SOU 1949:28

Folk- och skolbibliotek

N 4-0 C”?

nå (-

_ CD m

&( 4. [01%

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1949:28 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

FOLK- OCH SKOLBIBLIOTEK,

Betänkande och förslag avgivet av FOLKBIBLIOTEKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1949

Statens offentliga

Kronologisk

. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första deljen. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. 0. . Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen. Särskilda utredningar. Idun. 194 5. Jo. . Norrlandskommitténs principbetänkande. Tred- je delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. Idun. 163 5. Jo. . Utredning med förslag om lösdrivarlagens upp- hävande m. rn. Marcus. 213 s., bil. 1 73 s., bil. 2 106 s. I. . Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. Beckman. 122 s. K. . Kriminalvård i frihet. Fangvårdsstyrelsens ut— redning angående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus. 140 s. Ju. . Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna. Beckman. 80 s. . . Betänkande angående förbättrad insyni enskilda föråtags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 a. n. . 1944 års allmänna skatiekommjtté. 3. Betänkande angående beskattning av realisationsvinster, minä. samt ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. . . Elkraftutrednin ens redogörelse nr 2: 17. Redo- örelse för deta jdistributörerna samt deras rå— > raftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. Beckman. 45 s.

. Betänkande om sinnesslövärden. Tidskriftstryck. 248 s., 1 karta. [. Utredning rörande folkpensionärernas bostads- förhållanden och bostadskostnader. Idun. 94 s. 5. . 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank. Beck- man. 83 s. Fl. . Bilagor till 1942 års järnvägskostnadsutrednings betänkande. Produktions- och kostnadsstruktu- ren vid statens järnvägar. Promemorior. Av A Sjöberg. Beckman. 269 s. K.

Katalog och

utredningar 1949

förteckning

15.

16.

17. 18.

19.

P. M. med synpunkter på det svenska långtids- prbgrammet. I anslutning till OEEC :s interims- rapport. Beckman. 23 5. H. Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret. Beckman. 75 s. 6.

Betänkande med förslag till la om registrerade föreningar m. m. Idun. 277 5. n.

Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. Kihlström. 265 _s., 16 pl. II.

1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med försla till lagstiftning rörande tillfälliga'bostäder Vid skogs- och ilottnings- m. fl. arbeten. Idun. 188 s., 26 pl. S. Dissenterlagskommitte'n. Betänkande med för- slag till religionsfrihetslag m. ni. Marcus. XLVIII, ' 390 s. Ju. Svensk hamnbvggnadspolitik. Marcus. 318 s. K. Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av "försvarets myndigheter. Haeggström. 232 s. Fö.

Lagberedningens utlåtande angående lagstift- ning om gräns mot allmänt vattenområde. Nor- stedt. 28 s. Ju. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag till ändrade bestämmelser om ersättning åt innehavare av kommunala förtroendeuppdrag. Idun. 84 s. I. 1945 års försåkrin sutredning. 1. Principbetän- kande rörande förs' ingsväscndet. Norstedt. 160 5. H.

1945 års försäkringsutrednin . med förslag till lag om trafi stedt. 100 s. ll.

Betänkande med förslag till lag om sjömans— skatt m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 237 s. Fi. Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga. Gummes— son. 173 s. E.

2. Betänkande örsäkring. Nor-

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckortcn Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begyn- nelsebqkståverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. : ecklesiastik epartemcn- tet. Jo. : jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1949z28

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

F OLK— OCH SKOLBIBLIOTEK

Betänkande och förslag avgivet av

FOLKBIBLIOTEKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1949

Gummesson: Boktryckeri Aktiebolag

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartemcntet

Genom beslut den 6 december 1946 bemyndigade Kungl. majzt chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet samt att utse en av de sakkunniga att såsom ordförande leda utredningsarbetet. Där— jämlte bemyndigades departementschefen att utse sekreterare åt de sak— kunniga och i den mån så befanns påkallat tillkalla experter för att stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades samma dag såsom utred- ninggsmän ledamoten av riksdagens andra kammare, stadsbibliotekarien i Kristinehamn Gustaf Valdemar Nilsson, förste bibliotekskonsulenten hos :skolöverstyrelsen Bengt Ossian Hjelmqvist samt överläraren i Blom- men-.sbergs överläraredistrikt i Stockholm Charles Lorentz Larson. Åt stad:sbibli0tekarien Nilsson uppdrogs att såsom ordförande leda de sak- kumnigas arbete.

Den 20 januari 1947 uppdrog departementschefen åt stadsbiblioteke- rien i Norrköping, filosofie kandidaten Sigurd Möhlenbrock att tjänst— göral som sekreterare åt utredningen.

Vild fullgörandet av det åt oss sålunda lämnade uppdraget har vi —— som antagit benämningen folkbibliotekssakkunniga —— med vederbör- ligt tillstånd samrått rörande principerna för statsbidragsbestämmel- sernla med taxeringsrevisorn juris kandidaten F. O. Östman samt filo— sofie: kandidaten Sten Kruse. Såsom experter vid en överläggning rö- randle studiecirkelbiblioteken har vi jämlikt departementschefens beslut den 223 april 1948 anlitat ledamöterna av samverkande bildningsförbun- denss styrelse rektorn H. Elldin, fru Ebba Ljungberg, studierektorn G. Hertåhelius, folkskolläraren G. A. Ljungberg, agronomen E. Ellerud, folkskolläraren M. Lagerström, förbundssekreteraren O. Sandholm och instruktören E. Eriksson. Genom beslut samma (lag tillkallade

departementschefen vidare centralbibliotekarierna G. Östling, S. 0. Hell- mer, Gunborg Nyman, Tora Olsoni, född Hammarskiöld, och H. Wies- lander att såsom experter biträda oss under två dagar i juli 1948.

Vi får härmed vördsamt överlämna vårt betänkande, innefattande ut— redning och förslag rörande grunderna för statsbidrag till folk- och skolbiblioteksväsendet.

Vi hemställer, att Herr Statsrådet ville föreslå Kungl. maj :t dels att hemställa hos riksdagen om bidrag till folk— och skolbiblio- teksväsendet enligt de grunder, som vi föreslagit i betänkandet,

dels ock, vid bifall härtill, utfärda föreskrifter i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med av oss utarbetade och som bilagor till betän- kandet fogade förslag till kungörelser angående bidrag till folk- och skolbiblioteksväsendet.

Stockholm den 11 juli 1949. GUSTAF NILSSON

Bengt Hjelmqvist Lorentz Larson / Sigurd M öhlenbrock.

Kap. 1. Inledning

1. U tredningsuppdraget

Utredningens direktiv återfinnes i ett yttrande till statsrådsprotokol- let den 6 december 1946 av chefen för ecklesiastikdepartementet av föl— jande lydelse:

”Folkbiblioteksverksamheten har varit statsunderstödd sedan år 1905- Förbättringar av understödsvillkoren ha genomförts senast år 1930. De sist- nämnda år utfärdade bestämmelserna angående understöd till folkbiblio- teksväsendet äro alltjämt i sina huvuddrag gällande.

Genom 1930 års biblioteksreform skapades ekonomiska förutsättningar för den betydande utveckling som folkbiblioteksväsendet sedan dess genom- gått. I förening med en stark stegring av kommunernas insatser ledde de ökade statsunderstöden till en omfattande utbyggnad av verksamheten i så- väl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Denna kraftiga utveckling har å sin sida medfört att 1930 års bestämmelser i flera avseenden inte längre svara mot sitt syfte. Samtidigt som utlåningsverksamheten ökat ha penning— värdets förändringar därjämte haft till resultat att de i olika avseenden maximerade statsunderstöden undergått en reell värdeminskning.

Folkbiblioteksverksamheten utgör en central del av det fria folkbildnings- arbetet, vilket nyligen blivit föremål för översyn av särskilda inom eckle- siastikdepartementet tillkallade sakkunniga, 1944 års folkbildningsutred- ning. Denna utredning har emellertid i överensstämmelse med de direk- tiv som varit gällande för utredningsarbetet icke ansett sig böra ingå på frågan om grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet. De sak— kunniga ha emellertid framhållit att det underutredningarbetets gång visat sig att en översyn av dessa grunder skulle vara önskvärd i syfte att möjlig- göra en intensifiering av biblioteksarbetet. Önskemål om en utredning rö- rande folkbiblioteksverksamheten ha även framlagts dels av Sveriges all- männa biblioteksförening och dels av Svenska folkbibliotekarieföreningen och Sveriges yngre akademikers centralorganisation. I yttrande över dessa framställningar har skolöverstyrelsen instämt i önskemålen om en utred— ning i frågan. För egen del är jag likaledes av den uppfattningen att en dylik utredning nu bör komma till stånd. Utredningsarbetet torde böra anförtros åt särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga.

De sakkunniga böra underkasta nu gällande bestämmelser angående sta- tens understödjande av folkbiblioteksväsendet och i samband därmed stå- ende frågor en ingående granskning och framlägga de förslag, vartill gransk— ningen kan föranleda. Granskningen bör ha till syfte att bringa nu gällande villkor för statsunderstöd i överensstämmelse med de krav, som biblioteks-

väsendets fortsatta utveckling har framkallat. Därjämte böra de sakkun- niga uppmärksamma de möjligheter som finnas att i övrigt främja biblio- teksverksamheten.

Som en brist hos folkbiblioteksväsendet har ansetts vara att biblioteks- verksamheten icke når ut till landets alla delar. Många kommuner salma ännu statsunderstödd biblioteksverksamhet, och i åtskilliga kommuner där folkbibliotek äro upprättade är biblioteksverksamheten av obetydlig omfatt- ning. Den beslutade nya kommunindelningen kan i detta avseende komma att medföra ett förbättrat utgångsläge. De sakkunniga synas emellertid böra undersöka, huruvida några ytterligare åtgärder kunna vidtagas för att skapa en biblioteksorganisation av sådan omfattning att landets samtliga medbor- gare beredas så vitt möjligt lika möjligheter till län av litteratur för såväl studier som förströelse.

För närvarande utgår statsunderstöd dels till kommunala och med dem likställda folkbibliotek och dels till folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete. Bestämmelserna ha på sina håll lett till en bety— dande splittring av biblioteksväsendet inom en och samma ort med därav följande bristande effektivitet inom verksamheten. De sakkunniga böra överväga, om och på vad sätt det är möjligt att samordna biblioteksverk— samheten inom vederbörande ort utan att därigenom bildningsarbetets krav på tillgång till för studiecirkelverksamheten erforderlig litteratur åsidosät- tas.

En av orsakerna till den bristande räckvidden hos de nuvarande under— stödsbestämmelserna ligger däri att statsunderstödet till biblioteksverksam- heten inom en och samma kommun är maximerat till 10.000 kronor, av vil- ket belopp det kommunala biblioteket har företrädesrätt till 7.000 kronor och studiecirkelbiblioteken till 3.000 kronor. Då bestämmelsen ursprungli— gen tillkom voro endast ett fåtal kommuner berättigade till erhållande av maximibeloppet. Med penningvärdets fall och biblioteksväsendets utveck- ling ha förhållandena i detta avseende blivit annorlunda. Under sådana om— ständigheter är en omprövning av maximeringsbestämmelsen oundgänglig. Det synes därvid angeläget, att understödsvillkoren formuleras så att kom- munerna stimuleras till ökade insatser för biblioteksväsendets utveckling. Även vissa andra i bibliotekskungörelsen fastställda maximi- och minimi- belopp torde böra underkastas revision.

Vid utformningen av nu gällande statsunderstödsbestämmelser har man på olika sätt sökt främja en kvalitetsmässigt tillfredsställande biblioteks- verksamhet. I detta syfte äro statsunderstöden, så snart det gäller större för- hållanden, uppdelade på grundunderstöd och två olika tilläggsunderstöd, så avpassade att statsunderstöd jämte tilläggsunderstöd icke överstiga det be— lopp, som biblioteket erhåller från andra håll än staten. Tilläggsunderstö- den avse att premiera bibliotek med å ena sidan läsrum och handbokssam— ling och å andra sidan kvalificerad personal. Till följd av statsunderstödens maximering äro bestämmelsernas möjligheter att främja det med dem av- sedda syftet numera förhållandevis begränsade. Det har även ifrågasatts om en premiering av denna typ alltjämt är önskvärd eller om det icke nu torde vara möjligt att av samtliga bibliotek, som erhålla statsunderstöd över ett visSt belopp, kräva såväl handbokssamling som på visst sätt utbildad perso- nal. Vid sin översyn av bibliotekskungörelsens bestämmelser böra de sakf kunniga uppmärksamma denna fråga.

I detta sammanhang bör även till behandling upptagas frågan om de kom- petenskrav, som böra ställas på bibliotekspersonalen. För närvarande före- skrives att bibliotekariens kompetens skall prövas och godkännas av skol- överstyrelsen, om bibliotek åtnjuter minst 2.000 kronor i statsunderstöd. I fråga om centralbibliotek föreskrives därutöver att dess föreståndare och övriga personal skall besitta erforderlig kompetens. Vidare äro tilläggsun- derstöden som redan nämnts-i viss mån beroende av personalens kompetens. Med den omfattning folkbiblioteksverksamheten erhållit och med den bety— delse. som biblioteken äga för folkbildningsarbetet, torde det böra övervägas om icke mera preciserade kompetenskrav, främst för den heltidsanställda personalen böra uppställas.

l nära samband med kompetensfrågan står bibliotekspersonalens löne- fråga. Av folkbibliotekens personalorganisation har framhållits att den nu- varande låga lönesättningen inom folkbiblioteken utgör ett hinder för en kvalitativt god rekrytering till bibliotekarieyrket. Med utgångspunkt här- ifrån böra de sakkunniga pröva, huruvida några åtgärder från statens sida' äro behövliga för att tillförsäkra bibliotekspersonalen en mot den erforder— liga kompetensen svarande avlöning. Även frågan om bibliotekarieutbild- ningen bör prövas av de sakkunniga.

I fråga 0111 centralbiblioteken har 1944—års folkbildningsutredning fram-' lagt ett förslag om omedelbar ökning av det särskilda statsunderstödet till dessa bibliotek för att möjlig göra en Deffektiviserad biblioteksverksamhet på landsbygden. De sakkunniga böra undersöka, huruvida några ytterligare åt— gärder äro nödvändiga för att främja centralbibliotekens arbete.

I bibliotekskungörelsen meddelas även bestämmelser rörande biblioteks- verksamhet vid sjukvårdsinrättningar. Enligt dessa utgå understöd till sty- relse för sjukvårdsinrättning, som åtnjuter understöd av allmänna medel, för upprättande och underhåll av ett bibliotek vid inrättningen. Beträffande av staten ägda sjukvårdsinrättningar finnas däremot inga föreskrifter an- gående biblioteksverksamhet. De sakkunniga böra uppmärksamma möjlig- hetei na att få till stånd en ordnad biblioteksverksamhet även vid dessa sjuk- hus. Frågan om biblioteksverksamhet vid fångvårdsinrättningar och lik- nande anstalter bör likaledes göras till föremål för prövning.

Bibliotekskungörelsen reglerar vidare statsunderstöden till folkskolans biblioteksverksamhet. Understödens storlek är därvid beroende av de medel, som vederbörande skoldistrikt eller skolförbund ställer till förfogande för biblioteksändamål. Även dessa bestämmelser äro i behov av översyn. I sitt förslag till undervisningsplaner för folkskolan (SOU 1946: 15) har 1940 års Skolutredning starkt understrukit att varje skola bör äga ett så vitt möj- ligt välförsett skolbibliotek. Någon föreskrift härom föreligger för närvaran- de inte, och ett stort antal skoldistrikt saknar alltjämt biblioteksverksam- het. Med skolbibliotekets centrala betydelse för skolarbetet kan detta förhål- lande icke betraktas som tillfredsställande. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida inrättande av skolbibliotek skall vara avhängigt av de lokala myn- digheternas intresse. Med hänsyn härtill bör övervägas, huruvida statens understöd till skolbiblioteken icke bör utformas annorlunda än vad som nu är fallet och göras beroende av omfattningen av den undervisningsverksam- het, som skolan bedriver.

I fråga om understöden till andra skoltyper böra de sakkunniga överväga,

huruvida statsunderstöd jämväl bör utgå till vissa nu icke statsunderstöds- berättigade skolformer.

Slutligen böra de sakkunniga uppmärksamma möjligheterna till rationa- lisering av det bibliotekstekniska arbetet. Eftersom biblioteken i stort sett arbeta med samma bokmaterial är det möjligt att genom någon central or- ganisation låta utföra t. ex. vissa katalogiseringsarbeten. En rationalise- ringsverksamhet av detta slag har påbörjats av de olika biblioteksorganisa— tionerna. De sakkunniga böra pröva, på vad sätt verksamheten kan främjas och utvecklas.”

II. Ulredningsarbetels bedrivande

Under utredningsarbetets gång har vi vid olika tillfällen varit i direkt kontakt med representanter för av frågorna intresserade institutioner och myndigheter. Sålunda hölls den 23 januari 1947 ett sammanträde med bibliotekarierna vid landets samtliga central- och landsbibliotek, varvid viktigare principfrågor diskuterades. För utredning av frågan om upprättande av landsbibliotek i Växjö deltog ledamoten av de sak— kunniga Hjelmqvist och de sakkunnigas sekreterare i sammanträden den 26 april 1948 med representanter för Växjö stad. Den 28 maj 1948 diskuterades organisationen av truppförbandsbiblioteken med repre— sentanter för försvarsstaben.

Vid olika tillfällen har vi samrått med representanter för andra nu pågående utredningar. I frågan om bidrag till uppförande av biblio— teksbyggnader har överläggningar förts med statens nämnd för sam- lingslokaler. I frågan om utbildning av bibliotekspersonalen har vi över— lagt med stadsbibliotekarien i Stockholm professor K. Knutsson.

Genom kungl. medicinalstyrelsen har verkställts en utredning angå- ende biblioteksverksamheten vid statliga sjukvårdsinrättningar, genom kungl. fångvårdsstyrelsen angående biblioteksverksamheten vid fång— vårdsinrättningar. Slutligen har genom styrelsen för Svenska national- 1 föreningen mot tuberkulos företagits en undersökning rörande biblio- i teksverksamheten vid tuberkulossjukvårdsinrättningar.

Med vederbörligt tillstånd företog vi våren 1947 en studieresa till j Danmark för att taga del av erfarenheter och rön inom skilda områden j av folkbiblioteksverksamheten därstädes. 1

Kap. 2. Kortfattad historisk översikt över det svenska folk- och skolbiblioteksväsendet

Tiden fram till 1905

De första spåren av en förståelse här i landet för bibliotekens bety— delse icke endast för ett fåtal universitetsbildade människor utan för en större allmänhet kan registreras i slutet av 1700-talet. Bland före— gångsmännen bör nämnas Jesper Svedberg, som ivrade för lånbiblio— tek i anslutning till kyrkorna, boktryckaren Lars Salvius, som redan på 1750-talet inrättade det första lånbiblioteket i samband med den bok- handelsrörelse, som han bedrev, samt Rutger Maclean, den bekante före- språkaren för enskiftets genomförande, som grundade det första soc- kenbiblioteket.

I samband med och påverkad av den stora sociala omdaningsproces- sen under 1800-ta1ets första hälft växte intresset för folkbildningen. För bibliotekens del tog sig detta intresse uttryck bl. a. i den framgångsrika propaganda, som bedrevs inom Karlstads stift av ”Föreningen till spri— dande av nyttig läsning” samt i olika förslag om inrättande av socken— bibliotek, det mest bekanta framlagt av ledamoten av bondeståndet Per Sahlström (1833). För folkbiblioteksväsendets vidare utveckling blev 1842 års folkskolestadga av genomgripande betydelse. I denna inrymdes bestämmelser om inrättande av sockenbibliotek: ”För underhållande av de i skolan inhämtade kunskaperna och synnerligen till befrämjan- det av en sann kristelig bildning _ _— åligge det ock prästerskapet att uppmuntra till inrättandet och begagnandet av sockenbiblioteker samt därtill tjänliga böcker föreslå.” Härmed hade statsmakterna i prin— cip fastslagit bibliotekens betydelse för bildningsarbetet, men något statligt stöd lämnades ej trots upprepade riksdagsmotioner. På 1860- talet nådde sockenbiblioteksrörelsen sin kulmen, till stor del tack vare folkskolinspektörernas insats, och bibliotek fanns då i 1 437 sock— nar. Med 1870—talet inträdde en stagnation, och vid sekelskiftet var verk- samheten ganska ringa. På grund av föråldrat bokbestånd, svag eko- nomi och bristande intresse för saken från myndigheternas och allmän— hetens sida nedlades ett stort antal bibliotek.

Sockenbiblioteken, som avsåg att dels tjäna som komplement till un— dervisningen i folkskolan, dels sörja för de vuxnas läsbehov, hade tagit sikte på att betjäna landsbygdens befolkning. Under senare delen av 1800-talet försköts tyngdpunkten i bildningsarbetet till städerna som en följd av såväl folkökningen som industrialismens genombrott med de stora folkrörelser, som följde på detta. Det raskt växande folkbildnings- arbetet, som tog sig uttryck i startandet av arbetarinstitut, föreläsnings— föreningar etc., kom helt naturligt också att påverka folkbibliotekens utveckling, varvid städernas bibliotek gick i spetsen.

Tiden 1905—1930

År 1905 erhöll folkbiblioteken för första gången statsunderstöd. Detta maximerades till 75 kronor per bibliotek, och under det första året ut— gick sammanlagt 32 000 kronor till 634 bibliotek. Trots de låga belop— pen medförde statsunderstödet ett kraftigt uppsving av biblioteksverk— samheten. Genom danska och amerikanska impulser förmedlades den nya bibliotekspolitikens grundsatser: biblioteken skulle vara avsedda för alla samhällsklasser, alla åldrar och alla studie- och läsintressen; biblioteken fordrade ändamålsenliga lokaler med öppna hyllor och fackutbildad personal, och biblioteksverksamheten borde anknytas till bildningsarbetet i alla dess former.

Särskilda bibliotek i anslutning till studiecirklar, de 5. k. studiecirkel- biblioteken, skapades _— de första inom Godtemplarorden (1902). Var- ken till dessa eller till de egentliga skolbiblioteken utgick dock något statsunderstöd enligt 1905 års biblioteksförfattning. Någon skarp gräns- dragning mellan skol— och folkbibliotek förekom likväl icke. De biblio- tek. som inrymdes i skolorna, benämndes omväxlande församlings- bibliotek, sockenbibliotek, kommunbibliotek och skolbibliotek.

"Efter en på offentligt uppdrag verkställd utredning av dr Valfrid Palmgren tillkom 1912 årsbiblioteksförfattning, som avsevärt ökade be- loppen för statsunderstöd till de kommunala biblioteken (maximum 400 kronor), varjämte även skol- och studiecirkelbibliotek blev berätti— gade till statsunderstöd. För skolbibliotek maximerades statsunderstö- det till 150 kronor och för studiecirkelbiblioteken till 400 kronor. Redan första året utgick nära 100 000 kronor i statsunderstöd och denna summa ökades kraftigt'under de följande åren. Samtidigt tillsattes två biblio— tekskonsulenter i ecklesiastikdepartementet (sedermera skolöverstyrel— sen—) som rådgivande och kontrollerande myndighet.

Under-1920—talet fortsatte folkbiblioteksväsendets expansion. Stock- holms stadsbibliotek öppnades för allmänheten 1928, Sjukhusbibliote- ken erhöll statsunderstöd liksom vissa bibliotek inom sjöförsvaret. På

grundval av bibliotekssakkunnigas betänkande (SOU 1924: 7) upprätta— des det första landsbiblioteket 1928. Bibliotekarieutbildningen fick fas- tare former, sedan den första kursen för utbildning av heltidsanställd personal anordnats 1926. Under 1920-talet blev slutligen frågan om folk- biblioteksväsendets organisation föremål för en grundlig omprövning genom särskilt tillkallade sakkunniga.

F olkbildningssakkunnigas betänkande

Folkbildningssakkunniga, som tillkallades-1920 och som avgav sitt betänkande år 1923 (SOU 1924: 5), framhöll ifråga om biblioteken, att dessas verksamhet borde utvecklas mot starkare koncentration och större effektivitet. Behovet av böcker borde tillgodoses dels genom ett bättre samarbete mellan olika lokala bibliotek, dels genom inrättande av supplerande centralbibliotek. Biblioteken måste förses med tidsen- liga lokaler. För att uppmuntra'till ett mera rationellt biblioteksarbete föreslogs väsentligt höjda statsunderstöd (maximum 10000 kronor) samt efter danskt mönster tilläggsunderstöd till bibliotek med läsrum och handbokssamling samt till bibliotek med utbildad personal.

Inom varje kommun skulle enligt förslaget endast ett bibliotek eller system av bibliotek kunna erhålla statsbidrag. Frågan om bättre villkor för skolbiblioteken hänsköts för vidare utredning till skolöverstyrelsen.

De sakkunniga föreslog vidare, att statsunderstöd liksom tidigare skulle utgå till biblioteksverksamhet, som bedrevs genom studiecirklar och andra föreningar, såvida föreningen ifråga var ansluten till och an- sökte om statsbidrag genom riksförbund av viss storlek. De nya vill— koren för understöden var så avvägda, att planmässig studiecirkelverk- samhet skulle bli särskilt uppmuntrad. Föreningsbiblioteken skulle kost- nadsfritt ställas till allmänhetens förfogande och vara underkastade samma fordringar ifråga om bokbestånd och öppethållande som de kommunala biblioteken. Beträffande studiecirkelbiblioteken föreslog lektor Oscar Olsson i en reservation i vissa avseenden gynnsammare 'un- dcrstödsvillkor.

Med ledning av de inkomna remissyttrandena omarbetade skolöver- styrelsen förslaget på vissa punkter. Ifråga om biblioteken föreslogs så- lunda, att samma anslagsbestämmelser skulle gälla för såväl kommu- nala bibliotek som studiecirkelbibliotek. För samtliga inom en kommun befintliga bibliotek av detta slag föreslogs ett gemensamt maximum om 15 000 kronor. Statsunderstödet skulle utgå efter en fallande skala. För att undvika en splittringav biblioteksväsendet skulle därvid vid beräk- ning av den procentsats, efter vilken statsunderstödet skulle utgå till

föreningsbiblioteken, samtliga föreningsbibliotek inom en kommun

räknas som en enhet. Ifråga om skolbiblioteken framlade skolöversty- relsen ett förslag, som innebar väsentligt förhöjda statsunderstöd, näm- ligen 1 000 kronor per skoldistrikt och år.

De sakkunnigas förslag innefattade även åtgärder till främjande av föreläsningsverksamhet och studiecirkelarbete. På grund av det då rå- dande statsfinansiella läget kom det emellertid aldrig att framläggas i sin helhet. Vissa av de i betänkandet behandlade frågorna gjordes lik- väl senare till föremål för riksdagsbehandling. Sålunda genomfördes vid 1929 års riksdag den genomgripande omorganisationen av folk— biblioteksväsendet. Propositionen följde i huvudsak skolöverstyrelsens omarbetade förslag men med vissa ändringar ifråga om maximiunder- stödets storlek, som föreslogs till 10 000 kronor. Propositionen tillstyrk— tes av ett enhälligt statsutskott med den ändringen att anslaget i mot— sats till vad propositionen föreslagit erhöll natur av förslagsanslag; det antogs utan debatt eller votering av riksdagens båda kamrar. Den ännu gällande kungl. kungörelsen angående understödjande av folkbiblio- teksväsendet utfärdades i januari 1930 (SFS 15/1930).

Tiden efter 1930

1930 års biblioteksförfattning lade grunden till folkbibliotekens kraf- tiga expansion under 1930-talet. Den bidrog till att främja en mera ef- fektiv och mera kvalificerad biblioteksverksamhet samt åstadkom en viss samverkan mellan stora och små bibliotek, så att de små biblio— teken blev delaktiga av de stora bibliotekens bokbestånd. Det kvalifi— cerade biblioteksarbetet främjades genom tilläggsunderstöd till biblio- tek med handbokssamling samt till bibliotek med utbildad personal. Samarbetet mellan stora och små bibliotek stimulerades genom inrät— tande av centralbibliotek, genom skyldighet för större bibliotek att ut— låna böcker även utanför den egna kommunen och genom föreskrifter om samråd mellan bibliotekarierna inom en och samma kommun.

Under de följande åren företogs vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstödens storlek. Sålunda genomfördes 1931 förbätt- rade understödsvillkor för skolbiblioteken i enlighet med av skolöver— styrelsen i proposition till 1930 års riksdag framlagt förslag. Samma år tillkom Svenska sjömansbiblioteket för handelsflottans personal. År 1935 utvidgades statsunderstödet till skolbibliotek till att omfatta även bibliotek vid skyddshem. Sedermera har en rad andra skolformer fått möjlighet till statsunderstöd för sina bibliotek.

Den ekonomiska krisen under 1930-talets första hälft fick synnerligen

kännbara verkningar för bibliotekens ekonomi. Så reducerades ansla— gen till folkbiblioteksväsendet från och med senare halvåret 1932 med 20 %. Budgetåret 1933/34 nedskars de —— med vissa undantag —— med ytterligare 20 % och denna reducering ägde bestånd till och med 1935. Under åren 1936 och 1937 skedde en återgång till de ursprungliga stats— understödsbeloppen. Samtidigt som biblioteken hade arbetat under svåra ekonomiska förhållanden, hade allt större skaror sökt sig till bib- lioteken, vilkas utlåningssiffror därigenom sprang i höjden. Den väx- ande frekvensen ställde ökade krav på bibliotekens bokbestånd och per— sonal och medförde många gånger mycket svåra påfrestningar.

Den allmänna ekonomiska återhämtningen under 1930-talets sista hälft gjorde, att folkbiblioteken ånyo blev föremål för en jämn utveck- ling, under vilken särskilt städernas bibliotek upprustades. Under det andra världskriget steg på nytt bibliotekens utlåningsfrekvens rekordår- tat, men denna gång blev anslagen endast obetydligt nedsatta. Samti- digt skapades under denna tid nya biblioteksformer. Inom försvarsvä- sendet organiserades en omfattande bildningsverksamhet, där bibliote— ken var centralpunkten i organisationen. Försvarsstabens fältbibliotek försörjde beredskapsförbanden med erforderlig litteratur. Fältbibliote- ket, som arbetade genom utsändande av vandringsbibliotek till de olika fältförbanden, omfattade vid tiden för avvecklingen under åren 1945 46 omkring 155 000 band. Samtidigt tillgodosågs behovet av bibliotek vid de militära förbandens depåförläggningar genom bestämmelser an- tagna av 1940 års riksdag om statsunderstöd till dylika bibliotek med ett högsta belopp av 1 500 kronor per förband. Från och med budgetåret 1946/47 kunde också Svenska sjömansbiblioteket intensifiera sin verk- samhet som en följd av de vid 1946 års riksdag beslutade mer än för- dubblade anslagen. Från år 1947 har det statsunderstödda folkbiblio- teksväsendet vidgats till att omfatta även biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet, varvid statsunderstöd utgår dels till svenska för- samlingar i utlandet för upprättande och underhåll av folkbibliotek, dels till svenska skolor i utlandet, dels till organisation som bedriver läsrumsverksamhet bland svenska sjömän i utlandet.

Vid 1947 års riksdag genomfördes slutligen en allmän upprustning av centralbiblioteken. Det särskilda statsunderstödet för centralbiblio- teksverksamheten höjdes sålunda från 10000 till 25 000 kronor per bibliotek. En motsvarande höjning företogs också av anslaget till lands- biblioteken. Centralbiblioteksorganisationen, som avsåg inrättande av central— eller landsbibliotek i varje län, är nu i det närmaste utbyggd. Endast Västmanlands och Kronobergs län saknar ännu de landsbiblio- tek, som ursprungligen beräknats i organisationen.

Litteratur:

För närmare kännedom om det svenska folk- och skolbiblioteksväsen— dets historia hänvisas till följande källor.

Folkbiblioteksbladet.Årg. ] (1903) —— 9 (1911). Biblioteksbladet. Årg. 1 (1916) —. ' Söderberg, V., Sveriges sockenbibliotek och övriga anstalter för folkläs- ning. 1901. Palmgren, V., Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vid- tagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige. 191].

Betänkande med utredning och förslag angående det frivilliga folkbildnings— arbetet. 1924 (SOU 1925: 5). Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. 1924 (SOU," 1924: 7). Sundström, E., Svenska bibliotek. 1924. Dahl, S., (utg.), Bibliotekshandbok. Bd 1—2. 1924———1931. Tynell, K., Folkbiblioteken i Sverige. 1931. Statsmakterna och folkskolebiblioteken. (Föreningen 1942: 1). Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsar- betet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning. 1 2. 1946—48 (SOU 1946: 68, 1948: 30). Hjelmqvist, B., Folkbiblioteken i Sverige 1936—4947 (i: Det femte nordiske

biblioteksmgäde 1947. 1948).

Kap. 3. Folkbibliotek'

I. Det nuvarande läget

I det följande skall i korthet redogöras för den nuvarande verksam- heten vid bibliotek av allmän folkbibliotekskaraktär, nämligen kom— munala och med dem likställda folkbibliotek, studiecirkelbibliotek, cen— tral— och landsbibliotek, bibliotek vid sj ukvårdsanstalter och fångvårds— anstalter, truppförbandsbibliotek, svenska sjömansbiblioteket, Torne— dalens bibliotek samt biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. Därjämte lämnas en redogörelse för bibliotekspersonalens yrkesförhål- landen samt den interurbana låneverksamhetens organisation.

1. Kommunala och med dem likställda folkbibliotek

Kommunala folkbibliotek äges antingen av den borgerliga eller den kyrkliga kommunen, i regel dock av den förstnämnda. Som ”med kom_- munalt folkbibliotek likställt bibliotek” räknas sådant bibliotek, som äges av lokal förening och står under en styrelse, i vilken den borger- liga kommunen utsett minst en ledamot, varjämte ombud för kommu— nen skall deltaga i granskningen av bibliotekets räkenskaper.

Omfattningen av verksamheten vid kommunala och med dem lik— ställda folkbibliotek under tiden 1930—1947 framgår av tabell å nästa sida.

Som tabellen Visar, uppgick antalet bibliotek år 1947 till 1 541. Då lan— dets kommuner uppgår till 2 514, saknades kommunalt bibliotek i 983 kommuner eller omkring 39 % av samtliga. De kommuner, som saknar kommunalt bibliotek, har i många fall tillgång till ett eller flera studie— cirkelbibliotek. De kommuner, som helt saknar bibliotek, är som regel obetydliga ifråga om invånarantal. Av tabellen framgår i övrigt att bokbeståndet kontinuerligt ökat. Utlåningssiffran visar en mycket stark stegring i samband med kriserna 1932—33 och 1939—42. Senare har ut— låningen minskat något men visar ånyo stigande tendens.

År 1947 uppgick bokbeståndet per invånare till 0,80 band. Orts- bidraget per invånare utgjorde samma år 0,95 kronor. Utlåningsverk— samheten utvisade en utlåning av 1,54 band per invånare. Variationer

Tab. 1. Kommunala och med dem likställda folkbibliotek 1930—1947

An . tsun r- .

År biblibatlek Bokbestånd Utlåning Sta stödde Ortsbidrag 1930 1 250 2 166 248 4 830 113 502 669 1 925 039 1931 1 267 2 325 617 5 653 511 571 597 1 860 579 1932 1 232 2 489 248 6 836 763 542 740 2 080 261 1933 1 250 2 611 126 8 075 167 427 327 1 931 709 1934 1 274 2 772 559 8 405 935 378 792 2 080 131 1935 1 297 2 912 593 8 203 461 378 356 2 067 794 1936 1 348 3 095 331 8 043 550 604 111 2 429 381 1937 1 367 3 276 584 7 945 891 775 630 2 673 696 1938 1 396 3 476 107 8 362 803 853 995 2 890 902 1939 1 408 3 655 558 8 613 266 893 166 3 212 682 1940 1 395 3 768 372 9 394 791 875 405 3 292 682 1941 1 428 3 962 036 10 612 732 856 622 3 389 597 1942 1 454 4 470 883 11 394 074 955 345 3 822 337 1943 1 466 4 593 280 10 711 691 1 072 395 4 149 452 1944 1 524 4 852 381 1'0 691 749 1 145 334 4 350 654 1945 1 520 5 086 217 10 579 233 1 241 936 4 653 339 1946 1 513 5 267 409 10 629 069 1 351907 5 564 117 1947 1 541 5 426 598 10 441 317 1 474 580 6 488 342

finns givetvis mellan städernas och de större tätorternas mera väl ut- vecklade biblioteksväsen och landsbygdens mera obetydliga bibliotek. Även inom städernas krets finns dock plats för vissa variationer. Bok- beståndet per invånare uppgick sålunda till högst 9,70 band' och lägst 0,38 band. Den högsta utlåningen redovisades med 6,14 band och den lägsta med 0,50 band. Ortsbidraget utgick högst med 4,63 kronor och lägst med 0,20 kronor.

Endast ett fåtal bibliotek kan uppvisa egna biblioteksbyggnader, un- der det att det stora flertalet bibliotek får dela lokaler med skolor och andra institutioner.

För folkbibliotekens personal redovisas närmare i kap. 3 sid. 34—41. För närvarande finnes inemot 400 heltidsanställda befattningshavare vid de svenska folkbiblioteken.

Statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet regleras genom den ovan- nämnda kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) med däri senare vid- tagna ändringar och tillägg. Statsunderstöd kan utgå till kyrklig eller borgerlig kommun eller till sammanslutning av två eller flera sådana kommuner för upprättande och underhåll av folkbibliotek (% 1—2). I regel kan endast ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek inom en och samma kommun uppbära statsunderstöd (& 3). Efter särskild ansökan kan dock bibliotek i viss kommundel, som utgör egen försam— ling eller i annat avseende bildar en kommunal enhet, uppbära stats-

' I denna siffra ingår dock ej blott aktuell litteratur utan också omfattande äldre bok— samlingar.

understöd utan hinder av att även annat statsunderstött kommunalt folk— bibliotek finns i samma kommun. I kommun, där landsbibliotek (större centralt bibliotek, vars bokbestånd härrör dels från ett stifts- eller läro— verksbibliotek, dels från vederbörande stads bibliotek) finnes upprät- tat, utgår icke statsunderstöd till annat kommunalt folkbibliotek. För biblioteket skall finnas en styrelse samt en av denna utsedd bibliotekarie, som skall handhava skötseln av biblioteket (% 4 c). Bibliotekarien äger, om han ej är ledamot av styrelsen, närvara vid styrelsens sammanträ— den med yttranderätt men ej beslutanderätt. Biblioteket skall vidare vara uppställt i lämplig lokal (% 4 (1) samt hållas kostnadsfritt tillgäng- ligt för allmänheten på regelbundna tider minst en gång i veckan (5 4 e). Rätt till avgiftsfria boklån skall vidare tillkomma sjömän, som till- fälligtvis vistas i kommunen. Bibliotekets bokbestånd skall vara till— fredsställande ur moralisk och konstnärlig synpunkt (% 4 h—i). Biblio- teket skall vid sin bokanskaffning befrämja den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten inom kommunen samt anordna bokutläning i anslutning till föreläsningarna (& 4 j). Biblioteket skall vara underkas— tat inspektion av bibliotekskonsulenterna eller i vissa fall lokala inspek- törer (centralbibliotekarien, statens folkskolinspektör) (& 48). Biblio- tekets böcker får icke avhändas biblioteket utöver erforderlig utgall— ring av förslitna eller föråldrade böcker, såvida icke förste biblioteks— konsulenten eller lokal inspektör lämnar sitt tillstånd därtill (% 41). Som villkor för statsunderstöd till kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek föreskrives, att tillskott av andra medel än statsmedel, s. k. ortsbidrag, skall lämnas biblioteket för det arbetsår, för vilket stats- understöd sökes (5 4 a). Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verk- liga utgifter. Hyresvärdet av kostnadsfritt upplåten lokal får inräknas i ortsbidraget, som måste uppgå till minst 40 kronor, dock ej till högre bc— lopp än det kontanta ortsbidraget. Då studiecirkelbibliotek uppgått i det kommunala biblioteket, kan det förras ”lokala utgifter” föregående år medräknas i det kommunala bibliotekets ortsbidrag. Som allmånvregel gäller, att ett folkbibliotek i statsunderstöd skall kunna erhålla samma belopp som ortsbidrage't. Vid ortsbidrag om 400 kronor och därutöver gäller särskilda fordringar på biblioteket ifråga om läsrum och band- bokssamling samt personal. Om biblioteket icke fyller dessa krav, er— håller det av statsunderstödet endast det s. k. grundunderstödet. Vid ortsbidrag intill 400 kronor utgår detta med samma belopp som orts— bidraget men vid högre ortsbidrag enligt en fallande skala. Vid ortsbi— drag över 4 000 kronor utgår det sålunda med hälften av detta, dock med minst 2 400 kronor och högst 5 000 kronor (5 6). Om biblioteket har läsrum och handbokssamling, vars omfattning och sammansättning god- känts av förste bibliotekskonsulenten, erhåller det utöver grundunder—

stödet ett tilläggsunderstöd, som utgår med hälften av skillnaden mellan ortsbidraget och grundunderstödet (% 8). Om biblioteket har personal med av skolöverstyrelsen godkänd kompetens, erhåller det likaså ett tilläggsunderstöd, som utgår med hälften av skillnaden mellan grund— understödet och ortsbidraget, dock högst med tredjedelen av det löne- belopp, som utgår till den kompetenta personalen (& 9). Sammanlagt kan sålunda grundunderstöd och tilläggsunderstöd uppgå till högst samma belopp som ortsbidraget.

Statsunderstödet utgår kontant. .

Det sammanlagda årliga statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet inom en och samma kommun är maximerat till 10 000 kronor, varvid det kommunala folkbiblioteket har förmånsrätt till 7 000 kronor och stu— diecirkelbiblioteken till 3 000 kronor (5 21). Sammanlagda årliga stats— understödet inom kommun, där landsbibliotek är inrättat, får ej över- stiga 3 000 kronor.

Om statsunderstöd utgår till mer än ett bibliotek inom samma borger— liga kommun, får det sammanlagda statsunderstödet icke utgå med högre belopp, än som skulle ha utgått, om biblioteken tillsammans sökt statsunderstöd som ett gemensamt bibliotekssystem (% 5). Har två eller flera kommuner förenat sig om gemensamt bibliotek, utgår statsunder— stödet med sammanlagda beloppet av de understöd, som skulle ha ut— gått, om i var och en av kommunerna funnits ett särskilt bibliotek, till vilket ortsbidrag utgått med samma belopp, som det gemensamma biblioteket fått från kommunerna. Ett sådant gemensamt bibliotek kan alltså erhålla maximalt 10000 kronor för varje kommun, som är del— ägare i biblioteket.

Bibliotekarierna vid inom en borgerlig kommun verksamma folk- bibliotek skall minst två gånger om året sammanträda för att överlägga om bokinköpsförslag, tryckning av gemensam katalog och andra frågor, där samverkan kan vara önskvärd (% 22).

När det sammanlagda statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet inom en borgerlig kommun eller sammanslutning av kommuner upp— går till minst 8000 kronor, har samtliga bibliotek inom kommunen skyldighet att kostnadsfritt låna ut böcker till personer, boende utanför vederbörande kommun inom ett av skolöverstyrelsen fastställt område ( % 23). Denna skyldighet åvilar för närvarande biblioteken i 48 kommu— ner. I _vissa fall omfattar området för kostnadsfria boklån hela länet, i andra fall större eller mindre del av länet. I vissa fall begränsas skyl— digheten till att kostnadsfritt utlåna facklitteratur (och skönlitteratur på främmande språk). I andra fall omfattar skyldigheten även lån av skönlitteratur '(på' svenska språket) .

2. Studiecirkelbibliotek

Med studiecirkelbibliotek avses föreningsbibliotek knutet till lokal organisation av studieförbund eller till fristående studiecirkel. Ur- sprungligen var studiecirkelbiblioteket förbehållet föreningens (studie- cirkelns) medlemmar men är numera till karaktären ett folkbibliotek, som i princip vänder sig till alla slag av låntagare.

_Statsunderstödd biblioteksverksamhet bedrives av följande studie- förbund:

Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Godtemplarorden (IOGT), Jordbrukarungdomens förbund (JUF ), Nationaltemplororden (NTO), Sveriges blåbandsförening (SBF), Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS), tidigare Sveriges kristliga bildningsförbund (SKB),

Svenska landsbygdens studieförbund (SLS).

Omfattningen av studiecirkelbiblioteksverksamheten under perioden 1930—47 framgår av nedanstående tabell:

Tab. 2. Biblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete 1930—1946/47

År bibliballek Bokbestånd Utlåning Statsunderstöd 1930 3 464 1 033 571 1 271 294 216 305 1931 3 964 1. 131 489 1 657 544 286 076 1932 4 241 1 192 659 2 029 956 276 742 1933 4 496 1 310 414 2 394 748 168 250 1934 4 711 1 389 711 2 346 602 139 304 1935/36 5 250 1 544 745 2 311 399 142 423 1936/37 5 511 1 949 716 2 538 600 268 376 1937/38 5 400 1 596 194 2 150 704 327 860 1938/39 5 514 1 721 749 2 216 243 326 991 1939/40 5 067 1 741 311 2 262 548 345 712 1940/41 5 026 1 798 805 2 298 470 363 780 1941/42 4 999 1 878 197 2 755 184 322 651 1942/43 4 958 1 945 880 2 871 522 350 584 1943/44 4 950 2 006 938 2 711 587 409 554 1944/45 4 918 2069 286 ' 2 674 656 439 264 1945/46 4 877 2 136 469 2 573 342 474 089 1946/47 4 843 2 203 356 2 510 365 , 477 461 _

Verksamhetens fördelning på de olika studieförbunden åren 1938/39 och 1946/47 framgår av nedanstående tabell.

Tab. 3. Biblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete 1938/39 och 1946/47

ABF IOGT J UF NTO SLS SBF SKB

Antal bibliotek

1938/ 39 1 539 1 662 305 619 578 257 554 1946/47 1 359 1 561 291 591 702 223 116 Bokbestånd

1938/39 575 072 787 707 50 965 141 352 39 356 63 370 63 927 1946/47 812 448 859 662 74 926 178 941 130 549 76 074 70 756 Utlåning '

1938/39 1 097 082 756 570 59 752 128 429 83 119 47 097 44 194 1946/47 1 204' 193 785 933 74 031 154 996 199 890 49 839 41 483 Statsunderstöd 1938 156 914 94 122 14 468 19 121 23 312 8 240 10 814 1947 230 945 100 733 14 592 25 380 75 804 11 530 8 477

Till fristående studiecirkel har statsunderstöd för biblioteksverksam- het utgått i endast ett fall. Det behov, som bestämmelsen om rätt till statsunderstöd avsåg att fylla, har tydligen tillgodosetts på andra vägar.

Som de båda tabellerna utvisar, har antalet studiecirkelbibliotek un— der senare år nedgått, i första hand sammanhängande med en fortgå- ende kommunalisering av dessa bibliotek. Man har därmed eftersträvat en samordning av den lokala biblioteksverksamheten. 1930 års biblio— teksförfattning sökte göra detta genom den nyssnämnda bestämmelsen att bibliotekarierna i en och samma kommun skulle sammankomma minst två gånger årligen. Denna bestämmelse har emellertid endast i be— gränsad omfattning haft åsyftad verkan. Andra åtgärder har måst vidta- gas. Ända sedan Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte 1938, där frågan utförligt behandlades, har förhållandet mellan studiecirkel— biblioteken och folkbiblioteken livligt diskuterats, och olika förslag till lösningar framkommit. På initiativ av bibliotekskonsulenterna har med början är 1941 en inventering av biblioteksbeståndet inom länen företa— gits. Man har kartlagt bibliotekens belägenhet, lokaler, bokbestånd, lån— tagare, boklån m. 111. På grundval av de erhållna resultaten har sedan vid gemensamma överläggningar representanter för studiecirkelbiblio- teken (distriktsstudieledarna) och folkbiblioteken (bibliotekskonsulen— terna, centralbibliotekarierna) framlagt förslag till praktiska åtgärder för att rationalisera biblioteksväsendet. En samordning av olika biblio- tek inom en och samma kommun har också i ett stort antal fall kommit till stånd. Som framgår av tabellen ovan, har kommunaliseringen

av studiecirkelbiblioteken Ökat i omfattning under de senaste åren. Under 1946 anmälde sålunda ett femtiotal bibliotek, de flesta tillhörande ABF och IOGT, att de upphört med sin verksamhet och uppgått i ve— derbörande kommunala bibliotek. Nedgången är störst för biblioteken inom SKB, SBF och ABF ; vad beträffar ABF beroende på att detta för- bund konsekvent överlämnat sina bibliotek till kommunen, när förut- sättningar funnits för en effektiv kommunal biblioteksverksamhet. SLS är det enda förbund, inom vilket biblioteken ökat i antal. Inom detta förbund visar också utlåningsverksamheten en mycket markant ökning. Den livliga biblioteksverksamheten inom SLS beror säkerligen på att SLS är ett relativt nystartat studieförbund, för vilket biblioteken haft ett ej ringa värde i bildningspropagandan.

Enligt gällande biblioteksförfattning är studiecirkelbiblioteken un— derkastade samma allmänna bestämmelser angående styrelse, lokaler, bokbestånd, öppethållande, inspektion m. m. som de kommunala biblio- teken, varigenom deras karaktär av allmänna folkbibliotek understry— kes. I skolöverstyrelsens föreskrifter angående inspektion av studiecir— kelbiblioteken föreskrives i konsekvens härmed, att den inspekterande även beträffande dessa bibliotek skall verka för ”att bibliotekets bok— bestånd är allsidigt valt under tillgodoseende så vitt ske kan av de in— tressen, som på orten förefinnas, samt med lämplig fördelning mellan facklitteratur och skönlitteratur”.

För att ett studiecirkelbibliotek skall erhålla statsunderstöd kräves, att det är anslutet till ett studieförbund med minst 20000 medlemmar och med minst 6 000 kronors årliga egna utgifter för biblioteksändamål (% 12). Statsunderstödet utgår till studieförbunden, men beräknas med ledning av uppgifter från varje särskilt till förbundet anslutet bibliotek. Statsunderstöd utgår i stort sett efter samma normer som gäller för den kommunala biblioteksverksamheten med den skillnaden, att understö- det icke beräknas med hänsyn till det löpande årets inkomster utan ut— går i förhållande till de lokala utgifter, som biblioteken haft under när— mast föregående arbetsår och för vilka andra medel än statsmedel tagits i anspråk (& 13) . Dessa medel skall ha utgått kontant och ha avsett verk- liga utgifter. För att icke premiera en splittring av biblioteksverksam— heten utgår grundunderstödet efter den procentsats, som skulle ha till— låmpats, om alla studiecirkelbibliotek i en och samma kommun gemen- samt hade ansökt om understöd. Arvode till bibliotekarie får endast be- räknas till sådant belopp, som av skolöverstyrelsen prövas skäligt. Lo— kalkostnader, dock ej värdet av gratis upplåten lokal, får medräknas endast när lokalen uteslutande användes för biblioteks- och studiecirkel- åndamål. Understöd utgår normalt icke till studiecirkelbibliotek med lokala utgifter understigande 25 kronor ( 5 14). Statsunderstöd kan även

utgå till fristående studiecirkel under förutsättning, att denna förbinder sig att vid ar betsårets slut överlämna anskaffade böcker till det kommu- nala folkbiblioteket på orten samt ansöker om statsunderstöd genom detta (5 17). Om studiecirkelbibliotek icke längre underhålles av äga— ren, skall dess bokbestånd överlämnas till vederbörande kyrkliga eller borgerliga kommun för införlivande med dess bibliotek eller för att bilda gi undstomlnc till ett kommunalt folkbibliotek, om skolöverstyrel— sen icke beslutar annorlunda (% 15).

3. Central- och landsbibliotek Med centralbibliotek avses vissa bibliotek, som utgör en påbyggnad på de lokala folkbiblioteken och med uppgift att supplera dessas atbete. Med landsbibliotek avses större centralt bibliotek, vars bokbestånd härrör från dels ett stifts- eller läroverksbibliotek, dels vederbörande stads folkbibliotek, med uppgift att tillgodose såväl vetenskaplig forsk- ning som folkliga bildningssträvanden. Centralbibliotek, till ett antal av 20, finnes för nä1varande upprätta- de 1 följande län:

Tab. 4. Centralbibliotek

.. . . Datum för Lan Bibliotek godkännande ' Stockholms Lidingö stadsbibliotek 23/1 1948 Uppsala Uppsala stadsbibliotek 12/1 1945 Södermanlands Eskilstuna stadsbibliotek 23/1 1931 ' Jönköpings Jönköpings stadsbibliotek 20/1 1939 Kalmar Kalmar stadsbibliotek 12/1 1945 Gotlands Visby stadsbibliotek 23/1 1948 Blekinge Karlskrona stadsbibliotek 23/11 1945 Kristianstads Kristianstads stadsbibliotek 30/12 1939 Malmöhus Malmö stadsbibliotek 30/5 1930 Hallands Halmstads stadsbibliotek 12/2 1932 Göteborgs- och Bohus Dicksonska folkbiblioteket 1 Göteborg 12/2 1932 Älvsborgs Borås stadsbibliotek 4/12 1936 Värmlands Karlstads stadsbibliotek 30/5 1930 örebro Örebro stadsbibliotek 20/12 1935 Kopparbergs Falu stadsbibliotek 3/3 1938 Gävleborgs Gävle stadsbibliotek 8/12 1939 Västernorrlands Härnösands stadsbibliotek 10/1 1947 Jämtlands Jämtlands läns bibliotek i Östersund 10/1 1947 Västerbottens Umeå stadsbibliotek 23/11 1945 Norrbottens Luleå stadsbibliotek 23/1 1931

* Landsbibliotek finnes för närvarande upprättade i Östergötlands län (Linköping, upprättat 1926) och Skaraborgs län (Skara, upprättat 1937) . Följande sammanställning visar central- och landsbibliotekens låne- 'Verksamhet utanför den egna kommunen under perioden 1930—47:

:Tab. 5. Central- och landsbibliotek 1930—417. Låneverksamhet utan/ör den egna kommunen

Enstaka boklån Vandringsbibliotek ,

Antal Lån ge- Län i År biblio— Direkta L'ånta— "r$lälä$? såSÄZIbFJ: Antal bd återkoin- ålägga! tek lån gare avnlåitlllio- liotek i dessa na llåklm- dessa G 1930 2 1 166 110 23 25 4510 _ _— 1931 4 .. 8 772 457 153 111, 2 772 4 251 - 987 1932 6 23 537 1 465 769 233 _ 5, 920 9 028 2 716 1933 6 26 222 1 681 1 006 441 11 971 18 708 5 065 . 1934 6 22 641 1 425 1 066 505 14 621 38 799 9 198 1935 6 25 197 1 742 1 216 552 15 449 46 652 12 044 71936 8 - 35 006 3204 1 560 695 21 375 50 066 12 436 1937 -9 40 590 3 157 2 192 . 871 26 907 68 6,77 17 172 9333 19 19,9 9231 999 . 393 3; 393 35312 319 347

1940 14 64 424 4 398 2 822 _1 539 53 187 107 439 28 459 1941 14 73 807 4 543 3127 2 067 67 367 145 795 38 192 1942 14 79 492 5 290 3 302 2 747 84 533 173 396 52 947 1943 14 77 988 5 331 3 486 3200 93 507 188 834 47 549 1944 ' 14 86 086 5 292 3 735 2 915 91 292 183 610 47 417 1945 16 92 467 6 238 4 580 2 782 89 447 180 596 46 546 1946 18 104 932 8 375 4 969 3 033 98 041 180 881 45 193 1947 20 121 850 7 903 6 261 » 3 574 117 027 203 064 50 612

Tabellen visar en stark ökning av antalet utsända vandringsbiblio- tek, som under åren 1940—1943 blev mer än fördubblat. Även de ensta- ka boklånen visar en kontinuerlig ökning. År 1930 utgjorde dessa lån 594 per centralbibliotek, medan motsvarande siffra för 1947 utgjorde 6 406.

Kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek, som prövas därtill lämpligt, kan godkännas som centralbibliotek (% 24). Endast ett central- bibliotek får förekomma inom ett och samma län. I län, där landsbiblio— tek finnes upprättat, kan kommunalt eller därmed likställt folkbiblio- tek icke godkännas som centralbibliotek. Centralbibliotek har att inom ett av kungl. maj :t fastställt område supplera de lokala bibliotekens ar— bete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker, som behöves i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och genom biblio— teksteknisk vägledning (% 25). Vägledningen har avsett råd och anvis— ningar vid bokinköp, hjälp vid klassificering Och katalogisering både av redan befintliga bokbestånd och av nyinköpt litteratur. V ägledningen vid bokinköpen har lämnats landsbygdsbibliotekarierna på skilda sätt:

genom muntlig orientering i den nyutkomna litteraturen vid föreskriv- na årliga möten med bibliotekarierna inom centralbiblioteksområdet, genom standardlistor över lämplig litteratur, genom muntlig informa— tion i samband med inspektion av ortens bibliotek, genom förslag till bokinköp inom ramen för givna kostnadsförslag.

Till centralbibliotek utgår, utöver det statsunderstöd, som tillkommer detsamma som kommunalt folkbibliotek, ett särskilt anslag å högst 25000 kronor per är (% 26). Som tidigare nämnts, inspekterar central— och landsbibliotekarierna de mindre biblioteken i länet. Kostnaden här— för bestrides av ett särskilt anslag under förslagsanslaget till folkbiblio- teksväsendet. Detta särskilda anslag utgjorde budgetåret 1948/49 14 100 kronor. För att kommunalt folkbibliotek skall kunna godkännas som centralbibliotek, skall det uppfylla vissa allmänna fordringar ifråga om läsrum med handbokssamling, öppethållande, bokbeståndets omfatt— ning och sammansättning samt personal (% 27).

För landsbiblioteken i Linköping och Skara gäller särskilda av kungl. majzt utfärdade instruktioner, enligt vilka landsbiblioteken skall till— godose såväl vetenskaplig forskning som folkliga bildningssträvanden genom att

a) för forskningen tillhandahålla de i biblioteket befintliga bok- och handskriftssamlingarna,

b) inköpa nyare vetenskaplig litteratur och därmed underlätta stu- diearbetet såväl för lärare och lärjungar vid statliga, kommunala och enskilda läroanstalter inom staden som för övriga forskare och studie— intresserade,

c) inköpa populärvetenskaplig litteratur och skönlitterära arbeten till tjänst för en större allmänhet,

d) samla och bevara särskilt den litteratur såväl i tryck som skrift, som angår landskapet,

e) förmedla bok- och handskriftslån från och till andra offentliga bibliotek och arkiv,

f) tjänstgöra som centralbibliotek för länet,

g) verkställa inspektion av folkbibliotek, studiecirkelbibliotek och Sjukhusbibliotek inom länet.

Landsbiblioteken är uppförda under särskild rubrik å rikssta— tens åttonde huvudtitel. Ur anslagsposten till avlöningar bestrides lönekostnaderna för bibliotekarie, två amanuenser samt vaktmästare vid vartdera biblioteket. Till bokinköp och bokbindning utgick för bud- getåret 1948/49 sammanlagt 20000 kronor, till omkostnader samman— lagt 2 500 kronor. Under folkbiblioteksanslaget utgick vidare 10 000 kro- nor till vartdera biblioteket för vandringsbiblioteksverksamhet m. 111. Övriga kostnader för verksamheten bestrides av vederbörande kommun.

De vetenskap—liga bibliotekens bokbestånd har i icke obetydlig om— fattning tagits i anspråk för tillgodoseende av de kommunala bibliote- kens behov av sådan litteratur, som icke efterfrågas i så stor omfatt— ning, att biblioteken själva har anledning att anskaffa böckerna ifråga. För denna interurbana utlåning, som även omfattar lån direkt till en— skilda låntagare, gäller särskilda av riksbibliotekarien och cheferna för universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, Vetenskapsakademiens bibliotek, Karolinska institutets bibliotek samt Göteborgs stadsbib— liotek år 1935 utfärdade bestämmelser. Enligt dessa bestämmel— ser avser utlåningen uteslutande att främja forskning och allvarliga studier. Undantagen från utlåning är viss litteratur såsom nyare skönlit— teratur på svenska och övriga nordiska språk, vidare böcker, som är att hänföra till referenslitteratur, tidningar, planscher, kartor och musikalier. En räjongindelning är vidare genomförd på så sätt att bibliotek i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Got— lands, Västerbottens och Norrbottens län företrädesvis skall vända sig till Kungl. biblioteket, Vetenskapsakademiens bibliotek och Karolinska institutets bibliotek; bibliotek i Uppsala, Värmlands, Örebro, Västman— lands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län i första hand till Uppsala universitetsbibliotek; bibliotek i Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län i första hand till Lunds universitetsbibliotek; bibliotek i Hallands, Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län i första hand till Göteborgs stadsbibliotek.

Den interurbana låneverksamheten har under senare år fått en be- tydande omfattning. Enbart från Kungl. biblioteket, universitetsbiblio- teken i Uppsala och Lund samt Göteborgs stadsbibliotek utlånades så- lunda år 1947 14 170 arbeten till folkbibliotek och därmed jämförliga in— stitutioner samt enskilda personer. '

5. Sjukhusbibliotek Statsunderstödd biblioteksverksamhet bedrives vid sådana sjukvårds— anstalter, som understödes av allmänna medel. Sådan verksamhet före— kommer vid lasarett, sjukstugor, epidemisjukhus, tuberkulossjukhus, enskilda sjukhus, vanföreanstalter, försörjningsinrättning-ar, vårdan- stalter för kroniskt sjuka, sinnessjukhus och garnisonssjukhus. En uppfattning om den nuvarande biblioteksverksamheten vid lan— dets icke statliga sjukhus lämnar följande sammanställning, som avser år 1947.

Tab. 6. Bibliotek vid icke statliga sjukhus år 1947

';';? Bokb e- UU åning få?! Ortsbi- Statsun— liotek stånd platser drag dcrstod Lasarett .............. . 42 49 261 149 849 9.558 39 355 13 219 Sjukstugor ............ 24 3 440 7 886 731 2 170 1 08.9 Epidemisjukhus ........ 5 1 215 4 343 455 7 831 682 The-sjukhus . ., ........ 39 ' 67 623 84 405 6 605 17 319 9 614 Enskilda sjukhus ........ 2 2 218 6 277 370 370 370 Vantöreanstalter ........ 3 4 169 ' 9 816 449 696 601 Försörjningsinrättningar . 2 1 601 1 030 85 ' 250 127 Vårdanstalter för kroniskt . sjuka ................ 5 5 455 ' 17 440 854 2 280 1121 'Garnisonssjukhus ...... . 2 2 504 5 757 ' 380 700 569 Av kommunala folkbiblio- _ . . . tek bedriven verksamhet '31 65 228 294 860 13 473 61 362 20 093 - - 155 202 714 581 663 32 960 125 285 47 486

Biblioteksverksamhet utövas sålunda för närvarande vid 155 icke- statliga sjukvårdsanstalter av olika slag med sammanlagt 32 960 värd- platser. Vid bedömningen av verksamhetens omfattning bör beaktasatt 'det totala antalet sjukvårdsanstalter av här jämförbart slag utgjorde 657. Ett stort antal sjukvårdsanstalter saknar sålunda bibliotek. _

Biblioteksverksamhet bedrives också vid 26 statliga sjukvårdsanstal— ter, av vilka .2 tillhör kroppssjukvården och 24 sinnessjukvården. Om- fattningen av denna biblioteksverksamhet framgår av nedanstående sammanställning, baserad på en undersökning som företogs år 1947.

Tab. 7. Bibliotek vid statliga sjukhus år 1946

- . Antal vård- Medelbelägg- Bokbe- ,

Sjukhus platser ning stånd Ltlanlng Anslag Karolinska sjukh. . . 1 266 1 159 5 400 10 000 -——— Serafimerlasarettet 508 450 1 200 —— Sinnessjukhus . . . . 17 895 20 745 58 292 54 783 4 332

19 669 22 354 64 892 64 783 4 332

Som framgår av tabellen, förefinns inga speciella biblioteksanslag vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet. I båda fallen saknas helt fasta anslag för verksamheten. »

Biblioteksverksamheten vid sanatorier och tuberkulossjukstugor förtjänar särskild uppmärksamhet. En utredning har företagits för att utröna verksamhetens omfattning ifråga om bokbestånd, ut— låning, anslag, teknisk utrustning, lokaler, personal m. m. Nedan- stående sammanställning redovisar biblioteksverksamhetens omfatt-

ning år 1946. Anstalterna har delats upp i tre huvudgrupper: A—an- stalter för lungtuberkulos (sanatorier, tbc-avdelningar vid 'la— sarctt), A-anstalter för kirurgisk tuberkulos samt B-anstalter (tbc—sjuk— stugor, tbc-avdelningar vid sjukstugor, bygdesanatorier). /

Tab. 8. Bibliotek vid tuberkulossjukhus år 1946

A-anstalter ?:anäalt" B—anstalter S för lungtbc älsk 3,15" _ för the umma: ' Antal anstalter .............. 39 5 26 70 Bokbestånd .................. 69 517 6 853 7 248 84 212 Därav facklitteratur ......... ,. 11 988 1 705 . 425 14 118. Utlånade band .............. 87 373 10 797 4 304 102 474 Antal anstalter med statsbidrag 32 4 4 40 Statsbidrag .................. 6 372 325 277 7 789 Antal anstalter med ortsbidrag . 35 5' 5 45 Ortsbidrag ............... _. . . * 11 073 325 502 11 900"

Beträffande tillgängliga anslag för biblioteksverksamheten har utred- ningen visat, att dessa liksom fallet är ifråga om vanliga Sjukhusbiblio- tek är alldeles otillräckliga för att upprätthålla en effektiv standard. Bokbeståndet består i en hel del fall av föråldrad, föga efterfrågad lit- teratur. Vid de mindre tbc-anstalterna har nyförvärven i allmänhet ut- gjorts av bokgåvor från patienter eller andra intresserade personer. Som en jämförelse med den av de kommunala biblioteken bedrivna sjukhus- biblioteksverksamheten utvisar, är utlåningsverksamheten förhållande- vis svag. Speciella lokaler för biblioteksverksamheten saknas i de allra flesta fall. Biblioteken vid A-anstalterna skötes av en befattningshavare vid anstalten ifråga (husmor, social kurator, sköterska m. fl.), ofta med biträde av en eller flera patienter. Vid B-anstalterna är som regel bibliotekarien utsedd bland patienterna, ibland står boksamlingen till- gänglig för alla men utan egentlig tillsyn och vård.

Statsunderstöd för biblioteksverksamhet vid sjukvårdsanstalter utgår med kronor 1: 50 per Vårdplats och är (5 44). Som villkor härför gäller att tillskott av andra medel än statsmedel, s. k. ortsbidrag, lämnas med minst lika stort belopp som det begärda statsunderstödet (% 45). Orts— bidrag skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. Lokalkostnader får dock ej inräknas.

Om biblioteksverksamheten vid sjukvårdsanstalt enligt överenskom- melse omhänderhaves av det kommunala folkbiblioteket, utgår stats— understödet till kommunen, under förutsättning att såväl statsunderstö— det som ortsbidraget helt användes för sjukvårdsanstaltens bibliotek (5 45). I övrigt gäller i tillämpliga delar författningens allmänna be-

stämmelser för folkbibliotek angående bibliotekarie, lokal, bokbestånd m. m. Ifråga om öppethållande föreskrives, att biblioteket skall hållas tillgängligt varje vecka å regelbundna tider för patienter och sjukhus— personal.

6. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

Biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalter bedrives dels genom fasta bibliotek, dels genom vandringsbibliotek från fångvårdsstyrelsen. Inköp av nya böcker sker centralt genom fångvårdsstyrelsens försorg, men de lokala biblioteksföreståndarna har möjlighet att framlägga för— slag till bokinköp. Anslag för biblioteksverksamhet vid fångvårdsan— stalter utgår av till fångvårdsstyrelsens disposition stående medel upp- förda under andra huvudtiteln. Det totala anslaget för bokinköp var för budgetåret 1947/48 15 000 kronor, i vilken summa ingår kostnaderna för inköp av andakts- och läroböcker. Böckerna bindes på centralfängelset på Långholmen, innan de utsändes till respektive anstalter.

För att utröna biblioteksverksamhetens omfattning har en utredning verkställts avseende år 1946. Utredningen omfattade 44 fångvårdsan— stalter av varierande typ och storlek. Sammanlagda antalet vårdplatser var 2676. Vid samtliga anstalter bedrevs biblioteksverksamhet i nå— gon form. Det samlade bokbeståndet utgjorde 37 916 band. Exakta upp- gifter om utlåningsverksamheten kan ej erhållas, då uppgifterna i ett flertal fall är högst ungefärliga. Några siffror kan dock anföras. Så- lunda utlånades vid Långholmen c:a 17000, vid Malmö central- fängelse 16000 och vid Norrköpings centralfängelse 15000 volymer. I samband med avvecklingen av försvarsstabens fältbibliotek överläts till biblioteksverksamheten inom fångvården sammanlagt 10 225 volymer, varigenom anstaltsbiblioteken fick ett värdefullt tillskott. I en del fall äger visst samarbete rum med kommunala bibliotek, nämligen vid cen— tralfängelserna i Göteborg (Dicksonska folkbiblioteket), Falun, Uppsa- la, Jönköping, Örebro, Ystad, Norrköping (respektive stadsbibliotek) samt vid Skenäs ungdomsanstalt (Norrköpings stadsbibliotek). Sam- arbetet innebär i huvudsak, att fångvårdsanstalterna får vandrings— bibliotek från de kommunala biblioteken. Dessutom har låntagarna i fångvårdsanstalternas bibliotek möjlighet att rekvirera erforderlig spe— ciallitteratur från de kommunala biblioteken.

Som bibliotekarie tjänstgjorde i 27 av de 44 i undersökningen in- gående anstalterna fängelsepredikanten med biträde av någon intagen. I övriga fall omhänderhades biblioteksverksamheten av någon annan bland anstaltens personal.

7. Truppförbandsbiblidtek

Biblioteksverksamhet av folkbibliotekskaraktär bedrives med under- stöd av allmänna medel vid truppförband (truppförbandsbibliotek).

En sammanställning Över verksamheten åren 1940/41—1947/48 illu- strerar utvecklingen.

Tab. 9. Truppförbandsbibliotek1940/41—1947/48

År bäiiåiek Bokbestånd Utlåning Statsunderstöd 1940/41 58 07 479 35 279 30 375 1941/42 60 69 251 144 542 31 550 1942/43 03 90 325 174 857 36 010 1943/44 73 98 054 231 174 38 450 1944/45 77 117 081 240 351 40 100 1945/40 83 210 287 263 571 00 191 1940/47 85 228 097 351 002 70 991 1947/48 35 351 062 396 202 81 780

Antalet statsunderstödda truppförbandsbibliotek var verksamhetsåret 1947/48 85.

Den militära biblioteksverksamheten har undergått en mycket kraf- tig utveckling såväl kvantitativt som kvalitativt. Utlåningsverksamheten utvisar en fortlöpande stegring. Under åren 1940—45 berodde denna gi- vetvis främst därpå, att truppförbanden praktiskt taget hela tiden hade toppbeläggning. De senaste årens stegrade verksamhet måste däremot ses som ett glädjande tecken på ett alltmera känt läsbehov bland den värnpliktiga ungdomen och samtidigt på att biblioteken fått en erkänd plats i truppförbandens verksamhet. Bokbeståndet i truppförbands- biblioteken har genomgått en avsevärd kvalitetsförbättring, icke minst som en följd av samarbetet med det kommunala folkbiblioteksväsen— det. Härtill har också bidragit det arbete för truppförbandsbiblioteken, som nedlagts av dessas centrala ledning inom försvarsstaben. Den sär- :skilt starka ökningen av bibliotekens samlade bokbestånd år 1945/46 hade sin orsak i avvecklingen av försvarsstabens fältbibliotek, varvid cirka 88000 böcker fördelades på de olika truppförbandsbiblioteken. Lokalfrågan har efter hand vid ett flertal förband fått en tillfredsstäl- lande lösning. Sålunda disponerar truppförbandsbiblioteket i en del fall egen byggnad (barack). I andra fall är biblioteket inrymt i soldat- hem eller annan militär samlingslokal. Försvarsstabens personalvårds- avdelning utsänder till bibliotekens hjälp kvartalsvis rekommendatio- ner av nyutkommen litteratur för inköp samt utger ett månadsblad

”Biblioteket” för diskussion av olika frågor, som har aktualitet för truppförbandsbiblioteken.

Utbildningen av bibliotekarierna vid truppförbandsbiblioteken —— i regel någon av förbandets egen personal— bedrives av försvarssta— bens personalvårdsavdelning i form av korrespondenskurser. För en

fortsatt grundligare utbildning sörjes genom bibliotekskurser, omfat— tande någon vecka.

Genom tillägg till gällande biblioteksförfattning fick, som tidigare— omnämnts, truppförbandsbiblioteken vid depåförbanden år 1940 möj— lighet att erhålla statsunderstöd på vissa villkor (SFS nr 579/1940). Statsunderstöd utgår till truppförband för upprättande och underhåll av bibliotek vid förbandet. Understödet utgår kontant (& 47 a,1n0m. 1). Som villkor för understödet gäller att tillskott av andra medel än statsmedel” (ortsbidrag) skall lämnas (& 47 a, mom. 2). Ortsbidraget, i vilket må ingå lägerkassemedel, skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. Lokal- kostnader får ej inräknas i ortsbidraget. Statsunderstödet utgår med samma belopp som ortsbidraget, dock högst med 1 500 kronor per är (5 47 a, mom. 3) . I övrigt gäller i tillämpliga delar författningens allmän-- na bestämmelser för folkbibliotek angående bibliotekarie, lokal, bokbe— stånd m. m. I fråga om öppethållandet föreskrives, att biblioteket skall” hållas öppet minst tre gånger i veckan (5 47 a, mom. 2 d). Bibliotekets styrelse utgöres av bildningsrådet vid förbandet och har dessutom som adjungerad ledamot en av skolöverstyrelsen utsedd representant för folkbiblioteksväsendet ( i regel stadsbibliotekarien å förläggningsor— ten), som har yttranderätt men ej beslutanderätt (& 47 a, mom. 2).

8. Biblioteksverksamhet bland sjömän Biblioteksverksamheten bland sjömän hade tidigare i huvudsak en» filantropisk prägel och bedrevs av olika ideella eller religiösa samman-- slutningar. Den statsunderstödda biblioteksverksamheten bland sjömän: tillkom år 1930 och organiserades i Svenska sjömansbiblioteket med säte i Göteborg. Från och med 1935 har sjömansbiblioteket varit inrymt i Dicksonska folkbiblioteket med dettas chef som bibliotekarie. För—- utom huvuddepån i Göteborg har biblioteket omfattat filialdepåer i: vissa hamnstäder såväl i in— som utlandet. Statistiken över sjömansbibliotekets utlåningsverksamhet blir inte— fullt tillförlitlig, eftersom rapporterna från förmedlingsstationerna i' vissa fall uppvisar luckor. Med förbehåll härför ger emellertid nedan—- stående sammanställning en uppfattning om verksamhetens utveckling under perioden 1935—1948.

Tab». 10. Svenska sjömansbiblioteket 1935/36—1947/48

Antal vandringsbihliotek I vandrgäfggågbägggkm i"" I—Iandelsflottan Förmed— Fyr- Budget- 113533" Far; Mari- 10211 Total- Facklit- Skönlit- s _ , år ååh S :a nen Sei: summa teratur teratur .a t 91.93: 33.933 rige det

1935/36 42 10 411 463 _ 463 6 025 8 351 14 376 1936/37 117 50 287 454 —— —— 454 7 084 7 132 14 216 1937/38 124 56 336 516 —— —— 516 7 935 7 969 15 904 1938/39 138 82 365 585 ———- —— 585 8 846 9 028 17 874 1939/40 50 7 257 314 — —— 314 4 546 4 820 9 366 1940/41 33 3 71 107 115 15 237 3 095 3 786 6 881 1941/42 64 46 195 305 345 24 674. 7 889 11 243 19 132 ' 1942/43 58 70 236 364 291 23 678 7 891 10 947 18 838 1943/44 89 104 300 493 225 13 731 8 329 11 072 19 401 1944/45 21 105 439 565 158 19 742 7 817 10 254 18 071 1945/46 97 116 819 1 032 14 1 048 12 445 15 403 27 848 1946/47 _142 123 795 1 060 —— 16 1 076 12 916 16 403 29 319 1947/48 1 350 19 1 369 15 599 21 389 36 908

Sjömansbiblioteket, som startades med ett bokbestånd av några få tusen band, omfattade den 1/7 1948 42 605 volymer. Över bokbeståndet trycktes katalog år 1938.

För biblioteket gäller av kungl. majzt den 20/6 1930 utfärdade be- stämmelser. Enligt dessa har svenska sjömansbiblioteket till uppgift att bereda svenska sjömän tillgång till litteratur för studier i skilda ämnen och för bildande läsning i allmänhet samt för rekreation och förströelse (% 1). Biblioteket skall därvid samarbeta med andra för— eningar och institutioner, som bedriver biblioteks- eller annan bild— ningsverksamhet bland sjömän. Biblioteksverksamheten omfattar dels en huvuddepå vid Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg, dels filialde- påer i andra hamnstäder, i den mån medel finnes härför, dels från depåerna utsända vandringsbibliotek. Vidare finnes förmedlingssta- tioner i in- och utländska hamnar. Från och med 1941 har vandrings— bibliotek också utsänts till fyrar och fyrskepp.

Svenska sjömansbiblioteket förvaltas av en styrelse, bestående av en av skolöverstyrelsen utsedd ordförande jämte åtta ledamöter (% 2). Dessa representerar Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsför— ening, Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska sjöfolksförbundet, Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, Arbetarnas bildningsförbund och Sveriges allmänna biblioteksförening. Bibliotekarien vid sjömans— biblioteket äger närvara vid styrelsens sammanträden med yttranderätt men ej beslutanderätt, såvida han icke tillika är styrelseledamot.

Bibliotekets omkostnader uppgick för verksamhetsåret 1947/48 till 48 052 kronor, varav 8 903 kronor i arvoden. Statsunderstödet ut— går med dubbelt så stort belopp som de lokala bidragen (ortsbidraget) men är maximerat till 25 000 kronor för år räknat. Särskilt statsunder- stöd för anskaffande av fasta bestånd av handböcker och allmänna upp- slagsböcker till vissa fartyg samt studiehem för sjömän har vidare fr. o. m. budgetåret 1946/47 utgått med 10 000 kronor per år.

Som tidigare omnämnts i samband med redogörelsen för de lokala folkbiblioteken har slutligen för tillgodoseende av litteraturbehovet för sjömän, som vistas i land, utfärdats bestämmelser om skyldighet för kommunala folkbibliotek att lämna kostnadsfria boklån till sjömän, även när dessa icke är bosatta (mantalsskrivna) i vederbörande kom- mun.

9. Tornedalens bibliotek

En speciell form av folkbiblioteksverksamhet bedrives av Torneda- lens bibliotek. Omfattningen av denna verksamhet framgår av nedan- stående sammanställning.

Tab. 11. Verksamheten vid Tornedalens bibliotek 1931/32—1947/48

U t ] å n i n 5 År Vandrings- Gren- Bygde— Statztunder— ”"akta ”'n bibliotek bibliotek . 139,93: summa öd 1931/32 4202 1 315 5115 3725 14 357 5000 1932/33 6 160 1 083 7 997 5 220 20 460 5 000 1933/34 8 615 5 474 8 457 5 169 27 715 5 800 1934/35 9 261 6 663 8 846 3 765 28 535 10 400 1935/36 7 769 12 764 9 601 1 108 31 242 8 700 1936/37 8 602 12 032 8 619 230 29 483 9 200 1937/38 8 758 13 637 9 510 227 32 132 10 400 1938/39 9 089 14 007 10 064 356 33 516 10 400 1939/40 8 534 12 715 8 362 431 30 042 10 400 1940/41 12 858 14 481 9 614 618 37 571 10 400 1941/42 11 143 14 152 12 768 475 38 538 11 400 1942/43 11 998 12 666 12 808 404 37 876 11 400 1943/44 11 944 10 544 9 348 548 32 384 11 400 1944/45 9 939 7 669 7 679 431 25 718 11 400 1945/46 11 151 7 099 10 291 478 29 019 13 300 1947/47 13 843 8 817 10 569 —- 33 229 14 300 1947/48 13 989 9 172 11 773 —— 34 934 14 950

Som framgår av tabellen ovan, är en stor del av biblioteksverksam- heten decentraliserad dels i form av vandringsbibliotek, dels i form av s. k. grenbibliotek (filialbibliotek), dels i form av s. k. bygdekursbiblio- ;tek.

För Tornedalens bibliotek gäller av skolöverstyrelsen den 30/4 1929 utfärdade bestämmelser. Enligt dessa avser Tornedalens bibliotek kom— munerna Nedertorneå, Karl Gustav, Hietaniemi, Övertorneå, Korpilom— bolo, Tärendö, Pajala, Junosuando och Karesuando. Biblioteksverksam4 heten omfattar dels ett huvudbibliotek i Övertorneå, i' vilket även" ingår biblioteket vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå, dels vissa gren- bibliotek, dels slutligen från huvudbiblioteket utsända vandrings- bibliotek (å 1).

Ordförande i biblioteksstyrelsen är landshövdingen i Norrbottens" län, ledamöterna är föreståndaren för Tornedalens folkhögskola i Över— torneå, folkskolinspektören i Tornedalens inspektionsområde, en av skolöverstyrelsen utsedd ledamot samt en representant- för förestån— darna för filialbiblioteken (& 2).

Huvudbiblioteket fungerar dels som central för biblioteksverksam- heten i Tornedalen, dels som lokalt bibliotek (5 4). Grenbiblioteken skall omfatta såväl uppslagsböcker'som mera konstant efterfrågade ut- låningsböcker samt eventuella vandringsbibliotek (& _5).

Tornedalens bibliotek åtnjuter understöd från statsverket ur för? slagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. Vidare utgår bidrag från Norrbottens läns landsting med för närvarande 1 500 kronor per år.

10. Biblioteksverksanzhet bland svenskar i utlandet

Efter förslag av de sakkunniga för utredning angående yrkesutbild— ning av sjöfolk samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning beslöt'1946 års riksdag, att" statsunderstöd skulle utgå till viss folkbiblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. De sakkunniga hade åberopat den utredning om utlandssvenskarna, som avgavs av soeialstyrelsen år 1941 ( SOU 1941:36 ) och framhållit, att statsunderstöd erfordrades för att en effektiv biblioteksverksamhet skulle kunna komma till stånd.

För biblioteksverksamheten gä11e1 av kung]. maj: t den 14 juni 1946 utfärdade bestämmelser. Enligt dessa utgår till svensk församling i ut- landet statsunderstöd för folkbiblioteksverksamhet med högst 1 000 kro- nor för år räknat. Inom en och samma församling kan endast ett biblio- tek eller system av bibliotek (huvudbibliotek med filialer) erhålla stats- understöd. Ortsbidrag, som skall utgå'kontant och avse verkliga utgif-l ter, skall lämnas med minst samma belopp som statsunderstödet. Biblio— teket skall vara kostnadsfritt tillgängligt för hemlån och läsning på stället för varje svensk medborgare på- orten. "Biblioteket skall befrämja påorten förefintligföreläsnings— och studiecirkelverksamhetgenom am

skaffande av för verksamheten lämplig litteratur. I övrigt gäller i till— lämpliga delar bestämmelserna i 1930 års biblioteksförfattning.

Till statsunderstödd svensk skola i utlandet utgår statsunderstöd för skolbiblioteksverksamhet med högst 300 kronor för år räknat. Ortsbi- drag skall lämnas med minst samma belopp som statsunderstödet.

Till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjö— .män i utlandet, utgår statsunderstöd för folkbiblioteksverksamhet med 300 kronor för år och läsrum räknat. Ortsbidrag kräves icke.

Statsunderstöd utgick för första gången år 1947, varför denna folk- biblioteksverksamhet knappast ännu riktigt kommit igång. Understö— det utgick nämnda år med 5 800 kronor till ett bibliotek och 16 läsrum och 1948 med 6 700 kronor till ett bibliotek och 19 läsrum.

11. Den heltidsanställda bibliotekspersonalen 1. Arbetsuppgifternas uppdelning

Tidigare förekom ingen __ uppdelning av arbetsuppgifterna vid de svenska folkbiblioteken, utan bibliotekspersonalen hade lik— artad utbildning och likartade arbetsuppgifter. Rationaliseringspro— cessen, som alltså jämförelsevis sent tog sin början vid bibliote— . ken, syftar __i huvudsak till en uppdelning av arbetsuppgifterna i egentligt biblioteksarbete och kontorsarbete. Päskyndad av arbetsupp— gifternas tillväxt och bristen på kvalificerad personal genomföres denna uppdelning numera i allt vidare omfattning vid de större folk- biblioteken. . ' [Det egentliga biblioteksarbetet omfattar bokurval, vissa biblioteks— tekniska uppgifter samt handledning av den boklånande allmänheten. Till de bibliotekstekniska upgifterna hör bl. a. böckernas klassificering och katalogisering. Vidare är vägledningen av allmänheten betydelse- full när det gäller både _att tillgodose'läs- eller studieintressen och sköta den allmänna upplysningscentral, som bibliotekens handboks— samlingar kan och bör utgöra. Kontorsarbetet å andra sidan omfattar det rent mekaniska utlåningsarbetet (utstämpling av boklån, sortering av kort m. m.), bokuppsättning, maskinskrivningsarbete avseende bok— inköp, bokbindningssändningar, kopiering av katalogkort etc., vidare registrering av låntagare, inkrävning av förfallna boklån och andra till expeditionstjänsten hörande uppgifter.

2. Kompetens

I gällande biblioteksförfattning föreskrives, att bibliotekaries kom— petens skall prövas och godkännas av skolöverstyrelsen, därest

biblioteket åtnjuter minst 2000 kronor i statsunderstöd (% 4 c). Vad angår kompetensen för annan personal föreskrives endast beträf- fande centralbibliotek, att bibliotekets hela pe1sonal skall besitta erf01— derlig kompetens (% 27). Slutligen kräves viss kompetens som villko1 för tilläggsunderstöd. Av större betydelse för skapande av en kvalita— tivt högtstående bibliotekariekår än dessa till sina verkningar ganska begränsade bestämmelser har de utbildningskurser varit, som anord- nats av skolöverstyrelsen.

Under de första decennierna av det svenska folkbiblioteksväsendets utbyggnad fördes bibliotekssaken framåt tack vare en helhjärtad och uppoffrande insats av frivilliga krafter. Dessa pionjärer arbetade ofta utan någon som helst ersättning, och därigenom möjliggjorde de att med de ytterst blygsamma ekonomiska förutsättningar, som då fanns, grun— den ändock lades till ett modernt svenskt folkbiblioteksväsen. Det var lärare och andra folkbildningsentusiaster, som här gjorde sin insats. Grunden till en kår av yrkesbibliotekarier vid folkbiblioteken lades först år 1926 genom den då av skolöverstyrelsen för första gången an- ordnade s k. biblioteksskolan; denna har sedan dess i regel anordnats vartannat år. Under de 10 olika kurser, som genomförts t. o. m.1947, har 394 yrkesbibliotekarier utexaminerats. Från början gällde det att utbilda den personal, som redan var heltidsanställd i de svenska biblio- teken. Ifråga om nyrekryteringen till bibliotekarieyrket kom redan tidigt som normal förutsättning för tillträde till biblioteksskolan att gälla, att vederbörande skulle dels ha avlagt akademisk examen, dels ha fullgjort viss praktisk bibliotekstjänstgöring. Sedan år 1943 före— skrives beträffande tillträde tillbiblioteksskolan följande:

”För vinnande av tillträde till kursen kräves, att sökanden fullgjort elev- tjänstgöring vid större bibliotek och avlagt akademisk examen eller styrkt sig ha motSVarande förutsättningar för deltagande i kursen.”

Av de 394 bibliotekarier, som t. o. m. 1947 genomgått biblioteksskolan, har 301 avlagt akademiska examina av olika slag. Återstoden, 93 delta— gare, har haft andra teoretiska eller praktiska kvalifikationer (vanli- gen" studentexamen jämte längre tids praktisk tjänstgöring).

Beträffande rekryteringen till bibliotekarieyrket kan konstateras, att man endast i mindre utsträckning lyckats knyta ..manl—iga aSpiranter till yrket. Hittills har flertalet yrkesbibliotekarier utgjorts av kvinnor. Av de 394 vid biblioteksskolan utexaminerade bibliotekarierna har så— » lunda endast c: 0 20 % utgjorts av män. Utan tvivel har de dåliga löner, ; som länge utmärkt bibliotekarieyrket, en dryg delaktighet 1 detta förhål- lande.

3. Utbildning

Utbildningen omfattar dels elevtjänstgöring dels genomgång av den tidigare nämnda biblioteksskolan. För elevtjänstgöringen som länge hade varit synnerligen oenhetlig vid de olika biblioteken fastställdes av skolöverstyrelsen den 19 mars 1946 detaljerade bestämmelser.

Beträffande elevutbildningsbibliotek föreskrives att elevtjänstgöring bör ha fullgjorts vid bibliotek med minst tre heltidsanställda tjänstemän (kon- tors- och vaktmästarpersonal oräknad). Elev, som utbildas vid annat elev- utbildningsbibliotek än centralbibliotek, bör efter elevtidens slut tjänstgöra någon tid vid centralbibliotek. Angående kunskapsfordringar föreskrives att sökande som regel skall ha avlagt akademisk examen eller i varje fall på- börjat akademiska ,studier. Elev bör ha färdighet i maskinskrivning. Elev- t jänstgöringens längd har fastställts till sex månader med 6—7 timmars dag— lig tjänstgöring. En dag i veckan må dock anslås för självstudier. Elevtjänst- göringen bör fullgöras utan avbrott. Elev skall beredas tillfälle deltaga i samtliga grenar av bibliotekets yttre tjänst, inklusive ungdomsavdelning och sjukhusavdelning, där sådana finnes. Deltagandet i den yttre tjänsten omfattar följande moment: inlärande av klassifikationssystemets huvud- avdelningar och viktigaste underavdelningar; bokuppsättning och hyllstäd— ning; utlåningstjänst med inskrivning och registrering av låntagare; stati— stikföring, utskrivning av krav och reservationer; läsesalstjänst. Deltagan- det i den inre tjänsten omfattar följande moment: kännedom om viktigare uppslagsböcker och bibliografier; övning i katalogernas användning; kopie— ring och stoppning av katalogkort; accession av böcker, tidskrifter och serie— verk; kassering och ombindning av böcker; utskrivning av bokbinderilistor och kontroll av bindningsleveranser; klassifikation och katalogisering; bit» lioteksadministration; allmän litteraturkännedom ; huvuddragen av bokens. litteraturens och biblioteksväsendets historia samt bibliotekens organisa— tion. Elev skall vidare beredas tillfälle deltaga i allmänt folkbildningsarbete. Elevtjänstgöringen avslutas med skriftliga prov i bibliografier, uppslags- böcker, klassifikation och katalogisering samt muntliga förhör i bok- och bibliotekshistoria.

Biblioteksskolan omfattade till en början 4 månaders undervisning. Sedermera har utbildningstiden utsträckta till 5 månader. Undervis— ningen bedrives dels i form av föreläsningar av olika fackmän, dels som praktiska övningar i bibliotekstekniska ämnen, dels som semina— rieövningar i- praktisk biblioteksadministration. Största vikten lägga vid bokkunskap och vissa bibliotekstekniska läroämnen, men undervis- ning meddelas också i allmänt folkbildningsarbete m. fl. ämnen. Ämnese fördelningen framgår av följande plan, som avser den under år 1948/49 anordnade skolan.

Bok"— och bibliotekshistoria upptar 12 timmars föreläsningar samt demon— stratiOn av Kungl. biblioteket, vetenskapsakademiens bibliotek, socialin— stitutets bibliotek och tekniska högskolans bibliotek.

Under rubriken folkbibliotekens organisation och metoder förekommer föreläsningar över följande ämnen (36 timmar): folkbibliotekens organisa— tion, de svenska städernas förvaltning, byggnader och inredning, låntagar— psykologi, bibliotekspropaganda, bokbeståndets tillväxt och skötsel, bok- bindning, läsesalen och referensarbetet, utlåningsteknik, centralbiblioteks— verksamhet samt barn- och ungdomsbibliotek. Vidare förekommer 76 tim— mars praktiska övningar i katalogisering, klassifikation och ämneskatalogi— sering, 36 timmars seminarieövningar i praktisk biblioteksadministration samt demonstrationer av bl. a. Stockholms stadsbibliotek.

Bokkunskap upptar 9 timmars föreläsningar, 121 timmars praktiska öv— ningar i svenska och utländska bibliografier, svenska och utländska upp- slagsböcker, facklitteratur, skönlitteratur och ungdomslitteratur samt de— monstration av populära liksom vetenskapliga tidskrifter.

Bland särskilda biblioteksformer behandlas i 3 timmars föreläsningar Sjukhusbibliotek och biblioteksverksamhet vid militära förband.

Skolbibliotek upptar fem timmars föreläsningar över det svenska skolväsendet samt skolbibliotekens verksamhet, 4 timmars praktiska övningar i bokurval för skolbibliotek samt demonstration av ett läro— verksbibliotek och ett folkskolebibliotek.

I ämnet folkbildningsarbete förekommer 15 timmars praktiska övningar. Arkivvåsen behandlas i 4 timmars föreläsningar över ämnena: bokstavs— skriftens historiska huvudformer, det svenska arkivväsendet och bibliote— kens handskriftssamlingar, varjämte Kungl. bibliotekets handskriftssam- lingar och riksarkivet demonstreras. .

Bokhqndel och bokhantverk behandlas i 3 timmars föreläsningar över boktryckeriteknik och bokhandelns organisation.

I följande ämnen prövas deltagarnas färdigheter och kunskaper genom skriftliga prov: katalogisering, klassifikation, ämneskatalogisering, biblio— grafier och uppslagsböcker. I bokkunskap förrättas muntliga förhör.

För deltagande ibiblioteksskolan utgår en avgift av 200 kronor. Denna avgift föreslogs slopad i skolöverstyrelsens riksdagspetita till 1948 års riksdag men förslaget upptogs icke av kungl. majzt. Övriga kostnader för biblioteksskolan bestrides ur en särskild anslagspost till kurser, upp— förd under förslagsanslaget till understöd av folkbiblioteksväsendet. Denna post utgjorde under budgetåret 1948/49 14000 kronor. Ur an- slagsposten bestrides jämväl kostnaderna för kurser för icke heltids— anställda bibliotekarier liksom för skolbibliotekarier.

Någon allmän fortbildningskurs som påbyggnad på den grundläg- gande utbildning, som biblioteksskolan innebär, har hittills icke an- ordnats. Ett första försök till vidareutbildning inom ett speciellt område av biblioteksarbetet har gjorts är 1948, då av skolöverstyrelsen under tiden april—juni en fortbildningskurs anordnats för barn- och ung— domsbibliotekarier.

Stockholms stadsbibliotek anordnar sedan hösten 1948 en särskild bibliotekarieutbildning, i första hand avsedd för tjänstemän vid biblio— teket. Med hänsyn till de skiftande arbetsförhållandena vid ett så stort

bibliotek som Stockholms stadsbibliotek, där arbetet så väsentligt skil— jer sig från vad som förekommer vid andra folkbibliotek av mindre storleksordning, har det befunnits lämpligast att i egen regi anordna en yrkesutbildning för bibliotekets personal efter mönster av vissa större bibliotek, främst i Amerika. Utbildningen, som i princip beslöts av stads- fullmäktige vid sammanträde den 8 dec. 1947, omfattar först en elev— kurs om 3—4 månader, varefter den egentliga utbildningen vidtager. Den avslutas med avläggande av biblioteksassistentexamen. Härutöver finns möjlighet till ytterligare, grundligare utbildning, som avslutas med avläggande av bibliotekarieexamen. För utbildningen gäller en särskild studieplan.

Enligt denna omfattar undervisningsåret tiden 15 september —— 1 decem- ber samt 1 februari—15 maj. Tentamina förrättas en gång om året. För examens avläggande äger erhållna betyg giltighet under två år. För elev, som godkänts i examina, utfärdas diplom, som medför kompetens till biblio- teksassistent- respektive bibliotekarietjänst vid Stockholms stadsbibliotek. Rätt att avlägga biblioteksassistentexamen tillkommer den, som genomgått elevkursen vid Stockholms stadsbibliotek eller styrkt sig äga motsvarande kunskaper samt fullgjort sammanlagt minst 12 månaders bibliotekstjänst. Utbildningen omfattar åtta ämnen: katalogisering, bibliografi, uppslags- böcker, bokkunskap, biblioteksförvaltning, bokens och bibliotekens historia." allmänt folkbildningsarbete samt barn- och ungdomsbiblioteksarbete. Rätt att avlägga bibliotekarieexamen tillkommer den, som avlagt biblioteksassi— stentexamen eller styrkt sig äga motsvarande kunskaper samt fullgjort sam— manlagt minst 12 månaders bibliotekstjänst. Utbildningen omfattar fem ämnen: katalogisering, biblioteksförvaltning, bokens och bibliotekens histo- ria, paleografi med arkivväsen samt vetenskapernas historia. Därjämte skall examinanden ha författat en uppsats över ett biblioteksvetenskapligt ämne eller en resonerande bibliografi samt, om han icke avlagt akademisk exa— men, styrka färdighet i två moderna språk genom skriftliga prov av samma svårighetsgrad som för betyget AB i filosofie kandidatexamen. Undervisning meddelas vid seminarieövningar över valda biblioteksvetenskapliga problem. För övrigt skall kurserna till båda examina inhämtas genom självstudier.

Tiden för avläggande av biblioteksassistentexamen beräknas till tre år.

Vid sidan av den reguljära utbildningsverksamheten har under se- naste år kortare utbildningskurser anordnats i anslutning till Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöten. Kurserna, som i första hand varit avsedda för heltidsanställd personal, har anordnats i samverkan med olika bildningsorganisationer och yrkessammanslutningar och be- handlat frågor såsom biblioteken och folkbildningsarbetet (”Bibliote- ket i centrum”, Sörängen 1944), bokundervisning (”Vägen till boken”, Sjövik 1945), läsning (”Vem läser vad?”, Ölands-Skogsby 1946) , den tek-—

niska litteraturen (”Biblioteken och näringslivet”, Sundsgården 1947), konstlitteraturen (Ålsta 1948). Liknande kurser med deltagare från alla nordens länder anordnades 1946 år Bohusgården vid Uddevalla (”Den nordiska skönlitteraturen”) samt å Konnerudkollen vid Drammen 1948 (”Bibliotekenes aktivitet for demokratiets vekst”).

4. Löne- och anställningsförhållanden

Löneläget för den heltidsanställda bibliotekspersonalen har länge le- gat orimligt lågt. Orsakerna härtill är att söka på flera håll. Den ovan omnämnda praktiskt taget oavlönade insatsen av folkbiblioteksar- betets pionjärer bidrog till att skapa den uppfattningen, att biblio- teksarbetet kunde ersättas med obetydliga arvoden även sedan det anförtrotts åt fackutbildad personal med heltidsanställning. Den tidigare starkt framträdande tendensen att underbetala kvinnlig arbetskraft kom också att påverka bibliotekslönerna, eftersom en så" stor del av folkbibliotekariekåren utgjordes av kvinnor. Slutligen har sammanblandningen av arbetsuppgifterna vid biblioteken kommit att i det allmänna medvetandet överdimensionera det” rent rutinmässiga expeditionsarbetet. Detta har för många blivit liktydigt med biblio- teksarbete över huvud och som sådant icke kvalificerat för högre löne- sättning.

För att åstadkomma bättre löner samt i övrigt tillvarata personalens intressen bildades 1938 Svenska folkbibliotekarieföreningen, som under den tid den varit verksam fått visst inflytande över lönesättningen vid biblioteken, varigenom löneläget avsevärt förbättrats. Föreningen är a_n- sluten till Sveriges kommunaltjänstemannaförbund. Genom föreningens försorg utarbetades år 1944 en ”standard för svenska folkbibliotek” med detaljerade krav ifråga om bibliotekstjänsternas placering i löne- hänseende. Med Svenska stadsförbundet har 1947 träffats en central överenskommelse om lönesättningen för assistenterna” vid städernas bibliotek.

12. Den icke heltidsanställda bibliotekspersonalen 1. Rekrytering och kompetens

De många små folkbiblioteken i landet skötes som regel av personer, som av intresse för biblioteksverksamheten på sin fritid ägnar sig ”åt denna med ingen eller mycket ringa ekonomisk ersättning för sitt ar- bete. En av Sveriges allmänna biblioteksförening tillsatt lönekommitté företog år 1938 en utredning av den icke heltidsanställda biblioteksper- sonalens löne- och anställningsförhällanden. Av denna utredning fram-'

gick, att många yrken var representerade bland denna kategori av bibliotekarier. Den avgjort största delen, icke mindre än 73 %, utgjor— des dock av folkskollärare. En undersökning av förhållandena år 194-7 vid folkbiblioteken i vissa län visar i stort sett samma yrkesfördelning. För den icke heltidsanställda bibliotekspersonalen gäller inga andra kompetenskrav än de, som gäller för erhållande av tilläggsunderstöd samt statsunderstöd om minst 2 000 kronor.

2. Utbildning

(Under tiden 1920—29 anordnade skolöverstyrelsen kortare utbild- | ningskurser, omfattande en vecka, för sådana bibliotekarier som icke var heltidsanställda. Efter den nya biblioteksförfattningens ikraftträdande år 1930 har utbildningskurser av växlande omfatt- ning anordnats. Numera hålles i regel en kurs om året på fjorton da- | gar, där undervisningsplanen omfattar sådana ämnen som biblioteks— ' organisation, bokkunskap, biblioteksteknik samt allmänt folkbildnings- 1 arbete. Utbildningen bedrives dels i form av föreläsningar, dels såsom praktiska övningar. Kurserna hålles antingen i Stockholm eller vid nå- got centralbibliotek, varvid kursdeltagarna får praktisk erfarenhet av utlåningsverksamheten vid vederbörande bibliotek. I regel anordnas i samband med kurserna studiebesök vid något lämpligt folkbibliotek. En * godkänd genomgång av kursen ger vederbörande bibliotek möjlighet att erhålla tilläggsunderstöd. För att vinna kompetens som biblioteka- ! rie vid bibliotek med mer än 2 000 kronor i statsunderstöd måste kurs- deltagare efter kursen hospitera en viss tid vid större folkbibliotek.

Till utbildningen för här avsedd bibliotekspersonal får också räknas de årliga möten med bibliotekarierna inom respektive län, som central— biblioteken anordnar. Vid dessa möten lägges största vikten vid under— visningen i bokkunskap, främst genom en fyllig orientering i den nyut- komna litteraturen.

Jämsides med kursverksamheten bedrives sedan år 1938 en undervis— ning per korrespondens under ledning av Sveriges allmänna biblioteks- förening. Studiebreven redigeras centralt, men i övrigt skötes undervis— ningen numera i huvudsak av centralbiblioteken. '

3. Löne- och anställningsförhå[landen

Genom den tidigare omnämnda utredning, som företogs år 1938 av Sveriges allmänna biblioteksförenings lönekommitté, påvisades, att ar- vodena för bibliotekarierna vid de många små biblioteken på lands— bygden utgick med synnerligen blygsamma belopp. Ofta förekom intet som helst arvode. Vi har låtit företaga stickprov på de nuvarande löne-

förhållandena. Dessa visar att läget icke undergått någon väsentlig förbättring. Alltjämt utgår arvodena med belopp, som icke står i rimlig relation till arbetsuppgifter och med dessa förenat ansvar. Av 72 biblio— tekarier vid folkbibliotek inom Kalmar län hade sålunda år 1947 18 intet som helst arvode; 43 bibliotekarier hade mellan 10 och 100 kronor i arvode; ,7 bibliotekarier hade mellan 100 och 300 kronor och endast 4 hade mer än 300 kronor om året för sitt arbete..För Uppsala län no— terades följande siffror: Av 41 bibliotekarier var 6 "utan någon som helst ekonomisk ersättning; 25 bibliotekarier hade mellan 10 och 100 kronor; 9 hade mellan 100 och 300 kronor, och i endast ett fall uppgick arvodet till mer än 300 kronor om året. Det finns anledning anta, att dessa siffror i stort sett har giltighet för hela landet.

[I. Principiella synpunkter på folkbibliotekens uppgifter och

organisation

Av den lämnade redogörelsen för folkbiblioteksväsendets nuvarande läge framgår, att detta visserligen under perioden efter 1930 genomgått en betydande utveckling, men att biblioteksverksamheten alltjämt är behäftad med iögonfallande brister. Städernas biblioteksväsen häm- mas i sin utveckling av statsunderstödens otillräcklighet. Landsbygdens biblioteksväsen är splittrat på många ofta obetydliga biblioteksenheter, som saknar erforderligt lokalt stöd och som följd därav inte heller er— håller det stöd från statens sida, som enligt gällande bestämmelser skulle kunna utgå. De bristfälliga resurserna avspeglar sig där i dåligt sammansatta, ofta föråldrade bokbestånd, dåliga lokaler och dåligt av- lönad personal utan erforderlig utbildning. I ganska många landsbygds— kommuner saknas bibliotek helt och hållet.

Som redan antytts, förutsätter statens åtgärder till biblioteksverksam- hetens främjande ett lokalt intresse. Det på riksstaten uppförda ansla— get till folkbiblioteksväsendet har i konsekvens härmed beteckningen understöd. Staten lämnar sitt stöd till av enskilda och kommuner be- driven verksamhet, men staten känner inte själv ett positivt ansvar för bokförsörjningsproblemets lösning. Det kan med skäl sättas i frå- ga, om denna principiellt passiva inställning från statens sida nu- mera låter försvara sig. Om de påtalade bristerna hos folkbiblioteksvä— sendet i dess nuvarande utformning skall kunna övervinnas, är det nöd- vändigt, att staten gör en aktiv insats för biblioteken.

Man har på olika sätt sökt formulera, vad som är folkbibliotekens uppgift. Man kan se saken från låntagarens sida och göra gällande, att folkbiblioteksväsendet har till uppgift att göra det möjligt för en lån- tagare att utan dröjsmål och utan alltför betungande formaliteter som

lån erhålla den litteratur, han kan behöva för sin "enskilda utbild- ning, sitt arbete och sin förströelse. Man kan se saken från samhällets sida och säga, att folkbiblioteksväsendets uppgift är att medverka till skapandet av kunniga och dugliga medborgare. Det är en angelägenhet för demokratien, att den enskilde medborgaren fritt kan bilda sig en mening angående de olika förhållanden, som han möter. Det är en an- gelägenhet för de statsmakter, som uppdragit riktlinjerna för skolans fostrande arbete, att medborgaren även efter skoltidens slut kan på egen hand fullfölja sitt kunskapsinhämtande och sin yrkesutbildning med hjälp av bibliotekets böcker. Det är en angelägenhet för samma statsmakter, att den vetenskapliga forskningens resultat skall nå fram till var och en, som har möjlighet att nyttiggöra dem i ena eller andra avseendet. Det kan slutligen med skäl betraktas som ett statligt intresse, att medborgarna erhåller tillgång till god och sund förströelseläsning, som kan ge fritiden ett värdefullt innehåll. »

Från de här anförda utgångspunkterna föreligger inte längre skäl att betrakta biblioteksverksamheten som en mer eller mindre enskild ange— lägenhet, låt vara understödd av staten. Den biblioteksverksamhet, som i så många fall grundlagts och hållits levande tack vare enskilda upp'off- ringar, kan göra anspråk på att det allmänna fullföljer arbetet. Det bör bli en statens uppgift att organisera biblioteksverksamheten så, att varje medborgare under såvitt möjligt lika villkor kommer i åtnjutande av de fördelar den erbjuder.

En följd av denna grundsyn på folkbibliotekets uppgift måste bli, att biblioteksverksamheten blir obligatoriskt genomförd över hela landet —- obligatoriskt i realiteten om än inte formellt. Biblioteken måste er- hålla sådana resurser, att de angivna uppgifterna kan fyllas. Den hit— tillsvarande splittringen måste försvinna. Biblioteksorganisationen måste samtidigt utbyggas så att den när alla grupper av medborgare, även sådana som av olika skäl inte kan komma i kontakt med de all- männa folkbiblioteken: sjukhuspatienter, militär personal, sjömän, av samhället omhändertagna personer.

Om det uppställda programmet skall kunna fullföljas, kräves väsent— ligt ökade insatser från det allmännas sida. Starka skäl kan anföras för att staten ensam skall bära kostnaderna. Då vi i våra förslag stan- nat för att kostnaderna skall delas mellan stat och kommun, har vi framför allt vägletts av en önskan att kunna bibehålla kommunen som huvudman för biblioteksverksamheten. Ett förstatligande skulle beröva verksamheten det kommunala intresse och den kommunala kontroll, som kan betraktas som en av förutsättningarna för ett framgångsrikt ar- bete, och försvåra en anpassning efter de lokala förhållandena. Samti- digt har vi emellertid utgått från att staten i betydligt större omfattning

än tidigare skall inträda som intressent. Medan kommunen enligt våra förslag i princip skall bidraga till biblioteksverksamheten efter måttet av sin ekonomiska förmåga, blir det statens uppgift att sörja för att verk- samheten kan hållas på en jämn och tillräckligt hög nivå oavsett kom— munens ekonomiska bärkraft.

För att bokförsörjningen skall bli så fullständig som möjligt, kräves vidare ett långt gående samarbete mellan bibliotek av olika typer och olika omfattning. Samarbetet skall åsyfta att ställa hela landets bokför- 1'åd till den enskilde medborgarens förfogande. Ju större ett bibliotek är, desto större förpliktelser äger det i detta avseende. I realiteten, om än inte på papperet, skall alla bibliotek ingå som led i ett enhetligt system, där en obruten linje går från skolbiblioteket över folkbibliote- ket till det vetenskapliga biblioteket,

Man kan överväga, om den här skisserade utvecklingen skall kunna genomföras omedelbart eller om den bör ges tillfälle att fritt växa fram. Det senare alternativet har synts oss stå i bättre överensstämmelse med vad som för närvarande är praktiskt möjligt. Vi bibehåller alltså kom- munens rätt att själv bestämma om biblioteksväsendets lokala utform- ning, men samtidigt har vi sökt formulera statsbidragsbestämmelserna så, att en kvalitativ och kvantitativ utökning av biblioteksverksamheten främjas i högre grad än tidigare.

Folkbiblioteket skall fylla sin uppgift genom att till medborgarnas förfogande kostnadsfritt ställa böcker och annat material för förmed- ling av tankar och idéer: tidskrifter, tidningar, kartor, bilder, film,— grammofonskivor. Det skall välja detta material så, att det bäst sva— rar mot medborgarnas behov, självfallet inom de gränser, som hänsy- ncn till elementära konstnärliga krav uppdrager. Det skall lämna väg— ledning vid samlingarnas utnyttjande och aktivt verka för att största möjliga antal medborgare kommer i kontakt med de värden, som biblio- teket representerar. Det skall samarbeta med alla andra organisatio- ner, som har kulturell verksamhet på sitt program: skolor, universitet, muséer, folkbildningsorganisationer, föreningar o. s. v. Det skall stå i centrum för bildningsarbetet.

111. Förslag till åtgärder 1. Kommunala folkbibliotek 1. Inledning

För närvarande utgår statsunderstöd dels till kommunala och med dem likställda, av lokala föreningar upprättade folkbibliotek, dels till biblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete. De kom-

munala biblioteken kan vara upprättade antingen av den borgerliga eller den kyrkliga kommunen. Som antytts i det föregående, räknar vi med att i framtiden endast kommunen skall kunna erhålla bidrag för folkbiblioteksverksamhet, och med kommunen förstår vi i detta sammanhang den borgerliga kommunen. Vi räknar alltså med att det fåtal bibliotek, som äges av kyrkliga kommuner eller av lokala biblio- teksföreningar, skall övertagas av vederbörande borgerliga kommuner. Som vidare framgår av det särskilda avsnittet nedan om studiecirkel- biblioteken, räknar vi med en successivt genomförd kommunalisering av dessa.

Nu gällande statsunderstödsbestämmelser är icke så utformade, att de tillräckligt starkt lockar kommunerna till insatser på biblioteksom- rådet. De tar ingen hänsyn till att vissa kommuner har mycket mindre bärkraft än andra och att följaktligen verksamheten inom de fattigare kommunerna medför en oproportionerligt stor skattebörda för kom- munmedlemmarna, om verksamheten skall ha samma omfattning som i de bättre ställda kommunerna. Ej heller tar systemet tillräcklig hänsyn till storleken av kommunerna, i det att understödet är maximerat till ett visst belopp, vilket inte är högre än att det uppnås av de större kom- munerna redan vid en ganska ofullständig utbyggnad av verksamheten. Kostnaderna för fortsatta förbättringar får därefter bäras helt av kom— munerna.

Ett statsbidragssystem, som bygger på kommunerna, måste utformas så, att varje kommun oavsett kommunens ekonomiska eller geografiska struktur stimuleras till att upprätta ett folkbibliotek. Det måste vidare skapa garantier för att den verksamhet, som bedrives, blir av sådan omfattning och sådan karaktär, att varje medborgare erhåller tillgång till de fördelar ett bibliotek erbjuder.

2. Biblioteksverksamhet i varje kommun

Om man utgår från att den borgerliga kommunen skall vara huvud— man för folkbiblioteksverksamheten, är det angeläget att undersöka, om kommunen i olika avseenden kan betraktas som en lämplig enhet för denna verksamhet. För närvarande kan detta knappast sägas vara för- hållandet. Ett avsevärt antal av våra nuvarande kommuner är så små, att en kommunalt organiserad biblioteksverksamhet icke kan komma till stånd av praktiska skäl. Den beslutade nya kommunindelningen tor- de emellertid i detta avseende komma att förändra läget. Somframgår av kommunindelningskommitténs betänkande, kan man räkna med att en ! kommun, vars minimigräns sättes vid 2000 invånare och minst 8000 —-10000 skattekronor, skall bli tillräckligt bärkraftig för att tillfreds--

ställande kunna lösa kommunen åvilande uppgifter inom skolväsende, nykterhetsvård, fattigvård, barnavård och hälsovård. Vad biblioteks— väsendet angår, torde kommunen böra. ha ett något högre antal invå- nare, för att en effektiv verksamhet skall kunna bedrivas. Biblio- tekskommunen bör lämpligen ha den omfattning och den ekonomiska bärkraft, att det blir möjligt att låta biblioteksverksamheten stå under ledning av en heltidsanställd, fackligt utbildad bibliotekarie. Detta torde. bliva möjligt först i kommuner med 4 OOO—5 000 invånare.

Enligt vad som framgår av länsstyrelsernas preliminära förslag till ny kommunindelning, kommer flertalet kommuner att få ett invå- narantal av minst 3 000. Omkring 44 % kommer att få ett invånarantal, som överstiger 4000. Från här angivna utgångspunkter kommer sålunda närmare halva antalet kommuner att bilda lämpliga enheter för biblio- teksverksamheten. Även i kommuner med 3—4000 invånare torde en-l sakligt och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet kunna organise- ras. För de minsta kommunerna bör liksom nu finnas möjligheter till samgående med andra, varvid den lämpligaste utvägen synes vara, att kommunerna i fråga träffar en överenskommelse av civilrättslig art om bildande av en biblioteksförening.

Om man räknar med att kommunerna skall vara huvudmän för folk- biblioteksverksamheten, uppställer sig frågan, om kommunerna skall åläggas att upprätta bibliotek. Kravet på obligatoriska folkbibliotek är sakligt starkt motiverat. Under senare år har uppfattningen om folk- biblioteken som självklara komplement till det obligatoriska skolväsen- det allt mera gjort sig gällande såväl i vårt land som i våra nordiska grannländer och den anglosachsiska världen. I Norge har. kravet på obli- gatoriska folkbibliotek redan tillgodosetts genom den nya- biblioteks- författning, som träder i kraft den 1 juli 1949. Med den ståndpunkt, som vi intagit till frågan om ett förstatligande av biblioteksväsendet, synes det emellertid icke motiverat att ålägga kommunerna att upprätta folk- bibliotek. Resultatet torde bli detsamma, om man genom statsbidrag gör— det ekonomiskt möjligt för varje kommun att organisera en biblioteks-- verksamhet. Folkbibliotekens nuvarande fördelning är för övrigt sådan, att efter kommunindelningsreformens genomförande nästan undan- tagslöst åtminstone ett bibliotek av. folkbibliotekskaraktär kommer att. finnas i varje kommun.

3. Garantier för biblioteksverksamhetens effektivitet" Även om' biblioteksverksamhet skulle komma- att bedrivasi varje— kommun, garanterar detta i och-för sigicke en.-effektiv bokförsörjning. Verksamheten måste erhålla tillräckligt omfång och vara av tillfreds—,,

ställande kvalitet. Det räcker som regel icke med ett bibliotek'i varje- kommun. Inom alla större kommuner måste skapas bibliotekssystem med huvudbibliotek, filialer och smärre utlåningsstationer. I princip» bör möjlighet till boklån finnas på alla tätorter, liksom på andra plat- ser, där exempelvis en samlingslokal (studiehem, ordenshus, folkets- hus, bygdegård o. s. v.) motiverar upprättandet av en utlåningsstation. Biblioteken måste kunna erbjuda sina låntagare ett tillräckligt omfat- tande och allsidigt sammansatt bokbestånd i tillfredsställande lokaler. Den personal, som har hand om bibliotekens skötsel, måste ha erfor- derlig utbildning för att kunna vägleda låntagarna vid bokvalet och ombesörja boksamlingens vård.

Gällande statsunderstödsbestämmelser har i två avseenden sökt till- godose kraven på kvantitet och kvalitet. Å ena sidan föreskrives, att ett; folkbibliotek för att erhålla statsunderstöd måste kunna uppvisa ett lokalt bidrag om minst 40 kronor. Å andra sidan är statsunderstödet uppdelat på grundunderstöd och tilläggsunderstöd, varvid tilläggsun- d'erstöden utgår vid ett på visst sätt kvalificerat biblioteksarbete.

Bestämmelsen om ett minimibelopp av 40 kronor är ohjälpligt föråld- rad. Det är överhuvud icke möjligt att. bedriva biblioteksverksamhet med'40 kronor i ortsbidrag och samma belopp i statsunderstöd. En mi- nimibestämmelse, som icke tar hänsyn till storleken av det verksam-- hetsområde, som biblioteket har att betjäna, är praktiskt oanvändbar- Rimligare skulle vara att på sätt, som'skett i'den norska biblioteksför- fattningen, fastställa ett visst kommunalt minimibidrag per invånare s'om villkor för statsbidrag. Men ej heller denna lösning ger några ga- rantier för en effektiv bokförsörjning, så länge minimibeloppet måste fastställas lika'för hela landet och följaktligen till sin storlek bestäm- mas av de fattigaste kommunernas ekonomiska bärkraft. * Också bestämmelserna om tilläggsunderstöd är föråldrade. De är övertagna från den danska biblioteksförfattningen men slopades i denna redan något år efter det den svenska författningen trätt i kraft. Möjlig- heten till tilläggsunderstöd har visserligen i många fall förmått kom- munerna till kvalitetsförbättrande åtgärder, men i sin nuvarande ut- formning har bestämmelserna mycket begränsad räckvidd. För alla större bibliotek saknar de betydelse. Tilläggsunderstödet till bibliotek med kvalificerad personal når "exempelvis sitt maximum, när de sam- manlagda lönerna till sådan personal uppgår till 7500 kronor, d. v. s. vid nuvarande löneläge redan när biblioteket har anställt en enda fackutbildad tjänsteman. Det kan för övrigt ifrågasättas, om ett system, som innebär, att vissa prestationer "premieras, överhuvud är be- rättigat, när prestationerna har den natur, att varje bibliotek borde full- göra dem.

; Vill man' skapa: ettibidra'gssystem, som relativt snabbt leder fram till en kvantitativt och kvalitativt tillfredsställande biblioteksverksamhet, måste man välja delvis andra vägar, även om metoderna i princip inte avviker från de tidigare prövade. Vilken väg man än väljer, är det nöd— vändigt, att statsbidraget beräknas under hänsynstagande till vederbö- rande kommuns ekonomiska bärkraft. Först därigenom får den fattiga kommunen möjlighet att utan oskäliga ekonomiska uppoffringar hålla samma standard som den rika. Man kan sedan nöja sig med att enbart söka stimulera kommunerna till ökade insatser för biblioteksändamål. Det skulle ske, om statsbidraget utginge efter gynnsammare grunder, i den mån utgifterna steg i förhållande till invånarantalet i kommunen. Ett så utformat bidragssystem skulle emellertid knappast tillfredsställa de krav på enkelhet, som man av praktiska skäl har anledning att upp- ställa. Man kan välja en annan väg: man kan uppställa vissa bestämda fordringar i fråga om bokbestånd, lokaler och personal, som varje bib- liotek måste fylla för att överhuvud få statsbidrag. Det skulle emeller- tid erbjuda betydande svårigheter att fastställa fordringar, som toge tillbörlig hänsyn till*- verksamhetens omfattning. Enklare vore att låta "den statliga tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall pröva och fast- ställa det enskilda bibliotekets organisation, men inte heller denna me- tod vore tillfredsställande, då den knappast kan beräknas ge tillräckligt snabba och säkra resultat; den skulle dessutom medföra en betydande administrativ belastning. ' '

"Den lösning vi förordar innebär, även den, att man ställer vissa be "stämda krav som villkor för att statsbidrag skall utgå.-Vi föreslår emel— lertid, att kraven icke skall gälla bokbestånd, lokaler eller personal utan hänföra sig till kommunens ekonomiska insats. Biblioteket skall alltså liksom för närvarande uppbära ett minimitillskott från vederbörande kommun, men ett minimitillskott avvägt med hänsyn till kommunens ekonomiska bärkraft och av sådan storleksordning, att det på samma gång kommer att i stort sett utgöra kommunens maximitillskott. När kommunen gjort sin insats, skall alltså statsbidraget täcka återstående kostnader intill dess biblioteket kan betraktas som fullt utbyggt. Syste- met förutsätter, att man på lämpligt sätt beräknar kostnaderna för en fullt utbyggd biblioteksverksamhet; det ligger därvid närmast till hands att ställa kostnaderna i relation till 'invån'areantalet.

Om kommunen på detta sätt ålägges att från början bidraga med praktiskt taget hela den andel av kostnaden, som skulle falla på kom- munens del vid en fullständig utbyggnad av biblioteksverksamheten, kan man räkna med att Standarden skall uppnås förhållandevis snabbt. Det. kommer att ligga i kommunens intresse att genomföra en biblio- teksorganisation av sådan omfattning, att statsbidragsmöjligheterna

helt kan utnyttjas. I sak innebär systemet, att kommunen bidrager efter måttet av sin förmåga, medan staten genom sina bidrag sörjer för att biblioteket oavsett kommunens ekonomiska bärkraft kan uppnå skälig effektivitet.

4. Statsbidragssystemets huvudprz'nciper

Det föreslagna statsbidragssystemet kan i princip sammanfattas på följande sätt:

Kommunens bidrag till kostnaderna för biblioteksverksamheten fast- ställes till ett i förhållande till kommunens ekonomiska bärkraft fixe- rat minimibelopp.

Om kommunen erlägger minimibeloppet, utgår statsbidraget med återstoden av skäliga kostnader för en effektiv biblioteksverksamhet.

.Ett statsbidragssystem, som tar hänsyn till den ekonomiska bärkraf— ten hos vederbörande kommun, innebär ingen principiell nyhet. Likar— tade system tillämpas redan bl. a. i fråga om statsbidragen till Skolmål- tider och skolbyggnader samt kommunbidragen till folkpensioneringen. I samtliga dessa fall är relationen mellan kommunens och statens bidrag avvägd i förhållande till kommunens skattekraft. Kommunens andel av kostnaderna bestämmes med utgångspunkt från antalet skattekronor per invånare. . .

Då vi föreslår, att kommunens bidrag skall fastställas till på visst sätt fixerat minimibelopp, är vi medvetna om att förslaget måste kom- pletteras i vissa avseenden. Om kommunen skall göra hela sin insats redan från början och när den är gjord kan besluta om åtgärder, som isin helhet kommer att bekostas av statsmedel, kan man riskera, att de kommunala myndigheterna icke anser sig behöva iakttaga nödig spar- samhet vid biblioteksväSendets utbyggnad. Kommunens egna kostnader blir desamma, vare sig utbyggnaden får större eller mindre omfattning. För att undgå dessa risker föreslår vi dels att kommunen ensam skall bära vissa utgifter för biblioteksverksamheten, dels att det*belopp, var- med personalutgif terna ingår i bidragsund'erl'aget, skall maximeras, dels slutligen att summan av de utgifter, tillivilka statsbidrag utgår (bidrags- underlaget), maximeras till ett visst belopp per invånare. Vi föreslår vidare, att det skall åligga den statliga tillsynsmyndigheten att tillse, att de? utgifter, som ingår i bidragsunderlaget, är skäliga.

5. Bidragsunderlaget

Kostnadernaför. biblioteksverksamheten utgöres ilhuvudsak- av utgif- t-er'för bokinköp'och bokbindning, personal och lokaler, .vartill kommer smärreutgifter. för diverse ändamål, (.skrivmaterial, blanketter, telefon.

porto, annonser, inventarier m. m.). En statistisk sammanställning av utgifterna för en rad bibliotek av olika storleksordning visar, att de sammanlagda kostnaderna för bokinköp, bokbindning och personal praktiskt taget genomgående uppgår till 70 % av bibliotekets samtliga utgifter; proportionerna mellan de olika delposterna växlar däremot.

Som redan nämnts, synes det önskvärt, att kommunen ensam får bära vissa kostnader för biblioteksverksamheten för att därigenom föranle— das att iakttaga rimlig sparsamhet. För att förenkla beräkningen av statsbidragen måste det vidare anses önskvärt att begränsa bidrags— underlaget till ett fåtal, lätt kontrollerbara utgiftsposter. Det skulle där- vid ligga nära till hands att endast medräkna utgifterna för bokinköp och bokbindning samt personal. Detta skulle innebära, att stat och kommun gemensamt svarade för 70 % av utgifterna och kommunen därutöver ensam för 30 %. Principen att kostnaderna för biblioteks- verksamheten skulle fördelas mellan stat och kommun i förhållande till den ekonomiska bärkraften hos kommunen skulle därigenom inte upprätthållas. Vi har under sådana omständigheter ansett oss böra räkna med ett något utökat bidragsunderlag. För att icke nödvändig- göra en administrativt betungande kontroll av varje särskild utgiftspost har vi därvid stannat vid att föreslå, att i bidragsunderlaget förutom utgifter för bokinköp och bokbindning samt personal medräknas utgif— ter för andra ändamål till ett belopp, som motsvarar högst 20 % av de sammanlagda utgifterna för de förstnämnda ändamålen. Om dessa i enlighet med ovanstående i genomsnitt utgör 70 % av de totala utgiff 20 X 70 -

100 _) 84 % av totalkostnaden för biblioteksverksamheten. Det här föreslag- na förfaringssättet skulle tillåta, att man vid fastställandet av bidrags- underlaget lämnade svårkontrollerade diverseutgifter åsido, så snart summan av klart godtagbara utgifter för andra ändamål än bokinköp, bokbindning och personal uppgick till ifrågavarande 20 %.

Mot förslaget kan invändas, att det även med denna utökning av bi- dragsunderlaget kommer att missgynna de ekonomiskt sämst ställda kommunerna. Av de totala kostnaderna för biblioteksverksamheten skulle alltjämt 16 % komma att bäras av kommunen ensam. Denna kost- nad torde emellertid i huvudsak kunna betraktas som lokalkostnad och torde som regel inte vara fullt så betungande som en siffermässig upp— ställning ger vid handen. Vanligen är biblioteken inrymda i kommunen tillhöriga byggnader. Lokalkostnaden utgöres i dessa fall av ett hyres— värde och betyder inte någon verklig utgift för kommunen. Den kom— munala byggnaden kan därtill i vissa fall (skolbyggnad, allmän sam- lingslokal) vara uppförd med bidrag av statsmedel. I annat samman- terna, skulle bidragsunderlaget komma att utgöra (70 +

hang föreslår vi, att ökade möjligheter skapas till bidrag för detta ända- mål. Att kommunen ensam får svara för lokalkostnaderna kan å andra sidan innebära en viss garanti för att de kommunala myndigheterna iakttager rimlig sparsamhet vid biblioteksverksamhetens utbyggande, i samma mån som en utökning av bokbestånd eller personal medför krav på ökade lokalutrymmen.

Då det gäller att bestämma bidragsunderlagets storlek, påkallar per- sonalkostnaderna särskild uppmärksamhet. Enligt vår uppfattning är det icke önskvärt, att lönerna för bibliotekspersonalen regleras genom några statliga åtgärder. Lönesättningen bör på samma sätt som hittills bli föremål för förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Med hänsyn till bibliotekslönernas relation till övriga löner i det kom- munala löneschemat, torde man som regel kunna utgå från att lönesätt— ningen kommer att hålla sig inom rimliga gränser, även om, som här kan bliva fallet, vederbörande kommun icke själv får bestrida vid löne— ökningar uppkommande kostnader. Det är emellertid icke helt uteslutet, att lönesättningen kan komma att påverkas av sistnämnda omständig— het. Med hänsyn härtill har det synts oss nödvändigt att på visst sätt begränsa de personalkostnader, som får inräknas i bidragsunderlaget. En sådan begränsning är endast påkallad i fråga om kostnaderna för den fackutbildade personalen. För kontorspersonalen är lönesättningen helt avhängig av lönesättningen för annan kontorspersonal i kommunal tjänst. Vad de mindre landsbygdsbibliotekens icke heltidsanställda per- sonal angår, torde den statliga tillsynsmyndigheten ha möjlighet att öva erforderlig kontroll.

För städernas vidkommande regleras för närvarande assistentperso— nalens löner genom en central överenskommelse mellan Svenska stads— förbundet och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund. Enligt denna överenskommelse varierar assistentlönen mellan 18 och 21 lönegra- derna i statens allmänna avlöningsreglemente. Någon motsvarande överenskommelse för bibliotekariebefattningarna finnes icke. För denna kategori har emellertid vid det senaste årets löneförhandlingar från Sveriges kommunaltjänstemannaförbunds sida hävdats en lönesättning varierande mellan 23 och 33 lönegraden.

Om man inte vill ingå på en detaljerad reglering av lönerna men å andra sidan vill ge statsbidragsbestämmelserna en sådan utformning, att de kommunala myndigheterna vid sin lönesättning föranledes att iakttaga nödig omsorg, ligger det närmast till hands att föreskriva, att utgående löner får medräknas i bidragsunderlaget endast till ett visst högsta belopp. Då vi föreslår en bestämmelse av denna innebörd, fått detta på intet sätt tolkas som något ställningstagande till frågan om lönesättningen inom bibliotekarieyrket. Vi utgår från att kommunerna

liksom hittills skall tillämpa ett lönesystem, där lönerna graderas under hänsynstagande till det arbete och det ansvar, som är förenade med den särskilda befattningen.

Vårt förslag innebär, att bibliotekarie(chefs)lön får inräknas i bi- dragsunderlaget till ett belopp, som motsvarar högst 24 lönegraden. Av assistentbibliotekarielöner skall på motsvarande sätt få medräknas ett belopp, som motsvarar högst 21 lönegraden. Då vi i det senare fallet föreslagit, att den högsta nu utgående lönegraden skall godtagas för all fackligt utbildad assistentpersonal, har vi tagit hänsyn till arten och längden av den bibliotekarieutbildning, som vi nedan föreslår. För bibliotekariebefattningar har vi som följd härav föreslagit 24 lönegra- den, som synes kunna godtagas även i fråga om mindre kommuner. Vid fastställandet av bidragsunderlaget skall för varje befattningsha- vare med lön över 21, resp. 24 lönegraden inräknas det lönebelopp inkl. förekommande tillägg, som skulle ha utgått till honom, om hans be— fattning varit placerad i 21, resp. 24 lönegraden.

Som redan nämnts, bör bidragsunderlaget i dess helhet maximeras till ett visst belopp per invånare. Vi återkommer till denna fråga i nästa avsnitt. Vi har övervägt, om härutöver ett absolut maximum borde fast- ställas för statsbidragsunderlaget i likhet med vad som gäller för de nuvarande statsunderstöden till folkbiblioteksväsendet. En sådan maxi— meringsbestämmelse, som skulle innebära, att de större kommunerna finge bära en proportionsvis större andel av kostnaderna för biblioteks— verksamheten än de mindre, är enligt vår uppfattning icke påkallad vid ett bidragssystem med statsbidragen graderade efter skatteunder- laget i vederbörande kommun. Vid utformningen av andra liknande bidragssystem har ej heller någon maximeringsåtgärd av detta slag till— gripits. Däremot synes det riktigt, att de större biblioteken på det sätt, som närmare anges nedan, får fullgöra vissa uppgifter utanför sitt när- maste verksamhetsområde.

' I bidragsunderlaget får endast inräknas sådana kostnader, som är att anse som skäliga i förhållande till biblioteksverksamhetens omfattning och karaktär. En uttrycklig bestämmelse härom synes böra intagas i statsbidragsbestämmelserna. Det bör åvila den statliga tillsynsmyn— digheten att i detta avseende utöva erforderlig kontroll.

För närvarande fastställes statsunderstödet till ett kommunalt folk— bibliotek med ledning av bibliotekets beräknade inkomster för löpande år. Det av oss föreslagna bidragssystemet utgår från att bidragsunder— laget på liknande sätt bestämmes på grundval av bibliotekets beräk- nade utgifter för löpande år, sådana dessa fastställts i av vederbörande kommunala myndigheter antagna utgiftsstater. På samma sätt som nu skall det åligga biblioteket att årligen avge berättelse över föregående»

års verksamhet. Om det framgår av denna, att bibliotekets utgifter un- derstigit de i utgiftsstaten för året upptagna beloppen, bör nästföljande års statsbidrag minskas med ett belopp, motsvarande skillnaden mellan det statsbidrag som utgått och det bidrag, som borde ha utgått. Liknande korrigeringar företages nu i de fall, då av nästföljande års redogörelse framgår, att ett bibliotek icke erhållit utlovade ortsbidrag.

6. Bidragsunderlagets maximering

Det enklaste sättet att fastställa vad som kan anses vara skälig kost- nad för en effektiv biblioteksverksamhet skulle vara att undersöka de verkliga kostnaderna för ett större eller mindre antal bibliotek för att på så sätt erhålla en användbar medelsiffra. En sådan metod skulle emellertid förutsätta, att verksamheten vid de ifrågavarande bibliote— ken vore av tillfredsställande omfattning och karaktär. Som tidigare framhållits, är detta endast undantagsvis fallet. Som regel har det av ekonomiska skäl icke varit möjligt att utbygga biblioteksverksamheten till önskad omfattning. Det blir under dessa förhållanden nödvändigt att söka beräkna kostnaderna från andra utgångspunkter.

Som framgår av det föregående, kan man räkna med att en kommun med 4 000—5 000 invånare skall kunna låta biblioteksverksamheten stå under ledning av en fackutbildad bibliotekarie med heltidsanställning. I en kommun med 4 500 invånare kan man vid full utbyggnad och med utgångspunkt från svenska förhållanden —— i Danmark och England är utlåningsfrekvensen betydligt högre — räkna med en genomsnittlig årlig utlåning av cirka 18 000 volymer. Enligt danska normer (G. Krogh—— Jensen, F olkebibliotekernes Bogkonto, Bogens Verden 1942) betyder en utlåning på 18 000 volymer, att årligen i genomsnitt 180 böcker förslites och måste ersättas, varjämte 90—180 böcker ytterligare måste inköpas för att tillgodose kravet på ny litteratur. Med en beräknad medelkost— nad av 12 kronor per bok, betyder detta en årskostnad av 3240—4 320 kronor. Personalkostnaden för ett bibliotek av denna storlek kan beräk- nas till lägst 10 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för bokinköp, bok- bindning och personal skulle sålunda utgöra lägst 13 240 och högst 14 320 kronor. I bidragsunderlaget skall härutöver ingå övriga kostna— der för biblioteksverksamheten till ett belopp, som svarar mot högst 20 % av de sammanlagda kostnaderna för bokinköp, bokbindning och personal. Bidragsunderlaget för biblioteket skulle alltså kunna beräk- nas till 15 888—17 184 kronor. I förhållande till antalet invånare skulle bidragsunderlaget uppgå till kr. 3: 53, resp. 3: 82.

Den erhållna siffran, kr. 3:53, resp. 3: 82, motsvarar, om härtill lägges den kostnad, som kommunen ensam har att svara för, en totalkostnad

av kr. 4: 20—4: 55 per invånare. Siffrorna kan givetvis endast betraktas som ungefärliga. Man måste räkna med vissa variationer. Kostnaden per invånare för det lilla biblioteket blir inte densamma som för det stora, även om skillnaden sannolikt är ganska obetydlig. Skall det lilla biblioteket kunna erbjuda sina låntagare en fullgod service, blir kost— maden per invånare snarare större än för det stora. Det kan vidare framhållas, att de angivna siffrorna förmodligen ligger i underkant. Som jämförelse kan nämnas, att den amerikanska biblioteksförening- ens kommitté för efterkrigsplanering räknar med ett belopp per invå— nare av $ 1: 50 för ”minimum” service, $ 2:25 för ”god” service och $ 3:00 för ”förstklassig” service, d. v. 5. efter nuvarande kurs resp. kr. 5: 40, 8: 10, 10: 80 (C. B. Joeckel & A. Winslow, A national plan for public library service, Chicago 1948, s. 96). Det kan också anföras, att 1948 års utgiftsstat för Malmö stadsbibliotek upptar en kostnad, som motsvarar kr. 4:84 per invånare. Försiktigheten bjuder emellertid att icke för närvarande fastställa ett högre maximum för bidragsunderlaget än kr. 3: 50 per invånare, motsvarande en totalkostnad av omkring kr. 4: 15 per invånare. Självfallet måste beloppet omprövas, om det alhnänna prisläget mera avsevärt förändras.

7. Kommunandelens storlek

Vid fastställandet av kommunandelens storlek har vi inte funnit an- ledning att frångå den huvudprincip, som för närvarande gäller i fråga om statsunderstöden till folkbiblioteksväsendet. Principen innebär, att staten tillskjuter högst samma belopp som bibliotekets ägare, d. v. 5. att kommunen svarar för minst hälften av utgifterna. Principens tillämp- ning på det av oss föreslagna statsbidragssystemet skulle innebära, att den på en kommun med normal skattekraft fallande andelen fastställ- des till hälften av kostnaderna för fullt utbyggd biblioteksverksamhet, medan staten skulle bestrida den andra hälften eller, om verksamheten icke var fullt utbyggd, återstoden av kostnaderna.

Eftersom bidragsunderlaget begränsas till 84 % av de verkliga kost— naderna, hör normalkommunens andel av de i bidragsunderlaget in— gående kostnaderna beräknas med hänsynstagande till att den ensam har att svara för 16 % av totalkostnaden. Andelen bör följaktligen fast- ställas till 34/84 av bidragsunderlaget, d. v. s. i runt tal 40 % av detta. Under den givna förutsättningen att bidragsunderlaget skall uppgå till maxxmum, kr. 3: 50 per invånare, kommer normalkommunens andel ——

40x3:5o_ _ __TÖ—O——) kr. 1.40

per invånare. Med utgångspunkt härifrån kan man uppställa en skala bortsett från nyssnämnda 16 % att uppgå till (

med olika minimibelopp vid olika värden för antalet skattekronor per invånare. Det är emellertid onekligen enklare att fastställa minimibe- loppet till ett visst belopp per skattekrona. Utgår man från att normal- kommunen har en skattekraft om 18 skattekronor per invånare, mot— svarar ett belopp av kr. 1: 40 per invånare en kostnad av %(1 = cirka 8 öre per skattekrona. Vi föreslår, att kommunens bidrag till be- stridande av de i bidragsunderlaget ingående kostnaderna fastställes till 8 öre per skattekrona.

Nedanstående tabell utvisar kommunandelens procentuella storlek vid olika värden för antalet skattekronor per invånare under förutsätt- ning av fullt utbyggd verksamhet:

Tab. 12. Kommunandelens storlek

Skattekronor per invånare 6 12 18 24 , 30

På kommunen fallande andel av i bidragsunderlaget ingående kostnader (”minimibeloppet”) , i procent .................. 13,7 27,4 41,1 54,9 68,6 På kommunen fallande andel av samtliga kostnader för biblio- teksverksamheten, i procent . 27,2 38,8 50,4 61,9 73,5

Skulle i bidragsunderlaget eljest ingående kostnader uppgå till mer än kr. 3: 50 per invånare (överstandard), får kommunen ensam svara för det överskjutande beloppet.

8. Statsbidragets storlek

I överensstämmelse med de principer, som ovan angivits, bör stats- bidraget fastställas till samma belopp som bidragsunderlaget, minskat med på kommunen fallande andel av i bidragsunderlaget ingående kost- nader, d. v. s. med 8 öre per skattekrona. Nedanstående tabell utvisar statsbidragets storlek vid full utbyggnad av biblioteksverksamheten i förhållande till storleken av å ena sidan bidragsunderlaget, å andra sidan samtliga kostnader för verksamheten:

Tab. 13. Statsbidragets storlek

Skattekronor per invånare 6 12 18 24 30

Statsbidragets storlek i förhål— lande till bidragsunderlaget, i procent .................. 86,7 72,6 58,9 45,1 31,4 Statsbidragets storlek i förhål- lande till samtliga kostnader för biblioteksverksamheten,i procent .................. 72,8 61,2 49,6 38,1 26,5

Statsbidragets maximala storlek i en kommun med 4500 invånare och med ett skatteunderlag av resp. 6, 12, 18, 24 och 30 skattekronor per invånare framgår av följande sammanställning. Bibliotekets totala ut— gifter kan enligt ovan angivna normer beräknas till 18 675 kronor, och bidragsunderlaget är maximerat till 15 750 kronor.

Tab. 14. Statsbidragets maximala storlek i kommun med 4 500 invånare

Skattekronor per invånare 6 12 18 24 30

På kommunen fallande andel av i bidragsunderlaget ingående kostnader ................ 2 160 4 320 6 480 8 640 10 800 övriga på kommunen fallande '

kostnader, i huvudsak lokal- kostnader ................ 2 925 2 925 2 925 2 925 2 925 Statsbidrag ................ 13 590 11 430 9 270 7 110 4 950

En kommun med 6 skattekronor per invånare behöver således för- utom lokalkostnader endast bidraga med 2 160 kronor för att ett stats- bidrag om 13 590 kronor skall utgå, medan däremot i en kommun med 30 skattekronor motsvarande siffror är 10 800, resp. 4 950.

Skulle bidragsunderlaget i den ifrågavarande kommunen överstiga 2 160 men icke uppgå till 15 750 kronor, kommer statsbidraget att min- skas med det belopp, varmed bidragsunderlaget understiger 15 750 kronor, medan däremot kommunens andel kommer att vara oförändrad.

9. Övergångsbestämmelse

Som framgår av det föregående, skall statsbidrag efter de här före- slagna villkoren utgå först sedan kommunen anvisat fastställt minimibe- lopp för täckande av de i bidragsunderlaget inräknade kostnaderna. Man kan emellertid inte bortse från att vissa kommuner inte omedel-

bart kommer att anslå ett belopp motsvarande 8 öre per skattekrona för här angivna ändamål. Dessa kommuner skulle således icke erhålla något som helst statsbidrag och därigenom komma i sämre läge än för närvarande. För att undvika detta synes en övergångsbestämmelse nöd— vändig. Till här avsedd kommun bör under en begränsad period utgå ett visst statsbidrag. Vid dess beräkning synes man icke böra ta hänsyn till kommunens skattekraft. Bidraget bör vidare vara maximerat på liknande sätt som nu gäller för statsunderstöden till folkbiblioteksvä- sendet. Vi föreslår, att bidraget utgår med 50 % av bidragsunderlaget, som maximeras till 18 000 kronor. Förslaget innebär, att staten bidrar

50 )( 84 normalt med (W =) 42 % av totalkostnaden för biblioteksverk— samheten. Då statsunderstödet för närvarande kan utgå med 50 % av kostnaden, innebär förslaget en viss försämring av nu gällande villkor. Maximalt skulle statsbidraget komma att utgår med 9 000 kronor. För närvarande är maximum 10000 kronor, men då ifrågavarande maxi- mum avser all biblioteksverksamhet inom en och samma kommun och studiecirkelbiblioteken därvid har företrädesrätt till viss del av beloppet i fråga, är det endast i undantagsfall, som något folkbibliotek uppbär 10 000 kronor i statsunderstöd. Övergångsperioden torde kunna begrän— sas till tio år.

10. " Särskilda villkor för statsbidrag '

.Ett genomförande av det här föreslagna statsbidragssystemet nödvän— .diggör vissa ändringar i nu'gällande villkor för understöd till kommu— nala folkbibliotek. Genom att tilläggsunderstöden bortfaller, premieras inte längre bibliotek, som har handbokssamling, resp. läsrum med haml— bokssamling, liksom ej heller bibliotek, som har på visst sätt kompetent personal. Med den förbättring av statsbidragsvillkoren, som föreslagits, kan man kräva, att ”varje bibliotek skall vara försett med en handboks— samling av lämplig omfattning och sammansättning. Det synes också kunna föreskrivas, att bibliotek i kommun med minst 4000 invånare skall ha ett läsrum, som under sakkunnig ledning hålles öppet minst två eftermiddagstimmar tre gånger i veckan. I fråga om all personal torde böra gälla, att den skall besitta för sina befattningar erforderlig kom— petens. Till denna fråga återkommer vi nedan i avsnittet om biblio— tekspersonalen. Beträffande öppethållandet gäller för närvarande, att biblioteket skall hållas tillgängligt för allmänheten å regelbundna tider minst en gång i veckan. Det är rimligt, att kraven skärpes. Ett öppet— hållande tre gånger i veckan måste betraktas som ett minimum. I fråga om bokbeståndets sammansättning finnes nu endast en negativ bestäm-

melse. Det heter, att understöd åt bibliotek, vars bokbestånd skolöver- styrelsen icke finner i stort sett vara av tillfredsställande beskaffenhet ur moralisk eller konstnärlig synpunkt, endast må kunna beviljas under förbehåll,att biblioteket ställer sig till efterrättelse de anvisningar i fråga om bokbeståndet, som lämnas av överstyrelsen. Vi föreslår, att bestäm— melsen kompletteras med en positivt formulerad föreskrift om en all- sidig sammansättning av bokbeståndet. I detta sammanhang synes även böra stadgas, att biblioteket i möjligaste mån skall befrämja inom kom— munen bedrivet folkbildningsarbete genom anskaffande av litteratur i anslutning till förekommande föreläsnings—, studiecirkel- och kursverk- samhet, liksom annan verksamhet av liknande slag. Som villkor för statsbidrag bör även gälla, att av styrelse för på orten företrädd folk- bildningsorganisation till biblioteksstyrelsen ingivna förslag till bok- inköp av denna ovillkorligen skall upptagas till behandling. Till denna fråga återkommer vi i avsnittet om studiecirkelbiblioteken. Vi åter- kommer likaledes till skyldigheten för vissa kommunala bibliotek att tjänstgöra som lånecentraler för ett större område.

11. Bidrag för uppförande av biblioteksbyggnader I våra förslag till beräkning av bidragsunderlaget har vi utgått från att kommunen själv skulle svara för lokalkostnaden. Då detta skulle kunna medföra, att de ekonomiskt sämst ställda kommunerna missgyn— nades, har vi ansett det nödvändigt att föreslå möjligheter till bidrag för uppförande av biblioteksbyggnader. Vi har därvid övervägt särskilda statsbidrag härför men av olika skäl funnit det lämpligare att anknyta till redan nu befintliga bidragsmöjligheter. Närmast till hands är en anknytning till bestämmelserna om bidrag för anordnande av allmänna samlingslokaler samt en utvidgning av bestämmelsernas räckvidd. ' I kungl. majzts kungörelse om bidrag och lån av statsmedel för an- ordnande av allmänna samlingslokaler (SFS 913/1942; jmf. 354/1945) nämnes bibliotek bland de lokaler, som innefattas i begreppet allmänna samlingslokaler:

”Med allmänna samlingslokaler förstås i denna kungörelse för förenings- livet avsedda hörsalar samt rum för sammanträden, samkväm och studie— arbete jämte därtill hörande erforderliga utrymmen såsom förstugor, av— klädningsrum, apparatrum, hiblioteksrum, kök, serveringsrum, toalett-, källar- och vindslokaler ävensom bostad för tillsyningsman” (5 1).

Redan nu finns alltså möjlighet till statsbidrag för anordnande av bibliotekslokaler i den mån dessa ingår som biutrymmen i allmänna samlingslokaler. Att låta begreppet allmänna samlingslokaler utvidgas till att omfatta även bibliotekslokaler enbart är inte bara motiverat av

praktiska skäl utan ligger mycket nära till hands. Bibliotekslokalerna tjänar ofta samma syfte som allmänna samlingslokaler. Biblioteken är bildningsinstitutioner, som står till disposition för alla medborgare i samhället. Dessutom är de i många fall kombinerade med föreläsnings- salar, läsrum och lokaler för studiecirkelverksamhet till tjänst för det allmänna folkbildningsarbetet. Ett ytterligare skäl för ändring av nu gällande bidragsbestämmelser ligger i den omständigheten, att det i framtiden icke kommer att finnas några statsunderstödda bibliotek ägda av föreningar, om vårt nedan framställda förslag om studiecirkelbiblio- tekens successiva avveckling genomföres. De nu verksamma studie— cirkelbiblioteken kommer därvid att i många fall bli filialer i ett kom- munalt bibliotekssystem.

En ändring av nu gällande bestämmelser om bidrag och lån av stats- medel till anordnande av allmänna samlingslokaler synes därför moti- verad. Ändringen synes kunna ske genom ett tillägg till den ovan cite— rade första paragrafen i kungörelsen, som enligt vårt förslag bör få följande lydelse:

”Med allmänna samlingslokaler — — för tillsyningsman. Lokaler för kommunala folkbibliotek, som avses i kungörelsen den . . . (nr ..... ) angående bidrag till folkbiblioteksväsendet, jämställas i denna kungörelse i tillämpliga delar med allmänna samlingslokaler.”

i Vårt förslag innebär alltså möjlighet till bidrag och lån av statsmedel dels till uppförande av biblioteksbyggnader, dels liksom hittills till an- ordnande av bibliotekslokaler i till föreningslivet hörande lokaler (or,- denshus, folkets hus m. m.). .

Frågor om beviljande av bidrag och lån bör även när det gäller loka- ler för kommunala folkbibliotek'beredas av statens nämnd för sam- lingslokaler. Vi förutsätter, att nämnden vid behandling av frågor om bidrag och lån till dessa lokaler förstärkes med för dessa frågor erfor- derlig sakkunskap. Vi hänvisar här till, att enligt vårt förslag till kungö- relse angående bidrag till folkbiblioteksväsendet vid inredning av nya, uteslutande för biblioteket avsedda lokaler, för vilka hyran uppgår till eller beräknas till minst 400 kronor, skall plan över biblioteket i och för granskning på förhand underställas statens biblioteksbyrå det stat- liga organ, som enligt vårt förslag skall ersätta skolöverstyrelsen som biblioteksmyndighet (% 4, mom. c).

Huruvida ytterligare medel kan behöva omedelbart ställas till nämn- dens förfogande är svårt att bedöma. Hittills gjorda erfarenheter visar, att kommunernas möjligheter att erhålla bidrag till- anordnande av all- männa samlingslokaler föga utnyttjats i jämförelse med föreningarnas och stiftelsernas lånemöjligheter. Som följd härav har av riksdagen an— visade bidragsmedel ännu icke behövt tagas i anspråk i sin fulla ut—

sträckning, medan lånemedlen redan nu disponerats för redan uppförda eller planerade lokaler. Vi förutsätter. att när en förstärkning av nämn— dens medel som en följd av vårt här framförda förslag blir nödvändig, nämnden gör framställning härom.

2. Studiecirkelbibliotek

Som tidigare framhållits, har studiecirkelbiblioteken gjort en genom- gripande insats i svenskt biblioteksväsen. De har som direkta studie— bibliotek kraftigt understött cirklarnas arbete. Men deras betydelse har icke begränsats till detta. De har nått ut i vidare kretsar och verksamt bidragit till att tillfredsställa också ett mera allmänt läsintresse. Inte minst har detta varit fallet på landsbygden, där studiecirkelbiblioteken i många fall gått i spetsen för den lokala biblioteksrörelsen. Flera av landets stadsbibliotek leder sitt ursprung tillbaka till olika slag av stu- diecirkelbibliotek.

Å andra sidan har det stora antalet fristående studiecirkelbibliotek, som uppstått inom en kommuns begränsade verksamhetsområde, lett till en icke önskvärd splittring av biblioteksväsendet och en misshus- hållning med tillgängliga bokliga och ekonomiska resurser. Under se- nare år har man därför strävat efter att så långt som möjligt samordna den lokala biblioteksverksamheten. ,

Den samordning och rationalisering, som man därigenom har kunnat åstadkomma, är emellertid icke tillräcklig. En effektiv bokförsörjning kan inte åstadkommas, om den måste baseras på tillfälligt tillkomna, otillräckligt utrustade, var för sig arbetande biblioteksenheter. Som framgår av det föregående räknar vi med, att den nuvarande ordningen ersättes av ett system med huvudbibliotek och filialbibliotek, förlagda till sådana platser, där de bäst behöves med hänsyn till befolknings- förhållanden, kommunikationer o. (1. Den uppfattning, som vi här gett uttI'ka åt, delas i allt större utsträckning av studieförbunden själva. Ar- betarnas bildningsförbund har i många fall gått i spetsen för rationa- liseringssträvandena. Detta har skett centralt genom att i olika sam- manhang ledande artiklar i ABF:s tidning, offentliga uttalanden, folkbildningsfilmen ”Spänn bågen” etc. —— framföra åsikten, att bok— försörjningen även för studiecirklarnas del i första hand är en uppgift för stat och kommun, och lokalt genom att på många håll taga initia- tivet till en kommunalisering av biblioteksväsendet.

»»I Folkrörelsernas studiehandbok (1944) uttrycker Justus Elgeskog liknande tankar.

”Det bör finnas tillgång till biblioteksböcker icke blott i varje kommun, utan i varje sådan del av kommun, där man icke på annat sätt kan tillgodo"- se behovet av böcker. —

Detta önskemål bör kunna tillmötesgås på följande sätt. De förenings- bibliotek, .som finns i en kommun eller ort, sammanföras till ett välförsett, välorganiserat och välskött kommunalt bibliotek med goda lokaler, hand- bokssamling och studiecirkelrum. De olika orternas och föreningarnas be— hov av studielitteratur, liksom också av böcker för förströelseläsning, till- godoses dels genom filialer på de tätast bebyggda orterna och dels genom såndebibliotek (vandringsbibliotek) antingen från det egna kommunala huvudbiblioteket eller också från länets centralbibliotek eller bibliotek, som har samma uppgift.

Det kan förefalla, som om detta skulle innebära en förlust för de folkliga föreningarna. De får lämna ifrån sig sina bibliotek. I själva verket blir det en vinst. I stället för ett gammalt, ofta kanske utläst och sönderläst bibliotek kan föreningen få en alldeles ny uppsättning. Och i stället för att den erfor- derliga studielitteraturen av föreningens studiecirklar hittills ofta endast med knapp nöd kunnat anskaffas, kan sådan utan nämnvärd kostnad er- hållas i vilket ämne det vara må. Bokförsörjningen i de folkliga förening- arna blir på detta sätt bättre tillgodosedd än tidigare” ( s. 54—55).

Också 1944 års folkbildningsutredning har tagit upp till behandling frågan om studiecirkelbibliotekens framtida ställning. Det heter så— lunda i första delen av utredningens betänkande:

”För närvarande utgå statsunderstöd såväl till kommunala och med dem likställda bibliotek.som' till biblioteksverksamhet i sammanhang med studie— cirkelarbete. Som villkor för understöd till denna senare biblioteksverksam— het är föreskrivet, att biblioteken skola vara tillgängliga för allmänheten Samt att ingen avgift må tagas för boklån av låntagare boende inom den kyrkliga eller borgerliga kommun, där biblioteket är beläget. Statsunderstö- det är så avvägt, att föreningarna i normala fall svara för halva kostnaden och staten för halva. Det torde kunna ifrågasättas om icke tiden nu vore mogen för att stat och kömmun svarade för samtliga omkostnader för bok— försörjningen. Detta skulle innebära en fortgående kommunalisering av studiecirkelbiblioteken. Förutsättningen för en sådan kommunalisering är givetvis, att den tjänar bildningsarbetets syften. Kommunaliseringen torde emellertid inte höra genomföras lagstiftningsvägen, och samma möjlighet som nu torde alltjämt böra förefinnas för understöd till biblioteksverksam— het i sammanhang med studiecirkelarbete” ( s. 182—183).

F olkbildningsutredningen har ävenså i detta sammanhang diskuterat frågan om icke statsunderstöd också borde- utgå till vissa specialbiblio— tek för studiecirklar.

”Enligt gällande biblioteksförfattning äro studiecirkelbiblioteken i stort sett underkastade samma villkor som de kommunala biblioteken; som moti-A vering för statsunderstöd framhöll 1920 års folkbildningssakkunniga bland annat studiecirkelbibliotekens karaktär av bibliotek för allmänheten, ej en— dast för en begränsad medborgargrupp. I enlighet med denna uppfattning ha ensidigt inriktade cirkelbibliotek icke tilldelats statsunderstöd. I skol- överstyrelsens föreskrifter angående inspektion från central- och lands-

bibliotek föreskrives i konsekvens härmed, att den inspekterande vid ill—' spektion av folkbibliotek och studiecirkelbibliotek bland annat skall verka för ”att bibliotekets bokbestånd är allsidigt valt under tillgodoseende såvitt ske kan av de intressen, som på orten förefinnas, samt med lämplig fördel- ning mellan facklitteratur och skönlitteratur.” Till förmån för ett avsteg från dessa hittills tillämpade regler kan anföras, att de nuvarande bestäm- melserna i enstaka fall framtvingat bibliotek av större omfattning än en— bart hänsyn till vederbörande studiegrupp skulle kräva. Å andra sidan torde behovet av specialbibliotek avtaga i samma mån som centralbiblioteken er— ? hålla ökade möjligheter att tillhandahålla studiecirklarna erforderlig litte-

ratur. Då därtill studiecirklarna enligt utredningens förslag skola erhålla understöd för inköp av grundböcker, synas övervägande skäl tala mot en ändring av gällande bestämmelser” (s. 184—185).

Genom att i varje kommun skapas folkbibliotek med tillräckliga re- surser för att kunna tillgodose bildningsarbetets bokbehov kommer ut- gångsläget för en diskussion om studiecirkelbibliotekens berättigande att helt förändras. Redan genom de ökade anslagen åt centralbibliote— ken har studiecirklarnas bokförsörjning underlättats, men en allmän upprustning av det kommunala biblioteksväsendet kommer givetvis ytterligare att förbättra läget. Under sådana förhållanden kan man ifrå- gasätta, om inte tiden är mogen för en avveckling av studiecirkelbiblio- tekens verksamhet. Enligt vår uppfattning förhåller det sig så. Verk— samheten kan emellertid inte läggas ned omedelbart och i ett samman- hang; förutsättningen måste vara, att 'de kommunala biblioteken dess- förinnan satts i stånd att tillgodose studiearbetets speciella behov. Vi föreslår i enlighet härmed, att anslagen till studiecirkelbiblioteken successivt minskas för att helt försvinna efter en 10-årsperiod eller vid den tidigare tidpunkt, då den kommunala biblioteksverksamheten kan beräknas vara i stort sett färdigbyggd.

För närvarande utgår understöd till studiecirkelbiblioteksverksamhe- ten enligt i huvudsak samma grunder, som gäller för folkbiblioteken. Understöden fördelas av skolöverstyrelsen efter prövning av varje sär- skilt biblioteks utgifter. Enligt vår mening skulle man under avveck- lingsperioden icke behöva begagna sig av detta förfaringssätt. Några mera allvarliga erinringar kan inte göras mot att studieförbunden själva får fördela anslagen mellan till förbunden anslutna bibliotek. Genom att anslagen successivt minskas måste förbunden vidtaga ratio- naliseringsåtgärder, varvid en kommunalisering av därtill ägnade stu— diecirkelbibliotek i första hand kommer i fråga. Till studiecirkelbiblio- teken utgick kalenderåret 1947 ett statsunderstöd om sammanlagt ' 476 355 kr. Vi föreslår, att under första avvecklingsåret under förslags- anslaget till folkbiblioteksväsendet upptages ett till 450 000 kronor maxi- merat anslag till studieförbundens biblioteksverksamhet. Anslaget min-

skas årligen med ett i vederbörlig ordning fastställt belopp så avpassat, att avvecklingen är genomförd senast efter 10 år. Fördelningen mellan förbunden verkställes av statens biblioteksbyrå i proportion till de stats- understöd, som utgick året närmast före avvecklingsåret, med de jämk— ningar, som förhållandena kan föranleda.

En avveckling av studiecirkelbibliotekens verksamhet enligt ovan- stående förslag förutsätter, att man skapar garantier för att de komm u- nala biblioteken verkligen allsidigt tillgodoser behovet av litteratur. En— ligt vår mening är det därvid synnerligen angeläget, att de lokala bild- ningsorganisationerna får möjlighet att påverka bokvalet vid de kom— munala biblioteken. Detta kan ske på olika sätt. I allt flera fall är bild— ningsorganisationerna representerade i de kommunala bibliotekssty- relserna och har där möjlighet att tillvarata sina organisationers legi— tima intressen. Vi har diskuterat, om man författningsvis borde ålägga kommunerna att på detta sätt bereda bildningsorganisationerna plats i biblioteksstyrelserna. Vi har emellertid funnit ett sådant åläggande mindre lämpligt, bl. a. av praktiska skäl. Inflytandet över bokinköpen har vi i stället sökt garantera genom en föreskrift att biblioteksstyrel— serna ålägges skyldighet att till behandling upptaga av bildningsorga— nisationerna ingivna skriftliga förslag till bokinköp. I de fall, då till- börlig hänsyn icke tages till de framställda önskemålen, skall organisa- tionerna ha möjlighet att hänskjuta saken till central— eller landsbiblio— teket i länet, som har att vidtaga lämpliga åtgärder för att rimliga önskemål skall bli tillgodosedda. Härutöver vill vi rekommendera, att biblioteksstyrelserna vid behandling av frågor, som har anknytning till folkbildningsarbetet, i största möjliga utsträckning söker kontakt med bildningsorganisationerna. Så bör t. ex. ske vid planerandet av nya filia— ler, vid bestämmande av utlåningstider o. s. v.

Då vi föreslår, att studiecirkelbibliotekens verksamhet skall succes- sivt avvecklas, bortser vi inte från, att de kommunala biblioteken även efter en fullständig utbyggnad inte helt kan sörja för studieverksamhe- tens bokbehov. Framför allt kan det bli svårt att förse studiehem och studielokaler med handbokssamlingar. I viss utsträckning kan de kom— munala biblioteken medverka härtill, men enligt vår mening bör studie-- förbunden för tillgodoseende av detta och liknande ändamål erhålla ett särskilt bokinköpsanslag. För ändamålet föreslår vi ett årligt belopp av 50 000 kronor att efter behovsprövning fördelas mellan studieförbun— den av statens biblioteksbyrå.

Vid behandlingen av studiecirklarnas bokförsörjning kan det vara. skäl att uppmärksamma hur man i Danmark löst detta problem genom att skapa en särskild institution, den s. k. Studiekredscentralen.

Denna upprättades'193-8 med uppgift att förse studiecirklarna i Danmark med litteratur utöver kursernas grundböcker. ”Studiekredscentralen” är för- lagd till statsbiblioteket i Århus och drives helt av statsmedel. All utlåning är kostnadsfri. I de fall, då studiecirklarnas rekvisition av erforderlig litte— ratur inte kan tillgodoses av det lokala biblioteket eller centralbiblioteket, göres hänvändelse till "studiekredscentralen”, som effektuerar beställningen. Centralen utger också i samverkan med förbunden läsplaner i skilda äm— nen. Varje studiecirkel får i regel endast låna ett exemplar av varje bok.

Enligt vår uppfattning föreligger icke hos oss något behov av en så- dan institution för studiecirklarnas bokförsörjning. De uppgifter, som den danska centralen fyller, torde i huvudsak kunna lösas med hjälp» av centralbiblioteken. Det torde också kunna ifrågasättas om det dan— ska systemet i dess hittillsvarande utformning verkligen är tillräckligt effektivt för att lösa frågan om studiecirklarnas bokförsörjning, efter— som varje studiecirkel endast får låna ett exemplar av varje bok.

3. Central- och landsbibliotek

Som framgått av den statistiska sammanställningen av verksamheten” vid central- och landsbiblioteken (här i fortsättningen kallade central— biblioteken) har denna undergått en mycket kraftig utveckling. Detta visar sig såväl ifråga om antalet utsända vandringsbibliotek som ifråga om antalet boklån till enskilda låntagare. Även centralbibliotekens råd- givande verksamhet har starkt utökats.

Som tidigare framhållits, är emellertid centralbiblioteksorganisatio- nen ännu icke helt utbyggd. Två län saknar ännu centralbibliotek. Den- na brist har synts oss så väsentlig, att vi i särskild skrivelse till kungl. majzt hemställt om förslag till 1949 års riksdag om upprättande av landsbibliotek i Växjö och Västerås.

Vi har därvid till en början erinrat om, att landsbiblioteksorganisationen tillkom efter ett år 1923 avlämnat förslag av bibliotekssakkunniga. Försla- get avsåg att på grundval av de större stifts- och läroverksbiblioteken skapa en biblioteksform, som skulle utgöra ett mellanled mellan folkbiblioteken och de stora vetenskapligt lagda biblioteken bl. a. genom att tjänstgöra som central för övriga inom respektive län belägna bibliotek. Det första lands- biblioteket upprättades i Linköping genom beslut av 1926 års riksdag. Se— dermera har ännu ett landsbibliotek —— i Skara —— upprättats genom beslut av 1937 års riksdag.

Frågan om upprättande av landsbibliotek i Växjö återgår ursprungligen på en framställning från stadsfullmäktige därstädes av år 1929. Som stomme skulle i biblioteket ingå Växjö stifts- och gymnasiebibliotek samt det kommunala biblioteket i staden. Motsvarande framställning om upprät- tande av landsbibliotek i Västerås gjordes ursprungligen av stadsfullmäk— tige därstädes år 1939. Biblioteket skulle bildas genom att med stifts- och

läroverksbiblioteket sammanslå arbetarinstitutets bibliotek, Arosgårdens bibliotek, ABF:s bibliotek, Västmanlands läns pedagogiska bibliotek och f. d. seminariebiblioteket, samtliga i Västerås.

Frågan om upprättande av landsbibliotek i Växjö och Västerås har hit— tills icke föranlett någon åtgärd från kungl. majzts sida. I 1942 års stats- verksproposition bilagan åttonde huvudtiteln har emellertid dåvarande che- fen för ecklesiastikdepartementet framhållit, att utbyggandet av landsbiblio- teksorganisationen inte gärna för någon längre tid kunde skjutas helt åsido. Riksdagen anslöt sig till departementschefens ståndpunkt och uttalade, att frågan om upprättande av nya landsbibliotek, så snart förhållandena med- gav, borde upptagas till Övervägande.

Vid bedömandet av frågan, vilken biblioteksform, som bäst ägnar sig åt de berörda länen, har vi anslutit oss till tidigare hörda myndigheter, som givit förord åt landsbiblioteksformen. Denna kan visserligen i dess nuva— rande gestaltning innebära en överbetoning av bibliotekets uppgifter som lärt bibliotek på bekostnad av folkbiblioteksuppgifterna, men riskerna här- för kan i viss mån elimineras genom ändring i gällande kompetenskrav för bibliotekariebefattningarna. För landsbiblioteksformen talar icke minst, att de värdefulla äldre boksamlingarna i Växjö och Västerås, om denna form valdes, skulle bli föremål för sakkunnig vård.

Vi har under sådana omständigheter förordat, att landsbibliotek under vissa villkor upprättas i Växjö och Västerås från och med ingången av hud— getåret 1949/50. Såväl Växjö som Västerås stad har åtagit sig att därvid tillhandahålla för verksamheten erforderliga lokaler samt svara för de av verksamheten föranledda kostnaderna, som icke avses att bestridas av stats- verket.

Som ovan nämnts, har vi föreslagit en ändring i gällande kompetenskrav för bibliotekariebefattningarna vid landsbiblioteken. För biblioteken i Lin- köping och Skara gäller, att bibliotekarien skall ha samma formella kom- petens som bibliotekarie vid de vetenskapliga biblioteken, d. v. s. ha avlagt licentiatexamen eller kandidatexamen inom två fakulteter. Landsbiblioteket har till uppgift att vara icke endast ett vetenskapligt bibliotek utan också ett kommunalt bibliotek samt centralbibliotek för länet. De nuvarande kom- petenskraven kan tänkas innebära risker för att de båda senare uppgifterna icke tillgodoses i tillbörlig omfattning, varför föreslås, att det berörda kom— petenskravet slopas för landsbibliotekariebefattningarna. Kravet på vården av det äldre bokbeståndet bör kunna tillgodoses därigenom, att den ena av biblioteksamanuenserna besitter sådan kompetens, varom ovan talats.

Kostnaderna för ett genomförande av det framlagda förslaget fördelar sig å personalkostnader med sammanlagt 69 600 kronor, omkostnader med 2 500 kronor samt kostnader för bokinköp och bokbindning med samman- lagt 20 000 kronor. Den under anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsen-

det uppförda delposten till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid lands- bibliotek ökas med 20 000 kronor samt delposten till resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från lands— och central— bibliotek med 1 400 kronor.

Även med den sålunda föreslagna utbyggnaden är emellertid cent— ralbiblioteksorganisationen behäftad med vissa brister. En granskning av centralbibliotekens hittillsvarande arbetsresultat ger visserligen vid

handen, att många mindre landsbygdsbibliotek fått möjlighet att genom vandringsbibliotek komplettera de egna otillräckliga bokbestånden. En liknande betydelse har möjligheten till enstaka boklån i studiesyfte haft för sådana studieintresserade på landsbygden, som i annat fall genom bygdens isolerade läge skulle ha utestängts från den nödvändiga bokliga kontakten. Med den alltmera stegrade efterfrågan på centralbibliote- kens hjälp har emellertid dessas otillräckliga resurser blivit alltmera märkbara. Detta har visat sig i omöjligheten att tillhandahålla den ef- terfrågade litteraturen i tillräckligt många exemplar men också i svå- righeten att med hittillsvarande personalstat kunna tillmötesgå alla be- rättigade krav, som rests på biblioteksteknisk hjälp och vägledning.

Dessa brister i centralbibliotekens organisation uppmärksammades av 1944 års folkbildningsutredning, som i första delen av sitt betän— kande anförde:

”Enligt utredningens mening främjas bokförsörjningsfrågan på landsbyg— den i första hand genom ett ökat stöd åt centralbiblioteken. Genom en vä— sentlig höjning av de särskilda centralbiblioteksanslagen skulle dessa sättas i stånd att intensifiera sin verksamhet på landsbygden. Bland de åtgärder, som skulle kunna vidtagas, må nämnas ökad vandringsbiblioteksverksam- het (bland annat till fiskare och till pensionärs- och ålderdomshem), ut- sändande av startbibliotek som lån till kommuner utan bibliotek, ökad råd— givning och hjälp åt småbiblioteken bland annat med katalogisering, ut- sändande av studiebibliotck i anslutning till förekommande studieplaner samt anskaffande av bokbilar, avsedda att möjliggöra en direkt utlåning till bibliotek och andra låntagare på landsbygden” (s. 183).

Den 1947 genomförda höjningen av anslagen till central— och lands— biblioteken har gjort dessa bättre rustade för sina arbetsuppgifter. Detta gäller både om den egentliga låneverksamheten och om den biblioteks- tekniska vägledningen. Bibliotekarierna vid landsbygdsbiblioteken har i väsentligt högre grad än hittills med centralbibliotekens hjälp kunnat avlastas från en del rent tekniska arbetsuppgifter, som de tidigare på grund av bristande tid haft svårt att på ett tillfredsställande sätt med— hinna. Läneverksamheten kommer att främjas genom möjligheten att taga bokbilen i centralbibliotekens tjänst. I såväl Danmark som Norge har man redan tidigare med framgång efter anglosaxiskt mönster an- vänt bokbilen i sin verksamhet. I Sverige har de första bokbilarna av denna typ tillkommit vid ccntralbiblioteken i Halmstad och Malmö.

Det kan emellertid övervägas, om icke cen'tralbiblioteken behöver förstärkas ytterligare. Om hänsyn tages till de nya arbetsuppgifter, som centralbiblioteken enligt i detta betänkande framförda förslag skulle åtaga sig, ligger en omprövning nära till hands. För en omprövning talar även, att löneläget för bibliotekspersonalen undergått en icke obe—

tydlig förändring sedan tidpunkten för 1944 års folkbildningsutred- nings förslag. Riktigare än en ökning av centralbiblioteksanslagen synes oss emellertid en minskning av de större centralbiblioteksområdena vara.

Trots att statsbidraget till centralbiblioteksverksamheten utgår med ett lika stort belopp till varje bibliotek, har dessa stundom vä- sentligt olika förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Verksamheten fördyras och försvåras sålunda i centralbiblioteksområden med stor landsbygdsbefolkning, med vidsträckt geografisk utsträckning, med då- liga kommunikationsförhållanden etc. Landstingens bidrag kan visser- ligen till en del verka i utjämnande syfte. Skillnaden i invånarantal är likväl så betydande, att en minskning av vissa centralbiblioteks verk— samhetsområden framstår som en nödvändighet, om en effektiv biblio—A teksverksamhet skall kunna bedrivas. En jämförelse med centralbiblio- teksorganisationen i Danmark är här av intresse:

De danska centralbiblioteken år 33 till antalet, av varierande storlek och med mycket olika stora verksamhetsområden. Invånarantalet varierar så- lunda i de olika centralbiblioteksområdena mellan 27 000 och 140 000. Me- deltalet utgör cirka 70 000 invånare. För samtliga danska centralbibliotek gäller att verksamhetsområdena är av väsentligt mindre omfattning än mot— svarande svenska områden. Härtill kommer att verksamheten underlättas av landets goda kommunikationer.

Med hänsyn till invånarantal, geografiska förhållanden och andra omständigheter av vikt i detta sammanhang har vi funnit en uppdel— ning av följande fjorton av de största länen erforderlig (siffrorna av- ser år 1946): Stockholms län (336 955 inv.), Östergötlands län (336 540 inv.), Jönköpings län (259 299 inv.), Kalmar län (232 089 inv.), Kristian— stads län (254923 inv.), Malmöhus län 560 887 inv.), Älvsborgs län (343 782 inv.), Skaraborgs län (245 062 inv.), Värmlands län (273 166 inv.), Kopparbergs län (255 385 inv.), Gävleborgs län (276812 inv.), Västernorrlands län (279080 inv.), Västerbottens län (228627 inv.) och Norrbottens län (230063 inv.).

Med hänsyn till de lokala förutsättningarna att i de föreslagna länen inrätta nya centralbibliotek inskränker vi oss emellertid till att nu före- slå sju nya centralbibliotek, nämligen i Stockholms län (nytt central- bibliotek förslagsvis i Södertälje), Östergötlands län (Norrköping), Kal- mar län (Västervik), Malmöhus län (Hälsingborg), Älvsborgs län (Troll— hättan eller Vänersborg), Skaraborgs län (Skövde eller Falköping), Väs- ternorrlands län (Sundsvall). Vi föreslår, att dessa sju nya central- bibliotek inrättas i ett sammanhang, och förutsätter, att deras godkän- nande på vanligt sätt blir föremål för kungl. maj :ts prövning. Den fort- satta utbyggnaden av centralbiblioteksorganisationen blir givetvis be-

roende av de lokala förutsättningarna att i de återstående sju länen inrätta nya centralbibliotek.

Med denna lösning av frågan skulle några ändringar av grunderna- för statsbidraget till centralbibliotek för närvarande icke bli nödvän- diga, utan statsbidraget skulle alltjämt utgå med 25 000 kronor per cen- tralbibliotek och år. För att utjämna de skiljaktigheter i centralbiblio- i tekens förutsättningar för sin verksamhet, som ovan påtalats och som ] icke helt kan överbyggas genom den föreslagna uppdelningen av vissa centralbiblioteksområden, föreslår vi likväl, att det totala årliga ansla- get till centralbiblioteken utökas med ett belopp av 50 000 kronor, som ställes till statens biblioteksbyrås förfogande för fördelning mellan de centralbibliotek, som kan komma i fråga.

Vad landsbiblioteken angår, har vi övervägt att föreslå en ökning av nu utgående anslag till bokinköp och bokbindning. Det belopp, som nu utgår för detta ändamål, är avgjort otillräckligt. Vi har emellertid icke ansett oss böra framställa något förslag om en generell höjning av an- slagen men utgår från att vederbörande biblioteksstyrelser har sin upp- märksamhet riktad på saken. Nödvändigheten av en ökning framstår så mycket tydligare, om man beaktar, att ett genomförande av våra förslag rörande bidrag till kommunala folkbibliotek eljest skulle medföra, att det åtminstone för de större landsbiblioteksstäderna skulle bli fördelak- tigare att upprätthålla centralbibliotek än landsbibliotek.

Låneverksamheten till landsbygdens befolkning kan ytterligare un- derstödjas genom att de större kommunala biblioteken ålägges betyd— ligt vidgade skyldigheter gentemot den kommunen omgivande lands- bygdens befolkning. Sådan skyldighet föreligger enligt nuvarande be- stämmelser för bibliotek med minst 8000 kronor i statsunderstöd. Vi föreslår, att skyldigheten skall fastställas till att gälla bibliotek i alla kommuner med minst 6000 invånare, att bokutlåningen blir helt av— giftsfri och att den vid behov också bör kunna ske genom postbeford— ran. Som framgår av vårt förslag till bestämmelser för statsbidrag till kommunala folkbibliotek bör det ankomma på statens biblioteksbyrå att utfärda erforderliga föreskrifter härom.

4. Den interurbana låneverksamhetens organisation

Som tidigare framhållits, har den interurbana låneverksamheten un-* der senare år fått en betydande omfattning. Denna har ställt så stora krav på de vetenskapliga bibliotekens bokbestånd och tjänstvillighet, att det i längden icke torde vara möjligt att med hittillsvarande arga-' i nisation tillgodose folkbibliotekens behov.

Det har under sådana omständigheter synts oss angeläget att i största möjliga utsträckning frigöra de vetenskapliga biblioteken från utlå— ningen till folkbiblioteken. När det gäller i utlandet tryckt litteratur måste man dock även i fortsättningen räkna med, att de vetenskapliga bibliotekens bokbestånd bör stå till förfogande även för låntagare, som är bosatta utanför den ort, där biblioteket är beläget. Detsamma gäller självfallet även om mera svåråtkomlig svensk litteratur.

Man kan tänka sig olika lösningar av den här berörda frågan. En möjlighet vore att skapa ett helt nytt bibliotek med uteslutande uppgift att vara lånecentral för folkbiblioteken. Ett sådant bibliotek skulle be- höva anskaffa all mera speciell svensk litteratur samt den viktigare utländska litteraturen. De mycket betydande kostnader, som skulle vara förenade med inrättandet och driften av ett sådant bibliotek, gör emellertid, att denna lösning förefaller mindre lämplig.

I Danmark har man skapat en lånecentral för folkbiblioteken i an- slutning till det till Århus förlagda statsbiblioteket, som samtidigt tjänst— gör som bibliotek för universitetet i Århus.

Statsbiblioteket i Århus, som upprättades år 1902, varvid bokbeståndet huvudsakligast sammansattes av dubbletter från Det kongelige bibliotek samt stiftsbiblioteket i Århus, omfattade vid starten 150 000 band. Sedan 1938 tjänstgör statsbiblioteket officiellt som lånecentral för de danska folk— biblioteken, en uppgift som redan tidigare under en lång följd av år i viss utsträckning fullgjorts av biblioteket. Dess bokbestånd uppgår för närva— rande till cirka 400 000 band. I sin egenskap av ”overcentral” skall stats— biblioteket köpa sådan utländsk populärvetenskaplig litteratur samt skön- litteratur, som icke hör hemma i folkbiblioteken. Dessutom skall statsbiblio— teket utlåna mera speciell litteratur också på danska språket. 1947 hade statsbiblioteket i sin egenskap av lånecentral en utlåning av 45 627 volymer. 80 % av de rekvisitioner, som ställdes till biblioteket, effektuerades av detta; resten tillgodosågs genom andra vetenskapliga bibliotek. Till tjänst för verksamheten som lånecentral utger statsbiblioteket vart tredje år en tryckt katalog, som upptar ett urval nyare utländsk litteratur. Dessa kataloger suppleras med .stencilerade förteckningar över nyförvärv, som utges var- annan månad.

Ett motsvarande system skulle för Sveriges del innebära, att ett eller flera av de vetenskapliga bibliotek, som nu har hand om huvudparten av den interurbana låneverksamheten Kungl. biblioteket, universi- tetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt Göteborgs stadsbibliotek —— erhölle särskilda statsbidrag för att möjliggöra inköp av dubbletter i erforderlig utsträckning samt anställande av för låneverksamheten nöd— vändig personal. Också denna utväg har synts oss mindre lämplig, bl. a. med tanke på att en verksamhet av detta slag skulle i betydande om- fattning inkräkta på dessa biblioteks huvudsakliga uppgifter. Folk—

biblioteken och låneförmedlingen till dessa skulle alltid komma att vara ett andrahandsintresse.

En tredje utväg vore, att uppgiften som lånecentral anförtroddes åt ett eller flera redan existerande större folkbibliotek. En sådan lösning skulle innebära ett fortsättande på den väg, som på sin tid förde fram till den nuvarande centralbiblioteksorganisationen. Då vi för vår del stannat för denna lösning, har vi räknat med att uppgiften som lånecen- tral skulle fullgöras av två av de största folkbiblioteken, Stockholms stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek med var sitt verksamhetsom— råde. För Dicksonska folkbibliotekets vidkommande innebär vårt för- slag, att detta skall tjänstgöra som central för biblioteksverksamheten bland sjömän. Till denna fråga återkommer vi nedan.

Vi har tidigare i sammanhang med grunderna för statsbidrag till de kommunala biblioteken övervägt, om bidragen till de största bibliote- ken borde maximeras eller ej. Som framgår av det föregående, har vi funnit en sådan maximering mindre lämplig men räknat med, att bib- lioteken i de allra största kommunerna skulle fullgöra vissa uppgifter utanför det närmaste verksamhetsområdet. Sådan skyldighet förelig- ger redan nu för bibliotek i kommun, där det sammanlagda statsbidra— get till biblioteken uppgår till 8 000 kronor. Vi har i annat sammanhang föreslagit en skärpning av dessa villkor. För folkbiblioteken i städer med mer än 100 000 invånare skulle skyldigheten utsträckas till att om- fatta uppgifter av det slag, som här är i fråga.

För att bedöma om ett sådant villkor skulle innebära ett oproportio— nerligt stort krav på vederbörande bibliotek eller icke, har vi anmodat biblioteken i Stockholm och Malmö att inkomma med uppgifter å de kostnader, som ett fullgörande av uppgiften som lånecentral skulle åsamka biblioteken ifråga. Detaljerade uppgifter har endast inkommit från Malmö stadsbibliotek, som verkställt en undersökning i frågan.

Undersökningen har omfattat en planerad låneeentralsverksamhet för Skåne, Blekinge och Småland. Till ledning för bedömningen av verksam— hetens omfattning har inhämtats uppgifter om antalet lån under en viss period från främmande bibliotek dels vid fem stadsbibliotek i Malmöhus län, dels vid fem stadsbibliotek i övriga delar av verksamhetsområdet. Från flertalet bibliotek har lämnats förteckning över lånen, varigenom det blivit möjligt att bedöma, i vilken utsträckning dessa lån skulle kunna effektue— ras av Malmö stadsbibliotek.

Av utredningen framgår, att av lånen vid de fem stadsbiblioteken i Mal- möhus län beräknas 50 % kunna effektueras av Malmö stadsbibliotek, me- dan man för återstoden skulle behöva anlita de vetenskapliga biblioteken. Av lånen vid de övriga stadsbiblioteken skulle 28 % kunna ombesörjas av Malmö stadsbibliotek. Omkring hälften av de volymer, som biblioteket räk- nar med att kunna låna ut, finns för närvarande i biblioteket; resten anses

tillhöra sådan kategori av litteratur, som bör ingå i lånecentralens bokbe- stånd. Låneförmedlingen beräknas vid full utbyggnad omfatta cirka 3 000 volymer, av vilka ungefär hälften behöver nyanskaffas. För startåret beräk— nas ett bokinköpsanslag av minst 25 000 kronor som engångsutgift. Det är- liga bokinköpsanslaget beräknas för inköp av ungefär 500 volymer till en kostnad av cirka 7 500 kronor.

Bokanskaffningen avses i första hand omfatta litteratur i anslutning till sociala ämnen, rätts- och förvaltningsväsen, närings- och yrkesliv, skolvä- sen och utbildning, medan humanistisk liksom naturvetenskaplig och tek- nisk forskning liksom hittills måste tillgodoses av de vetenskapliga biblio- teken och speeialbiblioteken.

Årskostnaderna för lånecentralens verksamhet har beräknats till 25 000 kronor, fördelade med 7 500 kronor till bokinköp, 12500 kronor till per- sonal och 5 000 kronor till övriga utgifter.

Den angivna kostnaden förefaller förhållandevis stor, i synnerhet om man tar i betraktande att det ifrågavarande området endast omfattar sex län. Som jämförelse kan emellertid nämnas, att statsbidraget till biblioteken i Stockholm och Malmö, om vårt förslag genomföres, maxi- malt skulle vid nuvarande invånarantal och nuvarande antal skattekro- nor uppgå till resp. 180 193 kronor och 204 654 kronor mot för närva— rande resp. 5 445 kronor och 9 639 kronor. Att de båda biblioteken för att komma i åtnjutande av det högre anslaget skall åtaga sig uppgiften som lånecentral för var sitt område av landet, kan under sådana om- ständigheter icke anses oskäligt. Då emellertid med nuvarande höga antal skattekronor i Stockholm stadsbiblioteket där vid nuvarande ut- byggnad icke kan beräknas på långt när erhålla maximalt understöd, "torde det vara nödvändigt att föreskriva, att bibliotek, som tjänstgör som lånecentral eller åtar sig liknande uppgifter av motsvarande om— fattning, skall garanteras ett statsbidrag av minst 75 000 kronor. Vad räjongindelningen angår, torde denna slutgiltigt böra fastställas av den statliga tillsynsmyndigheten under hänsynstagande bl. a. till storleken av utgående statsbidrag. Till Stockholms stadsbiblioteks om- råde torde emellertid i stort sett böra föras de mellansvenska och de norrländska länen, medan de sydliga och västsvenska länen böra ingå i området för Malmöbiblioteket. Skulle flera än de tre nu nämnda stä- derna uppnå ett invånarantal av 100000, bör en omreglering av låne- områdena kunna ske; tänkbart är även att biblioteket i en sådan ”ny— tillkommen” stad får till uppgift att tjänstgöra som central för t. ex. s'jukhusbiblioteksverksamheten.

Förslaget innebär som synes, att Stockholms stadsbibliotek kommer att tjänstgöra som lånecentral för bl. a. de norrländska länen. I detta sammanhang har vi uppmärksammat en motion vid 1948 års riksdag (I: 386) av professor Åke Holmbäck, som föreslagit, att det exemplar av

det svenska trycket, som av vederbörande boktryckare överlämnas till justitieministern och som av denne tidigare vidarebefordrats till Göte- borgs stadsbibliotek, i fortsättningen skulle, när detta bibliotek enligt den nya tryckfrihetsförordningen erhåller ett exemplar av ifrågava- rande tryck på annat sätt, överlämnas till ett norrländskt bibliotek för att bilda stommen i ett blivande universitetsbibliotek för Norrland.

Vi kan helt instämma i motionens syfte i den mån detta är att skapa gynnsamma yttre betingelser för högre studier i Norrland. Viktigast synes oss emellertid därvid vara att utbygga de nuvarande norrländska centralbiblioteken. Det är särskilt angeläget, att dessa erhåller moderna och ändamålsenliga lokaler. Det måste vidare anses önsvärt, att de sät— tes i stånd att inköpa utländsk facklitteratur. Vad den svenska littera- turen angår, kan man utgå ifrån, att de redan nu har möjlighet att in- köpa eller på annat sätt anskaffa den för forskningen viktigaste littera- turen. De nya statsbidragsbestämmelserna torde i avsevärd grad för- bättra läget för de nämnda biblioteken, när det gäller att inköpa både utländsk och svensk litteratur. Däremot förefaller det mindre nödvän- digt, att ett av de norrländska biblioteken erhåller det i motionen av- sedda exemplaret av det svenska trycket. Enbart förvaringen av detta tryck skulle ställa betydande anspråk på lämpliga lokaler. Ordnandet och förtecknandet skulle därtill draga betydande kostnader, samtidigt som endast en mindre del av trycket skulle komma till praktisk använd- ning. Till frågans belysning kan nämnas, att bokhandelspriset å i Sve- rige tryckt vetenskaplig litteratur kan uppskattas till ett belopp av sam- manlagt c:a 5 500 kronor per år. Det i motionen avsedda syftet skulle enligt vår uppfattning nås på ett bättre och billigare sätt, om ifrå— gavarande exemplar av det svenska trycket överlämnades till Stock- holms stadsbibliotek, under förutsättning att detta bibliotek åtoge sig uppgiften som lånecentral bl. a. för de norrländska länen. Biblioteket skulle därvid icke ha skyldighet att mottaga och bevara varje tryckal— ster utan endast sådant, som vore av värde för låneverksamheten.

Lånecentralen skulle ha som första uppgift att tillhandahålla erfor- derlig svensk litteratur men även mera efterfrågad litteratur, som tryckts i utlandet. Låntagaren skulle som hittills i första hand vända sig till det kommunala biblioteket och om detta icke kunde effektuera be- ställningen, skulle rekvisitionen vidarebefordras till central- (lands-) biblioteket i länet, som under samma förutsättningar skulle sända den vidare till lånecentralen. Till tjänst för låneverksamheten skulle centra— len i största möjliga utsträckning tillhandahålla tryckta kataloger. Så- dana utges redan såväl av Stockholms stadsbibliotek som Malmö stads- bibliotek, vilket ytterligare talar till förmån för den här föreslagna lös- ningen av lånecentralsfrågan.

Det skulle ankomma på statens biblioteksbyrå att utfärda de närmare bestämmelserna för lånecentralernas verksamhet liksom att utöva er— forderlig tillsyn över densamma.

5. Sjukhusbibliotek

Det nuvarande läget för sjukhusbiblioteken, för vilket vi tidigare ut— förligt redovisat i kap—. 2 sid. 25—28, karakteriseras främst av de genom- gående otillräckliga anslagen och de svårigheter dessa bereder för en effektiv verksamhet.

Alldeles särskilt gäller detta de statliga sjukhusen, där biblioteksverk— samheten ägnats en påfallande liten uppmärksamhet. Bibliotekens hok—

bestånd förnyas —— i den mån bibliotek finnes _— synnerligen sporadiskt _och slumpvis. Vid vissa bibliotek har man icke kunnat köpa några nya böcker de senaste tio åren.

Också biblioteken vid de icke statliga sjukhusen arbetar under eko— nomiskt ogynnsamma villkor, som allvarligt hämmar utvecklingen. För de minsta sjukvårdsanstalter—na sjukstugorna _— är läget ohållbart, eftersom de små anslagen knappast gör någon egentlig biblioteksverk— samhet möjlig.

Vi har övervägt olika förslag till åtgärder för en förbättring av biblio— teksverksamheten vid sjukhus, som enligt vår mening är synnerligen betydelsefull och därför förtjänt av särskilda stödåtgärder från samhäl— lets sida. .

Vad först angår de icke statliga sjukhusbiblioteken, som nu erhåller understöd ur folkbiblioteksanslaget, kan enligt gällande bestämmelser statsunderstödet utgå till folkbiblioteket i den kommun, där sjukvårds— anstalten är belägen, därest överenskommelse träffas mellan sjukvårds— anstalten och biblioteket, att skötseln av sjukhusbiblioteket handhaves av det kommunala biblioteket. I de trettioen fall, där som en följd av denna föreskrift en överenskommelse om en sådan kommunalisering av sjukhusbiblioteksverksamheten träffats, har erfarenheten visat, att en betydande effektivisering av biblioteksarbetet blivit resultatet. Ett fort— sättande på den sålunda inslagna vägen skulle utan tvivel vara att för— orda. Ur flera synpunkter skulle det vara fördelaktigt, om sjukhus— biblioteken upphörde som självständiga biblioteksenheter och i stället fick karaktär av filialer till de kommunala folkbiblioteken. Bokbestån- den vid sjukvårdsanstalterna kunde härigenom bättre nyttiggöras ge- nom att böcker, som ej längre behövdes vid sjukhusbiblioteket, över- fördes till folkbiblioteket och detta i sin tur ständigt supplerade filialen vid sjukvårdsinrättningen med efterfrågad litteratur. Ur principiell syn— punkt torde inga mera vägande invändningar kunna göras mot vad vi

här tänkt oss. I stort sett torde vid de olika sjukvårdsanstalterna patien— terna komma från samma bygder, som det kommunala folkbiblioteket har att betjäna. För detta bör det vara naturligt att tillhandahålla böc— ker åt en bibliotekets låntagare även när denne tillfälligtvis intagits a en sjukvårdsanstalt.

Vi föreslår följaktligen, att statsbidrag till biblioteksverksamhet vid icke statliga sjukvårdsanstalter som regel utgår till folkbiblioteket i den kommun, där sjukvårdsanstalten är belägen. Skulle sjukvårdsan— stallen vara förlagd till kommun, där det kommunala biblioteket sal—:— nar resurser att handhava sjukhusbiblioteksverksamheten, bör vederbö- rande centralbibliotek —— därest så är möjligt— upprätthålla biblio- teksverksamheten vid sjukvårdsanstalten och uppbära statsbidraget. Skulle verksamheten icke lämpligen kunnaomhänderhavas av det kommunala biblioteket eller centralbiblioteket, utgår statsbidraget till vederbörande sjukvårdsanstalt.

En förutsättning för att kommunerna skall kunna handhava bibliote— kens verksamhet är att ett särskilt statsbidrag alltjämt utgår för biblio- teksverksamhet vid sjukvårdsanstalter. Hittills har de huvudsakliga kostnaderna åvilat vederbörande huvudmän, d. v. s. som regel lands- tingen. Då bokförsörjningen principiellt måste betecknas som en sta— tens angelägenhet, anser vi det inte erforderligt, att landstingen bidra- ger till kostnaderna i annan mån än genom att ställa erforderliga lokaler och inventarier till förfogande. Kostnaderna i övrigt bör helt täckas av det särskilda statsbidraget, som även i fortsättningen lämpligast synes böra beräknas per Vårdplats. Förutom de lättnader i administrativt hän— seende som en anknytning till det kommunala biblioteket medför vin— nes härigenom ytterligare förenklingar genom att biblioteket icke blir redovisningsskyldigt till landstingen. Den största fördelen hos det här framlagda förslaget ligger dock däri att en effektiv sjukhusbiblioteks— verksamhet över hela landet skapas.

Att landstingen befrias från en ekonomisk förpliktelse, som de ti- digare iklätt sig, och att kostnaderna överföres till statsverket, torde icke behöva väcka betänklighet, då det rör sig om relativt obetydliga belopp ur statsfinansiell synpunkt och statsverket i andra samman— hang pålagt landstingen ökade ekonomiska förpliktelser.

Vad här föreslagits ifråga om biblioteksverksamheten vid icke stat— liga sjukvårdsanstalter torde böra tillämpas även ifråga om de statliga sjukvårdsanstalterna. Det är angeläget, att en reglerad biblioteksverk- samhet kommer till stånd vid dessa. Vi har övervägt, om kostnaderna för en sådan verksamhet bör uppföras å de olika sjukhusens om— kostnadsstater, men stannat vid att föreslå, att kostnaderna för all verk— samhet av detta slag bestrides av medel från åttonde huvudtitelns biblio—

teksanslag. Enligt vår mening erhåller man större garantier för att en effektiv biblioteksverksamhet kommer till stånd genom att verksamhe- ten inordnas under det allmänna folkbiblioteksväsendet. Ett liknande förfarande tillämpas redan i fråga om anslagen till truppförbands— biblioteken, liksom i fråga om anslagen till bibliotek vid vissa läroan- stalter, som i övrigt icke är uppförda på ecklesiastikstaten. Även i fråga om de statliga sj ukhusbiblioteken bör alltså de kommunala biblioteken i första hand svara för verksamheten och uppbära anslagen, beräknade enligt samma grunder som för biblioteksverksamheten vid de icke stat- liga sjukvårdsanstalterna.

För närvarande utgår statsunderstöd till dessa senare bibliotek med 1:50 kronor per Vårdplats och år under förutsättning av ett lika stort lokalt bidrag. Denna beräknade driftskostnad av 3 kronor per vård- plats och år har, som redan antytts, visat sig alldeles otillräcklig. Redan då statsunderstödet 1938 höjdes till 1: 50 kronor per Vårdplats och år, hade skolöverstyrelsen räknat med en kostnad av 4 kronor som mini- mum. En ökning har sedermera inträtt till en del som en följd av de stegrade bokpriserna, till en del som följd av ökade löner. Vid en un- dersökning, som år 1943 företogs av Malmöhus läns landsting, beräkna- des kostnaderna till 7:50 ä 8: kronor per Vårdplats och år. De nu- varande kostnaderna låter beräkna sig på följande sätt:

Enligt statistiska uppgifter från sjukhusbiblioteken i Falun, Göteborg, Kalmar, Kristianstad och Lund utlånades år 1947 sammanlagt 169 174 vo- lymer genom utbildad bibliotekspersonal. Utlåningsverksamheten omfattade 5 083 vårdplatser. Antalet boklån per Vårdplats utgjorde alltså 33 eller 3 300 boklån per 100 vårdplatser.

Enligt gängse beräkningar (se s. 52) innebär detta att årligen 33 voly- mer per 100 vårdplatser förslites och måste ersättas, varjämte nyanskaff- ning av litteratur måste ske i ungefär samma omfattning. För 100 vårdplat- ser uppgick alltså det totala behovet av bokanskaffning till 66 volymer, vil- ket motsvarar en kostnad av 66 X 12 kronor = 792 kronor eller i runt tal 8 kronor per Vårdplats.

Vad personalkostnaderna angår, räknar man erfarenhetsmässigt med att 20—30 vårdplatser kan betjänas per utlåningstimma. Detta betyder en ut- låningstid av 3—5 timmar per 100 vårdplatser och vecka. Detta motsvarar en årlig kostnad för utbildad bibliotekspersonal av 600—950 kronor per 100 vårdplatser eller 6—10 kronor per Vårdplats. Härvid har hänsyn icke tagits till den tid, som utöver bokutlåningen åtgår för bibliotekets skötsel.

Till de här angivna sammanlagda kostnaderna för sjukhusbiblioteken av 14—-18 kronor per Vårdplats kommer vissa utgifter för kontors- och skriv- material, trycksaker etc.

Vid mindre sjukvårdsanstalters bibliotek torde på grund av lokala förhål- landen endast i undantagsfall utbildad personal komma att användas i utlå— ningsarbetet. De besparingar, som därvid kan göras ifråga om lönekontot, in— nebär emellertid icke, att anslagsbehovet för dessa mindre Sjukhusbibliotek

skulle vara mindre än vid övriga, eftersom behovet av böcker per Vårdplats blir större, vilket medför ökade krav på bokinköpsanslaget. De samman- lagda kostnaderna för sjukhusbibliotekens verksamhet torde alltså kunna beräknas till samma belopp per Vårdplats, vare sig anslaget utgår till större eller mindre Sjukhusbibliotek.

Enligt de gjorda beräkningarna uppgår alltså de sammanlagda kost- naderna till 14—18 kronor per Vårdplats och år. Genom den av oss föreslagna anknytningen till den kommunala biblioteksverksamheten torde emellertid bokinköpsposten kunna nedbringas något. Ett statsbi— drag av 12 kronor per Vårdplats och år torde under sådana omständig- heter för närvarande vara tillräckligt.

Vid beräkningen av antalet vårdplatser vid sjukhus bör givetvis hän- syn tagas endast till sådana avdelningar, där patienterna kan tänkas använda ett bibliotek. Sinnessjukhusens s. k. stormavdelningar liksom Ögonavdelningar vid kroppssjukhus o. d. bör sålunda frånräknas. Där— emot bör avdelningar för epidemiska sjukdomar medräknas, även om de endast är sporadiskt belagda, under förutsättning att utlåningsverk- samheten omfattar även dessa avdelningar.

Biblioteksverksamheten vid sanatorier och tuberkulossjukstugor kräver särskild uppmärksamhet. Det rör sig här om medbor- gare i samhället, som på grund av sjukdom avstänges från nor- malt umgänge med sina medmänniskor, som isoleras icke endast för dagar eller veckor utan för månader och år. På grund av sjukdomens smittofara är de avstängda från möjligheten att begagna de offentliga biblioteken, om de skulle vilja skaffa sig lit— teratur för att fördriva den långa liggtiden eller för att använda sin ofrivilliga isolering till fortbildning inom sitt yrke eller till omskolning till annat yrke. De är därför helt hänvisade till de bibliotek, som finns vid sanatorierna och sjukstugorna. Som framgår av den i kap. 2 redo— visade utredningen, har dessa bibliotek en högst otillfredsställande stan- dard.

En grundlig översyn av biblioteken vid sanatorier och tuberkulossjuk— stugor är under sådana omständigheter i hög grad påkallad. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos har för avsikt att under biblioteks- sakkunnig ledning företaga en dylik Översyn. Översynen har i första hand till syfte att bringa bibliotekens skötsel i bättre överensstämmelse med moderna principer.

Behovet av speciallitteratur torde icke helt kunna tillgodoses genom det statsbidrag, som enligt vårt förslag skulle utgå till alla slag av sjuk— vårdsinrättningar. De vanliga centralbiblioteken står som regel icke till förfogande i detta fall. För att lösa denna viktiga fråga har det synts

oss Önskvärt, att ett centralbibliotek för biblioteksverksamheten vid tbc— sjukhus komme till stånd. Biblioteket skulle ha i stort sett samma upp- gifter i fråga om bokförsörjningen som övriga centralbibliotek. I Dan— mark har man sedan 1942 med gott resultat prövat denna form av över— byggnad på tbc-sjukhusbiblioteken. Centralbiblioteket skulle förse tbc— sjukhusbiblioteken med den mera speciella facklitteratur, som efterfrå— gas i studiesyfte. Möjligheten att använda centralbiblioteket skulle ock— så stå öppen för enskilda tbc-patienter, vare sig de vistades på anstal— ter eller såsom konvalescenter i hemmen. Ett centralbibliotek skulle— också kunna ta sig an bokförsörjningen för sådana tbc-sjukstugor och bygdesanatorier, som är alltför små för att kunna bära upp en egen biblioteksverksamhet. Möjlighet borde finnas för dessa mindre anstal— ter att träffa överenskommelse med centralbiblioteket om att detta över— toge bokförsörjningen på samma sätt som övriga centralbibliotek enligt vårt förslag ovan skulle kunna övertaga verksamheten vid andra sjuk- vårdsanstalter; centralbiblioteket skulle därvid uppbära till verksamhe— ten utgående statsbidrag.

Vi har i denna fråga sökt kontakt med styrelsen för Svenska national- föreningen mot tuberkulos, som visat stort intresse för saken. Styrelsen- har sålunda vid sammanträde den 27 maj 1948 beslutat anslå medel för att under en tid av fem år driva ett centralbibliotek för tuberkulossjuk— vårdsanstalter och erbjudit lokal för centralbiblioteket i nationalför- eningens lokaler. Kostnaderna för centralbibliotekets verksamhet har därvid beräknats till 34 000 kronor, alternativt 38 000 kronor, om lämp— ligare lokal kan anskaffas.

Vi har med tacksamhet noterat det stora intresse, som Svenska natio— nalföreningen mot tuberkulos visat genom detta beslut. Det måste an— ses vara av den största vikt, att det planerade centralbiblioteket även efter femårsperiodens utgång kan fortsätta sin verksamhet. Vi förutsät— ter, att vederbörande myndigheter i god tid vidtager erforderliga åtgär— der och utgår ifrån att statsmedel ställas till förfogande för ändamålet.. om så befinnes nödvändigt.

6. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

F ångvårdsbiblioteken hör till det moderna biblioteksväsendets mcst' försummade grenar, vilket framgår av redogörelsen för de nuvarande— __förhållandena i kap. 2 s. 28. Otillräckliga anslag och brist på biblio— tekssakkunnig ledning har helt präglat verksamheten. De fasta biblio- teken domineras av mer eller mindre föråldrad andakts- och uppbyg- gelselitteratur och saknar representativa urval av modern skönlittera-

tur. Den årliga tillväxten av bokbeståndet är synnerligen ojämn. I en del fall redovisas inga som helst nyförvärv till biblioteken under en lång följd av år. Också den centrala biblioteksverksamhet, som i form av vandringsbibliotek bedrives av fångvårdsstyrelsen, hämmas allvarligt av otillräckliga ekonomiska resurser. För verksamhetsåret 1947—48 hade man sålunda totalt ett belopp av 15 000 kronor till förfogande, men härvid är att märka, att detta belopp även var avsett för inköp av andakts- och läroböcker.

Vi har övervägt olika åtgärder för att få till stånd en tillfredsställande biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstalterna och stannat vid att före- slå en organisation närmast jämförlig med den vi föreslagit för de stat- liga sjukvårdsanstalternas biblioteksverksamhet. Vi utgår sålunda från att kostnaderna för verksamheten helt bestrides av medel från åttonde huvudtitelns biblioteksanslag. Med hänsyn till att personalkostnaderna för en biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstalter torde bli något mindre än motsvarande kostnader vid sjukhusbiblioteken har vi beräk— nat driftsanslaget till 10 kronor per Vårdplats och år. F ångvårdsanstalt skall på samma sätt som sjukvårdsanstalt kunna träffa överenskom— melse med det kommunala biblioteket på platsen eller central- (lands-) biblioteket i länet om att detta övertager biblioteksverksamheten. Där— vid är det naturligtvis av vikt, att ett intimt samarbete kommer till stånd mellan biblioteket och fångvårdsanstalten. Om anstalten själv bedriver verksamheten, skall denna handhavas av en särskild styrelse, ivilken anstaltens direktör och kurator är självskrivna medlemmar och en tredje ledamot utses av anstaltsnämnden. Statens biblioteksbyrå skall på samma sätt som nu sker ifråga om truppförbandsbiblioteken äga att utse ytterligare en ledamot med yttrande- och förslagsrätt men utan beslutanderätt.

Biblioteken vid fångvårdsanstalterna bör liksom annan folkbiblio- teksverksamhet stå under tillsyn av statens biblioteksbyrå, samtidigt som de givetvis bör övervakas av fångvårdsmyndigheterna. Vi hän— visar till vårt i annat sammanhang framförda förslag att till statens biblioteksbyrå knyta en konsulent med särskild uppgift att ägna sig åt biblioteksverksamheten vid sjukvårds- och fångvårdsanstalter.

Bokvalet vid fångvårdsanstalternas bibliotek erbjuder särskilda pro— blem. Det lär inte kunna undgås, att man i detta speciella fall måste göra vissa avsteg från den princip om det fria bokvalet — inom de grän— ser, som den goda smaken uppdrar —— till vilken det svenska folkbiblio— teksväsendet sedan gammalt anslutit sig. Avstegen bör emellertid vara så få som möjligt. Bokinköpen bör sålunda enligt vår mening inte di— rigeras centralt men verkställas enligt riktlinjer, som uppdragits av statens biblioteksbyrå i samråd med fångvårdsstyrelsen.

7. — Truppförbandsbibliotek

Som framgår av den tidigare lämnade översikten av den militära biblioteksverksamheten, kap. 2 sid. 29—30, har denna undergått en bety- dande kvantitativ och kvalitativ utveckling. Trots detta arbetar alltjämt många av truppförbandsbiblioteken under ojämna och ibland direkt, ogynnsamma ekonomiska villkor. För finansiering av sin verksamhet. är biblioteken beroende dels av ortsbidrag i form av anslag av läger-- kassemedel, dels av statsunderstöd, som utgår i direkt relation till ortsbi- draget. Lägerkassorna, som baseras på förbandens inkomster av mar- ketenterirörelse och annan affärsverksamhet, hade under krigsåren till följd av de stora kontingenterna inkallade en mycket god ekonomisk ställning. Biblioteken hade därför i allmänhet inga svårigheter att er- hålla behövliga anslag. Numera är situationen i vissa fall en annan. Lägerkassornas inkomster har undergått stundom mycket betydande minskningar. Truppförbandsbiblioteken och alldeles särskilt biblio- teken vid nyuppsatta förband — har därmed fått svårare att lösa sina ekonomiska problem, även om en viss utjämning kunnat ske mellan ekonomiskt bättre och sämre ställda lägerkassor.

Under sådana omständigheter finner vi det rimligt, att truppförban- dens biblioteksverksamhet helt bekostas av särskilda statsmedel. Som. en följd härav skulle lägerkassemedlen icke i fortsättningen tagas i an- språk för biblioteksverksamheten. Principiella skäl kan visserligen åbe- ropas för att sådana medel alltfort skall utnyttjas för kulturella upp-v gifter av det slag, som här är ifråga. Dessa skäl är emellertid enligt vår mening icke tillräckligt bärande för att tillåtas hindra en rationell lösning av det här föreliggande problemet.

För närvarande utgår det särskilda statsunderstödet till truppför- bandsbiblioteken i proportion till de medel, som ställes till förfogande från annat håll. Om biblioteksverksamheten helt skall bekostas av sär- skilda statsmedel, uppkommer frågan, efter vilka grunder bidragen skall utgå. Det har synts oss mindre lämpligt, att bidragens storlek skall bestämmas uteslutande med hänsyn till vederbörande förbands for- mella karaktär av regemente, kår, flottilj e. d. eller uteslutande med hänsyn till förbandens genomsnittliga manskapsstyrka under en viss period. Ett isolerat förband utan tillgång till andra bibliotek i sin när- het är i behov av större anslag än ett förband, som är förlagt till en stad med ett välordnat kommunalt biblioteksväsen. Ett förband, som är' splittrat på många mindre enheter, har på liknande sätt ett större an- slagsbehov än ett förband, som sammanhålles på en plats. Även andra" skäl kan tänkas för en differentiering av anslagen mellan i övrigt jäm- förliga förband. Med hänsyn härtill föreslår vi, att ett maximerat be-

lopp anvisas för ändamålet och att fördelningen av beloppet verkställes av statens biblioteksbyrå efter förslag av chefen för försvarsstaben, var- vid hänsyn tages till å ena sidan förbandets storlek och å andra sidan de lokala förutsättningarna för bibliotekets verksamhet. Statsbidraget bör utgå med högst 5 000 kronor per bibliotek och år. Vid beräkningen av det erforderliga anslagets storlek har vi utgått i från de belopp, som för närvarande står till truppförbandsbibliotekens förfogande. De lokala bidragen —— i huvudsak lägerkassemedel —- ut- gjorde 1947/48 83 180 kronor och statsunderstödet uppgick för samma år till 81 780 kronor. Tillsammans utgick anslagen med 164 960 kronor. Då en del förband för närvarande har otillräckliga resurser, föreslås, att statsbidragsbeloppet vid nuvarande militära organisation fastställes till 200 000 kronor.

Mellan truppförbandsbiblioteken och de kommunala biblioteken är för närvarande ett samarbete organiserat i den formen, att en av skol- överstyrelsen utsedd representant för det folkliga biblioteksväsendet, i regel bibliotekarien på förläggningsorten, deltager i bildningsrådets för- handlingar, när detta fungerar som styrelse för truppförbandsbiblio- teket. Detta samarbete bör enligt vår mening stärkas. Principiellt sett vore det naturligt, att truppförbandsbiblioteket helt enkelt fungerade som filial till det kommunala biblioteket i likhet med vad vi föreslagit ifråga om biblioteken vid sjukvårds- och fångvårdsanstalter. Då vi före- slagit, att truppförbandsbiblioteken alltjämt skall vara självständiga in- stitutioner har vi tagit hänsyn till de särskilda krav, som de militära organisationsformerna ställer, bl. a. nödvändigheten av att vid mobili- sering snabbt kunna organisera en fältbiblioteksverksamhet med ut- nyttjande av truppförbandsbibliotekens bokresurser. Detta hindrar icke att truppförbandsbiblioteket i praktiken kan fungera som filial till det kommunala biblioteket på förläggningsorten och därmed bli delaktigt i dettas större bokbestånd. Vi förutsätter under alla förhållanden, att det kommunala biblioteket vid behov förstärker truppförbandsbiblio- tekets bokbestånd, lämnar råd och anvisningar för dess skötsel, med- verkar vid bokval och bokinköp o. s. v. I vissa fall kan det vara för- månligt, att det kommunala biblioteket gemensamt med truppförbands- biblioteket anställer en utbildad assistent med viss fastställd del av sin tjänstgöring förlagd till truppförbandsbiblioteket och återstoden till det kommunala biblioteket.

Ifråga om den till försvarsstaben förlagda centrala ledningen av truppförbandens biblioteksverksamhet föreslår vi ingen ändring. Vi ut- går vidare från att utbildningen av bibliotekarier för denna speciella verksamhet liksom hittills ordnas genom försvarsstabens personalvårds- avdelning. Det synes oss likväl önskvärt, att man för skötseln av trupp-

förbandsbiblioteken om möjligt använder sig av personal med fullstän- dig fackuthildning. I vissa fall kan man som nämnt deltidsanställa så- dan personal. I de större garnisonsstäderna bör man överväga möjlig- heten av att heltidsanställa fackutbildad bibliotekarie för skötseln av två eller flera truppförbandsbibliotek.

8. Biblioteksverksamhet bland sjömän

Som framgått av den tidigare framställningen kap. 2 sid. 30—32, bedri- ves biblioteksverksamheten bland sjömän av svenska sjömansbibliote- ket. Detta har sina lokaler i Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg, vars chefsbibliotekarie tillika är chef för sjömansbiblioteket.

En omprövning av arbetsformerna för svenska sjömansbiblioteket företogs i samband med den under åren 1936—45 verkställda sakkun- nigutredningen angående yrkesutbildning av sjöfolk samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning. De sak— kunnigas förslag (SOU 1945:5) rekommenderade bl. a. förhöjt stats— bidrag till biblioteksverksamheten, en utökning där så kunde ske » av förmedlingsstationerna i utlandet samt en utvidgning av arbetsområ- det till att omfatta också upprättande av fasta handboksbibliotek i såda— na fartyg, som hade därför lämpliga utrymmen. De sakkunniga förorda- de vidare, att sjömansbiblioteket erhöll egna lokaler, och föreslog beträf- fande personalfrågan, att en tjänsteman med heltidstjänstgöring an- ställdes vid biblioteket, varvid man dock utgick från, att Dicksonska folkbibliotekets chef alltjämt skulle vara chef för biblioteket. Vid frå- gans behandling i riksdagen beslöts visserligen en höjning av statsun- derstödet från 10 000 till 25 000 kronor, men lokal- och personalfrågorna ställdes på framtiden.

Till vad sjöfolksutredningen anfört om värdet av denna speciella biblioteksverksamhet kan vi helt ansluta oss. Verksamheten synes även i fortsättningen böra vara föremål för statsmakternas särskilda intresse. Vikten av att förmedlingsstationer i utlandet upprättas i större utsträck- ning än hittills, vill vi särskilt understryka. Självfallet bör man därvid i första hand eftersträva att nyinrätta sådana stationer där de nu helt saknas, exempelvis i Asien och på Amerikas västkust.

Ifråga om sjömansbibliotekets organisation anser vi oss emellertid böra föreslå andra former än sjöfolksutredningen tänkt sig. Vi har funnit det överflödigt att för denna verksamhet upprätthålla en sär- skild organisation, med särskild styrelse och administration i övrigt. I anslutning till vårt tidigare refererade förslag om inrättande av låne- centraler har vi som en enklare lösning föreslagit att Dicksonska folk— biblioteket i Göteborg borde åläggas att, i stället för att fungera som

lånecentral för ett antal svenska län, organisatoriskt handhava biblio- teksverksamheten bland sjömännen.

Svenska sjömansbiblioteket åtnjuter, som redan nämnts, ett statsun— derstöd av 25 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för verksamhe- ten utgjorde år 1947/48 48052 kronor. Om vårt förslag till nya stats— bidragsbestämmelser för de kommunala folkbiblioteken genomföres, kommer Dicksonska folkbiblioteket att erhålla så betydande statsbidrag, att det icke kan anses oskäligt att ålägga biblioteket den börda, som ett handhavande av sjömansbiblioteksverksamheten innebär. Särskilt stats— bidrag till sjömansbibliotekets verksamhet skulle under sådana omstän- digheter icke erfordras. Denna lösning av frågan skulle erbjuda bety- dande organisatoriska fördelar. Verksamheten skulle icke som hittills vara beroende av mer eller mindre tillfälliga bidrag från rederier och sammanslutningar, personal- och lokalfrågorna skulle kunna ordnas rationellt.

Det bör ankomma på statens biblioteksbyrå att utfärda närmare be- stämmelser om verksamheten med särskilt aktgivande på, att en nöd- vändig kontakt med sjöfolksorganisationerna upprätthålles. Statens biblioteksbyrå skall även utöva tillsyn över verksamheten.

9. Tornedalens bibliotek

I fråga om organisationen av Tornedalens bibliotek föreslår vi ingen ändring. Biblioteket bör alltså som hittills vara organiserat med huvud— biblioteket i Övertorneå och grenbibliotek (filialer) i angränsande kom- muner. I den mån dessa upprättar egna folkbibliotek, torde grenbiblio- teken böra förflyttas till platser, som nu saknar bibliotek.

Som framgår av den tidigare översikten, har bibliotekets bokinköps- anslag varit synnerligen knappa. Såväl huvudbibliotekets som gren— bibliotekens bokbestånd är i behov av översyn och komplettering. Även bibliotekets lokalfråga är brännande. De nuvarande lokalerna, som kostnadsfritt upplåtes av Tornedalens folkhögskola, är otillräckliga för sitt ändamål.

Bibliotekarien för Tornedalens bibliotek uppbär för närvarande av- löning med 7 200 kronor, vartill kommer hyresersättning med 800 kro— nor. Å avlöningen utgår intet dyrtidstillägg. Denna lönesättning mot- svarar icke längre kravet på en skälig ersättning för bibliotekariens arbete. Då verksamheten vid Tornedalens bibliotek låt vara i mindre omfattning —- i mycket är identisk med den, som bedrives vid central— bibliotek, synes det oss lämpligt, att befattningen i lönehänseende jäm- ställes med bibliotekarie vid mindre centralbibliotek.

Vi utgår från att biblioteksstyrelsen vid sina anslagsäskanden beaktar

de här framförda synpunkterna rörande bibliotekets bokinköps- och avlöningskonto samt vidtager lämpliga åtgärder för en lösning av lokal- frågan.

10. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet

Som tidigare framhållits i kap. 2 sid. 33—34, utgår statsunderstöd till Svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet, till svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet samt till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet. Hittills vun- na erfarenheter av folkbiblioteksverksamheten visar, att de svenska för- samlingarna i utlandet har stora svårigheter att anskaffa de lokala bi- drag (ortsbidrag), som är en förutsättning för att statsunderstöd skall kunna utgå. Med hänsyn härtill liksom till önskvärdheten, att en effek- tiv folkbiblioteksverksamhet kan komma till stånd bland svenskar i utlandet, föreslår vi, att kostnaderna för denna verksamhet helt bestri- des av statsmedel att liksom nu utgå ur åttonde huvudtitelns biblioteks- anslag. För närvarande utgår statsunderstöd med högst 1 000 kronor till svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet under för- utsättning av ett minst lika stort lokalt bidrag. Vi föreslår därför, att statsbidrag med högst 2 000 kronor för år må beviljas svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet. För närvarande utgår statsun— derstöd till svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet med högst 300 kronor under förutsättning av ett minst lika stort lokalt bidrag. Vi föreslår därför i likhet med vad vi ovan föreslagit för folkbiblioteks- verksamheten i utlandet, att statsbidrag med högst 600 kronor må bevil- jas svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet för år räknat. Vi har däremot icke funnit skäl föreslå någon ändring i nu gällande bestämmelser angående statsunderstöd till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet. Detta statsbidrag bör alltjämt utgå med 300 kronor för år och läsrum räknat.

l l . Bibliotekspersonalen _ 1. Arbetsuppgifterna

De arbetsuppgifter, som åvilar bibliotekspersonalen, är, som tidigare berörts, av synnerligen skiftande natur. De kan emellertid i stort sett sammanföras till två grupper, den ena omfattande sådana arbetsupp- gifter, vilka främst förutsätter kännedom om litteratur samt förmåga att på lämpligt sätt systematisera och förteckna bibliotekets bokförråd, den andra omfattande kontorsgöromål såsom maskinskrivning, bokupp- sättning samt mekaniskt utlåningsarbete. I det mindre biblioteket måste

av praktiska skäl båda dessa grupper av arbetsuppgifter handhavas av en och samma person. I medelstora och större bibliotek är däremot en differentiering av arbetsuppgifterna på olika befattningshavare både möjlig och nödvändig. Den här antydda differentieringen kan genom- föras i betydligt vidsträcktare omfattning än vad som för närvarande är fallet. Varje biblioteksstyrelse bör noggrant undersöka, i vad mån en föreliggande arbetsuppgift verkligen är av den karaktär, att den ound- gängligen behöver handläggas av personal med fullständig biblioteks- utbildning. En sådan undersökning skulle enligt vår uppfattning ge vid handen, att antalet kontorsbefattningar skulle högst väsentligt kunna utökas och den kvalificerade bibliotekspersonalen i stället kunna ta- gas i anspråk för sådana vägledande och rådgivande uppgifter, som för närvarande i betänklig mån måste eftersättas av brist på arbetskraft. Den rationalisering, som här ifrågasättes, får å andra sidan självfallet icke drivas så långt, att personal utan erforderlig utbildning sättes att handlägga uppgifter, som kräver t. ex. litteraturkännedom. Den lån- tagande allmänheten kan sålunda framställa berättigade anspråk på att vid varje tidpunkt av bibliotekets öppethållande erhålla sakkunnig väg- ledning vid bokvalet.

Det finns givetvis ingen anledning att författningsmässigt lämna före- skrifter angående arbetsuppgifternas fördelning på egentlig biblioteks- personal och kontorspersonal. En sådan fördelning måste bli beroende av lokala faktorer, som undandrager sig ett principiellt bedömande. Vi nöjer oss med att understryka vikten av arbetsuppgifternas uppdelning.

2. Den egentliga bibliotekspersonalen. Personal med heltids- anställning

1. Kompetenskrav

Som framgår av den i kap. 2 sid. 34—35 lämnade redogörelsen för nu gällande kompetenskrav beträffande bibliotekspersonalen, är dessa icke uttryckligen fastställda på annat sätt än att skolöverstyrelsen föreskri- vit vissa kvalifikationer för inträde i biblioteksskolan. Därjämte är statsunderstödets storlek i vissa fall beroende av om den vid ett biblio- tek tjänstgörande personalen äger erforderlig kompetens eller ej. Att författningsbestämmelserna erhållit denna utformning, sammanhänger givetvis med att statens bidrag till folkbiblioteksväsendet haft karaktä— ren av understöd till en efter frivilligt åtagande bedriven verksamhet. De lokala biblioteksstyrelserna har i stort sett haft fria händer vid till- sättningen av befattningar inom folkbiblioteksväsendet.

Som en konsekvens av vårt förslag till statsbidragsbestämmelser, synes det naturligt, att biblioteksförfattningen kommer att innehålla

en bestämmelse, att all personal vid folkbiblioteken skall besitta för sina befattningar erforderlig kompetens. Det är enligt vår mening icke önskvärt eller nödvändigt, att arten av denna kompetens uttryckligen angives i författningen. Den bör i varje särskilt fall prövas av statens biblioteksbyrå. Med denna prövning avser vi inte, att varje tillsättning av en befattning inom biblioteksväsendet skall underställas biblioteks— byråns prövning. Byrån skall däremot kunna utfärda vissa allmänna riktlinjer med skyldighet för biblioteksstyrelse, som önskar frångå de sålunda utfärdade riktlinjerna, att göra framställning om medgivande härtill. När det gäller befattningen som bibliotekarie vid centralbiblio- tek, synes dock liksom för närvarande inkomna ansökningshandlingar böra underställas biblioteksbyrån för prövning av vederbörandes kom- petens.

Vi saknar anledning att i detalj ingå på innehållet i de här ifråga- satta riktlinjerna. Som allmän regel torde emellertid böra föreskrivas, att innehavare av befattning som bibliotekarie— eller assistentbibliote- karie med heltidstjänstgöring skall ha genomgått biblioteksskolan. I de fall, då ett bibliotek _ på det sätt som skett vid Stockholms stads- bibliotek anordnar en egen utbildning av sin personal, bör denna utbildning kunna jämställas med biblioteksskolans, om den i Övrigt är jämförlig med dennas, åtminstone vad befattningar vid det utbildande biblioteket angår. Vid vissa bibliotek torde det vara motiverat att in- rätta praktikantbefattningar avsedda för personer, som erhållit elev- utbildning men önskar ytterligare praktisk tjänstgöring före inträdet i biblioteksskolan. Vi förutsätter, att de allmänna riktlinjerna tager hän- syn till denna kategori. Till frågan om kompetensen för bibliotekarie- befattningar av deltidskaraktär återkommer vi under avsnittet om den icke heltidsanställda personalen.

Då genomgång av biblioteksskolan uppställes som generellt krav för kompetens till heltidsanställning som bibliotekarie eller assistentbiblio— tekarie, är det självfallet, att villkoren för tillträde till biblioteksskolan bör avvägas så, att biblioteken erhåller en för biblioteksarbetet så lämp- lig personal som möjligt. Som framgår av översikten å sid. 35, före- skrives för närvarande, att person, som önskar vinna inträde i biblio- teksskolan, skall ha fullgjort viss elevtjänstgöring samt avlagt akade— misk examen eller styrkt sig ha motsvarande förutsättningar för delta- gande i skolan. Som elever har alltså antagits personer dels med aka- demisk utbildning, dels med annan teoretisk underbyggnad av jämför- lig art och dels — i mindre utsträckning — personer med svagare teo- retisk utbildning men i gengäld omfattande praktiska meriter.

Vid diskussionen av hithörande frågor kan man inte bortse från att ett realiserande av de i detta betänkande framlagda förslagen till biblio-

teksväsendets omorganisation kommer att medföra en starkt stegrad efterfrågan av personal för folkbiblioteken. Genom folkbiblioteksväsen- dets utbyggnad kommer nya bibliotek att framväxa, för vilkas skötsel erfordras personal såväl för ledande ställningar som för underordnade arbetsuppgifter. Med ökade ekonomiska resurser kommer jämväl re- dan existerande bibliotek att kunna realisera länge närda förhopp- ningar om förstärkning av personalen.

Det blir under sådana omständigheter en angelägenhet av största vikt, att ett ökat antal för bibliotekarieyrket lämpliga personer söker sig in på banan. Det synes självklart, att rekryteringen därvid måste ske såväl inom som utom akademikernas krets. Som framgår av det före- gående, är detta redan nu i princip förhållandet, även om huvudparten av bibliotekariekåren kommer från akademikernas håll. Utan tvivel är det synnerligen önskvärt att även i fortsättningen knyta personer med akademisk utbildning till folkbiblioteksväsendet. Akademiska studier garanterar icke i och för sig någon lämplighet för bibliotekarieyrket, men det är klart, att omfattande kunskaper och ett moget och tränat omdöme är nödvändiga förutsättningar för att en person skall kunna på ett tillfredsställande sätt motsvara de krav, som det moderna biblio- teksarbetet ställer.

Om akademikerna behövs, behövs även —— och i ökad omfattning —— personer, som utan att ha gått den akademiska vägen har fallenhet för bibliotekarieyrket. Även för denna grupp är kunskaper och omdöme nödvändiga; det sätt, på vilket kunskaperna och omdömet förvärvats, är däremot ovidkommande. Biblioteksbanan bör i princip icke vara stängd för någon, som har de personliga förutsättningarna för yrket.

Denna principiella inställning utesluter inte, att vissa preciserade all- männa kunskapskrav måste uppställas för den, som vill vinna utbild- ning för bibliotekarieyrket. Det ligger närmast till hands, att dessa krav liksom nu knytes till behörigheten att vinna inträde vid bibliotekssko- lan. För tillträdc till denna bör krävas såväl teoretiska kunskaper som viss praktisk erfarenhet, vunnen under elevutbildning vid lämpligt bibliotek. Det är önskvärt, att därvid i motsats till vad som nu gäller _ detaljerade föreskrifter lämnas angående erforderligt kunskapsmått och erforderlig praktik även för den grupp av inträdessökande, som icke avlagt akademisk examen. Minimikravet ifråga om kunskaper bör enligt vår mening sättas till studentexamenskunskaper i gymnasiets viktigare läroämnen, kompletterade med fortsatta studier i bl. a. språk, Iitteraturhistoria och samhällskunskap. Den praktiska bibliotekstjänst- göringen —— elevutbildningen -— bör för denna grupp liksom i Danmark omfatta en tid av tre år. Den, som avlagt akademisk examen, bör kom- penseras härför genom avkortning av elevutbildningstiden till ett år.

Allmänt uppställda kompetenskrav kan självfallet inte ensamma till- försäkra biblioteken den lämpliga arbetskraften. Man måste ha i minnet, att biblioteken" i detta avseende måste konkurrera med åtskilliga andra intellektuella yrken, främst läraryrket. För att biblioteken inte skall komma ohjälpligt till korta i denna konkurrens, är det nödvändigt, att en tillfredsställande lönestandard upprätthålles. Det är ett livsvillkor för folkbiblioteksväsendet, att löneläget blir sådant, att dugande akade— miker med intresse och fallenhet för bibliotekarieyrket vågar ta chan— sen att söka sig in på banan.

Man kan mot det här framlagda förslaget invända, att den utbildning. som akademikerna måste underkasta sig, kommer att i tid och kostna- der vara mera betungande än den, som icke—akademikerna har att ge- nomgå. Det skulle under sådana omständigheter ligga nära till hands att antaga, att en person, som menar sig ha fallenhet för bibliotekarie- yrket, av ekonomiska skäl föredrager den kortare och billigare utbild- ningsvägen, vilket skulle medföra en icke önskvärd minskning av det akademiska inslaget i bibliotekariekåren. Även om man inte helt kan bortse från dessa invändningar, har man enligt vår mening icke anled— ning att se alltför pessimistiskt på läget. Det kommer alltid att finnas studieintresserade personer med intresse för bibliotekarieyrket liksom personer, som först vid en relativt sen tidpunkt gör sitt definitiva yrkes- val och finner det med sin fördel förenligt att först avlägga akademisk examen för att sedan med denna som bakgrund söka sig ut i förvärvs— livet. Erfarenheten visar, att folkbiblioteken många gånger erhållit sin kanske mest lämpliga personal just inom denna senare kategori.

Det ligger nära till hands att diskutera, om man icke inom ett yrke, som kommer att rymma personer såväl med som utan akademisk ut- bildning, utöver den tidigare berörda differentieringen mellan egentlig bibliotekspersonal och kontorspersonal bör tänka sig en uppdelning av arbetsuppgifterna så, att vissa befattningar uteslutande förbehålles aka- demikerna. En sådan utveckling skulle vara olycklig. Personer, som genomgått biblioteksskolan, bör i princip vara likställda och ha samma möjligheter att vinna befordran till högre befattningar. Utslagsgivande måste vara den skicklighet, som vederbörande ådagalagt i sitt biblio— teksarbete.

2. Utbildning

a) Elevutbildning. Som framgår av det föregående, år de bestäm- melser för elevutbildning, som för närvarande gäller, av förhållande— vis färskt datum och har ännu inte hunnit att prövas i någon mera be- tydande omfattning. De utgår från en elevutbildning av sexmånaders

längd som förberedelse för en biblioteksskola av fem—sex månader. Innan elevutbildningen blev på detta sätt reglerad, har den varit synner- ligen ojämn till sin karaktär och i vissa fall närmast varit att betrakta som en provtjänstgöring, där eleven på egen hand fått skaffa sig de kunskaper, som han kunnat, samtidigt som han i betydande omfattning tagits i anspråk för bibliotekets utlåningsarbete. . _

Det av oss framlagda förslaget till kompetenskrav för egentlig biblio- tekspersonal innebär en omläggning av elevutbildningen i olika avseen- den. Man har i fortsättningen att räkna med två olika typer av elevut- bildning, en treårig utbildning för elever utan akademisk examen och en ettårig utbildning för akademiker. "

Såväl den treåriga som den ettåriga elevutbildningen bör försiggå vid särskilda elevutbildningsbibliotek. Som sådana'bö'r endast ifråga- komma bibliotek av den storleksordning, att biblioteket har tillfälle att meddela den nödvändiga undervisningen genom därför lämpad arbets- kraft. Det bör ankomma på statens biblioteksbyrå att godkänna elevut- bildningsbibliotek. Lämpligast synes därvid vara, att den ettåriga elev.- utbildningen förlägges till universitets- och högskolestäder samt städer i dessas omedelbara närhet, medan den treåriga utbildningen bör vara förlagd till övriga bibliotek, som kan och vill ifrågakomma för ända- målet. .

Det har gjorts gällande, att elevutbildningen för det elevutbildande biblioteket skulle innebära en börda, som icke står i rimligt förhållande till de fördelar, som tillföres biblioteket. Man har menat, att även den elementära elevutbildningen borde, frånsett en kortare praktisk tjänst- göring, ha karaktären av en centralt anordnad utbildningskurs. Enligt vår mening skulle en sådan uppläggning av biblioteksutbildningen icke vara lycklig. Fördelarna av att elevutbildningen sker i nära kontakt med det praktiska biblioteksarbetet är påtagliga. Det är lika påtagligt, att ut- bildningen innebär en tidvis ganska betungande börda för det utbil- dande biblioteket, men denna börda uppväges av de fördelar, bibliote- ket erhåller i form av förhållandevis billig arbetskraft samt möjlighet att rekrytera sin personal med lämpliga personer. Det är visserligen sant, att det elevutbildande biblioteket inte alltid självt får behålla den arbetskraft, som det utbildat, men denna omständighet kan icke betrak- tas som avgörande. .

Den treåriga utbildningen åsyftar att meddela eleverna praktisk kän- nedom om bibliotekets skötsel, samtidigt som den skall sätta dem i till- fälle att inhämta kunskaper i allmänbildande ämnen samt största möj- liga . bokkännedom. Hand i hand med den praktiska tjänstgöringen måste gå en. viss teoretisk utbildning i sådana ämnen som utlåning-s- teknik, katalogisering, klassifikation samt bruket av bibliografier och

uppslagsböcker. Denna teoretiska utbildning bör icke få större omfatt- ning än vad som kräves för att eleven skall kunna tjänstgöra inom olika avdelningar av biblioteket. Ifråga om elevutbildningens uppläggning torde man i stort sett kunna följa den danska förebilden.

Elevutbildningen i Danmark omfattar normalt en tid av tre år, men kan för elever med full akademisk examen inskränkas till två år. De första tre- sex månaderna av den treåriga elevtiden betraktas som en provtjänstgöring, under vilken elevens lämplighet för yrket prövas. Jämsides med det prak- tiska arbetet i biblioteket har eleven att skaffa sig den större bokkännedom. som anses erforderlig. Den egentliga elevutbildningen anses avslutad efter två år, varefter eleven under det tredje året dels skaffar sig ytterligare prak- tisk erfarenhet, dels också får tillfälle till egna studier under friare former än under de två första åren.

Liksom i Danmark torde den första delen av elevtiden böra avse att pröva elevens lämplighet för yrket. Det sista året bör närmast ha karak— tären av ett allmänt praktikantår. De allmänbildande kunskaperna bör i viss utsträckning kunna inhämtas parallellt med elevtjänstgöringen, men intet hindrar, att eleven gör den erforderliga kompletteringen av sina allmänna kunskaper antingen före eller efter elevutbildningstiden.

Det nu framlagda förslaget förutsätter, att bibliotek, som meddelar den treåriga utbildningen, inrättar särskilda elevplatser, som, där så be- finnes lämpligt, förklaras lediga till ansökan, Varje år sker intagning av nya elever. Elevernas färdigheter och bibliotekstekniska kunskaper vitsordas genom av elevutbildningsbiblioteket utfärdade betyg. Deras allmänna teoretiska underbyggnad förutsättes däremot skola prövas genom särskilda inför sakkunnig person avlagda inträdesprov till biblio— teksskolan. Det bör ankomma på statens biblioteksbyrå att utfärda när— mare bestämmelser angående formerna för dessa inträdesprov.

Den ettåriga elevutbildningen får av naturliga skäl en något annor- lunda karaktär. Den har som sitt syfte att meddela eleverna kunska- per rörande biblioteksteknik och erfarenhet av praktiskt biblioteksar— bete, samtidigt som det förutsättes, att eleven begagnar förefintliga möj- ligheter att fördjupa sin litteraturkännedom. Även i detta fall förutsät— tes, att elevens allmänna lämplighet för bibliotekarieyrket prövas under utbildningens första månader. Vid elevtidens slut utfärdar det elevut- bildande biblioteket vitsord angående de kunskaper och färdigheter, som eleven inhämtat. Någon särskild inträdesprövning till biblioteks— skolan synes som regel icke erforderlig ifråga om denna elevkategori.

Såväl den treåriga som den ettåriga elevutbildningen förutsätter, att viss teoretisk handledning lämnas av det elevutbildande biblioteket. Vid sidan om denna muntliga handledning kan emellertid en del av det bibliotekstekniska kunnande, som utbildningen avser att meddela,

lämpligen inhämtas genom självstudier per korrespondens. Vi föreslår i annat sammanhang, att en viss del av statsbidraget till folkbiblioteks— väsendet skall användas för centrala åtgärder till folkbibliotekens främ- jande (2 %-avdraget). En del av de medel, som på detta sätt ställes till förfogande, bör kunna användas för upprättande och stödjande av ett bibliotekens korrespondensinstitut.

Den närmare utformningen av elevutbildningen torde ankomma på statens biblioteksbyrå, som har att meddela erforderliga föreskrifter angående elevutbildningens omfattning och allmänna karaktär liksom angående de prov av olika slag, som bör avsluta utbildningen.

b) Biblioteksskolan. I det föregående har föreslagits, att utbildningen vid biblioteksskolan, som för närvarande har en omfattning av fem—sex månader, skall utsträckas till att omfatta ett helt läsår. Syftet med denna utökning av biblioteksskolan är dubbelt. Erfarenheten visar, att biblioteksskolan i dess nuvarande form medfört ett alltför forcerat ar- betstempo. Det har å andra sidan icke varit möjligt att inom den be- gränsade ramen medhinna allt det kunskapsstoff, som av olika skäl borde ingå i en undervisning av denna karaktär. Genom en utökning av utbildningens omfattning torde det särskilt vara möjligt att bereda större utrymme på schemat åt dels biblioteksadministrativa frågor, dels frågor i samband med biblioteksverksamhetens sociala strävanden, dess kontakt med folkbildningsarbetet och dess allmänt pedagogiska uppgif— ter. Tack vare en förbättrad elevutbildning kan man å andra sidan räkna med att vissa elementära ämnen inte skall behöva så stort antal undervisnings- och övningstimmar som nu.

Vad angår biblioteksskolans pedagogiska uppläggning, synes det önskvärt, att den inledda utvecklingen i riktning mot friare arbetsfor- mer fullföljes. Antalet föreläsningstimmar synes ytterligare kunna ned- skäras till förmån för övningar och grupparbeten.

Med hänsyn till det starkt ökade behovet av bibliotekspersonal blir det nödvändigt att göra biblioteksskolan årligen återkommande. Den skulle förslagsvis börja i september och med avbrott för jullov pågå till början av juni. Vi föreslår i annat sammanhang, att en särskild befatt- ningshavare anställes vid statens biblioteksbyrå med uppgift att leda biblioteksskolan och handhava övrig biblioteksundervisning.

För närvarande har antalet elever i biblioteksskolan brukat uppgå till omkring 40. Av pedagogiska skäl vore det önskvärt, att elevantalet kunde nedbringas, men å andra sidan är behovet av utbildad personal så stort, att en sådan nedsättning kan bli svår att genomföra. Det synes icke osannolikt, att skolan, i den mån den treåriga utbildningslinjen får den

önskade anslutningen, kan behöva dubbleras; i så fall bör en minskning av elevantalet kunna genomföras.

I överensstämmelse med de principer, som gäller för annan utbild- ning av motsvarande slag, bör elevavgifter, i motsats till vad som nu är förhållandet, icke förekomma vid biblioteksskolan. För att sätta mindre bemedlade personer i stånd att genomgå densamma bör vidare möjlig— het till erhållande av studielån av statsmedel i enlighet med studentso- ciala utredningens förslag vara öppen jämväl för elever vid biblioteks- skolan.

c) Fortbildningskurser. Biblioteksskolan avser att meddela den grundläggande utbildningen för bibliotekarieyrket. Det är emellertid tydligt, att ett behov föreligger av en fortsatt utbildning, som skulle innebära antingen specialutbildning för visst biblioteksarbete (barn- biblioteksarbete, sjukhusbiblioteksarbete etc.) eller en grundligare ut- bildning inom biblioteksarbetets mera centrala områden.

Vad specialkurserna angår, är det önskvärt, att även i fortsättningen anordnas kurser av samma typ som den våren 1948 anordnade fortbild- ningskursen för barn- och ungdomsbibliotekarier.

Behovet av en allmän fortbildningskurs närmast avsedd för den per- sonal, som aspirerar på högre befattningar inom folkbiblioteksväsendet, kan enligt vår mening tillgodoses genom en för hela Norden gemensam påbyggnad på respektive länders biblioteksskolor.

En sådan nordisk kurs med huvudvikten lagd på biblioteksadministra— tion är avsedd att anordnas i Danmark hösten 1949. Som villkor för inträde skulle gälla genomgång av respektive lands biblioteksskola eller motsva- rande utbildning samt minst fem års praktik därefter. Kursens omfattning beräknas till 6 å 7 veckor.

Till förmån för en nordisk kurs talar den överensstämmelse, som rå— der mellan de nordiska ländernas folkbiblioteksväsen. En kurs av detta slag skulle också få stort värde för främjande av ett önskvärt samarbete mellan de nordiska ländernas folkbibliotek. Skall planen kunna genom- föras och vidare utvecklas, torde emellertid kostnaderna för kurser av denna typ böra bestridas av statsmedel och ett visst antal stipendier ut- gå till deltagarna. De erforderliga medlen torde kunna tagas från det ovan omnämnda, till statens biblioteksbyrås disposition stående belop- pet för centrala åtgärder.

d) Resestipendier. För bibliotekspersonalens fortbildning är kontak- ten med biblioteksväsendet i andra länder av utomordentligt stort värde. Som vi tidigare framhållit, har det svenska folkbiblioteksväsendet fram- vuxit under stark påverkan av förhållandena i de anglosachsiska länder-

— ...nu-___... & ___... _._.._._

na och Danmark. Redan 1930 upptog skolöverstyrelsen frågan om bevil- jande av resestipendier till bibliotekspersonal. Man framhöll därvid, att det för nyorganisationen av folkbiblioteksväsendet vore av största vikt att all hänsyn togs till erfarenheterna rörande biblioteksfrågans ordnan- de på andra platser. Skolöverstyrelsen beräknade anslagsbehovet till .3 000 kronor per år. Förslaget upptogs dock icke av departementschefen, vilket ej heller blev fallet, när skolöverstyrelsen 1937 och 1938 framlade förnyade förslag i frågan.

Vi är för vår del fullt övertygade om värdet av kontakt med biblio- teksväsendet i främmande länder, som i många avseenden har att be— mästra samma problem 'som vårt. Vi vill därför upptaga det av skolöverstyrelsen tidigare framförda förslaget om beviljandet av rese— stipendier till bibliotekspersonal. Samtidigt vill vi peka på de möjlig- heter till statliga resestipendier, som redan nu står flera yrkeskategorier till buds (domare och domaraspiranter, lärare vid de allmänna lärover- ken, lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter, lära- re vid de tekniska högskolorna, lärare vid yrkesundervisningen, tekni— ker m. fl.) .

Vi föreslår, att medel ställes till förfogande för resestipendier till folk- bibliotekspersonal. För ändamålet torde medel ur beloppet för gemen- samma åtgärder (2 %-avdraget) kunna anlitas. Stipendierna bör förde-f las av statens biblioteksbyrå efter de närmare bestämmelser, som kungl. maj :t kan komma att utfärda. Det bör åligga stipendiat att avge resebe- rättelse till statens biblioteksbyrå.

3. Utbildning vid Stockholms stadsbibliotek Bibliotekarieutbildningen vid Stockholms stadsbibliotek (se ovan sid. 37—38) följer i flera avseenden andra linjer än dem vi här förordat. I huvudsak betingas detta av den särställning, som biblioteket intar i fråga om både resurser, arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Principiellt skiljer den sig bl. a. i fråga om inträdesfordringarna, i det den utgår från studentexamen som villkor för inträde och först när det gäller den högre kursen (bibliotekariekursen) räknar med akademiska studier. Den skiljer sig även däri, att den teoretiska utbildningen i stort sett har karaktären av självstudier med åtföljande skriftliga tentamina. Det finns mycket som talar för att utbildningen på det sätt som skett i Stockholm helt och hållet förlägges till ett bibliotek. En utbildning för landet i dess helhet kan emellertid av praktiska skäl inte anordnas på detta sätt. I detta senare fall tordeenda utvägen vara att, som här före- slagits, förlägga en viss-del av den teoretiska utbildningen till elevut- bildningsbiblioteket under utnyttjande av korrespondensundervisning—

ens möjligheter och därefter låta utbildningen avslutas vid en centralt förlagd biblioteksskola. Vad de akademiska studierna beträffar, synes det principiellt riktigare att förlägga dessa till utbildningens början än att införa dem vid en tidpunkt, då vederbörande som regel sedan flera år haft anställning inom yrket.

Då den stockholmska utbildningslinjen ännu inte mer än påbörjats, är det svårt att bedöma utbildningens värde för bibliotek på andra orter. Enligt vår mening kan det emellertid i längden inte anses önskvärt, att två olika utbildningsvägar npprätthålles inom bibliotekarieyrket. För att utbildningen skall medföra kompetens för befattningar inom andra bibliotek, måste under alla omständigheter förutsättas, att kurspla— nerna fastställes av vederbörande statliga biblioteksmyndighet.

4. Löne- och anställningsförhållanden

Enligt de av ecklesiastikministern utfärdade direktiven för vårt ar- bete har vi att pröva, huruvida några åtgärder från statens sida är be— hövliga för att tillförsäkra bibliotekspersonalen en mot den erforderliga kompetensen svarande avlöning. Enligt vår mening föreligger icke be— hov av några sådana åtgärder. Sedan bibliotekspersonalen fackligt or- ganiserat sig, har löneläget undergått en påtaglig förbättring. De krav ifråga om bibliotekspersonalens kompetens och utbildning, som vi ovan föreslagit, ger personalen utgångspunkter för sina strävanden att ytter— ligare stabilisera löneläget. Det är som vi redan tidigare framhållit, nöd- vändigt, att bibliotekspersonalens löne- och anställningsförhållanden blir sådana, att den lämpliga rekryteringen av yrket säkerställes.

3. Den icke heltidsanställda bibliotekspersonalen 1. Kompetenskrav. Rekrytering

Vi har tidigare vid behandlingen av frågan om kompetenskrav för heltidsanställd bibliotekspersonal framhållit, att all personal vid folk— biblioteken skall besitta för sina befattningar erforderlig kompetens. Vi har också föreslagit att kompetenskraven skall formuleras som vissa allmänna riktlinjer med skyldighet för biblioteksstyrelse, som önskar frångå de sålunda utfärdade riktlinjerna, att göra framställning om medgivande härtill. Det synes oss naturligt, att kompetenskraven också för den deltidsanställda bibliotekspersonalen utformas av statens biblio— teksbyrå såsom allmänna riktlinjer, med hänsynstagande såväl till det mått av allmänna kunskaper som till den bibliotekstekniska insikt, som kan erfordras för dessa befattningar.

Med genomförandet av den nya kommunindelningen kommer ett icke ringa antal landsbygdskommuner att få sådan ekonomisk bärkraft, att

de kan anställa fackutbildad personal för. skötseln av biblioteksverk- samheten. För flertalet landsbygdskommuner kommer en sådan lösning emellertid sannolikt icke att vara möjlig. De blir därför också i fort— sättningen hänvisade till deltidsanställd personal. Man kan därvid utgå från att liksom tidigare som bibliotekarier vid landsbygdens folkbiblio- tek oftast anställes folkskollärare, som dessutom vanligen är skolbiblio— tekarier. Kombinationen folkbibliotekarie —- skolbibliotekarie synes oss fördelaktig icke minst ur den synpunkten, att den bör kunna ge garan- tier för ett gott samarbete mellan biblioteket och skolan. Givetvis bör man dock söka förvärva även andra dugliga och intresserade perso— ner för bibliotekariebefattningarna. Inte minst angeläget är att till bib- lioteken knyta personer, verksamma inom det fria folkbildningsarbe- tet. Här bör —— liksom ifråga om den heltidsanställda biblioteksperso— nalen —— kunskaper och omdöme i förening med fallenhet för uppgiften vara utslagsgivande vid valet av bibliotekarie.

2. Utbildning För genomförande av den omorganisation av speciellt landsbygdens biblioteksväsen, som blir en följd av våra förslag, blir det nödvändigt med en intensifiering av utbildningsverksamheten för de bibliotekarier, som skall svara för detta arbete. Man kan visserligen räkna med ett för- bättrat utgångsläge i samma mån som biblioteksutbildningen vid semi- narierna förbättras i enlighet med det förslag, som vi i annat samman- hang framlagt. Men även den kursverksamhet, som direkt åsyftar ut- bildningen av denna kategori bibliotekarier, bör utökas och fördjupas. Med utgångspunkt från tidigare vunna erfarenheter synes en första ut- bildning per korrespondens böra läggas som grund. Härunder ges till- fällen att pröva vederbörandes fallenhet för yrket. Sedan bibliotekarien med godkänt resultat genomgått denna grundläggande utbildning, bör han beredas tillfälle deltaga i en särskild utbildningskurs, omfattande minst tre veckor. Denna kan förläggas antingen till centralbiblioteken eller till statens biblioteksbyrå. Kursen bör avse att meddela kunskaper i samma ämnen som för närvarande. Vi förutsätter, att korrespondens- undervisningen omhänderhaves av det korrespondensinstitut, som vi föreslår skall upprättas (jmf. sid. 128). Vi räknar med att årligen två utbildningskurser av detta slag skall kunna anordnas.

3. Löne- och anställningsförhållanden Som tidigare framhållits, utgår arvodena till landsbygdens folkbiblio- ; tekarier, där sådana arvoden överhuvudtaget förekommer, med mycket

blygsamma belopp. En ändring härvidlag måste betraktas som synner— ligen angelägen, om det skall bli möjligt att för uppgiften erhålla lämp- liga personer. Arvodet måste självfallet stå i rimlig proportion till de kompetenskrav som ställes.

För beräkningen av arvodet kan olika alternativ tänkas. Antingen kan ersättningen utgå med viss procent av bibliotekets samlade utgifter eller- också beräknas per arbetstimma. Såsom arbetstid bör därvid räknas. dels den tid, som biblioteket hålles öppet för utlåning, dels den tid, som åtgår för inre arbete. Tiden för det inre arbetet kan rimligen uppskattas till samma antal timmar, som biblioteket hålles öppet. Av de båda alter- nativen synes en arvodesberäkning per arbetstimme vara att föredraga- Arvodenas storlek bör icke fastställas i författningen utan arvodesfrå— gan göras till föremål för sedvanliga förhandlingar mellan arbetsgivare—— och arbetstagareparten.

Kap. 4. Skolbibliotek

Med skolbibliotek avses här dels bibliotek vid folkskolor, dels biblio— tek vid andra statsunderstödda skolor, nämligen högre folkskolor, kom- munala mellanskolor, praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor, kommunala gymnasier, anstalter för yrkesundervisning, skolor tillhö- rande barna- och ungdomsvården, folkhögskolor, lantmannaskolor, lantbruksskolor, lanthushållsskolor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor. Frågan om läroverksbiblioteken har icke upp- tagits till behandling, då denna fråga ej ingått i direktiven för utred- ningen.

I. Det nuvarande läget 1. Bibliotek vid folkskolor

Verksamhetens omfattning vid folkskolebiblioteken under perioden 1930—47 framgår av nedanstående tabell:

Tab. 15. Bibliotek vid folkskolor

År bibllibatlek Bokbestånd Utlåning Statsunderstöd 1930 1 301 1 178 943 3 198 194 135 756 1931 1 443 1 179 459 3 584 065 143 687 1932 1 374 1 221 562 4 052 224 182 551 1933 1 389 1 298 061 4 323 373 130 288 1934 1 428 1 387 451 4 448 730 109 924 1935 1 479 1 738 855 4 596 686 111 059 1936 1 542 1 578 360 4 682 239 185 088 1937 1 582 1 683 589 4 862 256 240 396 1938 1 615 1 823 807 5 301 541 249 140 1939 1 645 1 936 459 5 517 053 264 454 1940 1 634 2 037 199 5 586 655 254 493 1941 1 799 2 152 903 5 964 375 239 853 1942 1 866 2 259 205 6 237 270 269 116 1943 1 851 2 392 593 6 270 088 308 367 1944 1 892 2 524 238 6 529 101 343 998 1945 1 956 2 715 865 6 869 882 367 993 1946 1 917 2 701 557 6 652 518 394 759

1 951 3 004 118 7 363 618 418 756

Som framgår av tabellen är folkskolor—nas biblioteksverksamhet av mycket stor omfattning. Utvecklingen under perioden 1930—1947 har skett i snabb och i stort sett jämn takt. Antalet skoldistrikt med biblio- tek var 1947 1 951. Då hela antalet skoldistrikt är 2459, saknas fort- farande bibliotek i över 500 distrikt. I en del av dessa distrikt finns dock folkbibliotek med utlåning till barn och förlagda till skolor samt med en lärare som bibliotekarie. De distrikt, som helt saknar skolbibliotek, tor— de i allmänhet därtill vara mindre och avlägset liggande. I många av dem är skolungdomarnas möjligheter att på annat sätt komma över lämplig litteratur små. Ett stort antal distrikt, som erhåller statsbidrag till skolbibliotek, har ej heller haft möjlighet att inrätta bibliotek i samt— liga skolor inom distriktet. Enligt senaste beräkningar finns i distrikt med skolbibliotek 834 bibliotekslösa skolor.

Nu gällande bestämmelser för statsunderstöd till skolbibliotek ingår som kapitel V i k. kungörelsen angående understödjande av folkbiblio- teksväsendet. Statsunderstöd till bibliotek i folkskola utgår till skoldi— strikt eller skolförbund med lägst 15 kronor och högst 1 000 kronor (5 33). I likhet med vad som gäller för folkbibliotek kräves för statsunder— stöd ett visst däremot svarande lokalt tillskott, ortsbidrag (& 35). Orts- bidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. Som ortsbidrag räknas dock i vissa fall värdet av kostnadsfritt upplåten lokal.

Statsunderstödet utgår dels som grundunderstöd, dels som tilläggsun- derstöd (5 36) . Liksom till folkbibliotek utgår grundunderstödet till bib— liotek med ortsbidrag upp till 400 kronor med samma belopp som orts- bidraget och därutöver enligt en fallande skala (& 37). Bland de allmän— na villkoren för grundunderstöd märkes kostnadsfri utlåning, lämp- lig lokal, öppethållande av biblioteket minst en gång i veckan och ett för lärjungarna lämpat bokbestånd (% 35). |

Större bibliotek med över 400 kronors ortsbidrag kan utöver grund- understödet erhålla två olika tilläggsunderstöd. Tilläggsunderstöd I ut— går till bibliotek med av förste bibliotekskonsulenten godkänd hand— bokssamling, uppställd i lämplig lokal och tillgänglig även under tider, då undervisning ej pågår (& 39). Tilläggsunderstöd II utgår med högst 1/3 av den till egentlig bibliotekspersonal utgående ersättningen, om denna ersättning såväl som personalens kompetens godkänts av skol- överstyrelsen (å 40). För båda tilläggsunderstöden gäller, att intetdera får överstiga hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överstiger grundunderstödet (& 41). Skolbibliotek skall i likhet med folkbibliotek vara underkastat inspektion enligt bestämmelserna i 5 48 mom. 2 (5 35).

2. Bibliotek vid andra , statsunderstödda skolor

Biblioteksverksamhetens omfattning vid de olika skoltyperna belyses av nedanstående sammanställning.

l Tab. 16. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

År bibllibåliek Bokbestånd Utlåning Statsunderstöd Högre folkskolor 1930 24 26 113 43 282 3 250 1935 28 23 130 : 48 719 2 886 1940 35 53 496 89 114 6 684 1945 40 64 812 81 348 8 700 1946 37 60 334 74 949 10 288 1947 45 68 258 ' 85 076 9 850 Icke statliga skolor tillhörande bcirna- och ungdomsuärden 1930 — | —— 1935 4 1 6—39 1 847 — 1940 2 408 713 200 1945 2 679 1 286 95 1946 2 433 506 150 1947 1 | 281 774 Kommunala mellanskolor 1930 62 58 266 73 275 8 762; 1935 49 59 080 81 822 5 099, 1940 58 84 140 114 882 13 572 1945 74 111 245 134 974 17 618 1946 76 119 262 145 109 15 553 1947 60 101 891 116 825 12 282 Kommunala flickskolor 1930 _- __ __ _ 1935 _— _ __ __ 1940 23 112 951 53 700 6 412 1945 38 200 278 128 115 10 746 1946 40 216 518 137 947 11 375 1947 42 224 741 133 086 11 975

Lärlings- och yrkesskolor

(= lärlings-, yrkes- och verkstadsskolor, ettåriga handelsskolor,

hushållsskolor). 1930 38 18 570 6 314 5 375 1935 42 36 339 24 781 3 901 1940 43 46 645 22 419 7 956 1945 56 55 981 31 510 12 883 1946 58 60 938 29 495 14 064 1947 75 67 241 30 428 15 939

Folkhögskolor, lantmannaskolor m. 111. (Se även särskild specifikation.)

1930 66 73 471 ; 29 763 9 780 1935 69 113 904 ; 53 029 3 124 1940 75 143 208 | 48 403 17 969 1945 117 193 329 : 61 425 27 129 1946 113 201 623 & 67 290 29 325

213 256 69 535

Folkskolor, lantmannaskolor m. m.

Antal Bokbestånd Utlåning Statsunder- bibliotek 1947 1947 stöd 1947 Folkhögskolor ........ 62 175 212 58 583 17 075 Lantmannaskolor . . . . 34 29 856 7 762 8 050 Lanthushållsskolor . . 20 5 885 3 190 3 875 Trädgårdsskolor . . . 1 2 303 —- 150 Lantbruksskolor . . . . (1) 100 117 213 256 69 535 29 250 |

Till samtliga dessa skolor utgår statsunderstöd med samma belopp som ortsbidraget, dock lägst med 15 kronor och högst med 300 kronor (5 34).

För erhållande av statsunderstöd är ovannämnda skolor underkas- tade samma bestämmelser, som gäller för folkskolebibliotek och för vilka ovan redogjorts.

II. Principiella synpunkter på skolbibliotekets uppgifter och organisation

Principen om obligatoriska skolbibliotek som ett oundgängligt organi- satoriskt led i skolans arbete har under alla diskussioner om vårt skol- väsen under det senaste decenniet starkt hävdats. Kravet framfördes redan år 1921 av Sveriges allmänna folkskollärareförening och upptogs sedan av folkskolebibliotekskommitterade av år 1940 (en av Sveriges allmänna biblioteksförening i samarbete med lärareorganisationerna tillsatt utredning), som hävdade att skoldistrikten skulle åläggas att i varje skola inrätta och underhålla skolbibliotek. Kommitterade under- strök nödvändigheten av en väsentlig förbättring av skolbiblioteksvä- sendet och förordade en rationell bibliotekarieutbildning samt en skälig ersättning till bibliotekarien.

1940 års Skolutredning ägnade också skolbiblioteket stor uppmärk- samhet och anlade bl. a. följande principiella synpunkter:

”Ett villkor för lärjungarnas självverksamhet i skolarbetet är att de lära sig rätt använda böcker och att deras intresse för läsning på egen hand väckes och utvecklas. Varje skola bör äga ett såvitt möjligt välförsett skol- bibliotek. I små skolor kan det vara lämpligt att skolans boksamling inrym- mes i samma lokal som övrig undervisningsmateriel eller i klassrummet, men i skolor med flera läraravdelningar och större boksamlingar bör biblio- teket erhålla ett särskilt rum med ändamålsenlig utrustning. Skolbiblioteket bör innehålla för lärjungar av olika åldersstadier lämpad litteratur. Där bör finnas goda barn- och ungdomsböcker av litterärt värde samt lämplig facklitteratur för undervisning i olika ämnen, icke minst sådan litteratur som erfordras för undervisning i modersmål. Även bilderböcker och illu-

strerade sagoböcker för de yngsta lärjungarna böra ingå i ett välordnat skol- bibliotek. Inom skolan bör finnas tillgång till uppslagsböcker och andra referensböcker att användas vid undervisningen.

I skolor med större boksamlingar organiseras biblioteket med dels ett för ' hela skolan gemensamt lärjungebibliotek, dels särskilda klassbibliotek. De sistnämnda sammansättas efter de skilda klassernas åldersstadier och läro- kurser samt placeras i klassrummen så att böckerna kunna omedelbart ut— nyttjas vid undervisningen.” (SOU 1946: 15, s. 18—19.)

I andra sammanhang återkommer Skolutredningen till skolbibliote- kens betydelse för undervisningen. I förslag till kursplan för ämnet mo- dersmål har sålunda upptagits undervisning i bokkunskap för folksko- lans 5—8 klasser och utförliga anvisningar ges för denna undervisning (SOU 1946: 15, s. 63—65, 81—82). Om lärjungarnas fria läsning anföres att den på lämpligt sätt bör övervakas och ledas av klasslärare och bib- liotekarie i samarbete. I förslag till undervisningsplaner för fortsätt— ningsskolan förutsätter Skolutredningen väl utrustade bibliotek som hjälpmedel vid undervisningen, och värdet av att eleverna lär sig an- vända biblioteket och senare deltaga i frivilligt bildningsarbete betonas (SOU 1946: 15, s. 238).

Ungdomsvårdskommittén understryker likaledes i sina betänkanden vikten av att ungdomen har tillgång till goda bibliotek. Betydelsen av skolans undervisning i bokkunskap framhålles särskilt (SOU 1947: 12, s. 132—133).

Även 1944 års folkbildningsutredning uppehåller sig i första delen av sitt betänkande vid värdet av undervisning i bokkunskap och förutsät- ter, att skolbiblioteken blir obligatoriska. Läroverken rekommenderas att följa folkskolans exempel och ge undervisning i bokkunskap. Utred- ningen understryker, att det fria folkbildningsarbetets metoder bör kom- ma till användning i skolans högre klasser och vill ha skollokalerna som ett centrum i ortens bildningsarbete. Från denna synpunkt pläderar ut- redningen för lokaler för studiecirkelsammanträden i varje skola. När- mast till hands skulle ligga att kombinera sådana lokaler med skolbib- lioteket, anser utredningen, som finner det naturligt, att statsbidrag i vanlig ordning utgår härför (SOU 1946: 68, s. 141—142).

I sitt första betänkande har även 1946 års skolkommission behandlat skolbiblioteksfrågan. Sammanfattande säger kommissionen:

”Biblioteket bör vara skolans hjärtpunkt. Dess roll kommer i framtidens skola att vara betydligt större än den i allmänhet varit i skolorna hittills.” (SOU 1948: 27, s. 468.)

Efter att ha betonat, att det är skolbiblioteken, som skall ge förutsätt- ningarna för de nya arbetsformer som anbefalles, anför kommissionen:

”Ett aktivt och individualiserande arbetssätt kräver riklig tillgång på böc- ker och annan arbetsmaterial. Det skulle emellertid ställa sig för dyrbart om allt studiematerial skulle bli den enskilde lärjungens egendom. Skolbiblio- teket måste därför spela en betydande roll för det dagliga arbetet inom de teoretiska ämnena. Biblioteket skall utgöra ett centrum för elevernas stu- diearbete individuellt och i grupp. Om den pedagogiska utvecklingen icke skall bromsas, blir det nödvändigt, att skolbiblioteken rustas upp med hjälp av ökade anslag från stat och kommun. Inom varje skola bör finnas såväl klassbibliotek som ett för klasserna gemensamt mera välförsett bibliotek.” (SOU 1948: 27, s. 91.)

Skolbiblioteket har alltså tillmätts en allt större roll i den framtida skolans arbetsliv. En bakgrund härtill är de nya undervisningsmetoder, som —— må vara dröjande och tveksamt —— arbetar sig fram. Folkbiblio- tekens frammarsch och alltmer ökade betydelse för folkbildningen ha r också kommit att påverka bedömningen av skolbiblioteken. Enligt vår mening är därför skolbiblioteket en oundgänglig förutsättning för allt skolarbete. Det kan tjäna alla skolformer, alla klasstadier och ämnen och anpassas efter alla intressen och arbetsmetoder. Det har ökat un— dervisningens och uppfostrans möjligheter. Det ger tillfälle till indivi— dualisering och bredare jämförande läsning. Utan skolbibliotek kan vår tids skola ej på bästa sätt sköta sin uppgift; rätt utnyttjat bör biblio- teket bli centrum i skolans arbetsliv.

Skolbiblioteket har en viss andel i ansvaret för barnens läsförmåga. Det bör tillhandahålla bilderböcker, som stimulerar småbarnens lust att lära sig läsa, och böcker av lämplig svårighetsgrad, med vilkas hjälp barnen i lågklasserna kan öva upp sin läsfärdighet.

Den mest givande av alla personliga vanor är vanan att läsa goda böcker. Denna vana bör väckas och grundläggas i skolbiblioteket lik- som i det kommunala bibliotekets ungdomsavdelning. Bibliotekarien bör genom olika former av bokreklam, genom samtal med barnen och på andra sätt leda deras håg till den goda boken bort från de mindervär- diga litteraturalster, barn med förkärlek läser spontant. För vårt folks läsvanor torde goda skolbibliotek och intresserade, väl utbildade skol— bibliotekarier få den största betydelse.

Skolbiblioteket skall vidare planmässigt kunna utnyttjas i undervis— ningens tjänst. I biblioteket skall lärare och elever få de böcker de behö— ver för lösande av olika uppgifter. Eleverna kommer emellertid ej till skolbiblioteket endast för att skaffa sig förströelselitteratur eller för att lösa de uppgifter, som ålagts dem; de kommer även dit för att tillfreds— ställa andra personliga intressen, sina hobbies m. m. Bibliotek och bil)— liotekarie har därför betydelse också för elevernas fritidssysselsättning och yrkesval.

I skolbiblioteket skall eleverna dessutom lära sig hur man på egen hand skaffar sig kunskaper. De skall genom undervisning i bokkunskap läras, hur man använder böcker och bibliotek. Det är både en väsentlig förutsättning för skolans eget studiearbete och ett viktigt undervisnings— mål. Då eleverna slutar skolan, skall de själva kunna använda de vux- : nas bibliotek och själva kunna skaffa sig de kunskaper, som ytterligare ' behövs.

För en utförligare framställning hänvisas till: Lorentz Larson, Skolbiblioteket i undervisningens tjänst (i: Skolans inre arbete, SOU 1946: 31, s. 176—183).

III. Förslag till åtgärder 1. Bibliotek vid folkskolor 1. Brister i den nuvarande organisationen

En av skolbibliotekets väsentligare uppgifter är att förse ungdomen med god förströelseläsning. Den undersökning rörande skolung— domens fritidsläsning, som nyligen företagits över hela landet och redovisats i Lorentz Larson: Ungdom läser, Stockholm 1947, gav emellertid ett resultat, som gör att man måste ifrågasätta, om denna uppgift verkligen kan fyllas av skolbiblioteken med deras nuva- rande resurser. Av denna utredning framgick, att skolornas elever i mycket stor omfattning läste litteratur av underhaltigt slag. Barnen i den egentliga folkskolan (9—14 år) läste i genomsnitt tre vecko- tidningar per vecka. Nära hälften av pojkarna på tätorterna uppgav sig läsa rafflande magasin i stor utsträckning. Som i annat sammanhang påpekas, saknas på många håll helt bibliotek. Den s. k. kiosklitteraturen har emellertid sina flesta läsare på tätorterna, där ofta såväl skolbib- liotek som barn- och ungdomsavdelning av det allmänna biblioteket står till förfogande.

En av anledningarna till att barnen väljer den litteratur, de själva får köpa, i stället för skolbibliotekets böcker, är säkerligen de brister, som i olika avseenden vidlåder de nuvarande skolbiblioteken. För det första är anslagen till skolbiblioteken — där man överhuvud har sådana alldeles för små. Inte ens i städer och andra större samhällen har man ansett det möjligt att förse varje skola med bibliotek utan en del 1 har blivit utan. De alltför låga anslagen gör vidare, att man ej kan an- skaffa böcker åt alla skolans elever, även om det finns ett skolbibliotek. Det händer sålunda, att man nödgas utesluta elever från de lägre klas— , serna (1—3), stundom ända upp till klass 5 från lånerätt. Bokbeståndet kan ej i tillräcklig utsträckning förnyas eller utvidgas och blir otillräck-

ligt även för dem, som får lov att låna, varför det händer att barnen vän- der biblioteket ryggen med förklaringen: ”Vi har läst alla böcker, som finns i biblioteket”, eller ”Det är bara gamla och dåliga böcker, som finns där”. Det är tyvärr ej heller ovanligt, att det verkligen förhåller sig så, liksom att böckerna på grund av de låga anslagen ej kan hållas i hyggligt skick; de är sönderlästa, trasiga och smutsiga och kan då knappast vara särskilt lockande.

De låga anslagen för även med sig andra nackdelar. Bibliotekens ut- låningstid blir för kort. Vanligast torde vara att biblioteket i en medel- stor skola hålles öppet för utlåning på middagen i omedelbar anslutning till läsdagens slut en å två gånger i veckan. Efter läsdagens slut är har- nen emellertid ofta trötta och mindre disponerade för att gå till biblio- teket. De har i stället behov av att rusa ut till lekar och rörelse i fria luften. Där man haft skolbiblioteket öppet på kvällen, har det däremot visat sig, att barnen blivit flitigare låntagare. Då ger de sig mera tid att välja böcker och tillbringar långa stunder i biblioteket, varigenom detta får tillfälle bidraga till lösningen av deras fritidsproblem. Där biblio- tekarien, som ofta är fallet, har ingen eller blott ringa ersättning för sitt arbete, kan man emellertid ej begära, att han på kvällen skall bege sig till. skolan för bokutlåning. .

Under rådande förhållanden hinner bibliotekarien ej heller orientera sig tillräckligt i den litteratur, som inköpes, vilket har till följd, att det ej alltid blir den som bäst passar hans låntagare och som är av det stör- sta värdet, som kommer ifråga. Om bibliotekarien ej känner till de böc- ker han lånar ut, kan han ej heller ge den individuelle låntagaren rätt bok eller genom samtal med eleverna stimulera till läsning av de bästa böckerna. Inre arbete i biblioteket, som bidrar till att göra detta bättre utnyttjat och mera tilldragande, ordentlig katalogisering, god bokvård och upprätthållande av systematisk ordning i bokhyllorna måste även åsidosättas. Den nuvarande otillräckliga utbildningen av skolbiblioteka- rierna är vidare utan tvivel en bidragande orsak till skolbibliotekens otillfredsställande standard. '

l 4 2. Obligatoriska skolbibliotek *

Som förut anförts, räknar 1946 års skolkommission med obligatoriska ! skolbibliotek. Gällande undervisningsplan, som tillkom redan 'år 1919 förutsätter även bibliotek i varje skola, kanske mest konkret och direkt i denna passus, som ofta citerats:

”Lärjungarnas läsning på egen hand bör på lämpligt sätt uppmuntras och ledas. Detta kan ske särskilt därigenom att barnen vänjas vid att använda skolans bibliotek. I synnerhet på de lägre stadierna höra barnen av lärarna

erhålla anvisning på böcker eller stycken i böcker, som lämpar sig att av dem läsas på egen hand. För att uppmuntra till sådan läsning kan det vara lämpligt, att enskilda barn får vid passande tillfällen inför kamraterna redo- göra för intressanta stycken, som de läst i någon bok.”

Undervisningsplanens bärande grundsats, som går ut på barnens självverksamhet och individuella arbete, på spontant intresse och för- måga att använda böcker som redskap för vidare utbildning, förutsätter tillgång till ett bibliotek. Här finns en ovedersäglig motsats mellan un- dervisningsplanens intentioner och den nuvarande skolbiblioteksorga— nisationen.

Som vi redan framhållit, anser vi, att tillgång till ett skolbibliotek nu— mera är ett ofrånkomligt villkor för att skolan skall kunna fylla sin upp- gift. Vi föreslår därför, att skolbiblioteken göres obligatoriska och att skoldistrikten ålägges att i varje folkskola upprätta och med härför an- visade medel underhålla ett bibliotek av den omfattning och standard, som skolans undervisning kräver.

Ehuru vi här framfört principen om att skolbibliotek är nödvändiga för alla skolor, anser vi oss för närvarande icke kunna föreslå, att de göres obligatoriska annat än i folk- och småskolan. Skolväsendet står just nu inför en omorganisation. Denna kommer sannolikt att innebära, att en del av de skolformer, för vilkas bibliotek vi föreslagit ändrade statsbidragsbestämmelser, kommer att uppgå i den nioåriga enhetssko- lan. För denna blir enligt vårt förslag skolbibliotek obligatoriska. Vi an- ser det därför ej påkallat att nu föreslå upprättande av obligatoriska skolbibliotek för dessa skolformer. För flera av övriga i vårt förslag nämnda skolformer såsom enskilda yrkesskolor m. fl. torde gälla, att de icke kan åläggas att upprätta bibliotek. .

Om emellertid vårt förslag till ändrade statsbidragsbestämmelser ge- nomföres, kommer detta säkerligen att medföra, att de allra flesta av ifrågavarande skolor frivilligt förses med skolbibliotek.

3. Skolbibliotekets organisation

Om vårt förslag till skolbiblioteksväsendets omorganisation genomfö- res, bör i varje större skola, åtminstone varje fullständig A-skola, finnas ett gemensamt, i särskild lokal placerat bibliotek, tillgängligt för sko- lans samtliga lärjungar. Detta bör omfatta en referensavdelning med er— forderliga handböcker samt därjämte för barn och ungdom på olika åldersstadier lämpad facklitteratur, skönlitteratur och förströelselitte- ratur. I den 9-åriga enhetsskolan med större åldersdifferenser och flera nya ämnen kommer anspråken på litteratur av olika kategorier att bli betydligt större än i den gamla folkskolan.

Utom det gemensamma biblioteket bör finnas mindre klassbibliotek i varje klassrum. Dessa skall ge de närmaste yttre förutsättningarna för den nya skolans arbetssätt. Kärnan i dessa klassbibliotek utgöres av nå— gon mindre uppslagsbok, ordlistor och övriga fackböcker, som ger ele- verna material för individuellt arbete eller gruppuppgifter. I skolans lägsta klasser bör finnas klassbibliotek av för småbarnens läsförmåga och allmänna utveckling lämplig förströelselitteratur. I skolans special— salar, naturkunnighetsrum, slöjdsalar, teckningssal, skolkök etc.. bör även finnas handböcker såsom experimentböcker, modellböcker, kok— böcker etc. avsedda att användas av såväl lärare som elever. I skolor med särskilt hemvårdsrum bör detta förses med ett litet mönsterbiblio- tek. Varje skola bör därjämte ha en särskild handbokssamling för lära- ren. I denna bör i första hand ingå en större allmän uppslagsbok och övriga handböcker för skolans övnings- och fackämnen jämte metodiska handledningar. Mindre nödvändig är psykologisk och allmän pedago» gisk litteratur, som kan erhållas från andra bibliotek.

Vad de minsta skolorna beträffar, torde det vara varken möjligt eller lämpligt att förse dessa lned stora, för klassavdelningarna gemensamma bibliotek. Utom ett begränsat antal referensböcker för lärare och elever behövs där större klassbibliotek, även omfattande förströelselittera— tur, som vid behov kan utbytas och som erhålles från distriktets gemen— samma skolbibliotekscentral.

Inom varje skoldistrikt skall tillsättas minst en skolbibliotekarie, en inom distriktet tjänstgörande lärare. Där distriktets skolväsende, vilket sannolikt ofta kommer att vara fallet i våra framtida landsbygdsdi- strikt, kommer att vara organiserat med en större centralskola och jäm— te denna en eller flera mindre bygdcskolor, bör bibliotekarie utses bland de vid centralskolan tjänstgörande lärarna. Denne bibliotekarie skall or— ganisera skolbiblioteket inom distriktet, ansvara för utlåningen vid cen— tralskolan samt ombesörja bokinköp, katalogisering och annat inre ar- bete. Han skall även förse de skolor inom distriktet, som saknar biblio- tekarie, lned böcker. För dessa olika centrala arbetsuppgifter torde ett ur skilda synpunkter fördelaktigt samarbete med ortens folkbibliotek kunna realiseras. Vid mindre skolor av B— eller D-typ tillsättes i van- liga fall ingen bibliotekarie. Utlåningen ombesörjes här av respektive klasslärare, som bör ha rätt att göra detta på lektionstid, liksom det överhuvud taget bör anses legitimt för läraren att låna ut böcker från klassbiblioteken på lektionstid.

Har distriktet flera större skolor, tillsättes en bibliotekarie vid var och en av dessa. Detta bör i regel ske vid varje skola med minst sex avdel— ningar. I vanliga fall bör en av bibliotekarierna i egenskap av distrikts-- bibliotekarie ha ansvaret för den samlade skolbiblioteksverksamhetem

'nom distriktet. Det tillkommer de lokala skolmyndigheterna att estämma om fördelningen av arbetsuppgifter och arvoden för de olika ibliotekarierna.

Nuvarande biblioteksförfattning innehåller ingen föreskrift om sär- lskild styrelse för skolbibliotek utan förutsätter, i enlighet med gällande skolförfattningar, att vederbörande skolstyrelse fungerar som sådan. Man kan ifrågasätta, om en sådan anordning fortfarande är den lämp— liga, men av olika skäl föreslår vi ingen ändring i detta avseende. Direkt olämpligt anser vi det däremot vara, att ingen föreskrift finns om skol- bibliotekaries rätt att närvara vid behandling av biblioteksärenden. En sådan bestämmelse finns som bekant i fråga om de allmänna folkbiblio— teken. Det omvittnas från skolbibliotekarier på landsbygden, att skol— styrelsen ej alltid följer deras förslag till bokinköp utan bestämmer om inköp av helt andra, ej alltid för barn lämpliga böcker. Sakkunskap i fråga om för barn och ungdom lämplig litteratur är i allmänhet så spar- samt företrädd, att man måste utnyttja den som finns. Skolbiblioteka— rien är ofta den ende, som representerar sådan.

Vi föreslår därför, att distriktsbibliotekarien äger närvara och deltaga i överläggningarna men ej i besluten om biblioteksärenden, även om han ej är ledamot av Skolstyrelsen. Vi förutsätter, att härav möjligen påkallad ändring i lagen om församlingsstyrelse vidtages.

Vi föreslår vidare, att inom varje skoldistrikt skall tillsättas en råd— givande biblioteksnämnd i distrikt med flera större skolor en för varje skola bestående av vederbörande skolledare, skolbibliotekarie och representanter för de lärarkategorier, som icke företrädes av skol— bibliotekarien. Denna biblioteksnämnd har att förbereda frågor röran- de bokval, utlåningstider etc.

4. Principer för statsbidragets beräkning

Före år 1912 fanns ingen markerad gräns mellan skolbibliotek och folkbibliotek. När bestämmelserna angående statsunderstöd till skol— bibliotek formulerades, kopierade man i stort sett de grunder, som gäll— de för de allmänna folkbiblioteken, med den huvudsakliga skillnaden, att maximum sattes lägre. Med den utveckling, som skett på skolväsen- ldets område, är det tydligt, att de villkor, som gällt och varit lämpliga för folkbibliotek, numera icke passar för skolbibliotek. Vi föreslår där- j för en särskild kungörelse för dessa senare. i 1 Nu gällande författning delar upp kostnaderna för skolbiblioteken imellan stat och kommun —— den större delen av kostnaderna bestrides. &

ofta av kommunen — och den gör inrättandet av skolbibliotek bero- & ende av det lokala intresset för saken. Om statsmakterna i enlighet med 1 vårt förslag föreskriver obligatoriska bibliotek vid alla folkskolor, måste '

konsekvensen därav bli, att staten övertar det ekonomiska ansvaret för skolbiblioteksverksamheten och genom tillräckliga anslag möjliggör, att tillfredsställande skolbibliotek kan inrättas. Statsbidraget bör där- för avpassas så, att det helt täcker kostnaderna och möjliggör upprät- tande av skolbibliotek, även då inga kommunala bidrag erhålles. Distriktens eventuella andel i kostnaderna blir under sådana förhållan- den mera en fråga om högre standard. Vi erinrar om, att likartade sy— stem nyligen genomförts ifråga om statsbidrag till kostnaderna för fria läroböcker, undervisningsmateriel m. m. Statens övertagande av kost- naderna för skolbiblioteksverksamheten överensstämmer därför helt med utvecklingen på skolans område under senare år.

Vid bestämmandet av statens bidrag bör man anknyta till det faktiska behovet i stället för till det lokala intresset. Behovet beräknas i andra avseenden efter barnantalet i de olika skoldistrikten. Så sker t. ex. be- träffande bidrag till läroböcker och Skolmåltider. Anslagen till skolbib- lioteken bör beräknas efter samma principer. Denna beräkningsgrund bör slutligen gälla icke blott för folkskolebibliotek utan även för biblio- teksverksamhet vid andra skolor; även vid dessa bör alltså kostnaderna bestridas helt av statsmedel.

1. Anslag till bokinköp m. m.

Vi har låtit göra en undersökning av folkskolebibliotekens ekonomi." Undersökningsmaterialet har utgjorts av senaste ansökningar om stats- understöd. Antalet undersökta bibliotek är 1875 av ett totalantal av 1 966. Variationerna ifråga om skolbibliotekens ekonomiska resurser är mycket stora, särskilt på landsbygden. 1931 års författning har icke lett till en skälig och rättvis fördelning av anslagen, lika litet som den åstadkommit upprättande av bibliotek vid alla skolor. Nedanstående tabeller belyser läget.

Tab. 18. Skolbibliotek med statsunderstöd över 400 kronor

Inkomst per kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. barn 0— 0:50 0:51 — 1:— 1:01— 2:— 2:01 —- 3:— 3:01 4:— 4:01— 5:— över 5:— Antal bibliotek Städer 1 3 26 32 14 10 11 Landsbygd -— 1 43 53 40 15 21 Summa 69 85 64 25 82

t

Tab. 19. Skolbibliotek med statsunderstöd om 400 kronor och därunder

Inkomst per kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. barn 0 —— 0:50 0:51 1:— 1:01 2:— 2:01 —— 3:— 3:01 —4:— 4:01 5:—— över 5:— Antal bibliotek Städer 1 13 5 4 2 Landsbygd 8 121 548 465 235 90 113 Summa 8 122 561 470 239 92 113

Av de små biblioteken, som utgör det stora flertalet, har 130 eller 7 % ett anslag av högst 1 krona per barn, 691 eller över 43 % högst 2 kronor per barn. Av samtliga bibliotek, större såväl som mindre, har 1 320 eller 70 % ett anslag av högst 3 kronor. 9 har högst 50 öre per barn och ett relativt stort antal, nämligen 145 eller 8,4 %, har över 5 kronor per barn.

Tar man ett ungefärligt medelvärde av anslaget till samtliga biblio- tek, blir detta något under 2:50 kronor per barn. Att detta belopp är för lågt framgår av vad vi tidigare anfört rörande skolbibliotekens nu- varande ekonomiska resurser.

Som framgår av ovan lämnade statistiska uppgifter om skolbibliote- kens ekonomi, disponeras i 145 av landets skoldistrikt ett belopp mot- svarande lägst 5 kronor per barn till biblioteksändamål. I detta belopp ingår även kostnaderna för bibliotekariearvoden. Dessa arvoden är emellertid, som redan framhållits, för närvarande mycket blygsamma,

Om man bortser från behovet av medel till arvode åt bibliotekarie, till vilket vi återkommer, och söker fastställa ett rimligt belopp per barn till biblioteksändamål i övrigt, (1. v. s. till bokinköp, inbindning, underhåll av bokbestånd, skrivmaterial, trycksaker m. m., lär man inte kunna beräkna detta behov till ett lägre belopp än 5 kronor per barn. Man har härvid nämligen att taga hänsyn bl. a. till de betydande pris- .stegringar, som på senare år ägt rum såväl på böcker som på bokband. Detta belopp, som under nuvarande förhållanden i så stort antal fall visat sig nödvändigt, blir ännu mer motiverat, när skolkommissionens förslag blir realiserade. Det nya arbetssätt, som anbefalles, kommer att .ställa helt nya krav på skolans utrustning med litteratur av olika slag. 'Skolans nya organisation, nya ämnen och nya ålderskategorier av ele- ver kommer ytterligare att öka dessa krav. För många distrikt gäller 'det därvid att bygga upp helt och hållet nya bibliotek, för ännu flera att inrätta nya bibliotek i en del av distriktets skolor. Enligt ett förslag :»som vi framfört i annat sammanhang, kommer vidare skolbiblioteken ,i viss utsträckning att bli tillgängliga för andra än skolornas egna elever.

Under dessa förhållanden anser vi, att det lägsta belopp, som man kan räkna med för bokinköp m. m. till skolbiblioteken, är 5 kronor per barn.

Ett skoldistrikts behov av anslag till skolbiblioteksverksamheten be— ror i första hand på antalet barn men även på det antal skolor, mellan vilka anslaget skall fördelas. Det torde utan vidare vara klart, att ett distrikt med många små skolor, särskilt om avstånden mellan dem är stora, står inför större svårigheter att ge barnen lika möjligheter till boklån än ett annat distrikt med samma barnantal men med endast en eller ett par större skolor. Utgår man från att 5 kronor per barn utgör» ett grundbelopp, blir detta för litet för landsbygdens små skolor med svaga skolformer, där man behöver ett för alla klasstadier differentierat bokbestånd och där man i viss omfattning behöver samma i inköp dyra uppslagsböcker som i en stor skola. Statsbidraget bör därför utgå i re— lation dels till antalet barn, dels till antalet skolor. Ett större anslag bör umå till landsbygdens små B- och D-skolor.

Olika alternativ kan tänkas för att bättre tillgodose de minsta sko— lorna. Ett vore, att statsbidraget utginge efter ett högre belopp per barn i B-D—skolor. Ett annat tänkbart alternativ vore ett lägsta belopp att ut— gå till varje skola, t. ex. 150 kronor. Därigenom skulle emellertid en skola med 30 barn få samma belopp som en skola med endast 10 barn.

Folkskolinspektör Karl Hörberg har i Biblioteksbladet 1942 framlagt ett alternativ. Han föreslår, att statsbidrag i likhet med vad som nu sker med skolornas materielanslag skall utgå per klassavdelning och diffe— rentieras dels efter skolform, dels efter avdelning av folk— eller små- skola. Enligt detta förslag skulle statsbidrag utgå med 20 kronor per läraravdelning i skola av A—form, 30 kronor per läraravdelning i skola av Bl-form, 35 kronor för 132-avdelning, 45 kronor för BS—avdelning och 15 kronor för småskolavdelning. Härvid är att märka, att Hörberg räk- nar med endast halva anslaget som statsbidrag, varför dessa siffror vid en jämförelse med vad vi i fortsättningen föreslår bör fördubblas till respektive 40, 60, 70, 90 och 30 kronor.

Mot Hörbergs förslag kan först invändas, att beloppen i vissa fall blir alldeles för små. Statsbidrag enligt detta förslag skulle icke inne- bära någon standardförbättring för skolbiblioteken utom för landsbyg— dens små skolor. Detta är lätt att ändra genom att sätta andra och högre belopp än de ovan föreslagna per avdelning. Men att låta statsbidraget beräknas uteslutande efter antalet avdelningar differentierat efter skol- formen såsom sker med materielanslaget, torde icke vara rationellt. Ett statsbidrag utgående för klassavdelning skulle ofta komma att verka orättvist. Antalet elever även i A-avdelningar —— varierar starkt; en avdelning med 15—20 elever skulle få samma anslag till böcker som .

en med 35—10 elever. Närmare till hands är att jämföra anslaget till bibliotek med det som utgår till läroböcker.

Det mest rationella är att beräkna statsbidraget till skolbibliotek i första hand efter antalet barn och i andra hand efter skolformerna inom distriktet. En formel för detta får man, om man låter statsbidraget utgå dels med ett bestämt belopp för varje elev, dels med ett tilläggsbelopp till varje B— och D-skola. B3—skolorna och D-skolorna har det lägsta barnantalet. Ett något större antal barn finnes i B1— och B2—skolorna. .Det torde därför vara skäligt att även differentiera tilläggsbeloppet. Vi föreslår, att detta utgår med 75 kronor till B3— och D-skolor och med 50 kronor till B1- och BZ—skolor. En längre gående differentiering av till— läggsbeloppen är knappast motiverad och skulle göra statsbidragsbe- stämmelSerna onödigt komplicerade.

Med de föreslagna tilläggsbeloppen skulle en B3—skola med 15 barn i statsbidrag för bokinköp erhålla 1.5 )( 5 +75r= 150 kr. eller 10 kr. per barn, en skola med 20 barn 20 )( 5 + 75 = 175 kr. eller 8: 75 kr. per .barn etc. En B2-skola med 30 elever skulle få 30 )( 5 + 50: 200 kr. eller 6: 66 kr. per barn. De minsta skolorna skulle på så sätt kompense— ras; ju lägre barnantal, ju större bidrag ber parn.

En invändning, som kan göras mot att räkna med ett tilläggsbelopp per skola, är att begreppet skola ibland är svårt att bestämma. I en del fall räknas olika, långt från varandra liggande skolanläggningar till samma skola. Ur administrativ synpunkt torde det vara lättare att räkna med avdelning. Samma resultat som det här ovan föreslagna med till- läggsbelopp av 50 kronor till B1— och B2—skolor och 75 kronor till B3- och D—skolor uppnås med bestämmelsen att tilläggsbelopp skall utgå med 25 kronor till Bl-avdelning, med 50 kronor till B2-avdelning och med 75 kronor till B3- och D-avdelning. Till småskolavdelningar i Bl- och B2-skolor skulle inga tilläggsbelopp utgå.

I den diskussion som förts om nya statsbidrag till skolbiblioteken har även framkastats, att statsbidraget borde utgå med ett mindre belopp till barn i klasserna 1 och 2. Det kan kanske sägas, att barnen i småskolan har mindre behov av ett mera differentierat bokmaterial. De har en— »dast i ringa utsträckning användning för något slags facklitteratur, åt- minstone av mera omfattande och dyrare slag. Under första skolåret är deras möjligheter att på egen hand läsa böcker till en början begrän- sade. Dessa åldersstadier har emellertid i allmänhet varit missgynnade även där man förut haft bibliotek. Böcker för 7— och 8-åringar har ibland helt och hållet saknats. Behovet av böcker för dessa ålderssta— dier torde därför på många håll vara allra störst. Härtill kommer att dessa böcker är dyra i inköp och har en förhållandevis kort livslängd. Vidare torde en differentiering av det per barn utgående beloppet göra

statsbidragsbestämmelserna onödigt komplicerade. Vi anser därför, att bidraget för bokinköp _— 5: kronor per barn bör utgå till samtliga elever i folk- och småskolor. Däremot anser vi det som nämnt icke nöd- vändigt, att tilläggsbelopp utgår till småskolavdelningar i lägre skol— former.

I detta sammanhang kan påpekas, att statsbidraget liksom hittills en- ligt vårt förslag skall utgå till skoldistriktet. De lokala myndigheterna skall under kontroll av statens inspektörer tillse, att samtliga barn inom distriktet får såvitt möjligt lika god tillgång till böcker. I undantags— fall kan man därvid inom ett distrikt, där man förut har en skola med bibliotek och en annan som är utan, tillsvidare använda en större del av anslaget för den skola, som förut saknat bibliotek.

Vi har även övervägt en maximering av statsbidraget för distrikt med över 5000 elever. En sådan maximering skulle drabba Stock- holm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg. Mera ratio— nellt än begränsning genom ett maximibelopp vore dock, att de allra största distrikten erhöll bidrag efter en fallande skala. Vi anser dock,. att en begränsning av statsbidraget genom maximering av beloppet eller genom att det skulle utgå efter en fallande skala ej bör ifrågakomma- Härigenom uppnås samstämmighet med bidragsbestämmelserna för läroböcker och undervisningsmateriel.

Vi har även övervägt, om ett särskilt anslag borde utgå för de i in— köp dyra böckerna till lärarnas referensbibliotek. Detta skulle emeller- tid göra statsbidragsbestämmelserna mera komplicerade. Den litteratur,. som inköpes med särskild tanke på lärarna, bör även i stor utsträck— ning kunna utnyttjas av eleverna. Lärarnas referensböcker bör inköpas för det gemensamma biblioteksanslaget, liksom hittills oftast skett.

Särskilda tilläggsanslag för biblioteksverksamheten vid skolhem har även ifrågasatts. De av oss föreslagna bidragen möjliggör emellertid för distrikten att förse även skolhemmen med erforderlig litteratur.

2. Skolbibliotelcariens arvode

Folkskolebibliotekskommitterade gjorde år 1941 en undersökning av arvodena. Det visade sig därvid, att dessa i ett stort antal fall ej kunde betecknas ens såsom något så när rimliga. Vid över hälften av de i un— dersökningen deltagande landsbygdsbiblioteken utgick ingen som helst ersättning. De siffror, som kommitterade fick fram, är nu i viss utsträck- ning föråldrade, men kommitterades kommentarer i samband med siff— rorna äger ännu sin giltighet.

Kommitterade konstaterade, att ett mycket stort antal skolbibliotekarier fick arbeta utan någon som helst ersättning, att de arvoden, som utgick i vanliga fall, var alldeles för små, samt betonade, att det år statsmakternas

oavvisliga plikt att i görligaste mån förbättra bibliotekariernas villkor. Vi- dare hävdade kommitterade, att det icke går att i exakt antal veckotimmar bestämma skolbibliotekariens arbete, då förhållandena i olika skoldistrikt är alltför skiftande, men att arvodet måste stå i viss relation till det totala inkomstbeloppets storlek.

Vid en av Sveriges folkskollärareförbund nyligen företagen under— sökning av skolbibliotekariernas arvoden framgick att dessa alltjämt 3 var mycket växlande och beräknade efter de mest skilda principer. Dels utgick kontant arvode, dels kompenserades bibliotekarien i ett mindre antal fall genom nedsättning av sin lärartjänstgöring. Medeltalet för ett stort antal landsbygdsdistrikt i skilda delar av landet blev ett arvode av omkring 50 öre per barn.

Den ovan beräknade kostnaden av 5 kronor per barn avser huvud- sakligen böcker. Även kostnaderna för skolbibliotekaries arvode bör täc- kas av statsmedel. I regel arvoderas arbetsuppgifter, som ålägges en lä- rare utöver dem, som är förenade med hans tjänst, efter i författningar preciserade grunder. Det saknas anledning till att det krävande och om- fattande biblioteksarbetet härvidlag skulle utgöra undantag. Att biblio- teksförfattningen saknat bestämmelser om särskild ersättning till lärare, som fungerar som skolbibliotekarie, har säkerligen i hög grad bidragit till att bromsa upp utvecklingen.

För att få en utgångspunkt för bedömandet av det statsbidrag, som bör utgå till skolbibliotekaries arvode, föreställer vi oss ett typfall:

Kommunen har 2 500—3 000 invånare, en centralskola organiserad som enhetsskola och tre B-skolor. Barnantalet i distriktets skolor beräknas till 300. I detta distrikt anställes en skolbibliotekarie, någon vid centralskolan tjänstgörande lärare. Denne bibliotekarie skall i första hand sköta utlå- ningen till eleverna i den skola, där han sj älv tjänstgör. Barnantalet i denna kan beräknas till omkring 200. Även om en del av utlåningen ombesörjes av klasslärarna så bör ske i klass 1 och 2 och även i viss utsträckning i hög- re klasser —— har bibliotekarien ett så stort antal elever att ombesörja utlå- ningen åt, att han bör ha 11%; utlåningstimma per vecka, i varje fall under tiden 1 sept.—1 maj. Lågt räknat blir antalet utlåningstimmar per år 60. Utom utlåningen på bestämda tider skall bibliotekarien sköta det inre ar- betet i biblioteket. Hans uppgifter därvidlag beröres i annat sammanhang. Ifråga om folkbiblioteken har vi framhållit, att det inre arbetet beräknas ta samma tid som tiden för bibliotekets öppethållande. Efter samma beräkning för skolbibliotek skulle skolbibliotekarien i vårt exempel behöva samman- lagt 120 timmar per år räknat för utlåning och annat biblioteksarbete. Om vi vidare räknar med ett skäligt timarvode av 5 kronor (samma arvode som det föreslagna genomsnittliga arvodet åt slöjdlärare), blir årsarvodet 600 kronor. Då skolan hade 300 elever, blir beloppet 2 kronor per elev.

, Med hänvisning till ovanstående exempel anser vi, att ett belopp av 2 i kronor per barn utgör en skälig ersättning för skolbibliotekariens ar-

bete. Vi föreslår därför, att statsbidrag till skolbibliotekariens arvode ut— går med 2 kronor per barn för år räknat.

Vid behandling av samarbetsfrågor kap. 4, s. 124—425, har vi föresla- git bestämmelser om möjlighet för vederbörande Skolmyndighet att efter hörande av lärarkåren träffa överenskommelse med det kommunala biblioteket på orten, att detta utför vissa arbetsuppgifter för skolbiblio- teksverksamheten i den utsträckning, som i varje särskilt fall kan anses önskvärt. Då så blir fallet, bör det kommunala biblioteket ersättas för detta arbete och skolbibliotekariens arvode anpassas härefter.

Vårt förslag innebär alltså, att statsbidrag till skolbiblioteksverk— samhet utgår med 7 kronor per barn och år. Av detta belopp avses 2 kronor som arvode till skolbibliotekarie med möjlighet för skolstyrelse att fastställa högre eller lägre arvodesbelopp. Utöver statsbidraget med 7 kronor per barn föreslår vi särskilda tilläggsbelopp att utgå till B— och D-skolor med 25 kronor till Bl-avdelning, med 50 kronor till B2- avdelning och med 75 kronor till B3- eller D-avdelning. Till små- skoleavdelning i B1- och B2-skolor utgår icke särskilt tilläggsbelopp. Till skola, anordnad som variant av huvudform, och till skola av un— dantagsform bör tilläggsbelopp utgå efter samma grunder som till skola av den huvudform, med vilken den enligt statens folkskolinspektör är närmast jämförbar.

2. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

Enligt nu gällande författning utgår statsunderstöd till vissa andra skolor som representerar helt skilda typer.

1. Högre folkskolor m. fl. Vad högre folkskolor, kommunala mellanskolor och kommunala flick- skolor beträffar, kommer dessa enligt skolkommissionens förslag att så småningom helt eller delvis inbyggas i den nioåriga enhetsskolan, för vilken de av oss föreslagna statsbidragsbestämmelserna avses gälla. I avvaktan härpå bör statsbidrag efter för folkskolor föreslagna grunder i tillämpliga delar även utgå till högre folkskolor, kommunala mellan- skolor, praktiska mellanskolor och kommunala flickskolor. Detsamma bör gälla även för kommunala gymnasier.

2. Anstalter för yrkesundervisning Av yrkesskolor i vidsträckt betydelse finns många olika typer. Den nuvarande biblioteksförfattningen nämner lärlingsskola, verkstads—

skola, yrkesskola, ettårig handelsskola och hushållsskola. Samtliga dessa och andra kan sammanfattas under beteckningen kommunala eller enskilda anstalter för yrkesundervisning. Särskilda grupper utgör de av landstingen inrättade centrala verkstadsskolorna samt de kom- munala handelsgymnasierna. Under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning finns därjämte några särskilda anstalter för yrkesun- dervisning som bergsskolan i Filipstad, textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska institut i Norrköping samt grafiska institutet i Stock- holm. Samtliga dessa yrkesutbildningsanstalter behöver skolbibliotek, väl försedda med speciell facklitteratur.

Vi föreslår därför, att årligt statsbidrag, beräknat efter 7 kronor per elev i enlighet med vad vi föreslagit för andra skolor, utgår till upp— rättande och underhåll av skolbibliotek vid följande skolor och an- stalter:

central verkstadsskola, kommunal anstalt för yrkesundervisning samt sådan enskild, under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesut- bildning inseende ställd läroanstalt, vars bildningsmål enligt vederbö- rande tillsynsmyndighets beprövande är jämförligt med ovannämnda anstalters, särskild anstalt för yrkesundervisning under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning och statsunderstött handelsgymna— sium.

Som elev får endast räknas den, som deltar i regelbunden heldagsun— dervisning i minst 3 månader.

3. Skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Enligt gällande författning utgår statsunderstöd till bibliotek i under statens kontroll stående skyddshem. Dessa institutioner, som numera kallas skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, sorterar under socialstyrelsen. De är för närvarande ett femtontal, vartill kommer lika många statliga. De icke statliga tillhör stiftelser eller är kommunala men ställda under statlig tillsyn. Barnantalet i skolorna varierar från 25 till 100. I samband med att staten övertager allt fler av de forna ”stif- telseskolorna”, söker man normera barnantalet till 60 och 40 för res- pektive pojkar och flickor. Elevernas ålder växlar mellan 9 och 21 år.

För de 15 statliga skolorna utgår för närvarande ett gemensamt årligt anslag av 30 000 kronor för ”undervisning, lek och idrott”. Detta an- slag skall även täcka kostnaderna för skolbibliotek. Enligt uppgift från socialstyrelsen räcker medlen sällan till inköp av nya böcker till skol- biblioteken. Skolbibliotek, väl försedda med såväl fack- som skönlitte- ratur, är särskilt motiverade i internatskolor av den typ det här är fråga om och med det klientel dessa skolor har. Vi föreslår därför, att ett sär-

skilt årligt anslag beräknat efter 7 kronor per elev utgår för samtliga skolor, statliga såväl som statsunderstödda.

Behovet av medel för inköp av böcker torde i viss mån vara olika stort för olika skolor oavsett elevantalet. Detta hänger bl. a. samman med att eleverna fördelas efter begåvning. Så är t. ex. den icke statliga skolan Margretelund avsedd för imbecilla. Bokbehovet differentieras även av att elevernas ålder är högst olika. Till en av skolorna, Brätte- gården, sammanför man mera begåvade flickor i 18—21 årsåldern och söker där driva undervisningen på samma sätt som vid en folkhögskola. Där torde behovet av ett rikhaltigt bibliotek vara särskilt stort. Under sådana förhållanden torde det vara lämpligt, att statsbidraget för samt- liga skolor fördelas av statens biblioteksbyrå efter förslag av socialsty- relsen. Fördelningen bör i huvudsak ske efter antalet elever men hän— syn tagas till här berörda förhållanden.

Som förut nämnts, har många av skolorna varit eller är ännu ”stif- telseskolor”. Bokurvalet för dessa har ibland påverkats av dessas all- männa inriktning och icke tillräckligt betingats av hänsyn till det psyko- logiskt lämpliga för skolornas klientel. Detta framgår av den undersök— ning av ungdomens läsning, som vi förut hänvisat till. Till ledning för bokvalet bör därför allmänna riktlinjer uppdragas av statens biblioteks- byrå i samarbete med socialstyrelsens skolbyrå.

4. Folkhögskolor

Folkhögskolorna hör även till de undervisningsanstalter, som enligt nu gällande författning åtnjuter statsunderstöd med lägst 15 och högst 300 kronor. En del av dessa skolor har även relativt goda anslag från landsting och andra håll. Andra åter, framför allt de s. k. ”rörelse-” eller ”stiftelseskolorna”, har blygsamma anslag från icke statligt håll. Enligt vår mening bör statsbidraget för folkhögskolorna vara så pass rikligt tilltaget, att det möjliggör för alla skolor att skaffa sig den litte- ratur, som oundgängligen behövs för undervisningen. Man bör därvid hålla i minnet, att eleverna vid folkhögskolorna är äldre än eleverna vid förut berörda skolformer och därför behöver ett bokmaterial, som stäl— ler sig dyrare i inköp.

I samband därmed har vi övervägt, om ej ett högre anslag per elev borde utgå till skolor med vuxna lärjungar. De äldre eleverna har emel— lertid större möjligheter att skaffa sig litteratur från annat håll än det egna skolbiblioteket möjligheter som ännu mer ökas, om våra övriga förslag till folkbiblioteksväsendets utbyggnad blir realiserade. Vid den undersökning över skolungdomens läsning, som vi förut hänvisat till, visade det sig, att äldre elever i högre skolformer fick det mesta av sin

fritidsläsning från andra bibliotek än den egna skolans — ett förhål— lande, som vi ur flera synpunkter finner lyckligt.

I skolor med äldre elever skall skolans eget bibliotek i första hand till— godose kravet på litteratur av det slag, som behövs för undervisningen. Vid folkhögskolorna är behovet av detta slags litteratur särskilt stort. Där arbetas efter studiemetoder, som förutsätter rik tillgång till såväl , fack- som skönlitteratur. Vid dessa skolor måste biblioteket dessutom i större utsträckning än bibliotek vid andra skolor med vuxna lärjungar svara för elevernas fritidsläsning. Bestämmes statsbidraget efter sam- ma grunder som vi föreslagit för andra skolformer, kommer detta att för det stora flertalet av folkhögskolorna innebära väsentligt ökade bi— drag av statsmedel. Så blir emellertid ej fallet med skolor med mindre än 43 elever. Med hänsyn till dessa anser vi, att ett minimibelopp per skola bör bestämmas. Vi föreslår ett årligt statsbidrag med 7 kronor per elev, dock minst 300 kronor.

Som elev räknas den, som deltagit i kurs på minst 3 månader (90 da- gar). I intet fall får elev, som under samma läsår deltagit i mer än en kurs, räknas mer än en gång.

5. Lantmannaskolor, lantbruksskolor, Ianthushållsskolor och trädgårdsskolor

För lantmannaskolorna gäller liksom för folkhögskolorna att en del tillhör landstingen, andra föreningar och stiftelser, varför bibliotekens ekonomiska resurser är växlande. Lantbruksskolorna, som utbildar för- män inom jordbruket, är för närvarande åtta. Av dessa är tre statliga. Av de övriga äges en av hushållningssällskap, en av stiftelse, medan tre är privatägda. Även för lanthushållsskolorna gäller, att en del äges av landsting, andra av föreningar och stiftelser och att det ekonomiska un- derlaget för deras bibliotek är skiftande. Av trädgårdsskolorna är två statliga och två enskilda.

Samtliga dessa skolor har vuxna elever. Behovet för dessa av speciell facklitteratur torde vara stort. Medeltalet elever är ringa, högst i lant- mannaskolorna med omkring 45, lägst i trädgårdsskolorna med 25. Vi anser, att statsbidraget för dessa skolor bör beräknas efter samma grun— der som vi föreslagit för folkhögskolorna eller efter 7 kronor per elev, dock minst 300 kronor. För beräkningen av antalet "elever bör gälla det— samma som för folkhögskolorna.

6. Mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor

För närvarande finns endast tre särskilda mejeriskolor med teoretisk utbildning. För dessa föreslås ett årligt statsbidrag av 7 kronor per elev.

Jordbrukets yrkesskolor, till antalet fyra, är närmast motsvarigheter till andra typer av yrkesskolor, och elevernas medelålder är 15—16 år. I likhet med vad vi föreslagit för jämförbara skolor, bör statsbidrag utgå till jordbrukets yrkesskolor med 7 kronor per elev och år.

Vi anser vidare, att statsbidragsbestämmelserna bör formuleras så, att de ger kungl. maj :t möjlighet att ge statsbidrag till bibliotek i även andra skolor än här uppräknade. Sålunda bör statsbidrag kunna utgå till upprättande och underhåll av bibliotek vid militära skolor.

3. Utbildning, lokaler m. m. 1. Skolbibliotekariens pedagogiska uppgifter

Skolhibliotekariens pedagogiska uppgifter är många och betydelse- fulla. Sällan har emellertid bibliotekarien möjlighet att i högre grad ägna sig åt dem. Den viktigaste yttre förutsättningen är att han får sin tjänstgöring i klass reducerad för att under lästiden tjänstgöra i biblio— teket. Detta förekommer nu endast i ett fåtal fall. Med största sannolik— het kommer emellertid undervisning i bokkunskap att för flera olika klasstadier återfinnas på den nya skolans kursplan. En del av de mo— ment, som ingår i denna undervisning, kan ej lämpligen meddelas av klassläraren utan bör omhänderhaves av skolbibliotekarien. Då klas- sen härvid i vanliga fall måste delas i två grupper, kan ej heller byte av avdelning ske mellan bibliotekarien och klassläraren. Det torde därför i många fall visa sig nödvändigt att bibliotekarien, åtminstone för att sköta undervisningen i bokkunskap, i viss utsträckning frigöres från sin klassundervisning. Vi är väl medvetna om de stora svårigheter, som kommer att visa sig för en sådan anordnings realiserande. I första hand saknar ännu flertalet skolor en särskild bibliotekslokal, tillräckligt stor för undervisning med hel eller delad klass. Schematekniska svårigheter lägger i många fall hinder i vägen, och man saknar kanske ofta lärar- krafter, som kan rycka in i skolbibliotekariens klass och ersätta honom. Kostnaderna om annan lärare på så sätt får tjänstgöringstimmar utöver de föreskrivna blir stora. Vi anser emellertid saken vara av så stor be- tydelse, att den, där förhållandena så medgiver, bör ordnas. Här an- kommer det närmast på den lokala skolmyndigheten att göra fram— ställning till statens inspektör eller skolöverstyrelsen om nedsättning i skolbibliotekariens tjänstgöringsskyldighet som klasslärare.

Denna nedsättning bör givetvis bli olika omfattande för skolor av olika storlek. Att här försöka ställa upp generella regler är svårt, då möjligheterna för realiserandet av en anordning som den föreslagna är

så helt beroende av lokala förhållanden. En formlig bestämmelse härom är emellertid enligt vår mening nödvändig. Det minsta, som kan ifråga-— komma, är en veckotimme för de minsta skolorna med egen bibliote- karie _ väl i allmänhet enkla men fullständiga A-skolor. För skolor med lägst 15 avdelningar föreslår vi två veckotimmar, för skolor med lägst 30 avdelningar tre och för skolor med lägst 45 avdelningar fyra veckotimmar. l särskilda fall bör en ytterligare nedsättning kunna bevil— jas.

Även om en sådan anordning som den här föreslagna kan genom— föras, skulle den vad de största skolorna beträffar endast vara ett steg på vägen mot målet. I dessa bör skolbibliotekarien med hänsyn till hans mycket omfattande bibliotekstekniska, administrativa och peda- gogiska uppgifter bli en särskild funktionär, som endast har att fullgöra en mindre del av sin tjänstgöringsskyldighet som undervisare i klass- Skolbibliotekariens uppgift i större skolor kommer, i likhet med vad som förekommer i de bäst organiserade amerikanska skolorna, i fram- tiden att betraktas som ett yrke, ej som en bisyssla. I dessa amerikanska skolor öppnas biblioteket på morgonen en halvtimme innan skolans läsdag börjar och är sedan öppet intill en timme efter läsdagens slut under tillsyn av en till bibliotekarie utbildad lärare. I sin 1947 ut- givna bok ”Amerikansk kateder och svensk” skildrar prof. Gösta Fran- zén ett sådant bibliotek:

”En av de viktigaste institutionerna i en amerikansk skola är biblioteket, vilket inte som i de flesta svenska skolor är en lånedepå, öppen vissa tim- mar i veckan under en lärares överinseende, utan en studie- och rekreations- plats under hela den tid, skolan är igång. Det är oftast synnerligen tillta— lande inrett med vackra möbler och konstverk och försett inte endast med böcker utan även med tidskrifter och tidningar. Få praktiska detaljer inom den amerikanska skolan är mera lämpade för export än denna” ( s. 67).

Genomförandet av liknande anordningar vid svenska skolor hör väl ännu framtiden till bl. a. med tanke på bristen på lärare. Redan nu torde det emellertid vara motiverat att i de största distrikten en av lä- rarna huvudsakligen får ägna sig åt uppgiften att vara ledare för distrik- tets skolbiblioteksväsen. Många av bibliotekariernas uppgifter skulle då kunna ombesörjas av en gemensam central expedition. Det är uteslu— tande ekonomiska skäl, som hållit tillbaka en utveckling som denna, då ju kommunerna själva fått bära kostnaderna för en sådan åtgärd. Vi föreslår, att de största kommunerna efter skolöverstyrelsens prövning och bestämmande får möjlighet att för ovan angivna uppgifter anställa en lärare, till vilkens avlöning statsbidrag utgår i vanlig ordning.

2. Utbildning av skolbibliotekarier

Stadgan för folkskoleseminarierna föreskriver särskild biblioteksut- bildning för alla elever. Den tid, som ägnas däråt, 1/2 veckotimme un— der ett läsår, är emellertid alldeles för kort. Vidare omfattar utbild— ningen nästan uteslutande bihliotekstekniska moment och tillgodoser i alltför ringa grad den pedagogiska sidan av saken.

Den biblioteksutbildning, som ges vid seminarierna, bör dels vara pedagogisk, dels biblioteksteknisk. För den blivande läraren kommer väl den pedagogiska delen att väga tyngst. Denna bör omfatta under- visning i bokkunskap, bruket av handböcker, hur biblioteket utnyttjas i undervisningens tjänst, biblioteket och fritiden, biblioteket och vidare- utbildningen. Vidare bör den ge en orientering över barn- och ungdoms- litteraturen, såväl förströelse— och skönlitteratur som facklitteratur till skolans olika ämnen och barns olika intressen. En del av denna orien- tering kan samordnas med undervisningen i psykologi och modersmål. Utöver barnlitteraturen bör även ges en orientering över för lärarbiblio- teken lämplig litteratur. Slutligen bör i utbildningen ingå undervis— ningsövningar i bokkunskap.

För att detta skall medhinnas, behöver tiden för seminariernas under- visning i bibliotekskunskap ökas. Den omfattning, utbildningen för när- varande har, kan beräknas till cirka 15 timmar. 1946 års skolkommission hari sitt förslag till provisorisk omläggning av utbildningen vid folksko— leseminarierna föreslagit, att undervisning i biblioteksskötsel skall med- delas i form av en obligatorisk specialkurs omfattande 12 timmar. Då klassen beräknas vara delad på två hälfter, blir det motsvarande anta— let lärartimmar 24. Enligt vår mening är den föreslagna tiden avgjort för kort, ett förhållande som blir ännu mera påtagligt, när man konsta— terar, att den obligatoriska kursen rörande t. ex. klassrummets inred— ning beräknas omfatta 12 timmar förutom enskild handledning. Den minsta tid, som kan ifrågakomma, är 30 timmar för varje elevgrupp. Förslaget att sammanföra undervisningen till en specialkurs synes oss däremot erbjuda betydande fördelar, inte minst därigenom att den skulle göra det möjligt att för undervisningen tillkalla experter utifrån, i för- sta hand den skolbibliotekskonsulent, som vi i annat sammanhang före- slår skall tillsättas. I anslutning till kursen hör eleverna beredas tillfälle att under någon tid tjänstgöra å övningsskolans eller annat lämpligt bibliotek. Vi förutsätter, att bestämmelserna i seminariestadgan ändras i enlighet härmed.

Förutom vid seminarierna meddelas utbildning i skolbibliotekets skötsel vid av skolöverstyrelsen anordnade kortare bibliotekskurser på sex dagar. Dessa kurser, som varit avsedda uteslutande för skolbiblio—

tekarier,, har utan tvekan gett goda impulser både i fråga om det biblio- tekstekniska arbetet och i fråga om bibliotekets utnyttjande i undervis- ningen. Vid sidan av dessa kurser har under de senaste åren anordnats två-tredagarskurser i samarbete mellan statens vederbörande folkskol— inspektör och länets centralbibliotek. Dessa kurser har även riktat sig till lärare i allmänhet, vilket synes oss så mycket viktigare, som den centrala plats, som undervisningsplanen och den metodiska och peda— gogiska utvecklingen under senare tid givit skolbiblioteket, kräver alla lärares medverkan för ett gott resultat. Enligt vår mening bör även i fortsättningen medel ställas till förfogande för anordnande av här nämnda kurstyper. Vi räknar vidare med att bibliotekens korrespon— dcnsinstitut (sid. 128) skall kunna göra en insats också för utbildningen av skolbibliotekarier.

3. Skolbibliotekens lokaler

En ovillkorlig förutsättning för att skolbiblioteket skall kunna utnytt- jas på bästa sätt är, att det är uppställt i en särskild, lämplig lokal. Bibliotekslokalen skall vara centralt belägen inom skolan. Som ingen annan skollokal användes den av samtliga barn och lärare och bör stå till förfogande under hela läsdagen. Dessutom bör skolbiblioteket vara tillgängligt på kvällen, dels för utlåning och dels för studier. Biblioteks- lokalen bör därför vara belägen på nedre botten och lätt tillgänglig även när skolan i övrigt är stängd.

I kungl. maj :ts kungörelse angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet (SFS 882/1945) upptages bland lokaler till vilka statsbidrag erhålles även ”biblioteksrum”. Skolöverstyrelsen har vi— dare utfärdat särskilda anvisningar angående byggnader för folkskole- väsendet. Enligt dessa bestämmelser må ett särskilt biblioteksrum an— ordnas vid varje A-skola. Planstorleken för detta angives till 45—60 m2. I B1- och B2-skolor anordnas ett s. k. biblioteks- och grupprum med en planstorlek av respektive 30 och 20 m”. I BB-skolor skall skolmåltids- lokalen tjänstgöra som biblioteksrum. Det kan ifrågasättas om ej kom- binationen klassrum—bibliotek är mera lämplig än matsal-bibliotek.

1946 års skolkommission använder icke termen biblioteksrum utan talar om biblioteksavdelning och skriver:

”Den bör omfatta bokmagasin med utlåningsavdelning, läsesal och åt- minstone ett biutrymme för grupparbete. I en mindre centralskola bör bok- förråd och lånedisk kunna få plats i läsesalen. Biblioteket bör vara så di— mensionerat, att undervisning i bokkunskap med en hel klass bör kunna äga rum. Viktigt är att biblioteket ligger så centralt, att det är lätt tillgäng- ligt från klassrummen.” (SOU 1948: 27, s. 469.)

Skolkommissionen kräver alltså som minimum en bibliotekslokal så stor, att undervisning i bokkunskap med hel klass kan äga rum. För detta ändamål behövs en lokal betydligt större än ett klassrum. I biblio- teket har man hyllor och andra möbler, som kräver avsevärt mera ut- rymme än klassrummets pulpeter. Eleverna får ej heller ha för trångt och störa varandra. Vidare skall lokalen tjänstgöra som utlåningslokal. Låntagarna bör ha fritt svängrum och kunna snoka omkring framför hyllorna utan att komma alltför mycket i vägen för varandra. Man får därvid komma ihåg, att skolbibliotekets låntagare vanligen kommer i stort antal på en gång, då läsdagen slutar, i motsats till förhållandena i andra bibliotek. De mått, som enligt nuvarande bestämmelser ges åt bibliotekslokal i A-skola, är för små.

I olika sammanhang framhåller Skolkommissionen, att intill biblio- teket behövs ett mindre studierum eller grupprum för enstaka elever eller grupper av barn, som där kan fullgöra särskilda arbetsuppgifter. En sådan lokal blir av stor betydelse för de friare arbetsformer, som kommissionen förordar, och den kan utom skoltid användas av studie— cirklar. Här kan erinras om att såväl 1944 års folkbildningsutredning som ungdomsvårdskommittén framfört krav om studiecirkelrum i varje skola och att skolans bibliotekslokaler bör vara tillgängliga som läsrum för ungdom efter läsdagens slut. Utöver detta studie— eller grupprum erfordras ett mindre arbetsrum för bibliotekarien, vilket även kan ge plats för förvaring av klassbiblioteken, då dessa samlas in för invente- ring etc.

I anslutning t'ill vad som anförts föreslår vi, att bibliotekslokalen i A— skola ges en planstorlek av 75—100 1112 samt att intill bibliotekslokalen inredes dels ett eller flera grupprum, dels ett arbetsrum för biblioteka- rien. För samtliga dessa lokaler bör byggnadsbidrag utgå. I fråga om B1 och B2-skolor föreslås inga ändringar i nu gällande bestämmelser och anvisningar.

I författningen angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folk- skoleväsendet finns även följande bestämmelse:

”Till statsbidragsberättigade kostnader må, därest så prövas skäligt, hän— föras även utgifter för den första uppsättningen inventarier till klassrum, dock högst till ett belopp av ettusen kronor för varje klassrum, samt till gymnastiksalar, slöjdsalar och skolkök.” (SFS 882/1945, 5 3.)

Om de här föreslagna principerna för statsbidrag till skolbibliotek kommer att tillämpas, finns ej längre skäl för att bibliotekslokalerna med deras utrustning skulle utgöra undantag. Kostnaderna för biblio- tekslokal i A—skola kan beräknas till 3 500 kronor. Vi föreslår därför, att

bestämmelserna får gälla även för inventarier till biblioteksrum och grupprum.

Det bör framhållas, att allt icke är väl beställt med att nya skolor , förses med bibliotekslokaler. Ett mycket stort antal äldre skolbyggna- der saknar särskilda biblioteksutrymmen och vi understryker, att de lokala myndigheterna bör stimuleras till att även i dessa inrätta sär- _ skilda bibliotekslokaler.

4. Seminariebiblioteken

Som framgår av det föregående kommer alltjämt den grundläggande utbildningen av skolbibliotekarierna att vara förlagd till seminarierna. Det blir då av särskild vikt, att seminariernas övningsskolor förses med välutrustade bibliotek, lämpliga att tjäna som mönster för andra skol— bibliotek i pedagogiskt, administrativt och tekniskt avseende. De nu- varande biblioteken motsvarar endast undantagsvis de här uppställda kraven. Detta sammanhänger delvis med de förhållandevis låga anslag, som står till seminariernas förfogande för biblioteksändamål och som skall bestrida omkostnaderna även för seminariernas allmänna, för se- minarielever och seminarielårare avsedda bibliotek. Med hänsyn här- till bör övningsskolornas bibliotek erhålla statsbidrag enligt de grunder, som vi föreslår skola gälla för folk- och småskolor i allmänhet. Till bibliotekarie bör utses lämplig person bland skolans lärarepersonal. Han bör avlönas efter samma grunder som bibliotekarie vid annan folk- skola och beredas möjlighet att i erforderlig utsträckning meddela bok- undervisning åt övningsskolans lärjungar.

Även om seminariernas biblioteksanslag icke längre kommer att be- lastas med kostnaderna för övningsskolans bibliotek, kräves en ökning av anslaget vad såväl bokinköpsposten som arvodesposten angår. Vi har icke anledning att här närmare ingå på bokinköpsposten. Vi erinrar emellertid om att Skolkommissionen berört frågan och understrukit, att de nuvarande seminarierna är mycket ojämnt utrustade med pedago— gisk litteratur. Kommissionen yttrar:

”Undervisningen vid lärarhögskolan förutsätter, att lärare och elever har tillgång till ett rikhaltigt pedagogiskt bibliotek. De nuvarande seminarierna och provårsläroverken är i detta avseende mycket ojämnt utrustade, och den moderna utländska speciallitteraturen torde endast i obetydlig utsträck- ning vara representerad. Det synes därför vara angeläget, att lärarhögsko- lorna får möjlighet att lägga upp en rik samling av modern svensk och ut- ländsk litteratur om allmän och de enskilda ämnenas metodik. Inom kom— missionen pågår en inventering av den moderna pedagogiska litteraturen, och härvid har bland annat speciell uppmärksamhet ägnats åt sådan litte— ratur, som ansetts särskilt lämplig att utgöra stommen i lärarhögskolans pedagogiska referensbibliotek.

Under nuvarande förhållanden synes det mest rationellt att förarstalta ett centralt engångsinköp av den utländska litteratur, som anses erforderlig för en upprustning av de pedagogiska biblioteken. Enligt kommissionens mening är det av synnerligen stor vikt, att den litteratur, som det tär är fråga om, så snart som möjligt anskaffas, så att den redan från börjai kan ställas till lärarhögskolornas tjänst och berika undervisningen. Kommissio- nen föreslår därför, att för läsåret 1949/50 beräknas ett reservationsznslag på sammanlagt 100 000 kronor för ett sådant engångsinköp. Genom fort— satta årliga anslag skulle biblioteken sedan erhålla erforderlig accession”

Vad arvodesposten angår, har den mera direkt samband med frågan om seminariernas betydelse för utbildningen av skolbibliotekarier. Även om kursen i bibliotekskunskap kan handhavas av utifrån tillkal— lade experter, måste det framstå som ett önskemål, att vederbörande seminarium självt förfogar över lämplig lärarkraft i ämnet. För nirva— rande är flertalet seminariebibliotekarier lärare vid seminariet eller övningsskolan. De innehar bibliotekariebefattningarna som bisyssla och uppbär härför ett av skolöverstyrelsen fastställt arvode. Som regel har de ringa eller ingen biblioteksutbildning. En möjlighet vore att ge dessa bibliotekarier en särskild utbildning. Mot ett sådant förslag kan invän- das, att en specialutbildning skulle draga förhållandevis stora kost- nader samtidigt som man inte kan hindra, att t. ex. en lektor, som genomgått en bibliotekskurs det ena året, nästa år söker transport till ett annat seminarium, där han inte får användning för sin biblioteks- utbildning. Man kan i detta sammanhang inte heller bortse från att bib- liotekets centrala betydelse för seminariearbetet med dess fria arbetsfor- mer ställer mycket stora krav på bibliotekarien, inte minst om han skall kunna meddela seminarieeleverna den individuella handledning i bib— liotekets utnyttjande, som måste betraktas som önskvärd. Arbetsupp— gifterna är i själva verket av den omfattning, att ett bibehållande av bibliotekariebefattningen som bisyssla knappast är motiverad, åtmin— stone vad de större seminarierna angår. Det bästa vore, om seminarierna kunde beredas möjlighet att heltidsanställa bibliotekarie, som då lämp- ligen borde handhava skötseln av det allmänna biblioteket samt un- dervisningen i bibliotekskunskap, möjligen även övningsskolans biblio- tek. Vi anser oss emellertid icke i nuvarande läge böra framlägga nå- got förslag härom, men utgår från att frågan beaktas vid organiseran- det av de föreslagna lärarhögskolorna. Vid de större seminarierna synes man däremot redan nu kunna ombilda bibliotekarietjänsterna till halv- tidsbefattningar. För dessa befattningar skulle man söka förvärva per- soner förtrogna med såväl ett biblioteks skötsel som den pedagogiska litteraturen. Både lärare och yrkesbibliotekarier skulle därvid kunna komma i fråga. En förutsättning för att en halvtidsbefattning skall få en lämplig innehavare är givetvis, att vederbörande kan kombinera be-

fattningen med någon annan halvtidstjänst. En sådan kombination är tänkbar i de fall, då två seminarier är förlagda till samma stad. Även en kombination med befattning vid det kommunala folkbiblioteket före- faller möjlig. Huruvida en halvtidsanställd bibliotekarie även kan hand— hava undervisningen i bibliotekskunskap samt skötseln av övningssko- lans bibliotek, blir givetvis beroende på omfattningen av hans övriga arbetsuppgifter samt hans kompetens för de specialuppgifter det här är fråga om.

För att möjliggöra de föreslagna halvtidsbefattningarna synes en jus- tering av nu utgående arvodesbelopp böra ske. För närvarande uppgår det sammanlagda arvodesbeloppet till 28 400 kronor vid folkskolesemi- narier och 11 600 kronor vid småskoleseminarier. Skolöverstyrelsen har för nästkommande år räknat med en höjning till resp. 30 000 kronor och 12 000 kronor. För folkskoleseminarierna föreslår vi en ytterligare ökning till 40000 kronor.

Vid de seminarier, där någon halvtidsbefattning icke kan komma till stånd av ekonomiska eller praktiska skäl, synes bibliotekariebefatt- ningen som hittills böra anförtros åt lämplig lärare vid seminariet, even- tuellt övningsskolans bibliotekarie.

5. Skolbibliotekens centrala ledning

Ett krav, som vid upprepade tillfällen framställts från lärarhåll, är, att en av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter borde vara lärare med betonande av att skolbiblioteket för sin utveckling vore bäst betjänt av en med skolans arbetsformer och förhållanden väl förtrogen ledning. F olkskolbibliotekskommitterade yttrade i saken bl. a.:

”Skolbiblioteket har genom här ovan antydda uppgifter en annan karak- tär än det allmänna biblioteket. Det är skolans mest betydelsefulla instru- ment för undervisning och uppfostran. Det kräver för sin rätta skötsel ej endast bibliotekstekniskt kunnande, utan pedagogiskt handlag, erfarenhe- ter av skolarbete och insikter i barn- och ungdomspsykologi. Från denna utgångspunkt torde det bli ett självklart krav, att den högsta ledningen av skolbiblioteken anförtros åt en kvalificerad skolman med erfarenhet av sko— lans arbetssätt och organisation och med ingående kännedom om litteratu- ren för barn och ungdom. En av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter bör uppfylla dessa krav.”

Med den betydande förstärkning av skolbiblioteksväsendet, som vi föreslagit, och den vikt, som detta har, anser vi det nödvändigt, att en konsulent tillsättes, som får till uppgift att uteslutande ägna sig åt skol- biblioteken. Skolbiblioteken står inför en utveckling, som fordrar en ledning med tid och särskilda kvalifikationer för uppgiften. Dessa kva-

lifikationer anser vi väl angivna i folkskolbibliotekskommitterades här ovan citerade yttrande.

Som framgår av vårt här framförda förslag om inrättande av en be- fattning som skolbibliotekskonsulent, har vi velat understryka skol- biblioteksväsendets särart. Detta framgår också därav, att bestämmel- serna för skolbiblioteksverksamheten sammanförts i en särskild kun- görelse och att, när det gäller biblioteken vid under skolöverstyrel- sen stående läroanstalter, skolöverstyrelsen bibehållits som beslu- tande myndighet i alla avseenden. Det står därför klart, att skol— bibliotekskonsulenten i sitt arbete måste stå i intim kontakt med be— rörda skolmyndigheter, inför vilka han instruktionsmässigt skall för— bereda och föredraga ärenden rörande skolbibliotek.

Man kunde därför överväga, huruvida det icke vore lämpligast, att skolbibliotekskonsulenten placerades i skolöverstyrelsen. Å andra sidan talar åtskilliga skäl för att skolbibliotekskonsulenten får sin placering i statens biblioteksbyrå. Icke minst värdefullt torde det vara för honom att i sin verksamhet stå i kontinuerlig kontakt med övriga grenar av biblioteksväsendet. Härtill kommer, att de skolbibliotek, över vilka han skall öva tillsyn, sorterar under flera olika ämbetsverk. Vi har därför funnit övervägande skäl tala för att skolbibliotekskonsulenten placeras i statens biblioteksbyrå.

6. Samarbetsfrågor Folkbibliotek och skolbibliotek ingår båda som viktiga beståndsdelar i det nationella bibliotekssystemet. Det bör som vi tidigare framhållit gå en obruten linje från skolbiblioteket över folkbiblioteket fram till det vetenskapliga biblioteket. En samordning av de gemensamma resur— serna framstår därvid som en önskvärd förutsättning för att biblioteken skall kunna lämna allmänheten den bästa möjliga service.

Man har ofta framhållit fördelarna, ekonomiska och andra, av ett samarbete mellan folk- och skolbibliotek. Ett sådant samarbete är i många avseenden naturligt och skulle utan tvivel vara av värde både för skola och bibliotek. Vi har även övervägt, hur ett sådant samarbete skulle kunna realiseras. I annat sammanhang har vi framhållit, att ett samarbete, när det gäller det bibliotekstekniska arbetet, bör kunna kom— ma till stånd. Vi har med utgångspunkt härifrån gett en sådan formule- ring av statsbidragsbestämmelserna, att vederbörande Skolmyndighet efter hörande av lärarkåren har möjlighet att träffa överenskommelse med det kommunala biblioteket om ett mer eller mindre långt gående samarbete och i samband därmed överenskomma om den ersättning, som kan komma att utgå till det kommunala biblioteket. Detta innebär

intet avsteg från vårt tidigare förslag att skolbibliotekarien skall vara lärare och bokvalet till skolbiblioteket bestämmas av skolans biblio- teksnämnd.

Vi förordar vidare, att skolbiblioteken, om de upprustas på det sätt, vi föreslagit, även blir tillgängliga för annan ungdom än skolans egna ele— ver. På de lokala skolstyrelserna må det ankomma att besluta om att skolbibliotek skall hållas öppet även på kvällstid. Skolbiblioteket, sär- skilt dess referensavdelning, bör även få utnyttjas av studiecirklar och andra, som sammanträder i skolans lokaler. Den undervisning i bok- kunskap, som vi föreslår bli obligatorisk i alla skolor, bör avslutas ge- nom besök på ortens folkbibliotek. På så sätt skapas garantier för att den läslust, som skolan genom sitt bibliotek väckt hos de unga, får möj- lighet att utvecklas och tillgodoses, också sedan dessa unga människor lämnat skolan.

Kap. 5. Gemensamma frågor

I. Åtgärder för rationalisering av det bibliotekstekniska arbete!

De centrala arbetsuppgifterna av gemensam karaktär för olika biblio- tek kom från början att åvila skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter, som bl. a. alltsedan 1915 utgivit den s. k. grundkatalogen (en standard— katalog över böcker för folk- och skolbibliotek). Även Sveriges all- männa biblioteksförening, som bildades 1915, har kommit att tjänstgöra som ett samlande organ för olika kooperativa åtgärder biblioteken emellan. Föreningen har sålunda utgivit olika handböcker för det bib- liotekstekniska arbetet samt broschyrer med upplysning om olika sidor av bibliotekens arbete. År 1933 påbörjade biblioteksföreningen utsän- dande av tryckta katalogkort över nyutkomna böcker, varigenom åsyf- tades att rationalisera en viktig del av det bibliotekstekniska arbetet. Ett annat kooperativt företag, som likaledes började sin verksamhet 1933, var folkbibliotekens utländska vandringsbibliotek (FUV) , som om- fattade utsändande av engelsk, fransk och tysk samt från och med 1938 också dansk och norsk originallitteratur. Dessa vandringsbiblio- tek cirkulerade först mellan ett antal stadsbibliotek, till antalet lika många som antalet i gruppen cirkulerande vandringsbibliotek. När vandringsbiblioteken passerat samtliga bibliotek, fick dessa behålla var sitt vandringsbibliotek. Härigenom blev bibliotek med mindre stark ekonomi i tillfälle att väsentligt utöka sina bestånd av utländsk origi- nallitteratur. Av särskild betydelse bland de olika kooperativa företag, som genomförts av folkbiblioteken, är Bibliotekens försäljningscentral, som började sin verksamhet sommaren 1936. Försäljningscentralen, som är förlagd till Örebro, har till uppgift att tillhandahålla biblioteks- material av olika slag och har under den tid den varit verksam fått en allt större omsättning. Under det första arbetsåret utgjorde denna 4 165 kronor och under det senaste 81 400 kronor. Genom försäljningscentra— lens försorg publiceras sedan 1940 tryckta katalogkort över viktigare tidskriftsuppsatser. Manuskripten till dessa katalogkort utarbetas vid olika centralbibliotek, medan den slutliga redigeringen sker vid försälj- ningscentralen. _

Som framgått av den tidigare redogörelsen för det nuvarande läget

(sid. 82——83) bedrives biblioteksarbetet i dess nuvarande form icke så rationellt, som önskligt vore. Personal med mångårig biblioteksutbild- ning fullgör sålunda i alltför hög grad rena rutinsysslor. Denna fråga 1 har tidigare berörts i samband med frågan om personalens arbetsupp— gifter. På det enskilda biblioteket utföres vidare alltjämt mycket arbete,. som med fördel kunde utföras centralt för hela landets biblioteksväsen. En rationalisering på detta område, nödvändig redan av ekonomiska skäl, kan i första hand ta sikte på kooperativa åtgärder biblioteken emellan. Detta gäller om sådana arbetsuppgifter, som är gemensamma för de flesta bibliotek, bl. a. katalogisering och vissa åtgärder för upp— lysning och reklam.

De hittills vidtagna åtgärderna har inte varit tillräckliga. Myc- ket av det bibliotekstekniska arbetet skulle kunna rationaliseras ytter- ligare, om man hade erforderliga centrala resurser. En jämförelse med vad man i Danmark åstadkommit på detta område är här av stort in- tresse.

Folkebibliotekernes bibliografiske kontor upprättades år 1939 för att över- taga vissa bibliografiska uppgifter, som tidigare hade omhänderhafts dels av Danmarks biblioteksforening, dels av Statens hibliotekstilsyn. Kontoret har en särskild styrelse, bestående av biblioteksdirektören, biblioteksinspek— tören, en ledamot utsedd av undervisningsministeriet samt tre ledamöter utsedda av styrelsen för Danmarks biblioteksforening. Kontoret ombesörjer en central katalogisering av den nyutkomna litteraturen, tryckning och di- stribution av katalogkort, utger handböcker i biblioteksteknik, standard- kataloger, läsplaner samt tidskriften Biblioteks—Nyt, som avser att orientera bibliotekens låntagare i den nyare litteraturen. Kontorets verksamhet finan- sieras dels genom anslag ur den s. k. Ministeriets rådighedssum —- det be- lopp om 21/2 % av det samlade statsbidraget till biblioteken, som innehål- les och användes för åtgärder av gemensamt intresse för danskt biblioteks- väsen —— dels genom driftsinkomster.

Det är synnerligen angeläget att också i Sverige få ett centralt organ för utförande av olika bibliotekstekniska arbetsuppgifter. Dess uppgift skulle vara att framställa och distribuera tryckta katalogkort, samman- ställa och trycka samkataloger och andra bibliografiska arbeten, publi- cera handböcker och småskrifter till tjänst för såväl biblioteksperso— nalen som bibliotekens låntagare. Man kan nämligen inte räkna med att den statliga tillsynsmyndigheten i fortsättningen kan åtaga sig uppgif- ten som det centrala organet på detta område. Ej heller kan man utgå ifrån att Sveriges allmänna biblioteksförening kan lösa alla de uppgifter, som föreligger. Vi har under sådana omständigheter ansett oss böra föreslå, att efter danskt mönster ett särskilt organ för ändamålet kom- mer till stånd.

Vad beträffar organisationen av den föreslagna nya institutionen har

vi övervägt, om denna skall vara en statlig organisation eller om den hellre bör ges formen av en fristående stiftelse med statsbidrag för sin verksamhet. Vi har funnit övervägande skäl tala för det sistnämnda al— ternativet. Då stiftelsen bör ha en så fast förankring som möjligt i bib— lioteken, skulle ett samarbete med Sveriges allmänna biblioteksför- ening vara värdefullt. I spetsen för stiftelsen bör stå en styrelse, bestå— ende av fem ledamöter med biblioteksdirektören (se nedan) som själv— skriven ordförande. Två ledamöter utses av kungl. maj :t samt två leda- möter av Sveriges allmänna biblioteksförening. För de icke självskrivna ledamöterna bör mandattiden vara två år.

Vi har inte funnit anledning att närmare gå in på organisationen. Det bör ankomma på stiftelsens styrelse att besluta om formerna för verk- samheten. Med ledning av de danska erfarenheterna kan man utgå ifrån att verksamheten till icke ringa del kommer att finansiera sig själv. Ett visst statsbidrag kommer dock att bli behövligt. Vi har över- vägt, om detta bidrag bör utgå som ett särskilt anslag under folkbiblio- teksanslaget, men stannat vid att föreslå en metod till finansiering av verksamheten i likhet med den som tillämpas i Danmark. Detta förslag innebär, att endast 98 % av det samlade statsbidraget till de kommu- nala folkbiblioteken utbetalas till biblioteken och att återstående 2 % ställes till statens biblioteksbyrås förfogande för finansiering av gemen- samma åtgärder till gagn för de svenska folkbiblioteken. Av dessa me- del skulle bl. a. utgå understöd till den föreslagna institutionen liksom till andra företag på det bibliotekskooperativa området. Sakligt sett torde inga invändningar kunna göras från bibliotekens sida mot att statsbidraget på detta sätt reduceras med ett mindre belopp för att möj- liggöra centrala åtgärder, som underlättar deras arbete. Avdragsprocen- tens storlek synes framdeles vid behov kunna omprövas.

Det föreslagna centrala organet, förslagsvis benämnt ”Biblioteks— tjänst”, skulle som ovan framhållits övertaga vissa uppgifter, som tidi— gare åvilat Sveriges allmänna biblioteksförening. Som framgår av vårt förslag till styrelsens sammansättning, räknar vi med ett nära samar- bete mellan de båda institutionerna. Även den verksamhet, som bedri- ves av Bibliotekens försäljningscentral, torde lämpligen organisatoriskt böra övertagas av den nya organisationen.

Vi föreslår vidare, att med medel ur 2 %-avdraget ett bibliotekens korrespondensinstitut upprättas till tjänst för bibliotekarieutbildningen.

H. Organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten

Den statliga tillsynen över folk- och skolbiblioteksväsendet utövas ge— nom bibliotekskonsulenterna i skolöverstyrelsen. Bibliotekskonsulent—

institutionen tillkom i samband med biblioteksreformen år 1912 och var till en början knuten direkt till ecklesiastikdepartementet. Då folkskol— överstyrelsen inrättades år 1914, överfördes bibliotekskonsulenterna dit. Sedan folkskolöverstyrelsen år 1920 sammanförts med läroverksöver- styrelsen till skolöverstyrelsen, handlägges numera biblioteksärendena inom denna av en särskild rotel med förste bibliotekskonsulenten som chef.

Till skolöverstyrelsens biblioteksrotel är utom förste bibliotekskonsu- lenten knutna en ordinarie och en extra ordinarie bibliotekskonsulent jämte amanuens— och kanslipersonal. Enligt gällande arbetsordning föredrager förste bibliotekskonsulenten ärenden rörande folk- och skol- biblioteksväsendet samt avgör själv sådana ärenden rörande folkbiblio- teksväsendet, som icke är av beskaffenhet att skola avgöras av general- direktören eller av skolöverstyrelsen in pleno. De uppgifter, som åvilar biblioteksroteln, är i huvudsak följande:

1. Fördelning av statsunderstöd till folk- och skolbibliotek samt kon- troll över biblioteksväsendet utövad dels genom granskning av ingivna redogörelser, dels genom inspektion. Till denna grupp av ärenden hör bl. a. förhandlingar med kommunala myndigheter i biblioteksfrågor samt förordnanden av bibliotekarier vid läroverk och seminarier.

2. Bibliotekarieutbildningen, som sker genom kurser av olika omfatt- ning och karaktär.

3. Rådgivande verksamhet, bl. a. utövad genom utgivande av urvals- kataloger för folk- och skolbibliotek. Till den rådgivande verksamheten hör även att främja folk- och skolbiblioteksväsendet genom lämpliga åt- gärder. Den nuvarande organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten för folkbiblioteksväsendet har både fördelar och nackdelar. Fördelarna av att institutionen är förlagd till skolöverstyrelsen är påtagliga. Över- styrelsen kan tillföra verksamheten administrativ sakkunskap, vilket varit av den största betydelse, inte minst under de år, då folkbiblio- teksväsendet växte fram.0m man bortser från skolbiblioteken,represen- terar skolöverstyrelsen emellertid inte någon facklig sakkunskap på biblioteksområdet; dess enskilda ledamöter saknar möjlighet att på grundval av någon förstahandskännedom bedöma de föreliggande frå- gorna. Härtill kommer de formella svårigheter, som ligger i att sam- manhanget mellan skolöverstyrelsen och folkbiblioteksväsendet icke alltid står klart för den allmänhet och de olika lokala myndigheter, som har att syssla med hithörande frågor. För en friare ställning åt den stat— liga tillsynsmyndigheten talar även den snabba utveckling, som folk- biblioteksväsendet genomgått och som vid ett genomförande av våra i detta betänkande framlagda förslag kan väntas fortsätta i ökad takt.

Det har från bibliotekshåll gjorts gällande, att folkbiblioteksväsendet nu nått den omfattning, att det även utåt bör framträda som en själv- ständig faktor.

Under sådana omständigheter har vi övervägt två olika alternativ för- organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten. Det ena alternati— vet innebär upprättandet av en fristående byrå, benämnd statens bib- lioteksbyrå, med en till denna knuten nämnd, statens biblioteksnämnd, avsedd att utgöra ett kontaktorgan mellan folkbiblioteken och övriga bibliotekstyper. Det andra alternativet innebär, att skolöverstyrelsens biblioteksrotel ombildas till en fristående biblioteksavdelning inom över— styrelsen, direkt underställd generaldirektören, i huvudsaklig överens- stämmelse med det förslag, som på sin tid framlades av de sakkunniga, som tillkallats för översyn av skolöverstyrelsens organisation (SOU 1938: 14). Även i detta fall skulle en statens biblioteksnämnd tillsättas.

Alternativet med en fristående biblioteksbyrå anknyter till motsva- rande danska institution, Statens hibliotekstilsyn. Chefen för byrån skulle enligt alternativet erhålla byråchefs löne— och tjänsteställning men liksom motsvarande befattningshavaie i Danmark och Finland ha titeln biblioteksdirektör. Skäl kan anföras för en högre löneställning, men vi har i nuvarande läge icke ansett oss böra frångå den lönegr ads- placering, som på sin tid föreslogs för förste bibliotekskonsulenten av de sakkunniga angående skolöverstyrelsens omorganisation. För sam- arbete med skolöverstyr elsen skulle bl. a. sörjas genom att den av oss tidigare föreslagne skolbibliotekskonsulenten instruktionsmässigt åla— des att såsom föredragande i skolbiblioteksfrågor biträda skolöversty- relsen liksom även överstyrelsen för yrkesutbildning.

Även enligt alternativet med en biblioteksavdelning inom skolöver— styrelsen skulle chefen erhålla byråchefs löne- och tjänsteställning. Som tjänste-titel hadewde sakkunniga angående skolöverstyrelsens omorga- nisation föreslagit biblioteksråd i analogi med undervisningsråd. Även. i detta fall vore emellertid enligtvår mening titeln biblioteksdirektt'r att föredraga. Vad biblioteksavdelningens benämning angår, synes nå- got hinder icke möta mot att institutionen även i detta fall erhåller be— nämningen statens biblioteksbyrå. Vi erinrar om att på liknande sätt statens upplysningsbyrå ingår som en byrå inom statens priskontroll- nämnd. Detta skulle innebära, att skolöverstyrelsen vid handläggningen av biblioteksfrågor uppträdde i egenskap av statens biblioteksbyrå. Hu- vudparten av ärendena skulle avgöras av biblioteksdirektören, men vik— tigare frågor föredragas inför skolöverstyrelsens chef.

Vid en jämförelse mellan alternativen, som vid företagna beräkningar visat endast obetydlig skiljaktighet i kostnadshänseende (sid. 142), har vi ansett oss böra förorda det alternativ, som innebär upprättandet av

en självständig byrå. Vi har därvid inte minst tagit hänsyn till att skol- överstyrelsen redan nu är ett förhållandevis mycket stort ämbetsverk, varför en avlastning av biblioteksärendena skulle från ämbetsverkets sida innebära fördelar. Vi har också tagit hänsyn till de krav, som folk- biblioteken kan flamställa på att betraktas som institutioner med en utpräglad särart; trots naturliga beröringspunkter är de till albetssätt ioch utformning klart avgränsade mot undervisningsväsendet.

Med den utbyggnad av folk- och skolbiblioteksväsendet, som vi i det föregående föreslagit, kommer nya krav att ställas på den statliga led- ningen. Till en början betyder tillkomsten av nya grupper statsbidrags— berättigade bibliotek ett ökat behov av kontroll och inspektion. Redan nu är bibliotekskonsulenternas inspektionsverksamhet inskränkt till ett minimum. Enligt gällande biblioteksförfattning inspekteras bibliotek med mindre än 6000 kronor i statsunderstöd av vederbörande lands— eller centralbibliotekarie, medan de större biblioteken inspekteras av bibliotekskonsulenterna. Erfarenheten har visat, att bibliotekskonsu— lenterna som regel kunnat besöka dessa större bibliotek endast vart fjärde eller femte år.

Den ökade utbildningsverksamheten kräver vidare en förstärkning av bibliotekskonsulenternas arbetskraft. Som vi tidigare framhållit, är det med en utökad utbildningsverksamhet nödvändigt, att en särskild tjänsteman anställes med uppgift att uteslutande ägna sig åt biblioteks— utbildningen som ledare av biblioteksskolan liksom av de övriga ut- bildningskurser, som vi i det föregående har föreslagit. Vi föreslår, att en sådan befattning med titeln studierektor inrättas. Det synes oss därvid av vikt, att en så väl kvalificerad person som möjligt erhålles för denna uppgift; vi föreslår, att befattningen i avlöningshänseende skall jäm- ställas med lektorsbefattning vid de högre allmänna läroverken.

Som i avsnittet om skolbiblioteken framhålles, finner vi det också an- geläget, att en särskild konsulent för skolbiblioteken anställes med upp- gift att på olika sätt bistå skolbiblioteken i dessas betydelsefulla verk- samhet. Det synes nödvändigt, att han har lärarutbildning och erfaren- het från lärarverksamhet antingen inom de allmänna läroverken eller folkskolan. I lönehänseende hör han jämställas med de nuvarande kon- sulenterna.

Vi har tidigare understrukit betydelsen av biblioteksverksamheten vid de militära förbanden. För sistnämnda bibliotek finnes redan en bibliotekariebefattning inrättad, knuten till försvarsstabens personal- *vårdsavdelning. Även om principiella skäl skulle kunna tala för att den- na befattning överfördes till bibliotekskonsulentinstitutionen, har vi Smed hänsyn till de särskilda krav, som den militära organisationen stäl— ller, inte velat föreslå ett sådant överflyttande. Starka skäl kan anföras

för att även sjukvårds— och fångvårdsbiblioteken erhåller tillgång till! en specialutbildad arbetskraft, som kunde främja dessa biblioteks ut- veckling och vård. Vi föreslår, att för de här nämnda ändamålen in- rättas ännu en bibliotekskonsulentbefattning.

I detta sammanhang har vi observerat frågan om lönesättningen för bibliotekskonsulenterna. För närvarande utgår lön till dessa enligt löne- grad Ca 26, resp. Ce 26. Med hänsyn till den allmänna förbättring, som löneläget för cheferna för landets centralbibliotek genomgått, liksom till önskvärdheten att ur rekryteringssynpunkt hålla bibliotekskonsulenter- nas löner i paritet med dessas föreslår vi, att bibliotekskonsulenterna placeras i lönegrad Ca 28. Som jämförelse kan nämnas, att cheferna för de större centralbiblioteken avlönas enligt lönegrad Ca 32 (Malmö), Ca 29 (Borås, Göteborg, Örebro, Eskilstuna, Uppsala), Ca 28 (Jönköping).

Utöver den här berörda utökningen av arbetskraften kräves även en viss ökning av kanslipersonalen. Den närmare omfattningen av denna ökning framgår av kostnadsberäkningarna nedan.

Statens biblioteksnämnd är, som redan nämnts, avsedd att vara ett kontaktorgan mellan folkbiblioteken och övriga bibliotek. Biblioteks- sakkunniga påpekade på sin tid (SOU 1924: 7), att det icke fanns nå- gon enhetlig ledning för landets biblioteksväsen och förde fram tanken på en gemensam biblioteksöverstyrelse. Något förslag därom gjordes emellertid ej. Däremot föreslogs en överstyrelse för lands- biblioteken. Förslaget upptogs likväl icke av kungl majzt, när det första landsbiblioteket upprättades år 1926. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen förslog sedermera (SOU 1944: 17) inrättandet av ett statens tekniska biblioteksråd som ett sam- arbetsorgan för den tekniska litteraturtjänstens rationella be— drivande. De sakkunnigas ordförande hade dock hållit före, att frå- gan om ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för biblioteks- väsendet i dess helhet, och samma uppfattning kom vid remissbehand— lingen till synes i åtskilliga yttranden. Förslaget upptogs emellertid icke av kungl. majzt; departementschefen förordade under hänvisning till de föreliggande meningsskiljaktigheterna, att frågan ställdes på framtiden.

I Danmark finnes sedan är 1920 ett biblioteksråd med biblioteksdirek- tören som ordförande och i övrigt bestående av 12 medlemmar.

I rådet ingår en representant för undervisningsministeriet, en för de två statsbiblioteken i Köpenhamn och en för statsbiblioteket i Århus. Dessa tre representanter utses av undervisningsministern. Övriga representanter, som ,

företräder stadskommunerna, landsbygdskommunerna, amtskommunerna, Köpenhamns kommun, landsbygdsbiblioteken och stadsbiblioteken väljes av vederbörande organisationer och institutioner. Biblioteksdirektörens för-

slag till budget för folkbiblioteken föredrages i rådet, som skall höras av undervisningsministern i frågor av principiell betydelse för biblioteksvä- sendet.

Då vi nu äterupptager frågan, är huvudsyftet att skapa möjligheter för * en fastare samverkan mellan folkbiblioteksväsendet och annan biblio- teksverksamhet i landet. Nämndens funktioner skulle uteslutande vara rådgivande. Den skulle alltså icke tjänstgöra som någon överstyrelse av den typ, som bibliotekssakkunniga diskuterat. Den skulle fungera som remissorgan och i övrigt kunna göra framställningar i biblioteksfrågor till vederbörande myndigheter. Någon föreskrift om det antal samman- träden, som årligen bör hållas, torde icke behöva lämnas. Vi förutsät— ter, att den sammanträder minst en gång årligen. Erfarenheten får se— dan utvisa, huruvida antalet regelbundet återkommande sammanträ- den bör utökas.

Skall nämnden bli funktionsduglig, är det nödvändigt, att antalet medlemmar begränsas. Även om det vore önskligt, att cheferna för de stora vetenskapliga biblioteken samtliga vore medlemmar av nämnden, är detta enligt vår mening icke praktiskt genomförbart. Som självskriv- na medlemmar föreslår vi biblioteksdirektören och riksbibliotekarien. Därutöver bör nämnden bestå av en representant för vardera av föl- jande bibliotekskategorier: universitetsbiblioteken, däri inräknat Göte- borgs stadsbibliotek, de tekniska högskolornas bibliotek, övriga veten— skapliga specialbibliotek, central— och landsbiblioteken, övriga kom- munala bibliotek samt läroverksbiblioteken och folkskolebiblioteken. De icke självskrivna medlemmarna jämte suppleanter för dessa bör ut- ses av kungl. maj :t för två år 1 sänder.

III. Samarbetsfrågor 1. Samarbete mellan folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek

Frågan om ett närmare samarbete mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek har i Sverige länge stått på dagordningen. Ett intimt sam— arbete mellan de båda bibliotekstyperna torde numera vara ofrånkom- ligt. Man behöver endast erinra om att den interurbana lånerörelsen under senare år har vuxit till en sådan omfattning, att även sedan for- mer skapats för en lånecentralverksamhet fastare normer för samarbe- tet mellan långivande och låntagande bibliotek måste vinnas. Vi har ansett det ligga närmast till hands att därvid föreslå inrättande av ett allmänt biblioteksråd med rådgivande funktioner, som borde knytas till statens biblioteksbyrå. För detta förslag har närmare redogjorts i föregående avsnitt (5. 130, 132).

2. Samarbete mellan folkbibliotek och folkbildningsarbetets övriga verksamhetsgrenar

Biblioteket intager —— eller borde göra det _— en naturlig centralplats i bildningsarbetet. Denna ställning kommer att starkare understrykas efter genomförandet av den omorganisation och utbyggnad av folkbib- lioteksväsendet, som föreslagits. Därför är frågan om samarbete mellan biblioteket och bildningsarbetets övriga verksamhetsgrenar av vital natur och måste ägnas stor uppmärksamhet, om bibliotekets möjlighe— ter till insats i bildningsarbetet skall tillfullo tillvaratagas.

Vad först gäller ett önskvärt centralt samarbete mellan biblioteket och bildningsarbetets övriga verksamhetsgrenar, kan ett dylikt realise- ras inom ramen för statens folkbildningsnämnd. Denna nämnd, som organisatoriskt är knuten till folkbildningsroteln inom skolöverstyrel— sen, är avsedd närmast såsom ett sammanhållande och rådgivande or- gan. Den är sammansatt på sådant sätt, att den i sig rymmer represen- tanter för bildningsarbetets olika verksamhetsgrenar. Även Sveriges allmänna biblioteksförening är representerad där och bör genom för— eningens allmänna karaktär väl kunna företräda bibliotekslinjen i bild- ningsarbetet. Vi har därför icke ansett det nödvändigt eller önskvärt att skapa ett nytt centralt samarbetsorgan.

När det gäller det lokala samarbetet, måste man konstatera, att de bestämmelser härom, som finns i den nuvarande biblioteksförfatt- ningen, icke alltid fått avsedd verkan utan i många fall kommit att bli bestämmelser på papperet. I första hand har dessa bestämmelser syftat till ett samarbete mellan biblioteken inom en och samma kommun. Med vårt förslag om studiecirkelbibliotekens avveckling kommer frågan i ett helt nytt läge. Samarbetet kommer hädanefter att avse icke biblioteken inom en kommun, utan det kommunala biblioteket och representan— terna för de bildningssträvanden, som finnes på orten. Det gäller därvid bl. a. för studiefolket att få sina berättigade krav ifråga om bokförsörj- ningen tillgodosedda. Vi har redan tidigare vid behandlingen av studie— cirkelbibliotekens avveckling framlagt förslag till åtgärder för att vinna ett sådant syfte. Som förut nämnts är bildningsorganisationerna redan nu i flertalet fall representerade i styrelserna för de kommunala biblio- teken och har där möjlighet att tillvarata sina organisationers intressen. Även biblioteket bör i eget intresse sträva efter att få en så intim kontakt som möjligt med det övriga bildningsarbetet för att på bästa tänkbara sätt erbjuda detta sina tjänster dels ifråga om bokför- sörjningen, dels också ifråga om möjligheten att utnyttja biblioteksper— sonalens sakkunniga hjälp vid val av studielitteratur etc.

Även andra biblioteksfrågor än frågan om bokförsörjningens ratio-

nella ordnande bör vara av intresse för bildningsarbetet i dess helhet, t.. ex. planläggningen av bibliotekssystemet inom en kommun. Vi har" emellertid ansett det tilhäckligt att rekommendera kontakter i sådant syfte utan att föreslå föreskrifter härom. '

Fr agan om ett lokalt samarbetsorgan för bildningsarbetet i dess hel- het har diskutelats av folkbildningsutredningen, som i sitt betänkande påvisat förekomsten av olika uppgifter för ett sådant samarbetsorgan. Man nämner exkursioner och studieresor m. m. Vidare säges ett lokalt samarbetsorgan med fördel kunna fungera som kommunal remissin- stans och som kollektiv part vid framställningar om kommunalt stöd åt bildningsarbetet. Folkbildningsutredningen diskuterade, om ett 10- kalt samarbetsorgan skulle utgöras av en nämnd, utsedd av de kommu- nala myndigheterna, eller om det hellre skulle knytas till ortens folk—* skolstyrelse. Utredningen menade emellertid, att ett obligatoriskt or- gan för närvarande icke borde komma till stånd utan ansåg, att behovet borde få växa fram av sig självt. Vi kan i allt väsentligt ansluta oss" till denna uppfattning men vill understryka, att biblioteket genom sin cen- trala och neutrala ställning i bildningsarbetet borde ha förutsättningar att fungera som samlande organ för olika bildningssträvanden.

Det är enligt vår mening av stor vikt, att biblioteket i största möjliga utsträckning söker kontakt med bildningsarbetet i dess helhet. Vi förut- sätter, att denna fråga ägnas tillräcklig uppmärksamhet av biblioteken, som kan uppdraga åt en befattningshavare, som är särskilt lämpad för dessa ändamål, att helt eller delvis ägna sin tid däråt. Biblioteket har stora möjligheter att utforma ett fruktbringande och livgivande sam- arbete och bör tillvarataga dessa möjligheter.

IV. Biblioteksreformens genomförande

Utbyggnaden av folkbiblioteksväsendet kan inte genomföras i ett sammanhang utan måste ske i etapper. Den kommunala biblioteksorga- nisation, som vi förordat, förutsätter, att konnnunindelningsreformen genomförts. De nya statsbidragsbestämmelserna kan således, vad dessa bibliotek angår, lämpligen träda i kraft tidigast den 1 januari 1952. Med den starka anknytning, som sjukhusbiblioteken enligt vårt förslag fått till de kommunala biblioteken, bör detsamma gälla i fråga om dessa bibliotek. En självklar konsekvens blir vidare, att avvecklingen av stu— diecirkelbiblioteken inte kan påbörjas före nämnda datum.

Vissa andra åtgärder torde däremot omedelbart böra genomföras. Som vi framhållit i särskild skrivelse, gäller detta framför allt om in- rättandet av landsbiblioteken i Västerås och Växjö. Även de föreslagna nya centralbiblioteken bör snarast komma till stånd. Till det angelägna

hör vidare att fångvårdsanstalternas bibliotek beredes möjlighet till statsbidrag. Likaledes är det önskvärt, att de ändrade grunderna för bidrag till truppförbandsbibliotek och till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet utan dröjsmål genomföres. Till det mest angelägna hör vidare den intensifiering av bibliotekarieutbildningen, som vi före— slagit. Hela biblioteksreformen är avhängig av möjligheten att erhålla personal till utbyggnaden. I nära samband med utbildningsfrågan står den omorganisation av den statliga tillsynsmyndigheten, som vi för- ordat. Även denna bör utan uppskov komma till stånd.

Särskild uppmärksamhet förtjänar frågan om upprättande av ett cen— tralt bibliografiskt organ. Vårt förslag innebär på denna punkt, att det föreslagna organet, Bibliotekstjänst, skall finansieras med bidrag från det 2 %—avdrag, som vi föreslår att statsbidragen till folkbiblioteken skall få vidkännas. För att möjliggöra, att organet redan från början kommer till stånd, är det önskvärt, att motsvarande avdrag göres redan å nu utgående statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet.

De föreslagna åtgärderna för förbättrade skolbibliotek, särskilt folk- skolornas, behöver snarast realiseras. Enligt vår mening förutsätter ett principbeslut om skolkommissionens förslag att frågan om skolbiblio- teken samtidigt avgöres.

Kap. 6. Kostnadsberäkm'ngar

I. Folkbibliotek 1. Kommunala folkbibliotek

Enligt vårt förslag skall statsbidrag utgå med samma belopp som bi- dragsunderlaget minskat med ett belopp motsvarande 8 öre per skatte- krona. Då bidragsunderlaget är maximerat till 3: 50 kronor per invå— nare, låter det maximala statsbidraget beräkna sig enligt formeln 3: 50 i — 0: 08 3, där i betecknar invånarantalet och s antalet skattekronor. För landet i dess helhet skulle det maximala statsunderstödet med nuvaran— de invånarantal och antal skattekronor uppgä till (6 842 046 )( 3: 50 =) 23 947 161 —— (145 087 690 )( 0: 08 =) 11 607 015 = 12 340 146 kronor.

Ett belopp av denna storleksordning kommer emellertid att utgå först efter en relativt lång övergångsperiod. En alltför snabb expan- sion kommer att hindras av bristen på lokaler och bristen på utbildad personal. Lokalbristens återhållande verkan är svår att angiva i siffror. För ett bedömande av personalbristens inverkan torde följande siffror- kunna nämnas. För närvarande finnes omkring 350 befattningar med heltidstjänstgöring, fördelade på 88 kommuner. Enligt det preliminära kommunindelningsförslaget kommer antalet kommuner att uppgå till 1.028, av vilka 458 beräknas erhålla över 4.000 invånare. Om man räknar med att varje kommun med över 4.000 invånare vid full utbyggnad skall kunna anställa utbildad bibliotekarie och sådan redan finnes i 88 kom- muner, skulle alltså ett behov uppstå av ytterligare minst (458 _— 88 =) 370 utbildade bibliotekarier. Man kan dessutom räkna med en ökning av antalet bibliotekariebefattningar vid de bibliotek, som för närvarande har heltidsanställd personal och där redan nu ett starkt behov av ytter- ligare arbetskraft gör sig gällande. Nya befattningar kan vidare be— räknas tillkomma vid de nya centralbiblioteken liksom vid de centrala biblioteksinstitutionerna (statens biblioteksbyrå, bibliotekstjänst, biblio- tekens korrespondensinstitut). Däremot torde man icke ännu behöva räkna med någon mera betydande avgång inom bibliotekariekåren på grund av åldersskäl. Om man bortser från Stockholms stadsbibliotek, som genom sina egna utbildningskurser kan beräknas sörja för det inom biblioteket uppkommande behovet av ny arbetskraft, kan det samman-

lagda antalet nya tjänster uppskattas till omkring 450. Men en biblio- teksskola, som utbildar 30 elever per år, skulle man alltså först efter en 15—årsperiod beräknas kunna täcka det häremot svarande utbildnings— behovet. Genom viss dubblering av utbildningskurserna torde behovet kunna fyllas något tidigare.

De återhållande faktorerna blir mest märkbara i fråga om de större biblioteken. Vid full utbyggnad skulle dessa i statsbidrag erhålla upp- skattningsvis närmare 9 miljoner kronor mot för närvarande omkring en miljon. De ovan anförda svårigheterna att utnyttja de nya bidrags- möjligheterna kommer emellertid med all sannolikhet att bli så stora, att det för många av biblioteken blir förmånligare att med begagnandc av övergångsbestämmelsen ansöka om 9.000 kronor i statsbidrag. Under det första året efter det de nya bestämmelserna trätt i kraft kan under sådana omständigheter kostnadsökningen för statsverket, vad dessa bibliotek angår, rimligen icke uppskattas till högre belopp än en miljon kronor. .

Vid de mindre biblioteken kommer expansionen sannolikt att försiggå i en snabbare takt. De 570 kommuner, som efter kommunindelnings— förslagets genomförande. skulle ha mindre än 4.000 invånare, kan vid full utbyggnad beräknas erhålla 3,5 miljoner kronor i statsbidrag. Till biblioteken i motsvarande kommuner utgår för närvarande omkring 0,5 miljoner kronor i statsunderstöd. För dessa biblioteks vidkommande kan ökningen under det första året uppskattas till likaledes en miljon kronor.

Sammanlagt skulle alltså statsbidragen till de kommunala biblioteken under det första året kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor. Under den därpå följande nioårsperioden kommer kostnaderna att stiga med uppskattningsvis en miljon kronor om året för att först under det tionde året nå det ovan angivna maximala beloppet, 12,4 miljoner kronor.

2. Studiecirkelbibliotek '

Den föreslagna avvecklingen av studiecirkelbiblioteken innebär, att under det första avvecklingsåret ett belopp om 450.000 kronor anvisas till studieförbundens biblioteksverksamhet. Anslaget minskas årligen med ett belopp, som är så avpassat, att avvecklingen är genomförd se— nast efter tio år.

3. Handbokssamlingar vid studiehem och studielokaler m. m.

Den årliga kostnaden för detta ändamål har vi beräknat till 50.000 kronor.

Anslagsposten för detta ändamål är för närvarande uppförd med 500 000 kronor, motsvarande understöd till 20 centralbibliotek med 25.000 kronor till vartdera biblioteket. Med tillkomsten av sju nya cen- tralbibliotek uppgår anslagsbehovet till (500 000 + 7 )( 25 000 =) 675 000 kronor. För att möjliggöra högre anslag till bibliotek med särskilt be- tungande arbetsuppgifter har vi föreslagit att anslagspostens slutsumma uppräknas med 50 000 kronor. Det totala anslagsbehovet uppgår alltså till (675 000 + 50 000 =) 725 000 kronor.

5. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken

Posten är för närvarande uppförd med 20.000 kronor. Med hänsyn till vårt i särskild skrivelse gjorda förslag om upprättande av nya lands- bibliotek i Västerås och Växjö bör posten uppföras med 40.000 kronor.

6. Resekostnads- och traktamenlsersätmingar vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek

Enligt kungl. majzts förslag till 1949 års riksdag beräknas kostna- derna för budgetåret 1949/ 50 till 15.800 kronor eller i runt tal 720 kronor per bibliotek. Efter tillkomsten av två landsbibliotek och sju central- bibliotek blir kostnaderna (31 )( 720 =) i runt tal 22.300 kronor.

7. Sjukhusbibliotek

Vid samtliga statliga, kommunala och enskilda anstalter för kropps- och sinnessj ukvård uppgick antalet vårdplatser 1946 till i runt tal 85 000. Då vissa av dessa platser är avsedda för patienter, som icke kan tänkas utnyttja ett bibliotek, synes ett något lägre antal, förslagsvis 75.000, kunna läggas till grund för beräkningen av det maximala anslagsbe- hovet. Detta skulle under sådana omständigheter uppgå till (75.000 )( 12 =) 900.000 kronor. Under första året kan kostnaden beräknas till 500.000 kronor.

8. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

Antalet platser vid fångvårdsanstalterna utgör i runt tal 3.000. Kost- naden för biblioteksverksamheten kan alltså beräknas till (3-000X 10 =) 30.000 kronor.

9. Truppförbandsbibliotek Kostnaden uppgår enligt vårt förslag till 200.000 kronor.

10. Biblidteksverksamhet bland svenskar i utlandet

Posten är för närvarande uppförd med förslagsvis 13.000 kronor. Vårt förslag att kravet på ortsbidrag skall bortfalla som villkor för bidrag till svensk församling i utlandet och svensk skola i utlandet och att an— slagsmaximum i samband därmed skall höjas till det dubbla medför ett ökat anslagsbehov, som kan uppskattas till 9.000 kronor. Den sam-- manlagda kostnaden kommer alltså att uppgå till (13.000 + 9.000 =) 22.000 kronor.

11. Biblioteksskolan

Kostnaden för den av skolöverstyrelsen under budgetåret 1948/49" anordnade biblioteksskolan har av överstyrelsen beräknats till 12.600) kronor. Av kostnaderna är ett belopp om 8.000 kronor avsett av täckas av elevavgifter, medan återstoden täckes av medel från det särskilda an— slaget till bibliotekskurser. Vårt förslag innebär, dels att elevavgifterna slopas, dels att tiden för skolan utsträckes från fem till nio månader. Om kostnaderna var direkt proportionella mot undervisningstidens. längd, skulle de härigenom komma att uppgå till 22 680 kronor. I själva verket torde man ha rätt att räkna med ett något lägre belopp. Genom att en särskild studierektor anställes bör vidare utomstående lärarkraf—— ter kunna anlitas i förhållandevis något mindre omfattning än vad som- för närvarande sker. Å andra sidan är en reglering av arvodena till utomstående lärare nödvändig. Med nuvarande låga belopp (40 kronor för föreläsningstimme, 25 kronor för övningstimme) har det visat sig svårt att som lärare erhålla de önskvärda krafterna. De sammanlagda kostnaderna för biblioteksskolan kan under sådana omständigheter be— räknas till 20.000 kronor.

Vid kostnadsberäkningen har hänsyn inte tagits till skolans lokalbe- hov. För den senast anordnade biblioteksskolan har Stockholms hög-- skola upplåtit vissa lokaler mot en mindre avgift för värme, lyse ochi städning. Om skolan blir årligen återkommande och undervisningen pågår nio månader av året, är en sådan lösning av lokalfrågan icke— tänkbar. Vi utgår emellertid ifrån att det skall vara möjligt att i anslut— ning till biblioteksbyråns lokaler anskaffa lokaler jämväl för biblioteks— skolan. Det torde böra ankomma på byggnadsstyrelsen att företaga erforderlig utredning i frågan.

12. Bibliotekskurser

Vid kurserna för bibliotekarier med biblioteksarbetet som bisyssla torde liksom nu resekostnadsersättning och dagtraktamente böra utgå-

Resekostnadsersättning utgår för närvarande med halva resekostnaden för resa i tredje klass, medan traktamentsersättningen är fastställd till sju kronor per dygn. I sina petita till 1949 års riksdag hemställde skol— överstyrelsen, att resekostnadsersättning skulle utgå med hela rese- kostnaden och traktamentsersättningen höjes till 10 kronor per dygn. Departementschefen ansåg emellertid, att en allmän översyn över hit- hörande bestämmelser borde verkställas av Överstyrelsen innan förslag avgavs av kungl. majzt till riksdagen. Vid tillämpning av de av över- styrelsen föreslagna bestämmelserna kommer kostnaden för en tre— veckors kurs att uppgå till 9.000 kronor. Då två sådana kurser årligen skulle anordnas, blir kostnaden 18.000 kronor.

Någon särskild kostnad för av biblioteksbyrån anordnade specialkur- ser torde icke böra upptagas här, då sådana kurser icke kan väntas bli årligen återkommande. Kostnaderna torde därjämte i flertalet fall kun- na bestridas med anlitande av de särskilda medlen för centrala åtgär— der (2 %-avdraget).

13. Statens biblioteksbyrå 1. Avlöningar

Personalorganisationen föreslås få följande omfattning.

a) Tjänstemän å ordinarie stat:

1 biblioteksdirektör .................... Ca 33 1 studierektor ........................ Ca 30 4 bibliotekskonsulenter ................ Ca 28 1 kontorsskrivare ...................... Ca 19 1 kansliskrivare (registrator) .......... Ca 15 1 kanslibiträde ........................ Ca 11 1 expeditionsvakt ...................... Ca 9 1 kontorsbiträde ...................... Ca 8

b) Extra ordinarie tjänstemän:

2 amanuenser ...... lön enl. befordringsgången 1 kanslibiträde ........................ Ce 11 2 kontorsbiträden ...................... Ce 8

I jämförelse med personalorganisationen inom skolöverstyrelsens nu? varande biblioteksrotel innebär förslaget följande ändringar. Den nu— varande befattningen som förste bibliotekskonsulent har utbytts mot en befattning som biblioteksdirektör. Befattningen som studierektor,

två konsulentbefattningar, en kansliskrivarebefattning och en kontors- biträdesbefattning har tillkommit. Motiveringen för de första fyra tjän— sterna framgår av det föregående. Innehavaren av kansliskrivarebefatt- ningen skall i huvudsak bestrida registratorsgöromålen. Den nytillkom- na kontorsbiträdesbefattningen är oundgänglig med hänsyn till den ut— ökade utbildningsverksamheten. Förslaget innebär vidare ordinarie- sättning av en konsulentbefattning, kontorsskrivarebefattningen, en kan— slibiträdesbefattning samt expeditionsvakttjänsten.

Till de utanför biblioteksbyråns personal stående medlemmarna av biblioteksnämnden bör utgå dagarvode enligt kommittékungörelsen. Kostnaden kan beräknas till 150 kronor.

Vid bifall till vårt förslag skulle avlöningsstaten för biblioteksbyrån få följande utseende.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 115.000 kr. 2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t förslagsvis .................................. 150 » 3. Avlöningar till icke ordinarie personal ................ 48.200 » 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 17.150 >>

Summa 180.500 kr.

Vid beräkningen har i förekommande fall hänsyn tagits till löneklass- placeringen för biblioteksrotelns nuvarande personal.

Om biblioteksbyrån ingår som en särskild byrå i skolöverstyrelsen, skulle personalorganisationen kunna minskas med den föreslagna kan- sliskrivarebefattningen.

2. Omkostnader

Omkostnaderna för biblioteksbyrån har i det följande beräknats med utgångspunkt från de nuvarande kostnaderna för skolöverstyrelsens biblioteksrotel med den ökning, som föranledes av den utökade per- sonalorganisationen. Posten reseersättningar har beräknats med hänsyn till att ledamöterna i biblioteksnämnden bör åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning för deltagande i sammanträden med nämnden. I posten publikationstryck ingår den för närvarande under anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet uppförda posten för tillägg till grundkatalog. I posten ingår vidare kostnaderna för tryckning av cirku- lär angående statsbidrag till folkbibliotek.

Från dessa utgångspunkter erhåller omkostnadsstaten följande ut- seende.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 500 kr. 2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... 10 000 >> 3. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis ........................ 2.000 » ,-1. Övriga expenser, förslagsvis .......................... 14 000 >> 5. Publikationstryck, förslagsvis ........................ 6500 »

Summa 33. 000 kr.

Skolöverstyrelsens biblioteksrotel, som tidigare haft sina tjänsterum förlagda till överstyrelsens lokaler i ämbetshuset vid Hantverkargatan, disponerar sedan hösten 1947 lokaler i fastigheten Sveavägen 61. Med den utökning av personalen, som vi föreslagit, blir emellertid de nu— varande lokalerna otillräckliga för sitt ändamål. Som vi ovan framhållit i kostnadsberäkningarna för biblioteksskolan, synes det böra ankomma på byggnadsstyrelsen att företaga erforderlig utredning. Det torde emel— lertid bli nödvändigt, att ett engångsanslag anvisas till anskaffande av inventarier och annan kontorsutrustning till de nya tjänsterum, som blir erforderliga, liksom till de för biblioteksskolan avsedda lokalerna.

14. Övriga kostnader

För närvarande utgår ett särskilt anslag om 4.500 kronor till Sveriges allmänna biblioteksförening för fortsatt utgivande av tidskriften Biblio- teksbladet. Beloppet synes allt fortfarande böra utgå. För att möjlig— göra för föreningen att öka sin propagandaverksamhet torde ytterligare medel böraställas till föreningens förfogande. Dessa bör emellertid rim- ligen kunna utgå ur de särskilda medlen för centrala åtgärder (2 %- avdraget). Samma medel bör kunna tagas i anspråk för resesti- pendier. Det nuvarande bidraget till Sigtunastiftelsens bibliotek bör fortfarande utgå.

15. Sammanfattning av kostnadsberäkningar för folkbibliotek Vårt förslag innebär, att biblioteksreformen för folkbibliotekens vid- kommande genomföres i etapper. För den första etappen, som omfattar utbyggnad av centralbiblioteksorganisationen, bidrag till fångvårds— anstalternas bibliotek, förbättrade understödsvillkor för truppförbands— biblioteken och biblioteksverksamheten bland svenskar i utlandet, år— ligen återkommande biblioteksskola av nio månaders längd samt upp— rättande av statens biblioteksbyrå blir kostnaderna följande.

Ungefarllgg Kostnader enligt kostnader for .. .. forslag närvarande

1. Kommunala folkbibliotek ........ 1 500 000 1 500 000 2. Studiecirkelbibliotek ............ 500 000 500 000 3. Centralbibliotek ................ 500 000 725 000

4. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken .......... 20 000 40 000

5. Resekostnads- och traktamentser-

sättning vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek .. 15800 22300 6. Sjukhusbibliotek .............. 50000 50. 000 7. Bibliotek vid fångvårdsanstalter . . — 30 000 8. Truppförbandsbibliotek .......... 82 000 200 000 9. Svenska sjömansbiblioteket ...... 25 000 25 000

10. Biblioteksverksamhet bland svens— kar i utlandet .................... 13 000 22 000 11. Biblioteksskolan ................ 4 600 20 000 12. Bibliotekskurser ................ 3 700 18 000 13. Tillägg till grundkatalog .......... 5 000 — 14. Sigtunastiftelsens bibliotek ...... 5 000 5 000 15. Biblioteksbladet ................ 4 500 4 500 16. Statens biblioteksbyrå .......... _ 213500

Summa kronor 2 728 600 3 375 300

Kostnadsökningen uppgår icke till hela det belopp, som tabellen ut- visar. Denna upptar icke de nuvarande kostnaderna för biblioteksverk— samheten vid fångvårdsanstalter och statliga sjukhus, ej heller de ur lägerkassorna utgående bidragen till truppförbandsbibliotek. Från ök- ningen bör vidare dragas de nuvarande kostnaderna för skolöverstyrel- sens biblioteksrotel, vilka är svåra att exakt beräkna. Å andra sidan har i kostnadsberäkningarna icke medtagits ökningen av landsbiblio- tekens avlönings- och omkostnadsanslag.

Den andra etappen skulle enligt vårt förslag genomföras med bör— jan under budgetåret 1952/53. En sammanställning av kostnaderna för detta år ger följ ande resultat:

Ungefarllga Kostnader enligt

kostnader för .. .. forslag narvarande 1. Kommunala folkbibliotek ........ 1 500 000 3 500 000 2. Studiecirkelbibliotek ............ 500 000 450 000 3. Handbokssamlingar vid studiehem _— 50000 4. Centralbibliotek ................ 500 000 725 000 5. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken .......... 20 000 40 000 6. Resekostnads- och traktamentser- sättning vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek .. 15800 22 300 7. Sjukhusbibliotek ................ 50 000 500 000 8. Bibliotek vid fångvårdsanstalter . . 30 000 9. Truppförbandsbibliotek .......... 82 000 200 000 10. Svenska sjömansbiblioteket ...... 25 000 11. Biblioteksverksamhet bland .svens- kar i utlandet .................. 13 000 22 000 12. Biblioteksskolan ................ 4 600 20 000 13. Bibliotekskurser ................ 3 700 18 000 14. Tillägg till grundkatalog .......... 5 000 15. Sigtunastiftelsens bibliotek ...... 5 000 5 000 16. Biblioteksbladet ................ 4 500 4 500 17. Statens biblioteksbyrå ............ 213 500 Summa kronor 2 728 600 5 800 300

II. Skolbibliotek 1. Bibliotek vid folkskolor 1. Statsbidrag beräknat efter antalet elever

Då antalet elever i folkskolan avsevärt ökas för varje läsår torde en beräkning av kostnaderna, baserad på nuvarande barnantal, ej längre vara aktuell vid tiden för ett realiserande av våra förslag. Vi har där- för valt att söka beräkna kostnaderna för läsåret 1950/51.

Enligt de beräkningar, som publicerats i 1946 års skolkommissions be- tänkande (SOU 1948: 27 5. 512—13) kommer antalet barn i folkskolans klass 1—7 att läsåret 1950/51 vara 629 200. Dessutom kommer ett antal barn att tillhöra folkskolans klass 8. Enligt senaste officiella siff- ror är barnantalet i denna klass 3200, en siffra som kan beräknas ha ökat något läsåret 1950/51. Medräknas klass 8, skall man alltså för detta läsår komma till en siffra, som med cirka 4 000 överstiger siffran 629 200.

Emellertid är i denna senare siffra även inräknade de barn i åldern 7—13 år, som tillhör skolor för barna- och ungdomsvården, vilka sko- lor vi uppfört under särskild kostnadsrubrik. Vi anser oss därför för det första anslagsåret böra räkna med omkring 632000 barn. Kostna- den för dessa, efter 7 kronor per barn, skulle bli 4 424 000 kronor.

2. Tilläggsbelopp för avdelningar av lägre typ

Enligt senaste officiella siffror finns 4707 avdelningar av Bl—typ, 2 800 av B2-typ och 1 901 av B3—, D eller undantagstyp. Tilläggsbelop— pen för dessa skulle bli (4 707 )( 25 kronor =) 117 675 kronor + (2 800 )( 50 kronor =) 140.000 kronor + (1 901 )( 75 kronor =) 142 575 kro- nor eller tillsammans 400250 kronor. Då antalet avdelningar, särskilt av D- eller undantagstyp, årligen minskas, torde det vara försvarligt att för läsåret 1950/51 räkna med ett något lägre belopp, eller 375 000 kro— nor.

3. Beräknad kostnad för läsåren 1951 /52——1957/58 Beräknat antal elever, resp. statsbidrag läsåren 1951/52—1957/58

1951—52 1952—53 1953—54 1954—55 1955—50 1956—57 1957—53 Klasserna 1-7 669 500 700 300 740 300 709 400 300 900 813 100 813 100 Statsbidrag räknat efter 7 kr. per elev 1586 500 4905 000 5182 100 5 385 300 5 000 300 5 091 700 5091 700 Ovanstående tabell visar antalet elever i klasserna 1—7 för läsåren 1951/52—1957/58 enligt skolkommissionens beräkningar. För beräkning av kostnaderna för ett genomförande av våra förslag behöver hänsyn däremot icke tagas till de nya obligatoriska klasserna 8 och 9. Skolkom- missionen räknar själv med att förverkligandet av dess planer beträf— fande en utbyggnad med dessa klasser först kan taga sin början med läsåret 1958/59, då barnantalet i den nuvarande obligatoriska skolan åter börjar gå tillbaka. Härom säges i skolkommissionens betänkande (SOU 1948:-27):

"Det synes å ena sidan vara klart, att den redan pågående och fram till senare hälften av 1950-talet fortsättande starka ökningen av barnantalet i de nu skolpliktiga åldrarna kommer att ställa sådana anspråk på såväl lärarkrafterna som undervisningslokaler, att de, sedan dessa anspråk först tillgodosetts, knappast därutöver kan bli något mera betydande 'realut- rymme' för ett genomförandeunder denna tid av den planerade skolre- formen” (s. 527).

De anförda siffrorna torde emellertid med hänsyn till att en del distrikt har obligatorisk 8 klass och med hänsyn till att en viss försöks— verksamhet kommer att sättas i gång böra höjas något.

Till ovan angivna kostnader kommer tilläggsbelopp för avdelningar v lägre typ, som för läsåret 1950/51 beräknades till 375 000 kr. Denna umma kommer emellertid mcd sannolikhet att minskas då antal av- tdclningar av lägre typ kommer att reduceras. Från och med läsåret 1958/59 kommer genomförandet av skolkommissionens förslag om en nioårig enhetsskola att ske i större omfattning men samtidigt minskas tsnabbt barn i klasserna 1——7, varför ytterligare stegring av kostnaderna i väsentlig grad motverkas.

2. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

För övriga skolor blir ökningen av antalet elever under de närmaste åren endast av obetydlig omfattning, varför vi —— med en del justeringar ——— lagt det nuvarande elevantalet till grund för våra kostnadsberäk- ningar för läsåret 1950/51.

1. Högre folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor och kommunala gymnasier

Elevantalet i kommunala flickskolor beräknas stiga något men detta kan uppvägas av en motsvarande minskning i de kommunala mellan- skolorna. Med nuvarande elevantal 31 920 och full utbyggnad blir den årliga kostnaden 223400 kronor. Full utbyggnad beräknas ske under första anslagsåret.

2. Skolor tillhörande barna— och ungdomsvården, sorterande under so- cialstyrelsen

Full utbyggnad beräknas ske under första anslagsåret. Med ett elev- antal av 1 213 blir kostnaderna c:a 8 500 kronor. '

3. Anstalter för yrkesundervisning, sorterande under överstyrelsen för yrkesutbildning

Elevantalet i dessa skolor torde endast stiga obetydligt under de när- maste åren. Med nuvarande antal elever —— 13 140 -— och full utbyggnad blir kostnaderna 92000 kronor. Ett stort antal av skolorna saknar för * närvarande bibliotek, och man kan räkna med relativt lång tid för full » utbyggnad. Uppskattningsvis torde för läsåret 1950/51 behövas 50 000 kronor.

4. Folkhögskolor Full utbyggnad beräknas ske första anslagsåret. Med nuvarande antal1 elever 7 346 och med hänsyn till föreslaget minimibelopp av 300j kronor per skola och år beräknas kostnaderna till 51 800 kronor.

5. Under lantbruksstyrelsen sorterande skolor: lantmannaskolor, lant— bruksskolor, lanthushållsskolor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor

Omorganisation av dessa skolor har beslutats av 1949 års riksdag. En- ligt lantbruksstyrelsens bedömande kan man räkna med ungefär sam—3 ma elevantal som för närvarande 4092 st. Kostnaderna vid full ut- byggnad och med hänsyn till föreslaget minimibelopp av 300 kronor per skola och år skulle bli 36200 kronor. Full utbyggnad beräknas ske snabbt. För första anslagsåret beräknas kostnaderna till 30 000 kronor.

3. Utbildning, lokaler m. m. 1. Kostnader för undervisning i bokkunskap

Enligt vårt förslag skulle bibliotekarie i större skolor få fullgöra del av sin tjänstgöringsskyldighet genom att undervisa i bokkunskap i bib- lioteket. I vanliga fall torde detta, liksom hittills förekommit i ett ganska stort antal distrikt, kunna ske utan särskilda kostnader för statsverket. I den mån kostnader uppstår kommer de att belasta förslagsanslaget till avlöningar åt lärare vid folkskolorna.

2. Utbildning av skolbibliotekarier

Jämte en förbättrad utbildning av seminarieeleverna, föreslår vi, att _i två enveckorskurser årligen anordnas för utbildningav skolbiblioteka- rier. Kostnaderna för dessa kan i enlighet med de grunder, vilka vi tidi— gare föreslagit för folkbiblioteken, beräknas till 18 000 kronor. Till läns- | vis anordnade kurser utgår för närvarande 2 000 kronor. Detta belopp bör höjas till 4 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för utbildning av skolbibliotekarier blir alltså (18 000 kronor + 4000 kronor =) 22000 kronor.

.! 3. S eminariernas bibliotekarier % :l i |

För närvarande uppgår det sammanlagda arvodesbeloppet till folk- skoleseminariernas bibliotekarier till 28600 kronor. Skolöverstyrelsen ]

ar för nästa år räknat med en höjning av ordinarie anslag till 30 000 ronor. Vi föreslår, att denna summa höj es till 40 000 kronor för att möj- iggöra viss halvtidsanställning av bibliotekarier.

Sammanfattning av kostnadsberäkningar för skolbibliotek

Ungefärliga Kostnader

kostnader för enligt

närvarande förslag 1. Folkskolor: statsbidrag beräknat efter antalet

. elever .................................... 420000 4424 000 2. Folkskolor: tilläggsbelopp för avdelningar av lägre typ .................................. —— 375 000

3. Högre folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor

och kommunala gymnasier .................. 35 000 223 400 4. Skolor tillhörande barna- och ungdomsvården 150 8500 5. Anstalter för yrkesundervisning .............. 16 000 50 000 6. Folkhögskolor ............................ 18 000 51 800 7. Lantmannaskolor, lantbruksskolor, lanthus-

hållsskolor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor .................... 12 000 30 000 8. Utbildning av skolbibliotekarier .............. 5 700 22 000 9. Arvoden åt seminariernas bibliotekarier ...... 28 600 40 000

Sunnna kronor 535 450 5 224 700

Kap. 7. Sammanfattning av de sakkunnigas förslag

1. Kommunala folkbibliotek

Statsbidragsbestämmelserna avser att ge folkbiblioteksväsendet möj— lighet att nå alla landets medborgare och erhålla sådana ekonomiska resurser, att en nödvändig effektivitet kan uppnås.

Kommunen bör alltjämt bibehållas som huvudman för biblioteksverk- samheten. Kommunerna ålägges icke att upprätta folkbibliotek men sti- muleras därtill genom statsbidragsbestämmelsernas utformning.

Kommunens bidrag till kostnaderna för biblioteksverksamheten fast— ställes till ett i förhållande till kommunens ekonomiska bärkraft fixerat minimibelopp. Beloppet föreslås till 8 öre per skattekrona, vilket inne— bär, att kommun med normalt skatteunderlag bidrager med halva kost— naderna för fullt utbyggd verksamhet. Om kommunen erlägger minimi— beloppet, skall statsbidraget utgå med återstoden av skäliga kostnader för en effektiv biblioteksverksamhet. Statens andel i kostnaderna för denna skall garantera en tillfredsställande standard.

För varje bibliotek fastställes ett bidragsunderlag. Statsbidraget före- slås utgå med samma belopp som bidragsunderlaget minskat med kom- munens andel. I bidragsunderlaget får medräknas kostnaderna för bok- inköp och bokbindning, personal jämte ytterligare ett belopp intill 20 % av dessa utgifter, avsett att täcka viss del av övriga kostnader. I bidragsunderlaget får endast inräknas sådana kostnader, som är att anse som skäliga i förhållande till biblioteksverksamhetens omfattning och karaktär. I personalkostnader ingående assistent- och bibliotekarie- löner får endast medräknas intill belopp motsvarande för bibliotekarie en lön enligt lönegrad Ca 24, för assistentbibliotekarie en lön enligt lönegrad Ca 21 i statens allmänna avlöningsreglemente. Bidragsunder- laget bestämmes på grundval av bibliotekets beräknade utgifter för ka- lenderår och maximeras till ett belopp motsvarande kr. 3: 50 per in- vånare.

Som övergångsbestännnelse föreslås gälla under en period av högst tio år, att till kommun, som icke erlägger minimibeloppet, statsbidra— get skall utgå med 50 % av bidragsunderlaget. Detta statsbidrag maxi— meras till 9 000 kronor.

Som villkor för erhållande av statsbidrag bör liksom nu gälla vissa bestämmelser angående styrelse, personal, lokal, handbokssamling, läs- rum, öppethållande, försäkring, bokbeståndets sammansättning, in- spektion m. m.

Bibliotek i kommun med minst 6 000 invånare skall vara tillgängligt också för personer boende utanför kommunen inom ett närmare fast- ställt område.

Bibliotek i kommun med minst 100000 invånare skall tjänstgöra som lånecentral för biblioteken inom ett större område eller fullgöra liknan- de uppgifter.

Gällande bestämmelser om bidrag av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler föreslås tillämpliga också på lokaler, avsedda för enbart biblioteksverksamhet.

2. Studiecirkelbibliotek

Anslagen till studiecirkelbiblioteken föreslås successivt minskade för att helt försvinna efter en 10—årsperiod eller vid den tidigare tidpunkt, då den kommunala folkbiblioteksverksamheten kan beräknas vara i stort sett färdigbyggd och i stånd att övertaga studiecirkelbibliotekens uppgifter.

Skyldighet att förse studiehem och andra studielokaler med erforder- liga handbokssamlingar bör i första hand åvila de kommunala folkbib- lioteken. För att tillgodose behovet av handbokssamlingar i de fall, då de kommunala folkbiblioteken icke kan svara för uppgiften, föreslås ett årligt statsbidrag om sammanlagt 50000 kronor utgå till studieför- bunden.

Folkbildningsorganisationernas medinflytande över de kommunala folkbibliotekens bokinköp garanteras genom en bestämmelse om ovill- korlig skyldighet för biblioteksstyrelserna att upptaga till behandling av bildningsorganisationerna framställda förslag till bokinköp.

3. Central- och landsbibliotek

I särskild skrivelse har föreslagits, att den nuvarande centralbiblio- teksorganisationen färdigbygges genom inrättande av landsbibliotek i Växjö och Västerås. För att motverka de brister, som nu vidlåder organisationen, föreslås denna vidare utbyggd genom inrättande av i första hand sju nya centralbibliotek. De nya centralbibliotekens verk- samhetsområden bildas genom uppdelning av vissa län i två central- biblioteksområden. Nya centralbibliotek föreslås upprättade i första hand 1 Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus, Älvsborgs, Skar a— borgs och Västernorrlands län.

Statsbidraget till centralbiblioteksverksamheten föreslås alljämt ut- gå med 25 000 kronor per centralbibliotek och år. För att utjämna skilj- aktigheterna i centralbibliotekens förutsättningar för sin verksamhet, som icke helt kan överbryggas genom uppdelningen av vissa central- biblioteksområden, föreslås det totala årliga anslaget till centralbiblio— teken utökat med 50 000 kronor till fördelning mellan de centralbiblio— tek, som kan komma i fråga.

Landsbibliotekens anslag för bokinköp förutsättes bli omprövade.

4. Den interurbana låneverksamhetens organisation För att de vetenskapliga biblioteken i största möjliga utsträckning skall kunna frigöras från utlåningen till folkbiblioteken föreslås upp- rättande av s. k. lånecentraler. Folkbiblioteken i kommuner med minst 100 000 invånare ålägges enligt förslaget som tidigare nämnts uppgiften att fungera som lånecentraler för den interurbana låneverksamheten eller motsvarande uppgifter. Stadsbiblioteken i Stockholm och Malmö skall därvid efter räjongindelning svara för var sin del av landet, under det att Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg skall svara för biblioteks— verksamheten bland sjömän. Stockholms stadsbibliotek, som fungerar som lånecentral för större delen av landet, föreslås erhålla det leverans— exemplar av det svenska trycket, som av justitieministern tidigare över- lämnats till Göteborgs stadsbibliotek, men som nu inte erfordras för detta ändamål, sedan Göteborgs stadsbibliotek enligt tryckfrihetsför- ordningens bestämmelser tillgodoses på annat sätt.

5. Bibliotek vid sjukvårdsanstalter Biblioteksverksamheten vid icke statliga sjukvårdsanstalter föreslås organiseras så, att sjukhusbiblioteken i normala fall får karaktär av filialer till de kommunala folkbiblioteken. Statsbidrag med 12 kronor per Vårdplats och år skall därvid utgå till den kommun, där sjukvårdsanstalten är belägen, eller till centralbiblio- teket i området i de fall, då det kommunala folkbiblioteket saknar re- surser att handha sjukhusbiblioteksverksamheten. Skulle verksamheten lämpligen icke kunna handhavas av det kommunala folkbiblioteket eller centralbiblioteket, föreslås statsbidraget utgå till vederbörande sjukvårdsanstalt. Biblioteksverksamheten vid statliga sjukvårdsanstalter bör organi- seras på enahanda sätt. Den nuvarande skyldigheten för sjukhusens huvudmän att lämna s. k. ortsbidrag föreslås bortfalla. Sj ukvårdsanstalterna skall bidraga till kostnaderna genom att ställa lokaler, försedda med erforderliga inven- tarier, till förfogande. '

På utredningens initiativ har ett centralbibliotek för biblioteksverk- samheten vid tuberkulossjukvårdsanstalter upprättats genom Svenska nationalföreningens mot tuberkulos försorg.

6. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

Biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalter föreslås organiseras så, att anstaltsbiblioteken i normala fall får karaktär av filialer till de kommunala folkbiblioteken.

Statsbidrag, med 10 kronor per anstaltsplats och år från åttonde hu- vudtitelns biblioteksanslag, skall därvid utgå till den kommun, där fång— vårdsanstalten är belägen eller till centralbiblioteket i området i de fall, då det kommunala folkbiblioteket saknar resurser att handha biblio— teksverksamheten vid anstalten. Skulle verksamheten lämpligen inte kunna handhavas av det kommunala biblioteket eller centralbiblioteket, föreslås statsbidraget utgå till vederbörande fångvårdsanstalt.

Fångvårdsanstalterna skall bidraga till kostnaderna genom att ställa lokaler, försedda med erforderliga inventarier, till förfogande.

7. Truppförbandsbibliotek

Kostnaderna för biblioteksverksamheten vid truppförband föreslås bestridas helt av medel från åttonde huvudtitelns biblioteksanslag. Den nuvarande skyldigheten för truppförbanden att lämna s. k. ortsbidrag i form av lägerkassemedel skulle alltså bortfalla. Statsbidraget föreslås maximerat till 5000 kronor för truppförband och år och utgår första året med sammanlagt 200 000 kronor. '

Fördelningen av statsbidraget bör verkställas av statens biblioteks- byrå efter förslag av chefen för försvarsstaben och med hänsynstagande såväl till förbandens storlek som till de lokala förutsättningarna för truppförbandsbibliotekens verksamhet.

8. Biblioteksverksamhet bland sjömän

Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg föreslås organisatoriskt överta svenska sjömansbibliotekets verksamhet. Förmedlingsstationer i utländ— ska hamnar föreslås upprättade i större omfattning än hittills.

9. Tornedalens bibliotek

Kostnaderna för verksamheten bör liksom hittills bestridas av medel från anslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

10. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet

Kostnaderna bör helt bestridas av statsmedel. Den nuvarande skyl— digheten för bibliotekens huvudmän att lämna s. k. ortsbidrag skulle alltså bortfalla.

Statsbidrag föreslås årligen utgå till svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet med högst 2000 kronor, till svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet med högst 600 kronor samt till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet, med 300 kronor per läsrum.

11. Bibliotekspersonalen En fortgående uppdelning av arbetsuppgifterna vid biblioteken på egentlig bibliotekspersonal och kontorspersonal förordas. För den egentliga bibliotekspersonalen uppställes som kompetens— krav genomgång av statens biblioteksskola eller annan därmed jäm— ställd utbildning. Basen för rekryteringen till bibliotekarieyrket bör breddas. Biblioteksskolan skall vara öppen för personer såväl med som utan akademiska examina. Av den sistnämnda kategorien skall enligt förslaget förutom vissa specificerade kunskapsmått krävas tre års elev- utbildning vid större folkbibliotek. Av aspiranter med akademiska exa— mina bör krävas ett års elevutbildning. Statens biblioteksskola, som föreslås gemensam för båda kategorierna biblioteksaspiranter, bör om- fatta ett läsår och bli årligen återkommande. F ortbildningskurser bör anordnas.

Utbildningen av den icke heltidsanställda bibliotekspersonalen skall förbättras genom utökad kursverksamhet.

12. Skolbibliotek 1. Bibliotek vid folkskolor

Skolbiblioteket utgör en nödvändig förutsättning för skolans arbete och bör därför finnas vid alla skolor. Obligatoriska bibliotek bör upp- rättas vid alla folkskolor.

Kostnaderna bör helt bestridas av statsmedel. Den nuvarande skyl— digheten för kommunerna att lämna s. k. ortsbidrag skulle alltså bort- falla. Statsbidrag föreslås utgå med ett för hela landets folkskolväsende enhetligt belopp, beräknat efter antalet i skolan inskrivna barn. Sär- skilda tilläggsbelopp föreslås utgå till skolor av lägre form för täckande

av de relativt större kostnaderna för biblioteksverksamheten i distrikt med mindre skolor.

Statsbidrag för biblioteksverksamhet i folk- och småskolor föreslås utgå med 7 kronor per barn och redovisningsår. Av detta belopp beräk- nas viss del, 2 kronor, i vanliga fall utgå till avlöning av skolbibliote— karie.

Tilläggsbeloppen bör utgå med 25 kronor för varje läraravdelning av Bl—typ, 50 kronor för varje läraravdelning av B2—typ samt 75 kronor för varje läraravdelning av B3- eller D-typ.

2. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

Statsbidrag efter i huvudsak samma grunder som till bibliotek vid folkskolor föreslås utgå även till följande statsunderstödda skolor:

1. högre folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellansko— lor, kommunala flickskolor och kommunala gymnasier;

2. centrala verkstadsskolor, kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning och kommunala handelsgymnasier;

3. skolor tillhörande barna- och ungdomsvården;

4. folkhögskolor, lantmannaskolor, lantbruksskolor, lanthushållssko- lor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor.

3. Skolbibliotekets organisation m. m.

Skolbiblioteksverksamheten bör organiseras med en skolbibliotekarie vid varje skola. I varje distrikt med flera skolbibliotekarier bör en av dessa utses att som distriktsbibliotekarie leda skolbiblioteksverksamhe- ten inom distriktet. Distriktsbibliotekarie skall äga närvara vid skol- styrelses behandling av biblioteksärenden, även om han ej är ledamot av Skolstyrelsen. I de största skoldistrikten bör nedsättning av undervis- ningsskyldigheten kunna medgivas distriktsbibliotekarie.

Utbildningen av skolbibliotekarier bör förbättras dels genom att un- dervisningen i bok- och bibliotekskunskap får större plats på seminari- ernas utbildningsplan, dels genom anordnande av flera kurser för skol- bibliotekarier.

Arbetsförhållandena för bibliotekarierna vid seminarier bör förbätt— ras. En höjning av nu utgående arvodesbelopp föreslås för att möjlig- göra halvtidsanställning av bibliotekarie vid de större seminarierna.

Regelbunden undervisning i bokkunskap bör meddelas i folkskolor och andra skolor. Härvid bör skolbibliotekarie kunna medgivas viss nedsättning av sin tjänstgöringsskyldighet som lärare för att kunna ägna sig åt denna undervisning.

Bibliotekslokalerna i större skolor bör utökas till att omfatta utlå— ningsrum, ett eller flera grupprum jämte ett arbetsrum för biblioteka- rien. Statsbidrag föreslås utgå till den första uppsättningen biblioteks- inventarier.

Särskild skolbibliotekskonsulent föreslås med uppgift att utöva den centrala ledningen av och tillsynen över skolbiblioteksverksamheten.

Skolbiblioteken bör i viss utsträckning hållas tillgängliga även för- andra än skolans egna elever efter skoltidens slut. Skolstyrelse föreslås få möjlighet att träffa överenskommelse med det kommunala folkbiblioteket på orten om visst samarbete.

13. Rationalisering av det bibliotekstekniska arbetet

En central instution, kallad ”Bibliotekstjänst”, föreslås upprättas för fullgörande av vissa bibliotekstekniska arbetsuppgifter. I styrelsen för densamma bör ingå representanter för kungl. majzt, den statliga till-' synsmyndigheten samt Sveriges allmänna biblioteksförening. Verk- samheten skall finansieras dels genom driftsinkomster, dels genom an- slag ur ett belopp om 2 % av det samlade statsbidraget till folkbiblio- teksväsendet, som föreslås innehållas för att användas till gemensamma åtgärder.

Ett bibliotekens korrespondensinstitut bör inrättas till hjälp vid bib- liotekarieutbildningen.

14. Organisation av statlig tillsynsmyndighel

Den nuvarande biblioteksroteln inom skolöverstyrelsen föreslås om- bildas till statens biblioteksbyrå, varvid chefens hittillsvarande titel ”för- ste bibliotekskonsulent” utbytes mot titeln ”biblioteksdirektör”. Till byrån knytes utöver redan befintliga konsulenter en studierektor, kon— sulenten för skolbiblioteksverksamheten och en konsulent för biblio— teksverksamheten inom sjukvård och fångvård.

Till statens biblioteksbyrå bör anslutas ett rådgivande organ, Statens biblioteksnämnd, bestående av representanter för olika biblioteks- former.

15. Biblioteksreformens genomförande

Biblioteksreformen föreslås genomförd i etapper.

Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående bidrag till folkbiblioteksväsendet

Kap. '. Kommunala folkbibliotek & 1.

Till borgerlig kommun eller sammanslutning av borgerliga kommuner rutgår statsbidrag för upprättande och underhåll av folkbibliotek eller sy- :stem av folkbibliotek (huvudbibliotek med filialer) enligt nedan närmare angivna grunder.

Bidrag utgår ej till kommun, där landsbibliotek finnes upprättat.

å2.

Till grund för statsbidragets beräkning lägges ett bidragsunderlag, som i '.intet fall må beräknas till högre belopp än tre kronor 50 öre för varje i kom- ;munen vid senaste årsskifte kyrkobokförd invånare. Bidragsunderlaget ut- ,göres av bibliotekets utgifter såsom kommunalt folkbibliotek enligt fast- ställd utgiftsstat för det år, för vilket bidrag sökes (bidragsåret); dock må utgifter för andra ändamål än bokinköp, bokbindning och personal icke in- räknas i underlaget till högre belopp än som motsvarar två tiondelar av ut- ,giftssumman för bokinköp, bokbindning och personal. Som bidragsunderlag må icke godtagas utgifter, som äro uppenbart oskäliga i förhållande till om- fattningen av bibliotekets verksamhet, ej heller personalutgit'ter, som över- .stiga för bibliotekarie den lön som skulle ha utgått till vederbörande befatt- ningshavare, därest befattningen varit uppförd i lönegraden Ca 24 i statens :allmånna avlöningsreglemente, för assistentbibliotekarie den lön som skulle :ha utgått, därest befattningen varit uppförd i lönegraden Ca 21 i samma

reglemente. & 3.

1. Statsbidraget utgår med samma belopp som bidragsunderlaget min- ;skat med ett belopp motsvarande åtta öre för varje i kommunens inkomstt- Astat för bidragsåret upptagen skattekrona.

2. Till bibliotek, som jämlikt 5 4 g tjänstgör som lånecentral för bibliote- ken inom ett större område eller åtagit sig liknande uppgifter av motsva- arande omfattning, utgår statsbidraget med minst 75 000 kronor.

54.

För utgående av det i 5 3 omnämnda bidraget skola följande villkor gälla: a) För biblioteket skall finnas en styrelse samt en av denna utsedd bib-

liotekarie, vilken närmast under styrelsen svarar för bibliotekets skötsel. Bibliotekarie, som ej är ledamot av bibliotekets styrelse, äger dock att vara närvarande vid styrelsens sannnanträden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten, med rätt för honom, där han så önskar, att få sin utta- lade mening antecknad i styrelsens protokoll.

b) Bibliotekets personal skall besitta för sina befattningar erforderlig kompetens.

c) Biblioteket skall vara uppställt i lämplig lokal. Vid inredning av nya uteslutande för biblioteket avsedda lokaler, för vilka hyra uppgår till eller beräknas till minst 400 kronor, skall plan över biblioteket på förhand un- derställas statens biblioteksbyrå för granskning.

d) Bibliotek i kommun med minst 4 000 invånare skall, om ej statens biblioteksbyrå på särskild framställning medgiver undantag, hava ett läs— rum, som under sakkunnig ledning hålles Öppet minst två eftermiddagstim- mar minst tre vardagar i veckan.

e) Biblioteket skall hållas tillgängligt för läsning på stället och hemlån å regelbundna tider minst tre gånger i veckan. Statens biblioteksbyrå äger dock medgiva inskränkning av Öppethållandet.

f) Biblioteket skall vara kostnadsfritt tillgängligt för läsning på stället, och ingen avgift må tagas för boklån av låntagare, boende inom biblioteks- kommunen eller det större område, som i vederbörlig ordning fastställts som bibliotekets verksamhetsområde. Samma rätt till avgiftsfria boklån skall tillkomma sjöman, som tillfälligtvis vistas inom kommunen.

g) Bibliotek i kommun med minst 6 000 invånare skall hållas kostnads- fritt tillgängligt för utlåning även till personer boende utanför kommunen inom ett av statens biblioteksbyrå bestämt område och enligt de närmare bestämmelser, som biblioteksbyrån äger meddela. Bibliotek i kommun med minst 100 000 invånare skall enligt biblioteksbyråns närmare bestämmande tjänstgöra som lånecentral för biblioteken inom ett större område eller vara skyldigt att åtaga sig liknande uppgifter av motsvarande omfattning.

h) Biblioteket skall hållas försäkrat mot eldskada.

i) Biblioteket skall vara försett med handbokssamling, vars omfattning och sammansättning godkänts av chefen för statens biblioteksbyrå.

j) Bibliotekets bokbestånd skall i övrigt vara allsidigt valt under tillgodo- seende, så långt ske kan, av de intressen, som på orten förefinnas, samt med lämplig fördelning mellan facklitteratur och skönlitteratur. Särskilt bör biblioteket beflita sig om att i möjligaste mån befrämja inom kommunen bedrivet folkbildningsarbete genom anskaffande av litteratur i anslutning till förekommande föreläsnings-, studiecirkel- och kursverksamhet liksom annan verksamhet av liknande slag. Av styrelse för på orten företrädd folk— bildningsorganisation till biblioteksstyrelsen ingivna förslag om bokinköp skola av denna ovillkorligen upptagas till behandling. Kunna de framställda önskemålen icke tillgodoses, må förslagsställaren kunna insända förslaget till central- eller landsbiblioteket i området, som har att vidtaga erforder- liga åtgärder för ett rimligt tillgodoseendeav önskemålen.

k) Åt bibliotek, vars bokbestånd statens biblioteksbyrå icke finner i stort .sett vara av tillfredsställande beskaffenhet ur moralisk eller konstnärlig synpunkt, må anslag beviljas allenast under förbehåll, att biblioteket ställer sig till efterrättelse de anvisningar i fråga om bokbeståndet, som lämnas av biblioteksbyrån.

1) Bibliotekets styrelse skall tillse, att litteratur, som är av beskaffenhet att kunna inverka skadligt, om den sättes i händerna på unga och omogna läsare, icke genom utlåning eller på annat sätt hålles tillgänglig för perso- ner, som ej kunna anses besitta erforderlig mognad.

m) Biblioteket skall vara underkastat inspektion på det sätt nedan eller eljest särskilt föreskrives.

n) Bibliotekets böcker få ej i annan mån avhändas biblioteket än att ut- ! slitna eller föråldrade böcker må därifrån utgallras, så vida icke för särskilt

fall chefen för statens biblioteksbyrå eller den, som enligt 5 23 förrättar in— spektion. lämnar sitt medgivande till att sådant även eljest må ske.

0) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av statens biblioteksbyrå prövas nödiga och lämpliga.

Kap. " . Centralbibliotek

55.

Kommunalt folkbibliotek, som prövas därtill lämpligt, må av Kungl. Maj :t kunna godkännas som centralbibliotek.

56.

Centralbibliotek har att inom ett av Kungl. Maj:t bestämt'område supp- lera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk vägledning enligt de närmare föreskrifter, som statens biblioteksbyrå utfärdar.

å7.

Till centralbibliotek utgår utöver det statsbidrag, som må tillkomma det- samma enligt bestämmelserna angående statsbidrag till kommunala folk-- bibliotek, ett särskilt centralbiblioteksanslag om 25 000 kronor för år räk- nat.

58.

För att ett kommunalt folkbibliotek skall kunna godkännas såsom cen-— tralbibliotek och erhålla centralbiblioteksanslag fordras, att det har perso— nal i erforderlig omfattning; att dess föreståndare, nedan kallad centralbib- liotekarie, besitter den särskilda kompetens, som avses i 5 9; att såväl ut— låningsavdelning som läsrum hållas öppna på för allmänheten lämplig tid alla vardagar både för- och eftermiddagen samt att bokbeståndet är tillfreds- ställande till omfattning och sammansättning.

59.

Vid tillsättande av ledig centralbibliotekarietj änst skall iakttagas, att kun-- görelse om ledigheten skall utfärdas samt att de inkomna ansökningshand- lingarna skola av bibliotekets styrelse insändas till statens biblioteksbyrå, .som efter prövning av de sökandes meriter har att till biblioteksstyrelsen _avgiva yttrande, vari skall angivas, vilka av de sökande biblioteksbyrån a_n--

ser med hänsyn till ådagalagda insikter och praktisk bibliotekserfarenhet äga erforderlig kompetens till den sökta tjänsten. Därest så anses lämpligt, må biblioteksbyrån därvid uppföra de sökande i viss ordning med hänsyn till graden av deras skicklighet. Bibliotekets styrelse skall till befattningens innehavare utse en av dem, vilka av biblioteksbyrån förklarats äga erforder- lig kompetens.

5 10.

Till Konungen ställd ansökning från kommunalt folkbibliotek, att biblio- teket må godkännas som centralbibliotek, skall senast den 1 oktober året före det, för vilket biblioteket önskar komma i åtnjutande av centralbiblio- teksanslag, ingivas till statens biblioteksbyrå, som har att med eget yttrande överlämna ansökningen till Kungl. Maj:t.

511.

Om folkbibliotek, som godkänts såsom centralbibliotek, ej längre fyller de villkor, som stadgas i 5 8, eller bibliotekets styrelse förklarar sig ej längre önska, att biblioteket fungerar som centralbibliotek, skola de böcker och den materiel, som inköpts för medel anslagna för centralbiblioteksverksam- heten, efter statens biblioteksbyrås beprövande antingen överlämnas till annat bibliotek med samma eller likartad uppgift eller eljest på lämpligt sätt användas.

5 12.

Centralbibliotek skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av statens biblioteksbyrå prövas nödiga och lämp- liga.

Kap. III. Bibliotek vid sjukvårdsanstalter

& 13.

Till kommun, som enligt överenskommelse mellan vederbörande omhän— derhar biblioteksverksamhet vid sjukvårdsanstalt, vilken står under medi- cinalstyrelsens inseende, utgår ett särskilt statsbidrag med 12 kronor för sängplats för år räknat.

& 14.

Om vederbörande kommun icke kan åtaga sig att omhänderhava verk- samheten, utgår i 5 13 omnämnt statsbidrag till central(lands)biblioteket i området eller, därest icke heller detta kan åtaga sig uppgiften, till sjuk— vårdsanstalten.

5 15.

För utgående av det i 5 13 omnämnda bidraget skola följ ande villkor gälla:

a) Bidraget skall helt användas för sjukvårdsanstaltens bibliotek.

b) I de fall, då bidraget utgår till sjukvårdsanstalten, skall för bibliote- k'et finnas en styrelse, bestående antingen av anstaltens styrelse eller av sär-

skilda av denna därtill utsedda personer. Vid styrelsens sammanträden äger en av statens biblioteksbyrå för tre är utsedd representant för det folkliga biblioteksväsendet att närvara och deltaga i överläggningarna men ej i be- ! sluten med rätt för honom att få sin mening antecknad i styrelsens proto- ; koll.

c) Sjukvårdsanstalten skall kostnadsfritt tillhandahålla för verksamhe- ten behövliga lokaler, försedda med erforderlig inredning.

d) Biblioteket skall varje vecka å regelbundna tider kostnadsfritt hållas tillgängligt för patienter och, där så är lämpligt, även för ,sjukhuspersonal; dock må i fråga om epidemisjukhus samt sådana sjukhusavdelningar, där eljest smittofara kan tänkas föreligga, böckerna tillhandahållas endast en- ligt av sjukhusets läkare bestämda regler.

e) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat vad i av— seende på personal, bibliotekaries rätt att närvara vid biblioteksstyrelses sammanträden, försäkring, bokbestånd, inspektion samt böckers avhän- dande från biblioteket är stadgat i 5 4.

f) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av statens biblioteksbyrå prövas nödiga och lämpliga.

& 16.

Om biblioteket icke längre underhålles av ägaren, skola bibliotekets böc- ker efter statens biblioteksbyrås beprövande antingen överlämnas till annat bibliotek med samma eller likartad uppgift eller eljest på lämpligt sätt an- vändas.

Kap. IV. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

& 17.

Till kommun, som enligt överenskommelse mellan vederbörande omhän- derhar biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstalt, utgår ett särskilt stats- bidrag med 10 kronor för varje plats å fångvårdsanstalten för år räknat.

5 18.

Om vederbörande kommun icke kan åtaga sig att omhänderhava verk- samheten, utgår i 5 17 omnämnt statsbidrag till central(lands)biblioteket i området eller, därest icke heller detta kan åtaga sig uppgiften, till fångvårds- anstalten.

5 19.

För utgående av det i 5 17 omnämnda bidraget skola följande villkor gälla:

a) Bidraget skall helt användas för fångvårdsanstaltens bibliotek.

b) I de fall, då bidraget utgår till fångvårdsanstalten, skall för biblioteket finnas en styrelse, bestående av anstaltens direktör (föreståndare, styres— man) såsom självskriven ordförande och en av denne utsedd representant för anstaltspersonalen samt en tredje ledamot utsedd av vederbörande an- staltsnämnd. De båda valda ledamöterna utses för ett år i sänder. Vid sty-

relsens sammanträden äger en av statens biblioteksbyrå för tre är utsedd representant för det folkliga biblioteksväsendet att närvara och deltaga i överläggningarna men ej i besluten med rätt för honom att få sin mening antecknad i styrelsens protokoll.

c) Fångvårdsanstalten skall kostnadsfritt tillhandahålla för verksamhe— ten behövliga lokaler, försedda med erforderlig inredning.

d) Biblioteket skall varje vecka å regelbundna tider kostnadsfritt hållas tillgängligt för å anstalten intagna personer och, där så är lämpligt, även för anstaltens personal.

e) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat vad i av- seende på personal, bibliotekaries rätt att närvara vid biblioteksstyrelses sammanträden, försäkring, bokbestånd, inspektion samt böckers avhän- dande från biblioteket är stadgat i 5 4.

f) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av statens biblioteksbyrå prövas nödiga och lämpliga.

Kap. V. Bibliotek vid truppförband & 20.

Till truppförband utgår statsbidrag för upprättande och underhåll av bibliotek vid förbandet. Bidraget utgår med högst 5 000 kronor för år räknat och fastställes inom ramen för tillgängliga medel under hänsynstagande till förbandens storlek och andra omständigheter av vikt för anslagsfrågans be- dömande.

521.

Om biblioteksverksamheten vid truppförband enligt överenskommelse mellan vederbörande omhänderhaves av det kommunala folkbiblioteket eller central(lands)biblioteket i området, skall i g 20 omnämnt statsbidrag utgå till kommunen eller central(lands)biblioteket, under villkor att stats- bidraget helt användes för truppförbandets bibliotek.

5 22.

För utgående av det i 5 20 omnämnda bidraget skola följande villkor gälla:

a) I de fall, då biblioteksverksamheten ej enligt 5 21 omhänderhaves av vederbörande folkbibliotek eller central(lands)biblioteket i området, skall truppförbandets bildningsråd utgöra truppförbandsbibliotekets styrelse. Vid styrelsens sammanträden äger en av statens biblioteksbyrå för tre är utsedd representant för det folkliga biblioteksväsendet att närvara och deltaga i överläggningarna men ej i besluten med rätt för honom att få sin mening antecknad i styrelsens protokoll.

b) Truppförbandet skall kostnadsfritt tillhandahålla för verksamheten behövliga lokaler, försedda med erforderlig inredning.

c) Biblioteket skall minst tre gånger i veckan å regelbundna tider kost- nadsfritt hållas tillgängligt för truppförbandets personal. Statens biblio— teksbyrå äger dock medgiva inskränkning av öppethållandet. Läsrum 1) r om möjligt hållas tillgängligt dagligen under personalens fritid.

d) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat vad i av- seende på personal, bibliotekaries rätt att närvara vid biblioteksstyrelses sammanträden, försäkring, bokbestånd, inspektion samt böckers avhän— dande från biblioteket är stadgat i 5 4.

f) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av statens biblioteksbyrå prövas nödiga och lämpliga.

Kap. VI. Biblioteksinspektion

& 23.

1. Inspektion av bibliotek, som åtnjuta statsbidrag enligt denna kungö- relse, verkställes av chefen för statens biblioteksbyrå eller vid byrån an— ställda bibliotekskonsulenter. .,

2. Inom område för central- elle1" landsbibliotek verkställes inspektion i fråga om bibliotek i kommuner med mindre än 10 000 invånare jämväl av central(lands)bibliotekarien eller, därest statens biblioteksbyrå sådant med- giver, annan därtill lämplig person bland central(lands)bibliotekets per- sonal.

Kap. VII.

Gemensamma bestämmelser

5 24.

1. Ansökning om statsbidrag enligt 55 3, 7, 13 och 17 skall ingivas till statens biblioteksbyrå före den 15 februari det arbetsår, för vilket bidrag sökes.

2. Ansökning om statsbidrag enligt 5 20 skall före den 1 augusti det ar- betsår, för vilket bidrag sökes, ingives till chefen för försvarsstaben, som har att med eget yttrande översända ansökningen till statens biblioteksbyrå.

3. Ansökning skall vara avfattad i huvudsaklig överensstämmelse med av statens biblioteksbyrå fastställda formulär samt vara åtföljt av de band— lingar, "som biblioteksbyrån föreskriver.

& 25.

Statsbidrag, som enligt bestämmelserna i denna kungörelse skulle ha slu— tat å öretal, fastställes till närmast lägre hela krontal.

& 26.

Det åligger statens biblioteksbyrå att meddela beslut rörande i 5 24 omför— mälda ansökningar, vad angår bidrag åt bibliotek vid sjukvårdsanstalt ' samt fångvårdsanstalt först efter samråd med medicinalstyrelsen, respek— tive fångvårdsstyrelsen. Biblioteksbyrån äger därvid till prövning upptaga ansökning utan hinder därav att någon avvikelse i fråga om den föreskriv- na tiden för dess ingivande ägt rum. Underrättelse om biblioteksbyråns i ; denna paragraf avsedda beslut skall ofördröjligen meddelas statskontoret, * riksräkenskapsverket och sökanden samt i fråga om bibliotek vid sjukvårds-

anstalt medicinalstyrelsen, i fråga om bibliotek vid fångvårdsanstalt fång- vårdsstyrelsen ävensom i fråga om bibliotek vid truppförband chefen för försvarsstaben.

& 27.

Det åligger statskontoret att till vederbörande bidragsberättigade utbetala enligt denna kungörelse beviljade statsbidrag så snart ske kan efter det att statskontoret erhållit del av statens biblioteksbyrås beslut rörande bidraget. Statskontoret skall härvid iakttaga i beslutet angivna villkor och bestämmel- ser samt efterföljande särskilda föreskrift.

Av statsbidrag enligt 5 3 utbetalas till sökanden 98 hundradelar, avrun— dade till närmast lägre hela krontal. Återstoden disponeras av statens bib- lioteksbyrå, som äger använda beloppet för gemensamma biblioteksända- mål enligt därom meddelade särskilda bestämmelser.

Övergångsbestämmelse

Intill utgången av år 19.. må efter därom av vederbörande kommun gjord ansökningi & 1 avsett statsbidragi stället för att utgå enligt 5 3 kunna utgå med högst hälften av bidragsunderlaget. Bidraget må dock i intet fall överstiga 9 000 kronor.

Bil. 2.

Förslag till ändrad lydelse av Kungl. Maj:ts kungörelse om bidrag och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler (SFS 913/1942; jmf. 354/1945).

Allmänna bestämmelser

51.

Med allmänna samlingslokaler ————— för tillsyningsman. Lokaler för kommunala folkbibliotek, som avses i kungörelsen den . . (nr ....) angående bidrag till folkbiblioteksväsendet, jämställas i denna kungörelse i tillämpliga delar med allmänna samlingslokaler.

Bil. 3.

Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående bidrag till skolbiblioteksväsendet

& 1. För upprättande och underhåll av skolbibliotek vid folk- eller småskola utgår till skoldistrikt för redovisningsår statsbidrag med 7 kronor för varje lärjunge, som vid slutet av närmast föregående läsår var inskriven och ät-

njöt undervisning vid folk- eller småskola, inbegripet vid till folk- eller små- skoleseminarium knuten övningsskola. Därjämte utgår tilläggsbelopp för varje läraravdelning av Bl-typ med 25 kronor, av B2-typ med 50 kronor och av B3 eller D-typ med 75 kronor.

52.

För upprättande och underhåll av skolbibliotek vid folk- eller småskola, inrättat vid barnhem, som enligt beslut av Kungl. Maj :t åtnjuter statsbidrag till avlöning åt lärare, må statsbidrag utgå till huvudmannen enligt de i 1 5 stadgade grunderna.

53.

För upprättande och underhåll av skolbibliotek må statsbidrag för redo- visningsår utgå till a) högre folkskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola, kommu— nal flickskola och kommunalt gymnasium

b) central verkstadsskola, kommunal anstalt för yrkesundervisning samt sådan enskild, under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesut- bildning inseende ställd läroanstalt, vars bildningsmål enligt vederbö- rande tillsynsmyndighet är jämförligt med ovannämnda anstaltens ; sär- skild anstalt för yrkesundervisning under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning, statsunderstött handelsgymnasium, mejeriskola och jordbrukets yrkesskolor

c) statsunderstödd folkhögskola, lantmannaskola, lantbruksskola, lanthus- hållsskola och trädgårdsskola samt (1) annan läroanstalt efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

För under a) nämnda skolor utgår statsbidrag med 7 kronor för varje lär- junge, som vid slutet av föregående läsår var inskriven och åtnjöt under- visning vid skolan ; för under b) nämnda anstalter utgår statsbidraget med 7 kronor för varje elev, som under sist förflutna läsår under minst 3 må- nader (90 dagar) varit inskriven och åtnjutit regelbunden heldagsunder- visning vid anstalten; för under c) nämnda skolor utgår statsbidrag efter samma grunder som för b), dock med lägst 300 kronor.

54.

För upprättande och underhåll av skolbibliotek vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården utgår statsbidrag för redovisningsår med 7 kro- nor för varje lärjunge, som vid slutet av föregående läsår var inskriVen och åtnjöt undervisning vid skolorna. På förslag av socialstyrelsen fördelar sta- tens biblioteksbyrå beloppet mellan de olika skolorna.

55.

Av statsbidraget skall 2 kronor för år och elev utgå till skolbibliotekaries arvode, därest ej jämkning i arvodet anses skälig på grund av överenskom- met samarbete enligt 5 7.

56.

1. Skolöverstyrelsen må, efter framställning av skolstyrelse eller sta— tens folkskolinspektör, fastställa, att lärare, som tillika är skolbibliote-

karie, skall kunna fullgöra del av sin undervisningsskyldighet genom att undervisa i bokkunskap och i övrigt handleda elever i bibliotekets utnytt- jande. I skola med 6—15 läraravdelningar må härför användas 1 veckotim- me, i skola med 16—30 avdelningar 2 veckotimmar, i skola med 31—45 avdel- ningar 3 veckotimmar och i skola med över 45 avdelningar 4 veckotimmar.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning då undervis— ningi bokkunskap ingår i undervisningsplanen för annan skola än folkskola.

2. l särskilda fall må skolöverstyrelsen, efter framställning av skol— styrelse eller statens folkskolinspektör, fastställa nedsättning av undervis— ningsskyldigheten för skolbibliotekarie, som förestår skolbiblioteksverksam- heten inom större skoldistrikt.

57.

Skolstyrelse eller styrelse för under 3 5 nämnda skolor må, efter lärar— kårens hörande, överenskomma med ortens folkbibliotek om samarbete.

58.

Som villkor för erhållande av statsbidrag skall gälla: 3) I varje skola för vilken statsbidrag erhålles, upprättas genom vederbö— rande myndighets försorg ett efter skolans storlek, undervisningens krav och andra förhållanden väl lämpat bibliotek, uppställt i lämplig lokal.

b) Bokurvalet till biblioteket skall dels tillgodose undervisningens behov av för olika ålders- och klasstadier lämpad facklitteratur i olika ämnen, dels lärjungarnas behov av lämplig skönlitteratur och förströelseläsning. Litteratur, som kan skadligt påverka unga och omogna läsare, må ej in- förlivas med biblioteket.

Biblioteket skall vara försett med en handbokssamling, som i största möjliga utsträckning sammansättes så att den kan användas av både lä- rare och elever. En mindre del av anslaget må användas till inköp av böcker, som kunna vara läraren till hjälp vid undervisningen. Vid urval av dessa böcker bör iakttagas vad som ovan sagts om handbokssamling.

c) Biblioteket skall hållas tillgängligt under lästerminerna minst 2 gånger i veckan på regelbundna tider samt under ferierna i den utsträckning skolöverstyrelsen kan komma att bestämma.

d) Skolstyrelse skall årligen till skolöverstyrelsen inlämna redogörelse för skolbiblioteksverksamheten inom distriktet.

e) I varje skoldistrikt skall finnas en bibliotekarie, distriktsbibliotekarie, i vanliga fall en inom distriktet tjänstgörande lärare, som leder skolbiblio— teksverksamheten vid distriktets folk- och småskolor och förestår en ge— mensam skolbibliotekscentral. I varje större skola må därjämte finnas en särskild bibliotekarie, som svarar för bibliotekets skötsel.

f) I varje skoldistrikt tillsättes en rådgivande biblioteksnämnd, bestående av distriktets skolledare, skolbibliotekarier eller representanter för dessa samt representanter för de lärarkategorier som ej företrädas av skol- bibliotekarierna. Dessa representanter utses av skolbibliotekarierna, res- pektive lärarkåren. Biblioteksnämnd må även tillsättas för varje större folkskola eller annan skola.

g) Skolbibliotekarie eller, i distrikt med flera bibliotekarier, distriktsbiblio- tekarie, som ej är ledamot av Skolstyrelsen äger att vara närvarande vid skolstyrelsens sammanträden och deltaga i överläggningarna om biblio- teksärenden, men ej i besluten. ph) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de

villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

59.

1. Rekvisition av statsbidrag till bibliotek vid folk- eller småskola skall avse redovisningsår och av skolstyrelsen, respektive huvudman för barnhem i två exemplar enligt i vederbörlig ordning fastställt formulär ingi— vas till statens folkskolinspektör efter juli månads ingång men före augusti månads utgång det redovisningsår för vilket bidrag sökes. Rekvisitionen skall grunda sig på de uppgifter om antalet lärjungar vid vårterminens slut, som lämnas i de i & 66, mom. 1, folkskolestadgan, före- skrivna statistiska uppgifterna samt i förekommande fall innehålla uppgift om det antal avdelningar av B- och D-typ som finnas inom distriktet vid början av det redovisningsår rekvisitionen avser. Efter granskning av rekvisitionen skall folkskolinspektören med eget yttrande översända det ena exemplaret till länsstyrelsen (statskontoret) ,som efter egen granskning har att skyndsamt utanordna statsbidraget.

2. Styrelse för sådan läroanstalt som avses i 3 5 skall efter juli månads ingång men före augusti månads utgång det redovisningsår, för vilket bi- drag avses, till länsstyrelsen (statskontoret) ingiva rekvisition om stats- bidrag åtföljt av ett yttrande av vederbörande rektor eller skolföreståndare. Efter granskning av rekvisitionen skall länsstyrelsen (statskontoret) skynd- sam utanordna statsbidraget.

3. För de skolor som avses i 4 5 skall socialstyrelsen efter juli månads ingång men före augusti månads utgång det redovisningsår, för vilket bi- drag sökes, till statens biblioteksbyrå ingiva rekvisition om statsbidrag för samtliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården med förslag om för- delning av beloppet mellan de olika skolorna. Efter granskning av rekvisitio- nen beslutar statens biblioteksbyrå om de belopp, som skola utgå till varje skola, och inviger rekvisitionen till statskontoret, som efter egen granskning har att skyndsamt utanordna statsbidraget.

8 mom. g, påkallar ändring i lagen om försauilingsstyrelse förut-

Därest & , att åtgärd för sådan ändring vidtages.

sätter vi, Bil. 4.

Förslag till ändring av folkskolestadgan (SFS 604/1921).

* 5 11 ges följande lydelse:

, Skolstyrelse skall i var och en av distriktets folk- och småskolor inrätta lett efter skolans storlek, undervisningens krav och andra förhållanden väl

*läinpat skolbibliotek uppställt i lämplig lokal samt i övrigt iakttaga gällande bestämmelser om skolbibliotek.

Bil. 5.

Förslag till ändring av Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskole- väsendet (SFS 882/1945).

5 3, mom. 2, ges följande lydelse: Statsbidrag må utgå till ————— expeditionsrum, biblioteksavdel- ning, läkarrum ————— kontroll. Till statsbidragsberättigade kostna- der må —— -—- — —— till gymnastiksalar, biblioteksavdelning, slöjdsalar och skolkök.

Sakregister

Anstalter för yrkesundervisning 97, 112—113 Bibliotekarie, se Bibliotekspersonal Bibliotekens försäljningscentral 126, 128 Biblioteksbyggnader, Bidrag till uppförande 57—59 Biblioteksdirektör 130, 141, 156 Biblioteksinspektion 17, 21, 139 Bibliotekskonsulenter 10, 126, 128—129, 131—132, 141—142, 156 Bibliotekspersonal Kompetens 34—35, 39, 83—86, 92—93 Löne- och anställningsförhållanden 39, 92, 93 Utbildning 36—39, 40, 86—92, 93, 140—141, 154 (Stockholms stadsbibliotek 37—38, 91—92) Biblioteksråd: Danmark 132—133 Biblioteksskolan 35, 36—37, 89—90, 140—141, 154 Biblioteksstyrelse 17, 30, 31, 33, 77, 79 Biblioteksteknisk vägledning 23—24 Bibliotekstjänst 127—128, 136 Bidragsunderlag 48—53 Bokbil 65 Bokkunskap 116—117 Bygdekursbibliotek 32 Centralbibliotek 11, 12, 13, 22—24, 60, 61, 63—67, 139, 151—152 Distriktsbibliotekarie se Skolbibliotekarie Elevutbildning 36, 86—89 Danmark 88 Elevutbildningsbibliotek 36, 87 Filialbibliotek 32, 46, 59—60, 62, 79 Folkbibliotekens utländska vandringsbibliotek (FUV) 126 Folkebibliotekernes bibliografiska kontor 127 Folkhögskolor 97, 114—115 Folkskolebibliotekskommitterade 98, 110—111, 123 Folkskolor 95—96, 101—112, 154—455 Fortbildningskurser 37, 38, 90 Fristående studiecirkel 19, 20, 22 Fångvårdsanstalter 28, 76—77, 139, 153 Föreningsbibliotek, se Studiecirkelbibliotek Försvarsstabens fältbibliotek 13, 28, 29 Grenbibliotek 32, 81 Grundkatalog 126 Grundunderstöd 17

Handbokssamling 17, 56, 138, 151 Högre folkskolor 97, 112, 155 Interurban låneverksamhet 25, 67—72, 152 Jordbrukets yrkesskolor 115——116, 155 Klassbibliotek 99, 104 Kommunala flickskolor 97, 112, 155 Kommunala folkbibliotek 15——-18, 41—59, 137—138, 150—151 Kommunala mellanskolor 97, 112, 155 Korrespondensinstitut 89, 93, 128, 156 Kostnadsberäkningar 137—149 Landsbibliotek 11, 22, 23, 24, 63—64, 67 Lantbruksskolor 97, 115, 155 Lanthushållsskolor 97, 115, 155 Lantmannaskolor 97, 115, 155 Lånecentral 68—72 Läsrum 17, 56 Läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet 34, 82, 154 Mejeriskolor 115—116, 155 Obligatoriska skolbibliotek 98-—101, 102—103 Ortsbidrag .- Folkbibliotek 17 Sjukhusbibliotek 27 Sjömansbibliotek 32 Svensk skola i utlandet 34 Svenskar i utlandet 33 Truppförbandsbibliotek 30, 78 Rationalisering av det bibliotekstekniska arbetet 34, 82—83, 126—128, 156 Referensbokssamling, se Handbokssamling Resestipendier 90—91 Samarbete med folkbildningsarbetet 134—135 skolbibliotek 112, 124—125 vetenskapliga bibliotek 132——133 Seminariebibliotek 121—123 Seminariebibliotekarie 122—123 Sjukhusbibliotek 25—28, 72—76, 139, 152—153 Sjömansbibliotek 30—32, 80—81, 153 Skolbibliotek 95—125, 145—149, 154—156 Lokaler 119—121 Rådgivande biblioteksnämnd 105 Skolbibliotekarie 104—105 Arvode 110—112 Pedagogiska uppgifter 116—117 Utbildning 118—119 Skolbibliotekets organisation 103——105, 155—156 Skolbibliotekskonsulent 123—124 Skolbibliotekslokaler, Statsbidrag till inredning 120—121 Skolor tillhörande barna- och ungdomsvården 97, 113—114, 155 Statens biblioteksbyrå 130—132, 141—143, 156 Statens biblioteksnämnd 132—-133, 156

Statens folkbildningsnämnd 134 Statsbidrag Biblioteksbyggnadcr 57—59 Centralbibliotek 67 Fångvårdsanstalter 77 Handbokssamlingar vid studiehem 62 Kommunala folkbibliotek 43—57 Sjukhusbibliotek 72—75 Skolbibliotek 105—116, 145—149 Svenska sjömansbiblioteket 32, 81 Svenskar i utlandet 82 Truppförbandsbibliotek 78—79 Statsunderstöd Centralbibliotek 24 Kommunala folkbibliotek 16—18 Maximering 18 Sjukhusbibliotek 26, 27 Skolbibliotek 96, 97, 98 Studiecirkelbibliotek 19, 20, 21—22 Svenska sjömansbiblioteket 32 Svenskar i utlandet 33—34 Truppförbandsbibliotek 29, 30 Stiftsbibliotek, se Landsbibliotek Studiecirkelbibliotek 10, 11, 19—22, 59—63, 139, 151 Kommunalisering 20—21, 59——61 Lokala utgifter 21 Studierektor 131, 141, 156 Svenska folkbibliotekarieföreningen 39 Svenska nationalföreningen mot tuberkulos 76 Svenska sjömansbiblioteket 12, 13, 30—32, 80—81 Svenskar i utlandet 33—34, 82, 140, 153 Sveriges allmänna biblioteksförening 98, 126—427, 128, 156 Sveriges allmänna folkskollärareförening 98 Tilläggsunderstöd 18, 46 Tornedalens bibliotek 32—33, 81—82, 153 Truppförbandsbibliotek 13, 29—30, 78—80, 139, 153 Truppförbandshibliotekarie: Utbildning 30, 79 Trädgårdsskolor 97, 115, 155" Tuberkulossjukvårdsanstalter: Centralbibliotek 75——76 Vandringshibliotek 23, 32, 60, 63, 65, 126 2 %-avdraget 89, 128, 136, 141 156