Prop. 1959:157

('angående godkännande av avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning be\xad träffande skatter å inkomst och förmögenhet även\xad som beträffande vissa andra skatter',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

1

Nr 157

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning be­ träffande skatter å inkomst och förmögenhet även­ som beträffande vissa andra skatter; given Stockholms slott den 24 april 1959.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finans- och utrikesdepartementsärenden för den 20 mars 1959 och över finans- ärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 17 april 1959 undertecknat avtal mellan Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å in­ komst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 157

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

Avtal mellan Konungariket Sverige och

Förbundsrepubliken Tyskland för undvi­

kande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet även­

som beträffande vissa andra skatter

Konungariket Sverige och För­

bundsrepubliken Tyskland hava,

föranledda av önskan att undvika

dubbelbeskattning beträffande skat­

ter å inkomst och förmögenhet även­

som beträffande vissa andra skatter,

överenskommit att ingå ett avtal.

För detta ändamål hava till befull-

mäktigade ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sve­

rige:

Ministern för utrikes ärendena Ös­

ten Undén

Förbundsrepubliken Tysklands

President:

Förbundsrepubliken Tysklands am­

bassadör i Stockholm, Dr. Hans-Ul-

rich von Marchtaler,

vilka, efter att hava utväxlat sina full­

makter som befunnits i god och be­

hörig form, överenskommit om föl­

jande bestämmelser:

Artikel 1

§ 1. Detta avtal har till syfte att

förebygga dubbelbeskattning av per­

soner, som äga hemvist i en av sta­

terna eller i båda staterna, såvitt frå­

ga är om sådana skatter (skatter,

som utgå i form av tilläggsskatter,

härunder inbegripna), vilka enligt

lagstiftningen i envar av de båda sta­

terna utgå direkt å inkomst eller för­

mögenhet eller enligt vissa andra

grunder samt uppbäras av staten el­

ler av delstater, kommuner eller kom­

munalförbund.

§ 2. Uttrycket »person» omfattar

enligt detta avtal såväl fysiska som

Abkommen zwischen der Bundesrepublik

Deutschland und dem Königreich Schweden

zur Yermeidung der Doppelbesteuerung auf

dem Gebiete der Steuern vom Einkommen

und vom Vermögen sowie verschiedener

anderer Steuern

Die Bundesrepublik Deutschland

und das Königreich Schweden sind,

von dem Wunsche geleitet, die Dop­

pelbesteuerung auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen sowie verschiedener ande­

rer Steuern zu vermeiden, ubereinge-

kommen, ein Abkommen abzuschlies-

sen.

Zu diesem Zwecke haben zu Be-

vollmäclitigten ernannt:

Der Präsident der Bundesrepublik

Deutschland:

Herrn Dr. Hans-Ulrich von March­

taler, Botschafter der Bundesrepublik

Deutschland in Stockholm

Seine Majestät der König von

Schweden:

Herrn östen Undén, Minister för

Auswärtige Angelegenheiten,

die nach Austausch ihrer in guter

und gehöriger Form befundenen

Vollmachten folgendes vereinbart ha­

ben:

Artikel 1

(1) Durch dieses Abkommen soli

vermieden werden, dass die in einem

der beiden oder in beiden Staaten

ansässigen Personen doppelt zu

Steuern herangezogen werden, die

nach der Gesetzgebung jedes der bei­

den Staaten unmittelbar vom Ein­

kommen oder vom Vermögen oder

nach verschiedenen anderen Bemes-

sungsgrundlagen för die Staaten, die

Länder, die Gemeinden oder die Ge-

meindeverbände (auch in Form von

Zuschlägen) erhoben werden.

(2) Der Begriff »Person» im Sinne

dieses Abkommens umfasst sowohl

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

3

juridiska personer. Personsamman­ slutningar (Per sonenvereinigungen) samt stiftelser (Vermögensmassen) anses, därest de i beskattningshänse­ ende behandlas på samma sätt som en juridisk person, enligt detta avtal vara juridiska personer.

Artikel 2

§ 1. De skatter, som avses i detta avtal, äro:

1. i Förbundsrepubliken Tyskland:

a) inkomstskatten (med däri ingå­ ende skatt å arbetsinkomst, skatt å kapitalinkomst och skatt å styrelse­ arvoden),

b) bolagsskatten,

c) förmögenhetsskatten,

d) näringsskatten (die Gewerbe- steuer),

e) fastighetsskatten (die Grund- steuer);

2. i Konungariket Sverige:

a) den statliga inkomstskatten,

b) kupongskatten,

c) skogsvårdsavgiften,

d) sjömansskatten,

e) utskiftningsskatten och ersätt­ ningsskatten,

f) den statliga förmögenhetsskat­ ten,

g) den allmänna kommunalskat­ ten,

h) bevillningsavgifterna för sär­ skilda förmåner och rättigheter.

§ 2. Avtalet skall äga tillämpning på varje annan skatt av samma eller likartat slag, som efter avtalets un­ dertecknande införes av en av sta­ terna.

§ 3. Då nya skatter införas eller de bestående skatter, vilka avses i detta avtal, upphävas eller bliva föremål

natiirliche als auch juristische Per­ sonen. Personenvereinigungen und Vermögensmassen, die als solche der Besteuerung wie eine juristische Per­ son unterliegen, gelten im Sinne die- ses Abkommens als juristische Per­ sonen.

Artikel 2

(1) Steuern im Sinne dieses Ab­ kommens sind:

1. in der Bundesrepublik Deutsch- land:

a) die Einkommensteuer (ein- schliesslich der Lohnsteuer, der Ka- pitalertragsteuer und der Aufsichts- ratsteuer),

b) die Körperschaftsteuer,

c) die Vermögensteuer,

d) die Gewerbesteuer,

e) die Grundsteuer;

2. im Königreich Schweden:

a) die staatliche Einkommen­ steuer,

b) die Couponsteuer,

c) die Waldpflegeabgabe,

d) die Seemannsteuer,

e) die Sondersteuern von Aktien- gesellschaften auf Ausschuttungen bei Kapitalherabsetzung (utskift- ningsskatt) und bei Nichtausschiit- tung vorhandener Gewinne (ersätt­ ningsskatt),

f) die staatliche Vermögensteuer,

g) die allgemeine Gemeindesteuer,

h) die Abgaben auf besondere Vortcile und Gerechtigkeiten (bevill­ ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter).

(2) Das Abkommen ist auf jede andere ihrem Wesen nach gleiche oder ähnliche Steuer anzuwenden, die nach seiner Unterzeichnung von einem der Staatcn eingefiihrt wird.

(3) Die obersten Finanzbehörden der Staaten wcrden sich gegenscitig iiber die Einfiihrung neuer Steuern,

4

Knngl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

för mera betydande ändringar, skola

de båda staternas högsta finansmyn­

digheter härom underrätta varandra.

§ 4. De högsta finansmyndigheter­

na i de båda staterna skola i sam­

förstånd avgöra uppkommande tvi-

velsmål rörande vilka skatter som in­

begripas under avtalet.

Artikel 3

§ 1. Då uttrycket »person med

hemvist i en av staterna» användes i

detta avtal, gäller följande:

a)

Med uttrycket »person med

hemvist i en av staterna» förstås i

detta avtal en fysisk eller juridisk

person, som enligt den statens lag­

stiftning är underkastad beskattning

därstädes på grund av att han där

har sitt hemvist eller där stadigvaran­

de vistas eller att dess ledning är

där belägen eller på grund av något

annat därmed jämförbart förhållan­

de.

b) Då på grund av bestämmelserna

i punkt a) ovan en fysisk person äger

hemvist i båda staterna, skall följan­

de gälla:

1) Han skall anses äga hemvist

i den stat, i vilken han har ett hem

som stadigvarande står till hans

förfogande. Om han har ett sådant

hem i envar av de båda staterna,

anses han äga hemvist i den stat,

med vilken han har de starkaste

personliga och ekonomiska förbin­

delserna (centrum för levnadsin-

tressena).

2) Kan det icke avgöras, i vilken

stat centrum för hans levnadsin-

tressen befinner sig, eller om han

icke i någondera staten bär ett

hem, som stadigvarande står till

hans förfogande, anses han äga

hemvist i den stat, där han stadig­

varande vistas.

3) Om han stadigvarande vistas

i båda staterna eller om han icke

vistas stadigvarande i någon av

dem, anses han äga hemvist i den

stat, i vilken han är medborgare.

wesentliche Änderungen oder die

Aufhebung bestehender Steuern, die

von diesem Abkommen betroffen

werden, unterrichten.

(4) Die obersten Finanzbehörden

der Staaten werden im beiderseitigen

Einvernehmen alle etwaigen Zweifel

dariiber klären, för welche Steuern

dieses Abkommen zu gelten hat.

Artikel 3

(1) Soweit der Begriff »eine in

einem Staat ansässige Person» ver-

wendet wird, gilt folgendes:

(a) Im Sinne dieses Abkommens

bedeutet der Begriff »eine in einem

Staat ansässige Person» eine Person,

die nach dem Rechte dieses Staates

dort auf Grund ihres Wohnsitzes,

ihres ständigen Aufenthaltes, des Ör­

tes ihrer Geschäftsleitung oder eines

anderen ähnlichen Merkmals steuer-

pflichtig ist.

b) Ist nach Buchstabe a eine na-

tiirliche Person in beiden Staaten an-

sässig, so gilt folgendes:

(aa) Die Person gilt als in dem

Staat ansässig, in dem sie iiber

eine ständige Wohnstätle verfugt.

Verfiigt sie in beiden Staaten iiber

eine ständige Wohnstätte, so gilt

sie als in dem Staat ansässig, zu

dem sie die engeren persönlichen

und wirtschaftlichen Bezieliungen

hat (Mittelpunkt der Lebensinte-

ressen).

(bb) Kann nicht bestimmt wer­

den, in welchem Staate die Person

den Mittelpunkt der Lebensinte-

ressen hat, oder verfugt sie in kei-

nem der Staaten iiber eine ständige

Wohnstätte, so gilt sie als in dem

Staat ansässig, in dem sie ihren

gewöhnlichen Aufenthalt hat.

(ce) Hat die Person ihren ge-

wöhnlichen Aufenthalt in beiden

Staaten oder in keinem der Staa­

ten, so gilt sie als in dem Staat an­

sässig, dessen Staatsangehörigkeit

sie besitzt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

5

4) Om lian är medborgare i bå­ da staterna eller om han icke är medborgare i någon av dem, skola de högsta finansmyndigheterna i de båda staterna avgöra frågan ge­ nom överenskommelse,

c) Har på grund av bestämmel­ serna i punkt a) ovan en juridisk person hemvist i båda staterna, an­ ses dess hemvist förefinnas i den stat, där dess verkliga ledning är belägen.

§ 2. Uttrycket »företag i en av sta­ terna» eller »företag i den andra sta­ ten» betyder, allteftersom samman­ hanget kräver, ett rörelseidkande fö­ retag, som bedrives av en person med hemvist i Konungariket Sverige eller av en person med hemvist i För­ bundsrepubliken Tyskland.

§ 3. Med uttrycket »fast driftstäl­ le» förstås en stadigvarande affärs- anordning, i vilken företagets verk­ samhet helt eller delvis utövas.

a) Såsom fast driftställe anses sär­ skilt:

1) plats för företagsledning, 2) filial, 3) kontor, 4) fabrik, 5) verkstad, 6) gruva, stenbrott eller annan plats för utnyttjandet av naturtill­ gångar,

7) plats för byggnadsföretag el­ ler anläggnings- eller installations­ arbete, vars utförande överskrider en tidrymd av tolv månader.

b) Uttrycket »fast driftställe» skall icke anses innefatta:

1) användningen av anordning­ ar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av fö­ retaget tillhöriga varor,

2) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslu­ tande för lagring, utställning eller utlämnande,

3) innehavet av ett företaget till-

(dd) Gehört die Person beiden oder keinem der Staaten an, so wer- den die obersten Finanzbehörden der Staaten die Frage in beidersei- tigem Einvernehmen regeln.

(c) Ist nach Buchstabe (a) eine juristische Person in beiden Staaten ansässig, so gilt sie als in dem Staat ansässig, in dem sich der Ort ihrer tatsächlichen Geschäftsleitung befin- det.

(2) Der Begriff »Unternehmen eines der Staaten» oder »Unterneh­ men des anderen Staates» bedeutet je nach dem Zusammenhang ein ge- werbliches Unternehmen, das von einer im Königreich Schweden an- sässigen Person oder von einer in der Bundesrepublik Deutscliland ansässi- gen Person betrieben wird.

(3) Der Begriff »Betriebstätte» be­ deutet eine feste Geschäftseinrich- tung, in der die Tätigkeit des Unter- nehmens ganz oder teilweise ausge- iibt wird.

(a) Als Betriebstätten gelten ins- besondere:

(aa) ein Ort der Leitung, (bb) eine Zweigniederlassung, (ce) eine Geschäftsstelle, (dd) eine Fabrikationsstätte, (ee) eine Werkstätte, (ff) ein Bergwerk, Steinbruch oder eine andere Stätte der Aus- beutung von Bodenschätzen,

(gg) eine Bauausfiihrung oder Montage, deren Dauer zwölf Mo- nate iiberschreitet.

(b) Als Betriebstätten gelten nicht:

(aa) die Bcnntzung von Einrich- tungen ausschliesslich zur Lage- rung, Ausstellung oder Ausliefe- rung von dem Unternehmen gehö- renden Giitern oder Waren;

(bb) das Unterhalten eines Be­ standes von dem Unternehmen ge- hörenden Giitern oder Waren aus­ schliesslich zur Lagerung, Ausstel­ lung oder Auslieferung;

(ce) (las Unterhalten eines Be­

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

hörigt varulager, avsett uteslutan­

de för bearbetning eller förädling

genom ett annat företags försorg,

4) innehavet av en stadigvaran­

de affärsanordning, avsedd uteslu­

tande för inköp av varor eller in­

förskaffande av upplysningar för

företagets räkning,

5) innehavet av en stadigvaran­

de affärsanordning, avsedd uteslu­

tande för ombesörjande av reklam,

meddelande av upplysningar, be­

drivande av vetenskaplig forskning

eller utövande av liknande verk­

samhet, under förutsättning att

verksamheten inom företagets ram

är av förberedande eller biträdande

art.

c) En person, som är verksam i en

av staterna för ett företag i den and­

ra staten — härunder icke inbegripen

sådan oberoende representant som

avses i punkt d) nedan — behandlas

såsom ett fast driftställe i den först­

nämnda staten i sådana fall, då per­

sonen innehar och i den förstnämn­

da staten regelbundet använder en

fullmakt att sluta avtal i företagets

namn; dock att personen ej heller i

dessa fall behandlas såsom ett fast

driftställe, därest verksamheten be­

gränsas till inköp av varor för före­

tagets räkning.

d) Ett företag i en av staterna an­

ses icke hava ett fast driftställe i den

andra staten allenast å den grund, att

företaget uppehåller affärsförbindel­

ser i den andra staten genom för­

medling av en mäklare, kommissio-

när eller annan fullständigt oberoen­

de representant, under förutsättning

att dessa personer fullgöra uppdrag,

vilka tillhöra deras vanliga affärs­

verksamhet.

e) Den omständigheten, att ett bo­

lag med hemvist i en av staterna

kontrollerar eller kontrolleras av ett

bolag, som har sitt hemvist i den

andra staten eller som uppehåller af­

färsförbindelser i denna andra stat

(antingen genom ett fast driftställe

standes von dem Unternehmen ge­

hör enden Gutern oder Waren aus-

schliesslich zur Bearbeilung oder

Verarbeitung durch ein anderes

Unternehmen;

(dd) das Unterlialten einer

festen Geschäftseinrichtung aus-

schliesslich zum Einkauf von Gu­

tern oder Waren oder zur Beschaf-

fung von Informationen för das

Unternehmen;

(ee) das Unterlialten einer

festen Geschäftseinrichtung aus-

schliesslich zur Werbung, zur Er-

teilung von Auskiinften, zur wis-

senschaftlichen Forschung oder zur

Ausiibung ähnlicher Tätigkeiten,

die för das Unternehmen vorbe-

reitender Art sind oder eine Hilfs-

tätigkeit darstellen.

(c) Eine Person, die in einem der

Staaten för ein Unternehmen des

anderen Staates tätig ist — mit Aus-

nahme eines unabhängigen Vertre-

ters im Sinne des Buchstabens d —

gilt als eine in dem erstgenannten

Staate belegene Betriebstätte, wenn

sie eine Vollmacht besitzt, im Na-

men des Unternehmens in diesem

Staate Verträge abzuschliessen, und

diese Vollmacht dort gewöhnlich aus-

ubt, es sei denn, dass sich ihre Tätig-

keit auf den Einkauf von Gutern

oder Waren för das Unternehmen be-

schränkt.

(d) Ein Unternehmen eines der

Staaten wird nicht schon deshalb so

behandelt, als habe es eine Betrieb­

stätte in dem anderen Staate, ledig­

het! weil es dort Geschäftsbezie-

hungen durch einen Makler, Kom-

missionär oder einen anderen unab­

hängigen Vertreler unterhält, sofern

diese Personen im Rahmen ihrer or-

dentlichen Geschäftstätigkeit han­

deln.

(e) Die Tatsache, dass eine in ei­

nem Staat ansässige Gesellschaft eine

Gesellschaft beherrscht oder von einer

Gesellschaft beherrscht wird, die in

dem anderen Staat ansässig ist oder

dort (entweder durch eine Betrieb­

stätte oder in anderer Weise) Ge-

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

7

eller annorledes), skall icke i och för sig medföra att någotdera bolaget be­ traktas såsom ett fast driftställe fö/' det andra bolaget.

§ 4. Uttrycket »utdelning» betyder inkomst av aktier, delaktigbetsbevis i tyska gruvföretag (Kuxen), vinst­ andelsbevis (Genusscheine), ande­ lar i bolag med begränsad ansvarig­ het (Gesellschaften mit beschränkter Haftung) och i kolonialbolag (Kolo- nialgesellschaften) samt inkomst ge­ nom delägarskap i ett tyst bolag då bolagsmannen icke äger del i företa­ gets förmögenhet. Såsom utdelning behandlas jämväl inkomst av andels­ bevis i ett investeringsbolag (Kapital- anlagegesellscliaft).

§ 5. De högsta finansmyndigheter­ na äro för Förbundsrepubliken Tysk­ lands vidkommande finansministern (der Bundesminister der Finanzen) och för Konungariket Sveriges vid­ kommande finansdepartementet eller den myndighet, åt vilken uppdragits att i finansdepartementets ställe handhava frågor enligt detta avtal.

§ 6. Då en av staterna tillämpar detta avtal, skall, såvitt icke sam­ manhanget annorlunda kräver, varje uttryck, vars innebörd icke angivits i avtalet, anses hava den betydelse, som uttrycket har enligt gällande la­ gar inom den ifrågavarande staten rö­ rande sådana skatter, som äro före­ mål för avtalet.

Artikel 4

§ 1. Då en person med hemvist i en av staterna uppbär inkomst av fast egendom (varunder inbegripas tillbe­ hör därtill), som är belägen i den andra staten, äger denna andra stat beskatta inkomsten ifråga.

§ 2. Bestämmelsen i paragraf 1 gäller såväl inkomst, som förvärvas genom den fasta egendomens omedel­ bara förvaltande och nyttjande, som ock inkomst genom uthyrning, utar- rendering ocli varje annat slags nytt­ jande av egendomen (härunder inbe-

schäftsbeziehungen unterhält, macht fur sich allein die eine der beiden Ge­ sellschaften nicht zur Betriebstätte der anderen Gesellschaft.

(4) Der Begriff »Dividenden» be- deutet Einkiinfte aus Aktien, Kuxen, Genusscheinen, Anteilen an Gesell­ schaften mit beschränkter Haftung, Kolonialgesellschaften und Einkiinfte aus der Beteiligung als stiller Gesell- schafter, wenn dieser nicht am Ver- mögen des Unternehmens beteiligt ist. Als Dividenden gelten auch Aus- schiittungen auf Anteilscheine einer Ivapitalanlagegesellschaft.

(5) Die obersten Finanzbehörden sind in der Bundesrepublik Deutsch- land der Bundesminister der Finan­ zen, im Königreich Schweden das Fi- nanzministerium oder die Behörde, der es iibertragen worden ist, an Stel- le des Finanzministeriums Fragen dieses Abkommens zu behandeln.

(6) Bei der Airwendung dieses Ab­ kommens durch einen der Staaten wird jeder Begriff, der in diesem Ab- kommen nicht erläutert worden ist, die Auslegung erfaliren, die sich aus den Gesetzen ergibt, die in dem Staat in Kraft sind und sich auf Steuern im Sinne dieses Abkommens be- ziehen, falls der Zusammenhang kei- ne andere Auslegung erfordert.

Artikel 4

(1) Bezieht eine in einem der Staa­ ten ansässige Person Einkiinfte aus un- beweglichem Vermögen (einschliess- lich des Zubehörs), das in dem an­ deren Staate liegt, so hat der andere Staat das Besteuerungsreclit för diese Einkiinfte.

(2) Die Vorschrift des Absatzes 1 gilt sowohl för die durch unmittel- bare Verwaltung und Nutzung als auch fur die durch Vermietung, Ver- pachtung und jede andere Art der Nutzung des unbeweglichen Vermö- gens (einschliesslich der land- und

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

gripna binäringar till jordbruk och

skogsbruk), särskilt inkomst i form

av fasta eller varierande ersättningar

för utnyttjandet av naturtillgångar,

ävensom inkomst, som förvärvas ge­

nom avyttring av fast egendom. Till

inkomst, som förvärvas genom avytt­

ring av fast egendom, hänföres även

inkomst genom avyttring av jordbruk

och skogsbruk.

§ 3. Paragraferna 1 och 2 tilläm­

pas jämväl då förmögenhetstillgång-

arna ingå i rörelse.

Artikel 5

§ 1. Då en person med hemvist i en

av staterna uppbär inkomst av en av

honom bedriven rörelse, vars verk­

samhet sträcker sig in på den andra

statens område, äger den andra sta­

ten beskatta denna inkomst i den

mån inkomsten är hänförlig till ett

inom den staten beläget fast drift­

ställe för rörelsen. Som inkomst av

rörelse betraktas även inkomst ge­

nom delägarskap i rörelse, med un­

dantag av inkomst som utgöres av

utdelning samt av inkomst av andelar

i ekonomiska föreningar (Genossen-

schaften).

§ 2. Paragraf 1 är tillämplig å så­

väl inkomst, som förvärvas genom

rörelsens omedelbara bedrivande, som

ock inkomst genom uthyrning, ut-

arrendering och varje annat slags

nyttjande av rörelsen ävensom in­

komst genom avyttring av en rörelse

i dess helhet, en andel i ett företag,

en del av rörelsen eller av föremål,

som användes i rörelsen.

§ 3. Till det fasta driftstället sko­

la hänföras sådana inkomster, som

det fasta driftstället skulle hava upp­

burit därest detsamma varit ett

forstwirtschaftlichen Nebenbelriebe)

erziellen Einkunfte, insbesondere aus

festen oder veränderlichen Vergii-

tungen fur die Ausbeutung von Grund

und Boden sowie fur Einkunfte, die

bei der Veräusserung von unbeweg-

lichem Vermögen erzielt werden. Zu

den Einldinften, die bei der Veräus­

serung von unbeweglicliem Vermögen

erzielt werden, gehören aucli Ein-

kiinfte aus der Veräusserung eines

land- und forstwirtschaftlichen Be-

triebes.

(3) Die Absätze 1 und 2 gelten

auch dann, wenn die genannten Ver-

mögensgegenstände zu einem gewerb-

lichen Betriebsvermögen gehören.

Artikel 5

(1) Bezieht eine in einem der Staa-

ten ansässige Person als Unter-

nehmer Einkunfte aus einem gewerb-

lichen Unternehmen, dessen Wir-

kung sich auf das Gebiet des an-

deren Staates erstreckt, so hat der

andere Staat das Besteuerungsrecht

fur diese Einkunfte insoweit, als

sie auf eine dort befindliche Betrieb-

stätte des Unternehmens entfallen.

Wie Einkunfte aus Gewerbebetrieb

werden auch Einkunfte aus Beteili-

gungen an einem gewerblichen Un­

ternehmen behandelt mit Ausnahme

der Einkunfte, die Dividenden dar-

stellen, sowie der Einkunfte aus An-

teilen an Genossenschaften (ekono­

miska föreningar).

(2) Absatz 1 gilt sowohl fiir die

durch unmittelbare Verwaltung und

Nutzung als auch fiir die durch Ver-

mietung, Verpachtung und jede an­

dere Art der Nutzung des gewerb­

lichen Unternehmens erzielten Ein­

kunfte, sowie fiir Einkunfte aus der

Veräusserung eines Gew^erbebetriebes

im ganzen, eines Anteiles am Unter­

nehmen, eines Teiles des Betriebes

oder eines Gegenstandes, der im Be-

triebe benutz wird.

(3) Der Betriebstätte sollen dieje-

nigen Einkunfte zugewiesen werden,

die sie als selbständiges Unternehmen

durch eine gleiche oder ähnliche Tä-

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

9

självständigt företag med samma el­ ler liknande verksamhet, bedriven under samma eller liknande villkor och utan varje beroende av det före­ tag, till vilket driftstället hör. Vid in­ komstfördelningen skall i princip såsom utgångspunkt tagas driftstäl­ lets balansräkning. Därvid skola be­ aktas alla till driftstället hänförliga omkostnader, härunder inbegripna kostnader för företagets ledning och allmänna förvaltning. Konstlade vinstdispositioner — särskilt överens­ kommelser om sådana ersättningar mellan ett och samma företags drift­ ställen, vilka ersättningar betecknas såsom ränta eller royalty — skola lämnas utan avseende. I särskilda fall må vid inkomstfördelningen upp­ delning ske av företagets hela vinst.

§ 4. Paragraf 1 skall äga motsva­ rande tillämpning i fråga om den nä- ringsskatt (die Gewerbesteuer), vil­ ken utgår på annat beskattningsun­ derlag än inkomst.

Artikel 6

§ 1. Därest ett företag i en av sta­ terna deltager i ledningen av ett fö­ retag i den andra staten eller äger in­ flytande å detta företag i ekonomiskt hänseende och på grund härav med detta andra företag avtalar eller för detsamma föreskriver sådana villkor i fråga om företagens handelsförbin­ delser eller andra ekonomiska förbin­ delser, vilka avvika från de villkor, som skulle hava avtalats med ett oberoende företag, må vinster, som under normala förhållanden skulle hava tillkommit endera företaget om sagda villkor icke funnits men som på grund av villkoren ifråga icke tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomster och beskat­ tas i överensstämmelse därmed.

§ 2. Paragraf 1 äger motsvarande tillämpning i förhållandet mellan två företag i sådana fall, då samma per­ son eller personer deltaga i företa­ gens ledning eller äga inflytande å företagen i ekonomiskt hänseende.

tigkeit unter gleichen oder ähnlichen Bedingungen und oline jede Ab- hängigkeit von dem Unternehmen, dessen Betriebstätte sie ist, erzielt liätte. Bei der Ermittlung ist grund- sätzlich vom Bilanzergebnis der Be­ triebstätte auszugehen. Dabei sollen alle der Betriebstätte zurechenbaren Ausgaben einschliesslich der Ge- schäftsfuhrungs- und der allgemei- nen Verwaltungskosten des Unter- nehmens berucksichtigt werden. Kunstliche Gewinnverlagerungen, ins- besondere die Vereinbarung von Ent- gelten als sogenanntc Zinsen oder Li- zenzgebuhren zwischen den Betrieb- stätten desselben Unternehmens sind unbeachtlich. In besonderen Fällen kann bei der Ermittlung der Ein- kunfte der Gesamtgewinn des Unter­ nehmens aufgeteilt werden.

(4) Absatz 1 ist entsprechend auf die Gewerbesteuer anzuwenden, die nach einer anderen Bemessungs- grundlage als den Einkunften erlio- ben wird.

Artikel 6

(1) Wenn ein Unternehmen eines der Staaten vermöge seiner Beteili- gung an der Geschäftsfuhrung oder an der finanziellen Struktur eines Unternehmens des anderen Staates mit diesem Unternehmen wirtschaft- liche oder finanzielle Bedingungen vereinbart oder ihm solche auferlegt, die von denjenigen abweichen, die mit einem unabbängigen Unterneh- men vereinbart wurden, so durfen Gewinne, die eines der beiden Unler- nebmen ublicberweise erzielt hätte, aber wegen dieser Bedingungen nicht erzielt hat, den Gewinnen dieses Un­ ternehmens zugerechnet und ent­ sprechend besteuert werden.

(2) Absatz 1 gilt sinngemäss im Verhältnis zweier Unternehmen, an deren Geschäftsfuhrung oder deren finanzieller Struktur dieselhe Person beteiligt ist.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

Artikel 7

§ 1. Då en person med hemvist i

en av staterna uppbär inkomst ge­

nom utövande av sjöfart eller luft­

fart i internationell trafik, äger den

stat beskatta inkomsten, i vilken or­

ten för det ifrågavarande företagets

verkliga ledning är belägen.

§ 2. Paragraf 1 tillämpas även då

rörelsen bedrives med chartrade el­

ler förhyrda fartyg. Sagda paragraf

är jämväl tillämplig i fråga om agen­

turer, för så vitt agenturen har ome­

delbart samband med rörelsen eller

med transportförmedlingen till och

från fartygen eller luftfartygen.

§ 3. Paragraf 1 tillämpas även i fall

då sjöfarts- eller luftfartsföretag del­

taga i en pool, en gemensam trafik-

organisation eller ett internationellt

trafikföretag.

§ 4. Paragraf 1 skall äga motsva­

rande tillämpning å den näringsskatt

(die Gewerbesteuer), vilken utgår på

annat beskattningsunderlag än in­

komst.

Artikel 8

§ 1. Då en person med hemvist i

en av staterna förvärvar inkomst ge­

nom att avyttra en andel i ett sådant

bolag med hemvist i den andra sta­

ten, vars delägare icke personligen

ansvara för bolagets förbindelser

(Kapitalgesellscliaft),äger förstnämn­

da stat beskatta denna inkomst.

§ 2. Paragraf 1 är icke tillämplig,

därest den avyttrade andelen ingår i

förmögenhet som är nedlagd i ett av

säljaren i den andra staten innehaft

fast driftställe. I dylikt fall äger den­

na andra stat beskatta den genom av­

yttringen förvärvade inkomsten.

Artikel 9

§ 1. Då en person med hemvist i en

av staterna uppbär utdelning från

den andra staten, äger hemviststaten

beskatta denna inkomst.

Artikel 7

(1) Bezieht eine in einem der Staa-

ten ansässige Person als Unterneh-

mer Einkiinfte aus dem Betriebe von

Seeschiffen oder Luftfahrzeugen, die

dem inlernationalen Verkehr dienen,

so steht das Besteuerungsrecht för

diese Einkiinfte dem Staate zu, in

dem sich der Ort der tatsächlichen

Geschäftsleitung des Unternehmens

befindet.

(2) Absatz 1 gilt auch, wenn der

Betrieb mit gecharterten oder gemie-

teten Fahrzeugen durchgefiihrt wird.

Er gilt ebenfalls för Agenturen, so-

weit die Tätigkeit der Agentur unmit-

telbar mit dem Betrieb oder dem Zu-

bringerdienst zusammenhängt.

(3) Absatz 1 gilt auch för Beteili-

gungen von Unternehmen der See-

schiffahrt oder der Luftfahrt an

einem Pool, einer gemeinsamen Be-

triebsorganisation oder einer interna-

tionalen Betriebskörperschaft.

(4) Absatz 1 ist entsprechend auf

die Gewerbesteuer anzuwenden, die

nach einer anderen Bemessungs-

grundlage als den Einkunften erho-

ben wird.

Artikel 8

(1) Bezieht eine in einem der Staa-

ten ansässige Person Einkunfte aus

der Veräusserung einer Beteiligung

an einer Kapitalgesellscliaft, die in

dem anderen Staat ansässig ist, so

hat der erstgenannte Staat das Be­

steuerungsrecht för diese Einkiinfte.

(2) Absatz 1 gilt nicht, wenn die

veräusserte Beteiligung zum Vermö-

gen einer Betriebstätte gehört, die der

Veräusserer im anderen Staat unter-

liält. In diesem Fall hat der andere

Staat das Besteuerungsrecht för die

Einkunfte aus der Veräusserung.

Artikel 9

(1) Bezieht eine in einem der Staa-

ten ansässige Person aus dem ande­

ren Staate Dividenden, so hat der

Staat, in dem die Person ansässig ist,

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

11

§ 2. Såframt i den andra staten skatt å inländsk utdelning uttages ge­ nom avdrag (vid källan), får dylikt skatteavdrag alltjämt verkställas. Skatteavdraget får dock icke översti­ ga 15 procent av utdelningens be­ lopp.

§ 3. Så snart den i Förbundsrepu­ bliken Tyskland utgående bolagsskat­ ten å utdelad vinst icke längre under­ stiger skatten å icke utdelad vinst el­ ler skillnaden mellan de båda skatte­ satserna nedgår till 5 procent eller därunder, skall den i paragraf 2 an­ givna skattesatsen nedsättas till 10 procent.

§ 4. Så länge den i Förbundsrepu­ bliken Tyskland utgående bolagsskat­ ten å utdelad vinst understiger skat­ ten å icke utdelad vinst och skillna­ den mellan de båda skattesatserna utgör 20 procent eller mera, får — oberoende av bestämmelsen i § 2 andra punkten — i Förbundsrepu­ bliken Tyskland skatteavdraget icke överstiga 25 procent av utdelningens belopp, därest utdelningen utbetalas av ett sådant bolag i Förbundsrepu­ bliken Tyskland, vars delägare icke personligen ansvara för bolagets för­ bindelser (Kapitalgesellschaft), till ett aktiebolag eller en ekonomisk för­ ening med hemvist i Sverige och det­ ta bolag eller denna förening äger minst 25 procent av andelarna i det tyska bolaget.

§ 5. Paragraferna 1—4 äro icke till­ lämpliga, därest en person med hem­ vist i en av staterna innehar ett fast driftställe i den andra staten och för­ värvar utdelningen genom detta driftställe. I dylikt fall äger denna andra stat beskatta utdelningen.

Artikel 10

§ 1. Då eu person med hemvist i eu av staterna uppbär ränta från den

das Besteuerungsrecht fur diese Ein- kunfte.

(2) Soweit in dem anderen Staate die Steuer von inländischen Dividen­ den im Abzugsweg (an der Quelle) erhoben wird, bleibt das Recht zur Vornahme des Steuerabzugs unbe- riihrt. Jedoch darf der Steuerabzug 15 vom Hundert der Dividenden nicht iibersteigen.

(3) Sobald in der Bundesrepublik Deutschland der Satz der Körper- schaftsteuer för ausgeschuttete Ge- winne nicht mehr niedriger ist als der Steuersatz för nicht ausgeschut­ tete Gewinne oder sich der Unter- schied zwischen den beiden Steuer- sätzen auf 5 vom Hundert oder we- niger verringert, ermässigt sich der in Absatz 2 festgesetzte Satz auf 10 vom Hundert.

(4) Solange in der Bundesrepublik Deutschland der Satz der Körper- schaftsteuer för ausgeschuttete Ge­ winne niedriger ist als der Steuersatz för nicht ausgeschuttete Gewinne und der Unterschied 20 vom Hundert oder mehr beträgt, darf, abweichend von Absatz 2 Satz 2, in der Bundesrepu­ blik Deutschland der Steuerabzug 25 vom Hundert der Dividenden nicht ubersteigen, wenn die Dividenden von einer in der Bundesrepublik Deutschland ansässigen Kapitalgesell­ schaft an eine in Schweden ansässi- ge Aktiengesellschaft oder Genossen- schaft (ekonomisk förening) gezahlt werden, der mindestens 25 vom Hun­ dert der Anteile der Kapitalgesell­ schaft gehören.

(5) Die Absätze 1 bis 4 gelten nicht, wenn eine in eincm der Staaten an- sässige Person eine Betriebstätte in dem anderen Staal hat und die Di­ videnden durch diese Betriebstätte crzielt. In diesem Fall hat der andere Staat das Besteuerungsrecht för diese Dividenden.

Artikel 10

(1) Bczieht eine in eincm der Staa­ ten ansässige Person aus dem ande-

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

andra staten, äger heniviststaten be­

skatta denna inkomst.

§ 2. Med ränta förstås inkomst å

försträckningar, obligationer (varun­

der inbegripas lån, som kunna om­

vandlas till andel i rörelse (Wandel-

anleihen) samt obligationer med ext­

ra räntetillägg i förhållande till stor­

leken av verkställd utdelning (Ge-

winnobligationen)) samt å varje an­

nat slag av skuldförbindelse, obero­

ende av huruvida säkerhet ställts i

form av inteckning i fast egendom.

§ 3. Paragraf 1 är icke tillämplig,

om en person med hemvist i en av

staterna innehar ett fast driftställe

i den andra staten och förvärvar rän­

tan genom detta driftställe. I dylikt

fall äger denna andra stat beskatta

inkomsten.

Artikel 11

§ 1. Då en person med hemvist i

en av staterna från den andra staten

uppbär royalty eller annan ersätt­

ning för nyttjandet eller rätten att

nyttja litterära eller konstnärliga

verk, patent, mönster, fabrikations­

metoder, varumärken eller annan dy­

lik egendom (med undantag av rät­

ten att nyttja naturtillgångar), äger

hemviststaten beskatta inkomsten i

fråga.

§ 2. Med royalty likställas hyres­

avgifter och liknande ersättningar för

överlåtelse av kinematografisk film,

för nyttjande av utrustning avsedd

för industriell, kommersiell eller ve­

tenskaplig verksamhet eller för över­

låtelse av i rörelse gjorda erfaren-

hetsrön.

§ 3. Paragraferna 1 och 2 äga icke

tillämpning i sådana fall, då en per­

son med hemvist i en av staterna in­

nehar ett fast driftställe i den andra

staten och förvärvar inkomsten ge-

ren Staat Einkunfte aus Zinsen, so

hat der Staat, in dem die Person an-

sässig ist, das Besteuerungsreclit fur

diese Einkunfte.

(2) Zinsen sind Einkiinfte aus

Darlehen, Obligationen (einschliess-

lich der Wandelanleihen und Ge-

winnobligationen) oder aus irgend-

einer anderen Schuldverpflichtung

ohne Riicksicht darauf, ob diese

durch ein Grundpfandrecht gesichert

ist oder nicht.

(3) Absatz 1 gilt nicht, wenn eine

in einem der Staaten ansässige Per­

son eine Betriebstätte in dem ande­

ren Staat hat und die Zinsen durch

diese Betriebstätte erzielt. In diesem

Fall hal der andere Staat das Be-

steuerungsrecht lur diese Einkunfte.

Artikel 11

(1) Bezieht eine in einem der Staa­

ten ansässige Person aus dem ande­

ren Staat Einkunfte aus Lizenzge-

biihren und anderen Vergutungen

fur die Benutzung oder das Recht

auf Benutzung von Urheber rechten,

Patenten, Gebrauchsmustern, Herstel-

lungsverfahren, Warenzeichen oder

ähnlichen Rechten (ausser Rechten,

die die Ausbeutung von Grund und

Boden betreffen), so hat der Staat,

in dem die Person ansässig ist, das

Besteuerungsreclit fur diese Ein­

kunfte.

(2) Wie Lizenzgebuliren werden

Mietgebuhren und ähnliche Vergii-

tungen fiir die uberlassung kinema-

tographischer Filme, fur die Benut­

zung gewerblicher, kaufmännischer

oder wissenschaftlicher Ausrustungen

oder fur die uberlassung von gewerb-

lichen Erfahrungen behandelt.

(3) Die Absätze 1 und 2 gelten

nicht, wenn eine in einem der Staa­

ten ansässige Person eine Betrieb­

stätte in dem anderen Staat hat und

die Einkunfte durch diese Betrieb-

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

13

nom detta driftställe. I dylikt fall äger denna andra stat beskatta inkoms­ ten.

Artikel 12

§ 1. Då en person med hemvist i en av staterna förvärvar inkomst av frilt yrke, äger den andra staten be­ skatta inkomsten ifråga i den mån personen där utövar sin verksamhet under användande av en stadigva­ rande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande. Då den fria yrkesutövningen sker genom uppträ­ dande vid offentliga nöjestillställ- ningar i den andra staten, t. ex. ge­ nom verksamhet som skådespelare, filmskådespelare eller radioartist, musiker, artist eller professionell idrottsman, må dock härigenom för­ värvad inkomst beskattas i denna stat även då därstädes icke förefinnes någon sådan stadigvarande anord­ ning, som i första punkten avses.

§ 2. Artikel 5 paragraf 2 skall äga motsvarande tillämpning.

§ 3. Då en person med hemvist i en av staterna förvärvar inkomst av självständigt bedrivet arbete (med undantag för sådan inkomst varå paragraferna 1 och 2 äro tillämpliga), äger den andra staten beskatta denna inkomst, därest arbetet utföres eller bär utförts i denna andra stat.

Artikel 19

§ 1. Då en fysisk person med hem­ vist i en av staterna uppbär lön, ar­ vode eller liknande ersättning, som utbetalas av en av staterna eller av delstat, kommun, kommunalförbund eller annan offentligrättslig juridisk person i en av staterna, äger den stal, varifrån utbetalningen sker, be­ skatta inkomsten ifråga.

§ 2. År den fysiska personen med­ borgare i hemviststaten utan att samtidigt vara medborgare i den stat,

stätte erzielt. In diesem Fall hat der andere Staat das Besteuerungsrecht för diese Einkunfte.

Artikel 12

(1) Bezieht eine in einem der Staa- ten ansässige Person Einkunfte aus freiberuflicher Tätigkeit, so hat der andere Staat das Besteuerungsrecht för diese Einkunfte insoweit, als die Person dort ihre Tätigkeit unter Be- nutzung einer ihr regelmässig zur Verfugung stehenden ständigen Ein- richtung ausubt. Einkunfte aus einer in dem anderen Staate freiberuflich ausgeubten Tätigkeit in Form von öffentlichen Unterhaltungsdarbie- tungen, wie z. B. als Scliauspieler, Filmschauspieler oder Rundfunk- kunstler, Musiker, Artist oder Berufs- sportler, können jedoch in diesem Staate besteuert werden, auch wenn dort keine ständige Einrichtung im Sinne des Satzes 1 vorhanden ist.

(2) Artikel 5 Abs. 2 gilt sinnge- mäss.

(3) Bezieht eine in einem der Staa- ten ansässige Person Einkunfte aus selbständiger Arbeit (mit Ausnahme der unter die Absätze 1 und 2 fallen- den Einkunfte), so hat der andere Staat das Besteuerungsrecht för die­ se Einkunfte, wenn die Arbeit in dem anderen Staat ausgeubt wird oder ausgeubt worden ist.

Artikel 13

(1) Bezieht eine in einem der Staa- ten ansässige naturliclie Person Ein­ kunfte aus Löhnen, Gehältern oder ähnlichen Vergutungen, die einer der beiden Staaten oder ein Land, eine

Gemeinde, ein Gemeindeverband oder eine andere juristische Person des öffentlichen Rechts eines der beiden Staaten gewährt, so hat der Staat der öffentlichen Kasse das Besteuerungs­ recht för diese Einkunfte.

(2) Ist die naturliche Person Staatsangehöriger des Staates, in dem sie ansässig ist, ohne zugleich Staats-

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

varifrån utbetalningen sker, och ut­

övar han sin verksamhet i hemvist­

staten, äger — oberoende av vad i pa­

ragraf 1 stadgas — hemviststaten be­

skatta inkomsten ifråga.

§ 3. I fråga om ersättning för tjäns­

ter, vilka utförts i samband med rö­

relse som endera staten eller en of­

fentligrättslig juridisk person i en av

staterna bedrivit i förvärvssyfte, skall

artikel 14 tillämpas. Paragraferna 1

och 2 äro dock tillämpliga beträffan­

de lön, arvode och liknande ersätt­

ning som utbetalas, såvitt avser För­

bundsrepubliken Tyskland, av »die

Deutsche Bundespost», »die Deutsche

Bundesbahn» och »die Deutsche Bun­

desbank» samt, såvitt avser Konunga­

riket Sverige, av postverket, telever­

ket, statens järnvägar och Sveriges

riksbank.

Artikel It

g 1. Då en fysisk person med hem­

vist i en av staterna förvärvar in­

komst av arbetsanställning, äger den

andra staten beskatta inkomsten i

fråga, därest arbetet utföres i denna

andra stat. Bestämmelsen i artikel

13 beröres dock ej härav.

§ 2. Då arbetet helt eller till huvud­

saklig del fullgöres ombord å fartyg

eller luftfartyg och den verkliga led­

ningen för det företag, som är ar­

betsgivare, utövas å en ort inom en

av staterna, anses arbetet vid till-

lämpningen av paragraf 1 vara ut­

fört i denna stat.

§ 3. Oberoende av vad i paragraf 1

stadgas må inkomst av arbetsanställ­

ning beskattas i den stat, i vilken

den fysiska personen äger hemvist,

därest

1) han uppehåller sig i den andra

staten allenast tillfälligtvis, samman­

lagt högst 183 dagar under ett och

samma kalenderår,

2)

ersättningen för hans under

denna tid utövade verksamhet erläg-

angehöriger des Staates der offent-

lichen Kasse zu sein, und iibt sie

ihre Tätigkeit im erstgenannten Staat

aus, so hat abweichend von Absatz

1 diesel- Staat das Besteuerungsrecht

fur diese Einkunfte.

(3) Auf Entgelte för Dienste, die

in Verbindung mit einer auf Gewinn-

erzielung gerichteten gewerblichen

Tätigkeit eines Staates oder einer ju-

ristischen Person des öffentliclien

Rechts eines der beiden Staaten ge-

leistet worden sind, ist Artikel 14 an-

zuwenden. Löhne, Gehälter und ähn-

liche Vergutungen, die auf seiten der

Bundesrepublik Deutschland die

Deutsche Bundespost, die Deutsche

Bundesbahn, die Deutsche Bundes­

bank, und auf seiten des Königreichs

Schweden »postverket», »televerket»,

»statens järnvägar», »Sveriges riks­

bank» gewähren, fallen unter die Ab-

sätze 1 und 2.

Artikel 74

(1) Bezieht eine in einem der Staa­

ten ansässige naturliche Person Ein­

kunfte aus nichtselbständiger Ar-

beit, so hat der andere Staat das Be­

steuerungsrecht för diese Einkunfte,

wenn die Arbeit in dem anderen

Staat ausgeubt wird. Artikel 13 bleibt

unberuhrt.

(2) Wenn die Arbeit ausschliess-

lich oder uberwiegend auf Schiffen

oder Luftfahrzeugen ausgeubt wird

und der Ort der tatsäclilichen Ge-

schäftsleitung des Unternehmens, das

Arbeitgeber ist, sich in einem der

Staaten befindet, so gilt im Sinne des

Absatzes 1 die Arbeit als in diesem

Staat ausgeubt.

(3) Abweichend von Absatz 1 kön-

nen Einkunfte aus nichtselbständi­

ger Arbeit in dem Staate besteuert

werden, in dem die naturliche Person

ansässig ist, wenn diese Person

1. sich nur vorubergehend, insge-

samt nicht länger als 183 Tage wäh-

rend eines Kalenderjahres, in dem

anderen Staat aufhält,

2. för ihre während dieser Zeit

ausgeubte Tätigkeit von einem År­

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

15

ges av en arbetsgivare, som bär sitt hemvist i samma stat som den fysis­ ka personen, och

3) ersättningen för hans verksam­ het icke belastar ett av arbetsgivaren i den andra staten innehaft fast driftställe eller en av honom där in­ nehavd stadigvarande anordning.

§ 4. Studerande vid universitet, högskola eller liknande undervis­ ningsanstalt i en av staterna, vilka mot ersättning äro anställda vid ett företag i den andra staten under högst 100 dagar under ett och sam­ ma kalenderår i syfte att erhålla praktisk utbildning, må oberoende av vad i paragraf 1 stadgas beskattas för ifrågavarande ersättning allenast i den förstnämnda staten.

§ 5. Med inkomst av arbetsanstäil- ning förstås i denna artikel arvoden, löner, tantiem, gratifikationer eller andra belopp, vilka tillkomma i en­ skild tjänst anställda personer, även­ som andra dem tillkommande, i pen­ ningar uppskattbara förmåner ocl? gottgörelser.

§ 6. Är arbetsgivaren ett handelsbo­ lag, kommanditbolag, enkelt bolag, partrederi eller gruvbolag (Personen- gesellschaft), anses företaget vid till- lämpningen av paragraf 3, 2) äga hemvist å den ort, där företagets verkliga ledning utövas.

Artikel 15

§ 1. Då en person med hemvist i en av staterna uppbär pension, änke- eller pupillpension därunder inbegri­ pen, eller liknande periodiskt utgåen­ de belopp eller i penningar uppskatt- bar förmån som äger samband med förutvarande arbetsanställning, äger hemviststaten beskatta inkomsten ifråga.

§ 2. Då fråga är om pension, änke- eller pupillpension därunder inbegri­ pen, eller liknande periodiskt utgåen­ de belopp eller i penningar uppskatt- bar förmån, som äger samband med förutvarande arbetsanställning och som utbetalas av endera staten eller

beitgeber entlolmt wird, der in dem gleichen Staate wie die naturliche Person ansässig ist, und

3. för ilire Tätigkeit nicht zu La­ sten einer in dem anderen Staate be- findlichen Betriebstätte oder ständi­ gen Einrichtung des Arbeitgebers ent- lohnt wird.

(4) Abweichend von Absatz 1 kön- nen Studenten einer Universität, Hochschule oder ähnlichen Lehran- stalt eines der beiden Staaten, die ge­ gen Entgelt bei einem Unternehmen des anderen Staates nicht mehr als 100 Tage während eines Kalender- jahres beschäftigt sind, um eine praktische Ausbildung zu erhalten, hinsichtlich dieses Entgeltes nur im erstgenannten Staate besteuert wer- den.

(5) Als Einkunfte aus nichtselb- ständiger Arbeit im Sinne dieses Ar­ tikels gelten: Gehälter, Besoldungen, Löhne, Tantiemen, Gratifikationen oder sonstige Bezuge, geldwerte Vor- teile und Entschädigungen der im privaten Dienst beschäftigten natur- lichen Personen.

(6) Ist der Arbeitgeber eine Per- sonengesellscliaft (handelsbolag, kom­ manditbolag, enkelt bolag, partrederi, gruvbolag), so gilt die Gesellschaft als in dem Staat ansässig, in dem sicli der Ort ihrer tatsäclilichen Geschäfts- leitung befindet.

Artikel 15

(1) Bezieht eine in einem der Staa­ ten ansässige Person Wartegelder, Ruhegehälter, Wit^ven- oder Waisen- pensionen oder ähnliche wiederkeh- rende Bezuge oder geldwerte Vorteile för fröhere Dienstleistungen, so hat der Staat, in dem die Person ansässig ist, das Besteuerungsrecht för diese Einkunfte.

(2) Abweichend von Absatz 1 slebt das Besteuerungsrecht för Wartegel­ der, Ruhegehälter, Witwen- und Wai- senpensionen oder ähnliche wicder- kehrende Bezuge oder geldwerte Vor­ teile för fröhere Dienstleistungen, die einer der beiden Staaten oder ein

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

av delstat, kommun, kommunalför­

bund eller annan offentligrättslig ju­

ridisk person i endera staten till dess

arbetstagare eller dennes efterlevan­

de, äger — oberoende av vad i para­

graf 1 stadgas — denna stat beskatta

inkomsten ifråga.

§ 3. Paragraf 2 är även tillämplig

å sådana pensioner, livräntor och

andra periodiskt eller icke periodiskt

utgående belopp, vilka utbetalas av

en av staterna eller av en offentlig­

rättslig juridisk person i endera sta­

ten såsom ersättning för skada, vil­

ken uppkommit till följd av krigs­

handlingar eller politisk förföljelse.

Artikel 16

Studenter, lärlingar, praktikanter

och volontärer från en av staterna,

vilka allenast i studie- eller utbild-

ningssyfte uppehålla sig i den andra

staten, underkastas icke någon be­

skattning i denna andra stat för be­

lopp, som de mottaga för sitt under­

håll, sina studier eller sin utbildning,

därest beloppen ifråga utbetalas till

dem från utlandet.

Artikel 17

Då en person med hemvist i en av

staterna uppbär sådan inkomst, be­

träffande vilken i föregående artiklar

inga bestämmelser rörande beskatt­

ningsrättens uppdelning meddelats,

äger hemviststaten beskatta denna

inkomst.

Artikel 18

§ 1. Förmögenhet, som äges av en

person med hemvist i en av staterna,

beskattas allenast i den stat, vilken

enligt detta avtal äger beskatta in­

komst av samma förmögenhet, så­

framt förmögenheten består av

a) fast egendom (med tillbehör

därtill),

b) egendom, som nyttjas i ett rö-

relseidkande företag.

Land, eine Gemeinde, ein Gemeinde-

verband oder eine andere juristische

Person des öffentlichen Rechts eines

der beiden Staaten an seine Arbeit-

nehmer oder deren Hinterbliebene

zahlt, diesem Staate zu.

(3) Absatz 2 ist auch anzuwenden

auf Pensionen, Leibrenten sowie an­

dere wiederkehrende oder nichtwie-

derkehrende Beziige, die von einem

der Staaten oder einer juristischen

Person des öffentlichen Rechts eines

der beiden Staaten als Vergiitung fur

einen Schaden gezahlt werden, der

als Folge von Kriegshandlungen oder

politischer Verfolgung entstanden ist.

Artikel 16

Studenten, Lehrlinge, Praktikanten

und Volontäre aus einem der Staaten,

die sich nur zu Studien- oder zu Aus-

bildungszwecken in dem anderen

Staat aufhalten, werden wegen der

von ihnen fur Lebensunterhalt, Stu­

dien und Ausbildung empfangenen

Beziige von diesem anderen Staate

nicht besteuert, wenn diese ihnen von

ausserhalb dieses Staates zufliessen.

Artikel 17

Bezieht eine in einem der Staaten

ansässige Person Einkiinfte, fur die

in den vorhergehenden Artikeln

keine Regelung iiber die Zuteilung

des Besteuerungsrechts getroffen ist,

so hat der Staat, in dem die Person

ansässig ist, das Besteuerungsrecht

fur diese Einkiinfte.

Artikel 18

(1) Das Besteuerungsrecht fur

Vermögen einer in einem der Staaten

ansässige Person, soweit es besteht

aus:

a) unbeweglichem Vermögen (ein-

schliesslich des Zubehörs),

b) Vermögen, das einem gewerb-

lichen Unternehmen dient,

hat der Staat, der nach diesem Ab-

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

17

§ 2. Annan förmögenhet (fordring­

ar med säkerhet i inteckningar i fast

egendom härunder inbegripna), som

äges av en person med hemvist i en

av staterna, beskattas allenast i den­

na stat.

§ 3. Paragraferna 1 och 2 äro även

tillämpliga i fråga om engångsskatter

å förmögenhet eller förmögenhetsök­

ning, vilka påföras efter ikraftträdan­

det av detta avtal.

§ 4. Bestämmelserna i överenskom­

melsen av den 22 mars 1956 mellan

Konungariket Sverige och Förbunds­

republiken Tyskland rörande den

tyska Lastenausgleich beröras icke av

föreskrifterna i denna artikel.

Artikel 19

§ 1. Då rätten att beskatta viss in­

komst eller viss förmögenhet enligt

föregående artiklar tillkommer den

stat, där den skattskyldige äger hem­

vist, får den andra staten icke beskat­

ta denna inkomst eller förmögenhet.

Bestämmelserna i artikel 9 paragra­

ferna 2—4 beröras dock icke härav.

§ 2. Då en person äger hemvist i

Förbundsrepubliken Tyskland, skall

vid fastställandet av därstädes skat­

tepliktig inkomst och förmögenhet

hänsyn icke tagas till sådana inkoms­

ter och förmögenlietstillgångar, var­

till enligt föregående artiklar beskatt­

ningsrätten tillkommer Konungari­

ket Sverige. Å sådana inkomster eller

förmögenlietstillgångar, vilka För­

bundsrepubliken Tyskland äger be­

skatta, uttages emellertid skatten ef­

ter en skattesats, som motsvarar den,

som skulle belöpa å den skattskyldi­

ges hela inkomst eller förmögenhet.

Utan hinder av vad i första punk­

ten stadgas skall utdelning, med un­

danlag för sådan utdelning, som av­

ses i paragraf 3, medtagas vid fast­

ställandet av den skattepliktiga in­

komsten; å sådan utdelning belöpan­

de, genom avdrag uttagen svensk

skatt skall avräknas å Förbundsre-

kommen das Besteuerungsrecht för

die Einkiinfte aus diesem Vermögen

hat.

(2) Das Besteuerungsrecht för an-

deres Vermögen (einschliesslich der

durch Grundpfandrechte gesicherten

Forderungen) einer in einem der

Staaten ansässigen Person hat dieser

Staat.

(3) Die Absätze 1 und 2 gelten

auch för einmalige Steuern vom Ver­

mögen oder Vermögenszuwachs, die

nach dem Inkrafttreten dieses Ab-

kommens erhoben werden.

(4) Die Vorschriften des Abkom-

mens zwischen der Bundesrepublik

Deutschland und dem Königreich

Schweden zum deutschen Lastenaus­

gleich vom 22. März 1956 bleiben un-

beruhrt.

Artikel 19

(1) Wenn der Staat, in dem eine

Person ansässig ist, nach den

vorhergehenden Artikeln för Ein-

kiinfte oder Vermögensteile das Be­

steuerungsrecht hat, so darf der an-

dere Staat diese Einkiinfte oder Ver­

mögensteile nicht besteuern. Arti­

kel 9 Abs. 2 bis 4 bleibt unberuhrt.

(2) Ist die Bundesrepublik Deutsch­

land der Staat, in dem die Person an­

sässig ist, so wird sie die Einkiinfte

und Vermögensteile dieser Person aus

der Bemessungsgrundlage ausneli-

men, för die nach den vorhergehen­

den Artikeln das Königreich Schwe­

den ein Besteuerungsrecht hat. Die

Steuern fur die Einkiinfte oder Ver­

mögensteile, die der Bundesrepublik

Deutschland zur Besteuerung iiberlas-

sen sind, werden jedoch nach dem

Satz erhoben, der dem Gesamtein-

kommen oder Gesamtvermögen der

steuerpflichtigen Person entspricht.

Dividenden, mit Ausnahme der un-

ter Absatz 3 fallenden Dividenden,

sind abweichcnd von Satz 1 nicht aus

der Bemessungsgrundlage auszuneh-

men; die von diesen Einkiinften im

Abzugsweg erhobene schwedisclie

Steuer wird auf die nach einem

durchschnittlichen Satze berechneten

Bihung till riksdagens protokoll 195d. 1 sawl. .Yr l-~>7

it

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

publiken Tysklands efter en genom­

snittlig skattesats beräknade skatter

å samma inkomst.

§ 3. Andelar i ett aktiebolag med

hemvist i Konungariket Sverige, vil­

ka ägas av ett sådant bolag med hem­

vist i Förbundsrepubliken Tyskland,

vars delägare icke personligen ansva­

ra för bolagets förbindelser (Kapital-

gesellschaft), ävensom utdelning å

dessa andelar äro fritagna från be­

skattning i Förbundsrepubliken Tysk­

land, därest det tyska bolaget äger

minst 25 procent av de röstberättiga­

de andelarna i det svenska bolaget.

§ 4. Då en person äger hemvist i

Konungariket Sverige, skall vid fast­

ställande av därstädes skattepliktig

inkomst och förmögenhet hänsyn icke

tagas till sådana inkomster och för-

mögenhetstillgångar, vartill enligt

föregående artiklar beskattningsrät­

ten tillkommer Förbundsrepubliken

Tyskland. Å sådana inkomster eller

förmögenjiefstillgångar, vilka Ko­

nungariket ^éi^i^Éger beskatta, ut­

tages emellertid skatten efter en skat­

tesats, som motsvarar den, som skul­

le belöpa å den skattskyldiges hela

inkomst eller förmögenhet. Utan hin­

der av vad i första punkten stadgas

skall utdelning, med undantag för så­

dan utdelning som avses i paragraf

5, medtagas vid fastställandet av den

skattepliktiga inkomsten; å sådan ut­

delning belöpande, genom avdrag ut­

tagen tysk skatt skall avräknas å

den svenska efter en genomsnittlig

skattesats beräknade skatten å sam­

ma inkomst.

§ 5. Då ett sådant bolag med hem­

vist i Förbundsrepubliken Tyskland,

vars delägare icke personligen ansva­

ra för bolagets förbindelser (Kapital-

gesellschaft), verkställer utdelning

till ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening med hemvist i Konungariket

Sverige, är utdelningen fritagen från

beskattning i Konungariket Sverige,

därest dels det svenska bolaget eller

föreningen äger minst 25 procent av

de röstberättigade andelarna i det tys-

Steuern der Bundesrepublik Deutsch-

land fur diese Einkiinfte angerechnet.

(3) Anteile an einer im König-

reich Schweden ansässigen Aktien-

gesellschaft, die einer in der Bundes­

republik Deutschland ansässigen Iva-

pitalgesellschaft gehören, sowie die

auf diese Anteile gezahlten Dividen­

den sind in der Bundesrepublik

Deutschland steuerfrei, wenn der

deutschen Gesellschaft mindestens 25

vom Hundert der stimmberechtigten

Anteile der im Königreich Schweden

ansässigen Gesellschaft gehören.

(4) Ist das Königreich Schweden

der Staat, in dem die Person ansässig

ist, so wird es die Einkiinfte und

Vermögensteile diesel- Person aus der

Bemessungsgrundlage ausnehmen, fur

die nach den vorhergehenden Arti­

keln die Bundesrepublik Deutschland

ein Besteuerungsrecht hat. Die Steuern

fur die Einkiinfte oder Vermögens­

teile, die dem Königreich Schweden

zur Besteuerung iiberlassen sind,

werden jedoch nach dem Satz er-

hoben, der dem Gesamteinkommen

oder Gesamtvermögen der steuer-

pflichtigen Person entspricht. Divi­

denden, mit Ausnahme der unter Ab-

satz 5 fallenden Dividenden, sind ab-

weichend von Satz 1 nicht aus der

Bemessungsgrundlage auszunehmen;

die von diesen Einkiinften im Ab-

zugsweg erhobene deutsche Steuer

wird auf die nach einem durcli-

schnittlichen Satzeberechneten schwe-

dischen Steuern för diese Einkiinfte

angerechnet.

(5) Dividenden, die von einer in

der Bundesrepublik Deutschland an­

sässigen Kapitalgesellschaft an eine

im Königreich Schweden ansässige

Aktiengesellschaft oder Genossen-

schaft (ekonomisk förening) gezalilt

werden, sind im Königreich Scliwe-

den steuerfrei, wenn

1. der schwedischen Gesellschaft

oder Genossenschaft mindestens 25

vom Hundert der stimmberechtigten

Anteile der in der Bundesrepublik

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

19

ka bolaget och dels utdelningen en­

ligt den svenska lagstiftningen skulle

hava varit fritagen från beskattning,

därest jämväl det utdelande bolaget

hade ägt hemvist i Konungariket

Sverige. Vid tillämpningen av denna

bestämmelse skall ett tyskt bolag med

begränsad ansvarighet (Gesellschaft

mit beschränkter Haftung) anses så­

som ett aktiebolag.

Artikel 20

Detta avtal påverkar icke rätten till

eventuella, längre gående befrielser,

vilka enligt folkrättens allmänna reg­

ler tillkomma diplomatiska eller kon­

sulära befattningshavare. I den mån

på grund av sådana längre gående

befrielser inkomst och förmögenhet

icke beskattas i anställningsstaten,

förbehålles beskattningen hemlandet.

Artikel 21

De svenska författningarnas be­

stämmelser om beskattning av oskif­

ta dödsbon skola, då en dödsbodel­

ägare äger hemvist i Förbundsrepu­

bliken Tyskland, icke tillämpas i den

mån dödsbodelägaren jämlikt detta

avtal därstädes direkt beskattas för i

dödsboet ingående inkomst eller däri

ingående förmögenhet.

Artikel 22

§ 1. Medborgare i den ena staten

skola icke i den andra staten bliva fö­

remål för någon beskattning eller nå­

got därmed sammanhängande skatte­

krav, som är av annat slag eller mera

tyngande än den beskattning och

därmed sammanhängande skattekrav,

som medborgarna i denna andra stat

under samma förhållanden äro eller

kunna bliva underkastade.

Deutschland ansässigen Gesellschaft

gehören und

2. die Dividenden nach den schwe-

dischen Gesetzen von der Besteuerung

ausgenommen wären, wenn auch die

ausschiittende Gesellschaft im Kö-

nigreich Schweden ansässig sein

wtirde.

Bei der Anwendung diesel- Vor-

schrift wird eine deutsche Gesell­

schaft mit beschränkter Haftung wie

eine Aktiengesellschaft behandelt.

Artikel 20

Dieses Abkommen beriihrt nicl t

den Anspruch auf etwaige weiterge-

hende Befreiungen, die nach den all-

gemeinen Regeln des Völkerrechts

den diplomatischen oder lconsula-

rischen Beamten zustehen. Soweit auf

Grund solcher weitergehenden Befrei­

ungen Einkiinftc und Vermögen im

Empfangsstaate nicht besteuert wer-

den, bleibt die Besteuerung dem Ent-

sendestaate vorbehalten.

Artikel 21

Die Vorschriften der schwedischen

Gesetze liber die Besteuerung unver-

teilter Erbschaften finden, wenn eine

an dem Nachlass beteiligte Person

in der Bundesrepublik Deutschland

ansässig ist, in soweit keine An­

wendung, als diese Person dort mit

den aus der Erbschaft herriihren-

den Einkiinften oder dem daraus

herrtihrenden Vermögen nach den

Vorschriften dieses Abkommens un-

mittelbar zur Steuer herangezogen

werden kann.

Artikel 22

(1) Die Staatsangehörigen eines

Staates durfen in dem anderen Staate

keiner Besteuerung oder einer damii

zusammenhängenden Verpflichtung

unterworfen werden, die änders oder

belastender ist als die Besteuerung

und die damit zusammenhängenden

Verpflichtungcn, denen die Staats­

angehörigen des anderen Staates un-

ter gleichen Vcrhältnissen unterwor­

fen sind oder unterworfen werden

können.

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

§ 2. Uttrycket »medborgare» bety­

der :

a) beträffande Förbundsrepubliken

Tyskland: alla tyska medborgare en­

ligt artikel 116 punkt 1 i Förbundsre­

publiken Tysklands grundlag;

b) beträffande Konungariket Sve­

rige, alla svenska medborgare;

c) alla juridiska personer, firmor

och sammanslutningar, som bildats

jämlikt gällande lagstiftning i en av

staterna.

§ 3. Beskattning med avseende å

ett fast driftställe, som ett företag i

en stat innehar i den andra staten,

skall i denna andra stat icke vara

mindre fördelaktig än beskattningen

för ett företag i den andra staten,

som bedriver samma verksamhet.

Denna bestämmelse skall icke an­

ses medföra någon förpliktelse för en

stat att medgiva personer med hem­

vist i den andra staten några såda­

na personliga avdrag vid beskatt­

ningen, skattebefrielser och skatte-

nedsättningar på grund av civilstånd

eller försörjningsplikt mot familj,

som medgivas i den förstnämnda sta­

ten bosatta personer.

§ 4. Företag i en stat, vilkas kapital

helt eller delvis ägas eller kontrolle­

ras, direkt eller indirekt, av en eller

flera personer med hemvist i den

andra staten, skola icke i den först­

nämnda staten bliva föremål för nå­

gon beskattning eller något därmed

sammanhängande skattekrav, som är

av annat slag eller mera tyngande än

den beskattning och därmed sam­

manhängande skattekrav, som andra

liknande företag i denna förstnämn­

da stat äro eller kunna bliva under­

kastade.

§ 5. I denna artikel avser uttrycket

»beskattning» skatter av varje slag

och beskaffenhet.

(2) Der Ausdruck »Staatsangehö-

rige» bedeutet:

(a) in bezug auf die Bundesrepublik

Deutschland:

alle Deutschen im

Sinne des Artikels 116 Abs. 1 des

Grundgesetzes för die Bundesrepublik

Deutschland;

(b) in bezug auf das Ivönigreich

Schweden alle schwedischen Staats-

angehörigen;

(c) alle juristischen Personen, Per-

sonengesellschaften und anderen Per-

sonenvereinigungen, die nach dem in

einem der Staaten geltenden Recht

errichtet worden sind.

(3) Die Besteuerung einer Betrieb-

stätte, die ein Unternehmen eines

Staates in dem anderen Staat hat,

darf in dem anderen Staate nicht

ungunstiger sein als die Besteuerung

von Unternehmen dieses anderen

Staates, die die gleiche Tätigkeit aus-

iiben.

Diese Vorsehrift ist nicht dahin

auszulegen, dass sie einen Staat ver-

pflichtet, den in dem anderen Staat

ansässigen Personen Steuerfreibeträ-

ge, -vergunstigungen und -ermässi-

gungen auf Grund des Personenstan-

des oder der Familienlasten zu ge-

währen, die er den in seinem Gebiet

ansässigen Personen gewährt.

(4) Die Unternehmen eines Staates,

deren Kapital ganz oder teihveise,

unmittelbar oder mittelbar, einer in

dem anderen Staat ansässigen Person

oder mehreren solchen Personen ge­

hört oder der Kontrolle diesel- Per­

sonen unterliegt, diirfen in dem erst-

genannten Staate keiner Besteuerung

oder einer damit zusammenhängen-

den Verpflichtung unterworfen wer-

den, die änders oder belastender ist

als die Besteuerung und die damit

zusammenhängenden Verpflichtun-

gen, denen andere älinliche Unter­

nehmen des erstgennanten Staates

unterworfen sind oder unterworfen

werden können.

(5) In diesem Artikel bedeutet der

Ausdruck »Besteuerung» Steuern je-

der Art und Bezeichnung.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 157 år 1959

21

Artikel 23

§ 1. Kan en person visa att av be- skattningsmyndigheterna i de båda staterna vidtagna åtgärder för lio- nom medfört eller kunna medföra dubbelbeskattning i strid mot prin­ ciperna i detta avtal, äger han — utan att lians rätt att använda sig av i den interna rättsordningen giv­ na rättsmedel därav påverkas — göra framställning hos den högsta finans­ myndigheten i den stat, i vilken lian äger hemvist.

§ 2. Anses framställningen grun­ dad, skall den enligt paragraf 1 be­ höriga finansmyndigheten söka att med den högsta finansmyndigheten i den andra staten träffa överenskom­ melse till undvikande av dubbelbe­ skattning.

Artikel 24

De högsta finansmyndigheterna i de båda staterna skola utbyta de upplysningar, som jämlikt de båda staternas skattelagar stå till beskatt- ningsmyndigheternas förfogande un­ der deras sedvanliga tjänsteutövning och vilka äro erforderliga för att ge­ nomföra detta avtal, särskilt för att förhindra skatteflykt. I fråga om så­ dana upplysningar tillämpas i envar av de båda staterna där gällande för­ fattningsbestämmelser rörande tyst­ nadsplikt och handlingars hemlighål­ lande. Upplysningar, som skulle in­ nebära röjandet av någon affärs-, handels- eller yrkeshemlighet, må icke utbytas.

Artikel 25

§ 1. De högsta finansmyndigheter­ na i de båda staterna må vid behand­ lingen av frågor, vilka uppkomma i anledning av detta avtal, träda i di­ rekt förbindelse med varandra.

§ 2. De högsta finansmyndigheter­ na skola upplaga förhandlingar då så erfordras till undanröjande av svå­ righeter eller tvivelsmål, som upp-

Artikel 23

(1) Weist einc Person nach, dass Massnahmen der Finanzbehörden der beiden Staaten för sie die Wirkung einer Doppelbesteuerung gehabt ha- ben oder haben werden, die den Grundsätzen dieses Abkommens widerspricht, so kann sie sich, un- beschadet eines innerstaatlichen Rechtsmittels, an die oberste Finanz- behörde des Staates wenden, in dem sie ansässig ist.

(2) Werden die Einwendungen för begrundet eraclitet, so soll die nach Absatz 1 zusländige oberste Finanz- behörde versuclien, sich mit der ober- sten Finanzbehörde des anderen Staates zu verständigen, um eine Dop­ pelbesteuerung zu vermeiden.

Artikel 21

Die obersten Finanzbehörden der beiden Staaten werden sich die Mit- teilungen machen, die den Steuerbe- hörden auf Grund der Steuergesetze der beiden Staaten auf dem normalen Verwaltungswege zur Verfugung ste- hen und die erforderlich sind, um dieses Abkommen durchzufuhren, insbesondere um Steuerverkurzungen zu verhindern. Auf die Mitteilungen finden in jedem der beiden Staaten die gesetzliclien Vorscliriften dieses Staates uber die Amtsverschwiegen- heit und Geheimhaltung Anwendung. Mitteilungen, die ein Geschäfts-, Be- triebs- oder Gewerbegeheimnis offen- baren wurden, durfen nicht ausge- tauscht werden.

Artikel 25

(1) Die obersten Finanzbehörden der beiden Staaten können bei der Be- liandlung von Fragen, die sich aus diesem Abkommen ergeben, unmit- telbar miteinander verkehren.

(2) Zur Beseitigung von Schwierig- keiten und Zwcifeln, die bei der Aus- legung oder Anwendung dieses Ab- kominens auftreten, sowie zur Be­

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

komma vid detta avtals tolkning el­

ler tillämpning, ävensom till undan­

röjande av obillighet på grund av

dubbelbeskattning i fall, som icke

regleras i detta avtal.

Artikel 26

§ 1. Avtalet gäller även beträffan­

de Land Berlin, såvida icke Förbunds­

republiken Tysklands regering inom

tre månader från ikraftträdandet av

avtalet till Konungariket Sveriges re­

gering avgiver förklaring av motsatt

innebörd.

§ 2. Vid tillämpning av avtalet be­

träffande Land Berlin skall så anses

som om hänvisningarna i avtalet till

Förbundsrepubliken Tyskland även

vore hänvisningar till Land Berlin.

Artikel 27

§ 1. Detta avtal skall ratificeras,

för Konungariket Sveriges del av

Hans Majestät Konungen av Sverige

med riksdagens samtycke. Ratifika-

tionshandlingarna skola snarast möj­

ligt utväxlas i Bonn.

§ 2. Detta avtal träder i kraft en

månad efter ratifikationshandlingar-

nas utväxling.

Artikel 28

§ 1. Efter ikraftträdandet av detta

avtal skola avtalets bestämmelser äga

tillämpning

a) i Förbundsrepubliken Tyskland:

beträffande skatter, som uttagas

för tiden efter den 31 december 1958;

b) i Konungariket Sverige:

beträffande statlig inkomstskatt

och allmän kommunalskatt, som utgå

på grund av taxering under kalen­

deråret 1960 (avseende inkomst un­

der kalenderåret 1959 eller motsva­

rande räkenskapsår) och senare ka­

lenderår;

seitigung von Härten auf Grund

einer Doppelbesteuerung in Fällen,

die in diesem Abkommen nicht ge-

regelt sind, werden sich die obersten

Finanzbehörden verständigen.

Artikel 26

(1) Dieses Abkommen gilt auch för

das Land Berlin, sofern nicht die Re-

gierung der Bundesrepublik Deutsch-

land gegenuber der Regierung des

Königreichs Schweden innerhalb von

drei Monaten nach Inkrafttreten des

Abkommens eine gegenteilige Erklär-

ung abgibt.

(2) Bei der Anwendung dieses Ab­

kommens auf das Land Berlin gelten

die Bezugnahmen in diesem Abkom­

men auf die Bundesrepublik Deutsch-

land auch als Bezugnahmen auf das

Land Berlin.

Artikel 27

(1) Dieses Abkommen soll ratifi-

ziert werden, und zwar schwedischer-

seits durch Seine Majestät den König

von Schweden mit Zustimmung des

Riksdags. Die Ratifikationsurkunden

sollen baldmöglichst in Bonn aus-

getauscht werden.

(2) Dieses Abkommen tritt einen

Monat nach Austausch der Ratifika­

tionsurkunden in Kraft.

Artikel 28

(1) Nach Inkrafttreten dieses Ab­

kommens sind die Vorschriften des

Abkommens anzuwenden:

(a) in der Bundesrepublik Deutsch-

land:

auf die Steuern, die för die Zeit

nach dem 31. Dezember 1958 erho-

ben werden;

(b) im Königreich Schweden:

auf die staatliche Einkommen-

steuer und die allgemeine Gemein-

desteuer, die Gegenstand der Veran-

lagungen des Kalender jahres 1960

(hinsichtlich der Einkunfte des Ka-

lenderjahres 1959 oder des ent-

sprechenden Rechnungsjahres) und

späterer Kalenderjahre bilden;

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

beträffande kupongskatt å sådan

utdelning, som förfaller till betalning

efter den 31 december 1958;

beträffande sjömansskatt, som ut­

tages för tiden efter den 31 december

1958;

beträffande bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter,

som belöpa å tiden efter den 31 de­

cember 1958;

beträffande statlig förmögenhets­

skatt, som utgår på grund av taxering

under kalenderåret 1960 (avseende

förmögenhet vid utgången av kalen­

deråret 1959) och senare kalender­

år;

beträffande övriga svenska skatter,

som utgå på grund av taxering under

kalenderåret 1960 och senare kalen­

derår.

§ 2. Avtalet mellan Konungariket

Sverige och Tyska riket av den 25

april 1928 angående utjämnande av

den in- och den utländska beskatt­

ningen särskilt till undvikande av

dubbelbeskattning såvitt angår di­

rekta skatter skall sista gången till-

lämpas å de skatter, beträffande vil­

ka detta avtal jämlikt paragraf 1

ännu icke trätt i tillämpning.

§ 3. Den mellan Kungliga svenska

regeringen och Förbundsrepubliken

Tysklands regering den 18 februari

1957 ingångna överenskommelsen rö­

rande beskattning av studenter och

praktikanter skall upphöra att gälla.

Denna överenskommelse skall sista

gången äga tillämpning beträffande

inkomster, som förvärvas under ka-r

lenderåret 1958.

Artikel 29

Detta avtal förbliver i kraft utan

tidsbegränsning, men envar av de

båda staterna äger alt — senast den

30 juni under ett kalenderår, dock

icke tidigare än år 1963 — hos den

andra staten på diplomatisk väg

skriftligen uppsäga avtalet. I händel­

se av sådan uppsägning skall detta

avtal upphöra att gälla

auf die Couponsteuer von Dividen­

den, die nach dem 31. Dezember 1958

fällig werden;

auf die Seemannsteuer, die för die

Zeit nach dem 31. Dezember 1958 er-

hoben wird;

auf die Abgaben auf besondere

Vorteile und Gerechtigkeiten, die fur

die Zeit nach dem 31. Dezember 1958

erhoben werden;

auf die staatliche Vermögensteuer,

die Gegenstand der Veranlagungen

des Kalenderjahres 1960 (hinsicht-

lich des Vermögens am Ende des Ka-

lenderjahres 1959) und späterer Ka­

lender jahre biidet;

auf die sonstigen schwedischen

Steuern, die Gegenstand der Veran­

lagungen des Kalenderjahres 1960

und späterer Kalender jahre bilden.

(2) Das zwischen dem Deutschen

Reich und dem Königreich Schweden

am 25. April 1928 abgeschlossene Ab-

kommen zur Ausgleichung der in-

und ausländischen Besteuerung, ins-

besondere zur Vermeidung der Dop-

pelbesteuerung auf dem Gebiete der

direkten Steuern, ist letztmalig auf die

Steuern anzuwenden, fur die dieses

Abkommen nach Absatz 1 noch keine

Anwendung findet.

(3) Die zwischen der Regierung

der Bundesrepublik Deutschland und

der Königlich Schwedischen Regie­

rung am 18. Februar 1957 getroffene

ubereinkunft iiber die Besteuerung

von Studenten und Praktikanten wird

aufgehoben. Diese ubereinkunft ist

letztmalig auf die Einkunfte anzu­

wenden, die im Kalenderjahr 1958

bezogen werden.

Artikel 29

Dieses Abkommen bleibt auf un-

bestimmte Zeit in Kraft, jedoch kann

jeder der beiden Staaten am oder vor

dem 30. Juni eines jeden Kalender­

jahres, aber nicht vor 1963, das Ab­

kommen gegeniiber dem anderen

Staatc schriftlich auf diplomatischem

Wege kiindigen. In diesem Fall ist

das Abkommen nicht melir anzu­

wenden :

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

a) i Förbundsrepubliken Tyskland:

beträffande skatter, som uttagas

för tiden efter den 31 december det

kalenderår, varunder uppsägningen

ägde rum (uppsägningsåret);

b) i Konungariket Sverige:

beträffande statlig inkomstskatt,

statlig förmögenhetsskatt och allmän

kommunalskatt, som utgå på grund

av taxering under det andra kalen­

deråret efter uppsägningsåret och se­

nare kalenderår;

beträffande kupongskatt å sådan

utdelning, som förfaller till betalning

efter den 31 december uppsägnings­

året;

beträffande sjömansskatt, som ut­

tages för tiden efter den 31 december

uppsägningsåret;

beträffande bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter,

som belöpa å tiden efter den 31 de­

cember uppsägningsåret;

beträffande övriga svenska skatter,

som utgå på grund av taxering under

det andra kalenderåret efter uppsäg­

ningsåret och senare kalenderår.

Till bekräftelse härå hava de båda

avtalsslutande staternas befullmäkti-

gade ombud undertecknat avtalet,

som är utställt i originalexemplar å

svenska och tyska språken, vilka

båda texter äga lika vitsord, och för­

sett detsamma med sina sigill.

(a) in der Bundesrepublik Deutscli-

land:

auf die Steuern, die för die Zeit

nach dem 31. Dezember des Kalen­

der jahres erhoben werden, in dem

die Kiindigung ausgesprochen vård

(Kundigungsjahr);

(b) im Königreich Schweden:

auf die staatliche Einkommen-

steuer, die staatliche Vermögen-

steuer und die allgemeine Gemeinde-

steuer, die Gegenstand der Veran-

lagungen des zweiten Kalender jahres,

das auf das Kundigungsjahr folgt,

und späterer Kalenderjahre bilden;

auf die Couponsteuer von Dividen­

den, die nach dem 31. Dezember des

Kundigungsjahres fällig werden;

auf die Seemannsteuer, die för die

Zeit nach dem 31. Dezember des

Kundigungsjahres erhoben wird;

auf die Abgaben auf besondere Vor-

teile und Gerechtigkeiten, die för die

Zeit nach dem 31. Dezember des

Kundigungsjahres erhoben werden;

auf die sonstigen schwedischen

Steuern, die Gegenstand der Veran-

lagungen des zweiten Kalender jahres,

das auf das Kundigungsjahr folgt,

und späterer Kalenderjahre bilden.

Zu Urkund dessen haben die bei-

derseitigen Bevollmächtigten dieses

Abkommen, das in deutscher und in

schwedischer Urschrift gefertigt ist,

wTobei jeder Wortlaut gleichermassen

verbindlich ist, unterschrieben und

mit ihren Siegeln versehen.

Som skedde i Stockholm den 17 Geschehen zu Stockholm am 17.

april 1959.

April 1959.

(L.S.)

Östen Undén

Hans-UIrich von Marchtaler

(L.S.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

25

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och för­ mögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter samt anför därvid föl­ jande.

Den 25 april 1928 undertecknades mellan Sverige och Tyska Riket ett avtal angående utjämnande av den in- och utländska beskattningen, särskilt till undvikande av dubbelbeskattning, såvitt angår direkta skatter (se SFS 1928: 485). Den 27 juni 1951 utfärdades av Förbundsrepubliken Tysklands regering en kungörelse, varigenom tillkännagavs att nämnda avtal därefter liksom tidigare var i kraft. Den 18 februari 1957 träffades med Förbunds­ republiken en särskild överenskommelse angående beskattning av vissa praktikanters inkomster under praktiktjänstgöring (SFS 1957:352).

Från såväl tysk som svensk sida har vid skilda tillfällen framställts önskemål om en översyn av den mellan Sverige och Förbundsrepubliken gällande avtalsmässiga regleringen av dubbelbeskattningsfrågan. I syfte att genomföra en dylik översyn upptogs i juni 1957 förhandlingar mellan två av de båda regeringarna särskilt utsedda delegationer. Förhandlingarna, som ägde rum i Stockholm under tiden den 17—den 21 juni 1957 och i Bonn under tiden den 24—den 27 september 1957, fördes å svensk sida av en delegation under ordförandeskap av chefen för finansdepartementets rättsavdelning Carl Åbjörnsson och bestående i övrigt av f. d. skatledirektö- ren K. G. A. Sandström, lagbyråchefen i finansdepartementet Sten Walbcrg och byråchefen i samma departement Ivan Eckersten. Sistnämnda dag, den 27 september 1957, undertecknades ett förhandlingsprotokoll av ordföran­ dena i de båda delegationerna samt paraferades ett på tyska språket av­ fattat förslag till avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

26

för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och för­

mögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter. Det föreslagna avtalet

avsågs skola i förhållandet mellan Sverige och Förbundsrepubliken ersätta

förenämnda svensk-tyska avtal av den 25 april 1928 ävensom den särskilda

överenskommelsen av den 18 februari 1957. Det den 27 september 1957 un­

dertecknade förhandlingsprotokollet torde såsom bilaga få fogas vid stats­

rådsprotokollet i detta ärende.

Sedan genom efterföljande skriftväxling vissa ändringar överenskom-

mits i den i Bonn paraferade avtalstexten, överlämnades densamma jämte

svensk text till finansdepartementet. Avtalsförslaget remitterades till kam­

marrätten, som i utlåtande den 7 mars 1958 förklarade att detsamma icke

föranlett några kammarrättens erinringar.

Från tysk sida påyrkades därefter vissa ändringar i avtalsförslaget, vilka

föranleddes av ändrad tysk lagstiftning på bolagsbeskattningens område.

Från tysk sida upptogs jämväl fråga om iakttagande i ett nytt svenskt-tyskt

avtal av vissa rekommendationer i fråga om dubbelbeskattning, vilka an­

togs av rådet för organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete

(OEEC) den 11 juli 1958. I anledning av de sålunda framförda ändrings­

förslagen har särskilda överläggningar samt skriftväxling ägt rum, varvid

enighet uppnåtts om vissa ändringar i det tidigare föreliggande avtals­

förslaget. Det sålunda modifierade förslaget till avtal mellan Sverige och

Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträf­

fande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra

skatter — vilket torde såsom bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet i detta

ärende — har därefter underställts respektive regeringar för godkännande.

Under hand har meddelats att man å tysk sida är beredd att underteck­

na det föreliggande avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om god­

kännande av detsamma å svensk sida.

Såsom nyss antytts har vid utarbetandet av det nu föreliggande avtals­

förslaget även beaktats vissa av OEEC.s ministerråd antagna rekommenda­

tioner på dubbelbeskattningens område. Dessa rekommendationer har till­

kommit på förslag av en av ministerrådet genom beslut den 16 mars 1956

tillsatt skattekommitté (Fiscal Committee). Kommittén har huvudsakligen

till uppgift att framlägga förslag till bestämmelser om undvikande av dub­

belbeskattning att intagas i avtal på detta område som ingås mellan med­

lemsstaterna i OEEC. Bland medlemsstaterna har på olika håll ett starkt

behov av enhetliga bestämmelser rörande dubbelbeskattning gjort sig gäl­

lande och kommittén, i vars arbete man jämväl från svensk sida allt sedan

dess början deltagit, avser att inom loppet av några år utarbeta och fram­

lägga ett så fullständigt förslag som möjligt till avtal om undvikande av

dubbelbeskattning på såväl inkomst- som förmögenhetsbeskattningens om-

1 Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med för­

slaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen till avtalsförslaget, att rati­

fikationsortens namn införts i artikel 27 § 1 samt att, sedan datering och underskrifter verk­

ställts, uppgift därom införts.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

27

rade. Under föregående år avgav skattekommittén en rapport med förslag

till avtalsbestämmelser i följande hänseenden: 1) vilka skatter, som skall

inbegripas under dubbelbeskattningsavtalet, 2) vad som förstås med ut­

trycket »fast driftställe», 3) vad som förstås med uttrycket »skatterättsligt

hemvist» samt 4) icke-diskriminering i skattehänseende med hänsyn till

medborgarskap eller av liknande grunder. Kommitténs rapport offentlig­

gjordes av OEEC i september 1958 under titeln »The Elimination of double

taxation». Till de föreslagna bestämmelserna fogades vissa kommentarer,

om vilka enighet uppnåtts inom kommittén och som avses skola vara väg­

ledande vid bestämmelsernas tillämpning.

De föreslagna bestämmelserna (artiklarna) lades, såsom förut angivits,

till grund för en rekommendation av OEEC:s ministerråd den 11 juli 1958.

Medleiusregeringarna anmodades därvid att antaga desamma då nya bilate­

rala dubbelbeskattningsavtal ingås eller då äldre avtal revideras. Samti­

digt uppmanades medlemsregeringarna att underrätta organisationen om

dylika avtal ävensom ange huruvida rekommendationen följts.

I det förslag till nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och För­

bundsrepubliken Tyskland som nu framlägges har de av OEEC rekommen­

derade bestämmelserna i allt väsentligt iakttagits. Bestämmelsen rörande

vilka skatter som omfattas av avtalet återfinnes i artikel 2 av avtalsförsla-

get, bestämmelserna om »skatterättsligt hemvist» och »fast driftställe» i

artikel 3 §§ 1 och 3 samt bestämmelsen om icke-diskriminering i artikel 22.

Beträffande de sålunda föreslagna bestämmelserna torde här få erinras

om följande.

Från OEECrs skattekommittés sida har ett förenhetligande och största

möjliga förenkling av bestämmelsen om »fast driftställe» ansetts vara av

särskild vikt med hänsyn till dess betydelse för de kommersiella förbindel­

serna mellan medlemsstaterna. Denna bestämmelse användes nämligen i

avtalen i första hand för att fastställa när skattskyldighet för ett rörelse-

idkande företag uppkommer för rörelse som företaget bedrivit i den andra

avtalsslutande staten. Bestämmelsen ifråga, som återfinnes i artikel 3 § 3

av del nu föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Förbundsre­

publiken, överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelse i fler­

talet av de dubbelbeskattningsavtal Sverige tidigare ingått. Anmärkas må

dock att i motsats till vad som är fallet i en del svenska avtal en agent ej

behandlas som fast driftställe för det exporterande företaget endast av den

anledningen alt han förfogar över ett varulager, från vilket han regelbundet

effektuerar order för företagets räkning.

Bestämmelsen rörande »skatterättsligt hemvist», som återfinnes i artikel

3 § 1 av avtalsförslaget, innebär i viss mån en omläggning i förhållande till

de tidigare ingångna avtalen med västeuropeiska stater (med undantag av

Storbritannien). De nu gällande avtalen med dessa stater, inbegripet det

svensk-tyska avtalet, innehåller eu i och för sig uttömmande reglering av

uttrycken »hemvist» eller »bosättning». Dock må påpekas att de ifrågava­

rande bestämmelserna ansetts praktiskt taget genomgående motsvara de

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

föreskrifter om bosättning som återfinnes i den svenska kommunalskatte­

lagen. Enligt den nu föreslagna avtalsbestämmelsen avses uttrycket »hem­

vist» skola i första hand helt följa den interna skattelagstiftningens regler

(art. 3 § 1 a)). Då genom ett dylikt förfarande »dubbelt hemvist» eller »dub­

bel bosättning» kan bli resultatet — d. v. s. den skattskyldige kan enligt den

interna lagstiftningen i den ena avtalsslutande staten anses äga hemvist i

denna stat och samtidigt enligt den interna lagstiftningen i den andra staten

anses äga hemvist i denna andra stat — har särskilda föreskrifter varit er­

forderliga för att lösa denna konfliktsituation. Dessa föreskrifter, som åter­

finnes i atikel 3 § 1 punkterna b) och c), överensstämmer i huvudsak med

motsvarande föreskrifter i gällande svenska dubbelbeskattningsavtal.

Jämväl i fråga om den föreslagna bestämmelsen om icke-diskriminering,

som återfinnes i artikel 22, finnes motsvarighet i vissa av de avtal Sverige

redan ingått med västeuropeiska stater, t. ex. i 1949 års svensk-brittiska

dubbelbeskattningsavtal. I likhet med vad som skett i motsvarande samman­

hang i anledning av de tidigare avtalen torde i en blivande tillämpningskun-

görelse rörande det nya svensk-tyska avtalet böra intagas en uttrycklig före­

skrift om att —- såsom ett undantag sålunda från regeln i 6 § 1 mom. c) för­

ordningen om statlig förmögenhetsskatt — bolag i Förbundsrepubliken Tysk­

land ej får påföras förmögenhetsskatt i Sverige.

Vad härefter angår vilka skatter som inbegripes under det föreslagna av­

talet må framhållas att i artikel 2 § 1 intagits en uttömmande uppräkning

av skatterna ifråga. I motsats till vad som är fallet med gällande svensk­

tyska avtal faller under avtalet jämväl kupongskatten samt bevillningsav­

gifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

Inledningsvis har angivits att efter upprättandet av avtalsförslaget i sep­

tember 1957 ändrad tysk lagstiftning på bolagsskattelagstiftningens område

i viss utsträckning påverkat utformningen av det nu föreliggande avtals­

förslaget. Innan jag redogör för hithörande avtalsbestämmelser torde jag

därför få något beröra ifrågavarande tyska lagstiftning.

Tyska aktiebolag och tyska bolag med begränsad ansvarighet (Gesellschaf-

ten mit beschränkter Haftung) har att erlägga inkomstskatt (Körperschaft-

steuer) enligt olika skattesatser allteftersom vinsten fonderas hos bolaget

eller utdelas till aktieägarna. Enligt den under 1958 genomförda ändringen

utgör från och med den 1 januari samma år skattesatsen för icke utdelad

vinst 51 % och för utdelad vinst 15 %. (I vissa fall, varå jag saknar anled­

ning att närmare ingå, utgör dock skattesatserna respektive 49 % och

26,25 %.) Då vinsten utdelas till annat tyskt bolag, som äger minst 25 %

av andelarna i det utdelande bolaget, är utdelningen hos det mottagande

bolaget (moderbolaget) fri från skatt därest densamma vidareutdelas till

moderbolagets aktieägare. I annat fall uttages hos moderbolaget en särskild

bolagsskatt (Nachsteuer) av 36 % av utdelningens bruttobelopp, vilken skat­

tesats motsvarar skillnaden mellan skattesatserna å icke utdelad och utde­

29

lad vinst (51 — 15 = 36 %). Då utdelningsmottagaren ej är sådant moder­ bolag som nyss sagts avdrages av det utdelande bolaget 25 % av utdelning­ ens belopp såsom skatt å kapitalinkomst (Kapitalertragsteuer). Är utdel­ ningsmottagaren bosatt i Tyskland avräknas det sålunda avdragna beloppet å betalningsmottagarens inkomstskatt i Tyskland. I fråga om utländska ak­ tieägare är det vid källan avdragna skattebeloppet, 25 % av utdelningen, de­ finitivt och den utländske betalningsmottagaren är sålunda ej för utdelning­ en underkastad någon ytterligare beskattning i Tyskland.

Enligt den lagstiftning som gällde för tiden före den 1 januari 1958 var skillnaden i skattesatsen för icke utdelad och för utdelad vinst 15 % (49,09— 34,09 = 15 %), vilket också utgjorde skattesatsen för den förenämnda sär­ skilda bolagsskatten (Nachsteuer).

Jämlikt 1928 års svensk-tyska avtal gäller beträffande beskattningen av inkomst av kapital den huvudprincipen att sådan inkomst skall beskattas endast i den stat där den skattskyldige är bosatt. Härvidlag stadgas emeller­ tid i avtalet ett undantag för det fall skatt å inländsk kapitalavkastning ut­ tages i avdragsväg (vid källan). Detta innebär bl. a. att i fråga om aktieut­ delningar mellan de båda länderna dubbelbeskattning ej undanröjes genom det gällande avtalet.

I de dubbelbeskattningsavtal Sverige ingått under senare år med västeu­ ropeiska stater har dubbelbeskattningen av aktieutdelningar merendels un­ danröjts på så sätt att den stat, varifrån utdelningen kommer (källstaten), helt eller nästan helt avstått från sitt skatteanspråk och beskattningsrätten överlåtits till den stat där betalningsmottagaren är bosatt (bosättningssta- ten). Med hänsyn till den nyss redovisade utformningen av beskattningen i Tyskland av bolags icke utdelade respektive utdelade vinster har man å tysk sida ej ansett sig kunna godtaga en reglering av dubbelbeskattningsfrågan på angivet sätt. Med den före den 1 januari 1958 gällande lagstiftningen var man dock enligt det i september 1957 paraferade avtalsutkastet beredd att över­ väga en begränsning av beskattningen i källstaten till 15 % av utdelningens belopp. De under 1958 genomförda lagändringarna framtvingade emellertid en omprövning i visst hänseende av denna generella reglering. Enligt det nu föreliggande avtalsförslaget gäller beträffande beskattning av aktieutdelning följande.

Jämlikt artikel 9 § 1 tillkommer beskattningsrätten till aktieutdelning i princip den stat, där aktieägaren har hemvist. Källstaten äger dock enligt § 2 verkställa skatteavdrag med högst 15 % av utdelningens belopp. Den sålunda avdragna källskatten skall enligt artikel 19 §§ 2 och 4 avräknas å betal­ ningsmottagarens inkomstskatt i hemviststaten. Dubbelbeskattningen avses sålunda i dessa fall skola undanröjas med anlitande av den s. k. eredit-of- tax metoden i överensstämmelse med vad som skett i vissa andra svenska dubbelbeskattningsavtal. För tillämpningen av dessa avtal har för Sveriges vidkommande föreskrivits, att den utländska skatten skall i första hand avräknas mot den statliga inkomstskatten och att avräkning å den kommu­

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

30

nala inkomstskatten skall ske endast i den mån den statliga inkomstskatten ej

förslår för avräkningen. En liknande föreskrift synes böra lämnas för till-

lämpningen av de nu ifrågavarande avtalsbestämmelserna. I §§ 3 och 4 av ar­

tikel 9 har vidare intagits bestämmelser som anknyter till den förutnämnda

uppläggningen av bolagsbeskattningen i Tyskland med skilda skattesatser

för icke utdelad och utdelad vinst. Enligt § 3 skall källskatteuttaget reduce­

ras till 10 %, om skillnaden i de berörda skattesatserna minskar i den i pa­

ragrafen angivna omfattningen. Jämlikt § 4 får å andra sidan i Tyskland i

vissa fall uttagas en källskatt av 25 %. Beträffande sistnämnda fall må sär­

skilt framhållas följande.

Såsom förut angivits är för närvarande bolagsskatten i Tyskland i regel för

icke utdelad vinst 51 % och för utdelad vinst 15 %. Skillnaden mellan de bå­

da skattesatserna uppgår således till 36 %. Då ett tyskt bolag verkställer ut­

delning till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, som

äger minst 25 % av andelarna i det tyska bolaget, uttages av bolaget i Tysk­

land sålunda 15 % i bolagsskatt (Körperschaftsteuer) å det utdelade be­

loppet. Jämlikt § 4 får i Tyskland uttagas jämväl en källskatt å utdelningen

av 25 % av densamma. Under i artikel 19 § 5 angivna förutsättningar blir

utdelningen i Sverige fritagen från skatt. Enligt sagda paragraf förutsättes

för skattefrihet i Sverige dels att det svenska bolaget eller föreningen äger

minst 25 % av de röstberättigade andelarna i det tyska bolaget och dels att

utdelningen varit skattefri i Sverige om jämväl det utdelande bolaget varit

ett svenskt aktiebolag.

Vad beträffar det motsatta fallet — d. v. s. då ett tyskt moderbolag upp­

bär utdelning från ett svenskt aktiebolag, vari det tyska bolaget äger minst

25 % av de röstberättigade aktierna — må erinras om att det svenska dot­

terbolaget har att erlägga inkomstskatt enligt samma skattesats för icke ut­

delad och för utdelad vinst (f. n. 50 % i statlig inkomstskatt). Å utdelningen

uttages kupongskatt med 15 % (art. 9 § 2). Jämlikt artikel 19 § 3 blir ut­

delningen skattefri i Tyskland. Då i Tyskland även bolag normalt har att

erlägga förmögenhetsskatt, må nämnas att enligt sagda paragraf befrielse

medges jämväl för förmögenhetsskatt å aktierna.

Såsom framgår av den i artikel 3 § 4 intagna definitionen å utdelning är

vad i det föregående angivits i fråga om aktieutdelning jämväl tillämpligt

å bland annat utdelning å andelar i bolag med begränsad ansvarighet (Gesell-

schaften mit beschränkter Haftung). Det må även påpekas att i artikel 19 § 5

intagits en uttrycklig erinran om att bestämmelsen i sagda paragraf skall

tillämpas även i fråga om utdelning från nyssnämnda bolag med begränsad

ansvarighet.

För ränteinkomster gäller liksom beträffande aktieutdelningar att 1928

års svensk-tyska avtal ej undanröjer uppkommande dubbelbeskattning. In­

komst av fordringar med säkerhet i fastighetshypotek faller helt utanför

avtalet och i fråga om annan ränteinkomst äger vardera staten rätt att

uttaga skatt i avdragsväg (vid källan). Då i Sverige ej utgår någon käll-

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

31

skatt å räntor som härifrån utbetalas till utlandet, har förbehållet om käll­

skatt för Sveriges del saknat betydelse. I nu föreliggande avtalsförslag har

något förbehåll ej medtagits utan beskattningsrätten till ränteinkomst före­

slås enligt artikel 10 skola helt tillkomma hemviststaten. Såsom framgår av

§ 2 av sagda artikel inbegripes — i motsats till vad som nu gäller — även

ränteinkomst å sådan skuldförbindelse, för vilken säkerhet ställts i form

av inteckning i fast egendom. I samband med de senare överläggningarna

om beskattningen av aktieutdelning visade det sig möjligt att genomföra

nyssnämnda ändrade reglering, vilken bättre motsvarar gällande svenska

beskattningsprinciper.

Vad beträffar avtalsförslagets innehåll i övrigt torde det — utöver en hän­

visning till själva avtalstexten — vara tillfyllest att här framhålla följande.

Beträffande beskattning av inkomst av arbete föreslås bestämmelser som

i huvudsak motsvarar de bestämmelser vilka är tillämpliga enligt gällande

avtal. Bestämmelserna återfinnes i artiklarna 12—15. Såsom inledningsvis

angivits inbegripes under avtalsförslaget bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter. Dessa samt motsvarande tyska skatter å tillfällig

utövning av fritt yrke har utgått utan inskränkning genom gällande avtal.

Enligt avtalsförslaget undanröjes jämväl den härutinnan kvarstående dub­

belbeskattningen.

Slutligen må i anledning av uttalande därom i d&t den 27 september 1957

undertecknade förhandlingsprotokollet med några ord beröras uttagandet

i Tyskland av näringsskott (Gewerbesteuer) vid utbetalning av royalty till

svenska bolag. Näringsskatten erlägges av alla aktiebolag och bolag med

begränsad ansvarighet (Gesellschaften mit beschränkter Haftung) som dri­

ver verksamhet i Tyskland. Skattens grundbelopp är 5 % av årsvinsten och

varje kommun bestämmer årligen uttagsprocenten (i regel 240 % av grund­

beloppet). Beskattningsgrundval är den vid taxering till inkomstskatt (Kör-

perschaftsteuer) uppskattade rörelsevinsten med vissa tillägg och avdrag.

Tillägg göres bl. a. med hälften av utbetalda royaltybelopp, dock med visst

undantag då beloppet utbetalas till ett tyskt bolag. Såsom framgår av för­

handlingsprotokollet har man å tysk sida förklarat sig beredd att vid senare

tidpunkt ompröva den från svensk sida upptagna frågan.

I fråga om ikraftträdandet av det nya avtalet, som enligt artikel 27 skall

ratificeras, föreslås (artikel 28) att detsamma skall för Sveriges del till-

lämpas för första gången vid 1960 års taxering, d. v. s. i princip för inkomst

som uppburits under 1959, och för Förbundsrepubliken Tysklands vidkom­

mande för motsvarande inkomstår. Genom det nya avtalet upphör jämlikt

artikel 28 § 2 1928 års svensk-tyska avtal alt äga tillämpning mellan Sverige

och Förbundsrepubliken och enligt § 3 samma artikel skall jämväl den sär­

skilda överenskommelsen av den 18 september 1957 upphöra att gälla. Jäm­

likt artikel 29 skall det nya avtalet gälla utan tidsbegränsning, dock med

sedvanlig uppsägningsklausul.

32

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Det svensk-tyska dubbel­

beskattningsavtalet av den 25 april 1928 var det första fullständiga avtal

som Sverige ingick på dubbelbeskattningens område. Detta avtal har i många

stycken tjänat som en förebild för senare ingångna dubbelbeskattningsavtal.

I det stora hela synes 1928 års avtal ha väl gagnat utvecklingen av de

svensk-tyska ekonomiska förbindelserna. Redan vid avtalets ingående stod

det emellertid klart att uppkommande dubbelbeskattning i vissa fall ej

kunnat helt undanröjas. Genom uttryckliga bestämmelser förutsattes —

såsom i det föregående angivits — dubbelbeskattning i vissa avseenden sko­

la kvarstå. Även i andra hänseenden har utvecklingen medfört ett behov av

en översyn av avtalsbestämmelserna och av en anpassning till de principer

vilka kommit till uttryck i senare ingångna dubbelbeskattningsavtal samt

i det samarbete, som jämväl på dubbelbeskattningens område etablerats

inom ramen för organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete

(OEEC). Med hänsyn till de livliga ekonomiska förbindelserna mellan Sve­

rige och Förbundsrepubliken Tyskland är en modernisering av gällande

regler för undvikande av dubbelbeskattning i förhållande till detta land av

särskild betydelse. Det föreliggande avtalsförslaget, som utformats i så

nära anslutning som möjligt till nyare svenska dubbelbeskattningsavtal och

med beaktande av OEEC:s ministerråds rekommendation den 11 juli 1958,

synes väl ägnat att främja de ekonomiska förbindelserna mellan de båda

länderna. Jag vill därför tillstyrka att förslaget godkännes i dess nu före­

liggande lydelse.

Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet

att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredra­

gande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del god­

känna det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Förbunds­

republiken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skat­

ter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1959

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­

lan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Ingrid Qvarnström

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

33

Bilaga

(Översättning)

Verhandlungsprotokoll Förhandlingsprotokoll

Nach Verhandlungen in Stockholm und in Bonn haben die schwedische und die deutsche Delegation uber- einstimmung iiber den Entwurf eines Abkommens erzielt. Der Entwurf des Abkommens ist beigefugt.

Die Delegationen verständigten sich iiber folgende Erklärungen:

1. Artikel 6 des Abkommens iiber die Ermittlung des Gewinns von wirt- schaftlich verflochtenen selbständi- gen Unternehinen enthält Vorschrif- ten, die § 30 des deutschen Einkom- mensteuergesetzes einschränken. Ge- winnkorrekturen auf Grund zwi- schenstaatlicher Verflcchtungen kön- nen nach Inkrafttreten des Abkom­ mens deshalb nur im Rahmen des Artikels 6 des Abkommens vorge- nommen werden.

2. Der Vorschlag der sclrwcdischen Delegation, bei der Anwendung des § 8 Ziff. 8 des deutschen Gewerbe- steuergesetzes auf deutsche Unterneh- men, die Lizenzgebiihren an schwe­ dische Aktiengesellschaften zahlen, diese Unternehinen so zu behandeln, als ob die Zahlungen an eine deutsche Kapitalgesellschaft geleistet worden wären, wurde eingehend erörtert. Die deutsche Delegation war nicht in der Lage, diesen Vorschlag anzunehmen. Sie erklärt jedoch, dass bci ciner Re­ form des Gewerbesteuergesetzes oder bei einer anderen geeignetcn Gelegen- heit gepruft werden soll, ob und in- wieweit Lizenzzahlungen an aus- ländische Empfänger mit Wohnsitz in einem Staate, mit dem die Bundes- republik ein Doppelbesteuerungsab- kommen abgeschlossen hat, den Zah-

Efter förhandlingar i Stockholm och i Bonn ha de svenska och tyska delegationerna nått enighet om ett utkast till avtal. Avtalsutkastet när- slutes härjämte.

Delegationerna enades om följande uttalanden:

1. Artikel 6 i avtalet angående om­ räkning av vinstfördelning mellan självständiga men sinsemellan i eko­ nomiskt hänseende beroende företag innehåller bestämmelser, vilka inne­ bära en inskränkning i § 30 i den tyska inkomstskattelagen. Följakt­ ligen kan efter avtalets ikraftträdan­ de omräkning av vinstfördelning mellan sådana företag i de båda sta­ terna endast ske inom ramen för be­ stämmelserna i avtalets artikel 6.

2. Av den svenska delegationen framfördes förslag om att vid till- lämpningen av § 8 punkt 8 i den tyska näringsskattelagen (Gewerbe- steuergesetz) i fråga om tyska före­ tag, vilka utbetala royalty till svenska aktiebolag, dessa företag skulle be­ handlas på samma sätt som om roy- altyn utbetalades till ett sådant tyskt bolag, vars delägare icke personligen ansvara för bolagets förbindelser (Kapitalgesellschaft). Detta förslag blev ingående diskuterat. Den tyska delegationen kunde icke godtaga för­ slaget. Den tyska delegationen förkla­ rar emellertid, att i händelse av en reform av näringsskattelagstiftning- en eller vid annat lämpligt tillfälle frågan skall prövas huruvida och i vilken utsträckning utbetalningar av royalty till utländska mottagare med

3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 157

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

lungen an inländische Unternehmen

gleichgestellt werden können.

Bonn, den 27. September 1957

För die schwedische Delegation:

Carl Åbjörnsson

För die deutsche Delegation:

W. Mersmann

hemvist i stat, med vilken Förbunds­

republiken slutit dubbelbeskattnings­

avtal, kunna behandlas på samma

sätt som utbetalningar till inhemska

företag.

Bonn den 27 september 1957

För den svenska delegationen:

Carl Åbjörnsson

För den tyska delegationen:

W. Mersmann

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

35

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Kungl. Maj :t har denna dag på föredragning av chefen för finansdepar­ tementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å in­ komst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter. Enligt artikel 27 i avtalet skall det ratificeras.

Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga chefen för utrikesdepartementet att underteckna avtalet.

Ur protokollet:

Gunnar Lorentzon

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 157

år

1959

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2i april 1959.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj:t den 20 mars 1959 bemyndigat chefen för utrikes­

departementet att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och

Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträf­

fande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra

skatter av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma

dag för sin del godkänt, har avtalet den 17 april 1959 blivit vederbörligen

undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 20

mars 1959 anfört i ärendet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för genomförande av

ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i verkställda taxeringar,

vare sig dessa har avseende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i

eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

580360 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag