2

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

stats­

råden

S^köld, D^anielson, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng,

E^ricsson, A^ndersson, L^ingman, H^ammarskjöld, N^orup, H^edlund,

P

ersson

, H

jälmar

N

ilson

, L

indell

.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans-, inrikes- och

civildepartementen anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkterna 180 och 203 föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

2

700

000

kronor;

dels till Skolöverstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 600 000

kronor;

dels till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. ett reservations­

anslag av 475 000 kronor;

dels ock till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1949 tillkallade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, såsom

särskilda sakkunniga för utredning rörande skolöverstyrelsens organisation

generaldirektören och chefen för skolöverstyrelsen Nils Gustav Rosén, till­

lika ordförande, nuvarande överdirektören för karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet Gösta William Dahlberg samt ledamoten av riksdagens

första kammare, nuvarande statsrådet Ivar Persson.

Med skrivelse den

20

juni 1951 ha de sakkunniga, som antagit benäm­

ningen skolöverstyrelsesakkunniga, överlämnat betänkande med förslag an­

gående skolöverstyrelsens organisation (SOU 1951 :29).

Efter remiss ha yttranden över betänkandet inkommit från statskonto­

ret, statens lönenämnd, skolöverstyrelsen — som i sin tur hört statens folk­

skolinspektörer, nomadskolinspektören, folkhögskolinspektören och ett

flertal organisationer — överstyrelsen för yrkesutbildning, medicinalstyrel­

sen, byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksräkenskapsverket, statistiska

centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen, statens organisationsnämnd, statens

3

psykologisk-pedagogiska institut, statens läroboksnämnd, 1946 års skol-

kommission, 1948 års statistikutredning, 1948 års konstutredning, 1949 års

filmkommitté, 1951 års skolstyrelseutredning och samarbetskommittén för

ekonomisk upplysning.

Kungl. Maj:ts proposition nr

149

.

I. Skolöverstyrelsens omorganisation.

1. Inledning.

Centrala ämbetsverk för skolväsendet inrättades först i början av 1900-

talet. Genom beslut av 1904 års riksdag (prop. nr 50) tillkom läroverksöver-

styrelsen. Vid 1913 års riksdag (prop. nr 204) tillskapades folkskolöversty­

relsen, vilken genom beslut av 1918 års riksdag (prop. nr 96) utökades med

den centrala ledningen av yrkesundervisningen och därvid erhöll benäm­

ningen skolöverstyrelsen. Vid 1919 års riksdag (prop. nr 52) sammanslogos

läroverksöverstyrelsen och skolöverstyrelsen. Det nya ämbetsverket be­

nämndes skolöverstyrelsen.

I sin nuvarande utformning tillkom alltså skolöverstyrelsen år 1919.

Ämbetsverket var indelat i 3 avdelningar, nämligen läroverks-, folkskol-

och yrkesskolavdelningarna. Vid 1943 års riksdag (prop. nr 232) utbröts

yrkesskolavdelningen till ett särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkes­

utbildning. Skolöverstyrelsen har sedermera utbyggts med en administrativ

avdelning genom beslut av 1944 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 124)

och med en försöksavdelning genom beslut av 1951 års riksdag (prop. nr

136). Vid sidan av dessa 4 avdelningar finnas ett flertal fristående direkt

under generaldirektören sorterande arbetsenheter, såsom statistiska avdel­

ningen, biblioteksroteln, hälsovårdsroteln, gymnastikroteln, roteln för hus­

ligt arbete, arkitektkontoret och kamrerarkontoret samt ett flertal inspek­

törer och konsulenter.

Frågan om en omorganisation av skolöverstyrelsen har länge varit

aktuell. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 till­

kallades särskilda sakkunniga för ändamålet, vilka avgåvo sitt betänkande

den 13 juni 1938 (SOU 1938 : 14). Sistnämnda sakkunniga (1936 års skol­

överstyrelsesakkunniga) funno det nödvändigt, att överstyrelsen erhölle

förbättrade möjligheter och förutsättningar att lösa sina administrativa och

pedagogiska uppgifter. I syfte bland annat att i någon mån befria under­

visningsråden från handläggningen av administrativa ärenden föreslogo de

sakkunniga inrättande av administrativa byråchefstjänster och förstärk­

ning av den administrativa personalen i övrigt. Härigenom och genom en

decentralisering till andra myndigheter i viss — tämligen begränsad — om­

fattning av beslutanderätten i en del ärenden ville de sakkunniga vinna,

att verket erhölle ökad möjlighet att ägna sig åt pedagogiska spörsmål av

olika slag. I samma syfte föreslogo de sakkunniga en förstärkning av den

4

pedagogiska expertisen inom verket genom inrättande av ämneskonsulen-

ter. De sakkunniga framlade en rad förslag till andra åtgärder, ägnade att

effektivisera skolöverstyrelsens verksamhet.

Ifrågavarande förslag ledde icke till någon sammanfattande omprövning

från statsmakternas sida av verkets organisation och personalbehov. Flera

av förslagen ha dock successivt genomförts efter framställning från över­

styrelsen. Vidare har verket år 1941 i samråd med besparingsberedningen

verkställt en organisationsundersökning, vars resultat föranlett en rationali­

sering av verkets organisation och arbetssätt. Slutligen har överstyrelsen

framlagt förslag till åtgärder avseende att i arbetsförenklande syfte de­

centralisera beslutanderätten i olika ärenden och har gjort en översyn av

sin arbetsordning i samma syfte. Vissa av de föreslagna decentraliserings-

åtgärderna ha nu genomförts.

I direktiven för 1949 års skolöverstyrelsesakkunniga anfördes bland

annat följande.

Trots de personalförstärkningar och organisatoriska förenklingar, som

under de senaste åren skett, kvarstår behovet av en allmän översyn av

överstyrelsens verksamhet och organisation. De vidtagna förändringarna ha

tillkommit i ett skede, som kännetecknas av en stark utveckling av det

statliga och kommunala skolväsendet. De upprepade löneregleringarna för

skolans personal, statsbidragen till skolbyggnader av olika slag, utbyggan­

det av den skolhygieniska verksamheten, införandet av fria skolmåltider

och läroböcker, sinnesslöundervisningens överförande till verket och andra

åtgärder ha lagt nya och betydande arbetsuppgifter på överstyrelsen. Sam­

tidigt har inrättandet av nya statliga skolor i stor utsträckning, den fort­

gående förbättringen av det kommunala skolväsendet, utökningen av an­

talet pensionsreglerade lärartjänster, seminarieorganisationens starka till­

växt och utvecklingen inom skolväsendet i stort undan för undan ställt

ökade anspråk på insatser från verkets sida inom snart sagt alla de områ­

den, som tidigare utgjort överstyrelsens huvudsakliga verksamhetsfält.

Kvantitativt ha de nya arbetsuppgifter, som lagts på verket, vägt så tungt,

att den personal, som tillförts verket under de senare åren, praktiskt taget

helt torde ha tagits i anspråk för dessa uppgifter. Personalökningen har så­

lunda ej tillfört den pedagogiska sidan av överstyrelsens verksamhet nämn­

värd vinst. Ehuru verket gjort betydande insatser på detta område och

framlagt åtskilliga utredningar och förslag av genomgripande betydelse,

måste det konstateras, att den övervakande, stimulerande och nydanande

verksamheten försvåras av de betungande administrativa göromål, som

ankomma på verket, och att uppmärksamhet kan ägnas densamma endast

i den mån dessa göromål det medgiva.

Utredningen måste i främsta rummet ta sikte på att sätta verket i stånd

att utöva den pedagogiska rådgivning, inspektion och överledning inom

skolväsendet, som bör vara en av överstyrelsens viktigaste uppgifter under

nuvarande förhållanden och som inför en reformering av skolväsendet får

ökad betydelse. Vid genomförandet av de partiella förbättringar av över­

styrelsens organisation, som hittills vidtagits, har — synes det mig — för

ringa uppmärksamhet ägnats åt angelägenheten av att rent organisatoriskt

bereda garantier för att överstyrelsens administrativa bestyr icke undan­

tränga de pedagogiska. Vid en omorganisation av överstyrelsen bör över­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

6

Nativitetsökningen har ännu icke i full utsträckning inverkat på lär­

jungeantalet vid de högre skolorna. En fortsatt ökning torde därför vara

att förutse.

Motsvarande tal beträffande statliga och kommunala gymnasier samt

kommunala flickskolor och privatläroverk voro följande.

Kungi. Maj:ts proposition nr 149.

Läsår

Statliga och kommunala

gymnasier

Antal

Kommunala flickskolor

Antal

Privatläroverk

Antal

lärjungar

klassa vd.

lärjungar

klassavd.

lärjungar

klassavd.

1920/21 .........

6

247

364

_____

_____

34 301

—

1930/31 .........

7319

435

578

27

28 509

1242

1940/41 .........

13 569

649

12 273

482

10155

470

1944/45 .........

13 877

658

13 887

535

9 493

401

1949/50 .........

15 806

749

17190

614

9 744

414

Antalet avlagda examina (även av privatister) framgår av följande upp­

ställning:

År

Realexamen

Praktisk

realexamen

Studentexamen

1921................

2 565

__

1967

1931................

4 038

—

2 293

1941................

7 252

936

3 815

1945 ................

7 833

1162

4158

1949 ................

9 022

1306

4 224

Antalet elever och klassavdelningar vid folk- och småskoleseminarier var

följande.

Läsår

Folkskoleseminarier

Småskoleseminarier

Elever

Klassavd.

Elever

Klassavd.

1920/21 ............

2 544

99

1363

__

1930/31 ............

1601

77

665

—

1940/41 .........

931

40

233

11

1944/45 ............

831

35

882

35

1949/50 ............

4 475

147

1794

65

Vid folkhögskolor var antalet elever följande.

Läsår . . .

1920/21

1930/31

1940/41

1944/45

1949/50

Elever ...

2

944

4 620

5 632

6

636

8

255

8

roteln. Avdelningarna indelas i sin tur i sammanlagt 17 rotlar. Hittills fri­

stående mindre arbetsenheter ävensom inspektörer och konsulenter inord­

nas under avdelning eller rotel. Organisationsförslaget framgår av en tablå,

som intagits på s. 33 i propositionen.

De sakkunniga föreslå betydande personalökningar. Verksledningen för-

stärkes med en överdirektör. De pedagogiska ledamöterna (undervisnings­

råden) ökas från 17 till 18 eller med 1 ledamot. Inom försöksavdelningen

tillskapas dels en V

2

byrådirektörstjänst för praktisk yrkesutbildning med

tjänstgöring i övrigt inom överstyrelsen för yrkesutbildning dels 1 byrå­

direktörstjänst avsedd för avdelningens kansli och dess konsulent-, fort­

bildnings- och publiceringsverksamhet. De pedagogiska tjänsterna i övrigt

(inspektörer, konsulenter m. m.) utökas från 9 heltids- och 10 deltids­

tjänster till 26 heltids- och 8 deltidstjänster bortsett från en tjänst som

folkhögskolinspektör m. m. och en tjänst som extra föredragande i bygg­

nadsfrågor.

Den högre administrativa personalen förstärkes jämfört med nu med

2 byrådirektörer och 12 förste byråsekreterare, varav 5 i 29 och 7 i 27 löne­

graden. Biträdespersonalen skulle överta en del arbetsuppgifter, som nu

ankomma på byråsekreterare och amanuenser. Med anledning härav och

för att få en bättre befordringsgång inrättas ytterligare 5 kansliskrivare-

och 5 kontoristtjänster. Även annan personal förstärkes och högre löne-

ställning föreslås för vissa tjänster.

Jämfört med förhållandena budgetåret 1950/51 innebär skolöverstyrelse-

sakkunnigas förslag, att överstyrelsen utökas med 60 3A tjänster och att

avlöningsanslaget ökas med 1 086 000 kronor. Därvid ha deltidstjänsterna

omräknats till motsvarande (mindre) antal heltidstjänster. I denna ökning

ingår försöksavdelningen, som redan beslutats av 1951 års riksdag.

I yttrandena har de sakkunnigas förslag om den allmänna upplägg­

ningen av skolöverstyrelsens blivande organisation i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Framställda invändningar avse i regel begrän­

sade delar av förslaget. Erinringar av principiell natur ha endast framförts

av statskontoret och folkskolinspektören H. Haage. Den senare har för­

ordat en annan indelning av verket i arbetsenheter.

Statskontoret har uttalat, att redan nödvändigheten att i nuvarande

läge iakttaga sträng återhållsamhet vid prövningen av önskemål om utbygg­

nad av statsförvaltningen gjorde det uteslutet att lägga de sakkunnigas

förslag i dess föreliggande skick till grund för en omorganisation. Ur organi­

satorisk synpunkt avveke även förslaget avsevärt från de principer, som

finge anses vedertagna vid uppbyggandet av centrala förvaltningsorgan.

Helst borde frågan i sin helhet göras till föremål för en ny utredning. Stats­

kontoret har i detta hänseende i huvudsak anfört följande.

I utlåtande över 1936 års skolöverstyrelsesakkunnigas förslag anförde

statskontoret, att det framför allt krävdes en sådan omläggning av över­

styrelsens organisation, att denna bleve mera ägnad att motsvara de krav,

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

9

som styrelsens tyngande administrativa uppgifter ställde. Först om så

skedde syntes kunna vinnas önskemålet, att överstyrelsens pedagogiskt

ledande krafter i högre grad kunde frigöras för att mera odelat ägna sig

åt den pedagogiska ledningen och omvårdnaden av den svenska skolan.

Ett fullföljande av denna tanke syntes förutsätta ett väsentligt djupare in­

grepp i överstyrelsens organisation än förslaget om inrättandet av två

administrativa byråer innebure. Statskontoret uttalade sig för en uppdel­

ning av överstyrelsens arbete efter dess båda huvuduppgifter, nämligen den

pedagogiska och den förvaltningsmässiga, samt ansåg, att de administra­

tiva byråerna borde vara väsentligt flera än enligt sakkunnigförslaget.

Sedan nämnda sakkunniga avgå vo sitt betänkande 1938, har arbets­

belastningen inom överstyrelsen ökat avsevärt, och detta i synnerhet under

de senaste fem åren. Huvuddelen av denna ökning måste enligt statskonto­

rets uppfattning ligga på den administrativa sidan, då de pedagogiska

arbetsuppgifternas omfattning näppeligen torde på samma sätt som de

administrativa återspeglas i antalet diarieförda ärenden.

Den växande arbetsbördan har föranlett betydande personalförstärk­

ningar, särskilt under senare år. Bortsett från att skolöverstyrelsen i enlig­

het med förslag, vilka framlagts som resultat av en särskild organisations-

undersökning, förordade inrättandet fr. o. m. den 1 juli 1944 av en admi­

nistrativ by rå chef stjänst, har överstyrelsen städse velat tillgodose det ökade

behovet av befattningar i rotelehefs ställning genom anställandet av flera

undervisningsråd. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1947/48 hem­

ställde överstyrelsen sålunda om inrättandet av icke mindre än fyra nya

undervisningsrådst jänster och åberopade i främsta rummet till stöd härför

det påtagliga behovet av att skapa en central ledning, som icke alltför

mycket tyngdes av rena förvaltningsbestyr. I statskontorets utlåtanden

över överstyrelsens petita har däremot åtskilliga gånger uppmärksamheten

fästs på angelägenheten av en personalförstärkning på kanslisidan. I ut­

talande över nyssnämnda petita föreslog statskontoret en översyn av över­

styrelsens organisation samt uttalade, att, om situationen befunnes erfordra

omedelbara åtgärder, starkare skäl talade för inrättandet av nya admini­

strativa byråchefstjänster än av ytterligare undervisningsrådsbefattningar.

Förslagsvis kunde i sådant fall administrativa avdelningen förstärkas med

två extra ordinarie byråchefstjänster, avsedda att bereda arbetslättnad

för läroverks- och folkskolavdelningen. Departementschefen (prop. 205/

1947, s. 21) sade sig dela statskontorets uppfattning om behovet av en

översyn samt förordade allenast två nya undervisningsrådsbefattningar

men därutöver en ny administrativ byråchefstjänst. Riksdagen fattade be­

slut i enlighet härmed. Sistnämnda tjiinst har sålunda tillkommit icke efter

hemställan av vederbörande myndighet utan på framställning av remiss­

instans.

Som redan nämnts, ansåg statskontoret 1936 års sakkunnigas förslag

om inrättande av två byråchefstjänster icke tillfyllest, utan ämbetsverket

höll före, att antalet administrativa byråer borde vara väsentligt större.

Totala antalet tjänster inom överstyrelsen var 1938 ungefär 90 och uppgår

numera till omkring 180. Överstyrelsen har icke hemställt om inrättandet

av' ytterligare byråchefstjänster utöver de två befintliga, oaktat arbets­

belastningen ökat så avsevärt under de senaste fem åren. Icke heller har

inrättandet av för administrativa befattningshavare avsedda byrådirektörs-

t j ä nster i fråga sa tts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^9.

10

Statskontoret intar i princip alltjämt samma ståndpunkt som 1938 i

fråga om bästa sättet för lösande av överstyrelsens organisationsfråga. Sett

mot bakgrunden härav och mot vad i övrigt ovan anförts, torde det vara

förståeligt, att statskontoret haft förhoppningar om att den av ämbetsver­

ket förordade översynen skulle leda till förslag från vederbörande sakkun­

nigas sida, vilka åtminstone delvis följde den av statskontoret anvisade

vägen ur rådande svårigheter. Det må utsägas, att dessa förhoppningar icke

infriats.

Enligt direktiven för skolöverstyrelsesakkunniga skulle vid utredningen

eftersträvas, att nuvarande kostnadsram för överstyrelsen om möjligt icke

överskredes; därvid bortsåg departementschefen från kostnaderna för

en eventuell kameral avdelning. Någon dylik avdelning ha de sakkunniga

icke förordat. Icke förty hade föreslagits inrättandet av 60 nya tjänster,

medförande en kostnadsökning för avlöning, som närmar sig en miljon

kronor. Denna kostnadsökning hänför sig övervägande till förstärkning av

den pedagogiska personalen. De sakkunniga ha icke föreslagit någon ny

administrativ byråchefstjänst. Kostnadsuppräkningen belöper endast till

förhållandevis obetydlig del på inrättandet av befattningar avsedda för

kvalificerade administrativt utbildade tjänstemän.

Redan nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga sträng återhållsam­

het vid prövningen av önskemål om utbyggnad av statsförvaltningen gör

det enligt statskontorets mening uteslutet att lägga de sakkunnigas förslag

i dess föreliggande skick till grund för en omorganisation. Av det anförda

torde framgå, att statskontoret förmenar, att en avsevärd ökad effektivitet

utan större fördyringar kan ernås vid följande av de riktlinjer, som stats­

kontoret skisserade redan 1938. Sedan dess vunna erfarenheter ha bestyrkt

ämbetsverket i dess då intagna ståndpunkt. Föreliggande förslag har i allt­

för ringa utsträckning beaktat angivna rekommendationer.

Ur organisatorisk synpunkt avviker även det nu föreliggande förslaget

avsevärt från de principer, som få anses vedertagna vid uppbyggandet av

centrala förvaltningsorgan. På samma gång som den rent administrativa

sakkunskapen är förhållandevis styvmoderligt behandlad, bibehålies den

för överstyrelsen karakteristiska anordningen med ett betydande antal

pedagoger i byråchefsgraden. Samtidigt som genom en dylik stor kader av

befattningshavare i ledande ställning kostnaderna öka avsevärt, måste effek­

tiviteten bliva lidande genom splittringen av ledningen på så många händer.

Ämbetsverket skulle sålunda helst se, att frågan i sin helhet gjordes till

föremål för en ny utredning, därvid den självklara utgångspunkten borde

vara att uppbygga överstyrelsens organisation efter sedvanliga regler.

Därest emellertid de anförda betänkligheterna mot de principiella utgångs­

punkterna för förslaget icke skulle anses böra förhindra att detta i viss

mån lägges till grund för en omorganisation, torde i varje fall motiv saknas

att acceptera kostnadsökningar av den storleksordning varom här är fråga.

Även om de senaste åren tillfört överstyrelsen nya betydande arbetsupp­

gifter, till vilka statskontoret främst hänför den pågående försöksverksam­

heten, ha dock i samband därmed icke oväsentliga personalförstärkningar

medgivits. I den mån nu en ytterligare mindre anslagsökning befinnes möj­

lig, synes denna med statskontorets allmänna utgångspunkter närmast

böra reserveras för en förstärkning av den administrativa personalen, var­

igenom åtminstone delvis det redan 1936 föreliggande huvudönskemålet bör

kunna tillgodoses och sålunda de pedagogiska fackmännen i möjligaste mån

Kungl. Maj:ts proposition nr

14

9.

12

den varit särskilt markerad under de senaste åren. Då den inträdda nativi­

tetsökningen ännu ej i full utsträckning gjort sig gällande beträffande de

årsklasser, som nu rekrytera de högre skolorna, torde ökningen fortsätta

ytterligare ett antal år.

Frågan om det allmänna skolväsendets organisation har kommit i ett

nytt läge genom 1950 års riksdags principbeslut om enhetsskolan, vilken

är avsedd att omfatta både den nuvarande folkskolan och det nuvarande

realskolestadiet. Andra skolformer torde mer än nu samordnas inbördes

och med den blivande enhetsskolan. Planläggningen av skolväsendets lokala

organisation har härigenom fått ökad betydelse. Inom enhetsskolan skall

den förberedande yrkesutbildningen beredas en ställning likvärdig med

undervisningen i teoretiska ämnen. Då yrkesutbildning hittills intagit en

blygsam plats inom det allmänna skolväsendet, erfordras en avsevärd ut­

vidgning av denna verksamhet.

Jämsides med denna utvidgning och omläggning av skolans yttre och

inre organisation pågår ett omfattande arbete i syfte att förbättra under­

visningen i olika ämnen. Nya metoder, studieplaner, läroböcker och annan

undervisningsmaterial prövas. Vidare har skolväsendet i allt större om­

fattning fått taga befattning med skolhygieniska och skolsociala frågor.

Den snabba utvecklingen inom skolan ställer betydligt ökade krav på

skolmyndigheterna. En förutsättning för att arbetet skall kunna utföras

effektivt är, att skolöverstyrelsen i sin egenskap av central tillsynsmyndig­

het samordnar de lokala skolmyndigheternas arbete genom initiativ, råd

och anvisningar. På ett område, nämligen den försöksverksamhet, som skall

ligga till grund för genomförandet av enhetsskolan, har överstyrelsen genom

beslut av 1951 års riksdag erhållit en förstärkning. En särskild försöks-

avdelning har inrättats och i det följande ämnar jag föreslå viss utbyggnad

av dess personalorganisation. I övrigt har överstyrelsen alltjämt i stora

drag samma organisation som vid sin tillkomst år 1919. Verket är indelat

i 2 stora arbetsenheter, läroverks- och f o 1 k s k o 1 avd e In in ga r n a. Genom be­

slut av 1944 års riksdag tillkom en administrativ avdelning, som i fråga om

personal är mindre än de båda pedagogiska avdelningarna. Dessa handlägga

emellertid icke enbart pedagogiska frågor. Skolorganisatoriska och andra

huvudsakligen administrativt betonade ärenden utgöra en väsentlig del av

avdelningarnas arbete. Med åren har detta arbete alltmer ökat i omfatt­

ning, och överstyrelsen har trots personalförstärkningar haft svårigheter att

med önskvärd snabbhet handlägga alla dylika ärenden, vilket avspeglar

sig i en starkt ökad arbetsbalans.

Skolöverstyrelsesakkunniga ha i sitt betänkande med förslag till skol­

överstyrelsens organisation förordat olika åtgärder för att effektivisera

överstyrelsens verksamhet. I remissyttrandena ha huvuddragen av för­

slaget i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Statskontoret har

dock framställt ett flertal erinringar och ifrågasatt, om icke en ny utred­

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

15

utgöra ett mycket viktigt inslag i den verksamhet, som ankommer på det

ämbetsverk, vilket svarar för den centrala ledningen av skolväsendet.

Undervisningen vid skolorna regleras av undervisningsplaner, fastställda

av Kungl. Maj:t, vilka i regel kompletteras med metodiska anvisningar, ut­

färdade av skolöverstyrelsen. I själva verket torde dessa planer och anvis­

ningar ha relativt mindre betydelse ifråga om undervisningens reella inne­

håll än de läroböcker, vilka utformas på grundval av planerna och anvis­

ningarna. Därest man önskar, att undervisningen i ett ämne skall 1'å ett

visst innehåll och en viss syftning, måste frågorna om undervisningsplaner,

metodiska anvisningar och läroböcker behandlas i sitt sammanhang med

varandra. Den fortgående moderniseringen av undervisningen framträder

icke minst i form av en successiv revidering av läroböckerna. Det är av

stor vikt, att skolöverstyrelsen får ett självständigt ansvar för undervis­

ning smeto dikens vidareutveckling, vilket vad läroböckerna beträffar icke

kan bli fallet med nuvarande organisation.

Vid en omorganisation av överstyrelsen är det av väsentlig vikt, att dess

organisation utformas så, att läroboksärendena kunna effektivt handläggas

av överstyrelsen. Uppdelas överstyrelsen, såsom de sakkunniga föreslå, på

ett större antal arbetsenheter med hänsyn till ärendenas sakliga innehåll,

öppnas möjligheter att anknyta läroboksärendena till en av dessa utan att

belastningen på denna kan befaras bli för stor. Härvid kunna två alternativ

övervägas. Enligt det ena inrättas en särskild nämnd med representanter

för det allmänna intresset och med chefen för arbetsenheten som ord­

förande. Enligt det andra behandlas läroboksärendena som vanliga verks-

ärenden. dock att i avgörandet skall deltaga visst antal representanter för

det allmänna intresset.

Med hänsyn till läroboksärendenas betydelse ur allmän synpunkt är det

av vikt, att lekmannaintresset kan starkt hävda sig vid ärendenas pröv­

ning och avgörande, varför ett endast konsultativt inflytande icke torde

vara tillräckligt. Från denna synpunkt avvika de båda alternativen föga

från varandra. I båda fallen kan lekmannaintresset komma väl till sin rätt

genom att lekmannarepresentantema deltaga i besluten. Mot det förra

alternativet talar, att särskilda nämnder knutna till ämbetsverk i allmän­

het anses böra undvikas. Ur arbetssynpunkt torde det senare alternativet

vara att föredraga, då arbetet kan helt samordnas med skolöverstyrelsens

verksamhet i övrigt. För det senare alternativet talar emellertid framför

allt, att överstyrelsens lekmannarepresentanter genom att även deltaga i

andra verket berörande pedagogiska frågor få större möjligheter att be­

döma läroböcker. I dessa ärenden böra överstyrelsens lekmannarepresen­

tanter deltaga och äga rösträtt vid fattande av beslut.

I yttrandena har de sakkunnigas förslag om överflyttning av läroboks-

granskningen till skolöverstyrelsen i allmänhet tillstyrkts. Förslaget har

dock av olika skäl avstyrkts av statskontoret, statens läroboksnämnd och

Sveriges småskollärarinneförbund. Statskontoret har bland annat fram­

hållit, att överstyrelsens lekmannarepresentanter vore avsedda för andra

uppgifter än en kontinuerlig och tidskrävande granskning av skolböcker

samt att med hänsyn till omfattningen av överstyrelsens nuvarande ålig­

ganden det så långt möjligt borde undvikas att tillföra överstyrelsen ytter­

ligare arbetsuppgifter, vilka åvilade andra statliga organ.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

16

1946 års skolkommission har uttalat, att som första etapp i den i princip

beslutade utbyggnaden av psykologisk-pedagogiska institutet till detta

borde överföras granskningen av läroböcker från läroboksnämnden och

granskningen av studieplaner från skolkommissionens kursplanedelegation.

På grund härav avstyrkte kommissionen de sakkunnigas förslag beträffande

läroboksgranskningens överförande till skolöverstyrelsen. Den borde tills­

vidare kvarligga hos läroboksnämnden. Läroverkslärarnas riksförbund, som

funnit mycket starka skäl tala för kommissionens förslag, funne sig på

grund därav icke kunna ansluta sig till de sakkunnigas förslag i förevarande

hänseende.

Daghem. Förskolor. Betänkande om daghem och förskolor har

nu framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården (SOU

1951:15). Beträffande den centrala tillsynen har kommittén framlagt alter­

nativa förslag, nämligen att denna antingen bibehålies hos socialstyrelsen

♦eller överflyttas till skolöverstyrelsen. Enligt det senare alternativet skulle

det lokala ansvaret överflyttas från barnavårdsnämnderna till fokskole-

styrelserna (skolråden). Personalen inom det centrala tillsynsorganet skulle

förstärkas särskilt med hänsyn till en avsedd utbyggnad av verksamheten.

De sakkunniga anföra:

I likhet med skolkommissionen och skolöverstyrelsen anse skolöversty­

relsesakkunniga starka skäl tala för att förskoleseminarier och förskolor an­

knytas till skolväsendet, såsom även skett på flera håll i utlandet. För­

skolorna böra givetvis behålla sin speciellt fria arbetsform. Då deras peda­

gogiska funktion är framträdande, är det av vikt, att de pedagogiska och

psykologiska problemen beträffande både förskolestadiet och småskole-

stadiet handläggas av samma ämbetsverk. Överstyrelsens pedagogiska

arbete skulle dessutom berikas genom erfarenheterna från förskolestadiet,

vilket kan bli av betydelse icke minst för den omfattande försöksverksam­

het, som överstyrelsen har att bedriva.

Vid daghem m. m. äro de pedagogiska uppgifterna även framträdande.

Daghemmen skola ej begränsa sitt arbete till enbart vård utan lägga huvud­

vikten vid barnens fostran och anpassning till omvärlden. Frågor berö­

rande förskolor och daghem hänga intimt samman, och gränserna mellan

dessa anstaltstyper bli alltmer flytande. Ofta äro de belägna i samma bygg­

nad och ha samma föreståndare. Det förekommer, att en institution vart­

annat år har förskola och vartannat år daghem. I varje fall kan det därför

ej anses lämpligt, att den centrala tillsynen av dem uppdelas på olika

myndigheter.

Överstyrelsens tillsyn över skolhem och andra internat samt dess be­

fattning med skolmåftidsverksamheten bringar redan nu verket i kontakt

med frågor likartade de vid daghemmen föreliggande. De sakkunniga för­

orda därför, att den halvöppna barnavården i sin helhet överflyttas till

skolöverstyrelsen som centralt tillsynsorgan. Vid de sakkunnigas överlägg­

ningar med statens folkskolinspektörer ha dessa enhälligt uttalat sig härför.

Enligt de sakkunnigas förslag skall inom överstyrelsen inrättas en särskild

lärarutbildningsavdelning. Till denna böra förskoleseminarierna hänföras,

dock böra dessa seminarier inspekteras även av inspektören för den halv­

öppna barnavården.

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt9.

17

I yttrandena ha delade meningar rått om lämpligheten av att överflytta

tillsynen över daghem och förskolor från socialstyrelsen till skolöver­

styrelsen.

Statskontoret har funnit »pedagogiska» skäl för överförande av tillsynen

till skolöverstyrelsen föreligga endast beträffande förskoleseminariema. Då

samma myndighet borde ha tillsynen över dessa och anstalterna för den

halvöppna barnavården, borde socialstyrelsen bibehålla sina nuvarande

åligganden. Skolöverstyrelsen borde dock biträda socialstyrelsen vid till­

synen av förskoleseminariema.

Socialstyrelsen avstyrker förslaget om överflyttande av tillsynen till skol­

överstyrelsen. Socialstyrelsen anför bland annat:

Inrättande av institutioner för halvöppen barnavård är en i egentlig

mening social åtgärd. Det bör ej komma ifråga att avgränsa detta område

från övrig barnavårdande verksamhet, med vilken det är intimt förknippat.

Det har häremot framhållits, att förskolornas pedagogiska funktion är

framträdande och att även daghemmen ha uppgifter av pedagogisk art.

Styrelsen bestrider ej detta och saknar varje anledning motsätta sig, att

institutionerna för denna verksamhet ävensom seminarierna bli föremål

för den inspektion av pedagogisk sakkunskap, som kan befinnas erforderlig.

_ Med skolöverstyrelsen såsom central tillsynsmyndighet skulle den lokala

tillsynen överflyttas från barnavårdsnämnderna till folkskolestyrelserna.

Tanken att folkskolestyrelserna skulle utöva den fortlöpande tillsynen över

denna verksamhet med övervägande sociala aspekter är föga. realistisk.

Det skulle bland annat innebära, att folkskolestyrelserna vid den tyvärr

praktiskt taget överallt förekommande bristen på daghemsplatser skulle

verkställa det av sociala skäl motiverade urvalet av mödrar, som få placera

sina barn på daghem. Vidare skulle de i vårdfrågor osakkunniga folkskole­

styrelserna ha att övervaka, att de på daghemmen omhändertagna barnen,

bland vilka även finnas spädbarn, fä en god och lämplig omvårdnad. Slut­

ligen skulle folkskolestyrelserna utvälja, godkänna och fortlöpande inspek­

tera familjedaghemmen.

Den halvöppna barnavården utgör icke det enda område, där social­

styrelsen kommer i kontakt med pedagogiska spörsmål. Det må erinras om

ungdomsvårdsskolorganisationen, vissa skolhem av barnhemskaraktär

samt hemvårdarinneutbildningen. De pedagogiska momenten inom den

halvöppna barnavården vare sig som helhet betraktad eller i någon av

dess skiftande former ha icke försteg framför de sociala. Socialstyrelsen

vill icke bestrida vikten av att överstyrelsen behandlar de pedagogiska och

psykologiska problemen beträffande både förskolestadiet och småskole-

stadiet och ej heller förneka, att överstyrelsens pedagogiska arbete dess­

utom skulle berikas genom erfarenheterna från förskolestadiet. Även enligt

det av socialstyrelsen i fråga om central tillsynsmyndighet förordade alter­

nativet komma möjligheter att erbjuda sig för skolöverstyrelsen att få in­

blick i dessa frågor. Socialstyrelsen utgår nämligen ifrån att styrelsen vid

tillsynen över den halvöppna barnavårdens institutioner skall biträdas av

skolöverstyrelsen i vad avser den pedagogiska verksamheten.

Skolöverstyrelsen har tagit ställning till frågan i sitt yttrande den

4 januari 1952 (iver 1946 års kommittés för den halvöppna barnavården

2 —

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 11/9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+9.

18

betänkande angående daghem och förskolor. Överstyrelsen framhåller här,

att en framtida utveckling av barnstugeverksamheten i stort sett längs de

av kommittén uppdragna pedagogisk-psykologiska linjerna skulle vara till

fördel för barnen och att skolväsendets utveckling i övrigt skulle stimule­

ras och berikas genom kontakten med förskolestadiets pedagogiska problem

och erfarenheter. På grund därav ville överstyrelsen icke ställa sig av­

visande till tanken att, om erfarenheten visade det vara lämpligt, inlemma

barnstugeverksamheten i sin helhet under överstyrelsens tillsyn. Översty­

relsen vore likväl icke beredd att i nuvarande läge med många av de stora

uppgifter ännu olösta, som sammanhängde med enhetsskolans genom­

förande och försöksverksamheten, föreslå en omedelbar överflyttning av

hela barnstugeverksamheten till överstyrelsen. En partiell överflyttning

kunde dock enligt överstyrelsens mening ske nu och avse dels förskolesemi-

narierna och dels de förskolor, som icke för närvarande vore samorganise­

rade med institutioner av annat slag. För närvarande funnes 7 förskolesemi-

narier. Rena förskolor (barnträdgårdar) i kommunal regi vore 166, de flesta

i städer och tätorter, ett tiotal i landskommuner. Detta slag av institu­

tioner dreves även i viss utsträckning av barnträdgårdsföreningar och indu­

strier (för närvarande 165 respektive 12 st), samtliga dessa dock med starkt

kommunalt stöd. Förskoleverksamhet med förskolor för barn i åldern 5—7

år påginge för närvarande vid en del skolor, där de nya riktlinjerna för skol­

väsendet prövades, och resultaten av denna verksamhet torde vara av

intresse för den kommande utvecklingen.

Vid en dylik överflyttning torde överstyrelsen behöva till sig knyta dels

en expert på förskolefostran, dels ytterligare läkarexpertis.

Kameral verksamhet. Av de under riksstatens åttonde huvud­

titel uppförda anslagen för undervisningsändamål har skolöverstyrelsen att

utbetala endast ett mindre antal, medan flertalet anslag inom skolöver­

styrelsens verksamhetsområde utbetalas av statskontoret och läns­

styrelserna.

1936 års skolöverstyrelsesakkunniga föreslogo i sitt år 1938 avgivna be­

tänkande, att skolöverstyrelsen skulle förses med en särskild kameral byrå,

som skulle utbetala och redovisa flertalet anslag till undervisningsändamål.

Löner till vissa statliga befattningshavare (enligt de sakkunnigas beräk­

ningar 3 500—4 000 befattningshavare) skulle utbetalas av överstyrelsen

direkt till dessa. Alla övriga anslag, som ställdes till överstyrelsens för­

fogande, skulle överstyrelsen såväl utbetala som disponera. Kameralbyrån

borde stå under ledning av en byråchef och sammanlagt omfatta omkring

27 befattningshavare.

Frågan upptogs i riksdagens revisorers berättelse år 1945 (s. 170—175)

och i anledning härav uttalade riksdagen (skrivelse 1946:212, punkt 12),

att den funne angeläget, att denna fråga ägnades fortsatt uppmärksamhet.

Kungl. May.ts ■proposition nr 1^9.

20

vid sina anslagsäskanden och för kontroll av det statsunderstödda skol­

väsendet i olika hänseenden.

En dylik centralisering skulle emellertid även medföra vissa olägenheter.

Det stora granskningsmaterialet, som nu handhaves av statskontoret och

24 länsstyrelser, måste genomgås på en relativt kort tid efter redovisnings­

årets slut, om icke kommunerna eller de privata skolorna skola få vänta

alltför länge på det slutliga statsbidraget. En ganska talrik personal måste

i så fall anställas. Antalet torde kunna uppskattas till minst 10 befattnings­

havare. Man synes icke kunna räkna med att en motsvarande besparing av

personal inom länsstyrelserna skulle genomföras.

Därtill kommer, att frågan om statsbidragssystemet är föremål för ut­

redning genom särskilda sakkunniga. Vidare ha 1945 års folkskolesakkun-

niga framlagt betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions- och

granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet

(SOU 1949:40). Inrättas särskilda mellaninstanser för skolväsendet, kan det

även ifrågasättas, om icke granskningen och utbetalningen av statsbidrag

bör decentraliseras till dem.

På grund av det anförda anse de sakkunniga, att i varje fall för när­

varande handläggningen av statsbidrag till kommunala och enskilda skolor

ej bör centraliseras till överstyrelsen. Det är dock av vikt att överstyrelsens

personalorganisation avväges så att överstyrelsen blir i stånd att efter sam­

råd med riksräkenskapsverket genom anvisningar m. in. trygga en enhet­

ligare tillämpning av redovisnings- och utbetalningsbestämmelserna.

Emellertid ha de sakkunniga övervägt, om icke till skolöverstyrelsen

borde överflyttas de anordningsärenden, avseende skolväsendet, som nu

ankomma på statskontoret. Den genom statens organisationsnämnd verk­

ställda utredningen visar, att därigenom vissa fördelar skulle vinnas för

skolväsendet. De skäl, som de sakkunniga funnit tala för att kamerala ären­

den berörande skolväsendet ej böra överföras till skolöverstyrelsen i förut

angiven omfattning, göra sig med mindre styrka gällande beträffande detta

begränsade förslag. De sakkunniga biträda förslaget. Huruvida framdeles

till överstyrelsen böra överflyttas motsvarande anordningsärenden från

länsstyrelserna, torde i sinom tid få bedömas, sedan frågan om mellan­

instanser inom skolväsendet slutligen prövats och på grundval av de erfa­

renheter, som överstyrelsen vinner vid utförandet av de nu på statskon­

toret. ankommande skolkamerala uppgifterna.

I yttrandena ha de sakkunnigas förslag beträffande överstyrelsens kame­

rala verksamhet i allmänhet tillstyrkts.

Statskontoret har biträtt förslaget, att dess arbete med anordnings­

ärenden, avseende skolväsendet i Stockholm, skulle överföras till skolöver­

styrelsen. En förutsättning härför borde dock vara, att den med ifråga­

varande göromål sysselsatta revisorn överflyttades till överstyrelsen. De

anordningsärenden, som avsåge yrkesundervisningen, borde dock överföras

till överstyrelsen för yrkesutbildning. En sådan omläggning torde kunna

genomföras utan förstärkning av sistnämnda överstyrelses arbetskrafter.

Riksräkenskapsverket har i likhet med de sakkunniga funnit, att ut­

betalningen av de statsanställda lärarnas löner icke borde centraliseras till

skolöverstyrelsen. I princip vidhåller verket sin tidigare uttalade upp­

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

22

nings- och utbetalningsbestämmelserna. Riksräkenskapsverket har för av­

sikt att i den utsträckning, som är möjlig med hänsyn till ämbetsverket

åvilande övriga arbetsuppgifter, medverka till en sådan informations­

verksamhet.

Statens organisationsnamnet har tillstyrkt, att vissa anordningsärenden

överflyttas från statskontoret till skolöverstyrelsen.

Av statens folk;,•kolinspektörer ha 2 uttryckligen tillstyrkt de sakkunnigas

förslag och 1 ansett det lämpligt, att alla anordningsärenden avseende skol­

väsendet överflyttades till överstyrelsen. En inspektör har framhållit, att en

centralisering till överstyrelsen av utbetalningen av statsbidrag till folk­

skoleväsendet och andra kommunala skolor torde komma att medföra en av­

sevärd mängd förfrågningar och kompletteringar hos folkskolinspektörerna

med åtföljande dubbelarbete och syntes på denna grund icke ändamåls­

enlig. Önskvärt vore dock, att överstyrelsen genom årliga anvisningar tryg­

gade ett enhetligt granskningsförfarande. En inspektör har förklarat sig ej

kunna biträda förslaget om att utbetalningen av statsbidrag skulle över­

flyttas på eventuellt blivande mellaninstanser.

Svenska facklärarförbundet har framhållit, att, då många av de kamerala

frågorna för närvarande vore föremål för utredning, resultaten härav borde

avvaktas, innan en eventuell centralisering av dessa frågor till överstyrelsen

komme till stånd.

Praktiska mellanskolornas rektorsförening har påtalat det slöseri med

arbetskraft, som den dubbla granskningen i länsstyrelserna och riks­

räkenskapsverket innebure. För folkskolorna tillkomme ytterligare en

granskning av en statlig tjänsteman, folkskolinspektören. Över huvud taget

måste en förenkling av beräkningen av statsbidraget till de kommunala

skolornas lärarlöner anses önskvärd, då arbetet med rekvisitionerna av

desamma, krävde ett oproportionerligt stort arbete av såväl rektorer och

kommunala folkskolmyndigheter som av granskande statliga myndigheter.

Läroverkslärarnas riksförbund avstyrker, att utbetalningen av statliga

lärares löner centraliseras till skolöverstyrelsen. Däremot borde en viss lokal

centralisering av löneutbetalningen kunna åstadkommas, motsvarande

t. ex. den, som funnes i Stockholm.

Skolöverstyrelsen avstyrker i likhet med de sakkunniga bestämt, att till

överstyrelsen centraliseras utbetalandet av löner till statliga befattnings­

havare vid anstalter under överstyrelsens inseende.

Beträffande statsbidrag till det icke statliga skolväsendet borde pröv­

ningen av frågan om en eventuell centralisering till överstyrelsen få anstå,

tills verkställda eller pågående utredningar om statsbidrag slutligen prö­

vats. Överstyrelsen ansåge sig dock kunna tillstyrka, att till överstyrelsen

överflyttades de anordningsärenden, avseende skolväsendet, som nu an-

komme på statskontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

24

Statskontoret har avstyrkt förslaget.

Av de 18 statens folkskolinspektörer, som särskilt yttrat sig om folk- och

skolbiblioteken, har endast 1 lämnat förslaget utan erinran, varvid han

dock understrukit, att skolbiblioteksverksamheten borde sortera under

överstyrelsen även efter tillkomsten av statens biblioteksbyrå. I 3 yttran­

den har skolbibliotekens samhörighet med skolan och överstyrelsen beto­

nats, och i 1 yttrande yrkas på anordnandet av en skolbiblioteksrotel i

överstyrelsens organisation. I övriga 13 yttranden uttalas tvekan mot eller

avstyrkes förslaget att utbryta folkbiblioteksverksamheten från skolöver­

styrelsen. En inspektör framhåller, att det förefaller att innesluta en mot­

sägelse att skilja folkbiblioteksverksamheten från folkbildningsroteln.

Styrelserna för Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskol-

lärarinneförbimd ha framhållit, att överstyrelsens uppgifter att leda skol-

biblioteksväsendet, taga initiativ på detta område samt fungera som be­

slutande centralmyndighet beträffande skolbibliotek nödvändiggjorde en

nära kontakt mellan skolbibliotekskonsulenten och överstyrelsens olika av­

delningar, främst undervisnings-, försöks- och lärarutbildningsavdelning-

arna. Styrelserna ansåge därför, att skolbibliotekskonsulenten som före­

dragande i skolbiblioteksärenden borde sortera direkt under överstyrelsen

och inte placeras i statens biblioteksbyrå. Även pedagogiska och för skol­

arbetet speciella organisatoriska frågor i samband med skolbiblioteken och

dessas användning utgjorde en stark motivering för konsulentens placering

i överstyrelsen, medan främst bibliotekniska skäl kunde tala för en place­

ring i biblioteksbyrån. Det torde inte möta något hinder, att skolbiblioteks­

konsulenten samtidigt inginge som ledamot i byrån. Styrelserna ansåge så­

lunda, att överstyrelsens organisation också borde omfatta ett organ,

eventuellt en fristående rotel, som handhade med skolbiblioteksväsendet

sammanhängande frågor.

Läroverkslärarnas riksförbund har betonat angelägenheten av att skol­

bibliotekskonsulenten utövade sin tjänstgöring från skolöverstyrelsen, även

om han formellt knöts till statens biblioteksbyrå.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget. Då överstyrelsen alltjämt skulle

ha tillsynen över skolbiblioteken, finge skolväsendets intressen anses till­

godosedda. Skolbibliotekskonsulentens placering i statens biblioteksbyrå

underlättade samarbetet med folkbiblioteksväsendet och borde kunna till-

lämpas tillsvidare. Skulle denna anordning visa sig mindre tillfredsställande,

borde framdeles upptagas frågan om att återföra befattningen till översty­

relsen. En viss tveksamhet kunde från folkbildningssynpunkt göras gällande

mot folkbiblioteksrotelns urskiljande från folkbildningsärendena i över­

styrelsen. Om, såsom de sakkunniga föreslagit, chefen för överstyrelsens

folkbildningsrotel bleve ledamot av biblioteksnämnden, torde dock det

centrala samarbetet mellan folkbildnings- och folkbiblioteksväsendet i nå­

gon mån bliva tryggat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

26

torde få övervägas, om överstyrelsen för detta ändamål bör förstärkas med

expertis på förskolor.

Den föreslagna mindre utvidgningen av skolöverstyrelsens kamerala

verksamhet till att omfatta de utanordningsärenden beträffande det all­

männa skolväsendet, väsentligen inom Stockholms stad, som nu ankomma

på statskontoret, har tillstyrkts i yttrandena. Jag biträder förslaget.

Förslaget att tillskapa ett nytt ämbetsverk för folkbiblioteksväsendet har

avstyrkts av statskontoret. Även i övriga remissyttranden har förslaget i

allmänhet avstyrkts eller tillstyrkts med vissa förbehåll. Därvid har bland

annat framhållits, att folkbiblioteksväsendet bör ha ett nära samband med

den allmänna folkbildningen samt att det ur organisatoriska synpunkter

är lämpligt, att skolbiblioteksärendena helt inordnas under skolöverstyrel­

sen. Med hänsyn till vad som i remissyttrandena anförts, anser jag mig böra

förorda, att folk- och skolbiblioteken alltjämt sortera under skolöver­

styrelsen.

4. Decentraliserad beslutanderätt.

Skolöverstyrelsesakkunniga framhålla, att det icke är möjligt eller till­

fyllest att möta den fortskridande ansvällningen av förvaltningsarbetet en­

bart genom en ökning av ämbetsverkens personal. En avlastning måste

dessutom ske genom att delegera beslutanderätten i vissa grupper av

ärenden till lägre beslutsinstanser. De sakkunniga ha närmare undersökt

möjligheterna härtill inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde. I kap. 7

av betänkandet föreslå de sakkunniga delegering av beslutanderätten i ett

antal mera betydelsefulla ärendegrupper, medan i bilaga 5 till betänkandet

redovisas de förslag, som från olika håll framförts i ämnet. Antalet sådana

förslag är mycket stort, och många av dem förordas av de sakkunniga. Vad

i bilaga 5 anförts är emellertid endast avsett som underlag för fortsatta

överväganden.

Om de föreslagna decentraliseringarna genomföras, minskas i första hand

överstyrelsens arbete med ärenden av i allmänhet rutinkaraktär. Vidare

skulle arbetet inom verket förlöpa snabbare. Det föreligger nu en över­

belastning av överstyrelsens personal och i många fall en fortgående efter­

släpning i arbetet. De sakkunniga räkna med att de föreslagna decentrali­

seringarna i stort sett endast skulle kunna kompensera dessa olägenheter.

Det allmänna skolväsendets fortgående tillväxt torde emellertid framdeles

efter en mera omfattande decentralisering kräva en proportionsvis mindre

ökning av verkets personal än som hittills visat sig erforderlig.

Vid sina beräkningar av personalbehovet efter omorganisationen av över­

styrelsen ha de sakkunniga därför utgått från nuvarande personalantal. I

den mån de föreslagna decentraliseringsåtgärderna ej genomföras, erfordras

alltså enligt de sakkunniga en motsvarande förstärkning av den sålunda

beräknade personalen.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

28

Kicngl. Maj:ts proposition nr llfi.

5. Skolöverstyrelsens arbetsenheter och ledamöter m. m.

Skolöverstyrelsen är för närvarande indelad i 4 avdelningar och ett 20-tal

fristående mindre arbetsenheter, vilka sortera direkt under generaldirek­

tören. Avdelningarna samt antalet ledamöter och byrådirektörer eller mot­

svarande befattningshavare på varje avdelning framgå av följande upp­

ställning.

r

j ...

Byrådirektör

Ledamöter

J

m. m.

Läroverksavdelningen ..................................................... 7

Folkskolavdelningen ................................................... 8

1

Försöksavdelningen ......................................................... 2

Administrativa avdelningen ........................................... 2

Hälsovårdsroteln....................................................... (1)_____

Summa 20

1

Den på folkskolavdelningen redovisade byrådirektörstjänsten avser en

tjänst som extra föredragande i lönegrad Cg 31 på byggnadsroteln. Skol­

överläkaren, som förestår hälsovårdsroteln, är för närvarande ej ledamot

av överstyrelsen.

Utom generaldirektör och ledamöter äro till överstyrelsen knutna 2 repre­

sentanter för lekmannaintressena, vilka utöver dagarvode för sammanträ­

den uppbära årsarvoden om 800 kronor.

Skolöverstyrelsesakkunniga föreslå, att läroverksavdelningen och folk­

skolavdelningen ersättas av flera arbetsenheter, mellan vilka ärendena för­

delas efter sakinnehåll. De nya verksavdelningarna skulle i görligaste mån

täcka slutna arbetsområden och i sin tur indelas på sådant sätt, att skilda

skolstadier om möjligt motsvarades av skilda arbetsenheter. Enligt de sak­

kunnigas förslag skulle verket indelas i följande 6 avdelningar och 5 fri­

stående rotlar.

T ,

... Byrådirektörer

Ledamöter

m. m.

Undervisningsavdelningen ............................... U

5

Försöksavdelningen........................................... F

2

1,5

Lärarutbildningsavdelningen .......................... L

2

Byggnads- och planeringsavdelningen .......... B

3

2

Organisations- och personalavdelningen .... O

3

1

Skolhygienroteln ............................................... H

1

Socialroteln......................................................... S

1

Folkbildningsroteln ........................................... Fb

1

1

Folkbiblioteksroteln........................................... Bi

1

Utredningsroteln ............................................... Ur

1

1

Kansliavdelningen .............................. .............. K 2____________

Summa

22

6,5

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

statliga stipendieväsendet, i den mån detta ej handlägges inom andra

arbetsenheter.

Folkbildningsroteln skulle bibehålla sina nuvarande arbetsuppgifter, in­

beräknat folkhögskolor.

Folkbiblioteksroteln skulle handha biblioteksrotelns nuvarande arbets­

uppgifter. Enligt de sakkunniga skulle roteln, som förut nämnts, med tiden

utbrytas och bilda ett självständigt ämbetsverk.

Utredningsroteln skulle sammanhålla på överstyrelsen ankommande ut­

redningar av olika slag. Därunder skulle sortera det statistiska kontoret.

Kansliavdelningen skulle i stort sett övertaga administrativa avdel­

ningens arbetsuppgifter utom frågor om verkets inre organisation.

Under de föreslagna avdelningarna eller fristående rotlarna skulle sortera

de olika mindre arbetsenheter, som nu äro direkt underställda general­

direktören.

Varje avdelning skulle förestås av en avdelningschef och varje ledamot

inom en avdelning, inberäknat avdelningschefen, skulle förestå en rotel.

Fördelningen av arbetsuppgifterna på dessa rotlar framgår av betänkandet

(s. 182—225).

De i uppställningen angivna byrådirektörerna m. m. skulle ha följande

arbetsuppgifter.

Inom försöksavdelningen skulle 1 byrådirektör förestå avdelningens

kansli. Denne borde om möjligt vara skolman med praktisk erfarenhet av

skolorganisatoriskt och skoladministrativt arbete och även vara i stånd

att biträda vid organiserandet av avdelningens utåtriktade verksamhet,

konsulent-, fortbildnings- och publiceringsverksamhet i samband med för-

söksarbetet. Den halva byrådirektörstjänsten skulle avses för praktisk

yrkesutbildning. Innehavaren skulle i övrigt tjänstgöra inom överstyrelsen

för yrkesutbildning, som helt skulle avlöna honom.

Inom byggnads- och planeringsavdelningen skulle den ene byrådirektören

vara en administrativ kraft och den andre (extra föredragande) en pedagog

med erfarenhet om skolbyggnadsfrågor.

Byrådirektören inom organisations- och personalavdelningen skulle vara

en administrativ kraft med uppgift i första hand att behandla frågor om

organiserandet av övningslärartjänster.

Inom folkbildningsroteln skulle inrättas en tjänst som folkhögskolinspek-

tör och konsulent för allmän folkbildning i lönegrad Ce 31.

Byrådirektören inom utredningsroteln skulle förestå skolöverstyrelsens

statistiska kontor.

Antalet pedagoger, administrativa krafter och befattningshavare med

annan

specialutbildning bland den ledande personalen framgår av följande

uppställning.

31

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 1^9.

Nu:

pedagogisk personal . . . .

administrativ personal . .

skolöverläkare..................

Avdelnings­

chefer

................ 3

................ 1

Övriga

ledamöter

14

1

(1)

Byrådirek­

törer m. m.

1

De sakkunniga:

Summa

4

16

1

pedagogisk personal . . . . ................ 5

13

3,5

administrativ personal . . ................ 1

1

2

skolöverläkare .................

1

biblioteksman..................

1

statistiker ........................

1

Summa

6

16

6,5

Då läroboksgranskningen skulle överflyttas till skolöverstyrelsen, föreslå

de sakkunniga, att antalet lekmannarepresentanter ökas till 3 och årsarvo­

dena till 1 200 kronor.

Skolöverstyrelsens organisation för närvarande och enligt de sakkunnigas

förslag framgår av tablåer på sid. 32 och 33.

I yttrandena ha olika erinringar riktats mot de sakkunnigas förslag i

förevarande hänseenden. De ha i allmänhet avsett vissa delar av förslaget.

Endast statskontoret har förordat mera genomgripande omläggningar.

Statskontoret har avstyrkt inrättandet av en lärarutbildningsavdelning

och en socialrotel. Deras uppgifter borde hänföras till undervisningsavdel-

ningen. Det kunde ifrågasättas, om icke en sålunda utvidgad undervisnings-

avdelning kunde uppdelas på 5 rotlar, därest en för en kvalificerad skolman

avsedd byrådirektörstjänst därjämte inrättades. Ämbetsverket ville emel­

lertid ej motsätta sig, att avdelningen i stället organiserades på 6 rotlar.

Inom byggnads- och planeringsavdelningen komme arbetsuppgifternas

omfattning att stå i viss relation till den i investeringsbudgeten upptagna

kvoten för skolbyggnader. Det förhållandet, att i nuvarande läge endast de

mest angelägna byggnadsföretagen kunde komma till utförande, manade

till försiktighet vid beräkningarna av personalbehovet. Arbetsuppgifternas

omfattning syntes icke motivera en särskild avdelning. I stället borde en fri­

stående byggnads- och planeringsbyrå inrättas, indelad på 3 sektioner, av

vilka en skulle utgöras av arkitektkontoret. De två övriga borde förestås

av byrådirektörer.

Chefsskapet för organisations- och personalavdelningen borde anförtros

en person med administrativ utbildning, medan de båda övriga rotlarna

borde förestås av undervisningsråd.

Kansliavdelningen borde alltjämt benämnas administrativa avdelningen,

särskilt som avdelningen avsåges skola från statskontoret övertaga kame-

Skolöverstyrelsens nuvarande allmänna organisation

DS

tO

GeneratdimktSrai

'zlät-

AdmmistatjVa avd.

______ -Ac

RokNfbfeidRotei

JJMX T kZ KdZk TZKTkTZ^

IfcfelHf.

hus/.arb. ■

cts6y»M

Anm. Rotel, som förestås av ledamot (undervisningsråd, byråchef), markeras med cirkel.

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

sit

io ⁿ

n ^r

1

/+

9

.

B

ih

a

n ^g

til ^l

rik

sd

a

g

en ^s

p

ro

to

ko ^ll

19

52 ^{. 1}

sa

m ^t.

N ^{r l/} t

9

.

co

Skolöverstyrelsens organisation enligt de sakkunnigas förslag

!

(Rc/w

CO

OS

Anm. Rotel, som förestås av ledamot, markeras med cirkel. Registratorsexpedition för endast en avdelning eller rotel redovisas ej.

Ku

ngl ^.

M

a

j.t ^s

proposition

nr

1

J+

9

.

34

rala arbetsuppgifter. Enligt ämbetsverkets erfarenheter vore arbetsbelast­

ningen för de båda byråcheferna så stor, att de under nuvarande förhål­

landen saknade praktiska möjligheter att i önskvärd omfattning medverka

vid handläggningen av alla de ärenden, vilka påkallade kvalificerad admi­

nistrativ expertis. I syfte att säkra en vidare växelverkan mellan peda­

gogisk och administrativ erfarenhet framstode det därför som angeläget, att

överstyrelsen förstärktes på denna punkt. Med hänsyn härtill torde avdel­

ningen böra indelas på 3 rotlar. Inom den nytillkomna roteln borde i första

hand granskas författningsförslag uppgjorda inom andra delar av över­

styrelsen. I övrigt borde genom tillkomsten av denna nya rotel tillgång till

administrativ sakkunskap i vidgad omfattning kunna beredas vid det slut­

liga avgörandet av alla ärenden, som mer eller mindre berörde lönesättning,

statsbidrag m. m.

Folkbildningsroteln och folkbiblioteksroteln syntes med hänsyn till sin

storleksordning och sina närliggande arbetsuppgifter lämpligen böra sam­

manslås till en fristående byrå, uppdelad på två sektioner.

Utredningsroteln avstyrktes. Statistiska kontoret borde knytas till den

administrativa avdelningen.

Statskontoret hade intet att erinra mot benämningen rotel för de i de

olika avdelningarna ingående arbetsenheterna. De tre fristående enheterna

borde däremot lämpligen benämnas byråer.

Enligt statskontoret borde skolöverstyrelsen indelas i följande arbets­

enheter med nedan angivet antal ledamöter och byrådirektörer

T |

... Byrådirektörer

Ledamöter

m. m.

Undervisningsavdelningen (inberäknat lärarutbild-

Kungl. Maj:ts proposition nr 11/9.

ningsavdelningen och socialroteln) .................... 6

Försöksavdelningen................................................... 2

0,5

Organisations- och personalavdelningen .............. 3

1

Administrativa avdelningen..................................... 3

Byggnads- och planeringsbyrån ............................ 1

3

Skolhygienbyrån ....................................................... 1

Folkbildnings- och folkbiblioteksbyrån . ............... 1__________2

Summa 17

6,5

Beträffande byrådirektörstjänstema innebär statskontorets förslag föl­

jande.

Byrådirektörstjänsten på försöksavdelningens kansli avstyrkes. Kansliet

bör förestås av en förste byråsekreterare. Den halva byrådirektörst jänsten

för praktisk yrkesutbildning tillstyrkes.

De föreslagna 2 administrativa byrådirektörstjänsterna, varav 1 på orga­

nisations- och personalavdelningen och 1 på byggnads- och planerings­

byrån tillstyrkas. Inom denna byrå föreslås dessutom 1 byrådirektör och

1 extra föredragande i lönegrad Cg 31. Båda skulle vara skolmän.

35

Inom folkbildnings- och folkbiblioteksroteln skulle en tjänst i lönegrad

31 avses för en folkhögskolinspektör tillika konsulent för allmän folkbild­

ning och en dylik tjänst för chefen för folkbibliotekssektionen.

Byradirektörstjänsten pa statistiska kontoret avstyrkes. Kontorets chef

borde alltjämt vara förste aktuarie i lönegrad Ca ²⁹.

Statskontorets förslag beträffande antalet pedagoger, administrativa

krafter och befattningshavare med specialutbildning bland den ledande

Kungl. Maj:ts proposition nr

149

.

personalen framgår av följande uppställning.

Avdelnings­

chefer

Övriga

ledamöter

Byrådirektörer

in. m.

pedagogisk personal . ...................... 2

10

3,5

administrativ personal .................... 2

2

2

skolöverläkare ..........

biblioteksman............

1

1

Summa

4

13

6,5

Statskontorets förslag innebär alltsa, att antalet pedagogiska ledamöter

skulle minskas, jämfört med de sakkunnigas förslag från 18 till 12 eller

med 6 och jämfört med nuvarande förhållanden från 17 till 12 eller med 5.

Minskningen skulle enligt statskontoret kompenseras dels genom inrättan­

det av ytterligare en pedagogisk byrådirektörstjänst på byggnads- och

planeringsbyrån, dels genom anställande av 4 ämneskonsulenter.

Om läroboksnämnden bibehölles, borde antalet lekmannarepresentan-

ter icke ökas. En höjning av deras arvode torde endast böra ifrågakomma i

samband med en eventuell allmän omreglering av styrelsearvoden.

Statens lönenämnd har ifrågasatt, om en så långt driven uppdelning av

skolöverstyrelsen på avdelningar och rotlar, som de sakkunniga föreslagit,

vore motiverad, samt om vid den tilltänkta chefslöneutredningen cheferna

för samtliga de i organisationsförslaget upptagna avdelningarna och rot-

larna skulle komma att hänföras till så hög löneställning, som de sakkun­

niga föreslagit. Bland särskilt tveksamma sådana arbetsenheter nämnas

andra och tredje rotlarna inom byggnads- och planeringsavdelningen samt

utredningsroteln. Byrådirektörstjänsten på statistiska kontoret avstyrkes.

Frågan om lekmannarepresentanternas arvoden syntes böra upptagas

till prövning vid pågående översyn av dylika arvoden.

Praktiska mellanskolornas relclorsjörening har framhållit, att överstyrel­

sens nuvarande organisation inneburit den fördelen för de praktiska mellan-

skolorna, att huvuddelen av dem berörande frågor kommit att behandlas

på eu rotel (L VI). För de högre kommunala skolorna m.m. borde inrättas

en särskild rotel inom organisations- och XJersonalavdelningen.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att förslaget innebure vissa risker för

att överstyrelsens ledamöter bleve mera specialiserade och isolerade i sitt

arbete än tidigare och miste den allmänna överblicken över skolväsendets

36

olika frågor. En sådan överblick ansåge överstyrelsen i högsta grad nödvän­

dig hos de personer, som skulle leda utvecklingen på skolans område, i syn­

nerhet med tanke på de stora förändringar, som under de kommande åren

förestode. I samband med en omorganisation av överstyrelsen borde sär­

skilt uppmärksammas, på vad sätt de påtalade riskerna skulle undvikas.

Huvuddragen av de sakkunnigas förslag till verkets uppdelning i avdel­

ningar och rotlar kunde överstyrelsen tillstyrka. Överstyrelsen borde emel­

lertid ha möjlighet att vidtaga de jämkningar, vartill erfarenheten gåve

anledning. En bestämmelse härom hade också intagits i utkastet till in­

struktion 13 § 2 mom. 3 stycket (s. 330 i betänkandet).

Enligt överstyrelsens mening kunde viss tvekan råda, om sinnesslöunder-

visningen borde sortera under socialroteln eller undervisningsavdelningen.

Den föreslagna placeringen på socialroteln borde dock tillsvidare gälla. Om

framdeles en placering på undervisningsavdelningen skulle visa sig lämpli­

gare, ansåge överstyrelsen sig oförhindrad vidtaga en sådan åtgärd.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, dels att försöksavdelningen för-

stärkes med en ledamotstjänst för den praktiska yrkesutbildningen i stäl­

let för med en halv byrådirektörstjänst, dels att kansliavdelningen förstär-

kes med en byrå chef st jänst, framförallt för författningsarbete och dylikt,

samt undervisningsavdelningen med en administrativ byrådirektörstjänst.

I stället kunde två förste byråsekreteraretjänster i lönegrad 29 indragas.

En reservant inom överstyrelsen har ansett, att chefen för statistiska

kontoret borde vara byråchef.

1946 års skolkommission har framhållit, att utvecklingen inom skol­

väsendet kunde beräknas bli mycket snabb under de närmaste årtiondena.

Det vore därför viktigt, att överstyrelsens organisation gjordes så smidig,

att den successivt kunde anpassas efter utvecklingen- Speciellt gällde detta

med tanke på enhetsskolans framväxande. Denna synpunkt hade icke till­

räckligt beaktats av de sakkunniga. Att inom undervisningsavdelningen

ärenden rörande folkskolan hänfördes till en rotel och ärenden rörande

läroverken till en annan rotel, vore sannolikt ändamålsenligt för de närmaste

åren, men komme att visa sig olämpligt, så snart en allmän övergång till

enhetsskolesystem påbörjades. Sannolikt skulle principen om ärendenas

uppdelning efter sakinnehåll kunna tillämpas också vid avdelningarnas

uppdelning på rotlar. Den vore redan nu önskvärd för försöksavdelningen.

Lärarhögskolor skulle i sinom tid överta de uppgifter, som nu vore för­

delade på folk- och småskoleseminarier samt provårsinstitutionerna. Skol-

kommissionen hade att överväga, om lärarhögskolorna i deras egenskap av

högskolor borde stå självständiga gentemot skolväsendets centrala ämbets­

verk. Kommissionen hemställde därför, att lärarhögskolornas ställning till

skolöverstyrelsen inte gjordes till föremål för beslut förrän i samband med

behandlingen av kommissionens förslag till organisation av den första

lärarhögskolan.

Kungl. Maj:ts proposition! nr lJfi.

37

Inom försöksavdelningen erfordrades för den praktiska och yrkesbeto-

nade undervisningen en särskild undervisningsrådstjänst i stället för den

föreslagna halva byrådirektörstjänsten. Yrkesvägledningsfrågor torde få

större betydelse för försöksverksamheten än de sakkunniga syntes ha räk­

nat med. Ehuru yrkesvägledningen skulle ske inom ramen för ämnet sam­

hällskunskap, borde hithörande frågor sortera under det av kommissionen

föreslagna undervisningsrådet för yrkesutbildning.

Statens pedagogisJc-psykologiska institut har förordat en utredning an­

gående de former, enligt vilka samarbetet mellan försöksavdelningen och

institutet skulle ske.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att byggnadsfrågor icke längre kunde

handläggas enbart inom det verk eller organ, som svarade för den verk­

samhet, vilken skulle bedrivas inom lokalerna. Numera erfordrades en all­

sidig expertis för en fullgod granskning av upprättade byggnadsförslag. En

riktig handläggning av skolbyggnadsfrågorna krävde tillgång till teknisk

personal av betydligt större omfattning än den av de sakkunniga föreslagna,

om möjlighet samtidigt skulle hållas öppen för att bedriva ett ändamåls­

enligt granskningsarbete samt för att följa och leda utvecklingen på skol-

byggnadsområdet.

Byggnadsstyrelsen avstyrkte, att granskningen av ritningar till läro-

verksbyggen skulle ske enbart inom överstyrelsen, då byggnadsstyrelsens

nuvarande granskning vore av mera ingående art än den, som skolöversty­

relsen kunde ägna dessa frågor. Detta gällde icke blott planeringen i stort

utan även de stadsplanemässiga, tekniska och ekonomiska sidorna, vilka

överstyrelsen med föreslagen organisation icke syntes ha möjlighet att

beakta.

Den föreslagna fristående byggnads- och planeringsavdelningen komme

att frikopplas från de avdelningar, som handhade de pedagogiska och orga­

nisatoriska frågorna för respektive grupper av skolbyggnader. Därmed

bröts enligt byggnadsstyrelsens mening den direkta kontakt med sist­

nämnda frågor, som skulle motivera, att byggnadsgranskningen överhuvud

lades under överstyrelsen. Samtliga rotelchefer inom avdelningen skulle

enligt de sakkunniga vara pedagoger, och genom byggnadssakkunskapens

svaga ställning framträdde bristerna i en sådan organisation än starkare.

Arkitektkontoret tänktes tillagt avdelningen som en fristående arbetsenhet

för rent byggnadsteknisk granskning. Byggnadssakkunskapen syntes bland

annat enligt förslaget till instruktion icke skola deltaga vid överstyrelsens

beslut i plcniärenden eller ens i avdelningsärenden och icke heller äga någon

reservationsrätt. Uppdelningen på olika rotlar hade drivits väl långt, vilket

även syntes kunna äventyra enhetligheten och kontinuiteten i handlägg­

ningen av byggnadsärenden och därmed sammanhängande frågor.

I och för sig skulle enligt byggnadsstyrelsens mening samtliga de under

avdelningen lagda frågorna, i den mån de berörde byggnadsproblem, kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

38

handläggas inom byggnadsstyrelsen med en begränsad personalförstärkning

inom ramen för dess utredningsbyrå.

Sammanfattningsvis har byggnadsstyrelsen framhållit, att skolöversty­

relsen även efter den ifrågasatta omorganisationen icke bleve i stånd att

nöjaktigt lösa här ifrågavarande arbetsuppgifter, samt att om en erforderlig

förstärkning av överstyrelsen skulle ske, detta innebure en dubblering av

den organisation, som inom byggnadsstyrelsen redan funnes för likartade

arbetsuppgifter. Granskningsverksamheten beträffande ritningsförslag

m. m. i anslutning till de byggnadsärenden, som fölle under överstyrelsen,

liksom motsvarande ärenden å byggnadsstyrelsen borde tillsvidare bedrivas

i samarbete mellan överstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Ett slutligt av­

görande i denna fråga torde få anstå i avvaktan på det förslag, som 1947

års byggnadsstyrelseutredning kunde komma att framlägga rörande bygg­

nadsstyrelsens organisation. Huvuduppgiften för byggnads- och planerings-

avdelningen borde läggas på det organisatoriska och programmässiga

planet.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att förste provinsialläkarna i sin skol-

hygieniska verksamhet skulle ställas under skolöverstyrelsen, d. v. s. skol­

överläkaren. Denne borde få möjlighet att låta sina initiativ och cirkulär

in. m. gå över förste provinsialläkarna, som skulle ha att insamla uppgifter,

själv eller genom sina medhjälpare tillse att givna ålägganden uppfylldes

samt övervaka att skolstyrelser och kommuner iakttoge sina skyldigheter,

när det gällde hygieniska och socialmedicinska förhållanden. En sådan an­

ordning skulle ej medföra någon extra kostnad för statsverket.

Beträffande sinnesslöundervisningen har medicinalstyrelsen hänvisat till

sitt utlåtande den 5 oktober 1951 över tillsynskommitténs betänkande, vari

styrelsen föreslagit, att sinnesslövården i sin helhet, även av de bildbara

sinnesslöa, förlädes till medicinalstyrelsen.

Socialstyrelsen har hänvisat till sitt utlåtande den 15 oktober 1951 över

tillsynskommitténs betänkande, vari styrelsen föreslagit, att socialstyrelsen

skulle bli huvudtillsyningsmyndighet för hela sinnesslövården. För den

centrala pedagogiska tillsynen borde dock finnas en hos skolöverstyrelsen

heltidsanställd pedagog med denna tillsyn som uteslutande uppgift.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förordat, att tillsynen av utbild­

ningen av lärare på det husliga området borde hänföras till överstyrelsen

för yrkesutbildning och hänvisat till vad som anförts i ett av särskild sak­

kunnig avgivet betänkande i ämnet (SOU 1950: 46).

Svenska gymnastiklärarsällskapet anser, att gymnastikroteln bör bilda

en självständig rotel med ett undervisningsråd som chef. Denna uppfatt­

ning delas av reservanter inom skolöverstyrelsen.

Statsvetenskapliga intresseförbundet har framhållit önskvärdheten av att

det tillskapades ytterligare ett antal administrativa chefsposter utöver nu­

varande två. De föreslagna två administrativa byrådirektörerna hade så­

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

39

dana arbetsuppgifter, som normalt torde åvila personer i byråchefs ställning.

Förbundet ville dock ej för närvarande yrka på inrättande av nya byrå-

chefstjänster.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund och Sveriges juristför­

bund ha yrkat, att byrådirektörstjänsten inom organisations- och personal­

avdelningen skulle ombildas till en byråchefstjänst och juristförbundet dess­

utom att en byrådirektörstjänst skulle inrättas inom kansliavdelningen.

Läroverksläramas riksförbund har även uttalat sig för ett något större

antal administrativa tjänster i byrådirektörs (eller byråchefs) grad, om

tillfredsställande förutsättningar skola föreligga för rekrytering.

Sveriges smaskollärarinneförbund förordar en särskild undervisningsråds-

tjänst för lågstadiet. Svenska facklärarförbundet föreslår en särskild rotel

för hemkunskap med ett undervisningsråd som chef.

Frågan om folkhögskolinspektörens ställning har behandlats i flera ytt­

randen. Folkhögskolinspektören har avstyrkt den föreslagna kombinationen

folkhögskolinspektör—konsulent för allmän folkbildning. Om en heltids­

tjänst som folkhögskolinspektör inrättades, borde tjänsten få sådan löne-

ställning, att innehavet kunde anses innebära en befordran för rektor vid

folkhögskola. Den nuvarande kombinationen folkhögskolinspektör-rektor

eller lärare vid folkhögskola vore tänkbar, om arvodet höjdes, tjänstgörings­

skyldigheten som rektor nedsattes och skälig ersättning för skrivhjälp ut-

ginge. Enligt svenska folkhögskolans lärarförening erfordrades en heltids­

tjänst inom överstyrelsen, för att folkhögskolans många skiftande förhål­

landen skulle kunna på ett för folkhögskolan gynnsamt sätt beaktas. Sam­

verkande bildningsförbunden ha anfört, att folkhögskolornas antal nu vore

så stort, att detta väl motiverade en omvandling av befattningen som folk­

högskolinspektör till befattning som undervisningsråd. Slwlöverstyrelsen

har funnit det möta stora svårigheter att finna en för både folkhögskolan

och överstyrelsen lämplig utformning av folkhögskolinspektörstjänsten.

Överstyrelsen ville förorda, att åtminstone tillsvidare den nuvarande an­

ordningen bibehölles med inspektörsbefattningen förenad med rektors- eller

lärartjänst vid folkhögskola d. v. s. alternativ 1 enligt de sakkunnigas för­

slag (s. 217 i betänkandet). Arvodet borde dock höjas från 3 000 till 3 G00

kronor och det borde övervägas, om icke överstyrelsen borde äga rätt att

medgiva nedsättning av undervisningsskyldigheten som rektor eller lärare

med rätt för skolan att uppbära statsbidrag till avlönande av vikare. Enligt

skolkommissionen borde tanken på en särskild folkhögskolerotel ha prövats

närmare. Det vore otänkbart att till den föreslagna befattningen som folk­

högskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning (lönegrad Ce 31)

erhålla en rektor vid folkhögskola (lönegrad Ca 31). Kommissionen för­

ordade alternativ 1 i de sakkunnigas förslag, dock förbättrat därhän, att

inspektören erhölle skrivhjälpsbidrag, till hälften nedsatt undervisnings-

Kungl. Maj:ts -proposition nr 1J,9.

40

skyldighet som rektor eller lärare samt ett arvode, som jämte rektorslönen

förde honom upp i närheten av undervisningsråds löneställning.

Departementschefen. I likhet med de sakkunniga förordar jag, att de

nuvarande läroverks- och folkskolavdelningarna ersättas av arbetsenheter,

mellan vilka ärendena fördelas efter sakinnehåll. Försöksavdelningen och

administrativa avdelningen böra bibehållas med väsentligen samma arbets­

uppgifter som nu. De sakkunniga ha föreslagit, att inom arbetsenheterna

ärendena i viss män skulle uppdelas efter skolform. Häremot har skolkom-

missionen framställt vissa erinringar. I detta sammanhang anser jag mig

endast böra taga ställning till de stora dragen av omorganisationen. Ären­

denas fördelning inom en arbetsenhet torde i regel böra få avgöras av skol­

överstyrelsen i samband med reformens genomförande. Jag utgår från att

denna fördelning successivt kan behöva ändras i den mån enhetsskolan

genomföres.

Mot organisationsförslaget ha både statskontoret och statens lönenämnd

riktat den invändningen, att verket komme att bli uppdelat i ett väl stort

antal arbetsenheter. Jag finner denna invändning vara i viss mån befogad

och vill därför förorda, att någon särskild Iärarutbildningsavdelning icke

inrättas. Då frågor om lärarutbildning ha ett nära samband med övriga

undervisningsfrågor, förordar jag, att de hänskjutas till den föreslagna

undervisningsavdelningen. Framdeles torde få prövas, om de tilltänkta

lärarhögskolorna skola sortera direkt under skolöverstyrelsen eller om de

skola intaga en mera självständig ställning i likhet med andra högskolor

samt om lärarutbildningen på det husliga området- skall överflyttas från

skolöverstyrelsen till överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den tilltänkta lärarutbildningsavdelningen skulle även handlägga frågor

om behörighet för rektorer och lärare. Dessa frågor böra möjligen hellre

handläggas inom den av mig i det följande föreslagna organisationsavdel-

ningen än inom undervisningsavdelningen. Det torde få ankomma på skol­

överstyrelsen att med ledning av erfarenheten taga ställning härtill.

Jag har i det föregående icke ansett mig kunna tillstyrka, att tillsynen

av den halvöppna barnavården förlägges till skolöverstyrelsen. Denna ar­

betsuppgift skulle enligt de sakkunniga ankomma på socialroteln. Denna

kommer alltså redan härigenom att få mindre omfattande arbetsuppgifter.

Då de övriga för roteln avsedda arbetsuppgifterna äro av disparat natur

och till omfattningen för närvarande icke motivera tillskapandet av en

särskild arbetsenhet, kan jag ej tillstyrka inrättandet av en socialrotel. I

stället förordar jag, att nämnda arbetsuppgifter fördelas på andra arbets­

enheter efter deras sakinnehåll. Sålunda böra anstalter för blinda, döva

och sinnesslöa sortera under undervisningsavdelningen. Frågor om den

psykiska barna- och ungdomsvården samt om Ericastiftelsen böra hän­

föras till skolhygienroteln, då överstyrelsens läkare äga stor sakkunskap i

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

41

dessa frågor. Huruvida frågor om skolhem och internat böra sortera under

skolhygienroteln eller organisationsavdelningen, torde få prövas av skol­

överstyrelsen i samband med genomförandet av reformen. Frågor om yrkes­

vägledning böra såsom skolkommissionen förordat handläggas på försöks-

avdelningen. Olika skolsociala frågor, såsom frågan om skolmåltider, skol-

kuratorsverksamhet och skolungdomens fritidssysselsättning, böra hänföras

till organisationsavdelningen.

I anledning av tillsynskommitténs betänkande har väckts frågan, om till­

synen av de bildbara sinnesslöa borde överflyttas från skolöverstyrelsen

till annat ämbetsverk. Denna fråga torde få prövas i annat sammanhang.

Jag räknar emellertid med att nämnda tillsyn åtminstone tillsvidare skall

ankomma på skolöverstyrelsen.

Undervisnings a vdelningen skall enligt de sakkunniga hand­

lägga pedagogiska frågor vid samtliga skolformer under överstyrelsen, bort­

sett från vissa specialskolor. Enligt vad jag nyss förordat skall avdelningen

därjämte handlägga frågor om lärarutbildning och abnormundervisning.

Avdelningen skall ha det allmänna ansvaret för verksamheten vid skolorna,

samtidigt som speciella slcolorganisatoriska och andra administrativa frå­

gor i möjligaste mån hänskjutas till andra arbetsenheter. Genom en sådan

anordning torde, så långt det är möjligt, vinnas ett av huvudsyftena med

reformen, nämligen att överstyrelsen sättes i stånd att mer än nu ägna sig

åt pedagogiska frågor. Emellertid vill jag i likhet med de sakkunniga fram­

hålla, att undervisningsavdelningens ledamöter och övriga pedagogiska

personal i viss utsträckning måste deltaga i beslut i ärenden, som ankomma

på andra arbetsenheter. Sålunda böra de tillkallas vid tjänstetillsättningar,

som röra det ämne eller den skolform, varom de äga speciell sakkunskap.

Liknande gäller i fråga om exempelvis inrättande av en ny gymnasielinje

eller frågor om skolväsendets lokala organisation.

I anledning av vad skolöverstyrelsen anfört, vill jag uttala, att avdel­

ningens ledamöter böra samtliga deltaga i avgörandet av ärenden av större

vikt inom avdelningen, även om dessa avse en speciell skolform eller ett

speciellt ämne. Endast därigenom vinnes garantier för att avdelningens

ledamöter få den allmänna överblicken över hela skolväsendet, som särskilt

under nuvarande omdaningsskede är betydelsefull. Även chefen för folk-

bildningsroteln bör deltaga i avdelningens plenarsammanträden för att be­

rika dessa med synpunkter från arbetet inom den allmänna folkbildningen.

Dessa sammanträden bliva tidskrävande, men organisationen är upplagd

på sådant sätt, att ansvaret för löpande arbetsuppgifter i största möjliga

utsträckning lagts på andra arbetsenheter eller på administrativa tjänste­

män inom avdelningen. Den pedagogiska inspektionen bör till största delen

falla på ledamöter och övrig pedagogisk personal inom denna avdelning.

De sakkunniga ha för undervisningsavdelningen föreslagit 5 ledamöter

och statskontoret 6, varvid dock statskontoret riiknat med att lärarutbild-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 1J/9.

42

ningsavdelningen och socialroteln skulle ingå i avdelningen. Jag har för

egen del förordat, att avdelningen skall utvidgas med lärarutbildnings- och

abnormundervisningsfrågor. På avdelningen bör finnas ett ganska stort

antal ledamöter, som företräda sakkunskap i olika ämnen och om skilda

skolformer. Endast under denna förutsättning kan avdelningen fungera

som den centrala pedagogiska instansen för hela det allmänna skolväsendet.

Därtill kommer, att avdelningschefen huvudsakligen torde få ägna sin tid

åt att sammanhålla verksamheten och mottaga föredragning från andra

rotlar inom avdelningen. Hans egen rotel kan därför ej belastas med mera

omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till det anförda förordar jag, att

till avdelningen knytas 7 ledamöter, inberäknat avdelningschefen. Huru

arbetsuppgifterna skola fördelas mellan avdelningens rotlar bör, som jag

tidigare anfört, få ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma. Under av­

delningen kommer att sortera ett stort antal inspektörer och konsulenter.

Det torde ej kunna undvikas, att de administrativa arbetsuppgifterna inom

en så stor avdelning bli ganska omfattande. Jag förordar därför, att till

denna avdelning knytes en administrativ byrådirektör med uppgift att sam­

manhålla avdelningens administrativa arbete.

Organisationsav delningen. Till den föreslagna organisa­

tions- och personalavdelningen skall enligt de sakkunniga förläggas flertalet

löpande ärenden, som nu tynga läroverks- och folkskolavdelningarna. I

yttrandena har tillskapandet av en sådan avdelning tillstyrkts eller läm­

nats utan erinran. Statskontoret har dock föreslagit, att avdelningschefen

skulle vara en administrativ kraft, och praktiska mellanskolornas rektors-

förening, att avdelningen skulle utbyggas med ytterligare en rotel för de

högre kommunala skolorna. Sistnämnda förslag kan jag ej biträda, särskilt

som vid enhetsskolans genomförande de högre kommunala skolorna torde

ingå i eller i varje fall nära anknytas till enhetsskolan. I likhet med stats­

kontoret anser jag, att avdelningschefen bör besitta goda administrativa

kvalifikationer. Till befattningen bör kunna komma ifråga en skolman, som

fyller dessa krav, eller en administrativ kraft. Jag har förut föreslagit, att

till avdelningen även skulle hänföras skolsociala frågor. Dessa böra sam­

manhållas av en befattningshavare med pedagogisk utbildning i byrådirek­

törs ställning. Då avdelningschefen skall ha goda administrativa kvalifika­

tioner, torde någon administrativ byrådirektörstjänst icke erfordras på av­

delningen. Förste byråsekreterartjänster böra vara tillfyllest. För den före­

slagna organisations- och personalavdelningen böra i enlighet med de sak­

kunnigas av statskontoret tillstyrkta förslag avdelas en avdelningschef och

två ledamöter.

Mot organisationen av byggnads- och planeringsavdelningen ha erin­

ringar framställts av statskontoret, statens lönenämnd och byggnadsstyrel­

sen. I anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört, anser jag mig icke böra

förorda, att granskningen av byggnadsritningar avseende allmänna läro­

Kungl. Maj ris 'proposition nr 149.

43

verk uteslutande sker inom avdelningen. Granskningen bör liksom nu ske

1 samråd med byggnadsstyrelsen. Beträffande folkskolebyggnader sker

granskningen enbart inom skolöverstyrelsen, där ej överstyrelsen i viss

fråga inhämtar yttrande från byggnadsstyrelsen. I skolbyggnadsfrågor bör

överhuvudtaget ett nära samarbete äga. rum mellan byggnadsstyrelsen och

skolöverstyrelsen särskilt rörande den byggnadstekniska utvecklingen och

stadsplaneringar. Inom överstyrelsen bör efter omorganisationen huvud­

vikten beträffande skolbyggnader läggas på skolorganisatoriska och pro­

grammässiga frågor. Även för detta arbete erfordras emellertid biträde av

inom överstyrelsen arbetande arkitekter. Frågan om samarbetet mellan

byggnadsstyrelsen och överstyrelsen torde få upptagas till närmare pröv­

ning, sedan 1947 års byggnadsstyrelseutredning framlagt sitt betänkande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle inom avdelningen finnas 3 ledamöter

och 2 byrådirektörer. Avdelningen motsvarar folkskolavdelningens bygg-

nadsrotel, där nu 2 undervisningsråd tjänstgöra. Den skulle dock utökas

med de högre skolornas byggnadsfrågor och vissa organisations- och indel-

ningsärenden. Statskontoret föreslår, att avdelningen ombildas till en fri­

stående byrå med endast 1 ledamot jämte 3 byrådirektörer.

För egen del vill jag först framhålla, att frågor om planläggning av skol­

väsendets lokala organisation ha ett nära samband med de organisations­

frågor, som skola handläggas inom den föreslagna organisations- och per­

sonalavdelningen. Om arbetsenheten för byggnadsfrågor icke skall bilda en

självständig avdelning, bör den därför lämpligen ingå som en enhet under

organisations- och personalavdelningen men liksom nu med en mera själv­

ständig ställning än flertalet andra rotlar. Jag anser mig böra förorda denna

lösning. Denna utvidgade avdelning bör då benämnas enbart organisations-

avdelningen och roteln för byggnads- och planeringsärenden benämnas

planeringsroteln.

Principiella skäl tala för att till denna rotel knytes endast en ledamot,

som svarar för rotelns hela verksamhet, och jag anser mig böra biträda

statskontorets förslag i detta hänseende. För sina betydelsefulla arbets­

uppgifter bör emellertid roteln disponera väl kvalificerad personal. Jag före­

slår därför att på roteln inrättas 1 administrativ byrådirektörstjänst och

2 dylika tjänster avsedda för skolmän med erfarenhet i skolbyggnadsfrågor.

Till organisationsavdelningens planeringsrotel bör arkitektkontoret kny­

tas. Den av byggnadsstyrelsen väckta frågan om arkitekternas ställning i

beslutshänseende ämnar jag upptaga till prövning vid utfärdande av ny

instruktion för skolöverstyrelsen.

Skolhygienroteln. Att skolhälsovården och därmed samman­

hängande frågor handläggas på en från avdelningarna fristående rotel synes

mig naturligt. Jag anser, att även dessa fristående mindre arbetsenheter

böra benämnas rotlar. Medicinalstyrelsens förslag, att förste provinsial­

läkarna i fråga om skolhälsovården skola underställas skolöverstyrelsen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

finner jag beaktansvärt. Jag är dock ej beredd att nu taga ställning till

denna fråga.

I flera yttranden har framhållits det nära sambandet mellan den all­

männa folkbildningen och folkbiblioteken. I likhet med statskontoret för­

ordar jag, att de föreslagna folkbildnings- och folkbiblioteksrotlarna sam­

manslås till en fristående arbetsenhet. Då även skolbiblioteken böra sortera

under arbetsenheten, bör den benämnas folkbildnings- och

biblioteksroteln. Under rotelchefen bör finnas en byrådirektör,

som handlägger biblioteksärendena. Denne bör även, såsom statskontoret

framhållit, svara för skolöverstyrelsens eget bibliotek. De sakkunniga och

statskontoret ha föreslagit, att ytterligare en tjänst i byrådirektörsgrad

skulle inrättas, avsedd för en folkhögskolinspektör tillika konsulent för all­

män folkbildning. Mot denna konstruktion av tjänsten ha emellertid rests

starka invändningar i flera yttranden. Skolöverstyrelsen har förordat, att

den nuvarande arvodesbefattningen som folkhögskolinspektör åtminstone

tillsvidare får bibehållas men förstärkas genom viss nedsättning i tjänst­

göringsskyldigheten som rektor m. m. För egen del vill jag förorda den av

skolöverstyrelsen föreslagna lösningen. Jag återkommer i det följande till

löne- och tjänstgöringsförhållandena för folkhögskolinspektören.

Försöks avdel ningen har redan beslutats av 1951 års riksdag.

Dess personalorganisation är dock ännu ej fullständig. För närvarande är

det särskilt angeläget, att avdelningens expertis för förberedande yrkesut­

bildning förstärkes. Särskilda utskottet vid 1950 års riksdag har uttalat,

»att den praktiska utbildningen i försöksverksamheten icke kan få träda

tillbaka för den teoretiska». Vid 1951 års riksdag har statsutskottet (ut­

låtande nr 167, s. 29) förutsatt, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet

riktad på frågan om behovet av en starkare representation för den prak­

tiska utbildningen inom försöksavdelningen. Arbetet med denna gren av

försöksverksamheten kommer att ställa stora krav på skolöverstyrelsen. De

sakkunnigas förslag, att denna verksamhet skulle förestås av en byrå­

direktör anställd på halvtid inom skolöverstyrelsen synes icke vara till­

fyllest. I likhet med skolöverstyrelsen och skolkommissionen förordar jag,

att för ändamålet inrättas en ledamotstjänst i stället för nämnda byrådirek-

törstjänst. På denna ledamot skulle, såsom förut anförts, även ankomma

att handlägga frågor om yrkesvägledning. För avdelningen föreslås alltså 3

ledamotstjänster. Mellan dem bör arbetet fördelas väsentligen efter sitt

sakliga innehåll. Avdelningens kansli bör enligt de sakkunniga förestås av

en byrådirektör. För närvarande förestås kansliet av en förste byråsekrete­

rare, och denna anordning torde åtminstone tills vidare vara tillfyllest.

Med inrättande av en särskild utredningsrotel torde tills

vidare böra anstå.

Den administrativa avdelningen skulle enligt de sak­

kunniga bibehållas i väsentligen oförändrat skick, dock med undantag för

Skolöverstyrelsens organisation. Arbetsenheter, Avdelningschefer (Ac). Rotelchefer (Rc).

Byrådirektörer m. m. (Bd).

Departementschefen

Skolöverstyrelsesakkunniga

Statskontoret

Nuläge

Arbetsenhet

Ac Rc Bd

Arbetsenhet

Ac Rc Bd

Arbetsenhet

Ac Rc Bd

Arbetsenhet

Ac Rc Bd

Undervisningsavd. . . .

1

6

1

Undervisningsavd. . . .

1

4

Undervisningsavd. . . .

1

5

Lärarutbildningsavd. . .

1

1

Lärovcrksavd. . . .

1

G

Socialroteln...................

1

Organisationsavd............

1

3

4

1

7

1

personalavd.................

1

2

1

1

2

1

Byggnads- och plane-

Byggnads- och plane-

ringsavd.......................

1

2

2

1

3

Skolhvgienroteln ....

1

Skolhygienroteln ....

1

1

1

Folkbildnings- och

Folkbildningsroteln . . .

1

1

Folkbildnings- och folk-

biblioteksroteln ....

1

1

Folkbiblioteksroteln . .

1

biblioteksbyrå ....

1

2

Utredningsroteln ....

1

1

Försöksavd......................

1

2

Försöksavd.......................

1

1

1,5

Försöksavd.......................

1

1

0,5

Försöksavd..............

1

i

Administrativa avd. . .

1

2

Kansliavd.........................

1

1

Administrativa avd. . .

1

2

Administrativa avd.

1

i

Summa

4 15

G

Summa

G IG

6,5

Summa

4 13

6,5

Summa

4

16

1

därav:

därav:

därav:

därav:

pedagoger ......................

3')12

3

pedagoger .......................

5 13

3,5

pedagoger.......................

2 10

3,5

pedagoger .............

3

14

1

administrativ personal .

1

2

2

administrativ personal .

1

1

2

administrativ personal .

2

2

2

adm. personal . . .

1

1

övriga.............................

1

ls)

Övriga.............................

2

1») Övriga.............................

1

ls)

Övriga...................

1

') Därav en (avdelningschefen på organisationsavdelningen) pedagog eller administrativ kraft.

!) Förestår folk- och skolbiblioteksväsendet.

s) Chef för statistiska kontoret.

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

4

9

.

46

frågor om verkets inre organisation. De sakkunniga föreslå benämningen

kansliavdelning. Då även kamerala uppgifter skulle hänföras till avdel­

ningen, bör den, såsom statskontoret föreslagit, alltjämt benämnas admi­

nistrativa avdelningen. Dess båda ledamöter ha en synnerligen stor arbets­

belastning. Då det är av största vikt, att avdelningen förstärkes med en

högt kvalificerad administrativ kraft särskilt med tanke på det omfattande

arbete med avgivande av författningsförslag, som åvilar skolöverstyrelsen,

förordar jag i likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen, att avdel­

ningen förstärkes med en byråchefstjänst. Inom avdelningen skulle alltså

finnas 3 ledamöter. Statistiska kontoret bör, såsom statskontoret föreslagit,

sortera under avdelningen och dess chef bör i enlighet med vad statskonto­

ret och statens lönenämnd anfört, vara förste aktuarie i lönegrad 29. Till

avdelningen böra även hänföras frågor om verkets inre organisation.

Då läroboksgranskningen åtminstone för närvarande ej bör överföras

från statens läroboksnämnd till skolöverstyrelsen, bör antalet lekmanna-

representanter ej nu utökas. Någon höjning av deras årsarvoden är jag

icke beredd att nu förorda.

I en särskild sammanställning (sid. 45) redovisas de förslag till skolöver­

styrelsens allmänna organisation, som framlagts av mig, de sakkunniga och

statskontoret. Till jämförelse redovisas även överstyrelsens nuvarande

organisation.

6. Verksledning,

De sakkunniga framhålla, att den föreslagna ökningen av antalet avdel­

ningar och motsvarande arbetsenheter kommer att ställa större anspråk på

verkschefens medverkan vid handläggning av ärenden, som äro gemen­

samma för nämnda arbetsenheter. Inrättades en överdirektörstjänst, kunde

åtskilliga dylika ärenden hänskjutas till överdirektören. Denne borde vara

ställföreträdare för generaldirektören och följa överstyrelsens verksamhet

i dess helhet samt fullgöra inspektioner av kvalificerad art. I den män så

funnes lämpligt, borde överdirektören ha närmaste inseendet över viss

arbetsenhet eller vissa sådana. Av denne borde vidare handläggas sådana

frågor angående överstyrelsens inre organisation och personal, som ej vore

av natur att böra avgöras av verkschefen, samt beredas frågor om över­

styrelsens anslagsäskanden för eget och överstyrelsen underställda institu­

tioners behov. Överdirektören borde vidare ha ledningen av överstyrelsens

informationsverksamhet. Arbetsuppgifterna borde icke snävt bindas i den

av Kungl. Maj:t för verket fastställda instruktionen. Arten av de ärenden,

som borde ankomma på överdirektören, måste i stor utsträckning bli bero­

ende av dennes personliga inriktning.

I yttrandena har överdirektörstjänsten i allmänhet tillstyrkts.

Statskontoret har dock anfört, att en topporganisation bestående av

generaldirektör, överdirektör samt fyra avdelningschefer icke under några

förhållanden kunde anses lämplig. Då en indragning av avdelningschefs-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

47

tjänsterna svårligen kunde genomföras, avstyrktes överdirektörstjänsten.

Ämbetsverket har intet att erinra mot att ställföreträdare för generaldirek­

tören förordnas.

Statens organisationsnämnd framhåller, att med hänsyn till dels det stora

antal direkt föredragande, som komme att finnas i den föreslagna organisa­

tionen, och dels verksamhetens kvalificerade art, syntes det komma att

medföra svårigheter för verkschefen att ensam på ett tillfredsställande sätt

effektivt samordna och leda verksamheten. Förslaget att inrätta en över-

direktörsbefattning med de i betänkandet angivna uppgifterna syntes där­

för vara befogat. Genom insättande av en dylik befattningshavare i orga­

nisationen kunde verkschefen på denne överlåta beslutanderätten i ett stort

antal ärenden, samtidigt som han befriades från deltagande i handlägg­

ningen av frågor, som icke vore av principiell betydelse. Överdirektören

kunde vidare i vissa betydelsefulla avseenden, som även angivits i betän­

kandet, verka för en samordning av verksamheten.

Riksräkenskapsverket har funnit det motiverat, att en överdirektörs-

tjänst inrättades i syfte att i görligaste mån frigöra verkschefen för sådana

uppgifter, som särskilt kräva insatser från hans sida. Verkschefen syntes

i första hand böra svara för fullgörandet av överstyrelsens pedagogiska

och organisatoriska arbetsuppgifter. Riksräkenskapsverket funne starka

skäl tala för att de juridiska, administrativa och ekonomiska frågorna sam­

manhölies av överdirektören. Då dessa ärendesgrupper i huvudsak till­

hörde den föreslagna kansliavdelningens verksamhetsområde, ville riks­

räkenskapsverket förorda, att denna avdelning ställdes under överdirek­

törens direkta ledning.

Skolöverstyrelsen tilllstyrker förslaget om inrättande av en överdirektörs-

tjänst.

Departementschefen. Jag har förut förordat, att de sakkunnigas förslag

om skolöverstyrelsens indelning i 6 avdelningar och 5 fristående rotlar

begränsas till 4 avdelningar och 2 fristående rotlar. Härigenom komma

avdelningscheferna att svara för större arbetsområden, och antalet ärenden

gemensamma för olika avdelningar eller fristående rotlar torde minska.

Behovet av en överdirektör blir till följd härav mindre. Jag anser mig därför

ej kunna förorda en sådan tjänst. I stället förordar jag, att en avdelnings­

chef förordnas till generaldirektörens ställföreträdare och tillerkännes ställ-

företrädararvode utöver löneförmåner som avdelningschef.

De arbetsuppgifter, som skulle ankommit på överdirektören, böra i stället

fördelas mellan avdelningarna. Berör ett ärende två avdelningar, bör det

likväl kunna avgöras utan generaldirektörens närvaro, om ärendet ej är

av större vikt. Bestämmelser härom böra inflyta i den nya instruktion, som

erfordras för överstyrelsen efter omorganisationen. Frågor om överstyrel­

sens inre organisation och egen personal böra hänföras till administrativa

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

48

avdelningen, som enligt vad jag tidigare förordat förstärkes med ytterligare

en byråehefstjänst. Till denna avdelning bör även hänföras verkets organi-

sationsföredragande. Verkets informationsverksamhet synes böra fördelas

mellan avdelningarna.

7. övrig pedagogisk personal.

Ämneskonsulenter. De sakkunniga framhålla, att genom det

högre skolväsendets snabba tillväxt varje särskild skola endast med flera

års mellanrum kunde bli föremål för allmän inspektion genom undervis­

ningsråd. Överstyrelsen kunde emellertid genom andra åtgärder än inspek­

tion nå effektiva resultat i sina strävanden att främja undervisning och

fostran av lärjungarna. Särskilt ha de sakkunniga framhållit möjligheterna

att verka för en successiv förbättring av läroböcker och annan undervis­

ningsmateriel samt betydelsen av anvisningar beträffande undervisnings­

metoder m. m. jämte möten och kurser med lärare. För en sådan utvidgad

verksamhet erfordrades emellertid beträffande högre skolstadier, att över­

styrelsen disponerade över väl kvalificerad personal i de olika ämnena.

Undervisningsråd med fackutbildning i visst eller vissa läroämnen borde

givetvis, oavsett på vilken rotel de vore placerade, företräda sina ämnen

inom överstyrelsen, och en avsevärd del av deras tid borde ägnas utveck­

lingen av undervisningsmetoderna däri.

Även efter genomförandet av de sakkunnigas förslag till omorganisation

av överstyrelsen kunde ej samtliga läroämnen representeras av rotelchefer.

Samtliga rotelchefer komme icke heller att ha den fackutbildning, som

erfordrades för att representera ett ämne på högre skolstadier. Vid till­

sättning av rotelchefer borde också i första hand hänsyn tagas till deras

allmänna pedagogiska skicklighet och lämplighet för den ifrågakommande

befattningen. Även framdeles kunde det därför inträffa, att mer än en rotel-

chef hade fackutbildning i samma ämne eller ämnesgrupp. Vidare torde

arbetet på vissa rotlar bli så krävande, att rotelcheferna icke finge erforder­

lig tid att ägna sig åt utvecklingen av det eller de ämnen, vari de hade

fackutbildning.

På grund härav förorda de sakkunniga, att inom överstyrelsen anställas

behövligt antal särskilda ämneskonsulenter, vilkas huvudsakliga arbets­

uppgifter beträffande det eller de läroämnen de företräda bör vara

att genom besök i skolor av olika slag, sorterande under överstyrelsen,

skaffa sig kännedom om undervisningen och därvid lämna lärarna råd och

anvisningar,

att följa alla med ämnet eller ämnena och undervisningen däri samman­

hängande frågor, inberäknat utvecklingen i utlandet och det arbete, som

bedrives av Unesco,

att genom anvisningar, arbete med en kontinuerlig förnyelse av studie­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

49

planer, kurser och möten med lärare, initiativ beträffande läroböcker och

annan undervisningsmateriel m. m. främja undervisningsmetoderna,

att biträda vid överstyrelsens försöksverksamhet,

att genom råd och anvisningar främja utvecklingen av ämnesinstitutio-

ner, där sådana förekomma (institutioner i fysik, historia etc.),

samt att, da så påfordras, svara för överstyrelsens skriftliga examensprov,

biträda vid tjänstetillsättningar och andra personalfrågor och deltaga vid

granskning av filmer.

Dessutom skulle de vara skyldiga tjänstgöra som censorer och vikariera

som undervisningsråd.

Ämneskonsulenternas arbete kommer, anföra de sakkunniga, att taga

sådan tid, att varje konsulent i allmänhet bör representera huvudsakligen

endast ett ämne. Ämne av mindre omfattning borde dock kunna förenas

med annat ämne under en och samma konsulent. Arbetet bleve så krävande,

att konsulenterna i regel borde anställas på heltid. Överstyrelsen borde ha

stor frihet att utforma ämneskonsulentorganisationen efter det aktuella

behovet vid varje tidpunkt. Bland annat borde överstyrelsen kunna upp­

dela en heltidsbefattning i deltidsbefattningar samt bestämma, om ett eller

två ämnen skulle ingå i en befattning, om mer än en konsulent borde finnas

i något av de största ämnena, om konsulent borde biträda i ämne, som

representerades av ledamot, och om mindre ämne någon tid icke behövde

representeras genom ämneskonsulent.

För närvarande förekomme följande 16 ämnen eller ämnesgrupper, för

vilka ämneskonsulenter kunde erfordras, nämligen kristendomskunskap,

modersmålet, latin, grekiska, tyska, engelska, franska, historia med sam-

hällslära, geografi, filosofi, matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi,

tekniska ämnen och merkantila ämnen. De sakkunniga räkna med att ge­

nom överstyrelsens ledamöter sex ämnen kunna representeras. Av övriga

ämnen torde några kunna sammanföras under en konsulent. Sammanlagt

erfordras 8 heltidsbefattning ar som ämneskonsulenter, varvid dock över­

styrelsen, som förut nämnts, borde äga befogenhet att dela befattningarna.

De heltidsanställda ämneskonsulenterna borde förordnas för sex år med

möjlighet för dem att erhålla fortsatt förordnande. Förordnandetiden för

deltidsanställda konsulenter kunde bliva kortare, exempelvis tre år.

Statskontoret, som föreslagit en minskning av antalet pedagogiska leda­

möter med 5, har vid sådant förhållande intet att erinra mot att 4 ämnes­

konsulenter anställas på heltid eller halvtid. Befattningarna borde emeller­

tid icke tillsättas, förrän de enligt ämbetsverkets förslag övertaliga under-

visningsrådstjänsterna kunde indragas. Med hänsyn till de därmed förenade

kostnaderna borde innehavare av rektorsbefattning icke förordnas till

konsulent.

Styrelserna för Sveriges follcskollärarför band och Sveriges folfcslcollära-

rinneförbund förutsätta att ämneskonsulenter endast komma att vara verk-

4 — Bihang till riksdagen)! protokoll 195S. 1 samt. Nr 1/,'J.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11,9.

50

samma inom skolor med ämneslärarsystem. Styrelserna finna det synner­

ligen angeläget att understryka, att folkskolläraren alltid tjänstgör som

klasslärare och att hans arbete därför bör bedömas och värdesättas som en

helhet, vilket förutsätter noggrann kännedom om klasslärarens hela arbets­

område.

Styrelsen för Sve?iska seminarielärarföreningen uttalar farhågor för att

ämneskonsulenternas verksamhet på mellanstadiet kan komma att mot­

verka den samordning av folkskolans ämnen, som länge ansetts väsentlig

för stadiet ifråga. 'Styrelsen ifrågasätter, om det icke kunde vara lämpligt

med en konsulent, som ägnade sig åt klasslärarproblemet som ett komple­

ment till folkskolinspektörernas rådgivande verksamhet.

Statsläroverkens rektorsförening ifrågasätter, om icke den ekonomiska

besparingen av att ämneskonsulenterna icke erhålla undervisningsråds

tjänsteställning och avlöning, blir ganska fiktiv. Ehuru ämneskonsulenter­

nas verksamhet förutsattes skola bliva av framför allt rådgivande art, syn­

tes likväl deras arbete komma att få inspektionskaraktär. I förslaget om

ämneskonsulenter låge en viss fara för att skolorna kunde komma att över­

löpas av inspekterande specialister inom var sitt fack. Föreningen ville

därför i stället för ämneskonsulenter förorda en ökning av antalet under­

visningsråd, så att, om möjligt, samtliga läroämnen bleve representerade

genom överstyrelseledamöter med såväl inspekterande som rådgivande

arbetsuppgifter och befogenheter.

Läroverksläramas riksförbund framhåller, att ämneskonsulenterna i viss

utsträckning måste komma att utöva en verksamhet liknande den, som

utövas av en ledamot vid ett inspektionstillfälle. Då härtill kommer upp­

giften att biträda vid tjänstetillsättningar och andra personalfrågor, vill

förbundet allvarligt ifrågasätta, om de föreslagna ämneskonsulenterna

kunna hos kollegerna tillvinna sig sådant förtroende, att dessa inför konsu­

lenterna blottställa de problem, som möta dem i deras lärargärning. För­

bundet är benäget att förorda en konsulentorganisation, som är möjligast

fristående från överstyrelsen och i vart fall icke bör ha något som helst

inflytande i utnämningsärenden och dylikt. Förbundet vill därför förorda

deltidsanställda konsulenter med placering utanför överstyrelsen samt

ifrågasätta, om det icke är nödvändigt att inrätta mer än en konsulenttjänst

i varje ämne och med placering i olika distrikt. Det torde nämligen bliva

omöjligt att för en så pass lång tid som tre (sex) år rekrytera tjänster, med

vilka är förenade reseverksamhet, som omfattar hela arbetsåret och hela

landet. Kunna förbundets önskemål i detta hänseende ej tillmötesgås, utan

komma heltidsanställda konsulenttjänster med placering vid överstyrelsen

att inrättas, anser förbundet, att tjänsterna böra inrättas som ledamots-

tjänster.

Skolöverstyrelsen har anfört, att med den omfattning, som det högre skol­

väsendet nu erhållit, det icke längre vore möjligt att inom överstyrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

51

koncentrera den pedagogiska verksamheten i läroämnen till enbart under­

visningsråd. De sakkunnigas förslag om inrättande av ämneskonsulent-

befattningar vore därför av särskild betydelse i den blivande personalorga­

nisationen. Utan en sådan förstärkning kunde överstyrelsen ej göra den

positiva pedagogiska insats, som erfordrades på detta område. De föreslagna

arbetsuppgifterna för ämneskonsulentema syntes väl avvägda, och över­

styrelsen ville tillstyrka förslaget även i denna del. Detta innebure, att

ämneskonsulentema icke skulle ha självständig inspektionsrätt. Översty­

relsen borde emellertid kunna förordna dem att för vissa fall verkställa

inspektion.

K ⁰⁷¹ s ul en t e r i övnings ämnen. För närvarande finnas inom

skolöverstyrelsen heltidsanställda konsulenter endast i övningsämnena

gymnastik med lek och idrott och i husligt arbete, nämligen en förste gym­

nastikkonsulent och en gymnastikkonsulent samt en extra ordinarie och en

extra konsulent för husligt arbete och skolmåltidsverksamheten. I teckning,

musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd finnas deltidsanställda konsulenter.

De uppbära årsarvoden om 3 400 eller 3 000 kronor, varjämte de vid

inspektionsresor i viss utsträckning erhålla ersättning för avstådda avlö­

ningsförmåner.

De sakkunniga ha ingående behandlat konsulentorganisationen i övnings-

ämnen i kap. 9 av betänkandet (s. 147—161). De föreslå, att i gymnastik

inrättas ytterligare en konsulenttjänst på heltid, som närmast borde vara

avsedd för frågor rörande trafikundervisningen. Tjänstinnehavaren borde

äga utbildning som gymnastikdirektör för att vara i stånd att ägna sig även

åt andra frågor inom gymnastikkonsulentemas verksamhetsområde.

För konsulentverksamheten för hushållsgöromål, barnavård och skolmål­

tidsverksamheten föreslå de sakkunniga två heltids- och en halvtidstjänst­

görande befattningshavare. De heltidsanställda konsulenternas i husligt

arbete nuvarande befattning med ämnet kvinnlig slöjd skulle upphöra.

I ett vart av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd

föreslå de sakkunniga inrättande av en heltids- och en halvtidstjänst.

Statskontoret avstyrker varje utökning av konsulentorganisationen i

övningsämnen.

Flera av statens folkslcoUnspektörer ha understrukit vikten av att kon­

sulentorganisationen i övningsämnen förstärkes.

Svenska facklär ar förbundet har hänvisat till och instämt i ett tidigare

yrkande av Svenska slcolkökslärarinnornas förening, att särskild rotel borde

inrättas såsom avdelning för hemkunskap, organiserad med ett undervis­

ningsråd som chef och tre konsulenter jämte erforderlig kanslipersonal. De

sakkkunnigas förslag om konsulenter i teckning och musik samt i manlig

och kvinnlig slöjd tillstyrkes av förbundet. Med tanke på enhetsskolans

utformning i framtiden och det manuella arbetets betydelse inom denna

Kungl. Maj:ts •proposition nr 11,9.

52

förutsätter förbundet, att antalet konsulenter vid behov kunde ökas. Det

vore en brist i betänkandet, att en konsulent för trädgårdsundervisningen

eller en konsulentorganisation för trädgårdsundervisningen vid landets

folkskolor ej föreslagits.

Svenska gymnastiklär ar esäUskapet har hävdat, att det icke kunde vara

till båtnad för den pedagogiska ledningen, att man vid tillsättandet av en

gymnastikkonsulent skulle ha att ta hänsyn till en sa ovidkommande faktor

som vederbörandes meriter för trafikundervisning och civilförsvar. Säll­

skapet befarade, att denna i och för sig viktiga undervisning kunde komma

att ytterligare inkräkta på tiden för fysisk fostran. En eventuell konsulent

för trafikundervisning och civilförsvar under gymnastikroteln borde i sitt

arbete icke sammankopplas med uppgifter av gymnastikpedagogisk art.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag. Då benämningen

hemkunskap vunnit burskap som benämning för ämnet hushållsgöromål,

förordar överstyrelsen, att konsulenterna i hushållsgöromål i stället kallades

konsulenter i hemkunskap. Vidare borde en konsulenttjänst i trädgårds­

skötsel inrättas, som, om så befunnes lämpligare, kunde utbytas mot två

halvtidstjänster. Konsulenterna i övningsämnen hade hittills haft viss

inspektionsrätt i sina ämnen, vilket varit till fördel för deras verksamhet.

Denna borde bibehållas i fråga om seminarierna och de högre skolorna.

Överstyrelsen jöi' yrkesutbildning har framhållit, att frågorna om skol­

måltider, särskilt anordnandet av kurser för personalen och rådgivning

m. m., toge en betydande tid i anspråk och vore av stor vikt. För konsu­

lenterna för hushållsgöromål och skolmåltidsverksamheten bleve emellertid

därigenom den pedagogiska verksamheten eftersatt. Det kunde lfraga-

sättas, om icke båda verksamhetsgrenarna skulle vara betjänta av att

komma under ledning av särskilda befattningshavare, som helt ägnade sig

åt var sitt av dessa omfattande och artskilda områden.

191+6 års skolkommission har likaledes förordat, att skolmåltidsverksam­

heten handhaves av en särskild konsulent.

191+8 års konstutredning förordar, att den föreslagna teckningskonsulent-

befattningen på halvtid ersättes av en heltidsbefattning för en konsulent för

estetisk fostran med framstående kvalifikationer i såväl teoretiskt som

pedagogiskt avseende. Som innehavare av befattningen kunde man närmast

tänka sig en akademiker med omfattande erfarenhet av konstpedagogiskt

arbete ute på fältet. Utredningen understryker under hänvisning till skol-

kommissionens principbetänkande den estetiska fostrans stora betydelse

för en harmonisk personlighetsutveckling.

Konsulenten för estetisk fostran bör enligt konstutredningen ha närmaste

tillsyn över det rent konstpedagogiska arbetet och där intimt samarbeta

med teckningskonsulenten. En samverkan mellan teckning å ena sidan samt

manlig och kvinnlig slöjd å andra sidan bör komma till stand genom den

estetiska konsulenten. Hans verksamhet kan med fördel gälla även den

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+9.

53

konsthistoriska undervisningen. Vidare bör han samarbeta med folkbild-

ningskonsulenterna och folkhögskolinspektören samt tjänstgöra som este­

tisk expert vid granskning av läroböcker.

%

Lågstadiekonsulent. De sakkunniga framhålla, att småskolan

nu icke företrädes av någon ledamot med speciell utbildning för detta sta­

dium. Undervisningen och fostran av barn på småskolestadiet bjuder på

speciella problem, för vilkas lösning överstyrelsen borde ha tillgång till

särskild fackkunskap. Inom överstyrelsen bör därför, framhålla de sak­

kunniga, finnas en lågstadiekonsulent med främsta arbetsuppgift att

främja utvecklingen inom sitt arbetsområde genom anvisningar och kurser

m. m. Inspektionen av småskolan borde givetvis liksom hittills ombesörjas

av statens folkskolinspektörer. Konsulenten borde anställas på heltid. Till

konsulent borde utses lärare med speciell utbildning för eller erfarenhet från

arbetet på detta stadium.

Statskontoret avstyrker befattningen som lågstadiekonsulent.

Sveriges småskollärarinneförbund har framhållit att det skulle vara

ganska orimligt, om inte det grundläggande stadiet inom enhetsskoleorga-

nisationen skulle komma att äga en representant inom överstyrelsen i leda­

mots ställning. Detta uteslöte icke, att förslaget om lågstadiekonsulent

genomfördes. Den senare hade ju sin främsta uppgift ute i skoldistrikten

med instruktion och rådgivning i undervisningsfrågor, som tillhörde låg­

stadiet. Endast e n konsulent för lågstadiet vore otillräckligt.

Skolöverstyrelsen har understrukit behovet av en lågstadiekonsulent.

Tillsvidare torde endast e n sådan befattning böra inrättas. Överstyrelsen

är ej beredd förorda inrättandet av en särskild undervisningsrådstjänst för

lågstadiet.

1948 års konstutredning framhåller, huru viktigt lågstadiet är, när det

gäller att förbereda barnets estetiska fostran, varför insikter i estetisk­

psykologiska frågeställningar borde höra till lågstadiekonsulentens kom­

petens.

Hjälpskolekonsulent. Inspektör och konsulent

för sinn esslö undervis ning en. För närvarande finnes inom

skolöverstyrelsen en ordinarie heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och in­

spektör för sinnesslöundervisningen.

De sakkunniga framhålla, att antalet lärjungar i hjälpklasser ökat från

4 151 läsåret 1940/41 till 8 954 läsåret 1949/50. Behovet av hjälpklass-

undervisning är dock avsevärt större. Enligt verkställda uppskattningar

erfordras hjälpklassundervisni.ng för i medeltal 4 procent av barnantalet,

d. v. s. för läsåret 1949/50 för 24 000 lärjungar. När kommunsammanslag­

ningen genomförts, torde hjälpklasser kunna anordnas i större utsträckning

än nu. Skolöverstyrelsens möjligheter att göra en positiv insats på detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

54

viktiga område äro med nuvarande personalorganisation ej tillräckliga.

De sakkunniga förorda därför inrättande av en heltidstjänst som hjälp-

skolekonsulent.

Beträffande sinnesslöundervisningen framhålla de sakkunniga, att

denna ännu ej utbyggts i tillräcklig omfattning. Enligt 1946 års hjälp- och

särklassutredning (SOU 1947:69 s. 38) motsvarade det förefintliga plats­

antalet,

omkring 2 500,

endast

0,4

procent av skolbarnsmaterialet, medan

antalet platser borde utökas till åtminstone 1 procent av barnantalet.

Tillsynskommittén har i sitt den ¹⁴ april ¹⁹⁵¹ avgivna betänkande i

ämnet förordat, att tillsynen över ifrågavarande sinnesslöanstalter alltjämt

skulle kvarligga hos skolöverstyrelsen, dit även den medicinskt-psykiatriska

inspektionen av anstalterna borde överflyttas.

Skolöverstyrelsesakkunniga framhålla, att dessa anstalter böra inspek­

teras varje eller åtminstone vart annat år. Om en sådan inspektion skall

bli av verkligt värde, måste den för varje anstalt kräva flera dagar. Inspek­

tionen bör avse icke blott undervisningen utan även och icke minst de

intagnas vård och behandling i övrigt. Akterna för eleverna böra genomgås,

och det bör undersökas, vilka elever som alltjämt böra vara inskrivna på

sinnesslöanstalt, och vilka elever, som lämpligen böra försöksutskrivas,

definitivt utskrivas eller överföras till annan vårdform. Verkställda test­

ningar böra kontrolleras och de som utsetts att testa, böra erhålla råd och

anvisningar. Utöver inspektionerna har överstyrelsen att handlägga ett

stort antal ofta svårbedömda frågor berörande ifrågavarande sinnesslö­

anstalter, såsom verksamhetens organisation inom de olika landstings­

områdena samt byggnadsfrågor. Överstyrelsen bör även svara för utbild­

ning och fortbildning av anstalternas lärare och personal.

Om den avsedda intensifieringen av den statliga tillsynen på förevarande

område skall komma till stånd, måste enligt de sakkunniga bland annat den

fackutbildade personalen inom överstyrelsen avsevärt förstärkas. De sak­

kunniga föreslå, att för ändamålet inrättas dels en heltidstjänst som inspek­

tör för sinnesslöundervisningen dels en halvtidstjänst som konsulent för

sinnesslöundervisningen.

Statskontoret avstyrker varje utökning av den pedagogiska personalen

inom överstyrelsen för ifrågavarande ändamål.

Sinnesslöskolomas jöreståndarjörening framhåller det nära sambandet

mellan sinnesslöundervisningen och hjälpklassundervisningen. Gränsen

mellan hjälpklassmässiga och s. k. bildbara sinnesslöa är flytande och grad­

skillnaden i fråga om efterblivenhet mellan dessa båda kategorier ofta

tämligen ringa. Föreningen har också funnit det naturligt, att hithörande

pedagogiska problem hittills handlagts av en och samma person, nämligen

inspektören för sinnesslöundervisningen, som tilllika är hjälpskolekonsulent.

Föreningen finner det högst beklagligt, att de sakkunniga föreslagit, att

behandlingen av ärenden rörande sinnesslöundervisningen skulle förläggas

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt9.

55

till en särskild socialrotel, som icke har något samband med folkundervis­

ningen och hjälpundervisningen.

Skolöverstyrelsen anser de sakkunnigas förslag om inrättande av en

särskild heltidsbefattning som hjälpskolekonsulent vara starkt av behovet

påkallad. Den bör dock benämnas hjälpundervisningskonsulent. Över­

styrelsen har i sitt utlåtande över tillsynskommitténs betänkande tillstyrkt

inrättande av en assistenttjänst i lönegrad Cg 23. En sådan tjänst bör enligt

överstyrelsen inrättas i stället för den föreslagna halvtidsbefattningen som

konsulent för sinnesslöundervisningen. I övrigt tillstyrker överstyrelsen de

sakkunnigas förslag.

Inspektörer för blind - och dövstumundervisning en.

För närvarande finnas en inspektör för blindundervisningen och en inspek­

tör för dövstumundervisningen, vilka tillika äro rektorer vid blind- respek­

tive dövstumskola. Såsom inspektörer åtnjuta de arvode med 600 kronor,

respektive 1 800 kronor.

• De sakkunniga anföra, att de grundläggande momenten i denna under­

visning äro av så speciell natur, att de kunna bedömas endast av fackmän.

Vid denna undervisning är behovet av sakkunnig inspektion och konsul­

tativ verksamhet rentav större än vid allmänna skolformer, bland annat

enär skolorna äro förbundna med internat. För skolöverstyrelsen är det

också nödvändigt att i uppkommande specialfrågor kunna inhämta yttran­

den av fackmän inom dessa områden. Oaktat skolformerna ha ett ringa

antal elever, böra dessa befattningar enligt de sakkunnigas mening bibe­

hållas.

I yttrandena har invändning ej rests mot bibehållandet av dessa befatt­

ningar.

Filmkonsul en t. De sakkunniga behandla ingående frågan om skol-

film (betänkandet s. 169—177).

På överstyrelsen bör enligt de sakkunnigas mening i fråga om skolfilm

m. in. ankomma

att granska befintligt skolfilmbestånd och nytillkommande skolfilmer

samt uppgöra en filmförteckning över godkända skolfilmer,

att på begäran granska planer och manuskript till nyinspelningar och

i samband därmed bedriva rådgivande verksamhet,

att granska och godkänna arbets- och kommentarblad för filmundervis­

ningen,

att stödja pedagogisk försöksverksamhet med film och inspelning av

önskvärda men ur producentsynpunkt mindre lönande filmer,

att anordna kurser för lärare i skolfilmmetodik m. m.,

att tillgodogöra sig utländsk erfarenhet i skolfilmfrågor,

att organisera ett regionalt filmarkivsystem samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

56

att granska och godkänna projektorer, till vilka statsbidrag utgå, och

i samband därmed underhandla om prissättning och eventuellt centralupp­

handling.

Nämnda arbetsuppgifter äro omfattande och betydelsefulla, även i eko­

nomiskt hänseende. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att till

överstyrelsen knytes en heltidsanställd filmkonsulent. För närvarande är

en filmkonsulent anställd med ett årsarvode av 1 000 kronor.

Enligt statskontorets mening ha bärande skäl för inrättande av en hel­

tidstjänst som fiIrnkon.sulent icke anförts.

Statens lönenämnd, som visserligen i princip anser, att en lönegrads-

placerad tjänst bör inrättas för filmkonsulenten, förordar, att befattnings­

havaren — i avvaktan på närmare erfarenheter rörande göromålens art

m. m. — anställes mot lämpligt avvägt arvode.

Skolöverstyrelsen vill i likhet med de sakkunniga framhålla vikten av

att film liksom andra tekniska hjälpmedel prövas i undervisningens tjänst.

Med sin nuvarande organisation har överstyrelsen ej haft möjligheter att

göra en insats av tillräcklig betydelse på dessa områden. Vad de sakkun­

niga föreslagit tillstyrker överstyrelsen helt.

1949 års filmkommitté tilllstyrker de sakkunnigas förslag om en särskild

filmkonsulent inom skolöverstyrelsen. För underhållningsfilm för barn äm­

nade filmkommittén föreslå inrättandet av ett statligt barnfilmråd, men

underhållnings- och undervisningsfilmerna med deras olika funktioner borde

i stort sett hållas skilda åt. Den viktigaste delen av filmkonsulentens verk­

samhet borde vara att inordna filmundervisningen i det pedagogiska var­

dagsarbetet på effektivast möjliga sätt. Det torde dock knappast vara till­

räckligt med enbart en befattningshavare för ändamålet. Särskilt i nuva­

rande läge torde denna verksamhet, som borde omfatta alla skolformer,

kunna bidraga till att i någon mån och i vissa ämnen ersätta vad som

bruste på grund av att tillräckliga lärarkrafter inte alltid funnes att tillgå.

Skolöverstyrelsens granskning av skolfilmer och arbetsblad borde endast

utmynna i rekommendationer med viss kvalitetsbedömning och anvisning

om för vilka åldrar filmerna lämpade sig.

Vidare förutsätter filmkommittén, att filmarkivsystemet bör ordnas i

enlighet med 1946 års skolkommissions förslag, nämligen en allt närmare

anknytning av arkiven till de enskilda skoldistrikten och skolorna, helst i

form av lokala filmarkiv.

Skolpsykolog. De sakkunniga anföra, att försöksavdelningen hade

ett omedelbart behov av en skolpsykolog med uppgift främst att för studie­

planarbetet planera och leda psykologisk-pedagogiska undersökningar med

sådant praktiskt syfte, att de lämpligen icke kunde hänskjutas till statens

psykologisk-pedagogiska institut. En viktig del av dessa gälla enligt de

sakkunniga försöksskolornas resultat i olika avseenden jämförda med andra

skolors. Ehuru överstyrelsen vid utarbetande av lämpliga undersöknings­

Kungl. Maj:ts -proposition nr 149.

57

metoder därvidlag torde behöva anlita vetenskaplig expertis även utanför

verket, borde dock dessa undersökningar i största möjliga utsträckning

planeras och utföras genom försöksavdelningen. För detta arbete, som kom-

me att pågå kontinuerligt och parallellt med studieplanarbetet, behövde

avdelningen redan från början den nämnda skolpsykologbefattningen. Av­

delningens psykologisk-pedagogiska verksamhet förutsätter visst samarbete

med skolhygienroteln och utnyttjande av dess barnpsykiatriska expertis.

Vidare torde undervisnings- och lärarutbildningsavdelningarna i viss ut­

sträckning behöva anlita skolpsykologen. Denne bör även tjänstgöra som

konsulent beträffande skolpsykologverksamheten inom skolorna. En hel-

tidsbefattning är därför, framhålla de sakkunniga, erforderlig. De sakkun­

niga räkna med att det finnes möjlighet att förvärva en väl kvalificerad

person för en sådan befattning. Denne bör ha god praktisk erfarenhet som

lärare samt djupgående och speciell utbildning i pedagogiska och psykolo­

giska frågor.

I propositionen 1951:136 angående anslag för budgetåret 1951/52 till

skolöverstyrelsen m. m. (s. 54) anförde föredraganden följande med an­

ledning av då föreliggande förslag om anställande av en skolpsykolog för

den då föreslagna försöksavdelningen.

Jag har blivit övertygad om behovet av en skolpsykolog; en person med

kännedom om den moderna psykologien och dess undersökningsteknik bör

kunna bli till stort gagn för avdelningens verksamhet. De sakkunniga äro

emellertid tveksamma, huruvida tjänsten kan omedelbart tillsättas, och

föreslå att, om så ej sker, sakkunniganslaget må kunna höjas för anlitande

av tillfällig expertis på området. Det synes mig i detta läge icke kunna

vara alltför mycket att erinra mot att behovet av skolpsykologisk sak­

kunskap det första året tillgodoses genom anlitande av sistnämnda anslag.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med föredragandens förslag.

Statskontoret tillstyrker inrättandet av en skolpsykologtjänst med hän­

syn till vad vid riksdagsbehandlingen förekommit.

1046 års skolkommission anför:

Det synes som om de sakkunniga avsåge denne skolpsykolog främst för

att verkställa undersökningar gällande »försöksskolornas resultat i olika

avseenden jämförda med andra skolors». Denna användning av ordet skol­

psykolog förefaller kommissionen främmande. För de uppgifter det här är

fråga om — att med hänsyn till målsättningens alla aspekter utarbeta och

handhava prövningsmetoder i samband med försöksverksamhet av olika

slag —- kräves vetenskaplig utbildning och mångsidiga kunskaper, inte

minst i psykologi, men däremot ej den specialinriktning åt den mentalhy­

gieniska omvårdnad som är skolpsykologiens centrala arbetsområde. De

sakkunniga förutsätter visserligen, att den föreslagna skolpsykologen också

skall »tjänstgöra som konsulent beträffande skolpsykologverksamheten in­

om skolorna». Detta är emellertid en verksamhet, som är av annan art än

den nyss angivna, och som redan nu och än mera i eu snar framtid helt

kommer att kräva sin man. Om dessa två skilda uppgifter, som båda är

mycket krävande, kommer att anförtros åt en enda person, måste man be­

Kungl. Maj:ts proposition nr l/f9.

58

fara att en av uppgifterna kommer att bli försummad. Skolkommissionen

föreslår därför, att den föreslagna skolpsykologtjänsten uppdelas på två

befattningar, båda heltidstjänster. Den ene befattningshavaren bör i sam­

arbetet med skolhygienroteln och dess barnpsykiatriska expertis ha huvud­

sakligen mentalhygieniska uppgifter och ägna särskild kraft åt utvecklingen

av den skolpsykologiska verksamheten. Den andre befattningshavaren bör

vara expert beträffande pedagogiska och psykologiska mätningsmetoder,

även attitydmätning och andra socialpsykologiska metoder. Han måste

vidare, bland annat för bedömningen av de yttre förutsättningarna inom

skoldistrikt, behärska sociologisk och statistisk metodik. Slutligen bör han

vara väl förtrogen med de värderings- och avvägningsproblem i fråga om

skolans målsättning, som undersökningarna av försöksverksamheten måste

ta hänsyn till. Han bör därigenom ha förutsättningar att under avdelnings­

chefen ansvara för undersökningar rörande försöksverksamhetens resultat

och för den övriga forskning, bland annat som grundval för förbättrade

studieplaner, som försöksavdelningen bör bedriva i samarbete med det

psykologisk-pedagogiska institutet.

Konsulenter för studieplaner m.m. Inom försöksavdel­

ningen finnas jämlikt beslut av 1951 års riksdag tre heltidsanställda kon­

sulenter för med försöksverksamheten sammanhängande studieplanarbete,

varav en för lägre och en för högre skolstadier samt en för den praktiska

utbildningen inom enhetsskolan eller med denna samordnade högre skolor,

t. ex. praktiska realskolor. De sakkunniga föreslå ej någon ändring i detta

hänseende, bortsett från viss justering av deras löneställning, vilken be­

handlas i det följande.

i Konsulenter för allmän folkbildning. För närvarande

finnas två heltidstjänster för konsulenter för allmän folkbildning, av vilka

dock den ena är vakant. De sakkunniga ha, såsom förut nämnts, föreslagit,

att den ena av dessa befattningar ombildas till en tjänst som folkhögskol-

inspektör och konsulent för allmän folkbildning.

I yttrandena har denna anordning avstyrkts, bland annat med hänsyn

till önskemålet, att för den allmänna folkbildningen borde finnas två hel­

tidsanställda konsulenter.

1948 års konstutredning tillstyrker sålunda alternativ I i de sakkunnigas

betänkande (sid. 217), enligt vilket det skulle finnas en arvodesanställd

folkhögskolinspektör och två heltidsanställda folkbildningskonsulenter.

Utredningen erinrar emellertid om, att den snabba utveckling, som borde

kunna förutses för det estetiska folkbildningsarbetet, inom en nära framtid

sannolikt kommer att nödvändiggöra en speciell konsulent för denna verk­

samhetsgren.

Departementschefen. De rent pedagogiska arbetsuppgifterna inom över­

styrelsen ha hittills huvudsakligen ankommit på undervisningsråden, bort­

sett från pedagogiska frågor beträffande övningsämnen och viss special­

Kungl. Maj:is proposition nr Lf9.

59

undervisning. Överstyrelsen har också i jämförelse med andra ämbetsverk

ett stort antal ledamöter. Detta föranledes av behovet av befattningshavare

i ledamots ställning för allmänna inspektioner av det stora antalet skolor

under överstyrelsens inseende men även av nödvändigheten att bjuda så­

dana löneförmåner, att till verket kunna förvärvas framstående pedagoger

bland rektorer och andra skolledare.

Jag har tidigare föreslagit, att antalet pedagoger bland ledamöterna

skulle inskränkas från 17 till 15. I sistnämnda antal ingår emellertid en

föreslagen ny ledamotstjänst för förberedande yrkesutbildning. De av mig

föreslagna tre pedagogiska byrådirektörstjänsterna innebära icke någon

förstärkning av verkets kapacitet beträffande rena undervisningsfrågor.

Den ena tjänsten motsvarar en redan förefintlig tjänst som extra föredra­

gande i skolbyggnadsfrågor, den andra tjänsten är jämväl avsedd för dylika

frågor och den tredje för skolsociala frågor.

Av de pedagogiska ledamöterna äro 3 avsedda för speciell försöksverk­

samhet för förberedande av enlietsskolan. Chefen för folkbildnings- och

biblioteksroteln har speciella pedagogiska problem inom sitt verksamhets­

område. Ledamöterna inom organisationsavdelningen torde endast obetyd­

ligt kunna anlitas för rent pedagogiska arbetsuppgifter på grund av avdel­

ningens omfattande arbete med skolorganisatoriska frågor och personal­

frågor. För undervisningsfrågorna inom det allmänna skolväsendet återstå

alltså väsentligen de 7 ledamöterna inom undervisningsavdelningen.

Minskningen av de pedagogiska ledamöternas antal är avsedd att i viss

mån kompenseras av att administrativt betonade ärenden i större utsträck­

ning skulle anförtros kvalificerade administrativa befattningshavare. Denna

omläggning kan dock knappast helt kompensera nämnda minskning av den

ledande pedagogiska personalen. I varje fall torde någon nämnvärd för­

stärkning av verkets kapacitet som pedagogisk centralinstans icke åstad­

kommas.

Det allmänna skolväsendets snabba tillväxt och pågående omdaning av

undervisningen ställa allt större anspråk på pedagogiska insatser från skol­

överstyrelsens sida. Den erforderliga förstärkningen bör enligt min mening

ske genom inrättande av pedagogiska tjänster i lägre löneställning än leda­

mot. De tjänster, som de sakkunniga i detta hänseende föreslagit, anser

jag önskvärda och av betydelse för utvecklingen av vårt skolväsen. I nu­

varande läge nödgas jag dock verkställa vissa beskärningar i de sakkun­

nigas förslag. De i yttrandena framställda önskemålen om ytterligare ut­

ökning av den pedagogiska personalen anser jag mig icke kunna förorda.

Ämneskonsulenter. Inom de högre skolorna meddelas undervis­

ning i 16 olika ämnen eller ämnesgrupper, av vilka endast ett mindre antal

beräknas bli representerat genom ledamöter inom skolöverstyrelsen. På

grund härav förorda de sakkunniga inrättande av 8 heltidstjänster som

ämneskonsulenter med rätt för skolöverstyrelsen att uppdela sådan tjänst

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

60

i deltidstjänster. Ämneskonsulent skulle svara för ett eller i vissa fall två

ämnen eller en ämnesgrupp. Förordnandetiden skulle vara sex år för hel­

tidsanställd och omkring tre år för deltidsanställd ämneskonsulent.

Statskontoret har tillstyrkt inrättandet av 4 dylika tjänster. I andra

yttranden ha vissa erinringar framställts mot ämneskonsulentorganisatio-

nen. Konsulenternas verksamhet skulle visserligen vara av rådgivande art,

men deras besök i skolorna syntes likväl lätt få inspektionskaraktär, och

risk förelåge, att skolorna överlöptes av inspekterande specialister. Det har

även ifrågasatts, om det skulle vara möjligt att rekrytera tjänsterna för en

så pass lång tid som tre eller sex år med hänsyn till den omfattande rese-

verksamhet, som skulle vara förenad med dem.

För egen del vill jag framhålla, att det är nödvändigt, att överstyrelsen

förstärkes med personal med fackutbildning i visst eller vissa teoretiska

ämnen. Dessa konsulenter böra givetvis, såsom de sakkunniga framhålla,

genom besök vid skolor av olika skolformer skaffa sig kännedom om under­

visningens bedrivande och därvid lämna råd och anvisningar. Detta bör

emellertid utgöra endast en del av deras arbete. Utav större vikt är, att

de i sina ämnen anordna auskultationsdagar, leda kurser för lärare, ut­

arbeta studieplaner och anvisningar, taga initiativ för tillskapande av goda

läroböcker samt på annat sätt främja undervisningen. Deras verksamhet

kommer att bli särskilt betydelsefull under rådande lärarbrist, då de böra

ägna särskild uppmärksamhet åt att individuellt eller vid auskultations­

dagar m. m. handleda lärare, som ej ha föreskriven lärarutbildning. Vad

de sakkunniga föreslagit beträffande ämneskonsulenternas arbetsuppgifter

kan jag biträda.

I nuvarande läge och innan närmare erfarenhet vunnits, kan jag dock ej

förorda inrättandet av mer än fyra heltidstjänster för ämneskonsulenter

med rätt för skolöverstyrelsen att dela heltidstjänst i halvtidstjänster. Till

en början torde förordnande på ämneskonsulenttjänst böra kunna meddelas

för ett eller två år, om så skulle visa sig lämpligt.

Jag förutsätter emellertid, att nuvarande ordinarie och icke-ordinarie

undervisningsråd få kvarstå i tjänst. De föreslagna ämneskonsulent-

tjänsterna och pedagogiska byrådirektörstjänsterna böra få tillsättas en­

dast i den mån övertaliga ledamöter avgå.

Konsulenter i övningsämnen. De sakkunniga ha föreslagit

en förstärkning av konsulentorganisationen dels i gymnastik, där det nu fin­

nes två konsulenter, med en heltidsanställd konsulent, framför allt avsedd

för frågor om trafikundervisning, dels i hushållsgöromål och skolmåltids-

verksamhet, där det nu likaledes finnes två konsulenter, med en halvtids-

anställd konsulent. I vart och ett av ämnena teckning, musik, manlig slöjd

och kvinnlig slöjd föreslås en heltids- och en halvtidsanställd konsulent,

mot nu endast en deltidsanställd konsulent i varje ämne.

Enligt min mening är det särskilt angeläget, att konsulentorganisationen

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

61

förstärkes i de ämnen, där skolöverstyrelsen nu endast har deltidsanställda

konsulenter. Jag förordar, att en heltidstjänst som konsulent inrättas i

vart och ett av ämnena teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd. I öv­

rigt kan jag i nuvarande läge ej förorda ytterligare utökning av konsulent­

organisationen i övningsämnen. Jag utgår emellertid från att kvalificerad

administrativ personal i största möjliga utsträckning får övertaga eller

biträda vid administrativt betonade arbetsuppgifter, som ankomma på

konsulenterna. Konsulenterna i hushållsgöromål torde i enlighet med skol­

överstyrelsens förslag böra benämnas konsulenter för hemkunskap och skol-

måltidsverksamhet. Framkomna förslag att skilja konsulentverksamheten

i hemkunskap från skolmåltidsverksamheten anser jag mig icke kunna

biträda.

Med inrättandet av en tjänst som lågstadiekonsulent torde

tills vidare böra anstå.

Hjälpskolekonsulent. Inspektör för sinnesslö-

undervisningen. För närvarande finnes en heltidsanställd hjälp­

skolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen. De sakkunniga

föreslå inrättandet av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och en

heltidstjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen jämte en halvtids­

tjänst som konsulent för samma undervisning. Skolöverstyrelsen har för­

ordat, att benämningen hjälpskolekonsulent utbytes mot benämningen

hj älpundervisningskonsulent.

Hjälpklassundervisningen har avsevärt ökat i omfattning det senaste

decenniet, och efter kommunreformen torde hjälpklasser kunna inrättas i

större utsträckning även på landsbygden. Jag förordar därför, att en heltids­

tjänst som hj älpundervisningskonsulent inrättas. Beträffande sinnesslövår-

den har tillsynskommittén i ett nu avgivet betänkande förordat betydande

förstärkningar av tillsynspersonalen. Frågan om tillsynens ordnande torde

få prövas i annat sammanhang. I varje fall erfordras emellertid en heltids­

tjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen. Jag förordar, att en sådan

tjänst inrättas. Däremot kan jag nu ej förorda någon konsulenttjänst för

sinnesslöundervisningen.

Arvodesbefattningarna såsom inspektörer för blind- och

dövstumundervisningen torde böra bibehållas.

De sakkunniga ha föreslagit en heltidstjänst som filmkonsulent

mot nu en arvodesbefattning. Enligt de sakkunniga skulle denne bland

annat ha att förestå en tilltänkt granskning av förefintligt skolfilmbestånd

och nytillkommande skolfilmer. Då omläggningen av skolöverstyrelsens

organisation torde kräva ett avsevärt arbete, anser jag mig icke nu böra

beräkna medel till en ny och så krävande uppgift som filmgranskning. Emel­

lertid är det av vikt, att överstyrelsen får möjlighet att ägna större upp­

märksamhet åt frågan om filmen i skolans tjänst. Tills vidare bör det dock

vara tillfyllest med en deltidsbefattning, för vilken arvode utgår.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en heltidstjänst som skol­

Kungl. Maj:ts proposition nf 11$.

62

psykolog inom försöksavdelningen för att leda vissa psykologiska

undersökningar. För närvarande äro medel anvisade till arvode för ända­

målet. Skollcommissionen har invänt, att benämningen skolpsykolog ej är

en fullt adekvat benämning på en sådan befattning. Jag vill för min del

förorda, att tjänsten inrättas under den föreslagna benämningen. Inom

avdelningen finnas dessutom tre konsulenter för studiepla­

ner m. m. vilka böra bibehållas.

Jag har tidigare förordat, att den nuvarande arvodesbefattningen på del­

tid som folkhögskolinspektör skulle bibehållas men i viss

mån utvidgas. Härav följer, att de nuvarande båda heltidstjänsterna som

konsulenter för allmän folkbildning böra bibehållas.

Av de nu föreslagna pedagogiska befattningshavarna böra alla sortera

under undervisningsavdelningen utom folkhögskolinspektören, konsulen­

terna för allmän folkbildning, skolpsykologen och de tre konsulenterna för

studieplaner m. m. De pedagogiska befattningshavare, som sortera under

undervisningsavdelningen, komma emellertid i stor utsträckning att få bi­

träda vid handläggningen av ärenden på organisationsavdelningen.

I följande tablå redovisas den pedagogiska personal, bortsett från leda­

möter och byrådirektörer, som föreslagits av mig och de sakkunniga, samt

motsvarande nuvarande personal.

Pedagogisk personal, (utom ledamöter och byrådirektörer)

Kungl. Majds 'proposition nr 149.

Befattning

Departements­

chefen

De sakkun-

niga1)

Nu

Ämneskonsulentcr....................................................

4

8

—

Gymnastikkonsulenter..........................................

2

3

2

Konsulenter för hemkunskap och skolmåltids-

verksamhet...........................................................

2

21 s

2

Konsulenter i teckning..........................................

1

Vh

7»

Konsulenter i musik..............................................

7»

l'/t

7*

Konsulenter i manlig slöjd.................................

1

17*

73

Konsulenter i kvinnlig slöjd.................................

1

Vh

73

L&gstadiekonsulent.................................................

—

i

—

Hjälpundervisningskonsulent.................................

1

i

7»

Inspektör för sinnesslöundervisningen.............

1

i

73

Konsulent för sinnesslöundervisningen.............

—

V*

—

Inspektör för blindundervisning..........................

7*

7*

7*

Inspektör för dövstumundervisning....................

7*

7*

7*

Filmkonsulent...........................................................

7*

i

7*

Skolpsykolog..............................................................

i

i

—

Konsulenter för studieplaner m. m.....................

3

3

3

Konsulenter för allmän folkbildning................

2

1

2

Folkhögskolinspektör..............................................

Vs

7*

Summa

19+73+7*

26+

7»+ 7 *

9+73+7 ^s +7*

^{*) De sakkunniga ha} i

stället för en arvodesbefattning som folkhögskolinspektör förordat en

heltidstjänst som folkhögskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning, vilken redovisats

förut såsom byrådirektör. Vidare ha de föreslagit en tjänst som inspektör och en tjänst som

konsulent för förskolor och daghem.

63

8. Personal med speciell fackutbildning.

I efterföljande uppställning angives den personal med speciell fackutbild­

ning, som enligt min mening bör finnas inom skolöverstyrelsen vid sidan

av den pedagogiska personalen. Dessutom angives de sakkunnigas och stats­

kontorets motsvarande förslag samt nuvarande befattningshavare. I upp­

ställningen ingå ej ledamöter och byrådirektörer, vilka redan behandlats

i det föregående.

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

Befattning

Departe­

mentschefen

De sak­

kunniga

Stats­

kontoret

Nu

Biträdande skolöverläkare.............

7»

v»

7»

72

Arkitekt..........................

1

i

1

1

Biträdande arkitekter.......................

2

2

2

17»

Ingenjör ..........................................

1

1

1

Förste aktuarie (statistiker)..........................

1

1

1

1

Aktuarie (statistiker)..........................

1

—

1

1

Förste bibliotekskonsulent.......................

—

_

_

1

Bibliotekskonsulenter....................

2

2

2

2

Biblioteksassistent....................

—

1

_

Pressombudsman..........................

—

7*

_

_

Konsulenter för yrkesvägledning................

7»

7*

7»

__

Assistenter för yrkesvägledning................

—

V»

7»

—

Konsulent för nykterhetsundervisning m. m.

74

74

7*

74

Summa

8 +Va+ 7* 8 + 72 + 74

8

+

72+74 7

+⁷²+⁷*

Departementschefen. Biträdande skolöverläkare. De sak­

kunniga ha föreslagit ytterligare en halvtidsanställd biträdande skolöver­

läkare, särskilt för biträde vid pågående utredningar i medicinska och

barnpsykologiska frågor. Medicinalstyrelsen tillstyrker tjänsten. Jag anser

mig dock icke nu kunna förorda ytterligare en biträdande skolöverläkare.

Byggnadsteknisk personal. Mot förslaget att inrätta ytter­

ligare en heltidstjänst som biträdande arkitekt i stället för en arvodes-

befattning samt en tjänst som ingenjör på arkitektkontoret har statskonto­

ret icke framställt erinran. Frågan om samarbetet mellan byggnadsstyrelsen

och skolöverstyrelsen torde, såsom jag tidigare framhållit, få prövas sedan

1947 års byggnadsstyrelseutredning framlagt sitt betänkande. Överstyrel­

sen behöver i varje fall tillgång till inom överstyrelsen arbetande arkitekter

för sitt planeringsarbete beträffande skolväsendet, och dessa böra i sin tur

ha tillgång till tekniskt utbildad arbetshjälp. Jag tillstyrker därför den

föreslagna förstärkningen.

Statistisk personal. De sakkunniga ha föreslagit, att på statis­

tiska kontoret skulle finnas en byrådirektör och en förste aktuarie mot nu

en förste aktuarie och en aktuarie. Förslaget om inrättande av e.n byrå-

direktörstjänst har jag ej ansett mig kunna biträda. Jag förordar i likhet

med statskontoret och statens lönenämnd, att de nuvarande befattningarna

bibehållas.

64

Inom arbetsenheten finnes enligt betänkandet även IV

2

amanuensbefatt­

ning. Enligt de sakkunniga (betänkandet s. 71 och 72) bör det löpande

statistiska arbetet inom överstyrelsen kunna förenklas, framför allt genom

att grunda statistiken beträffande folkskolan på folkskoleinspektörernas

årsberättelser. Den personal, som härigenom sparades, skulle i stället anlitas

för kvalificerade statistiska utredningar, som bland annat erfordrades för

genomförande av enhetsskolan. Statskontoret förordar, att den amanuens-

och biträdespersonal, som kan sparas genom förenklingar av det statistiska

arbetet, skall indragas. Statistiska centralbyrån tillstyrker i allt väsentligt

de sakkunnigas förslag, och 1948 års statistikutredning tillstyrker förslaget

reservationslöst. Skolöverstyrelsen åter har uttalat viss tvekan, om så

långt gående förenklingar i det statistiska arbetet kunna genomföras.

För egen del vill jag förorda, att det fortlöpande statistiska arbetet inom

överstyrelsen så vitt möjligt förenklas. Den i betänkandet redovisade perso­

nalen bör emellertid bibehållas och i stället användas för speciella statistiska

utredningar. Till amanuens- och biträdespersonalen återkommer jag i det

följande.

Bibliotekspersonal. Chefen för biblioteksroteln skall, enligt

vad jag tidigare föreslagit, vara byrådirektör. För närvarande finnas två

bibliotekskonsulenter, och jag ifrågasäter icke någon ändring därutinnan.

På roteln finnas vidare två amanuenser. Dessa medräknas i det följande

vid beräkningen av verkets totala amanuensbehov. De sakkunniga ha före­

slagit en biblioteksassistent, som skulle handha skolöverstyrelsens eget

bibliotek. Statskontoret förordar, att en konsulent inom biblioteksroteln

svarar för biblioteket och att det löpande arbetet därstädes utföres av ett

kanslibiträde. För egen del biträder jag statskontorets förslag.

Informationsverksamhet. De sakkunniga ha i kap. 6 av

betänkandet (s. 76—79) förordat olika åtgärder för att få till stånd en

effektivare inspektions-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet. Bland

annat föreslås inrättandet av en arvodesbefattning som pressombudsman.

Statskontoret avstyrker befattningen. Jag är icke beredd att nu förorda

inrättande av en dylik befattning.

Yrkesvägledning. De sakkunniga (s. 212 i betänkandet) fram­

hålla, att inom arbetsmarknadsstyrelsen finnas två konsulenter och två

assistenter för yrkesvägledning inom skolväsendet. Dessa böra enligt de

sakkunniga tjänstgöra på halvtid inom skolöverstyrelsen men helt avlönas

av arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att de

båda assistenterna ha sådana arbetsuppgifter att de ej samtidigt kunna

tjänstgöra inom överstyrelsen. Däremot böra de båda konsulenterna, såsom

även varit förutsatt, kunna delvis tjänstgöra inom överstyrelsen. Deltids­

tjänstgöringen bör dock ej bestämmas till exakt halvtid.

För egen del vill jag i anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört

förorda, att nämnda båda konsulenter för yrkesvägledning inom arbets-

Kungl. May.ts proposition nr 149.

65

marknadsstyrelsen få tjänstgöra på deltid, då så erfordras, inom skolöver­

styrelsen. De böra dock helt avlönas av arbetsmarknadsstyrelsen.

Konsulenten för nykterhetsundervisning och ny k-

terhetsupplysning utför ett betydelsefullt arbete inom skolöver­

styrelsens verksamhetsområde. Jag förordar, att denna arvodesbefattning

bibehålies.

9. Högre administrativ personal.

Antalet förste byråsekreterare inom skolöverstyrelsen enligt gällande

personalstat, de sakkunnigas och statskontorets förslag samt enligt vad jag

i det följande förordar framgår av följande uppställning.

Kungl. Majrts proposition nr 149.

Förste byr&sekreterare i lönegrad

29

27

Summa

gällande personalstat..................

................ 4

3

7

de sakkunniga ............................

................ 9

10

19

statskontoret ..........................

............... 8

5

13

departementschefen ......................

............... 7

7

14

För närvarande är en förste byråsekreterartjänst dubblerad på grund

av arbete med organiserande av övningslärartjänster, vilken dock här

räknats som endast en tjänst.

Tjänsternas fördelning på de tilltänkta arbetsenheterna angives i föl­

jande uppställning. I denna angives även antalet ledamöter (L) och byrå­

direktörer eller motsvarande (Bd).

Förste byråsekreterare i lönegrad 29 och 27.

Arbetsenhet

De sakkunnig a

Statskontoret

Departementschefen

L

Bd

29

27

S:a

L

Bd

29

27

S:a

L

Bd 29 27 S:a

Undervisningsavd.................

5

1

1

7

G

1

2

9

7

1

2

10

Lärarutbildningsavd.............

2

1

3

Socialroteln..........................

1

1

2

—

—

—

—

—

—

___

_ _

_

Organisations- och pers.-avd.

3

1

2

1

7

3

1

2

6

1 3

1

2

6

Byggnads- och plan.-avd. .

3

2

2

2

9

1

3

1

1

G

1 ¹

3

2

1

7

Skolhygienroteln................

1

1

2

1

1

1

1

2

Folkbildningsroteln ....

1

1*)

1

3

1 1

l1)

1

3

1 1

1

2

Folkbiblioteksroteln ....

1

1

(

1

1

1

1

1

Utredningsroteln................

1

l2)

1

3

Försöksavd.............................

2

1,6

3,6

2

0,5

1

3,5

3

1

4

Administrativa avd..............

2

3

2

7

3

3

1

7

3

2

2

7

Summa

22

6,5

9 10 47,6

17

6,5

8

5 36,5

19

6

7

7

39

') Folkhögskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning. Enligt departementschefens

förslag bibehålies i stället dels en konsulenttjänst för allmän folkbildning, dels en arvodesbefatt­

ning som folkhögskolinspektör.

*) Chef för statistiska kontoret. Enligt departementschefens förslag förste aktuarie i Ca 29.

5 — Bihang till riksdagens 'protokoll 1962. 1 samt. Nr 11,9.

66

Antalet byråsekreterare och amanuenser inom skolöverstyrelsen dels år

1950 dels den 1 januari 1952, dels enligt de sakkunnigas förslag dels enligt

vad jag i det följande förordar framgår av följande uppställning. Däri an-

gives även övrig högre administrativ personal för att belysa det totala

antalet dylika befattningshavare.

Befattning

År 1950

byråchefer.................................. 2

byrådirektörer ......................

förste byråsekreterare ............. 6

byråsekreterare och

amanuenser.......... ................ 41.5

Summa 49,5

54 60,5 54

Ökningen av antalet förste byråsekreterare från 6 år 1950 till 8 den 1

januari 1952 beror på att en förste byråsekreterartjänst inom försöksavdel-

ningen inrättats genom beslut av 1951 års riksdag samt att, som förut

nämnts, en förste byråsekreterartjänst nu är dubblerad för arbete med orga­

niserande av övningslärartjänster.

I byråsekreterar- och amanuenstjänsterna inräknas amanuenserna inom

biblioteksroteln och statistiska avdelningen men icke kamreraren. Uppgif­

terna för år 1950 framgå av betänkandet s. 227 och 228. Förhållandena

den 1 januari 1952 grunda sig på uppgifter, som lämnats av skolöverstyrel­

sen, varvid frånräknats de befattningshavare, som innehade högre tjänster

eller voro tjänstlediga.

De sakkunniga framhålla, att den administrativa personalen är en viktig

faktor i ämbetsverket. Är denna personalorganisation svag, måste ansvaret

för administrativt-ekonomiskt arbete i stor omfattning läggas på verkets

ledamöter, vilkas möjligheter att ägna sig åt pedagogisk och skolorganisato-

riskt arbete i motsvarande grad minskas. En av huvudorsakerna till att

skolöverstyrelsen vissa tider icke kunnat göra en pedagogisk insats, som

motsvarade ledamöternas kapacitet, hade varit, att dessa anlitades för

arbete, som icke tillhört deras egentliga uppgift. Anledningen härtill hade

i sin tur varit, att den administrativa personalen varit otillräcklig men

framför allt icke inrymt tillräckligt många befattningar i högre ställning.

Detta hade inneburit beskurna befordringsutsikter inom verket, vilka

ytterligare framträtt därigenom, att den administrativa personalen i mot­

sats till motsvarande personal i många andra ämbetsverk som regel icke

kunnat påräkna befordran till by råchef sgrad. Konsekvensen härav hade

blivit, att rekryteringen till de administrativa tjänsterna tid efter annan

vållat svårigheter. Ett antal dylika befattningshavare hade från över­

styrelsen sökt sig till andra tjänster.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

i 1952

De sak­

kunniga

Departements­

chefen

2

2

3

2

2

8

19

14

44

37,5

35

67

Vad den högre administrativa personalen beträffar, anföra de sakkun­

niga vidare, måste denna utökas med hänsyn till att överstyrelsens peda­

gogiskt utbildade ledamöter böra reserveras för handläggning av sådana

ärenden, där pedagogisk sakkunskap är erforderlig. Beslutanderätten

inom överstyrelsen borde överflyttas på kvalificerad administrativ personal

i större utsträckning än som nu vore fallet. Denna personal borde även till

viss del övertaga den informationsverksamhet, som nu fullgjordes av under­

visningsråd och byråchefer. Vidare borde åtskilligt av amanuensernas nu­

varande arbete kunna anförtros åt kvalificerad biträdespersonal. Då

biträdespersonalen i allmänhet icke växlade lika hastigt som amanuens-

personalen, vunnes härigenom en jämnare arbetsgång.

Vidare framhålla de sakkunniga: Skolöverstyrelsen har att handlägga

ett mycket stort antal olikartade ärendegrupper. De sakkunnigas förslag

till decentralisering av beslutanderätten till kanslipersonal och till lokala

organ samt omläggningen av överstyrelsens hela organisation medför, att

det knappast är möjligt att i förväg säkert bedöma, i vilken omfattning

arbetsuppgifter, som nu utföras av amanuenser, kunna överflyttas på kvali­

ficerad biträdespersonal. I sitt förslag till personalorganisation ha de sak­

kunniga därför ansett sig böra räkna med en mera begränsad sådan

överflyttning. Sedan omorganisationen genomförts, bör det ankomma på

skolöverstyrelsen att i detalj undersöka, vilka arbetsuppgifter som böra

anförtros kvalificerad biträdespersonal. Om en överflyttning av arbets­

uppgifter från amanuenser till biträdespersonal kan ske i större omfattning

än som framgår av de sakkunnigas förslag till personalorganisation, bör

ett antal av de föreslagna amanuensbefattningarna utbytas mot biträdes-

befattningar i högre lönegrader.

I kap. It av betänkandet (s, 181—225) redogöra de sakkunniga för de

arbetsuppgifter, som inom de olika rotlama skulle ankomma på förste

byråsekreterare samt byråsekreterare eller amanuenser. I den förut intagna

uppställningen redovisas organisationsföredraganden (s. 181 i betänkan­

det) som förste byråsekreterare under administrativa avdelningen.

I yttrandena ha olika förslag framlagts om inrättande av ytterligare

förste byråsekreterartjänster inom vissa rotlar.

Statskontoret åter har, som förut nämnts, föreslagit, att 13 förste byrå­

sekreterartjänster skulle inrättas mot 19 enligt de sakkunnigas förslag.

Jämfört med nuvarande antal av 7 tjänster innebär dock statskontorets

förslag en ökning med 6 tjänster, varav 4 i lönegrad 29 och 2 i lönegrad 27.

Statskontoret tilltror sig icke att på grundval av föreliggande utredning

bedöma antalet erforderliga amanuens- och byråsekreterarbefattningar.

Detta torde med utgångspunkt från nuvarande förhållanden böra avvägas

med hänsyn till antalet förste byråsekreterare samt till den minskning, som

anses möjlig dels genom decentralisering av beslutanderätten i olika ären­

den, dels ock genom överförande i enlighet med de sakkunnigas förslag av

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

68

enklare arbetsuppgifter på underordnad personal. Därest extralärar-

byrån ansåges skola kvarligga hos skolöverstyrelsen och icke överflyttas

till den offentliga arbetsförmedlingen, borde föreståndaren (nu ordinarie

byråsekreterare) i likhet med förste assistent hos arbetsförmedlingen inpla­

ceras i 22 lönegraden.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att förmedlingen av lärare till folk-

och småskolor helt ombesörjes av den inom den offentliga arbetsförmed­

lingen organiserade tjänstemannaförmedlingen. Denna har därutöver, sär­

skilt under de senaste åren, i betydande omfattning kommit att anvisa

lärarpersonal till de högre skolorna. Dess anvisning av lärarpersonal till

de högre skolorna torde stå i direkt proportion till föreliggande underskott

på behöriga lärarkrafter. Extralärarbyråns kontakt med arbetsmarknadens

sökandesida vore — i stort sett — begränsad till sådana sökande, som

redan förvärvat högre lärarkompetens. Tjänstemannaförmedlingen hade

däremot fortlöpande kontakt med hela det avsnitt av arbetsmarknaden,

från vilket underskottet på lärarpersonal i sista hand måste täckas. I mot­

sats till extralärarbyrån hade tjänstemannaförmedlingen kontor över hela

landet, varför rektorerna, i den mån deras lärarbehov icke kunde tillgodoses

genom extralärarbyråns försorg, genom närmaste tjänstemannaförmedling

kunde erhålla uppgift om och i så fall var lämpliga sökande stode att finna.

Även om en relativt klar gränsdragning alltjämt kunde upprätthållas

mellan extralärarbyråns och tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområ­

den, syntes tiden nu vara inne för en fullständig samordning av de båda

förmedlingarnas verksamhet. Extralärarbyråns verksamhet borde inlem­

mas i den offentliga arbetsförmedlingen. Lärarförmedlingen för Stockholm

borde dock även i fortsättningen förläggas till skolöverstyrelsens ämbets-

lokal.

Departementschefen. Skolöverstyrelsens ledamöter uppsätta för när­

varande i stor utsträckning själva utlåtanden och viktigare skrivelser.

Med de stora krav, som ställas på utformningen av ämbetsverks skrivelser,

blir arbetet både mödosamt och tidskrävande. För överstyrelsen är denna

anordning särskilt oläglig, då nämnda skrivarbete avsevärt inskränker

ledamöternas möjligheter att göra positiva insatser inom överstyrelsens

många verksamhetsgrenar. Speciellt för överstyrelsens pedagogiska leda­

möter får arbetet härigenom en alltför administrativt betonad karaktär

till men för de pedagogiska arbetsuppgifterna.

Enligt min mening bör det självfallet ankomma på den administrativa

personalen att i långt större utsträckning än som nu är fallet uppsätta för­

slag till överstyrelsens skrivelser av olika slag.

Vidare bör, såsom de sakkunniga framhållit, beslutanderätten i vissa

ärendegrupper, där en fast praxis utbildats, kunna delegeras till personal i

lägre löneställning än ledamot.

Kungl. Mai ds proposition nr Ut9.

69

Det är därför av största betydelse att till överstyrelsen knytes väl kvali­

ficerad administrativ personal. De sakkunniga ha föreslagit, att antalet

förste byråsekreterartjänster skulle ökas från nu 7 till 19, medan stats­

kontoret föreslagit 13 tjänster.

Jag har förut förordat, att antalet administrativa byråchefstjänster ökas

från 2 till 3, bortsett från avdelningschefen inom organisationsavdelningen,

som skulle vara pedagog eller en administrativ kraft. Då de sakkunniga

endast föreslagit 2 sådana tjänster, bör i stället en förste byråsekreterar-

tjänst i lönegrad 29 enligt deras förslag kunna utgå. Vidare har jag förut

icke ansett mig kunna förorda en så stor utvidgning av överstyrelsens peda­

gogiska personal, som de sakkunniga föreslagit, vilket även i viss mån

inverkar på behovet av förste byråsekreterare. Med hänsyn härtill och till

nuvarande läge anser jag mig icke kunna förorda mer än 14 förste byrå­

sekreterartjänster, varav 7 i lönegrad 29 och 7 i lönegrad 27.

Härvid har jag räknat med att 4 förste byråsekreterartjänster i lönegrad

29 erfordras inom organisationsavdelningen, dit huvudparten av överstyrel­

sens löpande skolorganisatoriska arbete skulle förläggas. En sådan tjänst

finnes redan inom försöksavdelningen och en inom administrativa avdel­

ningen. Dessutom erfordras en sådan tjänst för en organisationsföredragan-

de inom överstyrelsen. Av de 7 förste byråsekreterartjänsterna i lönegrad 27

böra 2 finnas på undervisningsavdelningen, under vilken flertalet av verkets

inspektörer och konsulenter sortera, en på organisationsavdelningens bygg-

nadsrotel, en på skolhygienroteln, bland annat med hänsyn till de i viss

mån ökade uppgifter, som skulle ankomma på roteln, en på folkbildnings-

och biblioteksroteln och 2 på administrativa avdelningen. De båda sist­

nämnda befattningarna äro avsedda för de talrika och ofta svårbedömda

löneärendena, och till innehavarna skulle delegeras beslutanderätten i vissa

grupper sådana ärenden. Vid omorganisationens genomförande kan en viss

omfördelning mellan arbetsenheterna av dessa tjänster visa sig erforderlig.

Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen att verkställa en sådan ompla­

cering. I varje fall finnas inom överstyrelsen sammanlagt kvalificerade

administrativa arbetsuppgifter av sådan omfattning, att 14 förste byrå­

sekreterartjänster erfordras utöver de förut av mig förordade 3 byråchefs-

och 2 administrativa byrådirektörstjänsterna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att överstyrelsens extralärarbyrå,

som nu förestås av en ordinarie byråsekreterare, skulle inlemmas i den all­

männa arbetsförmedlingen. Jag är ej nu beredd taga ställning till denna

fråga, i vilken det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

beslut.

Beträffande byråsekreterare och amanuenser är jag ej beredd att pröva

behovet på varje särskild arbetsenhet. Antalet erforderliga dylika befatt­

ningar torde få prövas med ledning av nuvarande antal inom överstyrelsen

Kungl. Majrts -proposition nr 149.

70

och antalet förste byråsekreterartjänster m. m. Då de sakkunniga räknat

med att vissa arbetsuppgifter, som nu fullgöras av amanuenser, skola

kunna fullgöras av kvalificerad biträdespersonal, är jag nu ej beredd före­

slå någon ökning av det sammanlagda antalet högre administrativa befatt­

ningar. Antalet bör icke heller minskas, om överstyrelsen skall få någon

möjlighet att mera effektivt handlägga administrativt betonade ärenden.

Jag förordar därför att medel beräknas för sammanlagt 35 byråsekreterare-

och amanuenstjänster inom överstyrelsen. Den högre administrativa perso­

nalen kommer då att omfatta 54 befattningshavare eller samma antal som

nu. Härvid bortses från avdelningschefen för organisations- och personal­

avdelningen. I det följande återkommer jag till frågan om antalet ordinarie

tjänster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

10. Biträdespersonal. Expeditionsvakter m. m.

De sakkunniga. Av följande uppställning framgår biträdesperso-

nalen år 1950, den 1 januari 1952, enligt de sakkunnigas förslag och

enligt vad jag i det följande förordar.

År 1950

Yl 1952

De sak­

kunniga

Departe­

mentschefen

kansliskrivare

2

2

7

5

kontorister

2

3

7

10

kanslibiträden

33,7

s

32,5

37,5

27

kontorsbiträden

35

34

40

43

Summa

72,75

71*

91,5

85

Bland biträdespersonalen inräknas personalen inom telefoncentralen.

Uppgifterna för år 1950 framgå av betänkandet s. 228 och 229. Förhållan­

dena den 1 januari 1952 grunda sig på uppgifter från skolöverstyrelsen,

varvid frånräknats de befattningshavare, som innehade högre tjänster eller

voro tjänstlediga.

De sakkunniga ha, som förut nämnts, räknat med att på befattnings­

havare i högre biträdesgrader skola ankomma vissa av de arbetsuppgifter,

som nu utföras av amanuenspersonal. Eu genomgång av arbetsuppgifterna

inom överstyrelsen har vidare visat, framhålla de sakkunniga, att ett fler­

tal kanslibiträden nu utföra arbetsuppgifter, som klart motivera en högre

löneställning. En minskning av antalet kanslibiträden har vid denna genom­

gång icke visat sig möjlig. Verket använder sig i betydligt större utsträck­

ning än flertalet andra verk av dylik arbetskraft. De sakkunniga ha funnit

detta väl lämpa sig för överstyrelsens behov.

Kungl. Maj.ts -proposition nr 149.

71

Beträffande biträdespersonalens fördelning på de olika arbetsenheterna

hänvisas till kap. 11 i betänkandet.

Antalet expeditions vakter var 10,5 år 1950 och 9 den 1 januari

1952. De sakkunniga ha utöver en materialförvaltare föreslagit

11 expeditionsvakter. De sakkunniga anse, att en materialförvaltare er­

fordras för ett verk av skolöverstyrelsens storlek. Denne bör svara för över­

styrelsens material- och blankettförråd samt biträda överdirektörens kansli

vid behandling av frågor om överstyrelsens lokaler, möbler och maskiner.

Genom ändamålsenlig planläggning av materialinköp, övervakning av ma­

terialåtgången och andra åtgärder bör en dylik befattningshavare kunna

nedbringa verkets expensutgifter.

I övrigt föreslå de sakkunniga bibehållande av 1 kamrer a re-

tjänst, 1 extra ordinarie kontorsskrivartjänst på biblio-

teksroteln och 1 registratorstjänst i lönegrad Ca 18, avsedd för

undervisningsavdelningen m. fl. avdelningar, samt nyinrättande av en

kassörstjänst med anledning av överstyrelsens övertagande av vissa

anordningsärenden från statskontoret.

Statskontoret anser sig icke kunna taga ställning till frågan om biträ­

denas antal och lönegradsplacering men förutsätter, att en förändrad löne-

ställning för biträdespersonalen överväges först efter en av biträdesutred-

ningen verkställd översyn. Vidare har statskontoret föreslagit, att biträdes­

personalen inom den statistiska arbetsenheten minskas med 1 V

2

kansli­

biträdes- och 2 kontorsbiträdestjänster med hänsyn till de föreslagna för­

enklingarna av det statistiska arbetet. Mot inrättande av en material-

förvaltartjänst har statskontoret intet att erinra.

Statens lönenämnd har tillstyrkt en kansliskrivartjänst inom meritplåts-

arkivet i stället för en kontoristtjänst men avstyrkt inrättandet av 2 konto­

risttjänster i stället för 2 kanslibiträdestjänster därstädes.

Skolöverstyrelsen har föreslagit ytterligare en kansliskrivartjänst i stäl­

let för en amanuensbefattning på undervisningsavdelningens examensrotel

under förutsättning, att den andra amanuensbefattningen på roteln om-

bildades till en förste byråsekreterartjänst. Vidare har överstyrelsen före­

slagit viss förstärkning av biträdespersonalen på statistiska kontoret bland

annat med hänsyn till det statistiska arbetet för överstyrelsens för yrkes­

utbildning räkning. En reservant inom överstyrelsen har förordat, att

registratorn på kansliavdelningen skulle uppflyttas från kontorist till

kansliskrivare med hänsyn till det utökade arbete, som skulle ankomma

på registratorsexpeditionen.

Statistiska centralbyrån framhåller, att i de sakkunnigas förslag till per­

sonalorganisationen för statistiska kontoret den kvalificerade biträdesperso­

nalen utgör en påfallande stor andel. Den föreslagna organisationsformen

kan tillstyrkas av centralbyrån endast under förutsättning, att det rent

72

rutinmässiga statistikarbetet vid omorganisationen skärs ned högst avse­

värt. Ämbetsverket anser nämligen, att den rutinmässiga statistiken bör

reduceras till det oundgängligen nödvändiga till förmån för de arbetsupp­

gifter av mera kvalificerad art, som enligt planen komma att åvila statis­

tiska kontoret och som anförts som motiv för de sakkunnigas förslag till

personalorganisation.

Departementschefen. Biträdespersonalen inom skolöversty­

relsen har på grund av pågående utredning om verkets omorganisation ej

behandlats i biträdesutredningens den 10 oktober 1951 avgivna betänkande.

Efter vissa överläggningar under hand med nämnda utredning anser jag

mig dock kunna framlägga följande förslag beträffande överstyrelsens bi-

trädespersonal. Därvid anser jag mig icke i detalj böra pröva personalens

fördelning på de föreslagna arbetsenheterna utom beträffande kansli­

skrivarna.

Det av mig framlagda förslaget till personalorganisation förutsätter, att

biträdespersonalen ökas. Jag har förordat nya pedagogiska tjänster och

till dessa befattningshavares förfogande bör ställas erforderlig biträdes-

personal. Vidare har jag föreslagit ett antal högre administrativa tjänster.

Medräknas byråsekreterare och amanuenser har dock den högre administra­

tiva personalen ej ökat i antal. Detta skulle i stället kompenseras genom

att arbetsuppgifter, som nu fullgöras av sistnämnda befattningshavar-

kategorier, skulle överföras till kvalificerad biträdespersonal. Statskontorets

förslag, att biträdespersonalen inom statistiska kontoret skulle minskas,

har jag icke ansett mig kunna förorda.

Storleken av den erforderliga biträdespersonalen torde få bedömas med

ledning av det nuvarande antalet biträden inom överstyrelsen. Detta var i

runt tal 72 den 1 januari 1952. Antalet motsvarade emellertid ej behovet

av biträden. Det är av vikt, att överstyrelsen under genomförandet av

omorganisationen har tillgång till erforderlig biträdespersonal. Med hänsyn

till det anförda föreslår jag, att biträdespersonalen beräknas till samman­

lagt 85 befattningshavare. Jag förutsätter emellertid, att överstyrelsen efter

genomförandet av omorganisationen upptager frågan om biträdespersona-

lens storlek till omprövning i samråd med statens organisationsnämnd.

De sakkunniga föreslå 7 kansliskriv artjänster. Av de så­

lunda föreslagna tjänsterna förordar jag nu 4 tjänster, nämligen de, som

föreslagits inom meritplåtsarkivet, överstyrelsens största registratorskon-

tor och statistiska kontoret, samt en av de två föreslagna inom kansliavdel-

ningen.

Upprättandet av meritplåtar kräver god kännedom om det akademiska

betygs väsendet och värdet ur meritsynpunkt av olika slags tjänstgöring.

Arbetet är betydelsefullt för överstyrelsens handläggning av de talrika

befordringsärendena och kräver noggrannhet av personalen. Föreståndaren

Kungl. Maj ds -proposition nr 149.

73

för detta arbete bör med hänsyn härtill vara kansliskrivare, vilket även till­

styrkts av lönenämnden.

För överstyrelsens arbete är ett väl fört sakregister av särskild betydelse.

På grund av ärendenas olikartade natur ställer detta arbete stora krav på

registerföraren. Tjänsten är avsedd för sakregistret inom det registrators-

kontor, som skall vara gemensamt för undervisnings-, försöks- och organisa-

tionsavdelningarna, och där minst % av verkets ärenden torde diarieföras.

Sakregistret bör kontinuerligt föras av en och samma befattningshavare.

Jag anser, att arbetet bör ankomma på en kansliskrivare.

Inom statistiska avdelningen tjänstgör redan nu en kansliskrivare såsom

föreståndare för kontorets biträdespersonal. Mera kvalificerade statistiska

utredningar äro avsedda att förläggas till kontoret, vilket ökar kraven på

föreståndarinnan. Jag anser, att tjänsten bör bibehållas. Inom avdelningen

finnes ytterligare en kansliskrivartjänst, som skall indragas, då innehava­

ren avgår. Denne är nu förordnad som amanuens.

Inom kansliavdelningen är en tjänst avsedd för ärenden om resekostnads-

ersättningar till lärare, bland annat till övningslärare vid fyllnadstjänst­

göring, samt andra likartade ersättningsfrågor. Arbetet fullgöres nu i stor

utsträckning av amanuenser. Med hänsyn till svårighetsgraden och det

ekonomiska ansvaret erfordras en kansliskrivartjänst.

Inom undervisningsavdelningen skulle enligt de sakkunniga icke finnas

någon kansliskrivare. 'Skolöverstyrelsen har nu inrättat en icke-ordinarie

kansliskrivartjänst för förberedelsearbete till student- och realexamina,

vilket arbete tidigare ankommit på byråsekreterare eller amanuens. Detta

arbete skall hänföras till undervisningsavdelningen. Det är ett kvalificerat

biträdesarbete och ställer speciellt stora krav på vederbörandes noggrann­

het. Jag förordar en kansliskrivartjänst för ändamålet.

Sammanlagt föreslår jag sålunda 5 kansliskrivartjänster.

Av de ytterligare 3 kansliskrivartjänster, som de sakkunniga föreslagit,

bör den inom socialroteln utgå, eftersom denna arbetsenhet skall uppdelas

mellan andra arbetsenheter. De föreslagna kansliskrivartjänsterna inom

byggnads- och planeringsavdelningen samt inom kansliavdelningen (för

löneklassärenden) böra vara kontoristtjänster

De sakkunniga föreslå 7 kontoristtjänster, varav 1 på under­

visningsavdelningen, 1 på lärarutbildningsavdelningen, 2 inom organisa-

tionsavdelningen på meritplåtsarkivet, 1 på folkbildningsroteln och 2 inom

kansliavdelningen (1 registrator och 1 föreståndare för skrivbyrån). I lik­

het med statens lönenämnd kan jag ej förorda de båda kontoristtjänstema

på meritplåtsarkivet. Övriga 5 av de sakkunniga föreslagna kontorist­

tjänsterna äro enligt min mening erforderliga.

Under undervisningsavdelningen komma att sortera 4 ämneskonsulenter,

8 konsulenter i övningsämnen, hjiilpskolekonsulenten och inspektören för

sinnesslöundervisningen. Till dessa konsulenters förfogande bör ställas

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 11,9.

74

kvalificerad biträdespersonal i större utsträckning än de sakkunniga ansett

sig böra föreslå. Inom organisationsavdelningen kommer en avsevärd del

av överstyrelsens löpande arbete att koncentreras. Det är av vikt att till

denna avdelning knytes väl kvalificerad biträdespersonal. Med hänsyn

härtill anser jag, att ytterligare 3 kontoristtjänster böra inrättas och avses

för undervisnings- och organisationsavdelningarna.

Sammanlagt förordar jag alltså 10 kontoristtjänster. Vidare förordar jag

27 kanslibiträdestjänster. Övriga 43 biträdestjänster böra av­

ses för kontorsbiträden.

I likhet med de sakkunniga och statskontoret anser jag, att en mate­

rialförvaltare erfordras inom överstyrelsen. Antalet expedi-

tionsvakter får med hänsyn till den ökning av personalen, som jag

föreslagit, och den spridning av ämbetsverkets lokaler, som tillsvidare blir

en följd därav, bestämmas till 10, varav en förste expeditionsvakt.

Utöver den nuvarande kamrerart j änsten erfordras en

kassörstjänst, då skolöverstyrelsen skall övertaga vissa anordnings-

ärenden, som nu handläggas inom statskontoret. Vidare förordar jag, att

en kontorsskrivartjänst på biblioteksroteln och en regi-

stratorstjänst för verkets största registratorsexpedition bibehållas.

Kungl. May.ts proposition nr 149.

11. Anställningsform och löneställning för vissa

befattningshavare.

Verksledning. De sakkunniga föreslå, att generaldirektören hän-

föres till lönegrad Cp 20. De framhålla, att under skolöverstyrelsen sorterar

en synnerligen omfattande lokal organisation. Särskilt framhålles folkskol-

inspektionen med dess 51 folkskolinspektörer och nomadskolinspektören.

Varje statligt läroverk får dessutom enligt de sakkunniga anses som en sär­

skild lokal förvaltningsenhet.

Statskontoret anser, att generaldirektören alltfort bör vara inplacerad i

lönegrad Cp 19. Den av statskontoret föreslagna ställföreträdaren för gene­

raldirektören bör kunna erhålla ett ställföreträdararvode om 1 200 kronor

för år.

Statens lönenämnd anser, att frågan om en eventuell lönegradsuppflytt-

ning av generaldirektörstjänsten icke nu bör upptagas till prövning utan

först i ett vidare sammanhang samt erinrar om, att nämnden i sitt yttrande

över chefslöneutredningens betänkande föreslog en i ett sammanhang, efter

enhetliga grunder gjord förutsättningslös omprövning av löneställningen

för samtliga till lönegrad 33 (numera 37) eller högre lönegrader å löneplan 1

och till löneplan 2 hänförda chefstjänster.

Ledamöter. De sakkunniga föreslå efter en ingående motivering

(betänkandet s. 129—132), att avdelningschef och skolöverläkaren placeras

75

i lönegrad Cpl5, chef för fristående rotel och rotelchef på försöksavdel-

ningen i lönegrad Cp 13 samt övriga ledamöter i lönegrad Ca 37.

Statskontoret erinrar om, att det till avdelningscheferna utgående arvo­

det, vilket intill den 1 juli 1946 utgjorde 500 kronor, avvägts med hänsyn

till de till divisionsordförande i kammarrätten och gruppordförande i för-

säkringsrådet utgående arvodena (1946 års statsverksproposition, för flera

huvudtitlar gemensamma frågor, s. 15). Till samtliga dessa utgå numera

befattningsarvoden å 1 200 kronor för år. Statskontoret avstyrker förslaget

att överföra avdelningscheferna å löneplan 2. Någon anledning att höja

arvodena enbart för avdelningscheferna torde icke heller föreligga.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört kunde möjligen övervägas en

ändrad löneställning för chefen för försöksavdelningen och rotelchefen å

denna avdelning, vilka i så fall borde placeras i lönegrad Cr 13. Statskon­

toret vill emellertid ifrågasätta, om tillräckliga skäl föreligga att ändra

deras nuvarande placering, lönegrad Cg 37. Skolöverläkaren torde icke

böra erhålla ändrad löneställning.

Statens lönenämnd har på den av de sakkunniga anförda motiveringen icke

blivit övertygad om lämpligheten eller nödvändigheten av att på sätt de

sakkunniga föreslagit frångå nuvarande ordning i fråga om avdelnings- och

rotelchefernas anställningsform. Med hänsyn härtill föreslår lönenämnden,

att endast generaldirektörs-, överdirektörs- och skolöverläkartjänsterna

upptagas som förordnandetjänster å löneplan 2 och att övriga här avsedda

tjänster bibehållas eller inrättas såsom fullmaktstjänster å löneplan 1.

Nämnden föreslår, att samtliga avdelnings- och rotelchef er, med undan­

tag för skolöverläkaren och chefen för folkbiblioteksroteln, placeras i löne­

grad Ca 37. Till avdelningschef bör som för närvarande utgå befattnings-

arvode med 1 200 kronor för år. Med erinran att befattningsarvode med

enahanda belopp bland annat utgår till försäkringsråd, som är gruppord­

förande i försäkringsrådet, och till kammarrättsråd, som är ordförande på

division i kammarrätten, är lönenämnden icke beredd att tillstyrka en

ändring i fråga om avdelningschefernas löneställning annat än i samband

med en allmän omprövning av löneställningen å befattningar av här av­

sedd eller liknande art. Tillräckliga skäl för lönegradsuppflyttning av skol­

överläkaren ha enligt lönenämndens mening icke förebragts av de sakkun­

niga, varför nämnden avstyrker förslaget i denna del. Lönenämnden är slut­

ligen icke beredd att — i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till folk-

bibliotekssakkunnigas förslag — tillstyrka en placering i Cpl3 av chefen

för folkbiblioteksroteln. Tjänsten synes därför tillsvidare böra bibehållas i

nuvarande löneställning (Ca 30) med benämningen förste biblioteks-

konsulent.

En reservant inom lönenämnden har uttalat, att lönenämndens majoritet

ej synes ha beaktat den långa och dyrbara utbildning, som i allmänhet

krävcs av chefstjänstemännen inom skolöverstyrelsen i jämförelse med

Kungl. Maj:ts proposition nr IJ+9.

76

chefstjänstemännen inom andra verk. Tages skälig hänsyn härtill, torde de

sakkunnigas förslag till anställningsform och lönegradsplacering för samt­

liga avdelnings- och rotelchefer med undantag av skolöverläkaren vara en

mera rättvis inplacering i förhållande till övriga verks chefstjänstemän än

det förslag, som framförts av lönenämndens majoritet.

Riksräkenskapsverket anser, att avdelningscheferna, utom på kansli­

avdelningen, som borde förestås av överdirektören, icke böra placeras i

högre lönegrad än Cp 14 med hänsyn till den inom andra förvaltningsområ­

den tillämpade löneställningen för befattningshavare med motsvarande

arbetsuppgifter.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag, men framhåller, att

fullmaktsanställning i allmänhet skapar de bästa möjligheterna för en på

lång sikt inriktad och oberoende ämbetsmannaverksamhet. Avdelnings­

cheferna och cheferna för de fristående rotlarna kunde knappast anses in­

taga den ställning, som åsyftades med förtroendeämbetsmän i grundlagens

mening. Vissa praktiska fördelar skulle dock vinnas med den föreslagna

anställningsformen (Cp).

Ämne skonsulent er. De sakkunniga ha i betänkandet (s. 140—

142, 145 och 146) ingående behandlat frågan om ämneskonsulenternas an­

ställningsform och lönegradsplacering. De sakkunniga räkna med att till

ämneskonsulent i regel förordnas ordinarie och extra ordinarie lärare samt

föreslå, att heltidsanställda ämneskonsulenter tillsvidare anställas mot ett

årsarvode av 3 000 kronor jämte ersättning för mistade löneförmåner. Del­

tidsanställda ämneskonsulenter böra erhålla ett årsarvode av 1 800 kronor

vid halvtidstjänstgöring jämte ersättning för avstådda löneförmåner. Om i

något fall rektor förordnas till ämneskonsulent, bör arvodet bestämmas av

Kungl. Maj:t.

Statskontoret framhåller, att de tre konsulenterna inom försöksavdel-

ningen enligt vid 1951 års riksdag fattat beslut skola äga åtnjuta arvode

och övriga förmåner, motsvarande avlöningsförmåner efter den löneklass,

vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass,

i vilken vederbörande är placerad. Ämneskonsulenterna torde böra tillför­

säkras motsvarande förmåner.

Statens lönenämnd anför, att enligt vad lönenämnden kan utläsa ur de

sakkunnigas betänkande, komma ämneskonsulenterna att få samma arbets­

uppgifter, vare sig de rekryteras bland adjunkter eller lektorer. Med hänsyn

härtill vill lönenämnden för sin del förorda, att ifrågavarande befattningar

inplaceras i viss bestämd lönegrad. Med utgångspunkt från nu gällande

lönegradsplacering för nyssnämnda lärarkategorier vill lönenämnden härvid

föreslå 32 lönegraden, vilken löneställning enligt nämndens mening bör vara

lockande även för lektorer. Därest emellertid lönegradsplacerade tjänster

tills vidare icke anses böra inrättas för ämneskonsulenterna, förordar löne-

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/^9.

77

nämnden, att samma förmåner utgå som till tre konsulenter inom skolöver­

styrelsens försöksavdelning.

Beträffande halvtidsanställda ämneskonsulenter framhåller lönenämn-

den, att med ett årsarvode av 1 800 kronor — som i lektors löneläge mot­

svarar 2—3 löneklasser vid heltidstjänstgöring — skulle fall kunna upp­

komma, i vilka med den av lönenämnden föreslagna löneställningen för

ämneskonsulenterna deltidsanställd konsulent erhölle sammanlagt högre er­

sättning än heltidsanställd. Lönenämnden kan med hänsyn härtill icke till­

styrka de sakkunnigas förslag. Nämnden föreslår i stället, att halvtids-

anställd ämneskonsulent erhåller ett arvode, motsvarande hälften av den

löneökning, vederbörande skulle erhålla vid vikariatslöneförordnande å

tjänst i 32 lönegraden. Vid det av lönenämnden föreslagna alternativet för

avvägning av löneställningen för heltidsanställda ämneskonsulenter, syn­

tes arvodet böra bestämmas till hälften av löneskillnaden mellan den löne-

klass, vari vederbörande är placerad, och den löneklass, vars nummer med

tre enheter överstiger numret å denna.

En reservant inom lönenämnden kan ej biträda lönenämndens första

alternativ om inplacering av ämneskonsulenterna i lönegrad 32 utan an­

sluter sig till nämndens andra alternativ. En annan reservant inom löne­

nämnden föreslår, att adjunkter respektive lektorer såsom ämneskonsulen­

ter placeras i en Ce-tjänst med sådan lönegradsplacering, att den med 6

löneklasser överstiger adjunkternas respektive lektorernas lönegrad. Alter­

nativt ansluter sig dock denna reservant till de sakkunnigas förslag och

för de halvtidsanställda ämneskonsulenterna förordar reservanten de sak­

kunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Konsulenter i övnings ämnen. De sakkunniga framhålla, att

de skäl, som föranlett, att rektorer förordnas på viss tid, även gälla för kon­

sulenter. Rektorerna ha hänförts till lönegrad Cb, vilket innebär, att de för­

ordnas på viss tid, i regel sex år. I samband med rektorsförordnandet från-

träder vederbörande utövningen av innehavande ordinarie lärartjänst, vil­

ken tillsättes med ny innehavare. Upphör rektorsförordnandet utan sam­

band med avgång med pension, återgår rektor till sin ordinarie lärartjänst.

Med rektorsförordnande är förenad viss pensionsrätt.

Överstyrelsens konsulenter rekryteras i allmänhet bland lärare. Om de

förordnas för viss tid, böra de liksom rektorerna vara skyldiga att återgå

till lärartjänstgöring, därest förordnandet skulle upphöra före avgång med

pension. Med hänsyn härtill anse de sakkunniga, att anställningsformen

Cb, vilken redan tillämpas inom skolväsendet, bör kunna tillämpas för

överstyrelsens heltidsanställda konsulenter. Denna anställning borde dock

endast komma i fråga, om befattningen kunde rekryteras bland väl kvalifi­

cerade ordinarie och extra ordinarie lärare, som avsåges i statens allmänna

78

avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för övningslärare, och icke

särskilda skäl kunde anföras mot denna anställningsform.

Anställningsformen för konsulenter i övningsämnen bör, anföra de sak­

kunniga, vara densamma i alla övningsämnen. Då konsulentorganisationen

funnits en följd av år, böra anställningsformerna nu få en mera enhetlig

och definitiv lösning. Vidare anföra de sakkunniga:

I teckning, musik och gymnastik tillhöra lärarna vid folk- och småskole-

seminarier lönegrad Ca 25. I hushållsgöromål tillhöra lärarna vid statens

skolköksseminarium och hushållsskola samma lönegrad. I manlig och

kvinnlig slöjd tillhöra lärare, som handha lärarutbildningen i ämnet vid

folk- eller småskoleseminarier lönegrad Ca 23. Skillnaden mellan lönegra­

derna Ca 25 och Ca 23 är ej så stor, att den motiverar olika löneställning

för olika konsulenter. Då det ansvar och de arbetsuppgifter, som kunna

åvila dessa konsulenter, i stort sett få anses vara likvärdiga i samtliga

övningsämnen, förorda de sakkunniga, att de heltidsanställda konsulen­

terna — med nedan angivna undantag — erhålla enhetlig löneställning.

Ifrågavarande befattningar böra förenas med pensionsrätt, och de sakkun­

niga förorda därför, att anställningsformen Cb blir tillämplig på dem.

I lönegrad Ca 25 är löneklass 28 slutlöneklass. Då konsulenterna måste

utbyta ferier mot semester, bör lönen utgå efter en så hög löneklass, att en

god rekrytering säkras. På grund härav förorda de sakkunniga, att konsu­

lenterna placeras i lönegrad Cb 4, enligt vilken lön utgår efter löneklass 30

i löneplan nr 1 av statens löneplansförordning.

I två övningsämnen har emellertid konsulentorganisationen redan nu en

fastare organisation, vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle utbyggas,

nämligen i gymnastik och i hushållsgöromål jämte skolmåltidsverksamhet.

Dessa konsulenter ha även viktiga speciella arbetsuppgifter utöver dem,

som ankomma på konsulenterna i övriga övningsämnen. Sålunda handläg­

gas på gymnastikroteln frågor om trafikundervisning, luftskydd och vissa

andra frågor, sammanhängande med civilförsvaret, varjämte roteln svarar

för gymnastikundervisningen vid skolor under överstyrelsen för yrkesutbild­

ning. Konsulenterna i hushållsgöromål svara även för den i ekonomiskt

och hygieniskt avseende så betydelsefulla skolmåltidsverksamheten. Förste

gymnastikkonsulenten tillhör lönegrad Ca 30 (slutlöneklass 33) och den

extra ordinarie konsulenten för hushållsgöromål och skolmåltidsverksam­

het lönegrad Ce 26 (slutlöneklass 29). Dessa befattningar böra hänföras till

lönegrad Cb 7 (löneklass 33).

De heltidsanställda konsulenterna i övningsämnen böra liksom ämnes-

konsulenterna förordnas för sex år i sänder.

De sakkunniga utgå dock från att frågan om en eventuellt förhöjd löne-

gradsplacering prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Statskontoret, som avstyrkt att nuvarande konsulentorganisation i

övningsämnen ändras, har framhållit, att om likväl nya hel- eller halvtids­

tjänster skulle inrättas, borde konsulenterna erhålla en förhöjning av till

dem utgående lön som lärare med tre löneklasser.

Statens lönenämnd anser, att det icke bör komma i fråga att för konsu­

lenttjänsterna utnyttja lönegradsbeteckningen Cb, vilken hittills kommit

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

79

till användning endast för rektorstjänster. Då å här ifrågavarande konsu­

lenttjänster i det övervägande antalet fall torde komma att förordnas ordi­

narie lärare, syntes vidare det, som de sakkunniga velat vinna genom

användandet av Cb-anställningen, lika väl kunna uppnås genom inrät­

tandet av e. o. tjänster med beteckningen Ce. Såvitt lönenämnden kunde

finna, förelåge ej hinder att meddela förordnande som e. o. tjänsteman

för viss tid. Lönenämnden ville sålunda föreslå, att konsulenttjänsterna

inom överstyrelsen, därest befattningarna icke — på sätt för närvarande i

viss utsträckning vore fallet — ansåges böra upptagas såsom ordinarie (Ca)

i regel inrättades såsom e. o. (Ce).

Beträffande konsulenter i övningsämne.n föreslår lönenämnden, att 27

lönegraden fastställes såsom normallönegrad samt att förste gymnastik­

konsulenten bibehålies i lönegrad Ca 30. Beträffande förste konsulenten i

hushållsgöromål framhåller nämnden, att den icke blivit övertygad om, att

en uppflyttning av denna tjänst i högre lönegrad än den 27:e är motiverad.

Lönenämnden vill vidare ifrågasätta, huruvida icke för den andra konsu­

lenttjänsten i hushållsgöromål med hänsyn härtill en placering i 24 löne­

graden skulle vara tillfyllest.

En reservant inom lönenämnden anser visserligen, att Ce-förordnande

bör föredragas framför Cb-förord.nande, men ansluter sig i fråga om öv-

ningsämneskonsulenternas lönenivå till de sakkunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag. Såsom de sakkun­

niga framhållit, böra dock lönegraderna för de föreslagna Cb-tjänsterna

omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Enligt överstyrelsens

mening bör härvid en viss höjning av lönegraderna ske. Särskilt gäller detta

förste konsulenten i gymnastik samt konsulenten för hushållsgöromål och

skolmåltids verksamheten.

Hjälpskolekonsulent. De sakkunniga framhålla, att till hjälp-

skolekonsulent torde komma i fråga hjälpklasslärare, d. v. s. folkskollärare,

vilka i regel tillhöra lönegrad Ca 21, eller sinnesslölärare, vilka tillhöra

lönegrad Ca 15. Även rektorer vid sinnesslöskolor böra emellertid kunna

komma i fråga. De tillhöra lägst lönegrad Ca 18 och högst lönegrad Ca 26.

För hjälpskolekonsulenten föreslå de sakkunniga därför lönegrad Cb4.

Statens lönenämnd är icke beredd tillstyrka högre placering av tjänsten

än i 24 lönegraden.

Inspektör för sinnesslöundervisningen. De sakkunniga

erinra om, att inspektören för sinnesslöundervisningen författningsenligt

har att självständigt pröva och avgöra ett flertal ärenden. Till denna bety­

delsefulla post bör kunna förvärvas en väl kvalificerad person; bland annat

bör till befattningen kunna utses rektor vid sinnesslöanstalt, vilken tillhör

högst lönegrad Ca 26 (löneklasserna 26—29). Skolöverstyrelsen har dock

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 149.

80

hemställt om höjd lönegradsplacering för dem. De sakkunniga förorda, att

inspektören placeras i lönegrad Cb6 (löneklass 32).

Statens lönenämnd kan för sin del ej tillstyrka uppflyttning av ifråga­

varande tjänst i högre lönegrad än den 27:e.

Svenska facklärarförbundet har föreslagit, att inspektören för sinnesslö-

undervisningen placeras i lönegrad Cb 7.

Sinnesslöskolornas föreståndareförening anser att inspektören för sinnes-

slöundervisningen bör placeras i lönegrad Cb 8.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Inspektörer för blindundervisning och dövstumun-

dervisning. De sakkunniga erinra om, att nuvarande årsarvoden om

600 kronor till inspektören för blindundervisningen och 1 800 kronor till

inspektören för dövstumundervisningen gällt sedan år 1914 respektive år

1935. De sakkunniga anse dem vara uppenbarligen för låga och föreslå att

de höjas till 1 200 respektive 2 000 kronor. Därjämte bör ersättning för

avstådda aylöningsförmåner utgå under inspektörerna åliggande tjänste­

resor.

Statskontoret och skolöverstyrelsen tillstyrka de föreslagna arvodeshöj-

ningama.

Statens lönenämnd anser, att frågan om dessa arvodens storlek bör upp­

tagas först i samband med en allmän omprövning av arvoden av ifråga­

varande art.

Skolpsykolog. De sakkunniga anföra, att skolpsykologen bör ha

god praktisk erfarenhet som lärare samt djupgående och speciell utbildning

i pedagogiska och psykologiska frågor. Befattningen bör därför i lönehän-

seende vara jämställd med lektorstjänst (lönegrad Ca 30 löneklasserna

30—33). Till befattningen bör kunna förvärvas en ordinarie eller extra

ordinarie lärare inom det statliga eller statsunderstödda skolväsendet. De

sakkunniga föreslå, att skolpsykologen placeras i lönegrad Cb7 (löne­

klass 33).

Statskontoret föreslår, att skolpsykologen avlönas på samma sätt som

konsulenterna inom försöksavdelningen eller med lön som utgår efter en

löneklass som är 3 enheter högre än den efter vilken han uppbär lön som

lärare.

Statens lönenämnd erinrar om, att lönenämnden tidigare föreslagit, att

tjänsten skulle under benämningen byrådirektör placeras i Ce 31. Löne­

nämnden har ej funnit anledning frångå denna ståndpunkt.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Konsulenter för studieplaner m. m. Enligt beslut av 1951

års riksdag uppbära dessa konsulenter arvode och övriga löneförmåner,

Kungl. Maj:ts proposition nr llfå.

81

motsvarande avlöningsförmåner efter den löneklass, vars nummer med tre

enheter överstiger numret å den löneklass enligt statens löneplansförord-

ning, i vilken vederbörande är placerad. Är vederbörande icke placerad i

dylik löneklass, bestämmes arvodet av Kungl. Maj:t.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande konsulenter utöver ersättning

för avstådda löneförmåner erhålla årsarvode om 3 000 kronor.

Statskontoret anser, att den av 1951 års riksdag beslutade ersättningen

alltjämt bör utgå.

Statens lönenämnd anför, att enligt vad lönenämnden från skolöversty­

relsen under hand inhämtat, avses ifrågavarande konsulenter normalt re­

kryteras bland övningsskollärare i Ca 23 (för lägre stadier), adjunkter eller

lektorer (för högre stadier) samt ämneslärare i Ca 26 (för praktisk utbild­

ning). Från denna utgångspunkt föreslår nämnden, att förstnämnda be­

fattning placeras i 27 och de två sistnämnda i 32 lönegraden. Därest löne-

gradsplacerade tjänster icke nu anses böra inrättas för befattningshavarna

i fråga, synes någon ändring av gällande arvodesbestämmelser icke böra

ske.

iKonsulenter för allmän f olkb il dning. De båda konsulen­

terna för allmän folkbildning tillhöra nu lönegrad Ca 26 och Ce 26.

De sakkunniga framhålla, att det mött vissa svårigheter att till den ena

av de nuvarande konsulenttjänsterna förvärva kvalificerad sökande. De

sakkunniga, som endast föreslagit en sådan tjänst, förorda därför, att tjäns­

ten hänföres till lönegrad Ce 29.

Statskontoret förordar, att tjänsten alltjämt bibehålies i lönegrad 26.

Statens lönenämnd kan för sin del icke tillstyrka högre placering av

konsulenttjänsterna för allmän folkbildning än i 27 lönegraden eller samma

lönegrad, som av nämnden föreslagits för konsulent i övningsämne.

En reservant inom lönenämnden har dock med hänsyn till angelägen­

heten av att å befattningarna såsom konsulenter för allmän folkbildning

kunna förvärva och behålla kvalificerade, dugande och lämpliga arbets­

krafter förordat de sakkunnigas förslag om tjänsternas hänförande till 29

lönegraden.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Folk högs kol inspektören. Till folkhögskolinspektören utgår

nu ett årsarvode om 3 000 kronor.

De sakkunniga ha alternativt föreslagit, att den nuvarande arvodesbe-

fattningen som folkhögskolinspektör skulle bibehållas med ett årsarvode av

3 000 kronor. Innehavaren skulle samtidigt vara rektor vid folkhögskola,

men beräknades vara tjänstledig 2 å 3 månader om året från rektorstjäns-

ten för inspektioner av folkhögskolor och sammanträden eller arbete inom

6 — Bihang till riksdagens 'protokoll 1953. 1 samt. Nr HD.

Kungl. Maj.-ts ■proposition nr 149.

82

skolöverstyrelsens ämbetslokal. Därunder borde ersättning utga för av­

stådda avlöningsförmåner.

Folkhögskolinspektören erinrar om, att det nuvarande arvodet fastställ­

des år 1912. Om arvodesbefattningen bibehålies, borde skälig ersättning

utgå, tjänstgöringsskyldigheten nedsättas och bidrag lämnas till avlönande

av skrivbiträde.

Skolöverstyrelsen har, såsom tidigare nämnts, föreslagit, att arvodet

höjes till 3 600 kronor. Vidare har överstyrelsen ifrågasatt, om icke folk-

liögskolinspektören borde få nedsättning i undervisningsskyldigheten såsom

rektor med rätt för skolan att uppbära statsbidrag till avlönande av vikarie.

En reservant inom överstyrelsen har funnit ett arvode om 4 500 kronor

motiverat. Det syntes tveksamt, om den föreslagna tjänstledigheten för

uppdraget läte sig förena med det nya avlöningsreglementet för folkhög­

skolan. Under sådana förhållanden syntes det riktigast att icke nu binda

sig vid något belopp.

Skolkommissionen har förordat, att folkhögskolinspektören erhåller skriv-

hjälpsbidrag, befrias från hälften av undervisningsskyldigheten såsom rek­

tor, så att han upp till tre dagar i veckan kan vistas inom överstyrelsen,

företaga inspektionsresor o. d. samt får ett arvode, som tillsammans med

rektorslönen för honom upp i närheten av undervisningsråds löneställning.

Biträdande skolöverläkare. För närvarande utgår ett års­

arvode om 10 500 kronor till biträdande skolöverläkaren.

De sakkunniga framhålla, att för läkarnas arbete inom skolhygienroteln

kräves speciell utbildning och långvarig praktisk erfarenhet inom barna­

vården. De läkare, som förvärvat denna, torde icke övergå på heltidsan­

ställning inom överstyrelsen med de löneförmåner, som bjudas i statstjänst.

Däremot torde det vara möjligt att förvärva och bibehålla väl kvalifice­

rade läkare med deltidsanställning, om denna förenades med pensionsrätt.

Då ordinarie tjänster med deltidsanställning ej inrättades, borde halv-

tidsbefattningar som biträdande skolöverläkare inrättas. De borde som

extra ordinarie hänföras till lönegrad Cs. Lön utginge då enligt löneplan 2

i statens löneplansförordning liksom vid Cp-anställning. För full pension

fordrades vid Cs-anställning 30 tjänstår mot 12—18 år vid Cp-anställning.

Pensionsåldern vore 65 år. Med hänsyn till den utbildning, som måste krä­

vas, torde läkare ej tillträda sådan tjänst förrän vid 40—45 års ålder. I

dessa befattningar borde 20 eller i varje fall 25 tjänstår berättiga till oav­

kortad pension (se 16 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente). De

biträdande skolöverläkarna borde hänföras till lönegrad Cs 13, vilken när­

mast motsvarade den för byråchefer beslutade lönegraden.

Statskontoret har icke funnit anledning föreligga för att ändra anställ­

ningsformen för biträdande skolöverläkaren eller att höja dennes arv ode.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

83

Arvodet till fem specialföredragande i medicinalstyrelsen vore 8 400 kronor

vid en arbetstid om fem timmar per söckendag.

Statens lönenämnd är icke beredd att tillstyrka ändring av nu gällande

anställnings- och avlöningsvillkor för biträdande skolöverläkare.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

By ggnadsteknisk personal. De sakkunniga föreslå, att arki­

tekten uppflyttas från lönegrad Cp 7 till Cp 9 med hänsyn till de ansvars­

fulla uppgifter, som ankomma på honom. Av de biträdande arkitekterna

föreslås den ene alltjämt placerad i lönegrad Ce 29 och den andre i löne­

grad Ce 27. Den föreslagne byggnadsingenjören skulle bland annat över­

taga rutinbetonat arbete, som nu fullgjordes av arkitekterna, t. ex. detalj­

mätning av tjänstebostäders golvytor, uppdelning av kostnaderna för olika

delar av skolbyggnader med hänsyn till etappbyggandet och genomgång

av kostnadskalkyler. För befattningen ha de sakkunniga föreslagit löne­

grad Ce 22.

Statskontoret anser, att frågan om uppflyttning i lönehänseende av arki­

tekten i lönegrad Cp 7 bör omprövas av tjänsteförteckningskommittén.

Statens lönenämnd framställer endast den erinringen mot de sakkunnigas

ifrågavarande förslag, att benämningen »byggnadsingenjör» bör ändras till

»ingenjör».

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

B ib Ilo t ek skonsulent er. De sakkunniga ha icke föreslagit nå­

gon ändring i bibliotekskonsulenternas nuvarande lönegradsplacering Ca

respektive Ce 26.

Statskontoret ifrågasätter ej heller någon ändring.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund förordar, att biblioteks-

konsulenterna placeras i den lönegrad på löneplan 1, som har sin motsvarig­

het i lönegrad Cb 4.

Skolöverstyrelsen framhåller, att det är ovisst, i vilken utsträckning folk-

bibliotekssakkunnigas förslag kommer att genomföras under den närmaste

tiden. Frågan om bibliotekskonsulenternas löneställning torde därför redan

nu böra upptagas till prövning. De borde ej ha lägre löneställning än kon­

sulenterna för allmän folkbildning. Överstyrelsen förordar, att de hänföras

till lönegrad 29.

K onsulenten för nykter hetsundervis ning och nyk­

ter hetsupplysning. De sakkunniga föreslå att konsulentens arvode

höjes från 2 200 till 2 400 kronor. De sakkunniga framhålla (s. 216 i betän­

kandet), att konsulenten enligt sin instruktion har omfattande arbetsupp­

gifter samt att befattningen är av stort värde för skolöverstyrelsen.

Statskontoret tillstyrker förslaget.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr l/t9.

84

Statens lönenämnd anser, att frågan om arvodet till konsulenten bör upp­

tagas till prövning först i samband med en allmän översyn av arvoden av

ifrågavarande art.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund förordar, att arvodet i

fråga höjes till åtminstone 3 600 kronor.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning har betonat värdet för för­

bundet av den verksamhet, som fullgjordes av konsulenten för nykterhets­

undervisning och nykterhetsupplysning. Konsulenten deltoge i planeringen

av nya verksamhetsformer och medverkade i betydande utsträckning i in-

struktionsverksamheten bland lärarkårerna för nykterhetsundervisning och

i föreläsningsverksamheten i alkoholfrågan vid skolorna och bland allmän­

heten. Konsulenten hade dock hittills endast undantagsvis haft direkt kon­

takt med skolans nykterhetsundervisning. I de föreskrifter, som meddelades

för hans verksamhet, borde det komma till klart uttryck, att denna verk­

samhet omfattade samtliga ärenden rörande nykterhetsundervisning och

nykterhetsupplysning inom överstyrelsens ämbetsområde. Konsulenten

borde vidare få disponera viss del av överstyrelsens anslag till resor och

traktamenten. Arvodet, som vore anmärkningsvärt lågt, borde sättas till

lägst 4 500 kronor.

Skolöverstyrelsen framhåller önskvärdheten av att överstyrelsens kon­

sulentverksamhet för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning ut-

bygges på sätt centralförbundet för nykterhetsundervisning föreslagit. Det

för konsulenten föreslagna arvodet vore även med hänsyn till hans nuva­

rande arbetsuppgifter för lågt. Överstyrelsen förordade, att arvodet fast­

ställdes till minst 3 600 kronor om året.

K am er al personal. De sakkunniga föreslå, att i anledning av

överstyrelsens övertagande av vissa anordningsärenden från statskontoret

den nuvarande kamrer artjänsten uppflyttas från lönegrad Ca 23 till Ca 24

och en kassörstjänst i lönegrad Ca 18 nyinrättas.

Statskontoret anser, att en förutsättning för överflyttningen av nämnda

anordningsärenden bör vara, att den med ifrågavarande göromål inom

statskontoret sysselsatte revisorn samtidigt överflyttas till skolöverstyrel­

sen. Kassörstjänsten bör då hållas vakant, till dess den nuvarande kamre­

raren i Ca 23 avgått från sin befattning.

Statens lönenämnd framhåller, att kamrerartjänster i 24 lönegraden för

närvarande icke finnas inrättade, samt föreslår, att tjänsten tills vidare

bibehålies i nu gällande lönegrad Ca 23. Beträffande kassörstjänsten erinrar

lönenämnden om, att nämnden i utlåtande den 4 november 1948 föreslog,

att befintliga kassörstjänster i 18 lönegraden skulle ersättas av sådana

tjänster i 17 eller 19 lönegraden.

Riksräkenskapsverket anser, att kamrerartjänsten bör placeras i 25 löne­

graden i likhet med vad som inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpas

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

85

för kamrerartjänster med motsvarande arbetsuppgifter. Kassörstjänsten

bör enligt de allmänna principer, som kommit till uttryck i 1947 års biträ-

desutrednings betänkande den 10 oktober 1951, placeras i Ca 15.

Slwlöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Registr a tor. De sakkunniga föreslå, att registratorn för skolöver­

styrelsens största registratorskontor, omfattande undervisnings-, försöks-,

lärarutbildnings- samt organisations- och personalavdelningarna, vilken re-

gistrator nu tjänstgör å läroverksavdelningens registratorskontor, bibehål­

ies i lönegrad Ca 18.

Statens lönenämnd erinrar om, att lönenämnden förordat, att befintliga

registratorstjänster i 18 lönegraden skola ersättas av sådana tjänster i 17

eller 19 lönegraderna.

Materialförvaltaren. De sakkunniga föreslå, att materialför­

valtaren placeras i lönegrad Ca 14.

Statskontoret och skolöverstyrelsen tillstyrka förslaget.

Departementschefen. Frågan om löneställningen för skolöverstyrelsens

personal har ännu ej behandlats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Bortsett från biträdespersonalen är jag därför icke beredd att nu taga slut­

lig ställning till personalens löneställning. Tills vidare böra redan inrättade

tjänster i regel bibehålla sin nuvarande lönegradsplacering och för de nya

tjänster, som föreslås, bör väljas en lönenivå, som ej föregriper tjänsteför-

teckningskommitténs blivande förslag.

I fråga om generaldirektörens lönegradsplacering är jag icke

beredd att nu föreslå någon ändring. Tjänsten bör alltså bibehållas i löne­

grad Cp 19. Den avdelningschef, som förordnas som generaldirektörens

ställföreträdare, bör tillerkännas ett befattningsarvode om 1 500 kronor

för år utöver löneförmåner som avdelningschef.

För överstyrelsens ledamöter ha de sakkunniga föreslagit förord­

nandetjänster i lönegrad med beteckningen Cp för avdelningschefer, chefer

för fristående rotlar och rotelchef inom försöksavdelningen. Både statskon­

toret och statens lönenämnd ha ansett, att denna anställningsform endast

bör gälla för skolöverläkaren, medan för övriga ledamöter anställningsfor­

men Ca i regel borde tillämpas. Även skolöverstyrelsen har uttalat viss

tvekan beträffande lämpligheten av Cp-anställning för ledamöterna. Med

anledning härav anser jag mig icke böra frångå den nu tillämpade anställ­

ningsformen för dem. Jag förordar därför, att överstyrelsens ledamöter pla­

ceras i lönegrad Ca 37 samt att avdelningscheferna få uppbära befattnings-

arvoden om 1 500 kronor för år.

Försöksavdelningens ledamöter böra dock ej beredas ordinarie anställ­

ning. Statskontoret har förordat lönegrad Cr 13 eller Cg 37. För egen del

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

86

anser jag det vara av vikt ur rekryteringssynpunkt att med befattningarna

förenas pensionsrätt. Jag förordar därför, att dessa ledamöter anställas tills

vidare för viss tid i lönegrad Ce 37. Avdelningschefen bör dessutom äga

uppbära befattningsarvode om 1 500 kronor för år i denna egenskap.

Skolöverläkaren torde åtminstone tills vidare böra bibehålla sin

nuvarande lönegradsplacering i Cp 13.

Jag har tidigare föreslagit 6 byrådirektörstjänster, varav två

för administrativa uppgifter, en för biblioteksfrågor, en för skolsociala frå­

gor och två för byggnads- och planeringsfrågor. I nuvarande läge anser jag

mig böra föreslå lönegrad 31 för alla dessa tjänster. Under erinran om att

jag i det föregående föreslagit, att tjänsten som förste bibliotekskonsulent

i Ca 30 skulle ombildas till byrådirektörstjänst förordar jag nu, att denna

byrådirektörstjänst ävensom en administrativ byrådirektörst jänst inrättas

som ordinarie. De övriga böra tills vidare vara extra ordinarie.

Med anledning av vad statskontoret och statens lönenämnd föreslagit,

förordar jag, att ämneskonsulenterna få uppbära arvode och öv­

riga förmåner, som motsvara avlöningsförmåner efter den löneklass, vars

nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass, i vilken veder­

börande eljest är placerad. För halvtidsanställd ämneskonsulent bör arvo­

det motsvara hälften av arvodet till heltidsanställd konsulent. Är veder­

börande icke placerad i dylik löneklass eller är han rektor, bör dock arvo­

det fastställas av Kungl. Maj:t.

För konsulenterna i övningsämnen ha de sakkunniga före­

slagit samma anställningsform som för rektorer. Dessa förordnas på viss

tid och placeras i lönegrad med beteckningen Cb. Med sådant förordnande

är förenad viss pensionsrätt. Både statskontoret och statens lönenämnd ha

avstyrkt tillämpningen av Cb-anställning för konsulenter. Frågan om den

framtida anställningsformen torde få prövas av tjänsteförteckningskom-

mittén. Tillsvidare böra nuvarande heltidsanställda konsulenter bibehålla

sin lönegradsplacering. Förste gymnastikkonsulenten och gymnastikkon­

sulenten böra alltså alltjämt tillhöra lönegrad Ca 30 respektive Ca 26 samt

förste konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet lönegrad

Ce 26. Konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet bör i en­

lighet med statskontorets och lönenämndens förslag placeras i lönegrad

Ce 24 i stället för nu Cg 24. De av mig föreslagna heltidstjänsterna för

konsulenter i teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd böra hänföras till

lönegrad Ce 26. Musikkonsulentens arvode torde böra utgå med oföränd­

rat belopp, 3 400 kronor.

Hj älpundervisningskonsulenten och inspektören

för sinnesslöundervisningen böra i anslutning till lönenämn­

dens förslag hänföras till lönegrad Ce 24 respektive Ce 26. Den nuvarande

befattningen som hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervis­

ningen bör samtidigt föras på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

87

Arvodena till inspektörerna för blindundervisning och

dövstumundervisning böra i enlighet med de sakkunnigas för­

slag höjas till 1 200 respektive 2 000 kronor.

I likhet med statens lönenämnd förordar jag, att skolpsykologen

hänföres till lönegrad Ce 31.

Till detrekonsulenternaförstudieplanerm. m. inom för-

söksavdelningen bör alltjämt utgå den av 1951 års riksdag beslutade er­

sättningen eller avlöningsförmåner efter den löneklass, vars nummer med

tre enheter överstiger numret å den löneklass enligt statens löneplansför-

ordning, i vilken vederbörande är placerad. Är vederbörande icke placerad

i dylik löneklass eller är han rektor, bör dock arvodet bestämmas av Kungl.

Maj :t.

Konsulenterna i allmän folkbildning böra bibehålla sin

nuvarande lönegradsplacering Ca 26 och Ce 26.

Folkhögskolinspektörens årsarvode bör höjas till 3 300 kro­

nor. Dessutom bör ersättning utgå till honom för avstådda avlöningsför­

måner som rektor eller lärare vid folkhögskola motsvarande högst hel av­

löning under tre månader.

I biträdande skolöverläkarens anställningsform och nu­

varande arvode är jag ej beredd att nu föreslå någon ändring.

Vad beträffar överstyrelsens byggnadstek niska personal

så är jag ej beredd att nu föreslå någon höjning av arkitektens lönegrads­

placering i Cp 7. De båda biträdande arkitekterna böra i enlighet med de

sakkunnigas förslag bibehållas i lönegrad Ce 29, respektive hänföras till

lönegraden Ce 27, och den föreslagne byggnadsingenjören bör under be­

nämningen ingenjör placeras i lönegrad Ce 22.

Bibliotekskonsulenterna böra alltjämt tillhöra lönegrad Ca

26 respektive Ce 26.

Arvodet till konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning bör i enlighet med de sakkunnigas

av statskontoret tillstyrkta förslag, höjas från 2 200 till 2 400 kronor.

Beträffande den kamerala personalen föreslår jag, med hän­

syn till vad statens lönenämnd och riksräkenskapsverket anfört, att kam-

rerartjänsten tills vidare bibehålies i lönegrad Ca 23 och att kassörstjäns-

ten placeras i lönegrad Ca 15. I anledning av vad statskontoret anfört i

samband med frågan om överflyttning från statskontoret till skolöversty­

relsen av vissa anordningsärenden förordar jag emellertid, att en ordinarie

revisor i Ca 24 hos statskontoret överflyttas till skolöverstyrelsen från och

med den 1 juli 1952. Härvid bör en revisorstjänst i Ca 24 uppföras å över­

gångsstat i skolöverstyrelsens personalförteckning och en dylik tjänst hos

statskontoret tills vidare hållas vakant i avvaktan på att den avföres från

statskontorets personalförteckning. Så länge nämnda revisor kvarstår i

sin tjänst bör icke utan Kungl. Maj:ts medgivande kamrerar tjänsten få

återbesättas eller kassörstjänsten tillsättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfi.

88

Den registratorstjänst, som är avsedd för undervisnings-, för­

söks- och organisationsavdelningarna, bör tills vidare bibehållas i lönegrad

Ca 18, vilken lönegrad nu gäller för en av överstyrelsens registratorstjänster.

Materialförvaltaren bör i enlighet med de sakkunnigas av

statskontoret tillstyrkta förslag hänföras till lönegrad Ca 14.

12. Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förordat skulle skolöverstyrelsen få den orga­

nisation, som framgår av följande uppställning, i vilken dock ej redovisas

byråsekreterare, amanuenser och biträdespersonal.

Generaldirektör och 2 lekmannarepresentanter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11,9.

Undervisningsavdelningen:

1 undervisningsråd, tillika avdelningschef

6 undervisningsråd

1 administrativ byrådirektör

2 förste byråsekreterare

4 ämneskonsulenter

8 konsulenter i övningsämnen

1 inspektör för sinnesslöundervisningen

1 hjälpundervisningskonsulent

1 inspektör för blindundervisningen

1 inspektör för dövstumundervisningen

1 filmkonsulent

F örsöksavdelningen:

1 undervisningsråd, tillika avdelningschef

2 undervisningsråd

1 skolpsykolog

3 konsulenter för studieplaner m. m.

2/2 konsulenter för yrkesvägledning med

placering i arbetsmarknadsstyrelsen

1 förste byråsekreterare

Organisationsavdelningen:

1 byråchef eller undervisningsråd, tillika

avdelningschef

3 undervisningsråd

1 byrådirektör (skolsociala frågor)

2 byrådirektörer (planeringsfrågor)

1 administrativ byrådirektör

5 förste byråsekreterare

arkitektkontoret

1 arkitekt

2 biträdande arkitekter

1 ingenjör

meritplåtsarkivet

extralärarbyrån

registratorsexpedition

Administrativa avdelningen:

1 byråchef, tillika avdelningschef

2 byråchefer

4 förste byråsekreterare

registratorsexpedition

statistiska kontor et

1 första aktuarie

1 aktuarie

kameralkontoret

1 kamrerare

1 kassör

skrivbyrån

vakttjänst

1 materialförvaltare

1 förste expeditionsvakt

9 expeditionsvakter

telefoncentral

Folkbildnings- och biblioteksroteln:

1 undervisningsråd

2 konsulenter för allmän folkbildning

1 folkhögskolinspektör

1 konsulent för nykterhetsundervisning

m. m.

1 förste byråsekreterare

bibliotekssektionen

1 byrådirektör

2 bibliotekskonsulenter

Skolhygienroteln:

1 skolöverläkare

1 biträdande skolöverläkare

1 förste byråsekreterare

89

I följande uppställning redovisas de av mig förordade befattningarna

inom skolöverstyrelsen. Där angives även den fördelning av de lönegrads-

placerade tjänsterna å ordinarie och icke-ordinarie tjänster, som jag för­

ordar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Befattningar

Ordinarie

Icke-ordinarie

antal

lönegrad

antal

lönegrad

m. m.

generaldirektör ..........................................................

1

Cp 19

Ledamöter:

lekmannarepresentanter ............................................

2

arvode

byråchefer .....................................................................

31

Ca

37

byråchef eller undervisningsråd ..............................

l2 * *

Ca 37

undervisningsråd ........................................................

11*

Ca 37

31

Ce 37

skolöverläkaren ..........................................................

1

Cp 13

Byrådirektörer:

för administrativa frågor..........................................

1

Ca 31

1

Ce 31

för skolsociala frågor ..............................................

1»

Ce 31

för planeringsfrågor ..................................................

2*

Ce 31

för biblioteksfrågor ..................................................

1

Ca 31

Övrig -pedagogisk personal:

ämneskonsulenter ......................................................

48

arvode

förste gymnastikkonsulent .......................................

1

Ca 30

gymnastikkonsulent ..................................................

1

Ca 28

förste konsulent för hemkunskap och skolmåltids-

verksamhet ..............................................................

1

Ce 26

konsulent för hemkunskap och skolmåltidsverk-

samhet .......................................................................

1

Ce 21

konsulent i teckning ..................................................

1

Ce 26

konsulent i musik ......................................................

1

arvode

konsulent i manlig slöjd ..........................................

1

Ce 26

konsulent i kvinnlig slöjd ........................................

1

Ce 26

inspektör för sinnesslöundervisningen ....................

1

Ce 26

hjälpundervisningskonsulent ....................................

1

Ce 21

inspektör för blindundervisningen ..........................

1

arvode

inspektör för dövstumundervisningen ..................

1

arvode

filmkonsulent ..............................................................

1

arvode

skolpsykolog ................................................................

1

Ce 31

konsulenter för studieplaner m. m............................

3

arvode

konsulenter för allmän folkbildning ......................

1

Ca 26

1

Ce 26

folkhögskolinspektör ..................................................

1

arvode

Personal med speciell fackutbildning:

biträdande skolöverläkare ........................................

1

arvode

arkitekt ........................................................................

1

Cp 7

1 Därav 1 tillika avdelningschef.

2 Tillika avdelningschef.

a I den mån övertaliga undervisningsråd kvarstå i tjänst, må motsvarande antal av dessa befatt­

ningar ej tillsättas.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Befattningar

Ordinarie

Icke-ordinarie

antal

lönegrad

antal

löniegrad

m. m.

biträdande arkitekt....................................................

1

Ce 29

biträdande arkitekt ....................................................

1

Ce 27

ingenjör ........................................................................

1

Ce 22

förste aktuarie ............................................................

1

Ca 29

aktuarie ........................................................................

1

Ca 24

bibliotekskonsulenter..................................................

1

Ca 26

1

Ce 26

konsulent för nykterhetsundervisning m.m..........

1

arvode

Övrig högre administrativ personal:

förste byråsekreterare ..............................................

5

Ca 29

2

Ce 29

förste byråsekreterare ..............................................

5

Ca 27

2

Ce 27

byråsekreterare och amanuenser ............................

15

Ca 24

20

Cf 17—

Ce 24

Kameral personal:

kamrerare1 ..................................................................

1

Ca 23

kassör2 ..........................................................................

1

Ca 15

Biträdespersonal:

kontorsskrivare ..........................................................

1

Ce 19

registrator ....................................................................

1

Ca 18

kansliskrivare ..............................................................

5

Ca 15

kontorister ..................................................................

7

Ca 13

3

Ce 13

kanslibiträden..............................................................

20

Ca 11

7

Cell

kontorsbiträden ..........................................................

18

Ca 8

25

Cf 4—

Ce 8

Vakttjänst m. m.:

materialförvaltare ......................................................

1

Ca 14

förste expeditionsvakt ..............................................

1

Ca 11

expeditionsvakter ......................................................

5

Ca 9

4

Ce 9

Tjänstemän på övergångsstat:

undervisningsråd ........................................................

1

Ca 37

hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslö-

undervisningen ........................................................

1

Ca 26

revisor ..........................................................................

1

Ca 24

kansliskrivare på statistiska kontoret....................

1

Ca 15

1 Tjänsten må ej återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

2 Tjänsten må ej tillsättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Den nya personalförteckning, som bör fastställas för skolöverstyrelsen,

torde böra gälla från och med den 1 juli 1952. Med hänsyn till översty­

relsens arbete med ordnandet av undervisningen för läsåret 1952/53 och

med petitaframställningarna för budgetåret 1953/54 torde dock den nya

indelningen i arbetsenheter icke lämpligen kunna genomföras före den 1

oktober 1952.

91

Vid detaljplanläggningen av den nya organisationen kan det befinnas

erforderligt att vidtaga jämkningar i fråga om uppdelningen i arbetsenheter

samt i fråga om ärendenas och befattningshavarnas fördelning mellan olika

enheter. Jag förutsätter, att sådana jämkningar liksom de ändringar, som

vunna erfarenheter ge anledning till, skola kunna vidtagas i den mån kost­

nadsökning icke därigenom uppstår. Självfallet skall Kungl. Maj:ts med­

givande inhämtas i fråga om mera betydelsefulla ändringar.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

13. Hemställan.

Under åberopande av vad jag under förevarande avsnitt anfört hem­

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade grunderna för skol­

överstyrelsens organisation;

b) godkänna följande personalförteckning för skolöver­

styrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning.

Lönegrad.

1 generaldirektör .................................................. Cp 19

1 skolöverläkare ...................... Cp 13

1 arkitekt .............................................................. Cp 7

3 byråchefer ................. Ca 37

1 byråchef eller undervisningsråd ...................... Ca 37

11 undervisningsråd .............................................. Ca 37

2 byrådirektörer .................................................... Ca 31

1 förste gymnastikkonsulent .............................. Ca 30

1 första aktuarie .............................................. Ca 29

5 förste byråsekreterare ...................................... Ca 29

5 förste byråsekreterare ...................................... Ca 27

1 bibliotekskonsulent .......................................... Ca 26

1 gymnastikkonsulent .......................................... Ca 26

1 konsulent för allmän folkbildning.................... Ca 26

1 aktuarie .............................................................. Ca 24

15 byråsekreterare .................................................. Ca 24

1 kamrerare .......................................................... Ca 23

1 registrator .......................................................... Ca 18

1 kassör .................................................................. Ca 15

Anm. Kamrerartjänstcn må ej återbesättas och kassörstjänsten ej

tillsättas utan medgivande av Kungl. Maj:t.

92

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

Befattning.

Lönegrad.

5 kansliskrivare ................................................... Ca 15

1 materialförvaltare ............................................. Ca 14

7 kontorister ....................................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt....................................... Ca 11

20 kanslibiträden ................................................... Ca 11

5 expeditionsvakter ............................................. Ca 9

18 kontorsbiträden ................................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

Befattning.

Lönegrad.

3 undervisningsråd .............................................. Ce 37

4 byrådirektörer .................................................... Ce 31

1 skolpsykolog ..................................................... Ce 31

1 biträdande arkitekt............................................ Ce 29

2 förste byråsekreterare........................................ Ce 29

1 biträdande arkitekt............................................ Ce 27

2 förste byråsekreterare......................................... Ce 27

1 bibliotekskonsulent ......................................... Ce 26

1 konsulent för allmän folkbildning................... Ce 26

1 inspektör för sinnesslöundervisningen............. Ce 26

1 förste konsulent för hemkunskap och skolmål-

tidsverksamhet .................................................. Ce 26

1 konsulent i teckning ....................................... Ce 26

1 konsulent i manlig slöjd ................................. Ce 26

1 konsulent i kvinnlig slöjd ............................... Ce 26

Tjänstemän å övergångsstat.

1 undervisningsråd .............................................. Ca 37

1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnes­

slöundervisningen ............................................ Ca 26

1 revisor ............................................................... Ca 24

1 kansliskrivare på statistiska kontoret........... Ca 15

Anm. Så länge hjälpskolekonsulenten och inspektören för sinnes­

slöundervisningen kvarstår i sin tjänst, må den extra ordinarie befatt­

ningen som inspektör för sinnesslöundervisningen eller en extra ordi­

narie befattning som hjälpundervisningskonsulent icke tillsättas.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

93

II. Erfarenheter av den allmänna försöks­

verksamheten.

Skolöverstyrelsens uppdrag. Enligt beslut av 1950 års riks­

dag skola allsidiga försök anställas angående de för enhetsskolan ändamåls­

enliga organisations- och arbetsformerna, såsom angående elevmaterialets

och lärokursens differentiering med hänsyn till lärjungarnas anlag, an­

gående skolans inre arbete och angående lärjungars intagning i enhets­

skolan på grundval av skolmognadsprov. Den lämpliga anknytningen till

enhetsskolan av skolor för yrkesundervisning och praktiska realskolor bör

ytterligare övervägas och under försökstiden prövas. Slutligen skola för­

sök anställas med olika former av praktiska realskolor och med särskilda

till enhetsskolan anknytande gymnasieformer. Ledningen och redovisningen

av försöksverksamheten i dess helhet skall handhavas av skolöverstyrelsen

med för ändamålet behövlig förstärkt organisation.

Det särskilda utskott, som beredde frågan vid 1950 års riksdag, ansåg, att

vid sidan av den försöksverksamhet, som är inriktad på enhetsskolans ut­

formning, försök även borde anställas inom de existerande skolformerna,

avseende icke blott dessa skolformers utveckling under övergångstiden och,

i vissa fall, deras anknytning till enhetsskolan, utan även frågor av allmän

betydelse för skolans och den särskilda skolformens uppgifter.

Genom beslut den 6 oktober 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöver­

styrelsen att handhava ledningen av försöksverksamheten under beak­

tande av vad chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1950:70

och särskilda utskottet i dess utlåtande 1950:1 anfört rörande denna verk­

samhets uppgift, planläggning och omfattning. Överstyrelsen hade därvid

att noggrant följa försökens gång samt att — efter samråd med överstyrel­

sen för yrkesutbildning och statens psykologisk-pedagogiska institut i vad

berörde dessa institutioners verksamhetsområden — vidtaga de åtgärder

och göra de framställningar, som erfordrades för att verksamheten skulle

erhålla avsedd omfattning och allsidighet. Vidare fäste Kungl. Maj:t skol­

överstyrelsens uppmärksamhet på vad departementschefen och utskottet

anfört om de nuvarande skolformernas ställning under försökstiden och om

angelägenheten av att även inom dessa skolformer försöksverksamhet an­

ordnades i lämplig omfattning. Slutligen föreskrevs, att överstyrelsen årli­

gen skulle till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för de åtgärder, som

under det sist förflutna läsåret vidtagits med avseende på försöksverksam­

heten, samt för de erfarenheter och resultat, som under samma tid fram­

gått av densamma.

Försöksverksamheten hade startat redan ett år tidigare i form av en till

94

folkskolans låg- och mellanstadium begränsad pedagogisk försöksverksam­

het av förberedande slag. En redogörelse för försöken läsåret 1949/50 har

tidigare meddelats (prop. 1951:136 s. 3 o. f.). För budgetåret 1950/51 an­

visades å riksstaten ett reservationsanslag av 160 000 kronor under rubri­

ken Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Försöksverksamhetens organisation läsåret

19 5 0/51. Skolöverstyrelsen har nu inkommit med redogörelse för verk­

samheten läsåret 1950/51. Försöken gällde även detta läsår klasser på låg-

och mellanstadiet, men de första försöksklassema hade nu hunnit upp till

klass 6.

Försöksverksamhetens omfattning läsåret 1950/51 framgår av följande

tabell. Antalet lärar a vdelningar tillhörande försöksverksamheten har

stigit från 172 till 379. Timplaner och kursföreskrifter *ha i huvudsak varit

Läraravdelningar med försöksundervisning

Försöksdistrikt

Start-

Lågstadiet

Mellanstadiet

Summa

lärar-

avdeln.

Antal

barn

år

Antal avdeln. av

Antal avdeln. av

A-form

B-form

A-form

B-form

1. Bollnäs landskommun .

49

6

13

2

12

33

509

2. Bollnäs stad.................

49

9

—

6

—

15

391

3.

Burlöv..........................

49

8

—

4

1

13

289

4.

Hietaniemi....................

49

3

6

2

6

17

253

5. Laxå..............................

50

2

2

1

1

6

141

6.

Lerum.............................

49

6

4

5

1

16

350

7. Lillhärdal.......................

49

2

1

2

31)

8

119

8. Linköping (Kungsbergs-

50

och Tanneforsskolorna)

10

—

4

—

14

394

9.

Mörbylånga.................

50

—

8

1

6

15

213

10. Öland..............................

49

7

4

2

6

19

397

11. Råneå..............................

50

3

16

2

15

36

376

12. Skellefteå (Skellefte-

hamns skolområde) . .

49

6

1

4

—

11

276

13. Skön .............................

50

8

—

6

—

14

358

1

4

Stockholm

:

Björkhagen ....................

49

21

—

15

—

36

938

Västberga.......................

50

18

—

12

—

30

831

15. Sura .............................

49

7

3

4

2

16

325

16. Svedala..........................

50

3

3

1

3

10

152

17. Timrå..............................

49

11

3

10

—

24

498

18. Vifolka..........................

49

2

8

—

8

18

281

19. Åhus.............................

49

6

3

4

3

16

258

20. Österåker.......................

49

4

2

4

2

12

180

Summa

142

|

77

91

69

379

7 529

') Därav två skolor av D 1-typ.

95

desamma båda åren. Utrymme för det nya ämnet engelska har vunnits

genom att timtalet för modersmålet i klasserna 5 och 6 minskats från

10 + 9 till de 6 + 6, som gälla för motsvarande klasser i den femåriga real­

skolan. Veckoschemat upptar i dessa klasser 34—36 veckotimmar, varav 25

i läroämnena.

För lärarna inom försökskommunerna anordnades sommaren 1950 en

tvåveckors instruktionskurs, förlagd till Gripsholms folkhögskola. I kursen

deltogo överlärarna i de skoldistrikt, som skulle starta hösten 1950, och

55 lärare. Därjämte höllos två konferenser med överlärarna i samtliga för-

söksdistrikt. Till den ena av dessa — en tredagarskonferens — kallades även

statens folkskolinspektörer och rektorerna vid folkslcoleseminarierna.

Som pedagogiska konsulenter anlitades under året 14 lärare med en sam­

manlagd tjänstgöring av 11 månader. Konsulenterna ha vanligen vid sina

besök i försöksdistrikten hållit föredrag i metodiska frågor och praktiskt

demonstrerat olika arbetssätt, varefter lärarna haft tillfälle att närmare

diskutera dessa. Ej sällan ha lärarna begärt hjälp av konsulenterna med

att diagnosticera och behandla läs- och skrivsvårigheter hos enskilda lär­

jungar. I åtskilliga fall ha dessa också medverkat vid föräldramöten i di­

strikten.

Av konsulenterna voro 7 övningsskollärare. Genom att i tämligen stor ut­

sträckning välja konsulenter bland seminariernas övningsskollärare ville

överstyrelsen redan från början knyta en personlig kontakt mellan försöks­

verksamheten och lärarutbildningsanstalterna. I samma syfte bereddes

även ett antal övningsskollärare tillfälle att deltaga i Gripsholmskursen.

Inom den centrala skolmyndigheten företräddes försöksverksamheten

under året av undervisningsråden Y. Norinder och B. Thorén, vilkas råds­

tjänster för året dubblerats.

Erfarenheterna från andra a r b e t s å r e t. I slutet av läs­

året utsände skolöverstyrelsen frågeformulär till lärarna i försöksklasserna

(klasserna 1.2,5 och 6). Dessutom skulle distriktsöverlärarna avlämna redo­

görelse efter läsårets slut och konsulenterna efter varje längre tjänst­

göringsperiod.

Tim- och studieplaner. Lärarna äro i allmänhet belåtna med de

fastställda timplanerna för lågstadiet. Däremot anse många av dem att

reduktionen av timtalet för modersmålet på mellanstadiet gått väl långt.

Ett visst behov av fullständigare anvisningar om minimifordringar, grund­

kurser och överkurser, lämpliga grupparbeten o. s. v. synes vidare göra sig

gällande. Friheten vid undervisningen får icke betyda, att läraren lämnas

utan stöd, framhålles det från lärarhåll. »Det är värdefullt med frihet för

lärarna vid planläggningen av arbetet», skriver exempelvis en överlärare,

»men det är å andra sidan också nödvändigt med klara och fasta linjer.

Det ger en viss trygghetskänsla.»

Kungl. Maj:ts proposition nr H9.

96

Arbetssättet. Lärarnas inställning till den pedagogiska försöks­

verksamheten vitsordas av konsulenterna såsom i allmänhet mycket posi­

tiv. En av de konsulenter, som varit med från början, säger sig ha fått

det bestämda intrycket, att arbetet nu börjar finna sina former: man arbe­

tar lugnare och mera systematiskt och har intressanta erfarenheter att

relatera.

I det frågeformulär, som utsändes till lärarna, ombådos dessa ange, i vil­

ken omfattning de vid sin undervisning använt olika arbetsformer under

vart och ett av läsåren 1948/51; alltså under tid såväl före som efter för­

söksverksamhetens början.

Det framgick, att klassundervisningen alltjämt är den dominerande

arbetsformen, »ryggraden i den pedagogiska verksamheten» för att tala

med en av överlärarna. Det är en lugn arbetsform, den anses effektiv och

tidsparande. Barnen lär sig att vara tysta och att lyssna. I ett sådant ämne

som kristendomskunskap är det den enda arbetsform, som skapar verklig

andakt. Klassundervisningen ger läraren största möjlighet att överblicka

arbetet och att hålla ordning. »Bättre kontroll, nerverna i behåll», är den

karakteristik en lärare ger denna arbetsform.

Som den största nackdelen framhålla lärarna svårigheten att få under­

visningen att passa för hela klassen. De svaga lärjungarna bli lätt efter­

satta, de mera begåvade ibland otåliga.

Inslaget av individuellt arbete har emellertid blivit allt starkare fram­

trädande. Detta arbetssätt synes särskilt intressera de mera försigkomna

eleverna, som ha förutsättningar att arbeta självständigt och av vilka en del

redan på mellanstadiet kunna lära sig att sovra stoff och hantera uppslags­

böcker. Det fordras emellertid klara instruktioner från lärarens sida och

en noggrann planläggning med uppdelning av kurserna i lämpliga individu­

ella beting, minimikurser och överkurser. Lärarna framhålla bland annat

bristen på tillräckligt differentierad läro- och läseboksmateriel och andra

hjälpmedel. De anse vidare, att metoden ställer stora krav på både dem

och lärjungarna. En och annan nämner, att det individuella arbetet, om det

ej noga organiseras och övervakas, lätt leder till oro i klassen.

Jämväl grupparbetet har vunnit terräng: lärarna känna sig för vad som

kan vara att vinna. På lågstadiet äro barnen ännu inte mogna för grupp­

arbete i egentlig mening, det blir skralt med samarbetet inom gruppen,

men på mellanstadiet tycks verkligt grupparbete i rätt betydande utsträck­

ning ha börjat praktiseras i samband med försöksverksamheten.

Den väsentliga fördelen med grupparbete är enligt lärarna, att det lär

eleverna samarbeta, ta hänsyn till varandra och visa hjälpsamhet. En del

av barnen ha dock svårt att anpassa sig för denna arbetsform och uppträda

kanske till och med störande. Mindre försigkomna lärjungar lita för mycket

på kamraterna och plagiera dem ej sällan. Det är vidare ett mycket tids-

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

97

krävande arbetssätt. Om det bedrives i för stor omfattning, anse sig lärarna

ej ha möjlighet att hinna med kurserna.

Fördelningen av undervisningstiden på klassundervisning, individuellt

arbete och grupparbete kan vara ett problem i början, men svårigheterna

äro vanligen övergående. En överlärare skriver:

»Inom kollegiet enades vi ganska snart om att klassundervisningen, den

individuella undervisningen och gruppundervisningen i lämplig samman­

sättning och variation gav de bästa resultaten. Efter lektioner, där indi­

viduell undervisning eller gruppundervisning varit förhärskande övergick

barnen gärna till klassundervisningen.»

Huruvida man kan räkna på full neutralitet från barnens sida vid valet

av undervisningsform, är dock omstritt. En annan överlärare säger, att bar­

nen »trivs så till den grad med både individuellt arbete och grupparbete,

att de bli fullkomligt lomhörda vid muntlig undervisning».

De rätta proportionerna äro givetvis även beroende av lärarnas person­

liga läggning.

»Individuell undervisning passar bättre för lärare, som har förmåga att

dela på sig, medan andra däremot är bättre lämpade för klassundervisning»,

skriver en lärare. »Individuell undervisning kräver planläggning och organi-

tionsarbete i förväg. För dem som saknar förmåga till detta ger klassunder­

visning bättre resultat.»

Överstyrelsen tillfrågade slutligen lärarna, huruvida lärjungarnas

intresse och samarbetsegenskaper märkbart ändrats under

de tre åren. 'Svaren ha klart positiv tendens: lärarna anse sig kunna konsta­

tera förbättringar, mera dock på mellanstadiet än på lågstadiet. Endast i

fråga om en av de efterfrågade egenskaperna, nämligen »pålitlighet», balan­

sera plus och minus varandra, medan förmågan till samarbete med kam­

raterna tycks ha förbättrats särskilt märkbart; av de tillfrågade lärarna i

klasserna 5 och 6 trodde sig 52 procent kunna konstatera en förbättring

men endast 4 procent en försämring i samarbetsförmågan. Trivseln i sko­

lan, intresset för skolarbetet och förmågan till självständigt arbete ansågos

även ha förbättrats. Hur det förhåller sig med hjälpsamheten är kanske

något mera ovisst — icke så få lärare tro sig dock ha iakttagit framsteg

även i detta avseende.

Den relativt påfallande förbättringen i samarbetsförmågan tillskrives av

lärarna först och främst det ökade inslaget av grupparbete. I viss mån be­

styrkes denna uppfattning av en lärjungeenkät, vilken anordna­

des för att undersöka förekomsten av lärjungar, som voro isolerade gent­

emot klassen i övrigt. Varje elev skulle föreslå namn på tre kamrater för

ett grupparbete i geografi. Det visade sig, att de lärjungar, som därvid inte

nämndes av någon av kamraterna, utgjorde 10,o procent i försöksdistrikten

men däremot 15,5 procent vid en parallellundersökning, som förlagts till

7

—

Dihang till riksdagens 'protokoll 1952. 1 sand. Nr 1J9.

Kungl. May.ts proposition nr 149.

98

distrikt utanför försöksverksamheten. Sannolikheten för att denna skillnad

skulle bero på en slump är enligt överstyrelsen blott 1 på 50.

Kunskapsnivån. Eventuella ändringar i kunskapsnivån äro ännu

icke större än att de ofta döljas av lokala särförhållanden. Överlärarnas in­

tryck äro därför tämligen oenhetliga. En överlärare anser, »att eleverna i

försöksklasserna kommit till bättre resultat än i de vanliga klasserna» men

finner det dock nödvändigt att nyansera detta omdöme, när det gäller

modersmålet: »Eleverna har fått större ordförråd och de skriver bättre upp­

satser. Det enda som blir lidande är högläsningen, tiden räcker inte till.»

En annan anser sig kunna konstatera en försämring, när det gäller fasta

minneskunskaper, men är ändå inte beredd att utdöma de nya arbets­

formerna. Han skriver:

»Skall man mäta den nya skolans värde på grundval av den mängd

minneskunskaper eleverna bibringats, torde försöksskolorna inte hålla måt­

tet i jämförelse med de gamla skolorna. Kunskapsmängden ligger måhända

en aning under men i gengäld ha barnen utvecklats, och deras förmåga att

finna sig tillrätta och söka svaren på mötande problem är påtaglig.»

Som alltid är det svårt att enbart av personliga omdömen draga några

säkra slutsatser om hur en kunskapsnivå förändras. Skolöverstyrelsen har

därför anställt en serie prov, koncentrerade till ämnena engelska och mo­

dersmålet. I fråga om det förra ämnet äro dock proven ännu endast orien­

terande.

Undervisningen i engelska i enhetsskolan omfattade läsåret 1950/51

1 483 lärjungar i klass 5 och 845 i klass 6. Av de sammanlagt 121 lärarna

begagnade sig 86 av den kombinerade radio- och korrespondensundervis­

ningen, medan 35 skötte undervisningen helt på egen hand.

Enligt lärarnas bedömning uppgår den grupp elever, som saknar lust

eller förmåga att följa undervisningen i ämnet, i klass 5 till 14 procent (före­

gående år 13 procent) och i klass 6 till 20 procent. Endast ett fåtal lärare

(6 procent) önska, att vissa lärjungar redan från början skola utbyta ämnet

mot ett annat.

Proven i engelska anordnades delvis i samarbete med Radiotjänst och

omfattade utom skriftligt prov ett för året nytt prov, uttalsprovet. Vid det

sistnämnda fingo lärjungarna läsa upp en engelsk standardtext, uppläs­

ningen registrerades på en ljudinspelningsapparat, materialet insändes till

överstyrelsen, och en av dennas språkexperter satte betyg på varje lär­

junges uttal. Överensstämmelsen mellan terminsbetygen och de båda slut­

proven var mycket god, ehuru resultatet av slutproven vid betygssätt-

ningen varit obekant för lärarna (korrelation

-f- 0,80

på det skriftliga pro­

vet och -j-

0,77

på uttalsprovet). Förklaringen till de höga korrelationerna

torde vara den, att betygen i skolan och resultaten av slutproven i bety­

dande mån betingas av gemensamma intresse- och begåvningsfaktorer,

främst allmänintelligensen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

99

Det tydliga försprång, flickorna i klass 5 hade framför pojkarna, fram­

trädde också i klass 6. I övrigt bekräftade årets undersökningar de tidigare

iakttagelserna.

I modersmålet äro säkrare slutsatser om kunskapsnivån möjliga, bland

annat emedan parallellprov lätt kunna anordnas i skoldistrikt utanför för­

söksverksamheten. Sådana prov anställdes redan första året; de gåvo då

endast på en punkt utslag till försöksklassernas förmån, nämligen i fråga

om färdighet i att använda ordlista. I övrigt lågo resultaten lägre för för-

söksklasserna och särskilt var detta fallet beträffande ordförståelse, tyst

läsning och välskrivning. 'Skillnaden var dock ej så stor, som man kunde

ha väntat sig med tanke på reduktionen i timtalet för modersmålet i för-

söksklassema.

Nya prov anställdes vårterminen 1951 i klass 6. Lärjungarna voro nu ett

år äldre och proven gjordes — utom i välskrivning — något svårare. Även

nu visade sig försöksklasserna svagare, ehuru skillnaden var något mindre

än föregående år. Störst var den i fråga om förmågan att vid tyst läsning

uppfatta innehållet, men även där motsvarade den endast en tiondel av

avståndet mellan Ba och B på den vanliga betygsskalan. Överstyrelsen

bagatelliserar på intet sätt den funna avvikelsen. »Hur liten och osäker

denna kvarstående skillnad än må förefalla, måste man på allt sätt se till

att införandet av nya skolämnen — engelska eller andra ämnen — över

huvud taget ej får ske på bekostnad av sådana för all studieverksamhet

betydelsefulla moment av modersmålsundervisningen som ordförståelse och

tyst läsning.»

Vid utfärdandet av timplaner för åren 1951/54 har ämbetsverket till­

delat modersmålet ytterligare en veckotimme i klass 5 och därjämte i an­

visningarna inskärpt vikten av att de grundläggande studiefärdigheterna

målmedvetet främjas vid modersmålsundervisningen. Verkningarna härav

kunna dock självfallet icke komma till synes förrän ett följande år.

Vid bedömningen av försöken torde även föräldrarnas och kommunernas

allmänna inställning till skolan ha en del att säga.

Föräldrarnas inställning varierar självfallet betydligt. En

av överlärarna anser sig kunna särskilja tre huvudgrupper bland måls­

männen:

»Den ena utgöres av föräldrar, som ej behöva taga hänsyn till den ekono­

miska sidan vid planerandet av sina barns utbildning och som ej tro på

enhetsskolan samt därför på förhand beslutat, att barnen skola övergå till

högre skola. Den andra kategorien utgöres av föräldrar, som nog gärna

skulle vilja behålla sina barn i det egna samhället men som på grund av

ovissheten om försöksverksamhetens utgång och om dess slutmål ej vilja

ta risken att låta sina barn gå kvar här. Den tredje kategorien utgöres av

föräldrar, som endera ej ha råd att bekosta ytterligare skolutbildning för

sina barn, eller vars barn äro ointresserade av fortsatta studier. Dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

100

skänka i regel skolan sitt odelade gillande. De ha redan insett betydelsen

av denna skolas omvårdnad av barnen.»

I de distrikt, där försöksverksamheten i år nådde upp till klass 7, var

avgången från klass 6 till läroverken vanligen obetydlig. Genomsnittligt

uppgick den till ^2,2 procent — tre av försöksdistrikten hade ingen avgång

alls.

I det till lärarna utsända frågeformuläret skulle dessa ange, huruvida

enligt deras bedömning föräldrarnas intresse för skolan förändrats, sedan

försöksverksamheten kommit i gång. Av de lärare, som uttalat sig i frågan,

uppge 55 procent att föräldrarnas intresse ökats och 44 procent att det

icke ändrats. Blott 1 procent anser, att det minskats efter försöksverksam­

hetens påbörjande.

De kommunala myndigheterna visa fortfarande på det

hela taget en mycket positiv inställning till försöksverksamheten. Två av

försökskommunerna — Bollnäs stad och Bollnäs landskommun — ansågo

sig dock icke ha möjlighet att omedelbart fullfölja försöksverksamheten på

realskolestadiet. Den närmaste orsaken var dels brist på erforderliga lärare

och skollokaler, dels oklarhet beträffande den i Bollnäs befintliga samreal-

skolans ställning i förhållande till enhetsskolan. Båda distrikten förklarade

sig dock ämna fortsätta försöksverksamheten på låg- och mellanstadiet

och under tiden söka skapa förutsättningar för att snarast möjligt fullfölja

uppbyggnaden av en enhetsskola i enlighet med de riktlinjer, som statsmak­

terna uppdragit.

Försök med andra organisationsformer. Parallellt med

försöksverksamheten för enhetsskolan ha fristående försök pågått med

organisationsformer, som äro avsedda att föra fram lärjungarna till real-

examen men i ett eller annat avseende stå närmare folkskolan, än real­

skolan gör. De mest omfattande försöken av detta slag äro förlagda till

Stockholm.

I Stockholm inrättades från och med läsåret 1939/40 s. k. sångklasser,

vari lärjungar med musikalisk begåvning sammanfördes och ämnet sång

fick relativt stark ställning. Differentieringen påbörjades i tredje klassen,

och lärjungarna fördelade sig från och med femte klassen på en allmän

linje och en språklinje, i vilken senare den femåriga realskolans kursplan

med vissa modifikationer följes. Realexamen har från och med 1946 avlagts

på sistnämnda linje; musik ingår därvid som examensämne. Lärjungar på

linjen kunna på vissa villkor övergå till motsvarande klasser av allmänt

läroverk eller därmed jämförlig kommunal skola.

Samtliga ämneslärare i klasserna 7—9 på språklinjen och lärarna i mo­

dersmålet och engelska i klasserna 5 och 6 skola ha behörighet att antagas

till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola eller av skolöverstyrelsen för­

klaras behöriga att undervisa i de ifrågavarande avdelningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

101

Sångklassernas språklinje kan karakteriseras som en i folkskolan

inbyggd femår ig realskollinje. Tillströmningen till linjen

har varit god. Kungl. Maj:t har medgivit, att från och med innevarande

läsår en parallellinje får upprättas med början i klass 5. Antalet lärjungar

i klasserna 5—9 var sistlidna hösttermin 189, varav 67 i klass 5.

Sedan läsåret 1947/48 har undervisning i engelska i större skala anord­

nats i klass 5 av Stockholms folkskolor. För de lärjungar, som deltagit i

denna undervisning, öppnades läsåret 1949/50 en ny väg till realexamen, då

Kungl. Maj:t medgav, att en teoretisk linje med realskolans kurser finge

anordnas i klasserna 7—9 för lärjungar, som inhämtat kursen i engelska och

i övrigt förvärvat vissa betygskvalifikationer. Antalet avdelningar av denna

teoretiska linje fick dock icke överstiga tio i någon av de tre klasserna 7—9.

Realexamen skulle kunna anställas vårterminen 1952, och lärjunge skulle

få tillgodoräkna sig betyg från näst högsta klassen för övergång till allmänt

läroverk eller kommunal skola på samma sätt som om betyget erhållits i

näst högsta klassen av realskolan.

För undervisningen i engelska i klasserna 5 och 6 skulle anställas lärare

med för denna undervisning föreskriven kompetens. Ämneslärarna i klas­

serna 7—9 skulle liksom lärarna i motsvarande sångklasser ha behörig­

het att antagas till ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola eller

också vara behörigförklarade av skolöverstyrelsen för sin särskilda under­

visningsuppgift.

Försöken ha koncentrerats till fem överlärardistrikt (Blommensberg,

Hägerstensåsen, Kristineberg, Riksby och Älvsjö). Läsåret 1950/51 funnos

7 avdelningar i klass 7 med ett sammanlagt lärjungeantal av 193 och 6 av­

delningar i klass 8 med lärjungeantalet 153. Parallellt med den teoretiska

linjen är en praktisk linje anordnad med 11 avdelningar och 323 lärjungar

i klass 7 samt 12 avdelningar och 306 lärjungar i klass 8.

Den teoretiska linjen torde kunna betraktas som en inbyggd tre­

årig realskollinje, balanserad av en praktisk linje med ändamål

att på bästa sätt föra de unga ut till de praktiska yrkena.

Folkskoledirektionen har tillställt överlärarna frågeformulär angående

gjorda erfarenheter. Av överlärarnas uppgifter framgår, att fördelningen av

lärjungarna mellan teoretisk och praktisk linje knappast vållar några svå­

righeter. Då den teoretiska linjen endast är treårig, ha särskilda betygs­

kvalifikationer föreskrivits för tillträde till linjen. Dessa verka i viss mån

normerande vid linjevalet. I några fall ha dock lärjungar, vilkas betygs-

summa var otillräcklig för den teoretiska linjen, lämnat skolan och sökt

inträde vid fyraårig realskola eller flickskola.

Den teoretiska linjen gör det möjligt för lärjungarna att stanna kvar i sin

gamla skolmiljö men den betecknas som en pressande skolform, vilken stäl­

ler stora krav på både lärare och elever. Skolan tillhandahåller läxhjälp,

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 149.

102

som flitigt utnyttjas, särskilt i matematik och språk. En av överlärarna

betecknar läxhjälpen som oumbärlig på denna linje. Arbetsresultatet torde

först om ett år kunna bedömas, sedan den första årskullen hunnit fram till

realexamen.

Den praktiska linjen har nu nått upp till den punkt, där yrkesvalet bör­

jar komma i blickfältet. I klass 8 har praktisk yrkesorientering anordnats

i samverkan med yrkesskolorna. Erfarenheterna äro goda. »Den håglöshet,

som brukat göra sig gällande i klass 7 och bli rätt vanlig i klass 8, har

knappast kommit till uttryck», skriver en överlärare, som i denna linje

ser en löftesrik nyhet. »Håller den i fortsättningen vad den hittills lovat,

har en ny värdefull skolform uppstått.»

Den teoretiska delen av undervisningsprogrammet måste på denna linje

ges en praktisk utformning, om i*esultatet skall bli gott. Anpassningen av

lärostoffet är dock förenad med vissa svårigheter.

»Förutsättningarna ... äro ännu inte de bästa», anmärker en av över­

lärarna. »Sålunda saknas lämplig lärobok i naturkunnighet, och ingen av de

antagna läroböckerna i engelska språket är bra. Lärarna äro hänvisade till

att själva skaffa lämpligt material för undervisningen i dessa ämnen.»

Den förberedande yrkesutbildning, som ges i samband med den praktiska

yrkesorienteringen i klass 8, synes vara uppskattad av lärjungarna. Undan­

tag finnas dock; de beröras i ett uttalande som detta:

»I vissa fall kom eleverna ej till rätta med det yrke. som de valt, varvid

överflyttning till annat yrke någon gång företogs. Att byta yrke under

pågående läsår visade sig dock behäftat med vissa svårigheter på grund av

de luckor, som i sådant fall uppstod genom att eleven inte från början del­

tagit i yrket.»

Slutligen må erinras om det försök med treårig realskola, som

påbörjats i Stocksund. I kommunen finnes en fyraårig samrealskola, vars

lärjungeantal dock varit tämligen lågt, emedan många målsmän föredragit

att sända barnen till de femåriga linjerna i Stockholm. Från och med hösten

1949 har särskild undervisning i folkskolan anordnats för lärjungar, som

efter genomgången av sjätte klassen önskade övergå direkt till andra klas­

sen i samrealskolan. Inträdesprövningarna till klass 24 skulle för dessa lär­

jungar begränsas till modersmålet, matematik och engelska. Innevarande

läsår har den första årsgruppen mottagits vid samrealskolan, där en paral­

lellavdelning av klass 24 upprättats för ändamålet. Erfarenheterna av denna

avdelning äro givetvis ännu icke särdeles omfattande men hittills goda.

Försök vid högre skolor. Av det anslag, som för innevarande

budgetår ställts till skolöverstyrelsens förfogande för försöksverksamhet,

avsågs ett belopp av 50 000 kronor för försöksverksamhet vid högre skolor.

I stort sett föreligga ännu icke några avrundade erfarenheter från denna

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 1^9.

103

gren av försöksverksamheten, varför det icke torde vara erforderligt att

punkt för punkt redogöra för försökens uppläggning.

Särskilt stort intresse från skolornas sida har förmärkts i fråga om en

planerad särskild form av realexamen, karakteriserad av att

vissa teoretiska ämnen skulle utbytas mot praktiska i de två högsta klas­

serna och i samband därmed kvarsittningen i de lägre klasserna begränsas.

Icke mindre än 78 skolor hade anmält sig villiga att anställa försök med

denna examensform. Skolöverstyrelsen medgav, att försök finge upptagas

vid Nya elementarskolan i Stockholm, högre allmänna läroverken i Kristian­

stad och Nyköping, samrealskolorna i Arvika och Nässjö, Högalids sam-

realskola i Stockholm och samrealskolan i Åmål samt vid kommunala mel-

lanskolan i Hultsfred och praktiska mellanskolan i Örebro.

De nya bestämmelserna om flyttning av lärjungar i de lägre klasserna

ha vid denna grupp av läroanstalter väsentligt minskat kvarsittningen. I

procent av respektive klassers lärjungeantal var antalet kvarsittare:

läsåren läsåret

1945/50

1951/52

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

klass l5...................................... 4,5

2,1

»

25...................................... 4,7

1,4

»

l4...................................... 7,4

3,5

Antalet kvarsittare i dessa klasser har sålunda nedbragts till mindre än

hälften.

I vissa fall ha föräldrarna själva fått avgöra, huruvida barnen skulle flyt­

tas enligt de nya bestämmelserna. Målsmansopinionen gav mycket skif­

tande utslag vid olika läroverk. Vid Nya elementarskolan begagnade sig

samtliga målsmän av möjligheten att få barnen uppflyttade enligt de nya

bestämmelserna, medan vid samrealskolan i Åmål alla föräldrar till villkor­

ligt flyttade barn önskade, att barnen skulle gå om första klassen för att bli

i stånd att avlägga vanlig realexamen.

I övrigt hänvisas i fråga om försöksverksamheten vid högre skolor till

skolöverstyrelsens redogörelse.

Försöksverksamheten under innevarande läsår.

Om man bortser från de just påbörjade försöken vid högre skolor, har för­

söksverksamheten innevarande läsår utvidgats huvudsakligen i tre av­

seenden.

Rätt att anordna förberedande pedagogisk försöks­

verksamhet har medgivits Huskvarna, Lomma, Nederkalix och Sund­

bybergs skoldistrikt ävensom Stockholms skoldistrikt för Nytorps folkskola

och Hälsingborgs skoldistrikt för ett begränsat antal läraravdelningar. Ett

medgivande av detta slag är den normala inledningen till försök med enhets-

skolan.

104

Rätt att anordna fortsatt försöksverksamhet har med

undantaget Bollnäs medgivits de skoldistrikt, som år 1949 fingo påbörja

pedagogisk försöksverksamhet av förberedande slag. Medgivandet möjlig­

gör för dessa skoldistrikt att föra upp försöksverksamheten i enhetsskolans

tre högsta klasser. Bestämmelser om försöksverksamheten på enhetsskolans

högstadium ha fastställts av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 med giltighet

för budgetåren 1951/54. Lärarna i kunskapsämnen på detta stadium skola

vara ämneslärare, men ordinarie ämneslärartjänster inrättas tills vidare

icke. De extra ordinarie och extra ämneslärarna inplaceras i samma löne­

grader som motsvarande lärare vid kommunal mellanskola och skola fylla

samma behörighetsvillkor som dessa. Ett visst antal tjänster må dock

placeras i Ce 26.

Slutligen har rätt att anordna i folkskolan inbyggda real-

skollinjer medgivits följande skoldistrikt: Gävle (3 avd.) Lidingö

(2 avd.), Linköping (2 avd.), Malmö (4 avd.), och Växjö (1 avd.). Med­

givandet avser tillsvidare endast klasserna 5 och 6. Lärjunge, som tillhör

någon av dessa avdelningar eller genomgått sådan avdelning, är vid över­

gång till allmänt läroverk eller högre kommunal skola jämställd med lär­

junge i motsvarande klass av femårig realskola.

Departementschefen. Enhetsskolan har ännu icke nått upp

till det stadium, där helt nya organisationsproblem inställa sig. Erfaren­

heterna gälla även nu nästan uteslutande låg- och mellanstadiet. Skol­

överstyrelsens redogörelse tyder på att en viss metodisk förnyelse försiggår

och att den ökat barnens trivsel i skolarbetet. Engelskan synes vara ett

omtyckt skolämne; det kan vara värt att lägga märke till att enligt lärarnas

uppskattning 80 procent av lärjungarna kunna följa språkundervisningen

med utbyte även det andra året.

Huvudfrågan på detta stadium har varit, huruvida ett så krävande

undervisningsfack som ett främmande språk kan införas, utan att resulta­

ten i andra ämnen äventyras. För att bereda rum för det nya ämnet har

man måst sänka timtalet för modersmålet från sammanlagt 19 i klasserna

5 och 6 till de 12, som ämnet har i motsvarande klasser i den femåriga real­

skolan. Det är på sätt och vis överraskande, att verkningarna därav icke

äro större; de kunna visserligen påvisas, åtminstone inom vissa grenar

av modersmålsämnet, men skillnaden är, för att tala med skolöverstyrel­

sen, »blott en tiondel av avståndet mellan Ba och B».

Huruvida denna differens kan bringas ur världen genom de motåtgärder,

överstyrelsen beslutat, återstår naturligtvis att se. Det är dock icke nöd­

vändigt, att utjämningen slutföres på mellanstadiet. Om skolpliktstiden för-

länges från sju till nio år, bör engelskan kunna få sitt och slutnivån i mo­

dersmålet ändå höjas.

I fråga om utvecklingen av realskolestadiet utanför försöksdistrikten

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

105

uppdrogos i propositionen 1951:136 vissa riktlinjer, som av riksdagen god­

kändes. Nya statliga realskolor skulle i regel icke inrättas. De nya behoven

skulle i stället tillgodoses genom organisationsformer av det slag, som

införts i Stockholm och Stocksund.

De intresserade kommunerna ha följt dessa anvisningar och i flera fall

med Kungl. Maj:ts medgivande vidtagit specialanordningar inom folk­

skolans femte och sjätte klasser. Alltefter omständigheterna kan om ett par

år de inbyggda linjerna föras upp i högre klasser av folkskolan eller nya

kommunala realskolor upprättas eller antalet avdelningar ökas i motsva­

rande klasser av bestående högre skolor. Dessa frågor torde dock få aktuali­

tet först under loppet av nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 149.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/9.

III. Avlöningsförhållandena för vissa lärare vid

den inom Stockholms folkskolor bedrivna

försöksverksamheten.

I proposition den 9 mars 1951, nr 155, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att godkänna vissa av föredragande statsrådet i propositionen förordade

grunder beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa

lärare vid skolor i försöksdistrikt m. m. samt beträffande statsbidrag till

försöksverksamheten, i vad den avsåge försöksskolornas högstadium.

Riksdagen lämnade det begärda godkännandet (riksd. skr. nr 207/1951).

Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t, bland annat, den 8 juni

1951 utfärdat särskilda bestämmelser för budgetåren 1951/51). beträffande

försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt m. m. Dessa bestämmelser

innehålla bland annat följande.

Bestämmelserna gälla försöksskolornas högstadium, varmed förstas klas­

serna 7—9. Med försöksskola förstås folkskola, vari bedrives sådan för­

söksverksamhet, som avses i Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1950 till

skolöverstyrelsen angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveck­

ling (jfr Svensk författningssamling 1950:549).

Lärarna i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium skola vara

ämneslärare — ej klasslärare, som folkskolans lärare eljest äro — och för

dem skola finnas extra ordinarie och extra ämneslärartjänster i Ce 26, 24,

22, 21 och 20 respektive Cg 21 och 20. Skolöverstyrelsen skall för varje

skoldistrikt med försöksverksamhet på högstadiet bestämma högsta antalet

ämneslärartjänster i Ce 26 och Ce 24. Därvid skall gälla, att antalet tjän­

ster i Ce 26 skall utgöra omkring hälften och antalet tjänster i Ce 24 om­

kring en fjärdedel av sammanlagda antalet heltidstjänster i kunskaps­

ämnen på ifrågavarande högstadium.

Behörighetsvillkoren för tjänst i Ce 26 skola vara desamma som för

ämneslärartjänst i Ca 26 vid kommunal mellanskola. För behörighet till

tjänst i annan av de i föregående stycke angivna lönegraderna skola gälla

de villkor, som föreskrivas för ämneslärare i tjänst med samma lönegrads-

nummer vid kommunal mellanskola. Det vid folkskolan gällande automa­

tiska extra-ordinariebeloppet skall icke gälla.

För högstadiet skall folkskolestadgan äga motsvarande tillämpning,

såvida ej annat särskilt föreskrives. För de extra ordinarie och extra ämnes-

lärarna skall avlöningsreglementet för folkskolan äga motsvarande tillämp­

ning, dock med undantag för löneklassplaceringsreglema, i fråga om vilka

Saar skall gälla.

Särskilda bestämmelser meddelas angående tillsättning av ämneslärar­

tjänst, angående sådan tjänsts innehav eller uppehållande av folkskollärare

eller av ämneslärare vid statlig eller högre kommunal skola, angående tim-

läraranställning på högstadiet, angående inräknande i ämneslärartj änst vid

107

statlig eller högre kommunal skola av undervisning inom försöksskolas

högstadium (fyllnadstjänstgöring) och angående fyllnadstjänstgöring inom

försöksskolas högstadium för ordinarie ämneslärare vid statlig eller högre

kommunal skola, då läraren icke kan beredas full tjänstgöring vid den högre

skolan på grund av att försöksskola inrättats inom kommunen.

Folkskollärare, som har sin huvudsakliga tjänstgöring å försöksskolas

mellanstadium (klasserna 3—6) eller inom folkskolan i övrigt, må, efter

medgivande av statens folkskolinspektör, fullgöra viss del av sin undervis-

ningsskyldighet inom försöksskolans högstadium eller i statlig eller högre

kommunal skola.

Lärare, som innehar eller uppehåller heltidstjänst på försöksskolas hög­

stadium, må, efter medgivande av skolöverstyrelsen, fullgöra en mindre

del av sin undervisningsskyldighet inom försöksskolans mellanstadium

eller inom folkskolan.

Med heltidstjänst i kunskapsämnen på försöksskolas högstadium skall

vara förenad en undervisningsskyldighet av lägst 24 och högst 30 under-

visningstimmar i veckan under läsåret. Vid tjänstgöring i klass 9 skola dock

nämnda maximi- och minimital minskas med en timme för varje fullt fyrtal

veckotimmar, varunder läraren bestrider undervisning i nämnda klass. I

medeltal skall undervisningsskyldigheten på heltidstjänster utgöra 27

veckotimmar eller, beträffande heltidstjänst med all undervisning förlagd

till klass 9, 22 veckotimmar. I heltidstjänst må inräknas undervisning i

övningsämnen med högst en tredjedel av det sammanlagda antalet vecko­

timmar på tjänsten.

För övningslärarna på försöksskolornas högstadium skola stadgan och

avlöningsreglementet för övningslärare äga motsvarande tillämpning, var­

vid de särskilda föreskrifterna för folkskolan skola gälla. Dock må ordina­

rie tjänst ej inrättas.

I fråga om tjänste- och familjepension för lärare vid försöksskolas hög­

stadium har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles meddela före­

skrifter.

Slutligen ha bestämmelser också meddelats angående statsbidrag till för­

söksskolornas högstadium. I fråga om statsbidrag till lärarlöner har därvid

stadgats, att statsbidragsreglerna för folkskolan skola tillämpas. Detta

innebär, att statsbidraget utgör 78 procent av lönekostnaderna för övnings­

lärare samt hela lönekostnaderna för ämneslärare med avdrag för de kom­

munbidragsbelopp, som utgöra kommunernas bidrag till folkskollärar-

lönerna.

Inom Stockholms folkskolor förekommer försöksverksamhet av tre olika

slag. I vissa överlärardistrikt förekommer försöksverksamhet i överens­

stämmelse med 1946 års skolkommissions förslag, d. v. s. sådan försöks­

verksamhet, som avses i Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1950 (SFS

1950:549). För denna verksamhet gälla de särskilda bestämmelser, för

vilka i det föregående redogjorts.

Men i Stockholm förekommer också två andra slag av försöksverksam­

het, nämligen dels de sedan läsåret 1939/40 förefintliga s. k. sångklasserna,

vari lärjungarna från och med femte klassen differentierats på en allmän

linje och en språklinje, i vilken senare den femåriga realskolans kursplan

med vissa modifikationer följes, och dels den s. k. 1947 års försöksverksam­

Kungl. Maj:ts proposition nr l/f9.

108

het, vilken utgör en i folkskolan (klasserna 7—9) inbyggd 3-årig realskola

med en teoretisk och en praktisk linje. En närmare redogörelse för inne­

börden av dessa två slag av försöksverksamhet har lämnats i det föregå­

ende (s. 100). Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut meddelat vissa

bestämmelser om avlöning åt lärare i dessa slag av försöksverksamhet, inne­

bärande att staden under vissa villkor får till ämneslärarkompetenta lärare

utgiva visst arvode utöver folkskollärarlönen. Samtliga lärare äro emeller­

tid anställda såsom folkskollärare enligt vanliga grunder.

Stockholms folkskoledirektion har nu hemställt, att de av Kungl. Maj:t

den 8 juni 1951 utfärdade särskilda bestämmelserna rörande lärarna på

försöksskolornas högstadium måtte få tillämpas även beträffande lärarna

i sångklassernas språklinje inom klasserna 7—9 och i den i 1947 års för­

söksverksamhet ingående teoretiska linjens läroämnen inom klasserna 7—9,

samt att detta måtte få gälla retroaktivt från och med innevarande läsår.

Tillika har hemställts, att om nämnda bestämmelser skulle vara ofördel­

aktigare i lönehänseende för lärarna än de av Kungl. Maj:t för dessa två

slag av försöksverksamhet meddelade särskilda bestämmelserna, lönefyll-

nad upp till sistnämnda bestämmelser måtte få utbetalas av kommunala

medel. Slutligen har direktionen anhållit, att de i beslutet den 8 juni 1951

innefattade anställnings- och avlöningsbestämmelserna måtte få tillämpas,

även om statsbidragsbestämmelserna icke ansåges kunna äga tillämpning.

Över folkskoledirektionens framställning ha efter remiss utlåtanden av­

givits av skolöverstyrelsen och statskontoret. Skolöverstyrelsen har erinrat

om att överstyrelsen tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att en­

hetliga linjer borde följas vid bestämmande av avlöning m. m. åt lärare,

som undervisa på folkskolans realskolestadium. Överstyrelsen har ansett,

att dessa frågor borde bli föremål för särskild utredning. I avvaktan på

dylik utredning har överstyrelsen nu ansett sig endast kunna tillstyrka,

att Stockholms skoldistrikt medgives rätt att läsåret 1951/52 åt nuvarande

lärare vid ifrågavarande klasser utbetala avlöningar utöver folkskollärar-

lönen enligt de av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 meddelade särskilda be­

stämmelserna eller, om detta för ordinarie eller extra ordinarie lärare blir

förmånligare, enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut rörande ifrågavarande

försöksklasser, allt under förutsättning att merkostnaden härför gäldas av

Stockholms skoldistrikt. Statskontoret tillstyrker skolöverstyrelsens för­

slag, dock att fyllnadsersättning enligt de särskilda besluten för nu ifråga­

varande klasser icke bör få utgå.

Departementschefen. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag

skäligt, att de av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut utfärdade

särskilda bestämmelserna rörande försöksskolornas högstadium få tilläm­

pas jämväl vid den försöksverksamhet inom Stockholms folkskolor, som

Kungl. May.ts 'proposition nr 149.

109

fullgöres i de s. k. sångklassernas språklinje och i den teoretiska linjen i

1947 års försöksverksamhet. I båda fallen böra bestämmelserna gälla hög­

stadiet, d. v. s. klasserna 7—9. Någon retroaktiv tillämpning av bestäm­

melserna synes icke vara lämplig, utan förordar jag, att bestämmelserna

tillämpas från och med nästa läsår. Liksom för den generella försöksverk­

samheten böra bestämmelserna endast givas tillämpning tills vidare intill

utgången av läsåret 1953/54. I likhet med statskontoret kan jag icke till­

styrka, att i fortsättningen de hittills gällande speciella bestämmelserna

för den ifrågavarande försöksverksamheten i Stockholm skola få tillämpas,

om de skulle giva förmånligare resultat för lärarna.

De av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 utfärdade bestämmelserna inne­

fatta, som förut angivits, även speciella regler om statsbidrag till avlöning

åt lärarna på försöksskolornas högstadium. Jag kan icke tillstyrka, att

dessa statsbidragsbestämmelser nu vinna tillämpning även beträffande

den särskilda försöksverksamheten i Stockholm. Vad jag i föregående

stycke förordat bör alltså innebära, att staden får tillämpa 1951 års be­

stämmelser, därest den själv står för därav uppkommande merkostnad

utöver vederbörliga folkskollärarlöner. Frågan om förmånligare statsbi­

dragsbestämmelser även för nu ifrågavarande försöksverksamhet får upp­

tagas i ett senare och större sammanhang, då bättre erfarenhet vunnits

rörande dessa skolformer, framförallt den i folkskolan inbyggda treåriga

realskolan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade grunderna beträf­

fande anställnings- och, avlöningsförhållandena för lärare

vid i Stockholms skoldistrikt bedriven särskild försöks­

verksamhet.

Kungl. Maj ds 'proposition nr lJt9.

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

IV. Vissa frågor om statsbidrag till försöksdistrikt

med statlig realskola.

I några av de skoldistrikt, där försök med enhetsskoleorganisation pågå,

finnas vid sidan av folkskoleväsendet statliga realskolor. När försöksverk­

samheten når upp till realskolestadiet, uppkomma därför automatiskt frå­

gor rörande realskolans inarbetande i enhetsskoleorganisationen eller sam­

ordnande med densamma. Därvid uppstå även frågor av ekonomisk natur.

Såväl staten som kommunerna ha skyldigheter gentemot båda skolformerna,

men de äro olika för den statliga realskolan och den kommunala enhets-

skolan. Fördelarna av en viss organisationsform kunna vid en viss tidpunkt

överväga för en kommun, nackdelarna för en annan. Även målsmännen äro

intressenter: undervisningen är kostnadsfri i enhetsskolan men icke i real­

skolan.

Problemets nuvarande räckvidd.

Skolkommissionen tillfrågade hösten 1948 ett stort antal kommuner om

deras villighet att medverka vid försök med nioårig enhetsskola. I skri­

velsen, som var undertecknad av kommissionens ordförande, dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet Josef Weijne, erinras om att enligt

skolkommissionens principbetänkande folkskola och realskola skulle för­

svinna och ersättas med en nioårig obligatorisk enhetsskola. Vid de försök,

som på grund härav borde anställas, skulle i första rummet mindre eller

medelstora kommuner ifrågakomma, vilka på ett eller annat sätt skapat

överbyggnad på sin folkskola. Lokal- och lärarfrågorna borde i allmänhet

kunna lösas, där realskola, kommunal mellanskola eller högre folkskola

funnes.

Försöksverksamheten måste ha kommunal ledning. Eventuellt förefint­

lig statlig realskola måste alltså under försökstiden inordna sin verksam­

het i den kommunala nioåriga enhetsskolan.

»Givetvis får kommun härigenom inte åsamkas ökade utgifter för sitt

skolväsen», framhöll kommissionen. »Skolkommissionen kommer att ingå

till statsmakterna med framställning i denna sak men anser sig kunna räkna

med att tillräckliga statsbidrag skall kunna utgå till de kommuner, som

utväljs för försöksverksamheten, så att dessa överhuvud taget inte åsam­

kas ökade utgifter för sitt skolväsen. En förutsättning är vidare, att de vid

statlig realskola anställda lärarna bibehåller sin ställning som statstjänste­

män.» (Citat efter skrivelse till stadsfullmäktige i Sundbyberg 17/9 48.)

Kungl. Maj:t medgav den 20 maj 1949, att försök finge anställas inom

vissa skoldistrikt, däribland Bollnäs stads och Timrå skoldistrikt. Påföl­

in

jande år erhöll bland annat Svedala enahanda medgivande och i fjol jäm­

väl Huskvarna, Nederkalix och Sundbyberg. I samtliga de här nämnda

kommunerna finnas statliga realskolor.

Jag har låtit sammanställa vissa data rörande dessa realskolors organi­

sation innevarande läsår i en tabell, till vilken jag hänvisar. De ha alla

som stomme en 4-årig samrealskola men äro av rätt skiftande storlek.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Skoldistrikt

Realskolans organisation

Antal

Anmärkningar

avd.

lärj.

Bollnäs stad . .

4-årig samrealskola med 3-årig för-

sökslinje oeh inbyggd handelslinje

14

343

Därjämte komm. gymn.

med 6 avd. och 82

lärjungar.

Timrå.............

4-årig samrealskola under avveckling

8

221

Därjämte 5 avd. av en-

hetsskolans klass 7

med 146 lärjungar.

Svedala.............

4-årig samrealskola

4

116

Huskvarna . . .

4-årig samrealskola med inbyggd han­

delslinje

10

253

Nederkalix . . .

4-årig samrealskola

11

354

Sundbyberg . .

4-årig samrealskola

4

112

Försök ha vidare upptagits i fyra större städer med väl utbyggt högre

skolväsen: Hälsingborg, Linköping, Skellefteå och Stockholm. Dessa för­

sök gälla dock endast en del av skoldistriktets skolväsen och påverka icke

läroverksorganisationen, varför de i det följande kunna lämnas åt sidan.

Utvecklingen på de särskilda orterna. De konkreta frågeställningarna.

Ovissheten om de ekonomiska villkor, som vid olika alternativ kunna ut­

verkas, synes i viss mån ha försenat det lokala planeringsarbetet. I ett par

fall ha dock utredningarna förts tämligen långt; det visar sig, att de intres­

serade kommunerna ha sökt lösningen i skilda riktningar. Jag skall i det

följande lämna en kort redogörelse för frågans läge inom de sex skol­

distrikten.

1. Bollnäs. Försöksverksamheten omfattade redan läsåret 1951/52

klasserna 5 och 6 och skulle sålunda med innevarande läsår ha nått upp

till klass 7 och därmed gripit in på samrealskolans första klass. De båda

berörda kommunerna (Bollnäs stad och Bollnäs landskommun) sågo sig

emellertid icke i stånd att omedelbart förverkliga denna del av programmet.

Den närmaste orsaken var dels brist på lärare och lokaler, dels oklarheten

rörande samrealskolans ställning i förhållande till enhetsskolan. Man för­

klarade sig dock ämna fortsätta den pedagogiska försöksverksamheten i de

lägre klasserna och skulle under tiden söka skapa förutsättningar för att

112

snarast möjligt fullfölja uppbyggnaden av enhetsskolan enligt de riktlinjer,

som statsmakterna uppdragit.

Genom beslut den 20 juli 1951 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid sam-

realskolan finge upprättas en extra avdelning av klass 24, avsedd för lär­

jungar, som avgått från klass 6 i försöksskolorna.

2. Timrå. Samtidigt nådde försöksverksamheten i Timrå skoldistrikt

upp till klass 7 och därmed till samrealslcolans verksamhetsområde. I detta

fall indrogs samrealskolans första klass, som föregående år omfattat tre

avdelningar. I stället upprättades fem avdelningar av enhetsskolans klass 7,

förlagda dels till samrealskolans byggnad, dels till det invid densamma be­

lägna folkskolehuset. Tillströmningen av lärjungar från andra kommuner

var betydande; de utsocknes lärjungarna fyllde gott och väl en avdelning.

Avsikten är att under de närmaste läsåren successivt avveckla övriga klas­

ser av realskolan, så att denna från och med läsåret 1954/55 helt uppgår i

enhetsskolan.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 20 september 1951 fäst uppmärk­

samheten på de ekonomiska konsekvenserna för kommunen av den på­

gående omorganisationen.

Timrå kommun har, säger överstyrelsen, utan statsbidrag uppfört en

modern skolbyggnad för samrealskolan med bland annat tio klassrum och

väl utrustade specialsalar. Kommunen är angelägen om att sammanlagt

tio klassavdelningar, motsvarande antalet avdelningar, som läsåret 1950/51

funnos upprättade vid samrealskolan, även framdeles med avseende på

samtliga ekonomiska förhållanden skola betraktas såsom tillhörande ett

allmänt läroverk. För kommunen skulle försöksverksamheten eljest medföra

betydande extra kostnader, vilket icke varit avsett. Under innevarande

budgetår, då samrealskolan omfattar åtta klassavdelningar, torde följakt­

ligen statsbidraget för två avdelningar av enhetsskolans sjunde klass böra

höjas så mycket, att ombildningen av samrealskolan till enhetsskola icke

medför några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Under följande bud­

getår bör på enahanda sätt beräknat statsbidrag utgå för så många avdel­

ningar av enhetsskolans högstadium, som antalet avdelningar i samreal­

skolan understiger tio, och efter fullbordad omorganisation tills vidare för

tio avdelningar.

Nu lediga eller under försökstiden ledigblivande lärartjänster vid sam­

realskolan böra fortfarande anses knutna till samrealskolan, enär detta dels

torde locka fler sökande vid tjänsternas ledigförklarande, dels är av stor

ekonomisk betydelse för kommunen. I förekommande fall borde översty­

relsen underställa Kungl. Maj:t dylika frågor.

Statskontoret framhåller frågans principiella räckvidd och är med hän­

syn till konsekvenserna icke berett att på den föreliggande utredningen

tillstyrka bifall. Frågan synes böra göras till föremål för mera allsidiga över­

väganden, vid vilka den självklara riktpunkten bör vara att i fråga om

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.