Prop. 1949:153

('angående anslag till främjande av bostadsförsörjningen för budgetåret 1949150 m. m.',)

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

främjande av bostadsförsörjningen för budgetåret 1949150 m. m.; given Stockholms slott den 11 mars

1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Sammanfattning.

I propositionen äskas anslag för den statliga låne- och bidragsverksam- heten för bostadsändamål samt för bostadsstyrelsens och länsbostadsnämn­ dernas avlöningar och omkostnader. Därjämte framläggas förslag rörande bl. a. vissa ändringar i villkoren för egnahemslån, tertiärlån och tilläggslån samt familjebostadsbidrag ävensom rörande utvidgning av besvärsrätten beträffande bostadsstyrelsens beslut.

En sammanfattande redogörelse för de framlagda förslagen lämnas i den inledande översikten.

1 — Bilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 153.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 19t9.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

stats­

råden

W

igforss

, M

öller

, S

köld

, Q

uensel

, D

anielson

, V

ougt

, Z

etter

­

berg

, N

ilsson

, S

träng

, M

ossberg

, W

eijne

, K

ock

, A

ndersson

.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under femte huvudtiteln, punkterna 54—61, samt under kapitalbudgeten: social­ departementet, punkterna 1—3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på sär­ skild proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag .................................. 2 300 000 Bostadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag 300 000 Länsbostadsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag 1 400 000 Länsbostadsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag ................ 335 000 Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa

bostadsbyggnadsföretag, förslagsanslag........................................... 400 000 Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslags­

anslag .......................................................................................................... 21 000 000

Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag

1 500 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 6 000 000

B. Kapitalbudgeten.

Under fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, investerings-

anslag .......................................................................................................... 15 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder, in-

vesteringsanslag ........................................................................................ 5 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag 2 000 000

Nämnda anslag upptogos med allenast preliminärt beräknade belopp, emedan säkra hållpunkter för bedömning av medelsbehovet icke kunde er­

4

belåningsvärdet, vilket skall överensstämma med den godtagbara produk­ tionskostnaden (tomt- och byggnadskostnad). Utgår icke kapitalsubven­ tion kan lån beviljas intill högst 75 procent av belåningsvärdet. I särskilda fall kan lånets undre gräns sänkas.

Räntan på egnahemslånet utgör 3 procent. Amorteringstiden är för ny­ byggnad 25 år, för ombyggnad högst 25 år. Den del av lånet, som ligger under 50 procent av belåningsvärdet, skall dock vara amorteringsfri.

Kapitalsubventionen, som utgår i form av räntefri stående del av egna­ hemslånet, utgör beträffande

nybyggnad av enfamiljshus och tvåfamilj shus, vars ena lägenhet upp­ fyller i det föregående angivna minimikrav beträffande storlek, 4 000 kronor,

nybyggnad av annat tvåfamiljshus 6 000 kronor, ombyggnad av enfamiljshus och tvåfamiljshus, vars ena lägenhet upp­ fyller i det föregående angivna minimikrav beträffande storlek, 20 procent av ombyggnadskostnaden, dock högst 4 000 kronor,

ombyggnad av annat tvåfamiljshus 20 procent av ombyggnadskostnaden, dock högst 6 000 kronor.

Efter behovsprövning kan i fråga om ombyggnad kapitalsubvention utgå med mer än 20 procent av ombyggnadskostnaden, dock högst med nyss angivna belopp.

Förbättringslån. Bestämmelserna om förbättringslån återfinnas i nyss­ nämnda kungörelse den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och för­ bättringslån.

Till bostäder, som beräknas bli använda på längre sikt, kan förbättrings- stöd lämnas endast för anordnande av ledningar för vatten och avlopp samt för förbättring av vattentäkt, för elektrisk installation samt i särskilda fall jämväl för centralvärmeanläggning. Till bostäder, som beräknas bli an­ vända under begränsad tid, kan förbättringslån utgå för förbättringsarbete avseende såväl byggnaden som bostaden och dess utrustning. Rent under­ håll kan icke ifrågakomma för lån.

Förbättringslånet kan helt eller delvis ha karaktär av bidrag, vilket i regel har formen av räntefritt stående lån eller räntefri stående del av lånet. Dylikt bidrag kan utgå först efter behovsprövning. Lån som är avsett att förräntas och amorteras kan beviljas utan behovsprövning.

Lån som ej till någon del har karaktär av bidrag kan uppgå till högst 75 procent av den godtagbara kostnaden för förbättringen. Annat lån kan beviljas intill 90 procent av kostnaden. För lån eller del av lån som skall förräntas och amorteras gäller att räntan är 3 procent och att amorterings­ tiden skall fastställas från fall till fall; den skall dock i regel bestämmas till högst 10 å 15 år och får i intet fall överstiga 25 år.

Räntefritt stående lån eller räntefri stående del av lån — »bidrag» — kan uppgå till högst 80 procent av den godtagbara kostnaden (i undantagsfall högre, därest ömmande omständigheter föreligga), dock för enfamiljshus

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

5

högst 1 200 kronor för anordnande av ledningar för vatten och avlopp eller förbättring av vattentäkt och 2 800 kronor för andra förbättringsåtgärder eller sammanlagt högst 4 000 kronor samt för tvåfamiljshus högst 1 800, 4 200 resp. 6 000 kronor.

Statsbidrag för fiskarboståder. Bestämmelserna om dessa bidrag åter­ finnas i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 472) angående statsbidrag för fiskarbostäder inom vissa områden, i vilken ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 893/1940, 1/1941, 614/1942 och 549/1948.

Enligt dessa kungörelser må statsbidrag utgå för iordningställande inom de norrländska kustlänen samt Uppland av fiskares s. k. skärbostäder, sjöbodar och båthus, där sådant förbättringslån, som ej i sin helhet utgör amorteringslån, icke kan utgå enligt egnahemslånekungörelsen.

Bidrag må icke beviljas till högre belopp än, för varje bostadslägenhet, med eller utan sjöbod och båthus, 2 500 kronor, för enbart sjöbod och båt­ hus 600 kronor, för enbart sjöbod 500 kronor samt för enbart båthus 400 kronor.

Lantarbetarbostadslån och -bidrag. Bestämmelserna om dessa lån och bidrag återfinnas i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 465) om lantarbetar­ bostadslån och lantarbetarbostadsbidrag, i vilken ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 674/1939, 671/1940, 633/1941, 632/1943 och 548/1948.

Lantarbetarbostadslån får icke överstiga 80 procent av de uppskattade kostnaderna för företaget, i vilket kan inbegripas förbättring av vattentäkt. Lånet är under de tio första åren räntefritt; därefter skall erläggas ränta, efter fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot (f. n. 3,25 procent). Lånet skall amorteras under en tid av 20 år, under de tio första åren med en tjugondedel av lånebeloppet årligen och under återstoden av lånetiden med fast annuitet. Lägenheten skall bestå av minst två rum och kök av lämplig storlek. Lägenheten bör så utrustas, att hygienen befordras och det husliga arbetet underlättas. Där så kan ske inom rimlig kostnad, skall lägenheten förses med vatten- och avloppsledningar samt anordningar för centralupp­ värmning.

Lantarbetarbostadsbidrag kan beviljas jämte lån och utgå med 300 kro­ nor för varje lägenhet, som förses med vatten- och avloppsledningar samt anordningar för centraluppvärmning eller enbart vatten- och avloppsled­ ningar eller innehåller minst tre rum och kök. Om samtliga dessa krav uppfyllas, utgår bidraget med 600 kronor.

Tcrtiärlän och tilläggslån. Bestämmelserna om dessa lån återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus, vilken ersatt kungörelsen nr 551/1946 i samma ämne.

Lån kan beviljas för ny- och ombyggnad av flerfamiljshus, varmed för­ stås byggnad som är avsedd att inrymma minst tre bostadslägenheter. Lån kan också beviljas kommun eller s. k. allmännyttigt företag för förvärv av flerfamiljshus, uppfört med stöd av lån enligt tertiärlånekungörelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

6

Lån kan beviljas till dels enskilt företag, dels kooperativt organiserat företag, som arbetar utan enskilt vinstsyfte och under betryggande kontroll, dels kommun och allmännyttigt företag. Vissa särskilda villkor ha upp­ ställts för godkännande av företag såsom allmännyttigt.

Tertiärlånen skola förräntas och amorteras. Räntan är tre procent. Amor­ tering skall verkställas med årligen lika stora delar av lånets ursprungliga belopp under en tid av för

nyuppfört stenhus 40 år, nyuppfört trähus 30 år, ombyggt stenhus högst 40 år och ombyggt trähus högst 30 år. Enskilt företag skall under de sex första åren av lånets löptid utöver den nyss angivna amorteringen verkställa en extra amortering med en pro­ cent per år av lånets ursprungliga belopp.

Lånegränserna framgå av följande tablå.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Låntagarkategori

Tertiärlånets högsta belopp

i procent av fastighetens

avkastningsvärde

Tertiärlånets övre gräns i procent av fastig­

hetens avkast­

ningsvärde

i normala

fall

i undantags­

fall

Kommunala och allmännyttiga bostadsföretag Kooperativa bostadsföretag............................ Övriga bostadsföretag........................................

1 Om särskilda skäl därtill föreligga, ka procent av avkastningsvärdet, varvid lånets Denna undantagsbestämmelse är avsedd åt kapitalstarka småföretagare, vilka uppföra skola bo i huset och förvalta detsamma.

30 25 15

n tertiärlånet ivre gräns utf . främst tillä lostadshus oir

40 35 25

uppgå till h< ;ör 90 procent ■npas beträffa

4—10 lagen

100

95 851

jgst 20 resp. 30

av sagda värde,

ide sådana icke leter och själva

Låntagaren garanteras under en period av 10 år en ränta av tre procent på primärlån och en däremot svarande ränta på sekundärlån med den in­ skränkningen, att, om räntan på dessa lån stiger, eftergift kan medges eller redan utgående eftergift höjas med belopp motsvarande högst en procent av primär- och sekundärlånen. Om ränteläget är sådant att eftergiften skulle bli mycket liten utgår tills vidare icke eftergift.

Hyrorna skola fastställas av det lånebeviljande organet med ledning av sj älvkostnadsprincipen.

Tilläggslånen ha subventionskaraktär. De äro sålunda ränte- och amorte- ringsfria och skola, därest icke förändringar i det allmänna hyresläget giva anledning till annat, avskrivas efter tio år. Tilläggslångivningen, vilken in­ fördes år 1942, är motiverad av den byggnadskostnadsstegring, som ägt rum sedan början av det andra världskriget, och har till syfte att förhindra en stegring av hyresnivån för nyuppförda bostäder. Den ingår alltså icke såsom ett led i åtgärderna för främjande av bostadsförsörjningen på längre

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Hemmet beläget å ort som i

folkpensionshänseende tillhör

bostadskostnadsgrupp

Lägenhet f ö r

1 person 2—3 personer

4 eller flera

personer

120

180

210

2..............................................................

160

240

280

3..............................................................

220

330

385

280

420

490

5..............................................................

320

480

560

Statsbidraget beviljas med viss procent av de egentliga byggnadskost- naderna; bidrag utgår alltså icke för kostnaderna för tomt, väg eller vat­ ten-, avlopps-, gas- eller kraftledningar utanför tomtgränsen. Bidraget varierar med skattetrycket inom kommunen på sätt framgår av följande tablå.

Uttaxering kronor Statsbidrag

under 10 ........................... ........................... 25 10—10,99 ........................... ........................... 27 11—11,99 ........................... ........................... 30 12—12,99 ........................... ........................... 34 13—13,99 ........................... 40 14—14,99 ........................... ........................... 48 15—15,99 ........................... ........................... 57 16—16,99 ........................... ........................... 68 17 och däröver .................. ........................... 80

Bostadsrabatter till olika hushållskategorier.

Familjebostadsbidrag och brånslebidrag. Bestämmelserna om dessa bi­ drag återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 547) om familjebostads- bidrag och bränslebidrag; en mindre ändring i kungörelsen har skett ge­ nom kungörelsen nr 642/1948.

Fr. o. m. den 1 juli 1948 kan familjebostadsbidrag beviljas familjer med minst två barn under 16 år i bostadshus färdigställda efter den 1 januari samma år, i fråga om hus förvaltade av kommun eller allmännyttigt bo­ stadsföretag efter den 1 juli 1946, förutsatt såväl att inkomsten icke över­ stiger en viss gräns som att lägenheten uppfyller vissa krav. I förhållande till tidigare gällande villkor för familjebidrag innebär detta, att bidragsgiv- ningen till förmån för de barnfostrande familjerna utsträckts i två hän­ seenden: bidragsgivningen avser i fortsättningen dels olika typer av fastig­ heter och icke såsom tidigare enbart fastigheter finansierade och förvaltade på visst sätt, dels icke endast familjer med minst tre minderåriga barn utan jämväl familjer med två barn. Bestämmelserna om familjebidrag äger allt­ fort giltighet beträffande hus, vilka före den 1 juli 1948 omfattats av ifråga­ varande bidragsgivning.

10

2

.

De bostadspolitiska organen.

Genom beslut av 1948 års riksdag har fr. o. m. den 1 juli 1948 statens byggnadslånebyrå omorganiserats till ett centralt ämbetsverk, bostadsstyrelsen, uppdelat på fyra byråer — en kanslibyrå, en planeringsbyrå, en låne- byrå och en teknisk byrå — jämte en fristående social sektion. Ämbets­ verket har såsom chef en generaldirektör. Bostadsstyrelsen består utom av generaldirektören och dennes ställföreträdare av fem ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t. Till styrelsen ha hänförts de bostadspolitiska uppgifter som tidigare åvilade egnahemsstyrelsen (lån och bidrag till lantarbetar­ bostäder, stöd åt kollektiva tvätterier in. in.).

Från den 1 juli 1948 har vidare inrättats ett nytt bostadspolitiskt organ, länsbostadsnämnd, vars chefstjänsteman, länsbostadsdirektören, är själv­ skriven ledamot av nämnden. Denna består därjämte av fyra av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter ha för budgetåret 1948/49 förutsatts komma att väsentligen bli begränsade till övertagande, i samband med egnahemsorganisationens upphörande den 1 juli 1948, av egnahemsnämndernas bostadspolitiska uppgifter. Länsbostads­ nämnderna skola därefter successivt övertaga lån- och bidragsgivningen till enfamiljs- och tvåfamiljshus på landsbygden och i stadssamhällen med högst 10 000 invånare. De skola jämväl beträffande nämnda kommuner handha familjebostadsbidragsgivningen och förvaltningen av beviljade lån och bidrag till enfamiljs- och tvåfamiljshus. Frågan om ytterligare de­ centralisering av den statliga bostadspolitiken har förutsatts senare komma att upptagas till övervägande.

Beträffande kommunernas organ för handläggning av löpande bostads­ politiska arbetsuppgifter har beslutats, att förmedlingen av statliga lån och bidrag för bostadsändamål i princip skall åvila ett enda organ i kommunen, förmedlingsorganet. Förmedlingsorgan bör vara i stad drätselkammare och på landet kommunalnämnd, såvida kommunen icke finner skäl föreligga att antingen till förmedlingsorgan utse organ, som handlägger fastighets- och byggnadsfrågor, eller för ändamålet inrätta ett särskilt organ.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

3. Bostadsförsörjningsläget.

I förutnämnda skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen lämnat en översikt över bostadsförsörjningsläget. I det följande redogöres för det huvudsakliga innehållet i denna översikt.

Beträffande bostadsproduktionen under år 1948 läm­ nar bostadsstyrelsen i huvudsak följande uppgifter.

Tillskottet av nya lägenheter under år 1948 har i stort sett väl motsvarat den produktionsplan för bostäder, som ingick som en del av 1948 års in­ vesteringsbudget. Enligt denna plan beräknades antalet under året färdig­

11

ställda lägenheter till 55 500, varav 39 000 i kvotorterna och 16 500 lägen­ heter utanför kvotorterna. (Den senare ortsgruppen motsvarar i huvudsak egentlig landsbygd samt mindre tätorter med under 3 000 invånare.) Med ledning av nu föreliggande uppgifter, vilka delvis äro preliminära, kan det under år 1948 erhållna lägenhetstillskottet uppskattas till omkring 54 000 lägenheter, varav 37 000 å 38 000 i kvotorterna och 16 000 ä 17 000 utanför kvotorterna. Det underskott på något mer än 1 000 lägenheter i förhållande till planen, som synes föreligga för året och som kan helt hänföras till eftersläpning i färdigställandet av företag i Stockholm, torde komma att fyllas under de första månaderna innevarande år.

I anslutning härtill anför styrelsen vissa allmänna synpunkter på bo­ stadsproduktionen och bostadsförsörjningsläget efter kriget.

Här preliminärt uppskattade produktionssiffror för senast förflutna år, lagda till de föregående årens sedan krigets slutskede, ge resultatet att under fyraårsperioden 1945—1948 omkring 220 000 lägenheter färdigställts i hela landet. Härav falla i det närmaste 160 000 lägenheter på kvotorterna. Mot detta senare bruttotillskott svarar vid den avgång av äldre lägenheter genom rivning eller andra orsaker, som kan beräknas för ifrågavarande år, en nettoökning av kvotorternas lägenhetsbestånd på omkring 150 000 lägen­ heter. Det må anmärkas, att denna ökning väsentligt överstiger tillväxten av bostadsbeståndet under någon föregående period av motsvarande längd. Än mera gäller detta, om räkningen utföres i antal rumsenheter i stället för i antal lägenheter.

Denna stora ökning till trots har som bekant bostadsbristen icke visat någon tendens att mildras. Detta sammanhänger givetvis med den excep­ tionellt uppdrivna tillväxt i stadssamhällenas hushållsbestånd under efter- krigsåren, som betingats av hög äktenskapsfrekvens och stora inflyttnings- överskott under högkonjunkturen för stadsnäringarna. För åren 1945— 1947 kan nettotillskottet av nya lägenheter i kvotorterna beräknas till 115 000. Under samma år beräknas ökningen av hushållens antal till 114 000. Bristläget vid utgången av år 1947 var sålunda genomsnittligen praktiskt taget detsamma som under krigsperiodens slutskede.

Beträffande bostadsmarknadens utveckling under år 1 9 4 8 anför styrelsen följande.

Även för sistförflutna år synes man kunna räkna med ett i stort sett oför­ ändrat bristläge. I förarbetena till 1948 års investeringsbudget beräknades nettotillskottet av hushåll i kvotorterna till omkring 35 000, vilket innebal­ en sänkning i förhållande till år 1947 med 3 000 hushåll. Härvid antogs en nedgång till följd av demografiska förskjutningar i antalet äktenskap med 5 procent i förhållande till 1947 samt eu minskning av inflyttningen med omkring 15 procent — en fortsättning av tendenser, som gjort sig gällande under år 1947.

Definitiva uppgifter om de demografiska förändringarna av betydelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

12

för beräkningen av hushållstillväxten under år 1948 äro ännu icke till­ gängliga. Av hittills föreliggande uppgifter synes framgå, att den i förväg kalkylerade nedgången i äktenskapsbildningen icke kommit till stånd; an­ talet ingångna äktenskap i städerna under de tre första kvartalen av 1948 understeg icke 1947 års siffror för motsvarande del av året. Ä andra sidan är det uppenbart, att nedgången i nettoinflyttningen varit starkare än den väntade. Inom Stockholms administrativa gränser har rent av nettoutflytt­ ning förekommit. Tidigare erfarenheter ge vid handen, att utslagen i flytt- ningssiffrorna för Stockholm icke äro representativa för stadsbygden i all­ mänhet. Att döma av hittills tillgängliga, preliminära siffror synes en ned­ gång på omkring 40 procent i nettoinflyttningen till städerna ha inträffat mellan 1947 och 1948, vilket enligt tillämpade beräkningsgrunder motsvarar en minskning av hushållstillväxten med omkring 3 500. Sammanvägas dessa demografiska förskjutningar med hänsyn till resp. faktorers betydelse för hushåll sbildningen, får man till resultat en hushållstillväxt i stadssam­ hällena under 1948, som är praktiskt taget densamma som den i progno­ sen och investeringsplanen beräknade. En reservation måste dock här gö­ ras för den osäkerhet, som ännu måste vidlåda beräkningarna med hänsyn till uppgifternas preliminära och delvis ofullständiga karaktär.

I de på förhand gjorda uppskattningarna angavs ett bruttotillskott av lagenheter i kvotorterna på 37 000 ä 38 000 såsom behövligt för att brist­ läget genomsnittligen icke skulle försämras under år 1948. Såvitt nu kan bedömas har det faktiska produktionsresultatet nått just denna storlek. Det synes sålunda finnas skäl för slutsatsen, att bostadsbristen under år 1948 genomsnittligen blivit praktiskt taget oförändrad.

I anslutning härtill framhåller bostadsstyrelsen, att utvecklingen inom olika orter icke varit enhetlig; på vissa orter, framför allt Stockholm, har en märkbar försämring av bristläget inträffat under det gångna året. Härom anför styrelsen ytterligare följande.

Det är obestridligt, att de bostadstillskott, som erhållits i Stockholm och Göteborg sedan bostadskrisens utbrott, varit långt mindre i förhållande till de för hushållstillväxten bestämmande faktorerna än vad som genomsnittligen gäller stadssamhällena i övrigt. Jämföres för hela perioden 1940__ 1947 tillskotten av nya lägenheter plus den vid periodens början förefint­ liga bostadsreserven inom olika orter och ortsgrupper med hushållstill- skotten, beräknade enligt en förenklad formel som nettoökningen av an­ talet bestående äktenskap plus en femtedel av nettoinflyttningen, erhålles för Stockholm relationstalet 74,3 procent, för Göteborg 88,7, för Malmö 99,7, för städer mellan 30 000 och 100 000 invånare 100,3, för städer mellan 10 000 och 30 000 invånare 101,3 och för städer mellan 5 000 och 10 000 in­ vånare 110,6 procent. (Det bör anmärkas, att dessa tal icke ge absoluta mått på bostadsbristens omfattning, eftersom vissa på bostadsmarknadsläget in­ verkande faktorer ej äro medräknade i den förenklade formeln; de torde dock kunna användas som approximativa jämförelsetal för olika orter och ortsgrupper.) Det är sålunda uppenbart, att särskilt Stockholm och i bety­ dande mån även Göteborg äro underförsörjda i fråga om bostäder i väsent- ligt högre grad än stadssamhällena i övrigt. Det kan även nämnas, att bland enstaka övriga orter med jämförelsesiffror långt under de genom­ snittliga finnes Solna, som ju ur bostadsförsörjningssynpunkt är nära för­ bunden med Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

13

Beträffande orsakerna till att bostadsförsörjningsläget i Stockholm och Göteborg är anmärkningsvärt ogynnsamt, framhåller bostadsstyrelsen följande.

Till huvudsaklig del betingas denna de två största städernas underför­ sörjning av omständigheter, som icke direkt föranletts av de senare årens bostadsbyggnadskvotering. Framför allt spelar in de stora produktions- underskotten från den här beaktade periodens förra del. Det må erin­ ras om att redan i de betänkande^ vari förslag till motåtgärder mot bostadsbyggnadskrisen under krigets första år framfördes, påtalades det ringa gensvar, som de statliga stödåtgärderna mötte i de största städerna och främst Stockholm. Av det under perioden 1940—1947 ackumulerade underskottet i Stockholm, beräknat efter ovan angivna förenklade formel, hänför sig 60 procent till åren 1940—1943, då tillskotten av nya lägenheter ännu icke i nämnvärd grad kunnat påverkas av byggnadsregleringen. För de efterföljande åren, 1944—1947, kan konstateras ett underskott i till­ delade kvoter i förhållande till beräknat hushållstillskott på något mer än 10 procent (motsvarande 20 å 25 procent av hela det ackumulerade under­ skottet) men därtill ett underutnyttjande av givna kvoter av nästan samma storleksordning. Siffermässigt kan drygt tre fjärdedelar av underskottet för hela perioden hänföras till underproduktion före byggnadsregleringen och underutnyttjande av givna kvoter. Liknande jämförelser för Göteborgs del ge vid handen, att hela underskottet för åren 1940—1947 kan hänföras till sistnämnda två faktorer. Härmed skall givetvis icke bestridas, att bygg­ nadsregleringen lagt besvärande band på bostadsproduktionen i de största städerna, men det förefaller tveksamt vilken roll kvoteringen skall tillmä­ tas, när de kvoter som givits icke helt utnyttjats. Att lägga skulden för underförsörjningen främst på knappt tillmätta bostadsbyggnadskvoter är i varje fall föga realistiskt. Det synes vara ett riktigare avvägt omdöme att säga, att det obestridligt dåliga bostadsförsörjningsläge, som de största städerna nu ha, jämfört med övriga stadssamhällen i genomsnitt, väsentli­ gen betingas av att materialknapphet och av investeringspolitiska skäl före­ skriven återhållsamhet i tillståndsgivningen icke tillåtit en återhämtning under senare år av de stora produktionsunderskott, som dessa städer vid­ kändes under de första krigsårens sammanbrott för bostadsproduktionen.

Oavsett vilken tolkning som ges den för de största städerna olyckliga utveckling av bostadsförsörjningen, som här berörts, är det ett obestridligt faktum, att den aktuella bristsituationen där framstår som värre än för stadssamhällena i övrigt, vilket enligt styrelsens mening bör beaktas vid den fortsatta tillståndsgivningen inom de gränser, som arbetsmarknads­ politiska och investeringspolitiska hänsyn sätter.

Bostadsstyrelsen upptager därefter till behandling frågan om bostads­ försörjningsläget under år 1 949.

I den för år 1949 fastställda investeringsbudgeten och den däri ingående planen för byggnadstillstånd för bostäder beräknas antalet färdigställda lägenheter under året till 43 ()()() i hela landet, varav 33 000 i kvotorterna och 10 000 i övriga orter. Detta innebär en väsentlig nedskärning i förhål­ lande till de föregående årens tillskott. Det beräknade antalet lägenheter i igångsatta företag överstiger visserligen något 1948 års siffror, och den på­

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

14

gående produktionen i kvolorterna vid årets slut har upptagits till samma antal lägenheter som vid sistförflutna årets utgång. I huvudsak uttrycker 1949 års beräknade tillskott det produktionsresultat, som utan utnyttjande av »dolda reserver» svarar mot det senaste årets restriktiva tillståndsgiv- ning. 1948 års produktionsresultat erhöll ännu betydande tillskott från den under tidigare år igångsatta produktion, som stockats till följd av materialbristen.

Det är ofrånkomligt, att denna nedskärning gör utsikterna för det kom­ mande årets bostadsförsörjning sämre. För landsbygdens del betyder den en uppdämning av den under de första efterkrigsåren kraftiga, utomordent­ ligt välbehövliga förnyelsen av bostadsbeståndet. De mindre tätorterna på landsbygden ha på senare år visat starka tillväxttendenser, som komma att hämmas genom en stramare byggnadsreglering. För de större stadssam­ hällenas del hotar en skärpning av bostadsbristen.

Den sannolika hushållstillväxten i kvotorterna under år 1949 har tidi­ gare av bostadsstyrelsen beräknats till 33 000. Någon anledning att nu revi­ dera denna beräkning föreligger icke, varmed givetvis icke är uteslutet, att de ännu icke tillgängliga definitiva uppgifterna rörande det senaste årets befolkningsrörelse kan komma att ge fog för vissa justeringar. Att täcka denna preliminärt uppskattade behovstillväxt kräver ett bruttotillskott av 35 000 å 36 000 lägenheter. Även om man medräknar det tillskott på något tusental lägenheter, vilket såsom förut berörts torde överstå från 1948 års budget, och även om man antager, att 1949 års plan för igångsättande och färdigställande av bostadsbyggnadsföretag går helt i lås, uppstår ett under­ skott i kalkylen, vilket väl är tämligen ringa i förhållande till den sedan flera år bestående, ackumulerade bristen men som kan bli allvarligt känn­ bart, därför att man mångenstädes balanserar på gränsen till öppen hus­ villhet.

I anslutning härtill understryker bostadsstyrelsen angelägenheten av en utvidgning av bostadsproduktionen.

Bostadsstyrelsen är väl medveten om de investeringspolitiska skäl, som nu göra en hård restriktivitet nödvändig. Styrelsen anser dock, att utom­ ordentligt starka skäl tala för att, när i fortsättningen möjligheter kunna yppa sig att på någon punkt öka investeringarna, bostäderna jämte kollek­ tiva komplement till bostadsbebyggelsen av olika slag, inkl. skolor och sjukhusbyggnader, böra ges en prioritetsställning närmast efter sådan in­ vestering, som kan anses ha hög angelägenhetsgrad i sammanhang med strävandena att åstadkomma balans i utrikeshandeln.

Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna om bostadsförsörjnings- läget har bostadsstyrelsen till prövning upptagit frågan om ytterligare åtgärder för att begränsa verkningarna av bostads­ bristen. Härvid har styrelsen ifrågasatt, huruvida icke en lagstiftning borde förberedas som gåve möjligheter för kommuner, som så finna ange­

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

läget, att efter Kungl. Maj:ts medgivande föreskriva obligatorisk bostads­ förmedling.

Bostadsstyrelsens skrivelse i denna del har överlämnats till chefen för justitiedepartementet, vilken enligt vad jag inhämtat har för avsikt att an­ mäla densamma i proposition till årets riksdag angående förlängning av hyresregleringslagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

15

4. Sammanfattning av i propositionen framlagda förslag rörande låne- och

bidragsbestämmelserna.

Lån och bidrag till bostadshus.

Enfamiljs- och tvåfamiljshus.

Villkor för egnahemslån. Minimikraven i fråga om bostadens storlek föreslås göras enhetliga för hela landet. Sålunda förordas, att icke endast på landsbygden utan även i tätorterna för belåning skall godtagas en­ familjshus om endast två rum och kök med inredningsbar vind. Bestäm­ melsen om en minimiyta för två rum och kök om 60 m2 föreslås utgå.

I propositionen framhålles, att viss tveksamhet synes råda om innebör­ den av bestämmelserna om säkerhet för egnahemslån. Det förutsättes där­ för att egnahemslånekungörelsen i denna del förtydligas.

Statsbidrag för fiskarbostäder. Kungörelsen angående dylika bidrag före­ slås kompletterad med en bestämmelse, att dessa statsbidrag skola avskri­ vas enligt samma grunder som räntefritt, stående förbättringslån.

Flerfamilj shus.

Villkor för erkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. Med hän­ syn till ansträngningarna att tillförsäkra vissa industriorter ytterligare arbetskraft, vilket bl. a. tagit sig uttryck däri, att för dylika orter medgives en jämförelsevis stor bostadsproduktion, föreslås att, då särskilda skäl kunna åberopas, av kommun eller allmännyttigt företag förvaltade bostads­ lägenheter skola kunna med förtur upplåtas till arbetare och tjänstemän vid vissa industriföretag.

Villkor för tertiärlån och tilläggslån till enskilda företag. Industrier som uppföra bostäder för sina anställda böra under vissa förutsättningar kunna erhålla tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet ävensom medgivas befrielse från kravet på extra amortering å lånet. I fråga om dylika företag förordas jämväl, att till hushåll med begränsade ekonomiska resurser skall kunna utgå trekronorsbidrag.

Tertiärlån till studentbostäder m. m. Företag, som avse att uppföra stu­ dentbostäder, böra kunna erkännas såsom allmännyttiga enligt gällande be­ stämmelser och efter prövning i vanlig ordning erhålla lån enligt dessa.

16

Befrielse att ställa inteckningssäkerhet. Under vissa förutsättningar böra helkommunala stiftelser kunna befrias från att ställa inteckningssäkerhet för tertiärlån och tilläggslån.

Kostnader för iordningställande av skyddsrum, ökade kostnader för iordningställande av skyddsrum i flerfamiljshus böra i princip täckas ge­ nom tilläggslån.

Villkor för tilläggslån. Möjlighet bör finnas, att jämväl under nästa bud­ getår inrätta en femte subventionsgrupp, därest byggnadskostnadsutveck- lingen giver anledning därtill. Beslut härom torde få ankomma på Kungl.

Maj :t.

Bostadsrabatter.

Familjebostadsbidrag och bränslebidrag.

Villkor beträffande bostadens storlek. Samma ändringar som förordats beträffande minimikraven i fråga om bostadens storlek för erhållande av egnahemslån föreslås genomförda i vad det gäller villkoren för familjebo­ stadsbidrag och bränslebidrag.

Tillgodoföring av bidrag. I fråga om formen för utbetalning av bidrag till tvåbarnsf amil jer i hus finansierade med egnahemslån förordas, att lik­ som redan gäller beträffande flerbarnsfamiljer bidrag i regel skall kunna utgå såsom eftergift å räntor och amortering icke endast å egnahemslånet utan även å underliggande krediter.

Bränslebidragets storlek. Samma maximibelopp som fastställts för inne­ varande budgetår föreslås gälla under nästa budgetår. Det torde få an­ komma på Kungl. Maj :t att inom ramen för dessa belopp fastställa grun­ derna för beräkning av dylika bidrag.

Trekronorsbidrag.

De för innevarande budgetår fastställda grunderna för bidragsgivningen böra tillämpas jämväl under nästa budgetår. En utvidgning av verksam­ heten föreslås såtillvida, att bidrag bör kunna utgå till hushåll i bostadshus som uppförts av industriföretag i syfte att bereda vid företaget anställda bostäder. Verksamheten bör alltjämt ha försökskaraktär.

Särskilda frågor. Besvärsrätten.

I propositionen föreslås att besvärsrätten beträffande bostadsstyrelsens beslut utvidgas.

Lån till Aktiebolaget Elementhus.

I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Elementhus, vars syfte är att framställa monteringsfärdiga trähus enligt ett av Aktiebolaget Bostads­ forskning utarbetat system, må beviljas ett statslån å högst en miljon kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

17

II. Lån och bidrag till bostadshus.

Beträffande huvuddragen i gällande bestämmelser om lån och bidrag till bostadshus hänvisas till redogörelsen å s. 3—8.

Egnahemslån och förbättringslån m. m.

Föreliggande förslag.

Med skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen till statsrådet och chefen för socialdepartementet överlämnat vissa promemorior, i vilka be­ handlas olika låne- och bidragsfrågor. Av i promemoriorna behandlade frå­ gor torde i detta sammanhang följande böra beaktas, nämligen frågor an­ gående

dels de villkor för egnahemslån, vilka avse bostadens storlek; dels självständig belåning av en för flera egnahem gemensam anläggning för värme- och varmvattenförsörjning med tillhörande utrymmen;

dels avskrivning av statsbidrag för fiskarbostäder inom vissa områden; dels vissa i propositionen nr 231/1948 berörda spörsmål. I detta sammanhang torde slutligen få upptagas till prövning vissa frågor sammanhängande med handläggningen av ärenden angående vatten- och avloppsanläggningar samt elektriska installationer.

Villkor beträffande bostadens storlek. I förutnämnda promemoria an­ gående de villkor för egnahemslån, vilka avse bostadens storlek, har bo­ stadsstyrelsen inledningsvis erinrat om att kraven på bostadens storlek ha ställts högre för enfamiljs- och tvåfamiljshus än för lägenheter i flerfamiljs­ hus på grund av familjens större bundenhet till egnahemsbostaden. Beträf­ fande de skillnader i sist berörda förhållande som föreligga mellan tätorter och landsbygd anför styrelsen följande.

I tätorter är det för en växande familj svårare att byta till bostad av till­ räcklig storlek, om den är ägare till ett för litet egethem, än om den hyr en alltför trång lägenhet i ett flerfamiljshus. På landsbygden, där hyresmark­ nad saknas, måste emellertid behovet av smålägenheter tillgodoses i en­ familjs- och tvåfamiljshus i stället för — som i större samhällen — i fler­ familjshus. Det är således på grund av olikheten med avseende på hyres- marknadsförhållandena som kraven på bostadens storlek äro olika för landsbygd och tätort. I 2

I anslutning härtill framhåller bostadsstyrelsen, att de erfarenheter sty­ relsen vunnit i samband med tillämpandet av egnahemskungörelsen visa, att den mot minimikraven för nybyggnad av enfamiljshus på landsbygden svarande hustypen med två rum och kök i bottenvåningen och möjligheter till framtida inredning av vinden är önskvärd även för tätorternas vidkom­ mande. I denna fråga anför styrelsen vidare följande. 2 — Bilaga till riksdagens protokoll 7.94.9. 1 samt. Nr 153.

18

Ett stort antal egnahem uppföras av unga familjer, barnlösa eller med endast ett ä två barn, som tills vidare väl skulle reda sig med en bostad om två rum och kök och för vilka nämnda hustyp även på längre sikt er­ bjuder tillräcklig rymlighet tack vare möjligheten till vindsinredning. Genom att denna hustyp för tätorternas vidkommande nu ej kan egnahems- belånas framtvingas här en produktion av enfamiljshus om tre rum och kök i ett plan. Dessa bostäder äro emellertid på grund av sin bristande elasticitet behäftade med vissa nackdelar. Å ena sidan kunna de, som av förenämnda resonemang framgår, vara onödigt stora från början, något som med hänsyn både till familjens ekonomi och till rådande materialbrist är olägligt. Å andra sidan äro enplanshusen svåra att utan åsidosättande av gängse plantekniska krav utöka genom tillbyggnad. Detta förhållande medför, att den för en växande familj önskvärda och erforderliga utbygg­ naden av bostaden till att omfatta fyra rum och kök, som vid D/²-planshus med inredningsbar vind föreligger som latent möjlighet, i praktiken ornöj- liggöres eller i varje fall avsevärt försvåras.

Styrelsen anser fördenskull, att det vore en fördel, om den för lands­ bygden gällande minimistandarden, två rum och kök med inredningsbar vind, kunde godtagas även vid egnahemsbelåning avseende tätorterna. Så­ som ytterligare skäl för här avsedda ändring anför styrelsen följande.

Man skulle jämväl undslippa den icke minst av länsbostadsnämnderna påtalade svårigheten att i nu ifrågavarande avseende göra skillnad mellan »tätort» (5 § 2 st. a) och »annan del av landet» (5 § 2 st. b). Denna distink­ tion är i sig själv vansklig att genomföra i praktiken. Därtill kommer, att den måste genomföras med hänsyn till hyresmarknadsförhållandena och därför ej kan bringas att sammanfalla med den med samma ord (»tätort») angivna distinktion, som är av betydelse i fråga om ordnandet av vattenförsörjning och avlopp (5 § 2 st. e). Att vad som vid tillämp­ ningen av författningstexten är att anse såsom tätort i en sats ej är att anse som tätort i en annan sats i samma mening, är en given nackdel för myndigheterna och allmänheten.

Bostadsstyrelsen anser vidare, att bestämmelsen om minsta tillåtna kva­ dratmeteryta, med hänsyn till möjligheterna att utvidga enfamiljshus med inredningsbar vind, kan undvaras beträffande sådana hus. Kravet på en tillfredställande planteknisk utformning av bostaden borde kunna effektivt upprätthållas genom tillämpande av styrelsens praxis för bedömande av planlösningar.

Enligt bostadsstyrelsens uppfattning finnes icke anledning företaga änd­ ring i villkoren beträffande lån till ombyggnad av enfamiljshus.

Beträffande tv åfamilj shus förordar styrelsen, att gällande bestämmelser i stort sett bibehållas. För tvåfamiljshus, som byggas med den ena lägen­ heten i ett plan över den andra, borde alltså gälla att åtminstone den ena lägenheten skall innehålla tre rum och kök med en yta av minst 70 in2. Från denna regel borde det lånebeviljande organet äga viss möjlighet att medgiva undantag. Lån borde sålunda kunna beviljas dels för ombyggnad av äldre tvåfamiljshus, där ingen av lägenheterna omfattade mer än två

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

19

rum och kök, dels för »kopplade» tvåfamiljshus (i vilka bostadslägenhe­ terna äro förlagda bredvid varandra), försedda med inredningsbar vind.

Beträffande tvåfamiljshus skulle enligt bostadsstyrelsens förslag alltså gälla, att åtminstone en av lägenheterna uppfyller det krav på bostadens storlek, som av styrelsen föreslagits för enfamiljshus.

Belåning av en för flera egnahem gemensam anläggning för värme- och varmvattenförsörjning. F. n. gäller att i fråga om egnahemslån till hus, som ingår i bebyggelse med gemensam värmecentral, i produktionskostna­ den må, under de särskilda villkor, bostadsstyrelsen äger föreskriva, inräk­ nas å huset belöpande andel i anläggningskostnad för sådan gemensam anläggning för värme- och varmvattenförsörjning ävensom för gemensam tvättstuga med tillhörande utrymmen. I förutnämnda promemoria i denna fråga framhåller bostadsstyrelsen, att ifrågavarande bestämmelse innebär, att den gemensamma värmecentralen i själva verket belånas enligt de för egethem gällande normerna till 75 eller 90 procent, ehuru med anlitande av en indirekt beräkningsmetod, varigenom kostnaderna fördelas på de olika egnahemmen.

Styrelsen anför vidare, att det vid belåning av större egnahemskomplex, förslagsvis 25 egnahem och därutöver, torde komma att visa sig praktiskt att kunna självständigt belåna en gemensam värmeanläggning, då här­ igenom undvikes en splittring av de å anläggningen belöpande kostnaderna på ett mycket stort antal enheter. Styrelsen föreslår därför att självständig belåning av anläggning må medgivas i följande fall.

Självständig belåning av gemensamhetsanläggning av här avsedd natur töreslås alltså i de fall, då dylik belåning visar sig ändamålsenlig och så­ dana avtal och säkerhetsbestämmelser äro knutna till nyttjandet av anlägg­ ningen, att densamma ur belåningssynpunkt representerar ett realvärde. Lånevillkoren böra överensstämma med dem som gälla för egnahemslån till de anslutna fastigheterna, och lånen böra således ligga inom 75 eller 90 procent av produktionskostnaden men ej innesluta någon räntefri, stå­ ende del. Självständig belåning bör icke förekomma i ändra fall än då gemensamhetsanläggningen äges och förvaltas av en intresseorganisation, lörening, bolag, stiftelse eller annan sammanslutning, som tillgodoser samt­ liga egnahemshavares intressen.

Avskrivning av statsbidrag för fiskarbostäder. I förutnämnda promemo­ ria angående avskrivning av statsbidrag för fiskarbostäder inom vissa om­ råden erinrar bostadsstyrelsen om att kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 472) angående statsbidrag för fiskarbostäder inom norrländska kustlänen inne­ höll i sin lydelse före den 1 juli 1948 en föreskrift, att frågan om avskriv­ ning av fordran på grund av utlämnat bidrag skulle underställas Kungl.

Maj:t, som meddelade beslut i ärendet. Sedan denna kungörelse i vissa hänseenden ändrats genom kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 549), sakna­ des emellertid bestämmelser i berörda hänseende. På grund härav föreslår styrelsen att förstnämnda kungörelse kompletteras på följande sätt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Det synes vara lämpligt, att å bidragen för fiskarbostäder tillämpas samma bestämmelser om avskrivning, som enligt 22 § kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån gälla i fråga om räntefritt, stående förbättringslån eller räntefri, stående del av dylikt lån. Detta skulle innebära, att bidrag som icke överstege 500 kronor, skulle kunna avskrivas omedelbart efter det att byggnadsföretaget slutförts och godkänts av det lånebeviljande organet, samt att annat bidrag skulle avskrivas efter i regel tio år från utlämnandet.

Frågor som åro föremål för fortsatt prövning. I sin promemoria med anmälan av vissa i propositionen nr 231/1948 berörda frågor lämnar bostads- styrelsen en redogörelse för vissa med den statliga egnahemsbelåningen sam­ manhängande spörsmål, avseende missförhållandena på egnahemsmarkna- den och finansieringen av radhus och egnahem.

Bostadsstyrelsen erinrar i berörda promemoria, att föredragande departe­ mentschefen i propositionen nr 231 till 1948 års riksdag förutsatte, att bygg- nadslånebyråns undersökningar angående läget på egnahemsmarknaden och möjligheterna att ytterligare skärpa kontrollen över såväl egnahemsbyggandet som försäljningarna av egnahem fullföljdes och att de förslag framlades, vartill undersökningarna kunde föranleda. Styrelsen erinrar vidare om att statsutskottet i anledning av propositionen bl. a. uttalade, att den utvidgning av det statliga stödet till enfamiljs- och tvåfamilj shus, som komme att genomföras den 1 juli 1948, medförde, att riskerna för miss­ bruk av de statliga subventionerna ökade. Utskottet förutsatte därför, att de bostadspolitiska organen med uppmärksamhet följde utvecklingen på egnahemsmarknaden, särskilt i vad det gällde byggnadskostnader och för­ säljningspriser.

I fråga om de åtgärder som vidtagits eller planerats av bostadsstyrelsen (byggnadslånebyrån) för att kunna följa utvecklingen på egnahemsmark­ naden och i görligaste mån förhindra spekulation i statsbelånade egnahem lämnar styrelsen följande redogörelse.

Det må erinras, att statens byggnadslånebyrå under senare delen av år 1947 och första halvåret 1948 anordnade s. k. egnahemskonferenser i syfte, bl. a., att komma tillrätta med missförhållandena på egnahemsmarknaden. Till konferenserna, vilka höllos i Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Växjö, Kristianstad, Malmö, Göteborg, Skövde, Karlstad, Falun, Sundsvall, Umeå och Luleå, kallades representanter för i huvudsak rikets alla kommuner. F. n. förbereda länsbostadsnämnderna — och ha i vissa fall redan avhållit — konferenser, till vilka kallas representanter för länets kommuner och vid vilka bostadsstyrelsen alltid är representerad. Dessa konferenser lämna till­ fälle för kommunerna att upptaga frågor, som beröra missförhållandena på egnahemsmarknaden, varigenom utvecklingen härvidlag kan följas.

Vid behandling av ansökningar om lån till egnahem göres i samråd med förmedlingsorganen en noggrann kontroll för att utröna, om egnahemmet skall uppföras på spekulation, i vilket fall ansökan avslås. Vid anmälan och överlåtelse av statligt belånat egnahem prövas vidare försäljningspriset ingående. 1 vissa fall företages besiktning av fastigheten. Är försäljnings­

21

priset högre än vad som med beaktande av alla inverkande omständigheter kan godtagas, uppsäges lånet till inbetalning.

Styrelsen erinrar vidare, att en lagstiftning till motverkande av spekula­ tion i egnahem förberetts. I en promemoria den 4 mars 1948 hade chefen för socialdepartementets rättsavdelning framlagt förslag i ämnet och där­ vid redovisat vissa av byggnadslånebyrån gjorda undersökningar i frågan. Om dessa hade i promemorian anförts, att de syntes bestyrka, att en viss tendens till överpriser för statligt belånade egnahem funnes, men att å andra sidan denna tendens dittills icke tagit alltför allvarliga former.

Skäl ha hittills icke ansetts föreligga att föreslå genomförande av den i promemorian ifrågasatta lagstiftningen. Enligt bostadsstyrelsens mening synes icke föreligga anledning antaga, att missförhållandena på egnahems- marknaden ökat under sistförflutna året. Styrelsen anser fördenskull, att läget f. n. icke torde kräva vidtagande av ytterligare kontrollåtgärder.

I styrelsens nu förevarande promemoria behandlas vidare frågan om finansiering av radhus, enfamiljs- och tvåfamiljshus. I propositionen 231 till 1948 års riksdag föreslogs, att till radhusanläggningar med gemensam panncentral skulle kunna lämnas egnahemslån under förutsättning att varje lägenhet förvaltades av resp. bostadshavare. I anslutning till detta förslag uttalade föredragande departementschefen bl. a. att lån beviljas på olika villkor till skilda företagarkategorier. Hållpunkter för en bedömning av frågan, huruvida dessa skillnader påverkade bostadsbyggandets inrikt­ ning på olika hustyper, saknades. Departementschefen förutsatte, att det bostadspolitiska centralorganet följde denna fråga med uppmärksamhet och i samband därmed undersökte, under vilka förutsättningar statligt stöd borde utgå till egnahem och radhus, vilka vore avsedda att uthyras.

Statsutskottet, som tillstyrkte sagda förslag, framhöll särskilt önskvärd­ heten av att en grundlig undersökning skyndsamt verkställdes av frågan, under vilka förutsättningar statligt stöd borde utgå till egnahem och rad­ hus, avsedda att uthyras.

Beträffande belåningen av radhusprojekt under innevarande budgetår anför bostadsstyrelsen följande.

Belåningen av radhusprojekt har hittills under innevarande budgetår varit mycket obetydlig. Inom bostadsstyrelsen ha arbetsuppgifterna i sam­ band med omorganisationen och den nytillkomna egnahemsverksamheten varit så omfattande, att några tekniska eller ekonomiska utredningar rö­ rande radhus ej kunnat verkställas. Det material, som ställts i utsikt från utomstående i fråga om radhusanläggningar, har ännu ej blivit tillgängligt. Statens kommitté för byggnadsforskning har lämnat professor Ahrbom an­ slag för utredningar om radhusanläggningars planläggning och ekonomi. Enligt uppgift kommer Ahrbom att bedriva sitt arbete i samråd med stat­ liga och kommunala institutioner och de enskilda företag, som ha erfaren­ het av radhusprojekt. Även med bostadsstyrelsen har tagits kontakt i frågan. Utredningsresultatet föreligger emellertid ännu icke. Undersökning om driftkostnaderna för radhuslägenheter under olika upplåtelseformer är

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

avsedd att igångsättas, så snart lämplig arbetskraft kan avdelas för ända­ målet.

I anslutning härtill anmäler bostadsstyrelsen att den har för avsikt att, när detta med hänsyn till föreliggande omständigheter är möjligt, igång­ sätta undersökningar i berörda ämnen.

I propositionen 231 till 1948 års riksdag förordades, att med hänsyn till önskvärdheten av att ytterligare erfarenhet vunnes beträffande uppförande och förvaltning av enfamiljshus och radhus i kommunal och därmed jäm­ ställd regi det lånebeviljande organet efter särskild prövning borde kunna bevilja egnahemslån till kommun eller därmed jämställd företagare, som uppförde och förvaltade hus av nämnt slag. Det förutsattes, att denna lån­ givning under det kommande budgetåret finge karaktären av försöksverk­ samhet. Statsutskottet förutsatte därjämte, att verksamheten tills vidare finge begränsad omfattning och att lån endast beviljades, där särskilda skäl förelåge.

Bostadsstyrelsen lämnar i förevarande promemoria följande uppgifter rörande berörda långivning under innevarande budgetår.

Hittills har under innevarande budgetår fråga uppkommit om beviljande av egnahemslån till kommun i endast ett fall. En kommun har sökt och erhållit sådant lån för uppförande av två egnahem, avsedda för två barn­ rika familjer, vilkas bostadsfråga enligt kommunen lämpligen borde ordnas genom att kommunen uppförde egnahem och lät familjerna bo i dessa för att efter några år eventuellt överlåta dem till familjerna, om erfaren­ heterna av deras handhavande av egnahemmen voro goda.

Härutöver har i ett fall företagare anhållit om jämställdhet med kom­ mun för erhållande av egnahemslån för tvåfamilj shus. Sedan vid försvars­ makten fast anställda i Sollefteå bildat en bostadsrättsförening, har för­ eningen nämligen sökt och preliminärt beviljats egnahemslån för upp­ förande av sex tvåfamilj shus under förutsättning, att vissa ändringar ge­ nomfördes i stadgarna. Härvid krävdes bl. a., att majoriteten av styrelsen utgjordes av representanter för Sollefteå stad. Detta krav har sedermera uppfyllts.

Bostadsstyrelsen föreslår, att ifrågavarande långivning får fortgå och jämväl under nästa budgetår gives karaktär av försöksverksamhet.

Departementschefen.

I det följande behandlar jag i anslutning till bostadsstyrelsens nyss nämnda promemorior dels vissa frågor som beröra villkoren för egnahems­ lån och förbättringslån, dels en särskild fråga avseende bestämmelserna om statsbidrag för fiskarbostäder.

Vad först angår egnahemslånebestämmelserna har bostadsstyrelsen före­ slagit vissa jämkningar i villkoren beträffande bostadens storlek.

På av styrelsen anförda skäl kan jag godtaga förevarande förslag, varvid jag förutsätter, att i de fall inredning av vind kommer i fråga först så

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

23

småningom, det icke skall vara uteslutet att medgiva viss jämkning beträf­ fande storleken av tidigare beviljat egnahemslån. Ett godtagande av för­ slaget får nämligen icke leda till en sänkning av utrymmesstandarden för nybyggnad av enfamiljshus i tätorterna, vilket skulle kunna bliva fallet, därest svårigheter skulle föreligga att finansiera med vindsinredningen för­ bundna kostnader.

Vad bostadsstyrelsen anfört beträffande motsvarande villkor för lån dels till ombyggnad av enfamiljshus, dels till ny- eller ombyggnad av tvåfamiljs- hus föranleder icke särskild erinran från min sida.

Bostadsstyrelsens förslag, att vid belåning av större egnahemskomplex självständig belåning av gemensam anläggning för värme- och varmvatten­ försörjning m. m. må medgivas, kan jag tillstyrka. Det torde få ankomma på bostadsstyrelsen och i förekommande fall länsbostadsnämnderna att med utgångspunkt från av styrelsen angivna riktlinjer från fall till fall pröva, huruvida lämplighetsskäl tala för en självständig belåning av här avsedda anläggningar.

I detta sammanhang får jag anmäla, att viss oklarhet synes råda beträf­ fande innebörden av bestämmelserna om säkerhet för egnahemslån. I

10 § 1 st. egnahemslånekungörelsen stadgas, att säkerhet som ställes för egnahemslån skall ligga inom 90 eller — om kapitalsubvention ej lämnas — 75 procent av produktionskostnaden. För att denna bestämmelse skall bli fullt klar, torde en tydligare skillnad böra göras mellan å ena sidan det värde, som skall ligga till grund för beräkning av lånets storlek, och å andra sidan det värde utifrån vilket frågan om säkerhet för lånet skall prövas.

Lånets storlek skall alltid bestämmas med utgångspunkt från produk­ tionskostnaden, vilken är lika med den godtagbara byggnadskostnaden, var­ till i förekommande fall skall läggas tomtkostnaden. I normala fall bevil­ jas lån med 40 procent av produktionskostnaden, nämligen då fråga är om egnahemslån med kapitalsubvention jämte bottenlån hos enskilt kreditinsti­ tut intill 50 procent av sagda kostnad.

I fråga om säkerheten för lånet synes nyss berörda bestämmelse i egna­ hemslånekungörelsen otvetydig i vad det gäller nybyggnad å en för ända­ målet inköpt tomt. Säkerhet för egnahemslånet skall nämligen i detta fall ligga inom 90 procent eller — om kapitalsubvention ej lämnas — 75 pro­ cent av den produktionskostnad som ligger till grund för beräkning av lånets storlek. Beträffande detta fall föreligger alltså icke behov av för­ tydligande av förevarande bestämmelse i kungörelsen. Tveksamhet torde emellertid kunna råda om bestämmelsens innebörd i första hand för de fall då äldre byggnad antingen ombygges eller rives och ersättes med ny liksom för alla fall av byggnadsföretag å jordbruksfastighet. I dessa senare fall måste nämligen en tydlig skillnad göras mellan å ena sidan den pro­ duktionskostnad som ligger till grund för beräkning av lånets storlek och

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

24

å andra sidan det belåningsvärde, som bestämmer kravet på säkerhet för lånet. Tveksamheten sammanhänger med att i propositionen nr 235 till 1947 års riksdag uttalades dels att belåningsvärdet borde överensstämma med produktionskostnaden, dels att den övre lånegränsen borde ligga vid 90 procent av sagda värde. Lånets storlek bör även i dessa fall beräknas på grundval av produktionskostnaden. I fråga om säkerheten för lånet har emellertid avsikten varit, att i förekommande fall skälig hänsyn skall tagas icke endast till produktionskostnaden utan även till fastighetens värde före byggnadsföretagets igångsättande, vilket framgår därav att i propositionen uttalades, att för bostadshus på jordbruksfastighet de jämkningar i fråga om inteckningssäkerhetens placering finge företagas som betingades av att bostadshuset inginge endast som en del och regelmässigt som en mindre del i kreditobjektet. Man bör i dessa liksom i andra fall jämväl kräva att den underliggande krediten är tillfredsställande ordnad.

I enlighet med det anförda böra vissa jämkningar företagas i 10 § egna- hemskungörelsen. Det torde få ankomma på bostadsstyrelsen att meddela närmare föreskrifter rörande förutsättningarna för godkännande i här ifrågavarande belåningsfall av underliggande kredit.

Bostadsstyrelsens redogörelse för av styrelsen vidtagna åtgärder för att kunna följa utvecklingen på egnahemsmarknaden föranleder icke något annat uttalande från min sida än att jag förutsätter att styrelsen fullföljer de undersökningar varom här är fråga och framlägger de förslag vartill dessa kunna föranleda.

Vad angår av styrelsen berörda frågor rörande finansiering av radhus, enfamiljs- och tvåfamilj shus förutsätter jag att styrelsen så snart förut­ sättningar härför föreligga verkställer de undersökningar som erfordras för att bedöma frågan om formerna för statligt stöd till dylika hus.

Egnahemslån kan under vissa förutsättningar beviljas kommun eller därmed jämställd företagare som uppför och förvaltar enfamiljshus eller radhus. Denna långivning har under innevarande budgetår karaktären av försöksverksamhet. Bostadsstyrelsens förslag, att ifrågavarande långivning får fortgå och jämväl under nästa budgetår gives karaktär av försöksverk­ samhet, kan jag tillstyrka.

Bostadsstyrelsen har påpekat, att bestämmelser f. n. saknas rörande av­ skrivning av fordran på grund av utlämnat statsbidrag för fiskarbostäder. Styrelsens förslag, att samma bestämmelser om avskrivning skola tilläm­ pas å nämnda bidrag som gälla om egnahemslån och förbättringslån kan jag godtaga.

Gällande grunder för statligt stöd till anläggningar för vatten och avlopp samt till elektriska installationer innebära att, då fråga är om företag som avser såväl bostadshus som ekonomibyggnader och liknande, stöd kan läm­ nas i flera former. Sålunda kan i fråga om bostadshuset förbättringslån be­

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

25

viljas, medan, i vad det gäller ekonomibyggnader och liknande, bidrag och lånegaranti kunna utgå enligt kungörelsen nr 342/1948 angående stöd för jordbrukets yttre och inre rationalisering. Enligt vad jag erfarit av bostads- styrelsen är denna ordning i viss utsträckning förbunden med praktiska olägenheter. Styrelsen, som i denna fråga samrått med lantbruksstyrelsen, anser det önskvärt att en möjlighet öppnas att lämna stöd till dylika företag i form av enbart antingen förbättringslån eller bidrag och lånegaranti en­ ligt jordbrukskungörelsen. Jämväl i vissa andra hänseenden borde grän­ serna för förevarande stöd jämkas. Till detta förslag kan jag ansluta mig. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa de undantag från gäl­ lande regler som — närmast av administrativa skäl — kunna befinnas på­ kallade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Tertiärlån och tilläggslån.

Föreliggande förslag.

I bostadsstyrelsens förutnämnda promemorior behandlas följande frågor angående villkoren för tertiärlån och tilläggslån till flerfamiljshus, nämligen

om ökade kostnader för iordningställande av skyddsrum i flerfamiljshus; om tertiärlån till 90 procent och eftergift av krav å extra amortering för byggnadsföretag avsedda för vid industrier anställda;

om tillämpning av de för allmännyttiga företag gällande belåningsnor- merna på vissa specialfall.

I detta sammanhang upptages till behandling jämväl ett av bostadssty- relsen i skrivelse den 3 december 1948 framlagt förslag angående befrielse för helkommunala stiftelser att ställa inteckningssäkerhet för tertiär- och tilläggslån.

Finansiering av med iordningställande av skyddsrum sammanhängande utgifter. I förstnämnda promemoria angående ökade kostnader för iord­ ningställande av skyddsrum i flerfamiljshus lämnar bostadsstyrelsen inled­ ningsvis en redogörelse för vissa bestämmelser om iordningställande av skyddsrum och deras betydelse ur kostnadssynpunkt. Styrelsen anför där­ vid bl. a. följande.

Genom lagen den 1 mars 1940 (nr 19) om skyldighet att anordna en­ skilda skyddsrum ålades fastighetsägarna att vidtaga vissa byggnadstek- niska åtgärder, vilka medförde icke oväsentliga ökningar i byggnadskost- naderna. Dessa kostnadsökningar täcktes, då fråga var om statsbelånade flerfamiljshus, i regel av tilläggslån, nämligen om byggnaden ej kunde, såsom exempelvis i Stockholm, uppföras enbart med stöd av tertiärlån.

Bostadsstyrelsen erinrar, att civilförsvarsstyrelsen genom skrivelser den 29 september 1945 och den 25 februari 1946 till överståthållarämbetet och länsstyrelserna i samtliga län med stöd av Kungl. Maj :ts beslut medgav, att vid anordnande av enskilda eller allmänna skyddsrum finge anstå med vissa närmare angivna åtgärder. Bostadsstyrelsen konstaterar, att dessa lättnader

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

i skyldigheten att anordna skyddsrum föranledde att behovet av tilläggslån minskades.

Med tillämpning på nybyggnader, vilka uppföras efter den 15 november 1948, har civilförsvarsstyrelsen upphävt berörda bestämmelser om lättnader i skyldigheten att anordna och iordningställa skyddsrum.

I förevarande promemoria redovisar bostadsstyrelsen en beräkning av de kostnader, som till följd av civilförsvarsstyrelsens sistnämnda beslut komma att falla på olika typer av flerfamiljshus.

Styrelsen har beräknat merkostnaden för tre typer av skyddsrum med följande resultat:

Med utgångspunkt från vissa antaganden rörande antalet flerfamiljshus i olika storleksklasser beräknar styrelsen ifrågavarande kostnadsökning för under ett år tertiärbelånade hus på följande sätt:

I anslutning härtill konstaterar styrelsen, att om kostnadsökningen skall täckas med tertiärlån följden blir en hyreshöjning per m2 lägenhetsyta med för den minsta hustypen 8 öre, för den mittersta 20 öre och för den största 7 öre.

Styrelsen förväntar emellertid, att kostnadsökningen skall komma att medföra en däremot svarande belastning av tilläggslåneanslaget samt kon­ staterar, att därest så icke bleve fallet en hyreshöjning i statsbelånade fastig­ heter skulle bli oundviklig, varav den omedelbara följden kunde bli en höjning av den allmänna hyresnivån.

Villkoren för tertiärlån till bostadshus, avsedda för vid industrier an­ ställda. I förutnämnda promemoria angående fråga om tertiärlån till 90 procent och eftergift av krav å extra amortering för byggnadsföretag av­ sedda för vid industrier anställda konstaterar bostadsstyrelsen inlednings­ vis att Industriens bostadsförening i skrivelse den 15 december 1948 till styrelsen gjort framställning i sagda fråga. Föreningen har sålunda an­ hållit, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj :t föreslå en sådan ändring i gäl­ lande tertiärlånebestämmelser att industriföretag, som byggde flerfamiljs­ hus endast för sina anställdas räkning och överförde bostäderna på en stiftelse, förening eller förvaltningsbolag under betryggande villkor, dels finge generell möjlighet att låna till 90 procent av avkastningsvärdet, dels ock befriades från den för enskilda byggnadsföretagare utgående extra

Merkostnad per skyddsrum

Skyddsrum för 18 personer (4—10 lägenheter)

»

» 50 » (11—20 lägenheter)

» » 100 » (över 20 lägenheter)

375 kr 2 600 * 2 800 »

450 hus å 375 kr 200 » å 2 600 * 640 » å 2 800 »

170 000 kr. 520 000 > 1 800 000 >

27

amorteringen. Av skrivelsen framginge, att bostadsrättsformen icke alltid vore möjlig att tillämpa.

Styrelsen erinrar fortsättningsvis om att belåningsgränsen för enskilda företag utgör 85 procent eller »där bostadsstyrelsen finner särskilda skäl föreligga att medgiva en högre belåningsgräns», 90 procent.

I de vägledande föreskrifter, som byggnadslånebyrån utfärdade den 17 november 1947, gjordes åtskillnad mellan fyra grupper av företag, som kunde ifrågakomma till 90 procent belåning. Beträffande företag varom här är fråga uttalade byrån följande.

»Industriföretag, som bygga enbart för sina anställdas räkning utan an­ litande av bostadsrättsföreningsformen, böra kunna erhålla lån till 90 pro­ cent, när svårigheter att frigöra medel för bostadsbebyggelse äro för handen och förmedlingsorganet med vitsordande av nämnda förhållande tillstyrkt.»

I fråga om innebörden av denna föreskrift anför bostadsstyrelsen föl­ jande.

Praxis har utvecklats därhän att industriföretag, som bygga för anställda, i relativt stor utsträckning erhålla lån till 90 procent, även om svårighet att frigöra medel icke direkt kan påvisas. Den omständigheten att den byggnadsverksamhet som här avses är helt fri från spekulativa tendenser och sådant enskilt vinstsyfte, som åsyftas i författningen, har motiverat en tillämpning av den högre belåningsgränsen i större skala.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser bostadsstyrelsen att den av Industriens bostadsförening föreslagna författningsändringen kan undvaras i vad den avser belåningsgränsen. Styrelsen anser emellertid, att den bör kunna uttala, att industriföretag, som bygga för sina anställda, kunna på­ räkna lån till 90 procent av avkastningsvärdet, för såvitt icke särskilda omständigheter föranleda till att belåningsgränsen fastställes till 85 procent.

Beträffande innebörden av kravet på extra amortering av tertiärlån till enskilt företag anför styrelsen följande.

Kravet på extra amortering av tertiärlån till enskilt bostadsföretag är motiverat av, att risk eljest föreligger för att fastighetsägaren under de första åren, då reparationskostnaderna äro låga, disponerar vid fastighetens förvaltning uppkommande överskott på sådant sätt, att fastighetens ekonomi på längre sikt äventyras. I fråga om industriföretag, som bygga för sina anställda, kan man på goda grunder utgå från, att eventuellt uppkommande överskott vid fastighetsförvaltningen på ett eller annat sätt kommer fastig­ heten tillgodo. Med hänsyn härtill och till frånvaron av spekulativa tenden­ ser synas i dessa fall sådana skäl icke vara vid handen, som föranledde in­ förande av bestämmelsen om extra amortering.

Styrelsen anser fördenskull, att det synes föreligga visst fog för en sådan ändring av författningen, att styrelsen får rätt att på särskilda skäl med­ giva eftergift från kravet på extra amortering. Styrelsen åsyftar härvid i första hand de fall, då industriföretag bygga för sina anställda. Jämväl andra fall kunde emellertid ifrågakomma, t. ex. då en förening eller ett

Kungl. Maj. ts proposition nr 153.

28

bolag med övervägande kommunalt inflytande sökt lån till 100 procent men med hänsyn till omständigheterna endast medgåves lån till 90 procent på de villkor som gälla för enskilt företag.

Villkoren för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. I förut­ nämnda promemoria angående tillämpning av de för allmännyttiga företag gällande belåningsnormerna på vissa specialfall erinrar bostadsstyrelsen inledningsvis, att statsutskottet i sitt utlåtande i anledning av propositionen nr 231 till 1948 års riksdag (uti. nr 212) framhållit, att såsom allmännyttigt icke borde godtagas företag, vars lägenheter genom avtal eller på annat sätt helt eller delvis förbehölles vissa kategorier av befolkningen inom veder­ börande kommun, och att samtliga invånares berättigade intressen själv­ fallet borde beaktas vid upplåtelse av lägenheter i allmännyttigt bostadshus.

Styrelsen anser, att statsutskottets ifrågavarande uttalande innebär, att ett bostadsföretag ej bör erkännas såsom allmännyttigt, om det avser att bereda bostäder enbart åt eller med företrädesrätt för exempelvis anställda vid en viss industri.

Styrelsen, som icke ifrågasätter dessa krav såsom allmän princip för nor­ mala förhållanden, anser att fall kunna tänkas, då byggnadsföretag kunna bedömas fylla ett allmännyttigt syfte, ehuru bostadshavarna rekryteras från viss kategori. I denna fråga anför styrelsen ytterligare följande.

Sålunda kunna i nuvarande tidsläge statsmakterna komma att lämna sådana direktiv i fråga om byggnadstillstånd, att bostadsbehovet tillgodoses med förtur för vissa samhällsgrupper. Exempelvis torde behovet av bo­ städer åt exportindustrins anställda komma att bli bättre tillgodosett än andra bostadsbehov, varvid bostadsstyrelsen med hänsyn till speciella lokala förhållanden kan finna det skäligt och ändamålsenligt att medgiva belåning enligt de för allmännyttigt företag gällande grunderna.

Vidare bör lån efter angivna grunder kunna beviljas i andra undantags­ fall, exempelvis i fråga om ungkarlsbostäder, som utgöra en relativt sett ringa del av bebyggelsen i ett allmännyttigt företags regi, eller — under speciella förutsättningar — t. o. m. om hela byggnadsprojektet omfattar endast ungkarlsbostäder.

I anslutning härtill lämnar styrelsen följande uppgifter rörande en fram­ ställning till styrelsen från Göteborgs stads drätselkammare.

Drätselkammaren har hos styrelsen anhållit, att ett planerat företag be­ nämnt »Stiftelsen Göteborgs studenthem» måtte erkännas såsom allmän­ nyttigt. I studentsociala utredningens betänkande angående studentsociala stödåtgärder (SOU 1948: 42) föreslås, att företag av den typ, varom här är fråga, skall kunna betraktas såsom allmännyttigt och komma i åtnjutande av statligt tertiärlån till 100 procent samt i förekommande fall jämväl ränte- och amorteringsfritt tilläggslån. Härvid förutsättas specialbestämmel­ ser skola gälla i fråga om kommunalrepresentation och ansvar m. m.

Med hänsyn till angelägenheten av att vissa studentbostadsprojekt sna­ rast komma till utförande förordar bostadsstyrelsen, att denna företagstyp

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

29

tills vidare — i avvaktan på statsmakternas beslut beträffande stödåtgär­ der för studentbostäder — skall kunna erkännas såsom allmännyttig en­ ligt gällande bestämmelser och efter prövning i vanlig ordning få lån och bidrag enligt dessa.

Befrielse för helkommunala stiftelser att ställa inteckningssäkerhet. En­ ligt 1948 års tertiärlånekungörelse (10 och 14 §§) skall till säkerhet för tertiärlån och tilläggslån lämnas inteckning i fastigheten eller tomträtten.

Undantag från denna bestämmelse föreligger emellertid, då låntagaren är kommun eller bolag som helt äges av kommun och för vars lån kommunen iklätt sig borgen såsom för egen skuld.

I skrivelse den 3 december 1948 har bostadsstyrelsen förordat att kravet på inteckningssäkerhet för tertiärlån och tilläggslån till helkommunal stif­ telse skall kunna eftergivas, därest kommunen ikläder sig borgen för lånet.

Såsom motivering för förslaget anför styrelsen följande. Bostadsstyrelsen uppställer i anslutning till gällande författningsbestäm­ melser i huvudsak samma krav på stiftelse som på bolag för att företaget skall vinna erkännande såsom allmännyttigt. Ehuru stiftelsen icke företer samma fasthet i sin utformning som aktiebolaget, synes eftergift av krav å inteckningssäkerhet för statligt lån till helkommunal stiftelse icke inne­ bära några risker, om kommunen ikläder sig borgen för lånet såsom för egen skuld. Bostadsstyrelsen vill därför ifrågasätta, om icke intecknings- befrielse såsom för helkommunalt bolag bör kunna medgivas jämväl för stiftelse med helkommunalt inflytande. Detta skulle vara ändamålsenligt och tillika möjliggöra en minskning av lånekostnaderna, da utgifter för uttagandet av inteckningar skulle bortfalla.

Antalet hos bostadsstyrelsen såsom allmännyttiga godkända helkommu­ nala stiftelser utgjorde vid tidpunkten för förslagets avgivande 40, medan vid samma tidpunkt funnos 26 kommunägda bolag, som registrerats såsom allmännyttiga.

Yttrande.

I utlåtande över bostadsstyrelsens här förevarande förslag har statskon­ toret icke haft något att erinra mot bifall till styrelsens hemställan. Stats­ kontoret ifrågasätter emellertid, huruvida icke stiftelse, som befrias från skyldighet att ställa inteckningssäkerhet för beviljade tertiärlån och till- läggslån, skall förbinda sig att icke uttaga och för annat ändamål belåna de inteckningar, som eljest hade måst lämnas såsom säkerhet för nämnda

slag av lån.

Departementschefen.

Bostadsstyrelsen har i två promemorior, för vilkas innehåll eu redogö­ relse lämnats i det föregående, framlagt förslag om vissa jämkningar i vill­ koren dels för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt, dels för lån till bostadshus, uppförda av enskilda företagare. Vidare må nämnas,

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

30

att vid överläggningar, som ägt rum inom det s. k. samarbetsorganet för produktions- och exportfrågor, önskemål ha framförts om vissa andra jämkningar. I anslutning härtill behandlar jag i det följande från mera allmänna utgångspunkter frågan om villkoren för lån till bostadshus på industriorter.

Ansträngningarna från det allmännas sida att tillförsäkra försörjnings- viktiga industrier ytterligare arbetskraft ha bl. a. tagit sig uttryck däri, att å orter med dylika företag en jämförelsevis stor bostadsproduktion med­ givits. Bristen på bostäder utgör nämligen ett av de allvarligaste hindren för en utvidgning av arbetsstyrkan vid berörda industrier. Såsom bostads- styrelsen antytt kunna vidare statsmakterna i nuvarande ekonomiska läge komma att lämna sådana direktiv i fråga om byggnadstillstånd, att bo­ stadsbehovet tillgodoses med förtur för arbetare och tjänstemän inom vissa företag.

Dessa strävanden att tillgodose bostadsbehovet för försörjningsviktiga industrier böra enligt min mening underlättas genom vissa jämkningar i villkoren för statliga lån till flerfamiljshus. De ändringar i lånevillkoren som jag förordar i det följande böra alltså ses mot bakgrunden av de sär­ skilda ansträngningar som vidtagits i syfte att öka produktionen på vik­ tiga punkter. De böra sålunda betraktas som en anpassning av de allmänna villkoren för det statliga bostadsstödet till de särskilda förhållanden, som f. n. råda på vissa industriorter.

Vad först beträffar bostadsstyrelsens förslag till jämkningar i fråga om villkoren för godkännande av ett bostadsföretag såsom allmännyttigt, vill jag erinra om att enligt de regler som f. n. gälla bostadsstyrelsen icke har möjlighet att som allmännyttigt erkänna ett bostadsföretag, vars lägen­ heter helt eller delvis reserverats för anställda inom viss industri. Denna ståndpunkt har intagits i anslutning till ett uttalande av riksdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande i anledning av propositionen nr 231 till 1948 års riksdag (uti. nr 212) framhöll nämligen statsutskottet bl. a., att såsom allmännyttigt icke borde godtagas företag, vars lägenheter genom avtal eller på annat sätt helt eller delvis förbehölles vissa kategorier av be­ folkningen inom vederbörande kommun, och att samtliga invånares berät- tigade intressen självfallet borde beaktas vid upplåtelse av lägenheter i allmännyttiga bostadshus.

Härigenom underströks att den kommunala bostadsproduktionen bör avse kommunens invanare i allmänhet och icke förbehållas viss befolknings­ grupp. Den sålunda uttalade uppfattningen är uppenbarligen i princip riktig. Praktiska skäl tala dock för vissa undantag. I nu föreliggande situation beviljas åtskilliga kommuner tillägg till bostadsbyggnadskvoten, därför att det är angeläget att bereda bostäder för ett ökat antal arbetare vid vissa industrier. Ett dylikt tillägg skulle förfela sin verkan om bostads- tillskottet icke helt eller delvis kunde förbehållas arbetare vid industrien

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

31

i fråga. Såsom nyss framhållits är det med nuvarande regler icke möjligt att göra dylikt förbehåll beträffande ett allmännyttigt företags bostäder. En sådan möjlighet torde böra öppnas. Jag tillstyrker sålunda bostads- styrelsens förslag, att med hänsyn till speciella lokala förhållanden be­ låning av bostadshus bör kunna medgivas enligt de för allmännyttiga företag gällande grunderna, även då avsikten är att med förtur tillgodose vissa samhällsgruppers bostadsbehov. Det torde få ankomma på bostads- styrelsen att med beaktande av föreliggande omständigheter från fall till fall pröva, huruvida förbehåll, varom här kan bli fråga, må medgivas. — Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning, att även i vissa andra fall ett all­ männyttigt företags bostäder böra kunna reserveras för en viss kategori hyresgäster. Jag tillstyrker sålunda bostadsstyrelsens förslag beträffande studentbostäder.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att för sådana enskilda bostadsföretag, som ägas av en industri och äro avsedda för dess anställda, skall kunna medgivas dels tertiärlån intill 90 procent av avkastningsvärdet, dels efter­ gift från kravet på extra amortering. Även i vissa andra fall borde sagda krav kunna eftergivas.

Vid en bedömning av bostadsstyrelsens förevarande förslag bör uppmärk­ sammas, att inom vissa orter, i första hand bruksorter, den bostadsproduk­ tion, som bedrives av ortens industriföretag, är av väsentlig betydelse för bostadsförsörjningen. Företaget har ofta lång erfarenhet rörande byggnads­ verksamhet, medan kommunen av en eller annan anledning visat sig obe­ nägen att bedriva bostadsproduktion.

Här berörda förhållanden tala för att i varje fall i viss utsträckning och under bestämt angivna förutsättningar till industriföretag, som uppföra bostäder för sina anställda, tertiärlån beviljas på gynnsammare villkor än den spekulativa bostadsproduktionen åtnjuter. I nuvarande läge tillkom­ mer den i det föregående berörda omständigheten, att det ur det allmännas synpunkt är angeläget att underlätta bostadsproduktionen på vissa industri­ orter.

Med hänsyn till det anförda kan jag godtaga bostadsstyrelsens förslag, att tertiärlån må kunna beviljas till angivna företag intill 90 procent även­ som att eftergift från kravet på extra amortering må medgivas. Jag anser vidare, att lån bör kunna lämnas intill 95 procent av avkastningsvärdet då fråga är om industriföretag av sådan betydenhet att, om det lämnar borgen å den del av tertiärlånet som överstiger 85 procent av värdet, säkerheten för lånet kan betraktas såsom betryggande. Såsom en allmän förutsättning för lån över 85 procent av avkastningsvärdet bör gälla, att ett särskilt för­ valtningsföretag bildas, att bostadsföretaget icke är av spekulativ art och att det avser alt bereda bostäder åt vederbörande industris anställda.

Under de senaste åren ha olika industriföretag tagit initiativ till bildan­ det av bostadsrättsföreningar, vilkas lägenheter varit avsedda för vid före­

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

32

taget anställda. I dylika fall har bostadsstyrelsen medgivit lån intill 95 procent av avkastningsvärdet. Om industrin subventionerat bostadsföre­ taget, har bostadsstyrelsen bl. a. godtagit, att i bostadsrättsföreningens stad­ gar intagits en bestämmelse av innebörd att bostadsrätten förverkas, om bostadsrättsinnehavarens anställning vid industrin i fråga upphör. I några fall förekommer, att i stadgarna intagits bestämmelsen att vederbörande industriföretag har vetorätt mot ändring av stadgarna.

Enligt vad jag erfarit har i något fall bestämmelser av angiven innebörd medverkat till att irritation uppstått mellan företaget (bostadsrättsför­ eningen) och de anställda (bostadsrättshavarna). Med hänsyn härtill och då dylika bestämmelser synas oförenliga med företagets kooperativa karak­ tär, synes det tveksamt, huruvida förevarande typ av bostadsrättsförening bör särskilt stödjas av det allmänna. Vid godtagande av mitt förslag, att industriföretag som bygga för sina anställda skola kunna erhålla lån intill 95 procent av avkastningsvärdet, bör därför icke längre medgivas belåning av hus som uppföras av bostadsrättsföreningar med i stadgarna intagna särbestämmelser av nyss angivet slag.

I detta sammanhang får jag slutligen anföra vissa synpunkter på den särskilda bostadsrabatt, det s. k. trekronorsbidraget, vilken kan utgå till hushåll med begränsade ekonomiska resurser, boende i kommunala och allmännyttiga hus.

Syftet med trekronorsbidraget är, dels att i ökad utsträckning möjliggöra för hushåll med begränsade inkomster att flytta från en dålig lägenhet till en modern hälsobostad, dels att stimulera kommunerna att i ökad utsträck­ ning bedriva en aktiv bostadspolitik. Verksamheten har i viss mån försöks- betonad karaktär. Omfattningen bestämmes sålunda i första hand av de produktionsinitiativ som tagits eller må komma att tagas av kommunerna.

I det följande (under rubriken Bostadsrabatter) förordar jag, att ifråga­ varande bidragsgivning får fortgå jämväl under nästa budgetår på i huvud­ sak oförändrade grunder. Erfarenheterna rörande verksamheten äro ännu så länge begänsade. Jag får vidare erinra, att i propositionen nr 235 till 1947 års riksdag angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörj­ ningen förutsattes, att definitiva förslag till åtgärder för att bereda hushåll med begränsade ekonomiska resurser möjlighet att förbättra sin bostads­ standard icke kunde utarbetas förrän hållpunkter vunnits för en bedöm­ ning av riktlinjerna för en framtida systematisk sanering av undermåliga delar av bostadsbeståndet. Även om det alltså är uteslutet, att f. n. ur mera allmänna synpunkter till förnyad prövning upptaga frågan om grunderna för och omfattningen av förevarande bidragsgivning, anser jag en viss ut­ vidgning av verksamheten vara motiverad i nuvarande läge. I denna fråga får jag anföra följande.

I det föregående har jag framhållit, att på vissa orter industriföretagen bedriva en bostadsproduktion som är av väsentlig betydelse för bostadsför-

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

33

sörjningen inom vederbörande kommun. Med hänsyn bl. a. härtill har jag föreslagit, att under vissa förutsättningar industriföretag som uppföra bo­ städer för vid företaget anställda skola kunna erhålla lån på särskilt gynn­ samma villkor. Syftet med ifrågavarande bostadsproduktion torde vara så­ dant, att det ur väsentliga synpunkter är motiverat att jämföra verksam­ heten med den som bedrives av kommunala och allmännyttiga bostadsföre­ tag. önskvärdheten att i nuvarande ekonomiska läge underlätta bostads­ produktionen på vissa industriorter utgör ett ytterligare skäl för att främja industriens här avsedda bostadsproduktion. Vid sådant förhållande anser jag det motiverat att trekronorsbidrag får utgå till — utöver kommunala och allmännyttiga — av industriföretag bildade icke-spekulativa bostads­ företag, som uppfylla de i det föregående angivna villkoren för erhållande av tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet. Det bör dock självfallet ankomma på vederbörande kommunala organ att bestämma, vilka hushåll som skola erhålla bidrag. Sedvanliga grunder för dylik prövning böra till- lämpas, vilket innebär, att en mera allmän subventionering av hushåll i här avsedda hus icke kan ifrågakomma. Bidrag torde vidare böra utgå endast beträffande hus färdigställda tidigast den 1 januari 1949.

Jag föreslår alltså, att trekronorsbidrag med nyss angivna begränsningar skola kunna beviljas hushåll med låga inkomster, som inneha lägenhet i hus vilka på en industris initiativ tillkommit för att bereda bostäder åt vid företaget anställda.

Bostadsstyrelsens förslag, att under vissa förutsättningar helkommunala stiftelser skulle kunna befrias från kravet att ställa inteckningssäkerhet för tertiärlån och tilläggslån, kan jag godtaga; även andra slag av helkommu­ nala företag än bolag och stiftelser böra kunna befrias från sagda krav. Såsom statskontoret framhållit bör dock dylik befrielse medgivas endast under förutsättning att företaget förbinder sig att icke uttaga och för annat ändamål belåna de inteckningar, som eljest hade måst lämnas såsom säker­ het för de statliga lånen.

Bostadsstyrelsen har i en promemoria, för vilken en redogörelse lämnats i det föregående, framhållit att ändringar i bestämmelserna om skyldighet att anordna och iordningställa skyddsrum kommer att föranleda en ökning av byggnadskostnaderna. Styrelsen, som förväntar att kostnadsökningen skall komma att medföra en däremot svarande belastning av tilläggslåne- anslaget, beräknar att om ökningen skulle täckas med tertiärlån, följden bleve en hyreshöjning på 7—20 öre per in2 lägenhetsyta. Enligt min me­ ning bör ifrågavarande kostnadsökning i princip neutraliseras genom ut­ vidgning av tilläggslångivningen. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag, att jämväl under nästa budgetår möjlighet bör finnas att inrätta en femte sub- ventionsgrupp, därest byggnadskostnadsutvecklingen giver anledning där­ till. Jag föreslår därför, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att, därest behov därav uppkommer, inrätta en femte subventionsgrupp. 3

Bilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. AV 153.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

34

III. Bostadsrabatter.

Beträffande huvuddragen i gällande bestämmelser om bostadsrabatter hänvisas till redogörelsen å s. 8—10.

Föreliggande förslag.

I en av de med förutnämnda skrivelse den 17 januari 1949 överlämnade promemoriorna •— promemoria angående tillgodoföring av familjebostads- bidrag och bränslebidrag —■ behandlar bostadsstyrelsen vissa frågor sam­ manhängande med formen för utbetalning av sagda bidrag till familj, bo­ satt i familjemedlem tillhörigt enfamiljs- eller tvåfamilj shus.

F. n. gäller, att i de fall egnahemslån beviljats bidrag skola användas för gäldande av räntor och amorteringar å detta lån. Äro bidragen så stora, att de icke helt tagas i anspråk för detta ändamål, gälla olika bestämmelser om hur det skall förfaras med den överskjutande delen, allt efter fråga är om familjer med två minderåriga barn eller familjer med tre eller flera minderåriga barn. Den överskjutande delen skall i fråga om tvåbarns- familjer i regel tills vidare innehållas men gottskrivas familjen, medan beträffande övriga bidragsberättigade familjer överskottet i första hand skall användas för gäldande av räntor och amorteringar å sådana andra lån än egnahemslånet, som upptagits i samband med egnahemmets upp­ förande eller ombyggnad.

I förutnämnda promemoria erinrar bostadsstyrelsen, att särbehandlingen av tvåbarnsfamiljer i här förevarande hänseende beror därpå, att bidragen beräknats i regel ej överskjuta beloppen av amorteringar och räntor på egnahemslånet. Det hade vidare förutsatts att egnahemslånet, vilket som regel vore beläget över ett i kreditanstalt upptaget bottenlån till 50 procent av produktionskostnaden, om så erfordrades för att förebygga uppkomsten av överskott skulle fördjupas ned till 40 procent av samma kostnad.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att frågan i viss mån kommit i ett annat läge till följd av de av 1948 års riksdag beslutade höjningarna av maximibeloppen för bränslebidrag. Härom anför styrelsen följande.

Emellertid har det visat sig, att bidragen efter den höjning av bränsle­ bidragen, som beslöts vid förra riksdagen för ett mycket stort antal två­ barnsfamiljer överskjuta egnahemslånets annuitet, även om lånet fördju­ pas på nyss angivet sätt. I alla dessa fall kommer att krävas en framtida omräkning av amorteringsplanen, varför den med särbestämmelsen för två­ barnsfamiljer avsedda administrativa förenklingen icke blir av större be­ tydelse. Det kan därför ifrågasättas, om skäl numera föreligga att i här berörda avseende behandla tvåbarnsfamiljer på annat sätt än flerbarns­ familjer.

Styrelsen framhåller vidare, att en icke likformig behandling av alla bidragsberättigade familjer föranleder vissa olägenheter vid ändring av antalet barn, för vilka bidrag utgå, vare sig det gäller en ökning från två barn till tre eller en minskning från tre till två. Såsom ytterligare skäl för en ändring av gällande bestämmelser anför styrelsen följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

35

Slutligen må framhållas såsom ett skäl för omprövning av nuvarande bestämmelser rörande tvåbarnsfamiljer, att fördjupning av egnahemslånet synes böra i möjligaste mån begränsas till de fall, då bottenkredit icke kan uppbringas till 50 procent av produktionskostnaden. För att bostadssty- relsen i nuvarande, åtstramade läge på kreditmarknaden skall kunna i för­ hållande till sparbanker och andra kreditinstitut med framgång hävda principen om ett 50-procentstreck för bottenkrediten, synes en förutsätt­ ning vara, att styrelsen ej skall behöva fördjupa egnahemslån i fall, då åtagande att lämna en bottenkredit upp till 50 procent redan kunnat ut­ verkas.

Bostadsstyrelsen konstaterar, att om enhetliga bestämmelser för alla bi- dragsberättigade familjer genomföras det är erforderligt att förfarandet vid tillgodoförande av bidragen i samband därmed förenklas. I denna fråga anför stju-elsen vidare följande.

Sålunda bör det överskjutande belopp, som må uppkomma, sedan familje­ bostads- och bränslebidragen tagits i anspråk för gäldande av annuiteten å egnahemslånet, ej överföras till primärkreditgivaren, med mindre över­ skottet uppgår till ett belopp av förslagsvis 50 kronor. Överskott, som ej uppgår till nämnda belopp, bör tills vidare innehållas och överlämnas till kreditgivaren vid den senare tidpunkt, då bidragen jämte gottskrivet be­ lopp överstiga 50 kronor. Ränta synes icke behöva beräknas på de förhål­ landevis obetydliga belopp, varom här kan bli fråga.

Yttrande.

I utlåtande över bostadsstyrelsens här förevarande förslag ifrågasätter statskontoret, om icke en del av den beräknade förenklingen av utbetal­ ningen av bidragen skulle gå förlorad genom den föreslagna undantags­ bestämmelsen, att överskjutande belopp ej skulle överföras till primär­ kreditgivaren med mindre överskottet uppginge till ett belopp av förslags­ vis 50 kronor. För sin del anser statskontoret, att det vore enklare med en föreskrift av innehåll, att varje överskott skall, oavsett storleken, över­ lämnas till kreditgivaren.

Departementschefen.

Under den korta tid de nya villkoren för familjebostadsbidrag och bränslebidrag varit gällande har endast en mycket begränsad erfarenhet kunnat vinnas rörande ändamålsenligheten hos bestämmelsernas detaljer. I det följande upptager jag emellertid till behandling vissa frågor, som ak­ tualiserats genom framställningar från bostadsstyrelsen.

I anslutning till förslag från bostadsstyrelsen har jag i det föregående förordat, att i fråga om egnahemslån minimivillkoren för bostadens storlek skola bli föremål för mindre jämkningar. Jag bar sålunda föreslagit, att enhetliga bestämmelser skola gälla för hela landet; nuvarande större krav i fråga om bostadsutrymme för hus i tätort skulle således icke längre upp­ rätthållas. Denna jämkning bör föranleda motsvarande ändring i villkoren

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

36

för erhållande av familjebostadsbidrag och bränslebidrag. Dylika bidrag böra alltså kunna beviljas familj i enfamiljshus såväl i tätort som på lands­ bygd, om huset innehåller två rum och kök och inredningsbar vind. Vidare bör regeln att lägenhetsytan i dylikt hus skall utgöra minst 60 in2 utgå.

Familjebostadsbidrag och bränslebidrag lämnas icke familjen i kontant form. Beträffande familjer, som äga och bebo enfamiljs- och tvåfamiljs- hus, utgå bidrag i första hand i form av avdrag på ränta och amortering på i fastigheten investerat kapital. De närmare bestämmelserna härom inne­ bära bl. a. att, därest summan av bidragen överstiger ränta och amortering på såväl det statliga lånet som underliggande kredit, skillnaden skall till- godoföras familjen i form av extra amortering. Beträffande tvåbarnsfamil- jer, som bo i hus finansierade med egnahemslån, gäller emellertid den sär­ skilda regeln, att skillnaden mellan å ena sidan summan av bidragen och å andra sidan ränta och amortering å egnahemslånet skall tillgodoföras familjerna i form av extra amortering på detta lån. I syfte att begränsa extra amorteringen har bestämts, att egnahemslånets nedre gräns för här före­ varande familjer skall kunna sänkas från 50 till 40 procent av produktions­ kostnaden. Det har vidare förutsatts, att, därest vid tillämpning av ifråga­ varande regler den extra amorteringen skulle bli avsevärd, löpande avdrag skulle kunna göras jämväl å räntor för bottenkredit, upptagen i öppna marknaden.

De berörda särbestämmelserna för tvåbarnsfamiljer beträffande tillgodo- föring av familjebostadsbidrag och bränslebidrag ha tillkommit i syfte att förenkla bestyren med utbetalning av bidragen, varvid uppmärksammats dels att tvåbarnsfamiljerna utgöra den avgjort största gruppen av bidrags- berättigade familjer, dels att beviljandet av eftergift å räntor för lån i en­ skilt kreditinstitut föranleder vissa kontrollåtgärder.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att även i fråga om tvåbarnsfamiljer i hus finansierade med egnahemslån eftergift å räntor för underliggande lån bör medgivas. Styrelsen förordar dock vissa begränsningar i utbetalning av bidrag i denna form. Styrelsens förslag i sistnämnda del har avstyrkts av statskontoret.

Beräkningar med utgångspunkt från bidragens nuvarande storlek giva vid handen, att, därest icke den av bostadsstyrelsen förordade eftergiften medgives, i många fall en betydande del av bidraget icke omedelbart skulle komma familjerna tillgodo utan bokföras såsom extra amortering å egna­ hemslånet. Med hänsyn härtill kan jag godtaga styrelsens förslag att i regel jämväl tvåbarnsfamiljerna skola kunna erhålla bidrag i form av eftergift å räntor för underliggande krediter. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa de begränsningar av dylika utbetalningar som kunna befinnas motiverade av administrativa skäl.

I detta sammanhang får jag till prövning upptaga frågan om bränslebi­ dragets storlek under nästa budgetår. För innevarande budgetår gäller, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

37

enligt riksdagens beslut bidrag må utgå med liögst 225 kronor i Norrbot­ tens, Västerbottens och Jämtlands län, 200 kronor i Västernorrlands, Gävle­ borgs, Kopparbergs och Värmlands län samt 175 kronor i annan del av lan­ det. Kungl. Maj:t har den 3 september 1948 bestämt att angivna maximi­ belopp skola utgå i alla fall utom i fråga om dels enfamiljshus till vilket före den 1 juli 1948 utgått bidrag med 125, 100 resp. 75 kronor, dels lägen­ het om två rum och kök i två- och flerfamiljshus. I dessa två undantags­ fall utgå bidrag som med 50 kronor understiga maximibeloppen.

Enligt min mening finnes f. n. icke anledning ifrågasätta en ändring i de av riksdagen fastställda maximibeloppen. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t, att inom ramen för dessa belopp besluta om grunder för be­ räkning av bidraget jämväl under nästa budgetår.

I samband med fastställandet av de nya grunderna för familj ebostads- bidrag och bränslebidrag ha två mera allmänna frågor tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Jag åsyftar frågan om förutsättningarna för att utsträcka bidragsgivningen till att avse jämväl familjer i tidigare uppförda bostads­ hus samt vissa med kontrollen av hyrorna i bidragsberättigade lägenheter sammanhängande spörsmål.

Enligt beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t uppdragit åt bostads- styrelsen att verkställa utredning rörande behovet av medel för utgivande av familjebostadsbidrag och bränslebidrag vid en utvidgning på oförändrade villkor i övrigt av bidragsgivningen till att omfatta även familjer i före den 1 januari 1948 uppförda eller ombyggda bostadshus. Denna utred­ ning är ännu icke slutförd. På grund av det statsfinansiella läget synes slutlig ställning ej heller i år böra tagas till frågan om genomförande av här avsedd utvidgning av bidragsgivningen.

Kungl. Maj :t har den 3 december 1948 uppdragit åt bostadsstyrelsen, att på grundval av de uppgifter, som lämnas i ansökningar om familj ebostads­ bidrag och bränslebidrag, fortlöpande utföra sammanställningar rörande storleken av hyrorna i de med ansökningarna avsedda lägenheterna. Syftet med dessa undersökningar är att söka erhålla material för bedömning av frågan, hur hyrorna i hus, som icke äro finansierade med statliga lån, för­ hålla sig till hyrorna i statsunderstödda hus. Sedan bl. a. genom här be­ rörda undersökningar hyrorna för de olika hustyperna blivit belysta, torde slutlig ställning böra tagas till frågan, huruvida icke för lägenheter upp­ låtna åt bidragsberättigade familjer ytterligare kontrollåtgärder erfordras för att förhindra att hyrorna i vissa fall sättas högre än som kan anses skäligt.

Vad härefter angår det löpande bidraget till hushåll med begränsade in­ komster, det s. k. trekronorsbidraget, må erinras att denna bidragsgivning alltfort har karaktär av försöksverksamhet. Enligt min mening böra de för bidragsgivningen fastställda grunderna i huvudsak tillämpas jämväl

Kungl. Alaj.ts proposition nr 153.

38

under nästa budgetår. Jag får emellertid erinra om att jag i det före­ gående i samband med behandling av frågan om vissa jämkningar i be­ stämmelserna om tertiärlån och tilläggslån till flerfamiljshus (s. 32 f.) förordat en viss utvidgning av verksamheten. Med hänsyn till att den er­ farenhet som hittills vunnits rörande bidragsgivningen är begränsad, bör verksamheten även under nästa budgetår ha försökskaraktär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

IV. Särskilda frågor.

1. Besvärsrätten.

Gällande bestämmelser.

I 34 § kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 587) om tertiärlån och tilläggs­ lån för flerfamiljshus stadgas, att den som icke åtnöjes med bostadsstyrel- sens beslut, i vad rör antingen fråga om bidrag av kommun till kostnad för byggnadsföretag eller sökt ändring av hyrorna för lägenheter i byggnad, till vars uppförande, ombyggnad eller förvärv lån utlämnats enligt kungö­ relsen, äger anföra besvär över beslutet hos Kungl. Maj :t. Samma rätt till­ kommer kommun, som är missnöjd med bostadsstyrelsens beslut om för­ delning mellan stat och kommun av vissa förluster, som uppkommit vid förvaltning av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag tillhörigt fler­ familjshus och varom stadgas i 33 § sista stycket sagda kungörelse. Hos Kungl. Maj :t må vidare besvär föras över bostadsstyrelsens beslut i fråga, som avses i kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 566) angående statslån till kollektiva tvätterier.

Klagan över länsbostadsnämnds beslut i frågor som avses i kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån, kungörel­ sen samma dag (nr 547) om familjebostadsbidrag och bränslebidrag samt i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 472) angående statsbidrag för fiskar­ bostäder inom vissa områden föres hos bostadsstyrelsen. Därest länsbo­ stadsnämnds beslut endast avser överlämnande av ärende till styrelsen för prövning och avgörande, må klagan icke föras. Bostadsstyrelsens beslut i frågor rörande sistnämnda kungörelser må ej överklagas. Samma gäller bostadsstyrelsens beslut i fråga, som avses i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 465) om lantarbetarbostadslån och lantarbetarbostadsbidrag.

Departementschefen.

Bostadsstyrelsens beslut i frågor, som avses i förenämnda kungörelser, kunna överklagas genom besvär hos Kungl. Maj :t endast i vad gäller dels vissa närmare angivna frågor rörande tertiärlån och tilläggslån dels ock frågor angående lån till kollektiva tvätterier.

Styrelsens beslut i övriga frågor, som röra tertiärlån och tilläggslån, ävensom beträffande egnahemslån, förbättringslån, lantarbetarbostadslån.

41

AB Bostadsforsknings mål är i första hand att åstadkomma billiga bo­ städer och det av bolaget utarbetade systemet för tillverkning och upp­ förande av monteringsfärdiga trähus syftar just härtill. För att det upp­ ställda målet skall kunna vinnas, är det emellertid nödvändigt att ett till­ räckligt kapitalstarkt företag är villigt att nedlägga arbete och kostnader för systemets praktiska utnyttjande. Aktiebolaget Elementhus är nu berett att åtaga sig detta projekt om ett sådant lån å 1 Mkr. kan erhållas, varom bolaget hos Kungl. Maj :t anhållit. I händelse av bifall till denna anhållan, utfäster sig Bostadsforskning att, sedan systemet praktiskt prövats i Ele­ menthus’ produktion, upplåta nyttjanderätt till detsamma även till andra företag i landet utan annat vederlag än skäligt bidrag till täckande av de med systemet och dess vidare utveckling och utvidgning förenade kostna­ derna på grund av forskning, experiment, patentskydd och praktiska prov. Dessa kostnader uppgå för närvarande till ca 600 000 kr. och beräknas komma att uppgå till ca 900 000 kr. då Elementhus’ fabrik är färdig.

För att syftet med Bostadsforsknings verksamhet skall uppnås, önskar bolaget emellertid upplåta nyttjanderätt till systemet endast till sådana företag, som äro villiga till ett sådant tekniskt samarbete med AB Bostads­ forskning, att säkerhet för de levererade husens kvalité erhålles och att Bostadsforsknings nya rön i dess verksamhet kunna nyttiggöras i produk­ tionen, vilket väl även torde ligga i det allmännas intresse.

Stockholm den 16 januari 1949.

AB Bostadsforskning

N. Daniclsen Ernst Wehtje

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Yttranden.

Statskontoret har i utlåtande över ansökningen framhållit att, därest icke det allmänna kravet på största möjliga begränsning av nya kapitalin­ vesteringar skulle anses utgöra hinder för ett tillmötesgående av bolagets framställning, torde det för lånet erforderliga kapitalbeloppet böra äskas under fonden för låneunderstöd.

Bostadsstgrelsen har anfört, att styrelsen genom sina experter har tagit del av ifrågavarande tillverkningssystem och att detta i sin helhet ger in­ tryck av att dess upphovsmän grundligt genomarbetat alla de med en fabrikstillverkning av småhus sammanhängande frågorna. Den av Aktie­ bolaget Elementhus beräknade besparingen av virkesförbrukningen i jäm­ förelse med virkesåtgången i ett plankhus uppfört av fabrikstillverkade delar uppgiver styrelsen överensstämma med inom densamma gjorda be­ räkningar. Ehuru styrelsen ej tagit del av de beräkningar, som ligga till grund för den av bolaget uppgivna besparingen i framställningskostnaden, anser styrelsen en sådan besparing dock ej vara otänkbar. Styrelsen anför vidare följande.

Styrelsen har med stort intresse tagit del av de försök att förbilliga bo­ stadskostnaderna i egnahem som det nu ifrågavarande systemet innebär. Styrelsen har den uppfattningen, att en produktion enligt detta system i den omfattning, som förutsättes skola komma till stånd, bör giva värdefulla erfarenheter och kan visa sig bli av stor betydelse för den vidare utveck­

42

lingen av bostadsproduktionen. Företaget förtjänar därför statsmakternas stöd, och styrelsen har icke funnit anledning till erinran mot att stödet er­ håller den omfattning och den form, som angivits i bolagets framställning.

Departementschefen.

I den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsför­ sörjningen ingår stödet till egnahemsbyggandet som en viktig del. Genom det nya egnahemslånet, vilket utlämnas på förmånliga villkor och i regel inbegriper en betydande kapitalsubvention, har finansieringen av enfamiljs- och tvåfamilj shus avsevärt underlättats. Med hänsyn till egnahemmets för­ tjänster som familjebostad framstår en ökad produktion av dylika hus som i hög grad önskvärd på längre sikt. Åtgärder ägnade att nedbringa egnaheinsägarnas bostadskostnader äro därför av utomordentlig betydelse ur bostadspolitisk synpunkt.

Avsikten med den av Aktiebolaget Elementhus planerade framställningen av monteringsfärdiga trähus är, att praktiskt pröva ett inom Aktiebolaget Bostadsforskning utarbetat tillverkningssystem, vilket enligt verkställda beräkningar skulle medgiva icke endast ur försörjningssynpunkt värde­ fulla materialbesparingar, främst i vad det gäller trä, utan även en bety­ dande nedpressning av byggnadskostnaderna.

Syftet med bolagets verksamhet, utöver det nyss angivna, är att skaffa billiga bostäder till industriföretagens anställda. Sålunda skola aktieägarna ha företrädesrätt till förvärv av de framställda trähusen för att överlåta desamma mot självkostnadspris till sina anställda resp. sina medlemmar. Enligt av bolaget under hand lämnade uppgifter ha förutom Sveriges Lant- bruksförbund följande industriföretag hittills tecknat aktier i bolaget, näm­ ligen Uddeholms Aktiebolag, Skånska Cement Aktiebolaget, Aktiebolaget Bofors, Bolidens Gruv Aktiebolag, Billeruds Aktiebolag, Aktiebolaget Möln- backa-Trysil, Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken, Sandvikens Jernverks Aktiebolag, Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget, Trafikaktiebolaget Gränges- berg-Oxelösund.

Den för verksamheten planerade fabriksanläggningen har kostnadsbe­ räknats till minst 8,5 miljoner kronor. Detta kapital avses att täckas ge­ nom aktiekapitalet och lån mot säkerhet av inteckningar och borgen av aktieägarna. Det härutöver erforderliga rörelsekapitalet å en miljon kronor hemställer bolaget skall av staten tillskjutas som lån.

I gengäld är bolaget villigt att låta staten erhålla andel i bolagets blivande produktion efter i huvudsak samma grunder som skola gälla för bolagets aktieägare. Under förutsättning att statligt lån kan erhållas har härjämte Aktiebolaget Bostadsforskning, som utarbetat och till Elementhus upp­ låtit nyttjanderätt till ifrågavarande tillverkningssystem, utfäst sig att även till andra företag i landet upplåta nyttjanderätt till systemet, sedan det blivit praktiskt prövat i Elementhus’ produktion.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

43

Till stöd för sin anhållan har Aktiebolaget Elementhus åberopat förutom det allmännyttiga syftet med bolagets verksamhet, nämligen att skaffa bil­ liga bostäder, jämväl de risker, vilka måste anses vara förknippade med ett experiment av denna storleksordning. Även om man icke kan bortse från, att de praktiska resultaten av verksamheten till en början sannolikt komma att bli ganska ringa, torde dock verksamheten ur det allmännas synpunkt böra bedömas såsom i hög grad angelägen med hänsyn till att de utarbetade virkes- och kostnadsbesparande metoderna kunna komma att få en mycket stor betydelse för egnahemsbyggandet på längre sikt. På grund härav tillstyrker jag, att bolaget beviljas ett lån å högst en miljon kronor. Härvid har jag tillmätt de gjorda utfästelserna, att enskilt vinst­ intresse eller ensidigt utnyttjande av tillverkningsmetoderna icke skola ifrågakomma, särskild vikt.

Vad härefter angår lånevillkoren har bolaget föreslagit, att lånet utläm­ nas fr. o. m. den 1 juli 1949 mot en årlig ränta av 3,5 procent. Den å lånet fr. o. m. dagen för utbetalningen till den 1 januari 1953 belöpande räntan föreslås erläggas efter sistnämnda dag genom årliga avbetalningar med en femtondel av den upplupna ränteskulden. Bolaget hemställer vidare, att amortering å lånet får erläggas med en femtondel årligen av det ursprung­ liga lånet, samt att första amortering må inbetalas först den 31 december 1953. Den av bolaget föreslagna ränteberäkningen innebär, att ränta på den upplupna ränteskulden skall beräknas först fr. o. m. den 1 januari 1953. Med hänsyn till vad bolaget anfört om svårigheterna att innan produktionen kommit i gång i full utsträckning bära av lånet betingade betalningsbördor kan jag godtaga de föreslagna villkoren.

För lånet erforderliga medel torde såsom statskontoret anfört böra äskas under fonden för låneunderstöd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestäm­ melser om villkor och säkerhet för ifrågavarande lån.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisas ett investeringsanslag till lån till

Aktiebolaget Elementbus av 1 000 000 kronor.

V. Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under

budgetåret 1949/50.

Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1949/50.

I skrivelse den 13 september 1948 behandlade bostadsstyrelsen frågan om anslag för nästa budgetår beträffande styrelsens verksamhetsområde. Under hänvisning till omständigheter sammanhängande med såväl omläggningen den 1 juli 1948 av väsentliga delar av låne- och bidragsverksamheten som fr. o. in. angivna tidpunkt företagna förändringar i den bostadspolitiska organisationen ansåg sig emellertid styrelsen endast kunna preliminärt be­

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

44

räkna medelsbehovet för nästa budgetår. På enahanda grunder upptogos bostadsanslagen i statsverkspropositionen med allenast preliminärt beräk­ nade belopp; dessa framgå av sammanställningen s. 2.

I sin förutnämnda skrivelse den 17 januari 1949 med slutliga förslag till anslagsäskande för budgetåret 1949/50 har bostadsstyrelsen i fråga om låne- och bidragsanslagen förordat ändring i de i statsverkspropositionen upp­ tagna beloppen endast i vad det gäller anslaget till hyresrabatter till mindre bemedlade, barnrika familjer. Beträffande de i skrivelsen redovisade över­ vägandena, som legat till grund för styrelsens slutliga ståndpunktstagande i anslagsfrågorna, må i detta sammanhang följande anföras.

Styrelsen anser, att från anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter böra få bestridas uppkommande förluster å förskotterade kost­ nader för projekteringsarbete enligt 32 § kungörelsen om egnahemslån och förbättringslån.

I vad det gäller anslaget till hyresrabatter till mindre bemedlade, barn­ rika familjer erinrar styrelsen, att den i sin skrivelse den 13 september 1948 1 öreslagit, att för nästa budgetår anslaget preliminärt skulle beräknas till 25 000 000 kronor, medan i statsverkspropositionen upptagits ett oförändrat belopp av 21 000 000 kronor. I denna fråga anför styrelsen vidare bl. a. följande.

Styrelsen beräknar för budgetåret 1949/50 behovet av medel för familje­ bidrag och bränslebidrag till i runt tal 15 000 000 kronor, för familjebostads- bidrag och bränslebidrag beviljade under innevarande budgetår till ca 5 500 000 kronor samt för familjebostadsbidrag och bränslebidrag som komma att beviljas under nästkommande budgetår, till i runt tal 4 000 000 kronor.

Med hänvisning till det anförda föreslår styrelsen, att för nästa budgetår 25 000 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Anslaget till särskilda bostadsrabatter, från vilket utlämnas s. k. tre- kronorsbidrag, har i statsverkspropositionen upptagits med ett preliminärt beräknat belopp av 1 500 000 kronor. I skrivelsen den 17 januari 1949 har styrelsen lämnat vissa uppgifter om efterfrågan av medel för ändamålet under innevarande budgetår. Styrelsen erinrar sålunda om att den i skri­ velse till Kungl. Maj :t den 10 januari 1949 tillstyrkt bidrag till ett belopp av inalles 715 000 kronor för budgetåret 1948/49 och framhåller, att om det förutsättes att samtliga de hushåll, vilka föreslagits erhålla bidrag under sagda budgetår, även komma att erhålla bidrag under nästa budgetår, det härför erforderliga behovet av medel kan uppskattas till i runt tal 1 000 000 kronor. Styrelsen konstaterar vidare, att från budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 265 000 kronor. Enligt styrelsens uppfattning erfordras för nästa budgetår ett belopp av 1 500 000 kronor för att utrymme skall finnas för beviljande av nya bidrag under nämnda budgetår.

Med hänvisning till att av medel anvisade till bidrag till främjande av

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

45

bostadsbyggande på landsbygden ett odisponerat belopp på ungefär 18 000 000 kronor kan beräknas komma att finnas vid innevarande budget­ års utgång och till att verksamheten under budgetåret 1949/50 torde komma att medföra ett bidragsbeliov på ca 10 000 000 kronor finner styrelsen icke anledning föreslå någon medelsanvisning för sagda ändamål. I denna fråga har ledamoten av styrelsen herr Nilson anmält avvikande mening, anseende att styrelsen bort hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett belopp av 2 500 000 kronor. — I skrivelse den 28 februari 1949 har bostadsstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för förvaltningsbidrag till för­ medlare av egnahemsstatslån. Styrelsen beräknar för ändamålet ett belopp av högst 108 000 kronor.

Bostadsstyrelsen föreslår, att till bidrag till inrättande av pensionärshem anvisas ett belopp av 6 000 000 kronor, vilket belopp även beräknats i stats­ verkspropositionen.

Vad härefter angår lånefonden för bostadsbyggande erinrar styrelsen in­ ledningsvis om de grunder för beräkning av förevarande medelsbehov, vilka angivits i årets statsverksproposition.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen (V ht, s. 97) kan under be­ aktande bl. a. av begränsningen i bostadsbyggandet beräknas, att lån­ givningen nästa budgetår kommer att avse ett sammanlagt belopp av 300 000 000 kronor. Medräknas den slutliga långivningen till företag, för vilka preliminära lånebeslut redan föreligga vid budgetårets ingång, stiger detta belopp till det dubbla, 600 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår utgår styrelsen från den i statsverkspropositionen föreslagna grundsatsen, att fr. o. in. nästa budgetår anslag till ifrågavarande fond böra anvisas endast i den mån medel erfordras för utbetalning av beviljade belopp. Då detta medelsbehov beräknats uppgå till ungefär samma belopp som beloppet av under fonden hittills anvisade men vid stundande budgetårsskifte ej utbetalade medel, ca 300 000 000 kronor, har i statsverkspropositionen ej beräknats^ något anslag till fonden för nästa budgetår. Härvid har förutsatts, att fördjup­ ning av tertiärlån till att omfatta även krediten i sekundärlåneläge och av egnahemslån till att omfatta även krediten i bottenlåneläge icke behöver tillgripas i nämnvärt större utsträckning än hittills.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att tillgången på medel för ut­ betalningar från fonden med hänsyn till svårigheten att få bottenlån i bank kan komma att för nästa budgetår bli alltför knapp i förhållande till medels­ behovet, därest ytterligare medelsanvisning ej kommer till stånd. Det syn­ tes emellertid icke nu möjligt alt beräkna, i vad mån denna svårighet fram­ deles skulle göra sig gällande. Styrelsen föreslår därför, att i enlighet med beräkningarna i statsverkspropositionen något anslag till fonden ej anvisas för nästa budgetår.

I fråga om behovet av medel till tilläggslän till viss bostadsbyggnadsverksamhet anför bostadsstyrelsen följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

46

På Kungl. Maj :ts hemställan beslöt 1948 års riksdag vissa av byggnads- lånebyrån föreslagna utvidgningar av tilläggslångivningen och bestämde anslaget till tilläggslån för viss bostadsbyggnadsverksamhet med utgångs­ punkt från de föreslagna ändringarna. Ett stort antal orter har därefter uppflyttats i subventionsgrupp på grund av bl. a. inträffad ökning av bygg- nadskostnaderna. Vid sådant förslag till uppflyttning i subventionsgrupp har bostadsstyrelsen gjort en återhållsam bedömning. Eftersom den fort­ satta byggnadskostnadsutvecklingen är oviss och risk finnes för fortsatta stegringar, kan ytterligare uppflyttning i subventionsgrupp bli erforderlig. Någon prognos för utvecklingen under budgetåret 1949/50 kan dock f. n. ej göras.

Medelsåtgången under detta anslag vore även av andra skäl svår att be­ räkna; bl. a. kunde de numera skärpta föreskrifterna om inredande av skyddsrum komma att föranleda en merbelastning (jfr vad i denna fråga anförts s. 25 f. och 33).

Under erinran om osäkerheten i beräkningsgrunderna föreslår styrel­ sen, att anslaget uppföres med det i statsverkspropositionen beräknade be­ loppet, 15 000 000 kronor.

Under hänvisning till begränsningen i bostadsbyggandet föreslår bostads­ styrelsen vidare, att till lån till uppförande och förbättring av lantarbetar­ bostäder anvisas det i statsverkpropositionen beräknade beloppet av 5 000 000 kronor.

Vad slutligen angår behovet av medel för utlämnande under nästa bud­ getår av lån till anordnande av kollektiva tvåtterier har styrelsen lämnat följande uppgifter.

i ill grund för beräkningen av medelsbehovet under detta anslag bör läggas det belopp, inom vilket byggnadstillstånd för tvätterier kan komma att beviljas under år 1949. Den för byggande av tvätterier, bad och idrotts- anläggningar av arbetsmarknadsstyrelsen fastställda kostnadsramen utgör 4 000 000 kronor, varav ca 2 000 000 kronor beräknas disponerade för tvät­ terier. Dessa belopp avse byggnadskostnader men ej kostnader för maski­ nell utrustning in. in. Då ca 90 procent av de tvätterier, för vilka byggnads­ tillstånd sökas, kunna antagas vara berättigade till statslån, kvarstår ett belopp av 1 800 000 kronor. Kostnaderna för maskinell utrustning m. in. beräknas i genomsnitt uppgå till 35 procent av den totala anläggningskost­ naden. Anläggningskostnaden för låneberättigade tvätterier, för vilka bygg­ nadstillstånd kan påräknas under 1949 uppgår i enlighet härmed till 2 430 000 kronor. Då lån kan utgå med 80 procent av anläggningskostna­ den, skulle lånebehovet för dessa tvätterier alltså kunna uppskattas till 1 944 000 kronor.

Härtill komma låneberättigade företag, som avse allenast reparation eller förnyelse av maskinparken, för vilket tillstånd ej fordras, och vidare en avsevärd balans, som beräknas föreligga vid stundande budgetårsskifte. Dessa poster böra uppskattas till sammanlagt minst 1 000 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet beräknas till 3 000 000 kronor. Styrelsen anser det emellertid försvarligt, att medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

47

Departementschefen.

Till grund för de i årets statsverksproposition redovisade preliminära be­ räkningarna av behovet av medel för nästa budgetår å bostadsanslagen lig­ ger antagandet, att bostadsbyggandet kommer att begränsas på sådant sätt att tillskottet av lägenheter under såväl år 1949 som år 1950 kommer att uppgå till högst 45 000 lägenheter, varav ca 35 000 förutsättas tillkomma i orter med s. k. bostadsbyggnadskvot och återstående 10 000 lägenheter i övriga delar av landet. Av den av bostadsstyrelsen lämnade översikten över bostadsproduktionen och bostadsförsörjningsläget, för vilken redogjorts i det föregående (under rubriken bostadsförsörjningsläget, s. 10 ff.) torde framgå, att det f. n. saknas anledning frångå berörda produktionsantagan- den. Ej heller ha andra omständigheter tillkommit, som motivera en om­ prövning av de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna beloppen. Vad särskilt angår bostadsstyrelsens förslag, att det preliminärt uppförda beloppet å 21 000 000 kronor till hyresrabatter för mindre bemedlade, barn­ rika familjer skall höjas till 25 000 000 kronor, må erinras, att nya grunder för förevarande verksamhet infördes den 1 juli 1948. Med hänsyn till att hittills endast en mycket begränsad erfarenhet vunnits rörande dessa ra­ batter anser jag att ändring ej bör göras i det preliminärt beräknade be­ loppet. Ej heller beträffande övriga anslag finner jag anledning föreslå jämkningar i de preliminärt upptagna beloppen.

I vad det gäller särskilda frågor, direkt sammanhängande med medels­ anvisningen, får jag anföra följande.

Mot bostadsstyrelsens förslag, att uppkommande förluster å förskotte- rade kostnader för projekteringsarbete enligt 32 § kungörelsen om egna­ hemslån och förbättringslån skola bestridas från anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter har jag ingen erinran.

Jämlikt tidigare av riksdagen lämnade bemyndiganden får anslaget till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer under vissa förut­ sättningar tagas i anspråk för beviljande av familjebidrag även åt andra mindre bemedlade, barnrika familjer än sådana som beretts bostad i med stöd av bostadsanskaffningslån uppförd fastighet. Enligt min mening bör även i fortsättningen möjlighet beredas ifrågavarande familjer att erhålla familjebidrag.

I årets statsverksproposition beräknas dels att av anvisade medel till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden vid innevarande budget­ års utgång kommer att finnas odisponerat ett belopp av ca 18 000 000 kro­ nor, dels att förevarande långivning under nästa budgetår kommer att avse ett sammanlagt belopp av ca 10 000 000 kronor. I detta sammanhang må nämnas, att Kungl. Maj :t den 18 februari 1949 på framställning av bostads­ styrelsen medgivit, att länsbostadsnämnderna för slutlig prövning av från egnahemsnämnderna övertagna ärenden må disponera högst följande be­ lopp: för bostadsegnahemslån 851 000 kronor, för tilläggslån till bostads- egnahemslån 192 000 kronor, för nybyggnadslån 6 990 000 kronor, för för­

48

bättringslån 1 630 000 kronor samt för förbättringsbidrag 3 100 000 kronor. Sistnämnda belopp å 3 100 000 kronor skall utgå från här förevarande an­ slag. För beviljande av förbättringslån enligt fr. o. in. den 1 juli 1948 gäl­ lande bestämmelser torde ändock komma att finnas ett belopp av (18 000 000 — 3 100 000) ca 15 000 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av bostadsstyrelsen pågå vissa undersökningar huruvida sådana tidigare be­ viljade förbättringsbidrag som ännu icke till någon del utbetalats kunna avskrivas. Det finnes anledning räkna med att icke oväsentliga belopp härigenom komma att bli disponibla för ny långivning, varför det under nästa budgetår för förbättringslån tillgängliga beloppet sannolikt kommer att icke oväsentligt överstiga 15 000 000 kronor. — Liksom under inne­ varande budgetår torde från anslaget även fortsättningsvis få bestridas utgifter för lantarbetarbostadsbidrag samt för bidrag till fiskarbostäder ävensom för förvaltningsbidrag till förmedlare av egnahemsstatslån. För utbetalning av sistnämnda bidrag torde ett belopp av högst 108 000 kronor böra tagas i anspråk.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra om riksdagens i anled­ ning av propositionen nr 149/1948 angående organisationen av rationalise- ringsverksamheten på jordbrukets område in. m. gjorda uttalande rörande ett av Lantbruksförbundets byggnadsförening (LBF) framställt yrkande om ersättning för dess utestående fordringar för sådant projekteringsarbete som förmedlats av egnahemsorganen. Beträffande den av LBF gjorda framställningen uttalade sålunda jordbruksutskottet (uti. nr 27), att det enligt utskottets uppfattning syntes rimligt, att föreningen ej för ifråga­ varande verksamhet skulle behöva bära förluster, som uppkommit på grund av uppdrag, verkställda genom förmedling av egnahemsnämnderna. Ut­ skottet ansåg emellertid, att med ställningstagandet till föreningens ersätt- ningsyrkande borde anstå till dess någon överblick vunnits över den ut­ sträckning, i vilken de projekterade företagen kunde antagas komma till utförande, ävensom över möjligheterna att utfå fordringarna hos de en­ skilda uppdragsgivarna.

Enligt vad jag under hand erfarit av bostadsstyrelsen synes det sanno­ likt, att de av jordbruksutskottet angivna förutsättningarna för ett ställ­ ningstagande till LBF:s ersättningsyrkande, vilket i allt väsentligt torde avse fordringar för projekteringsarbete i fråga om bostadshus, komma att vara uppfyllda under nästa budgetår. Under sådana förhållanden synes det böra förutsättas, att ersättning varom här är fråga bör utgå under sagda budgetår. Enligt av LBF erhållna uppgifter torde det sammanlagda ersätt- ningsyrkandet avse ca 100 000 kronor. Kostnaderna för dessa ersättningar torde få bestridas från anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyg­ gande på landsbygden. Indrivning av fordringar, varom här är fråga, bör i den utsträckning bostadsstyrelsen resp. lantbruksstyrelsen finner lämp­ ligt övertagas av länsbostadsnämnderna och lantbruksnämnderna, varvid

Kungl. Maj.ts proposition nr töo.

49

det kan visa sig vara praktiskt att även själva fordringarna övertagas från LBF. Fordringarna böra därvid kunna avskrivas efter en prövning av om­ ständigheterna i de olika fallen.

Såsom bostadsstyrelsen framhållit, råder ovisshet om byggnadskostnads- utvecklingen under nästa budgetår, varför det f. n. icke är möjligt att ut­ föra en närmare beräkning av behovet av medel till tilläggslån till viss bostadsbgggnadsverksamhet. Det ökade behov av tilläggslån, som betingas av de höjda kostnaderna för skyddsrumsinredningar (se s. 33), torde fördenskull icke böra föranleda omprövning av medelsbehovet för nästa budgetår.

I detta sammanhang synes riksdagens medgivande böra inhämtas till att räntefoten för lantarbetarbostadslån, som beviljas under nästa budgetår, fastställes till oförändrat 3,25 procent i avvaktan på en slutlig prövning av frågan om formerna för stöd till lantarbetarbostäder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

VI. Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 2 400 000 kronor.

Kungl. Maj :t har den 26 juni 1948 fastställt personalförteckning för bostadsstyrelsen (statsliggaren s. 330). Vidare har Kungl. Maj:t samma dag fastställt följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 245 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................................................................... »

93 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 1 812 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis »

10 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................................... » 239 500

Summa kronor 2 400 000

Föreliggande förslag.

I sin skrivelse den 17 januari 1949 med slutliga framställningar om an­ slag för budgetåret 1949/50 har bostadsstgrelsen bl. a. framlagt beräkningar av medelsbehovet för styrelsens avlöningar under sagda budgetår.

Styrelsen framför inledningsvis vissa allmänna synpunkter på personal­ organisationen.

En viss utökning av personalen är erforderlig på grund av ökade arbets­ uppgifter för kanslibyrån och sociala sektionen. Någon förstärkning av 4 — Il ilag a till riksdagens protokoll 19'i9. 1 samt. Nr 153.

50

personalen kan emellertid ej genomföras med nuvarande lokalutrymmen, och styrelsen är därför i behov av ökat utrymme för att kunna fullgöra sina uppgifter.

I övrigt vill styrelsen beträffande sin organisation framhålla, att löne- gradsplaceringen av vissa förvaltningstjänster på ombudsmannasektionen, lånebyrån och sociala sektionen icke motsvarar arten av de arbetsuppgifter, som åvila dessa tjänster. Antalet amanuenser står också i ett oförmånligt förhållande till antalet högre tjänster, vilket föranlett avsevärda svårigheter vid rekryteringen, särskilt av jurister.

På lånebyrån äro chefen och byrådirektören de enda högskolutbildade teknikerna, bortsett från två tjänstemän på den provisoriskt organiserade marksektionen. Med hänsyn till mängden av löpande ärenden, som tager förstnämnda båda befattningshavares tid i anspråk, bör anställning av ytterligare en högskolutbildad ingenjör övervägas för granskning av ären­ den, fortlöpande översyn av värderingsnormer samt erforderliga specialut­ redningar i anslutning till låneverksamheten.

Vidare vill styrelsen framhålla, att kvalificerade arbetsuppgifter i vissa fall handhavas av kontorsbiträden, och att en omprövning av den kvinnliga personalens löneställning är påkallad.

I anslutning härtill framhåller styrelsen att den icke kan underlåta att redan nu framlägga vissa förslag om jämkningar i personalens löneställ­ ning och om inrättande av nya tjänster. Styrelsen har emellertid med hän­ syn till den korta tid som förflutit sedan styrelsens nuvarande organisation fastställts icke ansett sig böra föreslå ändring redan under nästa budgetår av organisationen i övrigt.

Styrelsen ingår härefter på en bedömning av personalbehovet byrå för byrå.

Beträffande kanslibyråns allmänna sektion har styrelsen anmält, att behov föreligger att under nästa budgetår förstärka den arbetskraft, som står till byråchefens förfogande för uppsättning av skrivelser och andra göromål, med en amanuens. Med hänsyn till mängden av skrivgöro- mål på denna sektion erfordrades ytterligare ett kontorsbiträde.

Vad angår ombudsmannasektionen föreslår styrelsen, att en å sektionen inrättad byrådirektörstjänst i Cg 31 överflyttas till extra ordinarie stat.

Antalet amanuenser på sektionen, som vid anslagsberäkningen förra året antogs kunna begränsas till 2, har enligt styrelsens mening från början varit för knappt beräknat. Styrelsen anför, att någon arbetskraft icke be­ räknats för arbetet med övertagande och förvaltning av de av egnahems­ styrelsen tidigare handhavda lantarbetarbostadsärendena, varför sektionen under innevarande budgetår av denna anledning tillfälligt förstärkts med en byråsekreterare från lantbruksstyrelsen med tidigare erfarenhet av ifrågavarande stödverksamhet. Styrelsen hade vidare för granskning av låneakter förvärvat en person med långvarig erfarenhet som banktjänste­ man, vilken dock icke anställts som amanuens utan i stället som extra

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

51

tjänsteman i Cg 19. På sektionen tjänstgjorde jämväl en tidigare hos sta­ tens byggnadslånebyrå anställd person med liknande erfarenhet, vilken placerats i Cg 13. Styrelsen beräknar att under nästa budgetår skulle utöver sistnämnda extra befattningar erfordras 3 amanuenser.

Beträffande biträdespersonalen anför styrelsen, att behov föreligger att för registreringsarbetet, som är särskilt ansvarsfullt med hänsyn till den omfattande mängden säkerhetshandlingar, inrätta ytterligare en befattning såsom kanslibiträde. Antalet biträden i högst 8 lönegraden borde i anled­ ning av den växande arbetsbördan ökas från nuvarande 15 till 16.

För den kamerala sektionen föreslår styrelsen, att en befattning som kansliskrivare (kassör) i Ca 15 uppflyttas till kassörstjänst i Ca 18.

Till stöd härför framhåller styrelsen att en viss förbättring av löneställ- ningen icke torde kunna tåla uppskov med hänsyn till de stora krav, som nu ställas på innehavaren av denna befattning.

I avvaktan på den successiva omprövning av kamerala sektionens orga­ nisation, som kommer att föranledas av dess växande arbetsuppgifter, före­ slår styrelsen härutöver inrättande av en kanslibiträdesbefattning i Ce 11, vars innehavare avses skola under kassörens överinseende anförtros mera självständiga arbetsuppgifter. Någon minskning som följd härav i behovet av biträdespersonal i reglerad befordringsgång anser styrelsen ej kunna beräknas. Med ledning av uppgifter från statskontoret beräknar styrelsen att antalet biträden, som erfordras för förvaltning av de lån, som styrelsen beviljat och kommer att bevilja, vid slutet av nästa budgetår skall uppgå till 5, däri inräknat ett av de två nu tjänstgörande biträdena.

Styrelsen anför i detta sammanhang, att förvaltningen av fonden för bostadsbyggande, som under innevarande budgetår är delad mellan stats­ kontoret och bostadsstyrelsen, fr. o. m. nästa budgetår är avsedd att helt ankomma på styrelsen. Antalet av statskontoret förvaltade lån under denna fond är enligt styrelsen dock ej så stort, att biträdespersonal utöver den förut angivna behöver beräknas för detta ändamål. Styrelsen framhåller, att ytterligare förstärkning av personalen emellertid blir erforderlig, därest styrelsen skulle i vidare mån övertaga arbetsuppgifter, som f. n. hand­ havas av statskontoret.

I denna fråga anför styrelsen ytterligare följande.

Från statskontoret har under hand framförts önskemålet, att styrelsen skall övertaga förvaltningen av vissa äldre fonder, från vilka lån utläm­ nats för förbättring av bostadsförhållandena, men från vilka lån enligt de nya bestämmelserna ej utgå. Åtskilliga sakskäl tala för ett sådant över­ tagande, som givetvis skulle avse jämväl hyresrabattar och ränteförluster, som skola krediteras låntagarna. Detta skulle kräva överföring från stats­ kontoret till bostadsstyrelsen av en avdelning om 16 biträden, varav 2 kanslibiträden. Med den erfarenhet bostadsstyrelsen bar om svårigheterna att finna en rimlig lösning av sin lokalfråga vid den nuvarande organisa­ tionen, kan styrelsen ej tillstyrka, att ifrågavarande avdelning inom stats­

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

52

kontoret övertages. Kan lokalfrågan mot förmodan lösas, har styrelsen dock icke något att erinra mot förslaget.

Vad härefter angår planeringsbyrån har styrelsen anfört, att en­ ligt den för styrelsen gällande organisationsplanen skall tills vidare i ut­ redningssektionen ingå en assistent i Cg 17 med uppgift att biträda vid be­ arbetningen av primärmaterialet till 1946 års hushålls- och bostadsräkning. Denna arbetsuppgift hade tidigare beräknats slutförd under innevarande budgetår. Då det icke vore uteslutet, att för uppgiften jämväl någon del av budgetåret 1949/50 kunde behöva tagas i anspråk, borde avlöning å be­ fattningen beräknas för tre månader av nästa budgetår.

Styrelsen har vidare framhållit, att vissa arbetsuppgifter, som förutsatts ankomma på den till tekniska byrån förlagda byggnadstillståndssektionen, hänförts till planeringsbyrån i samband med den decentralisering av till- ståndsgivningen, som genomfördes den 1 juli 1948. Styrelsen anför, att flertalet av de för denna sektion avsedda arbetsuppgifterna bortfallit som en följd härav samt att sektionen, som enligt organisationsplanen upptar 2 amanuenser, 1 ingenjör i Cg 22, 1 assistent i Cg 18, 1 kanslibiträde och 6 biträden, icke heller inrättats. Kvar stode emellertid de arbetsuppgifter, som sammanhängde med att bostadsstyrelsen liksom tidigare byggnadslåne- byrån skulle uppgöra förslag till bostadsbyggnadskvoter. Dessa arbetsupp­ gifter, som nu åvilade planeringssektionen, beräknade styrelsen uppskatt­ ningsvis erfordra en halvtidsamanuens.

Styrelsen erinrar härjämte om att byggnadslånebyrån i sitt yttrande över organisationssakkunnigas förslag rörande den allmänna bostadspolitikens organisation ansett, att personalen å planeringsbyråns statistiska sektion borde förstärkas med en aktuarie i Ce 24 men att frågan härom liksom frågan om ytterligare tjänster i propositionen nr 218/48 ansetts böra upp­ tagas till prövning först sedan närmare erfarenhet vunnits rörande per­ sonalbehovet å sektionen. Styrelsen uttalar, att den utan att nu vilja ifråga­ sätta en förnyad prövning av behovet av en aktuarietjänst vill framhålla att —- sedan innebörden av från socialstyrelsen till styrelsens planerings- byrå beslutad överföring från den 1 januari 1949 av byggnadsverksamhets- statistiken blivit närmare klarlagd -—- en viss begränsad förstärkning av statistiska sektionens personal framstår såsom erforderlig redan under bud­ getåret 1949/50.

Under hänvisning till det anförda beräknar styrelsen för planeringsbyråns vidkommande nyanställning av en amanuens med uppgift att biträda å planeringssektionen vid fullgörande av arbetsuppgifter, som sammanhänga med uppgörande av förslag till bostadsbyggnadskvoter, samt att i övrigt ut­ föra arbete å statistiska sektionen.

Beträffande tekniska byråns tvätterisektion erinrar bostads­ styrelsen, att styrelsen vid sin tillkomst övertog tvätteriärendena från egna­ hemsstyrelsen och att samtidigt härmed formen för det statliga stödet åt

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

53

tvätterier ändrades från bidrags- till långivning. Styrelsen framhåller, att en viss eftersläpning av äldre bidragsärenden fortfarande förefinnes. Sty­ relsen förutsätter därjämte, att den av egnahemsstyrelsen bedrivna projek- teringsverksamheten, vilken enligt uttalanden vid förra årets riksdag suc­ cessivt bör avvecklas, ej kan slutföras under innevarande budgetår.

Vad tvätterisektionens organisation angår erinrar styrelsen, att denna helt är av provisorisk karaktär i avvaktan på resultatet av pågående utred­ ning om bostadskollektiva komplement och att därför sektionens samtliga tekniker erhållit anställning som extra tjänstemän. Beträffande sektionens chef, en i Cg 29 placerad arkitekt, upplyser styrelsen, att denne till följd av enskild verksamhet efter ingången av 1949 befriats från handläggningen av vissa ärenden. Styrelsen förutsätter, att samme arkitekt efter utgången av innevarande budgetår kommer att tagas i anspråk för tvätterisektionens uppgifter allenast såsom av styrelsen anlitad sakkunnig. Till spörsmålet, hur chefsskapet för sektionen i anledning härav framdeles bör utövas, för­ klarar sig styrelsen icke nu beredd att taga ställning. I övrigt ifrågasätter styrelsen ej ändring i sektionens organisation.

För löner åt personalen på tvätterisektionen har för innevarande bud­ getår beräknats 75 000 kronor, varvid förutsatts, att 40 000 kronor skulle täckas genom taxeinkomster. För nästa budgetår beräknar styrelsen oför­ ändrat utgiftsbelopp av 75 000 kronor, varav 15 000 kronor för ersättningar åt sakkunniga. Sistnämnda belopp bör enligt styrelsen tills vidare beräknas under anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal. Taxeinkomsterna för projekteringsuppdrag, som äro och bli utförda, beräknar styrelsen kunna giva inalles ca 52 000 kronor, varav 6 000 kronor kunna beräknas inflyta före utgången av innevarande budgetår, 18 000 kronor under nästa budgetår och 28 000 kronor efter sistnämnda budgetårs utgång.

Beträffande byggnadstekniska sektionen anför styrelsen, att av 7 ingen- jörstjänster i högst 21 lönegraden en tjänst, till vilken styrelsen velat för­ värva en kvalificerad arbetskraft för kostnadsberäkningar och arbetsbe­ skrivningar, icke kunnat tillsättas i brist på sökande. Enligt styrelsen bör under nästa budgetår möjlighet stå öppen att erbjuda en sådan arbetskraft en befattning i högst Cg 27. Av de övriga nämnda ingenjörstjänsterna kunde vidare en undvaras som följd av utflyttningen av egnahemslångiv- ningen till länsbostadsnämnderna.

Vad angår den för tekniska byrån gemensamma biträdespersonalen hem­ ställer styrelsen att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 inrättas i utbyte mot en tjänst i högst 8 lönegraden.

För lånebyråns enfamiljshussektion har för innevarande budgetår beräknats 20 ingenjörer i högst Ce (Cg) 21. Enligt styrelsen bar en stor del av dessa tjänster icke kunnat tillsättas på grund av rekryterings- och lokalsvårigheter. F. n. uppgår antalet anställda till 13. Vid sina beräk­ ningar av det för nästa budgetår erforderliga antalet ingenjörer i nämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

54

löneställning utgår styrelsen från att det för undvikande av övertidsarbete och arbetsbalans under det nu löpande budgetåret skulle ha erfordrats, att samtliga nämnda 20 tjänster uppehållits. Styrelsen framhåller, att under nästa budgetår detta antal kan på grund av egnahemsärendenas utflyttning till länsbostadsnämnderna successivt minskas till 10 vid bud­ getårets slut. Styrelsen beräknar att i genomsnitt 12 ingenjörer erfordras under nästa budgetår. Antalet biträden i högst 8 lönegraden beräknar sty­ relsen kunna av samma anledning successivt minskas med 3.

För sociala sektionen upptager den vid förra riksdagen beslu­ tade organisationsplanen — förutom övriga befattningshavare —- 6 ama­ nuenser, 2 kanslibiträden och 22 biträden i högst 8 lönegraden. Styrelsen upplyser, att en amanuens utbytts mot 2 biträden och att en f. n. tjänstgör på halvtid. För nästa budgetår beräknar styrelsen 5 amanuenser, 2 kansli­ biträden (antalet oförändrat) och 31 biträden i högst 8 lönegraden.

Beträffande behovet av den beräknade personalökningen anför styrelsen bl. a. följande.

En avdelning, som behandlar ansökningar om bostadsanskaffningslån för mindre bemedlade, barnrika familjer, sysselsätter f. n. två amanuenser, varav en på halvtid, samt 9 biträden. Avdelningen kommer efter en över­ gångstid att helt upphöra. Emellertid kvarstå omkring 8 000 låneärenden att behandla, och med nuvarande personalstyrka kunna endast 2 000 å 3 000 ärenden om året beräknas bli avverkade. Under nästa budgetår synes det icke vara möjligt att begränsa personalen på denna avdelning.

En arbetsgrupp om en kontorsskrivare och ursprungligen två biträden är sysselsatt med ansökningar om höjning av beviljade men ännu ej slutbe­ handlade bostadsanskaffningslån. Det ena av dessa biträden har senare friställts för andra arbetsuppgifter.

Övriga avdelningar av sektionen äro till sin natur permanenta. Till en allmän avdelning, som handhar de ärenden, som ej tillhöra någon av specialavdelningarna, ha varit knutna en inspektör, en kansliskrivare, två kanslibiträden och ett biträde i högst 8 lönegraden. Den ena kanslibiträdes- tjänsten är nu vakant. Vid dess tillsättande torde densamma komma att överflyttas till sådan del av styrelsen, där kanslibiträdestjänst föreslås skola inrättas. Antalet biträden i högst 8 lönegraden bör då ökas till två.

En avdelning, som behandlar ansökningar om familjebostadsbidrag och trekronorsbidrag, sysselsätter två amanuenser och tre biträden i högst 8 lönegraden. Denna avdelning kan icke utan förstärkning bemästra sin ar­ betsbörda. Personalökningen kan dock här begränsas till 1 biträde i högst 8 lönegraden.

Slutligen omfattar sociala sektionen även en avdelning för förvaltning av beviljade bostadsanskaffningslån och bidrag (familjebidrag, familjebo­ stadsbidrag, bränslebidrag och trekronorsbidrag). Den sysselsätter f. n. en amanuens och nio biträden i högst 8 lönegraden. Arbetsförhållandena på denna avdelning skulle i och för sig motivera tre biträdestjänster i högre lönegrad än 8, vilkas innehavare skulle förestå var sin arbetsgrupp. Sty­ relsen begränsar emellertid förslaget för nästa budgetår att avse inrättande av en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce 11 och 5 biträdestjänster i högst 8 lönegraden.

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

55

Härutöver framhåller styrelsen, att den beräknade utökningen av biträ- despersonalen på sektionen i dess helhet är att betrakta som temporär, och att personal åter kan inbesparas, när behandlingen av ansökningar om bostadsanskaffningslån slutförts. Å andra sidan beräknar styrelsen, att personalbehovet för förvaltning av dylika lån samt bidrag kommer att fram­ deles successivt växa.

Styrelsen har härefter framlagt beräkning av medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna.

Till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknar sty­ relsen 275 000 kronor. Antalet ordinarie kontorsbiträden beräknas böra vid ingången av nästa budgetår till följd av bestämmelserna om reglerad beford- ringsgång öka från 17 till 24, av vilka dock 11 antagas komma att uppe­ hålla högre icke-ordinarie tjänster. Med hänsyn härtill beräknar styrelsen 24 960 kronor till löner till 5 nya kontorsbiträdestjänster. Härutöver be­ räknas 4 000 kronor till vikariatsersättningar m. m.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersätt­ ningar, bestämda av Kungl. M a j : t har för innevarande bud­ getår beräknats ett årsarvode av 21 000 kronor till en hos bostadsstyrelsen anställd tekniker för viss byggnadsteknisk utredningsverksamhet. Vidare har ett under anslagsposten till 15 000 kronor beräknat belopp delvis tagits i anspråk för arvode motsvarande lönen i löneklass 27 åt en tjänsteman för handläggning av ärenden av teknisk natur. De uppgifter, som handhavas av dessa befattningshavare, förutsättas av styrelsen böra överföras till det statens byggnadsinstitut, om vars inrättande förslag framlagts av 1947 års utredning för byggnadsfrågor. Med utgångspunkt från att institutet inrät­ tas först den 1 januari 1950 beräknar styrelsen medel för arvoden åt ifråga­ varande experter för första hälften av nästa budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under denna anslagspost uppskattar styrelsen till 72 500 kronor.

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar styrelsen till 1 850 000 kronor, vari inräknas 30 000 kronor för vikariats- och övertidsersättningar.

Rörande beräkningen av anslagsposten anför styrelsen i huvudsak föl­ jande.

Styrelsen har i det föregående föreslagit förstärkning av personalen med 3 amanuenser, 3 kanslibiträden och 11 kontorsbiträden samt utbyte av 1 ingenjör i högst 21 lönegraden mot en ingenjör i högst 27 lönegraden, vilka förslag beräknas medföra en ökad utgift av 97 548 kronor.

För innevarande budgetår har ett belopp av 30 000 kronor beräknats för löner till viss personal å lånebyråns enfamiljshussektion, erforderlig för arbetsuppgifter, som sammanhänga med utbyggandet av länsbostadsnämn­ derna. Beloppet har under budgetåret delvis tagits i anspråk på det sätt, att chefen för ombudsmannasektionen sedan november 1948 befriats från

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

56

handläggningen av honom i nämnda egenskap åvilande göromål för full­ görande av ifrågavarande uppgifter. Även efter utgången av innevarande budgetår föreligger behov av särskild medelsförstärkning för arbetsupp­ gifter sammanhängande med länsbostadsnämndernas verksamhet. I den mån detta behov blir bestående, bör det tillgodoses genom förstärkning av styrelsens organisation. I avvaktan på ytterligare erfarenhet beräknar sty­ re^11 för nästa budgetår en tillfällig medelsförstärkning av 15 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Denna begränsning av det ursprungligen be­ räknade beloppet jämte förslaget att antalet ingenjörer i högst lönegraden 21 å lånebyråns enfamiljshussektion minskas med åtta kan beräknas med­ föra minskning i medelsbehovet under anslagsposten med 72 120 kronor. Ytterligare minskning uppkommer därigenom, att ett belopp av 24 960 kro­ nor för avlönande av 5 kontorsbiträden, vilka vid ingången av nästa bud- getår beräknas fylla villkoren för att erhålla ordinarie kontorsbiträdes- tjänst, överföres till anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ersättningar till experter och sakkunniga ha av sty­ relsen upptagits till samma belopp som för innevarande budgetår eller 10 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar styrelsen till oföränd­ rat belopp, 239 500 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under avlöningsanslaget beräknar styrelsen sålunda till (275 000 + 72 500 + 1 850 000 + 10 000 + 239 500) 2 447 000 kronor.

Yttranden m. m.

Statskontoret framhåller i avgivet utlåtande, att allt för kort tid för­ flutit för att närmare erfarenheter kunna ha vunnits beträffande verksam­ heten vid de nya bostadspolitiska organen. Ämbetsverket anför härefter bl. a. följande.

Frågan om inrättande av ytterligare kanslibiträdestjänster synes icke böra upptagas till prövning förrän i samband med den allmänna översyn av lönegradsplaceringen för biträdespersonal inom styrelsen, som kan vän­ tas i samband med pågående utredning rörande löneställningen för dylik personal.

Förslaget om lönegradsuppflyttning av kassörsbefattningen samt en f. n. vakant ingenjör stjänst i högst 21 lönegraden å tekniska byråns bygg- nadstekniska sektion kan statskontoret icke tillstyrka. Erinras må, att styrelsens kamrersbefattning är så högt placerad som i 29 lönegraden samt att å byggnadstekniska sektionen finnas anställda en byrådirektör i Ce 31, en förste byråingenjör i Ce 29 samt tre förste byråingenjörer i Ce 27. Dess­ utom har ett under arvodesposten till 15 000 kronor beräknat belopp delvis tagits i anspråk för arvode, motsvarande lön i 27 löneklassen, åt ytterligare en tjänsteman å sektionen för handläggning av ärenden av teknisk natur. I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör vidare byrådirektörstjänsten å ombudsmannasektionen icke uppföras å extra-ordinarie stat.

Statskontoret får understryka vikten av att förvaltningen av vissa äldre fonder, från vilka lån utlämnats för förbättring av bostadsförhållandena,

Knngl. Maj:ts proposition nr 153.

57

men från vilka lån enligt de nya bestämmelserna ej utgå, överföres från statskontoret till bostadsstyrelsen. I samband med den successiva avveck­ lingen av projekteringsverksamheten på tekniska byråns tvätterisektion synes en icke obetydlig reducering av personalen kunna ske.

Statskontoret avstyrker att, såsom bostadsstyrelsen föreslagit, medel be­ räknas till sakkunnigarvoden även under anslagsposten till övrig icke­ ordinarie personal.

Statens lönenämnd anför bl. a. följande.

Vad beträffar förslaget att utbyta en tjänst såsom kansliskrivare (kas­ sör) mot en dylik såsom kassör i lönegraden Ca 18 vill lönenämnden er­ inra, att nämnden i utlåtande över en av 1947 års biträdesutredning upp­ rättad promemoria angående villkor och förutsättningar för anställande av biträden i vissa lönegrader inom den civila statsförvaltningen beträffande tjänster för kassa- och därmed sammanhängande kamerala göromål ut­ talat, att utredningsuppdraget i fortsättningen borde bedrivas med utgångs­ punkt från att bl. a. 17 och 19 lönegraderna skulle användas för kassörs- tjänster. Lönenämnden kan med anledning härav icke tillstyrka bostads- styrelsens förslag angående lönegradsplacering av kassören. Därest emeller­ tid en reglering av tjänsten nu anses böra komma till stånd, vill lönenämn­ den — i avvaktan på den genomgång av de olika verkens biträdesorganisa- tion, som avses skola ske genom biträdesutredningen — icke motsätta sig, att tills vidare en tjänst såsom kassör i lönegraden Cg 17 inrättas.

Bostadsstyrelsen har i sin framställning uttalat, att kvalificerade arbets­ uppgifter i vissa fall handhavas av kontorsbiträden och att en omprövning av den kvinnliga personalens löneställning vore påkallad. Lönenämnden vill för sin del, utan att nu taga ställning till frågan om förhållandet mellan antalet högre och lägre biträdestjänster är riktigt avvägt, understryka vad bostadsstyrelsen sålunda framhållit.

I gemensam skrivelse den 15 februari 1949 ha härjämte civila statsför­ valtningens tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund och bostadsstyrelsens personalförening hemställt om inrättande — utöver bostads- styrelsens förslag — av dels en byråsekreterartjänst i Ce 29 på lånebyråns juridiska sektion och dels en befattning såsom byråsekreterare i Ce 27 på den del av sociala sektionen, som handhar förvaltningen av familjebidrag och familjebostadsbidrag. Organisationerna ha vidare föreslagit att ytter­ ligare 3 ingenjörstjänster i högst 21 lönegraden och 5 kanslibiträdestjänster i Ce 11 inrättas samt att en befattning som materialförvaltare i Ce 14 upp­ flyttas till lägst Ce 16.

Departementschefen.

Innan jag upptager frågan om bostadsstyrelsens personalorganisation un­ der nästa budgetår till närmare prövning, får jag anföra några allmänna synpunkter på de bostadspolitiska organens arbets­ uppgifter.

Arbetsuppgifterna ha blivit bestämda genom de beslut om nya grunder för lån och bidrag för bostadsändamål, vilka under åren 1946—48 antagits

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

58

av statsmakterna. I samband med inrättandet fr. o. m. den 1 juli 1948 av nya organ för den bostadspolitiska verksamheten fattades beslut om en viss fördelning av arbetsuppgifterna mellan olika organ under budgetåret 1948/49; slutlig ståndpunkt togs däremot icke till frågan om fördelning på längre sikt av berörda uppgifter.

Under innevarande budgetår handhar bostadsstyrelsen huvudparten av lån- och bidragsgivningen. Länsbostadsnämnderna svara för ärenden angå­ ende förbättringslån. Avsikten är emellertid att nämnderna under budget­ årets sista månader skola från bostadsstyrelsen övertaga handläggningen av flertalet ärenden angående egnahemslån ävensom familjebostadsbidrag och bränslebidrag till familjer i enfamiljs- och tvåfamiljshus. Planläggningen av denna överflyttning pågår f. n. och beslut om sådan överflyttning har redan fattats beträffande Stockholms län.

Enligt statsmakternas beslut 1948 skall nämndernas verksamhet i varje fall till en början icke omfatta städer med minst 10 000 invånare. Avvikel­ ser från denna gränsdragning kunna dock medgivas av Kungl. Maj :t. I samband med nyss nämnda överflyttning av egnahemslåneärenden från bo­ stadsstyrelsen till nämnden i Stockholms län har det befunnits praktiskt, att till nämnden överföra även ärenden avseende städerna med minst 10 000 invånare, d. v. s. Södertälje, Nacka, Solna, Sundbyberg och Lidingö. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 25 februari 1949 har sålunda medgivits att jämväl sistnämnda grupp av ärenden överflyttas på nämnden.

Enligt vad jag under hand erfarit av bostadsstyrelsen torde det även i fråga om andra län finnas skäl för att i större utsträckning än som avsågs med 1948 års beslut på nämnderna överflytta beslutanderätten i egnahems­ låneärenden avseende städer med minst 10 000 invånare.

I propositionen nr 218 till 1948 års riksdag angående den allmänna bo­ stadspolitikens organisation anförde jag bl. a., att vissa fördelar torde vara förbundna med en decentralisering av låneärenden avseende flerfamiljshus med högst 10 lägenheter, varför det sedermera borde övervägas, huruvida icke förutsättningar förelåge att överföra handläggningen av dessa ärenden till länsorganen. Det ligger i sakens natur, att det f. n. icke är möjligt att taga slutlig ställning till detta spörsmål; erfarenheterna rörande nämnder­ nas verksamhet giva sålunda icke några säkra hållpunkter för en bedöm­ ning av frågan. Det bör dock icke anses uteslutet, att det kan befinnas än­ damålsenligt att redan under nästa budgetår för enstaka län verkställa ifrågavarande överflyttning, främst i syfte att närmare utröna nämndernas möjligheter att handlägga denna grupp av ärenden.

Vad slutligen angår ärenden avseende familjebostadsbidrag och bränsle­ bidrag synes det finnas fog för uppfattningen, att en central handläggning är förbunden med vissa olägenheter. Granskningen av uppgifter om bl. a. familjens sammansättning och inkomst måste under alla förhållanden verk­ ställas av lokalt organ, vilket talar för att beslutanderätten tillkommer dy­

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

59

likt organ. Vidare är det uppenbart, att anspråken på sakkunskap av olika slag för prövning av dessa ärenden äro väsentligt mindre än då fråga är om lån till bostadshus. Det torde därför böra prövas, huruvida icke redan under nästa budgetår beslutanderätten med avseende å familjebo- stadsbidrag och bränslebidrag helt eller delvis bör överföras till veder­ börande förmedlingsorgan i städer med minst 10 000 invånare och till vederbörande länsbostadsnämnd vad gäller övriga kommuner.

Av det anförda torde framgå, att det enligt min mening f. n. icke är möj­ ligt att taga slutlig ställning till frågan om ytterligare decentralisering av den bostadspolitiska verksamheten. Beslut i frågan böra föregås av en om­ sorgsfull prövning av en rad vitt skilda omständigheter, vilka ännu icke äro fullt klarlagda. Jag anser det emellertid önskvärt, att möjligheten står öp­ pen att under nästa budgetår verkställa viss decentralisering av lån- och bidragsgivningen i enlighet med i det föregående framförda synpunkter. Kungl. Maj :t bör därvid vara oförhindrad att besluta om överföring till lokalt organ av viss ärendesgrupp, eventuellt endast för ett enstaka län eller för viss ort. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t alt efter förslag från bostadsstyrelsen besluta om tidpunkten för och den närmare omfattningen av överflyttning av olika ärendesgrupper från bostadsstyrelsen till de lokala organen.

Den överföring av flertalet egnahemslåneärenden från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna, vilken beräknas vara verkställd med utgången av detta budgetår, medför att styrelsens behov av personal i vissa hänseen­ den kommer att minska under nästa budgetår. Såsom framgår av styrel­ sens i det föregående redovisade förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår är det i första hand lånebyrån, som berörs av sagda decentralise­ ring. En fortsatt överföring av ärenden till de lokala organen på sätt jag nyss antytt torde i första hand föranleda en ytterligare nedskärning av låne- byråns personalorganisation samt en begränsning av personalbehovet inom vissa delar av sociala sektionen.

En annan omständighet, som måste beaktas vid bedömning av personal­ behovet, utgör den minskning av bostadsbyggandet, som genomförts under den senaste tiden. Såsom framhållits i det föregående, kan beräknas att till­ skottet av lägenheter under år 1949 kommer att uppgå till endast 43 000 mot ca 55 000 under föregående år. Det är emellertid endast vissa delar av den bostadspolitiska organisationen som berörs av denna produktions­ minskning. Arbetsuppgifterna å kanslibyråns ombudsmannasektion och ka­ merala sektion, vilka handha utbetalning och förvaltning av lån och bidrag, komma att öka till följd av lånestockens automatiska tillväxt.

Beträffande personalbehovet å de olika byråerna och sociala sektionen samt frågan om lönegradsplacering för persona­ len å varje byrå får jag hänvisa till i härvid fogad bilaga redovisade sam­ manställningar över nuvarande organisation, bostadsstyrelsens förslag till

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

60

ändringar i densamma samt den av mig förordade organisationen för nästa budgetår. I det följande angiver jag den närmare innebörden av sistnämnda förslag, varvid jag till prövning upptager varje byrå för sig med undantag för skriv- och kontorsbiträdespersonal.

Kanslibijrån. Bostadsstyrelsens förslag, att allmänna sektionen skall för­ stärkas med en amanuens, kan jag godtaga. Styrelsens förslag till utbygg­ nad av ombudsmannasektionen och kamerala sektionen avser en amanuens och två kanslibiträden; utom organisationsplanen finnas f. n. två befatt­ ningar i Cg 19 och Cg 13, vilka styrelsen förutsätter komma att behövas jämväl under nästa budgetår. I propositionen nr 218 till 1948 års riksdag angående den allmänna bostadspolitikens organisation framhöll jag, att det förelåg stora svårigheter att bedöma personalbehovet å ombudsmannasek­ tionen och kamerala sektionen. Det syntes uppenbart, att arbetsuppgifterna komme att successivt växa. Under sådana förhållanden syntes man böra räkna med att dessa sektioner i en nära framtid kunde komma att bli i be­ hov av ytterligare personal. Jag förutsatte, att bostadsstyrelsen komme att följa denna fråga med uppmärksamhet och framlägga de förslag, som ut­ vecklingen gåve anledning till. Styrelsens nyss nämnda förslag samman­ hänger med den årliga tillväxten av lånestocken. Jag kan fördenskull god­ taga förslaget. Däremot kan jag icke biträda styrelsens förslag, att befatt­ ningen som kansliskrivare (kassör) i Ca 15 å kamerala sektionen skall ut­ bytas mot en befattning i Ca 18.

Styrelsens förslag att byrådirektörstjänsten å ombudsmannasektionen skall överflyttas från extra till extra ordinarie stat kan jag godtaga.

Styrelsen bör jämväl under nästa budgetår kunna förfoga över en orga- nisationsexpert.

Statskontoret har framfört önskemålet, att bostadsstyrelsen skall över­ taga förvaltningen av vissa äldre fonder, varvid från statskontoret till sty­ relsen skulle överföras en avdelning om 16 biträden. Styrelsen har under hänvisning till nuvarande lokalsvårigheter icke ansett sig f. n. kunna för­ orda ett dylikt övertagande, överflyttningen, som av praktiska skäl bör ske vid ett budgetårsskifte, bör enligt min mening verkställas den 1 juli 1950. Jag förutsätter därför, att styrelsen bl. a. undersöker, huruvida vid den med decentraliseringen sammanhängande inskränkningen i styrelsens personalorganisation möjligheter uppkomma att inom nuvarande lokaler bereda rum för ifrågavarande arbetsgrupp.

Planeringsbyrån. Under hänvisning till arbetsuppgifter som samman­ hänga såväl med uppgörande av förslag till bostadsbyggnadskvoter som med styrelsens bostadsbyggnadsstatistik har styrelsen förordat att planerings­ byrån skall kunna förstärkas med en amanuens. Förstnämnda uppgift har tillförts byrån emedan byggnadstillståndssektionen å tekniska byrån ej in­ rättats. Detta förslag kan jag godtaga. Vad styrelsen anfört beträffande en assistentbefattning i Cg 17 föranleder icke erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

61

Tekniska byrån. Styrelsens förslag, att en befattning i högst Cg 27 skall kunna inrättas å byggnadstekniska sektionen för kostnadsberäkningar och arbetsbeskrivningar kan jag icke biträda; för beräkning av kostnader bör personal å lånebyrån anlitas. Jag förutsätter, att å sektionen skola finnas fem ingenjörstjänster i högst 21 lönegraden. Vad styrelsen anfört beträf­ fande tvätterisektionen föranleder icke särskild erinran. Erfarenheten rö­ rande ifrågavarande låneverksamhet, som tills vidare har försökskaraktär, är begränsad. Organisationens provisoriska karaktär gör det angeläget att styrelsen med uppmärksamhet följer de organisationsfrågor, som bl. a. upp­ komma i samband med projekteringsverksamhetens successiva avveckling.

Förslaget att en kontorsbiträdestjänst, tillhörande den för byrån gemen­ samma biträdesgruppen, skall ersättas med en kanslibiträdestjänst i löne­ graden Ce 11 kan jag f. n. icke godtaga.

Lånebyrån. I organisationsplanen för innevarande budgetår har beräk­ nats 20 ingenjörstjänster i högst lönegraden 21 å byråns enfamiljshussek­ tion. överflyttningen av egnahemslåneärendena till länsbostadsnämnderna föranleder enligt styrelsens beräkningar en minskning av behovet av ingen­ jörstjänster under nästa budgetår; i genomsnitt för budgetåret beräknas 12 tjänster. I det föregående har jag förutsatt, alt det bör övervägas huruvida icke en ytterligare decentralisering av ifrågavarande ärendesgrupp bör ge­ nomföras redan under nästa budgetår. Den minskning av personalbehovet å enfamiljshussektionen, som kan föranledas härav, kan f. n. icke angivas.

Jag beräknar emellertid, att under nästa budgetår skall finnas i genomsnitt 10 ingenjörstjänster i högst lönegraden 21.

Sociala sektionen. I det föregående har jag förordat, att det bör övervägas huruvida icke redan under nästa budgetår beslutanderätten i ärenden angå­ ende familjebostadsbidrag och bränslebidrag bör helt eller delvis överföras på lokala organ. Med hänsyn härtill är det f. n. icke möjligt att närmare angiva personalbehovet å sociala sektionen. Jag räknar emellertid med att sektionen icke skall behöva förstärkas under nästa budgetår. I organisa­ tionsplanen har för sektionen upptagits två kanslibiträdestjänster, en av dessa är f. n. vakant. Jag beräknar, att å sektionen under nästa budgetår skall finnas endast en kanslibiträdesbefattning.

Skriv- och kontorsbiträdespersonal. Bostadsstyrelsen har beräknat beho­ vet av dylik personal för nästa budgetår till 140, varav 35 å kanslibyrån, 21 å planeringsbyrån, 13 å tekniska byrån, 40 å lånebyrån och 31 å sociala sektionen. Jag beräknar med utgångspunkt från i det föregående anförda synpunkter på arbetsuppgifterna behovet av skriv- och kontorsbiträden un­ der nästa budgetår till 125. Jag har härvid räknat med att 33 erfordras å kanslibyrån, 18 å planeringsbyrån, 12 å tekniska byrån, 37 å lånebyrån samt 25 å sociala sektionen. Därest den i det föregående berörda decentralise­ ringen av vissa delar av lån- och bidragsgivningen kan genomföras torde biträdesbehovet under senare delen av budgetåret komma att något under­

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

62

stiga det av mig såsom ett genomsnitt för budgetåret beräknade. Jag har intet att erinra mot bostadsstyrelsens förslag, att fr. o. m. den 1 juli 1949 antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster ökas från 17 till 24.

Sakkunniga. Såsom sakkunnig med arvode bestämt av Kungl. Maj:t är f. n. till bostadsstyrelsen knuten en tekniker för viss byggnadsteknisk ut­ redningsverksamhet. Vidare finnes en tjänsteman för handläggning av ären­ den av teknisk natur med arvode motsvarande lönen i löneklass 27. Bostads­ styrelsen förordar, att därest ett byggnadstekniskt forskningsinstitut inrät­ tas dessa befattningshavare överföras till institutet.

Slutlig ståndpunkt kan f. n. icke tagas till frågan om inrättande av ett byggnadsinstitut. Med anledning av att ett dylikt institut sålunda icke kan inrättas under nästa budgetår, bör det sörjas för att utrednings- och upp­ lysningsverksamhet på detta område kan bedrivas i erforderlig omfattning under sagda budgetår. Det har tidigare hävdats, bl. a. av byggnadslånebyrån, att en utbyggnad av förevarande utredningsarbete vore motiverad. En sådan utbyggnad har emellertid fått anstå med hänsyn till att frågan om inrät­ tande av ett byggnadsinstitut ansetts kunna komma att slutligt prövas inom en nära framtid. Det är emellertid angeläget att åtgärder för intensifiering av här förevarande utrednings- och upplysningsverksamhet icke ytterligare uppskjutas. Särskilt i vad det gäller de byggnadstekniska frågor som när­ mast ha avseende på enfamiljs- och tvåfamiljshus bör en utvidgad och mera systematisk behandling av vunna erfarenheter och utförda experiment komma till stånd redan under nästa budgetår. Med hänsyn till det anförda anser jag, att den inom bostadsstyrelsen bedrivna byggnadstekniska utred­ nings- och upplysningsverksamheten bör givas något fastare former. Den tekniker som f. n. inom styrelsen leder verksamheten bör ha tillgång till för utredningsarbetet lämplig personal, vilken bör vara helt frikopplad från handläggningen av enskilda låne- och bidragsärenden. En viss personalför­ stärkning bör därjämte komma till stånd. När byggnadsinstitutet inrättas, bör denna till bostadsstyrelsen knutna verksamhet kunna överföras till institutet. Jag anser fördenskull, att under anslagsposten till arvoden fast­ ställda av Kungl. Maj :t medel böra beräknas för — utöver i det föregående nämnda två tekniker — vissa andra sakkunniga.

Med hänsyn till behovet att närmare följa utvecklingen på byggnadsmate­ rialmarknaden, särskilt i vad det gäller prissättningen, torde vidare möjlig­ het böra finnas att till bostadsstyrelsen knyta en med denna marknad väl förtrogen person.

Medelsbehovet under de särskilda anslagspos­ terna. Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har bostadsstyrelsen föreslagit en ökning motsvarande den beräknade kost­ naden för fem kontorsbiträdestjänster. Med hänsyn till nuvarande belast- ning å posten anser jag emellertid att ett oförändrat belopp av 245 000 kro­ nor bör upptagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

64

Hela avlöningsanslaget skulle alltså utgöra (245 000 + 132 000 + 1 694 000 + 10 000 + 219 000) 2 300 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Bostadsstyrelsen: Omkostnader.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 300 000 kronor.

Kungl. Maj:t har för användningen av anslaget den 26 juni 1948 fast­ ställt följande stat:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. in., förslagsvis .........................

2. Reseersättningar, förslagsvis.........................

3. Expenser, förslagsvis ......................................

4. Publikationstryck, förslagsvis ....................

............... kronor 10 000 .............. » 30 000 .............. » 250 000

..................... >

10 000

Summa kronor 300 000

Föreliggande förslag.

I sin skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen framlagt beräk­ ning av medelsbehovet under budgetåret 1949/50.

För sjukvård m. m. beräknar styrelsen ett oförändrat belopp av 10 000 kronor.

Vid beräkning av medelsbehovet till reseersättningar har sty­ relsen funnit en höjning med 5 000 kronor påkallad, huvudsakligen i an­ ledning av ökning i antalet resor till länsbostadsnämnderna för revision m. m. Styrelsen beräknar alltså 35 000 kronor under denna anslagspost.

Under anslagsposten till expenser har styrelsen bl. a. upptagit ett belopp av 72 000 kronor till kostnader för maskinell bearbetning av statis­ tiskt primärmaterial. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Den statistik, som löpande skall föras av bostadsstyrelsen, avser dels byggnadsverksamheten och dels den lån- och bidragsverksamhet, som hand- haves av styrelsen och länsbostadsnämnderna. Bearbetningen av primär- uPP§ifterna är av sådan omfattning, att den bör utföras maskinellt enligt hålkortsmetoden. Enligt vad styrelsen under hand erfarit, ämnar 1948 års statistikutredning föreslå, att den maskincentral som f. n. disponeras av socialstyrelsen för 1945 års allmänna bostadsräkning skall, i den mån ar­ betet med bostadsräkningen avslutas, ombildas till ett statligt serviceorgan. Vid samråd med statistikutredningen och socialstyrelsen har det befunnits lämpligt att dit förlägga den maskinella bearbetningen av styrelsens statistik.

Omfattningen och uppläggningen av den maskinella bearbetningen av sty­ relsens statistik ha ännu icke i detalj utformats. I samråd med chefen för bostadsräkningen ha kostnaderna för ett normalår beräknats uppgå till 55 000 kronor. Den maskinella bearbetningen torde böra igångsättas redan under innevarande budgetår. Under budgetåret 1949/50 torde en större del av bearbetningen än som normalt kan förutsättas släpa efter från ett bud­ getår till det följande återstå att bearbeta. Kostnaderna för denna bearbet-

65

ning, som så tillvida äro av engångsnatur, ha beräknats till 17 000 kronor. För hela budgetåret 1949/50 torde således kostnaderna komma att uppgå till (55 000 + 17 000) 72 000 kronor. Av detta belopp avse 52 000 kronor löner och 20 000 kronor övriga omkostnader. Hela beloppet beräknar sty­ relsen dock böra belasta expensposten.

Då styrelsen beräknar oförändrat belopp för övriga utgifter, föreslås expensposten böra uppföras med (250 000 + 72 000) 322 000 kronor.

Styrelsen föreslår härjämte, att expensposten uppdelas i två poster, en för eget behov och en för annat än eget behov. Den sistnämnda delposten skulle disponeras för tryck av blanketter i låne- och bidragsärenden och borde jämväl kunna överskridas utan medgivande av Kungl. Maj:t. Styrel­ sen beräknar, alt av det under anslagsposten föreslagna beloppet 322 000 kronor skulle 295 000 kronor avse expenser för eget behov och 27 000 kro­ nor expenser för annat än eget behov.

För publikationstryck beräknar styrelsen ett oförändrat belopp av 10 000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet för omkostnader under nästa budgetår be­ räknar bostadsstyrelsen sålunda till (10 000 + 35 000 +322 000 + 10 000) 377 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret förklarar i avgivet utlåtande icke vilja motsätta sig att expensposten uppdelas i två poster. Frågan om anvisande av medel för maskinell bearbetning av bostadsstyrelsens statistik bör enligt statskonto­ rets mening däremot upptagas till prövning först i samband med över­ vägande av 1948 års statistikutrednings förslag till ett statligt serviceorgan på området.

Departementschefen.

Anslagsposten till sjukvård in. m. bör såsom bostadsstyrelsen föreslagit upptagas med oförändrat 10 000 kronor.

Under hänvisning till bl. a. ökning i antalet resor till länsbostadsnämn­ derna för revision in. in. har styrelsen beräknat att anslagsposten till rese­ ersättningar behöver höjas med 5 000 kronor till 35 000 kronor. Detta för­ slag kan jag godtaga.

Vad angår anslagsposten till expenser har styrelsen beräknat att kostna­ derna för maskinell bearbetning av primärmaterial för den statistik, som skall föras av styrelsen, under nästa budgetår kommer att belasta föreva­ rande post med 72 000 kronor.

För ett normalår beräknar styrelsen kostnaderna till 55 000 kronor. Med hänsyn till att bearbetningen av förevarande statistik torde komma att igångsättas först i slutet av innevarande budgetår, beräknar styrelsen alt bearbetningskostnaderna för sagda budgetår komma att uppgå till endast 5 — Iiilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

66

28 000 kronor. Emedan en onormalt stor del av bearbetningen av uppgifter om lån- och bidragsverksamheten kan antagas släpa efter från innevarande till nästa budgetår, beräknar styrelsen bearbetningskostnaderna för sist­ nämnda budgetår till 72 000 kronor. Styrelsen har förutsatt, att den ma- skincentral, som enligt 1948 års statistikutredning skall stå till statliga verks förfogande, skall verkställa ifrågavarande bearbetning.

Bearbetningen av det statistiska material, varom här är fråga, bör såsom styrelsen förutsatt ske på maskinell väg. Emedan styrelsen saknar för dylik bearbetning erforderliga maskiner torde på sätt styrelsen anfört bearbet­ ningen få ske utom styi'elsen genom anlitande av den maskincenlral, som finnes inom socialstyrelsen för den allmänna bostadsräkningen. Det av 1948 års statistikutredning numera framlagda förslaget om inrättande av ett stat­ ligt maskinserviceorgan är f. n. föremål för remissbehandling. Mot styrel­ sens beräkning av kostnaderna för ifrågavarande bearbetning har jag intet att erinra. Det för allmän bostadsräkning m. m. för nästa budgetår upp­ förda anslaget torde såsom inkomst böra tillgodoföras ett mot kostnaderna svarande belopp.

För övriga utgifter beräknar jag i likhet med styrelsen ett oförändrat be­ lopp, varför expensposten bör upptagas med (250 000 + 72 000) 322 000 kronor.

Styrelsens förslag att expensposten skall uppdelas i en delpost för eget behov med 295 000 kronor och en delpost för annat än eget behov med 27 000 kronor kan jag godtaga.

Såsom styrelsen beräknat bör anslagsposten till publikationstryck upp­ föras med ett oförändrat belopp av 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet till omkostnader beräknar jag sålunda till (10 000 + 35 000 + 322 000 + 10 000) 377 000 kronor.

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 723 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 26 juni 1948 fastställt personalförteckning för läns­ bostadsnämnderna (statsliggaren s. 332) ävensom följande avlöningsstat att tillämpas under innevarande budgetår:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................................................... kronor

100 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis »

530 000

3. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis . . »

30 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................................. » 63 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Summa förslagsanslag kronor 723 000

67

Vid anslagsberäkningarna har förutsatts, att samtliga länsbostadsnämn­ der skulle tillsättas den 1 juli 1948 och att direktör, förste ingenjör och kassör i fem nämnder ävenom för samtliga nämnder beräknade 50 biträden skulle vara anställda i genomsnitt tre fjärdedelar av budgetåret. Vidare har antagits, att ytterligare 10 direktörer samt 19 förste ingenjörer och 19 kassörer skulle vara anställda under i genomsnitt hälften av budgetåret.

Den 1 januari 1949 hade 19 direktörer förordnats, sex i Cg 31 och övriga i Cg 29. Tre av de tillsatta direktörerna hade vid samma tidpunkt icke trätt i tjänst. Den 25 februari 1949 ha tillsatts ytterligare 2 direktörer, en i Cg 31 och en i Cg 29. Nämnderna i Jönköpings, Skaraborgs och Västman­ lands län ha ännu icke någon chefstjänsteman.

De 24 förste byråingenjörerna förordnades fr. o. m. den 1 oktober 1948. Samtliga utom en hade tillträtt tjänsten vid årsskiftet. Alla kassörsbefatt- ningarna äro f. n. tillsatta, utom i Uppsala och Jönköpings län, där tjäns­ terna blivit lediga. Kassörstjänsterna äro placerade i Ce 22 vid 11 nämnder och eljest i Cg 22. Ett trettiotal biträden ha hittills anställts, 3 i Ce 11 och övriga i högst Ce 8.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Föreliggande förslag.

I sin skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen framlagt beräk­ ning av medelsbehovet under nästa budgetår.

Styrelsen lämnar till en början vissa uppgifter rörande verksamheten vid länsbostadsnämnderna. Sålunda anför styrelsen bl. a.

På grund av den erforderliga tidsutdräkten med tjänsternas tillsättande har länsbostadsnämndernas verksamhet icke kunnat komma i gång i större omfattning förrän under sista kvartalet 1948. Fortfarande lider verksam­ heten vid vissa nämnder kännbart avbräck därav, att innehavarna av de nya befattningarna icke alltid kunnat så snabbt som önskvärt varit frigöra sig från tidigare anställning. Särskilt framträdande ha svårigheterna varit för nämnder, som saknat länsbostadsdirektör.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1948 förordnat, att bostadsstyrelsen skall i fråga om ärenden angående såväl egnahemslån som familjebostadsbidrag och bränslebidrag fullgöra vad enligt kungörelserna i ämnet skall ankomma på länsbostadsnämnd, intill dess sådan nämnd erhållit för ifrågavarande verksamhets bedrivande erforderlig personal samt bostadsstyrelsen utfär­ dat vederbörliga anvisningar i ämnet. Samtidigt ålades bostadsstyrelsen att, så snart förutsättningarna härför prövades föreligga beträffande viss läns­ bostadsnämnd, ofördröjligen fatta beslut om överföring av sagda arbets­ uppgifter från styrelsen till nämnden.

Sedan egnahemsnämndernas verksamhet upphört den 30 juni 1948, över­ togs bestyret med av nämnderna redan beviljade lån och bidrag av riks­ banken beträffande utbetalningarna och i övrigt provisoriskt av lantbruks­ nämnderna. I den mån länsbostadsnämnderna sedan trädde i funktion, blev deras första uppgift att dels av lantbruksnämnderna övertaga detta bestyr och dels omhänderhava förbättringslångivningen. Hos egnahems­ nämnderna hade i åtskilliga län samlats en betydande balans av ansök­

68

ningar om bidrag och lån, vilka på grund av begränsning i medelstilldel­ ningen och med hänsyn till byggnadsregleringen icke kunnat behandlas. Denna balans har förorsakat och kommer att under avsevärd tid förorsaka ett betydande arbete hos ett stort antal nämnder.

Bostadsstvrelsen står nu i begrepp att börja den successiva utflyttningen till nämnderna av ärenden angående egnahemslån samt familjebostads- bidrag och bränslebidrag. Styrelsen beräknar, att utflyttningen skall vara genomförd vid ingången av nästa budgetår.

För nästa budgetår har man alltså att räkna med den fördelning av ar­ betsuppgifterna på bostadsstvrelsen och länsbostadsnämnderna, som an- gives i gällande kungörelser. Erfarenheterna om verksamheten under nämnda budgetår synas böra avvaktas, innan frågan om ytterligare de­ centralisering av den bostadspolitiska verksamheten upptages till över­ vägande.

Vad angår anslagsbehovet för budgetåret 1949/50 föreslår styrelsen att i avlöningsstaten uppföres en anslagspost till avlöningar till ordi­ narie tjänstemän. Styrelsen uppgiver, att vid länsbostadsnämn­ derna 4 befattningshavare finnas anställda, vilka inneha konstitutorial å kontorsbiträdestjänst hos lantbruksorganisationen. Deras ordinarie tjäns­ ter böra enligt styrelsen överflyttas till länsbostadsnämnderna. Vidare be­ räknar styrelsen, att ytterligare 1 befattningshavare den 1 juli 1949 kom­ mer att fylla fordringarna för erhållande av ordinarie kontorsbiträdes- tjänst. Då samtliga ifrågavarande 5 befattningshavare inneha högre icke­ ordinarie tjänst föreslås anslagsposten uppförd med ett formellt belopp av 100 kronor.

För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj: t, beräknar styrelsen samma belopp som för inne­ varande budgetår eller 100 000 kronor.

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie perso­ nal uppskattar styrelsen till 1 126 000 kronor. Härvid beräknar styrelsen avlöning under helt år till i första hand 24 länsbostadsdirektörer, 24 förste byråingenjörer, 24 kassörer och 60 biträden. Samtliga direktörer och kas­ sörer föreslås erhålla extra ordinarie ställning. För nästa budgetår bör vidare enligt styrelsens mening för envar av de sex mest arbetstyngda nämnderna beräknas en ingenjör stjänst i högst Ce 24 utöver befattningen som förste byråingenjör. Slutligen förutsätter styrelsen, utan att nu be­ räkna medel för ändamålet, att Kungl. Maj :t skall kunna medgiva anstäl­ lande av ytterligare ingenjörspersonal i högst 21 lönegraden.

Under anslagsposten till ersättningar till experter och sakkunniga beräknar styrelsen arvode till deltidsanställda ombuds­ män med i genomsnitt 1 200 kronor för år samt 45 000 kronor för ritnings- granskning av enfamiljshus, vilkas belåning handlägges av länsbostads­ nämnd. För granskningsarbetet avses i första hand de biträdande läns­ arkitekterna kunna anlitas. För nästa budgetår beräknar styrelsen sålunda medelsbehovet till (24 x 1 200 + 45 000) 73 800 eller avrundat 75 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar styrelsen till 130 900 kronor.

I enlighet härmed beräknar styrelsen avlöningsanslaget till (100 + 100 000 + 1 126 000 + 75 000 + 130 900) 1 432 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret har i utlåtande över bostadsstyrelsens framställning för­ klarat sig icke kunna tillstyrka att länsbostadsdirektörerna erhålla pen- sionsberättigande befattningar, förrän ställning tagits till frågan för vilka nämnder en placering av direktör stjänsten i 31 lönegraden bör ifråga- komina. Ej heller finner ämbetsverket skäl att på extra-ordinarie stat överföra kassörerna, då ytterligare erfarenheter beträffande deras verk­ samhetsområde först borde avvaktas. Däremot vill statskontoret icke mot­ sätta sig att medel beräknas för anställande av en ingenjör i högst 24 löne­ graden vid envar av de sex mest arbetstyngda nämnderna.

Bostadsstyrelsens framställning har icke givit statens lönenämnd anled­ ning till särskilt uttalande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

69

Departementschefen.

I propositionen nr 218 till 1948 års riksdag angående den allmänna bo­ stadspolitikens organisation m. m. förordade jag följande personalorgani­ sation för länsbostadsnämnderna. Hos varje nämnd borde finnas en chefs­ tjänsteman (länsbostadsdirektör), en förste byråingenjör för teknisk och ekonomisk granskning av bostadshus, en kassör för de kamerala uppgif­ terna samt heltidsanställd biträdespersonal. Jag förutsatte vidare, att för granskning av ritningar och tekniska beskrivningar erforderlig sakkunskap skulle kunna tillförsäkras nämnderna; bostadsstyrelsen borde därvid bl. a. undersöka, huruvida icke behovet av arkitektutbildad personal åtmins­ tone i viss utsträckning kunde tillgodoses genom samarbete mellan nämn­ derna och länsarkitektkontoren. Behovet av juridisk expertis borde tills vidare tillgodoses genom att nämnderna bemyndigades anlita jurister mot arvode. Jag förutsatte slutligen, att vid vissa nämnder behov skulle upp­ komma av ytterligare ingenjörspersonal i högst lönegrad 24.

I vad det gäller personalorganisationen under budgetåret 1948/49 förut­ satte jag, att länsbostadsnämnderna skulle komma att utbyggas successivt och att de till en början endast skulle komma att handlägga de grupper av låne- och bidragsärenden, för vilka egnahemsnämnderna dittills svarat. Jag räknade emellertid med att vissa nämnder redan under det första året skulle övertaga hela långivningen i avseende å enfamiljs- och tvåfamiljs- hus i andra kommuner än städer med minst 10 000 invånare. Av praktiska skäl kunde det komma att visa sig lämpligt att länsbostadsnämnderna i viss utsträckning under eu övergångstid finge utnyttja lantbruksnämnder­ nas organisation. Med hänsyn till önskvärdheten att länsbostadsnämnderna

70

endast under en kortare tid utnyttjade lantbruksnämndernas organisation ansåg jag att utbyggandet av länsbostadsnämndernas personalorganisation under budgetåret 1948/49 borde ske i sådan utsträckning, att samtliga nämnder vid budgetårets utgång kunde självständigt handlägga de arbets­ uppgifter som dittills åvilat egnahemsnämnderna. I fråga om ett mindre antal nämnder borde redan under sagda budgetår organisationen ytterligare utbyggas så att dessa nämnder kunde handlägga jämväl ärenden angående lån och bidrag till nybyggnad av enfamiljshus.

Under angivna förutsättningar rörande nämndernas arbetsuppgifter under budgetåret 1948/49 beräknade jag, att ett begränsat antal direktörs- befattningar skulle kunna tillsättas redan i början av sagda budgetår samt att senare under budgetåret ytterligare ett antal dylika befattningar skulle kunna tillsättas eller sammanlagt under budgetåret ca 15 befatt­ ningar. Av särskild vikt syntes vara att nämnderna under budgetåret finge tillgång till sakkunskap för teknisk och ekonomisk granskning. Jag ansåg fördenskull, att under budgetåret möjligheter borde skapas att tillsätta 24 förste byråingenjörer i Ce 27. Varje nämnd borde vidare kunna till sig knyta en kassör, anställd i högst Ce (Cg) 22.

I utlåtande (nr 159) i anledning av här berörda proposition uttalade statsutskottet bl. a., att det vore särskilt angeläget att hela låne- och bi- dragsgivningen beträffande enfamiljshus i landskommuner och mindre tätorter överflyttades på länsorganen. Utskottet förutsatte, att denna över­ flyttning skedde i den mån länsorganen kunnat utrustas med för handlägg­ ningen av förevarande ärendesgrupper erforderlig personal.

Med hänsyn till önskvärdheten att utan onödigt dröjsmål till länsbostads­ nämnderna överflytta samtliga egnahemslåneärenden avseende andra kom­ muner än städer med minst 10 000 invånare, har det befunnits angeläget att tillföra nämnderna personal i något snabbare takt än som förutsattes i propositionen nr 218/1948. Sålunda har hittills utsetts 21 direktörer. Återstående tre direktörsbefattningar torde böra tillsättas före budgetårets utgång, så att samtliga nämnder fr. o. in. den 1 juli 1949 kunna handlägga ärenden angående egnahemslån samt familjebostadsbidrag och bränsle­ bidrag.

Svårigheterna att bedöma länsbostadsnämndernas behov av personal under nästa budgetår äro betydande, vilket sammanhänger icke endast med ovisshet rörande takten i decentraliseringen utan även med vissa särskilda omständigheter. Nämndernas verksamhet har kommit i gång först under de allra senaste månaderna; endast en obetydlig del av personalen har övertagits från egnahemsnämnderna. I fråga om åtskilliga län har ett stort antal äldre, ännu icke slutbehandlade ärenden förts över från egnahemsnämnden till länsbostadsnämnden. Det förhållandet att nya grunder för egnahemslån och förbättringslån gälla från den 1 juli 1948 ställer under en övergångstid särskilt stora krav på länsbostadsnämnderna.

Knngl. Maj.ts proposition nr 153.

71

Förmedlingsorganens medverkan torde i viss utsträckning under en tid försvåras bl. a. till följd av omläggningen av långivningen, vilket ökar nämndernas arbetsbörda. Råd och anvisningar av skilda slag från bostads- styrelsen ha av naturliga skäl endast delvis hunnit utfärdas, vilket menligt inverkar på handläggningen av ärenden.

Av det anförda torde framgå att även om de för personalbehovet bestäm­ mande faktorerna icke nu kunna överblickas allmänna skäl tala för att nämndernas kapacitet redan vid oförändrad personalstyrka kommer att successivt öka.

Organisationssakkunniga förutsatte i de förslag till personalorganisation för nämnderna, som redovisats i propositionen nr 218/1948 (sid. 94), att nämnderna skulle handlägga samtliga låne- och bidragsärenden. Förslaget upptog emellertid utöver av mig i det föregående omnämnda tjänster i huvudsak endast ett 40-tal ingenjörstjänster. Om hänsyn tages såväl till att de sakkunniga utgingo från att bostadsproduktionen skulle omfatta ca 60 000 lägenheter årligen medan tillskottet f. n. kan beräknas till 43 000 som till att jag förutsatt att huvudparten av långivningen till flerfamiljshus under alla förhållanden skall handhavas av bostadsstyrelsen synes det icke orimligt räkna med att den av mig ifrågasatta decentraliseringen kan ge­ nomföras utan att en mera betydande förstärkning av nämndernas perso­ nalorganisation blir erforderlig. I första hand kan emotses en viss ökning av behovet av ingenjörs- och biträdestjänster.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna.

.lag får till en början erinra att i statsverkspropositionen (V ht. p. 54) till avlöningar till länsbostadsnämnderna upptagits ett preliminärt belopp av 1 400 000 kronor mot 723 000 kronor för innevarande budgetår. Jag fram­ höll därvid att ökningen så gott som uteslutande betingades därav, att me­ delsbehovet för innevarande år beräknats under antagande av att den er­ forderliga personalen komme att anställas successivt under budgetåret.

Bostadsstyrelsens förslag, att i avlöningsstaten bör uppföras en anslags­ post avlöningar till ordinarie tjänstemän kan jag godtaga. På av styrelsen anförda grunder böra i personalförteckningen uppföras 5 befattningar så­ som kontorsbiträde i Ca 8. Mot förslaget att anslagsposten bör uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor har jag icke något alt erinra.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t, be­ räknar jag ett oförändrat belopp av 100 000 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har bostadsstyrelsen beräknat avlöning under helt år i första hand tilt 24 läns­ bostadsdirektörer, 24 förste byråingenjörer, 24 kassörer och 60 biträden. Delta förslag kan jag tillstyrka. Styrelsen har vidare förordat, alt samtliga direktörer och kassörer erhålla extra ordinarie anställning. Statskontoret har avstyrkt förslaget. Enligt min mening böra kassörerna erhålla pen-

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

72

sionsberättigade tjänster. Däremot kan jag icke förorda, att direktörs- tjänsterna redan med ingången av nästa budgetår överföras på extra ordi­ narie stat. Enligt min mening bör ifrågavarande befattningar extra ordina­ riesättas först fr. o. in. den 1 juli 1950.

Styrelsen har vidare föreslagit att för envar av de sex mest arbetstyngda nämnderna skall beräknas en ingenjörstjänst i högst lönegrad Ce 24, var­ jämte styrelsen förutsatt att Kungl. Maj :t skall vara oförhindrad att på hemställan av styrelsen medgiva anställande av ytterligare ingenjörsperso- nal i högst 21 lönegraden.

Av vad jag i det föregående anfört torde framgå att det f. n. icke är möj­ ligt att närmare angiva behovet av ytterligare ingenjörspersonal hos nämn­ derna under nästa budgetår. Det torde fördenskull få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av bostadsstyrelsen bestämma i vilken utsträckning nämnderna skola tillföras ytterligare ingenjörspersonal. Jag förutsätter emellertid, att det under nästa budgetår endast skall tillkomma ett mycket begränsat antal ingenjörsbefattningar i lönegraden Ce 24.

Vid en personaluppsättning hos nämnderna om 24 länsbostadsdirektö­ rer, 24 förste byråingenjörer, 6 byråingenjörer i högst 24 lönegraden, 24 kassörer samt 60 biträden uppskattar styrelsen medelsbehovet under an­ slagsposten till 1 126 000 kronor. I denna beräkning bör ändring göras en­ dast i vad det gäller antalet byråingenjörstjänster i högst 24 lönegraden, vilket jag förutsätter kan minskas till tre. I anslutning härtill beräknar jag anslagsposten till 1 094 000 kronor.

I likhet med bostadsstyrelsen beräknar jag anslagsposten till ersätt­ ningar till experter och sakkunniga till 75 000 kronor.

Till rörligt tillägg beräknar jag 130 900 kronor. Hela avlöningsanslaget skulle alltså utgöra (100 + 100 000 + 1 094 000 + 75 000 + 130 900) 1 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett anslag av 335 000 kronor, varav för sjukvård in. in. 5 000 kronor, för reseersättningar 30 000 kronor samt för expenser 300 000 kronor. LTnder sistnämnda del­ post ha inräknats kostnader för lokaler åt länsbostadsnämnderna.

Vad angår delposten till expenser har Kungl. Maj :t den 26 juni 1948 anbefallt bostadsstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen utreda och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag angående ordningen för bestridande i framtiden av lokalkostnaderna för länsbostadsnämnderna.

Föreliggande förslag.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 17 januari 1949 framlagt beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår.

För sjukvård m. m. föreslår styrelsen ett oförändrat belopp av 5 000 kronor.

Medelsåtgången under delposten reseersättningar uppskattar sty­ relsen till 220 000 kronor.

Vad angår delposten till expenser uppgiver styrelsen, att endast pro­ visoriska lokaler kunnat anordnas för vissa länsbostadsnämnder. Med hän­ syn härtill föreslår styrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen att sty­ relsen jämväl under budgetåret 1949/50 anförtros uppgiften att anskaffa lokaler ävensom att nämndernas lokalkostnader under nästa budgetår be­ stridas från expensposten. Beträffande beräkningen av posten anför styrel­ sen i huvudsak följande.

Vad först de löpande kostnaderna angår beräknar styrelsen för hyror 90 000 kronor, för städning 26 800 kronor, för telefon 35 000 kronor, för elektrisk ström 7 000 kronor samt för diverse utgifter (papper in. m.) 42 000 kronor eller sammanlagt 200 800 kronor. Härutöver beräknar sty­ relsen engångskostnader avseende komplettering av möbler in. in. till ett belopp av 27 120 kronor.

Medelsbehovet för expenser beräknas sålunda till (200 800 + 27 120) 227 920 eller avrundat 230 000 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet beräknar styrelsen följaktligen till (5 000 + 220 000 + 230 000) 455 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anmärkt, att det föreslagna belop­ pet till reseersättningar förefölle alltför högt i jämförelse med den beräk­ nade medelsåtgången under innevarande budgetår. Kostnaderna för hyra anser statskontoret icke böra bestridas av expensmedel utan gäldas från statens allmänna fastighetsfond.

Departementschefen.

Vad först angår anslagsposten till sjukvård m. in. biträder jag bostads- styrelsens förslag, att ett oförändrat belopp av 5 000 kronor uppföres.

Posten till reseersättningar, vilken för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 30 000 kronor, föreslår styrelsen uppförd med ett belopp av 220 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av styrelsen, kan be­ räknas att här ifrågavarande kostnader för nämndernas sammanträden komma att uppgå till omkring 50 000 kronor, medan för tjänstemännens resor kostnaderna kunna uppskattas till 170 000 kronor. Behovet av dels direkt kontakt mellan förmedlingsorganen och nämnderna, dels besök på platsen för bedömning av ansökningar avseende ombyggnad eller förbätt­ ring av bostadshus är enligt min mening uppenbart. Detta behov utgör i själva verket ett av de starkaste skälen för att en betydande del av lån- och bidragsgivningen bör handhavas av lokala organ. Jag kan fördenskull

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

73

74

godtaga styrelsens beräkning av medelsbehovet under ifrågavarande an­ slagspost.

Vad slutligen angår anslagsposten till expenser har bostadsstyrelsen, efter samråd med byggnadsstyrelsen, ansett det lämpligast, att bostadsstyrelsen jämväl under nästa budgetår anförtros uppgiften att anskaffa lokaler för länsbostadsnämnderna. Styrelsen föreslår därför, att nämndernas lokal­ kostnader under nästa budgetår bestridas från expensposten. Detta förslag bär avstyrkts av statskontoret. Då lämplighetsskäl synas tala för att bo­ stadsstyrelsen jämväl under nästa budgetår svarar för nämndernas lokaler anser jag att ifrågavarande kostnader böra bestridas från expensposten. Vid sådant förhållande finner jag icke anledning till erinran mot styrelsens beräkning av medelsbehovet under sagda post. Den bör alltså uppföras med ett belopp av 230 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet till omkostnader beräknar jag sålunda till (5 000 + 220 000 + 230 000) 455 000 kronor.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hem­ ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig förordade ändringar i olika avseen­ den fr. o. m. den 1 juli 1949 av grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsför­ sörjningen;

II. medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma att beviljas under budgetåret 1949/50, be­ stämmes till 3,25 procent;

III. för budgetåret 1949/50 anvisa

a) å driftbudgeten under V huvudtiteln, 1) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbgggnadsföretag ett förslagsanslag av............................................................................... kronor 400 000,

2) till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika fa­ miljer ett förslagsanslag av .................... kronor 21 000 000,

3) till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av ...................................................................... kronor 1 500 000,

4) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reser­ vationsanslag av ........................................... kronor 6 000 000,

b) å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd, 1) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag av ......................... kronor 15 000 000,

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

75

2) till Lån till uppförande och förbättring av lantarbe­ tarbostäder ett investeringsanslag av kronor 5 000 000,

3) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett in­ vesteringsanslag av .................................. kronor 2 000 000,

4) till Lån till Aktiebolaget Elementhus ett investerings­ anslag av ........................................................ kronor 1 000 000;

IV. besluta, att å personalförteckningen för bostadssty- relsen antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med sju samt antalet byrådirektörer i lönegrad Ce 31 med en;

V. fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

1 .

2

.

3.

4.

o.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...............................................

kronor 245 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

» 132 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....................................................

» 1 694 000

Ersättningar till experter och sak­ kunniga, förslagsvis .............................

10 000

Rörligt tillägg, förslagsvis

»

219 000

Summa förslagsanslag kronor 2 300 000;

VI. besluta, att å personalförteckningen för länsbostads­ nämnderna skola uppföras fem kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

VII. fastställa följande avlöningsstat för länsbostads­ nämnderna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

¹ .

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...............................................

kronor 100

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

» 100 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....................................................

1 094 000

4.

Ersättningar till experter och sak­ kunniga, förslagsvis

»

75 000

5.

Rörligt tillägg, förslagsvis

» 130 900

Summa förslagsanslag kronor 1 400 000;

VIII. under femte huvudtiteln för budgetåret 1949/50 anvisa

1. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett

förslagsanslag av...................................... kronor 2 300 000

2. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett

förslagsanslag av .................................. » 377 000

3. till Länsbostadsnämnderna:

Avlö­

ningar ett förslagsanslag av

» 1 400 000

4. till Länsbostadsnämnderna: Omkost­

nader ett förslagsanslag av ................ » 455 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga leda­ möter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

77

Bilaga.

Bostadsstyrelsens nuvarande personalorganisation samt förslag till personal­

organisation för budgetåret 1949/50.

Befattning

1

Kanslibyrån.

Byråchef...................................

Allmänna sektionen.

Förste byråsekreterare ........ Registrator.............................. Materialförvaltare................... Förste expeditionsvakt .......

Expeditionsvakt ...................

Amanuens .............................. Kontors- och skrivbiträden .

Ombudsmannasektionen.

Byrådirektör......................... Förste byråsekreterare Byråsekreterare..................... Amanuenser i....................... Extra tjänstemän..................

Kansliskrivare ..................... Kanslibiträden ..................... Kontors- och skrivbiträden

Kamerala sektionen.

Kamrer ................................ Kansliskrivare (kassör) .... Amanuens ............................ Kanslibiträde......................... Kontors- och skrivbiträden

Planeringsbyrån.

Byråchef................................

Statistiska sektionen.

Förste aktuarie..................... Amanuens ............................

Indexsektionen.

Förste byråingenjör............. Byråingenjör......................... Övrig ingenjörspersonal Tekniskt biträde .................

Organisation för

budgetåret

1948/49

Organisation för budgetåret

1949/50

enligt bostads­

styrelsens förslag

enligt departe­

mentschefens

förslag

2

3

4

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ce 18

1 Ce 18

1 Ce 18

1 Ce 14

1 Ce 14

1 Ce 14

1 Ca 11

1 Ca 11

1 Ca 11

1 Cg 11

1 Cg 11

1 Cg 11

2 Ca 9

2 Ca 9

2 Ca 9 6 högst Ce (Cg) 9 6 högst Ce (Cg) 9 6 högst Ce (Cg) 9 1

2

2

12

13

13

1 Cg 31

1 Ce 31

1 Ce 31

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

2

3

3

1 Cg 19

1 Cg 19

1 Cg 19

1 Cg 13

1 Cg 13

1 Cg 13

1—15

1—15

1—15

2—11

3—11

3—11

15

16

16

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

1—15

1 Ca 18

1 Ca 15

1

1

1

0

1—11

1—11

2

6

4

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

1

1

1

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 24

1 Ce 24

1 Ce 24 3 högst Ce (Cg) 21 3 högst Ce (Cg) 21 3 högst Ce (Cg) 21 1 Cg 9

1 Cg 9

1 Cg 9

1—13

1—13

1—13

Kontorist

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

79

Organisation för

Organisation för budgetåret

1949/50

Befattning

budgetåret

1948/49

enligt bostads-

styrelsens förslag

enligt departe­

mentschefens

förslag

1

2

3

4

Juridiska sektionen.

Förste byråsekreterare ..................... 1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

Byråsekreterare....................................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

Amanuenser ........................................

4

4

4

Kansliskrivare .................................... 1—15

1—15

1—15

Kontorist ...........................................

1—13

1—13

1—13

Kanslibiträde........................................ 1—11

1—11

1—11

Kontors- och skrivbiträden .............

12

12

12

Flerfamiljshussektionen.

Förste byråingenjör............................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Förste byråingenjörer.........................

3 Ce 27

3 Ce 27

3 Ce 27

Byråingenjörer ....................................

3 Ce 24

3 Ce 24

3 Ce 24 övrig ingenjörspersonal..................... 12 högst Ce (Cg) 21 12högst Ce (Cg)21 12 högst Ce(Cg)21 Kanslibiträden ....................................

3—11

3—11

3—11

Kontors- och skrivbiträden .............

9

9

9

Enfamiljshussektionen.

Förste byråingenjör............................ 1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Förste byråsekreterare......................... 1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Byråingenjör........................................

1 Ce 24

1 Ce 24

1 Ce 24

Amanuenser ........................................

2

2

2

Övrig ingenjörspersonal..................... 20 högst Ce (Cg) 21 12högst Ce(Cg)21 lOhögst Ce(Cg)21

3—11

16

3—11

8 11

Kontors- och skrivbiträden .............

13

10

Övertagandesektionen.

Förste byråingenjör............................ 1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens ...........................................

1

1

1

Kanslibiträde........................................

1—11

1—11

1—11

Kontors- och skrivbiträde.................

1

1

1

Värderingssektionen.

Förste byråingenjör............................ 1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27 övrig ingenjörspersonal..................... 1 högst Ce (Cg) 21 1 högst Ce (Ca) 21 1 högst Ce (Cg) 21 Kontors- och skrivbiträden ............. 2 2

2

Marksektionen1.

Förste byråingenjör............................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Kontors- och skrivbiträden .............

3

3

3

Sociala sektionen.

Sektionschef ........................................

2

2

2

Konsulent ...........................................

2

2

2

Amanuenser ........................................

6

5

5

Inspektör ...........................................

1 Cg 23

1 Cg 23

1 Cg 23

Kontorsskrivare ................................ 1 Ce 19

1 Ce 19

1 Ce 19

Kansliskrivare ....................................

1—15

1—15

1—15

Kanslibiträden ....................................

2—11

2—11

1—11

Kontors- och skrivbiträden .............

22

31

25

1 A marksektionen finnes utöver här angivna befattningar viss tillfälligt anställd personal. 2 Arvode fastställt av Kungl. Maj:t.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning.

1. översikt.

Sid.

1. Gällande låne- och bidragsbestämmelser............................ 3

2. De bostadspolitiska organen...................................................... 10

3. Bostadsförsörjningsläget .......................................................... 10

4. Sammanfattning av i propositionen framlagda för­ slag rörande låne- och bidragsbestämmelserna............... 15

II. Lån och bidrag till bostadshus.

Egnahemslån och förbättringslån m. m........................................ 17

Föreliggande förslag ................................................................................ 17 Departementschefen ................................................................................ 22 Tertiärlån och tilläggslån .............................................................. 25

Föreliggande förslag ............................................................................... 25 Yttrande..................................................................................................... 29 Departementschefen ................................................................................ 29

III. Bostadsrabatter.

Föreliggande förslag ................................................................................ 34 Yttrande..................................................................................................... 35 Departementschefen ................................................................................ 35

IV. Särskilda frågor.

1. Besvärsrätten .................................................................................... 38 Gällande bestämmelser........................................................................... 38 Departementschefen............................................................................... 38

2. Lån till Aktiebolaget Elementhus......................................... 39 Föreliggande framställning .................................................................. 39 Yttranden................................................................................................ 41 Departementschefen............................................................................... 42

V. Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under budgetåret 1949/50.

Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 ........................ 43 Departementschefen ............................................................................... 47

VI. Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar ...................................................... 49

Föreliggande förslag ............................................................................... 49 Yttranden m. m........................................................................................ 56 Departementschefen ............................................................................... 57 Bostadsstyrelsen: Omkostnader ................................................. 64

Föreliggande förslag ............................................................................... 64 Yttrande..................................................................................................... 65 Departementschefen . ............................................................................. 65 Länsbostadsnämnderna: Avlöningar......................................... 66

Föreliggande förslag ............................................................................... 67 Yttranden ................................................................................................ 69 Departementschefen ............................................................................... 69 Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.................................... 72

Föreliggande förslag ............................................................................... 72 Yttrande.................................................................................................... 73 Departementschefen ............................................................................... 73

VII. Hemställan.

Bilaga.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916343