rörande ratifikation av konvention angående vissa till civilprocessen hörande ämnen

Kungl. Maj.ts proposition hr 163 år 1957 1

Nr 163

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen rörande ratifikation av

konvention angående vissa till civilprocessen hörande

ämnen; given Stockholms slott den 29 mars 1957. Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att godkänna ratifikation av konventionen den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner ratifikation av en den 1 mars 1954 i Haag dagtecknad konvention angående vissa till civilprocessen hörande ämnen, avsedd att träda i stället för en tidigare konvention angående samma ämnen av den 17 juli 1905.

1 Diliantj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 163

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1957

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson, Henriksson.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och inrikesdepartementen anmäler ministern för utrikes ärendena fråga om ratifikation av konvention den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen.

Föredraganden anför följande.

Sedan slutet av förra århundradet har mellan åtskilliga europeiska länder förelegat en traktatmässig reglering på multilateral basis av vissa begränsade delar av den internationella civilprocessrätten. I en av Sverige och flertalet andra europeiska stater biträdd konvention den 14 november 1896 jämte tilläggsprotokoll den 22 maj 1897 utfäste sig sålunda de fördragsslutande staterna att i rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur lämna varandra bistånd i form av delgivning och utredning samt att principiellt likställa medborgare i annan fördragsslutande stat med det egna landets medborgare beträffande skyldigheten att ställa säkerhet i rättegång, förmånen av kostnadsfri rättshjälp samt tillämpningen av eventuella bestämmelser om bysättning. Denna konvention hade utarbetats av den på nederländska regeringens initiativ sammankallade Haagkonferensen för internationell privaträtt vid dess båda första sessioner åren 1893 och 1894. Vid Haagkonferensens fjärde session år 1904 underkastades konventionen en revision, vilket ledde till avslutandet av en ny konvention i samma ämnen av den 17 juli 1905, som alltjämt är i kraft (SFS 1909 nr 30). Till 1905 års konvention balett tjugutal länder anslutit sig. För Sveriges del skedde detta genom deposition av ratifikationsinstrument i Haag den 24 april 1909, sedan riksdagen lämnat sin medverkan genom godkännande av de av konventionen föranledda svenska lagändringarna (prop. 1909: 129, LU 44 och rskr 93). Det må här anmärkas att 1905 års konvention i såväl fransk originaltext som svensk översättning återfinnes såsom bilaga till Kungl. Majt:s proposition nr 100 år 1956 angående ratifikation av rättshjälpsavtal mellan Sverige och Frankrike.

1905 års konvention, som trädde i kraft den 27 april 1909, har i stort sett fungerat tillfredsställande under sin snart femtioåriga giltighetstid. Vid några tillfällen har emellertid de avtalsslutande staterna inom Haagkonfe-

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1957 3

rensens ram tagit upp frågan om ändringar och tillägg i konventionen. Vid konferensens femte session år 1925 uppnåddes sålunda enighet om ett svenskt förslag om tillägg till konventionens art. 19 rörande inräknandet av vissa kostnader för översättning och bestyrkande i de rättegångskostnader, som med stöd av konventionens bestämmelser kan uttagas av tappande part i annan konventionsstat än domslandet. Detta tillägg, som för övrigt år 1927 föranledde ändrad lydelse av motsvarande interna svenska lagregler (prop. 1927:68, L'U 20 och rskr 86), intogs senare i ett av Haagkonferensen vid dess sjätte session år 1928 utarbetat förslag till tilläggskonvention till 1905 års konvention. Häri hade vidare upptagits bestämmelser till komplettering av konventionens stadganden om kostnadsfri rättshjälp samt vissa regler om avgiftsfrihet för födelse-, ålders- och liknande intyg m. m. Förslaget om tilläggskonvention underställdes regeringarna i de stater som biträtt 1905 års konvention. Deras ställningstagande drog emellertid ut på tiden, med påföljd att godkännande och ratifikation i vederbörlig ordning ännu icke kommit till stånd vid det andra världskrigets utbrott. Under kriget och åren närmast därefter fick av naturliga skäl planerna på en revision av 1905 års konvention vila, men när Haagkonferensen för internationell privaträtt efter ett mångårigt uppehåll i oktober 1951 kunde hålla sin sjunde session, stod frågan åter på dagordningen. Den förnyade översyn, som då ägde rum, hade främst till syfte att beakta möjligheterna av sådana ändringar i konventionen och 1928 års förslag till tilläggskonvention att de utanför konventionen stående länderna Irland och Storbritannien, som i Europarådet ådagalagt sitt intresse för hithörande frågor, skulle kunna biträda konventionen i dess blivande reviderade form. Delegationerna från de i konferensens sjunde session deltagande sexton länderna, däribland Sverige, kunde utan större svårigheter enas om ett förslag till ny konvention, som i sig upptog 1928 års förslag till tilläggskonvenlion och som i övrigt — bortsett från slutbestämmelserna — endast på ett fåtal punkter avvek från 1905 års konvention. Sedan flertalet av de vid sjunde sessionen företrädda staterna på nederländska regeringens förfrågan bekräftat sin positiva inställning till den nya konventionen, öppnades denna för undertecknande i Haag den 1 mars 1954. Den har hittills underskrivits av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige och Österrike. För Sveriges del skedde undertecknandet den 28 juni 1954. Fyra av de nämnda staterna har också ratificerat konventionen, nämligen Finland, Italien, Luxemburg och Österrike. Konventionen är i fransk originaltext jämte översättning till svenska fogad såsom bilaga till detta protokoll. Vad först angår konventionens benämning, är att märka att denna behållits oförändrad, trots att vissa nya bestämmelser avseende avgiftsfria utdrag ur folkbokföringsregister m. in. (art. 25) otvivelaktigt faller utom civilprocessens ram. T likhet med sina föregångare av 1896 och 1905 behandlar den nya konventionen endast vissa begränsade delar av den internationella

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957

civilprocessrätten. För att understryka detta har det ansetts lämpligt att i den svenska översättningen alltjämt låta konventionen benämnas konvention angående vissa till civilprocessen hörande ämnen.

Konventionens trettiotre artiklar fördelar sig under sju rubriker, nämligen

I. Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar (art. 1—7);

II. Bevisupptagning (art. 8—16);

III. Säkerhet för rättegångskostnader (art. 17—19);

IV. Kostnadsfri rättshjälp (art. 20—24);

V. Avgiftsfrihet för utdrag ur folkbokföringsregister (art. 25);

VI. Bysättning (art. 26); samt VII. Slutbestämmelser (art. 27—33).

Såsom av det anförda framgår, överensstämmer konventionen såväl till sitt sakliga innehåll som till sin utformning i stora delar med den nu gällande konventionen av den 17 juli 1905. Den följande redogörelsen begränsas därför i huvudsak till de ändringar och tillägg som gjorts i konventionen jämförd med 1905 års konvention.

I. Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar (art. 1—7).

Bestämmelserna om delgivning förblir i huvudsak oförändrade. De inskränker sig sålunda till att reglera det bistånd, myndigheterna i de fördragsslutande staterna skall lämna varandra i delgivningsärenden, och ingriper icke i den nationella rättens regler om formerna och sättet för behörig delgivning.

Följande smärre ändringar har dock vidtagits.

I art. 2 har ordalydelsen ändrats i syfte att undanröja varje tvekan om att en icke-officiell instans, som enligt de interna reglerna i ett fördragsslutande land är behörig ombesörja delgivning, är att betrakta som behörig också i konventionens mening. Ändringen är föranledd av ett påpekande av den brittiska delegationen vid Haagkonferensens sjunde session att i Storbritannien vissa advokater, de s. k. »solicitors», äger verkställa delgivning i vissa fall.

I art. 3 har vidare som ett nytt första stycke upptagits en föreskrift att framställning om delgivning skall vara åtföljd av delgivningshandlingen i två exemplar. Därmed har en i praxis ej sällan tillämpad regel gjorts obligatorisk vid delgivning enligt konventionens bestämmelser. Föreskriften har dragit med sig en mindre jämkning av andra stycket i art. 5 angående delgivningsbevis.

Det nya stadgandet i art. 3 första stycket har tillkommit för att jämna vägen för Storbritanniens anslutning till konventionen. För Sveriges del kan bestämmelsen utan vidare godtagas, eftersom den är helt förenlig med redan gällande svenska bestämmelser i kungörelsen den 30 april 1909 angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet och kungörelsen den 24 november 1933 angående biträde av utrikesdepartementet för delgivning av handlingar i utlandet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957 5

II. Bevisupptagning (art. 8—16).

Bestämmelserna i denna avdelning är helt oförändrade. I översättningen till svenska har emellertid ordet handräckning utbytts mot bevisupptagning eller annat uttryck med hänsyn till att det numera får anses vedertaget i svenskt lagspråk att beteckningen handräckning endast avser åtgärder som har exekutiv karaktär. Detta språkbruk har beaktats i de svenska lagar som svarar mot konventionens bestämmelser i denna avdelning, nämligen lagen den 20 december 1946 om bevisupptagning åt utländsk domstol och lagen samma dag om bevisupptagning vid utländsk domstol.

III. Säkerhet för rättegångskostnader (cautio judicatum solvi, art. 17—19).

Enligt art. 17 i 1905 års konvention må medborgare i fördragsslutande land, som uppträder som kärande eller mellankommande part i rättegång i annat fördragsslutande land, icke på grund av sin egenskap av utlänning eller i följd av saknad av hemvist eller vistelseort i processlandet åläggas att ställa borgen eller annan säkerhet under vad namn det vara må eller att verkställa deposition för ersättning till domstol. För att vederbörande kärande eller mellankommande part skall komma i åtnjutande av denna förmån, måste han emellertid ha sitt hemvist i något av de fördragsslutande länderna. Detta hemvistvillkor i art. 17 står i direkt samband med bestämmelserna i art. 18, vari de fördragsslutande staterna förpliktat sig att på begäran kostnadsfritt genom behörig myndighet göra domar på rättegångskostnader verkställbara, om den ersättningspliktige i annan konventionsstat fritagits från skyldigheten att ställa säkerhet eller verkställa deposition på grund av bestämmelserna i konventionen eller lagstiftningen i domslandet. Dessa praktiskt mycket viktiga bestämmelser kvarstår oförändrade i den nya konventionen. Emellertid har i art. 32 bland slutbestämmelserna inrymts en möjlighet för varje stat att vid undertecknande, ratifikation eller tillträde av konventionen förbehålla sig rätten att tillämpa art. 17 endast på sådana medborgare i andra konventionsstater som bar sin vanliga vistelseort i landet. Skulle någon konventionsstat utnyttja denna reservationsmöjlighet, kan den staten enligt art. 32 andra stycket icke för sina egna medborgares del kräva en vidsträcktare tillämpning av art. 17 än som svarar mot reservationen. Reciprocitet beträffande förpliktelserna inträder således automatiskt.

Bakgrunden till reservationsbestämmelsen i art. 32 är alt söka i Haagkonferensens strävan att även i delta hänseende anpassa konventionsbestämmelserna till engelsk rätt, som i fråga om cautio judicatum solvi lägger avgörande vikt på kärandens eller intervenientens hemvist i eller utom Storbritannien men icke på hans nationalitet.

Det bör uppmärksammas, alt reservationsrätten enligt art. 32 endast avser art. 17. Möjligheterna till verkställighet av domar på rättegångskostnad enligt art. 18 kvarstår således i stat, som utnyttjar reservationsrätten.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957

Reservationer enligt art. 32 skulle uppenbarligen avsevärt förringa värdet av bestämmelserna i art. 17. Det finnes dock knappast anledning räkna med att de stater, som redan under en lång följd av år tillämpat de identiska reglerna i 1905 års konvention, nu skulle vilja övergå till ett mera restriktivt system. Detta bekräftas av att förbehåll enligt art. 32 icke gjorts av någon av de stater som hittills undertecknat och i vissa fall även ratificerat konventionen. För Sveriges del synes sådant förbehåll icke böra komma i fråga.

Art. 19 i konventionen ger föreskrifter om den procedur, som skall följas av vederbörande myndighet i konventionsstat, till vilken framställning gjorts jämlikt art. 18 om stadfästelse av beslut om rättegångskostnads gäldande. Artikeln är i principelit hänseende oförändrad. I tredje stycket har emellertid inskjutits några ord i syfte att klargöra hur det skall styrkas att ett åberopat beslut är behörigen tillkommet och att det vunnit laga kraft. Vidare har i ett nytt fjärde stycke stadgats att myndighet, som är behörig att besluta i anledning av framställning om verkställighet, på sökandens begäran skall fastställa de kostnader, som uppkommit till följd av de i artikelns tidigare bestämmelser givna föreskrifterna om översättning och bestyrkande. Dessa kostnader skall enligt stadgandet betraktas som rättegångskostnader och sålunda kunna i likhet med dessa uttagas hos den betalningsförpliktade parten. Såsom tidigare antytts, går denna regel tillbaka på ett svenskt initiativ vid Haagkonferensens femte session år 1925. Motivet till regeln är att vinnande svarande i princip bör beredas samma möjlighet att erhålla full ersättning för sina kostnader som om domen mot den utländske käranden kunnat bringas till verkställighet i processlandet. Vissa kostnader, förknippade med verkställigheten utom processlandet, kan dock alltjämt komma att belasta svaranden. Då nämligen konventionsstaternas åtagande inskränker sig till en förpliktelse att sörja för att beslutet om rättegångskostnad förklaras verkställbart, kommer de kostnader som eventuellt blir erforderliga för själva exekutionen principiellt att åvila sökanden. Flera länder torde emellertid, utan kostnad för denne, i praktiken utsträcka sin medverkan även till exekutionsstadiets sista led.

Innehållet i de nu berörda bestämmelserna i art. 19 tredje och fjärde styckena är täckt av 2 § och 3 § andra stycket lagen den 6 mars 1899 om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut.

IV. Kostnadsfri rättshjälp (art. 20—24).

Icke heller konventionens bestämmelser om kostnadsfri rättshjälp kan sägas ha undergått några principiella ändringar. Medborgare i en konventionsstat skall sålunda, i likhet med vad som stadgas i 1905 års konvention, komma i åtnjutande av kostnadsfri rättshjälp i annan konventionsstat i samma utsträckning som gäller för dennas egna medborgare. Denna princip har emellertid enligt ett nytt andra stycke i art. 20 gjorts tillämplig

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957 7

även på förfarandet vid administrativ domstol i land, varest fri rättegång inför sådan kan förekomma. I anledning härav har i första stycket av samma artikel, som innehåller huvudregeln, införts ett tillägg till klargörande av att denna gäller endast i civila och kommersiella rättsförhållanden till skillnad från administrativa sådana.

Konventionsbestämmelserna innehåller inga föreskrifter om den kostnadsfria rättshjälpens innebörd och omfattning. I detta hänseende är den nationella lagen avgörande. Någon garanti för materiell reciprocitet ger konventionen således icke. Endast i den mån ett konventionsland tillerkänner sina egna medborgare fri rättshjälp, uppkommer en förpliktelse att bereda övriga konventionsstaters medborgare samma förmåner. Under sådana förhållanden är det givetvis ur svensk synpunkt intet som hindrar ett godkännande av den nya bestämmelsen om kostnadsfri rättshjälp i administrativ process, oaktat sådan förmån icke kan lämnas i administrativa mål eller ärenden i Sverige. För svensk medborgare, som invecklas i rättegång inför administrativ domstol i annan konventionsstat, kan å andra sidan regeln vara av stort värde.

I art. 22 andra stycket har tillagts en bestämmelse enligt vilken den myndighet som har att besluta över ansökan om kostnadsfri rättshjälp skall ha rätt att för prövning av ansökningen införskaffa erforderliga kompletterande upplysningar.

Art. 23, som helt saknar motsvarighet i 1905 års konvention, föreskriver i första stycket att ansökan om kostnadsfri rättshjälp må översändas till vederbörande myndighet av konsul, om sökanden själv uppehåller sig i annat land än det där myndigheten har sitt säte. Detta förfaringssätt har, i avsaknad av bestämmelse härom i 1905 års konvention, icke alltid accepterats i samtliga konventionsstater.

Genom hänvisning i andra stycket i art. 23 göres åtskilliga av bestämmelserna i konventionens avdelning II om bevisupptagning tillämpliga på översändandet genom konsul av ansökan om kostnadsfri rättshjälp. Härav följer bl. a. att konsuls framställning till svensk domstol skall vara avfattad på svenska eller åtföljas av bestyrkt översättning till svenska, så framt icke särskild överenskommelse träffats med sökandens hemland om begagnande av annat språk. Bestämmelserna i art. 23 kan godtagas utan ändring av gällande svensk lag om fri rättegång. Möjligen kan de ge anledning till vissa föreskrifter i instruktionen för de svenska beskickningarna och konsulaten.

Art. 2!t motsvarar med vissa ändringar art. 23 i 1905 års konvention. Den anger i vad mån konventionsstat är berättigad till ersättning för kostnader för delgivning eller annan åtgärd i samband med fri rättegång i annan konvenlionsstat. Medan art. 23 i 1905 års konvention medger ersättning för kostnader för delgivning eller bevisupptagning i särskilt begärd form samt för vittnen eller sakkunniga, begränsar art. 24 i 1954 års konvention ersättningsrätten till att gälla endast kostnader för sakkunniga. Jämförda med de eljest enligt art. 7 och 16 för delgivning och bevisupptagning gällande kostnadsföreskrifterna innebär bestämmelserna i art. 24 ett ytterligare avskrivande av krav

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957

samverkande stater emellan. Av artikelns ordalydelse framgår knappast med tillbörlig klarhet, huruvida bestämmelserna endast avser åtgärder föranledda av den som beviljats fri rättegång, eller om de också är tillämpliga exempelvis på vittnesförhör föranlett av hans motpart. Sammanhanget liksom förarbetena till artikeln tyder emellertid på att bestämmelserna endast syftar på rättshjälp lämnad på begäran av den part som beviljats fri rättegång. Med denna tolkning föranleder bestämmelserna ingen ändring av gällande svenska kostnadsföreskrifter i 1909 års kungörelse angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet. Även såvitt angår kostnader i Sverige i samband med bevisupptagning, finnes täckning för artikelns stadgande, nämligen i 10 § lagen den 20 december 1946 om bevisupptagning åt utländsk domstol.

V. Avgiftsfrihet för utdrag ur folkbokföringsregister.

I denna avdelning, som endast upptar art. 25, stadgas att utdrag ur konventionsstats folkbokföringsregister skall utlämnas avgiftsfritt till medellös medborgare tillhörande annan konventionsstat under förutsättning att registerstatens egna medborgare i motsvarande situation skulle vara befriade från avgift. Även i detta avseende gäller således principen om nationell behandling. Såsom ytterligare en förmån för medellösa av denna kategori föreskrives, att konventionsstats diplomatiska eller konsulära tjänstemän icke må uttaga någon avgift för legalisering av handling, som den medellöse kan behöva för ingående av äktenskap.

Ur svensk synpunkt kan det endast betraktas som en vinning att genom dessa föreskrifter medellösa svenska medborgare i utlandet tillförsäkras en förmån, som utländska medborgare i Sverige redan åtnjuter till följd av att de åldersbetyg m. in., som svenska pastorsämbeten utfärdar i egenskap av kyrkobokföringsmyndighet, är avgiftsfria. Bestämmelserna om legalisering utan avgift i vissa fall kommer att beaktas vid en nu pågående översyn av gällande förordning om expeditionsavgifter vid beskickningar och konsulat.

VI. Bysättning (art. 26).

Bestämmelsen om bysättning i art. 24 i 1905 års konvention kvarstår oförändrad i den nya konventionen såsom art. 26. Anledningen till att denna till synes förlegade regel bibehållits är, att lagstiftningen i åtminstone ett av de länder, som kan förväntas ansluta sig till konventionen, medger, att försumlig gäldenär tages i fängsligt förvar, och därvid skiljer mellan egna medborgare och utlänningar till de senares nackdel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957 9

VII. Slutbestämmelser.

Av slutbestämmelserna har redan förut berörts den i art. 32 medgivna rätten för fördragsslutande stat att genom reservation begränsa tillämpningen av reglerna i art. 17 om frihet från skyldigheten att i vissa fall ställa säkerhet i rättegång. Enligt art. 27 skall konventionen stå öppen för undertecknande och ratifikation av de stater, som var företrädda vid Haagkonferensens sjunde session år 1951, nämligen, förutom de tolv förut nämnda som redan undertecknat konventionen, Japan, Spanien, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Jugoslavien. Sistnämnda stat representerades vid sessionen endast av en observatör men torde likväl, enligt vad som framgår av konferensprotokollen, i detta hänseende böra likställas med övriga stater. I art. 28 stadgas, att konventionen skall träda i kraft den sextionde dagen efter det att det fjärde ratifikationsinstrumentet deponerats. För stat, som ratificerar konventionen senare, inträffar ikraftträdandet den sextionde dagen efter statens egen deposition. Konventionen skall jämlikt art. 29 ersätta 1905 års konvention, såvitt gäller förhållandet mellan stater som ratificerat den nya konventionen. Detta innebär att 1905 års konvention, förutsatt att den icke uppsäges, kommer att förbli tillämplig i viss utsträckning, så länge någon av dess parter står utanför 1954 års konvention. Art. 30 innehåller bestämmelser om hur fördragsslutande stat kan göra konventionen tillämplig på område utanför moderlandet. Annan fördragsslutande stal kan genom anmälan i viss ordning förhindra, att åtgärderna för inlemmandet av sådant område i konventionens tillämpningsområde får någon verkan för dess del. En annan princip gäller enligt art. 31, därest stat, som icke var representerad vid Haagkonferensens sjunde session, önskar tillträda konventionen. Sådant tillträde förutsätter medgivande från samtliga konventionsstaters sida. Medgivandet behöver dock icke lämnas i positiv form utan anses föreligga, om invändning mot tillträdet icke anmälts inom en frist av sex månader efter det att nederländska regeringen tillkännagivit, att tillträdesdokument deponerats. I art. 33 fastställes slutligen, att konventionen till en början skall gälla i fem år och därefter förlängas för fem år i sänder, om uppsägning icke mellankommer. Uppsägning får endast verkan såvitt gäller den stat som verkställt densamma. Beträffande slutbestämmelserna skall här endast framhållas, att det fjärde ratifikationsinstrumentet deponerats hos nederländska utrikesministeriet den 11 februari 1957 och att följaktligen konventionen med tillämpning av art. 28 träder i kraft den 12 april 1957 mellan de fyra först ratificerande staterna. Konventionen av den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hö­

10 Kungl. Maj:ts proposition nr t63 år 1957

rande ämnen utgör, som framgått av den tidigare redogörelsen, endast en reviderad version av den konvention av den 17 juli 1905 i samma ämnen, som i snart femtio år på ett i huvudsak tillfredsställande sätt reglerat ett ur det praktiska rättslivets synpunkter viktigt område. De ändringar och tillägg som gjorts är alla av den art, att Sverige kan biträda konventionen utan ändring av gällande svenska lagar och med endast obetydliga jämkningar i hithörande administrativa författningar. Samtidigt representerar den nya konventionen vissa framsteg mot ett ytterligare förbättrat samarbete mellan konventionsstaterna på den internationella rättshjälpens område.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå, att den här bilagda konventionen den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen måtte föreläggas riksdagen, och hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att godkänna ratifikation av konventionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Axel Edelstam

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1957 11

Bilaga

Översättning

Convention relative å la procédure Konvention angående vissa till civilcivile processen hörande ämnen

Les Etats signataires de la présente Denna konventions signatärmakter, Convention:

Désirant apporter å la Convention vilka önska i konventionen den 17 du 17 juillet 1905, relative å la pro­ juli 1905 angående vissa till civilprocédure civile, les améliorations sug- cessen hörande ämnen göra av erfagérées par 1’expérience; renheten påkallade förbättringar,

Ont résolu de conclure une nouvelle ha beslutat att för detta ändamål Convention å cet effet et sont conve- avsluta en ny konvention och ha nus des dispositions suivantes : överenskommit om följande bestäm­

melser:

I. Communication d’actes judieiaires I. Delgivning av rättegångshandlingar et extrajudiciaires och andra handlingar

Article ler Artikel 1

En matiére civile ou commerciale, I fråga om delgivning av handlingles significations d’actes å destination ar, vilka angå rättsförhållanden av cide personnes, se trouvant å 1’étranger, vil eller kommersiell natur och äro se feront dans les Etats contractants, avsedda att tillställas i utlandet vissur une demande du consul de l’Etat tande personer, skall för de fördragsrequérant, adressée å l’autorité qui slutande staterna gälla, att då begäsera désignée par l’Etat requis. La ran om sådan delgivning framställes demande, contenant 1’indication de av konsuln för den stat, å vars sida 1’autorité de qui émane l’acte trans- delgivningen önskas, hos myndighet, mis, le nom et la qualité des parties, som angives av den stat, där begäran 1’adresse du destinataire, la nature framställes, denna begäran skall efde l’acte dont il s’agit, doit étre ré- terkommas. Framställningen skall digée dans la langue de l’autorité re- angiva, av vilken myndighet handquise. Cette autorité enverra au con­ lingen utfärdats, parternas namn och sul la piéce prouvant la signification ställning, mottagarens adress samt ou indiquant le fait qui Pa em- beskaffenheten av den handling, varpéchée. om fråga är; och skall framställning­

en vara avfattad på det språk, som

brukas av den myndighet, hos vil­

ken framställningen sker. Samma

myndighet har sedermera att till kon­

suln överlämna den handling, som

utvisar att delgivning skett eller an­

ger det hinder, som därför mött.

Toutes les difficultés, qui s’éléve- Meningsskiljaktighet, som med anraient å 1’occasion de la demande du ledning av sådan framställning uppconsul, seront réglées par la voie stått, skall utjämnas på diplomatisk diplomatiquc. väg.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1957

Chaque Etat contractant peut décla- Det står envar av de fördragsslurer, par une communication adressée tande staterna fritt att i särskilt till aux autres Etats contractants, qu’il de övriga riktat meddelande påfordentend que la demande de significa- ra, att översändandet av sådana framtion å faire sur son territoire, conte- ställningar om delgivning inom dess nant les mentions indiquées å 1’alinéa område, vilka i första stycket omtaler, lui soit adressée par la voie lats, skall ske på diplomatisk väg. diplomatique.

Les dispositions qui précédent ne Förestående bestämmelser innefats’opposent pas å ce que deux Etats ta ej hinder för två fördragsslutande contractants s’entendent pour ad- stater att överenskomma, att direkt mettre la communication directe skriftväxling mellan myndigheterna entre leurs autorités respectives. i de båda staterna må ske.

Article 2 Artikel 2

La signification se fera par les Delgivningen skall verkställas gesoins de 1’autorité compétente selon nom försorg av den myndighet, som les lois de l’Etat requis. Cette autorité, är behörig därtill enligt lagen i den sauf les cas prévus dans 1’article 3, stat som mottagit framställningen. pourra se borner å effectuer la signi­ Denna myndighet kan, utom i fall fication par la remise de 1’acte au som i artikel 3 avses, inskränka sig destinataire qui 1’accepte volontaire- till att verkställa delgivningen genom ment. handlingens överlämnande till adres­

saten, såvitt denne frivilligt motta­

ger den.

Article 3 Artikel 3

La demande sera accompagnée de Framställningen skall vara åtföljd l’acte å signifier en double exem- av delgivningshandlingen i två exemplaire. plar.

Si l’acte å signifier est rédigé, soit Om delgivningshandlingen är avdans la langue de 1’autorité requise, fattad antingen på det språk, som soit dans la langue convenue entre les brukas av den myndighet, hos vilken deux Etats intéressés, ou s’il est ac- begäran om delgivningen skett, eller compagné d’une traduction dans l’une på ett mellan vederbörande stater de ees langues, 1’autorité requise, au överenskommet språk eller om handcas ou le désir lui en serait exprimé lingen är åtföljd av en översättning dans la demande, fera signifier l’acte till ettdera av dessa språk, skall den dans la forme prescrite par sa légis- anmodade myndigheten, såvitt önslation intérieure pour 1’exécution de kan härom uttalats i den gjorda significations analogues, ou dans une framställningen, låta delgiva handforme spéciale, pourvu qu’elle ne soit lingen i den form, som för verkstälpas contraire å cette législation. Si un lande av liknande delgivning är förepareil désir n’est pas exprimé, 1’auto- skriven av lagen i den stat, myndigrité requise cherchera d’abord å ef­ heten tillhör, eller i en särskild form, fectuer la reinise dans les termes de så vitt den icke strider mot samma l’article 2. lag. Har en sådan önskan icke ut­

tryckts, skall myndigheten först söka

verkställa delgivningen på sätt i arti­

kel 2 föreskrivits.

Sauf entente contraire, la traduc­ Så vitt ej annat överenskommits tion, prévue dans Falinéa précédent, skall riktigheten av den i föregående

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957 13

sera certifiée conforme par l’agent stycke omförmälda översättningen vadiplomatique ou consulaire de 1’Etat ra bestyrkt av diplomatisk eller konrequérant ou par un traducteur asser- sulär företrädare för den stat, från menté de l’Etat requis. vars sida delgivningen begärts, eller

av edsvuren översättare i den stat, där

delgivningen skall ske.

Article 4 Artikel 4

L’exécution de la signification, pré- Verkställandet av delgivning, varvue par les articles 1, 2 et 3, ne pourra om i artiklarna 1, 2 och 3 förmäles, étre refusée que si l’Etat, sur le ter- kan icke förvägras, med mindre den ritoire duquel elle devrait étre faite, stat, inom vars område den skall äga la juge de nature å porter atteinte å rum, anser den vara av beskaffenhet sa souveraineté ou ä sa sécurité. att kränka dess suveränitet eller med­

föra fara för dess säkerhet.

Article 5 Artikel 5

La preuve de la signification se fera Såsom bevis om delgivningen skall au moyen, soit d’un récépissé daté et gälla antingen ett av mottagaren utlégalisé du destinataire, soit d’une färdat, daterat och legaliserat motattestation de 1’autorité de l’Etat re- tagningsbevis eller ett intyg av mynquis, constatant le fait, la forme et digheten i den stat, där framställningla date de la signification. en blivit gjord, utvisande att delgiv­

ning ägt rum, formen under vilken

den skett, samt dagen för delgiv­

ningen.

Le récépissé ou 1’attestation doit se Mottagningsbeviset eller intyget trouver sur l’un des doubles de 1’acte skall åsättas det ena exemplaret av ä signifier ou y étre annexé. delgivningshandlingen eller vidfogas

detta.

Article & Artikel 6

Les dispositions des articles qui Genom förestående bestämmelser précédent ne s’opposent pas: göres ej inskränkning i:

1°. å la faculté d’adresser directe- 1. befogenheten att översända handinent, par la voie de la poste, des ac- lingar med posten direkt till vedertes aux intéressés se trouvant å börande i utlandet; 1’étranger;

2°. ä la faculté, pour les intéressés, 2. befogenheten för vederbörande de faire faire des significations direc- alt låta verkställa delgivning omedeltement, par les soins des officiers mi- bart genom kompetenta myndigheter nistériels ou des fonctionnaires com- i det land, där delgivningen skall pétents du pays de destination; ske;

3°. å la faculté, pour chaque Efat, 3. befogenheten för varje stat att de faire faire directement, par les låta verkställa delgivning av handsoins de ses agents diplomatiques ou lingar med i utlandet befintliga perconsulaircs, les significations desti- soner genom sina egna diplomatiska nées aux personnes se trouvant å eller konsulära tjänstemän. 1’étranger.

Dans chacun de ees cas, la faculté I varje av dessa fall består en be-

14 Kungi. Maj. ts proposition nr 163 år 1957

prévue n’existe que si des Conven- fogenhet endast, då mellan vederbötions intervenues entre les Etats in- rande stater avslutade överenskomtéressés 1’admettent ou si, å défaul de melser sådant medgiva eller då, i Conventions, l’Etat, sur le territoire brist av sådan överenskommelse, den duquel la signification doit étre faite, stat, på vars område delgivningen ne s’y oppose pas. Cet Etat ne pourra skall ske, icke motsätter sig densams’y opposer lorsque, dans les cas de ma. Denna stat kan icke motsätta sig 1’alinéa ler, numéro 3, 1’acte doit étre delgivningen, då i det fall, som här signifié sans contrainte å un ressor- ovan under 3. avses, handlingen utan tissant de l’Etat requérant. användande av tvångsmedel skall till­

ställas en medborgare i den stat, från

vars sida delgivningen önskas.

Artide 7 Artikel 7

Les significations ne pourront don- För delgivningar få icke utkrävas ner lieu au remboursement de taxes avgifter av något som helst slag. ou de frais de quelque nature que ce soit.

Toutefois, sauf entente contraire, Dock skall, där ej annat överensl’Etat requis aura le droit d’exiger de kommits, den stat, hos vilken begäran 1’Etat requérant le remboursement om delgivning framställts, äga att av des frais occasionnés par 1’interven- den stat, som begärt delgivningen, uttion d’un officier ministériel ou par kräva ersättning för kostnader, som l’emploi d’une forme spéciale dans föranletts av stämningsmäns medverles cas de 1’article 3. kan vid delgivningen eller användan­

det av en särskild form i fall, som i

artikel 3 omförmälts.

II. Commissions rogatoires II. Bevisupptagning

Article 8 Artikel 8

Eu matiére civile ou commerciale, I mål eller ärende av civil eller 1’autorité judiciaire d’un Etat con- kommersiell natur äger judiciell myntractant pourra, conformément aux dighet i eu av de fördragsslutande dispositions de sa législation, s’adres- staterna att, med iakttagande av beser, par commission rogatoire, å l’au- stämmelserna i landets lag, hos betorité compétente d’un autre Etat con- hörig myndighet i en annan av dessa tractant pour lui demander de faire, stater göra framställning om vidtadans son ressort, soit un acte d’ins- gande av åtgärder till utredning i truction, soit d’autres actes judici- målet eller ärendet eller av andra till aires. dess behandling hörande åtgärder.

Article 9 Artikel 9

Les commissions rogatoires seront Dylik framställning skall av kontransmises par le consul de l’Etat re­ suln för den stat, från vars sida framquérant å 1’autorité qui sera désignée ställningen skett, överlämnas till par l’Etat requis. Cette autorité en- myndighet som angives av den stat, verra au consul la piéce constatant där framställningen göres. Denna l’exécution de la commission roga­ myndighet har sedermera att till kontoire ou indiquant le fait qui en a suln överlämna den handling, som ut-

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957 15

empéché 1’exécution. visar att åtgärden vidtagits eller an­

ger det hinder, som därför mött.

Toutes les difficultés, qui s’éléve- Meningsskiljaktighet, som med anraient å 1’occasion de cette transmis­ ledning av sådan framställnings översion, seront réglées par la voie diplo- lämnande uppstått, skall utjämnas matique. på diplomatisk väg.

Chaque Etat contractant peut dé- Det står envar av de fördragssluclarer, par une communication adres- tande staterna fritt att i särskilt till sée aux autres Etats contractants, de övriga riktat meddelande påfordqu’il entend que les commissions ro- ra, att översändandet av framställgatoires, å exécuter sur son territoire, ningar om åtgärder, som skola vidlui soient transmises par la voie di- tagas inom dess område, skall ske på plomatique. diplomatisk väg.

Les dispositions qui précédent ne Förestående bestämmelser utgöra s’opposent pas å ce que deux Etats ej hinder för två fördragsslutande contractants s’entendent pour ad- stater att överenskomma, att frammettre la transmission directe des ställningar må direkt växlas mellan commissions rogatoires entre leurs myndigheterna i de båda staterna. autorités respectives.

Article 10 Artikel 10

Sauf entente contraire, la commis- Så framt ej annorlunda avtalats, sion rogatoire doit étre rédigée, soit skall framställningen vara avfattad dans la langue de 1’autorité requise, antingen på del språk, som brukas av soit dans la langue convenue enlre myndighet, till vilken den är ställd, les deux Etats intéressés, ou bien elle eller på ett mellan vederbörande stadoit étre accompagnée d’une traduc- ter överenskommet språk eller ock tion, faite dans une de ees langues et skall framställningen vara åtföljd av certifiée conforme par un agent di- en översättning till ettdera av dessa plomatique ou consulaire de 1’Etat re- språk, vilken översättning blivit till quérant ou par un tradueteur asser- riktigheten bestyrkt av diplomatisk menté de l’Etat requis. eller konsulär företrädare för den

stat, varifrån framställningen kom­

mit, eller av edsvuren översättare i

den stat, där framställningen skett.

Article 11 Artikel It

L’autorité judiciaire, å laquelle la Den judiciella myndighet, hos vilcominission rogatoire est adressée, ken framställningen blivit gjord, är sera obligée d’y satisfaire en usant skyldig att efterkomma denna med des mémes moyens de contrainte que användande av samma tvångsmedel, pour 1’exccution d’une commission som då fråga är om likartad framdes autorités de 1’Etat requis ou d’une ställning från annan myndighet i den demande formée ä cet effet par une stat, förstnämnda myndighet själv parlic intéressée. Ces moyens de con­ tillhör, eller eu begäran, som för dytrainte ne son t pas nccessairement likt ändamål gjorts av cn part. Dock employés, s’il s’agit de la comparu- skall skyldighet ej föreligga alt anlion des parties en cause. vända dessa tvångsmedel i fråga om

parts inställelse.

L’autorité requérante scra, si elle Därest den myndighet, av vilken

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957

le demande, informée de la dale et framställningen gjorts, så påfordrar, du lieu ou il sera procédé å la mesure skall den underrättas om tiden och sollicitée, afin que la partie intéres- platsen för den åtgärd, som i anledsée soit en état d’y assister. ning av framställningen skall äga

rum, på det att part, som så önskar,

må bliva i tillfälle att närvara.

L’exécution de la commission ro- Vidtagandet av den begärda åtgärgatoire ne pourra étre refusée que: den kan förvägras endast,

1°. si 1’authenticité du document 1. om handlingens äkthet icke blin’est pas établie; vit styrkt;

2°. si, dans l’Etat requis, l’exécu- 2. om i den stat, till vilken framtion de la commission rogatoire ne ställningen skett, utförandet av den rentre pas dans les attributions du begärda åtgärden icke tillkommer pouvoir judiciaire; dömande myndighet;

3°. si 1’Etat, sur le territoire duquel 3. om den stat, inom vars område 1’exécution devrait avoir lieu, la juge åtgärden skall verkställas, anser den de nature å porter atteinte å sa sou- vara av beskaffenhet att kränka dess veraineté ou å sa sécurité. suveränitet eller medföra fara för

dess säkerhet.

Article 12 Artikel 12

En cas d’incompétence de 1’autorité Därest den myndighet, till vilken requise, la commission rogatoire sera framställningen blivit gjord, icke är transmise d’office å 1’autorité judi­ behörig att vidtaga den begärda åtciaire compétente du méme Etat, sui- gärden, skall framställningen, i enligvant les régles établies par la législa- het med gällande bestämmelser, på tion de celui-ci. tjänstens vägnar översändas till behö­

rig judiciell myndighet i samma stat.

Article 13 Artikel 13

Dans tous les cas ou la commission I alla de fall, då den begärda åtrogatoire n’est pas exécutée par l’au- gärden icke vidtagits av den myndigtorité requise, celle-ci en informera het, till vilken framställningen blivit immédiatement 1’autorité requérante, gjord, åligger det denna myndighet en indiquant, dans le cas de 1’article att omedelbart därom underrätta den 11, les raisons pour lesquelles l’exé- myndighet, från vilken framställcution de la commission rogatoire a ningen utgått, samt tillika angiva, été refusée et, dans le cas de 1’article därest sådant fall är för handen, som 12,1’autorité å laquelle la commission i artikel 11 avses, de skäl, på grund est transmise. varav åtgärdens vidtagande förväg­

rats, samt i fall, som i artikel 12 om­

talas, till vilken myndighet framställ­

ningen blivit översänd.

Article 14 Artikel 14

L’autorité judiciaire, qui procéde å Den judiciella myndighet, som vid1’exécution d’une commission roga­ tager den begärda åtgärden, skall toire, appliquera les lois de son pays, därvid i fråga om de former, som en ce qui concerne les formes å böra iakttagas, tillämpa sitt eget lands suivre. lagar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957 17

Toutefois, il sera déféré å la de- Dock skall, där användning av en mande de 1’autorité requérante, ten- viss form begärts av den myndighet, dant å ce qu’il soit procédé suivant som gjort framställningen, denna une forme spéciale, pourvu que cette form iakttagas, så framt den icke forme ne soit pas contraire å la légis- strider mot lagen! i det land, till villation de l’Etat requis. ket framställningen skett.

Artide 15 Artikel 15

Les dispositions des artides qui Genom bestämmelserna i föreståprécédent n’excluent pas la faculté, ende artiklar upphäves icke den bepour chaque Etat, de faire exécuter fogenhet, som kan tillkomma stat, att directexnent, par ses agents diploma- låta begärda åtgärder vidtagas direkt tiques ou consulaires, les commis- av dess diplomatiska eller konsulära sions rogatoires, si des Conventions tjänstemän, om antingen detta tillintervenues entre les Etats intéressés vägagångssätt är genom fördrag mel1’admettent ou si l’Etat, sur le terri- lan vederbörande stater medgivet, eltoire duquel la commission rogatoire ler den stat, på vars område åtgärden doit étre exécutée, ne s’y oppose pas. skall verkställas, icke motsätter sig dess vidtagande.

Artide 16 Artikel 16

L’exécution des commissions roga­ För vidtagande av begärda åtgärtoires ne pourra donner lieu au rem- der få icke utkrävas avgifter av nåboursement de taxes ou de frais, de got som helst slag. quelque nature que ce soit. Toutefois, sauf entente contraire, Dock skall, där ej annat överensl’Etat requis aura le droit d’exiger de kommits, den stat, där åtgärd be1’Etat requérant le remboursement gärts, äga att av den stat, varifrån des indemnités payées aux témoins framställningen skett, utkräva ersättou aux experts, ainsi que des frais oc- ning för vad till vittnen eller sakkuncasionnés par 1’intervention d’un of- niga blivit utbetalt ävensom för kostficier ministériel, rendue nécessaire nader, som föranletts av stämningsparce que les témoins n’ont pas com- mäns medverkan vid delgivning, när paru volontairement, ou des frais re­ sådan påkallats därav att vittnen icke sultat de 1’application éventuelle de frivilligt inställt sig, eller för kostna1’article 14, alinéa 2. der, som uppstått då bestämmelsen i artikel 14 andra stycket kommit till användning.

in. Caution judicatum sol vi III. Säkerhet för rättegångskostnader

Artide 17 Artikel 17

Aucune caution ni dépöt, sous Där medborgare i en av de förquelque dénomination que ce soit, ne dragsslutande staterna, med hemvist peut étre imposé, å raison, soit de i någon av dem, är kärande eller leur qualité cTétrangers, soit du de- mellankommande part vid domstol i faut de domicile ou de résidence en annan av dessa stater, må han dans le pays, aux nationaux d’un des icke, på grund av sin egenskap av utletats contractants, ayant leur domi- länning eller i följd av saknaden av 2 llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1957

cile dans l’un de ees Etats, qui seront hemvist eller vistelseort inom landet, demandeurs ou intervenants devant förpliktas att ställa borgen eller anles tribunaux d’un autre de ees Etats. nan säkerhet, under vad namn det vara må. La méme régle s’applique au verse- Detsamma skall gälla med avseenment, qui serait exigé des deman­ de å skyldighet, som kan åligga kädeurs ou intervenants, pour garantir rande eller mellankommande part, att les frais judiciaires. verkställa deposition till täckande av ersättning, vilken skall utgå till domstolen. Les Conventions, par lesquelles des Konventioner, varigenom mellan Etats contractants auraient stipulé särskilda fördragsslutande stater pour leurs ressortissants la dispense överenskommits, att medborgare i det de la caution judicatum solvi ou du ena landet skola, oavsett deras hemversement des frais judiciaires sans vist, i det andra vara befriade från condition de domicile, continueront att ställa säkerhet för rättegångskostå s’appliquer. nader eller att nedsätta penningar till täckande av ersättning åt domstol, skola fortfarande gälla.

Article 18 Artikel 18

Les condamnations aux frais et dé- Har i en av de fördragsslutande pens du procés, prononcées dans un staterna kärande eller mellankomdes Etats contractants contre le de- mande part, som antingen på grund mandeur ou 1’intervenant dispensé de av bestämmelserna i artikel 17 'första la caution, du dépöt ou du verse­ och andra styckena eller i följd av lament en vertu, soit de 1’article 17, gen i den stat, där rättegång varit analinéas 1 et 2, soit de la loi de l’Etat hängiggjord, är fritagen från att stälou 1’action est intentée, seront, sur la säkerhet eller verkställa deposiune demande, faite par la voie di- tion, varom ovan sagts, dömts att beplomatique, rendues gratuitement tala rättegångskostnader, skall på exécutoires par 1’autorité compétente, därom i diplomatisk väg gjord framdans chacun des autres Etats con­ ställning denna dom i envar av de tractants. övriga fördragsslutande staterna kostnadsfritt göras av därtill behörig myndighet verkställbar. La méme régle s’applique aux dé- Samma regel gäller med avseende cisions judiciaires par lesquelles le å domstolsbeslut, varigenom rättemontant des frais du procés est fixé gångskostnadernas belopp blivit seultérieurement. nare bestämt. Les dispositions qui précédent ne Förestående bestämmelser innefats’opposent pas å ce que deux Etats ta icke hinder för två fördragsslutancontractants s’entendent pour per- de stater att överenskomma, att bemettre que la demande d’exequatur gäran att erhålla förordnande om soit aussi faite direetement par la verkställighet även må kunna frampartie intéressée. ställas direkt av part.

Article 19 Artikel 19

Les décisions relatives aux frais et Beslut angående rättegångskostnadépens seront déclarées exécutoires der skall utan parternas hörande försans entendre les parties, mais sauf klaras verkställbart, men skall den

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957 19

recours ultérieur de la partie condam- dömda parten äga den rätt till klanée, conformément ä la législation du gan, som lagen i det land, där verkpays ou l’exécution est poursuivie. ställigheten sökes, medgiver honom. L’autorité, compétente pour sta- Myndighet, som är behörig att ber tuer sur la demande d’exequatur, se sluta i anledning av framställd begäbornera ä examiner: ran om erhållande av verkställighet, skall inskränka sig att undersöka: 1°. si, d’aprés la loi du pays ou la 1. om, enligt lagen i det land, där condamnation a été prononcée, l’ex- domen blivit meddelad, den handling, pédition de la décision réunit les con- på grund varav verkställigheten söditions nécessaires ä son authenti- kes, uppfyller för dess formella gilcité; tighet uppställda villkor; 2°. si, d’aprös la méme loi, la dé­ 2. om enligt samma lag domen cision est passée en force de chose vunnit laga kraft; jugée; 3°. si le dispositif de la décision 3. om den del av domen, som inest rédigé, soit dans la langue de nefattar själva åläggandet, är avfat1’autorité requise, soit dans la langue tad antingen på det språk, som bruconvenue entre les deux Etats inté- kas av den myndighet, hos vilken ressés, ou bien s’il est accompagné verkställighet sökes, eller på ett meld'une traduction, faite dans une de lan vederbörande stater överenskomees langues et, sauf entente contraire, met språk eller ock är åtföljd av en certifiée conforme par un agent di- översättning till ett av dessa språk, plomatique ou consulaire de l’Etat re- vilken, så vitt ej annorlunda avtaquérant ou par un tradueteur asser- lats, blivit till riktigheten bestyrkt av nienté de 1’Etat requis. diplomatisk eller konsulär företrädare för den stat, varifrån framställningen härrör, eller av edsvuren översättare i den stat, där verkställigheten sökes. Pour satisfaire aux conditions, pre- Såsom bevis att de i andra stycket scrites par 1’alinéa 2, numéros 1 et under 1. och 2. uppställda förutsätt2, il suffira, soit d’une déclaration de ningarna äro uppfyllda skall gälla 1’autorité compétente de l’Etat re- antingen av behörig myndighet i den quérant constatant que la décision stat, varifrån framställningen härrör, est passée en force de chose jugée, utfärdad förklaring att domen vunsoit de la présentation des piéces du- nit laga kraft, eller vederbörligen lement légalisées de nature å établir galiserade handlingar av vilka framque la décision est passée en force de går att beslutet vunnit laga kraft. chose jugée. La compétence de l’auto- Förenämnda myndighets behörighet rité ci-dessus mentionnée sera, sauf skall, så fraint ej annorlunda avtaentente contraire, certifiée par le ])lus lats, vara intygad av den högsta mynhaut fonetionnaire préposé å l’admi- digheten inom justitieförvaltningen i nistration de la Justice dans 1’Elat re- samma stat. Bevis och intyg, varom quérant. La déclaration et le certifi- nu nämnts, måste vara avfattade elcat, dont il vient d’étre parlé doivent ler översatta enligt bestämmelsen unétre rédigés ou traduits conformc- der 3. i andra stycket här ovan. ment å la régle contenue dans l’alinéa 2, numéro 3. L’autorité, compétente pour sta- Den myndighet, som är behörig att luer sur la demande d’exequatur, éva- besluta i anledning av framställd belucra, j)ourvu que la partie le deman­ gäran om erhållande av verkställigde en méme temps, le montant des het, skall, för så vitt parten samtidigt frais d’attestation, de traduction cl så begär, fastställa det belopp, till

20 Rungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957

de légalisation visés å 1’alinéa 2, nu- vilket kostnaderna för översättning méro 3. Ces frais seront considérés och bestyrkande, som avses i andra comme des frais et dépens du procés. stycket under 3., prövas uppgå. Dessa kostnader skola anses som rättegångskostnad.

IV. Assistance judiciaire gratuite IV. Kostnadsfri rättshjälp

Article 20 Artikel 20

En matiére civile et commerciale, I rättsförhållanden av civil eller les ressortissants de chacun des Etats kommersiell natur skall medborgare contractants seront admis dans tous i fördragsslutande stat äga att i anles autres Etats contractants au béné- nan fördragsslutande stat, med iaktfice de l’assistance judiciaire gratuite, tagande av dess lag, åtnjuta samma comme les nationaux eux-mémes, en förmåner beträffande kostnadsfri se comformant å la législation de rättshjälp som tillkomma sistnämn1’Etat ou 1’assistance judiciaire gra­ da stats egna medborgare. tuite est réclamée. Dans les Etats ou existe 1’assistan- I stat, där rättshjälp förekommer ce judiciaire en matiére administra­ i mål och ärenden av administrativ tive, les dispositions, édictées dans natur, skola bestämmelserna i föregå1’alinéa ci-dessus, s’appliqueront éga- ende stycke tillämpas jämväl vid lement aux affaires, portées devant handläggningen av sådana mål och les tribunaux compétents en cette ärenden inför därtill behörig dommatiére. stol.

Article 21 Artikel 21

Dans tous les cas, le certificat ou I fråga om utlännings medellöshet la déclaration d’indigenee doit étre skall i varje fall bevis utfärdas eller délivré ou regue par les autorités de förklaring upptagas av myndighet i la résidence iiabituelle de 1’étranger, hans vanliga vistelseort eller, om han ou, å défaut de celles-ci, par les auto­ ej har fast bostad, av myndighet å rités de sa résidence actuelle. Dans le den ort, där han för tillfället uppecas ou ces derniéres autorités n’ap- håller sig. I det fall att dessa mynpartiendraient pas å un Etat contrac- digheter tillhöra annan stat än någon tant et ne recevraient pas ou ne dé- av de fördragsslutande och av dem livreraient j)as des certificats ou des dylika bevis ej utfärdas eller förkladéclarations de cette nature, il suffira ringar upptagas, må av diplomatisk d’un certificat ou d’une déclaration eller konsulär företrädare för det délivré ou recue par un agent diplo- land, utlänningen tillhör, utfärdat bematique ou consulaire du pays auquel vis eller upptagen förklaring tiller1’étranger appartient. kännas vitsord. Si le requérant ne réside pas dans Om sökanden icke uppehåller sig le pays ou la demande est formulée, i det land, där rättshjälpen begäres, le certificat ou la déclaration d’indi- skall beviset eller förklaringen om gence sera légalisé gratuitement par hans medellöshet utan avgift legaliseun agent diplomatique ou consulaire ras av diplomatisk eller konsulär födu pays ou le document doit étre pro- reträdare för det land, i vilket handduit. lingen skall företes.

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957 21

Artide 22 Artikel 22

L’autorité, compétente pour déliv- Myndighet, som äger utfärda fatrer le certificat ou recevoir la déclara- tigdomsbevis eller upptaga förklaring tion d’indigence, pourra prendre des om medellöshet, kan hos myndigherenseignements sur la situation de ter i övriga fördragsslutande stater fortune du requérant auprés des au- inhämta upplysningar angående sötorités des autres Etats contractants. kandens förmögenhetsvillkor.

L’autorité, chargée de statuer sur Den myndighet, vilken det åligger la demande d’assistance judiciaire att besluta över gjord ansökning om gratuite, conserve, dans les limites de kostnadsfri rättshjälp, bibehåller ses attributions, le droit de contröler inom gränsen för sin behörighet rätles certificats, déclarations et rensei­ ten att pröva de bevis, förklaringar gnements qui lui sont fournis et de se och upplysningar, vilka föreläggas faire donner, pour s’éclairer suffi- myndigheten, ävensom att införskafsamment, des informations complé- fa ytterligare erforderliga upplysmentaires. ningar.

Article 23 Artikel 23

Lorsque 1’indigent se trouve dans Då medellös person vistas i annat un pays autre que celui, dans lcquel land än det, där ansökningen om 1’assistance judiciaire gratuite doit kostnadsfri rättshjälp skall göras, må étre demandée, sa demande tendant ansökningen, åtföljd av fattigdomså obtenir 1’assistance judiciaire, ac- bevis och förklaring om medellöshet compagnée des certificats, déclara­ samt, i förekommande fall, andra tions d’indigence et, le cas échéant, handlingar av betydelse för ansökd’autres piéces justificatives, utilcs å ningens bedömande, av konsuln för 1’instruction de la demande, pourra sökandens land översändas till den étre transmise, par le consul de son myndighet, som är behörig att beslupays, å 1’autorité compétente pour ta i anledning av ansökningen eller statuer sur ladite demande, ou ä l’au- till myndighet, som anvisats av den torité désignée par 1’Etat ou la de­ stat, där ansökningen skall prövas. mande doit étre instruite.

Les dispositions, contenues dans Bestämmelserna i artikel 9 andra, l’article 9, alinéas 2, 3 et 4 et dans tredje och fjärde styckena samt i arles artides 10 et 12 ci-dessus concer- tiklarna 10 och 12 ovan rörande benant les commissions rogatoires, sont visupptagning ärol tillämpliga på applicables ä la transmission des re- översändandet av ansökningar om quétes en obtention de l’assistancc kostnadsfri rättshjälp jämte bilagor. judiciaire gratuite et de leurs annexes.

Article 24 Artikel 24

Si le bénéfice de 1’assistance judi­ Har kostnadsfri rättshjälp bevilciaire a été accordé å un ressortis- jats medborgare i fördragsslutande sant d’un des Etats contractants, les stat, skall delgivning, som hänför sig significations, quellc qu’en soit la till rättegången och som verkställts i fornie, relatives ä son procés, et qui annan fördragsslutande stat, oavsett seraient a faire dans un autre de ees delgivningens form, icke föranleda Etats, ne donneront lieu å aucun kostnadsersättning från den stat, som remboursement de frais par 1’Etat rc- begärt åtgärden, till den stat, där delquérant it 1’Etat requis. givningen skett.

22 Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957

Il eu sera de méme des commis- Detsamma skall gälla för bevissions rogatoires, exception faite des upptagning med undantag för ersättindemnités payées å des experts. ning till sakkunniga.

A. Délivrance gratuite d’extraits des V. Avgiftsfrihet för utdrag ur folk-

aetes de 1’état civil bokföringsregister

Article 25 Artikel 25

Les indigents ressortissants d’un Medellös medborgare i fördragssludes Etats contractants pourront, dans lande stat skall i annan sådan stat les mémes condilions que les na- erhålla utdrag ur folkbokföringsretionaux, se faire délivrer gratuite- gister utan avgift under samma förutment des extraits des aetes de 1’état sättningar som landets egna medborcivil. Les piéces nécessaires å leur gare. Handling, som är erforderlig mariage seront légalisées sans frais för den medellöses giftermål, skall par les agents diplomatiques ou con- legaliseras avgiftsfritt av de fördragssulaires des Etats contractants. slutande staternas diplomatiska eller

konsulära tjänstemän.

VI. Contrainte par corps VI. Bysättning

Article 26 Artikel 26

La contrainte par corps, soit com- I mål eller ärende, som ej angår me moyen d’exécution, soit comme brottslig gärning, må bysättning ej, mesure simplement conservatoire, ne vare sig såsom exekutionsmedel eller pourra pas, en matiére civile ou com- såsom säkerhetsåtgärd, komma till merciale, étre appliquée aux ctran- användning på utlänningar, tillhörangers, appartenant å un des Etats de någon av de fördragsslutande stacontractants, dans les cas ou elle ne terna, annorledes än i de fall, där såserait pas applicable aux ressortis­ dan åtgärd kan användas gentemot sants du pays. Un fait, qui peut étre landets egna medborgare. Omstäninvoqué par un ressortissant domi- dighet, som av en landets egen medcilié dans le pays, pour obtenir la le- borgare, bosatt inom detsamma, kan vée de la contrainte par corps, doit åberopas såsom grund för upphävanproduire le méme effet au profit du de av bysättning, skall medföra samressortissant d’un Etat contractant, ma verkan till förmån för en medméme si ce fait s’est produit ä l’étran- borgare i någon av de övriga förger. dragsslutande staterna även för det

fall att samma omständighet inträf­

fat i utlandet.

VII. Dispositions finales VII. Slutbestämmelser

Article 27 Artikel 27

La présente Convention est ouver- Denna konvention är öppen för unte å la signature des Etats représen- dertecknande av de stater, som voro tés å la Septiéme Session de la Con- företrädda vid Konferensens för in-

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957 23

férence de Droit International Privé. lernationell privaträtt sjunde session.

Elle sera ratifiée et les instruments Konventionen skall ratificeras, och de ratification seront déposés auprés ratifikationsinstrumenten skola dedu Ministére des Affaires Etrangéres poneras hos nederländska utrikesmides Pays-Bas. nisteriet.

Il sera dressé de tout dépöt d’in- Vid varje deponering av ratifikastruments de ratification un procés- tionsinstrument skall ett protokoll verbal, dont une copie, certifiée con- upprättas, varav en behörigen styrkt forme, sera remise, par la voie diplo- avskrift på diplomatisk väg skall tillmatique, å chacun des Etats signa- ställas envar av de fördragsslutande taires. staterna.

Article 28 Artikel 28

La présente Convention entrera en Denna konvention träder i kraft på vigueur le soixantiéme jour å partir den sextionde dagen räknat från dadu dépöt du quatriéme instrument gen för deponeringen av det fjärde av de ratification prévu par 1’article 27, de i artikel 27 andra stycket omnämnalinéa 2. da ratifikationsinstrumenten.

Pour chaque Etat signataire, rati- För signatärmakt, som ratificerar fiant postérieurement, la Convention senare, träder konventionen i kraft entrera en vigueur le soixantiéme på den sextionde dagen räknat från jour å partir de la date du dépöt de dagen för deponeringen av dess ratison instrument de ratification. fikationsinstrument.

Article 29 Artikel 29

La présente Convention remplace- Denna konvention ersätter, i förra, dans les rapports entre les Etats hållandet mellan stater som ratificera qui 1’auront ratifiée, la Convention re- densamma, den i Haag den 17 juli lative ä la procédure civile, signée å 1905 undertecknade konventionen La Haye, le 17 juillet 1905. angående vissa till civilprocessen hö­

rande ämnen.

Article 30 Artikel 30

La présente Convention s’applique Denna konvention är tillämplig på de plein droit aux territoires métro- de fördragsslutande staternas moderpolitains des Etats contractants. landsområden.

Si un Etat contractant en désire la Om eu fördragsslutande stat skulle mise eu vigueur dans tons les autres önska, att konventionen försättes i territoires ou dans tels des autres kraft för alla eller vissa av de andra territoires dont les relations interna- områden, för vilkas internationella tionales sont assurées par 1 ni, il no- förbindelser staten svarar, skall den lifiera son intention å cet effet par tillkännagiva denna sin avsikt i eu un acte qui sera déposé auprés du handling, vilken skall deponeras hos Ministére des Affaires Etrangéres des nederländska utrikesministeriet. MiPays-Bas. Celui-ci en enverra, par la nisteriet skall på diplomatisk väg tillvoie diplomatique, une copie, certifiée ställa envar av de fördragsslutande conforme, å chacun des Etats con­ staterna en behörigen styrkt avskrift tractants. av handlingen.

La Convention entrera en vigueur Konventionen träder i kraft i fördans les rapports entre les Etats, qui hållandet mellan de stater, som icke

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1957

n’éléveront pas cTobjection dans les inom sex månader efter nämnda medsix mois de cette communication, et delande anmält gensaga, och det eller le territoire ou les territoires dont les de områden, för vilkas internationelrelations internationales sont assu- la förbindelser ifrågavarande stat rées par l’Etat en question, et pour svarar och för vilket eller vilka tilllequel ou lesquels la notification aura kännagivandet gjorts. été faite.

Article 31 Artikel 31

Tout Etat, non-représenté å la Sep- Stat, som icke var företrädd vid tiéme Session de la Conférence, est Konferensens sjunde session, må tilladmis ä adhérer å la présente Con- träda denna konvention, så framt icke vention, å moins qu’un Etat ou en eller flera av de stater, som ratiplusieurs Etats ayant ratifié la Con- ficerat konventionen, motsätter sig vention ne s’y opposent, dans un dé- detta inom en frist av sex månader lai de six mois å dater de la commu­ från dagen för det meddelande om nication faite par le Gouvernement tillträdet, som utsänts av nedernéerlandais, de cette adhésion. L’ad- ländska regeringen. Tillträde skall liésion se fera de la maniére prévue ske på det i artikel 27 andra stycket par 1’article 27, alinéa 2. omnämnda sättet.

Il est entendu que les adhésions ne Det är överenskommet, att tillträde pourront avoir lieu qu’aprés 1’entrée icke kan ske, förrän konventionen en vigueur de la présente Convention, trätt i kraft i enlighet med artikel 28 en vertu de 1’article 28, alinéa 1. första stycket.

Article 32 Artikel 32

Chaque Etat contractant, en si- Fördragsslutande stat må, vid ungnant ou ratifiant la présente Conven­ dertecknandet eller ratifikationen av tion ou en y adhérant, peut se réser- konventionen eller vid tillträdet av ver de limiter 1’application de l’ar- densamma, förbehålla sig rätten att ticle 17 aux nationaux des Etats con- begränsa tillämpningen av artikel 17 tractants ayant leur résidence liabi- till sådana medborgare i de fördragstuelle sur son territoire. slutande staterna, som ha sin vanli­

ga vistelseort på dess område.

L’Etat, qui aura fait usage de la Stat, som begagnat den i föregåenfaculté, prévue å 1’alinéa précédent, de stycke omnämnda befogenheten, ne pourra prétendre ä l’application äger av de övriga fördragsslutande de 1’article 17 par les autres Etats staterna påfordra tillämpning av arcontractants qu’au bénéfice de ses tikel 17 endast till förmån för sådanationaux ayant leur résidence liabi- na av sina medborgare, som ha sin tuelle sur le territoire de l’Etat con­ vanliga vistelseort på område tillhötractant, devant les tribunaux duquel rande den stat, inför vars domstolar ils sont demandeurs ou intervenants. de uppträda som kärande eller mel-

lankommande part.

Article 33 Artikel 33

La présente Convention aura une Denna konvention skall gälla i fem durée de cinq ans å partir de la date år räknat från den dag, som angives indiquée dans 1’article 28, alinéa ler, i artikel 28 första stycket i konvende la présente Convention. tionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1957 25

Ce lerme commencera å courir de Denna tid börjar löpa frän ovan cette date, méme pour les Etats qui angivna dag jämväl för de stater, som l’auront ratifiée ou y auront adhéré senare ratificerat eller tillträtt konpostérieurement. ventionen. La Convention sera renouvelée ta- Konventionen skall anses, utan vicitement de cinq ans en cinq ans, dare tillkännagivande, förnyad för sauf dénonciation. La dénonciation fem år i sänder, därest den icke devra, au moins six mois avant l’ex- uppsäges. Uppsägning skall tillkänpiration du terme, étre notifiée au nagivas för nederländska utrikesmiMinistére des Affaires Etrangéres des nisteriet minst sex månader före den Pays-Bas, qui en donnera connais- löpande periodens utgång och skall sance å tous les autres Etats contrac- ministeriet underrätta samtliga övritants. ga fördragsslutande stater om uppsägningen. La dénonciation peut se limiter aux Uppsägning kan inskränkas att avterritoires ou å certains des territo- se de områden eller vissa av de omires indiqués dans une notification, råden, som upptagits i ett enligt artifaite conformément å 1’article 30, ali- kel 30 andra stycket gjort tillkännanéa 2. givande. La dénonciation ne produira son Uppsägningen äger verkan endast effet qu’a 1’égard de l’Etat qui l’aura såvitt gäller den stat, som verkställt notifiée. La Convention restera en vi- densamma. För övriga stater bibehålgueur pour les autres Etats contrac- ler konventionen sin giltighet. tants.

En foi de quoi, les soussignés, du- Till bekräftande härav ha underrnent autorisés par leurs Gouverne- tecknade, som i vederbörlig ordning ments respectifs, ont signé la présente bemyndigats därtill av sina respekConvention. tive regeringar, undertecknat denna Fait å La Haye, le ler mars 1954, konvention. en un seul exemplaire, qui sera dé- Som skedde i Haag den 1 mars posé dans les archives du Gouverne- 1954 i ett enda exemplar, vilket skall ment des Pays-Bas et dont une copie, förvaras i nederländska regeringens certifiée conforme, sera remise, par la arkiv och varav en behörigen styrkt voie diplomatique, å chacun des Etats avskrift på diplomatisk väg skall représentés å la Septiéme Session de tillställas envar av de stater, som la Conférence de La Haye de Droit voro företrädda vid Haagkonferen- International Privé. sens för internationell privaträtt sjunde session.

(Underskrifter)

3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 163