Prop. 1960:102
('angående ändrad orga\xad nisation av Aktiebolaget Industrikredit ',)
Kungi. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
1
Nr 102
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad orga
nisation av Aktiebolaget Industrikredit
;
given Stock
holms slott den
4
mars 1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar av Aktiebolaget Industrikredits organisation och verksamhet i syfte att öka bolagets utlåningskapacitet. För slaget innebär bl. a., att staten skulle överlåta ett antal aktier i bolaget till vissa bankaktiebolag.
1
Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 102
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4
mars
1960.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
ändrad organisation av Aktiebolaget Industrikredit
samt anför därvid föl
jande.
Aktiebolaget Industrikredit bildades efter beslut av 1934 års riksdag (prop.
1934:260; SB: oU 3; Rskr 377). Bakgrunden härtill var den omläggning
som skett av banklagstiftningen. Dittills hade näringslivets behov av såväl
långfristig som kortfristig kredit huvudsakligen tillgodosetts genom affärs
bankerna. I syfte att nå en sanering av bankväsendet hade statsmakterna
emellertid beslutat vissa ändringar i banklagstiftningen, varigenom banker
nas möjligheter att meddela långfristiga krediter kringskurits. Det ansågs
därför erforderligt att näringslivet kunde beredas möjlighet att vid sidan av
affärsbankerna erhålla längre krediter. Då förutsättningar saknades att på
enskild väg åstadkomma sådan kreditgivning, ansågs ett särskilt institut
för medellång och långfristig kreditgivning böra inrättas med statens med
verkan. Av flera skäl fann man det lämpligt att institutet organiserades
som aktiebolag.
Bolagets utlåning beräknades främst komma att avse anläggningskredi-
ter, såväl till nystartade företag som till utbyggnad av äldre företags kapa
citet. Även kreditgivning för rationalisering av driften avsågs bli en viktig
gren av verksamheten. Utlåningsverksamheten skulle handhas fullt affärs
mässigt och låneansökningarna prövas med beaktande i första hand av de
erbjudna säkerheterna utan hänsyn till ovidkommande synpunkter. Det
egna kapitalet tillsköts främst av staten. För att bereda bolaget tillgång
till bankmässig sakkunskap och för att skapa garanti för ett samarbete med
bankerna bereddes även dessa tillfälle att ingå såsom delägare. Anskaff
ningen av medel för bolagets rörelse utöver det egna kapitalet förutsattes
skola ske genom upplåning och företrädesvis genom emitterande av obliga
tioner. Däremot skulle ingen inlåning på räkning från allmänheten före
komma.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
3
Aktiebolaget Industrikredits nuvarande verksamhet och organisation
De grunder för Aktiebolaget Industrikredits verksamhet och organisation som fastställdes vid dess bildande har därefter bibehållits. Bolaget skall sålunda enligt sin bolagsordning ha till uppgift att idka lånerörelse genom att åt näringsidkare här i riket lämna lån mot säkerhet, som finnes fullt betryggande! Lån får inte beviljas annorledes än på viss tid och som regel inte för längre tid än tio år. Lån på längre tid än ett år skall regelmässigt amorteras enligt fastställd plan. Lånen får i regel inte uppgå till mer än 50 procent av det uppskattade värdet av den ställda säkerheten. Vissa maxi- mibestämmelser gäller även i fråga om lån till samme låntagare eller till låntagare, som är nära förbundna med varandra i ekonomiskt avseende.
Obligationslån, som bolaget upptar, skall antingen återbetalas genom amortering enligt fastställd plan eller efter uppsägning. Upplåningen har hittills praktiskt taget helt skett genom reverslån.
Bolagets aktiekapital utgör åtta miljoner kronor, fördelat på aktier å 1 000 kronor. Sammanlagt uppgick bolagets egna kapital enligt balansräk ningen den 31 december 1958 till 12 688 000 kronor. Som särskild säkerhet för sina förbindelser har bolaget därjämte en garantifond om tolv miljoner kronor. Denna fond har ställts till förfogande av staten i form av statens fyra procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida. Garantifon den får endast tas i anspråk i den mån detta vid likvidation av bolaget skulle vara erforderligt för att fullgöra bolagets förbindelser, sedan dess egna tillgångar i första hand blivit använda. De i garantifonden ingående obligationerna tillhör staten, intill dess de tagits i anspråk för det angivna ändamålet. Staten kan dock inte förfoga över dem för annat ändamai, förrän det utrönts, att de inte är erforderliga för garantifonden. Bolaget får inte in gå förbindelser i större omfattning än som motsvarar fyra gånger det sam manlagda beloppet av garantifonden och bolagets reservfond.
Bolagets aktier kan endast tillhöra staten och svenska bankaktiebolag samt, till ett antal av högst fyra, andra som av Kungl. Maj:t godkännes såsom aktieägare. Staten skall äga minst fem åttondelar av antalet aktier. Aktie, som äges av bank, är staten berättigad och skyldig att inlösa efter därom framställd begäran. För närvarande äger staten aktier i bolaget till ett belopp av nominellt 5 998 000 kronor eller i stort sett tre fjärdedelar av aktiekapitalet. Återstående aktier äges av fyra affärsbanker.
Till aktieägarna får av bolagets vinst årligen utdelas högst fem procent. Om utdelning under ett eller flera år inte skett med nämnda procentsats, kan dock under följande år utdelas vad som sålunda brustit. Någon utdel ning på aktierna har emellertid hittills inte förekommit.
Bolagets styrelse, som väljes årligen på ordinarie bolagsstämma, består av åtta ledamöter och lika många suppleanter. De banker som äger aktier i bolaget är berättigade alt särskilt för sig utse högst tre styrelseledamöter jämte suppleanter. Kungl. Maj:t förordnar en av styrelseledamöterna att
4
vara ordförande. Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt
bolagets räkenskaper skall granskas av tre revisorer. En av revisorerna för
ordnas av bank- och fondinspektionen. Av de övriga revisorerna skall minst
en vara auktoriserad revisor.
Den för bolaget gällande bolagsordningen får inte ändras utan medgivande
av Kungl. Maj:t. Det ankommer även på Kungl. Maj:t att utfärda regle
mente rörande bolagets förvaltning och rörelse.
Beträffande bolagets utlåning och sammansättningen av densamma torde
få nämnas följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Utlåningens utveckling 1950—1959
Utlämnade
Återbetalning
Utlåning vid
nya lån
å lån
årets slut
1950 ..................... ..................... 4 472 000
2 707 875
37 877 000
1951 ..................... ...................... 4 852 000
2 493 450
40 235 550
1952 .....................
3 160 425
45 597 625
1953 ..................... ..................... 6 794 500
5 007 150
47 384 975
1954 ..................... ..................... 8 600 000
4 003 400
51 981 575
1955 ..................... ..................... 8 487 000
4 267 125
56 201 450
1956 ....................... ..................... 5 398 000
4 733 525
56 865 925
1957 ....................... ..................... 5 732 000
7 055 475
55 542 450
1958 ....................... ..................... 10 837 200
6 018 825
60 360 825
1959 .......................
5 261 600
64 944 225
Utlåningens sammansättning den 31/12 1959, uppdelad på verksamhetsgrenar
Lånebelopp
Procent av
utlåningen
Järn-, stål- och metallverk................................
Kr.
462 500
0,7
Järn-, stål- och metallmanufaktur ...................
»
7 857 375
12,1
Maskin-, verkstads- och varvsindustri ....
»
17 237 925
26,5
Elektrisk industri samt kabelverk.................
»
4 397 250
6,8
Instrumentfabriker ..............................
»
719 125
1,1
Jord- och stenindustri samt byggnadsindustri..
»
7 124 250
11,0
Trävaru- och träförädlingsindustri ...................
»
5 907 700
9,1
Pappersmasse-, pappers- och grafisk industri..
»
5 044 900
7,8
Livsmedelsindustri ............................
»
2 607 125
4,0
Textil- och beklädnadsindustri ...............
»
5 010 025
7,7
Läder-, gummi- och plastvaruindustri...............
)>
1 030 000
1,6
Kemisk-teknisk industri ................................
»
3 360 250
5,2
Diverse (lån till fastighetsägare, vilka helt eller
till större delen uthyr sina fastigheter till
främmande företag, eller vilka huvudsakligen
idkar handels- eller transportverksamhet) ..
»
4 185 800
6,4
Kr. 64 944 225
100,0
Slutligen torde få återges bolagets balansräkning den 31/12 1958 samt
dess vinst- och förlusträkning för år 1958.
5
Balansräkning den 31 december 1958 Tillgångar:
Kassa Kr. 2195 344:61
Sker"::::::::::::::::::::::.................... » i645289:49
Upplupna räntor ................................................................................... * 126117:05 Utlåning.................................................................................................... * 60 360 825: Inventarier................................................................................................ *
Garantifond: Sv. Statens 4 % obligationer Kr. 12 000 000: —____________________ _
Kr. 64 327 577:15
Skulder:
Kortfristiga skulder:
Upplupna räntor......................................... Kr. 1039159:11 Innehållen källskatt ................................
*
1282: —
Ogulden skatt........... ................................. * 89 807: — Diverse personer......................................... »____28 019: 34 Kr. 1 158 267:45
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Långfristiga skulder:
Reverslån ........................................................................................ * 49 438 750: Delcrederekonto.................................................................................... * 1 042 383: 70
Eget kapital:
Aktiekapital ............................................. Kr. 8 000 000: — Reservfond ................................................. » 4 000 000: — Dispositionsfond......................................... » 400 000: —
Behållning: Behållning per 31/12
1957 ............................ Kr. 215 866: 37 Överföring t. disposi-
tionsfonden........... » 176 956: 06 Kvarst. vinst ................. Kr. 38 910: 31 Årets vinst ...................... » 249 265: 69 » 288 176: —- » 12 688 176:
Kr. 64 327 577:15
Ställda panter för reverslånen utgöras av låneförbindelser å Kr. 60 360 825: — med tillhörande hypotek.
Vinst- och förlustråkning jör år 1958
Inkomster:
.. ............................................................................................................. .. Kr. 3 002 333:94
Kr. 3 002 333: 94
tf
Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 102
Utgifter:
Förvaltningskostnader:
Arvoden, avlöningar och pensionsavgifter Kr. 109 763:75
Hyra och övriga förvaltningskostnader ..
»
33 458: 43 Kr. 143 222: 18
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Räntor..................................................................................................... »
2 001377:42
Skatter..................................................................................................... »
487 747: —
Avsättning för delcredere.................................................................. »
120 721: 65
Årets vinst ............................................................................................ »
249 265: 69
Kr. 3003 333:94
Framställning om bildande av ett särskilt finansieringsinstitut
I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning, dagtecknad den 3 januari
1959, har 14 affärsbanker hemställt om medgivande jämlikt 54 § sista styc
ket lagen om bankrörelse att förvärva aktier i ett särskilt bolag, med firma
Aktiebolaget Företagsfinans, som bankerna avsett att bilda. De 14 bankerna
utgöres av Aktiebolaget Bohusbanken, Göteborgs bank, Jämtlands folkbank,
Skandinaviska banken, Skaraborgs enskilda bank, Skånska banken, Små
lands bank, Stockholms enskilda bank, Sundsvalls enskilda bank, Svenska
handelsbanken, Sveriges kreditbank, Uplands enskilda bank, Wermlands en
skilda bank och Östergötlands enskilda bank. Det nya bolaget skulle i första
hand tillhandagå mindre och medelstora näringsföretag med krediter för
investering i fasta anläggningar, maskiner, rationaliseringsåtgärder etc. Kre
diterna beräknades få längre bundenhet och komma att avse större belopp
än vad bankerna med hänsyn till arten av sin rörelse och gällande regler
principiellt bör medge. Säkerhetskravet skulle även i viss utsträckning kunna
ges ett annat innehåll än enligt banklagen. Behovet av vidgade möjligheter
till dylika krediter hade tid efter annan framhållits. För att hålla bolagets
kostnader nere skulle detta så långt möjligt få utnyttja bankernas organisa
toriska resurser. Bolaget avsågs vid bildandet erhålla ett aktiekapital av no
minellt fem miljoner kronor.
Yttranden
över bankernas framställning har utlåtanden avgivits av bank- och fond
inspektionen den 15 juni 1959 och av Aktiebolaget Industrikredit den 9 de
cember 1959.
Bank- och fondinspektionen
erinrar i sitt utlåtande om att 1955 års bank
lagstiftning skapat möjligheter för affärsbankerna att i betydande omfatt
ning lämna s. k. blancokrediter och långtidsbundna lån åt småföretagare
men att dessa möjligheter utnyttjats i ytterst ringa grad. Särskilt gäller detta
blancokrediterna. De angivna förhållandena tyder enligt inspektionen på
att behovet av ett nytt kreditinstitut är ringa eller helt obefintligt. Även
från andra synpunkter ter sig den ifrågasatta utbyggnaden av kreditväsen
7
det enligt inspektionens mening föga motiverad. Ett centralt institut utan lokal representation skulle sålunda svårligen kunna etablera en tillräckligt noggrann övervakning från kreditgivarens sida. Vidare kunde det inte an ses lämpligt, att krediter utan säkerhet ens till någon del lägges till grund för obligations- eller annan liknande upplåning på lång sikt. Inspektionen ställer sig därför starkt skeptisk till tanken på inrättandet av ett nytt kre ditinstitut för ifrågavarande ändamål. Institutet skulle, menar inspektionen, åtminstone delvis fylla just de behov som föranledde ändringarna i 1955 års banklag. Den ifrågasatta kreditgivningen borde enligt inspektionen kunna ombesörjas inom det bestående kreditväsendets ram. Inspektionen erinrar i sammanhanget även om den kreditgivning till mindre och medelstora före tag som med statligt stöd bedrives genom olika fonder och företagareför eningar.
Inspektionen bestrider emellertid inte att det mellan de företag som själv ständigt kan gå ut och låna på obligationsmarknaden och dem som bör kunna repliera på affärsbankerna för sitt behov av bundna krediter finns ett klientel, för vilket det skulle vara till fördel att kunna lita till ett centralt hypoteksinstitut. Detta behov skulle dock enligt inspektionen kunna fyllas av Aktiebolaget Industrikredit efter en viss omarbetning av bolagsordningen och en organisatorisk upprustning.
Aktiebolaget Indnstrikredit
konstaterar i sitt utlåtande inledningsvis, att
det planerade kreditinstitutets verksamhet till avsevärd del skulle komma att sammanfalla med den verksamhet som bolaget bedriver. Vad som skulle skilja bolagets verksamhet från kreditinstitutets vore väsentligen det lägre krav på säkerhet som skulle gälla för institutets utlåning. Bolaget framhål ler härefter att dess erfarenhet från den hittillsvarande verksamheten och det ökade behov av mera liberala lånevillkor som särskilt under de senaste åren yppats i samband med rationaliserings- och omställningsåtgärder inom näringslivet föranlett bolagets styrelse att redan tidigare överväga förslag om uppmjukningar i hittills gällande bestämmelser för bolagets verksamhet. Med anledning av bankernas framställning har förhandlingar förts mellan representanter för statens intresse i bolaget och representanter för de bakom framställningen stående affärsbankerna om möjligheterna att ge nom en ändring av reglerna för bolagets verksamhet på väsentliga punkter tillgodose de önskemål som legat bakom bankernas framställning. För handlingarna har lett till en överenskommelse om förslag till ett utvidgat samarbete i bolaget mellan staten och bankerna. I enlighet härmed har ett förslag till aktieägareavtal mellan staten och bankerna samt förslag till ny bolagsordning upprättats.
Rörande innebörden av dessa förslag framhåller bolaget följande.
Enligt gällande bolagsordning skall aktierna i bolaget till minst fem åtton delar ägas av staten och i övrigt av svenska bankaktiebolag ävensom till ett antal av högst fyra av andra, vilka Kungl. Maj:t godkänner som aktieägare. Dessa regler föreslås skola ändras på så sätt att staten hädanefter skall äga hälften av aktierna och bankerna tillsammans återstoden. Avsikten är att
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 ur 1060
8
praktiskt tagel aila affärsbanker skall ingå som aktieägare. En ökad med
verkan från bankernas sida har rent sakligt bedömts bli till stort gagn för
bolaget. Genom den föreslagna anordningen får nämligen bankerna ökat in
tresse av att hänvisa lämpliga låntagare till bolaget samt att ställa sin kän
nedom om lånesökande till bolagets förfogande. Bankernas medverkan vid
bolagets upptagande av lån är också av stort värde.
Enligt förslaget till bolagsordning skall aktiekapitalet utgöra lägst åtta
miljoner och högst tjugofyra miljoner kronor. Någon ökning av det nuva
rande aktiekapitalet å åtta miljoner kronor är emellertid för närvarande
icke förutsedd. Aktierna, vilka alltjämt skall lyda å 1 000 kronor, föreslås
bli fördelade i två serier, den ena betecknad A och den andra B. Båda seri
erna skall omfatta lika många aktier. A-aktierna skall ägas av staten och
B-aktierna av bankerna. Staten, som för närvarande äger 5 998 aktier i bola
get eller praktiskt taget tre fjärdedelar av aktiekapitalet, föreslås således
skola överlåta 1 998 aktier till bankerna.
Lösesumman för aktierna har beräknats på följande sätt. Enligt bolagets
balansräkning den 31 december 1958 var bolagets egna kapital 12 688 000
kronor, vartill kom 1 042 000 kronor på delcrederekonto. Enär vinsten för år
1959 uppskattats till 450 000 kronor och bolaget torde komma att få en
skattereslitution å 290 000 kronor, bär bolagets egna kapital före avdrag för
förlustrisker å fordringar och latenta skatteskulder beräknats till 14 470 000
kronor.
Från detta belopp har ansetts skola avdragas i första hand ett belopp
motsvarande förlustrisken å bolagets fordringar med i runt tal 925 000 kro
nor. Vidare har avdrag gjorts för nuvärdet av den utskiftningsskalt, som
vid en eventuell framtida upplösning av bolaget kan beräknas komma att
utgå å reservfonden. Detta nuvärde har beräknats till cirka 535 000 kronor.
Slutligen har parterna enats om ett avdrag med 40 000 kronor, utgörande nu
värdet av beräknad inkomstskatt på skillnaden mellan delcredere-kontot och
den enligt ovan såsom erforderlig betraktade avsättningen för förlustrisker.
På basis av här ovan anförda siffror har bolagets egna kapital ansetts böra
uppskattas till 12 970 000 kronor. Då aktiekapitalet utgör 8 miljoner kronor
samt var och en av aktierna lyder å 1 000 kronor, skulle värdet av varje
aktie efter jämkning till helt krontal utgöra 1 621 kronor. Förslaget inne
bär alltså att bankerna för angivna 1 998 aktier till staten skall erlägga en
köpesumma å tillhopa 3 238 758 kronor. Enligt avtalsförslaget skall de ifrå
gavarande aktierna överlåtas och likviden för desamma erläggas så snart
avtalet blivit gällande.
Enligt gällande bestämmelser skall bolaget ha en garantifond, utgörande
särskild säkerhet för de av bolaget ingångna förbindelserna. Denna utgöres
av en utfästelse av fullmäktige i riksgäldskontoret att till bolagets förfogan
de ställa svenska statens fyra procent obligationer, ouppsägbara från inne
havarens sida, till ett sammanlagt belopp av tolv miljoner kronor. Enligt för
slaget skall fonden fördubblas och omfatta dels en av staten genom fullmäk
tige i riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse å tolv miljoner kronor,
dels ock av de aktieägande bankerna i förhållande till storleken av deras
aktieinnehav utfärdade reverser å tillhopa tolv miljoner kronor.
Enär statens garantitörbindelse vid varje tillfälle ansetts skola ha samma
realisationsvärde som den garanti bankerna åtager sig, har det icke varit
möjligt bibehålla statens garanti till att avse ett visst antal obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida. Realisationsvärdet å sådana obligatio
ner behöver nämligen ej motsvara det nominella värdet. Den av staten läm
nade säkerheten skulle, därest den finge utgöras av dylika obligationer, där
för i verkligheten kunna bli lägre än den garanti, som lämnats av bankerna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1960
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1000
9
Avsikten är att, om garantifonden måste utnyttjas, aktieägarna inbördes skall svara för betalningen i förhållande till innehavet av aktier.
Enligt gällande bolagsordning består styrelsen av åtta ledamöter och åtta suppleanter, av vilka högst tre ledamöter och tre suppleanter utses av de aktieägande bankerna. Enligt förslaget till ny bolagsordning skall styrelsen alltjämt bestå av åtta ledamöter men med högst åtta suppleanter. Aktie ägarna inom vardera aktieserien avses skola utse fyra ledamöter och högst fyra suppleanter. Kungl. Maj:t skall liksom hittills förordna en av styrel sens ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande skall väljas av de styrelseledamöter, som utsetts av B-aktieägarna. I frågor röran de upp- och utlåning samt om anställande av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall gälla den mening, varom sex av styrelsens ledamöter förenar sig. I detta sammanhang må framhållas att hittills icke förekommit någon meningsskiljaktighet mellan statens och bankernas re presentanter i styrelsen.
För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper före slås två revisorer jämte två suppleanter för dem. Valet av den ene utav dessa revisorer jämte suppleanten för honom skall tillkomma A-aktieägarna samt valet av den andre revisorn och dennes suppleant B-aktieägarna. Utöver nu nämnda två revisorer jämte suppleanter anses, liksom för närvarande och på sätt fallet är hos bankerna, en ytterligare revisor jämte suppleant för ho nom böra förordnas av bank- och fondinspektionen. På yrkande av inspek tionen har också föreslagits att bolaget, i motsats till vad nu är fallet, skall stå under överinseende av inspektionen. Delegationerna har icke ansett en sådan tillsyn erforderlig men icke velat motsätta sig densamma, enär risk ansetts föreligga alt inspektionen annars skulle komma att avstyrka att av bolaget utfärdade obligations- och reverslån skulle betraktas såsom fond- gilla.
Med hänsyn till bestämmelserna i 119 § aktiebolagslagen innehåller försla get till bolagsordning ett stadgande av innehåll att aktieägare må rösta för hela antalet av honom innehavda aktier. För beslut om ändring av bolags ordningen eller om vinstutdelning fordras att beslutet biträdes av företrä dare för flertalet aktier inom vardera aktieserien. Yrkas olika utdelnings- belopp skall såsom bolagsstämmans beslut gälla den utdelning, för vilken A-aktieägarna, d. v. s. staten, röstat, eller den utdelning, som samlat det största antalet röster bland B-aktieägarna, om sistnämnda utdelning är lägre. För beslut om likvidation i andra fall än då bolaget enligt lag har att träda i likvidation fordras att beslutet biträdes av företrädare för flertalet aktier inom endera aklieserien. För övriga beslut å bolagsstämma kräves att de biträdes av röstande som företräder mer än hälften av aktiekapitalet.
Ordförande å bolagsstämma föreslås skola väljas varannan gång av A- aktieägarna och varannan gång av B-aktieägarna.
Ändring i bolagsordningen bör enligt förslaget och liksom för närvarande icke kunna göras utan Kungl. Maj :ts godkännande.
Lånetiden för lån, som av bolaget utlämnas, föreslås skola bestämmas till viss tid, högst tjugo år. Detta innebär eu formell men ingen verklig ändring av gällande bestämmelser, enligt vilka en lånetid av tio år får överskridas endast då särskilda omständigheter därtill föranleder. Denna lånetid liar i regel utnyttjats och under lånetiden har lånen i flertalet fall nedbetalats med 2,0 procent i halvåret. Vid lånetidens utgång har omsättning medgivits med oförändrad amortering, vilket inneburit att lånetiden i verkligheten oftast kommit att uppgå till tjugo År. Ur säkerhetssynpunkt har detta hittills icke ansetts innebära någon olägenhet, eftersom lånen kontinuerligt över vakas. Någon olägenhet genom förlängning av lånetiden till tjugo år torde
10
därför ej uppstå. Enligt reversernas lydelse är lånetiden icke heller defini
tivt fastlåst, enär skuldförbindelserna innehåller föreskrift om rätt för bo
laget att uppsäga lånet, därest enligt dess mening ställd säkerhet under
gått märklig försämring. Eu större valfrihet beträffande lånetidens längd
kan även vara ägnad att underlätta placeringen av bolagets obligationer
och reverser.
Lån får icke annat än undantagsvis utlämnas av bolaget för längre tid
an som betingas av den tidigaste förfallodagen för bolagets mot ifrågavaran
de lån svarande upplåning.
Enligt gällande regler för bolagets utlåning må lån i regel icke beviljas
till högre belopp än 50 procent av det värde vartill säkerheten uppskattats.
Säkerheten skall vara i och för sig fullt betryggande. Vid värdering av er
bjuden säkerhet skall hänsyn tagas ej endast till säkerhetens art och salu
värde utan också till andra omständigheter, såsom t. ex. räntabiliteten hos
sökandens rörelse. Lån har som regel utlämnats mot säkerhet av botten
inteckningar i industrifastigheter, stundom kompletterade med förlagsin-
teckningar. I undantagsfall har säkerheten utgjorts av enbart förlagsinteck-
ningar jämte borgen. Enligt förslaget till ny bolagsordning skall för lån
från bolaget vara ställd betryggande säkerhet i form av pant eller borgen.
Pant skall bestå av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande inom
50 procent av del värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendomen
eller den till tomträtten hörande byggnaden. Borgen skall vara tecknad av
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller bank. Utan hin
der av angivna villkor får emellertid mot annan säkerhet, som skall vara
betryggande, utlämnas lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande sum
man av bolagets egna kapital och garantifond, d. v. s. i utgångsläget om
kring 37 miljoner kronor. Inom ramen för sistnämnda belopp kan det så
ledes bli fråga om lån mot inteckning ovanför 50 procent av det uppskattade
värdet av industrifastighet, lån mot enbart förlagsinteckningar eller lån mot
enbart borgen av annan än staten, kommun eller bank, allt dock under förut
sättning att säkerheten bedömts vara betryggande.
Bolaget föreslås jämväl få rätt att ställa sig som garant för lån, som bo
laget självt skulle vara berättigat att bevilja. Lånebestämmelserna i bolags
ordningen skall i tillämpliga delar gälla även sådan garantiförpliktelse.
I förslaget till avtal mellan staten och bankerna föreskrives att bolaget
som regel icke skall lämna sådan kredit som affärsbankerna äger lämna en
ligt nu gällande bestämmelser. Då affärsbankerna för närvarande äger läm
na tio-åriga lån på upp till 150 000 kronor, skulle därför lån understigande
detta belopp som regel icke lämnas av bolaget. I detta sammanhang må
framhållas att kostnaderna för undersökning och administration av alltför
små lån icke kan täckas med de snäva räntemarginaler, 0,(5—0,75 procent,
som bolaget tillämpat, ävensom att lån av detta skäl hittills sällan under
stigit 100 000 kronor.
Bolagets upplåningsrätt är för närvarande begränsad till fyra gånger sam
manlagda beloppet av garantifonden (12 miljoner kronor) och reservfon
den (4 miljoner kronor), d. v. s. till 64 miljoner kronor. Härjämte står ett
eget kapital (inklusive delerederefond) å omkring 14 miljoner kronor till
förfogande för utlåningen, varigenom denna kan stiga till sammanlagt 78
miljoner kronor. För närvarande är omkring 65 miljoner kronor utlånade.
I fråga om upplåningen föreslås den ändringen att den skall kunna uppgå
till åtta gånger summan av bolagets egna kapital (12,65 miljoner kronor -j-
balanserade vinstmedel 0,33 miljoner kronor — 12,98 miljoner kronor) och
garantifonden (24 miljoner kronor) eller åtta gånger 36,98 miljoner kronor,
d. v. s. i det närmaste 296 miljoner kronor. Detta skulle med nuvarande
Kungi. Maj. ts proposition nr 102 dr WHO
11
fonder innebära en ökning av utlåningsmöjligheterna till omkring 310 mil joner kronor. Därutöver skulle genom utgivande av förlagsbevis till ett belopp, som i utgångsläget utgör högst 4 miljoner kronor, en ytterligare ök ning av utlåningen möjliggöras upp till totalt omkring 342 miljoner kronor.
Till säkerhet för bolagets långfristiga upplåning skall de till bolaget ut givna skuldförbindelserna jämte lämnad säkerhet pantförskrivas och över lämnas till ett av bank- och fondinspektionen förordnat ombud. Enligt för närvarande gällande ordning skall 110 procent av bolagets utelöpande obliga- gationer och reverser täckas av i bank deponerade, hos bolaget belånade reverser med tillhörande hypotek. Denna procentsats föreslås skola minskas till 100 procent. . .
Såsom framgår av det föregående är avsikten att aktier av sene A allenast skall tillhöra staten och aktier av serie B endast de bankaktiebolag, som äi parter till det föreslagna aktieägareavtalet. Skulle emellertid i strid mot vad som föreskrivits i avtalet B-aktie övergå till någon som icke förut är ägare av sådan aktie, föreligger enligt förslaget till bolagsordning hembudsskyldig- het till övriga B-aktieägare. Finnes icke någon B-aktieägare, som är villig lösa den hembjudna aktien, skall den hembjudas bolagets A-aktieägare, d. v. s. staten. Analoga regler gäller om en A-aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av sådan aktie. Denna skall da hembjudas B-aktieägarna.
Med hänsyn till arten av bolagets verksamhet har bankernas representan ter påyrkat, att bolaget befrias från skyldighet att i enlighet med bestäm melserna i 72 § aktiebolagslagen avsätta medel till skuldregleringsfond. Där vid har framhållits, att" sådan skyldighet icke gäller för bankaktiebolag liksom ej heller för försäkringsbolagen.
Slutligen förutsätter avtalsförslaget att vederbörande banker tar tillstånd att förvärva ifrågavarande aktier i bolaget ävensom berättigas förvärva för lagsbevis, som må komma att utfärdas av bolaget.
Bolaget framhåller vidare, att reglerna för dess verksamhet utformats så, att av bolaget utfärdade obligationer och reverslån alltjämt skall kunna be traktas såsom fondgilla, d. v. s. få redovisas såsom ingående bland de i 274 g första stycket lagen om försäkringsrörelse uppräknade värdehandlingarna. I detta avseende har samråd under band skett med försäkringsinspektionen. Samråd har även ägt rum med bank- och fondinspektionen. Förhandlings delegationerna har vidare under hand inhämtat, att de ifragasatta ändring arna inte torde påverka villkoren för bolagets redan upptagna reverslån.
Slutligen upplyser bolaget, att affärsbankerna enligt vad som uppgetts skulle komma att återkalla sin framställning avseende ett särskilt kredit institut, därest ändringen av bolagets verksamhet genomföres.
De av bolaget ingivna förslagen till aktieägareavtal och bolagsordning torde få fogas såsom bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende
(Bila
gorna A och B).
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Departementschefen
Frågan om kreditförsörjningen för de små och medelstora näringsförc- tagen bär under senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet. I kreditgiv- ningen till dessa företag bar staten sedan lång tid medverkat. För hantver kets och småindustrins del har detta skett genom direkt långivning från
12
olika utlåningsfonder, genom lån till företagareföreningar och genom stat
lig kreditgaranti. Förslag till samordning och effektivisering av dessa stöd-
iormer har på hemställan av chefen för handelsdepartementet framlagts i
årets statsverksproposition (X ht, p. 50).
I den långivning som har avseende på de mindre och medelstora före
tagen har staten medverkat även genom Aktiebolaget Industrikredit. Det
ta bolag har sedan 25 år ägnat sig åt kreditgivning, företrädesvis till indu
striföretag. Krediterna har varit av långfristig karaktär och utgjort ett
komplement till de mera kortfristiga krediter som bankerna lämnar. En
ytterligare utbyggnad av denna långfristiga kreditgivning till näringsföre-
tagen har aktualiserats genom att 14 affärsbanker gjort framställning om
tillstånd att förvärva aktier i ett särskilt finansieringsinstitut, som de av
sett att bilda för detta ändamål. Vid remissbehandling av denna fram
ställning har tveksamhet dock framförts mot att ytterligare ett kreditinsti
tut skulle tillkomma. Efter förhandlingar mellan berörda banker och repre
sentanter för statens intresse i Aktiebolaget Industrikredit har därför över
enskommelse träffats att i stället föreslå en omorganisation av detta bolag
och en ökning av dess kapacitet. I anslutning härtill har bolaget framlagt
förslag dels till avtal mellan staten och de övriga aktieägare som skulle
ingå i bolaget och dels till ny bolagsordning. Grunderna för den föreslagna
omorganisationen och avtalet torde få underställas riksdagens prövning.
Det torde i övrigt få ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till detal
jerna i förslagen.
För närvarande innehar staten tre fjärdedelar av aktierna i bolaget, me
dan återstående aktier äges av fyra affärsbanker. Det nu framlagda avtals-
förslaget innebär, att staten skulle överlåta ytterligare aktier till ett antal
affärsbanker, varigenom aktiekapitalet skulle komma alt fördelas lika mel
lan staten och berörda banker. Det nuvarande aktiekapitalet, åtta miljoner
kronor, skulle för närvarande inte ökas. I bolagsordningen skulle dock intas
bestämmelse att detsamma framdeles skulle kunna ökas till högst 24 mil
joner kronor. Som särskild säkerhet för bolagets förbindelser har staten
ställt en garanti i form av statsobligationer till ett belopp av tolv miljoner
kronor. Denna säkerhet skulle enligt förslaget utbytas mot en garantiför
bindelse å samma belopp. Därjämte skulle en garanti till motsvarande be
lopp även ställas av bankerna. I bolagets styrelse äger bankerna enligt gäl
lande bolagsordning utse högst tre ledamöter. För närvarande har staten
sex och bankerna två ledamöter i styrelsen. Enligt förslaget skulle vardera
parten komma att få fyra ledamöter. Styrelsens ordförande skulle liksom
hittills utses av Kungl. Maj:t. Bolaget skulle vidare ställas under tillsyn av
bank- och fondinspektionen.
Förslaget innebär sålunda, att bankerna i ökad utsträckning skulle kom
ma att bidra till bolagets finansiering. Den ytterligare samverkan med det
övriga kreditväsendet som bolaget härigenom erhåller torde även underlätta
dess egen upplåning. Med hänsyn härtill och då de av bolaget framlagda
riktlinjerna för dess organisation i övrigt synes godtagbara, kan jag tillstyr
Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1960
13
ka den föreslagna organisationsändringen. Jag har heller ingen erinran mot beräkningen av lösesumman för aktierna, sammanlagt 3 238 758 kronor. Jag har därvid inhämtat, att det faktiska resultatet av rörelsen under år 1959 inte torde böra föranleda någon ändring av denna beräkning.
I fråga om bolagets utlåning har någon direkt ändring av låneverksamhe- tens inriktning inte föreslagits. Denna skulle alltså liksom hittills företrä desvis avse mindre och medelstora näringsföretag. Jag ansluter mig till den na ståndpunkt.
För utlämnade lån skall enligt gällande bolagsordning ställas säkerhet som är fullt betryggande. I förslaget anges säkerhetskravet till att normalt avse inteckningar i fastighet eller tomträtt liggande inom 50 procent av fastighetens eller tomträttsbyggnadens uppskattade värde eller också bor gen av staten, kommun eller bank. Härutöver skulle i viss utsträckning an nan säkerhet kunna godtas. Lån mot sådan säkerhet finge dock endast ut lämnas till ett sammanlagt belopp motsvarande summan av det egna ka pitalet och garantifonden. De föreslagna reglerna innebär i förhållande till de nuvarande en bättre precisering av säkerhetskravet och de medger där jämte större anpassning till särskilda omständigheter. Jag tillstyrker att desamma lägges till grund för utlåningen.
Beträffande lånetiden har en formell utvidgning från högst tio till högst tjugo år föreslagits. Då i praktiken behov visat sig föreligga av att kunna tillämpa längre lånetider än tio år, har jag ingen erinran häremot.
Vad beträffar reglerna för bolagets egen upplåning har dessa föreslagits väsentligt ändrade. Rätten till upplåning är för närvarande begränsad till fyra gånger det sammanlagda beloppet av bolagets reservfond och garanti fond. Enligt förslaget skulle upplåningen få uppgå till åtta gånger summan av det egna kapitalet och garantifonden. Därjämte skulle förlagsbevis i viss utsträckning få jämställas med eget kapital. De föreslagna upplånings- reglerna skulle enligt bolaget medge en ökning av dess legala utlåningsmöj- ligheter från nuvarande ca 78 miljoner kronor till drygt 300 eller om för lagsbevis utnyttjas bortemot 350 miljoner kronor. Den nuvarande begräns ningen av upplåningsrätten kan otvivelaktigt verka hämmande för bolagets utlåningskapacitet. Jag kan därför acceptera den föreslagna ändringen. I vilken utsträckning denna ökning blir realiserbar måste dock givetvis bli beroende av läget på kreditmarknaden.
Slutligen torde få beröras frågan om vinstutdelning i bolaget. Enligt nu gällande bolagsordning får av vinsten utdelas högst fem procent av akties belopp. Om under ett eller flera år den vinst som utdelats uppgått till lägre procentsats, får dock under följande år utdelas vad som sålunda brustit. Nå gon vinst har emellertid hittills inte utdelats. I det av bolaget upprättade förslaget till ny bolagsordning har någon bestämmelse om vinstmaximum inte upptagits. Genom de i bolagsordningen föreslagna omröstningsregler- na kommer utdelningsprocenten emellertid inte att kunna sättas högre än vad staten kan godtaga. Jag har därför ingen erinran mot att bestämmelsen om utdclningsmaximum slopas.
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående tillstyrkta grunder
för Aktiebolaget Industrikredits organisation och verksam
het;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om överlåtel
se av aktier i bolaget i överensstämmelse med vad jag förut
anfört;
c) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att — i stäl
let för tidigare utfästelse att till bolagets förfogande ställa
statens fyra procent obligationer på nominellt tolv miljoner
kronor — utfärda garantiförbindelse på samma belopp att
ingå i bolagets garantifond.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ingrid von Otter
Kiingl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
15
Bilaga A
Förslag till avtal
Mellan svenska staten och undertecknade banker, nedan gemensamt kalla de bankerna, har denna dag följande avtal träffats.
§
1
.
Nedan angivna överlåtelser av aktier i AB Industrikredit skall ske till ett pris av kronor per aktie:
Säljare Köpare Antal aktier Sammanlagt nom. belopp
Aktierna levereras behörigen transporterade, så snart detta avtal enligt be stämmelsen i § 8 blivit slutligt gällande, och likviden verkställes vid leve- ransen.
Eventuellt utgående fondstämpel delas lika mellan köpare och säljare. Parterna avser icke för närvarande att öka aktiekapitalet utöver dess nuva rande storlek, 8 miljoner kronor.
§ 2
.
Parterna förbinder sig att å bolagsstämma i bolaget besluta den ändrade lydelse av bolagsordningen, som angivits i bilaga l1 till detta avtal liksom de ändringar i bolagsordningen, som framdeles ma föranledas av en tillämpning av detta avtal.
.
.....
Å samma stämma skall nuvarande styrelseledamöter och revisorer stalla sina platser till förfogande och val av styrelse och revisorer företagas.
§ 3.
Bolaget skall som regel icke lämna sådan kredit, som affärsbankerna äger lämna enligt för dem för närvarande gällande bestämmelser.
§ 4.
Enligt bolagsordningen i dess lydelse enligt bilaga 1 skall bolagets aktier fördelas i två serier, betecknade respektive A och B, vilka skall omfatta lika många aktier. Aktier av serie A må allenast tillhöra staten och aktier av se rie B endast svenska bankaktiebolag med de undantag, som föranledas a\ 25 § i bolagsordningen. Parterna förbinder sig att icke verkställa överlåtel ser i strid härmed.
§ 5.
Beträffande bolagets garantifond skall utöver bestämmelserna i § 5 av bo lagsordningen i dess lydelse enligt bilaga 1 följande gälla: .
Parterna skall till garantifonden tillskjuta garantiförbindelse respektive reverser i proportion till varje parts innehav av aktier i bolaget.
Utgår betalning ur garantifonden, skall, oavsett vilka tillgångar som bola get därvid tager i anspråk, parterna inbördes svara för betalningen i förhål lande till varje parts innehav av aktier.
Skulle B-aktieägare överlåta sina aktier i bolaget eller någon av dem, skall
1 Här betecknad bilaga B.
16
han äga återfå motsvarande av honom till garantifonden överlämnad revers
mot att förvärvaren av aktierna i stället i garantifonden inlägger en bankre
vers av samma storlek eller, om förvärvaren är staten, garantiförbindelse å
motsvarande belopp.
Motsvarande skall gälla beträffande utbyte av garantiförbindelse mot bank
reverser för det fall att staten överlåter sina aktier eller någon av dem.
§ 6
.
Med hänsyn till vikten av att verkställande direktör i bolaget städse åtnju
ter aktieägarnas förtroende, är det mellan parterna förutsatt att verkställan
de direktör skall entledigas, därest i något fall staten eller företrädare för
flertalet B-aktier så påfordrar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
§ V.
Mellan de i. detta avtal deltagande bankerna skall gälla att proportionen
mellan deras innehav av B-aktier skall vid förekommande överlåtelser upp
rätthållas i den mån bank icke eftergiver sin rätt att erhålla aktier på grund
av denna regel.
Bestämmelserna i 25 § i bolagsordningen för det fall att B-aktie övergår till
någon, som ej förut är ägare av B-aktie i bolaget, skall tillämpas jämväl för
del fall att B-aktie övergår till någon, som förut är B-aktieägare.
§
8
.
Detta avtal blir gällande under villkor
att
bolaget medgives undantag från bestämmelserna i 72 § 1 mom. aktiebo
lagslagen om avsättning till skuldregleringsfond
samt att
bankerna erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd till de i § 1 avsedda aktie
förvärven och tillstånd att förvärva förlagsbevis, som må komma att utfär
das av bolaget.
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
17
Bilaga B
Förslag till bolagsordning
§ 1.
Bolagets firma är Aktiebolaget Industrikredit.
§ 2
.
Bolaget skall ha till föremål för sin verksamhet dels att medverka vid fi nansieringen företrädesvis av mindre och medelstora näringsföretag här i riket genom utlämnande av lån huvudsakligen av långfristig karaktär, dels att genom egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.
Bolaget skall jämväl äga ikläda sig garanti för sådana lån, som bolaget enligt bestämmelsen i föregående stycke skulle äga självt bevilja.
§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst åtta miljoner och högst tjugofyra miljoner kronor.
Aktierna skola vara fördelade i två serier, betecknade respektive A och B, vilka skola omfatta lika många aktier.
Alla aktier skola medföra samma rätt, dock med iakttagande av bestämmel serna i denna bolagsordning.
§ 4.
Aktie skall lyda å 1 000 kronor.
§ 5-
Såsom garantifond att utgöra en särskild säkerhet för av bolaget ingångna förbindelser skola till bolagets förfogande ställas
av staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdad garantiförbin delse å tolv miljoner kronor
samt av övriga aktieägare av svenskt bankaktiebolag utfärdade, till bola get ställda, vid anfordran förfallande reverser å tillhopa tolv miljoner kronor.
Garantifonden må tagas i anspråk allenast i den mån vid likvidation av bolaget så finnes erforderligt för att, sedan bolagets egna tillgångar blivit använda, fullgöra bolagets förbindelser.
§ 6
.
Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm.
§ 7.
Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter med högst åtta suppleanter. Aktie ägarna inom vardera aktieserien utse vart år för tiden intill dess nästa ordi narie bolagsstämma hållits fyra styrelseledamöter och högst fyra supplean ter. Kungl. Maj :t förordnar en av styrelsens ledamöter att vara dess ordfö rande. Styrelsens vice ordförande skall väljas av de styrelseledamöter som utsetts av B-aktieägarna.
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
§
8
.
Som styrelsens beslut i frågor rörande upp- och utlåning samt om anstäl
lande av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall gälla
den mening, varom sex av styrelsens ledamöter förena sig.
§ 9.
Styrelsen äger bemyndiga person såväl inom som utom styrelsen att teck
na bolagets firma.
§ io.
För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
samt bolagets räkenskaper utses årligen för tiden intill dess nästa ordinarie
stämma hållits två revisorer med lika många suppleanter, av vilka en revisor
jämte suppleant för denne utses av A-aktieägarna samt en revisor jämte
suppleant för denne utses av B-aktieägarna. Den av B-aktieägarna utsedda
revisorn liksom suppleanten för honom skall vara auktoriserad revisor.
Därutöver skola av bank- och fondinspektionen för enahanda tid utses en
revisor och en suppleant för denne att jämte de å bolagsstämma valda revi
sorerna deltaga i granskningen.
§
11
.
Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under februari
eller mars månad.
§ 12
.
Vid ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma:
1) val av ordförande vid stämman;
2)
justering av röstlängden;
3) val av en eller två justeringsmän;
4) fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;
5) föredragning av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;
6) ärenden vilka enligt 126 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag
skola förekomma å stämman;
7) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;
8) val av ordinarie styrelseledamöter;
9) bestämmande av antalet styrelsesuppleanter och val av sådana supple
anter;
10) val av revisorer och revisorssuppleanter;
11) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.
§ 13.
Vid bolagsstämma äger envar rösta för fulla antalet av honom ägda och
företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid omröstning å stämma
skall gälla att för beslut om ändring i denna bolagsordning eller om vinst
utdelning skall fordras, att beslutet biträdes av företrädare för flertalet
aktier inom vardera aktieserien. Skulle yrkande framkomma om olika utdel-
ningsbelopp, skall såsom stämmans beslut gälla att den utdelning lämnas,
för vilken företrädare för flertalet A-aktier röstat, eller den utdelning som
samlat det största antalet röster från företrädda B-aktier, om sistnämnda
utdelning är lägre.
Beslut om att bolaget skall träda i likvidation — i andra fall än då bo
laget enligt lag har att träda i likvidation — skall anses föreligga om sådant
beslut biträtts av företrädare för flertalet aktier inom endera aktieserien.
19
Ordförande å bolagsstämma väljes varannan gång av A-aktieägarna och varannan gång av B-aktieägarna.
Övriga beslut å bolagsstämma — frånsett val av revisor, som avses i 109 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag, eller angående bolagets trä dande i likvidation om skyldighet därtill enligt lag uppkommit — vare ej giltiga med mindre de biträtts av röstande, som företräda mer än hälften av aktiekapitalet.
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
§ 14.
Beslut om ändring i bolagsordningen är icke giltigt med mindre det var der av Kungl. Maj :t godkänt.
§ 15.
Lån må ej beviljas med mindre ändamålet med lånet finnes ägnat att be fordra en sund utveckling av det företag, för vilket lånet är avsett.
Lånetiden skall bestämmas till viss tid, högst 20 år. överstiger tiden ett år, skall i regel låntagaren vara ålagd skyldighet att gälda lånet genom av betalningar enligt fastställd plan.
§ 16.
För lån från bolaget skall vara ställd betryggande säkerhet i form av pant eller borgen.
Pant skall utgöras av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande inom 50 % av det värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendo men eller den till tomträtten hörande byggnaden. Borgen skall vara tecknad av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller bank.
Utan hinder av vad i andra stycket sägs må mot annan säkerhet, som finnes betryggande, utlämnas lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande summan av bolagets eget kapital och garantifond.
§ 17.
Bolaget skall ägna särskild uppmärksamhet däråt, att icke åt samma eller med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare beviljas lån i sådan omfattning, att därav kan uppkomma fara för bolagets säkerhet. Med lån skall härvid jämställas borgen och annan garantiförplik- lelse till bolaget ävensom av bolaget ingången garantiförpliktelse för lån tagare.
§ 18.
Till säkerhet för sådan bolagets egen upplåning — bortsett från förlags lån __ som avtalats på längre tid än sex månader, skola pantförskrivas till bolaget utgivna lånereverser med för dessa enligt § 16 ställd säkerhet. Så lunda pantsatta lånereversers sammanlagda kapitalbelopp skall vid varje tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av bolagets utestående skuld på grund av nyssnämnda upplåning. I panten ingående lånerevers må interimistiskt utbytas mot tillgodohavande hos svensk affärsbank av motsva rande belopp.
Lånereverserna jämte säkerheter skola överlämnas till ett av bank- och fondinspektionen förordnat ombud, som skall omhänderlia handlingarna för panthavarnas räkning i enlighet med de närmare föreskrifter som må av in spektionen meddelas. Ombudet skall ha tillgång till bolagets räkenskaper och andra handlingar samt äga att av bolagets styrelse, verkställande direk
tör och revisorer erhålla de upplysningar, som för uppdragets fullgörande
äro erfoderliga.
I garantifonden ingående värdehandlingar samt av bolaget utfärdade men
icke utelöpande obligationer ävensom blanketter till obligationer skola för
varas på samma sätt, som i nästföregående stycke angivits.
§ 19.
Bolaget må upplåna medel till ett belopp motsvarande högst åtta gånger
summan av bolagets eget kapital och garantifond.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i föregående stycke skall bolagets
skuld på grund av utgivna förlagsbevis — i den mån betalning för dem
icke kan av långivaren krävas förrän tidigast efter två år — icke anses så
som upplåning utan skall till ett belopp, motsvarande förlagsbevisens nomi
nella värde, dock högst hälften av bolagets aktiekapital, likställas med bo
lagets eget kapital.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
§
20
.
Lån må icke annat än undantagsvis och i en omfattning, som icke kan
äventyra bolagets likviditet, utlämnas för längre tid än som tidigaste för-
fallodag för bolagets däremot svarande upplåning betingar.
§ 21
.
Har bolaget övertagit egendom till skyddande av fordran skall egendomen
åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga
rum utan förlust för bolaget.
§ 22
.
Vad i denna bolagsordning stadgas angående lån skall i tillämpliga delar
gälla även garantiförpliktelse, som bolaget ikläder sig.
§ 23.
Meddelande till aktieägarna skola ske genom rekommenderade brev, kal
lelse till bolagsstämma senast två veckor före ordinarie och senast en vecka
före extra stämma.
§ 24.
Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av ut
ländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt
aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmäles i
2 § lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av
förbehållet bolagets aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk för
ening, som avses i 18 § nämnda lag.
§ 25.
Har B-aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av B-aktie i bo
laget, skall aktien ofördröj ligen hembjudas övriga B-aktieägare till inlösen
genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall
därvid styrkas.
När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen eller verkställande direktö
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1960
21
ren därom genast underrätta bolagets B-aktieägare på sätt om meddelanden till aktieägarna är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom en må nad, räknat från den dag anmälan om hembudet inkom till styrelsen. Sty relsens meddelande skall innehålla uppgift om den dag anmälan inkommit till styrelsen.
Anmäla sig flera, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd genom notarius publicus, dock att, därest samtidigt fle ra aktier hembjudas, aktierna så långt ske kan skola fördelas bland dem som vilja lösa i förhållande till deras innehav av B-aktier i bolaget.
Lösenbeloppet för aktie, som hembjudits, skall utgöra aktiens verkliga värde, vilket i brist på åsämjande skall slutligt bestämmas av tre skiljemän, varav de tvistande utse vardera en och de sålunda utsedda välja den tredje, som skall vara ordförande i nämnden. Finnes i en tvist flera parter å sam ma sida och kunna de ej enas om valet av sin skiljeman, skall denne utses av överståthållaren i Stockholm. Detsamma skall gälla därest av parterna utsedda skiljemän ej kunna enas om valet av ordförande i skiljenämnden.
Lösen för aktie skall erläggas senast 20 dagar efter lösenbeloppets fast ställande.
Därest ej inom stadgad tid någon B-aktieägare anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid inlöses, skall aktien hem bjudas bolagets A-aktieägare och skall därvid ovan i denna paragraf an givna bestämmelser i tillämpliga delar gälla. Skulle ingen A-aktieägare an mäla sig vilja lösa hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid in lösas, äger den som gjort hembudet bliva för aktien registrerad.
Har A-aktie övergått till någon som icke förut är ägare till A-aktie i bo laget, skall aktien ofördröj ligen hemb judas till B-aktieägarna. Vid sådant hembud skall gälla vad ovan sagts angående hembud av B-aktier.
§ 26.
Bolaget skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen. Det åligger bolagets styrelse, att när som helst för den befattningshavare hos hankinspektionen, som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende före träda inspektionen, samt för den särskilda undersökning Konungen kan finna för gott anställa, hålla bolagets kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning; samt
att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av dem äskas.
Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid med lag eller bolagsordningen, eller yppa sig eljest i fråga om bolagets ledning så dana missförhållanden, att verksamheten kan befaras bliva till skada för det allmänna skall inspektionen därom göra anmälan till Kungl. Maj :t.
§ 27.
Det åligger bolaget att till revisor och ombud som förordnas enligt 10 eller 18 § utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.
00047H Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag