Prop. 1960:89

('angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt stude\xad rande vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna stu\xad dielånefonden',)

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 89 år 1960

1

Nr 89

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt stude­ rande vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna stu­ dielånefonden; given Stockholms slott den 11 mars 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de­ partementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om erforderliga anslag för nästa bud­ getår till studiesociala stödåtgärder. Sålunda äskas å driftbudgeten ett reservationsanslag å 17 865 000 kronor till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter samt å kapitalbudgeten investerings- anslag å dels 10 600 000 kronor till statens lånefond för universitetsstudier, dels 10 200 000 kronor till allmänna studielånefonden. Jämfört med de an­ slag, som för innevarande budgetår anvisats för ändamålet, innebär anslags- äskandena för budgetåret 1960/61 en ökning med 6 415 000 kronor till naturastipendier och med sammanlagt 3 700 000 kronor till de tva lånefon­ derna eller alltså tillhopa med 10 115 000 kronor.

Under anslaget till naturastipendier föreslås en utvidgning av stipendie­ ringen till att i princip omfatta samtliga de studerande, som uppfyller de nu tillämpade behovskraven och som har minst Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer. Vid nuvarande för­ delning av de studerande på skilda inkomstgrupper beräknas en sådan ut-

1 — Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 89

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1960.

Närvarande: Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena U^{ndén ,} stats­

råden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

indholm

, K

ling

,

S

koglund

, E

denman

, N

etzén

, J

ohansson

,

af

G

eijerstam

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid uni­ versiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 139, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 till Naturastipendier åt stude­ rande vid universiteten m. fl. läroanstalter beräkna ett reservationsanslag av 17 885 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 30, Kapital­ budgeten, punkterna 14 och 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på sär­ skild proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna

till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av 10 300 000 kronor samt

till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

I. Inledning

I det följande kommer jag till en början att i korthet redogöra för befint­ liga statliga studiesociala stödformer såvitt gäller de för studerande vid universiteten och andra högre utbildningsanstalter mest betydelsefulla sti- pendie- och lånemöjligheterna. Mot bakgrunden härav avser jag att till behandling upptaga vissa spörsmål beträffande dimensioneringen av det nu­ varande stipendie- och lånesystemet. Jag ingår därvid först på frågan om naturastipendier åt studerande vid universiteten m.fl. läroanstalter.

Den pågående expansionen av utbildningsväsendet måste enligt min me­ ning även innefatta förbättrade ekonomiska möjligheter för den enskilde att tillgodogöra sig de ökade utbildningsmöjligheterna. Naturastipendierna, vilka är avsedda för obemedlade studerande med utpräglad studiebegåv- ning, spelar härvidlag en mycket viktig roll. I syfte att skapa förbättrade stipendiemöjligheter har detta stipendiesystem också successivt byggts ut under 1950-talet. Med hänsyn främst till den ökning av andelen högskole- studerande från socialgrupp III, som ägt rum under de senaste åren, har den företagna utbyggnaden dock icke varit tillräcklig för att man i dag skall kunna utdela naturastipendier i önskvärd omfattning. Jag har därför för avsikt att framlägga förslag om en sådan ökning av antalet naturasti­ pendier, att väsentligt fler dylika stipendier skall kunna ställas till förfo­ gande för redan nu stipendieberättigade grupper av högskolestuderande.

Såsom jag redan framhållit i årets åttonde huvudtitel bör naturastipen- diesystemet tillika utvidgas till att omfatta vissa grupper av studerande, som hittills icke åtnjutit sådana stipendier. Jag vill i anslutning härtill erinra om att jag, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959, tillkallat sakkunniga för att verkställa utredning rörande studiesociala åtgärder på den högre utbildningens område (studiesociala utredningen)1). Med skrivelse den 26 januari 1960 har utredningen överlämnat en prome­ moria angående studiesociala åtgärder för de studerande vid vissa skolor för högre konstnärlig utbildning. Enligt utredningens sålunda framlagda delförslag bör ifrågavarande studerande komma i åtnjutande av bland annat naturastipendier. Över utredningens promemoria har utlåtanden avgivits av statskontoret, garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden, musikaliska aka­ demiens styrelse, akademien för de fria konsterna, styrelsen för dramatiska teatern, generalpoststyrelsen, styrelsen för stadsteatern Norrköping-Lin- köping, landsorganisationen i Sverige (LO), tjänstemännens centralorga­ nisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), För­ eningen Svenska tonsättare, konstnärernas riksorganisation (KRO), kungl. musikhögskolans elevkår (KME), akademiklubben (kungl. konsthögskolans elevkår),elevföreningen vid dramatiska teaterns elevskola, Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt Föreningen aspect. Till garantilånenämndens utlå­ tande har fogats yttranden av de av utredningens förslag berörda statssti- pendienämnderna. Musikaliska akademiens styrelse har överlämnat ytt­ rande från musikhögskolans lärarråd. Härjämte har i anledning av de i promemorian framlagda förslagen ordföranden i Valands konstskolas nämnd inkommit med en skrift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

l) Såsom ledamöter i utredningen ingår ledamoten av riksdagens första kammare O. Palme, tillika ordförande, filosofie licentiaten H. Berg, förutvarande ordföranden i SFS L. Bodström, leda­ moten av garantilånenämnden H. Håkansson, ordföranden i svenska träindustriarbetareförbundet Y. Persson, sekreteraren i TCO P. E. Rönquist samt direktören i SACO B. Östergren.

G

versitet och högskolor. Genom beslut av 1957 års riksdag anvisades till naturastipendier det belopp, som för budgetåret 1957/58 beräknades erfor­ derligt för utdelning av dels fortsatta stipendier till alla därtill berättigade, dels nya stipendier motsvarande en 26-procentig stipendiering av den aktu­ ella årgången nyinskrivna studerande. För innevarande budgetår har anvi­ sats det belopp, som beräknades erforderligt för ett bibehållande av en sti- pendieringsfrekvens av nyssnämnda omfattning.

Gällande bestämmelser rörande naturastipendieringen — reglementet 1953:366 (ändr. 1954:419 och 1957:493) för utdelning av statsstipendier vid universiteten in. fl. läroanstalter — är i huvudsak av följande innehåll.

Naturastipendium skall i regel utgå i form av fri bostad och kost (s.k. helt stipendium) eller i form av endera av dessa förmåner (s. k. delstipen­ dium) . Stipendium må dock i undantagsfall utgå, helt eller delvis, i kontant form. Stipendierna må tilldelas obemedlade studerande med utpräglad stu­ diebegåvning vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, karolinska institutet, Stockholms högskola, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, tand- läkarhögskolorna i Stockholm och Malmö, farmaceutiska institutet (apo­ tekarlinjen), gymnastiska centralinstitutet (gymnastiklärarlinjen), social­ instituten i Stockholm och Göteborg samt sydsvenska socialinstitutet. Naturastipendium får ej innehas under längre sammanlagd tid än tre läsår vid universiteten och karolinska institutet samt Stockholms högskola, två och ett halvt läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska hög­ skolorna, ett och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmaceutiska institutet, ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två terminer vid socialinstituten. Denna maximitid för innehav av stipendium må begränsas, om så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall kunna hållas i möjligaste män konstant från ett år till ett annat. I regel bör stipendium beviljas under den tidigare delen av studietiden. Som nämnts får stipendie- förmånerna åtnjutas under högst nio månader av läsåret. Stipendierna ut­ delas av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göte­ borg. Utbetalningen ombesörjes av vederbörande läroanstalt.

Ur statens lånefond för universitetsstudier, som tillkom år 1939, kan s. k. räntefria lån i enlighet med bestämmelserna i gällande reglemente (SFS 1956: 578) numera beviljas studerande vid samtliga förut sagda läroanstal­ ter och utbildningslinjer samt vid veterinärhögskolan, lantbrukshögskolan, skogshögskolan och högre mejerikursen vid Alnarpsinstitutet. Till en bör­ jan avsåg låneverksamheten endast studerande vid universiteten och karo­ linska mediko-kirurgiska institutet. Låneutdelningen utvidgades emellertid enligt beslut av 1944 års riksdag att gälla jämväl studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg samt enligt beslut av 1950 års riks­ dag därjämte studerande vid fackhögskolorna och förutnämnda instituts högre mejerikurs. Studielånen utdelas av de fyra statsstipendienämnderna.

Lån ur fonden i fråga kan beviljas obemedlade och mindre bemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning. Lånen är borgensfria och kan

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960

olika lån med undantag av statens räntefria lån och vämpliktslån. Genom akademikerlånet befrias sålunda eventuella borgensmän från sina förpliktel­ ser och något speciellt försäkringsskydd för låntagaren erfordras i regel icke. Akademikerlånen skall vanligen vara återbetalade inom femton år och räntan är för närvarande 5 *4 procent.

Under budgetåret 1958/59 beviljades kreditgaranti för inemot 500 aka­ demikerlån med sammanlagt 6,8 miljoner kronor. Därav utgjorde dock 3,7 miljoner kronor en överföring av garantilån till studerande. Vid utgången av nämnda budgetår uppgick den totala kapitalskulden till inemot 64 miljoner kronor fördelande sig på cirka 8 500 akademikerlån. Från starten budgetåret 1946/47 har till och med den 30 juni 1959 beviljats kreditgaranti för akademikerlån med totalt 120 miljoner kronor, varav 36 miljoner kronor utgjorts av överförda garantilån till studerande.

Till elever vid de högre yrkes utbildande skolor, som är statliga eller ställda under statlig tillsyn och som icke är att hänföra till kategorien universitet och högskolor, kan enligt allmänna studiehjälpsregle- mentet (SFS 1958: 326) statlig studiehjälp utgå i form av räntefria lån ur allmänna studielånefonden. Lånen beviljas av studiehjälpsnämnden och är maximerade till 2 500 kronor per år men må, när särskilda omständigheter därtill föranleder, uppgå till 3 500 kronor. Som villkor för erhållande av dessa lån gäller, att den sökande skall vara i behov av ekonomisk hjälp och kunna anses äga förutsättningar att fullgöra den ifrågavarande utbild­ ningen. Lånen erhålles utan borgensförbindelse eller annan säkerhet. Räntan är 2 U procent. Lånen är dock räntefria (och ej sällan också amorterings- fria) till och med andra året efter det, under vilket sista delutbetalningen erhållits. Amorteringstiden är i regel tio, dock högst femton år.

Vid vissa skolor och utbildningslinjer kan del av den studiehjälp, som bedömes böra tillerkännas eleven, utgå i form av stipendium. Studiehjälps­ nämnden kan härvid, då synnerliga skäl anses föreligga, bevilja elev såväl maximalt studielån som högsta möjliga stipendium. Stipendiebeloppen är vid lärarutbildningsanstalt maximerade till 960 kronor per läsår för elev över 18 års ålder och till 800 kronor per läsår till yngre elev samt vid fack- utbildningsanstalt till 900 kronor per läsår för elev över 18 års ålder och till 675 kronor per läsår till yngre elev. För studier vid lärarutbildnings­ anstalt beviljas stipendium endast till elev med försörjningsplikt eller om ömmande skäl föreligger. Såsom stipendievillkor för studier vid fackut- bildningsanstalt har föreskrivits att eleven skall deltaga i dagundervisning. De lärarutbildnings- respektive fackutbildningsanstalter, som här avses, har angivits i en till förutnämnda reglemente fogad förteckning. Exempel på lärarutbildningsanstalter är folkskoleseminarier, statsunderstödda förskole- och särskoleseminarier, teckningslärarinstitutet och statliga skolkökssemi- narier samt utbildningslinjerna för musiklärarexamen, högre organistexamen

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 89 år 1960

minst Ba i genomsnittligt studentbetyg. Vid dåvarande rekrytering beräk­ nades stipendiebehov föreligga för omkring en fjärdedel av de nyinskrivna studenterna vid dessa läroanstalter. Från och med budgetåret 1957/58 har stipendieringen nått denna senare omfattning. Under de senaste åren har emellertid skett en avsevärd ökning av andelen högskolestuderande från socialgrupp III. Betygsgränsen för erhållande av stipendium har därför bli­ vit högre än studentsociala utredningen avsåg och ligger för närvarande ungeför mitt emellan Ba och AB.

En från genomsnittsbetyget Ba -f- till Ba utvidgad stipendiering kan vid oförändrad behovsbedömning beräknas leda till en ökning av antalet stipen­ diater med cirka 63 procent. Denna siffra grundar sig på en av 1955 års universitetsutredning publicerad undersökning rörande dem som under läsåret 1948/49 inskrivits vid universitet och högskolor. Siffran bestyrkes vidare av statistiskt material beträffande senare studentårgångar. Under­ sökningen visar även att studieeffektiviteten är ungefär densamma för dem som ligger mellan Ba och Ba -|- som för dem som har ett genomsnittsbetyg mellan Ba -}- och AB.

Vad beträffar fortsatta stipendier erinrar garantilånenämnden bland an­ nat om att fortsatt stipendium beviljas med förtursrätt framför utseende av nya stipendiater. På grundval av uppgifter från statsstipendienämn- derna beräknar garantilånenämnden behovet av fortsatta stipendier under budgetåret 1960/61 till motsvarande sammanlagt 3 240 hela stipendier.

I fråga om utvecklingen av antalet nya stipendier vid universitet och hög­ skolor under de senaste sex åren hänvisar garantilånenämnden till följande tablå. I denna har även intagits nämndens beräkning av stipendiebehovet för läsåret 1960/61 dels med oförändrad betygsgräns, dels med utsträckning till Ba-gränsen, vilket senare, enligt vad som förut anförts, kan väntas öka behovet av nya stipendier med cirka 63 procent.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 89 år 1960

År

Antal student­ examina

Nyinskrivna

Utdelade stipendier

Antal

% av student­

examina

Anta!

% av nyin­

skrivna

1954 ..........................

5 289

4 258

80,5

548

13

1955 ..........................

5 886

4 501

76,5

690

15

1956 .......................... 6 502

5163

79,5

1081

21

1957 .......................... 7 251

5 635

77,7

1602

28

1958 .......................... 7 814

6 540

83,7

1 710

26

1959 .......................... 8 170’)

6 840») 83,7») 1 914

29

1960 ..........................

9 0061) 7 530s)

83,7»)

1 2 180») f 29») | 3 540*) 1 47")

b Beräknat enligt realskoleutredningens metod. 2) Antagen inskrivningsfrekvens 83,7 procent; samma som år 1958. 3) Oförändrad utdelningsfrekvens. 4) Utdelningen utsträckt till Ba-gränsen.

K ungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

valtningskostnader med 10 000 kronor till 160 000 kronor. Som skäl härför anföres följande.

Statsstipendienämnderna äskar för budgetåret 1960/61 sammanlagt 169 400 kronor under hänvisning till den väntade fortsatta expansionen beträffande stipendie- och låneverksamheten. Hur denna har utvecklats under de senaste fem budgetåren illustreras av att sammanlagda antalet beviljade garantilån till studerande, räntefria studielån och naturastipen- dier under vart och ett av budgetåren 1954/55—1958/59 utgjorde 7 930. 9 867, 13 279, 17 795 respektive 19 646.

Som garantilånenämnden anmälde i förra årets petita har statens orga- nisationsnämnd under år 1958 företagit en utredning beträffande statssti- pendienämndernas organisation och arbetsrutiner. I samband härmed upp­ skattades även behovet av personal av olika kompetens vid nämndernas kanslier. Kontorspersonalen har där hittills varit arvodesanställd.

Eftersom verksamheten är av permanent karaktär och har bedrivits i nuvarande form sedan år 1950, förordade garantilånenämnden i förra årets petita, att extra ordinarie befattningar inrättades för ifrågavarande personal.

Garantilånenämnden upprepar sitt förslag och hemställer, att i enlighet med organisationsnämndens beräkningar följande extra ordinarie tjänster inrättas vid statsstipendienämnderna från och med budgetåret 1960/61:

Uppsala: 1 kontorist i Ae 9; Lund: 1 kontorist i Ae 9; Stockholm: 1 kansliskrivare i Ae 10; samt Göteborg: 1 kontorist i Ae 9. Vidare förordas att statsstipendienämnden i Stockholm erhåller rätt att anställa biträden i reglerad befordringsgång. Dessutom förutsättes att ett växlande behov av timavlönad skrivbiträdespersonal kommer att föreligga.

Enär befattningarna som sekreterare vid statsstipendienämnderna har bisysslekaraktär, har den heltidstjänstgörande personalen ansetts böra pla­ ceras i minst kontoristgraden utom i Stockholm, där kansliskrivargraden funnits motiverad på grund av en något annorlunda arbetsfördelning samt större arbetsvolym inbegripet arbetsledning för två andra biträden.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 1 oktober 1959, att för nästa budgetår beräknas till naturastipen- dier ett anslag av 25 063 500 kronor. Vidare föreslår SFS, att stipendium bör kunna beviljas för första gången även under senare delen av studietiden samt att studerande vid farmaceutiska institutets apotekarlinje medgives rätt att inneha stipendium under ytterligare ett halvt läsår, d. v. s. under sammanlagt två läsår. Mot bakgrunden av de sålunda framförda förslagen och under antagande att naturastipendier bör stå till förfogande för en 49- procentig stipendiering beräknar SFS det erforderliga antalet stipendier till 7 015.

I sin skrivelse hänvisar SFS inledningsvis till de riktlinjer för det statliga naturastipendiesystemet, som antogs av 1950 års riksdag, samt anför i hu­ vudsak följande.

Man torde kunna konstatera, att stipendiesystemet haft den rekryte- ringseffekt, som riksdagen förutsåg. Riksdagens intentioner är således på

resultat visar sig väl berättigad till sådant. SFS anser därför, att en stude­ rande, som genom akademiska meriter ådagalagt studielämplighet, skall kunna erhålla stipendium när som helst under studietiden.

I detta sammanhang torde böra redovisas de av 1958 års besparingsutredning framförda förslagen rörande stipendier och lån för studier vid uni­ versiteten m. fl. läroanstalter.

Utredningen föreslår en omprövning av gällande principer för fördelning av studentstödet på olika stödformer så att en väsentlig förskjutning mot räntefria studielån och statsgaranterade lån kan komma till stånd.

Vidare föreslår utredningen, att en efter nuvarande läge avpassad höjning bör ske av den ränta, som efter viss tid löper å räntefritt studielån.

Av remissyttrandena över besparingsutredningens förslag framgår, att kanslern för rikets universitet och överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner den omprövning av gällande principer för fördelning av studentstödet på olika stödformer, som utredningen förordat, påkalla en översyn av hela det föreliggande problemkomplexet.

TCO anser, att ifrågavarande omprövning måste inrymma frågan om i vilken utsträckning man genom en sådan omläggning berövar vårt land möjligheten att nyttiggöra dess stora begåvningsreserver.

Fullmäktige i riksbanken har i och för sig intet att invända mot förslaget om höjning av räntan på studielån, men ifrågasätter, om inte en allmän översyn bör företagas av räntesättningen vid lån ur statens utlåningsfonder.

Statskontoret erinrar, att avvägningen av räntesatsen för de räntefria stu­ dielånen var föremål för ingående prövning vid tillkomsten av gällande bestämmelser om ränta å lån från statens utlåningsfonder (jfr prop. 1943: 343). Någon omprövning av räntan särskilt för nu ifrågavarande lån anser ämbetsverket vid angivna förhållande icke böra ifrågakomma, utan torde frågan härom böra upptagas i ett större sammanhang.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser sig icke kunna biträda utredningens förslag om en minskning av anslagen till stipendier genom en förskjutning mot räntefria studielån och statsgaranterade lån.

Socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Örebro län, Statstjänstemannens riksförbund, SACO, LO och SFS har avstyrkt utred­ ningens förslag.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om naturastipendier m. m. åt vissa nya grupper av studerande. Härvid kommer jag först att redogöra för studiesociala utredningens förslag om förbättring av stödet till studeran­ de vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning samt för remiss­ instansernas synpunkter på ifrågavarande förslag. Därefter upptager jag fråga om utvidgning av naturastipendiesystemet till att avse jämväl stude­ rande vid jordbrukets högskolor. Jag kommer slutligen att ingå på spörs­ målet om rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land samt vissa i anslutning därtill aktualiserade frågor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

musikalisk begåvning regelmässigt erhåller dylikt medgivande. Den verk­ liga studietiden för solisteleverna uppgår därför till genomsnittligt tio till tolv terminer, stundom längre. Framför allt är en längre studietid vanlig i de relativt sällsynta fall, då elev vinner tillträde till skolan i början av ton­ årsåldern eller vid än lägre ålder. Normalt inskrives dessa och övriga elever i 18—20-årsåldern.

Avdelning II omfattar fyra grupper av ämnen, som leder till examina, nämligen högre organistexamen, högre kantorsexamen, musiklärarexamen samt militär musikdirektörsexamen. Inom varje grupp finnes dels s. k. examensämnen, dels s. k. studieämnen. I examensämnena avslutas undervis­ ningen med examensprov, i studieämnena lämnas endast intyg om fullbor­ dad genomgång av undervisningen. Antalet examensämnen utgör åtta i musiklärarexamen samt fem i övriga examina. Utan särskilt medgivande må elev ej åtnjuta mer än sex terminers undervisning å vardera av organist - och kantorslinjerna eller mer än åtta på musiklärar- eller militär musik- direktörslinjerna. Ej ovanligt är dock, att elev avlägger examen på mer än en av dessa linjer och den genomsnittliga studietiden omfattar därför merendels fem ä sex år eller mer. Den verkliga studietiden för de elever som studerar på endast en linje är vanligtvis längre än den i reglementet fast­ ställda.

Avdelning III innefattar endast ett ämne nämligen pianostämning som studeras under fyra terminer. I detta ämne må även avläggas examen. Stu­ dierna bedrives jämsides med annan utbildning vid högskolan.

Avdelning IV slutligen utgör en grupp av ämnen för elever i musikhög­ skolans operaklass. I gruppen ingår tio ämnen, av vilka här kan nämnas förutom scenisk-dramatisk sång bland annat talteknik, piano, levande språk, musik- och teaterhistoria samt plastik och dans. Utbildningen är två­ årig, men föregås regelmässigt av annan utbildning, huvudsakligen i ämnet solosång, antingen vid musikhögskolan eller annorstädes.

Vid musikhögskolan är sedan höstterminen 1958 undervisning för musik- ledarexamen försöksvis anordnad. Utbildningen beräknas kräva samma tid som för musiklärarexamen, d. v. s. stadgeenligt åtta terminer. Inträdespro­ ven till denna linje är i princip desamma som proven för inträde till musik­ lärarlinjen.

Slutligen finnes vid musikhögskolan undervisning för musikpedagogisk examen i ämnena piano, violin, violoncell, klarinett, sång och musikteori. Undervisningen har formen av en tvåårig musikpedagogisk kurs, som leder till examen. Den som på kortare tid inhämtar föreskrivna kunskaper kan dock avlägga examen tidigare. De som antages till elever i dessa kurser förutsattes ha nått en relativt hög standard i respektive huvudämnen. I kurserna ingår sålunda icke individuell undervisning i huvudämnet med undantag för kursen i musikteori, där dylik undervisning meddelas. De stu­ derande vid de musikpedagogiska kurserna är därför i regel inskrivna även på någon av musikhögskolans övriga linjer.

Undervisningskapaciteten vid musikhögskolan är begränsad. Till följd av det stora antalet inträdessökande är antagningskraven därför förhål­ landevis stränga. För att vinna inträde vid skolan fordras av samtliga sökande musikalisk begåvning samt tillräcklig vokal, instrumental eller musikteoretisk utbildning för att den sökande skall kunna tillgodogöra sig den undervisning som meddelas inom den avdelning eller grupp, i vilken inträde sökes. Samtliga sökande får undergå inträdesprov, vilka bedömes

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

17

av därför särskilt utsedda nämnder. I regel har de sökande erhållit flerårig undervisning antingen vid annan musikskola eller privat. Skyldighet att avlägga inträdesprov åligger även elev, som önskar tillträde till ny ämnes­ grupp, eller som utan tillstånd varit frånvarande från högskolan en termin eller längre tid och ånyo söker inträde. Vid de anordnade proven utgallras ungefär två tredjedelar av de sökande.

Utöver musikalisk begåvning fordras jämväl det mått av allmänbildning, som må anses nödvändigt för att den sökande skall kunna följa undervis­ ningen vid skolan. Dock erfordras för sökande till organist-, kantors- eller musiklärarlinjerna minst realexamen eller däremot svarande kunskaper. Till följd av den hårda konkurrensen bland de inträdessökande utgöres av skolans samtliga nuvarande elever en tredjedel och bland eleverna på musik­ lärarlinjen cirka hälften av studenter. På grund av sovringen bland elev­ materialet är bortfallsfrekvensen praktiskt taget obefintlig. I enstaka fall har elever emellertid tvingats avbryta studierna i förtid till följd av svår­ artad sjukdom eller annan därmed jämförlig orsak, som ej har samband med elevens bristande studielämplighet.

Elevantalet höstterminen 1959 uppgick till totalt 388, varav dock ett tjugotal elever var frånvarande. Av de närvarande studerade 193 elever inom avdelning I, på de fyra under avdelning II nämnda examenslinjerna 168, inom avdelning III (pianostämmarklassen) 6, och inom avdelning IV (operaklassen) 9 elever. 31 elever följde undervisningen i de musikpedago­ giska kurserna eller avsåg att avlägga musikledarexamen. Ett sextiotal ele­ ver var inskrivna på mer än en avdelning. Härtill kom 50 militära beställ- ningshavare, som bedrev studier vid högskolan.

Undervisningen vid musikkonservatoriet i Göteborg är upplagd efter i princip samma grunder som undervisningen vid musikhögskolan i Stock­ holm. Konservatoriet har emellertid endast partiell examensrätt. Endast i studieämnena äger konservatoriet rätt att utfärda intyg om genomgången utbildning, medan i examensämnena eleverna är nödsakade att avlägga slut­ prov i Stockholm. Den praktiska delen av musiklärarutbildningen, inklude­ rande undervisningsövningar i skolor samt auskultation, må dock numera fullgöras i Göteborg. Inträdesproven för sökande till konservatoriet är de­ samma som för intagningen vid musikhögskolan i Stockholm. Gallrings- procenten är likaså av samma storleksordning, d. v. s. endast cirka en tredje­ del av de sökande kan beviljas inträde vid konservatoriet.

Innevarande läsår är 53 elever inskrivna vid läroanstalten. Av eleverna bedriver inemot trettio studier för avläggande av musiklärar-, högre orga­ nist- eller högre kantorsexamen och ett tjugotal elever genomgår solist­ utbildning. Antalet musikmilitärer utgör åtta. Konservatoriet åtnjuter sedan budgetåret 1958/59 statsbidrag om 100 000 kronor årligen ur ett under åttonde huvudtiteln uppfört anslag.

Undervisningen vid konsthögskolan är indelad i tre grupper, målar-, arki- tcktur- och skulpturskolorna. Till högskolan är dessutom förbundna en skola för grafisk konst och ett institut för materialkunskap.

De obligatoriska läroämnena och övningarna vid målar- och skulptur­ skolorna är — utöver målning och skulptur — teckning, arkitektur, mate­ rialkunskap, plastisk anatomi, perspektivlära och konsthistoria. För att vinna inträde vid målar- eller skulpturskolorna erfordras förutom uppnadda 17 ars ålder, ett visst mått av allmänbildning samt konstnärlig begåvning. 1 allmänhet är åldern vid inträdet 20 ä 25 är. Eleverna antages endast vid

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1!)<>(). 1 samt. Nr SO

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

varje läsårs början efter genomgångna prov. Före inträdesansökan har de sökande därför regelmässigt genomgått flerårig utbildning antingen vid annan läroanstalt eller privat. Utgallringen bland de sökande är stor; en­ dast tio å femton procent av de sökande antages såsom elever. Enligt gäl­ lande stadgar för konsthögskolan kan studerande vara inskriven som elev vid målar- eller skulpturskolorna högst fem år. I undantagsfall kan elev medgivas ett år därutöver, t. ex. till följd av sjukdom, värnplikt eller annat därmed jämförligt giltigt skäl. Senast före utgången av det tredje läroåret skall elev i dessa båda skolor avlägga vissa prov i plastisk anatomi, per­ spektivlära och materialkunskap, vid risk att eljest skiljas från skolan. Skolans lärarråd kan därjämte i samband med den årliga bedömningen av elevernas arbeten skilja sådan elev från högskolan som under de tre första studieåren icke ådagalägger nöjaktig begåvning.

Arkitekturskolans, uppgift är att bereda de studerande tillfälle att för- djupa sina insikter i och vidga sin blick på byggnadsproblemen samt att främja arkitekturens utveckling ur saväl konstnärlig och teknisk som sam­ hällelig synpunkt. För inträde fordras avlagd examen på arkitektlinje vid teknisk högskola samt intyg om minst tolv månaders byggnads- och kon­ torsarbete. På grund härav ligger inträdesåldern genomsnittligt högre vid arkitektskolan än vid de båda tidigare nämnda skolorna. Studierna bedri- ves av eleverna i stor utsträckning parallellt med eget yrkesarbete.

Den med högskolan förbundna skolan för grafisk konst står öppen för högskolans samtliga elever och i mån av utrymme även för f. d. elever vid högskolan. Institutet för materialkunskap har till uppgift att dels utföra forskningsarbete rörande arbetsmaterial, konserveringsteknik m. m. och dels stå konstnärer till tjänst med råd och upplysningar.

Beträffande bortfallsfrekvensen vid konsthögskolan gäller vad förut sagts om musikhögskolan. Antalet elever uppgår innevarande läsår till totalt 146; därav är 61 inskrivna vid arkitektskolan.

Dramatiska teaterns elevskola ävensom elevskolorna vid de tre övriga statsunderstödda teaterskolorna i Göteborg, Malmö och Norrköping har till uppgift att utbilda skådespelare. Undervisningen omfattar välläsning, roll- studium, mimik, plastik, maskering, dramatisk historia, konst och litteratur samt dans, fäktning och gymnastik. För att vinna inträde vid skolan er- i.ordras frihet från sådan dialekt och sadant fel i talorganen, som icke anses kunna bortarbetas, i varje fall inom rimlig tid. Tillika kräves en ålder av lägst 17 år för män och lägst 16 år för kvinnor.

Elevintagning äger i Stockholm rum varje år och i övriga skolor varje eller vartannat år. Intagningen föregås av prov inför därför av teatern ut­ sedd jury. Prövningen omfattar i regel tre i förväg inlärda dramatiska sce­ ner. Utgallringen bland de sökande är stor; endast fem å tio procent anta­ ges sasom elever. Vid teaterskolan i Stockholm, som är den största av de fyra skolorna, intogs sålunda höstterminen 1959 endast åtta av 122 sökande.

Den obligatoriska undervisningen är tvåårig. Under det andra läsåret far eleverna fullgöra viss scen tjänstgöring. De uppbär därvid arvode med för närvarande tio kronor per föreställning, dock ingen ersättning för repe­ tition vari de medverkar. Elever, som under de båda obligatoriska läroåren visat fallenhet för skadespelaryrket antages såsom s. k. premiärelever under ytterligare ett år. Praxis har numera utvecklat sig därhän att samtliga ele­ ver befordras till premiärelever. Dessa uppbär ett stipendium, vilket t. ex. vid dramatiska teatern uppgår till 3 500 kronor per år. Bortfallsfrekvensen

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

19

under studietiden är så gott som ingen. Läsåret 1959/60 har teaterskolan i Stockholm 20 elever, skolorna i Göteborg och Malmö vardera 14 och Norr­ köping 5 elever.

I syfte att utröna den studieekonomiska situationen för de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning har utredningen låtit verkställa en enkätundersökning avseende de vid respek­ tive skolor höstterminen 1959 närvarande studerandena. Vid bearbetningen har dock uteslutits två grupper studerande, nämligen dels sådana elever vid musikhögskolan och musikkonservatoriet, vilka samtidigt är militära be- ställningshavare, dels arkitektstuderande vid konsthögskolan. Anledningen härtill är enligt utredningen, att de förra är kommenderade till utbildningen med bibehållna löneförmåner, medan de senare regelmässigt bedriver stu­ dierna parallellt med förvärvsarbete. Undersökningen omfattade 480 elever, varav 371 svarade, d. v. s. en svarsprocent på totalt 77. Svarsfrekvensen varierade vid de olika skolorna från 100 till 73 procent. Utredningen har försökt bedöma materialets tillförlitlighet samt härvid funnit, att man trots den statistiskt icke helt nöjaktiga svarsprocenten med en viss försiktighet bör kunna anse materialet representativt.

Undersökningsresultaten har i de fall, där så varit möjligt, jämförts med resultaten av den studentekonomiska undersökning, som statistiska central­ byrån i preliminärt skick publicerade 1957. Ifrågavarande undersökning av­ såg åren 1953 och 1956 vid universiteten, högskolorna, gymnastiska central­ institutet och socialinstituten inskrivna studerande, vilka utan att ha avlagt grundexamen alltjämt var närvarande vid någon av nämnda läroanstalter höstterminen 1956.

Beträffande de studerandes kön, civilstånd, ålder m. m. anför utredningen i huvudsak följande.

Av de 371 studerande, som besvarat utredningens frågeformulär, är 39 procent kvinnor och 61 procent män. Den högsta andelen kvinnliga elever finns vid teaterskolorna (22 av 45). En dryg femtedel av de studerande är gifta (23 procent). Huvudparten är födda mellan åren 1930 och 1940 (87 procent). Endast ett fåtal är äldre (7 procent) eller yngre (6 procent). Vid konsthögskolan är dock 1/5 av eleverna födda 1929 och tidigare.

Från 1955 års universitetsutredning har uppgift erhållits om andelen med studentexamen av de inskrivna höstterminen 1958 vid konsthögskolan, musikhögskolan och teaterskolorna (ej skolan vid Malmö stadsteater). Totalt hade då 46 av 135 inskrivna avlagt studentexamen (34 procent). Några större skillnader mellan könen eller de olika utbildningsans tal terna fanns ej i detta avseende.

I följande tablå anges den sociala rekryteringen till skolorna för högre konstnärlig utbildning i procentuell fördelning på olika socialgrupper. Som jämförelse har motsvarande procentsiffror från den studentekonomiska un­ dersökningen gällande 1953 och 1956 års studentårgångar medtagits, vilka siffror här avrundats till hela procenttal.

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Social •

Musik-Musik-

Konst-

grupp högsk.

konserv. högsk.

I

4.3

35

III

22

Samtliga 100 100 100

Teat.sk:na

Totalt

Univ. 1953

Univ. 1956

39

35

43

44

51

42

44

39

10

23

13

17

100 100

100

100

Såsom kommentarer till den av utredningen sålunda redovisade tablån anföres följande.

Den studentekoncmiska undersökningen redovisade en »kraftig överre­ presentation i socialgrupp I och II i studentmaterialet». Uttalandet äger giltighet även för de av denna enkät berörda skolorna. Som framgår av tablån har dock de konstnärliga högskolorna, i jämförelse med universiteten, en större andel elever från socialgrupp III och en mindre andel från social­ grupp I. Betydande variationer förekommer dock inom gruppen. Så är t. ex. andelen teaterelever, som rekryterats från socialgrupp III, mycket ringa. Orsakerna till dessa skillnader såväl inom de konstnärliga högskolorna som mellan dessa och universiteten är självfallet svåra att klarlägga. Redan be­ gränsningen i materialet ger anledning till stor försiktighet vid en bedöm­ ning. Det kan dock i detta sammanhang framhållas, att rekryteringen till universiteten i stort avspeglar rekryteringen till gymnasierna. De formella kompetenskraven för inträde vid skolorna för högre konstnärlig utbildning är mindre stränga; flertalet elever har ej avlagt studentexamen. Den som av studieekonomiska eller andra skäl ej genomgått gymnasieutbildning har likväl möjlighet att söka in vid de konstnärliga högskolorna. Rekryterings­ underlaget är ur denna synvinkel bredare till dessa skolor.

I fråga om de studerandes ekonomiska situation framhåller utredningen i huvudsak följande.

Utredningen har infordrat uppgifter om finansieringen av utgifterna un­ der 1959, varvid inkomsterna uppdelats på följande förvärvskällor: lån, bidrag, stipendier, ianspråktagande av egna tillgångar samt arbete, i före­ kommande fall även makes. Summan av dessa olika inkomstposter anges i det följande som de studerandes kontanta utgifter.

Den studentekonomiska undersökningen redovisade, att medan de ogifta studenterna »balanserar sin budget på mellan 2 000 och 6 000 kronor», har de gifta studenterna inkomster överstigande 10 000 kronor. Även av utred­ ningens undersökning framgår en väsentlig skillnad mellan de gifta och ogifta eleverna: de förra har betydligt större kontanta utgifter per år.

Medelutgifter: Medelutgifter: Medianutgifter: Medianutgifter:

gifta

ogifta

gifta

ogifta

Musikhögskolan ........... 10 500

4 500

12 000

4 500

Musikkonservatoriet . . —-

4 600

— 3 000 3 500

Konsthögskolan ........... 10 900

4 400 9 600—11 000 3 600

Teaterskoiorna ............. 12 900

4 900 14 700

4 000

Följande uppställning visar hur eleverna vid skolorna för högre konstnär­ lig utbildning procentuellt sett finansierar sina kontanta utgifter.

Kungl. Mcij:ts 'proposition nr 89 år 1960

Antalet

Skuldsatta Genomsnittlig

skuldsatta

i procent av skuldsumma

stud. totalant. stud.

per låntagare

Musikhögskolan.................... ........... 125

58

5 700

Musikkonservatoriet ........... ........... 21

47

4 900

Konsthögskolan .................... ........... 32

49

5 600

Teaterskoloma...................... ........... 30

67

4 700

En jämförelse med studentekonomiska undersökningen visar att skuldbe­ loppen särskilt för dem som inskrivits år 1953 är väsentligt högre. Anmärkas bör dock att de universitetsstuderande har större möjligheter att erhålla lån.

Lånefrekvensen under ett år varierar betydligt mellan de olika social­ grupperna. Totalt har av alla studerande 51 procent redovisat lån under ett år. De elever, som rekryteras från socialgrupp II, har den största låne­ frekvensen (64 procent), medan denna är ungefär lika hög för eleverna från socialgrupp I och III (36 respektive 42 procent). Att den sistnämnda grup­ pen studerande lånar i mindre utsträckning torde sammanhänga med att den i större utsträckning finansierar sina studier med förvärvsarbete; möj­ ligen får den relativt ringa lånebenägenheten ses som resultat av ett mot­ stånd inom denna socialgrupp mot skuldsättning. Till övervägande del utgörs lånen av sådana som beviljats av studiehjälpsnämnden. En knapp femtedel av summan av de lån, som upptagits under året, redovisas som lån från anhöriga.

Vad beträffar från studiehjälpsnämnden utbetalade lån för här aktuella grupper anges för läsåret 1958/59 följande belopp:

Antal lån

Sammanlagt

lånebelopp

Musikhögskolan.................... ........... 103

217 000

Musikkonservatoriet........... ........... 6

12 100

Konsthögskolan .................... ........... 19

38 700

Teaterskolorna...................... ........... 15

35 300

143

303 100

Mot bakgrunden av de av utredningen sålunda företagna undersökningar­ na rörande undervisningsorganisationen m. in. samt den studieekonomiska situationen för de studerande framlägges utredningens förslag om förbättring av stödet till de studerande vid de i det föregående angivna skolorna för högre konstnärlig utbildning.

Härvid framhålles inledningsvis, att enligt utredningens mening inga vägande skäl kan anföras för att undantaga eleverna vid dessa högre skolor från möjligheter som eljest står studerande vid högre utbildningsanstalter till buds. Enligt utredningen framstår det tvärtom som ett rättvisekrav, att eleverna vid dessa skolor i likhet med övriga studerande erhåller till­ gång till statligt stipendiestöd. Utredningen understryker, att den sociala och geografiska rekryteringen till skolorna för högre konstnärlig utbild­ ning i stort är densamma som rekryteringen till universitet och högskolor. Enligt utredningens mening föreligger därför lika starka skäl att med stat­ ligt stipendiestöd stimulera rekryteringen till ifrågavarande skolor som att

23

stimulera rekryteringen till annan högre utbildning. Även de studieekono­ miska förhållandena för eleverna vid berörda skolor företer uppenbara lik­ heter med de universitetsstuderandes ekonomiska villkor. Härom anför utredningen i övrigt bland annat följande.

Mycket tyder dock på att eleverna vid de konstnärliga högskolorna har en särskilt prekär ekonomisk ställning. Den mindre andel av utgifterna, som för dessa elever bestrides genom föräldrabidrag, är ett uttryck för detta liksom den större frekvensen av förvärvsarbete — ofta utan varje, samband med utbildningen — som finansieringsform. Kostnaderna för studiematerial -—• t. ex. musikernas instrument och målarnas förbrukningsmaterial — är för en del av eleverna höga. Vidare måste det stora flertalet elever vid sko­ lorna för högre konstnärlig utbildning genomgå en ofta mycket kostsam för­ utbildning, medan studier vid universitet och högskolor i de allra flesta fall kan påbörjas direkt efter studentexamen. A. andra sidan är gymnasieut­ bildning ej nödvändig för den som vill genomgå högre konstnärlig utbild­ ning. Studieskuldsättningen bland eleverna vid de konstnärliga högskolorna är betydande men dock av mindre omfattning än bland de universitetsstu­ derande. Detta torde delvis sammanhänga med att de har sämre möjlig­ heter att erhålla lån. En bidragande orsak synes också vara att vissa kate­ gorier bland de berörda eleverna har relativt goda möjligheter till inkomster av förvärvsarbete. Dessutom torde benägenheten att låna vara mindre bland dessa elever, icke minst med hänsyn till de osäkra utkomstmöjlig­ heterna efter avslutad utbildning. En preliminär genomgång av en av ut­ redningen verkställd enkät bland de konstnärligt yrkesverksamma ger vid handen, att stora grupper konstnärligt verksamma har svårt att inom rim­ lig tid efter studiernas avslutande erhålla sådan inkomst av konstnärlig verksamhet, att de kan verkställa en regelbunden amortering av studielån. Även den skuldsättning bland eleverna, som nu förekommer, måste mot denna bakgrund betecknas som ett allvarligt problem. Den torde bidraga till att de skapande konstnärerna, främst under de första åren efter avslutad utbildning, av ekonomiska svårigheter hindras att utöva det yrke för vilket de erhållit utbildning. Det dröjer ofta så länge innan en konstnär kan på­ räkna tillräckliga inkomster från sitt konstnärliga arbete att han, för att trygga försörjningen, tvingas söka annat förvärvsarbete, vilket lätt medför att han förlorar kontakten med det konstnärliga arbetet.

Med hänsyn till de sålunda anförda omständigheterna har utredningen bedömt snara åtgärder i syfte att förbättra de studieekonomiska förhållan­ dena för eleverna vid ifrågavarande skolor för högre konstnärlig utbildning så angelägna, att utredningen ansett det befogat att taga upp denna fråga till särskild behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åt­ gärderna på den högre utbildningens område, som utredningen har i upp­ drag att genomföra. Under hänvisning i ill nämnda allmänna översyn fram­ håller utredningen emellertid att det förslag, som utredningen nu fram­ lägger, bör betraktas som ett provisorium. Utredningen finner vidare över­ vägande praktiska skiil tala för att här aktuella studerandekategorier inord­ nas i ett redan existerande system av stödåtgärder. Genom att undvika ett enbart för dessa studerande konstruerat system torde man enligt utred­

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

ningens mening avsevärt underlätta ett snabbt genomförande av reformen. Två utvägar står härvid till buds. Antingen kan de studerande, varom här är fråga, inordnas under allmänna studiehjälpsreglementets bestämmelser eller kan de hänföras till gruppen av universitets- och högskolestuderande. Utredningen anser övervägande skäl tala för sistnämnda alternativ. I sam­ band härmed anför utredningen bland annat följande.

... De studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning är till åldern jämställda med de universitetsstuderande. Den förutbildning, som krävs för inträde vid dessa skolor, medför att minimiåldern för de inträdessökande är 18—20 år. Studietiden är vid teaterskolorna tre år, d. v. s. jämförlig med gymnastiklärar- och socionomutbildning, och vid de båda till antalet stu­ derande dominerande utbildningsanstalterna — konsthögskolan och musik­ högskolan —- i stort densamma som för flertalet universitetsstuderande. För alla kategorier erfordras omfattande förutbildning och vid skolorna för högre konstnärlig utbildning är undervisningen liksom vid universiteten av heltidskaraktär. Undervisningen utgör dessutom vid båda typerna av läroanstalter den högsta undervisning, som meddelas inom berörda ämnes­ områden. Ett avgörande motiv för att i stipendieavseende hänföra eleverna vid dessa skolor till gruppen universitetsstuderande är slutligen, att de studieekonomiska förhållandena i väsentliga avseenden är likartade.

Utredningen föreslår sålunda, att de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning anknyts till det stipendiesystem i form av s. k. naturastipendier som nu gäller för de studerande vid universitet och högsko­ lor. Då utredningen förordar ett jämställande av här berörda grupper med de universitetsstuderande, har läroanstalter som icke är statliga eller stats­ understödda lämnats utanför utredningens förslag.

I anslutning härtill anför utredningen i fråga om vissa avgränsningsfrågor inom den aktuella gruppen studerande bland annat följande.

De studerande vid arkitektlinjen vid konsthögskolan, vilka samtliga av­ lagt akademisk examen, genomgår vidareutbildning inom sitt yrke. De har under sin grundläggande akademiska utbildning vid teknisk högskola haft möjlighet att erhålla stipendium. De kommer av dessa skäl icke att om­ fattas av ett stipendiesystem, som avser att underlätta studier för prelimi­ när examen vid universitet eller motsvarande utbildning. De militära be- ställningshavarna, som under sina studier vid musikhögskolan och musik- konservatoriet i Göteborg uppbär lön, kan vid nu gällande normer för be- hovsprövning icke komma ifråga för naturastipendier. Några särbestäm­ melser för dessa båda elevgruppers del torde därför icke vara påkallade.

De studerande vid musikhögskolan på linjerna för musiklärar-, högre kantors- och högre organistexamen, innevarande läsår sammanlagt i60 studerande, har, som tidigare nämnts, tillgång till de stipendier, som utdelas av studiehjälpsnämnden. De har sålunda likställts med eleverna vid de Övriga lärar- och fackutbildningsanstalter, som omfattas av allmänna stu­ diehjälpsreglementet. Då utredningen avgränsat föreliggande förslag till att avse de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning och då ut­ redningen kommit till resultatet, att naturastipendiesystemet bör tillämpas vid dessa högskolor, bör av praktiska och administrativa skäl detta även

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

25

gälla de studerande vid linjerna för musiklärar-, högre kantors- och högre organistexamen. Utredningen vill härvid understryka, att den i sitt fortsatta arbete självfallet kommer att ta upp frågan om studiesociala åtgärder för såväl hela kategorien blivande lärare som vissa andra grupper, som nu hänföres till allmänna studiehjälpsreglementet. Dessa elevers studieförhål­ landen kan i olika hänseenden vara likartade med här behandlade elev­ gruppers.

Utredningen behandlar därefter principerna för tillämpning av natura- stipendiesystemet för här berörda elevkategorier samt anför härom bland annat följande.

Statsstipendier kan enligt gällande bestämmelser endast tilldelas elev som visat utpräglad studiebegåvning. Den utomordentligt starka konkur­ rensen bland de inträdessökande vid skolorna för högre konstnärlig utbild­ ning torde borga för att samtliga intagna elever uppfyller föreskrivna krav på studiebegåvning. Utredningen fäster vidare uppmärksamheten på att studieavbrott ytterligt sällan förekommer vid skolorna för högre konstnär­ lig utbildning. Vid statsstipendienämndernas behovsprövning har i första hand den sökandes föräldrainkomst lagts till grund. Därjämte har hänsyn tagits till vissa andra faktorer, t. ex. förmögenhet hos sökanden eller hos sökandens föräldrar, sökandens eller föräldrarnas försörjningsbörda samt sökandens egna förvärvs- eller andra inkomster. Behovsprövningen för de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning kan ske enligt sam­ ma normer, som gäller för de universitetsstuderande. Stipendierna bör, lik­ som fallet är beträffande de universitetsstuderande, i princip utgå in natura men då särskilda skäl föreligger kunna utgå i kontant form.

Huvudregeln vid bestämmandet av stipendietidens längd har varit, att stipendierna skall kunna utgå under ungefär halva studietiden. Denna regel har emellertid ej kunnat tillämpas utan en viss generalisering. Med hänsyn till studietiden vid skolorna för högre konstnärlig utbildning föreslår utred­ ningen, att statsstipendinm må kunna utgå under högst tre år för elever vid konsthögskolan, musikhögskolan och musikkonservatoriet i Göteborg. För eleverna vid de fyra statsunderstödda teaterskolorna föreslås en maxime- ring av stipendietiden till ett och ett halvt år.

Statsstipendienämnderna bör för handläggningen av hithörande ärenden i likhet med vad som är föreskrivet för behandling av ärenden, som gäller elever vid den högre mejeritekniska avdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut kompletteras med representanter för respek­ tive lärar- och elevkårer. Eleverna i teaterskolan i Malmö bör hänföras till statsstipendienämnden i Lund och eleverna i skolan vid Göteborgs stads­ teater och vid Göteborgs musikkonservatorium till statsstipendienämnden i Göteborg. Eleverna vid övriga här behandlade skolor bör hänföras till stats­ stipendienämnden i Stockholm.

Då de studerande vid de konstnärliga högskolorna icke antages vid veder­ börande skolor förrän i omedelbar anslutning till höstterminens början, torde för utseende av nya stipendiater krävas ett särskilt utdelningstillfälle. Tidpunkten för ansökan bör därvid läggas så snart som möjligt efter in­ skrivningen.

Enligt gällande bestämmelser rörande naturastipendier må nytt stipen­ dium ej tilldelas den som varit närvarande vid universitet och högskolor under längre tid än två år, i vissa fall kortare tid, därest icke sökandens eko­

Kungl. Maj ds 'proposition nr 89 år 1960

nomiska förhållanden genom mellankommande omständigheter under stu­ dietiden avsevärt försämrats. Utredningen föreslår, att övergångsbestäm­ melserna så utformas att vid första ansökningstillfället samtliga elever vid skolorna för högre konstnärlig utbildning erhåller rätt att söka naturasti- pendium. Påföljande år bör samma regler gälla som för de universitetsstu­ derande.

Vid beräkningen av kostnaderna under de närmaste budgetåren för en stipendiering av här berörda elevkategorier i enlighet med utredningens förslag förutsättes, att antalet inskrivna elever förblir detsamma som inne­ varande läsår. Om cirka 60 militärmusiker, 60 examinerade arkitekter samt 10 teaterelever i tredje årskursen borträknas återstår enligt utredningen sammanlagt 490 elever. Garantilånenämnden uppskattar i sin anslagsfram­ ställning för budgetåret 1960/61, att 47 procent av de nyinskrivna universi­ tets- och högskolestuderandena är berättigade till stipendier. Med hänsyn till att samtliga elever vid här ifrågavarande skolor i merithänseende torde vara berättigade till stipendier, anser utredningen, att man vid kostnadsbe­ räkningarna för denna grupp bör räkna med en högre andel stipendieberät- tigade. Utredningen uppskattar denna andel till 60 procent. Under budget­ året 1960/61 skulle därmed erfordras totalt 294 stipendier. Under budget­ åren 1961/62 och 1962/63 nedgår antalet till 288 på grund av att stipendie­ tiden vid teaterskolorna föreslagits till 1 % år. Budgetåret 1963/64 slut­ ligen har övergångstiden upphört och stipendieantalet nedgår från och med detta budgetår till 168 per år. Utredningen räknar med samma årskostnad per stipendium 2 450 kronor, som garantilånenämnden föreslagit i sin an­ slagsframställning för budgetåret 1960/61. De av utredningen beräknade anslagsbehoven vid ett genomförande av utredningens förslag framgår av följande tablå.

RnSo-otar Antal stipendier Beräknade anslag

ä 2 450 kronor

kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

1960/61 ............................... 294

720 000

1961/62 ............................... 288

705 000

1962/63 ............................... 288

705 000

1963/64 ............................... 168

410 000

Slutligen tar utredningen upp frågan i vad män eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning bör erhålla de lånemöjligheter som nu står till buds för universitetsstuderande och anför härom bland annat följande.

Samtliga elever vid de berörda skolorna har möjlighet att hos studie- hjälpsnämnden söka räntefria lån ur allmänna studielånefonden. Av prak­ tiska skäl synes det lämpligt, att dessa elever i stället får söka räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier. Dessa lån beviljas, liksom natu- rastipendierna, av statsstipendienämnderna. Vid övergången till denna låne­ fond måste tillses att eleverna vid de konstnärliga skolorna icke får någon försämring av sina nuvarande lånemöjligheter.

De studerande vid universitet och högskolor har vidare möjlighet att erhålla s. k. garantilån till studerande. När utredningen nu föreslår att möj­

27

ligheten att erhålla naturastipendium och räntefritt lån ur universitets- lånefonden utvidgas till eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbild­ ning, vore det naturligt, att dessa elever även fick möjlighet att utnyttja de andra låneformer som står de universitetsstuderande till buds. För flertalet av eleverna medför dock ett genomförande av utredningens förslag rörande stipendier och räntefria lån en kraftig förbättring av de studieekonomiska villkoren. De elever som icke erhåller vare sig naturastipendium eller ränte­ fritt lån får däremot, om de ej erhåller tillgång till garantilån, inte någon förbättring i form av statliga studiesociala åtgärder. Även denna elevkate­ gori har klart behov av studiesocialt stöd för sin utbildning. Man torde emellertid kunna förutsätta, att de stipendier av olika slag, som för när­ varande utdelas vid de berörda läroanstalterna, i fortsättningen i högre grad kommer dessa elever till godo.

Utredningen understryker slutligen att den elevkategori, som enligt nuva­ rande regler inte erhåller naturastipendium eller räntefritt studielån, måste ha möjlighet att erhålla statsgaranterade studielån eller en förbättring i annan form av de studiesociala förmånerna utöver vad som i detta sam­ manhang förutsättes. Med hänsyn till att frågan om det nuvarande garan- tilånesystemets lämplighet för eleverna vid de konstnärliga högskolorna på grund av tidsnöd ej hunnit penetreras och med hänsyn till de framlagda förslagens provisoriska karaktär, har utredningen trots vad som anförts ej ansett sig beredd att nu framlägga förslag i detta syfte.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 89 år 1960

Yttranden

Samtliga de myndigheter och organisationer, som yttrat sig över prome­ morian, biträder utredningens slutsats, att det studiesociala stödet åt ele­ verna vid de av utredningens förslag berörda läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning bör förbättras.

Garantilånenämnden uttalar bland annat följande.

De till grund för förslagen liggande utredningarna synes utvisa, att dessa studerande i studiesocialt hänseende hittills bildat en klart eftersatt grupp. Av detta skäl synes det vara väl motiverat att omedelbart och i avbidan på utredningens framtida överväganden rörande hela det frågekomplex, som angivits i utredningsdirektiven, vidtaga vissa provisoriska åtgärder i enlig­ het med utredningens förslag. Det förslag utredningen sålunda redan nu lagt fram anser garantilånenämnden sig kunna tillstyrka. Därvid har nämn­ den dock fäst mycket stort avseende vid att åtgärderna föreslagits få pro­ visorisk karaktär. Därest förslagen vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall, bör den sålunda genomförda reformen icke binda utredningen vid dess fortsatta överväganden beträffande det studiesociala stödets omfatt­ ning och administration i stort. Utan att se utredningens slutliga förslag är det för garantilånenämnden omöjligt att avgiva någon definitiv menings­ yttring om exempelvis avvägningen mellan stipendie- och låneformcrna eller frågan om den på lång sikt lämpligaste arbetsfördelningen mellan ga­ rantilånenämnden och studiehjälpsnämndcn.

29

statistiken rörande från studiehjälpsnämnden utbetalade lån till här ak­ tuella grupper läsåret 1958/59 lider av vissa brister. Bland annat skall an­ talet lån till elever vid teaterskolorna vara 20 och lånesumman till ifrågava­ rande kategori 47 400 kronor. Härigenom stiger det sammanlagda antalet lån läsåret 1958/59 från av utredningen angivna 143 till 148; den samman­ lagda lånesumman skall vara 314 400 kronor. I fortsättningen anför studie­ hjälpsnämnden, att de motiv utredningen anfört till stöd för förslaget att jämställa de studerande vid här ifrågavarande utbildningsanstalter med de studerande vid universitet och högskolor är övervägande sådana, som skulle kunna anföras om ett flertal andra elevkategorier. I anslutning härtill utta­ lar nämnden bland annat följande.

Sålunda kan exempelvis icke de studieekonomiska förhållandena, vilkas likhet med högskoleelevernas utredningen anser avgörande för sin stånd­ punkt, anföras som särskilt utmärkande för viss eller vissa elevkategorier, då studieekonomin numera enligt nämndens erfarenhet för elever i tjugo­ årsåldern är likartad inom alla elevgrupper. Förslaget om de fyra elevkate­ goriernas inlemmande bland studenterna i fråga om studiehjälp är vidare tydligen en mindre del i ett betydligt större kommande projekt. Utred­ ningen understryker, att den i sitt fortsatta arbete självfallet kommer att ta upp frågan om studiesociala åtgärder för såväl hela kategorien blivande lärare som vissa andra grupper, som nu hänföres till allmänna studiehjälps- reglementet och vilkas studieförhållanden i olika hänseenden kan vara likartade med de av utredningen nu behandlade elevgruppernas. Här gäller det ett betydande antal elever. Enbart de olika lärarkategorierna omfattar bortåt 6 000 elever och lägges härtill eleverna i andra grupper, vilka vet man ej, kan det bli ett mycket stort antal elever, vilkas stipendiestöd i form av naturastipendier skulle medföra avsevärda kostnader för statsverket. Nu föreliggande förslag öppnar därför ett mycket vittsyftande perspektiv, vars statsfinansiella konsekvenser icke kan tillfredsställande överblickas. Med hänsyn icke minst härtill anser sig nämnden icke böra biträda förslaget.

Studiehjälpsnämnden hyser emellertid den uppfattningen att de konst­ närliga utbildningslinjerna bör få stipendierätt, och nämnden har själv utarbetat förslag härom i samband med en rationalisering av studielåne- verksamheten i studiehjälpsnämndens regi. Nämnden finner sig nu ha an­ ledning framlägga sitt förslag samt anför i anlutning härtill bland annat följande.

Bestämmelserna om stipendier åt låntagare under allmänna studielåne­ fonden är olika för olika grupper elever. För elever vid lärarutbildnings- anstalterna, läroverket för vuxna samt statligt kompletteringsgymnasium är stipendiemaximum 960 kronor för läsår, för eleverna vid fackutbildnings- anstalterna 900 kronor. För lärarkandidaterna gäller snävare villkor för erhållande av stipendier, varför dessa i mindre antal kan erhålla stipendier än de övriga läroanstalternas elever. Enligt nämndens mening finnes inga sakliga skäl att behålla en skillnad mellan de två grupperna, vilken kan medföra att elever vid en och samma utbildningsanstalt behandlas olika, beroende på till vilken stipendiegrupp den ena eller andra skolgruppen inom anstalten hänföres. Skillnaden i stipendiebelopp bör likaså upphävas, de

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

ekonomiska förhållandena är i huvudsak desamma inom båda kategorierna. Då det inte kan ifrågasättas att för någon grupp sänka nu utgående stipen­ dier, bör för seminariegruppen gällande högstbelopp vara utgångspunkten och nämnden anser att detta belopp bör jämkas uppåt till 1 000 kronor för äldre elev. Yngre elever, d. v. s. under 18 år, förekommer praktiskt taget endast vid vissa fackutbildningsanstalter och även där i sällsynta undan­ tagsfall. Med hänsyn till att yngre elever åtnjuter allmänt studiebidrag på 34 kronor per studiemånad synes stipendiemaximum för dessa kunna sättas till 700 kronor. Nuvarande högstbelopp för denna grupp är 675 kronor.

Nu föreslagna stipendier å högst 1 000 kronor för äldre elev och 700 kro­ nor för yngre elev bör kunna tilldelas alla elever som erhåller studielån. Någon förteckning över skolor, vilkas elever är berättigade erhålla stipen­ dier skulle då ej behövas utan eleverna vid varje läroanstalt, där studielån kan utgå, skulle vara berättigade till stipendium enligt lika villkor för alla. Enligt nämndens förslag skulle sålunda nu aktuella elevgrupper, d. v. s. ele­ verna vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg och de statsunderstödda teaterskolorna kunna få stipendier och elevgrup­ perna inordnas beträffande stipendiestöd i redan existerande system av stödåtgärder, så som utredningen ansett vara lämpligt. Anslagsposten för stipendier åt låntagare skulle genom nämndens förslag ökas med omkring 800 000 kronor budgetåret 1960/61.

Genom nämndens förslag rationaliseras den kombinerade linjen av studie­ lån och stipendium och samtliga låntagargrupper får antingen förbättrade eller nya möjligheter till stipendier. Förslaget ger visserligen de av utred­ ningen behandlade elevgrupperna avgjort mindre stipendier under de år, som naturastipendier skulle åtnjutas — en invändning som är självklart given i nuvarande situation — men stipendier på 1 000 kronor kan å andra sidan få behållas under hela studietiden, och det sammanlagda stipen­ diestödet kan därför i huvudsak bli lika stort. Dessutom kan den av nämn­ den föreslagna reformen säkrare bedömas i fråga om statsfinansiella konse­ kvenser än den av utredningen föreslagna delreformen med dess följdverk­ ningar.

Den av utredningen föreslagna avgränsningen av de studie­ sociala förmånerna till att avse enbart studerande vid statliga eller statsunderstödda högre konstnärliga utbildningsanstalter diskuteras av några remissinstanser. Garantilånenämnden framhåller att ifrågavarande princip exempelvis lämnar de studerande vid Göteborgs musei-, rit- och målarskola (Valands konstskola) utanför den föreslagna reformen, vilket förefaller nämnden rimligt blott mot bakgrunden av förslagens provisoriska karaktär. Konstnärernas riksorganisation anser att utredningens förslag även borde ha innefattat eleverna vid Valands konstskola och framhåller bland annat följande.

Valand är visserligen inte någon statsunderstödd skola, men dess bety­ delse för svenskt konstliv, och då främst för den västsvenska konsten, kan inte nog starkt betonas. Vid Valand meddelas en undervisning i måleri, skulptur och grafik, som är fullt jämförbar med den som bedrives vid konst­ högskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Stats stipendienämnden i Lund, SACO, SFS, musikhögskolans elevkår, samt Akademiklubben delar icke utredningens uppfattning, att frågan om tillämpning av kreditgarantisystemet bör anstå i avvaktan på ytterligare utredning. SFS yttrar bland annat följande.

Därest studiesociala utredningens förslag skulle genomföras utan att kom­ pletteras med möjlighet att erhålla garantilån, kommer en grupp studerande att ställas utan varje möjlighet att erhålla studiesocialt stöd. Detta skulle innebära ett klart avsteg från hittills tillämpade principer för det direkta studentsociala stödets utformning. Möjligheten att kunna erhålla garanti- lån saknar inte heller betydelse för de studerande, som är klart berättigade att erhålla statsstipendium. Natur astipendierna kan visserligen komplet­ teras med räntefria lån, men icke ens om räntefritt lån upp till maximi­ beloppet står till förfogande, torde en studerande alla gånger kunna finan­ siera sina studier. Detta gäller särskilt den som är gift och vars make ej är yrkesverksam. Står då ej egna eller anhörigas medel till buds, torde för­ värvsarbete vara den enda möjliga källan för den kompletterande studie­ finansieringen. I utredningens promemoria förmodas att konstnärernas amorteringsförmåga är dålig. SFS vill i anslutning härtill understryka, att en socialt motiverad långivning icke alltför snävt bör fixeras vid hänsyns­ tagande till en framtida amorteringsförmåga. Detta utesluter icke, att stats- stipendienämnders och studentkårers befattningshavare bör råda de stude­ rande att i möjligaste mån hålla skuldsättningen nere. Det bör emellertid ankomma på den enskilde att avgöra, om han exempelvis genom förvärvs­ arbete vill förlänga sin studietid i stället för att ådra sig en skuld, som skall återbetalas under den yrkesverksamma tiden.

Utredningens förslag i fråga om stipendietidens längd beröres av några remissinstanser, vilka även diskuterar vilka följder natur a- stipendiesystemets införande kan ha för nu utgående stipendieförmåner. Statskontoret framhåller i huvudsak följande.

Då den genomsnittliga studietiden vid konsthögskolan synes vara fem år, håller ämbetsverket för sin del före, att tiden för stipendiums åtnjutande bestämmes till högst två och ett halvt år. I betraktande av att utred­ ningen synes ha räknat med att samtliga stipendiebehövande elever vid konsthögskolan skall kunna erhålla statsstipendium, föreslår statskontoret vidare, att de nuvarande behovsprövade kostbidragen slopas. Premiärele­ verna vid de fyra teaterskolorna erhåller ett månatligt stipendium upp till 500 kronor av vederbörande teater, vilket får anses utgå av statsmedel. Med utgångspunkt från den av utredningen hävdade principen om jäm­ ställdhet i studiehjälpshänseende synes förutsättningar icke finnas för bibe­ hållande av premiärelevemas stipendier.

Akademien jör de fria konsterna understryker, att om de studerande vid konsthögskolan kommer i åtnjutande av naturastipendier under de tre första studieåren, kommer den återstående utbildningstiden alltjämt att innebära en svår belastning för de studerande. Med hänsyn härtill finner akademien det angeläget framhålla vikten av att det kostbidrag till behö­ vande elever, som är upptaget på konsthögskolans stat, alltjämt utgår, även

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

35

ciala förmåner. Räntefria lån ur statens lånefond för universitets­ studier kan beviljas studerande vid lantbrukshögskolan, högre mejeri­ kursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhög­ skolan och skogshögskolan. Studerande vid nämnda högskolor och utbild­ ningslinje är även behöriga att erhålla studielån med statlig kreditgaranti. De studerande vid Alnarpinstitutets högre trädgårdskurs kan tilldelas räntefritt lån ur allmänna studielånefonden samt stipendium i enlighet med bestämmelserna i allmänna studiehjälpsreglementet.

Följande uppgifter torde böra redovisas beträffande antalet elever m. m. samt i fråga om nu gällande stipendiebestämmelser vid här förevarande läroanstalter.

Vid lantbrukshögskolan finnes vårterminen 1960 sammanlagt 196 stude­ rande. Det genomsnittliga antalet nyinskrivna för år utgör 40—50. Studie­ tiden uppgår i allmänhet till 4 % år. De förut nämnda 27 elevstipendierna om vardera ² 400 kronor utbetalas kontant. Stipendietiden är normalt två år. Stipendierna har i huvudsak tilldelats studerande i andra och tredje årskurserna under det att endast ett fåtal (4—5 stipendier) brukat utgå till studerande i första årskursen. Anledningen till detta har varit, att man vid utdelandet velat försäkra sig om att vederbörandes studieresultat vid hög­ skolan varit tillfredsställande. Bland de sökande med sådana tillfredsstäl­ lande studieresultat torde i viss utsträckning det ekonomiska behovet ha fällt utslaget vid utdelningen. Studentbetyget har i mycket ringa utsträck­ ning varit vägledande vid stipendieutdelningen.

Vid högre mejeri- och träd gårdskur serna vid Alnarpsinstitutet uppgår det totala antalet studerande innevarande läsår till 14 respektive 19. Nyintag­ ning av elever har under senare år skett endast vartannat år. Under år 1959 intogs sålunda vid vardera kursen ¹⁰ elever, medan någon nyintagning år 1960 icke kommer att äga rum. Högre mejerikursen omfattar 3 år och högre trädgårdskursen 2 år. Examen avlägges vid den förra kursen under fjärde året och vid den senare i allmänhet under tredje året. De förut nämnda 4 elevstipendierna om vardera ^{2 200} kronor utbetalas kontant. Stipendietiden är för studerande vid båda här ifrågavarande kurser ett år. Stipendierna utdelas till behövande ordinarie elever, som med nit och framgång bedrivit sina studier samt iakttagit ett hedrande uppförande. Stipendium har bru­ kat tilldelas studerande vid samtliga årskurser; ledigförklarande brukar ske då eleverna vistats vid institutet 4^—6 månader.

Förutom ifrågavarande stipendier finns för två elever i vardera kursen stipendier, vilka utgår i form av fri bostad med uppvärmning, lyse och städ­ ning under ett läsår. Värdet av sådant stipendium uppskattas till 400 kronor.

Totala antalet studerande vårterminen 1960 vid veterinärhögskolan är 292. Antalet nyinskrivna för år utgör 30. Studietiden uppgår i allmänhet till (j^—7 år. De förut nämnda ²⁰ elevstipendierna om vardera ² 400 kronor

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

41

yttrat sig över förslaget, kan jag icke finna, att skäl nu föreligger att till närmare övervägande upptaga vare sig den ifrågasatta räntehöjningen eller en omfördelning av det statliga stödet till de universitets- och hög- skolestuderande. Jag vill erinra om att de av mig föregående år tillkallade sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande studiesociala åtgärder på den högre utbildningens område m. in. — studiesociala utred­ ningen — enligt sina direktiv bland annat har att pröva frågan hur av­ vägningen mellan olika direkta stödformer såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske. Den översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens område, som de sakkunniga har att verkställa, skall enligt direktiven utmynna i ett handlingsprogram, vilket dels bör vara ut­ format mot bakgrunden av vad som kan vara praktisk samhällsekonomisk politik i fråga om att satsa på utbildning, dels också bör utförligt och kon­ kret belysas med avseende på sina samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser. Jag är således inte beredd att i anledning av besparingsut- redningens förslag förorda några särskilda åtgärder.

Jag övergår så till att behandla frågan om en utvidgning av naturasti- pendiesystemet m. m. till att omfatta studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna.

Studiesociala utredningen har framlagt förslag om förbättrat studiesocialt stöd för de studerande vid statliga eller statsunderstödda läroanstalter för högre konstnärlig utbildning. Utredningen har bland annat genomfört en enkätundersökning rörande nämnda studerandes sociala och ekonomiska situation. Resultatet av undersökningen tyder på att i dessa hänseenden elevrekryteringen till läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning är i stort sett densamma som rekryteringen till universitet och högskolor. Ele­ verna vid de konstnärliga skolorna synes dock befinna sig i en särskilt pre­ kär studieekonomisk situation. Utredningen har därför bedömt snara åtgär­ der i syfte att förbättra de ekonomiska förhållandena för ifrågavarande elev­ kategori som så angelägna, att utredningen tagit upp denna fråga till sär­ skild behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag att genomföra. Utredningen understryker därvid, att med hänsyn till nämnda allmänna översyn ett slutligt ställningstagande beträffande den ifrågava­ rande gruppen nu icke kan ske, varför utredningens förslag är att betrakta som ett provisorium. Förslaget innebär, att eleverna vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elev­ skola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norr­ köping i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesyste- met, dels erhåller rätt att söka räntefria lån ur statens lånefond för univer­ sitetsstudier. Med hänsyn bland annat till förslagets provisoriska karaktär har utredningen icke nu ansett sig beredd att framlägga förslag syftande till

4 — Bihang till riksdagens 'protokoll 1960. 1 sand. Nr 89

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Till att börja med vill jag erinra om att 1946 års studentsociala utred­ ning på sin tid föreslog, att naturastipendiesystemet även skulle införas vid lantbrukshögskolan, högre mejerikursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri - och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och skogshögskolan. Av olika skäl förverkligades ej detta förslag, när naturastipendiesystemet genom beslut av 1953 års riksdag utsträcktes till att omfatta samtliga högre läroanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna. I årets statsverksproposition har emellertid chefen för jordbruksdepartementet vid sin anmälan av förslags­ anslaget till omkostnader vid skogshögskolan förordat, att de under jord­ bruksdepartementet lydande högskolorna samt därjämte högre mejerikur­ sen och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet infogas i naturasti­ pendiesystemet från och med budgetåret 1960/61. Bifall till ifrågavarande förslag innebär, att nu under nionde huvudtiteln utgående medelsanvis­ ningar till kontantstipendier vid berörda läroanstalter kan minskas med sammanlagt i runt tal 155 ⁰⁰⁰ kronor. Nämnda belopp bör i stället tillföras här förevarande anslag.

För egen del vill jag understryka, att några påfallande skillnader av exem­ pelvis studieorganisatorisk art eller i fråga om de studerandes sociala rekry­ tering och studieekonomiska förhållanden icke föreligger mellan å ena sidan de nu berörda läroanstalterna och utbildningslinjerna och å andra sidan övriga universitet och högskolor. Jordbrukets högre läroanstalter är, med undantag för den högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet, redan så­ tillvida infogade i det studiesociala stödsystemet för det högre utbildnings­ väsendet i övrigt, att de studerande vid dessa läroanstalter äger rätt att söka statsgaranterat studielån och lån ur universitetslånefonden. Jag före­ slår nu, att naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes vid lantbrukshögskolan, högre mejeri- och högre trädgårdskurserna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och skogshögskolan. Vid bifall till mitt förslag torde medelsanvisningen under förevarande anslag böra höjas med 155 000 kronor.

Beträffande stipendietidens längd föreslår jag, att tiden för innehav av stipendium sättes till högst tre år vid veterinärhögskolan, högst två år vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samt högst ett och ett halvt år respektive ett år vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet. I övrigt bör stipendium utdelas på samma villkor och efter samma regler, som gäller för övriga naturastipendieberättigade stu­ derande.

Övergången till naturastipendier kan komma att medföra, att vissa nu inskrivna studerande vid de berörda högskolorna kommer i ett oförmån­ ligare läge jämfört med tidigare. Sålunda har nu utgående stipendier i all­ mänhet utdelats under andra eller tredje studieåret, vilket medfört att de

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

45

till skillnad mot vad som är föreskrivet beträffande naturastipendierna ofta kommit att innehavas även under den senare delen av studietiden. Vidare är exempelvis vid skogshögskolan den nu gällande maximitiden för innehav av stipendium ett halvt år längre än motsvarande tid kommer att bli vid naturastipendiesystemets införande. Övergångsbestämmelserna bör därför enligt min uppfattning utformas så att möjligheterna att erhålla och innehava stipendium icke försämras för dem som nu är inskrivna vid de berörda högskolorna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, föreskriva härutinnan erforderliga över- gångsanordningar.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om rätt att inneha stipendium och lån vid studier i annat nordiskt land m. m. Denna jämte vissa andra frågor rörande utländska medbor­ gares rättigheter i studiesocialt avseende har aktualiserats genom den tidi­ gare redovisade resolutionen vid nordiska undervisningsministermötet i Oslo i februari 1959.

Med erinran om vad jag i årets statsverksproposition (åttonde huvud­ titeln s. 534) i förevarande hänseende anfört beträffande studiehjälp enligt allmänna studiehjälpsreglementet, förordar jag i enlighet med garantilåne- nämndens förslag att rekommendationerna i den ifrågavarande resolutio­ nen genomföres på så sätt, att svenska studerande bör få åtnjuta de studie­ sociala förmåner, som ges i Sverige, även vid sådana studier i annat nor­ diskt land, som icke har tillfällig karaktär och vilka bedrives vid samma slag av högskolor, som angivits i vederbörande svenska författningar. I anslutning härtill förordar jag vidare, att universitets- och högskolestude- rande från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka är bosatta i Sverige och icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för att där­ efter återvända till hemlandet, likställes med svenska studerande i studie­ socialt hänseende. Slutligen förordar jag, att den sistnämnda principen här­ utöver och på samma villkor bör genomföras även beträffande övriga ut­ ländska studerande. Bifall till sistnämnda förslag innebär bland annat att flyktingstudenterna, vilka för närvarande endast har tillgång till räntefria lån från statens lånefond för universitetsstudier samt studielån med statlig kreditgaranti, inbegripes även i naturastipendiesystemet.

I enlighet med garantilånenämndens förslag bör ärenden beträffande så­ dana svenska studerande, vilka studerar i annat nordiskt land, och vilka tidigare icke varit inskrivna vid svensk högskola, handläggas av statssti- pendienämnden i Stockholm.

I likhet med garantilånenämnden anser jag, att de merkostnader, som kan uppkomma för en svensk studerande vid studier i annat nordiskt land, i första hand bör täckas genom garantilån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Beträffande de kostnader för stipendier och räntefria lån till utländska studerande, som kan uppkomma vid genomförande av de här framlagda förslagen, synes dessa — såsom garantilånenämnden anfört — vara av den storleksordningen att de kan rymmas inom den i övrigt beräknade medels- anvisningen.

Med anledning av garantilånenämndens förslag beträffande förvalt­ ningskostnaderna vid statsstipendienämnderna tillstyrker jag, att en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas vid var och en av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund och Göteborg samt en tjänst som kansliskrivare i Ae ¹⁰ vid statsstipendienämnden i Stockholm. Jag biträder tillika garantilånenämndens förslag, att statsstipendienämnden i Stockholm erhåller rätt att anställa biträden i reglerad befordringsgång.

Garantilånenämndens förslag om ökning av medelsanvisningen till stats- stipendienämndernas förvaltningskostnader med 10 000 kronor har jag fun­ nit mig böra biträda. Jag beräknar till ifrågavarande ändamål ett belopp av 160 ⁰⁰⁰ kronor för nästa budgetår.

Slutligen tillstyrker jag även garantilånenämndens förslag att anslags­ posten till Kungl. Maj:ts disposition, från vilken huvudsakligen oförutsedda förvaltningskostnader är avsedd att bestridas, uppräknas med 10 000 kro­ nor och förordar sålunda att nämnda anslagspost upptages med ett belopp av 20 300 kronor budgetåret 1960/61.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit, torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med (7 940 000 -f- ⁸ 860 000 + 9 700 -j- 720 000 -|- + 155 000 + 160 000 + 20 300 =) 17 865 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med ⁶ 415 ⁰⁰⁰ kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, besluta om an­ slagsmedlens fördelning samt meddela i övrigt erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 865 ⁰⁰⁰ kronor.

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

47

IV. Statens lånefond för universitetsstudier

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

2

.

Departementschefen

Såsom jag inledningsvis anfört har för utdelning av lån ur förevarande fond för innevarande budgetår kunnat disponeras ett belopp av ⁹ 500 ⁰⁰⁰ kronor, varav ^{8 000 000} kronor anvisats i investeringsanslag för nämnda budgetår. Såväl garantilånenämnden som SFS föreslår höjning av det årliga maximibeloppet för lån från 2 500 till 3 000 kronor samt utgår vid sina beräkningar av anslagsbehovet från det sålunda föreslagna beloppet. Garantilånenämnden räknar vidare med att för utdelning av lån under nästa budgetår skall vara tillgänglig — förutom ett av nämnden föreslaget investeringsanslag av ¹² 800 ⁰⁰⁰ kronor — en till ^{2 000 000} kronor upp­ skattad behållning å lånefonden vid ingången av sistnämnda budgetår. Av den av nämnden sålunda äskade anslagshöjningen, 4 800 000 kronor, hänför sig 2 500 000 kronor till den föreslagna ökningen av det årliga maximibe­ loppet för lån ur fonden.

För egen del anser jag, att det — icke minst med hänsyn till det ökande studentantalet — är angeläget, att långivningen kommer att avse ett större antal nya lån än innevarande budgetår. Jag har därför funnit mig böra biträda garantilånenämndens förslag, att anslaget för nästa budgetår beräk­ nas så att det — utöver de för ett vidmakthållande av utlåningen nödvän­ diga automatiska ökningarna av antalet fortsatta och nya lån — även med­ ger ett återställande av den under läsåret 1956/57 gällande utlåningsfre- kvensen beträffande nya lån. Däremot är jag ej beredd att biträda förslaget om höjning av det årliga maximibeloppet för lån ur fonden. Anslaget torde med hänsyn till vad jag sålunda förordat böra uppräknas med ² 300 ⁰⁰⁰ kronor. I likhet med garantilånenämnden räknar jag med att av fondmedel tillika kommer att kunna disponeras minst ^{2 000 000} kronor.

Såsom jag i det föregående anfört vid anmälan av reservationsanslaget till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, beräknar jag härutöver, att en ökning med 300 000 kronor av investerings- anslaget till förevarande lånefond blir erforderlig, därest riksdagen bifaller mitt förut framlagda förslag, att de studerande vid konsthögskolan, musik­ högskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg. Malmö och Norrköping medgives rätt till lån ur universitetslånefonden.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör anslaget för nästa budgetår uppföras med ¹⁰ 600 ⁰⁰⁰ kronor, vilket innebär en höjning med ² 600 ⁰⁰⁰ kronor. Sammanlagt kommer för utdelning av lån under nästa budgetår att finnas disponibelt ett belopp av minst ¹² 600 ⁰⁰⁰ kronor. Med utgångspunkt i oförändrat genomsnittligt lånebelopp — omkring ^{2 210} kronor — beräknar jag, att nämnda, för nästa budgetår disponibla belopp skall medge utdel­ ning av drygt 3 000 fortsatta och närmare 2 700 nya lån.