Prop. 1957:188

('angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå',)

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

1

Nr 188

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en medicinsk högskola i Umeå; given Stockholms slott den 8 november 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de­ partementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att en medicinsk högskola skall inrättas i Umeå från och med budgetåret 1958/59. Propositionen ansluter sig i allt väsent­ ligt till de förslag, som i ett den 29 oktober 1957 avgivet betänkande fram­ lagts av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad särskild beredning.

Högskolan föreslås omfatta propedeutisk och klinisk utbildning, d. v. s. undervisning i alla de ämnen, som ingår i studierna efter medicine kandi­ datexamen. Läroanstalten avses bli dimensionerad för en årlig intagning av 40 studerande. Den kliniska undervisningen föreslås börja den 1 januari 1959. Undervisningen i de propedeutiska ämnena beräknas kunna börja läsåret 1962/63. Vid full utbyggnad av högskolan — sålunda från och med sistnämnda budgetår — skall enligt propositionen finnas inrättade 20 professurer, 6 laboraturer eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom lärare i kliniska ämnen i lönegraden Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskar­ docentur.

I propositionen redovisas en utbyggnadsplan för tillgodoseende av lokal­ behovet för Umeå lasarett och den föreslagna högskolan.

1 — Bihang till riksdagens -protokoll 1957. 1 sand. Nr 188

2

Till grund för samarbetet mellan staten och Västerbottens läns landsting rörande högskolans inrättande och drift skall enligt propositionen läggas ett mellan ovannämnda beredning och företrädare för landstinget träffat avtal. Till grund för samarbetet mellan staten och Umeå stad i frågor, som sam­ manhänger med den medicinska och odontologiska utbildningen i Umeå, skall enligt propositionen läggas ett mellan beredningen och företrädare för staden träffat avtal.

Enligt propositionen skall högskolan under uppbyggnadsperioden stå under omedelbar ledning av en organisationskommitté.

De årliga kostnaderna för statsverket vid full utbyggnad av högskolan beräknas till 5,4 milj. kronor. Av detta belopp hänför sig 4,2 miljoner kronor till åttonde huvudtiteln samt 1,2 miljoner kronor till elfte huvud­ titeln. Engångskostnaderna för statsverket för full utbyggnad av högsko­ lan beräknas till 26,8 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 10,2 miljoner kronor till åttonde huvudtiteln, 15,3 miljoner kronor till elfte huvudtiteln och 1,3 miljoner kronor till kapitalbudgeten.

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet å Stockholms slott den 8 november 1957.

Närvarande: Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

stats­

råden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indell, L^indström, L^ange,

L^indholm, I^vling, S^koglund, E^denman, N^etzén, K^jellin, J^ohansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om inrättande av en medicinsk högskola i Umeå och anför därvid följande.

Inledning

Genom beslut den 31 maj 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillsätta en särskild beredning, bestående av högst sex ledamöter, för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt, i Norrland, med uppdrag tillika att upptaga i samband med utredningen er­ forderliga förhandlingar med vederbörande kommunala organ.

Med anledning härav utsåg dåvarande departementschefen, statsrådet Persson, samma dag till ledamöter i nämnda beredning byråchefen i eckle­ siastikdepartementet Nils Johan Hörjel, numera byråchefen i inrikesdepar­ tementet Göran Henrik Karlen, kanslerssekreteraren, kanslirådet i Kungl. Maj:ts kansli Georg Zacharias Topelius, professorn vid universitetet i Upp­ sala Bo Conradsson Vahlquist och rektorn vid tandläkarhögskolan i Stock­ holm, professorn Gösta Egon Natanael Westin samt uppdrog åt Hörjel att såsom ordförande leda beredningens arbete.

På därom av Vahlquist gjord framställning beslöt departementschefen den 13 juni 1957 att entlediga honom från uppdraget att vara ledamot i beredningen.

Sistnämnda dag utsåg departementschefen till nya ledamöter i bered­ ningen professorn vid universitetet i Uppsala Fritiof Gunnar Blix och pro­ fessor emeritus Martin Odin samt tillkallade byggnadsrådet i byggnadssty­ relsen Hans Axel Brunnberg och intendenten vid tandläkarhögskolan i Stockholm Sixten Reinhold Fors att såsom experter stå till beredningens förfogande för överläggningar och samråd.

Genom beslut den 27 juni 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla eu sakkunnig inom departementet

4

för att utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. Med anledning här­ av tillkallade departementschefen samma dag professorn vid universitetet i Uppsala Bror Anders Rexed såsom sakkunnig. Rexed har i denna egenskap biträtt beredningen i dess arbete.

Sedan beredningen fullgjort sitt utredningsuppdrag och avslutat förhand­ lingar med företrädare för Västerbottens läns landsting och Umeå stad i frågor, som sammanhängt med ifrågavarande uppdrag, har beredningen den 29 oktober 1957 avgivit betänkande med utredning och förslag om inrät­ tande av en medicinsk högskola i Umeå (stencilerat).

Innan jag övergår till att redogöra för det huvudsakliga innehållet i betänkandet, torde jag få ge en återblick på de beslut, som närmast aktu­ aliserat föreliggande fråga om en utbyggnad av den medicinska utbildnings­ organisationen genom inrättande av en ny medicinsk högskola i Norrland.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

Bakgrunden till beredningens uppdrag

19 5 4- dr s riks dag sb e slut. Den närmaste anledningen till de senaste årens diskussion om en ny medicinsk utbildningsanstalt, förlagd till

Norrland, är att söka i statsmakternas beslut om en ökning av intagningen av medicine studerande.

I propositionen 1954: 212 framlades i första hand förslag angående re­ formering av läkarutbildningen. Härjämte förordades i propositionen en ökning av den årliga intagningen av medicine studerande med 32 till 342 från och med höstterminen 1955. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepar­ tementet berörde i denna proposition jämväl frågan om en framtida ytter­ ligare utökning av den årliga intagningen och pekade i detta sammanhang bland annat på möjligheten att förlägga någon del av den kliniska utbild­ ningen till sjukhus i Norrland.

Med anledning av nyssnämnda proposition väcktes vid 1954 års riksdag vissa motioner, i vilka frågan om en ökad medicinsk utbildningskapacitet togs upp. Sålunda väcktes i riksdagens första och andra kammare två likaly- dande motioner (I: 91 och II: 132), i vilka hemställdes om en skyndsam utred­ ning rörande inrättande i Norrland av en medicinsk högskola, avsedd för årlig intagning av omkring 30 studerande. Vidare väcktes i andra kammaren en motion (II: 714), vari begärdes en snabbutredning för en snar ytterligare utökning av utbildningsmöjligheterna för medicine studerande, i första hand genom förläggning av den kliniska utbildningen även till landsorts- lasarett men med sikte på en fullständig, ny läkarhögskola. Slutligen väcktes i första och andra kammaren två likalydande motioner (I: 543 och II: 700), i vilka hemställdes om skyndsam utredning rörande inrättande av en medicinsk läroanstalt av i motionen angiven typ. Därmed åsyftades en till Norrland förlagd medicinsk högskola, huvudsakligen omfattande de

5

praktiska disciplinerna, d. v. s. den utbildning, som de studerande erhåller efter medicine kandidatexamen.

Statsutskottet, som tillstyrkte departementschefens förutnämnda förslag om ökad intagning (SU 1954:191), framhöll vid behandlingen av nu be­ rörda motioner, att bedömandet av vilka åtgärder som borde vidtagas för en ökning av läkarproduktionen försvårades av osäkerhet i fråga om be­ hovets såväl storlek som varaktighet. Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av de mycket betydande kostnader, som vore förknippade med upp­ rättandet av ytterligare en fullständig medicinsk högskola ansåg sig utskot­ tet icke böra tillstyrka utredning av den omfattning, som åsyftades med motionerna I: 91 och II: 132 samt motionen II: 714, i vad denna avsåg en fullständig medicinsk högskola. Däremot fann utskottet, att den i motio­ nerna I: 543 och II: 700 skisserade organisationen för en ny medicinsk läro­ anstalt, förlagd till Norrland, skulle kunna möjliggöra en relativt snabb ökning av den medicinska utbildningskapaciteten och tillika besitta den elasticitet, som i den föreliggande situationen syntes önskvärd. Utskottet hemställde därför bland annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en skyndsam och förutsättningslös utredning rörande in­ rättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. Vid utlåtandet var fogad en reservation, enligt vilken utredningen borde avse frågan om inrättande av en fullständig medicinsk högskola i Norrland.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (Rskr 1954:395). 1

1 95 5 års riksdagsbeslut. I propositionen 1955:142 föreslogs en ytterligare ökning av intagningen av medicine studerande. Departements­ chefen förordade sålunda att, utöver den vid 1954 års riksdag beslutade intagningen av 342 medicine studerande, ytterligare 66 studerande skulle intagas höstterminen 1955. Därmed skulle sålunda den totala intagningen angivna termin utgöra 408. Av de nyssnämnda 66 avsågs 36 skola hänvisas till Lund, 20 till karolinska institutet och 10 till annat, vid tillfället för propositionens avlämnande, icke bestämt angivet lärosäte. Det kan vidare nämnas, att möjligheten att bereda sist avsedda 10 studerande preklinisk utbildning i Schweiz även diskuterades i propositionen.

Departementschefen framhöll i propositionen, att frågan om hur den fort­ satta utbildningen efter medicine kandidatexamen skulle kunna ordnas vid den förordade ökade läkarutbildningen utgjorde ett icke så lättlöst problem. Ilan förklarade sig emellertid ha för avsikt att inom en nära framtid utverka Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att verkställa den förut nämnda, av 1954 års riksdag begärda utredningen rörande inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. I de sakkunnigas uppdrag borde enligt departementschefen även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine kandidat-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

6

examen av det ökade antal studerande, som enligt det i propositionen fram­ lagda förslaget skulle påbörja sina medicinska studier höstterminen 1955.

Statsutskottet tillstyrkte den framlagda propositionen (SU 1955:136). Härvid förklarade sig utskottet medvetet om att vissa svårigheter förelåge med avseende på de problem, som rörde utbildningen under »det prope- deutiska året» (studieåret efter medicine kandidatexamen) och den där­ efter följande kliniska utbildningen. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t vidtoge alla de åtgärder för tillgodoseende av personalbehov, tillräckliga material- och utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som visade sig nödvändiga för eliminerande av dessa svårigheter.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (Rskr 1955: 308). Det må i detta sammanhang tilläggas att Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juli 1955 avgjorde den förut berörda öppna frågan, vid vilket medicinskt lärosäte — i Sverige eller Schweiz — tio av de 66 studerande, varmed den årliga intagningen skulle ökas enligt propositionen 1955: 142, skulle erhålla preklinisk utbildning. Genom beslutet bestämdes, att antalet till de medi­ cinska nybörjarkurserna i Uppsala hänvisade studerande skulle för läsåren 1955/56 och 1956/57 ökas med tio per år.

19 5 5 års läkarutbildning sutredning. Redan innan stats­ utskottet slutbehandlat propositionen 1955: 142 hade chefen för ecklesia­ stikdepartementet, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande, tillsatt den i propositionen förebådade sakkunnigutredningen.

I direktiven för utredningen (anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 mars 1955) framhöll departementschefen, att de sakkunniga borde i första hand utreda frågan om åtgärder för att bereda ytterligare ett 60-tal studerande tillgång till utbildning under det propedeu- tiska året. Med hänsyn till att undervisning i farmakologi ägde rum under nämnda år och då farmakologiska institutioner endast funnes i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund, syntes det enligt departementschefens mening bli erforderligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplat- ser genom ökning av kapaciteten vid de befintliga medicinska lärosätena. Beträffande den kliniska utbildningen borde de sakkunniga utreda, hur det ökade behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen borde tillgodoses. Frågan om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norr­ land förlagd medicinsk läroanstalt borde därvid komma under närmare bedömande.

Utredningen — 1955 års läkarutbildningsutredning1 — avlämnade sitt betänkande (SOU 1956: 34) den 29 augusti 1956. Till betänkandet var 1

1 Regeringsrådet B. A. Nevrell, ordförande, byråchefen i ecklesiastikdepartementet T. S. Aren, fältläkaren P. S. Lundgren, professorn vid universitetet i Göteborg M. Odin, professorn vid univer­ sitetet i Uppsala B. A. Rexed, kommunalnämndsordföranden J. F. Strandlund, hemmansägaren, landstingsmannen B. A. Clausén och lasarettsläkaren A. A. Odelberg.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

fogade särskilda yttranden av ledamöterna Clausén och Lundgren. Beträf­ fande läkarutbildningsutredningens ställningstagande till frågan om det framtida läkarbehovet — en fråga som jämväl hänskjutits till utredningen — samt utredningsmajoritetens och reservanternas förslag, motiv och kost­ nadsberäkningar hänvisas till betänkandet och den i propositionen 1957: 91 lämnade sammanfattande redogörelsen. Här må endast erinras om följande huvudpunkter.

1. Utredningsmajoriteten ansåg sig böra avstå från att planlägga pro- pedeutisk undervisning i Norrland.

2. Utredningsmajoriteten ansåg det möjligt att under det propedeutiska året bereda utbildningsplatser vid de nuvarande lärosätena åt det antal stu­ derande, som svarade mot årsintagningen vid respektive lärosäte. Därvid förutsattes, att den beslutade årliga intagningen av 408 studerande efter en femprocentig avgång under de två första studieåren skulle medföra ett be­ hov av 390 utbildningsplatser under det propedeutiska året och den fort­ satta kliniska utbildningen. I jämförelse med motsvarande platsbehov enligt propositionen 1954: 212, vilket beräknades till 325, erfordrades sålunda enligt utredningen en ökning av nu ifrågavarande utbildningsplatser med 65. Utredningsmajoriteten föreslog, att antalet propedeutiska utbildnings­ platser skulle fördelas på sätt framgår av kolumnen ytterst till höger i föl­ jande sammanställning. 3

Uppsala . Lund Stockholm Göteborg

Årlig intagning

från och med läsåret 1955/56

Mot intagningen svarande behov av propedeutiska

(och kliniska)

utbildnings­ platser. (Siff­ rorna i kol. 1 minskade med

ca 5 %)

90

86

no

105

138

132

70

67

S:a 408

390

Propedeutiska (och kliniska) utbildningsplat­ ser enligt 1954 års riksdagsbe­

slut (prop.

1954: 212).

Läkarutbild­

ningsutred­ ningens förslag till fördelning.

60

80

70

90

120

120

75

100

325

390

3. Utredningsmajoriteten redovisade två möjliga alternativ för tillgodo­ seende av behovet av kliniska utbildningsplatser. Enligt det ena alternativet skulle en ökning av utbildningskapaciteten vid läroanstalterna i Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg komma till stånd. Enligt det andra skulle be­ hovet täckas dels genom inrättande i Norrland av en enbart klinisk läro­ anstalt, avsedd för en årlig intagning av 40 studerande, dels genom anord­ nande av återstående 25 kliniska utbildningsplatser i Göteborg. Jämförelsen mellan de båda alternativen gav enligt majoriteten vid han­ den, att alternativet »befintliga lärosäten» måste förordas före alternativet »Norrland». Under sådana förhållanden fann majoriteten icke anledning att företaga något val mellan de tre sjukhus i Norrland — centrallasarettet (garnisonssjukhuset) i Boden, centrallasarettet i Sundsvall och centrallasa-

8

rettet i Umeå — vilka undersökts och i och för sig alla befunnits vara möj­ liga som undervisningssjukhus.

Majoriteten föreslog därför, att det ökade antal studerande, som enligt statsmakternas beslut påbörjat sina medicinska studier höstterminen 1955, skulle beredas fortsatt klinisk utbildning genom en ökning av kapaciteten vid de medicinska läroanstalterna i Uppsala, Lund—Malmö och Göteborg. Förslaget innebar, att de erforderliga 390 kliniska utbildningsplatserna skulle fördelas mellan de befintliga lärosätena på samma sätt som föreslagits i fråga om de propedeutiska platserna.

4. Reservanten Clausén, som anslöt sig till majoritetens ställningstagande till frågan om inrättande av en enbart klinisk utbildningsanstalt i Norrland, underströk bland annat nödvändigheten av att behovet av räjongsjukhus för olika delar av Norrland ingående utreddes, innan förläggningsorten för en grundläggande läkarutbildning i Norrland bestämdes.

5. Reservanten Lundgren förordade, att — därest för staten godtagbar överenskommelse kunde träffas med Västerbottens läns landsting -— en medicinsk högskola skulle inrättas i Umeå från och med den 1 juli 1958. Högskolan borde utbyggas för en årlig intagning av 40 studerande och avses för såväl propedeutisk som klinisk undervisning.

I remissyttrandena över läkarutbildningsutredningens betänkande fram­ fördes starkt divergerande uppfattningar beträffande de olika huvudförslag, som redovisats i betänkandet. En utförlig redogörelse för remissyttrandena återfinnes i propositionen 1957: 91. 1

1 9 57 års riksdagsbeslut. I propositionen 1957:91 angående utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen, m. m., behand­ lades och togs ställning till de i läkarutbildningsutredningens betänkande framlagda olika förslagen. De i propositionen gjorda ställningstagandena till ifrågavarande förslag innebar sammanfattningsvis följande.

Av de erforderliga 65 nya propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna borde 25 anordnas vid medicinska fakulteten i Göteborg. Övervägande skäl talade för att de härutöver erforderliga 40 propedeutiska och kliniska ut­ bildningsplatserna tillskapades genom inrättande av en ny medicinsk läro­ anstalt i Norrland. De starkaste skälen kunde anföras för att nämnda läro­ anstalt förlädes till Umeå. Verksamheten vid läroanstalten borde börja läs­ året 1958/59 med klinisk undervisning och med 40 utbildningsplatser. Då det icke syntes möjligt att redan nämnda läsår starta propedeutisk under­ visning vid läroanstalten, borde antalet propedeutiska utbildningsplatser vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund från och med angivna läsår tills vidare ökas med 20 vid vardera fakulteten.

I propositionen anförde departementschefen i här avsedda frågor huvud­ sakligen följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

9

För alternativet »Befintliga lärosäten» beräknar utredningen de årliga kostnaderna till omkring 2 miljoner kronor och engångskostnaderna till omkring 0,5 miljoner kronor. För alternativet »Norrland» beräknar utred­ ningen de årliga kostnaderna till cirka 9,8 miljoner kronor och engångskost­ naderna till mellan 1,8 och 3,8 miljoner kronor beroende på vilken förlägg­ ningsort som väljes. Enligt de av utredningsreservanten (ledamoten Lund­ gren) redovisade kostnadsberäkningarna skulle ett genomförande av hans förslag kräva cirka 4 miljoner i årliga kostnader och cirka 10,4 miljoner i engångskostnader. Sistnämnda engångskostnader syntes emellertid utred­ ningens majoritet vilja uppskatta till omkring 23 miljoner kronor.

Då utredningens majoritet givit alternativet »Befintliga lärosäten» före­ träde framför alternativet »Norrland», har detta skett efter ett vägande av de för- och nackdelar, som enligt majoritetens uppfattning är förenade med de olika alternativen. Med hänsyn till utbildningens kvalitet, förutsätt­ ningarna för medicinsk forskning, önskvärdheten av att studenterna i så ringa utsträckning som möjligt tvingas byta studieort samt de statsfinan- siella konsekvenserna har majoriteten ansett, att alternativet »Befintliga lärosäten» bör givas ett avgjort företräde. Vad majoriteten åberopat till stöd för sitt ställningstagande har delvis tillbakavisats av utredningsreser­ vanten. Denne har funnit vissa av de skäl, som majoriteten anfört mot alternativet »Norrland», överdrivna och påpekat, att de åsyftade nack­ delarna delvis är övergångsföreteelser. Han har vidare framhävt vissa s.k. »positiva norrlandssynpunkter» till förmån för detta alternativ.

I remissyttrandena har meningarna varit starkt delade i fråga om valet av alternativ. Anmärkas bör emellertid, att den centrala universitetsmyn- digheten, universitetskanslern, och den centrala hälso- och sjukvårdsmyn­ digheten, medicinalstyrelsen, samt den sittande kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket alla tillstyrkt inrättande av en ny medicinsk läroanstalt i Norrland.

Såsom jag inledningsvis nämnt är beredningen inom ecklesiastikdeparte­ mentet av föreliggande ärende ännu icke helt avslutad. Efter den beredning, som nu medhunnits, anser jag emellertid, att övervägande skäl talar för att den erforderliga utbyggnaden av utbildningskapaciteten bör ske genom in­ rättande av eu ny medicinsk läroanstalt i Norrland. Till stöd för denna min uppfattning vill jag anföra följande.

Såsom jag förut framhållit kan man räkna med ett kraftigt ökat behov av läkare under flera årtionden framåt. Fluruvida den nuvarande utbild­ ningskapaciteten är tillräcklig på längre sikt, iir emellertid svårt att nu be­ stämt yttra sig om, då det med hänsyn till mångfalden av inverkande fak­ torer inte är möjligt att uppgöra någon siiker behovsprognos för en längre tidsperiod. Enligt min mening kan man dock från de utgångspunkter som nu föreligger för en bedömning förutse, att intagningen av medicine stude­ rande kan komma att behöva ytterligare ökas i eu icke avlägsen framtid. Med tanke på den utomordentligt viktiga samhällsfunktion, som läkar­ kåren har att fylla, är det i hög grad angeliiget, att liikartillgången i fram­ tiden kan bli tillräcklig och att den nu och under åtskilliga år framåt rådan­ de läkarbristen inte blir en permanent företeelse. Tungt vägande skäl talar därför för att man planlägger utbildningsorganisationen på längre sikt och därvid som eu riktpunkt uppställer, att eu ytterligare ökning av utbild­ ningskapaciteten vid behov skall kunna ske utan onödig tidsutdräkt. Givet är att det går avsevärt lättare att senare ytterligare öka utbildningskapa­

KuJigl. Maj:ts proposition nr ISS år 1957

10

citeten, om man nu börjar vidtaga anordningar för medicinsk utbildning på ännu en plats. Erfarenheten visar att det tar lång tid att bygga upp en ny medicinsk läroanstalt. För vår nyaste medicinska utbildningsanstalt, den i Göteborg, kan sålunda utbyggnadstiden beräknas till drygt ett de­ cennium.

Vid betänkandets remissbehandling har understrukits, att alternativet »Befintliga lärosäten» — särskilt vad beträffar Uppsala — på grund av det begränsade patientmaterialet vid vederbörande undervisningssjukhus vore behäftat med vissa svagheter sett från undervisningssynpunkt och även förutsatte, att patienterna i alltför stor omfattning finge utnyttjas för demonstration eller eljest i undervisningssyfte. Detta alternativ betraktas, bland annat med hänsyn härtill, på många punkter såsom en pressning intill gränsen av det möjliga och anses därför knappast kunna förordas annat än som en utväg i ett nödläge eller som ett rent provisorium. Enligt mm mening måste dessa synpunkter tillmätas stor betydelse, när det gäller att taga ställning till de framlagda alternativa förslagen. Jag vill vidare tillägga att det synes mig angeläget, att vid undervisningssjukhusen den enskilda patienten icke i alltför betungande grad utnyttjas såsom studie­ objekt.

Enligt föreliggande kostnadsberäkningar skulle alternativet »Norrland» bh betydligt mera kostnadskrävande än alternativet »Befintliga lärosäten». I flera remissyttranden har emellertid påpekats, att sistnämnda alternativ nödvändiggör betydande ny- och ombyggnader vid befintliga undervisnings­ sjukhus, vartill hänsyn icke tagits i nämnda kostnadsberäkningar.

Tydligt är, att ett genomförande av alternativet »Befintliga lärosäten» i nuvarande läge innebär ett maximalt utnyttjande av de nuvarande läro­ anstalternas undervisningsresurser. Lika tydligt är, att en ytterligare ökning framdeles av den totala utbildningskapaciteten — vilket såsom jag tidigare nämnt kan bli erforderligt — blir mycket kostnadskrävande, om den helt skall genomföras vid de nuvarande läroanstalter, där en dylik ökning över­ huvudtaget är möjlig.

Vad beträffar kostnadssynpunkterna må vidare framhållas, att vid det av norrlandssjukhusen, som enligt min mening närmast bör ifrågakomma som undervisningssjukhus, nämligen lasarettet i Umeå, för närvarande pågår eller planeras ny- och ombyggnadsarbeten, vilka utan alltför stora merkost­ nader kan utformas med hänsyn till undervisningens och forskningens behov. Att vid en framtida tidpunkt omändra de då färdigställda byggna­ derna, så att nyssnämnda behov kan tillgodoses, torde däremot medföra betydligt större kostnader.

Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse är läkarbristen särskilt utpräglad i Norrland. Läkartätheten är där för närvarande — enligt uppgift av medicinalstyrelsen — omkring 50 procent lägre än i landet i övrigt. En av de orsaker, som bidrager härtill, torde vara, att antalet medicine stude­ rande från Norrland är proportionellt sett avsevärt lägre än antalet sådana studerande från övriga delar av landet. Till belysning härav kan nämnas, att antalet studenter från de fyra nordligaste länen, som under åren 1951— 1955 inskrevs vid de medicinska läroanstalterna, var 40 procent lägre än som svarade mot dessa läns andel i hela landets befolkningstal. Det finns grundad anledning antaga, att inrättandet av en medicinsk läroanstalt i Norrland skulle verksamt bidraga till att öka antalet medicine studerande från denna landsdel. Med hänsyn till att vid en medicinsk läroanstalt vidare

Kungl. Maj.ts proposition nr ISS år 1957

11

gives bland annat klinisk utbildning efter medicine licentiatexamen torde inrättandet av en dylik läroanstalt kunna stimulera norrlänningarna icke blott att — såsom nyss nämnts — i ökad utsträckning välja läkaryrket utan även att efter avslutad grundutbildning kvarstanna för specialistutbildning och eventuellt framtida verksamhet i Norrland.

I detta sammanhang vill jag även understryka, att jag anser det från mera allmänna synpunkter synnerligen motiverat att akademisk undervis­ ning förlägges till Norrland.

Inrättandet av en medicinsk utbildningsanstalt i Norrland skulle vidare medföra en betydande och angelägen förstärkning av sjukvårdsresurserna inom denna landsdel. Härigenom skulle Norrland sålunda erhålla ett under- visningssj ukhus med högt utvecklade och specialiserade vårdresurser.

Med hänsyn till den pågående och väntade expansionen av den akade­ miska undervisningen och forskningen överhuvudtaget har i vissa remiss­ yttranden framhållits, att vägande skäl kunde anföras för att den nuva­ rande universitets- och högskoleorganisationen utbyggdes med ytterligare ett lärosäte. Därest så skedde skulle det bli lättare att lösa bland annat bostadsproblemet för lärare, övrig personal och studenter samt frågan om arbetskraft för kliniker, laboratorier och andra institutioner.

Såsom jag förut nämnt har utredningens majoritet avstyrkt alternativet »Norrland» bland annat med hänsyn till att utbildningen vid den åsyftade norrländska läroanstalten skulle bli av lägre kvalitet och att en dylik läro­ anstalt skulle erbjuda mindre goda förutsättningar för medicinsk forskning. Att utbildningen skulle bli av lägre kvalitet sammanhängde enligt majori­ teten bland annat med att undervisningen vid den avsedda läroanstalten icke skulle omfatta den propedeutiska undervisningen och att det icke syn­ tes möjligt att redan från början tillförsäkra läroanstalten en lärarkader, som på alla håll ägde den vid övriga lärosäten fordrade akademiska kom­ petensen.

Enligt min mening bör en till Norrland förlagd läroanstalt omfatta även den propedeutiska undervisningen. Att anordna dylik undervisning redan då verksamheten vid läroanstalten startar torde, såvitt nu kan bedömas, dock knappast vara möjligt. Nu avsedda svaghet från utbildningssynpunkt är emellertid begränsad till ett övergångsstadium. Angeläget iir att detta övergångsstadium icke blir längre utdraget än nödvändigt. Vad beträffar lärarfrågan vill jag erinra om att flera viktiga läkartjänster vid Umeå lasa­ rett för närvarande är eller under de närmaste åren beräknas bli vakanta. Under den fortsatta beredningen av ärendet avser jag att låta noga under­ söka de möjligheter, som kan erbjuda sig att lösa lärarfrågan på ett till­ fredsställande sätt.

Avsaknaden av teoretiska institutioner vid den avsedda medicinska läro­ anstalten i Norrland innebär självfallet för densamma en svaghet. Såväl ut - redningsreservanten som medicinalstyrelsen har emellertid anvisat utvägar, varigenom denna svaghet skulle kunna icke oväsentligt reduceras. Därest nämnda läroanstalt — såsom ifrågasatts av bland annat kanslern och vilket enligt min mening bör övervägas — kunde under uppbyggnadstiden på lämpligt sätt anknytas till någon av de nuvarande medicinska lärosätena, exempelvis universitetet i Uppsala, skulle norrlandshögskolan härigenom kunna erhålla ett värdefullt stöd för bedrivande av vetenskaplig forskning.

Som jag förut framhållit anser jag övervägande skäl tala för att den erforderliga utbyggnaden av utbildningskapaciteten bör ske genom inriit-

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957

12

tande av en ny medicinsk läroanstalt i Norrland. Vad beträffar läroanstal­ tens utformning så bör denna i enlighet med vad jag tidigare förordat om­ fatta såväl propedeutisk som klinisk utbildning. Läroanstalten torde vidare böra dimensioneras för en årlig intagning av 40 elever. De i övrigt erforder­ liga 25 propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna skulle anordnas vid medicinska fakulteten i Göteborg. Någon ökning av antalet dylika platser i Uppsala och Lund erfordras alltså icke enligt detta förslag.

Vad angår valet av förläggningsort anser jag, att de starkaste skälen kan anföras för läroanstaltens förläggning till Umeå. Härför talar enligt min mening främst, att statsmakterna till Umeå redan förlagt tandläkar­ utbildning och rättsmedicinsk institution samt att där finns ett under upp­ byggnad varande vetenskapligt bibliotek, delvis uppbyggt på det s. k. femte exemplaret. Vad beträffar tandläkarutbildningen i Umeå må framhållas, att denna för närvarande icke är fullständig. De studerande erhåller sålunda 3:e—8:e terminernas undervisning i Umeå, medan studierna under l:a och 2:a samt 9:e och 10:e terminerna är förlagda till Stockholm. I den mån en medicinsk läroanstalt utbygges i Umeå, torde även skapas förutsättningar för att dit överflytta en större del av den odontologiska utbildningen. Gynn­ samma förutsättningar uppkommer överhuvudtaget för ett samgående i fråga om undervisning och forskning mellan den medicinska läroanstalten och den redan förefintliga odontologiska läroanstalten. Såsom ett ytter­ ligare skäl för den medicinska läroanstaltens förläggning till Umeå vill jag tillägga, att för lasarettet i Umeå — såsom jag tidigare antytt — stora ny- och ombyggnader är aktuella och i viss utsträckning redan påbörjade. Dessa bör utan alltför stora svårigheter kunna modifieras med hänsyn till under­ visningens och forskningens behov.

De av utredningens majoritet och förutnämnda reservant framlagda kostnadsberäkningarna för en medicinsk läroanstalt i Umeå är allenast approximativa. De definitiva kostnaderna kan icke fastställas förrän efter överläggningar med företrädare för Västerbottens läns landsting och Umeå stad. Även åtskilliga andra spörsmål torde nödvändiggöra överläggningar med nämnda parter, innan definitiv ställning kan tagas i föreliggande ärende.

Det fortsatta arbetet med här avsedda frågor och vissa andra, nn icke tillräckligt utredda frågor — bland annat den av mig förut antydda lärar- frågan — torde böra anförtros åt en särskild beredning inom ecklesiastik­ departementet. Det är min avsikt, att detta arbete skall bedrivas i sådan takt, att principproposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag under höstsessionen. Ett ställningstagande i princip från statsmakternas sida redan i år torde nämligen vara nödvändigt, för att förberedelserna för anordnande av klinisk utbildning i Umeå från och med läsåret 1958/59 skall kunna medhinnas.

I propositionen föreslogs en särskild medelsanvisning av 1 148 000 kronor för budgetåret 1957/58 för anordnande av erforderliga propedeutiska ut­ bildningsplatser vid läroanstalterna Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg.

Statsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande (SU 1957: 103) den föreslagna medelsanvisningen. Beträffande departementschefens ställningstagande till frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland anförde ut­ skottet följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

13

Såsom av det förut anförda framgår har innevarande års riksdag att under sin höstsession emotse en principproposition i fråga om utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen. Med anledning av de synpunkter på förevarande fråga, som departementschefen framfört i den nu före­ liggande propositionen nr 91, vill utskottet framhålla, att utskottet funnit de skäl som anförts för upprättandet av en medicinsk läroanstalt i Norr­ land bärande. Utskottet förutsätter emellertid, att det planerade nya aka­ demiska lärosätet i Norrland skall få en uppbyggnad och organisation, som tillgodoser de krav, som oavvisligen måste ställas på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt. Vad förläggningsfrågan beträffar har utskottet icke funnit anledning till erinran mot att överläggningar upptages med Väster­ bottens läns landsting och Umeå stad rörande de med läroanstaltens ifråga­ satta förläggning till Umeå sammanhängande spörsmålen. Enligt utskottets mening bör dessa överläggningar syfta till att ernå en uppgörelse med nämnda parter, innebärande ett tillgodoseende från olika synpunkter av statens i förevarande fråga starkt framträdande intressen med avseende å undervisning, forskning och sjukvård. Skulle emellertid en dylik, för statens del godtagbar uppgörelse icke kunna komma till stånd, förutsätter utskot­ tet, att Kungl. Maj:t upptager frågan om annan förläggningsort i Norrland till övervägande och vidtager de åtgärder, som i detta läge kan befinnas påkallade. ... .

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (Rskr 1957: 273).

Såsom jag inledningsvis omnämnt tillsatte departementschefen, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande, den 31 maj 1957 den i propositionen 1957: 91 åsyftade beredningen; nämnda beredning avgav den 29 oktober 1957 betänkande med utredning och förslag om inrättande av en medicinsk högskola i Umeå. Jag övergår nu till att närmare redogöra för ifrågavarande betänkande.

Kungl. May.ts 'proposition nr 188 år 1957

Beredningens betänkande

Frågeställningar

B er e dnin g e n : Såsom framgår av propositionen 1957: 91 har chefen för ecklesiastikdepartementet icke blott allmänt förordat, att en ny medi­ cinsk läroanstalt — avsedd för propedeutisk och klinisk undervisning — inrättas i Norrland, utan även uttalat sin mening i frågan om förläggnings­ orten för en sådan läroanstalt. Departementschefen har i valet mellan möjliga orter funnit, att de starkaste skälen kunde anföras för läroanstal­ tens förläggning till Umeå.

Anledningen till att departementschefen vid tidpunkten för propositio­ nens avlämnande icke kunde förorda ett omedelbart principbeslut om in­ rättande av den åsyftade läroanstalten var — såsom framgår av departe­ mentschefens uttalanden i propositionen — att vid denna tidpunkt åtskil­

14

liga frågor av väsentlig betydelse för Kungl. Maj:ts och riksdagens slutliga ställningstagande i ärendet krävde fortsatt utredning. Sålunda hade i läkar- utbildningsutredningens betänkande redovisats endast approximativa kost­ nadsberäkningar för en till Umeå förlagd medicinsk läroanstalt för prope- deutisk och klinisk undervisning. Vidare var en korrekt bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av ett principbeslut i frågan icke möjlig, förrän en formlig uppgörelse träffats med vederbörande kommunala huvudmän.

Även statsutskottet har funnit de skäl som departementschefen anfört för inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland bärande. Vad beträf­ far förläggningsorten har utskottet uttalat, att det icke funnit anledning till erinran mot att överläggningar upptoges med Västerbottens läns landsting och Umeå stad rörande de med läroanstaltens ifrågasatta förläggning till Umeå sammanhängande spörsmålen.

Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens ställningstagande har enligt bered­ ningens uppfattning dess utredningsuppdrag blivit klart fixerat. Bered­ ningen har ansett dess uppgift vara, att på de punkter, där vid propositio­ nens tillkomst utredning helt saknades eller förefintlig sådan var ofullstän­ dig, närmare undersöka, huruvida de nödvändiga förutsättningarna förelåg för inrättande av den åsyftade medicinska läroanstalten i Umeå, och här­ efter, om nämnda förutsättningar visade sig föreligga, utarbeta och fram­ lägga de förslag, som erfordrades för ett definitivt beslut av statsmakterna om läroanstaltens inrättande. Om däremot nyss avsedda förutsättningar visade sig icke föreligga, hade beredningen att anmäla detta förhållande för departementschefen för erhållande av nya direktiv för utredningsarbetet.

Beredningen vill i detta sammanhang erinra om statsutskottets i det före­ gående återgivna uttalande, att det planerade nya akademiska lärosätet i Norrland bör få en uppbyggnad och organisation, som tillgodoser de krav, som oavvisligen måste ställas på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt. I den tidigare diskussionen om inrättande av en enbart klinisk utbild­ ningsanstalt i Norrland har det förhållandet, att verksamheten vid en dylik- läroanstalt skulle sakna stöd av grundläggande medicinsk forskning på orten, framhävts såsom en allvarlig svaghet. I och med att även propedeu- tisk undervisning kommer att meddelas vid den nu planerade läroanstalten reduceras givetvis i väsentlig grad berörda svaghet. Den propedeutiska un­ dervisningen omfattar huvudsakligen de grundläggande, teoretiska delarna av patologien, bakteriologien och farmakologien. Samtliga ämnen kräver avsevärda forskningsresurser. Tillgången till dessa resurser kommer själv­ fallet att betydligt stärka läroanstalten i dess helhet. Det synes likväl ofrånkomligt, att avsaknaden av företrädare för den prekliniska forskningen utgör en brist för den nya läroanstalten. Med anledning av departements­ chefens uttalande i denna fråga samt statsutskottets nyss berörda deklara­ tion angående kraven på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt har be­ redningen ansett det såsom en av dess viktigaste uppgifter att söka att på ett

Kungl. Maj:ts -proposition nr 188 år 1957

15

rationellt sätt i möjligaste mån kompensera de negativa konsekvenserna av att läroanstalten icke från början bygges ut till en fullständig medicinsk högskola. Beredningen anser sig i detta sammanhang böra tillägga, att det från flera synpunkter synes mycket angeläget att även preklinisk under­ visning kommer till stånd vid högskolan. Beredningen har också eftersträ­ vat att förbereda planeringen av läroanstalten så, att möjligheten att fram­ deles utbygga densamma till att omfatta jämväl preklinisk undervisning och medicinsk grundforskning underlättas.

I det följande skall arten av de frågor, vilka beredningen haft att taga ställning till nnder sitt arbete, något närmare belysas.

Uppgiften att klarlägga förutsättningarna för anordnande av klinisk och — efter en viss uppbyggnadsperiod — även propedeutisk undervisning i Umeå har av naturliga skäl föranlett beredningen att ägna en väsentlig del av utredningsarbetet åt lokalfrågorna och därmed sammanhängande spörsmål (frågor rörande utrustning m.m.). Härvidlag har det för bered­ ningen framförallt gällt att — med beaktande av sjukvårdens nuvarande differentiering vid lasarettet och huvudmännens egna intentioner beträf­ fande den framtida utbyggnaden av sjukhuset — få till stånd en detaljerad plan för de ändrings- och nybyggnadsarbeten, som erfordras för undervis­ ningens igångsättande. En given utgångspunkt för beredningens arbete med nu berörda frågekomplex har varit kravet på att den kliniska undervis­ ningen skall vara fullständig, d. v. s. att samtliga därtill hörande examens- ämnen och s. k. särskilda ämnen skall baseras på sjukvårdande enheter vid lasarettet eller de andra sjukvårdsinrättningar, som avses bli knutna till högskolan. Vidare har det synts beredningen angeläget, att undervisningen i övriga kliniska ämnen av betydelse för läkarutbildningen i möjligaste mån redan från början kommer att stödjas av särskilda vårdavdelningar.

En speciell problematik har framträtt i fråga om den del av planeringen på längre sikt, som gällt institutionslokaler för ämnena patologi, bakteriologi och farmakologi ävensom för ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi. Själva uppgiften att infoga nya undervisnings- och forskningsenheter, vilka står den kliniska verksamheten nära, i ett sjukhuskomplex, som icke från början planerats för akademiska uppgifter, innehåller flera vanskliga av- vägningsproblem. En fördel beträffande lasarettet i Umeå i nu berörda avseende är emellertid, att den pågående nybyggnadsverksamheten vid lasarettet icke fortskridit längre än att en samordning av de olika intres­ sena visat sig genomförbar.

Särskild uppmärksamhet har måst ägnas de lokalfrågor, som föranledes av kravet på tillfredsställande utrymmen för undervisningens och forsk­ ningens speciella behov. Även på denna punkt har emellertid nämnda för­ hållande beträffande nybyggnadsverksamheten i viss mån underlättat för­ beredelsearbetet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

16

Till frågan om tillvägagångssättet att lösa förut antydda problem åter­ kommer beredningen i det följande.

Utifrån de kvalitetskrav, som måste ställas på den blivande högskolan, har uppgiften att söka åstadkomma en tillfredsställande lösning av jrågan om personalorganisationen framstått som särskilt komplicerad. Den om­ vandlingsprocess, som måste äga rum, när ett lasarett som det nu ifråga­ varande — utan akademisk anknytning och med en läkarstab som rekryte­ rats uteslutande med hänsyn till sjukvårdande uppgifter — skall apteras till undervisningssjukhus, kräver på en del punkter rimligen en viss tid. Å andra sidan fordrar uppenbarligen undervisningens intresse, att de an­ ordningar, som är möjliga att åstadkomma för tillgodoseende av kravet på undervisningskompetent ämnesföreträdare, också måste vidtagas utan onödigt dröjsmål.

Vad beträffar lärarsidan är utgångsläget för en omvandling av lasa­ rettet i Umeå till undervisningssjukhus i stort sett gynnsamt. Vissa chefs- läkarbefattningar vid sjukhuset är för närvarande vakanta och kan därför återbesättas i den ordning, som föreskrives beträffande tillsättning av pro­ fessorsbefattning. I samma ordning kan givetvis också tillsättas samtliga de nytillkommande chefsläkarbefattningarna. För beredningen har svårig­ heterna kommit att gälla de avdelningar vid lasarettet, som ledes av lasa- rettsläkare, vilka icke innehar föreskriven professorskompetens.

Beredningen vill här erinra om läkarutbildningsutredningens ställnings­ tagande i denna fråga. Utredningen framhöll, att olika alternativ vore tänkbara i här berörda fråga under övergångstiden. Det första alternativet, vilket enligt utredningens mening närmast finge anses såsom enbart teore­ tiskt, vore att nuvarande lasarettsläkare ersattes med professorskompetenta personer. Då lasarettsläkarna tillsättes av Kungl. Maj.-t genom fullmakt, syntes en sådan anordning enligt utredningen förutsätta en frivillig över­ enskommelse med vederbörande överläkare om tjänstens avträdande. Ett annat alternativ vore enligt läkarutbildningsutredningen att vid sidan av nuvarande lasarettsläkartjänst inrätta ytterligare en sådan tjänst, vilken kunde besättas med professorskompetent innehavare. Vid flertalet av de aktuella avdelningarna — därmed avsåg utredningen avdelningar vid samt­ liga tre diskuterade norrlandssjukhus — syntes enligt utredningens upp­ fattning en sådan anordning vara omöjlig att genomföra med hänsyn till att avdelningarnas storlek icke medgåve en uppdelning. Ett tredje alterna­ tiv, vilket utredningen ansåg vara det enda genomförbara, vore att de befintliga lasarettsläkarna anlitades som lärare och att deras löneställning gjordes beroende av kompetensen. Denna syntes enligt utredningens me­ ning lämpligen böra prövas av kanslern för rikets universitet.

Beredningen har från sina utgångspunkter icke ansett sig kunna förorda en generell lösning av lärarfrågan enligt läkarutbildningsutredningens sist nämnda alternativ. En sådan lösning skulle för umeåhögskolans vidkom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

17

mande betyda, att vissa examensämnen under en avsevärd tid skulle kom­ ma att företrädas av huvudlärare, som saknade professorskompetens. Be­ redningen har funnit det nödvändigt att angripa detta speciellt ömtåliga problem utifrån kravet, att de ämnen, som enligt principerna för lärar­ organisationen vid befintliga lärosäten företrädes av professor, också i Umeå skall, redan vid början av undervisningen i ämnet i fråga, företrädas av lärare i sådan ställning.

Vad beträffar personalorganisationen i övrigt erbjuder givetvis organisa­ tionen vid de befintliga lärosätena en i stora drag användbar förebild. Beredningen vill emellertid understryka, att frånvaron av andra univer­ sitetsinstitutioner i Umeå kan förväntas skapa vissa speciella rekryterings- svårigheter vid den nya läroanstalten, om icke särskilda åtgärder häremot vidtages. Med tanke härpå har beredningen funnit sig böra föreslå att personalorganisationen på vissa punkter bygges upp annorlunda än vid de befintliga lärosätena. Nyss antydda svårigheter torde också komma att accentueras därav, att undervisningsverksamheten och forskningsarbetet vid klinikerna, laboratorierna och de propedeutiska institutionerna kommer att sakna det stöd som forskarstaberna och övrig personal vid de prekli- niska institutionerna utgör vid de befintliga lärosätena. Även denna om­ ständighet har måst beaktas vid beredningens granskning av behovet av olika tjänster vid högskolan.

Resultatet av beredningens prövning av de i det föregående berörda spörsmålen — lokalfrågorna och frågorna rörande personalorganisationen — har bildat ett nödvändigt underlag för beredningens ställningstagande till frågan om tidpunkten för undervisningens igångsättande. Behovet av särskilda kliniska utbildningsplatser för 20 av de studerande, som intogs vid de medicinska läroanstalterna höstterminen 1955, gör sig gällande från och med den 1 augusti 1958. Planenligt borde den nya högskolan vara färdig att taga emot detta antal studerande vid sistnämnda tidpunkt. På ett tidigt stadium av beredningens arbete stod det emellertid klart, att fullföljandet av angivna tidsplan — ehuru i och för sig möjligt — skulle kräva sådana provisoriska anordningar under det första viktiga uppbygg­ nadsskedet, både lokalmässigt och med avseende på personalorganisationen, att risk syntes föreligga att högskolans utveckling icke skulle främjas av en sådan forcering. Frågan om en mindre förskjutning av tidpunkterna för den kliniska undervisningens successiva igångsättande har därför ingående dis­ kuterats. Vid vägningen av nackdelarna av ett alltför markerat provisorium 1 Umeå och de nackdelar, som otvivelaktigt är förbundna med tillfälliga anordningar vid universiteten i Uppsala och Lund för tillgodoseende av extra kliniska utbildningsplatser vid dessa lärosäten, har beredningen fun­ nit, att de förstnämnda nackdelarna väger tyngst. Utifrån denna bedömning har frågan sålunda gällt på vilket sätt den erforderliga förskjutningen lämpligen borde genomföras. Beredningen vill redan i detta sammanhang

2 — Bihang till riksdagens -protokoll 1957. 1 samt. Nr 188

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

18

erinra om att läkarutbildningsutredningen i sitt betänkande redovisat och kostnadsberäknat de anordningar, som erfordras vid universiteten i Upp­ sala och Lund för nyssnämnda extra utbildningsplatser.

Tidpunkten för den propedeutiska undervisningens igångsättande i Umeå bör enligt beredningens mening bli helt beroende av den tidpunkt vid vilken de planerade nya institutionslokalerna för patologi, bakteriologi och farma­ kologi är färdigställda. Erfarenheterna av arbetet med planeringen av den propedeutiska undervisningen vid de befintliga lärosätena visar klart, att detta schematekniskt komplicerade avsnitt av den medicinska grundut­ bildningen är ytterst känsligt för lokalsvårigheter och liknande störningar. Kravet på en omsorgsfullt förberedd kursplan, anpassad efter de lokala förutsättningarna, är beträffande denna del av utbildningen särskilt starkt framträdande. Betydelsen av att det propedeutiska årets undervisning vid en ny läroanstalt får tillgång till i all huvudsak definitiva kurslaboratorier och andra undervisningslokaler har därför tillmätts sådan vikt, att bered­ ningen ansett sig böra avstå från att förorda provisoriska anordningar för denna undervisning i Umeå. Utifrån föreliggande byggnadsplaner anser sig beredningen böra räkna med att propedeutisk undervisning skall kunna börja i Umeå under läsåret 1962/63.

En förutsättning för inrättande av en ny högskola är en tillfredsställande lösning av biblioteksfrågan. Ett av de skäl som åberopats för förläggande av en medicinsk läroanstalt till Umeå har varit förekomsten av ett veten­ skapligt bibliotek där. Biblioteket, som för närvarande är under uppbygg­ nad, delvis på grundval av det s. k. femte exemplaret, är nu förlagt till stadsbiblioteket. För beredningen har det i första hand gällt att genom överenskommelse med Umeå stad säkerställa de anordningar, som ound­ gängligen erfordras för att den medicinska högskolans behov av vetenskap­ lig litteratur under uppbyggnadsskedet skall kunna tillgodoses. Vad gäller tandläkarinstitutet i Umeå kan nämnas att biblioteksfrågan för institutets vidkommande reglerats i nu gällande avtal mellan staten och Umeå stad angående vissa åtaganden i samband med inrättande av en odontologisk högskoleklinik i Umeå.

En lösning av biblioteksfrågan på längre sikt är emellertid enligt bered­ ningens mening av så väsentlig betydelse för både den medicinska hög­ skolan och tandläkarinstitutet, att spörsmålet därom torde böra prövas redan i samband med ett beslut om högskolans inrättande. Beredningen har funnit angeläget att närmare utreda frågan om behovet framdeles av ett särskilt medicinskt-odontologiskt bibliotek i Umeå. För att underlätta till­ komsten av ett sådant bibliotek har beredningen även eftersträvat en medverkan från landstingets och stadens sida på denna punkt.

En betydelsefull fråga gäller högskolans organisatoriska uppbyggnad. Beredningen vill erinra om att departementschefen i propositionen 1957: 91 — med anledning av en rekommendation av kanslern — framhållit, att det

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

19

borde övervägas om den nya läroanstalten kunde under uppbyggnadsperio­ den på lämpligt sätt anknytas till något av de nuvarande medicinska läro­ sätena, exempelvis universitetet i Uppsala. För egen del har beredningen funnit det starkt motiverat, att en sådan anknytning kommer till stånd och att medicinska fakulteten i Uppsala under uppbyggnadsperioden i vissa hänseenden får ställning av moderfakultet i förhållande till den nya läro­ anstalten. Beredningen har emellertid icke ansett erforderligt, att princi­ perna för den sålunda avsedda anknytningen redan på nuvarande stadium fastställes. Beträffande de organisatoriska frågorna överhuvudtaget har beredningen begränsat sig till att förorda vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet med högskolans uppbyggnad. Liksom fallet var vid tillkomsten av en medicinsk högskola i Göteborg bör enligt beredningens mening den omedelbara ledningen av högskolan och detaljplaneringen av dess fortsatta verksamhet åvila en särskild organisationskommitté.

Redan i detta sammanhang vill beredningen emellertid understryka vik­ ten av att den nya läroanstalten, så snart förutsättning härför föreligger, får ställning av självständig högskola. Möjligheten att framdeles organisa­ toriskt anknyta tandläkarinstitutet i Umeå till den medicinska högskolan — eventuellt i den formen att båda läroanstalterna sammanföres till en medicinsk-odontologisk högskola — bör vidare enligt beredningens mening ingående beaktas under det fortsatta planläggningsar betet. Det synes emellertid icke osannolikt, att de nu så snabbt växande behoven av utbild­ ningsresurser inom hela högskoleväsendet relativt snart kan aktualisera tanken att förlägga ytterligare akademisk undervisning till Umeå. Under sådana förhållanden förefaller det naturligt, att frågan om den medicinska högskolans och tandläkarinstitutets ställning prövas med hänsyn till möjlig­ heterna att organisera dessa läroanstalter såsom fakulteter i en universitets­ organisation.

Till beredningens främsta uppgifter har hört avtals frågorna. Enligt stats­ utskottets förut återgivna uttalande i utlåtandet 1957: 103 borde de av departementschefen förebådade överläggningarna med Västerbottens läns landsting och Umeå stad syfta till en uppgörelse med nämnda parter, inne­ bärande ett tillgodoseende från olika synpunkter av statens i förevarande fråga starkt framträdande intressen med avseende å undervisning, forskning och sjukvård.

Beredningen vill i detta sammanhang erinra om att Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott i sitt remissyttrande över läkarutbildnings- utredningens betänkande berört frågan om principerna för en eventuell uppgörelse med staten om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå. Enligt förvaltningsutskottet vore landstinget villigt att träffa överenskom­ melse med staten om upplåtelse av Umeå lasarett för klinisk utbildning av medicine studerande på i huvudsak samma villkor, som överenskommits enligt 1948 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om Sahlgrenska

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

20

sjukhusets upplåtelse för motsvarande ändamål. De påbörjade nybyggna­ derna kunde enligt förvaltningsutskottet utan alltför stora merkostnader utformas speciellt med hänsyn till undervisningens och forskningens behov. Förvaltningsutskottet framhöll också, att om Umeå lasarett bleve uni­ versitetssjukhus statens utgifter för driften skulle bli betydligt lägre än motsvarande kostnader vid undervisningssjukhusen i Stockholm och Upp­ sala, under förutsättning att samma grunder som i Göteborgsavtalet till- lämpades.

Hänvisningen till dessa allmänna utgångspunkter för förhandlingsarbetet torde i förevarande sammanhang vara tillfyllest. Beredningen återkommer i ett senare avsnitt till resultatet av de förda överläggningarna med före­ trädarna för landstinget och staden och lämnar i anslutning därtill jämväl en sammanfattande redogörelse för bland annat huvudpunkterna i gällande särskilda avtal rörande ianspråktagande av kommunala sjukhus för under- visningsändamål.

Utöver det komplex av frågor, som berörts i det föregående och som återspeglas i de överenskomna avtalstexterna, har förhandlingsarbetet kom­ mit att gälla huvudsakligen frågor av omedelbar betydelse för högskolans blivande lärare, övriga personal och studerande. Här må endast nämnas bostadsfrågan samt frågan om kårhus åt de studerande. En tillfredsstäl­ lande lösning av sistnämnda frågor har beredningen betraktat som en primär förutsättning för inrättandet av högskolan.

Beredningens arbetssätt

Beredningen. Redan vid en förberedande genomgång av lokalfrågorna kunde beredningen konstatera, att en tillfredsställande plan för ombild­ ningen av Umeå lasarett till ett undervisningssj ukhus förutsatte en med­ verkan av företrädare inom den nuvarande akademiska lärarorganisationen för de ämnen, vari undervisning skulle komma att meddelas i Umeå. För det första stod det klart att en sådan plan, såvitt den gällde infogandet av nya specialiteter i sjukhuset, måste bygga på en sakkunnig bedömning av vårdplatsbehovet och därmed sammanhängande frågor. För det andra syntes planen — i vad den avsåg befintliga eller projekterade kliniker och avdelningar m. m. samt nytillkommande institutioner för högskolan — böra stödjas av detaljerade lokalprogram i vilka borde angivas dels arten och storleken av de i lokalbehovet för respektive ämnen ingående enheterna (lokaler för sjukvårdens behov, undervisningslokaler, forskningslokaler och utrymmen för de studerande), dels behovet av utrustning.

Av flera skäl framstod för beredningen ett samarbete med medicinska fakulteten i Uppsala i nu angivna hänseenden såsom lämpligt. Vid över­ läggningar mellan fakulteten och beredningen i början av juni förklarade sig de ämnesföreträdare inom fakulteten, vilkas medverkan erfordrades,

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

21

beredda att deltaga i planeringsarbetet. Samtidigt drogs vissa riktlinjer upp för detta arbete.

Arbetet har sedermera bedrivits efter i huvudsak följande linjer. Veder­ börande ämnesföreträdare i Uppsala — i några fall ämnesföreträdare från annat lärosäte — har besökt lasarettet i Umeå eller på annat sätt inhämtat erforderlig kännedom om utgångsläget. Efter samråd med landstingets och lasarettets representanter samt med ledning av vissa av beredningen upp­ gjorda arbetspromemorior har ämnesföreträdarna därefter tillställt bered­ ningen rapporter och lokalprogram. Dessa handlingar har i sin tur utgjort grundmaterialet för det fortlöpande utrednings- och förhandlingsarbetet. Vid gemensamma överläggningar mellan beredningen, landstingets före­ trädare, landstingets arkitekter och vederbörande ämnesföreträdare har i förekommande fall problemen ytterligare ventilerats. Resultatet av denna samverkan har bildat underlaget för den plan för tillgodoseende av lokal­ behovet för Umeå lasarett och den medicinska högskolan i Umeå, som redo­ visas i ett senare avsnitt rörande lokalfrågorna.

På uppdrag av beredningen har följande ämnesföreträdare biträtt bered­ ningen i nu berörda utredningsarbete: docenten Anna-Lisa Anneli (barn­ psykiatri), professorn E. Ask-Upmark och docenten N. Törnblom (medicin), professorn G. von Bahr (oftalmiatrik), professorn E. Båråny (farmakologi), professorn T. Broman (neurologi), professorn A. Carlsten och professorn T. Sjöstrand samt docenten H. Linderholm (klinisk fysiologi), professorn A. Grönwall (klinisk kemi m. m.), professorn E. Hedvall (ftisiologi samt kli­ niska undersökningsmetoder), professorn C. Hirsch (ortopedi), professorn O. Hultén och docenten P. Rudström (kirurgi), professorn G. Hultquist (patologi), professorn J. Jacobowsky (psykiatri), professorn F. Knutsson (röntgendiagnostik), professorn G. Löfström och laboratorn G. Laurell (bak- teriologi), laboratorn B. A. Nohrman (radioterapi med tumördiagnostik), professorn C.-O. Nylén och docenten G. Herberts (oto-rhino-laryngologi), professorn J. Naeslund (obstetrik och gynekologi), docenten T. Skoog (plas­ tikkirurgi), docenten N. Thyresson (dermato-venereologi), professorn B. Vahlquist (pediatrik) samt överläkaren G. Öberg (klinisk epidemiologi).

I det fortlöpande utredningsarbetet rörande lokalfrågorna och därmed sammanhängande spörsmål har från Västerbottens läns landstings sida del­ tagit ledamoten av landstingets förvaltningsutskott, fältläkaren P. G. Lund­ gren och landstingsdirektören G. Heimer, biträdda av byggnadsingenjören C. Lindström och representanter för G. Birch-Lindgrens och Karl J. Karl­ ströms arkitektkontor.

I syfte att klarlägga förutsättningarna och formerna för vissa nuvarande lasarettsläkares medverkan i undervisningen har beredningen haft över­ läggningar i Stockholm dels med lasarettsläkarna E. Frisell, B. Fromm, L. Jacobsson, C. W. Lundqvist, P. Lundström och G. Redell samt epidemi­ sjukhusläkaren L. Hambraeus, dels med representanter för Sveriges läkar­

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957

förbund. Nämnda läkare har jämväl deltagit i utredningsarbetet rörande lokalfrågorna.

I vissa frågor har beredningen haft samråd med professorerna C. Gyllen- swärd, R. Romanus, S. Siwe, A. Sjövall, A. Westman och H. B. Wulff.

I biblioteksfrågan har beredningen haft överläggningar med överbiblio­ tekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala T. Kleberg, föreståndaren för det medicinska biblioteket i Göteborg, förste bibliotekarien F. Ström samt stadsbibliotekarien i Umeå S-O. Hellmér.

Vid avtalsförhandlingarna har landstinget företrätts av särskilda för- handlingsdelegerade, nämligen landstingets ordförande, lokföraren O. Dahl- qvist, fältläkaren Lundgren och landstingsdirektören Heimer samt staden av ordföranden i drätselkammaren, direktören S. Larsson, vice ordföranden i drätselkammaren, ombudsmannen S. Karlsson, drätseldirektören N. Selling och stadsombudsmannen K. S. Persson.

Slutligen må nämnas att beredningen samrått med universitetskanslern A. Thomson och chefen för medicinalstyrelsen, generaldirektören A. Engel i frågor av mera väsentlig betydelse för utredningsarbetet.

Huvudpunkterna i beredningens förslag

Beredningen. Beredningens förslag, vilka redovisas i det följande, innebär i huvudsak:

1. En medicinsk högskola inrättas i Umeå från och med budgetåret 1958/59.

2. Vid högskolan skall meddelas propedeutisk och klinisk undervisning.

Högskolan dimensioneras för en årlig intagning av 40 studerande.

3. Den kliniska undervisningen börjar den 1 januari 1959 med kurs i medicin. Kurs i kirurgi börjar den 1 augusti 1959. Övriga till medicine licen­ tiatexamens andra avdelning hörande kurser anordnas successivt, med bör­ jan den 1 januari 1960, enligt en i vissa avseenden bunden turordning. J+. Den propedeutiska undervisningen beräknas kunna börja hösttermi­ nen 1962.

5. Särskilda anordningar vidtages för att bereda 20 av de studerande, som intogs vid de medicinska lärosätena höstterminen 1955, fortsatt klinisk utbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

6. Till grund för samarbetet mellan staten och Västerbottens läns lands­ ting rörande högskolans inrättande och drift lägges ett mellan beredningen och företrädare för landstinget träffat avtal, dagtecknat den 4 oktober 1957.

7. Till grund för samarbetet mellan staten och Umeå stad i frågor som sammanhänger med den medicinska och odontologiska utbildningen i Umeå lägges ett mellan beredningen och företrädare för staden träffat avtal, lika­ ledes dagtecknat den 4 oktober 1957.

8. Vid full utbyggnad av medicinska högskolan i Umeå — från och med budgetåret 1962/63 — skall finnas inrättade bland annat 20 professurer,

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

23

6 laboraturer eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom lärare i kliniska ämnen i lönegraden Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.

9. För tillgodoseende av högskolans och lasarettets lokalbehov genom­ föres en byggnadsplan i två skeden. Under ett första skede anordnas lokaler, som är nödvändiga för den kliniska undervisningen. Under nämnda skede tillkommer bland annat nya kliniker för barnpsykiatri, dermato-venereologi, neurologi, ortopedi, psykiatri samt radioterapi med tumördiagnostik. Under ett andra skede färdigställes lokaler för propedeutisk undervisning samt ut­ ökade lokaler för klinisk undervisning och medicinsk forskning. Under detta skede tillkommer bland annat institutioner för bakteriologi, klinisk bak- teriologi, virologi, hygien, farmakologi och klinisk farmakologi, vidare en ny institutionsbyggnad för klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk kemi samt slutligen en särskild behandlings- och administrationsbyggnad. 10. Ett medicinskt-odontologiskt bibliotek inrättas. En särskild nybygg­ nad, avsedd att inrymma detta bibliotek samt högskolans administrations- lokaler, uppföres inom en tidrymd av sex å sju år. 11. Särskilda anordningar vidtages för tillgodoseende av behovet av bostäder för lärare och övrig personal samt för de studerande. Bland annat uppföres i staden särskilda student bostadshus. 12. Ett gemensamt kårhus för de studerande vid medicinska högskolan och tandläkarinstitutet anordnas. För detta ändamål upplåter Umeå stad hyresfritt hela den s. k. Scharinska fastigheten, å vilken är uppförda en huvudbyggnad och en annexbyggnad med en sammanlagd golvyta av ca 825 m2. 13. Högskolan skall under uppbyggnadsperioden stå under omedelbar ledning av en organisationskommitté.¹⁴. De årliga kostnaderna för statsverket vid full utbyggnad av hög­ skolan beräknas till 5,4 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 4,2 miljoner till åttonde huvudtiteln samt 1,2 miljoner till elfte huvudtiteln.

Engångskostnaderna för statsverket för full utbyggnad av högskolan beräk­ nas till 26,8 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 10,2 miljoner kro­ nor till åttonde huvudtiteln, 15,3 miljoner till elfte huvudtiteln och 1,3 mil­ joner kronor till kapitalbudgeten (ecklesiastikdepartementet).

Lokalfrågorna

Nuvarande förhållanden. 1955 års läkarutbildningsutredning har i sitt betänkande (SOU 1956:34, s. 103 ff.) lämnat vissa uppgifter röran­ de de av utredningen undersökta tre norrlandssjuklmsen. En mera ingående beskrivning av Umeå lasarettet torde därför icke erfordras. Vissa data beträffande sjukhuset m.m. bör emellertid lämnas såsom en bakgrund till den nybyggnadsplan, som beredningen i det följande kommer att redovisa.

Umeå lasarett har för närvarande följande kliniker, avdelningar och vård­ platser:

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

24

Kungl. Maj:ts -proposition nr 188 år 1957

Klinik; avdelning Vårdplatser

Medicinsk klinik ............................................................... 210 Kirurgisk klinik ................................................................. 153 Kvinnoklinik ..................................................................... 55 Pediatrisk klinik ............................................................... 28 Ögonklinik ........................................................................ 25 Öron-, näs- och halsklinik ................................................ 44 Röntgenavdelning ............................................................. 14 Kliniskt-kemiskt centrallaboratorium ............................. — Fysiologiskt centrallaboratorium...................................... — Patologiskt-bakteriologiskt centrallaboratorium ........... — Avdehiing för långvarigt sjuka........................................ (—j1

Summa 529

Till klinikerna hör öppna mottagningar, som har karaktär av privata läkarmottagningar.

Vidare bör nämnas att epidemisjukhuset i Umeå, beläget inom Umeå lasaretts område, för närvarande har 69 vårdplatser, vidare att Hällnäs sanatorium, beläget ca 7 mil från Umeå, har 384 vårdplatser samt att Ume- dalens sinnessjukhus, beläget ca 7 kilometer från staden, har 978 vård­ platser.

Upptagningsområdet för medicinska och kirurgiska klinikerna omfattar, såvitt gäller allmän medicin och allmän kirurgi, ca 150 000 invånare. Det egentliga umeåområdet, d. v. s. staden jämte kringliggande tätbygd inom en cirkel med tre mils radie från stadens centrum, har för närvarande sam­ manlagt ca 60 000 invånare.

Den medicinska kliniken överflyttades 1956 från det gamla lasarettet till en ny sängbyggnad, betecknad med siffran 2 å efterföljande generalplane- skiss för utbyggnad av Umeå lasarett. Samtidigt erhöll gynekologiska avdel­ ningen nya vårdplatser i denna sängbyggnad, varvid de därigenom frigjorda vårdplatserna tillfördes kirurgiska kliniken och kvinnoklinikens obstetriska avdelning. Sistnämnda klinik och avdelning är för närvarande förlagda till gamla lasarettet.

Under innevarande höst har sjukhusets patologiska laboratorium erhållit nya lokaler i den byggnad, som å generalplaneskissen betecknats med 5 a. I denna byggnad finnes jämväl redan färdigställda lokaler för rättsläkar- stationen i Umeå. En ny djurlaboratoriebyggnad (betecknad 5 b) är under uppförande. Vidare har byggnadstillstånd nyligen lämnats för en påbygg­ nad med två våningar av nyssnämnda sängbyggnad (byggnad 2). Slutligen har framställning ingivits om byggnadstillstånd för en tillbyggnad (beteck­ nad 4) till sistnämnda sängbyggnad avsedd att inrymma souterrängvåning och elva ytterligare våningar.

De för avdelningen disponibla vårdplatserna, 153, har icke tagits i anspråk.

26

ävensom att möjliggöra en framtida förläggning till lasarettet av vissa specialkliniker av rikskaraktär, såsom neurologisk, neurokirurgisk, plastik- kirurgisk, thoraxkirurgisk och radioterapeutisk klinik. I väsentliga delar har därför den generalplan, som hittills legat till grund för den pågående byggnadsverksamheten och som daterar sig från 1950, kunnat tjäna som underlag för den plan för tillgodoseende av lasarettets och den medicinska högskolans lokalbehov, som beredningen och landstinget nu gemensamt utarbetat.

Den efterföljande planen omfattar, såsom sammanfattningsvis redan framhållits, två uppbyggnadsskeden. I planen har jämväl angivits de be­ räknade kostnaderna, fördelade på landstinget och staten, för de olika bygg­ nadsarbetena. Kostnadsfördelningen baseras på det mellan beredningen och landstinget träffade avtalet.

Det första uppbyggnadsskedet avser ändrings- och ny­ byggnadsarbeten eller andra omdispositioner, som erfordras för den kliniska undervisningen. Av planen framgår att antalet vårdplatser vid lasarettet den 1 september 1960 skall uppgå till 802 på sätt framgår av efterföljande sammanställning. Nämnda vårdplatsantal innebär i jämförelse med nuläget en ökning med 273. Det bör emellertid anmärkas, att en väsentlig del av ökningen hänför sig till ianspråktagande för nya ändamål av huvuddelen av de sammanlagt 153 vårdplatser, som tidigare reserverats för en avdel­ ning för långvarigt sjuka. Av dessa kvarstår härefter outnyttjade endast 30.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 188 år 1957

Klinik; avdelning Vårdplatser

Medicinsk klinik ............................................................... 210 Kirurgisk klinik ................................................................. 158 Plastikkirurgisk klinik ..................................................... 15 Ortopedisk klinik ............................................................. 30 Radioterapeutisk klinik ................................................... 20 Dermato-venereologisk klinik ............................................. 25 Ögonklinik ............................................................................ 30 Öron-, näs- och halsklinik.................................................. 60 Kvinnoklinik.......................................................................... 90 Psykiatrisk klinik ................................................................ 50 Barnpsykiatrisk klinik ........................................................ 14 Neurologisk klinik ................................................................ 25 Pediatrisk klinik .................................................................. 75 Röntgenavdelning ................................................................ — Kliniskt-kemiskt centrallaboratorium ....... Kliniskt-fysiologiskt centrallaboratorium . . Kliniskt-patologiskt centrallaboratorium . . Ivliniskt-bakteriologiskt centrallaboratorium

Summa 802

Det förut berörda samarbetet med olika ämnesföreträdare har kommit att i främsta rummet koncentreras på frågor, som berör det första upp­ byggnadsskedet. Utgångspunkterna för beredningens prövning av lokalbe­ hovet under ifrågavarande skede har tidigare berörts. Detaljproblemen har huvudsakligen gällt möjligheterna att i befintliga byggnader vidtaga sådana omdispositioner, att kravet på nödvändiga lokalutrymmen för den kliniska utbildningens och forskningens omedelbara behov skall kunna tillgodoses. Beredningen vill i detta sammanhang understryka, att den funnit det utom­ ordentligt angeläget att söka tillgodose de av ämnesföreträdarna framförda synpunkterna i fråga om vårdplatsbehov, lokalbehov i övrigt och kliniker­ nas detaljutformning. På vissa punkter har med hänsyn till de givna för­ utsättningarna dock endast kunnat åstadkommas provisoriska lösningar. Som ett allmänt omdöme vill beredningen emellertid uttala, att föreliggande förslag till anordningar under det första uppbyggnadsskedet synes böra väl tillgodose de krav i nu ifrågavarande hänseenden, som rimligen kan ställas på ett nytt undervisningssjukhus. Slutligen bör framhållas, att planen förutsätter att de avsedda byggnadsarbetena kan påbörjas senast vid års­ skiftet 1957/58.

Det andra uppbyggnadsskedet avser sådana byggnads­ arbeten som erfordras för färdigställande av lokaler för den propedeutiska undervisningen samt utökade lokaler för klinisk undervisning, medicinsk forskning, bibliotek och administration, m. m.

Beredningen vill till en början understryka att de i planen för detta skede angivna byggnadsföretagen av naturliga skäl ännu icke detaljplanerats. Från flera synpunkter synes det heller icke ändamålsenligt att redan nu för­ orda definitiva lösningar. Enligt beredningens mening bör det ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan beslut fattats om högskolans inrättande, taga ställ­ ning till frågan om formerna för det fortsatta planeringsarbetet.

Beredningen vill i det följande närmare belysa vissa problem, som sam­ manhänger med uppförandet av institutioner för bakteriologi, virologi, hygien, farmakologi m. in.

En första omständighet av betydelse för planering av dessa institutioner är att den pågående byggnadsverksamheten vid lasarettet binder förlägg­ ningen av institutionerna till en viss del av sjukhusområdet. En andra om­ ständighet till vilken särskild hänsyn måste tagas vid bedömningen av sät­ tet och takten för utbyggnaden är, att de befattningshavare, som skall leda undervisningen och forskningsarbetet inom de olika institutionerna, kom­ mer att vara tillsatta först vid vissa tidpunkter.

Vad den första omständigheten beträffar bör betonas att denna icke ut­ gör något hinder för en rationell lösning av förläggningsfrågan. Ett villkor för en ändamålsenlig drift av nu ifrågavarande institutioner är tillgången till djurlaboratoricr. Den djurlaboratoriebyggnad, som nu delvis är uppförd öster om patologibyggnaden, synes enligt beredningens mening skapa ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S år 1957

27

28

gynnsamt beläget centrum för institutionerna. Riktlinjerna för den tänkta grupperingen av institutionerna kring djurlaboratoriebyggnaden har också kommit till uttryck å generalplaneskissen.

Vad den andra omständigheten beträffar synes möjligheter föreligga, att planeringsarbetet delvis kan ske i samråd med de blivande institutions­ cheferna, därest en viss ordning för utbyggnaden tillämpas. I fråga om labo­ ratorier för rutinundersökningar och undervisningslokaler bör enligt bered­ ningens mening tillgängliga erfarenheter skapa erforderligt underlag för så allmängiltiga lösningar, att fullt godtagbara lokaler för dessa ändamål bör kunna ställas till förfogande. Något vanskligare är uppgiften att anordna lokaler för forskningen. Med hänsyn till den medicinska forskningens snabba utveckling och till specialiseringstendenserna bör nämligen färdig­ ställandet av forskningslokaler om möjligt anstå till dess att respektive tjänster blivit besatta. Detta gäller särskilt lokaler för ämnena bakteriologi, virologi, farmakologi och hygien.

Av nu antydda skäl har beredningen ansett sig böra förorda, att det andra utbyggnadsskedet, såvitt gäller byggandet av institutioner för nyss angivna ämnen, uppdelas i två etapper. Under en första etapp bör tillskapas rutinlaboratorierna för sjukvårdens ändamål, undervisningslokaler, tjänste­ rum för personalen samt forskningslokaler i begränsad omfattning, så att nu nämnda lokaler finnes tillgängliga vid den tidpunkt, då undervisningen i respektive ämnen avses skola börja. I en andra etapp kompletteras då be­ fintliga institutionslokaler och djurlaboratorier — med ledning av de er­ farenheter, som funnits i fråga om inriktningen av forskningsuppgifterna — med ytterligare forskningslokaler och andra erforderliga utrymmen.

Det förordade tillvägagångssättet synes naturligt med hänsyn till att forskarstaberna — sammansatta av befattningshavare från olika håll — knappast torde kunna vara beredda att redan från början upptaga sam­ ordnad forskningsverksamhet i hela den utsträckning som de av bered­ ningen framräknade totala lokalbehoven förutsätter. Å andra sidan är det uppenbart, att befattningshavarna från begynnelsen av sin verksamhet vid läroanstalten bör beredas möjligheter till forskning i begränsad omfattning. Dessa möjligheter torde kunna åstadkommas därigenom att vissa utrym­ men för den rutinartade laboratorieverksamheten — vilken icke heller redan från början kan beräknas taga hela det för denna verksamhet avsedda ut­ rymmet i anspråk — under ett inledande skede kan utnyttjas för forsknings­ ändamål.

Vad som föreslagits i det föregående i fråga om byggnadsverksamhetens planläggning och genomförande under andra uppbyggnadsskedet förutsät­ ter, att särskild uppmärksamhet ägnas åt vissa frågor vid byggnadsplane- ringen. Den åsyftade flexibiliteten i fråga om lokalernas användning ställer sålunda vissa krav på byggnadernas konstruktipn och ledningssystem. Vidare bör varje enskild institution kunna utbyggas så, att institutionernas

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

29

egna eller andra institutioners lokaler icke därvid behöver påverkas. Utifrån nu angivna krav anser beredningen, att någon form av paviljongsystemet bör eftersträvas, dock modifierad så, att förbindelser mellan institutionerna kan etableras. Dessa förbindelser är nödvändiga för samarbetet mellan in­ stitutionerna och för gemensamt utnyttjande av vissa serviceorgan, såsom förut nämnda djurlaboratorier och verkstäder.

Vtbyggnadsplanen. Omfattningen av de arbeten, som erfordras under de båda uppbyggnadsskedena, samt tidpunkterna, då lokaler för nytillkom­ mande kliniker och institutioner skall vara färdigställda, framgår av efter­ följande plan, vilken gemensamt utarbetats av beredningen och företrädare för Västerbottens läns landsting. Det aktmaterial — i form av lokalpro­ gram, skissritningar m. m. — på vilket planen i väsentliga delar bygger, bör enligt beredningen överlämnas till den föreslagna organisationskom­ mittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S år 1957

Plan

för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett och

den föreslagna medicinska högskolan i Umeå

Upprättad den 4 oktober 1957

De i planen förekommande sifferbeteckningarna på olika byggnader (byggnad 1, 2 etc) motsvarar ifrågavarande byggnaders beteckning å en uppgjord generalplaneskiss över Umeå lasarett.

A. Första uppbyggnadsskedet. Under detta skede färdig­ ställes de lokaler, som är nödvändiga för anordnande av klinisk undervis­ ning fr. o. m. den 1/1 1959.

Lokalbehovet för ifrågavarande undervisning tillgodoses på sätt framgår av följande sammanställning. De för undervisningen i visst ämne erforder­ liga lokalerna skall vara disponibla senast tre månader före den tidpunkt, då undervisningen i ämnet börjar.

Medicin

Beräknade byggnadskostnader

Landstinget Staten

Lokaler: bottenvåningen och våningarna 3—7 trappor i byggnad 2 samt del av våningen 4 trappor och hela vå­ ningarna 5 och 6 trappor i byggnad 4. Ändringsarbeten enligt skissritning .................................. Antal vårdplatser: 210 (varav 60 vårdplatser för reuma­ tiskt sjuka). Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Röntgendiagnostik

Lokaler: del av souterrängvåningen och hela bottenvå­ ningen i byggnad 7 a. Ändringsarbeten enligt skissritning.................................... Undervisningen börjar den 1/1 1959.

10 000

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Klinisk kemi

Lokaler: del av souterrängvåningen och del av bottenvå­ ningen i byggnad 1. Inga ändringsarbeten ......................................................... Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Klinisk fysiologi

Lokaler: del av souterrängvåningen i byggnad 2 och hela våningen 1 trappa i byggnad 4. Inga ändringsarbeten ......................................................... Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Klinisk bakteriologi

Lokaler: del av våningen 1 trappa i byggnad 1. Inga ändringsarbeten ......................................................... Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Klinisk farmakologi

Lokaler: tiden den 1/10 1958—den 31/12 1959 del av bot­ tenvåningen och del av våningen 1 trappa i byggnad 9 b; fr. o. m. den 1/1 1960 tills vidare, intill dess särskilda loka­ ler anordnats för ämnet i byggnad 6, del av souterräng­ våningen i byggnad 2. Inga ändringsarbeten ......................................................... Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Patologi

Lokaler: del av bottenvåningen i byggnad 5a. Inga ändringsarbeten ......................................................... Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Kirurgi

Lokaler: del av våningen 3 trappor i byggnad 4 samt del av souterrängvåningen, hela bottenvåningen och hela vå­ ningen 1 trappa i byggnad 9 a. Ändringsarbeten enligt skissritning .................................. Antal vårdplatser: 158. Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Plastikkirurgi

Lokaler: del av våningen 3 trappor i byggnad 4; därjämte disponeras vissa utrymmen i byggnaderna 1 och 9 a ge­ mensamt med tandläkarinstitutet, oto-rhino-laryngologi och kirurgi. Inga ändringsarbeten........................................................... Antal vårdplatser: 15 (byggnad 4). Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Ortopedi

Lokaler: del av souterrängvåningen samt hela bottenvå­ ningen och hela våningen 2 trappor i byggnad 4. Inga ändringsarbeten........................................................... Antal vårdplatser: 30. Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Radioterapi med tumördiagnostik

Lokaler: våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 7 a. Ändringsarbeten enligt skissritning .................................. Antal vårdplatser: 20. Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Beräknade byggnadskostnader

Landstinget Staten

21 000 20 000

180 000

32

. Beräknade byggnadskostnader

Psykiatri

Landstinget Staten

Lokaler: byggnad 7 b.

Ändringsarbeten enligt skissritning ...................................... 220 000 55 000 Antal vårdplatser: 50. Undervisningen börjar den 1/7 1960.

Neurologi

Lokaler: del av bottenvåningen, hela våningen 1 trappa och del av våningen 3 trappor i byggnad 9 b. Ändringsarbeten enligt skissritning .................................... —

—

(Beträffande kostnader se ovan under »Dermato-venereo- logi».) Antal vårdplatser: 25. Undervisningen börjar den 1/7 1960.

Pediatrik

Lokaler: del av bottenvåningen i byggnad 1, hela vå­ ningen 9 trappor i byggnad 4 och hela våningen 2 trappor i byggnad 9 a. Ändringsarbeten enligt skissritning .................................. 57 000 45 000 Antal vårdplatser: 75. Undervisningen börjar den 1/9 1960.

Socialmedicin

Lokaler: epidemisjukhusets annexbyggnad (ej upptagen å generalplaneskissen). Inga ändringsarbeten ........................................................... Undervisningen börjar den 1/9 1960.

Barnpsykiatri

Lokaler: sjuksköterskeskolans förutvarande byggnad (ej upptagen å generalplaneskissen). Ändringsarbeten enligt skissritning.................................... Antal vårdplatser: 14. Undervisningen börjar den 1/9 1960.

Djurlaboratorium

Lokaler: byggnad 5 b. Denna byggnad uppföres i fyra våningar. Av dessa avses till en början två skola disponeras för djurlaboratorium, en för ämnet hygien och en för centralförråd. Sedan bygg­ nader, som ingår i andra uppbyggnadsskedet, blivit upp­ förda, avses i byggnad 5 b tre våningar skola disponeras för djurlaboratorium och en för centralförråd. Djurlabora­ toriet i sistnämnda byggnad skall disponeras av såväl det kliniskt-bakteriologiska regionlaboratoriet vid lasarettet som den medicinska läroanstalten och tandläkarinstitutet. Byggnadskostnader ........................................................... : Lokalerna tages i bruk: souterrängvåningen och botten­ våningen den 1/1 1959 samt våningarna 1 och 2 trappor den 1/1 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

130 000

5 000

1 500 000 1 500 000

2 805 000 1 813 000

B. Andra uppbyggnadsskedet. Under detta skede färdig­ ställes lokaler för propedeutisk undervisning samt utökade lokaler för

35

Inredning och utrustning. I anslutning till uppgörandet av den nu redo­ visade planen har beredningen gjort vissa fortlöpande undersökningar rö­ rande behovet av inredning och utrustning av de planerade högskoleloka- lerna. Med ledning av lämnade uppgifter från de ämnesföreträdare, som medverkat i utredningsarbetet, och efter jämförelser med bland annat in­ rednings- och utrustningskostnaderna för institutioner m. m. vid den senast inrättade medicinska läroanstalten, nämligen den i Göteborg, har bered­ ningen därefter beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål. Bered­ ningen anför härom vidare:

Det ligger i sakens natur, att det totalbelopp vartill dessa beräkningar lett, måste betraktas som en ungefärlig kostnadsram. Vad gäller inred­ ningen, den utrustning som erfordras för den reguljära undervisningen samt standardutrustningen för forskningen finnes relativt goda hållpunkter för kostnadsberäkningarna. Beträffande forskningsutrustningen i övrigt har däremot approximeringar blivit nödvändiga. Det bör nämligen understry­ kas, att först sedan de blivande institutions- och klinikcheferna redovisat sina äskanden i fråga om sådan utrustning, som de anser nödvändig med hänsyn till planerade forskningsuppgifter, möjligheter föreligger att bedöma det verkliga medelsbehovet. Beredningen vill i detta sammanhang betona att de förslag, som i sådan ordning senare kommer att framläggas, bör bear­ betas på i huvudsak samma sätt, som numera sker med förslag till inredning och utrustning av nya institutioner m. m. vid nuvarande lärosäten. Dessa förslag bearbetas i regel av särskilda s. k. utrustningskommittéer. Ett ända­ målsenligt tillvägagångssätt synes beredningen vara, att ett särskilt utrust- ningsutskott utses inom organisationskommittén och att åt detta uskott uppdrages att självständigt handlägga frågor rörande inredning och ut­ rustning.

Inrednings- och utrustningskostnaderna för full utbyggnad av högskolan — vilka kostnader är av engångsnatur — har beräknats uppgå till samman­ lagt 10 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig största delen, nämligen cirka 7,7 miljoner kronor till det andra uppbyggnadsskedet. Kostnadsberäk­ ningen är baserad på de fördelningsregler om vilka överenskommelse träf­ fats i föreliggande avtalsförslag.

En sammanställning av det material, som ligger till grund för beräk­ ningarna, torde böra överlämnas till den föreslagna organisationskommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Personalorganisationen

Beredningen: 1954 års riksdagsbeslut angående reformering av läkar­ utbildningen har bland annat medfört en betydande utbyggnad av personal­ organisationen vid de nuvarande medicinska läroanstalterna. De riktlinjer,

36

som vid statsmakternas ställningstagande till utbildningsreformen tilläm­ pats vid avvägningen av personalorganisationens storlek och sammansätt­ ning, har också varit vägledande för beredningen, då det gällt att utarbeta förslag till personalorganisation vid den föreslagna högskolan i Umeå. Sär­ skilda omständigheter -— berörda i ett tidigare avsnitt — har emellertid gjort det nödvändigt, att personalorganisationen i Umeå på vissa punkter utformas annorlunda än som skett vid de befintliga lärosätena.

Av det förslag till personalorganisation, som ämne för ämne redovisas i det följande, framgår bland annat, på vilket sätt beredningen funnit att lärarfrågorna bör lösas vid de kliniker, som för närvarande ledes av icke professorskompetenta lasarettsläkare. På grundval av vissa förberedande undersökningar anser sig beredningen böra räkna med att nuvarande lasa- rettsläkaren vid kirurgiska kliniken, medicine doktorn Gunnar Redell, och nuvarande lasarettsläkaren vid kvinnokliniken, medicine doktorn Per Lund­ ström, genom ytterligare speciminering kan förvärva professorskompetens före de tidpunkter, då undervisningen kräver, att huvudlärarna i kirurgi respektive obstetrik och gynekologi inträder i tjänst. Beredningen utgår härvidlag ifrån, att samma princip kommer att gälla som tillämpades vid tillsättningen av professurer i samband med omvandlingen av Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg till undervisningssjukhus, nämligen att professors- kompetent lasarettsläkare utan professurens ledigförklarande utses till inne­ havare av densamma.

Beredningens förslag till personalorganisation bygger på möjligheten av en delning av vissa lasarettsavdelningar. Beredningen vill i detta samman­ hang erinra om Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1957, varigenom med­ givits, att ytterligare två överläkare må anställas vid Malmöhus läns sjuk­ vårdsinrättningar i Lund, nämligen en å radiologiska klinikens gynekolo- giska avdelning och en å kirurgiska klinikens urologiska avdelning. Vad gäller ansvarsfördelningen efter en delning bör enligt beredningens mening tillämpas de riktlinjer, som uppdragits av medicinska fakulteten i Lund i skrivelse till universitetskanslern den 22 november 1956 med anledning av den ifrågasatta delningen av de radiologiska och kirurgiska klinikerna i Lund. Delningen bör i enlighet med dessa riktlinjer innebära, att den nuva­ rande lasarettsläkaren och den blivande professorn får ställning som chefer för sina respektive avdelningar i medicinskt och administrativt hänseende samt att professorn får ställning som chef i angelägenheter som rör under­ visning, gemensam personal och utrustning in. in.

I fråga om den personalstab som erfordras för undervisningen under det s. k. medicin-kirurgiåret bör särskilt nämnas, att ämnet radioterapi med tumördiagnostik enligt beredningens förslag bör från början företrädas av professor. Detta synes motiverat icke endast med hänsyn till ämnets växande betydelse för den kliniska undervisningen utan även därav att — enligt vad beredningen inhämtat — den radioterapeutiska avdelningen vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

.‘37

Umeå lasarett enligt föreliggande riktlinjer för planeringen av den radio­ terapeutiska vården i riket avses komma att fungera såsom regionavdelning. I betraktande av att den radioterapeutiska avdelningen i denna egenskap skall ansvara för en starkt specialiserad, i hög grad tekniskt inriktad sjuk­ vård synes det nödvändigt att verksamheten kommer att ledas av en pro­ fessor. Vid tidpunkt, som senare bedömes lämplig, bör därjämte inrättas en laboratur i radiofysik. En sådan befattning är nödvändig dels för en tillfredsställande övervakning av regionens röntgendiagnostiska och radio­ terapeutiska apparatur, dels för att de vid nämnda avdelningar erforderliga säkerhetsanordningarna skall kunna genomföras. För läkarutbildningen, sär­ skilt specialistutbildningen, är ifrågavarande tjänst därjämte av väsentlig betydelse.

Beträffande personalorganisationen för den kliniska undervisningen i övrigt vill beredningen framhålla följande. För undervisningen i fyra av de fem kliniska huvudämnena — nämligen i medicin, kirurgi, pediatrik och psykiatri — skall, enligt statsmakternas beslut, vid de av våra nuvarande medicinska lärosäten, som är anknutna till kommunala undervisningssjuk- hus, finnas anställda särskilda lärare i lönegraden Ae 24, omedelbart under­ ställda vederbörande professor. Självfallet bör dylika lärare även finnas i nämnda ämnen vid högskolan i Umeå. För undervisningen i kliniska examensämnen utanför huvudämnena förordnas vid de befintliga lärosätena i regel akademiskt meriterade läkare ur underläkarorganisationen att mot särskilt arvode tjänstgöra såsom biträdande lärare. Med hänsyn till de all­ männa rekryteringsförutsättningarna i Umeå anser sig beredningen böra tillråda, att man räknar med att nyssnämnda anordning med arvodesan- ställda lärare icke kan under en ganska lång tid framöver användas i lika betydande omfattning vid den nya högskolan som för närvarande vid de äldre lärosätena. Enligt beredningens mening är det välbetänkt, att för den nya högskolans del vidtaga särskilda åtgärder, som gör det möjligt för hög­ skolan att förvärva och kvarhålla akademiskt välkvalificerade yngre per­ soner. Beredningen har därför ansett sig böra föreslå inrättande av lärar­ tjänster i Ae 24 i — förutom tidigare angivna huvudämnen — följande ämnen, nämligen dermato-venereologi, neurologi, obstetrik och gynekologi, oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi.

Den nu avsedda förstärkningen av klinikernas lärarpersonal — och där­ med även av läkarorganisationen vid sjukhuset — minskar behovet av- läkare på lasarettets stat. Enligt en överenskommelse med landstinget skall emellertid vid vissa avdelningar anställas underläkare i stället för kliniska amanuenser, som eljest skolat uppföras på högskolans stat. Ifrågavarande underläkare skall ha till uppgift att vid sidan av sjukvårdsarbetet fullgöra uppgifter, som normalt ankommer på kliniska amanuenser.

Undervisning i förebyggande medicin meddelas huvudsakligen under de till det kliniska utbildningsskedet hörande kurserna i hygien och socialmedi­

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957

38

cin. Enligt beredningens förslag bör vartdera ämnet i Umeå företrädas av professor. Det bör understrykas att verksamheten inom den förebyggande medicinen har en särskilt framträdande uppgift att fylla just i Norrland, där komplicerade problem — i fråga om såväl yttre miljöfaktorer som sam­ ordningen av den förebyggande vårdens olika grenar — återstår att lösa. Beredningen anser det synnerligen angeläget att en sådan vetenskaplig organisation på förevarande område bygges upp i Norrland, att förutsätt­ ningar skapas för att hithörande problem skall kunna praktiskt angripas och lösas. Tillgången till högt kvalificerade företrädare för ämnesgruppen hygien-socialmediein bör sålunda främja icke blott undervisningens utan även folkhälsans intresse. Tilläggas bör att rekryteringsförhållandena i Norrland — framförallt den bristande tillgången till undervisningskompe- tenta tjänsteläkare — icke gör det möjligt för högskolan att basera den obligatoriska undervisningen i nu ifrågavarande ämnen på tillfälliga lärar- krafter.

Personalorganisationen för de institutioner som tillkommer för den pro- pedeutiska undervisningen — de bakteriologiska, patologiska och farma­ kologiska institutionerna — samt för de kliniskt-kemiska och kliniskt-fysio- logiska laboratorierna bygger i allt väsentligt på redan accepterade principer för motsvarande organisation vid de befintliga lärosätena. Vissa av de tjänster, som avses skola nyinrättas, bör — såsom närmare framgår av den efterföljande detaljredovisningen — hållas vakanta under viss tid.

Enligt beredningens förslag bör vid högskolan inrättas en professur i medicinsk kemi jämte därtill knutna vetenskapliga och tekniska tjänster. Med avseende på undervisningen hör den medicinska kemien till det pre- kliniska utbildningsskedet. Motiveringen för professuren ligger därför vä­ sentligen i det starkt framträdande behovet av stödjande forskning vid den nya högskolan. Betydelsen av kemiska metoder för de flesta grenar av den medicinska forskningen är utomordentligt stor och fortfar att växa. Den kliniska forskningen baseras i väsentlig grad på kemisk och biokemisk grundforskning. Den medicinska högskolan i Umeå bör därför genom till­ komsten av nu ifrågavarande professur erhålla en god grund för den kliniska forskningen.

Professorn i medicinsk kemi bör enligt beredningens mening, intill dess preklinisk undervisning kan komma att anordnas vid högskolan, ha blott en mindre undervisningsskyldighet. Denna bör fullgöras främst genom forsk- ningsundervisning. Därjämte bör professorn medverka i den ordinarie undervisningen för medicine kandidater genom deltagande i sådana kliniska konferenser, där problemen lämpligen bör belysas från medicinsk-kemiska synpunkter.

En nödvändig förutsättning för högskolans utvecklingsmöjligheter är att ett tillräckligt antal docentbefattningar inrättas. Med tillämpning av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

39

principer som gäller vid de nuvarande lärosätena bör inrättas fyra docent­ befattningar för följande ämnen, nämligen två företrädesvis för patologi, en företrädesvis för bakteriologi och en företrädesvis för farmakologi. Där­ jämte bör för kliniska ämnen inrättas två docentbefattningar, vilka i över­ ensstämmelse med gällande principer bör konstrueras som rörliga befatt­ ningar. Slutligen bör såsom en särskild förstärkningsanordning inrättas en befattning som forskardocent.

Såväl undervisningen som forskningen kräver tillgång till ändamålsen­ ligt utrustade verkstäder för reparation och nybyggnad av apparatur. Vid de befintliga medicinska läroanstalterna ombesörjes denna service i regel av de teoretiska institutionernas verkstäder. Då möjligheter till motsvarande betjäning icke föreligger i Umeå, måste en särskild verkstad anordnas för ifrågavarande ändamål. Verkstaden bör organiseras gemensamt för de institutioner, som tillkommer under det andra uppbyggnadsskedet samt förestås av en laboratorieingenjör, biträdd av fem instrumentmakare. En av de båda tjänster som laboratorieingenjör, vilka upptagits i personal­ organisationen, torde böra reserveras för den medicinsk-kemiska institutio­ nens behov.

Beträffande personalorganisationen för biblioteket hänvisar beredningen till ett följande avsnitt, i vilket biblioteksfrågan närmare beröres.

Den administrativa personalorganisationen föreslås vid full utbyggnad omfatta sex tjänster. Beredningen vill kraftigt understryka, att det av flera skäl är mycket svårt att nu bedöma högskolans personalbehov i här berörda avseende. Möjligt är att den av beredningen beräknade personal­ uppsättningen är tilltagen i underkant. Beredningen förordar, att personal­ organisationen i denna del omprövas, sedan närmare erfarenhet vunnits beträffande det verkliga personalbehovet. I anslutning härtill vill bered­ ningen vidare framhålla, att den förutsätter att de nya principer för organi­ sationen av universitetens administrativa enheter, till vilka den nu arbe­ tande universitetsutredningen kan komma fram, också kommer att till- lämpas för umeåhögskolans del.

Vidare bör framhållas, att det bör ankomma på den av' beredningen åsyf­ tade organisationskommittén att beträffande samtliga tjänster inom hög­ skolans personalorganisation, för vilkas inrättande beredningen icke angivit tidpunkter, framlägga förslag om när ifrågavarande tjänster bör inrättas.

Kungl. Maj:t bör äga befogenhet att medgiva att i förslaget till personal­ organisation upptagna tjänster må ledigförklaras vid sådan tidpunkt, att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat i god tid innan vederbörande tjänst enligt Kungl. Maj:ts prövning erfordras.

Beredningens förslag till personalorganisation. Beredningens förslag till personalorganisation för den medicinska högskolan vid full utbyggnad framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

41

Kungl. Majits proposition nr 188 år 1957

biträdande lärare med arvode

(12 600 kr.) 2 kliniska amanuenser 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7) 1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm.

Om nuvarande lasarettsläkaren vid

kirurgiska kliniken före viss tidpunkt, vil­ ken bör fixeras till den 1 maj 1959 eller möjligen ett något senare datum, förvärvar professorskompetens, utses han till inneha­ vare av professorsbefattningen. I annat fall förutsattes, att en delning sker av den nu­ varande kliniken i två kliniker.

Därvid blir en i den ordning, som uni- versitetsstatuterna föreskriver, utsedd pro­ fessor överläkare vid den ena kliniken och nuvarande lasarettsläkaren överläkare vid den andra. Lasarettsläkaren förordnas vida­ re att bestrida på lärare i Ae 24 ankom­ mande undervisning. Lärartjänsten i Ae 24 hålles under tiden vakant, och ett belopp motsvarande lönen i löneklass A 24 utgår av statsmedel till landstinget.

Vid överläggningar inför beredningen mellan landstinget och svenska landstings­ förbundet, å ena, samt lasarettsläkare och Sveriges läkarförbund, å andra sidan, har överenskommits att landstinget skall till lasarettsläkaren betala ersättning, som på en gång innefattar kompensation för mis- tade inkomster i anledning av klinikdel­ ningen och arvode för förutnämnda under­ visning. Storleken av nämnda ersättning skall bestämmas genom förhandlingsöver- enskommelse mellan parterna eller, därest sådan icke kan uppnås, genom skiljedom.

11. Ortopedi 1 professor (Bo 3) i 1 klinisk amanuens 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7) 12. Röntgendiagnostik 1 professor (Bo 3) biträdande lärare med arvode (2 400 kr.) 1 klinisk amanuens 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7)

13. Radioterapi med tumördiagnostik 1 professor (Bo 3) biträdande liirare med arvode (3 420 kr.) 1 klinisk amanuens 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7)

14- Radiofysik

1 laborator (Ao 26) 1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm.

Dessa tjänster inrättas vid tidpunkt,

då tjänsterna bedömes erforderliga.

15. Pediatrik (3 kurser ä 13-14 stud.; ev. 2 kurser å 20 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 lärare i pediatrik (Ae 24) biträdande lärare med arvode (15 300 kr.) 2 kliniska amanuenser

T ikontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7) 1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm.

Den nuvarande kliniken delas i två

kliniker.

Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i

Anm.

andra och tredje styckena gäller jäm­

väl beträffande delningen av här avsedda klinik.

16. Psykiatri (3 kurser ä 13-14 stud.; ev. 2 kurser ä 20 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 lärare i psykiatri (Ae 24) biträdande lärare med arvode (7 050 kr.) 2 kliniska amanuenser 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7) 1 laboratoriebiträde (högst Ae 9) 17. Barnpsykiatri (3 kurser å 13-14 stud.; ev. 2 kurser å 20 stud.) lärare med arvode (3 060 kr.) 18. Dermato-venereologi (4 kurser ä 10 stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 lärare i dermato-venereologi (Ae 24) biträdande lärare med arvode (3 060 kr.) 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7)

(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi,

Anm.

tredje stycket).

19. Klinisk epidemiologi (4 kurser ä 10 stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.) lärare med arvode (12 240 kr.) 1 klinisk amanuens 20. Ftisiologi (3 kurser ä 13-14 stud.) lärare med arvode (3 600 kr.) 21. Neurokirurgi (Specialundervisning) lärare med arvode (1 800 kr.)

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

22. Neurologi (3 kurser k 13-14 stud.; ev. 2 kurser å 20 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 lärare i neurologi (Ae 24) 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7)

(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm. tredje stycket.)

23. Obstetrik och gynekologi (3 kurser ä 13-14 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 lärare i obstetrik och gynekologi (Ae 24) biträdande lärare med arvode (9 000 kr.) 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7) 1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid obstetrisk-gynekologiska kliniken före viss tidpunkt, vilken bör fixeras till den 1 de­ cember 1959 eller möjligen ett något senare datum, förvärvar professorskompetens, ut­ ses han till innehavare av professorsbefatt­ ningen. I annat fall förutsattes, att en del­ ning sker av den nuvarande kliniken i två kliniker.

Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i

Anm. andra och tredje styckena gäller jäm­ väl beträffande delningen av här avsedda klinik. (Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm. tredje stycket.)

2i. Oftalmiatrik (4 kurser k 10 stud.)

1 professor (Bo 3) 1 lärare i oftalmiatrik (Ae 24) biträdande lärare med arvode (3 060

kr.) 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

(Jfr. punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm. tredje stycket.)

25. Oto-rhino-laryngologi (4 kurser ä 10 stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 lärare i oto-rhino-laryngologi (Ae 24) biträdande lärare med arvode (5 220 kr.) 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7)

Anm. Den nuvarande kliniken delas i två kliniker.

Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i

Anm. andra och tredje styckena gäller

jämväl beträffande delningen av här av­ sedda klinik.

I ett vart av ämnena dermato-venereolo- gi, neurologi, obstetrik och gynekologi, oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi har upptagits en lärartjänst i Ae 24. Dylika tjänster finnes ej i nämnda ämnen vid övriga medicinska lärosäten. Inrättandet av här avsedda tjänster vid högskolan i Umeå åsyftar att säkra tillgången på väl kvalificerade biträdande lärarkrafter vid högskolan. Tjänsternas inrättande minskar behovet av läkare å lasarettets stat. Med hänsyn till att en kostnadsbesparing här­ igenom uppkommer för landstinget har överenskommits, att såsom kompensation sex underläkare skall uppföras å lasarettets stat i stället för de sex kliniska amanuenser i nyssnämnda ämnen, som eljest skolat uppföras å högskolans stat (två i obstetrik och gynekologi samt en i ett vart av övriga fyra ämnen).

26. Hygien (2 kurser å 20 stud.) 1 professor (Bo 3) 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde (Ae 7) 1 laboratoriebiträde (högst Ae 9) 1 vaktmästare (Ae 7)

27. Socialmedicin

^{(3 kurser} k

13-14.; ev.

2 kurser ä 20 stud.) 1 professor (Bo 3) biträdande lärare med arvode (5 860

kr.) 1 klinisk amanuens 1 kurator (Ae 12) 1 statistiker (arvode 12 000 kr.) 1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

28. Rättsmedicin (2 kurser å 20 stud.) lärare med arvode (4 320 kr.)

29. Krigsmedicin (2 kurser å 20 stud.) lärare med arvode (5 160 kr.) kursamanuens (960 kr.) 30. Medicinens historia lärare med arvode (600 kr.)

31. För de vetenskapliga institutionerna gemensam personal 2 laboratorieingenjörer (Ae 17) 5 instrumentmakare, varav 1 glasblå- sare (Ae 12—Ae 9) 3 djurvårdare (Ae 7)

77

även samrått med universitetskanslern och chefen för medicinalstyrelsen i frågor av mera väsentlig betydelse för utredningsarbetet.

Den utredning och de förslag, som beredningen framlagt, ger enligt min mening klart vid handen, att erforderliga förutsättningar föreligger för inrättande av en medicinsk högskola i Umeå. Jag förordar därför, att ett principbeslut nu fattas om inrättande av den föreslagna högskolan från och med budgetåret 1958/59. Högskolan bör få den omfattning — i fråga om både ämnesrepresentation och årlig intagning av studerande — som beredningen förordat. Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på den inledande bestämmelsen i föreliggande förslag till avtal med Väster­ bottens läns landsting, enligt vilken läroanstaltens omfattning bestämmes av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.

Den utbyggnadsplan, som beredningen i samarbete med landstinget fram­ lagt, synes mig ägnad att inom rimlig tid ombilda det nuvarande lasarettet till ett fullt godtagbart undervisningssjuklius samt skapa ändamålsenliga institutionslokaler för högskolan. Jag föreslår därför, att denna plan lägges till grund för högskolans successiva utbyggnad.

Beredningens förslag till personalorganisation anser jag mig böra i allt väsentligt biträda. Jag inbegriper därvid de lösningar av vissa speciella lärarfrågor, vilka jag nyss berört. På några punkter i fråga om personal­ organisationen torde emellertid beredningens förslag böra modifieras.

Enligt beredningen skulle i den för de vetenskapliga institutionerna av­ sedda gemensamma organisationen ingå två tjänster som laboratorieingen­ jör i Ae 17. Då löneställningen m. m. för ifrågavarande kategori av befatt­ ningshavare för närvarande prövas av 1956 års tekniska biträdesutredning, bör ståndpunkt icke nu tagas till beredningens förslag i denna del.

I den av beredningen föreslagna personalorganisationen ingår tjänster som instrumentmakare, laboratoriebiträde, laboratoriesköterska, prepara- tor, institutionsvaktmästare, vaktmästare och diskbiträde. För egen del har jag icke funnit något att erinra mot det av beredningen beräknade totala behovet av här avsedd biträdespersonal. Enligt min mening är det emeller­ tid mindre lämpligt att på detta stadium fixera ifrågavarande personals differentiering på olika tjänstetyper och lönegrader. Frågorna om tjänstetyp och löncgradsplacering torde i stället böra övervägas framdeles i samband med prövningen av organisationskommitténs kommande äskanden om ifrå­ gavarande tjänsters inrättande.

I den del av personalorganisationen, som avser högskolans administra­ tion, skall enligt beredningens förslag ingå en tjänst som kanslist i beford- ringsgången Af 9—Ae 13. Jag vill med anledning härav erinra om att frågan om ökad användning av kanslister inom statsförvaltningen för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill synes frågan om inrättande av en kanslisttjänst vid högskolan böra tills vidare hållas öppen.

Vad beredningen anfört i fråga om turordningen och tidsschemat för de

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

78

olika kliniska kursernas igångsättande föranleder ingen erinran från min sida. Vidare tillstyrker jag, att de i personalorganisationen ingående huvud­ lärartjänsterna successivt inrättas vid tidpunkter, som beredningen för­ ordat. Kungl. Maj:t bör, såsom beredningen föreslagit, äga befogenhet att medgiva att i förslaget till personalorganisation upptagna tjänster må le- digförklaras vid sådan tidpunkt, att tillsättningsförfarandet kan vara av­ slutat i god tid innan vederbörande tjänst enligt Kungl. Maj:ts prövning erfordras.

Den av beredningen förordade provisoriska lösningen av det medicinskt- odontologiska bibliotekets lokalfråga anser jag mig kunna godtaga. Jag finner de i betänkandet anförda skälen för uppförande framdeles av en sär­ skild byggnad för bland annat biblioteket bärande och förordar därför en sådan lösning av bibliotekets lokalfråga på längre sikt. Jag vill också erinra om att Västerbottens läns landsting i föreliggande förslag till avtal förklarat sig villigt att bidraga till ifrågavarande byggnadsföretag med 700 000 kronor.

Mot beredningens uttalanden och rekommendationer rörande högskolans organisatoriska uppbyggnad har jag icke funnit anledning till erinran. Jag anser i likhet med beredningen nödvändigt, att en särskild organisations­ kommitté får i uppdrag att fortsätta detaljplaneringen av högskolans upp­ byggnad. Intill dess de organisatoriska förutsättningarna enligt Kungl. Maj:ts prövning föreligger för anordnande av en självständig högskoleför­ valtning, bör högskolan stå under omedelbar ledning av organisationskom­ mittén. Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att jag — med hänsyn till vikten av att förberedelsearbetet för påbörjande av verksamheten vid högskolan icke fördröjes — har för avsikt att inom kort hemställa om åt­ gärder för tillsätttande av här avsedda orgnisationskommitté. Jag vill till- lägga, att jag beträffande kommitténs omfattning, sammansättning och uppgifter utöver de redan nämnda ansluter mig till de av beredningen upp­ dragna riktlinjerna.

Eu av beredningens huvuduppgifter har varit att träffa överenskom­ melser med Västerbottens läns landsting och Umeå stad rörande samarbetet mellan staten och ifrågavarande kommuner efter ett statsmakternas beslut att förlägga medicinsk utbildning till Umeå.

Föreliggande förslag till avtal mellan staten och landstinget reglerar främst frågor rörande upplåtelse av mark och nu befintliga eller nytillkom­ mande sjukhusinrättningar för ifrågakommande högskoleändamål samt parternas åtaganden beträffande anläggnings-, utrustnings- och driftkost­ nader. Därutöver reglerar avtalsförslaget bland annat förhållanden av väsentlig betydelse för högskolepersonalen och de studerande samt innehål­ ler dessutom administrativa bestämmelser om samverkan mellan parterna på olika punkter. Enligt min mening är avtalsförslaget från statens syn­ punkt väl godtagbart. Jag tillstyrker därför, att förslaget lägges till grund

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957 79

för det avsedda samarbetet. Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna skulle erfordras, förutsätter jag, att riks­ dagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas. Jag vill här tillägga, att enligt vad jag inhämtat Västerbottens läns landsting redan bemyndigat landstingets förvaltningsutskott att träffa slutligt avtal med Kungl. Maj:t och kronan på grundval av det föreliggande förslaget.

Förslaget till avtal mellan staten och Umeå stad reglerar huvudsakligen stadens åtaganden i fråga om det medicinskt-odontologiska biblioteket, bostäder för personalen och de studerande vid högskolan samt kårhus för de studerande vid högskolan och tandläkarinstitutet. Jag finner även detta avtalsförslag vara från statens synpunkt väl godtagbart och tillstyrker där­ för detsamma. Vad jag nyss anfört beträffade eventuella smärre jämkningar av eller tillägg till bestämmelserna i landstingsavtalet synes böra gälla jäm­ väl nu ifrågavarande avtal. Jag vill nämna, att stadsfullmäktige i Umeå den 18 oktober 1957 för sin del beslutat godkänna det föreliggande förslaget.

Vad beträffar kostnadsberäkningarna framgår av betänkandet, att bered­ ningen nedlagt ett omfattande arbete pa att göra dessa så noggranna som förhållandena medgivit. Jag är medveten om att beräkningarna på vissa punkter måste anses preliminära. Enligt min mening är det dock helt klart, att de föreliggande kostnadsberäkningarna utgör ett tillräckligt underlag för en bedömning av den ekonomiska innebörden av ett principbeslut om högskolans inrättande. I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår synes det — i enlighet med beredningens förslag — böra ankomma på den av mig i det föregående föreslagna organisationskommittén att verkställa erforder­ liga detalj beräkningar samt till kanslern för rikets universitet ingiva fram­ ställning om anslag. Kanslern torde därefter böra till Kungl. Maj:t inkom­ ma med slutliga anslagsäskanden. Vid bifall till mina nu framlagda förslag synes fragan om anslag till högskolan böra upptagas i proposition, som under våren 1958 avlämnas till riksdagen.

I överensstämmelse med beredningens förslag tillstyrker jag att erforder­ liga anordningar vidtages för att bereda 20 av de studerande, som intogs vid de medicinska lärosätena höstterminen 1955, fortsatt utbildning till medicine licentiatexamen vid universiteten i Uppsala och Lund. Det torde fa ankomma på kanslern att, efter nännare granskning av de av bered­ ningen verkställda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande anordningar, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.

Vad beredningen i övrigt anfört och föreslagit i sitt betänkande har jag funnit mig böra biträda.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen att

a) besluta att en medicinsk högskola skall inrättas i Umeå från och med budgetåret 1958/59;

80

b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträf­ fande högskolans organisation, uppbyggnad, m. m.;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Väster­ bottens läns landsting angående inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat; samt

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Umeå stad angående vissa åtaganden i samband med anordnande av medicinsk och odontologisk utbildning i Umeå i huvud­ saklig överensstämmelse med vad jag i det föregående för­ ordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Nilsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

81

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning .......................................................................................................

3

Bakgrunden till beredningens uppdrag..........................................................

4

Beredningens betänkande ..............................................................................

13

Frågeställningar ........................................................................................

13

Beredningens arbetssätt..............................................................................

20

Huvudpunkterna i beredningens förslag....................................................

22

Lokalfrågorna ............................................................................................ 23 Personalorganisationen .............................................................................

35

Tidpunkterna för undervisningens igångsättande......................................

43

Biblioteksfrågan ........................................................................................

51

Högskolans organisatoriska uppbyggnad ..................................................

54

Avtalsfrågorna ..........................................................................................

56

Avtal med Västerbottens läns landsting............................................... 56 Avtal med Umeå stad............................................................................

66

Kostnadsberäkningar .................................................................................

70

Departementschefen .......................................................................................

73

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 188