lagen.nu
Prop. 1985/86:161

om Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

Typ
Proposition
Datum
1986-03-20
Källa
www.riksdagen.se

Regeringens proposition ÅN

1985/86: 161 ST

om Sveriges tillträde till Haagkonventionen Prop den 25 oktober 1980 om internationell 1985/86: 161 rättshjälp

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollét den 20 mars 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Wickhom

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har utarbetats en kon-

vention om internationell rättshjälp. Konventionen är slutsteget i en modernisering av 1905 och 1954 års Haagkonventioner angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. I propositionen förordas att Sverige tillträder konventionen om internationell rättshjälp med visst förbehåll.

För att göra det möjligt för Sverige att ansluta sig till konventionen föreslås ändringar i rättshjälpslagen (1972: 429). Vidare föreslås en ny lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader, som skall ersätta nuvarande lag från år 1899 i samma ämne.

Lagändringarna och den nya lagen avses träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

I agförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposi-

tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 4), lag-

rådets yttrande (s. 24) och föredragande statsrådets ställningstagan-

de till lagrådets synpunkter (s. 26).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför

läsa alla tre delarna.

| Riksdagen 1Y85/86. 1 saml. Nr 161

Prop. 19825/86: 161

Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Härigenom föreskrivs att 8§ rättshjälpslagen! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Allmän rättshjälp får ej beviljas

1. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom

riket, om cj den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för rättshjälp,

2. den som är bosatt utom riket, 2. utlänningar som varken är elom han ej är svensk medborgare ler tidigare varit bosatta här, om

eller om särskilda skäl ej föreligger det inte finns särskilda skäl för

för rättshjälp. rättshjälp,

3. näringsidkare i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksamhet, om cj skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden eller omständigheterna i övrigt.

4, i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel-

sen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av begäran om rättshjälp.

S. för upprättande av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamente,

6. i mål om boskillnad enligt 9 kap. 2§ giftermålsbalken,

7. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelägenhet. vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av-

gjorts slutligt, |

8. ägaren av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenhe-

ten,

9. .den som cj har befogat intresse av att få sin såk behandlad.

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rättshjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av Öömsesi- Under förutsättning av ömsesi-

dighet kan regeringen förordna att dighet kan regeringen förordna att medborgare i viss främmande stat i medborgare I en viss främmande

fråga om allmän rättshjälp skall stat och den som, utan att vara vara likställd med svensk medbor- medborgare I den staten, är hosatt gare. där skall vara likställd med svensk

medborgare ti fråga om allmän

rättshjälp.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I Lagen omtryckt 1983: 487. [AS

Prop. 1985/86: 161

Förslag till

Lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader.

Härigenom föreskrivs följande.

18 I den mån det har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande stat skall ett beslut av en utländsk domstol om skyldighet för

en kärande eller intervenient att betala rättegångskostnader på ansökan verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört talan i brottmål om enskilt anspråk i anledning av brott.

2§ Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

3§ Till ansökningen skall fogas följande handlingar:

I. Beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt kopia.

2. Bevis att beslutet har vunnit laga kraft.

3. Intyg att lagakraftbeviset har utfärdats av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av

chefen för justitieförvaltningen i den stat där beslutet har meddelats.

Bevis och intyg som avses i första stycket 2 och 3 behöver inte ges in, om det på annat sätt styrks att beslutet har vunnit laga kraft.

I den mån det har avtalats i en överenskommelse med främmande stat behöver andra handlingar inte fogas till ansökningen än en bestyrkt kopia

av de delar av beslutet som innehåller parternas namn, deras ställning i

rättegången och själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnit laga kraft samt, om det har särskilt avtalats, bevis att beslutet är verkställbart i den stat där det har meddelats.

48 Om en handling som åberopas i ärendet är skriven på ett annat språk

än danska, norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska

bifogas. Av beslutet behöver endast själva åläggandet översättas.

5§ Beslut om verkställighet skall meddelas utan att parterna hörs.

Om det i en överenskommelse med främmande stat har avtalats att kostnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses som

rättegångskostnader, beslutar kronofodemyndigheten på sökandens begäran om crsättning för kostnaderna. |

6§ Det utländska beslutet och beslut som avses i 58 andra stycket verkställs på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om cj högre rätt förordnar annat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Genom lagen upphävs lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall

av utländsk domstols beslut.

Prop. 1985/86: 161

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1986

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,

Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Görans-

son, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

I Inledning

Det förekommer sedan länge ett omfattande internationellt samarbete i privaträttsliga angelägenheter. En viktig roll inom detta samarbete spelar den s.k. Haag-konferensen om internationell privaträtt. Samarbetet regleras i ett flertal överenskommelser. En central plats intar de s.k. civilprocesskonventionerna — Haagkonventionen den 17 juli 1905 angående vissa

till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur (SES 1909:30) och Haagkonventionen den I mars 1954 angående vissa till civilprocessen

hörande ämnen (prop. 1957: 163, UU 29, rskr. 311). 1954 års konvention ersätter 1905 års konvention i förhållande till de stater som tillträtt den. Genom civilprocesskonventionerna har de fördragsslutande länderna utfäst sig alt lämna varandra bistånd i form av delgivning och utredning när det gäller rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur. De har också utfäst sig att i princip likställa medborgare i de andra länderna med sina egna medborgare beträffande skyldighet att ställa säkerhet i rättegång. kostnadsfri rättshjälp m. m. .

Till 1954 års civilprocesskonvention är förutom Sverige anslutna Bel-

gien, Danmark. Egypten, Finland, Frankrike jämte besittningar, Israel, Italien, Japan, Jugoslavien, Libanon, Luxemburg, Marocko, Nederländerna med Nederländska Antillerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Sovjetunionen, Spanien. Surinam, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Vatikanstaten och Österrike. I

den mån dessa stater har tillträtt även 1905 års konvention gäller den alltså

inte mellan staterna. Sverige är emellertid fortfarande bundet av 1905 års konvention i förhållande till Island och Tyska Demokratiska Republiken, vilka inte är anslutna till 1954 års konvention.

De båda civilprocesskonkventionerna har reviderats och moderniserats.

De ursprungliga bestämmelserna om delgivning har byggts på genom kon-

ventionen den 15 december 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i 4

mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivningskonven- Prop. 1985/86: 161 tionen, prop. 1969:32,. UU 10, rskr. 278). Bestämmelserna om bevisupp-

tagning har moderniserats genom konventionen den 18 mars 1970 om

bevisupptagning i utlandet i mäl och ärenden av civil eller kommersiell

natur (bevisupptagningskonventionen, prop. 1974:95. JuU 28, rskr. 297).

Under den fjortonde Haagkonferensen för internationell privaträtt har

antagits ett förslag till en konvention om interhationell rättshjälp. Konven-

tionen, som är dagtecknad den 25 oktober 1980, är avsedd att vara slutsteget i moderniseringen av civilprocesskonventionerna. De ämnen som har

återstålt att revidera och som omfattas av konventionen är bl. a. rättshjälp

åt enskilda personer, befrielse från skyldighet att ställa säkerhet för rätte-

gåängskostnader och verkställande av beslut som har meddelats i något av

de andra länderna om skyldighet att betala sådana kostnader (exeqvaturprövning). I förhållande till civilprocesskonventionerna medför konven-

tionen huvudsakligen följande nyheter.

När det gäller rättshjälp omfattar regleringen inte bara medborgare i konventionsstaterna, utan även personer som är eller har varit bosatta i de

fördragsslutande länderna utan att vara medborgare i något av dem. Regleringen utsträcks till att avse även utomprocessuell allmän rättshjälp och

rådgivning. För rättshjälp förutsätts inte längre att sökanden är medellös. utan även avgiftsfinansierad rättshjälp omfattas av konventionen. Ett System med centralorgan och förmedlande organ införs och vissa rutiner för rättshjälpsansökningsförfarandet införs.

I fråga om rättegångskostnader utsträcks kretsen av dem som är befriade från skyldighet att ställa säkerhet för sådana kostnader till att omfatta inte

bara medborgare, utan alla som är bosatta i länderna, Utvidgningen avser såväl fysiska som juridiska personer. För att hjälpa den som ansöker om att ett beslut om rättegångskostnader skall göras verkställbart i ett annat land än processlandet införs också centralorgan och förmedlande organ samt förenklade rutiner.

Vidare skall rätt till kopia av handlingar. utdrag av offentliga register

m. m. gälla inte bara för medborgare. utan för alla som är bosatta i länderna. Något krav på medellöshet uppställs inte längre och inte heller påbjuds generell avgiftsfrihet. Även i fråga om förbud mot gäldsfängelse

vidgas personkretsen. Slutligen införs straffrättslig och straffprocessuell immunitet för vittnen och sakkunniga.

Konventionen om internationell rättshjälp i engelsk och fransk originaltext jämte en preliminär översättning till svenska bör fogas till protokollet i

detta ärende som bilaga I'.

Konventionen, som ännu inte har trätt i kraft, har ratificerats av Frankrike och har undertecknats av Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Luxemburg och Marocko.

I Bilagan har uteslutits här. Konventionen i originaltext jämte officiell svensk översättning har fogats som bilaga till regeringsprotokollet den 20 mars 1986. 'n

2Konventionen Prop. 1985/86: 161

2.1Allmänt

Som nämndes inledningsvis utgör konventionen slutsteget i moderniseringen av 1905 och 1954 års civilprocesskonventioner. Den ordning som

införs med centralorgan för att ta emot rättshjälpsansökningar och ansök- :'

ningar om exeqvaturprövning är densamma som gäller i fråga om delgiv-

ningsframställningar och framställningar om bevisupptagning enligt 1965 och 1970 års konventioner. I Sverige är utrikesdepartementet centralorgan

enligt dessa båda konventioner. Den nya konventionen ålägger länderna

att dessutom utse förmedlande organ för att biträda de rättssökande och

sända rättshjälpsansökningar och ansökningar om exeqvaturprövning till de andra ländernas centralorgan. :

Sverige tillämpar samma system med förmedlande och mottagande or-

gan i förhållande till länder som är anslutna till den i Strasbourg den 27 januari 1977 dagtecknade europeiska överenskommelsen om öÖversän-

dande av ansökningar om rättshjälp. Enligt förordningen (1977: 105) om

översändande av ansökningar om rättshjälp är utrikesdepartementet förmedlande och mottagande organ. Anslutna till den europeiska konventionen är. förutom Sverige, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Nordirland. Turkiet

samt Österrike.

Den bestämmelse om immunitet för vittnen m. fl. som införs är väsentligen utformad efter mönster av den immunitetsbestämmelse som finns i den

i Strasbourg den 20 april 1959 dagtecknade konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, vilken också den har tillträtts av Sverige. Konventionen om internationell rättshjälp ersätter i förhållandet mellan länder som ratificerar den art. 17—24 i 1905 års och art. 17—26 i 1954 års

civilprocesskonventioner. Den har som nämndes förut hittills ratificerats av Frankrike och undertecknats av Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland. Luxemburg och Marocko. Ytterligare ett antal länder, däribland

Danmark, Finland och Norge, överväger att tillträda konventionen.

2.2. Översikt över konventionsbestämmelserna

Konventionen har sex kapitel: — Kap. I. — Rättshjälp (art. 1—13).

— Kap. II. Säkerhet för rättegångskostnader och cxeqvaturprövning

(art. 14—17).

— Kap. II. Kopia av handlingar och beslut (art. 18).

— Kap. iV. Gäldsfängelse och immunitet (art. 19—20). — Kap. V. Allmänna bestämmelser (art. 21—30). — Kap. VI. Slutbestämmelser (art. 31—36).

2.2.1 Rättshälp Enligt de grundläggande reglerna (art. 1-och 2) är medborgare och personer som är bosatta i en kontraktsslutande stat berättigade till rättshjälp i

rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur i varje annan kontrakts- Prop. 1985/86: 161 slutande stat på samma villkor som där bosatta medborgare. Tanken

bakom regleringen är att tillförsäkra bl. a. dem som har anställning utanför

sitt hemland samma ställning som medborgarna 1 det land där de är bosatta. Även sedan de har återvänt till sina resp. hemländer omfattas de av

regleringen i den mån det är fråga om mål och ärenden i det land där de

varit bosatta och den rättsliga angelägenheten är en följd av vistelsen där. Utvidgningen av personkretsen till att avse även andra än medborgare är

en nyhet i förhållande till:civilprocesskonventionerna. Det bör i samman-

hanget nämnas att konventionen ger rätt till reservation mot utvidgningen (art. 28 första stycket).

Frågan om rättshjälp skall avgöras enligt de regler som gäller för de egna, i landet bosatta medborgarna. Att bosättning anges förutom medbor-

garskap är en nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna. Kom-

pletteringen är gjord mot bakgrund av att rättshjälp i vissa länder ges under förutsättning att den sökande är bosatt där och oavsett dennes medborgarskap. |

I likhet med de äldre civilprocesskonventionerna saknar den nya kon-

ventionen en närmare bestämning av begreppen civil och kommersiell. Det har förutsatts att några svårigheter inte skall behöva uppstå vid den prak-

tiska tillämpningen. Till skillnad mot civilprocesskonventionerna omfattar

konventionen även mål och ärenden hos domstolar och andra myndigheter

som handlägger frågor av administrativ. socialrättslig och skatterättslig

natur, om i den aktuella staten rättshjälp får lämnas i sådana mål eller

ärenden.

En nyhet är vidare att regleringen avser även utomprocessuell rättshjälp (Clegal advice”). Som förutsättning gäller att sökanden befinner sig i

landet. Någon skyldighet att ombesörja rådgivning genom utländsk korrespondens föreligger alltså inte, och de bestämmelser i konventionen som

avser förmedling av rättshjälpsansökningar över gränserna är inte tillämpliga på denna form av rättshjälp.

I fråga om villkoren för att få rättshjälp ställs inte längre kravet att den

rättssökande skall visa medellöshet. Även rättshjälp för vilken en avgift tas

ut omfattas av konventionen.

Beträffande handläggningen av rättshjälpsärenden gäller att varje land skall utse ett centralt organ med uppgift att ta emot och vidta erforderliga åtgärder i anledning av rättshjälpsansökningar från de andra länderna. Federala länder och länder med mer än ett rättssystem får utse flera centralorgan (art. 3). Varje land skall vidare utse minst ett förmedlande organ med uppgift att sända ansökningar om rättshjälp till-andra länders centralorgan (art. 4 första stycket). Det centrala organet kan utses till förmedlande organ, men.en eller flera andra myndigheter kan utses att vara

förmedlande organ vid sidan av eller i stället för det centrala organet.

Ansökningar om rättshjälp sänds direkt till centralorganet i mottagarlandet

utan förmedling av någon annan myndighet. För översändandet finns ett

fastställt formulär, fogat till konventionen som bilaga. Ansökningar får även förmedlas på diplomatisk väg (art. 4 andra och tredje styckena). Om

den rättssökande inte är bosatt i något av länderna kan ansökningen

dessutom förmedlas genom de konsulära förbindelserna (art. 9 första Prop. 1985/86: 161 stycket).

Ansökningen får lämnas in till det förmedlande organet i det land där

sökanden är bosatt och skall vara upprättad enligt ett fastställt formulär,

som även det är fogat till konventionen som bilaga (art. 5). Myndigheten i fråga skall hjälpa sökanden på olika sätt bl. a. med granskning av handlingarna i formellt hänseende. Vid behov skall den också sörja för gratis

översättning av dem (art. 6) Ansökningen och övriga handlingar skall vara

avfattade på eller översatta till mottagarlandets språk. Om detta inte är möjligt får engelska eller franska användas (art. 7). Konventionen ger rätt till reservation mot att något av dessa båda språk används eller mot att ettdera av dem används. Om ett land har reserverat sig mot båda språken

får andra länder tillämpa samma ordning gentemot det landet (art. 28 andra stycket a och e).

Bland de övriga bestämmelserna om rättshjälp bör framhållas den bestämmelse (art. 13 andra stycket) som säger att den som har fått rättshjälp för en rättegång i ett av länderna därmed automatiskt har rättshjälp i ett

annat land, om han där begär erkännande eller verkställighet av rättens

avgörande i målet eller ärendet. Bestämmelsen innebär en nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna. Konventionen ger dock reservationsrätt mot bestämmelsen eller, om denna rätt inte utnyttjas, rätt att låta bli att tillämpa bestämmelsen i förhållande till ett land som har gjort en

sådan reservation (art. 28 andra stycket b och f).

2.2.2Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

Den som är bosatt i ett av länderna och uppträder som kärande eller intervenient i en rättegång i ett annat av dem får inte på grund av att han är utlänning eller på grund av att han inte har hemvist eller vistas i process-

landet åläggas att ställa säkerhet av något slag för motpartens rättegångs-

kostnader eller andra kostnader i samband med rättegången (art. 14).

Regleringen avser inte bara fysiska utan även juridiska personer. I förhål-

lande till civilprocesskonventionerna innebär den att personkretsen vidgas från enbart medborgare med hemvist i de fördragsslutande länderna till att avse alla som är bosatta där. För juridiska personers del innebär utvidgningen att kravet på att den juridiska personen skall vara bildad i ett sådant land enligt dess lag slopas. Frågan om cn juridisk person skall anses ha

hemvist får avgöras enligt lagen i processlandet. Som en direkt följd av att säkerhet för kostnaderna inte får avkrävas ålägger konventionen i likhet med civilprocesskonventionerna länderna att ombesörja att beslut varigenom den som har befriats från skyldighet att ställa säkerhet har ålagts att utge ersättning för rättegångskostnader blir

verkställbart tart. 15). I fråga om handläggningen av ansökningar om exeqvaturprövning gäller föreskrifter om myndigheter — centralorgan och förmedlande organ — som. skall utses för att- sända över och ta emot ansökningshandlingar. Föreskrifterna (art. 16) är direkta motsvarigheter till bestämmelserna om handläggningen av rättshjälpsansökningar och innebär även de en nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna. Vi-

dare finns bestämmelser om vilka handlingar som skall vara fogade till Prop. 19835/86: 161 ansökningen och om förfarandet vid exeqvaturprövning (art. 17). Bestäm-

melserna innebär vissa förenklingar i förhållande till civilprocesskonven-

tionerna.

Reservationsrätt föreligger mot detta kapitel IT i konventionen. och om

denna rätt inte utnyttjas föreligger rätt att låta bli att tillämpa kapitlet i

förhållande till ett land som har reserverat sig (art. 28 andra stycket c och 2). Det bör i sammanhanget nämnas att konventionen träder i stället för de motsvarande artiklarna i civilprocesskonventionerna även om reservation görs mot kapitlet (art. 22). Länder som är bunda av civilprocesskonven-

tionerna och ansluter sig till konventionen kan alltså genom att utnyttja

reservationsrätten befria sig från alla förpliktelser i fråga om säkerhet för " rättegångskostnader och exeqvaturprövning. Man har dock utgått från att

det inte är någon risk för att länder som är bundna av civilprocesskonven-

tionerna använder sig av reservationsrätten. |

2.2.3 Kopia av handlingar och beslut Medborgare och personer som är bosatta i ett av länderna kan i ett annat av dem och på samma villkor som det landets egna medborgare få kopia av eller utdrag ur offentliga register och myndighetsavgöranden i civila eller kommersiella ärenden. Detsamma gäller beträffande legalisering av dokumenten (art. 18).

Bestämmelserna innebär i förhållande till civilprocesskonventionerna en

utvidgning av såväl personkretsen som det slag av handlingar och beslut

som omfattas av regleringen. Utvidgningen av personkretsen är densamma som berördes tidigare. dvs. bestämmelsen omfattar inte bara medborgare, utan även dem som är bosatta i länderna utan att vara medborgare i något av dem. En nyhet är vidare att det inte längre ställs något krav på medel-löshet och inte. heller föreskrivs avgiftsfrihet. Meningen är att avgifter inte ' får tas ut efter några andra grunder än dem som gäller för landets egna medborgare.

2.2.4 Gäldsfängelse och immunitet Bland länder som är anslutna till civilprocesskonventionerna:är det bara några få som har institutet gäldsfängelse. I två av dessa länder, nämligen Nederländerna och Surinam, gäller i det avseendet att skillnad görs mellan egna medborgare och utlänningar till de senares nackdel. En motsvarighet

tagits upp i konventionen (art. 19). Personkretsen har vidgats på sätt som nämndes under 2.2.3. |

En nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna är att immunitet införs för vittnen och sakkunniga (art. 20). Den som efter kallelse inställer sig för att höras som vittne eller sakkunnig inför domstol i ett annat land får inte åtalas, häktas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet på grund av en dom som har meddelats eller en gärning som

han har begått före sin ankomst till landet i fråga. Immuniteten inträder sju

dagar före den i kallelsen angivna inställelsedagen och upphör i princip sju Prop. 1985/86: 161

dagar efter det att han har fått besked från domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras.

Reservationsrätt föreligger mot immunitetsbestämmelsen (art. 28 andra stycket d).

2.2.4Övriga bestämmelser

Det kapitel i konventionen som innehåller allmänna bestämmelser inleds med en förklaring att ingenting i konventionen skall tolkas som en begränsning av de rättigheter som tillkommer någon på grund av ett lands interna

rätt eller någon annan konvention till vilken landet har anslutit sig eller kommer att ansluta sig (art. 21). Vidare regleras det tidigare berörda

förhållandet mellan konventionen och de båda civilprocesskonventionerna

samt tilläggsöverenskommelser till dessa (art. 22 och 23). Beträffande

tilläggsöverenskommelser gäller att de skall tillämpas även på denna konvention, om länderna inte överenskommer om annat. Vissa bestämmelser (art. 24 och 25) gäller språkfrågan och innebär bl. a.

att ett land kan förklara sig berett att ta emot handlingar på ytterligare ett

eller flera språk utöver det egna språket samt franska och engelska.

För länder med flera rättssystem finns en bestämmelse som underlättar en anslutning till konventionen (art. 26). Ett uttryckligt stadgande om att

konventionen saknar konstitutionella verkningar tas också upp tart. 27).

Beträffande den reservationsrätt som redan har berörts gäller att förbe-

håll skall göras vid tidpunkten för undertecknande. ratifikation, godta-

gande eller godkännande av konventionen eller vid anslutning till den (art.

28). Andra förbehåll än de som nämnts förut får inte göras: Förbehåll kan när som helst återtas. |

Föreskrifter finns vidare om vilka underrättelser som aktualiseras i samband med ratifikation eller anslutning eller vid en senare tidpunkt (art. 29). Underrättelserna ställs till nederländska utrikesministeriet. Bestämmetlser finns också om att de formulär som är fogade till konventionen kan

ändras och om hur detta går till (art. 30). Konventionen har sedvanliga slutbestämmelser (art. 31- 36). För ett land

som ratificerar konventionen träder den i kraft första dagen i den tredje

kalendermånaden efter deponeringen av ratifikationsinstrumentet. Kon-

ventionen gäller i fem år. Om uppsägning inte sker, förlängs den automa-

tiskt med fem år i sänder. Uppsägning skall anmälas till nederländska

utrikesministeriet minst sex månader före den löpande femårsperiodens utgång.

3Föredraganden

3.1Anslutning till konventionen

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har sedan länge pågått

ett arbete med att revidera bestämmelserna i 1905 och 1954 års civilpro-

cesskonventioner. Arbetet har tidigare resulterat i 1965 års delgivnings-

konvention och 1970 års bevisupptagningskonvention vilka ersätter be- Prop. 1985/86: 161

stämmelserna i civilprocesskonventionerna om delgivning och bevisupp-

tagning. För att åstadkomma ett enklare och snabbare förfarande än enligt

Civilprocesskonventionerna infördes genom 1965 och 1970 års konven-

tioner en ordning för kommunikation över gränserna som bl. a. innebär att . varje land utser ett centralorgan'dit myndigheterna i de andra länderna kan

sända framställningar om delgivning och om bevisupptagning.

Vid Haagkonferensens fjortonde session har som slutresultat av arbetet

med att revidera civilprocesskonventionerna antagits ett förslag till kon-

vention om internationell rättshjälp. Konventionen öppnades för undertecknande den 25 oktober 1980. Den innehåller i sak bestämmelser om

rättshjälp, säkerhet för rättegångskostnader samt exeqvaturprövning, rätt att få kopia av beslut m.m., gäldsfängelse och immunitet för vittnen och sakkunniga. För länder som är anslutna till civilprocesskonventionerna medför en anslutning att bestämmelserna träder i stället för motsvarande

bestämmelser i civilprocesskonventionerna. Det är särskilt i två hänseenden som konventionen innebär en nyordning

i förhållande till civilprocesskonventionerna. Det ena är att förmånerna enligt konventionen skall gälla inte bara för medborgare i de länder som

ansluter sig, utan också för dem som är bosatta i dessa länder utan att vara .

medborgare i något av dem. Avsikten är att tillförsäkra bl.a. dem som arbetar utanför sina hemländer samma förmåner som medborgarna i det

land där de är bosatta. Det andra är att länderna efter förebild av delgiv-

nings- och bevisupptagningskonventionerna åläggs att utse centralorgan för att ta emot rättshjälpsansökningar och ansökningar om exeqvaturprövning. Dessutom ålägger konventionen länderna att på samma sätt som

enligt 1977 års europeiska konvention om översändande av ansökningar om rättshjälp utse förmedlande organ för att biträda de rättssökande med

att bl.a. granska deras ansökningar i formellt hänseende och sända över dem till rätt centralorgan.

Även i övrigt innnefattar konventionen flera nyheter i sakligt hänseende. BL. a. regleras handläggningen av ansökningsärendena utförligare än som

hittills varit fallet. Syftet är att åstadkomma ett enklare och snabbare

förfarande. I samma syfte läggs vissa administrativa rutiner fast och standardiseras genom fastställda formulär. Av betydelse för att trygga en såvitt möjligt fullständig utredning i civilmäl är att straffrättslig och straffprocessuell immunitet införs för vittnen och sakkunniga. Detta sker efter mönster

av vad som gäller enligt avtal på brottsmålsområdet. Av värde för de rättssökande är också de vidgade möjligheterna att få kopia av beslut och

utdrag ur offentliga register.

De nyheter som konventionen erbjuder i förhållande till de äldre kon-

ventionerna är allmänt sett ägnade att underlätta internationell samverkan

på det civilprocessuella området och att stärka de rättssökandes ställning. För Sverige innebär en anslutning få nya åtaganden. Den immunitet 'som

konventionen föreskriver för vittnen och sakkunniga synes utan svårighet

kunna accepteras för vår del. Någon lagstiftning föranleds i så fall inte av detta, eftersom frågan regleras i lagen (1985: 988) om immunitet för vissa

vittnen m. fl. Svensk rätt uppfyller också i övrigt i stor utsträckning kon-

: ventionens krav. Blott i ett par avseenden — det gäller de nuvarande Prop. 1985/86: 161 föreskrifterna om allmän rättshjälp och de nuvarande bestämmelserna om

exeqvaturprövning — fordrar en anslutning lagändringar, till vilka jag skall

återkomma senare.

När det gäller att bedöma de fördelar som Sverige erhåller genom cen

anslutning visar erfarenheterna av de reformer som genomfördes i anled-

ning av delgivnings- och bevisupptagningskonventionerna att motsvarande administrativa arrangemang som enligt konventionen skall gälla för förmedling av rättshjälpsansökningar och ansökningar om exqvaturprövning har betydande praktiska fördelar. Erfarenheterna av 1977 ärs europeiska

konvention är visserligen begränsade, eftersom få ansökningar har förekommit, men de talar för att ordningen med förmedlande och mottagande

organ innebär förenklingar som kommer de rättssökande till godo. De fördelar som Sverige uppnår genom en anslutning ligger framför allt i att Sverige därigenom kan stödja intresset att vissa utlänningar får en förbättrad ställning i civilprocessuellt avseende.

Med hänsyn till det anförda och då Sverige traditionellt har brukat inta

en positiv ställning till internationella överenskommelser med den inriktning som präglar den aktuella konventionen förordar jag att Sverige tillträ-

der denna.

3.2Förbehåll m. m. vid tillträdet

Enligt art 13 andra stycket i konventionen är den som fått rättshjälp för en rättegång i ett av länderna automatiskt berättigad till rättshjälp i ett annat

av dem, om han begär att avgörandet i målet eller ärendet skall erkännas eller verkställas där. Bestämmelsen innebär en nyhet i förhållande till de äldre konventionerna. Möjlighet föreligger att reservera sig mot bestäm-

melsen eller att. om så inte sker, underlåta att tillämpa den i förhållande till

det land som har gjort en sådan reservation tart. 28 andra stycket b och f).

Allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972: 429, omtryckt 1983:487) i

en angelägenhet som har lett till ett verkställbart avgörande omfattar inte

verkställighet av avgörandet (jfr 9a§ andra stycket och 108 andra stycket rättshjälpslagen). För rättshjälp i verkställighetsärendet måste en ny ansökan göras. Allmän rättshjälp som lämnas i en angelägenhet som har lett till ett verkställbart avgörande innefattar dock vissa lättnader när det gäller att -

få till stånd kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd i målet (10 § första stycket rättshjälpslagen). Även befrielse från avgifter enligt expeditionskungörel-

sen (1964:618) och förordningen (1981: 1185) om utsökningsavgilter ingår (9a§ första och andra styckena rättshjälpslagen och 118 nämnda förordning).

Konventionens regel om att rättshjälp som lämnas för rättegång 1 ett land medför rättshjälp i ett annat för verkställighet av domen eller beslutet står inte i överensstämmelse med rättshjälpslagen och den principiella skillnad mellan rättslig prövning och verkställighet som lagen vilar på. Det bör inte komma i fråga att beträffande rättshjälp i verkställighetsärenden införa en

annan ordning för utländska domstolars avgöranden än för svenska domstolars. Vid en anslutning till konventionen bör Sverige därför använda sig

av rätten enligt art. 28 andra stycket b) att reservera sig mot bestämmelsen Prop. 1985/86: 161

i art. 13 andra stycket. |

Det bör i sammanhanget framhållas att reservationen inte hindrar att

Sverige träffar särskilda överenskommelser om vad rättshjälp som medde-

las i andra länder skall omfatta här i landet (jfr art. 21 i konventionen).

Under förutsättning av ömsesidighet torde Sverige kunna införa den ord-

ningen att även den rättshjälp som meddelas utomlands omfattar de nyss

berörda lättnaderna för att få till stånd kvarstad eller andra säkerhetsåtgärder i målet och befrielse från utsökningsavgifter. Frågan torde dock ha synnerligen begränsad praktisk betydelse, och det är i varje fall f.n. inte

aktuellt att genomföra en sådan ordning.

Vid en anslutning till konventionen saknar Sverige anledning att göra andra förbehåll än det nu nämnda enligt art. 28 andra stycket b). Lika litet som för andra länder som är anslutna till någon av civilprocesskonventionerna bör det för Sveriges del komma i fråga att utnyttja möjligheten att reservera sig mot bestämmelserna i kap. II om säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning.

Av art. 7 andra stycket följer att en konventionsstat skall under vissa

förutsättningar godta även handlingar på engelska och franska såvitt gäller

ansökningar om rättshjälp. Sverige har vid tillträdet till 1970 års bevisupptagningskonvention accepterat båda dessa språk (prop. 1974:95 s. 115).

Det finns inte någon anledning att nu inta en annan ståndpunkt. Enligt art. 24 kan staterna förklara sig beredda att godta andra språk än det egna.

Sverige bör genomgående kunna godta handlingar såväl på danska och

norska som på engelska. En förklaring om detta bör avges.

Sverige bör slutligen enligt art. 29 avge en förklaring om att det svenska utrikesdepartementet är centralt organ och förmedlande organ som avses i art. 3, 4 och 16.

3.3Lagstiftningsfrågor

Som nämndes nyss (3.1) krävs vissa lagändringar för att Sverige skall

kunna ansluta sig till konventionen.

3.3.1Rättshjälp

Alla som är bosatta i Sverige är utan avseende på medborgarskap berättigade till rättshjälp enligt rättshjälpslagen — allmän rättshjälp, rättshjälp i

brottmål, offentligt biträde och rådgivning. För att den som är bosatt utomlands skall beviljas allmän rättshjälp här i landet fordras däremot i

princip svenskt medborgarskap (8§ första stycket 2 rättshjälpslagen). Utländska medborgare bosatta utanför Sverige kan dock i stor utsträckning få

allmän rättshjälp här. För det första ställer rättshjälpslagen inte upp något

absolut hinder. utan allmän rättshjälp kan beviljas dem om särskilda skäl

föreligger. För det andra får regeringen under förutsättning av ömsesidighet förordna att medborgare i viss främmande stat skall vara likställd med svensk medborgare i fråga om allmän rättshjälp (8§ tredje stycket rättshjälpslagen). Sådant förordnande har meddelats genom kungörelsen

(1973: 138) om tillämpning av rättshjälpslagen (1972: 429) beträffande med- Prop. 1985/86: 161 borgare i vissa främmande stater. Till dessa främmande stater hör bl. a. de länder som har anslutit sig till någon av de båda civilprocesskonventionerna. Stalslösa och politiska flyktingar följer enligt kungörelsen (1969: 645) om vissa rättigheter för statslösa personer och politiska flyktingar reglerna för medborgare i det land där de är bosatta.

Enligt vår nuvarande ordning har alltså medborgare, statslösa och politiska flyktingar i de länder som är anslutna till någon av civilprocesskon-

ventionerna tillgång till samhällets rättshjälp i samma utsträckning och på samma villkor som svenska medborgare. De flesta avseenden i vilka den

nya konventionen innebär en nyordning i förhållande till civilprocesskonventionerna innebär heller inte något nytt för svensk rätts vidkommande.

Varken förpliktelsen att tillförsäkra medborgarna i dessa länder rättshjälp

som om de var bosatta här i landet eller införandet av rättshjälp i socialrättsliga och skatterättsliga frågor och av utomprocessuell rättshjälp ("le-

gal advice”) under konventionsregleringen innebär några nya åtaganden

för Sveriges del. Att kravet på medellöshet slopas och avgiftsfinansierad rättshjälp omfattas av regleringen ligger också helt i linje med vår egen ordning.

Den nya förpliktelsen i fråga om rättshjälp åt bl.a. dem som arbetar

utanför sina hemländer uppfyller emellertid Sverige endast delvis f.n. Som nämndes nyss är alla som är bosatta här i landet berättigade till rättshjälp oavsett medborgarskap. I den delen svarar rättshjälpslagen mot konventionens krav. Att på samma villkor som gäller för svenska medborgare lämna allmän rättshjälp i angelägenheter med anknytning till den tidigare

bosättningen i Sverige åt utlänningar som har lämnat landet innebär där-

emot ett nytt åtagande. Så är också fallet när det gäller att lämna allmän rättshjälp åt utlänningar som inte är medborgare utan endast bosatta i de andra länderna.

För att Sverige skall kunna fullgöra åtagandena bör ändringar vidtas i rättshjälpslagen. För det första bör de bestämmelser i 8§ första stycket 2. som reglerar allmän rättshjälp åt den som är bosatt utom riket ändras så att

med svensk medborgare jämställs den som har varit bosatt i Sverige. Det

synes därvid knappast behövligt att begränsa möjligheten att få rättshjälp till angelägenheter som har sin grund i den tidigare bosättningen här. I praktiken torde någon rättslig prövning sällan bli aktuell om inte angelägenheten är av det slaget. För det andra bör det i 8§ tredje stycket upptagna bemyndigandet för regeringen vidgas till att avse, förutom med-

borgare, den som är bosatt i det främmande landet i fråga. Dessa ändringar

tar sikte på så speciella och sällsynt förekommande fall att de inte kan leda till några kostnadsökningar av betydenhet.

En anslutning till konventionen aktualiserar också vissa andra frågor.

Kungörelsen (1973: 138) om tillämpning av rättshjälpslagen bör komplet-

teras och föreskrifter bör ges inte bara om vilket språk som skall användas

i framställningar .om rättshjälp. utan även om förfårandet i övrigt vid tillämpning av konventionen. Om riksdagen godtar förslaget om en anslutning till konventionen. kommer frågan om bestämmelser i dessa avseenden att senare anmälas för regeringen, liksom även frågan om ändringar som

behöver vidtas i vissa kungörelser och förordningar med anknytning till - Prop. 1985/86: 161

internationell rättshjälp.

3.3.2 Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning Om en utländsk medborgare som inte är bosatt i Sverige eller en utländsk

juridisk person väcker talan vid en domstol här i landet mot en svensk

medborgare eller en svensk juridisk person, är han i princip skyldig att

ställa säkerhet för de rättegångskostnader han kan bli skyldig att betala.

Skyldigheten att ställa säkerhet kan dock upphävas genom internationella

överenskommelser som Sverige ansluter sig till. Bestämmelser i de nu angivna hänseendena finns i I och 5 §§ lagen (1980: 307) om skyldighet för

utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

Sverige har slutit många avtal som medför att utländska medborgare och utländska juridiska personer inte behöver ställa säkerhet i civila mål och

ärenden. Vilka som är befriade enligt överenskommelser som Sverige har tillträtt anges I regeringens ullkännagivande (1985:493) om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader m. m.

Till dem som är befriade hör enligt tillkännagivandet bl.a medborgare i

stater som är anslutna till någon av de båda civilprocesskonventionerna

under förutsättning att de har hemvist i en sådan stat. Även juridiska personer som hör hemma i en sådan stat och som har bildats enligt den

statens lag är befriade från skyldigheten i fråga.

Vid en svensk anslutning till konventionen kommer tillkännagivandet

(1985:493) att i sak behöva kompletteras med uppgifter om konventionen

och om vilka som enligt denna är befriade från skytdighet att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Som nämndes förut är det inte bara medborgare i de fördragsslutande länderna utan alla som är bosatta där. Till

kretsen hör även juridiska personer med hemvist i något av länderna

oavsett enligt vilket lands lag de har bildats. Med hemvist torde i detta

avseende böra förstås detsamma som i 10 kap. 1§ rättegångsbalken. dvs. styrelsens säte eller orten där förvaltningen förs blir avgörande. Frågan om kompletteringarna kommer att senare anmälas för regeringen,

De stater vilkas medborgare och juridiska personer inte behöver ställa

säkerhet i rättegång har som regel åtagit sig att i gengäld verkställa beslut om skyldighet aw betala rättegångskostnader som har meddelats i andra länder. Sverige har åtagit sig detta enligt olika överenskommelser. Bestämmelser om att utländska beslut om rättegångskostnader får verkställas här och om förfarandet finns i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall

av utländsk domstols beslut och i förordningen (1983: 884) om tillämpning

av lagen.

De utländska beslut om rättegångskostnader som får verkställas här är

enligt tillämpningsförordningen bl.a. beslut av domstolar i de länder som är

anslutna till någon av civilprocesskonventionerna eller till 1955 års europe-

iska bosättningskonvention. Beträffande verkställighet av beslut om rätte-

gångskostnader som har meddelats i de andra nordiska länderna finns även bestämmelser i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område (2§ första stycket 4). I fråga om

sådana beslut av schweiziska och av österrikiska domstolar gäller även Prop. 1985/86: 161 lagen (1936: 79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz (28) och lagen (1983: 368) om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område (38). För speciella områden finns dessutom bestämmelser i olika lagar som medger verkställighet här i landet av utländska beslut om bl.a. rättegångskostnader, t.ex. lagen

(1974: 744) om verkställighet av utländsk dom som meddelats enligt vissa internationella järnvägsfördrag. En svensk anslutning till konventionen aktualiserar ändring i 1899 års lag. De nuvarande bestämmelserna om vilka handlingar som skall företes i

samband med en ansökan om verkställighet bör nämligen kompletteras så att verkställighet kan erhållas även på grundval av den förenklade doku-

mentation av det utländska beslutet och av att beslutet är verkställbart som

konventionen medger. 1899 års lag är ålderdomlig och svårläst. Eftersom lagtexten i sin helhet behöver omarbetas språkligt och ges en mera generell utforming, är det lämpligt att 1899 års lag ersätts av en ny lag i ämnet. Jag återkommer till denna i specialmotiveringen.

När det gäller förfarandet vid tillämpning av konventionens bestämmel-

ser beträffande exeqvaturprövning behövs föreskrifter motsvarande dem

som nyss angavs beträffande framställningar om rättshjälp. Frågan om sädana föreskrifter och om bestämmelser som behövs för tillämpning av den nya lagen kommer att senare anmälas för regeringen.

4Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för-

slag till

I. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429),

2. lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskost-

nader. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

5Specialmotivering

5.1Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Beträffande motiveringen till de föreslagna ändringarna hänvisas till vad

som har anförts under 3.3.1. | . Avsikten är att regeringen skall förordna om ikraftträdande vid samma tidpunkt som konventionens ikraftträdande.

5.2Förslaget till lag om verkställighet av vissa utländska

beslut om rättegångskostnader

18 I den mån det har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande stat skall ett beslut av en utländsk domstol om skyldighet för

en kärande eller intervenient att betala rättegångskostnader på ansökan Prop. 1985/86: 161

verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört talan i brottmål om enskilt anspråk i anledning av brott.

Sedan länge utgår man i svensk rätt från att domar och beslut av en

utländsk domstol inte kan erkännas eller verkställas här i landet utan att det finns stöd i lag för det (jfr 3 kap. 2§ utsökningsbalken). Lagstiftning

som ger stöd för erkännande och verkställighet av utländska domar och beslut finns på ett flertal olika rättsområden. Lagstiftningen utgår oftast från en konventionsreglering på området i fråga.

1899 års lag om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

bygger på 1896 års Haagkonvention angående vissa till civilprocéssen hörande ämnen av internationell natur. Lagen ändrades på sin tid i anledning av att Sverige anslöt sig till 1905 års civilprocesskonvention (SFS 1909:21), vilken ersatte den tidigare från år 1896. Anslutningen till 1954 års

konvention föranledde inte några ändringar.

Den nya lagen inleds i likhet med 1899 års lag med en bestämmelse om

verkställighet i Sverige av utländska domstolsbeslut som ålägger kärande eller intervenient att betala rättegångskostnader. Till skillnad mot 1899 års lag, enligt vilken sådana beslut ”må” verkställas, anges i denna paragraf

att beslutet skall på ansökan verkställas här. Den obligatoriska formen stämmer bättre överens än den fakultativa med föreskrifterna i såväl 1905 . och 1954 års civilprocesskonventioner (art. 18) som i 1980 års konvention om internationell rättshjälp (art. 15). Formen används också i annan lagstiftning om verkställighet av utländska avgöranden (se t.cx. 5§ lagen 1965: 723 om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och

beslut angående underhåll till barn).

I likhet med vad som nu gäller avser den nya lagen verkställighet av

beslut i civila mål och ärenden men inte beslut i brottmål. Detta framgår indirekt av att det skall röra sig om en ”kärande eller intervenient”. Enligt

18 andra stycket lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader kan utländska medborgare och utländska juridiska personer bli skyldiga att ställa säkerhet. om de för talan som målsägande i brottmål, vare sig det är fråga om talan om ansvar eller

om enskilt anspråk på grund av brott. De internationella överenskom-

melser som Sverige har tillträtt om befrielse från skyldighet att ställa

säkerhet för rättegångskostnader gäller enbart mål eller ärenden som inte

rör ansvar för brott. Skäl saknas alltså att här i landet verkställa utländska beslut om skyldighet för en målsägande som fört ansvarstalan i brottmål att betala rättegångskostnader. Däremot bör ett beslut om skyldighet för den som fört talan om enskilt anspråk i brottmål att betala rättegångskostnader kunna verkställas här. Såväl den nya konventionen som 1954 års civilpro-

cesskonvention anses nämligen tillämpliga på sådan målsägandetalan. Genom en uttrycklig bestämmelse har en sådan målsägande jämställts med en kärande.

De båda civilprocesskonventionerna omfattar i likhet med konventionen

om internationell rättshjälp inte bara kärande, utan också den som deltar i en rättegång såsom intervenient (14 kap. 9§ rättegångsbalken). En ut-

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 161

ländsk medborgare eller juridisk person som vill inträda som intervenient Prop. 1985/86: 161 omfattas inte av 1980 års lag och kan alltså inte åläggas att ställa säkerhet. Motsvarande gäller för svenska medborgare som intervenerar i rättegång i länder som har tillträtt konventionerna. Utländska beslut som ålägger dem

att betala rättegångskostnader bör därför kunna verkställas här i landet.

Till skillnad från vad som gäller enligt 1899 års lag avses bestämmelserna i den nya lagen bli tillämpliga så snart en överenskommelse har trätt i kraft

Gfr prop. 1978/79:72 s. 11). Att såsom 1899 års lag ställa krav på ömsesidighet är därför överflödigt. Det får ankomma på regeringen att på ett

lämpligt sätt ge till känna när lagen blir tillämplig i förhållande till en viss stat och om det enligt överenskommelsen gäller särskilda villkor, t.ex. i fråga om hemvist eller dokumentationen av det utländska beslutet (jfr förordningen 1983: 884 om tillämpning av 1899 års lag).

2§.

Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

Samma ordning gäller enligt 1899 års lag. Det kan anmärkas att den i

konventionen använda termen "”exekvatur” torde utgå från en ordning där

domstol svarar för verkställighet. Konventionen torde emellertid på den punkten få förstås så att den inte hindrar att de svenska kronofogdemyndigheterna är behöriga att utan föregående beslut av domstol svara för verkställigheten.

3§

Till ansökningen skall fogas följande handlingar:

I. Beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt kopia. 2. Bevis att beslutet har vunnit laga kraft. 3. Intyg att lagakraftbeviset har utfärdats av en behörig myndighet.

Intyget skall vara utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där beslutet har meddelats.

Bevis och intyg som avses I första stycket 2 och 3 behöver inte ges in, om det på annat sätt styrks att beslutet har meddelats i behörig ordning och att det har vunnit laga kraft.

I den mån det har avtalats i en överenskommelse med främmande stat behöver andra handlingar inte fogas till ansökningen än en bestyrkt kopia

av de delar av beslutet. som innehåller parternas namn, deras ställning i

rättegången och själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnit laga kraft. samt, om det har särskilt avtalats, bevis att beslutet är verkställbart i den stat där det har meddelats.

I paragrafen anges vilka handlingar som sökanden skall foga vid sin

ansökan till kronofogdemyndigheten.

Enligt 2§ första och andra styckena i 1899 års lag skall först och främst ”den handling varå framställningen grundas” bifogas. Därmed avses den handling som innehåller själva beslutet, vare sig handlingen betecknas som

”dom” eller ”beslut” eller på något annat sätt. Vidare skall ett bevis om

att beslutet har vunnit laga kraft ges in och dessutom ett intyg om att den

domstol som har utfärdat lagakraftbeviset är behörig. Om beslutet har Prop. 1985/86: 161

meddelats av en norsk domstol, behövs det dock inte något sådant intyg. I

fråga om intyget gäller att det skall vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den främmande staten. Varken lagakraftbevis eller intyg behöver ges in, om det på annat sätt styrks att den handling som framställningen grundar sig på är utfärdad i behörig form och att beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet har meddelats av en österrikisk domstol och domstolen har utfärdat ett lagakraftbevis, skall det enligt 1983 års förordning om tillämpningen av 1899

års lag anss vara styrkt att den handling som framställningen grundar sig på är utfärdad i behörig form och att beslutet har vunnit laga kraft. Denna

undantagsbestämmelse är, liksom särbestämmelsen rörande norska exekutionstitlar, grundad på särskilda överenskommelser med Österrike resp. Norge.

Som nämnts tidigare innebär 1980 års konvention om internationell

rättshjälp vissa förenklingar i förhållande till de båda civilprocesskonventionerna. Enligt 1980 års konvention (art. 17) behöver nämligen inte beslu-

tet ges in i original, utan det räcker med en bestyrkt kopia, och inte heller '

behöver hela beslutet företes, utan bara de delar som innehåller parternas

namn och ställning i rättegången samt själva betalningsåläggandet. Vidare fordras det inte något intyg om att den domstol som har utfärdat lagakraftbeviset har varit behörig, utan det räcker med lagakraftbeviset och bevis om att beslutet är verkställbart i det land där det har meddelats.

När det gäller att i en ny lag utforma bestämmelser om vilka handlingar som skall bifogas bör utgångspunkten vara att bara de handlingar skall ges in som behövs för ett verkställighetsförfarande i överensstämmelse med vad Sverige har åtagit sig gentemot andra länder. Vidare bör bestämmelserna så långt det är möjligt ges en generell utformning. Som nämndes nyss

får det ankomma på regeringen att ge till känna om det gäller särskilda

lättnader i förhållande till en viss stat.

Under alla förhållanden måste kronofogdemyndigheten ha besked — förutom om beslutet — om att det har vunnit laga kraft. När det gäller dokumentationen av beslutet finns det inte anledning att som f. n. ovillkorligen kräva att beslutet i original skall ges in, utan i likhet med vad som gäller enligt viss annan lagstiftning om verkställighet av utländska avgöran-

den (se t.ex. 98 lagen 1976: 108 om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet och 148 lagen 1983: 368 om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område) bör också en av vederbörande myndighet bestyrkt kopia av beslutet godtas.

Vid en anslutning till den nya konventionen ätar sig Sverige att i förhållande till de länder som också ansluter sig godta den ytterligare förenklingen att bara en bestyrkt kopia av vissa delar av beslutet behöver ges in. Å andra sidan kräver konventionen att även ett bevis om att beslutet är verkställbart i ursprungslandet ges in. |

Det kan ifrågasättas, om inte denna enklare dokumentation av beslutet borde vara tillräcklig och kunna godtas generellt, dvs. även när det gäller ansökningar från länder som inte är anslutna till den nya konventionen

men med vilka vi samarbetar enligt någon av de båda tidigare civilprocess- Prop. 1985/86: 161

konventionerna eller enligt 1955 ärs bosättningskonvention. Det torde dock ta åtskillig tid innan den nya konventionen får en bred anslutning. Att generellt medge verkställighet på grundval av en kopia av vissa delar av beslutet är därför inte lämpligt. I lagen bör i stället först tas upp bestämmelser om den dokumentation av beslutet som behövs enligt de nämnda

tidigare konventionerna, med den lättnaden att även en bestyrkt kopia av

beslutet godtas. Bestämmmelsen har tagits upp i paragrafens första stycke under punkt 1. .

Föreskrnift att bevis skall ges in om att beslutet har vunnit laga kraft finns under punkt 2 i paragrafens första stycke.

I överensstämmelse med de båda civilprocesskonventionerna fordrar 1899 års lag att sökanden även skall styrka att lagakraftbeviset är utfärdat av behörig myndighet. Detta skall ske antingen genom ett i viss ordning

utfärdat intyg eller på ett annat sätt. Därmed åsyftas det krav på legalisering av handlingar och liknande formaliteter som iakttas i vissa länder, och

att vederbörligen legaliserade handlingar av vilka framgår att beslutet har

vunnit laga kraft godtas i stället för lagakraftbevis och intyg (prop. 1957: 163 s. 6, art. 19 tredje stycket 1954 års civilprocesskonvention). Av

skäl som anfördes nyss beträffande dokumentationen av det utländska

beslutet är det lämpligt att i den nya lagen ta upp även kravet att sökanden skall styrka den utländska myndighetens — vanligen en domstols — behö-

righet att utfärda lagakraftbevis. De ifrågavarande bestämmelserna i 1899 års Jag har omarbetats språkligt och tagits upp under punkt 3 i första stycket och andra stycket. I tredje stycket anges de lättnader som 1980 års konvention innebär. I stycket beaktas också de lättnader som Sverige har avtalat om med Norge och Österrike. I den mån liknande avtal träffas i

framtiden, täcks också de.

4§

Om en handling som åberopas i ärendet är skriven på ett annat språk än danska, norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska

bifogas. Av beslutet behöver endast själva åläggandet översättas.

I paragrafen behandlas språk- och översättningsfrågorna. Bestämmelserna ansluter nära till föreskrifterna i 2§ tredje stycket 1899 års lag. I likhet med vad som gäller i andra sammanhang godtas handlingar även på danska eller norska. Annars krävs att de aktuella handlingarna skall åtföljas av en bestyrkt översättning. Eftersom översättningskravet primärt är undantagslöst även i den nya konventionen (art. 17 första stycket cc) saknas anledning att medge undantag motsvarande dem som har godtagits i

viss annan lagstiftning (ifr 9§ första stycket 5 lagen 1976: 108 om erkännan-

de och verkställighet av utländskt avgörande angående underhålilsskyldig-

het och 9§ tredje stycket lagen 1977: 595 om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område).

Soch6§§ . Prop. 1985/86: 161

5§

Beslut om verkställighet skall meddelas utan att parterna hörs.

Om det i en överenskommelse med främmande stat har avtalats att kostnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader, beslutar kronofogdemyndigheten på sökandens be-

gäran om ersättning för kostnaderna.

6§

Det utländska beslutet och beslut som avses i 58 andra stycket verkställs

på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om ej hov-

rätten förordnar annat.

Bestämmelsen i 5§ första stycket grundar sig på vad som gäller såväl

enligt de båda civilprocesskonventionerna tart. 19 första stycket) som enligt den nya konventionen (art. 17 andra stycket) och motsvarar 3§

första stycket 1899 års lag. Att kronofogdemyndighetens prövning i anledning av en ansökan om verkställighet består av att undersöka. huruvida de

ingivna handlingarna är fullständiga, följer av den allmänna grundsatsen att

en verkställighetsmyndighet inte prövar avgörandets materiella innehåll.

Någon uttrycklig föreskrift i det avseendet behöver inte tas upp i lagen. Vidare är det utan särskild föreskrift klart att kronofogdemyndigheten får

bereda sökanden tillfälle att rätta till ofullständigheter i ansökningshandlingarna.

Föreskriften i 5§ andra stycket motsvarar 3 § andra stycket 1899 års lag.

Rätt för sökanden att av den betalningsskyldige få ut sina kostnader för att få handlingarna översatta och översättningen bestyrkt gäller enligt 1954 års civilprocesskonvention (art. 19 fjärde stycket) liksom enligt den nya konventionen (art. 17 andra stycket). :

165§ slås det fast att verkställighet sker på samma sätt som är föreskrivet för en 'svensk lagakraftägande dom. Att kronofogdemyndighetens beslut om verkställighet får överklagas genom besvär till hovrätten framgår av 18 kap. 1§ utsökningsbalken. Hovrätten kan därvid förordna om inhibition (18 kap. 123).

Ikraftträdande Den nya lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Samti-

digt upphävs 1899 ärs lag.

6Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över de upprättade lagför-

slagen.

7Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Förslag till Prop. 1985/86: 161

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Härigenom föreskrivs att 8§ rättshjälpslagen! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Allmän rättshjälp får ej beviljas

I. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom riket. om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för

rättshjälp,

2. den som är bosatt utom riket, 2. utlänningar som är bosatta

om han ej är svensk medborgare utomlands och inte tidigare varit

eller om särskilda skäl ej föreligger bosatta här, om det inte finns särför rättshjälp, skilda skäl till det,

3. näringsidkare i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksam-

het, om ej skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden eller omständigheterna i övrigt,

4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel-

sen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av

begäran om rättshjälp, S. för upprättande av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamen-

te.

6. i mål om boskillnad enligt 9 kap. 2§ giftermålsbalken,

7. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä-

genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av-

gjorts slutligt,

8. ägaren av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten,

9. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rätts-

hjälp ej skall beviljas. |

Under förutsättning av ömsesli- Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att - dighet kan regeringen förordna att

medborgare i viss främmande stat i medborgare i en viss främmande

fråga om allmän rättshjälp skall stat och den som, utan att vara vara likställd med svensk medbor- medborgare i den stuten, är bosutt

gare. där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga om allmän

rättshjälp.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I Lagen omtryckt 1983: 487. tv ND

Förslag till Prop. 1985/86: 161

Lag om verkställighet av vissa utländska beslut om

rättegångskostnader.

Härigenom föreskrivs följande.

18 I den mån det har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande stat skall ett beslut av en utländsk domstol om skyldighet för en kärande eller intervenient att betala rättegångskostnader på ansökan verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört talan i

. brottmål om enskilt anspråk i anledning av brott.

28 Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

38 Till ansökningen skall fogas följande handlingar: 1. Beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt kopia.

2. Bevis att beslutet har vunnit laga kraft.

3. Intyg att lagakraftbeviset har utfärdats av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där beslutet har meddelats.

Bevis och intyg som avses i första stycket 2 och 3 behöver inte ges in, om det på annat sätt styrks att beslutet har meddelats i behörig ordning och att det har vunnit laga kraft.

I den mån det har avtalats i en överenskommelse med främmande stat behöver andra handlingar inte fogas till ansökningen än en bestyrkt kopia av de delar av beslutet, som innehåller parternas namn, deras ställning i

rättegången och själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnit laga kraft

samt, om det har särskilt avtalats, bevis att beslutet är verkställbart i den stat där det har meddelats.

48 Om en handling som åberopas i ärendet är skriven på ett annat språk

än danska, norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska

bifogas. Av beslutet behöver endast själva åläggandet översättas.

58& Beslut om verkställighet skall meddelas utan att parterna hörs.

Om det i en överenskommelse med främmande stat har avtalats att kostnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader, beslutar kronofodemyndigheten på sökandens begäran om ersättning för kostnaderna.

68 Det utländska beslutet och beslut som avses i 5§ andra stycket verkställs på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom,

om ej hovrätten förordnar annat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1899: 12 s. 9) om verkställighet i visst fall

av utländsk domstols beslut.

ba ww

Utdrag Prop. 1985/86: 161

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1986-03-06

Närvarande: justitierådet Knutsson, f. d. justitierådet Sterzel, regeringsrådet Tottie. Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrå-

dets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429),

2. lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Peter

Löfmarck.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen I den Haagkonvention som gett anledning-till de föreslagna lagändringarna

talas i vissa artiklar om résidence habituelle tespektive habitual residence

som anknytningsfaktum för den som enligt konventionen skall jämställas

med medborgare i konventionsstat. Hittills har, vid översättning till svens-

ka av detta begrepp eller när innehållet i en sådan artikel införlivats med

svensk rätt, det svenska begreppet hemvist kommit till användning (prop. 1973: 158, 1975/76: 3 och 98 samt 1978/79:3). I den översättning av Haag-

konventionen till svenska som bilagts remissen har emellertid ordet bosatt begagnats.

Ingenting sägs I remissen om den ändrade terminologin. I motiven till förslagen talas genomgående och utan närmare förklaring om var en person är eller har varit ”bosatt”, vare sig fråga är om konventionens bestämmelser eller om rättshjälpslagen. Detta ger intryck av att ”résidence habi-

tuelle” i konventionens mening och ”bosatt”' i 8§ rättshjälpslagen skulle

vara identiska begrepp.

När rättshjälpslagen antogs uttalade departementschefen att man vid tolkningen av bosättningsbegreppet i 8§ rättshjälpslagen fick hämta led-

ning från bestämmelserna i folkbokföringsförordningen (prop. 1972:4 s.

omfattande än såväl det svenska ”hemvist””som det utländska ”résidence

habituelle”". Såvitt avser bestämningen av det senare begreppet kan hänvi-

sas till de rekommendationer som Europarådets ministerkommitté antog i

en resolution år 1972 (se Essén— Pålsson, Konventionssamling i internatio-

nell privaträtt s. 22 ff och ett försök till svensk översättning i SOU 1976: 39 s. 115). .

Så som bosättningsbegreppet i rättshjälpslagen varit avsett att tolkas

synes det alltså som om vi genom lagändringen väl kommer att uppfylla de

förpliktelser vi åtagit oss genom en anslutning till konventionen. Såvida

inte det remitterade förslaget syftar till en ändrad begreppsbestämning i Prop. 1985/86: 161 rättshjälpslagen, torde vi i själva verket gå något längre än vad vi åtagit oss att göra. Ett klarläggande av förslagets innebörd i detta hänseende är önskvärt.

Enligt den gällande lydelsen av 8§ första stycket 2 rättshjälpslagen får rättshjälp beviljas den som är ”bosatt utom riket” och inte är svensk medborgare endast om det föreligger särskilda skäl. I lagens ursprungliga lydelse talades i stället om den som "ej är bosatt i landet”. När lydelsen ändrades betecknades detta som en ändring av redaktionell natur (prop. 1978/79: 90 s. 202). BI. a. med hänsyn till bosättningsbegreppets oklarhet är det emellertid inte uteslutet att en person kan anses bosatt både i Sverige och utomlands (jfr prop. 1979/80:78 s. 9). I ett sådant fall torde bosättningen i Sverige böra få väga över. Detta talar för att man återgår till lagrummets ursprungliga lydelse. Lagrådet föreslår därför att punkten 2 ges formuleringen ”utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här. om det inte finns särskilda skäl för rättshjälp”.

Förslaget till lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader | 38 | Bestämmelsen i andra stycket utgör enligt specialmotiveringen endast en språklig omarbetning av motsvarande regel i 1899 års lag. Enligt den föreslagna texten skall bl.a. styrkas att ”beslutet har meddelats i behörig ordning”, medan vad som skall styrkas enligt 1899 års lag är att den handling som ligger till grund för framställningen "är i behörig form utfärdad”. Sistnämnda uttryckssätt visar att det är fråga om en rent formell granskning av det åberopade dokumentet, medan den föreslagna texten kan uppfattas som ett krav på utredning om att något fel inte har förekommit i det utländska förfarandet. Till undvikande av en sådan tolkning bör väljas en lydelse som närmare ansluter till gällande lag.

Lagrådet vill emellertid ifrågasätta om inte den berörda regeln kan utgå och andra stycket sålunda inskränkas till ett krav på utredning om att beslutet har vunnit laga kraft. Föreskriften i 1899 års lag torde sammanhänga med artikel 19 andra stycket i 1954 års civilprocesskonvention, där det sägs att myndigheten skall undersöka om den åberopade handlingen uppfyller de villkor som uppställts för dess formella giltighet” (”authenticité"'). Detta torde förutsätta att verkställighet söks på grundval av en originalhandling. När detta krav slopas synes det inte längre finnas under- : lag för en sådan formell granskning.

Prop. 1985/86: 161

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström. Lindqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

I Anmälan av lagrådsyttrande m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde 1986-02-13) över förslag till

1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429),

2. lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Med anledning av vad lagrådet har anfört i anslutning till 8§ rättshjälpslagen vill jag framhålla att avsikten inte är att ge någon ändrad betydelse åt rättshjälpslagens bosättningsbegrepp. Frågan huruvida någon skall anses ha varit bosatt här i landet bör, liksom frågan huruvida någon skall anses vara bosatt i något av de andra konventionsländerna, avgöras efter de nuvarande grunderna för tolkningen av detta begrepp. Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 8§ första stycket 2 rättshjälpslagen bör enligt min mening godtas. Jag vill framhålla att lagrådets synpunkter på en svensk motsvarighet till ”résidence habituelle” har beaktats genom att hemvistbegreppet används i den officiella svenska översättningen vilken, jämte konventionen i originaltext, bör fogas till detta protokoll som bilaga.

Jag har inte någon invändning mot att det krav på utredning som tas upp i 3§ andra stycket i förslaget till lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader inskränks till att avse utredning om att beslutet har vunnit laga kraft. I 68 i lagförslaget bör göras en redaktionell jämkning.

Ovrigt

I enlighet med vad som har förordats vid remissen till lagrådet bör Sverige tillträda Haagkonventionen om internationell rättshjälp, varvid förbehåll bör göras mot artikel 13 andra stycket samt förklaringar avges enligt artiklarna 24 och 29.

Prop. 1985/86: 161

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp med det förbehåll och de förklaringar som har angetts,

dels anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1985/86: 161

Bilagu

Convention tendant a faciliter Iacceés in- Convention on international access to justernational'a Ia justice tice

Les Etats signataires de la présente Con- "The States signatory to this Convention, vention,

Désirant faciliter I'accés international å la Desiring to facilitate international access to justice. justice,

Ont résolu de conclure une Convention å Have resolved to conclude a Convention

cet effet et sont convenus des dispositions for this purpose and have agreed upon the

suivantes: following provisions—

Chapitre I — Assistance judiciaire Chapter I — Legal Aid

Article premier Article I

Les ressortissants d'un Etat contractant, Nationals of any Contracting State and ainsi que les personnes avant Icur résidence persons habitually resident in any Contracthabituelle dans un Etat contractant, sont ad- ing State shall be entitled 10 legal aid for court mis au bénéfice de assistance judiciaire en proceedings in civil and commercial matters

matieére civile et commerciale dans chaque in each Contracting State on the same condi-

Etat contractant dans les mémes conditions tions as if they themselves were nationals of

que s'ils talent eux-mémes ressartissants de and habitually resident in that State.

cet Etat et y résidaient habituellement.

Les personnes auxquelles les dispositions Persons to whom paragraph I does not apde F'alinéa précédent ne s'appliquent pas. ply, but who formerly had their habitual resimais qui ont cu leur résidence habituelle dans dence in a Contracting State in which court

un Etat contractant dans lequel une procé- proceedings are to be or have been com-

dure judiciaire est ou sera engagéce. seront menced, shall nevertheless be enttled to Ilenéanmoins admises au bénélice de Vassis- gal aid as provided by paragraph I if the tance judiciaire aux conditions prévues å Pa- cause of action arose out of their former habilinéa précédent, si la cause de Faction dé- tual residence in that State. coule de cette ancienne résidence habituelle.

Dans les Etats ou Fassitance judiciaire In States where legal aid is provided in existe en matiere administrative, sociale ou administrative, social or fiscal matters. the fiscale, les dispositions du présent article provisions of this Article shall apply to cases

s'appliquent aux affaires portées devant les brought before the courts or tribunals compe-

tribunaux compåétents en ces matiéres. tent in such matters.

Article 2 Article 2

L'article premier s'applique å la consulta- Article I shall apply to legal advice providtion juridique, å la condition que le requérant ed the person seeking advice is present in the

soit présent dans I Etat od la consultation est State where advice is sought. demandée.

Article 3 Article 3

Chaque Etat contractant désigne une Each Contracting State shall designate a Autorité centrale chargée de recevoir les de- Central Authority to receive. and take action

Prop. 1985/86: 161

Konvention om internationell rättshjälp

De stater som undertecknat denna konven- : tion,

som önskar underlätta internationell rättshjälp,

har beslutat att avsluta en konvention för detta ändamål och har kommit överens om följande bestämmelser.

Kapitel I — Rättshjälp Artikel I

Medborgare i en konventionsstat och perso-

ner med hemvist i en konventionsstat skall vara berättigade till rättshjälp i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur i varje konventionsstat på samma villkor som om de själva vore medborgare med hemvist i denna

stal. ”

Den som bestämmelserna I första stycket inte är tillämpliga på. men som tidigare haft

hemvist i en konventionsstat där rättegång har inletts eller skall inledas. skall vara berät-

tigad ull rättshjälp enligt första stycket. om

- rättegången har samband med den tidigare

bosättningen.

I stat där rättshjälp förekommer i mål cller

ärenden av administrativ. social eller fiskal natur skall bestämmelserna i denna artikel

tillämpas vid handläggningen av sådana mål

och ärenden inför därtill behörig domstol.

Artikel 2

Artikel I skall tillämpas på rådgivning under

förutsättning att sökanden befinner sig i den "stal där rådgivningen sker.

Artikel 3

Varje konventionsstat skall utse ett centralt

organ för att ta emot och åtgärda ansökningar

Prop. 1985/86: 161

mandes d'assistance judiciaire qui lui sont on, applications for legal aid submitted under présentées conformément å la présente Con- this Convention.

vention et d'y donner suite.

Les Etats fédéraux et les Etats dans les- Federal States and States which have more quels plusieurs systemes de droit sont en vi- than one legal system may designate more

gucur ont la faculté de désigner plusieurs Au- than one Central Authority. If the Central

torités centrales. En cas d'incompétence de Authority to which an application is submit- I' Autorité centrale saisie, celle-ci transmet la ted is not competent to deal with it, it shall demande å I" Autorité centrale compétente du forward the application to whichever other

méme Etat contractant. Central Authority in the same Contracting

State is competent to do so.

Article 4 Article 4

Chaque Etat contractant désigne une ou Each Contracting State shall designate one

plusieurs autorités expéditrices chargées de or more transmitting authorities for the pur-

transmettre les demandes d'assistance judi- pose of forwarding applications for legal aid ciaire å I'Autorité centrale compétente dans to the appropriate Central Authority in the I'Etat requis. requested State.

Les demandes d”assistance judiciaire sont Applications for legal aid shall be transmit-

transmises, sans intervention d”aucune autre ted, without the intervention of any other

autorité, å l'aide de la formule modéle an- authority, in the form of the model annexed

nexéc ä la présente Convention. Chaque Etat to this Convention.

contractant a la faculté d'utiliser aux mémes Nothing in this Article shall prevent an ap-

fins la voie diplomatique. plication from being submitted through diplo-

matic channels.

Article 5 Article 5

Lorsqu'il n'est pas présent dans I'Etat re- Where the applicant for legal aid is not quis, le demandeur å P'assistance judiciaire present in the requested State, he may submit

peut, sans préjudice de toute autre voie par his application to a transmitting authority in

laquelle il pourrait soumettre så demande å the Contracting State where he has his habit- Fautorité compétente de cet Etat, présenter ual residence. without prejudice to any other sa demande å unc autorité expéditrice de I'E- means open to him of submitting his applica-

tat contractant ol il a så résidence habituelle. tion to the competent authority in the re-

quested State.

La demande est établie conformément å la The application shall be in the form of the

formule modéle annexée å la présente Con- model annexed to this Convention and shall

vention. Elle est accompagnée de tous les be accompanicd by any necessary docu-

documents nécessaires, sous réserve du droit ments, without prejudice to the right of the

pour FEtat requis de demander des informa- requested State 1o require further informations ou des documents complémentaires tion or documents in appropriate cases. dans les cas appropriés.

Chaque Etat contractant a la faculté de Any Contracting State may declare that its

faire connaitre que son Autorité centrale ré- receiving Central Authority will accept appli-

ceptrice peut étre saisie par toute autre voie calions submitted by other channels or methou moyen. ods.

Prop. 1985/86: 161

om rättshjälp som ges in till detta i enlighet med denna konvention.

Federala stater och stater som har mer än ett rättssystem kan utse flera centrala organ. Saknar det centrala organ till vilket en ansö-

kan lämnas in behörighet att handlägga an-

sökningen. skall det vidarebefordra denna till

det centrala organ som är behörigt i samma

konventionsstat.

Artikel 4

Varje konventionsstat skall utse ett eller flera förmedlande organ för att sända över rättshjälpsansökningar till det behöriga centrala organet i den anmodade staten.

Ansökningarna skall översändas utan för-

medling av någon annan myndighet. Det for-

mulär för översändande som är fogat till denna konvention skall användas.

Ingenting i denna artikel hindrar att en an-

sökan ges in på diplomatisk väg.

Artikel 5

Befinner sig den sökande inte i den anmo-

dade staten, kan han lämna in sin ansökan om rättshjälp till ett förmedlande organ i den konventionsstat där han har hemvist utan att därigenom mista sina möjligheter att på ett annat sätt ge in ansökningen till det behöriga organet i den anmodade staten.

Ansökan skall göras enligt det formulär för ansökan som är fogat till denna konvention och åtföljas av alla nödvändiga handlingar. Den anmodade staten har rätt att i förekommande fall begära ytterligare upplysningar eller handlingar.

Varje konventionsstat kan förklara att dess centrala mottagande organ godtar att ansökningar ges in på annan väg eller på annat sätt.

Prop. 1985/86: 161

Article 6 Article 6

L'autorité expéditrice assiste le deman- The transmitting authority shall assist the

deur afin que soient joints tous les documents applicant in ensuring that the application is

et informations qui, å la connaissance de accompanied by all the information and doccette autorité, sont nécessaires å I'apprécia- uments known by it to be necessary for contion de la demande. Elle vérifie leur régula- sideration of the application. It shall ensure rité formelle. that formal requirements are met.

Elle peut refuser de transmettre la de- If it appears to the transmitting authority mande au cas od celle-ci lui parait manifeste- that the application is manifestly unfounded, ment mal fondée. it may refuse to transmit the application.

Le cas échéant, elle assiste le demandeur It shall assist the applicant in obtaining

pour une traduction sans frais des docu- without charge a translation of the docu-

ments. ments where such assistance is appropriate.

Elle répond aux demandes de renseigne- It shall reply to requests for further informents complémentaires qui émanent de I Au- mation from the receiving Central Authority torité centrale réceptrice de I'Etat requis. in the requested State.

Article 7 Article 7

Les demandes d'assistance judiciaire, les The application, the supporting documents

documents å Pappui, ainsi que les communi- and any communications in response to recations en réponse aux demandes de rensei- quests for further information shall be in the gnements complémentaires, doivent étre ré- official language or in one of the official lan-

digés dans la langue ou dans F'une des guages of the requested State or be accompa-

langues officielles de I Etat requis ou accom- nied by a translation into one of those lanpagnés d'une traduction faite dans P'une de guages.

ces langues.

Toutefois, lorsque dans F'Etat requérant Fiowever. where in the requsting State it is I obtention d'une traduction dans la langue not feasible to obtain a translation into the

de VEtat requis est difficilement réalisable, language of the requested State. the latter ce dernier doit accepter que ces pitces soient shall accept the documents in either English rédigées en langue frangaise ou anglaise ou or French, or the documents accompanied by accompagnées d'une traduction dans une de a translation into one of those languages. ces langues. |

Les communications émanant de FP Auto- Communications emanating from the rerité centrale réceptrice peuvent étre rédigées ceiving Central Authority may be drawn up dans la langue ou dans Pune des langues offi- in the official language or one of the official

cielles de cet Etat, en anglais ou en frangais. languages of the requested State or in English

Toutefois, lorsque la demande transmise par or French. However, where the application

lautorité expéditrice est rédigée en frangais forwarded by the transmitting authority is in ou en anglais ou accompagnée d'une traduc- either English or French. or is accompanied

tion dans lI'une de ces langues, les communi- by a translation into once of those languages, cations tmanant de I' Autorité centrale récep- communications emanating from the receivtrice sont tgalement rédigées dans l'une de ing Central Authority shall also be in one of ces langues. those languages.

Les frais de traductions entrainés par Vap- The costs of translation arising from the

plication des alinéas précédents demeurent å application of the preceding paragraphs shall

la charge de I'Etat requérant. Toutefois, les be borne by the requesting State, except that traductions opérées. le cas échéant, par I'F- any translations made in the requested State tat requis demeurent å sa charge. shall not give rise to any claim för reimburse-

ment on the part of the State.

' tJ

Prop. 1985/86: 161

Artikel 6 Det förmedlande organet skall bistå sökanden med att säkerställa att till ansökan är fogade alla upplysningar och handlingar som enligt dess vetskap krävs för prövning av ansökningen. Organet skall säkerställa att alla formella krav är uppfyllda.

Anser organet att ansökningen är uppen-

bart ogrundad, kan det vägra att sända över den.

I förekommande fall skall organet bistå sökanden med kostnadsfri översättning av handlingarna.

Organet skall besvara begäran om ytterligare upplysningar från det centrala mottagande organet i den anmodade staten.

Artikel 7 Ansökan, handlingar som utgör underlag för denna samt svar på begäran om ytterligare upplysningar skall vara avfattade på den anmodade. statens officiella språk eller ett av dess officiella språk, eller åtföljas av en översättning till ett av dessa språk.

Om det inte är möjligt att inom den ansökande staten få en översättning gjord till den anmodade statens språk, skall den sistnämnda staten godta handlingarna om de är avfattade på engelska eller franska eller åtföljs av en översättning till ett av dessa språk.

Meddelanden från det centrala mottagande organet kan vara avfattade på den anmodade statens officiella språk eller ett av dess officiella språk eller på engelska eller franska. När en av det förmedlande organet översänd ansökan är avfattad på engelska eller franska eller åtföljs av en översättning härtill, skall dock även meddelanden från det centrala mottagande organet vara avfattade på ett av dessa språk. |

De kostnader för översättning som uppkommer vid tillämpning av föregående stycken skall bäras av den ansökande staten. De kostnader för översättningar som görs i den anmodade staten skall dock bäras av denna.

i 2

3 Riksdagen 198586. I saml. Nr 161

Prop. 1985/86: 161

Article 8 Article 8

LE Autorité centrale réceptrice statue sur la The receiving Central Authority shall de-

demande d'assistance judiciaire ou prend les termine the application or shall take such mesures nécessaires pour qui'il soit statué steps as are necessary to obtain its determisur celle-ci par l'autorité compétente de 'E- nation by a competent authority in the re-

tat requis. quested State. Elle transmet les demandes de renseigne- The receiving Central Authority shall

ments complémentaires ä Vautorité expédi- transmit requests for further information to trice et I'informe de toute difficulté relative å the transmitting authority and shall inform it

I'examen de la demande, ainsi que de la déci- of any difficulty relating to the examination sion prise. of the application and of the decision taken.

Article 9 Article 9 | Lorsqu'il ne réside pas dans un Etat con- Where the applicant for legal aid does not

tractant, le demandeur å lI'assistance judi- reside in a Contracting State. he may submit

ciaire peut, sans préjudice de toute autre voie his application through consular channels,

par laquelle il pourrait soumettre så demande without prejudice to any other means open to a Fautorité compétente de FEtat requis. him of submitting his application to the com-

transmettre sa demande par la voice consu- petent authority in the requested State. laire.

Chaque Etat contractant a la faculté de Any Contracting State may declare that its

faire connaitre que son Autorité centrale ré- receiving Central Authority will accept appli-

ceptrice peut étre saisie par tous autres voie cations submitted by other channels or meth-

ou moyen. ods.

Article 10 Article 10

Les documents transmis en application du All documents forwarded under this Chapprésent chapitre sont dispensés de toute lé- ter shall be exempt from legalization or any

galisation et de toute formalité analogue. analogous formality.

Article Il Article II

L'intervention des autorités compétentes No charges shall be made for the transmispour transmettre, recevoir ou statuer sur les sion, reception or determination of applica-

demandes d"assistance judiciaire en vertu du tions for legal aid under this Chapter.

présent chapitre est gratuite.

Article 12 Article 12"

L'instruction des demandes d'assistance Applications for legal aid shall be handled judiciaire est effectuée d'urgence. expeditiously.

Article 13 Article 13

Lorsque assistance judiciaire a été accor- Where legal aid has been granted in accordée en application de Farticle premier, les dance with Article 1, service of documents in

notifications et significations. quelle qu'en any other Contracting State in pursuance of

Prop. 1985/86: 161

Artikel 8 Det centrala mottagande organet skall besluta över ansökningen eller vidta de åtgärder som är nödvändiga för att beslutet skall meddelas av en därtill behörig myndighet i den anmodade staten.

Det centrala mottagande organet skall sända över begäran om ytterligare upplysningar

till det förmedlande organet samt underrätta

detta om varje svårighet i samband med prövningen av ansökningen och om beslut som har fattats.

Artikel 9

Bor den sökande inte i en konventionsstat, kan han lämna in sin ansökan om rättshjälp

på konsulär väg utan att därigenom mista sina möjligheter att på ett annat sätt ge in ansök-

ningen till det behöriga organet i den anmo-

dade staten.

Varje konventionsstat kan avge förklaring att dess centrala mottagande organ godtar an-

sökningar som ges in på annan väg eller på

annat sätt.

Artikel 10

Alla handlingar som översänds enligt detta kapitel skall vara befriade från legalisering

eller motsvarande formalitet.

Artikel I1

Översändande, mottagande och handläggning av rättshjälpsansökningar enligt detta kapitel sker gratis.

Artikel 12 Ansökningar om rättshjälp skall handläggas

skyndsamt.

Artikel 13

Har rättshjälp beviljats enligt artikel 1, skall delgivning som hänför sig till den rättssökandes rättegång och som verkställs i en an-

Prop. 1985/86: 161

soit la forme, relatives au procés du bénéfi- the legally aided person's proceedings shall ciaire et qui seraient å faire dans un autre not give rise to any charges regardless of the Etat contractant. ne peuvent donner lieu å manner in which service is effected. The aucun remboursement. Il en va de méme des same applies to Letters of Request and social commissions rogatoires et enquétes sociales, enquiry reports, except for fees paid to ex-

å I'exception des indemnités payées aux ex- perts and interpreters.

perts et aux interprétes.

Lorsqu'une personne a été admise, en ap- Where a person has received legal aid in

plication de P'article premier, au bénéfice de accordance with Article I for proceedings in P'assistance judiciaire dans un Etat contrac- a Contracting State and a decision has been

tant å loccasion d'une procédure ayant given in those proceedings, he shall, without

donné lieu å une décision, elle bénéfice, sans any further examination of his circum-

nouvel examen, de Passistance judictiare dans stances, be entitled to legal aid in any other

tout autre Etat contractant oå elle sollicite la Contracting State in which he seeks to secure reconnaissance ou l'exécution de cette déci- the recognition or enforcement of that decision. sion.

Chapitre II — Caution Judicatum solvi et exe- Chapter II — Security for costs and enforcequatur des condamnations aux frais et dépens ability of orders for costs Article 14 Article 14

Aucune caution ni aucun dépöt, sous quel- No security, bond or deposit of any kind

que dénomination que ce soit, ne peut étre may be required, by reason only of their forexigé en raison de leur seule qualité d'é- eign nationality or of their not being domi-

tranger ou de leur seul défaut de domicile ou ciled or resident in the State in which prode résidence dans P Etat oå Paction est inten- ceedings are commenced, from persons (intée, des personnes, physiques ou morales, cluding legal persons) habitually resident in a ayant leur résidence habituelle dans I'un des Contracting State who are plaintiffs or parties Etats contractants qui seront demandeurs ou intervening in proceedings before the courts

intervenanis devant les tribunaux d'un autre or tribunals of another Contracting State.

Etat contractant.

La méme régle s'applique au versement The same rule shall apply to any payment qui serait exigé des demandeurs ou des inter- required of plaintiffs or intervening parties as

venants pour garantir les frais judiciaires. security for court fees.

Article 15 Article 15

Les condamnations aux frais et dépens du An order for payment of costs and ex-

procés, prononcées dans I'un des Etats con- penses of proceedings, made in one of the tractants contre toute personne dispensée de Contracting States against any person

la caution, du dépöt ou du versement en exempt from requirements as to security, vertu soit de PF'article 14, soit de la loi de bond, deposit or payment by virtue of Article

I'Etat ou Paction est intentée, seront, å la 14 or of the law of the State where the pro-

demande du créancier, rendues gratuitement ceedings have been commenced shall, on the exécutoires dans tout autre Etat contractant. application of the person entitled to the benefit of the order, be rendered enforceable without charge in any other Contracting State.

Prop. 1985/86: 161

nan konventionsstat inte medföra några kostnader, oavsett på vilket sätt delgivning sker. Detsamma skall gälla för bevisupptagning och socialutredningar med undantag för ersättning till sakkunniga och tolkar.

Den som har beviljats rättshjälp enligt artikel 1 för en rättegång i en konventionsstat skall utan ytterligare undersökning av omständigheterna vara berättigad till rättshjälp i en annan konventionsstat, i vilken han begär att beslut som har meddelats i rättegången skall erkännas eller verkställas.

Kapitel II — Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning Artikel 14 Den som har hemvist i en konventionsstat (även en juridisk person avses) och är kärande eller intervenient vid domstol i en annan konventionsstat får inte förpliktas att ställa borgen eller någon annan säkerhet av något slag enbart på grund av sin egenskap av utlänning eller på grund av att han inte har hemvist eller bor i den stat där rättegången har inletts. :

Detsamma skall gälla i fråga om skyldighet för kärande eller intervenient att deponera medel för ersättning som utgår till domstolen.

Artikel 15 Beslut om ersättning för rättegångskostnader som har meddelats i en av konventionsstaterna mot den som enligt artikel 14 etler enligt lagen i den stat där rättegången har inletts har befriats från att ställa borgen eller annan säkerhet eller att deponera medel skall på ansökan av den som är berättigad till ersättningen kostnadsfritt göras verkställbart i varje annan konventionsstat.

Prop. 1985/86: 161

Article 16 Article 16

Chaque Etat contractant désigne une ou Each Contracting State shall designate one plusieurs autorités expéditrices chargées de or more transmitting authorities for the purtransmettre les demandes d"excequatur visées pose of forwarding to the appropriate Central

par Particle 15 å P'Autorité centrale compé- Authority in the requested State applications tente dans I' Etat requis. for rendering enforceable orders to which Article 15 applies.

Chaque Etat contractant désigne une Au- Each Contracting State shall designate a

torité centrale chargée de recevoir les de- Central Authority to receive such applica-

mandes ct de prendre les mesures appro- tions and to take the appropriate steps to

priées pour qu'une décision définitive soit ensure that a final decesion on them is prise å cet égard. reached. Les Etats fédéraux ct les Etats dans les- Federal States and States which have more

quels plusieurs systemes de droit sont en vi- than one legal system may designate more gueur ont la faculté de désigner plusieurs Au- than one Central Authority. If the Central torités centrales. En cas d'incompétence de Authority to which an application is submit- I' Autorité centrale saisie, celle-ci transmet la ted is not competent to deal with it, it shall demande å I Autorité centrale compétente forward the application to whichever other

dans I' Etat requis. Central Authority in the requested State is

competent to do so.

Les demandes sont transmises sans inter- Applications under this Article shall be vention d'aucune autre autorité. Cependant. transmitted without the intervention of any

chaque Etat contractant a la faculté d'utiliser other authority, without prejudice to an apaux mémes fins la voie diplomatique. plication being transmitted through diplomat-

ic channels.

A moins que I'Etat requis n'ait déclaré s'y Nothing in this Article shall prevent appli-

opposer, les dispositions qui précédent ne cations from being made directly by the per-

font pas obstacle å ce que la demande d'exe- sön entitled to the benefit of the order unless quatur soit présentée directement par le the requested State has declared that it will créancier. not accept applications made in this manner.

Article 17 Article 17

Les demandes d"exequatur doivent etre ac- Every application under Article 15 shall be

compagnées: accompanied by —

a d'une expédition conforme de la partie a a true copy of the relevant part of the de Ia décision faisant apparaitre les noms et decision showing the names and capacities of qualités des parties, ainsi que le dispositif se the parties and of the order for payment of rapportant aux frais et dépens : costs or expenses;

b de tout document de nature å prouver b any document necessary to prove that que la décision ne peut plus faire I'objet d'un the decision is no longer subject to the ordi-

recours ordinaire dans V'Etat drorigine et nary forms of review in the State of origin qu'elle y est exécutoire ; and that it is enforceable there;

ce d'une traduction certifée conforme de c a translation, certified as true, of the

ces documents dans la langue de V'Etat re- above-mentioned documents into the lanquis. lorsqu'ils ne sont pas rédigés dans cette guage of the requested State, if they are not langue. in that language.

Lautorité compétente de F'Etat requis The application shall be determined withstatuc sur les demandes d'exequalur sans en- out a hearing and the competent authority in

Prop. 1985/86: 161

Artikel 16

Varje konventionsstat skall utse ett eller flera

förmedlande organ för att sända över ansök-

ningar om verkställighet av beslut som avses

i artikel 15 till det centrala organ som är behö-

rigt i den anmodade staten.

Varje konventionsstat skall utse ett centralt organ för att ta emot sådana ansökningar

och vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett slutligt beslut meddelas i anledning av

ansökningen.

Federala stater samt stater som har mer än ett rättssystem kan utse flera centrala organ. Saknar det centrala organ till vilket ansökan lämnas in behörighet att handlägga ansökningen, skall det vidarebefordra denna till det centrala organ som är behörigt i den anmodade staten.

Ansökningar enligt denna artikel skall översändas utan förmedling av någon annan myndighet. De får dock ges in på diplomatisk

väg.

Ingenting i denna artikel hindrar att den ersättningsberättigade själv ger in ansökningen, om inte den anmodade staten har avgett förklaring att den inte godtar detta.

Artikel 17 Till en ansökning enligt artikel 15 skall fogas

a en bestyrkt kopia av den del av beslutet

som innehåller parternas namn, deras ställning i rättegången och själva betalningsåläggandet:

b de handlingar som erfordras för att styrka att beslutet har vunnit laga kraft i ursprungslandet och att det kan verkställas där:

c en bestyrkt översättning av ovan nämnda handlingar till den anmodade statens

språk. om de inte är upprättade på det språket. Beslut över ansökan skall fattas utan par-

ternas hörande och behörig myndighet i den

Prop. 1985/86: 161

tendre les parties. Elle se borne å vérifier que the requested State shall be limited to examles pieces ont été produites. A la requéte du ining whether the required documents have demandeur, elle évalue le montant des frais been produced. If so requested by the applid'attestation, de traduction et de certifica- cant, that authority shall determine the tion, qui sont assimilés aux frais et dépens du amount of the costs of attestation, translation procés. Aucune légalisation ou formalité ana- and certification, which shall be treated as logue ne peut étre imposée. costs and expenses of the proceedings. No

legalization or analogous formality may be

required.

Les parties n'ont d"autres recours contre la There shall be no right of appeal against the décision rendue par lF'autorité compétente decision of the competent authority except in que ceux qui leur sont ouverts par la législa- accordance with the law of the requested tion de P Etat requis. State. :

Chapitre III — Copies d”actes et de décisions Chapter III — Copies of entries and decisions de justice Article 18 Article 18

En matiére civile ou commerciale, les res- Nationals of any Contracting State and sortissants d'un Etat contractant, ainsi que persons habitually resident in any Contractles personnes ayant leur résidence habituelle ing State may obtain in any other Contracting dans un Etat contractant, peuvent, dans les State, on the same terms and conditions as its mémes conditions que les nationaux, se faire nationals. copies of or extracts from entries délivrer et, le cas échéant. faire légaliser des in public registers and decisions relating to copies ou des extraits de registres publics ou civil or commercial matters and may have de décisions de justice dans un autre Etat such documents legalized, where necessary. contractant.

Chapitre IV — Contrainte par corps et sauf- Chapter IV — Physical detention and safeconduit : conduct Article 19 Article 19

La contrainte par corps. soit comme Arrest and detention, whether as a means moyen d'exécution, soit comme mesure sim- of enforcement or simply as a precautionary plement conservatoire, ne pourra pas, cn ma- measure, shall not, in civil or commercial tigre civile ou commerciale, étre appliquée matters, be cmployed against nationals of a aux ressortissants d'un Etat contractant ou Contracting State or persons habitually resiaux personnes ayant leur résidence habituelle dent in a Contracting State in circumstances dans un Etat contractant dans le cas ot elle where they cannot be employed against nane serait pas applicable aux ressortissants de tionals of the arresting and detaining State. cet Etat. Tout fait qui pourrait étre invoqué Any fact which may be invoked by a national par un ressortissant ayant så résidence habi- habitually resident in such State to obtain tuelle dans cet Etat pour obtenir la levée de la release from arrest or detention may be incontrainte par corps doit produire le méme voked with the same effect by a national of a effet au profit d'un ressortissant d'un Etat Contracting State or a person habitually resicontractant ou d'une personne ayant sa rési- dent in a Contracting State even if the fact dence habituelle dans un Etat contractant, occurred abroad. : méme si ce fail s'est produit å l'étranger.

Prop. 1985/86: 161

anmodade staten skall endast undersöka, huruvida de handlingar som erfordras har lämnats in. På begäran av sökanden skall den

fastställa det belopp till vilket kostnader för attestering, översättning och bestyrkande

uppgår. Dessa kostnader skall anses som rättegångskostnader. Legalisering eller liknande

formalitet får inte krävas.

Talan mot den berörda myndighetens beslut får inte föras annat än enligt den anmodade statens lag.

Kapitel IIT — Kopior av handlingar och beslut

Artikel 18

Medborgare i en konventionsstat och perso-

ner med hemvist i en konventionsstat kan på samma villkor som medborgarna i en annan

konventionsstat där erhålla kopia av eller utdrag ur folkbokföringsregister och beslut i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur samt, i förekommande fall, få dessa handlingar legaliserade.

Kapitel IV — Gäldsfängelse och immunitet

Artikel 19

I mål och ärenden av civil eller kommersiell

natur får gäldsfängelse inte komma till användning, vare sig som cxckutionsmedel eller som säkerhetsåtgärd. mot medborgare i en konventionsstat eller mot personer med hemvist i en konventionsstat annat än i de fall då

åtgärden kan användas gentemot statens egna medborgare. En omständighet som kan åberopas som befrielsegrund av en sådan

stats egna medborgare med hemvist i landet ' skall medföra samma verkan för en medborgare i en konventionsstat eller för den som har hemvist i en konventionsstat. även om omständigheten har inträffat i utlandet.

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I61

Prop. 1985/86: 161

Article 20 Article 20

Lorsqu'un témoin ou un expert, ressortis- A person who is a national of or habitually sant d'un Etat contractant ou ayant sa rést- resident in a Contracting State and who is

dence habituelle dans un Etat contractant. summoned by name by a court or tribunal in

est cité nommément par un tribunal ou par another Contracting State, or by a party with

une partie avec I'autorisation d'un tribunal å the leave of the court or tribunal, in order to

comparaitre devant les tribunaux d'un autre appear as a witness or expert in proceedings Etat contractant, il ne peut étre poursuivi, in that State shall not be liable to prosecution

détenu ou soumis å une restriction quelcon- or detention, or subjected to any other re-

que de sa liberté individuelle sur le territoire striction on his personal liberty, in the terride cet Etat pour des condamnations ou des tory of that State in respect of any act or

faits antérieurs å son entrée sur le territoire conviction occurring before his arrival in that

de I" Etat requérant. State.

L'immunité prévue å Valinéa précédent The immunity provided for in the precedcommence sept jours avant la date fixée pour ing paragraph shall commence seven days

audition du témoin ou de I'expert et prend before the date fixed for the hearing of the

fin lorsque le témoin ou I' expert, ayant eu la witness or expert and shall cease when the

possibilité de quitter le territoire pendant sept witness or expert having had, for a period of jours consécutifs apres que les autorités judi- seven consecutive days from the date when ciaires I'auront informé que sa présence n'é- he was informed by the judicial authorities

tait plus requise, sera néanmoins demeuré "that his presence is no longer required, an

sur ce territoire ou y sera revenu volontaire- opportunity of Ilcaving has nevertheless re-

ment aprés I”avoir quitté. mained in the territory, or having left it, has

returned voluntarily.

Chapitre V — Dispositions générales Chapter V — General provisions Article 21 Article 21 ' Sous réserve des dispositions de Varticle Without prejudice to the provisions of Arti- 22, aucune disposition de la présente Con- cle 22, nothing in this Convention shall be vention ne sera interprétée comme limitant construed as limiting any rights in respect of les droits relatifs aux matiéres réglées par matters governed by this Convention which celle-ci qui pourraient étre reconnus å une may be conferred upon a person under the personne conformément aux lois d'un Etat law of any Contracting State or under any contractant ou conformément å toute autre other convention to which it is, or becomes, a convention å laquelle cet Etat est ou sera party. | partie.

Article 22 Article 22

La présente Convention remplace, dans les Between Parties to this Convention who rapports entre les Etats qui Pauront ratifiée, are also Parties to one or both of the Conven-

les articles 17 å 24 de la Convention relative å tions on civil procedure signed at The Hague la procédure civile, signée å La Haye Je 17 on the 17th of July 1905 and the Ist of March

juillet 1905, ou les articles 17 å 26 de la Con- 1954, this Convention shall replace Articles

vention relative å la procédure civile, signée å 17 10 24 of the Convention of 1905 or Articles

La Haye le premier mars 1954, pour les Etats 17 to 26 of the Convention of 1954 even if the qui sont Parties å l'une ou U'autre de ces reservation provided for under paragraph 2c Conventions, méme si la réserve du of Article 28 of this Convention has been deuxieme alinéa de F'article 28, lettre c est made. faite. 42

Prop. 1985/86: 161

Artikel 20 Den som är medborgare eller har hemvist i en

konventionsstat och som av en domstol eller

av en part med domstolens tillstånd har per-

sonligen kallats att inställa sig inför domstol i en annan konventionsstat såsom vittne eller

sakkunnig i rättegång i den staten, får inte lagföras eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet inom den statens territorium på grund av en

gärning eller dom som härrör från tiden före hans ankomst till staten i fråga.

Den immunitet som föreskrivs i ovanståen-

de stycke skall inträda sju dagar före den dag som har fastställlts för vittnes- eller sakkunnigförhöret och skall upphöra när vittnet eller den sakkunnige, trots att han under en sam-

manhängande tid av sju dagar från den dag då han av de judiciella myndigheterna underrättades om att hans närvaro inte längre påford-

rades, har haft möjlighet att lämna territoriet.

har stannat kvar där eller, efter att ha lämnat det, frivilligt har återvänt dit.

Kapitel V — Allmänna bestämmelser Artikel 21 Med undantag för vad som föreskrivs i artikel 22 skall ingenting i denna konvention tolkas som en begränsning av rättigheter vilka, i sådana frågor som regleras i konventionen, tillkommer någon enligt en konventionsstats

lagar eller enligt en annan konvention som

den staten har tillträtt eller Kommer att tillträda.

Artikel 22 Denna konvention ersätter i förhållandet mellan stater som har ratificerat den och som är

anslutna även till någon av de i Haag den 17

juli 1905 och den I mars 1954 underteckande konventionerna angående vissa till civil-

processen hörande ämnen, artiklarna 17—24 i

1905 års och artiklarna 17—26 i 1954 års kon-

vention. Detta gäller även om förbehåll som

avses i artikel 28 andra stycket c har gjorts.

Prop. 1985/86: 161

Article 23 Article 23

Les accords additionnels aux Conventions Supplementary agreements between Parde 1905 et de 1954, conclus par les Etats ties to the Conventions of 1905 and 1954 shall contractants. sont considérés comme égale- be considered as equally applicable to the

ment applicables å la présente Convention, present Convention, to the extent that they

dans la mesure ol ils sont compatibles avec are compatible therewith, unless the Parties celle-ci, å moins que les Etats intéressés n'en otherwise agree. conviennent autrement.

Article 24 Article 24

Tout Etat contractant peut, au moyen A Contracting State may by declaration d'une déclaration, faire connaitre la ou les specify a language or languages other than langues autres que celles prévues aux articles those referred 10 in Articles 7 and 17 in which 7 et 17 dans lesquelles les documents qui documents sent to its Central Authority may seront adressés å son Autorité centrale peu- be drawn up or translated. vent étre rédigés ou traduits.

Article 25 Article 25

Tout Etat contractant qui a plusieurs lan- A Contracting State which has more than gues officielles et qui ne peut, pour des rai- one official language and cannot, for reasons sons de droit interne, accepter pour I'ensem- of internal law, accept for the whole of its

ble de son territoire les documents visés aux territory documents referred to in Articles 7

articles 7 et 17 d'assistance judiciaire dans and 17 drawn up in one of those languages FI'une de ces langues, doit faire connaitre au shall by declaration specify the language in

moyen d'une déclaration la langue dans la- which such documents or translations thercof

quelle ccux-ci doivent étre rédigés ou traduits shall be drawn up for submission in the specien vue de leur présentation dans les parties fied parts of its territory.

de son territoire qu”il a déterminées.

Article 26 Article 26

Un Etat contractant qui comprend deux ou If a Contracting State has two or more plusieurs unités territoriales dans lesquelles territorial units in which different systems of

des systemes de droit différents s'appliquent law are applicable in relation to matters dealt

aux matictres régies par cette Convention with in this Convention, it may at the time of pourra, au moment de la signature, de la rati- signature, ratification, acceptance. approval

fication, de l'acceptation, de F'approbation or accession declare that this Convention

ou de l'adhésion, déclarer que la présente shall extend to all its territorial units or only Convention s'appliquera å toutes ses unités to one or more of them and may modify that territoriales ou seulement å I'une ou å plu- declaration by submitting another declaration sieurs d'entre elles, et pourra å tout moment at any time. modifier cette déclaration en faisant une nou-

velle déclaration.

Ces déclarations seront notifiées au Minis- Any such declaration shall be notified to tåre des Affaires Etrangéres du Royaume des the Ministry of Foreign Affairs of the King- Pays-Bas et indiqueront expressément les dom of the Netherlands and shall state ex-

unités territoriales auxqelles la Convention pressly the territorial units to which the Cons'applique. vention applies.

Prop. 1985/86: 161

Artikel 23 Tilläggsöverenskommelser till 1905 och 1954 års konventioner mellan fördragsslutande stater skall. om inte staterna kommer överens om annat, äga motsvarande tillämpning på denna konvention i den mån överenskommelserna är förenliga med denna.

Artikel 24 En konventionsstat kan genom förklaring ange att handlingar som sänds till dess cen-

trala organ får vara avfattade på eller översatta till ett eller flera andra språk än som avses i artiklarna 7 och 17.

Artikel 25 En konventionsstat, som har mer än ett officiellt språk och som med hänsyn till sin lag-

stiftning inte kan ta emot handlingar som

avses i artiklarna 7 och 17 på ctt av dessa språk i fråga om hela sitt territorium, skall i

en förklaring ange det språk på vilket handlingarna eller översättning skall avfattas be-

träffande angivna delar av territoriet.

Artikel 26 Har en konventionsstat två eller flera territoriella enheter i vilka olika rättsordningar gäller beträffande frågor som regleras i denna konvention, kan staten vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning — förklara = att konventionens tillämpning utvidgas till samtliga territoriella enheter eller endast en eller flera av dem. Förklaringen kan när som helst ändras genom

att en ny förklaring avges.

Konungariket Nederländernas utrikesmini-

sterium skall underrättas om sådana förklaringar. I förklaringen skall de territoriella enheter som konventionen äger tillämpning på uttryckligen anges.

Prop. 1985/86: 161

Article 27 Article 27

Eorsqu'un Etat contractant a un systeme Where a Contracting State has a system of de gouvernement en vertu duquel les pou- government under which executive, judicial

voirs exécutif, judiciaire et législatif sont par- and legislative powers are distributed betagés entre des Autorités centrales et tween central and other authorities within d"autres autorités de cet Etat, la signature, la that State, its signature or ratification, acccepratification, I'acceptation ou I'approbation de tance, or approval of, or accession to this

la Convention, ou F'adhésion å celle-ci, ou Convention, or its making of any declaration

une déclaration faite en vertu de Varticle 26, under Article 26 shall carry no implication as n'emportera aucune conséquence quant au to the internal distribution of powers within

partage interne des pouvoirs dans cet Etat. that State.

Article 28 Article 28

Tout Etat contractant pourra. au moment Any Contracting State may, at the time of de la signature, de la ratification, de I'accep- signature, ratification, acceptance, approval tation, de J'approbation ou de I'adhésion se or accession, reserve the right to exclude the

réserver le droit d'exclure V'application de application of Article I in the case of persons

P'article premier aux personnes qui ne sont who are not nationals of a Contracting State

pas ressortissantes d'un Etat contractant, but who have their habitual residence in a mais qui ont leur résidence habituelle dans un Contracting State other than the reserving Etat contractant autre que celui qui a fait la State or formerly had their habitual residence réserve ou qui ont eu leur résidence habi- in the reserving State, if there is no reciproc-

tuelle dans F'Etat qui a fait la réserve, s'il ity of treatment between the reserving State

n'existe aucune réciprocité entre I'Etat qui a and the State of which the applicants for legal

fait la réserve et I'Etat dont le demandeur å aid are nationals. l'assistance judiciaire est le ressortissant.

Tout Etat contractant pourra, au moment Any Contracting State may, at the time of

de la signature, de la ratification, de I'accep- signature, ratification, acceptance, approval tion, de F'approbation ou de I'adhésion, se or accession, reserve the right to exclude — réserver le droit d"exclure:

a VTusage de Panglais, du frangais, ou de a the use of English or French, or both, ces deux langues, tel que prévu å Ialinéa 2 de under paragraph 2 of Article 7: Particle 7:

b Tapplication des dispositions de Fa- b the application of paragraph 2 of Article linéa 2 de Particle 13; 13; ,

ce MTapplication des dispositions du cha- ce the application of Chapter II; pitre II;

d TVapplication de Varticie 20. d the application of Article 20.

Lorsqu'un Etat: Where a State has made a reservation —

e aura exelu M'usage des langues anglaise e under paragraph 2a of this Article, ex-

et frangaise en faisant la réserve prévue å la cluding the use of both English and French.

lettre a de T'alinéa précédent, tout autre Etat any other State affected thereby may apply

affecté par celle-ci pourra appliquer la méme the same rule against the reserving State:

régle å M'égard de I'Etat qui aura fait la ré-

serve;

f aura fait la réserve prévue å la lettre hb f under paragraph 26 of this Article, any

de Palinéa précédent. tout autre Etat pourra other State may refuse to apply paragraph 2

refuser d'appliquer Palinéa 2 de Varticle 13 of Article 13 to persons who are nationals of

Prop. 1985/86: 161

Artikel 27

Har en konventionsstat ett statsskick, enligt vilket den verkställande, dömande och lag-

stiftande makten är fördelad mellan centrala

och andra myndigheter i den staten, skall undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning till denna konvention eller förklaring enligt artikel 26 inte påverka maktfördelningen i den staten.

Artikel 28

En konventionsstat kan vid undertecknande,

ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning förbehålla sig rätten att inte tillämpå artikel 1 i fråga om den som inte är medborgare i en konventionsstat men som har hemvist i en annan konventionsstat än den stat som gör förbehållet eller som tidigare haft hemvist i den stat som gör förbehållet, såvida inte ömsesidighet föreligger mellan den stat som gör förbehållet och den stat i vilken den rättshjälpssökande är medborga-

re.

En konventionsstat kan vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning förbehålla sig rätten att utesluta

a användningen av engelska eller franska eller båda språken, enligt artikel 7 andra stycket;

b tillämpningen av artikel 13 andra stycket;

c tillämpningen av kapitel IL;

d tillämpningen av artikel 20.

Har en stat gjort förbehåll

e enligt andra stycket a i denna artikel och uteslutit användningen av både franska och engelska. kan varje annan stat som be-

rörs av detta tillämpa samma regel i förhål-

lande till den stat som har gjort förbehållet:

f enligt andra stycket b i denna artikel. kan varje annan stat vägra att tillämpa artikel

13 andra stycket på medborgare i den stat

Prop. 1985/86: 161

aux ressortissants de F'Etat qui aura fait la or habitually resident in the reserving State; réserve, alnsi qu'aux personnes ayant leur résidence habituelle dans cet Etat;

g aura fait la réserve prévue å la lettre c g under paragraph 2c of this Article, any

de Palinéa précédent, tout autre Etat pourra other State may refuse to apply Chapter II to refuser d'appliquer les dispositions du cha- persons who are nationals of or habitually

pitre ll aux ressortissants de I'Etat qui aura resident in the reserving State.

fait la réserve, ainsi qu'aux personnes ayant

leur résidence habituelle dans cet Etat.

Aucune autre réserve ne sera admise. No other reservation shall be permitted.

Tout Etat contractant pourra, äå tout mo- Any Contracting State may at any time ment, retirer une réserve qu”il aura faite. Ce withdraw a reservation it has made. The

retrait sera notifié au Ministére des Affaires withdrawal shall be notified to the Ministry of Etrangéres du Royaume des Pays-Bas. L'ef- Foreign Affairs of the Kingdom of the Nethfet de la réserve cessera le premier jour du erlands. The reservation shall cease to have

troisiléme mois du calendrier aprés cette noti- effect on the first day of the third calendar ficalion. month after the notification.

Article 29 Article 29

Tout Etat contractant indiquera au Minis- Every Contracting State shall, at the time

tére des Affaires Etrangeéres du Royaume des of the deposit of its instrument of ratification

Pays-Bas, soit au moment du dépöt de son or accession, or at a later date, inform the

instrument de ratification, d'acceptation, Ministry of Foreign Affairs of the Kingdom d'approbation ou d"adhésion, soit ultérieure- of the Netherlands of the designation of auth-

ment, les autorités prévues aux articles 3, 4 et orities pursuant to Articles 3, 4 and 16.

16. | Il notifiera, le cas échéant. dans les mémes It shall likewise inform the Ministry, where

conditions: appropriate, of the following —

a I1es déclarations visées aux articles 5, 9, a declarations pursuant to Articles 5, 9,

16, 24, 25, 26 et 33; 16, 24, 25, 26 and 33; b tout retrait et toute modification des hb any withdrawal or modification of the désignations et déclarations mentionnées ci- above designations and declarations;

dessus:

c de retrait de toute réserve. c the withdrawal of any reservation.

Article 30 Article 30

Les formules modéles annexées å la pré- : The model forms annexcd to this Conven-

sente Convention pourront étre amendées -tion may be amended by a decision of a Spe-

par décision d'une Commission spéciale aå la- cial Commission convoked by the Secretary quelle seront invités tous les Etats contrac- General of the Hague Conference to which all

tants et tous les Etats Membres de la Confér- Contracting States and all Member States ence de La Hayc et qui sera convoquée par le shall be invited. Notice of the proposal to Secrétaire général de la Conférence de La amend the forms shall be included in the Haye. La propositton d"amender les formules agenda for the meeting. devra étre portée å l'ordre du jour qui sera Joint å la convocation.

Les amendements seront adoptés par la Amendments adopted by a majority of the Commission spéciale å la majorité des Etats Contracting States present and voting at the contractants présents et prenant part au vote. Special Commission shall come into force for

Prop. 1985/86: 161

som har gjort förbehållet och på dem som har hemvist där;

g enligt andra stycket c i denna artikel,

kan varje annan stat vägra att tillämpa kapitel

II på medborgare i den stat som har gjort förbehållet och på dem som har hemvist där.

Andra förbehåll får inte göras.

Varje konventionsstat kan när som helst

återta ett förbehåll. Konungariket Nederländernas utrikesministerium skall underrättas om återtagandet. Förbehållets verkan upphör första dagen i tredje kalendermånaden efter

underrättelsen.

Årtikel 29

Varje konventionsstat skall vid deponeringen av sitt instrument rörande ratifikation eller anslutning, eller senare, underrätta Konungariket Nederländernas utrikesministerium om

utseendet av myndigheter enligt artiklarna 3,

4 och 16.

Konventionsstat skall likaledes, i förekom-

mande fall. underrätta ministeriet om

a förklaringar enligt artiklarna 5, 9, 16, 24, 25, 26 och 33: b återtagande eller ändring i fråga om utseendet av myndigheter eller beträffande för-

klaringar som avses i det föregående:

c återtagande av förbehåll.

Artikel 30 De modellformulär som bifogas denna konvention kan ändras genom beslut av en särskild kommitté som Haagkonferensens generalsekreterare sammankallar och till vilken alla konventionsstater och alla medlemsstater skall inbjudas. Förslag till ändring av

formulären skall finnas upptagna på dagord-

ningen för sammanträdet. |

Ändringar som har godtagits av majorite-

ten av de i den särskilda kommittén representerade och röstande konventionsstaterna

Prop. 1985/86: 161

Ils entreront en vigueur pour tous les Etats all Contracting States on the first day of the contractants le premier jour du septieme seventh calendar month after the date of their mois apres la date å laquelle le Secrétaire communication by the Secretary General to général les aura communiqués å tous Etats all Contracting States. contractants.

Au cours du délai prévu å FPalinéa pråcé- During the period provided for by paradent, tout Etat contractant pourra notifier par graph 2 any Contracting State may by notifi-

écrit au Ministére des Affaires Etrangéres du cation in writing to the Ministry of Foreign

Royaume des Pays-Bas qu'il entend faire une Affairs of the Kingdom of the Netherlands réserve å cet amendement. L'Etat qui aura make a reservation with respect to the fait une telle réserve sera traité, en cc qui amendment. A Party making such reservaconcerne cet amendement, comme s'il n'était tion shall until the reservation is withdrawn pas Partie å la présente Convention jusqu”å be treated as a State not a Party to the pres-

ce que la réserve ait été retirée. ent Convention with respect to that amendment.

Chapitre VI — Clauses finales Chapter VI — Final clauses Article 31 Article 31

La Convention est ouverte å la signature The Convention shall be open for signature des Etats qui étaient Membres de Ila Confé- by the States which were Members of the rence de La Haye de droit international privé Hague Conference on Private International

lors de så Quatorzieme session, ainsi que des Law at the time of its Fourteenth Session and

Etats non-Membres invités å son élaboration. by non-Member States which were invited to

participate in its preparation.

Elle sera ratifiée, acceptée ou approuvée et It shall be ratified, accepted or approved

les instruments de ratification, d"acceptation and the instruments of ratification, accep-

ou d'approbation seront déposés auprés du tance or approval shall be deposited with the Ministére des Affaires Etrangeéres du Ministry of Foreign Affairs of the Kingdom Royaume des Pays-Bas. of the Netherlands.

Article 32 Article 32

Fout autre Etat pourra adhérer å la Con- Any other State may accede to the Con-

vention. vention.

L'instrument d'"adhésion sera déposé The instrument of accession shall be deauprés du Ministére des Affaires Etrangéres posited with the Ministry of Foreign Affairs

du Royaume des Pays-Bas. of the Kingdom of the Netherlands.

EL adhésion n'aura d'effet que dans les rap- Such accesston shall have effect only as ports entre I'Etat adhérant et les Etats con- regards the relations between the acceding

tractants qui n'auront pas élevé d'objection å State and those Contracting States "which

son encontre dans les douze mois aprés la have not raised an objection to its accession

réception de la notification prévue au chiffre in the twelve months after the receipt of the

2 de F'article 36. Une telle objection pourra notification referred to in sub-paragraph 2 of également étre élevée par tout Etat Membre Article 36. Such an objection may also be au moment d'une ratification, acceptation ou raised by Member States at the time when approbation de la Convention, ultérieure å they ratify, accept or approve the Conven- Fadhésion. Ces objections seront notifiées au tion after an accession. Any such objection Ministére des Affaires Etrangeres du shall be notified to the Ministry of Foreign Royaume des Pays-Bas. Affairs of the Kingdom of the Netherlands.

Prop. 1985/86: 161

träder i kraft för samtliga konventionsstater

den första dagen i den sjunde kalendermåna-

den efter den dag då generalsekreteraren har

underrättat alla konventionsstater om änd-

ringarna.

Under tid som anges i andra stycket kan

varje konventionsstat genom skriftlig notifikation till Konungariket Nederländernas utrikesministerium göra förbehåll rörande ändringen. Den stat som gör sådant förbehåll skall, till dess att förbehållet återtas, i fråga

om ändringen behandlas som om staten inte hade tillträtt denna konvention.

Kapitel VI — Slutbestämmelser

Artikel 31

Denna konvention står öppen för underteck-

nande av de stater som var medlemmar i '

Haagkonferensen för internationell privaträtt

under dess fjortonde session samt av ickemedlemsstater, som inbjudits att delta i förberedelsearbetet för denna.

Den skall ratificeras, godtas eller godkän-

nas och ratifikations-, godtagande- eller god-

kännandeinstrumenten skall deponeras hos Konungariket Nederländernas utrikesmint-

sterium.

Artikel 32 Varje annan stat kan ansluta sig till konventionen. Anslutningsinstrumentet skall deponeras hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium.

Anslutningen får verkan endast i förhållandet mellan den stat som anslutit sig och de konventionsstater som inte inom tolv månader efter mottagandet av den underrättelse

som avses i artikel 36 första stycket 2 har förklarat att de motsätter sig anslutningen. En sådan förklaring kan också varje medlemsstat göra vid ratifikation, godtagande el-

ler godkännande av konventionen efter en

anslutning.

Konungariket Nederländernas utrikesmini-

sterium skall underrättas om varje sådan för-

klaring.

Prop. 1985/86: 161

Article 33 Article 33

Tout Etat. au moment de Ja signature, de la Any State may, at the time of signature, ratification, de l'acceptation, de F'approba- ratification, acceptance, approval or accestion ou de I'adhésion, pourra déclarer que la sion, declare that the Convention shall ex- Convention s'étendra å I'ecnsemble des terri- tend to all the territories for the international toires qu'il représente sur le plan internatio- relations of which it is responsible, or to one nal ou å I'un ou plusieurs d'entre eux. Cette or more of them. Such a declaration shall déclaration aura effet au moment ouö elle en- take effect at the time the Convention enters tre en vigueur pour cet Etat. into force for that State.

Cette déclaration, ainsi que toute exten- Such declaration, as well as any subsesion ultérieure, seront notifiées au Ministöre quent extension, shall be notified to the Mindes Affaires Etrangeres du Royaume des istry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Pays-Bas. Netherlands.

Article 34 Article 34

La Convention entrera en vigueur le pre- The Convention shall enter into force on mier jour du troisieme mois du calendrier the first day of the third calendar month after aprés le dépåt du troisigme instrument de the deposit of the third instrument of ratificaratification, d'acceptation, d”approbation ou tion, acceptance, approval or accession red'adhésion prévu par les articles 31 et 32. ferred to in Articles 31 and 32.

Ensuite, la Convention entrera en vigueur: Thereafter the Convention shall enter into

force —

I pour chaque Etat ratifiant acceptant. I for each State ratifying. accepting, apapprouvant ou adhérant postérieurement le proving or acceding to it subsequently, on the premier jour du troisicme mois du calendrier first day of the third calendar month after the aprés le dépöt de son instrument de ratifica- deposit of its instrument of ratification, action, d"acceptation, d"'approbation ou d"adhé- ceptance, approval or accession; sion;

2 pour les territoires ou les unités terri- 2 for any territory or territorial unit to toriales auxquels la Convention a été étendue which the Convention has been extended in conformément å F' article 26 ou 33. le premier conformity with Article 26 or 33, on the first jour du troisieme mois du calendrier aprés la day of the third calendar month after the notinotification visée dans ces articles. fication referred to in that Article.

Article 35 Article 35

La Convention aura une durée de cinq ans The Convention shall remain in force for å partir de la date de son entrée en vigueur five years from the date of its entry into force conformément å F'article 34, alinéa premier, in accordance with the first paragraph of Arméme pour les Etats qui I auront postérieure- ticle 34 even for States which subsequently ment ratifiée, acceptée ou approuvée ou qui y have ratified, accepted, approved i or accedauront adhéré. ed to it.

La Convention sera renouvelée tacitement If there has been no denunciation. it shall de cinq ans en cing ans, sauf dénonciation. be renewed tacitly every five years.

La dénonciation sera, au moins six mois Any denunciation shall be notified to the avant I'expiration du délai de cing ans, noti- Ministry of Foreign Affairs of the Kingdom fiée au Ministére des Affaires Etrangéres du of the Netherlands, at least six months before Royaume des Pays-Bas. Elle pourra se li- the expiry of the five year period. It may be

Prop. 1985/86: 161

Artikel 33 Varje stat kan vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning, förklara att konventionens tillämpning utvidgas till samtliga de territorier, för vilkas internationella förbindelser staten svarar, eller till ett eller flera av dessa. En sådan förklaring får verkan samtidigt som konventionen träder i kraft för den staten.

Konungariket Nederländernas utrikesministerium skall underrättas om förklaringen och om varje utvidgning som sker senare.

Artikel 34 Konventionen träder i kraft den första dagen i den tredje kalendermånaden efter det att det tredje av de i artiklarna 31 och 32 angivna ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumenten har deponerats.

Därefter träder konventionen i kraft:

I för varje stat som ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till den vid en senare tidpunkt, den första dagen i den tredje kalendermånaden efter det att ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet har deponerats;

2 för varje territorium eller territoriell enhet som konventionens tillämpning har utvidgats till enligt artikel 26 eller 33, den första dagen i den tredje kalendermånaden efter den i artiklarna angivna underrättelsen.

Artikel 35 Konventionen gäller i fem år, räknat från den dag då den enligt artikel 34 första stycket har trätt i kraft. Detsamma gäller även för stater som senare har ratificerat, godtagit eller godkänt den eller anslutit sig till den.

Om uppsägning inte sker, skall konventionen anses förlängd för fem år i sänder.

Uppsägning skall notificeras hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium minst sex månader före den löpande femårsperiodens utgång. Uppsägning kan begränsas

Prop. 1985/86: 161

miter å certains territoires ou unités territo- limited to certain of the territories or territori-

riales auxquels s'applique la Convention. al units to which the Convention applies.

La dénonciation n'aura d"effet qu'å Végard The denunciation shall have effect only as de V'Etat qui l'aura notifiée. La Convention regards the State which has notified it. The restera en vigueur pour les autres Etats con- Convention shall remain in force for the other

tractants. Contracting States.

Article 36 Article 36

Le Ministére des Affaires Etrangeres du The Ministry of Foreign Affairs of the Royaume des Pays-Bas notifiera aux Etats Kingdom of the Netherlands shall notify the Membres de la Conférence, ainsi qu'aux States Members of the Conference, and the Etats qui auront adhéré conformément aux States which have acceded in accordance

dispositions de Particle 32: with Article 32, of the following —

I Iles signatures, ratifications, accepta- I the signatures and ratifications, acceptions et approbations visées å Particle 31: tances and approvals referred 10 in Article

31;

2 les adhésions et les objections aux ad- 2 the accessions and objections raised to hésions visées å article 32; accessions referred to in Article 32;

3 la date å laquelle la Convention entrera 3 the date on which the Convention en-

en vigueur conformément aux dispositions de ters into force in accordance with Article 34; P'article 34;

4 les déclarations mentionnées aux arti- 4 the declarations referred to in Articles

cles 26 et 33; 26 and 33;

5 des réserves et le retrait des réserves S the reservations and withdrawals reprévus aux articles 28 et 30; ferred to in Articles 28 and 30;

6 les communications notifiées en appli- 6 the information communicated under

calion de Farticle 29; Article 29;

7 des dénonciations visées å article 35. 7 the denunciations referred to in Article

35.

En foi de quoi les soussignés, dåment au- In witness whereof the undersigned, being

torisés, ont signé la présente Convention. duly authorised thereto, have signed this

Convention.

Fait ä La Haye, le 25 octobre 1980, en Done at The Hague, on the 25th day of

frangais ct en anglais, les deux textes faisant October, 1980. in the English and French lanégalement foi, en un seul exemplaire, qui sera guages, both texts being equally authentic, in déposé dans les archives du Gouvernement a single copy which shall be deposited in the du Royaume des Pays-Bas et dont une copie archives of the Government of the Kingdom

certifiée conforme sera remise, par la voie of the Netherlands and of which a certified

diplomatique, äå chacun des Etats Membres copy shall be sent, through diplomatic chan-

de la Conférence de La Haye de droit inter- nels, to each of the States Members of the national privé lors de sa Quatorzieme ses- Hague Conference on Private International

sion, ainsi qu'å tout autre Etat ayant parti- Law at the date of its Fourteenth Session and

cipé å Félaboration de la présente Conven- to each other State having participated in the

tion lors de cette Session. preparation of this Convention at this Ses-

sion.

x Prop. 1985/86: 161

till att avse vissa av de territorier eller territoriella enheter beträffande vilka konventionen

är tillämplig.

Uppsägningen får verkan endast för den stat som avgivit notifikationen. För övriga konventionsstater förblir konventionen i kraft.

Artikel 36 Konungariket Nederländernas utrikesministerium skall underrätta konferensens medlemsstater och de stater som anslutit sig en-

ligt artikel 32 om

I undertecknanden och = ratifikationer, godtaganden och godkännanden som avses i artikel 31:

2 anslutningar och förklaringar som avses i artikel 32;

3 dagen för konventionens ikraftträdande enligt artikel 34;

4 förklaringar som avses i artiklarna 26 och 33;

5 förbehåll och återtagande av förbehåll

som avses i artiklarna 28 och 30;

6 underrättelser enligt artikel 29:

7 uppsägningar enligt artikel 35.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill behörigen bemyndigade, undertecknat denna konvention.

Som skedde i Haag den 25 oktober 1980 på

engelska och franska språken, vilka båda

texter är lika giltiga, i ett enda exemplar, som skall deponeras i Konungariket Nederländernas regerings arkiv och varav en bestyrkt kopia på diplomatisk väg skall tillställas varje stat som var medlem i Haagkonferensen för internationell privaträtt under dess fjortonde

session samt till varje annan stat som deltagit

i utarbetandet av denna konvention under sessionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986