2

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 mars

1955.

N är varande:

Ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

S

köld

, T

orsten

N

ilsson

,

S

träng

, E

ricsson

, A

ndersson

, N

orup

, H

edlund

, P

ersson

, H

jalmar

N

ilson

, L

indell

, L

ange

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lange, frågor om ändringar i gäl­

lande avlöningsreglementen m. m. samt anför därvid följande.

I olika tidigare avgivna propositioner till årets riksdag har framlagts för­

slag, som föranleder ändringar i gällande avlöningsreglementen. I prop.

1955: 25 har på min föredragning framlagts vissa förslag angående övnings-

och facklärartjänster, vilka redan vunnit riksdagens godkännande (SU 32;

Rskr 107). Ytterligare förslag av här avsedd natur har framlagts i prop.

1955:98 angående vissa frågor rörande tjänstebostäderna för folkskolans

lärare, prop. 1955: 102 angående stuteristatens organisation m. m., prop.

1955: 110 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1955/56 m. m. samt i prop. 1955: 148 angående

avstängning av domare.

Vissa ytterligare ändringar föranledes av vid 1954 års riksdag fattade

beslut. Detta gäller till en början vad då beslutats angående undervisning

och vård av psykiskt efterblivna (prop. 26; L2U 27; Rskr 239 samt prop.

124; SU 127; Rskr 304). Viss ändring föranledes vidare av riksdagens beslut

i fråga rörande överförande av beställningshavare på disponibilitetsstat

(Mot. 1:203; SU 118; Rskr 271).

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för beredning vissa

andra lönefrågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsregle-

mentena, ävensom vissa framställningar, som är av natur att böra under­

ställas riksdagen.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla ett av 1949 års utredning rö­

rande avlöningsförmånerna för utomlands stationerade tjänstemän den 19

juni 1954 avgivet betänkande till den del detsamma avser ändrade grunder

för barnbidrag åt utomlands stationerade tjänstemän vid utrikesförvalt­

ningen. Betänkandet har i årets statsverksproposition anmälts i vissa delar,

nämligen såvitt avser dels fråga om höjning av bidrag för inköp av bil (III

ht, p. 1) och dels fråga om inrättande av en utrikesförvaltningens lånefond

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

3

(kap.budgeten, bil. 24 s. 5). över betänkandet har utlåtanden avgivits av

försvarets civilförvaltning, chefen för försvarsstaben, socialstyrelsen, utred­

ningsmannen för utomlands sjukvård, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, domkapitlet i Uppsala, lantbruksstyrelsen, medici­

nalstyrelsen och statens lönenämnd ävensom av sändebuden i Washington,

Buenos Aires, London, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Tokio, Haag, Oslo,

Warszawa, Moskva, Ankara och Bonn samt generalkonsulerna i New York

och San Francisco.

I prop. 1955: 124 har framlagts förslag angående inrättande fr. o. m.

den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk. Vid bifall till angivna förslag torde

behov föreligga av vissa ändringar av väsentligen formell natur i statens

allmänna avlöningsreglemente att gälla från angivna tidpunkt. Kungl. Maj :t

torde med stöd av det genom riksdagens skrivelse 1948: 351 lämnade be­

myndigandet äga vidtaga dessa ändringar.

I. Statens allmänna avlöningsreglemente (Saar)

Inom civildepartementet har i anslutning till det anförda upprättats för­

slag till kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436), vilket förslag torde få fogas såsom bilaga till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

I förslaget har medtagits jämväl vissa ändringar av formell natur, vilka

med hänsyn till det Kungl. Maj :t genom riksdagens skrivelse 1948:351

lämnade bemyndigandet icke torde behöva underställas riksdagen.

Beträffande det närmare innehållet i de föreslagna reglementsbestäm-

melserna torde jag få lämna följande redogörelse.

¹ §•

Reglementete tillämpningsområde m. m.

Enligt 1 mom. f) av förevarande paragraf är avlöningsreglementet till-

lämpligt å rektorer och lärare vid statsunderstödda skolor för bildbara sin-

nesslöa eller epileptiker och med sådana skolor samorganiserade arbetshem

(sinnesslöskolorna, epileptikerskolorna), med undantag av lärare i annat

ämne än kunskapsämne eller kvinnlig slöjd.

I detta stadgande föreslår jag vissa ändringar. Sålunda bör i anslutning

till förenämnda vid 1954 års riksdag fattade beslut om undervisning och

vård av vissa psykiskt efterblivna benämningen skolor för bildbara sinnes-

slöa utbytas mot särskolor för psgkiskt efterblivna och i samband härmed

införas samlingsbenämningen särskolorna. Sistnämnda benämning bör in­

föras jämväl i 3 § 1 mom. och de särskilda bestämmelserna för läroverk

m. fl. läroanstalter i 4, 5, 7, 13, 19, 28, 29, 31, 38—42 och 49 §§ reglementet.

För att icke onödigtvis tynga författningsfönslaget har ändringar av denna

natur införts allenast om jämväl annan anledning till ändring i ifrågava­

rande paragraf förelegat. I övrigt avses dessa ändringar skola företagas vid

den slutliga utredigeringen av ändringskungörelsen.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

I detta sammanhang föreslår jag vidare, att med hänsyn till den organi­

satoriska utvecklingen vad i stadgandet sägs om samorganiserade arbets-

hem skall utgå. Vid vissa med sinnesslöskolorna (epileptikerskolorna) sam-

organiserade arbetshem, d. v. s. hem, avsedda för sådana sinnesslöa, som

omfattades av 1944 års lag om undervisning och vård av bildbara sinnes-

slöa (sinnesslöa under 21 års ålder), har emellertid även bildbara sinnes-

slöa över 21 års ålder mottagits eller fått kvarstanna, trots att dessa hem

egentligen icke var avsedda för sådant klientel. Vid nämnda arbetshem

ävensom vid några enstaka fristående arbetshem, avsedda för bildbara sin­

nesslöa över 21 års ålder, har inrättats ett antal lärartjänster i kvinnlig

slöjd. Enär icke samtliga ifrågavarande tjänster synes kunna placeras vid

särskolornas yrkeshem, d. v. s. motsvarigheten i 1954 års lag om undervis­

ning och vård av vissa psykiskt efterblivna till förstnämnda arbetshem, och

lärartjänster icke bör förekomma vid arbetshemmen inom vårdanstalterna,

torde, därest riksdagen icke har något att erinra häremot, de tjänster, som

icke kan överflyttas, böra föras på övergångsstat eller övergångsvis bibe­

hållas tills vidare.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av prop. 1955 : 25 (bilaga

11) bör slutligen den i stadgandet gjorda gränsdragningen i förhållande till

avlöningsreglementet för övningslärare revideras. Från tillämpningen av

Saar bör sålunda fr. o. m. den 1 juli 1955 undantagas lärare i gymnastik

och i hushållsgöromål.

4 §.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering

De i prop. 1955: 110 framlagda förslagen till ändringar i fråga om flyg­

vapnets underbefälsorganisation m. m. har förutsatts i allmänhet icke skola

medföra behov av att nu företaga ändringar i avlöningsreglementet. Bemyn­

digande har emellertid begärts för Kungl. Maj :t att meddela de närmare

bestämmelser, som kan erfordras för genomförande av förslagen. Till frågan

om inarbetande i avlöningsreglementet av bestämmelser rörande beställ-

ningshavare i lönegraderna Mf 7 och Mf 8 vid de olika försvarsgrenarna tor­

de jag få anledning återkomma, sedan härför erforderliga utredningar före­

tagits.

Emellertid föranleder förslagen i nämnda proposition redan nu vissa änd­

ringar i avlöningsreglementet. I propositionen föreslås sålunda en uppdel­

ning av signalistutbildningen vid flygvapnet på två linjer, en för marksig-

nalister (signalister) och en för signalister, som skall tjänstgöra som and­

re män i attack-, nattjakt- och spaningsflygplan (flygnavigatörer). Flyg­

navigatörerna har förutsatts skola kontraktsanställas, utbildas och beford­

ras efter i huvudsak samma grunder som fältflygare. Vid bifall till angivna

förslag bör därför de i avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna

om fältflygare utsträckas att gälla jämväl flygnavigatörer. Detta gäller till

en början i fråga om första stycket av de i förevarande paragraf meddelade

särskilda bestämmelserna för försvaret.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande

I de i förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmelserna för för­

svaret föreslår jag — i anslutning till vad jag anfört under 4 § — sådan

ändring, att för flygnavigatörer av 2. graden skall gälla samma föreskrifter

beträffande avgång, som är meddelade för fältflygare av 2. graden.

28

De fall då löneavdrag skall tillämpas

Allmänna bestämmelser

Under III meddelas för närvarande vissa föreskrifter i fråga om löneför­

måner under avstängning från tjänstgöring m. m.

Enligt stadgandets första stycke skall för tjänsteman, som är avstängd

från tjänstgöring enär han vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning,

med lönen förfaras i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade bestämmel­

ser eller beslut. Bestämmelser i angivna hänseende har meddelats i olika kun­

görelser; för statstjänstemän i allmänhet återfinns de i SFS 1935: 459.

Tjänsteman, som är avstängd från tjänstgöring av annan anledning än nyss

sagts, är enligt stadgandets andra stycke skyldig vidkännas C-avdrag, ve­

derbörande myndighet likväl obetaget att, där så prövas skäligt, låta honom

uppbära viss del av lönen. Finnes avstängningen ha varit obefogad, skall

löneavdrag ej tillämpas och innehållen lön utbetalas. Motsvarande föreskrif­

ter gäller, därest tjänsteman är anhållen såsom misstänkt för brott, är häk­

tad eller undergår frihetsstraff; lika med obefogad avstängning behandlas

härvid fall, då den anhållne ej blir häktad eller den anhållne eller häktade

blir frikänd.

I prop. 1955: 148 har framlagts förslag till lag om avstängning av domare,

vilken avses skola träda i kraft den 1 juli 1955. Beslut om dylik avstängning

skall meddelas av rätten och förutsättes skola kunna meddelas i fall då do­

mare på sannolika skäl är misstänkt för brott, som kan antagas medföra

avsättning. Domare, som enligt lagen är avstängd från utövning av tjänsten,

skall vara skyldig vidkännas det löneavdrag som rätten må bestämma. När­

mare föreskrifter om de olika slag av löneavdrag, som må komma i fråga,

skall kunna meddelas av Konungen; i motiven anföres härom att löneavdrag

jämlikt lagen bör utformas i överensstämmelse med avlöningsförfattning-

arnas avdragstyper. I konsekvens med konstruktionen av avstängningsinsti-

tutet såsom en förberedelse till avsättning har i lagförslaget upptagits före­

skrift om att domare, som avstängts och fått vidkännas löneavdrag men ej

dömes till avsättning, skall äga uppbära den lön som avdragits.

8

lag, skall i princip oavkortad lön utgå såväl under samordningstiden som

under den därefter fortgående sjukledigheten, vilket i förekommande fall

innebär, att en retroaktiv reglering av den under samordningstiden utbetal­

da lönen skall verkställas. För tid efter utgången av sistnämnda tid skall

tjänstemannen i här avsedda fall vidkännas yrkesskadeavdrag. Delta av­

drag är avvägt med utgångspunkt från att värdet av skattefriheten för den

del av lönen, som motsvarar sjukpenningen enligt yrkesskadeförsäkrings­

lagen, härigenom skall elimineras.

Därest skadan vid nämnda prövning skulle befinnas icke vara yrkesska­

da, skall tjänstemannen under den fortsatta tjänstledigheten åtnjuta lön

enligt bestämmelserna i 28 § I, punkt 6 a), d. v. s. såsom vid tjänstledighet

för sjukdom i allmänhet.

Vad här anförts beträffande löneförmåner under samordningstiden äger

tillämpning jämväl å innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen

Mha, beställningshavare i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 och fältfly­

gare i lönegraden Me 14 eller Me 16 samt kommer fr. o. m. den 1 juli 1955

att gälla jämväl för flygnavigatör i lönegraden Me 14 eller Me 16. Behov av

vissa särbestämmelser för dessa anställningshavare med undantag av nämn­

da flygnavigatörer har visat sig föreligga med hänsyn till att de undantagits

från den obligatoriska försäkringen enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och i stället hänförts under militärersättningsförordningen. I fråga om flyg­

navigatörer i lönegraderna Me 14 och 16 uppkommer samma behov, när de

blir hänförda under nämnda förordning.

Militärersättningsförordningen ansluter sig i stora delar till yrkesskade­

försäkringslagen. Vissa skiljaktigheter förefinnes emellertid. Såsom kropps­

skada räknas sålunda enligt förordningen även sjukdom, som icke förorsa­

kats av olycksfall. Yppas sådan sjukdom under militärtjänstgöring, skall

den anses vara ådragen under tjänstgöringen, såvida ej skälig anledning fin­

nes antaga att sjukdomens framträdande föranletts av annan orsak än tjänst­

göringen och att tjänstgöringen icke väsentligen bidragit därtill. Annan

sjukdom, som icke förorsakats av olycksfall, skall anses vara ådragen un­

der tjänstgöringen, därest denna skäligen kan antagas ha väsentligen bidra­

git till sjukdomen.

Sjukpenning och livränta enligt militärersättningsförordningen utgår icke

till här förut omförmälda beställningshavare, så länge anställningen varar.

På grund härav blir de vid tjänstledighet på grund av skada under militär­

tjänstgöring enligt 31 § sjukförsäkringslagen berättigade till sjukpenning

enligt sagda lag. Med undantag för karenstiden kommer sålunda dylik be­

ställningshavare normalt att under hela sjukperioden, intill dess vederbö­

rande blir utförsäkrad, uppbära sjukpenning från allmän sjukkassa och en­

ligt de regler, som gäller för sjukdom i allmänhet.

Anmälan om inträffat olycksfall under militärtjänstgöring skall i fråga

om personal, hänförd under militärersättningsförordningen, göras till riks-

Kungl. Maj. ts proposition nr 171

10

Kungl. Maj.ts proposition hr 171

sammanhänger med att riksförsäkringsanstalten icke torde äga träffa be­

slut av här avsedd innebörd beträffande beställningshavare, som undanta-

gits från yrkesskadeförsäkringen. Talan mot civilförvaltningens beslut i fall,

som här avses, skall sålunda i vanlig ordning föras hos kammarrätten. Jag

förutsätter emellertid att civilförvaltningen vid sin prövning i tveksamma

fall kommer att rådgöra med riksförsäkringsanstalten.

I författningsförslaget har under de särskilda bestämmelserna för försva­

ret som nya andra och tredje stycken under 1 b) intagits bestämmelser av

nu angiven innebörd. Behov av tillämpning av föreslagna regler å flygnavi­

gatörer i lönegraderna Me 14 och 16 uppkommer, såsom framgår av vad jag

förut anfört, först om de blir hänförda under militärersättningsförordning-

en. I författningsförslaget har de icke medtagits. När de blir hänförda un­

der förordningen, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att företaga härav

betingad ändring i förevarande bestämmelser.

33 §.

Särskilda ersättningar

Särskilda bestämmelser

Utrikesförvaltningen. Under punkten 3 a) av de särskilda bestämmelserna

för utrikesförvaltningen föreskrives för närvarande, att tjänsteman vid utri­

kesförvaltningen samt försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

vid stationering utomlands äger åtnjuta särskilda förmåner i enlighet med i

sagda punkt meddelade bestämmelser, pressattaché och attaché vid utrikes­

förvaltningen dock endast i den mån sådant särskilt angives.

En förmån av här avsett slag utgör barnbidrag, som utgår, därest tjänste­

man på grund av försörjningsplikt underhåller barn under 19 års ålder,

med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare barn under 10

års ålder samt med 2 000 kronoy för varje barn, som fyllt 10 år, allt för år

räknat. Barnbidrag utgår även till attaché, om han förklarats slutligt anta­

gen för fortsatt tjänstgöring inom utrikesförvaltningen. Barnbidragen har

med anlitande av de till prisutjämningstillägg åt diplomatisk och konsulär

personal anvisade medlen förstärkts med ett tillägg å 250 kronor för år,

såvitt angår barn under 10 års ålder, och 1 000 kronor för år, såvitt angår

barn, som fyllt 10 men ej 19 år. Barnbidragen utgår sålunda för närvarande

med totalt 1 000, 750 resp. 3 000 kronor för år.

Jämlikt 29 § 8 mom. prästlönereglementet åtnjuter kyrkoherde i svensk

församling i utlandet barntillägg enligt samma grunder, som i Saar stadgas

beträffande barnbidrag åt utlandstjänsteman. I det utlandstillägg jämte pro­

visorisk höjning därå, som utgår till nu nämnd kyrkoherde, inbegripes även

en förhöjning av barntillägget, motsvarande nu utgående förhöjning av det

enligt Saar utgående barnbidraget.

Såsom jag inledningsvis nämnt, har 1949 års ullandslöneutredning i sitt

den 19 juni 1954 dagtecknade betänkande bl. a. framlagt förslag till ändrade

12

dels ett lägre bidrag för annat barn under It) år. Utredningen anser där­

jämte, att det bör föreskrivas, att tjänsteman, som önskar komma i åtnju­

tande av det högre bidraget, skall avge förklaring, att barnet erhåller sådan

utbildning, som nyss nämnts.

Vad beträffar barnbidragens belopp, har utredningen, med ledning av in­

hämtade uppgifter om avgifterna vid vissa svenska internatskolor, funnit sig

böra förorda, att det högre bidraget i nuvarande läge regelmässigt skall utgå

med omkring 4 000 kronor för år. Delta bidrag bör emellertid enligt utred­

ningens mening icke utgå med ett fast belopp utan göras rörligt enligt grun­

der, liknande dem som gäller i fråga om höjning av löner enligt statens löne-

plansförordning (numera statens grundlöneförordning). Det bör emellertid

få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa grunderna för förhöjning av

här avsedda barnbidrag. Med beaktande av den vid förslagets avgivande gäl­

lande faktiska förhöjningen av statstjänsteinännens löner förordar utred­

ningen, att ifrågavarande barnbidrag skall utgå med ett grundbelopp av 2 600

kronor (vid 1954 års grundnivå) jämte rörlig förhöjning därå enligt på

förut angivet sätt fastställda grunder. I detta sammanhang föreslår utred­

ningen vidare, att barnbidraget i förekommande fall skall minskas med

stipendium, som må ha beviljats barnet jämlikt kungörelsen den 28 juni

1946 (nr 552) angående statsstipendier för bedrivande av studier vid all­

männa läroverk in. fl. läroanstalter [numera kungörelsen den 5 juni 1958

(nr 530) angående statlig studiehjälp åt elever vid vissa läroanstalter].

Det lägre barnbidraget avses, såsom tidigare nämnts, skola utgå dels för

barn under 10 års ålder och dels för barn i åldern 10—18 år, som ej erhåller

utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige. Enligt utredningens uppfatt-

ning är för dessa barns vidkommande ett bidrag motiverat med hänsyn till

de särskilda kostnader, som följer av att svensk barnsköterska anställes

eller, då fråga är om äldre barn, att barnet hålles i skola i anställningslan-

det eller eljest utom hemlandet. Utredningen finner det angeläget, att detta

barnbidi ag fastställes på sådant sätt, att det erhåller samma realvärde på

olika stationeringsorter. Utredningen föreslår, att bidraget åt tjänsteman, som

ar stationerad på ort, där levnadskostnaderna ej är högre än i Stockholm,

fastställes till belopp, motsvarande det barnbidrag och prisutjämningstillägg

för år räknat, som för närvarande utgår för barn under 10 års ålder, eller

sålunda till 1 000 kronor för det första barnet och 750 kronor för varje yt­

terligare barn. För tjänsteman, som är stationerad i land med högre lev­

nadskostnader än i Stockholm, bör bidraget i motsvarande mån höjas. Då

levnadskostnaderna på vederbörande ort väsentligt förändrats och föranlett

justering av utlandstillägget, bör jämväl barnbidraget jämkas på motsvaran­

de sätt.

Utredningen finner det icke vara rimligt, att vissa kategorier av den utom­

lands stationerade personalen, såsom pressattachéer, lanlbruksattachéer och

icke slutligt antagna attachéer, är uteslutna från rätten till barnbidrag, då de

självfallet vid stationering utomlands drabbas av samma merkostnader för

barnens uppfostran och utbildning som de tjänstemän, vilka enligt nu gäl­

Kungl. Maj.ts proposition nr li 1

14

åtnjuta barnbidrag resp. barntillägg enligt i nämnda reglementen fastställda

grunder, därest han anmäler önskan härom; de förhöjningar av prisutjäm-

ningsmedel, som utgått under senaste åren, bör däremot enligt utredningens

mening bortfalla.

Remissutlåtandena

Några myndigheter — sändebuden i Ankara, London och Oslo, försvarets

civilförvaltning, socialstyrelsen, riksräkenskapsverket samt lantbruksstyrel-

sen har antingen lämnat betänkandet i hithörande delar utan erinringar

eller också ej alls gått in på frågan om barnbidrag, medan andra myndighe­

ter gjort erinringar i fråga om vissa detaljer i utredningens förslag.

Vad beträffar den åldersgräns — fyllda 19 år — vid vilken barnbidrag se­

nast upphör att utgå, erinrar sändebuden i Bonn, Buenos Aires, Haag och

Warszawa, att utlandsbarnen oftast förlorar ett skolår till följd av ombyte

av skolor och svårigheterna att ordna effektiv läsning, innan de placeras i

Sverige, samt andra liknande omständigheter. Till en följd härav föreslås

åldersgränsen höjd till fyllda 20 år. Jämväl generalkonsuln i San Francisco

finner en dylik höjning av åldersgränsen kunna ifrågasättas, om det visas,

att skolgång i Sverige på grund av särskilda omständigheter ej kunnat ordnas

så tidigt, att den kan avslutas vid 19 års ålder. Vid sådant förhållande an­

ses emellertid rättvist, att det högre barnbidraget ej börjar utgå, förrän bar­

net uppnått 11 års ålder.

Utredningens förslag om att det högre barnbidraget skall få utgå endast

om barnet erhåller undervisning vid undervisningsanstalt i Sverige, möter

gensaga från sändebudet i Haag, som föreslår, att i detta hänseende nu

gällande regler bibehålies. Det framhålles, att det kan finnas mycket starka

skäl för föräldrar i avlägset belägna länder att behålla barnen hos sig även

efter fyllda 10 år och att i sådana fall kostnaderna för barnens utbildning

utomlands torde bli minst lika höga som vid en svensk internatskola. Sände­

budet i Washington framhåller, att den av utredningen nu föreslagna re­

geln ingående diskuterades redan inom 1938 års utredning, som föregick in­

förandet av nu gällande bestämmelser, men att den ej infördes, enär det an­

sågs, att den i vissa fall skulle kunna verka alltför strängt. Sändebudet anser,

att, därest den av utredningen föreslagna bestämmelsen nu införes, det till­

lägget bör göras, att Kungl. Maj :t må på ansökan kunna bevilja det högre

bidraget, även om barnet ej uppfostras i Sverige, dock högst för en sam­

manlagd tid av tre år. Jämväl generalkonsulerna i New York och San Fran­

cisco anser, att undantag från den föreslagna regeln bör kunna medges un­

der vissa förhållanden. Även sändebudet i Köpenhamn är inne på samma

tankegång samt framhåller, att det torde kunna diskuteras, huruvida icke

det högre bidraget, måhända med något avdrag, skulle kunna utgå för det

tall att någon eller några tjänstemän å viss ort, som saknar svensk skola, i

stället för att sända sina barn till Sverige skulle föredraga att låta anställa

en svensk lärare, som anordnar studier efter svensk skolplan.

I fråga om barnbidragens belopp finner sändebudet i Bonn, att det av ut­

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 17i

Departementschefen

Utredningen finner kompensation i form av särskilt barnbidrag även fort­

sättningsvis böra utgå för de merkostnader, som utomlands stationerade

tjänstemän i allmänhet har att vidkännas för sina barns uppfostran och

utbildning. I fråga om förutsättningarna för bidragens utgående och grun­

derna för deras avvägning föreslår utredningen relativt vittgående ändring­

ar. Utredningen förordar vidare vissa övergångsanordningar till förekom­

mande av minskning i de förmåner, som tjänsteman omedelbart före ikraft­

trädandet av de föreslagna bestämmelserna äger åtnjuta enligt de i Saar

och i prästlönereglementet inskrivna reglerna.

För egen del har jag kunnat ansluta mig till åtskilliga av de synpunkter

som utredningen framlagt. Jag är dock icke beredd göra så vittgående änd­

ringar i bestämmelserna som föreslagits.

I likhet med utredningen finner jag barnbidraget fortfarande böra utgå

endast till barn, som ej fyllt 19 år. Vad under remissbehandlingen anförts

om en höjning av angivna gräns till 20 år, har jag således icke ansett mig

kunna biträda. Rätt till barnbidrag synes nämligen icke böra föreligga, efter

det barnet uppnått sådan ålder, att familjepension eller familjelivränta en­

ligt 1947 års allmänna familjepensionsreglemente icke kan utgå.

Frågan om en differentiering av bidragsbeloppen efter barnens ålder och

antal har nära samband med spörsmålet om vilken betydelse kostnader för

utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige skall tillmätas för graderingen.

Enligt gällande föreskrifter utgår ett särskilt högre belopp för barn, som

uppnått 10 års ålder, oavsett om det utbildas i hemlandet; jämväl det av

prisutjämningsmedel utgående tillägget ä 1 000 kronor utgår oberoende av

om barnet undervisas i Sverige. Utredningens förslag innefattar den änd­

ringen, att det högre beloppet skulle utgå endast till barn, som uppnått 10

års ålder och som åtnjuter undervisning i hemlandet. För övriga barn före­

slås bidrag — på samma sätt som nu — differentierade med ett särskilt

belopp för det första barnet och ett lägre belopp för ettvart av de följande.

Utredningens förslag i denna del har mötts av kritik i flera remissyttranden.

Enligt min mening finnes icke anledning ändra den hittills gällande ord­

ningen på denna punkt. Vad härutinnan anförts i samband med införandet av

bestämmelserna om barnbidragen (prop. 1939:28) torde alltjämt äga gil­

tighet.

Jag förordar sålunda ett bibehållande av nu gällande differentieringsgrun-

der med ett högre barnbidrag för barn som uppnått 10 års ålder än för barn

under nämnda ålder. Detta bidrag skall utgå oberoende av om barnet under­

visas i Sverige eller ej. Vidare bör liksom hittills barnbidragen för barn

under 10 år utgå med högre belopp för det första barnet än för de följande.

Då det från angivna utgångspunkter gäller att taga ställning till bidrags­

beloppen, anser jag mig böra förorda, att i reglementsbestämmelserna in-

skrives de belopp, som för närvarande utgår inberäknat tillägg av prisutjäm-

barnbidrag med högre belopp än tjänstemannen jämlikt dom eller avtal är

pliktig utge såsom underhållsbidrag för barnet.

Enligt gällande bestämmelser utgår i princip barnbidrag fr. o. in. den dag

tjänstemannen på grund av honom meddelat förordnande inträder i utöv­

ning av den befattning, varmed förmånen är förenad, t. o. m. den dag han,

i anslutning till förordnandets upphörande, upphör att utöva befattningen.

Utredningen har föreslagit, att barnbidrag för barn, som åtnjuter undervis­

ning vid internatskola i Sverige, skall få åtnjutas intill utgången av det

kalenderhalvår, under vilket förflyttning till hemlandet sker. Under re­

missbehandlingen har framförts förslag om att barnbidraget skall få bibe­

hållas intill utgången av löpande läsår. Jag delar uppfattningen att viss

möjlighet till bibehållande av barnbidrag för tid efter hemflyttningen bör

öppnas i här avsedda fall och kan även godtaga utredningens förslag som

en huvudregel. Då emellertid den tid, varunder behov föreligger av att ha

barn kvar i internatskola, kan vara mycket varierande alltefter den tidpunkt

på året då hemflyttning sker och även kan påverkas av vilka möjligheter

som föreligger att få bostad i samband med återflyttningen, bör Kungl. Maj :t

erhålla möjlighet att efter prövning av omständigheterna i det enskilda fal­

let medge en förlängning av avsedda tid; barnbidraget bör dock icke få

bibehållas under längre tid än högst ett år efter förflyttningen. Jag förut­

sätter att yttrande från utrikesförvaltningens lönenämnd skall ha inhäm­

tats före prövningen av framställning om dylik förlängning.

Såsom statskontoret påpekat är tjänsteman skyldig underkasta sig änd­

ring i här ifrågavarande bestämmelser. Då vidare de ställningstaganden,

till vilka jag kommit, innebär att övergångsbestämmelser icke torde vara

påkallade i samma omfattning som vid ett genomförande av utredningens

förslag, finner jag mig icke böra föreslå några dylika bestämmelser.

Jag förutsätter givetvis, att vid ett genomförande av förut angivna förslag

utgående prisutjämningstillägg skall minskas i den omfattning de motsva­

rar förmåner, som kommer att utgå från annan anslagspost.

I författningsförslaget har — utöver förut motiverade ändringar i fråga

om barnbidragen — inarbetats den av riksdagen beslutade höjningen till

10 000 kronor av bidraget för inköp av bil (jfr III ht, p. 1).

Till de ändringar, som kan föranledas i bestämmelserna om barntillägg

i prästlönereglementet, torde jag få återkomma i samband med redovis­

ningen av vissa förslag till ändringar i specialavlöningsreglementena.

Fly inge hingstdepå och stuteri. Efter indragandet av Strömsholms hingst­

depå kommer representationsbidrag allenast att utgå till chefen för Flyinge

hingstdepå och stuteri. Av skäl, som anförts under 13 §, föreslår jag, att

ändring i bestämmelsen om representationsbidrag göres med verkan redan

fr. o. in. den 1 juli 1955.

¹⁸

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

20

Kiingl. Maj.ts proposition nr 171

Särskilda bestämmelser

I anslutning till förenämnda förslag beträffande flygnavigatörer föreslås,

att punkten 2 av de i förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmel­

serna för försvaret kompletteras på sådant sätt, att flygnavigatörer i löne­

graderna Me 14 och 16 likställes med fältflygare i samma lönegrader.

II. Övriga avlöningsreglementen m. m.

Vissa ändringar erfordras jämväl i avlöning sreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för övningslärare den 9

juni 1950 (nr 386) och prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577)

ävensom i de i kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag

till centrala verkstadsskolor intagna lönebestämmelserna.

I fråga om samtliga angivna avlöningsreglementen gäller, att deras ly­

delse icke har fastställts av riksdagen. Statsbidragskungörelsen för de cen­

trala verkstadsskolorna är utfärdad av Kungl. Maj :t, sedan riksdagen god­

känt vissa huvudgrunder för lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda

skolor. Med hänsyn härtill begränsar jag mig beträffande ifrågavarande

författningar till att redovisa de erforderliga ändringarna.

Avlöningsreglementet för folkskolan (Arf)

Anställnings- och avlöningsvillkor för småskollärare m. fl. vid uppehål­

lande av folkskollärartjänst. I kungörelsen 1954: 230 har meddelats bestäm­

melser att tillämpas under läsåren 1954/55—1960/61 angående småskol-

lärares övertagande av undervisningen i tredje klassen i folkskolor av A-

formen, vid vilka eljest skulle nyanställas icke-ordinarie folkskollärare eller

meddelas fortsatt förordnande för extra folkskollärare, som ej avlagt folk­

skollärarexamen. Till dylik tjänstgöring må ifrågakomma endast sådan små­

skollärare, som under närmast föregående läsår uppehållit undervisningen

i motsvarande läraravdelning av andra klassen, dock må, om läraren vid

nämnda läsårs slut frånträtt sin tjänstgöring vid skolan, annan småskol­

lärare ifrågakomma. Här avsedd småskollärare är skyldig att mot ersätt­

ning enligt de för timlärare i småskola gällande grunderna meddela under­

visning i egen avdelning 2 veckotimmar utöver honom enligt 4 § 2 mom.

första stycket Arf åliggande undervisningsskyldighet.

I fall, som avses i nämnda kungörelse, bibehåller sålunda vederbörande

sin anställning som småskollärare. Då småskollärare, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare eljest anställes för tjänstgöring på folk-

skolestadiet, erhåller läraren förordnande som extra folkskollärare. Enligt

för innevarande läsår av Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1954 med­

delade bestämmelser äger läraren därvid — i den mån det är för honom

förmånligare än en tillämpning av eljest gällande bestämmelser — under

förordnandet uppbära läsårsdaglön enligt löneklassen närmast över den, i

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

har nämligen rått en utpräglad brist på folkskollärare under en mycket lång

tid. Det är t. ex. icke ovanligt i dessa skoldistrikt med småskollärarinnor,

som redan tjänstgjort på folkskolestadiet i It)—15 år. För dessa lärarinnor

är pensionsfrågan nu brännande.

I sitt yttrande över framställningen har skolöverstyrelsen tillstyrkt den­

samma och därvid framhållit, att behov föreligger av en fastare reglering av

löne- och anställningsförhållandena för småskollärare vid tjänstgöring å

folkskolestadiet, då det kan förväntas, att småskollärare i ökad utsträckning

reguljärt kommer att lagas i anspråk för sådan vikariatstjänstgöring. Den­

na fråga får därvid enligt överstyrelsens mening ses i nära samband med de

särskilda åtgärder, vilka av statsmakterna under senare år vidtagits för

att utsträcka folkskollärarnas arbetsområde till de högre skolorna. I kon­

sekvens därmed avses nämligen i första hand småskollärare i motsvarande

utsträckning tagas i anspråk för täckande av uppkommande underskott av

lärare på folkskolestadiet.

Enligt överstyrelsens mening bör småskollärare, som redan innehar ordi­

narie eller extra ordinarie anställning som småskollärare, under förordnande

att uppehålla folkskollärartjänst — vare sig förordnandet avser hel termin

eller endast del därav — icke förordnas som extra folkskollärare. I stället

bör i anställnings- och avlöningshänseende så anses, som om läraren under

förordnandet är innehavare av anställning som småskollärare, varvid dock

lönen och tjänstgöringsskyldigheten bör bestämmas på visst i det följande

angivet sätt. I sådant fall bör bestämmelserna i 11 § 2 mom. Arf i tillämp­

liga delar få äga motsvarande giltighet även på extra ordinarie småskollä­

rare. Läraren skall sålunda frånlräda samtliga med den egna tjänsten för­

enade avlöningsförmåner, vilket bör gälla jämväl i den mån förordnandet

avser ferietid. Vid helterminsförordnande skall detla gälla även i fråga om

sådan ferietid, som infaller under samma kalenderhalvår som terminen men

icke omfattas av förordnandet. En extra ordinarie småskollärare, som be­

viljas tjänstledighet för att hel termin uppehålla folkskollärartjänst, bör

sålunda avstå lön från den egna tjänsten för hela kalenderhalvåret och i

stället äga uppbära motsvarande avlöningsförmåner å den uppehållna tjänsten.

Här avsedd tjänstgöring bör författningsenligt få tillgodoräknas som

tjänstår för pension som småskollärare.

Genom den föreslagna anordningen kommer kalendermånadslön att utgå

i stället för läsårsdaglön. Härigenom undanröjes åtskilliga ojämnheter i den

nuvarande löneberäkningen, vilka sammanhänger med dels skillnaden i be­

lopp mellan kalendermånadslön och läsårsdaglön, dels skillnaden mellan

förordnande under hel termin och under del av termin. Vid förordnande kor­

tare tid än en termin kan nämligen för närvarande ersättningen bli ganska

betydande, eftersom ferielön ej skall avstås å småskollärartjänsten och läs­

årsdaglön utgår å folkskollärartjänsten.

Småskollärare, som icke redan innehar ordinarie eller extra ordinarie

anställning som småskollärare och icke heller är pensionerad, bör om för­

utsättningar härför föreligger enligt 3 g Arf, vid förordnande å folkskollärar-

24

framlagda förslag. Lönenämnden förutsätter emellertid, att de föreslagna

bestämmelserna skall äga tillämpning i samtliga de fall, då småskollärare

anställes såsom folkskollärare eller uppehåller folkskollärartjänst.

De särskilda åtgärder, vilka av statsmakterna under senare år vidtagits

lör att tillgodose det ökade behovet av lärare vid de högre skolorna, har

bl. a. medfört ett visst underskott å folkskollärare med föreskriven kompe­

tens för undervisning å folkskolestadiet. Det har då fallit sig naturligt att

i första hand anlita småskollärare för att täcka den uppkomna lärarbristen

på folkskolestadiet.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det icke tillfredsställande, att

småskollärare, som icke innehar ordinarie tjänst, skall vara ogynnsammare

ställd i pensionshänseende under uppehållande av vakant folkskollärartjänst

än om han bestred småskollärartjänst. Skolöverstyrelsens förslag syftar till

att åstadkomma likställdhet i detta hänseende. Med hänsyn härtill anser jag

mig i huvudsak kunna godtaga förslaget. Jag ansluter mig även till skol­

överstyrelsens uppfattning att undervisningsskyldigheten för här avsedda

småskollärare skall vara densamma som för folkskollärare. Det torde an­

komma på Kungl. Maj :t att besluta om timarvode för tilläggstimmar i här

avsedda fall.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att här ifrågavarande anordning

skall tillämpas jämväl beträffande biträdande lärare och lärare vid mindre

folkskola ävensom beträffande nomadlärare, lärare vid sjukvårdsanstalt och

barnhem samt övriga befattningshavare, vilka avses i 1 § 2 mom. Arf, i den

mån vederbörande avlagt småskollärarexamen. Även detta förslag anser jag

mig kunna biträda.

Vad åter angår den ifrågasatta löneställningen för här avsedda lärare kan

jag icke ansluta mig till skolöverstyrelsens förslag, att lönen skall utgå

efter löneklassen närmast över den, i vilken läraren är placerad såsom små­

skollärare. Erinras må nämligen, att biträdande lärare och lärare vid mind­

re folkskola enligt Arf i innehavande anställning äger åtnjuta lön enligt lö­

neklassen närmast över den, i vilken han är placerad. För ordinarie sådan lä­

rare skulle alltså uppehållande av folkskollärartjänst icke innebära någon

löneförbättring. Härtill kommer, att nu gällande bestämmelser möjliggör för

småskollärare att vid förordnande å folkskollärartjänst erhålla lön efter den

högsta för extra folkskollärare gällande löneklassen, d. v. s. löneklass 20.

En jämförelse med löneförmånerna till ordinarie småskollärare, som under­

visar i tredje klass enligt kungörelsen 1954: 230, ger dessutom vid handen,

att dylik lärare som uppnått slutlöneklassen skulle erhålla högre lön än en

ordinarie småskollärare i slutlöneklassen som uppehåller vakant folkskol­

lärartjänst och därvid kan komma att undervisa i vilken som helst av folk-

skolestadiets klasser. Den senare läraren skulle enligt skolöverstyrelsens

förslag kunna erhålla lön högst enligt löneklass 19, medan den förre erhål­

ler lön efter löneklass 18 jämte timarvode för två undervisningstimmar i

veckan, vilket sammanlagt ger mera än lön i 19 löneklassen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

26

om folkskolan avses därvid med skola skoldistrikt. Fyllnadstjänstgöring

kan alltså ej fullgöras vid annan folkskola i samma distrikt.

Ordinarie eller extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar under­

visning minst 14 veckotimmar, må därutöver enligt 12 § 1 mom. stadgan

tillgodoräkna högst tre veckotimmar, då fyllnadstjänstgöring föranleder

tidsödande resor.

Medför fyllnadstjänstgöring kostnader för resor, skall dessa enligt 17 §

avlöningsreglementet för övningslärare och 4 § tilläggsbestämmelserna till

reglementet ersättas med skäligt belopp. Resa med järnväg ersättes därvid

efter klass III. Dagtraktamente utgår icke. Där det skulle medföra större

olägenhet för läraren att resa till eller från stationeringsorten samma dag,

som han har fyllnadstjänstgöring å annan ort, och läraren därför övernattar

utom stationeringsorten, må traktamente utgå med elva kronor för natt.

Ersättningens belopp bestämmes av skolöverstyrelsen eller, efter överstyrel­

sens bemyndigande, av rektor vid statlig skola eller skolstyrelsen vid an­

nan skola. För lärare anställd vid folkskola eller fortsättningsskola bestäm­

mes dock ersättningens belopp av skolstyrelsen, sedan statens folkskolin­

spektör avgivit yttrande.

De nu återgivna bestämmelserna är endast tillämpliga å ordinarie och

extra ordinarie övningslärare. De i 23 § avlöningsreglementet intagna be­

stämmelserna rörande timlärare innehåller ingen föreskrift om resekost-

nadsersättning in. m. Timlärare vid fortsättningsskolan kan emellertid en­

ligt 8 § tilläggsbestämmelserna till reglementet under vissa betingelser er­

hålla ersättning för resor mellan bostadsort och kursort samt mellan kurs­

orter i samband med tillträdande och avslutande av tjänstgöring vid fort­

sättningsskolan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

I skrivelse den 7 maj 1951 med förslag till kungörelse om bestridande un­

der budgetåret 1950/51 av kostnaderna för avlöning enligt avlöningsregle­

mentet för övningslärare m. in. hemställde skolöverstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte utfärda föreskrifter, att ersättning för resor i samband med

fyllnadstjänstgöring, skulle utgå även till timlärare. I skrivelse den 26 mars

1952 med överlämnande av ett antal ansökningar från timlärare i övnings-

ämnen om resekostnadsersättning in. m i samband med tjänstgöring i flera

skolor förnyade skolöverstyrelsen sin ifrågavarande hemställan.

I skrivelse den 29 november 1952 anför Svenska facklärarförbundet bl a,

följande.

Enb0t bestämmelserna i avlöningsreglementet för övningslärare samt kun­

görelsen angaende tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för öv-

mngslarare kan resekostnads- och traktamentsersättning för övningslärare

flm!Lani-aSt l *amba'ld ™ed fyllnadstjänstgöring. Då emellertid begreppet

fyllnadstjänstgöring för folkskolans lärare förutsätter tjänstgöring "i olika

skoldistrikt har angivna bestämmelser kommit att verka synnerligen orätt­

27

vist I de stora norrlandsdistrikten erhålla sålunda inte lärarna reseersätt­

ning vid tjänstgöring vid flera skolor inom samma distrikt trots de stora

avstånden mellan skolorna. Detta medför inte endast eu orättvisa ur larar-

nas synpunkt, vilka i flera fall få sina inkomster väsentligt minskade pa

grund av de dryga resekostnaderna, utan medför även att ifragavarande

skoldistrikt ha exceptionella svårigheter att erhålla kompetenta lararkraf-

ter

För att ernå en tillfredsställande ändring av nuvarande bestämmelser be­

träffande utbetalande av rese- och traktamentsersättning till övningslärare

bör inte kravet på fyllnadstjänstgöring upprätthållas for dylik ersättnings

utbetalande Likaledes bör bestämmelserna i 12 § 1 mom. stadgan for ovnings-

lärare ändras såtillvida, att ordinarie och extra ordinarie lärare, som a sin

tjänst meddelar undervisning minst 14 veckotimmar, därutöver ma tillgodo­

räkna högst tre veckotimmar då tjänstgöringen föranleder tidsödande resor.

Även här föreslås sålunda att förmånerna i samband med tidsödande resor

inte skola vara sammankopplade med begreppet fyllnadstjänstgöring.

Förbundet hemställer, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder att

resekostnadsersättning och traktamente till övningslärare kommer att utgå

oberoende av om läraren har fyllnadstjänstgöring eller ej; reseersättningen

bör härvid fastställas på sådant sätt att den utgår för samtliga lärare, som

måste förflytta sig mer än tre kilometer mellan de olika skolor, där under­

visningen fullgöres. Vidare hemställes, att ordinarie och extra ordinarie öv­

ningslärare vid folkskolan erhåller rätt att vid tidsödande resor tillgodo­

räkna högst tre veckotimmar utöver den fastställda undervisningsskyldig-

heten å tjänsten, därest tjänstgöringen utgör minst 14 veckotimmar, obe­

roende av om fyllnadstjänstgöring föreligger eller ej.

Över framställningen har skolöverstyrelsen, statens lönenämnd och stats­

kontoret efter remiss avgivit utlåtanden.

Skolöverstyrelsen ansluter sig i sitt utlåtande till Svenska facklärarför­

bundets uppfattning och tillstyrker framställningen, dock med den begräns­

ningen att avståndet mellan skolorna bör överstiga 5 km för att resekost­

nadsersättning skall utgå.

Statens lönenämnd finner i och för sig sakliga skäl tala för att övnings­

lärare, som tjänstgör vid flera skolor inom samma skoldistrikt, i fråga om

rätt till resekostnadsersättning och traktamente samt rätt att tillgodoräkna

högst tre veckotimmar för tidsödande resor behandlas som om 17 § avlö-

ningsreglementet för övningslärare, jämförd med 4 § tilläggsbestämmelser­

na till samma reglemente, samt 12 § 1 mom. stadgan för övningslärare va­

rit tillämpliga å honom, d. v. s. som om fall av fyllnadstjänstgöring förelig­

ger.

Statskontoret

ifrågasätter, huruvida tillräckliga skäl föreligger att för

folkskolans övningslärare införa generell rätt till resekostnads- och trakta­

mentsersättning, då fråga icke är om fyllnadstjänstgöring och hänvisar här­

vid till 1941 års lärarlönesakkunnigas uttalande (prop. 1950: 234, s. 38), att

fråga om dylik ersättning hör få prövas av Kungl. Maj:t.

I utlåtande den 20 oktober 1953 över ett av särskild utredningsman inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

28

ecklesiastikdepartementet den 22 maj 1953 avgivet förslag angående änd­

rade grunder för statsbidrag till avlönande av övningslärare samt fördelning

av kostnader för avlöning vid fyllnadstjänstgöring in. m. berör skolöver­

styrelsen de av facklärarförbundet upptagna spörsmålen och anför därvid

bl. a.

Enligt bestämmelserna i 17 § avlöningsreglementet för övningslärare och

4 § tilläggsbestämmelserna till detta reglemente kan resekostnads- och trak-

tamentsersättning till övningslärare utgå endast i samband med fyllnads­

tjänstgöring. Då emellertid begreppet fyllnadstjänstgöring för folkskolans

lärare förutsätter tjänstgöring i olika skoldistrikt, utgår f. n. icke sådan

ersättning till övningslärare vid tjänstgöring vid flera skolor inom samma

distrikt. För att över huvud extra ordinarie och ordinarie övningslärartjäns-

ter skola kunna inrättas inom många skoldistrikt, måste tjänstgöringen för-

läggas till skilda skolor inom distriktet. I landsbygdsdistrikten, där avstån­

den ofta äro stora mellan skolorna, medföra resorna mellan de olika sko­

lorna dryga kostnader. Då dessa kostnader åvila läraren, ha svårigheter ofta

yppat sig för distrikten att till sådana tjänster förvärva kompetenta lärar-

krafter, vilket förhallande i sin mån bidragit till att minska distriktens in­

tresse för inrättande av reglerade övningslärartjänster. Möjligheten till er­

sättning för läraren för sådana resor skulle utan tvivel vara ägnad undan­

röja dessa olägenheter och därigenom befrämja en mer ändamålsenlig ut­

veckling av övningslärartjänsterna inom landsbygdsdistrikten, överstyrel­

sen föreslår därför en sådan ändring av gällande bestämmelser, att rese- och

traktamentsersättning må utgå till övningslärare vid folk- och fortsätt-

ningsskola vid resa mellan olika skolor inom distriktet, där undervisning

fullgöres, under förutsättning att avståndet mellan skolorna vid sådan resa

överstiger 5 km. ------- — Likaledes böra bestämmelserna i 12 § 1 mom. stad-

gan för övningslärare ändras på sådant sätt, att ordinarie och extra ordina-

l ie lärare, varom här är fråga, som å sin tjänst meddelar undervisning minst

14 veckotimmar, därutöver må tillgodoräkna högst tre veckotimmar, då

tjänstgöring föranleder tidsödande resor.

Skolöverstyrelsen upptager vidare ånyo i sitt utlåtande frågan om rese-

kostnadsersättning m. m. till timlärare i övningsämnen. Då stadgandena

härom får anses avse endast ordinarie och extra ordinarie lärare, har över­

styrelsen icke ansett sig kunna utge ersättning för timlärares resor i sam­

band med fyllnadstjänstgöring. Enligt överstyrelsens mening bör emellertid

ersättning skäligen utgå även för timlärares motsvarande resor. Det kan ex­

empelvis knappast anses skäligt, att en vikarie, som har timlärarförordnan-

de, själv skall bekosta sina resor, medan reseersättning utgår till tjänstens

ordinarie innehavare, överstyrelsen erinrar därvid även, att timlärare icke

äger tillgodoräkna tidsödande resor i samband med fyllnadstjänstgöring

såsom visst antal veckotimmar, överstyrelsen hemställer om sådan ändring

a\ ifrågavarande bestämmelser, att möjlighet att erhålla resekostnadser-

sättning och traktamente beredes även timlärare i övningsämnen i samband

med fyllnadstjänstgöring.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag starka skäl tala för att tim­

lärare, som uppehåller ordinarie eller extra ordinarie övningslärartjänst,

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 171

av de i 33 § prästlönereglementet upptagna bostadsavdragen, vilka i likhet

med hyresavdragen för folkskolans lärare fastställts på grundval av upp­

gifter från 1945 års hyresräkning.

Svenska prästförbundet, som beretts tillfälle att framföra sina synpunk­

ter på frågan, har därvid uttalat bl. a., att förbundet, enär kännedom om

saken erhållits för sent, icke haft möjlighet att taga ställning till frågan

samt att förbundet anser, att en justering av bostadsavdragens storlek bör

föregås av en utredning, som tar hänsyn till bostädernas standard, deras an­

vändning i församlingsarbetet och övriga faktorer, som i detta fall måste

beaktas.

För folkskolans tjänstebostäder hade de sakkunniga för översyn av vissa

statsbidrag på skolväsendets område i sitt betänkande (SOU 1954: 27) fun­

nit en generell hyreshöjning med omkring 25 procent böra ske. Detta pro­

centtal hade valts med hänsyn till att bostadsposten i levnadskostnadsindex

höjts med ungefär detta tal från år 1945 till juni 1954. Det i förenämnda

proposition framlagda förslaget innefattar emellertid en i två hänseenden

differentierad hyreshöjning. Större höjningar föreslås sålunda till en början

för bättre bostäder än för sämre, så att höjningen skall utgöra ungefär 30

procent för A-bostäder, 25 procent för B-bostäder och 15 procent för C-bo-

städer. Vidare föreslås ett högre procenttal för nybyggda A-bostäder — bo­

städer som tagits i bruk som tjänstebostäder efter utgången av år 1950 —

än för äldre dylika bostäder. I medeltal för samtliga nu befintliga tjänste­

bostäder utgör den föreslagna hyreshöjningen ungefär 25 procent.

För de prästerliga tjänstebostäderna är bostadsavdragen ej differentierade

efter bostadskvaliteten på sätt som skett vid folkskolan. För de olika hyres-

grupperna är fastställda ett bostadsavdragsbelopp för domprostar, kyrko­

herdar in. fl. och ett för komministrar m. fl. Bostadsavdragen är beräknade

med utgångspunkt från en såsom normal ansedd bostad om sex rum och

kök för kyrkoherde samt fem rum och kök för komminister, exklusive ex-

peditionsrum. Prästerliga tjänstebostäder finns — till skillnad mot vid folk­

skolan — jämväl i hyresgrupp 5.

Jämväl kyrkoherde- och komministerbostädernas hyror torde komma att

bli föremål för övervägande av tjänstebostadsutredningen, varför en nu före­

tagen höjning liksom i fråga om folkskolan måste utgöra ett provisorium.

Med hänsynstagande till de i viss mån särpräglade förhållandena beträf­

fande de prästerliga tjänstebostäderna har jag funnit mig böra föreslå, att

tills vidare bostadsavdragen, såvitt avser hyresgrupperna 1—4, uppräknas

med ungefär 25 procent och att härigenom framkommande avdrag för hy­

resgrupp 4 göres tillämpliga jämväl för bostäder i hyresgrupp 5. Därest riks­

dagen ej har något att erinra häremot, bör ändring av angivna innebörd

företagas i 33 § 5 mom. prästlönereglementet.

Kungörelsen angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

I förut omförmälda prop. 1955: 25 har jämväl föreslagits vissa ändringar

i löneställningen för rektorer och yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor.

32

I ärendet har upplysts, att behov av beredskapstjänstgöring icke torde

föreligga för kryptoutbildad civil personal vid övriga marindistrikt eller vid

kustartilleriet. Icke heller inom armén eller flygvapnet skulle så vara fallet.

För den av ärendet berörda personalen synes föreligga motsvarande tjänst­

göringsförhållanden som vid Ostkustens marindistrikt. Med hänsyn härtill

finner jag mig kunna biträda framställningen. Därest riksdagen godkänner

det den 3 september 1954 lämnade bemyndigandet och icke heller i övrigt

har något att erinra häremot, torde begärt bemyndigande för försvarets ci­

vilförvaltning få meddelas att gälla fr. o. m. den 1 januari 1955.

IV. Löneförmåner till deltagare i kurser i företagsdemokrati

Frågan om ersättning till deltagare i kurs i företagsdemokrati upptogs ur­

sprungligen av Statstjänarkartellen i skrivelse den 14 februari 1949. Efter

att ha framhållit behovet av särskilda kurser i företagsdemokrati för tjänste­

män och arbetare, som fungerar som ledamöter i företagsnämnd eller som

1'öretagsombud, hemställde kartellen, att inom statsförvaltningen anställda

tjänstemän och arbetare måtte vid deltagande i av personalorganisation

anordnad kurs i företagsdemokrati äga åtnjuta, tjänstemän oavkortad lön

och arbetare semesteravlöning, jämte för båda kategorierna fria resor till och

från den plats där dylik kurs hålles.

Efter remissbehandling av framställningen upptog föredragande statsrå­

det frågan i prop. 1950: 139. Därvid anförde föredraganden bl. a.

De organ för information och samråd, som under benämningen företags­

nämnder kommit till stånd inom försvaret, kommunikationsverken och vissa

delar av den allmänna civilförvaltningen, utgöra ett viktigt led i strävandena

att på olika vägar rationalisera statsförvaltningen och samtidigt skapa ar­

betsförhållanden, vilka äro ägnade att öka arbetsglädjen och trivseln hos

de anställda. Då företagsnämndernas (företagsombudens) verksamhet i pro-

duktionsfrämjande syfte kan bliva av stort värde för statsverket, om dessa

organ rätt handhava sin uppgift, synes det mig angeläget, att ledamöterna

och deras suppleanter — såväl representanterna för de anställda som de av

loretagsledningen utsedda — äro väl skickade för sin uppgift.

Föredraganden fann en utbildningsverksamhet av företagsnämndernas le­

damöter betydelsefull och värd statens stöd. Därvid var det dock angeläget,

att myndigheterna själva tog aktiv del i de föreslagna kursernas organisa­

tion. Kursplanerna borde därför göras upp av myndighet och personalorga­

nisationer i samråd och det slutliga fastställandet förbehållas myndigheten,

som även skulle ha att fastställa antalet kursdeltagare. Under angivna förut­

sättningar föreslogs, att kursdeltagare skulle erhålla rätt att bibehålla oav­

kortad lön under kurs samt förmånen av fria resor enligt billigaste färdsätt till

och från kurs. Rätten att bibehålla oavkortad lön begränsades dock i pro­

positionen till två dagar jämte, i förekommande fall, erforderlig restid. Be­

träffande kostnaderna för kost och logi till kursdeltagare borde dessa falla

på de medverkande personalorganisationerna i vad det gällde personalens

representanter. I fråga om kursdeltagare, som representerade verksledningen,

ansågs dock dessa kostnader böra stanna å organisationerna endast i den

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

34

Över Statstjänarkartellens framställning har, efter remiss, utlåtanden av­

givits av statskontoret och statens lönenämnd.

Statskontoret har för sin del icke funnit, att enbart på grundval av före-

liggande framställning åtgärder kan vidtagas för en förlängning av antalet

kursdagar med oavkortad lön och såsom skäl härför framhållit i huvudsak

följande.

Innan ställning tages till framställningen synes närmare böra klarläggas,

huruvida vederbörande myndigheter, som ha att fastställa kursplanerna,

anse det oundgängligen påkallat, att ytterligare dagar avses för kursverk­

samheten. Ämbetsverket håller vidare före, att rätten till oavkortad lön även

i fortsättningen bör begränsas till visst antal dagar.

Statens lönenämnd har ansett, att med hänsyn till de villkor, som är för-

knippade med rätten till oavkortad lön för deltagare i kurser i företagsde­

mokrati in. in., betänkligheter icke behöver möta mot ett upphävande av

den nuvarande begränsningen till två dagar. Lönenämnden har fördenskull

tillstyrkt bifall till vad Statstjänarkartellen i första hand hemställt.

I de värderingar av företagsnämndernas viktiga uppgifter som samar-

betsorgan mellan de statliga myndigheterna och deras personal, som kom

till uttryck i 1950 års proposition, vill jag gärna instämma. Det synes mig

också angeläget nämna, att sedan statsmakterna senast hade anledning be­

handla denna fråga en ytterligare utbyggnad av nämndverksamheten har

skett inom statsförvaltningen. Sålunda finnes numera även vid de flesta

myndigheter inom den allmänna civilförvaltningen inrättade s. k. sam-

arbetsnämnder. För närvarande finnes företags- eller samarbetsnämnder

inrättade inom 53 statliga verk och myndigheter. Nämnderna fördelar sig

på 12 centrala och 685 lokala nämnder. Den personal, som beröres av nämn­

dernas verksamhet, uppgår till omkring 215 000. Inom civildepartementet

har numera också i likhet med vad som tidigare skett inom Svenska ar­

betsgivarföreningens verksamhetsområde en speciell tjänsteman fått i upp­

drag att centralt handlägga samarbetsfrågorna och främja samarbetsorga-

nens verksamhet.

Den särskilda form av skolningsverksamhet i de företagsdemokratiska

frågeställningarna, som introducerats på det statliga området med gemen­

samma kurser för saväl arbetsgivarens som personalens representanter i

nämnderna, har enligt vad jag inhämtat slagit synnerligen väl ut vid de

kurser, som hittills kommit till stånd. Eu dylik gemensam utbildning synes

mig också ligga helt i linje med företagsdemokratiens grundtankar.

Mot Statstjänarkartellens uppfattning, att kurser av så kort varaktighet

som två dagar icke ger tillräckligt utrymme för en önskvärd behandling av

de frågor som bör förekomma vid företagsnämndskurserna, har ingen gen­

saga rests från remissinstansernas sida. Det råder dock olika meningar mel­

lan statskontoret och lönenämnden, huruvida det även i fortsättningen i

bestämmelserna för kursverksamheten generellt skall fastställas ett°visst

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

A. bemyndiga Kungl. Maj:t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsregle-

mente den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstäm­

melse med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i ären­

det fogade författningsförslaget,

2) vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folksko­

lan den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för öv-

ningslärare den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet

den 29 juni 1951 (nr 577) samt kungörelsen den 22 juni 1951

(nr 586) angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående un­

der II förordats,

3) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erfor­

derliga i anledning av förenämnda förslag,

4) meddela bestämmelser angående beredskapsersättning

till kryptoutbildade kanslibiträden vid Sydkustens och Väst­

kustens marindistrikt i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i det föregående under III förordats,

5) utfärda ändrade bestämmelser angående avlöningsför­

måner för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i

kurser i företagsdemokrati in. m. i huvudsaklig överensstäm­

melse med vad i det föregående under IV förordats;

B. godkänna av Kungl. Maj:t meddelade beslut angående

ersättning för beredskapstjänstgöring till dels kryptoutbildat

kanslibiträde vid Ostkustens marindistrikt och dels förråds-

mästare vid vissa marinens drivmedelsförråd.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Uno Wilhelmsson

Kimgl. Maj.ts proposition nr 171

37

Bilaga

Förslag

till

kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436)

Härigenom förordnas,

att följande författningsrum i statens allmänna avlöningsreglemente den

30 juni 19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, nämligen

dels de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 inom., 3 § 1 mom. och 41 § 3 mom.,

dels de särskilda bestämmelserna i 4, 7, 13—15, 33, 39 och 41 §§, dels ock

28 §.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente---------— i Umeå;

f) rektorer och lärare vid statsunderstödda särskolor för psykiskt efter­

blivna och epileptikerskolor (särskolorna, epileptikerskolorna), med undan­

tag av lärare i gymnastik och i hushållsgöromål; samt

g) tjänstemän vid -------- — riksdagens beslut.

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser

1 mom. I reglementet------------ särskilda bestämmelserna.

Med universiteten------------ och skogshögskolan.

Med läroverk m. fl. läroanstalter avses försvarets läroverk, de allmänna

läroverken, statens skolköksseminarium, folkskoleseminarierna, småskole-

seminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för blinda med kom­

plicerat lyte, skolorna för döva, de högre tekniska läroverken, konstfack­

skolan, sjöbefälsskoilorna, de högre kommunala skolorna, privatläroverken,

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig utbildning

i Umeå, särskolorna och epileptikerskolorna.

Med länsstyrelserna------- - — med landshövding.

Med statens------------ Södertälje kanalverk.

1 Senaste lydelse, se

beträffande de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. och 3 § 1 moin. samt de särskilda

bestämmelserna i 4, 7, 13, 14, 33 och 39 §§ 1954: 342,

beträffande 28 §, de allmänna bestämmelserna i 41 § 3 mom. och de särskilda bestämmel­

serna i 41 § 1954: 760, samt

beträffande de särskilda bestämmelserna i 15 § 1953: 347.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

4§.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

Sammanlagda antalet icke-ordinarie furirsbeställningar respektive beställ­

ningar för fältflygare och flygnavigatörer på aktiv stat i lönegraderna Mg

10, Me 10 och Me 11 bestämmes av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

beslut. Sådan innehavare av furirsbeställning eller beställning för fältflygare

eller flygnavigatör, som ej uppnått 20 års ålder, skall vara placerad i löne­

graden Mg 10. Annan innehavare av icke-ordinarie furirsbeställning eller

beställning för fältflygare av 2. graden eller flygnavigatör av 2. graden skall

vara placerad i lönegraden Me 10 till och med det kalenderkvartal, då han

under tre år innehaft furirsbeställning respektive nämnd beställning för fält­

flygare eller flygnavigatör på aktiv stat eller enligt av Kungl. Maj :t medde­

lade bestämmelser kan räkna minst sex års anställning såsom manskap, och

i lönegraden Me 11 för tiden därefter.

Extra ordinarie —- —• — meddelade bestämmelser.

Andra icke-ordinarie------------ riksdagens beslut.

Antalet anställningshavare------------- Kungl. Maj :t.

Bank- och fondinspektionen. Sparbanksinspektionen

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter

De tjänster vid högre kommunala skolor, privatläroverk, fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig utbildning i Umeå, särsko­

lor och epileptikerskolor, å vilka reglementet äger tillämpning, inrättas av

vederbörande kommunala myndigheter eller huvudmän i enlighet med be­

slut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t. Tjänsterna löne-

gradsplaceras därvid i enlighet med bestämmelser meddelade av Kungl. Maj :t

med stöd av riksdagens beslut.

H ushållningssällskapen. Skogs vårds styrelserna

Statens af färsdrivande verk

7 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag

B. Särskilda bestämmelser

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna. Vattendomstolarna

Försvaret

Universiteten och vissa högskolor

40

med hänsyn till statens intressen. Beslut härom meddelas av Kungl. Maj:t

efter förslag av vederbörande försvarsgrenschef. Innan sådant förslag avgives,

skola yttranden hava inhämtats från övriga beställningshavaren överord­

nade myndigheter eller chefer. Beställningshavaren skall, innan beslut med­

delas, hava beretts tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

Med stöd------------ riksdagens beslut.

Därest beställningshavare------- - — stycket sagts.

I första------- - — intressen stridande.

2. Angående skyldighet —------- - gällande tjänstepensionsreglemente.

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

Oavsett vad i 1 mom. sägs skall furirsbeställning samt beställning för fält­

flygare av 2. graden och flygnavigatör av 2. graden, vilken tillträtts före

utgången av första kontraktsperiod för anställning såsom manskap, inne­

havas intill utgången av nämnda period, så framt ej avgång dessförinnan

medgives i enlighet med bestämmelser meddelade av Kungl. Maj :t.

Läroverk in. fl. läroanstalter

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas

A. Allmänna bestämmelser

I. Tjänstledighet:

Tjänsteman------------ början tillhör.

II. Arbete vid----- — — vidkännas C-avdrag.

III. Avstängning från tjänstgöring m. m.: Om avstängning och löneavdrag

i vissa fall stadgas i lagen om avstängning av domare och med stöd därav

meddelade föreskrifter; och skall vad nedan i andra och tredje styckena

töreskrives icke gälla tjänsteman, som är avstängd jämlikt sagda lag.

Är tjänsteman avstängd från tjänstgöring, enär han vägrar underkasta

sig ålagd läkarundersökning, förfares med lönen i enlighet med av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser eller beslut.

Är tjänsteman avstängd från tjänstgöring av annan------------lön utbetalas.

IV. Tjänsteman avhåller------- — vidkännas C-avdrag.

V. Tjänsteman, tillhörande —------- 90 dagar.

B. Särskilda bestämmelser

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna

42

ken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, särskolorna och epileptiker-

skolorna skall härutöver gälla att, om tjänsteman under berörda två termi­

ner vidkänts C-avdrag mer än 120 dagar, det ankommer på skolöverstyrel­

sen eller, vad angår statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

på socialstyrelsen att bestämma, huruvida större löneavdrag än A-avdra«

skall tillämpas under ferietiden.

Vad i —--------är terminsindelad.

3. Lärare eller -— -—■ — eller avkortad.

Inställes, inskränkes —------- annorlunda föreskriver.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universi­

teten och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska central­

institutet. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Statens anstalt

för fallandesjuka

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten

Lots- och fyrstaten

Länsstyrelserna

Statens affårsdrivande verk

33 §.

Särskilda ersättningar

B. Särskilda bestämmelser

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat. Försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

1. Tjänsteman vid -------------finnas lämpliga.

2. Kabinettssekreteraren i------- — för år.

3- a) Tjänsteman vid ------------- särskilt angives.

Ortstillägg utgår----------- och attaché.

■ BarT\bidra3l utgår, därest tjänsteman på grund av försörjningsplikt under­

håller barn under 19 års ålder, vilket är svensk medborgare, med 1 000 kro-

n0r/ornett °ch 750 kronor för varJe ytterligare barn under 10 års ålder samt

med 3 000 kronor for varje barn, som fyllt 10 år, allt för år räknat. Kungl.

medgiva, att barnbidraget för barn, som fyllt 10 år, må utgå

med högre belopp, därest barnet erhåller utbildning vid undervisningsan­

stalt..1 Sverige eller eljest särskilda omständigheter det föranleda.

Tjänsteman, som åtnjuter barnbidrag för barn, vilket erhåller utbildning

vid undervisningsanstalt i Sverige, må vid förflyttning till ort inom riket

uppbära bidraget intill utgången av det kalenderhalvår, under vilket för-

tlyttnmg till Sverige skett; dock äger Kungl. Maj:t med hänsyn till sär­

skilda omständigheter medgiva att bidraget må bibehållas under högst ett

ar efter förflyttningen.

Föi barn, om vilket tjänstemannen icke har vårdnaden, må barnbidrag i

intet fall utgå med mer än vad tjänstemannen jämlikt dom eller avtal är

pliktig utgiva såsom underhållsbidrag för barnet.

Barnbidrag utgår jämväl till pressattaché och attaché.

Utomeuropeiskt tillägg------------såsom löjtnant.

Chargé d’affairestillägg ------------för år.

43

Bidrag för inköp av bil utgår, därest tjänsteman vid utrikesförvaltningen

för första gången förordnats att i egenskap av sändebud tjänstgöra såsom

chef för beskickning, med 10 000 kronor.

Ersättning för hållande av bil----------- 500 kronor.

Ersättning för bilresor------------stationering utomlands.

Förflgttningsbidrag utgår------- — inom utrikesförvaltningen.

Språktillägg utgår----------- må utgå.

b) Ortstillägg, barnbidrag----------- utom verksamhetsområdet.

c) I fråga------------ förhöjda tilläggsförmåner.

Vid tillämpningen ——— egen tjänst.

Försvaret

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ung­

domsvården

Folkskolinspektionen

Lantbruksattachéerna

Lantbruksattaché äger åtnjuta ortstillägg, barnbidrag och utomeuropeiskt

tillägg jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda bestämmelser.

Flginge hingstdepå och stuteri

Representationsbidrag utgår till chefen för Flyinge hingstdepå och stu­

teri med 750 kronor för år.

Provinsialläkarstaten

Länsstyrelserna

Statens af färs drivande verk

39 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

1. För militära----------- nedan sägs.

2. Innehavare av------- -—- centrala förvaltningsmyndighet.

I vad----------- Kungl. Maj :t.

3. Beställningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma, Me och Mg

10 samt Ma och Me 11, fältflygarc och flygnavigatörer tillhörande någon av

lönegraderna Me 14 och Me 16 ävensom hjälptekniker vid flygvapnet ma

såsom lån erhålla beklädnad och övrig för tjänsten erforderlig utrustning.

I den mån fråga icke är om persedlar, vilka enligt punkt 4 a) här nedan

må utan ersättning utlånas till ordinarie beställningshavare, skall vederbö­

rande härför månadsvis i efterskott erlägga ersättning med belopp, som

44

fastställes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av ve­

derbörande centrala förvaltningsmyndighet. Ersättningen skall i fråga om

uniformspersedlar motsvara hälften av statsverkets beräknade självkost­

nad och beträffande övriga persedlar hela självkostnaden.

4. a) Annan beställningshavare-------------hörande utrustning.

I övrigt------------ viss tid.

b) Sådan under------------- uppburit ekiperingshjälp.

c) För underhåll------- - — prövas skäligt.

Rätt till------- - — centrala förvaltningsmyndighet.

Läroverk m. fl. läroanstalter

Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning vid de högre kom­

munala skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Upp­

sala, seminariet för huslig utbildning i Umeå, särskolorna eller epileptiker-

skolorna.

Hushållningssällskapen. Skogs vårds styrcls erna

Länsstyrelserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård

A. Allmänna bestämmelser

3 inom. I fall, som avses i 28 § III första och tredje styckena samt IV,

skall tjänsteman avstå från ersättning av statsmedel, varom i detta kapitel

förmäles.

B. Särskilda bestämmelser

Högsta domstolen. Regeringsrätten

Försvaret

1. Beställningshavare med —--------Kungl. Maj:t.

2. Beställningshavare med lönegradsbeteckningen Mha, beställningsha-

vare i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 samt fältflygare och flygnaviga-

lör i lönegraden Me 14 eller Me 16, som vid anställningens upphörande är

i behov av sjukvård, äger enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

av Kungl. Maj :t, bibehållas vid sin rätt till ersättning för kostnader för sjuk­

vård så länge sjukdomen varar, dock högst ett år efter anställningens upp­

hörande.

3. Angående rätt------------ särskilt stadgas.

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter

Rektorer och lärare i avdragsgrupp 2 eller 3 vid de högre kommunala

skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, se-

minariet för huslig utbildning i Umeå, särskolorna och epileptikerskolorna

erhålla, med iakttagande av vad här nedan särskilt föreskrives, ersättning

av statsmedel för kostnader för sjukvård i den omfattning och under de

villkor, som i detta kapitel stadgas eller av Kungl. Maj:t för särskilt fall

bestämmas.