2

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 3 och 4 inom., 29 § 1 mom. och 38 § 1 mom.

samt punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 3 b, 4 och 5 av anvisning­

arna till 29 § och punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

samt att till anvisningarna till 28 § samma lag skall fogas en ny punkt, be­

tecknad 8, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

28 §. 28 §.

3 mom. Har bolag------- -— samma

tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. avses,

övertagit betalningsansvaret för

framtida kostnader, för vilka avsätt­

ning gjorts i dotterbolagets räken-

3 mom. Har bolag — -------- samma

tillfälle.

Har förening (överlåtande för­

ening), som är av beskaffenhet som

i 1 § lagen den 1 juni 1951 om eko­

nomiska föreningar sägs och som

icke driver penningrörelse eller yr­

kesmässig handel med fastigheter,

genom fusion enligt 96 § 1 mom.

nämnda lag uppgått i annan sådan

förening (övertagande förening) och

har den övertagande föreningen ge­

nom fusionen övertagit fordringar i

rörelse, skall såsom intäkt i den

övertagande föreningens rörelse räk­

nas belopp, varmed dessa fordringar

i sistnämnda förenings räkenskaper

vid fusionstillfället upptagits över

de hos den överlåtande föreningen

i beskattningsavseende gällande vär­

dena vid samma tillfälle. Härvid

skall förening, som vid sidan av sin

egentliga verksamhet driver spar-

kasserörelse genom att från medlem­

mar mottaga medel för förvaltning,

icke på denna grund anses driva

penningrörelse.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. första

stycket avses, övertagit betalnings­

ansvaret för framtida kostnader, för

vilka avsättning gjorts i dotterbola-

1 Senaste lydelse av 28 § 3 och 4 mom., 29 § 1 mom. och anvisningarna till 35 § punkt 5

se 1950: 588, av 38 § 1 mom. se 1943: 45, av anvisningarna till 22 § punkt 4 se 1951: 761 (jfr

195 : 438), av anvisningarna till 29 § punkterna 3 b och 4 se 1955: 255, av anvisningarna till

29 § punkt 5 se 1951:761.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr

46

år 1957

värdeminskning genom — — —

av tillgången;

värdeminskning å ■— — — lik­

nande rättighet;

värdeminskning genom — — —

är underkastad;

värdeminskning å -—-------- deras

tillgodogörande;

ränta å -—-------- för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för------------- det allmän­

na;

förlust, som------------- till kapital­

förlust.

38 §.

1 mom. Till intäkt------------ av

rörelse.

För den,------------till utdelning.

Såsom utdelning från svensk eko­

nomisk förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning ut­

skiftats till medlem utöver inbetald

insats.

(Nuvarande lydelse)

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog — — -— gällande in­

gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens — — — så­

lunda minskats.

Med ingående — -— — av ingångs­

värdet.

Vare sig ■— — — ursprungliga

ingångsvärdet.

Är det------- - -— samma tid.

Om avdrag —----- — av skogen.

Om moderbolag genom sådan fu­

sion, som i 28 § 3 mom. avses, över­

tager skog från dotterbolag, skall det

för dotterbolaget vid fusionstillfäl-

värdeminskning genom — — —

av tillgången;

värdeminskning å — — — lik­

nande rättighet;

värdeminskning genom -— — —

är underkastad;

värdeminskning å —-------- deras

tillgodogörande;

ränta å-------- — för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för-------------det allmän­

na;

förlust, som — -------- till kapital­

förlust.

38 §.

1 mom. Till intäkt--------------av

rörelse.

För den,------------till utdelning.

Såsom utdelning från svensk eko­

nomisk förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning ut­

skiftats till medlem utöver inbetald

insats, dock att vid upplösning ge­

nom fusion, som i 28 § 3 mom. and­

ra stycket avses, såsom utdelning i

intet fall skall anses större belopp

ån som motsvarar vad medlemmen

erhållit kontant eller eljest i annat

än andelar i den övertagande för­

eningen.

Anvisningar

till 22 §. '

4. Har skog —- — — gällande in­

gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens — — —- så­

lunda minskats.

Med ingående —--------av ingångs­

värdet.

Vare sig------------ ursprungliga in­

gångsvärdet.

Är det--------- — samma tid.

Om avdrag — -------- av skogen.

Om moderbolag eller övertagande

förening genom sådan fusion, som i

28 § 3 mom. första eller andra styc­

ket avses, övertager skog från dotter-

(Föreslagen lydelse)

Kungl. Maj.ts proposition nr

46'

år 1957

värde för tillgången anses det belopp

som kvarstår i beskattningsavseende

oavskrivet för överlåtaren, försåvitt

ej vid förvärv av rörelsen på grund

av arv eller testamente stämpelplikt

beräknats efter lägre belopp, i vilket

fall det belopp efter vilket stämpel­

plikt sålunda beräknats skall anses

såsom anskaffningsvärde. Skulle det

i något fall befinnas, att den skatt­

skyldige eller någon, som står ho­

nom nära, vidtagit åtgärd för att

den skattskyldige skall kunna till­

godoräkna sig ett högre anskaff­

ningsvärde än som synes rimligt, och

kan det antagas att detta skett för

att åt någon av dem bereda obehörig

förmån i beskattningsavseende, skall

anskaffningsvärdet i skälig mån

jämkas. Såsom anskaffningsvärde

för tillgång, som moderbolag över­

tager från dotterbolag vid sådan fu­

sion, som i 28 § 3 mom. avses, skall

anses det belopp, som vid fusions-

tillfället kvarstår i beskattningsavse­

ende oavskrivet hos dotterbolaget.

(Nuvarande lydelse)

4. Skattskyldig må, efter därom

hos beskattningsnämnd framställt

yrkande, berättigas att under förut­

sättning av motsvarande avskriv­

ning i räkenskaperna tills vidare åt­

njuta avdrag för avskrivning å ma­

skiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier i enlighet

med bestämmelserna nedan i denna

punkt för räkenskapsenlig

avskrivning. Såsom förutsättning

härför skall gälla att den skattskyl­

dige haft ordnad bokföring, som av­

slutas medelst vinst- och förlustkon­

to, samt att tillfredsställande utred­

ning föreligger om vad som återstår

i beskattningsavseende oavskrivet av

anskaffningsvärdet å ifrågavarande

tillgångar samt dessa ävensom av­

skrivningar å desamma i den skatt-

skyidiges räkenskaper och i företedd

utredning redovisas på sådant sätt,

att trygghet föreligger att vid av­

för tillgången anses det belopp som

kvarstår i beskattningsavseende oav­

skrivet för överlåtaren, försåvitt ej

vid förvärv av rörelsen på grund av

arv eller testamente stämpelplikt be­

räknats efter lägre belopp, i vilket

fall det belopp efter vilket stämpel­

plikt sålunda beräknats skall anses

såsom anskaffningsvärde. Skulle det

i något fall befinnas, att den skatt­

skyldige eller någon, som står ho­

nom nära, vidtagit åtgärd för att

den skattskyldige skall kunna tillgo­

doräkna sig ett högre anskaffnings­

värde än som synes rimligt, och kan

det antagas att detta skett för att åt

någon av dem bereda obehörig för­

mån i beskattningsavseende, skall

anskaffningsvärdet i skälig mån jäm­

kas. Såsom anskaffningsvärde för

tillgång, som moderbolag eller över­

tagande förening övertager från dot­

terbolag eller överlåtande förening

vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom.

första eller andra stycket avses, skall

anses det belopp, som vid fusionstill-

fället kvarstår i beskattningsavseen­

de oavskrivet hos dotterbolaget eller

den överlåtande föreningen.

4. Skattskyldig må, efter därom

hos taxeringsnämnd eller, om besvär

anförts, prövningsnämnd framställt

yrkande, berättigas att under förut­

sättning av motsvarande avskriv­

ning i räkenskaperna tills vidare åt­

njuta avdrag för avskrivning å ma­

skiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier i enlighet

med bestämmelserna nedan i denna

punkt för räkenskapsenlig

avskrivning. Såsom förutsättning

härför skall gälla att den skattskyl­

dige haft ordnad bokföring, som av­

slutas medelst vinst- och förlustkon­

to, samt att tillfredsställande utred­

ning föreligger om vad som återstår

i beskattningsavseende oavskrivet av

anskaffningsvärdet å ifrågavarande

tillgångar samt dessa ävensom av­

skrivningar å desamma i den skatt­

skyldiges räkenskaper och i företedd

utredning redovisas på sådant sätt,

(Föreslagen lydelse)

8

Kungi. Maj.ts proposition nr A6 år 1957

ningsåret efter det varunder avskriv­

ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till-

lämpning av bestämmelserna ovan

avdrag vid beskattningen skall över­

ensstämma med avskrivning enligt

räkenskaperna utgör ej hinder för

skattskyldig att efter övergång till

räkenskapsenlig avskrivning utöver

avdrag enligt räkenskaperna tillgodo­

göra sig från tiden före övergången

resterande, i räkenskaperna gjorda

men ej vid beskattningen åtnjutna av­

drag antingen inom ramen för av­

skrivningsplan som avses i punkt 3

eller, med beskattningsnåmnds sär­

skilda medgivande, på en gång eller

enligt särskild av beskattning snämnd

godkänd avskrivningsplan avseen­

de en tid av högst tio år. Efter över­

gång till räkenskapsenlig avskriv­

ning må dock i intet fall sådant av­

drag tillgodonjutas, som avses i

punkt 3 c tredje stycket. Har den

skattskyldige icke kunnat vid taxe­

ringen utnyttja på visst år belöpande

avdrag, som upptagits i sådan sär­

skild avskrivningsplan som nyss

sagts, må detta avdrag icke tillgodo-

föras honom för senare år.

Har före------------- tillgodoräknats

honom.

(Nuvarande lydelse)

fem år, räknat från och med beskatt­

ningsåret efter det varunder avskriv­

ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till-

lämpning av bestämmelserna ovan

avdrag vid beskattningen skall över­

ensstämma med avskrivning enligt

räkenskaperna utgör ej hinder för

skattskyldig att efter övergång till

räkenskapsenlig avskrivning utöver

avdrag enligt räkenskaperna tillgo­

dogöra sig från tiden före övergång­

en resterande, i räkenskaperna gjor­

da men ej vid beskattningen åtnjutna

avdrag antingen inom ramen för av­

skrivningsplan som avses i punkt 3

eller, med taxeringsnämnds eller, om

besvär anförts, prövningsnämnds

särskilda medgivande, på en gång el­

ler enligt särskild av vederbörande

nämnd godkänd avskrivningsplan

avseende en tid av högst tio år. Efter

övergång till räkenskapsenlig av­

skrivning må dock i intet fall sådant

avdrag tillgodonjutas, som avses i

punkt 3 c tredje stycket. Har den

skattskyldige icke kunnat vid taxe­

ringen utnyttja på visst år belöpan­

de avdrag, som upptagits i sådan

särskild avskrivningsplan som nyss

sagts, må detta avdrag icke tillgodo-

föras honom för senare år.

Har före — — — tillgodoräknats

honom.

Har aktiebolag eller ekonomisk

förening, som åtnjuter avdrag för

avskrivning å maskiner eller andra

för stadigvarande bruk avsedda in­

ventarier i enlighet med bestämmel­

serna för räkenskapsenlig avskriv­

ning, övertagit dylika tillgångar ge­

nom sådan fusion, som i 28 § 3 mom.

avses, och ha dessa tillgångar i räken­

skaperna upptagits till högre värde än

vad som enligt bestämmelserna i

punkt 3 b sista stycket är att anse

som anskaffningsvärde för bolaget el­

ler föreningen må företaget efter där­

om hos taxeringsnämnd eller, om be­

svär anförts, prövningsnämnd fram­

ställt yrkande berättigas att även efter

fusionen tillämpa räkenskapsenlig

(Föreslagen lydelse)

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Angående avdrag — — ■— till

41 §.

5. Avdrag får------------ motsvaran­

de tillämpning.

Patenträtt eller------------ dylik till­

gång-

Kostnad för anskaffning av varu­

märke, firmanamn eller andra rät­

tigheter av goodwills natur må av­

dragas genom lika stora årliga vär-

deminskningsavdrag inom en period

av tio år från den tidpunkt, då kost­

naden uppkommit; dock att, där så

på grund av särskilda omständighe­

ter finnes skäligt, kostnaden må, en­

ligt beskattningsnämnds särskilda

beprövande, fördelas på en längre

period. Har skattskyldigs rörelse för

visst år utvisat förlust eller så ringa

överskott, att den skattskyldige vid

beräkning av nettointäkten av rörel­

sen ej kunnat utnyttja det på året

belöpande avdraget, skola beträffan­

de rätt för den skattskyldige att till­

godoräkna sig det resterande avdra­

get för senare år bestämmelserna i

punkt 3 c tredje stycket äga motsva­

rande tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av rörel­

se eller eljest avyttrat tillgång, var­

om nu är fråga, får avdrag ske för

vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffnings­

värdet, i den mån detta belopp över­

avskrivning, under förutsättning att

skillnaden mellan värdet enligt rä­

kenskaperna och anskaffningsvärdet,

beräknat på sätt i punkt 3 b sista

stycket sägs, upptages som intäkt un­

der det beskattningsår, då fusionen

genomföres, eller, om företaget hell­

re vill, med en tredjedel för nämnda

beskattningsår och ett vart av de två

närmast följande åren. Om belopp,

varom nu år fråga, för något av sag­

da år skulle helt eller delvis undan­

dragas beskattning genom utnyttjan­

de vid inkomstberäkningen av av­

drag, som eljest ej kunna utnyttjas,

skall dock beloppet i stället uppfö­

ras som intäkt för det första år, då

dylikt förhållande ej föreligger.

Angående avdrag —----------till 41 §.

5. Avdrag får------------ motsvaran­

de tillämpning.

Patenträtt eller

dylik till­

gång--------------------- , „ .

Kostnad för anskaffning av varu­

märke, firmanamn eller andra rät­

tigheter av goodwills natur må av­

dragas genom lika stora årliga vär-

deminskningsavdrag inom en period

av tio år från den tidpunkt, då kost­

naden uppkommit; dock att, där så

på grund av särskilda omständighe­

ter finnes skäligt, kostnaden må, en­

ligt taxeringsnämnds eller, om be­

svär anförts, prövningsnämnds sär­

skilda beprövande, fördelas på en

längre period. Har skattskyldigs rö­

relse för visst år utvisat förlust eller

så ringa överskott, att den skattskyl­

dige vid beräkning av nettointäkten

av rörelsen ej kunnat utnyttja det

på året belöpande avdraget, skola be­

träffande rätt för den skattskyldige

att tillgodoräkna sig det resterande

avdraget för senare år bestämmel­

serna i punkt 3 c tredje stycket äga

motsvarande tillämpning. Har skatt­

skyldig i samband med överlåtelse av

rörelse eller eljest avyttrat tillgång,

varom nu är fråga, får avdrag ske

för vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffnings-

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

stiger vad som influtit vid avyttring

av tillgången.

(Nuvarande lydelse)

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar ge­

nom fusion, som i 28 § 3 mom. avses.

Har moderbolag avyttrat egendom,

som bolaget genom sådan fusion över­

tagit från dotterbolag, skall vid be­

dömandet av frågan om skatteplik­

tig realisationsvinst eller avdragsgill

realisationsförlust uppkommit så an­

ses, som om moder- och dotterbolag

utgjort en skattskyldig.

värdet, i den mån detta belopp över­

stiger vad som influtit vid avyttring

av tillgången. Om moderbolag eller

övertagande förening genom sådan

fusion, som i 28 § 3 mom. första el­

ler andra stycket avses, övertager till­

gång, varom nu är fråga, skall vid

beräkning av vårdeminskningsavdrag

och av vad som återstår oavskrivet

av anskaffningsvärdet av tillgången

så anses som om bolagen eller för­

eningarna utgjort en skattskyldig.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar ge­

nom fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag av­

yttrat egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotter­

bolag, skall vid bedömandet av frå­

gan om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om moder-

och dotterbolag utgjort eu skattskyl­

dig. Vad nu sagts skall äga motsva­

rande tillämpning vid sådan fusion

mellan föreningar, som i 28 § 3 mom.

andra stycket avses.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med­

delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall

äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxe­

ring verkställes i första instans år 1957. I samband med lagens ikraftträ­

dande skall dock följande iakttagas.

1. Vad i lagen stadgas därom att yrkande hos prövningsnämnd må fram­

ställas eller att prövningsnämnd må företaga viss prövning eller lämna visst

medgivande eller godkännande, endast om besvär anförts, skall äga tillämp­

ning från och med den 1 januari 1958, därvid tillika i tillämpliga delar skall

gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxerings-

förordningen den 23 november 1956 (nr 623).

2. Såvitt gäller fusion mellan ekonomiska föreningar skola äldre bestäm­

melser alltjämt äga tillämpning där fusionen genomförts före den 1 mars

1956.

3. Det i punkt 4 av anvisningarna till 22 § upptagna exemplet å avdrag

för minskning av ingående virkesförråd skall från och med den 1 januari

1958 ha den lydelse, som angives i lagen den 1 juni 1951 (nr 438).

12

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj

1947 (nr 174) om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investe­

ringsfonder1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

11

§•

11

§•

Hava till — — —- två procent.

Har skattskyldig------------ angivna

grunder.

Har aktiebolag genom fusion upp­

gått i annat aktiebolag, skall investe­

ringsfond hos det förra bolaget, där­

est den icke enligt fjärde stycket över­

tagits av det senare bolaget, återfö­

ras till beskattning för det beskatt­

ningsår, varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats. Till belop­

pet skall därvid läggas ränta efter

två procent om året enligt i 10 § an­

givna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavse­

ende övertaga investeringsfond, där­

est förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket föreligger. Därvid skall

så anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget under det beskattnings­

år, då avsättningen skett hos dotter­

bolaget.

Kungl. Maj:t----------- åtta år.

Det åligger — -------- stycket sägs.

Hava till------------ två procent.

Har skattskyldig------------ angivna

grunder.

Har aktiebolag eller förening ge­

nom fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjär­

de stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rät­

tens tillstånd till fusionen registre­

rats. Till beloppet skall därvid läggas

ränta efter två procent om året en­

ligt i 10 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kom­

munalskattelagen avses, må moder­

bolaget eller den övertagande för­

eningen i beskattningsavseende över­

taga investeringsfond, därest förut­

sättning därför enligt 1 § andra styc­

ket denna förordning föreligger. Där­

vid skall så anses som om fonden av­

satts hos moderbolaget eller den över­

tagande föreningen under det be­

skattningsår, då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtan­

de föreningen.

Kungl. Maj:t — — — åtta år.

Det åligger-------------- stycket sägs.

1 Senaste lydelse se 1954: 41.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

intill dess de avsatta medlen avförts

ur fonden, foga uppgift enligt formu­

lär, som fastställes av Kungl. Maj :t,

rörande avsättning av medel till fon­

den samt fondens användning och

avveckling.

(Nuvarande lydelse)

övertagandet ägt rum, ävensom för

varje påföljande beskattningsår, in­

till dess de avsatta medlen avförts ur

fonden, foga uppgift enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

riksskattenämnden, rörande avsätt­

ning av medel till fonden samt fon­

dens användning och avveckling.

(Föreslagen lydelse)

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 20 § föror

ringsfonder för konjunkturutjämning

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

20

§.

Har företag —- -— — likvidation

fattats.

Har genom------------- investerings­

fonden återförts.

Har investeringsfond------- — mot­

svarande tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavse­

ende övertaga investeringsfond, där­

est förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket denna förordning före­

ligger. Vad nu sagts skall äga mot­

svarande tillämpning vid fusion en­

ligt 96 § lagen om ekonomiska för­

eningar. Har investeringsfond över­

tagits i enlighet med vad nyss sagts,

skall vid tillämpning av bestämmel­

serna i 5 § andra stycket denna för­

ordning så anses som om moderbo­

laget eller den övertagande förening­

en verkställt insättning i riksbanken

å tid då dotterbolaget eller den över­

låtande föreningen gjort insättningen

i fråga.

Har företag — -— — riksbanken

härom.

dningen den 27 maj 1955 om mveste-

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

(Föreslagen lydelse)

20

§.

Har företag — — — likvidation

fattats.

Har genom------------- investerings­

fonden återförts.

Har investeringsfond —--------mot­

svarande tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kom­

munalskattelagen avses, må moder­

bolaget eller den övertagande för­

eningen i beskattningsavseende över­

taga investeringsfond, därest förut­

sättning därför enligt 1 § andra styc­

ket denna förordning föreligger. Har

investeringsfond övertagits i enlighet

med vad nyss sagts, skall vid till-

lämpning av bestämmelserna i 5 §

andra stycket denna förordning så

anses som om moderbolaget eller den

övertagande föreningen verkställt in­

sättning i riksbanken å tid då dotter­

bolaget eller den överlåtande för­

eningen gjort insättningen i fråga.

Har företag — -— — riksbanken

härom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

18

låtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande för­

eningen) på så sätt att dels medlemmarna i den överlåtande föreningen blir

medlemmar i den övertagande föreningen dels ock den överlåtande för­

eningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder över­

tages av den övertagande föreningen. Om medlem i den överlåtande för­

eningen inte samtyckt till fusionen må han uppsäga sig till utträde ur för­

eningen och äger därvid utfå inbetalda insatser.

Föreningslagen saknar i stort sett bestämmelser, som reglerar hur över­

tagande av tillgångar och skulder, återbetalning av insatsmedel och even­

tuell utdelning till överlåtande föreningens medlemmar skall ske. De eko­

nomiska förhållanden, som blir en följd av fusionen, skall regleras genom

ett fusionsavtal. Fusionsavtalet får anses innebära en affärstransaktion, ge­

nom vilken den övertagande föreningen förvärvar den överlåtande förening­

ens tillgångar. Hur avräkningen av övertagna tillgångar och skulder skall ske

och hur fusionsavtalet i övrigt utformas beror på omständigheterna i de

olika fallen. Storleken av den andel, som medlemmarna i den överlåtande

föreningen erhåller i den övertagande föreningen, blir även beroende på fu-

sionsavtalets bestämmelser.

Beträffande skattekonsekvenserna vid fusion mellan föreningar framhöll

vederbörande departementschef i prop. nr 34 till 1951 års riksdag med för­

slag till ny lagstiftning om ekonomiska föreningar, att dylik fusion i allmän­

het inte torde behöva medföra några skattekonsekvenser under förutsättning

att uppskrivning av tillgångarnas värde icke skedde i samband med fusionen.

Därvid åberopades vissa uttalanden i prop. nr 240 till 1950 års riksdag an­

gående skattekonsekvenserna vid sammanslagning av aktiebolag. Om så

skulle bli erforderligt förutsattes emellertid, att frågan om skattekonsekven­

serna vid fusion av ekonomiska föreningar framdeles skulle bli föremål för

uppmärksamhet.

Sedermera har frågan om skattekonsekvenserna vid fusion mellan ekono­

miska föreningar varit föremål för prövning genom ett av riksskattenämnden

den 21 april 1954 meddelat förhandsbesked. I utslag den 3 februari 1955

med anledning av besvär över riksskattenämndens beslut har regeringsrätten

förklarat, att verkningarna i skattehänseende bör bedömas som om den över­

låtande föreningens tillgångar övergått till den övertagande föreningen genoin

ett med köp eller byte jämförligt fång. Beträffande den överlåtande för­

eningen förklarade regeringsrätten, att föreningen är skattskyldig för de

skattepliktiga inkomster, som av föreningen förvärvats och belöper på tiden

före fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet

under nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställ­

ningen vid tidpunkten för fusionens genomförande. Härvid skall intäk­

ten av rörelse beräknas med hänsyn tagen till de i fusionsavtalet angivna

värdena å varulager, inventarier, rättighet av goodwills natur och annan

tillgång, som icke utgöres av fastighet. Huruvida med hänsyn till värde,

som i nämnda avtal angivits å fastighet eller å patenträtt eller liknande

tidsbegränsad rättighet, skattepliktig realisationsvinst uppkommit vid över­

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Kungl. Maj:Is proposition nr A6 år 1957

19

låtelse av tillgången skall bedömas med ledning av bestämmelserna i 35 §

kommunalskattelagen.

Enligt regeringsrättens utslag är vidare medlem i den överlåtande för­

eningen skattskyldig såsom för utdelning för vad han i samband med fusio­

nen erhållit i form av andelar i den övertagande föreningen, kontanter eller

annat, i den mån värdet härav överstiger inbetald insats i den överlåtande

föreningen. Utdelningen skall till nyssnämnda del upptagas som intäkt för

det beskattningsår, då utdelningen i form av andelar, kontanter eller annat

blivit tillgänglig för lyftning eller på annat sätt kommit medlemmen till

godo.

Fusionsavtalet torde ofta innebära, att de medlemmar i den överlåtande

föreningen, som inte på grund av fusionen uppsagt sig till utträde, skall

såsom insats i den övertagande föreningen gottskrivas vad som på dem be­

löper av det vid värdering efter bruksvärdet framkomna värdet å den över­

låtande föreningens tillgångar efter avdrag av den överlåtande föreningens

skulder. Medlemmarna i den överlåtande föreningen kan gottskrivas jämväl

för goodwill.

Om fusionsavtalet utformas på detta sätt blir följden, att den överlåtande

föreningen kan komma att beskattas för dolda reserver i varulager och in­

ventarier samt för goodwillersättning med hänsyn till de i fusionsavtalet an­

givna värdena å dessa tillgångar. Den övertagande föreningen erhåller vis­

serligen motsvarande högre avskrivningsunderlag vid inkomsttaxeringen,

men fusionsvinsten hos den överlåtande föreningen kan inte nedbringas vid

beskattningen genom en avskrivning å dessa tillgångar hos den övertagande

föreningen.

Ett fusionsavtal av innebörd som nyss sagts medför även att medlemmarna

i den överlåtande föreningen beskattas för utdelning i samband med fusio­

nen, enär de regelmässigt erhåller andelar i den övertagande föreningen å

högre nominellt belopp än deras andelar i den överlåtande föreningen. Med­

lemmarna kan även utöver andel i den övertagande föreningen erhålla kon­

tantbelopp, som vid inkomsttaxeringen inräknas i det utskiftade beloppet.

Det förhållandet att fusionen kan medföra att dolda reserver framtvingas

till beskattning och att fusionen således kan leda till en viss avtappning

av det i företagen arbetande kapitalet, torde sannolikt utgöra ett visst hinder

för fusioner, över huvud taget torde den omständigheten att fusionsavtalet

måste utformas med tanke på skattekonsekvenserna hos föreningarna för­

svåra fusionsbildningarna. Fusionsavtalet reglerar i första hand medlem­

marnas rät! och värdesätlningen av den överlåtande föreningens tillgångar

kan därför inte alltid anpassas efter vad som är lämpligt ur beskattnings-

synpunkt för föreningarna. Sett ur medlemmarnas synpunkt innebär fusio­

nen endast ett byte av andelar och fusionsavtalet som sådant innebär endast

eu beräkning av värdet av deras andel i den överlåtande föreningen och ett

fastställande av vad medlemmarna skall erhålla vid bytet. Även det förhål­

landet, att medlemmarna i den överlåtande föreningen genom fusionen kan

komma att beskattas för utdelning, kan antagas motverka fusionssträvan-

dena.

Då det måste anses ur det allmännas synpunkt önskvärt att en behövlig

koncentration av de ekonomiska föreningarna inte försvåras, synes skatte­

reglerna böra så utformas att de inte direkt motverkar fusionsbildningar. Det

synes därför böra undersökas om inte sådana särbestämmelser vid fusion

mellan ekonomiska föreningar kan införas i skattelagarna att fusionen som

sådan inte medför omedelbara skattekonsekvenser för de deltagande för­

eningarna och för medlemmarna.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrät­

ten, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från Stockholms

handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle

ävensom från Sveriges industriförbund samt Sveriges köpmannaförbund),

riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,

Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, allmänna ombu­

det hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges lantbruksförbund,

Kooperativa förbundet, Föreningen auktoriserade revisorer och Sveriges ad­

vokatsamfund.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Promemorian

I promemorian framhålles, att genom beslut av 1950 års riksdag bestäm­

melser tillkommit, som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt

174 § 1 mom. aktiebolagslagen d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och

helägt dotterbolag. Då skäl kan tala för att eventuella föreskrifter, som reg­

lerar beskattningen vid fusion mellan ekonomiska föreningar, bör utformas

i viss överensstämmelse med motsvarande bestämmelser vid fusion enligt

174 § 1 mom. aktiebolagslagen, lämnas i promemorian först en redogörel­

se för dessa.

Därvid konstateras, att vid sammanslagning av aktiebolag genom fusion

det bolag, som upplöses, i princip blir skattskyldigt till utskiftningsskatt,

medan utskiftade medel i regel inte utgör skattepliktig inkomst för del­

ägarna. Vid upplösning av en ekonomisk förening utgår inte utskiftnings­

skatt. I stället skall enligt bestämmelserna i 38 § kommunalskattelagen så­

som utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid

föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats. Upp­

lösning av en ekonomisk iförening genom fusion kan följaktligen medföra

inkomstbeskattning för delägarna, vilket framgår av det regeringsrättens

utslag, för vilket redogörelse lämnats i det föregående.

Beträffande de bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen för de

fusionerande företagen vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen fram­

hålles i promemorian, att den grundläggande principen vid utformningen

av dessa föreskrifter har varit, att moderbolagets skattemässiga ingångs­

värden för de från dotterbolaget vid fusionen övertagna tillgångarna skall

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957

21

vara lika med de i beskattningshänseende gällande värdena hos dotterbola­

get vid fusionstillifället. Dotterbolagets med obeskattade vinstmedel upplag­

da dolda reserver skall övergå till moderbolaget och skattemässigt behand­

las, som om de uppstått hos moderbolaget. I femte punkten av anvisningar­

na till 35 § kommunalskattelagen uttryckes denna princip sålunda, att mo­

der- och dotterbolag skall anses ha utgjort en skattskyldig.

Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom. kom-

munalskattelagen, att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget över­

tagit råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rö­

relsen, skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet

å dessa tillgångar vid fusionstillfället. Normalt innebär detta, att varulagret

skall övertagas till dotterbolagets bokförda värden. Har vid fusionen lagret

upptagits hos moderbolaget till ett högre värde, föreligger eu uppskrivning

och moderbolagets nettointäkt skall ökas med det överskjutande beloppet.

Om moderbolaget upptagit lagret till ett lägre värde, föreligger däremot en

nedskrivning och nettointäkten skall i stället reduceras motsvarande. Det är

att märka att »uppskrivningen» eller »nedskrivningen» påverkar moder­

bolagets och inte dotterbolagets taxering.

Beträffande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upp­

tagits till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende gäl­

lande — det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets

rörelse. I lagen har inte upptagits några bestämmelser om hur man skall

förfara, när fordringarna överförts till lägre belopp än det som för dotter­

bolaget gällt i beskattningsavseende. Emellertid torde i dylikt fall gälla, att

ett motsvarande avdrag skall medgivas, därest de allmänna förutsättningar­

na för avdrag för avskrivning föreligger.

Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i räken­

skaperna verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensions-

förpliktelser, garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband med

fusionen övertager dessa förpliktelser äger moderbolaget inte få avdrag —

vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad hos dot­

terbolaget redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag för

sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.

Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen upp­

tagits en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande de bos dot­

terbolaget gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål, skall räk­

nas som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget har samtidigt

tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning att sistnämnda

bolag visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas

ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall eu häremot svarande

synlig avsättning skall ha gjorts i moderbolagets räkenskaper, samt att sist­

nämnda bolag inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller den­

na avsättning.

'22

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

— beträffande vid fusion övertagna inuentarier och andra liknande till­

gångar — såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det vid

Tusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.

I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegrän­

sad rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar äga mot­

svarande tillämpning. Detta innebär att det för övertagna inventarier givna

stadgandet om vad som är att anse som anskaffningskostnad blir till-

lämpligt även å övertagna patenträtter o. dyl. Någon motsvarande bestäm­

melse finnes inte för det fall, då moderbolaget genom fusion från dotterbo­

laget övertagit rättighet av goodwills natur, hyresrätt el. likn. Detta sam­

manhänger med att skattebestämmelserna vid fusion genomfördes, innan

de nuvarande reglerna för beskattning av goodwill in. m. infördes. En viss

oklarhet föreligger följaktligen. I promemorian framhålles, att det likväl

torde kunna förutsättas, att den i femte punkten av anvisningarna till

35 § kommunalskattelagen angivna principen att moder- och dotterbolag

skall anses ha utgjort en skattskyldig även i förevarande hänseende blir

avgörande. Detta skulle innebära, att moderbolag, som övertagit goodwill,

hyresrätt el. likn. tillgång, skall vara i samma skattemässiga läge som ti­

digare dotterbolaget. Härav följer att om dotterbolaget icke ägt avskriva å

goodwillvärdet etc. så må inte heller moderbolaget göra detta. Om sist­

nämnda bolag avyttrar genom fusion erhållen goodwill, beskattas den upp­

burna ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets anskaffnings­

kostnad. Skulle sistnämnda kostnad överstiga ersättningen, får moderbola­

get göra avdrag för mellanskillnaden. — Om dotterbolaget varit berättigat

till avskrivning å tillgången i fråga, blir moderbolaget berättigat att avdraga

den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till

beskattning hos moderbolaget efter avdrag för vad som må återstå oavskri­

vet av anskaffningskostnaden.

Beträffande avdrag för värdeminskning av från dotterbolaget övertagna

fastigheter och för substansminskning vid tillgodogörande av från dotter­

bolaget övertagna naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott o. dyl. har sär­

skilda bestämmelser inte meddelats. Härutinnan torde emellertid gälla att

moderbolaget bör medgivas avdrag med belopp och efter grunder, som skulle

ha godtagits för dotterbolagets vidkommande, därest tillgångarna i fråga

fortfarande ägts av sistnämnda bolag.

I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits

den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från

dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande in­

gångsvärdet och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångs­

värde resp. ingående virkesförråd för moderbolaget.

Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moder­

bolaget berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som sist­

nämnda bolag — därest det inte genom fusionen upplösts — varit berättigat

23

avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits, att moder­

bolaget skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,

för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.

I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har

införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller

avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.

Det framhålles i promemorian, att denna föreskrift är att se mot bakgrun­

den av, å ena sidan, det resonemanget att överlåtelse genom fusion kan i

princip jämställas med försäljning och, å andra sidan, att moderbolaget

efter fusionen bör så behandlas som om moder- och dotterbolaget redan

före fusionen varit samma skattesubjekt. Även om moderbolaget innehaft

aktierna i dotterbolaget kortare tid än fem år, kan någon skattepliktig reali­

sationsvinst på grund av fusionen alltså inte uppkomma för moderbolaget.

1 sistnämnda anvisningspunkt föreskrives vidare, att om moderbolaget av­

yttrat genom fusionen övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust så

anses, som om moder- och dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta inne­

bär bl. a. att såsom tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses

tidpunkten för dotterbolagets förvärv av densamma, att såsom anskaffnings­

kostnad skall gälla dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffnings­

kostnaden skall läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet

även under den tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisa­

tionsvinstberäkningen avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen

åtnjutna värdeminskningsavdrag även under den tid dotterbolaget ägt till­

gången i fråga.

Efter denna redogörelse för skattereglerna vid fusion enligt 174 § 1 mom.

aktiebolagslagen framhålles i promemorian, att en fusion enligt lagen om

ekonomiska föreningar till sin innebörd närmast är att jämställa med en

fusion enligt 174 § aktiebolagslagen. Det är i första hand fråga om över­

tagande av medlemmarna samt, när detta reglerats, i andra band en sam­

manslagning av föreningarnas tillgångar och skulder.

Vidare påpekas att en fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar

i vissa hänseenden bar jämställts med fusion enligt 174 § aktiebolagslagen.

I förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturut­

jämning (SFS 256/1955) stadgas sålunda att investeringsfond må övertagas

vid fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag och vid fusion enligt 96 §

lagen om ekonomiska föreningar, medan dylikt övertagande inte kan ske

vid fusion enligt 175 § aktiebolagslagen. Vidare är förvärv av fast egendom

och fartyg genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och 96 § la­

gen om ekonomiska föreningar fritt från avgift enligt stämpelförordningen,

medan förvärv av dylika tillgångar genom fusion enligt 175 § aktiebolags­

lagen föranleder stämpelplikt.

I promemorian framhålles vidare, att riksskattenämnden i det tidigare

omnämnda, den 21 april 1954 meddelade förhandsbeskedet ansett de i skatte-

författningarna för fusion enligt 174 § aktiebolagslagen gällande bestäm­

Kungl. Maj:ts proposition nr

46

år 1957

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

melserna i tillämpliga delar böra gälla jämväl vid fusion enligt 96 § för­

eningslagen, dock med den skillnaden att den övertagande föreningen i brist

på uttryckligt stadgande härom inte ägde rätt åtnjuta avdrag för kommu-

nalutskylder, som påförts den överlåtande föreningen. Riksskattenämnden

ansåg sålunda, att vinst eller förlust å den överlåtande föreningens rörelse

under nämnda tid skulle beräknas på grundval av bokslut, avseende ställ­

ningen vid fusionstillfället.

Riksskattenämnden förklarade vidare, att — vid beräkning av intäkt av

rörelse för den övertagande föreningen efter fusionens genomförande — an­

skaffningsvärdet å varulager, som övertagits genom fusionen, skulle uppta­

gas till belopp motsvarande det hos den överlåtande föreningen i beskatt­

ningsavseende gällande värdet å samma tillgångar vid fusionstillfället. Så­

som anskaffningsvärde för sådana maskiner och andra för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda inventarier, vilka genom fusionen övertagits, skulle

anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstod i beskattningsavseende

oavskrivet hos den överlåtande föreningen. För värdeminskning å genom

tusionen övertagen fastighet, rättighet av goodwills natur eller andra till­

gångar skulle den övertagande föreningen äga åtnjuta avdrag efter samma

grunder som skulle hava gällt vid taxering av den överlåtande föreningen,

om denna alltjämt fortbestått.

Vidare förklarade riksskattenämnden, att — därest den övertagande för­

eningen genom fusionen övertog betalningsansvaret för framtida kostna­

der, för vilka avsättning i den överlåtande föreningens räkenskaper gjorts

med obeskattade vinstmedel — belopp motsvarande denna avsättning skulle

räknas såsom intäkt för den övertagande föreningen, därest icke utredning

företeddes som visade, dels att den övertagande föreningen efter fusionen

vidkänts eller skulle komma att få vidkännas dessa kostnader — varvid

i sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skulle hava verkställts i

den övertagande föreningens räkenskaper — dels ock att den övertagande

föreningen icke vid sin inkomsttaxering tillgodoförts avdrag för dessa kost­

nader eller denna avsättning.

Riksskattenämnden förklarade slutligen, att den övertagande föreningen

icke vid sin taxering skulle äga åtnjuta avdrag för kommunalutskylder, som

påförts den överlåtande föreningen.

Såsom tidigare nämnts ändrade regeringsrätten genom utslag den 3 feb­

ruari 1955 detta riksskattenämndens beslut och förhandsbeskedet gavs föl­

jande lydelse.

Gällande författningar innehålla icke särskilda bestämmelser, som reg­

lera vilka verkningar i skattehänseende en fusion enligt 96 § lagen om

ekonomiska föreningar skall medföra. De i skatteförfattningarna med­

delade stadganden, som angå fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktie­

bolag, kunna — med hänsyn till olikheterna mellan de båda slagen av fu­

sion — icke utan stöd av särskild föreskrift tillämpas å fusion enligt först­

nämnda författningsrum. De skattefrågor, som uppkomma i samband med

detta slag av fusion, måste därför bedömas med ledning av de bestämmel­

ser i skatteförfattningarna, vilka avse åtgärder av i huvudsak den reella

innebörd, som sistnämnda slag av fusion får anses äga.

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

25

Då vid fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar den överlåtan­

de föreningen uppgår i den övertagande föreningen på så sätt, att, bland an­

nat, den förra föreningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar

och skulder övertagas av den senare föreningen, böra i skattehänseende

verkningarna av denna fusion bedömas, som om den överlåtande föreningens

tillgångar övergått till den övertagande föreningen genom ett med köp eller

byte jämförligt fång. —--------

Beskattningskonsekvenserna av dylik fusion mellan ekonomiska förening­

ar enligt regeringsrättens utslag blir, såsom redan tidigare framhållits, att

den överlåtande föreningen beskattas för dolda reserver i varulager och in­

ventarier samt för goodwillersättning på grundval av de i fusionsavtalet an­

givna värdena å dessa tillgångar.

I promemorian uttalas, att den företagskoncentration, som äger rum då

kooperativa ekonomiska föreningar sammanföres genom fusion, måste i re­

gel anses nyttig och önskvärd både med hänsyn till delägarnas intressen och

ur allmän synpunkt såsom befrämjande den alltmera betydelsefulla ekono­

miska verksamhet, som bedrives genom samverkan i föreningsform. Såväl

på grund härav som med hänsyn till skäliga krav på likställighet i beskatt­

ningshänseende med fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen synes i

och för sig motiverat att införa specialregler vid fusion mellan ekonomiska

föreningar.

I promemorian konstateras därefter, att då en förening upplöses genom

fusion enligt 96 § föreningslagen föreningen är skattskyldig för de skatte­

pliktiga inkomster, so<m av föreningen förvärvats och belöper på tiden före

fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet under

nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställningen

vid tidpunkten för fusionens genomförande. Samma gäller för ett aktiebolag

som upplöses genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen.

Vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen skall vid inkomstbeskatt­

ningen —- som av tidigare lämnad redogörelse framgår — moderbolagets

anskaffningsvärden för vid fusionen övertagna tillgångar i princip motsvara

de bokförda värdena å dessa tillgångar i dotterbolagets balansräkning per

fusionstillfället. I princip gäller detsamma även vid fusion enligt 96 § lagen

om ekonomiska föreningar men här föreligger den väsentliga skillnaden, att

tillgångarna i den överlåtande föreningens balansräkning per fusionsdagen

skall upptagas till de i fusionsavtalet gällande värdena. Den skattepliktiga

intäkten av rörelse för den överlåtande föreningen skall — som tidigare

framhållits — beräknas med hänsyn till de i fusionsavtalet angivna värdena

å varulager, inventarier, rättigheter av goodwills natur och annan tillgång,

som inte ulgöres av fastighet.

I promemorian anföres vidare, att föreningslagen liksom aktiebolagslagen

inte stadgar någon skyldighet för det företag, som upplöses genom fusion,

att upprätta balansräkning och vinst- och förlusträkning per fusionsdagen.

Sådan skyldighet är inte påkallad av civilrättsliga skäl. Det är således en­

dast fråga om ett »skattebokslut». Balansräkningen och vinst- och förlust­

26

räkningen skall givetvis i princip vara upprättade enligt föreningslagens

föreskrifter men hinder kan i och för sig inte möta, att man i beskattnings­

hänseende godkänner den i detta »skattebokslut» gjorda värdesättningen å

tillgångar etc. även om värdesättningen avviker från de i fusionsavtalet an­

givna värdena. Den överlåtande föreningen skulle på så sätt i »skattebok-

slut» per fusionsdagen — oavsett fusionsavtalets utformning — kunna upp­

taga tillgångar m. in. efter samma principer som i tidigare bokslut. Skatte­

lagarnas värderingsregler liksom även övriga bestämmelser kommer givetvis

att gälla vid inkomsttaxeringen. Regleringen av skattekonsekvenserna vid

fusionen kan därefter regleras på i princip samma sätt som då fråga är

om fusion enligt 174 § aktiebolagslagen.

Därefter anföres i promemorian.

Utformas bestämmelserna på nu antytt sätt vinnes därigenom att skatte-

bokslutet per fusionsdagen för den överlåtande föreningen kan upprättas

så, att någon skattepliktig fusionsvinst inte framkommer hos föreningen.

Men konsekvensen av bestämmelserna blir också den, att den övertagande

föreningens anskaffningskostnad för de genom fusionen övertagna tillgång­

arna i beskattningsavseende kommer att motsvara de taxeringsmässiga rest­

värdena å samma tillgångar hos den överlåtande föreningen. Detta innebär

bl. a. att — om den övertagande föreningen i sina räkenskaper såsom an­

skaffningskostnad för övertaget lager upptager högre värde än det bokförda

värdet å lagret bos den överlåtande föreningen — skillnadsbeloppet räknas

som skattepliktig intäkt hos den övertagande föreningen. Denna »fusions­

vinst» hos den övertagande föreningen kan emellertid elimineras genom att

det ökade lagret å balansdagen nedvärderas. Motsvarande beskattning kan

komma att ske om vid fusionen övertagna inventarier i den övertagande för­

eningens räkenskaper upptages till högre värden än de bokförda värdena

hos den överlåtande föreningen. I detta fall kan dock beskattningen undvi­

kas om den övertagande föreningen övergår till planenlig avskrivning. Kon­

sekvensen av bestämmelserna blir även den, att — om den övertagande för­

eningen genom fusionsavtalet förvärvar tillgång av goodwills natur — den

överlåtande föreningen inte beskattas för ersättningen och den övertagande

inte äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning å sålun­

da förvärvat goodwill-värde. Har den överlåtande föreningen rätt till avdrag

för avskrivning å goodwill-värde skall denna rätt dock övergå på den över­

tagande föreningen.

I promemorian föreslås, att som en ny punkt i anvisningarna till 28 g

kommunalskattelagen intages ett stadgande vari utsäges, att — vid fusion

som här avses — skattepliktig intäkt av rörelse för de fusionerande för­

eningarna skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna vär­

dena å övertagna tillgångar. Tillgångar och skulder anses i beskattningsav­

seende ha övergått till den övertagande föreningen på enahanda sätt som

vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och skattekonsekvenserna

för föreningarna skall vara desamma som för bolag vid fusion enligt sist­

nämnda lagrum.

Vidare föreslås i promemorian, att de bestämmelser i kommunalskatte­

lagen och i förordningen om statlig inkomstskatt liksom även i förordning­

arna om investeringsfonder av olika slag, som reglerar skattekonsekvenser­

Kungl. Maj. ts proposition nr -16 år 1957

27

na vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen göres tillämpliga även

vid fusioner enligt föreningslagen. Undantag föreslås, liksom då fråga är

om fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen, böra gälla om endera eller

båda föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fas­

tigheter, även om denna undantagsbestämmelse enligt vad i promemorian

framhålles torde sakna egentlig praktisk betydelse, när fråga är om för­

eningar. Specialbestämmelserna föreslås vidare skola gälla endast när fråga

är om föreningar av kooperativ karaktär.

Beträffande bestämmelsernas utformning hänvisas i promemorian till de

utarbetade författningsförslagen. Därefter anföres.

Någon närmare redogörelse för bestämmelsernas innebörd synes inte er­

forderlig, då de föreslagna reglerna endast anknyter till redan gällande be­

skattningsregler vid bolagsfusioner. Bedömningen i skattehänseende skall

med andra ord i princip ske som om den övertagande föreningen före fu­

sionen ägt samtliga andelar i den överlåtande föreningen och fusionen ge­

nomförts på grundval av de för fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen

gällande reglerna d. v. s. fusion mellan moderbolag och lielägt dotterbolag.

Beträffande vissa av de föreslagna författningsbestämmelserna lämnas

dock i promemorian särskild kommentar. Sålunda anföres i fråga om de be­

stämmelser, som reglerar det fall, då företag — bolag eller förening — ge­

nom fusion övertagit rättighet av goodwills natur, följande.

Genom det föreslagna tillägget till tredje stycket punkt 5 av anvisningar­

na till 29 § har avsetts alt uttryckligen reglera detta fall. Bestämmelsen in­

nebär att bolag eller förening, som övertagit tillgång av goodwills natur, i

princip skall vara i samma skattemässiga läge som tidigare dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen. Om dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen inte ägt avskriva å goodwill-värdet etc. får inte heller moderbola­

get eller den övertagande föreningen göra detta. Avyttrar moderbolaget eller

den övertagande föreningen genom fusion erhållen goodwill, beskattas den

uppburna ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets respektive

den överlåtande föreningens anskaffningskostnad. Skulle sistnämnda kost­

nad överstiga ersättningen, får moderbolaget eller den övertagande förening­

en göra avdrag för mellanskillnaden. Om dotterbolaget eller den överlå­

tande föreningen varit berättigad till avskrivning å tillgångarna i fråga, blir

moderbolaget respektive den övertagande föreningen berättigat att avdraga

den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till

beskattning hos moderbolaget eller den övertagande föreningen efter avdrag

för vad som må återstå oavskrivet av anskaffningskostnaden. I den i det

föregående lämnade redogörelsen för skattelagarnas bestämmelser vid fu­

sion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen har framhållits, att redan gäl­

lande bestämmelser torde ha motsvarande innebörd. Det föreslagna stadgan­

det innebär således inte någon ändring i vad som redan gäller beträffande

bolagsfusioner.

Vidare anföres i promemorian.

Om företag genom fusion övertagit hyresrätt till affärslokal och dotter­

bolaget eller den överlåtande föreningen ägt åtnjuta avdrag för kostnad för

anskaffande av hyresrätten, tillkommer samma avdragsrätt moderbolaget

eller den övertagande föreningen efter fusionen. Däremot äger inte moder­

Kungl. Maj. ts proposition nr hC> år 1957

30

Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957

Remissyttrandena över promemorian

Samtliga hörda myndigheter och organisationer har i princip tillstyrkt

förslaget. Vissa erinringar mot förslagets utformning har dock gjorts i re­

missyttrandena.

Från remissyttrandena torde följande få här återgivas.

Länsstyrelsen i Malmöhus lön finner den föreslagna lösningen i och för

sig vara godtagbar men framhåller att frågan har samband med ett större

problemkomplex och ifrågasätter om inte på grund härav en provisorisk

lagstiftning, som uteslutande tog sikte på mejeriföreningar, var att före­

draga. Länsstyrelsen anför.

Länsstyrelsen är tveksam, om ett ofrånkomligt behov föreligger att nu in­

föra specialbeslämmelser i den föreslagna formen. Det torde kunna ifråga­

sättas. om icke hela problemkomplexet om inkomstbeskattning vid fusioner

först borde utredas. Skatteproblemen vid fusion enligt 175 och 176 §§ i ak­

tiebolagslagen är som nämnts ej lösta. Vid fusion mellan föreningar före­

ligger enligt utredningen svårigheter att förvärva samtliga andelar i en över­

låtande förening. Samma svårigheter att inköpa samtliga aktier i ett över­

låtande bolag torde föreligga vid fusion mellan aktiebolag. Problem, som

uppstår vid andra slag av fusioner, t. ex. mellan ekonomisk förening och ak­

tiebolag, har ej heller varit föremål för utredning.

Kammarrätten ifrågasätter i sitt yttrande, om det inte vore lyckligare att

lagbestämmelserna om fusion sammanfördes och anför därvid.

En centralisering av bestämmelserna skulle medföra den fördelen, att åt

dessa kunde givas en mera generell avfattning, därvid skatterättsliga pro­

blem i samband med fusioner kunde få en vidsträcktare reglering än vad fal­

let blir med de föreslagna bestämmelserna. Följden bleve jämväl att en ana­

logisk tillämpning av uttryckligen givna föreskrifter icke ofta behövde ifrå-

gakomma, något som eljest enligt vad av promemorian framgår kunde vän­

tas bliva erforderligt.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Vad i promemorian uttalas därom, att de föreslagna bestämmelserna bör

äga tillämpning allenast vid fusion mellan föreningar av koopera­

tiv karaktär har i princip föranlett erinringar endast från Sveriges

advokatsamfund. Samfundet framhåller, att något skäl för denna inskränk­

ning inte anförts och att nämnda begränsning inte bör göras. Även beträf­

fande icke kooperativa föreningar kan en fusion vara lämplig eller till och

med önskvärd. Om emellertid de nya reglerna skall gälla endast fusioner

mellan föreningar av kooperativ karaktär, kan, framhåller samfundet, den

föreslagna bestämmelsen i 28 § 3 inom. andra stycket kommunalskattelagen

föranleda viss tvekan. Samfundet anför.

Föreningar, som avses i 1 § av 1951 års lag om ekonomiska föreningar, äro

endast sådana som registrerats enligt nämnda lag. Avsikten skall väl emel­

lertid vara att fusioner mellan kooperativa föreningar av alla slag, även så­

dana som registrerats enligt äldre lag, skola falla under de nya bestämmel­

serna. I 28 § 3 mom. kommunalskattelagen bör därför, om lagen begränsas

Kungl. Mcij.ts proposition nr 46 år 1957

31

till att avse de kooperativa föreningarna, stadgas att det skall vara fråga om

föreningar av det slag som angives i 1 § lagen om ekonomiska föreningar.

Kooperativa förbundet uttalar, att förbundet kan förstå de skäl, som för­

anlett utredningsmannen att begränsa tillämpningsområdet för de speciella

skattereglerna vid fusion till föreningar av kooperativ karaktär men anför

därefter.

Emellertid förekommer det sedan gammalt i relativt stor utsträckning att

fastigheter, använda i kooperativa föreningars rörelse, ägs och förvaltas av

särskilda fastighetsföreningar, registrerade enligt den äldre föreningslagen.

Dessa fastighetsföreningar ägs normalt hundraprocentigt av den kooperativa

moderföreningen, men fastighetsföreningarna torde dock icke vara koopera­

tiva i föreningslagens bemärkelse. Det har särskilt under senare tid fram­

stått som önskvärt, att dylika fastighetsföreningar genom fusion samman­

slås med moderföreningen. En sådan utveckling försvåras, om de nu före­

slagna skattereglerna icke kommer att gälla dylika fusioner. Styrelsen vill

därför föreslå, att de särskilda skattereglerna vid fusion skall gälla även vid

fusion mellan kooperativ förening och helägd dotterförening till sådan.

I flera remissyttranden bär framhållits, att begreppet kooperativ förening

inte bör såsom skett i författningsförslaget 2 8 § 3 in o in. andra styc­

ket kommunalskattelagen definieras som föreningar, som avses

i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Sålunda framhåller kammarrätten

att förslaget synes förutsätta att överensstämmelse råder mellan begreppet

»förening av kooperativ karaktär» och begreppet »förening, som avses i 1 §

nämnda lag» och anför därefter.

Jämlikt 56 § lagen om ekonomiska föreningar har emellertid förening,

som avses i 1 §, möjlighet att i sina stadgar göra avsteg från den princip om

lika rösträtt, som en ekonomisk förening måste tillämpa för att i beskatt­

ningshänseende kunna anses såsom kooperativ (punkt 12 av anvisningarna

till 29 §). Förening, som i 1 § lagen om ekonomiska föreningar avses, kan

följaktligen i skattehänseende komma att anses icke vara kooperativ. Ut­

redningsmannens berörda uttalande står således ej i full överensstämmelse

med författningstexten i nu förevarande hänseende, varför viss oklarhet fö­

religger angående vilka föreningar, som avses med den ifrågasatta lagstift­

ningen.

Liknande synpunkter framföres av överslåthållarämbetet som uttalar, att

definitionen skulle kunna utformas på så sätt, att med kooperativ förening

i beskattningshänseende förstås ekonomisk förening, som registrerats enligt

1951 års föreningslag, och som i sina angelägenheter tillämpar lika röst­

rätt.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att specialbestämmelserna en­

ligt motiven till förslaget bör gälla enbart i fråga om föreningar av koopera­

tiv karaktär. Författningstexten vidgar emellertid kretsen av berörda för­

eningar till de föreningar, som avses i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekono­

miska föreningar, och delta utan att någon förklaring lämnas till utvidg­

ningen. Med hänsyn till att begreppet kooperativ förening förut är definierat

i anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen synes något hinder ej finnas

atl begränsa skattelättnaderna vid fusion till sådana kooperativa föreningar.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1957

Sveriges lantbriiksförbund anför i denna fråga följande.

I de i promemorian föreslagna reglerna om beskattning vid fusion av eko­

nomiska föreningar förutsättes, att beskattningsreglerna skall tillämpas på

fusioner, som verkställes jämlikt 96 § i föreningslagen. Reglerna blir således

tillämpliga på alla ekonomiska föreningar, som har den i 1 § föreningslagen

omförmälda karaktären. I föreningslagens 1 § avsedda föreningar är emel­

lertid icke alltid kooperativa i kommunalskattelagens mening. Därest be­

skattningsreglerna vid fusion allenast skulle få tillämpas på kooperativa,

ekonomiska föreningar enligt kommunalskattelagen, vilket icke förutsättes

i promemorian, så skulle de gynnsamma verkningarna av den föreslagna lag­

stiftningen i hög grad minska och i många fall helt försvinna. Den före­

slagna lagstiftningen har ju huvudsakligen tillkommit för att underlätta ur

ekonomisk och allmän synpunkt önskvärda fusioner. Om kommunalskatte­

lagens definition lägges till grund för lagstiftningen, skulle man tvingas, att

vid t. ex. fusion mellan centralorganisationer undersöka strukturen av varje

»moderförening». I vissa fall kan dessa »moderföreningars» antal vara stort.

Därest en enda av dessa »moderföreningar» icke skulle uppfylla kommunal­

skattelagens krav på kooperativ förening, skulle fusion i enlighet med de

föreslagna beskattningsreglerna omöjliggöras. Ett införande av kommunal­

skattelagens definition på kooperativ förening i reglerna för fnsionsbeskatt-

ningen motverkar således i många fall lagstiftningens syftemål och kommer,

som ovan sagts, alt starkt förringa värdet av de föreslagna reglerna.

Kammarrätten framhåller, att stadgandet i andra stycket av 28 § 3 mom,

kommunalskattelagen fått en i jämförelse med första stycket mindre ade­

kvat utformning. Kammarrätten föreslår att stadgandet formuleras i likhet

med stadgandet i första stycket. Riksskattenämnden föreslår att andra styc­

ket ges följande formulering.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid fusion en­

ligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, under förutsätt­

ning att såväl den överlåtande som den övertagande föreningen är av be­

skaffenhet som i 1 § sistnämnda lag sägs.

Mot stadgandet att de föreslagna bestämmelserna endast skall gälla vid

fusioner mellan föreningar, som inte driver penningrörelse eller

yrkesmässig handel med fastigheter har vissa erinringar

gjorts av Kooperativa förbundet som därvid anför.

Styrelsen vill icke rikta någon invändning mot bestämmelsernas utform­

ning i denna del, såvitt gäller föreningar, som helt eller väsentligen bedriver

verksamhet av ifrågavarande slag. Det finns emellertid inom landet ett tret­

tiotal konsumtionsföreningar, som vid sidan av sin egentliga verksamhet har

till ändamål »att uppmuntra och befrämja sparsamhet genom att från med­

lemmarna mottaga medel till förvaltning på sparkasseräkning». Även om

sådan sparkasserörelse i några fall är av relativt stor omfattning, är den

dock alltid av underordnad betydelse i förhållande till föreningens huvud­

sakliga verksamhet. Någon avgränsning av tillgångar, som skattemässigt be­

handlas som omsättningstillgångar i penningrörelse, förekommer icke'. Sty­

relsen befarar emellertid, att med den utformning som lagtexten enligt ut­

redningsmannens förslag har, det i vissa fall trots allt kommer att göras gäl­

lande, att ifrågavarande föreningar driver penningrörelse och att följaktligen

de speciella skattereglerna vid fusion icke är tillämpliga på dessa. Styrelsen

föreslår därför, att lagtexten utformas så att undantag i förevarande hän-

Kungl. Maj:ts proposition nr A6 år 1957

L33

seende skall göras endast beträffande sådana skattskyldiga, soin uteslutande

eller väsentligen driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastig­

heter.

Den föreslagna bestämmelsen i 3 8 § 1 mom ko m munalskatt e-

1 a g en att medlem i den överlåtande föreningen, som samtyckt till fusio­

nen, skall beskattas endast för vad han erhåller utöver andel i den överta­

gande föreningen, har berörts i flera remissyttranden. Sålunda anför riks­

skattenämnden.

Den föreslagna bestämmelsen innebär en definitiv skattelättnad i det fall,

att medlem i den överlåtande föreningen genom fusionsavtalet erhåller en

andel i den övertagande föreningen å högre nominellt belopp än hans andel

i den överlåtande föreningen. Inbetald insats i en förening torde enligt gäl­

lande praxis motsvara vad som finnes bokfört å andelskapitalets konto hos

föreningen. Vid en eventuell upplösning av den övertagande föreningen blir

den medlem, som vid fusionen fått en andel i den övertagande föreningen å

högre nominellt belopp, skattskyldig för vad han vid upplösningen erhåller

utöver sistnämnda andels nominella värde. Riksskattenämnden liade i sitt

förenämnda förhandsbesked förklarat, att delägaren i fråga var skattskyl­

dig för vad han vid upplösning av den övertagande föreningen erhöll utöver

sin tidigare inbetalda insats i den överlåtande föreningen. En bestämmelse

av dylik innebörd kommer emellertid, såsom i promemorian framhålles, att

föranleda praktiska svårigheter vid tillämpningen. Nämnden vill därför icke

förorda att bestämmelsen utformas på sådant sätt. Att man här gör eftergif­

ter i fråga om dubbelbeskattningen kan även ses mot bakgrunden av bestäm­

melsen i 29 § 2 mom. kommunalskattelagen, varigenom visst avsteg redan

gjorts från principen om dubbelbeskattning av kooperativa föreningars in­

komster. Riksskattenämnden vill emellertid förorda att det föreslagna till­

lägget till tredje stycket i förtydligande syfte utformas på följande sätt

»----------- dock att vid upplösning genom fusion som i 28 § 3 mom. andra styc­

ket avses såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som mot­

svarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den

övertagande föreningen.»

Överståthållarämbetet framhåller att det ur principiell synpunkt väcker

betänkligheter att införa sådan skattebefrielse, som det föreslagna stadgan­

det i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen innebär, men anser sig likväl av i

stort sett samma skäl, som anförts av riksskattenämnden, kunna biträda

förslaget.

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att medlem som inte sam­

tycker till fusionen kan bli hårdare beskattad än medlem, som samtycker

lill densamma. Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig icke kunna bi­

träda den skattebefrielse som det föreslagna stadgandet i 38 § 1 mom. kom­

munalskattelagen innebär. Därest det emellertid skulle befinnas praktiskt

möjligt att genomföra någon form av rätt lill uppskov med ifrågavarande be­

skattning, säger sig länsstyrelsen i princip inte ha något att erinra häremot.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Allmänna ombudet bos mellankommunala prövningsnämnden framhål­

ler i fråga om medlemmarnas beskattning vid upplösning av föreningar att

hittills gällande bestämmelser varit svåra att effektuera i praktiken, sär-

8

Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 40

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

35

hindra, att de i fusionsavtalet angivna värdena skola föranleda inkomst­

taxering för föreningarna. Emellertid regleras beskattningskonsekvenserna

för den övertagande föreningen genom övriga i promemorian föreslagna be­

stämmelser, och stadgandet i nu ifrågavarande anvisningspunkt bör därför

begränsas till att avse allenast den överlåtande föreningens beskattning.

Stadgandet synes vidare lämpligen böra utformas så, att det omfattar även

fusioner mellan aktiebolag enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Även

sistnämnda slag av fusioner grundas nämligen på ett avtal och i detta avtal

kunna värden å övertagna tillgångar angivas. Om så sker böra dessa vär­

den icke ha effekt vid inkomstbeskattningen för dotterbolaget. Första me­

ningen i den föreslagna anvisningspunkten synes därför kunna utformas på

följande sätt. »Vid fusion som i 28 § 3 mom. avses skall intäkt av rörelse för

dotterbolaget eller den överlåtande föreningen beräknas utan avseende å de

i fusionsavtalet angivna värdena å övertagna tillgångar.»

De föreslagna bestämmelserna i andra meningen i anvisningspunkten sy­

nas överflödiga och böra därför utgå. Det bör räcka med att det i motiven

framhålles, att beskattningskonsekvenserna vid fusion enligt 96 § före­

ningslagen i princip skola bedömas som om fråga vore om fusion mellan mo­

derförening och helägd dotterförening. Vad särskilt angår det sista ledet i

anvisningspunkten i fråga (eller att i beskattningsavseende skall så anses

som om tillgångar och skulder hos den överlåtande föreningen vid dess upp­

lösning övergått till den övertagande föreningen) innebär uttalandet intet

annat än vad som följer redan av begreppet fusion, sådant det angives i

96 § föreningslagen.

I yttrandena från kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och Sve­

riges lantbruksförbund framföres liknande synpunkter.

Beträffande den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av anvis­

ningarna till 29 § kommunalskattelagen angående anskaff­

ningsvärde för vid fusionen övertagna maskiner och andra inventarier an­

för Sveriges lantbruksförbund följande.

Vid tillämpning av de föreslagna reglerna kan beträffande inventarie-

värdena uppkomma skillnader mellan den övertagande föreningens bokför­

da värden, som utgå från fusionsavtalets värden, och de värden, som god­

tagas ur beskattningssynpunkt. Vill den övertagande föreningen erhålla eller

behålla räkenskapsenlig avskrivning måste skillnadsbeloppet enligt försla­

get i sin helhet upptagas som tillkommande post i den rörelseinkomstdekla-

ration, som avlämnas det beskattningsår, varunder fusionstillfället inträf­

far. Handlar övertagande föreningen annorlunda, hänvisas föreningen till

planenlig avskrivning för hela sitt inventariebestånd. Fråga är, om förslaget

icke bör kompletteras med eu bestämmelse, som gör det möjligt för den över­

tagande föreningen alt fortfarande tillämpa räkenskapsenlig avskrivning

vid sin inkomsttaxering och som utformas på samma sätt, som gäller för de

skillnadsposter, som kan uppkomma vid en övergång från planenlig av­

skrivning till räkenskapsenlig avskrivning. Med eu sådan komplettering av

bestämmelserna skulle man underlätta övergången laxcringsmässigt vid eu

fusion.

Om den överlåtande föreningen tillämpat planenlig avskrivning eller vid

räkenskapsenlig avskrivning haft fördel av att tillämpa 20 %-regeln som

spärregel, torde det vara rimligt, att den ("ivertagande föreningen ifråga om

värdeminskningsavdragens årliga storlek kommer i samma läge, som den

överlåtande föreningen skulle ha gjort vid planenlig avskrivning eller vid

tillämpning av 20 %-regeln vid räkenskapsenlig avskrivning. Den föreslagna

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

37

Departementschefen

Såsom av den i promemorian lämnade redogörelsen framgår måste skatte­

konsekvenserna vid fusion mellan ekonomiska föreningar befaras försvåra

genomförandet av dylika fusioner. Då det är angeläget att de fusions-

befrämjande föreskrifterna i den nya föreningslagen inte motverkas av skat­

telagstiftningen, bör därför en reglering komma till stånd i syfte att undan­

röja de nuvarande hindren i denna lagstiftning. Samtliga hörda myndig­

heter och organisationer har i princip varit ense härom. Länsstyrelsen i

Malmöhus län har ifrågasatt, om inte lagstiftningen på detta område bör

givas provisorisk karaktär i avvaktan på att hela problemkomplexet vid

alla olika slag av fusioner, sålunda även t. ex. fusioner mellan aktiebolag

och föreningar, blir föremål för utredning. I och för sig synes dock natur­

ligt att man i första hand reglerar skattekonsekvenserna vid sådana fusio­

ner, för vilka civilrättsliga bestämmelser redan skapats. Av detta slag av

fusioner är sådana enligt 174 § 1 inom. lagen om aktiebolag och 96 § lagen

om ekonomiska föreningar de till antalet helt dominerande och därjämte

de mest betydelsefulla. Det synes därför knappast vara något att erinra

emot, att man för dylika fusioner antager speciella bestämmelser av per­

manent karaktär.

I skattelagarna bar tidigare införts särskilda regler för fusioner enligt

174 § aktiebolagslagen. I promemorian föreslås nu att motsvarande bestäm­

melser för fusion enligt 96 § föreningslagen i stort sett utformas i över­

ensstämmelse med dessa regler. Detta har i princip tillstyrkts av remiss­

instanserna och jag finner det naturligt att så sker med hänsyn till likheten

mellan dessa slag av fusioner.

I promemorian föreslås att bestämmelserna endast skola gälla vid fusio­

ner mellan föreningar av kooperativ karaktär. Mot denna begränsning av

bestämmelsernas räckvidd har från remissinstansernas sida erinringar en­

dast framförts av Sveriges advokatsamfund. För egen del finner jag en så­

dan begränsning utgöra en förutsättning för att reglerna för beskattning

av medlemmar i den överlåtande föreningen skall kunna utformas på det

sätt, som föreslagits i promemorian. Sistnämnda bestämmelser kan nämli­

gen, som jag senare skall återkomma till, i vissa fall medföra en definitiv

skattceftergift. Fusionsbestännnelserna måste därför begränsas till sådana

fusioner, som även ur det allmännas synpunkt framstår som särskilt önsk­

värda. Detta torde i stort uppnås, om endast fusioner mellan föreningar av

kooperativ karaktär omfattas av bestämmelserna. I och för sig skulle det

vara naturligt om begreppet kooperativ förening härvid gavs den mera be­

gränsade innebörd som följer av anvisningarna till 29 § kommunalskatte­

lagen. Krav skulle då komma att uppställas på att föreningen vore öppen

och i sina angelägenheter tillämpade lika rösträtt. Med hänsyn till vad som

anförts av Sveriges lantbruksförbund i denna fråga anser jag mig dock

böra tillstyrka att bestämmelserna får omfatta alla föreningar av beskaffcn-

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

het, som avses i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Att såsom Kooperativa

förbundet yrkat låta bestämmelserna även omfatta fusioner mellan en ko­

operativ förening och en av sådan förening helägd fastighetsförening kan

jag inte tillstyrka. Vid en dylik fusion kan fusionsavtalet utformas utan

hänsynstagande till medlemmarna i den överlåtande föreningen och skatte­

konsekvenser av den art att de motverkar fusionen behöver inte uppkomma.

På grundval av de vid promemorian fogade författningsförslagen har inom

finansdepartementet utarbetats förslag till erforderliga ändringar i kom­

munalskattelagen och övriga i promemorian omnämnda författningar. I det

följande skall i korthet beröras de jämkningar och tillägg som därvid be­

funnits påkallade.

I likhet med vad i promemorian föreslagits anser jag, att de speciella

fusionsbestämmelserna för ekonomiska föreningar inte skall gälla när nå­

gon av föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med

fastigheter. Motsvarande undantag finnes redan i fusionsbestämmelserna för

aktiebolag. Några erinringar mot denna begränsning av bestämmelsernas

räckvidd har i princip inte framförts i remissyttrandena. Kooperativa för­

bundet har dock framhållit, att bestämmelserna bör vara tillämpliga även

å en förening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasse-

rörelse genom att från medlemmarna mottaga medel för förvaltning. Jag

kan tillstyrka detta och förordar, att ett uttryckligt stadgande härom intages

i det föreslagna nya andra stycket till 28 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Sistnämnda stycke synes därjämte, såsom kammarrätten i sitt yttrande fram­

hållit, böra formuleras i nära överensstämmelse med stadgandet i första

stycket av 28 § 3 mom.

Den föreslagna bestämmelsen i 38 § 1 inom. kommunalskattelagen, soin

reglerar beskattningen för de medlemmar i den överlåtande föreningen, vil­

ka samtyckt till fusionen, anser jag mig kunna tillstyrka. Med anledning

av vad Sveriges advokatsamfund anfört angående önskvärdheten av att det

klarlägges vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses som

hans inbetalade insats i den övertagande föreningen får jag framhålla, att

enligt nuvarande praxis torde med inbetald insats förstås, såsom även riks­

skattenämnden i sitt yttrande antytt, vad som finnes bokfört ä andelskapi­

talets konto i den övertagande föreningen. I den föreslagna författningsbe­

stämmelsen har i förtydligande syfte gjorts en viss ändring av redaktionell

natur.

Det föreslagna stadgandet i punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommu­

nalskattelagen bör, såsom bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden fram­

hållit, utformas så, att det omfattar även fusioner mellan aktiebolag enligt

174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Andra meningen i den föreslagna anvis­

ningspunkten synes, såsom påpekats i flera remissyttranden, vara överflö­

dig och hör därför utgå. Av promemorian framgår, att skattekonsekvenser­

na vid sådan fusion enligt 96 § föreningslagen, som omfattas av de föreslag­

na bestämmelserna, i princip skall bedömas som om fråga är om fusion

mellan moderförening och helägd dotterförening. Det synes dock inte nöd­

vändigt att detta direkt ulsäges i lagtexten. Innebörden av bestämmelsen i

punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall vara den, att

man vid de fusionerande företagens taxering helt bortser från fusionsavta-

lets värderingar och anvisningspunkten synes lämpligen böra utformas så,

att vid fusion, som i 28 § 3 mom. avses, intäkt av rörelse för de i fusionen

deltagande företagen skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet an­

givna värdena å övertagna tillgångar in. m.

Med anledning av att Sveriges lantbruksförbund ansett ett klargörande

uttalande böra göras i fråga om den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av

anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen torde följande få anföras. Även

i fråga om rätt till avdrag för avskrivning å inventarier, vilka övertages

vid fusioner, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, gäller princi­

pen, att de fusionerande företagen skall anses som en skattskyldig. Ett av­

steg från denna princip har dock i viss mån gjorts genom förenämnda stad­

gande i punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, att så­

som anskaffningsvärde för genom fusionen övertagna inventarier skall an­

ses det taxeringsmässiga restvärdet för dessa tillgångar hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen vid fusionstillfället. Detta innebär, att mo­

derbolaget eller den övertagande föreningen skall anses ha anskaffat de ge­

nom fusionen övertagna tillgångarna vid fusionstillfället för ett pris mot­

svarande det nyss angivna taxeringsmässiga restvärdet. Om båda bolagen

eller båda föreningarna tillämpar planenlig avskrivning, får moderbolaget

eller den övertagande föreningen i princip övertaga dotterbolagets eller den

överlåtande föreningens avskrivningsplan, eftersom det återstående oavskriv­

na värdet av inventarierna får avskrivas under den återstående ekonomiska

varaktighetstiden för övertagna tillgångar. Även om moderbolaget eller den

övertagande föreningen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning gäller, att

anskaffningsvärdet för genom fusionen övertagna inventarier motsvarar

det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande för­

eningen. Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenska­

per upptager vid fusionen övertagna inventarier till ett lägre bokfört värde

än det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen och moderbolaget eller den övertagande föreningen även efter

fusionen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning, skall så anses som om

moderbolaget eller den övertagande föreningen under fusionsåret avskrivit

inventarierna med skillnadsbeloppet. För detta belopp äger moderbolaget

eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag vid inkomsttaxeringen,

därest det bokförda värdet å inventariebeståndet vid beskattningsårets slut

inte är lägre än det värde, som kan godkännas enligt reglerna för räkensnaps-

enlig avskrivning. Är det bokförda värdet lägre blir bestämmelserna i åtton­

de stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen till­

lämpliga. I detta sammanhang må framhållas, att — om dotterbolaget eller

den överlåtande föreningen skulle ägt åtnjuta avdrag enligt i sistnämnda

anvisningspunkt angiven avskrivningsplan — moderbolaget eller den över­

tagande föreningen äger att efter fusionen tillgodonjuta detta avdrag. Detta

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

39

40

Kungl. Maj:ts proposition nr

46

år 1957

iöljer av den allmänna principen att företagen skall anses som en skattskyl­

dig. Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenskaper

upptager vid fusionen övertagna inventarier till högre bokfört värde än det

taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande förening­

en, förefinnes inte längre överensstämmelse mellan bokfört värde och det

i

taxeringshänseende gällande värdet å moderbolagets eller den övertagande

föreningens inventarier. Förutsättning för räkenskapsenlig avskrivning fö­

religger följaktligen inte och bolaget eller föreningen skulle då ha att övergå

till iplanenlig avskrivning. Jag kan emellertid tillstyrka, att i dylika fall möj­

lighet öppnas för moderbolaget eller den övertagande föreningen att även

efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Bestämmelse härom

bör intagas som ett näst sista stycke av punkt 4 av anvisningarna till 29 §

kommunalskattelagen och synes i princip kunna utformas på sätt Sveriges

lanthruksförbund i sitt yttrande antytt.

Till vad Sveriges lanthruksförbund anfört angående tillämpningen efter

fusionen av den alternativa avskrivningsregeln vid räkenskapsenlig av­

skrivning. 20 %-regeln, må följande framhållas. Om den övertagande för­

eningen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning skall — oavsett om 30-regeln

eller 20 %-regeln tillämpas — så anses, som om den övertagande föreningen

köpt tillgångarna å fusionsdagen för ett pris motsvarande det taxeringsmäs­

siga restvärdet hos den överlåtande föreningen. Om den övertagande för­

eningen vid tillämpning av 20 %-regeln skall äga åheropa den överlåtande

föreningens anskaffningsvärde och anskaffningsår, måste ett särskilt stad­

gande härom intagas i sjätte stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 g

kommunalskattelagen. Då det kan vara skäligt att de fusionerande för­

eningarna även vid tillämpning av 20 %-regeln ses som ett företag, kan jag

tillstyrka att ett stadgande av sådan innebörd intages i nämnda anvis­

ningspunkt. Motsvarande skall givetvis gälla vid fusion mellan aktiebolag.

Det bör framhållas, att en dylikt stadgande i regel är till fördel för moder­

bolaget eller den övertagande föreningen, men det kan dock tänkas fall, där

bestämmelsen leder till att avskrivningsmöjligheten för fusionsåret blir

mindre än om ändringen inte gjorts.

Då en förening vid fusion övertager tillgång av goodwills natur synes

principen böra vara den, att den övertagande föreningen skall äga rätt åt­

njuta avdrag vid taxeringen för avskrivning å tillgången endast i den mån

och med det belopp, som den överlåtande föreningen skulle ha ägt åtnjuta

dylikt avdrag, därest fusionen inte kommit till stånd. Om således den över­

låtande föreningen inte haft kostnad för anskaffning av tillgång av good­

wills natur eller, om föreningen haft sådan kostnad, men förvärvet skett

före den 1 januari 1952 (då de nu gällande reglerna om beskattning av till­

gång av goodwills natur trädde i kraft), är den övertagande föreningen inte

berättigad till avdrag för värdeminskning. Om den överlåtande föreningen

förvärvat tillgång av goodwölls natur före den 1 januari 1952 skall den över­

tagande föreningen, därest denna avyttrar tillgången, erhålla avdrag för

dotterbolagets anskaffningskostnad för densamma. Har den överlåtande

Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957

41

föreningen förvärvat dylik tillgång efter den 31 december 1951 skall den

övertagande föreningen vara berättigad till samma värdeminskningsavdrag

som skulle ha tillkommit den överlåtande föreningen, därest fusionen inte

kommit till stånd. I sistnämnda fall skall vid avyttring av tillgången den i

beskattningshänseende återstående oavskrivna delen av anskaffningsvärdet

utgöra skillnaden mellan, å ena sidan, den överlåtande föreningens anskaff­

ningskostnad och, å andra sidan, summan av de värdeminskningsavdrag

som den överlåtande och den övertagande föreningen åtnjutit. Vad nu sagts

bör gälla även vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen. Den före­

slagna bestämmelsen i punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskatte­

lagen har ändrats i avsikt att giva klarare uttryck för att bedömningen i

fusionsfallen skall ske som om de fusionerande företagen utgjort en skatt­

skyldig.

I den föreslagna bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 22 § kom­

munalskattelagen har vidtagits en ändring av redaktionell natur.

I

prop. nr 29 till innevarande års riksdag har bl. a. föreslagits att det

i

olika skatteförfattningar förekommande uttrycket beskattningsnämnd skall

ersättas med annat uttryck, som angiver huruvida taxeringsnämnd eller

prövningsnämnd eller bådadera åsyftas. Motsvarande ändringar har före­

tagits i anvisningspunkterna 4 och 5 till 29 § kommunalskattelagen. — Den

nya taxeringsförordningen, enligt vilken prövningsnämnden får karaktären

av en huvudsakligen besvärsprövande instans, träder i kraft den 1 januari

1958. Först från denna tidpunkt bör som villkor för prövningsnämnds hand­

läggning av taxeringsfråga gälla att besvär anförts. En föreskrift av denna

innebörd har intagits i övergångsbestämmelserna.

I promemorians förslag till ny lydelse av 6 § förordningen med proviso­

riska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av för­

lorade inventarier och lagertillgångar har verkställts den ändring, som riks­

skattenämnden i sitt yttrande förordat. Därjämte har i enlighet med vad

riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekat även

föreslagits viss ändring av 9 § nämnda förordning.

Frågan om tidpunkten när de föreslagna bestämmelserna skall träda i

kraft har lämnats öppen i promemorian. Sveriges lanlbruksförbund har i

sitt yttrande uttalat, att bestämmelserna lämpligen bör genomföras från

och med 1957 års taxering. Detta skulle innebära att bestämmelserna gives

retroaktiv tillämpning. Då bestämmelserna i huvudsak endast är till fördel

för berörda skattskyldiga, synes dock inte vara något att erinra häremot.

Jag kan därför tillstyrka att bestämmelserna göres tillämpliga redan vid

1957 års taxering. Då det gäller fusion mellan ekonomiska föreningar bör

dock, som Sveriges lantbruksförbund i sitt yttrande antytt, bestämmelserna

äga tillämpning vid taxering av den övertagande föreningen endast under

förutsättning alt de tillämpats jämväl vid den överlåtande föreningens taxe­

ring för dess sista beskattningsår. Ett sådant resultat uppnås om man före­

skriver att bestämmelserna såvitt gäller ekonomisk förening skall äga

tillämpning vid 1957 års taxering endast under förutsättning, att fusionen'

Kungi. Maj:ts proposition nr

46

år 1957

43

Bihang

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 28 § 3 mom. och 4 mom., 29 § 1 inom.,

38 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att till anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall fogas en ny

anvisningspunkt, betecknad punkt 8, av den lydelse nedan angives, dels ock

att punkterna 3 och 5 av anvisningarna till 29 § och punkt 5 av anvisningar­

na till 35 § samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag — — •—- sam­

ma tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. av­

ses, övertagit betalningsansvaret för

framtida kostnader, för vilka avsätt­

ning gjorts i dotterbolagets räkenska­

per med obeskattade vinstmedel,

skall belopp motsvarande denna av­

sättning räknas såsom intäkt för mo­

derbolaget, därest icke utredning fö­

retes som visar dels att moderbolaget

efter fusionen vidkänts eller kom­

mer att få vidkännas dessa kostna­

der — varvid i sistnämnda fall en

häremot svarande avsättning skall

hava verkställts i moderbolagets rä­

kenskaper — dels ock att moderbo­

laget icke tillgodofört sig avdrag för

dessa kostnader eller denna avsätt­

ning.

(Föreslagen lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag-------- — sam­

ma tillfälle.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning vid fusion

enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om

ekonomiska föreningar, därvid med

dotterbolag förstås överlåtande för­

ening och med moderbolag förstås

övertagande förening, under förut­

sättning jämväl att fråga är om för­

eningar, som avses i 1 § sistnämnda

lag.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. första

stycket avses, övertagit betalnings­

ansvaret för framtida kostnader, för

vilka avsättning gjorts i dotterbola­

gets räkenskaper med obeskattade

vinstmedel, skall belopp motsvaran­

de denna avsättning räknas såsom

intäkt för moderbolaget, därest icke

utredning företes som visar dels att

moderbolaget efter fusionen vidkänts

eller kommer att få vidkännas des­

sa kostnader — varvid i sistnämnda

fall en häremot svarande avsättning

skall hava verkställts i moderbolagets

räkenskaper — dels ock att moder­

bolaget icke tillgodofört sig avdrag

för dessa kostnader eller denna av­

sättning. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid fusion

som i 3 mom. andra stycket avses.

44

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten —

--------bland annat:

hyra för —----- -— i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råäm­

nen och varor till förädling, förbruk­

ning eller försäljning i rörelsen; sko­

lande —- där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller råämnen

från fastighet, som av den skattskyl­

dige ägts eller brukats, eller från an­

nan av honom idkad rörelse, som är

att anse som särskild förvärvskälla

•— värdet av samma produkter eller

råämnen upptagas till det belopp,

varmed de redovisas såsom intäkt av

fastigheten eller av den särskilda

förvärvskällan, samt — där moder­

bolag övertagit dessa råämnen eller

varor från dotterbolag vid sådan fu­

sion som i 28 § 3 mom. avses — vär­

det av samma råämnen eller varor

upptagas till belopp, motsvarande

det hos dotterbolaget i beskattnings­

avseende gällande värdet å dessa till­

gångar vid fusionstillfället;

(Nuvarande lydelse)

avlöningar, pensioner — •— — i

rörelsen;

kostnader för — — — och dylikt;

värdeminskning genom —-------- av

tillgången;

värdeminskning å — — ■— liknan­

de rättighet;

värdeminskning genom------------- är

underkastad;

värdeminskning å —---------- deras

tillgodogörande;

ränta å-------------för rörelsen;

kostnad för -— — — jämförlig

verksamhet;

speciella för —------- det allmän­

na;

förlust, som------------ till kapital­

förlust.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten -—

--------bland annat:

hyra för------------ i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råäm­

nen och varor till förädling, för­

brukning eller försäljning i rörelsen;

skolande — där vad sålunda föräd­

lats eller eljest kommit till använd­

ning utgjorts av produkter eller rå­

ämnen från fastighet, som av den

skattskyldige ägts eller brukats, eller

från annan av honom idkad rörelse,

som är att anse som särskild för­

värvskälla — värdet av samma pro­

dukter eller råämnen upptagas till

det belopp, varmed de redovisas så­

som intäkt av fastigheten eller av

den särskilda förvärvskällan, samt

— där moderbolag eller övertagande

förening övertagit dessa råämnen el­

ler varor från dotterbolag eller över­

låtande förening vid sådan fusion

som i 28 § 3 mom. första eller andra

stycket avses — värdet av samma rå­

ämnen eller varor upptagas till be­

lopp, motsvarande det hos dotterbo­

laget eller den överlåtande förening­

en i beskattningsavseende gällande

värdet å dessa tillgångar vid fusions­

tillfället;

avlöningar, pensioner — — - -— i

rörelsen;

kostnader för------------ och dylikt;

värdeminskning genom------------- av

tillgången;

värdeminskning å------------- liknan­

de rättighet;

värdeminskning genom — -— — är

underkastad;

värdeminskning å--------------- deras

tillgodogörande;

ränta å — — — för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för —--------det allmän­

na;

förlust, som-------- --— till kapital­

förlust.

(Föreslagen lydelse)

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

45

38 §.

1 mom. Till intäkt —• — — av

rörelse.

För den —- — — till utdelning.

Såsom utdelning från svensk eko­

nomisk förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning ut­

skiftats till medlem utöver inbetald

insats.

(Nuvarande lydelse)

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog ------------ gällande in­

gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens — -— — sålun­

da minskats.

Med ingående------------ av ingångs­

värdet.

Vare sig------------ ursprungliga in­

gångsvärdet.

År det — — — samma lid.

Om avdrag------------ av skogen.

Om moderbolag genom sådan fu­

sion, som i 28 § 3 inom. avses, över­

tager skog från dotterbolag, skall det

lör dotterbolaget vid fusionstillfället

gällande ingångsvärdet och ingående

virkesförrådet anses som ingångsvär­

de och ingående virkesförråd för

moderbolaget.

Exempel å-------------ingående vir­

kesförråd:

A. försäljer — — -—• erlagda köpe­

skillingen.

Det för------------ 10 200 kronor.

Exempel å —- -------i ingångsvärde:

B. försäljer ------------ 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har — — -— det ur­

sprungliga.

38 §.

1 mom. Till intäkt — — — av

rörelse.

För den------- - — till utdelning.

Såsom utdelning från svensk eko­

nomisk förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning ut­

skiftats till medlem utöver inbetald

insats, dock alt vid upplösning ge­

nom fusion som i 28 § 3 mom. andra

stycket avses utdelning som nu sagts

icke skall anses överstiga vad med­

lem erhållit i annat än andelar i den

övertagande föreningen.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog-------------gällande in­

gångsvärde.

Med skogs------------jämförligt fång.

Såsom fastighetens------------ sålun­

da minskats.

Med ingående------------av ingångs­

värdet.

Vare sig-------------ursprungliga in­

gångsvärdet.

År det--------— samma tid.

Om avdrag------------ av skogen.

Om moderbolag eller övertagande

förening genom sådan fusion, som i

28 § 3 mom. första eller andra styc­

ket avses, övertager skog från dotter­

bolag eller överlåtande förening, skall

det för dotterbolaget eller den över­

tagande föreningen vid fusionstillfäl­

let gällande ingångsvärdet och ingå­

ende virkesförrådet anses som in­

gångsvärde och ingående virkesför­

råd för moderbolaget eller den över­

tagande föreningen.

Exempel å-------------ingående vir­

kesförråd:

A. försäljer — -------- erlagda köpe­

skillingen.

Det för------------ 10 200 kronor.

Exempel å —------- i ingångsvärde:

B. försäljer------------ 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har------- — det ur­

sprungliga.

(Föreslagen lydelse)

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

47

dige skall kunna tillgodoräkna sig ett

högre anskaffningsvärde än som sy­

nes rimligt, och kan det antagas att

detta skett för att åt någon av dem

bereda obehörig förmån i beskatt­

ningsavseende, skall anskaffnings­

värdet i skälig mån jämkas. Såsom

anskaffningsvärde för tillgång, som

moderbolag överlager från dotterbo­

lag vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. avses, skall anses det belopp,

som vid fusionstillfället kvarstår i

beskattningsavseende oavsknvet hos

dotterbolaget.

(Nuvarande lydelse)

c)

Värdeminskningsavdrag med

särskilda bestämmelser.

Jämkning av -------- - — i räkenska­

perna.

Har skattskyldigs---------— följan­

de år.

Ådagalägger skattskyldig — -— ■—-

bokförda värdet.

Har ett------------ återstående belop­

pet.

d) Då tillgång ------------ till 28 §).

Har annan -------- --— beskattnings­

avseende åtnjutits.

Med avyttring--------• — annat än­

damål.

till 29 §.

5. Avdrag får — -— -— motsvaran­

de tillämpning.

Patenträtt eller------------ dylik till­

gång.

Kostnad för anskaffning av varu­

märke, firmanamn eller andra rättig­

heter av goodwills natur må avdra­

gas genom lika stora årliga värde-

minskningsavdrag inom en period av

tio år från den tidpunkt, då kostna­

den uppkommit; dock att, där så på

grund av särskilda omständigheter

tinnes skäligt, kostnaden må, enligt

beskattningsnämnds särskilda be­

prövande, fördelas på en längre pe­

riod. Har skattskyldigs rörelse för

visst år utvisat förlust eller så ringa

överskott, att den skattskyldige vid

skattskyldige skall kunna tillgodo­

räkna sig ett högre anskaffningsvär­

de än som synes rimligt, och kan det

antagas att detta skett för att åt nå­

gon av dem bereda obehörig förmån

i beskattningsavseende, skall anskaff­

ningsvärdet i skälig mån jämkas. Så­

som anskaffningsvärde för tillgång,

som moderbolag eller övertagande

förening övertager från dotterbolag

eller överlåtande förening vid sådan

fusion, som i 28 § 3 mom. första eller

andra stycket avses, skall anses det

belopp, som vid fusionstillfället kvar­

står i beskattningsavseende oavskri­

vet hos dotterbolaget eller den över­

låtande föreningen.

c) Värdeminskningsavdrag med —-

—• — särskilda bestämmelser.

Jämkning av-------------i räkenska­

perna.

Har skattskyldigs-------------följan­

de år.

Ådagalägger skattskyldig — --------

bokförda värdet.

Har ett — —- — återstående be­

loppet.

d) Då tillgång —--------till 28 §).

Har annan----------- beskattnings­

avseende åtnjutits.

Med avyttring — — — annat än­

damål.

till 29 §.

5. Avdrag får------- — motsvaran­

de tillämpning.

Patenträtt eller--------— dylik till­

gång.

Kostnad för anskaffning av varu­

märke, firmanamn eller andra rättig­

heter av goodwills natur må avdra­

gas genom lika stora årliga värde­

minskningsavdrag inom en period av

tio år från den tidpunkt, då kostna­

den uppkommit; dock att, där så på

grund av särskilda omständigheter

finnes skäligt, kostnaden må, enligt

beskattningsnämnds särskilda be­

prövande, fördelas på en längre pe­

riod. Har skattskyldigs rörelse för

visst år utvisat förlust eller så ringa

överskott, alt den skattskyldige vid

(Föreslagen lydelse)

48

Kungi. Maj.ts proposition nr

46

år 1957

beräkning av nettointäkten av rörel­

sen ej kunnat utnyttja det på året

belöpande avdraget, skola beträffan­

de rätt för den skattskyldige att till­

godoräkna sig det resterande avdra­

get för senare år bestämmelserna i

punkt 3 c tredje stycket äga motsva­

rande tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av rörel­

se eller eljest avyttrat tillgång, var­

om nu är fråga, får avdrag ske för

vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffnings­

värdet, i den mån detta belopp över­

stiger vad som influtit vid avyttring

av tillgången.

(Nuvarande lydelse)

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar ge­

nom fusion, som i 28 § 3 mom. av­

ses. Har moderbolag avyttrat egen­

dom, som bolaget genom sådan fu­

sion övertagit från dotterbolag, skall

vid bedömandet av frågan om skatte­

pliktig realisationsvinst eller avdrags­

gill realisationsförlust uppkommit så

anses, som om moder- och dotterbo­

lag utgjort en skattskyldig.

beräkning av nettointäkten av rörel­

sen ej kunnat utnyttja det på året

belöpande avdraget, skola beträffan­

de rätt för den skattskyldige att till­

godoräkna sig det resterande avdra­

get för senare år bestämmelserna i

punkt 3 c tredje stycket äga motsva­

rande tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av rörel­

se eller eljest avyttrat tillgång, var­

om nu är fråga, får avdrag ske för

vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffnings­

värdet, i den mån detta belopp över­

stiger vad som influtit vid avyttring

av tillgången. Om moderbolag eller

övertagande förening genom sådan

fusion som i 28 § 3 mom. första eller

andra stycket avses, övertager till­

gång, varom nu är fråga, skall så­

som kostnad för anskaffning av till­

gången anses det belopp, som vid

fusionstillfället kvarstår i beskatt­

ningsavseende oavskrivet hos dotter­

bolaget eller den överlåtande för­

eningen. Vid bedömning av frågan

om rätt till vårdeminskningsavdrag

skall så anses som om bolagen eller

föreningarna utgjort en skattskyldig.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar ge­

nom fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avytt­

rat egendom, som bolaget genom så­

dan fusion övertagit från dotterbo­

lag, skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om moder-

och dotterbolag utgjort en skattskyl­

dig. Vad nu sagts skall äga motsva­

rande tillämpning vid fusion som i

28 § 3 mom. andra stycket avses.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft den

Kungl. Maj:ts proposition nr

46

år 1957

49

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

2

§.

Om vad------------ beräknade netto­

intäkten.

Har sådan fusion mellan moder-

och dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller av­

skriven skatt, som enligt vad ovan

sagts, skulle hava utgjort skatteplik­

tig intäkt för dotterbolaget, utgöra

skattepliktig intäkt för moderbolaget.

4

§•

1 mom. Från sammanlagda------- —

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som----------- kommu­

nalskattelagen sägs.

Har sådan fusion mellan moder-

och dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

är moderbolaget berättigat till avdrag

för sådan dotterbolagets skatt, vilken

enligt första stycket skulle hava va­

rit avdragsgill för dotterbolaget.

(Föreslagen lydelse)

2

§•

Om vad-------- — beräknade net­

tointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebo­

lag eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra styc­

ket kommunalskattelagen avses, skall

restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan sagts,

skulle hava utgjort skattepliktig in­

täkt för dotterbolaget eller den över­

låtande föreningen, utgöra skatte­

pliktig intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda-----------

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som — — —• kom­

munalskattelagen sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebo­

lag och föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra styc­

ket kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt förs­

ta stycket skulle hava varit avdrags­

gill för dotterbolaget eller den över­

låtande föreningen.

Denna förordning träder i kraft den

4

Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957

51

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 maj 1951

(nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den It maj 1951 med provi­

soriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av för­

lorade inventarier och lagertillgångar skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

6 ^§.

6 §.

Har skattskyldig------- - — två pro- Har skattskyldig------------ två pro­

cent.

Vid återföring — -

rande tillämpning.

— — motsva-

cent.

Vid återföring — — — motsva­

rande tillämpning.

Har aktiebolag eller förening ge­

nom fusion uppgått i annat företag

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjär­

de stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rät­

tens tillstånd till fusionen registre­

rats. Till beloppet skall därvid läggas

ränta efter två procent om året en­

ligt i 5 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kom­

munalskattelagen avses, må moder­

bolaget eller den övertagande för­

eningen i beskattningsavseende över­

taga investeringsfond, därest moder­

bolaget eller den övertagande för­

eningen övertager dotterbolagets eller

den överlåtande föreningens rörelse.

Därvid skall så anses som om fonden

avsatts hos moderbolaget eller den

övertagande föreningen under det be­

skattningsår, då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtan­

de föreningen.

Denna förordning träder i kraft den

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40)

med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättan­

de av avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7 §•

Har investeringsfond-------------lik­

vidation fattats.

Har aktiebolag genom fusion upp­

gått i annat aktiebolag, skall inves­

teringsfond hos det förra bolaget,

därest den icke enligt tredje stycket

övertagits av det senare bolaget,

återföras till beskattning för det be­

skattningsår, varunder rättens till­

stånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavse­

ende övertaga investeringsfond, där­

est garantiförbindelse avseende dot­

terbolaget ändras att avse moderbo­

laget. Därvid skall så anses som om

fonden avsatts hos moderbolaget un­

der det beskattningsår, då avsätt­

ningen skett hos dotterbolaget.

Har oskiftat------------dödsboet skif­

tas.

Då till-------- — angivna grunder.

Har investeringsfond------------ lik­

vidation fattats.

Har aktiebolag eller förening ge­

nom fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt tred­

je stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rät­

tens tillstånd till fusionen registre­

rats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kom­

munalskattelagen avses, må moder­

bolaget eller den övertagande för­

eningen i beskattningsavseende över­

taga investeringsfond, därest garan­

tiförbindelse avseende dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen

ändras att avse moderbolaget eller

den övertagande föreningen. Därvid

skall så anses som om fonden av­

satts hos moderbolaget eller den över­

tagande föreningen under det be­

skattningsår, då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtan­

de föreningen.

Har oskiftat —------- dödsboet skif­

tas.

Då till -------- --— angivna grunder.

Denna förordning träder i kraft den

Kungl. Maj:ts proposition nr 46

är

1957

53

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 27 maj 1955 om investe­

ringsfonder för konjunkturutjämning skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

20

§.

20

§.

Har företag — — — likvidation

fattats.

Har genom fusion enligt 174 § 1

mom. lagen den 14 september 1944

om aktiebolag eller 96 § 1 mom. la­

gen den 1 juni 1951 om ekonomiska

föreningar företag uppgått i annat

företag, skall investeringsfond hos

det förra företaget, därest investe­

ringsfonden icke enligt fjärde styc­

ket övertagits av det senare företa­

get, återföras till beskattning för det

beskattningsår, varunder rättens till­

stånd till fusionen registrerats. Där­

vid skall till beskattning upptagas

jämväl ett belopp motsvarande en

tiondel av vad som av investerings­

fonden återförts.

Har investeringsfond------- -— mot­

svarande tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 g 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavse­

ende övertaga investeringsfond, där­

est förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket denna förordning före­

ligger. Vad nu sagts skall äga mot­

svarande tillämpning vid fusion en­

ligt 96 § lagen om ekonomiska för­

eningar. Har investeringsfond över­

tagits i enlighet med vad nyss sagts,

skall vid tillämpning av bestämmel­

serna i 5 § andra stycket denna för­

ordning så anses som om moderbo­

laget eller den övertagande förening-

Har företag — — — likvidation

fattats.

Har aktiebolag eller förening ge­

nom fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjär­

de stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rät­

tens tillstånd till fusionen registre­

rats. Därvid skall till beskattning

upptagas jämväl ett belopp motsva­

rande en tiondel av vad som av in­

vesteringsfonden återförts.

Har investeringsfond ■— •— •— mot­

svarande tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kom­

munalskattelagen avses, må moder­

bolaget eller den övertagande för­

eningen i beskattningsavseende över­

taga investeringsfond, därest förut­

sättning därför enligt 1 § andra styc­

ket denna förordning föreligger. Har

investeringsfond övertagits i enlig­

het med vad nyss sagts, skall vid till-

lämpning av bestämmelserna i 5 §

andra stycket denna förordning så

anses som om moderbolaget eller den

övertagande föreningen verkställt in­

sättning i riksbanken å tid då dotter-

54

Kungl. Maj.ts proposition nr A6 år 1957

(Nuvarande lydelse)

en verkställt insättning i riksbanken

å tid då dotterbolaget eller den över­

låtande föreningen gjort insättningen

i fråga.

Har företag — — — riksbanken

härom.

(Föreslagen lydelse)

bolaget eller den överlåtande för­

eningen gjort insättningen i fråga.

Har företag — — — riksbanken

härom.

Denna förordning träder i kraft den

561984

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag