2

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat för innevarande

budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess bör­

jan i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat II.

Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II visa sig ofrånkomliga,

bör dessa sammanföras i en särskild proposition, som förelägges riksdagen

vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, liar tidi­

gare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredra­

gande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—18) fattat, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (biliang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sam­

manlagt 177,4 miljoner kronor å driftbudgeten och 153,8 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Av det förstnämnda beloppet kommer 117,6 miljoner kro­

nor på försvarsdepartementets huvudtitel. Härav avser omkring

hälften vissa anskaffningar av brådskande art, medan av återstoden huvud­

parten föranledes av merkostnader på grund av inträffade prisstegringar på

materiel. Anslagen avseende tygmateriel uppräknas med sammanlagt 89 mil­

joner kronor, olika övningsanslag samt marinens beklädnadsanslag med

vardera 1 miljon kronor, anslagen till byggande och underhåll av fartyg

med 21,5 miljoner kronor samt till flygmateriel in. m. med 4,3 miljoner kro­

nor. Socialdepartementets huvudtitel upptar 2,8 miljoner kronor

till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, vilket belopp utgör

merkostnader i pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet till följd av in­

träffade pris- och lönestegringar. Under kommunikationsdeparte­

mentets huvudtitel äskas en förhöjning av anslaget till vägunderhållet

med 27 miljoner kronor till täckande av löne- och andra kostnadsstegringar.

För handelsdepartementets del föreslås bl. a. avsättning till lotte-

rimedelsfonden med 1,5 miljoner kronor, avseende genom den allmänna kost-

nadsstegringen förorsakade merkostnader i främst de kungliga teatrarnas

verksamhet. Anslagen under inrikesdepartementets huvudtitel

uppgår till sammanlagt 3,3 miljoner kronor, väsentligen till täckning av

merkostnader vid vissa byggnadsarbeten. Under civildepartementets

huvudtitel upptages 23,7 miljoner kronor i anledning av de under 1952 års

höstsession av riksdagen beslutade förändringarna i lönegradsplaceringen för

vissa tjänster in. m. (jfr prop. nr 241 och 251/1952). Övriga anslagsbelopp å

tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser vissa mer­

kostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenhet anses kunna

uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstaten till kapi­

talbudgeten avser 135,i miljoner kronor statens affärsverksfonder, 0,2 mil­

jon kronor statens allmänna fastighetsfond, 16,5 miljoner kronor försva­

rets fonder och 2,o miljoner kronor väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-

fond.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t en­

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avgift. På grund härav begär revisionen för ifrågavarande ändamål anslag

å tillhopa (15 000 + 66 000 + 4 000 +3 575 + 1 425) 90 000 kronor. Kost­

nadsberäkningarna grundar sig härvid på prisläget i september 1951.

I utlåtande den 18 december 1951 uttalar byggnadsstyrelsen, att de för nyan­

skaffning av möbler m. in. och för gardiner beräknade beloppen, 52 000 kro­

nor resp. 6 000 kronor, torde vara tillräckliga. På grundval av under hand

införskaffade uppgifter synes kostnaderna för mattor och armatur böra upp­

skattas till 14 000 kronor i stället för 5 000 kronor samt kostnaderna för

hyllinredning i biblioteket till 15 000 kronor i stället för 4 000 kronor. Mot

beloppen för nyanskaffning av dammsugare och golvbonare samt för flytt­

ning och inpackning har styrelsen intet att erinra. Styrelsen har vid sina

beräkningar utgått från prisläget i december 1951.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot de av nedre jus-

titierevisionen gjorda kostnadsberäkningarna.

Departementschefen. Arbetet med färdigställandet av de för nedre justitie-

revisionen avsedda nya lokalerna har numera fortskridit så långt, att revi­

sionens överflyttning kan beräknas ske under våren 1953. Det är därför

angeläget att medel nu anvisas för bestridande av de med flyttningen för­

knippade kostnaderna. Till grund för beräkningen av dessa torde böra läg­

gas det av nedre revisionen framlagda förslaget med de jämkningar dock

som förordats av byggnadsstyrelsen. I överensstämmelse härmed och då,

enligt vad styrelsen under hand upplyst, det under det sistförflutna året

icke inträffat sådan ändring i prisläget, som nämnvärt påverkar kostnads­

beräkningen, skulle för ändamålet krävas ett anslag av (90 000 + 9 000 -f-

11 000) 110 000 kronor. Från nämnda belopp bör dock avdragas den för

höjd abonnemangsavgift beräknade kostnaden, 1 425 kronor, som bär i van­

lig ordning bestridas från vederbörligt anslag för löpande omkostnader. Nu

erforderligt anslag för engångsutgifter kan på grund härav nedsättas till

(110 000 — 1 425) 108 575 kronor eller i avrundat tal 108 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen m. m.: Utrustning av nya lokaler

för nedre justitierevisionen m. in. å tilläggsstat II till riks-

staten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 108 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2] 14. Tillfälliga representationskostnader. I riksstaten för innevarande

budgetår har för detta ändamål upptagits ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i proposition 1952:2 anvisade riks­

dagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 ett anslag av

37 000 kronor (skr. 32). Härav var ett belopp av 12 000 kronor avsett för

representationsbidrag till statsrådet Hammarskjöld. Några medel för detta

ändamål är icke beräknade under det å löpande riksstat beviljade anslaget.

Då enahanda förutsättningar som för budgetåret 1951/52 föreligger även

innevarande budgetår och representationsbidraget i enlighet därmed synes

böra utgå även under detta budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reserva­

tionsanslag av 12 000 kronor.

[3] 17. Verkskyddsmateriel m. m. för beskickningar och konsulat. Riks­

dagen har tidigare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1951: 154;

skr. 298) beviljat medel för inköp av verkskyddsmateriel för statliga verk

och myndigheter, vid vilka verkskydd skall vara organiserat enligt civilför­

svarslagen. Denna lag är icke direkt tillämplig å statens fastigheter i utlan­

det, men åtminstone vissa beskickningar och lönade konsulat har ansetts

böra utan dröjsmål utrustas med verkskyddsmateriel och annan oundgäng­

lig beredskapsutrustning. Kostnaderna härför har hittills uppgått till ca

50 000 kronor, vilket belopp förskottsvis utbetalats. För erforderliga kom­

pletteringar m. in. torde böra räknas med ytterligare utgifter av ca 25 000

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda i runt tal uppgå till

75 000 kronor. Medel för bestridande av ifrågavarande kostnader torde böra

äskas under tredje huvudtiteln å tilläggsstat till löpande riksstat. Anslaget

bör kunna utnyttjas även under en efter utgången av innevarande budgetår

utsträckt anskaffningsperiod och därför få reservationsanslags karaktär.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Verkskyddsmateriel m. in. för beskickningar och

konsulat å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Edw. Lindman.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liksom var förhållandet beträffande de för budgetåret 1951/52 anvisade

medlen för samma ändamål. Under förenämnda delpost erfordras ytterligare

omkring 90 000 kronor. Riksdagens medgivande att överskrida delposten

med högst detta belopp torde nu böra inhämtas. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben

under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvars-

attachéer och biträdande försvarsattachéer upptagna delpos­

ten Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1952/53 över­

skridas med högst 90 000 kronor.

Armén.

[2]

19 a. Armén: Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente. I sam­

band med Stockholms luftvärnsregementes förflyttning till Norrtälje den

1 april—den 1 oktober 1952 har kostnader för transport av regementets in­

ventarier uppkommit, vilka kostnader beräknats till 35 000 kronor. På

därom av regementschefen gjord framställning har Kungl. Maj :t genom be­

slut den 13 juni 1952 bemyndigat regementschefen att ordna här avsedda

transport samt tillika förordnat, att ifrågavarande utgifter skulle tills vi­

dare avföras på fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Departementschefen. För att täcka ifrågavarande kostnader torde ett sär­

skilt reservationsanslag å 35 000 kronor böra anvisas på tilläggsstat. Jag hem­

ställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Flyttning av Stockholms luftvärnsrege­

mente å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

[3] 32. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Riksdagen har å riks­

staten för innevarande budgetår anvisat 140 000 000 kronor i betalningsme­

del och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kost­

nadsram av 185 000 000 kronor. Till förevarande anslag har vidare från

anslag under tolfte huvudtiteln överförts 650 000 kronor.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 med an­

ledning av inträffade prisstegringar om bemyndigande att utlägga beställ­

ningar till en kostnad av 57 650 000 kronor och om anvisande av betalnings­

medel av 27 000 000 kronor. Prisstegringarna är beräknade efter prisläget

den 1 juli 1952. Beträffande det äskade bemyndigandet anför ämbetsverket,

att för mötande av prisstegringar å den 1 juli 1952 uteliggande beställning­

ar, tillhopa 330 520 000 kronor, erfordras 43 757 000 kronor. De outnyttjade

bemyndigandena vid samma tidpunkt uppgår till 119 862 000 kronor. För

att erhålla samma materielmängd som ursprungligen beräknats för sist­

nämnda belopp erfordras ytterligare 14 856 000 kronor. Tillhopa uppgår

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[4] 33. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 62 200 000 kronor. Till anslaget har

från anslag under tolfte huvudtiteln överförts 677 000 kronor.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 att å till-

läggsstat för budgetåret 1952/53 för täckning av merkostnader till följd av

prisstegringar under förevarande anslag anvisas ett belopp av 5 150 000 kro­

nor. Ämbetsverket anför att som grund för beräkningarna av anslaget för

innevarande budgetår lagts prisläget omkring den 1 juli 1951. Under tiden

den 1 juli 1951—den 30 juni 1952 har icke oväsentliga prisstegringar in­

trätt även om i vissa fall sjunkande priser kunnat förmärkas. De fortsatta

utredningarna angående prisstegringar har liksom tidigare grundats på

»Kommersiella meddelanden» och av förvaltningen själv vidtagna mark-

nadskostnadsundersökningar. Till grund för beräkningen av kostnadsök­

ningen i fråga om de för innevarande år anvisade anslagsmedlen har vidare

lagts de verkliga kostnaderna under motsvarande anslag under budgetåret

1951/52. Kostnadsökningarna har angivits dels i olika procentsatser och dels

i bestämda värden för särskilda slag av utgifter. Prisstegringarna för inne­

varande budgetår har i enlighet härmed beräknats till 5 829 000 kronor. Ef­

ter avdrag av 677 000 kronor, vilket belopp överförts till underhållsanslaget

från anslag under tolfte huvudtiteln, hemställer arméförvaltningen att å till-

läggsstat anvisas (5 829 000 — 677 000 =) avrundat 5 150 000 kronor.

Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot de av arméförvalt­

ningen verkställda beräkningarna samt föreslår, med viss jämkning nedåt

av det äskade beloppet, att för täckande av prisstegringar å tilläggsstat an­

visas ett belopp av 5 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tilläggs­

stat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reser­

vationsanslag av 5 000 000 kronor.

[5] 40. Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 2 800 000 kronor.

Arméförvaliningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 att för täc­

kande av merkostnader till följd av prisstegringar anvisas ett förstärknings-

anslag av 1 000 000 kronor. Ämbetsverket framhåller bland annat, att den

ammunitionsmängd som avses att ställas till hemvärnets förfogande under

budgetåret 1952/53 uppgår till samma mängd som den vilken stod till för­

fogande under budgetåret 1951/52. Kostnaden för denna ammunitionsmängd

uppgick under sistnämnda budgetår till 1 900 000 kronor. För innevarande

budgetår beräknades en anslagshöjning för inträffade prisstegringar av cirka

15 % å 1 900 000 kronor eller 300 000 kronor. Den verkliga prisstegringen

har emellertid befunnits vara väsentligt större och har numera beräknats

till 1 300 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle alltså utgöra

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[7] 64. Marinen: Övningar m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 21 000 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 om för­

stärkning av anslaget på grund av inträffade pris- och lönestegringar med

984 000 kronor. Av kostnadsstegringen faller 188 000 kronor å resekostnads-

och traktamentsersättningar samt transporter, vilka beräknas öka med i

genomsnitt 13 procent. Inträffade prisstegringar å ammunition beräknas

utgöra 11,3 procent och uppgår till 753 000 kronor. För vissa lärararvoden

beräknas slutligen en kostnadsökning av 43 000 kronor innebärande en höj­

ning av dessa arvoden med i genomsnitt 15 procent.

Departementschefen. Eu viss förstärkning av förevarande anslag för bud­

getåret 1952/53 torde vara erforderlig. Jag anser dock att förstärknings-

beloppet bör begränsas till 745 000 kronor eller samma belopp, varmed an­

slaget enligt vad som framgår av marinförvaltningens anslagsäskanden för

nästkommande budgetår på grund av felräkning av vissa kostnader för

smörjmedel blivit för lågt beräknat för innevarande budgetår. Jag hem­

ställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föx-eslå riksdagen

att till Marinen: Övningar m. m. å tilläggsstat II till riks­

staten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 745 000 kronor.

[8] 68. Marinen: Fartygsbyggnader. Under hänvisning till vad jag tidi­

gare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, punkt 93) hemstäl­

ler jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartggsbgggnader å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservations­

anslag av 15 000 000 kronor.

[9] 70. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Anslaget är å riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 35 500 000 kronor. Från anslag under

tolfte huvudtiteln har överförts 631 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 om för-

stärkningsanslag om tillhopa 7 015 000 kronor för att täcka prisstegringar.

Av beloppet hänför sig 1 845 000 kronor till budgetåret 1951/52 och åter­

stoden till budgetåret 1952/53. Ämbetsverket beräknar med ledning av löne­

ökningarna för marinens personal samt uppskattade prisstegringar å ma­

teriel för tiden den 1 april—den 30 juni 1952 kostnadsökningarna å anslaget

för budgetåret 1951/52 till 17 procent för flottans materiel och 18 procent

för kustartilleriets materiel. För budgetåret 1952/53 räknar ämbetsverket med

samma procentuella lcostnadsstegringar för flottans och kustartilleriets ma­

teriel samt beräknar dessutom en ökning av de gemensamma kostnaderna

med cirka 17 procent.

16

nadsram av 380 000 000 kronor. Till anslaget har därjämte överförts 996 000

kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.

Sedan ett flygvapnet tillhörigt flygplan av typ DC 3 under övningsflyg-

ning i juni månad 1952 försvunnit, hemställer vederbörande myndighet i

skrivelse den 14 oktober 1952, att medel måtte anvisas för anskaffning av

ett nytt plan såsom ersättning för det försvunna. Kostnaderna härför beräk­

nas till 2 775 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att såsom ersättning för det flyg­

plan av typ DC 3, som försvunnit under sommaren 1952, ett nytt plan an­

skaffas för en kostnad av 2 775 000 kronor. Den av riksdagen för budget­

året 1952/53 medgivna bemyndiganderamen för anskaffning av flygmate-

riel in. m. bör fördenskull ökas med angivna belopp. För att täcka behovet

av betalningsmedel för denna anskaffning torde härjämte böra anvisas ett

anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår av likaledes 2 775 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av be­

ställning å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av

2 775 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[13] 96. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Anslaget är

i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 75 000 000 kronor. Till

anslaget har därjämte överförts 714 000 kronor från anslag under tolfte

huvudtiteln.

Flygförvaltningen hemställer i förenämnda skrivelse den 31 oktober 1952

att anslaget av beredskapsskäl förstärkes med 550 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker i fråga om förevarande anslag en me­

delsförstärkning av 550 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

[14] 98. Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning. Under hänvis­

ning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,

punkt 124) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

20

Iiungl. Maj:ts proposition nr 2.

året 1951/52. Styrelsen beräknade, att ett belopp om 1 500 000 kronor skulle

bli erforderligt först under budgetåret 1952/53, varför som tilläggsanslag

begärdes endast 2 000 000 kronor.

Styrelsen har vidare anfört, att även anslaget för budgetåret 1952/53

visat sig otillräckligt därför att sjukhusens löne- och livsmedelskostnader

uppgått till högre belopp än tidigare på grundval av sjukhusens uppgif­

ter beräknats. Sålunda torde för innevarande budgetår vårdkostnaderna å pen-

sionsstyrelsens sjukhus komma att överstiga vad styrelsen beräknat med

tillhopa ca 2 418 000 kronor. På grund av det förut nämnda ersättnings-

förfarandet torde emellertid endast omkring 1 500 000 kronor erfordras

under budgetåret 1952/53. Tillsammans med det belopp å 1 500 000 kro­

nor för fördyrade vårdkostnader under budgetåret 1951/52, vilket belopp

först skulle belasta anslaget för innevarande budgetår, erfordras sålunda

sammanlagt nu ett belopp om 3 000 000 kronor för bestridande av ökade

kostnader för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. Pensionssty-

relsen hemställer, att ifrågavarande belopp måtte anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Vid behandlingen förut denna dag av anslaget till

pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet för budgetåret

1953/54 har jag anfört, att den starka stegringen av kostnaderna för den

sjukvårdande verksamheten aktualiserat en höjning av de avgifter, som

erlägges av den vårdade själv eller av annan — sjukkassa, kommunal myn­

dighet etc. Pensionsstyrelsen har numera höjt dessa avgifter från 2 kro­

nor 30 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag (för vård å Broströmska sjuk­

hemmet för barn från en krona till 2 kronor). Enligt vad jag inhämtat kan

denna avgiftshöjning för innevarande budgetår beräknas medföra en minsk­

ning av anslagsbehovet med högst 150 000 kronor. I övrigt torde pensions­

styrelsens anslagsberäkning få godtagas. På grund härav bör för innevaran­

de budgetår anvisas ett tilläggsanslag av 2 850 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invali­

ditet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reserva­

tionsanslag av 40 000 kronor.

[3] 8 a. 1944 års nykterhetskommitté. Å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1951/52 anvisades till 1944 års nykterhetskommitté ett reserva­

tionsanslag av 102 000 kronor.

I en den 14 december 1952 dagtecknad skrivelse har nykterhetskommittén

hemställt om ytterligare medel för slutförande av sitt arbete och därvid be­

räknat kostnaderna härför till 47 000 kronor. I anslutning härtill anför

kommittén i huvudsak följande.

I samband med att nykterhetskommittén äskade förenämnda anslag å

102 000 kronor beräknades, att kommitténs arbete skulle vara avslutat på

våren eller försommaren 1952. Kommittén hade vid denna tidpunkt avläm­

nat två delbetänkanden. Av dessa har det första titeln Statistiska undersök­

ningar kring alkoholfrågan (SOU 1951: 43, 300 sidor). Det innehåller redo­

görelse för kommitténs stora undersökningar av alkoholvanor och alkohol­

skador i Sverige och väckte en livlig debatt. Det andra var Verkan på den

mänskliga organismen av maltdrycker med olika alkoholhalt (SOU 1951:

44, 170 sidor), vilket innehåller redogörelse för de av docenten Goldberg på

kommitténs uppdrag företagna undersökningarna om små alkoholmängders

inverkan på prestationsförmågan. Detta arbete har varit av betydelse även

för den pågående trafiknykterhetsutredningen.

Vid kommitténs sammanträde i april 1952 ansågs det önskvärt att

göra vissa kompletteringar av undersökningsmaterialet för att ytterligare

belysa frågeställningarna under hänsynstagande till den offentliga debat­

ten kring kommitténs redan publicerade undersökningar. Vidare hade på

några punkter framställningar gjorts till kommittén eller händelser inträf­

fat som gjorde förnyade överväganden nödvändiga. En viss aktualisering

av de statistiska uppgifterna ansågs även önskvärd. Särskilt det utländska

materialet har varit svårtillgängligt och krävt mycket arbete för komplet­

tering, kontroll och tolkning. Såsom närmare framgår av prop. 150/1952 har

kommittén haft betydande personalsvårigheter på sitt kansli.

Kommitténs tredje delbetänkande, Undervisning, folkupplysning och

forskning på alkoholfrågans område (SOU 1952: 12, 100 sidor) kunde av­

lämnas vid beräknad tidpunkt, men kommitténs slutsammanträde kunde

inte äga rum förrän den 17—18 oktober 1952. Vid detta tillfälle slutjustera-

des de återstående fyra dclbetänkandena, nämligen del IV, Nykterhetsfrågan

i vissa främmande länder m. m. (ca 200 sidor), del V, Principbetänkande

(ca 200 sidor), del VI, Rusdrycksförsäljning och nykterhetsvård (400 si­

dor) och del VII, Tillverkning och försäljning av maltdrycker (380 sidor).

Efter oktobersammanträdet har viss tid åtgått för utarbetande av definitiva

reservationer. Tryckerisvårigheterna har fortfarande varit betydande och

flera oförutsedda förseningar har uppstått.

Kommitténs betänkande kommer sålunda att omfatta sju volymer med

sammanlagt 1 700—1 800 sidor. De sista fyra delarna kommer att avlämnas

under första hälften av januari 1953. Den slutliga medelsåtgången kan där­

för icke nu exakt angivas. Med hänsyn till att tryckningskostnaderna är

approximativa, synes de nytillkomna kostnaderna utöver vad som förut­

sågs i våras komma att uppgå till ca 47 000 kronor, varav huvuddelen kom­

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

anslaget till naturastipendier från och med innevarande budgetår, dels av

den kontinuerliga stegringen i årliga antalet ansökningar om statliga kredit-

garanterade studielån. Under budgetåret 1950/51 inkom sålunda samman­

lagt 1 423 dylika låneansökningar, medan antalet för budgetåret 1951/52

stigit till 3 191. Vid nämnda budgetårs slut hade beviljats en total kredit­

garanti om respektive 2,8 och 10,5 miljoner kronor.

I betraktande av inträffade kostnadsökningar och med anledning av vad

sålunda anförts finner garantilänenämnden det oundgängligt, att statssti-

pendienämnderna för innevarande budgetår beviljas tilläggsanslag för täc­

kande av administrationskostnader med respektive 3 500, 2 500, 10 400 och

4 580 kronor för nämnderna i respektive Uppsala, Lund, Stockholm och

Göteborg.

Departementschefen. Med hänsyn till vad garantilånefonden anfört och

till de detalj uppgifter angående medelsbehovet, som lämnats i ärendet, an-

ser jag det nödvändigt, att ökade medel ställes till statsstipedienämndernas

förfogande för bestridande av förvaltningskostnader. Jag räknar med att

för detta ändamål i första hand skall kunna disponeras det belopp om

8 800 kronor, som under anslaget till naturastipendier förbehållits Kungi.

Maj:ts disposition. Därutöver synes emellertid erfordras 12 200 kronor, vil­

ket belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipen­

dier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 12 200 kronor.

I. Folkundervisningen.

[2] 63. Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m. På

förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951:65 (s. 11 ff.) anvisade riks­

dagen till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1951/52 ett investeringsanslag av 810 000 kronor, varav 710 000 kronor av­

sågs till om- och tillbyggnad av elevhemslokalerna vid upptagningsskolan i

Vänersborg. Sistnämnda byggnadsarbeten omfattar, utom annat, nybygg­

nad av två fristående elevhem, vartdera för 25 elever, samt upprustande och

iståndsättande av den hittillsvarande internatbyggnaden som elevhem för

cirka 50 barn. Till anskaffande av nya möbler och andra inventarier till

sistnämnda elevhem bär disponerats ett belopp å 20 000 kronor av det för

budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget till Dövstumskolorna:

Engångsanskaffning av utrustning in. in.

I skrivelse den 29 april 1952 hemställer skolöverstyrelsen, att ett belopp

av 57 000 kronor ställes till förfogande under budgetåret 1952/53 för ut­

rustning av de två nya elevhemmen vid Vänersborgsskolan med erforder­

liga inventarier, överstyrelsen upplyser, att dessa elevhem beräknas vara

färdiga för inflyttning den 1 januari 1953.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sedd omfattning. Styrelsens framställning om medel till kostnaderna för

bearbetningen av resultaten vid kontrollstationen i Kävlinge finner jag mig

däremot i förevarande sammanhang icke kunna tillstyrka. Jag förordar så­

lunda, att för förstnämnda ändamål skall å tilläggsstat för innevarande bud­

getår anvisas ett anslag av 3 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att till Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 3 500 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

[2] 11 a. Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten. Under denna

anslagsrubrik anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/

47 ett reservationsanslag av 61 500 kronor (prop. nr 2, bil. 6, p. 3; r. skr. nr

15). Anslaget avsågs att jämte vissa andra medel disponeras för, bland an­

nat, uppförande av ett bostadshus för klinikchefen. Sedermera har 1951 års

riksdag beslutat, att bostadsfrågan i stället skall lösas på så sätt, att in­

rättningens huvudbyggnad skall restaureras och bostad beredas klinikche­

fen i denna. I byggnaden skall även anordnas bostad åt ett klinikbiträde

samt expeditionslokaler in. in. för inrättningens behov. Den sammanlagda,

av nyssnämnda års riksdag godkända kostnaden för restaureringsarbetena

har beräknats till 135 000 kronor. Härutöver återstår å de medel, som av­

satts för ifrågavarande byggnadsarbeten, en odisponerad behållning av

18 250 kronor. Beträffande den tidigare behandlingen av ärendet har en

närmare redogörelse lämnats i 1951 års statsverksproposition (IX ht s. 129

f.), till vilken jag torde få hänvisa.

Byggnadsstgrelsen (skr. 29/9 1952) hemställer dels om bemyndigande att

för restaurering av huvudbyggnaden använda jämväl nyssnämnda belopp å

18 250 kronor, dels att för samma ändamål å tilläggsstat för innevarande

budgetår skall anvisas ytterligare 62 000 kronor. Såsom skäl för framställ­

ningen anför styrelsen i huvudsak följande.

Byggnadstillstånd för restaureringsarbetet meddelades den 14 september

1951, och den 9 oktober 1951 erhölls länsarbetsnämndens tillstånd att på­

börja arbetet. Detta har i sin helhet alltså utförts efter den kraftiga ökning

av byggnadskostnaderna, som inträffade mellan sommaren 1950 och som­

maren 1951. Även under byggnadstiden steg byggnadskostnadsnivån ytter­

ligare något. Styrelsen beräknar de till följd av den allmänna byggnadskost-

nadsstegringen uppkommande merkostnaderna till 50 000 kronor. Under ar­

betets gång har det visat sig nödvändigt att utföra förstärkningsarbeten i bygg­

nadens grund och bärande delar i betydligt större utsträckning än vad som

rimligen kunde förutses, då kostnadsberäkningen uppgjordes. Styrelsen be­

räknar den härav föranledda kostnadsökningen till 30 000 kronor. Den sam­

manlagda kostnadsstegringen uppgår således till (50 000 + 30 000 —)

80 000 kronor.

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

avseende kalenderåret 1952, höjdes emellertid timlönerna med i medeltal

38,7 öre.

Styrelsen erinrar om att den icke erhållit täckning för de av 1952 års kol­

lektivavtal föranledda kostnadsökningarna under tiden den 1 januari—<len

30 juni 1952. Framställning därom gjordes av styrelsen i skrivelse den 5

mars 1952 i samband med att medel äskades för de ökade lönekostnaderna

under budgetåret 1951/52 enligt 1951 års avtal. Vid denna tidpunkt hade

emellertid sistnämnda avtal uppsagts av arbetarparten, och något nytt av­

tal var ännu icke träffat. Såsom motivering för sitt yrkande anförde styrel­

sen, att det nya avtalet för år 1952 väntades komma att innebära avsevärt

höjda timlöner. På förslag av Kungl. Maj :t (se prop. 150/1952 s. 32) beslöt

riksdagen, att spörsmålet om hur den utgiftsökning skulle täckas, som 1952

års avtal kunde komma att medföra för föreningen under första halvåret

1952, borde prövas i ett senare sammanhang. Under hänvisning härtill hem­

ställer styrelsen nu, att medel skall anvisas till dessa kostnader, vilka med

ett beräknat antal arbetstimmar av 56 662 uppgår till 21 928 kronor.

För innevarande budgetår beräknas antalet arbetstimmar till 123 091.

Kostnadsökningen på grund av lönehöjningen i 1952 års avtal utgör sålunda

för nämnda budgetår (123 091 X 38,7=) 47 636 kronor.

Styrelsen framhåller, att vid beräkningen av arbetsvolymen hänsyn ej ta­

gits till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra

medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som

gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets produkter, den del av de

kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt främ­

mande uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet med nya kultur­

växter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsök­

ningen på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet

särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för personal, som sysselsät-

tes med egentligt jordbruksarbete.

Slutligen anför styrelsen, att den kostnadsram, som beräknats för inne­

varande budgetår, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar.

Föreningen vågar icke heller förutsätta att dess inkomster utöver statsbi­

draget kommer att överstiga vad som beräknats i statförslaget. Inkomsterna

från nyssnämnda verksamhet vid de kemiska och cereala laboratorierna be­

räknas tvärtom komma att ej oväsentligt minska. Förutom höjda lönekost­

nader måste föreningen på grund av den allmänna prisstegringen även räk­

na med starkt ökade omkostnader. Även om alla möjligheter till rationali­

sering av verksamheten tillvaratages, ser sig föreningen därför nödsakad

att begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen för

lönehöjningar, då i annat fall verksamheten skulle behöva nedskäras i

avsevärd grad.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker i

utlåtande den 9 september 1952 föreningens framställning.

Departementschefen. Vid fastställandet av utsädesföreningens stat för in­

nevarande budgetår har hänsyn icke kunnat tagas till de ökade löneutgifter,

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för anordnande av dylika prov under nämnda budgetår. Med hänsyn till

den betydelse högskolan tillmäter dessa prov anser jag mig böra föreslå,

att medel skall anvisas även till de prov, som är avsedda att utföras under

maj och juni 1953. Mot beräkningen av de med proven förenade kostnader­

na har jag icke något att erinra.

I fråga om avlöningen till den laborator, som skall biträda vid slutpro­

ven, synes medelsanvisningen lämpligen böra ske i den formen, att medgi­

vande lämnas till att överskrida den i högskolans avlöningsstat upptagna

icke-ordinarieposten för innevarande budgetår med det äskade beloppet,

2 000 kronor. Övriga här ifrågavarande kostnader torde utan särskilt med­

givande av riksdagen kunna bestridas från högskolans omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skogshögskolan upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1952/53 överskridas med 2 000 kronor.

[5] 18 a. Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å försöksfält

vid Bogesund. Under denna anslagstitel har för budgetåren 1949/50, 1950/51

och 1951/52 anvisats reservationsanslag av respektive 30 000, 80 000 och

150 000 kronor. Därjämte har å tilläggsstat II till riksstaten för sistnämnda

budgetår anvisats ytterligare 70 000 kronor. Dessa anslag, som ställts till

förfogande för styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforsknings­

institut, har avsetts för reparation och ombyggnad av vissa äldre byggnader,

bland andra två hus på Holminge, för uppförande av växthus och skogsmäs-

tarbostad, för anskaffande av viss inredning och utrustning samt för arki­

tektarvode, ritningar in. m.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.

16/8 1952) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 skall under

anslaget anvisas ytterligare ett belopp av 49 000 kronor för att slutföra ar­

betena på växthuset och skogsmästarbostaden samt ett av husen på Hol­

minge. Därvid framhåller styrelsen, att kraftiga prisstegringar ägt rum på

arbets- och varumarknaderna, sedan ifrågavarande arbeten kostnadsberäk­

nades. Det å tilläggsstat anvisade anslaget av 70 000 kronor beräknas ha täckt

de intill hösten 1951 inträffade prisstegringarna. Styrelsen understryker emel­

lertid, att även under tiden därefter en kraftig höjning av prisnivån ägt rum.

I synnerhet har de nya kollektivavtalen medfört betydande kostnadsök­

ningar. Dessa uppskattas till 44 000 kronor. Dessutom har uppstått en oför­

utsedd merkostnad av omkring 5 000 kronor, enär trävirket i vissa av de

äldre husen i avsevärd omfattning varit skadat av röta och husbock. Det

har därför måst bytas ut i en omfattning, som icke tidigare kunnat beräk­

nas, varjämte byggnaderna sanerats för att förekomma vidare angrepp av

husbocken. Dessa åtgärder har varit nödvändiga för att säkra byggnadernas

fortbestånd. Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att ett

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

det i statberäkningarna förutsatta sammanlagda antalet förrättningsdagar

under budgetåret för de berörda personalkategorierna samt tillgänglig statis­

tik över befattningshavarnas årligen med bil tillryggalagda körlängder räk­

nat med en automatisk kostnadsökning på grund av de nya bestämmelserna

av i runt tal 300 000 kronor. Denna utgiftsökning synes i princip icke vara

av natur att böra täckas genom höjda biträdestaxor. En dylik höjning synes

för övrigt icke kunna komma i fråga under löpande verksamhetsår redan av

det skälet, att taxor för året i sedvanlig ordning redan blivit fastställda och

kungjorda.

Departementschefen. Såsom framgår av vad skogsstyrelsen anfört torde det

på grund av de höjda resekostnads- och traktamentsersättningarna icke va­

ra möjligt för skogsvårdsstyrelserna att inom ramen för nu disponibla me­

del upprätthålla sin verksamhet i den omfattning, som förutsattes vid an-

slagsprövningen för innevarande budgetår. Då jag icke anser mig kunna

förorda någon begränsning av sagda verksamhet och en höjning av biträdes-

taxorna under löpande verksamhetsår icke synes böra komma i fråga, till­

styrker jag skogsstyrelsens framställning, att ytterligare medel för än­

damålet skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Det torde dock

enligt min mening vara tillfyllest, om ytterligare 225 000 kronor ställes till

förfogande.

Det torde få ankomma på skogsstyrelsen att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

[7] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Detta anslag har för

innevarande budgetår uppförts med 1 065 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk (skr. 15/9 1952) hemställer, att å tilläggsstat

för budgetåret 1952/53 skall anvisas 240 000 kronor till kostnaderna för

bärgning och reparation av det kartverket tillhöriga flygplanet SE-KAG, som

våren 1952 störtade i Södra Björkfjärden i Stockholms län.

Kartverket upplyser i sin skrivelse, att orsaken till haveriet, vilket inträf­

fade den 18 april 1952, enligt gjorda undersökningar visat sig vara att land­

ningsställets hydrauliska system trätt ur funktion. Planet, som sjunkit på

ringa djup cirka 500 meter väster om Skytteholms herrgård, bärgades den

20 samma månad, varefter det i nedmonterat skick transporterades till Norr­

tälje. Vid undersökning av planet har skadorna visat sig icke vara större än

att de kan repareras. Kostnaderna härför beräknas till omkring 196 000 kro­

nor, varav 75 000 kronor utgör arbetskostnader, 101 000 kronor materielkost-

nader och 2 000 kronor kostnader för transport av planet från Norrtälje till

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naturskyddsåtgärder borde anvisas ett anslag av 50 000 kronor för år. Från

anslaget förutsattes skola utgå ersättningar till sakägare, som lider skada

till följd av fridlysning eller annan naturskyddsåtgärd.

Något anslag för nu angivna ändamål har ännu icke anvisats. Då emeller­

tid, såsom förut anförts, den nya naturskyddslagen numera trätt i kraft,

bör följaktligen erforderliga medel äskas för första halvåret 1953. Å till-

läggsstat för innevarande budgetår bör sålunda upptagas ett belopp motsva­

rande hälften av vad som beräknats åtgå för helt år, eller 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåt­

gärder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Motiv.

1. Den under åren 1951 och 1952 fortgående allmänna prisstegringen har

medfört behov av anslagsförstärkning för att täcka merkostnader för vissa

av de säkerhetsanstalter, vartill medel i form av engångsbelopp eller slutlig

delkostnad anvisats för budgetåret 1952/53. Merkostnaden för de olika ända­

målen framgår av följande sammanställning, vilken även angiver medels-

anvisningen för budgetåret 1952/53 samt hur utgifterna är avsedda att för­

delas mellan drift- och kapitalbudgeten. Erforderliga avskrivningsanslag har

också beräknats.

För bud­

getåret

1952/r>3

anvisat

belopp

Kronor

Merkost-

Merkostnad å

kapitalbudgeten

Summa

merkost­

nad å

drift- och

kapital-

budge­

terna

Kronor

Avskriv­

nings­

anslag

Kronor

Ändamål

nåd å

driftbud­

geten

Kronor

till bo­

stads- och

uppass-

ningslius

Kronor

till öv­

riga an-

läggning-

ar

Kronor

1. Förbättrad fyrbelysning söder

om Dalarö.................................

40 000

5 000

5 000

2. Förbättring av hainnförhål-

landena vid Malörens lots-

uppassning under Kalix lots-

plats ...........................................

50 000

10 000

10 000

10 000

3. Om- och tillbyggnad av lots-

uppassningshuset vid Furu­

sunds lotsplats........................

80 000

2 000

18 000

20 000

9 000

4. Nybyggnad av lotsuppass-

nings- och bostadshus vid

Norra Gattets lotsuppassning

under Fårösunds lotsplats ..

125 000

3 000

22 000

25 000

11000

5. Ny lotsutkik vid Vinga lots­

plats ...........................................

30 000

5 000

5 000

2 500

6. Nytt bostadshus för tillsy-

ningsman vid fyren Häll-

grund.........................................

40 000

10 000

10 000

5000

Summa

3(15 000

10 000

55 000

10000

75000

37500

05 000

2. En av de staten tillhöriga bostadsfastigheterna på Väderöarnas lots-

plats nedbrann den 5 mars 1952 till grunden. Samtidigt förstördes också en

tillhörande uthusbyggnad. Fastigheten ifråga, som är redovisad i lotssty-

relsens delfond av statens allmänna fastighetsfond, innehöll en lägenhet om

2 rum och kök samt ett med köksalkov försett bostadsrum. Med hänsyn till

bostadsförhållandena på platsen är det angeläget, att nya byggnader snarast

uppföres i stället för de nedbrunna. Styrelsen planerar att igångsätta åter­

uppbyggandet i början av 1953 års arbetssäsong. Kostnaden beräknas till i

runt tal 70 000 kronor.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i medicinska kliniken kommit att överstiga de ursprungligen beräknade med

33 000 kronor. Jag förutsätter, att Stockholms stad och län bidraga till des­

sa merkostnader efter samma procentsatser, som tidigare avtalats i fråga

om det av 1947 års riksdag beslutade byggnadsföretaget, eller med 20,42

resp. 11,74 procent. Med utgångspunkt härifrån skulle statens andel utgöra

22 387 kronor eller i avrundat tal 22 500 kronor. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa om-

och mjbijggncidsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 22 500

kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[4] 10 a. Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Kloreringsanläggning m. m.

I skrivelse den 1 november 1952 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å

Venngarn gjort framställning om anvisande av medel för vissa åtgärder be­

träffande vattenverket vid anstalten. Styrelsen har därvid anfört i huvud­

sak följande.

Under de senaste årens torkperioder har vattentillgången i anstaltens

brunnar tidvis ej räckt till för att fylla vattenbehovet. Under försommaren

1952 var läget så kritiskt, att omedelbara åtgärder måste vidtagas för att

trygga vattenförsörjningen. Vid upprepade tillfällen har vidare vattnet en­

ligt prov, som insänts för kontroll vid statens institut för folkhälsan, be­

funnits vara av mindre tjänlig beskaffenhet och vid några tillfällen även

befunnits obrukbart för sitt ändamål. Efter inspektion av anstaltens vat­

tenverk har folkhälsoinstitutet den 20 september 1952 framhållit, att vatten­

täkternas varierande bakteriologiska beskaffenhet samt det delvis bristfäl­

liga rörsystemet nödvändiggör en klorering av anstaltens dricks- och hus-

hållsvatten.

En ny bergbrunn har numera borrats, vilken har visat sig giva till­

räcklig vattenmängd. Kostnaden för borrningen har uppgått till nära 7 000

kronor, vilken utgift tills vidare bestrides från den under anstaltens omkost-

nadsanslag uppförda posten till underhåll av byggnader m. m. För pump-

kammare och pumpverk med elektrisk utrustning beräknas en kostnad av

5 000 kronor.

Prov från den nya brunnen har vid kemisk undersökning visat så hög

järnhalt, att vattnet måste renas genom ett s. k. järnfilter. En avjärningsan-

läggning är avsedd att installeras i en mindre byggnad intill den nya brun­

nen, och i samma byggnad kan apparatur för klorering monteras. Kostna­

derna för ldoreringsapparat, järnfilter, rörledningar och manöver anord­

ningar samt erforderlig byggnad beräknas till 25 000 kronor.

I omkostnadsstaten upptaget anslag till underhåll av byggnader m. m. å

21 000 kronor är otillräckligt redan för påsynade underhållsarbeten. För ar­

betena för vattenverkets utvidgning erfordras därför ett särskilt anslag av

(7 000 -f- 5 000 -f- 25 000) 37 000 kronor. Anslaget bör anvisas å tilläggsstat

för budgetåret 1952/53.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen funnit de föreslag­

na åtgärderna snarast böra vidtagas. Mot de beräknade kostnaderna har sty­

relsen intet att erinra.

50

För budgetåret 1951/52 anvisades å anstaltens omkostnadsstat under an­

slagsposten till underhåll av byggnader in. m. 4 500 kronor för bl. a. installa­

tion av vattentoaletter. Genom beslut den 8 februari 1952 medgav Kungl.

Maj:t, att nämnda anslagspost för ifrågavarande installationsarbete finge

överskridas med högst 1 500 kronor. Sedan numera arbetet med installation

av vattentoaletterna avslutats, har det visat sig, att kostnaderna betydligt

överstigit den tidigare beräknade summan. Kostnadsstegringen beror delvis

på fortgående prisförhöjningar på byggnads- och sanitetsmaterial. I sam­

band med installationen har avloppet måst omläggas och anslutas till en

mindre reningsbrunn. Detta arbete blev mera arbets- och kostnadskrävande

än som tidigare förutsetts, enär avloppsledningen visade sig så bristfällig,

att den icke till någon del kunde användas. För att kunna lägga den nya led­

ningen på frostfritt djup måste bergsprängning företagas, och även för ned­

sättning av en s. k. hoffmanbrunn måste sprängningsarbeten utföras. Den

tillkomna kostnaden för schaktnings-, sprängnings-, byggnads- och mål-

ningsarbeten, sanitära installationer, avloppsledningar, hoffmanbrunn samt

arbeten å elektriska ledningar uppgår till sammanlagt 4 300 kronor.

Anstaltsstyrelsen hemställer, att till vissa byggnadsarbeten vid anstalten

anvisas ett anslag av (5 000 -j~ 6 000 -j- 4 300) 15 300 kronor å tilläggsstat för

budgetåret 1952/53.

I utlåtande över framställningen har byggnadsstyrelsen vitsordat, att vid

inspektion av värmeanläggningen befunnits, att utbyte av värmepanna samt

installation av oljeeldningsanläggning borde komma till stånd. Den uppgiv­

na kostnaden för inköp och installation av ny värmepanna förefaller vara

något hög. Då emellertid arbetet redan utförts, tillstyrker styrelsen det be­

räknade anslaget. Mot övriga arbeten och kostnaderna för dessa har styrel­

sen intet att erinra.

Departementschefen. Den redan verkställda installationen av ny värme­

panna i värmeanläggningen vid statens alkoholistanstalt å Haknäs synes,

med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört, ha varit av angelägen natur.

Den av byggnadsstyrelsen påtalade relativt höga kostnaden härför föranle-

des, enligt vad jag inhämtat från anstalten, av att i samband med installa­

tionen vissa ommurningsarbeten måste utföras på skorstensstocken. Kost­

naden torde därför böra godtagas. Däremot kan jag f. n. icke biträda försla­

get om installation av oljeeldningsanläggning vid anstalten.

Den tidigare icke förutsedda merkostnad, som uppstått i samband med

installationen av vattentoaletter vid anstalten, föranledes till stor del av

prisstegringar samt en kostnadskrävande omläggning av avloppsledningar­

na, vilken visat sig nödvändig under arbetets gång. Jag finner mig böra god­

taga den uppkomna kostnaden härför. Det sammanlagda anslagsbehovet

uppskattar jag således till (5 000 + 4 300) 9 300 kronor, vilket belopp tor­

de böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Vissa bygg­

nadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag å 9 300 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund

riksdagen

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

att till Kostnader för anordnande av allmänna skydds­

rum m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1962/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

S. G. Odéen.

54

Vid anmälan den 23 oktober 1952 av vissa av tjänsteförteckningskommit-

tén under förra hälften av oktober 1952 träffade överenskommelser om löne-

gradsplaceringen för vissa tjänster m. m. (prop. 1952: 241) anförde jag, att

de av överenskommelserna föranledda ökade lönekostnaderna borde kom­

ma till uttryck i budgeten i den mån de belastade riksstaten och att å till-

läggsstat för innevarande budgetår därför borde anvisas ett särskilt anslag

å motsvarande belopp. Jag uttalade tillika, att äskande av anslag för ända­

målet emellertid syntes lämpligen kunna anstå till 1953 års riksdag. Seder­

mera underställdes riksdagen ytterligare förslag av samma art (prop.

1952:251). Förslagen bifölls av riksdagen.

De i prop. 1952: 241 framlagda förslagen har beräknats medföra en kost­

nadsökning för löner av ungefär 24 miljoner kronor för år. Därav belöper en

miljon kronor på de affärsdrivande verken samt återstoden på statsförvalt­

ningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Kostnadsökningen för lö­

ner på grund av förslagen i prop. 1952:251 har uppskattats till ungefär 0,7

miljoner kronor för år. Icke någon del av sistnämnda belopp hänför sig till

de affärsdrivande verken.

De ifrågavarande löneökningarna gäller från och med budgetårets ingång.

Å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 bör därför anvisas ett anslag av (24 —

1 -|- 0,7 ==) 23,7 miljoner kronor. Tilläggsstatsanslaget bör lämpligen anvisas i

form av ett förslagsanslag under samma anslagsrubrik som motsvarande vid

1952 års riksdag anvisade anslag. Liksom i fråga om sistnämnda anslag bör

det nu äskade anslaget endast undantagsvis tagas i anspråk för bestridande

av kostnadsökningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne­

grads placering m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för bud­

getåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 000 kro­

nor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L.-A. Frithiof.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Iighet med Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1952:2 (bilaga 12)

medgav riksdagen (rd. skr. 1952:37) att anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. under respektive delfonder av försvarets

fastighetsfond fick under budgetåret 1951/52 överskridas med sam­

manlagt högst 7 000 000 kronor, varav arméns delfond med 3 025 000

kronor, marinens med 1 050 000 kronor, flygvapnets med 1 225 000 kronor

och befästningars delfond med 1 700 000 kronor. Med hänsyn till att kost-

nadsstegringarna blivit avsevärt högre än vad tidigare förutsatts, har forti-

fikationsförvaltningen funnit det erforderligt att nu upptaga frågan om yt­

terligare höjning av anslagen för fastighetsunderhållet och anför i anslut­

ning därtill i huvudsak följande.

I sin hemställan den 11 juni 1951 räknade fortifikatkmsförvaltningen med

en stegring av underhållskostnaderna för budgetåret 1950/51 av i runt tal

13 %. När byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex sedermera förelåg,

visade sig emellertid medeltalet av ökningen för budgetåret vara

14,36

%.

Något ytterligare tillägg av denna anledning till underhållsanslaget för bud­

getåret 1950/51 räknar ämbetsverket dock icke med. Däremot blev kostnads-

stegringen för budgetåret 1951/52 så mycket större än vad som förutsatts,

att de prisstegringsmedel, som återstod för sistnämnda budgetår, icke till­

närmelsevis blev tillfyllest för fastighetsunderhållet under budgetåret. Av

de beviljade prisstegringsmedlen tog ämbetsverket i enlighet med sin förut­

nämnda hemställan i anspråk å respektive delfonder 1 300 000 kronor,

430 000 kronor, 540 000 kronor och 950 000 kronor till underhållsarbetena

under budgetåret 1950/51, varför sålunda för prisstegringarna under bud­

getåret 1951/52 blott återstod å respektive delfonder (3 025 000 —

1 300 000 =) 1 725 000 kronor, ((1 050 000 — 430 000 =) 620 000 kronor,

(1 225 000 — 540 000 =) 685 000 kronor samt (1 700 000 — 950 000 =)

750 000 kronor. För den prisstegring å 20 %, som ämbetsverket i sin hem­

ställan räknat med, d. v. s. å respektive delfonder 2 333 000 kronor, 867 000

kronor, 956 000 kronor och 1 075 000 kronor, erhölls sålunda icke fullstän­

dig täckning utan förelåg alltjämt en brist å respektive delfonder om

(2 333 000 — 1 725 000 =) 608 000 kronor, (867 000 — 620 000 =) 247 000

kronor, (956 000 — 685 000 =) 271 000 kronor och (1 075 000 — 750 000 =)

325 000 kronor. Att märka är emellertid att prisstegringen för budgetåret

icke stannade vid beräknade 20 % utan visade sig enligt byggnadsstyrelsens

underhållskostnadsindex, som stigit till 242, uppgå till 28,72 %. Denna ytter­

ligare stegring å

8,72

% motsvarar i ökade utgifter under anslagsposten Re­

parations- och underhållskostnader in. in. (utom delposterna till skatter och

skogsbrandsläckningsmateriel) i runt tal för

umierhållsbe-

lopp i skit

arméns delfond.................................... 11 664 000

marinens delfond

4 334 000

flygvapnets delfond

. .

4 780 000

befästningars delfond ....................... 5 373 000

kostnadsökning

1 017 000

378 000

417 000

469 000

Summa prisstegring

2 281 OOO

Den på grund av angivna förhållanden uppkomna bristen å medel för fas­

tighetsunderhållet under budgetåret 1951/52, som dock förskottsvis delvis

täckts genom att ämbetsverket redan under budgetåret dispositionsmässigt

förfogat över viss del av de för budgetåret 1952/53 avsedda underhållsmed­

len, uppgår sålunda för respektive delfonder till (608 000 -j- 1 017 000 —)

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kommittén i samband med inspektioner vid olika förband framställt an­

märkningar mot bristfälliga skyddsanordningar och föreslagit vissa åtgärder

för dessa bristers snabba avhjälpande. I anledning härav har från förban­

den till fortifikationsförvaltningen lämnats förslag till de anordningar, som

ansetts böra omedelbart vidtagas, jämte kostnadsberäkningar. Fortifika­

tionsförvaltningen har vid prövning härav funnit, att de anordningar, som

synes böra genomföras med det snaraste under innevarande budgetår och

för vilkas utförande tidigare beviljade investeringsanslag icke är tillfyllest,

sammanlagt torde draga en kostnad av cirka 800 000 kronor. Avsedda an­

ordningar omfattar anskaffande av lås med större säkerhet, utförande och

uppsättande av dörrbommar, fönsterluckor och andra säkerhets- och skydds­

anordningar, för vilka arbeten icke erfordras byggnadstillstånd. Då huvud­

delen av dessa anordningar icke är av karaktär att höja respektive byggnads

värde och eventuella anslag för ändamålet genom åtgärdernas natur måste

uppdelas i ett stort antal småposter på respektive förband och byggnader

med ty åtföljande svårigheter att bokföringsmässigt redovisa kapitalinveste­

ringen, ifrågasätter fortifikationsförvaltningen huruvida icke lämpligen me­

del för det nu aktuella ändamålet i stället bör anvisas å staten för försvarets

fastighetsfond under Reparations- och underhållskostnader in. m., delpos­

ten Smärre förbättringsarbeten.

Departementschefen. Såsom framgår av fortifikationsförvallningens fram­

ställning har kostnaderna för underhållet av försvarets byggnadsbestånd

på grund av fortsatta prisstegringar blivit avsevärt högre än vad som tidi­

gare beräknats. Fortifikationsförvaltningen räknar sålunda med att pris­

stegringarna såvitt avser budgetåret 1951/52 med inemot 9 procent över­

stigit vad som antagits i ämbetsverkets hösten 1951 ingivna framställning

om kompensation för prisstegringar. Det av byggnadsstyrelsen under som­

maren 1951 uträknade underhållskostnadsindexet, som låg till grund för

beräkningen av underhållsmedlen i staten för budgetåret 1952/53, har vi­

dare stigit från 242 till 266 vid ingången av sistnämnda budgetår, vilket

innebär en stegring av dessa kostnader med omkring 10 procent. För att

läcka dessa prisstegringar å tidigare beräknade underhållskostnader har

ämbetsverket hemställt om en uppräkning av anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader med tillhopa 7 187 000 kronor. För vidtagande av

vissa skyddsanordningar vid försvarets fastigheter skulle härutöver erford­

ras ytterligare ett belopp av 800 000 kronor. Det sammanlagda belopp var­

med anslagsposten till reparations- och underhållskostnader skulle över­

skridas vid bifall till fortifikationsförvaltningens framställningar uppgår

således till (7 187 000 + 800 000 =) 7 987 000 kronor.

Då det torde vara ofrånkomligt att även innevarande budgetår ställa yt­

terligare medel till förfogande för reparations- och underhållskostnader un­

der de olika delfonderna i staten för försvarets fastighetsfond med hänsyn

till den inträffade stegringen av underhållskostnaderna sedan beräkning­

arna för medelsanvisningarna i staten gjordes, förordar jag att riksdagens

70

att till Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karls­

krona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budget­

året 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kro­

nor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[4] 17. Vissa markförvärv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53

anmälde fortifikationsförvaltningen behov av medel för förvärv av ett mark­

område om cirka 103 hektar, beläget i Skredsviks socken vid Gullmarsfjor-

den. Sedan utredning i ärendet slutförts, bär ämbetsverket i särskilda skri­

velser den 22 december 1951 och den 1 april 1952 vidare anfört i huvud­

sak följande.

Chefen för marinen hade hos fortifikationsförvaltningen framhållit, att

ifrågavarande område var av stor betydelse för marinen. De lokaler, som

erfordrades för den planerade verksamheten inom området, avsågs skola

i huvudsak tagas i anspråk genom rekvisition. Emellertid var det angeläget,

att kronan disponerade något område därstädes, inom vilket erforderliga

permanenta anordningar kunde redan i fredstid utföras och där för verk­

samheten erforderlig materiel kunde uppläggas. Möjlighet förelåg att genom

köp förvärva fastigheterna Cederslund eller Röd l3 och l5 i Skredsviks soc­

ken. Fastigheterna, som till övervägande delen utgjordes av bergig skogs­

mark, var centralt belägna inom området och erbjöd goda möjligheter till

en framtida utveckling. Chefen för marinen fann det synnerligen angeläget,

att förvärv av ifrågavarande fastigheter komme till stånd.

På fortifilcationsförvaltningens uppdrag hade verkställts värdering av de

till förvärv ifrågasatta fastigheterna, vilka därvid åsatts ett värde av sam­

manlagt 274 000 kronor. Fastigheterna omfattade 3,24 hektar tomt och träd­

gård,

6,08

hektar åker, 0,5i hektar äng samt 89,43 hektar skogsmark och an­

nan avrösningsjord eller sammanlagt 99,26 hektar. Åkerjorden med tillhö­

rande betesmark och åbyggnader var utarrenderad, medan huvuddelen av

fastigheten med därå befintliga byggnader utnyttjades såsom semesterhem.

Fastighetsägaren hade erbjudit kronan att förvärva fastigheterna för en

köpeskilling av sammanlagt 250 000 kronor. Med hänsyn till vad vid vär­

deringen framkommit, syntes den begärda köpeskillingen för kronan för­

månlig. Härtill kom emellertid kostnader för vissa smärre iståndsättnings-

arbeten, varför sammanlagt erfordrades omkring 255 000 kronor.

För egen del hade fortifikationsförvaltningen funnit, att fastigheterna

borde förvärvas av kronan. Därest förvärv icke snarast kom till stånd, före­

låg risk för att delar av fastigheterna disponerades för villabebyggelse, var­

igenom ett framtida förvärv skulle avsevärt försvåras eller måhända omöj­

liggöras. Ämbetsverket hemställde att ett belopp av 255 000 kronor måtte

anvisas för ändamålet.

Sedan Kungl. Maj:t sedermera uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att med markägaren förhandla om och, där för kronan antagbar överenskom­

melse kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Maj:t lämnat godkän­

nande sluta avtal rörande förvärv av marken, har fortifilcationsförvaltning-

en i skrivelse den 30 september 1952 meddelat, att, sedan förhandlingar

upptagits med markägaren, denne förklarat sig alltjämt villig försälja fas­

tigheterna till kronan för den angivna köpeskillingen 250 000 kronor, dock

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ber 1950, uppgår merkostnaden till 125 000 kronor. Kostnadsökningen har

huvudsakligen föranletts av under mellantiden inträffade prisstegringar.

Ämbetsverket hemställer att sistnämnda belopp måtte anvisas.

Mot fortifikationsförvaltningens förslag har jag ingen erinran. Jag hem­

ställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karls­

krona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för bud­

getåret 1952/53 anvisa ett investerinigsanslag av 125 000

kronor.

[6] 17 b. Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårds­

gärde. Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1947 års statsverksproposition anvi­

sade riksdagen för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 65 000

kronor til! Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårds­

gärde.

I skrivelse den 29 september 1952 framhåller byggnadsstyrelsen att bygg­

nadstillstånd för arbetena erhållits först under hösten 1951. Arbetena har

därigenom kommit att utföras under en tid, då byggnaöskostnadsnivån

legat i genomsnitt 54 % högre än hösten 1946, då den kostnadsberäkning

som låg till grund för anslagsanvisningen utfördes. För arbetenas slutfö­

rande erfordras således till följd av den uppkomna prisstegringen ytter­

ligare 35 000 kronor. Ämbetsverket hemställer att detta belopp måtte an­

visas.

Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag ingen erinran. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbygg­

nad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 35 000

kronor.

Befästningars delfond.

[7] 25. Anordnande av vissa fartygstunnlar. CJnder hänvisning till vad

jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 23)

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investe­

ringsanslag av 3 500 000 kronor.

[8] 28. Vissa ammunitionsförråd. Under hänvisning till vad jag förut den­

na dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 26) får jag hem­

ställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat II till riks­

staten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

[9] 30. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad

jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 28) får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vppställningsplatser för radarstationer å tilläggs-

stat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett in-

vesteringsanslag av 3 200 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

[10] 32. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Under hänvis­

ning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25

punkt 30) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 2 800 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele-

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

investeringsansanslagen inbegreps av denna anledning även en anslagsre-

serv på 15 milj. kr., vilket belopp av Kungl. Maj:t skulle kunna ställas till

telegrafstyrelsens förfogande.

Telegrafstyrelsen har för sin del utgått ifrån, att det i 1952 års stats-

verksproposition förutsedda arbetsprogrammet för budgetåret 1952/53 skall

få genomföras. En inskränkning av detsamma skulle för övrigt medföra

svårbemästrade konsekvenser i fråga om sysselsättningen av den nuva­

rande arbetsstyrkan och i många fall bli omöjlig att genomföra, därför att

beställningar redan är utlagda.

Enligt beräkningar, som utförts inom telegrafstyrelsen, har kostnads-

stegringen, sedan anslagsberäkningen för innevarande budgetår utfördes,

uppgått till genomsnittligt 18 %.

På grund härav hemställer styrelsen att ytterligare medel för innevaran­

de budgetår anvisas å tilläggsstat.

I fråga om de särskilda anslagsposterna anför styrelsen i huvudsak föl-

j ande:

Beträffande telefonstations- och förrådsbyggnader, nya abonnentanlägg­

ningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar samt rundradioanlägg­

ningar är behovet av tilläggsanslag något större än som motiveras av löne-

och materielprisstegringen. Vad angår telefonstations- och förrådsbyggnader

är anledningen härtill, att pågående byggnadsföretag till följd av lättnad

på arbetsmarknaden måste beräknas bliva färdigställda i snabbare takt än

man hösten 1951 kunde räkna med, samtidigt som leverantörerna av bygg-

nadsmateriel — till följd av kreditrestriktionerna — begär skyndsammare

betalning än förut. Härtill kommer att totalkostnaden för redan avslutade

eller under arbete varande byggnadsföretag till följd av den tidigare starka

ökningen av byggnadskostnaderna i flera fall visat sig bli avsevärt större

än telegrafstyrelsen hösten 1951 beräknade.

Vad beträffar nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mel­

lanortsledningar har styrelsen, för att även i fortsättningen kunna be­

hålla nuvarande arbetsstyrka och icke av anslagsbrist tvingas till per-

mitteringar, upptagit det för budgetåret 1952/53 behövliga tilläggsanslaget

till 18 950 000 kr., varigenom styrelsen beräknar att kunna koppla in un­

gefär lika många nya apparater som under budgetåret 1951/52.

Vad slutligen angår rundradioanläggnnigarna är behovet av ökat anslag

i första hand föranlett av utbyggnaden av trådradionätet. Anslagsförbruk-

ningen för trådradioanläggningar, som för budgetåret 1950/51 uppgick till

340 000 kr., var för budgetåret 1951/52 1 907 000 kr. och beräknas nu för

budgetåret 1952/53 till 2 100 000 kr. Antalet nytillkomna trådradioabonnen-

ter, som för budgetåren 1950/51 och 1951/52 uppgick till 3 000 resp. 18 200,

beräknas för budgetåret 1952/53 komma att stiga till 28 000.

Radiomottagningsförhållandena i vårt land har de senaste två åren avse­

värt försämrats genom att i flera länder nya rundradiostationer tillkom­

mit, för vilka icke några våglängder finnas tillgängliga. Dessa stationer

har alltså utan rätt trängt in på existerande stationers våglängder och för­

stör därmed inom stora områden mottagningen från de våglängdsberät-

tigade stationerna. Styrelsen anser det därför synnerligen angeläget, att

erforderliga investeringsmedel för trådradionätets snabba utbyggnad i fort­

sättningen anvisas, så att förbättrade mottagningsmöjligheter snarast ska­

pas för de cirka 700 000 licensbetalare, som nu icke kunna tillfredsställande

avlyssna rundradioprogrammet.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

samtals- och telegramavgifter och av förskotterade utgifter, som skall er­

sättas verket av utomstående, och å andra sidan av storleken av hos verket

innestående depositioner och skattemedel o. dyl. De väsentligaste av dessa

olika faktorer är, som en till skrivelsen fogad tablå visar, materiellagerhåll-

ningen och krediterna för samtals- och telegramavgifter.

Behovet av rörelsemedel har stigit starkt sedan den 30 juni 1951. Steg­

ringen beror på den ökade omfattningen av rörelsen, som bl. a. rent automa­

tiskt medför ökade krediter till verkets kunder, dels på den av rörelsens

tillväxt starkt ökade anläggningsverksamheten, som nödvändiggjort ökad

lagerhållning såväl vid förråden som vid verkstaden. Härtill har emellertid

också kommit verkningarna av penningvärdeförsämringen under de två

sista åren, vilken medfört ökade krediter för samtals- och telegramavgifter

in. m. till följd av de taxehöjningar, som måst vidtagas för att möta de steg­

rade driftkostnaderna. Även beloppet av övriga fordringar har stigit under

det senaste året. Denna ökning uppväges emellertid praktiskt taget av en

lika stor ökning av beloppet för diverse skulder.

Eftersom den rörliga krediten egentligen endast är avsedd att möta till­

fälliga fluktuationer i behovet av rörelsemedel men krediten numera har

måst tagas permanent i anspråk, anser telegrafverket att rörelsemedlen böra

förstärkas genom att ett särskilt investeringsanslag anvisas för ändamålet.

Anslagets storlek synes lämpligen kunna bestämmas till 10 milj. kr., vilket

belopp äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Någon samtidig minsk­

ning av maximibeloppet för den rörliga krediten kan med hänsyn till det

starkt ökade behovet av rörelsemedel icke göras.

Riksräkenskapsverket har i yttrande den 15 oktober 1952 tillstyrkt tele­

grafstyrelsens framställning.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 7) hemställer jag, att Kungl. Maj.'t måtte föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för telegrafverket å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsan­

slag av 10 000 000 kronor.

C. Statens järnvägar.

[6] 1, 2, 4, 4 a, 5, 8, 10 och 13. Byggnader och anläggningar. Under åbe-

pande av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropo­

sitionen av förevarande anslagsfrågor (bil. 27, pt 16) hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar.................................................................. 2 800 000

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ....

2 000 000

c) Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem-

Lidköping-IIåkantorp med Källby-Kinnekleva .. .

700 000

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[11] 16. Inventarier m. m. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 31) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000

kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[12] Anordnande av lokaler för kammarkollegiet. Med bifall till propo­

sitionen 1947: 107 anvisade riksdagen under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 325 000 kr. till Anordnande

av lokaler för kammarkollegiet. Avsikten var att kammarkollegiet skulle

beredas utrymme inom Hessensteinska huset å Riddarholmen i samband

med att socialstyrelsen, som disponerade huset, erhöll lokaler i annan fas­

tighet. Denna plan har sedan frångåtts. Å anslaget fanns den 30 juni 1952

en behållning av 321 315 kronor.

Byggnadsstyrelsen. I skrivelse den 22 juli 1952, varöver statskontoret den

25 augusti 1952 avgivit yttrande, har byggnadsstyrelsen hemställt bl. a., att

Kungl. Maj :t måtte bemyndiga styrelsen att för de på kronan fallande kost­

naderna för återställande av Hessensteinska liuset samt vissa andra arbeten

taga i anspråk sammanlagt 74 000 kr. av anslaget till Anordnande av lokaler

för kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen meddelar i huvudsak följande:

Det Hessensteinska huset har på grund av bl. a. omläggningen av stam­

banan å Riddarholmen delvis måst utrymmas. Härvid har det blivit nöd­

vändigt att företaga vissa provisoriska anordningar inom byggnaden samt

att förändra huvudavlopps- och värmeledningen. Arbetena med stambanan

har nu fortskridit så långt att det är möjligt att påbörja återställandet av

byggnaden. Utöver redan utförda omläggningar av ledningssystemet omfattar

dessa arbeten invändiga putslagnings- och målningsarbeten samt därjämte

ändring och höjning av den utvändiga sandstenssockeln. Kostnaderna här­

för beräknas till 75 000 kr. Enligt bestämmelserna i avtal mellan kronan

och Stockholms stad rörande vissa markfrågor i Stockholm in. in. (prop.

1940: 234) skall staden bestrida 85 procent av dessa kostnader, d. v. s. ca

64 000 kr. Kronan skulle således erlägga återstoden ca 11 000 kr. Staden

har förklarat sig icke ha något i princip att invända mot denna fördelning.

I samband med återställningsarbetena har styrelsen bl. a. med hänsyn

till ändringen av byggnadens sockel och den höjning av markplanet framför

byggnaden, som stambanans omläggning medfört, av arkitektoniska skäl

funnit det angeläget att ändra fönstren i byggnadens bottenvåning. Kost­

naderna härför, 28 000 kr., är icke direkt att hänföra till återställningsarbe­

tena utan bör enligt byggnadsstyrelsens mening helt bestridas av kronan.

Staden har medgivit, att samtliga ifrågavarande arbeten får belasta den av-

staden för tunnelbanearbetena disponerade byggnadskvoten.

Socialstyrelsen, som fortfarande disponerar byggnaden, har hos byggnads­

styrelsen hemställt om vissa ändringsarbeten för att möjliggöra ett över­

flyttande av socialstyrelsens mödrahjälpsavdelning till de av återställnings-

.

,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

85

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

januari 1953.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

U^{ndén ,} statsråden

S^köld, Z^etterberg, I^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson,

L^ingman, H^ammarskjöld, N^orup, H^edlund, P^ersson, H^jälmar N^ilson,

L^indell, N^ordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tillägsstat II till riksstaten för hudgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

HL Statens allmänna fastighetsfond.

25. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. För att vinna er­

farenheter i fråga om den lämpligaste utformningen av förskolundervis­

ningen och förskolorganisationen för döva beslöt 1951 års riksdag, på för­

slag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 65 (s. 11 ff.), att i Boden skulle

upprättas en statlig förskola för döva. Till nybyggnad för förskolan har un­

der angivna rubrik för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisats tillhopa

780 000 kronor.

Skolöverstyrelsen hemställer nu, att på tilläggsstat för innevarande bud­

getår måtte anvisas ett belopp av 32 000 kronor till utbyggande av förestån-

darinnebostaden vid förskolan med två gästrum. Till stöd härför anför över­

styrelsen huvudsakligen följande.

På grund av de långa avstånden är det särskilt viktigt, att skolan har

möjlighet att erbjuda en besökande moder bostad på skolan. Det är över­

styrelsens mening, att elevernas mödrar i tur och ordning skall beredas till­

fälle att vistas någon vecka på skolan för att få instruktioner rörande bar­

nets behandling och talträning och på detta sätt bli i stånd att under ferie­

tid vidmakthålla inlärt tal hos barnet och bygga vidare på dess fostran. Även

mödrar med yngre döva barn borde kunna instrueras vid förskolan, vilken

86

därigenom skulle kunna tjäna som en central i de nordliga länen för upplys­

ningsverksamhet i dessa viktiga uppfostringsfrågor. Liknande upplysnings­

verksamhet har med gott resultat bedrivits vid den statsunderstödda för­

skolan för döva å Degernäs vid Örebro.

Byggnadsstyrelsen upplyser, att den av överstyrelsen föreslagna utbygg­

naden av föreståndarinnebostaden icke kan utföras inom ramen av anvisade

medel. Kostnaden för utbyggnaden beräknar byggnadsstyrelsen till 32 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1952.

Departementschefen. De av skolöverstyrelsen åsyftade åtgärderna för att

ge mödrarna till förskolans elever tillfälle att under vistelse vid skolan få in­

struktioner rörande barnens behandling och talträning finner jag mycket

beaktansvärda. En sådan anordning liksom den övriga upplysningsverksam­

het i uppfostringsfrågor rörande döva barn, som avses kunna bedrivas vid

förskolan, ligger fullt i linje med skolans karaktär av försöksskola på före­

varande område. Det synes rimligt, att mödrarnas möjligheter att komma

i åtnjutande av den föreslagna instruktions- och upplysningsverksamheten

underlättas genom att, på sätt överstyrelsen föreslagit, två gästrum inrym­

mes i föreståndarinnebostaden vid skolan. Mot den beräknade kostnaden

härför, 32 000 kronor, finner jag ej anledning till erinran. Då förskolan

beräknas kunna träda i verksamhet hösten 1953, torde för nu avsett ända­

mål erforderligt belopp böra ställas till förfogande redan under innevarande

budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 an­

visa ett investeringsanslag av 32 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Prutz.

Kungl, Maj.ts proposition nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

N ärvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern ^för utrikes ärendena

U^{ndén ,} statsråden

S^köld, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson,

L^ingman, H^ammarskjöld, N^orup, H^edlund, P^ersson, H^jalmar N^ilson,

L^indell, N^ordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1] 1. Tjänstebostäder för domänverket. Under åberopande av vad jag

denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av anslag till

tjänstebostäder för domänverket (bil. 30, punkt 1) hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tjänstebostäder för domänverket å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investerings-

anslag av 300 000 kronor.

[2] 2. Byggnadsarbeten in. m. vid statens försöksgårdar. Genom beslut den

11 maj 1951 anbefallde Kungl. Maj :t styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök att, med beaktande av vad i statsverkspropositio­

nen till 1951 års riksdag anförts i ämnet, dels låta uppgöra fullständiga rit­

ningar till en ekonomibyggnad vid Öjebyns försöksgård, dels sedan Kungl.

Maj :t godkänt sådana ritningar för uppförande av byggnaden disponera

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

200 000 kronor av det för budgetåret 1951/52 under förevarande anslags-

rubrik anvisade investeringsanslaget å 319 000 kronor (se statsverksprop.,

bil 30, s. 4). Sedermera har högskolestyrelsen i skrivelse den 6 mars 1952

anfört, att på grund av inträffade prisstegringar kostnaderna för de avsedda

byggnadsarbetena beräknades icke kunna rymmas inom det anvisade an-

slagsbeloppet. Det syntes därför enligt styrelsen lämpligast, att nya skiss­

ritningar godkändes innan fullständiga ritningar och entreprenadhandling­

ar upprättades och anbud infordrades. I anslutning härtill hemställde sty­

relsen om godkännande av två till skrivelsen fogade skissritningar. Genom

beslut den 5 maj 1952 anbefallde Kungl. Maj:t högskolestyrelsen att på

grundval av omförmälda skissritningar låta uppgöra fullständiga ritningar

till i nämnda proposition avsedda byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård

samt att därefter till Kungl. Maj :t inkomma med ritningarna för godkän­

nande.

I skrivelse den 28 augusti 1952, därvid fogats slutliga byggnadsritningar,

har högskolestyrelsen anfört, att ytterligare 181 500 kronor erfordras till

kostnaderna i samband med uppförandet av ekonomibyggnaden. Byggnads-

kostnaderna beräknas nämligen numera till 216 650 kronor, vartill kommer

vissa kostnader för inredning och utrustning samt för elektriska installatio­

ner, vatten och värme in. in. å 164 800 kronor, eller sammanlagt 381 450

kronor. Styrelsen anför, att anbud infordrats å en ny ladugård och en hög­

husbyggnad, inrymmande bland annat tröskplats och siloanläggningar, samt

å vissa omändringsarbeten avseende den nuvarande ladugården. Kostnader­

na för dessa byggnadsarbeten uppgår till 144 850 kronor. Vidare har anbud

infordrats rörande kostnaderna för varmgarage, smedja, snickarbod, lunch­

rum, tvättrum och omklädnadsrum samt ett fristående halmhus. Dessa ar­

beten beräknas draga en kostnad av 49 800 kronor. Slutligen har vissa repa­

rationsarbeten å ungdjursstallet i ekonomibyggnadens östra flygel kostnads­

beräknats till 22 000 kronor. Styrelsen förordar, att hela byggnadsprogram-

met utföres i ett sammanhang. En uppdelning av arbetena i etapper synes

enligt styrelsen föra med sig ökade kostnader. Vidare meddelar styrelsen,

att kostnaderna å 49 800 kronor för varmgarage m. m. samt kostnaderna

för reparation av ungdjursstallet icke ingick i det byggnadsprogram, som

låg till grund för styrelsens framställning till 1951 års riksdag. Förutom de

stegrade byggnads- och materialkostnaderna är detta förhållande anledning­

en till att ytterligare medel nu erfordras.

1 skrivelse den 4 oktober 1952 bär högskolestyrelsen vidare hemställt, att

å tilläggsstat för innevarande budgetår skall under förevarande anslag jäm­

väl anvisas 11 000 kronor för vissa förbättringsarbeten å försöksgårdens

mangårdsbyggnad. Såsom skäl för framställningen anföres, att vissa detal­

jer i fråga om byggnadens utrustning ännu återstår att avhjälpa. Främst

avses härvid ordnandet av en huvudentré till byggnaden. Vidare bör vissa

trappor förses med räcken, varjämte det är nödvändigt att uppsätta vatten­

rännor och stuprör. Styrelsen upplyser, att frågan om utförandet av dessa

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

89

byggnadsarbeten numera aktualiserats på grund av att byggnadens sockel

förskjutits på entrésidan. För sockelns tillrättaläggande måste den nuva­

rande entrén rivas. Styrelsen framhåller, att huvudentrén därvid bör utfor­

mas så, att den överensstämmer med byggnadens stil i övrigt. De samman­

lagda kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 11 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående slutar de kost­

nadsberäkningar, vilka högskolestyrelsen nu framlagt beträffande ekonomi­

byggnaden i Öjebyn, å betydligt högre belopp än som av riksdagen anvisats

för ändamålet. Anledningarna härtill är flera. Till en del är kostnadsökning­

en sålunda att söka i den prisstegring, som numera inträtt. Vidare innebär

styrelsens förevarande förslag vissa utvidgningar av byggnadsprogrammet

i förhållande till det, som låg till grund för den ursprungliga kostnadsberäk­

ningen. Dessutom är att märka, att de nu verkställda beräkningarna inne­

fattar fullständig inredning och utrustning för byggnaden. Det är uppenbar­

ligen av stor vikt för försöksverksamheten vid Öjebyn, att ifrågavarande

byggnad snarast möjligt kommer till stånd och att den får en för sitt ända­

mål lämplig utformning. Emellertid finner jag mig icke nu kunna tillstyrka

någon medelsanvisning utöver vad som motsvarar ökningen av kostnaden

för det ursprungliga byggnadsprojektet. Enligt lämnade uppgifter kan den­

na uppskattas till 80 000 kronor. Då enligt vad jag inhämtat vissa förbere­

dande åtgärder för företagets slutförande redan igångsatts, bör beloppet

uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Vad förbättringsarbetena å mangårdsbyggnaden beträffar sammanhänger

dessa med att byggnadens grund förskjutits, så att sprickor uppstått i den­

samma. Detta torde i stor utsträckning få tillskrivas de stränga klimatiska

förhållandena i denna trakt av landet. Jag anser, att dessa brister bör av­

hjälpas snarast möjligt, och jag har icke något att erinra mot att huvud­

entrén, som i sitt nuvarande skick synes mig vara mindre lämplig, samtidigt

därmed omändras. Mot kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten,

11 000 kronor, torde icke vara något att erinra.

Sammanlagt bör sålunda å tilläggsstat för innevarande budgetår för här

ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas (80 000 + 11 000 =) 91 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 91 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils G rass.