SOU 1949:28

Folk- och skolbibliotek

N 4-0 C”?

nå (-

_ CD m

&( 4. [01%

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1949:28 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

FOLK- OCH SKOLBIBLIOTEK,

Betänkande och förslag avgivet av FOLKBIBLIOTEKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1949

Statens offentliga

Kronologisk

. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första deljen. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. 0. . Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen. Särskilda utredningar. Idun. 194 5. Jo. . Norrlandskommitténs principbetänkande. Tred- je delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. Idun. 163 5. Jo. . Utredning med förslag om lösdrivarlagens upp- hävande m. rn. Marcus. 213 s., bil. 1 73 s., bil. 2 106 s. I. . Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. Beckman. 122 s. K. . Kriminalvård i frihet. Fangvårdsstyrelsens ut— redning angående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus. 140 s. Ju. . Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna. Beckman. 80 s. . . Betänkande angående förbättrad insyni enskilda föråtags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 a. n. . 1944 års allmänna skatiekommjtté. 3. Betänkande angående beskattning av realisationsvinster, minä. samt ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. . . Elkraftutrednin ens redogörelse nr 2: 17. Redo- örelse för deta jdistributörerna samt deras rå— > raftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. Beckman. 45 s.

. Betänkande om sinnesslövärden. Tidskriftstryck. 248 s., 1 karta. [. Utredning rörande folkpensionärernas bostads- förhållanden och bostadskostnader. Idun. 94 s. 5. . 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank. Beck- man. 83 s. Fl. . Bilagor till 1942 års järnvägskostnadsutrednings betänkande. Produktions- och kostnadsstruktu- ren vid statens järnvägar. Promemorior. Av A Sjöberg. Beckman. 269 s. K.

Katalog och

utredningar 1949

förteckning

15.

16.

17. 18.

19.

P. M. med synpunkter på det svenska långtids- prbgrammet. I anslutning till OEEC :s interims- rapport. Beckman. 23 5. H. Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret. Beckman. 75 s. 6.

Betänkande med förslag till la om registrerade föreningar m. m. Idun. 277 5. n.

Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. Kihlström. 265 _s., 16 pl. II.

1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med försla till lagstiftning rörande tillfälliga'bostäder Vid skogs- och ilottnings- m. fl. arbeten. Idun. 188 s., 26 pl. S. Dissenterlagskommitte'n. Betänkande med för- slag till religionsfrihetslag m. ni. Marcus. XLVIII, ' 390 s. Ju. Svensk hamnbvggnadspolitik. Marcus. 318 s. K. Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av "försvarets myndigheter. Haeggström. 232 s. Fö.

Lagberedningens utlåtande angående lagstift- ning om gräns mot allmänt vattenområde. Nor- stedt. 28 s. Ju. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag till ändrade bestämmelser om ersättning åt innehavare av kommunala förtroendeuppdrag. Idun. 84 s. I. 1945 års försåkrin sutredning. 1. Principbetän- kande rörande förs' ingsväscndet. Norstedt. 160 5. H.

1945 års försäkringsutrednin . med förslag till lag om trafi stedt. 100 s. ll.

Betänkande med förslag till lag om sjömans— skatt m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 237 s. Fi. Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga. Gummes— son. 173 s. E.

2. Betänkande örsäkring. Nor-

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckortcn Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begyn- nelsebqkståverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. : ecklesiastik epartemcn- tet. Jo. : jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1949z28

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

F OLK— OCH SKOLBIBLIOTEK

Betänkande och förslag avgivet av

FOLKBIBLIOTEKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1949

Gummesson: Boktryckeri Aktiebolag

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartemcntet

Genom beslut den 6 december 1946 bemyndigade Kungl. majzt chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet samt att utse en av de sakkunniga att såsom ordförande leda utredningsarbetet. Där— jämlte bemyndigades departementschefen att utse sekreterare åt de sak— kunniga och i den mån så befanns påkallat tillkalla experter för att stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades samma dag såsom utred- ninggsmän ledamoten av riksdagens andra kammare, stadsbibliotekarien i Kristinehamn Gustaf Valdemar Nilsson, förste bibliotekskonsulenten hos :skolöverstyrelsen Bengt Ossian Hjelmqvist samt överläraren i Blom- men-.sbergs överläraredistrikt i Stockholm Charles Lorentz Larson. Åt stad:sbibli0tekarien Nilsson uppdrogs att såsom ordförande leda de sak- kumnigas arbete.

Den 20 januari 1947 uppdrog departementschefen åt stadsbiblioteke- rien i Norrköping, filosofie kandidaten Sigurd Möhlenbrock att tjänst— göral som sekreterare åt utredningen.

Vild fullgörandet av det åt oss sålunda lämnade uppdraget har vi —— som antagit benämningen folkbibliotekssakkunniga —— med vederbör- ligt tillstånd samrått rörande principerna för statsbidragsbestämmel- sernla med taxeringsrevisorn juris kandidaten F. O. Östman samt filo— sofie: kandidaten Sten Kruse. Såsom experter vid en överläggning rö- randle studiecirkelbiblioteken har vi jämlikt departementschefens beslut den 223 april 1948 anlitat ledamöterna av samverkande bildningsförbun- denss styrelse rektorn H. Elldin, fru Ebba Ljungberg, studierektorn G. Hertåhelius, folkskolläraren G. A. Ljungberg, agronomen E. Ellerud, folkskolläraren M. Lagerström, förbundssekreteraren O. Sandholm och instruktören E. Eriksson. Genom beslut samma (lag tillkallade

departementschefen vidare centralbibliotekarierna G. Östling, S. 0. Hell- mer, Gunborg Nyman, Tora Olsoni, född Hammarskiöld, och H. Wies- lander att såsom experter biträda oss under två dagar i juli 1948.

Vi får härmed vördsamt överlämna vårt betänkande, innefattande ut— redning och förslag rörande grunderna för statsbidrag till folk- och skolbiblioteksväsendet.

Vi hemställer, att Herr Statsrådet ville föreslå Kungl. maj :t dels att hemställa hos riksdagen om bidrag till folk— och skolbiblio- teksväsendet enligt de grunder, som vi föreslagit i betänkandet,

dels ock, vid bifall härtill, utfärda föreskrifter i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med av oss utarbetade och som bilagor till betän- kandet fogade förslag till kungörelser angående bidrag till folk- och skolbiblioteksväsendet.

Stockholm den 11 juli 1949. GUSTAF NILSSON

Bengt Hjelmqvist Lorentz Larson / Sigurd M öhlenbrock.

2. Utbildning

(Under tiden 1920—29 anordnade skolöverstyrelsen kortare utbild- | ningskurser, omfattande en vecka, för sådana bibliotekarier som icke var heltidsanställda. Efter den nya biblioteksförfattningens ikraftträdande år 1930 har utbildningskurser av växlande omfatt- ning anordnats. Numera hålles i regel en kurs om året på fjorton da- | gar, där undervisningsplanen omfattar sådana ämnen som biblioteks— ' organisation, bokkunskap, biblioteksteknik samt allmänt folkbildnings- 1 arbete. Utbildningen bedrives dels i form av föreläsningar, dels såsom praktiska övningar. Kurserna hålles antingen i Stockholm eller vid nå- got centralbibliotek, varvid kursdeltagarna får praktisk erfarenhet av utlåningsverksamheten vid vederbörande bibliotek. I regel anordnas i samband med kurserna studiebesök vid något lämpligt folkbibliotek. En * godkänd genomgång av kursen ger vederbörande bibliotek möjlighet att erhålla tilläggsunderstöd. För att vinna kompetens som biblioteka- ! rie vid bibliotek med mer än 2 000 kronor i statsunderstöd måste kurs- deltagare efter kursen hospitera en viss tid vid större folkbibliotek.

Till utbildningen för här avsedd bibliotekspersonal får också räknas de årliga möten med bibliotekarierna inom respektive län, som central— biblioteken anordnar. Vid dessa möten lägges största vikten vid under— visningen i bokkunskap, främst genom en fyllig orientering i den nyut- komna litteraturen.

Jämsides med kursverksamheten bedrives sedan år 1938 en undervis— ning per korrespondens under ledning av Sveriges allmänna biblioteks- förening. Studiebreven redigeras centralt, men i övrigt skötes undervis— ningen numera i huvudsak av centralbiblioteken. '

3. Löne- och anställningsförhå[landen

Genom den tidigare omnämnda utredning, som företogs år 1938 av Sveriges allmänna biblioteksförenings lönekommitté, påvisades, att ar- vodena för bibliotekarierna vid de många små biblioteken på lands— bygden utgick med synnerligen blygsamma belopp. Ofta förekom intet som helst arvode. Vi har låtit företaga stickprov på de nuvarande löne-

• Sida 41
•  Original

förhållandena. Dessa visar att läget icke undergått någon väsentlig förbättring. Alltjämt utgår arvodena med belopp, som icke står i rimlig relation till arbetsuppgifter och med dessa förenat ansvar. Av 72 biblio— tekarier vid folkbibliotek inom Kalmar län hade sålunda år 1947 18 intet som helst arvode; 43 bibliotekarier hade mellan 10 och 100 kronor i arvode; ,7 bibliotekarier hade mellan 100 och 300 kronor och endast 4 hade mer än 300 kronor om året för sitt arbete..För Uppsala län no— terades följande siffror: Av 41 bibliotekarier var 6 "utan någon som helst ekonomisk ersättning; 25 bibliotekarier hade mellan 10 och 100 kronor; 9 hade mellan 100 och 300 kronor, och i endast ett fall uppgick arvodet till mer än 300 kronor om året. Det finns anledning anta, att dessa siffror i stort sett har giltighet för hela landet.

[I. Principiella synpunkter på folkbibliotekens uppgifter och

organisation

Av den lämnade redogörelsen för folkbiblioteksväsendets nuvarande läge framgår, att detta visserligen under perioden efter 1930 genomgått en betydande utveckling, men att biblioteksverksamheten alltjämt är behäftad med iögonfallande brister. Städernas biblioteksväsen häm- mas i sin utveckling av statsunderstödens otillräcklighet. Landsbygdens biblioteksväsen är splittrat på många ofta obetydliga biblioteksenheter, som saknar erforderligt lokalt stöd och som följd därav inte heller er— håller det stöd från statens sida, som enligt gällande bestämmelser skulle kunna utgå. De bristfälliga resurserna avspeglar sig där i dåligt sammansatta, ofta föråldrade bokbestånd, dåliga lokaler och dåligt av- lönad personal utan erforderlig utbildning. I ganska många landsbygds— kommuner saknas bibliotek helt och hållet.

Som redan antytts, förutsätter statens åtgärder till biblioteksverksam- hetens främjande ett lokalt intresse. Det på riksstaten uppförda ansla— get till folkbiblioteksväsendet har i konsekvens härmed beteckningen understöd. Staten lämnar sitt stöd till av enskilda och kommuner be- driven verksamhet, men staten känner inte själv ett positivt ansvar för bokförsörjningsproblemets lösning. Det kan med skäl sättas i frå- ga, om denna principiellt passiva inställning från statens sida nu- mera låter försvara sig. Om de påtalade bristerna hos folkbiblioteksvä— sendet i dess nuvarande utformning skall kunna övervinnas, är det nöd- vändigt, att staten gör en aktiv insats för biblioteken.

Man har på olika sätt sökt formulera, vad som är folkbibliotekens uppgift. Man kan se saken från låntagarens sida och göra gällande, att folkbiblioteksväsendet har till uppgift att göra det möjligt för en lån- tagare att utan dröjsmål och utan alltför betungande formaliteter som

• Sida 42
•  Original

lån erhålla den litteratur, han kan behöva för sin "enskilda utbild- ning, sitt arbete och sin förströelse. Man kan se saken från samhällets sida och säga, att folkbiblioteksväsendets uppgift är att medverka till skapandet av kunniga och dugliga medborgare. Det är en angelägenhet för demokratien, att den enskilde medborgaren fritt kan bilda sig en mening angående de olika förhållanden, som han möter. Det är en an- gelägenhet för de statsmakter, som uppdragit riktlinjerna för skolans fostrande arbete, att medborgaren även efter skoltidens slut kan på egen hand fullfölja sitt kunskapsinhämtande och sin yrkesutbildning med hjälp av bibliotekets böcker. Det är en angelägenhet för samma statsmakter, att den vetenskapliga forskningens resultat skall nå fram till var och en, som har möjlighet att nyttiggöra dem i ena eller andra avseendet. Det kan slutligen med skäl betraktas som ett statligt intresse, att medborgarna erhåller tillgång till god och sund förströelseläsning, som kan ge fritiden ett värdefullt innehåll. »

Från de här anförda utgångspunkterna föreligger inte längre skäl att betrakta biblioteksverksamheten som en mer eller mindre enskild ange— lägenhet, låt vara understödd av staten. Den biblioteksverksamhet, som i så många fall grundlagts och hållits levande tack vare enskilda upp'off- ringar, kan göra anspråk på att det allmänna fullföljer arbetet. Det bör bli en statens uppgift att organisera biblioteksverksamheten så, att varje medborgare under såvitt möjligt lika villkor kommer i åtnjutande av de fördelar den erbjuder.

En följd av denna grundsyn på folkbibliotekets uppgift måste bli, att biblioteksverksamheten blir obligatoriskt genomförd över hela landet —- obligatoriskt i realiteten om än inte formellt. Biblioteken måste er- hålla sådana resurser, att de angivna uppgifterna kan fyllas. Den hit— tillsvarande splittringen måste försvinna. Biblioteksorganisationen måste samtidigt utbyggas så att den när alla grupper av medborgare, även sådana som av olika skäl inte kan komma i kontakt med de all- männa folkbiblioteken: sjukhuspatienter, militär personal, sjömän, av samhället omhändertagna personer.

Om det uppställda programmet skall kunna fullföljas, kräves väsent— ligt ökade insatser från det allmännas sida. Starka skäl kan anföras för att staten ensam skall bära kostnaderna. Då vi i våra förslag stan- nat för att kostnaderna skall delas mellan stat och kommun, har vi framför allt vägletts av en önskan att kunna bibehålla kommunen som huvudman för biblioteksverksamheten. Ett förstatligande skulle beröva verksamheten det kommunala intresse och den kommunala kontroll, som kan betraktas som en av förutsättningarna för ett framgångsrikt ar- bete, och försvåra en anpassning efter de lokala förhållandena. Samti- digt har vi emellertid utgått från att staten i betydligt större omfattning

• Sida 43
•  Original

än tidigare skall inträda som intressent. Medan kommunen enligt våra förslag i princip skall bidraga till biblioteksverksamheten efter måttet av sin ekonomiska förmåga, blir det statens uppgift att sörja för att verk- samheten kan hållas på en jämn och tillräckligt hög nivå oavsett kom— munens ekonomiska bärkraft.

För att bokförsörjningen skall bli så fullständig som möjligt, kräves vidare ett långt gående samarbete mellan bibliotek av olika typer och olika omfattning. Samarbetet skall åsyfta att ställa hela landets bokför- 1'åd till den enskilde medborgarens förfogande. Ju större ett bibliotek är, desto större förpliktelser äger det i detta avseende. I realiteten, om än inte på papperet, skall alla bibliotek ingå som led i ett enhetligt system, där en obruten linje går från skolbiblioteket över folkbibliote- ket till det vetenskapliga biblioteket,

Man kan överväga, om den här skisserade utvecklingen skall kunna genomföras omedelbart eller om den bör ges tillfälle att fritt växa fram. Det senare alternativet har synts oss stå i bättre överensstämmelse med vad som för närvarande är praktiskt möjligt. Vi bibehåller alltså kom- munens rätt att själv bestämma om biblioteksväsendets lokala utform- ning, men samtidigt har vi sökt formulera statsbidragsbestämmelserna så, att en kvalitativ och kvantitativ utökning av biblioteksverksamheten främjas i högre grad än tidigare.

Folkbiblioteket skall fylla sin uppgift genom att till medborgarnas förfogande kostnadsfritt ställa böcker och annat material för förmed- ling av tankar och idéer: tidskrifter, tidningar, kartor, bilder, film,— grammofonskivor. Det skall välja detta material så, att det bäst sva— rar mot medborgarnas behov, självfallet inom de gränser, som hänsy- ncn till elementära konstnärliga krav uppdrager. Det skall lämna väg— ledning vid samlingarnas utnyttjande och aktivt verka för att största möjliga antal medborgare kommer i kontakt med de värden, som biblio- teket representerar. Det skall samarbeta med alla andra organisatio- ner, som har kulturell verksamhet på sitt program: skolor, universitet, muséer, folkbildningsorganisationer, föreningar o. s. v. Det skall stå i centrum för bildningsarbetet.

6. Bidragsunderlagets maximering

Det enklaste sättet att fastställa vad som kan anses vara skälig kost- nad för en effektiv biblioteksverksamhet skulle vara att undersöka de verkliga kostnaderna för ett större eller mindre antal bibliotek för att på så sätt erhålla en användbar medelsiffra. En sådan metod skulle emellertid förutsätta, att verksamheten vid de ifrågavarande bibliote— ken vore av tillfredsställande omfattning och karaktär. Som tidigare framhållits, är detta endast undantagsvis fallet. Som regel har det av ekonomiska skäl icke varit möjligt att utbygga biblioteksverksamheten till önskad omfattning. Det blir under dessa förhållanden nödvändigt att söka beräkna kostnaderna från andra utgångspunkter.

Som framgår av det föregående, kan man räkna med att en kommun med 4 000—5 000 invånare skall kunna låta biblioteksverksamheten stå under ledning av en fackutbildad bibliotekarie med heltidsanställning. I en kommun med 4 500 invånare kan man vid full utbyggnad och med utgångspunkt från svenska förhållanden —— i Danmark och England är utlåningsfrekvensen betydligt högre — räkna med en genomsnittlig årlig utlåning av cirka 18 000 volymer. Enligt danska normer (G. Krogh—— Jensen, F olkebibliotekernes Bogkonto, Bogens Verden 1942) betyder en utlåning på 18 000 volymer, att årligen i genomsnitt 180 böcker förslites och måste ersättas, varjämte 90—180 böcker ytterligare måste inköpas för att tillgodose kravet på ny litteratur. Med en beräknad medelkost— nad av 12 kronor per bok, betyder detta en årskostnad av 3240—4 320 kronor. Personalkostnaden för ett bibliotek av denna storlek kan beräk- nas till lägst 10 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för bokinköp, bok- bindning och personal skulle sålunda utgöra lägst 13 240 och högst 14 320 kronor. I bidragsunderlaget skall härutöver ingå övriga kostna— der för biblioteksverksamheten till ett belopp, som svarar mot högst 20 % av de sammanlagda kostnaderna för bokinköp, bokbindning och personal. Bidragsunderlaget för biblioteket skulle alltså kunna beräk- nas till 15 888—17 184 kronor. I förhållande till antalet invånare skulle bidragsunderlaget uppgå till kr. 3: 53, resp. 3: 82.

Den erhållna siffran, kr. 3:53, resp. 3: 82, motsvarar, om härtill lägges den kostnad, som kommunen ensam har att svara för, en totalkostnad

• Sida 53
•  Original

av kr. 4: 20—4: 55 per invånare. Siffrorna kan givetvis endast betraktas som ungefärliga. Man måste räkna med vissa variationer. Kostnaden per invånare för det lilla biblioteket blir inte densamma som för det stora, även om skillnaden sannolikt är ganska obetydlig. Skall det lilla biblioteket kunna erbjuda sina låntagare en fullgod service, blir kost— maden per invånare snarare större än för det stora. Det kan vidare framhållas, att de angivna siffrorna förmodligen ligger i underkant. Som jämförelse kan nämnas, att den amerikanska biblioteksförening- ens kommitté för efterkrigsplanering räknar med ett belopp per invå— nare av $ 1: 50 för ”minimum” service, $ 2:25 för ”god” service och $ 3:00 för ”förstklassig” service, d. v. 5. efter nuvarande kurs resp. kr. 5: 40, 8: 10, 10: 80 (C. B. Joeckel & A. Winslow, A national plan for public library service, Chicago 1948, s. 96). Det kan också anföras, att 1948 års utgiftsstat för Malmö stadsbibliotek upptar en kostnad, som motsvarar kr. 4:84 per invånare. Försiktigheten bjuder emellertid att icke för närvarande fastställa ett högre maximum för bidragsunderlaget än kr. 3: 50 per invånare, motsvarande en totalkostnad av omkring kr. 4: 15 per invånare. Självfallet måste beloppet omprövas, om det alhnänna prisläget mera avsevärt förändras.

7. Kommunandelens storlek

Vid fastställandet av kommunandelens storlek har vi inte funnit an- ledning att frångå den huvudprincip, som för närvarande gäller i fråga om statsunderstöden till folkbiblioteksväsendet. Principen innebär, att staten tillskjuter högst samma belopp som bibliotekets ägare, d. v. 5. att kommunen svarar för minst hälften av utgifterna. Principens tillämp- ning på det av oss föreslagna statsbidragssystemet skulle innebära, att den på en kommun med normal skattekraft fallande andelen fastställ- des till hälften av kostnaderna för fullt utbyggd biblioteksverksamhet, medan staten skulle bestrida den andra hälften eller, om verksamheten icke var fullt utbyggd, återstoden av kostnaderna.

Eftersom bidragsunderlaget begränsas till 84 % av de verkliga kost— naderna, hör normalkommunens andel av de i bidragsunderlaget in— gående kostnaderna beräknas med hänsynstagande till att den ensam har att svara för 16 % av totalkostnaden. Andelen bör följaktligen fast- ställas till 34/84 av bidragsunderlaget, d. v. s. i runt tal 40 % av detta. Under den givna förutsättningen att bidragsunderlaget skall uppgå till maxxmum, kr. 3: 50 per invånare, kommer normalkommunens andel ——

40x3:5o_ _ __TÖ—O——) kr. 1.40

per invånare. Med utgångspunkt härifrån kan man uppställa en skala bortsett från nyssnämnda 16 % — att uppgå till (

• Sida 54
•  Original

med olika minimibelopp vid olika värden för antalet skattekronor per invånare. Det är emellertid onekligen enklare att fastställa minimibe- loppet till ett visst belopp per skattekrona. Utgår man från att normal- kommunen har en skattekraft om 18 skattekronor per invånare, mot— svarar ett belopp av kr. 1: 40 per invånare en kostnad av %(1 = cirka 8 öre per skattekrona. Vi föreslår, att kommunens bidrag till be- stridande av de i bidragsunderlaget ingående kostnaderna fastställes till 8 öre per skattekrona.

Nedanstående tabell utvisar kommunandelens procentuella storlek vid olika värden för antalet skattekronor per invånare under förutsätt- ning av fullt utbyggd verksamhet:

Tab. 12. Kommunandelens storlek

Skattekronor per invånare 6 12 18 24 , 30

På kommunen fallande andel av i bidragsunderlaget ingående kostnader (”minimibeloppet”) , i procent .................. 13,7 27,4 41,1 54,9 68,6 På kommunen fallande andel av samtliga kostnader för biblio- teksverksamheten, i procent . 27,2 38,8 50,4 61,9 73,5

Skulle i bidragsunderlaget eljest ingående kostnader uppgå till mer än kr. 3: 50 per invånare (överstandard), får kommunen ensam svara för det överskjutande beloppet.

5. Sjukhusbibliotek

Det nuvarande läget för sjukhusbiblioteken, för vilket vi tidigare ut— förligt redovisat i kap—. 2 sid. 25—28, karakteriseras främst av de genom- gående otillräckliga anslagen och de svårigheter dessa bereder för en effektiv verksamhet.

Alldeles särskilt gäller detta de statliga sjukhusen, där biblioteksverk— samheten ägnats en påfallande liten uppmärksamhet. Bibliotekens hok—

bestånd förnyas —— i den mån bibliotek finnes _— synnerligen sporadiskt _och slumpvis. Vid vissa bibliotek har man icke kunnat köpa några nya böcker de senaste tio åren.

Också biblioteken vid de icke statliga sjukhusen arbetar under eko— nomiskt ogynnsamma villkor, som allvarligt hämmar utvecklingen. För de minsta sjukvårdsanstalter—na — sjukstugorna _— är läget ohållbart, eftersom de små anslagen knappast gör någon egentlig biblioteksverk— samhet möjlig.

Vi har övervägt olika förslag till åtgärder för en förbättring av biblio— teksverksamheten vid sjukhus, som enligt vår mening är synnerligen betydelsefull och därför förtjänt av särskilda stödåtgärder från samhäl— lets sida. .

Vad först angår de icke statliga sjukhusbiblioteken, som nu erhåller understöd ur folkbiblioteksanslaget, kan enligt gällande bestämmelser statsunderstödet utgå till folkbiblioteket i den kommun, där sjukvårds— anstalten är belägen, därest överenskommelse träffas mellan sjukvårds— anstalten och biblioteket, att skötseln av sjukhusbiblioteket handhaves av det kommunala biblioteket. I de trettioen fall, där som en följd av denna föreskrift en överenskommelse om en sådan kommunalisering av sjukhusbiblioteksverksamheten träffats, har erfarenheten visat, att en betydande effektivisering av biblioteksarbetet blivit resultatet. Ett fort— sättande på den sålunda inslagna vägen skulle utan tvivel vara att för— orda. Ur flera synpunkter skulle det vara fördelaktigt, om sjukhus— biblioteken upphörde som självständiga biblioteksenheter och i stället fick karaktär av filialer till de kommunala folkbiblioteken. Bokbestån- den vid sjukvårdsanstalterna kunde härigenom bättre nyttiggöras ge- nom att böcker, som ej längre behövdes vid sjukhusbiblioteket, över- fördes till folkbiblioteket och detta i sin tur ständigt supplerade filialen vid sjukvårdsinrättningen med efterfrågad litteratur. Ur principiell syn— punkt torde inga mera vägande invändningar kunna göras mot vad vi

• Sida 73
•  Original

här tänkt oss. I stort sett torde vid de olika sjukvårdsanstalterna patien— terna komma från samma bygder, som det kommunala folkbiblioteket har att betjäna. För detta bör det vara naturligt att tillhandahålla böc— ker åt en bibliotekets låntagare även när denne tillfälligtvis intagits a en sjukvårdsanstalt.

Vi föreslår följaktligen, att statsbidrag till biblioteksverksamhet vid icke statliga sjukvårdsanstalter som regel utgår till folkbiblioteket i den kommun, där sjukvårdsanstalten är belägen. Skulle sjukvårdsan— stallen vara förlagd till kommun, där det kommunala biblioteket sal—:— nar resurser att handhava sjukhusbiblioteksverksamheten, bör vederbö- rande centralbibliotek —— därest så är möjligt— upprätthålla biblio- teksverksamheten vid sjukvårdsanstalten och uppbära statsbidraget. Skulle verksamheten icke lämpligen kunnaomhänderhavas av det kommunala biblioteket eller centralbiblioteket, utgår statsbidraget till vederbörande sjukvårdsanstalt.

En förutsättning för att kommunerna skall kunna handhava bibliote— kens verksamhet är att ett särskilt statsbidrag alltjämt utgår för biblio- teksverksamhet vid sjukvårdsanstalter. Hittills har de huvudsakliga kostnaderna åvilat vederbörande huvudmän, d. v. s. som regel lands- tingen. Då bokförsörjningen principiellt måste betecknas som en sta— tens angelägenhet, anser vi det inte erforderligt, att landstingen bidra- ger till kostnaderna i annan mån än genom att ställa erforderliga lokaler och inventarier till förfogande. Kostnaderna i övrigt bör helt täckas av det särskilda statsbidraget, som även i fortsättningen lämpligast synes böra beräknas per Vårdplats. Förutom de lättnader i administrativt hän— seende som en anknytning till det kommunala biblioteket medför vin— nes härigenom ytterligare förenklingar genom att biblioteket icke blir redovisningsskyldigt till landstingen. Den största fördelen hos det här framlagda förslaget ligger dock däri att en effektiv sjukhusbiblioteks— verksamhet över hela landet skapas.

Att landstingen befrias från en ekonomisk förpliktelse, som de ti- digare iklätt sig, och att kostnaderna överföres till statsverket, torde icke behöva väcka betänklighet, då det rör sig om relativt obetydliga belopp ur statsfinansiell synpunkt och statsverket i andra samman— hang pålagt landstingen ökade ekonomiska förpliktelser.

Vad här föreslagits ifråga om biblioteksverksamheten vid icke stat— liga sjukvårdsanstalter torde böra tillämpas även ifråga om de statliga sjukvårdsanstalterna. Det är angeläget, att en reglerad biblioteksverk- samhet kommer till stånd vid dessa. Vi har övervägt, om kostnaderna för en sådan verksamhet bör uppföras å de olika sjukhusens om— kostnadsstater, men stannat vid att föreslå, att kostnaderna för all verk— samhet av detta slag bestrides av medel från åttonde huvudtitelns biblio—

• Sida 74
•  Original

teksanslag. Enligt vår mening erhåller man större garantier för att en effektiv biblioteksverksamhet kommer till stånd genom att verksamhe- ten inordnas under det allmänna folkbiblioteksväsendet. Ett liknande förfarande tillämpas redan i fråga om anslagen till truppförbands— biblioteken, liksom i fråga om anslagen till bibliotek vid vissa läroan- stalter, som i övrigt icke är uppförda på ecklesiastikstaten. Även i fråga om de statliga sj ukhusbiblioteken bör alltså de kommunala biblioteken i första hand svara för verksamheten och uppbära anslagen, beräknade enligt samma grunder som för biblioteksverksamheten vid de icke stat- liga sjukvårdsanstalterna.

För närvarande utgår statsunderstöd till dessa senare bibliotek med 1:50 kronor per Vårdplats och år under förutsättning av ett lika stort lokalt bidrag. Denna beräknade driftskostnad av 3 kronor per vård- plats och år har, som redan antytts, visat sig alldeles otillräcklig. Redan då statsunderstödet 1938 höjdes till 1: 50 kronor per Vårdplats och år, hade skolöverstyrelsen räknat med en kostnad av 4 kronor som mini- mum. En ökning har sedermera inträtt till en del som en följd av de stegrade bokpriserna, till en del som följd av ökade löner. Vid en un- dersökning, som år 1943 företogs av Malmöhus läns landsting, beräkna- des kostnaderna till 7:50 ä 8: — kronor per Vårdplats och år. De nu- varande kostnaderna låter beräkna sig på följande sätt:

Enligt statistiska uppgifter från sjukhusbiblioteken i Falun, Göteborg, Kalmar, Kristianstad och Lund utlånades år 1947 sammanlagt 169 174 vo- lymer genom utbildad bibliotekspersonal. Utlåningsverksamheten omfattade 5 083 vårdplatser. Antalet boklån per Vårdplats utgjorde alltså 33 eller 3 300 boklån per 100 vårdplatser.

Enligt gängse beräkningar (se s. 52) innebär detta att årligen 33 voly- mer per 100 vårdplatser förslites och måste ersättas, varjämte nyanskaff- ning av litteratur måste ske i ungefär samma omfattning. För 100 vårdplat- ser uppgick alltså det totala behovet av bokanskaffning till 66 volymer, vil- ket motsvarar en kostnad av 66 X 12 kronor = 792 kronor eller i runt tal 8 kronor per Vårdplats.

Vad personalkostnaderna angår, räknar man erfarenhetsmässigt med att 20—30 vårdplatser kan betjänas per utlåningstimma. Detta betyder en ut- låningstid av 3—5 timmar per 100 vårdplatser och vecka. Detta motsvarar en årlig kostnad för utbildad bibliotekspersonal av 600—950 kronor per 100 vårdplatser eller 6—10 kronor per Vårdplats. Härvid har hänsyn icke tagits till den tid, som utöver bokutlåningen åtgår för bibliotekets skötsel.

Till de här angivna sammanlagda kostnaderna för sjukhusbiblioteken av 14—-18 kronor per Vårdplats kommer vissa utgifter för kontors- och skriv- material, trycksaker etc.

Vid mindre sjukvårdsanstalters bibliotek torde på grund av lokala förhål- landen endast i undantagsfall utbildad personal komma att användas i utlå— ningsarbetet. De besparingar, som därvid kan göras ifråga om lönekontot, in— nebär emellertid icke, att anslagsbehovet för dessa mindre Sjukhusbibliotek

• Sida 75
•  Original

skulle vara mindre än vid övriga, eftersom behovet av böcker per Vårdplats blir större, vilket medför ökade krav på bokinköpsanslaget. De samman- lagda kostnaderna för sjukhusbibliotekens verksamhet torde alltså kunna beräknas till samma belopp per Vårdplats, vare sig anslaget utgår till större eller mindre Sjukhusbibliotek.

Enligt de gjorda beräkningarna uppgår alltså de sammanlagda kost- naderna till 14—18 kronor per Vårdplats och år. Genom den av oss föreslagna anknytningen till den kommunala biblioteksverksamheten torde emellertid bokinköpsposten kunna nedbringas något. Ett statsbi— drag av 12 kronor per Vårdplats och år torde under sådana omständig- heter för närvarande vara tillräckligt.

Vid beräkningen av antalet vårdplatser vid sjukhus bör givetvis hän- syn tagas endast till sådana avdelningar, där patienterna kan tänkas använda ett bibliotek. Sinnessjukhusens s. k. stormavdelningar liksom Ögonavdelningar vid kroppssjukhus o. d. bör sålunda frånräknas. Där— emot bör avdelningar för epidemiska sjukdomar medräknas, även om de endast är sporadiskt belagda, under förutsättning att utlåningsverk- samheten omfattar även dessa avdelningar.

Biblioteksverksamheten vid sanatorier och tuberkulossjukstugor kräver särskild uppmärksamhet. Det rör sig här om medbor- gare i samhället, som på grund av sjukdom avstänges från nor- malt umgänge med sina medmänniskor, som isoleras icke endast för dagar eller veckor utan för månader och år. På grund av sjukdomens smittofara är de avstängda från möjligheten att begagna de offentliga biblioteken, om de skulle vilja skaffa sig lit— teratur för att fördriva den långa liggtiden eller för att använda sin ofrivilliga isolering till fortbildning inom sitt yrke eller till omskolning till annat yrke. De är därför helt hänvisade till de bibliotek, som finns vid sanatorierna och sjukstugorna. Som framgår av den i kap. 2 redo— visade utredningen, har dessa bibliotek en högst otillfredsställande stan- dard.

En grundlig översyn av biblioteken vid sanatorier och tuberkulossjuk— stugor är under sådana omständigheter i hög grad påkallad. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos har för avsikt att under biblioteks- sakkunnig ledning företaga en dylik Översyn. Översynen har i första hand till syfte att bringa bibliotekens skötsel i bättre överensstämmelse med moderna principer.

Behovet av speciallitteratur torde icke helt kunna tillgodoses genom det statsbidrag, som enligt vårt förslag skulle utgå till alla slag av sjuk— vårdsinrättningar. De vanliga centralbiblioteken står som regel icke till förfogande i detta fall. För att lösa denna viktiga fråga har det synts

• Sida 76
•  Original

oss Önskvärt, att ett centralbibliotek för biblioteksverksamheten vid tbc— sjukhus komme till stånd. Biblioteket skulle ha i stort sett samma upp- gifter i fråga om bokförsörjningen som övriga centralbibliotek. I Dan— mark har man sedan 1942 med gott resultat prövat denna form av över— byggnad på tbc-sjukhusbiblioteken. Centralbiblioteket skulle förse tbc— sjukhusbiblioteken med den mera speciella facklitteratur, som efterfrå— gas i studiesyfte. Möjligheten att använda centralbiblioteket skulle ock— så stå öppen för enskilda tbc-patienter, vare sig de vistades på anstal— ter eller såsom konvalescenter i hemmen. Ett centralbibliotek skulle— också kunna ta sig an bokförsörjningen för sådana tbc-sjukstugor och bygdesanatorier, som är alltför små för att kunna bära upp en egen biblioteksverksamhet. Möjlighet borde finnas för dessa mindre anstal— ter att träffa överenskommelse med centralbiblioteket om att detta över— toge bokförsörjningen på samma sätt som övriga centralbibliotek enligt vårt förslag ovan skulle kunna övertaga verksamheten vid andra sjuk- vårdsanstalter; centralbiblioteket skulle därvid uppbära till verksamhe— ten utgående statsbidrag.

Vi har i denna fråga sökt kontakt med styrelsen för Svenska national- föreningen mot tuberkulos, som visat stort intresse för saken. Styrelsen- har sålunda vid sammanträde den 27 maj 1948 beslutat anslå medel för att under en tid av fem år driva ett centralbibliotek för tuberkulossjuk— vårdsanstalter och erbjudit lokal för centralbiblioteket i nationalför- eningens lokaler. Kostnaderna för centralbibliotekets verksamhet har därvid beräknats till 34 000 kronor, alternativt 38 000 kronor, om lämp— ligare lokal kan anskaffas.

Vi har med tacksamhet noterat det stora intresse, som Svenska natio— nalföreningen mot tuberkulos visat genom detta beslut. Det måste an— ses vara av den största vikt, att det planerade centralbiblioteket även efter femårsperiodens utgång kan fortsätta sin verksamhet. Vi förutsät— ter, att vederbörande myndigheter i god tid vidtager erforderliga åtgär— der och utgår ifrån att statsmedel ställas till förfogande för ändamålet.. om så befinnes nödvändigt.

6. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

F ångvårdsbiblioteken hör till det moderna biblioteksväsendets mcst' försummade grenar, vilket framgår av redogörelsen för de nuvarande— __förhållandena i kap. 2 s. 28. Otillräckliga anslag och brist på biblio— tekssakkunnig ledning har helt präglat verksamheten. De fasta biblio- teken domineras av mer eller mindre föråldrad andakts- och uppbyg- gelselitteratur och saknar representativa urval av modern skönlittera-

• Sida 77
•  Original

tur. Den årliga tillväxten av bokbeståndet är synnerligen ojämn. I en del fall redovisas inga som helst nyförvärv till biblioteken under en lång följd av år. Också den centrala biblioteksverksamhet, som i form av vandringsbibliotek bedrives av fångvårdsstyrelsen, hämmas allvarligt av otillräckliga ekonomiska resurser. För verksamhetsåret 1947—48 hade man sålunda totalt ett belopp av 15 000 kronor till förfogande, men härvid är att märka, att detta belopp även var avsett för inköp av andakts- och läroböcker.

Vi har övervägt olika åtgärder för att få till stånd en tillfredsställande biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstalterna och stannat vid att före- slå en organisation närmast jämförlig med den vi föreslagit för de stat- liga sjukvårdsanstalternas biblioteksverksamhet. Vi utgår sålunda från att kostnaderna för verksamheten helt bestrides av medel från åttonde huvudtitelns biblioteksanslag. Med hänsyn till att personalkostnaderna för en biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstalter torde bli något mindre än motsvarande kostnader vid sjukhusbiblioteken har vi beräk— nat driftsanslaget till 10 kronor per Vårdplats och år. F ångvårdsanstalt skall på samma sätt som sjukvårdsanstalt kunna träffa överenskom— melse med det kommunala biblioteket på platsen eller central- (lands-) biblioteket i länet om att detta övertager biblioteksverksamheten. Där— vid är det naturligtvis av vikt, att ett intimt samarbete kommer till stånd mellan biblioteket och fångvårdsanstalten. Om anstalten själv bedriver verksamheten, skall denna handhavas av en särskild styrelse, ivilken anstaltens direktör och kurator är självskrivna medlemmar och en tredje ledamot utses av anstaltsnämnden. Statens biblioteksbyrå skall på samma sätt som nu sker ifråga om truppförbandsbiblioteken äga att utse ytterligare en ledamot med yttrande- och förslagsrätt men utan beslutanderätt.

Biblioteken vid fångvårdsanstalterna bör liksom annan folkbiblio- teksverksamhet stå under tillsyn av statens biblioteksbyrå, samtidigt som de givetvis bör övervakas av fångvårdsmyndigheterna. Vi hän— visar till vårt i annat sammanhang framförda förslag att till statens biblioteksbyrå knyta en konsulent med särskild uppgift att ägna sig åt biblioteksverksamheten vid sjukvårds- och fångvårdsanstalter.

Bokvalet vid fångvårdsanstalternas bibliotek erbjuder särskilda pro— blem. Det lär inte kunna undgås, att man i detta speciella fall måste göra vissa avsteg från den princip om det fria bokvalet — inom de grän— ser, som den goda smaken uppdrar —— till vilken det svenska folkbiblio— teksväsendet sedan gammalt anslutit sig. Avstegen bör emellertid vara så få som möjligt. Bokinköpen bör sålunda enligt vår mening inte di— rigeras centralt men verkställas enligt riktlinjer, som uppdragits av statens biblioteksbyrå i samråd med fångvårdsstyrelsen.

• Sida 78
•  Original

7. — Truppförbandsbibliotek

Som framgår av den tidigare lämnade översikten av den militära biblioteksverksamheten, kap. 2 sid. 29—30, har denna undergått en bety- dande kvantitativ och kvalitativ utveckling. Trots detta arbetar alltjämt många av truppförbandsbiblioteken under ojämna och ibland direkt, ogynnsamma ekonomiska villkor. För finansiering av sin verksamhet. är biblioteken beroende dels av ortsbidrag i form av anslag av läger-- kassemedel, dels av statsunderstöd, som utgår i direkt relation till ortsbi- draget. Lägerkassorna, som baseras på förbandens inkomster av mar- ketenterirörelse och annan affärsverksamhet, hade under krigsåren till följd av de stora kontingenterna inkallade en mycket god ekonomisk ställning. Biblioteken hade därför i allmänhet inga svårigheter att er- hålla behövliga anslag. Numera är situationen i vissa fall en annan. Lägerkassornas inkomster har undergått stundom mycket betydande minskningar. Truppförbandsbiblioteken — och alldeles särskilt biblio- teken vid nyuppsatta förband — har därmed fått svårare att lösa sina ekonomiska problem, även om en viss utjämning kunnat ske mellan ekonomiskt bättre och sämre ställda lägerkassor.

Under sådana omständigheter finner vi det rimligt, att truppförban- dens biblioteksverksamhet helt bekostas av särskilda statsmedel. Som. en följd härav skulle lägerkassemedlen icke i fortsättningen tagas i an- språk för biblioteksverksamheten. Principiella skäl kan visserligen åbe- ropas för att sådana medel alltfort skall utnyttjas för kulturella upp-v gifter av det slag, som här är ifråga. Dessa skäl är emellertid enligt vår mening icke tillräckligt bärande för att tillåtas hindra en rationell lösning av det här föreliggande problemet.

För närvarande utgår det särskilda statsunderstödet till truppför- bandsbiblioteken i proportion till de medel, som ställes till förfogande från annat håll. Om biblioteksverksamheten helt skall bekostas av sär- skilda statsmedel, uppkommer frågan, efter vilka grunder bidragen skall utgå. Det har synts oss mindre lämpligt, att bidragens storlek skall bestämmas uteslutande med hänsyn till vederbörande förbands for- mella karaktär av regemente, kår, flottilj e. d. eller uteslutande med hänsyn till förbandens genomsnittliga manskapsstyrka under en viss period. Ett isolerat förband utan tillgång till andra bibliotek i sin när- het är i behov av större anslag än ett förband, som är förlagt till en stad med ett välordnat kommunalt biblioteksväsen. Ett förband, som är' splittrat på många mindre enheter, har på liknande sätt ett större an- slagsbehov än ett förband, som sammanhålles på en plats. Även andra" skäl kan tänkas för en differentiering av anslagen mellan i övrigt jäm- förliga förband. Med hänsyn härtill föreslår vi, att ett maximerat be-

• Sida 79
•  Original

lopp anvisas för ändamålet och att fördelningen av beloppet verkställes av statens biblioteksbyrå efter förslag av chefen för försvarsstaben, var- vid hänsyn tages till å ena sidan förbandets storlek och å andra sidan de lokala förutsättningarna för bibliotekets verksamhet. Statsbidraget bör utgå med högst 5 000 kronor per bibliotek och år. Vid beräkningen av det erforderliga anslagets storlek har vi utgått i från de belopp, som för närvarande står till truppförbandsbibliotekens förfogande. De lokala bidragen —— i huvudsak lägerkassemedel —- ut- gjorde 1947/48 83 180 kronor och statsunderstödet uppgick för samma år till 81 780 kronor. Tillsammans utgick anslagen med 164 960 kronor. Då en del förband för närvarande har otillräckliga resurser, föreslås, att statsbidragsbeloppet vid nuvarande militära organisation fastställes till 200 000 kronor.

Mellan truppförbandsbiblioteken och de kommunala biblioteken är för närvarande ett samarbete organiserat i den formen, att en av skol- överstyrelsen utsedd representant för det folkliga biblioteksväsendet, i regel bibliotekarien på förläggningsorten, deltager i bildningsrådets för- handlingar, när detta fungerar som styrelse för truppförbandsbiblio- teket. Detta samarbete bör enligt vår mening stärkas. Principiellt sett vore det naturligt, att truppförbandsbiblioteket helt enkelt fungerade som filial till det kommunala biblioteket i likhet med vad vi föreslagit ifråga om biblioteken vid sjukvårds- och fångvårdsanstalter. Då vi före- slagit, att truppförbandsbiblioteken alltjämt skall vara självständiga in- stitutioner har vi tagit hänsyn till de särskilda krav, som de militära organisationsformerna ställer, bl. a. nödvändigheten av att vid mobili- sering snabbt kunna organisera en fältbiblioteksverksamhet med ut- nyttjande av truppförbandsbibliotekens bokresurser. Detta hindrar icke att truppförbandsbiblioteket i praktiken kan fungera som filial till det kommunala biblioteket på förläggningsorten och därmed bli delaktigt i dettas större bokbestånd. Vi förutsätter under alla förhållanden, att det kommunala biblioteket vid behov förstärker truppförbandsbiblio- tekets bokbestånd, lämnar råd och anvisningar för dess skötsel, med- verkar vid bokval och bokinköp o. s. v. I vissa fall kan det vara för- månligt, att det kommunala biblioteket gemensamt med truppförbands- biblioteket anställer en utbildad assistent med viss fastställd del av sin tjänstgöring förlagd till truppförbandsbiblioteket och återstoden till det kommunala biblioteket.

Ifråga om den till försvarsstaben förlagda centrala ledningen av truppförbandens biblioteksverksamhet föreslår vi ingen ändring. Vi ut- går vidare från att utbildningen av bibliotekarier för denna speciella verksamhet liksom hittills ordnas genom försvarsstabens personalvårds- avdelning. Det synes oss likväl önskvärt, att man för skötseln av trupp-

• Sida 80
•  Original

förbandsbiblioteken om möjligt använder sig av personal med fullstän- dig fackuthildning. I vissa fall kan man som nämnt deltidsanställa så- dan personal. I de större garnisonsstäderna bör man överväga möjlig- heten av att heltidsanställa fackutbildad bibliotekarie för skötseln av två eller flera truppförbandsbibliotek.

8. Biblioteksverksamhet bland sjömän

Som framgått av den tidigare framställningen kap. 2 sid. 30—32, bedri- ves biblioteksverksamheten bland sjömän av svenska sjömansbibliote- ket. Detta har sina lokaler i Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg, vars chefsbibliotekarie tillika är chef för sjömansbiblioteket.

En omprövning av arbetsformerna för svenska sjömansbiblioteket företogs i samband med den under åren 1936—45 verkställda sakkun- nigutredningen angående yrkesutbildning av sjöfolk samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning. De sak— kunnigas förslag (SOU 1945:5) rekommenderade bl. a. förhöjt stats— bidrag till biblioteksverksamheten, en utökning — där så kunde ske » av förmedlingsstationerna i utlandet samt en utvidgning av arbetsområ- det till att omfatta också upprättande av fasta handboksbibliotek i såda— na fartyg, som hade därför lämpliga utrymmen. De sakkunniga förorda- de vidare, att sjömansbiblioteket erhöll egna lokaler, och föreslog beträf- fande personalfrågan, att en tjänsteman med heltidstjänstgöring an- ställdes vid biblioteket, varvid man dock utgick från, att Dicksonska folkbibliotekets chef alltjämt skulle vara chef för biblioteket. Vid frå- gans behandling i riksdagen beslöts visserligen en höjning av statsun- derstödet från 10 000 till 25 000 kronor, men lokal- och personalfrågorna ställdes på framtiden.

Till vad sjöfolksutredningen anfört om värdet av denna speciella biblioteksverksamhet kan vi helt ansluta oss. Verksamheten synes även i fortsättningen böra vara föremål för statsmakternas särskilda intresse. Vikten av att förmedlingsstationer i utlandet upprättas i större utsträck- ning än hittills, vill vi särskilt understryka. Självfallet bör man därvid i första hand eftersträva att nyinrätta sådana stationer där de nu helt saknas, exempelvis i Asien och på Amerikas västkust.

Ifråga om sjömansbibliotekets organisation anser vi oss emellertid böra föreslå andra former än sjöfolksutredningen tänkt sig. Vi har funnit det överflödigt att för denna verksamhet upprätthålla en sär- skild organisation, med särskild styrelse och administration i övrigt. I anslutning till vårt tidigare refererade förslag om inrättande av låne- centraler har vi som en enklare lösning föreslagit att Dicksonska folk— biblioteket i Göteborg borde åläggas att, i stället för att fungera som

• Sida 81
•  Original

lånecentral för ett antal svenska län, organisatoriskt handhava biblio- teksverksamheten bland sjömännen.

Svenska sjömansbiblioteket åtnjuter, som redan nämnts, ett statsun— derstöd av 25 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för verksamhe- ten utgjorde år 1947/48 48052 kronor. Om vårt förslag till nya stats— bidragsbestämmelser för de kommunala folkbiblioteken genomföres, kommer Dicksonska folkbiblioteket att erhålla så betydande statsbidrag, att det icke kan anses oskäligt att ålägga biblioteket den börda, som ett handhavande av sjömansbiblioteksverksamheten innebär. Särskilt stats— bidrag till sjömansbibliotekets verksamhet skulle under sådana omstän- digheter icke erfordras. Denna lösning av frågan skulle erbjuda bety- dande organisatoriska fördelar. Verksamheten skulle icke som hittills vara beroende av mer eller mindre tillfälliga bidrag från rederier och sammanslutningar, personal- och lokalfrågorna skulle kunna ordnas rationellt.

Det bör ankomma på statens biblioteksbyrå att utfärda närmare be- stämmelser om verksamheten med särskilt aktgivande på, att en nöd- vändig kontakt med sjöfolksorganisationerna upprätthålles. Statens biblioteksbyrå skall även utöva tillsyn över verksamheten.

9. Tornedalens bibliotek

I fråga om organisationen av Tornedalens bibliotek föreslår vi ingen ändring. Biblioteket bör alltså som hittills vara organiserat med huvud— biblioteket i Övertorneå och grenbibliotek (filialer) i angränsande kom- muner. I den mån dessa upprättar egna folkbibliotek, torde grenbiblio- teken böra förflyttas till platser, som nu saknar bibliotek.

Som framgår av den tidigare översikten, har bibliotekets bokinköps- anslag varit synnerligen knappa. Såväl huvudbibliotekets som gren— bibliotekens bokbestånd är i behov av översyn och komplettering. Även bibliotekets lokalfråga är brännande. De nuvarande lokalerna, som kostnadsfritt upplåtes av Tornedalens folkhögskola, är otillräckliga för sitt ändamål.

Bibliotekarien för Tornedalens bibliotek uppbär för närvarande av- löning med 7 200 kronor, vartill kommer hyresersättning med 800 kro— nor. Å avlöningen utgår intet dyrtidstillägg. Denna lönesättning mot- svarar icke längre kravet på en skälig ersättning för bibliotekariens arbete. Då verksamheten vid Tornedalens bibliotek — låt vara i mindre omfattning —- i mycket är identisk med den, som bedrives vid central— bibliotek, synes det oss lämpligt, att befattningen i lönehänseende jäm- ställes med bibliotekarie vid mindre centralbibliotek.

Vi utgår från att biblioteksstyrelsen vid sina anslagsäskanden beaktar

• Sida 82
•  Original

de här framförda synpunkterna rörande bibliotekets bokinköps- och avlöningskonto samt vidtager lämpliga åtgärder för en lösning av lokal- frågan.

10. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet

Som tidigare framhållits i kap. 2 sid. 33—34, utgår statsunderstöd till Svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet, till svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet samt till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet. Hittills vun- na erfarenheter av folkbiblioteksverksamheten visar, att de svenska för- samlingarna i utlandet har stora svårigheter att anskaffa de lokala bi- drag (ortsbidrag), som är en förutsättning för att statsunderstöd skall kunna utgå. Med hänsyn härtill liksom till önskvärdheten, att en effek- tiv folkbiblioteksverksamhet kan komma till stånd bland svenskar i utlandet, föreslår vi, att kostnaderna för denna verksamhet helt bestri- des av statsmedel att liksom nu utgå ur åttonde huvudtitelns biblioteks- anslag. För närvarande utgår statsunderstöd med högst 1 000 kronor till svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet under för- utsättning av ett minst lika stort lokalt bidrag. Vi föreslår därför, att statsbidrag med högst 2 000 kronor för år må beviljas svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet. För närvarande utgår statsun— derstöd till svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet med högst 300 kronor under förutsättning av ett minst lika stort lokalt bidrag. Vi föreslår därför i likhet med vad vi ovan föreslagit för folkbiblioteks- verksamheten i utlandet, att statsbidrag med högst 600 kronor må bevil- jas svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet för år räknat. Vi har däremot icke funnit skäl föreslå någon ändring i nu gällande bestämmelser angående statsunderstöd till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet. Detta statsbidrag bör alltjämt utgå med 300 kronor för år och läsrum räknat.

l l . Bibliotekspersonalen _ 1. Arbetsuppgifterna

De arbetsuppgifter, som åvilar bibliotekspersonalen, är, som tidigare berörts, av synnerligen skiftande natur. De kan emellertid i stort sett sammanföras till två grupper, den ena omfattande sådana arbetsupp- gifter, vilka främst förutsätter kännedom om litteratur samt förmåga att på lämpligt sätt systematisera och förteckna bibliotekets bokförråd, den andra omfattande kontorsgöromål såsom maskinskrivning, bokupp- sättning samt mekaniskt utlåningsarbete. I det mindre biblioteket måste

• Sida 83
•  Original

av praktiska skäl båda dessa grupper av arbetsuppgifter handhavas av en och samma person. I medelstora och större bibliotek är däremot en differentiering av arbetsuppgifterna på olika befattningshavare både möjlig och nödvändig. Den här antydda differentieringen kan genom- föras i betydligt vidsträcktare omfattning än vad som för närvarande är fallet. Varje biblioteksstyrelse bör noggrant undersöka, i vad mån en föreliggande arbetsuppgift verkligen är av den karaktär, att den ound- gängligen behöver handläggas av personal med fullständig biblioteks- utbildning. En sådan undersökning skulle enligt vår uppfattning ge vid handen, att antalet kontorsbefattningar skulle högst väsentligt kunna utökas och den kvalificerade bibliotekspersonalen i stället kunna ta- gas i anspråk för sådana vägledande och rådgivande uppgifter, som för närvarande i betänklig mån måste eftersättas av brist på arbetskraft. Den rationalisering, som här ifrågasättes, får å andra sidan självfallet icke drivas så långt, att personal utan erforderlig utbildning sättes att handlägga uppgifter, som kräver t. ex. litteraturkännedom. Den lån- tagande allmänheten kan sålunda framställa berättigade anspråk på att vid varje tidpunkt av bibliotekets öppethållande erhålla sakkunnig väg- ledning vid bokvalet.

Det finns givetvis ingen anledning att författningsmässigt lämna före- skrifter angående arbetsuppgifternas fördelning på egentlig biblioteks- personal och kontorspersonal. En sådan fördelning måste bli beroende av lokala faktorer, som undandrager sig ett principiellt bedömande. Vi nöjer oss med att understryka vikten av arbetsuppgifternas uppdelning.

2. Den egentliga bibliotekspersonalen. Personal med heltids- anställning

2. Utbildning

a) Elevutbildning. Som framgår av det föregående, år de bestäm- melser för elevutbildning, som för närvarande gäller, av förhållande— vis färskt datum och har ännu inte hunnit att prövas i någon mera be- tydande omfattning. De utgår från en elevutbildning av sexmånaders

• Sida 87
•  Original

längd som förberedelse för en biblioteksskola av fem—sex månader. Innan elevutbildningen blev på detta sätt reglerad, har den varit synner- ligen ojämn till sin karaktär och i vissa fall närmast varit att betrakta som en provtjänstgöring, där eleven på egen hand fått skaffa sig de kunskaper, som han kunnat, samtidigt som han i betydande omfattning tagits i anspråk för bibliotekets utlåningsarbete. . _

Det av oss framlagda förslaget till kompetenskrav för egentlig biblio- tekspersonal innebär en omläggning av elevutbildningen i olika avseen- den. Man har i fortsättningen att räkna med två olika typer av elevut- bildning, en treårig utbildning för elever utan akademisk examen och en ettårig utbildning för akademiker. "

Såväl den treåriga som den ettåriga elevutbildningen bör försiggå vid särskilda elevutbildningsbibliotek. Som sådana'bö'r endast ifråga- komma bibliotek av den storleksordning, att biblioteket har tillfälle att meddela den nödvändiga undervisningen genom därför lämpad arbets- kraft. Det bör ankomma på statens biblioteksbyrå att godkänna elevut- bildningsbibliotek. Lämpligast synes därvid vara, att den ettåriga elev.- utbildningen förlägges till universitets- och högskolestäder samt städer i dessas omedelbara närhet, medan den treåriga utbildningen bör vara förlagd till övriga bibliotek, som kan och vill ifrågakomma för ända- målet. .

Det har gjorts gällande, att elevutbildningen för det elevutbildande biblioteket skulle innebära en börda, som icke står i rimligt förhållande till de fördelar, som tillföres biblioteket. Man har menat, att även den elementära elevutbildningen borde, frånsett en kortare praktisk tjänst- göring, ha karaktären av en centralt anordnad utbildningskurs. Enligt vår mening skulle en sådan uppläggning av biblioteksutbildningen icke vara lycklig. Fördelarna av att elevutbildningen sker i nära kontakt med det praktiska biblioteksarbetet är påtagliga. Det är lika påtagligt, att ut- bildningen innebär en tidvis ganska betungande börda för det utbil- dande biblioteket, men denna börda uppväges av de fördelar, bibliote- ket erhåller i form av förhållandevis billig arbetskraft samt möjlighet att rekrytera sin personal med lämpliga personer. Det är visserligen sant, att det elevutbildande biblioteket inte alltid självt får behålla den arbetskraft, som det utbildat, men denna omständighet kan icke betrak- tas som avgörande. .

Den treåriga utbildningen åsyftar att meddela eleverna praktisk kän- nedom om bibliotekets skötsel, samtidigt som den skall sätta dem i till- fälle att inhämta kunskaper i allmänbildande ämnen samt största möj- liga . bokkännedom. Hand i hand med den praktiska tjänstgöringen måste gå en. viss teoretisk utbildning i sådana ämnen som utlåning-s- teknik, katalogisering, klassifikation samt bruket av bibliografier och

• Sida 88
•  Original

uppslagsböcker. Denna teoretiska utbildning bör icke få större omfatt- ning än vad som kräves för att eleven skall kunna tjänstgöra inom olika avdelningar av biblioteket. Ifråga om elevutbildningens uppläggning torde man i stort sett kunna följa den danska förebilden.

Elevutbildningen i Danmark omfattar normalt en tid av tre år, men kan för elever med full akademisk examen inskränkas till två år. De första tre- sex månaderna av den treåriga elevtiden betraktas som en provtjänstgöring, under vilken elevens lämplighet för yrket prövas. Jämsides med det prak- tiska arbetet i biblioteket har eleven att skaffa sig den större bokkännedom. som anses erforderlig. Den egentliga elevutbildningen anses avslutad efter två år, varefter eleven under det tredje året dels skaffar sig ytterligare prak- tisk erfarenhet, dels också får tillfälle till egna studier under friare former än under de två första åren.

Liksom i Danmark torde den första delen av elevtiden böra avse att pröva elevens lämplighet för yrket. Det sista året bör närmast ha karak— tären av ett allmänt praktikantår. De allmänbildande kunskaperna bör i viss utsträckning kunna inhämtas parallellt med elevtjänstgöringen, men intet hindrar, att eleven gör den erforderliga kompletteringen av sina allmänna kunskaper antingen före eller efter elevutbildningstiden.

Det nu framlagda förslaget förutsätter, att bibliotek, som meddelar den treåriga utbildningen, inrättar särskilda elevplatser, som, där så be- finnes lämpligt, förklaras lediga till ansökan, Varje år sker intagning av nya elever. Elevernas färdigheter och bibliotekstekniska kunskaper vitsordas genom av elevutbildningsbiblioteket utfärdade betyg. Deras allmänna teoretiska underbyggnad förutsättes däremot skola prövas genom särskilda inför sakkunnig person avlagda inträdesprov till biblio— teksskolan. Det bör ankomma på statens biblioteksbyrå att utfärda när— mare bestämmelser angående formerna för dessa inträdesprov.

Den ettåriga elevutbildningen får av naturliga skäl en något annor- lunda karaktär. Den har som sitt syfte att meddela eleverna kunska- per rörande biblioteksteknik och erfarenhet av praktiskt biblioteksar— bete, samtidigt som det förutsättes, att eleven begagnar förefintliga möj- ligheter att fördjupa sin litteraturkännedom. Även i detta fall förutsät— tes, att elevens allmänna lämplighet för bibliotekarieyrket prövas under utbildningens första månader. Vid elevtidens slut utfärdar det elevut- bildande biblioteket vitsord angående de kunskaper och färdigheter, som eleven inhämtat. Någon särskild inträdesprövning till biblioteks— skolan synes som regel icke erforderlig ifråga om denna elevkategori.

Såväl den treåriga som den ettåriga elevutbildningen förutsätter, att viss teoretisk handledning lämnas av det elevutbildande biblioteket. Vid sidan om denna muntliga handledning kan emellertid en del av det bibliotekstekniska kunnande, som utbildningen avser att meddela,

• Sida 89
•  Original

lämpligen inhämtas genom självstudier per korrespondens. Vi föreslår i annat sammanhang, att en viss del av statsbidraget till folkbiblioteks— väsendet skall användas för centrala åtgärder till folkbibliotekens främ- jande (2 %-avdraget). En del av de medel, som på detta sätt ställes till förfogande, bör kunna användas för upprättande och stödjande av ett bibliotekens korrespondensinstitut.

Den närmare utformningen av elevutbildningen torde ankomma på statens biblioteksbyrå, som har att meddela erforderliga föreskrifter angående elevutbildningens omfattning och allmänna karaktär liksom angående de prov av olika slag, som bör avsluta utbildningen.

b) Biblioteksskolan. I det föregående har föreslagits, att utbildningen vid biblioteksskolan, som för närvarande har en omfattning av fem—sex månader, skall utsträckas till att omfatta ett helt läsår. Syftet med denna utökning av biblioteksskolan är dubbelt. Erfarenheten visar, att biblioteksskolan i dess nuvarande form medfört ett alltför forcerat ar- betstempo. Det har å andra sidan icke varit möjligt att inom den be- gränsade ramen medhinna allt det kunskapsstoff, som av olika skäl borde ingå i en undervisning av denna karaktär. Genom en utökning av utbildningens omfattning torde det särskilt vara möjligt att bereda större utrymme på schemat åt dels biblioteksadministrativa frågor, dels frågor i samband med biblioteksverksamhetens sociala strävanden, dess kontakt med folkbildningsarbetet och dess allmänt pedagogiska uppgif— ter. Tack vare en förbättrad elevutbildning kan man å andra sidan räkna med att vissa elementära ämnen inte skall behöva så stort antal undervisnings- och övningstimmar som nu.

Vad angår biblioteksskolans pedagogiska uppläggning, synes det önskvärt, att den inledda utvecklingen i riktning mot friare arbetsfor- mer fullföljes. Antalet föreläsningstimmar synes ytterligare kunna ned- skäras till förmån för övningar och grupparbeten.

Med hänsyn till det starkt ökade behovet av bibliotekspersonal blir det nödvändigt att göra biblioteksskolan årligen återkommande. Den skulle förslagsvis börja i september och med avbrott för jullov pågå till början av juni. Vi föreslår i annat sammanhang, att en särskild befatt- ningshavare anställes vid statens biblioteksbyrå med uppgift att leda biblioteksskolan och handhava övrig biblioteksundervisning.

För närvarande har antalet elever i biblioteksskolan brukat uppgå till omkring 40. Av pedagogiska skäl vore det önskvärt, att elevantalet kunde nedbringas, men å andra sidan är behovet av utbildad personal så stort, att en sådan nedsättning kan bli svår att genomföra. Det synes icke osannolikt, att skolan, i den mån den treåriga utbildningslinjen får den

• Sida 90
•  Original

önskade anslutningen, kan behöva dubbleras; i så fall bör en minskning av elevantalet kunna genomföras.

I överensstämmelse med de principer, som gäller för annan utbild- ning av motsvarande slag, bör elevavgifter, i motsats till vad som nu är förhållandet, icke förekomma vid biblioteksskolan. För att sätta mindre bemedlade personer i stånd att genomgå densamma bör vidare möjlig— het till erhållande av studielån av statsmedel i enlighet med studentso- ciala utredningens förslag vara öppen jämväl för elever vid biblioteks- skolan.

c) Fortbildningskurser. Biblioteksskolan avser att meddela den grundläggande utbildningen för bibliotekarieyrket. Det är emellertid tydligt, att ett behov föreligger av en fortsatt utbildning, som skulle innebära antingen specialutbildning för visst biblioteksarbete (barn- biblioteksarbete, sjukhusbiblioteksarbete etc.) eller en grundligare ut- bildning inom biblioteksarbetets mera centrala områden.

Vad specialkurserna angår, är det önskvärt, att även i fortsättningen anordnas kurser av samma typ som den våren 1948 anordnade fortbild- ningskursen för barn- och ungdomsbibliotekarier.

Behovet av en allmän fortbildningskurs närmast avsedd för den per- sonal, som aspirerar på högre befattningar inom folkbiblioteksväsendet, kan enligt vår mening tillgodoses genom en för hela Norden gemensam påbyggnad på respektive länders biblioteksskolor.

En sådan nordisk kurs med huvudvikten lagd på biblioteksadministra— tion är avsedd att anordnas i Danmark hösten 1949. Som villkor för inträde skulle gälla genomgång av respektive lands biblioteksskola eller motsva- rande utbildning samt minst fem års praktik därefter. Kursens omfattning beräknas till 6 å 7 veckor.

Till förmån för en nordisk kurs talar den överensstämmelse, som rå— der mellan de nordiska ländernas folkbiblioteksväsen. En kurs av detta slag skulle också få stort värde för främjande av ett önskvärt samarbete mellan de nordiska ländernas folkbibliotek. Skall planen kunna genom- föras och vidare utvecklas, torde emellertid kostnaderna för kurser av denna typ böra bestridas av statsmedel och ett visst antal stipendier ut- gå till deltagarna. De erforderliga medlen torde kunna tagas från det ovan omnämnda, till statens biblioteksbyrås disposition stående belop- pet för centrala åtgärder.

d) Resestipendier. För bibliotekspersonalens fortbildning är kontak- ten med biblioteksväsendet i andra länder av utomordentligt stort värde. Som vi tidigare framhållit, har det svenska folkbiblioteksväsendet fram- vuxit under stark påverkan av förhållandena i de anglosachsiska länder-

3. Löne- och anställningsförhållanden Som tidigare framhållits, utgår arvodena till landsbygdens folkbiblio- ; tekarier, där sådana arvoden överhuvudtaget förekommer, med mycket

• Sida 94
•  Original

blygsamma belopp. En ändring härvidlag måste betraktas som synner— ligen angelägen, om det skall bli möjligt att för uppgiften erhålla lämp- liga personer. Arvodet måste självfallet stå i rimlig proportion till de kompetenskrav som ställes.

För beräkningen av arvodet kan olika alternativ tänkas. Antingen kan ersättningen utgå med viss procent av bibliotekets samlade utgifter eller- också beräknas per arbetstimma. Såsom arbetstid bör därvid räknas. dels den tid, som biblioteket hålles öppet för utlåning, dels den tid, som åtgår för inre arbete. Tiden för det inre arbetet kan rimligen uppskattas till samma antal timmar, som biblioteket hålles öppet. Av de båda alter- nativen synes en arvodesberäkning per arbetstimme vara att föredraga- Arvodenas storlek bör icke fastställas i författningen utan arvodesfrå— gan göras till föremål för sedvanliga förhandlingar mellan arbetsgivare—— och arbetstagareparten.

• Sida 95
•  Original

Kap. 4. Skolbibliotek

Med skolbibliotek avses här dels bibliotek vid folkskolor, dels biblio— tek vid andra statsunderstödda skolor, nämligen högre folkskolor, kom- munala mellanskolor, praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor, kommunala gymnasier, anstalter för yrkesundervisning, skolor tillhö- rande barna- och ungdomsvården, folkhögskolor, lantmannaskolor, lantbruksskolor, lanthushållsskolor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor. Frågan om läroverksbiblioteken har icke upp- tagits till behandling, då denna fråga ej ingått i direktiven för utred- ningen.

I. Det nuvarande läget 1. Bibliotek vid folkskolor

Verksamhetens omfattning vid folkskolebiblioteken under perioden 1930—47 framgår av nedanstående tabell:

Tab. 15. Bibliotek vid folkskolor

År bibllibatlek Bokbestånd Utlåning Statsunderstöd 1930 1 301 1 178 943 3 198 194 135 756 1931 1 443 1 179 459 3 584 065 143 687 1932 1 374 1 221 562 4 052 224 182 551 1933 1 389 1 298 061 4 323 373 130 288 1934 1 428 1 387 451 4 448 730 109 924 1935 1 479 1 738 855 4 596 686 111 059 1936 1 542 1 578 360 4 682 239 185 088 1937 1 582 1 683 589 4 862 256 240 396 1938 1 615 1 823 807 5 301 541 249 140 1939 1 645 1 936 459 5 517 053 264 454 1940 1 634 2 037 199 5 586 655 254 493 1941 1 799 2 152 903 5 964 375 239 853 1942 1 866 2 259 205 6 237 270 269 116 1943 1 851 2 392 593 6 270 088 308 367 1944 1 892 2 524 238 6 529 101 343 998 1945 1 956 2 715 865 6 869 882 367 993 1946 1 917 2 701 557 6 652 518 394 759

1 951 3 004 118 7 363 618 418 756

• Sida 96
•  Original

Som framgår av tabellen är folkskolor—nas biblioteksverksamhet av mycket stor omfattning. Utvecklingen under perioden 1930—1947 har skett i snabb och i stort sett jämn takt. Antalet skoldistrikt med biblio- tek var 1947 1 951. Då hela antalet skoldistrikt är 2459, saknas fort- farande bibliotek i över 500 distrikt. I en del av dessa distrikt finns dock folkbibliotek med utlåning till barn och förlagda till skolor samt med en lärare som bibliotekarie. De distrikt, som helt saknar skolbibliotek, tor— de i allmänhet därtill vara mindre och avlägset liggande. I många av dem är skolungdomarnas möjligheter att på annat sätt komma över lämplig litteratur små. Ett stort antal distrikt, som erhåller statsbidrag till skolbibliotek, har ej heller haft möjlighet att inrätta bibliotek i samt— liga skolor inom distriktet. Enligt senaste beräkningar finns i distrikt med skolbibliotek 834 bibliotekslösa skolor.

Nu gällande bestämmelser för statsunderstöd till skolbibliotek ingår som kapitel V i k. kungörelsen angående understödjande av folkbiblio- teksväsendet. Statsunderstöd till bibliotek i folkskola utgår till skoldi— strikt eller skolförbund med lägst 15 kronor och högst 1 000 kronor (5 33). I likhet med vad som gäller för folkbibliotek kräves för statsunder— stöd ett visst däremot svarande lokalt tillskott, ortsbidrag (& 35). Orts- bidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. Som ortsbidrag räknas dock i vissa fall värdet av kostnadsfritt upplåten lokal.

Statsunderstödet utgår dels som grundunderstöd, dels som tilläggsun- derstöd (5 36) . Liksom till folkbibliotek utgår grundunderstödet till bib— liotek med ortsbidrag upp till 400 kronor med samma belopp som orts- bidraget och därutöver enligt en fallande skala (& 37). Bland de allmän— na villkoren för grundunderstöd märkes kostnadsfri utlåning, lämp- lig lokal, öppethållande av biblioteket minst en gång i veckan och ett för lärjungarna lämpat bokbestånd (% 35). |

Större bibliotek med över 400 kronors ortsbidrag kan utöver grund- understödet erhålla två olika tilläggsunderstöd. Tilläggsunderstöd I ut— går till bibliotek med av förste bibliotekskonsulenten godkänd hand— bokssamling, uppställd i lämplig lokal och tillgänglig även under tider, då undervisning ej pågår (& 39). Tilläggsunderstöd II utgår med högst 1/3 av den till egentlig bibliotekspersonal utgående ersättningen, om denna ersättning såväl som personalens kompetens godkänts av skol- överstyrelsen (å 40). För båda tilläggsunderstöden gäller, att intetdera får överstiga hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överstiger grundunderstödet (& 41). Skolbibliotek skall i likhet med folkbibliotek vara underkastat inspektion enligt bestämmelserna i 5 48 mom. 2 (5 35).

• Sida 97
•  Original

2. Bibliotek vid andra , statsunderstödda skolor

Biblioteksverksamhetens omfattning vid de olika skoltyperna belyses av nedanstående sammanställning.

l Tab. 16. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

År bibllibåliek Bokbestånd Utlåning Statsunderstöd Högre folkskolor 1930 24 26 113 43 282 3 250 1935 28 23 130 : 48 719 2 886 1940 35 53 496 89 114 6 684 1945 40 64 812 81 348 8 700 1946 37 60 334 74 949 10 288 1947 45 68 258 ' 85 076 9 850 Icke statliga skolor tillhörande bcirna- och ungdomsuärden 1930 — | —— 1935 4 1 6—39 1 847 — 1940 2 408 713 200 1945 2 679 1 286 95 1946 2 433 506 150 1947 1 | 281 774 — Kommunala mellanskolor 1930 62 58 266 73 275 8 762; 1935 49 59 080 81 822 5 099, 1940 58 84 140 114 882 13 572 1945 74 111 245 134 974 17 618 1946 76 119 262 145 109 15 553 1947 60 101 891 116 825 12 282 Kommunala flickskolor 1930 _- __ __ _ 1935 _— _ __ __ 1940 23 112 951 53 700 6 412 1945 38 200 278 128 115 10 746 1946 40 216 518 137 947 11 375 1947 42 224 741 133 086 11 975

Lärlings- och yrkesskolor

(= lärlings-, yrkes- och verkstadsskolor, ettåriga handelsskolor,

hushållsskolor). 1930 38 18 570 6 314 5 375 1935 42 36 339 24 781 3 901 1940 43 46 645 22 419 7 956 1945 56 55 981 31 510 12 883 1946 58 60 938 29 495 14 064 1947 75 67 241 30 428 15 939

Folkhögskolor, lantmannaskolor m. 111. (Se även särskild specifikation.)

1930 66 73 471 ; 29 763 9 780 1935 69 113 904 ; 53 029 3 124 1940 75 143 208 | 48 403 17 969 1945 117 193 329 : 61 425 27 129 1946 113 201 623 & 67 290 29 325

213 256 69 535

• Sida 98
•  Original

Folkskolor, lantmannaskolor m. m.

Antal Bokbestånd Utlåning Statsunder- bibliotek 1947 1947 stöd 1947 Folkhögskolor ........ 62 175 212 58 583 17 075 Lantmannaskolor . . . . 34 29 856 7 762 8 050 Lanthushållsskolor . . 20 5 885 3 190 3 875 Trädgårdsskolor . . . 1 2 303 —- 150 Lantbruksskolor . . . . (1) 100 117 213 256 69 535 29 250 |

Till samtliga dessa skolor utgår statsunderstöd med samma belopp som ortsbidraget, dock lägst med 15 kronor och högst med 300 kronor (5 34).

För erhållande av statsunderstöd är ovannämnda skolor underkas- tade samma bestämmelser, som gäller för folkskolebibliotek och för vilka ovan redogjorts.

II. Principiella synpunkter på skolbibliotekets uppgifter och organisation

Principen om obligatoriska skolbibliotek som ett oundgängligt organi- satoriskt led i skolans arbete har under alla diskussioner om vårt skol- väsen under det senaste decenniet starkt hävdats. Kravet framfördes redan år 1921 av Sveriges allmänna folkskollärareförening och upptogs sedan av folkskolebibliotekskommitterade av år 1940 (en av Sveriges allmänna biblioteksförening i samarbete med lärareorganisationerna tillsatt utredning), som hävdade att skoldistrikten skulle åläggas att i varje skola inrätta och underhålla skolbibliotek. Kommitterade under- strök nödvändigheten av en väsentlig förbättring av skolbiblioteksvä- sendet och förordade en rationell bibliotekarieutbildning samt en skälig ersättning till bibliotekarien.

1940 års Skolutredning ägnade också skolbiblioteket stor uppmärk- samhet och anlade bl. a. följande principiella synpunkter:

”Ett villkor för lärjungarnas självverksamhet i skolarbetet är att de lära sig rätt använda böcker och att deras intresse för läsning på egen hand väckes och utvecklas. Varje skola bör äga ett såvitt möjligt välförsett skol- bibliotek. I små skolor kan det vara lämpligt att skolans boksamling inrym- mes i samma lokal som övrig undervisningsmateriel eller i klassrummet, men i skolor med flera läraravdelningar och större boksamlingar bör biblio- teket erhålla ett särskilt rum med ändamålsenlig utrustning. Skolbiblioteket bör innehålla för lärjungar av olika åldersstadier lämpad litteratur. Där bör finnas goda barn- och ungdomsböcker av litterärt värde samt lämplig facklitteratur för undervisning i olika ämnen, icke minst sådan litteratur som erfordras för undervisning i modersmål. Även bilderböcker och illu-

• Sida 99
•  Original

strerade sagoböcker för de yngsta lärjungarna böra ingå i ett välordnat skol- bibliotek. Inom skolan bör finnas tillgång till uppslagsböcker och andra referensböcker att användas vid undervisningen.

I skolor med större boksamlingar organiseras biblioteket med dels ett för ' hela skolan gemensamt lärjungebibliotek, dels särskilda klassbibliotek. De sistnämnda sammansättas efter de skilda klassernas åldersstadier och läro- kurser samt placeras i klassrummen så att böckerna kunna omedelbart ut— nyttjas vid undervisningen.” (SOU 1946: 15, s. 18—19.)

I andra sammanhang återkommer Skolutredningen till skolbibliote- kens betydelse för undervisningen. I förslag till kursplan för ämnet mo- dersmål har sålunda upptagits undervisning i bokkunskap för folksko- lans 5—8 klasser och utförliga anvisningar ges för denna undervisning (SOU 1946: 15, s. 63—65, 81—82). Om lärjungarnas fria läsning anföres att den på lämpligt sätt bör övervakas och ledas av klasslärare och bib- liotekarie i samarbete. I förslag till undervisningsplaner för fortsätt— ningsskolan förutsätter Skolutredningen väl utrustade bibliotek som hjälpmedel vid undervisningen, och värdet av att eleverna lär sig an- vända biblioteket och senare deltaga i frivilligt bildningsarbete betonas (SOU 1946: 15, s. 238).

Ungdomsvårdskommittén understryker likaledes i sina betänkanden vikten av att ungdomen har tillgång till goda bibliotek. Betydelsen av skolans undervisning i bokkunskap framhålles särskilt (SOU 1947: 12, s. 132—133).

Även 1944 års folkbildningsutredning uppehåller sig i första delen av sitt betänkande vid värdet av undervisning i bokkunskap och förutsät- ter, att skolbiblioteken blir obligatoriska. Läroverken rekommenderas att följa folkskolans exempel och ge undervisning i bokkunskap. Utred- ningen understryker, att det fria folkbildningsarbetets metoder bör kom- ma till användning i skolans högre klasser och vill ha skollokalerna som ett centrum i ortens bildningsarbete. Från denna synpunkt pläderar ut- redningen för lokaler för studiecirkelsammanträden i varje skola. När- mast till hands skulle ligga att kombinera sådana lokaler med skolbib- lioteket, anser utredningen, som finner det naturligt, att statsbidrag i vanlig ordning utgår härför (SOU 1946: 68, s. 141—142).

I sitt första betänkande har även 1946 års skolkommission behandlat skolbiblioteksfrågan. Sammanfattande säger kommissionen:

”Biblioteket bör vara skolans hjärtpunkt. Dess roll kommer i framtidens skola att vara betydligt större än den i allmänhet varit i skolorna hittills.” (SOU 1948: 27, s. 468.)

Efter att ha betonat, att det är skolbiblioteken, som skall ge förutsätt- ningarna för de nya arbetsformer som anbefalles, anför kommissionen:

• Sida 100
•  Original

”Ett aktivt och individualiserande arbetssätt kräver riklig tillgång på böc- ker och annan arbetsmaterial. Det skulle emellertid ställa sig för dyrbart om allt studiematerial skulle bli den enskilde lärjungens egendom. Skolbiblio- teket måste därför spela en betydande roll för det dagliga arbetet inom de teoretiska ämnena. Biblioteket skall utgöra ett centrum för elevernas stu- diearbete individuellt och i grupp. Om den pedagogiska utvecklingen icke skall bromsas, blir det nödvändigt, att skolbiblioteken rustas upp med hjälp av ökade anslag från stat och kommun. Inom varje skola bör finnas såväl klassbibliotek som ett för klasserna gemensamt mera välförsett bibliotek.” (SOU 1948: 27, s. 91.)

Skolbiblioteket har alltså tillmätts en allt större roll i den framtida skolans arbetsliv. En bakgrund härtill är de nya undervisningsmetoder, som —— må vara dröjande och tveksamt —— arbetar sig fram. Folkbiblio- tekens frammarsch och alltmer ökade betydelse för folkbildningen ha r också kommit att påverka bedömningen av skolbiblioteken. Enligt vår mening är därför skolbiblioteket en oundgänglig förutsättning för allt skolarbete. Det kan tjäna alla skolformer, alla klasstadier och ämnen och anpassas efter alla intressen och arbetsmetoder. Det har ökat un— dervisningens och uppfostrans möjligheter. Det ger tillfälle till indivi— dualisering och bredare jämförande läsning. Utan skolbibliotek kan vår tids skola ej på bästa sätt sköta sin uppgift; rätt utnyttjat bör biblio- teket bli centrum i skolans arbetsliv.

Skolbiblioteket har en viss andel i ansvaret för barnens läsförmåga. Det bör tillhandahålla bilderböcker, som stimulerar småbarnens lust att lära sig läsa, och böcker av lämplig svårighetsgrad, med vilkas hjälp barnen i lågklasserna kan öva upp sin läsfärdighet.

Den mest givande av alla personliga vanor är vanan att läsa goda böcker. Denna vana bör väckas och grundläggas i skolbiblioteket lik- som i det kommunala bibliotekets ungdomsavdelning. Bibliotekarien bör genom olika former av bokreklam, genom samtal med barnen och på andra sätt leda deras håg till den goda boken bort från de mindervär- diga litteraturalster, barn med förkärlek läser spontant. För vårt folks läsvanor torde goda skolbibliotek och intresserade, väl utbildade skol— bibliotekarier få den största betydelse.

Skolbiblioteket skall vidare planmässigt kunna utnyttjas i undervis— ningens tjänst. I biblioteket skall lärare och elever få de böcker de behö— ver för lösande av olika uppgifter. Eleverna kommer emellertid ej till skolbiblioteket endast för att skaffa sig förströelselitteratur eller för att lösa de uppgifter, som ålagts dem; de kommer även dit för att tillfreds— ställa andra personliga intressen, sina hobbies m. m. Bibliotek och bil)— liotekarie har därför betydelse också för elevernas fritidssysselsättning och yrkesval.

• Sida 101
•  Original

I skolbiblioteket skall eleverna dessutom lära sig hur man på egen hand skaffar sig kunskaper. De skall genom undervisning i bokkunskap läras, hur man använder böcker och bibliotek. Det är både en väsentlig förutsättning för skolans eget studiearbete och ett viktigt undervisnings— mål. Då eleverna slutar skolan, skall de själva kunna använda de vux- : nas bibliotek och själva kunna skaffa sig de kunskaper, som ytterligare ' behövs.

För en utförligare framställning hänvisas till: Lorentz Larson, Skolbiblioteket i undervisningens tjänst (i: Skolans inre arbete, SOU 1946: 31, s. 176—183).

III. Förslag till åtgärder 1. Bibliotek vid folkskolor 1. Brister i den nuvarande organisationen

En av skolbibliotekets väsentligare uppgifter är att förse ungdomen med god förströelseläsning. Den undersökning rörande skolung— domens fritidsläsning, som nyligen företagits över hela landet och redovisats i Lorentz Larson: Ungdom läser, Stockholm 1947, gav emellertid ett resultat, som gör att man måste ifrågasätta, om denna uppgift verkligen kan fyllas av skolbiblioteken med deras nuva- rande resurser. Av denna utredning framgick, att skolornas elever i mycket stor omfattning läste litteratur av underhaltigt slag. Barnen i den egentliga folkskolan (9—14 år) läste i genomsnitt tre vecko- tidningar per vecka. Nära hälften av pojkarna på tätorterna uppgav sig läsa rafflande magasin i stor utsträckning. Som i annat sammanhang påpekas, saknas på många håll helt bibliotek. Den s. k. kiosklitteraturen har emellertid sina flesta läsare på tätorterna, där ofta såväl skolbib- liotek som barn- och ungdomsavdelning av det allmänna biblioteket står till förfogande.

En av anledningarna till att barnen väljer den litteratur, de själva får köpa, i stället för skolbibliotekets böcker, är säkerligen de brister, som i olika avseenden vidlåder de nuvarande skolbiblioteken. För det första är anslagen till skolbiblioteken — där man överhuvud har sådana — alldeles för små. Inte ens i städer och andra större samhällen har man ansett det möjligt att förse varje skola med bibliotek utan en del ¹ har blivit utan. De alltför låga anslagen gör vidare, att man ej kan an- skaffa böcker åt alla skolans elever, även om det finns ett skolbibliotek. Det händer sålunda, att man nödgas utesluta elever från de lägre klas— , serna (1—3), stundom ända upp till klass 5 från lånerätt. Bokbeståndet kan ej i tillräcklig utsträckning förnyas eller utvidgas och blir otillräck-

• Sida 102
•  Original

ligt även för dem, som får lov att låna, varför det händer att barnen vän- der biblioteket ryggen med förklaringen: ”Vi har läst alla böcker, som finns i biblioteket”, eller ”Det är bara gamla och dåliga böcker, som finns där”. Det är tyvärr ej heller ovanligt, att det verkligen förhåller sig så, liksom att böckerna på grund av de låga anslagen ej kan hållas i hyggligt skick; de är sönderlästa, trasiga och smutsiga och kan då knappast vara särskilt lockande.

De låga anslagen för även med sig andra nackdelar. Bibliotekens ut- låningstid blir för kort. Vanligast torde vara att biblioteket i en medel- stor skola hålles öppet för utlåning på middagen i omedelbar anslutning till läsdagens slut en å två gånger i veckan. Efter läsdagens slut är har- nen emellertid ofta trötta och mindre disponerade för att gå till biblio- teket. De har i stället behov av att rusa ut till lekar och rörelse i fria luften. Där man haft skolbiblioteket öppet på kvällen, har det däremot visat sig, att barnen blivit flitigare låntagare. Då ger de sig mera tid att välja böcker och tillbringar långa stunder i biblioteket, varigenom detta får tillfälle bidraga till lösningen av deras fritidsproblem. Där biblio- tekarien, som ofta är fallet, har ingen eller blott ringa ersättning för sitt arbete, kan man emellertid ej begära, att han på kvällen skall bege sig till. skolan för bokutlåning. .

Under rådande förhållanden hinner bibliotekarien ej heller orientera sig tillräckligt i den litteratur, som inköpes, vilket har till följd, att det ej alltid blir den som bäst passar hans låntagare och som är av det stör- sta värdet, som kommer ifråga. Om bibliotekarien ej känner till de böc- ker han lånar ut, kan han ej heller ge den individuelle låntagaren rätt bok eller genom samtal med eleverna stimulera till läsning av de bästa böckerna. Inre arbete i biblioteket, som bidrar till att göra detta bättre utnyttjat och mera tilldragande, ordentlig katalogisering, god bokvård och upprätthållande av systematisk ordning i bokhyllorna måste även åsidosättas. Den nuvarande otillräckliga utbildningen av skolbiblioteka- rierna är vidare utan tvivel en bidragande orsak till skolbibliotekens otillfredsställande standard. '

l 4 2. Obligatoriska skolbibliotek *

Som förut anförts, räknar 1946 års skolkommission med obligatoriska ! skolbibliotek. Gällande undervisningsplan, som tillkom redan 'år 1919 förutsätter även bibliotek i varje skola, kanske mest konkret och direkt i denna passus, som ofta citerats:

”Lärjungarnas läsning på egen hand bör på lämpligt sätt uppmuntras och ledas. Detta kan ske särskilt därigenom att barnen vänjas vid att använda skolans bibliotek. I synnerhet på de lägre stadierna höra barnen av lärarna

• Sida 103
•  Original

erhålla anvisning på böcker eller stycken i böcker, som lämpar sig att av dem läsas på egen hand. För att uppmuntra till sådan läsning kan det vara lämpligt, att enskilda barn får vid passande tillfällen inför kamraterna redo- göra för intressanta stycken, som de läst i någon bok.”

Undervisningsplanens bärande grundsats, som går ut på barnens självverksamhet och individuella arbete, på spontant intresse och för- måga att använda böcker som redskap för vidare utbildning, förutsätter tillgång till ett bibliotek. Här finns en ovedersäglig motsats mellan un- dervisningsplanens intentioner och den nuvarande skolbiblioteksorga— nisationen.

Som vi redan framhållit, anser vi, att tillgång till ett skolbibliotek nu— mera är ett ofrånkomligt villkor för att skolan skall kunna fylla sin upp- gift. Vi föreslår därför, att skolbiblioteken göres obligatoriska och att skoldistrikten ålägges att i varje folkskola upprätta och med härför an- visade medel underhålla ett bibliotek av den omfattning och standard, som skolans undervisning kräver.

Ehuru vi här framfört principen om att skolbibliotek är nödvändiga för alla skolor, anser vi oss för närvarande icke kunna föreslå, att de göres obligatoriska annat än i folk- och småskolan. Skolväsendet står just nu inför en omorganisation. Denna kommer sannolikt att innebära, att en del av de skolformer, för vilkas bibliotek vi föreslagit ändrade statsbidragsbestämmelser, kommer att uppgå i den nioåriga enhetssko- lan. För denna blir enligt vårt förslag skolbibliotek obligatoriska. Vi an- ser det därför ej påkallat att nu föreslå upprättande av obligatoriska skolbibliotek för dessa skolformer. För flera av övriga i vårt förslag nämnda skolformer såsom enskilda yrkesskolor m. fl. torde gälla, att de icke kan åläggas att upprätta bibliotek. .

Om emellertid vårt förslag till ändrade statsbidragsbestämmelser ge- nomföres, kommer detta säkerligen att medföra, att de allra flesta av ifrågavarande skolor frivilligt förses med skolbibliotek.

3. Skolbibliotekets organisation

Om vårt förslag till skolbiblioteksväsendets omorganisation genomfö- res, bör i varje större skola, åtminstone varje fullständig A-skola, finnas ett gemensamt, i särskild lokal placerat bibliotek, tillgängligt för sko- lans samtliga lärjungar. Detta bör omfatta en referensavdelning med er— forderliga handböcker samt därjämte för barn och ungdom på olika åldersstadier lämpad facklitteratur, skönlitteratur och förströelselitte- ratur. I den 9-åriga enhetsskolan med större åldersdifferenser och flera nya ämnen kommer anspråken på litteratur av olika kategorier att bli betydligt större än i den gamla folkskolan.

• Sida 104
•  Original

Utom det gemensamma biblioteket bör finnas mindre klassbibliotek i varje klassrum. Dessa skall ge de närmaste yttre förutsättningarna för den nya skolans arbetssätt. Kärnan i dessa klassbibliotek utgöres av nå— gon mindre uppslagsbok, ordlistor och övriga fackböcker, som ger ele- verna material för individuellt arbete eller gruppuppgifter. I skolans lägsta klasser bör finnas klassbibliotek av för småbarnens läsförmåga och allmänna utveckling lämplig förströelselitteratur. I skolans special— salar, naturkunnighetsrum, slöjdsalar, teckningssal, skolkök etc.. bör även finnas handböcker såsom experimentböcker, modellböcker, kok— böcker etc. avsedda att användas av såväl lärare som elever. I skolor med särskilt hemvårdsrum bör detta förses med ett litet mönsterbiblio- tek. Varje skola bör därjämte ha en särskild handbokssamling för lära- ren. I denna bör i första hand ingå en större allmän uppslagsbok och övriga handböcker för skolans övnings- och fackämnen jämte metodiska handledningar. Mindre nödvändig är psykologisk och allmän pedago» gisk litteratur, som kan erhållas från andra bibliotek.

Vad de minsta skolorna beträffar, torde det vara varken möjligt eller lämpligt att förse dessa lned stora, för klassavdelningarna gemensamma bibliotek. Utom ett begränsat antal referensböcker för lärare och elever behövs där större klassbibliotek, även omfattande förströelselittera— tur, som vid behov kan utbytas och som erhålles från distriktets gemen— samma skolbibliotekscentral.

Inom varje skoldistrikt skall tillsättas minst en skolbibliotekarie, en inom distriktet tjänstgörande lärare. Där distriktets skolväsende, vilket sannolikt ofta kommer att vara fallet i våra framtida landsbygdsdi- strikt, kommer att vara organiserat med en större centralskola och jäm— te denna en eller flera mindre bygdcskolor, bör bibliotekarie utses bland de vid centralskolan tjänstgörande lärarna. Denne bibliotekarie skall or— ganisera skolbiblioteket inom distriktet, ansvara för utlåningen vid cen— tralskolan samt ombesörja bokinköp, katalogisering och annat inre ar- bete. Han skall även förse de skolor inom distriktet, som saknar biblio- tekarie, lned böcker. För dessa olika centrala arbetsuppgifter torde ett ur skilda synpunkter fördelaktigt samarbete med ortens folkbibliotek kunna realiseras. Vid mindre skolor av B— eller D-typ tillsättes i van- liga fall ingen bibliotekarie. Utlåningen ombesörjes här av respektive klasslärare, som bör ha rätt att göra detta på lektionstid, liksom det överhuvud taget bör anses legitimt för läraren att låna ut böcker från klassbiblioteken på lektionstid.

Har distriktet flera större skolor, tillsättes en bibliotekarie vid var och en av dessa. Detta bör i regel ske vid varje skola med minst sex avdel— ningar. I vanliga fall bör en av bibliotekarierna i egenskap av distrikts-- bibliotekarie ha ansvaret för den samlade skolbiblioteksverksamhetem

• Sida 105
•  Original

'nom distriktet. Det tillkommer de lokala skolmyndigheterna att estämma om fördelningen av arbetsuppgifter och arvoden för de olika ibliotekarierna.

Nuvarande biblioteksförfattning innehåller ingen föreskrift om sär- lskild styrelse för skolbibliotek utan förutsätter, i enlighet med gällande skolförfattningar, att vederbörande skolstyrelse fungerar som sådan. Man kan ifrågasätta, om en sådan anordning fortfarande är den lämp— liga, men av olika skäl föreslår vi ingen ändring i detta avseende. Direkt olämpligt anser vi det däremot vara, att ingen föreskrift finns om skol- bibliotekaries rätt att närvara vid behandling av biblioteksärenden. En sådan bestämmelse finns som bekant i fråga om de allmänna folkbiblio— teken. Det omvittnas från skolbibliotekarier på landsbygden, att skol— styrelsen ej alltid följer deras förslag till bokinköp utan bestämmer om inköp av helt andra, ej alltid för barn lämpliga böcker. Sakkunskap i fråga om för barn och ungdom lämplig litteratur är i allmänhet så spar- samt företrädd, att man måste utnyttja den som finns. Skolbiblioteka— rien är ofta den ende, som representerar sådan.

Vi föreslår därför, att distriktsbibliotekarien äger närvara och deltaga i överläggningarna men ej i besluten om biblioteksärenden, även om han ej är ledamot av Skolstyrelsen. Vi förutsätter, att härav möjligen påkallad ändring i lagen om församlingsstyrelse vidtages.

Vi föreslår vidare, att inom varje skoldistrikt skall tillsättas en råd— givande biblioteksnämnd — i distrikt med flera större skolor en för varje skola — bestående av vederbörande skolledare, skolbibliotekarie och representanter för de lärarkategorier, som icke företrädes av skol— bibliotekarien. Denna biblioteksnämnd har att förbereda frågor röran- de bokval, utlåningstider etc.

4. Principer för statsbidragets beräkning

Före år 1912 fanns ingen markerad gräns mellan skolbibliotek och folkbibliotek. När bestämmelserna angående statsunderstöd till skol— bibliotek formulerades, kopierade man i stort sett de grunder, som gäll— de för de allmänna folkbiblioteken, med den huvudsakliga skillnaden, att maximum sattes lägre. Med den utveckling, som skett på skolväsen- ldets område, är det tydligt, att de villkor, som gällt och varit lämpliga för folkbibliotek, numera icke passar för skolbibliotek. Vi föreslår där- j för en särskild kungörelse för dessa senare. i ¹ Nu gällande författning delar upp kostnaderna för skolbiblioteken imellan stat och kommun —— den större delen av kostnaderna bestrides. &

• Sida 106
•  Original

ofta av kommunen — och den gör inrättandet av skolbibliotek bero- & ende av det lokala intresset för saken. Om statsmakterna i enlighet med 1 vårt förslag föreskriver obligatoriska bibliotek vid alla folkskolor, måste '

konsekvensen därav bli, att staten övertar det ekonomiska ansvaret för skolbiblioteksverksamheten och genom tillräckliga anslag möjliggör, att tillfredsställande skolbibliotek kan inrättas. Statsbidraget bör där- för avpassas så, att det helt täcker kostnaderna och möjliggör upprät- tande av skolbibliotek, även då inga kommunala bidrag erhålles. Distriktens eventuella andel i kostnaderna blir under sådana förhållan- den mera en fråga om högre standard. Vi erinrar om, att likartade sy— stem nyligen genomförts ifråga om statsbidrag till kostnaderna för fria läroböcker, undervisningsmateriel m. m. Statens övertagande av kost- naderna för skolbiblioteksverksamheten överensstämmer därför helt med utvecklingen på skolans område under senare år.

Vid bestämmandet av statens bidrag bör man anknyta till det faktiska behovet i stället för till det lokala intresset. Behovet beräknas i andra avseenden efter barnantalet i de olika skoldistrikten. Så sker t. ex. be- träffande bidrag till läroböcker och Skolmåltider. Anslagen till skolbib- lioteken bör beräknas efter samma principer. Denna beräkningsgrund bör slutligen gälla icke blott för folkskolebibliotek utan även för biblio- teksverksamhet vid andra skolor; även vid dessa bör alltså kostnaderna bestridas helt av statsmedel.

1. Anslag till bokinköp m. m.

Vi har låtit göra en undersökning av folkskolebibliotekens ekonomi." Undersökningsmaterialet har utgjorts av senaste ansökningar om stats- understöd. Antalet undersökta bibliotek är 1875 av ett totalantal av 1 966. Variationerna ifråga om skolbibliotekens ekonomiska resurser är mycket stora, särskilt på landsbygden. 1931 års författning har icke lett till en skälig och rättvis fördelning av anslagen, lika litet som den åstadkommit upprättande av bibliotek vid alla skolor. Nedanstående tabeller belyser läget.

Tab. 18. Skolbibliotek med statsunderstöd över 400 kronor

Inkomst per kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. barn 0— 0:50 0:51 — 1:— 1:01— 2:— 2:01 —- 3:— 3:01 — 4:— 4:01— 5:— över 5:— Antal bibliotek Städer 1 3 26 32 14 10 11 Landsbygd -— 1 43 53 40 15 21 Summa 69 85 64 25 82

t

• Sida 107
•  Original

Tab. 19. Skolbibliotek med statsunderstöd om 400 kronor och därunder

Inkomst per kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. barn 0 —— 0:50 0:51 — 1:— 1:01 — 2:— 2:01 —— 3:— 3:01 —4:— 4:01 — 5:—— över 5:— Antal bibliotek Städer — 1 13 5 4 2 — Landsbygd 8 121 548 465 235 90 113 Summa 8 122 561 470 239 92 113

Av de små biblioteken, som utgör det stora flertalet, har 130 eller 7 % ett anslag av högst 1 krona per barn, 691 eller över 43 % högst 2 kronor per barn. Av samtliga bibliotek, större såväl som mindre, har 1 320 eller 70 % ett anslag av högst 3 kronor. 9 har högst 50 öre per barn och ett relativt stort antal, nämligen 145 eller 8,4 %, har över 5 kronor per barn.

Tar man ett ungefärligt medelvärde av anslaget till samtliga biblio- tek, blir detta något under 2:50 kronor per barn. Att detta belopp är för lågt framgår av vad vi tidigare anfört rörande skolbibliotekens nu- varande ekonomiska resurser.

Som framgår av ovan lämnade statistiska uppgifter om skolbibliote- kens ekonomi, disponeras i 145 av landets skoldistrikt ett belopp mot- svarande lägst 5 kronor per barn till biblioteksändamål. I detta belopp ingår även kostnaderna för bibliotekariearvoden. Dessa arvoden är emellertid, som redan framhållits, för närvarande mycket blygsamma,

Om man bortser från behovet av medel till arvode åt bibliotekarie, till vilket vi återkommer, och söker fastställa ett rimligt belopp per barn till biblioteksändamål i övrigt, (1. v. s. till bokinköp, inbindning, underhåll av bokbestånd, skrivmaterial, trycksaker m. m., lär man inte kunna beräkna detta behov till ett lägre belopp än 5 kronor per barn. Man har härvid nämligen att taga hänsyn bl. a. till de betydande pris- .stegringar, som på senare år ägt rum såväl på böcker som på bokband. Detta belopp, som under nuvarande förhållanden i så stort antal fall visat sig nödvändigt, blir ännu mer motiverat, när skolkommissionens förslag blir realiserade. Det nya arbetssätt, som anbefalles, kommer att .ställa helt nya krav på skolans utrustning med litteratur av olika slag. 'Skolans nya organisation, nya ämnen och nya ålderskategorier av ele- ver kommer ytterligare att öka dessa krav. För många distrikt gäller 'det därvid att bygga upp helt och hållet nya bibliotek, för ännu flera att inrätta nya bibliotek i en del av distriktets skolor. Enligt ett förslag :»som vi framfört i annat sammanhang, kommer vidare skolbiblioteken ,i viss utsträckning att bli tillgängliga för andra än skolornas egna elever.

• Sida 108
•  Original

Under dessa förhållanden anser vi, att det lägsta belopp, som man kan räkna med för bokinköp m. m. till skolbiblioteken, är 5 kronor per barn.

Ett skoldistrikts behov av anslag till skolbiblioteksverksamheten be— ror i första hand på antalet barn men även på det antal skolor, mellan vilka anslaget skall fördelas. Det torde utan vidare vara klart, att ett distrikt med många små skolor, särskilt om avstånden mellan dem är stora, står inför större svårigheter att ge barnen lika möjligheter till boklån än ett annat distrikt med samma barnantal men med endast en eller ett par större skolor. Utgår man från att 5 kronor per barn utgör» ett grundbelopp, blir detta för litet för landsbygdens små skolor med svaga skolformer, där man behöver ett för alla klasstadier differentierat bokbestånd och där man i viss omfattning behöver samma i inköp dyra uppslagsböcker som i en stor skola. Statsbidraget bör därför utgå i re— lation dels till antalet barn, dels till antalet skolor. Ett större anslag bör umå till landsbygdens små B- och D-skolor.

Olika alternativ kan tänkas för att bättre tillgodose de minsta sko— lorna. Ett vore, att statsbidraget utginge efter ett högre belopp per barn i B-D—skolor. Ett annat tänkbart alternativ vore ett lägsta belopp att ut— gå till varje skola, t. ex. 150 kronor. Därigenom skulle emellertid en skola med 30 barn få samma belopp som en skola med endast 10 barn.

Folkskolinspektör Karl Hörberg har i Biblioteksbladet 1942 framlagt ett alternativ. Han föreslår, att statsbidrag i likhet med vad som nu sker med skolornas materielanslag skall utgå per klassavdelning och diffe— rentieras dels efter skolform, dels efter avdelning av folk— eller små- skola. Enligt detta förslag skulle statsbidrag utgå med 20 kronor per läraravdelning i skola av A—form, 30 kronor per läraravdelning i skola av Bl-form, 35 kronor för 132-avdelning, 45 kronor för BS—avdelning och 15 kronor för småskolavdelning. Härvid är att märka, att Hörberg räk- nar med endast halva anslaget som statsbidrag, varför dessa siffror vid en jämförelse med vad vi i fortsättningen föreslår bör fördubblas till respektive 40, 60, 70, 90 och 30 kronor.

Mot Hörbergs förslag kan först invändas, att beloppen i vissa fall blir alldeles för små. Statsbidrag enligt detta förslag skulle icke inne- bära någon standardförbättring för skolbiblioteken utom för landsbyg— dens små skolor. Detta är lätt att ändra genom att sätta andra och högre belopp än de ovan föreslagna per avdelning. Men att låta statsbidraget beräknas uteslutande efter antalet avdelningar differentierat efter skol- formen såsom sker med materielanslaget, torde icke vara rationellt. Ett statsbidrag utgående för klassavdelning skulle ofta komma att verka orättvist. Antalet elever — även i A-avdelningar —— varierar starkt; en avdelning med 15—20 elever skulle få samma anslag till böcker som .

• Sida 109
•  Original

en med 35—10 elever. Närmare till hands är att jämföra anslaget till bibliotek med det som utgår till läroböcker.

Det mest rationella är att beräkna statsbidraget till skolbibliotek i första hand efter antalet barn och i andra hand efter skolformerna inom distriktet. En formel för detta får man, om man låter statsbidraget utgå dels med ett bestämt belopp för varje elev, dels med ett tilläggsbelopp till varje B— och D-skola. B3—skolorna och D-skolorna har det lägsta barnantalet. Ett något större antal barn finnes i B1— och B2—skolorna. .Det torde därför vara skäligt att även differentiera tilläggsbeloppet. Vi föreslår, att detta utgår med 75 kronor till B3— och D-skolor och med 50 kronor till B1- och BZ—skolor. En längre gående differentiering av till— läggsbeloppen är knappast motiverad och skulle göra statsbidragsbe- stämmelSerna onödigt komplicerade.

Med de föreslagna tilläggsbeloppen skulle en B3—skola med 15 barn i statsbidrag för bokinköp erhålla 1.5 )( 5 +75r= 150 kr. eller 10 kr. per barn, en skola med 20 barn 20 )( 5 + 75 = 175 kr. eller 8: 75 kr. per .barn etc. En B2-skola med 30 elever skulle få 30 )( 5 + 50: 200 kr. eller 6: 66 kr. per barn. De minsta skolorna skulle på så sätt kompense— ras; ju lägre barnantal, ju större bidrag ber parn.

En invändning, som kan göras mot att räkna med ett tilläggsbelopp per skola, är att begreppet skola ibland är svårt att bestämma. I en del fall räknas olika, långt från varandra liggande skolanläggningar till samma skola. Ur administrativ synpunkt torde det vara lättare att räkna med avdelning. Samma resultat som det här ovan föreslagna med till- läggsbelopp av 50 kronor till B1— och B2—skolor och 75 kronor till B3- och D—skolor uppnås med bestämmelsen att tilläggsbelopp skall utgå med 25 kronor till Bl-avdelning, med 50 kronor till B2-avdelning och med 75 kronor till B3- och D-avdelning. Till småskolavdelningar i Bl- och B2-skolor skulle inga tilläggsbelopp utgå.

I den diskussion som förts om nya statsbidrag till skolbiblioteken har även framkastats, att statsbidraget borde utgå med ett mindre belopp till barn i klasserna 1 och 2. Det kan kanske sägas, att barnen i småskolan har mindre behov av ett mera differentierat bokmaterial. De har en— »dast i ringa utsträckning användning för något slags facklitteratur, åt- minstone av mera omfattande och dyrare slag. Under första skolåret är deras möjligheter att på egen hand läsa böcker till en början begrän- sade. Dessa åldersstadier har emellertid i allmänhet varit missgynnade även där man förut haft bibliotek. Böcker för 7— och 8-åringar har ibland helt och hållet saknats. Behovet av böcker för dessa ålderssta— dier torde därför på många håll vara allra störst. Härtill kommer att dessa böcker är dyra i inköp och har en förhållandevis kort livslängd. Vidare torde en differentiering av det per barn utgående beloppet göra

• Sida 110
•  Original

statsbidragsbestämmelserna onödigt komplicerade. Vi anser därför, att bidraget för bokinköp _— 5: — kronor per barn — bör utgå till samtliga elever i folk- och småskolor. Däremot anser vi det som nämnt icke nöd- vändigt, att tilläggsbelopp utgår till småskolavdelningar i lägre skol— former.

I detta sammanhang kan påpekas, att statsbidraget liksom hittills en- ligt vårt förslag skall utgå till skoldistriktet. De lokala myndigheterna skall under kontroll av statens inspektörer tillse, att samtliga barn inom distriktet får såvitt möjligt lika god tillgång till böcker. I undantags— fall kan man därvid inom ett distrikt, där man förut har en skola med bibliotek och en annan som är utan, tillsvidare använda en större del av anslaget för den skola, som förut saknat bibliotek.

Vi har även övervägt en maximering av statsbidraget för distrikt med över 5000 elever. En sådan maximering skulle drabba Stock- holm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg. Mera ratio— nellt än begränsning genom ett maximibelopp vore dock, att de allra största distrikten erhöll bidrag efter en fallande skala. Vi anser dock,. att en begränsning av statsbidraget genom maximering av beloppet eller genom att det skulle utgå efter en fallande skala ej bör ifrågakomma- Härigenom uppnås samstämmighet med bidragsbestämmelserna för läroböcker och undervisningsmateriel.

Vi har även övervägt, om ett särskilt anslag borde utgå för de i in— köp dyra böckerna till lärarnas referensbibliotek. Detta skulle emeller- tid göra statsbidragsbestämmelserna mera komplicerade. Den litteratur,. som inköpes med särskild tanke på lärarna, bör även i stor utsträck— ning kunna utnyttjas av eleverna. Lärarnas referensböcker bör inköpas för det gemensamma biblioteksanslaget, liksom hittills oftast skett.

Särskilda tilläggsanslag för biblioteksverksamheten vid skolhem har även ifrågasatts. De av oss föreslagna bidragen möjliggör emellertid för distrikten att förse även skolhemmen med erforderlig litteratur.

2. Skolbibliotelcariens arvode

Folkskolebibliotekskommitterade gjorde år 1941 en undersökning av arvodena. Det visade sig därvid, att dessa i ett stort antal fall ej kunde betecknas ens såsom något så när rimliga. Vid över hälften av de i un— dersökningen deltagande landsbygdsbiblioteken utgick ingen som helst ersättning. De siffror, som kommitterade fick fram, är nu i viss utsträck- ning föråldrade, men kommitterades kommentarer i samband med siff— rorna äger ännu sin giltighet.

Kommitterade konstaterade, att ett mycket stort antal skolbibliotekarier fick arbeta utan någon som helst ersättning, att de arvoden, som utgick i vanliga fall, var alldeles för små, samt betonade, att det år statsmakternas

• Sida 111
•  Original

oavvisliga plikt att i görligaste mån förbättra bibliotekariernas villkor. Vi- dare hävdade kommitterade, att det icke går att i exakt antal veckotimmar bestämma skolbibliotekariens arbete, då förhållandena i olika skoldistrikt är alltför skiftande, men att arvodet måste stå i viss relation till det totala inkomstbeloppets storlek.

Vid en av Sveriges folkskollärareförbund nyligen företagen under— sökning av skolbibliotekariernas arvoden framgick att dessa alltjämt ³ var mycket växlande och beräknade efter de mest skilda principer. Dels utgick kontant arvode, dels kompenserades bibliotekarien i ett mindre antal fall genom nedsättning av sin lärartjänstgöring. Medeltalet för ett stort antal landsbygdsdistrikt i skilda delar av landet blev ett arvode av omkring 50 öre per barn.

Den ovan beräknade kostnaden av 5 kronor per barn avser huvud- sakligen böcker. Även kostnaderna för skolbibliotekaries arvode bör täc- kas av statsmedel. I regel arvoderas arbetsuppgifter, som ålägges en lä- rare utöver dem, som är förenade med hans tjänst, efter i författningar preciserade grunder. Det saknas anledning till att det krävande och om- fattande biblioteksarbetet härvidlag skulle utgöra undantag. Att biblio- teksförfattningen saknat bestämmelser om särskild ersättning till lärare, som fungerar som skolbibliotekarie, har säkerligen i hög grad bidragit till att bromsa upp utvecklingen.

För att få en utgångspunkt för bedömandet av det statsbidrag, som bör utgå till skolbibliotekaries arvode, föreställer vi oss ett typfall:

Kommunen har 2 500—3 000 invånare, en centralskola organiserad som enhetsskola och tre B-skolor. Barnantalet i distriktets skolor beräknas till 300. I detta distrikt anställes en skolbibliotekarie, någon vid centralskolan tjänstgörande lärare. Denne bibliotekarie skall i första hand sköta utlå- ningen till eleverna i den skola, där han sj älv tjänstgör. Barnantalet i denna kan beräknas till omkring 200. Även om en del av utlåningen ombesörjes av klasslärarna — så bör ske i klass 1 och 2 och även i viss utsträckning i hög- re klasser —— har bibliotekarien ett så stort antal elever att ombesörja utlå- ningen åt, att han bör ha 11%; utlåningstimma per vecka, i varje fall under tiden 1 sept.—1 maj. Lågt räknat blir antalet utlåningstimmar per år 60. Utom utlåningen på bestämda tider skall bibliotekarien sköta det inre ar- betet i biblioteket. Hans uppgifter därvidlag beröres i annat sammanhang. Ifråga om folkbiblioteken har vi framhållit, att det inre arbetet beräknas ta samma tid som tiden för bibliotekets öppethållande. Efter samma beräkning för skolbibliotek skulle skolbibliotekarien i vårt exempel behöva samman- lagt 120 timmar per år räknat för utlåning och annat biblioteksarbete. Om vi vidare räknar med ett skäligt timarvode av 5 kronor (samma arvode som det föreslagna genomsnittliga arvodet åt slöjdlärare), blir årsarvodet 600 kronor. Då skolan hade 300 elever, blir beloppet 2 kronor per elev.

, Med hänvisning till ovanstående exempel anser vi, att ett belopp av 2 i kronor per barn utgör en skälig ersättning för skolbibliotekariens ar-

• Sida 112
•  Original

bete. Vi föreslår därför, att statsbidrag till skolbibliotekariens arvode ut— går med 2 kronor per barn för år räknat.

Vid behandling av samarbetsfrågor kap. 4, s. 124—425, har vi föresla- git bestämmelser om möjlighet för vederbörande Skolmyndighet att efter hörande av lärarkåren träffa överenskommelse med det kommunala biblioteket på orten, att detta utför vissa arbetsuppgifter för skolbiblio- teksverksamheten i den utsträckning, som i varje särskilt fall kan anses önskvärt. Då så blir fallet, bör det kommunala biblioteket ersättas för detta arbete och skolbibliotekariens arvode anpassas härefter.

Vårt förslag innebär alltså, att statsbidrag till skolbiblioteksverk— samhet utgår med 7 kronor per barn och år. Av detta belopp avses 2 kronor som arvode till skolbibliotekarie med möjlighet för skolstyrelse att fastställa högre eller lägre arvodesbelopp. Utöver statsbidraget med 7 kronor per barn föreslår vi särskilda tilläggsbelopp att utgå till B— och D-skolor med 25 kronor till Bl-avdelning, med 50 kronor till B2- avdelning och med 75 kronor till B3- eller D-avdelning. Till små- skoleavdelning i B1- och B2-skolor utgår icke särskilt tilläggsbelopp. Till skola, anordnad som variant av huvudform, och till skola av un— dantagsform bör tilläggsbelopp utgå efter samma grunder som till skola av den huvudform, med vilken den enligt statens folkskolinspektör är närmast jämförbar.

2. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

Enligt nu gällande författning utgår statsunderstöd till vissa andra skolor som representerar helt skilda typer.

1. Högre folkskolor m. fl. Vad högre folkskolor, kommunala mellanskolor och kommunala flick- skolor beträffar, kommer dessa enligt skolkommissionens förslag att så småningom helt eller delvis inbyggas i den nioåriga enhetsskolan, för vilken de av oss föreslagna statsbidragsbestämmelserna avses gälla. I avvaktan härpå bör statsbidrag efter för folkskolor föreslagna grunder i tillämpliga delar även utgå till högre folkskolor, kommunala mellan- skolor, praktiska mellanskolor och kommunala flickskolor. Detsamma bör gälla även för kommunala gymnasier.

2. Anstalter för yrkesundervisning Av yrkesskolor i vidsträckt betydelse finns många olika typer. Den nuvarande biblioteksförfattningen nämner lärlingsskola, verkstads—

• Sida 113
•  Original

skola, yrkesskola, ettårig handelsskola och hushållsskola. Samtliga dessa och andra kan sammanfattas under beteckningen kommunala eller enskilda anstalter för yrkesundervisning. Särskilda grupper utgör de av landstingen inrättade centrala verkstadsskolorna samt de kom- munala handelsgymnasierna. Under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning finns därjämte några särskilda anstalter för yrkesun- dervisning som bergsskolan i Filipstad, textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska institut i Norrköping samt grafiska institutet i Stock- holm. Samtliga dessa yrkesutbildningsanstalter behöver skolbibliotek, väl försedda med speciell facklitteratur.

Vi föreslår därför, att årligt statsbidrag, beräknat efter 7 kronor per elev i enlighet med vad vi föreslagit för andra skolor, utgår till upp— rättande och underhåll av skolbibliotek vid följande skolor och an- stalter:

central verkstadsskola, kommunal anstalt för yrkesundervisning samt sådan enskild, under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesut- bildning inseende ställd läroanstalt, vars bildningsmål enligt vederbö- rande tillsynsmyndighets beprövande är jämförligt med ovannämnda anstalters, särskild anstalt för yrkesundervisning under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning och statsunderstött handelsgymna— sium.

Som elev får endast räknas den, som deltar i regelbunden heldagsun— dervisning i minst 3 månader.

3. Skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Enligt gällande författning utgår statsunderstöd till bibliotek i under statens kontroll stående skyddshem. Dessa institutioner, som numera kallas skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, sorterar under socialstyrelsen. De är för närvarande ett femtontal, vartill kommer lika många statliga. De icke statliga tillhör stiftelser eller är kommunala men ställda under statlig tillsyn. Barnantalet i skolorna varierar från 25 till 100. I samband med att staten övertager allt fler av de forna ”stif- telseskolorna”, söker man normera barnantalet till 60 och 40 för res- pektive pojkar och flickor. Elevernas ålder växlar mellan 9 och 21 år.

För de 15 statliga skolorna utgår för närvarande ett gemensamt årligt anslag av 30 000 kronor för ”undervisning, lek och idrott”. Detta an- slag skall även täcka kostnaderna för skolbibliotek. Enligt uppgift från socialstyrelsen räcker medlen sällan till inköp av nya böcker till skol- biblioteken. Skolbibliotek, väl försedda med såväl fack- som skönlitte- ratur, är särskilt motiverade i internatskolor av den typ det här är fråga om och med det klientel dessa skolor har. Vi föreslår därför, att ett sär-

• Sida 114
•  Original

skilt årligt anslag beräknat efter 7 kronor per elev utgår för samtliga skolor, statliga såväl som statsunderstödda.

Behovet av medel för inköp av böcker torde i viss mån vara olika stort för olika skolor oavsett elevantalet. Detta hänger bl. a. samman med att eleverna fördelas efter begåvning. Så är t. ex. den icke statliga skolan Margretelund avsedd för imbecilla. Bokbehovet differentieras även av att elevernas ålder är högst olika. Till en av skolorna, Brätte- gården, sammanför man mera begåvade flickor i 18—21 årsåldern och söker där driva undervisningen på samma sätt som vid en folkhögskola. Där torde behovet av ett rikhaltigt bibliotek vara särskilt stort. Under sådana förhållanden torde det vara lämpligt, att statsbidraget för samt- liga skolor fördelas av statens biblioteksbyrå efter förslag av socialsty- relsen. Fördelningen bör i huvudsak ske efter antalet elever men hän— syn tagas till här berörda förhållanden.

Som förut nämnts, har många av skolorna varit eller är ännu ”stif- telseskolor”. Bokurvalet för dessa har ibland påverkats av dessas all- männa inriktning och icke tillräckligt betingats av hänsyn till det psyko- logiskt lämpliga för skolornas klientel. Detta framgår av den undersök— ning av ungdomens läsning, som vi förut hänvisat till. Till ledning för bokvalet bör därför allmänna riktlinjer uppdragas av statens biblioteks- byrå i samarbete med socialstyrelsens skolbyrå.

4. Folkhögskolor

Folkhögskolorna hör även till de undervisningsanstalter, som enligt nu gällande författning åtnjuter statsunderstöd med lägst 15 och högst 300 kronor. En del av dessa skolor har även relativt goda anslag från landsting och andra håll. Andra åter, framför allt de s. k. ”rörelse-” eller ”stiftelseskolorna”, har blygsamma anslag från icke statligt håll. Enligt vår mening bör statsbidraget för folkhögskolorna vara så pass rikligt tilltaget, att det möjliggör för alla skolor att skaffa sig den litte- ratur, som oundgängligen behövs för undervisningen. Man bör därvid hålla i minnet, att eleverna vid folkhögskolorna är äldre än eleverna vid förut berörda skolformer och därför behöver ett bokmaterial, som stäl— ler sig dyrare i inköp.

I samband därmed har vi övervägt, om ej ett högre anslag per elev borde utgå till skolor med vuxna lärjungar. De äldre eleverna har emel— lertid större möjligheter att skaffa sig litteratur från annat håll än det egna skolbiblioteket — möjligheter som ännu mer ökas, om våra övriga förslag till folkbiblioteksväsendets utbyggnad blir realiserade. Vid den undersökning över skolungdomens läsning, som vi förut hänvisat till, visade det sig, att äldre elever i högre skolformer fick det mesta av sin

• Sida 115
•  Original

fritidsläsning från andra bibliotek än den egna skolans — ett förhål— lande, som vi ur flera synpunkter finner lyckligt.

I skolor med äldre elever skall skolans eget bibliotek i första hand till— godose kravet på litteratur av det slag, som behövs för undervisningen. Vid folkhögskolorna är behovet av detta slags litteratur särskilt stort. Där arbetas efter studiemetoder, som förutsätter rik tillgång till såväl , fack- som skönlitteratur. Vid dessa skolor måste biblioteket dessutom i större utsträckning än bibliotek vid andra skolor med vuxna lärjungar svara för elevernas fritidsläsning. Bestämmes statsbidraget efter sam- ma grunder som vi föreslagit för andra skolformer, kommer detta att för det stora flertalet av folkhögskolorna innebära väsentligt ökade bi— drag av statsmedel. Så blir emellertid ej fallet med skolor med mindre än 43 elever. Med hänsyn till dessa anser vi, att ett minimibelopp per skola bör bestämmas. Vi föreslår ett årligt statsbidrag med 7 kronor per elev, dock minst 300 kronor.

Som elev räknas den, som deltagit i kurs på minst 3 månader (90 da- gar). I intet fall får elev, som under samma läsår deltagit i mer än en kurs, räknas mer än en gång.

5. Lantmannaskolor, lantbruksskolor, Ianthushållsskolor och trädgårdsskolor

För lantmannaskolorna gäller liksom för folkhögskolorna att en del tillhör landstingen, andra föreningar och stiftelser, varför bibliotekens ekonomiska resurser är växlande. Lantbruksskolorna, som utbildar för- män inom jordbruket, är för närvarande åtta. Av dessa är tre statliga. Av de övriga äges en av hushållningssällskap, en av stiftelse, medan tre är privatägda. Även för lanthushållsskolorna gäller, att en del äges av landsting, andra av föreningar och stiftelser och att det ekonomiska un- derlaget för deras bibliotek är skiftande. Av trädgårdsskolorna är två statliga och två enskilda.

Samtliga dessa skolor har vuxna elever. Behovet för dessa av speciell facklitteratur torde vara stort. Medeltalet elever är ringa, högst i lant- mannaskolorna med omkring 45, lägst i trädgårdsskolorna med 25. Vi anser, att statsbidraget för dessa skolor bör beräknas efter samma grun— der som vi föreslagit för folkhögskolorna eller efter 7 kronor per elev, dock minst 300 kronor. För beräkningen av antalet "elever bör gälla det— samma som för folkhögskolorna.

6. Mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor

För närvarande finns endast tre särskilda mejeriskolor med teoretisk utbildning. För dessa föreslås ett årligt statsbidrag av 7 kronor per elev.

• Sida 116
•  Original

Jordbrukets yrkesskolor, till antalet fyra, är närmast motsvarigheter till andra typer av yrkesskolor, och elevernas medelålder är 15—16 år. I likhet med vad vi föreslagit för jämförbara skolor, bör statsbidrag utgå till jordbrukets yrkesskolor med 7 kronor per elev och år.

Vi anser vidare, att statsbidragsbestämmelserna bör formuleras så, att de ger kungl. maj :t möjlighet att ge statsbidrag till bibliotek i även andra skolor än här uppräknade. Sålunda bör statsbidrag kunna utgå till upprättande och underhåll av bibliotek vid militära skolor.

3. Utbildning, lokaler m. m. 1. Skolbibliotekariens pedagogiska uppgifter

Skolhibliotekariens pedagogiska uppgifter är många och betydelse- fulla. Sällan har emellertid bibliotekarien möjlighet att i högre grad ägna sig åt dem. Den viktigaste yttre förutsättningen är att han får sin tjänstgöring i klass reducerad för att under lästiden tjänstgöra i biblio— teket. Detta förekommer nu endast i ett fåtal fall. Med största sannolik— het kommer emellertid undervisning i bokkunskap att för flera olika klasstadier återfinnas på den nya skolans kursplan. En del av de mo— ment, som ingår i denna undervisning, kan ej lämpligen meddelas av klassläraren utan bör omhänderhaves av skolbibliotekarien. Då klas- sen härvid i vanliga fall måste delas i två grupper, kan ej heller byte av avdelning ske mellan bibliotekarien och klassläraren. Det torde därför i många fall visa sig nödvändigt att bibliotekarien, åtminstone för att sköta undervisningen i bokkunskap, i viss utsträckning frigöres från sin klassundervisning. Vi är väl medvetna om de stora svårigheter, som kommer att visa sig för en sådan anordnings realiserande. I första hand saknar ännu flertalet skolor en särskild bibliotekslokal, tillräckligt stor för undervisning med hel eller delad klass. Schematekniska svårigheter lägger i många fall hinder i vägen, och man saknar kanske ofta lärar- krafter, som kan rycka in i skolbibliotekariens klass och ersätta honom. Kostnaderna om annan lärare på så sätt får tjänstgöringstimmar utöver de föreskrivna blir stora. Vi anser emellertid saken vara av så stor be- tydelse, att den, där förhållandena så medgiver, bör ordnas. Här an- kommer det närmast på den lokala skolmyndigheten att göra fram— ställning till statens inspektör eller skolöverstyrelsen om nedsättning i skolbibliotekariens tjänstgöringsskyldighet som klasslärare.

Denna nedsättning bör givetvis bli olika omfattande för skolor av olika storlek. Att här försöka ställa upp generella regler är svårt, då möjligheterna för realiserandet av en anordning som den föreslagna är

• Sida 117
•  Original

så helt beroende av lokala förhållanden. En formlig bestämmelse härom är emellertid enligt vår mening nödvändig. Det minsta, som kan ifråga-— komma, är en veckotimme för de minsta skolorna med egen bibliote- karie _ väl i allmänhet enkla men fullständiga A-skolor. För skolor med lägst 15 avdelningar föreslår vi två veckotimmar, för skolor med lägst 30 avdelningar tre och för skolor med lägst 45 avdelningar fyra veckotimmar. l särskilda fall bör en ytterligare nedsättning kunna bevil— jas.

Även om en sådan anordning som den här föreslagna kan genom— föras, skulle den vad de största skolorna beträffar endast vara ett steg på vägen mot målet. I dessa bör skolbibliotekarien med hänsyn till hans mycket omfattande bibliotekstekniska, administrativa och peda- gogiska uppgifter bli en särskild funktionär, som endast har att fullgöra en mindre del av sin tjänstgöringsskyldighet som undervisare i klass- Skolbibliotekariens uppgift i större skolor kommer, i likhet med vad som förekommer i de bäst organiserade amerikanska skolorna, i fram- tiden att betraktas som ett yrke, ej som en bisyssla. I dessa amerikanska skolor öppnas biblioteket på morgonen en halvtimme innan skolans läsdag börjar och är sedan öppet intill en timme efter läsdagens slut under tillsyn av en till bibliotekarie utbildad lärare. I sin 1947 ut- givna bok ”Amerikansk kateder och svensk” skildrar prof. Gösta Fran- zén ett sådant bibliotek:

”En av de viktigaste institutionerna i en amerikansk skola är biblioteket, vilket inte som i de flesta svenska skolor är en lånedepå, öppen vissa tim- mar i veckan under en lärares överinseende, utan en studie- och rekreations- plats under hela den tid, skolan är igång. Det är oftast synnerligen tillta— lande inrett med vackra möbler och konstverk och försett inte endast med böcker utan även med tidskrifter och tidningar. — Få praktiska detaljer inom den amerikanska skolan är mera lämpade för export än denna” ( s. 67).

Genomförandet av liknande anordningar vid svenska skolor hör väl ännu framtiden till bl. a. med tanke på bristen på lärare. Redan nu torde det emellertid vara motiverat att i de största distrikten en av lä- rarna huvudsakligen får ägna sig åt uppgiften att vara ledare för distrik- tets skolbiblioteksväsen. Många av bibliotekariernas uppgifter skulle då kunna ombesörjas av en gemensam central expedition. Det är uteslu— tande ekonomiska skäl, som hållit tillbaka en utveckling som denna, då ju kommunerna själva fått bära kostnaderna för en sådan åtgärd. Vi föreslår, att de största kommunerna efter skolöverstyrelsens prövning och bestämmande får möjlighet att för ovan angivna uppgifter anställa en lärare, till vilkens avlöning statsbidrag utgår i vanlig ordning.

• Sida 118
•  Original

2. Utbildning av skolbibliotekarier

Stadgan för folkskoleseminarierna föreskriver särskild biblioteksut- bildning för alla elever. Den tid, som ägnas däråt, 1/2 veckotimme un— der ett läsår, är emellertid alldeles för kort. Vidare omfattar utbild— ningen nästan uteslutande bihliotekstekniska moment och tillgodoser i alltför ringa grad den pedagogiska sidan av saken.

Den biblioteksutbildning, som ges vid seminarierna, bör dels vara pedagogisk, dels biblioteksteknisk. För den blivande läraren kommer väl den pedagogiska delen att väga tyngst. Denna bör omfatta under- visning i bokkunskap, bruket av handböcker, hur biblioteket utnyttjas i undervisningens tjänst, biblioteket och fritiden, biblioteket och vidare- utbildningen. Vidare bör den ge en orientering över barn- och ungdoms- litteraturen, såväl förströelse— och skönlitteratur som facklitteratur till skolans olika ämnen och barns olika intressen. En del av denna orien- tering kan samordnas med undervisningen i psykologi och modersmål. Utöver barnlitteraturen bör även ges en orientering över för lärarbiblio- teken lämplig litteratur. Slutligen bör i utbildningen ingå undervis— ningsövningar i bokkunskap.

För att detta skall medhinnas, behöver tiden för seminariernas under- visning i bibliotekskunskap ökas. Den omfattning, utbildningen för när- varande har, kan beräknas till cirka 15 timmar. 1946 års skolkommission hari sitt förslag till provisorisk omläggning av utbildningen vid folksko— leseminarierna föreslagit, att undervisning i biblioteksskötsel skall med- delas i form av en obligatorisk specialkurs omfattande 12 timmar. Då klassen beräknas vara delad på två hälfter, blir det motsvarande anta— let lärartimmar 24. Enligt vår mening är den föreslagna tiden avgjort för kort, ett förhållande som blir ännu mera påtagligt, när man konsta— terar, att den obligatoriska kursen rörande t. ex. klassrummets inred— ning beräknas omfatta 12 timmar förutom enskild handledning. Den minsta tid, som kan ifrågakomma, är 30 timmar för varje elevgrupp. Förslaget att sammanföra undervisningen till en specialkurs synes oss däremot erbjuda betydande fördelar, inte minst därigenom att den skulle göra det möjligt att för undervisningen tillkalla experter utifrån, i för- sta hand den skolbibliotekskonsulent, som vi i annat sammanhang före- slår skall tillsättas. I anslutning till kursen hör eleverna beredas tillfälle att under någon tid tjänstgöra å övningsskolans eller annat lämpligt bibliotek. Vi förutsätter, att bestämmelserna i seminariestadgan ändras i enlighet härmed.

Förutom vid seminarierna meddelas utbildning i skolbibliotekets skötsel vid av skolöverstyrelsen anordnade kortare bibliotekskurser på sex dagar. Dessa kurser, som varit avsedda uteslutande för skolbiblio—

• Sida 119
•  Original

tekarier,, har utan tvekan gett goda impulser både i fråga om det biblio- tekstekniska arbetet och i fråga om bibliotekets utnyttjande i undervis- ningen. Vid sidan av dessa kurser har under de senaste åren anordnats två-tredagarskurser i samarbete mellan statens vederbörande folkskol— inspektör och länets centralbibliotek. Dessa kurser har även riktat sig till lärare i allmänhet, vilket synes oss så mycket viktigare, som den centrala plats, som undervisningsplanen och den metodiska och peda— gogiska utvecklingen under senare tid givit skolbiblioteket, kräver alla lärares medverkan för ett gott resultat. Enligt vår mening bör även i fortsättningen medel ställas till förfogande för anordnande av här nämnda kurstyper. Vi räknar vidare med att bibliotekens korrespon— dcnsinstitut (sid. 128) skall kunna göra en insats också för utbildningen av skolbibliotekarier.

3. Skolbibliotekens lokaler

En ovillkorlig förutsättning för att skolbiblioteket skall kunna utnytt- jas på bästa sätt är, att det är uppställt i en särskild, lämplig lokal. Bibliotekslokalen skall vara centralt belägen inom skolan. Som ingen annan skollokal användes den av samtliga barn och lärare och bör stå till förfogande under hela läsdagen. Dessutom bör skolbiblioteket vara tillgängligt på kvällen, dels för utlåning och dels för studier. Biblioteks- lokalen bör därför vara belägen på nedre botten och lätt tillgänglig även när skolan i övrigt är stängd.

I kungl. maj :ts kungörelse angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet (SFS 882/1945) upptages bland lokaler till vilka statsbidrag erhålles även ”biblioteksrum”. Skolöverstyrelsen har vi— dare utfärdat särskilda anvisningar angående byggnader för folkskole- väsendet. Enligt dessa bestämmelser må ett särskilt biblioteksrum an— ordnas vid varje A-skola. Planstorleken för detta angives till 45—60 m2. I B1- och B2-skolor anordnas ett s. k. biblioteks- och grupprum med en planstorlek av respektive 30 och 20 m”. I BB-skolor skall skolmåltids- lokalen tjänstgöra som biblioteksrum. Det kan ifrågasättas om ej kom- binationen klassrum—bibliotek är mera lämplig än matsal-bibliotek.

1946 års skolkommission använder icke termen biblioteksrum utan talar om biblioteksavdelning och skriver:

”Den bör omfatta bokmagasin med utlåningsavdelning, läsesal och åt- minstone ett biutrymme för grupparbete. I en mindre centralskola bör bok- förråd och lånedisk kunna få plats i läsesalen. Biblioteket bör vara så di— mensionerat, att undervisning i bokkunskap med en hel klass bör kunna äga rum. Viktigt är att biblioteket ligger så centralt, att det är lätt tillgäng- ligt från klassrummen.” (SOU 1948: 27, s. 469.)

• Sida 120
•  Original

Skolkommissionen kräver alltså som minimum en bibliotekslokal så stor, att undervisning i bokkunskap med hel klass kan äga rum. För detta ändamål behövs en lokal betydligt större än ett klassrum. I biblio- teket har man hyllor och andra möbler, som kräver avsevärt mera ut- rymme än klassrummets pulpeter. Eleverna får ej heller ha för trångt och störa varandra. Vidare skall lokalen tjänstgöra som utlåningslokal. Låntagarna bör ha fritt svängrum och kunna snoka omkring framför hyllorna utan att komma alltför mycket i vägen för varandra. Man får därvid komma ihåg, att skolbibliotekets låntagare vanligen kommer i stort antal på en gång, då läsdagen slutar, i motsats till förhållandena i andra bibliotek. De mått, som enligt nuvarande bestämmelser ges åt bibliotekslokal i A-skola, är för små.

I olika sammanhang framhåller Skolkommissionen, att intill biblio- teket behövs ett mindre studierum eller grupprum för enstaka elever eller grupper av barn, som där kan fullgöra särskilda arbetsuppgifter. En sådan lokal blir av stor betydelse för de friare arbetsformer, som kommissionen förordar, och den kan utom skoltid användas av studie— cirklar. Här kan erinras om att såväl 1944 års folkbildningsutredning som ungdomsvårdskommittén framfört krav om studiecirkelrum i varje skola och att skolans bibliotekslokaler bör vara tillgängliga som läsrum för ungdom efter läsdagens slut. Utöver detta studie— eller grupprum erfordras ett mindre arbetsrum för bibliotekarien, vilket även kan ge plats för förvaring av klassbiblioteken, då dessa samlas in för invente- ring etc.

I anslutning t'ill vad som anförts föreslår vi, att bibliotekslokalen i A— skola ges en planstorlek av 75—100 1112 samt att intill bibliotekslokalen inredes dels ett eller flera grupprum, dels ett arbetsrum för biblioteka- rien. För samtliga dessa lokaler bör byggnadsbidrag utgå. I fråga om B1 och B2-skolor föreslås inga ändringar i nu gällande bestämmelser och anvisningar.

I författningen angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folk- skoleväsendet finns även följande bestämmelse:

”Till statsbidragsberättigade kostnader må, därest så prövas skäligt, hän— föras även utgifter för den första uppsättningen inventarier till klassrum, dock högst till ett belopp av ettusen kronor för varje klassrum, samt till gymnastiksalar, slöjdsalar och skolkök.” (SFS 882/1945, 5 3.)

Om de här föreslagna principerna för statsbidrag till skolbibliotek kommer att tillämpas, finns ej längre skäl för att bibliotekslokalerna med deras utrustning skulle utgöra undantag. Kostnaderna för biblio- tekslokal i A—skola kan beräknas till 3 500 kronor. Vi föreslår därför, att

• Sida 121
•  Original

bestämmelserna får gälla även för inventarier till biblioteksrum och grupprum.

Det bör framhållas, att allt icke är väl beställt med att nya skolor , förses med bibliotekslokaler. Ett mycket stort antal äldre skolbyggna- der saknar särskilda biblioteksutrymmen och vi understryker, att de lokala myndigheterna bör stimuleras till att även i dessa inrätta sär- _ skilda bibliotekslokaler.

4. Seminariebiblioteken

Som framgår av det föregående kommer alltjämt den grundläggande utbildningen av skolbibliotekarierna att vara förlagd till seminarierna. Det blir då av särskild vikt, att seminariernas övningsskolor förses med välutrustade bibliotek, lämpliga att tjäna som mönster för andra skol— bibliotek i pedagogiskt, administrativt och tekniskt avseende. De nu- varande biblioteken motsvarar endast undantagsvis de här uppställda kraven. Detta sammanhänger delvis med de förhållandevis låga anslag, som står till seminariernas förfogande för biblioteksändamål och som skall bestrida omkostnaderna även för seminariernas allmänna, för se- minarielever och seminarielårare avsedda bibliotek. Med hänsyn här- till bör övningsskolornas bibliotek erhålla statsbidrag enligt de grunder, som vi föreslår skola gälla för folk- och småskolor i allmänhet. Till bibliotekarie bör utses lämplig person bland skolans lärarepersonal. Han bör avlönas efter samma grunder som bibliotekarie vid annan folk- skola och beredas möjlighet att i erforderlig utsträckning meddela bok- undervisning åt övningsskolans lärjungar.

Även om seminariernas biblioteksanslag icke längre kommer att be- lastas med kostnaderna för övningsskolans bibliotek, kräves en ökning av anslaget vad såväl bokinköpsposten som arvodesposten angår. Vi har icke anledning att här närmare ingå på bokinköpsposten. Vi erinrar emellertid om att Skolkommissionen berört frågan och understrukit, att de nuvarande seminarierna är mycket ojämnt utrustade med pedago— gisk litteratur. Kommissionen yttrar:

”Undervisningen vid lärarhögskolan förutsätter, att lärare och elever har tillgång till ett rikhaltigt pedagogiskt bibliotek. De nuvarande seminarierna och provårsläroverken är i detta avseende mycket ojämnt utrustade, och den moderna utländska speciallitteraturen torde endast i obetydlig utsträck- ning vara representerad. Det synes därför vara angeläget, att lärarhögsko- lorna får möjlighet att lägga upp en rik samling av modern svensk och ut- ländsk litteratur om allmän och de enskilda ämnenas metodik. Inom kom— missionen pågår en inventering av den moderna pedagogiska litteraturen, och härvid har bland annat speciell uppmärksamhet ägnats åt sådan litte— ratur, som ansetts särskilt lämplig att utgöra stommen i lärarhögskolans pedagogiska referensbibliotek.

• Sida 122
•  Original

Under nuvarande förhållanden synes det mest rationellt att förarstalta ett centralt engångsinköp av den utländska litteratur, som anses erforderlig för en upprustning av de pedagogiska biblioteken. Enligt kommissionens mening är det av synnerligen stor vikt, att den litteratur, som det tär är fråga om, så snart som möjligt anskaffas, så att den redan från börjai kan ställas till lärarhögskolornas tjänst och berika undervisningen. Kommissio- nen föreslår därför, att för läsåret 1949/50 beräknas ett reservationsznslag på sammanlagt 100 000 kronor för ett sådant engångsinköp. Genom fort— satta årliga anslag skulle biblioteken sedan erhålla erforderlig accession”

Vad arvodesposten angår, har den mera direkt samband med frågan om seminariernas betydelse för utbildningen av skolbibliotekarier. Även om kursen i bibliotekskunskap kan handhavas av utifrån tillkal— lade experter, måste det framstå som ett önskemål, att vederbörande seminarium självt förfogar över lämplig lärarkraft i ämnet. För nirva— rande är flertalet seminariebibliotekarier lärare vid seminariet eller övningsskolan. De innehar bibliotekariebefattningarna som bisyssla och uppbär härför ett av skolöverstyrelsen fastställt arvode. Som regel har de ringa eller ingen biblioteksutbildning. En möjlighet vore att ge dessa bibliotekarier en särskild utbildning. Mot ett sådant förslag kan invän- das, att en specialutbildning skulle draga förhållandevis stora kost- nader samtidigt som man inte kan hindra, att t. ex. en lektor, som genomgått en bibliotekskurs det ena året, nästa år söker transport till ett annat seminarium, där han inte får användning för sin biblioteks- utbildning. Man kan i detta sammanhang inte heller bortse från att bib- liotekets centrala betydelse för seminariearbetet med dess fria arbetsfor- mer ställer mycket stora krav på bibliotekarien, inte minst om han skall kunna meddela seminarieeleverna den individuella handledning i bib— liotekets utnyttjande, som måste betraktas som önskvärd. Arbetsupp— gifterna är i själva verket av den omfattning, att ett bibehållande av bibliotekariebefattningen som bisyssla knappast är motiverad, åtmin— stone vad de större seminarierna angår. Det bästa vore, om seminarierna kunde beredas möjlighet att heltidsanställa bibliotekarie, som då lämp- ligen borde handhava skötseln av det allmänna biblioteket samt un- dervisningen i bibliotekskunskap, möjligen även övningsskolans biblio- tek. Vi anser oss emellertid icke i nuvarande läge böra framlägga nå- got förslag härom, men utgår från att frågan beaktas vid organiseran- det av de föreslagna lärarhögskolorna. Vid de större seminarierna synes man däremot redan nu kunna ombilda bibliotekarietjänsterna till halv- tidsbefattningar. För dessa befattningar skulle man söka förvärva per- soner förtrogna med såväl ett biblioteks skötsel som den pedagogiska litteraturen. Både lärare och yrkesbibliotekarier skulle därvid kunna komma i fråga. En förutsättning för att en halvtidsbefattning skall få en lämplig innehavare är givetvis, att vederbörande kan kombinera be-

• Sida 123
•  Original

fattningen med någon annan halvtidstjänst. En sådan kombination är tänkbar i de fall, då två seminarier är förlagda till samma stad. Även en kombination med befattning vid det kommunala folkbiblioteket före- faller möjlig. Huruvida en halvtidsanställd bibliotekarie även kan hand— hava undervisningen i bibliotekskunskap samt skötseln av övningssko- lans bibliotek, blir givetvis beroende på omfattningen av hans övriga arbetsuppgifter samt hans kompetens för de specialuppgifter det här är fråga om.

För att möjliggöra de föreslagna halvtidsbefattningarna synes en jus- tering av nu utgående arvodesbelopp böra ske. För närvarande uppgår det sammanlagda arvodesbeloppet till 28 400 kronor vid folkskolesemi- narier och 11 600 kronor vid småskoleseminarier. Skolöverstyrelsen har för nästkommande år räknat med en höjning till resp. 30 000 kronor och 12 000 kronor. För folkskoleseminarierna föreslår vi en ytterligare ökning till 40000 kronor.

Vid de seminarier, där någon halvtidsbefattning icke kan komma till stånd av ekonomiska eller praktiska skäl, synes bibliotekariebefatt- ningen som hittills böra anförtros åt lämplig lärare vid seminariet, even- tuellt övningsskolans bibliotekarie.

5. Skolbibliotekens centrala ledning

Ett krav, som vid upprepade tillfällen framställts från lärarhåll, är, att en av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter borde vara lärare — med betonande av att skolbiblioteket för sin utveckling vore bäst betjänt av en med skolans arbetsformer och förhållanden väl förtrogen ledning. F olkskolbibliotekskommitterade yttrade i saken bl. a.:

”Skolbiblioteket har genom här ovan antydda uppgifter en annan karak- tär än det allmänna biblioteket. Det är skolans mest betydelsefulla instru- ment för undervisning och uppfostran. Det kräver för sin rätta skötsel ej endast bibliotekstekniskt kunnande, utan pedagogiskt handlag, erfarenhe- ter av skolarbete och insikter i barn- och ungdomspsykologi. Från denna utgångspunkt torde det bli ett självklart krav, att den högsta ledningen av skolbiblioteken anförtros åt en kvalificerad skolman med erfarenhet av sko— lans arbetssätt och organisation och med ingående kännedom om litteratu- ren för barn och ungdom. En av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter bör uppfylla dessa krav.”

Med den betydande förstärkning av skolbiblioteksväsendet, som vi föreslagit, och den vikt, som detta har, anser vi det nödvändigt, att en konsulent tillsättes, som får till uppgift att uteslutande ägna sig åt skol- biblioteken. Skolbiblioteken står inför en utveckling, som fordrar en ledning med tid och särskilda kvalifikationer för uppgiften. Dessa kva-

• Sida 124
•  Original

lifikationer anser vi väl angivna i folkskolbibliotekskommitterades här ovan citerade yttrande.

Som framgår av vårt här framförda förslag om inrättande av en be- fattning som skolbibliotekskonsulent, har vi velat understryka skol- biblioteksväsendets särart. Detta framgår också därav, att bestämmel- serna för skolbiblioteksverksamheten sammanförts i en särskild kun- görelse och att, när det gäller biblioteken vid under skolöverstyrel- sen stående läroanstalter, skolöverstyrelsen bibehållits som beslu- tande myndighet i alla avseenden. Det står därför klart, att skol— bibliotekskonsulenten i sitt arbete måste stå i intim kontakt med be— rörda skolmyndigheter, inför vilka han instruktionsmässigt skall för— bereda och föredraga ärenden rörande skolbibliotek.

Man kunde därför överväga, huruvida det icke vore lämpligast, att skolbibliotekskonsulenten placerades i skolöverstyrelsen. Å andra sidan talar åtskilliga skäl för att skolbibliotekskonsulenten får sin placering i statens biblioteksbyrå. Icke minst värdefullt torde det vara för honom att i sin verksamhet stå i kontinuerlig kontakt med övriga grenar av biblioteksväsendet. Härtill kommer, att de skolbibliotek, över vilka han skall öva tillsyn, sorterar under flera olika ämbetsverk. Vi har därför funnit övervägande skäl tala för att skolbibliotekskonsulenten placeras i statens biblioteksbyrå.

6. Samarbetsfrågor Folkbibliotek och skolbibliotek ingår båda som viktiga beståndsdelar i det nationella bibliotekssystemet. Det bör som vi tidigare framhållit gå en obruten linje från skolbiblioteket över folkbiblioteket fram till det vetenskapliga biblioteket. En samordning av de gemensamma resur— serna framstår därvid som en önskvärd förutsättning för att biblioteken skall kunna lämna allmänheten den bästa möjliga service.

Man har ofta framhållit fördelarna, ekonomiska och andra, av ett samarbete mellan folk- och skolbibliotek. Ett sådant samarbete är i många avseenden naturligt och skulle utan tvivel vara av värde både för skola och bibliotek. Vi har även övervägt, hur ett sådant samarbete skulle kunna realiseras. I annat sammanhang har vi framhållit, att ett samarbete, när det gäller det bibliotekstekniska arbetet, bör kunna kom— ma till stånd. Vi har med utgångspunkt härifrån gett en sådan formule- ring av statsbidragsbestämmelserna, att vederbörande Skolmyndighet efter hörande av lärarkåren har möjlighet att träffa överenskommelse med det kommunala biblioteket om ett mer eller mindre långt gående samarbete och i samband därmed överenskomma om den ersättning, som kan komma att utgå till det kommunala biblioteket. Detta innebär

• Sida 125
•  Original

intet avsteg från vårt tidigare förslag att skolbibliotekarien skall vara lärare och bokvalet till skolbiblioteket bestämmas av skolans biblio- teksnämnd.

Vi förordar vidare, att skolbiblioteken, om de upprustas på det sätt, vi föreslagit, även blir tillgängliga för annan ungdom än skolans egna ele— ver. På de lokala skolstyrelserna må det ankomma att besluta om att skolbibliotek skall hållas öppet även på kvällstid. Skolbiblioteket, sär- skilt dess referensavdelning, bör även få utnyttjas av studiecirklar och andra, som sammanträder i skolans lokaler. Den undervisning i bok- kunskap, som vi föreslår bli obligatorisk i alla skolor, bör avslutas ge- nom besök på ortens folkbibliotek. På så sätt skapas garantier för att den läslust, som skolan genom sitt bibliotek väckt hos de unga, får möj- lighet att utvecklas och tillgodoses, också sedan dessa unga människor lämnat skolan.

• Sida 126
•  Original

Kap. 5. Gemensamma frågor

I. Åtgärder för rationalisering av det bibliotekstekniska arbete!

De centrala arbetsuppgifterna av gemensam karaktär för olika biblio- tek kom från början att åvila skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter, som bl. a. alltsedan 1915 utgivit den s. k. grundkatalogen (en standard— katalog över böcker för folk- och skolbibliotek). Även Sveriges all- männa biblioteksförening, som bildades 1915, har kommit att tjänstgöra som ett samlande organ för olika kooperativa åtgärder biblioteken emellan. Föreningen har sålunda utgivit olika handböcker för det bib- liotekstekniska arbetet samt broschyrer med upplysning om olika sidor av bibliotekens arbete. År 1933 påbörjade biblioteksföreningen utsän- dande av tryckta katalogkort över nyutkomna böcker, varigenom åsyf- tades att rationalisera en viktig del av det bibliotekstekniska arbetet. Ett annat kooperativt företag, som likaledes började sin verksamhet 1933, var folkbibliotekens utländska vandringsbibliotek (FUV) , som om- fattade utsändande av engelsk, fransk och tysk samt från och med 1938 också dansk och norsk originallitteratur. Dessa vandringsbiblio- tek cirkulerade först mellan ett antal stadsbibliotek, till antalet lika många som antalet i gruppen cirkulerande vandringsbibliotek. När vandringsbiblioteken passerat samtliga bibliotek, fick dessa behålla var sitt vandringsbibliotek. Härigenom blev bibliotek med mindre stark ekonomi i tillfälle att väsentligt utöka sina bestånd av utländsk origi- nallitteratur. Av särskild betydelse bland de olika kooperativa företag, som genomförts av folkbiblioteken, är Bibliotekens försäljningscentral, som började sin verksamhet sommaren 1936. Försäljningscentralen, som är förlagd till Örebro, har till uppgift att tillhandahålla biblioteks- material av olika slag och har under den tid den varit verksam fått en allt större omsättning. Under det första arbetsåret utgjorde denna 4 165 kronor och under det senaste 81 400 kronor. Genom försäljningscentra— lens försorg publiceras sedan 1940 tryckta katalogkort över viktigare tidskriftsuppsatser. Manuskripten till dessa katalogkort utarbetas vid olika centralbibliotek, medan den slutliga redigeringen sker vid försälj- ningscentralen. _

Som framgått av den tidigare redogörelsen för det nuvarande läget

• Sida 127
•  Original

(sid. 82——83) bedrives biblioteksarbetet i dess nuvarande form icke så rationellt, som önskligt vore. Personal med mångårig biblioteksutbild- ning fullgör sålunda i alltför hög grad rena rutinsysslor. Denna fråga ¹ har tidigare berörts i samband med frågan om personalens arbetsupp— gifter. På det enskilda biblioteket utföres vidare alltjämt mycket arbete,. som med fördel kunde utföras centralt för hela landets biblioteksväsen. En rationalisering på detta område, nödvändig redan av ekonomiska skäl, kan i första hand ta sikte på kooperativa åtgärder biblioteken emellan. Detta gäller om sådana arbetsuppgifter, som är gemensamma för de flesta bibliotek, bl. a. katalogisering och vissa åtgärder för upp— lysning och reklam.

De hittills vidtagna åtgärderna har inte varit tillräckliga. Myc- ket av det bibliotekstekniska arbetet skulle kunna rationaliseras ytter- ligare, om man hade erforderliga centrala resurser. En jämförelse med vad man i Danmark åstadkommit på detta område är här av stort in- tresse.

Folkebibliotekernes bibliografiske kontor upprättades år 1939 för att över- taga vissa bibliografiska uppgifter, som tidigare hade omhänderhafts dels av Danmarks biblioteksforening, dels av Statens hibliotekstilsyn. Kontoret har en särskild styrelse, bestående av biblioteksdirektören, biblioteksinspek— tören, en ledamot utsedd av undervisningsministeriet samt tre ledamöter utsedda av styrelsen för Danmarks biblioteksforening. Kontoret ombesörjer en central katalogisering av den nyutkomna litteraturen, tryckning och di- stribution av katalogkort, utger handböcker i biblioteksteknik, standard- kataloger, läsplaner samt tidskriften Biblioteks—Nyt, som avser att orientera bibliotekens låntagare i den nyare litteraturen. Kontorets verksamhet finan- sieras dels genom anslag ur den s. k. Ministeriets rådighedssum —- det be- lopp om 21/2 % av det samlade statsbidraget till biblioteken, som innehål- les och användes för åtgärder av gemensamt intresse för danskt biblioteks- väsen —— dels genom driftsinkomster.

Det är synnerligen angeläget att också i Sverige få ett centralt organ för utförande av olika bibliotekstekniska arbetsuppgifter. Dess uppgift skulle vara att framställa och distribuera tryckta katalogkort, samman- ställa och trycka samkataloger och andra bibliografiska arbeten, publi- cera handböcker och småskrifter till tjänst för såväl biblioteksperso— nalen som bibliotekens låntagare. Man kan nämligen inte räkna med att den statliga tillsynsmyndigheten i fortsättningen kan åtaga sig uppgif- ten som det centrala organet på detta område. Ej heller kan man utgå ifrån att Sveriges allmänna biblioteksförening kan lösa alla de uppgifter, som föreligger. Vi har under sådana omständigheter ansett oss böra föreslå, att efter danskt mönster ett särskilt organ för ändamålet kom- mer till stånd.

Vad beträffar organisationen av den föreslagna nya institutionen har

• Sida 128
•  Original

vi övervägt, om denna skall vara en statlig organisation eller om den hellre bör ges formen av en fristående stiftelse med statsbidrag för sin verksamhet. Vi har funnit övervägande skäl tala för det sistnämnda al— ternativet. Då stiftelsen bör ha en så fast förankring som möjligt i bib— lioteken, skulle ett samarbete med Sveriges allmänna biblioteksför- ening vara värdefullt. I spetsen för stiftelsen bör stå en styrelse, bestå— ende av fem ledamöter med biblioteksdirektören (se nedan) som själv— skriven ordförande. Två ledamöter utses av kungl. maj :t samt två leda- möter av Sveriges allmänna biblioteksförening. För de icke självskrivna ledamöterna bör mandattiden vara två år.

Vi har inte funnit anledning att närmare gå in på organisationen. Det bör ankomma på stiftelsens styrelse att besluta om formerna för verk- samheten. Med ledning av de danska erfarenheterna kan man utgå ifrån att verksamheten till icke ringa del kommer att finansiera sig själv. Ett visst statsbidrag kommer dock att bli behövligt. Vi har över- vägt, om detta bidrag bör utgå som ett särskilt anslag under folkbiblio- teksanslaget, men stannat vid att föreslå en metod till finansiering av verksamheten i likhet med den som tillämpas i Danmark. Detta förslag innebär, att endast 98 % av det samlade statsbidraget till de kommu- nala folkbiblioteken utbetalas till biblioteken och att återstående 2 % ställes till statens biblioteksbyrås förfogande för finansiering av gemen- samma åtgärder till gagn för de svenska folkbiblioteken. Av dessa me- del skulle bl. a. utgå understöd till den föreslagna institutionen liksom till andra företag på det bibliotekskooperativa området. Sakligt sett torde inga invändningar kunna göras från bibliotekens sida mot att statsbidraget på detta sätt reduceras med ett mindre belopp för att möj- liggöra centrala åtgärder, som underlättar deras arbete. Avdragsprocen- tens storlek synes framdeles vid behov kunna omprövas.

Det föreslagna centrala organet, förslagsvis benämnt ”Biblioteks— tjänst”, skulle som ovan framhållits övertaga vissa uppgifter, som tidi— gare åvilat Sveriges allmänna biblioteksförening. Som framgår av vårt förslag till styrelsens sammansättning, räknar vi med ett nära samar- bete mellan de båda institutionerna. Även den verksamhet, som bedri- ves av Bibliotekens försäljningscentral, torde lämpligen organisatoriskt böra övertagas av den nya organisationen.

Vi föreslår vidare, att med medel ur 2 %-avdraget ett bibliotekens korrespondensinstitut upprättas till tjänst för bibliotekarieutbildningen.

H. Organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten

Den statliga tillsynen över folk- och skolbiblioteksväsendet utövas ge— nom bibliotekskonsulenterna i skolöverstyrelsen. Bibliotekskonsulent—

• Sida 129
•  Original

institutionen tillkom i samband med biblioteksreformen år 1912 och var till en början knuten direkt till ecklesiastikdepartementet. Då folkskol— överstyrelsen inrättades år 1914, överfördes bibliotekskonsulenterna dit. Sedan folkskolöverstyrelsen år 1920 sammanförts med läroverksöver- styrelsen till skolöverstyrelsen, handlägges numera biblioteksärendena inom denna av en särskild rotel med förste bibliotekskonsulenten som chef.

Till skolöverstyrelsens biblioteksrotel är utom förste bibliotekskonsu- lenten knutna en ordinarie och en extra ordinarie bibliotekskonsulent jämte amanuens— och kanslipersonal. Enligt gällande arbetsordning föredrager förste bibliotekskonsulenten ärenden rörande folk- och skol- biblioteksväsendet samt avgör själv sådana ärenden rörande folkbiblio- teksväsendet, som icke är av beskaffenhet att skola avgöras av general- direktören eller av skolöverstyrelsen in pleno. De uppgifter, som åvilar biblioteksroteln, är i huvudsak följande:

1. Fördelning av statsunderstöd till folk- och skolbibliotek samt kon- troll över biblioteksväsendet utövad dels genom granskning av ingivna redogörelser, dels genom inspektion. Till denna grupp av ärenden hör bl. a. förhandlingar med kommunala myndigheter i biblioteksfrågor samt förordnanden av bibliotekarier vid läroverk och seminarier.

2. Bibliotekarieutbildningen, som sker genom kurser av olika omfatt- ning och karaktär.

3. Rådgivande verksamhet, bl. a. utövad genom utgivande av urvals- kataloger för folk- och skolbibliotek. Till den rådgivande verksamheten hör även att främja folk- och skolbiblioteksväsendet genom lämpliga åt- gärder. Den nuvarande organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten för folkbiblioteksväsendet har både fördelar och nackdelar. Fördelarna av att institutionen är förlagd till skolöverstyrelsen är påtagliga. Över- styrelsen kan tillföra verksamheten administrativ sakkunskap, vilket varit av den största betydelse, inte minst under de år, då folkbiblio- teksväsendet växte fram.0m man bortser från skolbiblioteken,represen- terar skolöverstyrelsen emellertid inte någon facklig sakkunskap på biblioteksområdet; dess enskilda ledamöter saknar möjlighet att på grundval av någon förstahandskännedom bedöma de föreliggande frå- gorna. Härtill kommer de formella svårigheter, som ligger i att sam- manhanget mellan skolöverstyrelsen och folkbiblioteksväsendet icke alltid står klart för den allmänhet och de olika lokala myndigheter, som har att syssla med hithörande frågor. För en friare ställning åt den stat— liga tillsynsmyndigheten talar även den snabba utveckling, som folk- biblioteksväsendet genomgått och som vid ett genomförande av våra i detta betänkande framlagda förslag kan väntas fortsätta i ökad takt.

• Sida 130
•  Original

Det har från bibliotekshåll gjorts gällande, att folkbiblioteksväsendet nu nått den omfattning, att det även utåt bör framträda som en själv- ständig faktor.

Under sådana omständigheter har vi övervägt två olika alternativ för- organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten. Det ena alternati— vet innebär upprättandet av en fristående byrå, benämnd statens bib- lioteksbyrå, med en till denna knuten nämnd, statens biblioteksnämnd, avsedd att utgöra ett kontaktorgan mellan folkbiblioteken och övriga bibliotekstyper. Det andra alternativet innebär, att skolöverstyrelsens biblioteksrotel ombildas till en fristående biblioteksavdelning inom över— styrelsen, direkt underställd generaldirektören, i huvudsaklig överens- stämmelse med det förslag, som på sin tid framlades av de sakkunniga, som tillkallats för översyn av skolöverstyrelsens organisation (SOU 1938: 14). Även i detta fall skulle en statens biblioteksnämnd tillsättas.

Alternativet med en fristående biblioteksbyrå anknyter till motsva- rande danska institution, Statens hibliotekstilsyn. Chefen för byrån skulle enligt alternativet erhålla byråchefs löne— och tjänsteställning men liksom motsvarande befattningshavaie i Danmark och Finland ha titeln biblioteksdirektör. Skäl kan anföras för en högre löneställning, men vi har i nuvarande läge icke ansett oss böra frångå den lönegr ads- placering, som på sin tid föreslogs för förste bibliotekskonsulenten av de sakkunniga angående skolöverstyrelsens omorganisation. För sam- arbete med skolöverstyr elsen skulle bl. a. sörjas genom att den av oss tidigare föreslagne skolbibliotekskonsulenten instruktionsmässigt åla— des att såsom föredragande i skolbiblioteksfrågor biträda skolöversty- relsen liksom även överstyrelsen för yrkesutbildning.

Även enligt alternativet med en biblioteksavdelning inom skolöver— styrelsen skulle chefen erhålla byråchefs löne- och tjänsteställning. Som tjänste-titel hadewde sakkunniga angående skolöverstyrelsens omorga- nisation föreslagit biblioteksråd i analogi med undervisningsråd. Även. i detta fall vore emellertid enligtvår mening titeln biblioteksdirektt'r att föredraga. Vad biblioteksavdelningens benämning angår, synes nå- got hinder icke möta mot att institutionen även i detta fall erhåller be— nämningen statens biblioteksbyrå. Vi erinrar om att på liknande sätt statens upplysningsbyrå ingår som en byrå inom statens priskontroll- nämnd. Detta skulle innebära, att skolöverstyrelsen vid handläggningen av biblioteksfrågor uppträdde i egenskap av statens biblioteksbyrå. Hu- vudparten av ärendena skulle avgöras av biblioteksdirektören, men vik— tigare frågor föredragas inför skolöverstyrelsens chef.

Vid en jämförelse mellan alternativen, som vid företagna beräkningar visat endast obetydlig skiljaktighet i kostnadshänseende (sid. 142), har vi ansett oss böra förorda det alternativ, som innebär upprättandet av

• Sida 131
•  Original

en självständig byrå. Vi har därvid inte minst tagit hänsyn till att skol- överstyrelsen redan nu är ett förhållandevis mycket stort ämbetsverk, varför en avlastning av biblioteksärendena skulle från ämbetsverkets sida innebära fördelar. Vi har också tagit hänsyn till de krav, som folk- biblioteken kan flamställa på att betraktas som institutioner med en utpräglad särart; trots naturliga beröringspunkter är de till albetssätt ioch utformning klart avgränsade mot undervisningsväsendet.

Med den utbyggnad av folk- och skolbiblioteksväsendet, som vi i det föregående föreslagit, kommer nya krav att ställas på den statliga led- ningen. Till en början betyder tillkomsten av nya grupper statsbidrags— berättigade bibliotek ett ökat behov av kontroll och inspektion. Redan nu är bibliotekskonsulenternas inspektionsverksamhet inskränkt till ett minimum. Enligt gällande biblioteksförfattning inspekteras bibliotek med mindre än 6000 kronor i statsunderstöd av vederbörande lands— eller centralbibliotekarie, medan de större biblioteken inspekteras av bibliotekskonsulenterna. Erfarenheten har visat, att bibliotekskonsu— lenterna som regel kunnat besöka dessa större bibliotek endast vart fjärde eller femte år.

Den ökade utbildningsverksamheten kräver vidare en förstärkning av bibliotekskonsulenternas arbetskraft. Som vi tidigare framhållit, är det med en utökad utbildningsverksamhet nödvändigt, att en särskild tjänsteman anställes med uppgift att uteslutande ägna sig åt biblioteks— utbildningen som ledare av biblioteksskolan liksom av de övriga ut- bildningskurser, som vi i det föregående har föreslagit. Vi föreslår, att en sådan befattning med titeln studierektor inrättas. Det synes oss därvid av vikt, att en så väl kvalificerad person som möjligt erhålles för denna uppgift; vi föreslår, att befattningen i avlöningshänseende skall jäm- ställas med lektorsbefattning vid de högre allmänna läroverken.

Som i avsnittet om skolbiblioteken framhålles, finner vi det också an- geläget, att en särskild konsulent för skolbiblioteken anställes med upp- gift att på olika sätt bistå skolbiblioteken i dessas betydelsefulla verk- samhet. Det synes nödvändigt, att han har lärarutbildning och erfaren- het från lärarverksamhet antingen inom de allmänna läroverken eller folkskolan. I lönehänseende hör han jämställas med de nuvarande kon- sulenterna.

Vi har tidigare understrukit betydelsen av biblioteksverksamheten vid de militära förbanden. För sistnämnda bibliotek finnes redan en bibliotekariebefattning inrättad, knuten till försvarsstabens personal- *vårdsavdelning. Även om principiella skäl skulle kunna tala för att den- na befattning överfördes till bibliotekskonsulentinstitutionen, har vi Smed hänsyn till de särskilda krav, som den militära organisationen stäl— ller, inte velat föreslå ett sådant överflyttande. Starka skäl kan anföras

• Sida 132
•  Original

för att även sjukvårds— och fångvårdsbiblioteken erhåller tillgång till! en specialutbildad arbetskraft, som kunde främja dessa biblioteks ut- veckling och vård. Vi föreslår, att för de här nämnda ändamålen in- rättas ännu en bibliotekskonsulentbefattning.

I detta sammanhang har vi observerat frågan om lönesättningen för bibliotekskonsulenterna. För närvarande utgår lön till dessa enligt löne- grad Ca 26, resp. Ce 26. Med hänsyn till den allmänna förbättring, som löneläget för cheferna för landets centralbibliotek genomgått, liksom till önskvärdheten att ur rekryteringssynpunkt hålla bibliotekskonsulenter- nas löner i paritet med dessas föreslår vi, att bibliotekskonsulenterna placeras i lönegrad Ca 28. Som jämförelse kan nämnas, att cheferna för de större centralbiblioteken avlönas enligt lönegrad Ca 32 (Malmö), Ca 29 (Borås, Göteborg, Örebro, Eskilstuna, Uppsala), Ca 28 (Jönköping).

Utöver den här berörda utökningen av arbetskraften kräves även en viss ökning av kanslipersonalen. Den närmare omfattningen av denna ökning framgår av kostnadsberäkningarna nedan.

Statens biblioteksnämnd är, som redan nämnts, avsedd att vara ett kontaktorgan mellan folkbiblioteken och övriga bibliotek. Biblioteks- sakkunniga påpekade på sin tid (SOU 1924: 7), att det icke fanns nå- gon enhetlig ledning för landets biblioteksväsen och förde fram tanken på en gemensam biblioteksöverstyrelse. Något förslag därom gjordes emellertid ej. Däremot föreslogs en överstyrelse för lands- biblioteken. Förslaget upptogs likväl icke av kungl majzt, när det första landsbiblioteket upprättades år 1926. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen förslog sedermera (SOU 1944: 17) inrättandet av ett statens tekniska biblioteksråd som ett sam- arbetsorgan för den tekniska litteraturtjänstens rationella be— drivande. De sakkunnigas ordförande hade dock hållit före, att frå- gan om ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för biblioteks- väsendet i dess helhet, och samma uppfattning kom vid remissbehand— lingen till synes i åtskilliga yttranden. Förslaget upptogs emellertid icke av kungl. majzt; departementschefen förordade under hänvisning till de föreliggande meningsskiljaktigheterna, att frågan ställdes på framtiden.

I Danmark finnes sedan är 1920 ett biblioteksråd med biblioteksdirek- tören som ordförande och i övrigt bestående av 12 medlemmar.

I rådet ingår en representant för undervisningsministeriet, en för de två statsbiblioteken i Köpenhamn och en för statsbiblioteket i Århus. Dessa tre representanter utses av undervisningsministern. Övriga representanter, som ,

företräder stadskommunerna, landsbygdskommunerna, amtskommunerna, Köpenhamns kommun, landsbygdsbiblioteken och stadsbiblioteken väljes av vederbörande organisationer och institutioner. Biblioteksdirektörens för-

• Sida 133
•  Original

slag till budget för folkbiblioteken föredrages i rådet, som skall höras av undervisningsministern i frågor av principiell betydelse för biblioteksvä- sendet.

Då vi nu äterupptager frågan, är huvudsyftet att skapa möjligheter för * en fastare samverkan mellan folkbiblioteksväsendet och annan biblio- teksverksamhet i landet. Nämndens funktioner skulle uteslutande vara rådgivande. Den skulle alltså icke tjänstgöra som någon överstyrelse av den typ, som bibliotekssakkunniga diskuterat. Den skulle fungera som remissorgan och i övrigt kunna göra framställningar i biblioteksfrågor till vederbörande myndigheter. Någon föreskrift om det antal samman- träden, som årligen bör hållas, torde icke behöva lämnas. Vi förutsät— ter, att den sammanträder minst en gång årligen. Erfarenheten får se— dan utvisa, huruvida antalet regelbundet återkommande sammanträ- den bör utökas.

Skall nämnden bli funktionsduglig, är det nödvändigt, att antalet medlemmar begränsas. Även om det vore önskligt, att cheferna för de stora vetenskapliga biblioteken samtliga vore medlemmar av nämnden, är detta enligt vår mening icke praktiskt genomförbart. Som självskriv- na medlemmar föreslår vi biblioteksdirektören och riksbibliotekarien. Därutöver bör nämnden bestå av en representant för vardera av föl- jande bibliotekskategorier: universitetsbiblioteken, däri inräknat Göte- borgs stadsbibliotek, de tekniska högskolornas bibliotek, övriga veten— skapliga specialbibliotek, central— och landsbiblioteken, övriga kom- munala bibliotek samt läroverksbiblioteken och folkskolebiblioteken. De icke självskrivna medlemmarna jämte suppleanter för dessa bör ut- ses av kungl. maj :t för två år 1 sänder.

III. Samarbetsfrågor 1. Samarbete mellan folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek

Frågan om ett närmare samarbete mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek har i Sverige länge stått på dagordningen. Ett intimt sam— arbete mellan de båda bibliotekstyperna torde numera vara ofrånkom- ligt. Man behöver endast erinra om att den interurbana lånerörelsen under senare år har vuxit till en sådan omfattning, att även sedan for- mer skapats för en lånecentralverksamhet fastare normer för samarbe- tet mellan långivande och låntagande bibliotek måste vinnas. Vi har ansett det ligga närmast till hands att därvid föreslå inrättande av ett allmänt biblioteksråd med rådgivande funktioner, som borde knytas till statens biblioteksbyrå. För detta förslag har närmare redogjorts i föregående avsnitt (5. 130, 132).

• Sida 134
•  Original

2. Samarbete mellan folkbibliotek och folkbildningsarbetets övriga verksamhetsgrenar

Biblioteket intager —— eller borde göra det _— en naturlig centralplats i bildningsarbetet. Denna ställning kommer att starkare understrykas efter genomförandet av den omorganisation och utbyggnad av folkbib- lioteksväsendet, som föreslagits. Därför är frågan om samarbete mellan biblioteket och bildningsarbetets övriga verksamhetsgrenar av vital natur och måste ägnas stor uppmärksamhet, om bibliotekets möjlighe— ter till insats i bildningsarbetet skall tillfullo tillvaratagas.

Vad först gäller ett önskvärt centralt samarbete mellan biblioteket och bildningsarbetets övriga verksamhetsgrenar, kan ett dylikt realise- ras inom ramen för statens folkbildningsnämnd. Denna nämnd, som organisatoriskt är knuten till folkbildningsroteln inom skolöverstyrel— sen, är avsedd närmast såsom ett sammanhållande och rådgivande or- gan. Den är sammansatt på sådant sätt, att den i sig rymmer represen- tanter för bildningsarbetets olika verksamhetsgrenar. Även Sveriges allmänna biblioteksförening är representerad där och bör genom för— eningens allmänna karaktär väl kunna företräda bibliotekslinjen i bild- ningsarbetet. Vi har därför icke ansett det nödvändigt eller önskvärt att skapa ett nytt centralt samarbetsorgan.

När det gäller det lokala samarbetet, måste man konstatera, att de bestämmelser härom, som finns i den nuvarande biblioteksförfatt- ningen, icke alltid fått avsedd verkan utan i många fall kommit att bli bestämmelser på papperet. I första hand har dessa bestämmelser syftat till ett samarbete mellan biblioteken inom en och samma kommun. Med vårt förslag om studiecirkelbibliotekens avveckling kommer frågan i ett helt nytt läge. Samarbetet kommer hädanefter att avse icke biblioteken inom en kommun, utan det kommunala biblioteket och representan— terna för de bildningssträvanden, som finnes på orten. Det gäller därvid bl. a. för studiefolket att få sina berättigade krav ifråga om bokförsörj- ningen tillgodosedda. Vi har redan tidigare vid behandlingen av studie— cirkelbibliotekens avveckling framlagt förslag till åtgärder för att vinna ett sådant syfte. Som förut nämnts är bildningsorganisationerna redan nu i flertalet fall representerade i styrelserna för de kommunala biblio- teken och har där möjlighet att tillvarata sina organisationers intressen. Även biblioteket bör i eget intresse sträva efter att få en så intim kontakt som möjligt med det övriga bildningsarbetet för att på bästa tänkbara sätt erbjuda detta sina tjänster dels ifråga om bokför- sörjningen, dels också ifråga om möjligheten att utnyttja biblioteksper— sonalens sakkunniga hjälp vid val av studielitteratur etc.

Även andra biblioteksfrågor än frågan om bokförsörjningens ratio-

• Sida 135
•  Original

nella ordnande bör vara av intresse för bildningsarbetet i dess helhet, t.. ex. planläggningen av bibliotekssystemet inom en kommun. Vi har" emellertid ansett det tilhäckligt att rekommendera kontakter i sådant syfte utan att föreslå föreskrifter härom. '

Fr agan om ett lokalt samarbetsorgan för bildningsarbetet i dess hel- het har diskutelats av folkbildningsutredningen, som i sitt betänkande påvisat förekomsten av olika uppgifter för ett sådant samarbetsorgan. Man nämner exkursioner och studieresor m. m. Vidare säges ett lokalt samarbetsorgan med fördel kunna fungera som kommunal remissin- stans och som kollektiv part vid framställningar om kommunalt stöd åt bildningsarbetet. Folkbildningsutredningen diskuterade, om ett 10- kalt samarbetsorgan skulle utgöras av en nämnd, utsedd av de kommu- nala myndigheterna, eller om det hellre skulle knytas till ortens folk—* skolstyrelse. Utredningen menade emellertid, att ett obligatoriskt or- gan för närvarande icke borde komma till stånd utan ansåg, att behovet borde få växa fram av sig självt. Vi kan i allt väsentligt ansluta oss" till denna uppfattning men vill understryka, att biblioteket genom sin cen- trala och neutrala ställning i bildningsarbetet borde ha förutsättningar att fungera som samlande organ för olika bildningssträvanden.

Det är enligt vår mening av stor vikt, att biblioteket i största möjliga utsträckning söker kontakt med bildningsarbetet i dess helhet. Vi förut- sätter, att denna fråga ägnas tillräcklig uppmärksamhet av biblioteken, som kan uppdraga åt en befattningshavare, som är särskilt lämpad för dessa ändamål, att helt eller delvis ägna sin tid däråt. Biblioteket har stora möjligheter att utforma ett fruktbringande och livgivande sam- arbete och bör tillvarataga dessa möjligheter.

IV. Biblioteksreformens genomförande

Utbyggnaden av folkbiblioteksväsendet kan inte genomföras i ett sammanhang utan måste ske i etapper. Den kommunala biblioteksorga- nisation, som vi förordat, förutsätter, att konnnunindelningsreformen genomförts. De nya statsbidragsbestämmelserna kan således, vad dessa bibliotek angår, lämpligen träda i kraft tidigast den 1 januari 1952. Med den starka anknytning, som sjukhusbiblioteken enligt vårt förslag fått till de kommunala biblioteken, bör detsamma gälla i fråga om dessa bibliotek. En självklar konsekvens blir vidare, att avvecklingen av stu— diecirkelbiblioteken inte kan påbörjas före nämnda datum.

Vissa andra åtgärder torde däremot omedelbart böra genomföras. Som vi framhållit i särskild skrivelse, gäller detta framför allt om in- rättandet av landsbiblioteken i Västerås och Växjö. Även de föreslagna nya centralbiblioteken bör snarast komma till stånd. Till det angelägna

• Sida 136
•  Original

hör vidare att fångvårdsanstalternas bibliotek beredes möjlighet till statsbidrag. Likaledes är det önskvärt, att de ändrade grunderna för bidrag till truppförbandsbibliotek och till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet utan dröjsmål genomföres. Till det mest angelägna hör vidare den intensifiering av bibliotekarieutbildningen, som vi före— slagit. Hela biblioteksreformen är avhängig av möjligheten att erhålla personal till utbyggnaden. I nära samband med utbildningsfrågan står den omorganisation av den statliga tillsynsmyndigheten, som vi för- ordat. Även denna bör utan uppskov komma till stånd.

Särskild uppmärksamhet förtjänar frågan om upprättande av ett cen— tralt bibliografiskt organ. Vårt förslag innebär på denna punkt, att det föreslagna organet, Bibliotekstjänst, skall finansieras med bidrag från det 2 %—avdrag, som vi föreslår att statsbidragen till folkbiblioteken skall få vidkännas. För att möjliggöra, att organet redan från början kommer till stånd, är det önskvärt, att motsvarande avdrag göres redan å nu utgående statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet.

De föreslagna åtgärderna för förbättrade skolbibliotek, särskilt folk- skolornas, behöver snarast realiseras. Enligt vår mening förutsätter ett principbeslut om skolkommissionens förslag att frågan om skolbiblio- teken samtidigt avgöres.

• Sida 137
•  Original

Kap. 6. Kostnadsberäkm'ngar

I. Folkbibliotek 1. Kommunala folkbibliotek

Enligt vårt förslag skall statsbidrag utgå med samma belopp som bi- dragsunderlaget minskat med ett belopp motsvarande 8 öre per skatte- krona. Då bidragsunderlaget är maximerat till 3: 50 kronor per invå— nare, låter det maximala statsbidraget beräkna sig enligt formeln 3: 50 i — 0: 08 3, där i betecknar invånarantalet och s antalet skattekronor. För landet i dess helhet skulle det maximala statsunderstödet med nuvaran— de invånarantal och antal skattekronor uppgä till (6 842 046 )( 3: 50 =) 23 947 161 —— (145 087 690 )( 0: 08 =) 11 607 015 = 12 340 146 kronor.

Ett belopp av denna storleksordning kommer emellertid att utgå först efter en relativt lång övergångsperiod. En alltför snabb expan- sion kommer att hindras av bristen på lokaler och bristen på utbildad personal. Lokalbristens återhållande verkan är svår att angiva i siffror. För ett bedömande av personalbristens inverkan torde följande siffror- kunna nämnas. För närvarande finnes omkring 350 befattningar med heltidstjänstgöring, fördelade på 88 kommuner. Enligt det preliminära kommunindelningsförslaget kommer antalet kommuner att uppgå till 1.028, av vilka 458 beräknas erhålla över 4.000 invånare. Om man räknar med att varje kommun med över 4.000 invånare vid full utbyggnad skall kunna anställa utbildad bibliotekarie och sådan redan finnes i 88 kom- muner, skulle alltså ett behov uppstå av ytterligare minst (458 _— 88 =) 370 utbildade bibliotekarier. Man kan dessutom räkna med en ökning av antalet bibliotekariebefattningar vid de bibliotek, som för närvarande har heltidsanställd personal och där redan nu ett starkt behov av ytter- ligare arbetskraft gör sig gällande. Nya befattningar kan vidare be— räknas tillkomma vid de nya centralbiblioteken liksom vid de centrala biblioteksinstitutionerna (statens biblioteksbyrå, bibliotekstjänst, biblio- tekens korrespondensinstitut). Däremot torde man icke ännu behöva räkna med någon mera betydande avgång inom bibliotekariekåren på grund av åldersskäl. Om man bortser från Stockholms stadsbibliotek, som genom sina egna utbildningskurser kan beräknas sörja för det inom biblioteket uppkommande behovet av ny arbetskraft, kan det samman-

• Sida 138
•  Original

lagda antalet nya tjänster uppskattas till omkring 450. Men en biblio- teksskola, som utbildar 30 elever per år, skulle man alltså först efter en 15—årsperiod beräknas kunna täcka det häremot svarande utbildnings— behovet. Genom viss dubblering av utbildningskurserna torde behovet kunna fyllas något tidigare.

De återhållande faktorerna blir mest märkbara i fråga om de större biblioteken. Vid full utbyggnad skulle dessa i statsbidrag erhålla upp- skattningsvis närmare 9 miljoner kronor mot för närvarande omkring en miljon. De ovan anförda svårigheterna att utnyttja de nya bidrags- möjligheterna kommer emellertid med all sannolikhet att bli så stora, att det för många av biblioteken blir förmånligare att med begagnandc av övergångsbestämmelsen ansöka om 9.000 kronor i statsbidrag. Under det första året efter det de nya bestämmelserna trätt i kraft kan under sådana omständigheter kostnadsökningen för statsverket, vad dessa bibliotek angår, rimligen icke uppskattas till högre belopp än en miljon kronor. .

Vid de mindre biblioteken kommer expansionen sannolikt att försiggå i en snabbare takt. De 570 kommuner, som efter kommunindelnings— förslagets genomförande. skulle ha mindre än 4.000 invånare, kan vid full utbyggnad beräknas erhålla 3,5 miljoner kronor i statsbidrag. Till biblioteken i motsvarande kommuner utgår för närvarande omkring 0,5 miljoner kronor i statsunderstöd. För dessa biblioteks vidkommande kan ökningen under det första året uppskattas till likaledes en miljon kronor.

Sammanlagt skulle alltså statsbidragen till de kommunala biblioteken under det första året kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor. Under den därpå följande nioårsperioden kommer kostnaderna att stiga med uppskattningsvis en miljon kronor om året för att först under det tionde året nå det ovan angivna maximala beloppet, 12,4 miljoner kronor.

2. Studiecirkelbibliotek '

Den föreslagna avvecklingen av studiecirkelbiblioteken innebär, att under det första avvecklingsåret ett belopp om 450.000 kronor anvisas till studieförbundens biblioteksverksamhet. Anslaget minskas årligen med ett belopp, som är så avpassat, att avvecklingen är genomförd se— nast efter tio år.

3. Handbokssamlingar vid studiehem och studielokaler m. m.

Den årliga kostnaden för detta ändamål har vi beräknat till 50.000 kronor.

• Sida 139
•  Original

Anslagsposten för detta ändamål är för närvarande uppförd med 500 000 kronor, motsvarande understöd till 20 centralbibliotek med 25.000 kronor till vartdera biblioteket. Med tillkomsten av sju nya cen- tralbibliotek uppgår anslagsbehovet till (500 000 + 7 )( 25 000 =) 675 000 kronor. För att möjliggöra högre anslag till bibliotek med särskilt be- tungande arbetsuppgifter har vi föreslagit att anslagspostens slutsumma uppräknas med 50 000 kronor. Det totala anslagsbehovet uppgår alltså till (675 000 + 50 000 =) 725 000 kronor.

5. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken

Posten är för närvarande uppförd med 20.000 kronor. Med hänsyn till vårt i särskild skrivelse gjorda förslag om upprättande av nya lands- bibliotek i Västerås och Växjö bör posten uppföras med 40.000 kronor.

6. Resekostnads- och traktamenlsersätmingar vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek

Enligt kungl. majzts förslag till 1949 års riksdag beräknas kostna- derna för budgetåret 1949/ 50 till 15.800 kronor eller i runt tal 720 kronor per bibliotek. Efter tillkomsten av två landsbibliotek och sju central- bibliotek blir kostnaderna (31 )( 720 =) i runt tal 22.300 kronor.

7. Sjukhusbibliotek

Vid samtliga statliga, kommunala och enskilda anstalter för kropps- och sinnessj ukvård uppgick antalet vårdplatser 1946 till i runt tal 85 000. Då vissa av dessa platser är avsedda för patienter, som icke kan tänkas utnyttja ett bibliotek, synes ett något lägre antal, förslagsvis 75.000, kunna läggas till grund för beräkningen av det maximala anslagsbe- hovet. Detta skulle under sådana omständigheter uppgå till (75.000 )( 12 =) 900.000 kronor. Under första året kan kostnaden beräknas till 500.000 kronor.

8. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

Antalet platser vid fångvårdsanstalterna utgör i runt tal 3.000. Kost- naden för biblioteksverksamheten kan alltså beräknas till (3-000X 10 =) 30.000 kronor.

9. Truppförbandsbibliotek Kostnaden uppgår enligt vårt förslag till 200.000 kronor.

• Sida 140
•  Original

10. Biblidteksverksamhet bland svenskar i utlandet

Posten är för närvarande uppförd med förslagsvis 13.000 kronor. Vårt förslag att kravet på ortsbidrag skall bortfalla som villkor för bidrag till svensk församling i utlandet och svensk skola i utlandet och att an— slagsmaximum i samband därmed skall höjas till det dubbla medför ett ökat anslagsbehov, som kan uppskattas till 9.000 kronor. Den sam-- manlagda kostnaden kommer alltså att uppgå till (13.000 + 9.000 =) 22.000 kronor.

11. Biblioteksskolan

Kostnaden för den av skolöverstyrelsen under budgetåret 1948/49" anordnade biblioteksskolan har av överstyrelsen beräknats till 12.600) kronor. Av kostnaderna är ett belopp om 8.000 kronor avsett av täckas av elevavgifter, medan återstoden täckes av medel från det särskilda an— slaget till bibliotekskurser. Vårt förslag innebär, dels att elevavgifterna slopas, dels att tiden för skolan utsträckes från fem till nio månader. Om kostnaderna var direkt proportionella mot undervisningstidens. längd, skulle de härigenom komma att uppgå till 22 680 kronor. I själva verket torde man ha rätt att räkna med ett något lägre belopp. Genom att en särskild studierektor anställes bör vidare utomstående lärarkraf—— ter kunna anlitas i förhållandevis något mindre omfattning än vad som- för närvarande sker. Å andra sidan är en reglering av arvodena till utomstående lärare nödvändig. Med nuvarande låga belopp (40 kronor för föreläsningstimme, 25 kronor för övningstimme) har det visat sig svårt att som lärare erhålla de önskvärda krafterna. De sammanlagda kostnaderna för biblioteksskolan kan under sådana omständigheter be— räknas till 20.000 kronor.

Vid kostnadsberäkningen har hänsyn inte tagits till skolans lokalbe- hov. För den senast anordnade biblioteksskolan har Stockholms hög-- skola upplåtit vissa lokaler mot en mindre avgift för värme, lyse ochi städning. Om skolan blir årligen återkommande och undervisningen pågår nio månader av året, är en sådan lösning av lokalfrågan icke— tänkbar. Vi utgår emellertid ifrån att det skall vara möjligt att i anslut— ning till biblioteksbyråns lokaler anskaffa lokaler jämväl för biblioteks— skolan. Det torde böra ankomma på byggnadsstyrelsen att företaga erforderlig utredning i frågan.

12. Bibliotekskurser

Vid kurserna för bibliotekarier med biblioteksarbetet som bisyssla torde liksom nu resekostnadsersättning och dagtraktamente böra utgå-

• Sida 141
•  Original

Resekostnadsersättning utgår för närvarande med halva resekostnaden för resa i tredje klass, medan traktamentsersättningen är fastställd till sju kronor per dygn. I sina petita till 1949 års riksdag hemställde skol— överstyrelsen, att resekostnadsersättning skulle utgå med hela rese- kostnaden och traktamentsersättningen höjes till 10 kronor per dygn. Departementschefen ansåg emellertid, att en allmän översyn över hit- hörande bestämmelser borde verkställas av Överstyrelsen innan förslag avgavs av kungl. majzt till riksdagen. Vid tillämpning av de av över- styrelsen föreslagna bestämmelserna kommer kostnaden för en tre— veckors kurs att uppgå till 9.000 kronor. Då två sådana kurser årligen skulle anordnas, blir kostnaden 18.000 kronor.

Någon särskild kostnad för av biblioteksbyrån anordnade specialkur- ser torde icke böra upptagas här, då sådana kurser icke kan väntas bli årligen återkommande. Kostnaderna torde därjämte i flertalet fall kun- na bestridas med anlitande av de särskilda medlen för centrala åtgär— der (2 %-avdraget).

13. Statens biblioteksbyrå 1. Avlöningar

Personalorganisationen föreslås få följande omfattning.

a) Tjänstemän å ordinarie stat:

1 biblioteksdirektör .................... Ca 33 1 studierektor ........................ Ca 30 4 bibliotekskonsulenter ................ Ca 28 1 kontorsskrivare ...................... Ca 19 1 kansliskrivare (registrator) .......... Ca 15 1 kanslibiträde ........................ Ca 11 1 expeditionsvakt ...................... Ca 9 1 kontorsbiträde ...................... Ca 8

b) Extra ordinarie tjänstemän:

2 amanuenser ...... lön enl. befordringsgången 1 kanslibiträde ........................ Ce 11 2 kontorsbiträden ...................... Ce 8

I jämförelse med personalorganisationen inom skolöverstyrelsens nu? varande biblioteksrotel innebär förslaget följande ändringar. Den nu— varande befattningen som förste bibliotekskonsulent har utbytts mot en befattning som biblioteksdirektör. Befattningen som studierektor,

• Sida 142
•  Original

två konsulentbefattningar, en kansliskrivarebefattning och en kontors- biträdesbefattning har tillkommit. Motiveringen för de första fyra tjän— sterna framgår av det föregående. Innehavaren av kansliskrivarebefatt- ningen skall i huvudsak bestrida registratorsgöromålen. Den nytillkom- na kontorsbiträdesbefattningen är oundgänglig med hänsyn till den ut— ökade utbildningsverksamheten. Förslaget innebär vidare ordinarie- sättning av en konsulentbefattning, kontorsskrivarebefattningen, en kan— slibiträdesbefattning samt expeditionsvakttjänsten.

Till de utanför biblioteksbyråns personal stående medlemmarna av biblioteksnämnden bör utgå dagarvode enligt kommittékungörelsen. Kostnaden kan beräknas till 150 kronor.

Vid bifall till vårt förslag skulle avlöningsstaten för biblioteksbyrån få följande utseende.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 115.000 kr. 2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t förslagsvis .................................. 150 » 3. Avlöningar till icke ordinarie personal ................ 48.200 » 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 17.150 >>

Summa 180.500 kr.

Vid beräkningen har i förekommande fall hänsyn tagits till löneklass- placeringen för biblioteksrotelns nuvarande personal.

Om biblioteksbyrån ingår som en särskild byrå i skolöverstyrelsen, skulle personalorganisationen kunna minskas med den föreslagna kan- sliskrivarebefattningen.

2. Omkostnader

Omkostnaderna för biblioteksbyrån har i det följande beräknats med utgångspunkt från de nuvarande kostnaderna för skolöverstyrelsens biblioteksrotel med den ökning, som föranledes av den utökade per- sonalorganisationen. Posten reseersättningar har beräknats med hänsyn till att ledamöterna i biblioteksnämnden bör åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning för deltagande i sammanträden med nämnden. I posten publikationstryck ingår den för närvarande under anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet uppförda posten för tillägg till grundkatalog. I posten ingår vidare kostnaderna för tryckning av cirku- lär angående statsbidrag till folkbibliotek.

Från dessa utgångspunkter erhåller omkostnadsstaten följande ut- seende.

• Sida 143
•  Original

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 500 kr. 2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... 10 000 >> 3. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis ........................ 2.000 » ,-1. Övriga expenser, förslagsvis .......................... 14 000 >> 5. Publikationstryck, förslagsvis ........................ 6500 »

Summa 33. 000 kr.

Skolöverstyrelsens biblioteksrotel, som tidigare haft sina tjänsterum förlagda till överstyrelsens lokaler i ämbetshuset vid Hantverkargatan, disponerar sedan hösten 1947 lokaler i fastigheten Sveavägen 61. Med den utökning av personalen, som vi föreslagit, blir emellertid de nu— varande lokalerna otillräckliga för sitt ändamål. Som vi ovan framhållit i kostnadsberäkningarna för biblioteksskolan, synes det böra ankomma på byggnadsstyrelsen att företaga erforderlig utredning. Det torde emel— lertid bli nödvändigt, att ett engångsanslag anvisas till anskaffande av inventarier och annan kontorsutrustning till de nya tjänsterum, som blir erforderliga, liksom till de för biblioteksskolan avsedda lokalerna.

14. Övriga kostnader

För närvarande utgår ett särskilt anslag om 4.500 kronor till Sveriges allmänna biblioteksförening för fortsatt utgivande av tidskriften Biblio- teksbladet. Beloppet synes allt fortfarande böra utgå. För att möjlig— göra för föreningen att öka sin propagandaverksamhet torde ytterligare medel böraställas till föreningens förfogande. Dessa bör emellertid rim- ligen kunna utgå ur de särskilda medlen för centrala åtgärder (2 %- avdraget). Samma medel bör kunna tagas i anspråk för resesti- pendier. Det nuvarande bidraget till Sigtunastiftelsens bibliotek bör fortfarande utgå.

15. Sammanfattning av kostnadsberäkningar för folkbibliotek Vårt förslag innebär, att biblioteksreformen för folkbibliotekens vid- kommande genomföres i etapper. För den första etappen, som omfattar utbyggnad av centralbiblioteksorganisationen, bidrag till fångvårds— anstalternas bibliotek, förbättrade understödsvillkor för truppförbands— biblioteken och biblioteksverksamheten bland svenskar i utlandet, år— ligen återkommande biblioteksskola av nio månaders längd samt upp— rättande av statens biblioteksbyrå blir kostnaderna följande.

• Sida 144
•  Original

Ungefarllgg Kostnader enligt kostnader for .. .. forslag närvarande

1. Kommunala folkbibliotek ........ 1 500 000 1 500 000 2. Studiecirkelbibliotek ............ 500 000 500 000 3. Centralbibliotek ................ 500 000 725 000

4. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken .......... 20 000 40 000

5. Resekostnads- och traktamentser-

sättning vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek .. 15800 22300 6. Sjukhusbibliotek .............. 50000 50. 000 7. Bibliotek vid fångvårdsanstalter . . — 30 000 8. Truppförbandsbibliotek .......... 82 000 200 000 9. Svenska sjömansbiblioteket ...... 25 000 25 000

10. Biblioteksverksamhet bland svens— kar i utlandet .................... 13 000 22 000 11. Biblioteksskolan ................ 4 600 20 000 12. Bibliotekskurser ................ 3 700 18 000 13. Tillägg till grundkatalog .......... 5 000 — 14. Sigtunastiftelsens bibliotek ...... 5 000 5 000 15. Biblioteksbladet ................ 4 500 4 500 16. Statens biblioteksbyrå .......... _ 213500

Summa kronor 2 728 600 3 375 300

Kostnadsökningen uppgår icke till hela det belopp, som tabellen ut- visar. Denna upptar icke de nuvarande kostnaderna för biblioteksverk— samheten vid fångvårdsanstalter och statliga sjukhus, ej heller de ur lägerkassorna utgående bidragen till truppförbandsbibliotek. Från ök- ningen bör vidare dragas de nuvarande kostnaderna för skolöverstyrel- sens biblioteksrotel, vilka är svåra att exakt beräkna. Å andra sidan har i kostnadsberäkningarna icke medtagits ökningen av landsbiblio- tekens avlönings- och omkostnadsanslag.

Den andra etappen skulle enligt vårt förslag genomföras med bör— jan under budgetåret 1952/53. En sammanställning av kostnaderna för detta år ger följ ande resultat:

• Sida 145
•  Original

Ungefarllga Kostnader enligt

kostnader för .. .. forslag narvarande 1. Kommunala folkbibliotek ........ 1 500 000 3 500 000 2. Studiecirkelbibliotek ............ 500 000 450 000 3. Handbokssamlingar vid studiehem _— 50000 4. Centralbibliotek ................ 500 000 725 000 5. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken .......... 20 000 40 000 6. Resekostnads- och traktamentser- sättning vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek .. 15800 22 300 7. Sjukhusbibliotek ................ 50 000 500 000 8. Bibliotek vid fångvårdsanstalter . . — 30 000 9. Truppförbandsbibliotek .......... 82 000 200 000 10. Svenska sjömansbiblioteket ...... 25 000 — 11. Biblioteksverksamhet bland .svens- kar i utlandet .................. 13 000 22 000 12. Biblioteksskolan ................ 4 600 20 000 13. Bibliotekskurser ................ 3 700 18 000 14. Tillägg till grundkatalog .......... 5 000 — 15. Sigtunastiftelsens bibliotek ...... 5 000 5 000 16. Biblioteksbladet ................ 4 500 4 500 17. Statens biblioteksbyrå ............ — 213 500 Summa kronor 2 728 600 5 800 300

II. Skolbibliotek 1. Bibliotek vid folkskolor 1. Statsbidrag beräknat efter antalet elever

Då antalet elever i folkskolan avsevärt ökas för varje läsår torde en beräkning av kostnaderna, baserad på nuvarande barnantal, ej längre vara aktuell vid tiden för ett realiserande av våra förslag. Vi har där- för valt att söka beräkna kostnaderna för läsåret 1950/51.

Enligt de beräkningar, som publicerats i 1946 års skolkommissions be- tänkande (SOU 1948: 27 5. 512—13) kommer antalet barn i folkskolans klass 1—7 att läsåret 1950/51 vara 629 200. Dessutom kommer ett antal barn att tillhöra folkskolans klass 8. Enligt senaste officiella siff- ror är barnantalet i denna klass 3200, en siffra som kan beräknas ha ökat något läsåret 1950/51. Medräknas klass 8, skall man alltså för detta läsår komma till en siffra, som med cirka 4 000 överstiger siffran 629 200.

• Sida 146
•  Original

Emellertid är i denna senare siffra även inräknade de barn i åldern 7—13 år, som tillhör skolor för barna- och ungdomsvården, vilka sko- lor vi uppfört under särskild kostnadsrubrik. Vi anser oss därför för det första anslagsåret böra räkna med omkring 632000 barn. Kostna- den för dessa, efter 7 kronor per barn, skulle bli 4 424 000 kronor.

2. Tilläggsbelopp för avdelningar av lägre typ

Enligt senaste officiella siffror finns 4707 avdelningar av Bl—typ, 2 800 av B2-typ och 1 901 av B3—, D eller undantagstyp. Tilläggsbelop— pen för dessa skulle bli (4 707 )( 25 kronor =) 117 675 kronor + (2 800 )( 50 kronor =) 140.000 kronor + (1 901 )( 75 kronor =) 142 575 kro- nor eller tillsammans 400250 kronor. Då antalet avdelningar, särskilt av D- eller undantagstyp, årligen minskas, torde det vara försvarligt att för läsåret 1950/51 räkna med ett något lägre belopp, eller 375 000 kro— nor.

3. Beräknad kostnad för läsåren 1951 /52——1957/58 Beräknat antal elever, resp. statsbidrag läsåren 1951/52—1957/58

1951—52 1952—53 1953—54 1954—55 1955—50 1956—57 1957—53 Klasserna 1-7 669 500 700 300 740 300 709 400 300 900 813 100 813 100 Statsbidrag räknat efter 7 kr. per elev 1586 500 4905 000 5182 100 5 385 300 5 000 300 5 091 700 5091 700 Ovanstående tabell visar antalet elever i klasserna 1—7 för läsåren 1951/52—1957/58 enligt skolkommissionens beräkningar. För beräkning av kostnaderna för ett genomförande av våra förslag behöver hänsyn däremot icke tagas till de nya obligatoriska klasserna 8 och 9. Skolkom- missionen räknar själv med att förverkligandet av dess planer beträf— fande en utbyggnad med dessa klasser först kan taga sin början med läsåret 1958/59, då barnantalet i den nuvarande obligatoriska skolan åter börjar gå tillbaka. Härom säges i skolkommissionens betänkande (SOU 1948:-27):

"Det synes å ena sidan vara klart, att den redan pågående och fram till senare hälften av 1950-talet fortsättande starka ökningen av barnantalet i de nu skolpliktiga åldrarna kommer att ställa sådana anspråk på såväl lärarkrafterna som undervisningslokaler, att de, sedan dessa anspråk först tillgodosetts, knappast därutöver kan bli något mera betydande 'realut- rymme' för ett genomförandeunder denna tid av den planerade skolre- formen” (s. 527).

De anförda siffrorna torde emellertid med hänsyn till att en del distrikt har obligatorisk 8 klass och med hänsyn till att en viss försöks— verksamhet kommer att sättas i gång böra höjas något.

• Sida 147
•  Original

Till ovan angivna kostnader kommer tilläggsbelopp för avdelningar v lägre typ, som för läsåret 1950/51 beräknades till 375 000 kr. Denna umma kommer emellertid mcd sannolikhet att minskas då antal av- tdclningar av lägre typ kommer att reduceras. Från och med läsåret 1958/59 kommer genomförandet av skolkommissionens förslag om en nioårig enhetsskola att ske i större omfattning men samtidigt minskas tsnabbt barn i klasserna 1——7, varför ytterligare stegring av kostnaderna i väsentlig grad motverkas.

2. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

För övriga skolor blir ökningen av antalet elever under de närmaste åren endast av obetydlig omfattning, varför vi —— med en del justeringar ——— lagt det nuvarande elevantalet till grund för våra kostnadsberäk- ningar för läsåret 1950/51.

1. Högre folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor och kommunala gymnasier

Elevantalet i kommunala flickskolor beräknas stiga något men detta kan uppvägas av en motsvarande minskning i de kommunala mellan- skolorna. Med nuvarande elevantal 31 920 och full utbyggnad blir den årliga kostnaden 223400 kronor. Full utbyggnad beräknas ske under första anslagsåret.

2. Skolor tillhörande barna— och ungdomsvården, sorterande under so- cialstyrelsen

Full utbyggnad beräknas ske under första anslagsåret. Med ett elev- antal av 1 213 blir kostnaderna c:a 8 500 kronor. '

3. Anstalter för yrkesundervisning, sorterande under överstyrelsen för yrkesutbildning

Elevantalet i dessa skolor torde endast stiga obetydligt under de när- maste åren. Med nuvarande antal elever —— 13 140 -— och full utbyggnad blir kostnaderna 92000 kronor. Ett stort antal av skolorna saknar för * närvarande bibliotek, och man kan räkna med relativt lång tid för full » utbyggnad. Uppskattningsvis torde för läsåret 1950/51 behövas 50 000 kronor.

• Sida 148
•  Original

4. Folkhögskolor Full utbyggnad beräknas ske första anslagsåret. Med nuvarande antal1 elever — 7 346 — och med hänsyn till föreslaget minimibelopp av 300j kronor per skola och år beräknas kostnaderna till 51 800 kronor.

5. Under lantbruksstyrelsen sorterande skolor: lantmannaskolor, lant— bruksskolor, lanthushållsskolor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor

Omorganisation av dessa skolor har beslutats av 1949 års riksdag. En- ligt lantbruksstyrelsens bedömande kan man räkna med ungefär sam—3 ma elevantal som för närvarande — 4092 st. Kostnaderna vid full ut- byggnad och med hänsyn till föreslaget minimibelopp av 300 kronor per skola och år skulle bli 36200 kronor. Full utbyggnad beräknas ske snabbt. För första anslagsåret beräknas kostnaderna till 30 000 kronor.

3. Utbildning, lokaler m. m. 1. Kostnader för undervisning i bokkunskap

Enligt vårt förslag skulle bibliotekarie i större skolor få fullgöra del av sin tjänstgöringsskyldighet genom att undervisa i bokkunskap i bib- lioteket. I vanliga fall torde detta, liksom hittills förekommit i ett ganska stort antal distrikt, kunna ske utan särskilda kostnader för statsverket. I den mån kostnader uppstår kommer de att belasta förslagsanslaget till avlöningar åt lärare vid folkskolorna.

2. Utbildning av skolbibliotekarier

Jämte en förbättrad utbildning av seminarieeleverna, föreslår vi, att _i två enveckorskurser årligen anordnas för utbildningav skolbiblioteka- rier. Kostnaderna för dessa kan i enlighet med de grunder, vilka vi tidi— gare föreslagit för folkbiblioteken, beräknas till 18 000 kronor. Till läns- | vis anordnade kurser utgår för närvarande 2 000 kronor. Detta belopp bör höjas till 4 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för utbildning av skolbibliotekarier blir alltså (18 000 kronor + 4000 kronor =) 22000 kronor.

.! 3. S eminariernas bibliotekarier % :l i |

För närvarande uppgår det sammanlagda arvodesbeloppet till folk- skoleseminariernas bibliotekarier till 28600 kronor. Skolöverstyrelsen ]

• Sida 149
•  Original

ar för nästa år räknat med en höjning av ordinarie anslag till 30 000 ronor. Vi föreslår, att denna summa höj es till 40 000 kronor för att möj- iggöra viss halvtidsanställning av bibliotekarier.

Sammanfattning av kostnadsberäkningar för skolbibliotek

Ungefärliga Kostnader

kostnader för enligt

närvarande förslag 1. Folkskolor: statsbidrag beräknat efter antalet

. elever .................................... 420000 4424 000 2. Folkskolor: tilläggsbelopp för avdelningar av lägre typ .................................. —— 375 000

3. Högre folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor

och kommunala gymnasier .................. 35 000 223 400 4. Skolor tillhörande barna- och ungdomsvården 150 8500 5. Anstalter för yrkesundervisning .............. 16 000 50 000 6. Folkhögskolor ............................ 18 000 51 800 7. Lantmannaskolor, lantbruksskolor, lanthus-

hållsskolor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor .................... 12 000 30 000 8. Utbildning av skolbibliotekarier .............. 5 700 22 000 9. Arvoden åt seminariernas bibliotekarier ...... 28 600 40 000

Sunnna kronor 535 450 5 224 700

• Sida 150
•  Original

Kap. 7. Sammanfattning av de sakkunnigas förslag

1. Kommunala folkbibliotek

Statsbidragsbestämmelserna avser att ge folkbiblioteksväsendet möj— lighet att nå alla landets medborgare och erhålla sådana ekonomiska resurser, att en nödvändig effektivitet kan uppnås.

Kommunen bör alltjämt bibehållas som huvudman för biblioteksverk- samheten. Kommunerna ålägges icke att upprätta folkbibliotek men sti- muleras därtill genom statsbidragsbestämmelsernas utformning.

Kommunens bidrag till kostnaderna för biblioteksverksamheten fast— ställes till ett i förhållande till kommunens ekonomiska bärkraft fixerat minimibelopp. Beloppet föreslås till 8 öre per skattekrona, vilket inne— bär, att kommun med normalt skatteunderlag bidrager med halva kost— naderna för fullt utbyggd verksamhet. Om kommunen erlägger minimi— beloppet, skall statsbidraget utgå med återstoden av skäliga kostnader för en effektiv biblioteksverksamhet. Statens andel i kostnaderna för denna skall garantera en tillfredsställande standard.

För varje bibliotek fastställes ett bidragsunderlag. Statsbidraget före- slås utgå med samma belopp som bidragsunderlaget minskat med kom- munens andel. I bidragsunderlaget får medräknas kostnaderna för bok- inköp och bokbindning, personal jämte ytterligare ett belopp intill 20 % av dessa utgifter, avsett att täcka viss del av övriga kostnader. I bidragsunderlaget får endast inräknas sådana kostnader, som är att anse som skäliga i förhållande till biblioteksverksamhetens omfattning och karaktär. I personalkostnader ingående assistent- och bibliotekarie- löner får endast medräknas intill belopp motsvarande för bibliotekarie en lön enligt lönegrad Ca 24, för assistentbibliotekarie en lön enligt lönegrad Ca 21 i statens allmänna avlöningsreglemente. Bidragsunder- laget bestämmes på grundval av bibliotekets beräknade utgifter för ka- lenderår och maximeras till ett belopp motsvarande kr. 3: 50 per in- vånare.

Som övergångsbestännnelse föreslås gälla under en period av högst tio år, att till kommun, som icke erlägger minimibeloppet, statsbidra— get skall utgå med 50 % av bidragsunderlaget. Detta statsbidrag maxi— meras till 9 000 kronor.

• Sida 151
•  Original

Som villkor för erhållande av statsbidrag bör liksom nu gälla vissa bestämmelser angående styrelse, personal, lokal, handbokssamling, läs- rum, öppethållande, försäkring, bokbeståndets sammansättning, in- spektion m. m.

Bibliotek i kommun med minst 6 000 invånare skall vara tillgängligt också för personer boende utanför kommunen inom ett närmare fast- ställt område.

Bibliotek i kommun med minst 100000 invånare skall tjänstgöra som lånecentral för biblioteken inom ett större område eller fullgöra liknan- de uppgifter.

Gällande bestämmelser om bidrag av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler föreslås tillämpliga också på lokaler, avsedda för enbart biblioteksverksamhet.

2. Studiecirkelbibliotek

Anslagen till studiecirkelbiblioteken föreslås successivt minskade för att helt försvinna efter en 10—årsperiod eller vid den tidigare tidpunkt, då den kommunala folkbiblioteksverksamheten kan beräknas vara i stort sett färdigbyggd och i stånd att övertaga studiecirkelbibliotekens uppgifter.

Skyldighet att förse studiehem och andra studielokaler med erforder- liga handbokssamlingar bör i första hand åvila de kommunala folkbib- lioteken. För att tillgodose behovet av handbokssamlingar i de fall, då de kommunala folkbiblioteken icke kan svara för uppgiften, föreslås ett årligt statsbidrag om sammanlagt 50000 kronor utgå till studieför- bunden.

Folkbildningsorganisationernas medinflytande över de kommunala folkbibliotekens bokinköp garanteras genom en bestämmelse om ovill- korlig skyldighet för biblioteksstyrelserna att upptaga till behandling av bildningsorganisationerna framställda förslag till bokinköp.

3. Central- och landsbibliotek

I särskild skrivelse har föreslagits, att den nuvarande centralbiblio- teksorganisationen färdigbygges genom inrättande av landsbibliotek i Växjö och Västerås. För att motverka de brister, som nu vidlåder organisationen, föreslås denna vidare utbyggd genom inrättande av i första hand sju nya centralbibliotek. De nya centralbibliotekens verk- samhetsområden bildas genom uppdelning av vissa län i två central- biblioteksområden. Nya centralbibliotek föreslås upprättade i första hand 1 Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus, Älvsborgs, Skar a— borgs och Västernorrlands län.

• Sida 152
•  Original

Statsbidraget till centralbiblioteksverksamheten föreslås alljämt ut- gå med 25 000 kronor per centralbibliotek och år. För att utjämna skilj- aktigheterna i centralbibliotekens förutsättningar för sin verksamhet, som icke helt kan överbryggas genom uppdelningen av vissa central- biblioteksområden, föreslås det totala årliga anslaget till centralbiblio— teken utökat med 50 000 kronor till fördelning mellan de centralbiblio— tek, som kan komma i fråga.

Landsbibliotekens anslag för bokinköp förutsättes bli omprövade.

4. Den interurbana låneverksamhetens organisation För att de vetenskapliga biblioteken i största möjliga utsträckning skall kunna frigöras från utlåningen till folkbiblioteken föreslås upp- rättande av s. k. lånecentraler. Folkbiblioteken i kommuner med minst 100 000 invånare ålägges enligt förslaget som tidigare nämnts uppgiften att fungera som lånecentraler för den interurbana låneverksamheten eller motsvarande uppgifter. Stadsbiblioteken i Stockholm och Malmö skall därvid efter räjongindelning svara för var sin del av landet, under det att Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg skall svara för biblioteks— verksamheten bland sjömän. Stockholms stadsbibliotek, som fungerar som lånecentral för större delen av landet, föreslås erhålla det leverans— exemplar av det svenska trycket, som av justitieministern tidigare över- lämnats till Göteborgs stadsbibliotek, men som nu inte erfordras för detta ändamål, sedan Göteborgs stadsbibliotek enligt tryckfrihetsför- ordningens bestämmelser tillgodoses på annat sätt.

5. Bibliotek vid sjukvårdsanstalter Biblioteksverksamheten vid icke statliga sjukvårdsanstalter föreslås organiseras så, att sjukhusbiblioteken i normala fall får karaktär av filialer till de kommunala folkbiblioteken. Statsbidrag med 12 kronor per Vårdplats och år skall därvid utgå till den kommun, där sjukvårdsanstalten är belägen, eller till centralbiblio- teket i området i de fall, då det kommunala folkbiblioteket saknar re- surser att handha sjukhusbiblioteksverksamheten. Skulle verksamheten lämpligen icke kunna handhavas av det kommunala folkbiblioteket eller centralbiblioteket, föreslås statsbidraget utgå till vederbörande sjukvårdsanstalt. Biblioteksverksamheten vid statliga sjukvårdsanstalter bör organi- seras på enahanda sätt. Den nuvarande skyldigheten för sjukhusens huvudmän att lämna s. k. ortsbidrag föreslås bortfalla. Sj ukvårdsanstalterna skall bidraga till kostnaderna genom att ställa lokaler, försedda med erforderliga inven- tarier, till förfogande. '

• Sida 153
•  Original

På utredningens initiativ har ett centralbibliotek för biblioteksverk- samheten vid tuberkulossjukvårdsanstalter upprättats genom Svenska nationalföreningens mot tuberkulos försorg.

6. Bibliotek vid fångvårdsanstalter

Biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalter föreslås organiseras så, att anstaltsbiblioteken i normala fall får karaktär av filialer till de kommunala folkbiblioteken.

Statsbidrag, med 10 kronor per anstaltsplats och år från åttonde hu- vudtitelns biblioteksanslag, skall därvid utgå till den kommun, där fång— vårdsanstalten är belägen eller till centralbiblioteket i området i de fall, då det kommunala folkbiblioteket saknar resurser att handha biblio— teksverksamheten vid anstalten. Skulle verksamheten lämpligen inte kunna handhavas av det kommunala biblioteket eller centralbiblioteket, föreslås statsbidraget utgå till vederbörande fångvårdsanstalt.

Fångvårdsanstalterna skall bidraga till kostnaderna genom att ställa lokaler, försedda med erforderliga inventarier, till förfogande.

7. Truppförbandsbibliotek

Kostnaderna för biblioteksverksamheten vid truppförband föreslås bestridas helt av medel från åttonde huvudtitelns biblioteksanslag. Den nuvarande skyldigheten för truppförbanden att lämna s. k. ortsbidrag i form av lägerkassemedel skulle alltså bortfalla. Statsbidraget föreslås maximerat till 5000 kronor för truppförband och år och utgår första året med sammanlagt 200 000 kronor. '

Fördelningen av statsbidraget bör verkställas av statens biblioteks- byrå efter förslag av chefen för försvarsstaben och med hänsynstagande såväl till förbandens storlek som till de lokala förutsättningarna för truppförbandsbibliotekens verksamhet.

8. Biblioteksverksamhet bland sjömän

Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg föreslås organisatoriskt överta svenska sjömansbibliotekets verksamhet. Förmedlingsstationer i utländ— ska hamnar föreslås upprättade i större omfattning än hittills.

9. Tornedalens bibliotek

Kostnaderna för verksamheten bör liksom hittills bestridas av medel från anslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

• Sida 154
•  Original

10. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet

Kostnaderna bör helt bestridas av statsmedel. Den nuvarande skyl— digheten för bibliotekens huvudmän att lämna s. k. ortsbidrag skulle alltså bortfalla.

Statsbidrag föreslås årligen utgå till svensk församling i utlandet för folkbiblioteksverksamhet med högst 2000 kronor, till svensk skola i utlandet för skolbiblioteksverksamhet med högst 600 kronor samt till organisation, som bedriver läsrumsverksamhet för svenska sjömän i utlandet, med 300 kronor per läsrum.

11. Bibliotekspersonalen En fortgående uppdelning av arbetsuppgifterna vid biblioteken på egentlig bibliotekspersonal och kontorspersonal förordas. För den egentliga bibliotekspersonalen uppställes som kompetens— krav genomgång av statens biblioteksskola eller annan därmed jäm— ställd utbildning. Basen för rekryteringen till bibliotekarieyrket bör breddas. Biblioteksskolan skall vara öppen för personer såväl med som utan akademiska examina. Av den sistnämnda kategorien skall enligt förslaget förutom vissa specificerade kunskapsmått krävas tre års elev- utbildning vid större folkbibliotek. Av aspiranter med akademiska exa— mina bör krävas ett års elevutbildning. Statens biblioteksskola, som föreslås gemensam för båda kategorierna biblioteksaspiranter, bör om- fatta ett läsår och bli årligen återkommande. F ortbildningskurser bör anordnas.

Utbildningen av den icke heltidsanställda bibliotekspersonalen skall förbättras genom utökad kursverksamhet.

12. Skolbibliotek 1. Bibliotek vid folkskolor

Skolbiblioteket utgör en nödvändig förutsättning för skolans arbete och bör därför finnas vid alla skolor. Obligatoriska bibliotek bör upp- rättas vid alla folkskolor.

Kostnaderna bör helt bestridas av statsmedel. Den nuvarande skyl— digheten för kommunerna att lämna s. k. ortsbidrag skulle alltså bort- falla. Statsbidrag föreslås utgå med ett för hela landets folkskolväsende enhetligt belopp, beräknat efter antalet i skolan inskrivna barn. Sär- skilda tilläggsbelopp föreslås utgå till skolor av lägre form för täckande

• Sida 155
•  Original

av de relativt större kostnaderna för biblioteksverksamheten i distrikt med mindre skolor.

Statsbidrag för biblioteksverksamhet i folk- och småskolor föreslås utgå med 7 kronor per barn och redovisningsår. Av detta belopp beräk- nas viss del, 2 kronor, i vanliga fall utgå till avlöning av skolbibliote— karie.

Tilläggsbeloppen bör utgå med 25 kronor för varje läraravdelning av Bl—typ, 50 kronor för varje läraravdelning av B2—typ samt 75 kronor för varje läraravdelning av B3- eller D-typ.

2. Bibliotek vid andra statsunderstödda skolor

Statsbidrag efter i huvudsak samma grunder som till bibliotek vid folkskolor föreslås utgå även till följande statsunderstödda skolor:

1. högre folkskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellansko— lor, kommunala flickskolor och kommunala gymnasier;

2. centrala verkstadsskolor, kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning och kommunala handelsgymnasier;

3. skolor tillhörande barna- och ungdomsvården;

4. folkhögskolor, lantmannaskolor, lantbruksskolor, lanthushållssko- lor, trädgårdsskolor, mejeriskolor och jordbrukets yrkesskolor.

3. Skolbibliotekets organisation m. m.

Skolbiblioteksverksamheten bör organiseras med en skolbibliotekarie vid varje skola. I varje distrikt med flera skolbibliotekarier bör en av dessa utses att som distriktsbibliotekarie leda skolbiblioteksverksamhe- ten inom distriktet. Distriktsbibliotekarie skall äga närvara vid skol- styrelses behandling av biblioteksärenden, även om han ej är ledamot av Skolstyrelsen. I de största skoldistrikten bör nedsättning av undervis- ningsskyldigheten kunna medgivas distriktsbibliotekarie.

Utbildningen av skolbibliotekarier bör förbättras dels genom att un- dervisningen i bok- och bibliotekskunskap får större plats på seminari- ernas utbildningsplan, dels genom anordnande av flera kurser för skol- bibliotekarier.

Arbetsförhållandena för bibliotekarierna vid seminarier bör förbätt— ras. En höjning av nu utgående arvodesbelopp föreslås för att möjlig- göra halvtidsanställning av bibliotekarie vid de större seminarierna.

Regelbunden undervisning i bokkunskap bör meddelas i folkskolor och andra skolor. Härvid bör skolbibliotekarie kunna medgivas viss nedsättning av sin tjänstgöringsskyldighet som lärare för att kunna ägna sig åt denna undervisning.

• Sida 156
•  Original

Bibliotekslokalerna i större skolor bör utökas till att omfatta utlå— ningsrum, ett eller flera grupprum jämte ett arbetsrum för biblioteka- rien. Statsbidrag föreslås utgå till den första uppsättningen biblioteks- inventarier.

Särskild skolbibliotekskonsulent föreslås med uppgift att utöva den centrala ledningen av och tillsynen över skolbiblioteksverksamheten.

Skolbiblioteken bör i viss utsträckning hållas tillgängliga även för- andra än skolans egna elever efter skoltidens slut. Skolstyrelse föreslås få möjlighet att träffa överenskommelse med det kommunala folkbiblioteket på orten om visst samarbete.

13. Rationalisering av det bibliotekstekniska arbetet

En central instution, kallad ”Bibliotekstjänst”, föreslås upprättas för fullgörande av vissa bibliotekstekniska arbetsuppgifter. I styrelsen för densamma bör ingå representanter för kungl. majzt, den statliga till-' synsmyndigheten samt Sveriges allmänna biblioteksförening. Verk- samheten skall finansieras dels genom driftsinkomster, dels genom an- slag ur ett belopp om 2 % av det samlade statsbidraget till folkbiblio- teksväsendet, som föreslås innehållas för att användas till gemensamma åtgärder.

Ett bibliotekens korrespondensinstitut bör inrättas till hjälp vid bib- liotekarieutbildningen.