någor
lunda tillfredsställande och en ökad vedavverkning icke skulle erfordras,
kunde behov komma att uppstå av en myckel stor grovarbetsreserv. Den
lämpliga storleksordningen är för närvarande svår att fastslå. Ur här an
givna .synpunkt synes det emellertid angeläget att planläggningen av lämp
liga grovarbeten energiskt fortsattes.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Kommissionen framlägger därefter följande synpunkter på principerna
för en fortsatt utvidgning av investeringsreserven.
Med hänsyn till vad ovan anförts bör grovarbetsreserven ytterligare utvid
gas, men man bör även sträva efter att uppnå en stor investeringsreserv av
andra arbeten. De direktiv, som gällt för exempelvis de kommunala myn
digheternas urval av arbetsobjekt, ha avsett att åstadkomma en planering på
något längre sikt än vad kommunerna eljest varit vana vid. Direktiven ha
icke inneburit en begränsning kvantitativt. Det har också visat sig att en hård
gallring bland de anmälda arbetsobjekten varit nödvändig. Direktiven ha
emellertid medfört en begränsning i kvalitativt hänseende, därigenom att de
avsett sådana investeringsobjekt, som ha samband med vad som hittills an
setts tillhöra den normala verksamheten i fredstid.
Beträffande den offentliga investeringsverksamheten vill kommissionen
mera allmänt framhålla följande. Ett sammanhang bör eftersträvas mel
lan de av myndigheterna fastställda riktlinjerna för samhällets allmänna
utveckling och investeringsverksamheten, önskvärt vore att man bättre än
hittills kunde samordna dessa utvecklingslinjer genom program och prog
noser och samtidigt tillse att investeringsplanerna koordinerades med dessa
så, att även de investeringsobjekt, som planerades för att möta en eventu
ell arbetslöshetskris, bleve inpassade i ett större utvecklingssammanhang,
varvid även en mera rationell ekonomisk och social avvägning mellan olika
behov kunde ske. Särskild hänsyn bör tagas till investeringsbehoven just i
en arbetslöshetssituation. En sådan samordning som här förordas synes böra
eftersträvas t. ex. vid en fortsatt utbyggnad av socialpolitiken, skolpolitiken
o. s. v. För att illustrera vad som här avses må, utan att kommissionen därför
har velat taga ståndpunkt till de olika projekten, såsom exempel pekas på de
investeringsmöjligheter, som skulle kunna uppkomma genom inrättande av
skollunchlokaler, uppförande av skolhem i läroverksstäderna, anordnande av
bad — icke minst i landskommunerna — inrättande av lekstugor och dag
hem för barn, gemensamma tvättstugor, samlingslokaler, vissa slag av se
mesterhem o. s. v. Därest statsmakterna funne att det av arbetsmarknads
politiska skäl vore motiverat att exempelvis utvidga yrkesskole- eller arbets
förmedlingsverksamheten, borde en sådan utvidgning äga rum just under en
arbetslöshetskris. Skulle vidare en utvidgning av undervisningsmöjligheterna
t. ex. för landsbygdens del eller en höjning av skolåldern ur andra synpunk
ter anses önskvärd, tala många skäl för att sådana åtgärder i så fall lämp
ligen planerades så, att deras genomförande kunde påbörjas under en even
tuell arbetslöshetskris efter kriget, enär därigenom riskerna för ungdomsar
betslöshet skulle minskas samtidigt som i vissa fall en utbyggnad av skol
lokalerna kunde bli ett arbetsobjekt. Likaså synes det motiverat, därest be
slut skulle fattas om införande av högertrafik, att förverkligandet av en så
dan omläggning sker i en krissituation.
I anslutning härtill behandlar kommissionen den av investeringsutredningen
behandlade frågan om förutsättningarna för ett utnyttjande av vattenkrafts-
utbyggnader i konjunkturutjämnande syfte. Den anför härom i huvudsak
följande.
Investeringsutredningen har uppmärksammat ett område, där en bättre
sådan samordning som här avses borde kunna uppnås. En snäv tillämpning
av räntabilitets- och produktivitetssynpunkterna på investeringen inom vat
tenfallsstyrelsens ämbetsområde har sålunda föranlett särskilda kommenta
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
9
rer från utredningens sida. Därvid påpekas att den investeringsreserv, som framlägges för budgetåret 1944/45, måste anses vara relativt obetydlig, sär skilt örn man beaktar arbetenas produktivitetsvärde i jämförelse med vissa andra företag. Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip lia eftersträvats en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet, oberoende av konjunkturväx lingarna. I och för sig skulle ej blott sysselsättningspolitiska skäl tala för en strävan att förlägga en så stor del som möjligt av utbyggnadsverksamheten till lågkonjunkturerna utan även kostnadshänsyn, eftersom då tillgången på arbetskraft och material är god, materialkostnaderna låga och maskinleve rantörernas kapacitet mindre hårt utnyttjad. I verkligheten följer emeller tid utbyggnadskurvan i stort sett konjunkturkurvan, och högkonjunkturens ökade kraftbehov har fått medföra utbyggnader just under högkonjunk turen. Även om av organisatoriska och andra skäl utbyggnadsverksamheten icke kan koncentreras till lågkonjunkturerna, borde åtminstone eftersträvas en sådan planläggning av denna verksamhet, att i praktiken en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet kommer att uppnås. En viktig allmänekono misk synpunkt är vidare att vattenfallens utbyggnad bör ske i sådant takt, att icke bristande krafttillgång under högkonjunkturer begränsar näringslivets expansion. 1 ljuset av vunna erfarenheter framstår det därför såsom önskvärt att under lågkonjunktur upprätthålla ett tillräckligt kraftöverskott, med vars hjälp det sedan under högkonjunktur stegrade kraftbehovet kan tillgodoses utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna.
Kommissionen vill för sin del även förorda den av utredningen föreslagna anordningen, varigenom en lättnad i förräntningsskyldigheten genom av- skrivningsåtgärder eller eljest skulle beredas kraftverksrörelsen i fråga om anläggningar, vilka i arbetsmarknadsreglerande syfte utförts tidigare än normalt. Härigenom skulle, såsom utredningen framhåller, en anpassning i ökad omfattning underlättas av vattenkraftsutbyggnaderna efter arbetsmark - nadsförhållanden m. m. utan att ogynnsamt beröra vattenfallsverkets intres sen såsom affärsdrivande verk utan monopolställning.
I detta sammanhang uttalar sig kommissionen även för att arbetet på till skapandet av ett större flygfält för interkontinental flygtrafik påskyndas. Den ifrågasätter huruvida icke en viss investeringsreserv finnes tillgänglig på andra områden än som inventerats i de berörda utredningarna. Vidare går den in på möjligheten av en komplettering av investeringsreserverna med statsbeställningar och andra åtgärder som äro ägnade (dt bereda syssel sättning inom industrier som icke direkt beröras av anläggningsarbetena. Den anför därvid i huvudsak följande.
De i utredningen upptagna investeringsprojekten utgöras i huvudsak av anläggningsarbeten, vilka endast stiina anspråk på begränsade sektioner av industrien. Med tanke på den avgörande roll för sysselsättningen under en ar betslöshetskris, som tilldelats bostadsbyggandet och som riktar sig till i stort sett samma områden av industrien, föreligger risk för ali arbetstillfällena, trots de indirekta sysselsättningsskapande verkningarna spridas alltför ojämnt inom näringslivet. Särskilt torde förefinnas en viss risk för att de arbetslös- hetsbekämpande åtgärderna alltför starkt komma att koncentreras till bygg nads- och anläggningsarbeten. Kunde man i viss mån motverka nedgången av produktionen inom den normala industrien, vunne man därigenom att man icke behövde sätta i gång vissa offentliga arbeten, vilkas värde ur all männa synpunkter kunde diskuteras, samtidigt som onödigt stora rubbning ar på arbetsmarknaden undvekes.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Ur dessa synpunkter synes den frågan böra upptagas till övervägande,
huruvida statsmyndigheterna skulle kunna bereda sysselsättning inom vissa
grenar av industrien genom att i någon form stimulera avsättningen av in
dustriprodukter, varav särskilt stort behov föreligger, exempelvis jordbruks
maskiner och vissa varaktiga konsumtionsvaror. Det har även ifrågasatts,
att staten skulle medgiva garanti för produktion på lager. För kommande
behov för sin egen verksamhet borde staten på längre sikt göra industri
beställningar. Det är vidare känt, att skolor, sjukhus och andra allmänna
inrättningar, i synnerhet på landsbygden, icke sällan äro illa utrustade med
inventarier och material. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dessa
inrättningar framstå som mera angelägen än många anläggningsarbeten som
upptagits i investeringsreserverna. Kommissionen är väl medveten om att
här senast berörda frågor ställa stora problem. Den kan nu icke taga ställ
ning till dessa men skall göra dem till föremål för ett närmare studium.
Vad särskilt angår tillgången på arbetsobjekt inom jordbruket uttalar kom
missionen följande.
Den viktigaste orsaken till att, trots det svenska jordbrukets väldiga inve
steringsbehov, arbetsobjekt nu icke föreslagits i större omfattning är att söka
i planeringssvårigheter. Sedan jordbrukskommitténs utredning avgavs i sep
tember månad 1943, torde arbetet inom kommittén med planläggning av
ytterligare arbetsobjekt ha fortskridit. Det synes kommissionen angeläget att
ytterligare anslag beviljas i syfte att underlätta och påskynda det inom hus
hållningssällskapen och egnahemsnämnderna påbörjade detaljplaneringsarbe
tet. Särskild uppmärksamhet synes nu böra ägnas hushållningssällskapens
och egnahemsnämndernas ökade personalbehov. En förstärkning torde icke
minst böra avse den byggnadstekniska personalen. Den allmänna invente
ring av investeringsobjekten inom jordbrukets område, som enligt vad kom
missionen erfarit förberedes inom jordbrukskommittén, synes även snarast
möjligt böra förverkligas.
I den mån planeringen av jordbruksinvesteringarna nå större omfattning,
kan en annan begränsande faktor bli av betydelse. Så länge riktlinjerna för
jordbrukspolitiken på lång sikt icke dragits upp, bör återhållsamhet iakt
tagas när det gäller projekt att understödja driftsekonomiska förbättrings
åtgärder vid sådana jordbruk, som kunna komma att anses såsom icke
önskvärda brukningsdelar. Vad nu sagts framhäver betydelsen av att en
allmän inventering av i första hand de s. k. ofullständiga jordbruken snarast
möjligt kommer till stånd. Kommissionen har erfarit att 1942 års jord-
brukskommitté är sysselsatt med att vidtaga erforderliga förberedelser här
för. I avvaktan på en sådan kartläggning av de ofullständiga jordbruken är
återhållsamhet i varje fall befogad, då det gäller fasta anläggningar för jord
brukets drift och nybyggnader för bostadsändamål vid dessa jordbruk. Där
emot böra förbättringsarbeten berörande åkerjord och betesmark kunna
understödjas i de fall, då marken i framtiden förutsättes utnyttjad för sam
ma ändamål, oavsett vilken brukningsdel den kommer att tillhöra. Likaså
måste respektive familjers behov av förbättrade bostäder i rimlig utsträck
ning tillgodoses, även i de fall tvekan kan råda beträffande vederbörande
jordbruks framtid som självständig brukningsdel.
Med avseende å investeringsreserven inom skogsbruket gör kommissionen
följande uttalande.
Den av skogsstyrelsen företagna inventeringen av sysselsättningsreserver
inom skogsbruket synes peka på möjligheten att även inom detta avsnitt av
Kunni. Muj.ts proposition nr 281.
11
näringslivet genom investeringar av föreslagen art utjämna konjunkturerna. Sådana konjunkturutjämnande investeringar äro naturligen även av stor na tionalekonomisk betydelse. Genom dylika åtgärder kan även — i mera be gränsad omfattning — en utjämning ske av säsongvariationerna, när det gäller arbetstillgången i skogarna. Kommissionen vill emellertid understryka att det är investeringarnas konjunkturutjämnande betydelse, som i detta sammanhang måste komma i betraktande. Det bör måhända här också påpekas att en sådan efterkrigssituation kan tänkas uppkomma, då man till följd av bränslebrist skulle kunna sysselsätta även andra än yrkesvana skogsarbetare i skogarna.
Kommissionen går efter den här refererade mera principiella diskussionen över till frågan om planeringsarbetets tekniska fullföljande och investerings verksamhetens administration. Den anför härom följande.
Beträffande detaljplaneringen av här avsedda arbeten är kommissionen angelägen att betona att denna bör ske i sådan takt att arbetena kunna sättas i gång, därest redan under början av nästa budgetår arbetslöshet skulle uppstå. Kommissionen önskar därjämte understryka vikten av att man erhåller en kartläggning efter geografiska grunder av de ifrågasatta arbetena. Denna redo visning bör sammanställas med olika alternativa prognoser rörande den san nolika geografiska fördelningen av en kommande arbetslöshet. En fortlöpande redovisning bör ske av planeringsarbetet så att därav framgår, vilka arbeten .sorn äro detaljplanerade och färdiga att sättas i gång. Det fortsatta planerings arbetet bör enligt kommissionens mening i första hand ta sikte på särskilt konjunkturkänsliga områden. Kommissionen, som här icke vill gå in på en detaljdiskussion av förslagen till statsbidrag till planeringskostnadema, önskar framhålla att systemet med sådana bidrag bör utformas så, att det befordrar en önskvärd skyndsamhet, när det gäller planeringsarbetets lokala fullföl jande.
Beträffande den administrativa organisationen av investeringsplanernas ge nomförande har investeringsutredningen framkommit med förslag till ären denas beredning inom Kungl. Maj:ts kansli genom en investeringsberedning liknande den för närvarande fungerande byggnadsberedningen inom social departementet. Kommissionen, som instämmer i utredningens uppfattning i fråga om behovet av en omorganisation i detta avseende, har genom en sär skild inom kommissionen utsedd delegation tagit upp vissa av de med en sådan omorganisation förbundna problemen till behandling. Detta arbete har emel lertid icke fortskridit så långt, att det nu kan motivera ett slutligt ställnings tagande.
Frågor rörande allmänna arbeten handläggas nu inom olika departement, social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, varvid huvudparten dock kommer på kommunikationsdepartementet. Därav följer alt för närvarande svårigheter uppstå att åstadkomma en effektiv samordning av sådana frågors behandling. Den centrala ledningen av dessa frågor synes även i fortsättningen böra förläggas till Kungl. Maj:ts kansli. Del kunde tänkas att det skulle visa sig lämpligt att för detta ändamål inrätta ett sär skilt departement. Med hänsyn till att ett stort antal problem rörande den departementala organisationen därvid .skulle väckas, vill kommissionen dock icke nu förorda en sådan lösning. Eftersom en åtminstone temporär lösning nu kräves, synes det kommissionen lämpligt alt följa den av utredningen före slagna linjen, som skulle göra det möjligt att genom ett organ centralt sam ordna ämbetsverkens investeringsplaner. Ett dylikt centralorgan, en investe- ringsberedning, borde handlägga också frågor rörande statsanslag lill investe
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
ringar inom jordbruket och skogsbruket, varför även jordbruksdepartemen
tets statssekreterare där borde beredas plats. Därest en sådan investeringsbe-
redning komme till stånd, borde lämpligen investeringsutredningens kansli
ställas till investeringsberedningens förfogande såsom dess utredningsorgan.
Kommissionen anser sig i detta sammanhang böra framhålla vikten av att
det inbördes förhållandet mellan byggnadsberedningen och den föreslagna in-
vesteringsberedningen klarlägges. Byggnadsberedningen tillsattes för att be
reda de ärenden, som på grund av den för byggnadsindustrien gällande li
censlagstiftningen bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid byggnadsbe-
redningens tillkomst förelåg en utpräglad brist såväl på arbetskraft särskilt
inom skogs- och jordbruksområdena som på för byggnadsverksamhet nöd
vändigt material. Beredningens huvuduppgift blev därför att åstadkomma
en angelägenhetsgradering av de företag för vilkas utförande byggnadstill
stånd söktes. Under de senaste månaderna har en förskjutning inträtt i så
avseende, att bristen på arbetskraft åtminstone lokalt förbytts i överskott,
medan alltjämt knapphet råder på visst byggnadsmaterial. Denna förskjut
ning har påverkat byggnadsberedningens arbete därhän, att byggnadstill
stånd numera beviljas för icke materialkrävande arbeten, vilkas angelägen-
hetsgrad varit sådan, att byggnadstillstånd efter tidigare strängare bedöm
ningsgrunder icke skulle ha beviljats.
För att skapa sysselsättningsmöjligheter för byggnadsarbetare på orter,
där behov därav förelegat men där beredningen icke ansett sig kunna i önsk
värd omfattning tillstyrka materialkrävande byggnads- och anläggningsföre-
tag, har beredningen ansett sig böra stimulera igångsättandet av icke mate
rialkrävande grovarbeten. Självfallet har beredningen härvid uppmuntrat
igångsättandet allenast av arbeten, som i och för sig varit nyttiga, ofta syn
nerligen önskvärda.
Den här antydda utvecklingen kommer uppenbarligen att bli än mer mar
kerad, för den händelse en verklig arbetslöshetskris uppstår, medan material-
bristen alltjämt kvarstår. Byggnadsberedningen glider under sådana förhål
landen automatiskt in på arbetsuppgifter, som te sig i hög grad närbesläktade
med dem som skulle komma att handläggas av den föreslagna investerings-
beredningen. Det förefaller icke ändamålsenligt att låta två statliga organ,
vilkas arbetsområden gå in i varandra på sätt som här antytts, fungera vid
sidan av varandra. Kommissionen har velat fästa uppmärksamheten på dessa
omständigheter, vilka enligt kommissionens mening äro av den art, att frågan
om byggnadsberedningens och den föreslagna investeringsberedningens för
hållande till varandra i god tid bör bli föremål för närmare överväganden.
Kommissionen har även inom den nyss nämnda delegationen tagit upp
frågan örn den av investeringsutredningen icke berörda lokala organisationen.
Uppenbart är att även på detta område behov föreligger av en effektivare
administration än den nuvarande. Länsarbetsnämnderna böra tilldelas större
befogenheter. Vidare är det önskvärt att åstadkomma en samordning av ar
betet inom de olika organ som inom länen äro verksamma på detta område,
icke minst länsarbetsnämnderna och de kommunala arbetslöslietsorganen.
Kommissionen hemställer att få taga ställning till det av arbetsmarknads
kommissionen till chefen för socialdepartementet den 27 april 1944 ingivna
förslaget rörande den lokala organisationen.
Kommissionen har i detta sammanhang även understrukit betydelsen av ar
betskraftens rörlighet, arbetsförmedlingens organisation etc. och framhåller
att dessa frågor äro föremål för kommissionens uppmärksamhet. Redan nu
vill kommissionen betona önskvärdheten av att i en krissituation i första
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
13
hand arbetskraftsbehovet för de normala produktiva arbetena tillgodoses och att först i andra hand allmänna arbeten igångsättas för att absorbera ledig- bliven arbetskraft. Omställningen efter krigets slut torde resultera i vissa strukturella förändringar i fråga om arbetskraftens lokala fördelning och yrkesfördelning. Arbetsmarknadspolitiken bör därför utformas så att detta icke hindras utan så vitt möjligt främjas. Beträffande frågan örn sättet för uttagning av arbetskraft, som icke behandlats i vederbörande utredningar, förutsätter kommissionen att från arbetsmarknadskommissionens sida för slag kommer att utformas.
Kommissionen har i fråga örn bidragsgrunderna begränsat sig till att utta la, att man — med bevarande av en möjlighet till differentiering av bidragen — i ett gynnsamt sysselsättningsläge systematiskt bör eftersträva en sänk ning av bidragsnivån. Det bör vidare, framhåller kommissionen, vid försla gens närmare utformning observeras, att de högre bidragen äro av extra ordinär natur och avpassade för en krissituation.
Sammanfattande uttalar kommissionen, att den tillstyrker, att Kungl. Maj :t i enlighet med de förslag, som framlagts genom vederbörande utredningar, av riksdagen för budgetåret 1944/45 på beredskapsstat äskar medel, avsedda att vid behov användas för igångsättande och utförande av i utredningarna föreslagna arbeten. Kommissionen understryker i samband därmed vikten av att möjligheter hållas öppna för en senare avvägning mellan de olika investeringsobjekten.
Kommissionen tillstyrker vidare, att frågan om organisationen för investe ringsplanernas genomförande temporärt löses i enlighet med de riktlinjer, som i investeringsutredningens betänkande och av kommissionen skisserats.
Slutligen har kommissionen framlagt förslag om att å den allmänna beredskapsstaten uppföres ett ospecificerat anslag för finansiering av olika med fredsberedskapen sammanhängande ändamål, som framdeles kunna ak tualiseras och för vilka icke särskilda anslag beräknas å staten. Kommissio nen uttalar härom i huvudsak följande.
Inom kommissionen har ifrågasatts, huruvida de av investeringsutredningen föreslagna och av kommissionen tillstyrkta anslagen på beredskapsstat — även med tillvaratagande av möjligheterna till en senare smidig avvägning mellan de olika investeringsobjekten och med utnyttjande av det för arbetsmark- nadsreglering utgående beredskapsanslaget — skulle kunna bereda utrymme för nödiga åtgärder av olika slag till produktionens och sysselsättningens uppehållande. Sådana åtgärder kunde behöva tillgripas i beredskapssyfte redan innan en kris inträtt. Bl. a. har man åsyftat investeringar utanför de nu föreslagna arbetena i syfte att inom landet möjliggöra framställning av pro dukter, på vilka knapphet beräknas komma att råda och vilka äro väsentliga för produktionens uppehållande. Investeringar av detta slag lia under kris åren skett efter överenskommelse mellan skilda industriföretag och staten. Denna metod bör även i fortsättningen komma till användning, där så är möjligt, men motsvarande möjligheter äro icke att påräkna eller kriget med hänsyn lil. a. till att de finansiella fullmakter, på vilka avtalen för statens del kunnat grundas, i det väsentliga torde vara bundna vid förutsättningar, som då icke längre äro uppfyllda. Vidare har det antytts som en utväg i särskilda situationer att för undvikande av oekonomiska avbrott i en produk
14
Kungl. Majlis proposition nr 281.
tion, som väl icke omedelbart men uppenbarligen framdeles kan avsätta sina
produkter, låta staten åtaga sig att täcka vissa risker i samband med en till
verkning på lager under någon övergångstid. Man har också förmenat, att
motsvarande krissvårigheter i andra fall skulle kunna bemästras genom stat
liga beställningar till uppehållande av efterfrågan på vissa industriprodukter.
Det har ansetts önskvärt, att finansiella möjligheter hållas öppna för genom
förande av här exemplifierade åtgärder, syftande till att göra näringslivet
bättre rustat inför en eventuell efterkrigskris, därest kommissionen fram
deles skulle finna detta angeläget och därom inkomma till Kungl. Majit med
förslag. Då kommissionen hittills icke varit i tillfälle att taga någon ståndpunkt
till de olika projekten, kan den ej heller göra någon närmare beräkning av
det medelsbehov, varom här är fråga. Vid sidan av de betydande anslag, som
kommissionen förutsätter skola ställas lill förfogande för olika arbetsreserver,
torde för den nyss angivna tiden i varje fall ett belopp av 100 milj. kr. vara
tillräckligt.
Kommissionen utgår från att, innan någon del av ett sådant anslag tages
i anspråk, angelägenheten noga prövas.
Kommissionen får sålunda hemställa, att Kungl. Majit av riksdagen på be-
redskapsstat för budgetåret 1944/45 äskar ett anslag av 100 miljoner kronor
att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med be
hovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vil
ka medel icke beräknats på andra beredskapsanslag.
Mot kommissionens här återgivna förslag har reservation avgivits av herrar
Hérnod, Liedberg, Nordenson, Söderlund, Wehtje och Åselius. Reservationen
är av följande innehåll.
Förslaget örn ett beredskapsanslag om 100 miljoner kronor utöver de högst
betydande belopp, som eljest komma att stå till förfogande för produktionens
och sysselsättningens uppehållande, kunna vi icke helt biträda. Ett lämpligt
belopp för särskilt angelägna ändamål utanför de beredskapsarbeten och
andra åtgärder, som mera konkret kunnat angivas, synes visserligen vara
motiverat. Med hänsyn till att de ändamål, för vilka anslaget är avsett,
icke kunna nu närmare preciseras och sålunda komma att undandragas
riksdagens prövning, ha vi ansett det föreslagna anslaget böra begränsas.
Örn större behov skulle uppkomma, böra de i varje särskilt fall prövas av-
riksdagen. För en så kort tidsperiod, som här kan vara i fråga, bör enligt vår
åsikt ett belopp om 25 miljoner kronor vara tillräckligt.
Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande
över investeringsutredningens betänkande anfört följande.
De uttalanden och förslag, som framlagts i förevarande betänkande, hava
icke föranlett någon erinran vid kommissionens behandling av detta ärende.
Kommissionen anser sig därför kunna i det följande inskränka sitt yttrande
till att beröra vissa avsnitt av betänkandet.
Investeringsutredningen har framhållit önskvärdheten av en sådan fördel
ning av statlig anläggningsverksamhet, att den medverkar till en konjunk
turutjämning. Kommissionen vill understryka de synpunkter utredningen i
denna del framlagt och framhålla önskvärdheten av att garantier skapas
för att dylika synpunkter tillmätas betydelse vid varje avgörande i fråga
om tidpunkten för igångsättande av mera omfattande anläggningsverksam
het.
Som ett led i det fortsatta planeringsarbetet har utredningen föreslagit en
utvidgning av systemet med statsbidrag till kommunernas projekterings
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
15
kostnader. Bland annat föreslås, att sådana bidrag skola kunna lämnas till kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka äro villiga att vid de arbe ten, som projekteringen avser, mottaga arbetskraft från annan ort för själva anläggningsarbetets utförande. Det synes antagligt, att därigenom antalet ar besobjekt, som ställdes till förfogande, komme att öka, vilket i sin tur skulle möjliggöra ett bättre urval av arbeten än hittills. Med hänsyn till kommis sionens erfarenhet angående svårigheter att vid en lokalt begränsad arbets löshet finna lämpliga objekt för beredskapsarbeten i närheten av den trakt, där arbetslöshet råder, synes kommissionen genomförande av utredningens förslag i denna del angeläget.
För den direkta ledningen av investeringsplanernas genomförande har in- vesteringsutredningen funnit en särskild organisation, investeringsberedning- en, böra upprättas inom Kungl. Maj:ts kansli. Kommissionen vill för sin del förorda, att åtgärder för realiserande av detta förslag vidtagas snarast möj ligt. I detta sammanhang vill kommissionen nämna, att den funnit behovet av en samordning länsvis av förberedelserna för en eventuell kris på arbets marknaden motivera en omorganisation av länsarbetsnämnderna och fram lagt förslag därom till chefen för socialdepartementet.
Investeringsutredningen berör i slutet av sitt betänkande frågan örn sättet för uttagande av arbetskraft till de arbeten, som upptagits i investeringsre- serven. 1 kommissionens uppdrag att utreda frågorna angående formerna för statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa innefattas jäm väl denna fråga, och kommissionen avser att snarast möjligt ingiva förslag till bestämmelser rörande uttagande av arbetskraft till ifrågavarande arbeten.
I yttrande över investeringsutredningens betänkande har statens indu strikommission lämnat en översikt över försörjningsläget nied av seende å olika materialier, av vilka behov skulle komma att föreligga vid ett genomförande av utredningens förslag. Denna översikt torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott. I detta sammanhang må endast återgivas de allmänna reflexioner till vilka industrikommissionen funnit anledning.
Kommissionen har såsom ett led i fredsutredningarna beräknat behoven av olika råvaror i händelse av full industriell sysselsättning vid mera normal produktionsinriktning samt undersökt, i vad mån dessa behov kunna tillgodo ses genom inhemsk produktion. Om full industriell sysselsättning icke kom mer att råda efter ett vapenstillestånd och den föreslagna investeringsreser- ven därför i motsvarande mån kommer till användning, kommer behovet av importerade råvaror att bero på omständigheterna i det särskilda fallet eller, närmare bestämt därpå, huruvida genom bortfallandet av industriell produk tion mer eller mindre råvaror inbesparas än de arbeten i investeringsreserven kräva som sältas i stället. Något bedömande av dessa behovs storlek kan därför enligt kommissionens mening i närvarande stund överhuvud taget icke ske. Det kan också tiinkas, att investeringsreserven under instundande budgetår lior komma till användning trots att vapenstillestånd icke inträtt. Så kan bliva förhållandet örn en större arbetslöshet skulle uppstå exempelvis inom skogs industrierna. Kommissionen understryker, att det för ett dylikt fall är ytterst angeläget att den föreslagna grovarbetsreservcn utnyttjas i stället för att de arbeten i investeringsreserven som kräva viktiga och knappa råvaror skulle komma lill utförande.
16
Kungl. Majlis proposition nr 281.
Departementschefen.
Även under goda konjunkturer och vid en sådan anspänning av produktio
nen, som under senare år varit nödvändig och då föranlett en knapphet på
arbetskraft, är en viss arbetslöshet ofrånkomlig. Detta sammanhänger som
bekant med de ständigt fortgående förändringarna inom näringslivet och
föreliggande hinder för arbetskraftens rörlighet, förekomsten av svårutnytt-
jad arbetskraft och andra liknande omständigheter. Chefen för socialdeparte
mentet framlägger i annat sammanhang förslag örn anslag till mötande av
de behov som betingas av den arbetslöshet med vilken man sålunda under
alla omständigheter har att räkna. Dessa anslag och den arbetslöshetspolitik
för vilken de utgöra underlaget kräver emellertid en komplettering med hänsyn
till den risk som föreligger för en allvarlig försämring av arbetsmarknads
läget efter ett vapenstillestånd.
Arbetsmarknadens utveckling efter ett vapenstillestånd kan icke på förhand
bedömas. Så mycket står emellertid klart, att den omställningsprocess som
förr eller senare måste komma till stånd vid övergången till en mera normal
produktionsinriktning kan leda till en åtminstone temporärt betydande arbets
löshet, om icke motåtgärder vidtagas. Risk föreligger givetvis även att den
friställda arbetskraften vid en ogynnsam utveckling av importen av produk-
tionsförnödenheter och bränsle respektive av exporten icke kan vinna anställ
ning i normal produktion och att arbetslösheten sålunda erhåller en mera
permanent karaktär. Under dessa omständigheter kan man tydligen icke
underlåta att rusta för en arbetslöshetskris, även om man hoppas, att en sådan
skall kunna undvikas. Som det kanske viktigaste ledet i förberedelserna fram
står planeringen av en reserv av allmänna arbeten, lämpade att användas
såsom sysselsättningsobjekt.
Det är givet, att de arbetsobjekt som av angivna skäl nu anses böra plan
läggas och för vilka medel anvisas böra komma till användning i avsett syfte,
endast om investeringsverksamheten och sysselsättningen inom det enskilda
näringslivet samt i det allmännas normala verksamhet skulle visa sig otill
räckliga för absorption av den friställda arbetskraften. Det är vidare klart,
att man vid utnyttjandet av arbetsreserven och uttagningen av arbetskraft
måste beakta angelägenheten av att icke arbetskraftens rörlighet inskränkes,
så att en öppen eller latent arbetslöshet konserveras inom vissa områden. I
det tillstyrkande utlåtande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplane-
ring avgivit över de framlagda förslagen till utformningen av en investerings-
reserv har kommissionen också understrukit senast angivna synpunkter. Från
arbetsmarknadskommissionen och särskilda sakkunniga äro förslag att motse
rörande koordinationen av arbetsprogrammet med vissa arbetsmarknadsorga-
nisatoriska åtgärder ägnade att tillgodose önskemålet om bibehållen eller ökad
rörlighet på arbetsmarknaden.
Den inventering av för sysselsättningsändamål lämpade anläggningsarbeten
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
17
som verkställts såsom ett led i den allmänna efterkrigsplaneringen skänker
en värdefull utgångspunkt för det fortsatta praktiska arbetet. Ett synnerligen
omfattande material har underkastats en systematisk undersökning och sov
ring. Särskilt i investeringsutredningens betänkande ha vidare olika princip-
problem upptagits till en behandling som synes mig kunna bli vägledande
i det fortsatta arbetet och till vilken här må göras en allmän hänvisning. Plan-
läggningsarbetet på ifrågavarande område har dock i viss mån karaktären
av ett första försök. De brister, som, enligt vad de utredande organen själva
framhållit, vidlåda resultaten äro betingade härav. Det är därför att motse,
att svagheterna i betydande utsträckning skola kunna successivt undanröjas.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har ifrågasatt det fram
lagda investeringsprogrammets tillräcklighet. En smidig arbetsmarknadspoli
tik förutsätter tydligen, att arbetsobjekt föreligga i så rikt urval, att en an
passning kan ske såväl efter arbetslöshetens lokala fördelning som efter dess
sannolika tidsutsträckning. Det kan knappast förväntas, att de framlagda
planerna skola lämna tillräckliga möjligheter till ett sådant urval. Planernas
effektiva omfattning är nämligen mindre än de föreslagna anslagssummorna
kunna synas ge vid handen. Den detaljplanering som är nödvändig för att
arbetena skola kunna sättas i gång utan tidsutdräkt har sannolikt i viss ut
sträckning icke ännu hunnit fullföljas i tillfredsställande omfattning. Vidare
kan tillgången på en del för vissa företag väsentliga materialier befaras bliva
otillräcklig och alltså förhindra, att dylika företag anlitas i sysselsättnings-
syfte. Av sistnämnda skäl äro i själva verket olika delar av planerna avsedda
att utgöra alternativ. Att arbetsreserven icke nu kunnat erhålla en omslutning
och sammansättning som fullt tillfredsställer kravet på urvalsmöjligheter är
naturligt. Otillräckliga planeringsmöjligheter och hänsyn till risken för bris
tande materialtillgång ha givetvis redan vid planläggningen av reserven verkat
starkt begränsande.
Sistnämnda faktorer lia även kunnat leda till att avvägningen mellan olika
områden respektive med hänsyn till arbetenas ekonomiska angelägenhet icke
kunnat genomföras efter fullt rationella grunder. En annan svaghet är, att
arbetsurvalet inom det framlagda programmet icke i önskvärd omfattning
kunnat ske under hänsynstagande till de framtida riktlinjerna för statens
ekonomiska och sociala politik och att man vid detta urval i regel icke heller
kunnat taga särskild hänsyn till de speciella behov som kunna väntas fram
träda i ett krisläge. För att sistnämnda brister i framtiden skola kunna un
danröjas fordras tydligen en planering av det allmännas ekonomiska och
sociala politik på något längre sikt än sorn hittills varit regel. Kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del funnit anledning under
stryka önskvärdheten av att man för framtiden på antytt sätt eftersträvar en
koordination mellan den allmänna politiken och valet av sysselsättnings-
objekt.
Ehuru den verkställda arbetsplaneringen salunda icke i alla avseenden
kunnat lämna resultat, som gå fria från invändningar, torde den få betrak
tas såsom det gynnsammaste underlag man under rådande förhållanden kun-
II
i
hang
lill
riksdagens
protokoll
loit
,,
/ sand
.
Nr
2
S1
.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.
nät vinna för den arbetspolitik som kan bliva påkallad under nästa budgetår.
Planerna torde därför böra läggas till grund för denna politik och medel
för deras genomförande anvisas å en allmän beredskapsstat. På vissa punk
ter böra de vid respektive utredningar utformade planerna därvid komplet
teras med förslag avseende områden som ej direkt berörts av de verkställda
inventeringarna. Å andra sidan kunde övervägas att beskära planerna med
hänsyn till de av industrikommissionen i dess utlåtande i ämnet behandlade
risker för otillräcklig materialförsörjning som i viss utsträckning kunna
äventyra deras genomförande. Med hänsyn till ovissheten örn framtiden vill
jag emellertid ej tillstyrka, att så sker. Jag har därför ansett mig böra för
orda, att de investeringsplaner som utformats vid de nu verkställda utred
ningarna godtagas i principiellt obeskuret skick vid utarbetandet av förslag
till allmän beredskapsstat.
De redovisade arbetsresultaten av hittills verkställda utredningar ha haft
det dubbla syftet att dels utgöra underlag för en framställning till riksdagen
örn anslag till av arbetslöshetspolitiska skäl eventuellt erforderliga anlägg
ningsarbeten, dels tjäna såsom utgångspunkt för en forcerad detaljplanering
av lämpliga arbeten i syfte att göra dem färdiga för omedelbart utförande.
För sistnämnda ändamål har fjolårets riksdag å allmän beredskapsstat för
innevarande budgetår anvisat ett anslag å 10 miljoner kronor. Den detalj
planering som påbörjats med stöd av detta anslag bör fullföljas i så snabb
takt och i så stor omfattning som möjligt. Vidare böra företagas sådana in
venteringar och övriga undersökningar, vilka kunna leda till en komplette
ring av det framlagda materialet och ge ett bättre underlag för arbetsurvalet.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del föreslagit,
att ett särskilt, ospecificerat anslag uppföres på beredskapsstaten för finan
siering av sådana åtgärder som under det fortsatta utredningsarbetet kunna
finnas ägnade att förbättra vår ekonomiska efterkrigsberedskap.
För det fortsatta arbete som alltså synes önskvärt fordras ett visst organi
satoriskt underlag. Ett sådant är erforderligt även för den centrala administ
rationen av de av programmet omfattade arbetena, för den händelse det
skulle visa sig erforderligt att sätta igång dessa. Arbetsuppgifterna ifråga
kunna lämpligen anförtros åt ett och samma centrala organ. Förslag örn en
särskild investeringsberedning har framlagts av investeringsutredningen och
tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Frågan torde
få bliva föremål för ytterligare övervägande. I avvaktan härpå bör plane
ringsarbetet fortgå i samma former som hittills. Skulle framdeles en särskild
organisation uppbyggas för ändamålet, torde det vara lämpligast att kost
naderna för dess verksamhet bestridas från anslag å den allmänna bered
skapsstaten. Förslag örn uppförande å beredskapsstaten av ett sådant anslag
framlägges i annat sammanhang.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i anslutning till av
investeringsutredningen gjorda uttalanden understrukit vikten av att det ar
betsprogram, som nu kan komma att fastställas, icke binder statsmakterna,
när det gäller det framtida valet mellan olika arbetsobjekt. Kommissionen
Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.
19
har för sin del för avsikt att inkomma med ett ytterligare utlåtande i ämnet,
sedan frågan örn investeringsavvägningen mellan olika områden hunnit un
derkastas en närmare granskning. I anslutning till vad sålunda uttalats vill jag
framhålla, att uppförandet å allmän beredskapsstat av anslag till arbeten
inom ramen av det totala arbetsprogrammet icke innebär en utfästelse om
att företagen i händelse av arbetslöshet skola komma till stånd inom loppet
av nästa budgetår. Om så blir fallet eller ej måste bli beroende av å ena si
dan arbetslöshetslägets och materialförsörjningens utveckling — jag tän
ker härvid, bland annat, på de hinder för en mera omfattande husbygg
nadsverksamhet, som brist på vissa slag av material kan erbjuda — och
å andra sidan en ytterligare ekonomisk prövning utöver den som hittills med-
hunnits. Denna omständighet bör ej hindra, att man lägger ned kostnader på
arbetenas detaljplanering. Arbetena i fråga ha nämligen utvalts så, att man
i regel torde ha säkerhet för att de böra komma till stånd inom en nära fram
tid, även om så ej skulle påkallas av arbetslöshetspolitiska skäl.
Förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag till de olika ar
beten som inga i sysselsättningsprogrammet, sådant detta framgått ur gransk
ningen av de framlagda investeringsplanerna inom de olika departementen,
ha anmälts av vederbörande föredragande. Beträffande detaljerna i pro
grammet och de specialproblem, som vissa anslagsfrågor resa, hänvisar jag
till vad därvid anförts.
I enlighet med de principer som tillämpats vid upprättandet av tidigare av
riksdagen godkända beredskapsstater ha inga anslag i detta sammanhang
beräknats för avskrivningsändamål. Regleringen av de utgifter som bestri
das från de å allmän beredskapsstat uppförda anslagen torde i vanlig ord
ning böra ske över särskilda tilläggsstater, och avskrivningsfrågorna få be
handlas i anslutning därtill.
Anledning finnes emellertid att redan i detta sammanhang i korthet beröra
vissa avskrivningsproblem. vilka upptagits till diskussion av investeringsut-
redningen närmast i anledning av olika från vattenfallsstyrelsen framförda
önskemål.
Det omedelbara behovet av utbyggnader vid vattenfallsverket — och det
samma gäller i viss utsträckning även statens järnvägar och telegrafverket —
varierar givetvis med de ekonomiska konjunkturerna. Ansluter sig utbyggnads-
verksamheten till fluktuationerna i behoven kommer den därför att verka
konjunkturförstärkande. För att en dylik icke minst ur sysselsättningssyn
punkt ofördelaktig utveckling skall kunna undvikas, är det uppenbarligen nöd
vändigt, alt vattenfallsverket håller en sådan kraftreserv disponibel, att en ökad
investeringsverksamhet under högkonjunkturen icke erfordras för att möta
kraftbehovens anspänning. Kraftreserven kan vinnas genom att man, med
föregripande av de behov som kunna väntas framträda under följande hög
konjunkturer, genomför en snabbare utbyggnad av vattenkraften under låg
konjunkturerna än de då aktuella behoven påkalla. Ur vattcnfallsverkets syn
punkter möter en sådan investeringspolitik den invändningen, att verket be
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
lastas med en överkapacitet, vars förräntning skulle kunna motivera en taxe-
höjning. För alt undvika denna olägenhet, som återgår på kravet att verket
skall visa en privatekonomiskt tillfredsställande räntabilitet, fordras att den
under lågkonjunkturen tillskapade överkapaciteten hålles utanför verkets
räntabilitetskalkyl till den tidpunkt då den kommer att falla inom ramen för
verkets normala affärsmässiga utbyggnad. Detta kan ske på olika sätt. Un
der frågans förberedande behandling har diskuterats att under övergångsti
den finansiera den förtida utbyggnaden över fonden för förlag till statsver
ket eller att i verkets kapitalbokföring upptaga den på särskilt konto såsom
icke förräntningspliktig. Det har även ifrågasatts att verkställa en omedel
bar avskrivning så beräknad, att den täcker förräntningen under ifrågava
rande övergångstid. Jämväl andra möjligheter stå till buds.
Vid övervägande av det sålunda föreliggande spörsmålet om finansieringen
av en konjunkturpolitiskt motiverad förtida utbyggnad av vattenkraften har
jag funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredning-
ens ståndpunkt, att denna bör ordnas så, att de privatekonomiska förutsätt
ningarna för räntabilitetsbedömningen och taxesättningen vid vattenfallsver-
ket icke rubbas. Frågan om den lämpliga finansieringstekniken torde böra
bli föremål för ytterligare prövning, varvid bör beaktas även möjligheten av
sådana besparingar till följd av tidsförskjutningen av investeringsverksam
heten till vilka jag i det följande återkommer.
Av vattenfallsstyrelsen har framhållits, att förtida investeringar kunna ge
upphov till andra avskrivningsbehov än det nyss behandlade. Salunda kan
den ifrågasatta politiken leda till merkostnader av olika slag, vilka icke böra
belasta verket. Även i detta fall kan en motsättning föreligga mellan resul
taten av en privatekonomisk och en nationalekonomisk bedömning. Om än
exempelvis en forcering av vattenkraftsutbyggnaderna under en lågkonjunk
tur under vissa förhållanden kan leda till en ökad ekonomisk belastning för
verket, kan den dock ur allmänna ekonomiska synpunkter vara gynnsam,
om den därvid anlitade arbetskraften icke eljest kunnat utnyttjas för pro
duktiv verksamhet. Det bör vidare beaktas, att en konjunkturutjämning —
såsom redan antytts — kan medföra även en privatekonomisk kostnadsbe
sparing. I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det riktigt, att merkost
nader som uppkommit genom att investeringarna av samhällsekonomiska
skäl verkställts vid en för verket ogynnsam tidpunkt böra bli föremål för av
skrivning. Det synes dock uppenbart, att denna avskrivningsfråga i regel
kan upptagas till prövning först i efterhand, då material föreligger för en
prövning av vad tidsförskjutningen betytt ur kostnadssynpunkt. Merkostnader
böra därvid vägas mot besparingar. Lämpligen torde en undersökning av hit
hörande förhållanden böra ske vid den översyn av avskrivningsläget vid de
olika affärsverken, som enligt min mening framdeles bör verkställas med
jämna intervaller i syfte att garantera en ur olika synpunkter tillfredsställan
de kapitalbokföring. Förutsättningar för en sådan bokföring ha skapats
genom de senaste budgetomläggningarna.
Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition angav
Kungl. Maj.ts proposition nr
281.
21
jag preliminärt vissa riktlinjer för den allmänna beredskapsstatens budget
tekniska utformning. Jag framhöll därvid, att anslagen å denna stat måste
fördelas i skilda grupper, för vilka skulle gälla i viss mån olika dispositions-
regler.
Beträffande en huvuddel av arbetsprogrammet kommer det icke i fråga
att anlita beredskapsanslagen annat än i händelse av en arbetslöshetskris.
Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över dessa anslag bör därför vara bunden vid
förutsättningen, att en sådan kris inträtt. För den händelse beredskapsstaten
i ifrågavarande del anses böra sättas i kraft, bör vidare riksdagens medgi
vande därtill inhämtas respektive, om riksdagen ej är samlad, krävas, att
tillfälle beredes den att inom viss tid taga ställning till åtgärden.
En andra kategori arbeten pa den allmänna beredskapsstaten syntes, en
ligt vad som anfördes i statsverkspropositionen, icke böra bindas vid så
stränga förutsättningar. Under krigsåren har anläggningsverksamheten starkt
begränsats med hänsyn till bristen på material och tidvis även på arbets
kraft. En del av de arbeten som på grund därav icke kommit till stånd äro
av förhållandevis hög angelägenhetsgrad. Dessa arbeten kunde lämpligen in
fogas i beredskapsstatens arbetsprogram, men det syntes riktigt, att de finge
komma till stånd, så snart arbetsmarknads- och materialläget blivit mera
normalt och sålunda möjliggjorde arbetenas igångsättande. För att arbetena
skulle få igångsättas borde alltså icke krävas, att en arbetslöshetskris inträtt.
Beredskapsanslag till sådana arbeten borde få disponeras av Kungl. Majit
under nu angiven förutsättning utan att riksdagens medgivande dällin in
hämtades. För planeringsändamål och olika förberedande uppgifter borde
anslagen i fråga omedelbart få tagas i anspråk. Det allmänna planeringsan-
slag, som borde uppföras på beredskapsstaten, bleve alltså icke erforderligt
för dessa arbetens vidkommande.
Vid den fortsatta planläggningen av den allmänna beredskapsstaten lia syn
punkterna på denna andra anslagsgrupp i viss mån förskjutits. Ä ena si
dan har det visat sig, att de ändamål för vilka anslagen inom gluppen när
mast vore avsedda icke äro flera eller mera omfattande, än att de utan större
olägenhet kunnat tillgodoses på riksstaten. Visserligen är det olämpligt att be
lasta riksstaten med anslag som kunna utnyttjas endast i händelse en änd
ring inträder i marknadsläget, men denna olägenhet blir icke särskilt fram
trädande, örn förfarandet kan tillämpas i mycket begränsad omfattning. Och
under samma förutsättning kommer uppförandet av ifrågavarande anslag på
en särskild stat att i onödan försvåra överblicken över budgeten. Ä andra
sidan har det ansetts nödvändigt att vid sidan av arbetslöshetsanslagen på
riksstaten disponera en reserv av arbetsobjekt, som kan utnyttjas vid en
sådan mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget som icke motive
rar, alt den stora arbetsreserven utnyttjas, men för vilken riksstatsansiagen
äro otillräckliga. Med de för den andra anslagsgruppen gällande friare dispo-
sitionsreglerna kunna anslagen till arbeten, som äro avsedda alt fylla denna
uppgift, hänföras till gruppen i fråga. Behovet av en möjlighet lill förstärk
ning av de ordinarie arbetslöshetsanslagen skulle emellertid alternativt kunna
22
tillgodoses genom att Kungl. Majit erhölle rätt att intill visst sammanlagt be
lopp utnyttja den första anslagsgruppen på beredskapsstaten utan riksdagens
hörande.
Vid övervägandet av spörsmålet om beredskapsstatens utformning har
ifrågasatts att helt utesluta den andra anslagsgruppen. Den har emellertid
ansetts böra bibehållas med hänsyn till att riksstatsförslaget uppgjorts med
utgångspunkt från att anslagen till vissa angelägna arbeten skulle upptagas
å allmän beredskapsstat för att disponeras så snart materiel- och arbetsmark
nadsläget det medgåve. När den här diskuterade andra anslagsgruppen så
lunda bibehållits, har det ansetts lämpligt att till gruppen hänföra även de
anslag som i händelse av en mera begränsad försämring av arbetsmarknads
läget synas böra stå till Kungl. Majits fria disposition; sistnämnda anslag ge
nu hela gruppen dess prägel. Vid höstens budgetarbete böra emellertid de vun
na erfarenheterna beaktas och en närmare prövning ske av möjligheterna
att undvika införandet på allmän beredskapsstat för ett kommande budget
år av en andra anslagsgrupp av här ifrågavarande slag utan eftersättande av
de behov anslagen inom denna grupp skola tillgodose.
Vid sidan av de här nämnda båda anslagskategorierna måste man räkna
med en tredje grupp anslag å den allmänna beredskapsstaten, nämligen så
dana anslag vilka omedelbart och utan begränsning böra få disponeras för
avsett ändamål. Dessa anslag falla samtliga utom ramen för arbetsprogram
met och hänföra sig till andra civila beredskapsändamål. Till gruppen höra
i främsta rummet anslagen till åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap
och till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete samt vidare ansla
gen till flyktingshjälp, överflyttning av arbetskraft, planering av allmänna
arbeten, yrkesutbildning i beredskapskurser och administration av investe
ringsverksamheten.
När det gäller att tekniskt genomföra den här angivna uppdelningen av
beredskapsanslagen i tre kategorier, har man att välja mellan att arbeta med
skilda anslagstyper och att dela upp beredskapsstaten i tre skilda delstater.
Övervägande skäl synas tala för valet av den senare lösningen. Den är så
lunda ägnad att göra beredskapsstaten mera överskådlig och medför även i
administrativt avseende icke obetydliga förenklingar. Vid sammanfattningen
i en stat av de förslag som i vanlig ordning framlagts av respektive före
dragande ha därför anslagen uppdelats på tre skilda delstater, betecknade
allmän beredskapsstat I, II och III och bundna vid olika dispositionsförut-
sättningar. Av dessa delstater omfattar den första de anslag som omedelbart
böra ställas till Kungl. Maj :ts förfogande, den andra de anslag som i sin hel
het böra stå till förfogande, när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållan-
dena det medgiva, respektive örn en försämring i arbetsmarknadsläget det
påkallar, och dessförinnan böra få disponeras för olika förberedande åtgär
der samt den tredje de anslag som skola vara bundna vid den dubbla förut
sättningen, att en arbetslöshetskris inträtt och att riksdagens medgivande till
anslagens disposition inhämtats respektive, örn riksdagen ej är samlad, att
riksdagen inkallas eller ändock skall sammanträda inom viss tid. Utryttjan-
Kungl Maj:ts proposition nr 281.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
23
det av delstaterna II och III kari givetvis tänkas begränsat till vissa anslag
eller anslagsgrupper. Särskilt med tanke på delstaten II bör detta förhållan
de understrykas, eftersom på denna stat sammanförts anslag med helt skil
da sakliga dispositionsförutsättningar.
Anslagen å allmän beredskapsstat II och III böra vara maximerade. För an
slagen å allmän beredskapsstat I böra gälla samma något friare dispositions-
regler som tillämpas för anslagen å försvarsberedskapsstaten.
Som bihang till detta protokoll torde få fogas ett förslag till allmän be
redskapsstat för budgetåret 1944/45, upprättat i enlighet med vad jag här för
ordat och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda anslag
på staten vilka, såsom förut omnämnts, denna dag framlagts av vederbö
rande föredragande (bil. 1—16).
Enligt det nu framlagda förslaget skulle å allmän beredskapsstat I upp
föras anslag å sammanlagt 342 miljoner kronor. Å allmän beredskapsstat
II och III skulle anslagssummorna bli 277 respektive 655 miljoner kronor.
Sammanlagt skulle den allmänna beredskapsstatens omslutning bli 1 274
miljoner kronor.
Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad
i det föregående anförts,
a) fastställa allmän beredskapsstat I att lända till efter
rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att ställa de å
staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters för
fogande från och med samma tidpunkt,
b) fastställa allmän beredskapsstat II att lända till efter
rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att dels från och
med samma tidpunkt ställa de å staten uppförda anslagen
till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande
planeringsåtgärder, dels, om och i den mån försörjnings- eller
arbetsmarknadsläget det medgiver, respektive om och i den
mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar, be
träffande vissa anslag eller viss grupp av anslag förklara, att
de må disponeras för därmed avsedda ändamål,
c) efter riksdagens hörande eller, om riksdagen ej är sam
lad, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sam
manträda, fastställa allmän beredskapsstat III att lända till
efterrättelse från den tidpunkt, arbetsmarknadsläget det på
kallar, samt ställa de å staten uppförda anslagen till veder
börande myndigheters förfogande för därmed avsedda ända
mål,
dels ock medgiva, att anslag å allmän beredskapsstat I
må, om riksdagen ej är samlad, överskridas under förutsätt
ning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen
ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.
Bihang.
ALLMÄN
FÖRSLAG
TILL
BEREDSKAPSSTAT
FÖR BUDGETÅRET
1944/45
Kungl. Mai:ts proposition nr 281.
27
Allmän beredskapsstat I.
Driftbudgeten.
A.
Egentliga statsutgifter:
V. Socialdepartementet................................ 28 000 000
VI. Finansdepartementet............................... 310 200 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet....................... 4 000 000
Kronor
342 200 000
Summa
342 200 000
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Specifikation till driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.
V. Socialdepartementet.
Kronor
Kronor
B. Sociala verk och inrättningar.
Bekämpande av arbetslösheten:
Kostnader för överflyttning av arbetskraft,
för
slagsvis ...................................................................................
G. Diverse.
Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m.,
förslagsvis .................................................................
20 000 000
8 000 000
Summa
i
VII. Finansdepartementet.
28 000 000
Kronor
Kronor
E. Diverse.
Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap,
för-
slagsvis .......................................................................................
100 000 000
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete,
förslagsvis...................................................................................
200 000 000
Planering av allmänna arbeten,
förslagsvis..................
10 000 000
Kostnader för administration av investeringsverk-
samheten m. m.,
förslagsvis...........................................
200 000
Summa
310 200 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
Kronor
Kronor
J. Yrkesundervisningen.
Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.,
förslagsvis
4 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
29
Allmän beredskapsstat II.
Driftbudgeten.
............. ...... .......... ■ ............... ................ .
A. Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet.................... .. 780 000
V. Socialdepartementet................................. 45 704 700
VI. Kommunikationsdepartementet............. 63 000 000
IX. Jordbruksdepartementet.......................... 13 900 000
X. Handelsdepartementet .............................. 17 000
Kronor
123 401 700
Summa
Kapitalbudgeten.
123 401 700
Kronor
I. Statens affärsverksfonder...........................................................
27 635 000
II. Luftfartsfonden............................................................................
2 700 000
III. Statens allmänna fastighetsfond................................................
6 507 500
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond..............................................
1 700 000
V. Statens utlåningsfonder...............................................................
25 000 000
VI. Fonden för låneunderstöd...........................................................
90 000 000
Summa
153 542 500
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Specifikation till driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.
IV. Försvarsdepartementet.
Kronor
Kronor
!
D. Vissa till försvaret hörande institutioner.
Sjökarteverket:
Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg ........
780 000 1
V. Socialdepartementet.
Kronor
Kronor
B. Sociala verk och inrättningar.
Bekämpande av arbetslösheten:
Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
.
25 000 000
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden..........................................................
15 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem............
3 000 000
18 000 000
Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:
Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Centraltvättstuga för personal m. m................
45 000
Fattigvård och barnavård:
Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem........
322 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem .
337 700
659 700
Säger
43 704 700
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
31
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
S/ ukvärdsanstalterna :
övriga, egentliga sjukvårdsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter......................................
Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
Bidrag till uppförande eller inrättande av epide
misjukhus ..............................................................
Kronor
Kronor
i
1 000 000
200 000
200 000
1 400 000
600 000
Förlossningsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss
ningsanstalter .......................................................
Säger
2 000 000
Summa
46 704 700
VI. Kommunikationsdepartementet.
Kronor
Kronor
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Vägunderhåll och vägbyggnader.
Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-
nande samhällen, där kronan är väghållare:
Nyanläggning av bygdevägar................................
8 000 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar..........................
2 500 000
Byggande av huvudvägar.......................................
20 000 000
Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar..
6 000 000
36 500 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som äro väghållare:
Bidrag till byggande av vägar och gator.............
10 000 000
I Diverse ändamål:
Byggande av broar..................................................
1 000 000
Vissa vägbeläggningar............................................
11 500 000
12 500 000
Hamnar och farleder.
Bidrag till handelshamnar och farleder....................
1 000 000
Vatten- och avloppsledningar.
Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled
ningar .........................................................................
3 000 000
Summa
68 000 000
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
IX. Jordbruksdepartementet;
Kronor
Kronor
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantinannanäringar m. m.
i Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och
lanthushållsskolor................................................
2 000 000
G. Lanthushållning i allmänhet.
Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets
område......................................................................
6 000 000
2 000 000
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering...........
Säger
8 000 000
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund
förbättringar m. in.
Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt
ningar på landsbygden...........................................
400 000
J. Skogsväsendet.
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m................
3 500 000
Summa
13 900 000
X. Handelsdepartementet.
Kronor
Kronor
D. Sjöfart och handel.
Lotsverket:
Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................
17 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
33
Specifikation till kapitalbudgeten.
I. Statens affärsverksfonder.
Kronor
Kronor
B. Telegrafverket.
Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg...................
270 000
Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden..................
25 000
Telefonstationsbyggnad i Värnamo . .......................
315 000
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf
väsende ......................................................................
300 000
C. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi
kerade järnvägar:
Bangårdar:
Spåranordningar .............................. 2 400 000
Tegelbackens reglering..................... 1 000 000
910 000 1
3 400 000
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Fortsatt anläggning av dubbelspår . 1 500 000
Ny tunnel mellan Tomteboda och
Hagalund......................................... 1 000 000
2 500 000
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:
Diverse åtgärder för spårförstärkning..............
1 000 000
1
Husbyggnader:
Bostadshus............................................................
100 000
I
Anläggningar vid huvudverkstäder:
Ny marketenteribyggnad i Notviken................
150 000
Elektrifiering:
Förberedande arbeten för elektrifie
ring av ostkustbanan med bilinjer 5 000 000
Förberedande arbeten för elektrifie
ring av linjen Uddevalla—Ström
stad med Smedberg—-Lysekil .... 1 500 000
6 500 000
1
13 650 000
Bullande materiel........................................................
12 000 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....
1 000 000
E. Domänverket.
Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs
och vårdanstalten å Hall........................................
26 650 OOO
75 OOO
Summa
27 635 000
Bihang till riksdagens protokoll 194A. 1 sami. Nr 281.
3
34
Kungl. Muj:ts proposition nr 281.
II. Luftfartsfonden.
Kronor
Kronor
Kommunikationsdepartementet:
Byggande och förbättring av flygplatser............
2 700 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Kronor
Kronor
Justitiedepartementet:
Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall.
162 000
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus
vid Strängnäs.......................................................
120 000
Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i
Lund......................................................................
250 000
Renovering och ombyggnad av ekonomibyggna
den vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg..........
560 000
Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå . . .
1 000 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
233 000
2 163 000
Kommunikationsdepartementet:
Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvar
teret Lejonet i Stockholm..................................
400 000
Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län.
450 000
Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö..........
850 000
Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendom
stol i kvarteret Palmen i Vänersborg...............
290 000
Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad ....
780 000
2 770 000
Ecklesiastikdepartementet:
Örn- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala......................
132 500
Förvärv av mark till institutionen för ärftlig
hetsforskning vid Lunds universitet................
80 000
Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tek-
niska högskola.....................................................
1 000 000
1 212 500
Handelsdepartementet :
Säkerhetsanstalter för sjöfarten.............................
200 000
Summa
6 507 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
35
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.
j
Kronor
Kronor
Flygförvaltningens delfond:
Markförvärv för flygfält..........................................
1 700 000
V. Statens utlåningsfonder.
Kronor
Kronor
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be
medlade, barnrika familjer................................
15 000 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.....................................................
8 000 000
23 000 000
Jordbruksdepartementet:
Gödselvårdslånefonden...........................................
2 000 000
Summa
25 000 000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Kronor
Kronor
! Socialdepartementet:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .
80 000 000
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
3 000 000
Lån för uppförande och förbättring av lantarbe-
tarbostäder................................................
2 000 000
!
Lån för bostadsförbättringsverksamhet.
5 000 000
90 000 000
Summa
90 000 000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
37
Allmän beredskapsstat lil.
Driftbudgeten.
A.
Egentliga statsutgifter:
V. Socialdepartementet............................... . 233 586 500
Kronor
VI. Kommunikationsdepartementet........... . 143 501 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... . 20 141 000
IX. Jordbruksdepartementet........................ . 31 493 000
X. Handelsdepartementet...........................
3 349 000
432 070 500
Kapitalbudgeten.
Summa
432 070 500
Kronor
I. Statens affärsverksfonder......................................................... 128 720 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond............................................ 7 647 500
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.......................................... 12 758 000
V. Statens utlåningsfonder........................................................... 31 300 000
VI. Fonden för låneunderstöd....................................................... 41 020 000
VII. Fonden för förlag till statsverket........................................... 500 000
VIII. Diverse kapitalfonder................................................................. 1 400 000
Summa ! 223 345 500
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Specifikation till driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.
V. Socialdepartementet.
" - ....■■
Kronor
Kronor
B. Sociala verk och inrättningar.
Bekämpande av arbetslösheten:
Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.. .
200 000 000
Förbättrande av bostadsförhållanden m. m.:
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden ..........................................................
20 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem.............
12 000 000
Bidrag till anordnande av allmänna samlingslo
kaler ......................................................................
1 000 000
33 000 000
Blindvård:
Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i
förskolåldern........................................................
72 000
Fattigvård och barnavård:
Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem . .
114 500
Säger
233 186 500
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
Sjukvärdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalter:
Bidrag till uppförande, inrättande‘eller inlösen
av vårdhem för lättskötta sinnessjuka............
300 000
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka......................................................................
100 000
Säger
400 000
Summa
233 586 500
Kunut. Maj.ts proposition nr 281.
39
VI. Kommunikationsdepartementet.
Kronor
Kronor
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Vägunderhåll och vägbyggnader.
Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-
nande samhällen, där kronan är väghållare:
Nyanläggning av bygdevägar............................
16 000 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar......................
6 000 000
Byggande av huvudvägar..................................
38 000 000
Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
12 500 000
72 500 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som äro väghållare:
Bidrag till byggande av vägar och gator............
22 000 000
Enskild väghållning:
Bidrag till byggande av enskilda vägar..............
3 000 000
i Diverse ändamål:
'
Stensättning av vägar och gator..........................
5 800 000
Byggande av broar..................................................
2 100 000
Vissa vägbeläggningar............................................
6 400 000
14 300 000
Hamnar och farleder.
•
lil 800 000
Bidrag till handelshamnar och farleder....................
9 000 000
Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder...............................................................
1 700 000
Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-
stödda fiskehamnar.................................................
3 500 000
14 200 000
Vatten- och avloppsledningar.
Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled-
ningar........................................................................
17 000 000
Säger
143 000 000
D. Byggnadsväsende^
Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. . . .
150 000
Iståndsättning av uthyrningsfasligheter vid Drott-
ningholms slott........................................................
218 000
Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott..............
99 000
Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott................
34 000
Säger 1
501 OOO
Summa
! 143 501 000
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
C. Kyrkliga ändamål.
Kronor
Kronor
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Uppförande av domkapitelshus i Växjö..............
120 000
D. Akademier m. m.
Akademien för de fria konsterna med konsthög
skolan:
Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m............
21 000
J. Yrkesundervisningen.
Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa..................
20 000 000
Summa
20 141 000
IX. Jordbruksdepartementet.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
Kronor
Kronor
lantmannanäringar m. m.
Lantbrukshögskolan:
Byggnadsarbeten.....................................................
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Byggnadsarbeten.....................................................
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och
lanthushållsskolor................................................
208 000
860 000
2 200 000
Säger
3 268 000
E. Hästavel- och boskapsskötsel m. m.
Statens hingstdepåer och stuteri:
Byggnadsarbeten.....................................................
25 000
G. Lanthushållning i allmänhet.
; Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets
område......................................................................
18 000 000
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering...........
4 000 000
Säger
22 000 000
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-
förbättringar m. m.
Egnahemsbildning:
Byggande av odlingsvägar.....................................
Bidrag för anläggande av gemensamma tvätt
inrättningar på landsbygden ............................
900 000
800 000
Säger
1 700 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
41
Kronor
Kronor
J. Skogsväsendet.
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m................ Bidrag till byggande av cykelstigar..........................
3 500 000
1 000 000
Säger
4 500 000
Summa ;
31 493 000
X. Handelsdepartementet.
Kronor
Kronor
D. Sjöfart och handel.
Lotsverket:
Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................
349. OOO
F. Diverse.
Avsättning till fonden för idrottens främjande .... Avsättning till fonden för friluftslivets främjande..
1 500 000 1 500 000
Säger
3 000 000
Summa
3 349 000
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Specifikation till kapitalbudgeten.
I. Statens affärsverksfonder.
Kronor
Kronor
A. Postverket.
------------------
Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm...........
750 000
Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.. .
200 000
Posthusbyggnad i Huskvarna..................................
375 000
Posthusbyggnad i Skellefteå......................................
875 000
Posthusbyggnad i Stomman....................................
180 000
Ombyggnad av posthuset i Luleå............................
180 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....
1 000 000
i
3 560 OOO
B. Telegrafverket.
Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm....................
110 000
Telefonstationsbyggnad i Enköping........................
315 000
Telefonstationsbyggnad i Katrineholm....................
360 000
Telefonstationsbyggnad i Borgholm........................
300 000
Telefon- och överdragsstationsbyggnad i Vimmerby
315 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i
Västervik..................................................................
225 000
Telefonstationsbyggnad i Ystad..............................
440 000
Telefonstationsbyggnad i Klippan..........................
475 000
Telefonstationsbyggnad i Skara..............................
425 000
Telefonstationsbyggnad i Hagfors..........................
370 000
Telefonstationsbyggnad i Sunne..............................
300 000
Telefonstationsbyggnad i Arboga............................
310 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i
Ljusdal......................................................................
100 000
Telefonstationsbyggnad i Sollefteå...........................
375 000 i
Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn ....
500 000 j
Förråds-, garage- oell verkstadsbyggnad i Norr-
köping.......................................................................
420 000 1
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Örebro .
420 000 |
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle . .
420 000
Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors............
260 000
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-
väsende ......................................................................
3 800 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....
4 000 000
14 240 OOO
C. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi-
lterade järnvägar:
Bangårdar:
Spåranordningar................................ 3 200 000
Gångbroar och gångtunnlar............ 1 500 000
Vissa bangårdsarbeten...................... 1 400 000
6 100 000
i
Kungl. Maj.ts proposition nr 281-
43
Kronor
Kronor
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Fortsatt anläggning av dubbel
spår ................................................ 21 500 000 Linjeomläggningar.......................... 3 475 000 Anordnande av nya grusgropar ... 350 000
25 325 000
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:
Diverse åtgärder för spårförstärkning.............. 1 000 000 Skenfria vägkorsningar m. m.................................. 200 000 Husbyggnader:
Stationshus m. m.................................................
7 400 000
Telefonanläggningar och kabelarbeten.................
1 200 000
Anläggningar för elektrisk tågdrift......................
3 625 000
Anläggningar vid huvudverkstäder:
Magasinsbyggnad i Örebro .......... 225 000 'tillbyggnad av vagnverkstaden i
Bollnäs.......................................... 100 000
325 000
Elektrifiering:
Elektrifiering av linjen Lund—Käv
linge—Landskrona med Lands krona—Billeberga ...................... 6 000 000 Elektrifiering av linjen Varberg—
Borås—Herrljunga—Uddevalla . 12 000 000
18 000 000
3 750 000
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre
arbeten...................................................................
500 000
67 425 000
Rullande materiel........................................................
23 000 000
Autoinobiltrafik:
Garage- och verkstadsbyggnader..........................
1 210 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....
5 285 000
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftverken:
Kraftstation vid Forsmoforsen.......... 5 000 000 Kraftstation vid Hölleforsen.............. 3 000 000 Ett tredje maskinaggregat vid Stads-
forsens kraftstation.......................... 2 000 000 Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och min dre regleringsföretag m. m............... 1 000 000
11 000 000
96 920 OOO
Distributionsanläggningar och därmed samman
hängande arbeten vid statens kraftverk............. 3 000 000
14 000 000 14 OOO OOO
Summa! 128 720 000
44
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
1
Kronor
Kronor
Justitiedepartementet:
Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad..............
Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-
32 000
ten å Skenäs........................................................
i
Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet
82 500
i Sundsvall............................................................
72 000
Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäk
tet i Hudiksvall....................................................
Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet
64 000
i Visby..................................................................
45 000
295 500
Socialdepartementet:
Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjuk
hus vid Strängnäs................................................
Utvidgning och förbättring av vattenverket vid
1 380 000
S:ta Gertruds sjukhus i Västervik....................
Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipe-
63 000
holms sjukhus i Lund ......................................
880 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes-
92 000
sjukhus..................................................................
200 000
2 615 000
Kommunikationsdepartementet:
Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg........
590 000
Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län ....
290 000
Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad..............
Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid sta-
325 000
tens väginstitut....................................................
60 000
1 265 000
Finansdepartementet:
1
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbe-
vakning..................................................................
120 000
Ecklesiastikdepartementet:
Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket ....
i
Ombyggnads- och installationsarbeten i byggna-
440 000
den för kemiska institutionen vid universitetet
i Uppsala..............................................................
140 000
Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid uni-
versitetet i Lund..................................................
785 000
Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk
ning vid Lunds universitet................................
Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid
360 000
universitetet i Lund..........................................
525 000
Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska
högskola................................................................
63 000
Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folk-
skoleseminariet i Uppsala..................................
45 000
2 358 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
45
Kronor
Kronor
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.
70 000
Handelsdepartementet:
Salierhetsanstalter för sjöfarten............................
924 000
Summa
7 647 500
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.
Kronor
j
Kronor
Arméförvaltningens delfond:
Vissa investeringsarbeten för armén..................
5 475 000
Marinförvaltningens delfond:
Vissa investeringsarbeten för marinen..................
4 037 000
Flygförvaltningens delfond:
Vissa investeringsarbeten för flygvapnet............
3 240 000
Summa
12 758 000
V. Statens utlåningsfonder.
Kronor
Kronor
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............................
15 000 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden....................................................
10 000 000
25 000 000
Jordbruksdepartementet:
Gödselvårdslånefonden ..........................................
3 000 000
Frukt- och potatislagerhusfonden ......................
.800 000
Spannmålslagerhusfonden ......................................
500 000
Egnahemslånefonden..............................................
2 000 000
0 300 000
Summa
31 300 000
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
VI. Fonden för låneunderstöd.
Kronor
Kronor
j Socialdepartementet:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar
bostäder ..................................................................
Lån för bostadsförbättringsverksamhet..............
Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler
20 000 000
9 000 000
3 000 000
7 000 000
2 000 000
41 000 000
' Ecklesiastikdepartementet:
Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd
lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten .
20 000
Summa
41 020 000
VII. Fonden för förlag till statsverket.
1
Kronor
1
Kronor
Kommunikationsdepartementet:
Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets för- j
rådsfond................................................................
500 000
VIII. Diverse kapitalfonder.
Kronor
1
Kronor
1
Jordbruksdepartementet:
Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt . . .
1 400 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
47
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 1944.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter un
der försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentli
ga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför
därvid följande.
D. Vissa till försvaret hörande institutioner.
[1.] Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg. I en till
styrelsen för sjökarteverket ställd, av styrelsen såsom egen framställning
överlämnad skrivelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1942/43
framhöll chefen för sjökarteverket rörande ersättningsbyggnad av kustmät-
ningsfartyg bland annat följande.
Vid fastställandet år 1936 av sjökarteverkets nuvarande organisation hade
räknats med ett behov av sex kustmätningsfartyg med plats för cirka 22 s. k.
mätningsenheter. Med mätningsenhet förstodes en mätningsbåt med mät-
ningsförrättare och fyra man. Vid tidpunkten för organisationens faststäl
lande hade funnits sex för kustmätning användbara fartyg med plats för 21
mätningsenheter. Av dessa hade emellertid två med plats för vardera fyra
mätningsenheter 1938 respektive 1941 blivit utrangerade. Ett tredje kustmät
ningsfartyg, Svalan, vore byggt 1881 och motsvarade icke längre på något
sätt de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg.
Frågan om ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg hade behandlats i
ett flertal sammanhang, bland annat i utredningar av chefen för sjökarte-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
verket 1926, av sjökarteverkskommitterade 1928, av styrelsen för sjökarte-
verket 1930 saint av statens organisationsnämnd 1931. 1 samtliga dessa ut
redningar hade såsom en förutsättning för s.jökarteverkets verksamhet fram
hållits nödvändigheten av att verkets fartygsbestånd vidmakthölles och öka
des. I stället hade emellertid fartygsbeståndet på senare år minskats så att
numera endast fyra fartyg med plats för tillhopa tretton mätningsenheter
stöde till förfogande för kustmätning. Här kunde visserligen tänkas den in
vändningen. dels att 1939 års riksdag beviljat medel till byggande av ett nytt
utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, dels att kanonbåten Svensksund enligt
förslag i annat sammanhang vore avsedd att överföras från marinen till sjö-
karteverket. Vad förstnämnda fartyg beträffade vore emellertid att observera,
att fartyget konstruerats med tanke på att utföra utsjölodning, sålunda en
helt annan uppgift än kustmätning, för vilket senare ändamål fartyget icke
lämpade sig. Beträffande Svensksund erfordrades detta fartyg efter före
slagen överflyttning till sjökarteverket mer än väl för samma uppgifter, som
det tidigare haft i marinens tjänst, nämligen militärsjömätningar. Dessa båda
fartyg hade sålunda intet inflytande på bedömande av frågan angående er-
sättningsbyggnad för kustmätningsfartyg. Ytterligare en invändning kunde
måhända tänkas, nämligen att bristen på kustmätningsfartyg skulle kunna
motverkas genom användande av s. k. landförläggningar. Beträffande dylika
landförläggningar borde emellertid framhållas, att systemet i de flesta fall
måste betraktas såsom en otillfredsställande lösning, som i allmänhet gåve
sämre arbetseffekt än då mätningsenheterna vore förlagda ombord å ett loge-
mentsfartyg, vilket vid behov lätt kunde ombaseras. Systemet med landför
läggning bleve i regel även mera oekonomiskt.
I skrivelse rörande sjökarteverkets anslagsäskanden för budgetåret 1943/
44 anförde chefen för sjökarteverket bland annat följande.
I annat sammanhang hade omförmälts, att två fartyg utrangerats åren
1938 och 1941 utan att ersättning för desamma erhållits. Av nu befintliga
fartyg hade år 1942 varit under övervägande att föreslå sjömätningsfartyget
Svalan, byggt 1881, till utrangering. I samband med en i juli 1942 företagen
besiktning av detta fartyg hade även undersökts möjligheterna för en istånd-
sättning av detsamma. Ett i samband därmed uppgjort förslag innebure i
stort sett dels vissa ofrånkomliga reparationer av skrov och maskinanlägg
ning, dels ett likaledes nödvändigt anordnande av förbättrade förläggnings-
förhållanden för underofficerare och manskap. Till undvikande av missför
stånd beträffande frågan örn förläggningsförhållandena borde framhållas,
att förslaget endast avsåge att söka tillfredsställa de mest blygsamma sani
tära m. fl. fordringar, exempelvis anordnande av ett tvättrum för manskap,
vilket nu saknades, inbyggande av ankarkättingarna i en trumma (de löpte
nu oskyddade genom manskapets förläggningsplats), anordnande av ett för
rådsrum, bättre hytter för underofficerare m. m. För utarbetande av detta
förslag hade anlitats sakkunnig arbetskraft, som utfört erforderliga detalj
beräkningar och kostnadskalkyler. Förslagets genomförande hade beräknats
betinga en sammanlagd kostnad av omkring 200 000 kronor, varigenom far
tygets livslängd skulle ökas med omkring tio år. Vid ett bedömande av
denna fråga borde uppmärksammas, att ett eventuellt beslut att istånd
sätta Svalan ingalunda finge betraktas såsom ett alternativ till frågan örn
nytt kustmätningsfartyg. Ifrågavarande båda fartyg vore icke jämförbara,
enär Svalan i främsta rummet vore avsedd för utsjölodning, även örn far
tyget vid behov, ehuru med mindre fördel, kunde användas vid s. k. kust
mätning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
49
Med stöd av det anförda hemställdes, dels att 750 000 kronor, xdgörande hälften av den beräknade kostnaden för ett nytt kustmätningsfartyg, dels 200 000 kronor för iståndsättning av sjömätningsfartyget Svalan måtte stäl las till sjökarteverkets förfogande för budgetåret 1943/44.
Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majds åtgärd. Av sjökarteverkets skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1944/ 45 inhämtas i förevarande hänseende bland annat följande.
Ehuru såsom tidigare framhållits behov förelåge av nytt kustmätnings fartyg för åtta mätningsenheter hade med hänsyn till försör jningsläget även andra utvägar till frågans lösning prövats. Det vore sålunda i nuvarande situation tänkbart att i stället för det tidigare föreslagna fartyget för åtta mätningsenheter bygga ett fartyg för allenas fyra mätningsenheter, vilket j så fall borde dimensioneras så att det kunde passera Göta kanal. Härigenom vunnes dels ytterligare en reduktion av kostnaderna och en minskad åtgång av järn, enär ett dylikt fartyg kunde byggas enligt bestämmelserna för så kallad kustfart, dels att fartyget vid behov kunde användas för mätningar j insjöarna. Vidare borde uppställas som villkor att bostadsinredningen skulle tillfredsställa rimliga nutida fordringar, att nödiga verkstadsutrymmen skulle finnas samt att en mätningsbåt av största storleken skulle kunna tillfälligt lyftas för översyn eller reparation. Ritning och specifikation till ett dylikt fartyg hade utarbetats. Totalkostnaden inklusive utredning, nautisk utrust ning, ritningar m. m. uppginge till 580 000 kronor och borde fördelas på två budgetår.
Med tanke på rådande plåtknapphet hade även undersökts möjligheterna att bygga fartyg av trä eller betong. Slutligen hade undersökts i vad mån kostnaderna influerades genom att bygga fartyget utan eget framdrivnings- maskineri, i vilket fall förutsatts, att alla förflyttningar måste göras genom bogsering. Resultatet av undersökningen hade emellertid utvisat, att ett far tyg av betong eller trä, dimensionerat för Göta kanal, icke kunde rymma fyra mätningsenheter. Anskaffningskostnad per mätningsenhet bleve för järnfar tyg lägre än för träfartyg, sannolikt även lägre än för betongfartyg. Under hållskostnaden för betong- och träfartyg bleve i gynnsammaste fall något lägre, men samtidigt förelåge risk (bräckage och röta) att den kunde bli av sevärt högre än för järnfartyg. Ett fartyg utan eget framdrivningsmaskineri innebure möjligen reducerade kostnader men i alla andra hänseenden avse värda olägenheter.
Av det sagda syntes utan tvekan kunna dragas den slutsatsen, att om hän syn toges till alla på frågan inverkande omständigheter ett järnfartyg med eget framdrivningsmaskineri borde förordas. Erforderlig järnmängd för ett dy likt fartyg understege 100 ton, varför frågan örn dess byggande knappast kunde påverkas av knapphet å järn.
I anslutning till det anförda borde emellertid erinras om att å ett dylikt fartyg endast kunde förläggas fyra mätningsenheter. Enligt tidigare utred ningar angående ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg erfordrades dock för närvarande utrymme för åtta mätningsenheter. Härav följde, att förut begärt fartyg örn åtta mätningsenheter, trots därmed förenade olägenheter, borde ersättas med två fartyg örn fyra mätningsenheter. Av statsfinansiella skid ansåge sig verket för närvarande endast kunna hemställa örn anvisande av medel för byggande av ett dylikt fartyg.
Enär verkets tidigare framförda äskande avseende 200 000 kronor för islåndsättande av sjömätningsfartyget Svalan icke föranlett någon Kungl. Majlis åtgärd och behovet alltjämt k varsi ode i full utsträckning hemställdes, att följande belopp måtte upptagas för budgetåret 1944/45, nämligen
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
Hälften av den beräknade kostnaden (580 000:—) för byg
gande av ett nytt kustmätningsfartyg ................................ kronor 290 000
För iståndsättande av sjömätningsfartyget Svalan ............... »_ 200 000
Summa kronor 490 000.
Framställningen har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedan från försvarsdepartementet till investeringsutredningen överlämnats
uppgifter angående byggnadsarbeten m. m. inom försvarsväsendet, vilka va
rit under övervägande inom departementet men för vilka medel icke kunnat
inrymmas i 1944 års statsverksproposition, har investeringsutredningen i
investeringsreserven för budgetåret 1944/45 medtagit om- och nybyggnad av
sjömätningsfartyg för sjökarteverket för en kostnad av 780 000 kronor.
Med sjömätning avses främst kartläggning av kuster och angränsande vat
tenområden, varvid vattnets djup och bottenlagrets beskaffenhet noggrant
undersökas genom lodning. Vid denna s. k. kustmätning användas kustmät
ningsfartyg, vilka tjänstgöra såsom logementsfartyg för ett antal arbetsgrup
per (mätningsenheter). Det egentliga mätningsarbetet sker från särskilda för
ändamålet medförda motorbåtar, en för varje mätningsenhet. Förutom kust
mätning utföres även s. k. utsjölodning, vilken äger rum längre ut till sjöss
och utföres från själva mätningsfartyget. Slutligen ingå i sjömätningsar-
betet även s. k. militärsjömätningar, varmed avses mätningar som samman
hänga med militärledssys temet. För detta ändamål erfordras fartyg av an
nan konstruktion än kustmätningsfartygen.
Den föreliggande utredningen giver klart vid handen, att sjökarteverkets
fartygsbestånd för närvarande icke kan anses tillfredsställande. Sålunda ha
under senare år två äldre fartyg måst utrangeras utan att ersättning erhål
lits. Visserligen har 1939 års riksdag beviljat medel för byggande av nytt
utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, vilket numera tagits i bruk, varjämte
kanonbåten Svensksund, som underkastats en genomgripande reparation,
överförts till sjökarteverket för att användas för militärsjömätningar. De ut
rangerade fartygen voro emellertid avsedda för kustmätning, och för dylik
mätning har någon ersättning icke erhållits. Från sjökarteverkets sida har
vid upprepade tillfällen hemställts örn ersättningsbyggnad av ett kustmät
ningsfartyg med plats för åtta mätningsenheter samt reparation av det
äldsta nu nyttjade fartyget, Svalan. Med hänsyn till de beräknade avsevärda
kostnaderna, 1 500 000 kronor respektive 200 000 kronor, ha emellertid de
ifrågasatta åtgärderna tills vidare icke kommit till utförande. För nästkom
mande budgetår har sjökarteverket, med hänsyn till tidsläget, ansett sig kun
na föreslå nybyggnad av ett mindre fartyg, avsett för fyra mätningsenheter
och kostnadsberäknat till 580 000 kronor, under förutsättning att den förut
äskade reparationen av Svalan komme till stånd. Ehuru starka skäl anförts
till stöd för dessa förslag, har jag hittills icke ansett mig kunna tillstyrka,
att medel beräknas för ändamålet, främst med tanke på svårigheterna att
bestrida kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
51
Sedan investeringsutredningen numera funnit arbetena med byggandet av
nytt sjömätningsfartyg och reparation av ett äldre dylikt fartyg lämpliga att
medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, torde emellertid frågan
böra. upptagas till förnyad prövning.
Vad till en början angår spörsmålet om byggandet av nytt kustmätnings-
fartyg, vill jag tillstyrka, att det mindre, för fyra mätningsenheter avsedda
fartyget medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. Även örn verkets
hela behov icke därigenom bliver tillgodosett, ernås dock en uppenbar för
bättring genom fartygets tillkomst. Den av chefen för sjökarteverket utförda
undersökningen rörande möjligheten att bygga fartyget av trä eller betong
i stället för av järnplåt får anses ha utvisat, att eif jämfartyg i längden stäl
ler sig mest ekonomiskt.
Vid framläggande av förslag om byggande av det mindre fartyget har sjö
karteverket utgått ifrån, att medel jämväl skola anvisas för reparation av
kustmätningsfartyget Svalan. Kostnaderna för reparationen ha beräknats till
200 000 kronor, och en ytterligare livslängd av minst tio år har förutsatts.
Vägande skäl kunna anföras både för och emot detta förslag. Mot detsamma
talar, att kostnaderna synas höga med tanke på att fartyget likväl kan kom
ma att utrangeras inom en relativt nära framtid. Härtill kommer att kostna
derna för en dylik reparation alltid äro svåra att i förväg exakt uppskatta.
I detta fall har emellertid under hand meddelats, att beräkningarna äro så
omsorgsfullt utförda, att ett överskridande av beloppet 200 000 kronor icke
synes behöva befaras.
För reparationen talar, att åtgärden ställer sig fördelaktig ur materialsyn
punkt. Enligt uppgift från sjökarteverket torde fartyget vidare efter en dylik
reparation bliva väl lämpat för sin uppgift. I gynnsamt fall lärer även kunna
räknas med att fartyget kommer att kunna användas längre tid än vad man
ansett sig berättigad att kalkylera med. I varje fall torde en ytterligare er-
sättningsbyggnad, därest reparationen kommer till stånd, kunna uppskjutas
på obestämd tid.
Med hänsynstagande till de pa fragan inverkande faktorer, som för närva
rande kunna bedömas, finner jag mig för egen del kunna tillstyrka, att medel
beräknas å allmän beredskapsstat såväl för den föreslagna reparationen av
kustmätningsfartyget Svalan som för ersättningsbyggnad av nytt kustmät-
ningsfartyg för fyra mätningsenheter.
De arbeten, örn vilka här är fråga, synas väl lämpa sig såsom investerings
objekt. Arbetena böra utföras vid Karlskrona örlogsvarv, som är i trängande
behov av fyllnadsarbeten, varigenom en ur beredskaps- och arbetsmarknads-
synpunkt lämplig reglering av arbetstillgången vid varvet kan ernås. De ifrå
gasatta arbetena böra därför så snart ske kan komma till utförande och så
lunda hänföras till anslagsgruppen II.
I anslutning till det anförda får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
att till
Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sj.ömät-
ningsfartyg
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................................... kronor 780 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Berglund.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
53
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.
N ärvar ande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning höran de ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för bud getåret 1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1, 2, 4—6 och 8—16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 3 och 7. Föredra gandena anföra därvid följande.
B. Sociala verk och inrättningar.
Bekämpande av arbetslösheten.
[1.] Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. 316, rd. skr. nr 451) upptager den för budgetåret 1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under femte huvud titeln ett förskottsanslag av 50 000 000 kronor till Kostnader för överflytt ning av arbetskraft. Från detta anslag har avsetts skola bestridas de regle ringsåtgärder på arbetsmarknaden, som visa sig nödvändiga för att tillgodo se viktiga produktionsområden med arbetskraft, främst skogsbruket och jord bruket. Chefen för finansdepartementet har vid anmälan av inkomsterna i statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit, att anslag för berörda ändamål för nästa budgetår uppföres å allmän beredskapsstat.
I skrivelse den 17 februari 1944 har
statens arbetsmarknadskommission
framlagt en kortfattad berättelse för utvecklingen å arbetsmarknaden under år 1943 ävensom beräkningar rörande medelsbehovet för arbetsmarknads-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements-
chefen
reglerande åtgärder under budgetåret 1944/45. En närmare redogörelse för
innehållet i nämnda skrivelse lämnas i samband med framläggande av för
slag angående äskande av anslag för nyssnämnda budgetår till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m. Här vill jag inskränka mig till att fram
hålla, att av arbetsmarknadskommissionens skrivelse framgår, att svårighe
terna att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft lättat
väsentligt under innevarande budgetår. Särskilt gäller detta i fråga om skogs
bruket. Kommissionen anför, att, enligt vad för närvarande syntes sannolikt,
behovet av att tillföra skogsbruket arbetskraft under nästa budgetår förvän
tades bliva avsevärt mindre än vad som varit fallit under de senaste budget
åren.
Kommissionen uppgiver, att under tiden juli—december 1943 av föreva
rande anslag förbrukats inemot 13 miljoner kronor, och räknar med att från
anslaget under nästa budgetår böra bestridas utgifter, bland annat, för för-
flyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till ovan arbetskraft, som överflyttas
till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för ut
bildning av reservarbetskraft, industrikonsulenternas verksamhet, arbets-
blockorganisationen samt anordnande av jordbruksläger. Däremot har kom
missionen ej beräknat medel för uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga
samt för anskaffning av kojor m. m. Det för nästa budgetår erforderliga me
delsbehovet under ifrågavarande anslag uppskattar kommissionen från sag
da utgångspunkter till 20 000 000 kronor.
Som framgår av arbetsmarknadskommissionens skrivelse ha reglerings
åtgärderna på arbetsmarknaden för att tillgodose vissa produktionsområden
med arbetskraft kunnat väsentligt inskränkas under innevarande budgetår.
Såvitt nu kan bedömas torde endast cirka hälften av det för budgetåret för
kostnader för överflyttning av arbetskraft uppförda anslaget å 50 000 000
kronor komma att förbrukas. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag för
nästa budgetår har kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor. Kom
missionen har härvid under anslaget beräknat medel för bland annat bered
skapskurser för verkstadsindustrien och kurser för utbildning av reservar
betskraft. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna
dag förslag om att kommissionens yrkesutbildningsverksamhet från och med
budgetåret 1944/45 skall övertagas av överstyrelsen för yrkesutbildning. En
ligt vad jag erfarit beräknas detta medföra en minskad belastning å anslaget
med cirka 2,5 miljoner kronor.
Det är givetvis vanskligt att nu uttala sig örn i vilken omfattning här av
sedda åtgärder behöva vidtagas under nästa budgetår. Arbetsmarknadskom
missionen synes vid sin uppskattning av medelsbehovet för hithörande än
damål ha räknat med att läget på arbetsmarknaden skall kunna medgiva
en viss ytterligare avveckling av dessa åtgärder. Jämväl för egen del anser
jag sannolikt, att detta skall bliva möjligt. Ett bifall till chefens för ecklesia
stikdepartementet förenämnda förslag borde egentligen föranleda en nedräk-
ning av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
55
av anslaget nu endast kan bliva approximativ, vill jag emellertid föreslå, att anslaget bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet. Jag föror dar alltså att till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1944/45 beräknas ett anslag av 20 000 000 kronor.
Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Kostnader för överflyttning av arbetskraft
å allmän
beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
förslagsvis
........... kronor 20 000 000.
[2.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Investeringsutred-
ningen
har i sitt betänkande framlagt förslag rörande uppförande å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till åtgärder för arbetsmark nadens reglering m. m. Utredningen har härvid hemställt, att anslaget
upp
tages med ett belopp av 225 000 000 kronor.
Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget ber jag få hänvisa till utredningens betänkande (s. 255—258).
Erfarenheten har visat, att man måste räkna med befintligheten av en viss
Departement*
arbetslöshet även under normala tider. De åtgärder av skiftande slag, som «*«/«"• från statens sida ansetts böra vidtagas för arbetslöshetens bekämpande, ha under de senaste åren finansierats från reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Ett anslag med denna benämning har av Kungl. Maj:t äskats å riksstaten även för budgetåret 1944/45.
Det å riksstaten uppförda anslaget avser att bemästra en arbetslöshet av ungefärligen den storleksordning, som förekommit under de senaste åren. Inträffar under budgetåret en mera omfattande arbetslöshetskris, kommer sysselsättning att skapas genom igångsättande av en rad arbeten av skiftan de slag. I enlighet med investeringsutredningens förslag är avsikten att fi nansiera dessa från speciella å beredskapsstat uppföra anslag. Beredskaps- statens specificerade anslag komma alltså under en arbetslöshetskris att i stor utsträckning bestrida kostnader för den typ av arbeten, som under nor mala förhållanden bestridas från det allmänna arbetslöshetsanslaget till åt gärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Investeringsutredningen framhåller emellertid, att äten under en krissitua tion, då beredskapsstatens anslag ställts till förfogande, ett behov föreligger av ett allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Särskilda anslag ha nämligen icke upptagits till alla sådana arbetsföretag, som kunna befinnas lämpliga att igångsätla för alt skapa sysselsättning åt arbetslösa. Särskilt bör observeras att vissa kommunala arbeten, som kunna vara av betydande angelägenhetsgrad och lia stort värde som syssselsättningsobjekt, sakna särskilda anslag å beredskapsstaten. Möjligheter att lämna bidrag till sådana kommunala arbeten böra förefinnas. Vidare kan det visa sig önskvärt att kunna företaga justeringar av gällande statsbidragsregler till ar-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
beten, för vilka särskilda anslag upptagits. Slutligen kunna förhållandena
utveckla sig därhän, att en viss grupp av arbeten kan komma att visa sig
särskilt lämplig att anlita, medan andra arbetsföretag av olika skäl icke kun
na komma till utförande i den omfattning, som man förutsatt vid beredskaps-
statens fastställande. Det kan därför visa sig lämpligt och måhända nödvän
digt att kunna igångsätta vissa slag av arbeten i större utsträckning än vad
medelstillgången på de specificerade anslagen i och för sig medgiver. En
dylik förskjutning av sysselsättningsprogrammet lärer sålunda bliva ofrån
komlig, om vid svårartad arbetslöshetskris, materialbrist omöjliggör igång
sättandet av mera materialkrävande byggnadsarbeten. Då måste arbeten av
typen vägar, flygfält, dubbelspår, vård och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken etc. komma att tillgripas i vidgad omfattning.
På här redovisade grunder har investeringsutredningen förordat, att å be-
redskapsstaten uppföres ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens regle
ring. Vid beräknandet av anslagsbehovets storlek har utredningen utgått från
den situation, i vilken enligt utredningens mening de största anspråken kun
na komma att ställas på ifrågavarande anslag, nämligen den att material
bristen förhindrar igångsättandet av ett större antal mera materialkrävande
arbeten, i vilket läge grovarbeten måste mobiliseras i sådan utsträckning att
de i sysselsättningshänseende till stor del få ersätta de å beredskapsstaten
upptagna materialkrävande arbetena. För denna situation har investerings
utredningen beräknat, att ett belopp av 225 miljoner kronor bör stå till för
fogande.
Då jag anser mig kunna godtaga investeringsutredningens uppfattning om
lämpligheten av att ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag och
då
jag icke har någon erinran mot det föreslagna beloppet, förordar jag, att
å
allmän beredskapsstat upptagas anslag av 225 miljoner kronor, varav 25
miljoner kronor på beredskapsstat II och 200 miljoner kronor på beredskaps
stat III.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte
föreslå riksdagen
att till
Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
för
budgetåret 1944/45 uppföra
dels
å allmän beredskapsstat II ett
anslag av ..................................................... kronor 25 000 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III
ett anslag av................................................. »
200 000 000.
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.
[3.]
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträf
fande grunderna för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden får jag
hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 243 till 1943 års
riksdag angående anslag till förbättrande av bostadsförhållandena (s. 58 ff.
jfr även kungörelsen nr 596/1943).
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
57
Sedan chefen för finansdepartementet den 27 maj 1943 uppdragit åt 1942 års jordbrukskommitté att verkställa inventering av anläggningsarbeten inom jordbruket, lämpliga för beredande av sysselsättning vid omfattande arbets löshet efter krigets slut, har kommittén den 22 september samma år avgivit en promemoria i ämnet. Kommittén har i nämnda promemoria jämväl be handlat frågan om upprustning av bostäderna vid jordbruken såsom lämpligt arbetsobjekt.
Rörande behovet av en dylik upprustning anför kommittén (s. 17). I samband med den särskilda folkräkningen 1935/36 gjordes en specialun dersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner. Bostäderna hava vid denna undersökning uppdelats i sex kvalitetsgrupper, varav kvalitets grupp I omfattar de lägenheter, vilka betecknats som förfallna samt de därpå följande grupp II—VI de lägenheter, som uppvisa allt färre av vissa angivna brister. Kvalitetsgrupp VI omfattar sålunda goda lägenheter. Resultatet av undersökningen framgår av följande sammanställning:
Bostäder för
Kvalitetsgrupp Hemmansägare stator» Samtliga (3—99 ha åker) socialgrupper
I ......................................................... 131
16-3 15-1
II ............................................... 3-8
15-3 7-0
III .............................................. 15-6
28-7 18-6
IV .............................................. 59-2
38-5 51-4
V ....................................................... 3-9
0-1 2-5
VI ....................................................... 4-4
1-1
5-4
Tillämpade på totala antalet bostadshus inom landet, bebodda av brukaren, skulle inom storleksgrupperna 3—99 hektar åker cirka 40 000 st. vara förfall na och cirka 60 000 st. mycket bristfälliga.
Sedan undersökningen verkställts, torde emellertid läget hava förändrats genom de förbättringar av bostadshusen, som verkställts under senare år. Sålunda kan nämnas att enligt uppgift av egnahemsstyrelsen lia under bud getåren 1933/34 t. o. m. 1941/42 beviljats sammanlagt 86 149 bostadsförbätt- ringsbidrag, 17 700 nybyggnadslån och 2 974 förbättringslån. Huru många bostadshus, som härigenom upprustats, är icke möjligt att exakt angiva men torde uppgå till omkring 90 000 stycken. Någon uppdelning av bostäderna på skilda socialgrupper är icke möjlig utföra utan synnerligen tidskrävande ar bete men då bland de beviljade ansökningarna ett mycket stort antal torde avse icke jordbrukarbostäder torde många bostadhus vid jordbruk ännu vara i bristfälligt skick. Därjämte hava bidrag utlämnats till upprustning av lantarbetarbostäder.
Kommittén upplyser, att kommittén i syfte att erhålla en uppfattning av omfattningen av de för närvarande planlagda förbättringsåtgärderna, som icke förväntades bliva utförda under år 1943 och sålunda kunde betraktas som en beredskapsreserv, införskaffat uppgifter från hushållningssällskap och egnahemsnämnder. Härav framgår, att det största arbetsobjektet utgjordes av bostadsförbättringarna, vilka beräknades kräva en arbetskostnad av 36 300 000 kronor, motsvarande ungefär 2 000 000 dagsverken vid ca 27 000 arbetsföretag. Omkring 11 000 personer beräknades erhålla sysselsättning under antagande atl arbetena kunde utföras under ett år och pågå ungefär
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
200 dagar i medeltal för hela landet. Samtliga bostadsförbättringsföretag
vore avsedda att utföras med bistånd av statsmedel.
Kommittén framhåller, att då här vore fråga örn utförande av arbetsobjekt
för arbetslöshetens motverkande, borde enligt kommitténs mening behovs-
principen icke tillämpas, enär det härvidlag i första hand gällde att skapa så
många arbetstillfällen som möjligt.
Kommittén har vidare till behandling förehaft frågan om ändring i gällande
grander för bostadsförbättringsunderstöden. Kommittén har härvid uttalat,
att någon höjning av understödets procentuella andel av kostnaderna knap
past kunde ifrågakomma. Däremot har kommittén ansett det kunna ifråga
sättas, att nu utgående maximibidrag per lägenhet höjes från 2 500 till 3 500
kronor. Kommittén framhåller, att de beräknade totalkostnaderna i medeltal
för samtliga företag, för vilka hos egnahemsnämnderna innelåge ännu icke
bifallna ansökningar, syntes motivera detta.
Vad angår behovet av statsmedel för ifrågavarande bostadsförbättrings-
verksamhet framhåller kommittén, att enligt uppgift från egnahemsnämn
derna arbetskostnaderna för inneliggande ansökningar, vilka ännu icke bevil
jats, beräknats till cirka 19 milj. kronor. Om arbetskostnaderna uppskattades
till V3 och materialkostnaderna till 2/3 av totalkostnaderna, skulle sistnämnda
kostnader uppgå till 57 000 000 kronor. Antalet företag vore 13 255 stycken.
Totalkostnaderna per företag kunde sålunda uppskattas till i medeltal 4 300
kronor (80 % härav = 3 440 kronor). Därest samtliga dessa ansökningar
bifölles med högsta möjliga av kommittén föreslaget understöd — såväl pro
centuellt som per företag —- skulle för ändamålet erfordras cirka 45 milj.
kronor. Redan nu inneliggande ansökningar innebure sålunda ett flerdubbelt
större behov av statsanslag än vad riksdagen anvisat för budgetåret 1943/44.
För utförande av en företagsmängd av sagda omfattning torde åtgå 1 100 000
dagsverken eller sysselsättning för cirka 5 500 man under ett år (200 dagar).
I utlåtande den 28 februari 1944 över jordbrukskommitténs prome
moria har egnahemsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, anfört, bland an
nat, att kommittén endast flyktigt berört bostadsförbättringsverksam-
heten och understödsverksamheten avseende inledande av vatten och
avlopp såsom arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt in
träffad arbetslöshet. De framställningar om bostadsförbättringsunderstöd,
som enligt vad kommittén uppgivit innelåge hos egnahemsnämnderna, ut
gjorde en i och för sig betydande arbetsreserv, i dagsverken räknat omkring
1,6 miljoner. Behovet av bostadsförbättringar på landsbygden vore emeller
tid fortfarande så stort, att vid behov en mångdubbel arbetsreserv syntes
kunna åstadkommas. I den utsträckning som byggnadsmaterial kunde an
skaffas borde också bostadsförbättringsverksamheten liksom införande av
vatten och avlopp komma i fråga såsom arbetslöshetsprojekt i förhållande
vis minst samma utsträckning som andra förbättringsarbeten inom jordbru
ket. Liksom för dessa sistnämnda borde sålunda bidragsvillkoren för bo-
stadsförbättringsverksamheten för att flera företag skulle igångsättas göras
något gynnsammare än vad som normalt gällde. Ävenså borde i förväg en
viss stock av arbetsobjekt planläggas för att finnas i beredskap, när arbets
löshet satte in.
Styrelsen har härefter återkommit till sitt tidigare framförda förslag (jfr
årets statsverksproposition V. p. 22), att höja bostadsförbättringsbidraget
från för närvarande högst 2 500 kronor till maximum 3 500 kronor jämte
tillägg för vatten och avlopp. Rörande styrelsens motivering härför får jag
hänvisa till statsverkspropositionen. Vid höjning av maximibeloppet för
bostadsförbättringsbidrag borde enligt styrelsen motsvarande höjning även
vidtagas med avseende å de kronolägenheter, som avsåges i 5 § näst sista
stycket av gällande kungörelse angående bostadsförbättringsverksamheten.
Härutöver har styrelsen emellertid nu föreslagit, alt bostadsförbättrings
bidraget i likhet med vad jordbrukskommittén förordat för förbättringsarbe
ten inom jordbruket bör kunna ytterligare något höjas, därest företaget ge
nomföres inom högst ett år. Utgående från att mera arbetskraft behövde
lejas, därest tiden för arbetenas färdigställande fastställdes till ett år, där
den eljest skulle fått sträcka sig över något längre tid, hade jordbrukskom
mittén för ett flertal förbättringsarbeten inom jordbruket föreslagit viss höj
ning av bidraget. Med samma motivering syntes även bidraget till bostads
förbättringar i dylika fall böra få ökas något, förslagsvis till 4 000 kronor
jämte tillägg för vatten och avlopp.
Styrelsen har vidare föreslagit, alt man borde något lätta på den nuva
rande tämligen restriktiva behovsprövningen vid bidragstilldelning för bostads-
förbättringsverksamhet. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.
För att kunna få till stånd erforderliga arbetsobjekt för bekämpande av
arbetslöshet och i viss anslutning till vad som föreslagits i fråga om förbätt
ringsarbeten inom jordbruket i övrigt, torde behovsprövningen i förevarande
sammanhang icke böra göras fullt så restriktiv som normalt sker. Bidraget
synes sålunda inom ramen för gällande maximibestämmelser böra avvägas
minst så mycket högre som svarar mot merkostnaden vid krigets slut i jäm
förelse med ett mera normalt kostnadsläge efter kriget. I anslutning härtill
torde, även i de fall där behov av bidrag till förbättring av bostad eller in
ledande av vatten och avlopp icke föreligger, ändock ett bidrag böra utgå,
svarande mot nämnda merkostnad jämte en premie, som är tillräcklig för
att stimulera till byggnadsföretagets igångsättande vid det tillfälle då det ur
arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt. I fråga örn tilldelning av bidrag för
såväl bostadsförbättringar som förbättringsarbeten inom jordbruket i allmän
het bör emellertid iakttagas, alt i första hand företag, där behov av sökt bi
drag föreligger, tillgodoses.
.Slutligen har styrelsen ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna
beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke er
satte en gammal. Styrelsen har härom yttrat, bland annat:
Därest vad av styrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättrings
bidraget, bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt
för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet, skulle
vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa bostad med
hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare i jämfö
relse med dom, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som ny-
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
59
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
byggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostads
behovet torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt
och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa ha
samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen an
ser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang, och i avvaktan
på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understöds-
verksamheten på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av
statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke
ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå,
torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten
och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga
4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verk
ställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbätt-
ringsbidrag. Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslags-
titel som bostadsförbättringsbidragsmedlen.
Styrelsen framhåller till sist, att beräkningen av storleken av de anslag av
bidrags- och lånemedel, som borde anvisas för att vid arbetslöshet tagas i
anspråk för igångsättande av bostadsförbättringsarbeten, ställde sig mycket
svår. Med den erfarenhet egnahemsstyrelsen hade om verksamhetens om
fattning under normala förhållanden, uppskattade emellertid styrelsen beho
vet för här avsett ändamål till 35 miljoner kronor i bidragsmedel — varav
5 miljoner kronor till bidrag för uppförande av nya bostäder, utan att dessa
ersatte gamla — 18 miljoner kronor i nybyggnadslånemedel och 12 miljo
ner kronor i förbättringslånemedel. Härmed borde kunna igångsättas arbets
objekt motsvarande minst 3 miljoner dagsverken, vartill komme de sekun
dära arbetstillfällena i byggnadsmaterialindustrier m. m.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har den 12 maj 1944
avgivit yttrande i ärendet.
Kommissionen, som samtidigt yttrat sig jämväl över byggnadslånebyråns
under följande punkt återgivna framställning om anslag till sådan bostads
förbättring, som faller inom byråns område, bär inledningsvis understrukit
den betydelse, som bostadsproduktionen har för upprätthållandet av en hög
sysselsättningsnivå efter kriget.
Kommissionen har härutöver framhållit, att bostadspolitiken på landsbyg
den i allt för ringa grad inriktats på att främja nybyggnad av lägenheter.
I många fall hade den i stället medfört, att allmänna och enskilda medel
nedlagts på reparation av äldre lägenheter, som i stället hade behövt ersät
tas med nybyggnad. I fråga om landsbygden gällde vidare, att den ekonomisk
tekniska detaljplaneringen av arbetena visserligen starkt förbättrats men
dock icke utvecklats på sådant sätt, som de ökade offentliga och enskilda
investeringarna skulle motivera. Med de ekonomiska uppoffringar som gjorts
skulle i många fall ännu bättre resultat, i form av en ytterligare höjd bo
stadsstandard, lia kunnat vinnas, om planeringen mera genomgående kunnat
skötas med tillräcklig omsorg.
Egnahemsstyrelsens förslag om höjning av bostadsförbättringsbidragets
maximum —- frånsett bidraget till vatten och avlopp — till 3 500 kronor för
vanliga fall samt till 4 000 kronor, därest arbetet färdigställes inom ett år,
har kommissionen biträtt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
61
Kommissionen har ej ansett det ur sysselsättningssynpunkt vara nödvän
digt att slopa behovsprövningen. De otillfredsställda bostadsbehov, som re
presenterades av de mindre bemedlade familjerna på landsbygden, vöre
enligt kommissionen så omfattande, att tillräckliga arbetsobjekt borde kun
na åstadkommas, även om behovsprövningen i viss utsträckning bibehölles.
Dock kunde lättnader i densamma säkerligen vara motiverade. Egnahems
styrelsens förslag, att bidrag motsvarande den merkostnad som uppstode för
arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kri
get skulle kunna utgå, ändock att »behov av bidrag till förbättring av bostad
eller inledande av vatten och avlopp icke förelåge» syntes kommissionen täm
ligen svårt att praktiskt tillämpa på grund av omöjligheten att närmare de
finiera vad som skulle anses med »normalt kostnadsläge». En sådan regel
syntes så mycket mindre behövlig, som alla rimliga behov borde kunna till
godoses genom en något friare behovsprövning. Även i fråga örn förbättrings-
lånen syntes en friare behovsprövning böra tillämpas, särskilt vid de tider,
då arbetsmarknadssituationen krävde, att bostadsproduktionen stimulerades.
I fråga om egnahemsstyrelsens förslag att bostadsförbättringsbidrag skulle
få utgå även till nybyggnad, som ej avses att ersätta en gammal, framhåller
kommissionen, att förslaget medförde, att egnahemsbyggaren härvid finge
utnyttja icke mindre än tre olika låne- och stödformer, nämligen egnahems
lån, tilläggslån och bidrag. Då det emellertid — i avvaktan på bostadssociala
utredningens förslag — varit svårt att här föreslå något annat än ett proviso
rium, ville kommissionen likväl förorda förslaget. Kommissionen ville emel
lertid samtidigt understryka, att låne- och stödformerna snarast möjligt gjor
des mera enhetliga.
Kommissionen säger sig slutligen intet ha alt erinra beträffande de för
slag örn anslag på beredskapsstat, som framlagts av egnahemsstyrelsen. Den
föreslagna summan på 65 miljoner vore icke för hög i förhållande till de be
hov, som kunde framträda i en arbetslöshetskris. Snarare kunde man ifråga
sätta, om den icke vore för låg. Särskilt torde en ökning av det för uppfö
rande av nya bostäder avsedda bidragsbeloppet kunna diskuteras. Möjlig
heten att utnyttja ett större anslag syntes dock vara begränsad av den otill
räckliga tillgången på planerings- och administrationspersonal. Med hänsyn
härtill vågade kommissionen icke föreslå någon ändring.
I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av
styrelsen för Malmöhus
läns småbrukar förbund
den 5 augusti 1943 gjord framställning, vari hem
ställts, bland annat, att medel i vidgad omfattning måtte ställas till förfo
gande för bostadsförbättringar på landsbygden.
I yttrande över nämnda framställning har
egnahemsstyrelsen
hänvisat till
sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.
Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har egnahemsstyrel- fåre
sen föreslagit, att å beredskapsstat måtte uppföras anslag till bosladsför-
dragandet,.
bättringsverksamheten å tillhopa 65 miljoner fördelade på 35 miljoner till bi
drag, 18 miljoner lill nybyggnadslån och 12 miljoner lill förbättringslån.
Egnahemsstyrelsens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering.
Innan jag ingår på anslagsfrågorna, vill jag taga ställning till vissa av
jordbrukskommittén och egnahemsstyrelsen föreslagna ändringar i nu gäl
lande grunder för bidrag till bostadsförbättringar på landsbygden.
Jordbrukskommitténs förslag att helt avskaffa behovsprövningen anser
jag mig icke kunna biträda. Däremot bör, örn det ur sysselsättningssyn
punkt befinnes påkallat, mera liberala normer vid bedömningen av bidrags-
ansökningarna kunna tillämpas. Då frågan örn vilka lättnader, som böra
vidtagas, torde bliva beroende av arbetslöshetsläget, vill jag förorda, att
Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare direktiv i ämnet.
Såväl jordbrukskommittén som egnahemsstyrelsen ha föreslagit höjning
av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag. Kommissionen för eko
nomisk efterkrigsplanering har tillstyrkt detta förslag.
Som jag vid behandling av motsvarande anslagspunkt i årets statsverks-
proposition framhöll, har egnahemsstyrelsen redan tidigare framlagt för
slag örn en sådan höjning. Jag anförde med anledning härav, att jag under
rådande förhållanden och då så kort tid förflutit efter riksdagens prövning
av frågan om maximibeloppet ej ansåge mig kunna biträda ifrågavarande
förslag. I princip vidhåller jag nämnda ståndpunkt. Då emellertid arbets
löshetssituationen kan bliva sådan, att bostadsbyggandet på landsbygden
behöver kraftigare stimuleras, än som kan ske med de nuvarande bidra
gen, vill jag tillstyrka, att, därest situationen skulle påkalla detta, bidragen
må kunna jämkas uppåt. I vilken grad detta bör ske, anser jag böra bli
beroende av den befarade arbetslöshetskrisens intensitet samt den tidpunkt,
då densamma kommer att sätta in. Med hänsyn härtill finner jag det nu
ej lämpligt att närmare fixera bidragsbeloppen, utan vill jag föreslå, att
Kungl. Maj:t bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget avgöra
i vad mån en höjning av bidragen må äga rum. Vad här sagts, anser jag
böra äga tillämpning jämväl med avseende å egnahemsstyrelsens förslag rö
rande höjning av bidraget, därest det befinnes önskvärt att arbetet färdig
ställes inom ett år.
Egnahemssstyrelsens förslag att bidrag skulle kunna utgå motsvarande
den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett
mera normalt kostnadsläge efter kriget ändock att behov av bidrag ej före-
låge, anser jag mig på av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
anförda skäl ej kunna biträda. Däremot vill jag förorda styrelsens förslag,
att bidrag av statsmedel må utgå för utförande av ny bostad, även då den
ej ersätter en gammal byggnad.
I likhet med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anser jag,
att betydande belopp böra upptagas å beredskapsstat för nu ifrågavarande
ändamål. Fortfarande är nämligen bostadsstandarden på landsbygden ut
omordentligt låg, och den lärer icke kunna höjas i någon större utsträck
ning utan statens stöd. När jag trots min vetskap örn det stora förefintliga
behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten förordade att i
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
63
årets statsverksproposition skulle äskas allenast relativt begränsade belopp
för ändamålet, utgick jag från att de å riksstaten upptagna anslagsbelop-
pen skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att tagas i anspråk,
örn det tryckta läget beträffande materialförsörjningen lättade. I enlighet
härmed torde å beredskapsstat II böra uppföras såsom bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor, till lånefonden för
främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8 miljoner kronor samt till
lån för bostadsförbättringsverksamhel 5 miljoner kronor.
Skulle en arbetslöshetskris uppstå, förefaller det mig uppenbart, att den
betydande arbetsreserv som bostadsförbättringsverksamheten erbjuder med
ett stort antal, i hela landet kringspridda arbetsföretag bör utnyttjas, i den
mån tillgången på material så medgiver. För detta ändamål torde å bered
skapsstat lil böra uppföras till bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 20 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostads
byggande på landsbygden 10 miljoner kronor samt till lån för bostadsför-
bättringsverksamhet 7 miljoner kronor.
Samma skäl, som föranlett mig att å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår äska betydande belopp för de i det föregående angivna ändamålen,
anser jag motivera att å nämnda stat beräknas medel i förhållandevis samma
utsträckning för förbättrande av lantarbetarnas bostadsförhållanden. Enligt
vad egnahemsstyrelsen uppgivit har under innevarande budgetår en stark
stegrad efterfrågan på lån och bidrag för förbättrande av lantarbetarbostäder
gjort sig gällande. Egnahemsstyrelsen har sålunda upplyst att under inne
varande budgetår för tiden till och med den 4 maj 1944 beviljats lantarbetar
bostadslån å sammanlagt 2 419 250 kronor samt lantarbetarbostadsbidrag
å tillhopa 116 400 kronor. Styrelsen har vid ett sådant förhållande ansett
att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår borde uppföras ett anslag av
5 miljoner kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetar
bostäder samt för beviljande av bidrag till samma ändamål ett belopp av
300 000 kronor. Mot egnahemsstyrelsens uppskattning har jag intet att er
inra. Av lånemedlen anser jag ett belopp av 2 miljoner kronor böra upp
föras å beredskapsstat II samt 3 miljoner kronor å beredskapsstat III. Det
för bidrag erforderliga beloppet torde böra utgå från anslaget till bidrag till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Beträffande låneanslagen kommer jag att i annat sammanhang fram
ställa förslag. Här hemställer jag under åberopande av det anförda, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels
till
Bidrag till främjande av bostadsbgggande på
landsbygden
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ............................ kronor 15 000 000
dels ock
till
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden
å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av............................kronor 20 000 000.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
[4.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 19 april 1944
har
statens byggnadslånebgrå
framlagt förslag i fråga om uppförande å all
män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till sådana åtgärder för
förbättrande av bostadsförhållandena, som falla inom byråns verksamhets
område. Byråns anslagsäskanden avse anslag dels å driftbudgeten under femte
huvudtiteln till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer samt
till Bidrag till inrättande av pensionärshem, dels å kapitalbudgeten under
statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för
låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt till
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Med hänsyn till det inbördes samband, som dessa olika anslag ha, torde
byggnadslånebyråns anslagsäskande få upptagas till behandling i ett samman
hang under förevarande anslagspunkt.
Byggnadslånebyrån har inledningsvis erinrat örn att frågan om bostads
byggandets förutsättningar efter ett vapenstillestånd ansetts böra göras till
föremål för en speciell utredning såsom ett led i den allmänna ekonomiska
efterkrigsplaneringen. Särskilt med hänsyn härtill säger sig byrån ha trott
sig kunna förutsätta, att bostadsproduktionen vore avsedd att beredas ett
avsevärt utrymme i den blivande beredskapsstaten. I anledning härav hade
byrån funnit anledning framlägga kalkyler över de anslagsbehov, som kunde
föranledas av olika i årets statsverksproposition angivna alternativ (Inkoms
terna s. 14 ff.), nämligen dels en förbättring av marknadsläget, dels ock
risken för inträdandet av en allmän arbetslöshetskris. Byrån har erinrat om
att det förra av dessa båda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara
aktuellt i och med att Kungl. Maj :t nyligen fastställt en vidare ram för inne
varande års bostadsbyggnadsverksamhet än den, från vilken byrån utgick i
sina förliden höst avgivna petita. I fråga om det senare alternativet, d. v. s.
ett ökat bostadsbyggande såsom medel för lindrande av en mera omfattande
arbetslöshet, ansåge sig byrån böra, under hänvisning till förenämnda utred
ning, göra det uttalandet, att även om bostadsmarknadssituationen i och för
sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man
dock med hänsyn till möjligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande
stabilitet hos bostadsbyggandet icke syntes böra räkna med en produktion,
överstigande 50 000 lägenheter för år.
Vad angår anslag å beredskapsstaten till bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer anför byrån i huvud
sak följande.
Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit, att för budgetåret
1944/45 ett anslag å 30 miljoner kronor måtte anvisas för
bostadsanskaff-
ningslån.
Det synes byggnadslånebyrån motiverat att i beredskapssyfle ytter
ligare betydande belopp anvisas för ändamålet. En femtioprocentig ökning
av anslaget, d. v. s. uppförande av ett beredskapsanslag å 15 miljoner kronor
för bostadsanskaffningslån, torde icke förslå längre än till täckande av det
nu föreliggande direkta lånebehov, som tillbakahållits allenast av bristande
medelstillgång. Byrån anser det med andra ord sannolikt, att antalet lånean-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
65
sökningar kommer alt mycket snabbt ökas långt utöver vad som motsvarar en dylik anslagsökning, varvid man alltså på en gång skapar en viss arbets- reserv och åstadkommer en önskvärd förbättring av här ifrågavarande fa miljers bostadsförhållanden. Tydligt är emellertid att den arbetsmarknads politiska effekten vid en dylik anslagsökning är förhållandevis ringa; enligt byråns bedömande bör, örn behovet att skapa arbetstillfällen starkare accen tueras, beredskapsanslaget upptagas till samma belopp som föreslagits skola anvisas å kapitalbudgeten, d. v. s. 30 miljoner kronor.
Det tilläggslånebehov, som uppstår vid en ökning av medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån i enlighet med vad i det föregående föreslagits upp skattar byggnadslånebyrån vid det förra alternativet till 3 och vid det senare till 5 miljoner kronor. Vidare torde för hyresrabatter böra upptagas ytter ligare omkring 1 respektive 2 miljoner kronor; sistnämnda belopp torde här vid vara tillräckliga jämväl därest anslaget — såsom skett under de sistför- flutna budgetåren — belastas med utgifter för täckande av de onormalt höga bränslekostnaderna.
1 fråga om anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem framhåller byrån, att de skäl, som anförts till stöd för en utvidgning av verksamheten för de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning syntes äga giltighet även i fråga örn byggandet av pensionärshem. Byrån hade för den skull ansett sig böra föreslå, att å beredskapsstaten för nästa budgetår anslag uppfördes till bidrag till dylika hem. Den mycket betydande ökningen av antalet ansökningar motiverade enligt byråns uppfattning, att anslaget i första hand upptoges till åtminstone 5 miljoner kronor. För det fall att en verklig arbetslöshetssituation kunde befaras inträda, ansåge sig byrån böra föreslå en medelsanvisning för ändamålet av 15 miljoner kronor.
Vidkommande de anslag, som ha avseende å bostadsförsörjning en i allmänhet, har byrån framlagt vissa alternativa uppskattningar rörande lägenhetstillskottet under kalenderåren 1944 och 1945. Byrån yttrar härom i huvudsak följande.
Det är givetvis förenat med avsevärda svårigheter att beräkna såväl om fattningen av den bostadsproduktion, som kommer att igångsättas under åter stoden av detta år, som ock — framför allt -— huru stor del av sagda pro duktion, som avses bli slutförd före årsskiftet. Enligt byråns uppfattning torde man emellertid vid den nu medgivna vidgade byggnadslicensgivningen böra uppskatta 1944 års lägenhetstillskott i tätorterna till omkring 40 000.
Förutsättningar för bedömande av det sannolika produktionsresultatet för år 1945 föreligga ännu icke. Uppenbart är att rådande bostadsmarknadsläge motiverar en kraftig ökning av bostadsbyggnadsverksamheten. Det synes emellertid knappast antagligt, att materialförsörjningsläget inom kort så radi kalt förändras, att bostadsbristen kan helt hävas under nästkommande år; den härför erforderliga stegringen i bostadsproduktionen skulle för övrigt få en sådan omfattning, att den skulle kunna medföra risker för att den relativa nedgång i bostadsefterfrågan, som på grund av demografiska förhållanden sannolikt kommer att inträda under en icke alltför avlägsen framlid, får en krisartad effekt på bostadsbyggnadsindustrin. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig byrån böra kalkylera med ett tillskott för år 1945 av högst 50 000 lägenheter i tätorterna; denna prognos vilar dock på det antagandet, alt arbetsmarknadspolitiska skäl motivera en dylik produktionsökning. Därest
Bihang titt riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr USl.
5
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
skäl av sistnämnda art utebli, har byrån såsom en arbetshypotes räknat med
ett tillskott under nästa år av omkring 40 000 lägenheter.
Av det sagda följer, att byrån vill ifrågasätta uppförande å beredskapsstaten
av lånemedel erforderliga för att finansiera en bostadsproduktion i tätorterna
under år 1945 av lägst 40 000 och högst 50 000 lägenheter.
En sådan i beredskapssyfte planerad utvidgning av 1945 års bostadspro
duktion, att densamma kommer att omfatta — förutom det antal lägenheter
i tätorterna, som kan beräknas erhållas vid en medelsanvisning å bered-
skapsstat av 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån samt 5 miljoner
kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem — så många lägenheter,
tillkomna med stöd av tertiärlån, att 1945 års totala lägenhetstillskott uppgår
till 40 000, giver enligt byggnadslånebyråns beräkningar vid handen, att det
sammanlagda medelsbehovet för tertiärlån under budgetåret 1944/45 kommer
att uppgå till 124 miljoner kronor. Byrån har härvid bortsett från eftersläp
ning vid behandlingen av låneärenden.
Därest åter målsättningen för 1945 års bostadsproduktion sättes till 50 000
lägenheter i tätorterna uppgår — under antagande att anslag för bostads
anskaffningslån och pensionärshemsbidrag komma att uppföras å bered-
skapsstat med 30 respektive 15 miljoner kronor — det av byrån för budget
året 1944/45 beräknade totala medelsbehovet för tertiärlån till 145 miljoner
kronor.
Under antagande att tertiärlånemedel böra ställas till förfogande i sådan
omfattning, att förutsättningar skapas för dels avarbetande under inneva
rande år av befintlig arbetsbalans å tertiärlåneavdelningen, dels en produk
tion finansierad på sätt här nyss angivits av cirka 40 000 bostadslägenheter
i tätorterna under år 1945, samt med beaktande därav att vid början av detta
budgetår en reservation av tertiärlånemedel förelåg, uppgående till cirka
14 miljoner kronor, uppskattar byrån det å beredskapsstat erforderliga ter-
tiärlåneanslaget till 80 miljoner kronor. Byrån har härvid utgått från att ena
handa belopp för ändamålet uppföres å kapitalbudgeten för nästkommande
budgetår.
En alternativ uppskattning baserad på samma förutsättningar sorn nyss
angivits men med det undantaget, att målsättningen för 1945 års produktion
skall vara 50 000 lägenheter, finansierade med bland annat den i det före
gående omförmälda högsta medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån
och bidrag till pensionärshem, utvisar ett extra tertiärlånebehov av i runt tal
100 miljoner kronor.
Vad härefter angår det tilläggslånebehov, som svarar mot en utvidgning av
tertiärlånegivningen på sätt här ifrågasatts, får byggnadslånebyrån först fram
hålla, att de erfarenheter byrån hittills vunnit synas utvisa, att tilläggslåne-
behovet är mindre än vad byrån i tidigare gjorda framställningar till Kungl.
Majit ansett sig böra räkna med. Enligt byråns beräkningar torde det sålunda
kunna antagas, att befintliga tilläggslånemedel skola vara tillräckliga vid upp
förande å beredskapsstat av ett anslag örn 80 miljoner kronor för tertiärlån.
Skulle däremot sistnämnda anslag i stället upptagas till 100 miljoner kronor,
lärer tilläggslåneanslaget böra förstärkas med cirka 7 miljoner kronor.
Under hänvisning till det anförda och med beaktande av de av byggnads
lånebyrån förutsatta olika alternativen har byrån hemställt att å allmän be
redskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
67
Belopp kronor
Ali. I
Alt. II
A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:
1. Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnri ka familjer .......................................................... 1 000 000 2 000 000
2. Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 5 000 000 15 000 000 B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer............................ 15 000 000 30 000 000 C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder stöd :
1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ...... ................................................................... 80 000 000 100 000 000
2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .......................................................................... 3 000 000 12 000 000
Över byggnadslånebyråns framställning har kommissionen för ekonomisk efterkrig s plane ring i skrivelse den 12 maj 1944 avgivit yttrande. Kommissio nen, som i samma skrivelse yttrat sig jämväl över egnahemsstyrelsens under föregående punkt återgivna hemställan om anslag till åtgärder för förbätt rande av bostadsförhållandena på landsbygden, har inledningsvis helt all mänt anfört, att en av de viktigaste förutsättningarna för afl det skulle lyc kas att hålla en hög sysselsättningsnivå efter kriget vore att bostadsproduktio nen kunde bringas upp till minst lika stor omfattning, som före kriget. Bo stadspolitiken intoge därför en mycket viktig plats i det allmänna sysselsätt- ningsprogrammet. I fråga om byggnadslånebyråns framställning säger sig kommissionen intet ha att erinra.
Då man går att uppgöra förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret
Departements-
1944/45 måste med hänsyn till läget på bostadsmarknaden bostadsbyggandet cheten-i städerna, speciellt de större städerna, bliva ett av de arbetsobjekt, som först komma i åtanke. På grund av bostadsbristen böra å beredskapsstat i första hand uppföras anslag, som äro avsedda att tagas i anspråk, då marknads läget medgiver detta, samt i andra hand anslag, avsedda att tagas i an språk vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Byggnadslånebyrån har jämväl beaktat detta i sin föreliggande framställning. Byråns äskan den enligt alternativ I avse sålunda anslag av förstnämnda typ, d. v. s. anslag, som böra hänföras till beredskapsstat II. Byrån har framhållit, att anslagen enligt alternativ I beräknats med utgångspunkt från ett uppskattat lägen- hefstillskott i tätorterna av omkring 40 000. Byrån har emellertid härvid på pekat, att nämnda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara aktuellt i och med att Kungl. Majit nyligen fastställt en vidare ram för 1944 års bostads- byggnadsverksamhet, än den från vilken byrån utgått i sina petita för bud getåret 1944/45. Byrån räknade för sin del numera med ett tillskott under år 1945 av omkring 40 000 lägenheter.
I fråga örn anslagsberäkningen enligt alternativ II har byrån anfört, att, även om bostadsmarknadssituationen i och för sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man dock med hänsyn till möj-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 281-
ligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostads
byggandet ej syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lä
genheter för år.
Mot de av byrån från förenämnda utgångspunkter föreslagna anslagen å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår till främjande av bostadsbyggnads-
verksamheten har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn emellertid
till att anslaget å driftbudgeten till hyresrabatter för mindre bemedlade,
barnrika familjer har karaktär av förslagsanslag anser jag onödigt att upp
föra anslag för ändamålet å beredskapsstaten. Med beaktande härav böra un
der beredskapsstat II uppföras övriga av byrån enligt alternativ I äskade an
slag samt under beredskapsstat III anslag till belopp motsvarande skillnaden
mellan de enligt alternativ II och I äskade beloppen. Jag vill dock beträffan
de anslaget till Bidrag till byggande av pensionärshem förorda, att å bered
skapsstat II endast äskas ett belopp av 3 miljoner kronor medan återstoden
elier 12 miljoner kronor hänföres till beredskapsstat III.
I enlighet härmed tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat II respektive
III för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:
A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:
Beredskapsstat
II
III
Belopp kronor
B.
C.
Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder
stöd:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
3 000 000
12 000 000
15 000 000
15 000 000
80 000 000
20 000 000
3 000 000
9 000 000
senare hemställan. Här
dels till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av.......................................................................... kronor 3 000 000
dels ock till Bidrag till inrättande av pensionärshem å all
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av......................................................... kronor 12 000 000.
[5.] Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I
skrivelse den
18 augusti 1943 har statens nämnd för samlingslokaler framlagt förslag rö
rande behovet av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1944/45.
Investeringsutredningen, som tagit del av nämndens skrivelse, har i sitt
betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
69
måtte upptagas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln lill Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 1 000 000 kronor,
dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån för an ordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 2 000 000 kronor.
Investeringsutredningens förslag rörande anvisande av medel för anord nande av allmänna samlingslokaler anser jag mig böra tillstyrka. Anslagen för ändamålet synas böra anvisas under allmän beredskapsstat III. I fråga örn anslaget till Lån för allmänna samlingslokaler gör jag hemställan un der kapitalbudgeten. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks dagen
att till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av..................................................... kronor 1 000 000.
Blindvård.
[6.]
Bidrag till uppförande
av
hem för blinda
i
förskolåldern.
I skrivel
se den 9 december 1940 har direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda gjort framställning örn bidrag till uppförande av en bygg nad för hem för blinda barn i förskolåldern. I fråga örn behovet av en dylik byggnad hänvisar direktionen till en skrivelse från institutets rektor, vari denne anför i huvudsak följande.
I anslutning till ett av direktionen över institutet och förskolan för blinda med anslag från institutets fondmedel år 1906 i Nynäshamn upprättat hem för arbetsföra yngre blinda kvinnor hade sedan år 1915 funnits ett hem för ett tiotal blinda barn i åldern 2—7 år. Sedan hemmet år 1938 försålts hade som ett provisorium ett hem åt barnen inrymts inom förskolans lokaler. De åt barnhemmet upplåtna lokalerna vore dock närmast avsedda för förskolans elever och behövde användas för dessas behov. För barnhemmets behov vore lokalerna därjämte alltför små och med ofördelaktigt läge. Antalet inträdes ansökningar till hemmet vöre flera, än vad under närvarande omständigheter kunde bifallas. Under dessa förhållanden vore det av största vikt, att andra lokaler för barnhemmets räkning komme till stånd. Erfarenheterna från de 25 år, under vilka barnhemmet varit i verksamhet, hade tydligt ådagalagt, att det haft en betydelsefull uppgift att fylla. Det hade varit ett gott hem för föräldralösa barn och andra, vilka annars under synnerligen ogynnsamma omständigheter skulle fått framleva sina tidigaste år på ett sätt, som blivit till skada för hela deras liv.
Vid rektorns skrivelse funnos fogade av arkitekten C. O. Hallström upp rättade ritningar och kostnadsberäkningar till en byggnad för ett nytt barn hem. Byggnaden är avsedd att uppföras å institutets område i närheten av rektorsbostaden. Hemmet är beräknat för 15 barn men uppgives utan större olägenhet kunna utökas till att mottaga 17 barn. Kostnaderna för hemmet be räknades av Hallström till 110 000 kronor. Av nämnda belopp kunde enligt rektorns skrivelse ett belopp motsvarande försäljningssumman för hemmet
Departements
chefen.
70
Kunell. Maj.ts proposition nr 281.
i Nynäshamn eller 58 000 kronor ställas till förfogande från institutets fond
medel, medan återstoden 52 000 kronor borde tillskjutas av statsmedel. Kost
naderna för anskaffande av erforderliga inventarier uppgives kunna bestri
das av institutets fondmedel, medan driftkostnaderna för hemmet beräknas
kunna bestridas av inflytande vårdavgifter samt avkastningen av vissa fond
medel.
Med biträdande av rektors förslag hemställde direktionen, att Kungl. Maj :t
ville dels medgiva, att inom institutets område finge uppföras ett hem för
blinda barn under skolåldern dels ock såsom bidrag till hemmets uppföran
de anvisa ett belopp av 52 000 kronor att utgå från anslaget till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m.
Direktionens framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen, socialsty
relsen och länsstyrelsen i Stockholms län, medan statens arbetsmarknads
kommission i avgivet yttrande förklarat att medel för ändamålet borde an
visas från annat håll än anslaget till arbetsmarknadens reglering.
Sedan ärendet överlämnats lill investeringsutredningen, har utredningen,
som ansett kostnaderna för ifrågavarande byggnad numera böra uppskattas
till 130 000 kronor, i sitt betänkande hemställt, att för hemmets uppförande
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag
av 72 000 kronor, vilket anslag sålunda skulle avse att täcka skillnaden mel
lan den av utredningen beräknade kostnaden och det belopp, 58,000 kronor,
som kunde ställas till förfogande av fondmedel.
Dt^clheten"**'
^en ämnade redogörelsen anser jag framgå, att behov föreligger av
ett hem för omhändertagande av blinda barn i förskolåldern, vilka av en
eller annan anledning ej kunna uppfostras av föräldrarna eller på annat sätt
komma i åtnjutande av lämplig vård. De lokalförhållanden, varunder det
för dylikt ändamål vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda in
rättade hemmet för närvarande bedriver sin verksamhet, synas vara sådana,
att hemmet ej längre än som är nödvändigt bör kvarstanna i nämnda lo
kaler. Därest hemmet fortfarande skall vara anknutet till institutet, vilket
jag anser lämpligt, torde det vara erforderligt, att en särskild byggnad upp
föres för detsamma. Mot det av direktionen för institutet i sådant hänseende
framlagda förslaget har jag intet att erinra. Jämväl de av investeringsutred
ningen för hemmet beräknade kostnaderna, 130 000 kronor, anser jag mig
böra godtaga. Då för hemmets uppförande ett belopp av 58 000 kronor samt
för dess inredning hela kostnaden kan bestridas av för institutet tillgängliga
fondmedel, inskränker sig det härutöver erforderliga medelsbehovet till
72 000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp anser jag böra uppföras å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Jag förutsätter, att kost
naderna för hemmets drift liksom hittills skett jämväl i fortsättningen skola
bestridas av till institutets förfogande .stående fondmedel.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
71
att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i för skolåldern å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 uppföra ett anslag av.................................... kronor 72 000.
Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.
[7.] Statens alkoholistanstalt å Vcnngarn: Centraltvättstuga för personal m, m. I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till 1941 års riksdag
(Bil. 5, p. 2) framlagda förslag anvisade riksdagen till Statens alkoholist
anstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 115 000 kronor. Anslaget var avsett för uppförande av dels två bostadshus för gift personal dels ock en byggnad inrymmande centraltvättstuga för personalen samt vissa andra anordningar. Sedan 1942 års riksdag (skr. nr 5, p. 41) medgivit, att den del av ifrågavarande anslag, som beviljats för uppförande av två bostadshus för gift personal, finge — oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande förut sättningarna —- under budgetåret 1942/43 tagas i anspråk för därmed avsett ändamål, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1942 åt byggnads styrelsen alt i samråd med anstaltsstyrelsen för en sammanlagd kostnad av 70 000 kronor låta uppföra berörda bostadshus. Återstoden av anslaget, 45 000 kronor, vilken avsetts för uppförande av centraltvättstuga m. m., har ännu ej ställts till förfogande.
Från anstaltsledningens sida har framställts önskemål om att centraltvätt stugan m. m. snarast möjligt måtte komma till utförande. Från samma håll har uppgivits, att trots inträdda prisstegringar det å förenämnda anslag kvarstående beloppet borde vara tillfyllest för ändamålet.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bekostande av ifrågavarande tvättstuga m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 45 000 kronor.
Medel för uppförande av ifrågavarande centraltvättstuga m. m. torde nu böra upptagas under ett å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppfört anslag, vilket torde böra betecknas Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. Anslaget synes böra hän föras till beredskapsstat II.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 45 000.
Före draganden,.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Fattigvård och barnavård.
[8.] Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem. I skrivelse den 31 augusti
1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för in
lösen av Folåsa skolhem samt för vissa byggnadsarbeten vid hemmet, där
vid styrelsen erinrat örn sina tidigare förslag i ämnet. Frågan örn förvärv av
skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte hu
vudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen
medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för bygg
nadsarbetena vid skyddshemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen.
Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 16 september
1941, att vissa av skyddshemmets byggnader i sitt nuvarande skick vore
mindre väl lämpade för sina ändamål. I huvudbyggnaden, som användes för
förläggning av eleverna, måste sålunda i varje sovsal inrymmas ej mindre
än 12—14 elever. Tvättrummet vore vidare för litet för det nuvarande anta
let elever och de sanitära anordningarna i övrigt synnerligen bristfälliga.
Köksutrymmena vore väl tilltagna men utrustningen opraktisk och otidsenlig,
och lokal för gymnastik, lekar och inomhusidrott saknades. Föreståndarens
bostad, för närvarande inrymd i huvudbyggnaden, bestode av tre rum utan
kök och lärarens bostad av två mycket små rum samt ett utrymme, provi
soriskt använt som kök. Arbetsledaren, rättaren och en extra lärare måste
förhyra bostäder i närmaste byar. Anordningen försvårade i hög grad för
denna personal att i behövlig omfattning kunna ägna sig åt elevernas över
vakning.
Vid socialstyrelsens skrivelse var fogat ett av arkitekten Birger Jonson i
samråd med skyddshemmets styrelse och med skyddshemsinspektören ut
arbetat förslag till ombyggnad av hemmet. Detta förslag, beträffande vars de
taljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, omfattade ombyggnad
och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybygg
nad av gymnastikhus och bostäder för föreståndare och lärare. Kostnaderna
för byggnadsarbetena beräknades till 270 000 kronor.
Över socialstyrelsens framställning avgåvos utlåtanden den 28 oktober 1941
av byggnadsstyrelsen och den 2 mars 1942 av 1940 års civila byggnadsutred-
ning.
Byggnadsstyrelsen framhöll beträffande gymnastikbyggnaden, att gym
nastiksalens golvyta syntes kunna minskas till 10 X 16 meter, att särskilt red-
skapsrum icke vöre erforderligt samt att golvytan i denna byggnads botten
våning genom vissa förenklingar beträffande planläggningen syntes kunna
något minskas.
Även 1940 års civila byggnadsutredning förordade en minskning av gym
nastiksalen till 10 X 16 meter. Utredningen ansåg vidare, att föreståndare
bostaden borde minskas från omkring 170 till omkring 140 kvadratmeter in
klusive expedition samt lärarbostaden från omkring 105 till omkring 85
kvadratmeter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
73
I skrivelse den 10 oktober 1942 hemställde socialstyrelsen ånyo om anvi sande av medel för utförande av de av styrelsen föreslagna arbetena vid skyddshemmet. Styrelsen framhöll därvid, att samtliga förläggningslokaler vid skyddshemmet bland annat ur sanitär synpunkt vore i så bristfälligt skick, att snar reparation och viss omändring av desamma syntes vara oundgäng ligen nödvändig. Styrelsen påpekade vidare, att hemmet efter utförande av de föreslagna omändringsarbetena skulle kunna överbeläggas i ökad ut sträckning, vilket med rådande platsbrist vore av synnerlig betydelse. Behöv liga reparationsarbeten samt nybyggnader och omändringsarbeten vore emel lertid enligt styrelsens mening av den omfattningen, att de av ekonomiska skäl icke borde utföras med mindre äganderätten till skyddshemmet över- ginge till staten.
I yttrande den 4 november 1942 över sistnämnda framställning framhöll byggnadsstyrelsen, att de till 270 000 kronor beräknade kostnaderna för skyddshemmets iståndsättande med hänsyn till inträffade prisstegringar icke syntes förslå, varför, därest kostnaderna skulle hållas inom detta belopp, en beskärning av de föreslagna arbetena vore erforderlig.
I sin förstnämnda skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen nu ånyo understrukit, att skolhemmet vore i mycket dåligt skick och i starkt behov av en genomgripande restaurering.
Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen lå tit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbe tena. Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade bygg- nadsförslaget ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats sålunda: För elevhemsbyggnaden .............................................................. kronor 85 000
» skolbyggnaden .......................................................................... » 20 000 » gymnastikbyggnaden ................................................... » 99 500 » rektorsbostaden .......................................................................... » 49 000 , » lärarbostaden .............................................. » 39 500 » utvändiga ledningar och planering.......................................... » 16 000
» arvoden, administration och oförutsedda utgifter . .
»
25 000
Summa kronor 334 000.
Utredningen hemställer i enlighet härmed, att å allmän beredskapsstat för budge’tåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsarbeten måtte upptagas ett anslag av 334 000 kronor.
Sedan vid innevarande års riksdag beslut fattats om inlösen av Folåsa
Departements-
skolhem, synes tidpunkten nu vara inne att för riksdagen framlägga det av ettien. socialstyrelsen vid upprepade tillfällen framförda förslaget om skyddshem mets iståndsättande. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de befintliga byggnaderna vid hemmet bland annat ur sanitär synpunkt äro i mycket brist fälligt skick samt i starkt behov av en genomgripande restaurering. Den nu varande rumsdispositionen i elevhemsbyggnaden omöjliggör vidare en ända målsenlig förläggning av eleverna. De för rektor och lärare i denna bygg-
74
Kungl. Majlis proposition nr 281.
nåd anordnade bostäderna äro myckel otillfredsställande, vartill kommer att
bostäder saknas för vissa befattningshavare vid skyddshemmet. Slutligen sak
nas vid skyddshemmet lämplig lokal för gymnastik, lek och idrott. Social
styrelsen har nu föreslagit ombyggnad och renovering av elevhems- och
skolbyggnaderna samt uppförande av gymnastikhus och bostäder för rektor
och lärare. Då jag blivit övertygad örn angelägenheten av de av styrelsen
föreslagna byggnadsarbetena, vill jag förorda, att de bringas till utförande.
Härvid böra emellertid beaktas de erinringar beträffande gymnastikbyggna
den, som framförts av byggnadsstyrelsen och i 940 års civila byggnadsutred-
ning. Vad beträffar rektorsbostaden förordar jag, att densamma begränsas
till omkring 150 kvadratmeter inklusive expedition. Vidkommande slutligen
lärarbostaden synes denna i enlighet med civila byggnadsutredningens för
slag kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.
Kostnaderna för de av socialstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena ha en
ligt senaste beräkningar uppskattats till 334 000 kronor. Till dessa beräkning
ar kan jag ansluta mig. Emellertid synes detta belopp med iakttagande av
de förenklingsåtgärder, som jag i det föregående förordat, kunna reduceras
med omkring 12 000 kronor. För arbetenas utförande skulle alltså erfordras
ett anslag av 322 000 kronor, vilket torde böra uppföras å allmän beredskaps-
stat II för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .......................................................................... kronor 322 000.
[9.] Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.
Uppförande av gymnastikhus vid Ljung askogs oeh Sundbo
yrkeshem. Med bifall till av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition
(femte huvudtiteln, p. 83) framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1939/40 till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yr
keshem m. fl. ett reservationsanslag av 343 000 kronor. De anvisade medlen
voro avsedda för utförande av vissa i en av Kungl. Majit i proposition nr 177
till 1937 års riksdag framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga
skyddshemmen, däribland ett gymnastikhus vid vartdera av yrkeshemmen
Ljungaskog och Sundbo. Genom beslut den 30 juni 1939 förordnade Kungl.
Maj :t, att från ifrågavarande anslag finge för uppförande av nämnda gymna
stikhus utgå för Ljungaskogs yrkeshem 84 700 kronor och för Sundbo yr
keshem 74 100 kronor.
Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3,
framlagt förslag, att vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmen, däribland
nu ifrågavarande gymnastikbyggnader, skulle komma till utförande endast
i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen,
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
75
som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, för ordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke finge utföras, med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dy likt tillstånd har ej lämnats.
I skrivelse den 30 januari 1941 har socialstyrelsen hemställt, att de anvi sade medlen måtte få tagas i anspråk för uppförande av gymnastikbygg naderna. Styrelsen upplyser, att arkitekten Birger Jonson efter samråd med ordföranden i 1940 års civila byggnadsordning företagit de förenklingar av byggnaderna, som i enlighet med byggnadsutredningens direktiv ansåges oundgängligen nödvändiga. Dessa förändringar, vilka åskådliggjorts å av ar kitekten Jonson utarbetade, vid styrelsens framställning fogade ritningar, för anledde ingen erinran från styrelsens sida.
Beträffande behovet av att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande bygg nadsarbeten anför styrelsen följande.
Vid samtliga nybyggda och ombyggda skyddshem för manliga elever utom yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog hava gymnastiksalar inretts. Erfa renheterna från dessa hem hava visat, att det är av synnerligen stor bety delse för uppfostringsarbetet, att eleverna jämväl under vintermånaderna kunna beredas tillfälle till gymnastik samt fritidssysselsättning i form av inomhusidrott, lekar och dylikt. Då bland skyddshemmen för manliga ele ver yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog uppvisa den största elevbelägg ningen, medför bristen på gymnastiklokaler vid dessa hem avsevärda olä genheter.
Enligt av Kungl. Majit fastställd personalförteckning skola vid yrkes hemmen Sundbo, Ljungaskog och Forsane finnas två lärarbefattningar i yr kesämne, avseende undervisning i snickeri respektive mekaniskt verkstads arbete. I sina den 14 september 1940 avgivna förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 har socialstyrelsen föreslagit, att utbildning i ett tredje hantverksyrke anordnades vid de tre yrkeshemmen och att för möjliggö rande därav för vart och ett av dessa hem upptoges ytterligare en befatt ning såsom lärare i yrkesämne. Departementschefen har i 1941 års stats- verksproposition tillstyrkt, att för hemmen i fråga från och med budgetåret 1941/42 inrättades sammanlagt tre lärartjänster i yrkesämne i lönegraden Eo 12. Enligt byggnadsplan^ skola i bottenvåningen av gymnastikbyggnaden vid Ljungaskog jämväl anordnas lokaler för undervisning i ett tredje yr kesämne. Vidare skall i var och en av de planerade nybyggnaderna inredas en sal för teoretisk undervisning. Därest gymnastikhusen ej komma till ut förande, kommer bristen på lämpliga lokaler för teoretisk undervisning att medföra avsevärda olägenheter. Sedan ännu en yrkeslärarbefattning inrät tats vid hemmen, kommer vid Ljungaskog avsaknaden av undervisningslo kaler för dennes undervisningsämne alt bliva kännbar.
I skrivelse den 19 december 1941 har socialstyrelsen ånyo framhållit, att de båda gymnastikbyggnaderna snarast möjligt borde komma till utförande.
Sedan ärendet överlämnats till investeringsutreclningen, har utredningen låtit verkställa nya kostnadsberäkningar beträffande de båda gymnastik- byggnadema. Arkitekten Jonson har därvid den 22 mars 1944 uppskattat kostnaderna för gymnastikhuset vid Ljungaskogs yrkeshem lill 130 000 kro nor och för gymnastikhuset vid Sundbo yrkeshem lill 125 000 kronor.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
budgetåret 1944/45 måtte upptagas de ytterligare belopp, som erfordras för
utförande av nu ifrågavarande byggnadsföretag, eller för gymnastikbygg
naden vid Ljungaskogs yrkeshem 45 300 kronor och för gymnastikbyggna
den vid Sundbo yrkeshem 50 900 kronor.
Såsom socialstyrelsen framhållit medför bristen på gymnastiklokaler vid
Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem avsevärda olägenheter för uppfostrings-
arbetet vid hemmen. Härtill kommer, att vid båda hemmen föreligger en
kännbar brist på lämpliga lokaler för den teoretiska undervisningen samt
att vid Ljungaskogs yrkeshem jämväl saknas särskilda lokaler för sedan
budgetåret 1941/42 anordnad undervisning i ett tredje yrkesämne. Då jag i
likhet med socialstyrelsen anser angeläget, att eleverna vid de båda skydds
hemmen genom uppförande av gymnastikbyggnaderna även under vinter
tid beredas tillfälle till gymnastik och idrott, samt genom byggnadernas
uppförande jämväl föreliggande behov av ytterligare undervisningslokaler
vid hemmen skulle bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett, tillstyrker
jag, alt byggnadsföretagen må komma till utförande. Byggnaderna torde
därvid böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av socialstyrel
sen i skrivelsen den 30 januari 1941 framlagda förenklade byggnadspro-
grammet.
För uppförande av byggnaderna ha — såsom framgår av den ovan läm
nade redogörelsen — tidigare anvisats 84 700 respektive 74 100 kronor. Kost
naderna för byggnadsföretagen lia emellertid nu beräknats till 130 000 re
spektive 125 000 kronor. På grund härav skulle för gymnastikhuset i Ljunga
skog erfordras ytterligare 45 300 kronor och för gymnastikhuset i Sundbo
ytterligare 50 900 kronor. Då jag kan ansluta mig till dessa beräkningar,
förordar jag, att nämnda belopp upptagas å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår. Byggnadsarbetena synas mig vara av den angelägenhetsgrad, att
de böra hänföras under grupp II. Jämväl de för byggnadsföretagen tidigare
anvisade medlen torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran,
böra få tagas i anspråk under samma förutsättningar, som gälla för under
denna grupp uppförda anslag.
Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby spolhem. I skrivelse den
31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel
för inlösen av Broby skolhem samt för vissa ombyggnadsarbeten vid hem
met, därvid styrelsen erinrat om av styrelsen tidigare framlagt förslag i äm
net. Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets stats-
verksproposition (femte huvudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts för
slag i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten.
Några medel för ombyggnadsarbetena vid hemmet ha däremot ännu icke
äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den
10 oktober 1942 följande.
Skyddshemmets 36 platser ha under de senaste åren ständigt varit upp
tagna. Hemmet har sista tiden även måst vidkännas viss överbeläggning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
77
Skyddshemmets byggnader äro i stort sett i gott skick. Behov föreligger dock av ytterligare lokalutrymmen för undervisningsändamål, emedan fler talet av eleverna numera befinna sig i den egentliga skolåldern. I skolbyggna den bör den nuvarande skolsalen göras något rymligare och ny skolsal an ordnas i nuvarande badavdelningen. Det är nämligen med hänsyn till under visningens effektivitet nödvändigt att kunna uppdela eleverna på två under- visningsavdelningar. Gymnastiksalen, som är allt för liten, bör även utvidgas med hänsyn till det stora elevantalet. Lokaler för skolkök och bagarstuga synas lämpligen kunna anordnas genom uppförande av en till huvudbyggna den ansluten flygelbyggnad. Dessutom böra vissa omändringsarbeten och sanitära installationer komma till utförande i såväl huvudbyggnaden och skolbyggnaden som den nuvarande flygelbyggnaden vid skyddshemmet.
Vid styrelsens skrivelse voro fogade av arkitekten Birger Jonson i samråd med skyddshemmets styrelse och skyddshemsinspektören utarbetade ritningar och kostnadsberäkningar rörande de föreslagna ombyggnadsarbetena. Kost naderna härför beräknades därvid på följande sätt: För huvudbyggnaden ...................................................................... kronor 32 000
» skolbyggnaden ........................................................................... » 51000 » flygelbyggnaden ....................................................................... » 6 500 » arvode, administration och oförutsedda utgifter ........... » 8 500
Summa kronor 98 000.
Socialstyrelsen framhöll, att det av arkitekten Jonson framlagda ombygg- nadsförslaget syntes väl avvägt i förhållande till behoven samt beräknade, att platsantalet vid skyddshemmet efter ombyggnadsarbetenas utförande skulle kunna något utökas.
Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställde styrelsen, att ett belopp av 98 000 kronor måtte ställas till förfogande för utförande av arbetena.
Byggnadsstyrelsen framhöll i ett den 4 november 1942 avgivet utlåtande, att de avsedda ombyggnadsarbetena inom skolbyggnaden vore mycket ge nomgripande samt att det enligt styrelsens mening kunde ifrågasättas, huru vida det vore ekonomiskt lämpligt att vidtaga så omfattande ändringsarbeten, som föreslagits inom denna byggnad. Styrelsen framhöll vidare, att bety dande beskärningar av de föreslagna arbetena måste vidtagas, särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest kostnadssumman 98 000 kronor icke skul le överskridas.
Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsar betena. Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade om- byggnadsförslaget lia därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräk nats sålunda: För huvudbyggnaden ....................................................................... kronor 35 000
» skolbyggnaden .............................................................................. » 63 000 » flygelbyggnaden .......................................................................... » 7 200 » arvoden, administration och oförutsedda utgifter .... » 9 300
Summa kronor 114 500.
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten måtte upptagas
ett anslag av 114 500 kronor.
Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till bygg
nadsarbeten m. m. vid de statliga skyddshemmen uttalade chefen för social
departementet, att en förutsättning för vidtagande av mera omfattande änd
ringsarbeten vid skyddshemmen borde vara, att inlösningsfrågan beträffande
hemmen vore klar. Sedan denna förutsättning, vad beträffar Broby skolhem,
nu blivit uppfylld i och med att årets riksdag medgivit inlösen av hemmet, fin
ner jag mig böra upptaga frågan örn erforderlig ombyggnad av detsamma.
Det av socialstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget, som motiverats
huvudsakligen med behovet av ytterligare lokalutrymmen vid hemmet, anser
jag mig i stort sett kunna godtaga.
Kostnaderna för arbetenas utförande beräknades vid förslagets framläg
gande hösten 1942 till 98 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid an
sett, att betydande beskärningar måste företagas av de föreslagna arbetena,
särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest denna summa skulle förslå. Då
det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och på grund av
sedan hösten 1942 inträdda prisstegringar icke synes uteslutet, att även den
av investeringsutredningen nu föreslagna kostnadssumman, 114 500 kronor,
kan komma att visa sig otillräcklig, förutsätter jag, att, därest detta visar sig
erforderligt, före arbetenas igångsättande en sådan reduktion av byggnads-
programmet vidtages, särskilt vad beträffar skolbyggnaden, att något över
skridande av sistnämnda belopp icke ifrågakommer. Då jag i övrigt icke har
något att erinra mot det framlagda ombyggnadsförslaget, förordar jag, att
för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett be
lopp av 114 500 kronor. Arbetena torde kunna hänföras till grupp III.
Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yr-
kesheni. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har
socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av rektorsbostad vid Johan
nisbergs skol- och yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen
framhållit, att antalet personalbostäder vid skyddshemmet vore mycket otill
räckligt, varför det vore angeläget, att byggnadsarbetet komme till stånd.
Rektorsbostaden, som även skulle inrymma kontor, vore avsedd att upp
föras enligt den typmodell för dylik bostad, som utarbetats av arkitekten
Birger Jonson och kommit till användning vid vissa skyddshem. Kostnaden
för en liknande bostad, avsedd att uppföras vid Hammargårdens skolhem,
hade i början av år 1943 uppskattats till 46 000 kronor.
Skycldshemsinspektören har framhållit, att plats behövde utvinnas för
ytterligare ett antal elever vid skyddshemmet. En del av dessa elevplatser
borde förläggas till den bostad, som för närvarande upplåtits åt rektorn, vilken
alltså måste avflytta. I skyddshemmets närhet funnes ej någon bostad, som
kunde anvisas åt rektorn, varför nybyggnad vore erforderlig. Denna lös-
Kunni. Maj.ts proposition nr 281.
79
ning av den genom lagen om villkorlig dom ofrånkomliga utvidgningen av
Johannisbérgshemmets kapacitet vore ur statens synpunkt fördelaktigare
än att på annat sätt öka elevplatserna.
Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning beträffan
de den föreslagna rektorsbostaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande
ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats till 51 000 kronor.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett
anslag av 51 000 kronor.
Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av den före-
Departement.s-
slagna rektorsbostaden vid Johannisbergs skol- och yrkeshem. I enlighet chefen-
med vad jag i annat sammanhang denna dag förordat beträffande en rektors-
bostad av liknande typ vid Folåsa skolhem torde även den nu ifrågavarande
byggnaden böra minskas till omkring 150 kvadratmeter inklusive kontoret.
Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för byggnadens uppförande häri
genom reduceras från 51 000 till 49 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda
belopp upptages å allmän beredskapsstat för nästa budgetår och därvid hän-
föres till grupp II.
Uppförande av lärarbostad vid Löv st alhemmet. I skrivelse den
31 augusti 1943 har socialstyrelsen erinrat örn att 1943 års riksdag i anled
ning av den av 1942 års riksdag godkända utbyggnaden av Lövstahemmet
bland annat beslutat, att ytterligare en lärare i lönegraden Ex 19 skulle an
ställas vid skolhemsavdelningen. Styrelsen för skyddshemmet hade nu begärt,
att en familjebostad skulle uppföras för den nya tjänstemannen. Då denna
lärarkraft komme att bliva permanent, ville socialstyrelsen föreslå, att familje
bostad uppfördes för honom av vid skyddshemmen sedvanlig typ. Kostnaderna
för ett bostadshus omfattande en lägenhet om tre rum, kök, jungfrukammare
och badrum och av motsvarande typ, som föreslagits för Folåsa skolhem,
hade av arkitekten Birger Jonson den 30 augusti 1943 preliminärt beräknats
till 34 500 kronor.
Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen
låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande den föreslagna lärarbostaden.
Kostnaderna för uppförande av byggnaden lia därvid av arkitekten Jonson
den 22 mars 1944 uppskattats till 39 500 kronor.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett
anslag av 39 500 kronor.
Jag tillstyrker det framlagda förslaget örn uppförande av en lärarbostad
DepartemenU-
vid Lövstahemmet. 1 likhet med vad jag i det föregående förordat beträffan- che,en'
de en lärarbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem, synes emellertid även
den nu ifrågavarande byggnaden kunna minskas till omkring 85 kvadrat
meter. Byggnadskostnaden torde enligt vad jag inhämtat genom denna minsk-
80
Kungl. Majds proposition nr 281.
ning kunna reduceras från föreslagna 39 500 kronor till 34 000 kronor. Jag
förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för
rasta budgetår.
Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. I skri
velse till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen
framlagt förslag örn uppförande av två personalbostadshus örn vartdera två
rum och kök vid Lövstahemmet. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen
erinrat om att från och med budgetåret 1943/44 inrättas bland annat två nya
skötartjänster vid skyddshemmet. För ingående av giftermål vore dessa
skötare beroende av att familjebostäder anskaffades. De föreslagna bostads
husen vore avsedda att utföras enligt samma typmodell, som tidigare kom
mit till användning inom skyddshemsorganisationen. Kostnaderna för ett
sådant typhus hade år 1942 beräknats till 21 000 kronor.
Skyddshemsinspektören har framhållit, att Lövstahemmet läge isolerat
från annan bebyggelse i Vagnhärads socken. Personal, som anställdes vid
skyddshemmet, kunde därför icke få bostad annat än genom statens försorg.
För den personal, som tidigare anställts, hade nödtorftigt sörjts i detta av
seende. Sedan personalstyrkan emellertid från och med budgetåret 1943/44,
i samband med att Lövstahemmet utbyggts, ytterligare ökats med flera be
fattningshavare, vöre det nödvändigt att bereda de nytillkomna bostäder.
Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande
de föreslagna bostadshusen. Arkitekten Birger Jonson har därvid den TI
mars 1944 uppskattat kostnaderna för byggnaderna till 25 000 kronor var
dera.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande två personalbostads
hus måtte upptagas ett anslag av 50 000 kronor.
Departements-
Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av tva personalbostadshus vid
chefen.
Lövstahemmet. Kostnaderna härför beräknar jag i likhet med investerings
utredningen till 50 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän
beredskapsstat II för nästa budgetår.
Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra. skol- och yr-
Teeshem. Sedan styrelsen för Vemyra skol- och yrkeshem i skrivelse till
socialstyrelsen den 19 september 1942 hemställt, att tre bostadshus för be
fattningshavare med tillsammans fyra lägenheter måtte uppföras vid hem
met, föreslog socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942, att tre bostads
lägenheter skulle inredas vid hemmet, fördelade på ett bostadshus med en
lägenhet och ett bostadshus med två lägenheter. Enligt av arkitekten Birger
Jonson den 23 september 1942 utförda kostnadsberäkningar skulle kost
naderna för de föreslagna bostadshusen i för skyddsrummen vanligt typutfö
rande uppgå till 64 750 kronor, varav 22 750 kronor för ett enfamiljshus om
fattande en lägenhet örn tva rum och kök samt 42 000 kronor för ett tvafa-
miljshus omfattande två lägenheter om vardera två rum och kök
81
I utlåtande den 4 november 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att de före
slagna byggnadsföretagen vid skyddshemmet och de därför beräknade kost
naderna icke föranledde någon erinran från styrelsens sida.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen härefter anfört följande.
I skrivelse till socialstyrelsen den 3 augusti 1943 har skyddshemsstyrelsen
anmält, att två befattningshavare numera uppfört egna bostäder i skydds-
hemmets närhet, varför endast behov av två bostadslägenheter återstode,
nämligen for trädgårdsmästaren och en av nattvakterna. Trädgårdsmästaren
är gift och hyr för närvarande en yrkeslärarbostad, som han dock måste
lämna, när yrkesläraren i mekaniskt verkstadsarbete skall tillsättas, vilket
kommer att ske under innevarande budgetår. Nattvakten är ogift och dispo
nerar ett av gästrummen. Han har förklarat sig ämna bilda familj, så snart
bostadsfrågan ordnats. I Sollefteå stad råder stor bostadsbrist.
På grund härav har socialstyrelsen begränsat sitt tidigare förslag till att
avse allenast tvåfamiljshuset.
Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen
låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande det föreslagna tvåfamiljshuset.
Kostnaderna för uppförande av byggnaden ha därvid av arkitekten Jonson
den 22 mars 1944 uppskattats till 45 000 kronor.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande bostadshus måtte
upptagas ett belopp av 45 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Då jag finner behovet av det föreslagna personalbostadshuset styrkt och Departements-
ej har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, 45 000 kronor, cMen.
vill jag tillstyrka bifall till investeringsutredningens hemställan. Jag förordar,
att å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages
ett belopp av 45 000 kronor.
Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem. I
skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvi
sande av medel för uppförande av två personalbostadshus vid Forsane yr
keshem, nämligen ett enfamiljshus med en lägenhet örn två rum och kök
samt ett tvåfamiljshus med två lägenheter örn vardera två rum och kök. På
förslag av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposilion (femte huvudtiteln,
p.
86) har riksdagen anvisat medel för uppförande av enfamiljshuset, medan
några medel för uppförande av tvåfamiljshuset ännu ej äskats av riksdagen.
Beträffande de närmare skäl, som av socialstyrelsen i ovannämnda skrivelse
anförts för förslaget om uppförande av de båda bostadshusen, får jag hän
visa till den redogörelse, som lämnades i statsverkspropositionen. Tvåfamiljs
huset var avsett att uppföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit
till användning vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, och hade av arkitek
ten Birger Jonson preliminärt beräknats draga en kostnad av 42 500 kronor.
Sedan socialstyrelsens framställning, i vad avser tvåfamiljshuset, överläm
nats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kost
nadsberäkning beträffande detsamma. Kostnaderna för uppförande av bygg-
Bihang tilt riksdagens protokoll 19U. 1 samt. Nr 281.
6
naden har därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till
43 000 kronor.
Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande personalbostadshus
måtte upptagas ett anslag av 43 000 kronor.
Departements-
Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny bostadsbyggnad nied två
che;en.
lägenheter örn vardera två rum och kök vid Forsane yrkeshem. Mot den
gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att invända. Jag föreslår, att å all
män beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp
av 43 000 kronor.
Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse till
investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt för
slag om uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkeshem. I en vid skrivelsen
fogad bilaga har styrelsen framhållit bland annat, att yrkeshemmet hade ett
tämligen omfattande och rationellt drivet jordbruk men hittills endast haft
ett provisoriskt anordnat svinhus. Ur ekonomisk synpunkt syntes det styrelsen
nödvändigt att bättre lokaler anordnades för svinaveln vid hemmet.
Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till socialstyrelsen,
vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, anfört bland annat
följande.
Det nuvarande svinhuset, som är byggt på 1880-talet, är ur hygienisk syn
punkt hälsovådligt för såväl djuren som för den personal och de elever, som
skola arbeta i detsamma. Det är mörkt och kallt och trots vidtagna anord
ningar häremot dryper det av fukt. Svinhuset är också olämpligt placerat i
centrum av yrkeshemmets byggnadsområde, endast fem meter från tapetse
rar- och sadelmakeriverkstaden och på knappa fyrtio meters avstånd från en
befattningshavarebostad för två familjer och ungefär lika långt från en an
nan tjänstebostad. Detta medför, att dessa bostäder såväl som den intillig
gande elevförläggningen sommartid få taga emot en invasion av flugor från
svinhuset. Skyddshemmets styrelse finner det därför synnerligen angeläget,
att det nuvarande svinhuset ersättes med ett nytt svinstall. Detta torde böra
beräknas för omkring trettio svin.
Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade ritning och kostnadsberäk
ning beträffande det föreslagna svinhuset, varav framgår, att detsamma kost
nadsberäknats till 9 500 kronor.
Investeringsutredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän bered
skapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp
tagas ett anslag av 9 500 kronor.
Departements-
Det nuvarande svinhuset vid Forsane yrkeshem är uppenbarligen mycket
(helen. otillfredsställande och dessutom olämpligt placerat i förhållande till övriga
byggnader vid skyddshemmet. Jag finner mig på grund härav böra tillstyr
ka, att ett nytt svinhus uppföres vid hemmet. Då jag ej har något att erinra
mot de beräknade kostnaderna härför, vill jag förorda, att för ändamålet å
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
83
allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 9 500 kro
nor. Arbetet torde böra hänföras till grupp II.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skol
hem. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har social
styrelsen framlagt förslag örn uppförande av svinhus och hönshus vid Brätte
gårdens skolhem. I vid skrivelsen fogade bilagor har styrelsen anfört bland
annat, att uppförande av svin- och hönshus ingått i det ursprungliga bygg-
nadsprogrammet för skolhemmet men att endast mycket provisoriska lokaler
uppförts för dessa ändamål.
Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till skyddshems-
inspektören, vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, fram
hållit, att det till skyddshemmet hörande lantbruket under de första åren be
funnit sig i sådant skick, att fulltalig djurbesättning ej kunnat hållas vid
hemmet. Ladugården kunde på grund härav då tagas i anspråk även för svi
nen. Sedan lantbruket nu förbättrats, hade emellertid ladugårdens utrym
men blivit utnyttjade till det yttersta. Som hönshus användes ett arbetar -
skjul, som kvarstått från byggnadsarbetena vid skyddshemmets uppförande.
Detta hade måst repareras ett antal gånger och vore nu ånyo i mycket brist
fälligt skick. Det vöre skyddshemsledningens önskan att göra skyddshemmet
till en mönstergård, där eleverna kunde få lära sig, hur en lantgård borde
vara ordnad och skött. Mycket vöre emellertid nu så primitivt vid hemmet
på grund därav att svin- och hönshus saknades, att eleverna måste finna
vilken bondgård som helst mer välordnad.
Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade kostnadsberäkningar och
ritningar beträffande de föreslagna byggnaderna, varav framgår, att svin
huset kostnadsberäknats till 4 500 kronor och hönshuset till 6 450 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att å allmän be
redskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp
tagas ett anslag av 11 000 kronor.
Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av de före- Departements-
slagna svin- och hönshusen vid Brättegårdens skolhem. Mot de beräknade
chefen-
kostnaderna för de båda byggnaderna, tillhopa 11 000 kronor, synes intet
vara att erinra. Jag förordar alltså, att å allmän beredskapsstat för nästa
budgetar for andamålet upptages ett belopp av 11 000 kronor. Arbetena synas
mig böra hänföras till grupp II.
Sammanfattning.
i 1 Iejll1'ghet med det anförda torde medel för byggnadsarbeten vid statens
skyddshem bora beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Företag
Anslagsgrupp
II
Kronor
Anslagsgrupp
III
Kronor
Uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem..........
45 300
—
Uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem..................
50 900
—
Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby skolhem..............................
—
114 500
Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkes-
49 000
Uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet ..........................
34 000
—
Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet..............
50 000
—
Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och yrkes-
45 000
Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem___
43 000
—
Uppförande av svinhus vid Forsane vrkeshem ..........................
9 500
—
Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem
11000
—
Summa
337 700
114 500
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II till Vissa byggnadsarbeten
vid statens skyddshem ett anslag av...........kronor 337 700,
dels ock å allmän beredskapsstat III till Vissa byggnadsar
beten vid statens skyddshem ett anslag av . . kronor 114 500.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
Sjukvårdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalter.
[10.] Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lätt-
skötta sinnessjuka.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande behand
lat frågan om upptagande å allmän beredskapsstat av vissa under femte hu
vudtiteln hänförliga anslag till bidrag till landstingen för uppförande m. m.
av olika sjukvårdsinrättningar. Utredningen har härvid föreslagit, att å all
män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln måtte
upptagas följande anslag, nämligen
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem I
för lättskötta sinnessjuka......................................................... kronor 300 000
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk-
vårdsanstalter ................................................................................... »
600 000
Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. .
»
200 000
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka . .
»
100 000
Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal-
tor ...................................................................................................... » 600 000
I fråga örn den närmare motiveringen för utredningens förslag ber jag få
hänvisa till betänkandet (s. 252 och 253).
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
85
I likhet med investeringsutredningen anser jag lämpligt, att medel upptagas
Departement*-
å allmän beredskapsstat för bidrag till uppförande m. m. av ovannämnda cf,efen-
slag av sjukvårdsanstalter. Mot de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen
har jag icke heller något att invända.
Vad angår anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberku-
lossjukvårdsanstalter vill jag emellertid erinra örn att utredningen i annat
sammanhang (bet. s. 221) hemställt om upptagande å allmän beredskaps
stat för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 418 000 kronor till uppförande
av en ny poliklinikbyggnad vid kustsanatoriet Apelviken, vilken jämväl
skulle rymma vissa personalbostäder. Som framgår av 1943 års statsverks-
proposition (p. 122) och riksdagens i anledning härav fattade beslut (skr.
nr 5, p. 89) må för uppförande av ifrågavarande byggnad för närvarande
disponeras dels av ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisat reservationsanslag (B) till Bidrag till uppförande eller inrättande av
tuberkuloss jukvår dsans tal ter ett belopp av 304 000 kronor, dels ock av re
servationsanslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-
sjukvårdsanstalter ett belopp av 114 000 kronor eller således tillhopa 418 000
kronor.
Anslag av förstnämnda typ (B) komma att indragas med utgången av in
nevarande budgetår för att som regel ersättas med anslag på allmän bered
skapsstat. Investeringsutredningen har härvid ansett, att hela det för poli
klinikbyggnaden erforderliga beloppet, 418 000 kronor, bör upptagas å be
redskapsstat. En sådan anordning finner jag jämväl för egen del lämplig.
Emellertid vill jag föreslå, att något särskilt anslag ej anvisas för ända
målet utan att medel i stället beräknas under det av investeringsutredningen
förordade anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-
sjukvårdsanstalter, vilket i anledning härav bör uppräknas med 418 000
kronor till i runt tal 1 000 000 kronor. Det belopp av 114 000 kronor, som
under riksstatsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter anvisats för uppförande av ifrågavarande poliklinik
byggnad, torde tills vidare icke böra disponeras.
Av de olika bidragsanslagen torde anslagen till uppförande m. m. av vård
hem för lättskötta sinnessjuka och hem för kroniskt sjuka, för vilka ändamål
i riksstaten för nästa budgetår upptagits anslag till belopp motsvarande prak
tiskt taget samtliga under hösten inneliggande och preliminärt anmälda an
sökningar, böra uppföras å beredskapsstat III. Övriga anslag, avseende upp
förande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus och förloss-
ningsanstalter torde däremot böra hänföras till anslagsgrupp II.
Beträffande anslagen lill uppförande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstal-
ler, epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter gör jag
hemställan under följande punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen au
vårdhem för lättskötta sinnessjuka å allmän beredskapsstat
III uppföra ett anslag av................................ kronor 300 000.
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.
[11.] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan-
stalter.
Under åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-
sjukvårdsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av ................... kronor 1 000 000.
[12.] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I
skrivelse den
29
september
1942
hemställde överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileums
fond örn anvisande av ytterligare medel för byggnadsarbeten vid vissa av folk
sanatorierna, närmare bestämt Hessleby, Spenshults och Hålahults sanato
rier. Enligt överstyrelsens skrivelse, för vilken närmare redogjorts i
1943
års
statsverksproposition (femte huvudtiteln, p.
127),
borde följande arbeten
komma till utförande, nämligen
Beräknad kostnad
Vid Hessleby sanatorium:
kronor
1. Ändringar inom läkaravdelningen........................................ 55 500
2. Ombyggnad av bottenvåningen i östra paviljongen........... 12 000
3. Modernisering av badet samt anordnande av sputum-
kok m. m...................................................................................... 48 500
4. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum
jämte målningsreparationer ................................................. 13 500
5. Uppförande av underläkarbostad ......................................... 32 000
J61 500
Vid Spenshults sanatorium:
1. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum . . 10 500
2. Installering av cirkulationspump för varmvatten...........
5 000
3. Utbyte och komplettering av kökets ångapparater........... 12 600
4. Anordnande av mekanisk köksventilation ........................ 9 500
5. Modernisering av sputumkok................................................. 11 200
6. Anordnande av matsal för kvinnlig personal................... 40 000
7. Installering av ny agaspiskombination................................ 13 800
8. Uppförande av nytt mortuarium ........................................ 19 000
121 600
Vid Hålahults sanatorium:
Uppförande av underläkarbostad .............................................J12 000
32
000
Summa kronor 315 100
För utförande av nu nämnda arbeten funnes enligt överstyrelsen ett belopp
av 95 800 kronor disponibelt av tidigare anvisade medel.
I anförande till statsrådsprotokollet föreslog chefen för socialdepartemen
tet, att med uppförande av underläkarbostäderna borde tills vidare anstå.
Beträffande övriga föreslagna arbeten framhöll departementschefen, att
dessa syntes vara av den art, att de borde komma till utförande, så snart om-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
87
ständigheterna det tilläte. Departementschefen ansåg sig dock i dåvarande
läge ej kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisades härför. Emellertid
föreslog departementschefen, att riksdagens medgivande borde utverkas att
å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga
medel finge efter prövning av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av de
angivna arbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, som befunnes mest
angelägna.
Riksdegen (skr. nr 5 p. 94) lämnade det sålunda föreslagna medgivandet.
I skrivelse den 16 juni 1943 hemställde överstyrelsen med anledning här
av, att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna till
gängliga medel, vilka då uppginge till 115 600 kronor, finge disponeras för
följande byggnadsarbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, nämligen,
för modernisering av badet och anordnande av sputumkok m. m. vid Hessle
by sanatorium ett belopp av 48 500 kronor samt för installering av cirkula-
tionspump för varmvatten, tillbyggnad av personalmatsal m. m., installering
av agaspiskombination och förbättring av köksventilationen samt reparation
av ångapparater vid Spenshults sanatorium ett belopp av 67 100 kronor.
Genom beslut den 12 november 1943 tillerkände Kungl. Majit överstyrel
sen för utförande av de av överstyrelsen i sistnämnda skrivelse föreslagna
arbetena statsbidrag med högst 115 600 kronor, att utgå från anslaget till
bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.
I skrivelse den 30 september 1943 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s
jubileumsfond hemställt om anvisande av ytterligare medel för fullföljande
av den påbörjade moderniseringen av folksanatoriernas byggnadsbestånd,
överstyrelsen, som härvid hänvisat till sin framställning den 29 september
1942 i denna fråga, har framhållit, att till de i nämnda framställning angiv
na arbetena nu kommit ytterligare ett, nämligen anskaffande av nya ång
pannor vid Hessleby sanatorium. Överstyrelsen anför härom, att det vid be
siktning av ångpanneanläggningen vid Hessleby sanatorium hade konsta
terats, att ångtrycket i ångpannorna på grund av dessas höga ålder måste
nedsättas med 10 °/o. I samband därmed hade framhållits, att ytterligare
sänkning av ångtrycket kunde bli behövlig inom en snar framtid och att
ångpannorna med det snaraste borde kasseras. Södra Sveriges ångpanne-
förening, som handhade kontrollen av anläggningen, hade verkställt utred
ning om kostnaden för ångpannornas utbytande mot nya och hade därvid
beräknat, att ett sådant utbyte jämte anskaffande av en »economiser» samt
nya ledningar och förbättring av transportanordningarna .skulle draga en
kostnad av sammanlagt 114 000 kronor.
För utförande av samtliga nu omförmälda arbeten erfordrades alltså -—-
utöver tillgängliga medel —- ett belopp av (315 100 + 114 000 — 115 600)
313 500 kronor.
Då riksdagen medgivit, att för utförande av de mest angelägna arbetena
vid Hessleby och Spenshults sanatorier finge disponeras kvarstående medel
å anslaget till bidrag lill byggnadsarbeten vid folksanatorierna, borde öv
riga byggnadsarbeten, varom här vore fråga, utföras när en återgång till
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
mera normala förhållanden inträdde. I samband därmed syntes också kost
naderna för dessa arbeten, vilka kostnader beräknats enligt kristidens avse
värt stegrade byggnadspriser, kunna reduceras.
Överstyrelsen har hemställt, att för den händelse betingelser för utföran
de av nämnda byggnadsarbeten kunde föreligga under budgetåret 1944/45,
för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å 200 000 kronor
för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten i den omfattning, som vid
då gällande byggnadspriser bleve möjlig.
Vad angår förslaget örn uppförande av ny underläkarbostad vid Hålahults
sanatorium har sanatoriets överläkare i skrivelse den 21 december 1943
understrukit behovet av en dylik bostad. I skrivelsen framhålles, att den
nuvarande underläkarbostaden utgjordes av en dubblett, som stöde i för
bindelse med en korridor och trappuppgång, som patienterna passerade från
och till sjukavdelningarna. Läkarefamiljen intoge sina måltider i den s. k.
lilla matsalen, som också användes av sköterskorna i stor utsträckning. Även
örn risken för barnen att bli smittade genom vissa försiktighetsmått väsent
ligt nedbringats, kunde den dock ej helt undanröjas och utgjorde för under
läkarna en ständig källa till oro. Vid upprepade tillfällen hade gifta reflek-
tanter på underläkartjänsten avböjt förordnande med anledning av att fa
miljebostad saknats och därför att smittorisken för barnen under rådande
förhållanden ansetts för stor. Den nuvarande befattningshavaren hade fa
milj, hustru och tva barn. Även i detta fall hade det ej ansetts lämpligt att
medtaga famljen, vilken vore bosatt å annan ort. Att provisoriskt lösa fa-
miljebostadsfrågan genom att hyra lämplig lägenhet i närheten av sanatoriet
läte sig icke göra, då sanatoriet vore beläget sex km från närmaste ort och
ur kommunikationssynpunkt läge mycket isolerat.
I årets statsverksproposition har ej äskats något anslag till bidrag till bygg
nadsarbeten vid folksanatorierna. Sedan frågan örn bidrag till dylika arbe
ten varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i
sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
måtte upptagas ett anslag å 200 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten
vid folksanatorierna.
Med de medel, som genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 no
vember 1943 ställts till förfogande för överstyrelsen för Konung Oscar II :s
jubileumsfond för byggnadsarbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier,
torde de mest framträdande bristerna kunna avhjälpas. Som framgår av den
lämnade redogörelsen äro dock ytterligare en del byggnadsarbeten vid nämn
da båda sanatorier av behovet påkallade. Härjämte föreligger starkt behov av
uppförande av en underläkarbostad vid Hålahults sanatorium. För utförande
av de sålunda kvarstående arbetena anser jag mig böra i likhet med investe
ringsutredningen tillstyrka, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 be
räknas ett anslag av 200 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å bered
skapsstat II.
Då nämnda belopp ej torde förslå till samtliga föreslagna byggnadsarbe-
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
89
ten, böi' det ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till angelägenhets-
graden av arbetena avgöra för vilka arbeten medlen må användas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av.............................................................. kronor 200 000.
[13.]
Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus.
Under
åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemi
sjukhus å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................................... kronor 200 000.
[14.]
Bidrag tili uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka.
Under åbe
ropande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................................... kronor 100 000.
Förlossningsanstalter.
[15.]
Bidrag tili uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter.
Un
der åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss
ningsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 600 000
G.
Diverse.
[16.]
Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. I
kungörelse
den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd flyktingshjälp,
vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941, stadgas, att för hand
läggning av ärenden örn bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar
(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt under-
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
stöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktings
kommitté skall finnas en nämnd kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden
skall bestå av fem av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Anses flyktingshjäl
pen böra utgå i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnat läger,
skall däremot enligt kungörelsen verksamheten handhavas av socialstyrelsen.
Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen utgår statsbidrag till flyktingskom-
mitlé med högst 40 procent av kommitténs kostnader för individuella under
stöd åt flyktingar, därvid dock skall iakttagas, att statsbidrag må beräknas
endast å sådan del av understödet, som ungefärligen motsvarar vad i lik
nande fall skulle hava utgivits såsom arbetslöshetshjälp eller fattigvård. Då
särskilda skäl därtill äro, må nämnden medgiva högre statsbidrag än nu
nämnts.
Å riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål an
visats ett anslag av 1 000 000 kronor, varav 750 000 kronor beräknats för
den av statens flyktingsnämnd omhänderhavda understödsverksamheten och
250 000 kronor för utgifter i samband med socialstyrelsens lägerverksamhet
av icke polisiär natur.
Då ifrågavarande anslag visade sig vara otillräckligt — närmast till följd av
den från och med hösten 1943 tilltagande flyktingströmmen, i synnerhet från
Danmark men även från vissa andra länder — framlade Kungl. Majit efter
framställning från flyktingsnämnden och socialstyrelsen i proposition nr
163 till årets riksdag förslag om anvisande av ytterligare anslag å 3 620 000
kronor å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.
Härtill kommer en del kostnader för vissa kontrollåtgärder m. m. för dans
ka flyktingar, vilka kostnader ansetts böra bestridas från anslag å förskotts-
staten.
I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 233) anmäldes,
att statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen i särskilda skrivelser den 31
augusti 1943 inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för nästa
budgetår och därvid uppskattat detsamma till 1 000 000 respektive 300 000
kronor. Departementschefen framhöll omöjligheten att under rådande förhål
landen göra några närmare beräkningar rörande de kostnader för flykting
ändamål, som kunde uppkomma under budgetåret 1944/45. Under hänvis
ning till att chefen för finansdepartementet vid anmälan av inkomsterna i
årets statsverksproposition föreslagit, att för utgifter för berörda ändamål
skulle upptagas ett anslag på den allmänna beredskapsstaten för nästa bud
getår, äskades inga medel för ändamålet på riksstaten.
I särskilda skrivelser den 11 april 1944 ha statens flyktingsnämnd och so
cialstyrelsen inkommit med förnyade kostnadsberäkningar rörande medels
behovet för nästa budgetår.
Statens flykting snämnd framhåller, att under den tid, som förflutit från
avgivandet av nämndens framställning den 31 augusti 1943, nämndens verk
samhet väsentligt utvidgats. Flyktingarnas antal hade nämligen ökats och läget
på arbetsmarknaden försämrats. I anledning härav hade de medel — 750 000
kronor — som under budgetåret 1943/44 ställts till nämndens förfogande, vi-
Kungl. Maj.ts proposition nr 281-
91
sat sig otillräckliga och nämnden hade därför blivit nödsakad att anhålla om
ytterligare 730 000 kronor för alt kunna bestrida kostnaderna för sin författ
ningsenliga verksamhet. Då det icke funnes någon anledning antaga, att
nämndens verksamhet komme att minska, beräknade nämnden med stöd av
den senaste tidens erfarenheter sina månatliga utgifter för kontantunderstöd
m. m. under det instundande budgetåret till cirka 110 000 kronor eller
1 320 000 kronor för hela budgetåret. Nämndens utgifter under nästa budget
år till de olika flyktingkommittéerna kunde uppskattas till ungefär 470 000
kronor. Totalt skulle sålunda erfordras 1 790 000 kronor, vilket lämpligen
borde avrundas till 1 800 000 kronor.
Socialstyrelsen har förklarat sig intet ha att erinra mot nämndens anslags-
äskande.
Socialstyrelsen framhåller att, sedan styrelsen efter avgivandet av sitt an-
slagsäskande den 31 augusti 1943 haft möjlighet alt under ytterligare sex må
nader följa utvecklingen i fråga om flyktingsverksamheten, hade fastare, om
ock långt ifrån säkra bedömningsgrunder för beräkning av det kommande
budgetårets medelsbehov kunnat ernås. Styrelsen har i samband härmed i
korthet redogjort för den nuvarande organisationen och därvid framhållit, att
medan kostnaderna för danska, norska och sovjetryska flyktingar i stort sett
bestredes av vederbörande legationer, folie kostnaderna för omhändertagande
av flyktingar av baltisk och annan nationalitet helt på styrelsen. Med hänsyn
till nuvarande läge på arbetsmarknaden räknade styrelsen med vissa svårig
heter att placera flyktingarna i arbete, vilket torde medföra en viss kostnads
ökning.
Styrelsen uppskattar de på styrelsen fallande kostnaderna i samband med
mottagandet av flyktingar vid gränserna, kostnaderna för mottagnings- och
kontrolläger för danska flyktingar samt kostnader för löner för personal och
ombud vid lägren till sammanlagt 920 000 kronor under nästa budgetår. Me
delsbehovet för driften av lägren för baltiska flyktingar beräknar styrelsen för
samma tid till 480 000 kronor. För omkostnaderna i samband med andra lä
ger såsom de ryska och tillfälliga lägren ävensom för iordningställande av en
viss lägerreserv för en befarad ökad tillströmning av flyktingar anser styrel
sen behov föreligga av ytterligare 200 000 kronor.
Hela medelsbehovet för flyktingshjälp i form av vistelse i läger uppskat
tar socialstyrelsen sålunda för budgetåret 1944/45 till (920 000 + 480 000 +
200 000) 1 600 000 kronor.
Utöver medel för socialstyrelsens och flyktingsnämndens hjälpverksamhet
torde i fortsättningen från förevarande anslag lämpligen bestridas bidrag av
statsmedel dels till kommittén för rågösvenskarna för kostnader i samband
med omhändertagandet av i Estland boende personer av svensk härstamning
dels ock till hjälpkommittén för Finlands barn för kostnader i samband med
överförande av barn från Finland till Sverige. För nyssnämnda ändamål har
tidigare anvisats medel under andra anslag. Sålunda har Kungl. Majit genom
beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande för kommittén för rågö-
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
svenskarna till understöd åt återvändande estlandssvenskar. Vidare anvisade
1943 års riksdag på tilläggsstat I lill riksslaten för budgetåret 1943/44 ett
reservationsanslag av 200 000 kronor till understöd m. m. åt vissa estniska
medborgare. Slutligen har 1944 års riksdag å lilläggstat II till nämnda riksstat
anvisat dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till understöd åt vissa
estniska medborgare dels ock ett anslag under fonden för låneunderstöd av
200 000 kronor såsom lån till den s. k. rågöstiftelsen. I propositionen nr 163
till årets riksdag angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 har Kungl. Majit härjämte hemställt örn anvisande
av 775 000 kronor till ytterligare understöd m. m. åt vissa estniska med
borgare.
Till mottagningskostnader för finska barn m. m. har i sistnämnda propo
sition äskats ett reservationsanslag av 740 000 kronor.
1 skrivelse den 15 april 1944 har kommittén för rågö sv enskär na hemställt
om anvisande av medel för kommitténs verksamhet under nästa budgetår.
Kommittén har härvid framhållit, att upprättandet av en beräkning av medels
behovet för budgetåret 1944/45 är utomordentligt svårt, beroende på de mångå
ovissa faktorer, med vilka kommittén hade att räkna. Kommittén har ansett
sig böra räkna med att under det närmaste året cirka 3 000 personer kunna
komma att överföras till Sverige. Kostnaden härför har kommittén uppskattat
till i runt tal 3 300 000 kronor.
Hjälpkommittén för Finlands barn har i två särskilda skrivelser den 15
april 1944 gjort framställning om bidrag till kommitténs kostnader för motta
gande av finska barn.
Med utgångspunkt från att antalet finska barn under nästa budgetår skulle
komma att uppgå till 10 000 har kommittén beräknat kostnaderna för den
obligatoriska 14 dagars karantänvistelsen till 840 000 kronor eller 84 kronor
för barn och kostnaden för transporter m. m. till 500 000 kronor eller 50 kro
nor för barn. Därjämte har kommittén beräknat en kostnad av sammanlagt
420 000 kronor för erforderlig karantänsvistelse för omkring 900 barn, som
förväntades komma att anlända till Sverige vid sidan av den av regeringen
reglementerade kontingenten av 600 barn per vecka.
Kostnaderna för dessa barns resor till Sverige och från karantänen till
fosterhemmen betalades av fosterhemmen eller av de finska hemmen.
Sammanlagda medelsbehovet för mottagande av barn från Finland har
kommittén sålunda uppskattat till (1 340 000 + 420 000) 1 760 000 kronor.
Departements-
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna statens sammanlagda
chefen.
kostnader för här avsedda flyktingsverksamhet under innevarande budgetår
preliminärt beräknas till 7 235 000 kronor.
Statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen lia för nästa budgetår hemställt
örn anvisande av medel till flyktingsverksamheten med 1 800 000 respektive
1 600 000 kronor. Härjämte föreligger framställning från kommittén för rågö-
svenskarna om anvisande av 3 300 000 kronor för understöd m. m. åt estniska
medborgare av svensk härstamning, vilka söka sig åter till Sverige. Slutligen
Kungl. Makts proposition nr 281-
93
har hjälpkommittén för Finlands barn hemställt om bidrag å 1 760 000 kro
nor till kostnaderna för emottagande av finska barn. Summan av de äskade
anslagen uppgår sålunda till (1 800 000 + 1 600 000 + 3 300 000 + 1 760 000)
8 460 000 kronor. I samtliga framställningar har man betonat svårigheterna
att för närvarande mera exakt beräkna medelsbehovet för nästa budgetår.
Givetvis är det för närvarande omöjligt att annat än uppskattningsvis be
räkna medelsbehovet för flyktingsverksamheten under nästa budgetår, då
detta är beroende av bland annat en så oviss faktor som omfattningen av
flyktingströmmen. Ej minst gäller detta kostnaderna för emottagande av
estlandssvenskar samt barn från Finland. Det av kommittén för rågösvenskar-
na samt hjälpkommittén för Finlands barn beräknade medelsbehovet avser
delvis kostnader, som beräknas komma att uppstå redan under innevarande
budgetår. I enlighet med vad som föreslogs i förenämnda proposition nr 163
ha medel för det löpande budgetårets kostnader anvisats från anslag å nu
gällande förskottsstat. Sedan regleringsanslag äskats för detta anslag få kost
naderna bestridas från detta respektive från det nya förskottsanslag, varom
jag här gör hemställan. Då frågan, på vilket sätt sistberörda kostnader täc
kas, endast i relativt ringa utsträckning torde komma att påverka anslagsbe
räkningen för nästa budgetår, vill jag tillstyrka, att medelsbehovet beräknas
med ledning av de i förutberörda framställningar gjorda uppskattningarna
och upptages med ett till 8 000 000 kronor avrundat belopp. I enlighet med
vad jag förut framhållit, bör beloppet uppföras å allmänna beredskapsstaten.
Jag vill emellertid påpeka, att man ej kan bortse från möjligheten av att
flyktingströmmen kan komma att antaga väsentligt större proportioner än
vad jag här räknat med, samt att utgifterna för ändamålet till följd härav
kunna komma att avsevärt överstiga de beräknade.
Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Från anslaget torde i
fortsättningen böra bestridas jämväl ersättningar till ledamöterna i kommit
tén för rågösvenskarna ävensom kommitténs sekreterare och eventuellt till
kallade experter, vilka ersättningar hittills belastat femte huvudtitelns kom
mittéanslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 upp
föra ett anslag av förslagsvis........................kronor 8 000 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
95
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres. Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären den angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Vägunderhåll och vägbyggnader.
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där
kronan är väghållare.
[1.] Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar. Byggande av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Un
der förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor, till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av huvud vägar 3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet
s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet
samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med
en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har be
räknat det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kost
nader för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för ny
anläggning av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygds-
vägar 8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt
för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.
Mot resultatet av utredningens beräkningar har jag icke funnit anledning
till erinran. Anslagsbeloppen synas lämpligen böra fördelas på beredskaps-
staterna II och lil på sätt framgår av min hemställan i det följande. De å
beredskapsstat uppförda anslagen torde icke böra avräknas mot automobil-
skattemedlen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
ligen
dels å allmän beredskapsstat II
Nyanläggning av bygdevägar................... kronor
Nyanläggning av ödebygdsvägar ............... »
Byggande av huvudvägar ............................ »
Förbättring av bygdevägar och ödebygds
vägar .............................................................. »
dels ock å allmän beredskapsstat III
Nyanläggning av bygdevägar ................... »
Nyanläggning av ödebygdsvägar ............... »
Byggande av huvudvägar ........................... »
Förbättring av bygdevägar och ödebygds
vägar .............................................................. »
8 000 000
2 500 000
20 000 000
6 000 000
16 000 000
6 000 000
38 000 000
12 500 000.
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.
[2.]
Bidrag till byggande av vägar och gator.
Å driftbudgeten
för
budget
året 1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats 2 000 000 kronor.
I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)
upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar
och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000
kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till
i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän
beredskapsstat.
Jag biträder utredningens förslag och förordar, att av sistnämnda belopp
10 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat II och återstoden å all
män beredskapsstat III.
97
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till byggande av vägar och gator för bud
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
getåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II ........... kronor 10 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat III . . » 22 000 000.
Enskild väghållning.
[3.]
Bidrag till byggande av enskilda vägar.
Till förevarande ändamål
hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 1 200 000 kronor.
Ehuru investeringsutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138 och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av 1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.
Jag ansluter mig till utredningens förslag om temporär höjning av stats bidraget till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar er inran däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga fastställa bidragsgrunder i hu vudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214 —216).
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å allmän be redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av................................................. .........................kronor 3 000 000.
Diverse ändamål.
[4.] Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbeläggningar.
Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning
av
vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.
Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130 -—135 och 214—216). Utredningen beTäknar följande anslag vara erforder liga, nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byg gande av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000 kronor.
Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppfö ras å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsansla- get 11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jäm förelsevis stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppfö rande å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggnjngarna i landet i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste kom ma till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
ligen
dels å allmän beredskapsstat II
Byggande av broar .............:..................... kronor 1 000 000
Vissa vägbeläggningar .................................... » 11 500 000
dels ock å allmän beredskapsstat lil
Stensättning av vägar och gator ............... »
5 800 000
Byggande av broar ......................................... »
2 100 000
Vissa vägbeläggningar ................................ »
6 400 000.
Hamnar och farleder.
[5.]
Bidrag till handelshamnar och farleder.
Till förevarande ändamål
hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 250 000 kronor.
lnvesteringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkan
det s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för
ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare moti
veringen torde jag få hänvisa till betänkandet.
Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Jag förordar, att
av anslaget 1 000 000 kronor upptagas å beredskapsstat II och återstoden å
beredskapsstat III.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budget
året 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II ........... kronor 1 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat lil . .
»
9 000 000.
[6.] Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bi
drag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Till
vart
dera av förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår an
visats 300 000 kronor.
Under hänvisning till vad investering sutredningen i denna del anfört i sitt
betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och 218—219) och med
biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 upp
föra följande anslag, nämligen
Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder ........................ kronor 1 700 000
Bidrag till byggande och underhåll av stats
understödda fiskehamnar ................... »
3 500 000.
Vatten- och avloppsledningar.
[7.]
Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar.
Under rubri
ken Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten upptager
inve stering sutredning en i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet s. 188—
Kungl. Maj.ts proposition nr 2S1.
99
189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och avloppsledningar.
Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del under budgetåret
1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande en kostnads-
summa av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000 kronor belöpa på
samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden på större samhällen.
Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att stats
bidrag skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000
invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka före
slås försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för stats
bidrags beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga örn invånarantalet
utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till an
läggningar i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk
personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.
Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till
20 000 000 kronor.
Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens be
räkningar och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frå
gan om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egna
hemsstyrelsens befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsäi-en-
den beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna
fråga.
Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.
Majit böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten
av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av in-
vesteringsutredningen med den modifikation, som kan följa av en ytterligare
prövning av handläggningsfrågan, att lörsöksvis tillämpas under budgetåret
1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å
allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsar
beten, uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande
åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten
i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,
att till Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledning
ar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II........... kronor 3 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat lil . .
»
17 000 000.
D. Byggnadsväsende!.
[8.]
Underhåll av vissa historiska byggnader in. m.
För budgetåret
1944/45 har riksdagen å riksstatens sjätte huvudtitel anvisat eli reservations
anslag av 85 000 kronor till underhåll av vissa historiska byggnader m. m.
Såsom av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) fram-
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
går, beräknas medelstillgången för budgetåret med hänsyn till anslagsreserva-
tion och tillgängliga uppbördsmedel utgöra omkring 100 000 kronor.
Alltsedan budgetåret 1940/41 har medelstillgången under förevarande an
slag hållits begränsad till ungefär den nu angivna storleksordningen. Detta
innehar,
såsom i statsverkspropositionen närmare utvecklats, icke endast att
egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten måst anstå utan även en
viss minskning av det belopp, som tidigare stått till förfogande för det under
håll av historiska minnesmärken samt de utgifter för renhållning m. m.,
som bestridas från anslaget.
Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 22) upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten under nu ifrå
gavarande anslagstitel till ett belopp av 150 000 kronor.
I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om
anvisande för nästa budgetår av detta belopp.
Styrelsen förklarar sig i sin skrivelse finna följande restaureringsarbeten
särdeles önskvärda, nämligen:
Kronor
Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten
Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten.....................
Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering .
Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten
100 000
100 000
100 000
50 000
Det nu äskade anslaget av 150 000 kronor har byggnadsstyrelsen funnit
böra användas på följande sätt.
Kronor
Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten
Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten ...................
Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . .
Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten
40 000
50 000
35 000
25 000
Departements.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava sedan flera år icke en-
en• däst alla egentliga restaureringsarbeten å de historiska byggnaderna fått an
stå utan även det egentliga underhållet av dessa eftersatts. Jag finner det
lämpligt, att å beredskapsstat uppföres ett anslag av 150 000 kronor för att
möjliggöra såväl återhämtande av det eftersatta underhållet som ett åter
upptagande i viss mån av restaureringsarbetet. Huruvida den av byggnads
styrelsen föreslagna fördelningen av anslagsbeloppet skall tillämpas eller ej
lärer bliva beroende bland annat på behovet av underhållsmedel vid den
tidpunkt, då anslagets användande kan bliva aktuellt. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande anslagets användning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................................................. kronor 150 000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
10]
[9.] Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.
Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 18) föreslagit upptagande av iståndsättning av uthyrningsfastigheterna Lilla China och Canton nr 2 och 4 vid Drottningholms slott i investeringsreserven med 200 000 kronor.
I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet med vederbörande ståthållarämbete finna arbetena ifråga särdeles behövliga och ändamålsenliga. Arbetena ingå, framhåller styrelsen, i en sedan flera år tillbaka pågående restaurering av fastighetsbeståndet vid Drottningholms slott i syfte att rädda byggnaderna undan hotande förfall samt åstadkomma lätt uthyrbara bostadslägenheter.
Efter samråd nied slottsarkitekten professorn I. Tengbom och vid jämfö- C- reise med kostnader för tidigare utförda ombyggnader av liknande beskaffen het har byggnadsstyrelsen funnit kostnaderna för arbetena ifråga böra upp tagas till 218 000 kronor.
Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka äro ur flera
Departements
synpunkter önskvärda, torde kunna återvinnas genom det ökade hyresvärde cAe/ew- fastigheterna erhålla. Jag har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag. Anslag för ändamålet torde tillsvidare böra uppföras under sjätte huvudtiteln.
Jag hemställer, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättning av uthyrningsfastiglxeter vid Drott ningholms slott å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av........................ kronor 218 000.
[10.] Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.
Investeringsutredningen
föreslår (Bilaga
22,
kommunikationsdepartementet nr
21)
upptagande i in
vesteringsreserven av arbeten vid Gripsholms slott för en beräknad byggnads-
. >
kostnad av 86 400 kronor.
.
De arbeten, för vilka det beräknade beloppet avses, utgöras av lagning av vittrade delar å Griptornet, rekonstruktion av källarvalv i Stureskansen, reparation av foderladan och fodringsladan i Hjortparken, nytt uthus vid djurvaktarbostaden, vatten- och avloppsledning i villan vid Näsängsudden, alarmanordning vid slottet, reparation av Röda stallet samt renovering av bostäderna i lilla fabrikshuset och deras förseende med värme-, vatten- och avloppsledningar. Dessa arbeten ingå i ett av ståthållarämbetet å slottet år 1936 framlagt förslag, till vars genomförande i vissa delar 1937 och 1938 års riksdagar beviljat sammanlagt 69 000 kronor.
I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 18 april 1944, med förmälan att styrelsen i likhet med veder börande ståthållarämbete funnit de angivna arbetena särdeles behövliga och ändamålsenliga, hemställt örn anvisande av medel för ändamålet för budget-
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements -
chefen.
Departements
chefen.
året 1944/45. Styrelsen meddelar, att kostnaderna år 1939 beräknats till 64 000
kronor, vilken summa styrelsen, som tidigare granskat förslaget i samråd
med slottsarkitekten H. Ahlberg, funnit böra ökas till 89 000 kronor.
Härjämte har styrelsen anmält, att vid Gripsholms slott sedan länge fun
nits behov av en parkeringsplats. Kostnaderna för iordningsställande av en
sådan, som syntes väl lämpa sig som beredskapsarbete, hava av styrelsen
beräknats uppgå till 10 000 kronor. Styrelsen hemställer om anvisande
jämväl av detta belopp.
Sammanlagt skulle sålunda för byggnadsarbeten vid Gripsholms slott er
fordras 99 000 kronor.
Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag, som i huvudsak innebär
anvisande av medel för ändamål som sedan länge ansetts böra tillgodoses,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott
å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av.............................................................................. kronor 99 000.
[11.] Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott.
Inve.iteringsutredningen
har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 20) föreslagit upptagande
i investeringsreserven av byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott för en kostnad
av 30 000 kronor.
I skrivelse den 18 april 1944 har
byggnadsstyrelsen
förklarat sig i likhet
med vederbörande ståthållarämbete finna ifrågavarande arbete — som avser
utbyte av 157 fönsterlufter mot nya sådana med kopplade utåtgående bågar
— vara särdeles behövligt och ändamålsenligt. Efter samråd med slotts
arkitekten friherre O. Leijonhufvud har styrelsen beräknat kostnaden för
arbetet till 34 000 kronor.
Nu ifrågavarande arbete utgör en underhållsåtgärd, för vilken till förfo
gande stående underhållsmedel hittills icke lämnat tillgång. Med tillstyrkande
av byggnadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till
Vissa byggnadsarbeten d Ulriksdals slott
å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an
slag av ...................................................................... kronor 34 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
103
Egentliga statsutgifter.
Bilaga
4.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.
[1.] Åtgärder för ekonomisk cfterkrigsberedskap. Vid anmälan av försla get till allmän beredskapsstat redogöres för det yttrande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering avgivit över, bland annat, investeringsut- redningens betänkande. I detta yttrande föreslår kommissionen, att å bered- skapsstaten uppföres ett anslag av 100 miljoner kronor att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka medel icke beräk nats på andra beredskapsanslag. För en exemplifiering av de ändamål för vilka anslaget är avsett att kunna anlitas torde jag få hänvisa till referatet av kommissionens yttrande (s. 13). Sex ledamöter av kommissionen lia, med tillstyrkande av att förslag framlägges om en sådan finansfullmakt, uttalat, att den borde begränsas till 25 miljoner kronor. Som skäl härför anföres, att anslagsändamålen nu icke kunna närmare preciseras och sålunda skulle komma att undandragas riksdagens prövning.
På av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anförda skäl torde
Departements-
å den allmänna beredskapsstaten böra uppföras ett anslag avsett att använ- cAe/en- das för sådana angelägna beredskapsuppgifter, för vilka särskilda medel ej beräknats på staten. Delade meningar ha gjort sig gällande angående den lämpliga omfattningen av ifrågavarande fullmakt. Vid bedömandet av frå gan har man att utgå från att fullmakten är avsedd att anlitas endast för
104
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
ändamål, som borde ha tillgodosetts genom särskilda anslag på beredskaps-
staten om bättre möjligheter att bedöma behoven och sysselsättningspoliti
kens lämpliga inriktning i detalj förelegat vid tidpunkten för statsreglering-
ens fastställande, samt att avsikten med fullmakten är att ge Kungl. Majit
möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen av en av riksdagen
prövad allmän ekonomisk politik även om dessa åtgärder skulle behöva bli
av sammanlagt ganska stor ekonomisk räckvidd utan att riksdagen, för den
händelse den ej är samlad, blott för detta ändamål behöver inkallas. Är riks
dagen samlad, bör givetvis, i enlighet med praxis beträffande större civila
utgifter på försvarsberedskapsstaten, riksdagens medgivande till anslagsdis-
positionen inhämtas. Det bör vidare beaktas, att de betydande resurser som
för närvarande utan riksdagens hörande stå till Kungl. Majits förfogande
för, bland annat, statliga pris- och avsättningsgarantier äro bundna vid för
utsättningar, som medföra att de icke böra anlitas för sysselsättningspolitis-
ka ändamål och i varje fall icke kunna användas för exempelvis statliga an
läggningsarbeten. Jag åsyftar härvid främst reservförrådsnämndens outnytt
jade medel, som måste anses reserverade för försörjningspolitiska uppgifter
sammanhängande med krigsförhållanden.
Bland de ändamål för vilka anslaget kan behöva utnyttjas märkas i första
hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med vissa varor, som äro
väsentliga för produktionens fortgång men på vilka tillgången fortsättnings
vis kan befaras bliva otillräcklig. Vissa sådana åtgärder, örn vilka närmare
upplysningar torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott, äro för närva
rande aktuella. Örn de skulle komma till stånd, skulle de taga i anspråk en
väsentlig del även av det större av de nu ifrågasatta beloppen.
Under angivna förhållanden vill jag tillstyrka, att anslaget uppföres med
det belopp som angivits av kommissionens majoritet, eller 100 miljoner kro
nor. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat I samt där upp
föras under sjunde huvudtiteln, oaktat det delvis kan komma att disponeras
lör investeringsändamål.
Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till
Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap
å all
män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an
slag av
förslagsvis.........................................kronor 100 000 000.
[2.] Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning till
vad jag anför vid anmälan av förslag till reglering av det under ifrågava
rande rubrik å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda
anslaget (prop. nr 275) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks
dagen
att till
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
å
allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av
förslagsvis
................................ kronor 200 000 000.
Kungl. Alaj.ts proposition nr 281.
105
[3.] Planering av allmänna arbeten. Å allmän beredskapsstat för inneva rande budgetår är uppfört ett anslag till planering av allmänna arbeten ä 10 miljoner kronor. Ett motsvarande anslag är erforderligt jämväl å den all männa beredskapsstaten för 1944/45 till fullföljande av planeringen av de å allmän beredskapsstat lil uppförda arbetena. Med hänsyn till redan vid tagna planeringsåtgärder kunde ifrågasättas att reducera anslagsbeloppet. Då emellertid behov kan föreligga av att fullfölja planeringsarbetet även med tanke på budgetåret 1945/46, förordar jag dock, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Anslaget bör tydligen hänföras till allmän beredskaps stat I. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Planering av allmänna arbeten
å allmän beredskaps
stat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
förslags
vis
...................................................................... kronor 10 000 000.
[4.] Kostnader för administration av investeringsverksamheten m. m. Vid anmälan av förslaget till allmän beredskapsstat (s. 18) framhålles, att det bör övervägas, att för administrationen av den investeringsverksamhet, för vilken anslag uppföras å ifrågavarande stat, samt jämväl för fullföljande av planeringsverksamheten inrätta ett centralt organ, vars kostnader böra be stridas från ett särskilt beredskapsanslag. Ehuru organisationsfrågan bör bli föremål för ytterligare övervägande, vill jag tillstyrka, att medel redan nu reserveras för de kostnader som må uppkomma för det ifrågasatta organet. Ett belopp av 200 000 kronor torde böra avses för ändamålet. Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I.
Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Kostnader för administration av investeringsverk
samheten m. m.
å allmän beredskapsstat I för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av
förslagsvis . . kronor 200 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
107
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 1944.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt
anför därvid följande.
C. Kyrkliga ändamål.
[1.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i
Växjö. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag på beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 ett anslag av 76 500 kronor samt anvisade på driftbudge
ten för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av
15 000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte medgav riksdagen,
att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättning
ar, till uppförande av nämnda domkapitelshus utgå ett belopp av 91 500
kronor. 1938 års kyrkomöte medgav för sin döl, att sistnämnda belopp finge
under nämnda förutsättningar eller eljest utgå av kyrkofonden. På rikssta-
ten för budgetåret 1939/40 anvisades under driftbudgeten till uppförande av
ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag av 76 500 kronor, var
jämte riksdagen medgav, att av kyrkofonden finge för ändamålet utgå eli
belopp av 91 500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
1938: 275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima
riksdag.
Med axrledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79)
ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit
genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifråga
varande byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat till
stånd.
Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1941:2 (s. 118 f.) framlagda
förslag anvisade riksdagen till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 10 000 kro
nor. Vid min anmälan av ärendet framhöll jag bland annat följande.
Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig ut
smyckning, ha tidigare beräknats till sammanlagt 183 000 kronor. Av den
lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälf
ten av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från bygg
nadsstyrelsen under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna
numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete
beräknas till omkring 220 000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna så
lunda synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas
av statsmedel.
19-W års civila byggnadsutredning
har med utlåtande den 25 juli 1941
framlagt ett den 30 juni 1941 dagtecknat reviderat byggnadsförslag, vilket en
ligt utredningens anvisningar utarbetats av arkitekten P. Boberg. Byggnads-
utredningen har därvid anfört bland annat följande.
I enlighet med företedda kostnadskalkyler bör, genom iakttagande av vis
sa närmare angivna besparingsåtgärder, kostnaden för byggnaden i fråga
kunna begränsas till 160 000 kronor, vartill komma arkitekt- och övriga ar
voden, vilka tillsammans kunna uppskattas till 11 000 kronor. Hittills ha,
enligt vad från byggnadsstyrelsen inhämtats, 5 710 kronor utbetalats för
uppgörande av ritningar, administration etc. Inklusive sistnämnda post kan
alltså den totala byggnadskostnaden beräknas uppgå till 176 700 kronor.
Kostnader för telefonanläggning och konstnärlig utsmyckning, vilka icke be
stridas av byggnadsanslaget, ha därvid lämnats åsido.
Domkapitlet
har i utlåtande den 28 augusti 1941 tillstyrkt utförande av
domkapitelshuset i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag, dock
med vissa mindre ändringar. Med hänsyn till de av domkapitlet påkallade
ändringarna har domkapitlet låtit delvis omarbeta utredningens ritningsför-
slag. Domkapitlet har framhållit angelägenheten av att byggnadsföretaget
snarast igångsättes.
Departements■
Behovet av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stifts-
chefen.
nämndens arkivalier och ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa insti
tutioner har av statsmakterna och kyrkomötet redan tidigare konstaterats.
Ett före krigsutbrottet upprättat, år 1938 till 183 000 kronor kostnadsberäk
nat förslag till nytt domkapitelshus har av statsmakterna godtagits såsom
utgörande en tillfredsställande lösning av de ifrågavarande institutionernas
lokalfråga. De ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget
Kungl. Majds proposition nr 281.
109
lia, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ansetts böra till hälften
bestridas av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Anslag
till byggnadsföretaget lia varit uppförda såväl på beredskapsstat som på
riksstaten, varjämte riksdagen och kyrkomötet medgivit, att ur kyrkofonden
må till byggnadsföretaget utgå ett belopp av 91 500 kronor.
Det av statsmakterna tidigare godtagna byggnadsförslaget har i besparings
syfte granskats av civila byggnadsutredningen. Denna granskning har lett
till framläggande av ett reviderat byggnadsförslag, vilket i avseende å plan
lösning huvudsakligen ansluter sig till det tidigare upprättade förslaget.
Byggnadens volym har emellertid avsevärt minskats, varjämte vissa för
enklingar i standarden ansetts böra komma till stånd. Domkapitlet, som i
huvudsak godtagit civila byggnadsutredningens förslag, har emellertid an
sett vissa smärre ändringar erforderliga och därför låtit delvis omarbeta ut
redningens ritningsförslag. Då de av domkapitlet föreslagna ändringarna
icke torde medföra någon kostnadsökning och då jag icke funnit anledning
till erinran mot det av domkapitlet framförda byggnadsförslaget, tillstyrker
jag, att domkapitelshuset uppföres i huvudsaklig överensstämmelse med de
av domkapitlet företedda ritningarna. Jag förutsätter, att de av civila bygg
nadsutredningen givna anvisningarna beträffande standarden i materiel och
utförande iakttagas. I enlighet med domkapitlets förslag torde byggnadens
tak böra täckas med skiffer.
Kostnaderna för ett realiserande av civila byggnadsutredningens förslag
ha år 1941 beräknats till 171 000 kronor. Häri ha icke inräknats kostnader
för konstnärlig utsmyckning. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde
det av utredningen beräknade kostnadsbeloppet med hänsyn till inträffade
prisstegringar böra höjas till 212 000 kronor. Då såsom tidigare framhållits
av kyrkofondsmedel ett belopp av 91 500 kronor står till förfogande för
byggnadsföretaget, skulle för ändamålet erfordras ytterligare (212 000 —
91 500 =) i Tunt tal 120 000 kronor. Detta belopp torde böra gäldas av stats
medel; i enlighet med den ståndpunkt, som statsmakterna intogo vid 1941
års riksdag, ifrågasätter jag sålunda icke något ytterligare tillskott från
kyrkofonden.
Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits
på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga
husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras
på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till
Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av
domkapitelshus i Växjö
å allmän beredskapsstat III för bud
getåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 120 000.
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
D. Akademier m. m.
[2.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till
vissa reparationsarbeten m. m. Den fastighet inom kvarteret Uttern vid
Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775 tillföll akademien för de
fria konsterna, disponeras till större delen hyresfritt av konsthögskolan. Un
derhållet av fastigheten påvilar akademien. Av stats- eller lotterimedel ha
emellertid vid skilda tillfällen anvisats medel till bestridande av ombygg
nads- eller ändringsarbeten.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har
akademien
hemställt
örn ett anslag av 21 800 kronor till reparation av den våning i akademiens
fastighet, som innehåller målarskolans studieateljéer, och till förbättring
av ventilationsanordningarna i samma lokaler. Till reparation av målarsko
lans lokaler beviljades senast anslag av 1930 och 1931 års riksdagar.
Byggnadsstyrelsen
har efter besiktning av ifrågavarande ateljélokaler fun
nit desamma vara i stort behov av reparation men ansett kostnaderna kun
na begränsas till sammanlagt 21 000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande av konsthögskolan
disponerade lokaler i konstakademiens byggnad behöva repareras samt att
det ur hygienisk synpunkt är påkallat, att ventilationen inom lokalerna för
bättras. Med hänsyn till de fördelar, som staten haft av att dess konsthög
skola hyresfritt fått disponera stora utrymmen i förevarande fastighet, fin
ner jag det rimligt, att staten bestrider kostnaderna för ifrågavarande arbe
ten. Kostnaderna torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra be
räknas till 21 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på be-
redskapsstat III för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till
Akademien för de fria konsterna med konsthög
skolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.
å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an
slag av ................................................................. kronor 21 000. I.
I. Folkundervisningen.
[3.] Folkskolor m. m: Bidrag till byggnadsarbeten,
lnvesteringsutredning-
en
har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till nämnda
ändamål på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag
av 900 000 kronor och därvid anfört följande (SOU 1944: 12, s. 246 f.).
Såsom av den lämnade redogörelsen för den kommunala investeringspla
nen (s. 190 och Bil. 24) närmare framgår, har investeringsutredningen upp
skattat de sammanlagda kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, vilka av
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
lil
utredningen ansetts kunna vid behov komma till utförande under ett första investeringsår, till cirka 50 miljoner kronor. Härav lia omkring 35 miljoner kronor beräknats motsvara byggnadsvärdet av byggnader för folkskolevä sendet. Utredningen har emellertid icke ansett sig böra räkna med att förut sättningar för bidrags erhållande komma att föreligga för folkskolebyggna- der till hela det beräknade beloppet. I vissa fall är nämligen standarden på de folkskolebyggnader, som utföras, något högre än den enligt skolöversty relsens uppfattning skäliga. Vidare ha kommunerna i åtskilliga fall funnit lämpligt att i samband med byggandet av skolor och inom samma byggnads kropp låta inreda lokaler även för andra än skoländamål. Likaså förekom mer alt i kostnaderna för byggnader för folkskoleväsendet inkluderats vissa kostnader för bostäder åt lärare etc. De sammanlagda kostnaderna för stats- bidragsberättigade byggnadsföretag torde med hänsyn härtill kunna beräk nas till 30 miljoner kronor.
Det författningsenliga statsbidraget utgör för närvarande 75 procent av byggnadskostnaderna. Vid godtagande av nyssnämnda totalkostnadsbelopp av 30 miljoner kronor skulle statsbidrag komma att utgå med 22,5 miljoner kronor. Då emellertid sagda bidrag i likhet med det normalt förekommande bidraget till samma ändamål bör utgå i form av amorteringsbidrag under en amorteringsperiod örn 25 år, skulle det årliga bidragsbehovet endast Miva 900 000 kronor. För att vid behov kunna helt utnyttja den föreslagna investe ringsreserven av folkskolebyggnader under budgetåret 1944/45 skulle det så lunda bliva erforderligt att på beredskapsstat för samma år upptaga sist nämnda belopp.
Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten har riksdagen för bud
-Departements-
getåret 1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
chefen.
Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folk skoleväsendet utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länssty relsens beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggna der skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd av nämnda utbetalningsföreskrilter bidrag endast mera undantagsvis kom ma att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de byggnadsbidrag, som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/ 45, lämpligen synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budget år redan anvisade anslaget lill bidrag till byggnadsarbeten för folkskolevä sendet, vilket anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke anvisas på beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta område. Med hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfatt ning liksom även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårs- period, som deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid på kallat, att investeringsutredningens förevarande förslag i detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom. Därest riksdagen icke bar något att erinra däremot, böra byggnadstillstånd oell statsbidrag kunna beviljas för bygg nadsföretag av ungefär den omfattning, varmed investeringsutredningen räk nat, under förutsättning att materialtillgången det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget.
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
J. Yrkesundervisningen.
[4.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris m. m. Sedan Kungl. Maj:t
genom beslut den 12 november 1943 uppdragit åt
överstyrelsen för yrkesut
bildning
att verkställa utredning angående de frågor beträffande yrkesut
bildning och omskolning av arbetskraft, som kunde väntas bliva aktuella
efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen på grundval av hittills verk
ställda utredningar och överväganden i en den 8 maj 1944 inkommen skri
velse framlagt vissa förslag i ämnet. Överstyrelsen hemställer, att den av
statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten
måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den 1 juli 1944 samt att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att på beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppföra
dels
till yrkesutbildning i beredskapskurser ett anslag av
2 610 000 kronor,
dels ock
till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa, anord
nade i huvudsaklig överensstämmelse med av överstyrelsen framlagt förslag,
det anslag, som Kungl. Majit kunde finna erforderligt.
överstyrelsen anför inledningsvis följande.
Enligt planen för den åt överstyrelsen genom Kungl. Majlis beslut den 12
november 1943 uppdragna utredningen undersöker överstyrelsen möjlighe
terna att
dels
utvidga vissa befintliga skolor och kurser,
dels
ordna kurser
inom näringslivet
dels ock
ordna kurser i övrigt. Utredningsarbetet har nu
fortskridit så långt, att överstyrelsen kan framlägga vissa, delvis dock en
dast preliminära, resultat av utförda inventeringar ävensom förslag rörande
understöd till kursdeltagare, statsbidragsgrunder samt central och lokal led
ning av kursverksamheten jämte av dessa förslag föranledda kostnadsberäk
ningar. I en till denna framställning som bilaga fogad promemoria angå
ende »vissa frågor om yrkesutbildning vid en eventuell arbetsmarknadskris
i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd» ha resultaten av in
om överstyrelsen hittills gjorda överväganden sammanställts. Överstyrelsen
har därvid i huvudsakliga delar kunnat bygga på de erfarenheter, som gjorts
vid den av arbetsmarknadskommissionen ledda verksamheten för yrkesut
bildning av arbetslösa. Särskilt beträffande understödsgrundema för ele
verna har i tillämpliga delar den praxis, som där tillämpats, varit vägledan
de för riktlinjerna i överstyrelsens promemoria. Förslaget i detta hänseende
har utarbetats i samråd med arbetsmarknadskommissionen, med vilken även
på andra punkter överläggningar ägt rum.
Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för överstyrelsens
utredning och förslag samt torde i övrigt få hänvisa till förenämnda prome
moria, vilken kommer att tryckas och ingå i serien av utredningar angå
ende ekonomisk efterkrigsplanering.
Olika slag av utbildningskurser för arbetslösa. Den
av överstyrelsen verkställda utredningen avser planläggning och utformning
av yrkesutbildning för arbetslösa genom anordnande av kursverksamhet, in
riktad på
1)
grundläggande yrkesutbildning
för den ungdom, som under vanliga för
hållanden söker anställning inom näringslivet omedelbart efter slutad skol-
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
113
gång men som i händelse av en arbetsmarknadskris ej torde ha möjlighet
att erhålla anställning (nybörjarkurser);
2)
kompletterande yrkesutbildning
för redan i viss grad yrkeskunnig ar
betskraft, som blivit ulan sysselsättning på grund av en tillfällig stagnation
inom det egna verksamhetsområdet (fortbildningskurser);
3)
omskolning
av sådan ledig arbetskraft, som varit infogad i näringslivet
men som på grund av ändrade produktionsförhållanden icke kan beräknas
erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet och därför
bör överföras till andra yrken (omskolningskurser).
Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryterings
områden såsom
a)
kommunala arbetslöshetskurser
i primärkommuns regi och avsedda
att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;
b)
centrala arbetslöshetskurser
i statlig regi och avsedda att tillgodose ut
bildningsbehovet inom större områden;
c)
arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor,
avsedda för rekryte
ring från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens
regi.
Understöd till kursdeltagare. Örn en utbildningsverksamhet
för arbetslösa skall fylla sitt ändamål, framhåller överstyrelsen, är det av
väsentlig betydelse, att elevunderstöden avvägas så, att även medellösa per
soner genom dem erhålla sitt uppehälle under kurstiden. Erfarenhet om be
hovet av understöd till elever vid arbetslöshetsskolor har man från den un
der 1930-talet påbörjade och i viss utsträckning alltjämt fortgående yrkesut
bildningen för arbetslös ungdom. Ännu saknas dock enhetliga grunder för
sådana understöd. Det får anses ligga i sakens natur, att ett statsbidrag till
elevunderstöd måste avvägas med hänsyn till de kostnader, som få anses
oundgängliga vid rationellt ordnad förläggning och utspisning av elever samt
anskaffning av kläder m. m., och med iakttagande av största försiktighet vid
tillgodoseendet av elevernas övriga personliga behov. Överstyrelsen har där
för som underlag vid utformningen av grunder för statsbidrag till elevunder
stöd utgått från kända kostnader för logis och vivre m. m. vid elevinternat
av olika slag.
Utförda undersökningar giva vid handen, att kostnaderna för kost och
logi böra upptagas till i medeltal minst 64 kronor per månad. Kostnaderna
för kläder under utbildningstiden variera alltefter utbildningens art, kursti
dens längd och det skick, vari elevens personliga utrustning befinner sig vid
ankomsten till skolan. Av tillgängliga uppgifter framgår, att klädkostnaden
för en minderårig elev (under 18 år) vid arbetslöshetskurs, som vid inträdet
i kursen medför nödtorftig klädesutrustning, måste beräknas till minst 11
kronor per månad. I fråga örn övriga personliga behov, den utgiftspost som
otvivelaktigt är mest variabel, torde man kunna räkna med att kostnaden
för ordentliga och sparsamma elever bör kunna nedbringas till omkring 10
kronor per månad.
De sammanlagda minimikostnaderna för en minderårig elevs uppehälle vid
utbildningskurs med elevinternat kunna alltså beräknas till (64 + 11 +10=)
85 kronor per månad.
Bihang till riksdagens protokoll t Dl i. 1 sami. Nr 281.
8
114
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Överstyrelsen framhåller, att dessa beräkningar stämma ganska väl över
ens med de understöd, som eleverna vid verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom och vid centrala verkstadsskolor uppbära under kursvistelsen.
Vid diskussion av
formen för understöd
till deltagare i arbetslöshetskurs
torde, fortsätter överstyrelsen, frågan örn möjligheten för medlem i erkänd
arbetslöshetskassa att uppbära daghjälp vid deltagande i utbildningskurs av
här avsett slag icke böra förbigås. Gällande bestämmelser medgiva icke att
daghjälp utgår till sådan kursdeltagare. Överstyrelsen har övervägt, huru
vida framställning borde göras om ändring härutinnan, men kommit till det
resultatet, att nuvarande bestämmelser beträffande den arbetslöses rätt till
daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa i här omförmält hänseende synas
böra bibehållas. En arbetslöshetsförsäkrad person bör alltså under de dagar,
han är inskriven vid en arbetslöshetskurs, icke erhålla daghjälp från kassan
utan i stället komma i åtnjutande av understöd i samma ordning, som gäller
för andra elever i den kurs, han tillhör.
Eleverna i
nybörjarkurser
torde, framhåller överstyrelsen, som regel bli
yngre än i fortbildnings- och omskolningskurser. De förra torde i det stora
hela komma att utgöras av ungdomar med samma behov av yrkesutbildning
och samma möjligheter att komma in i förvärvslivet som skolornas ordinarie
elever. Av praktiska skäl torde det icke kunna undvikas, att arbetslösa ung
domar på en plats hänvisas till de särskilt inrättade arbetslöshetskurserna,
på en annan till de ordinarie kurserna. Elevunderstöden i nybörjarkurserna
för arbetslösa böra därför utgå enligt samma grunder som i de ordinarie kur
serna. I konsekvens härmed förutsättes, att nedan angivna understödsgrun-
der vid en arbetslöshetskris komma att tillämpas även på arbetslösa, som in
tagas i skolornas ordinarie avdelningar. Detta överensstämmer helt med verk-
stadsskoleutredningens uttalade uppfattning.
Det statliga understödet vid nybörjarkurserna bör äga formen av stipen
dium, i förekommande fall kompletterat med erforderligt kommunalt under
stöd och, i fråga örn familjeförsörjare, kontantunderstöd enligt grunder, som
angivas här nedan.
Stipendium föreslås utgå med högst 60 kronor per månad. Därvid har tagits
i beaktande såväl här ovan lämnade uppgifter örn inackorderingskostnaden
vid vissa elevinternat som ock det faktum, att högsta stipendium vid yrkes-
undervisningsanstalt för närvarande utgör 60 kronor i månaden, vilket be
lopp utgår endast vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och, under
vissa strängt begränsade förutsättningar, vid centrala verkstadsskolor.
Stipendieformen synes icke böra komma till användning vid de speciella
kurser, som eventuellt behöva anordnas för
fortbildning eller omskolning
av
äldre arbetare, även om kursverksamheten bedrives vid vanliga yrkesutbild-
ningsanstalter. Mest rationellt synes det vara, att arbetslöshetshjälp i form av
dagunderstöd och hyreshjälp i dessa fall får utgå. Emellertid har man i de
fall, då vederbörande är familjeförsörjare och måste för kursens genomgåen
de inackorderas å annan ort, att räkna med en merkostnad för uppehället,
som bör föranleda särskilt understöd. Här böra tillämpas samma grunder
som vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, vilket innebär, att
kursdeltagaren själv i stället för dagunderstöd får ett s. k. inackorderingsbi-
drag, som utgives av hemkommunen. Statsbidrag till dylikt bidrag utgår dels
med 75 %, dock högst motsvarande 60 kronor, dels såsom årskostnadsbidrag
för överskjutande belopp. Familjen på hemorten erhåller kontantunderstöd,
varvid understödet till hustru utgår såsom för ensamstående person över
18 år.
Som allmän bestämmelse för kontantunderstöd (kungörelsen den 80 juni
1934, nr 434) gäller, att det utgår endast, så länge den arbetslöse ej kan er-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
115
hålla arbete. Deltagare i fortbildningskurser torde i regel utan större olägen het kunna avbryta sin kurs, då de erhålla arbete inom det egna yrkesområ det. Deltagare i omskolningskurser böra däremot i regel icke avbryta påbör jad kurs, förrän de erhållit avsedd utbildning; understöd bör sålunda utgå, så länge kursen pågår.
Vid de heldagskurser, som kunna komma att anordnas, synes det överstyrel sen motiverat att utgiva viss ersättning utöver förutnämnda understöd. Viljan att tillgodogöra sig undervisningen torde avsevärt stimuleras, örn deltagandet medför direkt påtagbart ekonomiskt resultat. Deltagandet i kursen minskar också vederbörandes möjlighet att utnyttja tiden till uppsökande av eventuella arbetstillfällen och försätter honom i det fallet i sämre ställning än den, som uppbär arbetslöshetshjälp utan att deltaga i dylik kurs. Dessutom är behovet av kläder och annan personlig utrustning säkerligen större för en kursdel tagare än för en arbetslös, som icke deltager i utbildningskurs. Som sådan ersättning synes timpenning vara att föredraga framför dagarvode. Den förra formen kan antagas bättre stimulera till fullt utnyttjande av undervisnings tiden.
Storleken av timpenningen torde liksom vid arbetsmarknadskommissio nens beredskapskurser böra varieras med hänsyn till dyrort. Då man måste räkna med att yngre personer kunna intagas i dessa kurser, bör timpenning en regleras även med hänsyn till deltagarnas ålder. Däremot synes varieran de ersättningar, beroende på yrkesområde, icke böra förekomma utan likar tade ersättningar utgå i varje speciellt för fortsatt utbildning eller omskol ning av arbetslösa ordnad kurs.
Tabell 1. Timpenningens storlek.
Elevens ålder
Dyr orts g r u P P. åren
■
A B
G D E F G
H i
16—19 år.................................... 20 20
21 21 22
22 22 23 23
20—24 år....................................
29 29 30 30 32
32 32 34
34
25 år och däröver.....................
40 40 41 41 43
43 43
45 45
I efterföljande tabeller (2 och 3) har uträknats den i form av timpenning utgående ersättningen per arbetsdag och arbetsmånad för varje dyrortsgrupp.
Tabell 2. Ersättning i kronor per arbetsdag i olika dyrortsgrupper.
Elevens ålder
A
B
C
D E
F G
H I
16—19 år..............................
... leo
1'60 1-68 1-68 1*76
1-76 1-76
1-84 1-84
20—24 år............................... ... 2-32 2-32 2'40 2-40
2-50 2-56 2'50
2-72 2'72
25 år och däröver............... ...| 3-20
3'20
3-28 3'28 3-44 3-44
3-44 3-60
3-60
Tabell 3. Ersättning i kronor per arbetsmånad (25 dagar) i olika dyrortsgrupper.
Elevens ålder
A ri
C D E F G
H I
16—19 år.................................... 40'— 40'—
42'— 42'-44 — 44'— 44'—
46-— 46'-
20—24 år.................................... 58'— 58'—
60'— 60'— 64'— 64 — 64'—
68'— 68'—
25 ar och däröver.....................
80'-80'— 82'— 82'— 86'—
86'-86'— 90 — 90'-
116
Kungl.
Maj.ts proposition nr 281.
Slutligen framhåller överstyrelsen, alt det i vissa fall torde bliva nödvän
digt, att kursdeltagare — förutom arbetslöshetsunderstöd och timpenning —
genom vederbörande arbetslöshetskommitté jämväl erhåller hjälp till an
skaffning av nödvändig klädutrustning.
De föreslagna grunderna för understöd till deltagare i yrkesutbildnings-
kurser för arbetslösa kunna sammanfattas på följande sätt.
1.
Till deltagare i fortbildnings- och omskolningskurser kan utgå:
a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder, där
est kursdeltagaren kan bo på hemorten,
eller
b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest
kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår
i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till hustru
utgår såsom för ensamstående person över 18 år.
c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.
d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbets
marknadskommissionens beredskapskurser gällande grunderna.
e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.
Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.
Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmed
lingen.
Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt grun
der, som äro eller kunna bliva fastställda.
Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder vid
arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga nied 75 pro
cent av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med årskostnads-
bidrag å kostnad härutöver.
Timpenning betalas helt av statsmedel.
t
2.
Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som ele
ver i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:
a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.
b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackorde
ring, i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och i före
kommande fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.
c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp
inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.
d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberätti-
gade familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd till
hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.
e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.
Ä kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.
Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs eller
att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshets
kurs, skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas skolvistelse,
i den mån dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser ankomma på kommun.
Statsbidragsgrunder för kursverksamheten. Överstyrel sen föreslår sammanfattningsvis följande grunder för statsbidrag till yrkes- utbildningskurser för arbetslösa.
a) Statsbidrag till
kommunala arbetslöshetskurser
utgår med belopp, mot
svarande
dels hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare, anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervis ningsmateriel, läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever,
dels 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial, elek trisk kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och icke säljbar produktion, samt för administration,
dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i sam band med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.
b)
Statsbidrag till arbetslöshetskurser vid central verkstadsskola
utgår enligt
de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna (SFS nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår
beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande under visningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning (kom- plettering) av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande av maskiner med belopp, motsvarande hela kostnaden härför,
beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid svets- undervisning med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av över styrelsen godkända kostnaderna för nämnda ändamål och
beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av över styrelsen, dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända kost naderna, eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall må finna skäl bestämma.
c) Till
centrala arbetslöshetskurser
utgår statsbidrag till täckande av samt
liga av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser.
Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)
angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat,
att
behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inven tarier tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna utan kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central verkstadsskola utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt ovanstående skola täckas av statsmedel,
att
den till de upplåtna lokalerna hörande utrustningen
av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan särskild ersättning eller, därest denna utrustning är förhyrd, endast mot av överstyrelsen i förväg god känd ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten,
att
arbetslöshets
kurs, i den ordning och omfattning överstyrelsen bestämmer, mottager arbets lösa även från orter utanför det område, för vilket kursen närmast inrättats,
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
117
118
Kungl. Majlis proposition nr 281.
samt att ali materiel, som helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom
och får disponeras endast enligt överstyrelsens bestämmande.
Den centrala ledningen av arbetslös hetskur serna.
Överstyrelsen erinrar, att verkstadsskoleutredningen uttalade som sin mening,
att den nya överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utgöra den centrala myn
digheten för den utvidgade yrkesutbildning, som borde igångsättas under ar-
betslöshetstider, samt att utredningen ifrågasatte, om icke överstyrelsen skulle
övertaga den yrkesutbildningsverksamhet, som handhades av statens arbets
marknadskommission, och anför vidare bland annat följande.
Med den sammansättning, överstyrelsen erhållit genom 1943 års riksdags
beslut, bör överstyrelsen anses väl skickad att utöva den centrala ledningen av
arbetslöshetskurserna, så länge verksamheten berör yrken huvudsakligen
inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Utbildningsverksamheten
kan emellertid komma att gälla även skogsbruks- och lantbruksyrken. Starka
skäl tala för att ifrågavarande utbildningsverksamhet åtminstone i fackligt
hänseende ställes under inseende av de ämbetsverk, som eljest handha sådan
utbildning, nämligen domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.
Det är emellertid av vikt, att skiljaktig praxis beträffande spörsmål, som äro
likartade inom de skilda grenarna av yrkesutbildningen, t. ex. elevunderstöd,
lärarlöner, redovisning av tilldelade statsunderstöd m. m., icke utbildas och
att de olika grenarna av yrkesutbildningsverksamheten bland de arbetslösa
icke råka i konflikt med varandra, t. ex. beträffande elevrekrytering och lo
kaler.
Ur arbetsmarknads- och anslagssynpunkt synes det därför vara lämpligast,
att jämväl här berörda kurser administrativt ledas centralt, givetvis dock i
nära samarbete med domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i
frågor av facklig natur. Vid behandling av ärenden av principiell betydelse
rörande sådana kurser kan lämpligen en tjänsteman från vederbörande äm
betsverk deltaga. Vidare böra kurserna i fackligt hänseende stå under inspek
tion av vederbörande ämbetsverk.
Överstyrelsen synes alltså kunna övertaga den centrala ledningen av ar
betslöshetskurserna utan att behöva undergå någon förändring beträffande
de ordinarie ledamöternas antal eller med hänsyn till representationen av
olika intressen inom näringslivet. Däremot kan det icke undvikas, att över
styrelsens kansli utvidgas, därest en mera omfattande yrkesutbildningsverk-
samhet för arbetslösa igångsättes.
Beträffande organisationen av överstyrelsens kansli med avseende på upp
giften att handhava överinseendet över arbetslöshetskurserna föreslås, att
ärendena handläggas inom en fristående sektion, varvid sakkunskapen på
överstyrelsens byråer utnyttjas i största möjliga utsträckning. I fråga örn
ärenden, som röra kurser i handel och husligt arbete, förutsättes dock, att
dessa icke skola handläggas av sektionen utan av tredje byrån. Vid en så
dan uppläggning kan den inom överstyrelsen befintliga sakkunskapen på
fackligt-pedagogiska och kamerala områden utnyttjas för den provisoriska
verksamheten. Detta medför, å ena sidan att den särskilda sektionen, åt
minstone till en början, ej behöver utrustas med något större antal högt
kvalificerade arbetskrafter, å andra sidan att personalen å överstyrelsens
byråer, alltefter som verksamheten bygges ut, erfordrar förstärkning, tills
vidare huvudsakligen med biträdespersonal men sedermera även med kvali
ficerad arbetskraft.
Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningsverksamheten
för beredskapsändamål är upplagd efter riktlinjer, som överstyrelsen ansett
Kungl. Maj.ts proposition nr 281 .
119
höra i betydelsefulla avseenden bli normerande för de här planerade ar-
betslöshetskurserna och även för den centrala ledningen av dessa. Redan
ur beredskapssynpunlct synes det angeläget, att den myndighet, som skall
svara för ledningen av yrkesutbildningen för arbetslösa, sättes i tillfälle att
snarast möjligt förbereda uppbyggnaden av den administrativa apparaten.
Överstyrelsen föreslår därför i samråd med arbetsmarknadskommissionen,
att den av arbetsmarknadskommmissionen bedrivna yrkesutbildnings verk
samheten överflyttas till överstyrelsen den 1 juli 1944. Vid bifall härtill bör
den särskilda sektionen inom överstyrelsen organiseras från och med nämn
da dag och som första arbetsuppgift övertaga sagda av arbetsmarknads
kommissionen nu bedrivna verksamhet.
Till en början organiseras sektionen alltså närmast för övertagandet av
de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens
utbildningssektion. Genom att vissa av dessa arbetsuppgifter, huvudsakligen
av kameral eller merkantil natur, kunna överflyttas på överstyrelsens första
byrå och ärenden rörande undervisningsplaner m. m. på andra byrån, kan
personalbehovet för den särskilda sektionen begränsas något i förhållande
till utbildningssektionens. Överstyrelsen framhåller, att antalet tjänstemän
redan från början måste antagas bli relativt stort, beroende på att verksam
heten är upplagd så, att statsverket svarar för hela kostnaden (utom lokaler
och i vissa fall maskiner), vilket nödvändiggör en ytterst sorgfällig, arbetskrä-
vande övervakning och kontroll.
Kunna icke lokaler erhållas, som i sig inrymma såväl den särskilda sek
tionen som överstyrelsens nuvarande tre byråer, erfordras ytterligare en ex-
peditionsvakt och ett skrivbiträde med telefonistkompetens.
Överstyrelsen föreslår att samtliga befattningshavare å den särskilda sek
tionen inplaceras å civila icke-ordinariereglementet samt beräknar lönekost
naderna, förutom kristillägg, för den personal, som skulle från början an
ställas i överstyrelsens kansli, därest den yrkesutbildningsverksamhet, som nu
handhaves av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion, överflyttas
till överstyrelsen, till i runt tal minst 91 000 kronor. Till omkostnader bör
därjämte beräknas 19 000 kronor.
De beräkningar, som här framlagts rörande antalet tjänstemän m. m.,
avse som förut angivits endast organisationen i dess första utbyggnadsskede.
Personalbehovet vid en omfattande arbetslöshetskris låter sig självfallet icke
nu överblicka. Redan en utökning av kursverksamheten utöver den, som
nu beräknas skola övertagas från arbetsmarknadskommissionen, medför
ökad belastning främst på första men även på andra byrån. Tillkomma kurser
för handel och husligt arbete, ökas personalbehovet även för tredje byrån.
Vad åter beträffar den utbildningsverksamhet i jordbruk och skogsbruk,
som betingas av arbetslöshet, torde denna åtminstone vid krisens början
icke komma att få någon större omfattning, varför överstyrelsen i detta
sammanhang icke anser sig böra beräkna någon ytterligare personalför
stärkning för det fall, att jämväl dylik kursverksamhet skulle komma att
läggas under överstyrelsen i administrativt hänseende.
Överstyrelsen åferkommer i annat sammanhang till kostnaderna för den
centrala ledningen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande verk
samhetens omfattning.
Den lokala ledningen vid arbetslös hetskurscr m. in.
Överstyrelsen anför följande.
Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade vid
kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskol-
styrelsen. På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där det
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.
kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig yr
kesskola, torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala
myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera och leda
kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara förmånligt,
om en kommun, då den beslutar att starta arbetslöshetskurser, väljer en
särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.
Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå un
der samma ledning som de ordinarie kurserna.
Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva och
avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshets-
kurserna bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid skogs-eller
lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild styrelse
för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande proviso
riska kurser.
Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras
i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.
Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen
efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogen
heter och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.
Även om arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläg
gas vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för yrkes
utbildning, är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen
skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde böra ankom
ma på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen angiva,
från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras. Sedan kommissionen
bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen, och vederbörande arbets
löshetskommitté föreslagit vissa namngivna personer till intagning i kurs,
torde det slutliga utväljandet av eleverna böra överlåtas åt elt lokalt, till
kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.
I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbö
rande arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representan
ter för arbetsgivare och arbetare, om möjligt för vart och ett av de yrkes
områden, inom vilka undervisning bedrives vid skolan.
Beräkning av medelsbehovet. Överstyrelsen anför härom föl
jande.
Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kon-
tantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshets
kommitté. Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd
skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln och upp
tager sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.
Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-måna-
dersperiod för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa anta
ganden göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår
från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen kan
disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav cirka
1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas med krav
på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.
För driften under budgetåret 1944/45 av den från arbetsmarknadskommis
sionen övertagna yrkesutbildningsverksamheten upptages samma belopp, som
kommissionen beräknat för beredskapskurserna i sin tidigare ingivna bud
getframställning, nämligen 2 500 000 kronor. För den centrala ledningen av
nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan beräknat sam
manlagt 110 000 kronor.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 281.
121
Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats i
denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande
verksamhet enligt följande.
A.
Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944.U5.
Kursverksamheten .............................................................. kronor 2 500 000
Central ledning ......................................................................... »
110 000
Summa kronor 2 610 000.
B.
Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.
Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings-
anstalter .......................................................................... kronor 13 300 000
Kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet.. »
11 000 000
Central ledning.................................................................... »
300 000
Summa kronor 24 600 000.
Utgifterna under såväl A som B torde böra bestridas av medel, anvisade
å allmän beredskapsstat. För bestridande av kostnader under A böra medel
vara disponibla från och med den 1 juli 1944, varför överstyrelsen föreslår
anvisande av anslag för ändamålet för budgetåret 1944/45.
Vad beträffar under B upptagen verksamhet synes densamma böra igång
sättas först, sedan riksdagens medgivande därtill inhämtats eller, om riks
dagen icke är samlad, den likväl beredes tillfälle att inom viss begränsad
tid taga ställning till åtgärden, på sätt som av statsrådet och chefen för
finansdepartementet föreslagits beträffande anslag, tillhörande tredje an-
slagsgruppen å allmän beredskapsstat (bilaga till 1944 års statsverkspropo-
sition, inkomster å riksstaten, s. 16). Med hänsyn till att förberedelserna för
och igångsättandet av här ifrågasatt kursverksamhet för arbetslösa kräva,
att medel för ändamålet kunna disponeras omedelbart efter det att behov av
verksamheten uppstått, synes Kungl. Majit böra utverka riksdagens med
givande att få disponera anslaget intill visst belopp, förslagsvis 2 000 000
kronor, utan riksdagens hörande.
Statens arbetsmarknadskommission,
med vilken — såsom förut framhål
lits — överstyrelsen i vissa avseenden samråd vid utarbetande av sitt för
slag, har därutöver i utlåtande den 12 maj 1944 understrukit betydelsen av
att vid en eventuell kris på arbetsmarknaden en effektiv yrkesutbildning av
tillfredsställande omfattning ordnas för arbetslösa och har i anslutning här
till anfört bland annat följande.
Med tanke härpå framstår det som en angelägenhet av största vikt, att
alla förberedande åtgärder nu vidtagas så snart som möjligt. En sådan åtgärd
är överflyttningen till överstyrelsen av den verksamhet, som bedrivits av kom
missionen genom dess utbildningssektion, varigenom en organisatorisk stomme
vinnes för det framtida utbildningsarbetet.
Kommissionen förutsätter att möjligheter fortfarande hållas öppna att an
ordna utbildning i ändamål att fylla aktuella behov inom speciella bristområ
den och att kurser för sådant ändamål komma att utformas med hänsyn till
näringslivets behov bland annat inom sådana yrkesområden som jordbruk
och husligt arbete. Kommissionen utgår från att samråd mellan kommissionen
och överstyrelsen beträffande dylika frågor kommer att äga rum i samband
med den fortsatta utredningen angående utbildning inom näringslivet för ar
betslösa. Med hänsyn till att denna del av utredningen ännu ej hunnit slut-
122
Kungl. Majus proposition nr 281.
Departements
chefen.
förås har kommissionen givetvis på detta stadium icke haft anledning att
närmare ingå på här berörda spörsmål.
Kommissionen har ej ansett anledning föreligga att taga ställning till frå
gor av mera detaljartad karaktär, men tillstyrker, att yrkesutbildning vid en
arbetslöshetskris anordnas i överensstämmelse med de i förslaget framlagda
huvudriktlinjerna. Kommissionen tillstyrker vidare, att erforderliga medel
anvisas för de här ifrågavarande ändamålen.
En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i sär
skilt yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten av att
fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola vid jord
bruk ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.
Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde
som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att finna nya
arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en kris inom
näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket skulle kunna
ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina anställningar inom
andra yrken.
För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är
det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning.
Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de många
olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i tillräcklig
omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt jord
bruksarbete synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer som böra upp
göras för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.
Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, med
förde som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet
bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande
arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 —
eller cirka en tredjedel — i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid
hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större,
enär många arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att an
mäla sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog
arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna
avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt del
tagarna. Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ung
domarna icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverk
samheten emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild upp
märksamhet ägnades denna fråga vid 1933 års riksdag, som bland annat
beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning
under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa
vid yrkesundervisningsanstalter.
När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i all
mänhet tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i
vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre
årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbets
lös ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt cirka
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
123
1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats till
centrala verkstadsskolor.
Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en
mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och ad
ministrationen av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myn
digheten blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kurs
verksamheten. Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskole-
utredningen konstaterat, ha varit den främsia orsaken bill att brister och
olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.
Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet
och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kom
mer att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man
måste detta oaktat tyvärr räkna med, att örn en ny ekonomisk kris sätter in,
även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig för de unga, när
det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän
enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folk
material olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan en
nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verk
ningar för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbets
löshet blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är
en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst
och så snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunk
turförsämring äro genomtänkta och väl förberedda åtgärder i syfte att om
händertaga den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmark
naden, ofrånkomliga. Då man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de
senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa
icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning,
bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena. En
väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig
förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, sorn
därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför be
fogat att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att
överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan
goda och dåliga tider.
De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildning
ens betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, fia i viss mån till-
lämpning även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa
män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på struk
turella förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild
betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda
erfarenheter lia i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknads
kommissionens beredskapskurser.
Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att plan
lägga de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka
kunna förväntas lili aktuella efter eli vapenstillestånd, har överstyrelsen för
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
yrkesutbildning nu framlagt den utredning och de förslag, av vilka en kort
fattad översikt lämnats i det föregående. Av redogörelsen framgår till en bör
jan de olika linjer, efter vilka denna verksamhet enligt överstyrelsens mening
bör bedrivas. Såvitt gäller oskolad eller ofullständigt skolad arbetskraft har
yrkesutbildningen ansetts böra vara av grundläggande natur och i enlighet
med överstyrelsens förslag meddelas antingen vid särskilt anordnade ny
börjarkurser eller ock i mån av platstillgång vid de ordinarie kur
serna för yrkesutbildning.
För sådan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsätt
ning på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet,
bör, såsom överstyrelsen föreslår, anordnas kompletterande yrkesutbildning
vid fortbildningskurser. För sådan ledig arbetskraft åter, som varit
infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållan
den icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkes
området och därför bör överföras till andra yrken, böra i enlighet med över
styrelsens förslag anordnas omskolningskurser.
Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga
på de erfarenheter, som vunnits i fråga örn verkstadsskolorna för viss arbets
lös ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenhe
ter från den utbildningsverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens ar
betsmarknadskommission bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tem
poarbetare och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien.
I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, lia intill utgången av mars må
nad innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal
icke svenska medborgare utbildats vid kurserna.
Beredskapskurserna ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie yr-
kesutbildningsanstalter. Eleverna i dessa kurser lia som regel icke tillhört
ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till använd
ning, har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller in-
ackorderingsbidrag. Därjämte har viss timpenning utgått.
Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt, att
yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas
inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av de
befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av
överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid
under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid
skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hem
gårdar anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt
tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna
disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan
komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen ut
redning rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträck
ning disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folksko
lor, flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att
anordna kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räk-
na med, alt dessa kompletterande undersökningar komma att .slutföras i en
nära framtid.
En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbild
ningstiden. överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen
framlagda förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser
för arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i
fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder,
som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens bered-
skapskurser, och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de
grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss ar
betslös ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium
av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för månad. I
olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor
bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid deltagande
i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberät-
ligade familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga ställning till de
olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de av överstyrelsen
uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet, vilka icke
innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka ingen meningsskilj
aktighet förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskom
missionen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela er
forderliga bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad
överstyrelsen föreslagit.
Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med
överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra organise
ras antingen såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkom
munens regi eller såsom arbetslöshetskurser vid centra
la verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens regi eller ock så
som centrala arbetslöshetskurser i statens regi. För var och
en av dessa typer av arbetslöshetskurser skall statsbidrag enligt överstyrel
sens förslag utgå enligt särskilda grunder.
Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kost
naderna för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av sta
digvarande undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för under
håll och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfalls
försäkring för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för
tillhandahållande av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning lii. m. gäldats
av vederbörande huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för
statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma
i huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda
verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svå
righeten för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för alt
huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara
för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i prin
cip helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill bar överstyrelsen före-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
125
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
slagit, att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning
av undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshets-
kurser endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid
förutsatt, att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den
saluvärdiga produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna,
medan en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verk
stadsskolorna för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall in
levereras till statsverket.
Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslös hetskur
ser vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar utgå
enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående statsbidrag
till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna grunder
na överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som verkstads-
skoleutredningen på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska utvidgningar
av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet.
Vad' slutligen beträffar de centrala ar betslös hetskurser na
föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av
samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader.
Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande
av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak
icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i
huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforder
liga bestämmelser i ämnet.
Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning
förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets
organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den ut
vidgade yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det hus
liga arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris
på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är lämp
ligt att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom lösas
ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn åt en
och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den ut
bildningsverksamhet, som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens be
kämpande. Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande, är
jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens för
yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall ad
ministrativt leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning inom
skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga
bestämmelser.
I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta
förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för be-
redskapsändamål från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erin
rar, att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frå
gan om anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45
räknat med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
127
Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, om en mera om fattande yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsattes. Såsom över styrelsen föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande av yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom överstyrelsen, vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den föreslagna sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation gi vetvis bör beaktas.
Vid anmälan i propositionen 1944:215 av frågan örn anslag för budget året 1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag, att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kun de nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal skulle i avlöningsstaten upptagas nied förslagsvis betecknat belopp. Det synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytter ligare personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbets uppgifter från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesut bildning, få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflytt ningen betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrel sens omkostnadsanslag.
Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen över flyttade yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för bud getåret 1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åt gärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbets lösa. Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis 4 000 000 kronor.
överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet un der en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till 24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag lill kontantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslag under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medelsbehov av 20 000 000 kronor. Jag förordar, att på beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföres anslag till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sist nämnda belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
128
Kungl. jSIaj:ts proposition nr 281.
dels
till
Yrkesutbildning i beredslcapskurser m. m.
å all
män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an
slag av
förslagsvis.............................................kronor 4 000 000,
dels ock
till
Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa
å all
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av..........................................................kronor 20 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin.
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
129
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 19Ai.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, an
mäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
samt anför därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna-
näringar m. m.
[1-]
Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten.
I sitt den
3
april 1944 av
givna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:
12
) har investeringsutredningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till
följande byggnadsarbeten för lantbrukshögskolan, nämligen med 23
000
kro
nor till vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten, med
55
000
kronor
till häststall vid Kungsängen samt med 130
000
kronor till förmansbostad och
ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård i Norrbottens län.
De med utredningens hemställan avsedda byggnadsfrågorna ha även varit
föremål för framställningar från styrelsen för lantbrukshögskolan, vilka fram
ställningar dock hittills icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riks
dagen. Vad beträffar vaktmästarbostaden vid husdjursförsöksanstalten samt
häststallet vid Kungsängen har högskolestyrelsen sålunda senast i skrivelse
Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 281.
9
den 30 augusti 1943 hemställt om anslag för dessa ändamål. Därvid har sty
relsen äskat samma belopp som nu upptagits i investeringsutredningens för
slag eller 23 000 respektive 55 000 kronor. Beträffande motiveringen för sty
relsens ifrågavarande anslagsäskanden torde få hänvisas till arets statsverks-
proposition, nionde huvudtiteln, s. 42. Medel för uppförande av förmansbo-
stad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård ha äskats av högskole
styrelsen senast i dess skrivelse den 24 april 1944. Även i detta fall har sty
relsen anhållit örn anslag med samma belopp (130 000 kronor) som föreslagits
av investeringsutredningen. I skrivelsen den 24 april 1944 har styrelsen hän
visat till sina i tidigare framställningar den 28 augusti 1939 och den 29 au
gusti 1941 anförda motiveringar för de ifrågasatta byggnadsarbetena vid
Brännbergs försöksgård (se IX H.T. 1940 s. 41 samt IX H.T. 1942 s. 41).
Härutöver har i skrivelsen till stöd för anslagsäskandet å 130 000 kronor an
förts i huvudsak följande.
Redan vid den tid, då lantbrukshögskolan övertog Brännbergs försöksgård,
eller den
1
januari 1939, befunno sig ekonomibyggnaden och förmansbosta-
den i dåligt skick. Under de fem år, som gått sedan dess, ha dessa byggnader
ytterligare försämrats. Med hänsyn till att byggnaderna varit kraftigt angrip
na av röta har högskolan icke funnit det lämpligt att nedlägga något större
belopp på byggnadernas förbättring och underhåll. Endast oundgängligen
nödvändiga reparationer ha utförts.
Enligt styrelsens mening äro ifrågavarande byggnader i så dåligt skick,
att det icke synes lämpligt att nedlägga något belopp på reparation och om
byggnad av desamma. Härtill kommer att behov föreligger dels av ytter
ligare bostäder på försöksgården för försöksledaren (föreståndaren eller assis
tenten) under sommaren samt för en djurskötare, dels ock av ytterligare
plats för kreatur. Dessa försöksgårdens behov av utrymmen böra tillgodoses
genom nybyggnad. Kostnaderna för nybyggnad av förmansbostad samt eko
nomibyggnad vid försöksgården torde böra beräknas till det belopp, som
angivits av investeringsutredningen eller 130 000 kronor.
Departements-
Samtliga i det föregående omförmälda byggnadsarbeten torde vara av den
chefen.
angelägenhetsgrad, att de böra komma till utförande inom de närmaste åren.
Vad särskilt angår den föreslagna bostaden för husdjursförsöksanstaltens
vaktmästare har det enligt vad som under hand upplysts från lantbrukshög
skolan hittills icke varit möjligt att vid Ultuna anskaffa en lämplig hyres
lägenhet åt förevarande befattningshavare. I enlighet med vad investerings
utredningen föreslagit torde erforderliga medel för arbetena i fråga böra
upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1944/45. De av utredningen och
högskolestyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna — vilka beräkningar
sluta å 23
000
kronor för uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursför-
söksanstalten, 55 000 kronor för uppförande av häststall vid Kungsängen samt
130 000 kronor för förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs för
söksgård — föranleda ej någon erinran från min sida. Det sålunda för ända
målet behövliga anslaget, (23 000 + 55 000 + 130 000 =) 208 000 kronor,
torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
131
att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å allmän be- redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .......................................................................... kronor 208
000
.
[2.] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten.
I betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:
12
,
s. 222) har investeringsuiredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till följande byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårds institut, nämligen med 280
000
kronor till institutionsbyggnad för jordbruks-
lära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, med 270
000
kronor till uppföran
de av elevbostäder, med 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, med 65 000 kronor till uppförande av föreståndarbostad, med 90 000 kronor till maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, med 60
000
kro
nor till lagerkällare samt med 60
000
kronor till växthus- och värmeanlägg
ning, första etappen.
, i
Med skrivelse den 24 april 1944 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, me jeri- och trädgårdsinstitut framlagt viss utredning till stöd för de av investe- ringsutredningen gjorda anslagsäskandena. Institutsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.
husdjurslära
Institutionsbyggnad för j or db r u k s
1
är a,
m. m., även inrymmande samlingssal.
Vid institutet finnes för närvarande icke någon institution för undervisning i jordbrukslära, kulturteknik, husdjurslära och mjölkhushållning. Undervis ningen i dessa ämnen måste därför meddelas i flera olika lokaler. Undervis ningsmaterialet, som är spritt pa flera ställen, kan med hänsyn härtill ej ra tionellt utnyttjas. För att nämnda undervisning skall kunna tillgodose tidens krav anser styrelsen det vara nödvändigt med en särskild institution för be rörda ämnen, vilken skulle inrymma både lärosalar och lokaler för undervis ningsmateriel.
Vid institutet finnes också sedan lång tid tillbaka ett stort behov av en sam lingssal, rymmande 250—300 personer. Behovet av en dylik samlingssal fram träder särskilt dels vid kursavslutningar och andra tillfällen, när det är önsk värt att kunna samla samtliga kurser vid institutet i en och samma lokal och dels vid de moten med jordbrukare, mejeriintresserade och trädgårdsodlare som ärligen bruka hållas vid institutet.
Institutionsbyggnaden för jordbrukslära, husdjurslära m. m. skulle upp föras i Iva vanmgar och inrymma tvenne lärosalar, utrymmen för undervis ningsmateriel, arbetsrum för lärare, arbetsrum för assistenten i kulturteknik samt för assistenten vid lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalts avdel ning vid Alnarp Byggnaden bör även inrymma lokaler för trädgårdsekono-
yran- * källarvåningen skulle förläggas lokaler för övningar i mjölk
hushållning samt for dissektioner, förråd och skyddsrum. Bottenvåningen i samlingssalen kommer att rymma cirka 250 och läktaren cirka 80 platser.
Kostnaden för institutionsbyggnaden har beräknats till 280 000 kronor. Elevbostäder vid t r ä dg å r d s a v d el n i n ge n. Vid Alnarpsinstitutet påbörjades år 1939 utbildning av handelsträdgårds mästare. Ansökningarna till dessa kurser ha starkt ökat och elevantaler upp-
132
går innevarande läsår till 18 stycken. För dessa elever finnas icke några bo
städer vid institutet utan de äro hänvisade till de rumsmöjligheter, som even
tuellt kunna uppbringas i närgränsande samhällen. Att anskaffa bostäder j
dessa samhällen är för närvarande förenat med de största svårigheter. Pa
grund härav samt då dagrum eller liknande lokaler saknas vid skolan, ha ele
verna icke någon möjlighet att effektivt utnyttja håltimmar och dylikt. I sam
band nied kursens tillkomst har även behovet av allmänna demonstrations-
och övningslokaler blivit mera kännbart.
Antalet extraelever liksom också specialelever har under senare ar okat
högst betydligt utan att några tillfredsställande bostadsutrymmen för dem
förefunnits. Dessa brister skulle genom det nya bostadsbygget avhjälpas var
jämte frågan örn dagrum för den vanliga trädgårdsskolans vidkommande
samtidigt kunde lösas genom möjligheten att för detta ändamål frigöra ett
par rum i den gamla elevbostaden.
.
Byggnaden är avsedd att uppföras i tegel i två våningar och innehålla bo
städer för ett fyrtiotal elever, samlingslokaler, rum för städerska samt övriga
behövliga utrymmen. I källarvåningen skola inrymmas matsal för arbetare,
värmecentral, skyddsrum samt utrymmen för förvaring av diverse produkter,
lokaler för vissa demonstrationer och övningar, torkrum m. m.
Kostnaderna för dessa elevbostäder lia beräknats till 270 000 kronor.
Lärarbostad för ämneslärare vid m e j er i s k o 1 an.
Vid institutets mejeriavdelning äro anställda tvenne ämneslärare. Större
delen av den teoretiska undervisningen vid mejeriskolan meddelas av dessa
lärare, varför deras tjänstgöring i allmänhet sträcker sig över större delen av
dagen! För att dessa lärare på ett tillfredsställande sätt skola kunna fylla
sina uppgifter, måste de dessutom noga följa arbetet i .skolmejeriet samt utföra
vissa undersökningar på mejerihanteringens område. Med hänsyn härtill böra
de om möjligt bo vid Ahlarp.
.
..
För närvarande finnes emellertid ej bostad vid institutet till mer ån den ene
av dessa ämneslärare, varför den andre mäste bo utom Alnarp.
Den av styrelsen planerade lärarbostaden har beräknats uppföras som en
familjshus av tegel, inrymmande 4 rum och kök.
Kostnaden har beräknats till 35 000 kronor.
Bostad åt föreståndaren vid statens trädgårds^ r-
s ö k.
Den 1 november 1940 inrättades enligt beslut av 1940 års riksdag en sär
skild befattning såsom föreståndare för statens trädgårdsförsök. Då alla förut
varande bostäder vid Alnarp tagits i anspråk för vid institutet anställda lä-
rarkrafter samt åt föreståndaren för statens mejeriförsök, fanns ej någon
tjänstebostad åt den nve befattningshavaren. Denne har därför varit nöd
sakad att skaffa sig bostad på annat håll. De tjänstebostäder, som sedan dess
blivit lediga, ha förbehållits åt lärare vid institutet. För föreståndaren vid
trädgårdsförsöken är det förenat med synnerligen stora olägenheter att bo på
annan plats, då ofta förekommande besök påkalla hans närvaro. Tillsynen
av verksamheten är dessutom svar att genomföra i synnerhet da denna för
närvarande är splittrad på två ställen, belägna på
2
kilometers avstånd från
varandra. Då ingen bostad kan beräknas bliva tillgänglig vid Alnarp mom
överskådlig tid, har styrelsen ansett det vara nödvändigt att nybyggnad upp-
fores
Under de förhållanden, som råda vid Alnarp, har styrelsen ansett det vara
mest ändamålsenligt att uppföra en fristående bostadsbyggnad å lämplig tomt
i närheten av de fält, som disponeras av statens trädgårdsförsök. Liksom öv-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Kungl. Majlis proposition nr 2S1.
133
riga föreståndarbostäder vid Alnarp bör denna bostad omfatta minst 5 rum, kök och jungfrukammare. Byggnadsmaterialet bör vara tegel.
Byggnadskostnaderna beräknas till 65 000 kronor. Maskinhall för undervisning angående lantbruks maskiner.
Maskinhallen avser att utgöra komplement till befintlig maskininstitution, så att ökat lokalutrymme för maskinundervisningen erhålles.
Maskininstitutionen iordningställdes genom ombyggnad av den tidigare mejeribyggnaden och utrymmena för uppställning av maskiner och redskap voro därigenom i hög grad förutbestämda. Sedan maskininstitutionen uppför des ha dessutom tillkommit nya maskintyper, vilkas konstruktion och an vändning måste ingå i utbildningen. Genom ändrade tekniska anordningar för vattenförsörjningen på landsbygden har det varit nödvändigt att utöka avdelningen för pumpar, hydroforer m. m. Inom den närmaste framtiden kunna också andra slag av maskiner väntas tillkomma, i vars handhavande och skötsel undervisning måste meddelas. Som exempel härpå må bland an nat nämnas maskiner för potatis- och betodling.
Styrelsen anser det vara synnerligen önskvärt att undervisningen i maskin lära vid institutet göres så effektiv som möjligt och den planerade maskin hallen är fördenskull synnerligen behövlig. Till följd av den allt mera minska de tillgången på arbetskraft vid lantbruket erhålla de maskinella hjälpmedlen ökad betydelse, och grundlig maskinutbildning av blivande jordbrukare är därför nödvändig. Det har också visat sig vara behövligt med särskilda kurser för landsbygdssmeder m fl. för utbildning i reparation av lantbruksmaskiner. Vid dylika kurser erfordras bland annat utrymme för sådana arbeten som svetsning med gas och elektricitet samt för direkt reparationsarbete.
Maskinhallen skall innehålla en odelad maskinsal 31 X 18 meter och an vändas till uppställning av olika slags lantbruksmaskiner.
Maskinhallen är planerad att uppföras av trä. Kostnaden för densamma samt för tomtens iordningställande har beräk nats till 90 000 kronor.
Lagerkällare vid statens trädgårdsförsök. Till viktiga aktuella arbetsuppgifter för statens trädgårdsförsök hör ut redning av lagringsförhållandena för olika trädgårdsprodukter. Det har där för ansetts angeläget, att statens trädgårdsförsök utan dröjsmål får tillgång till lagringsutrymmen för utförande av praktiskt-vetenskapliga försök både med frukt- och köksväxtprodukter. Det är därvid icke fråga om olika typer av lagerlokaler utan olika produktionsbetingelsers inflytande på lagrings- dugligheten, såsom exempelvis mognadsstadium, sort, gödsling samt produk tionstekniska ingrepp av olika slag. Dylika försök kunna endast utföras i anslutning till samtidigt pågående sort-, gödslings- och andra kulturförsök, vid vilka produkternas kvalitet kan bliva föremål för kontinuerlig bedöm ning. Hittills bär möjlighet för lagringsförsök praktiskt taget helt saknats. Beträffande frukt lia endast smärre orienterande försök kunnat utföras i institutionens källare, och beträffande köksväxter har uteslutande lagring i stuka varit möjlig.
Enligt verkställd utredning synes det vara ändamålsenligt alt uppföra fristående lagringskällare utan anknytning till institution eller annan bygg nad, där värmeledning finnes inmonterad.
Då lagringsförsöken skola omfatta så skilda produkter sorn frukt och köks växter, vilka ej med fördel kunna lagras tillsammans, och en arbetslokal bör finnas tillgänglig för sortering av material leir inläggning samt för bedöm-
134
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements-
chefen.
ning av detsamma efter lagringens slut, har det befunnits lämpligt att upp
föra en tvillingkällare med tillhörande arbetslokaler, vilket innebär tvenne
helt skilda källaravdelningar med gemensam arbetslokal.
Kostnaderna ha beräknats till cirka 60 000 kronor.
Växthus- och värmeanläggning, första etappen.
För den till institutet förlagda handelsträdgårdsmästarekursen äro effek
tiva växthusbyggnader av den typ, som användes av odlarna, obetingat nöd
vändiga. Endast med tillgång till moderna kulturhus kan undervisningen
bliva effektiv, då densamma i mycket hög grad bygger på demonstrationer
av handelskulturer och huskonstruktioner. Detta gäller i alldeles särskild
grad den speciallinje inom handelsträdgårdskursen, som avser att utbilda
växthusodlare.
..
De växthus, som finnas, äro dels ytterligt föråldrade, dels otillräckliga.
De förekomma därjämte spridda över området, vilket medför stora tids- och
bränsleförluster samt odlingstekniska olägenheter.
Den föreslagna anläggningen avser att omfatta en värmecentral samt tills
vidare
4
växthus om cirka 30 meters längd avsedda för olika slag av blomster
kulturer. Den standardiserade typ av växthus, som utarbetats av konsulenten
vid Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds tekniska byrå och fastställts
av förbundet, beräknas komma till användning.
Kostnaderna för berörda växthus- och värmeanläggning ha beräknats till
60
000
kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har till byggnadsarbeten vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut äskats ett anslag av 860 000
kronor. Av nämnda belopp avses 280 000 kronor till institutionsbyggnad för
jordbrukslära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, 270 000 kronor till upp
förande av elevbostäder, 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, 65 000
kronor till uppförande av föreståndarbostad, 90 000 kronor till maskinhall
för undervisning angående lantbruksmaskiner, 60
000
kronor till lagerkällare
samt 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning, första etappen. Samt
liga ifrågavarande arbeten torde vara av den natur att de böra komma till
utförande inom de närmaste åren. Medel till de med arbetena förenade kost
naderna synas böra upptagas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetar.
Mot storleken av det för ändamålet äskade anslaget, 860 000 kronor, har jag
intet att erinra. Jag förutsätter, att vid byggnadsarbetenas utförande kommer
att iakttagas största möjliga sparsamhet så att de icke göras mera omfattan
de eller kostsamma än som oundgängligen av förhållandena påkallas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av........................kronor 860
000
.
[3.]
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
lantmanna- och lanthushållsskolor.
För detta ändamål har å riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
135
Majit har den
22
december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående stats
bidrag till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, ändrad
genom kungörelsen nr 777/1943.
Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks
dagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag
av 1 500 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och
lanthushållsskolor. Beträffande motiveringen för utredningens förslag torde
få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 200 samt 253 ff.
I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att å bered-
skapsstaten för nästa budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett
anslag av 4 200 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak föl
jande.
Av de 5 000 000 kronor, som för budgetåren 1939/40—1944/45 av riks
dagen ställts till förfogande för ifrågavarande bidragsverksamhet, har Kungl.
Majit hittills beviljat bidrag med 2 745 860 kronor. Av de anvisade medlen
återstå sålunda 2 254 140 kronor. Emellertid äro bidragsansökningar å
2
692 850 kronor fortfarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Härjämte
ha till lantbruksstyrelsen inkommit ytterligare ansökningar om statsbidrag
till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, vilka ansök
ningar representera en bidragssumma av 4 369 381 kronor.
Enligt lantbruksstyrelsens mening äro ifrågavarande slag av byggnadsar
beten synnerligen väl lämpade såsom arbetsobjekt vid omfattande arbetslös
het efter det pågående krigets slut. Skulle samtliga med förenämnda bidrags
ansökningar avsedda byggnadsarbeten komma till utförande senast under
budgetåret 1944/45, komme att erfordras en medelsanvisning av (2 692 850
+ 4 369 381 —
2
254 140 =) i runt tal 4 808 000 kronor. Det torde emeller
tid enligt styrelsens uppfattning icke vara möjligt att under sagda budgetår
igångsätta samtliga omförmälda arbeten, varför medelsbehovet kan beräk
nas bliva något lägre än sistnämnda belopp. Dock torde byggnadsarbeten
representerande ett statsbidragsbelopp av
6
158 481 kronor kunna beräknas
bliva påbörjade senast under budgetåret 1944/45. Med beaktande av den före
fintliga anslagsreservationen å 2 254 140 kronor skulle sålunda för tillgodose
ende av föreliggande bidragsbehov å allmän beredskapsstat för nästa budget
år erfordras en anslagsanvisning med
(6
158 481 — 2 254 140 =) i runt tal
3 904 400 kronor. Då emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträf
fande åtminstone några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda under
åren 1940 och 1941, då prisnivån var avsevärt lägre än för närvarande, torde
det behövliga beloppet böra beräknas till 4 200 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar rörande behovet av anslag å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till
byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor ansett sig böra utgå
från nu gällande bidragsgrunder.
Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anvisande å riks- Departement*.
staten för budgetåret 1944/45 av anslag till bidrag till byggnadsarbeten vid chelen-
lantmanna- och lanthushållsskolor anförde jag — under hänvisning lill önsk
värdheten av att en ökning av antalet utbildningsanstalter samt en förbättring
av vissa sådana anstalter komme lill stånd —- att vid en ändring i situationen i
fråga örn byggnadsmateriel och arbetskraft ytterligare medel för ändamålet
syntes kunna upptagas på beredskapsstat. I anslutning till vad jag sålunda
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
uttalat, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår beräknas
medel för ifrågavarande ändamål till minst det belopp som av lantbrukssty
relsen föreslagits eller 4 200 000 kronor. Det av mig sålunda förordade an
slaget torde böra hänföras till beredskapsstat II med 2 000 000 kronor och till
beredskapsstat III med 2 200 000 kronor. För den bidragsverksamhet, som
kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget, synas såsom
lantbruksstyrelsen ifrågasatt böra tillämpas enahanda grunder som gälla
för den hittillsvarande verksamheten på området.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till bygg
nadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor för bud
getåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett an
slag av .............................................................. kronor
2
000
000
dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av .......................................................... »
2
200
000
.
£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
[4.]
Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten.
För detta än
damål är å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört ett reservationsanslag
av 19 500 kronor.
I samband med avgivandet av anslagsäskanden för nästa budgetår hem
ställde lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1943, bland annat, att föl
jande belopp måtte ställas till styrelsens förfogande, nämligen 5 500 kronor
till renovering av ytterväggarna å de s. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge
hingstdepå och stuteri samt 17 577 kronor till reparation av södra hingststallet
vid Strömsholms hingstdepå. Beträffande motiveringen för lantbruksstyrel-
sens förslag torde få hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvud
titeln, s. 78. Förslaget föranledde emellertid icke från Kungl. Maj:ts sida
någon framställning om anslag å riksstaten för nästkommande budgetår.
Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga anslag med
6
000
respektive 18
000
kronor till förenämnda renoverings- och reparations
arbeten vid statens hingstdepåer och stuteri.
Departements-
Medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra upp-
eric. t &
tl
tågås å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Mot de av investerings
utredningen för arbetenas verkställande beräknade kostnaderna,
(6
000
+
18
000
=) 24 000 kronor, har jag intet att erinra. Då härjämte ett belopp av
1
000
kronor torde böra avses för oförutsedda utgifter och kontrollantarvode,
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
137
bör följaktligen å beredskapsstaten till byggnadsarbeten vid statens hingst-
depåer och stuteri uppföras ett anslag av (24 000 + 1 000 =) 25 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av ..................................................... kronor 25 000.
G. Lanthushållning i allmänhet.
[5.]
Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område.
Å riks-
staten för budgetåret 1944/45 har anvisats.
1) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 250 000
kronor;
2) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av
150
000
kronor;
3) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett re
servationsanslag av
120000
kronor;
4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av
2 900 000 kronor;
5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jord
bruk m. m. ett förslagsanslag av
2
000
000
kronor;
6
) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
Beträffande bestämmelserna rörande användningen av vissa av förevaran
de anslag hänvisas till den denna dag till riksdagen avlåtna propositionen nr
264 angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbätt
ringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s.
5
ff.).. I fråga örn siloanläggningar finnas bestämmelser intagna i kungörel
sen den 31 augusti 1940 (nr 816), ändrad genom kungörelsen nr 223/1943,
samt rörande frukt- och potatislagerhus i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr
299).
I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av
sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt
ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område, nämligen ladu
gårdsförbättringar, gödselvårdsanläggningar, avloppsförbättringar, täckdik-
ningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar och jordkörningar,
skulle beviljas bidrag från ett gemensamt anslag. Detta anslag har kommittén
beräknat till 40 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att bidrag
skulle beviljas med tillämpning av vissa, av kommittén föreslagna bidrags-
bestämmelser, som återgivits i förenämnda proposition (s.
8
ff.).
över promemorian har yttrande den 12 oktober 1943 avgivits av lantbruks-
138
Kungl. Majlis proposition nr 281.
styrelsen, som därvid framlagt förslag till bidragsgrunder att gälla vid arbets
löshet. Beträffande detta förslag hänvisas till propositionen nr 264 (s. 17 f.).
Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 14 april 1944 hemställt,
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas
1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar, därest nu gällande bidrags
grunder skulle tillämpas, ett belopp av
1
100
000
kronor samt, därest de av
lantbruksstyrelsen i dess yttrande den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna
skulle bliva gällande, ett belopp av
2
800
000
kronor;
2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar, därest nu gällande bidragsgrunder
skulle tillämpas, 3 500 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i
yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle tillämpas, ett be
lopp av
8
850 000 kronor;
3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett belopp av 100 000
kronor;
4) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett be
lopp av 40 000 kronor;
5) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett belopp av
2
000 000
kronor;
6
) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jord
bruk m. m., därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp
av 4 000 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den
12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle bliva gällande, ett belopp av
5 000 000 kronor;
7) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, därest nu gällande
bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp av
1
600
000
kronor samt, därest
de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna
skulle tillämpas, ett belopp av
2
600
000
kronor.
Lantbruksstyrelsen har tillika hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen medgiva, att, därest allmän beredskapsstat sattes i kraft, under
budgetåret 1944/45 finge beviljas statsbidrag dels från statens avdikningsan
slag med tillhopa högst 3 500 000 kronor utöver för nämnda budgetår med
givet bidragsbelopp å likaledes 3 500 000 kronor, dels ock från anslaget till
bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk med tillhopa högst
5
000
000
kronor utöver för samma budgetår medgivet bidragsbelopp å
2
500
000
kro
nor. Härjämte har styrelsen föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att
under budgetåret 1944/45 från statens avdikningsanslag anvisa erforderliga
medel till anställande hos lantbruksstyrelsen av för granskning av ansök
ningar örn bidrag till torrläggningsföretag m. m. erforderlig arbetskraft.
Av innehållet i lantbruksstyrelsen skrivelse den 14 april 1944 må ytterligare
återgivas följande. I
I fråga örn gödselvårdsanläggningar har styrelsen framhållit, att medel
borde anvisas å beredskapsstat i sådan utsträckning att vid behov bidrag
kunde utlämnas till i runt tal
6
000
gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär
5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar, som omfattade mindre än
20
hektar åker.
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
139
Beträffande ladugårds förbättringar har styrelsen beräknat medel för att tillgodose behovet av bidrag av statsmedel för utförande av omkring 3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav 2 700 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker.
För bidragstilldelning till siloanläggningar borde enligt styrelsens uttalande nu gällande grunder tillämpas utan ändring. För att tillmötesgå ökad efter frågan å bidrag har beräknats ett belopp av
100 000
kronor.
Vad angår statens avdikningsamlag har styrelsen uppgivit, att det belopp, vartill bidrag under budgetåret 1944/45 kunde beviljas, torde kunna beräknas till 7 000 000 kronor. Då riksdagen medgivit, att under nämnda budgetår finge beviljas statsbidrag från anslaget med tillhopa högst 3 500 000 kronor, skulle sålunda för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare 3 500 000 kronor.
Medelsberäkningen rörande anslagen till bidrag till förstärkning av ofull ständiga jordbruk m. m. samt till bidrag till täckdikningar har grundats på av hushållningssällskapen anmälda arbetsobjekt.
Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks dagen att Kungl. Majit finge, under för den allmänna beredskapsstaten gäl lande förutsättningar, under budgetåret 1944/45 bevilja statsbidrag från sta tens avdikningsanslag å högst 4 500 000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet. Beträffande motiveringen för utredning ens förslag torde få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 192 och 248 f.
Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att
Departement^-
anslag borde för budgetåret 1944/45 upptagas å allmän beredskapsstat för
chefen.
vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Jag anförde därvid, att från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka erbjöde arbetsobjekt, som vöre lämpade för sysselsättning av arbetslösa, eller bidrag till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdik- ningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröj- ningar, jordkörningar och avloppsförbättringar. Härutöver synas bidrag från ifrågavarande anslag böra kunna utgå till uppförande av siloanläggningar samt av frukt- och potatislagerhus. Beträffande vissa av nämnda förbätt ringsåtgärder har Kungl. Majit i förenämnda proposition hemställt om be myndigande för Kungl. Majit att utfärda särskilda grunder för statsunder stöd att efter Kungl. Majlis beslut gälla vid arbetslöshet.
För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till lantbruksstyrelsens och investeringsutredningens anslagsberäkningar böra upptagas ett belopp av sammanlagt 24 000 000 kronor, därav
6
000 000 kronor böra uppföras å all
män beredskapsstat II samt 18 000 000 kronor å allmän beredskapsstat III. (linder torde icke böra möta mot alt förevarande anslagsmedel även dispone ras för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning av bidragsan- sökningar rörande torrläggningsföretag m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
140
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
Departements-
chefen.
att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett an
slag av ......................................................... kronor
6
000
000
,
dels ock å allmän beredskapsstat III
ett anslag av ................................................. »
18
000
000
.
[
6
.]
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.
Under åberopande
av
vad investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 196 ff. och 250) anfört rörande
frågan om upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av an
slag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering förordar jag, att för ifråga
varande ändamål måtte upptagas ett belopp av
6
000 000 kronor. Av detta
belopp synas 2 000 000 kronor böra uppföras å beredskapsstat II samt
4 000 000 kronor å beredskapsstat III.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett an
slag av .............................................................. kronor
2
000
000
,
dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av .......................................................... »
4 000 000.
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.
[7.]
Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar.
Årets riksdag har
medgivit, att för budgetåret 1944/45 må beviljas statsbidrag intill 125 000
kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland och Dalarna), ävensom för
detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Beträffande be
stämmelserna för ifrågavarande bidragsverksamhet hänvisas till statsligga-
ren s. 696.
I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å all
män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av
900 000 kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att
viss mer eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten,
varom här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge kom-
me att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igång
sättas och utföras under budgetåret 1944/45, skulle behovet av statsbidrag
— vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräk
nade kostnaden — utgöra bortåt
1
000
000
kronor.
Företag avseende byggande av odlingsvägar torde tillhöra sådana anlägg
ningsarbeten, vilkas art och angelägenhetsgrad göra dem lämpliga att ut-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
141
nyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Jag anser mig därför böra i likhet
med egnahemsstyrelsen förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår upp
tagas medel för utlämnande av statsbidrag till utförande av odlingsvägföre-
tag. Mot att för ändamålet avses ett anslag av 900 000 kronor har jag intet
att erinra. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å all
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an
slag av .................................................................. kronor 900 000.
[8.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på lands
bygden.
För detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Kungl. Majit har den 22
december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående statsbidrag till ge
mensamma tvättinrättningar på landsbygden.
I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 1 200 000
kronor till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på lands
bygden. Under erinran att enligt gällande bestämmelser bidrag kunde utgå
med 25 procent och undantagsvis med 40 procent av den godkända an
läggningskostnaden har egnahemsstyrelsen framhållit, att den hittillsvarande
medelstillgången i allmänhet ej på långt när medgivit det bidragsbelopp som
författningsenligt kunde ifrågakomma. Vid en sådan ökning av anslagsanvis-
ningen, att bidragen kunde höjas upp till det författningsenliga maximum,
skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas med
hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas. Med ut
gångspunkt från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på föreva
rande område representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor
har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av riks
dagen redan beviljade 150 000 kronor — av omkring 1 200 000 kronor.
Med hänsyn till den stora betydelse anläggandet av tvättstugor av föreva-
Departements-
rande slag visat sig äga för underlättande av det kvinnliga hemarbetet på
chefen-
landsbygden har årets riksdag fattat beslut om att den statliga bidragsverk-
samheten på området under budgetåret 1944/45 skall bedrivas i något större
skala än hittills. Då verksamheten synes vara av beskaffenhet att lämpligen
kunna utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för än
damålet beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Vad beträffar me
delsanvisningens storlek ansluter jag mig till egnahemsstyrelsens förslag om
upptagandet av ett anslag av 1 200 000 kronor. Av anslaget torde ett belopp
av 400 000 kronor böra hänföras till beredskapsstat II och återstoden till be
redskapsstat III.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
att lill Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt
ningar på landsbygden för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett anslag
av .......................................................................... kronor 400 000,
dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av.............................................................. »
800
000
.
J. Skogsväsendet.
[9.]
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m.
Å riksstaten för budgetåret
1944/45 har anvisats
1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag av
200
000
kronor;
2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag ett reservationsanslag
av 150 000 kronor; samt
3) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Beträffande bestämmelserna för anslagens användning hänvisas till redo
görelse i propositionen denna dag, nr 264, angående grunder för utlämnande
av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogs
brukets områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.).
Med skrivelse den 18 januari 1944 har skogsstyrelsen överlämnat prome
moria angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande
arbetslöshet efter krigets slut. Styrelsen har hemställt, bland annat, att åtgär
der måtte vidtagas för godkännande av i promemorian angivna grunder för
statsunderstöd åt skogliga beredskapsarbeten — torPläggningsåtgärder, skogs
odling och röjning ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader — under en
arbetslöshetskris. Därvid har styrelsen approximativt beräknat medelsåt
gången till förevarande ändamål till 22 700 000 kronor. Beträffande den
närmare innebörden av skogsstyrelsens förslag torde få hänvisas till redo
görelse i förenämnda proposition (s. 29 ff.).
Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 15 april 1944 lämnat följande
sammanställning över medelstillgången å vissa skogsvårdsanslag jämte be
räknat behov av medel på beredskapsstat under budgetåret 1944/45.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
143
Anslag
Beräk
nad be hållning
30/6 1944
kronor
An visade medel för bud
getåret 1944/45
kronor
Summa kol. 2 och 3
kronor
Beräknat behov av medel
på beredskapsstat för ' budgetåret 1944/45 vid
bidrag enligt
föreslagna
bidragsgrunder
kronor
nu gällande
bidrags- grunder :
kronor
1
2
3
4
5
6
Statens skogsutdikningsanslag (för
slagsanslag) ..........................................
200000 200 000 600 000 200 000
Statens skogsodlingsanslag (reserva
tionsanslag) ..........................................
30 000 150000 180 000 1000000
400 000 ;
Väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo (reservationsanslag)..
500 000 500 000 5 000 000 2 000 000
j Åtgärder för ökad skogsproduktion i
Norrland m. m. (reservationsanslag) 650 000
_
650 000 200 000 200 000
Summa
680 000 850 000 1530 000 6 800000
2 800000 j
Härjämte har skogsstyrelsen föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår anvisades ett belopp av
200 000
kronor för anordnande av
vissa skogsvårdskurser (jfr propositionen nr 264, s. 35).
Skogsstyrelsen har beträffande beräkningen av medelsbehovet å bered- skapsstaten anfört bland annat följande.
Det nuvarande läget synes ej giva anledning antaga att så stora belopp som upptagits i skogsstyrelsens promemoria bliva erforderliga för budgetåret 1944/45. Å andra sidan kan det befaras, att arbetslösheten bland såväl industri- som skogsarbetare kan komma att öka, örn skogsindustrierna nödgas ytterligare inskränka driften. Det är sålunda icke osannolikt, att beredskaps- programmet måste genomföras inom sådana områden, där av nyssnämnda orsaker uppkommande arbetslöshet kan bliva av större omfattning. Ehuru skogsbrukets beredskapsarbeten till större delen äro sommararbeten, kunna vissa arbeten, särskilt vägarbeten och röjningar, drivas även under för vintern, om de äro påbörjade, innan större snöfall och tjälbildning inträffat. Därigenom kunna skogsarbetare i viss utsträckning beredas sysselsättning vid dylika arbeten under årets sista månader, medan igångsättandet av det till sin omfattning minskade avverkningsarbetet kunde sparas till efterjuls- vintern, då övriga skogsarbeten ej längre kunna pågå.
De av skogsstyrelsen uppförda beloppen, som anses böra anvisas på bered skapsstat för budgetåret 1944/45, äro närmast anpassade med hänsyn till dels den nyssnämnda tänkbara utvecklingen på arbetsmarknaden, dels den be räknade medclstillgången på de ordinarie anslagen under budgetåret 1944/45.
Skogsstyrelsen vill slutligen framhålla alt, enär situationen på arbetsmark naden kan tänkas bliva väsentligt svårare än vad bär förutsatls, möjligheten att i fall av behov utöka anslagen på beredskapsstaten bör lämnas öppen. Därest å andra sidan ett mera allmänt igångsättande av beredskapsarbeten icke skulle krävas, men den skogliga arbetsmarknaden likväl borde stimu leras genom en ökning av den så att säga ordinarie bidragsverksamheten, tor de möjlighet även böra skapas att på tilläggsstat anvisa ytterligare medel på de ordinarie anslagen särskilt vad beträffar anslaget till väg- och flottleds-
144
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
byggnader. Skogsstyrelsen anser sig emellertid senare kunna bättre bedöma
denna angelägenhet.
Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att
för budgetåret 1944/45 borde upptagas anslag å allmän beredskapsstat till
vissa förbättringsåtgärder på skogsbrukets område. Jag anförde därvid, att
från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka
erbjöde arbetsobjekt som vore lämpade för sysselsättning av arbetslösa —
eller bidrag till torrläggningsåtgärder, skogsodling och röjning samt skogs
väg- och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet. Beträf
fande omförmälda förbättringsåtgärder har Kungl. Maj:t i förenämnda pro
position hemställt om bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda sär
skilda grunder för statsunderstöd att efter Kungl. Maj :ts beslut gälla vid ar
betslöshet.
För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till skogsstyrelsens anslags
beräkning den 15 april 1944 böra upptagas ett sammanlagt belopp av 7 000 000
kronor, varav 3 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II
samt likaledes 3 500 000 kronor å allmän beredskapsstat III.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. för bud
getåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett
anslag av ......................................................... kronor 3 500 000;
dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av ......................................................... »
3 500 000.
[10.]
Bidrag till byggande av cykelstigar.
Under hänvisning till vad
investeringsutredningen (SOU 1944:
12
, s. 192 ff. och 249 f.) anfört
rörande upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av medel
till bidrag för byggande av cykelstigar inom andra skogar än statens får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till byggande av cykelstigar å allmän bered
skapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ...................................................................... kronor
1
000
000
.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
.
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
145
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19ii.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler under han delsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga stats utgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
D. Sjöfart och handel.
[
1
.]
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten.
Under åberopande av
vad investeringsutredningen i sitt betänkande den
3
april 1944 med förslag
till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anlägg ningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) rörande investe ringsplan för och anslag till lotsverket anfört och tillstyrkt samt med förmä lan att enligt min uppfattning de medel örn tillhopa 17
000
kronor, vilka en
ligt planen äro avsedda för anskaffning av inventarier till lotsuppassnings- lius, böra uppföras å allmän beredskapsstat II, medan det återstående belopp om 349 000 kronor, som enligt planen skall anvisas å driftbudgeten, bör upp föras å allmän beredskapsstat III, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för bud getåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett anslag av kronor 17 000>
dels ock å allmän beredskapsstat III ett anslag av .............................................................. kronor 349 000.
Bihang lill riksdagens protokoll 19ti. i sami. Nr 281.
10
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
F. Diverse.
[2.]
Avsättning till fonden för idrottens främjande.
Under åberopande
av vad investeringsutredningen i sitt ander föregående punkt omförmälda
betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag
till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen
att till Avsättning till fonden för idrottens främjande å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .......................................................... 1 500 000 kronor.
[3.]
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.
Under åberopande
av vad investeringsutredningen i sitt under punkt
1
här ovan omförmälda
betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag
till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen
att till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ......................................................... 1 500 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
147
Bilaga 8.
Statens fastighetsfonder.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,'Rubbestad.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.
[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader in. m. under statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond.
Un
der åberopande av vad investeringsutredningen (s. 225—226) anfört rörande anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighets fond får jag efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartemen tet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att under de för allmän beredskapsstat III gällande förut sättningar medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna fastighetsfond respektive försvarsväsendets fastig hetsfond för budgetåret 1944/45 upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m. må överskri das med följande belopp.
Statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond.............................. kronor
120
000
Medicinalstyrelsens »
» 500 000
Byggnadsstyrelsens »
» 500
000
Uppsala universitets »
» 125 000
Lunds »
» .............................. » 75 000
Karolinska sjukhusets »
»
00
000
148
Försvarsväsendets fastighetsfond:
Marinförvaltningens delfond ........................ kronor 500 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
149
Bilaga 9.
Kapitalinvesteringar.
Justitiedepartementet.
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
19U.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapi
talinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och anför
därvid följande.
Statens affärsverksfonder.
E. Domänverket.
[1.] Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstal
ten å Hall. I
skrivelse till domänstyrelsen den 31 mars 1943 har fångvårds
styrelsen hemställt örn medel för vissa för jordbruksdriften erforderliga bygg
nadsarbeten vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs samt vårdanstalten å
Hall. I skrivelsen anföres, bland annat, att svinhus saknas vid nämnda an
stalter, varför svinen måste inrymmas i för sådant ändamål ej avsedda utrym
men inom ekonomibyggnaderna. Då det emellertid vöre mycket lämpligt att
driva svinskötsel vid ifrågavarande anstalter samt rationell svinsköt
sel under nuvarande förhållanden framstode som en viktig uppgift,
hade behovet av ändamålsenliga svinhus vid anstalterna blivit alltmer
trängande. Vid ungdomsanstalten å Skenäs hade förut funnits ett svinhus,
vilket varit inrymt i en byggnad, som brunnit ned i februari 1942. I den nya
byggnad, som med anledning härav uppförts, hade av hänsyn till brandsäker
heten svinhus ansetts ej kunna inrymmas. Vad beträffade vårdanstalten å
Hall hade styrelsens arkitekt föreslagit, att svinhus skulle i samband med häst
stallar och garage inredas i den nuvarande s. k. stallbyggnaden.
150
Kostnaden för uppförande av ett nytt svinhus vid ungdomsanstalten å
Skenäs beräknade fångvårdsstyrelsen på grundval av ett genom anstaltens för
sorg upprättat förslag till sådan byggnad till i runt tal 13 000 kronor. För de
föreslagna arbetena vid vårdanstalten å Hall hade kostnaderna av styrelsens
arkitekt G. Birch-Lindgren beräknats till 64 000 kronor i enlighet med följan
de fördelning.
Rivningsarbeten ............................................................................... kronor
Schaktningsarbeten ............................................................................. *
Betong-, isolerings- och dräneringsarbeten .................................... »
Timmermans- och snickeriarbeten...................................... *
Murningsarbeten ...............................................................................
Järn- och smidesarbeten...................................................................... *
Ventilation .............................................................................................. *
Piåtslageriarbeten ............................................................................... *
Avloppsledningar ................................................................................. *
Administration, arbetsledning, tel. m. m............................................. *
Arvoden för ritningar m. ..................................................................... *
Oförutsett ................................................................................. .. • • •
*
Summa kronor 64 000.
Härtill skulle komma kostnader för elektriska installationer, komplettering
av vattenledning samt en enkel värme- och ånganläggning med tillhopa
6
000
kronor.
På grund av det anförda och under hänvisning till att jordbruksbyggnader
na och marken å Skenäs och Hall redovisades å statens domäners fond hem
ställde fångvårdsstyrelsen i sin nämnda skrivelse, att domänstyrelsen ville av
till domänstyrelsens förfogande stående medel för uppförande av ifrågava
rande byggnader ställa ett belopp av (13 000
64 000
6
000) 83 000 kro
nor till fångvårdsstyrelsens disposition.
Domänstyrelsen, som funnit det vara uteslutet att för ifrågavarande ända
mål disponera domänstyrelsens medel, har med skrivelse den 9 juli 1943 över
lämnat fångvårdsstyrelsens framställning till Kungl. Maj:t samt därvid tillika
bifogat inom domänstyrelsen omarbetade förslag till anordnande av svinhus.
Enligt domänstyrelsens beräkningar skulle arbetena härigenom fördyras med
cirka 1 500 kronor. Styrelsen har icke något att erinra mot att arbetena komma
till utförande enligt de sålunda omarbetade förslagen samt hemställer, om
ett anslag för ändamålet å 84 500 kronor.
I infordrat utlåtande har statskontoret uttalat, att därest och i den man det
ansåges erforderligt att i nuvarande läge ställa medel till förfogande för de i
ärendet ifrågasatta arbetena, anslag borde i enlighet med domänstyrelsens för
slag äskas under kapitalbudgeten.
Departements■ Jordbruksdriften vid anstalterna å Skenäs och Hall är i och för sig av
chefen.
<jen omfattning att den lämpligen bör kombineras med svinskötsel. Svinupp
födning är dessutom synnerligen lämplig för tillvaratagande av de betydande
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
2 000
1 795
13 275
18 200
11 070
3 200
2 750
850
400
5 000
3 000
2 460
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
151
mängder matavfall som uppstå vid anstalterna. Ur ekonomisk synpunkt är det därför angeläget att anordningar vidtagas för möjliggörande därstädes av ra tionell svinskötsel. De av domänstyrelsen utarbetade förslagen till svinhus, vilka innebära vissa förbättringar i förhållande till fångvårdsstyrelsens för slag, torde därvid böra följas.
Vid Hallanstalten skulle svinhus anordnas i samband med inredande i en äldre ekonomibyggnad av stall och garage. Häststallarna äro i stort behov av modernisering. Däremot erfordras, enligt vad jag inhämtat, numera icke någ ra medel lill inredande av garage, enär det gamla garaget vid anstalten redan kunnat iståndsättas med anlitande av tillgängliga medel. Anslagsbehovet minskas på grund härav med 9 500 kronor lill 75 000 kronor.
Anslag för nu ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän bered- skapsstat II för nästa budgetår. Ehuru de intagnas arbetskraft i viss utsträck ning skulle anlitas för arbetena, komma dessa till större delen den fria ar betsmarknaden till godo.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten å Hall å allmän beredskapsstat II för bud getåret 1944/45 uppföra ett anslag av............... kronor 75 000.
Statens allmänna fastighetsfond.
[2.]
Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad.
Med bifall till Kungl.
Maj:ts
i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagda förslag anvisade nämnda riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservations anslag (B) å 31 000 kronor till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. An slaget, som givits naturen av beredskapsanslag, har icke tagits i anspråk.
Rörande behovet av den tillämnade verkstadslokalen och sättet för dess anordnande torde få hänvisas till vad som därom anförts i nyssnämnda pro position (bilaga 14, punkt 2).
I skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt att få taga anslaget i anspråk oberoende av de för beredskapsanslag eljest gällande för utsättningarna. I skrivelsen framhålles, bland annat, att arbetslokalerna vid kronohäktet i Ystad sedan länge varit otillfredsställande och att detta för hållande på senare tid blivit allt mer framträdande, eftersom anstalten nu mera till övervägande del belägges med till ungdomsfängelse dömda.
De tidigare gjorda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnads arbete, mot vilket byggnadsstyrelsen i avgivet yttrande förklarat sig icke ha något att erinra, lia år 1943 ånyo granskats av fångvårdsstyrelsens arki tekt G. Birch-Lindgren, som därvid funnit erforderligt att förstärka det av 1941 års riksdag beviljade beredskapsanslaget å 31 000 kronor nied 1 000 kronor. Kostnaderna skulle fördela sig på följande sätt.
152
Kungl. Majda proposition nr 281.
Departements
chef71"
Byggnadskostnader ............................................................................ kronor 22 000
Rörledningsinstallationer ..................................................................... »
3 500
Elektriska installationer ..................................................................... »
2 500
Oförutsett, ritningar, kontroll............................................................ »
4 000
Summa kronor 32 000.
I enlighet härmed har fångvårdsstyrelsen hemställt dels att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva att förenämnda beredskapsanslag å 31 000
kronor finge under budgetåret 1944/45 tagas i anspråk oberoende av de för
dylika anslag eljest gällande förutsättningarna, dels ock att Kungl. Majit
måtte anvisa eller utverka medel till förstärkning av samma anslag med
1
000
kronor.
Stegringen av fångantalet under senare år har medfört ett starkt ökat be
hov av byggnadsarbeten för fångvårdens räkning. Ehuru en verkstadslokal
vid Ystadshäktet varit synnerligen behövlig, har detta arbete hittills fått
stå tillbaka för tillgodoseende av behov, som ansetts mera trängande. Anslag
för ändamålet torde emellertid böra äskas å allmän beredskapsstat III för
nästa budgetår.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av...............................................................................kronor 32 000.
[3.]
Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs. Av
de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 efter förslag på
justitiedepartementets föredragning anvisade beredskapsanslagen kvarstår
odisponerat, förutom det under föregående punkt omförmälda anslaget, en
dast ett reservationsanslag å 58 000 kronor till gymnastik- och skolbyggnad
vid ungdomsanstalten å Skenäs.
I sin förut omförmälda skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrel
sen begärt att få disponera jämväl detta anslag. Styrelsen erinrar, att före
dragande departementschefen vid anslagsäskandets framläggande (prop.
2/1941, bilaga 14, punkt
6
) påpekade, att de möjligheter till kroppsövningar,
som anordningarna vid Skenäsanstalten erbjöde under den mörkare årstiden,
måste betecknas som föga tillfredsställande, vartill komme att ett särskilt
gymnastikhus skulle fylla behovet av en samlingslokal inom anstalten. Här
jämte skulle, enligt vad departementschefen vidare uttalade, uppförandet av
denna särskilda byggnad frigöra vissa andra utrymmen, varigenom anstal
ten kunde beläggas med ett något större antal elever än det normala. Sist
nämnda omständighet finner fångvårdsstyrelsen vara synnerligen beaktans-
värd, då ungdomsfängelseklientelet befunnit sig i så gott som ständig steg
ring sedan lagen om ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
153
Medan de först uppgjorda, till 1941 års riksdag framlagda kostnadsbe
räkningarna slutade på ett belopp av 58 000 kronor, motsvarande det bevil
jade anslagets belopp, visar en år 1943 av arkitekten Birch-Lindgren gjord
förnyad beräkning ett anslagsbehov av 82 500 kronor enligt följande speci
fikation.
Byggnadsarbeten.
Grund .................................................................... kronor 7 300
Stomme (Svenska Trähus) ................................ » 31 000
Uppsättning av stommen, taktäckning, mål
ning m. m.......................................................... » 15 500
Gymnastikinredning ........................................... »
6
600 kronor 60 400
Rörinstallationer ..................................................... » 12 500
Elektriska installationer ......................................... »
3 300
Oförutsett, ritningar, kontroll, planering, vägar »
6
300
»
22 100
Summa kronor 82 500.
Vid den sålunda gjorda beräkningen, enligt vilken anslagsbehovet alltså
med 24 500 kronor överstiger det år 1941 beviljade anslaget å 58 000 kro
nor, har arkitekten Birch-Lindgren under hand samrått med byggnadssty
relsen. Den betydande kostnadsökningen är enligt fångvårdsstyrelsen att
hänföra till inträffade prisstegringar.
Fångvårdsstyrelsens hemställan innefattar, förutom en begäran att få taga
i anspråk det beviljade beredskapsanslaget oberoende av härför gällande för
utsättningar, att jämväl det utöver anslaget erforderliga beloppet å 24 500
kronor ställes till styrelsens förfogande.
Av den tidigare verkställda utredningen i ämnet torde framgå, att behovet
Departements -
av en gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs bör till-
cAefen•
godoses så snart omständigheterna det medgiva. Skenäsanstalten är central
anstalt inom ungdomsfängelseorganisationen och bristen på lämpliga gym
nastik- och skollokaler försvårar en ändamålsenlig fostran och utbildning
av det ungdomliga klientel som vårdas därstädes. Genom den nya byggnadens
tillkomst skulle dessutom kunna beredas plats å anstalten för ytterligare ett
tiotal elever. På grund av det anförda torde det år 1941 för ändamålet an
visade beredskapsanslaget böra ersättas med ett nytt anslag å allmän bered-
skapsstat III för budgetåret 1944/45, vilket anslag i överensstämmelse med
de senast verkställda kostnadsberäkningarna bör uppföras med 82 500 kro
nor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten
å Skenäs å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av ......................................... kronor 82 500.
154
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
[4.]
Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall. I
skrivelse den
23
augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för följande byggnads
arbeten vid vårdanstalten å Hall, nämligen för utbyggande av en bostads
länga vid Hall, för uppförande av ett nytt bostadshus vid Håga samt för in
redande av personaltvättstuga i köksbyggnaden och två enkelrum i den s. k.
Storgården. Såvitt angår bostadslängan vid Hall och personaltvättstugan in
nebär styrelsens hemställan ett upprepande av en i skrivelse den
2
september
1942 i sådant hänseende gjord framställning, vilken icke föranledde anslags-
äskande till 1943 års riksdag (jfr 1943 års statsverksprop., kapitalbudgeten:
bil.
1
). Rörande behovet av bostäder vid Hallanstalten anfördes i sistnämnda
skrivelse följande.
Vid vårdanstalten å Hall är behovet av bostadslägenheter, särskilt familje
bostäder, alltjämt mycket starkt, trots de lägenheter som iordningställts i nya
eller moderniserade hus. Hallanstalten är belägen ungefär en halv mil från
Södertälje och måste anses avsides belägen, i vart fall så tillvida att befatt
ningshavarna för att erhålla bostäder äro helt hänvisade till vad fångvården
har att erbjuda. Anstaltens läge gör att det är svårt att få ogifta tjänstemän
att för någon längre tid stanna på anstalten. Flera av dem önska ingå äkten
skap och anspråken på familjebostäder äro alltjämt stora. Vid anstalten fin
nas för närvarande omkring 75 befattningshavare och omkring 50 familje
bostäder. Direktören vid vårdanstalten å Hall har i skrivelse till fångvårds
styrelsen anmält, att bostäder alltjämt saknas vid anstalten för några befatt
ningshavare, vilka alltså måst provisoriskt inhysas, samt att ett flertal yngre
tjänstemän önska ingå äktenskap men att familjebostäder saknas för dem.
I fortsättningen erinrade styrelsen, att de nya bostadshusen vid Hallan
stalten utförts såsom seriehus av trä (radhus) enligt standardkonstruktion.
Två sådana hus hade redan uppförts. Den tredje radhuslängan, av vilken
två hus redan utförts, kunde tillbyggas med en trerums- och tre tvårumslägen
heter.
Beträffande personaltvättstugan åberopades, att anstaltens personal för
tvätt utnyttjade den gamla tvättstugan i köksflygeln, vilken flygel befunne
sig i mycket bristfälligt skick och skulle rivas. Då vidare en ny personal
tvättstuga, större än den nuvarande, vore erforderlig i samband med bostads
beståndets tillväxt vid anstalten, hade förslag uppgjorts till en ny tvättstuga
i köksbyggnaden.
Kostnaderna för utbyggande av radhuset hade av fångvårdsstyrelsens arki
tekt Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor och för personaltvättstugan
till 9 500 kronor.
I sin nu föreliggande framställning har fångvårdsstyrelsen åter framhållit,
att särskilt bristen på familjebostäder vöre allvarlig både vid anstalten å
Hall och vid sinnessjukavdelningen å Håga. Bostadsbristen gjorde det svårt
att anskaffa duglig arbetskraft till anstalten och redan anställd personal sökte
sig därifrån. Direktören hade enträget hemställt, att medel måtte äskas till
ett flertal nya bostadslägenheter.
Enligt en av styrelsens arkitekt verkställd ny kostnadsberäkning kunna
kostnaderna för radhuset vid Hall nedbringas till 77 500 kronor, därav 54 000
155
kronor för tre tvårumslägenheter å 18 000 kronor och 23 500 kronor för en
trerumslägenhet.
Beträffande frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet vid sinnessjukav
delningen å Håga har styrelsen anfört, att det för bostäder där iordningställda
området vore av sådan beskaffenhet, att bostäderna lämpligast utfördes så
som tvåvåningshus om fyra tvårumslägenheter. Ett sådant bostadshus hade
tidigare uppförts. Styrelsen föreslår nu till uppförande ett hus av något enk
lare typ, vilket enligt arkitekten Birch-Lindgren skulle draga en kostnad av
75 000 kronor, därav 72 000 kronor för fyra lägenheter å 18 000 kronor och
3 000 kronor för planeringsarbeten m. m.
Vad angår personaltvättstugan upplyser styrelsen, att förarbeten gjorts för
att inrymma personaltvättstugan i östra delen av den moderniserade köks-
byggnaden. Det återstode i huvudsak blott att sätta upp några väggar och an
skaffa maskiner. Genom att anordna personaltvättstuga i köksbyggnaden
kunde särskilda personaltvättstugor i de nya bostadshusen inbesparas. Kost
naderna för tvättstugan skulle liksom förut bliva 9 500 kronor, varav 5 000
kronor för byggnadsarbeten samt 4 500 kronor för rörledningar och maskiner.
Slutligen har styrelsen begärt ett belopp av
8
000 kronor för inredande
av två enkelrum i den s. k. Storgården. För ändamålet skulle tagas i anspråk
ett där befintligt dagrum, vilket icke vöre oundgängligen nödvändigt för sitt
ursprungliga ändamål.
I enlighet med vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt, att
förslag måtte föreläggas riksdagen att till nya bostadshus m. m. vid vårdan
stalten å Hall anvisa ett reservationsanslag å (77 500 + 75 000 + 9 500 +
8
000) 170 000 kronor.
I utlåtande den 3 september 1943 har byggnadsstyrelsen uttalat, att sty
relsen icke hade något att erinra mot de av arkitekten Birch-Lindgren upp
gjorda ritningsförslagen eller mot de beräknade kostnaderna för arbetena.
Vid inrättandet av Hallanstalten förutsattes, att personalen därstädes i viss
Departement-
utsträckning skulle kunna beredas bostäder i Östertälje, som är beläget 3 km cheten-
från Hall och 5 km från Håga. Till följd av utvecklingen på bostadsmark
naden har så ej kunnat ske. Av anstaltens för närvarande omkring 90 befatt
ningshavare lia endast 3 kunnat erhålla bostad på annat håll, medan de öv
riga iiro hänvisade till anstalten. Antalet familjebostäder därstädes utgör nu
52, vartill komma tre bostäder som tagits i anspråk oaktat de äro så brist
fälliga att de utdömts för bostadsändamål. Fem tjänstemän, som äro familje
försörjare, men som endast kunnat anvisas enkelrum, ha sina familjer bo
satta på annan ort. Bristen på familjebostäder har medfört, att ett flertal
befattningshavare måst avstå från alt bilda familj. Det är uppenbart, att nu
angivna förhållanden måste inverka menligt på rekryteringen av personalen
vid anstalten och de stå dessutom i dålig överensstämmelse med statsmakter
nas intresse att främja familjebildning. Med den storlek personalen fått har
situationen utvecklats så, att en snar utökning av anstaltens bostadsbestånd
framstår såsom nödvändig.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
156
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän bered-
skapsstat II för nästa budgetår. Medel böra därvid beräknas, förutom till de
nya bostadshusen vid Hall och Håga, till den föreslagna personaltvättstugan.
Den vid anstalten befintliga tvättinrättningen är nämligen inrättad för stor
drift — tvätt ombesörjes där för såväl Hallanstalten som centralfängelset å
Långholmen — och kan ej användas för personalens behov. Däremot synes
icke lika behövligt att nu utöka antalet ungkarlsbostäder. Några medel för
inredande av enkelrum i Storgården torde därför icke böra beräknas i detta
sammanhang. Det av fångvårdsstyrelsen beräknade anslagsbehovet kan här
igenom minskas med
8
000
kronor till 162
000
kronor.
Jag hemställer i enlighet med vad sålunda anförts, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall å all
män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................................................. kronor 162
000
.
[5 ]
Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet i Sundsvall. I
skri
velse den 25 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn anslag till
vissa moderniseringsarbeten vid kronohäktet i Sundsvall, innefattande dels
installation av centralvärme och dels komplettering av de sanitära anord
ningarna. Styrelsen meddelar, att uppvärmningen av cellerna i kronohäktet
för närvarande sker medelst i hjärtmuren inmurade kaminer och av expe
ditions- och bostadsrummen medelst kakelugnar. Då ifrågavarande uppvärm-
ningssätt vöre mycket otidsenligt och hömcellerna dessutom vore svåra att
uppvärma, hade det ansetts nödvändigt att införa värmeledning i hela bygg
naden. Styrelsen framhåller tillika, att det särskilt i ett fängelse med den
nordliga belägenhet, kronohäktet i Sundsvall har, är en allvarlig brist, örn
uppvärmningsanordningarna befinnas mindre tillfredsställande.
Rörande de ifrågasatta arbetena anföres i fångvårdsstyrelsens skrivelse
närmare:
>
1
.aJ:
Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skall uppvärm
ningen anordnas medelst varmvatten med radiatorer, placerade i cellerna
strax intill hjärtmuren, ävensom radiatorer uppställda i korridorerna. I bo
stads- och expeditionslokalerna uppställas radiatorer på vanligt sätt under
fönstren. Det cirkulerande vattnets uppvärmning skall ske från i källaren
under cellkorridoren uppställda tvenne pannor för eldning med ved eller
koks. I pannrummet uppställas dessutom erforderliga pumpar för värme
systemet samt anbringas en cistern för beredning av varmt förbruknings-
vatten till bad, kök m. m.
Beträffande de sanitära anordningarna måste vissa förändringar avseende
tvättställ, bad och w.-c. anordnas i fångarnas toalettrum, i föreståndarens
bostad och i kök. Toalett anordnas för allmänheten ävensom tvättställ i sjuk
rum och läkarens mottagningsrum. Vissa gasledningar indragas och gasut
tag anordnas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
157
Kostnaderna för ifrågavarande omändringsarbeten ha av arkitekten Birch-
Lindgren beräknats på följande sätt.
Installation av rörledningar (Theorells ingeniörsbyrå) .... kronor 47 000
Byggnadsarbeten (enligt anbud)
Pannrum med skorsten .................................. kronor 5 800
Trappa till pannrum ......................................... »
2 400
Uppsättning av väggar ......................................... »
1 400
Håltagning .............................................................. »
4 900
Målning av radiatorer och rörledningar ....
»
2 500 »
Oförutsett, ritningar, kontroll ...................................................... »
17 000
8 000
Summa kronor 72 000.
I enlighet nied det anförda har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning och i sam
band därmed komplettering av de sanitära installationerna vid kronohäktet
i Sundsvall anvisa ett investeringsanslag av 72
000
kronor.
Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den
8
oktober 1943 förklarat
sig icke hava något att erinra beträffande ifrågavarande arbeten eller de
därför beräknade kostnaderna.
De för uppvärmning av cellerna i kronohäktet avsedda kaminerna äro, en-
Departements-
ligt vad jag inhämtat, icke direkt anslutna till cellerna utan värmen ledes chefen-
till dessa genom ett murat rörsystem. Detta system är utbränt och delvis
söndersprucket, vilket nödvändiggör ofta förekommande reparationsarbeten,
varvid cellmurarna måste huggas upp. Cellerna kunna då icke användas
och detta medför att kronohäktets kapacitet icke kan till fullo utnyttjas. Då
Sundsvallshäktet bör bibehållas för framtiden, synes ändamålsenligt att mo
dernisera hela uppvärmningssystemet och införa värmeledning. I samband
därmed bör, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, även de sanitära anlägg
ningarna kompletteras och moderniseras.
Anslag för ändamålet torde böra uppföras å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Värmeledning sanläggning m. m. vid kronohäktet i
Sundsvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av ......................................... kronor 72 000.
[6.] Värmelcdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. I
skrivelse den 19 april 1944 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn medel till
anordnande av värmeledning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. Beträf
fande behovet därav anför styrelsen följande.
Vid rannsakningshäktet i Hudiksvall utgöras värmeanordningarna av
gammalmodiga värmeugnar, vilka värma dåligt och gång efter gång spruc-
158
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
kit sönder. Ett förbättrat uppvärmningssystem har fördenskull sedan länge
varit önskvärt men med hänsyn till krisförhållandena har styrelsen i det
längsta velat utnyttja de befintliga värmeanordningarna. De stora bristfäl-
ligheter, som vidlåda desamma, medföra emellertid åtskillig risk att ytter
ligare skjuta på åtgärderna med förbättring av uppvärmningsanord-
ningarna.
Enligt ett på uppdrag av fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag till värme-
ledningsanläggning för häktet, vilket förslag granskats av arkitekten Birch-
Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen, skulle kostnaderna för anlägg
ningen uppgå till 64 000 kronor enligt följande specifikation
Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 43 000
Håltagning, efterlagning, fundament, rökkanal, pannrum,
bränsleförråd m. m............................................................................ »
15 000
Arvoden, kontroll, oförutsett .............................................................. »
6
000
Summa kronor 64 000.
I enlighet med denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning vid
rannsakningshäktet i Hudiksvall anvisa ett investeringsanslag av 64 000
kronor.
De nuvarande uppvärmningsanordningarna vid rannsakningshäktet i Hu
diksvall draga på grund av sin bristfällighet stora reparationskostnader. På
grund av den dåliga förbränningseffekten bliva jämväl bränslekostnaderna
mycket dryga. Med hänsyn härtill och då införandet av värmeledning ingår
såsom ett led i den pågående moderniseringen av de fängelsebyggnader, som
med säkerhet komma att bibehållas, synes anslag för nu ifrågavarande än
damål böra äskas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Värmeledning sanläggning vid rannsakningshäktet i
Hudiksvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 64 000.
[7.]
Värmeicdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Visby. I
sin un
der näst föregående punkt omförmälda skrivelse den 19 april 1944 har fång
vårdsstyrelsen hemställt om anslag till värmeledningsanläggning jämväl vid
rannsakningshäktet i Visby. Styrelsen anför:
Rannsakningshäktet i Visby uppvärmes för närvarande genom cellugnar.
Systemet har visat sig otillfredsställande med hänsyn till bland annat den
ojämna värmefördelningen. Frågan örn nya värmeanordningar har förden
skull vid ett flertal tillfällen dryftats. Med hänsyn till kostnaderna och det
tidigare jämförelsevis låga fångantalet har det dock fått anstå med föränd
ringar av uppvärmningsanordningarna. Styrelsen finner det emellertid nu
nödvändigt att införa värmeledning i häktesbyggnaden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
159
Kostnaderna för införande av värmeledning i häktet uppgå enligt ett av
arkitekten Birch-Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen granskat förslag
till 45 000 kronor, vilket belopp specificeras på följande sätt.
Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 32 000
Håltagning, efterlagning ...................................... kronor 2 700
Fundament, rökkanal................................................ »
2 100
Pannrum, bränsleförråd........................................... »
1 300
Diverse arbeten............................................................ »
1 700
»
7
800
Arvoden, kontroll, oförutsett.......................................................... »
5 200
Summa kronor 45 000.
Fångvårdsstyrelsen hemställer örn anvisande för ifrågavarande ändamål
av ett investeringsanslag å 45 000 kronor.
Uppvärmningssystemet vid Visbyhäktet är föråldrat och fyller icke de
krav, som böra ställas på en tidsenlig anläggning. Liksom vid anstalterna i
Sundsvall och Hudiksvall böra därför de oekonomiska uppvärmningsanord-
ningarna vid ifrågavarande anstalt slopas och ersättas med värmeledning.
Anslag för ändamålet torde böra äskas å allmän beredskapsstat III för bud
getåret 1944/45.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet
i Visbg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av......................................... kronor 45 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Thore Wisén.
Departements
chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
161
Bilaga 10.
Kapitalinvesteringar.
Försvarsdepartementet.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 19 AU.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter linder
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalin
vesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid
följande. I
I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för bygg
nadsarbeten inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett be
lopp av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande sig
med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och
145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp har sedermera efter
beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor. Huvuddelen av
de sammanlagda kostnaderna belöper på arbeten, som föranledas av genom
förandet av försvarsbeslutet eller stå i omedelbart samband därmed. För vis
sa andra arbeten ha i de angivna kostnadssummorna reserverats jämförel
sevis betydande belopp.
En stor del av byggnadsprogrammet har genomförts. Fortfarande återstå
dock — såsom av investeringsutredningens betänkande framgår ■— åtskilliga
arbeten att utföra.
De i försvarsbeslutet angivna kostnadssummorna återspegla icke försvars-
väsendets totala behov av investeringar för byggnads- och liknande ändamål
under den löpande femårsperioden. En gradering mellan byggnadsändamålen
har måst ske, varvid ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskju
tits till tid efter femårsperiodens utgång.
I avsikl att underlätta överblicken över den hittillsvarande belastningen
av försvarsbeslutets kostnadsram ha vid den lill årets riksdag avlåtna pro-
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2S1.
11
162
Kungl. Maj:ts proposition nr 281-
positionen nr 175 fogats sammanställningar, en för varje försvarsgren, upp
tagande de olika byggnadsobjekt som enligt vad nu kan bedömas böra och
kunna rymmas inom kostnadsramen. Av sammanställningarna framgår, att
den marginal för oförutsedda byggnadsändamål, som i försvarsbeslutet be
räknats, såvitt angår arméförvaltningens delfond är i det närmaste helt tagen
i anspråk, medan i fråga örn marin- och flygförvaltningarna läget är något
gynnsammare. Det är tydligt, att dessa marginaler icke kunna bereda utrym
me för investeringar av den storleksordning, som investeringsutredningens
föreliggande förslag innebär. Bifall till detta förslag måste därför medföra ett
överskridande av den del av femårsplanens kostnadsram, som avser kapital
investeringar. Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens
förslag avser att tjäna, synes ett sådant överskridande i och för sig icke be
höva framkalla betänkligheter. Principiellt böra dock de marginaler för oför
utsedda byggnadsändamål, som enligt det föregående ingå i de i kostnadsra
men upptagna beloppen för kapitalinvesteringar, belastas med så stor del av
kostnaderna för de i investeringsreserven ingående arbetena, som på denna
väg kan bestridas utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande
hänförliga arbeten skjutas åt sidan. I vad mån så kan ske är icke möjligt att
på grundval av investeringsutredningens förslag bedöma, då vid utformandet
av detta förslag i viss mån andra synpunkter måst göra sig gällande och för
slaget därför icke kunnat innefatta en fullständig avvägning av försvarsvä-
sendets återstående byggnadsbehov efter deras inbördes angelägenhetsgrad.
Så snart en mera definitiv överblick över dessa byggnadsbehov kan erhållas
— eventuellt redan i samband med framläggande av medelsäskanden för bud
getåret 1945/46 — torde böra fastställas i vad mån de byggnadsarbeten, som
enligt vad i det följande anföres böra medtagas i investeringsreserven, skola
belasta femårsplanens kostnadsram.
I detta sammanhang bör erinras, att kostnaderna för till grovarbetsreser-
ven hänförda arbeten enligt investeringsutredningens förslag skola bestridas
från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln till åtgärder för ar
betsmarknadens reglering m. m. I den mån dylika arbeten finnas böra falla
inom försvarsbeslutets kostnadsram torde härav föranledd reglering av kost
nadsfördelningen framdeles böra ske. För att underlätta ett framtida ställ
ningstagande i detta hänseende komma i det följande — oberoende av att
anslag sålunda icke äskas i detta sammanhang —■ jämväl de till grovarbets-
reserven hänförliga arbetena att upptagas till behandling.
I ett flertal fall har utredning rörande av investeringsutredningen före
slagna arbeten redan framlagts för riksdagen i samband med redogörelse för
förvaltningsmydigheternas medelsäskanden för nästa budgetår. I dessa fall
torde i det följande allenast få hänvisas till den proposition, där ifrågava
rande spörsmål behandlats. Av investeringsutredningen framlagda kostnads
beräkningar uppvisa i regel vissa skiljaktigheter i jämförelse med för
valtningsmyndigheternas tidigare äskanden. Härvid bör beaktas att, me
dan kostnaderna för i försvarsbeslutets kostnadsram ingående arbeten be
räknats på grundval av prisläget den 1 juli 1941, investeringsutredningen ge-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
163
nomgående utgått från det nu aktuella prisläget. I den mån kostnader för
administration icke tidigare ingått i beräkningarna har jämväl en härav för
anledd jämkning företagits av investeringsutredningen.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
[1.] Vissa investeringsarbeten för armén.
Vissa skyddsrum och lag ring sanläggning ar m. m.
I sitt be
tänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och stats
understödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 har
investeringsutred
ningen,
sedan chefen för försvarsstaben avgivit förslag i ämnet, till grovar-
betsreserven hänfört vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. Ären
det är av den natur att närmare redogörelse icke lämpligen bör lämnas till
statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar böra meddelas riksdagens ve
derbörande utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet över
lämnas.
Utredningen har anfört, att arbetena icke rymdes inom femårsplanens kost
nadsram men väl lämpade sig att ingå i en grovarbetsreserv. För budgetåret
1944/45 beräknade utredningen ett belopp av 6 000 000 kronor erforderligt.
Ur försvarets synpunkt synes det angeläget, att ifrågavarande byggnads-
Departements-
företag komma till utförande. Jag har därför intet alt erinra mot att ar- «*«/«"•
betena medtagas i detta sammanhang. Verkställd utredning har givit handen,
att totalkostnaderna för föreslagna arbeten uppgå till omkring 11 600 000
kronor, varav 2 000 000 för lagringsanläggningar vid vissa jaktflygförband,
1 000 000 kronor för viss skyddsrumsanläggning, 8 100 000 kronor för visst
bombsäkert ersättningsförråd samt 500 000 kronor för vissa underjordiska
lagringsanläggningar. Det för skyddsrumsanläggningen avsedda beloppet har
beräknats med beaktande av att jag i annat sammanhang föreslår, att till
anordnande av vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag av 6 570 000
kronor beräknas för nästa budgetår.
Jag anser mig böra biträda det sålunda framlagda byggnadsprogrammet
och utgår ifrån att medel skola ställas till förfogande efter närmare prövning
av Kungl. Maj:t. I enlighet med investeringsutredningen beräknar jag ett
belopp av 6 000 000 kronor erforderligt för nästa budgetår. Av detta belopp
böra 4 000 000 kronor hänföras till arméförvaltningens delfond av försyars-
väsendels fastighetsfond, medan återstoden, 2 000 000 kronor, belöper på lag-
ringsanläggningarna för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygför
valtningens delfond. Örn arbetena komma till stånd böra de upptagas till re
dovisning i enlighet härmed.
Investeringsändamålet torde böra hänföras till grovarbetsreserven.
Exercisbyggnader.
1941 års försvarsutredning beräknade medelsbeho
vet för uppförande av exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement
till 4 400 000 kronor.
364
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Vid anmälan av propositionen 1942:210 anförde jag, att de samman
lagda kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement
kunde beräknas uppgå till 4 595 000 kronor. Emellertid ansåg jag, att för
femårsperioden 1942/47 borde beräknas medel till uppförande av exercishus
endast vid sådana förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden
vore i oundgängligt behov därav. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med
uppförande av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta
Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration,
2 150 000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperioden 1942/47, varför
kostnaderna under femårsperioden skulle uppgå till 2 445 000 kronor. Riks
dagen (skrivelse 1942: 374) hade intet att däremot erinra.
I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43
tillhopa 1 325 000 kronor för uppförande av exercisbyggnader vid sju för
band, nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanterirege
mente, Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artil
lerikår och Norrlands trängkår. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran
av riksdagen (skriv. 1942:376).
Genom beslut den 20 november 1942 ställde Kungl. Maj:t 1 100 000 kronor
till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande exer
cisbyggnader.
Arméförvaltningen beräknade i skrivelse den 10 februari 1943 kostna
derna för uppförande av de exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210
förutsatts skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47, till sam
manlagt 2 142 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De exercisbyggna
der, för vilka medel beräknats av 1942 års riksdag, upptogos i angelägenhets-
grupp 1, medan de övriga hänfördes till angelägenhetsgrupp 2, d. v. s. anså-
gos kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut.
Vid anmälan av propositionen 1943:222 framhöll jag, att — ehuru det av
utbildningsskäl skulle vara önskvärt, om samtliga de i 1942 års försvarsbeslut
förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande — jag i likhet
med arméförvaltningen av kostnadsskäl icke för det dåvarande ansåg mig
böra räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader
vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka anslags
medel redan ställts till förfogande. Riksdagen (skriv, nr 335) fann icke anled
ning till erinran mot vad sålunda anförts.
Under åberopande av arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 10
februari 1943 har investeringsutredningen, efter samråd med försvarsdeparte
mentet, funnit skäl föreligga att i viss utsträckning medtaga uppförandet av
exercishus i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Emellertid syntes
även vissa arbeten med örn- och tillbyggnad av matinrättningar böra medta
gas i investeringsreserven. Enär specificerade uppgifter beträffande behovet
av exercishus och matinrättningar icke erhållits, hade utredningen ansett sig
böra i investeringsreserven upptaga ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor
för uppförande av exercishus samt om- och tillbyggnad av matinrättningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281 .
165
Utredningen förutsatte, att i samband med propositionsarbetet närmare Rom
me att angivas, vilka arbeten som härvidlag borde komma i fråga.
I yttrande den 3 maj 1944 i anledning av investeringsutredningens betän
kande har arméns fortifikationsförvaltning i fråga örn behovet av exercis
byggnader utan särskild motivering framlagt förslag örn uppförande av
dylika byggnader vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Göta
artilleriregemente samt Smålands artilleriregemente. Vid vartdera av de två
förstnämnda regementena lia kostnaderna beräknats till 200 000 kronor samt
vid vartdera av artilleriregementena till 120 000 kronor.
Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsförvaltningens förslag
Departements-
och föreslår således, att tillhopa 640 000 kronor beräknas för exercisbygg-
dufén.
nader. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.
Om- och tillbyggnad av matinrättning ar. Genom beslut av 1943
års riksdag lia medel, tillhopa 2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942,
beräknats för utökning och renovering av matinrättningarna vid de för
band, som i samband med 1942 års försvarsbeslut erhållit väsentligt utökade
personalstyrkor och som sålunda i första hand ansetts böra tillgodoses i
förevarande avseende. Av beloppet beräknades sålunda 1650 000 kronor
för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid samtliga trängkårer
samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten
vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår. För budgetåret
1944/45 äskade arméförvaltningen medel för renovering av matinrättning
arna vid Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingen
jörkår ävensom för avhjälpande av vissa bristfälligheter med avseende å
ventilationsanordningarna i köken vid ett flertal äldre matinrättningar.
Av propositionen nr 175 till årets riksdag framgår, att jag icke för när
varande ansett mig kunna biträda arméförvaltningens förslag i sistnämnda
hänseende men att jag för örn- och tillbyggnadsarbeten vid de föreslagna tre
truppförbanden beräknat tillhopa 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941.
Såsom av det föregående framgår, har investeringsutredningen ansett
vissa örn- och tillbyggnadsarbeten av matinrättningar lämpliga att ingå i
den allmänna investeringsreserven. Utredningen har sålunda för örn- och
tillbyggnad av matinrättningar samt för uppförande av exercishus uppta
git ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor.
I yttrande över utredningens förevarande förslag har arméns fortifika
tionsförvaltning, efter samråd med representanter för arméstaben och armé
förvaltningens intendenturavdelning, anfört, att medel borde disponeras för
örn- och tillbyggnad av matinrättningar enligt följande plan.
Jämtlands fältjägarregemente, Östersund ............................ kronor
353 000
Södra skånska infanteriregementet, Ystad ............................ »
294 000
Hälsinge regemente, Gävle ............................................................ »
337 000
Västernorrlands regemente, Sollefteå ....................................... »
332 (HM)
166
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
Livregementet till häst, Stockholm ......................................... kronor 193 000
Livregementets husarer, Skövde ................................................. »
284 000
Norrlands dragonregemente, Umeå ............................................. »
86 000
Göta artilleriregemente, Göteborg ............................................. »
225 000
Summa kronor 2 104 000.
Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att vissa utredningar
rörande ny-, om- och tillbyggnad av matinrättningar påginge inom statens
organisationsnämnd, varför vissa revideringar av ämbetsverkets kostnads
beräkningar icke vore uteslutna.
Såsom av propositionen nr 175 (s. 82—85) framgår, är örn- och nybygg
nad av ett flertal matinrättningar vid arméns truppförband ett sedan länge
framfört önskemål, vilket dock med hänsyn till svårigheterna att inrymma
kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram endast delvis kunnat för
verkligas. Av propositionen framgår även, att 1940 års militära byggnads-
utredning framlagt förslag i ämnet.
Sedan nu investeringsutredningen upptagit ett kollektivanslag för inatin-
rättningar och exercishus, har arméns fortifikationsförvaltning föreslagit,
att medel skola beräknas för renovering av matinrättningarna vid åtta
truppförband på sätt av den lämnade redogörelsen närmare framgår. Samt
liga de nu föreslagna utom två, nämligen matinrättningarna vid Livrege
mentets husarer och Göta artilleriregemente, återfinnas bland dem som ar
méförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1943/
44 föreslagit till örn- eller nybyggnad. Rörande dessa har militära bygg-
nadsutredningen verkställt kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för
investeringsutredningens förslag. Beträffande matinrättningarna vid Liv
regementets husarer och Göta artilleriregemente ha, enligt vad som under
hand meddelats från arméns fortifikationsförvaltning, senare utredningar
givit vid handen, att dessa äro i särskilt stort behov av ombyggnad. För
ombyggnadsarbetena vid Livregementets husarer ha, likaledes enligt upp
gift från fortifikationsförvaltningen, noggranna kostnadsberäkningar verk
ställts, medan dylika ännu icke medhunnits beträffande Göta artillerirege
mente, varför det angivna beloppet, 225 000 kronor, erhållits efter en mera
summarisk beräkning.
För egen del är jag beredd tillstyrka, att de nu föreslagna om- och ny-
byggnadsarbetena komma till utförande. Beträffande kostnadsberäkning
arna finner jag icke anledning till erinran men understryker, att det för
matinrättningen vid Göta artilleriregemente beräknade beloppet icke grundar
sig på någon grundligare undersökning. Jag vill även framhålla, att vissa
jämkningar i kostnadsberäkningarna kunna bliva påkallade med hänsyn till
statens organisationsnämnds pågående utredningar. Jag beräknar emeller
tid för ändamålet i avrundat tal tillhopa 2 100 000 kronor och förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande detaljdisposi
tionen av detta belopp. Investeringsändamålet torde böra hänföras till an-
slagsgruppen lil.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281 .
167
Gymnastikbyggnader. I enlighet med av investeringsutredningen fram
lagt förslag förordar jag, att i förevarande sammanhang medel beräknas för
gymnastikbyggnader vid vissa nytillkomna förband. Beträffande vilka av
arméns truppförband, som i detta avseende böra komma i fråga, får jag
hänvisa till utredningens förslag (bilaga 15 b), vilket grundar sig på av ar
méns fortifikationsförvaltning verkställd utredning. Kostnadsberäkningarna,
utvisande ett sammanlagt medelsbehov av 2 188 000 kronor för sex byggnader,
torde kunna godtagas. Här bör dock anmärkas, dels att den av investerings
utredningen för Wendes artilleriregemente i Kristianstad föreslagna gymna
stikbyggnaden rätteligen skall avse det nya etablissementet i Norra Åsum,
dels ock att på grund av läget på arbetsmarknaden gymnastikbyggnader ännu
icke kommit till utförande vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luft-
värnskår. För gymnastikbyggnader vid dessa båda förband har emellertid
1941 års riksdag (prop. 267, skriv. 364) anvisat medel. För ändamålet avsedda
belopp böra ställas till förfogande så snart arbetsmarknads- och materialläget
så medgiver.
I anslutning till det anförda beräknar jag å beredskapsstaten för nästa bud
getår ett belopp av i avrundat tal 2 175 000 kronor för gymnastikbyggnader
vid vissa av arméns truppförband. Investeringsändamålet synes böra hän
föras till anslagsgruppen III.
Luftvärnsskjutskolan. Såsom av den till årets riksdag framlagda pro
positionen nr 175 (s. 28—30) framgår, framlade arméns fortifikationsför
valtning med skrivelse den 10 februari 1944 ett till 867 000 kronor — enligt
prisläget den 1 juli 1941 — kostnadsberäknat förslag rörande ordnande av
officers- och underofficersförläggning m. m. vid luftvärnsskjutskolan å Väddö.
På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare
endast kunna tillstyrka, att för kvinnlig personal erforderliga bostäder, kost
nadsberäknade till 100 000 kronor, komme till utförande under nästa budget
år, medan beträffande programmet i övrigt vissa ytterligare utredningar borde
verkställas i syfte att nedbringa kostnaderna. I yttrande till statsrådsprotokol
let anförde jag sålunda, att den disposition av utrymmena, som ämbetsverket
förutsatt — strängt åtskilda förläggningar och mässar för officerare och
underofficerare m. m. —• ej syntes medgiva ett rationellt utnyttjande av de till
uppförande föreslagna byggnaderna. Vidare syntes det icke uteslutet, att
genom en mindre omläggning av programmet för skjutplatsens utnyttjande
en jämnare fördelning av personalstyrkorna under olika perioder kunde
åstadkommas.
Investeringsutredningen har, på förslag av arméns fortifikationsförvaltning,
i investeringsreserven för nästa budgetår medtagit arbeten vid luflvärns-
skjutskolan till en kostnad av 300 000 kronor.
Från fortifikationsförvaltningen har inhämtats, alt av propositionen nr 175
föranledd utredning rörande förläggningens ordnande icke vore avslutad,
varför definitivt förslag i ämnet ännu icke kunde framläggas. En preliminär
undersökning hade dock givit vid banden, att viss begränsning av kostnaderna
168
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
kunde erhållas genom sammanförande av officers- och underofficersmässarna
till en gemensam byggnad. Däremot syntes någon minskning av förläggnings-
utrymmet icke böra ifrågakomma. Det av investeringsutredningen upptagna
beloppet, 300 000 kronor, hade av förvaltningen avsetts att fördelas med
146 000 kronor å en för officerare och underofficerare gemensam mässbygg
nad, med 127 900 kronor å barackförläggning för 50 officerare samt med
26 100 kronor å vägar och planering, utvändiga ledningar och administra
tion m. m.
Ehuru med slutligt ställningstagande till frågan om förläggningens ord
nande vid luftvärnsskjutskolan å Väddö torde få anstå tills definitivt förslag
i ämnet föreligger, anser jag mig kunna tillstyrka, att det av investeringsut
redningen föreslagna beloppet, 300 000 kronor, medtages i investeringsreser-
ven för nästa budgetår. På Kungl. Majit torde få ankomma att framdeles
meddela närmare föreskrifter rörande förläggningens ordnande. Investerings-
ändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.
Idrottsplatser. Tidigare har jag icke ansett mig annat än i enstaka
undantagsfall kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka, att medel in
om femårsplanens kostnadsram anvisas för anläggande av idrottsplatser vid
truppförbanden.
Investeringsutredningen har emellertid — med hänsyn till att dylika arbe
ten äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad ar
betskraft — funnit desamma lämpliga att ingå i den s. k. grovarbetsreserven.
Efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning har utredningen upptagit
tillhopa 2 145 000 kronor för ny- och ombyggnad av idrottsplatser för armén.
Större delen av beloppet hänför sig till ny- eller ombyggnad av idrottsplatser
vid tidigare befintliga förband eller skolor. Sålunda lia 75 000 kronor beräk
nats för vardera av idrottsplatserna vid krigsskolan och infanteriskjutsko-
lan samt likaledes 75 000 kronor för motsvarande ändamål vid ettvart av
följande förband, nämligen Livregementets grenadjärer, Kronobergs rege
mente, Jönköpings-Kalmar regemente, Hallands regemente, Bohusläns rege
mente, Livregementets husarer, Södermanlands pansarregemente, Gotlands
artillerikår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår, Göta trängkår
samt Skånska trängkåren. För ombyggnad av idrottsplats vid Södra skånska
infanteriregementets förläggning i Revingehed har upptagits ett belopp av
46 000 kronor. Vidare har föreslagits nyanläggning av idrottsplatser vid för
läggningarna å Järvafältet för Svea livgarde, Svea artilleriregemente och
Första intendenturkompaniet. Kostnaderna för dessa anläggningar ha för
Svea livgarde beräknats till 98 000 kronor och för vartdera av de båda öv
riga förbanden till 75 000 kronor. För Wendes artilleriregementes nya för
läggning vid Norra Åsum liksom för Bergslagens artilleriregemente i Kristi
nehamn ha nyanläggningar föreslagits för en kostnad av 80 000 respektive
108 000 kronor. För anläggning av idrottsplats vid Wendes artilleriregemen
tes nuvarande etablissement i Kristianstad, som avses skola tagas i anspråk
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
169
bland annat för förläggning av ett signalkompani, har jämväl beräknats ett
belopp av 80 000 kronor. Vidare ha nya idrottsplatser till en kostnad av
75 000 kronor respektive 98 000 kronor föreslagits för Göta pansarlivgarde i
Enköping och Skånska pansarregementet i Hässleholm. Slutligen lia nya
idrottsplatsanläggningar föreslagits för vissa luftvärnsförband, nämligen
Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår
samt Luleå luftvärnskår. Kostnaderna lia beräknats till 86 000 kronor för
vartdera av de två förstnämnda förbanden och 94 000 kronor för vartdera
av de båda övriga.
I utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande bar arméns
fortifikations! Örnalt ning i vad avser utredningens förslag i fråga örn idrotts
platser icke gjort annan erinran än att den föreslagna idrottsplatsen vid
Wendes artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad enligt för
valtningens mening kunde utgå.
Med hänsyn till vad investeringsutredningen i ämnet anfört och med tanke
på betydelsen av att fullgoda idrottsplatser finnas tillgängliga vid truppför- c en'
banden har jag i princip intet att erinra mot alt ifrågavarande arbeten med
tagas i grovarbetsreserven. I likhet med arméns fortifikationsförvaltning fin
ner jag medel icke böra beräknas för anläggande av idrottsplats vid Wen
des artilleriregementes förläggning i Kristianstad. Föreliggande förslag inne
bär, att separat idrottsplats skall anordnas för varje förband, även då för
banden ligga nära varandra. Frågan örn möjligheterna att i sådana fall an
ordna för förbanden gemensamma idrottsplatser synes böra närmare över
vägas, innan medel för ändamålet anvisas. Denna omprövning — som spe
ciellt avser de förband, som komma att vara förlagda till Järvafältet — torde
få ankomma på Kungl. Maj:t. I övrigt finner jag icke anledning till erinran
mot investeringsutredningens förslag och beräknar i anslutning därtill —
med beaktande av det anförda — kostnaderna till i avrundat tal 2 000 000
kronor.
Vägarbeten. Såsom av årets statsverksproposition (kapitalbudgelen: bil.
2, s. 49) framgår, upptog arméförvaltningen bland medelsäskandena för
nästa budgetår bland annat 150 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941
— för väg- och planeringsarbeten vid Södra skånska infanteriregementets
förläggning i Ystad samt inom Södermanlands pansarregementes övningsfält.
Framställningen föranledde icke någon Kungl. Majrts åtgärd.
I bilaga 15 b till sitt betänkande har investeringsutredningen upptagit 58 000
kronor för vägarbeten vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i
Ystad, 150 000 kronor för väg- och broarbeten vid samma regementes förlägg
ning vid Revingehed, 86 000 kronor för vägarbeten vid Skånska pansarrege
mentets nuvarande förläggning i Hälsingborg samt för dylika arbeten vid
Södermanlands pansarregementes förläggning i Strängnäs och Skaraborgs
pansarregementes förläggning i Skövde 380 000 respektive 172 000 kronor.
170
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements-
För förläggningen i Hälsingborg torde i avvaktan på Skånska pansarrege-
chefen.
mentets förflyttning några medel tills vidare icke böra beräknas för vägarbe
ten. I övrigt har jag intet att erinra mot föreliggande förslag men förutsätter,
att arbetenas omfattning blir föremål för närmare prövning, innan medel
ställas till förfogande. Arbetena böra hänföras till grovarbetsreserven.
Vissa sjukhusbyygunder m. m. i Uppsala. Sedan arméförvaltning
en i sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 anmält, att
frågan om sjukvårdens ordnande vid arméns underofficersskola och för
svarets läroverk i Uppsala vore föremål för utredning, avgåvo ämbetsverkets
sjukvårds- och fortifikationsstyrelser med skrivelse den 15 november 1943
förslag i ämnet. Av skrivelserna framgår, att Upplands regemente ombe
sörjer sjukvården jämväl vid arméns underofficersskola och försvarets läro
verk samt att regementets sjukhus ur såväl lokal- som personalsynpunkt är
i det närmaste maximalt belastat. För att åstadkomma rationellare förhållan
den föreslogo styrelserna, att sjukvården vid underofficersskolan och läro
verket skulle skiljas från regementet, i vilket fall emellertid ett särskilt sjuk
hus erfordrades. Då läroverkets och underofficers$kolans sammanlagda per
sonalstyrka uppginge till omkring 1 100 man, borde cirka 40 vårdplatser an
skaffas. Detta kunde ske genom att skolans elevmäss, som tidigare varit sjuk
hus, ånyo inrättades för sitt ursprungliga ändamål, varjämte en inom skolans
område belägen före detta ammunitionsförrådsbyggnad syntes kunna om
byggas till elevmäss. Kostnaderna för återställande av elevmässen till sjuk
hus hade beräknats till 17 300 kronor och kostnaden för ändring av ammu-
nitionsförrådsbyggnaden till elevmäss till 178 500 kronor, allt enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Efter beredning av ärendet inom försvarsdepartementet erhöll dåvarande
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 2 december 1943 i uppdrag att
undersöka, i vad mån behovet av ytterligare vårdplatser kunde tillgodoses
genom uppförande av en sjukhusbarack i anslutning till Upplands regementes
nuvarande truppförbandssjukhus samt kostnaderna härför. Den 24 januari
1944 inkom arméns fortifikationsförvaltning med sålunda infordrat utlåtande.
Däri har anförts, att kostnaderna för uppförande vid Upplands regemente av
en sjuk vårdsbarack, inrymmande 40 vårdplatser, kunde beräknas till 65 000
kronor enligt 1941 års prisnivå. Med hänsyn till svårigheterna att finna en
för dylik barack lämplig plats inom regementets kasernområde ävensom med
tanke på att särskilt mottagningslokalerna i regementets nuvarande sjukhus
vöre behäftade med avsevärda brister, kunde styrelsen emellertid icke till
styrka en lösning enligt denna linje.
Enligt en vid utlåtandet fogad sammanställning utgör personalstyrkan i
fred vid Upplands regemente omkring 1 150 man och vid arméns underoffi
cersskola 150 man. Personalstyrkan vid försvarets läroverk kommer under
de åtta månader om året, då undervisning pågår, att uppgå till 800 man. Här
till kommer viss civil manlig personal vid arméns underofficersskola och för
svarets läroverk till ett antal av 80 man.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
171
Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande
ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhus
frågornas lösande vid vissa närmare angivna truppförband ävensom — efter
beslut av deparlementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén,
vilkas sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, uppdrogs
genom beslut den 1 februari 1944 åt Fast att jämväl taga frågan örn sjuk
vårdens ordnande vid Upplands regemente samt arméns underofficersskola
och försvarets läroverk under övervägande samt att, efter samråd med för
svarets sjukvårdsförvaltning, till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsbe
räkningar åtföljt förslag i ämnet.
I en den 6 mars 1944 avgiven skrivelse har den sålunda tillkallade utred
ningsmannen i ämnet anfört i huvudsak följande.
Enligt utredningens beräkningssätt — som närmare framgår av propo
sitionen 1944: 175, s. 89 ff. — skulle vårdplatsbehovet vid Upplands rege
mente med hänsyn till att personalstyrkan uppgår till omkring 1 150 man bliva
46 platser. För en uppskattning av det för arméns underofficersskola och
försvarets läroverk erforderliga antalet vårdplatser funnos för närvarande icke
några säkra bedömningsgrunder. Det stöde emellertid klart, att sjuklighets-
procenten bland eleverna vid nämnda anstalter av flera anledningar måste
vara avsevärt lägre än då fråga vore örn personalen vid ett infanteriförband.
Ifrågavarande elever deltoge huvudsakligen i teoretisk undervisning och vore
sålunda icke utsatta för samma hälsorisker som det manskap, som erhölle sin
soldatutbildning med dess påfrestande och strapatsrika övningar m. m. Här
till komme, alt eleverna vid arméns underofficersskola och försvarets läro
verk i fysiskt hänseende utgjorde ett utvalt människomaterial av bästa slag.
Enligt till utredningen gjorda uttalanden av chefen för anstalterna samt av
den därstädes tjänstgörande bataljonsläkaren skulle vid sidan av erforderliga
mottagnings- och behandlingslokaler ett antal av omkring 14 vårdplatser väl
tillgodose anstalternas normala behov av dylika platser.
Utredningen hade vid sina överväganden prövat olika möjligheter för er
nående av en ändamålsenlig och icke alltför kostsam lösning av sjukhusfrå
gorna vid nu avsedda truppförband och anstalter.
Mot ett genomförande av arméförvaltningens fortifikations- och sjuk
vårdsstyrelsers förslag talade enligt utredningens mening den därmed före
nade stora kostnaden samt det förhållandet att sjukhusbyggnaden för under -
officersskolan och läroverket med en sådan anordning skulle bliva till stor del
outnyttjad. På grund härav och nied hänsyn till att berörda byggnad syntes
synnerligen väl lämpad för användning som elevmäss, ansåge sig utredningen
därför icke kunna biträda nämnda myndigheters förslag.
En tänkbar lösning av frågan vore att genom örn- och tillbyggnad av sjuk
huset vid Upplands regemente skapa ett gemensamt sjukhus för regementet,
underofficersskolan och försvarets läroverk. En dylik anordning skulle emel
lertid ur skilda synpunkter ställa sig mindre fördelaktig. Såväl chefen för som
bataljonsläkaren vid de ifrågavarande båda anstalterna bade påtalat de olä
genheter, som skulle vara förenade med det icke obetydliga avståndet mellan
regementets sjukhus och anstalternas kaserner. Den tidsförlust som skulle
uppkomma genom förflyttning däremellan — vilken förflyttning för fler
talet sjukanmälda sannolikt behövde upprepas flera gånger örn dagen —
skulle Idiva till men för studiearbetet oell på den grund även kunna förvän-
172
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
tas i stor utsträckning avhålla eleverna från att söka nödig behandling för
sina åkommor. Nu nämnda olägenheter skulle bortfalla, därest en sådan an
ordning genomfördes, att visserligen vårdplatserna för sjuka tillhörande un
derofficersskolan och läroverket inrymdes i regementets sjukhus men an
stalterna erhölle egen mottagningsavdelning inom sitt område. En dylik upp
delning på olika ställen av mottagnings- och vårdlokaler kunde dock icke vare
sig med hänsyn till sjukvårdens ändamålsenliga bedrivande eller ur organi
satorisk synpunkt anses lämplig.
Med beaktande av de olika på frågans bedömande inverkande omständighe
terna hade utredningen funnit sig böra framlägga följande förslag, enligt vil
ket en särskild sjukhusbyggnad borde uppföras för underofficersskolans och
försvarets läroverks behov, medan truppförbandssjukhuset vid Upplands re
gemente omändrades för regementets räkning.
Vid planerandet av det tilltänkta sjukhuset vid underofficersskolan och
läroverket, vilket sjukhus lämpligen kunde förläggas till en plats omkring
50 meter väster örn nuvarande elevmässen, hade utredningen eftersträvat att
icke medtaga andra utrymmen än som vore oundgängligen erforderliga för
sjukhusets rationella drift. Härvid hade förutsatts, att vid Upplands regemente
inredda lokaler för tandläkarmottagning och röntgen skulle få utnyttjas av
nämnda anstalter. I fråga örn vårdavdelningens storlek hade utredningen
ansett sig icke böra räkna med större utrymme än som krävdes för tillgodo
seende av det av vederbörande militära myndigheter på platsen såsom normalt
uppskattade vårdplatsbehovet. För under perioder av ökad sjuklighet even
tuellt överskjutande antal patienter syntes vårdmöjligheter kunna beredas
genom anlitande av vid Upplands regemente tillgängliga reservsjukplatser.
I enlighet med det anförda föresloges, att en ny sjukhusbyggnad uppfördes
vid underofficersskolan och försvarets läroverk med en mindre mottagnings
avdelning, innehållande ett mottagningsrum, behandlingsrum, väntrum och
rum för läkare, samt med en vårdavdelning, omfattande 14 vårdplatser,
vartill komme vissa erforderliga biutrymmen. 1 byggnaden, som skulle upp
föras i ett plan och vara utan källarvåning, skulle vidare inrymmas bostads
rum för sjuksköterska och sjukvårdare. Härvid borde nämnas, att sjukskö
terskan f. n. hade sin bostad i elevmässbyggnaden. Ett bibehållande av en
sådan anordning skulle visserligen i detta sammanhang kunna medföra nå
gon kostnadsbesparing, men utredningen ansåge det för sjukvårdens ända
målsenliga bedrivande vara av stor vikt, att sjuksköterskan vöre boende i
sjukhuset. Utredningen hade icke funnit behövligt föreslå anordnande av
skyddsrum i sjukhusbyggnaden. Enligt vad utredningen inhämtat funnes
nämligen i närmast intilliggande kasern dylikt inrett, vilket lämpligen borde
tagas i anspråk jämväl för sjukhusets behov.
Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nya sjukhus hade enligt nu
varande prisläge beräknats till 97 000 kronor.
Vad härefter anginge sjukhuset vid Upplands regemente vore detsamma
i behov av vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten, särskilt med avseen
de å mottagningsavdelningen, som icke förfogade över tillräckliga utrymmen.
Ombyggnaden föresloges av utredningen ske så, att behövliga lokaler in
rymdes i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas
i bottenvåningen erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för
tandläkarmottagning och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en
trappa upp en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trap
por upp en vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjukskö
terskor och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Det sistnämnda rummet
skulle, örn så komme att visa sig lämpligt, kunna tagas i bruk som sjuk-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
173
rum, varigenom ytterligare två vårdplatser skulle erhållas. Källar- och vinds
våningarna borde vid ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. I käl
laren skulle inredas ett omklädnadsrum för personalen vid sjukhuset.
I samband med byggnadsarbeten å truppförbandssjukhuset borde vissa
förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen
sjukbarack, rymmande 36 vårdplatser. Med dessa platser skulle bliva till
godosett sådant för såväl regementet som arméns underofficersskola och för
svarets däroverk vissa tider på året eventuellt uppkommande vårdplats
behov, som icke skulle täckas inom ramen av de vårdmöjligheter, som kom-
me att förefinnas vid regementets respektive anstalternas sjukhus.
Från regementsläkarens sida hade påtalats de olägenheter som härledde
sig ur truppförbandssjukhusets och sjukbarackens nära belägenhet intill re
gementets stall. Dessa olägenheter syntes emellertid till väsentlig del kunna
avhjälpas genom att förflytta gödselstaden, som f. n. vore belägen mellan
stallet och sjukhuset, till stallets motsatta sida, i samband varmed den mot
sjukhuset vettande stallporten kunde göras till reservutgång. Denna ändring
syntes kunna genomföras utan att de militära intressena bleve lidande därav.
Enligt nuvarande prisläge hade utredningen beräknat kostnaderna för
de för Upplands regemente föreslagna åtgärderna till 163 000 kronor, varav
153 000 kronor belöpte på sjukhuset och 10 000 kronor på baracken. Be
loppet 153 000 kronor vore oproportionerligt högt i förhållande lill de före
slagna byggnadsarbetena. Förhöjningen betingades emellertid därav, att rör
systemet inom sjukhuset måste helt läggas örn.
Investeringsutredningen har icke i sitt den 3 april 1944 avgivna betänkan
de med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsun
derstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 berört här ifrågavarande
arbeten.
I sitt utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande har
emellertid arméns fortifikations förvaltning — under framhållande av att ut
arbetat förslag förelåge rörande ordnande av sjukhusfrågan för Upplands re
gemente, arméns underofficersskola och försvarets läroverk — ifrågasatt,
huruvida icke dessa arbeten borde hänföras till investeringsreserven.
De allmänna synpunkter på hithörande frågor, som legat till grund för
Departements-
den särskilt tillkallade utredningsmannens förslag, ha, enligt vad jag vid an-
chelen-
målan av propositionen nr 175 (s. 100) till årets riksdag anfört, av mig kun
nat biträdas.
Det förslag rörande sjukvårdsfrågans ordnande vid Upplands regemente,
arméns underofficersskola och försvarets läroverk, som av utredningsman
nen framlagts, synes innebära en lämplig lösning, varför jag anser mig böra
biträda detsamma. Ej heller vad kostnadsberäkningarna beträffar finner
jag anledning till erinran.
På av arméns fortifikationsförvaltning anförda skäl torde dessa arbeten
böra medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, varför jag tillstyr
ker, att i detta sammanhang ett belopp av tillhopa 260 000 kronor beräknas
för ändamålet. Företaget torde böra hänföras till anslagsgruppen III.
174
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
Sammanfattning.
I anslutning till vad i det föregående anförts torde för arbeten, hänförliga
till arméförvaltnjngens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel
böra beräknas enligt följande.
Företag
Belopp ingående
i investerings-
reserven
Anslags-
grupp 3
Kronor
Belopp
ingående i
grovarbets
reserven
Kronor
Vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. ..
4 000 000
Exercisbyggnader..................................................................
640 000
—
Om- och tillbyggnad av matinrättningar......................
2 100 000
—
Gymnastikbyggnader...........................................................
2 175 000
—
Luftvärnsskjutskolan ..........................................................
300 000
Idrottsplatser...........................................................................
—
2 000000
Vägarbeten.............................................................................
—
760 000
Vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala....................
260 000
—
Summa
5 475 000
6 760 000
Beloppen avse nuprisläge och innefatta även administrationskostnader.
Enär medel för i grovarbetsreserven ingående arbeten, enligt vad inled
ningsvis anförts, avses skola utgå i särskild ordning, får jag sålunda hem
ställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän bered-
skapsstat III för budgetåret 1944/45 upp
föra ett anslag av.............................................kronor 5 475 000.
Marinförvaltningens delfond.
[2.] Vissa investeringsarbeten för marinen.
Fullträff salira förråd för minor och sjunkbomber. Medelsbeho
vet, som på grund av sin natur här icke torde böra bliva föremål för när
mare behandling, sammanhänger med av marinförvaltningen gjorda fram
ställningar rörande anskaffning av vissa sjunkbomber jämte minor och
sprängbojar.
Då den av marinförvaltningen föreslagna anskaffningen icke torde kun
na äga rum i den omfattning ämbetsverket avsett, finner jag mig icke be
redd att tillstyrka, att medel nu anvisas för uppförande av fullträffsäkra
förråd för förvaring av ifrågavarande materiel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
175
Fullträffsäkra siry däst unni ar för lätta fartyg m. m.
I propo
sitionen nr 175 (s. 103 och 104) täll årets riksdag har Kungl. Majit bland
annat föreslagit riksdagen att för vissa fortifikatoriska arbeten för flottan och
kustartilleriet beräkna ett belopp av 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1943. Av propositionen framgår, att det sålunda angivna beloppet utgör
del av det belopp av tillhopa 12 374 800 kronor för vissa fortifikatoriska be-
redskapsåtgärder, varom marinförvaltningen i särskild skrivelse den 23
augusti 1943 gjort framställning. Av övriga i skrivelsen omförmälda medels
behov lia vissa tillgodosetts på sätt närmare framgår av propositionen, medan
framställningen därutöver tills vidare icke ansetts böra föranleda någon åt
gärd.
I bilaga 15 c till sitt betänkande har investeringsutredningen, utan särskild
motivering, efter förslag av marinförvaltningen i grovarbetsreserven upptagit
dels tillhopa 4 770 000 kronor för fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta far
tyg, dels ock ett belopp av 213 000 kronor för viss hamnanläggning.
Enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift avses beloppen i fråga
för tillgodoseende av vissa bland förenämnda fortifikatoriska beredskaps-
åtgärder upptagna ändamål, för vilka medel i det föregående icke beräk
nats. Beträffande kostnaderna för hamnanläggningen har ämbetsverket fram
hållit, att dessa icke vore slutgiltiga, enär desamma vore beräknade under
förutsättning att jämväl vissa övriga av marinförvaltningen tidigare före
slagna åtgärder samtidigt komme till utförande. Örn så icke bleve fallet kun
de en ökning av kostnaderna sannolikt icke undvikas.
Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke
lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar här
om böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,
som komma att till utskottet överlämnas.
De av investeringsutredningen i detta sammanhang till grovarbetsreser- Departements-
ven hänförda arbetena med anläggande av skyddstunnlar synas lämpliga
såsom beredskapsarbeten. Enär arbetena i fråga ur militär synpunkt måste
tillmätas betydelse, vill jag tillstyrka, att medel för ändamålet beräknas för
nästa budgetår. Med godtagande av den begränsning av byggnadsprogram-
met, som av överbefälhavaren tillstyrkts i ett i ärendet tidigare avgivet ut
låtande, förordar jag, att för ändamålet på grundval av prisläget den 1 juli
1943 nu beräknas ett belopp av 3 000 000 kronor. Däremot finner jag mig
icke kunna föreslå, att medel nu beräknas för nämnda hamnanläggning.
Emellertid böra enligt min mening vissa andra av marinförvaltningen i
förevarande sammanhang föreslagna byggnadsarbeten medtagas i grovar
betsreserven för nästa budgetår, nämligen dels vissa frontreparationsverk
städer för kustartilleriet, av marinförvaltningen kostnadsberäknade till
730 000 kronor, dels ock vissa fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål
m. m., av ämbetsverket kostnadsberäknade lill 685 000 kronor. Beträffan
de motiveringen härför får jag hänvisa till de handlingar i ämnet, som kom
ma att överlämnas till vederbörande utskott.
176
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
I enlighet med det anförda beräknar jag således i detta sammanhang föl
jande i grovarbetsreserven ingående belopp för budgetåret 1944/45, näm
ligen för
fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg ..................... kronor 3 000 000
frontreparationsverkstäder för kustartilleriet ........................ »
730 000
fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m.................. »
685 000
Tillhopa kronor 4 415 000.
Förlängning av Gustavsviks torrdocka. I propositionen nr 175 (s,
118—122) har förslag framlagts rörande en i förhållande till 1941 års för-
svarsutrednings betänkande avsevärt reducerad utbyggnad av Gustavsviks
örlogsdepå. Beträffande detaljerna härutinnan torde få hänvisas till proposi
tionen. Därav framgår bland annat, att marinförvaltningen ansett en förläng
ning av torrdockan i Gustavsvik framdeles böra övervägas. Kostnaderna be
räknades av marinförvaltningen till 1 350 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941. Vid anmälan av propositionen ansåg jag mig emellertid icke kunna
taga ställning till denna fråga.
Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för nästa bugetår med
tagit ifrågavarande arbete, varvid kostnaderna enligt nuprisläge beräknats till
1 633 000 kronor.
Jag har intet att erinra mot att arbetet med förlängning av torrdockan i
Gustavsvik medtages i grovarbetsreserven för nästa budgetår. I anslutning till
investeringsutredningens förslag torde för ändamålet ett belopp av 1 630 000
kronor böra beräknas.
Stridscentral för chefen för kustflottan. Investeringsutredningen
har i grovarbetsreserven under marinförvaltningens delfond medtagit bland
annat ett belopp av 424 000 kronor för stridscentral för chefen för kustflottan.
I särskild skrivelse den 25 april 1944 har marinförvaltningen lämnat en
närmare redogörelse för behovet av den planerade stridscentralen samt ut
formningen av densamma ävensom ingivit en detaljerad kostnadskalkyl, ut
visande att kostnaderna -— administrationskostnader inräknade — av ämbets
verket beräknats till 370 000 kronor.
I ärendet har överbefälhavaren den 11 maj 1944 avgivit utlåtande.
Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke
lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar där
om böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,
som komma att till utskottet överlämnas.
Jag har i princip intet att erinra mot marinförvaltningens förevarande för
slag. Med anledning av överbefälhavarens yttrande i ärendet finner jag det
emellertid tveksamt om anläggningen bör givas den omfattning som nu före
slagits. Tills vidare torde dock för ändamåler böra beräknas ett belopp av
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
177
370 000 kronor att ställas till förfogande efter närmare prövning av Kungl.
Maj:t. Förslaget synes böra hänföras till investeringsreserven, anslagsgrup-
pen lil.
Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vax
holms ltustartilleriregemente. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositio
nen 1943: 287 beräknade riksdagen (skriv, nr 411) för ombyggnad och moder
nisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente för budget
året 1943/44 ett belopp av, inklusive administrationskostnader, 520 000 kro
nor. Marinförvaltningen hade för ändamålet äskat ett belopp av 1 075 000
kronor.
Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2 (s. 66 och 67)
framgår, upptog marinförvaltningen — under åberopande av den rådande
bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning —- bland
sina medelsäskanden för nästa budgetår bland annat återstoden av sistnämnda
belopp. Enligt min mening saknades emellertid anledning för statsmakterna
att binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställts av 1943 års
riksdag.
Investeringsutredningen har hänfört här ifrågavarande arbeten till den
allmänna investeringsreserven och för ändamålet upptagit ett belopp av
580 500 kronor.
De ombyggnads- och moderniseringsarbeten, örn vilka här är fråga, synas Departement!!.
lämpliga såsom investeringsobjekt. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas
chefen.
på sätt investeringsutredningen föreslagit.
I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för
nästa budgetår för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vax
holms kustartilleriregemente ett till 580 000 kronor avrundat belopp. Investe-
ringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen lil
Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms kustar
tilleri försvar. I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 175 har
redogörelse lämnats för behovet av modernisering av tygverkstäderna vid
Stockholms kustartilleriförsvar. Härutinnan torde få hänvisas lill propositio
nen (s. 122—133), av vilken framgår, att marinförvaltningen beräknat kost
naderna i sin helhet, förutom administrationskostnader, till 285 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för budgetåret 1944/45 246 000 och
för budgetåret 1945/46 39 000 kronor. Sistnämnda belopp avser inredande av
kontorslokaler. På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag det för
nästa budgetår beräknade beloppet kunna reduceras till 233 000 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande anfört, att de för budgetåret
1945/46 planerade arbetena lämpligen syntes kunna komma till utförande
redan under nästa budgetår. I anslutning därtill har utredningen upptagit
arbetena, numera kostnadsberäknade till 42 500 kronor, i den allmänna in
vesteringsreserven.
Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2S1.
lii
178
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements-
chtjen.
Departements
chefen.
Då jag icke har något att erinra mot att moderniseringen av ifrågavarande
tygverkstäder i sin helhet kommer till utförande under nästa budgetår,
anser jag mig kunna tillstyrka, att medel nu beräknas för ändamålet. I en
lighet med de anslagsberäkningar, för vilka i propositionen nr 175 redogjorts,
synas kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1943 kunna uppskattas till 44 200
kronor, varjämte administrationskostnader, cirka 2 800 kronor, tillkomma.
Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.
Gotlands kustartilleri försvar och Gotlands kustartilleri kär.
Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 69—76) framgår
bland annat, att marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven
för budgetåret 1944/45 för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kust
artillerikår i angelägenhetsgrad I upptagit bland annat beklädnads- och
persedelförråd till en kostnad av — enligt prisläget den 1 juli 1941 —
76 000 kronor samt splittersäkert kabelförråd till en kostnad
av 97 000 kronor. I angelägenhetsgrad II A hade upptagits bland annat n y
kasernbyggnad för cirka 120 man till en kostnad av 347 000 kronor
enligt nyssnämnda prisläge. Vidare hade för komplettering av f ö r-
läggningsbyggnader och baracker upptagits tillhopa 122 600
kronor, varav för arbeten i angelägenhetsgrad 1 41 700 kronor och i angelä
genhetsgrad II A 80 900 kronor. Såsom av förenämnda proposition framgår,
ansåg jag mig i allt väsentligt kunna godtaga marinförvaltningens förslag
rörande förläggningens ordnande och tillstyrkte, att medel beräknades för
flertalet av de byggnadsändamål, som av ämbetsverket hänförts till angelä
genhetsgrad I. Uppförande av beklädnads- och persedelförråd samt splitter-
säkert kabelförråd ansåg jag emellertid icke vara av den angelägenhetsgrad,
att medel för det dåvarande borde beräknas för dessa ändamål.
Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven medtagit
samtliga förutnämnda arbeten ävensom vissa i samband därmed erforderliga
planerings- och vägarbeten till en kostnad av 4 700 kronor. Kostnaderna en
ligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader lia beräknats till, för
beklädnads- och persedelförrådet 91 700 kronor, för kabelförrådet 117 700
kronor, för kasernen 418 700 kronor och för komplettering av förläggnings-
byggnader och baracker 97 800 kronor. Sistnämnda belopp fördelar sig med
83 800 kronor på ombyggnad av fem förläggningsbaracker, 7 900 kronor på
flyttning av och ändringsarbeten i en befintlig barack, avsedd att användas
såsom handvapenförråd, 600 kronor på ändringsarbeten i en befintlig barack,
avsedd att användas såsom övningslokal för musikkåren, samt 5 500 kronor
för administration.
Ehuru jag i årets statsverksproposition, med hänsyn till önskemålet alt in
skränka byggnadskostnaderna till det oundgängligen nödvändiga, vid anmä
lan av byggnadsfrågorna inom Gotlands marindistrikt icke funnit mig böra
föreslå, att för nästa budgetår medel beräknades för beklädnads- och perse
delförråd samt för kabelförråd, anser jag likväl på av marinförvaltningen an-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
179
förda skäl, att dessa byggnadsändamål äro av sådan beskaffenhet att de böra
medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Beträffande kasern
byggnaden och övriga till angelägenhet sgrad II A hänförda arbeten fann jag,
då dessa arbeten icke av marinförvaltningen föreslagits att komma till utfö
rande under budgetåret 1944/45, icke anledning upptaga desamma till be
handling i statsverkspropositionen. Jämväl dessa arbeten synas emellertid
vara av den art, att de böra hänföras till investeringsreserven. I likhet med
investeringsutredningen anser jag således, att medel i detta sammanhang
böra beräknas på allmän beredskapsstat för tillgodoseende av här ifrågava
rande ändamål.
Det sammanlagda medelsbehovet torde på grundval av investeringsutred-
ningens förslag kunna beräknas till (4 700 + 91 700 + 117 700 + 418 700 +
97 800 =) i avrundat tal 730 000 kronor. Investeringsändamålen torde böra
hänföras till anslagsgruppen III.
Fårösunds förråIdsdepå. 1941 års försvarsutredning upptog för för
rådsbyggnad för torpedammunition vid Fårösunds förrådsdepå ett belopp av
300 000 kronor. I skrivelse den 23 augusti 1943 upptog marinförvaltningen
för detta ändamål ett belopp av 236 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Arbetet hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad
II A och beräknades bliva utfört under budgetåret 1946/47.
Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke lämp
ligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom
böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som
komma att till utskottet överlämnas.
Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbete i den all
männa investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och därvid beräknat kost
naderna enligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader till 285 100
kronor.
Jag anser mig kunna tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas Departemente-
för ifrågavarande förrådsbyggnad, och finner icke annan anledning till er-
chefen.
inran mot kostnadsberäkningen än att beloppet bör avjämnas till 285 000
kronor. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.
Idrottshall pål Stumholmen i Karlskrona. Härom har marinför
valtningen i skrivelse den 23 augusti 1943 anfört i huvudsak följande.
Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt den 12 januari 1942 avgivna be
tänkande upptagit ett belopp av 350 000 kronor för idrottshall och 250 000
kronor för idrottsplats på Stumholmen, hade frågan herörts i propositionen
1942:210, varvid dock framhållits, att nied anläggande av idrottsplats bor
de anstå till efter femårsperiodens utgång. En av chefen för Sydkustens
marindistrikt på uppdrag av marinförvaltningen verkställd utredning hade
givit vid handen, att idrottshallen horde uppföras å Stumholmen väster örn
det där belägna stora slupskjulet, samt att idrottsplats borde anordnas å
platsen för stora slupskjulet och delvis å ett område mellan Stum- och Labo-
ratorieholmarna, som i så fall skulle utfyllas. Härvid hade det tidigare för-
180
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
slaget till anordnande av idrottsplats å området mellan Stumholmen och
Kungshall övergivits på grund av att detta förslags utförande skulle draga
alltför stora kostnader.
Chefen för Sydkustens marindistrikt hade därjämte i skrivelse till marin
förvaltningen den 6 juli 1942 framhållit det angelägna i att åtgärder vid-
toges för beredande av möjligheter till idrottsutövning för personalen inom
Sydkustens marindistrikt, varvid han även uttalat, att han, därest icke så
väl idrottshall som idrottsplats skulle kunna komma till utförande, måste
sätta idrottshallen före idrottsplatsen enär idrottshallen kunde utnyttjas un
der hela året, vilket ej vore fallet med idrottsplatsen. Under alla förhållan
den syntes endera av dessa båda anläggningar böra komma till utförande
under budgetåret 1943/44.
Marinförvaltningen hade i sin skrivelse angående anslag för marinen för
budgetåret 1943/44 hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för
uppförande av nämnda hall.
Då sedermera frågan om ett ändamålsenligt utnyttjande av de statliga
byggnaderna inom Karlskrona upptagits till omprövning, hade marinför
valtningen funnit, att en utökning av berörda idrottshall utöver det tänkta
programmet syntes erforderlig, enär densamma måste delvis tagas i anspråk
av flottans sjömansskola, därest denna förlädes inom kustartilleriets stads-
kasern och nuvarande marinens sjukhus. För denna utökning beräknade
marinförvaltningen erforderligt ungefär 200 000 kronor.
Utredningen hade visat, att följande kostnader erfordrades enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Egentlig byggnadskostnad ........................................................... kronor
340 000
Värme och sanitet ............................................................................... »
102 000
Elektrisk installation .......................................................................... !>
10 000
Fast inredning m. m.................................................................... »
8 000
Summa kronor 460 000.
Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde 70 000 kronor.
Arbetet hade ursprungligen tilldelats angelägenhetsgrad I. Vid de ned
skärningar av byggnadsprogrammet, som därefter måst företagas, hade ar
betet dock måst tilldelas angelägenhetsgrad II A. Sjömansskolans förlägg-
ningsförhållanden kunde härigenom enligt chefens för marinen uttalande
befaras bliva ytterligare försämrade i jämförelse med vad ursprungligen
projekterats, då skolan föreslogs bliva förlagd till Gräsvik. För den hän
delse genom oförutsedda besparingar möjlighet kunde beredas att inom fem
årsplanens kostnadsram utföra arbeten av angelägenhetsgrad II A, vore
omhandlade idrottshall ett av de arbetsobjekt, som i första hand borde
komma till utförande.
lnvesteringsutredningen har medtagit kostnaderna för idrottshall — in
klusive administration beräknade till 561 800 kronor — i den allmänna in-
vesteringsreserven för budgetåret 1944/45.
Departements-
Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärder vidtagas för beredande
falen. av förbättrade möjligheter till idrottsutövning för personal inom Sydkus
tens marindistrikt finner jag mig böra förorda, att medel beräknas på all
män beredskapsstat för uppförande av idrottshall på Stumholmen i Karls
krona. Gentemot kostnadsberäkningen finner jag icke anledning till erin-
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
181
rån, ehuru likväl i samband med ett blivande dispositionsbeslut frågan örn
hallens dimensioner synes böra av Kungl. Maj:t lagas under ytterligare om
prövning.
I anslutning till det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 ett till 560 000 kronor avrundat belopp för idrottshall
på Stumholmen. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslags-
gruppen III.
Båthamn för flottans sjömansskola. Såsom av propositionen nr
175 (s. 143 och 144) framgår, upptog marinförvaltningen bland anslagsäskan-
dena för budgetåret 1944/45 bland annat en båthamn för flottans sjömans-
skola, enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknad till 166 000 kronor.
Vid anmälan av propositionen fann jag emellertid ytterligare utredning erfor
derlig rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mind
re kostsamt utförande. Särskilt syntes böra undersökas möjligheten att för
hamnanläggningen utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel,
vilken måhända eljest icke skulle komma till användning under fredsförhål-
landen.
Investeringsutredningen bar enligt bilaga 15 c upptagit företaget i fråga —
enligt nuprisläge och inklusive administration kostnadsberäknat till 201 400
kronor — bland företag, avsedda att utföras såsom ordinarie arbeten under
budgetåret 1944/45.
Vid bifall till vad enligt förenämnda proposition nr 175 av mig föreslagits
Departenu.nl»-
komma medel för ifrågavarande hamnanläggning icke att beräknas å riks-
staten för nästa budgetår. Då en dylik anläggning på längre sikt synes er
forderlig, har jag dock intet att erinra mot att för ändamålet i runt tal
200 000 kronor beräknas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Så
som av mitt yttrande vid anmälan av propositionen nr 185 (s. 37) framgår,
är frågan örn sjömansskolans båtmateriel icke slutligt löst. Enär enligt vad
marinförvaltningen upplyst utredning för närvarande pågår inom ämbetsver
ket rörande den lämpligaste utformningen av hamnanläggningen, därvid
jämväl andra möjligheter till frågans lösning än den tidigare föreslagna
dryftas, förutsätter jag en förnyad prövning av Kungl. Majit, innan medel
ställas till förfogande för ändamålet. Jag vill i detta sammanhang erinra
om mitt tidigare yttrande rörande ianspråktagande av viss för beredskaps
ändamål anskaffad materiel och betraktar förutnämnda belopp av 200 000
kronor som ett maximibelopp. Arbetet torde böra hänföras till anslagsgrup-
pen III.
Tjänstebostäder vid vissa \ftterförläggning ar inom Blekinge
kustartilleri försvar. Av propositionen nr 175 (s. 145) framgår att, se
dan marinförvaltningen för nästa budgetår äskat ett belopp av 92 000 kronor
för förvärv av viss fastighet och inredande därstädes av tjänstebostäder för
vissa uppbördsman, ytterligare överväganden av mig ansågos erforderliga,
182
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
innan medel för ändamålet beräknades å riksstat. Emellertid har investe-
ringsutredningen i bilaga 15 c uppfört ifrågavarande arbeten, numera kost
nadsberäknade till 101 800 kronor, bland företag avsedda att utföras såsom
ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45.
'Departements-
Vid beslut i enlighet med mitt yttrande i ämnet i samband med anmälan
eliel en.
av propositionen nr 175 komma medel för här ifrågavarande ändamål icke
att av riksdagen beräknas å riksstaten för nästa budgetår. I avbidan på ytter
ligare omprövning av frågan anser jag mig icke heller i detta sammanhang
böra beräkna medel för ändamålet.
Vinsa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom
Karlskrona örlogsvarv. Ett flertal Karlskrona örlogsvarv tillhörande
anläggningar, såsom repslagarbana, torpedbåtshall och skjutbana, äro beläg
na på ön Lindholmen, dit tvenne broförbindelser leda, nämligen dels en för
kör- och järnvägstrafik avsedd vägförbindelse försedd med svängbro, dels
en öster därom belägen, för enbart gångtrafik avsedd förbindelse, skepps
bron, som leder från den s. k. Högvakten inom örlogsvarvets område till
Lindholmens mellersta del. Från skeppsbron, vari en äldre klaffbro — den
s. k. Vindbron — ingår, utlöper i ostlig riktning en omkring 350 meter
lång brygga, benämnd Laget, vilken liksom skeppsbron tjänar såsom för-
töjningsplats för flottans fartyg.
Sedan efter förslag av Kungl. Majit i 1938 och 1939 års statsverkspropo-
. • sitioner riksdagen (skriv. 1938:55, 1939: 112) anvisat medel bland annat för
vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., ställde Kungl.
Majit genom beslut den 15 juni 1939 för ombyggnad av klaffbro samt av
skeppsbron vid Karlskrona örlogsvarv ett belopp av tillhopa 264 000 kronor
till marinförvaltningens förfogande. Härav ha enligt uppgift från marinför
valtningen 97 000 kronor tagits i anspråk för vissa arbeten å skeppsbron i
samband med anläggandet av ny torpedbåtshall på Lindholmen, varför så
lunda ett belopp av 167 000 kronor kvarstår odisponerat. I
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog marin-
förvaltningen frågan örn förbättring av broförbindelserna till Lindholmen
till behandling samt anförde därom i huvudsak följande.
I samband med uppförandet av torpedbåtshallen på Lindholmen hade för
bindelsen Laget—Lindholmen ombyggts, varigenom vissa erforderliga för-
töjningsplatser för motortorpedbåtar och minsvepare erhållits. Ombyggnaden
hade utförts med körbar betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. Beträf
fande resterande del av broförbindelsen, d. v. s. sträckan Högvakten—Laget,
vore även en motsvarande ombyggnad påkallad, varvid, för att underlätta
inpasseringen österifrån till vattenområdet mellan de båda broförbindelserna,
klaffbron borde utbytas mot den förenämnda svängbron och denna i sin
tur ersättas med en fast bro. Svängbron vöre nämligen i sitt nuvarande
skick för klent dimensionerad för den tunga järnvägstrafiken över bron.
Kostnaderna för här ifrågavarande arbeten hade beräknats till, för ombygg
naden 470 000 kronor, för utbyte av klaffbron mot svängbro 70 000 kronor
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
183
och för svängbrons ersättande med fast bro 80 000 kronor. Enär marinens kostnadsram för femårsperioden 1942/47 icke syntes kunna belastas med så avsevärda kostnader, vilka icke vore förutsedda av 1941 års försvarsutredning, hemställde marinförvaltningen, att tills vidare endast oundgängligen erfor derliga arbeten skulle utföras å sträckan Högvakten—Laget, för vilket ända mål förenämnda belopp av 167 000 kronor funnes tillgängligt. Härjämte bor de dock en ombyggnad och förstärkning av svängbron för en kostnad av 70 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 utföras. Sistnämnda arbete hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad III.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande med förslag till investerings- reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 icke beräknat medel för här ifrågavarande ändamål.
1 samband med avgivande av utlåtande i anledning av investeringsutred- ningens betänkande har emellertid' marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj 1944 framhållit, att arbetena å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen vore av den art, att desamma snarast borde komma till utförande. Vid en nyligen av souschefen vid marinförvaltningen förrättad inspektion hade det nämligen visat sig, att förbindelsebron mellan Högvakten och Laget vore i synnerligen dåligt skick liksom för övrigt även vissa delar av Laget. I samband därmed framhölles, att en i dagarna verkställd utredning angående förtöjningsplat- ser för fartyg vid örlogsvarvet visat, att såväl broförbindelsen mellan Hög vakten och Lindholmen som vissa delar av Laget vore oundgängligen nöd vändiga.
Marinförvaltningen vore emellertid icke nu beredd att taga definitiv ställ ning till frågan örn svängbrons ersättande med en ny fast bro eller till det lämpligaste sättet för utförande av den öppningsbara delen av broförbindel sen mellan Högvakten och Laget. Ämbetsverket förutsatte därför tills vidare, att med flyttning av svängbron finge anstå. Med hänsyn härtill och då av tidigare för ändamålet anvisade medel ett belopp av 167 000 kronor åter- stode, skulle för nu ifrågasatt ombyggnad erfordras ett belopp av (470 000 —-167 000 =) 303 000 kronor eller avrundat 300 000 kronor.
Genom utförandet av den nu ifrågasatta broförbindelsen föregrepes icke något av de alternativ, som kunde tänkas för en slutgiltig lösning av frågan om förtöjningsplatser vid fartygens förläggning till Karlskrona örlogsvarv.
Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde marin förvaltningen, att för iståndsättande av ifrågavarande broförbindelse ett be lopp av 300 000 kronor måtte beräknas.
Ett iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Laget—Lindholmen
Departement»-
inom Karlskrona örlogsvarv synes vara av behovet påkallat. Jag har intet att rhefen-erinra mot att arbetet i fråga medtages i investeringsreserven för nästa bud getår, varvid i enlighet med marinförvaltningens kalkyler ett belopp av 300 000 kronor — utöver redan disponibla medel —- bör beräknas för ända målet. Förslaget torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.
184
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv.
I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen i an-
gelägenhetsgrad II A upptagit ett belopp av 115 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 för stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogs
varvs område. Åtgärden erfordrades med hänsyn till det otillfredsställande
skick, i vilket enligt ämbetsverket åtskilliga av vägarna inom varvet befunne
sig, varigenom framkomligheten försvårades, speciellt vid förekommande tra
fik med elektriska truckar vilkas ackumulatorer fordrade jämna vägbanor.
Investeringsutredningen har medtagit arbetena i investeringsreserven för
budgetåret 1944/45 och beräknat kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive
administration till 137 800 kronor.
Departements
chefen.
Då de föreslagna vägförbättringarna inom Karlskrona örlogsvarvs område
bland annat torde medföra en minskad förslitning av fordonsmateriel, fin
ner jag desamma böra komma till uförande. Kostnaderna, avrundade till
135 000 kronor, böra således upptagas å beredskapsstaten för nästa budget
år. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.
Verkstadsanläggningar m. in. för Västkustens marindistrikt.
I propositionen nr 175 (s. 147—155) till årets riksdag har redogörelse lämnats
för av marinförvaltningen föreslagna verkstadsanläggningar m. m. inom Väst
kustens marindistrikt. Av redogörelsen framgår bland annat, att dåvarande
arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marin
förvaltningen i gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlagt förslag till
centralisering av reparationstjänsten för arméns och marinens till Göteborg
förlagda förband. Sedan ämbetsverken i sina skrivelser angående medelsbe
hoven för budgetåret 1944/45 framlagt förslag om ytterligare centralisering av
reparationstjänsten i Göteborg utöver vad som förutsatts i skrivelsen den 21
april 1943, framlades i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,
s. 33 f.) förslag om uppförande av en central tygverkstad vid Göteborgs luft-
värnskår till en kostnad av 1 470 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Riksdagen har sedermera (skriv, nr 107) lämnat det sålunda framlagda för
slaget utan erinran.
I propositionen nr 175 har under marinförvaltningens delfond ett belopp av
675 000 kronor beräknats för följande anläggningar m. m. inom Västkustens
marindistrikt, nämligen servicelokal för artilleri- och luftvärnsmateriel, ser
vicelokal för motorfordon, signalverkstad, omändring av befintliga verkstä
der samt utvändiga ledningar.
Såsom av propositionen framgår skulle enligt marinförvaltningens senast
framlagda plan i ämnet vissa ytterligare anläggningar erfordras, nämligen
under budgetåret 1945/46 verkstadskontor samt segelsömmeri- och målar-
verkstad jämte utvändiga ledningar till en sammanlagd kostnad av 91 000
kronor och under budgetåret 1946/47 en verkstad för reparation av optisk
materiel för armén och marinen, kostnadsberäknad till 140 000 kronor. Verk
staden skulle insprängas i berg och förläggas inom Nya Varvets område.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
185
Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår uppfört verkstadskontor med segelsömmeri- och målarverkstad samt utvändiga ledningar till en beräknad kostnad av 110 200 kronor samt optisk verkstad till en kostnad av 302 100 kronor, allt enligt nuprisläge.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, lia de av investeringsutred-
Departements
ningen i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbetena av marinförvalt-
dejen.
ningen avsetts skola komma till utförande under budgetåren 1945/46 och 1946/47. Då jag i likhet med utredningen finner arbetena lämpliga att med tagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45, har jag intet att erinra mot att medel nu beräknas för ändamålen. Beträffande kostnadsberäkning arna vill jag emellertid framhålla, att marinförvaltningen i sina senaste kal kyler räknat med att den optiska verkstaden skulle kunna utföras för en kostnad av 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anledning synes icke föreligga att nu räkna med högre belopp än det nyssnämnda, ökat med prisstegrings- och administrationskostnader. I anslutning därtill beräknar jag för den optiska verkstaden ett belopp av 168 000 kronor. I övrigt ha kostnads beräkningarna icke givit mig anledning till erinran.
Å beredskapsstaten för nästa budgetår synes sålunda ett belopp av (110 200 + 168 000 =) i avrundat tal 275 000 kronor böra beräknas för frågavarande verkstadsanläggningar. Arbetena torde böra hänföras lill anslagsgruppen III.
Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad, vid Göteborgs örlog sstation. På sätt framgår av årets statsverksproposition (kapital budgeten: bil. 2, s. 77—80) upptog marinförvaltningen bland sina inedels- äskanden för budgetåret 1944/45 i angelägenhetsgrad I ifrågavarande gymna stik- och exercisbyggnad med badstubad. Kostnaderna beräknades till 278 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Vid anmälan av propositionen anförde jag, att starka skäl talade för upp förande snarast möjligt av den föreslagna byggnaden. Med hänsyn till prin cipen att för beredskapen oundgängligen erforderliga byggnadsarbeten i första hand borde komma i fråga för medelsanvisning, ansåg jag mig dock icke för det dåvarande böra beräkna medel för byggnadsföretaget i fråga. Riksdagen (skriv, nr 107) har lämnat vad sålunda anförts utan erinran.
Investeringsutredningen har upptagit ifrågavarande byggnad i den allmän na investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat ett belopp av 337 100 kronor. I
I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beträffande gylli-
Departements
nastikbyggnader vid militära förband finner jag mig kunna tillstyrka, att cA*/e“' medel i detta sammanhang beräknas för här ifrågavarande ändamål. Ett lill 335 000 kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskaps- stat för nästa budgetår för gymnastik- och exercisbyggnad nied bastubad vid Göteborgs örlogsstation. Investeringsändamålet synes böra hänföras till an- slagsgruppcn lil.
186
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Kadett förläggning jämte inredande av tillfälliga tjänstelo-
Jealer vid Älvsborgs kustartilleriregemente. På sätt framgår av årets
statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 84—87) framhöll marinför
valtningen i sin skrivelse angående medelsbehoven under kapitalbudgeten
för budgetåret 1944/45, bland annat, att två villabyggnader, som övertagits
av kronan i samband med förvärvet av mark för Älvsborgs kustartillerirege
mente, lämpligen kunde iordningställas till förläggning för 25 kadetter och
för diverse andra ändamål såsom krigsrättslokal m. m. Kostnaderna härför
hade av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 41 800 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941.
Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde jag beträffande kadett-
förläggningen, att enligt vad jag inhämtat avsikten vore att efter hand in
rätta dylika förläggningar vid samtliga kustartilleriförsvar för att kadetter-
nas praktiska utbildning under tiden mellan kurserna å sjökrigsskolan skulle
bli så allsidig som möjligt genom att undervisningen förlädes till de olika
kustartilleriförbanden landet runt. För egen del fann jag mig dock icke kun
na tillstyrka, att medel beräknades för anordnande av särskilda kadettför-
läggningar utöver redan befintliga dylika för de korta tidsperioder, som här
kunde komma i fråga. För anordnande av krigsrättslokal och tillfälliga
tjänstelokaler syntes ej heller medel för det dåvarande böra beräknas.
Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbeten i den all
männa investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid kostnaden — en
ligt nuprisläge och inklusive administration — beräknats till 50 400 kronor.
De nu föreslagna byggnadsarbetena synas icke oundgängligen erforderliga,
varför jag icke anser mig kunna tillstyrka, att medel för desamma nu be
räknas å allmän beredskapsstat.
Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleri-
regementes område. Efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverks
proposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 85—89) har riksdagen (skriv, nr 107)
medgivit, att ett belopp av 48 000 kronor må tagas i anspråk under budget
året 1944/45 för planering, vägar och stängsel för Älvsborgs kustartilleriie-
gemente. Av marinförvaltningens skrivelse rörande medelsbehoven för nästa
budgetår framgår emellertid, att ämbetsverket beräknat, att ett ytterligare
belopp av 185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 komme att bliva er
forderligt för enahanda ändamål före femårsperiodens utgång.
Under framhållande av att enligt uppgift från marinförvaltningen ifråga
varande arbeten vore mycket angelägna och väl skulle kunna utföras redan
under budgetåret 1944/45, har investeringsutredningen medtagit arbetena —
inklusive administration kostnadsberäknade till 222 600 kronor enligt nupris
läge — i investeringsreserven för budgetåret 1944/45.
På av investeringsutredningen anförda skäl finner jag mig kunna tillstyr
ka, att medel redan nu beräknas för ifrågavarande arbeten. Ett till 220 000
Kungl. Majlis proposition nr 281.
187
kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat för
nästa budgetår för planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleri
regementes område. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslags-
gruppen III.
Sammanfattning.
I enlighet med det anförda torde för arbeten m. m., hänförliga till marin
förvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel böra be
räknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.
Företag
Belopp ingående
i investerings-
reserven
Anslags-
grupp 3
Kronor
Belopp
ingående i
grovarbets-
reserven
Kronor
'
2
3
Fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg m. m...
_
3 000 000
Frontreparationsverkstäder för kustartilleriet..............
—
730 000
Fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m----
—
685 000
Förlängning av Gustavsviks torrdocka..........................
—
1 630 000
Stridscentral för chefen för kustflottan..........................
370 000
—
Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid
Vaxholms kustartilleriregemente................................
580 000
_
Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms
kustartilleriförsvar...........................................................
47 000
Beklädnads- och persedelförråd vid Gotlands kustar
tilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår................
Planering och vägar vid d:o............................................
! Komplettering av förläggningsbyggnader och baracker
>
730 000
vid d:o.................................................................................
Kasern vid d:o.......................................................................
Splittersäkert kabelförråd vid d:o....................................
Förrådsbyggnad för torpedammunition i Fårösund...
285 000
'
Idrottshall å Stumholmen i Karlskrona........................
560 000
—
Båthamn för flottans sjömansskola................................
200 000
—
Vissa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lind
holmen inom Karlskrona örlogsvarv..........................
300 000
_
Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona
örlogsvarv...........................................................................
135000
_
Verkstadsanläggningar in. m. för Västkustens marin
distrikt ................................................................................
275 000
_
Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad vid
Göteborgs örlogsstation....................................................
335 000
—
Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kust
artilleriregementes område.............................................
220 000
_
Summa
4 037 000
6 045 000
Beloppen avse nupiisläge och inkludera jämväl administrationskostnader.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte före
slå riksdagen
188
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
att till Vissa investeringsarbeten för marinen å beredskaps-
stat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ......................................................... kronor 4 037 000.
Flygförvaltningens delfond.
[3.] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.
Vissa lagringsanläggningar m. m. I det föregående har under av
snittet rörande arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighets-
fond upptagits till behandling frågan om vissa skyddsrums- och lagrings
anläggningar m. m., för vilka ändamål investeringsutredningen beräknat ett
belopp av 6 000 000 kronor. Av redogörelsen framgår, att av totalbeloppet
6 000 000 kronor ett delbelopp av 2 000 000 kronor belöper på vissa lagrings
anläggningar för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens
delfond. Arbetena torde, såsom tidigare framhållits, böra medtagas i grovar-
betsreserven för att framdeles överföras för redovisning till nämnda delfond.
Flygplan förr åd. I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets
medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hemställde flyg-
förvaltningen bland annat, att medel måtte beräknas för uppförande under
budgetåret av flygplanförråd vid följande flygförband, nämligen Jämtlands
flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Kalmar flygflottilj, Bråvalla flygflottilj, Hal
lands flygflottilj, Hälsinge flygflottilj, Upplands flygflottilj samt Blekinge flyg
flottilj. Såsom motivering för förrådens uppförande under budgetåret 1944/
45 framhöll flygförvaltningen, att ett stort antal äldre krigsflygplan inom de
närmaste åren komme att ersättas med modernare flygplanmateriel. Enligt
försvarsbeslutet komme de fortfarande att erfordras för sekundära uppgifter,
såsom för målflygning, bogsering av transport- och glidflygplan och i viss
mån för utbildning. Vidare behövdes hangarutrymmen utöver försvarsbeslu
tets ram för segelflygplan och de under utprovning varande tramp ortglid-
flygplanen. Flygförvaltningen förutskickade, att det möjligen kunde visa sig
lämpligt att i stället för förrådsbyggnader vid de särskilda förbanden uppföra
centrala förråd.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 99 ff) ansåg jag
mig med hänsyn till det omedelbara behovet kunna förorda uppförande av
flygplanförråd allenast vid Jämtlands och Kalmar flygflottiljer.
Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för bud
getåret 1944/45 medtagit arbetena med uppförande av flygplanförråd vid
vissa flygförband och för ändamålet beräknat ett belopp av 754 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281-
189
Behovet av förrådsutrymmen för äldre flygplan m. m. ökas i samma mån
Departements-
som leveranserna av moderna flygplan fullgöras. Med hänsyn härtill vill jag lfie/Cn' tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas i enlighet med investe- ringsutredningens förslag. Anslagsbeloppet synes böra avrundas till 750 000 kronor och hänföras till anslagsgruppen lil.
Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m. I sin förenämnda skri velse den 31 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 upptog flygförvaltningen för ett flertal förband uppförande av gymnastik byggnader samt anläggande av idrottsplatser. Beträffande motiveringen här för torde få hänvisas till avsnittet rörande Västmanlands flygflottilj i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2. (s. 95—98). Vid anmälan av nyssnämnda proposition ansåg jag mig dock icke kunna föreslå, att medel be räknades för påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar och ej heller för utförande av nya idrottsplatser.
Investeringsutredningen har ansett det angeläget, att möjligheter beredas personal i flygtjänst att utöva gymnastik och idrott. Det vore följaktligen av stor betydelse, att varje förband ägde tillgång till en gymnastiksal. I anslut ning därtill och med hänsyn till behovet av idrottsplatser samt — vid två nordligt belägna förband -—- inomhusskjutbanor har utredningen i den all männa investeringsreserven upptagit gymnastikbyggnader till en kostnad av 2 313 000 kronor och inomhusskjutbanor till en kostnad av 82 000 kronor varjämte idrottsplatser till en kostnad av 396 000 kronor hänförts till grov- arbetsreserven på sätt närmare framgår av bilaga 15 d till utredningens be tänkande.
Gymnastikbyggnader och idrottsplatser äro även enligt min uppfattning p
å Departements-
längre sikt nödvändiga vid samtliga flygförband. Då andra byggnadsarbe- cfielen-ten måst erhålla förtursrätt, ha medel hittills icke i större utsträckning kun nat beräknas för dylika anläggningar. Jag anser det lämpligt — såsom investeringsutredningen föreslagit -—• att dessa arbeten medtagas i investe ringsreserven respektive grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45. I inves teringsreserven torde jämväl kunna upptagas inomhusskjutbanor vid Jämt lands och Hälsinge flygflottiljer, där på grund av rådande klimatförhållan den den grundläggande skjututbildningen vintertid synes böra i viss utsträck ning förläggas inomhus.
De nu framlagda kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till erinran. Jag vill emellertid framhålla, alt flygförvaltningen -— såsom av ämbetsverkets förenämnda skrivelse den 31 augusti 1943 framgår — i viss utsträckning räknat med uppförande av gymnastikbyggnad med bastuav delning och skolbyggnad såsom en gemensam anläggning, varigenom total kostnaderna skulle kunna nedbringas. Denna synpunkt torde böra beaktas vid blivande dispositionsbeslut så att, örn arbetsmarknadssituationen det medger, en samordning äger rum mellan de olika berörda byggnadsföretagen obero ende av i vilken ordning medel för ändamålen anvisats.
190
Kungl. Majda proposition nr 281.
Departements
chefen.
Departements
chefen,
I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för
nästa budgetår för gymnastikbyggnader 2 300 000 kronor och för inomhus-
skjutbanor 80 000 kronor. För idrottsplatser torde ett belopp av 395 000
kronor böra upptagas i grovarbetsreserven. De båda förstnämnda investe-
ringsändamålen torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.
Skjutbanor m. ni. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för
budgetåret 1944/45 utan särskild motivering medtagit skjutbanor vid Väst
manlands och Roslagens flygflottiljer. Kostnaderna ha beräknats till 151 000
kronor respektive 35 000 kronor. Rörande arbetena, som icke finnas upp
tagna bland flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1944/45, har
under hand från flygförvaltningen inhämtats följande.
1941 års försvarsutredning hade icke beräknat medel för skjutbanor vid
Västmanlands flygflottilj. Handvapenskjutbana funnes vid de
äldre kasernerna vid Viksäng. Skjutövningar därstädes bomme således att
giva upphov till liknande transportolägenheter som dem, vilka motiverade
flottiljens utflyttning till Hässiö. Det vore sålunda utomordentligt önskvärt,
att handvapenskjutbana anlades vid Hässiö. Skjutgård för avmonterade
flygplankulsprutor erfordrades likaledes. Inskjutningsbana för påmonterade
flygplankulsprutor avsåges bliva utförd tillsammans nied centrala flygverk
stadens i Västerås filial vid Hässiö. Även härför saknades medel. Flygför
valtningen hade för utredningen uppgivit en sammanlagd kostnad av 130 000
kronor, vilket belopp syntes tillräckligt. För Roslagens flygflottilj
hade försvarsutredningen icke upptagit medel för skjutgård. Det hade nu
mera visat sig svårt att undvara sådan, varför flygförvaltningen angivit
behovet härav för investeringsutredningen.
Jag finner mig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande skjutbanor m. m.
erforderliga medel — enligt investeringsutredningen tillhopa 186 000 kronor
— beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.
Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flyg
baskår. För detta ändamål upptog flygförvaltningen i sin skrivelse angå
ende medelsbehoven för nästa budgetår ett belopp av 115 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapital
budgeten: bil. 2, s. 132) fann jag emellertid de föreslagna åtgärderna i nu
varande läge icke böra komma till utförande.
Investeringsutredningen har hänfört arbetena lill grovarbetsreserven för
budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat 134 000 kronor.
Jag har intet att erinra mot att för skyddsplantering m. m. vid Norrbot
tens flygbaskår av investeringsutredningen beräknade medel, 134 000 kro
nor, beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
191
Vissa arbeten vid centrala flyg verkstaden i Västerås. I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog flygförvaltning en bland annat ett belopp av 25 000 kronor för slangtorn och förläggnings- utrymmen för brandredskap vid centrala flygverkstaden i Västerås. Tor net erfordrades för att torka verkstadens brandslangar och skulle uppföras i anslutning till en befintlig brandbod. Utrymme för brandberedskap sak nades vid verkstaden. —- För vägar och planering vid huvudverkstaden och filialen vid Hässiö äskades ett belopp av 74 000 kronor. Vid anmä lan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 159) fann jag icke anledning till erinran mot det för vägar m. m. äskade beloppet men ansåg, att med uppförande av slangtorn och anordnande av förläggnings- utrymme för brandberedskap kunde tills vidare anstå. Riksdagen (skriv, nr 107) har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda anfördes.
Investeringsutredningen har medtagit arbetena med uppförande av slang torn m. m. i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1944/45, var vid kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive administration beräknats till 29 000 kronor. För vägarbeten har utredningen i grovarbetsreserven upp tagit ett belopp av 58 000 kronor.
Av det föregående framgår att efter förslag av Kungl. Majit i årets stats- verksproposition för budgetåret 1944/45 ett belopp av 74 000 kronor be räknats för vägar m. m. vid centrala flygverkstaden i Västerås. Enligt under hand från flygförvaltningen inhämtad uppgift är detta belopp icke tillräck ligt för att medgiva permanentbeläggning av vägarna. Det vore emellertid enligt flygförvaltningen önskvärt, att åminstone vid huvudverkstaden sten sättning av vägarna i viss utsträckning komme till stånd. För sådant ända mål hade flygförvaltningen beräknat ett ytterligare belopp av 50 000 kronor, vilket belopp av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegring och ad ministrationskostnader höjts till 58 000 kronor.
Jag finner det kunna ifrågasättas, örn ytterligare medel böra anvisas för ifrågavarande vägarbeten. Då arbetena synas lämpliga såsom beredskaps arbeten, vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu beräknas för ändamålet. Dock torde på grundval av från flygförvaltningen lämnade upp lysningar rörande arten av arbetet i fråga detsamma böra hänföras till den allmänna investeringsreserven.
Jag har icke något alt erinra mot investeringsutredningens förslag att medtaga arbetena med uppförande av slangtorn och förläggningsutrymme för brandberedskap i investeringsreserven för nästa budgetår och får alltså vidare föreslå, att för sådant ändamål ett belopp av 29 000 kronor beräknas. Företagen synas böra hänföras till anslagsgruppen lil.
Bie ktriflerinys- och vä {/arbeten vid. fly f/vapnets övninr/splats i Nederkalix. För förstnämnda arbete upptog flygförvaltningen — under framhållande av att de befintliga elektriska ytterledningarna voro av provi sorisk karaktär och överbelastade — bland medelsäskandena för nästa bud-
DepartemenU-
chejen.
192
Kunql. Maj:ts proposition nr 281.
Departements -
efie fen.
Departements
chefen.
getår ett belopp av 25 000 kronor. Äskandet föranledde emellertid icke någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Medel för vägarbeten vid övningsplatsen begärdes icke.
Investeringsutredningen har medtagit ifrågavarande elektrifieringsarbeten
— enligt nuprisläge kostnadsberäknade till 29 000 kronor — i investerings-
reserven för nästa budgetår, varjämte vägarbeten till en kostnad av 17 000
kronor hänförts till grovarbetsreserven. Från flygförvaltningen har inhämtats,
att sistnämnda belopp avser förbättring av väg från övningsplatsen till när
maste större huvudväg. Den ifrågavarande vägsträckan vore för närvarande
i dåligt skick, vilket förorsakade onödigt stor förslitning av fordonsmateriel
m. m.
Då de nu föreslagna arbetena synas lämpliga och önskvärda, har jag icke
något att erinra mot investeringsutredningens förslag. Arbetena synas böra
hänföras till anslagsgruppen III.
Vissa flyg fältsarbeten. Bland medelsäskandena för budgetåret 1944/45
upptog flygförvaltningen bland annat ett belopp av 1 500 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 för flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj. Så
som av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 107 och 108) fram
går, ansåg jag mig kunna tillstyrka allenast ett reducerat program för flyg
fältsarbeten vid flottiljen. Kostnaderna härför beräknades av mig till 240 000
kronor. Häremot har riksdagen (skriv, nr 107) icke funnit anledning till
erinran.
Investeringsutredningen har till grovarbetsreserven för nästa budgetår hän
fört ■— förutom flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj för en kostnad
av 1 260 000 kronor —- ytterligare ett avsevärt antal flygfältsarbeten. Arbetena,
vilka närmare framgå av bilaga löd till utredningens betänkande, ha kost
nadsberäknats till sammanlagt 24 173 000 kronor.
Den snabba utvecklingen inom flygteknikens område under de senaste åren
har medfört krav på ökade utrymmen på flygfälten. Det är att antaga, att
detta krav — i varje fall såvitt avser stridsplan — kommer att successivt
allt starkare göra sig gällande. En utvidgning av flygvapnets flygfält torde
därför icke kunna för någon längre tid undvikas. Med hänsyn därtill och
då de föreslagna arbetena synas särskilt lämpade för medtagande i grov
arbetsreserven, vill jag tillstyrka, att medel, i stort sett i enlighet med utred
ningens förslag, beräknas för nästa budgetår.
Totalsumman för de i grovarbetsreserven ingående flygfältsarbetena kan
i enlighet med det anförda beräknas till i avrundat tal 24 000 000 kronor.
Med tanke på svårigheten att på grundval av den föreliggande utredningen
bedöma kostnadskalkylerna utgår jag från att Kungl. Maj :t före ett blivande
dispositionsbeslut kommer att underkasta såväl behovet av de föreslagna
arbetena som kostnadsberäkningarna rörande desamma en noggrann pröv
ning.
Kungl. Majlis proposition nr 281.
193
Markförvärv för flygfält. I det föregående har föreslagits att till hopa 24 000 000 kronor måtte beräknas för flygfältsarbeten. Arbetena, som hänförts till grovarbetsreserven, avse huvudsakligen utvidgning av befintliga flygfält genom förlängning av rullbanorna. För att vid en inträffande arbets marknadskris snabbt kunna utnyttja den del av grovarbetsreserven, som ut göres av ifrågavarande flygfältsanläggningar, torde det emellertid, såsom investeringsutredningen i sitt betänkande (s. 213) framhållit, vara nödvändigt att de med anläggningarna sammanhängande markfrågorna dessförinnan blivit lösta. Kostaderna för förvärv av erforderlig mark ha i utredningens betänkande beräknats till i runt tal 1 700 000 kronor. Detta belopp borde en ligt utredningen ställas till förfogande för ändamålet å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45.
Flygförvaltningen har i ett den 27 april 1944 i anledning av investerings- utredningens betänkande avgivet yttrande biträtt utredningens förslag i före varande hänseende.
Det sålunda föreslagna beloppet,
1
700 000 kronor, synes böra ställas till
förfogande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, varvid jag förut sätter, att i samband med blivande framställningar rörande beloppets ian- språktagande noggrann utredning kommer att förebringas rörande varje sär skilt markförvärv. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslags- gruppen II. I analogi med vad som gäller övriga anslag å denna stat, i vad avser utgifter för förberedande åtgärder, bör anslaget få disponeras för avsett ändamål omedelbart efter statens ikraftträdande.
Sammanfattning.
För arbeten m. m., hänförliga till flygförvaltningens delfond av försvars- väsendets fastighetsfond, torde i enlighet med det anförda medel böra beräk nas för budgetåret 1944/45 enligt följande uppställning.
Företag
Belopp ingående i investeringsreserven
Belopp ingående i
grovarbets
reserven
Kronor
Anslags- grupp 2 Kronor
Anslags- grupp 3 Kronor
Vissa lagringsanläggningar m. m......................................
—
2 000 000
Flygplanförråd.......................................................................
750 000
—
Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m......................
2 380 000
395 000
Skjutbanor m. m...................................................................
186 000
Skyddsplantering m. m. vid Norrbottens flygbaskår .
—
134 000
Vissa arbeten vid centrala flygverkstaden i Västerås.
—
87 000
—
Elektrifierings- och vägarbeten vid flygvapnets öv-
ningsplats i Nederkalix...................................................
—
29 000
17 000
Vissa flygfältsarbeten...........................................................
24 000 000
Markförvärv för flygfält.....................................................
1 700 000
—
Summa
j 1 700 000 3 246 000
26 732 000
Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 281.
13
Beloppen avse nuvarande prisläge och inkludera jämväl administrations
kostnader.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II till Markförvärv för flyg
fält ett anslag av............................................. kronor 1 700 000,
dels ock å allmän beredskapsstat lil till Vissa investerings-
arbeten för flygvapnet ett anslag av...........kronor 3 246 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
194
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Ur protokollet:
Sven Berglund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
195
Kapitalinvesteringar.
Socialdepartementet.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 maj 19U.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budget året 1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1—10, 12, 13 och 16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 11, 14 och 15. Föredragan dena anföra därvid följande.
Statens allmänna fastighelsfond.
[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.
Me
dicinalstyrelsen har framlagt förslag om uppförande av tvenne nya personal bostäder vid Sundby sjukhus vid Strängnäs och i samband därmed vissa ändringsarbeten i en av sjukhusets paviljonger, varigenom skulle vinnas 30 nya vårdplatser. Styrelsen anför härom i skrivelse den 4 januari 1944 föl jande.
Inom nedre våningen av paviljongen II äro i paviljongens västliga hälft för närvarande inrymda vårdlokaler för 26 patienter samt bostadslägenhet örn 3 ram och kök för uppsyningsmannen, bostadsrum för 4 personer samt en mindre epidemiavdelning, vilken emellertid icke användes. Förslaget av ser att sammanslå samtliga dessa lokaler till en vårdavdelning med 56 vård platser jämte erforderliga biutrymmen. Fördelningen av de blivande vård rummen avses bliva: tre
12
-mansrum, ett rum avsett för
6
, ett för
4
och
två för 3 patienter samt 4 enkelrum. Möjligheterna till ordnande av nattlig övervakning bliva fullt tillfredsställande.
Ersättning för uppsyningsmansbostaden avses vinnas genom uppförande av en ny bostad enligt den standard, som av statsmakterna godtagits för mot-
Departements
chefen.
svarande funktionär vid Sidsjöns sjukhus, kostnadsbei’äknad till 31 000 kro
nor.
Maskinmästaren vid sjukhuset disponerar för närvarande en lägenhet om
3 rum och kök en trappa upp i ångpannehuset. En dylik förläggning av en
familjebostad kan emellertid icke anses godtagbar, enär de där boende dyg
net runt bliva störda av det buller, som utgår från verkstäder och elektriska
installationer. Förslaget avser därför uppförandet av en ny bostad för ma
skinmästaren enligt samma standard som föreslås för uppsyningsmannen
och till samma kostnad. Möjligen kan det visa sig förmånligt att sammanslå
dessa båda byggnader till ett dubbelhus, varigenom en viss ekonomisk be
sparing kan ernås.
Sjukhusets skomakeriverkstad är nu inrymd en trappa upp i paviljong II
för män och belägen intill sjukhusets samlingssal och personalkasinot. En
ligt förslaget skulle denna verkstad förflyttas till maskinmästarens nuvaran
de bostad, där jämväl vissa andra utrymmen för de manliga patienternas
arbete skulle kunna disponeras. Den nuvarande skomakeriverkstaden avses
omändrad till personalbostäder som ersättning för de bostadsrum, som bland
annat tagits i anspråk för åstadkommande av vårdavdelningen med 56 vård
platser.
Medicinalstyrelsen har bifogat av arkitekterna Hakon Ahlberg, Sven Back
ström och Leif Reinius den 5 november 1942 uppgjorda ritningar till omänd
ring av paviljong II ävensom av Ahlberg den 13 samma månad uppgjorda
preliminära kostnadsberäkningar, enligt vilka omändringen av paviljong II
skulle kosta ca 55 000 kronor samt de nya bostadshusen för uppsyningsman-
nen och maskinmästaren tillhopa 62 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna
för byggnadsarbetena ha sålunda av Ahlberg beräknats till 117 000 kronor.
Ahlberg påpekar, att då genom omändringen skulle vinnas 30 nya vårdplat
ser, kostnaden per vårdplats skulle bliva ca 3 900 kronor.
Byggnadsstyrelsen, som i yttrande till medicinalstyrelsen den 17 decem
ber 1942 förklarat sig intet ha att erinra mot det föreliggande förslaget eller
mot de för arbetenas utförande beräknade kostnaderna, har sedermera, en
ligt vad medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse upplyst, under hand
uppgivit, att kostnaderna för berörda byggnadsarbeten med hänsyn till in
trädda prisstegringar numera borde uppräknas till
120
000
kronor.
Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt att
för berörda arbetens utförande måtte anvisas erforderliga medel.
Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av in-
vestering sutredning en, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för
arbetena å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag
av
120
000
kronor.
Genom det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till ändringsarbeten
vid Sundby sjukhus skulle man vinna ett visserligen ej särskilt stort men
ändock mycket välbehövligt tillskott till antalet vårdplatser vid sjukhuset.
Förslagets genomförande förutsätter emellertid uppförandet av nya bostäder
för uppsyningsmannen och maskinmästaren. För den sistnämnde torde dock
under alla förhållanden anordnandet av en ny bostad vara påkallad med
196
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Kungl. Metats proposition nr 281.
197
hänsyn till den nuvarande bostadens belägenhet. Den av medicinalstyrelsen föreslagna lösningen finner jag därför ändamålsenlig.
Emot de föreliggande ritningarna samt de för arbetena beräknade kost naderna, 120 000 kronor, har jag i stort sett intet att erinra. Innan arbetena igångsättas, anser jag dock böra undersökas i vad mån kostnaderna kunna nedbringas genom att bostäderna åt uppsyningsmannen och maskinmästaren inrymmas i en byggnad. Jag tillstyrker sålunda, att för ifrågavarande bygg nadsarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett an slag av 120 000 kronor. Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat II.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av....................... kronor 120 000.
[2.]
Uppförande av en specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.
Sedan djurgårdskommissionen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1938 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kom missionen skulle kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska sjukhusets å Konradsberg område, framlade Kungl. Majit i proposition nr 256 till 1939 års lagtima riksdag förslag till en provisorisk lösning av frågan om anskaffande av erforderliga ersättningsplatser för nämnda sjukhus.
I anledning av föredragande departementschefens uttalande till statsråds protokollet att såsom en provisorisk lösning av frågan iordningställandet av en av kasernerna vid Västmanlands flygflottilj för vård av omkring 200 patienter möjligen kunde övervägas, hänvisade riksdagen till att möjligheter syntes föreligga att vid ett eller flera av de befintliga sinnessjukhusen upp föra ytterligare en paviljong utan att därför någon nämnvärd utvidgning av sjukhusets ekononplokaler behövde företagas.
Genom beslut den 22 juni 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen att med beaktande av vad riksdagen sålunda anfört och i samråd med bygg nadsstyrelsen snarast möjligt verkställa utredning och inkomma med för slag rörande inrättande vid ett av de befintliga statliga sinnessjukhusen av en paviljong i syfte att bereda erforderliga ersättningsplatser vid ett ned läggande av psykiatriska sjukhuset i Stockholm.
Under hänvisning till ifrågavarande uppdrag har medicinalstyrelsen i skri velse den 22 februari 1940 framlagt förslag till uppförande vid Sundby sjuk hus vid Strängnäs av en specialpaviljong för opålitliga män, inrymmande 100 vårdplatser, ävensom bifogat av styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg den 28 augusti 1939 uppgjorda ritningar till en dylik paviljong. Styrelsen fram höll därvid, att en dylik paviljong borde i första hand avses för svårskötta och opålitliga sjuka, företrädesvis psykopater samt att Sundby sjukhus’ ekonomilokaler och värmecentral, med vissa obetydliga kompletteringar i
198
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
kök och tvätt, vöre tillräckliga jämväl för den nya paviljongens behov. Be
träffande förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Över det av arkitekten Ahlberg utarbetade ritningsförslaget har medicinal
styrelsen infordrat yttranden från direktionen för sjukhuset samt från bygg
nadsstyrelsen.
Direktionen för sjukhuset har som eget yttrande åberopat ett av sjukhus
chefen, doktor S. Jarl, avgivet yttrande, vari denne anfört i huvudsak föl
jande.
Anhopningen av ett klientel av straffriförklarade psykopater gjorde sig
kännbart på ett olidligt sätt vid sinnessjukhusen och fängelserna, varför en
utbyggnad av vårdmöjligheterna för dessa patienter måste ske i någon form.
Den bästa lösningen härav vore emellertid, att vården av psykopater i en
lighet med vad professorn O. Kinberg tidigare föreslagit koncentrerades till
en centralanstalt för straffriförklarade. Sett från sjukhusets egen ståndpunkt
vore en förläggning av en avdelning av straffriförklarade enbart av ondo,
särskilt på grund av att de kriminella psykopaterna vore en ständig oros
källa för sina medpatienter och att dessa psykopater vore en fara för kvinn
liga patienter och t. o. m. den kvinnliga personalen i sexuellt avseende.
Härtill komme sjukhusets nära belägenhet till huvudstaden, vilket även torde
utgöra en viss olägenhet för förläggandet av en kriminalavdelning till sjuk
huset. Ifrågavarande element hade en obetvinglig dragning till storstäder,
där de lätt kunde försvinna efter en eventuell rymning. Sjukhusets belägenhet
i terrängen vore slutligen som skapt för rymningsmöjligheter.
Under hänvisning härtill ansåg Jarl sig böra avråda från att förlägga en
kriminalpaviljong till Sundby sjukhus. Därest den föreslagna paviljongen
likväl skulle komma att uppföras vid sjukhuset, borde denna förläggas på
större avstånd från övriga paviljonger än vad medicinalstyrelsen föreslagit.
Jarl har vidare framfört vissa detaljanmärkningar mot det uppgjorda rit
ningsförslaget.
Byggnadsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 31 oktober 1939 intet lia
att erinra mot de uppgjorda ritningarna. På medicinalstyrelsens anmodan
har byggnadsstyrelsen låtit verkställa kostnadsberäkning av byggnadsföre
taget, enligt vilken kostnaderna skulle uppgå till
1
040
000
kronor med föl
jande fördelning.
Byggnadsarbeten ............................................................................ kronor 640 000
Värme, ventilation och sanitetsanläggningar................................ » 156 000
Utvändiga ledningar .......................................................................... »
48 000
Elektriska ledningar .......................................................................... »
40
000
Promenadgårdar, vägar och planeringsarbeten............................ »
85 000
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter................................. »____71 000
Summa kronor 1 040 000
Byggnadsstyrelsen påpekar, att kostnadsberäkningen är grundad på priser,
som gällde i augusti månad 1939.
I sin förenämnda skrivelse har medicinalstyrelsen bemött de av direktionen
för Sundby sjukhus och sjukhusets chef framställda erinringarna och vid
hållit sitt förslag om paviljongens förläggning till Sundby sjukhus.
199
Medicinalstyrelsens skrivelse utmynnande i en hemställan, att Kungl. Majit
måtte hos 1940 års riksdag äska medel till ifrågavarande byggnadsföretag.
Styrelsen framhöll därvid, att, ehuru paviljongens uppförande vore ange
läget, medel för densamma kunde upptagas på beredskapsstat att ställas till
förfogande, då läget på arbetsmarknaden kunde komma att kräva återupp
tagandet i större omfattning av den statliga byggnadsverksamheten.
Över medicinalstyrelsens förslag har strafflagberedningen avgivit utlåtande.
investeringsutredningen har föreslagit, att för ifrågavarande byggnadsföre
tag upptagas medel å allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår. Kost
naderna för företaget ha härvid med häns\rn till den efter 1939 skedda pris
stegringen uppräknats till 1 380 000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava delade meningar rätt
beträffande lämpligheten av att uppföra en specialpaviljong för psykopater vid
ifrågavarande sjukhus. Överläkaren vid sjukhuset har sålunda mot en sådan
anordning erinrat, att kriminella psykopater icke lämpade sig för vård i sam
band med andra sinnessjuka utan helst borde sammanföras till en central
anstalt samt att i varje fall Sundby sjukhus på grund av sin belägenhet och
närmaste omgivning vore olämplig för vård av dylika psykopater. Medicinal
styrelsen framhåller häremot, att paviljongen vore avsedd även för andra svår-
skötta och besvärliga patienter än straffriförklarade samt att en centralisering
av samtliga patienter, tillhörande denna kategori, av olika skäl icke vore önsk
värd. Styrelsen har vidare bestritt, att några speciella olägenheter skulle vara
förenade med paviljongens förläggande till Sundby sjukhus samt hävdat att
behov förelåge av en paviljong för psykopater med centralt läge i mellersta
Sverige. Slutligen har strafflagberedningen anfört, att beredningen övervägde
en begränsning av tillämpningen av 5 kap. 5 § strafflagen och att, därest en
sådan begränsning komme till stånd, densamma skulle avsevärt minska be
hovet av platser på sinnessjukhus för kriminella psykopater. Beredningen
anser dock det aktuella behovet av vårdplatser för dylika och liknande pa
tienter vara så stort, att den icke vill förorda ett uppskov med paviljongens
uppförande. Härvid har beredningen utgått från att en för detta klientel upp
förd specialpaviljong utan större ändringar skulle kunna användas för annat
sjukvårdsändamål.
Strafflagberedningen har sedermera i betänkande den 31 december 1942
(SOU 1942:59) framlagt förslag till sådan ändring av strafflagens tillräkne-
lighetsbestämmelser, att det stora flertalet psykopater, som gjort sig skyldiga
till brott, icke skulle komma att belasta sinnessjukhusen. Betänkandet är
alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Huru än frågan örn psyko
paternas tillräknelighet i princip avgöres, lärer det emellertid vid nu rå
dande platsbrist och med den förskjutning av beläggningen å statens sinnes
sjukhus mot ett mera svårskölt och oroligt klientel, som under senare är ägt
rum, icke finnas något tvivel örn att en paviljong av den byggnadstyp, varom
här är fråga, iir av behovet påkallad. Enligt vad medicinalstyrelsen upplyst
är deli planerade paviljongen väl iignad all användas för detta senare klien-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
200
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
tel. Ifrågavarande paviljong skiljer sig nämligen från de vanliga paviljong
typerna huvudsakligen genom ett större antal enkelrum, rymligare arbets-
salar samt kraftigare säkringsanordningar till förebyggande av rymning
Under sådana förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att en specialpavil
jong av nu avsedd typ kommer till stånd.
Paviljongen torde böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse nied före
liggande ritningar, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.
Innan detaljritningar uppgöras, torde dock möjligheten av att begränsa an
talet enkelrum och därmed öka platsantalet böra omprövas.
Byggnadsföretaget, som av byggnadsstyrelsen år 1939 kostnadsberäknats
till 1 040 000 kronor, har av investeringsutredningen med hänsyn till pris
stegringen uppräknats till 1 380 000 kronor. Häremot har jag intet att erinra.
Beloppet torde i sin helhet böra upptagas å den allmänna beredskapsstaten
för nästa budgetår under anslagsgrupp lil.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjukhus
vid Strängnäs å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ............................ kronor
1
380 000.
[3.]
Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus
i Västervik.
I skrivelse den 31 januari 1944 har medicinalstyrelsen anfört,
att vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik vore i behov av vissa
utvidgnings- och förbättringsarbeten i syfte att dels trygga en bättre råvat
tentillförsel dels ock befria det renade vattnet från aggressiv kolsyra. För
att tillgodose krav på förbättringar i nämnda hänseenden hade styrelsen upp
dragit åt sin expert i vattenfrågor, civilingenjören Anders Molin, att upp
göra och till styrelsen inkomma med förslag till erforderliga åtgärder.
Styrelsen hänvisar till av Molin i skrivelser den
8
juli och den 30 december
1943 framlagda förslag. Såvitt angår förbättrande av råvattentill
förseln anför Molin i förstnämnda skrivelse bland annat följande.
Under åren 1940 och 1941 var vattenståndet exceptionellt lågt med på
följd att vattentillförseln genom intagsledningen understeg råvattenpump
verkens uppfordringsförmåga. Vattentillförseln i intagsledningen har även
försvårats av vattenväxter, som vid några tillfällen täppt till silen vid in-
tagsledningens mynning. Sedan denna borttagits i avsikt att säkerställa vat
tentillförseln, medfölja större mängder vattenväxter m. m. till silkammaren.
Härigenom uppstå avlagringar i ledningen, som hindra tillrinningen och gol
det nödvändigt att rensa ledningen.
Kostnaderna för erforderliga arbeten för undanröjande av de konstaterade
olägenheterna ha av Molin beräknats på följande sätt:
Ny intagningsledning jämte kostnader för ledningens läggning kronor 20 800
Ny silkammare, sugledning av gjutjärnrör samt ny ventil
kammare m. m................................................................................ »
8
200
Utredning, diverse och oförutsedda kostnader............................ »
4 000
Summa kronor 33
000
.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
201
Vad beträffar anordningar för vattnets befriande från aggres
siv kolsyra framhåller Molin i skrivelsen den 30 december 1943, att vissa
anmärkningar kunde framställas mot vattenledningsvattnets kvalitet, vilket
bland annat framginge av en av statens institut för folkhälsan utförd vatten
analys. Den väsentligaste anmärkningen vore, att råvattnet innehölle aggres
siv kolsyra (16 mg pr liter), som angrepe järnrören.
Kostnaderna för en anläggning för att befria vattnet från kolsyran lia
av Molin beräknats till 30 000 kronor i enlighet med följande tablå.
Tillbyggnad av befintligt pumphus .............................................. kronor 10 000
Rörledningar, ventiler, installationer m. m................................... »
2 500
2
st. magnofilter .................................................................................. »
12
000
Ritningar, kontroll m. m.................................................. .......... .. •___ *_____ 5500
Summa kronor 30 000.
De sammanlagda kostnaderna för förbättring av sjukhusets vattenförsörj
ning i enlighet med Molins förslag skulle således belöpa sig till (33 000 +
30
000
) 63
000
kronor, vilket belopp medicinalstyrelsen föreslagit böra an
visas för ändamålet.
Medicinalstyrelsen har bifogat yttrande i ärendet från byggnadsstyrelsen,
som förklarat sig intet ha att erinra mot de framlagda förslagen.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande föreslagit, att för utförandet
av ifrågavarande arbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
måtte upptagas ett anslag av 63 000 kronor.
De förbättringar i fråga om vattentillförseln ävensom vattnets kvalitet, som
DeparUments-
skulle vinnas genom de av medicinalstyrelsen föreslagna utvidgnings- och chelen-
förbättringsarbetena å vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus, anser jag mo
tivera att arbetena komma till utförande. De för arbetena beräknade kost
naderna, 63 000 kronor, synas mig kunna godtagas. Jag har härvid räknat
med att erforderlig intagsledning kommer att utföras av stålrör, därest till
gången å dylika rör medgiver detta. Det för arbetena erforderliga anslaget
torde böra upptagas på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta
Gertruds sjukhus i Västervik å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 63 000.
[4.]
Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i Lund. I
skrivelse
den
11 januari 1944 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande av medel för
renovering av paviljong B inom östra sjukhusets mansavdelning vid Sif Lars
sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom bland annat följande.
Ifrågavarande paviljong har länge befunnit sig i ett mindre gott skick och
därför varit i behov av en genomgripande renovering. Särskilt måste den
därstädes befintliga tuberkulosavdelningen grundligt sättas i stånd och er-
202
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
hålla ny sanitär utrustning ävensom bättre resurser för möjliggörande av-
patienternas isolering när sådant tarvas med hänsyn till smittorisken. Vidare
måste personalens behov av omklädnadsrum och toaletter tillgodoses. Pavil
jongen är för närvarande organiserad som två vårdavdelningar, vilka båda
äro delade i två våningar, en anordning som i hög grad försvårar personalens
arbete och som dessutom blir oekonomisk i driften. Genom styrelsens för
sorg har därför ett nytt förslag utarbetats och framlagts av arkitekten Hakon
Ahlberg, som därvid rådgjort med mansavdelningens överläkare, docenten
Torsten Sondén.
I en ärendet bifogad skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 oktober 1943
har arkitekten Ahlberg närmare redogjort för förslaget samt i samband där
med överlämnat kostnadsberäkningar, enligt vilka kostnaderna skulle be
löpa sig till 230 000 kronor enligt följande fördelning:
Egentliga byggnadskostnad^' ....................................................... kronor
150 000
Ändringar av vatten- och sanitäranläggningar............................ »
31 100
Ändring av värmeanläggning .......................................................... »
8
900
Ändring av elektriska installationer ............................................. »
10
000
Arvoden, administration, kontroll och diverse......................... »____ 30 000
Summa kronor 230 000.
Ahlberg framhåller, att orsaken till de höga ombyggnadskostnaderna vä
sentligen vore det bristfälliga skick, vari byggnaden nu befunne sig. Om
byggnaden icke renoverades, torde det mycket snart bliva nödvändigt att
nedriva densamma. Under sådana omständigheter syntes en genomgripan
de renovering för här beräknad kostnad, vilken motsvarade en kostnad av
3 240 kronor per vårdplats, icke alltför hög, om byggnaden genom renove
ringen kunde ytterligare under 20—30 år fullgöra sin uppgift.
Medicinalstyrelsen uppgiver vidare, att byggnadsstyrelsen, efter besikt
ning av byggnaden, i yttrande över förslaget anfört, att byggnadsstyrelsen
icke hade något annat att erinra mot detsamma än att de beräknade kost
naderna för förslagets genomförande syntes böra för erforderlig komplette
ring av ventilationsanläggningen ökas med 20 000 kronor till 250 000 kronor.
Sedan ärendet varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har
utredningen i sitt betänkande hemställt, att för renovering av ifrågavarande
paviljong å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas
ett anslag av 250 000 kronor.
Av den i ärendet förebragta utredningen anser jag behovet av en ombygg
nad och renovering av berörda paviljong vid S:t Lars sjukhus till fullo
styrkt. Emot det föreliggande förslaget till arbetenas utförande samt de här
för beräknade kostnaderna, 250 000 kronor, har jag intet att erinra. Medel
för ändamålet synes böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budget
året 1944/45.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i
Lund å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 upp
föra ett anslag av................................................. kronor 250 000.
Kungl. Majrls proposition nr 281.
203
[5.] Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i Lund.
På därom motionsvis gjord framställning hemställde
1941
års riks
dag i anledning av rådande platsbrist för svårskölta obildbara sinnesslöa, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående anordnande av erfor derligt antal ytterligare vårdplatser för sådana sinnesslöa.
I skrivelse den 7 december 1943 har medicinalstyrelsen till fullgörande av Kungl. Majits uppdrag framlagt förslag rörande uppförande av en ny pa viljong vid Vipeholms sjukhus i Lund. Styrelsen anför i samband härmed bland annat följande.
Antalet vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa är för närvarande 750. Av dessa platser, vilka samtliga finnas å Vipeholms sjukhus i Lund, äro 600 avsedda för män och 150 för kvinnor. Genom en icke obetydlig överbe läggning äro emellertid för närvarande å dessa platser omhändertagna 659 män och 182 kvinnor, tillhopa 841 patienter. Alltsedan sjukhusets kvinnopa- viljong togs i bruk i slutet av år 1937, har ett avsevärt antal kvinnliga ex- spektanter varit anmälda, ett antal som undan för undan stegrats och som för närvarande uppgår till cirka 150. Av inspektörens för sinnesslövården iakttagelser vid besök å asyler för obildbara sinnesslöa kvinnor bär det emel lertid framgått, att icke alla patienter, som med hänsyn till sin svårskötthet äro i behov av vård å statlig anstalt, anmälts till Vipeholms sjukhus. Dess utom utgör antalet manliga exspektanter cirka 130. På grund av relationen mellan antalet befintliga manliga och kvinnliga vårdplatser är emellertid be hovet av nya vårdplatser för kvinnor avgjort störst.
Det förslag till uppförande vid Vipeholms sjukhus av en ny paviljong, av sedd för 152 kvinnliga patienter, som styrelsen härmed framlägger för Kungl. Majits prövning, löser sålunda icke slutgiltigt frågan örn erforderliga nya vårdplatser inom den del av den statliga sjukvården, varom nu är fråga. Hur denna vård definitivt bör ordnas är styrelsen icke nu beredd alt taga ställ ning till, då detta bland annat blir beroende på den ståndpunkt, statsmakter na komma att intaga till den av särskilda sakkunniga verkställda utredning en om sinnesslövårdens organisation (SOU 1943: 29). De sakkunniga föreslå nämligen bland annat, att vissa delar av Källshagens sjukhus skola reserveras för vård av obildbara sinneslöa.
Då det genom uppförande av den nu föreslagna nya paviljongen vid Vipe holms sjukhus nytillkommande vårdplatsantalet under alla förhållanden blir erforderligt, antingen för manliga eller kvinnliga patienter, och då anslut ningen till Vipeholms sjukhus av en ny paviljong kräver endast obetydliga omkostnader inom sjukhusets ekonomiavdelningar, har styrelsen ansett sig böra redan nu framlägga förslaget såsom den första och mest angelägna etappen för lösande av nu berörda vårdfråga.
Medicinalstyrelsen har vidare framlagt förslag rörande byggnadens ut formning och placering samt meddelat, alt förslaget under hand underställts sjukhusledningen, som ej haft något att erinia mot detsamma. Kostnaderna för förslagets genomförande lia beräknats till 895 000 kronor enligt följande fördelning. S jukvårdspavil jongén:
Byggnadskostnad!'!- ...................................... kronor 575 000 Värme och ventilation, vatten oell sanitet » 129 400 Elektriska installationer ................................ » 19
000
Arvoden, administration, resor och diverse »
40 000
Diverse yttre arbeten .................................... » 76 600
kronor 840 000
204
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
38 500
7 600
1 900
4 500
2 500 kronor 55 000
Summa kronor 895 000.
Medicinalstyrelsen har tillika bifogat yttrande från byggnadsstyrelsen, vari
byggnadsstyrelsen förklarat sig intet ha att erinra mot förslaget eller de för
detsammas genomförande beräknade kostnaderna.
över medicinalstyrelsens förslag har 1940 års civila byggnadsutredning den
11 februari 1944 avgivit yttrande. Utredningen har häri anfört, att utred
ningen vad sjukvårdspaviljongen beträffade endast hade att erinra, att rums
höjden borde sänkas från 3,0 till 2,8 m —- motsvarande en minskning av
byggnadsvolymen med 460 m
3
— samt att materialstandarden borde för
enklas. Genom de föreslagna åtgärderna skulle byggnadskostnaderna kunna
begränsas nied 16
000
kronor.
Mot utredningens förenämnda utlåtande hava utredningens ordförande,
generaldirektören W. Björck, samt ledamoten, byggmästaren A. V. Dios var
för sig anmält avvikande mening, därvid Dios anfört, att kostnaderna för
byggnadsarbetena borde beräknas till allenast 531 000 kronor samt att i följd
härav de totala byggnadskostnaderna komme att begränsas med ytterhgare
44 000 kronor till 835 000 kronor, medan Björck utan att angiva exakta be
lopp hållit före, att för arbetena borde anvisas ett lägre belopp än det av ut
redningen förordade.
Investeringsutredningen har föreslagit att för ändamålet å allmän bered-
skapsstat för nästa budgetår upptages ett anslag av
1
050 000 kronor.
Vad medicinalstyrelsen anfört synes mig klart ådagalägga, att behov före
ligger av ökat antal vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa. Behovet
av statliga platser för detta klientel torde sannolikt komma att öka, därest
riksdagen godtager Kungl. Maj:ts i proposition den 3 mars 1944 (nr 205)
framlagda förslag rörande omorganisation av sinnesslövården. Propositionen
tager visserligen närmast sikte på vården av de bildbara sinnesslöa, vilken
föreslås skola i princip utbyggas och omhänderhavas av landstingen och
städerna utanför landsting, men bakom propositionen ligger tanken att sta
ten som kompensation härför skall i ökad utsträckning taga hand örn de
obildbara sinnesslöa. Jag är därför beredd att förorda, att åtgärder vidtagas
för att åvägabringa ökat antal statliga vårdplatser för ifrågavarande klientel.
Det förslag härtill, som nu föreligger, innebär icke någon slutgiltig lösning
av de obildbaras vårdangelägenhet. Förslaget synes dock utgöra en lämp
ligt avvägd etapp i fråga örn den statliga sinnesslövårdens utbyggande, var
igenom 150 nya vårdplatser, avsedda för svårskötta obildbara kvinnor, skulle
tillkomma. Med hänsyn härtill och då ur byggnadsteknisk synpunkt inga
väsentliga erinringar framställts mot förslaget anser jag mig böra i princip
Tillbyggnad av sköterskehemmet:
Byggnadskostnader .................................... kronor
Värme och ventilation, vatten och sanitet »
Elektriska installationer ................................ »
Arvoden etc.....................................................
Yttre arbeten ..................................................... »
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
205
förorda detsamma» genomförande. I anledning av vad civila byggnadsutred- ningen anfört torde i samband med byggnadsföretagets utförande böra un dersökas, i vad mån förenklingar beträffande paviljongens detaljutformning kunna vidtagas utan att därigenom underhållskostnaderna nämnvärt fördy ras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.
Kostnaderna för företaget, inklusive tillbyggnad av sköterskehemmet, ha av medicinalstyrelsen uppskattats till 895
000
kronor. Civila byggnadsutred-
ningen har beräknat, att detta belopp genom vidtagande av vissa standard- sänkande åtgärder skulle kunna nedbringas med 16
000
kronor; två av ut
redningens ledamöter ha under åberopande av en utlåtandet bifogad sum marisk kostnadsberäkning ansett, att byggnadskostnaderna skulle kunna yt terligare begränsas, dock högst med sammanlagt 60 000 kronor till 835 000 kronor. Investeringsutredningen har för sin del upptagit 1 050 000 kronor för ändamålet. Sistnämnda belopp torde emellertid enligt vad som upplysts hän föra sig till en tidigare skedd preliminär uppskattning av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag. Med tillvaratagande av förefintliga bespa ringsmöjligheter synes mig den totala kostnaden för byggnadsföretaget kun na beräknas till 880
000
kronor, vilket belopp torde böra upptagas å allmän
beredskapsstat III för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i Lund å allmän beredskapsstat III för bud getåret 1944/45 uppföra ett anslag av...........kronor 880 000.
[6.] Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnader vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.
I skrivelse den 22 april 1941 har medicinalstyrelsen
gjort framställning rörande anvisande av ett belopp av 574 000 kronor för renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. Beträffande omfattningen av ifrågavarande ändringsarbeten hän visar styrelsen till en av arkitekten Hakon Ahlberg lämnad redogörelse, inne fattande förslag till ombyggnadsarbeten, vari anförts bland annat.
Omarbetningen avser fullständig modernisering av de i ekonomibyggnaden inrymda lokalerna för centralkök och centraltvätt med tillhörande förråds- utrymmen, erforderlig modernisering av bostadslägenheterna för ogift per sonal inom ekonomibyggnaden, beredande av lämpliga matsalar för personal samt samlingssal för personal och patienter m. m. Byggnaden, vilken blev färdig så sent som år 1925, blev redan efter några år allvarligt skadad genom de otillfredsställande grundförhållandena, vilka förorsakade mycket betydande sättsprickor inom byggnaden. I avvaktan på resultatet av undersökningar rö rande lämpligaste sättet för grundens förstärkning hava inga som helst re parationer därefter utförts inom byggnaden, vadan den nu är delvis starkt försliten. Grundförhållandena avhjälptes först då ny pålning utfördes åren 1936—1937.
206
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Medicinalstyrelsen har för egen del framhållit, att nu ifrågavarande arbeten
vore nödvändiga ej enbart på grund av de skador, som byggnaden lidit av
de ursprungligen icke tillfredsställande grundförhållandena. Den senare tidens
utveckling på området krävde vissa tekniska oell hygieniska installationer,
som vid tidpunkten för byggnadens planläggning icke ansåges böra ingå i
ett statligt bygge av denna art. Därtill komme att sjukvårdspersonalen vid
denna anstalt allt fortfarande saknade tjänliga matsalar, varför den i stor
utsträckning vore hänvisad' att intaga sina måltider inom sjukavdelningarna.
Samlingslokaler för patienter och personal saknades jämväl. Vid fester måste
sålunda en arbetssal utrymmas, vilket vore förenat med stora nackdelar.
Vidare ägde den ogifta personalen icke tillgång till badavdelning, varjämte
möjligheterna för utförande av den gifta personalens tvätt vore mycket under
haltiga, allt nackdelar, som det framlagda renoveringsförslaget avsåge att
undanröja. De inom byggnaden befintliga personalbostäderna vore .slutligen,
bland annat på grund av dåliga belysningsförhållanden, av en så låg standard,
att härutinnan en ändring till det bättre syntes styrelsen ofrånkomlig.
Kostnaderna för utförande av ifrågavarande arbeten hava beräknats till
574 000 kronor enligt följande sammanställning.
Byggnadskostnader ........................................ kronor 289 500
Värme-, ventilations-, ångköks- och maskin-
tvättanläggningar ............................................. » 104 500
Sanitära anläggningar m. m................................... »
42 000
Kylanordningar m. m.............................................. »
20 000
Elektriska installationer ...................................... _»___
68
000
kronor 524
000
Arvoden, administration, kontroll och diverse (inkl. av me
dicinalstyrelsen förskjutet utredningsarvode örn 5 265
kronor) ....................................................................................... »
50 000
Summa kronor 574 000
Byggnadsstyrelsen har i ett av medicinalstyrelsen överlämnat yttrande be
styrkt behovet av en genomgripande modernisering och framhållit, att i den
beräknade kostnadssumman 574 000 kronor ej medtagits kostnaderna för den
grundförstärkning, som eventuellt kunde visa sig erforderlig med hänsyn till
den föreslagna påbyggnaden av sjukhuset. Styrelsen hade emellertid funnit de
föreslagna åtgärderna väl kostnadskrävande, varför styrelsen förordat förenk
lingar. Sammanfattningsvis har styrelsen anfört:
Genom de av byggnadsstyrelsen i det föregående angivna ändringarna
torde en besparing å omkring 10 % kunna vinnas. Med hänsyn emellertid til!
den stigande prisnivån å byggnadsmarknaden finner sig byggnadsstyrelsen
icke böra ifrågasätta någon minskning av den beräknade kostnadssumman å
574 000 kronor, men vill styrelsen förorda, att, innan slutligt förslag till ifrå
gavarande byggnadsföretag upprättas, en närmare utredning verkställes
rörande möjligheten att genomföra en beskärning av det nu föreliggande
förslaget i enlighet med de av byggnadsstyrelsen angivna riktlinjerna.
Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till vad byggnadsstyrelsen
föreslagit.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
207
19M års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 19 januari 1942 förordat vissa förenklingar i det framlagda förslaget, vilka skulle medföra en kostnadsminskning av 99 000 kronor, varför för arbetena borde beräknas 475 000 kronor.
Ledamöterna av utredningen översten Lindh och byggnadsrådet Markelius hava i avgiven reservation ansett, att kostnaderna icke utan risk kunde redu ceras under 500 000 kronor.
Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för ar betenas utförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upp tagas ett anslag av 675 000 kronor.
Det föreliggande förslaget till ombyggnadsarbeten å S:t Jörgens sjukhus
Departements-
i Göteborg är i främsta rummet föranlett av att köket och tvättinrättningen i
chefen.
sjukhusets ekonomibyggnad ansetts vara i behov av en genomgripande reno vering. Det härigenom aktualiserade renoveringsarbetet är avsett att om fatta jämväl andra delar av ekonomibyggnaden, varigenom två önskemål skulle kunna tillgodoses för sjukhusets del, nämligen för det första tids enliga matsalar för personalen och för det andra beredande inom ekonomi byggnaden av plats för en samlingssal. Ursprungligen avsåg förslaget jämväl vissa ganska genomgripande omändringsarbeten beträffande de i ekonomi byggnaden inrymda personalbostäderna. Såväl dessa som en del andra på tänkta ändringsarbeten hava emellertid av besparingsskäl slopats.
Jag har kommit till den uppfattningen, att bristerna i fråga om sjukhusets kök och tvättinrättning äro sådana, att desamma böra avhjälpas utan onö digt dröjsmål. Då en renovering av sjukhusets ekonomibyggnad på grund härav är nödvändig, bör denna göras så omfattande, att andra sjukhusets önskemål bliva tillgodosedda, i den mån dessa icke kunna undanskjutas för någon längre tid. Till sistnämnda slag av önskemål synes mig vara att räkna frågorna örn inrymmande i sjukhusets ekonomibyggnad av personalmatsa lar och samlingssal. Jag tillstyrker därför, att ombyggnadsarbetena erhålla den omfattning, som föreslagits av civila byggnadsutredningen. Jag utgår vi dare från att vid förslagets slutliga upprättande ali rimlig sparsamhet iakt- tages.
Med hänsyn till inträdda prisstegringar kunna kostnaderna för byggnads arbetena numera ej rymmas inom den av civila byggnadsutredningen beräk nade kostnadsramen, 475
000
kronor. Investeringsutredningen har som
nämnts hemställt om anvisande av ett anslag av 675 000 kronor för här av sedda arbeten. Enligt vad jag inhämtat bär utredningen härvid grundat sin uppskattning på av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar rörande de nuvarande kostnaderna för arbetenas utförande enligt det av medicinalstyx-el- sen ursprungligen framlagda förslaget och således icke i enlighet med det av civila byggnadsutredningen förordade förslaget. Vid arbetenas utförande en ligt sistnämnda förslag kunna, enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand uppgivits, kostnaderna numera uppskattas till i runt tal 560 000 kronor. Jag
förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för bud
getåret 1944/45.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
till Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t
Jörgens sjukhus i Göteborg å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 560 000.
208
Kungl. Maj:ts proposition nr 281-
[7.]
Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå. I
skrivelser från medi
cinalstyrelsen den 3 oktober 1939 samt från Norrbottens läns landsting den
10 oktober 1941 hemställdes om vidtagande av åtgärder för utökning av
vårdplatsantalet vid Furunäsets sjukhus vid Piteå. Med skrivelse den
8
juni
1943 har medicinalstyrelsen överlämnat ritningar och kostnadsberäkningar
för en utvidgning av sjukhuset samt därvid anfört bland annat följande.
Platsbristen inom den statliga sinnessjukvården är trots öppnandet nyli
gen av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall allt fortfarande mycket stor. Ehuru den
1 juni 1943 å Sidsjöns sjukhus vårdades
666
patienter, hade exspektantsiff-
ran för hela landet, som den 1 februari 1943 före ianspråktagandet av sist-
berörda sjukhus uppgick till 2 314, endast nedgått till 2 278. Ytterligare åt
gärder för anskaffande av vårdplatser äro därför enligt medicinalstyrelsens
förmenande ofrånkomliga.
Särskilt besvärande har den å alla sjukhus med eget upptagniugsområde
sedan länge existerande överbeläggningen varit vid Furunäsets sjukhus, där
densamma i början av innevarande juni månad på manssidan uppgick till
nära 38 %. Antalet exspektanter vid sjukhuset var vid samma tidpunkt 36
män och 14 kvinnor.
Vid den nya indelning av riket i upptagningsområden för statens sinnes
sjukhus, som medicinalstyrelsen den 24 november 1942 fastställt att gälla
från och med den 15 februari 1943, då beläggningen av Sidsjöns sjukhus be
räknades komma att påbörjas, företogs ingen minskning av Furnnäsets sjuk
hus’ rayon utan bereddes sjukhuset endast lättnad i överbeläggningen ge
nom förflyttning av ett antal patienter, sammanlagt 58. till andra sjukhus.
Anledningen till att medicinalstyrelsen ansåg sig böra bibehålla det förutva
rande upptagningsområdet, Norrbottens län utom Arvidsjaurs kommun, val
den, att överflyttandet av någon ytterligare del av detta län till upptagnings
området för Umedalens sjukhus vid Umeå ansåges komma att medföra av
sevärda nackdelar för länets invånare, vilka icke hade sin trafik orienterad
mot Umeå. Medicinalstyrelsen anser därför, att Furunäsets sjukhus bör ut
byggas till sådan storlek, att sjukhuset kan ombesörja sinnessjukvården för
hela Norrbottens län och därutöver någon del av Västerbottens läns norra
kustland, vilket senare område ligger betydligt närmare Piteå än Umeå.
Arvidsjaurs kommun skulle därmed återföras till Furunäsets sjukhus’ upp
tagningsområde, dit det naturligen hör. Genom en utvidgning av Furunäsets
sjukhus (från nuvarande 568 platser) till cirka 800 platser skulle sistberörda
landsdelars behov av kvalificerade vårdplatser bli väl tillgodosett även örn
hänsyn tages till den omständigheten, att de långa avstånden i dessa trak
ter icke möjliggöra ett lika intensivt utnyttjande av varje vårdplats, som
kan ske vid längre söderut belägna sjukhus, bland annat genom svårigheter
na att i de nordliga länen lika tidigt som i övriga län kunna försöksutskriva
tillfrisknande patienter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
209
Beträffande det framlagda förslaget anför styrelsens arkitekt Hakon Ahl berg bland annat följande.
En undersökning av förhållandena inom den nuvarande huvudbyggna den har givit vid handen, att en icke oväsentlig utökning av antalet vårdplat ser kan uppnås enbart genom en omdisposition i samband med vissa mindre omfattande ombyggnader. Dessutom skulle härmed uppnås den för en ratio nell ekonomisk drift av sjukhuset synnerligen betydelsefulla förbättringen, att varje vårdenhet kunde förläggas samlad i ett enda plan. För att genom föra en rationell fördelning av avdelningarna och samtidigt uppnå den efter strävade ökningen av antalet vårdplatser, har det varit nödvändigt alt taga i anspråk för vårdavdelningarna även flertalet i huvudbyggnaden inrymda arbetssalar, vilka mestadels äro belägna i översta våningen.
Genom berörda förändringar inom huvudbyggnaden har antalet vård platser kunnat utökas med 26 °/o eller 132 st. Sammanlagda antalet vård platser i huvudbyggnaden skulle sålunda bliva 640, varav 320 för män och 320 för kvinnor.
Då emellertid behovet av vårdplatser för män, särskilt av kategorien oro liga, icke heller genom denna utökning kan anses fyllt, och då ersättning måste skaffas för de arbetssalar i huvudbyggnaden, vilka tagits i anspråk till vårdavdelningarna, har därjämte föreslagits nybyggnad av en paviljong, inrymmande 99 vårdplatser för oroliga män samt arbetssalar för de man liga avdelningarna.
Efter förslagets genomförande skulle sjukhuset inrymma tillsammans 799 vårdplatser, varav 431 för män och 368 för kvinnor.
Nybyggnaden är avsedd att uppföras i tre våningar och en jordvåning. Den sistnämnda utnyttjas till arbetssalar för manliga patienter med därtill hörande biutrymmen. Jämfört med nu befintliga arbetssalar inom huvud komplexet, vilka tagas i anspråk för vårdavdelningarna, representera här inrymda arbetssalar en utökning med något över 15 procent. Byggnadens övre tre våningar innehålla vårdavdelningar, vardera för
33
patienter; i vå
ningen
1
och
2
tr. upp inrymmas oroliga patienter och i våningen
3
tr. upp
tuberkulösa.
Avdelningarna äro i övrigt planlagda efter i huvudsak enahanda princi per, som tillämpats vid Sidsjöns sjukhus; golvytan per patient är dock här något mindre än i Sidsjöns oroliga avdelningar.
Kostnaderna för byggnadsarbetena hava beräknats till lägst de belopp, som följande sammanställning utvisar. Nybyggnaden ............................................................................... kronor 990 000 Ombyggnad av huvudbyggnaden............................................. »
668
800
Reparationer å
» ......................................... » 65 000
Summa kronor
1
723 800.
Sammanfattningsvis bär Ahlberg anfört: Genom här föreslagna byggnadsföretag utökas sjukhusets kapacitet med 231 vårdplatser. Betraktas kostnaden endast i förhållande lill utökningen av antalet vårdplatser, så erhålles en kostnad för tillkommande vårdplats av 7 774 kronor, vilket med nuvarande priser är en synnerligen låg siffra för vårdplatser vid primärsjukhus. Då därtill kommer, att vid förslagets ge nomförande sjukhusets allmänna kvalitet och huvudbyggnadens livslängd av sevärt skulle förbättras — genom erhållande av modernt inrättade vårdav delningar för oroliga patienter, genom en för driften rationellare disposition
Bihang
till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281.
14
210
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
av avdelningarna inom huvudbyggnaden, genom kökets och tvättens renove
ring samt genom en allmän reparation av huvudbyggnaden — synes det fö
religgande förslaget från ekonomisk synpunkt vara synnerligen gynnsamt.
19A0 års civila bgggnadsutredning har i utlåtande den 17 januari 1944
anfört, att utredningens granskning av förslaget givit vid handen, att repa
rations- och ombyggnadsarbetena planlagts på ett ur ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt och att byggnadskostnaderna vore skäliga, medan be
träffande nybyggnaden genom vissa förenklingar en kostnadsminskning av
30 000 kronor borde kunna åstadkommas.
Investering sutredning en har föreslagit, att för detta byggnadsföretag å all
männa beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av
1
000
000
kronor.
Departement-
Såsom tidigare i olika sammanhang framhållits är behovet av nya vård-
cltefen. platser inom den statliga sinnessjukvården alltjämt mycket stort, oaktat att
Sidsjöns sjukhus nyligen öppnats. Det aktuella behovet av dylika platser
uppskattas av medicinalstyrelsen per den 1 januari 1944 till omkring 3 100
platser.
Av statsmakterna hava redan fattats beslut, vilkas realiserande skulle in
nebära, att cirka 2 100 nya platser av nyss nämnt slag tillkomma. För det
aktuella behovets tillgodoseende erfordras alltså ytterligare omkring
1
000
platser. Med hänsyn härtill och till vad medicinalstyrelsen anfört rörande
angelägenheten av ett ökat platsantal för övre Norrland anser jag mig böra
i princip tillstyrka en utbyggnad av Furunäsets sjukhus i Piteå.
Mot det föreliggande förslaget — innefattande bland annat renovering och
omdisposition av den nuvarande huvudbyggnaden samt uppförande av en
ny paviljong för oroliga patienter, varigenom 231 nya vårdplatser skulle till
komma — har jag i likhet med de sakkunniga myndigheterna intet väsentligt
att erinra. Detsamma gäller i fråga örn byggnadskostnaderna, som uppskat
tats till sammanlagt 1 723 800 kronor, motsvarande cirka 7 800 kronor per
plats. I anledning av vad civila byggnadsutredningen anfört torde dock i
samband med byggnadsföretagets utförande undersökning böra verkställas
rörande möjligheterna att vidtaga sådana förenklingar beträffande nybygg
nadens uppförande, som kunna ifrågakomma utan att därigenom underhålls
kostnaden nämnvärt fördyras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.
Byggnadsföretaget synes mig vara av den angelägenhetsgrad, att medel
för detsamma bör anvisas under anslagsgrupp II av den allmänna bered
skapsstaten. För nästa budgetår torde i enlighet med investeringsutredning-
ens förslag böra äskas ett belopp av
1
000
000
kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå å all
män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett an
slag av .............................................................. kronor
1
000
000
.
Kungl. Mnj.ts proposition ur 281.
211
[8.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.
Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars sjudhus i Lund. I skrivelse den 27 februari 1942 har medicinalstyrelsen med överlämnande av verkställd utredning hemställt om anvisande av 15 OOO kronor för installering av vattenklosetter m. m. i vissa personalbostadshus vid S:t Lars sjukhus i Lund.
Sedan medicinalstyrelsens framställning varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen — som ansett kostnaden för de av medicinalstyrelsen föreslagna arbetena numera böra uppskattas till 18
000
kronor — i sitt betänkande hemställt, att för ändamålet nämnda belopp måtte upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.
Medicinalstyrelsens framställning har ej givit mig anledning till erinran.
Departement*-
De av investeringsutredningen uppskattade kostnaderna, 18 000 kronor, för diefen. de av styrelsen föreslagna arbetena anser jag mig jämväl böra godtaga. Nämn da belopp torde böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.
Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hun nerup under S:t Lars sjukhus i Lund. I en till socialdepartementet den 1 februari 1944 inkommen skrivelse har medicinalstyrelsen framlagt för slag rörande uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunne rup under S:t Lars sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom följande.
Till S:t Lars sjukhus i Lund hör den sedan länge utarrenderade lant- bruksfastigheten Hunnerup. Ekonomibyggnaderna å densamma befinna sig numera i ett så dåligt skick, att uppförandet av helt nya är aktuellt, ett förhållande, varom medicinalstyrelsen vid inspektion förvissat sig. Genom beslut den 10 mars 1942 bemyndigade medicinalstyrelsen sjukhusdirektionen att med anlitande av arkitekten Gottfrid Beijer uppgöra av ritningar och kostnadsberäkning åtföljt förslag härutinnan. Med anledning härav överläm nade direktionen den 16 december 1942 till medicinalstyrelsen dylikt förslag under hemställan, att för dess genomförande erforderliga medel,
122
819
kronor, måtte ställas till förfogande. Förslaget innefattar uppförande av nya byggnader, inrymmande ladugård, stall, svinhus, hönshus, garage och redskapsskjul enligt av Beijer den 21 oktober och
8
december 1942 upp
rättade ritningar.
Arkitekten H. Ahlberg har i infordrat yttrande den 21 januari 1943 be styrkt behovet av nybyggnaderna och riktat vissa erinringar mot Beijers förslag, särskilt vad rörde dimensioneringen av stallbyggnaden, samt ingått på frågan om arrendatorn eventuellt skulle bidraga till kostnaderna.
Domänstyrelsen har som eget yttrande i ärendet åberopat ett av byrådi rektören A. von Bergen den 7 april 1943 upprättat tjänstememorial, vari denne närmare utrett de av Ahlberg berörda frågorna.
Härutöver har i memorialet framställts vissa erinringar beträffande en del byggnadsdetaljer. Den byggnadstekniska granskningen bär i övrigt ej för anlett någon anmärkning. Ett omarbetande av förslaget till stallar och loge
212
Kungl. Mcij:ts proposition nr 281.
med beaktande av vad i memorialet anförts beräknades kunna medföra en
reducering av byggnadskostnaderna med ca 13 procent.
I anledning av de mot förslaget framställda erinringarna återremitterades
ärendet till sjukhusdirektionen, som med skrivelse den 21 juni 1943 över
lämnat och åberopat ett av sjukhusets syssloman upprättat tjänstememorial
och därvid, bland annat, bifogat viss ytterligare av arkitekten Beijer verk
ställd utredning.
Sysslomannen har tillstyrkt, att ladugård, svinstall och hönshus utföres en
ligt ett av arkitekten Beijer den 9 juni 1943 uppgjort förslag. Under för
utsättning att arrendatorn bidroge till byggnadskostnaderna med 5 000 kro
nor, syntes dock häststallet böra utföras i enlighet med det ursprungliga för
slaget.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen den 12 november
1943 meddelat, att byggnadsstyrelsen ej hade något att erinra mot det före
liggande förslaget men framhållit, att kostnaderna för förslagets utförande,
uppskattade till 114 139 kronor vid utförande med träbjälklag och 118 339 kro
nor vid utförande med betongbjälklag, beräknats väl lågt.
Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till sysslomannens ståndpunkt.
Sedan ifrågavarande byggnadsföretag varit föremål för prövning av in-
vesteringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för
uppförande av ny ladugård å egendomen Hunnerup under S:t Lars sjukhus
i Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett
anslag av 115 000 kronor.
Till styrkande av behovet av nya ekonomibyggnader har från sjukhusets
syssloman ytterligare inkommit dels protokoll över en den
6
april 1940 för
rättad laga syn å egendomen, dels ock ett av byggmästaren E. Göransson,
Lund, den 2 maj 1944 avgivet besiktningsutlåtande. I sistnämnda utlåtande
upplyses, bland annat, att av gårdens logbyggnader två (den östra och västra)
uppförts för cirka 100 år sedan samt en (den norra) år 1924. Stallbyggnaden
vore uppförd troligen i början av 1900-talet. Vidare uppgives, att östra logen
vore fallfärdig, att å västra logen takbräderna delvis vore ruttna och bygg
naden i övrigt i bristfälligt skick, att taket å norra logen vore bristfälligt och
byggnaden i övrigt otidsenlig samt att stallbyggnadens sparrar, bjälkar och
takbräder vore uppruttna, varjämte takstolarna för närvarande måst provi
soriskt uppställas, då risk för ras förelåge.
Departements-
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att ekonomibyggnaderna å den
<*«/«"• under S:t Lars sjukhus i Lund lydande arrendegården Hunnerup äro i så
dant skick att antingen omfattande och kostbara reparationer inom den när
maste tiden äro erforderliga eller också att helt nya ekonomibyggnader måste
uppföras. Då reparationer å byggnaderna, även om de göras mycket grund
liga och omfattande, likväl icke skulle medföra att byggnaderna bleve tids
enliga, anser jag mig böra tillstyrka att nybyggnad kommer till stånd.
Då det för byggnadsarbetena ursprungligen utarbetade förslaget av bland
andra domänstyrelsen ansetts för stort tilltaget för gårdens behov — särskilt
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
213
i fråga om häststallet och hönshuset — har ett nytt förslag upprättats, vari av domänstyrelsen föreslagna nedskärningar vidtagits. Sistnämnda förslag har godtagits av såväl sjukhusdirektionen som arrendatorn utom såvitt an går häststallet, beträffande vilket de förordat det ursprungliga förslaget. Arrendatorn har gjort gällande, att för av honom bedriven hästavel erfordra des ett stall av den storlek, som upptagits i det ursprungliga förslaget, d. v. s. med plats för
8
uppbundna hästar samt 3 hästar i boxar. I gengäld bär ar
rendatorn förklarat sig villig att intill ett belopp av 5 000 kronor ersätta stats verket de av förslaget i denna del föranledda merkostnaderna. Enligt vad medicinalstyrelsen uppgivit belöpa sig nämnda merkostnader till ett belopp av 7 000 å
8
000 kronor.
För egen del synes mig utredningen giva vid handen, att byggnadernas utförande enligt det senast utarbetade förslaget skulle fullt motsvara det nor mala behovet av ekonomibyggnader å ett jordbruk av den storleksordning, varom här är fråga. Emellertid vill jag ej motsätta mig att häststallet utökas på sätt direktionen och arrendatorn föreslagit, under förutsättning att arren datorn bestrider hela den härför uppkommande merkostnaden. Det torde få ankomma å medicinalstyrelsen att efter samråd med byggnadsstyrelsen se dermera bestämma det belopp, som arrendatorn sålunda har att erlägga.
Vad angår kostnaderna för de föreslagna byggnaderna anser jag mig böra godtaga medicinalstyrelsens beräkningar, enligt vilka desamma skulle upp gå till ett belopp av 115 000 kronor vid byggnadernas uppförande med trä bjälklag. Med frånräknande av det belopp som arrendatorn har att erlägga, cirka 7 000 kronor, skulle för byggnadsföretaget behöva anvisas 108 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.
Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukh us i Lund.
Medicinalstyrelsen har hos investeringsutredningen anmält, att behov före- låge av ytterligare personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund, samt före slagit, att ett belopp av 75 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.
Rörande nämnda behov har i en från medicinalstyrelsen den 24 april 1944 inkommen promemoria anförts, att vid sjukhuset funnes anställda samman lagt 139 manliga befattningshavare. Familjebostäder kunde emellertid en dast tillhandahållas 16 av dessa. Då tillgången på lämpliga småbostäder i Lund vore obetydligt, hade ock krav på ökat anial lägenheter örn 2 rum och kök sedan länge förelegat. Då styrelsen upptagit ett belopp av 75 000 kronor till uppförande av ytterligare bostäder för personal vid sjukhuset, hade sty relsen utgått ifrån alt två dubbelhus om vardera två lägenheter av ungefär den typ, som funnes vid Sidsjöns sjukhus, skulle uppföras.
I enlighet med medicinalstyrelsens förslag har investeringsutredningen hemställt, att för ändamålet ett anslag å 75 000 kronor måtte upptagas å all män beredskapsstat för budgetåret 1944/45.
Enligt vad från medicinalstyrelsen under hand upplysts är vid Vipeholms
Departements
sjukhus antalet familjebostäder i förhållande till sjukhusets manliga perso- cltefen■
214
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
nal avsevärt mindre än antalet familjebostäder vid övriga statliga sinnessjuk
hus. Med hänsyn härtill och då tillgången på lämpliga lägenheter i Lund för
närvarande är mycket knapp tillstyrker jag medicinalstyrelsens förslag om
uppförande vid sjukhuset av ytterligare två bostadshus av ungefär den typ,
som uppförts vid Sidsjöns sjukhus, rymmande ettvart två lägenheter om två
rum och kök. Emot de av medicinalstyrelsen härför beräknade kostnaderna,
75 000 kronor, vilka äro något lägre än de för bostadshusen vid Sidsjön be
räknade, har jag intet att erinra. Medel för ändamålet torde böra upptagas å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.
Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta
Maria sjukhus i Hälsingborg. I en skrivelse den 11 januari 1944 har
medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande anordnande av en källare för
potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Styrelsen fram
håller, att de nuvarande lokalerna vörö otillräckliga, och att de icke kunde
hållas vid lämplig temperatur, medan de passerades av uppvärmda rör, vilka
icke kunde nöjaktigt isoleras.
Vid medicinalstyrelsens skrivelse fanns fogat en av direktionen för sjuk
huset den 28 september 1943 gjord framställning i ämnet. Den föreslagna käl
laren vore enligt denna avsedd att inrymma lokaler för förvaring av såväl
konserver som potatis. Den borde utföras friliggande och genom kulvertled-
ning vara förbunden med en förut befintlig potatiskällare. Kostnaderna beräk
nades till 28 900 kronor, varav 25 300 kronor för de egentliga byggnadsarbete
na och 3 600 kronor för avlopp, vatten, belysning och ventilation m. m.
I till medicinalstyrelsen ingivna yttranden ha styrelsens arkitekt Hakon
Ahlberg och byggnadsstyrelsen i stort sett lämnat det framlagda förslaget
utan erinran. Byggnadsstyrelsen har dock med åberopande av en av byrå
ingenjören Sten M:son Ståhl upprättad promemoria, vari vissa jämkningar
förordas, funnit de till 28 900 kronor upptagna kostnaderna väl knappt be
räknade.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfort rörande de beräknade kost
naderna har medicinalstyrelsen, efter infordrande av vissa ytterligare upp
lysningar, ansett sig böra höja kostnadssumman med ca 11 procent till 32 000
kronor. Medicinalstyrelsen framhåller till slut, att anordnandet av den nya
källaren lämpligen borde ske i samband med vissa andra för närvarande pågå
ende byggnadsarbeten vid sjukhuset, vilka beräknades komma att fortgå in
på nästa budgetår.
Sedan medicinalstyrelsens förevarande förslag varit föremål för prövning
av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att
för anordnande av ifrågavarande källare å allmän beredskapsstat för bud
getåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag av 32 000 kronor.
Departements-
De brister, sorn vidlåda den vid S:ta Maria sjukhus för närvarande befint-
chefen.
liga källaren för potatis och konserver, anser jag medföra så stora olägenheter,
att anordnandet av en ny källare är motiverat. Mot det genom sjukhusdirek
tionens försorg upprättade förslaget härtill har jag i stort sett intet att erinra.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
215
Med hänsyn till av byggnadsstyrelsen ifrågasatta jämkningar i förslaget, bör dock detsamma, innan arbetena påbörjas, bli föremål för överarbetning. För arbetena torde böra beräknas ett belopp av högst 32 000 kronor, vilket synes böra uppföras å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.
Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus. Växthus vid Källshagens sjukhus. Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus. Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 275 anvisade 1938 års riksdag å beredskaps stat för budgetåret 1938/39 medel för följande ändamål, nämligen till vissa byggnadsarbeten vid S:t Lars sjukhus 76 500 kronor samt till inredning av fest- och samlingssal vid Västra Marks och Salberga sjukhus 50 000 respek tive 40 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för nämnda bygg nadsarbeten får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnats i nämnda pro position s. 153—156.
I proposition till 1939 års lagtima riksdag (nr 256) angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus föreslog Kungl. Maj:t riks dagen att anvisa medel för förenämnda arbeten å riksstaten för budgetåret 1939/40.
I sistnämnda proposition föreslog Kungl. Majit riksdagen vidare att be sluta, att, i enlighet med i propositionen förordade förslag, finge uppföras dels vid Furunäsets sjukhus en ny tvättstuga med desinfektionsanläggning för en beräknad kostnad av högst 35 000 kronor dels ock vid Källshagens sjuk hus ett nytt växthus för en beräknad kostnad av högst 26 500 kronor.
Vad Kungl. Majit sålunda i proposition nr 256 föreslagit bifölls av riks dagen (skr. 413), som under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus anvisade medel för arbetenas utförande. Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att låta utföra dessa arbeten.
Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionan nr 79, bilaga 11, framlagt förslag att vissa icke påbörjade byggnadsarbeten vid statens sin nessjukhus, bl. a. nu ifrågavarande, skulle komma till utförande endast i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gäll de för användning av anslag upptaget å beredskapsstat, förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att här avsedda byggnadsföretag icke finge komma till utförande med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dylikt tillstånd har ej lämnats.
Ifrågavarande byggnadsarbeten ha sedermera varit föremål för prövning av investeringsutredningen, som med hänsyn till de ökade byggnadskostna- derna låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande arbetena. Utredning en bar härvid funnit, att kostnaderna för förenämnda arbeten numera borde beräknas till följande belopp:
216
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
1. Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus ............. kronor 107 000
2
. Växthus vid Källshagens sjukhus
.................................. »
37
000
3. Fest- och samlingssal vid V. Marks sjukhus......................... »
70 000
4. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus ......................... »
56 000
5. Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets
sjukhus ....................................................................................... »
50 000
Summa kronor 320 000.
Utredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bestridande av skillna
den mellan tidigare anvisade medel för de under 1—5 angivna arbetena och
de för arbetena nu beräknade kostnaderna måtte å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 upptagas anslag å respektive 30 500, 10 500, 20 000,
16 000 och 15 000 kronor.
Mot vad investeringsutredningen föreslagit har jag intet att erinra. För
täckande av merkostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten torde an
slag böra anvisas å beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.
Sammanfattning.
I enlighet med det anförda torde för byggnadsarbeten vid statens sinnes
sjukhus medel böra beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande sam
manställning.
Företag
Anslagsgrupp
II
Kronor
Anslagsgrupp
III
Kronor
Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars
sjukhus i Lund ........................................................ ..........................
18 000
Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hun
nerup under S:t Lars sjukhus i Lund..........................................
108 000
Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund
75 000
—
Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta
Maria sjukhus i Hälsingborg..........................................................
32 000
Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund..........
—
30 500
Växthus vid Källshagens sjukhus......................................................
—
10 500
Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus..........................
—
20000
Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus ..................................
—
16 000
Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus
—
15 0C0
Summa
233 000
92 000
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för
budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett anslag
av .......................................................................... kronor 233 000
dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av.............................................................. »
92 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
217
[9.] Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. I
skrivelse
den 31 augusti 1943 har medicinalstyrelsen framhållit, att behov förelåge av
ett flertal nya bostäder för läkare vid statens sinnessjukhus. Styrelsen ytt
rade i samband härmed följande.
Medicinalstyrelsen har redan länge haft uppmärksamheten riktad på det
förhållandet, att bostäderna för de underordnade läkarna vid statens sin
nessjukhus icke äro tillfredsställande. Befordringsmöjligheterna för dessa
läkare äro för närvarande sådana, alt
2
:e läkarna icke hava utsikt att avan
cera till l:e läkare förrän efter uppnådda 40 år, kanske ännu senare. Styrel
sen förmenar, att det under sådana förhållanden icke är försvarligt, att
sjukhusen i ett flertal fall endast tillhandahålla dubbletter åt läkare — där
av många gifta — som ämna fortsätta på banan. Styrelsen har från sjuk
husen infordrat uppgift på behovet av ytterligare familjebostäder, avsedda
för ordinarie och e. o.
2
:e läkare. De inkomna förslagen har medicinalsty
relsen med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett sig böra i viss
mån beskära. Kvar står dock enligt styrelsens förmenande ett behov av 30
nya familjebostäder. Styrelsen anser, att den av statsmakterna senast god
kända bostadstypen med en volym av ca 445 m3, som kommit till utförande
vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och som för närvarande måste beräknas
draga en kostnad av ca 30 000 kronor, utgör en god lösning av nu beröx-da
läkares bostadsfråga. Den sammanlagda kostnaden för dessa bostadshus kan
sålunda beräknas till ca 900 000 kronor, ett kapital, som väsentligen förrän
tas genom hyror. Enligt medicinalstyrelsens åsikt bör genomförandet av
ifrågavarande byggnadsplan ske under en tidrymd av fem år.
Under hänvisning härtill hemställde medicinalstyrelsen om anvisande av
ett belopp av 180
000
kronor för uppförande av läkarbostäder vid statens
sinnessjukhus.
Frågan om anvisande av medel för läkarbostäder vid statens sinnessjuk
hus har sedermera varit föremål för prövning av invesieringsutredningen,
som i sitt betänkande föreslagit, att för uppförande av läkarbostad vid Sund
by, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus å all
män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 200 000
kronor.
Då de läkare som numera tjänstgöra som andre läkare vid statens sin
nessjukhus i stor utsträckning äro gifta och ha bildat familj, har medicinal
styrelsen ansett behov för dessa läkare föreligga av ett 30-tal nya familje
bostäder, vilka styrelsen ansett böra komma till utförande under en tidrymd
av fem år. Kostnaderna härför lia av styrelsen uppskattats till cirka 900 000
kronor, varvid styrelsen räknat med att bostäderna skulle bliva av samma
typ, som kommit till utförande vid Sidsjöns sjukhus.
Utan att taga ställning lill det av medicinalstyrelsen framlagda byggnads-
programmet i dess helhet anser jag mig böra tillstyrka, att i enlighet med
vad investeringsutredningen föreslagit medel nu beräknas för uppförande
av läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och
Säters sjukhus. Utredningen har uppskattat det härför erforderliga medels
behovet till 200 000 kronor, varemot intet synes vara att erinra. Anslag för
Departements -
chefen.
ändamålet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
218
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
att till Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes
sjukhus å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av........................................ kronor
200
000
.
Statens utlåningsfonder.
[10.]
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med
äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bi
drag till inrättande av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be
medlade, barnrika familjer å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................................................. kronor 15
000
000
;
dels ock till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av kronor 15 000 000.
[11.] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Un
der åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av
anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främ
jande av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av............................ kronor
8
000 000;
dels ock till Lånefonden för främjande av bostadsbyggan
de på landsbygden å allmän beredskapsstat III för budget
året 1944/45 uppföra ett anslag av........... kronor 10 000 000.
Fonden för låneunderstöd.
[12.]
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Under åberopande
av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensio
närshem får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
219
dels till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av..........................................................kronor 80
000 000
,
dels ock till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksam het å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av ................................ kronor
20 000 000
.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
[13.] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensio närshem får jag hemställa, att kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till Tilläggslön till viss bostadsbyggnadsverksamhet å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av................. ................................. ...... kronor 3 000 000,
dels ock till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksam het å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 upp föra ett anslag av ......................................... kronor 9 000 000.
[14.]
Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.
Under
åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av an slag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främ jande av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar bostäder å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av.................................... kronor
2 000 000
,
dels ock till Lån för uppförande och förbättring av lant arbetarbostäder å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av................... kronor 3 000 000.
[15.]
Lån för bostadsförbättringsverksamhet.
Under åberopande av vad
jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskaps stat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å allmän be redskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av ....................................................................... kronor 5 000 000,
dels ock till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å all män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .......................................................... kronor 7 000 000.
220
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
[16.]
Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler.
Under åbero
pande av vad jag denna dag anfört i samband med framläggande av förslag
om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag under femte huvudtiteln
till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av ................................................. kronor
2
000
000
.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
221
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19b4.
N ärvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/ 45 samt anför därvid följande.
Statens affärsverksfonder.
A. Postverket.
[l.J Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Om- och tillbyggnad
av
posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i
Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset t Luleå.
Till byggnader för postverkets räkning hava å kapitalbudgeten för budget året 1944/45 anvisats tillhopa 5 616 000 kronor.
lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga
8
, jfr betänkandet
s.
37—49 och 205—206) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa bud getår måtte upptagas förenämnda sex byggnadsföretag, kostnadsberäknade till sammanlagt 2 560 000 kronor.
Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
222
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
att å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra följande anslag, nämligen
Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm kronor 750 000
Örn- och tillbyggnad av posthuset i Lin
köping .............................................................. »
200
000
Posthusbyggnad i Huskvarna ........................ »
375 000
Posthusbyggnad i Skellefteå.......................... »
875 000
Posthusbyggnad i Stomman ....................... »
180 000
Ombyggnad av posthuset i Luleå...................
»
180 000.
[2.]
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Till detta ändamål
har Kungl. Majit i propositionen nr 155 till årets riksdag föreslagit anvi
sande av 3 700 000 kronor, varav 1 720 000 kronor till motorfordon, gengas-
aggregat och elektriska plattformsvagnar.
Investeringsutredningen upptager i sitt betänkande (Bilaga
8
, jfr betän
kandet s. 36—37 och 205—206) ersättningsanskaffning av inventarier till ett
belopp av 1 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven. Anskaffningen
avser huvudsakligen motorfordon och elektriska plattformsvagnar.
Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten å all
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ......................................................... kronor
1
000
000
.
B. Telegrafverket.
[3.] Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg. Telefonstationsbyggnad i Salt
sjöbaden. Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm. Telefonstationsbyggnad i
Enköping. Telefonstationsbyggnad i Katrineholm. Telefonstationsbyggnad i
Värnamo. Telefonstationsbyggnad i Borgholm. Telefon- och överdragssta-
tionsbyggnad i Vimmerby. Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet
i Västervik. Telefonstationsbyggnad i Ystad. Telefonstationsbyggnad i Klip
pan. Telefonstationsbyggnad i Skara. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Te
lefonstationsbyggnad i Sunne. Telefonstationsbyggnad i Arboga. Tillbyggnad
av telegrafverkets stationsfastighet i Ljusdal. Telefonstationsbyggnad i Sol
lefteå. Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn. Förråds-, garage- och
verkstadsbyggnad i Norrköping. Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i
Örebro. Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle. Förråds- och kon
torsbyggnad i Västanfors.
Till stations- och förrådsbyggnader
för telegraf-
verket hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats sammanlagt
1 570 000 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 9, jfr betänkandet
s. 54—68 och 206—207) upptagit rubricerade 22 byggnadsföretag såsom in-
vesteringsreserv för telegrafverkets byggnader. Den sammanlagda byggnads-
kostnaden har beräknats till 7 050 000 kronor.
Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke
något att erinra.
Av byggnadsföretagen synas telefonstationsbyggnadema i Gustavsberg,
Saltsjöbaden och Värnamo vara av den art, att de böra upptagas å bered
skapsstat II.
Med biträdande av investeringsutredningens förslag hemställer jag alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
ligen
dels å allmän beredskapsstat II
Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg ,.... kronor 270 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
223
Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden ....
»
25 000
Telefonstationsbyggnad i Värnamo ......... »
315 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm ....
»
110 000
Telefonstationsbyggnad i Enköping ......... »
315 000
Telefonstationsbyggnad i Katrineholm ....
»
360 000
Telefonstationsbyggnad i Borgholm ......... »
300 000
Telefon- och överdragsstationsbyggnad i
Vimmerby ..................................................... »
315 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas-
tighet i Västervik ......................................... »
225 000
Telefonstationsbyggnad
i Ystad ............. »
440 000
Telefonstationsbyggnad
i Klippan........... »
475 000
Telefonstationsbyggnad
i Skara ............. »
425 000
Telefonstationsbyggnad
i Hagfors ........... »
370 000
T elefonstationsbyggnad
i Sunne............. »
300 000
Telefonstationsbyggnad
i Arboga ........... »
310 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas-
tighet i Ljusdal ............................................. »
100 000
Telefonstationsbyggnad i Sollefteå ......... »
375 000
Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäs
hamn .............................................................. »
500 000
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i
Norrköping ..................................................... »
420 000
224
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i
Örebro .............................................................. kronor 420 000
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i
Gävle.................................................................. »
420 000
Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors »
260 000.
[4.]
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Ersätt
ningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Till fortsatt utveckling
av
statens
telefon- och telegrafväsende hava å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats
40 050 000 kronor. Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 155 till årets
riksdag föreslagit anvisande av 19 950 000 kronor för ersättningsanskaff
ningar och förnyelsearbeten.
I sitt betänkande (Bilaga 9, jfr s. 52—54 och 206—207) upptager investe
ring sutredning en arbeten av här ifrågavarande slag till ett sammanlagt be
lopp av 14 400 000 kronor.
Av dessa arbeten torde i enlighet med investeringsutredningens förslag föl
jande böra med här angivna belopp bekostas med telegrafverkets drift
medel :
Kronor
Allmänna fortskridande arbeten .......................................................... 4 000 000
Linje- och nätarbeten ............................................................................... 1 000 000
Nya landskablar ....................................................................................... 900 000
Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifieringar...........
400 000
Summa kronor
6
300 000
Beträffande disposition av telegrafverkets driftmedel för angivna ändamål
torde Kungl. Maj :t i förekommande fall böra meddela beslut genom faststäl
lande av tillägg till telegrafverkets ordinarie driftkostnadsstater.
Återstående arbeten belöpa sig till
8
100
000
kronor. I anslutning till grun
derna för den i år genomförda omläggningen av kapitalbudgeten torde i
anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och te
legrafväsende böra inräknas ett belopp av 1 500 000 kronor, som av
investeringsutredningen hänförts till ersättningsanskaffningar och förnyelse
arbeten.
Med anslaget till fortsatt utveckling av stålens telegraf- och telefonväsende
skulle då bestridas följande arbeten, nämligen
Kronor
Linje- och nätarbeten ............................................................................... 1 300 000
Nya landskablar ....................................................................................... 2 500 000
Ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan ..
300 000
Summa kronor 4 100 000
Arbetet med den nya rikskabeln, vilket sammanhänger med västeråsbanans
elektrifiering, varom jag framlägger förslag senare i dag, bör upptagas å be-
redskapsstat II. övriga arbeten torde böra hänföras till beredskapsstat lil.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
225
Anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbe ten kommer vid detta ståndpunktstagande att omfatta allenast arbeten med förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för en beräknad kostnad av 4 000 000 kronor. Sistnämnda arbeten böra upptagas å beredskapsstat lil.
Med nu angivna, av budgettekniska skäl betingade jämkningar biträder jag investeringsutredningens förslag i förevarande delar och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm ligen
dels å allmän beredskapsstat II Fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende .......................................... kronor 300 000
dels ock å allmän beredskapsstat III Fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende ............................................. » 3 800 000 Ersättningsanskaffningar och förnyelsear
beten .................................................................. » 4 000000.
C. Statens järnvägar.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (s. 92) medtagit ett antal fö retag avsedda att bekostas av underhållsmedel. Dessa arbeten hava förteck nats i Bilaga 10 till betänkandet under rubriken Driftkostnadsstaten och be räknas draga en sammanlagd kostnad av 4 600 000 kronor.
Beträffande disposition av medel för angivna ändamål torde Kungl. Majit i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande av tillägg till de ordinarie driftkostnadsstaterna.
I investeringsreserven har utredningen upptagit ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Härav belöpa sig arbeten för 18 440 000 kronor på investeringar, till vilka medel fö reslås anvisade jämväl under annan anslagsrubrik å beredskapsstaten. I det följande har sistnämnda belopp, vilket enligt tidigare gällande regler bort anvisas av förnyelsefondsmedel, uppdelats på de särskilda ändamålen och in räknats i respektive anslag. Det för ersättningsanskaffningar och förnyelse arbeten erforderliga anslaget har i överensstämmelse härmed minskats till 6 285 000 kronor.
Jag övergår nu till behandlingen av de olika anslagsposterna.
Milana till riksdagens protokoll 1911. I sami. Nr 281.
15
226
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar.
Bangårdar.
[5.]
Spåranordningar. Gångbroar och gångtunnlar.
Vissa bangårdsarbe-
ten. Tegelbackens reglering.
Till gångbroar och gångtunnlar hava å kapital
budgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 150 000 kronor. I övrigt hava an
slag till förevarande ändamål icke anvisats eller äskats
för
nästa budgetår.
lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 70—75 och 207—209) under rubrikerna Gångbroar och gångtunnlar, Ban-
gårdsombyggnader och spårutvidgningar m. m., Arbeten avseende plattfor
mar, lastkajer, vägar, plattformstak m. m., Diverse arbeten samt Tegelbac
ken reglering upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 9 800 000 kronor.
En specifikation av arbetena återfinnes i bilagan 10 (nr 1—29 och 66—69).
Medel till de bland dessa arbeten upptagna nya stationshusen i Stuvsta och
Floby (nr 1 och 22) böra anvisas under anslagsrubriken Husbyggnader med
100 000 kronor respektive 200 000 kronor. Härigenom minskas anslagsbeho
vet under förevarande rubriker med motsvarande belopp till sammanlagt
9 500 000 kronor.
Efter närmare prövning av investeringsutredningens förslag har jag fun
nit arbetena böra fördelas å beredskapsstat II och III enligt följande sam
manställning (siffrorna inom parentes hänvisa till motsvarande nummer i
tabellbilagan 10 till betänkandet).
Allmän
beredskaps
stat II
kronor
1. Spåranordningar [8—21, 22 (delvis), 23—27] .... 2 400 000
2. Gångbroar och gångtunnlar [1 (delvis), 2—7] ..
3. Vissa bangårdsarbeten [28, 29, 66—68] ...............
4.
Tegelbackens reglering [69] .................................... 1 000 000
Summa kronor 3 400000
6 100 000.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
ligen
dels
å allmän beredskapsstat II
Spåranordningar
.............................................. kronor 2
400 000
Tegelbackens reglering
.................................... »
1
000 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III
Spåranordningar
................................................. > 3
200 000
Gångbroar och gångtunnlar
............................ »
1 500 000
Vissa bangårdsarbeten
.................................... »
1
400 000.
Allmän
beredskaps
stat lil
kronor
3 200 000
1 500 000
1 400 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
227
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.
[0.] Fortsatt anläggning av dubbelspår. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund. Linjeomläggningar. Anordnande av nya grusgropar.
Å kapital
budgeten för budgetåret 1944/45 hava anvisats till Fortsatt anläggning av dubbelspår 14 000 000 kronor och till Ny godstågsförbindelse i Göteborg 1 200 000 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet s. 75—80 och 207—209) upptagit arbeten hänförliga till dubbelspårsbyggna der och linjeomläggningar för sammanlagt 28 485 000 kronor.
Av sagda belopp hänföra sig 23 000 000 kronor till fortsatt anläggning av dubbelspår. Härav torde 1 500 000 kronor böra anvisas å beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av dubbelspårsarbeten å bandelen Alby— Ånge—Bräcke, därest arbetsmarknadsläget det medgiver eller påkallar. I övrigt synas medel till de i investeringsreserven upptagna arbetena av detta slag böra anvisas å beredskapsstat lil.
Den föreslagna nya tunneln mellan Tomteboda och Hagalund synes vara av den angelägenhetsgrad, att den bör upptagas å beredskapsstat II. Anslag till linjeomläggningar och anordnande av nya grusgropar torde böra anvisas
å
beredskapsstat III med 3 475 000 kronor respektive 350 000 kronor. Me del för återstående behov — dessa avse dränerings- m. fl. arbeten — torde böra anvisas under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm ligen
dels å allmän beredskapsstat II Fortsatt anläggning av dubbelspår .... kronor 1 500 000 Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga
lund .............................................................. » 1 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat III Fortsatt anläggning av dubbelspår........... » 21 500 000 Linjeomläggningar .................................... » 3 475 000 Anordnande av nya grusgropar............... » 350 000.
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.
[7.]
Diverse åtgärder för spårförstärkning.
För detta ändamål
hava &
kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 200 000 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 80 och 209) upptagit ytterligare sådana arbeten för 2 000 000 kronor.
Jag har icke något att invända mot utredningens förslag. Anslag torde
228
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
böra anvisas med 1 000 000 kronor på beredskapsstat II och med ett lika
stort belopp å beredskapsstat III.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budget
året 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels
å allmän beredskapsstat II ........... kronor 1 000 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III ..
»
1 000 000.
Skenfria vägkorsningar m. m.
[8.]
Skenfria vägkorsningar
m.
m.
Å kapitalbudgeten
för budgetåret
1944/45 hava till detta ändamål anvisats 200 000 kronor.
Investeringsutredningen
har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81 och 209)
föreslagit, att enahanda belopp upptages å allmän beredskapsstat.
Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till
Skenfria vägkorsningar m. m.
å allmän beredskaps-
i;.; >!'! stat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
•,< >;• ■
anslag av............................................................... kronor 200 000.
Husbyggnader.
[9.]
Bostadshus. Stationshus m. m.
Investeringsutredningen
har i sitt be
tänkande (Bilaga 10, jfr s. 70—75 och 209) under rubrikerna Uppförande av
nya bostadshus och Förbättring av byggnadsbeståndet i fråga örn stationshus,
överliggningshus, lokstallar och driftverkstäder m. m. upptagit investerings
objekt för sammanlagt 7 200 000 kronor. En specifikation av arbetena åter
finnes i tabellbilagan 10 till betänkandet (nr 30 och 33—65). Såsom jag i det
föregående anfört torde jämväl anslag till nya stationshus i Stuvsta och Floby
böra anvisas i förevarande sammanhang med 100 000 kronor respektive
200 000 kronor.
Å beredskapsstat II torde böra uppföras ett belopp av 100 000 kronor, av
seende det i specifikationen under nr 30 upptagna byggnadsföretaget. Återstå
ende belopp bör upptagas å beredskapsstat III.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
ligen
dels
å allmän beredskapsstat II
Bostadshus
..................................................... kronor 100 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III
Stationshus m. m
................................................. >
7 400 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
229
Telefonanläggningar m. m.
[10.]
Telefonanläggningar och kabelarbeten.
Å kapitalbudgeten för bud
getåret 1944/45 hava till detta ändamål anvisats 2 040 000 kronor.
Investeringsutredningen
Elektrisk tågdrift.
209) upptagit telefonanläggningar för 1 200 000 kronor.
Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke något att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Telefonanläggningar och kabelarbeten
å allmän be
redskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 1 200 000.
[11.] Anläggningar för elektrisk tågdrift.
Till förevarande
ändamål hava
å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisats 6 100 000 kronor.
I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 82—83 och 209) har
investeringsutred
ningen
föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas ytterligare an
läggningar för elektrisk tågdrift för en beräknad kostnad av 3 625 000 kronor.
Jag har icke något att erinra mot utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Anläggningar för elektrisk tågdrift
å allmän bered
skapsstat III för budgetåret 1944/45 upp föra ett anslag av ......................................... kronor 3 625 000.
Anläggningar vid huvudverkstäder.
[12.]
Ny marketentcribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro.
Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs.
Å kapitalbudgeten
för
nästa bud
getår har anvisats ett anslag av 330 000 kronor till ombyggnad av huvudverk staden i örebro.
Investeringsutredningen
har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 83—84 och
209) föreslagit, att här ifrågavarande tre byggnadsföretag måtte upptagas å allmän beredskapsstat. Anläggningskostnaderna hava beräknats till 150 000 kronor för marketenteribyggnaden i Notviken, 225 000 kronor för magasins byggnaden i örebro och 100 000 kronor för tillbyggnaden av vagnverksta den i Bollnäs.
Jag biträder investeringsutredningens förslag. Av byggnadsföretagen synes marketenteribyggnaden i Notviken vara av den art, att den bör upptagas å allmän beredskapsstat II.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
230
Kungt. Maj.ts proposition nr 281.
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
ligen
dels
å allmän beredskapsstat II
Ny marketenteribyggnad i Notviken
........... kronor 150 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III
Magasinsbyggnad i örebro
............................ »
225000
Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs .
.
»
100 000.
Elektrifiering.
[13.]
Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med Lands
krona—Billeberga. Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—
Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bi
linjer.
Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till elektrifiering
av
linjen Östersund—Storlien anvisats 8 500 000 kronor.
lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 84—89 och
209) upptagit två elektrifieringsarbeten, nämligen dels å linjerna Lund—
Kävlinge—Landskrona och Landskrona—Billeberga, dels å linjen Varberg—
Borås—Herrljunga—-Uddevalla. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräk
nats till 6 000 000 kronor respektive 28 030 000 kronor, av vilka belopp hela
det förstnämnda och 12 000 000 kronor av det sistnämnda beräknas falla på
budgetåret 1944/45. Vidare hava upptagits vissa för en blivande elektrifering
erforderliga banförbättringsarbeten å ostkustbanan med bilinjer, vilka arbeten
kunna utföras före och fristående från elektrifieringen. Sistnämnda arbeten
beräknas draga en kostnad av 5 000 000 kronor.
Utredningen har härvid utgått från att anslag för elektrifiering av linjen
Stockholm (Tomteboda)—Tillberga—Köping skulle komma att äskas såsom
ordinarie investeringsanslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår. Förslag
härom framlägger jag senare denna dag. Anslaget till förberedande arbeten
för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer torde böra hänföras till be
redskapsstat II.
Mot investeringsutredningens nu förevarande förslag bär jag intet att erin
ra. Under nästföljande punkt upptager jag fråga om upptagande å beredskaps-
staten av anslag till vissa förberedande arbeten för ytterligare ett elektrifie-
ringsföretag.
Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,
näm
ligen
dels å allmän beredskapsstat II
Förberedande arbeten för elektrifiering
av ostkustbanan med bilinjer................... kronor 5 000 000;
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
231
dels ock å allmän beredskapsstat III Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge
—Landskrona med Landskrona—Bille
berga .......................................................... kronor 6 000 000 Elektrifiering av linjen Varberg—Borås
—Herrljunga—Uddevalla ...................... » 12 000 000
[14.] Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Ström stad med Smedberg—Lysekil. I
skrivelse den
30
augusti
1943 med uppgifter
å investeringsobjekt vid statens järnvägar för budgetåren 1944/45—1946/47, vilken skrivelse legat till grund för investeringsutredningens arbete med
urval
av företag för investeringsreserven i vad avser statens järnvägar,
har
järnvägs
styrelsen
bland banelektrifieringsarbeten medtagit,
förutom vissa linjer i
Skåne och linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, jämväl bland andra linjen Uddevalla—Strömstad med bilinjen till Lysekil. Järnvägssty relsen, som utgått från att sistnämnda elektrifieringsarbete skulle utgöra en direkt fortsättning av elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Uddevalla, hade i skrivelsen förutsatt att elektrifieringsarbetena å linjen Uddevalla— Strömstad med Smedberg—Lysekil skulle kunna påbörjas
under budgetåret
1946/47.
Investeringsutredningen
har sedermera i sitt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1944/45 medtagit de under föregående punkt omförmälda två banelektrifieringsarbetena ävensom vissa förberedande arbeten för elektri fiering av ostkustbanan. Sistnämnda arbeten hava i utredningens betänkande
(s. 88—89) motiverats med hänsyn särskilt till de speciella arbetsmarknads-
förhållandena inom Västernorrlands län och angränsande områden.
I
utred
ningens investeringsplan har däremot icke medtagits elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Detta torde sammanhänga med att arbetena, i anslutning till vad av järnvägsstyrelsen angivits, ansetts icke böra påbörjas förrän under budgetåret 1945/46.
I
skrivelse, som inkommit till kommunikationsdepartementet den
20 april
1944, hava
delegerade för representanter från vissa kommuner i
norra Bo
huslän
hemställt, att proposition örn omedelbart genomförande av elektri
fiering av bandelen Uddevalla—-Strömstad med Smedberg—Lysekil
måtte
snarast föreläggas riksdagen. Sedermera hava de delegerade i skrivelse den 25 april 1944 hemställt, att vissa för en blivande elektrifiering av nämnda bandelar erforderliga banförbättringsarbeten måtte få utföras före och fristå ende från elektrifieringen.
De delegerade hava framhållit, bland annat, att behovet av elektrifiering av ifrågavarande banor vore mycket stort samt att arbetena syntes lämpa sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt. I sistnämnda avseende hava de delegerade särskilt anfört följande.
Bohuslän har haft, bär och väntar vid fredskrisen ytterligare betydande arbetslöshet. Stora delar av den arbetslösa befolkningen hava under de gång na krisåren baft sin sysselsättning å annan ort, såsom befästningsarbetare,
232
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
skogsarbetare och ersättare för industriarbetare o. s. v. Vid fredskrisen, då
ett återförande av denna arbetskraft till Bohuslän sannolikt måste ske, kom
ma stora svårigheter att uppstå, när det gäller att skaffa arbetstillfällen för
denna befolkning. Då skulle det ur både sociala och ekonomiska synpunkter
vara av utomordentligt stort värde, om vederbörande kunde sysselsättas i
hemorten.
Beträffande innehållet i övrigt i de delegerades skrivelser torde jag få hän
visa till handlingarna.
Järnvägsstyrelsen
har den 2 maj 1944 avgivit utlåtande över sistberörda
båda framställningar. Efter att hava redogjort för sitt i det föregående be
rörda förslag om elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smed
berg—Lysekil anför styrelsen.
Järnvägsstyrelsen anser fortfarande, att sagda elektrifieringsarbete har sitt
berättigande som investeringsobjekt men att arbetet i sin helhet lämpligen
bör ansluta sig till elektrifiering av linjen Herrljunga—Uddevalla. Örn ur
synpunkten av önskvärda arbetsobjekt för motverkande av en befarad ar
betslöshet vissa förberedande banförstärkningsarbeten anses böra komma till
utförande före de egentliga elektrifieringsarbetena, så är från järnvägsstyrel
sens sida häremot intet att erinra. Då det emellertid härvid torde bliva fråga
om arbeten, avseende att närmast motverka en lokal arbetslöshet, och örn
arbeten, vilka kunna igångsättas efter kort varsel, böra förberedelserna be
gränsas till rena grovarbeten såsom terrasserings- och sprängningsarbeten
eller dylikt. Kostnaderna för arbeten av detta slag å berörda bansträckor
torde komma att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, räknat efter nuvarande
prisläge.
Departements-
I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att en elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör ansluta sig till elektri
fieringen av linjen Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn härtill och under
beaktande jämväl av materialförsörjningssvårigheterna samt övriga på frå
gan inverkande förhållanden anser jag mig icke nu kunna förorda, att an
slag till elektrifiering av förstnämnda linjer äskas för budgetåret 1944/45.
Däremot synas mig skäl liknande dem, som av investeringsutredningen an
förts i fråga om förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan
(betänkandet s. 88—89), kunna åberopas för upptagande å beredskapsstat
av medel till förberedande arbeten för elektrifiering av ifrågavarande järn
vägslinjer i norra Bohuslän. I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att
förberedelserna böra begränsas till rena grovarbeten för en sammanlagd kost
nad av 1 500 000 kronor. Anslaget bör uppföras å beredskapsstat II.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil
å allmän be
redskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ...................................................................... kronor 1 500 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
233
v» Försvarsberedskap.
[15.] Försvarsberedskap vid statens järnvägar.
Under förevarande
rubrik
hava å kapitalbudgeten för nästa budgetår till olika ändamål anvisats sam manlagt 8 780 000 kronor (propositionen nr 79, riksdagens skrivelse
nr 186).
Ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om anvisande av medel för an skaffning av ånglok har icke föranlett annan åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnats till investeringsutredningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.
Investeringsutredningen
har nu i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkan
det s. 89 och 209) upptagit sistnämnda förslag och hemställt om anvisande å beredskapsstat av 3 750 000 kronor till anskaffning av ånglok.
Jag biträder utredningens framställning och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Försvarsberedskap vid statens järnvägar
å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an slag av .............................................................. kronor 3 750 000.
Oförutsedda och mindre arbeten.
[16.] Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Till före
varande ändamål hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45
anvisats
1 500 000 kronor.
Investeringsutredningen
har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209)
föreslagit, att å beredskapsstat måtte upptagas 500 000 kronor såsom disposi tionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten.
Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att såsom
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre ar
beten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av........................................ kronor 500 000.
Rullande materiel.
[17.]
Rullande materiel.
Å kapitalbudgeten för nästa budgetår hava
an
visats anslag örn sammanlagt 26 060 000 kronor till rullande materiel av olika slag.
I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209) har
investeringsutredningen
förordat, att anskaffning av rullande materiel av alla slag måtte få ingå i in- vesteringsreserven till ett belopp av 35 000 000 kronor.
234
Kungl. Majlis proposition nr 281.
Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Anslag torde böra
upptagas på beredskapsstat II och III med respektive 12 000 000 och
23 000 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Rullande materiel
för budgetåret 1944/45 uppfora
följande anslag, nämligen
dels
å allmän beredskapsstat II...........kronor 12 000 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III »
23 000 000.
Automobiltrafik.
[18.] Garage- och verkstadsbyggnader.
Under hänvisning till vad
investe
ring sutredning en
i denna del anfört och föreslagit i sitt betänkande (Bilaga
10, jfr s. 90—91 och 209) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen
att till
Garage- och verkstadsbyggnader
å allmän bered
skapsstat III för budgetåret 1944/45 upp
föra ett anslag av ......................................... kronor 1 210 000.
Ersättningsanskaffningar och förnyelse-]
arbeten.
[19.] Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. I propositionen nr
155 till årets riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till föreva
rande ändamål anvisa 29 640 000 kronor å kapitalbudgeten för
nästa
bud
getår.
Investeringsutredningen
har, såsom förut nämnts, i investeringsreserven
upptagit ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens järnvägar
till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Omfattningen av dessa ar
beten framgår av tabellbilagan 10 (kolumn 7) till utredningens betänkande.
Efter den omräkning av anslagen, som verkställts i det föregående, återstår
under förevarande rubrik en anslagssumma av 6 285 000 kronor (nr 31, 32,
85—87, 92, 128, 172, 174—175).
Efter företagen prövning av de olika arbetenas angelägenhetsgrad har jag
funnit anslagssumman böra fördelas i enlighet med det följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
236
Allmän Allmän beredskaps- beredskaps-
stat II stat III kronor kronor
Förbättring av bostadsbeståndet (31, 32) ............... 1 000 000 1 000 000 Dräneringsarbeten m. m. (85—87) .............................. 660 000 Bangårdsmaskinerier (92) ........................................ 100 000 Anläggningar vid huvudverkstäder, diverse arbeten
(128) 325 000 Bilmateriel (172) .............................................................. 2 000 000 Biljettmaskiner m. m. för biltrafik (174) ..................... 200 000 Inventarier (175) .............................................................. 1000 000
Summa kronor 1 000 000 5 285 000.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
för
budgetåret 1944/45 uppföra följande an slag, nämligen
dels
å allmän beredskapsstat II ........... kronor 1 000 000
dels ock
å allmän beredskapsstat III ..
» 5 285 000.
D. Statens vattenfallsverk.
[20.]
Kraftstation vid Forsmoforsen. Kraftstation vid Hölleforsen. Ett
tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag
m. m.
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk. I
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.
4,
punkterna
40
—42) samt i propositionen nr 93 till årets riksdag har Kungl. Majit fram lagt förslag om anvisande av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till olika kraftstationsbyggen och regleringsföretag med en sammanlagd byggnadskostnad under nästa budgetår av 20 200 000 kronor. Till distribu tionsanläggningar hava å kapilalbudgeten för nästa budgetår anvisats 17 000 000 kronor.
Investeringsutredningen
har i sitt betänkande (Bilaga 12, jfr s. 103—106
och 209—210) föreslagit nya arbeten vid statens vattenfallsverk för samman lagt 14 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven.
Mot de föreslagna arbetenas upptagande å allmän beredskapsstat har jag icke något att erinra. I anslutning till vad investeringsutredningen tillstyrkt förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att vid behov verkställa utbyte av det föreslagna tredje maskinaggregatet vid Stadsforsens kraftsta tion mot annat jämförligt objekt.
236
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Den i betänkandet (s. 100—102) berörda frågan, om och i vad mån er
sättning bör beredas vattenfallsstyrelsen för förluster, som kunna uppkomma
i anledning av anläggningarnas utförande såsom beredskapsarbeten jämte i
samband därmed stående spörsmål upptages till behandling av chefen för fi
nansdepartementet.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 upp
föra följande anslag, nämligen
Kraftstation vid Forsmoforsen..................... kronor 5 000 000
Kraftstation vid Hälleforsen ............................ »
3 000 000
Ett tredje maskinaggregat vid Stadsfor-
sens kraftstation ............................................. »
2 000 000
Mindre utvidgningar av förefintliga kraft-
stationsanläggningar och mindre regle-
ringsföretag m. m............................................ »
1 000 000
Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk .......................................................... »
3 000 000.
Luftfartsfonden.
[21.] Byggande och förbättring
av
flygplatser.
Till förevarande ändamål
hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 2 500 000 kronor.
lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 17, jfr betänkandet
s. 139—142 och 216—217) framlagt en investeringsplan för civila flygplatser,
vilken upptager arbeten för sammanlagt 4 300 000 kronor avsedda att ingå
i den allmänna investeringsreserven.
På sätt utredningen anfört (s. 216—217) torde behovet av nytt anslag för
dessa arbeten kunna begränsas till 2 700 000 kronor.
Jag biträder utredningens förslag, att anslag med sistnämnda belopp upp
tages å allmän beredskapsstat. Anslaget torde lämpligen böra uppföras å all
män beredskapsstat II.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ...................................................................... kronor 2 700 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
237
Statens allmänna fastighetsfond.
[22.]
Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stock
holm.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition fram
lagda förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade riksda
gen för om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stock
holm (Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av
260 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades av bygg
nadsstyrelsen vid tidpunkten för förslagets framläggande till 865 000 kronor
och förutsattes skola fördelas på tre budgetår.
Efter därom i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4
punkten 65) framställt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40
ett anslag för ändamålet av 470 000 kronor. Sammanlagt hava sålunda för
ifrågavarande ändamål anvisats 730 000 kronor
Genom brev den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att byggnads
företaget icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av-
byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.
I enlighet härmed hava för bestridande av kostnader i samband med upp
rättandet av entreprenadhandlingar av anslagen disponerats sammanlagt
46 596 kronor 51 öre. Återstoden av anslagen har numera enligt gällande reg
ler för reservationsanslag reglerats inom riksgäldsfonden.
lnvesteringsutredningen har (bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr
4) föreslagit upptagande i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 av
600 000 kronor av en numera till 1 600 000 kronor beräknad totalkostnad för
byggnadsföretaget.
I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 18 april 1944 meddelat, att från utrikesdepartementet i skrivelse
den 22 februari 1944 framhållits, hurusom departementets personal, sedan
förslag till ombyggnaden uppgjorts, ökats från omkring 100 till omkring 230
personer. För närvarande vore omkring 50 personer placerade i olika annex
till departementet, vilka lokaler förhyrdes för ett sammanlagt årligt hyres
belopp av 26 800 kronor utom värmetillägg.
I anledning av utrikesdepartementets skrivelse har byggnadsstyrelsen an
modat professorn I. Tengbom att i samråd med departementet inkomma med
ett med hänsyn till nu föreliggande behov av arbetsplatser reviderat ombygg-
nadsförslag.
Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse vidare, att styrelsen icke innan
revideringen avslutats kunde med bestämdhet yttra sig därom, huruvida nå
gon mindre höjning av de till omkring 1 600 000 kronor beräknade kostna
derna för byggnadsföretaget kunde visa sig erforderlig.
För arbetenas bedrivande under nästa budgetår har byggnadsstyrelsen,
som vitsordar utrikesdepartementets trängande behov av utvidgade och för
bättrade lokaler, funnit ett anslag av 400 000 kronor erforderligt, därvid sty-
238
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
reisen tagit hänsyn till att byggnadsföretaget beräknas kunna igångsättas ti
digast under hösten 1944.
Departements- Det förslag, sorn upprättats beträffande om- och tillbyggnad av Arvfurstens
Stefen. palats, innefatta!- dels erforderliga restaurerings- och ändringsarbeten inom
palatset, dels ock uppförande av en huvudsakligen för arkivändamål avsedd
tillbyggnad i två våningar jämte bombsäker källare. Behovet av arbetena har
tidigare varit underställt riksdagens prövning, men anvisade anslag hava icke
tagits i anspråk annat än för utarbetande av entreprenadhandlingar, enär
förhållandena hittills icke möjliggjort igångsättande av själva byggnadsar
betena.
Det har icke varit möjligt att nu taga ställning till frågan, i vilken omfatt
ning de i och för sig angelägna restaureringsarbetena i nuvarande läge kunna
komma till utförande. Däremot synes det mig nödvändigt att utökade lokaler
snarast möjligt beredas utrikesdepartementet. Detta synes lämpligen kunna
ske genom uppförande av den planerade tillbyggnaden, som därefter kan
tagas i anspråk antingen omedelbart för arkivändamål eller provisoriskt så
som andra tjänstelokaler.
På sätt byggnadsstyrelsen förordat torde för byggnadsarbetenas påbörjan
de böra anvisas ett anslag av 400 000 kronor. Detta belopp synes böra upp
föras å beredskapsstat II.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm
å allmän beredskapsstat II för budget
året 1944/45 uppföra ett anslag av ............... kronor 400 000.
[23.]
Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län.
Investeringsutred-
ningen
har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr 6) föreslagit
upp
tagande i investeringsreserven för nästa budgetår av påbyggnad av länsresi
denset i Jönköping för en beräknad kostnad av 260 000 kronor.
Med skrivelse den 20 april 1944 har
byggnadsstyrelsen
överlämnat inom
styrelsens utredningsbyrå i april 1943 upprättade ritningar till den av in-
vesteringsutredningen avsedda påbyggnaden av residenset. Påbyggnaden
skulle enligt detta förslag avse en våning. Planen över den föreslagna nya
våningen är å ritningarna endast schematiskt angiven, enär ännu icke av
gjorts, vilka av länsstyrelsens avdelningar som lämpligast borde förläggas
till de nya lokalerna. Av planen framgår emellertid, att inom den nya vå
ningen skulle kunna erhållas omkring 40 nya tjänsterum med en nettogolv
yta av tillhopa omkring 510 kvadratmeter, förlagda utmed ett sammanhäng
ande korridorsystem i direkt trappförbindelse med underliggande våningar.
Planen förutsätter, att tre i byggnadens frontespis belägna, landshövding
ens boställsvåning tillhörande gästrum tagas i anspråk för länsstyrelsens
räkning.
Planen är så utformad, att den kan genomföras i två etapper, den första
Kunni. Maj.ts proposition nr 281.
239
omfattande påbyggnad av den västra, under åren 1922—23 uppförda flygeln, och den andra utförande av motsvarande byggnadsarbeten över länsresiden sets övriga, äldre delar. Kostnaderna för liela påbyggnaden hava av sty relsen beräknats till sammanlagt 260 000 kronor, varav i första etappen 115 000 kronor och i den andra 145 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse, att länsstyrelsen i skrivelse den 5 juni 1943 till byggnadsstyrelsen framhållit, att vissa jämkningar er fordrades i förslaget för att tillgodose landshövdingebostaden med sedvan liga biutrymmen ävensom att en hiss borde anordnas inom västra flygeln. De i första etappen ingående arbetena borde enligt länsstyrelsens mening omedelbart vidtagas för att möjliggöra en ökning av landskontorets lokaler. Andra etappen borde färdigställas i så god tid, att vägförvaltningen kunde inflytta i residenset senast den 1 oktober 1948.
Byggnadsstyrelsen erinrar vidare, att Kungl. Majit genom beslut den 16 juli 1943 bemyndigat styrelsen all taga i anspråk visst belopp av reservations anslaget lill ulredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för verk ställande av utredning rörande anskaffande av ytterligare lokaler för länssty relsen. Denna utredning är. enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar, ännu icke slutförd
1 anslutning härtill anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande. Under utredningens gång har det visat sig, att länsstyrelsens utrymmes- behov ökats i en utsträckning, som icke kunnat förutses vid utarbetandet av det våren 1943 uppgjorda förslaget till påbyggnad av länsresidenset, var för detta behov numera icke helt kan tillgodoses genom utförande av på byggnaden. Till belysande av omfattningen av det aktuella utrymmeskravet kan nämnas, att för närvarande på skilda ställen i staden förhyras lokaler för länsstyrelsens räkning örn 209 kvadratmeter, för vägförvaltningens om 217 kvadratmeter och för landsfogdens om 47 kvadratmeter. Vägförvalt ningen, som disponerar de sålunda förhyrda lokalerna till den 1 oktober 1948, har i dagarna anmält, att ytterligare lokalbehov om 70 kvadratmeters rumsyta föreligger. Man har således för närvarande att räkna med, att för länsstyrelsens och den närstående institutioners behov måste förhyras lokaler med en sammanlagd yta av 543 kvadratmeter, motsvarande en tjänsterumsyta av omkring 475 kvadratmeter. Härtill kommer, alt ytter ligare utrymmesbehov inom kort förväntas uppkomma för länsstyrelsens räkning, till följd bland annat av den ifrågasatta omorganisationen av civil försvaret. Detta ytterligare utrymmesbehov torde preliminärt kunna beräk nas till 125 kvadratmeter. För den ökning av länsstyrelsens lokaler, varav behov föreligger redan nu eller inom närmaste året, skulle sålunda erfordras omkring 600 kvadratmeter. Det torde emellertid kunna förutses, att ytter ligare lokalbehov inom närliggande tid kommer att uppstå, bland annat i samband med vägtrafikens och vägbyggandets anpassning lill fredstid.
Enär såsom nyss framhållits genom den föreslagna påbyggnaden endast skulle kunna utvinnas en nettoyta av 510 kvadratmeter, hava även andra möjligheter måst sökas för tillgodoseende av utrymmesbehoven. Undersök ningar härutinnan pågå för närvarande och hava ännu icke hunnit slut föras. De äro bland annat inriktade på antingen att på lämplig plats uppföra en annexbyggnad åt länsstyrelsen eller att bereda landshövdingen hostad utanför residenset, eventuellt i en särskild nybyggnad, samt bereda utrymme för länsstyrelsen i landshövdingens nuvarande våning. Genom sistnämnda
240
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
anordning skulle kunna utvinnas en nettoyta tjänsterum av cirka 750 kvad
ratmeter. Vidare skulle genom en tillbyggnad i två våningar av länsresidensets
östra flygel kunna erhållas ett rumstillskott av omkring 175 kvadratmeter.
Genom vidtagande av båda dessa åtgärder skulle sålunda kunna utvinnas
en ökning av nettoyta tjänsterum med sammanlagt omkring 900 å 950 kvad
ratmeter, vilket, såvitt man nu kan se, skulle vara tillräckligt för täckande
av länsstyrelsens utrymmesbehov under närmaste år. Därest liela detta till
skott av lokaler icke för närvarande skulle behöva tagas i anspråk för stats
verkets räkning, skulle överblivet utrymme med ekonomisk fördel kunna
uthyras.
Kostnaderna för nybyggnad av landshövdingebostaden, inklusive tomt
kostnad, kunna preliminärt beräknas till 250 000 kronor, omändringsarbe
tena i landshövdingens nuvarande boställsvåning till 100 000 kronor och
tillbyggnaden av flygeln till 100 000 kronor eller sålunda sammanlagt
450 000 kronor. Därest utredningen skulle visa, att den lämpligaste lösningen
vore uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen, komma kostnaderna
för en sådan i vart fall icke att överstiga nämnda belopp.
Byggnadsstyrelsen meddelar, att utredningen rörande länsstyrelsens lokal
frågor beräknades kunna färdigställas inom den närmaste tiden. Då en ut
ökning av länsstyrelsens lokaler ansåges synnerligen brådskande, syntes
medel för ändamålet lämpligen böra vara tillgängliga redan under nästa bud
getår. För att möjliggöra ett genomförande av det mest lämpliga förslaget
syntes anslag för beredande av ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings
län böra anvisas för nästa budgetår med 450 000 kronor. Härom gör bygg
nadsstyrelsen hemställan.
Departements.
Det ökade behov av lokaler, som för länsstyrelsen i Jönköpings län och
chefen.
denna närstående institutioner föreligger eller beräknas uppkomma inom den
närmaste tiden, synes, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, böra föranleda
en omprövning av det tidigare utarbetade förslaget om påbyggnad av läns
residenset med en våning. Såsom möjliga alternativ har styrelsen angivit
uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen samt ianspråktagande av
landshövdingens boställsvåning i residenset jämte tillbyggnad av dess östra
flygel. För genomförande av sistnämnda alternativ finge åt landshövdingen
beredas bostad i en för ändamålet uppförd särskild byggnad. Kostnaden för
denna har preliminärt beräknats till 250 000 kronor, tomtkostnad inräknad.
För egen del kan jag icke taga ställning till förslagen, innan utredningen slut
förts. Denna torde emellertid enligt min mening böra inriktas på att finna
en lösning, som icke nödvändiggör uppförande av en särskild ämbetsbostad
för landshövdingen. Anslag för ökade lokaler för länsstyrelsen bör i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag uppföras med 450 000 kronor, vilket belopp
torde uppföras å allmän beredskapsstat II. Jag förutsätter därvid, att Kungl.
Maj:t skall äga att träffa avgörande i frågan, hur byggnadsfrågan inom ra
men för nämnda anslagsbelopp bör lösas.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av.............................................................. kronor 450 000.
Kungl. May.ts proposition nr
281.
241
[24.]
Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö.
Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag i proposition nr 242 lill 1939 års lagtima riksdag upptog riks dagen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad av landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag å 465 000 kronor.
Genom tillbyggnaden avsågs att tillgodose, förutom länsstyrelsens ökade lo kalbehov, behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret. Detta var då in rymt i huvudpostkontorets byggnad.
I proposition nr 2 till 1941 års riksdag upplystes, att lantmäterikontoret skulle avflytta från posthuset på grund av postverkets behov av ökat utrym me.
I
anledning härav anvisades å tilläggsstat
II
till riksstaten för budget
året 1940/41 under sjätte huvudtiteln till tillbyggnad av landsstatshuset ett reservationsanslag (B) å 555 000 kronor, vari ingick en till följd av kriget framkallad kostnadsökning i förhållande till tidigare beräkning av i runt tal 20 procent. Ritningar till den sålunda ifrågasatta tillbyggnaden hade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1939 utarbetats av länsarkitektkontoret i Malmö.
Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget, vilket är av B-anslags na tur, har icke till någon del tagits i anspråk.
Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 8) upptagit ifrågavarande byggnadsföretag i investeringsreserven med samma belopp som det av 1941 års riksdag anvisade anslaget eller 555 000 kronor.
I anslutning till investeringsutredningens förslag har bgggnadsstgrelsen i skrivelse den 20 april 1944 upptagit förevarande byggnadsfråga och därvid hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 850 000 kro nor för uppförande av tillbyggnader till landsstatshuset i en i förhållande till tidigare förslag icke oväsentligt ökad omfattning.
Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse till en början, att det numera icke ansåges nödvändigt att lantmäterikontoret flyttade från sina nuvarande lokaler, enär postverket fått sitt lokalbehov tillgodosett genom påbyggnad av posthusbyggnaden. Detta förhållande gjorde, att den planerade tillbyggna den kunde helt avses för länsstyrelsens och denna närstående institutioners behov.
Därefter anför byggnadsstyrelsen. Till belysning av detta lokalbehov kan nämnas, att för närvarande för landskontoret, landsfogden, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret för hyras lokaler på skilda ställen i staden med en sammanlagd golvyta av 1 076 kvadratmeter, utan att dessa lokaler ändå äro tillräckliga eller fullt lämp liga för sina ändamål. Härtill kommer, att genom den ifrågasatta omorgani sationen av civilförsvaret ett ytterligare lokalbehov inom kort kan förväntas uppkomma, varjämte vägförvaltningen väntas få ett stegrat behov av ut rymmen, så snart normala förhållanden åter inråda.
Länsarkitektkontoret i Malmö har på byggnadsstyrelsens uppdrag utfört en överarbetning av sitt tidigare avgivna förslag med hänsyn tagen till läns styrelsens utvidgade lokalbehov. Det nya förslaget upptager en utökning av landsstatshuset genom uppförande av två flygelbyggnader örn två våningars höjd. Med utgångspunkt från nu tillämpad utrymmesstandard skulle dessa flygelbyggnader för att motsvara det aktuella behovet givas en längd av 48
liihunq lill riksdagens protokoll 191b. 1 samt. Sr 281.
lii
242
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements-
chejen.
meter. För tillgodoseende av det väntade utrymmesbehovet har emellertid
flyglarnas längd i förslaget angivits till 58 meter. Sålunda uppkomna reserv-
utrymmen kunna, i den mån de icke för tillfället strängt erfordras för läns
styrelsens räkning, upplåtas till andra statliga institutioner eller uthyras.
Lokalerna i landsstatshuset skulle efter tillbyggnaden i huvudsak dispo
neras på så sätt, att landskansliet inrymmes i de två översta våningarna i
huvudbyggnaden samt i en del av andra eller eventuellt första våningen.
Landskontoret skulle erhålla lokaler i återstoden av huvudbyggnaden och i
större delen av den norra flygelbyggnaden, under det att för vägforva!dungen,
länsarkitektkontoret och landsfogden skulle beredas utrymmen i den södra
flygeln, varjämte en vaktmästarbostad skulle förläggas dit.
Byggnadsstyrelsen förklarar sig bestämt anse det vara mera ändamålsenligt
och i längden mera ekonomiskt att i ett sammanhang utbygga flyglarna än
att nu endast tillgodose det aktuella behovet för att sedan, kanske redan inom
ett eller två år, utföra ytterligare tillbyggnad.
Den av styrelsen angivna kostnadssumman, 850 000 kronor, vari ingå kost
naderna för vissa ombyggnadsarbeten inom det nuvarande landsstatshuset,
hava av byggnadsstyrelsen allenast preliminärt beräknats.
Det synes mig uppenbart, att lokalfrågan för länsstyrelsen i Malmöhus län
och vissa länsstyrelsen närstående institutioner bör bringas till en lösning så
snart förhållandena det möjliggöra. Det av byggnadsstyrelsen framlagda för
slaget har i princip icke givit mig anledning till erinran. I detalj kan jag nu
icke taga ståndpunkt till förslaget, som ännu icke föreligger fullt utformat.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förslaget närmare utarbe
tats, fastställa ritningar för företagets utförande.
Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till förevarande byggnads
företag kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande
budgetår, varför nytt anslag för ändamålet nu torde böra anvisas. Detta sy
nes böra upptagas å allmän beredskapsstat II.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö å allmän,
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag:
av ..................................................... ..................... kronor 850 000.
[25.] Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Efter därom i propositio
nen nr 2 till 1941 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen å tilläggs-
stat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av
850 000 kronor till tillbyggnad för länsstyrelsen i Göteborg.
Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadssty
relsen att med anlitande av anslaget låta för en kostnad av högst 695 000-
kronor uppföra tillbyggnaden, vars omfång därvid i besparingssyfte begrän
sades på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igång
sättande aktuella behoven tillgodosågos.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
243
Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbeliov icke kunde tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rö rande ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av sjätte huvudtitelns utredningsanslag.
Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartemen tet nr 9) uppförande i investeringsreserven av ett anslag å 700 000 kronor för ytterligare tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.
I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 20 april 1944 meddelat, att kostnaderna för den fortsatta ut byggnaden numera preliminärt beräknats till 590 000 kronor inklusive mark kostnader. Beräkningarna grundade sig på en av länsarkitektkontoret i Göte borg i samråd med länsstyrelsen uppgjord programutredning, enligt vilken tillbyggnaden skulle förläggas å den nuvarande residenstomten samt å den därtill gränsande, statsverket tillhöriga tomten nr 9 i 53 kvarteret Residenset.
Byggnadsstyrelsen framhåller såsom synnerligen angeläget, att den pla nerade tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste kommer till ut förande med hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov som till det behov av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den närmaste framtiden bland annat därest den planerade omorganisationen av civilförsvaret skulle genomföras.
Vid uppförandet av den tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, vartill
Departements-
1940 års riksdag anvisat medel, kunde hänsyn icke tagas till utrymmesbehovet
chefen.
för den nya statliga vägorganisationen samt för den utökade taxeringsorga- nisationen. Redan dessa utrymmesbehov äro i Göteborgs och Bohus län av den storleksordning, att en tillfredsställande lösning icke torde kunna ernås utan en ny tillbyggnad. Det synes mig lämpligt att denna beräknas även för de ytterligare utrymmesbehov för länsstyrelsen, som kunna beräknas uppkomma under de närmaste åren. Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens förslag. Den besparing av 155 000 kronor, som uppkommit å det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget, kommer icke att stå till förfogande under nästa budgetår. Hela det för byggnadsföretaget erforderliga medelsbehovet torde därför böra täckas genom anvisande av nytt anslag för ändamålet. Beloppet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av ...................................................................... kronor 590 000.
[26.]
Nybyggnad för lantmiitcrikontor och vattendomstol i kvarteret Pal
men i Vänersborg,
Å tilläggstat
II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 har
riksdagen anvisat ett reservationsanslag (B) av 620 000 kronor till nybygg-
244
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
nåd för Iantmäterikontoret i Vänersborg. Byggnaden, som avsetts att uppföras
å norra delen av kvarteret Palmen, har planerats för Iantmäterikontoret, vat
tendomstolen, länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt vissa delar av
länsstyrelsen. Vänersborgs stad har förbundit sig att utan vederlag till staten
avstå den för byggnaden erforderliga tomtmarken under förutsättning att vat
tendomstolens kansli under en tid av omkring 25 år bleve förlagt till staden.
Efter förslag i propositionen 1942: 179, till vilken jag här torde få hänvisa,
anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 till Om- och tillbyggnad av läns
residenset i Vänersborg ett reservationsanslag av 180 000 kronor, varjämte
riksdagen medgav att för samma ändamål finge av nyssnämnda för budget
året 1940/41 anvisade B-anslag tagas i anspråk ett belopp av 330 000 kronor.
Enligt den lösning av byggnadsfrågan, som detta förslag innehar, skulle vid
länsresidenset uppföras två flygelbyggnader, i vilka bland annat länsarkitekt -
kontoret och vägförvaltningen skulle inrymmas, medan nybyggnaden i kvarte
ret Palmen skulle avses endast för lantmäterikontor och vattendomstol. En så
lunda begränsad byggnad beräknades draga en kostnad av 290 000 kronor,
vilket belopp också kvarstår å det för budgetåret 1940/41 anvisade B-ansla-
get å 620 000 kronor. Huvudritningar till nybyggnaden i kvarteret Palmen
äro för närvarande under utarbetande.
Örn- och tillbyggnaden av länsresidenset är för närvarande under utföran
de. För ändamålet hava ställts till byggnadsstyrelsens förfogande dels nyss
nämnda belopp av 180 000 kronor och 330 000 kronor, dels ock 65 000 kro
nor av ett för budgetåret 1943/44 anvisat investeringsanslag. Samtidigt pågå
vissa inredningsarbeten för anordnande inom residenset av lokaler för läns
styrelsens taxeringsavdelning, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen bemyn
digats taga i anspråk 10 000 kronor av sistnämnda anslag ävensom 40 000
kronor av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade
reservationsanslaget till lokaler för taxeringsavdelningar för vissa länssty
relser.
Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22. kommunikationsdepartementet
nr 10) uppförande i investeringsreserven av ett anslag av 350 000 kronor till
nybyggnad av lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen i Vä
nersborg. Enligt vad jag inhämtat bar beloppet avsetts, förutom såsom er
sättning för förenämnda anslagsbelopp av 290 000 kronor, jämväl för att
möjliggöra någon ökning av byggnaden för tillgodoseende av länsstyrelsens
behov.
I skrivelse den 20 april 1944 har nu byggnadsstyrelsen föreslagit, att i
kvarteret Palmen skulle uppföras såväl den tidigare planerade byggnaden för
lantmäterikontor och vattendomstol som ytterligare en byggnad av samma
storlek för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov.
Länsstyrelsen hade, meddelar byggnadsstyrelsen, i skrivelse den 17 april
1944 anmält, att de för vägförvaltningen avsedda lokalerna i flygelbyggnaden
Vore otillräckliga, varför vägförvaltningen måste disponera även de utrym
men, som avsetts för landsfogden. För denne måste således andra lokaler
anskaffas. Härtill komme, framhåller byggnadsstyrelsen, att ytterligare lokal-
Kungl. Martts proposition nr 281-
245
behov torde uppkomma för länsstyrelsens del genom den föreslagna om
organisationen av civilförsvaret. Dessa lokalbehov kunde icke tillgodoses
inom de under uppförande varande flygelbyggnaderna. Med hänsyn härtill
och då ytterligare bebyggelse på residenstomten icke kunde äga runi, syntes
den planerade nybyggnaden i kvarteret Palmen böra utökas till att även om
fatta antingen lokaler för länsstyrelsens eget behov eller lokaler för vägför-
valtningen.
Byggnadsstyrelsen, som funnit sig icke för närvarande böra utarbeta de
taljerade förslagsritningar till den sålunda föreslagna ytterligare bebyggelsen
i kvarteret Palmen, har beräknat kostnaderna för denna till samma belopp
som för den tidigare beslutade byggnaden inom samma kvarter eller till
290 000
kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, afl för den hän
delse vissa lokaler i nybyggnaderna icke omedelbart skulle behöva utnyttjas
för statsverkets räkning, dessa kunde tills vidare uthyras.
Det för uppförande av nybyggnad för vattendomstol och lantmäterikontor
Departement
)-
i kvarteret Palmen i Vänersborg avsedda beloppet av
290 000
kronor av det thelen.
för budgetåret
1940/41
anvisade anslaget lill nybyggnad, för lantmäterikontor
i Vänersborg kommer icke att stå till förfogande efter utgången av inne
varande budgetår. Uppförande av denna byggnad, för vilken huvudritningar
äro under utarbetande, bör enligt min mening komma till stånd så snart
detta med hänsyn till tillgången på material och arbetskraft blir möjligt.
För ändamålet lärer därför böra, i stället för det nämnda anslagsbeloppet, å
allmän beredskapsstat II uppföras ett nytt anslag å samma belopp. Till för
slaget örn uppförande av ytterligare en liknande byggnad avsedd närmast
för länsstyrelsens eller vägförvaltningens behov torde slutlig ställning på ut
redningens nuvarande stadium icke kunna tagas. Med hänsyn till de av
byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag mig emellertid böra föreslå upp
förande av medel för ändamålet å beredskapsstat III.
Hemställan härom gör jag under nästföljande punkt.
Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks
dagen
att till Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol
i kvarteret Palmen i Vänersborg å allmän beredskapsstat II
för budgetåret
1944/45
uppföra ett anslag
av .......................................................................... kronor
290 000.
[27.] Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län.
Under åberopande
av
vad som anförts under nästföregående punkt hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
ali lill Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län å all
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................................................. kronor
290 000.
246
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.
[28.] Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Genom beslut den 21
juni 1940 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att av reservations
anslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. taga i
anspråk visst belopp för verkställande av utredningar i fråga om beredande
av utökade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län ävensom beträffande
uppförande av byggnad för lantmäterikontoret i länet.
Den 26 juni 1940 uppdrog byggnadsstyrelsen åt länsarkitektkontoret i Ma
riestad att verkställa utredningarna. Med skrivelse den 26 september 1942
överlämnade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen ett av länsarkitektkontoret
utarbetat förslag till tillbyggnad av landsstatshuset, innebärande i huvudsak
uppförande av två flygelbyggnader, av vilka den västra skulle inrymma lo
kaler för länsstyrelsen, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret och den
östra lokaler för lantmäterikontoret. I skrivelsen framhöll länsstyrelsen, att
den funne förslaget lämpligt men att det på dåvarande stadium icke vöre
möjligt att med större grad av säkerhet yttra sig om det framtida lokalbe
hovet beträffande särskilt taxerings- och uppbördsväsendet samt vägorgani-
sationen. Sedan förslaget underställts lantmäteristyrelsen, förklarade sig
denna i skrivelse den 9 december 1942 i stort sett icke hava något att erinra
mot förslaget.
Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 11) i investeringsreserven upptagit byggnadsarbeten för ifrågavarande än
damål för en beräknad kostnad av 600 000 kronor.
I skrivelse den 2 april 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt att för budget
året 1944/45 till örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad m. m.
måtte anvisas ett belopp av 1 105 000 kronor, varav 780 000 kronor belöpa
på en för länsstyrelsen avsedd ny flygel till landsstatshuset jämte ändrings
arbeten inom detta samt 325 000 kronor på uppförande av en lantmäterikon-
torsbyggnad.
I sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.
Vid granskning av det av länsstyrelsen år 1942 överlämnade förslaget fann
byggnadsstyrelsen av sparsamhetsskäl en överarbetning av detsamma önsk
värd i syfte att bättre utnyttja de inom den nuvarande byggnaden befintliga
stora rumsenheterna samt förbilliga den för länsstyrelsen föreslagna till
byggnaden.
Med anledning härav utarbetades inom styrelsens utredningsbyrå två al
ternativa förslag till flygelbyggnad med reducerade mått, vilka förslag den
26 november 1942 översändes till länsstyrelsen för yttrande.
Under den tid, som därefter förflutit, hava emellertid främst genom väg-
väsendets förstatligande samt taxeringsväsendets omorganisation och utök
ning uppstått betydande behov av mera utrymme för länsstyrelsen och den
samma närstående institutioner. Därjämte kommer genomförandet av den
ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret att kräva icke obetydliga lo
kalutrymmen, som böra tillgodoses i anslutning till länsstyrelsens lokalför
läggning. Vid ett besök på platsen, som hösten 1943 företogs av en repre
sentant för byggnadsstyrelsen, konstaterades också, att länsstyrelsens lokal
behov måste betecknas såsom synnerligen trängande samt att förhållandena
utvecklats därhän, att den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta minsk
ningen av den för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden icke längre vore
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
247
möjlig. En flygelbyggnad av den av länsarkitekten föreslagna storleken måste tvärtom nu anses för knappt tilltagen, varför en överarbetning av läns arkitektens förslag igångsatts i avsikt att få ett bättre utnyttjande av rums- enheterna inom den nuvarande landsstatsbyggnaden samt en ändamålsenlig avvägning av flygelbyggnadens storlek.
Länsarkitekten har nu till byggnadsstyrelsen inkommit med ett sålunda omarbetat förslag. Enligt förslaget skulle tillbyggnaden av landsstatshuset göras i form av en vinkelrätt mot gatan förlagd flygelbyggnad av två vå ningars höjd och direkt förbunden med landsstatshusets östra ända. I fly gelbyggnaden skulle plats beredas för länsarkitektkontoret och vägförvalt- ningen samt för vissa av länsstyrelsens avdelningar. Vidare avser förslaget vissa ändringsarbeten inom den nuvarande landsstatsbyggnaden.
Lantmäterikontorsflygeln är avsedd att uppföras såsom en helt fristående byggnad, placerad utmed gatan omedelbart väster om landsstatshuset. Här igenom hållas möjligheterna öppna att å tomten uppföra ytterligare tillbygg nader till landsstatshuset.
Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att länsarkitektens för slag endast avser täckande av det aktuella lokalbehovet. Styrelsen har emel lertid funnit ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt lämpligt, att åt tillbyggnaden i ett sammanhang gåves sådan storlek, att jämväl de i en nära framtid uppkommande lokalbehoven kunde tillgodoses. Härför erford rades, att den föreslagna, för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden utöka des med omkring 20 meter mot nordost. Därest sålunda tillkomna reserv lokaler icke omedelbart skulle behöva utnyttjas för statsverkets räkning, kunde de tills vidare med ekonomisk fördel uthyras.
Byggnadsstyrelsen förklarar sig finna det vara av behovet påkallat, att förslaget i dess helhet snarast möjligt kommer till utförande. Därest detta av statsfinansiella eller andra skäl icke skulle kunna åstadkommas, borde en ligt styrelsens mening i första hand den för länsstyrelsen avsedda flygeln samt ändringarna inom landsstatshuset komma till stånd. I andra hand bor de lantmäterikontorsbyggnaden uppföras.
Det i investeringsutredningens betänkande upptagna anslagsäskandet till
Departements-
förevarande ändamål avser ett mera begränsat byggnadsprogram i anslut- Zieten. ning till ett tidigare stadium av utredningen rörande lokalbehovet för läns styrelsen i Mariestad. På de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag mig böra förorda, att medel äskas för hela det av styrelsen nu framlagda byggnadsprogrammet. Anslag till lantmäterikontorsbyggnaden, vilken torde vara av något lägre angelägenhetsgrad än utbyggnaden för länsstyrelsen och vissa till densamma nära anknutna institutioner, torde böra upplagas å be- redskapsstat lil. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt.
Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Tillbyggnad lill landsstatshuset i Mariestad å all män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .............................................................. kronor 780 000.
248
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
[29.]
Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad.
Med åberopande av vad un
der nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag,
av .......................................................................... kronor 325 000.
[30.]
Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut.
In-
vesteringsutredningen upptager (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr
23) i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 uppförande av oljeförråd
och siloanläggning vid statens väginstitut för en kostnad av 20 000 kronor.
Detta förslag grundar sig på uppgifter, som lämnats utredningen från in
stitutet.
I skrivelse den 22 april 1944 har statens väginstitut under erinran härom
meddelat, att institutet vid fortsatt prövning funnit, att ett genomförande av
förslaget i oförändrat skick skulle omöjliggöra en framtida utbyggnad av
institutets huvudbyggnad. Då behov av sådan utbyggnad funnes, hade in
stitutet uppgjort två alternativa förslag med hänsyn härtill. Det ena försla
get innebure, att en såsom grovlaboratorium avsedd flygelbyggnad i en vå
ning skulle uppföras samt siloanläggningen utföras i byggnadens baksida.
Kostnaden härför hade institutet beräknat till 60 000 kronor. Det andra al
ternativet innebure, att allenast sprängningsarbeten skulle utföras till den
planerade byggnadens baksida, där siloanläggningen skulle uppföras. Kost
naden skulle enligt detta förslag stanna vid 30 000 kronor.
Väginstitutet framhåller, att behovet av siloanläggningen vore mycket
stort. För prövning och undersökningar av beläggningar och beläggningsma-
terial erfordrades jämförelsematerial av samma beskaffenhet. Fördenskull
behövdes lager eller upplag av olika stenmaterial, grus, sand, singel, maka
dam m. m. av olika storlekar. Emellertid vore institutets tomt så liten, att
sådana upplag icke kunde anordnas utomhus. Ä andra sidan vore tomtens
beskaffenhet lämpad för en siloanläggning.
Väginstitutet framhåller vidare, att ett starkt behov av en utvidgning av
institutets lokaler med ett grovlaboratorium förelåge. Bland annat vore insti
tutets nuvarande siktlaboratorium för litet för den ökade verksamhet, som
förutsåges beträffande de vid institutet bedrivna grusinventeringarna. Det
skulle vara till stor fördel med en särskild byggnad för mer gröva laboratio-
ner, för siktning, stensågning, stenkrossning m. m. i direkt sammanhang med
siloanläggningen.
Statens väginstitut hemställer under åberopande av det anförda om anvi
sande för nästa budgetår av ett anslag av 60 000 kronor för uppförande av
grovlaboratorium och siloanläggning eller, i andra hand, av 30 000 kronor
för utförande av enbart siloanläggning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
249
Samråd i nu förevarande byggnadsfråga har enligt vad jag inhämtat skett
Departements-
mellan väginstitutet och byggnadsstyrelsen, varvid befunnits lämpligt, att ehelen-den föreslagna siloanläggningen anordnas på sådant sätt, att uppförandet av ett grovlaboratorium icke hindras. Båda ändamålens tillgodoseende är av den betydelse för väginstitutets verksamhet, att jag finner medel böra be räknas för dem å allmän beredskapsstat. Hinder möter givetvis icke att, om så befinnes lämpligt, låta anstå med uppförande av laboratoriet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens
väginstitut
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ................................ kronor 60 000.
Fonden för förlag till statsverket.
[31.] Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. I propo sitionen nr 187 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit anvisande av 6 190 000 kronor till förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds fond. Av detta belopp hava 4 700 000 kronor beräknats för byggnader.
I investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. har investeringsutredningen (s. 135 i betänkandet) upptagit garage- och för rådsbyggnader m. m. med en beräknad anläggningskostnad av 500 000 kro nor. Utredningen föreslår, att nämnda belopp upptages å allmän beredskaps stat under förevarande rubrik.
Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Förlag för våg- och vattenbyggnadsväsendets för
rådsfond
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................................... kronor 500 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
251
Kapitalinvesteringar.
Finansdepartementet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter un der finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapital investeringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför där vid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941 anvisade 1941 års riksdag (skriv, nr 25) till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning ett reserva tionsanslag (B) av 100 000 kronor, med vilket belopp skulle bestridas kost naderna för uppförande av personalbostäder vid två gränsposteringar i Norr botten.
Investeringsutredningen
har i sitt betänkande upptagit förevarande bygg-
nadsändamål men med hänsyn till inträdd prisstegring beräknat kostnaderna till 60 000 kronor per postering. I
I stället för förenämnda B-anslag torde å beredskapsstat III för budget
-Departements-
året 1944/45 böra anvisas medel för byggnader vid två posteringar. Med hän- cAe/«"- syn till prisstegringen torde emellertid beloppet böra böjas från 100 000 till 120 000 kronor.
252
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevak
ning
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 an
visa ett investeringsanslag av ....................... kronor 120 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
253
Bilaga 14.
Kapitalinvesteringar.
j
Ecklesiastikdepartementet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 maj 1944.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler nedan an
givna, under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden an
gående kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/
45 och yttrar därvid följande.
Statens allmänna fastighet sfond.
[1.] Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket. I skrivelse den 3 juni 1942
framlade
byggnadsstyrelsen
förslag till beredande av ökade lokaler för kungl,
biblioteket. Förslaget avsåg dels ombyggnad av den nuvarande biblioteks-
byggnaden i Humlegården i Stockholm för en kostnad av 480 000 kronor,
dels ock uppförande av en nybyggnad för biblioteket å tekniska högskolans
gamla tomtområde inom kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm för
en kostnad av 625 000 kronor.
I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början redogjort för hittills
planerade och genomförda örn- och tillbyggnader av kungl, bibliotekets bygg
nad samt därefter i detalj redovisat de nu föreliggande bristerna. Härvid
har styrelsen särskilt framhållit, att såväl de disponibla arkivutrymmena som
framför allt arbetsutrymmena för personal och forskare vore helt otill
räckliga för en institution av kungl, bibliotekets omfattning. Vad be
träffar sättet för lösningen av bibliotekets lokalfråga, har styrelsen fram
hållit, att styrelsen av olika skäl icke kunde förorda en tillbyggnad av
nuvarande biblioteksbyggnad. Enligt moderna principer borde storbibliotek
254
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
planeras i form av huvudbyggnader av måttlig höjd för administrations- och
forskningslokaler med därtill anslutna s. k. boktorn, vilka vid behov kunde
påbyggas. Ett lämpligt tomtområde för uppförande av ett bibliotekskomplex
efter angivna principer vore tekniska högskolans nuvarande tomtområde vid
Drottninggatan. Då denna tomt emellertid för närvarande icke vore disponi
bel för här förevarande ändamål, borde flyttningen verkställas i etapper.
Detta skulle lämpligen kunna ske på så sätt, att å tekniska högskolans gam
la tomt uppfördes ett boktorn för kungl, bibliotekets tidningssamling, vilken
genom sin snabba tillväxt beredde biblioteket stora svårigheter.
I fråga örn den föreslagna ombyggningen av kungl, bibliotekets nuva
rande byggnad har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Ett ökat hyllutrymme inom den nuvarande byggnaden åstadkommes ge
nom dels att inom den nu oinredda övre delen av mittpartiet anordnas två
bokmagasinsbottnar och dels att hylluppställningen i de nuvarande magasi
nen göres tätare. I övrigt anordnas nya hissar och även i viss utsträckning
nya trappor. Inom mittpartiets nedre våningar vidtagas en del ändringar i
den nuvarande byggnadsstommen för erhållande av samlade utrymmen för
låneexpeditionen. I västra flygelns nedre delar iordningställes en hörsal med
biutrymmen och till våningen 1 trappa upp förläggas arbetslokaler samt bo
stad för expeditionsvakten. Durkplåtsbottnarna i bottenvåningen väster örn
mittpartiet borttagas och ett nytt betongbjälklag inlägges, varigenom t\å för
tjänsterum lämpliga våningar erhållas. Övriga ändringsarbeten i byggna
dens inre ingripa icke i den befintliga byggnadsstommen utan bestå i upp
sättande av nya mellanväggar m. m.
Kostnaderna för en ombyggnad av kungl, bibliotekets byggnad i enlighet
med det sålunda upprättade skissförslaget hava preliminärt beräknats till
450 000 kronor. Därest befintliga oskyddade järnkolonner för vinnande av
ökat brandskydd skola kring- eller igjutas med betong, vilken åtgäid för
ordas av riksbibliotekarien, tillkommer en ytterligare kostnad av 30 000 kro
nor. I de sålunda angivna beloppen hava emellertid icke medtagits kostna
der för nya bokhyllor. Därest sådana bokhyllor redan från början skola an
skaffas i den utsträckning, som å ritningarna angives, skulle detta betinga
en kostnad, som kan beräknas till omkring 200 000 kronor.
I fråga örn angelägenheten av de föreslagna arbetena anföres i styrelsens
skrivelse följande.
Ett genomförande av ombyggnadsförslaget innebär att kungl, biblioteket
skulle för en förhållandevis låg kostnad få sitt lokalbehov tillgodosett för en
tid, som enligt riksbibliotekariens mening kan beräknas till 10 å 12 år. Inom
denna tidrymd kan emellertid, såsom ovan framhållits, kungl, bibliotekets
lokalfråga icke tänkas vinna sin slutliga lösning genom bibliotekets över
flyttning i dess helhet till kvarteret Vega. För ett tillgodoseende av kungl,
bibliotekets lokalbehov intill dess detta kan ske måste förutsättas att det
som ett första led i en fullständig nybyggnad för kungl, biblioteket före
slagna tidningsbiblioteket kommer till utförande. Därest emellertid av stafs-
finansiella skäl icke både det nya tidningsbiblioteket och ombyggnaden av
den nuvarande biblioteksbyggnaden nu kunna komma till utförande, bör
ombyggnaden givas företräde och tidningsbiblioteket alltså få anstå några år.
Byggnadsstyrelsens förslag har granskats av 1910 års civila bgggnaclsutred-
ning, som i utlåtande den 29 januari 1943 förklarat sig ha funnit det föga
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
255
välbetänkt, att det av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnadsföre
taget nu bomme till utförande, i synnerhet som förläggningen av en fram
tida byggnad för kungl, biblioteket i dess helhet till kvarteret Vega torde böra
närmare studeras, innan tomten i fråga foges i anspråk för delar av anlägg
ningen. Vad åter beträffar ombyggnadsförslaget, har civila bygg-
nadsutredningen med hänsyn till lokalernas karaktär av provisorium ifråga
satt vissa inskränkningar i de föreslagna byggnadsåtgärderna medförande en
kostnadsbegränsning av 35 000 kronor.
Ledamoten av 1940 års civila byggnadsutredning, byggnadsrådet S. Marke
lius, har i särskilt avgivet yttrande föreslagit ett begränsat genomförande av
det av byggnadsstyrelsen framlagda ombyggnadsförslaget efter riktlinjer, som
i vissa avseenden avvika från de av 1940 års civila byggnadsutredning före
slagna.
Efter remiss har byggnadsstyrelsen nied överlämnande av skissritningar till
ombyggnad av kungl, biblioteket i skrivelse den 30 juli 1943 framlagt för
nyad utredning beträffande ett begränsat genomförande av styrelsens om-
byggnadsförslag enligt de av Markelius angivna riktlinjerna. Byggnadssty
relsen har tillika gjort framställning örn anvisande av medel till byggnads
företaget.
Det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda ombyggnadsförslaget skiljer
sig från de tidigare upprättade huvudsakligen däri att kungl, bibliotekets
västra flygel lämnats helt orörd av ombyggnadsarbetena. Detta har möjlig
gjorts genom att hörsalen, som minskats till att rymma 117 platser mot tidi
gare avsedda 258, förlagts till östra delen av mittbyggnadens övre våning.
Vidare har i det omarbetade förslaget vissa omgrupperingar och beskärningar
av de till mittbyggnadens västra del förlagda tjänsterummen vidtagits, var
jämte maskinistbostaden flyttats till den östra flygelns övre källarvåning.
Slutligen har i det omarbetade förslaget icke medtagits några åtgärder för
inredande av bokmagasin inom mittpartiets vindsvåning. Efter genomförandet
av den i det omarbetade förslaget sålunda avsedda begränsade ombyggnaden
skulle kungl, bibliotekets byggnad bereda plats för 42 450 hyllmeter.
Kostnaderna för genomförandet av det omarbetade förslaget har av bygg
nadsstyrelsen beräknats till 425 000 kronor, inberäknat kostnaderna för
kringgjutning av järnkonstruktioner men oberäknat kostnaderna för hyll-
inredning.
Då emellertid byggnadsstyrelsen funnit vad riksbibliotekarien anfört be
träffande angelägenheten att inreda ett bokmagasin i mittpartiets vindsvåning
vara värt beaktande, har styrelsen föreslagit, att det härför erforderliga brand-
säkra bjälklaget redan från början kommer till utförande. Då kostnaden här
för beräknas till 15 000 kronor, skulle de sammanlagda kostnaderna för om
byggnaden uppgå till 440 000 kronor.
.Tåg är icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga
Departement!-
ställning till spörsmålet, huru kungl, bibliotekets byggnadsfråga lämpligen chelen-
bör lösas på längre sikt. Ett sådant ställningstagande synes mig ej heller för
256
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
närvarande påkallat. En ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden
i enlighet med byggnadsstyrelsens i utlåtande den 30 juli 1943 framlagda
förslag synes nämligen erbjuda en tillfredsställande lösning av bibliotekets
lokalfråga för ett flertal år framåt, varför jag förordar, att sistnämnda ar
bete kommer till utförande. Mot den av byggnadsstyrelsen för ifrågavarande
ombyggnadsföretags genomförande beräknade kostnadssumman, 440 000 kro
nor, har jag icke funnit anledning till erinran.
Medel till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på
den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga hus
byggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på
allmän beredskapsstat III.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
alt till
Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket
å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .......................................................................... kronor 440 000.
[2.] Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för
kemiska insti
tutionen vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsritningar,
entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag å 4 000 kronor. Därjämte upp
togs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 91 000 kronor
till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande den i äm
net verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938:275 (s. 272 ff.).
I propositionen nr 2 till 1941 års lagtima riksdag (s. 290 f.) föreslog Kungl.
Majit riksdagen att till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av lil 000 kronor.
Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand upplyst kunde kostnaderna för
byggnadsföretaget nämligen i december 1940 beräknas till inalles 115 000
kronor, varav 4 000 kronor tidigare anvisats. Riksdagen anvisade det äskade
B-anslaget.
I skrivelse den 25 april 1942 har
civila byggnadsutredningen
anfört:
De föreslagna ombyggnads- och installationsarbetena ha närmast karaktär
av renovering och modernisering och omfatta endast i obetydlig mån egent
liga byggnadsarbeten. Under sådana förhållanden och då utredningen icke
anser sig kunna ingå i ett bedömade av lämpligheten av de skilda inred -
ningsdetaljerna, har utredningen inskränkt sig till att pröva skäligheten av
de beräknade kostnaderna för arbetenas genomförande. Utredningen har
därvid kommit till den uppfattningen, att kostnaderna böra begränsas till
det år 1940 till 115 000 kronor beräknade beloppet. Sedermera inträdd pris
stegring synes kunna kompenseras genom viss förenkling i materiel och ut
förande.
Större akademiska konsistoriet i Uppsala
har den 13 juni 1942 hemställt,
att reservationsanslaget (B) å lil 000 kronor måtte få omedelbart disponeras
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
257
och ifrågavarande byggnadsarbeten således igångsättas. Kanslern har under
stött denna hemställan.
lnstitutionsföreståndaren, professorn G. Hägg har i yttrande den 26 maj
1942, under framhållande av nu föreliggande olägenheter, understrukit, att
huvudsyftena med de föreslagna arbetena vore att erhålla förbättrad ventila
tion, att genom uppdelning av vissa onödigt stora rumsutrymmen samt änd
rad disposition av vissa lokaler uppnå till storlek och läge lämpligare arbets
utrymmen samt att förbättra den fasta laboratorieutrustningen, i vilka av
seenden för närvarande ytterst otillfredsställande förhållanden rådde.
Det har länge framstått såsom angeläget att förbättra laboratorielokalerna
Departement*
i kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Då de anslag, som hittills chefen.
uppförts för ändamålet, haft karaktär av beredskapsanslag, har ombyggnads-
planen ännu icke genomförts. Till utförande av ifrågavarande byggnads
företag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda planen
för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde an
slag böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. En
ligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen torde även med
beaktande av möjligheterna till förenkling i materiel och utförande medels
behovet för byggnadsföretagets utförande med hänsyn till den höjda pris
nivån för materiel och arbete numera icke kunna beräknas till lägre belopp
än 140 000 kronor. Jag förordar, att anslaget uppföres med detta belopp. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .......................................................................... kronor 140 000.
[3.] Om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhu
set i Uppsala. Efter framställning av det större akademiska konsistoriet vid
universitetet i Uppsala hemställde kanslern för rikets universitet år 1941, att
för utvidgning av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala
måtte anvisas ett anslag av 118 000 kronor. Framställningen var grundad
på en skiivelse fran medicinska fakulteten i Uppsala, vari framhölls bland
annat följande.
Vid en år 1939 företagen undersökning hade konstaterats, att den stora
besöksfrekvensen vid poliklinikerna förorsakade de hjälpsökande olägen
heter * f°rm av lång väntetid, särskilt på medicinska, kirurgiska och barn-
poliklinikerna. Antalet patienter på dessa kliniker hade under tiden 1925__
1938 stigit från 9 126 till 20 144 eller med mer än det dubbla.
På anmodan av sjukhusdirektionen hade arkitekten G. Birch-Lindgren
utfört preliminära ritningar för en tillbyggnad utefter poliklinikhusets norra
lasad, vilken skulle innehålla dels behövligt utrymme för trappa och hiss
dels också lokaler för de tre till byggnaden förlagda poliklinikerna.
Enligt detta förslag skall hela den östra halvan av bottenvåningen dispo-
neras av medicinska polikliniken. Härigenom vinnes ett antal undersök-
B Utäng till riksdagens protokoll 7,9//.}. / samt. Nr 281.
17
258
Kungl. Majda proposition nr 281.
Departements-
hefen.
ringsrum tillräckligt för att de på denna poliklinik verksamma läkarna ej
skola hindras i sitt arbete genom att vänta på ledigt utrymme. Den kirur
giska polikliniken, i bottenvåningens andra halva, vinner dels ett mindre
labox-atorium, dels ytterligare ett undersöknings- och behandlingsrum.
Barnpolikliniken erhåller genom förflyttningen till övre våningen rym
liga lokaler, tillräckliga såväl för den vanliga polikliniken för sjuka harn
som för den nystartade barnavårdscentralen.
I källarvåningen ha inrymts välbehövliga omklädningsrum för personal
och arkivrum för poliklinikjournaler m. m.
De år 1939 verkställda kostnadsberäkningarna slutade på en summa av
215 000 kronor.
Sedan en förhandlingskommitté, bestående av representanter för univer
sitetet och landstinget, tagit del av utav direktionen verkställd utredning rö
rande byggnadsföretaget, och överläggningar ägt rum rörande de grunder,
efter vilka bidrag till byggnadsarbetet borde utgå, beslöt kommittén för sin
del föreslå tillämpning jämväl å det ifrågavarande byggnadsföretaget av
den hittills brukade hälftendelningen av universitetets och landstingets ge
mensamma byggnadskostnader för sjukhuset. Kommittén hemställde tillika
hos den medicinska fakulteten att snarast möjligt göra vederbörlig fram
ställning om utverkande av statsanslag med hälften av det hämera beräk
nade kostnadsbeloppet 236 000 kronor.
Uppsala läns landstings förvaltningsutskott har meddelat, att landstinget
anvisat anslag för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, samt fram
hållit angelägenheten av att lokalförhållandena inom huvudpolikliniken för
bättras.
Byggnadsstyrelsen har den 18 februari 1944 framlagt nya av arkitekten
Birch-Lindgren utarbetade ritningar och kostnadsberäkningar. Enligt detta
förslag skulle kostnaderna uppgå till 281 000 kronor, varav ett belopp av
16 000 kronor avser möbler och diverse inredning samt ett belopp av 8 500
kronor belöper på omläggning av väg jämte anordnande av parkerings
plats. Styrelsen framhåller, att arbets- och materialpriser sedan år 1941
stigit med omkring 15 procent. I ovannämnda belopp, 281 000 kronor, lia
kostnaderna för en erforderlig ombyggnad av ventilationsanläggningen i den
befintliga byggnaden ej medtagits. Utgifterna härför torde enligt vad styrel
sen upplyst kunna bestridas av för sjukhusbyggnadernas underhåll till
gängliga medel.
Då patientantalet vid akademiska sjukhusets huvudpoliklinik mer än för
dubblats sedan poliklinikbyggnaden tillkom, har lokalutrymmet blivit otill
räckligt. De olägenheter, som uppkomma härigenom, äro icke blott känn
bara för den hjälpsökande allmänheten utan försvåra även ett rationellt
bedrivande av den betydelsefulla poliklinikundervisningen. Genom den av
sjukhusdirektionen föreslagna utvidgningen av huvudpolikliniken skulle för
bättrade lokalförhållanden vinnas särskilt för barnpolikliniken och den där
med förenade barnavårdscentralen, vilken senare enligt vad medicinska fa
kulteten vitsordat är av stort värde för läkarutbildningen. Byggnadsförsla-
get har sedermera underkastats bearbetning i förenklingssyfte. Jag finner
behovet av utvidgade lokaler vara starkt framträdande och tillstyrker, att
Kungl. Mattts proposition nr 281.
259
statsanslag anvisas för verkställande av om- och tillbyggnad av huvudpoli
kliniken i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen den
18 februari 1944 framlagda förslaget.
Kostnaderna för byggnadsföretaget lia med utgångspunkt från nuvarande
prisförhållanden beräknats till 281 000 kronor, varav ett belopp av 16 000
kronor avser möbler och annan inredning. Det har förutsatts, att lands
tinget skulle bidraga med hälften och statsverket med den andra hälften av
kostnaderna i överensstämmelse med vad som brukats vid uppförande av
byggnader vid sjukhuset (jfr propositionen 1943:275, s. 14 ff.). Jag anser
mig böra biträda detta förslag. Jag förordar, att anslag nu uppföres på be-
redskapsstat II för de planerade byggnadsarbetena, vilka upptagits på den
av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga hus
byggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., med hälften av de härför
beräknade kostnaderna eller med 132 500 kronor. Anslaget torde böra utgå
under förutsättning att landstinget anslår motsvarande belopp för ifråga
varande ändamål. Med äskande av medel till möbler och annan utrustning
torde böra anstå tills vidare.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Örn- och tillbyggnad av huvud polikliniken vid aka
demiska sjukhuset i Uppsala å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 132 500.
[4.] Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund.
Denna institution disponerar för närvarande egen institutionsbyggnad, belä
gen inom kvarteret Hyphoff i Lund.
I skrivelse den 3 maj 1938 rörande byggnadsplan för universitetet i Lund
förestlog byggnadsstyrelsen uppförande av en nybyggnad för den fysiologiska
institutionen vid universitetet, vars lokaler icke svarade mot behovet. Ät fysio
logiska institutionen skulle uppföras en nybyggnad på annan plats, varefter
den histologiska avdelningen av den anatomisk-histologiska institutionen, vil
ken vore inrymd i en i kvarteret Hyphoff belägen, otillräcklig byggnad,
skulle övertaga den nuvarande fysiologibyggnaden, och den anatomiska av
delningen ensam disponera den nuvarande anatomisk-histologiska institu-
tionsbyggnaden.
Genom beslut den 15 juni 1939 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrel
sen att i samråd med vederbörande universitetsmyndiglieter låta uppgöra
preliminära ritningar och kostnadsförslag för uppförande av en nybygg
nad för den fysiologiska institutionen.
Med överlämnande av preliminära ritningar till nybyggnad för institutio
nen i kvarteret Saxo, gjorde institutions!öreståndaren, professorn G. Kahlson,
sedermera framställning om anvisande av medel för utarbetande av fullstän
diga byggnadsritningar till nybyggnaden.
260
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
I utlåtande över framställningen den 19 december 1940 anförde bygg
nadsstyrelsen, att från medicinska fakultetens sida framställts önskemål örn
byggnadens förläggning till annat område än det tidigare avsedda kvarteret
Saxo, nämligen till kvarteret Vattentornet, varav en del vöre av ecklesiastik
natur (Helgonagård nr 1), en del ägdes av Lunds stad och en del vöre i enskild
ägo. Byggnadsstyrelsen ansåge, att förläggningsfrågan borde lösas, innan
medel anvisades för utarbetande av ritningar.
Större akademiska konsistoriet biträdde medicinska fakultetens ståndpunkt.
Genom beslut den 11 juli 1941 anbefallde Kungl. Maj:! 1940 års civila
byggnadsutredning att granska byggnadsritningarna till fysiologisk institution
från den förutsättningen, att den nya institutionsbyggnaden skulle förläggas
till lämplig plats inom kvarteret Vattentornet.
Sedermera förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943, att de
delar av Helgonagård nr 1, vilka vore upplåtna till universitetet i Lund, med
undantag av viss gatumark, med utgången av december 1943 skulle upphöra
att vara en kyrkofondstillgång och i stället från och med den 1 januari
1944 upptagas till redovisning å Lunds universitets delfond av statens all
männa fastighetsfond såsom mark för universitetets byggnader m. m.
Med skrivelse den 22 december 1941 har civila byggnadsutredningen över
lämnat skissritningar till en nybyggnad för ifrågavarande institution i kvar
teret Vattentornet å mark, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1943 upptagits till redovisning å universitetets delfond av allmänna fastighets-
fonden. Det framlagda byggnadsförslaget upptager en byggnadslänga om tre
våningar med djurhus och hörsal med 120 platser inrymda i särskilda ut
byggnader. Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av civila byggnadsutred
ningen approximativt beräknats till 600 000 kronor. Av civila byggnadsutred-
ningens skrivelse inhämtas bland annat följande.
För fysiologisk institution inom kvarteret Vattentornet i Lund föreligga två
olika, av arkitekten Sune Lindström upprättade ritningsförslag, av vilka
det ena, daterat den 31 december 1939, avser ett i förhållande till det ur
sprungliga något reducerat progi’am. Någon kostnadsberäkning för det redu
cerade förslaget i kvarteret Vattentornet är icke upprättad. För en förläggning
av institutionen till kvarteret Saxo har kostnaden, enligt vad utredningen
under hand inhämtat, för en byggnad av i huvudsak samma omfattning av
byggnadsstyrelsen beräknats till 785 000 kronor, vilken beräkning grundar sig
på priserna i augusti 1939. Med nu gällande priser kan kostnaden uppskattas
till cirka 940 000 kronor. En granskning av det reducerade förslaget i kvar
teret Vattentornet har givit utredningen den uppfattningen, att ytterligare
besparingar kunna uppnås genom uteslutande eller begränsning av vissa lo
kaler samt genom förenkling i utförande och standard. Fönster och takkon
struktioner böra förenklas och naturstensbeklädnad slopas. Därjämte vill
utredningen framhålla, att besparingar på längre sikt kunna vinnas genom
sammanförande av två institutioner, varvid föreläsningssalen med anslutna
utrymmen kunna användas gemensamt.
De av utredningen föreslagna besparingsåtgärderna medföra en minskning
av byggnadsvolymen från 9 870 till omkring 6 450 m3, det vill säga med om
kring 3 400 m3, varav cirka 350 m3 hänföra sig till sänkning av rumshöjder.
Kostnadsbesparingen utgör (940 000 —- 600 000 =) 340 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
261
Civila byggnadsutredningens förslag har av utredningen underställts ve
derbörande universitetsmgndigheter i Lund och kanslern för rikets universi
tet, vilka tillstyrkt förslaget såsom grundval för definitiva ritningar, varvid
dock unversitetsmyndigheterna i Lund ansett, att hörsalen borde utökas till att
omfatta 200 platser.
Institutionsföreståndaren har sedermera i till byggnadsstyrelsen avgivet
yttrande riktat vissa anmärkningar mot byggnadsförslag^.
Det föreslagna rumsdjupet, 4,2 meter, vore alltför ringa. Verkstadsutrym-
met vore för knappt, då detta i stället för 50 m2 borde omfatta 120 m2,
enär ett centralt instrumentmakeri vore avsett att förläggas till nybygg
naden. Lokaler för flygfysiologisk forskning hade icke medtagits i bygg
nadsförslaget. Byggnadsutredningen hade utan inhämtande av institutions-
föreståndarens samförstånd uteslutit lokaler för fysiologiskt speciallabora-
torium, histologi, spektografi och fotometri. Reservutrymme i form av två
eller tre mindre standardlaboratorier saknades. Likaså saknades amanuens
bostäder.
Över civila byggnadsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen den 9
mars 1944 avgivit utlåtande. Byggnadsstyrelsen, vilken såsom sakkunniga
anlitat professorerna E. Abramson och U. S. von Euler, har därvid förklarat
sig icke vilja motsätta sig, att utredningens förslag lades till grund för utar
betande av slutgiltiga ritningar till byggnadsföretaget, dock under villkor att
hörsalen gåves en ändamålsenligare placering och utformning samt att bygg
nadens bredd ökades så, alt rumsdjupet i samtliga laboratorier uppginge till
omkring 5 meter mot av civila byggnadsutredningen föreslagna 4,2 meter.
Styrelsen har anfört bland annat:
Styrelsen har icke funnit någon berättigad erinran kunna framställas mot
själva planläggningen av byggnadsföretaget sådan denna skett inom ramen
för de föreslagna utrymmena i civila byggnadsutredningens förslag, utom
vad beträffar hörsalen, vars utformning och placering i planen är olämplig.
Emellertid kan rättelse i detta avseende göras vid utarbetandet av de slutgil
tiga ritningarna.
Den mest vägande erinran, som enligt byggnadsstyrelsens mening kan rik
tas mot förslaget, gäller det knappa omfång, som givits detsamma och som
även av de sakkunniga påtalats. Att uppföra en helt ny byggnad så knappt
tilltagen, att den ej synes fullt tillfredsställande kunna tjäna de uppgifter,
som redan föreligga, och än mindre de som vänta, kan icke varken ur ve
tenskaplig eller ekonomisk synpunkt vara välbetänkt. Då emellertid univer-
sitetsmvndigheterna synas hava godtagit förslaget vill byggnadsstyrelsen ej
för sin del avstyrka detsamma.
I vad mån det av institutionsföreståndaren påtalade förhållandet, att ett
antal speciallaboratorier uteslutits, minskar byggnadens ändamålsenlighet
undandrager sig visserligen byggnadsstyrelsens närmare bedömande, men
med hänsyn till den medicinska forskningens snabba utveckling och då någ
ra reservlokaler för tillgodoseende av därigenom uppkommande behov icke
finnas, kan det givetvis ifrågasättas, om uteslutandet av dessa laboratorier
är förenligt med klok förtänksamhet, även om en viss besparing för närva
rande står att vinna genom en sådan åtgärd.
Vad beträffar anläggningskostnaderna, bör det av civila byggnadsutred
ningen i december 1941 beräknade kostnadsbeloppet, 600 000 kronor, på
262
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
grund av inträffade prisstegringar ökas med 15 procent eller med 90 000
kronor. Den av byggnadsstyrelsen ovan påyrkade utökningen av byggna
dens bredd för ernående av ett rumsdjup av 5 meter, har av styrelsen be
räknats öka kostnaderna med ytterligare 30 000 kronor, varför de samman
lagda kostnaderna för byggnadsföretaget böra beräknas till 720 000 kronor.
I likhet med myndigheterna finner jag behovet av utökade lokaler för fy
siologiska, histologiska och anatomiska institutionerna styrkt.
De av 1940 års civila byggnadsutredning framlagda skisserna synas mig
1 huvudsak vara ägnade att läggas till grund för en överarbetning av det ur
sprungliga, av arkitekten Sune Lindström utarbetade byggnadsförslaget. Vissa
av de anmärkningar, som riktats mot den av byggnadsutredningen framlagda
principlösningen, synas mig dock vara av den beskaffenhet, att de icke kunna
lämnas obeaktade.
Det av byggnadsutredningen föreslagna rumsdjupet i laboratorierna, 4,2
meter, synes sålunda vara för ringa. Jag förordar därför i enlighet med bygg
nadsstyrelsens förslag en sådan utökning av huvudbyggnadens bredd, att
rumsdjupet i samtliga laboratorier kommer att uppgå till omkring 5 meter.
Den härav föranledda kostnadsökningen har av byggnadsstyrelsen beräk
nats till 30 000 kronor.
Jag finner vidare goda skäl tala för att inom nybyggnaden utrymme be
räknas för ytterligare ett antal specialrum. För ändamålet torde det, enligt vad
jag inhämtat, vara till fyllest, att huvudbyggnadens längd ökas med omkring
2 meter. Då en dylik förlängning av byggnaden även medför en utökning av
utrymmena i källarvåningen, till vilken nyssnämnda specialrum icke lämp
ligen kunna förläggas, skulle härigenom behovet av utvidgade verkstads
lokaler för ett centralt instrumentmakeri utan större merkostnader bliva bättre
tillgodosett. Källarutrymmena synas emellertid böra ökas även genom att hela
utrymmet under huvudbyggnaden jämte hörsalsflygeln utgräves. Slutligen
böra medel beräknas för en varuhiss. Enligt vad jag under hand inhämtat från
byggnadsstyrelsen kan den av mig sålunda förordade jämkningen av bygg-
n a d s p r o g r a m m et beräknas medföra en kostnadsökning med ytterligare om
kring 65 000 kronor.
Med anledning av institutionsföreståndarens förslag örn inrymmande av
lokaler för flygfysiologisk forskning i den planerade nybyggnaden får jag
erinra, alt frågan om den fiygmedicinska forskningens ordnande är föremål
för utredning av en statlig kommitté. I avbidan på resultatet av denna ut
redning är jag icke beredd att redan nu taga ställning till frågan om be
redande av lokaler i institut! on.sbyggn a den för ifrågavarande forskningsgren.
Därest utredningen skulle föranleda framläggande för riksdagen av förslag
om förläggande till institutionsbyggnaden av lokaler för den flygfysiologiska
forskningen, torde, enligt vad jag inhämtat, ur byggnadsteknisk synpunkt
hinder icke möta mot att tillgodose ett dylikt lokalbehov genom tillbyggnad
av institutionsbyggnaden. Jag förutsätter, att vid uppgörandet av huvudrit
ningar till sistnämnda byggnad de justeringar vidtagas, som kunna visa sig
erforderliga för underlättande av en sådan lösning av denna lokalfråga. Här-
Kungl. Majlis proposition nr 281.
263
vid bör även beaktas vad av byggnadsstyrelsen anförts angående hörsalens utformning och placering.
Kostnaderna för en nybyggnad, uppförd i enlighet med byggnadsutred- ningens förslag, lia i december 1941 beräknats till 600 000 kronor. På grund av sedermera inträffade prishöjningar bör detta belopp i enlighet med bygg nadsstyrelsens förslag ökas med 15 procent eller med 90 000 kronor och med hänsyn till av mig förordade ändringar i byggnadsförslaget med ytterligare (30 000 + 65 000 =) 95 000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget lior sålunda beräknas till (600 000 + 90 000 + 95 000 =) 785 000 kronor.
Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., bör uppföras på all män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid univer sitetet i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 uppföra ett anslag av................................ kronor 785 000.
[5.] Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds uni versitet. Vid Lunds universitet inrättades från och med år 1917 en person lig professur i ärftlighetslära för professor H. Nilsson-Ehle. I samband där med byggdes en mindre ärftlighetsinstitution vid Åkarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut. Sedan Nilsson-Ehle, med bibehållande av profes suren, år 1925 tillträtt befattning som chef för Sveriges utsädesförening, flyt tades institutionen till Svalöv (omkring 3 mil från Lund). I samband med överflyttningen förband sig föreningen att inom sin institutionsbyggnad be reda ärftlighetsinstitutionen samma utrymme och arbetsmöjligheter som i Akarp. Detta åtagande gäller även efter Nilsson-Ehles avgång från profes suren. Enligt Kungl. Marits beslut den 16 april 1943 angående statsbidrag till föreningen gäller såsom villkor för statsbidragets åtnjutande, bland an nat, att föreningen kostnadsfritt på sin anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitu tionen upplåter erforderliga lokaler med värme och lyse, däri inbegripet jäm väl bostadsrum för kvinnligt vaktmästarbiträde, samt tillhandahåller för- söksjord och bekostar dess skötsel ävensom avlönar nämnda biträde.
År 1936 förändrades den personliga professuren till ordinarie professur i ärftlighetslära. För undervisning vid universitetet har institutionen erhållit provisoriska lokaler i f. d. kemiska institutionen i Lund. Utvecklingen har emellertid framkallat behov av förbättrade lokalförhållanden för institutio nen för ärftlighetsforskning.
Beträffande behovet av nya lokaler för institutionen för ärftlig hetsforskning har institutionsföreståndaren, professorn A. Muntzing, anfört bland annat följande.
264
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Den nuvarande, i utsädesföreningens institutionsbyggnad inrymda ärft-
lighetsinstitutionen omfattar ett laborationsrum med arbetsplats för cirka 4
personer, två sorteringsrum, bostad för vaktmästarbiträde, ett bostadsrum för
den praktiske assistenten, ett runa för verktyg och annan fältteknisk utrust
ning, utrymme för skördat material i utsädesföreningens planthail samt nå
got utrymme i ett av utsädesföreningens växthus.
Dessa lokaler ha visat sig synnerligen otillräckliga och ha dessutom den
olägenheten, att de ligga strödda i helt olika delar av utsädesföreningens in
stitutionsbyggnad.
Vidare har antalet studenter i ärftlighetslära under de sista åren visat en
stark tendens till ökning.
Av olika skäl bör institutionen överflyttas till Lund. Den numera starkt
ökade undervisningen bör sålunda förläggas dit, eftersom studenterna i all
mänhet samtidigt med studierna i ärftlighetslära bedriva studier vid andra
naturvetenskapliga institutioner i Lund. En förläggning till Lund av ärft-
lighetsinstitutionen möjliggör allsidig och obunden teoretisk forskning, vilket
i längden torde vara värdefullare även för ämnets praktiska tillämpningar
på växt- och djurförädlingens område än en institution, som är alltför di
rekt knuten till praxis och som kan befaras bli dominerad av växtförädlings-
intressena.
De lokaler, som ärftlighetsinstitutionen disponerar i den gamla och syn
nerligen skröpliga f. d. kemiska institutionen i Lund, kunna endast betraktas
som ett rent provisorium, som kan fungera tills den nya institutionen kom
mit till stånd.
Ehuru sålunda en rent teoretiskt arbetande ärftlighetsinstitution i Lund
måste komma till stånd, bör denna givetvis etablera ett så effektivt samarbete
som möjligt med växtförädlingen. Institutionen i Lund bör därför komplet
teras med en filial- eller försöksstation i Svalöv, för vilken utsädesföreningen
bör upplåta nödiga lokaler.
Styrelsen för Sveriges utsädesförening har tillstyrkt ärftlighetsinstitutio-
nens förflyttning till Lund.
Under år 1938 yppade sig möjlighet att till uppförandet av en ny institu
tionsbyggnad i Lund erhålla bidrag från The Rockefeller Foundation. Med
anledning härav medgav kanslern för rikets universitet den 9 augusti 1938,
att till bekostande av erforderliga ritningar, kostnadsberäkningar och övrig
utredning rörande nybyggnaden finge ur universitetets reservfond i mån av
behov utgå högst 6 000 kronor, vilket belopp dock borde återbetalas till fon
den av de medel, som framdeles kunde komma att anvisas för uppförande
av byggnaden.
Förslag till ny institution, förlagd till Lund, upprättades härefter hösten
1938 av arkitekten i byggnadsstyrelsen G. A. Stoltz i samråd med Muntzing.
Anläggningen skulle enligt förslaget omfatta institutionsbyggnad, växthus,
planthail samt bostadshus för vaktmästare och fyra andra befattningshavare.
Totalkostnaden för institutionen beräknades till 595 000 kronor, varav dock
121 300 kronor belöpte på inredning och utrustning.
Under hänvisning till detta byggnadsförslag gjorde kanslern för rikets uni
versitet år 1939 framställning örn anvisande av ett statsanslag av 200 000
kronor till byggnadsföretaget.
19M års civila byggnadsutredning har sedermera med utlåtande den 29
Kungl. Mai:ts proposition nr 281-
265
oktober 1943 framlagt ett i principiell anslutning till de av Stoltz upprättade
ritningarna utarbetat mindre omfattande byggnadsförslag, som oavsett kost
naderna för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande
kostnadsberäknats till 347 000 kronor enligt följande plan.
Institutionsbyggnad
Växthus.................
Planthall ...............
Vaktmästarbostad
kronor 275 000
»
39 000
»
11000
»
22
000
Summa kronor 347 000.
I jämförelse med byggnadskostnaderna för det ursprungliga förslaget,
vilka kostnader av byggnadsutredningen ansetts numera böra beräknas till
775 000 kronor, skulle således ett belopp av (775 000—347 000=) 428 000
kronor inbesparas. I byggnadsutredningens kalkyl ingå emellertid ej kostna
derna för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande.
Byggnadsstyrelsen har förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra
beträffande civila byggnadsutredningens principförslag men ansett att vid
ett vidare utarbetande av förslaget vissa detaljändringar borde företagas.
Kanslern har, under åberopande av en av större konsistoriet gjord fram
ställning, hemställt om anvisande av anslag för förvärv av för institutionen
erforderlig jord i närheten av Lunds stads vattentorn, utanför det stadsplane-
lagda området, och för uppförande av institutionsbyggnader i enlighet med
civila byggnadsutredningens förslag. Härvid har konsistoriet lämnat en re
dogörelse för möjligeterna att förvärva för institutionen erforderliga mark
områden.
Drätselkammaren i Lund har till civila byggnadsutredningen överlämnat
vissa uppgifter om kostnaderna för framdragande av gator, avlopps-, vat
ten-, gas- och elledningar till den för ärftlighetsinstitutionen avsedda tom
ten och därvid anfört, att frågan om de kostnader för berörda gator och
ledningar, som i detta sammanhang böra åvila kronan, torde böra göras
till föremål för närmare underhandlingar.
Såsom av redogörelsen framgår, tillhandahåller Sveriges u isädesförcnina
Departement»-
lokaler i Svalöv för institutionen för ärftlighetsforskning. Härförutom har cJuifen-
universitetet för undervisningen iordningställt provisoriska lokaler i Lund.
Det synes klarlagt, att de ifrågavarande lokalerna icke äro tillräckliga för
institutionens behov och att genom ändamålsenligare lokaler skulle ernås
fördelar för den vetenskapliga forskningen och undervisningen inom delta
för vårt lands försörjning betydelsefulla ämnesområde. Vid behandlingen
år 1936 av frågan örn överförande på ordinarie stat av den dåvarande per
sonliga professuren i ärftlighetsforskning framhölls, alt det ifrågavarande
ämnesområdet erhållit en fast och erkänd ställning sorn en självständig
forskningsgren och som ett stöd och komplement för ett flertal andra disci
pliner inom de matematisk-naturvetenskapliga och medicinska forsknings-
266
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
områdena. Ur denna synpunkt är det välbetänkt att förlägga den nya in
stitutionen till Lund, varigenom ärftlighetsforskningen kan ske i nära sam
arbete med de universitetsinstitutioner, vilkas verksamhet kan vara av be
tydelse för densamma. Av vikt synes emellertid vara, att den värdefulla
kontakten med Sveriges utsädesförening bibehålies, och i detta syfte synes
det lämpligt, att till ärftlighetsinstitutionen knytes en till Svalöv förlagd
filial- eller försöksstation.
I princip anser jag mig således böra förorda det av universitetsmyndig-
heterna framlagda förslaget. Det torde icke vara behövligt att nu närmare
ingå på frågan örn detaljerna i fråga örn samarbetet med Sveriges utsädes
förening, som för sin verksamhet är helt beroende av bidrag från statens
sida.
För institutionsbyggnaderna erforderlig tomtmark torde enligt vad som
framgår av handlingarna i ärendet komma att av Lunds stad utan veder
lag överlåtas till staten. Mark för det för institutionen behövliga försöks-
fältet måste däremot inköpas.
Av handlingarna i ärendet framgår, att större delen — omkring 3 hektar
— av den för försöksfält avsedda marken äges av Aktiebolaget Nyhem, som
förklarat sig villigt att försälja nämnda område för ett pris ej överstigande
2 kronor per kvadratmeter. Den övriga för nämnda ändamål avsedda jor
den kan erhållas genom köp antingen av ett Lunds stad tillhörigt område
om cirka 0,8 hektar, vilket gränsar till Nyliemsbolagets område, eller ock
av ett till institutionstomten gränsande område örn cirka 0,9 hektar, vilket
äges av Aktiebolaget Annetorps tegelbruk. Staden har förklarat sig villig
att försälja erforderlig jord för samma pris, som Aktiebolaget Nyhem kom
mer att erhålla för angränsande jord, medan Aktiebolaget Annetorps tegel
bruk betingat sig ett minimipris av 2 kronor per kvadratmeter.
Till försöksfält för institutionen torde först och främst böra förvärvas
ovannämnda Aktiebolaget Nyhem tillhöriga område örn cirka 3 hektar.
Därutöver torde böra inköpas ytterligare ett av de två övriga för ifråga
varande ändamål erbjudna områdena. Vilketdera av dessa områden, som
bör förvärvas, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma under hän
synstagande till det slutliga pris, som begäres för områdena, och andra på
frågans bedömande inverkande faktorer. Då de tillgängliga arealuppgifter
na endast äro ungefärliga och markpriset icke är definitivt bestämt, kan
anslagsbehovet icke nu med säkerhet bedömas. Det maximibelopp, som er
fordras, uppskattar jag till 80 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra
uppföras på beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.
Skissritningar till nybyggnad för institutionen uppgjordes hösten 1938 av-
arkitekten C. A. Stoltz. På grundval av detta förslag har därefter 1940 års
civila byggnadsutredning framlagt ett mera begränsat byggnadsprogram,
vilket i princip har godtagits av universitetsmyndigheterna och mot vilket
byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft något att erinra. Av styrelsen fram
ställda detaljanmärkningar ha beaktats i ett av Stoltz sedermera framlagt
överarbetat förslag, dagtecknat den 31 december 1943. Jag förordar, att ny
byggnaden för institutionen verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
267
-sistnämnda förslag, vilket även i övrigt innefattar förbättringar i plandispo
sitionen utan att byggnadskostnaderna därigenom nämnvärt ökas.
Mot de beräknade byggnadskostnaderna, 347 000 kronor, har jag icke
funnit anledning till erinran. I nämnda belopp ingå emellertid ej kostnader
för erforderliga yttre ledningar, på institutionsområdet belöpande gatukost
nader eller kostnader för tomtområdets planering. Såsom drätselkamma
ren i Lund föreslagit torde förhandlingar böra upptagas med staden röran
de statens kostnader för gator och ledningar. Anslag till bestridande av sta
tens utgifter för ändamålet torde först framdeles böra äskas. Jag erinrar i
detta sammanhang om den reglering av vissa liknande frågor vid univer
sitetet i Lund, som beslöts vid 1943 års riksdag (se propositionen nr 275 och
riksdagens skrivelse nr 442). Anslag till utförande av ifrågavarande bygg
nadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda
investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig
heter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil för budget
året 1944/45. Med hänsyn till att kostnader för planering av tomten icke
inräknats i ovannämnda kostnadsbelopp, 347 000 kronor, och då ur bygg-
nadsanslaget bör utgå ersättning till reservfonden vid Lunds universitet för
ur reservfonden förskotterade medel till uppgörande av tidigare ritnings-
förslag till nybyggnad för ifrågavarande institution m. m., torde beloppet
böra jämkas uppåt till 360 000 kronor.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels lill Förvärv av mark till institutionen för ärftlighets
forskning vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat II
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ........................................................................... kronor 80 000:
dels ock till Nybyggnad för institutionen för ärftlighets
forskning vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ...................................................................... kronor 360 000.
[6.] Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.
Ifrågavarande institution är för närvarande inrymd i en inom kvarteret Pa
radis i Lund belägen omkring 50 år gammal byggnad, vilken disponeras jäm
väl av patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna vid univer
sitetet.
Sedan viss utredning verkställts rörande möjligheterna att bygga örn den
nuvarande institutionsbyggnaden, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut
den 16 juli 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av utredning röran
de nybyggnad för bakteriologiska institutionen taga i anspråk högst 2 500
kronor av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnads
företag m. xn.
1 .skrivelse den 7 januari 1944 har byggnadsstyrelsen med överlämnande
av skissritningar till en ny institutionsbyggnad för bakteriologiska institutio-
268
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
lien hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av medel till upprättan
de av fullständiga byggnadsritningar för ifrågavarande byggnadsföretag samt
desammas igångsättande. Det framlagda förslaget avser uppförande norr om
Tornavägen i Lund å mark, som avsetts för universitetets byggnader, av en
huvudbyggnad i två våningar, ett med denna genom täckt gång förenat stall
för försöksdjur samt en vaktmästarbostad. Förslaget har kostnadsberäknats
till sammanlagt 525 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår har be
räknats till 100 000 kronor.
Beträffande den närmare utformningen av det upprättade byggnadsför-
slaget torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Universitetskanslern och vederbörande universitets.myndigheter i Lund lia
icke haft något att erinra mot det framlagda byggnadsförslag^.
Föreståndaren för den bakteriologiska institutionen, professorn A. Lindau,
har i skrivelse den 14 februari 1944 beträffande behovet av den föreslagna
nybyggnaden yttrat sig i ärendet.
Utredningen i ärendet ger vid handen, alt lokalförhållandena för de patolo
gisk-anatomiska, rättsmedicinska och bakteriologiska institutionerna vid
universitetet i Lund äro sådana, att åtgärder böra vidtagas för avhjälpande av
de påtalade missförhållandena. I sådant syfte har byggnadsstyrelsen nu fram
lagt förslag om uppförande av ny institutionsbyggnad jämte djurstall och vakt
mästarbostad för den bakteriologiska institutionen. Vid ett realiserande av
detta förslag skulle den nuvarande jnstitutionsbyggnaden kunna i sin helhet
disponeras av de patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna
och dessa institutioner härigenom beredas tillräckligt utrymme. Inom bygg
nadsstyrelsen har tidigare övervägts möjligheten av att de tre institutionernas
lokalfråga löstes genom en ombyggnad av den nuvarande institutionsbygg-
naden, men en dylik lösning har av ekonomiska skäl avböjts.
En rationell lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga synes
icke att vinna annorledes än genom uppförande av en nybyggnad för den
bakteriologiska institutionen. Mot de föreliggande ritningarna har erinran
icke framställts av de hörda myndigheterna. Avsikten är, att ritningarna
skola underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsordning. Jag för
utsätter, att byggnadsutredningen, i syfte att begränsa byggnadskostnaderna,
kominer att ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheten att förlägga ny
byggnaden i anslutning till annan institutionsbyggnad, så att vissa utrymmen,
exempelvis föreläsningssal, kunna göras gemensamma. Kostnaderna för fö
retagets utförande enligt föreliggande ritningsförslag ha beräknats till 525 000
kronor. Detta belopp torde tills vidare i avbidan på byggnadsutredningens
granskning, böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Medel till ifråga
varande byggnadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen
framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och
myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!
måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
269
att till Nybyggnad, för bakteriologiska institutionen vid
universitetet i Lund å allmän beredskapsstat III för budget
året 1944/45 uppföra ett anslag av ........... kronor 525 000.
[7.] Upplåtelse av tomt på Norrbaekaområdet för ett medicinskt Nobel
institut. I överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t i propositionen 1937:
219 framlagt förslag, medgav 1937 års riksdag (skrivelsen nr 286), att till
uppförande av en nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medi
cinska Nobelinstitutet finge avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under
villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t bestämdes, å Norrbaekaområdet upp
låtas ett tomtområde invid den tillärnade institutionen för medicinsk kemi.
I en till kanslern för rikets universitet ställd den 23 mars 1944 dagteck-
nad skrivelse har karolinska institutets lärarkollegium hemställt örn kans
lerns medverkan till att erforderlig tomtmark å Norrbaekaområdet måtte
med nyttjanderätt tills vidare avgiftsfritt upplåtas till ett medicinskt Nobel
institut omfattande tre avdelningar, en för biokemi en för neurofysiologi och
en för medicinsk cellforskning. I skrivelsen anföres bland annat följande.
Lärarkollegiet har denna dag beslutat att å Norrbaekaområdet uppföra ett
medicinskt Nobelinstitut omfattande tre likvärdiga avdelningar, en för bio
kemi, en för neurofysiologi och en för medicinsk cellforskning, till en kost
nad av högst 1 500 000 kronor, utrustning inberäknad, och att erforderliga
medel skola utgå ur den av Nobelstiftelsen förvaltade medicinska prisgrup
pens organisationsfond, ävensom tillsätta en särskild kommitté för bygg-
nadsfrågans handhavande.
Universitetskanslern har med överlämnande av lärarkollegiets framställ
ning hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder i det av lärarkollegiet
angivna syftet.
Byggnadsstyrelsen har anfört följande.
Erforderlig mark för den avsedda nybyggnaden finnes å det för karo
linska institutet avsedda området. Två placeringar synas därvid kunna
ifrågakomma, antingen utmed Torsgatan söder örn den tillämnade huvud
entrén till karolinska institutets område eller väster om den för medicinsk
kemiska institutionen avsedda byggnadsplatsen, Vilkendera av dessa båda
platser, som är lämpligast för ändamålet, kan icke avgöras förrän storlek
och planform för den avsedda byggnaden för Nobelinstitutet närmare utretts.
Med anledning av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka, att
ett erforderligt tomtområde å karolinska institutets område med nyttjande
rätt tills vidare avgiftsfritt upplåtes för uppförande av det föreslagna medi
cinska Nobelinsitutet.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen medgav 1937 års riksdag, att
Departements-
på Norrbaekaområdet finge upplåtas ett tomtområde till uppförande av en efte/en.
nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.
Enligt ett av karolinska institutets lärarkollegium framlagt förslag avsågs
byggnaden skola uppföras i anslutning till de nybyggnader för karolinska
institutets teoretiska institutioner, varom beslut fattades vid 1937 års riks-
270
Kungl. Mai:ts proposition nr 281.
dag men vilka till följd av krigsutbrottet icke kommit till utförande. Med
anledning av den av lärarkollegiet numera planerade utvidgningen av Nobel
institutet med en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medicinsk
cellforskning har lärarkollegiet gjort förnyad framställning om upplåtelse
av mark på Norrbackaområdet till en nybyggnad för Nobelinstitutet, inrym
mande lokaler förutom för den biokemiska avdelningen jämväl för de två
planerade nya avdelningarna. Då såsom av byggnadsstyrelsens utlåtande
framgår tomtmark för ifrågavarande ändamål kan ställas till förfogande
inom den för karolinska institutet avsedda delen av Norrbackaområdet, till
styrker jag, att för ändamålet erforderlig tomtmark upplåtes. Jag utgår härvid
från att kostnaderna för planeringsarbeten, anslutningsledningar o. d.
ävensom kostnaderna för byggnadens uppförande och utrustning helt be
stridas av andra medel än statsmedel. Upplåtelsen i fråga torde dock böra
ske avgiftsfritt och med nyttjanderätt tills vidare, så länge området användes
för det avsedda ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med
dela närmare bestämmelser i ämnet.
Ifrågavarande markupplåtelse synes vara av beskaffenhet att böra under
ställas riksdagens prövning. Då det synes önskvärt, att tomtfrågan icke
skall lägga hinder i vägen för uppförande av den planerade nybyggnaden
för Nobelinstitutet, därest byggnadsföretaget med hänsyn till arbetsmarknads-
förhållandena lämpligen bör påbörjas under nästa budgetår, torde förslag
i ämnet böra föreläggas riksdagen i propositionen angående allmän bered-
skapsstat för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att till uppförande av nybyggnad för ett me
dicinskt Nobelinstitut, omfattande en avdelning för biokemi,
en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medi
cinsk cellforskning, må avgiftsfritt och med nyttjanderätt
samt under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj :t bestämmas,
på Norrbackaområdet upplåtas erforderligt tomtområde.
[8.] Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola. Chal
mers tekniska institut var från början i sin helhet förlagt till det av hög
skolan alltjämt disponerade kvarteret mellan Vasa- och Storgatorna i Göte
borg. Marken i kvarteret tillhör Göteborgs stad men har av staden överläm
nats till läroanstalten för all framtid, så länge teknisk undervisning där be-
drives. Byggnaderna inom kvarteret lia uppförts medelst Chalmersska dona
tionens medel och av staden. Erforderliga tillbyggnader lia sedan ett trettio
tal år tillbaka utförts på statens bekostnad.
För att läroanstalten skulle kunna erhålla bättre lokaler ingicks år 1920
ett avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt staden örn institutets förflytt
ning till annan plats. Byggnaderna skulle vara uppförda senast år 1934.
Den tid, inom vilken byggnaderna skulle vara uppförda, har genom över-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
271
enskommelse år 1936 förlängts intill den 1 januari 1945. Styrelsen för Chal
mers tekniska högskola har i skrivelse den 29 april 1944 hos drätselkamma
ren i Göteborg hemställt örn förlängning av byggnadstiden med ytterligare
tio år, d. v. s. intill den 1 januari 1954.
På det nya området lia uppförts byggnad för kemiska och fysiska insti
tutionerna samt byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad, varjämte nyli
gen färdigställts en byggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt arkitektur.
De äldre byggnaderna mellan Vasagatan och Storgatan inrymma numera
endast lokaler för 1 :a och 2 :a årskurserna, för avdelningarna för maskin
teknik och för elektroteknik samt för bibliotek och kansli, varjämte tekniska
gymnasiet i Göteborg har sina lokaler där.
Förslag har framställts örn att såsom nästa etapp i nybyggnadsplanen skall
uppföras en byggnad för bibliotek och kansli m. m.
Behovet av nybyggnad. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/
45 har styrelsen för högskolan anfört i huvudsak följande rörande behovet
av nya lokaler för biblioteket och kansliet m. m.
Biblioteket lider för närvarande av svår lokalbrist. Bokmagasinen
rymma icke på långt när samlingarna, bokhyllor ha måst uppställas i expe
ditionslokalerna och läsesalen är för trång. Inom ett par år måste förhållan
dena bli sådana, att bibliotekets utnyttjande kommer att vara förenat med
svåra olägenheter. Då tredje och fjärde årskursernas studerande äro de,
som mest anlita biblioteket, kommer majoriteten bland de studenter, som
behöva besöka biblioteket, att lia sina studier förlagda till nybyggnadsom-
rådet.
Högskolans administrationslokaler lia till följd av högskolans
kraftiga utökning under senare år blivit alldeles för små. De bestå av rek-
torsrum, expeditionsrum och kollegierum. På expeditionen sitta högskolans
kamrerare, kassör och båda kontorsbiträde!!. Expeditionen tjänstgör även
som väntrum för besökande till rektor och är numera för liten för sitt ända
mål. Att flera personer nied så olika arbetsuppgifter, som här är fallet, ha
gemensamt arbetsrum är olämpligt och verkar störande på samtligas arbete.
Som exempel kan nämnas, att vid telefonsamtal allt arbete på räkne- och
skrivmaskiner måste avbrytas. Personalen störes också av att ha allmänhe
ten så direkt inpå sig. Kollegierummet, som numera icke rymmer alla lärar
na på en gång, användes samtidigt för duplicering, förvaring av papper,
blanketter och ritningar och såsom skrivrum. Inga sammanträdesrum för
kollegienämndens och avdelningskollegiernas sammanträden finnas. Det är
därför nödvändigt, att nya lokaler så snart som möjligt byggas även för hög
skolans administration.
Då inom högskolans nya byggnader på Gibraltarområdet nu endast fin
nas två bostadslägenheter för högskolans personal, finnes även ett
trängande behov av personalbostäder.
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha i sitt be
tänkande den 9 oktober 1943 med utredning och förslag angående den högre
tekniska undervisningen (SOU 1943: 34) anfört, att för genomförande av de
sakkunnigas förslag till den högre tekniska undervisningens nydaning och
utveckling erfordrades betydande ny- och ombyggnader. Beträffande det re-
272
Kungl. Majis proposition nr 281.
dan nu föreliggande behovet av nya lokaler för biblioteket och kansliet ha
de sakkunniga i huvudsak anfört de skäl, som framgå av de i det föregående
återgivna uttalandena. Vad angår de framtida förhållandena, inhämtas av
betänkandet följande.
Under normala förhållanden kunna vid Chalmers tekniska högskola årligen
nyintagas 170 studerande. De sakkunniga föreslå nu, att högskolan plan-
lägges för en nyintagning av 250 per år, motsvarande en beräknad total elev-
numerär i högskolan av närmare 1 100 (år 1942 utgjorde elevantalet 618).
Den föreslagna nyintagningen av studerande torde dock ej behöva nå denna
omfattning förrän efter åtskilliga år (de sakkunniga räkna med att fullt stu
derandeantal skall uppnås först omkring 1952/53).
Enligt de sakkunnigas förslag skulle rektorsexpeditionen komma att om
fatta följande befattningshavare: rektor, högskoleintendent, kassör, 3 kon-
torsbiträden, 2 expeditionsvakter och extra arbetshjälp.
Lärarpersonalen bör enligt sakkunnigförslaget utökas till 25 professorer,
5 docenter, 1 laborator, 52 speciallärare, 12 adjungerade lärare jämte tillfälliga
lärare m. fl.
Enligt de sakkunnigas förslag skall högskolans personal av sådana katego
rier, att bostäder åt densamma äro önskvärda, utgöras av 36 befattnings
havare. Av kostnadsskäl torde man få inskränka sig till att anordna bostä
der för ungefär två tredjedelar av denna personal eller 22 anställda, såsom
laboratorievaktmästare, telefonister, portvakter, gårdskarlar m. fl.
Vad angår den tekniska bibliotekstjänsten, ha de sakkunniga tillsammans
med den inom handelsdepartementet tillkallade utredningen rörande den tek-
niskt-vetenskapliga forskningens ordnande den 5 april 1944 avgivit ett be
tänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom
de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17). Härav inhämtas:
Allteftersom tekniken utvecklas ökas fordringaxma på en effektiv teknisk
litteraturtjänst. Litteraturbehovet är starkt icke blott för forskning och under
visning vid de tekniska högskolorna utan även för forskning och praktik vid
andra tekniska institutioner, framför allt inom industrien. De sakkunniga
föreslå därför, att de båda tekniska högskolornas bibliotek utvecklas till
centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att de i
princip jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru med något
mindre omfattning. Nybyggnaden för biblioteket vid Chalmers tekniska hög
skola bör planeras med hänsyn härtill.
Bibliotekspersonalen bör även utökas avsevärt och vid genomförd organisa
tion omfatta 17 befattningshavare mot nu 7. Bland annat böra finnas 1 över
bibliotekarie, 4 bibliotekarier, 3 amanuenser och 6 biblioteksbiträden.
Förslag av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska un
dervisningen m. m. Under erinran om att högskolan tidigare gjort fram
ställningar örn anslag till nybyggnad för bibliotek och administration uttala
de sakkunniga, att de liksom högskolans myndigheter äro av den uppfatt
ningen, att dessa nybyggnadskrav äro de mest trängande för högskolans
vidkommande. På de sakkunigas uppdrag har professorn M. Wernstedt i
samråd med överbibliotekarien W. Munthe i Oslo utarbetat nya ritningar
till ifrågavarande nybyggnader, omfattande en särskild biblioteksbyggnad
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
273
och en särskild administrationsbyggnad, den senare jämväl inrymmande sex
personalbostäder. Förslaget har uppgjorts under hänsynstagande till plane
rade organisationsutvidgningar. Byggnaderna skola förläggas till en plats
omedelbart söder om entrévägen till högskolan vid Gibraltargatan. Kostna
derna beräknas efter ett enhetspris av 85 kronor per kubikmeter till 935 000
kronor för biblioteksbyggnaden och till 493 000 kronor för administrations-
bygganden, av vilket sistnämnda belopp 298 000 kronor avse administra-
tionslokalerna.
I sina anslagsäskanden den 5 augusti 1943 framlade högskolans styrelse
förslag om uppförande av nybyggnader för bibliotek och administration m.
m. i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.
Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 18 december 1943 över nu
ifrågavarande förslag, att detsamma icke förelåge i så genomarbetat skick,
att styrelsen vore beredd att taga slutlig ställning till byggnadsfrågan. Vissa
erinringar mot förslaget framställdes dock.
I förutnämnda betänkande rörande litteraturtjänsten förordas genom
förande av de sakkunnigas förslag till nybyggnad för biblioteket.
Förslag av 1940 dvs civila byggnadsutredning m. tn. I utlå
tande den 11 februari 1944 över högskolestyrelsens förslag av år 1943 har
1940 års civila byggnadsutredning föreslagit åtskilliga reduceringar och om
placeringar, åskådliggjorda på upprättade principskisser. Enligt dessa skola
biblioteket och kansliet sammanföras till en byggnad samt bostäderna för
läggas till en särskild byggnad.
Utredningen framhåller bland annat:
En gemensam byggnad för kansli och bibliotek i enlighet med utredning
ens principskiss upptager en volym av 10 300 m3 mot båda byggnadernas
14 380 nr1 i högskolans förslag. Utredningens förslag innebär således en be
sparing av 4 080 m3.
En jämförelse mellan kostnaderna inklusive utgifter för utvändiga led-
ningsarbeten m. m. gestaltar sig på följande sätt:
Det remitterade
ritningsförslaget
Biblioteksbyggnad ...................................... 990 000 1
Kanslibyggnad.............................................. 298 000 J
Utvändiga ledningar m. m........................ —
Bostäder ...................................................... 195 000
Utredningens
principskiss
800 000
50 000
70 000
Totalkostnad kronor 1 483 000
920 000.
De av utredningen förordade åtgärderna beräknas alltså medföra en kost
nadsminskning av omkring 560 000 kronor.
I yttrande den 23 februari 1944 med anledning av civila byggnadsutred-
mngens förslag har högskolans styrelse anfört, att styrelsen på grund av det
nuvarande läget icke vill motsätta sig, att byggnadsfrågan löses på i huvud
sak det sätt, som utredningen föreslagit. Styrelsen har dock icke velat med
giva en minskning av kollegierummet. Styrelsen förutsätter även, att den får
rätt att inom den beräknade byggnadsvolymen företaga de jämkningar av lo-
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 281.
18
274
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
kalemas inbördes placering, vartill ett närmare studium vid utarbetandet av
ritningarna kan föranleda. Byggnadsvolymen anser styrelsen vara för knappt
räknad. Styrelsen beräknar den -— med hänsynstagade till kollegierummets
utvidgning — till 10 700 m' Byggnadskostnaderna beräknar styrelsen för sin
del efter 90 kronor per m3, helst som byggnadsutredningen icke upptagit nå
gon särskild post för grundläggningskostnader. Enligt styrelsens mening bö
ra kostnaderna beräknas på följande sätt:
Biblioteks- och kanslibyggnad (10 700 m3 å 90 kronor) . . kronor 963 000
Utvändiga ledningar m. m.......................................................... »
50 000
Bostadsbyggnad ........................................................................ .............. »___ 70 000
Summa kronor 1 083 000.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande med anledning av vad byggnadsutred
ningen föreslagit anfört, att styrelsen funnit byggnadsutredningens kostnads
beräkning för låg och ansett kostnaderna böra beräknas till 985 000 kronor.
Örn den av högskolestyrelsen påyrkade volymutökningen med 150 m3 skulle
genomföras, torde kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens beräkning stiga
med 15 000 kronor till 1 000 000 kronor.
Departement»-
Uppförandet av nya byggnader för Chalmers tekniska högskola på Gibral-
chefen.
tarområdet har nu fortskridit så långt, att fyra av högskolans sex avdelning
ar flyttats dit. Enligt gällande avtal med Göteborgs stad skulle nybyggnads-
programmet i sin helhet rätteligen vara genomfört före ingången av nästa
kalenderår. Då detta givetvis icke kan ske, ha åtgärder vidtagits i syfte att
åvägabringa en förlängning av den avtalade byggnadstiden.
Efter det nybyggnaden för väg- och vattenbyggnadsavdelningen nu full
bordats, har en nybyggnad för biblioteket och kansliet ansetts böra härnäst
komma till utförande. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, äro
de nuvarande lokalerna för biblioteket och kansliet i högskolans äldre bygg
nader vid Vasagatan synnerligen trånga, varför behovet av nya lokaler gör
sig starkt gällande.
Det av högskolestyrelsen senast framförda förslaget till nybyggnad över
ensstämmer med det förslag, som av 1940 års sakkunniga för den högre tek
niska undervisningen framlagts i deras nyligen avgivna betänkande, och är
uppgjort under hänsynstagande till den utvidgning av högskolan och dess
bibliotek, som av de sakkunniga föreslås. Byggnadsförslaget, som avser upp
förande av två fristående byggnader, en för biblioteket och en för kansliet,
den sistnämnda byggnaden jämväl inrymmande personalbostäder, har av
civila byggnadsutredningen befunnits onödigt dyrbart. Utredningen har där
för upprättat ett ändringsförslag, vilket högskolestyrelsen ansett sig böra —
med viss ändring — godtaga, för att byggnadsfrågans lösning icke skulle
fördröjas. Enligt byggnadsutredningens förslag skola lokalerna för biblio
teket och kansliet sammanföras till en byggnad samt personalbosläderna
förläggas till ett särskilt hus.
Jämväl detta förslag är uppgjort med beaktande av det ökade lokalbehov,
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
275
som kail beräknas uppstå vid realiserande av de sakkunnigas förslag röran
de högskolans organisation. Då byggnadsutredningens förslag därjämte med
giver framtida utvidgningar, finner jag mig — utan att därigenom taga ställ
ning till de sakkunnigas förslag rörande utbyggnad av högskolans institu
tioner och lärarkår — böra förorda, att förslaget lägges till grund för ifråga
varande byggnadsföretag. Med hänsyn till vad högskolans styrelse anfört
torde emellertid kollegierummets bredd böra utökas i enlighet med styrelsens
förslag. Den bibliotek och kansli inrymmande byggnadens volym torde med
hänsyn till vad styrelsen anfört böra beräknas till 10 700 ms. Inom en bygg
nadskropp med denna volym torde de jämkningar av de olika lokalernas
inbördes placering böra få vidtagas, som kunna visa sig erforderliga i sam
band med uppgörandet av huvudritningar till byggnaden.
Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av de olika myndigheterna beräk
nats till olika belopp. Vid uppskattningen av anslagsbehovet anser jag mig
böra utgå från den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman,
1 000 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen av byggnads-
kostnadema torde det kunna visa sig erforderligt att överskrida denna kost-
nadssumma. Jag förutsätter emellertid, att vid uppgörandet av huvudritning
ar och arbetsbeskrivning liksom under byggnadsarbetenas fortgång varje
möjlighet till att begränsa kostnaderna tillvaratages.
Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på
den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen, torde böra
uppföras på allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 med 1 000 000
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen,
att till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tek
niska högskola å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av................... kronor 1 000 000.
[9.] Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institu
tionen vid Chalmers tekniska högskola. Såsom framgår av propositionen
1941:2 (s. 297) gjorde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939
framställning om anvisande av ett reservationsanslag av 45 000 kronor för
vissa ändrings- och reparationsarbeten inom avdelning V av högskolans ke
miska institutionsbyggnad, avseende förbättring av dragskåpsinredningen, om-
ändring av ett vågrum till fotografiskt mörkrum samt utökande av de elek
triska anordningarna för undervisning och forskning. Vid anmälan av denna
anslagsfråga i nämnda proposition förordade jag med hänsyn till det stats-
finansiella läget, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet då skulle
anvisas med rätt för högskolans styrelse att disponera detsamma för de
ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som kunde befinnas mest
angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbe-
276
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
Departements
chefen.
Departements-
che/en.
loppet med hänsyn till den höjda prisnivån dåmera syntes böra uppräknas
till åtminstone 56 000 kronor, tillstyrkte jag, att ett anslag av 43 000 kronor
skulle anvisas för ändamålet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag anvisade
riksdagen på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reserva
tionsanslag (B) av 43 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 april 1941 anbefallt byggnads
styrelsen att vidtaga de på styrelsen ankommande förberedande åtgärder,
som kunde befinnas påkallade för att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle
kunna framdeles av styrelsen utan tidsutdräkt igångsättas, har Kungl. Majit
i anledning av en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 december 1942 gjord
framställning i ämnet genom beslut den 5 februari 1943 bemyndigat byggnads
styrelsen att för täckande av med upprättandet av entreprenadhandlingar
beträffande arbetena förenade kostnader taga i anspråk ett belopp av högst
1 408 kronor 40 öre av reservationsanslaget till utredningar rörande tilläm-
nade byggnadsföretag m. m., vilket belopp framdeles skulle av byggnads
styrelsen tillföras sistnämnda anslag av eventuellt byggnadsanslag.
Anslag till ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka upptagits
på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga
husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras
på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till den
inträffade ökningen av byggnadskostnaderna förordar jag, att det tidigare för
ifrågavarande ändamål beräknade anslagsbeloppet, 43 000 kronor, höjes till
63 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks
dagen
att till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för
kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å all
män beredskapsstat III för budegtåret 1944/45 uppföra ett an
slag av...................................................................... kronor 63 000.
[10.] Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i
Uppsala. I
underdånig skrivelse den
1
september
1941
har byggnadsstyrelsen
hemställt, att ett anslag av 38 000 kronor måtte anvisas för vissa ändrings-
och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i Uppsala. Arbetena avse för
bättring av toalettanordningarna, anordnande av lekhall samt ombyggnad
och reparation av trädgårdsmästar- och maskinistbostäderna. Skolöverstyrel
sen har tillstyrkt byggnadsförslaget.
Mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrings- och reparationsarbetena
vid folkskoleseminariet i Uppsala har jag icke funnit anledning till erinran.
Kostnaderna för dessa arbetens utförande, vilka år
1941
beräknades till
38 000 kronor, böra jämte kostnaderna för vissa ytterligare erforderliga
smärre ändringsarbeten, enligt vad jag under hand inhämtat från länsarki
tekten, numera beräknas till i avrundat tal
45
000 kronor. Anslag till ut-
Kungl. Majlis proposition nr 281.
277
förande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits på den av inves-
teringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnads
företag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän be-
redskapsstat III för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskole
seminariet i Uppsala å allmän beredskapsstat lil för budget
året 1944/45 uppföra ett anslag av................... kronor 45 000.
Fonden för låneunderstöd.
[11.] Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för
vissa ombyggnadsarbeten. Beträffande stiftelsens tillkomst och ändamål
m. m. har en ingående redogörelse lämnats i propositionen 1943: 215, vartill
här torde få hänvisas.
Stiftelsens läroanstalt disponerar för närvarande två byggnader för un
dervisningen i träslöjd, nämligen det s. k. seminariet och Källnääs. År 1942
tillkallades sakkunniga för utredning angående stiftelsens verksamhet och
ekonomi m. m. På grundval av de sakkunnigas utredning framlades i pro
positionen 1943: 215 förslag till åtgärder för en sanering av stiftelsens eko
nomi. Sålunda föreslogs bland annat, att stiftelsen skulle erhålla ett ränte-
fritt statens amorteringslån av 90 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten
m. m., varav 5 800 kronor till ombyggnads- och reparationsarbeten å Käll
nääs och 1 800 kronor till reparation av seminariet. Förslaget vann riks
dagens bifall.
Stiftelsens styrelse har nu anhållit, att ett statsanslag av 25 000 kronor
måtte uppföras på allmän beredskapsstat till vissa byggnadsarbeten m. m.
vid läroanstalten. Av det äskade beloppet hänför sig 20 400 kronor lill om
byggnad av Källnääs och 4 600 kronor till åvägabringande av förbättrad vat
tenförsörjning för läroanstalten. Beträffande den närmare utformningen av
styrelsens förslag torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Skolöverstyrelsen, som hört sitt byggnadssakkunniga biträde, har funnit av
det sakkunniga biträdet ifrågasatt ändring beträffande övre våningens plan
disposition böra tagas under övervägande vid byggnadsföretagets utförande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, erhöll stiftelsen jämlikt be-
Departements-
slut av 1943 års riksdag ett lån av 90 000 kronor, varav ett belopp av 5 800
cAe/*”-
kronor avsåg vissa ombyggnads- och reparationsarbeten beträffande bygg
naden Källnääs, bland annat omändring av gymnastiksalen i nämnda bygg
nad till slöjdsal. Dessa byggnadsarbeten lia dock icke kommit till utförande,
enär stiftelsens styrelse med hänsyn till behovet av utökat lokalutrymme för
undervisningen funnit en mera genomgripande ombyggnad av Källnääs än-
278
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
damålsenlig. Ett av styrelsen i sådant syfte framlagt, å företedda ritningar
närmare utformat förslag går ut på en entresolering av gymnastiksalen samt
förläggande till det övre våningsplanet av två teckningssalar och till det
undre planet av två slöjdsalar. Jag anser mig böra tillstyrka, att en ombygg
nad av Källnääs kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det
av styrelsen framlagda förslaget. Den av skolöverstyrelsen mot ritningarna
framställda anmärkningen torde böra tagas under övervägande vid bygg
nadsföretagets utförande.
Kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena ha av styrelsen beräknats
till 26 200 kronor. Mot kostnadsberäkningen har jag icke funnit anledning
till erinran. Då av statsmedel ett belopp av 5 800 kronor redan står till sty
relsens förfogande för ändamålet, utgör medelsbehovet (26 200 — 5 800 =)
i runt tal 20 000 kronor. Som stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel
bestrida dessa kostnader, får jag förorda, att stiftelsen för ändamålet erhåller
ett räntefritt statens amorteringslån av 20 000 kronor. Anslag till ifrågava
rande arbeten, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda
investeringsplanen för kommunala och enskilda byggnadsarbeten, torde böra
uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 under fonden
för låneunderstöd. Däremot böra medel icke äskas på allmän beredskapsstat
till bestridande av de redan utförda arbetena för åstadkommande av för
bättrad vattenförsörjning för läroanstalten.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd-
lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten å allmän be
redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ............................................................................. kronor 20 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
279
Bilaga 15.
Kapitalinvesteringar.
Jordbruksdepartementet.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 maj 19A4.
Närvarande:
Statsministern
Hansson,
ministern för utrikes ärendena
Gunther,
statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och
statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handlägg
ning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskaps-
stat för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande punk
terna 1—5 samt statsrådet Domö beträffande punkterna 6—8. Föredragandena
yttra härvid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. I sitt den 3 april
1944 avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kom
munala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU
1944: 12) har investeringsutredningen bland annat hemställt, alt Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upp
taga ett anslag av 70 000 kronor till uppförande av en lagringslokal för po
tatis och frukt vid statens växtskyddsanstalt
Med skrivelse den 22 april 1944 har stgrelsen för statens växtskyddsanstalt
framlagt viss utredning till stöd för det av investeringsutredningen gjorda an-
slagsäskandet. Anstaltsstyrelsen har bland annat anfört följande.
Växtskyddsanstalten är i omedelbart och starkt behov av lämpliga lager
lokaler för i främsta rummet potatis och i andra hand frukt. De förrådsrum,
som för närvarande finnas, äro odugliga för sitt ändamål. Belägna som de
äro ovan jord och i södersluttning uppvärmas de tidigt på våren i sådan grad,
280
Departementa-
thelen.
f.j * dem- föi;varad potatis utvecklar snart sagt nya plantor, innan det blir
tid tor sättning. På grund av otillräcklig värmeisolering föreligger också
froströk under den kallaste årstiden. Slutligen äro utrymmena alldeles otili-
räckliga, särskilt med hänsyn till de för närvarande intensivt bedrivna under
sökningarna över potatisens virussjukdomar men även för fyllande av an
staltens stadigvarande behov. För frukt har anstalten överhuvud taget ingen
användbar lagringslokal.
Anstaltsstyrelsen underhandlade redan år 1939 med byggnadsstyrelsen om
upprättande av förslag med kostnadsberäkning till en” lagerlokal av före-
nämnda slag. Med anledning av krigsutbrottet blev emellertid saken tills
vidare skjuten åt sidan. Enär behovet under de därpå följande åren gjorde
sig allt starkare gällande, anmäldes uppförandet av ifrågavarande byggnad i
oktober 1943 till investeringsutredningen såsom investeringsobjekt. Byggnads
styrelsen verkställde med ledning av upprättad planskiss en kostnadsberäk
ning, enligt vilken byggnaden skulle draga en kostnad av 70 000 kronor.
Med hänsyn till vad växtskyddsanstaltens styrelse i ärendet anfört anser
jag mig böra biträda investeringsutredningens förslag, att medel för upp
förande vid anstalten av den ifrågasatta lagringslokalen för potatis och frukt
upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Mot storleken av
det för ändamalet äskade anslaget, 70 000 kronor, har jag intet att erinra.
Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat lil.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid statens växtskgddsanstalt å all
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av................................................................ kronor 70 000.
Kunc/l. Maj:ts proposition nr 281.
Statens utlåningsfonder.
[2.] Gödselvårdslånefonden. Såsom kapital till gödselvårdslånefonden
ha från och med år 1919 anvisats tillhopa 4 500 000 kronor, varav dock ett be
lopp av 500 000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing
å riksgäldsfonden. Härjämte har 1933 års riksdag (r. skr. nr 356) för budget
året 1933/34 såsom särskilt reservationsanslag anvisat 500 000 kronor, att, i
den mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för
beviljande av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stad
gas för iån ur nämnda fond. Sistberörda villkor äro intagna i kungörelsen den
11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr 186/1925, 241/1927,
132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. I kungörelsen den 13 december 1918
(nr 972) ha meddelats bestämmelser angående tiden för ingivande av ansök
ningar från hushållningssällskapen om statslån ur gödselvårdslånefonden.
I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av
sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt
ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland göd-
281
selvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar, till vilka sistnämnda arbe
ten statslån hittills ej kunnat utgå — skulle beviljas lån från en gemensam
lånefond. Denna fond har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett
belopp av 35 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle
beviljas med tillämpning av hushållningssällskapsutredningens förslag till låne-
bestämmelser och att samtliga bidragstagare bomme att tilldelas lån med
högsta möjliga belopp.
I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte till gödselvårdslånefonden an
visas ett anslag av 5 000 000 kronor, varav 1 000 000 kronor vore avsedda för
utlämnande av lån till gödselvårdsanläggningar och 4 000 000 kronor för ut
lämnande av lån till ladugårdsförbättringar.
Vad beträffar verksamheten med utlämnande av gödselvårdslån
har lantbruksstyrelsen framhållit, att åtgärder för en förbättrad gödselvård
torde utgöra i hög grad lämpliga arbetsobjekt, då det gällde att bereda syssel
sättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets
slut. Enligt styrelsens mening syntes den pågående planläggningen av ifråga
varande arbetsobjekt ha fortskridit så långt, att å beredskapsstaten för bud
getåret 1944/45 borde anvisas medel i sådan utsträckning att vid behov stats
bidrag och lån skulle kunna utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanlägg
ningar, av vilka ungefär 5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar,
omfattande mindre än 20 hektar åker. Styrelsen har beräknat medelsbehovet
å beredskapsstat för låneverksamheten till 3 400 000 kronor, därest oföränd
rade låne- och bidragsvillkor bomme att gälla, samt till 1 000 000 kronor, för
den händelse statsunderstöd till gödselvårdsanläggningar skulle utgå enligt
de grunder, som fores1 agits i 1942 års jordbrukskommitlés promemoria eller
i lantbruksstyrelsen den 12 oktober 1943 över promemorian avgivna remiss-
utlåtande. Beträffande frågan örn berörda grunder torde få hänvisas till redo
görelsen i en denna dag till riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående
grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på
jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet. Enligt vad lantbruks
styrelsen meddelat kunde den för utlåning disponibla kapitalbehållningen å
gödselvårdslånefonden den 1 juli 1944 beräknas komma att uppgå till i runt
tal 1 100 000 kronor. Därjämte beräknades inflyta amorteringar under bud
getåret 1944/45 med omkring 250 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen hor även ansett sig böra föreslå, att gödselvårdslåne
fonden under för beredskapsstaten gällande förutsättningar finge tillfälligt
anlitas lör utlämnande av lån till ladugårdsförbättringar.
Härom anför styrelsen i huvudsak följande.
I den av 1942 ars jordbrukskommitté avgivna promemorian angående bere
dande av sysselsättning mom jordbrukets område vid omfattande arbetslös
het efter krigets slut har föreslagits, bland annat, att till utförande av ladu-
gårdsförbätlringar skulle förutom statsbidrag jämväl kunna utgå lån av stats
medel. Någon med statsmedel bedriven låneverksamhet för detta ändamål
har hittills icke förekommit. För att ifrågavarande förbättringsåtgärder vid
behov skola få önskad omfattning, torde det enligt lantbruksstyrelsens me-
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
282
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements-
aheten.
rung vara nödvändigt nied statsunderstöd även i forin av lån. Kommittén har
vidare anfört, att lån till de arbetsobjekt, som skulle igångsättas inom jord
brukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut, borde utgå ur
en enda fond. Enligt styrelsens förmenande torde detta vara att förorda i de
fall, då så synes mest ändamålsenligt och praktiskt för ifrågavarande låne-
verksamheters bedrivande. Nämnda förutsättningar torde vara för handen då
det gäller lån till gödselvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar. Styrel
sen får därför föreslå, att genom en tillfällig utvidgning av tillämpningsom
rådet för gödselvårdslånefonden möjligheter skapas så att lån jämväl till före
varande slag av ladugårdsförbättringar skola kunna utgå ur fonden.
Vid beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten för nästa budgetår
för utlämnande av lån lill ladugårdsförbättringar har lantbruksstyrelsen ut
gått från att medel borde anvisas för att tillgodose behovet av lån till omkring
3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav ungefär 2 700 vid brukningsdelar
med högst 20 hektar åker. Därest de av 1942 års jordbrukskommitlé föreslag
na grunderna för ifrågavarande låneverksamhet komme att tillämpas, skulle
medelsbehovet enligt lantbruksstyrelsens beräkningar uppgå till 4 000 000
kronor. Till sistnämnda belopp har medelsbehovet jämväl upptagits, för den
händelse de av lantbruksstyrelsen i remissutlåtande den 12 oktober 1943
förordade grunderna skulle bliva gällande. En närmare redogörelse för om-
förmälda grunder har lämnats i den i det föregående omnämnda propositio
nen nr 264 till årets riksdag. I * * * 5
I samband med behandlingen av frågan örn anvisande å allmän beredskaps-
stat för budgetåret 1944/45 av anslag till statsbidrag för utförande av göd
selvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar har jag framhållit, att så
väl gödselvårds- som ladugårdsförbättringsföretag lämpligen kunna utnytt
jas för arbetsmarknadsreglerande ändamål. För att möjliggöra tillkomsten av
dylika företag synas såsom lantbruksstyrelsen anfört å beredskapsstaten böra
beräknas medel, förutom till beviljande av bidrag, jämväl till utlämnande av
statslån. De för verkställande av ladugårdsförbättringar av beredskapskarak-
tär avsedda lånen torde i enlighet med styrelsens förslag lämpligen böra utgå
från gödselvårdslånefonden. Vad beträffar storleken av det kapitaltillskott till
sistnämnda fond, som torde bliva erforderligt för nästa budgetår, synes det
samma i anslutning till vad lantbruksstyrelsen förordat böra bestämmas till
5 000 000 kronor. Av den sålunda förordade kapitalinvesteringen i gödsel
vårdslånefonden torde 2 000 000 kronor böra hänföras till allmän beredskaps-
stat II samt 3 000 000 kronor till allmän beredskapsstat III. Låneverksam-
heten på nu förevarande områden har vid medelsberäkningarna förutsatts
skola bedrivas i enlighet med bestämmelser, som förordats i den denna dag
till riksdagen avlåtna propositionen nr 264 angående grunder för utlämnande
av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbru
kets områden vid arbetslöshet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
283
att till Gödselvårdslånefonden för budgetåret 1944/45 upp
föra
dels å allmän beredskapsstat II ett an
slag av................................................................ kronor 2 000 000,
dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av ......................................................... »
3 000 000.
[3.] Frukt- och potatislagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till frukt-
och potatislagerhusfonden ha för budgetåren 1940/41—1943/44 anvisats till
hopa 2 375 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7,
punkt 8) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45
till fonden anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Bestämmelser för
lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811).
I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 800 000 kronor
till frukt- och potatislagerhusfonden. Till motivering för förslaget har styrel
sen anfört i huvudsak följande.
I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruks
styrelsen framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 300 000
kronor till frukt- och potatislagerhusfonden. I årets statsverksproposition
föreslogs endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Före
dragande departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel
för utlåning från förevarande fond borde anvisas även på beredskapsstat
för att stå till förfogande vid eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden,
senare finge upptagas till övervägande.
Lagerhusbyggnader för vattenhaltiga vegetabilier (potatis, köksväxter,
frukt) kunna enligt lantbruksstyrelsen mening av följande skäl svårligen
inrangeras bland de arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som
beredskapsarbeten. Till större konsumtionsorter förlagda sådana lagerhus för
utsätta nämligen omfattande planeringsarbeten och förundersökningar såväl
i form av ofta tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt
järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga
tekniska och ekonomiska utredningar. Därjämte äro i fråga om sådana lager
hus både de byggnadstekniska och lagringstekniska erfarenheterna ännu
jämförelsevis begränsade, varför en forcerad byggnadsverksamhet utöver ra
men för det anslag av 1 300 000 kronor, som lantbruksstyrelsen äskade som
investeringsanslag för budgetåret 1944/45, för närvarande icke kan tillrådas.
Under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Majits förslag om an-
slagsanvisning till ifrågavarande fond för budgetåret 1944/45 anser lantbruks
styrelsen sig av nyssnämnda skäl icke böra föreslå större kapitalförstärkning
av fonden å allmän beredskapsstat för sagda budgetår än till belopp, motsva
rande skillnaden mellan av styrelsen äskat och av Kungl. Majit föreslaget
anslag, eller således (1 300 000 — 500 000 —) 800 000 kronor.
Jag finner mig böra biträda lantbruksstyrelsens förslag om uppförande å
Departemente-
bcredskapsstat för budgetåret 1944/45 av ett anslag å 800 000 kronor till för- fAe^ew'
stärkning av frukt- och potatislagerhusfonden. Anslaget torde böra hänföras
till allmän beredskapsstat lil. Någon ändring i de för närvarande i fråga örn
utlåningen från fonden gällande bestämmelserna synes icke böra vidtagas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
284
Kungl. Maj.ts proposition nr 281.
Departements
chefen.
att till Frukt- och potatislagerhusfonden å allmän bered-
skapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av.......................... ............................ kronor 800 000.
[4.] Spannmålslagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till ifrågavarande
fond ha för budgetåren 1930/31—1943/44 anvisats tillhopa 8 900 000 kronor.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 11) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 till fonden anvisa ett
investeringsanslag av 500 000 kronor. Gällande bestämmelser rörande före
varande låneverksamhet äro upptagna i kungörelsen den 12 september 1930
(nr 342) med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933, 612/1937 och
252/1943 gjorda ändringar.
I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 500 000 kronor
till spannmålslagerhusfonden. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.
I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruks
styrelsen framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 000 000
kronor till spannmålslagerhusfonden. I årets statsverksproposition föreslogs
endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Föredragande
departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel för ut
låning från spannmålslagerhusfonden borde anvisas även på beredskapsstat
för att stå till förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarkna
den, senare finge upptagas till övervägande.
Även om tillräckliga tekniska erfarenheter om olika spannmålslagerhus-
typers lämplighet redan föreligga, varför sådana företags upptagande som
beredskapsarbeten av denna anledning ingalunda vore olämpligt, kunna dock
sådana byggnader enligt lantbruksstyrelsens mening svårligen räknas till de
arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som beredskapsarbeten.
Varje sådant lagerhus förutsätter nämligen omfattande planeringsarbeten så
väl i form av tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt
järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga
tekniska och ekonomiska utredningar. Under förutsättning av riksdagens bi
fall till Kungl. Majits förslag om medelsanvisning till ifrågavarande fond
anser lantbruksstyrelsen sig av nyssnämnda skäl icke böra hemställa örn an
visande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av medel till kapital
förstärkning av fonden till större belopp än som motsvarar skillnaden mellan
av styrelsen äskat och av Kungl. Maj :t föreslaget anslag, eller således (1 000 000
— 500 000 =) 500 000 kronor.
Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört förordar jag, att å
allmän beredskapsstat III för nästa budgetår uppföres ett anslag av 500 000
kronor för kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden. För den låneverk
samhet, som kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget,
torde böra gälla samma bestämmelser som tillämpas för utlåningen i övrigt
från ifrågavarande fond.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Xlaj.ts proposition nr 281.
285
att till Spannmålslag erhus f onden å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .......................................................................... kronor 500 000.
[5.] Egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för egnahems-
lånefonden, vilka äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående
den statliga egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942,
må från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till för
stärkning av ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneför-
medlare. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 17) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till egnahemslånefonden för bud
getåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock
medgiva, att för sagda budgetår må beviljas lån från fonden intill ett be
lopp av 25 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter
och 10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit
att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i
sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter.
I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett kapitaltillskott å
2 000 000 kronor till egnahemslånefonden. Härjämte har styrelsen föreslagit,
att Kungl. Mait måtte utverka medgivande av riksdagen, att för nästa budget
år må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 27 000 000
kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 12 000 000 kro
nor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhål
landena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning
mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Egnahemsstyrelsen har härvid ut
gått från att de förmånligare grunder för bidragstilldelningen vid uppföran
de av nya bostäder skulle komma att tillämpas, vilka föreslagits av styrelsen
i dess remissutlåtande den 28 februari 1944 över den av 1942 års jordbruks-
kommitté avgivna promemorian angående beredande av sysselsättning inom
jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. Enligt sty
relsens mening torde nämligen ett tillämpande av angivna grunder kunna an
tagas föranleda en sådan ökning av verksamheten på förevarande område, att
antalet understödsberättigade bostadsegnahemsföretag skulle komma att ökas
med 40 å 50 procent.
I omförmälda remissutlåtande den 28 februari 1944 har egnahemsstyrelsen,
i samband med framläggandet av förslag lill höjning av nu utgående bostads-
förbättringsbidrag, ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna beviljas
till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte en
gammal. Styrelsen har härom yttrat i huvudsak följande.
Därest vad av egnahemsstyrelsen föreslagits rörande höjning av bostads-
förbättringsbidraget, bland annat för åstadkommande av ett ökat antal ar
betsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslös
het, skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa
286
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsam
mare i jämförelse med dem, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den
mån som nybyggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande
av bostadsbehovet, torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas
synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbets
lösa ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen
anser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang och i avvaktan
på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understöds-
verksamheten på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av
statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke
ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå
torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten
och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga
4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verk
ställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga örn bostadsförbätt
ringsbidrag. Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslags-
titel som medlen för bostadsförbättringsbidrag.
Departements-
Då företag avseende tillskapande av bostadsegnahem på landsbygden torde
chefen.
utgöra arbetsobjekt, som lämpligen kunna komma till utförande för bere
dande av sysselsättning vid en omfattande arbetslöshet, anser jag mig böra
biträda egnahemsstyrelsens förslag, att å allmän beredskapsstat för nästa bud
getår beräknas medel för att möjliggöra en utvidgning av den med anlitande
av egnahemslånefonden bedrivna låneverksamheten. T. f. chefen för social
departementet, statsrådet Rosander, förordar i annat sammanhang denna dag
styrelsens förslag om anslag till statsbidrag för uppförande av ny bostad
jämväl i sådana fall, då densamma icke ersätter en äldre bostad. Med hänsyn
härtill torde lånetilldelningen från egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45
i anslutning till vad egnahemsstyrelsen anfört böra utökas från 25 000 000 till
27 000 000 kronor eller alltså med 2 000 000 kronor för utlämnande under för
allmän beredskapsstat III gällande förutsättningar av lån för bostadsfastig
heter. Härjämte synes såsom styrelsen förordat böra å beredskapsstaten upp
tagas ett kapitalinvesteringsanslag till egnahemslånefonden av 2 000 000 kro
nor. För den utökade långivningen torde böra gälla samma bestämmelser som
hittills tillämpats för ifrågavarande låneverksamhet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) medgiva, att lån för bostadsfastigheter må, under de för
allmän beredskapsstat III gällande förutsättningarna, under
budgetåret 1944/45 beviljas från egnahemslånefonden intill
ett belopp av 2 000 000 kronor utöver i årets statsverkspropo-
sition för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp;
2) till Egnahemslånefonden å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av
kronor 2 000 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr
281.
287
[6.] Statens avdikningslåncfond. Jämlikt riksdagens beslut har det
högsta sammanlagda belopp, vartill lån ur statens avdikningslånefond år
ligen kunnat beviljas, under de senaste budgetåren utgjort 3 000 000 kronor.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 21) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att under budgetåret 1944/45 må beviljas
lån från fonden å likaledes sammanlagt högst 3 000 000 kronor. Gällande
villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i kungörelsen
den 30 juni 1939 (nr 432).
I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, lån från statens av
dikningslånefond å tillhopa högst 1 500 000 kronor finge under samma bud
getår beviljas utöver det i årets statsverksproposition föreslagna utlånings-
beloppet, 3 000 000 kronor. Styrelsen bär till motivering av sin hemställan
anfört i huvudsak följande.
Till utförande av torrläggningsföretag sökes förutom bidrag från statens
avdikningsanslag i stor utsträckning jämväl lån från statens avdikningslåne
fond. För den händelse medel anvisas å allmän beredskapsstat för budget
året 1944/45 till statens avdikningsanslag, synes därför erforderligt att för
ifrågavarande ändamål en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från
avdikningslånef onden.
Hos lantbruksstyrelsen vid utgången av budgetåret 1943/44 inneliggande an
sökningar om statsunderstöd till torrläggningsföretag kunna beräknas repre
sentera ett sammanlagt lånebelopp av omkring 3 200 000 kronor. Under bud
getåret 1944/45 kunna ytterligare ansökningar förväntas inkomma, repre
senterande ett sammanlagt lånebelopp av omkring 2 300 000 kronor. Under
sagda budgetår föreliggande ansökningar kunna sålunda beräknas motsvara
en lånesumma av (3 200 000 + 2 300 000 =) 5 500 000 kronor. Då det kan
förutses, att till ansökningarna hörande arbetsplaner och utredningar i viss
utsträckning finnas vara i behov av komplettering i ett eller annat avseende,
ävensom att en ej oväsentlig del av ansökningarna inkomma så sent under
budgetåret att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före bud
getårets utgång, torde det belopp, vartill lån må kunna under budgetåret be
viljas, kunna uppskattas till 4 500 000 kronor. Under förutsättning att riks
dagen godkänner Kungl. Majits förslag om medgivande att under budgetåret
1944/45 lån från statens avdikningslånefond må beviljas å sammanlagt högst
3 000 000 kronor, skulle sålunda det lånebelopp, vartill därutöver lån för
beredskapsändamål synes böra för sagda budgetår ifrågakomma, uppgå till
1 500 000 kronor.
För utbetalningar av lån från fonden torde ett belopp av 700 000 kronor
böra finnas för samma budgetår tillgängligt, utöver vad som erfordras för
utbetalningar på grund av den normala lånetilldelningen, eller omkring
2 500 000 kronor. Sammanlagt torde sålunda utbetalningarna av lån under
budgetåret 1944/45 kunna beräknas komma att uppgå till 3 200 000 kronor.
Enligt från statskontoret inhämtad upplysning kan kapitaltillgången å fon
den väntas medge utbetalningar till sagda belopp utan nytt kapitaltillskott.
I annat sammanhang denna dag förordas, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 beräknas medel för utlämnande av statsbidrag till utfö
rande av torrläggningsföretag. Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde det med
Före-
dr (Kjälldén
288
Kungl. Manis proposition nr 2S1.
hänsyn härtill vara erforderligt, att en utökning jämväl sker av lånetilldel-
ningen från avdikningslånefonden. Jag anser mig böra biträda styrelsens
förslag, att det lånebelopp, vartill lån för beredskapsändamål bör ifråga
komma för nästa budgetår utöver i årets statsverksproposition föreslagen
lånetilldelning å 3 000 000 kronor, bestämmes till högst 1 500 000 kronor. En
utlåning av nu angiven storlek torde såsom framgår av vad lantbrukssty
relsen uttalat icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras statens av-
dikningslånefond. För den i beredskapssyfte utvidgade lånerörelsen synas
böra gälla i huvudsak samma grunder som tillämpas för den nuvarande låne-
verksamheten.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att lån må, under de för allmän beredskaps-
stat II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45
beviljas från statens avdikningslånefond å högst 1 500 000
kronor utöver i årets statsverksproposition föreslaget högsta
utlåningsbelopp.
[7.] Täckdikningslånefonden. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (r.
skr. nr 346) må ur täckdikningslånefonden beviljas lån med sammanlagt
högst 2 000 000 kronor för kalenderår. Gällande villkor för lån ur fonden
äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kun
görelserna nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939
gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha medde
lats bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.
I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av
sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt
ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland täck-
dikningsföretag — skulle beviljas lån från en gemensam lånefond. Denna fond
har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett belopp av 35 000 000
kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle beviljas med till-
lämpning av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser
och att samtliga bidragstagare komme att tilldelas jämväl lån med högsta
möjliga belopp.
I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, under samma budget
år lån från täckdikningslånefonden finge beviljas å tillhopa högst 2 000 000
kronor utöver det av riksdagen medgivna lånebeloppet för kalenderår å lika
ledes högst 2 000 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.
Kungl. Majlis proposition nr 281.
289
Erfarenheten under en följd av år har visat, att vid god tillgång på bidrag
utan återbetalningsskyldighet till täckdikning täckdikningslånefonden anli
tas i större utsträckning än vid mindre god bidragstillgång. Då lantbruks
styrelsen framlagt förslag örn anvisande å allmän beredskapsstat för budget
året 1944/45 av anslag för bidrag till täckdikningar, finner styrelsen sig så
lunda böra räkna med att vid bifall till sagda förslag en utökning av det be
lopp, som under samma budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslåne
fonden, blir erforderligt. För ändamålet synes medgivande erfordras till be
viljande av lån från fonden under nämnda budgetår till ett belopp av ytter
ligare 2 000 000 kronor.
Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår behållningen å täck
dikningslånefonden för närvarande till i runt tal 3 400 000 kronor. Till lant
bruksstyrelsen inkomna, ännu icke behandlade ansökningar om lån från fon
den för år 1944 representera en lånesumma av omkring 1 000 000 kronor.
Efter avdrag av nämnda belopp skulle behållningen å fonden således uppgå
till 2 400 000 kronor. Å andra sidan torde under tiden till den 1 juli 1945 er-
lagda amorteringar och räntor kunna, enligt vad som från statskontoret
upplysts, beräknas komma att uppgå till omkring 1 200 000 kronor. För bud
getåret 1944/45 tillgängligt lånebelopp torde sålunda kunna uppskattas till
omkring 3 600 000 kronor, vilket belopp synes vara tillräckligt för tillgodo
seende av under sagda budgetår påfordrade utbetalningar från fonden.
Då täckdikningsarbeten visat sig lämpliga för sysselsättning av arbetslösa
föreslås i annat sammanhang denna dag, att medel för utlämnande av stats
bidrag till täckdikningsföretag upptagas å allmän beredskapsstat för budget
året 1944/45. Med hänsyn härtill synes såsom lantbruksstyrelsen förordat en
utökning jämväl bliva behövlig i fråga om det belopp, som under nämnda
budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden. Mot styrelsens
förslag, att lånetilldelningen från ifrågavarande fond för nästa budgetår i be-
redskapssyfte utökas med 2 000 000 kronor utöver det av riksdagen för kalen
derår medgivna lånebeloppet å 2 000 000 kronor, har jag intet att erinra.
Den av mig sålunda för beredskapsändamål förordade lånetilldelningen tor
de, på sätt lantbruksstyrelsen anfört, icke påkalla någon kapitalinvestering
i täckdikningslånefonden för budgetåret 1944/45. Vid beräkningen av det ut
ökade medelsbehovet för ifrågavarande ändamål har jag utgått från de grun
der för täckdikningslåneverksamheten, som förordats i en denna dag till
riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående grunder för utlämnande av
statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden vid arbetslöshet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
alt medgiva, alt lån må, under de för allmän beredskaps
stat II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45
beviljas från täckdikningslånefonden å högst 2 000 000 kro
nor utöver av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp för
kalenderår.
Före
draganden.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 281.
V.)
290
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Diverse kapitalfonder.
Fonden för statens reprodukiionsanstalt.
[8.] Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt. Investeringsutredning-
en (SOU 1944: 12, s. 225) har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål
måtte å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagas ett anslag av
1 400 000 kronor.
Beträffande tidigare i ärendet verkställd utredning torde jag få nämna föl
jande.
Efter framställning från lantmäteristyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 30
april 1942 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med lantmäteristyrelsen verk
ställa en allsidig och förutsättningslös utredning i fråga om beredande av
lokaler för statens reproduktionsanstalt efter nuvarande hyrestidens utgång
den 1 oktober 1946.
I skrivelse den 11 december 1943 har byggnadsstyrelsen med bifogande av
ritningar jämte viss annan utredning framlagt förslag till nybyggnad för sta
tens reproduktionsanstalt samt hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks
dagen att för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Den totala byggnadskostnaden har
av styrelsen beräknats till 1 400 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.
I ett över lantmäteristyrelsens framställning örn utredning rörande statens
reproduktionsanstalts lokalfråga avgivet utlåtande framhöll byggnadsstyrel
sen bland annat, att på grund av den omfattning statens reproduktionsanstalts
rörelse numera tagit och med hänsyn till de ytterligare anspråk, som torde
komma att ställas på densamma, det i längden torde bliva alltmer svårt att
på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose anstaltens lokalbehov ge
nom förhyrning. Av samma skäl skulle det även kunna ifrågasättas, huru
vida det icke ur ekonomisk synpunkt vöre för statsverket fördelaktigast att
vid utgången av nu löpande hyrestid tillhandahålla reproduktionsanstalten
egna lokaler inom en för ändamålet särskilt uppförd byggnad.
En av byggnadsstyrelsen i samråd med reproduktionsanstaltens direktör
verkställd närmare utredning i förevarande fråga har ytterligare bekräftat
riktigheten av byggnadsstyrelsens sålunda gjorda uttalande, och det torde nu
mera överhuvud taget vara uteslutet att vinna en tillfredsställande lösning av
anstaltens lokalfråga på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad
för ändamålet.
Vad beträffar förläggningen av en dylik nybyggnad undersökte byggnads
styrelsen till en början möjligheten av byggnadens uppförande invid Värta-
vägen norr om de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken på
Ladugårdsgärde, och inom styrelsen upprättades ett förslag till en nybygg
nad på denna plats, vars genomförande beräknades draga en kostnad av
cirka 1 525 000 kronor.
I skrivelse den 3 november 1943 har lantmäteristyrelsen yttrat sig över
nämnda förslag och därvid överlämnat ett av direktören för reproduktions-
Kungl. Mnj:ts proposition nr 281.
291
anstalten den 25 oktober 1943 avgivet utlåtande, vari viss utredning före-
bragts rörande de ekonomiska betingelserna för en nybyggnad för anstalten.
I anslutning till denna utredning har lantmäteristyrelsen för sin del funnit,
att anstaltens lokalfrågas lämpligaste lösning endast stöde att vinna genom
nybyggnad. Då jämväl i övrigt betydande fördelar för anstaltens verksam
het vore att räkna med vid ett genomförande av ovannämnda förslag, har
lantmäteristyrelsen tillstyrkt förslagets genomförande i huvudsak.
Emellertid har jämsides med utredningen rörande reproduktionsanstaltens
nybyggnadsfråga en omfattande utredning verkställts beträffande en utbygg
nad av de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken. I samband
med sistnämnda utredning har det visat sig att en för reproduktionsanstalten
avsedd nybyggnad icke låter sig inpassa i den bebyggelse Fågelbacken i övrigt
är avsedd att erhålla. Byggnadsstyrelsen har därför ansett sig böra undersöka
möjligheterna för en annan förläggning av denna nybyggnad. Härvid har det
visat sig att någon lämpligare, staten tillhörig tomt än en tomt inom kvarte
ret Tegeludden invid Stockholms frihamnsområde svårligen kan påräknas
för ändamålet. Med hänsyn till de tunga maskiner, som förekomma inom
reproduktionsanstalten, och andra höga belastningar är det nämligen erfor
derligt att stora delar av arbetslokalerna förläggas till nedre botten. Till följd
härav erfordras för anstalten ett relativt stort tomtområde, och det är uteslu
tet att inom stadens centralare delar erhålla en för ändamålet tillräckligt stor
tomt. Vad beträffar den föreslagna tomten invid frihamnen har denna trots
sitt perifera läge goda förbindelser med staden, och härtill kommer fördelen
av det nära grannskapet till några av anstaltens största kunder, bland annat
de militära förvaltningsmyndigheterna samt patent- och registreringsverket.
På därom framställd förfrågan har djurgårdskommissionen under hand med
delat, att kommissionen för sin del icke hade något att erinra mot att tomten
i fråga tages i anspråk för här avsett ändamål.
Inom byggnadsstyrelsen har upprättats ett nytt förslag till byggnad för re
produktionsanstalten, förlagd till nämnda tomt inom kvarteret Tegeludden.
Enligt detta förslag skulle byggnaden omfatta tre våningar, av vilka den
översta dock endast skulle upptaga en del av byggnadens yta. Till botten
våningen skulle förläggas salar för det litografiska och typografiska trycke
riet med tillhörande utrymmen för övertryck och sätteri ävensom den för lito
grafiska och typografiska avdelningarna gemensamma expeditionen för in-
och utgående leveranser. Denna expedition står medelst en varuhiss i direkt
förbindelse med i källaren belägna in- och utlämningsrum samt pappers- och
blankettlager. Utlämningsrummet är försett med direkt tillfart för anstaltens
transportbilar. I källaren skulle i övrigt anordnas omklädningsrum för per
sonalen ävensom pannrum, garage och erforderliga förrådsutrymmen.
Till våningen 1 trappa upp äro litografiska avdelningens framkallnings-
och kopieringsavdelning samt bokbinderiet förlagda. I övrigt inrymmes i
denna våning anstaltens kontorsavdelning.
I våningen 2 trappor upp lia fotografiska ateljéerna inrymts ävensom lunch
lokaler för anstaltens personal samt en vaktmästarbostad.
De lokaler, som reproduktionsanstalten sålunda skulle erhålla inom ny
byggnaden omfatta en sammanlagd effektiv golvyta av 4 100 kvadratmeter,
vilket motsvarar anstaltens nu aktuella utrymmesbehov.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skidle det nu före
liggande nybyggnadsförslaget betinga en kostnad av 1 400 000 kronor, för
delad sålunda:
292
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
Byggnadsarbeten, inklusive betongpålning............................ kronor
Värmeledning och ventilation ..................................................... »
Sanitära anläggningar .................................................................. »
Elektriska ledningar ...................................................................... »
Elektrisk varuhiss .......................................................................... »
Brandalarm ....................................................................................... »
Nedfartsramp, planering .............................................................. »
Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda
utgifter ........................................................................................ »
920 000
180 000
50 000
55 000
22 000
20 000
20 000
133 000
Summa kronor 1 400 000.
De av reproduktionsanstalten för närvarande disponerade lokalerna, som
omfatta en golvyta av endast 2 600 kvadratmeter, betinga en sammanlagd
årshyra av 46 540 kronor. Emellertid måste man räkna med att lokalerna ef
ter nu löpande hyrestids utgång komma att betinga en högre hyra. Härtill
kommer att det otillräckliga utrymmet och lokalernas bristfällighet i övrigt
hindra en rationell drift och till följd härav bland annat medföra avsevärda
extra lönekostnader, vilka icke skulle behöva ifrågakomma, därest repro
duktionsanstalten på föreslaget sätt skulle erhålla för dess behov särskilt av
passade lokaler i en nybyggnad.
I ett den 11 december 1943 dagtecknat yttrande till byggnadsstyrelsen har
lantmäteristyrelsen efter hörande av anstaltens direktör förklarat sig kunna
biträda den av byggnadsstyrelsen föreslagna förläggningen av nybyggnaden
för reproduktionsanstalten till ifrågavarande tomt i kvarteret Tegeludden,
och lantmäteristyrelsen har icke heller något att i princip erinra mot den fö
reslagna planlösningen av nybyggnaden.
För att den föreslagna nybyggnaden skall kunna tagas i bruk av reproduk
tionsanstalten vid den nuvarande hyrestidens utgång den 1 oktober 1946 bör
byggnadsföretaget igångsättas i början av budgetåret 1944/45, och torde för
detta budgetår för ändamålet erfordras ett belopp av 1 000 000 kronor.
över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden efter remiss avgivits
den 11 februari 1944 av statskontoret och den 3 mars 1944 av 1940 års civila
byggnadsordning.
Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en nybygg
nad komme till stånd på sätt i byggnadsstyrelsens skrivelse föreslagits.
19A0 års civila byggnadsutredning har yttrat bland annat följande.
Byggnadskostnaden för den av byggnadsstyrelsen förordade nybyggnaden
för statens reproduktionsanstalt har av byggnadsstyrelsen beräknats till
l 400 000 kronor, inklusive kostnad för pålning med omkring 75 000 kronor.
Frånräknas sistnämnda kostnad erhålles ett volympris av cirka 75 kronor
per kubikmeter.
Utredningen finner den i förslaget angivna planläggningen av reproduk
tionsanstalten i stort sett tillfredsställande.
Beträffande det föreslagna läget för byggnaden måste utredningen emel
lertid framhålla, att detta synes alldeles otillfredsställande med hänsyn till
det betydande avståndet till centraladministrationen, med vilken anstalten,
enligt vad utredningen har inhämtat, bör stå i nära förbindelse. Ett ytterli
gare motiv för kravet på en ändrad förläggning av byggnaden finner utred
ningen i den dåliga markbeskaffenheten på den föreslagna tomten, vilken
beräknas medföra en kostnadsökning av 75 000 kronor för pålning. Lämp-
ligt tomtområde bör sökas inom en väsentligt mera centralt belägen del av
staden.
Vad angår den uppgivna kostnaden i övrigt, vill utredningen icke fram
ställa erinran mot de föreliggande beräkningarna.
Den förebragta utredningen ger vid handen, att statens reproduktionsan-
stalts nuvarande lokalförhållanden äro synnerligen otillfredsställande. Såsom
myndigheterna framhållit synes ofrånkomligt för frågans lösning, att en ny
byggnad för anstalten kommer till stånd. Visserligen torde belägenheten av
den för nybyggnaden föreslagna tomten icke kunna anses ur alla synpunk
ter helt idealisk men, då någon annan för ändamålet lämplig tomt för rim
lig kostnad icke torde stå att få, anser jag den ifrågasatta förläggningen av
anstalten böra godtagas. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta
å ett belopp av 1 400 000 kronor, torde icke något vara att erinra.
För ifrågavarande byggnadsföretag synas medel lämpligen böra upptagas
å beredskapsstat III för nästa budgetår. För ändamålet torde böra uppföras
hela det för företaget beräknade beloppet, 1 400 000 kronor. Jag förutsätter,
att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga
sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som
oundgängligen av förhållandena påkallas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt å alb
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ......................................................... kronor 1 400 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Kungl. May.ts proposition nr 281.
293
Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.
Före
draganden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
295
Bilaga 16.
Kapitalinvesteringar.
Handelsdepartementet.
Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 194 4.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena
Gunther , statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapi
talinvestering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför
därvid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.]
Säkerhetsanstalter för sjöfarten.
I sitt betänkande den 3 april 1944
med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunder
stödda anläggningsarbeten förbudgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) har
investeringsutredningen i enlighet med en av lotsstyrelsen upprättad investe
ringsplan för lotsverket föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budget
året 1944/45 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten upptagas anslag å
tillhopa 1 490 000 kronor, därav å driftbudgeten under tionde huvudtiteln,
lotsverket, 366 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 124 000 kronor. Rörande
förstnämnda delbelopp har jag tidigare i dag gjort hemställan i enlighet med
utredningens förslag. Under hänvisning till vad utredningen anfört vill jag
nu förorda, att förslaget jämväl i vad det avser anslag å kapitalbudgeten
bringas under riksdagens prövning. Av det beräknade sammanlagda anslags-
beloppet belöper på lotsuppassningslius och bostadshus 493 000 kronor, var
av ett belopp av 200 000 kronor torde böra uppföras på allmän beredskaps-
stal II, medan återstoden, 924 000 kronor, bör hänföras till beredskapsstat III.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
296
Kungl. Maj:ts proposition nr 281.
att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för hudgetåret 1944/
45 uppföra följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II............... kronor 200 000,
dels ock å allmän beredskapsstat III .... kronor 924 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
447842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.