2

flertalet särskilda kommunalval. Korten avses få göras gemensamma för

flera kommunalval av skilda slag.

Vidare framläggs i propositionen förslag till ändring i kommunala val­

lagen och landstingslagen för att hindra att plats i landsting kommer att

stå tom vid landstingsmans avgång. Ny sammanräkning för utseende av

suppleant föreslås skola äga rum så snart alla suppleanter för landstings­

man inkallats till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som supplean­

ter. Härjämte föreslås att skyldigheten för länsstyrelsen att kungöra ut­

gången av kommunalval upphäves.

Slutligen föreslås att det provisoriska valsystem, som 1954 antogs för

kommunalvalen och som enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas

t. o. m. den valperiod som utgår 1962, skall gälla även med avseende å kom­

munalvalen för perioden 1963—1966.

Bestämmelserna om ny sammanräkning för utseende av suppleant för

landstingsman avses träda i kraft den 1 januari 1963 och övriga ändringar

i kommunala vallagen den 1 januari 1962.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Röstkorten skola senast å tjugo­

femte dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas

å olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översän­

das till de röstberättigade.

Upprättande och utsändande av

röstkort enligt detta moment erford­

ras ej för val, som icke är allmänt,

om tidigare utsända röstkort enligt

3 mom. må användas vid valet.

2 m o m. Har röstkort förkommit,

icke utsänts eller ej kommit den

röstberättigade till handa, äger den

röstberättigade efter därom gjord

framställning erhålla röstkort. Röst­

berättigad som avses i 35 § 2 eller 3

mom. äger, innan röstkorten blivit

på sätt ovan i 1 mom. sägs översända

till de röstberättigade, efter fram­

ställning erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller ma­

gistraten. Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades full­

ständiga namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är upp­

förd i röstlängd. Där så begäres, skall

röstkortet med posten tillställas den

röstberättigade. Möter för upprät­

tande av röstkort hinder, som icke

omedelbart kan delgivas sökanden,

skall meddelande med angivande av

hindrets art ofördröjligen översän­

das till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sått i lagen om

val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att anmärk­

ning mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

berättigad, vilken utövar militär­

tjänst eller tillhör besättning eller

annan personal å fartyg eller perso­

nalen vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avläm­

na valsedel, avseende valet i den val­

krets där han är i röstlängd upp­

tagen, å fast postanstalt inom riket.

3 in o in. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl anta­

gas, att han till följd härav eller till

följd av tjänsteutövning som i 2

mom. sägs icke kan utöva sin röst­

rätt å valdagen inom riket, äger han

avlämna valsedel, avseende valet i

den valkrets där han är i röstlängd

upptagen, å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen be­

stämmer.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar

valsedel enligt 35 §, skall innehava

för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han

tillhör, utvisande att han där är upp­

tagen såsom röstberättigad vid valet,

dagen för valet samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna.

Röstlängds utdrag tecknas å ytterku-

vert, varom förmäles i 38 §. For­

mulär till utdrag fastställes av

Konungen.

röstberättigad, vilken utövar militär­

tjänst eller tillhör besättning eller

annan personal å fartyg eller perso­

nalen vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan ut­

öva sin rösträtt å valdagen, må så­

dan röstberättigad före valdagen av­

lämna valsedel å postanstalt inom

riket.

3

mom. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl an­

tagas, att han till följd härav eller

till följd av tjänsteutövning som i 2

mom. sägs eller till följd av omstän­

dighet som angives i 1 mom. andra

stycket icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen inom riket, äger han av­

lämna valsedel å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Konung­

en bestämmer.

4 mom. Valsedel som avlämnas

enligt 1—3 mom. skall avse valet i

den valkrets, där den röstberättigade

är upptagen i röstlängden.

§•

Väljare som avlämnar valsedel en­

ligt 35 § skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han styrka sin identitet.

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 mom. Över gjorda ansökningar

om röstlängdsutdrag samt utfärdade

utdrag skall utdragsutfärdaren, sär­

skilt för varje val, föra förteckning

enligt av Konungen fastställt formu­

lär. överlämnas utdrag till sökanden

personligen, skall denne i förteck­

ningen genom sin namnteckning er­

känna, att han mottagit detsamma.

I annat fall skall utfärdaren i för­

teckningen anmärka till vem utdra­

get överlämnats eller under vilken

adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall

av utdragsutfärdaren omedelbart

efter valet insändas till den myndig­

het, som har att verkställa röstsam­

manräkningen för valet.

37 §.

Röstmottagare är----------- ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före val­

dagen till och med valdagen eller,

vid annat kommunalval än som av­

ses i 35 § 1 mom. första stycket, när­

maste helgfria dag före valdagen.

Utom riket skall röstmottagning ej

i något fall äga rum längre än till

dess avgivna valsedlar, enligt vad i

40 § sägs, skola insändas till över-

ståthållarämbetet.

Röstmottagning å------------------------ en timme.

De väljare------- -------- — — sina valsedlar.

Ej må----------- ------------- väljande tillåtas.

Å postanstalt -------- —--------- — denna lag.

Där röstmottagning ------------ —-------- till kännedom.

38 §.

Vid röstningen skola användas sär- Vid röstningen skola användas sär­

skilda valkuvert och ytterkuvert. Om skilda valkuvert samt särskilda

beskaffenheten av kuvert och till- ytterkuvert, å vilka röstkortets upp-

handahållande därav stadgas i 60 §. gifter skola kunna ifyllas. Om be-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Röstmottagning skall äga rum

från och med adertonde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

riket dock ej längre än till dess av­

givna valsedlar, enligt vad i 40 §

sägs, skola insändas till överståthål-

lar ämbetet.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

sens ytterkuvert är sådant, som avses

i 29 §, och tillslutet, mottages för­

sändelsen; i annat fall skall den ej

mottagas. Röstmottagaren inlägger i

avlämnarens närvaro mottagen för­

sändelse i det med röstlängdsutdrag

försedda ytterkuvertet samt anteck­

nar därå orten och dagen för avläm­

nandet.

(Föreslagen lydelse)

försändelsen är i behörigt skick och

tillsluten, mottages försändelsen; i

annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämna­

rens närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang------- — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

3 mom. Därefter granskas ytter -

kuverten och därå tecknade röst­

längdsutdrag. Förekommer skälig

anledning antaga, att ytterkuvert bli­

vit efter tillslutandet öppnat, eller

finnas flera ytterkuvert härröra från

samma väljare, lämnas dessa ytter­

kuvert orubbade, och däri inneslut­

na valsedlar inverka ej på valet. Lag

samma vare, där väljaren icke är i

röstlängden för det i röstlängdsut-

draget angivna valdistriktet uppta­

gen såsom röstberättigad vid valet

eller där denne har utövat sin röst­

rätt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert------------ såsom

§•

3 in o in. Därefter granskas ytter-

kuverten och därå tecknade uppgif­

ter. Förekommer skälig anledning

antaga, att ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, eller finnas fle­

ra ytterkuvert härröra från samma

väljare, lämnas dessa ytterkuvert

orubbade, och däri inneslutna val­

sedlar inverka ej på valet. Lag sam­

ma vare, där väljaren icke är i röst­

längden för det å ytterkuvertet an­

givna valdistriktet upptagen såsom

röstberättigad vid valet eller där den­

ne har utövat sin rösträtt vid valför­

rättningen.

49 §.

3 mom. Samtliga valsedlar vid

varje val inläggas, de godkända och

de underkända särskilt, i omslag,

vilka, innan förrättningen avslutas,

förses med minst två närvarandes

sigill. De sålunda inlagda valsedlarna

skola förvaras, vid val av landstings­

man till dess valet vunnit laga kraft

eller, i händelse av besvär, dessa bli­

vit avgjorda, samt vid annat val in­

till utgången av den tid, för vilken

valet gäller.

3 mom. Samtliga valsedlar vid

varje val inläggas, de godkända och

de underkända särskilt, i omslag,

vilka, innan förrättningen avslutas,

förses med minst två närvarandes

sigill. De sålunda inlagda valsedlar­

na skola förvaras intill utgången av

den tid, för vilken valet gäller.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

Protokollet skall upptaga de före­

liggande omständigheterna samt vem

på grund därav skall inträda i den

avgångnes ställe. Valets utgång kun­

göres omedelbart genom uppläsning

av nämnda protokoll. Med proto­

kollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

(Föreslagen lydelse)

visningar. Protokollet skall upptaga

de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav skall in­

träda i den avgångnes ställe. Valets

utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är för­

rättningen avslutad.

56 §.

Är någon------------------------- och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröjligen un­

derrättas därom. Länsstyrelsen, som

där fråga är om val av landstings-

män låtei sådan underrättelse infö­

ras i länskungörelserna, vidtager, om

icke i följd av besvären över valet

annan person förklarats vara vald,

för inkallande till ordinarie lands­

tingsman av närmast i ordningen va­

rande suppleant eller för förnyad

sammanräkning den åtgärd, som av

beslutet över besvären må föranledas.

Har hela valet upphävts, förordnar

länsstyrelsen om ofördröjligt före­

tagande av nytt val för den tid, som

avsetts med det upphävda valet, eller

för den återstående delen därav

samt om tid och ställe för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad om

allmänt val är föreskrivet.

Vad i-------

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröjligen un­

derrättas därom. Länsstyrelsen vid­

tager, om icke i följd av besvären

över valet annan person förklarats

vara vald, för inkallande till ordina­

rie landstingsman av närmast i ord­

ningen varande suppleant eller för

förnyad sammanräkning den åtgärd,

som av beslutet över besvären må

föranledas. Har hela valet upphävts,

förordnar länsstyrelsen om ofördröj­

ligt företagande av nytt val för den

tid, som avsetts med det upphävda

valet, eller för den återstående delen

därav samt om tid och ställe för

valet.

ny röstsammanräkning.

Valnämnden eller —-------

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för ku­

vert, som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. om-

förmälda omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av försam­

lingen och i övriga fall av kommu-

59 §.

---- ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för

blanketter till röstkort och för ku­

vert, som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom.

omförmälda omslagen skola gäldas

vid val av kyrkofullmäktige av för-

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

22

§.

Avgår landstingsman under den

för honom bestämda tjänstgöringsti­

den, skall länsstyrelsen införa till­

kännagivande därom i länskungörel-

serna och till ordinarie landstings­

man inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten.

Inträffar för-------------------- — dess

Uppkommer för------------------------- i

(Föreslagen lydelse)

22

§.

Avgår landstingsman under den

för honom bestämda tjänstgörings­

tiden, skall länsstyrelsen till ordi­

narie landstingsman inkalla den när­

mast i ordningen varande supplean­

ten. Hava samtliga suppleanter för

landstingsman inkallats till ordinarie

landstingsmän eller eljest avgått som

suppleanter, gäller vad i 53 a § kom­

munala vallagen stadgas.

eskaffenhet.

sagt.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1963.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

15

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—1966 m.m.

Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för att utse

landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfull­

mäktige och kyrkofullmäktige för perioden 1963—1966 samt, såvitt angår

stadsfullmäktige i Stockholm, för perioden den 15 oktober 1962—den 14

oktober 1966 eller för del av sådan period förordnas härigenom,

att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 icke skall gälla,

att i stället för 23 § första stycket kommunala vallagen nedan under mot­

svarande lagrumsbeteckning upptagna bestämmelser skola gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i kommunala vallagen, näm­

ligen 25 § första stycket, 46 §, 47 §, 52 § 2 mom. och 53 §, skola gälla de

bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upp­

tagna i lagen den 12 mars 1954 med vissa bestämmelser om kommunalval

för perioden 1955—1958 m. m.,

att vad i 21 § sista stycket och 37 § sjätte stycket kommunala vallagen

sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1954 års lag och nu

ifrågavarande lag

samt att det i 24 § kommunala vallagen angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid denna lag utvisar.

23 §.

Första stycket.

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å val­

sedel utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord

för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning); vad i 34 § kom­

munala vallagen den 6 juni 1930 sägs om väljarbeteckning skall avse sådan

partibeteckning. Nedanför namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning,

en av beteckningarna »landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval», »kyrkofullmäktigval för

församlingen» eller »kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan

1 Senaste lydelse av 23 och 25 §§, se SFS 1952:265, samt av 37 §, se SFS 1956: 300.

16

beteckning i ord för ifrågavarande slag av val ävensom, såsom valkrets­

beteckning, beteckning för den valkrets sedeln avser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestäm­

melse.

Bilaga

Formulär till s.k. spaltad valsedel, som avses i lagen med vissa

bestämmelser om kommunalval för perioden

1963—1966 m.m.

Plats för partibeteckning

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och

suppleant- eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda supp­

leant- eller efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nedanför namnen vara anbragt en av beteck­

ningarna »Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipal-

fullmäktigval», »Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församling­

en» eller »Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan beteckning i

ord för ifrågavarande slag av val.

Såsom valkretsbeteckning må jämväl nedanför namnen vara anbragt be­

teckning för den valkrets sedeln avser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

17

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

september 1961.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

U

ndén^, statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^ange, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^den-

man

, N

etzén

, J

ohansson

, H

ermansson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga angående vissa

ändringar i lagstiftningen om kommunala val samt anför därvid följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade

dåvarande chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.

Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande all­

männa val. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utred­

ningen, som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten av

riksdagens andra kammare J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin,

ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Mo­

berg. I utredningsuppdraget har bl. a. ingått att upptaga frågan om röst-

längdsutdragens avskaffande vid de allmänna valen. I en den 8 februari

1960 avgiven promemoria (stencilerad) föreslog utredningen att röstlängds-

utdragen skulle avskaffas och ersättas med röstkort vid val till riksdagens

andra kammare. Den föreslagna ändringen har genomförts genom lag den

8 april 1960. Utredningen har härefter undersökt möjligheterna till en mot­

svarande reform för kommunalvalens vidkommande och i samband därmed

ansett det nödvändigt att taga upp vissa spörsmål rörande poströstningen

vid mindre kommunalval till prövning. I ett den 15 december 1960 av­

lämnat betänkande (stencilerat) har utredningen lagt fram förslag i dessa

frågor.

I skrivelse 1959: 240 har riksdagen — under åberopande av vad som an­

förts i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 16 —

anhållit om utredning och förslag till sådan ändring i kommunala valla­

gen att plats i landsting ej kommer att stå obesatt till följd av att någon på

förhand utsedd suppleant ej finnes som kan tillträda platsen efter avgång­

en landstingsman. Skrivelsen har överlämnats till valutredningen för att

tagas under övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag. I nyss­

nämnda betänkande behandlar utredningen även detta spörsmål.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

18

Vid betänkandet fogade förslag till ändringar i kommunala vallagen och

landstingslagen i nu berörda hänseenden torde få fogas såsom bilaga till

detta protokoll.

I betänkandet har valutredningen vidare lagt fram förslag med anled­

ning av riksdagens till utredningen överlämnade skrivelse 1959:80, vari

riksdagen i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan i utskottets ut­

låtande nr 1 för nämnda år anhållit om översyn av bestämmelserna om val­

kretsindelning vid primärkommunala val. Utredningen föreslår ändringar

i kommunallagen samt i lagarna den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

och om församlingsstyrelse i Stockholm. Sistnämnda båda lagar ersättes

från och med den 1 januari 1963 av lagen den 2 juni 1961 om församlings­

styrelse.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av generalpost­

styrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet med

bifogande av yttranden från valnämnden i Stockholm och kyrkorådet i

Bromma församling, samtliga länsstyrelser, som bifogat yttranden från 31

magistrater, sex kommunalborgmästare, kommunalfullmäktige eller kom­

munalnämnden i 64 kommuner samt från 81 valnämnder i städer utan

magistrat och på landet, ävensom samtliga domkapitel, vilka bifogat yttran­

den från 52 stads- och landsförsamlingar samt från sju kyrkliga samfällig-

heter. Yttranden har vidare avgivits av svenska landstingsförbundet, svens­

ka stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

I skrivelse den 21 april 1961 har länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslagit

att skyldigheten för länsstyrelsen att i länskungörelserna meddela under­

rättelse om utgången av samtliga kommunalval skall upphävas, över skri­

velsen har efter remiss yttranden avgivits av överståthållarämbetet, samt­

liga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Älvsborgs län, svenska stadsförbun­

det, svenska landstingsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

Vid yttrandet från länsstyrelsen i Malmöhus län har fogats utlåtanden av

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott och magistraten i Malmö.

Sedan valutredningen avgav sitt förut omnämnda betänkande har in-

delningssakkunniga lagt fram betänkande med principer för en ny kom­

munindelning (SOU 1961: 9). I anslutning härtill har Kungl. Maj :t den 12

maj 1961 uppdragit åt valutredningen att överse sitt förslag angående val­

kretsindelning vid primärkommunala val utifrån de ändrade förutsättningar

som en ny kommunindelningsreform kan innebära. Frågan om valkretsin­

delning vid primärkommunala val torde därför böra övervägas först när

valutredningen på nytt tagit ställning i saken.

Jag anhåller att nu få upptaga övriga berörda frågor till närmare be­

handling. Därvid avser jag att först uppehålla mig vid problemen om post­

röstningen vid mindre kommunalval och röstlängdsutdragens ersättande

med röstkort för att därefter behandla frågorna om utseende av suppleant

för landstingsman och om skyldigheten att kungöra utgången av kommunal­

val.

Kungl. Maj.ts proposition nr il5 år 1961

20

hållanden kräva en ytterligare utökning av tiden för öppethållandet äger

postmästaren föranstalta därom. Bestämmelserna om postanstalternas öp­

pethållande gäller alla andrakammarval, således även omval i en valkrets.

Som närmare skall utvecklas i det följande gäller även för de kommunala

valen vissa minimitider för postanstalternas öppethållande på valdagen.

Såväl val till riksdagen som kommunala val skall äga rum på sön- eller

helgdag. Efter den 15 juni 1951 hålls emellertid postanstalterna i regel inte

öppna på sön- och helgdagar för att betjäna allmänheten med postala

tjänster. Bestämmelserna i vallagarna föranleder därför extra öppethållande

av postanstalterna dessa dagar, vilket självfallet medför ökade kostnader

för poströstningen. I syfte att nedbringa dessa kostnader vid enstaka val

av kommunal- eller kyrkofullmäktige, vid vilka antalet poströstande brukar

vara ringa — t. ex. omval i en eller ett fåtal valkretsar — har general­

poststyrelsen efter 1951 hittills förfarit så, att styrelsen vid dessa val efter

samråd i varje särskilt fall med inrikesdepartementet hållit endast vissa

postanstalter öppna på valdagen. Sedan styrelsen fått underrättelse om att

dylikt val blivit utsatt har styrelsen nämligen från utfärdarna av röstlängds-

utdrag inhämtat uppgift om till vilka väljare röstlängdsutdrag utfärdats.

Därefter har styrelsen tagit kontakt med dessa väljare och av dem fått upp­

lysning om på vilka postanstalter de avsett att avlämna valsedel. På valda­

gen har endast de postanstalter hållits öppna där någon väljare sagt sig

vilja poströsta.

Införes systemet med röstkort även vid kommunala val finns inte längre

möjlighet att i förväg få kännedom om vilka som ämnar rösta på postan­

stalt, såvida inte särskilda åtgärder vidtages för systemets tillämpning i

detta hänseende. Den ordning generalpoststyrelsen hittills tillämpat vid

enstaka kommunalval låter sig följaktligen inte utan vidare förena med

användande av röstkort vid poströstning. Det synes därför nödvändigt att

frågan om poströstningen vid enstaka kommunalval närmare överväges

innan ställning tages till frågan om införande av röstkort vid kommu­

nala val.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Gällande bestämmelser

Allmänna val av kommunal-, munioipal-, stads- och kyrkofullmäktige

samt av landstingsmän, allmänna kommunalval, skall enligt 8 § kommunal­

lagen den 18 december 1953 (nr 753), 8 § kommunallagen för Stockholm

den 1 mars 1957 (nr 50) och 9 § landsting slag en den 14 maj 1954 (nr 319)

äga rum vart fjärde år. Nästa allmänna kommunalval skall förrättas 1962.

Såväl i kommunallagarna som i kommunala vallagen finns bestämmelser

om särskilda kommunalval. Sålunda föreskrives i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, att Kungl. Maj :t

för kommun eller församling, vars område genom indelningsändring ökas

föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan bifölls av riks­

dagen.

Förslag att förlägga poströstning vid andrakammarval och kommunala

val till helgfri dag fördes på nytt fram i två motioner vid 1959 års riksdag

(1:2 och II: 14). I motionerna föreslogs att poströstningen skulle äga rum

antingen den första helgfria dagen efter valdagen eller den sista helgfria

dagen före valdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 13) över

motionerna fann konstitutionsutskottet — under hänvisning till sina tidiga­

re utlåtanden i ämnet — den föreslagna ordningen ej böra komma ifråga

vid allmänna val eller vid omval i någon valkrets till andra kammaren, till

landsting eller till stadsfullmäktige i de städer, som inte deltar i landsting.

Vad däremot angick andra enstaka borgerligt eller kyrkligt kommunala val,

där antalet poströstande brukade vara ringa, fann utskottet kostnaderna för

öppethållande av samtliga fasta postanstalter motivera en ändring av gäl­

lande bestämmelser. Med hänvisning till att den väckta frågan redan var

föremål för valutredningens behandling fann utskottet emellertid motio­

nerna ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även frågan om röstlängdsutdragens behövlighet har

varit föremål för ingående överväganden. Beträffande vad som förekommit

i detta hänseende torde få hänvisas till en redogörelse därför som lämnas

i den proposition som låg till grund för 1960 års lagstiftning om röstlängds­

utdragens ersättande med röstkort vid andrakammarval (prop. 1960:103,

sid. 21—28). Jämväl i fråga om de ställningstaganden i saken som gjordes

inför 1960 års lagstiftning i ämnet torde hänvisning få ske till nämnda pro­

position samt till konstitutionsutskottets utlåtande 1960: 12.

V alutredningen

Poströstningen vid mindre kommunalval

Inledningsvis framhåller valutredningen i sitt betänkande att bestämmel­

serna om poströstning inte medförde några olägenheter eller komplikatio­

ner så länge postanstalterna regelmässigt hölls öppna på sön- och helgdagar.

Poströstningen ägde då i regel rum endast den tid postanstalterna vanligen

hölls öppna. Det var först sedan generalpoststyrelsen den 23 februari 1951

beslöt att postanstalterna från och med den 15 juni samma år i allmänhet

ej längre skulle vara öppna sön- och helgdagar som läget förändrades i fråga

om poströstningen. Med hänsyn till vallagarnas bestämmelser var post-

anstalterna alltjämt skyldiga att hålla öppet för röstmottagning de sön-

och helgdagar, då val ägde rum, viliket kom att föranleda särskilda kostnader.

Valutredningen upplyser att det ändrade läget berördes av generalpoststy-

r el sen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars 1951. I skrivelsen fann sty­

relsen det visserligen befogat, att postanstaltema även i fortsättningen hölls

öppna för allmänheten för enbart röstmottagning, då val till andra kamma­

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

30

35 a § kommunala vallagen för överskådlighetens skull uttömmande bör

ange i vilka fall röstning skall kunna ske inför särskilda röstmottagare vid

smärre kommunalval, föreslås att även rätten för nyss angivna kategorier

väljare att rösta före valdagen slås fast i paragrafen.

Skall vid smärre val röstning inför röstmottagare inte längre förekomma

inom riket på valdagen, synes det utredningen från likformighetssynpunkt

omotiverat att för dessa val bibehålla nuvarande möjlighet att även på val­

dagen rösta utomlands på svensk beskickning eller svenskt konsulat. Vidare

anser utredningen att röstberättigad, som vistas utomlands och som med

skäl kan antagas komma att valdagen visserligen befinna sig i Sverige men

på annan ort än röstlängdsorten bör berättigas att före valdagen rösta på

beskickning eller konsulat i de fall då poströstningen inom landet skall äga

rum dagen före valdagen i stället för valdagen. Utredningen föreslår att be­

stämmelser i enlighet med det sagda införes i 35 a § kommunala vallagen.

Från praktisk synpunkt torde bestämmelserna vara av mindre betydelse,

tillägger utredningen, enär röstmottagning utomlands enligt vad utredningen

erfarit hittills sällan anordnats vid smärre kommunalval.

Valutredningen framhåller, att den ordning utredningen föreslagit för

poströstning är avsedd att göras tillämplig endast vid sådana val, då det från

såväl ekonomiska som praktiska synpunkter ej kan anses befogat att hålla

postanstalterna inom riket öppna för poströstning på valdagen. Tillämp­

ningsområdet för denna särskilda poströstning bär bestämmas med utgångs­

punkt i detta förhållande.

När det gäller de särskilda andrakammarvalen anser utredningen valens

vikt och de röstberättigades antal regelmässigt påkalla att det ordinära för­

farandet med poströstningen förlagd till valdagen användes. Valutredningen

vill med hänsyn härtill inte föreslå att den särskilda poströstningsordningen

göres tillämplig på dessa val. Ej heller finner valutredningen tillämpning

av denna ordning vara helt ändamålsenlig för samtliga särskilda kommunal­

val. I vissa fall kan sådana val förekomma samtidigt i flera landsdelar. De

röstberättigades sammanlagda antal vid dessa val kan då motivera att post­

röstning äger rum på valdagen. Motsvarande kan vara förhållandet när sär­

skilt kommunalval vid tillfället endast hålles i en kommun, exempelvis en

större stad. Enligt valutredningens förmenande torde det icke vara möjligt

att generellt ange de särskilda kommunalval, vid vilka den föreslagna ord­

ningen för poströstning bör förekomma. Frågan därom bör avgöras efter

lämplighetsprövning, där hänsyn tages till de röstberättigades antal vid valet

och övriga omständigheter. Valutredningen föreslår att denna lämplighets­

prövning skall ankomma på Kungl. Maj :t. Det bör åligga den länsstyrelse,

som har att bestämma dag för särskilt kommunalval, att i god tid dess­

förinnan underställa Kungl. Maj :t frågan om tillämpning av den särskilda

poströstningsordningen vid valet. Bestämmelser i enlighet härmed föreslås

bli intagna i den nya 35 a § kommunala vallagen. Har beslut om tillämpning

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

32

med röstkort utan att spörsmålen rörande poströstningen vid de särskilda

kommunalvalen bringats till sin lösning. Sedan utredningen nu behandlat

denna fråga och därvid föreslagit, att poströstningen vid dessa val flyttas

från valdagen till närmast helgfria dag före valdagen, anser utredningen att

det från nyssnämnda synpunkt inte finns något hinder att införa systemet

med röstkort även för kommunalvalen.

De erfarenheter, som vunnits vid 1960 års andrakammarval, då röstkort

för första gången användes i stället för röstlängdsutdrag, anser utredningen

tala för en sådan åtgärd. Vid detta val utnyttjades möjligheterna att rösta

utom det egna valdistriktet i större utsträckning än någonsin, vilket enligt

utredningens uppfattning knappast kan ha haft annan orsak än att väljarna

inte längre behövde beställa särskilda röstlängdsutdrag för sådan röstning.

Någon minskning i röstningsfrekvensen inom det egna valdistriktet in­

trädde icke.

Utredningen redovisar härefter vissa statistiska uppgifter avseende 1960

års andrakammarval. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån utgjorde

sålunda vid 1960 års val antalet väljare som efter röstning inför särskilda

röstmottagare antecknats i röstlängden som deltagare i valet, d. v. s. antalet

giltiga ytterkuvert, 190 816 och antalet giltiga valsedlar enligt preliminära

uPP§ifter 187 304. Vid andrakammarvalen 1956 och 1958 var motsvarande

siffror 110 876 och 108 821 respektive 134 551 och 130 940. Antalet ogillade

valsedlar var således vid 1960 års val 3 512 mot 2 055 år 1956 och 3 611 år

1958. Detta innebär att kassationsprocenten år 1960 var ungefär densamma

som 1956 men väsentligt lägre än 1958. Antalet ogillade ytterkuvert, d. v. s.

sådana som icke föranlett anteckning i röstlängden, uppgick vid 1956 års val

till 1 200, vid 1958 års val till 1 534 och vid 1960 års val till 2 157. ökningen

av antalet ogillade ytterkuvert vid det senaste valet är således inte större än

vad som motsvarar det ökade utnyttjandet av möjligheten att rösta inför

särskilda röstmottagare.

Utredningen anför vidare att man i valstatistiken skiljer på sådana yt­

terkuvert som obrutna förklarats ogilla och sådana som kasserats på grund

av innehållet. Det är främst den första av dessa båda grupper som är av in­

tresse, när det gäller att bedöma, huruvida röstlängdsutdragens avskaffande

medför ökade risker för kassationer. Utredningen fortsätter.

Denna grupp — till vilken hänförs bl. a. de fall, då väljaren röstat i det

egna valdistriktet enligt inprickning i röstlängden, samt de fall, då väljaren

ej är upptagen i röstlängden för uppgivet valdistrikt — uppgick vid 1960

års val till 416 mot 475 år 1956 och 500 år 1958. Kassationerna på grund av

tidigare avprickning minskade därvid till 110 mot 123 respektive 125 vid

1956 och 1958 års val. Antalet fall, då väljaren icke kunnat återfinnas i

röstlängden, ökade visserligen till 46 (1 år 1956 och 2 år 1958), men i gen­

gäld bortföll helt den ogiltighetsanledning, som bestått i att röstlängdsut-

draget icke varit undertecknat av utfärdaren (15 fall år 1956 och 47 fall år

1958). ökningen i det sammanlagda antalet ogillade ytterkuvert hänför sig

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

33

således helt till den andra gruppen — de fall, då kuvert innan avprickning

skett kasserats på grund av innehållet. Denna grupp ökade vid 1960 års val

till 1 741 mot 725 år 1956 och 1 034 år 1958.

Den största förändringen inom gruppen visar kassation på grund av att

det inneliggande valkuvertet ej varit av föreskriven beskaffenhet: 1 195 år

1960 mot 478 respektive 415 åren 1956 och 1958. Som regel torde därvid

innerkuvert för äktamakeförsändelse felaktigt ha använts av väljare, vil­

ken personligen inställt sig och därför skolat använda det valkuvert, som

erhållits av röstmottagaren. Den ökade kassationen i detta fall kan därför

icke bero på användningen av röstkort i stället för röstlängdsutdrag.

Utredningen konstaterar alltså att kassationerna av den anledningen, att

väljaren inte kunnat återfinnas i röstlängden på grund av ofullständiga el­

ler felaktiga uppgifter på kuvertet, är mycket fåtaliga. Bristfälligheter i fråga

om ifyllandet av uppgifterna på ytterkuvertet torde enligt utredningen dock

ha förekommit i icke ringa utsträckning vid det senaste valet och vållat

sammanräkningsmyndigheterna avsevärt merarbete i form av slagning i

olika register. Det torde dock vara att förvänta, att förhållandena härvidlag

kommer att förbättras, när väljarna och postfunktionärerna blivit mer

vana vid det nya systemet.

Enligt vad utredningen erfarit uppkom i vissa fall tvekan om i vilken ut­

sträckning valnämnderna skulle tillmötesgå gjorda beställningar om utfär­

dande av röstkort. Detta var främst fallet, då organisationer eller enskilda

beställde ett flertal röstkort för olika väljare — i allmänhet sjömän eller

andra personer som vistades utom riket — utan att kunna åberopa fullmakt

från dem. Inom Stockholm tillämpade valnämnden i detta fall den princi­

pen, att beställningen mottogs för expediering direkt till väljarna under

deras uppgivna adresser. Det sålunda tillämpade förfarandet synes enligt

utredningens mening utgöra en lämplig avvägning mellan å ena sidan in­

tresset av att röstkort tillställes väljare i god tid och under aktuell adress

samt å andra sidan angelägenheten av att röstkort ej genom beställaren dis­

tribueras till de olika väljarna som ett led i valpropagandan.

Valutredningen anser sig med hänsyn till det anförda böra föreslå, att

det för andrakammarvalen införda systemet med röstkort nu göres tillämp­

ligt även vid kommunalvalen. Motsvarande ändringar, som i detta hänseende

genomförts i lagen om val till riksdagen, bör därför vidtagas i kommunala

vallagen. Emellertid finner utredningen det nödvändigt att röstkortsbe-

stämmelserna får en något annorlunda utformning i kommunala vallagen än

i lagen om val till riksdagen.

Vid utformningen av röstkortsbestämmelserna för kommunalvalen måste

sålunda beaktas, uttalar utredningen, att dessa val är av skilda slag. Med

kommunalval avses nämligen såväl val av landstingsmän som val av kom­

munal-, municipal-, stads- och kyrkofullmäktige. För kommunalvalens del

måste därför röstkort kunna upprättas för olika val. Med hänsyn till att

rösträttsvillkoren kan vara olika för skilda slags kommunalval anser utred-

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

34

ningen att röstkort, som upprättats uteslutande för visst slags val, inte kan

utnyttjas även vid efterföljande val av annat slag. Och även om samma röst-

rättsvillkor skulle gälla för skilda slags val, torde det inte vara lämpligt att

ett röstkort användes vid val av annat slag än röstkortet enligt sin lydelse

avser. Skall flera olika kommunalval förrättas, föranleder detta förhållande

— om inte särskilda bestämmelser gives i detta hänseende — att dubbla

upplagor röstkort måste utsändas även då valen sker samtidigt, en ord­

ning som synes alltför arbetskrävande och kostsam. För att undvika denna

olägenhet föreslår valutredningen att röstkort skall få upprättas gemensamt

för flera slags kommunalval. De röstkort, som hittills brukat utsändas till

de röstberättigade i åtskilliga orter, har ofta varit avsedda för flera val och

sålunda använts vid såväl val av landstingsmän som val av kommunal- eller

stadsfullmäktige. I många fall har samma röstkort även utnyttjats vid ef­

terföljande kyrkofullmäktigval. Enligt valutredningen är det naturligt, att

denna ordning består även efter det att röstkorten kommit att ersätta röst-

längdsutdragen. Röstkorten torde med lätthet kunna göras gemensamma

för såväl val av landstingsmän som val av kommunal- eller stadsfullmäk­

tige. Dessa val förrättas nämligen samtidigt och för dem gäller samma röst-

rättsvillkor. Ej heller är det förenat med några större svårigheter att göra

samma röstkort användbara även vid efterföljande val av municipal- och

kyrkofullmäktige. För sådant ändamål behöver röstkorten förses med så­

dana uppgifter, att det framgår om väljare är röstberättigad jämväl vid dessa

val. Med hänsyn till att valen förrättas annan dag än val av landstingsmän

och val av kommunal- eller stadsfullmäktige, måste vidare klart framgå

av röstkorten, när ettvart av de med röstkorten avsedda valen skall äga rum.

Skall olika myndigheter verkställa röstsammanräkning vid valen, måste

även detta utmärkas på röstkorten. I fråga om upprättande och översändande

av gemensamma röstkort bör i övrigt samma bestämmelser gälla som för

röstkort i allmänhet vid kommunalval. Avser de gemensamma röstkorten

val, som förrättas olika dagar, bör den dag, då korten senast skall sändas

ut, beräknas med utgångspunkt från den första valdagen.

Valutredningen håller före att ett allmänt utsändande av röstkort vid

kommunalval liksom vid andrakammarval bör förekomma, då kommunal­

val skall äga rum i hela riket, m. a. o. då allmänt kommunalval skall för­

rättas. För de särskilda andrakammarvalen — exempelvis omvalen — har

föreskrift inte givits om allmänt utsändande av röstkort, eftersom dylika

val vanligtvis förrättas medan samma röstlängd alltjämt länder till efter­

rättelse; de vid det ordinarie andrakammarvalet utsända röstkorten kan då

begagnas också vid det efterföljande särskilda valet. När det gäller de sär­

skilda kommunalvalen kan förhållandena ofta vara desamma. Emellertid

förekommer vissa särskilda kommunalval, som saknar motsvarighet bland

andrakammarvalen, nämligen särskilda val, som förrättas med anledning av

territoriella förändringar av landstingsområde eller med anledning av änd­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

ändring av dessa bestämmelser bör enligt valutredningen inte ske utan att

nu angivna förhållanden beaktas. Hittills har några olägenheter inte för­

märkts med den för kommunalvalen gällande ordningen för valtidernas be­

stämmande. Givetvis är det önskvärt att röstningen vid de kommunalval,

som har större politisk betydelse, äger rum under motsvarande tider som

andrakammarvalen. Härigenom främjas valdeltagandet och motverkas den

ökning av antalet poströstande som röstkortsystemet — om det genomföres

— kan komma att medföra. Vanligtvis har också på de flesta orter tiderna

för röstningen vid viktiga kommunalval hittills bestämts så, att de överens­

stämt med de för andrakammarvalen föreskrivna. Valutredningen har an­

sett sig kunna förutsätta att så kommer att ske även i fortsättningen. Utred­

ningen finner därför inte erforderligt att föreslå någon ändring av de be­

rörda bestämmelserna för kommunalvalens del.

I fråga om de med röstkortsystemet förenade kostnaderna föreslår val­

utredningen att kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och

kortens iordningställande liksom vid andrakammarval bestrides av kom­

munerna, medan kostnaderna för länsbyråernas arbete att förse blanketter­

na med adresstryck får åvila statsverket. Såsom gäller för andrakammarval

bör även vid kommunalval sådana ytterkuvert, som är avsedda att använ­

das vid röstning inför röstmottagare, i god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnder och magistrater. Valutredningen föreslår att valnämnder

och magistrater för sådant ändamål på statsverkets bekostnad tillställes ku­

verten. Ytterkuverten torde böra tillhandahållas jämväl i riksdagen repre­

senterat parti på statsverkets bekostnad.

Remissyttrandena

Valutredningens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erin­

ran av remissinstanserna. I en del remissyttranden göres i olika frågor be­

dömningar vilka i viss mån avviker från dem som ligger till grund för för­

slagen, men ingen remissmyndighet ställer sig helt avvisande till att före­

liggande frågor löses efter de linjer valutredningen dragit upp.

Poströstningen vid mindre kommunalval

Behovet av ändrad ordning för poströstning vid mindre kommu­

nalval understrykes i åtskilliga remissvar. Det hittills vid mindre kommu­

nalval tillämpade systemet kan enligt generalpoststyrelsen inte anses till­

fredsställande i längden utan har setts som ett provisorium i avvaktan på

en definitiv lösning. Systemet kan ej heller tillämpas om röstlängdsutdra-

gen ersätts med röstkort. Det är därför med stor tillfredsställelse som sty­

relsen konstaterar att frågan tagits upp av valutredningen och nu ser ut att

få sin lösning. Länsstyrelserna i Västmanlands och Västernorrlands län be­

42

måste tilltro sättas till väljarens härutinnan lämnade uppgifter, hur san-

ningslösa dessa i själva verket än är. Detta finner länsstyrelsen icke till­

fredsställande. En övergång till en ordning som jämställer alla de valdel­

tagare, vilka skall äga rätt att utöva sin rösträtt inför särskild röstmot­

tagare, synes därför böra övervägas. Om denna rösträtt finge, i likhet med

vad som redan nu gäller för vissa röstberättigade, utövas före valdagen av

samtliga valdeltagare, skulle det enligt länsstyrelsens åsikt inte vara er­

forderligt att hålla postanstalterna öppna på valdagen.

Också svenska stadsförbundet anser att det, med hänsyn till att de fria

lördagarna kan vara ett faktum inom en icke alltför avlägsen framtid, inte

kan vara riktigt att begränsa poströstningsmöjligheten till endast en dag

fore valdagen. Om så sker torde man riskera att reformen inte leder till

åsyftat resultat. Vill man undvika denna risk kan det enligt förbundets

uppfattning i och för sig ligga nära till hands att jämställa de väljarkate-

gorier man önskar tillgodose genom reformen med personer som ämnar

resa utrikes eller som tillhör vissa yrkeskategorier. Enligt förbundets me­

ning synes nu ifrågavarande poströstning emellertid böra begränsas till de

närmaste två vardagarna före valdagen. En liknande uppfattning redovisar

kyrkofullmäktige i örby församling utan att fullmäktige dock motsätter

sig utredningens förslag. Kommunalborgmästaren i Nora anser att post­

röstning vid allmänna val bör äga rum både valdagen och dagen före val­

dagen.

Förslaget, att den som vill poströsta före valdagen endast behöver avge

en förklaring om hindret, lämnas utan erinran av så gott som alla

remissinstanser. Generalpoststyrelsen finner det inte lämpligt att hindret

skall behöva styrkas med intyg, något som skulle komplicera poströstning­

en. Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt anser att sådan för­

klaring säkerligen i stort sett förhindrar ett obehörigt utnyttjande av post­

röstningen och att det inte minst från psykologisk synpunkt är viktigt att

hinderförklaring skall avgivas. Magistraten i Linköping håller före att för­

klaringen bör vara av den beskaffenhet som anges i 13 kap. 10 § straff­

lagen.

En motsatt uppfattning har kyrkorådet i övertorneå pastorat, som finner

det meningslöst med hinderförklaring eftersom någon prövning av före-

liggande hinder inte anses böra ske.

Frågan om legitimation vid poströstning tages upp av generalpost­

styrelsen, som förordar en uppmjukning av nu gällande bestämmelser.

Röstkorten bör enligt styrelsens mening vara tillfyllest för att styrka be­

hörigheten och det bör kunna överlåtas åt postfunktionär att i tveksamma

fall kräva särskild legitimation. Risken för missbruk torde vara mycket

liten. Styrelsen anför.

I detta sammanhang vill generalpoststyrelsen inte underlåta att fram­

hålla att de legitimationsbestämmelser som gäller för poströstning enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

45

vid ett val antyds i ett stort antal yttranden och man föreslår allmänt, att

röstkorten skall förses med tydlig anmaning till väljarna att spara korten.

Åtskilliga remissinstanser anlägger synpunkter på vilka uppgifter

röstkorten bör innehålla.

Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Kopparbergs län, anser att upp­

gifter om valtider och vallokaler över huvud inte bör anges på röstkorten.

Då viss risk för felaktigheter och förväxlingar i dessa hänseenden torde

förefinnas vill länsstyrelsen förorda att i texten hänvisas till kungörelser i

tidningarna om de särskilda valen.

Liknande inställning, dock endast vad gäller uppgifter om kyrkofull-

mäktigval, har svenska stadsförbundet, som anser det tillräckligt att ge­

mensamma röstkort förses med uppgift om väljarens rösträtt vid kyrko-

fullmäktigvalet och dagen för valet jämte hänvisning till kungörelse i dags­

pressen. Förbundet anför.

Den omständigheten att även för kyrkofullmäktigevalen skall angivas val­

distrikt och — vilket är att förmoda — även vallokal torde------------ komma

att vålla vissa problem. Vad valdistrikten beträffar sammanfaller dessa

icke alltid med valdistrikten för stads- eller kommunalfullmäktigevalen

och vidare kan det på sina håll vara förenat med vissa olägenheter att be­

höva precisera vallokal så lång tid i förväg som erfordras när gemensamt

röstkort skall upprättas.

Vad som här framhållits bör också ses i belysning av det förhållandet

att kyrkofullmäktigevalet äger rum lång tid efter stads- eller kommunal­

fullmäktigevalet, varför man måste räkna med att röstkorten i stor utsträck­

ning förkommit, vilket i sin tur leder till rekvisition av nya kort från de

väljare som ämnar rösta på posten. På grund av sistnämnda förhållande och

det faktum att valdeltagandet vid kyrkofullmäktigevalen regelmässigt är

ringa kunde möjligen ifrågasättas om det överhuvudtaget borde vara en

obligatorisk uppgift att i förväg tillställa väljarna röstkort avseende dessa

val. Styrelsen vill emellertid icke sträcka sig dithän, men finner det å andra

sidan önskvärt om uppgiftsskyldigheten rörande kyrkofullmäktigevalen

kunde inskränkas i vart fall då gemensamma röstkort användes.

Valnämnden i Stockholm uttalar, att ett införande av röstkort i huvud­

saklig överensstämmelse med utredningens förslag genomföres på lämp­

ligaste sätt för Stockholms del om det endast föreskrives att röstkorten

för stadsfullmäktigvalet skall förses med uppgift om väljarens rösträtt vid

kyrkofullmäktigvalet och dagen därför jämte hänvisning till kungörelse

i dagspressen. Valdistrikt för kyrkofullmäktigval bildas i Stockholm som

regel genom sammanslagning av två eller tre av de för stadsfullmäktigval

gällande valdistrikten, upplyser nämnden. Valnämnden förutsätter vidare

att bestämmelse om angivande på röstkort av vallokaler skall utfärdas i

administrativ ordning. Eftersom inte heller vallokalerna vid de ifrågavaran­

de valen i Stockholm är identiska skulle uppgift därom medföra kostnader

och extra arbete. Vallokalerna för kyrkofullmäktigval fastställes slutligt

så sent som möjligt. Att fastställa dem före röstkortens tryckning kan

enligt nämndens uppfattning innebära en försämring på denna punkt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

överståtliållarämbetet ansluter sig till vad valnämnden i Stockholm så­

lunda anfört.

Att gemensamma röstkort bör innehålla tydlig upplysning om väljarens

rösträtt vid kyrkofullmäktigval framhålls särskilt även av valnämnderna

i Eksjö, Lysekil och Norums valdistrikt samt av kyrkofullmäktige i Skarp­

näcks och Lidköpings församlingar och av ordföranden i kyrkofullmäktige

i Ärtemarks församling.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att inte blott det uppslag utan jäm­

väl den rad, där väljarna återfinnes i röstlängden, skall anges på röst­

kortet. Det merarbete som orsakas härav finner länsstyrelsen så obetyd­

ligt att röstkortsutfärdarna säkerligen är beredda att påtaga sig det. Läns­

styrelsen hänvisar härvid till att ett stort antal röstkortsutfärdare frivilligt

påtog sig sådant merarbete vid senaste andrakammarvalet. Erfarenheterna

från detta val talar enligt länsstyrelsen för förslaget. Genom felaktiga eller

ofullständiga uppgifter på röstkorten bereddes länsstyrelsen mycket arbete

vid försök att återfinna väljare i röstlängden och i flera fall kunde väljare

inte återfinnas där. Som utredningen påpekat ökade också antalet kassa-

tioner i hela riket av denna anledning, erinrar länsstyrelsen.

Länsstyrelsens ståndpunkt delas av länsstyrelsen i Västernorrlands län,

valnämnden i Fristads valdistrikt och kommunalnämnden i Själevads

kommun.

Rekvisition av röstkort bör kunna ske helt formlöst, under­

stryker magistraten i Linköping, som tillägger att den nuvarande regeln,

att ansökan om röstlängdsutdrag skall vara bevittnad, i stor utsträckning

lett till att utdrag inte kunnat utfärdas i rätt tid. Magistraten i Falun anser

att bestämmelse möjligen bör införas, att röstkort som beställes av annan

än väljaren själv skall expedieras direkt till väljaren och inte till bestäl­

laren.

En motsatt uppfattning i nyss berörda fråga hyser valnämndens ordföran­

de i Höörs första valdistrikt och valnämndens ordförande i Svegs valdistrikt.

Dessa remissinstanser håller före att röstkort bör utfärdas endast på be­

gäran av den röstberättigade själv, enär eljest missbruk kan förekomma

av röstkortet och av rätten att begära nytt röstkort.

I några få remissvar föreslås att bestyret med röstkort över­

flyttas till de lokala skattemyndigheterna. Magistraten i Västerås anför, att

det med hänsyn till magistratens organisation är omöjligt för magistraten

att själv handha detta arbete. Magistraten fortsätter.

I städerna torde utfärdandet av röstkorten i allmänhet ha omhänder-

hafts av lokala skattemyndigheten, som ju enligt gällande författningar har

att upprätta röstlängd. Denna myndighet syns också lämplig för ända­

målet, även om arbetet med hänsyn till att det måste koncentreras till en

kort tidsperiod också för denna myndighet givetvis är betungande. Då kro-

nokamrerarna icke enligt för dem gällande instruktion anse sig skyldiga

att utföra detta bestyr å tjänstens vägnar, har saken stundom ordnats på

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

47

det sätt att kronokamrerarna åtagit sig att mot särskild ersättning vara

röstkortsutfärdare.----------- Då röstkorten nu avses att bli obligatoriska,

synes det nödvändigt att en ändring kommer till stånd beträffande frågan

om vem som skall svara för röstkorten.

Enligt magistratens åsikt bör skyldigheten att utfärda röstkort åvila

den lokala skattemyndigheten, såvida arbetet inte anses böra överlämnas

till »de tryckande registren», vilket bör övervägas med hänsyn till möjlig­

heten att använda hålkortssystem eller liknande för utsortering av ej röst­

berättigade. Magistraten framhåller vidare att magistraterna och rådhus­

rätterna numera så gott som uteslutande handhar domstolsgöromål och

att ombestyrandet av valen särskilt i större städer är en belastning och

förrycker domstolsarbetet. I synnerhet gäller detta kommunalvalen, be­

träffande vilka sammanräkningen åvilar magistraten. Magistraten anser

därför att frågan om magistraternas avskaffande som valförrättare bör

upptas till behandling utan avvaktan på domstolarnas förstatligande. Även

magistraten i Uppsala anser att magistraten bör befrias från allt ansvar

för valen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län delar nyssnämnda magistraters upp­

fattning i fråga om utfärdandet av röstkort och anser för sin del att det

bör övervägas att helt överflytta dessa göromål till de lokala skattemyndig­

heterna. Länsstyrelsen finner att valnämnderna merendels ej är särskilt

lämpade för detta bestyr, vilket såvitt länsstyrelsen har sig bekant i stor

utsträckning överflyttades på kommunernas centrala organ vid 1960 års

riksdagsval. Samma inställning har kommunalnämnden i Åtvidabergs kö­

ping. Är det inte möjligt att ålägga häradsskrivare och motsvarande myn­

digheter att utfärda röstkort anser kommunalnämnden att länsstyrelsen

skall vara skyldig tillhandahålla kommunerna plåtavtryck för röstkortens

upprättande.

Valutredningens förslag rörande kostnaderna för röstkort och

ytterkuvert föranleder i allmänhet ej erinran från remissorganens sida. Så­

lunda tillstyrker statskontoret att såväl valnämnder och magistrater som

de politiska partierna vid kommunalvalen får ytterkuvert på statens be­

kostnad.

Valnämnden i Skövde finner skäligt och lämpligt att blanketter till röst­

kort med erforderlig allmängiltig text iordningställes centralt och att de

efter rekvisition utan kostnad tillhandahålls kommunerna, som sedan sva­

rar för kostnaderna för komplettering av korten. Valnämnden i Madesjö

södra valdistrikt menar att samtliga kostnader för valmateriel bör bestridas

av statsmedel vid alla val.

Valutredningen synes inte ha behandlat frågan om fördelningen mellan

församlingen och kommunen av kostnaden för gemensamma röstkort, på­

pekar valnämnden i Hässleholm, som finner frågan ej sakna praktisk be­

tydelse.

Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

48

Då länsstyrelsen bestämmer angående röstkort till särskilt kommunal­

val är det enligt statistiska centralbyrån angeläget att länsstyrelsen även

äger avgöra huruvida det är lämpligt och praktiskt möjligt att länsbyrån

för folkbokföringen medverkar med adresstryck på röstkorten.

Vad gäller valtiderna instämmer de flesta remissinstanserna i ut­

redningsförslaget att ändring av nu gällande regler ej bör ske.

Länsstyrelserna i Kronobergs, Örebro, Kopparbergs och Västernorrlands

län finner det emellertid önskvärt att samma tider tillämpas vid kommunal­

val och riksdagsval samt föreslår att bestämmelserna härom i kommunala

vallagen ändras så att de överensstämmer med bestämmelserna i lagen om

val till riksdagen. Förstnämnda länsstyrelse anför.

Vid kommunala val äger magistrat eller valnämnd att själv bestämma

valtiderna med iakttagande av de minimitider, som angivits i 22 § kom­

munala vallagen. Valutredningen har uttalat att den ansett sig kunna

förutsätta att på de flesta orter tiderna för röstningen vid kommunalval

skall bestämmas så att de överensstämma med de för andrakammarvalen

föreskrivna. Länsstyrelsen är icke övertygad om att så kommer att bli fal­

let. Hittills har de kommunala valen i länet, till följd av de olika beslut

som fattats av valnämnderna, ägt rum på de mest skiftande tider i de olika

valdistrikten. Några sakliga skäl för att det skall gälla olika bestämmelser

om valtider vid andrakammarval och kommunala val föreligger knappast.

Motsvarande synpunkter anlägger de övriga av de nämnda länsstyrel­

serna. Även kommunalnämnden i Njutångers kommun har denna inställ­

ning, och valnämnden i Bredaryds valdistrikt förordar enhetliga valtider

vid alla val.

I detta sammanhang framhåller länsstyrelsen i Stockholms län och kom­

munalnämnden i Asarums kommun att postanstalterna stängs tidigare

sista söckendagen i veckan, särskilt sommartid, vilket kan medföra svårig­

heter för väljare som skall poströsta. Valnämnden i Solna anser att post­

anstalterna på valdag bör hållas öppna längre tider än vad hittills varit

fallet.

I vissa remissyttranden behandlas utformningen av bestämmelser­

na om poströstning och om röstkort.

Generalpoststyrelsen påpekar att dagen för särskilt kommunalval skall

fastställas sist tjugonde dagen före valdagen medan röstkort rörande sådant

val enligt valutredningens förslag skall utsändas senast tjugufemte dagen

före valet. Styrelsen föreslår att tidpunkten för fastställande av valdag

sättes till trettionde dagen före valet. I samband härmed bör även sista dag

för kungörande av val ändras.

Generalpoststyrelsen och länsstyrelse •*' Stockholms län framhåller vik­

ten av att det tydligt klargöres i den föicoiagna 35 a § kommunala vallagen

att länsstyrelsen är skyldig att varje gång särskilt kommunalval blir ak­

tuellt underställa Kungl. Maj :t frågan om poströstning före valdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

49

Generalpoststyrelsen upplyser, att begreppet »rörlig postanstalt» slopats

inom postverket, och förordar därför att begreppet »fast postanstalt» i kom­

munala vallagen ersättes med »postanstalt». Styrelsen håller vidare före

att poströstningsförfarandet bör förenklas men är inte beredd att nu lägga

fram förslag i detta hänseende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Departementschefen

Sedan länge har vi i vårt land allmän och lika rösträtt vid allmänna

val. Fulla värdet härav framträder emellertid först om de röstberättigade

verkligen utnyttjar sin rösträtt. Det är därför naturligt att åtgärder av skil­

da slag vidtagits vid olika tillfällen för att underlätta deltagandet i de all­

männa valen och att statsmakterna intresserar sig för vad som ytterligare

kan göras för att röstningen skall bli så bekväm som möjligt för väljarna.

Sedan 1955 sker inom 1955 års valutredning en allmän översyn av vad

som kan göras för att öka möjligheterna för de röstberättigade att utöva

sin rösträtt. Utredningen har bl. a. undersökt om det går att avskaffa det

krav på röstlängdsutdrag som uppställts för röstning inför särskild röst­

mottagare och som medfört ganska kännbara besvär både för väljarna

och för valmyndigheterna. På förslag av utredningen avskaffades 1960

röstlängdsutdragen vid val till riksdagens andra kammare och ersattes

med röstkort. Vid 1960 års andrakammarval, då systemet tillämpades

första gången, blev valdeltagandet väsentligt större än vid tidigare andra­

kammarval. Erfarenheterna av systemets tillämpning var i stort sett goda.

Valutredningen föreslår nu att motsvarande reform genomföres för kom­

munalvalens vidkommande. En förutsättning för en sådan reform är emel­

lertid att gällande bestämmelser om poströstning ändras i fråga om vissa

kommunalval. Utredningen lägger fram förslag också i detta hänseende.

Enligt nuvarande bestämmelser i kommunala vallagen skall möjlighet att

poströsta på valdagen finnas vid samtliga kommunalval. Eftersom valen

alltid skall förekomma på sön- eller helgdagar, då postanstalterna numera

normalt hålles stängda, innebär nämnda föreskrifter att samtliga postan­

stalter i riket måste öppnas enbart för röstmottagning de dagar då kommu­

nalval äger rum. Så sker också vid de allmänna kommunalvalen som hålles

samtidigt i hela riket vart fjärde år. Förutom dessa val förekommer tämli­

gen ofta särskilda kommunalval som omfattar endast en eller ett fåtal kom­

muner. Sålunda skall val äga rum vid ändring i kommunal eller ecklesiastik

indelning, vid jämkning av valkretsindelning föranledd av territoriella för­

ändringar av landstingsområde samt i nybildad kommun och i nybildad för­

samling, där beslutanderätten skall överlåtas på kyrkofullmäktige. Omval

skall äga rum i en valkrets om valet där upphävts efter besvär. Komplette-

ringsval skall i allmänhet hållas om vid val landstingsmän eller fullmäktige

inte utsetts till föreskrivet antal. Vid många sådana särskilda kommunalval

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

förekommer blott ett fåtal poströster och ibland inga poströster alls. Så av­

gavs t. ex. vid tre särskilda kommunalval 1953 sammanlagt endast fyra post­

röster. Med hänsyn härtill måste det anses orimligt både från administrativ

och ekonomisk synpunkt att öppna samtliga landets postanstalter vid alla

dylika val. Som jag inledningsvis nämnt har generalpoststyrelsen hittills

i samråd från fall till fall med inrikesdepartementet provisoriskt löst frå­

gan så att styrelsen från dem som erhållit röstlängdsutdrag begärt besked

om var de ämnat poströsta och sedan hållit endast angivna postanstalter

öppna på valdagen. Förfarandet är att betrakta som en nödlösning och det

kan inte utan vidare tillämpas om röstkortsystemet införes för kommunala

val. En väsentlig fördel med detta system är nämligen att röstkort före valet

utsändes till alla röstberättigade och att dessa alltså inte i förväg behöver

taga ställning till om de skall rösta på posten. Problemet med poströstning

vid smärre kommunalval bör därför nu om möjligt få en mera definitiv lös­

ning. Detta är också den allmänna meningen bland remissorganen.

Även vid vissa allmänna kommunalval synes poströstning på valdagen

vara onödigt betungande och kostsam. Vid 1958 års allmänna municipal-

fullmäktigval avgavs endast sammanlagt 365 röster på postanstalter, be­

skickningar och konsulat. Sedan dess har antalet municipalsamhällen gått

ned från 90 till 47 den 1 januari 1961. Vid årsskiftet 1961/1962 upplöses

ytterligare två sådana samhällen och en fortgående minskning är att för­

vänta. Jag delar valutredningens och så gott som alla remissmyndigheters

mening att en ändrad ordning för poströstning bör övervägas även beträffan­

de dessa val. I ett antal remissyttranden förordas att så bör ske också i fråga

om allmänna val av kyrkofullmäktige. Generalpoststyrelsen upplyser i sitt

remissvar att sedan 1942 aldrig förekommit mer än sammanlagt 3 800 post­

röster vid ett sådant val, d. v. s. mindre än en röst per postanstalt. Även om

införandet av röstkort medför en ökning av antalet poströstande, synes det

obefogat att vid dessa val öppna samtliga postanstalter på valdagen. Det

sagda gäller under förutsättning att valen äger rum enligt nuvarande regler.

Vid åtskilliga tillfällen har fråga väckts om att föra samman dessa val med

andra allmänna val, i vilket fall problemet med poströstningen givetvis

skulle komma i annat läge. Man torde emellertid tills vidare få utgå från att

valdagen för kyrkofullmäktigval blir oförändrad. Under sådana förhållan­

den -vill jag i likhet med generalpoststyrelsen och flera andra remissmyn­

digheter förorda att frågan om poströstningen även vid dessa val löses efter

andra linjer än de nuvarande.

Däremot kan jag inte biträda det förslag, som ställts i ett par remiss­

yttranden, att söka få till stånd ett ändrat system för poströstningen vid

samtliga kommunala val. Vid de mera omfattande valen har inga olägen­

heter av betydelse yppats med nuvarande ordning. Tvärtom visar erfaren­

heterna att denna ordning från väljarnas synpunkt är tillfredsställande,

51

och det betydande antalet poströstande vid dessa val —- 103 000 vid 1958

års landstingsmannaval -— gör det fullt motiverat att hålla postanstalterna

öppna enbart för röstmottagning. En reform på området bör sålunda be­

gränsas till de mindre kommunalval jag tidigare nämnt.

Valutredningen har noga övervägt de möjligheter som står till buds att

lösa problemet med poströstning vid smärre kommunalval. Utredningen

har för sin del kommit till slutsatsen att den nu på valdagen förekommande

poströstningen bör kunna flyttas till närmaste helgfria dag före valdagen.

Poströstningen skall därvid ske under den tid postanstalterna normalt är

öppna för att betjäna allmänheten. Utredningsförslaget gillas av det övervä­

gande antalet remissmyndigheter. Även jag anser förslaget vara väl avvägt

med hänsyn till å ena sidan väljarnas berättigade intresse att beredas alla

rimliga möjligheter att utöva sin rösträtt och å andra sidan det allmännas

intresse att hålla postverkets kostnader för poströstningen nere. Särskilt för

väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt framstår den föreslagna lösningen

som överlägsen andra tänkbara lösningar. Sålunda skulle förslaget att helt

slopa poströstningen vid mindre val, vilket generalpoststyrelsen tidigare

fört fram och även nu förordar i första hand, stå i strid med den utveck­

ling mot ökade möjligheter till valdeltagande som skett hittills. Samma in­

vändning kan göras mot att valdagen flyttas till en vardag, då många väl­

jare skulle vara hindrade av sitt arbete att utöva rösträtten. Om endast vissa

postanstalter hölls öppna vid smärre val, skulle likaledes en försämring in­

träda i väljarnas möjligheter att rösta i förhållande till nuvarande regler.

Enligt förslaget skall rätt att poströsta närmaste helgfria dag före valda­

gen tillkomma dem som på valdagen kan antagas komma att vistas på annan

ort eller vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket, d. v. s. röstberättigade som

f. n. får poströsta på valdagen. Denna avgränsning av rätten att poströsta

finner jag liksom alla remissorganen vara lämplig. Hittills har emellertid

villkoren för rätten att poströsta styrkts av de faktiska förhållandena. Så

blir inte fallet om villkoren hänför sig till annan dag än den då röstningen

sker. Svårigheterna att konstatera att villkoren är uppfyllda kan därför leda

till missbruk av poströstningen med följande påfrestningar på postanstal­

terna. För att hindra sådant missbruk föreslår valutredningen att väljaren

skall underteckna skriftlig förklaring om att förutsättningarna för rätt att

poströsta är för handen. En dylik förklaring, som motsvarar den förklaring

som skall avges av den som redan nu äger poströsta före valdagen, har vis­

serligen ingen betydelse för valsedelns giltighet. Har valsedeln mottagits kan

den inte kasseras på grund av att väljaren saknat rätt att poströsta. Jag de­

lar emellertid valutredningens och remissinstansernas uppfattning att det

skulle medföra alltför stor omgång för väljarna om man skulle kräva att

de styrkte föreliggande hinder för dem att rösta på valdagen samt att förkla­

ring om hindret utgör en tillräcklig påtryckning på väljarna att inte i onödan

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

52

rösta på posten. Riskerna för missbruk torde i vart fall inte vara så stora

att de bör hindra en reform, som från andra synpunkter innebär en påtag­

lig förbättring av nuvarande förhållanden.

Med den föreslagna poströstningen före valdagen anser valutredningen

det naturligt att röstning skall få äga rum även på postanstalt som ligger

på den ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Förslaget härom har i

allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen och även jag an­

sluter mig till det.

Nästan alla remissinstanserna delar utredningens mening, att ifrågava­

rande poströstning skall äga rum endast en dag före valdagen. I ett remiss­

yttrande föreslås emellertid att poströstning skall få ske under samma tid

som bl. a. vissa yrkes- och tjänstemän f. n. äger poströsta, d. v. s. under 18

dagar före valdagen, och en remissinstans förordar att poströstningen skall

äga rum två helgfria dagar närmast före valdagen. Det förstnämnda för­

slaget skulle sannolikt leda till ett omfattande missbruk av rätten att post­

rösta. Redan med hänsyn till postens arbetsförhållanden måste därför för­

slaget avvisas. Omsorgen om väljarnas bekvämlighet vid röstningen krä­

ver enligt min mening ej heller en så vidsträckt möjlighet att poströsta.

För poströstning två vardagar före valet — i regel fredag och lördag — talar

det förhållandet att postanstalterna ofta stängs klockan 15, och ibland ännu

tidigare, dag före sön- och helgdag. Å andra sidan stängs postanstalterna

andra vardagar klockan 18, d. v. s. strax efter den normala arbetstidens slut.

Poströstning på sådan dag skulle därför vara av begränsat värde för väljarna

i förhållande till de besvär den skulle åsamka postanstalterna. Om den hit­

tillsvarande utvecklingen mot fria lördagar året runt fortsätter minskar ock­

så behovet av poströstning mer än en dag före valdagen, under förutsättning

att postanstalterna alltjämt hålls öppna på lördagarna. Enligt vad jag in­

hämtat är det inte f. n. aktuellt med lördagsstängning på posten. Jag vill

därför för min del tillstyrka utredningens förslag, att poströstningen skall

ske närmaste helgfria dag före valdagen.

Enligt utredningsförslaget skall poströstningen förläggas till dagen före

valdagen endast efter förordnande av Kungl. Maj :t från fall till fall. För att

man inte skall skapa förvirring hos väljarna anser jag det nödvändigt, att

den här avhandlade poströstningsordningen utan särskilt förordnande regel­

mässigt tillämpas vid alla kommunalval, som förrättas vid annan tidpunkt

än allmänna borgerliga kommunalval. För särskilda undantagsfall bör Kungl.

Maj :t dock kunna förordna att poströstning skall äga rum på valdagen.

Jag föreslår alltså att poströstning närmaste helgfria dag före valdagen

skall äga rum vid allmänna val av municipal- och kyrkofullmäktige samt

alla särskilda kommunalval såvida inte Kungl. Maj :t förordnat om post­

röstning på valdagen. Med hänsyn till att denna form av röstning sålunda

blir regel vid vissa val bör bestämmelserna därom lämpligen infogas i 35 §

kommunala vallagen, vilken reglerar nu förekommande poströstning. Där

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

54

val, främst vid borgerliga och kyrkliga val. Vidare fungerar inte samma

sammanräkningsmyndighet vid alla kommunala val. De uppgifter som i

dessa hänseenden måste finnas på korten blir alltså inte desamma för de

skilda valen. Valutredningen föreslår att röstkort skall få upprättas ge­

mensamt för flera val och att korten skall innehålla de nödvändiga uppgif­

terna för varje val för sig. Med en sådan ordning undvikes det betungande

och dessutom kostsamma förfarandet att t. ex. inför de allmänna kommu­

nalvalen sända ut röstkort i flera upplagor, något som eljest vore nödvän­

digt. Vid remissbehandlingen har förslaget tillstyrkts av de hörda myndig­

heterna. I flera remissvar redovisas mycket goda erfarenheter av motsva­

rande ordning, som redan tidigare tillämpats på sina håll. Med hänsyn här­

till förordar jag att röstkorten får göras gemensamma för flera val. Sådana

gemensamma röstkort bör utformas så att det tydligt framgår av korten

om den, som är röstberättigad vid borgerliga val, saknar rösträtt vid kyrk­

ligt val på grund av att han ej är medlem i svenska kyrkan.

Enligt lagen om val till riksdagen skall röstkort sändas ut till alla röst­

berättigade då allmänna andrakammarval skall hållas. Vid andra dylika

val —- omval — förekommer inte allmänt utsändande av röstkort. Tidigare

utsända kort får användas om samma röstlängd fortfarande gäller. Om så

inte är fallet, måste den som vill ha röstkort, t. ex. för röstning på posten,

själv rekvirera sådant. Enligt valutredningens mening bör motsvarande be­

stämmelser införas i kommunala vallagen, dock med möjlighet för länssty­

relsen att förordna om allmänt utsändande av röstkort också vid särskilda

val. I allmänhet har vid remissbehandlingen erinran inte riktats mot detta

förslag. För egen del anser jag också att röstkort obligatoriskt bör sändas ut

till alla röstberättigade vid de allmänna valen och att samma röstkort bör

få användas vid följande särskilda val av samma slag så länge samma röst­

längd gäller. Förses röstkorten med en tydlig anmaning till väljarna att

spara korten bör man kunna räkna med att majoriteten av väljarna har röst­

korten kvar vid bl. a. de flesta omval som äger rum efter de allmänna valen.

Vid de särskilda kommunalval, som äger rum efter det ny röstlängd

fastställts, kommer emellertid enligt förslaget de väljare, som behöver röst­

kort t. ex. för poströstning, att nödgas rekvirera sådana såvida inte läns­

styrelsen meddelar förordnande om allmänt utsändande av röstkort. Det

kan här bli fråga om ett betydande antal val. För valmyndigheten skulle det

ofta knappast innebära mycket större påfrestningar, om röstkort måste sän­

das ut vid alla val då de röstberättigade inte redan fått kort som fortfarande

är aktuella, än om myndigheten vid dessa val skall efter särskilda rekvisi­

tioner upprätta och expediera röstkort till de väljare som överväger att

rösta inför röstmottagare. I varje fall torde de olägenheter för valmyndig­

heterna och de kostnader, som är förenade med ett allmänt upprättande av

röstkort, väl uppvägas av fördelarna för väljarna att ha ett aktuellt röstkort

till varje val. Jag föreslår därför att röstkort allmänt skall sändas ut även

Kungl. Maj.ts proposition, nr 175 år 1961

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

57

II. Utseende av suppleant för landstingsman m.m.

Gällande bestämmelser

Enligt kommunala vallagen gäller — med den lydelse denna lag skall ha

enligt lagen den 28 mars 1958 (nr 139) med vissa bestämmelser om kommu­

nalval för perioden 1959—1962 m.m. — för närvarande följande vid utseen­

de av suppleant för landstingsman.

Sedan val av landstingsmän avslutats, skall suppleanter utses sålunda, att

för varje landstingsman inom det parti, för vilket han blivit vald, företages

så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som partiet erhållit

platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses

han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje

sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptager lands­

tingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel

gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit

genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstings­

man sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet till­

godoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande lands­

tingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn

ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å

sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst

bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta röst­

talet är vald till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser.

Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning. De för varje särskild lands­

tingsman valda suppleanterna intager plats i den ordning, i vilken de bli­

vit utsedda (47 §).

Har vid valet landstingsmän inte blivit utsedda till föreskrivet antal,

anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet och av

suppleanter. Är landstingsmän men ej suppleanter valda till erforderligt an­

tal, skall vid valet bero (48 § 2 inom.).

Den suppleantinstitution som sålunda finns i landstingen äger betydelse

i två olika hänseenden. Så snart ett övergående hinder uppkommer för

en ordinarie ledamot att närvara vid sammanträde med landstinget in­

kallas enligt stadgande i 22 § landstingslagen den närmast i ordningen va­

rande suppleanten att tjänstgöra i den ordinarie ledamotens ställe. Här­

igenom finnes en garanti för att medborgarnas vid val uttryckta vilja åter­

speglas i landstingets beslut även då ordinarie representant är tillfälligtvis

förhindrad deltaga i besluten. Därutöver innebär själva valet av suppleanter

att efterträdare blir utsedda till ordinarie landstingsman. Avgår landstings­

man under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas nämligen

enligt vad särskilt är stadgat till ordinarie landstingsman den suppleant,

58

som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda i stäl­

let (52 g 1 mom. kommunala vallagen). Avgår jämväl sådan utsedd lands­

tingsman före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på

samma sätt (53 §). Finnes ej någon som enligt de sålunda givna bestämmel­

serna kan inträda i stället för avgången landstingsman, skall platsen stå

obesatt intill utgången av den tid, för vilken den avgångne varit vald (55 §).

I 51 § kommunala vallagen ges bestämmelser rörande underrättelser om

utgången av kommunala val. Efter röstsammanräkning för val av lands-

lingsmän skall sammanräkningsmyndigheten sända avskrift av protokollet

ö\er föri ättningen till landstingets expedition samt utan avgift skyndsamt

tillställa var och en landstingsman och suppleant ett protokollsutdrag i den

del protokollet rör honom. Detta utdrag gäller som fullmakt för den valde.

Magistrat som är sammanräkningsmyndighet vid landstingsmannaval skall

dessutom sända protokollsavskrift till länsstyrelsen. Även i fråga om val av

kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrko­

fullmäktige gäller sedan den 1 juli 1959 den ordningen att sammanräknings­

myndigheten efter röstsammanräkningen skall utan avgift skyndsamt till­

ställa envar fullmäktig protokollsutdrag i vad det rör honom. Slutligen

åligger det vid såväl landstingsmannaval som fullmäktigval länsstyrelsen

att i länskungörelserna låta meddela underrättelse om valens utgång.

Reformkrav

I motioner vid 1942 ars riksdag (I: 111 och II: 160) hemställdes att riks­

dagen ville för sin del besluta sådan ändring av kommunala vallagen och

landstingslagen att suppleant för landstingsman skulle utses genom ny

sammanräkning när landstingsman avgick före den bestämda tjänstgörings­

tidens utgång. Till stöd för motionerna åberopades ett inträffat fall då en

plats i Örebro läns landsting skulle ha kommit att stå obesatt under del

av en mandatperiod därest landstinget bifallit begäran från den ende kvar­

varande suppleanten för en avliden landstingsman att bli befriad från upp­

draget. I sitt utlåtande (1942: 7) över motionerna framhöll konstitutions­

utskottet, att det åberopade fallet utgjorde en ren undantagsföreteelse, då

något liknande veterligen ej förekommit tidigare. Enligt utskottet skulle

ej heller det åsyftade fallet behövt inträffa, om den spaltade valsedel, som

begagnats vid valet i fråga, på sedelns högra sida — alltså för suppleant­

valet upptagit inte ett utan två namn för vart och ett av de för själva

landstingsmannavalet upptagna namnen. Det anförda fallet fann utskottet

därför inte utgöra tillräckligt stöd för en lagändring i motionernas syfte.

Skulle frågan om ändring av gällande bestämmelser angående utseende av

landstingsmannasuppleant tagas under omprövning, fann utskottet detta

böra ske i ett vidare sammanhang än det av motionärerna föreslagna. Ut­

skottet hemställde därför, att motionerna inte måtte föranleda någon riks­

dagens åtgärd.

Fem reservanter i utskottet ansåg den gällande ordningen otillfredsstäl­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

59

lande särskilt när det gällde partier, som i en valkrets besatt endast en

eller två platser. För var och en av dessa landstingsmän utsågs då allenast

två suppleanter, medan starkare partier ägde bättre möjligheter att säker­

ställa sig mot att någon av deras platser blev tom. Olägenheterna fann

reservanterna kunna i någon mån avhjälpas genom den ändring av kom­

munala vallagen att för varje landstingsman skulle utses minst tre i stället

för minst två suppleanter.

Vid riksdagsbehandlingen av utskottets utlåtande anvisades även den

möjligheten till lösning av frågan att den gällande ordningen med minst

två på förhand utsedda suppleanter bibehölls men att därtill fogades den

föreskriften att, om det undantagsvis inträffade att de utsedda supplean­

terna icke kunde tillträda platsen i landstinget, ny röstsammanräkning

skulle verkställas på sätt skedde vid fullmäktigvalen, då vald fullmäktig

avgick. Riksdagen biföll emellertid utskottsmajoritetens hemställan.

Ifrågavarande spörsmål togs motionsvis upp även vid 1959 års riksdag

(1:46 och 11:63) med anledning av ett efter landstingsmannavalet 1954

inträffat fall, då en för ett parti vald landstingsman avsagt sig sitt upp­

drag samt av de två för landstingsmannen utsedda suppleanterna den ene

avlidit och den andre avflyttat från länet. Till följd härav hade platsen

efter den ordinarie ledamoten i landstinget kommit att stå obesatt under

viss del av mandattiden. Enligt motionärernas mening borde ny samman­

räkning för utseende av ytterligare suppleant för landstingsman kunna

äga rum om plats i landstinget efter avgången landstingsman eljest skulle

komma att stå tom.

Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (1959: 16) över motio­

nerna att det var synnerligen otillfredsställande, att ett sådant fall som det

angivna kunde inträffa. Särskilt för partier, som endast erhållit en eller

två platser i landsting, förelåg enligt utskottets uppfattning med gällande

ordning risk att genom dödsfall, sjukdom, avflyttning eller annan orsak

sådan situation uppstod, att plats i landsting blev obesatt. En dylik situa­

tion medförde uppenbarligen stora olägenheter. Inträffade den, då val till

första kammaren skulle äga rum, kunde förhållandet inverka på utgången

av detta val. Vad sålunda förekommit fann utskottet under alla omständig­

heter motivera en lagändring så att dylika fall undveks. I enlighet med

utskottets hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t an­

hålla om utredning och förslag till sådan ändring i kommunala vallagen,

att plats i landsting ej kom att slå obesatt, då någon på förhand utsedd

suppleant inte fanns som kunde tillträda platsen. Riksdagens skrivelse i

ämnet (1959:240) överlämnades till valutredningen för att tagas under

övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

V alutredningen

Valutredningen erinrar inledningsvis om de två hittills inträffade fall

då någon suppleant för landstingsman inte funnits som kunnat inträda

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

60

i den ordinarie ledamotens ställe vid dennes begäran att få avgå. I båda

fallen hai endast det föreskrivna minimiantalet — d. v. s. två — suppleanter

varit utsedda för den vid huvudvalet valde ordinarie ledamoten. Enligt

utiedningen torde dessa fall visa att en ej obetydlig risk f. n. föreligger att

plats i landsting efter ordinarie ledamots avgång kan komma att stå obesatt

under åtei stående mandattid, om ledamoten tillsatts av parti som fått en­

dast en eller två platser i landstinget. Utredningen finner denna ordning

synnerligen otillfredsställande. Det är självfallet av vikt, framhåller utred­

ningen, att landstinget är fulltaligt vid ärendenas handläggning och av­

görande. Inträffar det att en plats står tom då val till första kammaren

skall äga rum, kan förhållandet i fråga även inverka på utgången av detta

val. Det synes därför utredningen angeläget att gällande bestämmelser

ändras så att risken för uppkomsten av dylika situationer i avsevärd mån

minskas.

Valutredningen anvisar två möjligheter till lösning av det föreliggande

spörsmålet. Antingen kan minimiantalet suppleanter för varje vald ordi­

narie landstingsman bestämmas till fler än två eller också kan bestäm­

melser om ny sammanräkning för kompletterande val av suppleant införas.

Den förstnämnda möjligheten avvisar utredningen, enär den i inånga

fall skulle föranleda fler sammanräkningar än vad som senare visar sig

erforderligt och på så sätt vara betungande för sammanräkningsmyndig-

heterna. Ej heller skulle risken helt undanröjas för att någon på förhand

utsedd suppleant saknades vid ordinarie ledamots avgång.

Den andra möjligheten — ny sammanräkning för kompletterande val av

suppleant — anser utredningen vara att föredraga. Eu bestämmelse rö­

rande dylika komplctteringsval finner utredningen dock kunna utformas

på olika sätt. Ett alternativ är att ny sammanräkning skall äga rum så

snart någon tidigare utsedd suppleant lämnar sin suppleantplats. Ett annat

alternativ är att ny sammanräkning verkställes först när det inte kvarstår

någon suppleant för den ordinarie landstingsledamoten. Slutligen kan kom-

plettei ingsval tänkas få förekomma endast då den ordinarie ledamoten av­

gått och någon suppleant inte finns som kan inträda i den avgångnes ställe.

Beträffande dessa alternativ anför utredninsen.

En lösning enligt detta sistnämnda alternativ skulle tillgodose syftet

med de år 1959 väckta motionerna — att förhindra att en plats i lands­

tinget kommer att stå obesatt — men den skulle icke innebära någon

garanti för att suppleant regelmässigt finns att tillgå även för det fall ordi­

narie ledamot blir tillfälligtvis förhindrad att bevista landstingssammanträ-

de. Frånvarofrekvensen bland de ordinarie landstingsmännen torde visser-

ligen vara förhållandevis liten, särskilt som landstingen i regel sammanträder

endast en gång om året. Framför allt med hänsyn till angelägenheten av

att landstinget är fulltaligt vid val av ledamöter till första kammaren har

valutredningen emellertid funnit sig böra förorda, att ny sammanräkning

skall kunna ske för utseende av ytterligare suppleant, även om så icke

skulle erfordras för att omedelbart fylla någon vakans bland landstings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

61

männen. Enligt valutredningens förmenande bör dock ett nytt samrnan-

räkningsförfarande icke tillgripas så fort en suppleant avgått eller inkal­

lats till ordinarie ledamot utan först då det icke kvarstår någon suppleant

för utsedd landstingsman. Valutredningen har därför funnit sig böra för­

orda, att bestämmelsen om ny sammanräkning för kompletteringsval av

ny suppleant utformas i enlighet med det andra här angivna alternativet.

Valutredningen föreslår således att ny sammanräkning skall företagas

för utseende av ytterligare en suppleant för den vid huvudvalet utsedde

ordinarie landstingsmannen, då samtliga suppleanter för landstingsman av­

gått eller inkallats till ordinarie landstingsmän. Sammanräkning anses böra

företagas av sammanräkningsmyndigheten, så snart det kommer till myn­

dighetens kännedom att nämnda förhållande föreligger. Den nya samman­

räkningen bör ske enligt de föreskrifter som gäller för utseendet av supple­

anter i omedelbart sammanhang med huvudvalet.

De föreslagna bestämmelserna om ny röstsammanräkning har valutred­

ningen funnit böra upptagas i en ny paragraf, 53 a §, i kommunala vallagen.

Utredningen förutsätter att införandet av detta nya stadgande inte skall

medföra ändringar i lagen den 28 mars 1958 med vissa bestämmelser om

kommunalval för perioden 1959—1962 in. m. Däremot anses förslagets

genomförande föranleda —- förutom vissa ändringar i 54 och 55 §§ kom­

munala vallagen samt i 22 § landstingslagen — fastställandet av formulär

till protokoll att användas vid sådan ny röstsammanräkning som avses med

förslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Länsstyrelsens i Älvsborgs län skrivelse

I skrivelsen erinras om att numera inte endast landstingsman och sup­

pleant för landstingsman utan även fullmäktig skall få personlig underrät­

telse om att han blivit vald. Enligt gällande bestämmelser skall vidare lands­

tingets expedition genom avskrift av sammanräkningsprotokollet under­

rättas om utgången av landstingsmannaval. Införes motsvarande skyldig­

het för sammanräkningsmyndigheten att underrätta kommun och försam­

ling om utgången av fullmäktigval torde tillkännagivande i länskungörel-

serna av valens utgång enligt länsstyrelsens mening inte längre fylla någon

uppgift. Länsstyrelsen framhåller att ändringen skulle medföra -—- förutom

viss lättnad i länsstyrelsernas starkt ökade arbetsbörda under röstsamman­

räkningarna — en icke obetydlig besparing beträffande statsverkets kungö­

relsekostnader. Enligt vad som upplyses i skrivelsen utsågs vid kommunal­

valen 1958 i Älvsborgs län 384 landstingsmän och suppleanter samt 3 471

fullmäktige. Enbart tryckningskostnaderna för kungörandet av utgången

av 1962 års kommunalval torde därför kunna beräknas till omkring 3 500

kronor. Därtill kommer kostnaderna för extra arbetskraft för att sam­

manställa och redigera kungörelserna m. m. Med anledning av det anförda

föreslås i skrivelsen att skyldigheten för länsstyrelserna att i länskungö-

relserna meddela underrättelse om valens utgång slopas före 1962 års kom­

munalval.

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Remissyttrandena

Valutredningens förslag om ny sammanräkning för utseende

av suppleant för landstingsman tillstyrkes eller lämnas utan

erinran i flertalet remissyttranden. Ingen remissinstans avstyrker helt för­

slaget.

I åtskilliga yttranden understrykes utredningens uttalande, att det är

angeläget att gällande bestämmelser i fråga om utseende av suppleant för

landstingsman ändras på sådant sätt att den risk, som nu föreligger för

att plats i landstinget kommer att stå obesatt efter ordinarie ledamots av­

gång, i avsevärd mån minskas. Sålunda framhåller länsstyrelsen i Örebro

län att det självfallet är av vikt att landstinget är fulltaligt vid ärendenas

handläggning och avgörande och detta särskilt då val till första kammaren

skall äga rum. De av utredningen nämnda fallen, då plats i landstinget

kommit att stå tom, finner länsstyrelsen visa att risken för en sådan möj­

lighet inte är obetydlig. Som exempel härpå anför länsstyrelsen, att det

för närvarande i ett fall inte kvarstår någon suppleant för ordinarie lands­

tingsledamot i Örebro läns landsting. Liknande synpunkter framföres av

svenska landstingsförbundet, som anser att en ändring av ifrågavarande

bestämmelser är starkt motiverad. Behovet av ändring betonas särskilt

också av länsstyrelserna i Kronobergs och Kristianstads län, magistraterna

i Örebro och Östersund, kommunalnämnden i Asarums kommun, valnämn­

derna i Gällinge och Fristads valdistrikt, Karlskoga stad och Rättviks första

valdistrikt samt av svenska landskommunernas förbund.

Några remissinstanser, vilka inte framställt erinran mot förslaget, finner

emellertid nuvarande bestämmelser vara i stort sett ändamålsenliga. Enligt

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har några olägenheter med bestäm­

melserna inte förmärkts inom länet. I fall då bara två suppleanter utsetts

är det dock klart att en viss risk finns att plats kan komma att stå obesatt,

vilket länsstyrelsen finner otillfredsställande. Länsstyrelsen i Älvsborgs län

anser risken vara obetydlig för att landstingsplats med nuvarande ordning

blir obesatt på grund av otillräckligt antal suppleanter. Även kommunal­

nämnden i Algutsboda kommun håller före att gällande bestämmelser i

allmänhet torde vara tillfyllest. Samma ståndpunkt intager valnämnden

i Ekeberga valdistrikt.

De flesta remissinstanserna har godtagit förslaget att ny sammanräkning

för utseende av ytterligare en suppleant för den vid huvudvalet utsedde

ordinarie landstingsmannen skall äga rum, då samtliga suppleanter för

honom avgått eller inkallats till ordinarie landstingsmän.

I ett fåtal remissyttranden ifrågasättes om inte ny sammanräkning bör

komma till stånd på ett tidigare stadium. Sålunda bedömer länsstyrelsen

63

i Västerbottens lön det lämpligare att ny sammanräkning sker redan när

antalet suppleanter gått ned till mindre än två. Härigenom skulle risken

för att plats kommer att stå obesatt bli än mindre än enligt utredningens

förslag. Finns endast en suppleant kan det lätteligen inträffa, att ny sam­

manräkning ej hinner äga rum på sådan tid att nyutsedd suppleant kan

tjänstgöra under landstingsmötet. Detta skulle enligt länsstyrelsen kunna

bli fallet, om landstingsmannen avgår kort tid före ett landstingsmöte eller

får förhinder att deltaga under mötet och även den ende suppleanten har

förhinder att inträda eller avgått strax före mötet. Samma ståndpunkt in­

tager magistraten i Umeå, som påpekar att förfarandet väl skulle medföra

något flera sammanräkningar än enligt utredningens förslag men att garan­

tin ökades för att en suppleant alltid funnes tillgänglig för tjänstgöring.

Även svenska landskommunernas förbund anser en sådan ordning böra

övervägas att ny sammanräkning skall ske då antalet tillgängliga supplean­

ter nedgått till en. Sjukdom och utrikes resa kan eljest lätt äventyra möj­

ligheten till suppleantinkallelse.

Den av valutredningen förkastade lösningen av föreliggande fråga att

minimiantalet suppleanter som skall utses för varje vald ordinarie lands­

tingsman bestämmes till fler än två finner länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län vara den enklaste. Med t. ex. fyra suppleanter torde man enligt

länsstyrelsens mening ha ökat säkerhetsmarginalen så att den under nor­

mala förhållanden måste anses vara fullt betryggande. Länsstyrelsen vill

inte bestrida att utredningens förslag ger än större säkerhet, men det blir

i gengäld något mera komplicerat och drar med sig fler ändringar av lag­

bestämmelserna än vad utredningen tänkt sig. Det blir således nödvändigt

att även ändra bestämmelserna i 49 § 3 mom. kommunala vallagen. Enligt

detta lagrum behöver landstingsvalsedlarna inte förvaras längre än till

dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av besvär dessa blivit avgjorda.

Genomföres utredningens förslag måste föreskrivas att valsedlarna skall

förvaras intill utgången av den tid för vilken valet gäller.

Att bestämmelsen i 49 § 3 mom. kommunala vallagen måste ändras på

nyss angivet sätt, om utredningens förslag genomföres, påpekas också i ett

flertal av de övriga remissyttrandena. Valnämnden i Trollhättans stad

framhåller dessutom, att det föreslagna systemet med nya sammanräk­

ningar inte kan tillämpas förrän den 1 januari 1963, enär valmaterialet för

innevarande valperiod torde ha förstörts.

Införes kompletteringsval i enlighet med utredningens förslag vill läns­

styrelsen i Älvsborgs län ifrågasätta nödvändigheten av att i samband med

själva landstingsvalet utse så stort antal suppleanter som nu skall utses

för ledamot av parti, vilket fått ett flertal platser i landstinget. Förslagsvis

skulle antalet suppleanter kunna maximeras till fyra för varje ledamot,

även om partiet besatt fler platser. Ett förslag i motsatt riktning lägges fram

av magistraten i Eskilstuna. Enligt magistratens mening är en samman­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

64

räkning som äger rum i omedelbart samband med valet av ordinarie lands­

tingsman betydligt mindre betungande än en sammanräkning som företa­

ges senare under löpande mandatperiod. För att senare sammanräkningar

i möjligaste mån skall undvikas förordar därför magistraten att utredning­

ens förslag kombineras med föreskrift att antalet suppleanter som skall

utses för varje vald ordinarie landstingsman bestämmes till minst tre.

I den föreslagna 53 a § kommunala vallagen torde enligt länsstyrelsen i

Hallands län böra intagas föreskrift om att ny sammanräkning skall före­

tagas »på landstingets anmälan», enär man annars kan få uppfattningen,

att det åligger sammanräkningsmyndigheten att undersöka om sådant för­

hållande inträffat som påkallar ny sammanräkning. Motsvarande synpunkt

anlägger länsstyrelsen i Örebro län, som anser att underrättelseskyldighe­

ten i första hand bör åläggas landstingets förvaltningsutskott.

Förslaget att slopa kungörandet av kommunalvalens

utgång tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet

hörda remissorgan. Avstyrkande yttrande föreligger endast från Malmöhus

läns landstings förvaltningsutskott samt, såvitt angår landstingsmannaval,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. En tveksam hållning intager läns­

styrelsen i Hallands län i fråga om att kungöra resultatet av landstings-

mannavalen samt svenska landstingsförbundet i fråga om att kungöra re­

sultatet av fullmäktigvalen.

De remissinstanser, som tillstyrkt förslaget, åberopar i allmänhet som

stöd för sitt ställningstagande att allmänheten får ingående kännedom om

valutgången genom dagspressen och att det därför inte synes befogat att

belasta det allmänna med de dryga kostnader som kungörelseförfarandet

drager. Det framhålles även, att den som vill taga del av valresultaten kan

göra detta hos landstinget eller vederbörande kommun och församling.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hävdar, att med 51 § kommunala

vallagen inte avses att utgången av fullmäktigval skall kungöras i läns-

kungörelserna. Men eftersom paragrafen genom en 1959 genomförd änd­

ring fått sådan lydelse att den kan ges en motsatt tolkning, förordar läns­

styrelsen att ordalydelsen justeras så att det klart framgår att kungörel­

seskyldigheten ej omfattar fullmäktigval. Även länsstyrelsen i Väster-

norrlands län gör gällande, att skyldighet inte förelåg före 1959 års ändring

att kungöra fullmäktigval. Länsstyrelsen upplyser att fullmäktigval tidi­

gare aldrig kungjordes inom länet.

I det avstyrkande yttrandet från Malmöhus läns landstings förvaltnings­

utskott framhålles nyttan för landstinget och andra organ att i länskun-

görelserna få en lättöverskådlig sammanställning över landstingsmän och

suppleanter för dessa i de olika valkretsarna inom länet. Enligt utskottets

mening bör därför i allt fall utgången av landstingsmannavalen kungöras.

Svenska landstingsförbundet å sin sida godtager slopandet av kungörelse­

förfarandet vid angivna val men anser att man ej får förbise, att det onekli-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

gen från olika synpunkter är värdefullt att ha tillgång till en samlad för­

teckning över de valda kommunala förtroendemännen.

Länsstyrelsen i Hallands län grundar sin tveksamma hållning på att läns-

kungörelserna om landstingsmannavalens utgång torde vara av mera all­

mänt intresse för länets befolkning och för de myndigheter, som brukar till­

ställas kungörelserna, samt att kostnaderna för dessa kungörelser ej är

tillnärmelsevis lika stora som kostnaderna skulle bli för en kungörelse rö­

rande fullmäktigvalen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 är 1961

65

Departementschefen

Med hänsyn till de väsentliga uppgifter landstingen ombesörjer framför

allt inom hälso- och sjukvårdens samt yrkesundervisningens områden och

landstingens betydelsefulla åliggande att välja riksdagsmän till riksdagens

första kammare är det självfallet av vikt att samtliga platser i landstinget

är besatta när landstinget fattar sina beslut. Inte minst gäller detta vid riks-

dagsmannavalen, vilkas utgång får betydelse för lång tid framåt. Vid ett

tillfälle har det emellertid inträffat att landstingsledamots plats stått obe­

satt och vid ett par tillfällen förelegat risk för en sådan situation till följd

av att det inte funnits någon suppleant som kunnat inträda i avgången le­

damots ställe. Det har ett flertal gånger framhållits i riksdagsmotioner och

understrykes ytterligare av valutredningen att det är angeläget att sådana

situationer som de nyss nämnda i möjligaste mån undvikes. Jag delar denna

uppfattning, som också allmänt kommit till uttryck i remissvaren.

Orsaken till att berörda situationer kunnat uppstå är att det antal supple­

anter, som enligt lagen skolat utses i samband med landstingsmannavalet,

inte varit tillräckligt. Risken för att landstingsmans plats står obesatt är

större ju mindre det parti är som tillsatt honom. För varje landstingsman

skall nämligen väljas lika många suppleanter som det parti, som tillsatt ho­

nom, erhållit platser i landstinget. Dock skall antalet suppleanter vara minst

två. Reglerna innebär alltså att för landstingsman, som valts inom parti som

fått en eller två platser, endast två suppleanter skall utses. Så har varit fal­

let vid de nyss åsyftade tillfällena.

En tänkbar lösning av det föreliggande spörsmålet är att höja minimi­

antalet suppleanter till exempelvis tre eller fyra. Visserligen skulle risken

för att platsen efter avgången landstingsman inte kunde återbesättas mins­

kas härigenom, men den skulle dock, såsom valutredningen framhåller,

inte helt undanröjas. Utredningen förordar i stället att ny sammanräkning

skall äga rum för att förhindra eu situation sådan som den förut omnämnda.

Denna ordning, som inte avstyrkts av någon remissmyndighet, anser jag

också för egen del vara att föredraga.

Suppleantinstitutionen äger betydelse inte bara för utseende av efterträ­

dare till avgången landstingsman. Suppleant skall också inkallas till tjänst-

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

66

göring så snart ett övergående hinder uppkommer för ordinarie ledamot

alt tjänstgöra. Eftersom det givetvis är lika viktigt att landstingsmans

plats är besatt vare sig den ordinarie ledamoten avgått eller har tillfälligt

förfall bör regler om ny sammanräkning även tillgodose önskemålet att

suppleant såvitt möjligt finns tillgänglig om den ordinarie ledamoten till­

fälligt är förhindrad att tjänstgöra. Å andra sidan innebär en ny samman­

räkning ett avsevärt besvär för de myndigheter — länsstyrelserna samt vissa

magistrater och valnämnder — som har att ombesörja förrättningen. Vid

avvägning mellan dessa synpunkter har valutredningen funnit sig böra före­

slå att ny sammanräkning skall ske, när det inte längre finns någon suppleant

kvar. Härigenom erhålles alltså garanti för att åtminstone en suppleant alltid

finns för varje landstingsman. Förslaget godtages i allmänhet av remiss­

instanserna. Det kan visserligen, såsom påpekats i något remissyttrande,

inträffa fall då såväl den ordinarie ledamoten som den ende suppleanten

samtidigt får förhinder att tjänstgöra. Erfarenheterna av nu gällande be­

stämmelser gör dock en sådan eventualitet mindre sannolik. Med hänsvn

härtill synes det knappast befogat att ny sammanräkning sker på ett tidi­

gare stadium än utredningen föreslagit. Jag ansluter mig således till utred­

ningens förslag.

Att såsom förts på tal i några remissvar i detta sammanhang ändra gäl­

lande regler rörande det antal suppleanter som skall utses för varje lands­

tingsman, anser jag inte påkallat. Ny sammanräkning lär inte bli vanligt

förekommande, varför en höjning av minimiantalet suppleanter inte synes

nödvändig. Inte heller torde det vara välbetänkt att begränsa antalet supple­

anter för landstingsman, som tillsatts av parti vilket fått ett stort antal

platser i landstinget. Suppleanterna för de landstingsmän som tillsatts av

sådant parti är nämligen i stor utsträckning samma personer.

På grund av det anförda föreslår jag, att ny sammanräkning skall äga

rum så snart samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie

landstingsman eller eljest avgått som suppleanter. Regeln skall givetvis

gälla även då en vid ny sammanräkning utsedd suppleant inkallas till or­

dinarie landstingsman, avgår eller avlider. För sammanräkningsförfarandet,

som torde böra komma till stånd på anmälan av landstingets förvaltnings­

utskott, bör motsvarande regler gälla som för sammanräkning i samband

med huvudvalet. Finns vid sammanräkningen ingen som kan utses till supp­

leant bör därvid bero. Bestämmelser i enlighet härmed torde böra intagas i

en ny paragraf, 53 a §, i kommunala vallagen. Erinran om vad som sålunda

gäller torde göras i 22 § landstingslagen. Vidare bör i 49 § kommunala val­

lagen stadgas att valmaterialet rörande landstingsmannaval, som enligt pa­

ragrafens nuvarande lydelse inte behöver behållas längre än till dess valet

vunnit laga kraft, skall förvaras till utgången av den tid för vilken valet

gäller.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 är 1961

67

Eftersom skyldighet f. n. inte föreligger att förvara valsedlarna avseende

landstingsmannaval längre än till dess valet vunnit laga kraft, kan de före­

slagna reglerna om ny sammanräkning inte äga tillämpning förrän efter ut­

gången av nu löpande valperiod. Ikraftträdandet bör därför sättas till den 1

januari 1963. Skyldigheten att spara valmaterialet bör dock inträda tidigare

så att den gäller vid 1962 års allmänna val av landstingsmän.

Enligt 51 § kommunala vallagen, i paragrafens lydelse från och med den

1 juli 1959, skall sammanräkningsmyndighet efter röstsammanräkning sän­

da utdrag av förrättningsprotokollet till varje vald landstingsman och supp­

leant samt fullmäktig i vad protokollet rör den valde. Härigenom får de

valda själva kännedom om utgången av valen. Vid landstingsmannaval skall

dessutom landstingets expedition underrättas om valutgången genom en

avskrift av förrättningsprotokollet. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har före­

slagit att skyldighet införes för sammanräkningsmyndighet att på motsva­

rande sätt underrätta kommuner och församlingar om utgången av full-

mäktigval. Om så sker har enligt länsstyrelsens mening den nuvarande före­

skriften att underrättelse om samtliga valens utgång skall intagas i läns-

kungörelserna ingen nämnvärd funktion att fylla och föreslås därför böra

utgå. Vid remissbehandlingen har förslaget vunnit nästan fullständig an­

slutning.

Landstingen får redan nu uppgift om valda landstingsmän och suppleanter.

Med den föreslagna ordningen kommer detta att gälla också kommunerna

och församlingarna i fråga om valda fullmäktige. Såsom framhalles i flera

remissvar underrättas allmänheten i regel om utgången av valen genom

dagspressen. Inträffar det att någon vill ha närmare uppgifter därom kan

han få sådana efter hänvändelse till landstinget, kommunen eller försam­

lingen. Med anledning av uttalanden i ett remissyttrande om värdet av en

samlad förteckning över fullmäktige i länet vill jag påpeka, att flera läns­

styrelser hittills inte torde ha kungjort utgången av fullmäktigvalen, enär

de ansett skyldighet därtill ej föreligga enligt den före den 1 juli 1959 gäl­

lande lydelsen av 51 § kommunala vallagen. Såvitt jag har mig bekant har

någon olägenhet inte uppkommit härav. Då kungörelseförfarandet dess­

utom kräver icke obetydliga kostnader vill jag förorda, att 51 § kommunala

vallagen ändras i enlighet med förslaget. Förslaget föranleder en mindre

ändring även i 56 § andra stycket kommunala vallagen och i 22 § landstings­

lagen. Ikraftträdandet av ändringarna torde böra ske den 1 januari 1962.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

5*

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

III. Fortsatt giltighet av det provisoriska valsystemet vid kommunal­

val för perioden 1963—1966

Beträffande metoden för röstsammanräkning vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrko­

fullmäktige stadgas i 45 § kommunala vallagen, att valsedlarna till en bör­

jan skall ordnas efter välj arbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteck-

ning). Därvid sammanföres valsedlar med samma första beteckning i sär­

skilda grupper (A-grupper). Förekommer vidare inom sådan grupp en andra

välj arbeteckning, ordnas de till gruppen hörande valsedlarna i nya grupper

efter dylik beteckning (B-grupper). I den mån valsedlarna även upptar en

tredje beteckning, sker ytterligare en uppdelning på liknande sätt (C-grup-

per). Mandatens fördelning regleras i 46 §. Först fastställes därvid i erfor­

derlig utsträckning ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupperna.

Därefter fördelas mandaten mellan A-grupperna efter en av belgiern Victor

d’Hondt anvisad metod. Denna går ut på att ett mandat i taget tilldelas den

grupp, som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Gruppens

jämförelsetal är, så länge gruppen inte erhållit något mandat, lika med grup­

pens rösttal. Därefter bestämmer man för varje gång gruppens jämförelse­

tal genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna mandat ökat med 1.

Den nyss beskrivna, proportionella valmetoden överensstämmer med den

som tillämpas vid val till riksdagens första kammare och som under tiden

1909—1948 användes vid valen till andra kammaren.

I skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning

av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakam-

marval. Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsätts-

utredning. I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951:58) framlade

utredningen förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Försla­

get byggde på den s. k. uddatalsmetoden, vilken innebär att mandaten för­

delas mellan partierna med ledning av jämförelsetal som erhålles genom

att man successivt dividerar rösttalet med 1, 3, 5, 7 o. s. v. Utredningen var

inte enhällig; även bland remissinstanserna yppades tvekan och skiljaktiga

meningar.

Frågan om valsättet upptogs i proposition nr 175 till 1952 års riksdag.

Någon slutgiltig ställning till spörsmålet hur valsättet borde vara utformat

i framtiden togs emellertid inte; härför ansågs krävas ytterligare övervä­

ganden. I stället föreslogs en provisorisk lag med vissa bestämmelser om

val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956. Förslaget gick

ut på att man för nämnda mandatperiod skulle pröva en jämkad uddatals-

metod. Jämförelsetalen erhölls enligt denna metod genom att man divide-

rade partiernas rösttal med 1,4, 3, 5, 7 etc. Vidare innebar förslaget, att val­

sedel inte skulle få upptaga mer än en välj arbeteckning; två eller flera par­

tier skulle alltså inte såsom tidigare kunna gå samman i kartell.

Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa formella jämkningar (se

69

KU 1952: 22 och rskr 1952: 265) utfärdades lagen den 30 maj 1952 (nr 267)

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1953—1956.

I ett den 1 juli 1953 avlämnat betänkande (SOU 1953: 25) behandlade

valsättsutredningen frågan om det proportionella valsättet vid landstings­

val. Utredningen, som ansåg det väsentligt att ordningen för valen utfor­

mades så att erforderlig proportionalitet kunde vinnas utan att kartell­

bildning behövde tillgripas, anvisade två vägar härför, nämligen utvidgning

av valkretsarna och införande av ny fördelningsmetod. Beträffande val­

kretsindelningen framlade utredningen ett slutgiltigt förslag men i fråga

om valmetoden ansåg utredningen slutlig ställning böra tagas först i sam­

band med den definitiva utformningen av valordningen för valen till andra

kammaren.

I proposition 1954: 71 framhölls med avseende å valmetoden önskvärd­

heten av likformighet mellan dels andrakammarvalen och landstingsva­

len, dels sistnämnda val och övriga i kommunala vallagen reglerade val.

Det ansågs även lämpligt, att man liksom i fråga om andrakammarvalen

fick pröva ett nytt system. I propositionen föreslogs, förutom ny valkrets­

indelning för val av landstingsmän, att det provisoriska valsystem som in­

fördes för andrakammarvalen 1952, d. v. s. med jämkad uddatalsmetod

(1,4 som första divisor) för mandatfördelningen och förbud mot flera än

en välj arbeteckning på valsedeln, skulle prövas jämväl vid valen av lands­

tingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och

kyrkofullmäktige för mandatperioden 1955—1958 (beträffande stadsfull­

mäktige i Stockholm perioden 15/10 1954—14/10 1958).

Sedan riksdagen bifallit propositionen (se KU 1954: 3 och rskr 1954: 111)

utfärdades dels lagen den 12 mars 1954 (nr 78) angående ändring i la­

gen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting, vari bestämmelser upptogs

om den nya valkretsindelningen, dels lagen den 12 mars 1954 (nr 79)

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1955—1958 m. m.,

där det nya valsystemet reglerades. Bestämmelserna om valkretsindelningen

har härefter upptagits i den nya landstingslagen av den 14 maj 1954 (nr

319).

Frågan om utformande av en definitiv valmetod överlämnades till den

hösten 1954 tillkallade författningsutredningen.

Med hänsyn till att författningsutredningen inte kunde förväntas kom­

ma att avge något förslag i valfrågan i sådan tid att det kunde genomföras

före andrakammarvalen 1956 föreslogs i proposition 1956: 11 att det 1952

införda provisoriska valsystemet skulle förlängas för ytterligare en mandat­

period. Riksdagen biföll propositionen (se KU 1956: 4 och rskr 1956: 125 ),

varefter utfärdades lagen den 23 mars 1956 (nr 78) med vissa bestämmel­

ser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1957—1960. På

motsvarande skäl kom det för kommunalvalen antagna provisoriska val­

systemet genom beslut 1958 att gälla jämväl perioden 1959—1962 (prop.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

70

24; KU 11 och rskr 156). Föreskrifter härom meddelades i lag den 28 mars

1958 (nr 139) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1959

—1962 m. m.

I proposition nr 8 till 1960 års riksdag föreslogs att det för andrakam-

marvalen tillämpade provisoriet skulle förlängas för ännu en mandatperiod.

Till stöd för förslaget åberopades, att författningsutredningen inte var i

tillfälle att avge förslag i valfrågan i sådan tid att det hann genomföras före

1960 års andrakammarval samt att det måste betecknas som olämpligt att,

sedan en provisorisk valmetod använts vid tre andrakammarval i följd, för

nästa mandatperiod återgå till den tidigare metoden med vetskap om att

en tredje metod kunde komma att tillämpas för perioden därefter. Försla­

get godkändes av riksdagen (KU 1960: 8 och rskr 1960: 135), varefter ut­

färdades lag den 8 april 1960 (nr 68) med vissa bestämmelser om val till

riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964.

Från författningsutredningens sida har upplysts, att utredningen inte

kommer att hinna framlägga något förslag rörande valsystemet vid kom­

munalvalen för mandatperioden 1963—1966.

Med hänsyn härtill och då de skäl som 1960 åberopades för fortsatt an­

vändning av det provisoriska systemet vid andrakammarval äger motsva­

rande giltighet för kommunalvalens vidkommande, förordar jag att det

nuvarande provisoriska valsystemet vid val av landstingsman, kommunal­

fullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige

får gälla för ytterligare en mandatperiod.

Bestämmelserna om kommunalval för perioden 1963—1966 bör anknyta

till den särskilda lag som antogs 1954 och gällde kommunalval för perioden

1955—1958. Provisoriet avses skola tillämpas ej blott vid 1962 års ordinarie

val utan även vid extra val samt olika slag av nyval och kompletteringsval

ävensom vid särskilda röstsammanräkningar, avseende samma mandatpe­

riod. Föreskrifterna för val av landstingsmän bör givetvis gälla även val av

suppleanter för landstingsmän. Liksom enligt 1954 års lag bör å valsedel

få användas endast en välj arbeteckning (partibeteckning). Partibeteckning

bör å andra sidan alltid utsättas på valsedeln. Hinder möter inte mot att som

partibeteckning använda en sammanställning av flera beteckningar, men

de olika leden måste vara jämställda — exempelvis förenade genom binde­

streck — så att inte ett system av över- och underordnade välj arbeteckning­

ar uppkommer. Den nya lagen torde böra träda i kraft omedelbart efter ut­

färdandet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

I enlighet med vad jag anfört i det föregående har inom inrikesdeparte­

mentet upprättats förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6

juni 1930 (nr 253), lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14

maj 1954 (nr 319) samt lag med vissa bestämmelser om kommunalval för

perioden 1963—1966 in. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

71

TV. Departementschefens hemställan

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga nyssnämnda inom

inrikesdepartementet upprättade förslag till

1) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);

2) lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr

319); samt

3) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—

1966 m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Bilaga

Valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 11, 36—39, 44, 54—56, 59 och 60 §§ kom­

munala vallagen den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels att i samma lag skall införas i 5 kap. en ny paragraf, beteck­

nad 19 §, i 6 kap. en ny paragraf efter 35 §, betecknad 35 a §, och i 7 kap. en

ny paragraf efter 53 §, betecknad 53 a §, av nedan angivna lydelse, dels

ock att rubriken till 5 kap. i samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 KAP.

11

§•

1 mom. Allmänna kommunalval —--------------------sistnämnda månad.

2 mom. Annat än — —----------------av länsstyrelsen.

Beträffande församling------------------------ är stadgat.

Sådant val------------------------ äger rum.

Om valdag------------------------- underrätta generalpoststyrelsen.

Om skyldighet för länsstyrelsen

att innan dag för annat än allmänt

kommunalval bestämmes understäl­

la Konungen fråga om rätt att i vis­

sa fall rösta före valdagen stadgas

i 35 a §.

5 KAP.

Om vals kungörande och förrät- Om vals förberedande, kungöran-

tande

de och förrättande

19 §.

Då allmänt kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke Ko­

nungen annorledes förordnar, för

envar i röstlängden som röstberätti-

73

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

god vid valet upptagen person ge­

nom valnämndens eller magistratens

försorg upprättas röstkort, utvisan­

de den röstberättigades namn, yrke

eller titel, det valdistrikt den röst­

berättigade tillhör, dagen för valet

samt den myndighet, som skall verk­

ställa sammanräkning av de vid va­

let avgivna rösterna. Röstkort må

upprättas gemensamt för flera val.

Röstkorten skola senast å tjugo­

femte dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas å

olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översän­

das till de röstberättigade.

Då annat än allmänt kommunal­

val skall förrättas, må länsstyrelsen

föreskriva att vad i första och andra

styckena är stadgat skall äga mot­

svarande tillämpning.

Skall annat än allmänt kommu­

nalval förrättas och har länsstyrel­

sen icke meddelat sådan föreskrift

som i nästföregående stycke sägs el­

ler har röstkort förkommit, icke ut­

sänts eller ej kommit den röstberät­

tigade till handa äger röstberättigad

efter därom gjord framställning er­

hålla röstkort. Röstberättigad, som

avses i 35 § 2 eller 3 mom. eller

i 35 a § 1. och 4., äger, innan

röstkorten blivit på sätt ovan i andra

stycket sägs översända till de röst­

berättigade, efter framställning er­

hålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller ma­

gistraten. Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades full­

ständiga namn och födelsetid samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

74

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

hemvist i den ort, där han är upp­

förd i röstlängd. Där så begäres skall

röstkortet med posten tillställas den

röstberättigade. Möter för upprättan­

de av röstkort hinder, som icke ome­

delbart kan delgivas sökanden, skall

meddelande med angivande av hind­

rets art ofördröjligen översändas till

honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sätt i lagen om

val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att anmärk­

ning mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen. Röstkort som

utfärdats för visst val må användas

vid samma slags val, som hålles

därefter, såframt röstlängden allt­

jämt länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

6 KAP.

35 a §.

Om det med hänsyn till antalet

röstberättigade eller övriga omstän­

digheter finnes lämpligt må Ko­

nungen för annat än allmänt kom­

munalval ävensom för allmänt val

av municipalfullmäktige förordna

att vad i 35 § stadgas icke skall äga

tillämpning samt att i stället vad ne­

dan under 1.—4. sägs skall gälla.

1. Kan med skäl antagas, att röst­

berättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstbe­

rättigad, vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller annan

personal å fartyg eller personalen vid

statens järnvägar eller vid enskilt

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

75

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

järnvägsföretag eller vid post-, tull-

eller lotsverket, till följd av tjänstens

utövning icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, av­

seende valet i den valkrets dår han

är i röstlängd upptagen, å fast post­

anstalt inom riket.

2. Kan med skäl antagas att an­

nan röstberättigad än i 1. sägs på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen, må han å när­

mast helgfria dag före valdagen av­

lämna valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upp­

tagen, å fast postanstalt inom riket.

3. Vårdas röstberättigad å sjuk-

vårdsanstalt inom riket och kan

med skäl antagas att han till följd

härav är förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen, må han, om vid

s jukvårdsanstalten finnes inrättad

postanstalt, å närmast helgfria dag

före valdagen där avlämna valsedel,

avseende valet i den valkrets där han

är i röstlängd upptagen.

A. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 1. sägs eller

till följd av förhållande som i 2. an­

ges icke kan utöva sin rösträtt å val­

dagen, äger han före valdagen av­

lämna valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upp­

tagen, å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen be­

stämmer.

I god tid innan länsstyrelsen be­

stämmer dag för annat än allmänt

kommunalval skall länsstyrelsen un-

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

derställa Konungen fråga om till-

lämpning av bestämmelserna i 1.—4.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar

valsedel enligt 35 §, skall innehava

för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han

tillhör, utvisande att han där är upp­

tagen såsom röstberättigad vid va­

let, dagen för valet samt den myn­

dighet, som skall verkställa sam­

manräkning av de vid valet avgivna

rösterna. Röstlängdsutdrag tecknas

å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §.

Formulär till utdrag fastställes av

Konungen.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som av­

ses i 1 mom., utfärdas på landet av

valnämndens ordförande eller den­

nes suppleant och i stad av den ma­

gistraten därtill förordnar. I kom­

mun på landet må röstlängdsutdrag

jämväl utfärdas av den som därtill

förordnas; sådant förordnande med­

delas av Konungens befallningsha-

vande, där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt

i lagen om val till riksdagen sägs,

underskriven eller försedd med in-

ty9> anmärkning mot densamma

ej inom behörig tid framställts, ej

heller senare än dagen före val­

dagen.

Den som vill erhålla röstlängdsut­

drag rörande sin rösträtt skall där­

om antingen personligen göra fram­

ställning hos den som äger utfärda

utdraget eller ock till denne låta in­

lämna eller med posten insända

§•

Väljare, som avlämnar valsedel en­

ligt 35 § eller 35 a §, skall innehava

röstkort. År väljaren ej för röstmot­

tagaren känd, skall han styrka sin

identitet.

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

egenhändigt undertecknad, av minst

en person bevittnad ansökan. An­

sökan må ock insändas till kommu­

nalnämndens ordförande eller magi­

straten i den ort, där sökanden är

uppförd i röstlängd, och skall i så­

dant fall ordföranden eller magistra­

ten ofördröjligen överlämna ansök­

ningen till den som har att utfärda

utdraget. I ansökan bär uppgivas

den sökandes fullständiga namn, fö­

delseår och hemvist inom nämnda

ort.

Där så begåres, skall utdrag med

posten översändas till sökanden. Mö­

ter då ansökan inkommit med pos­

ten, hinder för utfärdande av be­

gärt utdrag, skall meddelande härom

med angivande av hindrets art oför­

dröjligen översändas till sökanden.

3 mom. Över gjorda ansökningar

om röstlängdsutdrag samt utfärdade

utdrag skall utdragsutfärdaren, sär­

skilt för varje val, föra förteckning

enligt av Konungen fastställt formu­

lär. överlämnas utdrag till sökanden

personligen, skall denne i förteck­

ningen genom sin namnteckning er­

känna, att han mottagit detsamma.

I annat fall skall utfärdaren i för­

teckningen anmärka till vem utdra­

get överlämnats eller under vilken

adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall

av utdragsutfärdaren omedelbart ef­

ter valet insändas till den myndig­

het, som har att verkställa röstsam­

manräkningen för valet.

37 §.

Röstmottagare är----------------------ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum Röstmottagning skall äga rum

78

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

från och med adertonde dagen före från och med adertonde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom valdagen till och med valdagen. Har

riket dock ej längre än till dess av- förordnande enligt 35 a § meddelats

givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skall röstmottagning dock äga rum

skola insändas till överståthållar- allenast till och med närmast helg-

ämbetet.

fria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något fall

äga rum längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola

insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å------------------------- en timme.

De väljare-------------------------sina valsedlar.

Ej må-------------------- -— väljande tillåtas.

Å postanstalt------------------------ denna lag.

Där röstmottagning -------------------------till kännedom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

38

Vid röstningen skola användas sär­

skilda valkuvert och ytterkuvert.

Om beskaffenheten av kuvert och

tillhandahållande därav stadgas i

60 §.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren samt avläm­

na det med röstlängdsutdrag för­

sedda ytterkuvertet, sedan han å det­

samma inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före val­

dagen, skall väljaren å kuvertet teck­

na uppgift rörande den omständig­

het, som för honom enligt 35 § 2 eller

3 mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i

behörig ordning och föreligger ej an­

ledning antaga, att väljaren är annan

än den utdraget avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röst-

Vid röstningen skola användas

särskilda valkuvert samt särskilda

ytterkuvert, å vilka röstkortets upp­

gifter skola kunna ifyllas. Om be­

skaffenheten av kuvert och tillhan­

dahållande därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort samt av­

lämna ytterkuvertet vederbörligen

ifyllt, sedan han å detsamma inför

röstmottagaren tecknat sitt namn.

Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å ytterkuvertet teckna upp­

gift rörande den omständighet, som

för honom enligt 35 § 2 eller 3 mom.

eller 35 a § kan medföra rätt till så­

dan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behö­

rig ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är

annan än den röstkortet avser, samt

synes, där röstningen sker före val­

dagen, den å kuvertet tecknade upp­

giften sannolik, erhåller väljaren av

80

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7 KAP.

44 §.

1 mom. Å utsatt — ---------------------öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert------------—--------förda förteckningen.

Inkomna ytterkuvert---------------- — — på valet.

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

3 mom. Därefter granskas ytter-

kuverten och därå tecknade röst-

längdsutdrag. Förekommer skälig

anledning antaga, att ytterkuvert bli­

vit efter tillslutandet öppnat, eller

finnas flera ytterkuvert härröra från

samma väljare, lämnas dessa ytter­

kuvert orubbade, och däri inneslut­

na valsedlar inverka ej på valet. Lag

samma vare, där väljaren icke är i

röstlängden för det i röstlängdsut-

draget angivna valdistriktet uppta­

gen såsom röstberättigad vid valet

eller där denne har utövat sin röst­

rätt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert — ---------------- ■ —

4 mom. Valprotokollen uppläsas -—

5 mom. De kuvert ------------------------

3 mom. Därefter granskas ytter-

kuverten och därå tecknade uppgif­

ter. Förekommer skälig anledning

antaga, att ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, eller finnas flera

ytterkuvert härröra från samma väl­

jare, lämnas dessa ytterkuvert orub­

bade, och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

där väljaren icke är i röstlängden för

det å ytterkuvertet angivna valdi­

striktet upptagen såsom röstberätti­

gad vid valet eller där denne har

utövat sin rösträtt vid valförrätt­

ningen.

- såsom ogillt.

— —------------ på valet.

giva anledning.

53 a §.

Hava samtliga suppleanter för en­

ligt 46 § utsedd landstingsman in­

kallats till ordinarie landstingsman

eller eljest avgått som suppleanter,

skall ny sammanräkning företagas

för utseende av ytterligare suppleant

för denne. Sammanräkningen verk­

ställes vid offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart omständig­

heterna medgiva det, och skall där­

vid vad i 47 och 51 §§ sägs äga mot­

svarande tillämpning. Efter samman­

räkningens avslutande skola valsed­

larna åter inläggas under försegling.

54 §.

Vid sammanräkning, som avses i

Vid sammanräkning, som avses i

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

52 § 2 mom. eller 53 §, föres proto­

koll i överensstämmelse med formu­

lär, som fastställts av Konungen, och

i formulären givna anvisningar.

Protokollet skall upptaga de före­

liggande omständigheterna samt vem

på grund därav skall inträda i den

avgångnes ställe. Valets utgång

kungöres omedelbart genom uppläs­

ning av nämnda protokoll. Med pro­

tokollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

55 §.

Finnes icke någon, som enligt de i

52 eller 53 § givna bestämmelserna

kan inträda i stället för avgången

landstingsman eller fullmäktig, skall

platsen stå obesatt intill utgången av

den tid, för vilken den avgångne va­

rit vald.

(Föreslagen lydelse)

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av Ko­

nungen, och i formulären givna an­

visningar. Protokollet skall upptaga

de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav skall in­

träda i den avgångnes ställe. Valets

utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är för­

rättningen avslutad.

Finnes icke någon, som enligt de i

52 eller 53 § givna bestämmelserna

kan inträda i stället för avgången

landstingsman eller fullmäktig, skall

platsen stå obesatt intill utgången av

den tid, för vilken den avgångne va­

rit vald. Kan av enahanda orsak

suppleant för landstingsman icke ut­

ses enligt bestämmelserna i 53 a §

skall därvid bero.

56 §.

Är någon — -------- -— — — och avgöras.

Skiljes den--------------------- — för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad om

allmänt val är föreskrivet.

Vad i-------------------- -— ny röstsammanräkning.

8 KAP.

59

Valnämnden eller------------------------

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för ku­

vert, som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. om-

förmälda omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av försam­

lingen och i övriga fall av kommu-

§•

ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för

blanketter till röstkort och för ku­

vert, som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 inom. och 34 § 1 mom. om-

förmälda omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av försam-

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

nen, vilken jämväl har att tillhanda­

hålla lämpliga vallokaler och bestri­

da kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 §.

(Föreslagen lydelse)

lingen och i övriga fall av kommu­

nen, vilken jämväl har att tillhanda­

hålla lämpliga vallokaler och bestri­

da kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom-------------- --------- statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§------- — —-------- mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 §, och val­

kuvert, varom förmäles i 38 §, till­

ställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Kuvert, som i förstnämn­

da paragraf sägs, skola på statsver­

kets bekostnad tillhandahållas jäm­

väl i riksdagen representerat poli­

tiskt parti.

Ytterkuvert, som i 38 § sägs, till­

handahållas på statsverkets bekost­

nad de personer, vilka hava att ut­

färda röstlängdsutdrag enligt 36 §

2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom val­

distriktet förekommande val, skola i

god tid före varje val finnas till­

gängliga på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i

kommunalnämnd samt i stad hos

magistraten ävensom hos de tj änste-

män eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på stats­

verkets bekostnad. Ytterkuvert, som

avses i 38 §, tillhandahållas på stats­

verkets bekostnad även valnämnden

eller magistraten. I 29 § omförmälda

kuvert samt ytterkuvert, som avses

i 38 §, skola på statsverkets bekost­

nad tillhandahållas jämväl i riks­

dagen representerat politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom val­

distriktet förekommande val, samt

ytterkuvert, som avses i 38 §, skola

i god tid före varje val finnas till­

gängliga på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i

kommunalnämnd samt i stad hos

magistraten ävensom hos de tjänste­

män eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgäng­

liga å fast postanstalt samt å svensk

beskickning eller svenskt konsulat,

där röstmottagning äger rum.

Det åligger —-------------------- 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1961.