Prop. 1960:102

('angående ändrad orga\xad nisation av Aktiebolaget Industrikredit ',)

Kungi. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

1

Nr 102

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad orga­

nisation av Aktiebolaget Industrikredit

;

given Stock­

holms slott den

4

mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar av Aktiebolaget Industrikredits organisation och verksamhet i syfte att öka bolagets utlåningskapacitet. För­ slaget innebär bl. a., att staten skulle överlåta ett antal aktier i bolaget till vissa bankaktiebolag.

1

Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 102

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4

mars

1960.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om

ändrad organisation av Aktiebolaget Industrikredit

samt anför därvid föl­

jande.

Aktiebolaget Industrikredit bildades efter beslut av 1934 års riksdag (prop.

1934:260; SB: oU 3; Rskr 377). Bakgrunden härtill var den omläggning

som skett av banklagstiftningen. Dittills hade näringslivets behov av såväl

långfristig som kortfristig kredit huvudsakligen tillgodosetts genom affärs­

bankerna. I syfte att nå en sanering av bankväsendet hade statsmakterna

emellertid beslutat vissa ändringar i banklagstiftningen, varigenom banker­

nas möjligheter att meddela långfristiga krediter kringskurits. Det ansågs

därför erforderligt att näringslivet kunde beredas möjlighet att vid sidan av

affärsbankerna erhålla längre krediter. Då förutsättningar saknades att på

enskild väg åstadkomma sådan kreditgivning, ansågs ett särskilt institut

för medellång och långfristig kreditgivning böra inrättas med statens med­

verkan. Av flera skäl fann man det lämpligt att institutet organiserades

som aktiebolag.

Bolagets utlåning beräknades främst komma att avse anläggningskredi-

ter, såväl till nystartade företag som till utbyggnad av äldre företags kapa­

citet. Även kreditgivning för rationalisering av driften avsågs bli en viktig

gren av verksamheten. Utlåningsverksamheten skulle handhas fullt affärs­

mässigt och låneansökningarna prövas med beaktande i första hand av de

erbjudna säkerheterna utan hänsyn till ovidkommande synpunkter. Det

egna kapitalet tillsköts främst av staten. För att bereda bolaget tillgång

till bankmässig sakkunskap och för att skapa garanti för ett samarbete med

bankerna bereddes även dessa tillfälle att ingå såsom delägare. Anskaff­

ningen av medel för bolagets rörelse utöver det egna kapitalet förutsattes

skola ske genom upplåning och företrädesvis genom emitterande av obliga­

tioner. Däremot skulle ingen inlåning på räkning från allmänheten före­

komma.

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

3

Aktiebolaget Industrikredits nuvarande verksamhet och organisation

De grunder för Aktiebolaget Industrikredits verksamhet och organisation som fastställdes vid dess bildande har därefter bibehållits. Bolaget skall sålunda enligt sin bolagsordning ha till uppgift att idka lånerörelse genom att åt näringsidkare här i riket lämna lån mot säkerhet, som finnes fullt betryggande! Lån får inte beviljas annorledes än på viss tid och som regel inte för längre tid än tio år. Lån på längre tid än ett år skall regelmässigt amorteras enligt fastställd plan. Lånen får i regel inte uppgå till mer än 50 procent av det uppskattade värdet av den ställda säkerheten. Vissa maxi- mibestämmelser gäller även i fråga om lån till samme låntagare eller till låntagare, som är nära förbundna med varandra i ekonomiskt avseende.

Obligationslån, som bolaget upptar, skall antingen återbetalas genom amortering enligt fastställd plan eller efter uppsägning. Upplåningen har hittills praktiskt taget helt skett genom reverslån.

Bolagets aktiekapital utgör åtta miljoner kronor, fördelat på aktier å 1 000 kronor. Sammanlagt uppgick bolagets egna kapital enligt balansräk­ ningen den 31 december 1958 till 12 688 000 kronor. Som särskild säkerhet för sina förbindelser har bolaget därjämte en garantifond om tolv miljoner kronor. Denna fond har ställts till förfogande av staten i form av statens fyra procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida. Garantifon­ den får endast tas i anspråk i den mån detta vid likvidation av bolaget skulle vara erforderligt för att fullgöra bolagets förbindelser, sedan dess egna tillgångar i första hand blivit använda. De i garantifonden ingående obligationerna tillhör staten, intill dess de tagits i anspråk för det angivna ändamålet. Staten kan dock inte förfoga över dem för annat ändamai, förrän det utrönts, att de inte är erforderliga för garantifonden. Bolaget får inte in­ gå förbindelser i större omfattning än som motsvarar fyra gånger det sam­ manlagda beloppet av garantifonden och bolagets reservfond.

Bolagets aktier kan endast tillhöra staten och svenska bankaktiebolag samt, till ett antal av högst fyra, andra som av Kungl. Maj:t godkännes såsom aktieägare. Staten skall äga minst fem åttondelar av antalet aktier. Aktie, som äges av bank, är staten berättigad och skyldig att inlösa efter därom framställd begäran. För närvarande äger staten aktier i bolaget till ett belopp av nominellt 5 998 000 kronor eller i stort sett tre fjärdedelar av aktiekapitalet. Återstående aktier äges av fyra affärsbanker.

Till aktieägarna får av bolagets vinst årligen utdelas högst fem procent. Om utdelning under ett eller flera år inte skett med nämnda procentsats, kan dock under följande år utdelas vad som sålunda brustit. Någon utdel­ ning på aktierna har emellertid hittills inte förekommit.

Bolagets styrelse, som väljes årligen på ordinarie bolagsstämma, består av åtta ledamöter och lika många suppleanter. De banker som äger aktier i bolaget är berättigade alt särskilt för sig utse högst tre styrelseledamöter jämte suppleanter. Kungl. Maj:t förordnar en av styrelseledamöterna att

4

vara ordförande. Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt

bolagets räkenskaper skall granskas av tre revisorer. En av revisorerna för­

ordnas av bank- och fondinspektionen. Av de övriga revisorerna skall minst

en vara auktoriserad revisor.

Den för bolaget gällande bolagsordningen får inte ändras utan medgivande

av Kungl. Maj:t. Det ankommer även på Kungl. Maj:t att utfärda regle­

mente rörande bolagets förvaltning och rörelse.

Beträffande bolagets utlåning och sammansättningen av densamma torde

få nämnas följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

Utlåningens utveckling 1950—1959

Utlämnade

Återbetalning

Utlåning vid

nya lån

å lån

årets slut

1950 ..................... ..................... 4 472 000

2 707 875

37 877 000

1951 ..................... ...................... 4 852 000

2 493 450

40 235 550

1952 .....................

3 160 425

45 597 625

1953 ..................... ..................... 6 794 500

5 007 150

47 384 975

1954 ..................... ..................... 8 600 000

4 003 400

51 981 575

1955 ..................... ..................... 8 487 000

4 267 125

56 201 450

1956 ....................... ..................... 5 398 000

4 733 525

56 865 925

1957 ....................... ..................... 5 732 000

7 055 475

55 542 450

1958 ....................... ..................... 10 837 200

6 018 825

60 360 825

1959 .......................

5 261 600

64 944 225

Utlåningens sammansättning den 31/12 1959, uppdelad på verksamhetsgrenar

Lånebelopp

Procent av

utlåningen

Järn-, stål- och metallverk................................

Kr.

462 500

0,7

Järn-, stål- och metallmanufaktur ...................

»

7 857 375

12,1

Maskin-, verkstads- och varvsindustri ....

»

17 237 925

26,5

Elektrisk industri samt kabelverk.................

»

4 397 250

6,8

Instrumentfabriker ..............................

»

719 125

1,1

Jord- och stenindustri samt byggnadsindustri..

»

7 124 250

11,0

Trävaru- och träförädlingsindustri ...................

»

5 907 700

9,1

Pappersmasse-, pappers- och grafisk industri..

»

5 044 900

7,8

Livsmedelsindustri ............................

»

2 607 125

4,0

Textil- och beklädnadsindustri ...............

»

5 010 025

7,7

Läder-, gummi- och plastvaruindustri...............

)>

1 030 000

1,6

Kemisk-teknisk industri ................................

»

3 360 250

5,2

Diverse (lån till fastighetsägare, vilka helt eller

till större delen uthyr sina fastigheter till

främmande företag, eller vilka huvudsakligen

idkar handels- eller transportverksamhet) ..

»

4 185 800

6,4

Kr. 64 944 225

100,0

Slutligen torde få återges bolagets balansräkning den 31/12 1958 samt

dess vinst- och förlusträkning för år 1958.

5

Balansräkning den 31 december 1958 Tillgångar:

Kassa Kr. 2195 344:61

Sker"::::::::::::::::::::::.................... » i645289:49

Upplupna räntor ................................................................................... * 126117:05 Utlåning.................................................................................................... * 60 360 825: Inventarier................................................................................................ *

Garantifond: Sv. Statens 4 % obligationer Kr. 12 000 000: —____________________ _

Kr. 64 327 577:15

Skulder:

Kortfristiga skulder:

Upplupna räntor......................................... Kr. 1039159:11 Innehållen källskatt ................................

*

1282: —

Ogulden skatt........... ................................. * 89 807: — Diverse personer......................................... »____28 019: 34 Kr. 1 158 267:45

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

Långfristiga skulder:

Reverslån ........................................................................................ * 49 438 750: Delcrederekonto.................................................................................... * 1 042 383: 70

Eget kapital:

Aktiekapital ............................................. Kr. 8 000 000: — Reservfond ................................................. » 4 000 000: — Dispositionsfond......................................... » 400 000: —

Behållning: Behållning per 31/12

1957 ............................ Kr. 215 866: 37 Överföring t. disposi-

tionsfonden........... » 176 956: 06 Kvarst. vinst ................. Kr. 38 910: 31 Årets vinst ...................... » 249 265: 69 » 288 176: —- » 12 688 176:

Kr. 64 327 577:15

Ställda panter för reverslånen utgöras av låneförbindelser å Kr. 60 360 825: — med tillhörande hypotek.

Vinst- och förlustråkning jör år 1958

Inkomster:

.. ............................................................................................................. .. Kr. 3 002 333:94

Kr. 3 002 333: 94

tf

Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 102

Utgifter:

Förvaltningskostnader:

Arvoden, avlöningar och pensionsavgifter Kr. 109 763:75

Hyra och övriga förvaltningskostnader ..

»

33 458: 43 Kr. 143 222: 18

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

Räntor..................................................................................................... »

2 001377:42

Skatter..................................................................................................... »

487 747: —

Avsättning för delcredere.................................................................. »

120 721: 65

Årets vinst ............................................................................................ »

249 265: 69

Kr. 3003 333:94

Framställning om bildande av ett särskilt finansieringsinstitut

I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning, dagtecknad den 3 januari

1959, har 14 affärsbanker hemställt om medgivande jämlikt 54 § sista styc­

ket lagen om bankrörelse att förvärva aktier i ett särskilt bolag, med firma

Aktiebolaget Företagsfinans, som bankerna avsett att bilda. De 14 bankerna

utgöres av Aktiebolaget Bohusbanken, Göteborgs bank, Jämtlands folkbank,

Skandinaviska banken, Skaraborgs enskilda bank, Skånska banken, Små­

lands bank, Stockholms enskilda bank, Sundsvalls enskilda bank, Svenska

handelsbanken, Sveriges kreditbank, Uplands enskilda bank, Wermlands en­

skilda bank och Östergötlands enskilda bank. Det nya bolaget skulle i första

hand tillhandagå mindre och medelstora näringsföretag med krediter för

investering i fasta anläggningar, maskiner, rationaliseringsåtgärder etc. Kre­

diterna beräknades få längre bundenhet och komma att avse större belopp

än vad bankerna med hänsyn till arten av sin rörelse och gällande regler

principiellt bör medge. Säkerhetskravet skulle även i viss utsträckning kunna

ges ett annat innehåll än enligt banklagen. Behovet av vidgade möjligheter

till dylika krediter hade tid efter annan framhållits. För att hålla bolagets

kostnader nere skulle detta så långt möjligt få utnyttja bankernas organisa­

toriska resurser. Bolaget avsågs vid bildandet erhålla ett aktiekapital av no­

minellt fem miljoner kronor.

Yttranden

över bankernas framställning har utlåtanden avgivits av bank- och fond­

inspektionen den 15 juni 1959 och av Aktiebolaget Industrikredit den 9 de­

cember 1959.

Bank- och fondinspektionen

erinrar i sitt utlåtande om att 1955 års bank­

lagstiftning skapat möjligheter för affärsbankerna att i betydande omfatt­

ning lämna s. k. blancokrediter och långtidsbundna lån åt småföretagare

men att dessa möjligheter utnyttjats i ytterst ringa grad. Särskilt gäller detta

blancokrediterna. De angivna förhållandena tyder enligt inspektionen på

att behovet av ett nytt kreditinstitut är ringa eller helt obefintligt. Även

från andra synpunkter ter sig den ifrågasatta utbyggnaden av kreditväsen­

7

det enligt inspektionens mening föga motiverad. Ett centralt institut utan lokal representation skulle sålunda svårligen kunna etablera en tillräckligt noggrann övervakning från kreditgivarens sida. Vidare kunde det inte an­ ses lämpligt, att krediter utan säkerhet ens till någon del lägges till grund för obligations- eller annan liknande upplåning på lång sikt. Inspektionen ställer sig därför starkt skeptisk till tanken på inrättandet av ett nytt kre­ ditinstitut för ifrågavarande ändamål. Institutet skulle, menar inspektionen, åtminstone delvis fylla just de behov som föranledde ändringarna i 1955 års banklag. Den ifrågasatta kreditgivningen borde enligt inspektionen kunna ombesörjas inom det bestående kreditväsendets ram. Inspektionen erinrar i sammanhanget även om den kreditgivning till mindre och medelstora före­ tag som med statligt stöd bedrives genom olika fonder och företagareför­ eningar.

Inspektionen bestrider emellertid inte att det mellan de företag som själv­ ständigt kan gå ut och låna på obligationsmarknaden och dem som bör kunna repliera på affärsbankerna för sitt behov av bundna krediter finns ett klientel, för vilket det skulle vara till fördel att kunna lita till ett centralt hypoteksinstitut. Detta behov skulle dock enligt inspektionen kunna fyllas av Aktiebolaget Industrikredit efter en viss omarbetning av bolagsordningen och en organisatorisk upprustning.

Aktiebolaget Indnstrikredit

konstaterar i sitt utlåtande inledningsvis, att

det planerade kreditinstitutets verksamhet till avsevärd del skulle komma att sammanfalla med den verksamhet som bolaget bedriver. Vad som skulle skilja bolagets verksamhet från kreditinstitutets vore väsentligen det lägre krav på säkerhet som skulle gälla för institutets utlåning. Bolaget framhål­ ler härefter att dess erfarenhet från den hittillsvarande verksamheten och det ökade behov av mera liberala lånevillkor som särskilt under de senaste åren yppats i samband med rationaliserings- och omställningsåtgärder inom näringslivet föranlett bolagets styrelse att redan tidigare överväga förslag om uppmjukningar i hittills gällande bestämmelser för bolagets verksamhet. Med anledning av bankernas framställning har förhandlingar förts mellan representanter för statens intresse i bolaget och representanter för de bakom framställningen stående affärsbankerna om möjligheterna att ge­ nom en ändring av reglerna för bolagets verksamhet på väsentliga punkter tillgodose de önskemål som legat bakom bankernas framställning. För­ handlingarna har lett till en överenskommelse om förslag till ett utvidgat samarbete i bolaget mellan staten och bankerna. I enlighet härmed har ett förslag till aktieägareavtal mellan staten och bankerna samt förslag till ny bolagsordning upprättats.

Rörande innebörden av dessa förslag framhåller bolaget följande.

Enligt gällande bolagsordning skall aktierna i bolaget till minst fem åtton­ delar ägas av staten och i övrigt av svenska bankaktiebolag ävensom till ett antal av högst fyra av andra, vilka Kungl. Maj:t godkänner som aktieägare. Dessa regler föreslås skola ändras på så sätt att staten hädanefter skall äga hälften av aktierna och bankerna tillsammans återstoden. Avsikten är att

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 ur 1060

8

praktiskt tagel aila affärsbanker skall ingå som aktieägare. En ökad med­

verkan från bankernas sida har rent sakligt bedömts bli till stort gagn för

bolaget. Genom den föreslagna anordningen får nämligen bankerna ökat in­

tresse av att hänvisa lämpliga låntagare till bolaget samt att ställa sin kän­

nedom om lånesökande till bolagets förfogande. Bankernas medverkan vid

bolagets upptagande av lån är också av stort värde.

Enligt förslaget till bolagsordning skall aktiekapitalet utgöra lägst åtta

miljoner och högst tjugofyra miljoner kronor. Någon ökning av det nuva­

rande aktiekapitalet å åtta miljoner kronor är emellertid för närvarande

icke förutsedd. Aktierna, vilka alltjämt skall lyda å 1 000 kronor, föreslås

bli fördelade i två serier, den ena betecknad A och den andra B. Båda seri­

erna skall omfatta lika många aktier. A-aktierna skall ägas av staten och

B-aktierna av bankerna. Staten, som för närvarande äger 5 998 aktier i bola­

get eller praktiskt taget tre fjärdedelar av aktiekapitalet, föreslås således

skola överlåta 1 998 aktier till bankerna.

Lösesumman för aktierna har beräknats på följande sätt. Enligt bolagets

balansräkning den 31 december 1958 var bolagets egna kapital 12 688 000

kronor, vartill kom 1 042 000 kronor på delcrederekonto. Enär vinsten för år

1959 uppskattats till 450 000 kronor och bolaget torde komma att få en

skattereslitution å 290 000 kronor, bär bolagets egna kapital före avdrag för

förlustrisker å fordringar och latenta skatteskulder beräknats till 14 470 000

kronor.

Från detta belopp har ansetts skola avdragas i första hand ett belopp

motsvarande förlustrisken å bolagets fordringar med i runt tal 925 000 kro­

nor. Vidare har avdrag gjorts för nuvärdet av den utskiftningsskalt, som

vid en eventuell framtida upplösning av bolaget kan beräknas komma att

utgå å reservfonden. Detta nuvärde har beräknats till cirka 535 000 kronor.

Slutligen har parterna enats om ett avdrag med 40 000 kronor, utgörande nu­

värdet av beräknad inkomstskatt på skillnaden mellan delcredere-kontot och

den enligt ovan såsom erforderlig betraktade avsättningen för förlustrisker.

På basis av här ovan anförda siffror har bolagets egna kapital ansetts böra

uppskattas till 12 970 000 kronor. Då aktiekapitalet utgör 8 miljoner kronor

samt var och en av aktierna lyder å 1 000 kronor, skulle värdet av varje

aktie efter jämkning till helt krontal utgöra 1 621 kronor. Förslaget inne­

bär alltså att bankerna för angivna 1 998 aktier till staten skall erlägga en

köpesumma å tillhopa 3 238 758 kronor. Enligt avtalsförslaget skall de ifrå­

gavarande aktierna överlåtas och likviden för desamma erläggas så snart

avtalet blivit gällande.

Enligt gällande bestämmelser skall bolaget ha en garantifond, utgörande

särskild säkerhet för de av bolaget ingångna förbindelserna. Denna utgöres

av en utfästelse av fullmäktige i riksgäldskontoret att till bolagets förfogan­

de ställa svenska statens fyra procent obligationer, ouppsägbara från inne­

havarens sida, till ett sammanlagt belopp av tolv miljoner kronor. Enligt för­

slaget skall fonden fördubblas och omfatta dels en av staten genom fullmäk­

tige i riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse å tolv miljoner kronor,

dels ock av de aktieägande bankerna i förhållande till storleken av deras

aktieinnehav utfärdade reverser å tillhopa tolv miljoner kronor.

Enär statens garantitörbindelse vid varje tillfälle ansetts skola ha samma

realisationsvärde som den garanti bankerna åtager sig, har det icke varit

möjligt bibehålla statens garanti till att avse ett visst antal obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida. Realisationsvärdet å sådana obligatio­

ner behöver nämligen ej motsvara det nominella värdet. Den av staten läm­

nade säkerheten skulle, därest den finge utgöras av dylika obligationer, där­

för i verkligheten kunna bli lägre än den garanti, som lämnats av bankerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1960

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1000

9

Avsikten är att, om garantifonden måste utnyttjas, aktieägarna inbördes skall svara för betalningen i förhållande till innehavet av aktier.

Enligt gällande bolagsordning består styrelsen av åtta ledamöter och åtta suppleanter, av vilka högst tre ledamöter och tre suppleanter utses av de aktieägande bankerna. Enligt förslaget till ny bolagsordning skall styrelsen alltjämt bestå av åtta ledamöter men med högst åtta suppleanter. Aktie­ ägarna inom vardera aktieserien avses skola utse fyra ledamöter och högst fyra suppleanter. Kungl. Maj:t skall liksom hittills förordna en av styrel­ sens ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande skall väljas av de styrelseledamöter, som utsetts av B-aktieägarna. I frågor röran­ de upp- och utlåning samt om anställande av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall gälla den mening, varom sex av styrelsens ledamöter förenar sig. I detta sammanhang må framhållas att hittills icke förekommit någon meningsskiljaktighet mellan statens och bankernas re­ presentanter i styrelsen.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper före­ slås två revisorer jämte två suppleanter för dem. Valet av den ene utav dessa revisorer jämte suppleanten för honom skall tillkomma A-aktieägarna samt valet av den andre revisorn och dennes suppleant B-aktieägarna. Utöver nu nämnda två revisorer jämte suppleanter anses, liksom för närvarande och på sätt fallet är hos bankerna, en ytterligare revisor jämte suppleant för ho­ nom böra förordnas av bank- och fondinspektionen. På yrkande av inspek­ tionen har också föreslagits att bolaget, i motsats till vad nu är fallet, skall stå under överinseende av inspektionen. Delegationerna har icke ansett en sådan tillsyn erforderlig men icke velat motsätta sig densamma, enär risk ansetts föreligga alt inspektionen annars skulle komma att avstyrka att av bolaget utfärdade obligations- och reverslån skulle betraktas såsom fond- gilla.

Med hänsyn till bestämmelserna i 119 § aktiebolagslagen innehåller försla­ get till bolagsordning ett stadgande av innehåll att aktieägare må rösta för hela antalet av honom innehavda aktier. För beslut om ändring av bolags­ ordningen eller om vinstutdelning fordras att beslutet biträdes av företrä­ dare för flertalet aktier inom vardera aktieserien. Yrkas olika utdelnings- belopp skall såsom bolagsstämmans beslut gälla den utdelning, för vilken A-aktieägarna, d. v. s. staten, röstat, eller den utdelning, som samlat det största antalet röster bland B-aktieägarna, om sistnämnda utdelning är lägre. För beslut om likvidation i andra fall än då bolaget enligt lag har att träda i likvidation fordras att beslutet biträdes av företrädare för flertalet aktier inom endera aklieserien. För övriga beslut å bolagsstämma kräves att de biträdes av röstande som företräder mer än hälften av aktiekapitalet.

Ordförande å bolagsstämma föreslås skola väljas varannan gång av A- aktieägarna och varannan gång av B-aktieägarna.

Ändring i bolagsordningen bör enligt förslaget och liksom för närvarande icke kunna göras utan Kungl. Maj :ts godkännande.

Lånetiden för lån, som av bolaget utlämnas, föreslås skola bestämmas till viss tid, högst tjugo år. Detta innebär eu formell men ingen verklig ändring av gällande bestämmelser, enligt vilka en lånetid av tio år får överskridas endast då särskilda omständigheter därtill föranleder. Denna lånetid liar i regel utnyttjats och under lånetiden har lånen i flertalet fall nedbetalats med 2,0 procent i halvåret. Vid lånetidens utgång har omsättning medgivits med oförändrad amortering, vilket inneburit att lånetiden i verkligheten oftast kommit att uppgå till tjugo År. Ur säkerhetssynpunkt har detta hittills icke ansetts innebära någon olägenhet, eftersom lånen kontinuerligt över­ vakas. Någon olägenhet genom förlängning av lånetiden till tjugo år torde

10

därför ej uppstå. Enligt reversernas lydelse är lånetiden icke heller defini­

tivt fastlåst, enär skuldförbindelserna innehåller föreskrift om rätt för bo­

laget att uppsäga lånet, därest enligt dess mening ställd säkerhet under­

gått märklig försämring. Eu större valfrihet beträffande lånetidens längd

kan även vara ägnad att underlätta placeringen av bolagets obligationer

och reverser.

Lån får icke annat än undantagsvis utlämnas av bolaget för längre tid

an som betingas av den tidigaste förfallodagen för bolagets mot ifrågavaran­

de lån svarande upplåning.

Enligt gällande regler för bolagets utlåning må lån i regel icke beviljas

till högre belopp än 50 procent av det värde vartill säkerheten uppskattats.

Säkerheten skall vara i och för sig fullt betryggande. Vid värdering av er­

bjuden säkerhet skall hänsyn tagas ej endast till säkerhetens art och salu­

värde utan också till andra omständigheter, såsom t. ex. räntabiliteten hos

sökandens rörelse. Lån har som regel utlämnats mot säkerhet av botten­

inteckningar i industrifastigheter, stundom kompletterade med förlagsin-

teckningar. I undantagsfall har säkerheten utgjorts av enbart förlagsinteck-

ningar jämte borgen. Enligt förslaget till ny bolagsordning skall för lån

från bolaget vara ställd betryggande säkerhet i form av pant eller borgen.

Pant skall bestå av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande inom

50 procent av del värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendomen

eller den till tomträtten hörande byggnaden. Borgen skall vara tecknad av

staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller bank. Utan hin­

der av angivna villkor får emellertid mot annan säkerhet, som skall vara

betryggande, utlämnas lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande sum­

man av bolagets egna kapital och garantifond, d. v. s. i utgångsläget om­

kring 37 miljoner kronor. Inom ramen för sistnämnda belopp kan det så­

ledes bli fråga om lån mot inteckning ovanför 50 procent av det uppskattade

värdet av industrifastighet, lån mot enbart förlagsinteckningar eller lån mot

enbart borgen av annan än staten, kommun eller bank, allt dock under förut­

sättning att säkerheten bedömts vara betryggande.

Bolaget föreslås jämväl få rätt att ställa sig som garant för lån, som bo­

laget självt skulle vara berättigat att bevilja. Lånebestämmelserna i bolags­

ordningen skall i tillämpliga delar gälla även sådan garantiförpliktelse.

I förslaget till avtal mellan staten och bankerna föreskrives att bolaget

som regel icke skall lämna sådan kredit som affärsbankerna äger lämna en­

ligt nu gällande bestämmelser. Då affärsbankerna för närvarande äger läm­

na tio-åriga lån på upp till 150 000 kronor, skulle därför lån understigande

detta belopp som regel icke lämnas av bolaget. I detta sammanhang må

framhållas att kostnaderna för undersökning och administration av alltför

små lån icke kan täckas med de snäva räntemarginaler, 0,(5—0,75 procent,

som bolaget tillämpat, ävensom att lån av detta skäl hittills sällan under­

stigit 100 000 kronor.

Bolagets upplåningsrätt är för närvarande begränsad till fyra gånger sam­

manlagda beloppet av garantifonden (12 miljoner kronor) och reservfon­

den (4 miljoner kronor), d. v. s. till 64 miljoner kronor. Härjämte står ett

eget kapital (inklusive delerederefond) å omkring 14 miljoner kronor till

förfogande för utlåningen, varigenom denna kan stiga till sammanlagt 78

miljoner kronor. För närvarande är omkring 65 miljoner kronor utlånade.

I fråga om upplåningen föreslås den ändringen att den skall kunna uppgå

till åtta gånger summan av bolagets egna kapital (12,65 miljoner kronor -j-

balanserade vinstmedel 0,33 miljoner kronor — 12,98 miljoner kronor) och

garantifonden (24 miljoner kronor) eller åtta gånger 36,98 miljoner kronor,

d. v. s. i det närmaste 296 miljoner kronor. Detta skulle med nuvarande

Kungi. Maj. ts proposition nr 102 dr WHO

11

fonder innebära en ökning av utlåningsmöjligheterna till omkring 310 mil­ joner kronor. Därutöver skulle genom utgivande av förlagsbevis till ett belopp, som i utgångsläget utgör högst 4 miljoner kronor, en ytterligare ök­ ning av utlåningen möjliggöras upp till totalt omkring 342 miljoner kronor.

Till säkerhet för bolagets långfristiga upplåning skall de till bolaget ut­ givna skuldförbindelserna jämte lämnad säkerhet pantförskrivas och över­ lämnas till ett av bank- och fondinspektionen förordnat ombud. Enligt för närvarande gällande ordning skall 110 procent av bolagets utelöpande obliga- gationer och reverser täckas av i bank deponerade, hos bolaget belånade reverser med tillhörande hypotek. Denna procentsats föreslås skola minskas till 100 procent. . .

Såsom framgår av det föregående är avsikten att aktier av sene A allenast skall tillhöra staten och aktier av serie B endast de bankaktiebolag, som äi parter till det föreslagna aktieägareavtalet. Skulle emellertid i strid mot vad som föreskrivits i avtalet B-aktie övergå till någon som icke förut är ägare av sådan aktie, föreligger enligt förslaget till bolagsordning hembudsskyldig- het till övriga B-aktieägare. Finnes icke någon B-aktieägare, som är villig lösa den hembjudna aktien, skall den hembjudas bolagets A-aktieägare, d. v. s. staten. Analoga regler gäller om en A-aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av sådan aktie. Denna skall da hembjudas B-aktieägarna.

Med hänsyn till arten av bolagets verksamhet har bankernas representan­ ter påyrkat, att bolaget befrias från skyldighet att i enlighet med bestäm­ melserna i 72 § aktiebolagslagen avsätta medel till skuldregleringsfond. Där­ vid har framhållits, att" sådan skyldighet icke gäller för bankaktiebolag liksom ej heller för försäkringsbolagen.

Slutligen förutsätter avtalsförslaget att vederbörande banker tar tillstånd att förvärva ifrågavarande aktier i bolaget ävensom berättigas förvärva för­ lagsbevis, som må komma att utfärdas av bolaget.

Bolaget framhåller vidare, att reglerna för dess verksamhet utformats så, att av bolaget utfärdade obligationer och reverslån alltjämt skall kunna be­ traktas såsom fondgilla, d. v. s. få redovisas såsom ingående bland de i 274 g första stycket lagen om försäkringsrörelse uppräknade värdehandlingarna. I detta avseende har samråd under band skett med försäkringsinspektionen. Samråd har även ägt rum med bank- och fondinspektionen. Förhandlings­ delegationerna har vidare under hand inhämtat, att de ifragasatta ändring­ arna inte torde påverka villkoren för bolagets redan upptagna reverslån.

Slutligen upplyser bolaget, att affärsbankerna enligt vad som uppgetts skulle komma att återkalla sin framställning avseende ett särskilt kredit­ institut, därest ändringen av bolagets verksamhet genomföres.

De av bolaget ingivna förslagen till aktieägareavtal och bolagsordning torde få fogas såsom bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende

(Bila­

gorna A och B).

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

Departementschefen

Frågan om kreditförsörjningen för de små och medelstora näringsförc- tagen bär under senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet. I kreditgiv- ningen till dessa företag bar staten sedan lång tid medverkat. För hantver­ kets och småindustrins del har detta skett genom direkt långivning från

12

olika utlåningsfonder, genom lån till företagareföreningar och genom stat­

lig kreditgaranti. Förslag till samordning och effektivisering av dessa stöd-

iormer har på hemställan av chefen för handelsdepartementet framlagts i

årets statsverksproposition (X ht, p. 50).

I den långivning som har avseende på de mindre och medelstora före­

tagen har staten medverkat även genom Aktiebolaget Industrikredit. Det­

ta bolag har sedan 25 år ägnat sig åt kreditgivning, företrädesvis till indu­

striföretag. Krediterna har varit av långfristig karaktär och utgjort ett

komplement till de mera kortfristiga krediter som bankerna lämnar. En

ytterligare utbyggnad av denna långfristiga kreditgivning till näringsföre-

tagen har aktualiserats genom att 14 affärsbanker gjort framställning om

tillstånd att förvärva aktier i ett särskilt finansieringsinstitut, som de av­

sett att bilda för detta ändamål. Vid remissbehandling av denna fram­

ställning har tveksamhet dock framförts mot att ytterligare ett kreditinsti­

tut skulle tillkomma. Efter förhandlingar mellan berörda banker och repre­

sentanter för statens intresse i Aktiebolaget Industrikredit har därför över­

enskommelse träffats att i stället föreslå en omorganisation av detta bolag

och en ökning av dess kapacitet. I anslutning härtill har bolaget framlagt

förslag dels till avtal mellan staten och de övriga aktieägare som skulle

ingå i bolaget och dels till ny bolagsordning. Grunderna för den föreslagna

omorganisationen och avtalet torde få underställas riksdagens prövning.

Det torde i övrigt få ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till detal­

jerna i förslagen.

För närvarande innehar staten tre fjärdedelar av aktierna i bolaget, me­

dan återstående aktier äges av fyra affärsbanker. Det nu framlagda avtals-

förslaget innebär, att staten skulle överlåta ytterligare aktier till ett antal

affärsbanker, varigenom aktiekapitalet skulle komma alt fördelas lika mel­

lan staten och berörda banker. Det nuvarande aktiekapitalet, åtta miljoner

kronor, skulle för närvarande inte ökas. I bolagsordningen skulle dock intas

bestämmelse att detsamma framdeles skulle kunna ökas till högst 24 mil­

joner kronor. Som särskild säkerhet för bolagets förbindelser har staten

ställt en garanti i form av statsobligationer till ett belopp av tolv miljoner

kronor. Denna säkerhet skulle enligt förslaget utbytas mot en garantiför­

bindelse å samma belopp. Därjämte skulle en garanti till motsvarande be­

lopp även ställas av bankerna. I bolagets styrelse äger bankerna enligt gäl­

lande bolagsordning utse högst tre ledamöter. För närvarande har staten

sex och bankerna två ledamöter i styrelsen. Enligt förslaget skulle vardera

parten komma att få fyra ledamöter. Styrelsens ordförande skulle liksom

hittills utses av Kungl. Maj:t. Bolaget skulle vidare ställas under tillsyn av

bank- och fondinspektionen.

Förslaget innebär sålunda, att bankerna i ökad utsträckning skulle kom­

ma att bidra till bolagets finansiering. Den ytterligare samverkan med det

övriga kreditväsendet som bolaget härigenom erhåller torde även underlätta

dess egen upplåning. Med hänsyn härtill och då de av bolaget framlagda

riktlinjerna för dess organisation i övrigt synes godtagbara, kan jag tillstyr­

Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1960

13

ka den föreslagna organisationsändringen. Jag har heller ingen erinran mot beräkningen av lösesumman för aktierna, sammanlagt 3 238 758 kronor. Jag har därvid inhämtat, att det faktiska resultatet av rörelsen under år 1959 inte torde böra föranleda någon ändring av denna beräkning.

I fråga om bolagets utlåning har någon direkt ändring av låneverksamhe- tens inriktning inte föreslagits. Denna skulle alltså liksom hittills företrä­ desvis avse mindre och medelstora näringsföretag. Jag ansluter mig till den­ na ståndpunkt.

För utlämnade lån skall enligt gällande bolagsordning ställas säkerhet som är fullt betryggande. I förslaget anges säkerhetskravet till att normalt avse inteckningar i fastighet eller tomträtt liggande inom 50 procent av fastighetens eller tomträttsbyggnadens uppskattade värde eller också bor­ gen av staten, kommun eller bank. Härutöver skulle i viss utsträckning an­ nan säkerhet kunna godtas. Lån mot sådan säkerhet finge dock endast ut­ lämnas till ett sammanlagt belopp motsvarande summan av det egna ka­ pitalet och garantifonden. De föreslagna reglerna innebär i förhållande till de nuvarande en bättre precisering av säkerhetskravet och de medger där­ jämte större anpassning till särskilda omständigheter. Jag tillstyrker att desamma lägges till grund för utlåningen.

Beträffande lånetiden har en formell utvidgning från högst tio till högst tjugo år föreslagits. Då i praktiken behov visat sig föreligga av att kunna tillämpa längre lånetider än tio år, har jag ingen erinran häremot.

Vad beträffar reglerna för bolagets egen upplåning har dessa föreslagits väsentligt ändrade. Rätten till upplåning är för närvarande begränsad till fyra gånger det sammanlagda beloppet av bolagets reservfond och garanti­ fond. Enligt förslaget skulle upplåningen få uppgå till åtta gånger summan av det egna kapitalet och garantifonden. Därjämte skulle förlagsbevis i viss utsträckning få jämställas med eget kapital. De föreslagna upplånings- reglerna skulle enligt bolaget medge en ökning av dess legala utlåningsmöj- ligheter från nuvarande ca 78 miljoner kronor till drygt 300 eller om för­ lagsbevis utnyttjas bortemot 350 miljoner kronor. Den nuvarande begräns­ ningen av upplåningsrätten kan otvivelaktigt verka hämmande för bolagets utlåningskapacitet. Jag kan därför acceptera den föreslagna ändringen. I vilken utsträckning denna ökning blir realiserbar måste dock givetvis bli beroende av läget på kreditmarknaden.

Slutligen torde få beröras frågan om vinstutdelning i bolaget. Enligt nu gällande bolagsordning får av vinsten utdelas högst fem procent av akties belopp. Om under ett eller flera år den vinst som utdelats uppgått till lägre procentsats, får dock under följande år utdelas vad som sålunda brustit. Nå­ gon vinst har emellertid hittills inte utdelats. I det av bolaget upprättade förslaget till ny bolagsordning har någon bestämmelse om vinstmaximum inte upptagits. Genom de i bolagsordningen föreslagna omröstningsregler- na kommer utdelningsprocenten emellertid inte att kunna sättas högre än vad staten kan godtaga. Jag har därför ingen erinran mot att bestämmelsen om utdclningsmaximum slopas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående tillstyrkta grunder

för Aktiebolaget Industrikredits organisation och verksam­

het;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om överlåtel­

se av aktier i bolaget i överensstämmelse med vad jag förut

anfört;

c) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att — i stäl­

let för tidigare utfästelse att till bolagets förfogande ställa

statens fyra procent obligationer på nominellt tolv miljoner

kronor — utfärda garantiförbindelse på samma belopp att

ingå i bolagets garantifond.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingrid von Otter

Kiingl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

15

Bilaga A

Förslag till avtal

Mellan svenska staten och undertecknade banker, nedan gemensamt kalla­ de bankerna, har denna dag följande avtal träffats.

§

1

.

Nedan angivna överlåtelser av aktier i AB Industrikredit skall ske till ett pris av kronor per aktie:

Säljare Köpare Antal aktier Sammanlagt nom. belopp

Aktierna levereras behörigen transporterade, så snart detta avtal enligt be­ stämmelsen i § 8 blivit slutligt gällande, och likviden verkställes vid leve- ransen.

Eventuellt utgående fondstämpel delas lika mellan köpare och säljare. Parterna avser icke för närvarande att öka aktiekapitalet utöver dess nuva­ rande storlek, 8 miljoner kronor.

§ 2

.

Parterna förbinder sig att å bolagsstämma i bolaget besluta den ändrade lydelse av bolagsordningen, som angivits i bilaga l1 till detta avtal liksom de ändringar i bolagsordningen, som framdeles ma föranledas av en tillämpning av detta avtal.

.

.....

Å samma stämma skall nuvarande styrelseledamöter och revisorer stalla sina platser till förfogande och val av styrelse och revisorer företagas.

§ 3.

Bolaget skall som regel icke lämna sådan kredit, som affärsbankerna äger lämna enligt för dem för närvarande gällande bestämmelser.

§ 4.

Enligt bolagsordningen i dess lydelse enligt bilaga 1 skall bolagets aktier fördelas i två serier, betecknade respektive A och B, vilka skall omfatta lika många aktier. Aktier av serie A må allenast tillhöra staten och aktier av se­ rie B endast svenska bankaktiebolag med de undantag, som föranledas a\ 25 § i bolagsordningen. Parterna förbinder sig att icke verkställa överlåtel­ ser i strid härmed.

§ 5.

Beträffande bolagets garantifond skall utöver bestämmelserna i § 5 av bo­ lagsordningen i dess lydelse enligt bilaga 1 följande gälla: .

Parterna skall till garantifonden tillskjuta garantiförbindelse respektive reverser i proportion till varje parts innehav av aktier i bolaget.

Utgår betalning ur garantifonden, skall, oavsett vilka tillgångar som bola­ get därvid tager i anspråk, parterna inbördes svara för betalningen i förhål­ lande till varje parts innehav av aktier.

Skulle B-aktieägare överlåta sina aktier i bolaget eller någon av dem, skall

1 Här betecknad bilaga B.

16

han äga återfå motsvarande av honom till garantifonden överlämnad revers

mot att förvärvaren av aktierna i stället i garantifonden inlägger en bankre­

vers av samma storlek eller, om förvärvaren är staten, garantiförbindelse å

motsvarande belopp.

Motsvarande skall gälla beträffande utbyte av garantiförbindelse mot bank­

reverser för det fall att staten överlåter sina aktier eller någon av dem.

§ 6

.

Med hänsyn till vikten av att verkställande direktör i bolaget städse åtnju­

ter aktieägarnas förtroende, är det mellan parterna förutsatt att verkställan­

de direktör skall entledigas, därest i något fall staten eller företrädare för

flertalet B-aktier så påfordrar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

§ V.

Mellan de i. detta avtal deltagande bankerna skall gälla att proportionen

mellan deras innehav av B-aktier skall vid förekommande överlåtelser upp­

rätthållas i den mån bank icke eftergiver sin rätt att erhålla aktier på grund

av denna regel.

Bestämmelserna i 25 § i bolagsordningen för det fall att B-aktie övergår till

någon, som ej förut är ägare av B-aktie i bolaget, skall tillämpas jämväl för

del fall att B-aktie övergår till någon, som förut är B-aktieägare.

§

8

.

Detta avtal blir gällande under villkor

att

bolaget medgives undantag från bestämmelserna i 72 § 1 mom. aktiebo­

lagslagen om avsättning till skuldregleringsfond

samt att

bankerna erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd till de i § 1 avsedda aktie­

förvärven och tillstånd att förvärva förlagsbevis, som må komma att utfär­

das av bolaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960

17

Bilaga B

Förslag till bolagsordning

§ 1.

Bolagets firma är Aktiebolaget Industrikredit.

§ 2

.

Bolaget skall ha till föremål för sin verksamhet dels att medverka vid fi­ nansieringen företrädesvis av mindre och medelstora näringsföretag här i riket genom utlämnande av lån huvudsakligen av långfristig karaktär, dels att genom egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.

Bolaget skall jämväl äga ikläda sig garanti för sådana lån, som bolaget enligt bestämmelsen i föregående stycke skulle äga självt bevilja.

§ 3.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst åtta miljoner och högst tjugofyra miljoner kronor.

Aktierna skola vara fördelade i två serier, betecknade respektive A och B, vilka skola omfatta lika många aktier.

Alla aktier skola medföra samma rätt, dock med iakttagande av bestämmel­ serna i denna bolagsordning.

§ 4.

Aktie skall lyda å 1 000 kronor.

§ 5-

Såsom garantifond att utgöra en särskild säkerhet för av bolaget ingångna förbindelser skola till bolagets förfogande ställas

av staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdad garantiförbin­ delse å tolv miljoner kronor

samt av övriga aktieägare av svenskt bankaktiebolag utfärdade, till bola­ get ställda, vid anfordran förfallande reverser å tillhopa tolv miljoner kronor.

Garantifonden må tagas i anspråk allenast i den mån vid likvidation av bolaget så finnes erforderligt för att, sedan bolagets egna tillgångar blivit använda, fullgöra bolagets förbindelser.

§ 6

.

Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 7.

Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter med högst åtta suppleanter. Aktie­ ägarna inom vardera aktieserien utse vart år för tiden intill dess nästa ordi­ narie bolagsstämma hållits fyra styrelseledamöter och högst fyra supplean­ ter. Kungl. Maj :t förordnar en av styrelsens ledamöter att vara dess ordfö­ rande. Styrelsens vice ordförande skall väljas av de styrelseledamöter som utsetts av B-aktieägarna.

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960

§

8

.

Som styrelsens beslut i frågor rörande upp- och utlåning samt om anstäl­

lande av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall gälla

den mening, varom sex av styrelsens ledamöter förena sig.

§ 9.

Styrelsen äger bemyndiga person såväl inom som utom styrelsen att teck­

na bolagets firma.

§ io.

För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

samt bolagets räkenskaper utses årligen för tiden intill dess nästa ordinarie

stämma hållits två revisorer med lika många suppleanter, av vilka en revisor

jämte suppleant för denne utses av A-aktieägarna samt en revisor jämte

suppleant för denne utses av B-aktieägarna. Den av B-aktieägarna utsedda

revisorn liksom suppleanten för honom skall vara auktoriserad revisor.

Därutöver skola av bank- och fondinspektionen för enahanda tid utses en

revisor och en suppleant för denne att jämte de å bolagsstämma valda revi­

sorerna deltaga i granskningen.

§

11

.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under februari

eller mars månad.

§ 12

.

Vid ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma:

1) val av ordförande vid stämman;

2)

justering av röstlängden;

3) val av en eller två justeringsmän;

4) fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;

5) föredragning av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;

6) ärenden vilka enligt 126 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag

skola förekomma å stämman;

7) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;

8) val av ordinarie styrelseledamöter;

9) bestämmande av antalet styrelsesuppleanter och val av sådana supple­

anter;

10) val av revisorer och revisorssuppleanter;

11) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.

§ 13.

Vid bolagsstämma äger envar rösta för fulla antalet av honom ägda och

företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid omröstning å stämma

skall gälla att för beslut om ändring i denna bolagsordning eller om vinst­

utdelning skall fordras, att beslutet biträdes av företrädare för flertalet

aktier inom vardera aktieserien. Skulle yrkande framkomma om olika utdel-

ningsbelopp, skall såsom stämmans beslut gälla att den utdelning lämnas,

för vilken företrädare för flertalet A-aktier röstat, eller den utdelning som

samlat det största antalet röster från företrädda B-aktier, om sistnämnda

utdelning är lägre.

Beslut om att bolaget skall träda i likvidation — i andra fall än då bo­

laget enligt lag har att träda i likvidation — skall anses föreligga om sådant

beslut biträtts av företrädare för flertalet aktier inom endera aktieserien.

19

Ordförande å bolagsstämma väljes varannan gång av A-aktieägarna och varannan gång av B-aktieägarna.

Övriga beslut å bolagsstämma — frånsett val av revisor, som avses i 109 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag, eller angående bolagets trä­ dande i likvidation om skyldighet därtill enligt lag uppkommit — vare ej giltiga med mindre de biträtts av röstande, som företräda mer än hälften av aktiekapitalet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960

§ 14.

Beslut om ändring i bolagsordningen är icke giltigt med mindre det var­ der av Kungl. Maj :t godkänt.

§ 15.

Lån må ej beviljas med mindre ändamålet med lånet finnes ägnat att be­ fordra en sund utveckling av det företag, för vilket lånet är avsett.

Lånetiden skall bestämmas till viss tid, högst 20 år. överstiger tiden ett år, skall i regel låntagaren vara ålagd skyldighet att gälda lånet genom av­ betalningar enligt fastställd plan.

§ 16.

För lån från bolaget skall vara ställd betryggande säkerhet i form av pant eller borgen.

Pant skall utgöras av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande inom 50 % av det värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendo­ men eller den till tomträtten hörande byggnaden. Borgen skall vara tecknad av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller bank.

Utan hinder av vad i andra stycket sägs må mot annan säkerhet, som finnes betryggande, utlämnas lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande summan av bolagets eget kapital och garantifond.

§ 17.

Bolaget skall ägna särskild uppmärksamhet däråt, att icke åt samma eller med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare beviljas lån i sådan omfattning, att därav kan uppkomma fara för bolagets säkerhet. Med lån skall härvid jämställas borgen och annan garantiförplik- lelse till bolaget ävensom av bolaget ingången garantiförpliktelse för lån­ tagare.

§ 18.

Till säkerhet för sådan bolagets egen upplåning — bortsett från förlags­ lån __ som avtalats på längre tid än sex månader, skola pantförskrivas till bolaget utgivna lånereverser med för dessa enligt § 16 ställd säkerhet. Så­ lunda pantsatta lånereversers sammanlagda kapitalbelopp skall vid varje tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av bolagets utestående skuld på grund av nyssnämnda upplåning. I panten ingående lånerevers må interimistiskt utbytas mot tillgodohavande hos svensk affärsbank av motsva­ rande belopp.

Lånereverserna jämte säkerheter skola överlämnas till ett av bank- och fondinspektionen förordnat ombud, som skall omhänderlia handlingarna för panthavarnas räkning i enlighet med de närmare föreskrifter som må av in­ spektionen meddelas. Ombudet skall ha tillgång till bolagets räkenskaper och andra handlingar samt äga att av bolagets styrelse, verkställande direk­

tör och revisorer erhålla de upplysningar, som för uppdragets fullgörande

äro erfoderliga.

I garantifonden ingående värdehandlingar samt av bolaget utfärdade men

icke utelöpande obligationer ävensom blanketter till obligationer skola för­

varas på samma sätt, som i nästföregående stycke angivits.

§ 19.

Bolaget må upplåna medel till ett belopp motsvarande högst åtta gånger

summan av bolagets eget kapital och garantifond.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i föregående stycke skall bolagets

skuld på grund av utgivna förlagsbevis — i den mån betalning för dem

icke kan av långivaren krävas förrän tidigast efter två år — icke anses så­

som upplåning utan skall till ett belopp, motsvarande förlagsbevisens nomi­

nella värde, dock högst hälften av bolagets aktiekapital, likställas med bo­

lagets eget kapital.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960

§

20

.

Lån må icke annat än undantagsvis och i en omfattning, som icke kan

äventyra bolagets likviditet, utlämnas för längre tid än som tidigaste för-

fallodag för bolagets däremot svarande upplåning betingar.

§ 21

.

Har bolaget övertagit egendom till skyddande av fordran skall egendomen

åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga

rum utan förlust för bolaget.

§ 22

.

Vad i denna bolagsordning stadgas angående lån skall i tillämpliga delar

gälla även garantiförpliktelse, som bolaget ikläder sig.

§ 23.

Meddelande till aktieägarna skola ske genom rekommenderade brev, kal­

lelse till bolagsstämma senast två veckor före ordinarie och senast en vecka

före extra stämma.

§ 24.

Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av ut­

ländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt

aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmäles i

2 § lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva

fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av

förbehållet bolagets aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk för­

ening, som avses i 18 § nämnda lag.

§ 25.

Har B-aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av B-aktie i bo­

laget, skall aktien ofördröj ligen hembjudas övriga B-aktieägare till inlösen

genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall

därvid styrkas.

När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen eller verkställande direktö­

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1960

21

ren därom genast underrätta bolagets B-aktieägare på sätt om meddelanden till aktieägarna är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom en må­ nad, räknat från den dag anmälan om hembudet inkom till styrelsen. Sty­ relsens meddelande skall innehålla uppgift om den dag anmälan inkommit till styrelsen.

Anmäla sig flera, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd genom notarius publicus, dock att, därest samtidigt fle­ ra aktier hembjudas, aktierna så långt ske kan skola fördelas bland dem som vilja lösa i förhållande till deras innehav av B-aktier i bolaget.

Lösenbeloppet för aktie, som hembjudits, skall utgöra aktiens verkliga värde, vilket i brist på åsämjande skall slutligt bestämmas av tre skiljemän, varav de tvistande utse vardera en och de sålunda utsedda välja den tredje, som skall vara ordförande i nämnden. Finnes i en tvist flera parter å sam­ ma sida och kunna de ej enas om valet av sin skiljeman, skall denne utses av överståthållaren i Stockholm. Detsamma skall gälla därest av parterna utsedda skiljemän ej kunna enas om valet av ordförande i skiljenämnden.

Lösen för aktie skall erläggas senast 20 dagar efter lösenbeloppets fast­ ställande.

Därest ej inom stadgad tid någon B-aktieägare anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid inlöses, skall aktien hem­ bjudas bolagets A-aktieägare och skall därvid ovan i denna paragraf an­ givna bestämmelser i tillämpliga delar gälla. Skulle ingen A-aktieägare an­ mäla sig vilja lösa hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid in­ lösas, äger den som gjort hembudet bliva för aktien registrerad.

Har A-aktie övergått till någon som icke förut är ägare till A-aktie i bo­ laget, skall aktien ofördröj ligen hemb judas till B-aktieägarna. Vid sådant hembud skall gälla vad ovan sagts angående hembud av B-aktier.

§ 26.

Bolaget skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen. Det åligger bolagets styrelse, att när som helst för den befattningshavare hos hankinspektionen, som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende före­ träda inspektionen, samt för den särskilda undersökning Konungen kan finna för gott anställa, hålla bolagets kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning; samt

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av dem äskas.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid med lag eller bolagsordningen, eller yppa sig eljest i fråga om bolagets ledning så­ dana missförhållanden, att verksamheten kan befaras bliva till skada för det allmänna skall inspektionen därom göra anmälan till Kungl. Maj :t.

§ 27.

Det åligger bolaget att till revisor och ombud som förordnas enligt 10 eller 18 § utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.

00047H Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag