Prop. 1949:194

('med förslag till förordning angående särskilda inskrivningsförrätt- ninqar under är 1949 in. in.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1

tfr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning angående särskilda inskrivningsförrätt-

ninqar under är 1949 in. in.; given Stockholms slott den 1 april 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

1) antaga härvid fogade förslag till

a) förordning angående särskilda inSkrivningsförrättningar under år 1949;

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnplik­ tiga; samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning; 2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredra­ gande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Sammanfattning.

En successiv övergång till värnpliktstjänstgöring vid 20 års ålder föreslås skola genomföras med början under nästa år. Härför erfordras särskilda för­ rättningar för inskrivning av 19-åringar under 1949. Vidare föreslås förläng­ ning av tiderna för beredskapsövningar och för skyldigheten att fullgöra dylika övningar. Tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer vid flyg­ vapnet föreslås bli reglerad. Från gällande bestämmelser om begränsning av värn pliktstidens längd föreslås undantag för vissa värnpliktiga vid flottan.

1^—690 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 194.

3

Kungl. May.ts proposition nr 194.

N uv ar ande lydelse: Föreslagen ly delse:

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall förkor­ tas med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värn­ pliktiga avsedda för handräcknings- tjänst annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänst­ göring under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildnings- övningar enligt bestämmelserna i an­ givna lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D vämpliktslagen avses, skall fullgöra tjänstgöring under sammanlagt högst femhundrafyrtio dagar.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall, utom såvitt avser flottan tilldelad värnplik­ tig, som utbildas till radiotelegraf ist och därvid erhåller civilt radiotele­ grafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, förkortas med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värn­ pliktiga avsedda för handräcknings- tjänst annat bestämmer, armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänst­ göring under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildnings- övningar enligt bestämmelserna i an­ givna lagrum samt flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D vämpliktslagen avses, skall fullgöra tjänstgöring under sammanlagt högst femhundrafyrtio dagar.

3. Tjänstgöringsskyldighet som i 27 § 1 mom. B vämpliktslagen sägs skall åligga jämväl värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt äger tillämpning å värnpliktiga som påbörjat eller påbörja tjänstgöring i en följd efter den 31 maj 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Förordning

med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.

Härigenom förordnas, att värnpliktig jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen åliggande skyldighet att fullgöra beredskapsövningar tills vidare skall avse sammanlagt högst två- hundrasjuttio dagar

samt att skyldigheten att fullgöra beredskapsövning skall upphöra, sedan ett år nio månader förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänst­ göring i en följd) eller i förekommande fall fortsatt tjänstgöring enligt 1 mom. B samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall gälla så länge förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provi­ soriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga äger tillämpning.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 194.

5

Utdrag av protokollet övei- försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats­ rådet å Stockholms slott den 1 april 1949.

Närvarande: Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

W

igforss

, S

köld

, Q

uensel

, D

anielson

, V

ougt

, Z

etterberg

, N

ilsson

,

S

träng

, E

ricsson

, M

ossberg

, W

eijne

, K

ock

, A

ndersson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor rörande värn­ pliktigas tjänstgöring och anför därvid följande.

I. Inledning.

I sitt i 1948 års försvarsproposition (nr 206) närmare berörda betänkande med förslag angående försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) upptog 1945 års försvarslcommitté till behandling vissa frågor beträffande värnplik­ ten. Kommittén förordade sålunda dels begränsning av övningstiden till 11 månader, innebärande förkortning av första tjänstgöring (motsvarande tjänst­ göring) och slopande av efterutbihlningsövningen, dels ändring i gällande besiktningsföreskrifter, varigenom ett större antal värnpliktiga än nu skulle befrias från tjänstgöring i fred, dels ock för flertalet värnpliktiga påbörjande av första tjänstgöring ett år tidigare än vad nu är fallet.

Vid anmälan av försvarspropositionen förklarade jag att jag -—- i avbidan på ytterligare utredning — icke då var beredd att taga slutlig ställning till försvarskommitténs förslag rörande värnpliktsfrågorna och därmed sam­ manhängande organisatoriska spörsmål. I anslutning till försvarspropo­ sitionen framlades i propositionen 1948:207 endast förslag till provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för värnpliktiga m. in. Sedan riksdagen (skrivelse nr 376) fattat beslut i enlighet med de i propositionen framlagda förslagen, har Kungl. Maj:t genom förordningen den 30 juni 1948 (nr 514), med upphävande av en motsvarande förordning den 30 maj 1947 (nr 228), för­ ordnat om en provisorisk avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med 90 dagar i förhållande till den i 1941 års värnpliktslag stadgade övningstiden. För värnpliktiga i allmänhet innebär detta en nedsättning av utbildningstiden till 360 dagar. Enligt förordningen omfattar utbildningen av nyssnämnda värnpliktiga vid armén och kustartilleriet första tjänstgöring i 270 dagar jämte repetitions- och efterutbildningsövningar i sammanlagt 90 dagar samt vid flottan och flygvapnet tjänstgöring i en följd i 360 dagar. Jämlikt stats­ makternas beslut har för vissa värnpliktiga under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt inlagts ett uppehåll om 14 dagar, som icke inräknas i ut­ bildningstiden.

9

göringen under det kalenderår de fylla 20 år, skulle det föreslagna systemet endast medföra ett något större tidsmellanrum mellan inskrivningsförrätt- ningen och första tjänstgöringens påbörjande.

Rörande sättet för urvalet till tidigare tjänstgöring och därmed samman­ hängande spörsmål har värnpliktskommittén framfört vissa synpunkter såvitt angår den förra hälften av övergångsperioden, då endast en mindre del av den yngre åldersklassen måste tagas i anspråk. Grunderna för utväljandet under periodens senare hälft och därefter har kommittén ansett böra upptagas till omprövning i senare sammanhang på grundval av vunna erfarenheter och under beaktande av då rådande läge. Beträffande urvalsprövningen under periodens förra hälft har kommittén anfört i huvudsak följande.

Därest den för inryckning under 20:e året avsedda »yngre årskontingenten» proportionerades ut på inskrivningsområdena med hänsyn till den inbördes storleken av dessas årliga värnpliktskontingent, syntes hinder icke möta att inarbeta fördelningen av denna yngre kontingent i den generalorder, som årligen reglerar uttagningen av värnpliktiga. Om det vid inskrivningsförrätt- nin» skulle visa sig, att brist förefunnes på värnpliktiga lämpade för special­ tjänst (K-värnpliktiga) eller för fackbefattning, borde denna brist icke få kom­ penseras genom uttagning ur den yngre åldersklassen i större proportion än vad denna kunde bära med hänsyn till nästa års krav.

Uttagningen borde i första hand ske på frivillighetens väg. Då emellertid de flesta värnpliktiga kunde väntas föredraga den tidigare tjänstgöringen, finge viss gallring ske. För att därvid rättvisesynpunkterna i möjligaste mån skulle kunna tillgodoses måste vid uttagningen en utproportionermg av kon­ tingenten företagas även inom inskrivningsområdena.

Vid urvalet av dem som skulle uttagas till tidigare tjänstgöring borde stor vikt fästas vid vederbörandes kroppskonstitution och hälsotillstånd. Till den tidigare kontingenten borde endast utväljas värnpliktiga vilkas allmänna hälsotillstånd, såväl fysiskt som psykiskt, vore fullgott, varemot personer med mindre god kroppskonstitution eller brister i ett eller annat hänseende borde få stå över till den senare kontingenten. Reglerande bestämmelser borde i olika hithörande frågor utfärdas av försvarets sjukvårdsförvaltning, centrala vämpliktsbyrån samt försvarsgrenscheferna.

Läkarbehovet vid en dubblerad inskrivningsförrättning år 1949 kan enligt vad arméöverläkaren meddelat kommittén icke tillnärmelsevis täckas med till arméöverläkarens förfogande ställda tjänstgöringsskyldiga läkare och civila läkare med vilka särskilt avtal träffats. Enligt arméöverläkarens förslag borde bristen avhjälpas genom att det medgåves honom att under år 1949 disponera samtliga facktjänstgöringsskyldiga värnpliktiga läkare under 60 dagar av för dem återstående facktjänstgöringsskyldighet — i stället för som nu i regel 30 dagar — oavsett den tid de redan fullgjort sådan tjänstgöring. Dessutom vore det nödvändigt att för ändamålet disponera läkare vid marinen och flygvapnet till ett antal av 15—20. Värnpliktskommittén har förordat, att det uppkomna läkarbehovet för höstinskrivningarna 1949, vilket vore föranlett av en engångssituation, i inge tillgodoses pa av arméöverläkaren föreslaget sätt.

Kommittén har framlagt vissa kostnadsberäkningar i anslutning till för­ slaget om framflyttning av tiden för inskrivningen och första tjänstgöringens början och därvid anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 19d.

11

tonde levnadsåret och en successiv övergång till inkallelse till första tjänst­ göring under tjugonde levnadsåret — har vänt sig mot kommitténs förslag beträffande höstinskrivningar och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt nämndens uppfattning hade den sedan en lång tid tillbaka till- lämpade vårinskrivningen visat sig vara ett mycket gott system Då inskriv­ ningsverksamheten berörde ett flertal myndigheter, såsom folkbokfonngs- organ av skilda slag, länsstyrelser m. m., erfordrades mycket starka skäl for att i rådande läge vidtaga en så genomgripande reform som en om­ läggning till höstinskrivning innebure. Vårinskrivning borde bibehailas av bl. a. följande skäl. Det löpande registreringsarbetet vid inskrivmngsexpedi- tioner och övriga personalregistreringsorgan, som samarbetade med dessa, vore under hösten av större omfattning än normalt. En överflyttning av m- skrivningsförrättningarna från våren till hösten skulle komma att medföra sådan merbelastning av den nuvarande personalorganisationen vid lnskriv- ningsexpeditionerna, att dessa icke skulle förmå att inom föreskriven tid imf" göra samtliga till nämnda tidsperiod förlagda arbetsuppgifter. Personailor- stärkning kunde icke förordas. Vid tillämpning av höstinsknvnmg skulle vidare visst omfattande förberedelsearbete vid inskrivningsexpeditionema komma att förläggas till högsommaren, vilket vore olägligt. Om inskrivningen vore förlagd till kalenderårets första, hälft, skulle i ett beredskapslage en inskriven åldersklass så snart det över huvud vore möjligt stå till förfogande för utbildning.

Nämnden har emellertid vitsordat, att under övergångsåret 1949 höstin­ skrivning för en åldersklass vore ofrånkomlig. Därvid erfordrades extra bi- trädespersonal vid de olika inskrivningsområdena uppgående till sammanlagt 24 biträden.

Statistiska centralbyrån, som i princip intet haft att erinra mot att värn­ pliktig inskrives under nittonde levnadsåret, har granskat kommitténs förslag huvudsakligen ur folkbokföringssynpunkt. Vid sitt bedömande av förslaget har ämbetsverket tagit hänsyn till att arbete med upprättande av m- skrivningskort i enlighet med vissa principuttalanden vid 1945 års riks­ dag i frågan rörande omorganisation av folkbokföringen (proposition nr 282; riksdagens skrivelse nr 446) kunde komma att överflyttas från pastors­ ämbetena till länsbyråerna för folkbokföringen. Vid en dylik anordning vore höstinskrivning att föredraga framför vårinskrivning. Detsamma gällde emel­ lertid även om prästerna skulle upprätta inskrivningskorten utan länsbyråernas hjälp. Ur folkbokföringssynpunkt tillstyrktes därför förslaget, att inskriv­ ning skulle ske på hösten. I samband med att inskrivningsförordningen änd­ rades borde åtskilliga bestämmelser däri underkastas cn översyn för att i sak­ ligt och terminologiskt avseende bringas i överensstämmelse med gällande författningar rörande folkbokföringen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har framhållit, att vid införande av tidi­ gare inryckning vissa olägenheter kunde uppstå åtminstone för annan yrkes­ utbildning än skolmässig sådan på högre stadier genom att påbörjad yrkes­ utbildning icke hunne avslutas före värnpliktstjänstgöringens påbörjande.

Styrelsen kunde därför tillstyrka förslaget endast under förutsättning att an­ stånd med värnpliktens fullgörande som regel kunde påräknas för att full­ borda yrkesutbildning.

Kungl. Mai ds proposition nr 194.

Inskrivningsrådet har ansett hinder ej möta mot att rådet användes som besvärsinstans i fråga om uttagning till tjänstgöring det ena eller andra året.

III. Skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen.

För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden har — såsom inledningsvis nämnts — i den provisoriskt avkortade utbildnings­ tiden för värnpliktiga i allmänhet vid armén inlagts ett uppehåll om 14 dagar. Under tiden för uppehållet, som icke inräknas i utbildningstiden, åtnjuta de värnpliktiga ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under övningsuppehåll som inräknas i tjänstgöringstiden. Frågan om skördeuppe­ håll under värnpliktsutbildningen har emellertid ansetts böra bli föremål för fortsatta överväganden. I direktiven till värnpliktskommittén anförde jag härom bl. a. följande.

Vid de redan verkställda utredningarna har förslag väckts om att med tanke på jordbrukets behov anordna ett två månaders uppehåll under sommaren. Förslaget föreligger i två varianter. Å ena sidan har försvarskommittén fram­ lagt förslag om uppdelning av värnpliktskontingenten på två grupper, varvid jordbrukare skulle sammanföras till en grupp, vars inrycknings tid skulle be­ stämmas på sådant sätt, att ett två månaders sommaruppehåll kunde inläggas vid för jordbruket lämplig tidpunkt. Å andra sidan har chefen för armén före­ slagit två månaders sommaruppehåll för huvuddelen av de värnpliktiga. Båda dessa förslag äro, såsom framgår av propositionen 1948: 207, enligt min mening förenade med olägenheter, i ena fallet ur organisatorisk, i andra fallet ur social synpunkt. Det synes mig kunna starkt ifrågasättas, om vinsten med ett så långt uppehåll motsvarar de därmed förenade olägenheterna. Hit­ hörande spörsmål böra emellertid uppmärksammas.

1948 års värnpliktskommitté.

För att få värdet och verkningarna av 1948 års skördeuppehåll närmare belysta ur olika synpunkter har kommittén låtit inhämta yttranden från ar­ betsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna samt vederbörande militära myndigheter rörande erfarenheterna av det tillämpade systemet. Härvid har framkommit i huvudsak följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna ha uttalat, att uppe­ hållet, där det förlagts till lämplig tid för skördearbete, visat sig vara av synnerligt värde för jordbruket men däremot på grund av sin korthet knap­ past av någon betydelse för andra näringsgrenar. Värnpliktiga från andra näringsgrenar än jordbruket syntes icke i någon nämnvärd omfattning ha åtagit sig jordbruksarbete under övningsuppehållet. Tiden för uppehållet hade i allmänhet visat sig vara för kort såväl reellt sett som med hänsyn till in­ träffade ogynnsamma förändringar i väderleksförhållandena. Därest det icke ansåges möjligt att under sommaren anordna ett längre skördeuppehåll om minst två månader, syntes uppehållet i vart fall böra bestämmas till minst tre veckor. Tidpunkten för skördeuppehållet hade ofta nog varit väl hårt fast­ låst; smidigare anpassning efter ändrade väderleksförhållanden borde kunna

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 194.

13

åstadkommas. Militär myndighet borde åläggas att, därest det ur utbildnings- synpunkt vore möjligt, tillmötesgå framställning från länsarbetsnämnd om erforderlig jämkning av den preliminärt fastställda tiden för uppehållet.

En uppdelning av skördeuppehållet i omgångar med en vecka för höskör­ den och en vecka för stråsädesskörden syntes mindre lämplig såväl ur jord- brukssynpunkt som ur militär synpunkt. Det skulle vara av stort värde för jordbruksnäringen, om skördeuppehållet kunde anpassas med hänsyn till väx­ lande tidpunkter för skördens mognad inom olika delar av riket.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att vid bestämmandet av tidpunkten för övningsuppehåll ur jordbrukssynpunkt hänsyn endast borde tagas till hö- och stråsädesskörden, däremot ej till andra arbeten såsom skötseln och skörden av sockerbetor eller potatisskörden, då behovet av arbetskraft för dylika arbeten i regel kunde och borde tillgodoses på annat sätt än genom anordnande av övningsuppehåll för värnpliktiga.

De militära myndigheterna (militärbefälhavare samt regements- och mot­ svarande chefer) ha i allmänhet funnit 14 dagar vara en lämpligt avpassad längd för övningsuppehållet. I en del fall har särskilt understrukits, att en utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbildnings- resultatet, då inlärda kunskaper i stor utsträckning fölle i glömska vid längre uppehåll än 14 dagar och åtskillig tid efter uppehållet åtginge till repetition, vilket minskade tiden för övrig utbildning i alltför hög grad. Militärmyndigheterna ha vidare anfört, att länsarbetsnämndernas önskemål angående tidpunkten för uppehållet icke alltid kunnat beaktas och att detta främst varit fallet vid de förband, vilkas värnpliktskontingenter rekryterats från olika län. Sammanjämkning hade emellertid ägt rum i möjligaste ut­ sträckning. I vissa fall hade olägenheter ur utbildningssynpunkt uppstått genom att uppehållet förlagts till alltför tidig tidpunkt i förhållande till in- ryckningsdagen, och en förskjutning till en senare tidpunkt syntes nödvändig för att icke utbildningsresultatet skulle lida skada. En uppdelning av uppe­ hållet med en vecka för vardera hö- och stråsädesskörden hade tillämpats vid 114 och därvid visat sig vara olämplig ur utbildningssynpunkt.

Värnpliktskommittén har även förebragt vissa statistiska uppgifter för att belysa betydelsen för jordbruket av ett skördeuppehåll under första tjänstgöringen.

Ett skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare under första tjänstgöring har beräknats öka jordbrukets fasta manliga arbetskraft med 1,5 %. Med hänsyn till att de värnpliktiga jordbrukare, som fullgöra första tjänstgöring, måste anses utgöra en särskilt värdefull arbetskraft, måste emellertid deras betydelse för jordbrukets arbetskraftsbehov skattas högre än vad procent- siffran ^l,r> utvisade.

Vid en närmare utredning om behovet av arbetskraft vid jordbruket under olika delar av året har kommittén funnit att viss brist på fast arbetskraft förelåge under hela året, men att denna i flertalet län vore störst under april- maj och därnäst under augusti—september samt att behovet av tillfällig arbetskraft i allmänhet vore störst under augusti—oktober. Genomsnittligt för hela landet förelåge det större totala behovet av arbetskraft under tiden 15 juli—15 september med vissa variationer för olika landsdelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Kommittén har funnit att en gård av genomsnittsstorlek vid inkallelse av en man förlorade en väsentlig del av sin manliga arbetskraft. Vid bedöman­ det av detta förhållande måste dock observeras, att inkallelse till första tjänst­ göring drabbade ett mycket litet antal brukningsdelar i landet. Antalet jord­ brukare, som fullgjorde första tjänstgöring, ujjpginge nämligen f. n. endast till 7 684, medan antalet brukningsdelar utgjorde 414 441.

Med hänsyn till att de mindre jordbruken huvudsakligen brukades endast av ägaren, och att denne i regel befunne sig i en högre ålder än 20—21 år, syntes man få räkna med att brukningsdelar om 10 hektar och mindre i all­ mänhet icke berördes av inkallelser till första tjänstgöring. Det vore san­ nolikt i första hand brukningsdelar om 10 hektar och större, som vore aktuella i detta avseende. Deras antal uppginge till 93 607. Antalet jordbrukare som fullgjorde första tjänstgöring borde sålunda i första hand ses i relation till denna siffra.

Enligt vissa utarbetade prognoser syntes man få räkna med eu fortgående avflyttning från jordbruket med åtföljande minskning av antalet värnpliktiga jordbrukare, vilka fullgjorde första tjänstgöring.

För närmare studium av det av kommittén förebragta siffermaterialet torde få hänvisas till kommitténs redogörelse med tillhörande bilagor.

Härefter har kommittén ingående behandlat frågan om ett skörde- uppehåll för värnpliktiga jordbrukare av högst två månader. Härvid har anförts i huvudsak följande.

Med hänsyn till att största behovet av arbetskraft vid jordbruket förelåge 15 juli—15 september hade från jordbrukshåll framställts önskemålet, att första tjänstgöringen för värnpliktiga jordbrukare så inpassades under ut­ bildningsåret, att uppehåll i tjänstgöringen för dessa värnpliktiga kunde äga rum helst under hela nyssnämnda tid, d. v. s. under två månader, men i varje fall under omkring en och en halv månad. Skulle detta vara möjligt, måste värnpliktiga jordbrukare inrycka till första tjänstgöring så mycket tidigare än övriga värnpliktiga, att utrymme skapades för detta skördeuppc- håll 15 juli—15 september. Inryckningen måste därför äga rum i mitten av- april, trots att en sådan tidpunkt för inryckning komme att inverka högst ofördelaktigt på arbetskraftstillgången under säsongtoppen april—maj.

Ur utbildningssynpunkt borde enligt kommitténs mening följande be­ aktas vid övervägandena angående lämpligheten av ett dylikt system.

Varje uppehåll av större längd än som oundgängligen erfordrades för vila och rekreation vore ur utbildningssynpunkt olägligt. Enligt vad erfaren­ heterna utvisade hade efter dylikt längre uppehåll under de första sex måna­ derna av första tjänstgöringen i allmänhet en tid motsvarande 15—30 % av uppehållet måst anslås för repetition av det tidigare genomgångna. Den verk­ liga tidsförlusten bleve sålunda avsevärt mycket större än uppehållet i sig självt och måste förutses bli proportionsvis större, ju tidigare detta inträffade och ju längre det vore. Såsom kompensation för den tid, som erfarenhets­ mässigt åtginge för repetition efter ett skördeuppehåll, borde göras ett tids- tillägg till första tjänstgöringen för berörda värnpliktiga, enligt kommitténs beräkningar omfattande ungefär 13 dagar. Den praktiska formen för ett

Kungl. May.ts proposition nr 194.

nen. Nära en tredjedel av de värnpliktiga jordbrukarna måste nämligen an­ tingen uttagas till annan utbildningslinje än den, för vilken de vore lämpade, sammanföras till centraliserad utbildning eller fullgöra första tjänstgöring tillsammans med icke jordbrukare. För befälets del komme en tillämpning av alternativet att medföra ökat antal kommenderingar utom ordinarie tjänst­ göringsort med därav följande olägenheter.

En minskning av antalet värnpliktiga jordbrukare, vilka fullgjorde första tjänstgöringen, varmed man på grund av förutsedd avflyttning från jordbru­ ket finge räkna under åren 1950—1960, skulle vid genomförande av alternativ 3 bl. a. få den konsekvensen, att färre utbildningsförband av lämplig storlek kunde organiseras vid ordinarie truppförband samt att större antal värnplik­ tiga jordbrukare måste uttagas för utbildning på annan utbildningslinje än den, för vilken de vore lämpade, sammanföras till centraliserad utbildning eller fullgöra första tjänstgöring tillsammans med icke jordbrukare. Nack­ delarna med alternativet komme såvitt kunde bedömas att för varje år för­ storas.

Vissa av kommittén enligt det föregående anförda omständigheter syntes ge vid handen, att en utsträckning av den nuvarande tiden för skördeuppehåll vore av jämförelsevis begränsad betydelse för jordbruket. Det måste under dylika förhållanden starkt ifrågasättas, om fördelarna av en sådan förlängning kunde a-nses stå i rimlig proportion till de olägenheter ur utbildningssynpunkt, som enligt vad den föreliggande utredningen utvisade vore förenade jämväl med tillämpningen av det såsom gynnsammast betecknade alternativ 3.

Värnpliktskommittén har för sin del ansett nackdelarna vara så pass över­ vägande att kommittén icke kunnat förorda, att en anordning med två må­ naders skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare införes. Med hänsyn till att varje uppehåll i utbildningen av längre varaktighet än 14 dagar medför besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt har kommittén föreslagit, att nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för huvuddelen av de värnpliktiga bibehålies. Kommittén har härvid ansett följande åtgärder böra vidtagas för att möjliggöra en smidigare anpassning av sistnämnda system till de inom varje län aktuella skördeförhållandena. Tidpunkten för övnings- uppehållet borde fastställas preliminärt av militär myndighet på förslag av vederbörande länsarbetsnämnd före inryckningen till första tjänstgöring. Därest sedermera oförutsedda faktorer skulle medföra så ändrade skördeför- liållanden, att en jämkning av de preliminärt fastställda tiderna kunde bli erforderlig för att uppehållet verkligen skulle komma att infalla under tiden för skörden, borde länsarbetsnämnd, så snart skördetiden i länet mera exakt kunde beräknas, till vederbörande militära myndigheter göra framställning om sådan jämkning. Militär myndighet borde åläggas att i möjligaste mån tillmötesgå sådan framställning. Härvid borde dock övningsuppehåll vid olika tider för samma regemente (kår) icke ifrågasättas. Slutligen borde samarbete äga rum mellan länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppe- hållet åtaga sig jordbruksarbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

17

Kommittéledamoten Johansson, som i likhet med kommittémajoriteten fun­ nit att ur militära och andra synpunkter det hittills tillämpade systemet med ett gemensamt skördeuppehåll för alla värnpliktiga är den mest framkomliga vägen, har ansett ett uppehåll om 14 dagar vara alldeles för kort för att ur jordbrukets synpunkt vara tillfredsställande. Johansson har därför föresla­ git ett uppehåll av minst tre men helst fyra veckor. Påståendet att ett öv- ningsuppehåll av mer än 14 dagar skulle ha menlig inverkan på utbildnings­ arbetets resultat på grund av att de värnpliktiga glömde en del av vad de lärt syntes överdrivet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har — med reservation för vissa av cheferna för armén och marinen föreslagna praktiska jämkningar — intet haft att erinra mot de föreslagna bestämmelserna för skördeuppehåll.

Chefen för armén har helt anslutit sig till kommitténs uppfattning rörande olägenheterna av ett skördeuppehåll av två månader endast för jordbrukare.

Enligt vunna erfarenheter vore ett uppehåll av 14 dagar det längsta som med hänsyn till kravet på utbildningstidens effektiva utnyttjande kunde godtagas utan en ökning av den sammanlagda tiden för första tjänstgöringen. Skörde- uppehållet borde ske i en följd utom såvitt anginge de hästanspända förban­ den, där det med hänsyn till hästvården vore nödvändigt medgiva, att uppe­ hållet uppdelades i två omgångar.

Chefen för marinen, som framhållit att frågan om skördeuppehåll icke vore aktuell för flottan, har ansett att för kustartilleriets del ett 14 dagars övnings- uppehåll borde bibehållas såsom för övriga försvarsgrenar och vapenslag.

Detta övningsuppehåll kunde emellertid icke utan olägenhet för utbildningen förläggas till senare tidpunkt än i anslutning till midsommarhelgen och kunde därför endast i undantagsfall motsvara jordbrukets intressen, övningsuppe- hållet vid kustartilleriet borde sålunda förläggas till ur utbildningssynpunkt lämplig tid, vilket syntes kunna ske med hänsyn till att kustartilleriet enligt uttalande i propositionen 1948: 207 som regel icke borde tilldelas värnpliktiga jordbrukare.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som hänvisat till vad styrelsen tidigare anfört i frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen (se prop. 1948: 207 s. 59), har framhållit, att därvid framförda synpunkter alltjämt syntes böia beaktas. Därest ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktig jordbruks- personal, vilket för jordbruket vore både önskvärt och ändamålsenligt, icke kunde ordnas på ett ur såväl militär synpunkt som jordbrukssynpunkt god­ tagbart sätt, syntes ett för alla värnpliktiga gemensamt kortare skördeuppe­ håll under den första tjänstgöringen i allt fall erforderligt. Styrelsen kunde emellertid icke tillstyrka ett så kort skördeuppehåll som 14 dagar utan finge av tidigare anförda skäl föreslå ett uppehåll av minst tre veckor. Det före- fölle styrelsen som om ett övningsuppehåll av tre veckor icke skulle behöva

‘2—^{gso 4}ip B ihan g till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 194.

medföra så mycket mer besvärande komplikationer nr utbildningssynpunkt än ett uppehåll av 14 dagar. Det syntes styrelsen särskilt angeläget, att sådana föreskrifter utfärdades till vederbörande militära myndigheter att erforderlig jämkning av de preliminärt fastställda tidpunkterna för övningsuppehållet verkligen kunde åvägabringas. Om länsarbetsnämnder skulle föreslå olika tider för övningsuppehållet vid regemente (kår), som erhölle sina värnplik­ tiga från två eller flera län, och en sammanjämkning av nämndernas förslag icke kunde åstadkommas eller nämndernas önskemål icke kunde tillgodoses genom att uppdela värnpliktiga i olika omgångar vid beviljandet av övnings­ uppehållet, syntes det styrelsen vara av stort värde om vederbörlig militär myndighet, innan tiden för övningsuppehållet fastställdes, sökte samråd med styrelsen. Samarbete borde äga rum mellan länsarbetsnämnderna och trupp- förbanden i syfte att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppehållet frivilligt åtaga sig jordbruksarbete. Föreskrifter härom borde utfärdas till såväl truppförbanden som länsarbetsnämnderna. Därest ett större antal jordbrukare tilldelades marinen och flygvapnet, borde ifrågavarande övningsuppehåll även införas vid dessa försvarsgrenar.

Svenska arbetsgivareföreningen har funnit de av kommittén framförda argu­ menten mot en förlängning av skördeuppehållet för jordbruket till två må­ nader så vägande, att föreningen ej ansett sig kunna tillstyrka en mera avse­ värd förlängning av skördeuppehållet. Uppehållet borde ej göras längre än som ur jordbrukets synpunkt, vore oundgängligen nödvändigt. För sådana för­ band, till vilka ett större antal jordbrukare vore inkallade, borde emellertid eftersträvas ett längre skördeuppehåll än 14 dagar.

Landsorganisationen i Sverige har ansett, att kommittén förebragt över­ tygande, tidigare ej klargjorda skäl mot en anordning med två månaders uppe­ håll för värnpliktiga jordbrukare. Landsorganisationen kunde biträda kom­ mitténs förslag rörande bibehållande av ett skördeuppehåll av 14 dagar. Längre uppehåll syntes ej försvarligt med hänsyn till övriga värnpliktigas och pro­ duktionens intressen.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har ansett, att värnpliktskom- mittén anfört bärande skäl för bibehållande av nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för de värnpliktigas huvuddel. Organisationen har dock understrukit, att största möjliga hänsyn borde tagas till jordbrukets arbetskraftsbehov under skördetiden. Då ur denna synpunkt ett övningsuppe­ håll av 14 dagar vore väl kort, borde åtminstone någon ökning av uppe­ hållet ske.

Riksförbundet Landsbygdens Folk (R. L. F.) har förklarat sig i princip anse ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktiga jordbrukare önsk­ värt. Sedan förbundet emellertid konstaterat, att av den verkställda utred­ ningen framginge, att några utsikter att realisera nyssnämnda önskemål knap­ past förefunnes, har förbundet tagit ställning till frågan om ett skördeuppe­ håll av 14 dagar. Härvid har förbundet icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna bestämmelserna för övningsuppehållet. Däremot har för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Kungl. Maj ds proposition nr 194. 19

bundet i fråga om skördeuppehållets längd föreslagit, att uppehållet måtte få omfatta fyra veckor.

Sveriges lantbruks förbund har funnit det vara en brist i värnpliktskom- mitténs utredning rörande möjligheterna av ett två månaders skördeuppehåll att utredningen bundits vid den för tillfället tillämpade inryckningstiden till värnpliktsutbildningen. Det hade enligt förbundets mening varit önskvärt att pröva förutsättningarna för en uppdelning av värnpliktskontingenten i två omgångar med inryckning dels på hösten, dels på våren. Om en sådan om­ läggning vore organisatoriskt genomförbar, skulle frågan om skördeuppehåll definitivt kunna lösas samtidigt som man skulle slippa den lucka i försvars- beredskapen, som den nuvarande ordningen medförde.

Om ett två månaders skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare vore svårt att förena med effektiv militärutbildning, syntes det föreslagna gemen­ samma sommaruppehållet för alla värnpliktiga vara den för ögonblicket lämp­ ligaste lösningen. Den föreslagna tiden vore emellertid för kort för att uppe­ hållet skulle kunna tjäna avsett syftemål. Redan vid ett genomgående gynn­ samt skördeväder vore ett 14 dagars skördeuppehåll otillräckligt. Uppehållet borde därför fastställas till fyra veckor. För att ge önskad effekt borde detta uppehåll i sin helhet förläggas till skördetiden. Tidpunkten för uppehållets början borde fastställas lokalt i direkt samråd mellan länsarbetsnämnderna och vederbörande militärmyndigheter på sätt utredningen föreslagit.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har anslutit sig till de av Sveriges lantbruksförbund framförda synpunkterna och förslagen i ämnet.

IV. Förlängd värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin

första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat.

1948 års värnpHktskommitté.

I sitt utredningsarbete har värnpliktskommittén med anledning av ett från chefen för marinen framfört förslag till behandling upptagit frågan om en förlängning av värnpliktstjänstgöringen med 90 dagar för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radio­ telegrafister och därvid avlägga godkända prov för erhållande av civilt radio- telegrafistcertifikat. Kommittén har inledningsvis meddelat följande upp­ gifter rörande hittills tillämpade utbildningsbestämmelser.

Efter beredskapens upphörande 1945 uppstodo betydande vakanser i manskapsbeställningarna vid flottan, vilket medförde allvarliga svårigheter att under fredsövningarna bemanna flottans fartyg och radiostationer i land med kompetent radiopersonal. De otillfredsställande rekryteringsförhållandena medförde även att tillgången på radioutbildad personal vid mobilisering ned­ gick. För att motverka denna brist i beredskapen och göra det möjligt att i fred bemanna rustade fartyg med radiotelegrafister utfärdade chefen för marinen år 1946 bestämmelser, att värnpliktiga på försök skulle erhålla sådan radiotelegrafistutbildning att de fyllde fordringarna för civilt radiotelegrafist- certifikat. Dylik målsättning ansågs möjlig med den i 1941 års värnplikts­ lag föreskrivna utbildningstiden 450 dagar i en följd för bl. a. värnpliktiga

av här ifrågavarande kategori. Utbildningen var fördelad på värnpliktsskola i land 3 månader, certifikatkurs ti månader samt praktik ombord b månader.

Efter godkänd certifikatkurs förordnades den värnpliktige till värnplik- tig korpral, och efter ådagalagd lämplighet ombord i praktisk tjänst under 3 månader kunde han förordnas till värnpliktig furir. Utbildningen var så lagd, att de värnpliktiga radiotelegrafisterna voro färdigutbildade den 1 oktober, då den fåtaliga stampersonalen i relativt stor utsträckning kom­ menderades i land för genomgående av underbefäls- och underofficersutbild­ ning. Härigenom kunde fartygen erhålla bemanning under vinterhalvåret med värnpliktiga telegrafister, vilka samtidigt fingo erforderlig praktisk erfaren­ het av den militära materielen under tjänst vid radiostationer ombord.

Den ifrågavarande utbildningen tillämpades under åren 1946 och 1947 med goda resultat och stort intresse från de värnpliktigas sida.

I och med att värnpliktstjänstgöringen genom 1948 års riksdagsbeslut av­ kortats till 360 dagar har utbildningen av radiotelegrafister måst omläggas. Enär utbildningstiden för erhållande av radiotelegrafistcertifikat icke kun nät beskäras, har den nödtvungna minskningen måst gå ut över den grund­ läggande utbildningen vid värnpliktsskolan i land samt den praktiska tjänst­ göringen. Med hänsyn till den starkt avkortade praktiktiden har det befun nits nödvändigt att koncentrera utbildningen i radiomaterieltjänst under en månads kurs vid signalskola. För att erhålla ett nödvändigt tillskott av värn­ pliktiga radiotelegrafister under de för fredsövningarna mest aktuella perio­ derna har denna värnpliktskategori inkallats i två omgångar med 3 måna­ ders mellanrum. Utbildningen har fördelats på värnpliktsskola i land 2 må­ nader, certifikatkurs 6 månader, signalskola 1 månad samt praktik 3 månader.

Efter godkänd certifikatkurs erhålla de värnpliktiga förordnande såsom värnpliktiga korpraler och efter fullgjord tjänstgöring om 360 dagar kunna därtill lämpliga förordnas till värnpliktiga furirer.

Kommittén har framhållit, att praktisk tjänstgöring om 3 månader för de omgångar, där anordningen tillämpats, visat sig vara alltför kort för att tjänsten vid radiostationerna skulle kunna löpa tillfredsställande, något som i sin tur menligt inverkat på den taktiska och strategiska utbildningen inom flottan under fredstid. Genom en så kortvarig praktisk tjänst kunde ej heller kunskaperna förväntas bli så befäs tade, att personalen i händelse av mobili­ sering bleve användbar, om icke en relativt omfattande repetitionsutbildning anordnades. Eu förlängning av utbildningstiden för radiotelegrafister fram- stode i anledning härav som motiverad. Beträffande vissa synpunkter, som därvidlag borde tagas i beaktande, har kommittén framhållit följande.

Att under värnpliktstiden få avlägga en examen, vilken direkt kan leda till välavlönade platser i det civila, måste onekligen verka stimulerande på intresset att underkasta sig en förlängd tjänstgöring för erhållande av denna examen. Enligt inhämtade uppgifter ha också de till radiotelegrafister under åren 1946 och 1947 utbildade värnpliktiga vid flottan i stor utsträckning sökt och erhållit förmånliga civila anställningar som radiotelegrafister. Det bör även framhållas, att den i vårt land rådande bristen på arbetskraft jämväl gjort sig märkbar vid anställning av radiotelegrafister vid handelsflottan. Då radiosignaltjänsten ombord på handelsfartygen ej enbart är av kommersiell natur utan även nödvändig ur sjösäkerhetssynpunkt, måste det i viss män an­ ses vara i hela landets intresse, att handelsflottan kan tillföras goda tele­ grafister från den kontingent värnpliktiga, som utbildas vid flottan i detta yrke. Som regel torde ca 50 certifikatutbildade värnpliktiga om året tillföras den civila marknaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

21

För den värnpliktiga personalen innebär det en stor ekonomisk lättnad att erhålla den angivna utbildningen under värnpliktstjänstgöringen. Att genomgå motsvarande utbildning vid telegrafverkets radiotelegrafistkurser vilka om­ fatta ca 8 månaders utbildningstid, betingar en kursavgift av -•»<> kronoi. Emedan dessa kurser äro förlagda till Stockholm, bil dessutom levnadsom­ kostnaderna under kursen avsevärda för dem, som ej ha sitt hem i huvua-StaUttagning av värnpliktiga till radiotelegrafister sker efter vissa lamplig- hetsprov. Endast de som ha eget intresse för radiotjänsten kunna komma i fråo-a Då det blott är de radiotelegrafister, vilka bliva godkanda i certifikat- kursen och erhålla radiocertifikat, som ha att undergå en förlängd värn­ pliktstjänstgöring, och sådant godkännande förutsätter en omfattande per­ sonlig arbetsinsats från de värnpliktiga själva, kommer i själva \eiket den utökade tjänstgöringstiden att vara frivillig.

Den här ifrågasatta utökningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga radiotelegrafister vid flottan synes värnplibtskommittén utgöra en skälig er­ sättning för den gratisutbildning, som erhålles på statens bekostnad bom ett parallellfall må nämnas den förlängda tjänstgöring, som jämlikt 27 §1 mom. G värnpliktslagen ålagts marinen tilldelad värnpliktig, vilken avlagt examen som sjökapten, styrman, övermaskinist eller maskinist av 2. klass vid navigationsskola. Sådan värnpliktig är nämligen skyldig att utöver den i 27 g 1 mom. A angivna tjänstgöringstiden undergå fortsatt utbildning under 120 dagar, fördelad på två repetitionsövningar om vardera 60 dagar

Den tid med vilken den nuvarande tjänstgöringen för värnpliktiga radio­ telegrafister i anslutning till det anförda borde utökas, har kommittén pa "rundval av vunna erfarenheter från tidigare utbildning och det system som tillämpas för utbildning av värnpliktiga i övrigt vid flottan ansett bora sattas till 90 dagar. Härigenom samt genom att förlägga inkallelserna för berörda vämpliktskategori halvårsvis kunde man säkerställa tillgången på färdigut- bildade värnpliktiga radiotelegrafister under hela övningsåret, varjamte in­ struktörer och övningsmateriel kunde rationellt utnyttjas.

Värnpliktskommittén har sålunda föreslagit, att värnpliktig vid flottan, vilken under sin tjänstgöring i en följd utbildas till radiotelegrafist och där­ vid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, skall utöver nuvarande tjänstgöring om 360 dagar — åläggas en fortsatt utbild­ ning under 90 dagar att uttagas i en följd i direkt anslutning till första tjänst­ göringen.

De föreslagna tjänstgöringsbestämmelserna för värnpliktiga radiotelegra­ fister vid flottan ha föreslagits skola tillämpas på värnpliktiga, vilkia påbörjat eller påbörja första tjänstgöringen efter 30 juni 1948. De värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning till radiotelegrafister ur de i juli och oktober 1948 inryckta värnpliktskontingenterna ha enligt uppgift — med ett enda undan­ tag — godtagit villkoret om en förlängning av tjänstgöringstiden i enlighet med förslaget.

Kostnaderna för den förlängda tjänstgöringen skulle vid uttagning av 50 radiotelegrafister per år med viss fördelning jiå sjö- och landtjänst enligt kommitténs beräkningar uppgå till avrundat 34 000 kronor. Någon uppräk­ ning av vederbörliga anslag vid bifall till kommitténs förslag har icke an­ setts erforderlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

23

Vid frågans behandling vid 1948 års riksdag (prop. nr 207; rd. skr. nr 376) funno sig statsmakterna —• i avbidan på ytterligare utredning av frågan om utbildningen av befäl och specialister — icke kunna biträda förslaget om för­ längd tjänstgöring för värnpliktiga som uttagas till gruppchefsutbildning.

1948 års värnp/iktskommitté.

Kommittén har funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefs­ utbildningen icke kunna framläggas nu utan först i samband med avgivande av för-slag beträffande andra centrala problem rörande värnpliktsutbildningen, vilka det åligger kommittén att utreda. Kommittén har emellertid framlagt förslag till provisorisk lösning av frågan såvitt den rör armén. Yad kust­ artilleriet angår har kommittén av bl. a. vissa utbildningstekniska skäl ansett sig icke böra yrka på någon provisorisk åtgärd.

Kommittén har funnit sina undersökningar ge vid handen, att den nuvarande tiden för första tjänstgöring — 9 månader — vore otillräcklig för erhållande av något så när godtagbara gruppchefer. På grund därav och då det med hänsyn till krigsorganisationens krav icke syntes försvarbart att för ytter­ ligare åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av åldersklass 1948) nöja sig med ofullständigt utbildade gruppchefer, har kommittén i avvaktan på frågans slutliga lösning föreslagit, att första tjänstgöringen för armén till­ delade värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949), vilka under utbildningsåret 1949—50 uttagas för utbildning till gruppchefer, skall provisoriskt förlängas med 60 dagar. En sådan förlängning har ansetts icke komma att påverka tjänstgöringstiden för sådana värnpliktiga som uttagas för utbildning till värnpliktig underofficer; denna tjänstgöringstid har avsetts skola bibehållas oförändrad. Den förlängda tjänstgöringen har förutsatts skola fullgöras omedelbart efter första tjänstgöringens avslutande. I syfte att effektivisera utbildningen för gruppchefseleverna har kommittén föreslagit, att dessa skola i görligaste mån befrias från handräckningsgöromål, vilka i stället skulle fullgöras av civil arbetskraft. Det föreslagna provisoriet har icke avsetts innebära ett uttryck för något definitivt ställningstagande från kommit­ téns sida till föreliggande spörsmål.

Kommittén, som framhållit att lämpliga befälsämnen genom »maskning» kunde befaras komma att undandraga sig den förlängda utbildningen, om icke uttagningen till denna skedde på ett förhållandevis tidigt stadium, har för­ ordat, att slutlig uttagning till gruppchefsutbildning 1949—50 skulle få baseras på anteckningarna i inskrivningshandlingarna jämte viss tids studium av den värnpliktige under utbildning. För att minska riskerna för »maskning» har den tid, som skulle anslås för dylikt studium, ansetts böra som regel icke överstiga eu månad.

För den extra belastning, som den förlängda tjänstgöringen för gruppchefs- elever skulle innebära, och det avbräck i civil verksamhet, som därigenom vållas den värnpliktige, borde enligt värnpliktskommitténs mening särskild ekonomisk kompensation lämnas i form av premie å 250 kronor, varjämte pen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

27

ringens provisoriska karaktär samt vikten av att frågorna om kuppbered­ skapens ordnande och möjligbeten att i fredstid inkalla ordinarie krigsförband snarast lösas.

Chefen för marinen har framhållit, att de förband som kunna organiseras vid kustartilleriet med de två åldersklasser, vilka nu kunna komma att stå till förfogande för beredskapsövning, bli förhållandevis fåtaliga och svaga.

Det borde därför undersökas om icke gällande bestämmelser för kustartil­ leriets del borde ändras därhän att ytterligare en åldersklass värnpliktiga vid behov skulle kunna inkallas till beredskapsövning.

Chefen för flygvapnet har erinrat, att för flygvapnets del någon lucka i beredskapssystemet ej föreligger tack vare att försvarsgrenens värnpliktiga för närvarande fullgöra en sammanhängande tjänstgöring om sammanlagt 12 månader. Då emellertid det föreslagna systemet icke medför några nackdelar för flygvapnet utan fastmer förbättrar dess möjligheter att genom beredskaps­ övning öka beredskapen, bär chefen för flygvapnet förklarat sig icke ha något att erinra mot att kommitténs iförslag genomföres.

Icke heller arbetsmarknadsstyrelsen och tjänstemännens centralorganisation (TCO) ha haft någon erinran mot förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

VII. Departementschefen.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna om de värnpliktigas utbildning beslötos vid 1948 års riksdag vissa provisoriska bestämmelser rörande utbildningstidens längd, i huvudsak innebärande att den sammanlagda utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga skulle utgöra 12 månader i stället för i 1941 års vämpliktslag föreskrivna 15 månader och för utbild­ ningsåret 1947—48 provisoriskt fastställda 14 månader. Utredning rörande en definitiv reglering av dessa frågor pågår inom 1948 års värnpliktskommitté.

Det hade givetvis varit önskvärt, att värnpliktskommitténs slutliga förslag i värnpliktsfrågorna kunnat avvaktas, innan ytterligare ändringar vidtagas i de nu gällande bestämmelserna på detta område. Jag delar emellertid kom­ mitténs uppfattning, att vissa frågor äro av den natur, att de böra underställas årets riksdag.

Jag har för avsikt att i det följande föreslå vissa förändringar i nu gällande bestämmelser om värnpliktsförhållanden. De ändringar i utbildningstiden för vissa värnpliktiga som genomförts enligt beslut av 1947 och 1948 års riksdagar ha icke givits formen av ändringar i 1941 års värnpliktslag. Erforderliga be stämmelser ha i stället intagits i förordningar av provisorisk karaktär vid sidan av värnpliktslagen. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till värnpliktsfrågorna har jag funnit lämpligt att föreslå samma form för regle­ ring av de förhållanden, om vilka jag nu framlägger förslag.

Vad då först angår förslaget om inskrivning av de värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnplikt sutbildningens påbörjande nä st föl­

Kungl. Maj:ts proposition nr 11)1.

jande kalenderår vill jag erinra om att redan försvarskommitténs förslag av samma innebörd vann allmän anslutning vid remissbehandlingen. Den ytterligare utredning, som ansågs erforderlig innan förslaget kunde slut­ ligt prövas, har nu förebragts av värnpliktskommittén.

De värnpliktiga påbörja enligt nu gällande organisation som regel sin värnpliktstjänstgöring under det år de fylla 21 år. I olika sammanhang har framhållits, att en tidigare värnpliktstjänstgöring skulle erbjuda fördelar. För produktionslivet torde det sålunda vara till nytta, att de produktiva åld­ rarna få fullgöra värnpliktstjänstgöringen på ett tidigt stadium. De värnplik­ tiga själva torde som regel finna det fördelaktigt att så tidigt som möjligt få fullgöra sin värnplikt för att därefter definitivt inträda i produktionen. Även med hänsyn till familjebildningen lärer en tidigare värnpliktsutbildning än den nuvarande vara att föredraga. Då en samtidig utbildning av två hela ålders­ klasser torde vara utesluten, måste övergången till den lägre tjänstgörings- åldern ske successivt. Med hänsyn till åldersklassernas sammansättning under de närmaste åren är det lämpligt att eu dylik övergång inledes under nästa kalenderår. Den åldersklass, som inskrivits under år 1949 och vars huvuddel enligt nu gällande organisation skall påbörja sin värnpliktstjänstgöring under år 1950, är nämligen väsentligt mindre än den för utbildning under inneva­ rande år avsedda åldersklassen, och från och med åldersklass 1951 inträder en ytterligare fortlöpande minskning av åldersklasserna. Ett successivt genomförande av det föreslagna systemet från och med år 1950 skulle därför göra det möjligt att hålla utbildningskontingenten ungefär konstant, sam­ tidigt som den ur krigsorganisatorisk synpunkt betänkliga, av avgångar ur värnpliktsåldern föranledda minskningen av det totala antalet utbildade värnpliktiga skulle motverkas. Ett uppskov med förslagets genomförande skulle medföra svårigheter att medhinna övergången till den tidigare värn- pliktsutbildningen före den tid då åldersklasserna, på grund av de höga nati- vitetssiffrorna under slutet av 1930-talet och under 1940-talet, ånyo ökas.

De skäl som sålunda tala för att beslut nu fattas om successiv övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring äro så starka att de måste anses överväga, de betänkligheter, främst av ekonomisk art, som kunna resas mot förslaget. En­ ligt värnpliktskommitténs beräkningar skulle de sammanlagda kostnaderna för förslagets genomförande uppgå till 71,6 miljoner kronor, fördelade på 14 budgetår, eller i genomsnitt 5,1 miljoner kronor per budgetår. Denna beräk­ ning anger emellertid måttet på de merkostnader som utfyllnaden av de sjun­ kande värn pliktskontingenterna medför i förhållande till beräknade utgifter vid oförändrat utbildningssystem. I förhållande till kostnaderna för den för utbildning under år 1949 avsedda åldersklassen — för vilkens utbildning an­ slag anvisats huvudsakligen för budgetåret 1949/50 — torde merkostnaderna komma att stanna vid drygt 2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till att familjebidragskostnaderna torde komma att nedgå efter övergången till tidi­ gare värnpliktstjänstgöring kan kostnadsökningen i förhållande till anslagen för budgetåret 1949/50 beräknas bli ännu mindre. I jämförelse med de för-

31

tades vid 1948 års riksdag (prop. nr 206, liksd. skr. nr 369). Såsom förutsattes i detta beslut bör för dessa värnpliktiga officerare vid flygvapnet stadgas samma tjänstgöringstid som för motsvarande personal vid armén.

De skäl som kommittén anfört i fråga om värnpliktslagens bestämmelser rörande beredskapsövning synas mig vägande, och jag förordar alltså, att de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas enligt kommitténs förslag.

De i det föregående tillstyrkta förslagen beträffande tidigare inskrivnings- förrättningar och värnpliktstjänstgöring samt förlängning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga vid flottan komma att föranleda vissa merkostnader. Så­ vitt avser budgetåret 1949/50 äro emellertid dessa merkostnader så obetydliga, att de böra kunna rymmas inom ramen för redan anvisade anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till

a) förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949,

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser rörande utbildnings­ tiden för vissa värnpliktiga samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående bered­ skapsövning;

2) besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skall ske successivt i den takt Kungl. Maj:t bestämmer.

Med Infall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Kegenten, att till riksdagen skall avlåtas proposi­ tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Ur protokollet:

C. F. von Horn.