2

kunna fullgöras av flygvapnet tilldelade befälsvärnpliktiga, som utbildas

i luftbevakningstjänst. Tidsspärren för fullgörande av beredskapsövning

föreslås skola slopas.

Uttagning för utbildning till värnpliktigt befäl (gruppchefer vid armén

och kustartilleriet, underofficerare vid armén, kustartilleriet och flygvap­

net) föreslås skola äga rum vid inskrivningsförrättningarna. I samband

härmed föreslås, att uttagning till officersutbildning skall ske på frivillig­

hetens grund.

Vid flottan föreslås en ny utbildningslinje för utbildning till värnpliktig

underofficer.

I fråga om vissa värnpliktiga, uttagna i special tjänst, förordas viss ändrad

utbildningsgång.

Vissa ändringar beträffande inskrivningsförfarandet föreslås i fråga om

vid sjömanshus inskrivna.

Vissa ändringar föreslås beträffande premier för genomgången befäls-

utbildning vid marinen.

Härjämte anmälas vissa frågor om inpassningen under året av värn­

pliktstjänstgöringen, om skördeuppehåll, om tillgodoseendet av behovet av

ekonomivärnpliktiga och om avräkningen av arreststraff.

I propositionen förordas vidtagande av de ändringar i värnpliktslagen

som betingas av i det föregående angivna förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

3

Förslag

till

Lag

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 1, 6, 12, 13, 14, 15, 19, 27 samt 29 §§ värn­

pliktslagen den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt ne­

dan angives samt att i lagen skall införas en ny paragraf, benämnd 12 a §,

av den lydelse som framgår av det följande.

(Nuvarande lydelse.)

1

§•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket

han fyller tjugu år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk — — ■— i riket.

(Föreslagen lydelse.)

¹ §•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket

han fyller nitton år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk------------ i riket.

6

§•

De värnpliktiga — — — tilldelas

förband.

Värnpliktig tilldelad armén eller

kustartilleriet, vilken äger förutsätt­

ningar för utbildning till officer eller

underofficer, samt värnpliktig tillde­

lad flygvapnet, vilken äger förut­

sättningar för utbildning till under­

officer, må uttagas för sådan utbild­

ning. Om uttagning av värnpliktiga

för särskild tjänstgöring eller utbild­

ning i andra avseenden förordnar

Konungen.

6

§•

De värnpliktiga —---------— tilldelas

förband.

Värnpliktig tilldelad armén, kust­

artilleriet eller flygvapnet, vilken

äger förutsättningar för utbildning

till officer, underofficer eller under­

befäl, må uttagas för sådan utbild­

ning.

Uttagning för officersutbildning

sker under värnpliktstjänstgöringen.

Uttagning för underofficersutbild­

ning eller för underbefälsutbildning

sker i samband med den värnplik­

tiges inskrivning eller sedermera un­

der värnpliktstjänstgöringen.

1 Senaste lydelse, se beträffande 15 § 1945:129 och beträffande 27 § 1 mom. D. 1943:158. Här­

jämte må beaktas innehållet i förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestäm­

melser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga [ändrad genom förordning den 10 juni

1949 (nr 306)] ävensom förordningen den 10 juni 1949 (nr 307) med provisoriska bestämmelser

angående beredskapsövning.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

(Nuvarande lydelse.)

Vid tilldelning och uttagning skall

tillses, att envar värnpliktig såvitt

möjligt får fullgöra den tjänstgöring

och undergå den utbildning, för vil­

ken han befinnes lämpligast. Där så

kan ske, skall hänsyn tagas till den

värnpliktiges önskemål. Visar värn­

pliktig, som befunnits äga förutsätt­

ningar för utbildning till officer eller

underofficer, att undergående av så­

dan utbildning skulle för honom el­

ler av hans arbete beroende nära an­

höriga medföra särskilt svåra olä­

genheter, bör han ej uttagas för så­

dan utbildning.

12

§.

Det åligger inskrivningsnämnd:

att pröva -------- — i 6 §;

att efter förslag av vederbörande

förbandschef verkställa uttagning av

värnpliktiga för utbildning till offi­

cer eller underofficer; samt

att i------------ eller tjänstgöring.

Uppkommer på------------- av in­

skrivningsnämnd.

De ärenden------------ benämnas in-

skrivningsärenden.

Uttagning av värnpliktig för offi­

cersutbildning samt uttagning under

värnpliktstjänstgöringen av värn­

pliktig för underofficersutbildning

eller för underbefälsutbildning må

ske endast efter frivilligt åtagande

av den värnpliktige.

Om uttagning av värnpliktiga för

särskild tjänstgöring eller utbildning

i andra avseenden förordnar Ko­

nungen.

Vid tilldelning och uttagning skall

tillses, att envar värnpliktig såvitt

möjligt får fullgöra den tjänstgöring

och undergå den utbildning, för vil­

ken han befinnes lämpligast. Där så

kan ske, skall hänsyn tagas till den

värnpliktiges önskemål. Visar värn­

pliktig, som vid inskrivning befun­

nits äga förutsättningar för utbild­

ning till underofficer, att undergå­

ende av sådan utbildning skulle för

honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga medföra särskilt svåra

olägenheter, bör han ej uttagas för

sådan utbildning.

12

§.

Det åligger inskrivningsnämnd:

att pröva — -—- -— i 6 §;

att verkställa den uttagning av

värnpliktiga för underofficersutbild­

ning eller underbefälsutbildning som

enligt 6 § skall ske i samband med

inskrivning; samt

att i------------ eller tjänstgöring.

Uppkommer på--------------av in­

skrivningsnämnd.

De ärenden------------ benämnas in-

skrivningsärenden.

(Föreslagen lydelse.)

I

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

5

(Nuvarande lydelse.)

13 §.

Inskrivningsnämnd sammanträder

------------ länsstyrelsen därstädes.

Inskrivningsnämnd skall därjämte

på kallelse av inskrivningschefen

sammanträda för uttagning av värn­

pliktiga till officers- eller underoffi­

cersutbildning samt för handlägg­

ning av ärenden, som inskrivnings­

chefen jämlikt 19 § hänskjuter till

nämndens prövning.

14 §.

1. Värnpliktig är skyldig att per­

sonligen inställa sig vid inskriv-

ningsförrättning det år han fyller

tjugu år. Den som förvärvar svensk

medborgarrätt först sedan han in­

trätt i värnpliktsåldern är skyldig

inställa sig vid inskrivningsförrätt-

ning det år som infaller näst efter

det han förvärvat nämnda rätt.

Från skyldighet att iakttaga per­

sonlig inställelse vid inskrivnings-

förrättning undantagas:

a) värnpliktig, som är inskriven å

sjömanshus;

b) värnpliktig, som-------------- för­

ordnar Konungen.

2. De värnpliktiga------- ----- eller

kungörelse.

15 §.

Under förutsättningar, som be­

stämmas av Konungen, må yngling

12 a §.

På förbandschef ankommer att un­

der vederbörandes värnpliktstjänst­

göring verkställa uttagning av värn­

pliktiga för officers-, underofficers-

eller underbefälsutbildning.

13 §.

Inskrivningsnämnd sammanträder

-— — — länsstyrelsen därstädes.

Inskrivningsnämnd skall därjämte

på kallelse av inskrivningschefen

sammanträda för uttagning av värn­

pliktiga till underofficers- eller un­

derbefälsutbildning samt för hand­

läggning av ärenden, som inskriv­

ningschefen jämlikt 19 § hänskjuter

till nämndens prövning.

14 §.

1. Värnpliktig är skyldig att per­

sonligen inställa sig vid inskriv-

ningsförrättning det år han fyller

nitton år. Den som förvärvar svenskt

medborgarskap först sedan han in­

trätt i värnpliktsåldern är skyldig

inställa sig vid inskrivningsförrätt-

ning det år som infaller näst efter

det han förvärvat medborgarskapet.

Från skyldighet att iakttaga per­

sonlig inställelse vid inskrivnings-

förrättning undantagas:

a) värnpliktig, som är inskriven å

sjömanshus, i de fall Konungen be­

stämmer;

b) värnpliktig, som------- - — för­

ordnar Konungen.

2. De värnpliktiga — —----- eller

kungörelse.

15 §.

Under förutsättningar, som be­

stämmas av Konungen, må yngling

(Föreslagen lydelse.)

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

på egen begäran inskrivas redan in­

nan det år då han fyller tjugu år,

dock ej före det år då han fyller

aderton år med mindre han varit an­

ställd över stat vid krigsmakten och

godkänts i undervisning och utbild­

ning, som meddelats under anställ­

ningstiden.

Den som —--------omedelbart in­

skrivas.

19 §.

Under tid, då inskrivningsförrätt-

ning ej hålles, må inskrivningsche-

fen, i den omfattning och i enlighet

med de närmare föreskrifter Ko­

nungen meddelar, utöva inskriv-

ningsnämnd tillkommande åliggan­

den; dock att uttagning av värnplik­

tiga till officers- eller underofficers­

utbildning alltid skall verkställas av

inskrivningsnämnd.

Finner inskrivningschefen — -—

— nämndens prövning.

(Nuvarande lydelse.)

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

A. I den mån ej nedan under

punkterna B, C och D annorlunda

föreskrives, skola följande bestäm­

melser gälla i fråga om utbildnings­

tiden för värnpliktiga.

Värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, för

sin utbildning tjänstgöra under sam­

manlagt fyrahundrafemtio dagar,

däri inberäknat tid för i vederbörlig

ordning anbefallda övningsuppehåll.

Där ej Konungen beträffande

värnpliktiga avsedda för handräck-

på egen begäran inskrivas redan in­

nan det år då han fyller nitton år,

dock ej före det år då han fyller

sjutton år med mindre han varit an­

ställd över stat vid krigsmakten och

godkänts i undervisning och utbild­

ning, som meddelats under anställ­

ningstiden.

Den som-------------omedelbart in­

skrivas.

19 §.

Under tid, då inskrivningsförrätt-

ning ej hålles, må inskrivningsche­

fen, i den omfattning och i enlighet

med de närmare föreskrifter Ko­

nungen meddelar, utöva inskriv­

ningsnämnd tillkommande åliggan­

den; dock att sådan uttagning av-

värnpliktiga till underofficers- eller

underbefälsutbildning, som ej sker

under vederbörandes värnplikts­

tjänstgöring, alltid skall verkställas

av inskrivningsnämnd.

Finner inskrivningschefen — —

— nämndens prövning.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

A. I den mån ej nedan under

punkterna B, C, D och E annorlunda

föreskrives, skola följande bestäm­

melser gälla i fråga om utbildnings­

tiden för värnpliktiga.

Värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, för

sin utbildning tjänstgöra under sam­

manlagt trehundrasextio dagar, däri

inberäknat tid för i vederbörlig ord­

ning anbefallda övningsuppehåll.

Där ej Konungen beträffande

värnpliktiga avsedda för handräck-

(Föreslagen lydelse.)

7

Kungl. Maj:ts proposition nr

224

.

ningstjänst annat bestämmer, skall

tjänstgöringen fullgöras i följande

ordning:

a) av armén eller kustartilleriet

tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring om tre­

hundrasextio dagar före utgången av

andra året efter inskrivningsåret,

vilken tjänstgöring fullgöres i en

följd eller i två omgångar,

med två repetitionsövningar om

vardera trettio dagar, den första före

utgången av tredje året och den and­

ra före utgången av åttonde året ef­

ter inskrivningsåret, samt

med en efterutbildningsövning om

trettio dagar före utgången av ader-

tonde året efter inskrivningsåret;

b) av flottan tilldelad värnpliktig:

antingen i en följd med bör­

jan under inskrivningsåret eller näst-

följande år

eller ock

med en första tjänstgöring om fy-

rahundratjugu dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nåstföljande år, samt

med en efterutbildningsövning om

trettio dagar före utgången av ader-

tonde året efter inskrivningsåret;

ävensom

c) av flygvapnet tilldelad värn­

pliktig :

med en första tjänstgöring om tre­

hundrasextio dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nåstföljande är,

med en repetitionsövning om sex­

tio dagar eller två repetitionsövning-

(Nuvarande lydelse.)

ningstjänst annat bestämmer, skall

tjänstgöringen fullgöras i följande

ordning:

a) av armén eller kustartilleriet

tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring om två­

hundrasjuttio dagar med börjaniöre

utgången av andra året efter inskriv­

ningsåret, vilken tjänstgöring full­

göres i en följd eller i två omgångar,

samt

med tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar;

(Föreslagen lydelse.)

b) av flottan tilldelad värnpliktig

i en följd med början före utgången

av andra året efter inskrivningsåret;

ävensom

c) av flygvapnet tilldelad värn­

pliktig :

antingen i en följd med bör­

jan före utgången av andra året ef­

ter inskrivningsåret

eller

med en första tjänstgöring om två­

hundrasjuttio dagar med början före

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

ar om vardera trettio dagar före ut­

gången av åttonde året efter inskriv­

ningsåret samt

med en efterutbildningsövning om

trettio dagar före utgången av ader-

tonde året efter inskrivningsåret.

B. Värnpliktig, som uttagits för

utbildning till officer eller underoffi­

cer vid armén eller kustartilleriet

eller till underofficer vid flygvapnet,

är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig att, ut­

över den under A angivna tjänstgö­

ringstiden, efter första tjänstgöring­

ens avslutande fullgöra fortsatt

tjänstgöring, för utbildning till offi­

cer under högst trehundrasextio da­

gar och för utbildning till underoffi­

cer under högst etthundraåttio dagar.

För värnpliktig, som ålagts fort­

satt tjänstgöring som nyss sagts, må

den tid, inom vilken under A före­

skrivna repetitionsövningar skola

fullgöras, undergå den förskjutning,

som av Konungen bestämmes.

C. Värnpliktig tilldelad marinen,

vilken vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller ma­

skinistexamen av andra klass, är

skyldig att, utöver den under A an­

givna tjänstgöringstiden, undergå

fortsatt utbildning under en tid av

eithundratjugu dagar, fördelad på

två repetitionsövningar om - vardera

sextio dagar, vilka skola fullgöras

före utgången av adertonde året efter

inskrivningsåret.

(Nuvarande lydelse.)

utgången av andra året efter inskriv­

ningsåret, samt

med tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar.

(Föreslagen lydelse.)

B. Värnpliktig, som uttagits för

utbildning till officer eller underoffi­

cer vid armén, kustartilleriet eller

flygvapnet, är enligt de närmare be­

stämmelser Konungen meddelar

skyldig att, utöver den under A an­

givna tjänstgöringstiden, efter första

tjänstgöringens avslutande fullgöra

fortsatt tjänstgöring, för utbildning

till officer under högst trehundra­

sextio dagar och för utbildning till

underofficer under högst etthundra­

åttio dagar.

C. Värnpliktig tilldelad marinen,

vilken vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller ma­

skinistexamen av andra klass, är

skyldig att, utöver den under A an­

givna tjänstgöringstiden, i den ord­

ning Konungen bestämmer fullgöra

fortsatt tjänstgöring under en tid av

etthundratjugu dagar.

Värnpliktig, vilken vid naviga­

tionsskola avlagt sjökaptens- eller

styrmansexamen och med godkän­

nande vitsord genomgått underoffi­

cersutbildning vid flottan, må efter

frivilligt åtagande genomgå officers-

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

9

(Nuvarande lydelse.)

D. För värnpliktig, —------ - be­

stämmelser gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de när­

mare bestämmelser Konungen med­

delar den under A angivna tjänst­

göringen om fyr ahundrafemtio da­

gar skall, med rätt i förekommande

fall till avbrott under viss tid för

studiernas eller yrkesutbildningens

fullföljande, fullgöras med dels sol­

dat- och befälsutbildning eller en­

bart soldatutbildning, dels ock fack­

utbildning och facktjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande vilken på

grund av studier sålunda förordnats,

må, där så anses påkallat för bi­

bringande och vidmakthållande av

för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter, åläggas att där­

utöver fullgöra fortsatt tjänstgöring

under högst etthundraåttio dagar.

Den fortsatta tjänstgöringen skall

kunna i omgångar fördelas på hela

värnpliktstiden.

Har ej — — — prövar skäligt.

utbildning. Sådan värnpliktig är

skyldig att, utöver den i föregående

stycke angivna fortsatta tjänstgö­

ringstiden, undergå utbildning till

officer under nittio dagar.

D. För värnpliktig, —-------- be­

stämmelser gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de när­

mare bestämmelser Konungen med­

delar den under A angivna tjänst­

göringen om trehundrasextio dagar

skall, med rätt i förekommande fall

till avbrott under viss tid för stu­

diernas eller yrkesutbildningens full­

följande, fullgöras med dels sol­

dat- och befälsutbildning eller en­

bart soldatutbildning, dels ock fack­

utbildning och facktjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande vilken på

grund av studier sålunda förordnats,

må, där så anses påkallat för bi­

bringande och vidmakthållande av

för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter, åläggas att där­

utöver fullgöra fortsatt tjänstgöring

under högst etthundraåttio dagar.

Den fortsatta tjänstgöringen skall

kunna i omgångar fördelas på hela

värnpliktstiden.

Har ej — — — prövar skäligt.

E.

Värnpliktig tilldelad flottan,

vilken utbildas till radiotelegraf ist

och därvid erhåller civilt radiocerti-

fikat av första eller andra klass, är

skyldig att, utöver den under A an­

givna tjänstgöringstiden och i ome­

delbar anslutning till denna, fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst

nittio dagar.

(Föreslagen lydelse.)

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

E. Repetitionsövning må------------

31 augusti.

2. Beredskapsövning.

Därest Konungen med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt,

må annan värnpliktig än som under

1 mom. D omförmäles kunna åläggas

att, utöver i 1 mom. avsedd tjänst­

göring, i den ordning Konungen be­

stämmer fullgöra en eller flera be-

redskapsövningar om sammanlagt

högst etthundraåttio dagar. Skyldig­

heten att fullgöra beredskapsövning

upphör dock, sedan ett och ett halvt

år förflutit ef ter avslutandet av första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd)

eller i förekommande fall fortsatt

tjänstgöring enligt 1 mom. B.

Infaller beredskapsövning —-------

genom beredskapsövningen.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Därest, på — — — han in­

kallats.

B. Där sådant — — — smittas

spridande.

C. Varder fartyg, — — — äga

rum.

D. Har värnpliktig under i 1 mom.

föreskriven tjänstgöring blivit fälld

till straff för rymning eller för olov­

ligt undanhållande av minst ett dygns

varaktighet, eller har hans tjänstgö­

ring avbrutits för verkställighet av

straffarbete, omedelbart ådömt fäng­

elsestraff, ungdomsfängelse, tvångs-

uppfostran, tvångsarbete, förvaring

eller internering, skall den tid, under

vilken han varit rymd eller olovligen

undanhållit sig eller hans tjänstgö-

(Nuvarande lydelse.)

F. Repetitionsövning må — — —

31 augusti.

2. Beredskapsövning.

Därest Konungen med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt,

må värnpliktig kunna åläggas att,

utöver i 1 mom. avsedd tjänstgöring,

i den ordning Konungen bestämmer

fullgöra en eller flera beredskapsöv-

ningar om sammanlagt högst ett­

hundraåttio dagar.

(Föreslagen lydelse.)

Infaller beredskapsövning ------- —

genom beredskapsövningen.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Därest, på — — — han in­

kallats.

B. Där sådant — — —- smittas

spridande.

C. Varder fartyg, — — — äga

rum.

D. Har värnpliktig under i 1 mom.

föreskriven tjänstgöring blivit fälld

till straff för rymning eller för un­

danhållande av minst ett dygns var­

aktighet, eller har hans tjänstgöring

avbrutits för verkställighet av straff­

arbete, omedelbart ådömt fängelse­

straff, ungdomsfängelse, tvångsarbe­

te, förvaring eller internering, skall

den tid, under vilken han varit rymd

eller undanhållit sig eller hans tjänst­

göring sålunda varit avbruten, ej till-

11

Kungl. Maj:ts proposition nr

224

.

ring sålunda varit avbruten, ej till­

godoräknas honom såsom tjänstgö­

ringstid, där ej Konungen för sär­

skilda fall annorledes förordnar. I

vad mån den värnpliktige må till­

godoräkna sig fullgjord del av

tjänstgöringen samt i vilken ord­

ning han skall fullgöra återstående

tjänstgöringsskyldighet, bestämmer

Konungen.

(Nuvarande lydelse.)

E. Konungen förordnar — — -—

varit orsak.

F. Beträffande värnpliktiga--------

— särskilt stadgat.

29 §.

1. Anstånd till-------------eller olä­

genheter.

Fortfar anledning till anstånd med

tjänstgöringen, må förlängt anstånd,

varje gång för ett år, beviljas den

värnpliktige; dock att tjänstgöring­

en skall taga sin början senast det år

under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Värnpliktig, för vilken, sedan

han påbörjat första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd), i anledning

av dödsfall eller annan av honom

oberoende händelse uppkommer så-

godoräknas honom såsom tjänstgö­

ringstid, där ej Konungen för särskil­

da fall annorledes förordnar. Vad nu

sagts skall även gälla tid, under vil­

ken värnpliktig varit frånvarande

från tjänstgöringen för avtjänande

av arrest, i den mån tiden överstiger

tjugu dagar då fråga år om första

tjänstgöring eller annan tjänstgöring

i följd om mer än tvåhundra dagar

eller, beträffande kortare tjänstgö­

ring, en tiondel av det antal dagar

tjänstgöringen omfattar.

I vilken ordning den värnpliktige

skall fullgöra återstående tjänstgö­

ringsskyldighet samt i vad mån där­

vid må tillgodoräknas honom före­

gående tjänstgöringstid, bestämmer

Konungen.

E. Konungen förordnar — — —

varit orsak.

F. Beträffande värnpliktiga — —

— särskilt stadgat.

29 §.

1. Anstånd till--------— eller olä­

genheter.

Fortfar anledning till anstånd med

tjänstgöringen, må förlängt anstånd,

varje gång för ett år, beviljas den

värnpliktige. Tjänstgöringen skall

dock taga sin början senast det år

under vilket den värnpliktige fyller

tjugufyra år, där ej Konungen finner

synnerliga skäl föranleda längre an­

stånd.

2. Värnpliktig, för vilken, sedan

han påbörjat första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd), i anledning

av dödsfall eller annan av honom

oberoende händelse uppkommer så-

(Föreslagen lydelse.)

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 224.

(Nuvarande lydelse.)

dant skäl för anstånd, som avses i

1 inom. c) eller d), må i den ordning

Konungen bestämmer medgivas an­

stånd med återstoden av tjänstgö­

ringen. Sådant anstånd, som beviljas

för ett år i sänder, må ej medgivas

för längre tid än sammanlagt fyra år.

Huruvida och —-------- erforder­

liga bestämmelser.

(Föreslagen lydelse.)

dant skäl för anstånd, som avses i

1 mom. c) eller d), må i den ordning

Konungen bestämmer medgivas an­

stånd med återstoden av tjänstgö­

ringen. Sådant anstånd, som beviljas

för ett år i sänder, må ej medgivas

för längre tid än sammanlagt fyra

år, där ej Konungen finner synner­

liga skäl föranleda längre anstånd.

Huruvida och —- — — erforder­

liga bestämmelser.

Där ej annat framgår av det följande träder denna lag i kraft den 1 juli

1950, då förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestäm­

melser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga ävensom förord­

ningen den 10 juni 1949 (nr 307) med provisoriska bestämmelser angående

beredskapsövning skola upphöra att gälla.

I fråga om utbildningstidens längd skola beträffande de värnpliktiga som

påbörjat första tjänstgöring (motsvarande) före den 1 april 1948 äldre be­

stämmelser gälla. Nämnda värnpliktiga äro skyldiga fullgöra repetitions-

övningar i den ordning denna lag stadgar. Dylik skyldighet föreligger även

i fall då tidsfrist som enligt äldre bestämmelser är föreskriven för fullgö­

rande av repetitions- och efterutbildningsövning blivit överskriden.

Beträffande uttagning för underofficersutbildning av värnpliktiga vilka

inryckt eller komma att inrycka till första tjänstgöring (motsvarande)

under år 1950 så ock beträffande uttagning för officersutbildning av värn­

pliktiga vilka undergått eller komma att undergå underofficersutbildning

under samma år skola de äldre bestämmelserna i värnpliktslagen äga till-

lämpning.

I fråga om värnpliktstjänstgöring som tagit sin början före lagens ikraft­

trädande skall den äldre lydelsen av 27 § 3 mom. D äga tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

13

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

statsråden

S^köld, Q^uensel, D^anielson, V^ougt,

Z^etterberg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg, W^eijne, A^nders­

son

, L

ingman

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor rörande de

värnpliktigas tjänstgöring m. in. och anför därvid följande.

Inledning.

1948 års värnpliktskommitté1 har med skrivelse den 15 augusti 1949 av­

givit betänkande med utredning i vissa värnpliktsfrågor (SOU 1949:46).

Kommittén har därvid framhållit att kommittén tidigare avgivit delbetän-

kanden rörande bland annat övergång till inskrivning av värnpliktiga det

år vederbörande fyller 19 år och värnpliktstjänstgöringens påbörjande

under följande år, förlängd tjänstgöring för vissa flottan tilldelade värn­

pliktiga, skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen, provisoriska bestäm­

melser angående beredskapsövning och provisorisk reglering av första

tjänstgöringen för armén tilldelade värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp

K av åldersklass 1949), vilka uttagits för utbildning till gruppchefer. Kom­

mittén har vidare framhållit, att kommittén, med hänsyn till under utred­

ningens gång i samband med tillsättandet av 1949 års försvarsutredning

erhållna direktiv, funnit angeläget att påskynda sitt arbete genom att under­

låta att fullfölja undersökningarna beträffande vissa delar av det ursprung­

ligen meddelade uppdraget. Kommittén har framhållit, att de områden, där

utredningen avbrutits, avse differentiering av första tjänstgöringen under

soldatutbildningen, tillgodoseende av civilförsvarets personalbehov, behovet

av centrala skolor och dessas lämpliga anordnande, omskolning i samband

med värnpliktigas överförande från flottan och flygvapnet till armén samt

avvägningen mellan övningstidens längd och värnpliktskontingentens stor­

lek vid flygvapnet. 1

1 Ledamoten av riksdagens första kammare, direktören K. G. Etverlöf, ordförande, ledamoten

av samma kammare, dåvarande chefredaktören ./. E. Andersson, översten N. A. II. Björk,

ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren N. I. Johansson i Mysinge, leda­

moten av samma kammare, järnsvarvaren P. S. Lindholm och förbundsordföranden F. Nilsson.

14

Värnpliktskommittén har i sitt förenämnda slutbetänkande framlagt för­

slag berörande värnpliktsutbildningen i följande hänseenden, nämligen

rörande utbildningstidens fördelning på första tjänstgöring och efterföl­

jande utbildning samt den senares utformning, första tjänstgöringens in-

passning under året, repetitions- och efterutbildningsövningarnas anord­

nande, beredskapsövning, uttagning av värnpliktiga till befålsutbildning, ut­

bildning av värnpliktigt befäl samt uttagning och utbildning av värnpliktiga

i specialtjänst. Härjämte har kommittén framlagt förslag om ändrade grun­

der för premier till värnpliktiga och om tillgodoseende av behovet av ekono­

mivärnpliktiga.

Över värnpliktskommitténs förslag, utom såvitt angår frågan om uttag­

ning och utbildning av gruppchefer, ha yttranden avgivits av överbefäl­

havaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, för­

svarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets forsk­

ningsanstalt, inskrivningsrådet, försvarets personalbehandlingsutredning,

arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, statens löne-

nämnd, statens organisationsnämnd, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

yrkesutbildning, universitetskanslern — efter hörande av det större

akademiska konsistoriet och medicinska fakulteten i Uppsala, det större

akademiska konsistoriet och institutionen för psykologi och pedagogik

i Lund, Karolinska institutets lärarkollegium och medicinska föreningen,

organisationskommittén för medicinska högskolan i Göteborg samt av

lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö —

överstyrelsen för de tekniska högskolorna — efter hörande av lärar­

kollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska

högskola — styrelsen för veterinärhögskolan — efter hörande av högsko­

lans lärarkollegium och veterinärmedicinska föreningen — direktionen för

handelshögskolan i Stockholm, värnpliktiga officerares riksförbund, Sve­

riges lantbruksförbund, svenska lantarbetsgivareföreningen, riksförbundet

landsbygdens folk, 1948 års läkarutbildningskommitté, de sakkunniga för

utredning av de juridiska och statsvetenskapliga examina in. m., styrelsen

för Sveriges förenade studentkårer, Sveriges akademikers centralorganisa­

tion, seminariernas elevförbund, tekniska läroverkens ingenjörsförbund och

tekniska läroverkens elevförbund.

Värnpliktskommitténs slutbetänkande är i vissa delar icke enhälligt.

Under det att majoriteten (herrar Ewerlöf, Andersson, Björk och Johans­

son) ansett att utbildningstiden för värnpliktiga, som uttagits till grupp­

chefer vid armén och kustartilleriet, bör vara 2 månader längre än för

huvuddelen av de värnpliktiga, ha två ledamöter (herrar Lindholm och

Nilsson) framhållit, att vissa olägenheter vore förbundna med majoritetens

förslag och förordat att utbildningstiden för gruppcheferna tills vidare bi-

behölles oförändrad. Sistnämnda kommittéledamöter ha ansett önskvärt,

att en fortsatt försöksverksamhet bedrives rörande möjligheterna att inom

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

15

ramen för 9 månaders första tjänstgöring erhålla en godtagbar gruppchefs­

utbildning, och att resultatet av en dylik försöksverksamhet bör avvaktas,

innan det definitivt slås fast, att nu gällande utbildningstid är otillräcklig.

På grund av den splittring som präglade värnpliktskommitténs förslag

och med hänsyn till den behandling, frågan om gruppchefsutbildningens

längd rönte vid 1949 års riksdag, ansåg jag det nödvändigt att företaga

en ytterligare undersökning av frågan om gruppchefsutbildningen. Jag upp­

drog därför i oktober 1949 åt en av de ledamöter i värnpliktskommittén,

som anmält från majoriteten avvikande mening i fråga om gruppchefs­

utbildningens längd, herr Lindholm, att inom departementet verkställa

dessa undersökningar. Härjämte anmodade jag, efter inhämtande av för­

slag av chefen för armén, majoren K. G. Brandberg att biträda vid under­

sökningarna.

Det nu omnämnda uppdraget avsåg att ytterligare utreda frågan om

gruppchefsutbildningens längd, närmast med tanke på möjligheten att

åstadkomma större effektivitet vid utbildningen genom att bedriva denna

avskild från övriga värnpliktiga för längre eller kortare tid. Därvid borde

närmare upplysningar lämpligen inhämtas rörande de senaste erfarenhe­

terna beträffande pågående gruppchefsutbildning. Något visst antal måna­

der för gruppchefsutbildningens längd uppställdes icke som ram för upp­

draget.

I en den 10 februari 1950 dagtecknad skrivelse har Lindholm lämnat en

redogörelse för resultatet av dittills verkställda undersökningar ävensom en

översikt över behovet av ytterligare undersökningar och fortsatt försöks­

verksamhet på ifrågavarande område.

Över värnpliktskommitténs betänkande, i vad rör frågan om uttagning

och utbildning av gruppchefer, ävensom över Lindholms skrivelse har

arméchefen avgivit särskilt utlåtande.

I sitt betänkande den 15 augusti 1949 har värnpliktskommittén icke upp­

tagit en del av de värnpliktsutbildningen berörande spörsmål, som på grund­

val av kommitténs tidigare delbetänkanden underställts riksdagens pröv­

ning. Innan jag anmäler värnpliktskommitténs i slutbetänkandet framlagda

förslag upptager jag dessa spörsmål till behandling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbild-

ningens påbörjande nästa kalenderår.

Gällande bestämmelser.

Enligt 19M års värnpliktslag skall värnpliktig som regel inskrivas det år

han fyller 20 år. Inskrivningsförrättningarna ha — t. o. in. 1948 — anordnats

på våren och huvuddelen av de värnpliktiga ha påbörjat sin första tjänst­

göring nästföljande år. Vissa värnpliktiga, tilldelade flottan och flygvapnet,

16

ha emellertid påbörjat första tjänstgöringen redan under inskrivningsåret.

Efter förslag av värnpliktskommittén förelädes 19W års riksdag (propo­

sition nr 194) förslag om inskrivning av de värnpliktiga det år de fylla

19 år och om värnpliktsutbildningens påbörjande för huvuddelen av de

värnpliktiga nästfoljande år. Ett successivt genomförande av det nya syste­

met från och med år 1950 förordades, därvid det borde få ankomma på

Kungl. Maj:t att närmare bestämma om den takt, i vilken övergången till

tidigare tjänstgöring borde äga rum. Riksdagen (skrivelse nr 371) biföll

förslaget. 1 enlighet härmed meddelades bestämmelser om särskilda inskriv-

ningsförrättningar under hösten 1949 med dem, som enligt värnpliktslagen

skolat inskrivas såsom värnpliktiga under våren 1950 (SFS 1949:308

och 309).

Departementschefen.

Principbeslutet om en ändring från och med år 1950 till inryckning för

huvuddelen av de värnpliktiga det år de fylla 20 år innebär, att under en

övergångsperiod värnpliktiga ur två åldersklasser samtidigt fullgöra tjänst­

göring. I samband med övergången till det nya systemet erfordrades under

år 1949 inskrivningsförrättningar i två omgångar, nämligen en på våren

med dem som under 1949 fyllde 20 år och en på hösten med dem som

under året fyllde 19 år och som enligt tidigare ordning skolat inskrivas

först våren 1950. Principbeslutet förutsatte, att inskrivningsförrättningarna

i framtiden skulle förläggas till hösten.

I förordningen om särskilda inskrivningsförrättningar under hösten 1949

utsädes, att vad i värnpliktslagen stadgades om värnpliktig skulle äga mot­

svarande tillämpning beträffande den, som, utan att hava uppnått värn-

pliktsåldern, skulle inskrivas vid förrättningarna i fråga. Denna konstruk­

tion erfordrades, enär värnpliktslagen utformats med utgångspunkt från

att tidpunkten för inträdet i värnpliktsåldern — det kalenderår, varunder

vederbörande fyllde 20 år -— och inskrivningsåret sammanfalla.

Jag förordar nu, att i värnpliktslagen vidtagas de ändringar som betingas

av 1949 års principbeslut. I enlighet härmed bör i 1 § utsägas, att svensk

man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket han fyller

19 år (nu 20 år), och i 14 § 1 inom., att värnpliktig är skyldig att person­

ligen inställa sig vid inskrivningsförrättning det år han fyller 19 år (nu

20 år). I samband härmed bör även 15 § 1 stycket ändras så att yngling

må inskrivas det år han fyller 17 år (nu 18 år). I lagen finnes icke utsagt

när under året inskrivningsförrättning skall ske. Någon ändring härutinnan

ifrågasätter jag icke.

Efter övergång till inskrivning under hösten erfordras viss ändring av

bestämmelserna i 27 § 1 mom. om de tidsfrister som gälla i fråga om full­

görande av där avsedd värnpliktstjänstgöring. Jag återkommer härtill i det

följande under specialmotiveringen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 i.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

17

Skördeuppehåll.

I propositionen nr 207 till 1948 års riksdag förordades, att i avbidan på

ytterligare överväganden skulle under år 1948 inläggas ett uppehåll i ut­

bildningen om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tid­

punkt. Uppehållet, som skulle gälla för arméns värnpliktiga, utom de till

grupp K hänförda, skulle icke inräknas i utbildningstiden, men de värn­

pliktiga skulle under uppehållet äga åtnjuta ekonomiska förmåner enligt

samma bestämmelser som under tjänstgöring. Motionsvis (1:360 och

II: 533) hemställdes, att i enlighet med 1945 års försvarslcommittés förslag

skulle från och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader göras.

Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (skrivelse nr 376).

Frågan om skördeuppehåll underställdes även 1949 års riksdag (propo­

sition nr 194). Kungl. Maj:t förordade därvid på förslag av värnpliktskom-

rnittén, att skördeuppehållet skulle bestämmas till 14 dagar. Riksdagen

(skrivelse nr 371) anslöt sig, med avslag å motioner om skördeuppehåll av

3 veckors varaktighet, till Kungl. Maj :ts förslag.

Värnpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har i sitt slutbetänkande icke upptagit till behand­

ling frågan om skördeuppehållet i vidare mån än att kommittén förutsatt,

att för den händelse första tjänstgöringen för huvuddelen av arméns värn­

pliktiga inpassas under året på sätt kommittén förordat, d. v. s. med in­

ryckning omkring den 1 juni, ett skördeuppehåll om 2 veckor skall inläggas

under sommarhalvåret.

Departementschefen.

Jag avser i det följande att tillstyrka värnpliktskommitténs förslag i

fråga om inpassningen av första tjänstgöringen för huvuddelen av arméns

värnpliktiga. Jag räknar därvid med, att skördeuppehåll skall liksom hit­

tills inläggas under sommarhalvåret. Till frågan om skördeuppehållets

längd återkommer jag senare. Jag ifrågasätter icke någon ändring i de

principer i övrigt, som lågo till grund för 1949 års riksdags beslut i ämnet.

Jag övergår härefter till behandlingen av de förslag värnpliktskommittén

framlagt i sitt slutbetänkande.

Utbildningstidens längd (utom för gruppchefer).

Gällande bestämmelser.

I 1941 års värnpliktslag (SFS 1941:967) är utbildningstiden för huvud­

delen av de värnpliktiga fastställd till 15 månader. För vissa kategorier

gäller en längre utbildningstid. Sålunda äro de som uttagits för utbildning

2 — Bilmng till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 224.

till officer eller underofficer vid armén eller kustartilleriet eller till under­

officer vid flygvapnet skyldiga att utöver nyss angivna tid fullgöra tjänst­

göring, för utbildning till officer under högst 12 månader och för utbild­

ning till underofficer under högst 6 månader. Vissa av marinens värn­

pliktiga äro skyldiga undergå fortsatt utbildning under 4 månader utöver

den för huvuddelen värnpliktiga fastställda tiden. Slutligen kunna vissa

värnpliktiga, nämligen de som idka studier för utbildning till läkare, tand­

läkare, apotekare, veterinär eller ingenjör in. fl., jämväl åläggas fortsatt

tjänstgöring under högst 6 månader.

Vid 1.947 års riksdag (proposition nr 227, skrivelse nr 259) beslöts en

provisorisk förkortning av utbildningstiden med en månad för samtliga

kategorier värnpliktiga, som påbörjade sin tjänstgöring efter den 31 mars

1947.

1945 års för svar skommitté förordade under vissa förutsättningar en be­

gränsning av övningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga till 11 månader.

I 1948 års försvars proposition (nr 206) togs i avbidan å ytterligare ut­

redning icke ställning till försvarskommitténs förslag rörande värnplikts-

frågorna. I anslutning till försvarspropositionen förelädes emellertid 1948

års riksdag (proposition nr 207) förslag om provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden. Dessa inneburo för värnpliktiga, som påbörjade

sin tjänstgöring efter den 31 mars 1948, en avkortning i utbildningstiden

med 3 månader i förhållande till den i 1941 års värnpliktslag stadgade

tiden. Huvuddelen av de värnpliktiga skulle således fullgöra tjänstgöring

under 12 månader. Riksdagen biföll förslaget (skrivelse 376).

På grundval av förslag av värnpliktskommittén beslöt 1949 års riksdag

(proposition nr 194, skrivelse nr 371) att flottan tilldelade värnpliktiga,

vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister

med civilt certifikat, skola tjänstgöra 3 månader längre än vad som enligt

de provisoriska bestämmelserna gäller för huvuddelen av de värnpliktiga.

Vidare beslöts, att för värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer

vid flygvapnet, skulle gälla samma tjänstgöringstid som för motsvarande

värnpliktiga vid armén och kustartilleriet. I övrigt vidtogos icke några

ändringar i de av 1948 års riksdag beslutade provisoriska bestämmelserna

rörande utbildningstidens längd. Dessa bestämmelser äga giltighet tills vi­

dare (SFS 1949: 306).

Värnpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har framhållit, att kommittén jämlikt utrednings­

direktiven varit bunden av en sammanlagd tidsram av 12 månader för

huvuddelen av de värnpliktiga och att kommittén sålunda icke haft att

taga ställning till frågan om lämpligheten av denna tid för fredsutbild-

ningen i vad avser flertalet värnpliktiga.

Vad beträffar målsättningen för utbildningen och dennas otvivelaktiga

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

19

inflytande på lösningen av föreliggande uppgifter har kommittén ansett

direktiven giva vid handen, att kommittén skolat rätta sig efter den mål­

sättning, som de militära myndigheterna uppställt för en sammanlagd ut­

bildning av 12 månader för värnpliktiga i allmänhet. Det vore denna mål­

sättning med därav avhängigt utbildningsomfång, som kommittén lagt till

grund för prövningen rörande en lämplig avvägning mellan första tjänst­

göring och efterföljande utbildning samt, såvitt den senare angår, mellan

dennas olika underavsnitt -— repetitions- och efterutbildningsövningar.

Med dessa utgångspunkter har kommittén alltså icke förutsatt någon

ändring i 1949 års riksdags beslut beträffande utbildningstidens längd för

huvuddelen av de värnpliktiga. Den sammanlagda utbildningstiden för dessa

värnpliktiga har följaktligen förutsatts skola bliva 12 månader. Såsom

framgår av det följande har kommittén, med samma utgångspunkter, icke

heller ifrågasatt ändring av sammanlagda utbildningstiden för dem, som

uttagas för utbildning till underofficer (högst 18 månader) eller officer

(högst 24 månader) eller för värnpliktiga i specialtjänst (högst 18 månader).

Yttranden.

Chefen för armén har understrukit, att värnpliktskommittén varit bun­

den av en sammanlagd tidsram av 12 månader för huvuddelen av de värn­

pliktiga, och att utredningen sålunda icke varit förutsättningslös i vad av­

ser de värnpliktigas sammanlagda tjänstgöringstid för första tjänstgöring

och repetitionsövningar. Arméchefen har vidare framhållit att den väsent­

liga frågan om utbildningstidens erforderliga längd för värnpliktiga i all­

mänhet icke kunde betraktas såsom klarlagd. Med de förutsättningar som

kommittén haft att tillämpa kunde emellertid kommitténs förslag beträf­

fande utbildningstidens fördelning biträdas.

Chefen för armén har emellertid förordat en förlängning av det värn­

pliktiga befälets tjänstgöringsskyldighet med 10 dagar.

Chefen för flygvapnet har framhållit olägenheterna av en begränsning

av tjänstgöringsskyldigheten till 12 månader och erinrat om ett tidigare

framlagt förslag om en första tjänstgöring i en följd under 12 månader

samt en repetitionsövning under en månad.

I detta sammanhang torde få erinras om att chefen för flygvapnet i sam­

band med utredning under år 1947 beträffande värnpliktsutbildningens

närmare utformning såsom alternativ till 1945 års försvarskommittés för­

slag om 9 månaders första tjänstgöring vid flygvapnet med inryckning i

tre omgångar förordat en första tjänstgöring om 7% månader med inryck­

ning i två omgångar. Förslagets genomförande skulle dock kräva en ök­

ning av flygvapnets värnpliktskontingent.

En del organisationer ha i sina yttranden berört frågan om tjänstgörings­

tidens längd för vissa specialister. Jag återkommer härtill i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22b.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 22i.

Departementschefen.

1945 års försvarskommitté förordade beträffande huvuddelen av de värn­

pliktiga en utbildningstid av tillhopa 11 månader.

Vid försvarsfrågans behandling vid 1948 års riksdag träffades icke nå­

got slutligt avgörande beträffande utbildningstidens längd. Vid anmälan

av frågan (propositionen 207) framhöll jag, att av olika skäl något defini­

tivt förslag i ämnet icke kunde föreläggas riksdagen. Jag ansåg mig emel­

lertid böra förorda en provisorisk begränsning av utbildningstidens längd

till 12 månader för huvuddelen av de värnpliktiga. Samtidigt framhöll jag,

att vissa närliggande frågor av betydelse —- exempelvis frågorna om utbild­

ningen av befäl och specialister och om anordnandet av repetitionsövningar

— icke för det dåvarande kunde slutligt bedömas. Med hänsyn därtill an­

såg jag mig icke böra föreslå, att värnpliktslagen ändrades utan ansåg

erforderliga bestämmelser böra utfärdas i en särskild förordning. Riks­

dagen biföll förslaget (skrivelse 376).

1949 års riksdagsbeslut innebar icke någon principiell ändring av 1948

års beslut.

Flertalet av de spörsmål, som vid anmälan av propositionen 1948: 207

ansågos tarva ytterligare utredning, ha upptagits till behandling i värn-

pliktskommitténs slutbetänkande. De förslag kommittén därvid framlagt

äro emellertid uppgjorda med utgångspunkt i en oförändrad utbildnings­

tid för huvuddelen av de värnpliktiga av 12 månader. Beträffande värnplik­

tiga, uttagna för utbildning till underofficer eller officer eller beträffande

värnpliktiga i specialtjänst föreslås med denna utgångspunkt icke någon

ändring i nu tillämpade obligatoriska utbildningstider. Beträffande grupp­

cheferna har kommittén föreslagit en förlängning av utbildningstiden med

2 månader.

För egen del ifrågasätter jag i avvaktan på ytterligare erfarenheter be­

träffande utbildningsresultatet inom ramen för nuvarande utbildningstid

icke någon ändring av denna för huvuddelen av de värnpliktiga. I det föl­

jande kommer jag att förorda, att även gruppchefsutbildningen tills vidare

bibeliålles vid 9 månader. Icke heller i övrigt kommer jag att förorda någon

ändring beträffande den obligatoriska utbildningstidens sammanlagda längd

för olika värnpliktiga.

Nu gällande bestämmelser beträffande utbildningstidens längd ha såsom

varande av provisorisk natur meddelats i särskild förordning vid sidan av

värnpliktslagen. Denna förordning gäller emellertid tills vidare.

Då jag nu i flera andra avseenden föreslår ändringar i värnpliktslagen

får jag, för att bringa önskvärd överskådlighet åt bestämmelserna, samti­

digt förorda att de nu tillämpade utbildningstiderna överföras från den

provisoriska förordningen och inskrivas i själva lagen. Jag vill emellertid

understryka, att jag härmed icke avser att definitiv ställning nu skall tagas

21

till frågorna om utbildningstidens längd. Jag räknar nämligen med att

dessa frågor komma att ånyo underställas riksdagen, sedan 1949 års för-

svarsutredning avgivit sitt betänkande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Utbildningstiden för gruppchefer.

Gällande bestämmelser.

1941 års värnpliktslag ålägger icke dem som uttagas för utbildning till

gruppchefer en i förhållande till värnpliktiga i allmänhet förlängd tjänst­

göringsskyldighet. Första tjänstgöringen för blivande gruppchefer omfattar

således 12 månader.

1945 års försvarskommitté ifrågasatte icke någon förlängd tjänstgöring

för gruppcheferna. Kommittén räknade med en första tjänstgöring för

gruppchefer liksom för huvuddelen av de värnpliktiga av 9 månader inom

ramen av en sammanlagd utbildningstid av 11 månader.

I propositionen 207 till 1948 års riksdag anmäldes ett av arméchefen

framlagt förslag om förlängd tjänstgöring för gruppcheferna. Då frågan om

utbildning av befäl och specialister ansågs kräva ytterligare utredning

kunde förslaget icke tillstyrkas. Riksdagen beslöt (skrivelse 376) — med

avslag jämväl å en inom andra kammaren väckt motion om förlängning

av utbildningstiden för gruppchefer — att utbildningen för dessa tills

vidare skulle omfatta samma tid som för huvuddelen av de värnpliktiga.

Till 1949 års riksdag anmäldes (proposition nr 194) ett av värnplikts-

kommittén (majoriteten) framställt förslag att —- i avbidan på frågans

slutliga lösning —- utbildningstiden för gruppchefer vid armén, som hade

att fullgöra första tjänstgöring under utbildningsåret 1949/50, skulle pro­

visoriskt förlängas med 2 månader. Förslaget avstyrktes på i propositionen

närmare angivna skäl. Riksdagen (skrivelse 371) beslöt, med avslag å

motion om förlängd utbildningstid, i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Vämpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har i sitt slutbetänkande erinrat om att kommittén

redan tidigare ägnat frågan en ingående prövning och att kommitténs

majoritet i början av år 1949 framlagt förslag till provisorisk reglering av

första tjänstgöringen för gruppcheferna. Kommitténs majoritet har, efter

förnyade överväganden beträffande frågan om gruppchefsutbildningens

längd, på anförda skäl funnit det vara nödvändigt att för gruppchefsutbild­

ningen vid armén och kustartilleriet anslås en utbildningstid, som med

minst 2 månader överstiger den för värnpliktiga i allmänhet fastställda.

Majoriteten har föreslagit, att gruppcheferna skola uttagas vid inskriv-

ningsförrättning och inrycka till tjänstgöring 2 månader före åldersklas­

sens huvuddel. Såsom förut omnämnts ha två ledamöter förordat oföränd-

22

råd utbildningstid för gruppcheferna i avbidan på resultatet av fortsatt

försöksverksamhet på området.

Den av kommitténs majoritet föreslagna förlängningen av utbildnings­

tiden för gruppcheferna har — bortsett från förslag om införande av sär­

skilda premier för den som genomgår förlängd utbildning — beräknats

medföra en kostnadsökning av 4,7 miljoner kronor per år.

Ytterligare utredning rörande utbildningstiden för gruppchefer.

I den i det föregående (se s. 15) omnämnda skrivelsen rörande uttag-

ning och utbildning av gruppchefer har till en början ifrågasatts, huruvida

för gruppchefernas del första tjänstgöringen skulle kunna

förlängas med en månad på bekostnad av den 3:dje

repetitionsövningen. Alternativet har emellertid icke rekommen­

derats, enär de fördelar som på kort sikt skulle ernås icke ansetts kunna

uppväga olägenheterna av en alltmer decimerad gruppchefskader vid lokal­

försvarets krigsförband.

I skrivelsen har vidare till behandling upptagits frågan om militär-

områdesvis centraliserad gruppchefsutbildning.

Emellertid hade, framhålles i skrivelsen, betydande nackdelar såväl för

de värnpliktiga som för befälet befunnits vara förenade med en dylik ut­

bildning av gruppcheferna. Då dessutom olägenheter ur utbildningssyn-

punkt kunde påvisas och de fördelar i fråga om övningsförhållandena, som

följde med en centralisering, vore relativt begränsade, hade anledning icke

synts föreligga att förorda en ändring av det nu tillämpade systemet med

utbildning vid de regementen, de värnpliktiga tillhörde.

Beträffande den tidpunkt då en eventuellt förlängd

gruppchefsutbildning skulle kunna påbörjas har

framhållits följande.

Majoriteten av värnpliktskommittén har förordat två månaders förläng­

ning av gruppchefsutbildningen med inryckning före de värnpliktiga i all­

mänhet ävensom att uttagningen skall ske redan vid inskrivningen och icke

såsom nu är fallet under tjänstgöringen. Det har från vissa håll gjorts

gällande, att riksdagen redan nu borde fatta beslut i anledning av detta

förslag. Därvidlag må erinras, att centrala värnpliktsbyrån strax före in­

skrivningarna hösten 1949 utfärdat en skrivelse, vari det beträffande tjänst­

göringen framhölls, att uttagning till förlängd tjänstgöringstid skulle grun­

das på under tjänstgöringen ådagalagd lämplighet. Värnpliktsbyrån under­

strök i anslutning härtill, att därest värnpliktiga, som inskrivits 1949 —

av vilka ett fåtal inrycka 1950 och flertalet 1951 — och vid inskrivningen

antecknats som underbefälslämpliga komme att inkallas till första tjänst­

göring två månader före de övriga och därigenom erhölle förlängd tjänst­

göringstid, detta skulle innebära ett såsom byrån betecknat »klart löftes­

brott». Beträffande den åldersklass, som inskrives hösten 1950 må fram­

hållas, att huvuddelen av densamma inrycker till tjänstgöring först 1952.

Till frågan om en eventuell övergång till den av värnpliktskommitténs

majoritet förordade förlängda utbildningstiden behöver ställning alltså icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

23

fattas vid innevarande års riksdag utan härmed kan utan olägenhet anstå

till 1951. Detta förutsätter dock, att inskrivningen av de värnpliktiga redan

1950 sker så, att en uttagning av gruppchefer kan göras i samband därmed.

I anslutning härtill framhålles i skrivelsen, att frågan hur gruppchefs­

utbildningen bör anordnas är av den vikt, att frågan bör bli så allsidigt

belyst som möjligt. Under den tid som hittills stått till buds hade det emel­

lertid icke varit möjligt att göra alla de undersökningar som erfordrades

för att grunda en klar uppfattning i fråga om tjänstgöringens erforderliga

längd eller beträffande gruppchefsorganisationen i övrigt. Den tid som stode

till buds innan riksdagen behövde taga ställning till frågan borde därför

utnyttjas för fortsatta undersökningar. Därvid borde den synnerligen vik­

tiga delen av utredningskomplexet, som avsåge frågan om målsättningen

för utbildningen under första tjänstgöringen, göras till föremål för en in­

gående prövning. Härom har i skrivelsen anförts följande.

Utan tvivel förelåge behov av att de värnpliktiga gruppcheferna erhölle

mera praktisk utbildning i truppföring inom plutonens ram samt i patrull­

tjänst o. dyl. än vad som nu vore fallet. Å andra sidan hade det vid några

tillfällen framkommit, att omfattningen av viss formell utbildning samt

inre tjänst sannolikt skulle kunna något begränsas. I vad mån det vore

möjligt att inom ramen av den nuvarande tjänstgöringstiden genom omdis­

ponering av kursplaner in. fl. åtgärder åstadkomma den önskvärda taktiska

utbildningen borde undersökas. I syfte att göra en dylik undersökning så

allsidig och grundlig som möjligt syntes studiegrupper, bestående av för­

slagsvis en civil pedagog och en erfaren truppofficer, följa utbildningen vid

vissa förband under så stor del som möjligt av utbildningsåret 1950—51.

Vid verkställda undersökningar hade även den tanken framkommit, att

en kompletterande gruppchefsutbildning, främst avseende truppföring,

skulle kunna anordnas i form av en befälskurs (»befälsrepetitionskurs»)

viss tid omedelbart före l:a repetitionsövningen. En dylik anordning skulle

måhända bliva än värdefullare, då, såsom avsett vore, repetitionsövningarna

hädanefter skulle ske krigsförbandsvis.

De gruppchefer, som i första hand synas vara i behov av taktisk skol­

ning, vore skyttegruppcheferna vid infanteriet. På gruppchefer vid tunga

förband eller vid vissa specialtruppslag ställdes ofta mindre fordringar i

detta avseende. Mot bakgrunden härav syntes en undersökning böra göras

för att utröna, huruvida en differentierad utbildningstid för olika grupp-

chefskategorier skulle vara lämplig och möjlig.

Frågan om ekonomiskt vederlag i form av premie eller (ock) ökat pen­

ningbidrag i syfte att göra gruppchefstjänsten mera eftersträvansvärd

borde ytterligare undersökas.

Utbildningen skulle onekligen kunna avsevärt effektiviseras, därest till­

gången på utbildningsbefäl vore större än vad som nu vore fallet. I valet

mellan å ena sidan förlängd tjänstgöring för de värnpliktiga gruppcheferna

och å andra sidan ökning av befälskadern funnes måhända skäl antaga att

inom en och samma kostnadsram sistnämnda alternativ vore att föredraga.

Denna fråga borde emellertid närmare övervägas.

Även ett flertal andra med gruppchefsutbildningen sammanhängande

spörsmål, exempelvis tillgång till övningsammunition, ökad användning av

film, »gallupundcrsökningar» avseende gruppchefernas erfarenheter om

Kungl. Maj:is proposition nr 224.

utbildningen, borde vid de fortsatta undersökningarna bliva föremål för

ytterligare prövning.

Varken 1949 års försvarsutredning eller befälsutredningen hade ännu

slutfört sina uppdrag. Det vore givetvis av vikt att samråd toges med dessa

båda kommittéer i syfte att erhålla del av resultatet av pågående och verk­

ställda undersökningar, som sammanhängde med och inverkade på frågan

om gruppchefsutbildningen.

Yttrande.

Chefen för armén har i detta sammanhang framhållit bland annat föl­

jande.

Målsättningen för nuvarande utbildning av gruppchefer vore helt be­

tingad av 9-månadersramen och vore således i hög grad beskuren i förhål­

lande till de krav som ställdes på gruppchefer i fält. Utbildningsresultatet

under första tjänstgöringen 1948—49 hade utvisat, att gruppcheferna icke

vore vuxna sina uppgifter i krig; de kunde vid krigsorganiserade förband

tjäna endast som föregångsmän. En otvetydig erfarenhet från värnplikts-

utbildningen 1948—49 vore omöjligheten att på 9 månader utbilda ens

något så när godtagbara gruppchefer för fältförbanden. 1948 års värnplikts-

kommitté hade med stor noggrannhet utrett frågan om målsättningen för

gruppchefsutbildningen. Chefen för armén delade kommitténs åsikt, att för­

längningen tills vidare borde begränsas till 2 månader, ehuru härigenom

endast de mest påtagliga av nuvarande brister i utbildningen i fråga avhjälp­

tes. 11 månaders gruppchefsutbildning syntes vara ett minimum för att

kunna bibringa gruppchefseleverna de kunskaper och färdigheter, som vore

oundgängligen nödvändiga för deras tjänstgöring som gruppchefer i fält.

Med hänsyn till det grundliga studium av målsättningen för gruppchefs­

utbildningen, som gjorts av värnpliktskommittén, anser arméchefen ytter­

ligare utredning i ärendet icke kunna leda till något annat resultat än vad

därvid framkommit. Då emellertid frågan vore av stor betydelse och tid

syntes komma att stå till förfogande för ytterligare överväganden, har armé­

chefen icke något att erinra mot att hithörande spörsmål studeras av sär­

skilda studiegrupper. Det vore emellertid nödvändigt att frågan om grupp­

chefernas utbildningstid bringades till lösning vid 1951 års riksdag.

Arméchefen har tillstyrkt särskilda befälsrepetitionskurser under förut­

sättning att dessa icke inkräktade på tiden för första tjänstgöringen. En

differentiering av gruppchefsutbildningen åter har avstyrkts. Arméchefen

har slutligen framhållit, att redan nu det bättre befälet användes för ut­

bildning av gruppcheferna. Innan de nuvarande vakanserna i kadrerna

fyllts, kunde man icke räkna med en utökning av utbildningsbefälet.

Departementschefen.

Jag har tidigare i olika sammanhang givit uttryck åt den uppfattningen,

att en godtagbar gruppchefsutbildning bör kunna utan eftersättande av ut­

bildningsmålen bibringas de värnpliktiga vid armén och kustartilleriet

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

25

inom ramen för en första tjänstgöring av samma längd som för huvuddelen

av de värnpliktiga, eller för närvarande 9 månader.

Värnpliktskommittén har nu i sitt slutbetänkande ånyo upptagit sitt

tidigare framförda förslag om förlängning med 2 månader av tiden för

gruppchefsutbildningen, därvid de blivande gruppcheferna avsåges skola

inrycka 2 månader före huvuddelen av de värnpliktiga. Detta förutsätter att

gruppchefer uttagas redan vid inskrivningsförrättningarna.

Jag är emellertid alltjämt icke beredd att nu förorda en dylik förlängning

av tjänstgöringstiden. Jag finner sålunda angeläget att den i det föregående

omnämnda utredningen inom försvarsdepartementet avslutas innan slutlig

ställning tages till detta spörsmål. Med hänsyn såväl till de betydande mer­

kostnaderna som till olägenheterna för arbetsmarknaden och den enskilde

synes mig nämligen ett beslut om förlängning av gruppchefsutbildningen

icke böra fattas med mindre en förlängning anses ofrånkomlig. Då, såsom

förut framhållits, en förlängning av gruppchefsutbildningen kan ifråga-

komma tidigast för de värnpliktiga som inskrivas hösten 1950 — flertalet

av dessa inrycka först 1952 — medför ett uppskov med avgörandet av denna

fråga till 1951 års riksdag icke någon tidsutdräkt i sak, om nämli­

gen beslut nu fattas om övergång till uttagning av gruppchefer redan

vid inskrivningsförrättningarna. I det följande avser jag att förorda dylik

uttagning.

Jag förordar således, att första tjänstgöringen för gruppcheferna tills

vidare i avbidan på ytterligare utredning i ämnet bibehålies vid nuvarande

9 månader och att den sammanlagda utbildningstiden för dem således

fastställes till 12 månader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

Utbildningstidens fördelning på första tjänstgöring och efterföljande

utbildning.

Gällandej bestämmelser.

Enligt nu gällande provisoriska bestämmelser fullgöres värnpliktstjänst­

göringen av huvuddelen av de värnpliktiga vid armén och kustartilleriet

med en första tjänstgöring om 9 månader samt med två repetitionsövningar

och en efterutbildningsövning om vardera en månad. Flottans och flyg­

vapnets värnpliktiga fullgöra värnpliktstjänstgöringen i en följd under 12

månader. V

V ä mplikt sk omm it ten.

Kommittén har, med utgångspunkt från den målsättning som de militära

myndigheterna uppställt för en sammanlagd utbildningstid av 12 månader

för huvuddelen av de värnpliktiga, ansett att den nuvarande uppdelningen

för arméns och kustartilleriets värnpliktiga på en första tjänstgöring om

26

9 månader och efterföljande utbildning under 3 månader bör bibehållas

oförändrad, enär det totala utbytet av hela värnpliktsutbildningen enligt

detta alternativ synes bli det bästa möjliga. Några vinster i utbildningshän-

seende synas enligt kommittén icke stå att vinna genom att inom 12-måna-

dersramen förlänga första tjänstgöringen på bekostnad av den efterföljande

utbildningen. En förkortning av första tjänstgöringen åter anser sig kom­

mittén med hänsyn till erfarenheterna under utbildningsåret 1948/49 icke

kunna förorda.

Beträffande flottan har kommittén icke föreslagit någon förändring i

fråga om tjänstgöringstiden för huvuddelen av de värnpliktiga. I fråga om

flygvapnet räknar kommittén med att vissa värnpliktiga i luftbevaknings­

tjänst skola fullgöra tre repetitionsövningar.

Yttranden.

Överbefälhavaren har framhållit, att med nuvarande utbildningstid den

för krigsanvändbarheten nödvändiga förbandsutbildningen måste uppskju­

tas till första repetitionsövningen. Detta innebär, att de yngsta åldersklas­

serna icke utan kompletterande utbildning äro fullt användbara i fält vid

mobilisering. Överbefälhavaren anser dock, att med de i direktiven givna

förutsättningarna den av kommittén föreslagna fördelningen bör väljas.

Cheferna för armén och marinen ha biträtt kommitténs förslag.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att nu rådande provisorium tilläm­

pats under så lång tid, att olägenheterna av att repetitionsövningar saknas

för flygvapnets vidkommande börjat göra sig gällande. Chefen för flyg-

\apnet har hänvisat till ett av honom tidigare framlagt förslag om 12 må­

naders första tjänstgöring i en följd och en repetitionsövning om en månad.

Arbetsmarknadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den före­

slagna fördelningen av utbildningstiden därest arbetsmarknadssynpunk-

terna vinna nödigt beaktande vid övningstidernas förläggning och övningar­

nas anordnande i övrigt.

Departementschefen.

Jag delar värnpliktskommitténs av myndigheterna biträdda uppfattning,

att den totala utbildningstiden om 12 månader för de värnpliktiga i allmän­

het bör i fråga om arméns och kustartilleriets värnpliktiga fördelas på en

första tjänstgöring om 9 månader och efterföljande utbildning under 3

månader. I det följande kommer jag att förorda, att repetitionsövningar

skola kunna fullgöras av flygvapnets befälsvärnpliktiga luftbevaknings-

personal.

Beträffande flottan och flygvapnet i övrigt ifrågasätter jag icke nu någon

ändring. Jag är således icke beredd att i detta sammanhang taga ställning

till chefens för flygvapnet förslag om en förlängning av värnpliktsutbild­

ningen för flygvapnets värnpliktiga. Denna fråga liksom även frågan om

omskolning i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

27

flygvapnet till armén torde få upptagas i samband med de fortsatta över­

väganden beträffande värnpliktsutbildningen, som enligt vad jag i det före­

gående förutsatt bör komma till stånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22

4

.

Första tjänstgöringens inpassning under året.

V ämpliktskommittén.

Armén.

Värnpliktskommittén har till behandling upptagit olika alternativ för in­

passning under året av en första tjänstgöring om 9 månader för huvuddelen

av armén tilldelade värnpliktiga. Kommittén har därvid redovisat de olika

synpunkter på förevarande spörsmål som gälla för flertalet truppslag inom

armén. Kommittén har förutsatt, att arméns värnpliktiga tillhörande grupp

K kunna inrycka till tjänstgöring tidigast i början av juni.

Kommittén har framhållit, att en sammanhängande första tjänstgöring

teoretiskt kan tänkas påbörjas vid vilken tidpunkt på året som helst. Kom­

mittén har emellertid begränsat sig till att jämföra fyra olika inrycknings-

alternativ, nämligen vinterinryckning (omkring den 15 januari), vårinryck­

ning (omkring den 27 mars), sommarinryckning (omkring den 1 juni) och

höstinryckning (omkring den 1 september). Kommittén har bedömt de olika

alternativen från följande utgångspunkter, nämligen utbildningens ända­

målsenliga bedrivande, kraven på kuppberedskap, näringslivets, fiämst jord­

brukets, behov av arbetskraft samt den studerande ungdomens befogade

önskemål. Kommittén har ansett utbildningssynpunkterna i första hand

utslagsgivande och har ur denna synpunkt funnit alternativen med vinter-

och höstinryckning olämpliga. Av alternativen vårinryckning eller sommar­

inryckning har kommittén ansett sommarinryckning ur utbildningssyn-

punkt överlägset. Detta alternativ har jämväl befunnits bäst tillgodose den

studerande ungdomens önskemål. För näringslivets del har alternativet

med höstinryckning befunnits jämställt eller möjligen något överlägset

alternativet med sommarinryckning; övriga alternativ ha ansetts icke till­

godose näringslivets behov. Kommittén har icke ansett att nagon Iämplig-

hetsgradering mellan de olika alternativen kunnat ske ur synpunkten att

tillgodose behovet av kuppberedskap.

Värnpliktskommittén har förordat alternativet med sommarinryckning.

Värnpliktskommittén har jämväl diskuterat möjligheterna alt uppdela

värnpliktskontingenten i flera inryckningsomgångar. Kommittén har emel­

lertid icke ansett sig kunna förorda en dylik uppdelning annat än möj­

ligen beträffande förband med ur beredskapssynpunkt utsatt läge (exem­

pelvis Gotland).

Kommittén har i detta sammanhang jämväl berört frågan om s. k. delad

första tjänstgöring, därvid närmast undersökts ett alternativ med 8 måna­

28

ders tjänstgöring under första året och den återstående månaden av första

tjänstgöringen jämte en repetitionsövning under tredje året. Kommittén

har emellertid icke kunnat förorda, att utbildningen ordnas enligt detta

alternativ. Kommittén har vidare framhållit, att olägenheter i större eller

mindre grad komma att vidlåda varje form av delad tjänstgöring. På grund

härav har kommittén för arméns huvuddel icke kunnat föreslå, att första

tjänstgöringen för värnpliktiga i allmänhet uppdelas på omgångar. I undan­

tagsfall, t. ex. för övningstrupp vid skolor m. in., har en dylik uppdelning

dock ansetts kunna ifrågakomma.

Värnpliktskommittén har framhållit, att särskilda synpunkter göra sig

gällande beträffande vissa truppslag. Sålunda har kommittén för vissa luft-

värnsförband förordat inryckning i januari.

Kustartilleriet.

Kommittén har funnit, att de synpunkter, som i det föregående anförts

rörande första tjänstgöringens fullgörande i en följd och i en omgång för

huvuddelen av de värnpliktiga vid armén i tillämpliga delar gälla även

kustartilleriet. Beträffande tidpunkten för inryckning till första tjänst­

göring har kommittén funnit nuvarande ordning med inryckning i januari

ur olika synpunkter lämpligast.

Flottan och flygvapnet.

Värnpliktskommittén har icke till behandling upptagit frågan om tjänst­

göringens inpassning under året beträffande värnpliktiga, tilldelade flottan

eller flygvapnet.

Särskilt yttrande.

En kommittéledamot (herr Johansson i Mysinge) har ansett att ur jord­

brukets synpunkt alternativet med höstinryckning är det utan tvekan för­

delaktigaste. Än bättre skulle emellertid jordbrukets önskemål tillgodoses,

om inryckningen till första tjänstgöring kunde ske i slutet av september.

Ett dylikt alternativ borde därför allvarligt övervägas. Skulle därvid de

militära nackdelarna bedömas vara så stora, att alternativet icke kunde

anses antagbart, borde frågan om ett skördeuppehåll av 3 å 4 veckor upptas

till förnyat övervägande.

Yttranden.

Chefen för armén har ansett alternativet med sommarinryckning för hela

värnpliktskontingenten bäst tillgodose utbildningskraven. En uppdelning i

omgångar har arméchefen ansett endast skenbart bidraga till en lösning av

kuppberedskapsproblemet men däremot medföra betydande nackdelar för

utbildningen.

Kungi. Maj:ts proposition nr 22i.

29

Arbetsmarknadsstyrelsen har, efter en ingående diskussion av de olika

alternativens lämplighet ur arbetsmarknadssynpunkt, förordat alternativet

med sommarinryckning. Styrelsen har därvid framhållit angelägenheten

av att inryckningsdagen för huvuddelen av de värnpliktiga icke förlägges

till vårmånaderna, särskilt april och maj, d. v. s. till den tid då svårig­

heterna för näringslivet att erhålla arbetskraft är störst, och att jämväl ut-

ryckningsdagen förlägges till en tidpunkt, då tillgången på arbete är den

gynnsammast möjliga, d. v. s. på våren. Styrelsen, som funnit sommar­

inryckning eller höstinryckning vara att avgjort föredraga framför vinter­

inryckning eller vårinryckning, har funnit sommarinryckning fördelaktigare

för industrien men höstinryckning gynnsammare för jordbruket. Därest ett

övningsuppehåll inlägges på lämplig tid under sommaren i syfte att till­

godose jordbrukets ökade behov av arbetskraft under skördetiden, har sty­

relsen emellertid funnit alternativet med sommarinryckning godtagbart

även för jordbrukets del. Styrelsen har emellertid framhållit, att ett skörde-

uppehåll om 14 dagar kan komma att visa sig otillräckligt.

Mot kommitténs förslag i fråga om inryckningstiden för värnpliktiga

vid vissa luftvärnsförband och för kustartilleriets värnpliktiga har arbets­

marknadsstyrelsen icke haft något att erinra. Styrelsen har emellertid där­

vid förutsatt, att jordbrukare i regel icke skall behöva inkallas till här

avsedd utbildning.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har framhållit bland annat följande.

Behovet av arbetskraft under skördemånaderna vore på grund av produk­

tionsinriktning och jordbrukstekniska förhållanden numera större än tidi­

gare, i varje fall på de större egendomarna. Med hänsyn härtill vore ur jord­

brukets synpunkt alternativet med höstinryckning mest tillfredsställande.

Då det för föreningen emellertid stått klart att vid bedömandet av denna

fråga tillgodoseendet av jordbrukets behov av arbetskraft icke finge skjutas

i förgrunden i sådan grad, att man därigenom eftersatte vad som måste

anses vara nödvändigt ur utbildningssynpunkt, har föreningen icke velat

förorda en dylik förläggning av värnpliktstiden.

Föreningen har ansett en uppdelning av värnpliktskontingenten i två in-

ryckningsomgångar med jordbrukets värnpliktiga i den ena omgången, med

inryckning den 1 oktober, vara ett alternativ, som skulle vålla jordbruket

minst avbräck. Föreningen har ansett ett dylikt alternativ böra övervägas.

Skulle det därvid visa sig, att alternativet icke läte sig genomföras, har för­

eningen ansett det av kommittén framförda förslaget vara att förorda. För­

eningen har dock framhållit, att därest inom jordbruket verksamma värn­

pliktiga skola inrycka i juni ett skördeuppehåll om fyra veckor bör an­

ordnas. Det nuvarande skördeuppehållet om fjorton dagar kunde nämligen

vid en sådan förläggning av värnpliktstiden icke anses tillfyllest.

Sveriges lantbruks förbund och riksförbundet landsbygdens folk ha i

huvudsak givit uttryck åt samma synpunkter som svenska lantarbets­

givareföreningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 22i.

Departementschefen.

Frågan om första tjänstgöringens inpassning under året för huvuddelen

av arméns värnpliktiga har tidigare varit föremål för statsmakternas över­

väganden, senast vid 1948 års riksdag i samband med beslutet om den provi­

soriska avkortningen av värnpliktstjänstgöringen. Efter ingående undersök­

ningar av olika alternativ har värnpliktskommittén stannat för att förorda

nuvarande ordning med inryckning omkring den 1 juni. Jag delar kom­

mitténs uppfattning, att detta alternativ bäst tillgodoser de militära kraven.

Då, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit, alternativet med sommar­

inryckning jämväl synes bäst tillgodose det totala näringslivets önskemål,

anser jag mig böra förorda detsamma. Jag förutsätter därvid i likhet med

värnpliktskommittén, att ett skördeuppehåll med en varaktighet liksom för

närvarande av 2 veckor inlägges under sommarhalvåret.

Kommitténs förslag i fråga om första tjänstgöringens inpassande vid vissa

specialtruppslag m. m. inom armén och vid kustartilleriet kan jag jämväl

biträda.

Repetitions- och efterutbildningsövningar.

Gällande bestämmelser.

Enligt nu gällande provisoriska bestämmelser fullgöra arméns och kust­

artilleriets värnpliktiga utöver första tjänstgöring dels två repetitions-

övningar om vardera en månad, den första före utgången av tredje året och

den andra före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret, dels ock

en efterutbildningsövning om likaledes en månad före utgången av ader-

tonde året efter inskrivningsåret. För flottans och flygvapnets värnpliktiga

förekomma enligt nu tillämpade bestämmelser icke repetitions- eller efter­

utbildningsövningar.

Värnpliktskommittén.

Armén.

Värnpliktskommittén har såsom i det föregående framhållits funnit, att

med 12 månaders sammanlagd tjänstgöringstid för huvuddelen av de värn­

pliktiga största effekten kan ernås därest av densamma 9 månader anslås

till första tjänstgöring och 3 till efterföljande utbildning.

För den efterföljande utbildningen har kommittén utgått från en av de

militära myndigheterna uppställd målsättning, som åsyftar vidmakthål­

lande och komplettering av de värnpliktigas färdigheter, inlärande av nya

stridssätt och vapen samt omskolning och förbandsutbildning med särskild

vikt lagd på tillämpad förbandsutbildning i bataljon eller motsvarande

förband.

Kommittén har framhållit som uppenbart, att den efterföljande utbild­

31

ningen växer i betydelse i samma mån som den första tjänstgöringen av­

kortas och en överskjutning av väsentliga utbildningsmoment äger rum

från första tjänstgöringen till den efterföljande. Om det samtidigt icke är

möjligt att tillmäta längre tid för sistnämnda tjänstgöring framträder en­

ligt kommitténs mening med skärpa kravet på att denna uppdelas i övnings-

perioder och i övrigt upplägges på sådant sätt, att den lämnar ett maximalt

militärt utbyte.

Kommittén har framhållit, att det nuvarande repetitionsövningssystemet

principiellt kännetecknas av att inkallelserna till repetitionsövning sker

åldersklassvis. I anslutning härtill har kommittén anfört följande.

Det är den värnpliktiges hänförlighet till viss åldersklass som blir be­

stämmande för när han, tillsammans med övriga värnpliktiga av samma

åldersklass, inkallas för att fullgöra första repetitionsövning, andra repeti­

tionsövning och efterutbildningsövning. Förändringar i fråga om den värn­

pliktiges bostadsort in. fl. personliga förhållanden inverka icke på inkallel­

serna liksom icke heller ändringar beträffande hans avsedda användning

vid krig (krigsplacering). Värnpliktiga, som äro krigsplacerade vid ett och

samma krigsförband, komma sålunda att fullgöra sina repetitionsövningar

tillsammans endast i den mån de också tillhöra samma åldersklass. Då

krigsförbanden av praktiska skäl icke uteslutande eller ens huvudsakligen

kunna sammansättas av värnpliktiga med samma födelseår, utan normalt

måste inrymma värnpliktiga ur flera åldersklasser, blir följden av det

åldersklassvisa repetitionsövningssystemet, att krigsförbanden aldrig kom­

ma att i fred övas såsom förband. I stället komma de olika värnpliktiga,

som tillhöra förbandet, att repetitionsövas envar med sin åldersklass i till­

fälligt sammansatta utbildningsförband.

Kommittén har funnit den nuvarande längden av varje repetitionsövning,

en månad, vara väl avvägd med hänsyn till ändamålet med övningarna.

Kommittén har emellertid framhållit, att för närvarande två perioder om

vardera 9—10 år infalla under värnpliktstiden, under vilka icke någon

militärtjänstgöring förekommer, och att det vore givet att den värnpliktiges

tjänstbarhet mot slutet av dessa perioder i regel måste ha nedgått tämligen

starkt.

Värnpliktskommittén har sammanfattningsvis angivit såsom sin uppfatt­

ning, att det åldersklassvisa repetitionsövningssystemet, sådant det gestal­

tats enligt 1941 års värnpliktslag, är värnpliktstekniskt enkelt och besitter

vissa fördelar ur pedagogisk och organisatorisk synpunkt samtidigt som

det på ett i huvudsak tillfredsställande sätt medger genomförande av den

enskilda utbildning, förbandsutbildning och omskolning, som åsyftats. Å

andra sidan synes det kommittén vara obestridligt, alt systemet är behäftat

med allvarliga svagheter, då det icke i tillräcklig grad tar sikte på att för­

bereda och trimma krigsorganisationen för kriget. I anslutning härtill har

kommittén anfört följande.

Beredskaps- och krigsorganisatoriska synpunkter ha i alltför hög grad

fått stå tillbaka för utbildnings- och värnpliktstekniska. Delta må ha haft

Kungl. Maj:ts proposition nr 22i.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

32

sill förklaring, ja måhända varit ofrånkomligt, så länge värnpliktsredo-

visningen alltjämt arbetade med underdimensionerad organisation och

otillräckliga tekniska resurser. I och med att hela värnpliktsredovisningen

i enlighet med 1942 års försvarsbeslut omlagts efter moderna och rationella

linjer ha emellertid möjligheter skapats att gestalta den värnpliktiges fort­

satta utbildning med utgångspunkt från hans aktuella krigsplacering i

stället för hans hänförlighet till viss åldersklass. Därmed öppnas även

möjligheter att ordna inkallelserna till repetitionsövningar krigsförbands-

vis i stället för åldersklassvis. Varje inkallelse av ett krigsförband till

repetitionsövning kommer därvid normalt att beröra värnpliktiga ur flera

olika åldersklasser men vilka värnpliktiga alla ha det gemensamt, att de

äro krigsplacerade vid det ifrågavarande förbandet. Ett och samma in­

kallelsetillfälle för ett visst krigsförband kan sålunda för en del av för­

bandets värnpliktiga utgöra deras första repetitionsövning, medan andra

samtidigt fullgöra sin andra repetitionsövning och andra åter sin tredje.

De fördelar, var för sig av största betydelse, som stå att vinna genom

att anordna repetitionsövningarna krigsförbandsvis, äro i korthet följande.

Genom att krigsförbanden inkallas till repetitionsövningar med den för

vederbörligt förband enligt krigsplanläggningen gällande sammansätt­

ningen, bli förbanden bättre sammansvetsade till stridsdugliga enheter än

vid något annat system. De enskilda individerna inom förbanden lära

känna varandra. Envar blir övad just i den befattning och tillsammans

med just de kamrater, som han skall ha i händelse av krig. Samhörighets­

känslan utvecklas, förbandet finner sin individuella arbetsform. Intresset

för utbildningen stegras hos såväl befäl som trupp, vilket skapar förut­

sättningar för ett bättre utbildningsresultat. Övningarna kunna helt eller

delvis förläggas till terräng, som för förbandet är aktuell enligt krigs­

planläggningen. Ett tillfredsställande mått av stridsduglighet kan påräknas

omedelbart vid mobilisering. Beträffande betydelsen av här anförda för­

hållanden föreligga omfattande och otvetydiga erfarenheter från bered­

skapsåren 1939—1945.

Därest repetitionsövningarna anordnas krigsförbandsvis, kunna vidare

inkallelsen och inryckningen utföras såsom en verklighetsbetonad mobili-

seringsövning, varigenom mobiliseringsapparaten tid efter annan blir prö­

vad och intrimmad till fördel för en eventuell mobiliserings snabba och

säkra genomförande.

Slutligen är det ur beredskapssynpunkt avsevärt värdefullare att under

repetitionsövning inom olika delar av landet ha samlade ett antal ordinarie

krigsförband med ordinarie krigssaminansättning än improviserade ut-

bildningsförband av värnpliktiga ur en viss åldersklass.

I fråga om utformningen av ett system med repetitionsövningar i krigs­

förband har värnpliktskommittén framhållit följande.

För att ett system med repetitionsövningar krigsförbandsvis på ett till­

fredsställande sätt skall fylla sin uppgift måste systemet vara så beskaffat,

att varje i krigsorganisationen ingående förband blir inkallat till repeti­

tionsövning med icke alltför långa mellanrum. Vad som i främsta rummet

måste bli bestämmande för det tidsmellanrum som ur militär synpunkt

högst kan tillåtas mellan två på varandra följande krigsförbandsövningar,

är enligt kommitténs mening frekvensen av förändringar — omkrigsplace-

33

ringar — inom förbandets personalbestånd. Principiellt anser kommittén

övningarna böra följa på varandra så tätt, att personalförändringarna inom

ett förband icke hinna taga för stor omfattning under mellantiden, vilket

pekar på en tidsintervall av 6 år. Vid bestämmandet av inkallelsefrekven­

sen bör emellertid enligt kommitténs mening jämväl beaktas, att armé­

organisationen kontinuerligt måste anpassas efter utvecklingen på bl. a.

de vapentekniska, stridstekniska och taktiska områdena. Detta medför med

nödvändighet tid efter annan mer eller mindre genomgripande förändringar

av krigsorganisationen, vilka bryta sönder eller grundligt omgestalta vissa

förband och nyskapa ändra. Erfarenhetsmässigt bör enligt kommittén inter­

vallen mellan krigsförbandsövningarna även ur dessa synpunkter icke över­

stiga 6 år. Jämväl beredskapssynpunkter tala enligt kommitténs mening

för att intervallen blir så kort som möjligt. En tidsintervall av 6 år har

synts godtagbart tillgodose kuppberedskapssynpunkterna.

Under åberopande av det anförda har värnpliktskommittén kommit till

den uppfattningen att ett system med repetitionsövningar i krigsförband

lämpligast bör baseras på en 6-årsperiodicitet.

Beträffande den grundläggande mekanismen i ett sådant system föreslår

kommittén, att krigsförbanden indelas i 6 grupper, förslagsvis benämnda

a-, b-, c-, d-, e- och f-förband. Gruppindelningen har ansetts böra omfatta

hela krigsorganisationen — alltså både fält- och lokalförsvarsförband —

och principiellt göras så, att av alla slags förband omkring en sjättedel hän­

föras till a-förband, en sjättedel till b-förband o. s. v. Varje grupp kommer

då att vart sjätte år fullgöra krigsförbandsövning, nämligen ett år samtliga

a-förband, nästa år samtliga b-förband o. s. v.

Beträffande utformningen av de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden

vid repetitionsövningar i krigsförband har värnpliktskommittén anfört bl. a.

i huvudsak följande.

Upprätthåller man kravet på att såväl samtliga krigsförband som samt­

liga värnpliktiga skola inkallas till repetitionsövning vart sjätte år, måste

envar värnpliktig fullgöra minst 4 repetitionsövningar gentemot nuvarande

3. Emellertid stå endast 3 månader till förfogande inom ramen för en sam­

manlagd tjänstgöringstid av 12 månader. Under sådana förhållanden måste

man antingen avkorta längden på de olika repetitionsövningarna eller också

uppge fordran på att de enskilda värnpliktiga inkallas till repetitionsövning

lika ofta som krigsförbanden. Kommittén har efter ingående överväganden

stannat vid att förorda den sistnämnda lösningen med fasthållande vid det

grundläggande kravet på att varje krigsförband skall inkallas till en öv­

ning av tillräcklig längd vart sjätte år. Genom att omplacera de värn­

pliktiga från krigsförband till personalreserv och omvänt är det emellertid

möjligt att ordna så, att varje krigsförband kan inkallas med full eller i

del närmaste full krigsstyrka till eu månadsövning vart sjätte år ehuru

av varje värnpliktig likväl icke uttages mera än sammanlagt 3 repetitions­

övningar å en månad.

3 — Bihnng till riksdagens protokoll WöO. 1 samt. AV 224.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

34

Kommittén har emellertid förutsatt, att det skall vara de militära myn­

digheterna obetaget att, då så finnes påkallat av utbildningsskäl, anordna

repetitionsövningarna för enstaka personalkategorier i annan ordning än

som övningar i krigsförband.

Kommittén har härefter till behandling upptagit frågan hur repetitions-

övningar i krigsförband böra anordnas för att tillgodose kravet på kupp­

beredskap och därvid anfört följande.

Värnpliktiga kunna först efter 6 månaders rekrytutbildning anses an­

vändbara för enklare beredskapsuppgifter. Vid en första tjänstgöring om

9 månader kan således den yngsta åldersklassen nödtorftigt tillgodose

kuppberedskapen endast under 3 av årets månader. För att fullständigt

täcka beredskapen under de nio månader av året, då den yngsta ålders­

klassen sålunda icke kan utnyttjas, skulle krigsförbandsövningarna år­

ligen behöva uppdelas på icke mindre än nio omgångar. Detta är uteslutet

redan av den anledningen, att beredskapsstyrkan under envar av dessa om­

gångar skulle bli helt otillräcklig. Man får därför inskränka sig till att till­

godose beredskapen under kortare perioder och enkannerligen de som er­

farenhetsmässigt kunna bedömas vara mest utsatta, därvid hänsyn även

bör tagas till önskvärdheten av att övningarna på ett naturligt sätt bli

inpassade under utbildningsåret liksom även till behovet av samövningar

mellan olika truppslag och försvarsgrenar. — Kommittén har i detta sam­

manhang jämväl beaktat arbetsmarknadssynpunkterna och därvid samrått

med arbetsmarknadsstyrelsen.

Rörande tidpunkten för anordnandet av repetitionsövningar i krigsför­

band har kommittén vidare anfört följande.

Under beaktande av samtliga de omständigheter, som enligt vad ovan

framhållits böra utöva inflytande på frågan, har kommittén för sin del

kommit till den uppfattningen, att fältförbanden jämte de rörliga lokal-

försvarsförbanden normalt lämpligen böra fullgöra krigsförbandsövning

under september—oktober. Härvid kan en uppdelning i två omgångar

ifrågakomma. I syfte att tillgodose kravet på vinterutbildning torde tid­

punkten september—oktober vissa år böra utbytas mot februari—mars.

I fråga om de fasta lokalförsvarsförbanden synes lämpligen som allmän

hållpunkt böra gälla, att övningarna fullgöras i två omgångar under april—

maj, dock att den närmare tids- och omgångsindelningen årligen bör bli

föremål för samråd mellan de militära myndigheterna och arbetsmark­

nadsstyrelsen under hänsynstagande till bl. a. de skilda och stundom från

år till år växlande klimatiska och arbetskraftstekniska förhållandena inom

olika delar av landet.

Värnpliktskommittén har emellertid även framhållit, att vad kommittén

anfört beträffande övningarnas inpassande under året icke vore att uppfatta

så, att övningarna ur beredskapsskäl nödvändigtvis måste äga rum under

vissa bestämda månader, utan att kommittén närmast åsyftat att påvisa

föreliggande möjligheter till inpassning. Kommittén har utgått från att de

ansvariga myndigheterna i praktiken komma att tillvarataga de möjligheter

till en smidig anpassning av inkallelserna som krigsförbandsövningssyste-

met erbjuder och som utgör en styrka hos detsamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr

224

.

35

Värnpliktskommittén har låtit utföra beräkningar rörande kostnaderna

för ett system med repetitionsövningar i krigsförband i jämförelse med re-

petitionsövningar åldersklassvis. Därvid har framkommit, att repetitions­

övningar i krigsförband icke nödvändigtvis behöva medföra krav på ökade

anslag för arméns utbildning. Kommittén har dock kommit till den upp­

fattningen, att, därest man genomför förslaget om krigsförbandsövningar,

ytterligare fördelar av stor betydelse skulle stå att vinna för en förhållande­

vis måttlig kostnadsökning. Kommittén syftar därvid närmast på önskvärd­

heten av att öva lokalförsvarsförbanden på de aktuella krigsgrupperings-

platserna och att i ökad utsträckning taga i anspråk inlejda hästar och för­

hyrda motorfordon för att så långt som möjligt under krigsförbandsövning-

arna bringa upp förbanden till krigsstyrka. Merkostnadexma för nämnda åt­

gärder ha bedömts vara svåra att exakt beräkna, men ha uppskattats till

omkring 2 miljoner kronor per år.

Marinen och flygvapnet.

Värnpliktskommittén har även undersökt möjligheterna att —• därest

beträffande flottan och flygvapnet tid därför anslås -— tillämpa systemet

med repetitionsövningar i krigsförband vid marinen och flygvapnet.

Vid flottan och flygvapnet har utbildningen ansetts vara så särpräglad

att systemet saknar aktualitet.

Beträffande kustartilleriet har framhållits, att systemet skulle kunna

genomföras vid de rörliga förbanden. Vid övriga förband, som utgöra hu­

vuddelen, bedömes systemet icke medföra några fördelar. Då systemet så­

ledes icke bör tillämpas för kustartilleriet i dess helhet, har kommittén

ansett att detsamma icke heller bör införas i fråga om de rörliga förbanden.

Ändringar i värnpliktslagen.

Värnpliktskommittén har i förevarande sammanhang framhållit, att för

tillämpningen av ett system med krigsförbandsvisa repetitionsövningar er­

fordras vissa ändringar i värnpliktslagen beträffande de bestämmelser,

som ha avseende på repetitionsövningar. Sålunda böra ur värnpliktslagen

avlägsnas de tidsspärrar, som bestämma, att första repetitionsövningen skall

avhållas före utgången av tredje året, andra repetitionsövningen före ut­

gången av åttonde året och tredje repetitionsövningen (efterutbildningsöv-

ningen) före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. I stället hör

värnpliktslagen medge frihet att på lämpligt sätt fördela de tre repetitions-

övningarna på hela värnpliktstiden. I lagen torde sålunda allenast böra ut­

sägas, att värnpliktig skall vara skyldig att fullgöra tre repetitionsövningar

om vardera 1 månad, vilka övningar skola kunna fördelas på hela värn­

pliktstiden.

Kungl. Mctj.ts proposition nr 224.

36

Kungi. Maj. ts proposition nr

224

.

Yttranden.

Samtliga myndigheter och organisationer ha i princip tillstyrkt värn-

pliktskommitténs förslag om övergång till ett system med repetitionsöv-

ningar i krigsförband.

Härutinnan må följande framhållas.

Överbefälhavaren har anfört, att även om det till en början skulle visa

sig svårt att genomföra värnpliktskommitténs förslag i full utsträckning

detsamma erbjöde så stora fördelar att det snarast borde tillämpas vid ar­

mén. överbefälhavaren har delat kommitténs uppfattning att repetitions-

övningar vid kustartilleriet och flygvapnet tills vidare av praktiska skäl

icke böra ske i krigsförband.

Chefen för armén bär förordat, att kommitténs förslag snarast realiseras.

I anslutning härtill har arméchefen anfört bl. a. följande.

Vissa värnpliktiga ha tidigare än vad värnpliktslagen normalt avsett full­

gjort all dem åliggande tjänstgöring eller genom särskilda beslut fått till­

godoräkna sig under kriget fullgjord beredskapsövning (beredskapstjänst-

göring) såsom fullgjord repetitions- (efterutbildnings-) övning. Härav följer

vissa svårigheter att under de första åren bringa upp förbanden till full

fältstyrka under repetitionsövningarna. Det är under sådana omständigheter

av särskild vikt, att anstånd med fullgörande av repetitionsövning under

denna övergångsperiod beviljas i mycket begränsad utsträckning, så att

icke dessa svårigheter ytterligare ökas. Därjämte bör beaktas, att — enär

den värnpliktige inkallas tillsammans med sitt krigsförband — anstånd

medför antingen att han omkrigsplaceras till annat förband med därav

följande olägenheter, eller att han måste vänta till dess förbandet nästa

gång inkallas (efter 6 år).

Arméchefen har vidare framhållit, att det före detta fast anställda

underbefälet helt eller delvis vore befriat från skyldigheten att fullgöra

repetitionsövningar. Härigenom komme kvalificerad befälspersonal till

stort antal att undandragas övningarna i krigsförband. Det vore av vikt

att bestämmelserna i inskrivningsförordningen rörande den före detta fast

anställda personalens utnyttjande så utformades, att krigsorganisatoriska

och utbildningsmässiga krav bleve tillgodosedda utan eftersättande av per­

sonalkategoriens berättigade intressen. Arméchefen har uppgivit sin avsikt

vara att framdeles inkomma med förslag i dessa avseenden.

Arméchefen — liksom även överbefälhavaren -— har slutligen förordat,

att det värnpliktiga befälet inkallas till repetitionsövning i krigsförband

några dagar före huvuddelen av de värnpliktiga. Härigenom skulle möjlig­

het skapas att på ett rationellt sätt ordna inryckningen och att låta det värn­

pliktiga befälet genomgå en snabbrepetition av sina väsentligaste uppgifter

och snabbutbildning med nytillkomna vapen och annan stridsmateriel.

Arméchefen har i anslutning härtill föreslagit, att det värnpliktiga befälet

ålägges längre repetitionsövningar än huvuddelen av de värnpliktiga, näm­

ligen tillhopa 33 dagar under första respektive andra samt 34 dagar under

37

tredje repetitionsövningen. Dessa dagar — tillhopa 10 — borde emellertid

icke tagas från första tjänstgöringen, utan det värnpliktiga befälets samman­

lagda tjänstgöringstid borde utökas med nämnda dagantal.

Arbetsmarknadsstyrelsen har framhållit, att vid varje krigsförband de

värnpliktiga komrne att tillhöra flera åldersklasser och att, i den mån för­

banden voro regionalt rekryterade, repetitionsövningar i krigsförband kunde

komma att medföra allvarliga rubbningar inom näringslivet. Styrelsen har

med hänsyn härtill ansett systemet böra prövas under något år innan slut­

ligt beslut i ämnet fattas.

Beträffande tidpunkten för repetitionsövningarna har arbetsmarknads­

styrelsen anfört följande.

Enligt värnpliktskommittén skulle repetitionsövningarna för fältförban­

den och de rörliga lokalförsvarsförbanden förläggas normalt till september

—oktober, eventuellt i två omgångar. Vissa år skulle denna tid kunna ut­

bytas mot februari—mars. Häremot synes ur arbetsmarknadssynpunkt icke

vara något att erinra om, såsom föreslagits, tids- och omgångsindelningen

årligen blir föremål för samråd mellan de militära myndigheterna och ar­

betsmarknadsstyrelsen särskilt med hänsyn till förhållandena inom jord­

bruket och skogsbruket.

För de fasta lokalförsvarsförbanden föreslår värnpliktskommittén repeti-

tionsövningarnas förläggande i två omgångar till tiden april—maj. Som

förut framhållits i samband med frågan om förläggningen av första tjänst­

göringen är det just under dessa två vårmånader som särskilt industrin är

mest trängd under året beträffande tillgången på arbetskraft. Anordnandet

av repetitionsövningar under tiden april—maj synes därför ur arbetsmark­

nadssynpunkt vara olämpligt.

Svenska lantarbetsgivareföreningen, Sveriges lantbruksförbund och riks­

förbundet landsbygdens folk ha framhållit angelägenheten av att övningar

i krigsförband icke förläggas till tider, då jordbrukets behov av arbetskraft

är särskilt stor.

Departementschefen.

Det förslag om övergång vid armén till anordnande av repetitionsöv­

ningar i krigsförband, som värnpliktskommittén framlagt, anser jag ur

militär synpunkt innebära avsevärda fördelar i förhållande till nuvarande

system med inkallelser till repetitionsövningar åldersklassvis. Mot utform­

ningen av systemet har i remissyttrandena icke framförts någon prin­

cipiell erinran. Jag tillstyrker, att det av kommittén förordade systemet

för repetitionsövningarnas anordnande tillämpas från och med hösten 1950.

Vederbörliga för budgetåret 1950/51 äskade anslag äro, såsom framgår av

vad jag anfört vid anmälan i årets statsverk sproposition av medelsäskan­

dena under fjärde huvudtiteln, beräknade med utgångspunkt från att en

övergång till det nya systemet skall ske under hösten 1950.

Beträffande tidpunkten för anordnandet av repetitionsövningar i krigs­

förband vid armén delar jag värnpliktskommitténs uppfattning att dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 22b.

38

övningar normalt böra i vad avser fältförbanden och de rörliga lokalför-

svarsförbanden förläggas till månaderna september—oktober, eventuellt

med uppdelning i omgångar, men att, i syfte att tillgodose kravet på vinter­

utbildning, övningarna vissa år böra förläggas till månaderna februari­

mars. Det torde ankomma pa Kungl. Maj:t att för varje år närmare be­

stämma tids- och omgångsindelningen för övningarna; jag förutsätter att

"vederbörlig hänsyn därvid tages till förhållandena å arbetsmarknaden, sär­

skilt inom jordbruket och skogsbruket.

Vad värnpliktskommittén förordat i fråga om repetitionsövningarna för

de fasta lokalförsvarsförbanden ha med de av kommittén angivna förut­

sättningarna i princip icke föranlett till erinran från min sida.

Chefen för armén har föreslagit, att det värnpliktiga befälet skall inkallas

till repetitionsövning 3—4 dagar före huvuddelen av de värnpliktiga och

att den totala tjänstgöringstiden för dessa befälsvärnpliktiga skall utsträckas

med 10 dagar. Jag är för närvarande icke beredd tillstyrka detta förslag.

Enligt nuvarande bestämmelser i värnpliktslagen gälla vissa tidsspärrar,

inom vilka repetitions- och efterutbildningsövningar skola fullgöras. Det

torde i enlighet med kommitténs förslag vara nödvändigt att avlägsna dessa

tidsspärrar i samband med övergången till systemet med repetitionsövningar

i krigsförband. Terminologien repetitionsövningar — efterutbildningsöv-

ningar torde i samband härmed sasom icke längre adekvat böra övergivas;

samtliga övningar böra betecknas såsom repetitionsövningar.

I olika sammanhang (jfr proposition 1949: 194) har för riksdagen an­

mälts, alt repetitions- och efterutbildningsövningar under senare år bedri­

vits i allenast begränsad omfattning och att de värnpliktiga i samband

därmed meddelats generellt anstånd med repetitions- eller efterutbildnings-

övning för så lång tid, att de i värnpliktslagen fastställda tidsfristerna över­

skridits. Vid anståndens meddelande förutsattes, att hinder icke skulle möta

att i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna övningar. Riksdagens

vederbörande utskott (sammansatta stats- och andra lagutskott vid 1949

års riksdag) har ansett, att, därest ifrågavarande kategorier värnpliktiga

skulle fullgöra övningar, oaktat i värnpliktslagen fastställda tidsfrister ut­

gått, tjänstgöringsskyldigheten borde regleras i värnpliktslagen eller i sär­

skild förordning. Jag föreslår att nu gällande tidsspärrar uteslutas ur värn­

pliktslagen och att de värnpliktiga som erhållit generellt anstånd liksom

ock värnpliktiga ur åldersklass 1946, vilka haft att före utgången av år 1949

fullgöra första repetitionsövning, men icke inkallats till dylik övning, skola

i sinom tid inkallas till repetitionsövning i krigsförband.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att värnpliktsutbildningen

vid flottan och flygvapnet är så speciell, att repetitionsövningar i krigs­

förband saknar aktualitet. Jag ifrågasätter icke heller att övningar i krigs­

förband skola anordnas vid kustartilleriet. Jag förordar emellertid, att, i

enlighet med värnpliktskommitténs förslag, de tidsspärrar, som för när­

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

39

varande gälla för fullgörandet av repetitionsövningar vid övriga försvars­

grenar, av praktiska skäl borttagas samtidigt med motsvarande tidsspärrar

för arméns värnpliktiga.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 22b.

Beredskapsövning.

Gällande bestämmelser.

Enligt 19bl års värnpliktslag må värnpliktig, därest Konungen med han­

syn till krigsberedskapen så prövar nödigt, kunna åläggas att utöver van­

lig fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sam­

manlagt 6 månader. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning upphör

dock sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslutandet av första tjänst­

göring (motsvarande).

Enligt beslut av 19b9 års riksdag (proposition 194, skrivelse 371) har

i samband med beslutet om avkortningen av de värnpliktigas fredstjanst-

göring skyldigheten att fullgöra beredskapsövning provisoriskt utsträckts

till 9 månader, vilken tjänstgöring må åläggas värnpliktig inom ett år nio

månader efter avslutandet av första tjänstgöringen (motsvarande). Gäl­

lande bestämmelser äro meddelade i förordning den 10 juni 1949 (SFS

307) med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning. Förord­

ningen gäller så länge de provisoriska bestämmelserna rörande utbildnings­

tiden äga tillämpning. V

V ärn pliktskommittén.

Värnpliktskommittén har framhållit, att möjlighet att inkalla värnplik­

tiga till beredskapsövning fortfarande bör föreligga såsom ett medel att

stärka försvarsberedskapen utan att vidtaga de uppseendeväckande åtgär­

der, som inkallelser jämlikt 28 § värnpliktslagen innebära. Förband som

inkallas till dylik övning (beredskapsförband) böra emellertid vara så or­

ganiserade, utrustade och utbildade, att de äro att betrakta som fullt

stridsdugliga. Förbanden böra därför utgöra en del av krigsorganisationen

eller, med andra ord, beredskapsförbanden böra vara krigsförband.

Då arméns krigsförband regelmässigt äro sammansatta av värnpliktiga

tillhörande ett flertal åldersklasser bör enligt kommitténs åsikt skyldighe­

ten att fullgöra beredskapsövning icke såsom nu begränsas till värnplik­

tiga ur den yngsta eller de yngsta åldersklasserna.

Värnpliktskommittén har övervägt olika förslag att begränsa befogen­

heten att inkalla äldre åldersklasser till beredskapsövning men har funnit

det svårt att draga en gräns, som icke skulle menligt inverka på beredska­

pens effektivitet. Kommittén har ansett fältförbanden bäst lämpa sig för

kuppberedskap, då de äro sammansatta av värnpliktiga ur yngre ålders­

klasser. Kommittén förutsätter att vid ifrågavarande inkallelser främst

dessa förband komma att tagas i anspråk. Kommittén har emellertid an-

40

sett, att Konungen bör medges rätt att inkalla alla värnpliktiga — och så­

lunda icke blott den eller de yngsta åldersklasserna — till beredskaps-

övning.

Enligt kommitténs mening böra även inom marinen och flygvapnet be-

redskapsförbanden i princip vara desamma som krigsförbanden. Kommit­

tén har därför förordat, att för de tre försvarsgrenarna ensartade bestäm­

melser meddelas.

Kommittén har föreslagit att, därest kommitténs förslag i övrigt bifalles,

den sammanlagda tiden för fullgörande av beredskapsövning fastställes

till högst 6 månader.

Yttranden.

Värnpliktskommitténs förslag har tillstyrkts av eller lämnats utan er­

inran av hörda myndigheter och organisationer.

Departementschefen.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att de förband som inkal­

las till beredskapsövning (beredskapsförband) i princip böra vara i möj­

ligaste mån så organiserade, utrustade och utbildade, att de kunna betrak­

tas såsom fullt fältdugliga. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att

beredskapsförbanden skola vara krigsförband, vilken anordning bör gälla

för samtliga försvarsgrenar. Härav följer emellertid, att möjlighet måste

föreligga att till beredskapsövning inkalla värnpliktiga ur samtliga ålders­

klasser och kategorier. Jag förordar därför, att värnpliktslagen ändras i

enlighet härmed. Jag förutsätter emellertid i likhet med värnpliktskommit-

tén, att i första hand värnpliktiga ur fältförbanden skola ifrågakomma för

inkallelser.

I samband med att tidsspärren häves kan en återgång ske till värnplikts­

lagens ursprungliga bestämmelse att den sammanlagda tid, under vilken

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra beredskapsövning, skall utgöra 6

månader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

Uttagning av värnpliktiga till befälsutbildning.

Armén.

Vid inskrivningsförrättning genomgå samtliga värnpliktiga ett s. k. in-

skrivningsprov, vilket avser att dels ge upplysningar om de värnpliktigas

personliga förhållanden och önskemål, dels möjliggöra en klassificering

av de värnpliktiga med avseende på allmänintelligens och allmän bild-

barhet. På grundval av detta inskrivningsprov, läkarundersökning och in-

skrivningsnämndens personliga bedömande tilldelas de värnpliktiga för­

svarsgren, truppslag etc. Provhäftena från inskrivningsprovet översändas

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

41

samtidigt med registreringshandlingarna till det förband, som den värn­

pliktige tilldelats.

Före inryckningen göres vid förbanden med ledning av tillgängliga hand­

lingar en preliminär uppdelning av de värnpliktiga på olika utbildnings­

linjer och utbildningsförband. I samband därmed verkställes en klassifice­

ring av de värnpliktiga i fem olika grupper med hänsyn till allmän in­

tellektuell nivå. Värnpliktiga ur grupperna A (mycket hög), B (ganska hög)

samt de bästa ur gruppen C (genomsnittlig nivå) utväljas — därest de

besitta erforderliga fysiska kvalifikationer och i övrigt vid inskrivningen

bedömts lämpliga — till befälsutbildning.

Vid inryckningen eller så snart ske kan efter denna utföras vissa kom­

pletterande prov. Ändamålet med dessa är att lämna ytterligare underlag

för bedömningen av de värnpliktigas psykiska och fysiska förutsättningar.

Med ledning av resultaten av dessa prov samt vederbörande befäls uppfatt­

ning angående de värnpliktigas lämplighet utföras erforderliga omflytt­

ningar.

Underbefäl (gruppchefer).

Värnpliktiga i allmänhet utväljas till underbefälsutbildning med ledning

av de urvalsprov, som verkställts vid inskrivningsförrättningarna och efter

inryckningen. Det slutliga urvalet sker snarast efter inryckningen. Utvalda

placeras i särskilda avdelningar inom utbildningskompanierna för att under

4 månader bibringas grundläggande utbildning. Under denna tid sker över­

flyttning av värnpliktiga, som icke visat sig lämpliga för befälsutbildning;

å andra sidan sker motsvarande överflyttning av värnpliktiga, vilka tidigare

icke utvalts, men som under utbildningens gång visat befälsanlag.

Av de till grupp K hänförda värnpliktiga utväljes huvuddelen till under­

befälsutbildning oavsett resultatet av inskrivningsproven. Återstående värn­

pliktiga tillhörande denna kategori äro antingen avsedda för utbildning till

specialister eller i fysiskt avseende olämpliga till befälsutbildning. Inskriv­

ningsproven ha här icke till syfte att konstatera den intellektuella stan­

darden. Proven äro i stället vägledande för tilldelning till truppslag.

Grupp K tillhörande värnpliktiga, vilka uttagits till underbefälsutbild­

ning, sammanföras redan vid inryckningen till ett särskilt utbildnings-

kompani.

Omkring den 1 oktober organiseras befälsskolorna. Såsom elever i be-

fälsskola K utväljas de värnpliktiga grupp K och de värnpliktiga i allmän­

het, som bedömas lämpliga för fortsatt befälsutbildning (underofficers- och

officersutbildning) efter första tjänstgöringens slut. För utbildning i be-

fälsskola A uttagas de värnpliktiga grupp K och de värnpliktiga i allmänhet,

som icke anses lämpliga för fortsatt befälsutbildning, men som efter ut­

bildningen bedömas bli användbara i underbefälsbefattningar. De värnplik­

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

tiga i allmänhet vid befälsplutonerna och de värnpliktiga grupp K, vilka

icke beordrats till vare sig befälsskola A eller K, överföras till utbildnings-

förband för »vanliga» värnpliktiga, överflyttningar mellan de båda sko­

lorna och från skolorna till utbildningsenheter för övriga värnpliktiga i

allmänhet kan ske intill juluppehållet.

Underofficerare.

För utbildning till värnpliktig underofficer uttagas bland eleverna i be­

fälsskola Iv huvuddelen och bland eleverna i befälsskola A det antal värn­

pliktiga, som erfordras för att fylla krigsorganisationens behov av värn­

pliktigt befäl av denna kategori, för närvarande begränsat till omkring 8

procent av hela åldersklassen. Uttagningen sker i princip på följande sätt.

Förbandschef insänder före viss tidpunkt till chefen för armén uppgift

på det antal värnpliktiga i befälsskolor A och K, vilka böra föreslås till ut-

tagning för fortsatt befälsutbildning. På förslag av chefen för armén be­

stämmer Kungl. Maj :t i kommandoväg omfattningen av ifrågavarande ut-

tagning. Uttagningen verkställes av inskrivningsnämnd på förslag av för­

bandschef och kan ske mot den värnpliktiges egen önskan.

Värnpliktig, som under utbildningens gång visat sig icke kunna följa

utbildningen eller visat opålitlighet eller olämplighet i övrigt, kan av veder­

börande regementschef skiljas från utbildningen. Detta medför emellertid

icke att uttagningen häves.

Officerare.

För utbildning till värnpliktig officer uttagas bland de till underofficers­

utbildning uttagna värnpliktiga så stort antal, omkring 4 procent av hela

åldersklassen, som med hänsyn till mobiliseringskravet bedömes erforder­

ligt. Uttagning till officersutbildning sker i princip på samma sätt, som

förut angivits beträffande uttagning till underofficersutbildning. Därest elev

skiljes från utbildningen anses uttagningen därmed icke hävd.

Erfarenheter av gällande uttagningssystem.

Värnpliktskommittén har framhållit, att möjligheterna att med ledning

av inskrivningsproven utvälja värnpliktiga till underbefälsutbildning i stort

sett kunna bedömas vara goda. De värnpliktiga hade hittills genomfört in­

skrivningsproven på ett lojalt sätt. Några tendenser att genom maskning

göra proven missvisande hade i allmänhet icke kunnat iakttagas. Det syntes

dock böra påpekas, att anledning till maskning icke förelegat, enär proven

icke legat till grund för uttagning till fortsatt befälsutbildning, en omstän­

dighet som de värnpliktiga syntes ha varit väl medvetna om. Däremot hade

en utbredd maskning kunnat konstateras, då det gällt uttagning till fort­

satt utbildning efter den lagstadgade första tjänstgöringen. Det syntes icke

ligga någon överdrift i påståendet att utbildningsresultatet vid befälssko-

43

lorna och i synnerhet vid befälsskola K i många fall menligt påverkats av

den förekommande maskningen. Vissa maskningstendenser hade även kun­

nat iakttagas vid plutonchefsskolorna före uttagningen till officersutbild­

ning. Sedan uttagningen väl blivit gjord, hade enligt vad förbands- och

skolchefer omvittnat maskningen försvunnit; alla hade då funnit sig i det

rådande läget och försökt göra sitt bästa.

Värnpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har ägnat förevar ande fråga en ingående gransk­

ning. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt möjligheterna att uttaga de

värnpliktiga före inryckningen i syfte att därigenom förebygga maskning.

Värnpliktskommittén har härvid till behandling upptagit följande

olika alternativ för utta g ning av befäl.

Uttagning under första tjänstgöringen sedan längre tid förflutit efter in­

ryckningen.

Vid inskrivningen utföras inskrivningsprov, vid inryckningen äga kom­

pletterande prov rum och under utbildningen genomföras särskilda prov,

allt i huvudsak enligt nu gällande system.

Ett sådant uttagningssystem skulle enligt kommittén besitta följande för­

delar: de värnpliktiga skulle få möjlighet att visa sin lämplighet, befälet

skulle erhålla tid att bilda sig en uppfattning om vederbörandes möjlig­

heter att tillgodogöra sig utbildningen, metoden vore grundlig och syste­

matisk till skillnad från engångsuttagning.

Kommittén har dock påpekat, att erfarenheterna visat att bestämda

nackdelar vore förenade med ifrågavarande metod. Systemet gåve sålunda

upphov till en utbredd maskning i avsikt att undandraga sig uttagning till

fortsatt befälsutbildning. Maskningen hämmade utbildningen och försvå­

rade en rättvis uttagning. Kommittén framhåller vidare, att det för många

värnpliktiga vore olägligt att först vid en långt framskriden tidpunkt er­

hålla besked om den kommande militärtjänstgöringen. Systemet medförde

slutligen att utbildning utöver den första tjänstgöringen måste förläggas

till tiden efter denna, vilket beträffande gruppchefsutbildningen kunde vara

en nackdel.

Med hänsyn till de olägenheter som äro förenade med uttagning sent

under första tjänstgöringen anser värnpliktskommittén alternativet icke

böra komma till användning.

Uttagning under första tjänstgöringen kort tid efter inryckningen.

Inskrivningsprov äga rum vid inskrivningen; efter inryckningen utföras

prov under en period om en—fyra veckors längd; därefter sker slutlig ut­

tagning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

44

Enligt värnpliktskommittén äro med detta alternativ följande fördelar

förenade. De värnpliktiga skulle ganska tidigt få reda på längden av sin

utbildning. Maskningsfaktorn förlorade i betydelse. Maskning kunde givet­

vis förekomma under provperioden, men lades uttagningen så nära inryck­

ningen som här avsåges, syntes det stora flertalet värnpliktiga ännu icke

ha blivit tillräckligt »varma i kläderna» för att kunna sätta maskningen i

system.

Väsentliga nackdelar vidlåda enligt kommitténs mening även detta alter­

nativ. Den korta tiden begränsade befälets möjligheter att åstadkomma ett

riktigt uttagningsresultat. Svårigheterna att riktigt bedöma många värn­

pliktiga vore mycket stora i början av utbildningen. Vidare måste även en­

ligt detta alternativ den förlängda utbildningstiden uttagas efter första

tjänstgöringens slut.

Värnpliktskommittén har ansett, att fördelarna icke uppväga nack­

delarna, varför alternativet icke kunnat förordas.

Kungl. Maj.ts proposition nr

224

.

Frivillig uttagning före inryckningen till första tjänstgöring.

Enligt detta alternativ skulle samtliga, vilka önska genomgå befälsut-

bildning, anmäla detta vid inskrivningarna. Inskrivningsproven skulle av­

göra, huruvida vederbörande vore lämplig för befälsutbildning eller icke.

Systemet skulle icke hindra en frivillig uttagning även under utbildningens

gång.

Kommittén har uttalat farhågor för att det skulle bliva svårt att helt på

frivillighetens väg uttaga tillräckligt antal befälsvärnpliktiga. Det nuva­

rande premiesystemet hade icke påverkat rekryteringen i önskad utsträck­

ning. Att dessutom premiera de uttagna med vissa fördelar vid inträde i

statstjänst syntes icke heller vara tillfyllest.

Med hänsyn till att ett system med frivillig uttagning med största sanno­

likhet icke komme att täcka erforderligt utbildningsbehov har värnplikts­

kommittén icke ansett sig kunna generellt anbefalla alternativet. Däremot

borde vid tillämpningen av ett tvångsvis uttagningssystem samtliga, som fri­

villigt önskade genomgå befälsutbildning och kunde anses lämpliga, få

möjlighet härtill. Alla åtgärder borde därvid vidtagas för att stimulera till

en frivillig uttagning av därtill lämpliga befälsämnen.

Uttagning med hänsyn till avlagda examina, ådagalagda kunskaper eller

visad duglighet i övrigt.

Uttagning skulle, enligt kommitténs förslag, ske med hänsyn till duglig­

het, visad genom avlagda examina, allmän duglighet, dokumenterad genom

självskolning samt arbete inom politiska, fackliga och idrottsliga organisa­

tioner m. m. Kännedom om hithörande förhållanden skulle erhållas dels

45

genom folkbokföringsmyndigheternas uppgifter till inskrivningsmyndig­

heterna, dels genom samarbete med olika organisationer. Kontroll skulle

ske genom inskrivningsprov i fråga om sådan värnpliktig, som icke avlagt

minst realexamen.

Med ett dylikt system skulle enligt kommittén följande fördelar vara

förenade. Maskningsanledning borde icke föreligga under förutsättning att

förnyad uttagning icke gjordes under utbildningen. Ett säkert underlag för

uttagning borde kunna föreligga vid inskrivningen och inskrivningsproven

skulle främst komma att utgöra en kontroll av föregående uppgifter, var­

igenom en eventuell maskning vid proven skulle kunna undvikas.

Systemet vore emellertid även förenat med vissa nackdelar. Det kunde

vara svårt att rätt bedöma den värnpliktiges lämplighet för befälsutbild-

ning på grundval av betyg och tidigare verksamhet. I princip syntes det

kommittén olämpligt att de, som genom självstudier eller genom annat

arbete skaffat sig en bättre ställning i samhället eller medverkat till att

ideell verksamhet möjliggöres, som »belöning» härför skulle åläggas längre

tjänstgöringstid. För berörda myndigheter komme systemet att medföra

ökat arbete, vilket måhända icke kunde bemästras utan personalförstärk­

ning. Ett antal värnpliktiga ur den stora gruppen värnpliktiga i allmänhet

syntes icke — ehuru de vore lämpliga — komma att uttagas till befälsut-

bildning.

Värnpliktskommittén har ansett, att ifrågavarande alternativ möjligen

skulle kunna vara användbart.

Uttagning vid inskrivningsförrättning med hänsyn till vid inskrivningen

utförda prov m. m.

Samtliga värnpliktiga genomgå inskrivningsprov av utökad omfattning

och bli föremål för exploration — ett under otvungna former fört personligt

samtal mellan exploratören och exploranden i syfte att lämna exploratören

en ingående inblick i den värnpliktiges personliga och sociala förhållan­

den. Med ledning härav verkställes vid inskrivningen uttagning.

Värnpliktskommittén har anfört, att alternativet medförde den stora för­

delen, att den värnpliktige i mycket god tid finge veta längden av den ut­

bildning som han hade att genomgå. Vidare skulle man slippa maskning

under utbildningen, vilket skulle främja samarbetet mellan befäl och trupp.

Härtill komme att befälsutbildningen skulle kunna förläggas oberoende av

inryckningstiden för de värnpliktiga i allmänhet.

Som en nackdel har kommittén framhållit de omständigheterna att in-

skrivningsproven kunde råka i vanrykte och måhända behöva genomföras

med en betydande maskningsfrekvens. Vidare avstode man från den för­

delen att kunna studera den värnpliktige under utbildningstiden. Inskriv-

ningsförrättningarna komme sannolikt att taga längre tid än nu, vilket

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 b.

ökade kostnaderna. Vissa svårigheter torde dessutom uppstå att disponera

lämplig personal för exploration in. m.

Värnpliktskommittén har ansett systemet vara i stort sett användbart.

Värnpliktskommittén har härefter till behandling upptagit de olika

uttagningsalternativens användbarhet på de olika

befälskategorierna. I det följande redovisas kommitténs förslag

härutinnan. Dessa äro uppgjorda med den utgångspunkten att första tjänst­

göringen för samtliga befälsvärnpliktiga skall vara längre än för övriga

värnpliktiga.

Underbefäl (gruppchefer).

Uttagning av värnpliktigt underbefäl bör enligt kommitténs mening ske

tvångsvis vid inskrivningsförrättningarna ur den samlade värnpliktskon-

tingenten med ledning av särskilda inskrivningsprov och exploration. Vid

inskrivningen uttages det antal, som erfordras för att vid vederbörligt för­

band och truppslag täcka mobiliseringsbehovet av värnpliktiga gruppche­

fer. Härutöver uttages en viss reserv för att säkerställa att erforderligt an­

tal erhålles, även om befrielse av olika anledningar medges. Besvär över

skedd uttagning skall kunna anföras hos inskrivningsrådet.

Kommittén har framhållit, att det med säkerhet kunde förutsägas, att

föreliggande behov av värnpliktigt underbefäl icke skulle kunna uttagas på

frivillighetens väg. Tvångsvis uttagning måste därför tillgripas. Uttagningen

kunde därvid ske antingen vid inskrivningen eller under första tjänstgö­

ringen. Sistnämnda system vore enligt kommitténs uppfattning på grund

av maskningsfaktorn olämpligt. Kommittén ville därför förorda tvångsvis

uttagning vid inskrivningen.

Inskrivningsnämndens uttagningsbeslut bör enligt kommittén fattas en­

dast på grundval av den värnpliktiges sannolika lämplighet ur militär syn­

punkt. Rätten att medge befrielse från ifrågavarande utbildning på grund

av sociala skäl syntes ur rättvisesynpunkt böra förbehållas högre instans,

antingen inskrivningsrådet eller en nyskapad mellaninstans, inskrivnings-

revision, en för varje län. Kommittén har funnit övervägande skäl tala

för att låta inskrivningsrådet alltjämt handlägga besvär över av inskriv-

ningsnämnd beslutad uttagning. Inskrivningsrådets arbetsbörda komme

emellertid möjligen att öka i sådan utsträckning att en utökning av rådets

medlemsantal kunde bli nödvändig.

Underofficerare.

Enligt värnpliktskommitténs förslag böra till värnpliktiga underofficerare

vid inskrivningen uttagas dels samtliga de studenter och likställda, vilka

äro lämpliga för utbildning i vapentjänst och icke på grund av särskild stu­

dieriktning utväljas för utbildning i specialtjänst, dels ock bland värnplik­

tiga i allmänhet det ytterligare antal, som erfordras för att tillgodose beho­

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 22b.

utbildning. En obligatorisk uttagning av dessa värnpliktiga syntes därför

böra äga rum.

Officerare.

Värnpliktskommittén har föreslagit, att värnpliktiga officerare skola ut­

tagas helt på frivillighetens väg bland värnpliktiga, vilka efter genomgången

underofficersutbildning förklarats lämpliga för fortsatt utbildning.

Kommittén erinrar om att tvångsvis uttagning till underbefäls- respektive

underofficersutbildnihg enligt kommitténs förslag icke må ske under tjänst­

göringen. En värnpliktig, som underginge utbildning till underbefäl, finge

alltså icke mot sin vilja överföras till den längre underofficersutbildningen.

Den som uttagits till sistnämnda utbildning skulle, även om han icke kunde

tillgodogöra sig denna, icke heller kunna överföras till underbefälskate­

gorien med kortare utbildningstid. Motivet härför vore, att maskningen

skulle neutraliseras.

I konsekvens härmed anser kommittén en tvångsvis uttagning under

utbildningens gång av värnpliktiga till officersutbildning, vilken skulle

fullgöras efter utbildningen till värnpliktig underofficer, icke vara att för­

orda. Skulle nämligen ett tvångsvis uttagningssystem tillgripas, skulle följ­

den endast bli att maskningen — i varje fall bland de till underofficers­

utbildning uttagna värnpliktiga — alltjämt skulle fortleva. Med hänsyn

härtill och då uttagning till officersutbildning icke gärna kunde äga rum

redan vid inskrivningen har kommittén funnit nödvändigt, att uttagning

till officersutbildning baseras på frivillighetens grund. För att stimulera

till frivillig befälsutbildning har kommittén funnit vissa särskilda åtgärder

nödvändiga. Kommittén har därvid förordat höjda premier (från 3 000

till 4 000 kronor) och uppdelning av kadettskolans sommarlinje på två

sommarperioder.

Kommittén har framhållit, att därest det vid tillämpning av det före­

slagna uttagningssystemet skulle visa sig att erforderligt antal värnplik­

tiga icke komme att tillföras krigsorganisationen, det kunde bli nödvän­

digt att ändra bestämmelserna för uttagning av denna befälskategori och

att införa någon form av tvångsvis uttagning. Huruvida uttagningen i så

fall borde ske vid inskrivningen eller efter viss tids utbildning kunde icke

nu bedömas.

Beträffande inskrivningsprovets och explorationens

användning för uttagning vid inskrivningsförrättning har värnplikts­

kommittén anfört bland annat följande.

Det nuvarande inskrivningsprovet i förening med läkarundersökning

torde icke utgöra tillräcklig grundval för en uttagning till befälsutbild­

ning. Inskrivningsprovet sådant det för närvarande är utformat syftar

sålunda dels till att uppspåra de mentalt lägst stående värnpliktiga, vilka

icke kunna tillgodogöra sig utbildningen in. in., dels till att underlätta de

värnpliktigas fördelning på truppslag och utbildningslinjer. Utväljandet

truppofficerare. Jämväl för de civila fackpsykologerna krävdes särskild

utbildning.

Frågan om vilka inskrivningsskyldiga, som borde exploreras, samman­

hängde bl. a. med syftet med explorationerna, tillgången på personal för

utförandet av explorationerna, antalet inskrivningsskyldiga per dag etc.

Kommittén har i anslutning härtill anfört bland annat följande.

Med utgångspunkt från att omkring 60 man per dag böra inskrivas och

att för exploration disponeras ca 4—4% timma per dag — de två första

timmarna varje dag beräknas åtgå för inskrivningsprov in. in. — skulle

en exploratör kunna medhinna maximalt 20 inskrivningsskyldiga per dag,

d. v. s. tredjedelen av ovannämnda 60. Idealet vore givetvis, att samtliga

inskrivningsskyldiga bleve explorerade. Detta skulle emellertid enligt an­

förda beräkningsgrunder kräva medverkan av icke mindre än tre explora-

törer per nämnd. Både av organisatoriska och kostnadsskäl kan en sådan

anordning icke förordas. Närmast tänkbart synes vara att begränsa explo-

rationen till att omfatta inskrivningsskyldiga, vilka i inskrivningsprovet

inrangerats i psykprovgrupperna A och B och vilka vid läkarundersök­

ningen hänförts till besiktningsgrupperna 1 och 2. Detta skulle medföra

explorationer med ca 25 procent av samtliga inskrivningsskyldiga eller

15 man per inskrivningsdag och nämnd. Då emellertid explorationen bl. a.

skall utgöra en kontroll av inskrivningsprovet och erfarenheterna visa, att

åtskilliga lämpliga gruppchefsämnen finnas inom psykprovgruppen C, bör

kretsen av dem, som skola undergå exploration, vidgas till att omfatta

samtliga inom psykprovgrupperna A—C, vilka vid läkarundersökning hän­

förts till besiktningsgrupperna 1 och 2. Eftersom psykprovgrupperna A—C

innehålla omkring 70 procent av de inskrivningsskyldiga, och man kan

räkna med att ca SO procent hänförts till besiktningsgrupperna 1 och 2,

torde antalet per dag och nämnd, vilka skola exploreras, kunna beräknas

till 34 man. Med en kapacitet per exploratör under en dag av 20 man måste

för utförandet av explorationer enligt detta alternativ två exploratörer dis­

poneras, tills vidare lämpligen en officer och en fackpsykolog.

Med hänsyn till den korta tid, som står till buds för exploration, bör

denna i flera hänseenden standardiseras, så att vissa frågor ställas i samma

form till alla explorander. Ett särskilt formulär bör för detta ändamål

uppgöras av centrala värnpliktsbyrån. Resultaten av explorationen böra

av exploratören snarast ställas till inskrivningsnämndens förfogande. Så­

vitt nu kan bedömas böra dessa resultat meddelas på särskild blankett,

vilken bör innehålla dels en bedömning (»skattning») av vederbörandes

lämplighet såsom befälsämne dels en bedömning av hans allmänbegåvning

och förmåga att uttrycka sig, dels ock övriga anteckningar rörande de

intryck, vederbörande erhållit under explorationen.

Det av kommittén avgivna förslaget beträffande inskrivningsförrätt-

ningarnas ordnande kommer att medföra vissa kostnadsökningar,

vilka av kommittén beräknats till 42 000 kronor för utbildning av explora­

törer och provledare (engångskostnad) samt 143 000 kronor för rese- och

traktamentsersättningar, ökade kostnader, orsakade av förlängd tid för

besiktningssammanträden, ökad lokalhyra och successiv utbildning av psy­

kologer (årliga kostnader).

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

52

seringsbehovet. Visade sig detta icke möjligt bleve det nödvändigt återgå

till tvångsvis uttagning. Därvid borde liksom nu grunderna för uttagning i

möjligaste mån bli likartade för samtliga värnpliktiga.

Chefen för armén bär framhållit, att ehuru systemet med uttagning under

tjänstgöringen teoretiskt vore det mest lämpliga, systemet i praktiken visat

sig vara förenat med vissa olägenheter, sammanhängande med att de

värnpliktiga i många fall genom maskning sökt undandraga sig den längre

tjänstgöringstiden. En genomgripande och allmän förändring av de värn­

pliktigas inställning till värnpliktstjänstgöringen syntes icke möjlig åstad­

komma på kort tid. Det syntes icke f. n. vara möjligt att komma ifrån

maskning för att undgå uttagning på annat sätt än det som värnpliktskom-

mittén föreslagit, nämligen att i princip verkställa uttagning före inryck­

ning till första tjänstgöring.

Arméchefen har vidare framhållit, att av gruppen studenter och likställda

en viss del — uppskattningsvis omkring 10 procent — icke vore lämpad

för underofficersutbildning. En uttagning till befälsutbildning av sådana

som icke vore lämpliga medförde nackdelar både för utbildningen och för

den enskilde. Det kunde bli svårt att för dessa värpliktiga ordna den för­

längda tjänstgöringen så att denna bleve använd på ett lämpligt sätt och

vore motiverad med hänsyn till den värnpliktiges avsedda krigsanvändning.

Chefen för armén har med denna utgångspunkt föreslagit, att hela gruppen

studenter och likställda icke skulle uttagas till underofficersutbildning och

att vid inskrivningen skulle eftersträvas att icke uttaga dem som kunna

beräknas vara mindre lämpade för utbildning till underofficer. Arméchefen

har därför förordat ett i förhållande till värnpliktskommitténs förslag

något modifierat system för uttagning vid inskrivningsförrättning.

1 anslutning härtill har arméchefen anfört följande.

Det modifierade systemet bör kunna

a) eliminera maskning under första tjänstgöringen, varför uttagningen

bör ske i samband med inryckningen;

b) möjliggöra uttagning av de för underofficersutbildning mest lämpade

värnpliktiga;

c) i möjligaste mån eliminera olika felkällor vid uttagningen;

d) vara praktiskt genomförbart;

e) vara godtagbart ur ekonomisk synpunkt.

Kraven under b) ovan utesluta användningen av ett system med uttag­

ning enbart med hänsyn till avlagda examina, ty bland värnpliktiga med

studentexamen finnas, som tidigare anförts, ofta vissa, som ej äro lämpade

för befälsutbildning. Samtliga värnpliktiga, som kunna förmodas äga fy­

siska och psykiska förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig under­

officersutbildningen — alltså även studenter och likställda —- böra därför

vid inskrivningsförrättningen genomgå såväl I-prov som exploration. På

grundval härav och de upplysningar i övrigt, som inskrivningsmyndighe­

terna kunnat inhämta om den inskrivningsskyldige, uttas erforderligt antal

värnpliktiga, oavsett tidigare avlagda examina, till underofficersutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

För studenterna blir härvid explorationen (som av värnpliktskommittén

icke avsetts komina till användning beträffande dem) av avgörande bety­

delse. Erfarenhetsmässigt uppnå nämligen studenterna i I-proven ett sådant

resultat, att de med hänsyn enbart till dem skulle kvalificera sig för uttag-

ning till befälsutbildning. Genom explorationen bör det däremot vara möj­

ligt att särskilja det ringa antal studenter (sannolikt omkring 10 procent),

som av skilda skäl icke lämpa sig för sådan utbildning.

Den utvidgning av explorationsförfarandet, som anfört förslag innebär

i jämförelse med vad värnpliktskommittén förordat, medför ett något ökat

behov av exploratörer och möjligen också någon förlängning av tiden för

förrättningarna. De härmed förenade merkostnaderna synas emellertid mer

än väl uppvägas av de fördelar, som skulle vinnas.

För att maskning skall undvikas under utbildningen är det ofrånkomligt,

att samtliga, som uttagits till förlängd tjänstgöring, fullgöra denna utan

avkortning, oavsett om vederbörande omplaceras till annan utbildning. Med

det system som ovan föreslagits för uttagningen, torde sådan omplacering

behöva ske endast i undantagsfall.

Kommittén har med rätta bedömt, att det icke är möjligt att på frivillig­

hetens väg utta tillräckligt antal värnpliktiga för befälstjänst. Emellertid

torde det finnas ett icke obetydligt antal, som frivilligt vill genomgå under­

officersutbildning. För den, som frivilligt anmäler sig, bör explorationen

vid inskrivningsförrättningen kunna slopas, vilket ur såväl praktisk som

ekonomisk synpunkt är en fördel. Möjligheten bör jämväl stå öppen för

den, som under första tjänstgöringen frivilligt önskar genomgå sådan ut­

bildning och som befinnes vara lämplig härför, att uttagas till underoffi­

cersutbildning.

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om uttagning till värnpliktig officer

har arméchefen tillstyrkt. Arméchefen har därvid ansett att den samman­

lagda premien för underofficers- och officersutbildningen tills vidare borde

bibehållas vid 3 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har anfört, att även om många skäl talade

för att uttagning borde ske så tidigt som möjligt, d. v. s. vid inskrivning­

arna, det vore ur militärmedicinsk synpunkt önskvärt att en slutlig uttag­

ning icke grundades på den relativt korta tid som stode inskrivningsläkare

och psykologer till förfogande. Med hänsyn härtill ansåge ämbetsverket,

att till underofficersutbildning vid inskrivningen uttagna värnpliktiga borde

prövas under den första tiden av värnplikstjänstgöringen och att den defi­

nitiva uttagningen verkställes först därefter. Under denna tid, förslagsvis

3—4 veckor, borde utom utbildning och militär prövning även kunna med­

hinnas exploration och erforderliga medicinska specialundersökningar, däri

innefattande, om så erfordrades, psykiatrisk undersökning.

Sjukvårdsstyrelsen har i detta sammanhang ävenledes framhållit, att

en förlängning av inskrivningsperioden till närmare tre månader troligen

komme att medföra, att de under de senaste åren verkställda skärinbilds-

undersökningarna av värnpliktiga vid inskrivningsförrättningarna måste

inställas. Medicinalstyrelsens röntgenpatruller syntes icke kunna dispone­

ras för »ifrågavarande uppgifter under en så lång tidrymd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

53

54

Sjukvårdsstyrelsen har slutligen ifrågasatt, huruvida det kunde anses

lämpligt eller ens rättvist, att en värnpliktig, som uttagits till underofficers­

utbildning men icke kunde tillgodogöra sig denna, skulle vara berövad

varje möjlighet att bliva överförd till annan kategori med kortare utbild­

ningstid. Oförmåga att tillgodogöra sig utbildningen behövde ej alltid bero

på maskning utan kunde mycket väl bero på fysisk eller psykisk otillräck­

lighet eller felbedömning från myndighets sida.

Sjukvårdsstyrelsen har slutligen framhållit, att enligt styrelsens mening

fackpsykolog icke lämpligen kunde ersättas av officer eller personalvårds-

assistent för utförande av exploration och har ifrågasatt, om värnplikts-

kommitténs förslag f. n. vore genomförbart på grund av rådande brist på

fackpsykologer.

Försvarets personalbehandlingsutredning har framhållit, att värnplikts-

kommittén enligt utredningens mening icke tillräckligt beaktat de försök

till maskning, med vilka man måste räkna, om inskrivningsproven skulle

utnyttjas jämväl för uttagning till befälsutbildning, och har ansett av kom­

mittén föreslagna åtgärder för att reducera maskningseffekten knappast

vara tillfyllest. Utredningen har vidare framhållit, att explorationen avgjort

minskade i värde om den förlädes till själva inskrivningsförrättningen

utan möjligheter till korrelation med den praktiska tjänstgöringserfaren-

heten av vederbörande värnpliktige. Utredningen har vidare framhållit, att

en exploration av föreslagen omfattning, d. v. s. 12—15 minuter, vore allde­

les otillräcklig för det avsedda syftet redan under förutsättning att tränade

fackpsykologer med militär erfarenhet koinme att stå till buds. Utredningen

har ansett, att allvarliga betänkligheter kunde riktas mot kommitténs för­

slag beträffande utbildningen av de officerare, som skulle användas som

exploratörer, då utbildningstiden, 3—4 veckor, vore alldeles otillräcklig och

man bortsett från nödvändigheten av att bibringa eleverna allmän psyko­

logisk utbildning.

Inskrivningsrådet har ansett sig böra framhålla den förlust av goda be-

fälsämnen, som enligt inskrivningsrådets intryck från besvärsmålen kan

följa av den metod kommittén föreslagit.

Inskrivningsrådet har icke ansett någon ändring i instansordningen för

besvärsmålen böra ske. Erfarenheterna från inskrivningsrevisionerna före

inskrivningsrådets tillkomst syntes bland annat ha visat, att dåvarande in-

skrivningsrevisioner hade svårt att åstadkomma en enhetlig och jämn rätts­

tillämpning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har funnit övervägande skäl tala för genom­

förande av värnpliktskommitténs förslag beträffande uttagning av värn­

pliktiga underofficerare, varför styrelsen ansett sig böra biträda detsamma.

Lösningen av spörsmålet om utbildning av värnpliktiga officerare har synts

styrelsen värd att pröva.

Kanslern för rikets universitet har anfört bl. a. följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr

224

.

55

I de yttranden, däri till behandling upptas frågorna, huruvida uttag-

ningen till underofficersutbildning skall äga rum på frivillighetens väg eller

tvångsvis, och om den skall ske vid inskrivningen eller under utbildningens

gång, ha olika meningar gjort sig gällande.

Majoriteten inom det större akademiska konsistoriet i Uppsala håller

före, att uttagning till underofficersutbildning redan vid första tjänstgö­

ringens början vore enda utvägen att på ett tillfredsställande sätt tillgodose

behovet av underofficerare. En betydande minoritet inom konsistoriet anser

emellertid, att man bör försöka ett system, såvitt möjligt grundat på frivil­

lig rekrytering, och låta denna rekrytering äga rum under den första tjänst­

göringen. Först om det mot slutet av den för alla obligatoriska tjänstgö­

ringen skulle visa sig, att behovet av värnpliktiga underofficerare icke bleve

fyllt, borde tvångsuttagning ske.

Sveriges förenade studentkårer har med stöd av en utförlig motivering

uttalat den meningen, att uttagningen till underofficersutbildning i största

möjliga utsträckning borde ske på frivillighetens väg. Den del av utbild­

ningsbehovet, som ej kunde fyllas på detta sätt, finge täckas genom tvångs­

vis uttagning ur hela värnpliktskategorien antingen vid inskrivningen med

ledning av inskrivningsprov, exploration och civil utbildning eller under

militärutbildningens gång med stöd av därunder vunnen erfarenhet rörande

den värnpliktiges lämplighet för underofficersutbildning.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen, att vägande skäl

kunna anföras såväl för som mot den av kommittén föreslagna uttagnings-

metoden. Detta har för övrigt även framhållits av kommittén. Det skäl,

som synes ha kraftigast bidragit till kommitténs förordande av uttag-

ningens förläggande till inskrivningen av de värnpliktiga, är dess önskan

att undanröja frestelsen till »maskning» under utbildningen. Vilken roll

maskningen hittills spelat och kan befaras komma att i framtiden spela

under olika förhållanden torde endast kunna bedömas av den militära sak­

kunskapen, och denna tillmäter uppenbarligen maskningsrisken en stor

betydelse. Under sådana förhållanden anser jag mig ej böra göra någon

erinran mot att uttagningen äger rum före utbildningens början.

Vad beträffar spörsmålet, om uttagningen skall ske på frivillighetens väg

eller tvångsvis, är frivillig uttagning givetvis principiellt att föredra. Härom

torde alla vara ense. Men det finnes säkerligen ingen utsikt till att man

enbart på frivillighetens väg skall kunna anskaffa det stora antal värn­

pliktiga underofficerare, som är erforderligt vid en mobilisering. En tvångs­

vis verkställd uttagning blir därför under alla förhållanden nödvändig.

Möjlighet till frivillig anmälan bör emellertid finnas.

Frågan, huruvida gruppen »studenter och likställda» bör i sin helhet

utan särskilda prov uttas till underofficersutbildning, är, såsom redan

framgår av betänkandet, mycket svår att besvara. .lag hänvisar till den

behandling detta spörsmål erhållit i det av Sveriges förenade studentkårer

avgivna yttrandet. Då jag emellertid håller före, att inskrivningsprov och

exploration i här förevarande situation med hänsyn till ändamålet med

undersökningen och den knappa tid, som står till förfogande, endast kunna

tillmätas ett ganska begränsat värde, vill jag ej heller på denna punkt göra

någon erinran mot kommitténs förslag. Skulle emellertid de militära myn­

digheter, som yttra sig över kommitténs förslag, hysa den uppfattningen,

att de särskilda proven kunna erhålla eu sådan utformning, alt risken lör

maskning är lill största delen eliminerad, tillstyrker jag, att även gruppen

studenter och likställda försöksvis underkastas prov före uttagningen.

Kungi. Maj:ts proposition nr 22b.

56

I fråga om det av kommittén föreslagna sättet för uttagningen till

officersutbildning har några erinringar ej framställts i de avgivna yttran­

dena. Jag tillstyrker förslaget i denna del.

Kanslern för rikets universitet har vidare åberopat ett yttrande av institu­

tionen för psykologi och pedagogik vid Lunds universitet (professorn H. Sieg-

vald), vari riktats en allvarlig varning mot att tillämpa psykologiska urvals­

metoder på i värnpliktskommitténs betänkande föreslaget sätt och för däri

angivna syften. För att en psykologisk metod skulle kunna lämna tillförlit­

liga och värdefulla resultat måste den psykologiska situationen vara adekvat

med densamma och tillvägagångssättet betryggande gentemot såväl slump­

mässiga som systematiska felkällor. Sålunda kunde undersökningsmetoder

med det föreslagna inskrivningsprovets karaktär aldrig användas mot för­

sökspersonen utan för att hjälpa honom, ty i annat fall bleve det fråga om

intressebetonade förvanskningar av resultaten, som därigenom lätt bleve myc­

ket felaktiga och ofta helt missvisande. Därför måste inskrivningsprovet

uppenbarligen bli tämligen värdelöst såsom uttagningsinstrument. Det­

samma gällde även den föreslagna explorationen. Explorationsmetoden ut­

gjorde nämligen en mycket subjektiv undersökningsmetod, som ställde syn­

nerligen stora krav på intervjuarens skicklighet, framförallt om explora­

tionen skulle räcka endast 12—15 minuter för varje individ. Explorations-

förfarandet, använt på av kommittén föreslaget sätt, vore helt omöjligt

och därför olämpligt.

överstyrelsen för de tekniska högskolorna har ansett, att ingen tvekan

behövde råda därom, att ett icke oväsentligt antal vapenföra studenter och

likställda icke vore lämpade för militär befälstjänst. Ett genomförande av

kommitténs förslag i denna del skulle därför kunna innebära, att för den

intellektuella eliten synnerligen värdefull tid för dess civila verksamhet

förspilldes utan att därmed något vunnes ur militär synpunkt.

överstyrelsen har ej blivit övertygad om att tendensen till maskning

skulle vara särskilt framträdande bland studenter och likställda. Styrelsen

har förordat, att uttagning av studenter och likställda till värnpliktiga

underofficerare sker på grundval av inskrivningsprov och exploration.

Sveriges förenade studentkårer och Sveriges akademiska centralorganisa­

tion ha avstyrkt kommitténs förslag beträffande uttagning till under­

officersutbildning. Organisationerna förorda, att uttagningen i största möj­

liga utsträckning skall ske på frivillighetens väg. Återstående behov borde

täckas genom tvångsvis uttagning ur hela värnpliktskontingenten antingen

vid inskrivningen eller under utbildningens gång. Valdes det första av dessa

alternativ borde möjlighet till upp- resp. nedflyttning under utbildningen

finnas. De som icke kunde tillgodogöra sig underofficersutbildningen borde

icke åläggas fullgöra någon extra tjänstgöring.

Organisationerna ha delat kommitténs uppfattning beträffande uttagning

till officersutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

57

Flottan.

Vämpliktskommittén.

Underbefäl.

Vid flottan utbildas vissa värnpliktiga i stabstjänst (kryptotekniker, ex-

peditionsbiträden, väderlekstekniker) till underbefäl. Under värnplikts­

tjänstgöringen utbildas dessutom till underbefäl vissa värnpliktiga, som

äro användbara såsom radiotelegrafister samt värnpliktiga som vid naviga­

tionsskola undergått viss utbildning.

Vämpliktskommittén har föreslagit, att värnpliktiga krypto- och väderleks­

tekniker skola överföras till gruppen värnpliktiga, uttagna i specialtjänst.

Därutöver har vämpliktskommittén icke föreslagit någon ändring i nu

gällande system.

Underofficerare vid däcksavdelningen.

Beträffande utbildningen av värnpliktiga underofficerare vid däcksavdel­

ningen tillämpas i princip två olika utbildningslinjer, dels sjökaptens- och

styrmanslinjen, dels sjövärnskårslinjen.

Enligt det nuvarande systemet utbildas på den förstnämnda linjen värn­

pliktiga, vilka före inryckning till värnpliktstjänstgöring avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen, till värnpliktiga underofficerare.

Vämpliktskommittén har föreslagit att det nuvarande systemet skall

bibehållas. Kommittén har vidare föreslagit, att värnpliktiga tilldelade

flottan, vilka avlägga sjökaptens- eller styrmansexamen efter fullgjord värn­

pliktstjänstgöring om 12 månader, skola uttagas och utbildas till värn­

pliktiga underofficerare. Ifrågavarande utbildning föreslås skola äga rum

under den i värnpliktslagen föreskrivna fortsatta utbildningstiden om 4

månader. I anslutning härtill har kommittén framhållit, att det endast vore

ett ringa antal elever vid navigationsskolorna som fullgjorde sin första

tjänstgöring efter avlagd examen. Det vore emellertid ytterst viktigt, att

samtliga värnpliktiga sjökaptener och styrmän erhölle sjömilitär befäls-

utbildning.

Vämpliktskommittén har icke ifrågasatt någon ändring i de grunder

efter vilka uttagning och utbildning av värnpliktiga underofficerare på sjö-

värnskårslinjen f. n. äger rum.

Underofficerare vid maskinavdelningen.

Värnpliktiga som vid navigationsskola avlagt övermaskinistexamen eller

maskinistexamen av 2. klass utbildas till värnpliktiga underofficerare.

Vämpliktskommittén har icke föreslagit någon ändring beträffande

denna utbildning. Kommittén har emellertid föreslagit att flottan tilldelade

värnpliktiga som avlägga övermaskinistexamen eller maskinistexamen av

2. klass vid navigationsskola efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om 12

månader skola kunna uttagas och utbildas till värnpliktiga underofficerare.

58

Denna utbildning föreslås skola äga rum under den i värnpliktslagen fast­

ställda fortsatta utbildningstiden om 4 månader.

Officerare.

Det är huvudsakligen två kategorier värnpliktiga som kunna ifrågakomma

för utbildning till värnpliktiga officerare vid flottan, nämligen dels värnplik­

tiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen,

dels värnpliktiga, som genom aspirantutbildning vid sjövärnskåren erhållit

sjömilitär utbildning före inryckningen till tjänstgöring.

Genom 1942 års försvarsbeslut bestämdes, att värnpliktig, som avlagt

sjökaptensexamen vid navigationsskola och icke antagits som reservoffi-

cersaspirant vid flottan, skulle uttagas för utbildning till värnpliktig offi­

cer. Sedan tjänstgöringen för värnpliktiga i allmänhet avkortats till 12

månader blev det nödvändigt att specialisera utbildningen till värnpliktig

officer. Numera kunna icke blott sjökaptener utan jämväl styrmän uttagas

till officersutbildning. Erforderlig tid för officerskursen har erhållits ge­

nom att minska den praktiska delen av första tjänstgöringen med en må­

nad samt låta dem, som frivilligt ansökt om officersutbildning, fullgöra

första repetitionsövningens två månader i direkt anslutning till nyssnämnda

tjänstgöring.

1948 års värnpliktskommitté har föreslagit, att det för närvarande gäl­

lande systemet med frivillig uttagning av värnpliktiga sjökaptener och

styrmän, vilka genomgått underofficersutbildning vid flottan, fortfarande

skall tillämpas. Därutöver har kommittén föreslagit, att värnpliktig, som

efter fullgjord värnpliktstjänstgöring avlagt sjökaptens- eller styrmans­

examen och utbildats till värnpliktig underofficer vid flottan, må kunna

frivilligt uttagas till officersutbildning.

Beträffande utbildning av värnpliktiga officerare enligt de föreskrifter,

som gälla för sjövärnskåren, har kommittén icke föreslagit någon ändring.

Yttrande.

Chefen för marinen har icke funnit anledning till principiella erinringar

mot kommitténs förslag, som även tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen.

Kustartilleriet.

Vämpliktskommittén.

Värnpliktiga avsedda för underbefälsutbildning uttagas dels bland de

värnpliktiga i allmänhet, dels bland studenter och likställda. Uttagning

bland den förstnämnda kategorien sker omkring eu månad efter inryck­

ningen till första tjänstgöring. Samtliga studenter och likställda uttagas

principiellt till underbefälsutbildning.

För officers- och underofficersutbildning uttagas därtill lämpade ur så­

väl kategorien värnpliktiga i allmänhet som kategorien studenter och lik­

ställda uttagna till underbefälsutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr

224

.

55

)

Värnpliktskommittén har framhållit, att det råder principiell överens­

stämmelse mellan de värnpliktiga befälskategorierna vid armén och kust­

artilleriet. Det uttagningssystem, som föreslagits för arméns del, bör där­

för, enligt kommitténs mening, även komma till användning vid kust­

artilleriet.

Yttrande.

Chefen för marinen har biträtt kommitténs förslag.

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

Flygvapnet.

Y är nplik tskommittén.

Värnpliktskommittén har till en början framhållit, att enligt 1948 års

försvarsbeslut värnpliktiga, vilka skulle utbildas till värnpliktiga underoffi­

cerare och officerare vid flygvapnet, kunde uttagas bland de värnplikts-

kategorier, som normalt tilldelades vapnet, d. v. s. i huvudsak den i grupp

K ingående kategorien värnpliktiga. Ännu förelåge icke några praktiska

erfarenheter, huruvida nyssnämnda kategori värnpliktiga kunde tillgodo­

göra sig den utbildning, varom här vore fråga. På grund av vad som fram­

kommit i samband med flygvapenövningen i april 1949 ville det emellertid

synas, som om vissa svårigheter därutinnan förelåge.

Det har hittills ansetts som ett önskemål, framhåller kommittén, att ur­

valet till befälsutbildning för luftbevakningstjänst — det enda område

inom flygvapnet som beröres av förevarande fråga — skulle kunna göras

efter första tjänstgöringens slut och med ledning av därunder vunna er­

farenheter.

Värnpliktskommittén har ansett det nu tillämpade systemet på längre

sikt vara förenat med avsevärda nackdelar och har föreslagit, att i princip

samma förfaringssätt med uttagning vid inskrivningarna tillämpas som

föreslagits för arméns vidkommande.

För utbildning till underofficerare skulle alltså uttagas dels ett visst an­

tal studenter och likställda, dels — på grundval av inskrivningsprov och

exploration m. m. — bland gruppen värnpliktiga i allmänhet det ytterligare

antal, som erfordras för att fylla utbildningsbehovet av såväl värnpliktiga

underofficerare som värnpliktiga officerare samt härutöver viss reserv.

Kommittén har framhållit, att det vore svårt att finna reträttplatser för

uttagna värnpliktiga, som måste skiljas från utbildningen. Utbildningen i

luftbevakningstjänst skilde sig helt från den övriga utbildningen vid flyg­

vapnet. För att i möjligaste mån undvika gallring under utbildningen hade

från flygvapnets sida ifrågasatts, om icke inskrivningsnänindernas uttag­

ning kunde kompletteras med en ytterligare omprövning före inryckningen,

förslagsvis företagen av en inom flygvapnet tillsatt särskild uttagningskom-

mission i anslutning till vad som tillämpades vid uttagning av flygskol­

60

elever. Värnpliktskommittén har emellertid i avvaktan på närmare erfaren­

heter av det föreslagna uttagningssystemet i samband med inskrivningarna

icke ansett sig böra framlägga förslag i detta hänseende.

Uttagning till officersutbildning har kommittén föreslagit skola äga rum

under utbildningen bland därför lämpade värnpliktiga, som genomgått un­

derofficersutbildning, och ske på frivillighetens väg.

Yttrande.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att uttagning av värnpliktiga under­

officerare bör ske endast bland studenter och likställda. Härför talade svå­

righeten att finna reträttplatser för sådana som måste avbryta utbild­

ningen, lättheten att genomföra underofficersutbildningen därest alla ele­

ver hade samma skolutbildning samt fördelen att de, vilka frivilligt önskade

genomgå officersutbildning, ägde erforderliga kvalifikationer. Chefen för

flygvapnet har vidare föreslagit, att vid inskrivningen även uttagas värn­

pliktiga ofticerare, därest tillräckligt antal frivilliga icke anmäla sig, även­

som att uttagningen vid inskrivningsförrättningen icke skall vara definitiv

utan att en omprövning genom en särskild uttagningskommission skall ske.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att värnpliktskommittén funnit

allvarliga olägenheter vara förenade med den nuvarande tvångsvisa uttag­

ningen till befälsutbildning först sedan relativt lång tid förflutit efter in­

ryckning till värnpliktstjänstgöring. Speciellt den i samband med dylik

uttagning förekommande »maskningen» i syfte att undgå förlängd tjänst­

göring anses ha menligt inverkat på utbildningsresultaten och försvårat

en rättvis uttagning. Än större betydelse måste enligt kommitténs mening

maskningsproblemet tillmätas därest, såsom kommittén föreslagit, de värn-

pliktiga gruppchef seleverna erhålla en i förhållande till flertalet värnplik­

tiga förlängd utbildningstid.

Kommittén har därför undersökt andra tänkbara alternativ för uttag­

ning till befälsutbildning. Kommittén har därvid förordat, att uttagning

%erkställes redan i samband med inskrivningen av de värnpliktiga. Jag

delar i princip kommitténs uppfattning, att endast genom en uttagning i

samband med inskrivningsförrättningarna olägenheterna av maskningen

kunna helt undvikas. Det kan förväntas, att utbildningsresultatet blir bättre

och att större förutsättningar för ett friktionsfritt samarbete mellan befäl

och trupp komma att förefinnas. Alternativet medför även den fördelen

att den värnpliktige så tidigt som möjligt får veta längden av den tjänst­

göring han har att genomgå. En fördel är ock att inryckningen för grupp-

cheferna, därest förlängd utbildningstid för dessa skulle komma att be­

slutas, kan i tiden förläggas före inryckningen av värnpliktiga i allmän­

het, varigenom »kvarsittarmentalitet» kan undvikas för denna kategori.

Kungi. Maj. ts proposition nr 22i.

61

Mot systemet med uttagning vid inskrivningen ha riktats erinringar i

huvudsakligen två hänseenden. Således ha framhållits svårigheterna att

hinna med uttagning till befäl utan att inskrivningsförrättningarna skola

behöva draga ut alltför lång tid ävensom bristen på för ändamålet lämpad

personal. Vidare har framhållits, att de urvalsmetoder — inskrivningsprov

av utökad omfattning och exploration — som utredningen föreslagit för

uttagningen, i och för sig icke kunna anses giva tillförlitliga resultat, sär­

skilt som det kunde förväntas att de värnpliktiga även vid proven komme

att »maska».

Med dessa utgångspunkter har överbefälhavaren föreslagit, att vid in­

skrivningsförrättningarna endast skall verkställas en preliminär, på in­

skrivningsprov och uppgifter om examina etc. grundad uttagning, under

det att den definitiva uttagningen skulle verkställas först efter 1—2 må­

naders tjänstgöring och grundas jämväl på befälets omdöme rörande veder-

börandes lämplighet och på resultatet av under tjänstgöringen företagen

exploration.

Det av överbefälhavaren förordade systemet skulle erbjuda den fördelen,

att genom det ordinarie utbildningsbefälets medverkan vid uttagningen

säkrare hållpunkter skulle kunna vinnas rörande vederbörandes förutsätt­

ningar att utöva befäl. Å andra sidan kommer man vid detta alternativ

icke ifrån maskningen under tjänstgöringen. Värnpliktskommittén, som

diskuterat ett alternativ med uttagning kort efter inryckningen, har såsom

en nackdel framhållit, att befälet på den till förfogande stående korta tiden

icke skulle få samma möjligheter att åstadkomma ett riktigt uttagnings-

resultat som vid en uttagning senare under tjänstgöringen, och att svårig­

heterna att bedöma de värnpliktiga vore mycket stora i början av tjänst­

göringen. Härtill kan ytterligare framhållas, att systemet icke är tillämp­

ligt, därest gruppcheferna skola inkallas före övriga värnpliktiga, att för­

delningen av de värnpliktiga befälseleverna mellan olika förband kan ske

jämnare om uttagningen verkställes vid inskrivningarna, att synpunkten

att den värnpliktige så tidigt som möjligt bör få kännedom om sina tjänst­

göringsförhållanden icke tillgodoses enligt överbefälhavarens alternativ och

att behovet av exploratörer sannolikt blir större enligt detta alternativ.

Invändningarna mot att använda inskrivningsproven och explorations-

förfarandet i urvalssyfte gälla uppenbarligen även det av överbefälhavaren

förordade systemet. Jag finner icke detsamma vara förenat med sådana

fördelar, att det bör givas företräde framför kommitténs förslag.

Arméchefens förslag skiljer sig från kommitténs i princip endast där­

igenom att arméchefen förordar exploration med samtliga till grupp K

hänförliga i syfte att avskilja de för befälsutbildning icke lämpliga. I remiss­

yttrandena har något ytterligare alternativ icke skisserats.

Enligt min mening synes det vara svårt att fälla något bestämt omdöme

om tillförlitligheten av de urvalsmetoder, som kommittén förordat, innan

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

62

Knngl. Maj:ts proposition nr 224.

praktiska erfarenheter av desamma vunnits. .lag vill här endast erinra om

att erfarenheterna från nuvarande inskrivningsprov givit vid handen att

de på grundval av desamma gjorda omdömena om de värnpliktigas lämp­

lighet för befälsutbildning slagit rätt till omkring 90 procent.

Ehuru väl medveten om att vissa svårigheter komma att uppstå, i varje

fall till en början, vid realiserandet av värnpliktskommitténs förslag, finner

jag mig böra förorda att detsamma nu prövas.

Emellertid anser jag mig i likhet med en del av de hörda myndigheterna

böra förorda vissa jämkningar i kommitténs förslag. Såsom arméchefen

framhållit har erfarenheten givit vid handen att en del av de värnpliktiga

ur gruppen studenter och likställda — uppskattningsvis 10 procent — icke

lämpa sig för underofficersutbildning. En uttagning av dessa skulle med­

föra nackdelar såväl för utbildningen som för den enskilde. Jag kan så­

ledes icke dela kommitténs uppfattning att gruppen studenter och likställda

skall i sin helhet åläggas obligatorisk underofficersutbildning. Jag förordar

i stället att jämväl dessa värnpliktiga vid inskrivningen undergå inskriv­

ningsprov och exploration.

Möjlighet bör givetvis beredas de värnpliktiga att vid inskrivningsförrätt-

ning frivilligt anmäla sig till befälsutbildning. Explorationsförfarandet bör

i regel icke behöva tillämpas beträffande dessa.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att explorationen bör ut­

föras av personal, som icke tillhör inskrivningsnämnd, och att för ända­

målet om möjligt bör anlitas fackpsykologer. Då emellertid för närvarande

tillgången på dylika psykologer är begränsad torde det bli nödvändigt att

åtminstone övergångsvis som exploratörer anlita för uppgiften lämpade

officerare. Jag vill understryka kommitténs uttalande, att endast sådana

officerare böra utväljas, som äga personliga kvalifikationer för uppgiften.

Det torde vara nödvändigt att vid särskilda kurser bibringa dessa office­

rare nödig utbildning och jag vill framhålla betydelsen av att denna ut­

bildning göres så grundlig som möjligt med avseende på de psykologiska

problemen.

Vad värnpliktskommittén föreslagit rörande den närmare utformningen

i övrigt av inskrivningsförrättningarna har för närvarande icke givit mig

anledning till erinran. Jag förutsätter emellertid att, därest under förbere­

delserna till årets inskrivningsförrättningar eller på grundval av vid de­

samma vunna erfarenheter det skulle visa sig ändamålsenligt att i ett eller

annat avseende modifiera förslagen, dylika ändringar vidtagas.

Jag delar icke värnpliktskommitténs uppfattning att inskrivningsnämnds

beslut om uttagning till befälsutbildning böra fattas endast på grundval av

den värnpliktiges sannolika lämplighet ur militär synpunkt. Enligt min

mening bör inskrivningsnämnd liksom hittills beakta sociala skäl, som

tala för att uttagning ej bör ske. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla

63

enhetlighet vid bedömandet av besvär förordar jag, att inskrivningsrådet

alltjämt blir besvärsinstans.

Värnpliktskommitténs förslag om uttagning vid inskrivningsförrättning-

arna avser endast uttagning av underbefäl och underofficerare. Beträffande

uttagning till officersutbildning kan denna, såsom kommittén framhållit,

icke gärna ske redan vid inskrivningsförrättningarna. Vid en tvångsvis

uttagning av värnpliktiga till officersutbildning åter skulle maskningen

komma att fortleva. Jag tillstyrker på av kommittén anförda skäl, att ut­

tagning till officersutbildning tills vidare skall ske endast av värnpliktig,

som därtill frivilligt anmält sig. I det följande avser jag att förorda kom­

mitténs förslag att anordna jämväl en delad sommarlinje för arméns till

officersutbildning uttagna värnpliktiga i syfte att underlätta för studerande

att genomgå denna utbildning. I detta sammanhang vill jag även fram­

hålla önskvärdheten av att söka åstadkomma en samordning av tiden för

värnpliktstjänstgöringen och högskoleterminerna och av att en översyn kom­

mer till stånd av bestämmelserna om rätt för värnpliktiga att tillgodoräkna

värnpliktstjänstgöring vid tjänsteårs- och meritberäkning samt för inträde

vid högskolor och universitet in. in. Av det följande framgår, att jag för

närvarande icke kan tillstyrka en höjning av den nu för 6 månaders offi­

cersutbildning utgående premien.

Skulle det framdeles visa sig att det för officerare förordade uttagnings-

systemet icke kommer att tillföra krigsorganisationen erforderligt antal

värnpliktiga officerare, torde spörsmålet om officersuttagningen ånyo få

upptagas till prövning.

Systemet med tvångsvis uttagning vid inskrivningsförrättning bör givet­

vis icke hindra att under tjänstgöringens gång uttagning till underbefäls-

och underofficersutbildning, grundad på frivilligt åtagande, skall kunna

ske av därför lämpade värnpliktiga. Dylik uttagning bör kunna verkställas

av förbandschef inom ramen för det totala behovet av befäl inom de olika

kategorierna.

Det föreslagna systemet för uttagning av underbefäl och underofficerare

bör tillämpas från och med inskrivningsförrättningarna hösten 1950. En

del av de vid dessa förrättningar inskrivna inrycka till tjänstgöring under

år 1951. Detta år inrycka även flertalet värnpliktiga, som inskrevos hösten

1949. Dessa ha icke varit föremål för uttagning vid inskrivningsförrätt-

ningar. Det torde icke vara lämpligt att samtidigt tillämpa två olika uttag-

ningssystem. Det torde således bli nödvändigt att beträffande de värnpliktiga

som inskrivits före år 1950 och som inrycka till första tjänstgöring (mot­

svarande) först år 1951 eller senare avstå från tvångsvis uttagning till

befälsutbildning. I fråga om de övergångsbestämmelser som erfordras i

samband med övergången till det nya uttagningssystemet återkommer jag

i det följande.

Såsom värnpliktskommittén framhållit kommer övergången till det nya

Kiingl. Maj:ts proposition nr 224.

64

uttagningssystemet att medföra vissa merkostnader, nämligen under bud­

getåret 1949/50 omkring 40 000 kronor för vissa utbildningskostnader för

exploratörer och provledare samt under följande budgetår omkring 140 000

kronor per budgetår för inskrivningsförrättningarna. Det är min avsikt

föreslå, att, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, å inne­

varande budgetår belöpande kostnader skola få bestridas från det för bud­

getåret å riksstaten uppförda förslagsanslaget till inskrivningskostnader.

I avbidan å erfarenheter rörande den verkliga belastningen å förenämnda

anslag efter övergången till det nya systemet torde det icke vara erforder­

ligt att för nästa budgetår omräkna detsamma.

Kungl. Maj.ts proposition nr

224

.

Utbildning av värnpliktigt befäl.

Armén.

Värnplik t skonimi t ten.

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om utbildning av värnpliktigt un­

derbefäl har anmälts i det föregående.

Underofficerare.

Målet för underofficersutbildningen har under mars 1949 angivits vara

att den värnpliktige underofficeren skall kunna tjänstgöra dels som pluton­

chefs ställföreträdare (motsvarande) vid fältförband, dels såsom biträ­

dande instruktör vid enskild utbildning och utbildning av grupp. Därjämte

måste utbildningen läggas så att en fast grund erhålles för fortsatt utbild­

ning till officer av därtill lämpade elever.

Värnpliktskommittén har icke ansett det möjligt att sätta målet för

underofficersutbildningen lägre än vad som skedde år 1949. Kommittén

har funnit, att för att nå detta utbildningsmål egentligen skulle krävas en

utbildningstid av 15*/?—17 månader, därvid kommittén räknat med att

för gruppchefsutbildning skulle erfordras 11 månader. Å andra sidan har

kommittén ansett, att såväl av statsfinansiella skäl som med hänsyn till

individernas berättigade intressen utbildningstiden icke bör göras längre

än som får anses oundgängligen nödvändigt för uppnående av ett något­

sånär godtagbart resultat. Med denna utgångspunkt har kommittén kommit

till en utbildningstid av 15Vs månader. Emellertid kunde med hänsyn till

tidpunkten för studentexamens avläggande inryckning till tjänstgöring ske

först i början av juni. Då utbildningen till underofficer borde vara avslutad

i god tid före påbörjandet av undervisningen under hösten vid universitet

och högskolor, d. v. s. i mitten av september, har kommittén funnit hän­

synen till kategorien studenter och likställda motivera en utbildningstid

för underofficerarna om allenast 15 månader med inryckning i början av

juni och utryckning i början av september påföljande år. Utbildningstiden

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

65

har alltså föreslagits bliva oförändrad i förhållande till nu gällande 9

månaders första tjänstgöring och 6 månaders fortsatt tjänstgöring.

Officerare.

Värnpliktig som ultagits för utbildning till värnpliktig officer är enligt

nu gällande bestämmelser skyldig att efter första tjänstgöring om 9 måna­

der fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 12 månader, däri inräknat

tid för underofficersutbildning. För officersutbildningen stå högst 6 måna­

der till buds. Officersutbildningen sker vid kadettskola antingen å vinter­

linje om 6 månaders längd och med inryckning omedelbart efter under­

officersutbildningens avslutande eller å en sommarlinje om 5 månaders

längd med inryckning våren året efter det underofficersutbildningen av­

slutats.

Värnpliktskommittén har erinrat om att enligt de bestämmelser som

utfärdats för utbildningen vid infanteriets kadettskola från och med hösten

1949 uppställts som mål att bibringa eleverna färdighet, kunskap och för­

måga att tjänstgöra vid fältförband, såsom plutonchefer samt som instruk­

törer vid utbildning av pluton. Kommittén har ansett, att målsättningen

icke kan sättas lägre. Därest eleverna vid kadettskolas början besutte de

kunskaper och färdigheter som uppställts som mål för underofficersutbild­

ningen kräves enligt kommitténs mening för officersutbildningen lika lång

tid som för närvarande, d. v. s. 6 månader för vinterlinjen och 5 månader

för sommarlinjen.

Kommittén har under erinran om sitt förslag om uttagning till officers­

utbildning helt på frivillighetens väg i detta sammanhang framhållit ange­

lägenheten av att möjligheter skapas till att genomgå kadettskola å tid

då undervisning icke pågår vid universitet och högskolor. Kommittén har

härom anfört bland annat följande.

Den nuvarande vinterlinjen är förlagd till tiden mitten av september till

mitten av mars och sommarlinjen till tiden april—augusti. Vinterlinjen

genomföres i sin helhet medan undervisning pågår vid de civila högskolorna.

Vid sommarlinjen däremot gäller detta endast april—maj. Sommarlinjen

är sålunda ur denna synpunkt fördelaktigare än vinterlinjen men torde

ändå icke vara inpassad på ett fullt tillfredsställande sätt. Det synes därför

bli nödvändigt att anordna en utbildningslinje, som i sin helhet är förlagd

till annan lid än den, varunder undervisning pågår vid de civila lärdoms­

anstalterna, d. v. s. tiden juni—augusti. Detta innebär, att endast 3 månader

i en följd stå till förfogande för utbildning vid kadettskolan. Skolan kan

alltså icke genomföras under en sommar, utan två somrar måste dispone­

ras. Härvid kan man icke räkna med, att samma utbildningsmål kan upp­

nås under 5 månader, vilka äro uppdelade på två somrar, som under en

sammanhängande 5-månaders kurs. Utbildningstiden måste därför ökas

något vid den »delade sommarlinjen», förslagsvis med 1 månad, för att

erforderlig repetition skall kunna genomföras.

En »delad sommarlinje» kommer emellertid alt medföra vissa konse­

kvenser. Elevantalet vid någon av de tre olika linjerna, vinterlinjen, ode-

f> - Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 224.

66

lade sommarlinjen och delade sommarlinjen kan, särskilt vid truppslagen

utom infanteriet och artilleriet, d. v. s. vid de mindre truppslagen, bli för

litet för att utbildning skall kunna äga rum med hänsyn till ett ändamåls­

enligt utnyttjande av befälet. Det kan då bli nödvändigt att under visst

år inställa en av de ovan angivna tre linjerna och bedriva utbildningen

endast på två av dem. Det synes vidare kunna bli erforderligt att ordna

utbildningen vid den delade sommarlinjen så, att de båda omgångarna icke

behöva fullgöras under två på varandra följande sommarhalvår. Genom

att utbildningen vid olika truppslag under årens lopp växelvis bedrives i

den ena eller andra formen under smidig anpassning till vid truppslaget

rådande tillgång på värnpliktiga, som önska genomgå officersutbildning,

synes olägenheterna icke behöva bli sådana, att de skulle utgöra ett hin­

der för systemets genomförande ens vid de mindre truppslagen. En vid

pansartrupperna — som får anses utgöra en medeltyp bland dessa trupp­

slag — företagen undersökning utvisar, att vid ett dylikt växelsystem en

mindre, tillfällig förstärkning av befälet vid kadettskolan med 2—3 offi­

cerare i regel torde bli erforderlig under tiden 1 juni—31 augusti. Ett

dylikt temporärt personalbehov torde, utan krav på kaderökningar, kunna

tillgodoses inom nuvarande personalram. Arméchefen bör bemyndigas av­

göra, hur utbildningen vid de tre linjerna lämpligen bör ordnas med hänsyn

till dels de värnpliktigas egna önskemål, dels tillgången på utbildnings-

befäl.

Värnpliktskommittén har föreslagit, att utbildningen till värnpliktig offi­

cer organiseras på dels en vinterlinje av omkring 6 månaders längd, dels en

odelad sommarlinje av omkring 5 månaders längd, dels ock en på två

somrar uppdelad sommarlinje av omkring 6 månaders sammanlagd längd.

Yttranden.

Överbefälhavaren har mot bakgrunden av bristerna i den grundläggande

utbildningen ansett det ovisst, om en 6-månaders underofficersutbildning

kan tillföra krigsorganisationen en befälskader av erforderlig kvalitet.

Chefen för armén har framhållit nödvändigheten av en samordning be­

träffande tiderna för de olika högskolornas terminer. Kommitténs förslag

om en uppdelning av kadettskolans sommarlinje har tillstyrkts.

Arbetsmarknadsstyrelsen har tillstyrkt kommitténs förslag.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har ifrågasatt om icke

närmare undersökningar borde göras angående möjligheterna att uttaga

dugliga och skötsamma studenter till en särskild och mera effektiv ut­

bildning. Med hänsyn till den stora bristen på intellektuell arbetskraft är

det, enligt kollegiets mening, önskvärt att ägna frågan om begränsning av

värnpliktstiden för studenter och likställda oavlåtlig uppmärksamhet.

Sveriges förenade studentkårer och Sveriges akademikers centralorgani­

sation ha bland annat framhållit, att de intet hade att erinra mot kom­

mitténs förslag till utbildningstider och utbildningslinjer för värnpliktiga

underofficerare och officerare, dock att utbildningstiden för den delade

sommarlinjen för officersutbildningen syntes kunna sättas till 5 månader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

67

Förslagen syntes dock beträffande utbildningstidernas inpassning icke till­

räckligt beakta tidpunkterna för påbörjande och avslutande av undervis­

ningen vid universitet och högskolor.

Flottan.

Värnpliktskommittén.

Beträffande utbildningen av värnpliktigt underbefäl — undantagandes

värnpliktiga krypto- och väderlekstekniker, vilka av värnpliktskommittén

har föreslagits skola överföras till gruppen värnpliktiga uttagna i special­

tjänst och därför behandlats i annat sammanhang — har värnpliktskom­

mittén icke ifrågasatt någon ändring i nu gällande föreskrifter.

Underofficerare.

Värnpliktskommittén har erinrat om att underofficersutbildning för när­

varande anordnas för värnpliktiga sjökaptener och styrmän, som vid navi­

gationsskola avlagt sjökaptens- respektive styrmansexamen före inryck­

ning till värnpliktstjänstgöring. Utbildningen sker under första tjänstgö­

ringen (12 månader) och under den ytterligare tjänstgöring (4 månader i 2

perioder) som åligger dessa kategorier värnpliktiga. Motsvarande utbild­

ning anordnas för värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt övermaski-

nistexamen eller maskinistexamen av 2. klass. Härutinnan ifrågasätter kom­

mittén icke någon ändring.

Kommittén har emellertid framhållit, att endast ett ringa antal elever

vid navigationsskolorna fullgöra sin första tjänstgöring efter avlagd exa­

men. För att öka tillgången på värnpliktigt befäl vid flottan bör enligt kom­

mitténs mening underofficersutbildning kunna anordnas för de värnplik­

tiga som fullgjort värnpliktstjänstgöring vid flottan före examen vid navi­

gationsskola. Kommittén har föreslagit att denna utbildning anordnas med

utnyttjande av tiden för den fortsatta tjänstgöringen om 4 månader, som

bör uttagas i en följd.

Kommittén har icke föreslagit någon ändring i de grunder, efter vilka

uttagning av och utbildning till underofficerare sker av värnpliktiga, till­

hörande sjövärnskåren.

Officerare.

Värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmans­

examen före inryckning till värnpliktstjänstgöring, kunna efter frivilligt

åtagande undergå officersutbildning vid en särskild officerskurs, som an­

ordnas med utnyttjande av 1 månad av första tjänstgöringen och, i direkt

följd, 2 månader av den fortsatta tjänstgöringen. Värnpliktskommittén för­

ordar att denna utbildningslinje bibehålies, men har ansett nödvändigt att

den erforderliga utbildningstiden, 3 månader, uttages utöver tiden för första

tjänstgöring och fortsatt tjänstgöring.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

68

Kommittén föreslår vidare, att möjlighet att genomgå en särskild officers­

kurs bör, efter frivilligt åtagande, beredas även sådana sjökaptener och

styrmän, som avlagt examen efter fullgjord ordinarie värnpliktstjänstgö­

ring och som därefter enligt kommitténs förslag genomgått underofficers­

utbildning under den fortsatta tjänstgöringen om 4 månader.

Yttrande.

Chefen för marinen har tillstyrkt kommitténs förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Kustartilleriet.

V ärnpliktskommittén.

Beträffande frågan om utbildning av värnpliktigt underbefäl vid kust­

artilleriet torde få hänvisas till det föregående.

Underofficerare.

Den särskilda utbildningen av värnpliktiga underofficerare vid kustartil­

leriet omfattar för närvarande 6 månader och är förlagd till sommarhalv­

året. De värnpliktiga underofficerseleverna ha undergått underbefälsutbild­

ning under de 9 månadernas första tjänstgöring.

Underofficersutbildningen av värnpliktiga har till mål att bibringa ele­

verna förmåga att kunna tjänstgöra i vanligare underofficersbefattningar

inom kustartilleriets olika delar.

Värnpliktskommittén har förutsatt, att 9 månaders underbefälsutbildning

för de bättre eleverna kan ge den grund som erfordras för vidareutbild­

ning till underofficer. Utbildningen till underofficer kan enligt kommittén

icke göras kortare än 6 månader.

Kommittén har föreslagit, att första tjänstgöringen för värnpliktiga, ut­

tagna till underofficer sutbildning vid kustartilleriet, tills vidare fastställes

till (9 + 6 =) 15 månader samt att inryckning till tjänstgöring sker i början

av juli året efter inskrivningsåret och utryckning i början av oktober på­

följande år.

Officerare.

Värnpliktskommittén har icke förordat någon ändring av den nuvarande

utbildningstiden för värnpliktiga officerare, omfattande omkring 6 måna­

der. Utbildningen bör enligt kommitténs mening liksom hittills förläggas i

direkt anslutning till underofficersutbildningen och alltså fullgöras under

vinterhalvåret.

Yttrande.

Chefen för marinen har tillstyrkt kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

69

Flygvapnet.

Värnpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har framhållit att frågan om utbildning av värn­

pliktigt befäl vid flygvapnet endast omspänner luftbevakningsorganisa-

tionen. Kommittén har vidare framhållit, att kommitténs utredning icke

avsett utbildningen av värnpliktigt underbefäl.

Underofficerare och officerare.

De värnpliktiga erhålla enligt nuvarande system, som börjat tillämpas

först år 1949, utbildning i luftbevakningstjänst samtidigt med övrig utbild­

ning. Utbildningstidens längd är enligt gällande föreskrifter 18 månader

för underofficerseleverna och 24 månader för officerseleverna.

Värnpliktskommittén har ingående granskat behovet av utbildningstid

för ifrågavarande underofficers- och officersutbildning. Av kommittén där­

vid framräknade tider grundade sig på praktiska erfarenheter från hittills­

varande utbildning enligt nuvarande system. Någon utbildning innefattande

samtliga utbildningsmoment hade dock hittills icke ägt rum. Ehuru vilande

på praktisk erfarenhetsgrund vore beräkningarna därför som helhet be­

traktade övervägande teoretiska.

Enligt värnpliktskommitténs beräkningar skulle för utbildning av värn­

pliktiga underofficerare och officerare erfordras en sammanlagd utbild­

ningstid — oberäknat repetitionsövningar under sammanlagt 3 månader —

av

10

månader respektive I

6

V

2

månader.

Värnpliktskommittén har emellertid föreslagit, att, då erfarenheterna

efter ett antal utbildningsår kunde ge vid handen att längre utbildnings­

tider erfordrades, utbildningstiderna för flygvapnets del icke bindas vid de

angivna värdena. I stället borde vissa maximitider fastställas, vilka av prak­

tiska skäl borde vara desamma som gällde för utbildning till värnpliktig

underofficer respektive officer vid armén och kustartilleriet, eller 15 måna­

der respektive ²¹ månader.

Yttrande.

Chefen för flygvapnet har funnit kommitténs förslag i princip lämpligt.

Kostnader.

Värnpliktskommittén har beräknat, alt ett bifall till kommitténs förslag

beträffande utbildning av värnpliktiga underofficerare och officerare skulle

medföra kostnadsökningar på tillhopa 67 000 kronor, därav 27 000 kronor

belöpa å den frivilliga officersutbildningen vid marinen och 40 000 kronor

avse kostnader, föranledda av en något ökad värnpliktskontingent vid flyg­

vapnet efter övergången till det nya utbildningssystemet.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 22t.

Departementschefen.

Till värnpliktskommitténs förslag i fråga om förlängning av utbildnings­

tiden för värnpliktiga gruppchefer vid armén och kustartilleriet har jag i

det föregående tagit ställning.

Jag tillstyrker kommitténs förslag att utbildningstiden för arméns värn­

pliktiga, som uttagas till underofficersutbildning eller till officersutbildning

—- bortsett från repetitionsövningarna -— bibehålies vid (9 + 6 =) 15 måna­

der respektive (9 + 12 =) 21 månader.

Kommitténs förslag beträffande underofficersutbildningens inpassning

under året synes mig vara ägnat att i möjligaste mån tillgodose den stude­

rande ungdomens krav.

Jag har i det föregående förordat, att uttagning av värnpliktiga till

officersutbildning skall ske helt på frivillighetens väg. I syfte att göra det

lättare för studerande att genomgå frivillig officersutbildning vid armén

utan att denna utbildning skall behöva inkräkta på studierna har kom­

mittén föreslagit en ny utbildningslinje, s. k. delad sommarlinje. Jag till­

styrker detta förslag. Den sammanlagda utbildningstiden för denna linje

torde i avbidan å erfarenheter böra beräknas till 6 månader.

De skäl värnpliktskommittén anfört för att vid flottan anordna nya ut­

bildningslinjer för underofficerare finner jag bärande. Jag förordar alltså,

att underofficersutbildning enligt kommitténs förslag anordnas med värn­

pliktiga, som fullgjort värnpliktstjänstgöring vid flottan före examen vid

navigationsskola. Jag tillstyrker jämväl, att officersutbildning, efter fri­

villigt åtagande, anordnas för sjökaptener och styrmän, som vid flottan

genomgått underofficersutbildning. Officerskursen torde i enlighet med värn­

pliktskommitténs förslag böra omfatta en tid av 3 månader och den sam­

manlagda tiden för värnpliktiga sjökaptener och styrmän, som genomgå

officersutbildning, fastställas till (16 + 3 =) 19 månader.

I det följande avser jag förorda särskild premie om 1 000 kronor till

värnpliktig, som genomgår här avsedd kurs.

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om utbildningen vid kustartilleriet

av underofficerare och officerare har icke föranlett erinran från min sida.

Vad slutligen angår flygvapnets utbildning av underofficerare och office­

rare i luftbevakningstjänst finner jag ändamålsenligt att utbildningstiden,

ehuru av kommittén föreslagen till kortare tid än för arméns och kustartille­

riets motsvarande värnpliktiga, i avbidan å erfarenheter rörande det nya

utbildningssystemet fastställes till — bortsett från repetitionsövningar —

högst samma månadsantal, som för sistnämnda kategorier värnpliktiga,

d. v. s. (9 + 6 =) 15 respektive (9 + 12 =) 21 månader. Det torde få an­

komma på Kungl. Maj :t att inom angivna tidsramar besluta om utbild­

ningens utformning.

Vid utformandet av förslaget till ändring av 27 § 1 mom. A c) värnplikts­

71

lagen har jag beaktat att enligt det nya utbildningssystemet repetitions-

övningar skola förekomma för befälsvärnpliktig luftbevakningspersonal.

En övergång till de föreslagna utbildningssystemen torde icke komma

att medföra merkostnader av sådan storleksordning att omräkning av veder­

börande anslag är erforderlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Uttagning och utbildning av värnpliktiga i specialtjänst.

Gällande bestämmelser.

För värnpliktig, som fullbordat, idkar eller, enligt vad som göres sanno­

likt, kommer att idka studier antingen för utbildning till ingenjör eller ock,

vid högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt, för utbildning

till läkare, tandläkare, apotekare eller veterinär eller eljest i sådana ämnen,

att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, samt för

värnpliktig, som fullbordat eller påbörjat teknisk yrkesutbildning av den

art, att hans insikter kunna vara till sådant gagn, gälla följande särskilda

bestämmelser.

Beträffande värnpliktig som nu sagts må Konungen, där så befinnes

lämpligt, förordna, att enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar

den för värnpliktiga i allmänhet angivna tjänstgöringen (för närvarande 12

månader) skall, med rätt i förekommande fall till avbrott under viss tid för

studiernas eller yrkesutbildningens fullföljande, fullgöras med dels soldat-

och befälsutbildning eller enbart soldatutbildning, dels ock fackutbildning

och facktjänstgöring. Värnpliktig, beträffande vilken på grund av studier

sålunda förordnats, må, där så anses påkallat för bibringande och vidmakt­

hållande av för avsedd mobiliseringsbefattning erforderliga insikter, åläg­

gas att därutöver fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 6 månader.

Den fortsatta tjänstgöringen skall kunna i omgångar fördelas på hela värn-

pliktstiden.

Har ej värnpliktig före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen

fått avbrytas, avlagt de studieprov eller förvärvat den yrkesutbildning,

Konungen bestämmer, skall den värnpliktige enligt vad Konungen före­

skriver fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna i 27 §

1 mom. A—C i värnpliktslagen eljest åligger honom; och räknas därvid

genomgången soldat- eller befälsutbildning honom till godo på sätt Ko­

nungen prövar skäligt.

Uttagning av värnpliktiga i special tjänst sker vid inskrivningsförrätt-

ning.

Beträffande för närvarande tillämpad uppdelning av värnpliktstiden för

olika kategorier i specialtjänst uttagna torde få hänvisas till värnpliktskom-

mitténs betänkande (s. 180 o. f.).

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 22k.

V ärn pliktskommittén.

Värnpliktskommittén har inledningsvis erinrat om att den grundläg­

gande principen i tjänstgöringsordningen är, att värnpliktstjänstgöringen

uppdelas i omgångar, vilkas fullgörande anpassas efter dels vederbörandes

civila utbildningsgång och tjänstgöringsförhållanden i övrigt, dels behovet

av att genom fortsatt tjänstgöring bibringa berörda värnpliktiga kontinuer­

lig utbildning, varigenom deras tjänstbarhet kan vidmakthållas och för­

bättras. En sådan utbildningsform medför stora fördelar för såväl staten

(försvaret) som den enskilde individen. Samtidigt som den tillgodoser

kravet på en grundlig efter de civila studierna anpassad utbildning av de

värnpliktiga tillgodoses behovet av utbildade specialister vid förbanden

genom att fack tjänstgöringen kan fullgöras vid dessa.

Kommittén har vidare erinrat om att redan 1941 års försvarsutredning

förebragt en ingående motivering för den längre tjänstgöring, som ålagts

här berörda kategorier i jämförelse med övriga studenter och likställda,

vilka icke uttagas till fortsatt befälsutbildning efter första tjänstgöringens

slut. Utredningen fann, att de för utbildning i specialtjänst uttagna värn­

pliktiga med den dittills gällande korta utbildningstiden (= den för övriga

studenter och likställda) icke under de första beredskapsåren hade nöj­

aktigt kunnat fullgöra de åligganden, som voro förenade med deras befatt­

ningar. I anslutning härtill föreslog försvarsutredningen, att dessa värn­

pliktiga skulle åläggas 6 månaders längre tjänstgöring än övriga värn­

pliktiga.

Värnpliktskommittén har icke föreslagit någon ändring beträffande den

sammanlagda tjänstgöringstid som må åläggas de till specialtjänst uttagna.

Emellertid har kommittén föreslagit att en ändrad utbildningsgång skall

tillämpas beträffande vissa specialister inom ramen för den totala tjänst­

göringstiden, ävensom att vissa specialistkategorier skola tillkomma.

Med hänsyn till en inom flygvapnet pågående utredning har värnplikts­

kommittén inskränkt sig till att föreslå, att nu för flygvapnet gällande be­

stämmelser tills vidare tillämpas. Sedan utredningen slutförts, torde frågan

få upptagas till ny behandling.

Armén.

Värnpliktskommittén har föreslagit, att de nuvarande specialistkatego­

rierna — läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer, tygtekniker, skydds-

tekniker, radartekniker, fotografitekniker, signaltekniker och krigskassörer

— fortfarande skola finnas samt utökas med kategorierna psykotekniker

och forskningstekniker.

För psykotekniker och forskningstekniker förordar kommittén en tjänst­

göringstid av 18 månader. Samma tjänstgöringstid förordas för fotografi­

teknikerna (nu 12 månader). Tjänstgöringstiden för krigskassörerna anses

kunna bibehållas vid nu gällande längd, 12 månader.

73

Beträffande de förslag kommittén framlagt i fråga om ändringar i ut­

bildningsgången för nuvarande specialister och beträffande utbildningen

av de nytillkommande specialisterna, torde få hänvisas till betänkandet.

Flottan.

Enligt nu gällande ordning hänföras till gruppen värnpliktiga i special­

tjänst ingenjörer, kemister, skyddstekniker, intendenter, läkare, tandläkare

och tygtekniker. Huvuddelen av specialisterna inom detta vapenslag utgöres

sålunda av teknisk personal.

Värnpliktskommittén har föreslagit att tygteknikernä överföras från

specialistgruppen till gruppen värnpliktiga i allmänhet.

Övriga till specialister nu hänförda värnpliktskategorier har värnplikts­

kommittén ansett böra alltjämt bibehållas. Kommittén har icke ifrågasatt

någon ändring i nu gällande regler för deras uttagning och utbildning.

Kommittén har emellertid föreslagit, att utöver de angivna kategorierna fyra

nya inrättas, nämligen elektrotekniker, teletekniker, kryptotekniker och

väderlekstekniker. Tjänstgöringstiden för dessa har föreslagits skola bli

densamma som för övriga specialister, d. v. s. 18 månader.

Kustartilleriet.

Vid kustartilleriet utbildas för närvarande följande värnpliktiga i special­

tjänst, nämligen skyddstekniker, tygtekniker, teletekniker och krigs-

kassörer.

Värnpliktskommittén har förordat att dessa kategorier bibehållas och att

de värnpliktigas tjänstgöringstid skall omfatta 18 månader utom för krigs-

kassörer, som tills vidare böra tjänstgöra endast 12 månader.

Yttranden.

Värnpliktskonnnitténs förslag har i huvudsak biträtts av överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna. Vissa ändringsförslag framföras dock beträf­

fande psykoteknikernas utbildning och i fråga om sättet för tillgodoseende

av försvarsväsendets behov av forskningstekniker.

Försvarets forskningsanstalt har tillstyrkt, att kategorien forskningstek­

niker införes. Anstalten har emellertid föreslagit, att uttagning av forsk­

ningstekniker icke skall ske vid inskrivningen, utan att i stället närliggande

specialistkategorier tillföras ett större antal än som i och för sig skulle

vara erforderligt och att forskningstekniker sedermera utväljas bland dessa,

antingen på förslag av forskningsanstalten eller efter ansökan av den värn­

pliktige.

I fråga om tjänstgöringstidens längd in. m. inhämtas av yttrandena bland

annat i huvudsak följande.

Medicinalstyrelsen bär påpekat, att den civila läkarutbildningen inrym­

mer ett icke oväsentligt inslag, som måste betecknas som direkt beredskaps-

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

74

utbildning för försvaret. Styrelsen har ansett det icke vara uteslutet att

en minskning av den totala värnpliktstiden för läkare skulle kunna ernås

genom att avkorta den del av tjänstgöringstiden — 300 dagar — som för

närvarande och enligt kommitténs förslag är anslagen till fackutbildning,

fack tjänstgöring och fortsatt tjänstgöring.

Medicinska fakulteten i Uppsala har understrukit vikten av att den extra

tjänstgöring, som åligger de värnpliktiga läkarna i likhet med övriga

specialister, strängt utnyttjas för bibringande och vidmakthållande av de

för avsedd mobiliseringsbefattning erforderliga insikterna.

Karolinska institutets lärarkollegium har ifrågasatt om icke tiden för

soldat- och befälsutbildningen för läkarna skulle kunna förkortas.

1948 års läkarutbildning skommitté har föreslagit, att tjänstgöringstiden

för värnpliktiga läkare vid armén och flottan minskas till 420 dagar.

Läkarutbildningskommittén har i anslutning därtill framhållit, att dub­

belundervisning syntes böra undvikas, att kommittén planerade att föreslå

en förlängning av den civila utbildningen i kirurgi och att den militära

utbildningen i kirurgi syntes kunna i motsvarande mån avkortas, att mål­

sättningen för de värnpliktiga läkarnas militärutbildning mer än vad nu

vore fallet borde taga direkt sikte på den avsedda krigsplaceringen samt att

efter rationaliseringar av olika slag den minskning och omfördelning av

tjänstgöringstiden som kommittén föreslagit syntes genomförbar.

Sveriges förenade studentkårer har ansett en allmän tendens förefinnas

att övervärdera betydelsen och överdimensionera omfattningen av soldat-

och befälsutbildningen för specialistkategorierna. Organisationen har vidare

framhållit, att alla specialister icke nödvändigtvis behövde lika utbildnings­

tid. Utbildningstiden för var och en av kategorierna borde nämligen icke

omfatta längre tid än som ett riktigt avvägt utbildningsmål krävde. De

värnpliktiga läkarnas utbildningstid har av organisationen föreslagits skola

avkortas till 16 månader och utbildningstiden för psykoteknikerna till 430

dagar-

v

*•

Sveriges akademikers centralorganisation har ansett utbildningen för

värnpliktiga läkare och apotekare kunna utan menlig inverkan på krigs-

användbarheten minskas med 45 dagar.

Departementschefen.

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om uttagning och utbildning av

värnpliktiga i specialtjänst äro icke av den innebörd att därav föranledas

ändring i gällande värnpliktslag med däri provisoriskt beslutade ändringar.

Jag har därför icke ansett erforderligt att i det föregående lämna en ut­

tömmande redogörelse för kommitténs ifrågavarande förslag. Det torde

ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter befogenhet, underlydande myndig­

heter, att taga slutlig ställning till förslagen, därvid de i remissyttrandena

framförda synpunkterna beträffande utbildningsgången för de värnpliktiga

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

75

böra korama under omprövning. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla, att jag i allt väsentligt delar värnpliktskommitténs uppfattning

i dessa avseenden.

Några av de i ärendet hörda myndigheterna och organisationerna ha

föreslagit, att den totala tjänstgöringstiden för vissa kategorier specialister

måtte avkortas. Jag är icke beredd nu taga slutlig ställning till frågan

om en begränsning av den förlängda tjänstgöring som för närvarande må

avkrävas specialisterna men vill å andra sidan vitsorda angelägenheten av

att de värnpliktiga icke åläggas längre tjänstgöring än som betingas av

militära skäl. Jag avser att ägna denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22b.

Premier till vissa värnpliktiga.

Gällande bestämmelser.

Gällande bestämmelser om premier åt vissa värnpliktiga, vilka åläggas

fortsatt tjänstgöring, återfinnas i 28 och 29 §§ kungörelsen den 21 decem­

ber 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning, sådant författningsrummet lyder

enligt kungörelserna den 17 januari 1947 (nr 12) och den 30 juni 1948

(nr 600). Genom Kungl. Maj:ts brev den 26 september 1947 ha föreskrifter

meddelats om premier till förutvarande stamflygförare för fullgjorda repeti-

tionsövningar. V

V ärnpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har ansett, att premie i princip skall utgå för

tjänstgöring av längre varaktighet än som gäller för huvuddelen av de

värnpliktiga. I anslutning härtill föreslår kommittén en utvidgning av pre­

miesystemet till nya kategorier värnpliktiga. I vissa fall föreslås också för­

höjning av nu utgående premiebelopp.

Kommitténs förslag beträffande premier innebära i huvudsak följande.

För gruppchefsutbildning föreslås premie av 250 kronor.

För en tjänstgöring, som med 6 månader överstiger den som gäller för

flertalet värnpliktiga, skulle premie utgå med 1 000 kronor. Detta innebär

oförändrad premie i förhållande till vad som nu utgår för underofficers­

utbildning. Även specialisterna skulle emellertid erhålla samma premie,

vilken skulle utgå med visst belopp för varje avslutad utbildningsomgång.

Med hänsyn till att uttagningen till officersutbildning föreslås skola äga

rum efter frivillig anmälan anser kommittén, att den nuvarande premien

för dylik utbildning, 2 000 kronor, måste väsentligt höjas. Kommittén före­

slår en premie av 3 000 kronor.

76

För att bibehålla jämställdheten mellan premiebeloppen föreslår kom­

mittén samma förhöjning av premie med 1 000 kronor till 3 000 kronor

för alla de kategorier (aspiranter och kadetter) som nu uppbära premie

om 2 000 kronor för officersutbildning. Ett undantag göres dock härvidlag

för värnpliktiga officerare vid flygvapnet (i luftbevakningstjänst). Med hän­

syn till den kortare utbildningstid, som kommittén förutsatt för denna

kategori — 7Vs månader utöver tjänstgöringstid för värnpliktiga i allmän­

het — har kommittén i detta fall föreslagit en premie av 1 750 kronor. Av

denna premie belöper 125 kronor på underofficersutbildningen, som förut-

sättes skola fullgöras under tjänstgöringstid som med 1 månad överstiger

tiden för den tjänstgöring som uttages av värnpliktiga i allmänhet.

För den frivilliga utbildning om 3 månaders längd till värnpliktig officer

som kommittén förordat för värnpliktiga sjökaptener och styrmän före­

slår kommittén premie om 1 500 kronor. Till samma belopp föreslås den

nu utgående premien om 600 kronor till värnpliktig sjökapten, som efter

frivillig ansökan genomgår reservofficerslinje A vid flottan, skola höjas.

Den premie om sammanlagt 300 kronor som nu utgår till värnpliktig

vid marinen för fortsatt tjänstgöring om tillhopa 120 dagar jämlikt 27 §

1 mom. C värnpliktslagen föreslår kommittén skola höjas och differentie­

ras så att premie skulle utgå med 125 kronor för månad eller sammanlagt

500 kronor till den som fullgör denna tjänstgöring såsom underbefäl (me­

nig) och med 170 kronor för månad eller sammanlagt 680 kronor till den

som fullgör tjänstgöringen såsom underofficer eller officer.

Officersutbildning skulle enligt kommitténs förslag icke förekomma un­

der denna fortsatta tjänstgöring om 120 dagar. Den nuvarande bestäm­

melsen om särskild premie av 300 kronor för officersutbildning under denna

tjänstgöring borde därför upphävas. I stället föreslår kommittén samma

premie för underofficersutbildning under denna tjänstgöring.

Nu utgående premie om 400 kronor till sjövärnsman för utbildning till

underofficer föreslås skola bibehållas. Däremot föreslås en förhöjning till

900 kronor av den premie om 600 kronor som nu utgår till sjövärnsman

för officersutbildning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

Yttranden.

överbefälhavaren har ansett, att kommitténs förslag beträffande premier

böra ytterligare övervägas.

Chefen för armén har föreslagit — under hänvisning till stabiliserings-

politiken och av honom föreslagna åtgärder för att stimulera rekryteringen

— att den sammanlagda premien för officers- och underofficersutbild­

ningen t. v. bibehålies vid 3 000 kronor.

Arméchefen har avstyrkt, att värnpliktiga specialister erhålla premie och

77

har därvid framhållit, att dessa värnpliktigas militära fackutbildning i

många fall har ett betydande värde som merit i det civila livet.

Chefen för marinen har biträtt kommitténs förslag utom i vad avser

premier till sjövärnsmän, vilka frivilligt utbildas till officerare. Under hän­

visning till överensstämmelsen mellan utbildningen av denna kategori och

av sjökaptener och styrmän har marinchefen ansett det skäligt och rätt­

vist att premierna fastställas till samma belopp (1 500 kronor) för båda

kategorierna.

Chefen för flygvapnet har i princip intet haft att erinra mot förslagen.

Civilförvaltningen har ansett sig icke böra framställa någon erinran mot

förslagen.

Statskontoret har icke motsatt sig premier till värnpliktigt underbefäl

men har avstyrkt höjningen av premierna till officerare och icke funnit

tillräckliga skäl föreligga för att tillerkänna specialisterna premie.

Lönenämnden har numera icke velat motsätta sig att rätten till premier

utsträckes till specialisterna. Ej heller har lönenämnden funnit anledning

till erinran mot storleken av de av kommittén föreslagna premierna. Löne­

nämnden har emellertid funnit själva premiesystemet icke vara fullt till­

fredsställande. Enligt nämnden innefattade värnpliktskommitténs förslag

tre olika grunder för att erhålla premie, nämligen genomgången utbild­

ning med godkännande betyg, genomgången utbildning oberoende av resul­

tatet samt en kombination av nämnda två grunder. Lönenämnden har

ifrågasatt, om icke ett system med dels tjästgöringspremier, vilka skulle

utgå i förhållande till fullgjord tjänstgöring, dels utbildningspremier, vilka

skulle utgå därest vederbörande genomgått föreskriven utbildning med

godkännande betyg, vore att föredraga.

Lönenämnden har dock icke velat motsätta sig att förslaget i föreliggande

skick genomföres, om en omarbetning icke borde komma till stånd av mili­

tära skäl.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anslutit sig till kommitténs förslag.

Universitetskanslern har föreslagit -— under förutsättning att den stats-

fina^siella situationen icke hindrar — att premien för underofficersutbild­

ning höjes till 1 500 kronor.

Medicinska fakulteten i Uppsala har hälsat förslaget om premier till

specialisterna med tillfredsställelse.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan har ifrågasatt om icke premien för

underofficersutbildning kunde höjas till lägst 1 500 kronor.

Sveriges förenade studentkårer har hyst starka tvivelsinål om huruvida

den av kommittén föreslagna höjningen av premien för officersutbildning

tillsammans med av kommittén i annat sammanhang föreslagen uppdel­

ning av tjänstgöringen vore tillräckliga åtgärder för att stimulera rekryte­

ringen. Organisationen har ansett det önskvärt, att premien för under­

officersutbildning fastställes till 2 500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

78

Sveriges akademiska centralorganisation har med tillfredsställelse kon­

staterat, att kommittén föreslagit en höjning av premien för officersutbild­

ning men har föreslagit, att premien för underofficersutbildning höjes till

2 000 kronor.

Departementschefen.

Med hänsyn till att det statsfinansiella läget alltjämt kräver återhållsam­

het med statsutgifter finner jag det icke möjligt att nu taga upp premie­

frågan till omprövning i hela dess vidd. Vissa av värnpliktskommittén före­

slagna och av mig i det föregående tillstyrkta förändringar beträffande

tjänstgöringsförhållandena för vissa värnpliktiga påkalla emellertid upp­

märksamhet även i förevarande sammanhang.

Jag räknar icke med förlängd tjänstgöring för gruppchefer och saknar

därför anledning att föreslå premier för denna kategori värnpliktiga.

För specialisterna förutsättes ingen förlängning av tjänstgöringstiden i

förhållande till vad som nu gäller. Jag kan alltjämt icke tillstyrka, att

premiesystemet utvidgas till att omfatta dessa värnpliktskategorier.

övergången helt till uttagning till officersutbildning på frivillighetens

grund har närmast karaktären av ett försök. Erfarenheterna få visa, om

det blir möjligt att med detta system erhålla en rekrytering i tillräcklig

omfattning till värnpliktiga officerare. Det är sannolikt, att en högre premie

för denna utbildning skulle stimulera rekryteringen. Om en dylik åtgärd

skulle vara tillfyllest, kan dock icke med säkerhet avgöras nu. Det är

heller icke säkert, att den är nödvändig. Det är många faktorer som härvid

spela in — försvarsintresset, förhållandena på arbetsmarknaden m. in. Det

är mig i varje fall icke möjligt att i nuvarande läge föreslå någon förhöj­

ning av premien för officersutbildningen.

Frågan om tjänstgöringstidens längd för värnpliktiga som uttagas till

utbildning till värnpliktiga underofficerare och officerare vid flygvapnet

har jag förutsatt skola få avgöras av Kungl. Maj:t. Definitiv ställning till

frågan om huru stora premierna skola vara för dylik utbildning kan där­

för heller icke tagas. Även i detta fall bör avgörandet få ankomma på

Kungl. Maj :t. Premierna för dylik utbildning böra få regleras inom ramen

för de nu för ändamålet bestämda beloppen, 1 000 respektive 2 000 kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt förslaget att för värnpliktiga sjökap­

tener och styrmän anordnas officersutbildning under 3 månader. Även för

denna tjänstgöring förutsättes frivillig anmälan av den värnpliktige. Det

torde vara nödvändigt att premier få utgå för denna tjänstgöring. Jag kan

dock tills vidare icke tillstyrka högre premie än 1 000 kronor för denna

tjänstgöring, d. v. s. hälften av vad som utgår för utbildning till värnpliktig

officer i övrigt för dubbelt så lång tjänstgöringstid. Det torde såsom kom­

mittén anfört vara nödvändigt att härvid också höja premien för värn­

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 2 i.

79

pliktig sjökapten eller likställd som genomgår reservofficerslinje A vid

flottan, då eljest risk förefinnes att denna utbildningslinje övergives såsom

mindre ekonomiskt lockande. Jag föreslår en pemie av 1 000 kronor även

för denna utbildning. I samma omfattning som gäller beträffande nu ut­

gående premier bör som villkor för denna nya premie gälla, att utbild­

ningen genomgåtts med godkännande vitsord.

Tillräckliga skäl synas mig icke föreligga att differentiera premien för

de olika kategorier värnpliktiga som fullgöra fortsatt tjänstgöring jämlikt

27 § 1 mom. C värnpliktslagen. Någon höjning av dessa premier kan jag

heller icke tillstyrka. Då tjänstgöringen i fråga numera förutsättes även

kunna fullgöras i en följd, bör premiebeloppet bestämmas till 300 kronor

med möjlighet dock att liksom nu fördela beloppet på tjänstgöringsom-

gångar, då sådana ifrågakomma.

Jag kan för närvarande icke tillstyrka, att den premie om 300 kronor

som nu må utgå för officersutbildning under nämnda tjänstgöring jämlikt

27 § 1 mom. C värnpliktslagen i stället anknytes till den underofficers­

utbildning som kan ifrågakomma under ifrågavarande tjänstgöring.

Nämnda premie bör således icke längre utgå.

Jag kan icke tillstyrka, att premien för värnpliktig sjövärnsman för

officersutbildning höjes.

De nya premier jag här föreslagit komma icke att påverka i statsverks­

propositionen äskade anslag till avlöningar m. m. till de värnpliktiga i sådan

grad att en omräkning av desamma är erforderlig.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 224.

Ekonomivärnpliktiga.

Värnpliktskommittén har också tagit upp frågan om möjligheterna att

tillgodose behovet av ekonomivärnpliktiga, d. v. s. värnpliktiga som tagas

i anspråk för handräckningstjänst, och tjänstgöringens utformning för

dessa värnpliktiga.

Behovet av personal för handräckningstjänst tillgodoses för närvarande

med dels kollektivavtalsanställd civil arbetarpersonal och dels ekonomivärn­

pliktiga. De båda kategorierna avses för skilda arbetsuppgifter enligt en för­

delning, som grundar sig på organisationsundersökningar och fastställts för

rationaliserade förband inom armén. Minimibehovet av ekonomivärnpliktiga

har hittills på grundval av statens organisationsnämnds beräkningar upp­

skattats till 2 800 för armén. För kustartilleriet räknar man med ett minimi­

behov av omkring 300. För flottan och flygvapnet sakna dessa frågor i

stort sett betydelse. Ekonomivärnpliktiga utgöras av dem som vid inskriv-

ningsförrättning hänförts till besiktningsgrupp 4 eller senare efter inryck­

ning till tjänstgöring nedklassats till denna besiktningsgrupp ur besikt-

ningsgrupper med lägre nummer. Tillgången på dylika redan vid inskriv-

80

ningsförrättning till besiktningsgrupp 4 hänförda värnpliktiga har icke

kunnat tillgodose hela behovet av ekonomivärnpliktiga. Såsom ersättare för

dessa ha enligt medgivanden årligen fått anställas civil arbetarpersonal till

ett antal som motsvarar bristen på ekonomivärnpliktiga, omräknat i arbets­

veckor. För budgetåret 1950/51 har arméchefen beräknat behovet av dylika

ersättare till omkring 730 man.

De ekonomivärnpliktiga utbildas under en kortare tid av sin tjänstgöring,

omkring 1 månad, i allmänmilitära ämnen och tagas därefter helt i anspråk

för ekonomitjänst under återstående del av tjänstgöringen, vilken fullgöres

i en följd.

Vämpliktskommittén.

Kommittén har ansett, att det nuvarande systemet för ianspråktagande

av ekonomivärnpliktiga icke är rationellt, enär möjlighet saknas att på för­

hand skapa sig en säker överblick över tillgången på värnpliktig handräck-

ningspersonal. För att nå detta syfte föreslår kommittén en omläggning av

tjänstgöringstiden för vissa värnpliktiga, tillhörande grupp 4.

Enligt värnpliktskommitténs förslag skulle de värnpliktiga, som efter in­

ryckningen till tjänstgöring nedklassas till besiktningsgrupp 4, omedelbart

hemförlovas för att inkallas på nytt påföljande år och fullgöra sin tjänst­

göring eller vad av denna som kan återstå. Det skulle med detta system bli

möjligt att överblicka tillgången på ekonomivärnpliktiga redan på förhand,

då till de värnpliktiga av grupp 4, som efter inskrivningsförrättningarna

tilldelas ett förband, kan läggas det antal, som är disponibelt från ett tidi­

gare år. Systemet medför olägenheter för de värnpliktiga, som måste full­

göra sin tjänstgöring i omgångar, men dessa olägenheter anser kommittén

icke vara större än att de böra tagas med hänsyn till de betydande fördelar

som systemet innebär.

Övergången till det nya systemet kräver speciella anordningar. En större

brist på ekonomivärnpliktiga kommer att föreligga under övergångsåret.

Denna brist kan täckas med tillfälligt anställd civil personal. Nettokostna­

derna för en dylik anordning ha uppskattats till omkring 4,5 miljoner kro­

nor. Dessa kostnader skulle emellertid kunna begränsas eller helt utgå, om

inskrivna 19-åringar, hänförda till besiktningsgrupp 4, toges i anspråk i

större omfattning än som för övergången till värnpliktstjänstgöring redan

vid 20 års ålder förutsatts, eller äldre värnpliktiga av besiktningsgrupp 4

inkallades för ändamålet med utnyttjande av för dem kvarstående tjänst­

göringsskyldighet, motsvarande repetitions- och efterutbildningsövningar.

Merkostnaderna med det nya systemet fullt genomfört hänföra sig till

ökade kostnader för de värnpliktigas resor och ha uppskattats till omkring

9 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Kungi. Maj:ts proposition nr 22b.

81

Yttranden.

överbefälhavaren och chefen för armén ha tillstyrkt förslaget.

Civilförvaltningen har anfört, att det föreslagna systemet för ianspråk-

tagande av ekonomivärnpliktiga syntes medföra vissa fördelar för staten.

För den enskilde åter syntes anordningen kunna medföra stora olägenheter.

Civilförvaltningen ifrågasätter, huruvida det icke vore möjligt att redan

vid inskrivningarna uttaga ett så stort antal värnpliktiga till kategorien

ekonomivärnpliktiga att minimibehovet av dylika värnpliktiga därigenom

bleve täckt utan anlitande av kollektivavtalsanställda arbetare.

Statens organisationsnämnd har icke haft något att erinra emot kommit­

téns förslag. Sedan den behovsberäkning verkställts, vilken legat till grund

för värnpliktskommitténs beräkningar bland annat av kostnaderna för det

nya systemet, hade rationaliseringen av ekonomitjänsten fortskridit, var­

jämte organisationsundersökningarna avslutats vid ytterligare ett antal typ­

regementen. En inom nämnden verkställd förnyad behovsberäkning hade

givit vid handen att minimibehovet av ekonomivärnpliktiga vid armén

numera kunde uppskattas till 2 150 man i stället för av kommittén angivna

2 800.

I likhet med kommittén anser organisationsnämnden, att det för en del

av de värnpliktiga, vilka under pågående utbildning nedklassas, otvivelaktigt

kan innebära vissa olägenheter att bliva hemförlovade. Nämnden har med

anledning därav ifrågasatt, om icke ett annat system skulle vara att före­

draga. Enligt ett dylikt system skulle redan vid inskrivningsförrättningarna

så stort antal värnpliktiga hänföras till besiktningsgrupp 4 att det väl

tillgodosåge minimibehovet av ekonomivärnpliktiga. Det återstående be­

hovet, som utgör skillnaden mellan maximi- och minimibehovet — av

nämnden angivet till 900 man — kunde tillgodoses med de värnpliktiga

som efter påbörjad tjänstgöring nedklassades till besiktningsgrupp 4.

Att redan vid inskrivningsförrättningarna till besiktningsgrupp 4 uttaga

ett större antal värnpliktiga än som nu regelmässigt vore fallet syntes enligt

nämndens mening kunna ske genom att till denna grupp hänfördes alla de

värnpliktiga, som nu med tveksamhet hänföras till grupp 3. Fördelen med

detta system skulle vara, att man undveke hemförlovning av de under

tjänstgöring nedklassade. Systemet hade emellertid, anför nämnden, även

olägenheter, i det att förbanden komme att under en kortare tid disponera

endast över minimibehovet av ekonomivärnpliktiga. Denna olägenhet mild­

rades ju tidigare nedklassning komme till stånd. Under den tidsperiod, då

endast minimibehovet av ekonomivärnpliktiga disponerades, finge man

dessutom räkna med, att utbildningsvärnpliktiga måste tagas i anspråk

såsom dagkorpraler, enär detta behov icke tillgodosåges genom minimi­

behovet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i stort sett icke haft något att erinra mot

kommitténs förslag.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 22b.

82

Försvarets personalbehandlingsutredning har icke kunnat tillstyrka kom-

mittéförslaget. Utredningen har anfört, att det kunde befaras att hemför­

lovning i anledning av nedklassning skulle vålla sociala olägenheter för åt­

skilliga därav berörda värnpliktiga och därigenom ge ytterligare näring åt

det missnöje med militärtjänsten, som lätt kunde få insteg bland de värn­

pliktiga av grupp 4 med deras speciella förhållanden.

Sveriges förenade studentkårer ha anfört, att den av kommittén före­

slagna anordningen syntes komma att medföra stora olägenheter såväl ur

arbetsmarknadens som den enskildes synpunkt.

Departementschefen.

Det nu tillämpade systemet för ianspråktagande av de ekonomivärnplik­

tiga är icke tillfredsställande. Förutom svårigheten att överblicka tillgången

på handräckningspersonal och att kunna planera arbetet inom ekonomi­

tjänsten kunna framhållas de olägenheter som äro förenade med att civil

personal anställes för många gånger mycket korta anställningstider. Kritik

har också av denna anledning riktats mot systemet från arbetstagarhåll.

Frågan uppmärksammades i statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag (bil. 6, p. 34), där jag förutsatt särskilda åtgärder för att begränsa

behovet av att anställa civil personal såsom ersättare för ekonomivärn­

pliktiga.

De olägenheter för de enskilda värnpliktiga och de kostnader som ett

genomförande av värnpliktskommitténs förslag skulle innebära synas mig

vara alltför stora för att jag skall kunna förorda, att detsamma genomföres.

Det av organisationsnämnden skisserade systemet synes mig böra över­

vägas. Med detta system kan vinnas den överblick över tillgången på

ekonomivärnpliktiga som kommittén eftersträvat med sitt förslag. Det

bör också med ett dylikt system vara möjligt att se till att behovet av

ekonomivärnpliktiga blir fyllt genom värnpliktiga, som redan vid inskriv-

ningsförrättningarna avses för handräckningstjänst. Med det väsentligt

lägre minimibehov av dylika värnpliktiga som enligt nämndens beräk­

ningar nu föreligger torde en ökad uttagning av ekonomivärnpliktiga icke

behöva medföra någon begränsning av betydelse av den del av värnplikts-

styrkan som uttages till vapenutbildning.

Vilka åtgärder som kunna vara nödvändiga för att genomföra det av

nämnden förordade systemet torde få närmare övervägas. Någon ändring

i värnpliktslagen är icke erforderlig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

83

Specialmotivering.

1

§•

Genom 1949 års beslut om höstinskrivningar, varom provisorisk författ­

ning utfärdats, har inskrivningsskyldigheten framflyttats till det år veder­

börande fyller 19 år (förut 20 år). Den ändring av 14 § i lagen som för-

anledes därav har nu införts i förslaget. Då lagen är utformad med utgångs­

punkt från att inträdet i värnpliktsåldern och inskrivningsskyldigheten

sammanfalla, har även värnpliktsåldern ansetts böra sänkas med ett år.

6

§.

Värnpliktskategorien officerare vid flygvapnet har numera tillkommit och

har därför inrymts i andra stycket under förevarande paragraf.

Uttagningen av värnpliktiga för utbildning till befäl avses enligt vad jag

tidigare anfört skola anordnas efter två skilda linjer. Uttagningen för offi­

cersutbildning skall sålunda kunna ske allenast på frivillighetens väg,

med ledning av de erfarenheter rörande den värnpliktige som vunnits under

dennes tjänstgöring. Uttagning för underbefäls- och underofficersutbild­

ning skall enligt förslaget äga rum redan vid inskrivningsförrättningen;

och sådan uttagning skall kunna ske även mot den värnpliktiges vilja.

För den händelse det under utbildningens gång skulle visa sig att värn­

pliktig, vilken icke vid inskrivningsförrättningen blivit uttagen för befäls-

utbildning, likväl äger förutsättningar därför, bör kompletterande uttagning

för ändamålet kunna äga rum under den värnpliktiges tjänstgöring. Uttag­

ning i ett sådant fall bör av lättförklarliga skäl endast kunna ske efter

eget åtagande. Bestämmelser i enlighet med det nu anförda ha införts under

tredje, fjärde och femte styckena i detta lagrum.

I slutet av det gällande lagrummet finnes en föreskrift om hänsynsta­

gande till särskilt svåra olägenheter som uttagning kan medföra. Denna

föreskrift är knappast tillämplig å en uttagning som endast må ske efter

eget åtagande av den värnpliktige och har därför begränsats till att avse

endast sådan uttagning som enligt förslaget skall kunna ske tvångsvis

(uttagning för underofficers- och underbefälsutbildning i samband med

inskrivning).

En annan sak är att värnpliktig, sedan han efter eget åtagande under

tjänstgöringen uttagits för befälsutbildning, kan drabbas av sådana olägen­

heter som nyss nämnts. I sådant fall torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t -— i vars befogenhet lärer ingå att avstå från utkrävandet av den

fortsatta tjänstgöringen — att alltefter omständigheterna i det särskilda

fallet på ansökan av den värnpliktige medgiva befrielse från eller avkort-

ning av ifrågavarande tjänstgöring.

84

12, 12 a, 13 och 19 §§.

Såsom nämnts under 6 § innebär förslaget att uttagning för officersut­

bildning endast skall kunna ske under den värnpliktiges tjänstgöring. Kom­

pletterande uttagning för underofficers- och underbefälsutbildning avses

även kunna äga rum under tjänstgöringen.

Uttagningen är i båda fallen frivillig och kan därför endast grundas på

vederbörandes militära lämplighet; någon prövning av sådana sociala skäl

som omnämnas i sista stycket av 6 § ifrågakommer icke. Anledning torde

därför ej finnas att låta sådan frivillig uttagning verkställas av inskrivnings-

nämnd. I enlighet härmed har 12 § ändrats i så måtto att inskrivnings-

näinnds befogenhet att verkställa uttagning begränsats till att avse endast

uttagning i samband med inskrivning.

I ett nytt lagrum, 12 a §, har befogenheten att under tjänstgöringen verk­

ställa uttagning för befälsutbildning tilldelats förbandschef.

Av det anförda framgår att den befälsuttagning som enligt förslaget an­

kommer på inskrivningsnämnd sker vid den en gång årligen återkommande

inskrivningsförrättningen. Även under perioderna mellan inskrivningsför-

rättningarna kan emellertid inskrivning ske. Om därvid uttagning till befäls­

utbildning ifrågakommer, bör densamma verkställas av inskrivningsnämnd.

I enlighet härmed ha 13 och 19 §§ ändrats.

14 §.

Om framflyttandet av den värnpliktiges inskrivningsskyldighet till 19

års ålder, se ovan under 1 §.

Enligt lagrummets nuvarande lydelse är värnpliktig, som är inskriven

å sjömanshus, undantagen från skyldighet att iakttaga personlig inställelse

vid inskrivningsförrättning.

Chefen för marinen har i detta sammanhang anfört följande i framställ­

ning den 23 februari 1950.

Antalet sjömanshusinskrivna värnpliktiga har under de senare åren varit

i ständigt stigande. Detta har medfört, att i flottans värnpliktskontingent de

sjömanshusinskrivna kommit att utgöra en allt för stor del varjämte värn­

pliktiga, som icke i alla avseenden äro lämpliga för flottan, ha tillförts

denna. Det nuvarande systemet möjliggör icke en samtidig bemanning vid

beredskap eller krig av både örlogs- och handelsflottan. Härför erfordras,

att flottans årliga tilldelning av sjömanshusinskrivna värnpliktiga minskas,

vilket bäst kan ske genom att nämnda värnpliktiga åläggas personlig in­

ställelse vid inskrivningsförrättning och där i vederbörlig ordning klassi­

ficeras.

Med hänsyn till det anförda föreslår marinchefen — efter samråd med

arméchefen och kommerskollegium — att ändrade bestämmelser meddelas

av följande innehåll. Värnpliktig inskriven å sjömanshus skulle vara skyl­

dig att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning därest han icke

vid tidpunkten för förrättningen vore inmönstrad till sjöfart eller — efter

Kungi. Maj:ts proposition nr 224.

85

påmönstring å fartyg i utrikes sjöfart — kvarblivit utomlands. Sjömans-

husinskriven värnpliktig, som enligt vad nyss nämnts icke vore skyldig

att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning skulle ändock in­

skrivas (och tilldelas flottan) därest han den 1 juli inskrivningsåret kunde

tillgodoräkna sig en tjänstetid å handelsfartyg om minst 6 månader. Därest

icke sistnämnda krav vore uppfyllt skulle sådan frånvarande värnpliktig

kallas till inskrivningsförrättning nästföljande år. Därest den värnpliktige

icke heller då kunde personligen inställa sig vid inskrivningsförrättningen

av skäl som ovan nämnts (inmönstring eller utlandsvistelse) skulle han lik­

väl inskrivas och tilldelas flottan.

Jag förordar att sjömanshusinskriven värnpliktig icke utan vidare bör

vara befriad från personlig inställelseskyldighet. Jag är emellertid ej nu

beredd att i detalj angiva under vilka omständigheter sådan befrielse skall

äga rum. Jag förordar att i lagen införes bestämmelse av innehåll att sjö­

manshusinskriven värnpliktig skall undantagas från personlig inställelse­

skyldighet i de fall Konungen bestämmer.

15 §.

Beträffande detta lagrum hänvisas till motiveringen under 1 § ovan.

Tiden för inskrivning i förtid har ändrats till 17 år.

19 §•

Även den i förevarande § vidtagna ändringen har förut motiverats.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

De nu gällande provisoriska bestämmelserna om utbildningstiden (SFS

1949: 306) innehålla följande avvikelser från förevarande lagrum: 1. Den

under A. föreskrivna tjänstgöringen skall, utom såvitt avser vissa flottan

tilldelade radiotelegrafister, förkortas med 90 dagar på det sätt att, där ej

Konungen beträffande värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst annat

bestämmer, arméns och kustartilleriets värnpliktiga skola fullgöra första

tjänstgöring under 9 månader samt repetitions- och efterutbildningsöv-

ningar enligt lagen samt flottans och flygvapnets värnpliktiga skola full­

göra tjänstgöring i en följd i 12 månader. — 2. De under D. omförmälda

specialisterna skola fullgöra tjänstgöring under sammanlagt 18 månader.

— 3. Fortsatt tjänstgöring enligt B. skall åligga jämväl den som uttagits

till officer vid flygvapnet.

De provisoriska bestämmelserna ha nu av skäl som jag tidigare anfört

ansetts böra införas i lagen, dock att med hänsyn till luftbevakningsper-

sonalens utbildningsförhållanden tjänstgöringen vid flygvapnet skall kunna

fullgöras antingen i en följd eller med en första tjänstgöring och repeti-

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

86

tionsövningar. Den särskilda bestämmelsen om radiotelegrafister har an­

setts böra ha sin plats i ett särskilt avsnitt, E., i samband varmed den nu­

varande bestämmelsen under E. framflyttats.

Såsom anförts under den allmäna motiveringen ha ur förevarande lagrum

avlägsnats de bestämmelser enligt vilka repetitions- respektive efterutbild-

ningsövningar skolat äga rum senast före utgången av viss tid. Samtidigt

har i enlighet med värnpliktskommitténs terminologi begreppet efterut-

bildningsövning slopats och de nyss nämnda övningarna erhållit den enhet­

liga benämningen repetitionsövning.

Till följd av inskrivningsförrättningarnas förläggning till hösten minskas

utrymmet för påbörjandet av första tjänstgöring under inskrivningsåret.

Den tid inom vilken tjänstgöring i en följd för flottan och flygvapnets

värnpliktiga skall påbörjas har därför enligt förslaget uppskjutits till ut­

gången av andra året efter inskrivningsåret. I samband härmed har ett

förtydligande i motsvarande avseende vidtagits i fråga om arméns och

kustartilleriets värnpliktiga.

De nuvarande bestämmelserna under C. ha närmast tillämpats på det

fall då vederbörande värnpliktige redan avlagt sin navigationsskoleexamen

vid tiden för inryckningen till tjänstgöringen om 12 månader. Denna tjänst­

göring är därvid inriktad på den värnpliktiges utbildning till befäl och den

fortsatta utbildningen om 4 månader avser, såsom ock anges i lagtexten,

repetition fördelad på två övningar.

Bestämmelserna under C. ha även tillämpats på sådana flottan tilldelade

värnpliktiga vilka avlägga examen vid navigationsskola först ef t er tjänst­

göringen om 12 månader. Dessa värnpliktiga — härvid bortsett från dem

vilka utbildas på sjövärnskårens befälsutbildningslinje — skola enligt för­

slaget vara skyldiga att inom viss kortare tid efter avlagd examen genomgå

underofficersutbildning. För denna utbildning avses den i nuvarande lag­

text avsedda tiden av 4 månader skola tagas i anspråk, ehuru utbildningen i

detta fall bör anordnas som tjänstgöring i en följd.

Jag förordar att under bestämmelserna under C. inrymmas även sådana

värnpliktiga vilka efter tjänstgöringen om 12 månader dels undergått fri­

villig underofficersutbildning på sjövärnskårens befälsutbildningslinje dels

ock avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen. Även ifrågavarande värn­

pliktiga avses således skola fullgöra den fortsatta tjänstgöringen om 4

månader.

Begreppet »fortsatt tjänstgöring» i den föreslagna texten avses skola

omfatta såväl tjänstgöring fördelad på repetitionsövningar som ock tjänst­

göring i en följd. Det torde få ankomma på Konungen att närmare reglera

den ordning i vilken den fortsatta tjänstgöringen skall fullgöras för respek­

tive kategorier så ock att bestämma den tidrymd inom vilken tjänstgö­

ringen skall fullgöras.

I ett nytt stycke under C. ha intagits bestämmelser om tjänstgöringstiden

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

87

för den i den allmänna motiveringen förordade frivilliga officersutbildningen

för värnpliktiga sjökaptener och styrmän.

2. Beredskapsövning.

Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning är för närvarande tidsbe­

gränsad på grund av stadgandet i slutet av första stycket av förevarande

moment. Härav följer att endast de yngsta åldersklasserna nu kunna in­

kallas till sådan övning. Enligt vad tidigare anförts anser jag i likhet med

värnpliktskommittén att möjlighet bör finnas att inkalla även äldre ålders­

klasser och värnpliktiga ur alla kategorier till beredskapsövning. På grund

härav förordar jag att stadgandet om tidsbegränsningen ävensom hänvis­

ningen till 27 § 1 mom. D. få utgå.

3. Särskilda bestämmelser.

Under D. i 27 § 3 mom. meddelas bestämmelser angående vissa fall då

avbrott i värnpliktstjänstgöringen icke må tillgodoräknas den värnpliktige

såsom tjänstgöringstid.

Dessa bestämmelser kompletteras av regler i inskrivningsförordningen.

I skrivelse till Konungen den 24 september 1946 upptog riksdagens mili-

tieombudsman fråga om ändrade bestämmelser rörande avräkning av disci­

plinstraff å värnpliktstjänstgöring. Beträffande innehållet i skrivelsen må

hänvisas till MO:s ämbetsberättelse 1947 ss. 299—305.

Det av militieombudsmannen väckta spörsmålet upptogs av de sakkun­

niga,1 vilka år 1946 framlade betänkande med förslag till strafflagstiftning

för krigsmakten.

Betänkandet innefattade ett förslag till ändrad lydelse av 27 § 3 mom.

D. värnpliktslagen. Då nu i anledning av värnpliktskommitténs betänkande

ändringar ansetts böra ske i lagen, har jag funnit mig böra samtidigt upp­

taga de sakkunnigas förslag. Detta har därvid lämnats oförändrat i sak.

I fråga om avräkning av arreststraff å värnpliktstjänstgöring anförde

de sakkunniga bland annat följande.

Om arreststraffs inverkan i förevarande hänseende finnes intet stad­

gande i värnpliktslagen. Jämlikt stadgande i 131 § 1 mom. inskrivnings­

förordningen skall emellertid värnpliktig, som för undergående av arrest­

straff varit frånvarande från tjänstgöring, såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräknas den tid han varit frånvarande, därest den sammanlagt icke

överstiger en tiondel av det antal dagar tjänstgöringen omfattar. Det stad­

gas därjämte i nämnda moment, att vid beräkning av den tid värnpliktig

jämlikt 27 § 3 mom. D. värnpliktslagen icke äger tillgodoräkna sig såsom

tjänstgöringstid iakttages att, därest värnpliktig för rymning eller olovligt

undanhållande ådömts arrest utan tjänstgöring, tiden för rymningen eller

det olovliga undanhållandet sammanslås med tiden för straffet. Redan

i 1914 års värnpliktslag funnos bestämmelser av liknande innehåll som de

vilka intagits i 27 § 3 mom. D. gällande värnpliktslag. 1922 års krigslag-

Kurigl. Maj:ts proposition nr

224

.

1 Dåvarande militieombudsmannen Nils Regner och hovrättsrådet Hugo Henkow.

88

stiftningssakkunniga (SOU 1923: 78) ansågo att vad som sålunda gällde

beträffande fängelse och straffarbete borde tillämpas även då arreststraff

avtjänades utan tjänstgöring, åtminstone om strafftiden varit av något

längre varaktighet. Ehuru eu sådan anordning betingades av hänsyn till

utbildningen och statens anspråk på arbetskraft, låge det i sakens natur att

den jämväl vore ägnad att avhålla från begåendet av brott. De sakkunniga

föreslogo sådan ändring i värnpliktslagen, att tillgodoräknande icke skulle

ifrågakomma då sammanlagda tiden för frihetsstraffs undergående över­

stege fyra dagar av en utbildningsperiod om högst trettio dagar eller åtta

dagar av en utbildningsperiod av längre varaktighet; dock skulle Konungen

äga att för särskilda fall annorlunda förordna. Detta förslag föranledde

visserligen icke någon lagstiftningsåtgärd men, såsom ovan anmärkts, inne­

håller gällande inskrivningsförordning regler rörande avbrott i tjänstgö­

ringen på grund av arrest. Det måste emellertid anses olämpligt att, medan

avbrott i tjänstgöringen vid straffverkställighet i övrigt är reglerad i lag,

frågan huruvida tiden för disciplinstraffs avtjänande skall tillgodoräknas

såsom tjänstgöringstid behandlas i en administrativ författning. De i in-

skrivningsförordningen meddelade bestämmelserna kunna ej heller anses

fullt ändamålsenliga. Det synes icke vara rättvist att den som varit från­

varande från tjänstgöring på grund av arreststraffs avtjänande under tid

som något överstiger den angivna gränsen icke tillgodoräknas någon del

av bortovaron, medan den som icke överskridit gränsen tillgodoräknas hela

tiden. Vidare torde vid tjänstgöring av längre varaktighet tillgodoräknandet

böra inskränkas till en något mindre del av tjänstgöringstiden än en tion­

del. Enligt förslagets bestämmelser rörande arrest skulle på grund av nu­

varande föreskrifter en värnpliktig under en tjänstgöringsperiod om tre­

hundra dagar kunna avtjäna tre särskilda arreststraff vart och ett å tjugu

dagar utan att eftertjänst skulle fullgöras, vilket knappast synes vara till­

fredsställande. På grund härav har genom förevarande lagförslag i 27 §

3 mom. D. värnpliktslagen intagits ett stadgande, som innebär att tid, var­

under värnpliktig varit frånvarande från tjänstgöringen för avtjänande av

arrest, icke tillgodoräknas honom i den mån tiden överstiger tjugu dagar

då fråga är om första tjänstgöring eller annan tjänstgöring om mer än

tvåhundra dagar eller, beträffande kortare tjänstgöring, en tiondel av det

antal dagar tjänstgöringen omfattar, där ej Konungen för särskilda fall

annorlunda förordnar. Arresttid skall alltså tillgodoräknas såsom tjänst­

göringstid därest och till den del den högst uppgår till tjugu dagar resp.

en tiondel av tjänstgöringsperioden. Bedömandet i detta hänseende skall

givetvis ske med hänsyn till samtliga de arreststraff som en värnpliktig

avtjänat under tjänstgöringsperioden. Härjämte har i paragrafen föreslagits

vissa redaktionella jämkningar. I en särskild övergångsbestämmelse har

föreskrivits att lagen icke skall äga tillämpning i fråga om tjänstgöring

som tagit sin början före lagens ikraftträdande.

Såsom ovan nämnts ansluter jag mig helt till de sakkunnigas förslag.

Den av de sakkunniga uppdragna gränsen i fråga om avräknande av arrest

å tjänstgöringen synes lämpligt avvägd.

De sakkunnigas förslag upptog -—■ i likhet med gällande lagtext —-

tvångsuppfostran bland de fall i vilka tillgodoräknande ej finge äga rum.

Institutet tvångsuppfostran har sedermera upphört och har därför nu ute­

slutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22i.

89

För tydlighetens skull ha i förevarande förslag orden »i följd» tillagts

efter »annan tjänstgöring».

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

29 §.

Detta lagrum, som avser anstånd med första tjänstgöring (motsvarande),

innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om absoluta tidsfrister,

vilka icke må överskridas. Emellertid visar erfarenheten, att situationerna

ej sällan äro sådana att ett längre anstånd än lagen medger skulle ha varit

befogat. Jag förordar därför att i lagrummet införes bemyndigande för

Konungen att medgiva längre anstånd, därest synnerliga skäl föranleda

därtill.

övergångsbestämmelser.

Genom den nya lagen torde såväl 1948 års provisoriska förordning om

utbildningstiden som 1949 års provisoriska förordning om beredskapsöv-

ning böra upphävas. Lagen synes böra träda i kraft den 1 juli 1950.

Emellertid bliva särskilda övergångsbestämmelser erforderliga i flera

hänseenden.

I första hand uppkommer härvid frågan om skgldigheten för äldre värn­

pliktiga att fullgöra repetitionsövningar. Flertalet värnpliktiga ur t. ex.

armén hade år 1946 och åren dessförinnan att fullgöra en första tjänst­

göring om 12 månader samt, inom vissa tidsfrister, repetitionsövningar

(efterutbildningsövning) om tillhopa 3 månader. Bortsett från den minsk­

ning av tjänstgöringstiden med 1 månad som beslöts år 1947 har den sam­

manlagda tjänstgöringstiden för de värnpliktiga ur nämnda försvarsgren,

som inryckt till första tjänstgöring efter den 31 mars 1948, utgjort

(9 -j— 3 =) 12 månader, vilken tid bibehållits i lagförslaget. Äldre värnplik­

tiga ha således redan i och med första tjänstgöringens avslutande uppfyllt

ramen för den sammanlagda tjänstgöringstiden enligt de nya bestämmel­

serna och skyldighet att fullgöra repetitionsövningar skulle om annat icke

utsäges icke åligga dem. Med hänsyn härtill erfordras en övergångsbestäm­

melse, enligt vilken de äldre värnpliktiga i fråga om utbildningstidens

längd skola vara att hänföra under äldre bestämmelser. I övergångsbestäm­

melsen bör utsägas, att de äldre värnpliktiga hava att fullgöra repetitions­

övningar i den ordning de nya bestämmelserna stadga; övningarna skola

således kunna fördelas på hela värnpliktstiden, oberoende av hittills stad­

gade tidsfrister, övergångsbestämmelsen bör vidare utformas så att den

inrymmer jämväl de äldre värnpliktiga, för vilka den tidsfrist blivit över­

skriden som i gällande lag är föreskriven för repetitions- och efterutbild-

ningsövningar.

En annan av behovet påkallad övergångsbestämmelse sammanhänger

med det föreslagna systemet för uttagning av värnpliktiga för befälsut-

90

bildning. Ett ikraftträdande redan den 1 juli 1950 av förslaget i denna del

skulle innebära, att de värnpliktiga vilka under år 1950 genomgått eller

komma att genomgå underofficersutbildning skulle kunna uttagas för

officersutbildning endast efter frivilligt åtagande. Dessa värnpliktiga böra

emellertid kunna uttagas tvångsvis för officersutbildning. Eftersom in-

skrivningsförrättningar enligt det nya systemet äga rum första gången in­

stundande höst, bör underofficersuttagning bland de värnpliktiga, vilka

under år 1950 inryckt eller komma att inrycka till första tjänstgöring,

ske under dessa värnpliktigas tjänstgöring och således enligt äldre bestäm­

melser. I båda nu nämnda avseenden erfordras övergångsbestämmelser.

Slutligen synes övergångsbestämmelse erforderlig i fråga om ikraftträ­

dandet av 27 § 3 mom. D. angående avräknande av diciplinstraff. Härom

må hänvisas till i det föregående i specialmotiveringen omnämnda sakkun­

nigförslag, på vilket det föreslagna stadgandet vilar.

Kungl. Maj:ts proposition nr

224

.

Hemställan.

Inom försvarsdepartementet har utarbetats förslag till de ändringar i

värnpliktslagen som föranledas av de i det föregående förordade förslagen

beträffande värnpliktsutbildningen m. m. Förslaget torde få underställas

riksdagen för antagande. Riksdagen torde emellertid böra beredas tillfälle att

avgiva yttrande beträffande de i det föregående anmälda förslag, som icke

föranleda ändring i värnpliktslagen.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag

till lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941

(nr 967);

b) avgiva yttrande i anledning av vad jag i det föregående

i övrigt anfört och förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga leda­

möter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1950

016355