Prop. 1949:151
('angående inrättande av. en statlig affärsbank m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
1
Jir 151.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av.
en statlig affärsbank m. m.; given Stockholms slott den 18 mars 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1959.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
U
ndén, statsråden
W
igforss
, S
köld
, Q
uensel
, D
anielson
, V
ougt
, Z
etterberg
, S
träng
,
Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med statsrådets samtliga ledamöter anför che fen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.
Genom beslut den 23 mars 1945 har Kungl. Maj :t uppdragit åt särskilda sakkunniga, 1955 års bankkommitté,1 att verkställa en förutsättningslös ut
1 Landshövdingen P. C. Jonsson, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, chef redaktören I. Anderson, ledamoten av riksdagens andra kammare, ombudsmannen O. Andersson, bankdirektören E. Browaldh, disponenten friherre J. G. G. De Geer, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren G. Elofsson, redaktören K. Fredriksson, ledamoten av riksdagens andra kammare, bankofullmäktigen D. Hall, ombudsmannen S. Hallnäs, bankdirektören G. Lindahl, f. d. riksbankschefen I. Rooth, ledamoten av riksdagens andra kammare, chefredaktören F. Severin, hovrättsrådet, numera bankinspektören K. Wulff samt f. d. statssekreteraren T. Wärn.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 151.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
redning rörande dels riksbankens uppgifter och organisation, dels tryggan
det av ur samhällssynpunkt tillfredsställande förhållanden på kreditväsen
dets område dels ock formerna för uppnående av enhetlighet i den offent
liga finanspolitiken.
Kommittén, som förut avgivit betänkande angående det s. k. kreditga
rantisystemet (SOU 1947: 86; jfr prop. 1948:273), har den 4 mars 1949
avgivit betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank (SOU
1949: 13). Beträffande motiveringen till detta förslag samt dess närmare
innebörd torde jag få hänvisa till själva betänkandet och här blott lämna
följande summariska redogörelse för innehållet däri.
Bankkommittén uttalar, att den statliga kreditverksamhet, som sker med
anlitande av särskilda lånefonder, skulle kunna rationaliseras, därest ett
särskilt statsorgan inrättades med uppgift att omhänderhava vissa delar av
sagda verksamhet. Vidare har kommittén ansett det lämpligt, att riksban
ken befrias från andra uppgifter än de till centralbanksrörelsen hörande.
Slutligen har kommittén funnit skäl tala för att en affärsbank inrättas,
som — ehuru driven enligt bankmässiga normer — likväl är oberoende av
privata vinstintressen och följaktligen ägnad att kunna fungera som regu
lator på kreditmarknaden.
Under hänvisning härtill föreslår bankkommittén, att en särskild stat
lig bank inrättas genom att, med Jordbrukarbanken som stomme, i första
hand till denna överföra den av riksbanken bedrivna affärsbanksrörelsen
och i andra hand utbygga rörelsen med det antal kontor som erfordras för
att banken skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sina nyss
nämnda funktioner. Kommittén anser sig kunna räkna med att bl. a. vissa
av Göteborgs handelsbanks nuvarande kontor härvid kunna förvärvas av
den statliga banken och förutsätter, att statens intressen i Göteborgs han
delsbank torde komma att avvecklas i samband med den statliga bankens
tillkomst.
Den statliga banken föreslås skola arbeta i aktiebolagsform i enlighet
med de principer, som gälla för övriga banker, och sålunda bl. a. vara un
derkastad tillsyn av bank- och fondinspektionen. Bankens icke affärsmäs
siga uppgifter, d. v. s. dess medverkan vid förvaltningen av vissa statliga
lånefonder, böra därför enligt kommittén anses som förvaltningsuppdrag
åt banken, för vilkas utförande ersättning skall utgå, och bokföringsmässig
åtskillnad måste upprätthållas mellan affärsbanksmässiga och andra grenar
av bankens verksamhet.
Bankens hela aktiekapital — med de undantag, som betingas av bank
lagens föreskrifter rörande minsta antalet aktieägare i en bank — förutsät-
tes komma att ägas av staten. Under hänvisning härtill uttalar kommittén,
att vederbörande departementschef i realiteten torde komma att utgöra han
kens bolagsstämma.
Beträffande förslagens genomförande förordar kommittén, att ett prin
cipbeslut om inrättande av en statlig bank enligt de uppdragna riktlinjerna
först meddelas. På den blivande bankens styrelse avses härefter ankomma
att utarbeta alla erforderliga detaljförslag samt att genomföra dessa.
3
Kommitténs betänkande är icke enhälligt. Elva av dess fjorton ledamö
ter stå bakom förslaget, men av dessa ha fyra, nämligen herrar Browaldh,
De Geer och Wärn respektive herr Rooth i två olika särskilda yttranden, tagit
avstånd från vissa delar av uttalandena och motiveringen i betänkandet.
Ytterligare två ledamöter ha avgivit var sitt särskilda yttrande, men dessa
innefatta ej någon från förslaget avvikande mening. Vidare föreligga två
reservationer, avgivna av herr Ivar Anderson respektive herrar Olof An
dersson och Hall. Herr Ivar Anderson finner sig icke kunna biträda kom
mitténs förslag, för vilket enligt reservantens mening inga avgörande sak
liga skäl kunnat anföras. I den andra reservationen framhålles till en bör
jan, att den föreslagna banken icke givits tillräckligt starka resurser för att
på längre sikt kunna fullgöra sina funktioner. Vidare anmärkes, att kom
mittén icke undersökt möjligheterna att organisatoriskt inpassa en affärs-
banksorganisation som den föreslagna i riksbanken, i vilket sammanhang
reservanterna anföra vissa skäl härför, som anses tala för att organisationen
utformas så, att den i framtiden kan organisatoriskt kombineras med riks
banken. Beträffande principerna för den föreslagna bankens rörelse äro
reservanterna av den uppfattningen, att en särskild lag för ändamålet bör
stiftas, enär lagen om bankrörelse icke tillförsäkrar banken erforderlig rö
relsefrihet. Även i vissa andra hänseenden — till vilka jag torde få åter
komma — företräda reservanterna en annan mening än kommittémajo
riteten.
I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla i anslutning till bank
kommitténs förslag uppkommen fråga om avveckling av statens aktieinne
hav i aktiebolaget Göteborgs handelsbank.
Såsom framgår av betänkandet (s. 29) äger staten aktier i Göteborgs han
delsbank till ett nominellt värde av 11 491 400 kronor varav 9 991 400 kro
nor avse stamaktier samt återstoden, 1,5 miljoner kronor, preferensaktier.
Då bankens kapital av stam- och preferensaktier uppgår till 20 respektive 3
miljoner kronor, innehar således stalen av stamaktierna i det närmaste
hälften och vad angår preferensaktierna exakt hälften.
Jämlikt uttalande av 1939 års riksdag (st. utsk. uti. nr 81, s. 2) må sagda
aktier icke avyttras utan riksdagens medgivande.
Sedan bankkommittén under hösten 1948 fattat principbeslut om att
framlägga förslag rörande inrättande av en statlig affärsbank, uppkom inom
bankkommittén fråga angående hur staten med anledning härav borde för
fara med sitt aktieinnehav i Göteborgs handelsbank. Då det ansågs vara till
uppenbart gagn för den statliga banken om dess rörelse kunde baseras jäm
väl på delar av Göteborgs handelsbanks kontorsorganisation, diskuterades
inom kommittén olika förslag att realisera detta önskemål. Sedan jag under
hand blivit informerad härom samt erhållit kännedom om att angivna syfte
syntes kunna tillgodoses genom att avtal träffades om försäljning av Göte
borgs handelsbank till Skandinaviska banken aktiebolag, under förutsätt
ning bl. a. att i samband härmed sistnämnda bank till den blivande statliga
banken — representerad av Jordbrukarbanken — överläte rörelsen vid vissa
Kungi. Maj.ts proposition nr 151.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
av Göteborgs handelsbanks kontor, uppdrog jag åt bankinspektören K. Wulff
att, med biträde av förste byråinspektören T. Hanström samt bankdirek
tören C. Lindahl, inleda förhandlingar med Skandinaviska banken och Gö
teborgs handelsbank i syfte att få till stånd ett sådant avtal. Sedan dylika
förhandlingar ägt rum, träffades den 22 februari 1949 en överenskommelse
mellan Göteborgs handelsbank och Skandinaviska banken av huvudsaklig
innebörd, att Göteborgs handelsbank, under förutsättning bl. a. av Kungl.
Maj :ts godkännande, till Skandinaviska banken överläte hela sin rörelse
med samtliga tillgångar och rättigheter mot det att Skandinaviska banken
övertoge ansvaret för Göteborgs handelsbanks samtliga skulder och förplik
telser (utom utskiftningsskatt) samt därjämte till Göteborgs handelsbank
erlade ett kontant belopp av 39 miljoner kronor, vilket väl motsvarar vär
det av bankens egna medel enligt senaste bokslut. 1 överenskommelsen för-
utsättes, att de enskilda aktieägarna skola bli i tillfälle att på vissa villkor
sälja sina aktier till en kurs av 180 kronor för stamaktie och till 107 kronor
för preferensaktie. Vidare förutsättes, att Göteborgs handelsbank efter för
säljningen skall träda i likvidation. Samtliga kostnader för denna skola
bäras av Skandinaviska banken, som garanterar, att vid likvidationen ett
belopp av 39 miljoner kronor kommer att finnas tillgängligt för utdelning
till aktieägarna och utskiftningsskatt. Överenskommelsen torde såsom Bil.
A få fogas till detta protokoll.
Under förutsättning att nyssnämnda överenskommelse blir gällande har
vidare samma dag träffats avtal mellan staten och Skandinaviska banken,
enligt vilket, å ena sidan, Skandinaviska banken åtager sig att för statens
— eller av staten anvisad köpares — räkning inköpa staten icke tillhöriga
aktier i Göteborgs handelsbank till nyss angivna kurser och, å andra sidan,
staten förbinder sig att gottgöra Skandinaviska banken för dess utbetal
ningar i anledning av dessa köp, dock ej för överkursen å preferensaktierna.
Den reella innebörden av detta avtal — vilket såsom Bil. B torde få fogas
till detta protokoll — är att staten, som vid likvidationen står som den
enda eller praktiskt taget enda aktieägaren, får vidkännas utskiftnings-
skatten, ca 4,8 miljoner kronor. Motiven för denna anordning framgå av vad
jag i det följande anför. — Till överenskommelsen mellan Skandinaviska
banken och Göteborgs handelsbank har den 14 mars 1949 fogats ett till-
lägg av innebörd, att Skandinaviska banken icke har något att erinra mot
att Göteborgs handelsbank vid extra bolagsstämma beslutar tilldela sin
personal en gratifikation av 150 000 kronor, under förutsättning att ett mot
svarande belopp avräknas å dels den i överenskommelsen angivna köpe
skillingen och dels det belopp, som vid likvidationen skall utskiftas å sta
tens aktier.
I anslutning till avtalen den 22 februari 1949 har slutligen preliminär
överenskommelse träffats mellan Skandinaviska banken och Jordbrukar-
banken bl. a. därom, att den senare banken skall få övertaga rörelsen vid
ett antal Göteborgs handelsbank tillhöriga kontor. I ersättning för denna
rörelse — som kan beräknas avse inlåning om ca 115 miljoner kronor
Kungi. Maj.ts proposition nr 151.
5
samt utlåning uppgående till omkring 150 miljoner kronor — skall Jord- brukarbanken till Skandinaviska banken erlägga, förutom mellanskillna den mellan ut- och inlåning enligt vissa beräkningsgrunder, ett belopp av 5 miljoner kronor. De förmåner, som genom sistnämnda avtal beretts Jord- brukarbanken, ha emellertid ansetts motivera en särskild uppoffring från statens sida i förhållande till de enskilda aktieägarna. Staten har därför åtagit sig att på sätt förut sagts inköpa dessas aktier. Då vissa detaljer i av talet skola bli föremål för ytterligare förhandlingar, kan en fullständig re dogörelse för avtalets innehåll nu ej lämnas.
För staten blir således det ekonomiska resultatet av förenämnda avtal att staten för sina aktier i Göteborgs handelsbank erhåller ett belopp av 14,55 miljoner kronor, varav 13,05 miljoner kronor avse stamaktierna och återstoden preferensaktierna; samt
att Jordbrukarbanken för en kontantinsats av 5 miljoner kronor samt i övrigt på villkor som förut sagts övertager rörelsen vid ett antal bankkontor.
Härjämte torde staten komma att uppbära utskiftningsskatt med ca 4,8 miljoner kronor.
I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att Jordbrukarbankens styrelse i skrivelse den 14 mars 1949, under hänvisning till förenämnda avtal, meddelat, att styrelsen hade för avsikt att å extra bolagsstämma un der våren 1949 föreslå en höjning av bankens grundfond med 10 miljoner kronor, ävensom hemställt, att de åtgärder måtte vidtagas, som erfordra des för att staten såsom huvuddelägare i banken skulle kunna deltaga i nyemissionen.
I skrivelsen anföres vidare bl. a. följande: Jordbrukarbankens grundfond utgjorde 30 miljoner kronor och dess re servfond komme, om styrelsens förslag till årets bolagsstämma att av vinst medel överföra 1,3 miljoner kronor till reservfonden bleve bifallet, att ut göra 15 miljoner kronor, d. v. s. 50 % av grundfonden. Grundfonden finge enligt gällande bolagsordning uppgå till högst 40 miljoner kronor. Styrel sen hade för avsikt att föreslå höjning av grundfonden till dess maximalt medgivna storlek, 40 miljoner kronor, genom utgivande av 100 000 nya ak tier å 100 kronor till en utgivningskurs av 150 kronor för aktie, samman lagt 15 miljoner kronor. Av bankens 300 000 aktier ägde staten 298 662.
Rank- och fondinspektionen har i yttrande över framställningen tillstyrkt bifall till densamma.
Departementschefen.
Frågan om inrättande av en statlig affärsbank.
Vid bankkommitténs tillkallande framhöll jag bl. a. att lämpligheten av alt inrätta eu eller flera av det allmänna kontrollerade affärsbanker borde övervägas redan av det skälet, att frågan om Jordbrukarbankens och Göte
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
borgs handelsbanks framtida ställning krävde sin lösning. Förslag härom
föreligga nu i det att bankkommittén framlagt sitt betänkande angående in
rättande av en statlig affärsbank genom en ombildning av den statsägda
Jordbrukarbanken. Även frågan om Jordbrukarbankens utvidgning i sam
band med avvecklingen av statens intressen i Göteborgs handelsbank synes
i och för sig tillräcklig för att motivera, att Jordbrukarbankens framtida
ställning upptages till närmare diskussion.
Såsom kommittén anmärkt (s. 60), är innebörden av dess förslag en om
bildning av Jordbrukarbanken genom att banken utökas med — förutom
vissa enskilda bankkontor — riksbankens avdelningskontor. Av kommit
téns 14 ledamöter ha 13 biträtt förslaget, däribland representanter för såväl
riksbanken som de privata bankerna, varvid dock är att märka, att två le-
damotsgrupper till sitt godtagande av förslaget fogat vissa reservationer.
Av företrädarna för riksbankens intressen ha sålunda två ansett den före
slagna kontorsorganisationen tillfredsställande allenast för de behov, som
komma att föreligga under de första åren samt i anslutning härtill uttalat,
att den organisation, som nu må skapas, bör i en framtid kunna organisa
toriskt sammanföras med riksbanken. Vidare ha fyra ledamöter i kommit
tén — varav två företräda de privata bankintressena — betonat, att en av
görande förutsättning för deras ståndpunktstagande varit, att den statliga
banken icke genom lagstiftning eller på annat sätt, direkt eller indirekt, er
håller några förmåner i konkurrenshänseende utan verkligen får arbeta
under samma allmänna villkor som övriga affärsbanker; härvid förutsätta
sistnämnda två kommittémedlemmar, med instämmande av ytterligare en
ledamot, att den statliga kreditgivningen, icke blott på jordbruksrationalise-
ringens utan jämväl på bostadskreditens område, utformas i enlighet med
den s. k. kreditgarantilinjen, utan diskriminering gent emot någon av de
grupper av kreditinstitut, som kommittén förutsätter skola vara berätti
gade deltaga i denna kreditgivning.
I likhet med kommitténs majoritet anser jag vägande skäl tala för att
staten driver affärsbanksrörelse. Då vidare genom den preliminärt avtalade
avvecklingen av Göteborgs handelsbanks verksamhet möjlighet nu förelig
ger att på tillfredsställande villkor öka underlaget för Jordbrukarbankens
rörelse, anser jag att sistnämnda bank bör utgöra stomme i en blivande stat
lig affärsbank. Om det skall vara möjligt för Jordbrukarbanken att med sin
affärsbanksmässiga verksamhet omspänna hela landet samt att fullgöra
de övriga, särskilt fondförvaltande, uppgifter, som kommittén praktiskt
taget enhälligt önskar anförtro den statliga banken, blir det emellertid nöd
vändigt att utrusta denna med en mera utbredd kontorsorganisation.
Kommitténs majoritet har utgått från att detta behov bör tillgodoses dels
genom att riksbankens avdelningskontor införlivas med den statliga ban
ken, dels genom kontorsbyten och eventuella nyetableringar. För att riks
bankens avdelningskontor tagas i anspråk tala enligt kommittémajorite
tens mening även skäl som hänföra sig till riksbankens egna uppgifter och
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
7
organisation. I sistnämnda hänseende företräda emellertid, som förut nämnts, två kommittéledamöter, vilka representera riksbanken, en i viss mån avvikande mening.
Att man i nuvarande läge bör undvika material- och kostnadskrävande nyetableringar behöver icke närmare motiveras. Med hänsyn härtill sy nes enligt min mening lämpligt att utnyttja de betydande organisatoriska resurser, som riksbankens avdelningskontor representera. Därvid förutsät- tes att detta kan bliva möjligt utan att riksbankens centralbanksmässiga verksamhet därigenom försvåras. Såsom nyssnämnda reservanter påpekat är riksbanken för sina marknadsreglerande ingripanden i behov av kontakt organ. Enligt min uppfattning kan emellertid detta behov väl tillgodoses genom samarbete mellan riksbanken och den statliga affärsbanken.
Av dessa skäl, samt med beaktande av vad kommittén i övrigt anfört i denna fråga, kan jag ansluta mig till förslaget om att en statlig affärsbank nu bör inrättas, bestående av Jordbrukarbanken, vissa övriga affärsbanks- kontor samt — eventuellt med vissa undantag — riksbankens avdelnings kontor. I princip är jag vidare ense med kommittémajoriteten därom, att aktiebolaget Industrikredits rörelse tills vidare bör fullföljas inom ramen för den statliga banken. Om sålunda aktiebolaget Industrikredit, med beva rande av enbart sin formella självständighet, blir personellt och lokalt för enat med den statliga banken, torde man få förutsätta, att de enskilda aktie ägarna i bolaget komma att påyrka, att staten i enlighet med i bolagsavtalet stadgad skyldighet skall inlösa deras aktier. Med hänsyn till omfattningen av övriga arbetsuppgifter i samband med utvidgningen av Jordbrukarban- kens rörelse torde emellertid lösandet av de problem, som sammanhänga med bankens förhållande till aktiebolaget Industrikredit ännu någon tid kunna anstå. Frågan om anvisande av anslag för nyssnämnda aktieinlösen bör därför tills vidare uppskjutas.
Principer för bankens rörelse.
I fråga om grunderna för bankens rörelse ha — såsom i det föregående framhållits — delade meningar rått inom kommittén. Problemet synes böra beaktas vid de fortsatta utredningarna men i huvudsak torde det icke vara möjligt att annorledes än på grundval av erfarenheterna från bankens rö relse taga ställning till spörsmålet. I ett hänseende synes dock en närmare precisering redan nu möjlig. Jag anser sålunda att statliga myndigheter och sådana företag, vilka helt eller till övervägande del ägas av staten, böra anlita den statliga banken som sin bankförbindelse, för såvitt detta icke medför påtagliga praktiska olägenheter för dem.
I fråga om det s. k. kreditgarantisystemet torde få framhållas att en ut vidgning av detta att omfatta även bostadskrediter icke är aktuellt. Jag fin ner därför icke anledning föreligga att i detta sammanhang ta ståndpunkt till de olika spörsmål på detta område, som bankkommittén berört i sitt be tänkande.
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 151.
Den statliga bankens fondförvaltande uppgifter.
Kommittén förutsätter, att åt den statliga banken efterhand böra anförtros
olika uppgifter i den statliga kreditgivningen. Principiellt delar jag denna
mening, ehuru jag för närvarande icke är beredd att närmare angiva dessa
uppgifter. Frågan torde ytterligare böra utredas och förslag i ämnet få före
läggas nästa års riksdag. Vad riksbankens avbetalningslånefond angår före
ligga skäl såväl för avveckling av fonden som för ett fullföljande av lån
givningen ur densamma. Huru denna fråga bör lösas torde jämväl få över
vägas ytterligare. I ett par andra hänseenden anser jag mig dock kunna
nu precisera min ståndpunkt beträffande den statliga bankens sysslande
med fondförvaltning.
Jag är sålunda ense med kommittén om att bankens ifrågavarande göro-
mål böra betraktas såsom banken givna förvaltningsuppdrag, för vilkas ut
förande ersättning av statsmedel bör utgå. Sådan ersättning bör motsvara
bankens verkliga, icke täckta kostnader för ändamålet, häri inräknade på
göromålen belöpande andelar i bankens fasta kostnader. Vidare biträder jag
kommitténs mening, att bank- och fondinspektionen —• som kommer att
fungera såsom tillsynsorgan i avseende å bankens affärsmässigt bedrivna
rörelse — jämväl får utgöra granskningsorgan såvitt angår bankens fond
förvaltande göromål. Den tillsyn häröver, som i övrigt må anses önskvärd,
torde dock böra ombesörjas på annat sätt.
Övriga frågor.
Såsom bankkommittén anmärker äro dess nu föreliggande förslag främst
att anse som principiella riktlinjer för en statlig affärsbanks organisation.
I anslutning härtill har kommittén förutsatt, att de detalj spörsmål, som sam
manhänga med förslagens genomförande, böra utredas av den blivande ban
kens ledning. I några hänseenden har emellertid kommittén ansett sig böra
framlägga konkreta förslag. Rekommendationer rörande antalet ledamöter i
den statliga bankens styrelse samt angående dess sammansättning och man
dattiden för styrelseledamöterna ha sålunda lämnats, och även beträffande
verkställande direktören och dennes ställning göras vissa uttalanden.
För egen del anser jag att frågor, som sammanhänga med övertagandet
av viss del av Göteborgs handelsbanks rörelse samt med kontorsbyten, böra
handläggas av den statliga bankens ledning. De utredningar, som beröra
överförandet till den statliga banken av den del av riksbankens rörelse, som
ej är av centralbankskaraktär, och därmed sammanhängande problem —
bl. a. det förut nämnda samarbetet mellan riksbanksledningen och den
statliga banken samt den närmare organisationen av sistnämnda banks
ledning — synas däremot böra verkställas gemensamt av de båda bankerna.
Givetvis komma härvid förhandlingar att äga rum med de berörda personal
organisationerna. Det tordp jämväl böra övervägas att i samband med Jord-
brukarbankens omvandling ändra bankens namn. Sedan ifrågavarande ut
redningar verkställts, torde förslag i ämnet få föreläggas nästa års riksdag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
9
Den ifrågasatta avvecklingen av Göteborgs handelsbank innebär, att sta tens aktier i företaget försäljas. I anledning härav bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens bemyndigande att i enlighet med de preliminärt träffade avtalen medverka till bankens avveckling.
Såsom Jordbrukarbankens styrelse i sin förutnämnda skrivelse anfört, torde vidare, till följd av bankens övertagande av rörelsen vid vissa bank kontor, bankens fonder böra förstärkas. Innan jag närmare ingår på den na fråga torde jag emellertid få till behandling upptaga ett därmed i viss mån sammanhängande spörsmål.
Kommittén har uttalat, att det ur principiell synpunkt vore lämpligast att staten ägde samtliga aktier i den statliga banken, mot vilket hinder icke föreligger enligt den nya aktiebolagslagen. Då emellertid i 17 § lagen om bankrörelse föreskrives, att aktieägarna i ett bankaktiebolag skola vara till antalet minst 20, har kommittén ansett sig böra räkna med, att tills vidare, jämte staten, minst 19 personer äro delägare i banken.
I överensstämmelse med vad kommittén sålunda anfört måste — intill dess motsvarande ändring sker i lagen om bankrörelse — minst 20 aktie ägare finnas i Jordbrukarbanken. Det synes lämpligt, att staten redan nu verkar för att av Jordbrukarbankens aktier minsta möjliga antal kommer att innehavas av andra än staten. Med hänsyn härtill bör staten söka inköpa flertalet av de 1 338 aktier, som enligt vad bankens styrelse i sin skrivelse anför, ägas av enskilda. Härför talar även det förhållandet att nyemission är förestående och rätt att deltaga i sådan tillkommer aktieägare i proportion till hans aktieinnehav. Då — vilket jämväl framgår av nyssnämnda skrivelse — aktiernas matematiska värde kan beräknas till 150 kronor per styck, torde ett belopp av i det närmaste 200 000 kronor erfordras för ifrågavarande ändamål.
Vad härefter den planerade nyemissionen angår bör, såsom följer av vad jag i det föregående anfört, staten i princip tillskjuta hela det nya aktie kapitalet. Beträffande den av Jordbrukarbankens styrelse föreslagna emis- sionskursen, 150 %, får jag framhålla följande.
Jordbrukarbankens grundfond uppgår för närvarande till 30 miljoner kro nor och reservfonden har, i enlighet med vad bankens styrelse förutsatt, vid årets bolagsstämma höjts till 15 miljoner kronor, motsvarande 50 % av grundfonden. Enligt 40 § första stycket lagen om bankrörelse skola av bankaktiebolags årsvinst, efter visst avdrag, minst 15 % avsättas till reserv fond. Sedan denna uppgått till elt belopp, motsvarande hälften av grund fonden, må vidare avsättning av årsvinsten kunna upphöra; nedgår reserv fonden under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning till fonden ånyo vidtaga. Då Jordbrukarbankens nyemission föranleder behov av ytter ligare avsättning till bankens reservfond med 5 miljoner kronor, kan så lunda denna avsättning finansieras genom den föreslagna överkursen å de nya aktierna, vilket ur rörelsesynpunkt är fördelaktigt för banken; det kan tilläggas, att motsvarande förfaringssätt ofta tillämpas vid nyemission av aktier. Ur statens synpunkt bör därför intet vara att erinra mot att Jord brukarbankens nya aktier emitteras till en kurs av 150 %.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
För ifrågavarande aktieteckning samt för nyssnämnda inköp av aktier
i Jordbrukarbanken torde sålunda ett investeringsanslag böra äskas å till
hopa 15 200 000 kronor. Anslaget torde böra anvisas å kapitalbudgeten för
budgetåret 1949/50 under rubrik Fonden för statens aktier.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna de av mig i det föregående förordade all
männa riktlinjerna för inrättandet av en statlig affärsbank;
b) medgiva, att statens aktieinnehav i aktiebolaget Göte
borgs handelsbank på de villkor och under de förutsättning
ar, som angivas i härvid fogade avtal, avvecklas;
c) å kapitalbudgeten under rubrik Fonden för statens ak
tier till Aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken
in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 15 200 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
11
Bil. A.
Överenskommelse.
Mellan Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank, nedan kallat Handelsbanken, å ena, och Skandinaviska Banken Aktiebolag, nedan kallat Skandinaviska Banken, å andra sidan, har denna dag träffats följande överenskommelse.
§ I-
Handelsbanken överlåter till Skandinaviska Banken hela sin rörelse med samtliga tillgångar och rättigheter.
§ 2
.
Skandinaviska Banken åtager sig med Handelsbankens friskrivande an svaret för Handelsbankens samtliga skulder och övriga förpliktelser av vad slag det vara må inklusive skatter, dock ej utskiftningsskatt.
§ 3.
Utöver den ersättning för de överlåtna tillgångarna och rättigheterna, som ligger i övertagandet av Handelsbankens skulder och förpliktelser, betalar Skandinaviska Banken till Handelsbanken ett kontant belopp av trettionio miljoner kronor samt erlägger ränta enligt vad i § 6 sägs.
§ 4.
Handelsbankens rörelse skall anses vara driven för Skandinaviska Ban kens räkning från och med den 1 januari 1949.
Efter innevarande dag må Handelsbanken icke utan överenskommelse med Skandinaviska Banken ingå andra förbindelser eller åtaga sig andra för pliktelser än sådana, som falla inom rörelsens normala handhavande.
Handelsbanken må för år 1948 icke utdela mera än, såsom dess styrelse beslutat föreslå ordinarie bolagsstämma, 4 Va procent å stamaktierna och 4 procent å preferensaktierna.
§ 5.
Tillträde av den överlåtna egendomen skall ske vid det månadsskifte, som inträffar näst efter sex dagar sedan samtliga i § 10 omförmälta förutsätt ningar för överenskommelsen inträtt.
Å tillträdesdagen skola dels de överlåtna tillgångarna överlämnas till Skandinaviska Banken, varvid det åligger Handelsbanken att utfärda för överlåtelsen erforderliga handlingar, såsom köpebrev å fast egendom m. in., dels det i § 3 angivna kontanta köpeskillingsbeloppet Kr. 39 000 000:— er- läggas.
Skandinaviska Banken har att själv bära all i anledning av överlåtelsen utgående lagfartsstämpel, gårdaköpsavgift, fondstämpel o. d.
§ 6
.
Skandinaviska Banken skall till Handelsbanken betala ränta efter 4 % om året å nominella beloppet av Handelsbankens utestående preferensaktier å Kr. 3 000 000:— från den 31 december 1948 till den dag preferensaktie ägare tillkommande belopp i Handelsbankens likvidation finnes tillgängligt för lyftning, dock skall för varje preferensaktie, varå förskottsvis utbetalats det belopp aktieägaren tillkommer, det räntebärande beloppet, Kr. 3 000 000:—,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
minskas med Kr. 100:— från betalningsdagen räknat. Inträffar tillträdes
dagen efter den 30 juni 1949, skall Skandinaviska Banken dessutom till Han
delsbanken erlägga ränta efter 2 ’/2 % om året å Kr. 36 000 000: — från sist
nämnda dag till tillträdesdagen.
§
7
.
Skandinaviska Banken skall betala alla kostnader för Handelsbankens
likvidation och upplösning samt garanterar, att för utdelning till aktieägar
na och utskiftningsskatt kommer att finnas tillgängligt ett belopp av 39 mil
joner kronor jämte ränta på sätt i § 6 sägs.
§ 8
.
Enligt av svenska staten erhållet uppdrag förbinder sig Skandinaviska
Banken att anvisa köpare dels till samtliga av svenska staten nu icke ägda
preferensaktier i Handelsbanken med kuponger från och med nr 3 till ett
pris av etthundrasju kronor per aktie, franko fondstämpel och kurtage,
dels till samtliga av staten nu icke ägda stamaktier i Handelsbanken med
kuponger från och med nr 16 till ett pris av etthundraåttio kronor per
aktie, franko fondstämpel och kurtage. Denna förbindelse skall gälla under
en tid av fem månader efter det detta avtal blivit gällande.
§ 9‘
Skandinaviska Banken förbinder sig att från tillträdesdagen erbjuda Han
delsbankens hela personal anställning på minst lika förmånliga löne- och
pensionsvillkor, som envar för närvarande åtnjuter hos Handelsbanken.
I det övertagande av förpliktelser, varom i § 2 förmäles, ingår övertagan
de från Skandinaviska Bankens sida av ansvaret för alla utgående pensio
ner, understöd och dylikt till hos Handelsbanken tidigare anställda.
§
10
.
Detta avtal är för sin giltighet beroende av följande förutsättningar, näm
ligen
att Kungl. Maj :t medgiver Skandinaviska Banken att övertaga Handels
bankens rörelse på sätt ovan förutsatts,
att Handelsbanken vid nästkommande ordinarie bolagsstämma samt vid
extra bolagsstämma före årets slut beslutar dels godkänna detta avtal dels
ock träda i likvidation vid det månadsskifte, som inträffar näst efter sex
dagar sedan Kungl. Maj :ts ovannämnda medgivande lämnats,
samt att Handelsbankens aktieägare vid den extra bolagsstämman utse lik-
vidatorer.
§
11
.
Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse
må icke dragas inför domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Göteborg den 22 februari 1949.
Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank Skandinaviska Banken Aktiebolag
Erik Lundh Gustaf Söderland
Axel Adler
O. Andersson
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
13
Tillägg.
Sedan förslag framkommit att tilldela Aktiebolaget Göteborgs handels banks personal en gratifikation å 150 000 kronor, förklara vi oss härmed icke hava något att erinra mot att handelsbanken vid bolagsstämma fattar beslut därom under förutsättning, att ett motsvarande belopp avräknas å dels den i överenskommelsen angivna köpeskillingen och dels det belopp, som vid likvidationen skall utskiftas å statens aktier.
Göteborg den 14 mars 1949.
Skandinaviska Banken Aktiebolag
Erik Lundh
Gustaf Söderlund
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
Bil. B.
Avtal.
Mellan svenska staten, å ena, samt Skandinaviska Banken Aktiebolag, ne
dan kallat Skandinaviska Banken, å andra sidan, har denna dag träffats föl
jande avtal.
§ 1.
Skandinaviska Banken — som enligt avtal denna dag med Aktiebolaget
Göteborgs Handelsbank, nedan kallat Handelsbanken, förvärvat denna banks
hela rörelse — åtager sig härmed på nedan angivna villkor att, under en tid
av fem månader från och med det att nämnda avtal blir gällande, för sta
tens eller av staten anvisad köpares räkning inköpa dels till en kurs av
180 kronor per aktie alla stamaktier i Handelsbanken, som icke redan be
finna sig i statens ägo och som kunna förvärvas till nämnda pris, dels till
en kurs av 107 kronor per aktie alla av staten nu icke ägda preferensaktier
i Handelsbanken, som kunna förvärvas till detta pris.
Stamaktier skola åtföljas av kuponger från och med nr 16 samt preferens
aktier av kuponger från och med nr 3.
§
2
.
För de utbetalningar, som Skandinaviska Banken i enlighet med sin i § 1
givna utfästelse gör, inklusive eventuellt erlagd fondstämpel, äger banken
erhålla gottgörelse; dock icke för vad som av utlagd köpeskilling för pre
ferensaktie överstiger dennas nominella belopp med tillägg av 4 procent
ränta därå från den 31 december 1948 till nedan angivna utbetalningsdag.
På utbetalta belopp med den inskränkning nu sagts äger Skandinaviska
Banken gottskriva sig ränta efter 2V2 procent för år räknat, dock icke för
tid före den 1 juli 1949.
Ovannämnda gottgörelse skall utbetalas, då för övertagen aktie likvid an
tingen efter bolagsskifte eller förskottsvis kan av staten uppbäras i Handels
bankens likvidation.
Kurtagekostnad må icke belastas köparen.
§ 3.
Därest den i § 1 omnämnda mellan Skandinaviska Banken och Handels
banken träffade överenskommelsen blir gällande, är staten skyldig att, när
helst så av likvidatorerna i Handelsbanken erbjudes, emottaga förskott å
vad staten såsom ägare av nu innehavda och framdeles förvärvade prefe
rensaktier tillkommer.
Sedan staten såsom förskott å preferensaktier emottagit nominella beloppet
av aktien jämte fyra procent ränta därå från den 31 december 1948, tills be
talningen sker, har staten icke för ifrågavarande aktie något ytterligare an
språk på andel i Handelsbankens tillgångar.
§ 4.
Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal må icke
dragas inför domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 22 februari 1949.
För svenska staten:
Skandinaviska Banken Aktiebolag
Ernst Wigforss
Erik Lundh Gustaf Söderlund
497407. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.