SOU 1956:34

Kliniska utbildningsplatser för blivande läkare

Kungl. Ecklesiastikdepartementet

Genom beslut den 31 mars 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att verk- ställa utredning och avgiva förslag rörande utökning av antalet propedeu— tiska och kliniska utbildningsplatser för medicinare.

Med anledning härav tillkallade departementschefen samma dag såsom sakkunniga numera regeringsrådet Bernt Nevrell, byråchefen Torsten Arén, fältläkaren Per Gordon Lundgren, professorn vid universitetet i Göteborg Martin Odin, professorn vid universitetet i Uppsala Bror Rexed och kom- munalnämndsordföranden Fabian Strandlund samt uppdrog åt Nevrell att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Genom beslut den 29 april 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla ytterligare två sakkunniga. Med an- ledning härav tillkallade departementschefen samma dag landstingsman— nen Bror Algot Clausen och lasarettsläkaren Axel Odelberg.

De sakkunniga har antagit namnet 1955 års låkaruthildningsutredning. Såsom utredningens sekreterare har tjänstgjort numera revisionskom- missarien i riksräkenskapsverket Malte Oredsson.

Den 12 september 1955 tillkallade departementschefen förste aktuarien hos medicinalstyrelsen Erik Soop att såsom expert biträda utredningen.

Under sitt arbete har utredningen haft samråd med representanter för den medicinska undervisningen vid samtliga lärosäten. Utredningen har sålunda vid skilda tidpunkter, dels genom särskilda sammanträden i Upp- sala, Lund, Stockholm och Göteborg, vid vilka företrädare för undervis- ningen närvarit, dels genom en mindre delegation, som likaledes besökt lärosätena, beretts tillfälle att överlägga med ämnesföreträdarna i frågor,. som berört utredningsuppdraget.

I samband med behandlingen av frågan om en klinisk utbildningsanstalt i Norrland har såväl utredningen i sin helhet som en mindre delegation

vid skilda tidpunkter besökt Sundsvall, Umeå och Boden, varvid samråd ägt rum med representanter för respektive landsting.

Utredningen har under sitt arbete avgivit remissvar i ärenden som hän- skjutits till utredningen för särskilt yttrande.

Vissa handlingar, som överlämnats till utredningen för att tagas i över- vägande vid fullgörandet av dess uppdrag, återställes härjämte. Med sina uttalanden och förslag i detta betänkande anser sig utredningen ha tagit ställning till desamma.

Sedan uppdraget i denna del slutförts, får utredningen vördsamt över- lämna betänkande med förslag rörande utökning av antalet kliniska utbild- ningsplatser för blivande läkare.

Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Clausén och Lundgren, vilka yttranden bifogas.

Utredningen kommer att i ett särskilt betänkande redovisa resultatet av sina överväganden i anledning av det utredningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktober 1955 meddelade uppdraget att utreda frågan om förut- sättningarna och kostnaderna för inrättande vid sinnessjukhusen av enligt utredningens mening erforderligt antal professurer i psykiatri ävensom övriga frågor i samband med dylikt inrättande.

Stockholm den 29 augusti 1956.

Bernt Nevrell Torsten Arén B. A. Clausén P. G. Lundgren Axel Odelberg Martin Odin Bror Rexed Fabian Strandlund

/ Malte Oredsson

Avdelning I

INLEDNING

Kap. 1. Utredningsuppdraget

Utredningens direktiv innefattas i ett anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 mars 1955 av chefen för ecklesiastikdepartemen- tet, statsrådet Persson.

Departementschefen anförde därvid följande.

I propositionen 1954: 212 angående refor- mering av läkarutbildningen förordade jag, att det årliga intaget av medicine stude- rande skulle från och med läsåret 1955/56 ökas från 310 till 342, innebärande en ök- ning vid karolinska institutet med 6 till 118, vid universitetet i Uppsala med 16 till 80 och vid universitetet i Lund med 10 till 74 samt oförändrad intagning av 70 stu— derande vid universitetet i Göteborg. Detta förslag till intagning baserades på det an— tal utbildningsplatser, som beräknats stå till förfogande för den propedeutiska ut- bildningen —— det tredje studieåret enligt den i propositionen föreslagna nya studie- ordningen — och den därefter följande kli- niska utbildningen. Antalet propedeutplat- ser hade beräknats till sammanlagt 325, varav 120 i Stockholm, 60 i Uppsala, 70 i Lund—Malmö och 75 i Göteborg. Med hän— syn till avgången under de två första stu- dieåren ansåg jag intagningen kunna göras något större än antalet propedeutplatser.

I propositionen berörde jag jämväl frå— gan om en framtida ytterligare utökning av det årliga intaget av studerande vid de me- dicinska lärosätena utöver den av mig föreslagna. Jag erinrade därvid om de möj— ligheter härför, som komme att föreligga i samband med realiserandet av nybygg- nadsplanerna för vissa teoretiska institu— tioner vid dåvarande medicinska högsko- lan i Göteborg. Då de planerade göteborgs— institutionerna toges i anspråk, anförde jag, måste utredning komma till stånd an— gående tillgången på kliniska utbildnings-

platser för det ökade elevantalet, och en översyn av läget vid de övriga läroanstal- terna torde därvid bli nödvändig. l sam- band därmed syntes möjligheten att för- lägga någon del av den kliniska utbild- ningen till sjukhus i Norrland böra beak— tas.

I vissa vid 1954 års riksdag väckta mo- tioner framställdes förslag om åtgärder i syfte att genom inrättande av en ytter- ligare medicinsk läroanstalt eller på annat sätt tillgodose behovet av ökade utbild- ningsplatser för medicinare.

Statsutskottet anslöt sig i sitt utlåtande 1954: 191, vilket vann riksdagens bifall, till den av mig föreslagna ökade intagningen av medicine studerande. Av vissa i motionerna 1:91 och 11:132 samt 1:543 och II:700 återgivna, av medicinalstyrelsen lämnade uppgifter om antalet innevånare per läkare i tio olika länder framgick enligt utskot- tets mening att ett starkt framträdande be— hov av ytterligare läkare i vårt land före- låge. Detta behov torde, såvitt utskottet kunde finna, komma att göra sig än mera kännbart, när sjukvårdsreformen den 1 januari 1955 trädde i kraft. Bedömandet av vilka åtgärder som borde vidtagas för en ökning av läkarproduktioncn försvårades emellertid enligt utskottets mening av osä— kerhet i fråga om bchovets såväl storlek som varaktighet. Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av de betydande kost— nader, som vore förknippade med upprät- tandet av ytterligare en fullständig medi- cinsk högskola, fann sig utskottet icke böra tillstyrka utredning härom. Däremot an- såg utskottet, att i motionerna 1:543 och II: 700 skisserad organisation för en medi— cinsk läroanstalt, förlagd till Norrland, skulle kunna möjliggöra en relativt snabb ökning av den medicinska utbildningskapa- citeten och tillika besitta den elasticitet, som i föreliggande situation syntes önsk— värd. Utskottet förordade, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en skyndsam och förutsättningslös ut- redning rörande inrättande av en medicinsk läroanstalt av i de sistnämnda motionerna angiven typ samt angående den i motionen II: 714 berörda frågan om förläggning av den kliniska utbildningen till landsortsla— sarett. I samband härmed borde jämväl enligt vad utskottet uttalade förutsättning- arna för ett ökat intag vid de förefintliga teoretiska institutionerna vid våra medi— cinska högskolor upptagas till närmare bedömande.

Vid anmälan i propositionen nr 142 till 1955 års riksdag av frågan om ökad utbild— ning av läkare förordade jag — närmast som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att möjligheter om några år komme att föreligga att öka intagningen av medicine studerande vid universitetet i Göteborg från 70 till 120 per år — att det årliga intaget av medicine studerande vid universitetet i Lund skulle ökas till 110 från och med nästa läsår. Jag ansåg vidare påkallat, att möjlighet bereddes ytterligare ett 30—tal stu- derande att påbörja sin läkarutbildning un- der nästa budgetår. Jag framhöll, att det torde vara möjligt att utöka antalet stu- derande vid karolinska institutet — utöver vad tidigare beslutats —— med åtminstone 20 per år i de ämnen, som ingår i medi- cine kandidatexamen enligt den nya stu- dieordningen, och förklarade mig ha för avsikt att låta undersöka, om intagningen vid institutet kunde ökas därutöver, om det vore möjligt att ytterligare något öka in— tagningen vid universitetet i Uppsala och om man redan nu kunde vidtaga någon ök- ning av intagningen vid universitetet i Göteborg, i syfte att vid dessa läroanstalter ernå en ökad intagning — utöver tidigare beslutad —— av omkring 30 medicine stu- derande från och med nästa läsår. Om det skulle visa sig att möjligheterna begrän- sade sig till en ökad intagning av endast omkring 20, ansåg jag, att man jämväl bor- de bereda högst tio svenska studerande till- fälle att nästa läsår påbörja grundläggan— de läkarutbildning i Schweiz.

Hur den fortsatta utbildningen efter me- cine kandidatexamen skulle kunna ordnas vid den förordade ökade läkarutbildningen utgjorde enligt min mening ett ej så lätt- löst problem. Jag utgick emellertid från att det på ett eller annat sätt skulle kunna lösas till höstterminen 1957, då det ökade

medicinarintaget första gången krävde stör- re platstillgång för utbildningen efter me— dicine kandidatexamen. Jag förklarade mig ha för avsikt att inom en nära framtid ut- verka tillstånd att tillkalla sakkunniga för att verkställa den av riksdagen begärda, i det föregående omnämnda utredningen rö— rande inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. I de sakkunnigas uppdrag borde, anförde jag vidare, även ingå att utreda frågan om fortsatt utbild— ning efter medicine kandidatexamen av det ökade antal studerande, som enligt vad jag föreslagit skulle påbörja sina medicinska studier nästa läsår.

Berörda utredning torde nu böra komma till stånd. De sakkunniga bör i första hand utreda och avgiva förslag till åtgärder för att bereda ytterligare ett öO—tal medicine studerande —— utöver vad som tidigare pla- nerats — tillgång till utbildning under det propedcutiska året. Med hänsyn till att un- dervisning i farmakologi äger rum under sagda år och då farmakologiska institu— tioner endast finnes i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund, torde det bli erforder- ligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplatser genom ökning av kapaci— teten vid nuvarande medieinska lärosäten.

Vad beträffar den kliniska utbildningen bör de sakkunniga utreda, hur det ökade behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen bör tillgodoses. Frågan om in— rättande av en för den kliniska utbildning— en avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt, bör därvid komma under när- mare bedömande.

Vid bifall till vad jag tidigare förordat skall 408 studerande påbörja sina medi- cinska studier nästa läsår. En utbildning av denna omfattning har föreslagits i syfte att så snart som möjligt råda bot på den nu aktuella läkarbristen. De sakkunniga kan självfallet icke undgå att även komma in på frågan om det framtida läkarbehovet och den på längre sikt erforderliga utexa— minationen av läkare. Resultatet av de un- dersökningar rörande behovet av arbets— kraft för olika grenar av den offentliga verksamheten under det närmaste årtion— det som inom en snar framtid torde kom- ma att framläggas av 1949 års arbetskrafts- utredning torde härvid bli av betydelse för de sakkunnigas bedömning."

Kap. 2. Tidigare utredningar och beslut

Enligt bemyndiganden den 18 juni 1949 och den 17 mars 1950 tillkallades sakkunniga för att utreda förutsätt- ningarna och kostnaderna för en ök- ning av antalet medicine studerande vid universiteten i Lund respektive Uppsala. Utredningar avlämnades den 7 december 1949 respektive den 5 sep- tember 1950. Motsvarande utrednings- uppdrag avseende medicinska högsko- lan i Göteborg fullgjordes av organisa- tionskomniittén för denna högskola, och utredning avlämnadcs den 16 februari 1950. Dessa utredningar avsåg beting— elserna för en ökning av det årliga in- taget till i Lund 90—100, i Uppsala 80 alternativt 100 och i Göteborg 100 me- dicine studerande enligt då gällande studieordning. Utredningarna visade, att en utökning vore möjlig under för- utsättning att vissa lokalutrymmen till- skapades samt att institutionerna och klinikerna erhölle förstärkningar i frå— ga om personal, materiel och utrust— ning. För den kliniska undervisningen av 80 studerande per år i Uppsala för- utsattes en viss utbyggnad av akade- miska sjukhuset. För att öka de stude- randes antal till 100 per år i Uppsala ansågs därjämte nybyggnader för fysio- logi och histologi samt tillbyggnader för farmakologi och medicinsk-kemi er- fordras. Frågan om akademiska sjuk- husets storlek efter utvidgning kunde tillåta mottagandet av 100 studerande per år ansågs ej kunna definitivt be- svaras förrän 1948 års läkarutbildnings-

kommitté vore färdig med sitt arbete. De sakkunniga ansåg dock att ett så stort antal studerande under alla för- hållanden läge i överkant av vad som vid oförändrat upptagningsområde och nuvarande antal utomlänspatienter vore möjligt att ta emot vid akademiska sjuk- huset utan försämring av undervis- ningsresultatet.

I sitt yttrande över 1948 års läkar- utbildningskommittés betänkande (SOU 1953:7) föreslog kanslern för rikets universitet en ökning av antalet medi- cine studerande i Lund med 10 och i Uppsala med 15, varvid de i Uppsala ytterligare intagna förutsattes skola ef- ter avlagd medicine kandidatexamen få sin fortsatta utbildning vid medicinska högskolan i Göteborg. Kostnaderna för det ökade intaget i Uppsala beräknades i huvudsaklig överensstämmelse med av nyssnämnda 1950 års utredning framlagt förslag. I propositionen 1954: 212 angående reformering av läkarut- bildningen anslöt sig departementsche- fen till kanslerns förslag och förordade därutöver en ytterligare ökning, varige— nom det årliga intaget av medicine stu- derande i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg, såsom redan framgått av de återgivna direktiven, skulle komma att uppgå till respektive 80, 74, 118 och 70. Förslaget vann riksdagens bifall (SU 1954: 191, skr. 395). På förslag av departementschefen i 1955 års stats- verksproposition (VIII ht, p. 83) an— visade riksdagen (SU 1955:135, skr.

307) medel för inrättande av vissa nya befattningar, som vore erforderliga för det till 74 ökade studentintaget i Lund.

Genom beslut den 3 december 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt generaldirek- tören och chefen för medicinalstyrel- sen A. Engel och professorn vid uni- versitetet i Uppsala B. Rexed att såsom sakkunniga företa en resa till Schweiz för att undersöka möjligheterna att be- reda ett begränsat antal svenska studen- ter grundläggande medicinsk utbildning vid ifrågakommande läroanstalter i Schweiz samt att med vederbörande schweiziska myndigheter och institu- tioner uppta förhandlingar härom. I sin den 22 februari 1955 avgivna utredning uttalade de sakkunniga, att de funnit förutsättningar föreligga för att anord- na en grundläggande läkarutbildning av svenska studerande vid vissa universi- tet i Schweiz. Därest sådan utbildning ansåges böra anordnas, borde enligt de sakkunniga årligen 30 statsstipendier inrättas för ändamålet. De sakkunniga framhöll emellertid, att, om det visade sig möjligt att utbilda ett ökat antal medicine studerande vid svenska fakul- teter, det för dem vore självfallet, att en sådan utväg borde föredras.

I propositionen 1955: 142 anmälde departementschefen, såsom redan fram- gått av direktiven, frågan om ökad ut- bildning av läkare. Departementschefen föreslog — närmast som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att möjligheter om några år komme att föreligga att öka intagningen av medicine studerande vid universitetet i Göteborg från 70 till 120 per år — att det årliga intaget av me— dicine studerande vid universitetet i Lund skulle ökas med 36 till 110 från och med läsåret 1955/56. Departements— chefen fann det vidare påkallat, att möjlighet bereddes ytterligare ett 30—tal studerande att påbörja sin läkarutbild-

ning under nämnda läsår. I detta syfte föreslogs en intagning av ytterligare 20 medicine studerande vid karolinska in- stitutet, Departementschefen förklarade sig ha för avsikt att låta undersöka, om resterande 10 medicine studerande kunde beredas plats i Uppsala, Stock— holm eller Göteborg. I annat fall borde de beredas tillfälle att påbörja grund- läggande läkarutbildning i Schweiz. Kostnaderna för en ökad utbildning fram till medicine kandidatexamen av i Lund ytterligare 36 och i Stockholm ytterligare 20 studerande per år beräk- nades i propositionen och medel före- slogs skola anvisas för täckande av de härav på budgetåret 1955/56 belöpande kostnaderna ävensom av kostnaderna för utbildning av ytterligare tio stude- rande. Departementschefens förslag bi- fölls av riksdagen (SU 1955: 136, skr. 308). På förslag av departementschefen i 1956 års statsverksproposition (VIII ht, p. 83 och 97) har riksdagen vidare anvisat medel till de nya befattningar, som bedömts erforderliga under andra studieåret i anledning av den sålunda vid 1955 års riksdag beslutade ökade utbildningen (SU 1956:78, skr. 202). Genom beslut den 12 april 1955 an- modade departementschefen kanslern för rikets universitet att verkställa ovan- nämnda undersökning. Efter hörande av medicinska fakulteterna vid uni- versiteten i Uppsala och Göteborg, av rektorsämbetet vid sistnämnda univer- sitet samt av lärarkollegiet vid karolin— ska institutet hemställde kanslern den 28 juni 1955, att Kungl. Maj:t måtte besluta att antalet till de medicinska nybörjarkurserna vid universitetet i Uppsala hänvisade studerande skulle för läsåren 1955/57 ökas med 10 per år. Kungl. Maj:t har den 8 juli 1955 beslu- tat i enlighet med kanslerns förslag.

Avdelning Il

FRAMTIDA LÄKARANTAL

Kap. 3. Framtida tillgång på läkare

Läkarutbildningsutredningen har enligt sina direktiv att vid fullgörandet av sitt uppdrag beakta bl. a. det framtida behovet av läkare. Problemet att be- räkna detta behov behandlas i kap. 4. För att besvara frågan huruvida de hit- tills vidtagna åtgärderna för en ökad utbildning av läkare blir till fyllest för kommande behov är det av vikt att känna till vilket antal läkare, som blir resultatet av den av 1955 års riksdag beslutade årliga intagningen av 408 me- dicine studerande. 1949 års arbetskrafts- utredning har beräknat läkarantalet fram till år 1970. Med hänsyn till lä- karnas långa utbildningstid kräver emellertid en planering av utbildnings- anstalterna kännedom om utvecklingen på betydligt längre sikt. Utredningen har därför med utgångspunkt från det beslutade intaget vid de medicinska ut- bildningsanstalterna låtit statistisk ex- pertis beräkna antalet läkare fram till år 1990 (tab. 1). Beräkningen bygger på vissa antaganden angående läkarnas dödlighet, könsfördelning, m. m. Dessa förutsättningar, som redovisas nedan, gäller vid alla de beräkningar, vars re- sultat framläggs i detta kapitel. Utgångsmaterialet har varit samtliga läkare i slutet av 1954 under 70 år med svensk legitimation eller behörighet att utöva läkekonsten jämlikt Kungl. Maj:ts resolution samt fördelade på ett års ål- dersklasser och kön. Dödligheten bland manliga resp. kvinnliga läkare har an- tagits vara densamma som gällt för

dessa grupper i Stockholm åren 1941—— 50. Antalet manliga resp. kvinnliga stu- denter, som antagits till medicinsk ny- börjarkurs 1947—55, har erhållits ur material tillgängligt hos universitets- kanslersämbetet, medan fr. o. m. 1956 räknats med ett intag av 204 per ter- min enligt proposition 1955:142. Det har antagits, att bland de intagna stu- derandena kvinnornas antal omkring år 1960 kommer att uppgå till 30% av hela antalet. Från 1940 till 1955 har procenten kvinnor bland de intagna ökat från 21 % till 25 %. Åldersfördel— ningen bland de nylegitimerade grun— dar sig på undersökningar härav för vissa föregående år. Det har antagits, att förkortningen av studietiden medför en sänkning av åldern vid legitimatio- nen med ett år fr. o. m. 1963. Studie- tiden har antagits vara 8 år för de stu— derande, som inskrivits t. o. m. 1954, och därefter 7 år. Avbrottsprocenten bland de intagna har antagits vara 10 % under hela studietiden. Till de enligt ovanstående framräknade läkartalen har lagts ytterligare det antal utländska lä- kare, som i slutet av 1954 verkade i riket utan svensk legitimation och utan allmän behörighet. Det har antagits att dessa läkare, som 1954 uppgick till 180, efter hand och senast 1959 inlemmats i läkarkåren samt att avgång genom över- årighet och dödsfall blir ungefär den— samma som den svenska läkarkårens. Tillskottet av dylika läkare blir i me— deltal 36 per år under perioden i fråga.

Tab. 1. Tillgång på läkare åren 1954—1990 vid ett intag av 408 studerande fr. o. m. höstterminen 1955.

Bestånd under 65 år Bestånd under 70 år

Summa1

Män Kvinnor Män Kvinnor

1954 1965 1970 1980 1990

4 550 575 5 960 1 260 6 530 1 750 7 535 2 635 8 340 3 330

5 305 7 370 8 390 10 230 11 685

4 725 605 6 330 1 300 6 970 1 785 8 015 2 690 8 855 3 475

5 510 7 780 8 875 10 785 12 355

1 I summan ingår 180 utländska läkare, som från 1954 medräknas i kåren. Antalet reduceras efterföljande år på grund av avgång genom överårighet och dödsfall.

Något antagande om efter 1954 eventu— ellt nytillkommande utländska läkare har icke gjorts.

Den är 1955 ökade intagningen av- speglar sig på grund av läkarnas långa utbildningstid endast föga i ett ökat läkarantal före år 1965. I fortsättning- en sker en förhållandevis kraftig ök- ning av läkarantalet. Åren 1965—70 blir nettotillskottet av läkare, (1. v. s. läkar- kårens tillväxt efter avräkning av döda och överåriga, årligen ca 200 läkare un- der 65 år. Under decenniet 1970—80 blir årliga nettotillskottet läkare under 65 år ca 180, och under decenniet 1980 —90 är samma tillskott ännu så högt som ca 150. I fortsättningen skulle med oförändrat intag ökningen av läkarkå- ren så småningom avstanna och läkar- kåren bli konstant. Enligt av Sveriges läkarförbund i remissyttrande över 1949 års arbetskraftsutrednings betänkande gjorda beräkningar skulle detta läge uppnås strax efter år 2000, då antalet läkare, 67 år och yngre, skulle vara ca 14000. Enär antalet kvinnliga stude- rande antagits komma att öka, ändrar sig givetvis också könsfördelningen inom läkarkåren så småningom till för— mån för kvinnorna. Härtill bidrar ock— så, att de kvinnliga läkarnas dödstal liksom hittills torde komma att ligga lägre än de manliga läkarnas.

bedöma det framtida läkarbehovet torde man emellertid icke med säkerhet kun- na utgå ifrån, att det nu gällande inta- get av medicine studerande kommer att bestå oförändrat ända till 1980-talet. Såsom närmare kommer att refereras i kapitel 4 har Sveriges läkarförbund nyligen i sitt remissyttrande över 1949 års arbetskraftsutrednings betänkande föreslagit en omedelbar minskning av intaget till mellan 200 och 300, medan sjukvårdens huvudmän vid samma till- fälle yppat farhågor för en framtida lä- karbrist. Då läkarutbildningsutredning- en, såsom i samma kapitel närmare ut— vecklas, håller före att en rättvisande prognos för läkarbehovet under 1970- och 1980-talen icke kan uppgöras förrän bortemot 1965, har utredningen utgått ifrån, att en ändring i någon riktning icke torde komma att ske förrän från detta år. För att belysa utvecklingen efter 1965 har utredningen låtit beräk- na vissa alternativ avseende dels minsk- ning till 342, 300 och 250, dels ökning av intaget till 450 (tab. 2). Alternati- vet med 342 intagna årligen motsvarar det beslut, som fattades av 1954 års riksdag men som sedan ändrades av 1955 års riksdag. Under tiden 1955— 1965 intages enligt samtliga alternativ ett oförändrat antal av 408 studerande.

Siffrorna i tab. 2 visar, att en änd— ring av intagningen år 1965 resulterar

enligt nedanstående

Bestånd under 65 år vid intagning Bestånd under 70 år vid intagning enligt nedanstående

408 450 342 300 250 fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. fr. o. m. 1/7 1955 1/7 1965 1/7 1965 1/7 1965 1/7 19651/7 19551/7 1965 1/7 1965 1/7 1965 1/7 1965

408 450 342 300 250

1965 1970 1975 1980 1985 1990

7 370 8 390 9 050 9 700 10 230 10 735

7 370 8 390 9 250 10 170 10 950 11 675

7 370 8 390 9 370 10 465 11 410 12 275

7 370 8 390 8 930 9 405 9 770 10 140

7 370 8 390 8 780 9 050 9 220 9 430

7 780 8 875 9 300 9 590 9 855 10 080

7 780 8 875 9 895 11 005 12 045 12 930

7 780 8 875 9 450 9 945 10 405 10 795

7 780 8 875 9 770 10 705 11 585 12 330

7 780 8 875 9 575 10 240 10 865 11 390

i någon väsentlig ökning eller minsk- ning av läkarkåren först under åren 1975—80. Även vid en så stark minsk- ning som till ett årligt intag på 250 från år 1965 kommer läkarkårens antal att öka ännu efter år 1990. Efter att ha passerat ett maximum under 1990-talet kommer kåren sedan likväl att minska vid detta intag, eftersom det tidigare högre intaget vid denna tid resulterar i ett stort antal läkare i högre åldrar med hög avgång ur kåren som följd. En höjning av intaget till 450 årligen från 1965 kommer 1980 att ha gett en netto— ökning på endast 300 läkare under 65

år, och ännu 1990 blir samma ökning så pass begränsad som 600 läkare un- der 65 år. Det tar alltså under alla för- hållanden en ganska lång tid, innan ett ökat intag får till resultat en väsent- ligt ökad läkarkår, och intaget måste höjas eller sänkas ganska kraftigt för att läkarkårens numerär skall föränd— ras avsevärt totalt sett. Läkarutbildningsutredningen har slut- ligen velat ställa det framtida läkaranta- let i relation till folkmängden vid olika tidpunkter. I tab. 3 har antalet invånare i riket kalkylerats per läkare under 65 års ålder, vilket ofta jämställes med

Tab. 3. Antal invånare per läkare under 65 år vid vissa framtida årtal.

Antal läkare under 65 år Invånare per läkare under 65 år

Folkmängd Intag Intag

408 450

Intag 342

Intag 300

Intag 250

Intag 342

Intag 300

Intag 408

Intag 250

Intag 450

7 630 000 7 910 000 8 100 000

8 400 8 400 10 200 10 500

8 400 9 700

8 400 9 400 11 700 12 300 10 700 10 100

910 870 860

8 400 910 910 910 910 9 100 775 755 815 840 9 400 690 660 755 800

Tab. 4. Antal invånare per läkare totalt sett vid vissa framtida årtal.

Totalantal läkare Invånare per läkare

År Folkmängd Intag Intag

408 450

Intag 342

Intag 300

Intag 300

Intag 450

Intag 342

1970 1980 1990

7 630 000 7 910 000 8 100 000

9 200 9 200 9 200 9 200 830 11 200 11 600 10 700 10 300 680 740 12 900 13 500 11 800 11 100

830 830 770

600 685 730

antalet yrkesverksamma läkare, och i tab. 4 per läkare totalt sett, vilken siff- Vra oftast förekommer i andra länders statistiska uppgifter. Folkmängden i Sverige åren 1970 och 1980 är hämtad från SOU 1953:36 (betänkande med förslag angående ökad examination av tandläkare), och siffran för år 1990 har framräknats efter samma grunder. To— talantalet läkare har i enlighet med ål- dersfördelningen inom läkarkåren un- der vissa tidigare år ernåtts genom att öka antalet läkare under 65 år med 10 %. Liksom i tab. 2 har det enligt samtliga alternativ förutsatts att ett oförändrat antal av 408 studerande år- ligen intages under tiden 1955—1965. Utredningen vill understryka, att de i tabellerna angivna talen icke är exakta utan endast avsedda att ange den unge- färliga storleksordningen för den fram- tida läkartätheten.

Tab. 5. Antal invånare per läkare i olika länder.

Israel ................... (1 951) Österrike ................ (1 953) Västtyskland ............. (1 952) U.S.A .................... ( 1 953) Nya Zeeland ............. (1 952) Argentina ................ (1 948) Island ................... (1949) Norge ................... (1 951) Ungern .................. (1 946) Danmark ................ (1 952) Schweiz .................. (1 953) Belgien .................. (1952) Australien ............... (1 950) Grekland ................ (1 951) Irland ................... (1 951) Frankrike ................ (1 952) Storbritannien ............ (1 951) Tjeckoslovakien .......... (1 94 7) Nederländerna ............ (1 949) Sverige .................. (1953) Finland .................. (1 952)

Som jämförelse till tab. 3 vill läkar- utbildningsutredningen återge tabeller- na 5 och 6, som hämtats ur 1949 års arbetskraftsutredning. Tabellerna utvi- sar antalet invånare per läkare i olika länder.

Tab. 6. Antal invånare per läkare i olika regioner i U.S.A. år 1950.

Region

North Central South

827 1 050

Ovan återgivna tabeller visar, att lä- karantalet i vårt land med det nu gäl- lande intaget av 408 studerande per år i relation till folkmängden kommer att ligga lågt ännu lång tid framåt. Först omkring 1975 uppnås den läkartäthet, som våren 1955 rådde i Danmark, och läkartätheten i Förenta staternas nord- östra stater, de 5. k. New-England-sta- terna, uppnås först omkring år 2000. Det bör emellertid i detta sammanhang erinras om den ojämnhet i materialet som kan råda genom olikheter i den statistiska redovisningen i de olika län- derna. På grund härav och med hän- syn jämväl till den stora skillnaden i läkarnas arbetsuppgifter på olika håll bör materialet användas med försik— tighet.

1 Enligt uppgifter vid nordiska medicinal— chefsmötet i Helsingfors våren 1955 var an- talet invånare per läkare i Danmark 800, i Norge 900 och i Finland 1 800. 3 Vid ingången av år 1955 var antalet invå- nare per läkare i Sverige 1 330.

Kap. 4. Framtida behov av läkare

Faktorer som påverkar läkarbehovet

Behovet av sjukvård och därmed även av läkare är resultanten av en mångfald orsaksfaktorer, som i olika grad påverkar eller skapar detta be- hov. Några av dessa faktorer är av den art, att deras verkan med en viss sä- kerhet kan beräknas även för en mera avlägsen framtid, medan andras effekt är mera oviss. Tyvärr finns för närva- rande icke en allmän sjukdomsstatistik i vårt land, varför frekvensen hos be- folkningen av de flesta sjukdomar och lyten är obekant. Ej heller vet man i vad mån förekommande sjukdomar verkligen kommer under behandling. Då sådan statistik skulle ge en fastare grund för bedömningen av sjukvårds- behovet i många avseenden, synes en utbyggnad av denna gren av medicinal- statistiken i framtiden ofrånkomlig.

Vid diskussionen om det framtida lä- karbehovet är det nödvändigt att göra klart för sig arten av åtminstone de viktigaste av de omständigheter, som påverkar sjukvårdsbehovet. De i det följande lämnade statistiska uppgifter- na är, där ej annat angivits, hämtade ur Sveriges officiella statistik eller 1949 års arbetskraftsutrednings betänkande.

Befolkningsutuecklingen influerar gi- vetvis på sjukvårdsbehovet och inne- fattar de omständigheter, som bäst kan förutses i. detta problem. Den pågående ökningen av folkmängden kräver givet- vis proportionellt ökade sjukvårdsresur- ser. Räknar man med samma sjuklighet under den närmaste framtiden som 1948

skulle enbart på grund av folkökningen vårdplatsantalet på lasaretten behöva öka med 8% mellan åren 1950 och 1965. Förskjutningen mot högre ålders- klasser inom befolkningen kräver lika— ledes ökade sjukvårdsresurser, då äldre personer erfarenhetsmässigt visat sig ha större behov av sjukvård, framför allt av kronikervård och sinnessjukvård. Mellan 1940 och 1955 ökade befolkning- en över 65 år med i genomsnitt 10 % per femårsperiod. En fortgående för- skjutning mot högre åldersklasser kan förväntas. Barnantalets förändringar på- verkar likaledes sjukvårdsbehovet. An- talet barn mellan 7 och 13 år hade ett minimum i början på 40—talet, steg un- der det senaste decenniet med närmare 50 %, beräknas nå ett maximum 1956 och väntas sedan nedgå. Barnantalets fluktuationer på längre sikt är mera svåröverskådliga. Nativitetsutvecklingen påverkar speciellt behovet av förloss- ningsvård. En stegring i nativitetstalen är knappast att förvänta under det när— maste decenniet, men hur situationen i detta avseende utvecklar sig på längre sikt är givetvis osäkert.

Den tilltagande urbaniseringen har visat sig öka sjukvårdsbehovet, som all— tid varit lägre på landsbygden. Hälften av befolkningen bodde 1930 i tätorter, medan samma anpart 1950 utgjorde två tredjedelar. Under femårsperioden 1949 —54 var ökningen av befolkningen i tätorterna 8 %. I ej ringa utsträckning kan tätortsbefolkningens högre sjuk- vårdsbehov vara skenbart, eftersom för-

bättrade kommunikationer gör att landsbygdsbefolkningen åtminstone i vissa trakter lättare kan komma in till tätorterna och där söka sjukvård. Emel- lertid torde denna omständighet inte utgöra hela förklaringen till skillnaden mellan tätortsbefolkningens och lands- ortsbefolkningens sjukvårdsbehov, som det hittills manifesterat sig. Sjukvårdsorganisalionen innefattar en rad omständigheter, som har stor be- tydelse för behovet av läkare. Den slut- na vården har genom medicinens fram- steg under de senaste decennierna ex- panderat mycket starkt. En följd härav har blivit att många fall, som tidigare vårdats i hemmen, numera måste vår- das på sjukhusen. En annan orsak till den ökade sjukhusvården är sociala omständigheter såsom svårigheter att få arbetshjälp i hemmen. Det har också i andra avseenden varit ekonomiskt fördelaktigare med vård på sjukhus. För närvarande märkes en stark ten- dens från huvudmännens sida att mot- verka denna ström av patienter genom att förbättra och underlätta möjlighe- terna för den öppna sjukvården. Vidare söker man utbygga hemhjälpsorganisa- tioner, som kan gripa in vid sjukdom. Om dessa ansträngningar får framgång, kan det minska behovet av sjukhusvård. En annan omständighet, som ökat det manifesta sjukvårdsbehovet, är införan— det av den obligatoriska sjukförsäk— ringen, som lättat på den ekonomiska pressen på patienterna vid sjukdom. Därigenom har särskilt kravet på öp- pen sjukvård ökats, medan den slutna sjukvården icke påverkats i samma grad. Om denna ansvällning av öppna sjukvården kan bidra till att minska behovet av sluten sjukvård i framtiden, torde vara ovisst. Även om så skulle bli fallet, torde dock icke denna om— ständighet minska läkarbehovet.

Vid sjukvårdsanstalterna tenderar ut—

byggnaden att i stor utsträckning ske genom inrättande av specialavdelningar. Erfarenheten utvisar, att läkarbehovet vid utbyggd specialisering ökar i rela- tivt högre grad än vad själva ökning— en i antalet vårdplatser skulle ange. Sålunda utvisar en statistik över anta- let läkare per 100 vårdplatser, att detta antal på odelade lasarett ligger vid 3,8, vid lasarett med 4 specialiteter vid 4,9, vid lasarett med 5 specialiteter vid 6,2 och vid undervisningssjukhusen vid 8,9. Även om en samtidig utbyggnad av den till sjukhusen knutna öppna sjukvår- den utgör en del i detta ökade läkar- behov vid utbyggd specialisering, så för— klaras dock härigenom icke hela skill— naden. Kvar står att själva specialise- ringen medför ett relativt sett ökat lä- karbehov. En annan omständighet som ökar läkarbehovet vid sjukvårdsanstal- terna med bibehållet vårdplatsantal är, att antalet patienter och vårdplatser per läkare kontinuerligt minskats och visar en tendens att fortsätta att minska. Sär- skilt inom sinnessjukvården är emeller- tid antalet patienter per läkare alltjämt orimligt högt.

Ett förhållande, vars tillrättaläggan- de i framtiden kan betyda ett ökat lä- karbehov, är den hårda arbetstakt som läkarna för närvarande i allmänhet har och deras alltför långa arbetstider. Föga hänsyn kan nu tas till behovet av vila efter jourtjänstgöring, och läkarnas möjlighet att läsa och fortbilda sig i sin vetenskap är i allmänhet ringa. En arbetstidsreglering för läkarna synes i framtiden bli ofrånkomlig, vilket in- nebär en stor men svårbedömbar ök- ning av läkarbehovet.

Medicinens utveckling betyder myc— ket för sjukvårdsbehov och läkarbehov. De under senare år framkomna bättre behandlingsmetoderna vid en rad olika sjukdomar har minskat behovet av sjuk- husplatser i åtskilliga discipliner såsom

t. ex. inom tuberkulosvården, vården av epidemiska sjukdomar och av öron- sjukdomar. Härigenom minskar läkar- behovet. I samma riktning verkar de genom de medicinska framstegen gene- rellt kraftigt minskade vårdtiderna på sjukhus. Om denna minskning av be- hovet av sluten sjukvård i vissa dis- cipliner fortsätter i framtiden, är gi- vetvis osäkert. Till någon grad motver— kas effekten av denna minskning på läkarbehovet därigenom, att de nya be- handlingsmöjligheterna betyder att en hel del av fallen överförs från sluten till öppen sjukvård.

Å andra sidan medför medicinens ut- veckling att nya undersöknings- och behandlingsmetoder tillkommer, vilka ökar sjukvårdsbehovet. Detta sker ge- nom att allt flera specialavdelningar utbyggs vid sjukhusen och att allt flera specialdiscipliner utvecklar sig inom ramen för de nuvarande sjukvårdsdis- ciplinerna. Inom kliniken kan man för- utse tillkomsten av medicinska och ki— rurgiska hjärt- och kärlavdelningar, av neurologiska, dermatologiska, allergiska och endokrinologiska avdelningar, lik- som av rehabiliteringsavdelningar m. fl. Vidare ställes allt större krav på labo— ratorie- och serviceavdelningarna vid sjukhusen. Som exempel på denna ut- veckling kan man nämna, att laborato— rieutbyggnad vid de större lasaretten är att förvänta med kemiska, fysiologiska, bakteriologiska och patologiska labora- torier. Den hittillsvarande erfarenheten tyder på att medicinens framsteg med- för så många nya möjligheter till un- dersökning och behandling, att utbygg- naden med nya avdelningar överväger den minskning som medicinens utveck- ling framkallar för andra avdelningar. Utvecklingen i detta avseende på längre sikt är givetvis mycket svår att bedöma.

Ett fält inom medicinen, som av allt att döma står inför en särskilt kraftig

utveckling, är de psykiska sjukdomar- nas område såväl vad gäller lättare sjukdomstillstånd som mera svårartade. Här föreligger uppenbarligen behov av en utbyggnad både av sjukvårdsanstal- terna och av den öppna sjukvården, vil- ket kommer att kräva ett högre läkar- antal. Slutresultatet av denna utveck- ling på längre sikt är emellertid svår— bedömd, då de medicinska framstegen väl även måste komma att innebära en minskad belastning t. ex. på sjukvårds- anstalterna. Jämförelsen med kropps- sjukvårdens utveckling gör dock sanno- likt, att den medicinska utvecklingen på de psykiska sjukdomarnas område kommer att starkt öka sjukvårdsbeho— vet och därmed även läkarbehovet. Den moderna medicinen lägger allt större vikt vid förebyggande vård och hälsovård. Hittills har endast vissa om- råden av medicinen i större utsträck- ning inriktats på förebyggande vård, såsom inom barnavården och mödra- vården samt vid infektionssjukdomar. Det kan med stor sannolikhet förutses, att i framtiden den förebyggande sjuk- vården och hälsovården kommer att kraftigt utvecklas. Härigenom kommer säkerligen en ökning av läkarbehovet att inträffa. Å andra sidan bör utbygg- naden av den förebyggande hälsovår— den medföra en minskad press på den slutna och den öppna sjukvården, var- igenom samtidigt en minskning av sjuk- vårdsbehovet kommer att inträffa. Den moderna medicinens stora fram- steg har gjort betydelsen av medicinsk forskning klar för de flesta människor, och det kan beräknas att samhället i framtiden kommer att investera mera pengar i medicinsk forskning. Härige- nom ökas läkarbehovet. Även behovet av undervisning torde komma att ytter- ligare öka i framtiden, bl. a. genom en intensifierad specialistutbildning. Slutligen kan de ekonomiska och po-

litiska aspekterna på sjukvårdens ut- veckling i vårt land icke lämnas obe- aktade. Vilken sjukvårdsstandard ön- skar vårt folk i framtiden, och vad är man beredd att betala för denna sjuk- vård? Hur stora investeringar kan sam- hällsekonomiskt avsättas för sjukvården i framtiden? Givetvis kan sådana frå- gor icke besvaras med någon säkerhet så snart man avser tidsperioder, som är relativt avlägsna från nutiden. Ut- byggnaden av sjukvården och behovet av läkare är med andra ord i viss ut— sträckning en standardfråga. Utveck- lingen i dessa avseenden är en synner— ligen svårberäknelig faktor vid bedöm- ningen av ett framtida läkarantal.

Tidigam prognoser för behovet av läkare

Vid olika tillfällen har försök till be- räkningar av det framtida läkarbehovet utförts. Därvid har i flera avseenden olika metoder använts. En genomgång av några av dessa tidigare prognoser torde vara belysande för den metodik som kan komma till användning vid så- dana beräkningar.

1938 års läkarutbildningssakkunniga gjorde en prognos för läkarbehovet i »Betänkande angående läkarutbildning- en III. Utbildningen efter medicine li- centiatexamen» (SOU 1945: 56). Denna prognos tog sin utgångspunkt från kå- rens sammansättning 1940. De dåvaran- de läkarna fördelades på ett fåtal grup- per, såsom tjänsteläkare, militärläkare, specialister etc. Inom varje sådan grupp eller dess underavdelningar kartlades läkarnas ålder. Härefter beräknades på grundval av åldersfördelningen ersätt- ningsbehovet med hänsyn till avgången genom dödsfall och pensionering fram till 1960, det år prognosen åsyftade. För specialisterna genomfördes diskussio- nen så, att varje specialitet granskades för sig. Till det genom avgång ur kå— ren skapade ersättningsbehovet lades

behovet av läkare vid nytillkommande sjukhusavdelningar, varom man gjorde sig underrättad hos huvudmännen. Vi- dare tillfrågades specialister i de olika facken om sina åsikter beträffande lä- karbehovet inom specialiteten i sluten och öppen vård år 1960. Härigenom kom de sakkunniga fram till att antalet specialister behövde ökas med 450, i vilket antal alltså ingick såväl lasaretts- läkare som praktiserande specialister. För de underordnade läkarna på sjuk— husen utgick man ifrån att deras antal under 30-talet ökat med ca 30 per år, och samma ökning antogs inträffa i fort- sättningen, vilket gjorde att ett. tillskott med 600 underordnade läkare behövdes fram till 1960. För tjänsteläkarna antogs, att deras antal skulle ökas från ca 400, som var det dåvarande antalet, med ungefär 200 läkare, enligt medicinalsty- relsens plan. Antalet militärläkare an- togs bli oförändrat efter en omorganisa- tion 1942, vilken innebar en ökning med 40 militärläkartjänster. För allmän- praktikerna antogs, att det framtida be— hovet skulle komma att öka bl. a. där— igenom att en allmän sjukförsäkring kunde antas bli genomförd. De sakkun— niga beräknade, att man skulle komma att ha behov av ett fördubblat antal all- mänpraktiker, vilket gav en ökning med 300. De sakkunnigas beräkningar gav genom summering av delprognoserna, att utökningsbehovet av läkare fram till 1960 skulle vara 1 590. Då samtidigt det dåvarande intaget av medicine stude- rande beräknades medföra en ökning av kåren med 1 450 läkare, ansåg man att nytillskottet i stort sett skulle mot- svara det närmaste utvidgningsbehovet. Totalt beräknades det 1960 finnas ca 5 600 läkare.

Medicinalstyrelsen framlade något år senare en ny prognos för läkarbehovet i sitt betänkande »Den öppna läkarvår- den i riket» (SOU 1948: 14). Medicinal-

styrelsen använde med några avvikel- ser i stort sett samma metod för att be- räkna läkarbehovet som 1938 års läkar- utbildningssakkunniga. Även medicinal- styrelsens prognos tog sikte på år 1960.

För prognosens genomförande gran- skades läkarkåren grupp för grupp. I fråga om specialisterna godtog medici- nalstyrelsen 1938 års läkarutbildnings— sakkunnigas siffror för flera av de stora disciplinerna, medan för vissa av spe- cialdisciplinerna nya siffror framräk- nades. Det använda tillvägagångssättet var oenhetligt. Med hjälp av specialister inom olika vårdgrenar bedömdes beho- vet år 1960 antingen efter en uppskatt- ning av antalet nya vårdavdelningar, som sannolikt skulle tillkomma, eller på grundval av en beräkning av sjukvårds- behovet, angivet som procenttalet läkare för visst befolkningsunderlag. Summan av de av medicinalstyrelsen framräkna- de specialistbehoven blev, att det skulle behövas 2 300 specialister. Av dessa uppskattades dock 400 vara underläkare med specialistverksamhet. Vidare be- räknades 300 vikarier vara nödvändiga för specialisterna. När det vid progno- sens upprättande tillgängliga antalet specialister frånräknades, kvarstod ett utvidgningsbehov till 1960 på 1 300. An- talet underläkare vid sjukvårdsanstal- terna uppskattades för sig. Härvid räk- nade medicinalstyrelsen dels med en ökning, som avsåg att täcka behovet ef- ter användning av nya normer för ett rimligt förhållande mellan antalet un— derläkare och antalet vårdplatser, vilket gav en ökning med 380 tjänster till to- talt 1400; dels räknade medicinalsty— relsen med en utbyggnad av sjukvårds— anstalterna som skulle kräva 40 nya un— derläkartjänster per år eller samman- lagt 520 nya tjänster. Underläkarbeho- vet 1960 uppskattades alltså till sam- manlagt 1 920, varifrån drogs ca 400 lä— kare, som tidigare hänförts till spe-

cialisterna. Prognosens slutsumma upp- tog ett behov 1960 av 1500 underlä— kare.

För tjänsteläkarnas del beräknades med ledning av befolkningstalet, att en läkare på 4 000 individer behövdes på landsbygden och en på 3 000 i stå- derna. Denna standard ansåg emellertid medicinalstyrelsen egentligen vara för låg. Beräkningssättet gav ett behov av ytterligare 830 tjänster. När prognosen gjordes, fanns sammanlagt 1 250 tjäns— ter. För militärläkarnas del beräknades oförändrat antal av 150. Antalet indu— striläkare jämte några andra smågrup- per ansågs behöva öka med 150 till to— talt 200. För verksamhet inom veten- skap och undervisning beräknades ett tillskott på 100 läkare vara behövligt till totalt 200.

Då medicinalstyrelsen summerade de olika läkarbeh0v, som enligt ovanstå- ende framräknats, kom man fram till en prognos på 6430 läkare, vartill räk- nades 800 vikarier. Läkarbehovet 1960 skulle således utgöra 7200 yrkesverk- samma läkare. Med det dåvarande inta- get av medicine studerande skulle en- ligt medicinalstyrelsens beräkningar år 1960 finnas endast 4700 läkare under 65 års ålder, varför prognosen utvisade en brist på ca 2 500 läkare.

Den senaste officiella prognosen för läkarbehovet återfinns i 1949 års ar- betskraftsutrednings betänkande »Ar- betskraftsbehovet inom offentlig verk- samhet» (SOU*1955: 34). Arbetskrafts- utredningen utgick i sin prognos från en undersökning av personalens och vårdplatsantalets utveckling inom sjuk- vården under åren 1930—1950 (till 1954 i vissa delar). Man kom därvid fram till vissa för den slutna sjukvårdens olika delar karakteristiska utvecklings- trender. Lasaretts- och förlossningsvår- den utvecklades under denna period stadigt medan epidemi— och tuberkulos-

vården minskade i omfattning. Såväl kronikervården som sinnessjukvården tillfördes ökade resurser. De i under- sökningen framkonma trenderna lades till grund för en beräkning av utveck- lingen under tiden 1950—1965, vilket senare år var prognosens mål. Vid fram- räkningen av vårdplatsbehovet använ- des den framkomna trenden icke sche— matiskt, utan den modifierades med hänsyn till kända planer, som redovi- sades. Nästa steg blev att överföra prognosens vårdplatssiffror i läkaran- tal. Därvid tog arbetskraftsutredningen hänsyn till den stigande specialisering- ens inflytande. För de olika grenarna av sjukvården redovisades olika normer för patientantal och vårdplatsantal per läkare, och diskussionsvis fixerades vissa omvandlingstal för de olika me- dicinska disciplinerna. Prognosen för det totala vårdplatsbehovet i sluten vård 1965 utvisade en stegring från 99 232 platser år 1950 till 134 625 platser år 1965. Samtidigt skulle antalet läkare vid dessa avdelningar behöva ökas från 2 355 år 1950 till 4 305 år 1965. Härvid- lag är att märka att läkarbehovet för den öppna vård, som meddelades vid sjukvårdsanstalterna, inbegreps i den nyss angivna personalökningen, då den öppna vårdens resurser vid sjukvårds- anstalterna icke kan skiljas ut från den slutna sjukvården.

För den öppna sjukvårdens del antog arbetskraftsutredningen att det skall be- hövas en läkare på 4 000 personer på landsbygden, vilket Skulle kräva en höj— ning av provinsialläkarnas antal från 540 till 890. I städerna räknades med en läkare på 2 500 personer, vilket öka- de läkarantalet i öppen vård där från 1 280 till 1 615. Industriläkarna beräk- nades öka från 40 år 1950 till 130 år 1965, och för fängelseläkarnas del an- togs en ökning från 30 till 55. För läns— psykiatriker och läkare inom den psy-

kiska barna- och ungdomsvården räk- nades med ytterligare 105 läkare till ett totalantal på 125. För dispensärvården räknades ett oförändrat behov av lä- kare med 30, och vid de statliga och kommunala laboratorierna antogs en ökning komma till stånd från 50 till 75 läkare. Undervisning och forskning ansågs kräva ett ökat läkarantal från 135 år 1950 till 250 år 1965. Slutligen uppskattades behovet av vikarier år 1965 till 1025 läkare, vilket är en ök- ning med 350.

Arbetskraftsutredningen fann genom sammanläggning av de olika framräk- nade delbehoven, att det år 1965 kom- mer att behövas 4305 läkare i sluten vård och 2845 läkare i öppen vård utanför sjukhusen samt 1 350 läkare i övrig verksamhet, vilket tillhopa gör 8500 läkare. Då tillgången på läkare under 67 års ålder enligt arbetskrafts- utredningens beräkningar med ett in- tag av 408 elever per år endast skulle komma att uppgå till 7630 år 1965, skulle en brist på läkare vara förhan- den detta år med icke mindre än 870 läkare. Enligt arbetskraftsutredningens beräkningar skulle antalet 8 500 yrkes- verksamma läkare uppnås först omkring 1970. Med yrkesverksamma läkare avser arbetskraftsutredningen samtliga läkare under 65 år jämte hälften av antalet lä- kare mellan 65 och 70 år.

Vissa remissyttranden över 1949 års arbetskraftsutrednings betänkande

Ehuru ännu ej alla remissvar inkom- mit vill utredningen i det följande åter- ge vissa avgivna yttranden, i vilka frå- gorna om läkartillgång och läkarbehov berörts.

De av arbetskraftsutredningen tilläm- pade beräkningsmetoderna har starkt kritiserats av Sveriges läkarförbund i dess remissyttrande.

Läkarförbundet påvisar, att utveck-

lingen under de första fyra åren av pe- rioden 1950—1965 ingalunda samman- faller med den av arbetskraftsutred- ningen beräknade utvecklingstenden- sen för vårdplatsantalet inom lasaretts- och förlossningsvård under 15-årspcrio- den och anser det metodologiskt inkor- rekt att utan särskilda skäl fortskriva tendensen från perioden 1940—1950, när utvecklingen under perioden 1950 —1954 visar en annan tendens. Medan arbetskraftsutredningen beräknat läkar- behovet år 1965 inom lasaretts- och för- lossningsvård till 3500, har läkarför- bundet räknat med 3200. Beträffande läkarantalet inom övriga former av slu- ten vård anser läkarförbundet det önsk- värt, att den av arbetskraftsutredningen beräknade ökningen av läkartätheten kommer till stånd, men ställer sig tve- kande till huruvida huvudmännen verk— ligen kommer att inrätta tjänster i så stor utsträckning som förutsatts. Beträf- fande den öppna sjukvårdens läkarbe- hov anser läkarförbundet, att utred- ningen kraftigt överskattat provinsial- läkarorganisationens kommande expan- sion. Behovet av legitimerade läkare som vikarier har vidare enligt läkar- förbundets mening starkt överskattats. Läkarförbundet anser likväl att ett framtida läkarantal i vårt land om 8 500 läkare ej under alla förhållanden behöver vara för högt, men anför: Däremot är det orimligt, att på grund- val av utredningens premisser ange, att detta antal läkare erfordras just är 1965. En utbyggnad av den förebyggande vården, mentalsjukvården och den medicinska forskningen samt en arbetstidsförkortning för vissa läkarkategorier kan emellertid förr eller senare leda till att ett läkaran- tal omkring den angivna storleksordningen kommer att effektivt sysselsättas.

Efter att ha framhållit att den nuva- rande intagningen till de medicinska utbildningsanstalterna leder till ett mycket kraftigt ökande läkarantal, vil-

ket strax efter år 2000 kommer att sta- bilisera sig vid ca 14 000 yrkesverksam- ma läkare, anför läkarförbundet:

Då det ej framlagts något material, som tyder på att ett så stort antal yrkesverk- samma läkare skullc erfordras i vårt land, som nuvarande intagning leder till, är det angeläget, att åtgärder omedelbart vidtagas för att minska intagningen till de medicin- ska utbildningsanstalterna. Såvitt för när— varande kan bedömas bör på lång sikt är- ligen intagas ett antal medicine studerande liggande någonstans mellan 200 och 300. En mera exakt och på lång sikt stabilise- rad siffra bör kunna framräknas sedan kommitténs för översyn av hälso— och sjukvården i riket betänkande framlagts och remissbehandlats och på. grundval härav erforderliga prognoser angående per- sonalbehovet uppgjorts.

Även medicinalstyrelsen anser plats- antalet år 1965 för bl. a. lasaretts- och förlossningsvården för högt beräknat mot bakgrunden av den faktiska utveck- lingen under åren 1950—1954. Styrel- sen anför härom:

Visserligen har man anledning vänta en starkare uppgång under följande år på vis- sa områden, till exempel vad angår sinnes- sjukvården, där om- och nybyggnader på- gått och pågå men av vilka resultaten ännu icke visat sig i statistiken. Det är därför icke uteslutet att genomsnittsökningen för hela perioden 1950—1965 kommer att lig— ga närmare prognosens tal än den gjorde för perioden 1950—1953. Eftersläpningen är emellertid så stor, att den ökning, som skulle krävas för att taga igen eftersläp- ningen under de år som är kvar till 1965, ter sig osannolik med hänsyn till erfaren- heterna hittills beträffande byggnadskva- ten och detta oavsett det hinder, som lä- karbristen medför. Styrelsen finner icke anledning anmärka på utredningens före- ställning om behovet av utbyggnad i och för sig. Denna är på alla punkter grundad på medicinalstyrelsens intentioner för häl- so- och sjukvårdens utveckling, och sty— relsen är av den uppfattningen att man förr eller senare kommer att bygga ut vård- formerna ungefär i den omfattning som prognosen visar. Det är ifråga om tidpunk- ten, när detta skall ha uppnåtts, som sty— relsen har en annan åsikt. Såvitt styrelsen

för närvarande kan finna, hinner man icke genomföra prognosens utbyggnadsprogram till år 1965.

Enligt en alternativ beräkningsgrund kommer medicinalstyrelen fram till ett läkarbehov år 1965 inom lasaretts- och förlossningsvården av 3300.

I fråga om personalbehovet inom den öppna vården instämmer medicinalsty- relsen i det väsentliga i arbetskrafts- utredningens antagande. Provinsiallä- karväsendet bör dock med hänsyn till beräknad tillkomst av biträdande läns- läkartjänster enligt medicinalstyrelsens mening är 1965 anses utgöra ett 20-tal läkare utöver det av arbetskraftsutred— ningen uppskattade antalet. Även be- träffande vissa andra smärre läkargrup- per förutser medicinalstyrelsen en yt- terligare ökning utöver prognosen.

Medicinalstyrelsen ansluter sig till de av arbetskraftsutredningen framförda synpunkterna i fråga om behovet att ut- bygga den högre utbildningen och un- derstryker särskilt angelägenheten av att åtgärder snarast vidtas för att öka undervisningsväsendets kapacitet be- träffande utbildningen av läkare.

Styrelsen för Svenska Iandstingsför— bundet anser, att arbetskraftsutredning- en i stort sett bedömt utvecklingen rik— tigt i fråga om personalbehovet, men framhåller, att kalkylerna i detta av— seende icke kan hålla, om en allmän arbetstidsförkortning genomföres. Även med bortseende från en sådan eventua- itet framhåller styrelsen som sin be- ;tämda mening, att beräkningarna är nållna i underkant.

Flera av universitetsmyndigheterna har framhållit vanskligheterna vid upp- görande av prognoser t. o. m. på kort sikt. Det större akademiska konsistoriet i Göteborg anför sålunda:

Det bör emellertid påpekas, att den me— dicinska vetenskapens och hjälpvetenska— pernas snabba utveckling gör det synner-

ligen vanskligt att göra ens en relativt kortsiktig prognos över själva behovet.

Medicinska fakulteten i Lund anför, att det allmänt sett synes som om lä- karbehovet för sluten vård överskat- tats, medan expansionsbehovet för psy- kiatrisk vård Och allmänläkarvård lik- som för forskning, undervisning och la- boratorieverksamhet något underskat- tats.

Lärarkollegiet vid karolinska institu- tet finner arbetskraftsutredningens be— räkning av vårdplatsbehovet i stort sett väl avvägd. Kollegiet framhåller, att ut- byggna'dsbehovet i hög grad varierar från disciplin till disciplin och anför som exempel på discipliner vilka er- fordrar en mycket stark utbyggnad psy- kiatri och åldringsvård. Även inom in- värtes medicin och beträffande labo- ratorieverksamheten synes man, fram- håller kollegiet, ha att räkna med att en omfattande utbyggnad är behövlig. Kollegiet påpekar i detta sammanhang den stora betydelsen av att den öppna vården upprustas.

Sveriges förenade studentkårer fram- håller i sitt remissyttrande möjligheten — oavsett om den av arbetskraftsutred— ningen beräknade läkartillgången år 1970 är önskvärd och lämplig _— av ett rörligt intag till de medicinska fakulte- terna, vilket årsvis eller periodvis fast— ställes med hänsyn till kontinuerliga prognoser av efterfrågan på läkare.

Möjliga typer av prognos för det framtida läkarbehovet

Som framgått av de tidigare samman— ställningarna av de olika faktorer, som påverkar läkarbehovet i framtiden, och såsom exemplen från tidigare genom- förda behovsprognoser också visar," för— utsätter en prognOS tillgång till vissa fakta beträffande sjukvården, vilka kan ernås på olika vis. Principiellt finns således flera olika sätt på vilka man

kan bygga upp en prognos för läkar- behovet.

Som första alternativ för en läkar- behovsprognos kan man välja den mest rationella varianten, nämligen att utgå från frekvensen av olika sjukdomstill- stånd och på grundval härav söka be' räkna läkarbehovet. Utgångspunkten för en sådan. beräkning måste vara, att man har en rättvisande sjukvårdsstatistik för den tidsperiod, som föregår prognosen. Härigenom kan man under förutsätt- ning av oförändrad sjukdomsfrekvens beräkna antalet sjukdomsfall och därav även sjukvårdsbehovet i sluten och öp- pen vård för en given framtid, varur sedan kan framräknas ett läkarbehov. Detta skulle emellertid innebära, att det funnes en sjukdomsstatistik, att be- handlingstiden för varje sjukdomsgrupp vore känd såväl i öppen som sluten vård, och att det funnes en fastställd ar- betsnorm för läkarna i de olika specia- liteterna. Flera av dessa förutsättningar är dock icke förbanden i dagens läge. Att genomföra en prognos på detta ex- akta sätt är således omöjligt, åtminstone för närvarande.

Ett andra alternativ är, att man ut- går från att det på ett visst antal män- niskor behövs ett visst antal läkare inom de olika specialiteterna och att det också föreligger ett visst behov av vårdplatser. Man kan säga att detta är alternativ I i modifierad form. Här har den exakta sjukdomsstatistiken ersatts av vår erfarenhetsmässiga kunskap att människogrupper av viss storlek behö- ver en viss mängd läkare och en viss mängd vårdplatser. I dagens läge före— ligger en sådan erfarenhetsmässig kun- skap, vilken utbildat sig bland huvud— männen och hos de statliga myndighe— ter, som har med sjukvårdens organi- sation att göra. Inom olika fack av me- dicinen kan specialisterna bilda sig en viss föreställning om hur förhållandena

i föreliggande avseenden skall utveckla sig, men ju längre fram i tiden man kommer, desto ovissare måste specia- listernas uppfattning om sjukvårdsbe- hovet bli. Medicinens utveckling influe- rar ju mycket starkt på sjukvårdsbeho- vet inom de olika specialiteterna och med den snabba takt, som utvecklingen har, blir den tidrymd som kan över- blickas relativt kort. En sådan prognos är alltså genomförbar under medverkan av ett antal specialister inom medici- nen, men den blir allt osäkrare ju läng— re fram i tiden man kommer, och re- sultatet kan röna inflytande av vilken expert som väljes inom de olika fac- ken, då specialisternas uppfattning kan bryta sig starkt i dessa frågor.

Ett tredje alternativ för en prognos av läkarbehovet är att undersöka det aktuella vårdplatsbeståndet under en närliggande tidsperiod och att därige- nom fastställa en viss utvecklingstakt. Genom en extrapolering av utvecklings- tendenserna till datum för den önskade prognosen kan man beräkna behovet av vårdplatser vid prognosdatum samt med ledning därav behovet av läkare för sluten vård. Behovet av läkare i öppen vård får uppskattas efter någon norm, som man accepterar. Detta sätt att göra en prognos bygger egentligen indirekt på samma resonemang som de tidigare alternativen, men erfarenheten rörande sjukvårdsbehovet är bättre stabiliserad på den slutna sjukvårdens område, då man säkert känner utnyttjandet av vård- platserna under den närmast förflutna tiden. Härigenom blir utvecklingsten- densen säkrare gripbar, och prognosen blir måhända riktigare än i de tidigare diskuterade alternativen. En uppenbar svårighet är dock att förutse, när be- hovet för en viss typ av sjukvård kom- mer att bli mättat. På längre sikt in- fluerar medicinens utveckling även på denna typ av prognos på i stort sett

samma sätt som i alternativ II, varför bristerna är ungefär desamma.

Ett fjärde alternativ för upprättandet av en prognos för läkarbehovet är att helt och hållet lämna försök att detalj- uppskatta sjukvårdsbehovet åt sidan och i stället vända på problemet och göra en plan för sjukvårdens utveckling till en viss standard, vilken man med hänsyn till utvecklingens krav anser önskvärd. Därigenom definieras läkar- behovet som den tillgång på läkare, som gör det möjligt att skapa den planerade sjukvårdssituationen. Förutsättningarna för en sådan beräkning är, att man kän- ner befolkningstalet vid tidpunkten för prognosen, att man utgår från ett vård- platsbehov per ett visst antal individer inom kroppssjukvården, samt gör sam— ma bestämning rörande sinnessjukvår- den, varefter man antar en norm för läkartätheten på de sålunda framräk— nade vårdplatserna. De inom centrala sjukvårdsberedningen. använda 5. k. »tumreglerna» för vårdplatsbehovet inom olika vårdformer är en variant av detta förfaringssätt. För läkare i öppen vård göres motsvarande antagande av en viss önskvärd standard med ett visst antal läkare per ett visst antal invå— nare. Läkarantalet framkommer då ge- nom en enkel matematisk operation med de givna förutsättningarna. En prognos enligt detta alternativ är såle- des lätt genomförbar, men den är när- mast att betrakta som en utredning, som utgör ett led i bestämmande myndig- heters planering för framtiden.

Som prognosmöjligheter beträffande läkarbehovet under ett femte Och sista alternativ kan man gruppera ett antal beräkningssätt, som stöder sig på jäm- förelser med sjukvårdssituationen och läkartillgången under en känd tids— period och inom ett visst område. Man kan t. ex. helt enkelt beräkna takten i ökningen av antalet läkare under de

närmast förflutna 5- eller 10—årsperio- derna och anta, att utbyggnaden av sjukvården kommer att fortskrida i ungefär samma takt under en viss tid- rymd, samt därav framräkna behovet av läkare vid en senare tidpunkt. En annan jämförelse kan gälla olika delar av vårt eget land. Utbyggnaden av sjuk— vården och antalet läkare varierar ju ganska kraftigt inom landet. Stora skill- nader föreligger mellan mera utpräg- lade landsbygdsområden och de stora tätorterna såväl som mellan landsbygds- områdena i olika delar av landet. Om man tar läkartätheten i något ur sjuk- vårdssynpunkt väl utbyggt område som norm, kan denna läkartäthet lätt appli- ceras på landet som helhet, varefter man kan uträkna det behövliga antalet läkare enligt denna norm. På samma sätt kan en jämförelse ske med andra länder, där man enligt erfarenhet vet, att sjukvården är väl utbyggd med god standard. Om läkarantalet överförs i proportion till vårt lands befolkning framkommer härigenom jämförelsesiff— ror, som kan brukas sem en behovsbe— dömning för framtiden. Dylika jämfö- relser måste ske med stor varsamhet med hänsyn till osäkerhctsmoment så- som bl. a. skillnader i läkarnas arbets- uppgifter och i allmän standard.

Prognosperioden ur läkar-utbildningens synpunkt

Av avgörande betydelse för bedöm- ningen av möjligheten att göra en prognos för ett framtida läkarbehov är givetvis hur långt in i framtiden prognosperioden ligger. I första hand har läkarutbildningsutredningen att finna den lämpligaste avvägningen vid fördelningen av det beslutade elevinta— get på 408 studerande mellan de olika läroanstalterna. Därvid har utredning- en att avgöra, om de nuvarande under- visningscentra kan belastas med hela

antalet elever eller om en ny läroanstalt måste inrättas. Ehuru dessa avgöran- den kan träffas för provisorier på kort sikt, är det av olika skäl och bl. a. ur kostnadssynpunkt angeläget, att nöd- vändiga investeringar, tillsättning av lä- rare och andra liknande åtgärder kan ske med tanke på en någorlunda lång utbildningsperiod. Då man, som läkar- utbildningsutredningens i efterföljande kapitel redovisade överväganden ger vid handen, torde få räkna med att in— tagningen till de medicinska läroanstal- terna icke kommer att ändras före 1965, får man vid en utbildningstid på ca 7 år anse tillgången på läkare vara känd till omkring 1970, fram till vil— ken tidpunkt arbetskraftsutredningens prognos kan tagas som utgångspunkt för en bedömning av läkarbehovet. Då intagningen av studerande icke torde böra bestämmas på kortare sikt än för en tioårsperiod, skulle en bedömning av elevintaget till de medicinska läro- anstalterna under åren 1965—75 kunna ske med hjälp av en prognos för läkar- behovet under 70-talet och början av 80-talet.

För läkarutbildningsutredningens del är således problemet att i första hand få en prognos, som anger läkarbehovet under decenniet 1970—1980. Då en pla- nering emellertid inte gärna bör göras med tanke på alltför korta perioder, skulle det vara mycket önskvärt, om läkarbehovet kunde klarläggas även un- der decenniet 1980—1990 och natur- ligtvis gärna även under decenniet 1990

-——2000, om detta vore möjligt. Ur läkar- utbildningsutredningens synpunkt lig- ger således prognosperioden i första hand 15—25 år framåt i tiden och i andra hand 25—45 år framåt.

Den tidigare förda diskussionen om sjukvårdsbehov och läkarbehov torde ha visat, att genomförandet av progno- ser för läkarbehovet förutsätter en re- lativt säker kännedom om de olika fak- torer, som skapar sjukvårdsbehovet. Det kan konstateras, att ett stort antal fak— torer av mycket varierande karaktär samverkar till det aktuella sjukvårds- behovet. Vissa av dessa faktorer är kvantitativt gripbara och låter sig med någon sannolikhet förutses i en given framtid. Andra faktorer är av den art, att de överhuvudtaget inte är kvantita- tivt möjliga att ange, och en bedöm— ning av deras effekt på sjukvårdsbeho— vet i framtiden är synnerligen svår att åstadkomma med någon grad av sanno— likhet. På grund av de heterogena och mångskiftande faktorer, som samverkar för att skapa sjukvårdsbehovet och där- med även läkarbehovet, kan dessa be— hov med viss sannolikhet beräknas en- dast under den närmaste framtiden. Si- tuationen i en tidsperiod längre avläg- sen än 10 å 15 år framåt i tiden är mera svårbedömd. En prognos för läkarbeho- vet på så lång sikt blir snarast beroende på de planer för sjukvårdens utveck— ling, som statliga och kommunala myn- digheter och organisationer bestämmer sig för att försöka realisera.

Kap. 5. Läkarutbildningsutredningens bedömande av läkartillgång och läkarbehov

Såsom framgått av den i det föregå- ende förda diskussionen är det synner- ligen vanskligt att göra mera exakta prognoser för läkarbehovet efter 1970. Utredningen har därför ansett sig böra ta arbetskraftsutredningens prognos för 1965 som utgångspunkt för den fort- satta diskussionen.

I remissyttranden över nämnda prog- nos har framhållits, att utbyggnaden av den slutna sjukvården sannolikt icke till 1965 kommer att nå de värden, som arbetskraftsutredningen angivit. Det kan emellertid tänkas att utvecklingstakten efter 1955 blir högre än under perio— den 1950—55, varför eftersläpningen i utvecklingen i förhållande till arbets- kraftsutredningens prognos måhända blir mindre än vad nu skulle kunna sy- nas bli fallet. Den enkät, som medici- nalstyrelsen i början av år 1956 på in- rikesdepartementets uppdrag gjort be- träffande investeringsbehoven t. o. m. är 1965 och därav föranledd skrivelse visar, att medicinalstyrelsen för sin del avser att t. o. m. nämnda år begära in- rättandet av 205 nya provinsialläkar- tjänster och att huvudmännen har mer eller mindre utarbetade byggnadsplaner för 3000 miljoner kronor, inventarie— kostnader för 360 miljoner kronor ej medräknade. Medicinalstyrelsen har i sin överarbetning reducerat byggenska- pens kostnad till 1 670 miljoner kronor med bibehållande av inventariekostna- derna vid 360 miljoner. Detta torde en-

ligt utredningens mening motsvara en ökning av vårdplatsantalet i landet med 25——30 000 vårdplatser. Under förutsätt- ning att denna investeringsplan kan för- verkligas, torde sålunda på grundval av redan förefintliga och i stor ut- sträckning i princip beslutade planer på utbyggnad av sjukvårdsanstalterna läkarbehovet komma att öka med 1 300 —1 500 läkare. En ökad läkartäthet på redan befintliga sjukhus torde ej minst inom sinnessjukvården vara så starkt av behovet påkallad, att den icke annat än under helt exceptionella förhållan- den torde kunna avvisas. Behovet för detta ändamål kan bl. a. med ledning av Sveriges läkarförbunds oeh Svenska psykiatriska föreningens år 1955 fram- lagda utredning beträffande den men- tala sjukvården uppskattas till omkring 700 läkare. Inom den tidrymd, varun- der den slutna sjukvården och provin— sialläkarväsendet med någorlunda sä- kerhet kan överblickas, kan man sålun- da under förutsättning av att den plane- rade investeringstakten kan hållas räkna med att 2 200—2 400 läkartjänster kom- mer att inrättas enbart av de skäl varom nu talats. Det av arbetskraftsutredning- en intill år 1965 och av medicinalsty- relsen intill år 1970 beräknade beho- vet av utökning av läkarantalet med ut- gångspunkt från år 1950 är 3 610. Un- der åren 1950—56 har läkarantalet sti— git med ca 600 läkare. Jämför man ut- redningens ovanstående kalkyl med

dessa båda beräkningar visar det sig så- lunda att för ökning av läkartätheten inom samtliga övriga behovsområden, såsom industriläkare, privatpraktise— rande läkare, vikarier m. m. finns en marginal på 600—800 läkare för 10—15 årsperioden. Den synes knappast vara för stor.

Men även om man antar att utveck- lingen under den nästa 10-årsperioden kommer att följa den takt, som realise- rats åren 1950—55, torde minskningen i läkarbehovet i förhållande till arbets- kraftsutredningens prognos såvitt den- na minskning kan beräknas med led- ning av remissyttrandena dock icke bli större än i runt tal 500 läkare. Efter- som läkarantalet med den nuvarande intagningen på 408 elever per år vid 1965 emellertid ligger 870 läkare un- der behovet enligt arbetskraftsutred- ningens prognos, så synes läget sanno— likt komma att vara, att en brist på lä- kare gör sig kännbar 1965 även med den långsammare utbyggnadstakt av sjukvården som den nuvarande utveck- lingen synes ange. Denna långsammare utbyggnadstakt skulle vidare leda till att det av arbetskraftsutredningen fram— räknade läkarbehovet i varje fall i stort sett föreligger omkring år 1970, vid vil— ken tidpunkt intaget 408 studerande kommer att ge ett antal yrkesverksam- ma läkare på 8500, d. v. 5. det antal som arbetskraftsutredningen angivit vara behövligt för den beräknade ut- byggnaden av sjukvården.

Enligt läkarutbildningsutredningens mening har intet framkommit i diskus— sionen kring läkarbehovet vilket skulle utvisa, att vårt land icke behöver höja sitt läkarantal till 8500 yrkesverksam— ma läkare. Då ett behov av detta antal läkare torde föreligga senast 1970, måste man enligt utredningens mening inrik- ta sig på att vid tidpunken i fråga upp— nå detta läkarantal. Under sådana för-

hållanden kan det icke ifrågakomma, att man nu skulle minska intagningen till de medicinska utbildningsanstalter- na under det antal som för närvarande tas emot, d. v. s. 408 per år. Man måste också förutsätta, att denna intagning utan minskning fortsätter till inemot år 1965.

Om nu intagningen av medicine stu- derande fortsätter med antalet 408 till omkring år 1965, kommer emellertid på grund av läkarkårens åldersfördelning antalet yrkesverksamma läkare att efter 1970 stiga över 8500 även om intag- ningen omkring år 1965 sänks betydligt. Enligt Sveriges läkarförbunds beräk— ningar i dess remissyttrande över ar- betskraftsutredningens betänkande skul- le läkarkåren under förutsättning att in- taget år 1963 minskades till 260 öka un- der de följande decennierna, så att lä- karantalet år 1995 nådde en högsta nivå på drygt 10 000 yrkesverksamma läkare. Sveriges läkarförbund uttalar sig med anledning härav för en omedelbar minskning av intaget till de medicinska undervisningsanstalterna i syfte att så modifiera produktionen av läkare, att de yrkesverksammas antal komme att uppnå 8500 men icke att gå däröver. Utredningen kan icke finna att Sveriges läkarförbund förebragt någon utred- ning som visar, att vårt land i en fram- tid icke behöver fler läkare än 8500. Icke heller arbetskraftsutredningen har yttrat sig om behovet av läkare vid en senare tidpunkt än 1965.

Läkarutbildningsutredningen vill för sin del under hänvisning jämväl till vad som närmare utvecklats i kap. 4 fram- hålla, att sannolikheten torde tala för att det efter år 1965—70 kommer att behövas fler yrkesverksamma läkare än 8 500. Intet tyder på att kroppssjukvår- dens utveckling skulle vara avslutad i och med det stadium som arbetskrafts- utredningen angivit skulle vara uppnått

år 1965. Man får vänta sig en fortsatt utveckling inom den slutna kroppssjuk- vården med ytterligare specialisering i framtiden. Inom sinnessjukvården kan det anses som säkert, att en ytterligare utbyggnad kommer att vara nödvändig efter det man uppnått den nivå som arbetskraftsutredningen i anslutning till planer, utarbetade av statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggnad, har angivit. Inom sinnessjukvården måste vidare emotses en minskning av antalet vårdplatser per läkare, vilket kommer att öka behovet av läkare där oavsett omfattningen av den vidare utbyggna- den. Ett annat område som kan komma att erfordra en ytterligare utbyggnad är den öppna sjukvården, där troligen ett ökat behov av både allmänläkare och specialister kommer att visa sig. I ar- betskraftsutredningens betänkande har ringa hänsyn tagits till den förebyg- gande sjukvården och hälsovården, men den moderna medicinens utveckling gör det synnerligen troligt, att där kom— mer att krävas betydande insatser av läkare. Andra faktorer än utbyggnaden av sjukvården i och för sig kan likale- des komma att medföra en höjning av läkarbehovet. Forskningens och un- dervisningens behov torde komma att utvisa en ökning. Förändringar i sjuk— vårdsorganisationen kommer också att medföra ett ökat läkarbehov. Endast en omständighet skall här nämnas, näm- ligen frågan om en arbetstidsreglering för läkarna, vilken möjlighet även be- rörts i landstingsförbundets remissytt- rande över arbetskraftsutredningens be- tänkande. Det är omöjligt att i dag säga vad en sådan arbetstidsreglering skulle betyda för läkarbehovet, men all san- nolikhet talar för att en stor ökning av antalet läkare skulle krävas genom en sådan reform. Sannolikheten talar för att en arbetstidsreglering kommer att genomföras. En annan omständighet

som påverkar läkarbehovet är den öns- kade standarden i sjukvården. Utveck— lingen av de tekniska resurserna och utnyttjandet av landets naturtillgångar torde komma att leda till förhållande- vis snabb höjning av den ekonomiska standarden. En sådan ekonomisk stan- dardhöjning kommer säkerligen att in— nebära, att en allt bättre och mera om- fattande hälso- och sjukvård kommer att eftersträvas. Även härigenom kom- mer behovet av läkare att ökas.

Det förhållandet, att antalet verk- samma läkare vid en oförändrad intag— ning med 408 studerande fram till in- emot år 1965 även med en efterföljande sänkning så småningom skulle komma att uppgå till ca 10 000, kan således en— ligt utredningens mening icke vara en avgörande faktor, som skulle framtvinga en omedelbar sänkning av intagningen. Det är visserligen icke möjligt att göra en mera exakt prognos för decennierna efter 1970, men det kan likväl med stor sannolikhet förutses, att behovet av lä- kare kommer att stiga ytterligare ut- över de 8500 yrkesverksamma läkare som arbetskraftsutredningen räknat med i sin prognos.

En prognos för sjukvårdsbehovet och läkarbehovet är såsom tidigare fram- hållits möjlig att genomföra med en rimlig sannolikhet för en tidrymd på 10—15 år framåt i tiden. Under åren närmast före 1965, det år då det en- ligt utredningens mening möjligen skulle kunna bli aktuellt att ändra på intagningen av medicine studerande, kan således en prognos för läkarbehovet utarbetas för decenniet 1970—80. Vid förstnämnda tidpunkt torde även stats- makterna ha tagit ställning till de för- slag rörande sjukvårdens framtida or- ganisation som den nu arbetande kom- mittén för översyn av hälso- och sjuk— vården i riket kommer att framlägga. På grundval av dessa beslut rörande

den framtida sjukvårdsorganisationen och under hänsynstagande till den in- träffade och väntade medicinska ut- vecklingen kan således en prognos fär- digställas, som framlägges under åren närmast före 1965 och som belyser be- hovet av läkare under 1970-talet. Med ledning av denna prognos bör då frå- gan om det årliga intaget av medicine studerande upptas till förnyad pröv- ning.

Sammanfattningsvis får således läkar- utbildningsutredningen som sin mening ange, att behovet av läkare under 1960- talet sannolikt kommer att vara av så-

dan storlek, att en minskning av intag- ningen till de medicinska läroanstal— terna icke för närvarande kan ifråga— komma. Huruvida en ändring av intag— ningen bör ske 1965 är för tidigt att yttra sig om, då en rättvisande prognos för läkarbehovet under 1970-talet nu ej kan utformas. En sådan prognos bör emellertid utarbetas under åren när- mast före 1965. Denna prognos kan ut— göra förutsättningen för statsmakternas beslut senast 1965 rörande storleken av intagningen av elever vid de medicin- ska läroanstalterna för tiden därefter.

Avdelning III

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOSTNADER FÖR EN UTÖKNING AV ANTALET UTBILDNINGSPLATSER VID BEFINTLIGA LÄROSÄTEN

A. Allmänna synpunkter

Kap. 6. Behovet av utbildningsplatser

Såsom framgått av den i kapitel 2 läm- nade redogörelsen för fattade beslut om ökad intagning av medicine stude— rande skall det årliga intaget vid de olika lärosätena fr. o. m. läsåret 1955/56 vara följande:

Uppsala .......... 90 studerande Lund ............. 1 10 » Stockholm ........ 138 » Göteborg ......... 70 »

Summa 408 studerande

Enligt vad erfarenheten visat sker re- gelmässigt under studietiden fram till medicine kandidatexamen en viss av- gång, vilken av 1948 års läkarutbild- ningskommitté uppskattades till 5— 10 % av årsintaget. Därest man — i lik- het med departementschefen i propo- sitionen 1954z212 —— av försiktighets- skäl räknar med den lägre av dessa siff- ror och den fortsatta utbildningen sker, där intagningen ägt rum, skulle behovet av utbildningsplatser under det pro- pedeutiska året och den fortsatta kli- niska utbildningen bli följande:

Uppsala .............. 86 platser Lund ................. 105 » Stockholm ............ 1 32 » Göteborg ............. 67 »

Summa 390 platser

Propedeutplatserna bör i enlighet med direktiven beredas vid de nuva— rande medicinska lärosätena. Undervis- ning i bakteriologi, patologi och far- makologi äger nämligen rum under det propedeutiska året och institutioner

för samtliga dessa ämnen finns endast i Uppsala, Lund, Stockholm och Göte- borg.

Utredningen har tagit såsom sin första uppgift att undersöka i vad mån betingelser föreligger för att åstadkom- ma den fördelning av platserna mellan lärosätena, som nyss angivits, varige- nom de studerande skulle kunna full- följa sina studier vid det lärosäte, där de intagits.

Utredningen har besökt de medicin- ska lärosätena i Uppsala, Lund, Stock- holm och Göteborg, varvid ämnesföre- trådarna beretts tillfälle framlägga sina synpunkter och önskemål.

I propositionen 1954z212 förutsattes, som förut nämnts, att ett visst antal studerande i Uppsala efter medicine kandidatexamen skulle fortsätta utbild- ningen å annan ort. Utredningen har emellertid vid sina undersökningar fun- nit, att det under vissa förutsättningar är möjligt att bereda tillgång till ett 90- tal undervisningsplatser i Uppsala jäm- väl under det propedeutiska året. Vad beträffar den därefter följande fortsatta kliniska utbildningen har utredningen dock i likhet med förutnämnda 1950 års utredning kommit till den uppfattning- en, att det patientmaterial, som vid nu- varande upptagningsområde och till- skott av utomlänspatienter kan dispo- neras för undervisningen, kvantitativt och kvalitativt för vissa kliniker lämp- ligen icke medger ett större antal stu- derande än 80.

I Lund—Malmö har utredningen fun- nit det möjligt att bereda tillgång till erforderligt antal utbildningsplatser så- väl under det propedeutiska året som under den fortsatta kliniska utbild- ningstiden. En ofrånkomlig förutsätt- ning för ernående av 105 kliniska ut- bildningsplatser är emellertid ett ökat utnyttjande av Malmö stads sjukhus för undervisningen. Sålunda måste för ut- bildning av detta antal studerande i ämnena pediatrik, dermato-venereologi och oftalmiatrik Flensburgska barnsjuk- huset, hud- och könskliniken samt ögon- kliniken i Malmö tas i anspråk för un- dervisning. I gällande avtal av år 1952 med Malmö stad angående anordnan— de av medicinsk undervisning vid Mal- mö allmänna sjukhus har staden för- klarat sig villig att, i den mån så fram- deles av staten påkallas, efter därom träffad särskild överenskommelse och på i tillämpliga delar enahanda vill- kor, som_i avtalet bestämts, medgiva undervisning och forskning även vid andra befintliga eller nytillkommande kliniker, avdelningar och institutioner vid Allmänna sjukhuset än de i avtalet särskilt nämnda. Då ett ianspråktagan- de av nyssnämnda sjukhus och kliniker sålunda förutsätter en särskild överens- kommelse, kan kostnaderna för ian- språktagandet icke förutberäknas. En- ligt 1952 års avtal skulle staten för ut- nyttjandet av den 30 juni 1950 befint- liga, i avtalet närmare angivna lokaler ävensom till desamma hörande utrust- ning till staden erlägga dels ett bygg- nadsbidrag å i ett för allt 1 000 000 kro- nor, dels ock ett utrustningsbidrag å i ett för allt 400 000 kronor. Vidare skulle staten för byggnader, som tillkommit eller tillkomme efter den 30 juni 1950 och som toges i anspråk för undervis- nings- och forskningsändamål, erlägga byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga totalkostnaderna

för anläggningarnas färdigställande och utrustning. Sådant bidrag med 25 % av de verkliga totalkostnaderna skulle jäm- väl utgå till efter den 30 juni 1950 verk- ställda ombyggnads-, ändrings- och för- bättringsarbeten å byggnader, använda för undervisnings— och forskningsända- mål. Enligt vad som inhämtats uppgick den totala byggnadskostnaden för Flens- burgska barnsjukhuset, som färdigställ- des år 1945, till ca 1,2 milj. kronor. Hud- och könskliniken vid Allmänna sjuk— huset uppfördes under åren 1894—1896 för en kostnad av ca 650 000 kronor och ögonkliniken under åren 1912—1914 för en kostnad av ca 200 000 kronor. Vidare har inhämtats att planer föreligger på nybyggnad av en oftalmiatrisk klinik. Enligt avtalet skall staten vidare erlägga bidrag till driften av kliniker, avdel- ningar och institutioner, vid vilka sta- den medgivit, att undervisning och forskning må bedrivas, dels med 25 procent av anskaffningskostnaden för sådan instrumentutrustning och annan utrustning, vars anskaffande har sam- manhang med undervisning och forsk- ning, dels ock årligen med 10 procent av den del av Allmänna sjukhusets öv- riga driftkostnader — med vissa in- skränkningar — som efter antalet vård- dagar belöper på samtliga undervisnings- klinikers vårdplatser. Då det sålunda torde kunna förutses, att ett ianspråkta- gande av ifrågavarande sjukhus och kli- niker kommer att medföra betydande kostnader för statsverket, har utred— ningen undersökt, huru många stude- rande som maximalt kan beredas under- visning utan ett sådant ianspråktagande. Utredningen har därvid funnit det möj- ligt att bereda kliniska utbildningsplat- ser i Lund—Malmö för ett 90-tal stude- rande.

I Stockholm har utredningen funnit det möjligt att bereda tillgång till er- forderligt antal utbildningsplatser för

hela årsintaget. I vissa ämnen såsom i patologi, obstetrik-gynekologi och der- mato-venercologi är detta dock förenat med svårigheter.

Såsom framgått av den lämnade redo- görelsen för utredningens direktiv har i propositionen 19541212 antalet pro- pedeutplatser i Göteborg beräknats till 75, medan det årliga intaget av medi- cine studerande uppgår till.70. En viss överflyttning av studerande från andra lärosäten till Göteborg för fortsatt kli- nisk utbildning efter medicine kandi- datexamen är sålunda redan förutsatt. När .de planerade nybyggnaderna av teoretiska institutioner för anatomi, his- tologi, medicinsk kemi, fysiologi och farmakologi vid universitetet i Göteborg färdigställts, skulle enligt vad departe- mentschefen anfört i propositionen 1955:142 möjligheter föreligga att öka intagningen av medicine studerande där till 120 per år. Enligt samma proposi- tion beräknades ifrågavarande bygg- nadsarbeten kunna igångsättas vid års- skiftet 1955/56 och kräva en byggnads- tid av omkring fyra och ett halvt år. Då de nya klinikerna vid Sahlgrenska sjuk- huset är planerade för 100 studerande, har utredningen undersökt i vad mån det vore möjligt att åstadkomma en god- tagbar anordning i syfte att redan fr. o. m. höstterminen 1957 tillskapa detta antal propedeutplatser i Göteborg. Utredningen har därvid funnit, att en dylik anordning under vissa förutsätt- ningar är möjlig.

Utredningen har sålunda funnit det möjligt att under det propedeutiska året bereda utbildningsplatser vid samt- liga lärosäten åt det antal studerande, som svarar mot årsintaget vid respek- tive lärosäten. Att under den fortsatta kliniska utbildningen meddela under- visning åt ett motsvarande antal stude- rande bereder däremot större svårighe- ter. I Uppsala har utredningen, som

förut nämnts, med hänsyn till patient- materialet ansett, att undervisning lämpligen bör meddelas åt högst 80 studerande. I Lund—Malmö kan högst 90 studerande beredas plats utan ett ökat utnyttjande av Malmö stads sjuk- hus. Eftersom undervisning i vissa äm- nen ingår såväl i propedeutundervis- ningen som i den fortsatta kliniska ut- bildningen bör man vid valet av alter- nativ för fördelningen av eleverna mel- lan (le befintliga lärosätena undvika ett byte av lärosäte efter propedeutiska året. Medicine kandidatexamen har av delvis samma-skäl i den nya studieord— ningen förlagts efter andra studieåret (jfr propositionen 1954z212, sid. 25). Utredningen anser därför, att man icke bör räkna med fler än 80 studerande i Uppsala och 90 studerande i Lund— Malmö vare sig under det propedeutiska året eller under den efterföljande kli- niska utbildningstiden. De årliga kost— naderna för en ökning av antalet utbild- ningsplatser under medicine licentiat- studierna i Stockholm från redan beslu- tade 120 till 132 skulle såsom framgår av en till betänkandet fogad bilaga (bil. A) bli betydande och relativt sett större än vid övriga lärosäten. Härtill kommer att en sådan ökning icke skulle onödig- göra en ökning vid något av de övriga lärosätena utan endast medföra en med ett tiotal studerande reducerad sådan. En dylik reducering skulle endast med- föra obetydliga besparingar i fråga om personalkostnader och kostnader för materiel och utrustning vid dessa läro- säten. Då man med 80 utbildningsplatser i Uppsala, 90 utbildningsplatser i Lund ——Malmö, 100 utbildningsplatser i Göte— borg och oförändrat antal eller 120 ut- bildningsplatser i Stockholm uppnår det enligt ovan erforderliga totalantalet, 390 utbildningsplatser, under de fort— satta studierna efter medicine kandidat-

examen, har utredningen stannat för att

icke räkna med en utökning av antalet propedeutiska och kliniska utbildnings- platser i Stockholm.

Utredningen finner sålunda att, därest utökningen av antalet utbild- ningsplatser under medicine licentiat- studierna anses böra ske vid befintliga lärosäten, densamma bör åstadkommas genom en ökning av antalet utbildnings- platser till i Uppsala 80, iled 90 och i Göteborg 100, medan antalet utbild- ningsplatser i Stockholm bibehålles vid 120. Förutsättningar och kostnader för ökningen i Uppsala, Lund och Göteborg kommer att redovisas i efterföljande ka— pitel 7—30. Nämnda antal studerande på medicine licentiatstadiet motsvarar med den av utredningen tillämpade av- brottsprocenten, 5 %, ett årligt intag av medicinska nybörjare av i Uppsala 84, i Lund 94, i Göteborg 104 och i Stock- holm 126. Då ett årligt intag av den- na storleksordning blir möjlig när de teoretiska institutionerna i Göteborg färdigställts, innebär den av utredning- en ovan förordade fördelningen att det efter en övergångsperiod blir möjligt för de studerande att fullfölja sina stu- dier vid samma lärosäte, där de inta- gits.

Vid beräkningen av behovet av lärar- krafter och annan personal ävensom vid beräkningen av arvoden till biträdande lärare har utredningen tillämpat samma principer som 1948 års läkarutbild- ningskommitté, vilka principer godta- gits av statsmakterna genom 1954 års beslut om läkarutbildningsreformen.

Efter förslag i propositionen 1954: 212 beslöt 1954 års riksdag inrättande av lärartjänster i lönegrad Ce 30 vid de större klinikerna. Innehavarna, som skulle inneha såväl docent- som över- läkarkompetens, skulle samtidigt vara biträdande överläkare vid vederbörande klinik. Enligt uttalande av departe- mentschefen i propositionen borde det

ankomma på vederbörande fakultet (lä- rarkollegium) att i samråd med respek- tive huvudmän närmare undersöka på vad sätt lärarbefattningarna lämpligen skulle kunna inlemmas i sjukhusorga- nisationen. Genom beslut den 21 okto- ber 1955 uppdrog emellertid Kungl. Maj:t åt särskilt tillkallade sakkunniga, statskommissarien B. E. Johnsson och förbundsdirektören I. Dahlgren, att dels verkställa utredning rörande arbets- och anställningsförhållanden för vid karo- linska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Uppsala anställ- da läkare frånsett de överläkare, som tillika är professorer eller laboratorer vid karolinska institutet resp. universi- tetet i Uppsala, dels ock att i den mån så under utredningsarbetets gång be- funnes erforderligt upptaga förhand- lingar med Sveriges läkarförbund. En- ligt det förslag de sakkunniga avgav den 22 februari 1956 skulle nuvarande biträ- dande överläkar- och biträdande läkar- tjänster omändras till heltidstjänster som biträdande överläkare med högst 65 timmars »katedral» undervisning. Därjämte skulle för innehavarna av självständiga överläkartjänster tillkom- ma en »katedral» undervisningsskyldig- het av högst 25 timmar. Vid bifall till av de sakkunniga framlagt förslag till lä- karuppsättning vid de berörda sjukhu- sen, skulle vissa av nyssnämnda, av 1954 års riksdag beslutade lärartjänster i Ce 30 bli obehövliga. Huruvida en för— stärkning av biträdande överläkarkraf— terna vid medicinska och kirurgiska kli- nikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle komma att erfordras fr. o. m. budgetåret 1957/58, då lärar- tjänster i Ce 30 i enlighet med riksda- gens beslut skulle ha inrättats, borde en- ligt de sakkunniga bli beroende av i första hand direktionens och medicin- ska fakultetens bedömning. Enligt av— talad övergångsanordning skulle läkare,

som det önskade, äga att kvarstå å hit- tills gällande villkor intill dess nu- varande förordnande utgår. Beslut i enlighet med de sakkunnigas återgivna förslag har fattats av 1956 års riksdag (prop. 132, SU 117, skr. 270).

Med hänsyn dels till nyssnämnda övergångsanordning, dels till svårighe- ten att i avsaknad av studieplaner för ifrågavarande studieår bedöma, i vilken utsträckning undervisning enligt 1955 års examensstadga kan fullgöras inom ramen för den på överläkare och biträ- dande överläkare fallande undervis- ningsskyldigheten, har utredningen i ef- terföljande tabeller över redan beslutad respektive erforderlig personalorgani- sation icke kunnat ta hänsyn till den minskning av anslagsbehovet för lärar- arvoden som kan uppkomma av berör- da anledning. Utredningen har i enlig- het med de av 1948 års läkarutbild- ningskommitté tillämpade principerna funnit behov föreligga i Uppsala av lä- rartjänster i Ce 30 i ämnena obstetrik- gynekologi, oftalmiatrik och oto-rhino- laryngologi. Dessa tjänster borde enligt 1956 års riksdags nyss angivna beslut ersättas av biträdande överläkartjänster. Då utredningen emellertid icke har möj- lighet att bedöma huruvida ytterligare sådana tjänster i dessa ämnen lämpligen kan infogas i sjukhusorganisationen, har utredningen i stället beräknat arvo- den till biträdande lärare. Det torde lämpligen böra ankomma på akademi— ska sjukhusets direktion och medicinska fakulteten att i samband med remiss- behandlingen av detta betänkande prö- va möjligheterna för inrättande av dy- lika tjänster.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 har åt förutnämnda sakkunniga uppdragits att jämväl verk- ställa utredning om inordnande av mot- svarande lärarbefattningar i Ce 30 vid de medicinska fakulteterna i Lund och

Göteborg i läkarorganisationen för ve- derbörande undervisningssjukhus. Då denna utredning ännu ej slutförts, har läkarutbildningsutredningen ansett sig höra i vissa ämnen räkna med nya lä- rartjänster i Ce 30 i Lund—Malmö och Göteborg. Härvid förutsätter utredning- en, att jämväl dessa tjänster kommer att omfattas av ett kommande organi- sationsförslag från nyssnämnda sak- kunniga.

Vid utredningens samtal med ämnes- företrädarna i Lund—Malmö har des- sa framhållit, att den i propositionen 1954z212 förordade ökningen av års- intaget från 64 till 74 och motsvarande ökning av antalet propedeutplatser från 60 till 70 icke föranlett någon förstärk- ning av lärarkrafter, utrustning eller materielanslag för de kliniska ämnena. De tre första studieårens ämnen har er- hållit en sådan förstärkning efter förslag i 1955 och 1956 års statsverksproposi- tioner. Likaså har ämnesföreträdarna i Göteborg framhållit, att den i samma proposition förordade ökningen av an- talet propedeutplatser där från 60 till 75 icke heller föranlett någon förstärk— ning. De i det följande redovisade per- sonalförstärkningarna i Lund—Malmö och Göteborg avser sålunda i realiteten en utökning av antalet kliniska utbild- ningsplatser i Lund—Malmö från 60 till 90 och i Göteborg från 60 till 100. I frå- ga om behov av anslag för materiel och utrustning i samband med läkarutbild- ningsreformen förutsattes i propositio- nen 1954: 212 att en närmare precise- ring härav skulle göras i universitets- myndigheternas ordinarie anslagsäskan- den. Utredningen har därför i det föl- jande endast beräknat de kostnadsök- ningar härför, som direkt föranleds av den nu aktuella ökningen av antalet studerande. Ökningarna av materielan- slagen har beräknats med hänsyn till nytillkommande lärare och studerande.

B. Tredje studieåret (propedeutiska året)

Kap. 7. Bakteriologi

Undervisningens omfattning

Enligt den nya studieordningen skall undervisningen omfatta dels en kurs i allmän bakteriologi under det prope- deutiska året, dels särskild undervisning i klinisk bakteriologi i nära anslutning till den kliniska undervisningen. Kursen i allmän bakteriologi avses skola om- fatta högst 80 timmar, förslagsvis för- delade på 50 timmar föreläsningar och 30 timmar laborationer. Huvudparten av undervisningen i klinisk bakteriologi skall meddelas under kurserna i medi- cin, kirurgi och epidemiologi. Sålunda avses sammanlagt cirka 20 timmars un- dervisning skola ges under medicin- och kirurgikurserna och 6—8 timmar under kursen i epidemiologi. Härutöver avses vissa timmar, förslagsvis 15 tim- mar, skola ägnas åt klinisk bakteriologi under andra kurser och tjänstgöringar, såsom i dermato-venereologi, obstetrik- gynekologi, oto-rhino-laryngologi och pediatrik.

Utredningen

I Uppsala är undervisningslokalerna, sedan numera vissa omändringsarbeten slutförts, tillfredsställande. Vid sitt be- sök i Lund har däremot utredningen funnit de nuvarande institutionsloka- lerna otillfredsställande. Utredningen vill därför i likhet med 1948 års läkar- utbildningskommitté starkt understryka nödvändigheten av att en planerad ny- byggnad av bakteriologiska institutio-

nen där snarast kommer till stånd. I Göteborg beräknas en ny bakteriolo- gisk institution vara färdig tidigast hös- ten 1958. Institutionen är planerad för ett utökat antal studerande.

Även innan sålunda planerade eller pågående nybyggnadsarbeten är färdig- ställda föreligger emellertid lokalmäs- siga förutsättningar för den ifrågava- rande utökningen av antalet studeran- de. De för närvarande trånga utrymme- na i Lund och Göteborg kräver dock en uppdelning av de studerande i flera laborationsgrupper än eljest skulle vara erforderligt. Även i Uppsala har en dubblering av laborationerna i allmän bakteriologi befunnits behövlig med hänsyn till det ökade antalet stude- rande.

Den omständigheten att laborations- övningarna med ett ökat antal studeran- de måste ske i flera grupper ställer öka- de krav på den lägre undervisningsper- sonalen och den tekniska personalen. En viss förstärkning av dessa personal— kategorier blir därför nödvändig.

Slutligen erfordras en av det ökade intaget betingad höjning av de årliga materielanslagen ävensom vissa en- gångsanslag för komplettering av de bakteriologiska institutionernas utrust- ning.

Den enligt utredningens mening er- forderliga personalförstärkningen fram- går av tabellerna 7 och 8, vilka även utvisar den hittills beslutade personal- organisationen.

Redan beslutad

personal Utredningen

Tjänster

C! L Q U L G

Professor ................................... Förste assistent ............................. Förste amanuens ........................... Tredje amanuens ........................... Preparator (14 lgr) .......................... Lahoratoriebiträde (högst 13 lgr) .............

» (11 lgr) ................... Institutionsvaktmästare (12 lgr) .............. Vaktmästare (10 lgr) ........................ Kanslibiträde (11 lgr) ....................... Djurvårdare (10 lgr) ........................ Disk- och steriliseringsbiträde (6 lgr) ......... Ekonomibiträde (5 lgr) ......................

HI—IHHHHHH

... IHNXHHHHID—IMHHH iigHHlHHt—ÅMHHH

tea—B=—

Tab. 8. Klinisk bakteriologi.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster U L M G L M

Professor ...................... L aborator .................... 1 Förste assistent ................ ——

1

Förste amanuens ............... Laboratoriebiträde (högst 13 lgr) Kanslibiträde (11 lgr) .......... Djurvårdare (10 lgr) ........... 1/2 Klinisk amanuens .............. 1

Tabellkommenlar. De för bakteriologiska institutionerna i Uppsala och Lund upptagna befatt- ningarna såsom djurvårdare är gemensamma för resp. bakteriologiska och patologiska institu- tionerna.

Kostnadsberäkning Uppsala. För allmän bakteriologi tillkommer en tjänst som förste assistent och en tjänst som laboratoriebiträde. Den för klinisk bak- teriologi inrättade tjänsten som förste amanuens utbytes mot en tjänst som förste assistent. 13 644 +9792+13 644—6846: 30 234 kr. Höjning av det årliga materielanslaget för allmän bakteriologi med 4000 kronor och för klinisk bakteriologi med 1 000 kronor eller med tillhopa

Lund. För allmän bakteriologi tillkommer en tjänst som förste assi- stent och en tjänst som disk- och steriliseringsbiträde. Den för klinisk bakteriologi inrättade tjänsten som förste amanuens utbytes mot en tjänst som förste assistent. 13 644+7212+13 644—6846: 27 654 kr.

Höjning av det årliga materielanslaget för allmän bakteriologi med 4 000 kronor och för klinisk bakteriologi med 500 kronor eller med tillhopa

Malmö. Den för klinisk bakteriologi inrättade tjänsten som förste amanuens utbytes mot en tjänst som förste assistent 13 644 —— 6 846 = 6 798 kr. Höjning av det årliga materielanslaget för klinisk bakteriologi med 500 kr.

Göteborg. För allmän bakteriologi tillkommer en tjänst som förste assistent och en tjänst som tredje amanuens. För klinisk bakterio- logi tillkommer en förste amanuens 13644+2250+6846= Höjning av det årliga materielanslaget för allmän bakteriologi med 5000 kronor och för klinisk bakteriologi med 1 250 kronor eller med tillhopa 6 250 kr.

Summa 103 676 kr.

Härtill kommer engångsanslag för komplettering av utrustning vid bakteriologiska institutionen i Uppsala med 23000 kronor, i Lund med 12 000 kronor samt i Göteborg med 36 000 kronor, varav 30 000 kronor för allmän bakteriologi och 6 000 kronor för klinisk bakteriologi. Summa engångsanslag 71000 kr.

Undervisningens omfattning Undervisningen i patologi skall med- delas i form av föreläsningar, 100 tim- mar, obduktionsdemonstrationer, 100 timmar, och s. k. patologikonferenser, 40 timmar. Dessutom skall i samband med undervisningen i vissa kliniska Specialämnen meddelas undervisning i de delar av patologien, som hör sam— man med dessa ämnen, ca 10 timmar.

Utredningen

Tillräckligt lokalutrymme för en ut- ökning av antalet medicine studerande i Uppsala finns, men vissa ombyggnads— och ändringsarbeten torde bli nödvän- diga. Kostnaderna härför har prelimi— närt beräknats till 56000 kronor. I Lund är de nuvarande institutionsloka- lerna otillfredsställande, varför utred- ningen vill starkt understryka nödvän- digheten av att en nybyggnad snarast kommer till stånd. I Malmö beräknas den nya institutionsbyggnaden bli får- dig i januari 1957 och kommer att rym- ma det avsedda antalet studerande. I Göteborg medger enligt utredningens mening de befintliga lokalerna den önskvärda utökningen.

Det ökade antalet studerande kräver en ytterligare uppdelning i grupper vid obduktionsdemonstrationer och mikro- skoperingsövningar för att undervis- ningsutbytet skall bli tillfredsställande. Tillräckligt obduktionsmaterial för en

Patologi

sådan ytterligare uppdelning torde fin- nas. Vid meddelandet av dessa delar av patologiundervisningen bör därför varje intag studerande uppdelas på ytterliga- re en undervisningsgrupp. Härvid blir emellertid de redan beslutade lärarkraf- terna i ämnet icke längre tillfyllest. I Uppsala och Göteborg bör sålunda vid vartdera lärosätet tillkomma två biträ- dande lärare samt i Lund och Malmö vid vardera institutionen en biträdande lärare. Dessa biträdande lärare bör er- hålla ett årsarvode motsvarande lön enligt 30 löneklassen, därest vederbö- rande innehar docentkompetens, i an- nat fall 17 280 kronor.

Vid sin sida måste vidare de före- slagna lärarna ha tillräckligt antal med- hjälpare för handledningen av de stu— derande. En förstärkning av institutio- nernas assistent- och amanuenspersonal blir därför nödvändig.

Då arbetet med iordningställandet och vidmakthållandet av erforderliga preparatsamlingar blir mera krävande vid ett ökat intag, erfordras vidare en utökning av antalet laboratoriebiträden.

Vissa engångsanslag för komplettering av institutionernas mikroskoputrustning m. m. ävensom en höjning av de årliga materielanslagen blir slutligen nödvän- diga.

Den enligt utredningens mening er- forderliga personalförstärkningen fram— går av tabell 9, vilken även utvisar den hittills beslutade personalorganisationen.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster U L M G L

Professor ...................... Prosektor ..................... Biträdande lärare .............. Förste assistent ................ Andre assistent ................ Förste amanuens ............... Tredje amanuens ............... Preparator (14 lgr) ............. Maskinist (13 lgr) .............. Institutionsvaktmästare (14 lgr).

» (12 lgr). Vaktmästare (10 lgr) ........... Laboratoriebitråde (13 lgr) ...... Laboratoriebiträde (11 lgr) ...... Kontorist (13 lgr) .............. Kanslibiträde (11 lgr) .......... Djurvårdare (10 lgr) ........... Ekonomibiträde (5 lgr) ......... —— _—

Muu—Aulu— HHHD—ÅHIHH HHNHNIMN

PM

Hi [Ob-li HHHHHIQHNI MN)

;( routines—H

Tabellkommentar. De för patologiska institutionerna i Uppsala och Lund upptagna befatt- ningarna såsom djurvårdare är gemensamma för resp. patologiska och bakteriologiska institu» tionerna.

Kostnadslleräkning

Uppsala. Två biträdande lärare, två förste assistenter, två förste ama— nuenser, tre tredje amanuenser, två laboratoriebiträden och ett kanslibiträde tillkommer. En tjänst som andre assistent indrages. 44904+27 288+13692+6750 + 19584+9144——11 382: Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. En biträdande lärare, en förste assistent, en förste amanuens, en tredje amanuens och ett laboratoriebiträde tillkommer. En tjänst som andre assistent indrages. 22452+13644+6846+2250+9792—11 382: Höjning av det årliga materielanslaget med

Malmö. En biträdande lärare, en förste assistent, en förste amanuens, en tredje amanuens och ett laboratoriebiträde tillkommer. En tjänst som andre assistent indrages. 22452+13644+6846+2250+9792—11 382:

Höjning av det årliga materielanslaget med

Göteborg. Två biträdande lärare, två förste assistenter, två förste amanuenser, tre tredje amanuenser och två laboratoriebiträden till— kommer. En tjänst som andre assistent indrages.

46 272 + 27 288 + 13 692 + 6 750 + 20 448 — 11382 = Höjning av det årliga materielanslaget med

Summa

109 980 9 000

103 068 10 000

328 252

Till ovannämnda belopp kommer engångsanslag för komplettering av institutionernas utrustning med i Uppsala 40 000 kronor, Lund 16000 kronor, Malmö 16000 kronor och Göteborg 27000 kronor. Vidare tillkommer engångsanslag med 56000 kronor för vissa om- byggnads- och ändringsarbeten vid patologiska institutionen i Uppsala. Summa engångsanslag 155000 kr.

Kap. 9. Farmakologi

Undervisningens omfattning

Undervisning i farmakologi skall med— delas dels under det propedeutiska året i en kurs omfattande högst 100 timmar, varav förslagsvis 65 timmar föreläsning- ar och 35 timmar demonstrationer och laborationer, dels i form av kliniska terapikonferenser huvudsakligen under medicinkursen (20 timmar).

Utredningen Betingelserna för en utökning av an— talet studerande är för farmakologiens

del mindre goda med hänsyn till lokal— utrymmena. I Uppsala föreligger behov av utvidgade lokaler, men det torde lik- väl vara möjligt att där bereda under- visning åt det ökade antalet studerande. I Lund är lokalerna otidsenligt inred— da, men även där är det enligt utred- ningens uppfattning möjligt att bedriva farmakologiundervisning enligt den nya studieordningen för ett ökat antal stu- derande. I Göteborg är en utökning av antalet studerande i nuvarande provi— soriska kurslokaler omöjlig. Möjligheter

Tab. 10. Farmakologi.

Redan beslutad

personal Utredningen

Tjänster

U L G U L G

Professor ................................... Laborator .................................. Lärare i klinisk farmakologi ................. Förste assistent ............................. Förste amanuens ........................... Tredje amanuens ............................ Instrumentmakare (16 lgr) ...................

| (14 lgr) ................... Preparator (14 lgr) .......................... Laboratoriebiträde (13 lgr) ...................

» (11 lgr) ................... Kontorist (13 lgr) .......................... Kanslibiträde (11 lgr) ....................... Institutionsvaktmästare (12 lgr) .............. Vaktmästare (10 lgr) ........................ Djurvårdare (10 lgr) ........................ 1/,l Ekonomibiträde (5 lgr) ...................... ——

NHHb—RHH

lux—HI r—n—u—Ar—

1la 1

Tabellkommentar. Den för farmakologiska institutionen i Uppsala upptagna befattningen så— som djurvårdare är gemensam för farmakologiska och medicinsk-kemiska institutionerna.

Vaktmästaren i Lund är eldare för den gemensamma byggnaden för farmakologiska och medi- cinsk-kemiska institutionerna.

I Göteborg är en institutionsvaktmästartjänst och en tjänst såsom djurvårdare gemensamma för farmakologiska, fysiologiska och medicinsk-kemiska institutionerna.

finns emellertid att ta i anspråk ett an- gränsande utrymme och låta inreda detta till ett laboratorium, varigenom utökningen möjliggöres. Kostnaden här- för beräknas uppgå till 20000 kronor.

Farmakologiundervisningens omfatt- ning påverkas av ett ökat antal stude— rande, enär dessa vid laborationer och demonstrationer måste uppdelas på ett ökat antal grupper. Av såväl effektivi- tets- som säkerhetsskäl måste nämligen en laborations- respektive demonstra- tionsgrupp bestå av ett relativt litet an- tal studerande. För denna ökade grupp- undervisning erfordras en utökning av

Kostnadsberäkning

assistent- och amanuenspersonalen vid de olika lärosätena. Den utökade labo- rationsundervisningen finner utredning- en jämväl motivera en viss förstärkning av den tekniska personalen.

Slutligen erfordras dels en höjning av de årliga materielanslagen, dels en- gångsanslag för komplettering av de farmakologiska institutionernas i Upp- sala, Lund och Göteborg utrustning.

Den enligt utredningens mening er- forderliga personalförstärkningen fram- går av tabell 10, vilken även utvisar den hittills beslutade personalorganisa— tionen.

Uppsala. En förste assistent, en förste amanuens och ett laboratorie-

biträde tillkommer 13644+6846+9792= Höjning av det årliga materielanslaget med

30 282 kr. 4 000 kr.

Lund. En förste assistent, en förste amanuens och ett laboratoriebiträde

tillkommer 13644+6846+9792= Höjning av det årliga materielanslaget med

30 282 kr. 4 000 kr.

Göteborg. En förste assistent, en tredje amanuens och ett laboratorie-

biträde tillkommer 13 644 + 2 250 + 10 224 : Höjning av det årliga materielanslaget med

26 118 kr. 5 000 kr.

Summa 99 682 kr.

Härtill kommer cngångsanslag för komplettering av utrustningen vid de farmakologiska institutionerna i Uppsala, Lund och Göteborg med resp. 23 000, 13 500 och 35 000 kronor samt engångsanslag för ombygg- nadsarbeten vid farmakologiska institutionen i Göteborg med 20000 kronor.

Summa engångsanslag 91 500 kr.

Kap. 10. Klinisk kemi och klinisk fysiologi

Undervisningens omfattning

Undervisning i klinisk kemi och kli- nisk fysiologi skall enligt den nya stu- dieordningen meddelas dels under det propedeutiska året i form av en klinisk laborationskurs, dels under medicin- och kirurgiterminerna. I propositionen 1954: 212 har det förutsatts, att av den kliniska laborationskursen, som skall omfatta 20 timmar föreläsningar med 40 timmar laborationer, 10—15 föreläs- ningstimmar jämte huvudparten av la- borationstiden skall ägnas åt klinisk kemi och 5—10 föreläsningar men blott ett litet antal laborationstimmar åt kli- nisk fysiologi. Det har förutsatts att föreläsningarna skall ges för hela ter- minsgruppen medan laborationerna skall ske gruppvis under ledning av en ama- nuens. Den under medicin- och kirurgi- kurserna meddelade undervisningen i klinisk kemi och klinisk fysiologi har förutsatts skola omfatta 20 timmar i vartdera ämnet.

Utredningen

Anordnandet av de i propedeutunder- visningen ingående kliniska laborations- kurserna bereder lokalmässigt vissa svå- righeter därigenom att de i desamma ingående laborationerna och demonstra- tionerna är utrymmeskrävande. I Upp- sala är sålunda tillgången till kurslabo- ratorier synnerligen begränsad. Enligt ämnesföreträdarens, professorn A. Grön- wall, mening är en utökning dock möj- lig i avvaktan på kommande nybyggnad.

Om så visar sig nödvändigt kan i viss utsträckning laborationer utbytas mot demonstrationer. I Lund är det icke möjligt att i nuvarande lokaler för kli— nisk kemi meddela undervisning för 45 studerande. Om emellertid de angrän- sande lokaler, som för närvarande dis- poneras av blodgivarcentralen, finge disponeras av det kliniskt-kemiska cen— trallaboratoriet, när blodgivarcentralen får nya lokaler i anslutning till den pla- nerade nya administrationsbyggnaden, skulle möjligheter erhållas att med en dubblering av de kliniska laborations- kurserna meddela undervisning för nyss- nämnda antal studerande. Om en dylik lösning av lokalfrågan icke kan ernås, måste en uppdelning av laborationsun- dervisningen tillgripas. Det torde så— lunda vara möjligt att dela upp delta- garna i de i den kliniska laborations- kursen ingående laborationerna så att alternerande halva gruppen undervisas på kliniskt—kemiska övningslaboratoriet på medicinska kliniken, medan andra hälften genomgår de mera morfologiskt betonade övningarna på laboratorium i histologiska institutionen, vilken enligt ämnesföreträdaren, professorn G. Glim- stedt, under erforderlig tid kan tas i anspråk härför. I Malmö är en utökning av antalet deltagare i de kliniska labo- rationskurserna möjlig i befintliga lo- kaler.

I Göteborg är de nuvarande lokalerna för klinisk kemi otillräckliga. I den cen- tralbyggnad som för närvarande upp—

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster

U L M G L M

Professor ...................... Lahorator .................... Förste assistent ................ Preparator (14 lgr) ............. Laboratoriebiträde (högst 13 lgr). Kanslibiträde (11 lgr) .......... Laboratoriesköterska (14 lgr). . . . Klinisk amanuens .............. Bitr. överläkare (Ce 30) ........ Förste underläkare .............

1

1 1 2

Tab. 12. Klinisk fysiologi.

Redan beslutad personal

Utredningen

Tjänster

G VL M

Professor ...................... Lärare (arvode) ................ Kanslibiträde (11 lgr) .......... Klinisk amanuens ..............

föres vid Sahlgrenska sjukhuset kom- mer emellertid även att ingå lokaler för detta ämne. Dessa lokaler beräknas bli färdiga hösten 1958. Enligt vad utred- ningen erfarit films emellertid vissa möjligheter att provisoriskt få dispone- ra vissa andra lokaler redan hösttermi- nen 1957.

Det nuvarande kliniskt-fysiologiska laboratoriet är inrymt i provisoriska lo- kaler och helt bekostat av Göteborgs stad. Hela laboratorieutrymmet är enga- gerat av rutinarbetet, varför några un- dervisnings- och forskningslokaler ej finns. Planer föreligger emellertid på att ställa ytterligare lokaler till förfo- gande jämväl för klinisk fysiologi. Ut- redningen vill understryka vikten av att definitiva lokaler för ämnet planerade för ett ökat antal studerande snarast möjligt iordningställes.

Efter förslag i propositionen 1954z212 beslutade 1954 års riksdag om inrät-

tande av tjänster såsom förste under— läkare respektive klinisk amanuens, en vid vartdera av de kliniskt-kemiska la- boratorierna i Uppsala, Lund och Malmö. Innehavarna av dessa tjänster har förut- satts samtidigt skola vara amanuenser för den propedeutiska undervisningen. I enlighet med vad som i efterföljande ka- pitel (kap. 11) närmare utvecklas anser utredningen att ytterligare tjänster så— som förste underläkare respektive klinisk amanuens bör inrättas, närmast avsedda för översiktskurserna i medicin och ki- rurgi, kursen i kliniska undersöknings- metoder samt demonstrationskursernai sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi. Härvid kommer innehavarna av de re— dan beslutade tjänsterna att helt stå till förfogande för undervisning i klinisk kemi och klinisk fysiologi. Vid det kli- niskt-kemiska laboratoriet i Göteborg bör en motsvarande förstärkning med hänsyn till det ökade antalet studeran-

de åstadkommas genom att den där be- slutade tjänsten såsom förste assistent utbytes mot en tjänst såsom klinisk amanuens. För åstadkommande av den överensstämmelse i fråga om personal- uppsättning mellan de kliniskt—kemiska laboratorierna i Lund och Malmö, som av departementschefen förutsatts i pro- positionen 1954: 212 (sid. 196),bör slut- ligen i Malmö tillkomma en klinisk amanuens.

Redan i samband med remissbehand- lingen av 1948 års läkarutbildningskom— mittés betänkande väcktes förslag om inrättande av tjänster såsom laboratorie- sköterska, vilkas innehavare avsågs sko- la medverka i laboratorieundervisning— en. Departementschefen förklarade sig emellertid i propositionen 1954: 212

Kostuadsberäkning

icke då beredd att tillstyrka förslaget. Med ett ökat antal deltagare i labora- tionsundervisningen i ämnet klinisk kemi och åtföljande ökat antal labora- tionsgrupper blir emellertid behovet av medverkan av sådan personal alltmera framträdande. Enligt utredningens me- ning bör därför nu en tjänst såsom la- boratoriesköterska i lönegraden Ce 14 inrättas vid ettvart av de kliniskt-ke- miska laboratorierna i Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabeller- na 11>0ch 12, vilka även utvisar den nuvarande personalorganisationen.

Uppsala. En laboratoriesköterska tillkommer Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. En laboratoriesköterska tillkommer

Höjning av det årliga materielanslaget med

Malmö. En laboratoriesköterska och en klinisk amanuens tillkommer

10104 + 14 056 :

Höjning av det årliga materielanslaget med

Göteborg. En laboratoriesköterska och en klinisk amanuens tillkom- mer. En tjänst som förste assistent indrages. 10 548 + 17 609— 13 644 : Höjning av det årliga materielanslaget för klinisk kemi med 5000 kronor och för klinisk fysiologi med 2 500 kronor eller med tillhopa

Summa

Härtill kommer engångsanslag för ytterligare utrustning vid de kli- niskt-kemiska laboratorierna i Lund med 13500 kronor och i Malmö med 12 500 kronor.

Summa engångsanslag

Kap. 11. Övriga kurser under det propedeutiska året

Undervisningens omfattning

Under det propedeutiska året ges för- utom redan nämnda kurser i ämnena bakteriologi, patologi och farmakologi samt den kliniska laborationskursen jämväl vissa ytterligare inledande kli- niska kurser, nämligen översiktskurser i medicin (30 tim. föreläsningar och demonstrationer) och kirurgi (30 tim. föreläsningar och demonstrationer), propedeutisk kurs i socialmedicin (15 tim.), kurs i kliniska undersöknings— metoder (45 tim. föreläsningar och de- monstrationer), propedeutisk röntgen- kurs (15 tim. föreläsningar och demon- strationer) samt demonstrationskurs i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (30 tim.).

Utredningen

Av här ifrågavarande kurser bereder översiktskurserna i medicin och kirurgi, den propedeutiska kursen i socialmedi- cin och den propedeutiska röntgenkur— sen lokalmässigt inga större svårigheter vid ett ökat intag. Kursen i kliniska undersökningsmetoder samt demonstra- tionskursen i sjukvårdsteknik och fysi- kalisk terapi är med sina praktiska öv- ningar och demonstrationer mera ut- rymmeskrävande.

I Uppsala kommer kursen i kliniska undersökningsmetoder huvudsakligen att förläggas till lungkliniken med ut- nyttjande jämväl av medicinska klinikens patientmaterial. Dessa klinikers lokali- teter medger den önskade utökningen av antalet studerande endast under förutsättning att kurserna dubbleras.

Demonstrationskursen i sjukvårdstek— nik och fysikalisk terapi kan, om den dubbleras, ges på medicinska kliniken även med ökat antal studerande.

I Lund medför en ökning av antalet deltagare i kursen i kliniska undersök— ningsmetoder betydande svårigheter med nu tillgängliga lokaler. För när- varande utföres emellertid vissa om- ändringar inom reumatologiska klini— ken, vilka beräknas bli färdiga till höst- terminen 1956. Möjligheter finns att i denna klinik disponera en samlingslokal såsom föreläsningssal. I denna kan före— läsningarna i kursen i kliniska under- ' sökningsmetoder hållas, medan de i kursen ingående praktiska övningarna kan genomföras alternerande i lungkli- niken och reumatologiska kliniken. En dubblering av vissa demonstrationstim- mar blir härvid nödvändig. I den sist- nämnda klinikens källarvåning finns jämväl möjligheter att anordna omkläd- ningsrum för manliga och kvinnliga studerande. Då kulvertförbindelse finns mellan reumatologiska och medicinska klinikerna kan dessa omklädningsrum utnyttjas icke blott av deltagarna i de å den förstnämnda kliniken anordnade propedeutiska kurserna utan även av deltagarna i medicinkurserna. Kostna- derna för iordningställandet av ifråga- varande omklädningsrum har av lasa- rettets byggnadsavdelning beräknats till 7800 kronor. Demonstrationskurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi kommer huvudsakligen att vara förlag- da till reumatologiska kliniken.

I Malmö är en ökning av antalet del-

tagare i nu ifrågavarande kurser möj— lig men förutsätter beträffande vissa delar av kursen i kliniska undersök— ningsmetoder att man uppdelar de stu- derande i ökat antal grupper.

I Göteborg har enligt propositionen 1954: 212 förutsatts, att översiktskurser- na i medicin, kurserna i kliniska under- sökningsmetoder samt demonstrations- kurserna i sjukvårdsteknik och fysika- lisk terapi skulle i sin helhet förläggas till Vasa sjukhus. Vid oförändrat antal kurser skulle antalet deltagare per kurs vid den ifrågasatta utökningen av an- talet studerande komma att uppgå till 50. Då ifrågavarande undervisning icke på ett tillfredsställande sätt kan anord- nas med kurser av denna storleksord- ning, måste en dubblering av desamma ske. Den ena kursen hör därvid ges å Sahlgrenska sjukhusets medicinska kli- nik I.

1948 års läkarutbildningskommitté föreslog i sitt betänkande, att särskilda tjänster som förste underläkare respek- tive klinisk amanuens skulle inrättas för det propedeutiska året. Innehavar- na av dessa tjänster, vilka skulle vara placerade på den medicinska kliniken men samtidigt tjänstgöra som amanuen- ser vid översiktskurserna i medicin och kirurgi samt vid kursen i kliniska un— dersökningsmetoder, avsågs skola bi- träda lärarna vid koordination av un- dervisningen samt utöva den löpande tillsynen av de studerande. Vid remiss— behandlingen framfördes synpunkten att dessa amanuenser icke skulle kunna fylla sin pedagogiska uppgift, om deras huvudarbetsplats bleve en direkt sjuk- vårdande avdelning. I stället föreslogs, att de skulle placeras som underläkare på en central service-institution. Detta förslag upptogs av departementschefen i propositionen 1954z212. Beslut har sålunda — som redan i föregående ka-

pitel nämnts — fattats om inrättande av tjänster som förste underläkare resp. kliniska amanuenser, en vid vartdera av de kliniskt-kemiska laboratorierna i Uppsala, Lund och Malmö samt två vid Vasa sjukhus i Göteborg. Med ett ökat antal medicine studerande blir givetvis behovet av praktisk handledning och löpande tillsyn av de studerande allt större. Likaledes ökar lärarnas behov av medhjälpare för förberedelsearbeten till undervisningen, exempelvis urval av patienter för demonstrationer. Utred- ningen anser det därför nödvändigt att ytterligare amanuenstjänster inrättas för den propedeutiska undervisningen och föreslår sålunda, att en tjänst som förste underläkare inrättas i Uppsala med placering vid lungkliniken samt att tjänster som klinisk amanuens in- rättas en i Lund med placering vid reu- matologiska kliniken, en i Malmö vid medicinska kliniken och en i Göteborg vid medicinska kliniken 1. Dessa tjäns- ter som förste underläkare resp. klinisk amanuens bör närmast förbehållas över- siktskurserna i medicin och kirurgi, kurserna i kliniska undersökningsmeto— der samt demonstrationskurserna i sjuk- vårdsteknik och fysikalisk terapi. Här- igenom erhåller, som förut nämnts, de redan beslutade amanuenserna i klinisk kemi och klinisk fysiologi en avlastning i arbetsuppgifterna så att de helt kan ägna sig åt dessa ämnen. Koordinatio- nen av propedeutundervisningen ford— rar dock givetvis ett intimt samarbete mellan propedeutamanuenserna. Utredningen finner slutligen den före- slagna ökade undervisningen vid reu- matologiska kliniken i Lund motivera, att det vid denna klinik med halvtids- tjänstgöring anställda kontorsbiträdet erhåller heltidstjänstgöring, varför me- del motsvarande ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring beräknas tillkomma.

Uppsala. För lärare vid ytterligare två kurser i kliniska undersöknings- metoder beräknas arvode med 4 950 kronor, vari även ingår ersätt- ning för förhör. Vidare beräknas för lärare vid ytterligare två de— monstrationskurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi arvode med 3 000 kronor. Slutligen tillkommer en förste underläkare VIII huvudtiteln 4 950 + 3 000 : XI »

Lund. För dubblering av vissa delar av kursen i kliniska undersök- ningsmetoder beräknas arvode med 1 600 kronor. En klinisk amanu- ens tillkommer. Kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring erhåller heltidstjänstgöring 1600+14056+4008=

Malmö. För dubblering av vissa delar av kursen i kliniska undersök- ningsmetoder beräknas arvode med 1 600 kronor. En klinisk amanu- ens tillkommer 1 600 + 14 056 :

Göteborg. För lärare vid ytterligare två översiktskurser i medicin, två kurser i kliniska undersökningsmetoder samt två demonstrations- kurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi beräknas arvoden med resp. 3 500, 4 950 och 3 000 kronor. En klinisk amanuens tillkommer. 3500+4950+3000+17609= Höjning av det årliga materielanslaget för propedeutisk undervisning vid Vasa sjukhus

29 059

1 250

VIII huvudtiteln XI ))

Summa

För iordningställande av omklädningsrum vid reumatologiska klini- ken i Lund tillkommer ett engångsanslag med

73 579 23 208

96 787

7 800 kr.

c. Fjärde

Kap. 12.

Undervisningens omfattning

Såsom förut nämnts påbörjas under- visningen i medicin under det prope- deutiska året med en översiktskurs i medicin, omfattande 30 timmar före- läsningar och demonstrationer. Under huvudkursen i medicin ges 120 timmar kliniska och 60 timmar polikliniska föreläsningar, varjämte anordnas visit— ronder eller demonstration av fall un- der 40 timmar. Det har vidare förut- satts, att vissa andra ämnens represen- tanter skall meddela viss undervis— ning i sina ämnen under medicinkur- sen, nämligen i klinisk kemi och kli- nisk fysiologi, omfattande 10 timmar föreläsningar och konferenser i vart- dera ämnet, i klinisk bakteriologi, om- fattande 10 timmar föreläsningar och demonstrationer, samt i patologi och farmakologi, omfattande 20 timmar i vartdera ämnet. Det har förutsatts, att två kurser i medicin årligen skall ges i Uppsala, Lund och Malmö. I Göte- borg har den katedrala undervisningen förutsatts skola meddelas två gånger år- ligen alternerande mellan de bägge me- dicinska klinikerna, medan den prak- tiska tjänstgöringen vid båda kurserna fördelas på de bägge klinikerna.

Utredningen

I Uppsala är medicinska kliniken in- rymd i en snart 100-årig byggnad med delvis otidsenliga och arbetskrävande lokaler.De lokalmässiga förutsättningar— na för en utökning av antalet studeran-

Medicin

de där är sålunda för närvarande mind— re gynnsamma. I generalplanen för ut- byggande av akademiska sjukhuset i Uppsala är emellertid en ny medicinsk klinik uppförd som första nybyggnads- åtgärd efter panncentralens tillkomst. Medel för påbörjande av arbetet med uppförande av denna central har nu- mera anvisats av 1956 års riksdag (prop. 94, SU 129, skr. 286). Då så- lunda en ny medicinsk klinik kan för— väntas bli färdigställd inom en snar framtid, har ämnesföreträdaren, pro- fessor E. Ask—Upmark, ansett det möj- ligt att bereda undervisning i medicin för det ökade antalet studerande även i nuvarande lokaler. Utredningen vill elnellertid starkt understryka nödvän- digheten av att den planerade nybygg- naden snarast möjligt kommer till stånd.

Även i Lund föreligger lokalsvårig- heter vid medicinska kliniken. Den medicinska polikliniken erbjuder så- lunda icke för undervisningen tillfreds- ställande lokaler. Svårigheter ur lokal- synpunkt har visat sig föreligga för en utökad undervisning i Lund jämväl i andra ämnen, företrädesvis i kirurgi, klinisk kemi och oto-rhino-laryngologi. Utredningen har därför särskilt under— sökt i vad mån möjligheter finns att i avvaktan på tillkomsten av det beslu- tade s. k. »centralblocket» åstadkomma någon lättnad i dessa lokalsvårigheter. Därvid har framkommit att om vissa befintliga lokalutrymmen, som skulle frigöras, då en planerad administra-

tionsbyggnad färdigställts, kunde dis— poneras för ifrågavarande discipliner flertalet av de angivna lokalsvårigheter- na skulle undanröjas. Lokalfrågan för medicinska kliniken torde sålunda kun- na lösas därest vissa utrymmen som för närvarande disponeras för husmoders- ' expedition, apotek och vattenfabrik finge tagas i anspråk. Utredningen vill därför starkt förorda, att den planerade administrationsbyggnaden snarast möj- ligt färdigställes och att medicinska kliniken får disponera nyssnämnda där- vid ledigblivande lokaler.

De nya medicinska klinikerna i Gö— teborg beräknas vara i det närmaste färdigställda höstterminen 1958. Plats finns för ett utökat antal studerande. Med 50 studerande per termin måste emellertid medicinkurs ges två gånger per termin, varför en omräkning av arvodena till biträdande lärare gjorts.

Vid de kliniker, där en utökning av antalet deltagare i medicinkurserna så— lunda är förutsatt, har utredningen an— sett det nödvändigt med en dubblering av vissa patientdemonstrationer. Sålun- da har beräknats arvoden till biträdan— de lärare för ytterligare 40 timmar per kurs vid dessa kliniker.

Då ett utökat antal studerande ställer större krav på handledning från un- derläkarnas sida, har en utökning av antalet förste underläkare resp. kliniska amanuenser ansetts nödvändig 1 Upp- sala, Lund, Malmö och Göteborg.

I Uppsala har slutligen en utökning av antalet laboratoriebiträden ansetts erforderlig.

Den enligt utredningens mening er- forderliga personalförstärkningen fram- går närmare av tabell 13, vilken även utvisar den nuvarande personalorgani- sationen.

Tab. 13. Medicin.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster G

11 M 1

Professor ........ 1 1 Lärare (Ce 30). . . 1 1 Bitr. lär. + spec. företas... . . . . .. Lab.bitr. (högst 13 lgr) ........... 1 1 Lab.bitr. (11 lgr). Kansliskrivare (15 lgr) ........... Kontorist (13 lgr) Kanslibiträde (11 lgr) ........... Kontorsbiträde. . . Klinisk amanuens Bitr. överläkare (Ce 30) ....... Förste underläkare (Ce 29) ....... 9 Andre underläkare (Cg 26) ....... 1

14 750 3 250 3 250

1 1

+4000 +4000 +4000 +17250 +17 250

+1

1

Tabellkommenlar. Den i tabellen för redan beslutad personal i Uppsala upptagna lärartjän— sten 1 Ge 30 skulle enligt beslut vid 1954 års riksdag efter förslag i propositionen nr 212 inrättas fr.o.m. budgetåret 1957/58. Huruvida en förstärkning av biträdande överläkarkrafterna då blir erforderlig med den av 1956 års riksdag beslutade nya läkarorganisationen vid akademiska sjukhuset, har förutsatts bli beroende av i första hand direktionens för sjukhuset och medicin- ska fakultetens bedömande.

Kostnadsberäkning Uppsala. Arvoden till biträdande lärare beräknas. Ett laboratorie- biträde och två förste underläkare tillkommer. VIII huvudtiteln 4 000 + 9 792 : XI huvudtiteln 23 208 + 23 208 : Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. Arvoden till biträdande lärare beräknas. En klinisk amanuens tillkommer. 4 000 + 14 056 : Höjning av det årliga materielanslaget med

Malmö. Arvoden till biträdande lärare beräknas. En klinisk amanuens tillkommer. 4 000 + 14 056 : Höjning av det årliga materielanslaget med

Göteborg. Vid vardera av de båda klinikerna i medicin beräknas arvoden till biträdande lärare och tillkommer en klinisk amanuens 17 250 + 17 250 + 17 609 + 17 009 : Höjning av det årliga materielanslaget med

VIII huvudtiteln XI huvudtiteln

Summa

Härtill kommer vissa smärre engångsanslag för ytterligare utrust- ning vid medieinska klinikerna i Lund och Malmö med 2 000 kronor för vardera.

Summa engångsanslag

69 718 3 750

129 372 46 416

175 788

Kap. 13. Kirurgi

Undervisningens omfattning

Undervisningen i kirurgi påbörjas, såsom förut nämnts, under det pro- pedeutiska året med en översiktskurs i kirurgi, omfattande 30 timmar föreläs- ningar och demonstrationer. Under hu- vudkursen i kirurgi ges 120 timmar kliniska och 60 timmar polikliniska föreläsningar. Det har vidare förut- satts, att vissa andra ämnens represen- tanter skall meddela viss undervis- ning i sina ämnen under kirurgikursen, nämligen i röntgendiagnostik under 40 timmar, i radioterapi under 15 timmar, i patologi under konferenser, omfattan- de 20 timmar, samt i klinisk bakteri— ologi, klinisk kemi och klinisk fysio— logi under 10 timmar i vartdera ämnet. Av undervisningen i kirurgi har 25 undervisningstimmar ansetts böra falla på läraren i ortopedi, om denne endast undervisar i ortopedi i trängre mening, och 55 timmar, om han skall behandla hela skelettkirurgien. Det har förutsatts att årligen skall ges två kurser i Upp- sala, Lund och Malmö. I Göteborg har vardera kliniken avsetts skola ge en kurs årligen men den praktiska tjänst- göringen därvid fördelas på de bägge klinikerna.

Utredningen

I Uppsala finns plats i den ombygg— da kirurgiska kliniken för erforderligt antal studerande. I Lund är däremot lokalutrymmena för de studerande vid

kirurgiska kliniken redan med i pro— positionen 1954z212 avsett antal stu- derande synnerligen otillfredsställande. Sålunda är föreläsningssalcn otillräck- lig. Vidare saknas samlingsrum och ar— betsrum för de tjänstgörande medicine kandidaterna, rum för förberedelse av de patienter, som skall demonstreras, samt omklädningsrum och särskilda toalettrum för de kvinnliga medicine kandidaterna. Dessa lokalfrågor skulle emellertid, såsom förut nämnts, kunna lösas, om kirurgiska kliniken finge dis- ponera lokaler i den nuvarande ad- ministrationsbyggnaden, när den pla- nerade nybyggnaden för administra- tion kommer till stånd. Därest lokal- frågan icke kan lösas på detta sätt, måste erforderlig lokalförstärkning ske genom tillbyggnad av kirurgiska klini- ken. En sådan tillbyggnad har prelimi— närt kostnadsberäknats till 180 000 kro- nor. I Malmö erfordras oavsett en ut- ökning av antalet studerande en före- läsningssal å Allmänna sjukhusets i Malmö kirurgiska klinik. Ritningar har uppgjorts för en omändring av kirurgi- ska polikliniken, varvid en föreläs— ningssal inlagts inom sjukhuskroppen. Kostnaderna för dessa omändringsarbe- ten har beräknats till 95 000 kronor. Då den planerade föreläsningssalcn skulle kunna användas jämväl för undervis- ningen i ortopedi och radioterapi, vill utredningen starkt understryka önsk- -värdheten av att omändringsarbetena

snarast kommer till stånd. Frågan om

bestridande av kostnaderna för om- byggnaden torde komma att lösas i den särskilda ordning, som betingas av gäl- lande avtal mellan staten och Malmö stad. I Göteborg är de nya kirurgiska klinikerna, vilka beräknas vara i det närmaste färdigställda till höstterminen 1958, planerade för ett utökat antal studerande. Vid ett antal studerande av 50 per termin måste dock vardera kli- niken ge två kurser årligen, varför yt- terligare en tjänst såsom lärare i Ce 30 bör tillkomma och en omräkning av arvodena till biträdande lärare måste göras.

Vid de. kliniker, där ett utökat antal studerande sålunda förutsatts, måste en- ligt utredningens mening en dubble- ring av vissa patientdemonstrationer ske. Sålunda har arvoden till biträdan— de lärare beräknats för ytterligare 40 timmar i varje kurs.

En utökning av antalet studerande ställer givetvis ökade krav på handled- ning från underläkarnas respektive de kliniska amanuensernas sida. Utred- ningen har därför ansett det nödvän- digt med en viss utökning av dessas antal i Uppsala, Lund, Malmö samt vid båda klinikerna i Göteborg.

Utredningen anser det vidare nöd- vändigt med ytterligare ett laboratorie- biträde i Uppsala.

Jämväl för ortopediens del torde det vara möjligt att anordna undervisning för ett ökat antal studerande. I Upp- sala kommer en ortopedisk avdelning att inrättas inom kirurgiska kliniken. 1955 års riksdag har på förslag av Kungl. Maj:t i 1955 års statsverkspro- position (VIII ht. p. 77) fattat princip- beslut om inrättande av en professur i ortopedi i Uppsala fr. o. m. 1 juli 1957. Därest de studerande uppdelas i grup- per, torde det enligt utredningens me- ning vara möjligt att meddela undervis-_ ning i den egentliga ortopedien vid

denna avdelning jämväl för ett utökat antal studerande. Då den totala under- visningsvolymen även med en sådan gruppindelning icke torde komma att överstiga professorns undervisnings— skyldighet erfordras icke längre något särskilt arvode för undervisning i or— topedi. Vid beräkningen av den er- forderliga underläkarpersonalen bör enligt utredningens mening undervis— ningens behov uppskattas till en förste underläkare. I Lund och Malmö, där ortopediundervisningen omfattar större delen av skelettkirurgien, blir det vid ett utökat antal studerande nödvändigt med en dubblering av viss del av un- dervisningen. Utredningen har därför, med utgångspunkt från att 40 timmar måste dubbleras, beräknat ett arvode till biträdande lärare i Lund och verk- ställt en omräkning av arvodet för undervisning i ortopedi i Malmö. I Lund nödvändiggör det ökade antalet studerande vissa omändringsarbeten i den ortopediska klinikens föreläsnings- salar samt tillskapande av omklädnings— rum. Kostnaderna för dessa arbeten har beräknats till ca 34 000 kronor, var— av hälften torde falla på staten. Härtill kommer kostnader för ytterligare ut- rustning i Lund och Malmö med 10 500 respektive 12200 kronor. I Göteborg meddelas undervisning i ortopedi av överläkaren vid vanföreanstalten. För- handlingar pågår för närvarande med Göteborgs stad om övertagande, helt el- ler delvis, av denna anstalt. Staden har, därest försäljning kommer till stånd, för avsikt att där driva en ortopedisk klinik. Medicinska fakulteten i Göte- borg har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58 begärt inrättande av en professur i ortopedi, avsedd att pla— ceras vid den sålunda planerade nya ortopediska kliniken. Utredningen vill för sin del vitsorda behovet av en så- dan professur och förutsätter att när

Tab. 14. Kirurgi.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster

LijIGII M I

Professor ........ 1 1 Lärare (Ce 30). . . 1 Bitr. lär. + spec. föreläs ......... 2 150 2 150 +4000 +4000 +4000 +9 100 +9100 Förste amanuens. Laboratoriebitr. (högst 13 lgr) .. — +1 Ix'ontorist (13 lgr) lianslibiträde (11 lgr) ........... Klinisk amanuens Överläkare (Ce 30) Bitr. överläkare (Ce 30) ....... Förste underläk. (Ce 29) ....... Andre underläk. (Cg 26) .......

1 _ _ _

Tabellkommentar. Den i tabellen för redan beslutad personal i Uppsala upptagna lärartjän- sten i Ce 30 skulle enligt beslut vid 1954 års riksdag efter förslag i propositionen 212 inrättas fr.o.m. budgetåret 1957/58. Huruvida en förstärkning av biträdande överläkarkrafterna då blir erforderlig med den av 1956 års riksdag beslutade nya läkarorganisationen vid akademiska sjukhuset har förutsatts bli beroende av i första hand direktionens för sjukhuset och medicinska fakultetens bedömande.

Av överläkartjänsterna 1 Ge 30 i Uppsala är en placerad vid anestesiavdelningen, en vid plas- tikkirurgiska avdelningen och en vid thoraxkirurgiska kliniken. Vid den förstnämnda av dessa avdelningar är vidare två av förste underläkar- och en av andre underläkartjänsterna placerade. Två av förste underläkartjänsterna är placerade vid plastikkirurgiska avdelningen och två vid thoraxkirurgiska kliniken.

Utöver de redovisade tjänsterna finns i Malmö en tjänst som preparator, vilken är gemensam för samtliga kliniska avdelningar vid Allmänna sjukhuset.

Tab. 15. Ortopedi.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster L M G L M

Professor ................ 1 Bitr. lärare .............. —— Undervisning i ortopedi. . . — Kanslibitr. (11 lgr) ....... 1 Klinisk amanuens ........ 1 Överläkare (Cg 30) ....... Förste underläkare ....... — —— —- +1

5 950 6 300 1

Tabellkommentar. Enligt förslag i 1955 års statsverksproposition (VIII ht. p. 77) har riksdagen fattat principbeslut om inrättande av en professur i ortopedi i Uppsala fr.o.m. den 1 juli 1957. När denna professur tillkommer bortfaller dels det i kolumnen för Uppsala upptagna undervis- ningsarvodet, dels den i samma kolumn upptagna överläkartj änsten.

densamma kommer till stånd jämväl er- Den enligt utredningens mening er- forderliga kliniska amanuenstjänster in- forderliga personalförstärkningen fram- rättas. I avvaktan på ett slutförande av gär närmare av tabellerna 14 och 15, ovannämnda förhandlingar räknar ut- vilka även utvisar den nuvarande per- redningen i det följande med arvoden sonalorganisationen. för fyra kurser i ortopedi i Göteborg.

Kostnadsberäkning

Uppsala. Arvoden till biträdande lärare beräknas. Ett laboratorie- biträde och tvä förste underläkare, varav en på den ortopediska avdelningen, tillkommer. VIII huvudtiteln 4 000 + 9 792 :

XI » 23 208 + 23 208 :

Höjning av det årliga materielanslaget med 3 000 kronor för kirurgi och 2 000 kronor för ortopedi eller med tillhopa

Lund. Arvoden till biträdande lärare i kirurgi och ortopedi beräknas. En klinisk amanuens tillkommer. 4 000+ 3 000+ 14 056: Höjning av det årliga materielanslaget med 1 500 kronor för kirurgi och 1 000 kronor för ortopedi eller med tillhopa

Malmö. Arvoden till biträdande lärare beräknas. En klinisk amanuens tillkommer. Ytterligare arvode för undervisning i ortopedi beräknas. 4000+14056+ 3550: Höjning av det årliga materielanslaget med 1 500 kronor för kirurgi och 1 000 kronor för ortopedi eller med tillhopa

Göteborg. En tjänst som lärare 1 Ge 30 inrättas, varjämte arvoden till biträdande lärare och specialföreläsare beräknas. En tjänst som klinisk amanuens inrättas vid vardera kirurgiska kliniken. Ytter- ligare arvode för undervisning i ortopedi beräknas. 22980+9100+9100+17 609+17609+6000= 82 398 Höjning av det årliga materielanslaget med 3 750 kronor för kirurgi och 2 500 kronor för ortopedi eller med tillhopa 6 250

VIII huvudtiteln 155102 XI huvudtiteln 46 416

Summa 201 518

Härtill kommer engångsanslag för omändringsarbeten vid ortope— diska kliniken i Lund med 17 000 kronor (hälften av beräknade totala kostnaden) ävensom för utrustning till samma klinik med 10 500 kro- nor samt för utrustning till kirurgiska kliniken i Malmö med 12 200 kronor.

Summa engångsanslag

Kap. 14. Röntgendiagnostik

Undervisningens omfattning

I propositionen 1954z212 har förut- satts att undervisning i röntgendiagnos- tik skall meddelas dels under det pro- pedeutiska året i form av en propedeu- tisk röntgenkurs omfattande 15 timmar föreläsningar, dels under tjänstgöringen i medicin 20 timmar föreläsningar jäm— te praktiska demonstrationer, dels ock under tjänstgöringen i kirurgi 40 tim- mar föreläsningar jämte praktiska de— monstrationer. Dessutom har det förut- satts att undervisning i röntgendiagnos- tik skall meddelas under ca 10 timmar i vissa Specialämnen, exempelvis neuro- logi, obstetrik och gynekologi, pedia- trik och oto-rhino-laryngologi.

Utredningen

I Uppsala är nybyggnad för rönt- gendiagnostik upptagen i generalpla— nen, men redan i nuvarande lokaler

torde det vara möjligt att meddela un- dervisning för ett ökat antal stude— rande. I Lund och Malmö mäste där- emot ytterligare demonstrationsrum tillskapas. I Lund finns möjligheter att omändra vissa intilliggande bostadsrum till demonstrationsrum. Kostnaderna för dessa omändringsarbeten har beräk- nats till 4800 kronor, vartill kommer kostnader för anskaffande av bostäder i'öppna marknaden åt befattningsha- vare, som för närvarande bebor de rum, vilka skall tas i anspråk för det planerade demonstrationsrummet. I Malmö kan ett befintligt utrymme inre- das till demonstrationsrum. Kostnader- na härför har beräknats till 3500 kro- nor. Vidare erfordras i såväl Lund som Malmö engångsanslag för utrustning. I Göteborg kan i nuvarande lokaler un- dervisning meddelas för ett ökat antal studerande.

Tab. 16. Röntgendiagnostik.

Redan beslutad personal

Utredningen

Tjänster L

L M

Professor ................ Laborator ............... Bitr. lärare .............. Lab.bitr. (högst 13 lgr). .. Kontorist (13 lgr) ........ Kanslibitr. (11 lgr) ....... Klin. amanuens .......... Överläkare (Ce 30) ....... Bitr. överläkare (Ce 30). . Förste underläkare (Ce 29) Andre underläkare (Cg 26)

Vid en utökning av antalet studeran- de mäste deltagarna i undervisningen under medicin- och kirurgiterminerna i Lund, Malmö och Göteborg uppdelas på två grupper. En viss ökning av an— talet undervisningstimmar i röntgen- (liagnostik i specialämnen torde även bli erforderlig vid de nämnda läro- sätena. Med hänsyn till den sålunda ökade undervisningsvolymen har utred- ningen verkställt en omräkning av ar- vodena till biträdande lärare.

Ökningen av antalet studerande har

Kostnadsberäkning

slutligen ansetts motivera inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde vid röntgendiagnostiska avdelningen i Malmö och ytterligare en tjänst som klinisk amanuens vid motsvarande av- delning i Göteborg.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 16, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Uppsala. Höjning av det årliga materielanslaget med Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

Malmö. Arvode till biträdande lärare beräknas. Ett laboratoriebiträde

tillkommer. 6 000 + 9 792 : Höjning av det årliga materielanslaget med

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas. En klinisk amanuens

tillkommer. 7 000 + 17 609 = Höjning av det årliga materielanslaget med

24 609 5 000

Summa 50 651

Härtill kommer engångsanslag för komplettering av utrustning vid de röntgendiagnostiska avdelningarna i Lund med 26 600 kronor och i Malmö med 17 200 kronor samt engångsanslag för vissa omändringsarbe- ten vid samma avdelningar med 4 800 respektive 3 500 kronor. Summa engångsanslag 52100

Kap. 15. Radioterapi med tumördiagnostik

Undervisningens omfattning

Enligt proposition 1954: 212 skall un- dervisning i radioterapi förläggas till senare delen av kirurgiterminen och omfatta dels en kortare serie katedrala föreläsningar, dels en mera omfattande serie demonstrationer av lämpliga fall. Undervisningen skall ges under 15tim- mar. Vidare har det förutsatts att de tjänstgörande under 14 dagar av ki- rurgiterminen skall tjänstgöra på en ra- dioterapeutisk avdelning eller polikli- nik. Under kursen i obstetrik och gyne- kologi skall vidare enligt propositionen meddelas 4 timmars undervisning i ra- dioterapi, varjämte de tjänstgörande, var och en under 7 timmar, i små grup- per förutsatts skola delta i det prak- tiska arbetet vid den gynekologiska ra— diologmottagningen, där sådan finns.

Utredningen

I Uppsala saknas radioterapeutisk vårdavdelning, men sådan planeras vid akademiska sjukhusets utbyggande. Ut- redningen vill understryka nödvändig- heten av att sådan avdelning snarast möjligt tillskapas ävensom av att upp- tagningsområdet för denna avdelning om så är möjligt utökas. Enligt ämnes- företrädarens mening medger dock pa- tientmaterialet redan nu en ökning av antalet studerande. Undervisningen i samband med kursen i obstetrik och gynekologi bör ges av en biträdande lä- rare i gynekologisk radioterapi. I Lund saknas omklädningsrum för kandidater

på den radioterapeutiska kliniken. Någ- ra möjligheter att avhjälpa denna brist finns icke för närvarande, men utred- ningen förutsätter att frågan beaktas för framtiden. I Göteborg bedrivs un- dervisningen i radioterapi för närva- rande i mycket provisoriska lokaler. Överenskommelse har emellertid träf- fats med Göteborgs stad, vissa lands- ting och Biksföreningen för kräftsjuk- domarnas bekämpande om en utbygg- nad i direkt anslutning till kliniken av lokal för terapi med radiokobolt. Bygg- naden skall ligga till större delen för- sänkt under markytan och utföras av massiv betong. Å denna byggnads tak finns möjligheter att bygga föreläsnings- och undervisningslokaler i direkt an- slutning till kliniken. Kostnaderna för hela hyggnadsprojektet har beräknats till ca 1 250 000 kronor, varav ca 600 000 kronor för påbyggnaden. Utredningen vill varmt förorda detta byggnadspro- jekt.

Vid en utökning av antalet studeran- de måste antalet demonstrationsgrupper ökas. Av undervisningen under kirurgi- terminen torde 10 timmar lämpligen böra utgöras av demonstrationer. Dessa mäste dubbleras. Demonstrationsgrup- perna under radioterapiundervisningen i samband med kursen i obstetrik och gynekologi kan enligt ämnesföreträdar- nas bestämda uppfattning med hänsyn till demonstrationernas karaktär icke omfatta mera än fyra studerande per grupp. Med dessa utgångspunkter har

en omräkning av arvodena för under- visning i radioterapi gjorts.

Med hänsyn till att undervisning i gynekologisk radioterapi skall medde- las i Lund jämväl för de i Malmö tjänst- görande kandidaterna har utredningen ansett det motiverat med ytterligare en klinisk amanuens i Lund.

I Göteborg bör en befattning som kanslibiträde tillkomma.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 17, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Tab. 17. Radioierapi med tumördiagnostik.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster M

L M

Professor .............. Laborator ............. Lärare (34 lgr) ........ Undervisn. i radioterapi Kanslibitr. (11 lgr) ..... Klin. amanuens ........ Förste underläkare

(Ce 29) .............

Kostnadsberäkning

Uppsala. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

5 200 kr. 1 000 kr.

Land. Arvode till biträdande lärare beräknas. En klinisk amanuens

tillkommer. 2 900 + 14 056 : Höjning av det årliga materielanslaget med

Malmö. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas. Ett kanslibiträde

tillkommer. 3 550 + 9 528 : Höjning av det årliga materielanslaget med

13 078 kr. 1 250 kr.

Summa 39 984 kr.

D. Övriga till licentiatexamen hörande kurser

Kap. 16. Pediatrik

Undervisningens omfattning

Undervisningen i pediatrik skall en- ligt den nya studieordningen omfatta 150 timmar per kurs. Huvudregeln bör enligt propositionen 1954z212 vara att en fyra månaders kurs i pediatrik, obligatoriskt kombinerad med kurs i socialmedicin, anordnas två gånger är- ligen. Kanslern äger dock rätt att på hemställan av vederbörande fakultet bestämma, att pediatrikkursen i stället skall ges under tre månader tre gånger årligen utan kombination med social- medicin.

Utredningen

En utökning av antalet deltagare i pediatrikundervisningen har utredning— en funnit möjlig såväl i Uppsala, Lund som Göteborg. Ökningen vid de olika lärosätena kan ske antingen genom att antalet deltagare per kurs ökas eller, vid de lärosäten där alternativet med två kurser avsetts skola väljas, genom att man i stället anordnar tre kurser per år. I förstnämnda fallet torde det bli erforderligt med en dubblering av vissa undervisningstimmar. Utredning- en anser, att det i första hand bör an- komma på vederbörande fakultet att be- döma, vilket av alternativen som är lämpligast vid lärosätet. I likhet med vad som skett i propositionen 1954: 212 har utredningen vid beräkningen av personalbehovet räknat med tre kurser per år, vilket möjliggör en dylik valfri-

het. Om det förstnämnda alternativet väljes, bör härigenom inbesparade ar- voden få disponeras för erforderlig dubblering av undervisningen. * De största svårigheterna vid en ut- ökning av antalet studerande bereder anordnandet av den föreskrivna prak— tiska tjänstgöringen. Enligt den nya stu- dieordningen skall de studerande delta i det praktiska arbetet på de pediatri- ska klinikernas olika avdelningar och på deras polikliniker. Detta bereder vissa svårigheter med hänsyn till den begränsade tillgången på vårdavdel- ningar och värdplatser. Det synes dock vara möjligt att bereda ett ökat antal studerande tillfällen till praktisk tjänst- göring, om de barnkirurgiska avdel- ningarna i större utsträckning än hit— tills tas i anspråk härför. I Uppsala sak- nas för närvarande avdelning för barn- kirurgi. men planer föreligger på att tillskapa en sådan avdelning. Utred- ningen vill understryka önskvärdheten av att detta sker snarast möjligt. I Göte- borg finns en barnkirurgisk avdelning å barnsjukhuset, men denna avdelning är icke upplåten för undervisning. överenskommelse om upplåtande av denna avdelning för den kliniska un— dervisningen synes böra träffas. Utredningen finner slutligen en utök- ning av antalet förste underläkare resp. kliniska amanuenser i Uppsala och Gö- teborg erforderlig. Sålunda bör i Upp-— sala tillkomma två förste underläkare och i Göteborg två kliniska amanuen-

ser, varav en på den barnkirurgiska av- de olika lärosätena erforderliga per- delningen. sonalförstärkningen framgår av tabell

Den enligt utredningens mening för 18, vilken även utvisar den nuvarande en utökning av antalet studerande vid personalorganisationen.

Tab. 18. Pediatrik.

Redan beslutad

personal Utredningen

Tjänster

L G U L G

(:

Professor ................................... Lärare (30 lgr) ............................. Bitr. lärare + spec. föreläsare ................ Laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............. Kontorist (13 lgr) ........................... Kanslibiträde (11 lgr) ....................... Klin. amanuens ............................. Bitr. överläkare (Ce 30) ..................... Förste underläkare (Ce 29) .................. Andre underläkare (Cg 26) ..................

(O

mamllH—ngl— o

1 1 9 500 1

1 2

Kostnadsberäkning Uppsala. Två förste underläkare tillkommer. XI huvudtiteln 23 208 + 23 208 = 46 416 Höjning av det årliga materielanslaget med 3000

Lund. Höjning av det årliga materielanslaget med 3000

Göteborg. Två kliniska amanuenser tillkommer. 17 609 + 17 609 = 35 218 Höjning av det årliga materielanslaget med 3 750

VIII huvudtiteln 44 968 XI huvudtiteln 46 416

Summa 91 384

Kap. 17.

Undervisningens omfattning

Kursen i psykiatri skall enligt pro- positionen 1954: 212 pågå tre månader och omfatta 100 timmar, förslagsvis fördelade på 75 timmar psykiatrisk kli- nik och poliklinik, 15 timmar klinisk undervisning på sinnessjukhus och 10 timmar samundervisning med andra kliniska ämnen. Under kursens två första månader skall den studerande samtidigt genomgå kursen i neurologi. Vid den praktiska tjänstgöringen skall de studerande fördelas i ett lämpligt antal grupper, vilka efter en viss upp- gjord plan rotcrar på psykiatrisk avdel- ning och poliklinik, eventuellt på sin- nessjukhus samt även på neurologisk klinik och poliklinik. Vid kursens slut bör varje studerande ha fullgjort en månads klinisk och poliklinisk tjänst- göring i neurologi och två månaders klinisk och poliklinisk tjänstgöring i psykiatri.

Utredningen

Vissa lokalsvårigheter föreligger i Lund och Göteborg. I Lund torde den barnpsykiatriska avdelningen, vilken för närvarande är inrymd i psykiat- riska kliniken, böra beredas egna loka- ler. Framställning härom har gjorts av direktionen för Malmöhus läns sjuk- vårdsinrättningar i Lund den 12 juli 1954 och byggnadsstyrelsen har den 30 september 1955 fått i uppdrag att i samråd med bl. a. 1955 års läkarutbild— ningsutredning verkställa utredning härom. Utredningen är ännu ej slutförd. I Göteborg är enligt ämnesföreträdaren, professor B. Lindberg, antalet vårdav-

Psykiatri

delningar otillräckligt. Professor Lind- berg har därför den 18 oktober 1955 hos Göteborgs stads sjukhusdirektion begärt tillbyggnad med ett annex, vilket skulle inrymma en avdelning för svårare psy- kiskt sjuka, eventuellt en isoleringsav- delning för alkoholskadade och andra narkomaner samt en behandlingsavdel- ning. Utredningen vill understryka önskvärdheten av en sådan tillbyggnad. Enligt propositionen 1954z212 skall kurs i psykiatri ges tre gånger årligen vid varje lärosäte. Då varje kurs pågår tre månader, finns möjlighet att bereda undervisning åt ett Ökat antal studeran- de genom att anordna ytterligare en kurs per år. En sådan anordning skulle emellertid innebära, att undervisning påginge hela året. Ämnesföreträdarna i Uppsala och Göteborg har därför för- klarat sig föredra att anordna tre kur- ser per år med ett något ökat antal del- tagare per kurs. En dubblering av vissa undervisningstimmar blir dock härvid nödvändig. I Lund torde vid en ut- ökning av antalet studerande böra ges fyra kurser årligen. Med dessa utgångs- punkter har en omräkning av arvodena till biträdande lärare gjorts. Anordnandet av den praktiska tjänst— göringen bereder vid en utökning av an- talet studerande vissa svårigheter. I propositionen 1954z212 har förutsatts, att även vissa vårdavdelningar på sin- nessjukhus eventuellt skulle tas i an— språk för denna tjänstgöring. Enligt ut- redningens mening bör, därest svårighe- ter uppstår att ordna den praktiska tjänstgöringen vid de psykiatriska kli- nikerna, sinnessjukhusen kunna utnytt-

jas för den praktiska tjänstgöringen i större utsträckning än vad som tidigare förutsatts.

I nyssnämnda proposition upptogs till behandling även en av statens sinnes- sjukvårdsberedning väckt fråga om in- rättande av professurer i psykiatri vid sinnessjukhusen. Föredragande departe— mentschefen uttalade i propositionen bland annat (sid. 233), att vad sinnes- sjukvårdsberedningen och 1948 års lä— karutbildningskommitté anfört om vär— det för specialistutbildningen och för den psykiatriska forskningen av profes- surer i psykiatri vid sinnessjukhusen syntes utgöra tungt vägande skäl för att åtminstone någon dylik tjänst inrätta- des. Som kommittén framhållit förelågc emellertid icke så ingående utredningar om förutsättningarna ur lokal synpunkt och om kostnaderna i olika avseenden, att ett avgörande nu kunde fattas. När-

mare utredning härom borde snarast komma till stånd. Den 7 oktober 1955 har Kungl. Maj:t uppdragit åt 1955 års läkarutbildningsutredning att utreda frågan om förutsättningarna och kost- naderna för inrättande vid sinnessjuk- husen av enligt utredningens mening erforderligt antal professurer i psykia— tri ävensom övriga frågor i samband med dylikt inrättande. Utredningen kommer att i ett särskilt betänkande re— dovisa resultatet av sina överväganden i dessa hänseenden.

Med hänsyn till det ökade antalet stu— derande bör tillkomma en klinisk ama- nuens i Göteborg.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 19, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Tab. 19. Psykiatri.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

L G L

. Professor ' Lärare (30 lgr) ....................... , Bitr. lärare ..........................

» i social- o. rättspsykiatrin

Exper. psyk. assistent .................. Förste lab. biträde (15 lgr) ............. Lab.bitr. (högst 13 lgr) ................ Kontorist (13 lgr) ..................... Klinisk amanuens ..................... Bitr. överläkare (Ce 30) Förste underläkare (Ce 29) ............

+1 250 +4 750

Kostnadsheräkning Uppsala. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

1 250 kr. 3 000 kr. 4 750 kr. 3 000 kr.

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas.

En klinisk amanuens tillkommer. 1 250 + 17 609 : Höjning av det årliga materielanslaget med

18 859 kr. .) 750 kr. Summa 34 609 kr.

Kap. 18. Barnpsykiatri

Undervisningens omfattning

Kurs i barnpsykiatri skall enligt den nya studieordningen fullgöras under kursen i pediatrik. Undervisningen om- fattar 15 timmar föreläsningar inklu— sive kliniska demonstrationer.

Utredningen

En utökning av antalet deltagare i undervisningen i barnpsykiatri påkal-

lar enligt utredningens mening ingen annan förstärkning än en uppräkning av arvodena till biträdande lärare med hänsyn till ökad åtgång av tid för kurs- förhör.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 20, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Tab. 20. Barnpsykiatri.

Tjänster

. Redan beslutad

personal Utredningen

L G U L G

Bitr. lärare (arvode) ......................... Överläkare (Ce 30) .......................... Förste underläkare (Ce 29) ...................

Kostnadsberäkning

Uppsala. Arvode till biträdande lärare beräknas 150 kr.

Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas 200 kr.

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas 300 kr.

Summa 650 kr.

Kap. 19. Dermato-venereologi

Undervisningens omfattning

Enligt den nya studieordningen skall dermato-venereologien undervisas un- der en två månaders kurs, varunder de studerande skall åhöra 50 timmar före- läsningar samt under 10 timmar med- delas praktisk undervisning i de van- ligare undersökningsmetoderna. Under kursen skall de studerande även full— göra praktisk tjänstgöring på klinik och poliklinik.

Utredningen

Möjligheter föreligger att meddela undervisning i dermato-venereologi för ett ökat antal studerande i Uppsala och Lund. I Göteborg är nuvarande lokaler vid Holtermanska sjukhuset redan med i propositionen 1954: 212 förutsatt stu- dentantal helt otillfredsställande. Rit— ningar till en ny hudklinik vid Sahl- grenska sjukhuset är emellertid god— kända och nybyggnaden torde hinna färdigställas till hösten 1959. Utred- ningen vill starkt understryka nödvän- digheten av att alla erforderliga åtgär- der vidtas för ett påskyndande av detta byggnadsprojekt.

I Uppsala, Lund och Göteborg erford- ras vid en utökning av antalet stude- rande fyra kurser årligen i stället för tre, som förutsatts i propositionen 1954: 212. Vid de två sistnämnda lärosätena måste dessutom med hänsyn till det stora antalet deltagare en dubblering

ske av viss del av undervisningen. Un- der varjc kurs torde härvid 25 timmar föreläsningar och 10 timmar demonstra- tioner behöva dubbleras. Då härigenom den totala undervisningsvolymen i såväl Lund som Göteborg blir 380 timmar har utredningen ansett det motiverat med inrättande av en lärartjänst i Ce 30 vid ettvart av dessa lärosäten. Vidare har utredningen verkställt en omräkning av arvodena till biträdande lärare.

Svårigheter kan tänkas uppstå att i Uppsala få någon kompetent person, som kan åta sig två av de fyra föreslag- na kurserna. Utredningen förutsätter emellertid att dermatologiska kliniken i Uppsala i likhet med övriga kliniker kommer att få en biträdande överlä- kare, vilken i sådant fall kan äta sig denna uppgift.

En utökning av antalet studerande motiverar vidare en utökning av anta- let förste underläkare och kliniska ama- nuenser. I Uppsala har i akademiska sjukhusets anslagsäskanden för budget- året 1957/58 föreslagits inrättande av en förste underläkartjänst vid dermatolo- giska kliniken. Huruvida ytterligare för— stärkning för undervisningens behov er- fordras bör prövas när kliniken trätt i verksamhet som undervisningsklinik. I Lund och Göteborg bör däremot till— komma en klinisk amanuens vid vart- dera lärosätet.

Behovet av fotograf för färdigställan- de av åskådningsmaterial har understru- kits av ämnesföreträdarna. Utredningen

har därför funnit det motiverat att be- räkna medel för en halvtidsanställd fo- tograf i Uppsala och en fotograf, gemen- sam för ämnena dermato-venereologi, klinisk epidemiologi och oto-rhino- laryngologi i Lund och en fotograf, ge— mensam för ämnena dermato-venereo- logi och klinisk epidemiologi, i Göte- borg. Utredningen förutsätter att dessa befattningshavare placeras å eventuellt befintliga fotocentraler och att förstärk-

ningen sålunda även om möjligt skall komma andra ämnen tillgodo.

För komplettering av utrustningen vid hudkliniken i Lund erfordras ett engångsanslag med 4300 kronor.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 21, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Tab. 21. Dermalo—venereologi.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

L

Professor ............................. Lärare (Ce 30) ........................ Bitr. lärare (arvode) ................... Kanslibiträde (11 lgr) .................. Fotograf (12 lgr) ...................... Klin. amanuens ....................... Förste underläkare (Ce 29) ............

+3 350

+1/2

Kostnadsberäkning

Uppsala. Arvode för biträdande lärare beräknas. En fotograf med halv-

tidstjänstgöring tillkommer. 3 350 + 4 734 : Höjning av det årliga materielanslaget med

8 084 kr. 2 000 kr.

Lund. En tjänst såsom lärare i Ce 30 inrättas. Arvoden till biträdande lärare beräknas. En tjänst såsom fotograf inrättas gemensam för der- mato—venereologi, klinisk epidemiologi och oto-rhino-laryngologi. Hälften av kostnaden beräknas höra till dermato-venereologi. En kli- nisk amanuens tillkommer. 22296+1950+4734+14056= Höjning av det årliga materielanslaget med

43 036 kr. 4 500 kr.

Göteborg. En tjänst såsom lärare i Ce 30 inrättas. Arvoden till biträ- dande lärare beräknas. En tjänst såsom fotograf inrättas gemensam för dermato—venereologi och klinisk epidemiologi. En klinisk ama— nuens tillkommer. 22980+1950+4938+17609= Höjning av det årliga materielanslaget med

47 477 kr. 5 000 kr.

Summa 110 097 kr.

Härtill kommer engångsanslag för ytterligare utrustning vid hudkliniken i Lund med 4 300 kronor.

Kap. 20. Klinisk epidemiologi

Undervisningens omfattning

Undervisning i klinisk epidemiologi skall enligt den nya studieordningen meddelas under en två månaders kurs omfattande 25 timmar föreläsningar och 25 timmar demonstrationer och praktiska övningar. Det har förutsatts att de studerande under kursen även skall få tillfälle till praktisk tjänstgöring på epidemisjukhus. De skall sålunda under en tid motsvarande fjorton da- gars halvtidstjänstgöring arbeta på epi- demiologisk avdelning. I kursen skall även ingå de epidemiska sjukdomarnas bakteriologi förslagsvis med 6—8 tim- mar föreläsningar och demonstrationer.

Utredningen

En utökning av antalet deltagare i epidemiologiundervisningen är möjlig att genomföra i såväl Uppsala som Lund-Malmö och Göteborg. I Uppsala kan densamma genomföras med oför- ändrat antal kurser, tre per år, om demonstrationsundervisningen dubble- ras. I Lund-Malmö och Göteborg erford— ras fyra kurser i stället för tre, som för- utsatts i propositionen 1954:212. I Lund och Malmö bör kurserna efter förslag av fakulteten fördelas på över- läkarna vid epidemisjukhusen å dessa orter.

Utredningen vill erinra om att 1948 års läkarutbildningskommitté i sitt be- tänkande anförde, att vissa skäl talade för att ordinarie lärartjänster borde in— rättas för undervisningen vid epidemi-

sjukhusen. Kommittén faim likväl ett dylikt förslag innebära en så genomgri- pande förändring av organisationen av dessa sjukhus, att frågan borde bedö- mas jämväl med hänsyn till andra om— ständigheter än dem som kommittén ha— de att beakta. Kommittén förutsatte emellertid, att vederbörande fakulteter och kollegier skulle uppta frågan om den framtida ställningen för lärarna i klinisk epidemiologi till en allsidig ut- redning. Föredragande departements— chefen instämde i propositionen 1954: 212 (s. 253) i kommitténs uttalande, att den relativt omfattande undervisningen vid epidemisjukhusen enligt det nya förslaget i viss mån talade för en änd- rad ställning för lärarna. Då emellertid en dylik ändring på viktiga punkter in- grepe i epidemisjukvårdens organisa— tion, förklarade sig departementschefen icke vara beredd att utan ingående ut- redning ta ställning till frågan. Då en utökning av antalet studerande givetvis medför en ytterligare ökning av under- visningsbelastningen, vill utredningen instämma i 1948 års läkarutbildnings- kommittés återgivna uttalande.

Såsom jämväl påpekats i nyssnämnda departementschefsuttalande, torde över- enskommelser böra träffas med huvud- männen för respektive epidemisjukhus om ianspråktagande av sjukhusen för ifrågavarande undervisning. Den defini— tiva kostnaden för undervisningens an- ordnande kan därför icke nu anges. Ut- redningen har emellertid verkställt en

omräkning av undervisningsarvodena med utgångspunkt från den i det före- gående skisserade undervisningsorgani- sationen.

En ökning av antalet studerande mo— tiverar enligt utredningens mening in- rättande av tjänster såsom förste under- läkare resp. klinisk amanuens vid de lärosäten, där en ökning sker, i stället för arvodesavlönade amanuenser som i propositionen 1954: 212 förut- satts skola anställas för de tider då kurs påginge. I Lund har två kliniska amanuenser beräknats tillkomma, av vil- ka den ena avsetts skola biträda vid un- dervisningen i Malmö. Utredningen vill

de

i detta sammanhang erinra om att epi- demisjukhusen enligt den beslutade nya studieordningen kommer att utnyttjas —— förutom för undervisning i klinisk epidemiologi _— i ej ringa omfattning jämväl för rondundervisning i medicin och pediatrik. Denna omständighet ut- gör enligt utredningens mening ett yt— terligare skäl för inrättande av tjänster av nyss angivet slag.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 22, vilken även utvisar den nuvarande per— sonalorganisationen.

Tab. 22. Klinisk epidemiologi.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

U L G L

Lärare (arvode) ....................... Undervisning i klinisk bakteriologi ...... Kursamanuens (arvode) ................ Fotograf (12 lgr) ..................... Förste underläkare .................... Klinisk amanuens .....................

6 850 6 850 800 800 2 400 2 400

Kostnadsberäkning

Uppsala. Arvode till biträdande lärare beräknas. En tjänst såsom förste underläkare inrättas, varvid kursamanuensarvodena bortfaller. VIII huvudtiteln 2 360 — 2 400 : Xl huvudtiteln Höjning av det årliga materielanslaget med

— 40 kr. 23 208 kr. 2 000 kr.

Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas. Arvodet för undervisning i klinisk bakteriologi uppräknas. Av kostnaden för den i kap. 19 föreslagna för dermato-venereologi, klinisk epidemiologi och oto- rhino-laryngologi gemensamma tjänsten såsom fotograf beräknas fjärdedelen falla på klinisk epidemiologi. Två tjänster såsom klinisk amanuens inrättas, varvid kursamanuensarvodena bortfaller. 2700+150+2367+14056+14056—2400: Höjning av det årliga materielanslaget med

30 929 kr. 2 000 kr.

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas. Arvodet för undervis- ning i klinisk bakteriologi uppräknas. Hälften av kostnaderna för den i kap. 19 föreslagna för dermato-venereologi och klinisk epidemio- logi gemensamma tjänsten såsom fotograf beräknas höra till klinisk epidemiologi. En tjänst såsom klinisk amanuens inrättas, varvid kursamanuensarvodena bortfaller. ' 2700+150+4938+17 609—2400: 22 997 kr. Höjning av det årliga materielanslaget med 2 500 kr.

VIII huvudtiteln 60 386 kr. XI huvudtiteln 23 208 kr.

Summa 83 594 kr.

Kap. 21. F tisiologi

Undervisningens omfattning

I propositionen 1954: 212 har följande organisation av undervisningen i ftisio— logi förutsatts. Redan under kursen i medicin skall de studerande följa ca 5 visitronder på tuberkulosklinik. De stu- derande skall vidare under en månad fullgöra kurs i ftisiologi, omfattande dels 10 föreläsningar eller demonstra- tioner, dels praktiskt arbete under en tid, motsvarande halvdagsarbete under 14 dagar.

Utredningen

Det är vid samtliga ifrågavarande lä— rosäten möjligt att meddela undervis- ning i ftisiologi för ett ökat antal stu- derande. I Uppsala kan detta ske med oförändrat antal kurser, fyra per år,

men med ökat deltagarantal per kurs. I Lund synes lämpligen böra ges sex kur- ser per år i stället för fyra, som förut- sattes i propositionen 1954: 212. Den härigenom ökade undervisningsvolymen faller inom ramen för lärarens i ftisio- logi undervisningsskyldighet. I Göte- borg erfordras sex kurser i stället för fyra, varför ytterligare arvode till lä- rare i ftisiologi beräknas.

För komplettering av utrustningen vid lungkliniken i Göteborg erfordras ett engångsanslag av 7 200 kronor.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 23, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Tab. 23. Ftisiologi.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

C L G L G

Professor ................................. Lärare i ftisiologi ......................... Kontorist (13 lgr) ......................... Kanslibitr. (11 lgr) ........................ Klinisk amanuens ......................... Bitr. överläkare (Ce 30) ................... Förste underläkare (Ce 29) ................ Andre underläkare (Cg 26) .................

Hou-cl lui...

Kostnadsberäkning Uppsala. Höjning av det årliga materielanslaget med 1 000 kr.

Lund. Höjning av det årliga materielanslaget med 1 000 kr.

Göteborg. Arvodet till lärare i ftisiologi uppräknas med 2 000 kr. Höjning av det årliga materielanslaget med 1250 kr.

Summa 5250 kr.

Härtill kommer ett engångsanslag för komplettering av utrustningen vid lungkliniken i Göteborg med 7 200 kr.

Kap. 22. Neurologi och neurokirurgi

Undervisningens omfattning

Enligt den nya studieordningen skall de studerande genomgå kurserna i neu- rologi och psykiatri i en obligatorisk kombination. Under neurologikursen, som omfattar två månader, ges 50 tim- mar föreläsningar varjämte de stude— rande under 20 timmar erhåller övning i de neurologiska undersökningsmeto- derna. Under den propedeutiska kursen i kliniska undersökningsmetoder skall dessutom läraren i neurologi ge 4 tim- mar undervisning i neurologisk anam- nesupptagning och undersökningstek- nik.

Undervisningen i neurokirurgi kan enligt propositionen 1954: 212 anord- nas enligt två olika alternativ. Enligt det ena alternativet förutsättes en neuro- kirurg under kirurgikursen skola med- dela undervisning i neurotraumatolo- gien, omfattande 6—8 timmar föreläs- ningar inklusive patientdemonstratio- ner, medan undervisning i den neuro- kirurgi, som är av särskilt intresse för ämnena neurologi och psykiatri, 6 tim- mar, meddelas i samband med undervis- ningen i dessa ämnen. Enligt det andra alternativet meddelas hela undervis- ningen i neurokirurgi under neurologi— psykiatrikurserna med 10—12 timmar föreläsningar, inklusive patientdemon- strationer.

Utredningen Då undervisningen i neurologi skall vara obligatoriskt kombinerad med psy-

kiatriundervisningen, måste undervis- ning för ett ökat antal studerande an— ordnas på så sätt, att man i Uppsala och Göteborg, i likhet med vad som angivits i propositionen 1954: 212, ger tre kurser med ett något ökat antal del— tagare per kurs, medan man i Lund ger fyra kurser i stället för tre. Under— visning i neurokirurgi enligt nuvaran- de studieplan bereder i och för sig ingen svårighet med anledning av det ökade antalet studerande.

I Uppsala och Göteborg blir förut- sättningarna för praktisk tjänstgöring försämrade vid det ökade antalet stude- rande vid neurologikurserna. Då varje studerande under kursens 2 månader skall fullgöra klinisk tjänstgöring på neurologisk klinik och poliklinik under tillhopa en månad, måste en utökning av elevantalet medföra att antalet sam— tidigt på kliniken tjänstgörande stude- rande ökas. Med hänsyn till det även i de större sjukvårdsområdena begrän- sade patientantalet inom specialiteten är detta emellertid olämpligt ur undervis— ningssynpunkt. Utredningen anser det därför nödvändigt att vid de nämnda lärosätena i större utsträckning än vad som förutsatts i propositionen 1954: 212 utnyttja jämväl det neurokirurgiska pa- tientmaterialet. Detta innebär, att tjänst- göring kommer att anordnas även på den neurokirurgiska kliniken. Under sådana förhållanden synes lärarna i neurokirurgi lämpligen böra meddela även en viss del av det annars i neuro-

logiundervisningen ingående kunskaps- stoffet. Utredningen har i denna fråga gjort sig underrättad om erfarenheterna av en dylik anordning av neurologiun- dervisningen i Danmark samt inhämtat vissa förslag från ämnesföreträdaren för neurologi i Göteborg.

I Danmark sker vid medicinska fa- kulteten i Köpenhamn undervisningen i neurologi både på den neuromedicinska och den neurokirurgiska kliniken. Samtliga studerande tjänstgör en månad på klinik, varav halva tiden på neuro- medicinsk och halva tiden på neuro- kirurgisk klinik. Fristående från den praktiska tjänstgöringen anordnas en neurologikurs med katedrala föreläs- ningar under 3 månader med 3 före- läsningstimmar per vecka. Dessa kate- drala föreläsningar delas mellan de båda ämnena på så vis, att neuro- medicinen har 2/3 och neurokirurgien % av hela antalet.

Professorn i neurologi vid medicin- ska fakulteten i Göteborg, T. Broman, har till utredningen lämnat ett förslag till uppläggning av neurologiundervis- ning med utnyttjande av både den neu- rologiska och den neurokirurgiska kli- niken. Enligt förslaget skulle de stu- derande under kursen i neurologi tjänst- göra halva tiden på neurologisk polikli- nik, medan den andra hälften av tjänst- göringen alternativt skulle ske på den neurologiska kliniken eller på den neu- rokirurgiska kliniken. Av de båda äm- nenas sammanslagna föreläsningstim- mar, som för närvarande utgör ca 50 föreläsningar i neurologi och 10—12 föreläsningar i neurokirurgi, skulle en- ligt förslaget neuromedicinen få sig till- delat ca 40 föreläsningar och neuro- kirurgien ca 20 föreläsningar. För neu- romedicinens del anför professor Bro- man följande ämnen såsom lämpliga exempel på dess andel i undervisning- en: allmän neurologi, undersöknings-

teknik, syndrom- och symtomlära inkl. demonstrationer: genomgång av anain- nes- och statusupptagning, reflexläran, motiliteten, sensibiliteten, koordinatio- nen, afasi- och agnosiläran, perifera nervsjukdomar, myelopathier, encefalo- pathier, därtill speciellt extrapyrami— dala syndrom och epilepsi, samman- lagt ca 25 timmar. Demonstration med kommentarer av viktiga sjukdomar och synpunkter på terapi: meningiter, en— cefaliter, sclerosis disseminata, vasku— lära cerebrala insulter, commotio-con- tusio cerebri samt encephalopathia trau- matica jämte försäkringsmedicinska synpunkter, heredodegenerativa sjuk- domar, mono- och polyneuropatliier inkl. polyradiculiter, huvudvärk, yrsel, allmänna synpunkter på rehabilitering: sammanlagt ca 15 timmar. För neuro- kirurgiens del skulle bl. a. följande äm- nen vara lämpliga vid undervisningen: hjärntumörerna, hjärnabscess och tu- berkulom, intrakraniella aneurysm och subarachnoidalblödningar, traumatiska skador av hjärna, ryggmärg och peri- fera nerver, traumatiskt betingade intrakraniella hematom, ryggmärgstu- mörer, diskbråck och rhizopathier, smärtkirurgiska behandlingsmöjlighe— ter, psykokirurgi (bl. a. med tanke på att kursen förlöper samtidigt med psykiatriundervisningen), sammanlagt ca 20 timmar.

Utredningen har vid sina undersök— ningar av möjligheterna att undervisa ett ökat antal studerande konstaterat, att patientmaterialet på de neurologiska klinikerna i Uppsala och Göteborg är i behov av komplettering. Enligt utred- ningens mening kan klientelet på de neurokirurgiska klinikerna därstädes i stor utsträckning utnyttjas för neurolo- giundervisning. Med tanke på de gynn- samma erfarenheterna av en undervis- ning i neurologi både på neurologiska och neurokirurgiska klinikerna vid me—

dicinska fakulteten i Köpenhamn finner sig utredningen kunna acceptera en för- delning av neurologiundervisningen på de bägge klinikerna i huvudsaklig över- ensstämmelse med det av professor Bro- man framlagda förslaget. Vissa typer av neurologiska sjukdomar torde vara be- tydligt rikligare förekommande på de neurokirurgiska klinikerna än på de neurologiska. Även utanför de speciella neurokirurgiska sjukdomarnas diagnos- tik och terapi torde finnas områden, där neurokirurgen är väl skickad att föreläsa. Utredningen vill därför föreslå följande fördelning av neurologiunder— visningen på de två klinikerna: polikli— nikundervisningen förlägges till den neurologiska polikliniken, medan kli- niktjänstgöringen sker antingen alter- nativt på den neurokirurgiska eller den neurologiska kliniken eller också förde- lad med halva tiden på vardera av dessa kliniker. Av de 60 timmars föreläsning- ar, som sammanlagt enligt den nya un-

dervisningsplanen skall ankomma på neurologi och neurokirurgi, föreslår ut- redningen att 40 föreläsningstimmar skall åvila neuromedicinaren medan 20 föreläsningstimmar skall åvila neuroki— rurgen. Av de 20 timmars handledning i neurologisk undersökningsteknik, som skall meddelas vid varje kurs i neuro- logi, föreslår utredningen att 10 skall ankomma på neuromedicinaren och 10 på neurokirurgen. Undervisningen un- der 4 timmar i neurologisk undersök- ningsteknik vid kursen i kliniska un— dersökningsmetoder under det prope- deutiska året torde böra helt ankomma på neuromedicinaren.

Vid den nu föreslagna samordningen och fördelningen av neurologiundervis- ningen på de neurologiska och neuro- kirurgiska klinikerna måste, enligt ut- redningens mening, lärarnas på de neu- rokirurgiska klinikerna ställning om- prövas. Vederbörande universitetsmyn- digheter i Göteborg har såväl tidigare

Neurologi.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

U L L

Professor ............................. Bitr. lärare ........................... Laboratoriebiträde (11 lgr) ............. Kanslibiträde (11 lgr) ................. Klinisk amanuens .....................

Tab. 25. Neurokirurgi.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

L L

Professor ............................. Lärare (arvode) ....................... Förste underläkare ............... _ ..... Klinisk amanuens .....................

som i sina anslagsäskanden för budget- året 1957/58 begärt inrättande av pro- fessur i neurokirurgi och medicinska fakulteten i Uppsala har förklarat sig ämna framdeles inkomma med förslag om inrättande av dylik professur. Ur undervisningens synpunkt finner utred- ningen det nödvändigt, att det vid den föreslagna ökade undervisningsbelast— ningen på neurokirurgiska klinikerna inrättas professurer i neurokirurgi i Uppsala och Göteborg. Därvid bortfaller de särskilda lärararvodena i neurokirur- gi. Vid vartdera lärosätet bör vidare med hänsyn till det ökade antalet stu-

Kostnadsberäkning

derande på neurokirurgiska kliniken där tillkomma en förste underläkare resp. klinisk amanuens. För neurolo- giska klinikens del föranleder överflytt- ningen av viss del av neurologiunder- visningen på ämnesföreträdarna i neu— rokirurgi en omräkning av arvodena till biträdande lärare i neurologi.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabellerna 24 och 25, vilka även utvisar den nuva- rande personalorganisationen.

Uppsala. En professur i neurokirurgi och en tjänst som förste under- läkare vid neurokirurgiska kliniken inrättas. Lärararvodet för neuro- kirurgi och arvodet till biträdande lärare i neurologi bortfaller.

VIII huvudtiteln 34 512 _ 1 750 — 4 350 :

XI huvudtiteln Höjning av det årliga materielanslaget för neurokirurgi med

Lund. Arvodet till biträdande lärare i neurologi och lärararvodet för

neurokirurgi omräknas. 3 950 + 500 : Höjning av det årliga materielanslaget för neurologi med

Göteborg. En professur i neurokirurgi och en tjänst som klinisk ama- nuens vid neurokirurgiska kliniken inrättas. Lärararvodet för neuro- kirurgi och arvodet till biträdande lärare i neurologi bortfaller.

34512+17609—1750—4350_—_ Höjning av det årliga materielanslaget för neurokirurgi med

46 021 15 000

VIII huvudtiteln 108 883 XI huvudtiteln 23208

Summa 132 091

Kap. 23. Obstetrik och gynekologi

Undervisningens omfattning

Enligt den nya studieordningen skall kursen i obstetrik och gynekologi om- fatta tre månader. Under densamma skall meddelas föreläsningar jämte kli- niska demonstrationer under 100 tim- mar. Dessutom skall de studerande un- der 20 timmar handledas i den obste- triska och gynekologiska undersök- nings- och behandlingsmetodiken. Den praktiska tjänstgöringen skall omfatta tjänstgöring på förlossningsavdelning och gynekologisk avdelning samt poli- klinisk tjänstgöring inom gynekologien.

Utredningen

Möjligheter att bereda undervisning åt ett ökat antal studerande finns i Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg. Efter förslag i propositionen 1956:94 har 1956 års riksdag beslutat godkänna ett förslag till avtal med Göteborgs stad om upplåtelse av kvinnokliniken I vid Sahlgrenska sjukhuset för medicinsk undervisning och forskning (SU 129, skr. 286). Denna klinik är tillräckligt stor och har ett tillräckligt patientma- terial för undervisning av ett utökat an- tal studerande men saknar vissa loka- ler för undervisnings— och forsknings- ändamål. Oavsett utökningen av antalet studerande är det sålunda nödvändigt att kliniken utvidgas med jourrum och dagrum för medicine kandidaterna ävensom med demonstrations- och kurs- salar. Vidare är det nödvändigt med en utvidgning av laboratorierna för under—

visnings- och forskningsändamål. Ut- redningen utgår ifrån att fakulteten vid planeringen av denna utvidgning tar hänsyn jämväl till det Ökade antalet studerande.

Enligt propositionen 1954z212 skall vid varje lärosäte årligen ges tre kur— ser om tre månader. Ett ökat antal stu- derande kan beredas undervisning an- tingen genom att ytterligare en kurs an— ordnas vid lärosätet eller genom att an- talet deltagare per kurs ökas. Då det förstnämnda alternativet innebär att undervisning skulle äga rum vid klini- kerna året runt, är detsamma förknip— pat med betydande svårigheter. Utred- ningen har i det följande räknat med fyra kurser årligen i Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg, men det synes böra stå respektive fakulteter fritt att i stället välja alternativet med tre kur- ser och disponera de härigenom inbe— sparade lärararvodena för dubblering av undervisningen under vissa timmar.

Vid de kliniker, där utredningen i en— lighet med vad i det föregående sagts räknat med en utökning av antalet kur- ser per år från tre till fyra, blir en för- stärkning av lärarkrafterna nödvän- dig. Utredningen har sålunda funnit be- hov föreligga av en lärartjänst i Ce 30 vid envar av klinikerna i Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg. Med hän— syn till den av 1956 års riksdag beslu- tade ändrade 1äkarorganisationen vid akademiska sjukhuset i Uppsala borde emellertid i stället för lärartjänsten i

Ge 30 där inrättas biträdande överläkar— Utredningen har vidare ansett, att det tjänster. Utredningen har emellertid av vid en utökning av antalet studerande i kap. 6 närmare utvecklade skäl icke bör tillkomma ett kontorsbiträde i Upp- ansett sig böra räkna härmed utan i sala. stället uppräknat arvodena till biträ- Den enligt utredningens mening för dande lärare. En viss reducering av ar- en utökning av antalet studerande vid vodena till biträdande lärare kan där- de olika lärosätena erforderliga perso- emot ske i Lund, Malmö och Göteborg nalförstärkningen framgår av tabell 26, vid tillkomsten av nyssnämnda lärar- vilken även utvisar den nuvarande per- tjänster. sonalorganisationen.

Tab. 26. Obsielrik och gynekologi.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster U L M G L M

Professor .............. 1 1 Lärare (Ce 30) ......... Bitr. lärare ............ Lab.bitr. (högst 13 lgr). Kontorist (13 lgr) ...... Kanslibitr. (11 lgr) . . . . Kontorsbitr ............ Klinisk amanuens ...... Bitr. överläkare (Ce 30) Förste underläkare

(Ca 29) ............. Andre underläkare

(Cg 26) .............

[H I.—

10 850 10 850 1 1

H C 00 Ul C H D 00 01 O

1 1

1 2

ull.—[_ rollup-—

Kosmadsberäkning

Uppsala. En kontorsbiträdestjänst inrättas. Arvodena till biträdande lärare omräknas. 8 016 + 6 150 : Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. En tjänst såsom lärare i Ce 30 inrättas. Arvodena till biträdande

lärare omräknas. 22 296 — 1 450 = 20 846 Höjning av det årliga materielanslaget med 3 500

Malmö. En tjänst såsom lärare i Ce 30 inrättas. Arvodena till biträdande lärare omräknas. 22 296 — 1 450 = 20 846 Höjning av det årliga materielanslaget med 3 500

Göteborg. En tjänst såsom lärare i Ce 30 inrättas. Arvodena till biträ- dande lärare omräknas. 22 980 — 1 450 = 21 530 Höjning av det årliga materielanslaget med 5 000

Summa 93 888 .

Kap. 24. Oftalmiatrik

Undervisningens omfattning

Enligt propositionen 1954z212 skall undervisningen i oftalmiatrik meddelas i en två månaders kurs, varunder ges 50 timmar föreläsningar. Därjämte bör de studerande under 10 timmar erhålla övning i de oftalmiatriska undersök- ningsmetoderna. Vidare bör de stude- rande tjänstgöra vid poliklinik.

Utredningen

Vid samtliga nu ifrågavarande ögon- kliniker har utredningen funnit det möjligt att bereda undervisning åt ett utökat antal studerande.

I propositionen 1954z212 har förut- satts att kurser i oftalmiatrik skulle ges vid samtliga kliniker fyra gånger är- ligen. Då varje kurs omfattar två måna- der finns således möjlighet att bereda det ökade antalet studerande undervis- ning genom att öka antalet kurser per år till fem. Utredningen anser att så bör ske i Uppsala, Lund och Göteborg.

Vid de kliniker där utredningen så— lunda räknat med ett ökat antal kurser per år blir en förstärkning av lärar- krafterna nödvändig. I Uppsala, Lund och Göteborg har utredningen funnit behov föreligga av en lärartjänst i Ce 30 vid vardera kliniken. Med hänsyn till den av 1956 års riksdag beslutade änd- rade läkarorganisationen vid akademi- ska sjukhuset i Uppsala borde emeller- tid där i stället för lärartjänsten i Ce 30 inrättas biträdande överläkartjänster. Utredningen har emellertid av i kap. 6 närmare utvecklade skäl icke ansett sig böra räkna härmed utan i stället upp- räknat arvodena till biträdande lärare. I Lund och Göteborg kan däremot en viss reducering av arvodena till biträ- dande lärare ske vid tillkomsten av nyssnämnda lärartjänster.

En ökning av antalet studerande har vidare ansetts påkalla en förstärkning med ytterligare en förste underläkare respektive klinisk amanuens i Uppsala och i Göteborg.

Tab. 27. Oftalmiatrik.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

U L G L

Professor ............................. Lärare (Ce 30) ....................... Bitr. lärare (arvode) .................. Kanslibiträde (11 lgr) .................. Klinisk amanuens ..................... Bitr. överläkare (Ce 30) ............... Förste underläkare ....................

Den enligt utredningens mening för nalförstärkningen framgår av tabell 27, en utökning av antalet studerande vid vilken även utvisar den nuvarande per- de olika lärosätena erforderliga perso- sonalorganisationen.

Kostnadsberäkning Uppsala. En tjänst såsom förste underläkare inrättas. Arvodena till bi- trädande lärare omräknas. VIII huvudtiteln 2 800 kr. XI huvudtiteln 23 208 kr. Höjning av det årliga materielanslaget med 4500 kr.

Lund. En tjänst såsom lärare i Ce 30 inrättas. Arvodena till biträdande lärare omräknas. 22 296 — 4 450 = 17 846 Höjning av det årliga materielanslaget med 4 500

Göteborg. En tjänst såsom lärare i Ce 30 och en tjänst såsom klinisk amanuens inrättas. Arvodena till biträdande lärare omräknas. 22980 +17 609—4450: 36139 Höjning av det årliga materielanslaget med 5 000

VIII huvudtiteln 70 785 XI huvudtiteln 23 208

Summa 93 993 .

Kap. 25. Oto-rhino-laryngologi

Undervisningens omfattning

Enligt propositionen 19542212 skall oto-rhino-laryngologi undervisas under en kurs på två månader, varvid de studerande skall åhöra 50 föreläsningar och delta i det polikliniska och det kli- niska arbetet. I anslutning till det poli— kliniska arbetet skall under 25 timmar undersökningsmetoderna inövas.

Utredningen

Undervisning i oto—rhino-laryngologi kan vid här ifrågavarande lärosäten meddelas ett ökat antal studerande. I Lund föreligger dock — oavsett utök- ningen — redan med det i propositio- nen 1954z212 förutsatta antalet stude- rande lokalmässiga svårigheter, enär ti- digare befintliga undervisningslokaler tagits i anspråk för sjukvårdsändamål. Utredningen förutsätter att undervis-

ningen liksom för närvarande ordnas med provisoriska arrangemang i avvak- tan pä en ombyggnad av kliniken.

I Uppsala, Lund och Göteborg kan ett ökat antal studerande beredas un- dervisning genom en utökning av an— talet kurser per år från tre till fyra.

Vid de kliniker, där en ökning av an- talet kurser förutsatts, blir en för- stärkning av lärarkrafterna nödvändig. I Uppsala, Lund och Göteborg förelig— ger sålunda enligt utredningens mening behov av en lärartjänst i Ce 30. Med hänsyn till den av 1956 års riksdag he— slutade ändrade läkarorganisationen vid akademiska sjukhuset i Uppsala borde emellertid där i stället för lärartjänsten 1 Ge 30 inrättas biträdande överläkar- tjänster. Utredningen har emellertid av i kap. 6 närmare utvecklade skäl icke ansett sig böra räkna härmed utan i stället uppräknat arvodena till biträ-

Tab. 28. Oto-rhino-laryngologi.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

C. L L

Professor ............................. Lärare (Ce 30) ....................... Bitr. lärare ........................... Fotograf (12 lgr) ..................... Kontorist (13 lgr) ..................... Kanslibiträde (11 lgr) ................. Klinisk amanuens ..................... Bitr. överläkare (Ce 30) ............... Förste underläkare .................... Andre underläkare (Cg 26) .............

HleHi lälH

O

dande lärare. I Lund och Göteborg kan däremot en viss reducering av arvodena till biträdande lärare ske vid tillkoms- ten av nyssnämnda lärartjänster.

Vid här ifrågavarande lärosäten på- kallar en utökning av antalet studeran- de en förstärkning av underläkarkraf— terna med ytterligare en förste under—

Kosmadsberäkning

läkare respektive klinisk amanuens vid vartdera lärosätet.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga per- sonalförstärkningen framgår av tabell 28, vilken även utvisar den nuvarande personalorganisationen.

Uppsala. En tjänst såsom förste underläkare inrättas. Arvodena till bi-

trädande lärare omräknas. VIII huvudtiteln XI huvudtiteln Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. En tjänst såsom lärare i Ce 30 och en tjänst såsom klinisk ama— nuens inrättas. Av kostnaderna för den i kap. 19 föreslagna för dermato-venereologi, klinisk epidemiologi och oto-rhino-laryngologi gemensamma tjänsten såsom fotograf har fjärdedelen ansetts höra till oto-rhino-laryngologi. Arvodena till biträdande lärare omräknas.

22296+14056+2367—2600=

Höjning av det årliga materielanslaget med

_ 36 119 4500

Göteborg. En tjänst såsom lärare i Ce 30 och en tjänst såsom klinisk amanuens inrättas. Arvodena till biträdande lärare omräknas. 22 980 + 17 609—2 600 : Höjning av det årliga materielanslaget med

37 989 5 000

VIII huvudtiteln 91 908 . Xl huvudtiteln 23 208

Summa 115 116

Undervisningens omfattning

Undervisning i hygien skall enligt den nya studieordningen meddelas dels under det propedeutiska året i form av 5 timmars undervisning ingående i den propedeutiska kursen i socialmedicin, dels under en två månaders kurs om- fattande ca 40 timmar föreläsningar och demonstrationer.

Utredningen Möjligheter föreligger i Uppsala,

Lund och Göteborg att genom en ut-

Kostnadsberäkning

ökning av antalet kurser till tre per år i stället för i propositionen 1954z212 förutsatta två kurser bereda undervis- ning åt ett ökat antal studerande. En omräkning av arvodena till biträdande lärare och amanuenser med härtill har verkställts.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 29, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

hänsyn

Uppsala. Arvode till biträdande lärare och kursamanuens beräknas.

3 050 + 800 : Höjning av det årliga materielanslaget med Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

3 850 kr. 1 000 kr.

750 kr. 2 000 kr.

Göteborg. Arvode till biträdande lärare och kursamanuens beräknas.

3200+800= Höjning av det årliga materielanslaget med

4 000 kr. 1 250 kr.

Summa 12 850 kr.

Tab. 2.9. Hygien.

Redan beslutad

personal Utredningen

Tjänster

U L G L

Professor ..................... . ....... Lärare (arvode) .......................

6 900 Förste assistent ....................... »—

Förste amanuens ...................... Amanuens (arvode) ................... Lab.bitr. (13 lgr) ..................... — Kanslibiträde (11 lgr) ................. — Vaktmästare (10 lgr) .................. -—

1 600

HHHll-IHlo-l

Kap. 27. Socialmedicin

Undervisningens omfattning

Enligt den nya studieordningen in- leds undervisningen i socialmedicin med en propedeutisk kurs i socialmedi- cin omfattande 15 timmar föreläsningar jämte några demonstrationer. Häri in- går som förut nämnts 5 timmar hygien— undervisning. Under de kliniska kur- serna ger vederbörande lärare i social- medicin fortlöpande undervisning un- der sammanlagt 40 timmar per år. Slut— ligen ges en huvudkurs i socialmedicin omfattande 55 timmar, varav ca hälften föreläsningar och hälften praktiska de- monstrationer. Såsom förut anförts i ämneskapitlet om pediatrik gäller som huvudregel att huvudkursen i social- medicin skall ges i kombination med kursen i pediatrik. Huvudkursen i so- cialmedicin må dock även ges som en fristående kurs under en månad.

Utredningen

Ett utökat antal studerande kan be- redas undervisning i Uppsala, Lund och Göteborg med oförändrat antal kur- ser. En dubblering av vissa undervis— ningstimmar, avsedda för praktiska de- monstrationer, ca 25 timmar, blir emel- lertid därvid nödvändig. Vid de under- visningssjukhus, där en utökning av antalet kurser i vissa övriga kliniska ämnen föreslagits, bör vidare för lärar- na i socialmedicin beräknas ytterligare 10 undervisningstimmar för medverkan i dessa ämnen. En omräkning av arvo- dena till biträdande lärare har verk- ställts med hänsyn härtill.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 30, vilken även utvisar den hittills beslu- tade personalorganisationen.

Tab. 30. Socialmedicin.

Redan beslutad personal Utredningen

Tjänster

L M

Professor .............. Bitr. lärare ............ Kurator ............... Statistiker (arvode) . . . . Kanslibiträde (11 lgr) .. Klinisk amanuens ......

Uppsala. Arvode till biträdande lärare beräknas 3450 Höjning av det årliga materielanslaget med 1 000

Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas 3250 Höjning av det årliga materielanslaget med 2 000

Malmö. Arvode till biträdande lärare beräknas 500

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas 3 300 Höjning av det årliga materielanslaget med 2 500

Summa 16 000

. Kap. 28. Rättsmedicin

Undervisningens omfattning

Undervisningen i rättsmedicin skall enligt den nya studieordningen omfatta 15 föreläsningstimmar jämte 5 demon- strationer av rättsmedicinsk liköpp- ning, rättsmedicinsk liksyn, rättsmedi- cinsk undersökning av levande perso- ner m. m. Varje demonstration har be- räknats ta 2 undervisningstimmar i an- språk.

Utredningen Möjligheter föreligger i Uppsala,Lund och Göteborg att bereda undervisning

i rättsmedicin åt ett ökat antal stude- rande med oförändrat antal kurser. En dubblering av de för demonstrationer avsedda 10 timmarna av varje kurs blir emellertid härvid nödvändig. En om- räkning av arvodena till biträdande lä- rare har verkställts med hänsyn härtill. Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso— nalförstärkningen framgår av tabell 31, vilken även utvisar den nuvarande per- sonalorganisationen.

Tab. 31. Rättsmedicin.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

U L G L

Lärare i rättsmedicin ................. Förste amanuens .....................

Kostnadsberiikning

Uppsala. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

Lund. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

Göteborg. Arvode till biträdande lärare beräknas Höjning av det årliga materielanslaget med

1 300 kr. 1 000 kr.

1 450 kr. 1 000 kr.

1 600 kr. 1 250 kr.

Summa 7 600 kr.

Kap. 29. Krigsmedicin

Undervisningens omfattning

Enligt den nya studieordningen skall krigsmedicinsk undervisning meddelas under en månads kurs omfattande 30 timmar föreläsningar.

Utredningen

Vid en utökning av antalet studerande i Uppsala, Lund och Göteborg erford- ras ytterligare en kurs per år i krigs—

medicin vid vartdera lärosätet. En om- räkning av arvoden till lärare och spe- cialföreläsare ävensom kursamanuens- arvoden har verkställts med hänsyn härtill.

Den enligt utredningens mening för en utökning av antalet studerande vid de olika lärosätena erforderliga perso- nalförstärkningen framgår av tabell 32, vilken även utvisar den hittills beslu- tade personalorganisationen.

Tab. 32. Krigsmedicin.

Tjänster

Redan beslutad

personal Utredningen

U L G L

Lärare och specialföreläsare ............ Kursamanuensarvode ..................

Kostnadsberäkning

Uppsala. Arvoden till biträdande lärare och kursamanuens beräknas

2150+400 :

Höjning av det årliga materielanslaget med

2 550 kr. 1 000 kr.

Lund. Arvoden till biträdande lärare och kursamanuens beräknas

2 200 + 400 :

Höjning av det årliga materielanslaget med

2 600 kr. 1 000 kr.

Göteborg. Arvoden till biträdande lärare och kursamanuens beräknas

2300+400=

Höjning av det årliga materielanslaget med

2 700 kr. 1 250 kr.

Summa 11 100 kr.

Kap. 30. Medicinens historia

Undervisningens omfattning Utredningen Enligt propositionen 1954: 212 skall En utökning av antalet studerande årligen ges en serie på 10 föreläsningar medför icke något ökat anslagsbehov. över medicinens historia. Den hittills beslutade personalorgani- sationen framgår av tabell 33.

Tab. 33. .Medicinens historia.

Redan beslutad

personal Utredningen

Tjänster

U L G U L G

Lärare .....................................

Kap. 31. Sammanfattning och kostnadsberäkning

Därest avgången under studietiden fram rande medföra ett behov av utbildnings- till medicine kandidatexamen uppskat— platser under det propedeutiska året tas till 5% av årsintaget, skulle det och den fortsatta kliniska utbildningen av statsmakterna fr.o.m. läsåret 1955/56 med tillhopa 390 platser, d. v. 5. en ök- heslutade årliga intaget av 408 stude— ning jämfört med det i propositionen

Årliga kostnader.

Avlöningskostnader

Propedeutiska året Bakteriologi .................................. 30 234 34 452 22 740 Patologi ..................................... 109 980 87 204 103 068 Farmakologi .................................. 30 282 30 282 26 118 Klinisk kemi och klinisk fysiologi .............. 10 104 34 264 14 513 Övriga kurser ................................ 31 158 35 320 29 059

Summa för propedeutiska året 211 758 221 522 195 498

Fjärde studieåret Medicin ...................................... 60 208 36 112 69 718 Kirurgi (inkl. ortopedi) ........................ 60 208 42 662 82 398 Röntgendiagnostik ............................ — 17 042 24 609 Radioterapi .................................. 5 200 17 956 13 078

Summa för fjärde studieåret 125 616 113 772 189 803

Övriga till licentiatexamen hörande kurser

Pediatrik ........... . ......................... 46 416 -— 35 218 Psykiatri ..................................... 1 250 4 750 18 859 Barnpsykiatri ................................ 150 200 300 Dermato-venereologi .......................... 8 084 43 036 47 477 Klinisk epidemiologi .......................... 23 168 30 929 22 997 Ftisiologi ............ . ........................ — —— 2 000 Neurologi och neurokirurgi ..................... 51 620 4 450 46 021 Obstetrik och gynekologi ...................... 14 166 41 692 21 530 Oftalmiatrik .................................. 26 008 17 846 36 139 Oto-rhino-laryngologi .......................... 27 008 36 119 37 989 Hygien ...................................... 3 850 750 4 000 Socialmedicin ................................ 3 450 3 750 3 300 Rättsmedicin ................................. 1 300 1 450 1 600 Krigsmedicin ................................. 2 550 2 600 2 700

Summa för övriga kurser 209 020 187 572 280 130 Summa avlöningskostnader 546 394 522 866 665 431

1954: 212 förutsatta antalet, 325 platser, med 65. Därest denna utökning i sin helhet anses böra komma till stånd vid befintliga lärosäten, vilket utredningen funnit möjligt, bör densamma enligt ut- redningens mening åstadkommas genom en ökning av antalet utbildningsplatser till i Uppsala 80, i Lund 90 och i Göte- borg 100 medan antalet utbildningsplat- ser i Stockholm bibehålles vid 120. De

ning skulle, enligt vad som närmare framgår av de i detta kapitel intagna sammanställningarna, belöpa sig till ca 2 milj. kronor, varav för avlöningar ca 1750 000 kronor och för materiel ca 250000 kronor. Härtill skulle komma engångskostnader med tillhopa 458 600 kronor, varav för byggnads— och om- ändringsarbeten 109100 kronor och för utrustning 349 500 kronor.

årliga kostnaderna för en sådan utök-

Årliga kostnader.

Materielkostnader

Propedeutiska året

Bakteriologi .................................. Patologi ..................................... Farmakologi .................................. Klinisk kemi och klinisk fysiologi .............. Övriga kurser ................................

Summa för propedeutiska året

Fiärde studieåret

Medicin ...................................... Kirurgi (inkl. ortopedi) ........................ Röntgendiagnostik ............................ Radioterapi ..................................

Summa för fjärde studieåret

Övriga till licentiatexamen hörande kurser

Pediatrik .................................... Psykiatri ..................................... Dermato-venereologi .......................... Klinisk epidemiologi .......................... Ftisiologi ..................................... Neurologi och neurokirurgi .................... Obstetrik och gynekologi ...................... Oftalmiatrik .................................. Oto-rhino-laryngologi .......................... Hygien ...................................... Socialmedicin ................................. Rättsmedicin ................................. Krigsmedicin .................................

Summa för övriga kurser

Summa materielkostnader

Byggnads- och omändringsarbeten

Propedeutiska året

Patologi ..................................... Farmakologi .................................. Övriga kurser ................................ 7 800

Summa för propedeutiska året 7 800

Fjärde studieåret Kirurgi (inkl. ortopedi) ........................ 17 000 Röntgendiagnostik ............................ 18 300

Summa för fjärde studieåret 25 300 Summa byggnads- och omändringskostnader 56 000 33 100 20 000

1 Härtill kommer kostnader för anskaffande av tre bostäder i öppna marknaden i Lund.

Utrustning L + M

Propedeutiska året Bakteriologi .................................. 12 000 Patologi ..................................... 32 000 Farmakologi .................................. 13 500 Klinisk kemi ................................. 26 000

Summa för propedeutiska året 83 500

Fjärde studieåret

Medicin ...................................... 4 000 Kirurgi (inkl. ortopedi) ........................ 22 700 Röntgendiagnostik ............................ 43 800

Summa för fjärde studieåret 70 500

Övriga till licentiatexamen hörande kurser Dermato-venereologi .......................... 4 300 l"tisi010gi ..................................... 7 200

Summa för övriga kurser 4300 7200 Summa utrustningskostnader 158 300 105 200

Avdelning IV

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOSTNADER FÖR ANORDNANDE AV EN KLINISK UTBILDNINGSANSTALT 1 NORRLAND

Kap. 32. Sjukhus, till vilka undervisning kan tänkas förlagd

[ sitt betänkande angående ett riks- sjukhus i Norrland (SOU 1947: 70) (lis- kuterade Norrlandskommittén ingående frågan om den lämpligaste förläggnings- orten för ett norrländskt centralsjukhus (kap. 12). För bedömande av frågan ansågs närmast tre synpunkter kräva beaktande. För det första borde sjuk- huset vara så centralt beläget som möj- ligt inom upptagningsområdet. Härvid måste hänsyn tas såväl till det rena av— ständsmomentet som till befolknings- fördelningen inom respektive område och icke minst till kommunikationsför- hållandena. För det andra borde orten vara belägen i centrum av en relativt betydande tätortsbebyggelse och helst även utgöra huvudort för ett större om— råde. För det tredje måste modersjuk- huset vara ett fullt utbyggt centrallasa- rett. Med dessa utgångspunkter ansåg sig Norrlandskommittén från början kunna fastslå, att orter inom Norrbot- tens och Jämtlands län såväl ur befolk- ningsgeografisk synpunkt som med hän- syn till avståndsmomentet knappast borde ifrågakomma som förläggnings- plats för sjukhuset. I Västerbottens län ansågs Umeå vara den bäst belägna platsen, medan man i Västernorrlands län närmast ansåg sig böra uppmärk— samma Sundsvall och Sollefteå. Då Sol— lefteå för det dåvarande endast hade ett odelat lasarett, varjämte landstinget disponerade vissa vårdplatser på garni- sonssjukhuset, ansågs denna ort ej höra

komma ifråga. Vid valet av förläggnings- ort borde enligt Norrlandskommittén beaktas att de nordligaste länen har störst behov av hjälp, då de har svårast att utnyttja de resurser på sjuk— och hälsovårdens områden som de sydligare delarna av landet kan ställa till förfo— gande. Norrlandskommitténs majoritet stannade för att föreslå att norrlands— sjukhuset skulle förläggas till Umeå. Sex av kommitténs ledamöter uttalade sig i ett särskilt yttrande för att Sollefteå borde ges försteg framför de övriga ifrågasatta städerna, medan en ledamot ansåg, att, om endast en anstalt kunde komma ifråga, densamma borde förläg— gas till Sundsvall.

I detta sammanhang må jämväl erin- ras om ett uttalande i medicinalstyrel- sens förutnämnda förslag om den öpp- na läkarvården i riket (SOU 1948: 14). Däri anfördes följande:

Vi föreslår därför, att, sedan den medi- cinska fakulteten i Göteborg trätt i verk- samhet, en utredning utan dröjsmål verk- ställes om inrättandet av en medicinsk fakultet i Sundsvall. Vid samråd med norr- landskommittén ha vi under hand under- rättats om, att denna kommitté har för avsikt att framlägga förslag om inrättande av ett fullständigt centrallasarett av riks- sjukhuskaraktär i Umeå. Vi ha förklarat oss icke vilja avstyrka detta förslag, eme— dan Norrland enligt vår mening har behov av två rikssjukhus. Med hänsyn till under— visningens behov av patienter inom det omedelbara upptagningsområdet är dock Sundsvall den lämpligaste platsen för ett norrländskt undervisningssjukhus. Önsk—

värt vore att den medicinska fakulteten där kunde börja sin verksamhet inom ett fåtal år.

De av Norrlandskommittén tillämpa- de utgångspunkterna för bedömande av frågan om förläggningsort för ett norr- ländskt centralsjukhus synes enligt ut- redningens mening vara relevanta, även när det gäller att bedöma frågan om förläggningen av en klinisk utbildnings- anstalt till Norrland. Utredningen anser i likhet med Norrlandskommittén att Sundsvall och Umeå uppfyller de angiv- na förutsättningarna, men anser att där- utöver jämväl Boden med nämnda ut- gångspunkter numera synes kunna kom- ma i fråga. Beträffande Sollefteå må nämnas, att där f. n. pågår uppförande av ett helt nytt lasarett, varefter det sammanlagda vårdplatsantalet kommer att uppgå till 307. Lasarettet är emeller- tid icke centrum för länets sjukhusvård och saknar åtskilliga specialavdelning— ar. Då dessutom antalet vårdplatser vid lasarettet ej ens efter utbyggnaden når upp till halva vårdplatsantalet vid Sundsvalls lasarett har staden av utred- ningen icke ansetts böra ifrågakomma såsom förläggningsort för en klinisk ut- bildningsanstalt.

Utredningen har haft tillgång till vissa uppgifter om folkmängden i slu- tet av år 1955 i Sundsvall, Umeå och

Boden med omgivning, räknat i av— stånd fågelvägen från respektive stads centrum. Uppgifterna, som samman- ställts av samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen, återfinnes i efterföljande tablå:

Med 2 mils avstånd

Med 5 mils

Stad avstånd

1135 000 72 000 80 000

83 000 43 000 20 000

Sundsvall ..... Umeå ......... Boden ........

1 Varav ca 7 000 i norra Hälsingland.

Folkmängdens förändring i de fyra berörda nordligaste länen under en tio- årsperiod framgår av följande tablå:

Län 1/1 1944 1/1 1954 ökning

Västernorr- lands ...... Jämtlands. . . . Västerbottens. Norrbottens . .

275 946 143 287 225 574 226 259

287 844 145 254 233 963 249 502

11 898 1 967 8 389 23 243

Utredningen kommer att i efterföljan- de kapitel (kap. 33) närmare redogöra för betingelserna för anordnande av en klinisk utbildningsanstalt vid Sunds- valls lasarett, Umeå lasarett och garni- sonssjukhuset i Boden.

Kap. 33. Uppgifter om sjukhusen

Lasaretten i Sundsvall och Umeå är centrallasarett i Västernorrlands resp. Västerbottens län. Garnisonssjukhuset i Boden ägs och drivs av staten men fun- gerar jämväl som centrallasarett i Norr- bottens län enligt avtal mellan staten och landstinget. I sagda avtal har an- läggningskostnaderna fördelats mellan statsverket och landstinget varjämte fö- reskrivits, att landstinget skall ersätta statsverket den enligt vissa normer be- räknade dagkostnaden efter avdrag för gällande legosängsavgift. Det civila kli- entelet vid sjukhuset uppgår till mera än 98 % av beläggningen. Efter förslag i propositionen nr 109 har 1956 års riksdag (SU 76, skr. 200) beslutat, att Norrbottens läns landsting i enlighet med preliminärt träffat avtal fr. o. m. den 1 januari 1957 skall överta ansva- ret för driften av sjukhuset med där-

med förenade kostnader. Kronan skall enligt avtalet behålla äganderätten till sjukhuset, men landstinget skall äga dis- ponera för sjukhuset avsedda byggna- der och markområden, inbegripet visst område för sjukhusets framtida utvidg- ning, samt för sjukhuset avsedda inven- tarier.

Antalet vårdplatser m. m. under år 1955 vid de tre lasaretten samt när- maste länssanatorier och sinnessjukhus framgår av tabell 34.

Som framgår av tabellen finns vid alla tre lasaretten kliniker för medicin, kirurgi, röntgen, pediatrik, obstetrik och gynekologi, oftalmiatrik och oto- rhino-laryngologi ävensom epidemiav- delningar. I Sundsvall ligger länssana- toriet i närheten av lasarettsområdet och Sidsjöns sinnessjukhus ca 2 km från lasarettet. Vid Sidsjöns sjukhus har

Tab. 34. Vårdplatsantal, intagna patienter och besök i öppen vård under år 1955.

Vårdplatsantal

Intagna patienter Besök i öppen vård

Klinik Sun ds-

vall Umeå Bo

Sunds- vall

Sunds—

vall Boden den Umeå Boden Umeå

152

208 50 924 85 51 158 90 28 44

153 60 133 14 28 978 69

Medicin ................. 1

reumatologisk avd ...... Kirurgi ................. Röntgendiagnostik ....... Pediatrik ................ Psykiatri ................ Klinisk epidemiologi ...... Konvalescentavdelning. . . . Ftisiologi ................ Obstetrik o. gynekologi. . . Oftalmiatrik ............. Oto-rhino-laryngologi .....

1 7

384 45 25 44

3

3 406

5 412 1 132 942 412 528 287 3 358 323 1 327

3 510 354 3 217 289 800 626 201 524 1 799 763 1 499

2 336 302 2 528 174 1 016 343 145 596 2 206 613 1 338

11 625 7 374

14 062 13 857 2 160

7 486 14 229 11 608

2 825

00 56 20

4 44 61 82 89 46 25 33

16 651 12 073 3 316

109

5 558 6 237 8 927

5 325 7 265 8 274

fr. o. m. 1 juli 1956 anordnats en öppen avdelning. Hällnäs sanatorium ligger ca 70 km från Umeå medan Umedalens sinnessjukhus är beläget 4 km från där- varande lasarett. Länssanatoriet i Norr- bottens län ligger i Sandträsk, 36 km från Boden och sinnessjukhuset, Furu- näsets sjukhus, är beläget i Piteå (92 km från Boden). Vid garnisonssjuk- huset i Boden har i år påbörjats upp- förande av en psykiatrisk lasarettskli- nik, vilken beräknas vara färdig inom två år. En provisorisk barnpsykiatrisk klinik finnes redan, men en ny sådan klinik skall inrymmas i en planerad byggnad, som uppföres samtidigt med nyssnämnda psykiatriska klinik.

Laboratorieorganisationen är icke fullt utbyggd vid något av ifrågavarande la- sarett. I Sundsvall finns ett nyinrett kli- niskt-kemiskt laboratorium och nybygg- nad pågår av laboratorium för klinisk bakteriologi. Däremot saknas kliniskt- fysiologiskt och patologiskt laborato- rium (endast obduktionssalar finns). I Umeå finns kliniskt-kemiskt, kliniskt- fysiologiskt och kliniskt-bakteriologiskt laboratorium. En nybyggnad för pato— logiska laboratoriet beräknas bli färdig hösten 1957. I Boden finns ett nyinrett regionlaboratorium för klinisk bakte- riologi. Endast ett mindre kliniskt- kemiskt laboratorium, underställt medi- cinska klinikens chef, finns, varemot kliniskt-fysiologiskt samt patologiskt laboratorium helt saknas.

Utöver sålunda befintliga resp. på— började kliniker och laboratorier har landstingen fattat beslut om ytterligare utbyggnad.

I Sundsvall har landstinget beslutat inrätta en neurologisk klinik genom del- ning av den medicinska kliniken. Vida- re föreligger principbeslut om delning av den kirurgiska kliniken på två lasa— rettsläkare. Sedan ett antal år tillbaka föreligger beslut om att till lasarettet i

Sundsvall knyta verksamhet för psykisk barna- och ungdomsvård (barnpsykia- ter).

Utbyggnadsplanen för Umeå lasarett tar sikte på, dels att tillskapa tre spe— cialkliniker av länskaraktär (hud— och könsklinik, ortopedisk klinik och psy- kiatrisk klinik), dels en utökning enligt överenskommelse med pensionsstyrel- sen av reumatikeravdelningen, vilken samtidigt ombildas till självständig kli- nik med särskild överläkare, dels en förbättring av laboratorieorganisationen genom tillskapande av fyra självstän— diga centrallaboratorier (kemi, fysiologi, bakteriologi och patologi) med labora- torer i överläkarställning, dels att möj— liggöra en förläggning till lasarettet av de specialkliniker av rikskaraktär, som norrlandskommittén föreslagit skola för- läggas till Umeå (neurologisk klinik, neurokirurgisk klinik, plastikkirurgisk klinik, thoraxkirurgisk klinik och radio— terapeutisk klinik).

I Boden skall enligt uppgjord gene- ralplan för utbyggnad av garnisonssjuk- huset inom en nära framtid tillkomma en ortopedisk klinik, en dermato-vene- reologisk klinik och ett patologiskt labo- ratorium.

Vid lasarettet i SundsvalI och garni- sonssjukhuset i Boden finns smärre bib- liotek omfattande medicinsk handboks- och annan vetenskaplig litteratur även- som in- och utländska facktidskrifter. Vid Umeå lasarett finns ett medicinskt- odontologiskt bibliotek, som för närva- rande drivs såsom en filial till stads- biblioteket i Umeå. Stadsbiblioteket er- håller fr. o. m. är 1950 gransknings- exemplaret, det s.k. femte exemplaret, av i Sverige tryckta skrifter.

Driftkostnaderna för lasaretten i Sundsvall och Umeå samt för garnisons- sjukhuset i Boden uppgick under år 1955 netto till följande belopp:

Sundsvall Umeå Boden

Avlöningar ................................... 5 717 851 4 748 089 4 568 021 Expeditionskostnader .......................... 98 441 108 498 64 654 Diverse ...................................... 106 092 62 083 62 978 Läkemedel ................................... 525 645 466 580 348 202 Förbrukningsartiklar för sjukvården ............ 383 433 289 326 549 483 Kosthåll ..................................... 615 054 481 337 456 711 Värme m. m .................................. 302 949 253 735 254 852 Tvätt m. m ................................... 260 679 209 671 258 746 Inventariers underhåll ......................... 239 133 164 668 162 659 Fastigheters underhåll ......................... 137 339 134 624 21 932

Summa 8 386 616 6 918 611 6 748 238

I dessa kostnader ingår icke drift- kostnaderna under år 1955 till respek- kostnaderna för respektive länssanato— tive 1 372 380 kronor, 1 443 576 kronor rier. Vid länssanatorierna i Sundsvall, och 1 037 936 kronor. Hällnäs och Sandträsk uppgick drift-

Kap. 34. Omfattningen av undervisningen vid en eventuell

klinisk utbildningsanstalt i Norrland

Såsom redan i utredningens direktiv framhållits måste behovet av ytterligare utbildningsplatser under det propedeu- tiska året tillgodoses genom ökning av kapaciteten vid befintliga medicinska lärosäten med hänsyn till att undervis- ning i farmakologi äger rum under sag- da år och då farmakologiska institutio- ner endast finns i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Ej heller de kli- niskt-bakteriologiska och patologiska laboratorier, som enligt vad som förut nämnts, finns vid vissa av lasaretten kan anses tillräckliga för undervisning i ämnena bakteriologi och patologi. Ny- byggnader av en helt annan storleks- ordning skulle därför bli erforderliga, därest den till det propedeutiska året hänförliga undervisningen skulle för- läggas till något av Norrlandssjukhusen. Därtill skulle komma personaluppsätt- ningar för de tre nämnda ämnena. An- ordnandet av en propedeutisk under- visning i Norrland skulle således prak- tiskt taget erfordra tillkomsten av tre nya teoretiska institutioner med tillhö- rande utrustning och personal. En jäm- förelse med Stockholm och Göteborg, de orter på vilka dylika institutioner senast uppförts eller äro under upp- förande, utvisar att kostnaden för de nämnda institutionerna jämte deras ut- rustning torde ligga vid ca 20 milj. kro- nor. De årliga kostnaderna för avlöning åt erforderlig personal kan beräknas uppgå till ca 600 000 kronor. Planering och färdigställande av institutionerna

ifråga skulle vidare ta avsevärd tid eller 5—10 år. Både ur tidssynpunkt och med hänsyn till de ekonomiska aspekterna har utredningen därför helt avstått från att planlägga en propedeutisk undervis- ning i Norrland och utgått ifrån att en eventuell klinisk utbildning i Norrland skulle omfatta den del av medicine li- centiatstadierna som infaller efter pro- pedeutiska året eller fr. o. m. medicin- kirurgiåret (fjärde studieåret).

Med hänsyn till klinikernas storlek och tillgången till patientmaterial har utredningen ansett det realistiskt att räkna med att studerande intas till me— dicinkursen två gånger årligen med 20 deltagare per kurs. I vissa Specialämnen har utredningen, såsom i bilaga E när- mare kommer att redovisas, räknat med tre kurser per år med 13—14 stude- rande per kurs.

Då behovet av utbildningsplatser un- der nu ifrågavarande utbildningsskede, såsom närmare utvecklats i kap. 6, kan beräknas till 390 och antalet platser vid befintliga lärosäten enligt propositionen 1954: 212 beräknats till i Uppsala 60, i Lund-Malmö 70, i Stockholm 120 och i Göteborg 75 eller tillhopa 325, måste även med ett intag av 40 studerande vid en klinisk utbildningsanstalt i Norrland, ytterligare 25 platser tillkomma vid be- fintliga lärosäten. Då, såsom av avdel- ning III framgått, möjligheter finns att bereda undervisning åt ytterligare 25 studerande i Göteborg, anser utredning- en, att denna möjlighet bör anlitas

därest en klinisk utbildningsanstalt i fyra nordligaste länen har utredningen Norrland kommer till stånd. låtit verkställa en undersökning härom Då utredningen ansett det vara av ett avseende intagningen under tiden vår- visst intresse i detta sammanhang att terminen 1951——höstterminen 1955. Re- veta huru många av de till medicinska sultatet redovisas i följande samman— nybörjarkurser intagna studerande som ställning: avlagt studentexamen å ort inom de

Studentexamensort

Västernorrlands län

Härnösand ............ Sollefteå .............. Sundsvall ............. Örnsköldsvik ..........

Jämtlands län Östersund .............

Västerbottens län

Skellefteå ............. Umeå .................

Norrbottens län

Boden ................ Haparanda ............ Kiruna ............... Luleå .................

Kap. 35. Erforderliga anordningar i fråga om lokaler, personal,

materiel och utrustning m.m.

Såsom framgått av kapitel 33 saknas vid samtliga här diskuterade lasarett vissa för läkarutbildningen erforderliga kliniker, nämligen för ortopedi, der- mato-venereologi, neurologi och neuro- kirurgi. Dessutom är laboratorieorga- nisationen i nuvarande skick ur under- visningssynpunkt otillfredsställande. En förläggning av klinisk utbildning till något av lasaretten förutsätter därför betydande nybyggnads- eller omänd- ringsarbeten. Utredningen har i samråd med representanter för respektive lands- ting låtit verkställa en preliminär under- sökning av de byggnadsarbeten och 10— kaldispositioner i övrigt som skulle er- fordras. Resultatet redovisas i till be- tänkandet fogade bilagor (bil. B, C och D). Utredningen har enligt sina direk- tiv att utreda frågan om fortsatt utbild- ning efter medicine kandidatexamen av det ökade antal studerande, som enligt statsmakternas beslut påbörjat sina me- dicinska studier höstterminen 1955. I första hand har därför undersökts vilka anordningar som skulle erfordras för att fr. o. m. hösten 1958 bereda under- visning i de under läkarutbildningens fjärde studieår infallande ämnena me- dicin, kirurgi, röntgendiagnostik och radioterapi ävensom viss undervisning i klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi, klinisk farmakologi och patologi. Fr. o. m. hösten 1959 skulle se— dan anordningar för undervisning i därefter följande till medicine licentiat-

studierna hörande ämnen erfordras. Då i vissa fall erforderliga till- eller ny— byggnader icke hinner färdigställas till dessa tidpunkter, har undersökts möj- ligheterna för tillfredsställande proviso— riska anordningar.

Sålunda har för Umeå och Boden re- dovisats två utbyggnadsstadier, provi- sorium resp. definitiv utformning. I Sundsvall har f. n. nybyggnader ej be— dömts erforderliga utan tillfredsställan— de anordningar för klinisk utbildning ansetts möjliga att åstadkomma genom ianspråktagande av inom lasarettet i stor utsträckning befintliga personalbo- städer. På längre sikt torde dock även där utvecklingen komma att kräva ny— och tillbyggnader med avsevärda kost— nader.

Nytillkommande avdelningar har be- räknats icke bli större än vad som en— ligt de av centrala sjukvårdsberedning- en tillämpade s. k. tumreglerna anses motsvara vårdplatsbehovet för länet i fråga. Endast beträffande radioterapi och neurokirurgi kan klinikerna vid flertalet sjukhus tillgodose större om- råden. I bilagorna har även angi- vits hur stor del av de beräknade kost- naderna som uppskattningsvis kan an- ses föranledas av sjukvårdens respek- tive undervisningens behov.

Kliniker och antalet vårdplatser efter utbyggnaden framgår av efterföljande sammanställning.

I bilaga E har utredningen angivit

Antal vårdplatser

Sundsvall Umeå

Klinik: Medicin ...................................... 116 120 Kirurgi ...................................... 196 120 Ortopedi ..................................... 26 60 Radioterapi .................................. 9 60 Pediatrik ..................................... 50 45 Psykiatri ..................................... — 60 Barnpsykiatri ................................. 12 15 Dermato-venereologi ........................... 18 30 Klinisk epidemiologi .......................... 91 60 Ftisiologi .................................... 158 30 Neurokirurgi ................................. 20 30 Neurologi .................................... 25 30 Obstetrik och gynekologi ...................... 90 60 Oftalmiatrik .................................. 22 30 Oto—rhino—laryngologi .......................... 38 30 Konvalescenthem, kronikeravdelning etc ......... 51 100 Centraloperation .............................. —— Ambulans och intagningsavdelning .............. _ Reumatisk avdelning .......................... 120 Bröstklinik ................................... 30 Plastikkirurgi ................................. 30 Rehabilitering ................................. -—

Summa

(len personaluppsättning, som ansetts erforderlig för undervisningens behov. Därav framgår bl. a. att utredningen räknat med professurer i klinisk kemi och patologi. Redan Norrlandskommit- tén framhöll i sitt betänkande angående ett rikssjukhus i Norrland betydelsen av en fullt utbyggd, självständig labora- torieorganisation. Kommittén framhöll särskilt betydelsen härav för den veten- skapliga forskningen. Även 1948 års lä- karutbildningskommitté underströk den alltmer ökade betydelse inom under— visning, forskning och sjukvård, som ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi och patologi får. Denna uppfattning biträddes jämväl av departementschefen i propositionen 19541212. Såsom i föregående kapitel nämnts, avses huvudparten av undervis- ningen i nyssnämnda ämnen visserligen icke skola meddelas vid en eventuell klinisk utbildningsanstalt i Norrland, då undervisningen enligt studieplanen

infaller under det propedeutiska året, men det oaktat anser utredningen att en utbyggd laboratorieorganisation är nödvändig icke minst med hänsyn till forskningens behov. En fullödig la- boratorieorganisation skulle nämligen i någon mån kunna kompensera avsak- naden av teoretiska institutioner. Ut- redningen har därför ansett det nöd- vändigt att i vart fall professurer inrät- tas i ettdera av ämnena patologi och klinisk bakteriologi samt ettdera av äm- nena klinisk kemi och klinisk fysiologi.

Då vissa överläkare vid samtliga här diskuterade lasarett icke innehar före- skriven professorskompetens, måste sär- skilda övergångsanordningar vidtas. Olika alternativ är därvid tänkbara. Det första alternativet, vilket närmast torde få anses såsom enbart teoretiskt, vore att nuvarande överläkare ersattes med professorskompetent person. Då över- läkarna är tillsatta av Kungl. Maj:t ge- nom fullmakt torde en sådan anordning

förutsätta en frivillig överenskommelse med vederbörande överläkare om tjäns— tens avträdande. Ett annat alternativ vore att vid sidan av nuvarande över- läkartjänst inrätta ytterligare en sådan tjänst, vilken kunde besättas med pro- fessorskompetent innehavare. Vid fler- talet av de aktuella avdelningarna torde en sådan anordning vara omöjlig att genomföra med hänsyn till att avdel- ningens storlek icke medger en uppdel- ning. Ett tredje alternativ, vilket utred- ningen funnit vara det enda genomför- bara, är att de befintliga överläkarna anlitas såsom lärare och att deras löne- ställning göres beroende av vars och ens kompetens, vilken lämpligen synes böra prövas av kanslern för rikets uni- versitet. De överläkare, som därvid be- finnas inneha professorskompetens, ut- nämnes till professorer. övriga förord- nas såsom arvodesavlönade lärare, var- vid motsvarande professurer vakans- sättes.

Det må i detta sammanhang erinras om att när Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg togs i anspråk för undervis- ning, samtliga utom en av de befintliga överläkarna tidigare sökt professur och kompetensförklarats, varför något hin- der icke ansågs föreligga för att de utan ansökningsförfarande skulle kunna ut- nämnas till innehavare av de inrättade professurerna.

De anslag för materiel och utrustning, som utredningen ansett erforderliga för undervisningens och forskningens be— hov, framgår av bilaga F. Materielansla- gen har beräknats med hänsyn till an- talet lärare och studerande. Utrustnings- anslagen avser endast en grundutrust- ning för undervisning och forskning, varför givetvis en komplettering senare måste göras med hänsynstagande till speciella forskningsbehov.

En komplettering av befintliga medi- cinska bibliotek blir nödvändig vid till— komsten av en klinisk utbildningsanstalt. Utredningen räknar med ett engångs- anslag härför av 225000 kronor, för- delat pä tre år, vartill bör komma årliga anslag för bibliotekets vidmakthållande av 50 000 kronor.

Vid de nuvarande medicinska läro- sätena i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg finns inrättade docentbefatt- ningar avsedda att tillgodose det veten— skapliga arbetet och undervisningen där- städes. Av dessa skall i Uppsala två, i Lund och Stockholm tre samt i Göte— borg en företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne. Därest en klinisk ut— bildningsanstalt förlägges till Norrland, bör enligt utredningens mening vid densamma inrättas en docentbefattning i kliniskt ämne. Vidare bör, liksom f. n. sker vid befintliga lärosäten, anslag för främjande av medicinsk forskning vid anstalten beräknas. Utredningen räknar med ett årligt anslag härför av 40000 kronor.

För den kliniska utbildningsanstaltens ledning torde i vart fall under uppbygg— nadstiden krävas vissa särskilda anord- ningar. Såsom förebild härför synes en- ligt utredningens mening kunna tjäna de anordningar som vidtogs under den medicinska högskolans i Göteborg upp- byggnad (jfr proposition 1948: 221). För den omedelbara ledningen torde så- lunda höra tillsättas ett administrativt organ, vari bör ingå representanter för de övriga medicinska lärosätena. Hand- läggningen av befordringsärenden bör dock icke ankomma på detta organ utan lämpligen på medicinska fakulteten i Uppsala. För det administrativa orga- nets förvaltningskostnader m. m. beräk- nar utredningen ett årligt anslag av 50 000 kronor.

Kap. 36. Sammanfattning och kostnadsberäkning

Såsom i kap. 34 närmare utvecklats har utredningen icke räknat med att den till det propedeutiska året hörande undervisningen skulle förläggas till Norrland. Under detta utbildningsår, det tredje enligt studieplanen, måste så- lunda det ökade antalet medicine stu- derande beredas utbildningsplatser vid befintliga lärosäten. Såsom framgår av den i kap. 31 lämnade sammanfattan— de kostnadsberäkningen skulle en ut- ökning av antalet utbildningsplatser un- der det propedeutiska året till i Upp- sala 80, i Lund-Malmö 90 och i Göte- borg 100 medföra en årlig kostnadsök- ning av i runt tal 705 000 kronor, varav för avlöningar ca 629 000 kronor och för materiel 76 000 kronor. Härtill skulle komma engångsanslag med 351 300 kro- nor, varav för byggnads- och omänd— ringsarbeten 83 800 kronor samt för ut- rustning 267 500 kronor.

Utredningen har vidare funnit att högst 40 studerande per år kan bere— das undervisning vid en klinisk utbild- ningsanstalt i Norrland, varför samti- digt en ökning av antalet utbildnings- platser under licentiatstudierna efter det propedeutiska året måste ske med 25 vid befintliga lärosäten. Denna ök— ning har i sin helhet ansetts böra ge- nomföras i Göteborg. Ökningen skulle enligt kap. 31 medföra en årlig kost- nadsökning av i runt tal 540000 kro- nor, varav för avlöningar ca 470000 kronor och för materiel ca 70 000 kro-

nor. Härtill skulle komma ett engångs- anslag för utrustning med 7 200 kronor.

Kostnaderna för en klinisk utbild- ningsanstalt vid något av de diskute— rade sjukhusen i Norrland kan givetvis icke fastställas förrän efter förhand— lingar med respektive huvudmän. Ut- redningen har dock ansett sig böra göra en approximativ beräkning i huvudsak- lig överensstämmelse med de principer för kostnadsfördelning som kommit till uttryck i det avtal som med godkän- nande av 1948 års riksdag (prop. 221, SU 208, skr. 407) träffats med Göteborgs stad angående anordnande av en me— dicinsk högskola i Göteborg. I enlighet härmed skulle det ankomma på staten att bestrida

a) av kostnader för byggnads— och om- ändringsarbeten de merkostnader som föranledes av undervisningen;

b) löner till professorer och laborato- rer, anställda som överläkare vid sjukhuset, samt 2/3 av avlöningen åt kliniska amanuenser; ett årligt bidrag av 10 procent be- räknat å vissa driftkostnader; samt av undervisning och forskning di- rekt föranledda kostnader för avlö- ningar, materiel och utrustning.

Med dessa utgångspunkter skulle kostnaderna för en klinisk utbildnings- anstalt i Norrland kunna uppskattas på sätt framgår av efterföljande samman- ställning.

Årliga kostnader

Engångs- kostnad

Årliga kostnader

Årliga kostnader

Engångs— kostnad

Engångs- kostnad

1 192 340 234 500

Avlöningar ......... Materiel ............ Utrustning ......... Med. bibliotek ...... Doc.tjänst .......... Forskningsanslag. . . . Förvaltningsanslag . . Driftkostnadsbidrag . Byggnadskostnader. .

505 000 50 000 225 000 22 980 40 000 50 000 1 000 000 705 000

1 229 832 234 500

1 198 780

234 500 505 000 225 000

505 000 225 000 50 000 23 988 40 000 50 000 1 000 000

50 000 23 100 40 000 50 000 1 000 000

336 000 154 000

Summa 2 589 820 1 435 000 Tillkommer senare:

Byggnadskostnader

2 596 380 1 066 000 2 628 320 884 000

2 370 000 1 170 000

Totalsumma 2 589 820 1 435 000 2 596 380 3 436 000 2 628 320 2 054 000

Såsom framgått av kap. 33 uppgick driftkostnaderna (netto) under år 1955 för lasaretten i Sundsvall och Umeå samt för garnisonssjukhuset i Boden till respektive 8 386 616 kronor, 6 918 611 kronor och 6 748 238 kronor. Då drift- kostnaderna dels redan nu är stigande, dels vid tillkomsten av en klinisk ut— bildningsanstalt ytterligare stegras har utredningen ansett sig böra uppskat— ta de till grund för beräkningen av driftkostnadsbidraget liggande utgifter- na till i runt tal 10 milj. kronor obe- roende av' vilken förläggningsort som väljes.

De totala kostnaderna för att bereda fortsatt utbildning efter medicine kan- didatexamen åt det ökade antal stude- rande, som enligt statsmakternas beslut påbörjat sina medicinska studier höst- terminen 1955, dels genom en ökning av kapaciteten under det propedeutiska året i Uppsala, Lund-Malmö och Göte- borg, dels genom en ökning av kapaci— teten i Göteborg även efter det prope- deutiska året, dels ock slutligen genom inrättande av en klinisk utbildningsan- stalt i Norrland skulle sålunda uppgå till i nedanstående sammanställning an- givna belopp.

Sundsvall Umeå Boden

Årliga kostnader

Engångs— kostnader

Årliga kostnader

Årliga kostnader

Engångs- kostnader

Engångs- kostnader

Propedeutiska året. . 704 778 351 300

Utbyggnad i Göte- borg Klinisk utbildnings-

anstalt ...........

538 683 7 200

2 589 820 1 435 000

704 778 351 300 704 778 351 300

538 683 7 200 538 683 7 200

2 596 380 3 436 000 2 628 320 2 054 000

Totalsumma 3 833 281 1 793 500 3 839 841 3 794 500 3 871 781 2 412 500

Avdelning V

LÄKARUTBILDNINGSUTREDNINGENS STÄLLNINGSTAGANDE OCH FÖRSLAG

Sammanfattning

Kap. 37. Jämförelse mellan alternativ »Beflntliga lärosäten» och alternativ »Norrland»

Läkarutbildningsutrcdningen har i tidi- gare avsnitt av detta betänkande fram- lagt detaljerade beräkningar rörande kostnaderna för att vid befintliga me- dicinska lärosäten utbilda ett utökat antal medicine studerande under det propedeutiska året och den efterföljan— de kliniska utbildningen. Utredningen har vidare undersökt sjukhusen i Sunds- vall, Umeå och Boden med tanke på möjligheterna att där förlägga en kli- nisk utbildning av medicine studerande från det fjärde studieåret och framåt, och i detta sammanhang har utredning- en också framlagt kostnadsberäkningar för engångskostnader och årliga kost- nader för en sådan utbildning i Norr- land. Det återstår att i olika avseenden jämföra dessa två alternativ, som i det följande kallas alternativ »Befintliga lä- rosäten» och alternativ »Norrland». Klinisk utbildning enligt alternativ »Norrland» innefattar icke det prope- deutiska året. Redan i läkarutbildnings- utredningens direktiv förutsattes, att behovet av ytterligare propedeutplatser skulle tillgodoses genom ökning av ka- paciteten vid nuvarande medicinska lä— rosäten. Direktiven nämner härvidlag, att undervisning i farmakologi sker un- der det propedeutiska året och att far- makologiska institutioner finns endast vid de nu befintliga lärosätena. Såsom förut framhållits skulle emellertid en utbildning under det propedeutiska året icke endast erfordra tillkomsten av en farmakologisk institution utan även nya

institutioner för patologi och bakterio— logi. Både ur tidssynpunkt och med hänsyn till de ekonomiska aspekterna har utredningen — såsom framgått av kap. 34 _ helt avstått från att plan- lägga en propedeutisk undervisning i alternativ »Norrland».

Jämförelsen mellan alternativ »Be- fintliga lärosäten» och alternativ »Norr- land» kommer således att gälla den kli- niska utbildningen från och med det fjärde utbildningsåret, som omfattar medicin- och kirurgikurserna jämte tillhörande undervisning. För detaljer i olika avseenden rörande de två alter-v nativen hänvisar utredningen till resp-. avsnitt i betänkandet. Utredningen vill här endast beträffande alternativ »Norr- land» understryka, att planläggningen av detta förslag givits en sådan utform- ning att alla väsentliga undervisnings— moment som tillhör ifrågakommande- utbildningsperioder skall finnas till- gängliga. Fordran på tillkomsten av kli— niskt-kemiska, kliniskt-fysiologiska, pa- tologiska och bakteriologiska laborato- rier samt förstärkningen av ehefsper— sonalen vid dessa laboratorier har mo— tiverats av en önskan att förstärka un— derlaget för forsknings- och utbild- ningsverksamheten vid den kliniska ut- bildningsanstalten, då bristen på teore— tiska institutioner kommer att vara kännbar.

Ur sjukvårdssynpunkt synes resurser- na vid alla de sjukhus i Norrland, som undersökts för alternativ »Norrland»

vara tillräckliga för undervisningen. Befolkningsunderlaget i omedelbar om- givning av utbildningsorten torde ock- så vara tillräckligt vid de tre under- sökta orterna. Även vid de befintliga lärosätena råder det enligt utredning- ens mening ingen tvekan om att till- gängliga sjukvårdsresurser kan bära upp den utökade utbildningen. Med hänsyn till sjukvårdsunderlaget synes således alternativ »Befintliga lärosäten» och alternativ »Norrland» vara jäm- ställda. Denna slutsats bygger dock på den förutsättningen att utredningen, med hänsyn till att vissa av de vid det eventuella Norrlandssjukhuset använda klinikerna kommer att vara relativt små, varit återhållsam i fråga om elev- antalet vid de planerade kurserna. Vid en jämförelse av kursdeltagarnas antal i olika kurser vid de befintliga läro- sätena och vid Norrlandssjukhuset bör således hänsyn tas till att sjukvårds- underlaget för några kliniker vid de befintliga lärosätena är väsentligt större än vid motsvarande kliniker vid Norr- landssjukhuset och att de förra därför kan bära upp ett större antal kursdel- tagare. Det bör också uppmärksam- mas, att utökningen av antalet elever vid de befintliga lärosätena i flertalet fall skett genom att nya kurser tillkom- mit på tid, som tidigare icke varit upp- tagen av undervisning. Härigenom har för de befintliga lärosätenas del i regel kunnat undvikas, att kursdeltagaranta- let stigit och i flera fall har genom ut- ökningen av kursantalet eller dubble- ring av viss undervisning i stället en i och för sig önskvärd minskning av an- talet deltagare i undervisningen kun- nat ske. Utredningen vill således i detta sammanhang understryka, att utökning— en av elevantalet under klinikutbild- ningen på de befintliga lärosätena i re— Agel icke innebär ökade elevantal vid ':kurserna.

mellan de båda alternativen måste vara utbildningens kvalitet. Enligt alternativ »Norrland» anordnas icke ett prope— deutiskt år. Detta skulle utgöra en kännbar brist i utbildningen, då den nya utbildningsplancn enligt proposi— tion 1954: 212 förutsätter en nära sam- verkan mellan den propedeutiska och den kliniska utbildningen, varvid sam- ma lärare i åtskilliga ämnen fortsätter undervisningen i sina ämnen under det fjärde studieåret, medicin- och kirurgi— året. Denna integration i undervisning- en måste brytas vid ett Norrlandsalter- nativ, eftersom eleverna då efter det propedeutiska året förflyttas till ett an- nat sjukhus. Beträffande den kliniska utbildningen måste farhågor för dess kvalitet också yppa sig i andra avse- enden. Det synes icke vara möjligt att redan från början tillförsäkra den kli— niska utbildningsanstalten i Norrland en uppsättning av akademiska lärare, vilka utvalts i fri konkurrens. Härige- nom kommer under en övergångstid flera av ämnena att företrädas av lä— rare, som icke uppnår den vid övriga lärosäten fordrade akademiska kompe- tensen. Det är oomtvistligt att detta in- nebär en avsevärd svaghet i utbildning- en, låt vara att den kan sägas vara av övergångskaraktär. En omständighet som talar emot alternativ »Norrland» är också, att de kliniska lärarna i sin undervisning icke har möjlighet till integration med de teoretiska ämnena vare sig under det propedeutiska eller under de tidigare teoretiska utbildnings- åren. Samarbetet med de teoretiska äm— nenas lärare och den ständiga kontak- ten med dem liksom de teoretiska lä- rarnas deltagande i konferenser, semi- narier, diskussioner, föredrag o. s. v. utgör en synnerligen värdefull stimu- lans vid ett medicinskt lärosäte, en sti— mulans som väsentligt bidrar till höjan-

de av den kliniska undervisningens kvalitet. Man måste befara, att den kliniska utbildningen i avsaknad av denna stimulans kommer att sjunka i kvalitet. Risk föreligger vidare att ur- valet av de kliniska lärarna vid en ut- bildningsanstalt i Norrland kommer att bli sämre än vid de nuvarande utbild- ningsorterna, då eventuella sökande måste ta med i beräkningen, att förut- sättningarna för en framgångsrik forsk- ning måste vara sämre vid en Norr- landsanstalt än vid de befintliga läro- sätena. De nu anförda omständighe- terna tillsammantagna ger enligt utred- ningens mening vid handen, att den kliniska utbildningens kvalitet vid en Norrlandsanstalt under en övergångs- period kommer att vara lägre än vad som gäller vid de befintliga lärosätena, och att risk föreligger för att denna lägre kvalitet bl. a. genom svag rekry- tering av lärare även kommer att be- stå i framtiden. Då vid de befintliga lärosätena inga av de negativa faktorer, som belastar »Norrlandsalternativet», gör sig kännbara, är således ur syn— punkten av utbildningens kvalitet alter- nativet »Befintliga lärosäten» avgjort att föredra framför alternativet »Norr- land».

Vid de medicinska lärosätena har uppgiften att främja den medicinska forskningen mer och mer kommit i förgrunden för lärare Och institutioner. Ur denna synpunkt måste alternativet »Norrland» sägas ha sin svagaste sida. Avsaknaden av teoretiska institutioner utgör ur forskningssynpunkt en belast- ning, vars betydelse icke kan övervär- deras. Flertalet forskningsuppgifter kan de kliniska institutionerna icke lösa utan samarbete med de teoretiska. Även om forskningsuppgiften helt be- arbetas och löses med resurser, som finns tillgängliga på den kliniska in— stitutionen, så sker dock ständigt dis-

kussioner och rådfrågningar mellan in- stitutionerna. Med den tekniska prägel som forskningen mer och mer får, blir de ur teknisk synpunkt väl utrustade och väl bemannade teoretiska institu- tionerna härvidlag av allt större bety— delse. I detta sammanhang får heller icke bortglömmas, att de teoretiska in— stitutionerna disponerar över verkstä- der och teknisk personal, som ofta tas i bruk även för de kliniska institutio- nerna. Vidare sker utbildningen av yng- re forskare praktiskt taget alltid i sam- arbete mellan teoretiska och kliniska institutioner, och de kliniska institutio— nerna kan från de teoretiska institutio- nernas amanuens- och assistentkadrer rekrytera sin blivande akademiska per— sonal. Hela detta samspel mellan teore- tiska och kliniska institutioner på alla nivåer av den medicinska forskningen från nybörjarstadiet upp till de mest kvalificerade akademiska lärarnas nivå kommer således att falla bort vid ett Norrlandsalternativ. De kliniska insti- tutionerna blir där helt och hållet hän— visade till sina egna resurser. I någon mån har utredningen såsom ovan nämnts sökt motverka denna brist ge- nom en förstärkning av sjukhuslabora- torierna, men det är uppenbart, att detta ej kan ersätta vad som på de övriga ut- bildningsorterna finns tillgängligt. Det är inte endast de teoretiska medicin- ska institutionerna som vid ett alterna- tiv »Norrland» kommer att saknas ur forskningssynpunkt, utan där saknas också övriga naturvetenskapliga insti- tutioner. Vid de befintliga lärosätena finns inom nära håll tillgång till ytter- ligare akademisk personal och tekniska resurser på skilda naturvetenskapliga områden. Med den nära samhörigheten mellan medicinsk och övrig naturveten- skaplig forskning ligger det i öppen dag, att denna situation är synnerligen fördelaktig för den medicinska forsk-

ningen. Här behöver heller icke ytter— ligare ordas om vad närvaron av teo— retiskt-medicinska och naturvetenskap- liga institutioner betyder för att höja den allmänna nivån på den vetenskap- liga diskussionen eller hur mycket ri- kare den vetenskapliga miljön kommer att bli i ett sådant läge. Som ovan nämnts kan man befara, att den mins- kade möjligheten till medicinsk forsk— ning, som kommer att prägla en norr- ländsk klinisk utbildningsanstalt, kom— mer att återverka på rekryteringen av de akademiska lärarna till anstalten ifråga. För en akademiskt kompetent person med stark inriktning på medi— cinsk forskning måste det kännas myc— ket svårt att avlägsna sig från de möj- ligheter ur forskningssynpunkt som ett fullt utbyggt lärosäte bjuder. Det råder intet tvivel om att detta vid många till- fällen kommer att avskräcka annars mera kompetenta sökande att ta an— ställning vid en klinisk Norrlands- anstalt. Utredningen får således konsta- tera, att alternativ »Norrland» ur syn- punkten av möjligheterna för medi-

cinsk forskning kommer att vara myc- ket underlägset alternativ »Befintliga lärosäten».

Det är även lämpligt att jämföra de båda alternativen ur de studerandes synpunkt. Av betydelse härvidlag är det självklara förhållandet, att alternativ »Norrland» kräver en omflyttning av de studerande efter tre studieår. Alter- nativ »Befintliga lärosäten» kan, bort- sett från en övergångsperiod tills Göte- borg fått full kapacitet på de teoretiska institutionerna, under hela studieperio- den medge utbildning vid samtliga läro- säten av samma antal studerande, som vunnit inträde som nybörjare. Alterna- tiv >>Befint1iga lärosäten» kräver således inga omflyttningar av de studerande under studietiden. Med tanke på att så många studerande gifter sig under stu-

dietiden och med tanke på de ökade utgifter som omflyttningar kräver, stäl- ler sig således alternativ »Befintliga lä? rosäten» ur de studerandes synpunkt "gynnsammare. En annan omständighet av betydelse för de studerande samman- hänger med bristen på teoretiska insti- tutioner vid Norrlandsaustalten. Det är mycket vanligt att de studerande redan under de första studieåren knyter kon- takt med en teoretisk institution och på- börjar forskarutbildning såsom inne— havare av en amanuenstjänst. Under den kliniska utbildningstiden fortsättes forskningsarbetet på tider, som den stu- derande kan disponera. Detta arbete vid sidan av de kliniska studierna är värde— fullt för institutionerna, som på detta vis får en god rekrytering av yngre personer. Det är också värdefullt för de studerande, som dels skaffar sig en vik- tig forskarutbildning, och därjämte ock- så i många fall kan påräkna vissa in- komster av sina anställningar vid de teoretiska institutionerna. Dessa möj— ligheter för de studerande bortfaller vid alternativet »Norrland». Den nöd- tvungna överflyttningen kommer i vart fall att skapa problem för många stu- derande i sådana sammanhang och or— saka ett kanske definitivt avbrott av ett påbörjat arbete vid den teoretiska in- stitutionen.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i skrivelse till utredningen den 30 juni 1956 uttalat sina farhågor i nyss- berörda avseenden. I skrivelsen har bl. a. anförts följande:

De svenska studenterna har till allra största delen brukat förlägga hela sin stu- diegång till ett och samma lärosäte. Som orsak till detta torde man främst få söka vissa faktorer av ekonomisk och social na— tur. Som ett exempel kan nämnas rådande förhållanden på bostadsmarknaden samt familjebildningen, som vanligen sker under studierna och där hustrun ofta är familje— försörjaren med ett bestämt förvärvsar—

bete. Vidare har det under senare år blivit allt mera vanligt att medicinarna genom forskningsarbeten och amanuensförordnan- den bindas tämligen fast till en viss studie— ort. SFS har i andra sammanhang alltid hävdat att möjlighet bör beredas de stu— derande att förlägga sina akademiska stu- dier i deras helhet till en och samma stu— dieort. Vid de båda tillfällen då ansök— ningar hittills skett till Tandläkarhögsko- lans Stockholm—Umeå]iujc har det även vi- sat sig, att denna varit mindre eftersökt än den till enbart Stockholm eller Malmö sam- lade undervisningen.

Vid diskussioner mellan de studerande angående sättet för en eventuellt nödvändig hänvisning till fortsatta studier på annan ort har två meningar gjort sig gällande. Den ena hävdar, att studenten redan vid inskrivningen bör upplysas om, var han skall tillgodogöra sig olika faser i ut- bildningen. Detta skulle ge honom avse— värda möjlighetcr att redan från början bedöma, huruvida det för hans del över huvud taget kan bli möjligt att acceptera den utbildningsgång, som står öppen just för honom och att därefter genomföra en mera långsiktig planering. Med ett antag- ningssystem av denna art skulle nödvän— digtvis intagningspoängen vid antagning till anatomikurs spela en avgörande roll för studentens hela fortsatta utbildning.

Den andra meningens förespråkare po- ängtera att studenterna redan under sina första studieår i så stor utsträckning få anknytning till teoretiskt institutionsarbete och även genom ekonomiska och sociala faktorer så bindas vid en viss ort, att en eventuell hänvisning till annan plats rim- ligen inte kan ske utan tillräckligt hän— synstagande till sådana faktorer.

De faktorer, som sålunda kunna åbero- pas med allt berättigande, äro ofta ej jäm- förliga inbördes utan stora svårigheter. Avvägningcn mellan olika antagningsal- ternativ måste därför bli ytterligt svår. Än mera blir så fallet. om man för någon del av undervisningen öppnar en ny läro- anstalt utan att sörja för dess fullständiga utbyggnad. Vid ett. sådant lärosäte torde möjligheterna till forskning i avsaknad på teoretiska institutioner vara mycket kring- skurna. Det vore en klar orättvisa att ge— nom hänvisning redan i samband med ny- börjarkurs alltifrån början utesluta en viss kategori av studenter från praktiskt taget alla möjligheter till vidare vetenskaplig

utbildning åtminstone i de teoretiska äm— nena. En rättvis anlagsbedömning därvid— lag före inskrivningen torde omöjligen kunna ske.

På samma sätt kan det ej anses vara acceptabelt att tvinga en student avbryta en vetenskaplig utbildning, eventuellt ett redan påbörjat eget forskningsarbete, ge— nom att hänvisa honom till fortsatta stu— dier under upp till fyra år vid en annan läroanstalt, där möjligheter saknas att full— följa planerna.

Ur studenternas synpunkt måste därför principiellt följande krav uppfyllas av samtliga medicinska läroanstalter:

]) Grundutbildningens kvalitet vara lika god vid alla läroanstalter.

2) Möjligheterna att bedriva forskning måste — även för studenter, som ej avlagt någon slutexamen — vara lika goda vid alla lärosäten.

3) Olika studentsociala faktorer måste beaktas, så att ingen utbildningsort miss- gynnas.

måste

SFS slutar sin inlaga till utredningen med att hemställa, att utredningen måt— te i fråga om klinikplatsernas fördel- ning söka i möjligaste mån eliminera det svårlösta förflyttningsproblemet och därvid beakta kriterierna om undervis— ningens kvalitet, möjligheterna till forsk— ning och hänsynstagande till student- soeiala faktorer.

Ur de studerandes synpunkt måste man således sammanfattningsvis säga, att alternativ »Norrland» erbjuder pro- blem genom den tvångsvisa överflytt- ningen mitt under studietiden, vilka problem icke uppträder vid alternativet »Befintliga lärosäten». Utredningen fin- ner således att även ur de studerandes synpunkt alternativet »Befintliga läro- säten» av väsentliga skäl är att föredra.

Det återstår att vid jämförelsen mel- lan alternativ »Befintliga lärosäten» och alternativ »Norrland» ta hänsyn till de ekonomiska synpunkterna. Av kostnads- beräkningen i kap. 31 framgår, att den årliga kostnadsökningen för en klinisk utbildning på befintliga lärosäten skul— le belöpa sig till ca 2 milj. kronor, me-

dan den årliga kostnadsökningen för en klinisk utbildning även förlagd till Norrland såsom framgår av kap. 36 skulle belöpa sig till ca 3,8 milj. kronor. Engångskostnaderna beräknas för alter- nativet »Befintliga lärosäten» uppgå till ca 460 000 kronor, medan engångskost- naderna för alternativ »Norrland» kan uppskattas till mellan 1,8 milj. kronor och 3,8 milj. kronor.

Alternativ »Norrland» ställer sig så- ledes både vad angår årliga kostnader och vad angår engångskostnader väsent- ligt dyrare än alternativ »Befintliga läro- säten». Härtill kommer, att engångskost- naderna säkerligen icke kommer att stanna vid det belopp, som nu kan be- räknas. I åtskilliga avseenden blir de anordningar, som nu kan förutses, av sådan karaktär, att de måste betraktas som övergångsanordningar. Då den kli- niska utbildningen kommit igång och lärarna blivit installerade, kommer de säkerligen att finna, att de vidtagna an- ordningarna har en alltför provisorisk karaktär, och anspråk på mera defini- tiva och kvalitativt bättre om- och till- byggnader kommer att göras. Utbygg— nadskostnaden kommer således att bli större för de kliniska institutionerna än vad som nu kan förutses.

Med hänsyn till vad som ovan sagts om riskerna för utbildningens kvalitet kommer säkerligen också snart anspråk att resas från de kliniska lärarna på en utbildning även under det propedeu- tiska året. Det är i själva verket svårt att motsäga den argumenteringen, att när klinisk utbildning vid ett Norrlands- sjukhus en gång kommit till stånd en fortsatt utbyggnad även med det pro- pedeutiska året bör ske. Detta betyder, som ovan inledningsvis framhållits, en nybyggnad av en farmakologisk institu- tion och en om- och tillbyggnad av de bakteriologiska och patologiska institu- tionerna av en sådan storleksordning,

att den kan jämföras med en nybygg- nad. Därjämte kommer utrustning och personaluppsättning till dessa institu- tioner. Engångskostnaderna för ett pro- pedeutiskt år kan uppskattas till ca 20 miljoner kronor. Vid diskussionen av en klinisk utbildningsanstalt i Norrland bör således vederbörande myndigheter vara medvetna om att ett beslut härom med största sannolikhet leder till att starka och berättigade krav på utbygg- nad av det propedeutiska årets under— visning kommer att resas inom förhål- landevis kort tid.

De nackdelar, som är förenade med en enbart klinisk utbildningsanstalt, har ovan belysts under diskussionen om ut- bildningens och forskningens villkor vid klinisk utbildning enligt alternativ »ilorrland». Det är uppenbart, att den- na argumentering kommer att användas i syfte att få till stånd en fullständig medicinsk utbildningsanstalt i Norrland. Oavsett vad som nu kan komma att så— gas och beslutas från myndigheternas sida kommer dessa anspråk att i en framtid göras gällande med växande styrka. En utbyggnad av de två första teoretiska ntbildningsårens institutioner betyder en ytterligare engångsutgift på 20 a 30 miljoner kronor samt en avse— värd ökning av de årliga kostnaderna. Förläggningen av en klinisk utbildning till Norrland kan alltså förutses komma att dra med sig kostnader av långt stör- re omfattning än vad som syns i beräk- ningarna för själva den kliniska utbild- ningen.

Utredningen finner således, att kli- nisk utbildning vid ett Norrlandssjuk— hus med stor sannolikhet kommer att föra med sig en utbyggnad vid detta sjukhus även av det propedeutiska årets undervisning till betydande kostnader samt att sannolikheten talar för att där- efter anspråk även kommer att resas på en utbyggnad av undervisningsanstal—

ten till ett fullständigt medicinskt läro— säte.

Läkarutbildningsutredningen finner det angeläget att avslutningsvis fram- hålla några synpunkter på frågan om en medicinsk utbildning i Norrland. Utredningens avstyrkande av förlägg- ning av en klinisk utbildningsanstalt till Norrland bygger icke, vilket klart torde ha framgått av tidigare avsnitt av detta betänkande, på någon tveksamhet om möjligheten att där anordna en dy- lik anstalt. Utredningens avstyrkande beror helt och hållet på de nackdelar, som enligt vad som sagts i detta kapi- tel är förenade med utbildning vid en anstalt, som saknar institutioner för undervisning och forskning på det teo- retiska och propedeutiska stadiet av läkarutbildningen. En dylik utbildnings- anstalt blir så bristfällig inom många områden av medicinen både ur perso- nell och ur teknisk synpunkt, att den kliniska undervisningens och forskning- ens kvalitet kommer att bli starkt lidan- de och icke kommer att nå upp till (len nivå, som kan komma till stånd vid en fullständig medicinsk utbildningsanstalt. De argument som anförts emot klinisk utbildning vid ett sjukhus i Norrland är således i realiteten argument mot en halv utbildningsanstalt.

Läkarutbildningsutredningcn vill i detta sammanhang erinra om att samma diskussion fördes vid utredningen om en medicinsk utbildningsanstalt i Göte- borg. Den år 1946 tillsatta Kommittén för medicinsk högskola i Göteborg för- ordade av analoga skäl, som ovan an- förts, ur undervisningens och forsk- ningens synpunkt, att en medicinsk högskola där skulle omfatta både pre- klinisk och klinisk undervisning. Denna åsikt delades av alla remissinstanser. I proposition nr 221 till 1948 års riks- dag anförde departementschefen härom:

Jag delar den i ärendet allmänt omfat-

tade meningen att en ny medicinsk läro- anstalt bör meddela säväl preklinisk som klinisk undervisning. Genom att anordna en- bart klinisk undervisning skulle man, trots icke oväsentliga kostnader, likväl icke upp- nå, att antalet utexaminerade läkare ökas. Därtill kommer, att klinisk undervisning och forskning i allt större utsträckning förutsätter ett nära samarbete med teore- tiska institutioner. Jag förordar därför, att den nya medicinska läroanstalten orga- niseras såsom en fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.

Läget beträffande en medicinsk ut- bildningsanstalt i Norrland hade enligt läkarutbildningsutredningens mening varit helt annorlunda om utbildnings— behovet av läkare varit så stort, att ett väsentligt utökat antal nybörjare hade måst tas in utöver vad som nu är be- slutat. I ett sådant läge av utbildnings- frågan hade en fullständig medicinsk undervisningsanstalt kunnat vara mo- tiverad. De betänkligheter som utred— ningen ovan anfört skulle då icke ha förelegat. Att därvid en Norrlandsort skulle ha haft företräde finner utred- ningen vara naturligt. Såvitt för när- varande kan bedömas torde emellertid läkarbehovet i Sverige för överskådlig tid icke bli av den storleken, att en dylik utökning av intagningen behövs.

Läkarutbildningsutredningen kan icke underlåta att beröra vad som stundom kallas »Norrlandssynpunkten» på läkar- utbildningsfrågan. Den åsikten fram- föres ofta, att högre undervisningsan— stalter bör förläggas till Norrland för att stimulera norrlandsungdomen till högre studier och gynna utvecklingen i denna del av landet. I fråga om en eventuell norrländsk medicinsk under- visningsanstalt framhäves betydelsen av en sådan för sjukvårdens utbyggnad i Norrland och för rekryteringen av lä- kartjänster i området. Utredningen, som i princip intet har att invända mot dy— lika motiveringar, finner likväl att två

förutsättningar måste uppfyllas, innan förläggning till Norrland av en högre undervisningsanstalt av vad slag det vara må kan förordas. För det första måste inrättandet av undervisningsan- stalten i fråga vara nödvändigt med tanke på det samlade undervisnings- behovet i riket. För det andra måste det vara möjligt att ge anstalten i fråga samma kvalitet i Norrland som annor- städes. Även frågan om en klinisk ut- bildningsanstalt i Norrland måste prö- vas med utgångspunkt från dessa syn- punkter. Utredningen har funnit, att den ifrågasatta kliniska utbildningsan- talten i Norrland skulle lida av väsent- liga brister beträffande undervisningen och forskningen. Om behovet av kli- niska utbildningsplatser varit så stort, att det icke kunnat tillgodoses vid de befintliga lärosätena, hade givetvis de nackdelar som är förenade med en en— bart klinisk utbildningsanstalt fått ac- cepteras. Emellertid föreligger vid den nu beslutade intagningen t. o. ni. ett överskott på utbildningsplatser vid de befintliga lärosätena, så att utredning- en även inom dessa kunnat välja mel- lan flera olika alternativ. Under dessa förhållanden finner utredningen sig icke kunna förorda, att en utbildnings- anstalt i Norrland inrättas, vars förut- sättningar från början med säkerhet kan sägas vara i viktiga avseenden så bristfälliga, att en tillfredsställande kva- litet på undervisningen och forskningen icke kan uppnås.

Utredningen är väl medveten om att en fullt utbyggd medicinsk läroanstalt i Norrland skulle innebära en värdefull förstärkning av sjukvården i denna del av landet främst genom tillkomsten av vissa specialkliniker. Behovet av dylika kliniker i Norrland skulle dock enligt utredningens mening med hänsyn till kommunikations— och befolkningsgeo- grafiska förhållanden icke ha helt till-

godosetts genom tillskapandet av ett undervisningssjukhus. Utredningen an— ser sig emellertid böra understryka vik- ten av att en utbyggnad av sjukhus- väsendet sker i Norrland på ifrågava- rande område. Härigenom skulle ock ökade förutsättningar skapas för en in- tensifierad specialistutbildning i landet, varav stort behov föreligger. Dylika åt- gärder skulle också bidra till att lätta läkarbristen och främja rekryteringen till läkartjänster i Norrland.

Den ovan gjorda jämförelsen mellan de båda alternativen för en utökad kli- nisk utbildning ger således enligt läkar- utbildningsutredningens mening vid handen, att alternativet »Befintliga lä- rosäten» måste förordas före alterna— tivet »Norrland». Det föreligger en stark risk för att undervisningens kva— litet kommer att bli lägre vid en kli- nisk utbildning vid ett Norrlandssjuk- hus än vad som kan förutses bli fal- let vid de befintliga lärosätena. Den kliniska utbildningsanstalten i Norr- land kommer generellt sett icke att möjliggöra bedrivande av medicinsk forskning på en nivå, som är jämställd med de övriga medicinska lärosätenas. Ur de studerandes synpunkt kommer utbildningsanstalten i Norrland att ha avsevärda nackdelar. Även ur ekono— misk synpunkt är alternativet »Befint- liga lärosäten» att föredra, då alterna— tiv »Norrland» både omedelbart och 1 en framtid ställer sig långt dyrbarare än alternativet »Befintliga lärosäten». Utredningen måste således förorda, att den ökade utbildningen av medicine studerande under de kliniska tjänst- göringarna förläggs till de befintliga lärosätena, och bestämt avstyrka, att klinisk utbildning förläggs till ett Norr- landssjukhus. Under sådana förhållan— den finner icke utredningen anledning att företa ett val mellan de tre sjukhus i Sundsvall, Umeå och Boden, vilka ut—

redningen undersökt med hänsyn till möjligheterna att dit förlägga klinisk utbildning och vilka utredningen i och för sig alla funnit vara möjliga som ut- bildningssjukhus.

Utredningen föreslår sålunda, att det ökade antal studerande, som enligt stats- makternas beslut påbörjat sina medicin-

ska studier höstterminen 1955, bereds fortsatt utbildning efter medicine kan- didatexamen genom en ökning av kapa- citeten vid de medicinska lärosätena i Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg på sätt utredningen närmare utvecklat i avd. III av betänkandet.

Kap. 38. Sammanfattning

Det utredningens uppdrag, som redo— visas i föreliggande betänkande, har varit att utreda och avgiva förslag till åtgärder för att bereda utbildningsplat- ser under det propedeutiska året och den därefter följande kliniska utbild- ningen åt det ökade antal medicine studerande, som enligt statsmakternas beslut fr. o. m. höstterminen 1955 in— tages vid de medicinska lärosätena. I samband med utredningens undersök- ningar, hur det ökade behovet av kli- niska utbildningsplatser lämpligen bör tillgodoses, har i enlighet med direk- tiven frågan om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt blivit föremål för närmare bedömande. Utredningen har jämväl kommit in på frågan om det framtida läkarbehovet och den på längre sikt erforderliga ut- examinationen av läkare.

Framtida läkartillgång och läkarbehov

För att besvara frågan huruvida de hittills vidtagna åtgärderna för en ökad utbildning av läkare blir till fyllest för kommande behov är det, framhåller ut- redningen, av vikt att känna till vilket antal läkare som blir resultatet av den av 1955 års riksdag beslutade årliga in— tagningen av 408 medicine studerande. 1949 års arbetskraftsutredning har be- räknat läkarantalet fram till år 1970. Med hänsyn till läkarnas långa utbild— ningstid kräver emellertid en planering av utbildningsanstalterna kännedom om

tillgången på betydligt längre sikt. Ut- redningen har därför med utgångspunkt från det beslutade intaget vid de medi- cinska utbildningsanstalterna låtit sta- tistisk expertis beräkna antalet läkare fram till år 1990.

Enligt dessa beräkningar skulle an— talet läkare under 65 år med ett oför- ändrat intag år 1970 uppgå till 8 390, år 1980 till 10 230 och år 1990 till 11685. I fortsättningen skulle ökningen av lä— karkåren så småningom avstanna och läkarkåren bli konstant. Enligt av Sve- riges läkarförbund i remissyttrande över 1949 års arbetskraftsutrednings be— tänkande gjorda beräkningar skulle det- ta läge uppnås strax efter år 2000, då antalet läkare, 67 år och yngre, skulle vara ca 14 000.

Utredningen framhåller de vansklig— heter som är förknippade med upp- görandet av mera exakta prognoser för läkarbehovet och diskuterar olika fak- torer, som i olika grad påverkar eller skapar detta behov. Sålunda diskuteras hefolkningsutvecklingen, förändringar inom sjukvårdsorganisationen, medici— nens utveckling samt de ekonomiska och politiska aspekterna på sjukvårdens utveckling. En redogörelse lämnas för tidigare prognoser rörande läkarbeho- vet. Eftcr att ha diskuterat olika möj— liga typer av prognos för det framtida läkarbehovet kommer utredningen in på frågan om prognosperiodens längd. Då man enligt utredningens mening torde få räkna med att intagningen till

de medicinska läroanstalterna icke kom- mer att ändras före 1965, får man vid en utbildningstid på ca 7 år anse till- gången på läkare vara känd till om— kring 1970, fram till vilken tidpunkt 1949 års arbetskraftsutrednings prognos kan tas som utgångspunkt för en be- dömning av läkarbehovet. Då intagning— en av studerande icke torde böra be- stämmas på kortare sikt än för en tio- årsperiod, skulle en bedömning av elev— intaget till de medicinska läroanstalter- na under åren 1965—75 kunna ske med hjälp av en prognos för läkarbehovet under 70-talet och början av 80-talet. För läkarutbildningsutredningens del är således problemet att i första hand få en prognos, som anger läkarbehovet under decenniet 1970—1980. Då en pla- nering emellertid inte gärna bör göras med tanke på alltför korta perioder, skulle det, framhåller utredningen, vara mycket önskvärt om läkarbehovet kun- de klarläggas även under decenniet 1980—1990 och naturligtvis gärna även under decenniet 1990—2000, om detta "vore möjligt. Ur läkarutbildningsutred- ningens synpunkt ligger således pro— gnosperioden i första hand 15—25 år framåt i tiden och i andra band 25? 45 år framåt.

Som en sammanfattning av den förda diskussionen konstaterar utredningen, att ett stort antal faktorer av mycket varierande karaktär samverkar till det aktuella sjukvårdsbehovet och läkarbe- hovet. Dessa behov kan med viss sanno- likhet beräknas under den närmaste framtiden, men situationen i en tids— period längre avlägsen än 10 å 15 år framåt i tiden är svårbedömd. En pro- gnos för läkarbehovet på så lång sikt blir snarast beroende på de planer för sjukvårdens utveckling, som statliga och kommunala myndigheter och organisa- tioner bestämmer sig för att försöka realisera. Då det "sålunda enligt utred-

ningens mening är synnerligen vansk- ligt att göra mera exakta prognoser för läkarbehovet efter 1970, har utredning- en ansett sig böra ta arbetskraftsutred- ningens prognos för 1965 som utgångs— punkt för den fortsatta diskussionen. Enligt läkarutbildningsutredningens me- ning har intet framkommit i diskus- sionen kring läkarbehovet vilket skulle utvisa, att vårt land icke behöver höja sitt läkarantal till 8500 yrkesverksam- ma läkare. Då ett behov av detta antal läkare torde föreligga senast 1970, måste man enligt utredningens mening inrikta sig på att vid tidpunkten i fråga uppnå detta läkarantal. Under sådana förhål- landen kan det icke ifrågakomma, att man nu skulle minska intagningen till de medicinska utbildningsanstalterna under det antal som för närvarande tas emot, (1. v. s. 408 per år. Man måste också förutsätta, att denna intagning utan minskning fortsätter till inemot år 1965.

Huruvida en ändring av intagningen bör ske 1965 är enligt läkarutbildnings- utredningen för tidigt att yttra sig om, (lå en rättvisande prognos för läkarbe- hovet under 1970-talet nu ej kan ut- formas. En sådan prognos bör emeller- tid utarbetas Linder åren närmast före 1965. Denna prognos kan utgöra förut— sättningen för statsmakternas beslut se- nast 1965 rörande storleken av intag- ningen av elever vid de medicinska läroanstalterna för tiden därefter.

Förutsättningar och kostnader för en utökning av antalet utbildningsplatser vid befintliga lärosäten

Enligt statsmakternas beslut skall fr.o.m. läsåret 1955/56 det årliga inta- get av medicine studerande vid de olika lärosätena utgöra i Uppsala 90, i Lund 110, i Stockholm 138 och i Göteborg 70. Enligt vad erfarenheten visat sker regel- mässigt under studietiden fram till me-

dicine kandidatexamen en viss avgång, vilken av 1948 års läkarutbildnings— kommitté uppskattades till 5—10 % av årsintaget. Läkarutbildningsutredningen har — i likhet med departementschefen i propositionen 1954: 212 —— räknat med den lägre av dessa siffror. Om den fort- satta utbildningen förutsättes ske, där intagningen ägt rum, skulle härvid be- hovet av utbildningsplatser under det propedeutiska året och den fortsatta kliniska utbildningen bli i Uppsala 86, i Lund 105, i Stockholm 132 och i Göte— borg 67 eller tillhopa 390 platser.

Då undervisning i bakteriologi, pato- logi och farmakologi äger rum under det propedeutiska året och institutioner för samtliga dessa ämnen endast finns i Uppsala, Lund, Stockholm och Göte- borg har propedeutplatserna i enlighet med direktiven ansetts böra beredas vid de nuvarande medicinska lärosätena.

Utredningen har funnit det möjligt att under det propedeutiska året bereda utbildningsplatser vid samtliga lärosä— ten åt det antal studerande, som svarar mot årsintaget vid respektive lärosäten. Att under den fortsatta kliniska utbild— ningen meddela undervisning åt ett motsvarande antal studerande har där- emot visat sig bereda större svårigheter. Utredningen har sålunda med hänsyn till patientmaterialet i Uppsala ansett att undervisning där lämpligen bör meddelas åt högst 80 studerande. I Lund—Malmö har högst 90 studerande ansetts kunna beredas plats utan ett ökat utnyttjande av Malmö stads sjuk- hus. Eftersom undervisning i vissa äm- nen ingår såväl i propedeutundervis— ningen som i den fortsatta kliniska ut— bildningen bör man enligt utredningens mening vid valet av alternativ för för- delningen av eleverna mellan de befint- liga lärosätena undvika ett byte av läro— säte efter propedeutiska året. Utred- ningen anser därför, att man icke bör

räkna med fler än 80 studerande i Upp— sala och 90 studerande i Lund—Malmö vare sig under det propedeutiska året eller under den efterföljande kliniska utbildningstiden. I Göteborg är de nya klinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset planerade för 100 studerande och ut- redningen har jämväl funnit det möjligt att i avvaktan på slutförandet av pågå- ende nybyggnadsarbeten där åstadkom- ma en godtagbar anordning i syfte att fr. o. m. höstterminen 1957 tillskapa samma antal propedeutplatser. Då de årliga kostnaderna för en ökning av an— talet utbildningsplatser under medicine licentiatstudierna i Stockholm från re- dan beslutade 120 till 132 skulle bli be— tydande och relativt sett större än vid övriga lärosäten samt då en sådan ök- ning icke skulle onödiggöra en ökning vid något av de övriga lärosätena utan endast medföra en med ett tiotal stude- rande reducerad sådan, har utredning- en stannat för att räkna med oförändrat antal utbildningsplatser i Stockholm. Därest utökningen av antalet utbild- ningsplatser under det propedeutiska året och den fortsatta kliniska utbild- ningen till 390 i sin helhet anses böra komma till stånd vid befintliga läro— säten, bör densamma således enligt ut- redningens mening åstadkommas genom en ökning av antalet utbildningsplatser till i Uppsala 80, i Lund 90 och i Göte- borg 100 medan antalet utbildningsplat— ser i Stockholm bibehålles vid 120. En utökning av antalet utbildnings— platser förutsätter en ökning av lärar- krafterna och en förstärkning av den tekniska och administrativa personalen vid de berörda undervisningsanstalter- na. Vidare erfordras ökade anslag till materiel och utrustning. Utredningen har i ett särskilt avsnitt (kap. 6) redo- visat vissa allmänna utgångspunkter för de kostnadsberäkningar, som avslutar varje ämneskapitel. De detaljerade grun-

derna för beräkningarna återfinnes i de särskilda kapitlen. Av den sammanfat- tande kostnadsberäkningen i kap. 31 framgår, att utredningen beräknat den årliga kostnadsökningen för en utökning av utbildningsplatserna vid befintliga lärosäten till ca 2 milj. kronor, varav för avlöningar ca 1 750 000 kronor och för materiel ca 250000 kronor. Härtill kommer engångskostnader med tillhopa 458 600 kronor, varav för byggnads- och omändringsarbeten 109100 kronor och för utrustning 349 500 kronor.

Förutsättningar och kostnader för anordnande av en klinisk utbildningsanstalt i Norrland

Läkarutbildningsutredningen inleder diskussionen om (len lämpligaste för- läggningsorten för en klinisk utbild- ningsanstalt i Norrland med att erinra om den av Norrlandskommittén i be- tänkandet angående ett rikssjukhus i Norrland förda diskussionen om för- läggningsorten för ett norrländskt cen- tralsjukhus (SOU 1947: 70).

De av Norrlandskommittén tillämpa- de utgångspunkterna för bedömande av frågan om förläggningsort för ett norr— ländskt centralsjukhus synes enligt lä- karutbildningsutredningens mening va- ra relevanta, även när det gäller att bedöma frågan om förläggningen av en klinisk utbildningsanstalt till Norrland. Utredningen anser i likhet med Norr- landskommitte'n att Sundsvall och Umeå uppfyller de angivna förutsättningarna, men anser att därutöver jämväl Boden med nämnda utgångspunkter numera synes kunna komma i fråga.

Utredningen erinrar om att behovet av ytterligare utbildningsplatser under det propedeutiska året, såsom redan i utredningens direktiv framhållits, måste tillgodoses genom ökning av kapacite- ten vid befintliga medicinska lärosäten med hänsyn till att undervisningen i farmakologi äger rum under sagda år

och då farmakologiska institutioner en- dast finns i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg. Ej heller de kliniskt- bakteriologiska och patologiska labora- torier, som finns vid vissa av de under- sökta lasaretten, kan enligt utredning- ens mening anses tillräckliga för under- visning i ämnena bakteriologi och pato- logi. Nybyggnader av en helt annan storleksordning skulle därför bli erfor- derliga, därest den till det propedeutis- ka året hänförliga undervisningen skul- le förläggas till något av Norrlandssjuk- husen. Anordnandet av en propedeutisk undervisning i Norrland skulle således praktiskt taget erfordra tillkomsten av tre nya teoretiska institutioner med till- hörande utrustning och personal. En jämförelse med Stockholm och Göte- borg, de orter på vilka dylika institu- tioner senast uppförts eller äro under uppförande, utvisar att kostnaden för de nämnda institutionerna jämte deras utrustning torde ligga vid ca 20 milj. kronor. De årliga kostnaderna för av- löning åt erforderlig personal kan be- räknas uppgå till ca 600000 kronor. Planering och färdigställande av insti- tutionerna ifråga skulle vidare ta avse— värd tid eller 5—10 år. Både ur tids- synpunkt och med hänsyn till de eko- nomiska aspekterna har utredningen därför helt avstått från att planlägga en propedeutisk undervisning i Norrland och utgått ifrån att en eventuell klinisk utbildning i Norrland skulle omfatta den del av medicine licentiatstudierna, som infaller efter propedeutiska året eller fr. o. m. medicin-kirurgiåret (fjär— de studieåret).

Med hänsyn till klinikernas storlek och tillgången till patientmaterial har utredningen ansett det realistiskt att räkna med att studerande intas till me- dicinkursen två gånger årligen med 20 deltagare per kurs. Då behovet av ut- bildningsplatser under ifrågavarande

utbildningsskede beräknats till 390 och antalet platser vid befintliga lärosäten enligt propositionen 1954: 212 beräk- nats till iUppsala 60, i Lund—Malmö 70, i Stockholm 120 och i Göteborg 75 eller tillhopa 325, måste även med ett intag av 40 studerande vid en klinisk utbild- ningsanstalt i Norrland, ytterligare 25 platser tillkomma vid befintliga läro- säten. Då utredningen funnit möjlighe- ter föreligga att bereda undervisning åt ytterligare 25 studerande i Göteborg, anser utredningen, att denna möjlighet bör anlitas därest en klinisk utbild- ningsanstalt i Norrland kommer till stånd.

Utredningen redovisar i kapitel 35 de anordningar i fråga om lokaler, perso- nal, materiel och utrustning m. in. som skulle erfordras, därest en klinisk ut- bildningsanstalt förlades till Norrland. Då samtliga diskuterade lasarett saknar vissa för läkarutbildningen erforderliga kliniker, nämligen för ortopedi, der- mato—venereologi, neurologi och neuro- kirurgi och dessutom laboratorieorga- nisationen i nuvarande skick enligt ut- redningens mening är otillfredsställan- de ur undervisningssynpunkt, erford- ras betydande nybyggnads- eller om- ändringsarbeten. Utredningen har i samråd med representanter för respek— tive landsting låtit verkställa en preli- minär undersökning av de byggnads- arbeten och lokaldispositioner i övrigt som skulle bli erforderliga. Resultatet redovisas i till betänkandet fogade bi- lagor (Bil. B, C och D).

I bilaga E till betänkandet har utred- ningen angivit den personaluppsättning, som ansetts erforderlig för undervis- ningens behov. Då vissa överläkare vid samtliga diskuterade lasarett icke inne- har professorskompetens, måste särskil- da övergångsanordningar vidtas. Olika alternativ diskuteras, men endast ett an- ser utredningen genomförbart, nämligen

att de befintliga överläkarna anlitas så- som lärare och att deras löneställning göres beroende av vars och ens kom- petens, vilken lämpligen synes böra prövas av kanslern för rikets universi- tet. De överläkare, som därvid befinnes inneha professorskompetens, utnämnes till professorer. övriga förordnas såsom arvodesavlönade lärare, varvid motsva— rande professurer vakanssättes.

I bilaga F till betänkandet redovisar utredningen de anslag för materiel och utrustning, som anses erforderliga för undervisningens och forskningens be- hov.

Vid tillkomsten av en klinisk utbild- ningsanstalt i Norrland blir vidare en komplettering av befintliga medicinska bibliotek nödvändig. För att tillgodose det vetenskapliga arbetet och undervis- ningen vid anstalten bör enligt utred- ningen en docentbefattning i kliniskt ämne inrättas samt anslag för främjan- de av medicinsk forskning beräknas.

För den omedelbara ledningen av ut- bildningsanstalten bör enligt utredning— en tillsättas ett administrativt organ, vari bör ingå representanter för de öv- riga medicinska lärosätena. För detta organs förvaltningskostnader m. m. mås- te anslag anvisas.

Kostnaderna för en klinisk utbild- ningsanstalt vid något av de diskutera- de sjukhusen i Norrland kan, framhål— ler utredningen, givetvis icke faststäl- las förrän efter förhandlingar med re- spektive huvudmän. Utredningen har dock ansett sig böra göra en approxi- mativ beräkning i huvudsaklig överens- stämmelse med de principer för kost- nadsfördelning som kommit till uttryck i det avtal som med godkännande av 1948 års riksdag träffats med Göteborgs stad angående anordnande av en medi- cinsk högskola i Göteborg. Denna ut- redningens beräkning redovisas i kap. 36. Av densamma framgår att de årliga

kostnaderna för utbildningsanstalten kan uppskattas till ca 2,6 milj. kronor och engångskostnaderna till mellan 1,4 och 3,4 milj. kronor. Då utredningen räknat med att den till det propedeu- tiska året hörande undervisningen icke skall förläggas till Norrland, måste det ökade antalet medicine studerande under detta utbildningsår, det tredje en- ligt studieplanen, beredas utbildnings- platser vid befintliga lärosäten. Då ut- redningen vidare funnit att högst 40 studerande per år kan beredas under- visning vid en klinisk utbildningsanstalt i Norrland, måste samtidigt en ökning av antalet utbildningsplatser under li- centiatstudierna efter det propedeutiska året ske med 25 vid befintliga lärosäten. Denna ökning har utredningen ansett i sin helhet böra ske i Göteborg. De totala årliga kostnaderna för att bereda fort- satt utbildning efter medicine kandidat— examen åt det ökade antal studerande, som enligt statsmakternas beslut påbör- jat sina medicinska studier hösttermi- nen 1955, dels genom en ökning av ka- paciteten under det propedeutiska året i Uppsala, Lund—Malmö och Göteborg, dels genom en ökning av kapaciteten i Göteborg även efter det propedeutiska året, dels ock slutligen genom inrättan— de av en klinisk utbildningsanstalt i Norrland har utredningen beräknat till ca 3,8 milj. kronor och de totala en- gångskostnaderna till mellan 1,8 och 3,8 milj. kronor.

Läkarutbildningsutredningens ställnings- tagande och förslag

Efter att i föregående avdelningar ha framlagt detaljerad redogörelse för för- utsättningar och kostnader för dels al- ternativet att vid befintliga lärosäten utbilda ett ökat antal medicine stude- rande" under det propedeutiska året och den efterföljande kliniska utbildningen, alternativ »Befintliga lärosäten», dels

för alternativet att möjliggöra sådan undervisning genom förläggning av en utbildningsanstalt till Norrland, alter- nativ »Norrland», gör utredningen i kap. 37 jämförelser ur olika synpunkter mellan de båda alternativen.

Ur sjukvårdssynpunkt finner utred- ningen alternativen vara jämställda. Be- folkningsunderlaget i omedelbar omgiv- ning av utbildningsorten finner utred- ningen tillräckligt vid de tre undersök- ta orterna. Även vid de befintliga läro- sätena råder det enligt utredningens mening ingen tvekan om att tillgängliga sjukvårdsresurser kan bära upp den ökade utbildningen.

För utbildningens kvalitet vid alter- nativ »Norrland» uttalar emellertid ut— redningen farhågor. Den omständighe- ten att enligt detta alternativ ett pro— pedeutiskt år icke anordnas skulle en- ligt utredningens mening utgöra en kännbar brist i utbildningen, då den nya utbildningsplanen enligt proposi- tionen 1954: 212 förutsätter en nära samverkan mellan den propedeutiska och den kliniska utbildningen, varvid samma lärare i åtskilliga ämnen fort- sätter undervisningen i sina ämnen un- der det fjärde studieåret, medicin- och kirurgiåret. Denna integration i under- visningen måste brytas vid ett Norr- landsalternativ, eftersom eleverna då efter det propedeutiska året förflyttas till ett annat sjukhus. Beträffande den kliniska utbildningen uttalar utredning— en farhågor för dess kvalitet även i andra avseenden. Då det icke synes vara möjligt att redan från början till- försäkra den kliniska utbildningsanstal- ten i Norrland en uppsättning av aka- demiska lärare, vilka utvalts i fri kon- kurrens, kommer under en övergångs- tid flera av ämnena att företrädas av lärare, som icke uppnår den vid övriga lärosäten fordrade akademiska kompe— tensen. Som en ytterligare negativ fak-

tor framhåller utredningen, att de kli- niska lärarna icke har möjlighet till integration med de teoretiska ämnena. Ur synpunkten av utbildningens kvali- tet finner utredningen således alternati— vet »Befintliga lärosäten» vara avgjort att föredra framför alternativet »Norr- land».

Ur den medicinska forskningens syn— punkt har alternativet »Norrland» en- ligt utredningens mening sin svagaste sida. Avsaknaden icke blott av teore- tiska medicinska institutioner utan även av övriga naturvetenskapliga institutio- ner utgör ur forskningssynpunkt en be- lastning, vars betydelse icke kan över- värderas. Den minskade möjligheten till medicinsk forskning kommer även att återverka på rekryteringen av de akademiska lärarna.

Ur de studerandes synpunkt erbjuder alternativet »Norrland» problem genom den tvångsvisa överflyttningen mitt un— der studietiden. Alternativ »Befintliga

lärosäten» kan, bortsett från en över- gångsperiod tills Göteborg fått full ka- pacitet på de teoretiska institutionerna, under hela studieperioden medge ut- bildning vid samtliga lärosäten av sam- ma antal studerande, som vunnit inträde som nybörjare.

Ur ekonomisk synpunkt slutligen stäl— ler sig alternativ »Norrland» både vad angår årliga kostnader och vad angår engångskostnader väsentligt dyrare än alternativ »Befintliga lärosäten». Den årliga kostnadsökningen för en klinisk utbildning vid befintliga lärosäten skulle belöpa sig till ca 2 milj. kronor, medan den årliga kostnadsökningen för en kli- nisk utbildning även förlagd till Norr- land skulle belöpa sig till ca 3,8 milj. kronor. Engångskostnaderna beräknas för alternativ »Befintliga lärosäten» upp- gå till ca 460000 kronor, medan en— gångskostnaderna för alternativ »Norr- land» kan uppskattas till mellan 1,8 milj.

kronor och 3,8 milj. kronor. Härtill kommer, att engångskostnaderna vid alternativ »Norrland» säkerligen icke kommer att stanna vid det belopp, som nu kan beräknas. I åtskilliga avseen- den blir de anordningar, som nu kan förutses, av sådan karaktär, att de måste betraktas som övergångsanord- ningar och anspråk på mera defini- tiva och kvalitativt bättre om- och till- byggnader kommer säkerligen senare att göras. Utredningen framhåller vida- re, att klinisk utbildning vid ett Norr- landssjukhus med stor sannolikhet kom— mer att föra med sig en utbyggnad vid detta sjukhus även av det propedeutiska årets undervisning till betydande kost- nader samt att sannolikheten talar för att därefter anspråk även kommer att resas på en utbyggnad av undervisnings- anstalten till ett fullständigt medicinskt lärosäte. Engångskostnaderna för ett propedeutiskt år kan enligt utredning- ens mening uppskattas till ca 20 milj. kronor och en utbyggnad av de två första utbildningsårens institutioner be- tyder en ytterligare engångsutgift på 20 a 30 milj. kronor förutom en avsevärd ökning av de årliga kostnaderna. För- läggningen av en klinisk utbildning till Norrland kan alltså förutses komma att dra med sig kostnader av långt större omfattning än vad som syns i beräk- ningarna för själva den kliniska utbild- ningen.

Utredningen understryker, att dess avstyrkande av förläggning av en kli- nisk utbildningsanstalt till Norrland icke bygger på någon tveksamhet om möjlig- heten att där anordna en dylik anstalt. Utredningens avstyrkande beror helt och hållet på de nackdelar, som är för— enade med utbildning vid en anstalt, som saknar undervisning och forskning på det teoretiska och propedeutiska sta— diet av läkarutbildningen. Utredningen erinrar om att samma diskussion fördes

vid utredningen om en medicinsk ut- bildningsanstalt i Göteborg.

Avslutningsvis berör läkarutbildnings- utredningen »Norrlandssynpunkten» på läkarutbildningsfrågan. Utredningen sä- ger sig vara väl medveten om att en fullt utbyggd medicinsk läroanstalt i Norrland skulle innebära en värdefull förstärkning av sjukvården i denna del av landet främst genom tillkomsten av vissa specialkliniker. Behovet av dylika kliniker i Norrland skulle dock enligt utredningens mening med hänsyn till kommunikations- och befolkningsgeo- grafiska förhållanden icke ha helt till- godosetts genom tillskapandet av ett undervisningssjukhus. Utredningen an- ser sig emellertid böra understryka vik- ten av att en utbyggnad av sjukhus- väsendet sker i Norrland på ifrågava- rande område. Härigenom skulle ock ökade förutsättningar skapas för en in- tensifierad specialistutbildning i landet, varav stort behov föreligger. Dylika åt- gärder skulle också bidra till att lätta läkarbristen och främja rekryteringen till läkartjänster i Norrland.

Jämförelsen mellan de båda alterna- tiven för en utökad klinisk utbildning ger enligt utredningen vid handen, att alternativet »Befintliga lärosäten» måste förordas före alternativet »Norrland». Under sådana förhållanden finner ut- redningen icke anledning att företa ett val mellan de tre sjukhus i Sundsvall, Umeå och Boden, vilka utredningen un— dersökt med hänsyn till möjligheterna att dit förlägga klinisk utbildning och vilka utredningen i och för sig alla fun- nit vara möjliga som utbildningssjukhus.

Läkarutbildningsutredningen föreslår sålunda, att det ökade antal studerande, som enligt statsmakternas beslut påbör- jat sina medicinska studier hösttermi- nen 1955, beredes fortsatt utbildning efter medicine kandidatexamen genom en ökning av kapaciteten vid de medi- cinska lärosätena i Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg på sätt utredningen när- mare utvecklat i avd. III av betänkan- det.

Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Clausen och Lundgren.

Särskilda yttranden

1. Av ledamoten Clausén

Läkarutbildningsutredningens majoritet har av omsorg om utbildningens och den medicinska forskningens kvalitet funnit sig böra avstyrka inrättandet av en enbart klinisk utbildningsanstalt i Norrland. Då de i betänkandet fram- förda skälen för denna ståndpunkt sy- nes mig vara starka, har jag funnit mig böra biträda dessa.

Emellertid måste jag samtidigt djupt beklaga att det icke nu är möjligt att genom förläggning av grundläggande läkarutbildning till Norrland förstärka den norrländska sjukvården. I detta sammanhang vill jag ingå på frågan om förläggningsorten för en sådan utbild- ning och huruvida norrlandsbehoven ur sjukvårdssynpunkt blir tillgodosed- da med en sådan anstalt. Uttalanden härom har herr Velander framfört i sitt särskilda yttrande till Norrlandskom— mitténs betänkande angående ett Riks- sjukhus i Norrland: »... då jag hyser ett bestämt intresse för att befolkning- en i övre Norrland, i likhet med lan- dets befolkning i övrigt, skall i olika hänseenden beredas de förmåner och möjligheter, varpå den skäligen kan göra anspråk, kan jag icke finna annat än, att kommittén bort mera ingående än skett pröva, huruvida icke en till— fredsställande lösning skulle ha stått att vinna genom inrättande av två anstalter av ifrågavarande slag, den ena med för- läggning till Umeå eller Luleå eventuellt

annan plats inom Västerbottens eller Norrbottens län, och den andra för öv- riga delar av Norrland med förläggning till plats inom Västernorrlands län.» Dessa synpunkter har betydelse även vid valet av förläggningsort för ett ut- bildningssjukhus i Norrland. Befolkningsunderlagets utveckling i de norrländska länen framgår av en tablå i kap. 32, vilken visar, att folk- mängden i Norrbottens och Västernorr- lands län är störst och att befolknings- ökningen i Norrbottens län är ca dub- belt så stor som i Västernorrlands län och nära tre gånger så stor som i Väs- terbottens län. Vill man därtill också peka på den stora delen av Sverige, som Norrbottens län utgör rent geografiskt sett, talar alla skäl för att man, innan orten för en utbildningsanstalt fastläg- ges ingående utreder behovet av räjong- sjukhus i olika delar av Norrland. Under alla förhållanden torde en förläggning av en halv eller hel undervisningsanstalt till Umeå, såsom i särskilt yttrande till detta betänkande förordas av ledamoten Lundgren, icke nämnvärt bidraga till förbättrade sjukvårdsförhållanden för Norrbottens län och för övriga norr- landslän utom Västerbotten. Lättheten att komma till en dylik anstalt avgöres icke alltid av avstånden utan av kom- munikationsförhållandena, vilket har sin stora betydelse både när man plan- lägger en undervisningsanstalt och när

man tänker på möjligheterna för sjuka att kunna snabbt komma till ett väl spe- cialiserat sjukhus. Med hänsyn till de stora värden som Norrland och enkan- nerligen Norrbotten tillför Sverige bör det vara en rimlig begäran, att dess be- folkning har minst samma förmåner som i övriga delar av landet även på utbildningens och sjukvårdens områ— den. Jag är dock icke övertygad om att detta skulle bli fallet genom ett förhas- tat beslut om förläggning av en halv ut- bildningsanstalt till Norrland, kanske på en plats, som icke är den bästa, sett ur norrländsk helhetssynpunkt.

Särskilt Norrbotten, det län vars talan jag främst vill föra i detta sammanhang, har på sjukvårdens område svåra pro— blem att brottas med. I stället för ett förhastat beslut som ovan nämnts bör enligt min mening andra vägar sökas, som för sjukvårdens del snabbare leder till resultat. De inom länet exceptionellt långa avstånden gör att särskilda krav måste ställas på förekomsten av special— avdelningar. Att få läkartjänsterna i lä- net besatta är vidare svårare än i någon

annan del i landet. Detta gör att den av utredningen avslutningsvis nämnda för- stärkningen av specialistsjukvården är i alldeles särskild grad behövlig i Norr- botten. Enligt min mening bör således utbyggnaden av specialkliniker i Norr- land i vart fall innebära, att garnisons- sjukhuset i Boden, som är centrallasa— rett för länet, utvidgas till ett räjong- sjukhus, avsett att tillgodose en tillfreds- ställande specialistvård i övre Norr- land. En sådan sjukvårdsanstalt skulle främja den framtida specialistutbild- ningen därigenom, att de blivande lä- karnas intresse och uppmärksamhet riktades på de speciella sjukdomar och medicinska förhållanden, som råder i övre Norrland. Den nu så svåra rekry- teringen av läkare till Norrbotten skulle också därigenom underlättas.

Avslutningsvis vill jag bestämt fram- hålla nödvändigheten av att ett räjong— sjukhus med utbyggda specialkliniker kommer till stånd i Norrbotten och att i detta syfte omedelbara åtgärder vid- tagas från myndigheternas och stats- makternas sida.

2. Av ledamoten Lundgren

Såsom framgår av de direktiv, som läkarutbildningsutredningen erhållit, skall den bl. a. verkställa den av 1954 års riksdag begärda utredningen röran- de inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd till Norrland för— lagd medicinsk läroanstalt. Utredningen har, såsom framgår av föreliggande be- tänkande, icke ansett sig kunna till- styrka inrättande av en sådan läroan- stalt. Jag har icke kunnat biträda majo- ritetens ståndpunkt härvidlag. Enligt min uppfattning böra statsmakterna till-

godose det ökade behovet av utbild— ningsplatser, som uppkommit genom 1955 års beslut att öka nyintaget av medicine studerande från 342 enligt den 1954 beslutade reformeringen av läkarutbildningen till 408, icke genom utbyggnad av befintliga lärosäten — frånsett tillkomsten av klinikerna i Gö- teborg, vilka planenligt skola utbyggas för ett beräknat intag av 100 studeran- de årligen — utan genom inrättande av en ny läroanstalt förlagd till Norrland. Denna läroanstalt bör enligt min mening

i enlighet med vad som yrkades i de motioner till 1954 års riksdag, vilka lågo till grund för riksdagens skrivel- se, omfatta utbildningen efter medicine kandidatexamen.

Till stöd för min uppfattning får jag anföra följande.

I. Behov av och tillgång på läkare

I huvudsak ansluter jag mig till de slutsatser, till vilka läkarutbildningsut- redningens majoritet kommit vid beräk- ning av det framtida läkarbehovet. Vik— tigt är att man vid bedömning av des- sa problem har klart för sig att ökning respektive minskning av antalet nyin- tagna medicine studerande i full ut- sträckning verkar först på mycket lång sikt. Sålunda medför den av statsmak- terna 1955 beslutade ökningen av an- talet medicine studerande från 342 en- ligt riksdagens beslut 1954 till 408 ök- ning av antalet yrkesverksamma läkare ända fram till omkring år 2010, då an- talet vid oförändrad intagning beräknas stabilisera sig vid cirka 14000 läkare.

De skäl, vilka tala för inrättande av en ny undervisningsanstalt, minska gi- vetvis i tyngd, om antalet utbildnings— platser redan äro eller inom en nära liggande framtid bliva tillräckliga för att tillförsäkra landet erforderligt antal läkare, även om i denna situation dock starka skäl kunna anföras särskilt ur forskningssynpunkt för att tillförsäkra en kulturellt i viss mån eftersatt lands- del en medicinsk undervisningsanstalt.

Arbetskraftsutredningen beräknar, att behovet av yrkesverksamma läkare 1965 utgör 8500. Med nuvarande intag av medicine studerande skulle tillgång- en på yrkesverksamma läkare vid denna tidpunkt uppgå till 7 630, varför alltså en brist på 870 läkare då beräknas före— ligga. Först omkring 1970 beräknas an- talet yrkesverksamma läkare uppgå till

8 500. Även om arbetskraftsutredningens beräkningar rörande utbyggnadstakten för den slutna sjukvården äro alltför optimistiska, vilket bland annat fram- hållits av medicinalstyrelsen, och ut- byggnaden därför kommer att ske i nå- got långsammare takt, torde ännu vid sistnämnda tidpunkt en viss brist på läkare föreligga.

Möjligt är även, att arbetskraftsut- redningen såsom landstingsförbundet framhållit räknat behovet av läkare i underkant. Sålunda har arbetskrafts- utredningen beräknat behovet av läkare inom sinnessjukvården till 425, medan läkarförbundet anser att behovet inom denna gren av sjukvården skulle uppgå till cirka 700.

Såsom läkarutbildningsutredningen framhåller kommer emellertid på grund av läkarkårens åldersfördelning antalet yrkesverksamma läkare att vid oföränd— rat intag av medicine studerande efter år 1970 stiga över 8500. Utredningen framhåller emellertid att sannolikheten talar för att det efter 1965—70 kommer att behövas fler yrkesverksamma läkare än 8 500. Intet tyder på att kroppssjuk- vårdens utveckling skulle vara avslutad med det stadium, som arbetskraftsutred- ningen angivit skulle vara uppnått 1965. Man får vänta sig en fortsatt utveckling av den slutna kroppssjukvården och en ytterligare utbyggnad av sinnessjukvår- den utöver den nivå, som arbetskrafts- utredningen räknat med. Särskilt inom detta senare område är det nödvändigt att öka läkarantalet per Vårdplats. Vida- re erfordras säkerligen ökat antal läka— re inom den öppna sjukvården och inom den förebyggande sjukvården och hälsovården. Även forskning och un- dervisning torde erfordra ökat antal läkare.

En omständighet, som i hög grad kommer att påverka läkarbehovet är ge- nomförandet av en arbetstidsreglering

för läkarna. Detta har även landstings- förbundet framhållit i yttrande över arbetskraftsutredningens betänkande. Huru många nya läkare som skulle er- fordras, därest läkarna i likhet med många andra tjänstemän erhålla en be- stämd arbetstid, är svårt att nu avgöra, men allting talar för att en sådan re- form kommer att medföra en mycket stor ökning av läkarbehovet. Såvitt man nu kan bedöma, föreligger dock före 1970 icke några möjligheter att genom- föra en dylik reform, då tillgången på läkare i vart fall före denna tidpunkt torde komma att omöjliggöra detta.

Även om jag alltså, i huvudsak an- sluter mig till vad läkarutbildningsut- redningens majoritet sammanfattnings- vis anfört rörande det framtida läkar- behovet, vill jag dock erinra om att tidigare beräkningar rörande det fram- tida läkarbehovet icke visat sig hålla. Behovet har i verkligheten varit större än vad man i prognoserna räknat med. Liksom utredningen anser jag det lämp- ligt, att under de närmaste åren före 1965 en prognos utarbetas rörande lä- karbehovet för de närmaste 10—15 åren, men jag är fullständigt övertygad om, att denna prognos kommer att visa en fortsatt ökning av läkarbehovet. Det torde enligt min mening vara verk- lighetsfrämmande att tänka sig, att statsmakterna i mitten av 1960-talet skulle vilja minska intaget av medicine studerande, då ännu fram till år 1970 tillgången på läkare enligt arbetskrafts— utredningens betänkande kommer att bliva förhållandevis knapp. Jag vill vi— dare påpeka, att, om statsmakterna i en framtid skulle anse det erforderligt, att ytterligare mera avsevärt öka intaget av medicine studerande torde detta icke vara möjligt utan att bygga en ny hög- skola, detta kanske främst med hänsyn till att patientantalet på vissa håll är begränsat.

11. Läkarutbildningsutredningens motiv för avstyrkande av förslaget om ny undervisningsanstalt

Såsom framgår av i läkarutbildnings- utredningens betänkande anförda be- räkningar, finnes utan utbyggnader icke plats för det från 342 till 408 ökade in- taget av medicine studerande. Utred- ningens majoritet tillstyrker, att dessa beredas platser genom utbyggnader av vissa befintliga lärosäten. Jag för min del anser, att statsmakterna i stället för att bygga ut dessa läroanstalter böra an- lägga en ny undervisningsanstalt, för- lagd till Norrland.

Utredningen finner, att en utbyggnad av befintliga lärosäten är klart överläg- sen anläggandet av en ny medicinsk undervisningsanstalt. Motiven härför äro följande.

1. Den föreslagna nya undervisnings- anstalten kommer icke att omfatta pro— pedeutiska året.

2. Utbildningens kvalitet kommer vid en ny anstalt att bli lägre, beroende bl. a. på att de akademiska lärarnas kva- lifikationer vid en sådan anstalt måste bli sämre än vid de nuvarande lärosä- fena.

3. Frånvaron av representanter för de teoretiska ämnena försvårar eller omöj— liggör forskning och försämrar under- visningen.

4. Frånvaron av representanter för andra naturvetenskapliga forskningsgre- nar är en svår belastning för en dylik undervisningsanstalt.

5. Ur de studerandes synpunkt med- för inrättande av en undervisningsan- stalt, som icke möjliggör hela utbild- ningen på en plats, en allvarlig olägen- het. Slutligen har utredningen ansett att det finns stor risk för att, om statsmak- terna nu besluta inrätta en medicinsk undervisningsanstalt av i direktiven an- given art, krav snart komma att resas på

dennas utbyggnad först med det prope— deutiska året och sedan till en fullstän- dig medicinsk högskola. Jag kan icke finna att detta kan vara något motiv mot en ny undervisningsanstalt. Om en fullständig högskola i en framtid blir nödvändig, få statsmakterna efter då rådande förhållanden besluta i frågan.

I efterföljande avsnitt skall jag när- mare behandla de ovan under 1—5 an- givna skälen mot anläggande av en ny läroanstalt och söka visa, att de enligt min mening icke i alla delar äro fullt bärkraftiga.

Jag vill emellertid dessförinnan er- inra om, att enligt utredningens upp- fattning äro resurserna vid alla de sjuk- hus i Norrland, som undersökts såsom eventuell förläggningsort för en under- visningsanstalt, ur sjakuårdssynpankt tillräckliga för undervisningen. Även befolkningsunderlaget i omedelbar an- slutning till utbildningsorten torde vara tillräckligt vid samtliga tre undersökta orter. Med hänsyn till sjukvårdsunder- laget synes enligt utredningens mening alternativet »Befintliga lärosäten» och alternativet »Norrland» vara jämställda.

1. Propedeutiska året

I anledning av Kungl. Maj:ts proposi- tion 1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen väcktes bland annat två lika lydande motioner: 1:543 och 11:700. I dessa motioner framhölls, att det av ekonomiska skäl icke vore möj- ligt att för det dåvarande bygga en full- ständig medicinsk undervisningsanstalt i Norrland.Motionärerna föreslogo i stål- let, att man borde inrätta en »medicinsk läroanstalt, som huvudsakligen omfattar de praktiska disciplinerna det vill säga den utbildning, som de studerande er- hålla efter avlagd medicine kandidat- examen».

Med bifall till ifrågavarande motio-

ner beslöt riksdagen, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam och förutsättningslös utredning rörande inrättande av en medicinsk läroanstalt av i ifrågavarande motioner angiven typ.

Vid anmälan i proposition 1955:142 av frågan om ökad utbildning av läka- re förklarade statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat, att han hade »för avsikt att inom en nära framtid utverka tillstånd att till- kalla sakkunniga för att verkställa den av riksdagen begärda, i det föregående omnämnda utredningen rörande inrät- tande av en för den kliniska utbildning- en avsedd, till Norrland förlagd medi- cinsk läroanstalt. I de sakkunnigas upp- drag borde även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine kandidatexamen av det ökade antal stu- derande som enligt vad jag föreslagit skulle påbörja sina studier nästa läsår.»

I direktiven till 1955 års läkarutbild- ningsutredning heter det vidare. »Be- rörda utredning torde nu böra komma till stånd. De sakkunniga bör i första hand utreda och avgiva förslag till åt- gärder för att bereda ytterligare ett 60- tal medicine studerande — utöver vad som tidigare planerats — tillgång till utbildning under det propedeutiska året. Med hänsyn till att undervisning i farmakologi äger rum under sagda år och då farmakologiska institutioner en- dast finnes i Uppsala, Stockholm, Göte- borg och Lund, torde det bli erforder- ligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplatser genom ökning av ka- paciteten vid nuvarande medicinska lä- rosäten.

Vad beträffar den kliniska utbild- ningen bör de sakkunniga utreda, hur det ökade behovet av kliniska utbild- ningsplatser lämpligen bör tillgodoses. Frågan om inrättande av en för den kli- niska utbildningen avsedd, till Norr- land förlagd medicinsk läroanstalt, bör

därvid komma under närmare bedö- mande.»

Statsrådet och chefen för ecklesia- stikdepartementet har enligt direktiven icke ansett, att det större problemet om inrättande av en medicinsk undervis- ningsanstalt, som omfattar även det pro- pedeutiska året, närmare borde utredas. Trots detta och med hänsyn till den av riksdagen begärda utredningen an- ser jag mig dock böra förorda inrättan- det av en medicinsk läroanstalt, som i enlighet med riksdagens skrivelse om- fattar hela utbildningen efter medicine kandidatexamen, alltså inbegripet det propedeutiska året.

Utredningen finner vid en jämförelse mellan alternativen »Befintliga lärosä- ten» och alternativet »Norrland» att det skulle utgöra en kännbar brist i utbild- ningen, att de studerande icke få full- göra sin kliniska utbildning vid samma läroanstalt, vid vilken de gjort prope- deutiska året. Den nya utbildningspla- nen enligt proposition 1954: 212 förut- sätter en nära samverkan mellan den propedeutiska och kliniska utbildning- en, varvid samma lärare i åtskilliga äm- nen fortsätter undervisningen i sina ämnen under fjärde studieåret, medicin- och kirurgiåret. Denna integration i un- dervisningen måste brytas vid ett norr- landsalternativ, som icke omfattar det propedeutiska året. Enligt min uppfatt- ning innebär det emellertid icke ute- slutande olägenheter, om de studerande erhålla olika lärare i sådana centrala ämnen som medicin och kirurgi. Så var för övrigt fallet ända in på 1920-talet, då de studerande obligatoriskt måste flytta mellan universitetsstäderna och Stockholm, och allmänt erkändes det, att detta var till fördel för undervis- ningen. Även om alltså enligt min upp- fattning olägenheterna med en förflytt- ning av de studerande efter propedeu- tiska året från det lärosäte, där de av-

lagt medicine kandidatexamen, till den blivande läroanstalten enligt alternativ »Norrland» icke äro så stora, som ut- redningens majoritet velat göra gällan- de, innebär det dock möjligen en brist i undervisningen, att alternativet »Norr— land» icke omfattar undervisning un- der propedeutiska året. På av utred- ningen anförda skäl förordar jag där— för, att den blivande undervisningsan- stalten i Norrland skall omfatta även det propedeutiska året. Detta medför såsom framgår av det följande ökning av kostnaderna såväl ifråga om driften som ock i fråga om nybyggnader. Så- lunda erfordras uppförande av ny far- makologisk institution och ökade ut- rymmen för patologi och bakteriologi. Vidare böra tillkomma professurer i patologi, bakteriologi och farmakologi jämte för driften i övrigt erforderlig personal.

2. Lärarnas kvalitet

Enligt utredningen »synes det icke vara möjligt att redan från början till- försäkra den kliniska utbildningsanstal- ten i Norrland en uppsättning akade- miska lärare vilka utvalts i fri konkur- rens. Härigenom kommer under en övergångstid flera ämnen att företrädas av lärare som icke uppnår den vid öv- riga lärosäten fordrade akademiska kompetensen. Det är oomtvistligt att detta innebär en svaghet i utbildningen, låt vara att den kan sägas vara av över- gångskaraktär.» Det är obestridligt att utredningens ståndpunkt härvidlag är riktig, men denna svårighet skulle över- huvud taget omöjliggöra inrättandet av en ny läroanstalt vid befintliga sjukhus. Jag vill dock understryka, dels att det gäller endast en övergångstid, dels att i vart fall i Umeå flera viktiga läkar- tjänster äro eller beräknas bliva - va- kanta på grund av pensionsavgång un- der de närmaste åren.

Det viktigaste motivet mot alterna- tivet »Norrland» är enligt utredningen att de kliniska lärarna i sin undervis- ning och forskning icke ha möjlighet till integration med de teoretiska äm- nena vare sig under propedeutiska eller under de tidigare teoretiska utbild- ningsåren. Samarbetet med de teore- tiska ämnenas lärare och den ständiga kontakten med dem liksom de teore- tiska lärarnas deltagande i konferenser, seminarier, diskussioner, föredrag och så vidare utgör en synnerligen värdefull stimulans vid ett medicinskt lärosäte, en stimulans som väsentligt bidragit till höjande av den kliniska undervisning- ens kvalitet. Genom att i enlighet med mitt förslag i alternativet »Norrland» medtaga även propedeutiska året med därtill hörande institutioner komma dessa olägenheter för undervisning och forskning att minskas.

Vad som saknas äro representanter och institutioner för anatomi och histo- logi, fysiologi, medicinsk fysik och all- män kemi. Genom att bygga ut de enligt alternativet »Norrland» tillkommande teoretiska institutionerna i klinisk fy- siologi och klinisk kemi i förhållande till motsvarande institutioner vid övriga lärosäten, kunna dessa olägenheter av— sevärt reduceras. Kvar står alltså från- varon av institutioner för anatomi och histologi. Utan att på något sätt under— skatta dessa ämnens betydelse, när det gäller forskningen, torde dock forsk- ning på hög nivå kunna bedrivas trots att dessa institutioner saknas.

Såväl i Storbritannien som i Tysk- land finnas medicinska undervisnings- anstalter, vilka omfatta utbildningen en- dast efter medicine kandidatexamen. Tre sådana medicinska akademier ha sedan lång tid funnits i Tyskland, bl. a. i Diisseldorf och Giesel. Den medicinska akademien i Diisseldorf inrättades 1907

och omändrades till en statlig högskola 1923, vilken liksom den tidigare aka- demien erhöll rätt att undervisa medi- cine studerande, vilka avlagt den exa- men, som motsvarar vår medicine kan- didatexamen. Därjämte erhöll akade— mien 1928 promotionsrätt. Veterligen har den vetenskapliga produktion, som de akademiska lärarna åstadkommit vid dessa lärosäten i Tyskland och Stor- britannien varit kvantitativt och kvali- tativt fullt jämförlig med vad som åstadkommits på annat håll. I första hand blir detta en personfråga och i andra hand beror forskningen på till- gång på tillfredsställande vetenskaplig utrustning och tillräckliga anslag för vetenskapligt arbete.

Även i Norge finnes i Bergen medi- cinsk fakultet med en organisation snar- lik den jag förordar i mitt förslag till högskola i Umeå. De akademiska myn- digheterna i Bergen hava välvilligt läm- nat följande upplysningar rörande den— na.

Tanken på ett universitet eller veten- skaplig högskola i Bergen daterar sig från 1884. År 1899 tillsattes en kommit- té för att utarbeta ett kostnadsförslag för byggnad och drift av en medicinsk högskola i Bergen. Haukelands sjukhus i Bergen, vilket blev färdigt 1911 och togs i bruk våren 1912, var då ett rent kommunalt sjukhus. Överläkaren och direktören vid detta, dr. med. Nils Bac- ker-Gröndahl utarbetade 1939 planer på medicinsk undervisning i Bergen. Dessa planer kunde dock icke förverk- ligas på grund av kriget, men efter kri— get (1946) återupptogos dessa planer och Stortinget bestämde samma år att klinisk undervisning skulle meddelas i Bergen i den utsträckning som de disponibla lokalerna tilläto. I januari 1946 träffades avtal mellan staden Ber- gen och staten (universitetet), i vilket avtal fördelningen av anläggningskost-

nader och driftkostnader fastställdes. Sedan 1956 är Bergens kommunala sjukhus (Haukelands sykehus) rikshos- pital för västlandet (Bergen, Horda— lands fylke, Rogalands fylke, Sogn och Fjordane).

Första avdelningen av den medicin- ska undervisningen, vilken omfattar praeklinisk undervisning i ämnena ana- tomi inklusive embryologi och histo- logi samt fysiologi inklusive medicinsk kemi, meddelas endast vid medicinska fakulteten i Oslo. Denna utbildning om- fattar 30 månader.

Andra avdelningen av utbildningen omfattar ämnena patologi, allmän och speciell, bakteriologi (serologi) samt propedeutisk kurs i medicin, kirurgi och röntgenologi. Därefter följa före- läsningar och tjänstgöringar i dermato- venereologi, neurologi, otiatri, oftalmo- logi, farmakologi samt hygien. Under— visningen i dessa ämnen tager något över 2 år, varefter andra avdelningen av examen avlägges. Denna undervis- ning meddelas i huvudsak i Bergen.

Tredje avdelningen av utbildningen, vilken omfattar invärtes medicin, ki- rurgi, obstetrik och gynekologi, rätts- medicin, pediatrik och psykiatri tager ca 11%.» år, varefter den studerande av- lägger kand.med.-examen, vilken mot- svarar vår medicine licentiatexamen. Denna examen avlägges i Bergen. Han erhåller därefter legitimation men skall fullgöra obligatorisk tjänstgöring såsom underläkare. Medicinska fakulteten i Bergen har professurer i följande äm- nen, nämligen i farmakologi, patologi (allmän och speciell inkl. rättsmedi- cin), hygien, invärtes medicin (inkl. epidemiologi), obstetrik och gynekolo- gi, bakteriologi, serologi, pediatrik, psykiatri, röntgenologi, dermato-vene- reologi, neurologi och kirurgi. I invär- tes medicin finnas 2 professurer.

Det årliga intaget studerande utgör

40 per år, vilka fördelas med 20 på var- dera höst- och vårterminen. Ur under- visningens synpunkt medför det enligt uppgiftslämnarcns mening icke några olägenheter att de teoretiska institutio- nerna saknas, men däremot är det en viss nackdel ur forskningssynpunkt, att man icke har tillgång till dessa.

När statsmakterna för några år sedan beslöto att förlägga huvuddelen av den praktiska tandläkarutbildningen till Umeå, ansågs detta även ur forsknings- synpunkt vara gynnsamt med hänsyn till de speciella problem, som ur denna synpunkt äro aktuella i Norrland. Man fruktade dock, att det möjligen skulle visa sig svårt att vid tandläkarhögsko- lan i Umeå erhålla vetenskapligt kvali- ficerade lärare. Sedan verksamheten nu snart skall börja, har det dock visat sig att några svårigheter härvidlag icke förefinnas.

Det är kanske icke alldeles rättvist, att så fullständigt som läkarutbildnings- utredningen gör undervärdera den forskning som utförts och fortfarande utföres vid våra stora moderna lands- ortslasarett. Jag vill erinra om, att många avhandlingar även av erkänt hög kvalitet grunda sig på arbeten, vil- ka utförs vid dessa sjukhus.

De stora undervisningssjukhusen bli- va i allt högre grad specialiserade. Det- ta är nödvändigt främst ur forskning- ens synpunkt, men det medför för de studerande stundom en viss ensidighet i utbildningen. Om en kliniklärare in- tresserat sig för ett litet specialområde, kommer till ifrågavarande klinik att samlas fall inom detta område från stora delar av landet. De studerande, vilka senare fullgöra sin assistenttjänst- göring på landsortssjukhus, klaga ofta över att de under kliniktjänstgöringen icke i önskvärd omfattning få se »van- liga» sjukdomsfall. Vad de studerande främst behöver lära känna är dock

fall, som de under sin blivande verk— samhet som läkare i första hand kunna beräknas komma i beröring med.

4. Frånvaron av andra naturvetenskap- liga institutioner.

Utredningen anser, att det ur forsk- ningssynpunkt är en olägenhet att en medicinsk undervisningsanstalt i Norr- land icke har tillgång inom nära håll till ytterligare akademisk personal och vetenskapliga institutioner på skilda naturvetenskapliga områden. Jag med- ger gärna, att det är en fördel för en undervisningsanstalt, om samarbete mellan olika grenar inom naturveten- skaperna kan komma till stånd. Det mo- tiv som utredningen anför mot alterna- tivet Norrland kunde och kan fortfa- rande i viss mån anföras mot en medi- cinsk fakultet vid universitetet i Göte— borg. Veterligen har dock detta pro- blem icke debatterats, när frågan om en medicinsk högskola i Göteborg var aktuell. Om man skall bygga upp en ny undervisningsanstalt, kan detta givetvis icke ske på det sättet, att man på en gång bygger ut ett fullständigt univer- sitet. Det måste självfallet ske så, att de olika institutionerna komma till stånd allt efter det behovet av dem ur olika synpunkter kunna göra sig gäl- lande.

5. De studerandes synpunkt. Slutligen anser läkarutbildningsut- redningen, att alternativet »Norrland» ur de studerandes synpunkt är mycket ogynnsamt i förhållande till alternativet »Befintliga lärosäten». Ett stöd för den- na uppfattning har utredningen fått i en skrivelse från Sveriges förenade stu- dentkårer. Enligt utredningens uppfatt- ning och enligt studentkårernas skrivel- se, vilka på dessa punkter sammanfalla, är det ur studenternas synpunkt av stor betydelse att de studerande få förlägga

hela sin studiegång till ett och samma lärosäte. Orsaken härtill har man att söka i faktorer av ekonomisk och social natur. Rådande svårigheter på bostads- marknaden göra, att de studerande hava svårt att få bostäder, om de flytta från en ort till en annan. Åtskilliga studeran- de äro gifta och hustrun är ofta familje- försörjande med ett bestämt förvärvs- arbete. Vidare tjänstgöra de studerande och ofta de bästa såsom amanuenser på teoretiska institutioner och utföra där visst forskningsarbete. Detta måste bry- tas om de skola byta studieort.

Enligt studentkårernas skrivelse har det visat sig, att odontologie studeran- de hellre välja Stockholm än Umeå. Den omständigheten, att dessa studerande i

. i första hand välja Stockholm framför

Umeå, beror självfallet främst därpå, att de äro hemmahörande i Stockholm eller Mellansverige. Att märka är dock att i fråga om tandläkarutbildningen skola de studerande, som delvis få sin utbildning i Umeå, första och sista läs- året studera i Stockholm, medan enligt alternativet »Norrland» endast en över- flyttning behöver ske. Enligt uppgift har dock umeålinjen, vilken skall starta hösten 1956, visat sig betydligt mera attraktiv än vad man räknat med, be- roende bland annat därpå att de stude- rande i Umeå genom stadens försorg beretts tillgång till mycket goda bostä- der till relativt billig hyra.

Antalet gifta studerande under de första två studieåren torde dock vara relativt begränsat och därför icke be- höva spela någon större roll. Däremot är det givetvis en olägenhet för stude- rande, vilka önska fortsätta vetenskap- ligt arbete på teoretisk institution, om de behöva avbryta detta. Men i många fall torde dock detta arbete vara av så- dan art att det väl kan fortsättas på de institutioner som komma till enligt det nu föreliggande förslaget.

Trots vad utredningen och även stu— dentkårerna synas vilja göra gällande, byta de studerande redan nu frivilligt i icke obetydlig utsträckning undervis- ningsanstalter. I vilken utsträckning detta sker finnes dock icke möjlighet att statistiskt fastställa.

III. Norrlandssynpunkter

Läkarutbildningsutredningen även berört vad som stundom kallas »norrlandssynpunkten» på läkarutbild- ningsfrågan. »Den åsikten framföres ofta att högre undervisningsanstalter bör förläggas till Norrland för att sti- mulera norrlandsungdomen till högre studier och gynna utvecklingen i den— na dcl av landet. I fråga om en eventuell norrländsk medicinsk undervisningsan- stalt framhäves betydelsen av en sådan för sjukvårdens utbyggnad i Norrland och för rekryteringen av läkartjänster i området.» Utredningen har i princip icke något att erinra mot dylika motive- ringar, men finner likväl att två förut— sättningar måste uppfyllas, innan för- läggning till Norrland av en högre un- dervisningsanstalt av vad slag det vara må kan förordas. För det första måste inrättandet av undervisningsanstalten i fråga vara nödvändigt med tanke på det samlade undervisningsbehovet i riket. För det andra måste det vara möjligt att ge anstalten i fråga samma kvalitet i Norrland som annorstädes.

Gentemot detta vill jag dock erinra om, att läkarutbildningsutredningen för att kunna bereda platser för det ökade antalet studerande måste föreslå utök- ning av såväl personal som lokaler vid befintliga lärosäten, även om denna ut— ökning blir billigare än alternativet »Norrland». — Utbyggnader äro alltså nödvändiga med tanke på det samlade und-ervisningsbehovet i riket.

Vad en norrlandsanstalts kvalitet an— går, kommer det visserligen under en

har

övergångstid att vara svårt att erhålla fullt kompetenta lärare i vissa ämnen. Någon anledning att antaga att en me- dicinsk högskola i Norrland icke på lång sikt väl bör kunna hävda sig i järn- förelse med andra lärosäten finnes icke under förutsättning att statsmakterna bereda denna anstalt tillräckliga anslag för forskning.

Läkarutbildningsutredningen har så- som framgår av det tidigare anförda — sedan den av tidsskäl och kostnads- skäl avvisat tanken på att förlägga även den propedeutiska undervisningen till Norrland _— funnit alternativet »Norr- land» behäftat med ett flertal betydan— de nackdelar, av vilka ingen häftade vid alternativet »Befintliga lärosäten». Samtliga nackdelar bero på att utred- ningen endast funnit sig kunna disku- tera en klinisk undervisning i Norrland dvs. en ofullständig utbildningsanstalt. Utredningen uttalar också, att skulle förslaget ha gällt skapandet av en ny fullständig medicinsk utbildningsan- stalt, då hade det varit rimligt att ge en norrlandsort företräde.

Jag har i det föregående i detalj be- mött utredningens påstående beträffan- de de särskilda nackdelarna. Vissa av dessa måste jag finna obefintliga eller åtminstone ej så allvarliga, som utred- ningen framhåller. I ett fall har jag funnit, att svårigheter kanske komma att göra sig gällande, om man till Norr- land förlägger bara den kliniska (i 'den betydelse vari detta ord användes i ut— redningsdirektiven) delen av läkarut- bildningen. Jag har därför — fastän jag bestämt hävdar att det är möjligt att skapa en fullt tillfredsställande 'utbild- ning i Norrland, även om dit förlägges bara den kliniska utbildningsdelen —— i anslutning till riksdagsmotionerna 1954 och riksdagens därpå grundade be- slut med begäran om utredning, i det föregående förordat att en medicinsk

undervisningsanstalt skall inrättas i Norrland och att den skall omfatta även det propedeutiska året.

Då denna fråga obestridligen har mycket vida aspekter — såväl allmänt universitetsmässiga som rent norrlands- betonade —— vill jag anföra ytterligare följande.

Såsom jag tidigare påpekat är det nödvändigt att för att bereda plats för det ökade antalet studerande enligt riks- dagens beslut 1955 till fullo utnyttja de nuvarande läroanstalternas kapacitet. Stora svårigheter föreligga, att, därest så skulle bliva nödvändigt, ytterliga- re öka antalet medicine studerande. Detta rimmar enligt min mening illa med följande uttalande i direktiven till 1955 års universitetsutrcdning.

»Utredningen bör överhuvud helt för- utsättningslöst ta upp frågan om univer- sitetens organisatoriska uppbyggnad och administrativa struktur. Den ledande syn— punkten bör därvid vara att skapa orga- nisatoriska förutsättningar för att effektivt kunna tillgodose de snabbt ökade kraven på universitetens kapacitet. I detta samman- hang uppkommer naturligtvis även frågan huru stora våra universitet och högskolor bör tillåtas bli. Mot bakgrunden av den väldiga ökningen av studentantalet, som är att motse under 1960—talet, bör de sak— kunniga utreda behovet och möjligheten av en avlastning av våra nuvarande läroan- stalter genom upprättandet av nya hög— skolor eller universitet. Självfallet kom- mer därvid i första hand frågan om ett universitet eller en högskola i Norrland in i bilden.»

Vad därefter de speciella norrlands- synpunkterna beträffa, äro de av två, helt motsatta slag. Jag skulle vilja kalla dem »negativa» och »positiva». De »ne- gativan kunna sammanfattas i den far- hågan för isolering från kultur och forskning, som onekligen ligger bakom utredningens diskussion rörande norr- landsalternativets nackdelar.

Under de senaste decennierna har oerhört mycket skett, som jämställt

Norrland med övriga delar av landet. De industriella anläggningarna i Norr- land ha vuxit i förut oanad grad. Detta har dragit tjänstemän och arbetare av alla slag till de norrländska bygderna. För deras barn och ungdom har skapats utbildningsmöjligheter av skilda slag. Så gott som samtliga slag av utbild- ningsanstalter finnas i Norrland utom universitet och högskolor. Genom de sociala förmånernas utökning och ge— nom att staten alltmer övertagit ansva- ret för dessa har Norrland i viktiga av- seenden blivit jämställt med övriga de- lar av landet. Kommunikationerna inom Norrland men framförallt med landet i övrigt ha genomgått en ständig för- bättring. Ingen kan längre med skäl tala om, att en vetenskapsman eller aka- demisk lärare blir isolerad om han skulle komma till en utbildningsanstalt vid någon av de tre norrländska städer, som i förevarande sammanhang disku- terats. Vad speciellt Umeå beträffar kommer härtill, att i denna stad skapats och skapas ett vetenskapligt bibliotek av utmärkt kvalitet, delvis uppbyggt på det så kallade femte exemplaret men för övrigt med rikligt understöd av lands- ting och primärkommuner. Jag vill även erinra om, att skolöverstyrelsens planeringskommitté i sitt betänkande i oktober 1955 »Skolan och de stora års- kullarna» föreslog, att ett nytt slags lä- rarhögskolor skulle inrättas och att en sådan lärarhögskola skulle placeras i en Norrlandsstad (Umeå).

Det finns ingenting som tyder på ett avbrott av den verksamhet för Norr- lands närmande till och jämställande med landet i övrigt som pågår, tvärtom synes allt tyda på en ökad takt i denna verksamhet.

Av vad jag anfört synes mig klart framgå, att de »negativa» norrlandssyn- punkterna icke längre kunna tillmätas någon som helst avgörande betydelse.

Med de »positiva» norrlandssynpunk- terna menar jag de olika skäl som göra att Norrland och norrlänningarna måste sägas med hänsyn till sina egna förhål- landen ha fullgoda skäl för sitt krav på att akademiska utbildningsanstalter nu äntligen förläggas också till Norr- land. Av dessa »positiva» synpunkter vill jag anföra följande.

Det är obestridligt att det föreligger mycket stora svårigheter att rekrytera akademiskt utbildade tjänstemän i Norr- land. Detta beror bland annat därpå att förhållandevis få av norrlandsstuden- terna ägna sig åt akademiska studier.

Enligt en uppgift vid studentdagarna i Stockholm oktober 1949 ansågs Stock- holm då ha ungefär hälften av landets 15000 studerande vid högskolor. Av dessa beräknades ungefär 50 procent vara från Stockholm, dvs. Stockholm med cirka 10 procent av landets befolk— ning levererade cirka 25 procent av alla vid universitet och högskolor stude- rande.

Av de ht 1948 vid Lunds universitet inskrivna 2 675 studerande tillhörde 1 342, dvs. 50,2 procent de fem skån- ska nationerna och, vilket är ännu mer signifikativt, ej mindre än 1 146, dvs. 42,8 procent de fyra av dem, vilka re- kryteras från Malmöhus län.

Av de vid tandläkarhögskolan i Mal- mö den 1 sept. 1954 inskrivna 429 stu- derande hade 59 procent anknytning till Skåne, Halland, Blekinge eller södra Småland antingen genom födelseort, studentexamensort eller hemort vid in— skrivningen, de flesta av dem till och med genom alla dessa tre faktorer. Vad tandläkarhögskolan i Stockholm angår får denna sina studenter till allra stör- sta delen från trakten kring Stockholm.

Att norrlänningar gärna skulle stan- na vid hemortens högskolor framgår bland annat av en enkät, som 1948 an- ordnades bland norrlandsstudenterna

vid tandläkarhögskolan i Stockholm. Den gav till resultat att 70 procent av de tillfrågade förklarade, att de, om det vid tiden för deras studiers början funnits en högskola i någon norrländsk stad, förslagsvis Umeå, skulle ha före- dragit att studera vid denna.

Dessa siffror visa, att det spelar en icke obetydlig roll var våra universitet och högskolor ligga.

De fyra nordligaste länen omfattar 50 procent av landets yta. Där finns 13 procent av landets befolkning (1/1 1952), där finns 11,1 procent av dess gymnasier och 11,7 procent av våra gymnasister (ht 1952) men där saknas högre utbildningsanstalter. En talande siffra från 1948 kan förtjäna att om- nämnas. Den gäller de båda nordligaste länen och Örnsköldsviksområdet. Av de vid rikets universitet och allmänna hög- skolor det året nyinskrivna studeran- dena voro endast 2,2 procent från den nämnda delen av Norrland. Dessa stu- denter från övre Norrland utgjorde blott 0,09 promille av befolkningen i landsdelen, medan motsvarande siffra för hela riket var 0,33 promille (upp- sats i tidskriften Barn nr 2 1955. En högskola åt Norrland av Ingrid Brynolf- Eriksson och Nils Eriksson).

Allting talar för att det skulle vara lättare att rekrytera läkartjänsterna i Norrland, om ett ökat antal studerande från Norrland hade möjligheter att i Norrland erhålla akademisk utbildning. Genom inrättande av en medicinsk hög- skola i Norrland skulle även studeran- de från andra delar av riket lära kän- na Norrland och därför sannolikt ock- så komma att söka tjänster i Norrland. Därtill kommer, att den kulturella lyft- ning som en akademisk utbildningsan- stalt medför, redan i och för sig bör medföra att tjänsterna i Norrland bliva lättare att tillsätta.

En av de drivande krafterna för ska-

pandet av universitetet i Aarhus i Dan- mark yttrade en gång: »Et Universitet i Jylland... vil vaere af kulturell Be- tydning for store Dele af vort Folk, hos hvem den kulturelle Paavirkning, der udgaar fra Universitetet (i Köbenhavn), icke kan göre sig gaeldende.» En an- nan nämnde, att det gällde att »skabe et Kulturcentrum i Jylland for at Lands— delens materielle Udvikling ikke skulde ske paa Bekostning af Befolkningens Aandsliv».

IV. Val av förläggningsort för en medicinsk högskola i Norrland

Då läkarutbildningsutredningen för- ordar att den ökade utbildningen av medicine studerande under de kliniska tjänstgöringarna förläggs till befintliga lärosäten och avstyrker att klinisk ut- bildning förläggs till ett norrlandssjuk- hus, har utredningen icke haft någon anledning att företa ett val mellan de tre sjukhus i Sundsvall, Umeå och Bo- den, vilka utredningen undersökt med hänsyn till möjligheterna att dit för- lägga klinisk utbildning och vilka ut— redningen i och för sig alla funnit möj- liga som utbildningssjukhus. Då jag icke kunnat ansluta mig till utredning- ens förslag härvidlag utan förordar in— rättande av en medicinsk högskola i Norrland avseende utbildningen efter medicine kandidatexamen, alltså inklu- sive-propedeutiska året, måste jag även förorda viss ort såsom förläggningsplats för ifrågavarande undervisningsanstalt.

Såsom utredningen tidigare anfört (kap. 32) diskuterade norrlandskom— mittén ingående frågan om den lämp- ligaste förläggningsorten för ett norr- ländskt centralsjukhus. Kommittén an- såg sig kunna fastslå att orter inom Norrbottens och Jämtlands län såväl ur befolkningsgeografisk synpunkt som med hänsyn till avståndsmomentet knappast borde komma i fråga som

förläggningsplats för sjukhuset. Kom— mitténs majoritet förordade att sjukhu- set förlades till Umeå medan sex av kommitténs ledamöter uttalade sig för Sollefteå och en ledamot ansåg att Sundsvall borde ifrågakomma som för- läggningsplats.

De av norrlandskommittén tillämpa- de utgångspunkterna för bedömande av frågan om förläggningsort för ett norr- ländskt centralsjukhus äro enligt läkar- utbildningsutredningens mening rele- vanta även när det gäller att bedöma frågan om förläggningen av en klinisk utbildningsanstalt i Norrland. Utred— ningens majoritet anser i likhet med norrlandskommittén att Sundsvall och Umeå uppfylla förutsättningarna för att bliva förläggningsort för en medicinsk undervisningsanstalt men anser därut- utöver jämväl Boden med nämnda ut- gångspunkter numera kunna komma ifråga. Sollefteå torde däremot enligt utredningens mening icke kunna kom— ma ifråga som förläggningsort, då lasa- rettet icke är tillräckligt stort och sak- nar flera specialavdelningar även efter nu pågående utbyggnader.

Både Sundsvall och Umeå kunna i och för sig väl tänkas såsom förlägg— ningsort för ifrågavarande undervisä ningsanstalt. För förläggning till först- nämnda plats talar att Sundsvall är 'hu— vudort inom ett mycket tätt befolkat, högt industrialiserat område vilket tyd- ligt framgår av den första tablån i kap. 32. Genom att taga i anspråk utrymmen inom lasarettet, vilka nu disponeras så- som bostäder för sjukvårdspersonal, kan man i Sundsvall erhålla ur undervis- ningssynpunkt relativt tillfredsställande lokaler för det omedelbara behovet utan dyrbara nybyggnader. Däremot äro ut— byggnadsmöjligheterna på lång sikt mycket begränsade.

För förläggning till Umeå talar den omständigheten att statsmakterna till

Umeå redan förlagt tandläkarutbildning och rättsmedicinsk institution samt att där finnes ett under uppbyggnad varan- de vetenskapligt bibliotek. Genom för- läggning till Umeå av tandläkarutbild- ning ha statsmakterna redan realiter i princip avgjort förläggningsfrågan även för en eventuell medicinsk undervis- ningsanstalt. Det kan rimligen icke ifrågakomma att förlägga tandläkarut- bildning till en plats i Norrland och läkarutbildning till en annan. Detta har också indirekt nnderstrukits av läkar- utbildningsutredningen då utredningen betonar »den nära samhörigheten mel— lan medicinsk och övrig naturveten- skaplig forskning». Ytterligare vill jag erinra om att centrallasarettet i Umeå disponerar ett område av ca 70 hektar, vilket alltså medger praktiskt taget obe- gränsade utvecklingsmöjligheter därest statsmakterna skulle vilja dit förlägga en fullständig medicinsk undervisnings- anstalt och (eller) andra vetenskapliga institutioner.

Jag vill ytterligare erinra om att me- dicinalstyrelsens chef, generaldirektör Engel i ett föredrag, hållet vid Sven- ska Landstingsförbundets möte den 12 november 1954, framlade en plan för den slutna kroppssjukvårdens utveck- ling. Enligt denna plan skulle man bygga ut vissa sjukhus med special- avdelningar, för vilka landstingsom- rådena äro för små för att giva er- forderligt patientunderlag. För detta ändamål borde skapas regionssjukhus, varvid han utgick från ett befolknings- underlag för ett sådant sjukhus på ca en miljon. Såsom förläggningsort för ett regionssjukhus för de fyra nordliga lä- nen kan man enligt Engel diskutera Umeå eller Sundsvall. En förläggning till Sundsvall av ett regionssjukhus för de fyra nordliga länen skulle dock med— föra att detta kom att ligga nära regio- nens sydgräns. Av detta skäl och för att

stödja utvecklingen i Övre Norrland för- ordar han en förläggning av ett regions- sjukhus till Umeå. Härför talar även att vissa specialister, främst plastikkirur- ger, såväl i fråga om sjukvård som forskning måste samarbeta med repre- sentanter för odontologien och sådant samarbete kan komma till stånd endast i Umeå, där enligt statsmakternas be- slut tandläkarhögskolekliniken är för- lagd.

För förläggning till Umeå talar vida- re att detta lasarett befinner sig under utbyggnad. Om statsmakterna nu beslu- ta att förlägga en undervisningsanstalt dit kunna de pågående byggnadsplaner- na utan alltför stora kostnader modifie- ras med hänsyn till undervisningens och forskningens behov. Det blir obe- stridligen billigare att nu göra detta än att bygga om befintliga byggnader, då man är bunden av konstruktioner av befintliga byggnader. Jag erinrar där— om att i förutvarande medicinska av- delningens lokaler finnas utrymmen, vilka enligt vad utredningen kunnat konstatera vid besök i Umeå, äro till- räckliga för en neurologisk och en der- matologisk avdelning med tillhörande föreläsningssalar m. m.

Möjligheterna att nu åstadkomma ett modernt undervisningssjukhus i Umeå äro därför mycket goda och det synes mig lämpligt att statsmakterna begagna denna möjlighet som sällan torde åter- komma.

Av nu nämnda skäl anser jag alltså Umeå böra ifrågakomma som förlägg- ningsplats för den av mig förordade medicinska högskolan i Norrland.

V. Kostnadsberäkningar

Läkarutbildningsutredningen har jämfört kostnaderna mellan alternativet »Befintliga lärosäten» och alternativet »Norrland».-Även om kostnadssynpunk-

terna icke spelat någon avgörande roll, när det gällt för utredningen att fatta ståndpunkt till de olika alternativen, framhåller utredningen att den årliga kostnadsökningen för alternativet »Norrland» blir avsevärd. Utökning av antalet studerande vid befintliga läro- säten beräknar utredningen skall kosta cirka 2 milj. kronor årligen medan den årliga kostnadsökningen för klinisk utbildning enligt alternativet »Norr- land» utan propedeutiska året skulle belöpa sig till cirka 3,8 milj. kronor. Engångskostnaderna beräknas för alter- nativet »Befintliga lärosäten» uppgå till cirka 460000 kronor medan engångs- kostnaderna för alternativet »Norrland» med förläggning till Umeå beräknas till 3,8 milj. kronor.

Därest undervisningen vid en medi— cinsk undervisningsanstalt i Umeå kom- mer att omfatta även propedeutiska året måste tillkomma följande befattnings- havare:

Bakteriologi (allmän) 1 professor, 1 förste assistent, 1 förste amanuens, 2 tredje amanuenser, 1 preparator, 1 in- stitutionsvaktmästare, 1 laboratoriebi- träde, 1 kanslibiträde, 1 vaktmästare och 1 diskbiträde.

Bakteriologi (klinisk) 1 laborator, 1 förste amanuens och 1 laboratoriebi- träde.

Patologi 2 professorer, 2 prosektorer, 2 förste assistenter, 1 andre assistent, 2 förste amanuenser, I tredje amanuens, 1 preparator, 1 maskinist, 1 institutions- vaktmästare, 1 laboratoriebiträde i lgr 13, 2 laboratoriebiträden i lgr 11, 1 kanslibiträde och 1 vaktmästare.

Farmakologi 1 professor, 1 laborator, 1 förste assistent, 1 förste amanuens, 2 tredje amanuenser, 1 instrumentmaka- re, 2 laboratoriebiträden, 1 institutions— vaktmästare, 1 kanslibiträde, 1 lärare i klinisk farmakologi och 1 preparator.

Propedeutiska kurser, arvoden till

lärare 14 950 kr. 1 klinisk amanuens för den propedeutiska undervisningen.

Beräknade efter ortsgrupp 4 (inklu- sive kallortstillägg) skulle denna perso— naluppsättning kosta 619 120 kronor.

Då i dessa kostnader ingå avlönings- kostnader för lärare och erforderliga hjälpkrafter för undervisning i bakte- riologi, patologi och farmakologi, bort- falla de av utredningen beräknade kost- naderna för undervisning i dessa äm- nen nnder den fortsatta kliniska utbild- ningen, 54 624 kronor i patologi, 3 500 kronor i klinisk bakteriologi och 2 500 kronor i klinisk farmakologi eller till- hopa 60624 kronor.

Därest i Umeå intagas 40 studerande årligen är det icke nödvändigt att öka antalet platser vid propedeutundervis- ningen i Uppsala och Lund-Malmö. Av- löningskostnaderna för dessa, som ut- redningen beräknat till 433 280 kronor, bortfalla således också. Den årliga kost- nadsökningen för avlöningar blir allt- så vid anordnande jämväl av propedeu- tisk undervisning i Umeå endast cirka 125000 kronor större än enligt utred- ningens förslag.

Materielkostnaderna äro svåra att be- räkna, men med ledning av kostnader- na för patologiska, bakteriologiska och farmakologiska institutionerna vid me- dicinska fakulteten i Uppsala beräknar jag, att dessa kostnader böra uppgå till högst 100000 kronor årligen. Här- vid bortfaller emellertid av utredningen beräknade materielanslag för det prope- deutiska året dels i Uppsala, Lund och Malmö, tillhopa 46 000 kronor, dels för den fortsatta kliniska utbildningen vid en utbildningsanstalt i Norrland 17 500 kronor. Den årliga kostnadsökningen för materiel blir alltså 36500 kronor större än enligt utredningens förslag.

Därest propedeutiska. året förlägges till Umeå måste en farmakologisk insti- tution tillskapas. För bedömande av

storleksordning och kostnader har jag inhämtat följande uppgifter om mot- svarande institution vid Göteborgs uni- versitet.

Farmakologiska institutionen vid universitetet i Göteborg har efter avtal mellan byggnadsstyrelsen och Göte- borgs stads sjukhusdirektion erhållit provisoriska lokaler inom paviljong I vid Vasa sjukhus i Göteborg. Till sam- ma byggnad äro även de kemiska och fysiologiska institutionerna förlagda.

Farmakologiska institutionen dispo- nerar huvuddelen av souterrängvåning- en. Bruttoytan för laboratorie- och ex— peditionslokalerna uppgår till 519,75 m=”, vartill kommer 48,56 m'—' för lokaler (kylrum, frysrum, rum för syror och oljor, apparatrum m. m.), belägna utom den egentliga laboratorievåningen. Dessutom förfogar institutionen till- sammans med de kemiska och fysiolo- giska över en mindre instrumentverk- stad, två föreläsningssalar och ett djur- stall, det sistnämnda beläget i vinds- våningen.

I enlighet med ovannämnda avtal har sjukhusdirektionen ombesörjt erforder- liga ändringsarbeten, som kostat 674 246 kronor sammanlagt för de tre institu- tionerna. Göteborgs stadsfullmäktige ha anvisat medel för iordningställandet av lokalerna, som under tiden 1/7 1950—— 30/6 1955 förhyrts av staten mot ett år- ligt hyresbelopp lika med annuiteten vid 10-årig amortering efter 3 V, % räntefot av den verkliga kostnaden för lokalernas iordningställande. Den verk- liga kostnaden har enligt överenskom- melse med byggnadsstyrelsen fastställts till 675 000 kronor motsvarande en an- nuitet av kronor 80143z47. Efter den 30/6 1955 erlägger staten dessutom är- ligen 22950 kronor jämte bränsletill- lägg.

Den farmakologiska institutionens andel i ombyggnadskostnaderna kan

beräknas till högst =225 000

kronor. Institutionens utrustning har kostat cirka 400 000 kronor. Det årliga materielanslaget uppgår till 35 000 kro— nor.

Farmakologiska institutionen får per- manenta lokaler i samband med det påbörjade nybygget av teoretiska insti- tutioner vid universitetet. Institutionens andel i byggnadskostnaderna beräknas uppgå till cirka 4 milj. kronor.

En farmakologisk institution i Umeå synes lämpligen kunna ordnas enligt något av följande alternativ:

Alternativ 1. rande byggnad.

Sköterskeskolans nuva-

Landstinget har beslutat om uppfö- rande av en ny sjuksköterskeskolebygg- nad vid Umeå lasarett. Bygget beräknas komma i gång till vintern och vara fär- digt om två år. Den nuvarande skol- byggnaden i två våningar jämte sou- terrängvåning och vindsvåning skulle sedan kunna ändras och utnyttjas för en provisorisk farmakologisk institu- tion. Varje våningsplan har en brutto- yta av 270 m2. Av vindsvåningen utnytt— jas f. n. 75 ni?. Byggnadens sammanlag- da bruttoyta uppgår således till (3 X 270) + 75 = 885 m”. Souterrängvåning- en innehåller bl. a. 2 lektionsrum om 39 resp. 44 m'-' och ett samlingsrum om 72 m'a

Alternativ II. Provisoriska eller perma— nenta lokaler ordnas i lasarettets på- gående byggnadsetapp V.

Schaktnings- och sprängningsarbete— na för etapp V äro klara och för när— varande pågår formsättning och betong-- gjutning för souterrängvåningen. Bygg— naden grundlägges på berg och beräk— nas kunna uppföras till 10 våningars

höjd, om så erfordras. Den är konstrue- rad såsom laboratoriebyggnad med bå- da korridorväggarna utformade såsom rörschakt. I byggnaden inrymmes lasa- rettets patologiska avdelning, rättslä- karstation och tandteknikerskola. En— treprenaden och det nuvarande bygg- nadstillståndet omfattar tre våningar, men kan lätt utökas. Enligt anbud av den 25/5 1956 kostar en våning med ca 740 m2 bruttoyta 106 000 kronor utan inredning. Erforderliga utrymmen kan här billigt och snabbt ordnas för en farmakologisk institution. Det är emel— lertid angeläget att besked erhålles, in- nan det blir aktuellt att lägga på taket och innan ventilationsanordningarna i takvåningen installeras.

Alternativ III. Egen byggnad för far- makologiska institutionen.

I lasarettets generalplan har plats re- serverats för en farmakologisk institu- tion i egen byggnad. Byggnadskostna- den kan beräknas bliva lägre än i Göte- borg, bl. a. beroende på att byggnaden kan anslutas till befintlig värmecentral.

Kostnaderna för uppförande av en farmakologisk institution i Göteborg ha, såsom förut nämnts, beräknats till cirka 4 milj. kronor. Såsom framgår av det ovan sagda torde emellertid kostnader- na för denna institution jämte utrust- ning, även om en egen institutionsbygg- nad uppföres, kunna reduceras till 3,5 milj. kronor med hänsyn till att någon egen värmecentral icke erfordras och

Avlöningar

619 120: 1 138 156: 665 431:

Propedeutiska året i Umeå ...... Fortsatt klinisk utbildning i Umeå Utbyggnad i Göteborg ..........

till att antalet studerande blir mindre än vid befintliga lärosäten.

Därest den farmakologiska institutio- nen skulle kunna förläggas till samma hus som patologiska institutionen och statens rättsläkarstation torde kostna- derna ytterligare kunna reduceras.

För närvarande pågår i Umeå ny- byggnad för patologiska och bakterio- logiska institutionen. Obduktionsloka— ler och föreläsningssalar torde vara till- räckliga även för det ökade antal stu- derande, som medtagandet av prope— deutiska året medför. Vad som bör till- komma är institutioner och forsknings- utrymmen för två professorer i patolo- gi och en professor i bakteriologi. Jag har icke haft möjlighet att utreda huru stora lokaler som erfordras härför, men beräknar med erfarenhet från kostna- derna för uppförande av patologiska in— stitutionen att kostnaderna härför jäm- te utrustning torde kunna uppgå till 3,5 milj. kronor under förutsättning att påbyggnad sker av den under uppfö— rande varande patologiska institutio— nen.

De totala kostnaderna för att bereda fortsatt utbildning efter medicine kan- didatexamen åt det ökade antal stude- rande, som enligt statsmakternas beslut påbörjat sina medicinska studier höst- terminen 1955, dels genom inrättande av en medicinsk högskola i Umeå, dels genom en ökning av kapaciteten i Göte- borg skulle sålunda uppgå till i nedan- stående sammanställning angivna be-

lopp.

Årliga kostnader Materiel 100 000: —

217 000: — 98 750: —

Engångs- kostnader

7 000 000: _— 3 286 000: —— 125 200: —

Övriga

1 163 100: —

2 422 707:

Den årliga kostnadsökningen skulle således uppgå till ca 4 milj. kronor och

415 750: _— 1 163 100: —— 10 411 200: —

engångskostnaderna till ca 10,4 milj. kronor.

Härvid är dock att märka att bygg- nadskostnaderna avseende institutioner- na för propedeutiska året äro approxi- mativa.

Kostnaderna för en ny medicinsk högskola i Umeå äro visserligen avse- värda men knappast så stora att de icke med hänsyn till de speciella förhållan- dena i Norrland äro väl motiverade.

Utredningen framhåller, att planeran- det och uppförandet av för propedeu- tiska året erforderliga institutioner skulle ta avsevärd tid eller 5—10 år. Både ur tidssynpunkt och med hänsyn till de ekonomiska aspekterna — ut- redningen räknar med att institutioner- na skulle kosta cirka 20 milj. kronor —— har utredningen avstått från att plan- lägga propedeutisk undervisning vid en ev. undervisningsanstalt i Norrland.

En påbyggnad av bakteriologiska och patologiska institutionerna torde icke behöva taga längre tid än 2 år. Upp- förandet av en farmakologisk institu- tion kan beräknas taga något längre tid i anspråk, men det torde, såsom fram- går av det tidigare anförda, vara möjligt att kunna ordna goda provisoriska lo- kaler för en dylik institution.

VI. Ekonomiska synpunkter på en högskola i Norrland

Såsom framgår av vad läkarutbild- ningsutredningen anfört och av de be- räkningar, som jag tidigare gjort, rö- rande kostnaderna för inrättandet av en ny medicinsk högskola komma dessa att bliva högre än kostnaderna för ut- byggnad av befintliga lärosäten. De ökade kostnaderna äro, enligt min upp- fattning, väl motiverade med hänsyn till de fördelar av annan art, som in- rättandet av en medicinsk högskola medför för Norrland. Frågan är då om vårt land för närvarande kan anses böra

offra den merkostnad som följer med inrättandet av den nya högskolan.

Norrland är icke en tärande lands- del, som man ofta föreställer sig. Norr- land är en rik del av riket av största ekonomiska betydelse för vårt land.

På de fem Norrlands-länen, som ha 11 % av landets innevånare, kommer 33 % av, dess export. Norrland har hälften av Sveriges skogar, hälften av sågverks- och pappersmasse-industri, men 60 % av trämasse-exporten och 70% av pappersmasse-exporten. Gru- vorna i Norrland spelar en mycket vik- tig roll för vår export. Av den utbygg— bara vattenkraften finnes 80 % i Norr- land.

Norrland exporterar också en annan och viktigare tillgång: sin ungdom. Bortsett från kraftverksbyggena har den Västerbottniska lappmarken under de senaste 10 åren haft ett utflyttnings— överskott på 500—1 000 personer. Om— räknat i pengar blir förlusten omkring 10 miljoner kronor om året (Harald Wik vid lappmarksriksdagen i februari 1955). För att behålla ungdomen och utveckla landsdelen behöver Norrland en livskraftig industri. Ett livskraftigt näringsliv kräver ett utvecklat skolvä- sen, läkare, tandläkare etc. och dessa behov torde endast kunna tillgodoses genom högskolor i Norrland (uppsats i tidskriften Barn nr 2 1955. En högskola åt Norrland av Ingrid Brynolf-Eriksson och Nils Eriksson).

Med hänsyn till vad Norrland bety- der för hela riket, främst ur ekonomisk synpunkt och för att bereda Norrlands- ungdomen tillgång till högre undervis- ningsanstalter, anser jag det alltså mo- tiverat att statsmakterna offra de högre belopp som inrättandet av en ny medi- cinsk högskola i Norrland medför. Jag vill endast erinra om att Sverige, sedan Skåne 1658 blev svenskt, redan så tidigt som år 1666 ansåg sig kunna bygga ett

nytt universitet i Lund med de kost- nader detta medförde för det då fattiga landet.

VII. Sammanfattning och förslag

Läkarutbildningsutredningen har räk- nat med, att därest en medicinsk under- visningsanstalt skulle komma till stånd i Norrland, skulle klinikplatserna för- delas på följande sätt:

Uppsala ........................ Lund-Malmö

Göteborg

Stockholm ...................... Norrland

Summa 390

Jag ansluter mig till utredningens al- ternativa förslag rörande fördelningen av studerande och räknar alltså med att en eventuell högskola i Umeå skall beräknas för ett årligt intag av 40 stu- rande. Detta innebär att antalet klinik— platser i Göteborg kommer att ökas till 100, för vilket antal efter pågående utbyggnader platser finnas.

Då det ökade antalet medicine stude- rande påbörjade sina studier höstter- minen 1955 och alltså skola påbörja sin propedeutiska tjänstgöring hösttermi— nen 1957 torde det vara nödvändigt att dessa studerande få fullgöra prope- deutiska året vid befintliga lärosäten. Däremot bör det vara fullt realistiskt att räkna med, att propedeutisk un- dervisning bör kunna börja i Umeå höstterminen 1958. Likaså bör klinisk utbildning (medicin-kirurgiåret) kunna börja vid samma tidpunkt. För att detta skall vara möjligt erfordras emellertid att statsmakterna redan våren 1957 fat— ta beslut i frågan. Detta kan ske på grundval av de kostnadsberäkningar och övriga utredningar, som läkarut- bildningsutredningen verkställt, varför några ytterligare utredningar icke er- fordras.

att statsmakterna böra besluta, att — därest för staten

Jag anser alltså,

godtagbar överenskommelse kan träf— fas med Västerbottens läns landsting såsom huvudman för den slutna kropps- sjukvården i länet och ägare av sjukhu- set — en medicinsk högskola skall in— rättas i Umeå fr. o. m. 1/7 1958 med beräknat intag av 40 studerande årli- gen, avsedd för undervisningen efter medicine kandidat-examen.

Utredningen har räknat med, att för den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnadsstadiet torde böra tillsättas ett administrativt organ, vari böra ingå representanter för de övriga medicinska lärosätena. För detta admi- nistrativa organs förvaltningskostnader beräknar utredningen ett årligt anslag av 50 000 kronor. Jag föreslår, att detta administrativa organ tillsättes fr. o. m. den 1/7 1957 och att enligt utredning- ens beräkningar 50000 kronor anslås till kostnaderna för detta administrativa organ.

Vidare böra tillsättas lärartjänster i de ämnen, vilka ingå i propedeutiska året. Då lasarettsläkartjänsterna vid me- dicinska avdelningen och ögonavdel- ningen äro eller under närmaste tiden bliva vakanta, torde även tillsättande av professurer i dessa ämnen böra påbör- jas. Vidare torde det vara lämpligt att tillsätta professurer i neurologi samt i hud- och könssjukdomar då lokaler för dessa specialavdelningar finnas och des- sa avdelningar därför öppnas så snart professurerna tillsatts.

För uppbyggande av medicinskt bib- liotek räknar utredningen med dels ett engångsanslag på 225000 kronor för- delat på tre år, dels ett årligt anslag på 50000 kronor. För att biblioteket skall kunna utbyggas snarast möjligt torde dessa anslag böra beviljas fr. o. m. budgetåret 1957/58. Erforderliga lokaler

för biblioteket finnas i stadens nyupp- förda biblioteksbyggnad.

Då den nya högskolan i Umeå icke kan börja verksamheten förrän höst- terminen 1958 och då, såsom jag förut anfört, det är nödvändigt att redan höstterminen 1957 skaffa ökade platser för det antal medicine studerande, som började sina studier höstterminen 1955, måste övergångsvis under ett år 40 studerande beredas plats vid befintliga lärosäten. Jag förutsätter, att dessa i enlighet med utredningens förslag pla- ceras i Uppsala samt i Lund-Malmö. Då det är frågan om en tillfällig anordning bör det icke komma i fråga att härför inrätta fasta tjänster, utan undervis-

ningen torde kunna ordnas genom ar- vodesanställda lärare. Då behovet av andra lokaler än föreläsningssalar un- der propedeutiska året är relativt be- gränsat, borde det även vara möjligt att under ett år utan nybyggnader kun- na ordna undervisningen för dessa. Därest förslaget om inrättande fr. o. m. 1/7 1958 av en medicinsk hög- skola i Umeå, avsedd för undervisning- en efter medicine kandidat-examen, av ekonomiska skäl icke nu anses genom- förbart, bör i vart fall en medicinsk högskola inrättas från sagda tidpunkt av den omfattning, som angives i di- rektiven till utredningen, alltså utbild- ningen efter det propedeutiska året.

Beräkning av kostnaderna för en ökning av antalet utbildningsplatser under det propedeutiska året och den därefter följande kliniska utbildningen i Stockholm från 120 till 132

I. Erforderlig personaltörstärknlng

Labo- Labo- Förste Förste Tredje rato— rato- Förste Andre Arvoden assi- ama- ama- rieskö- riebi- under- under- till stent nuens nuens terska träde läkare läkare lärare (14 lgr) (13 lgr)

Bakteriologi, allmän ....... Bakteriologi, klinisk ....... Patologi ........ Farmakologi. . . . Klinisk kemi . . . Övriga propedeu- tiska kurser. . Medicin ........ Kirurgi ........ Ortopedi ....... Röntgendiagno- stik .......... Radioterapi . . . . Pediatrik ....... Psykiatri ....... Barnpsykiatri. . . Dermato-venere- ologl ......... Klinisk epide- miologi ...... Ftisiologi ....... Neurokirurgi.. . . Neurologi ...... Obstetrik och gynekologi. .. . Oftalmiatrik . . . . Oto-rhino- laryngologi ..... 3 000 Hygien ........ 3 000 Socialmedicin. . . 3 300 Rättsmedicin. . . Krigsmedicin . . . + 2 100

Summa + 65 550

Kostnadsberäknlng

Ämne Avlöningar Materiel

Propedeutiska året Bakteriologi, allmän ............................... 13 644

» , klinisk ............................... 13 596 Patologi ......................................... 66 124 Farmakologi ...................................... 31 134 Klinisk kemi ..................................... 32 940 Klinisk fysiologi .................................. — Övriga propedeutiska kurser ....................... 61 648

Summa för det propedeutiska året 219 086

Fjärde studieåret

Medicin ' Kirurgi ............................. * ............. Ortopedi ......................................... Röntgendiagnostik ................................ Radioterapi ......................................

Summa för fjärde studieåret

Övriga till licentiatexamen hörande kurser

Pediatrik ........................................ —— Psykiatri ......................................... 25 874 Barnpsykiatri .................................... 50 Dermato-venereologi .............................. 32 624 Klinisk epidemiologi .............................. 21 424 Ftisiologi ........................................ -— 3 000 Neuroklrurgi ..................................... — Neurologi ........................................ — Obstetrik och gynekologi .......................... 16 644 Oftalmiatrik ...................................... 24 624 Oto-rhino-laryngologi .............................. 22 344 Hygien .......................................... 7 596 Socialmedicin .................................... 3 300 Rättsmedicin ..................................... —— Krigsmedicin ..................................... 2 500

Summa för övriga till licentiatexamen hörande kurser 153 980 Totalsumma 419 190

Kortfattad beskrivning

med kostnadsberäkning över förändringar, som erfordras för anordnande av en klinisk utbildningsanstalt (fr. o. m. fjärde studieåret) vid Centrallasarettet i Sundsvall.

Beräkningarna är överslagsberäkningar och omfattar endast byggnadskostnader inklusive fast inredning såsom bänkar, skåp etc. Kostnader för anskaffande av inventarier, apparater m. m. ingår ej i dessa beräkningar.

Nuvarande ekonomlbyggnad Bottenplanet I bottenplanet inrymmes för närvarande kemiskt laboratorium. I anslutning till detta laboratorium finns ett sammanträdesrum, som kan förändras till föreläsningssal för samtliga laboratorier. Anordningar behöver endast vidtas för iordningställande av rum- met för visning av film.

Våning 1 tr.

I nuvarande matsalarna med samlingsrum inrymmes laboratorium för klinisk fysiologi.

Transportled i samma plan anordnas med huvudbyggnaden för transport av sängliggande patienter från sjukavdelningarna.

Hela planet omfattar cirka 560 kvm, 2 125 kbm.. . 330 000:— Mellanbyggnaden c:a 200 kbm ................... 40 000:—

Totala ombyggnadskostnaden 370 000: ——

Av dessa kostnader beräknas cirka 75 % för sjukvårdsändamål och 25 % för undervisningsåndamål ...........................

Våning 2 och 3 tr.

Dessa våningar disponeras för närvarande som personalboståder. Utrymmes helt och omdisponeras för nya matsalar och samlingssalar. Då nya matsalar och samlingssalar i vilket fall som helst måste nyan- skaffas på grund av de nuvarande lokalernas knappa utrymme skulle omdispositionen ändock komma till stånd. Någon beräkning av dessa kostnader behöver därför ej göras i detta sammanhang.

Våning 4 tr.

Denna våning disponeras för närvarande som personalbostads- våning. Den utrymmes helt och här inreds ett provisoriskt pato— logiskt laboratorium.

Den nuvarande rumsindelningen bibehålles i stort sett oförändrad. Korridoren breddas genom borttagning av garderobsinredningar. Våningsplanet omfattar 273 kvm, 955 kbm. Kostnaden för omdisponeringen beräknas till cirka 130 000 kr., varav 75 % för sjukvårdsändamål och 25 % för undervisnings— ändamål ....................................................

Sjukvårds- ändamål

277 500: —

97 500:

Undervis— nings- ändamål

92 500: —

Bakteriologlska laboratoriets byggnad

För forskningsändamål utökas de nuvarande djurstallarna genom ianspråktagande av förrådsutrymmen i källarplanet och delvis ut- schaktning av outgrävd del av källarvåningen.

De beräknade kostnaderna härför uppskattas till cirka 75 000: —, varvid hela kostnaden anses falla på undervisningsdelen ........

Barnsjukhuset

1) Erforderliga omklädningsutrymmen bereds i källarvåningen. Föreläsningsutrymme bereds i dag- och lekrum i bottenplanet. Inga byggnadskostnader. 2) I enlighet med av landstinget tidigare fattat principbeslut utrymmes personalbostadsvåningen i barnsjukhuset och i dessa lokaler anordnas mottagningslokaler för barnpsykiater. Vårdplatser m. m. anordnas i det intilliggande personalbostadshuset »Berghem».

Någon beräkning av kostnaderna härför behöver därför ej göras i detta sammanhang.

Epidemlsjukhuset

Erforderliga omklädningsutrymmen disponeras i källarvåningen. Föreläsningslokal anordnas i personalens uppehållsrum i källar- våningen.

Inga byggnadskostnader.

Bostadshuset »Berghem»

I bostadshuset »Berghem» inrymmes barnpsykiatrisk vårdavdelning samt vissa terapi- och undersökningslokaler för denna disciplin. Mottagningslokalerna inrymmes i en personalbostadsvåning i barn— sjukhuset. Allt i enlighet med tidigare av landstinget fattat beslut. Någon beräkning av dessa kostnader behöver därför ej göras i detta sammanhang.

Stora lasarettsbyggnaden

1) I västra delen av souterrängvåningen utrymmes nuvarande mödra- och barnavårdscentralen, som flyttas ut i lokaler på staden.

I mödra- och barnavårdscentralens nuvarande lokaler inreds en föreläsningssal för gynekolog-, öron- och ögonavdelningarna.

Kostnaderna för anordnande av föreläsningssalcn beräknas till. 2) Nuvarande familjerådgivningsbyrån flyttas över i resterande delar av mödra- och barnavårdscentralen.

3) Konsulterande psykiatrisk mottagningsavdelning anordnas i del av nuvarande personalbostadsvåning som helt utrymmes. Här in- rymmes därjämte kuratorsexpeditionerna samt utrymmen för social- medicinska ändamål.

För dessa ändamål disponeras cirka 380 kvm, 1 400 kbm, till en beräknad ombyggnadskostnad av 110 000 kr., varav för sjukvårds- ändamål 75 % och 25 % för undervisningsändamål .............

Erforderliga psykiatriska vårdplatser samt poliklinisk mottagning beräknas komma att anordnas vid Sidsjöns sjukhus' öppna avdel- ningar.

4) Dermato—venereologi (hud och kön) (jfr punkt 5, vån. 2 tr.) Dermatologisk-venereologisk mottagningsavdelning anordnas i del av nuvarande personalbostadsvåning, som helt utrymmes. Vissa lokaler i den östra delen av souterrängvåningen, som för närvarande disponeras för hörcentral, bibehålles.

Kvadratytan för den dermatologiska-venereologiska mottagnings- avdelningen beräknas till cirka 660 kvm, 2 480 kbm, till en beräknad ombyggnadskostnad av 250000 kr., varav 75 % anses belöpa på sjukvårdsändamål och 25 % på undervisningsändamål ...........

Sj ukvårds- ändamål

82 500: —

187 500: —

Undervis- nings- ändamål

27 500: —

62 500: —-

Bottenvåningen

Nuvarande administrationslokaler för sysslomanskontoret, hus- mödrarnas expeditioner och kuratorsexpeditionen utrymmes och överflyttas till portvaktsstugan, kuratorsexpeditionen till souter- rängvåningen.

Erforderliga ändringar i portvaktsstugan beräknas till cirka ............................................. 40 000: —

Administrationslokalerna omändras till största delen till neurologisk mottagningsavdelning.

Den intilliggande kirurgiska avdelningen nr 1 omändras till neurologisk vårdavdelning. Härvid omändras tvenne större vårdsalar till 4 st. mindre sjuksalar.

De totala kostnaderna för ändringsarbetena i såväl de blivande mottagningslokalerna som vårdavdelningen be- räknas till cirka ................................... 55 000:—

95 000: —

varav hela kostnaden beräknas för sjukvårdsändamål ...........

Våning 1 tr.

En sjuksal å öronavdelningen förändras till poliklinikundersök- ningsrum med bås.

Kostnaderna härför beräknas till cirka 10 000 kr., allt för under- visningsändamål .............................................

Våning 2 fr.

1) Inom röntgendiagnostikavdelningen inredes ett filmgransk- ningsrum, filmväxlare samt sittplatser för undervisning av stu— denterna.

Inga byggnadskostnader. 2) Medicinska vårdavdelningen nr 7 övergår till kirurgisk vård— avdelning (ersätter kirurgvårdavdelningen nr 1, som förändrats till neurologisk vårdavdelning).

Inga byggnadskostnader. 3) Medicinska vårdavdelningen nr 6 övergår till kirurgisk-orto— pedisk vårdavdelning (ersättning för den medicinska värdavdelningen erhålles i våning 3 tr.)

Inga byggnadskostnader. 4) En sjuksal å ögonvårdsavdelningen förändras till poliklinik- undersökningsrum med mörkrum.

Kostnaderna härför beräknas till cirka 15 000, allt för under— visningsåndamål .............................................

5) I personalbostadsvåning inrymmes dermatologisk-venereo- logisk vårdavdelning omfattande cirka 15—20 vårdplatser.

460 kvm, 1 730 kbm. Beräknad ombyggnadskostnad cirka 325 000, allt för sjukvårds- ändamäl ................................. . ..................

Våning 3 fr.

1) I den intill kirurgiska operationsavdelningen liggande vårdav- delningen apteras en sjuksal om 10 vårdplatser event. till postoperativ avdelning.

Ingen kostnad. 2) Nuvarande personalbostadsvåning utrymmes helt och omändras till medicinsk vårdavdelning (ersätter avd. nr 6).

655 kvm, 2 620 kbm. Beräknad byggnadskOStnad 325 000 kr., som helt beräknas för sjukvårdsändamål ............................................

Sj ukvårds- ändamål

325 000: ——

325 000: —

Undervis- nings- ändamål

10 000: —

Undervis- nings- ändamål

Sjukvårds- ändamål

Våning 4 tr.

1) Nuvarande personalbostadsvåning ovanpå operationsavdel- ningen ombygges till mottagnings- och behandlingslokaler för orto— pediska avdelningen samt neurokirurgiska avdelningen. C:a 600 kvm, 2 100 kbm. Beräknad ombyggnadskostnad 420000 kr., allt för sjukvårds- ändamål .................................................... 420 000: — 2) Enskilda kirurgiska vårdavdelningen nr 11 med för närvarande 12 vårdplatser förändras till neurokirurgisk vårdavdelning med cirka 20 vårdplatser. Inga byggnadskostnader.

Våning 5 fr.

1) Personalbostadsvåning i »Operationsflygeln» utrymmes helt och ombygges till radioterapiavdelning med mottagnings- och behand- lingslokaler samt vårdavdelning med 8—10 vårdplatser. 630 kvm, 2 220 kbm. Beräknad ombyggnadskostnad 450 000 kr., allt för sjukvårds- ändamål .................................................... 450 000: -— (lsotoplaboratorium beräknas inredas innevarande år i botten- våningen.) 2) En större klinisk samt en mindre poliklinisk föreläsningssal, dag-, skriv-, jour- och förberedelserum samt garderobsutrymmen an- ordnas i vindsvåningen samt nuvarande solaltan. 585 kvm, 2 200 kbm. Beräknad byggnadskostnad 380000 kr., allt för undervisnings- ändamål .................................................... 380 000: —

Äldre byggnaden inom sjuksköterskeskolan

Bibliotek med läsrum anordnas i nuvarande samlingssal. Ingen kostnad.

Summa kronor 2 260 000: —- 705 000: —

Avdelning

Klinisk kemi Klinisk fysiologi Klinisk bakteriologi Patologi

Medicin

Kirurgi

Ortopedi Röntgendiagnostik Radioterapi Pediatrik

Psykiatri (vårdplatser på 15. Sidsjöns sjukhus) Barnpsykiatri Dermato-venereologi Klinisk epidemiologi

16. 17.

Ftisiologi (Sanatoriet, be- läget strax norr om lasa- rettsområdet) Neurokirurgi

Neurologi

18. 19. 20.

Obstetrik o. gynekologi

Oftalmiatrik Oto-rhino-laryngologi

Översiktsplan

över lokaldispositioner och förändringar som erfordras för anordnande av klinisk utbildningsanstalt (fr. o. m. fjärde studieåret) för läkare vid lasarettet i Umeå. Nedan angivna kostnader är endast uppskattade och avser ej inventarier, ut- rustning, apparater o. dyl. A. Första utbyggnadsstadiet Nedan använda sifferbeteckningar hänför sig till i slutet av bilagan intagen generalplaneskiss.

Undervis- nings- ändamål

Sjukvårds- ändamål

Laboratorier

Kemiskt centrallaboraforium. Belägenhet: byggnad 1, sout.vån. och bv.

Bakteriologiskf centrallaboraiorium

Belägenhet: byggnad 1, vån. 1 tr. De nya lokalerna är tillräckliga för nämnda laboratorier. Särskild djurstallbyggnad med en bruttoyta av 780 ni: blir färdig- ställd till hösten 1957.

Inga byggnadskostnader.

Patologiskt cenlrallaboratorium.

Belägenhet: byggnad 5, bv. De nya lokalerna beräknas bli färdiga 1 sept. 1957. I denna byggnad anordnas även föreläsningssal lämplig för samt- liga laboratorier.

Inga byggnadskostnader.

Fysiologiskt centralluboralorium

Belågenhet: byggnad 2, sout.vån. Inga byggnadskostnader.

Medicin

Belägenhet: byggnad 2, varav mottagning i bv. och 5 vårdavdel- ningar i vån. 3—7 trappor.

Till föreläsningssal för kliniska och polikliniska föreläsningar an— vändes bibliotekslokalen i sout.vån.

Inga byggnadskostnader.

Kirurgi

Belägenhet: byggnad 9. Mottagningen erhåller tillräckligt lokaltillskott vid med. mottag- ningens utflyttning.

Vårdavdelningar oförändrade. En större (c:a 45 rn”) och en mindre (c:a 25 m') föreläsningssal an- ordnas inom nuvarande centralförrådets lokaler.

Inga byggnadskostnader.

Ortopedi

Denna undervisning ordnas tills vidare i samarbete med vanföre- anstalten i Härnösand, varvid kurser hålles inom kirurgiska klinikens . mottagningslokaler. Inga byggnadskostnader.

Böntgendiagnostik

Belägenhet: byggnad 7. I lämplig lokal i källaren anordnas demonstrations- och gransk- ningsrum med bildväxlare. Gradiner anordnas för c:a 30 personer.

Byggnadskostnad för anordnande av granskningsrum beräknas till 10 000:— som anses falla på undervisning .................

Radioterapl

Belågenhet: byggnad 7. Inom vån. 1 tr. anordnas bl. a. ytterligare ett aggregat för terapi- verksamhet varvid även flera undersökningsrum anordnas. Vån. 2 tr., som f. n. inrymmer personalrum, ändras till vårdavdelning om c:a 25 pl.

Byggnadskostnaderna för ändring av terapilokalerna uppskattas till 60 000: — som fördelas med 75 % och 25 % på sjukvård resp. undervisning ................................................

Byggnadskostnaderna för ombyggnad av personalvåningen till vårdavdelning uppskattas till 150 000: —, som helt faller på sjuk- vården .....................................................

Pediatrik

Belägenhet: byggnad 9, gamla kirurgbyggnaden vån. 2 tr.

Nuvarande vårdavdelning utökas med ett rum om c:a 45 m2 för undersökningsrum o. dyl.

Kostnaderna för ändringar inom nämnda rum beräknas till c:a 8 000: —— som helt faller på undervisning ......................

Mottagning anordnas inom sout.vån. (nuv. ögonmottagning och husmorsexpeditionen) vilka lokaler delas med gyn.mottagningen. Bruttoyta 710 m3 varav c:a 300 rna tas i anspråk för barnmottag- nmgen. '

Byggnadskostnad c:a 60 000 kr. varav 75 % anses kunna hän- föras till sjukvård och 25 % till undervisningsändamål ..........

Psykiatri

Belägenhet: mottagning i byggnad 7. Undersökningsrum för reum. klinikens behov anordnas i sout.vån. i de lokaler som folktandvården f. n. disponerar. '

I nuvarande mottagningslokaler i bv. anordnas mottagning för psykiatriska kliniken.

Ombyggnadskostnader av rum i sout.vån. c:a 15 000: —. Dessa rum avsågs att under alla omständigheter utrymmas och iordningställas för annat ändamål, varför kostnaden helt faller på sjukvård ....................................................

Öppen vårdavdelning torde kunna anordnas t.v. vid Umedalens sjukhus. Om c:a 3—5 år beräknas att vårdavdelning skall vara an- ordnad vid Umeå lasarett.

Barnpsykiatri

Belägenhet: mottagning i befintlig för ändamålet uppförd prov. byggnad inom lasarettsområdet.

Denna anordning bibehålles. Ett mindre antal vårdplatser tillhandahålles av barnkliniken eller ev. på bef. barnhem beläget intill lasarettsområdet.

Inga byggnadskostnader. Dermato-venereologf

Belägenhet: byggnad 10, gamla medicinbyggnaden.

Mottagning anordnas i vån. 1 tr.'vilken vån. delas så att även neurologisk mottagning kan inrymmas där. Om så erfordras kan f. d. expeditionsrum, belägna vid trappan, tas i anspråk för nämnda mot- tagningar.

Sj ukvårds- ändamål

45 000: — *

150 000: -—

45 000: —

Undervis- nings- ändamål

15 000: —

15 000: —-

Vårdavdelning om c:a 30 platser anordnas i vån. 2 tr. Föreläsningssal anordnas i f. d. H-salen med en yta av c:a 55 m”. Byggnadskostnad för mottagningen beräknas till c:a 100 000: —, varav 75 % på sjukvård och 25 % på undervisning ............ Byggnadskostnad för vårdavdelning beräknas till 100 000: _, varav allt på sjukvård ....................................... Byggnadskostnad för föreläsningssalen beräknas till 8 000: —, som faller på undervisning ...................................

Epidemiologi

Belägenhet: byggnad 8. Inga omdispositioner erforderliga. Ingen kostnad.

Neurolog i

Belägenhet: byggnad 10.

Anordnas på samma sätt som dermato—venereologisk klinik. Vård- avdelningen placeras i bv.

Föreläsningssalen delas med nämnda klinik. Byggnadskostnader för mottagning beräknas till 100 000: —, varav 75 % på sjukvård och 25 % på undervisning ............

Byggnadskostnad för vårdavdelning beräknas enligt föregående till 100 000: —- för sjukvård ......................................

Neurokirurgi

Belägenhet: byggnad 9, vån. 2 tr. Inrymmes i nuvarande förlossnings- och BB-avdelningar. Operation förlägges till nuvarande förlossningsavdelningen om- fattande tre förlossningsrum. Bruttoyta för hela kliniken c:a 605 mg. Tvenne salar omdisponeras till undersöknings- och expeditionsrum. I övrigt inga ändringar. Ombyggnadskostnaden för ovannämnda tvenne salar beräknas till 20 000 : —, vilka kostnader anses helt falla på undervisningsändamål ......................................

Obstetrlk och gynekologi

Mottagning

Belägenhet: byggnad 9, sout.vån., i nuvarande ögonkliniken och husmorsexpeditionen.

I nämnda lokaler inrymmes förutom gyn.mottagning även barn- mottagning.

Bruttoyta c:a 710 m2, enl. föregående, varav för gyn. c:a 410 m2. Ombyggnadskostnader c:a 80 000:—, varav 75 % för sjukvård och 25 % för undervisning ...................................

Till föreläsningssal användes tidigare omnämnd sal i centralför- rådet.

Byggnadskostnader för ordnande av nämnda salar uppskattas till 25 000: —, vilket helt beräknas för undervisning ................

Vårdavdelningar, 2 st.

Belägenhet: flyttas till byggnad 2, nya sängbyggnaden vån. 9 och 10 tr. som nyuppföres.

Sjukvårds- ändamål

75 000: —

100 000: —

75 000: —— 100 000: ——

60 000: —

Byggnadskostnad c:a 1 200 000: —, som helt faller på sjukvård 1200 000:—

Operafions- och förlossningsavdelning

Belägenhet: byggnad 2, vån. 8 tr. Lokalerna kunna användas utan ändringar. Ingen byggnadskostnad.

Undervis- nings- ändamål

25 000: —

25 000: -—

20 000: —

Oftalmiatri k

Belägenhet: byggnad 2. Tvenne våningsplan erfordras härför, varav ett för mottagning och operation samt ett för vårdavdelning.

En sal om 42 m2 inom avdelningen användes som föreläsningssal. Ingen kostnad.

Oto-rhino-laryngologi

Belägenhet: byggnad 1. En barnsal omdisponeras till föreläsningssal. I övrigt ingen åtgärd. Byggnadskostnaden beräknas till 15 OOO:—-, som helt faller på undervisning ................................................

Rättsläkarstation

Belägenhet: byggnad 5. Dessa lokaler är under uppförande och blir färdigställda hösten 1957.

Speciella lokaler

Belägenhet: byggnad 14. Dagrum, skriv- och läsrum, jourrum o. dyl. lokaler för de studerande anordnas i vån. 2 tr. inom ekonomibyggnaden där f. n. tvenne lägen- heter m. m. finns.

Bruttoytan utgör c:a 500 m2. Byggnadskostnaden härför beräknas till 150 000: _, som helt faller på undervisning ........................................

Administration

Nuvarande barnmottagningen utnyttjas för utökning av lasarettets administrationslokaler. Ingen kostnad.

Sjukvårds- ändamål

Undervis- nings- ändamål

15 000: —

150 000: ——

Summa kronor

B. Andra utbyggnadssiadief

1 865 000: — 336 000: ——

Efter det centralblocket blivit utbyggt blir kostnadsfördelningen uppskattnings- vis följande. Lokaler vars utformning icke direkt påverkas av undervisningen har icke medtagits i denna överslagsberäkning.

Kliniskt fysiologiskt laboratorium om c:a 1 000 m2 till en kostnad av 700 000: _, varav 75 % belöper sig på sjukvård och 25 % på undervisning ................................................

Lokaler för de studerande, såsom dagrum, omklädningsrum, jour- rum, läsrum, laboratorier, ett våningsplan om c:a 1 100 m”, kostnad 800 000: —, som anses till 100 % falla på undervisning .........

Aula för c:a 150 personer till en kostnad av 250 000: —, som anses helt falla på undervisning ....................................

Sex mottagningar om vardera c:a 600 rn2 (2 100 m”) till en sam- manlagd kostnad av 2 750 000: _, varav 75 % anses belöpa sig på sjukvård och 25 % på undervisning ...........................

Del i kostnad för ekonomibyggnader såsom kök, matsalar, pann- central o. dyl. Denna beräknas utgöra 20 % av övrig anläggnings- kostnad, alltså 20 % av 1 975 000: — ..........................

525 000: —

2 000 000: ——

175 000: —

800 000: _— 250 000: ——

750 000: —

395 000: —-

Summa kronor 2 525 000: -— 2 370 000: -—

'o'o'o . ' v ' 0.0.0...0.0.0 e.o—

o,».o.o.e.o.0. ...... . 33.—'...'...08333 ©

.vovvvvvo'q % zzaga»

Äldre byggnader Planerade byggnador'

Befintliga nyare byggnader eller under uppförande

Romson DSVÄGBN

1. leoratorie—och poliklinik- ”iSCnld

2.0 4.55ncbyggnad

3. Behandlinga— och administra— tionobyggnad

5. Patologiek avd.och rattalakar- atntfon

6. Pluto för ytterligare labora- tor

7. Planerad radioterapeut | klinik(nu röntgenavd.)

8. Epidonfajukhua

9. Gamla lasarett-byggnaden

O 10.B-|Jukhua

11.51uknköternkolkola

12.91urltall

13.Punnhue och verkatlder 14.Kökabyggnad

15.P1nte för planerat nytt kök

Kortfattad beskrivning

med kostnadsberäkning över förändringar, som erfordras för anordnande av en klinisk utbildningsanstalt (fr. o. m. fjärde studieåret) vid Centrallasarettet, Garni- sonssjukhuset, Boden.

Beräkningarna är överslagsberäkningar och omfattar endast byggnadskostna- der inklusive fast inredning såsom bänkar, skåp etc. Kostnader för anskaffande av inventarier, apparater m. m. ingår ej i dessa beräkningar.

Provisoriska byggnadsåtgärder

Stora sjukhusbyggnaden Källarvåning.

Röntgenavdelningens filmgranskningsrum inreds till demonstra— tionsrum med filmväxlare. Inga byggnadsarbeten erfordras.

Bottenvåningen Inga byggnadsåtgärder.

Våning 1 tr.

Poliklinikrum för undervisning i oftalmiatrik inreds i kliniska laboratoriets väntrum och för undervisning i oto—rhino-laryngologi i nuvarande öronoperationsavdelningen ........................

Radioterapi disponerar 4 vårdplatser å ögonvårdavdelningen och övriga 3 platser å medicinska och kirurgiska vårdavdelningarna.

Våning 2 tr. Inga byggnadsarbeten erfordras.

Våning 3 fr.

10 vårdplatser av kirurgiska vårdavdelningen avsättes för neuro- kirurgi.

Fysikaliskt laboratorium anordnas i nuvarande personalvåning, operationsflygeln .............................................

Ekonomibyggnaden Föreläsningssal i f.d. läkarmatsalen .........................

Barnsjukhuset

Barnvagnsgaraget omdisponeras till föreläsningssal ............ Nuvarande centraltandpolikiiniken disponeras till neurokirurg- mottagning. (Nybyggnad av centraltandpoliklinik pågår.) ........

Sj ukvård s- ändamål

150 000: —

10 000: —

Undervis— nings- ändamål

15 000: ——

50 000: —

3 000: —

Undervis- nings- ändamål

Sjukvårds- ändamål

Epidemisjukhuset

Observationsavdelningen ingen förändring.

Vårdavdelning 18 tas i anspråk för ortopedisk vårdavdelning. I samma vårdavdelning anordnas dessutom mottagning. (Bandagc— verkstad inreds i påbörjade psykiatriska souterrängvåningen.)

Reumatiska paviljongen

Del av källarvåningen disponeras för personalrum och toaletter..

Bottenvåningen disponeras för föreläsningssalar, förberedelserum m. m ........................................................ Våning 1 tr.

Dermato-venereologisk vårdavdelning. Inga byggnadsarbeten.

Våning 2 tr. Neurologisk vårdavdelning. Inga byggnadsarbeten.

Våning 3 tr.

Omdisponeras till mottagningsavdelning för dermato-venereologi samt expeditionslokaler ....................................... 150 000: —— 50 000: —

Nuvarande kvinnoklinik

Ingen förändring.

Sjuksköterskeskolan

Samlingssalen disponeras som föreläsningssal. Nuvarande laboratorium disponeras för patologi samt kompletteras med ytterligare utrymmen i källarvåningen .................... 30 000:— 15 000:—

Psykiatriska behandlings- och vårdavdelningar

För närvarande pågår nybyggnad av psykiatriska och barnpsykiat— riska vård- och behandlingsavdelningar. Byggnationerna slutförda den 1/1 1958.

Centraltandpolikllnik

För närvarande pågår nybyggnad av centraltandpoliklinik. Bygg- naden färdig för inflyttning den 1/1 1958.

Summa kronor 340 000:— 154 000:—

Sjukvårds- ändamål

Planerade byggnadsåtgärder

1 . Medicinsk klinik

Vårdplatser 100. Ny mottagningsavdelning 525 m” ........................ 340 000:

. Kirurgisk klinik

Vårdplatser 79. Ny mottagningsavdelning ............................... 410 000:

. Ortopedisk klinik

Nuvarande kirurgmottagning renoveras ................... 50 000: Vårdplatser 60 ......................................... 1 500 000:

. Pediatrisk klinik

Utökning av nuvarande 44 vårdplatser till 56 vid omdispone- ring av nuvarande centraltandpoliklinik .................. 30 000:

. Psykiatrisk klinik

Nybyggnad pågår för närvarande. Vårdplatser 85. Ytorna för behandlingsenheterna är 580 m2.

. Barnpsykiatrisk klinik

Nybyggnad pågår för närvarande. 12 vårdplatser och 184 m2 för behandlingsenheterna.

. Radioterapeutisk klinik Vårdplatser 25 ......................................... 625 000: Behandlingsenheter 400 m2 .............................. 360 000:

. Centraloperationsavdelning Vårdplatser 10 ......................................... 250 000: Behandlingsenheterna 600 rn2 nybyggnad och 500 m2 om- byggnad ............................................... 700 000:

. Förbands- och steriliseringseentrai Behandlingsenheter 150 m2 .............................. 140 000:

. Ambulans- och intagningsavdelning Vårdplatser 10 .................. . ...................... 250 000: Behandlingsenheter 200 m2 .............................. 180 000:

. Blodgivareentral Nybyggnad pågår för närvarande.

. Röntgendlagnostiknvdelning

Behandlingsenheter 500 m2 nybyggnad samt komplettering av befintliga lokaler .................................... 375 000:

. Oto-rhino-laryngologi Vårdplatser 60 ......................................... 1 500 000: Behandlingsenheter och operation 600 m” ................ 410 000:

. Oftalmiatrik

Vårdplatser 25. Komplettering av mottagningsavdelningen ................ 30 000:

Undervis— nings- ändamål

110 000:—

140 000: —

125 000: ——

140 000: ——

Sjukvårds- ändamål

. Dermato-venereologi

Vårdplatser 30. Behandlingsenheter 350 m”. Nuvarande öron-, näsa- och halsmottagning och vårdavdel—

ning disponeras för detta ändamål ....................... 20 000:

. Neurologi Vårdplatser 20 ......................................... 500 000: Behandlingsenheter 400 m”.

Nuvarande medicinmottagning disponeras för detta ändamål.

. Obstetrik och gynekologi Vårdplatser: gyn. 60 .............................. 1 500 000:

obstetrik 25 .............................. 625 000: Behandlingsenheter 600 rn2 ............................. 400 000: Mödravårdscentral 150 m2 .............................. 135 000:

. Neurokirurgi Vårdplatser 20 ......................................... 500 000: Behandlingsenheter 400 m2 .............................. 360 000:

. Apotek 400 rn2 ................................................ 360 000:

. Förvaltningslokaler Administration, patientkontor m. m. 500 m2 450 000:

. Hallar, garderober m.m. iör allmänheten 1 000 m2 ................................. ' ............. 750 000:

. Jourrum för läkare samt expeditioner Nuvarande administrationslokaler disponeras.

. Bröstkirurgi

Vårdplatser 20. Operationsavdelning i nuvarande förlossningsavdelning likaså vårdavdelning .......................................... 45 000:

. Fotograiisk avdelning 150 m2 ................................................ 135 000:

. Omklädningsrum, dagrum och badavdelning för personal 400 m2. (För närvarande finns för c:a 300 personer.) ...... 360 000:

. Centrulepidemisjukhus

Vårdplatser 82, därav 25 observation. Byggnadsarbetena slut- förda 1956.

. Laboratorier

Centrallaboratorium, 800 m2 ............................ 720 000: Bakteriologiskt och patologiskt laboratorium, 1 200 m2 ..... 1 000 000: Fysiologiskt laboratorium 500 m2 ........................ 450 000:

. Centralkök

Utfört 1952 för 1 200 portioner.

. Bårhus och obduktionsavdelning 500 m” ................................................ 450 000:

Undervis— nings— ändamål

140 000: —

Sjukvårds- ändamål . Tekniska anläggningar

Utökning av befintlig anläggning samt verkstadslokaler för värmecentralen ........................................ 600 000:

. Undervisningsavdelnlng Föreläsningssalar, skrivrum, jourrum m.m. 600 m2 ........

. Lungklinik

Vårdplatser 150 ........................................ 3 750 000: Behandlingsenheter 600 m: .............................. 500 000:

. Kronikeravdelning Vårdplatser 90 ......................................... 2 250 000:

. Behabillteringsklinik Vårdplatser 60 ......................................... 1 500 000: — Behandlingsenheter 1 200 mil ............................ 800 000: —

Undervis- nings- ändamål

480 000: —-

Summa kronor 25 310 000: —— 1 170 000: -——

. Stora sjukhusbyggnaden. . Värmecentral. . Barnsjukhuset. . Nuvarande apotek och läkemedelscentral. . Reumatiska paviljongen. . Sjuksköterskeskolan. . Observationsflygeln. . Psykisk vård, centraltandpoliklinik. . Epidemisjukhuset. . Barnpsykiatri. . Ekonomibyggnad. . Planerade byggnader.

Approximativ beräkning av årliga kostnader för avlöningar vid en klinisk utbildningsanstalt i Norrland

Medicin (2 kurser a 20 stud.)

1 professor ................................. 1 lärare i Ce 30 ............................ Bitr. lärare ................................ 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 2 kliniska amanuenser ......................

Summa

Kirurgi (2 kurser är 20 stud.)

1 professor ................................. 1 lärare i Ce 30 ............................ Bitr. lärare ................................ 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde (11 lgr).f ..................... 2 kliniska amanuenser ......................

Summa

Ortopedi (2 kurser a 20 stud.)

1 professor ................................. 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Klinisk kemi

1 professor ................................. 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde (11 lgr) ......................

Summa

Klinisk fysiologi Lärare (arvode) ................... Summa

Patologi

1 professor ................................. 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde (11 lgr) ......................

Summa

Klinisk bakteriologi Lärare (arvode) .................... Summa

Klinisk farmakologi Lärare (arvode) .................... Summa

Sundsvall ortsgrupp 4

Umeå ortsgrupp 4 kallortsklass I

Boden ortsgrupp 5 kallortsklass III

34 512 22 980 16 500 10 224

9 528 29 024

34 632 23 100 16 500 10 344

9 648 29 184

34 812 23 988 16 500 10 944 10 236 30 352

122 768

34 512 22 980 7 250 10 224 9 528 29 024

123 408

34 632 23 100 7 250 10 344 9 648 29 184

126 832

34 812 23 988

7 250 10 944 10 236 30 352

113 518

34 512 9 528 14 512

114 158

34 632 9 648 14 592

117 582

34 812 10 236 15 176

58 552

34 512 10 224 9 528

58 872

34 632 10 344 9 648

60 224

34 812 10 944 10 236

54 264 54 624 55 992

Röntgendiagnostik

1 professor ................................. Bitr. lärare ................................ 1 kanslibiträde ............................. 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Rad i oterapi

1 laborator (34 lgr) ......................... Bitr. lärare ................................ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Pediatrik (3 kurser är 13—14 stud.) 1 professor ................................. 1 lärare i Ce 30 ............................ Bitr. lärare ................................ 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 2 kliniska amanuenser .......................

Summa

Psykiatri (2 kurser a 20 stud.)

1 professor ................................. 1 lärare i Ce 30 ............................ 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 2 kliniska amanuenser ......................

Summa

Barnpsykiatri (3 kurser år 13—14 stud.) Lärare (arvode) .................... Summa

Dermato-venereologi (3 kurser å 13—14 stud.) 1 professor ................................. Bitr. lärare ................................ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Klinisk epidemiologi (2 kurser a 20 stud.)

Lärare (arvode). . ........................... Undervisning i klinisk bakteriologi ........... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Ftisiolagi (3 kurser är 13 stud.)

Lärare (arvode) .................... Summa

Sundsvall ortsgrupp 4

Umeå ortsgrupp 4 kallortsklass I

Boden ortsgrupp 5 kallortsklass I I I

34 512 22 980 9 500 10 224 9 528 29 024

34 632 23 100 9 500 10 344 9 648 29 184

34 812 23 988

9 500 10 944 10 236 30 352

115 768

34 512 22 980 10 224

9 528 29 024

116 408

34 632 23 100 10 344

9 648 29 184

119 832

34 812 23 988 10 944 10 236 30 352

106 268 106 908 110 332

N eurokirurgi

1 professor ................................. 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Neurologi (2 kurser är 20 stud.)

1 professor ................................. 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Obstetrik o. gynekologi (3 kurser a 13 stud.)

1 professor ................................. Bitr, lärare ................................ 1 laboratoriebiträde (högst 13 lgr) ............ 1 kanslibiträde ............................. 2 kliniska amanuenser .......................

Summa

Oftalmiatrik (3 kurser a 13 stud.)

1 professor ................................. Bitr. lärare ................................ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Oto-rhino—largngologi (3 kurser a 13 stud.)

1 professor ................................. Bitr. lärare ................................ 1 kanslibiträde (11 lgr) ...................... 1 klinisk amanuens .........................

Summa

Hygien (2 kurser är 20 stud.)

Lärare (arvode) ............................. Amanuens (arvode) .........................

Summa

Socialmedicin (2 kurser är 20 stud.)

Lärare (arvode) .................... Summa

Rättsmedicin (2 kurser a 20 stud.)

Lärare (arvode) .................... Summa

Krigsmedicin (2 kurser å 20 stud.)

Lärare (arvode) .................... Summa

Med icinens historia Lärare (arvode) .................... Summa

Totalsumma

Sundsvall ortsgrupp 4

Umeå ortsgrupp 4 kallortsklass I

Boden ortsgrupp 5 kallortsklass III

34 812 10 236 15 176

60 224

34 812 10 236 15176

60 224

34 812 10 750 10 944 10 236 30 352

97 094

34 812 2 350 10 236 15 176

62 574

34 812

3 700 10 236 15 176

63 924

6 900 1 600

8 500

8 900

3 600

4 300 4 300

500

500

500

1 192 340 1 198 780 1 229 832

A pproximativ beräkning av årliga kostnader för materiel samt engångskostnader för utrustning vid en klinisk utbildningsanstalt i Norrland

Materiel Utrustning

Medicin .......................................... 18 500 25 000 Kirurgi .......................................... 18 500 25 000 Ortopedi ......................................... 12 000 10 000 Klinisk kemi ..................................... 15 000 150 000 Klinisk fysiologi .................................. 1 000 — Patologi ......................................... 15 000 150 000 Klinisk bakteriologi ............................... 1 500 —— Klinisk farmakologi ............................... 1 000 — Röntgendiagnostik ................................ 14 000 25 000 Radioterapi ...................................... 7 000 5 000 Pediatrik ........................................ 18 500 25 000 Psykiatri ......................................... 18 500 25 000 Dermato-venereologi ............................... 14 000 10 000 Klinisk epidemiologi .............................. 4 000 — Ftisiologi ........................................ 2 000 — Neurokirurgi ..................................... 12 000 10 000 Neurologi ........................................ 12 000 10 000 Obstetrik och gynekologi .......................... 14 000 10 000 Oftalmiatrik ...................................... 14 000 10 000 Oto-rhino—laryngologi .............................. 14 000 10 000 Hygien .......................................... 2 000 5 000 Socialmedicin ..................................... 2 000 — Rättsmedicin ..................................... 2 000 — Krigsmedicin ..................................... 2 000 —

Summa 234 500 505 000

KUNGL. BIBL.

- 6 OKT 1956 STOCKHOLM

Systematisk förteckning

(Siffrtna nom klammer beteckna utredningarnas nummer 1 den kronologiska törteckmimsem)

Allmän länkning. Rättsskipning. Fångvård. Upphovsma .

verk. [Zälnaltt till litterära och konstnärliga Rådhusrättssannansätmmg 1 brottmå1. [28]

Statsfvfumlng. Allmän statsförvaltning.

Kimmunalförvaltning.

Städernas bnalonsjord. ['I] Kommunalärbnd och lndelnlngSändrmgar' [19]

593th of: kommunernas Gnnnsvl'isen.

Förenklad tatsldragsglvnlng. [ll] Tåg”;- Förste till 1952 års tulltaxekommltté. 1. [lålma "gitsyiliunkter. [14] 2. Detaljmotlverlng. ' . an. 16 Vissa ändr'lgali nöjesbeskattningen m. m. [23]

Politi.

Nlionllekonomi och socialpolitik.

åldringsväi-L [ tatsägda actiemmg ] Sverige. [Gl Pigggggä"emdersöknlngen— 3- mVEStmngsverk'

kort Zlkgqllälarande. Balanspmblem På lång och Utrednmgei en kortare arbetstid [20] Bila

_ gor. [21]

statsägda fjretg l utlandet. [24] Remissyttrindel. [31] Hemmen mh smhällsplaneringen- [321

Hälso- och sjukvård.

Betänkande mel förslag till sjukhusla __ g m. m. [271 ååå? raft' at utöva läkekonsten. [29] a u )lldlingsplatser för blivande läkare. [34]

tllnu'illt näringsväsen.

Frågan om fOltsatt samarbete mellan staten och

Fust egendom. Jordbruk med bimarungar. Flskhandeln ! Sverige. [2]

Statens stöd åt växtförädlingen m. rm. [4] Fiskeområde. [17]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbrruk. Skogsindustrins utbyggnad. [331

Industri. Atomenergien. [11]

Handel och sjöfart.

Kommunikationsvisen.

Stsndardtariffer för detaljdlstrlbutlom siv elektriskt: kraft. [5]

Bank-, kredit- och penningvliiuln-

Försähingsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsvösen. Andlig odling i övrigt.

Restaurering av Uppsala domkyrka. [3] Blhang till kyrkohandboken. (12] Konstbildning i Sverige. [18] Seminarieorganisatlonen. 1. [18] Alternativt attonsångsritual. [22] Byggnadsminnen. [26] Prästvalslag. [30]

Försvarsvisen.

Utrikes ärenden. Internationell nätt.

%

_. __A..