Prop. 1961:34
('angående vissa stödåt\xad gärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
1
Nr U
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa stödåt
gärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd; given Stockholms slott den 27 januari 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de partementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställes om medgivande att utbetala kontanta bidrag till jordbrukare, som är i behov därav på grund av lidna skördeskador år 1960. Medel för ändamålet föreslås skola ställas till förfogande intill ett belopp av 20 miljoner kronor. Bidragen skall utdelas efter individuell ansökan och prövning. Fördelningen av bidragen skall handhas på i stort sett samma sätt som fördelningen av de individuella bidragen i anledning av skörde skador år 1959.
Av bidragsbeloppet avses 10 miljoner kronor skola täckas av det överskott av införselavgiftsmedel inom jordbruksregleringen, som uppkommit under treårsperioden 1956/57—1958/59 och som ännu inte disponerats. Kostna derna därutöver skall bestridas av överskott ur de medel, som under regle ringsåret 1960/61 inflyter genom upptagande av iniförselavgifter på jord brukets område.
Slutligen föreslås att av det under elfte huvudtiteln för budgetåret 1959/60 upptagna reservationsanslaget till bidrag till ersättning för vissa av över svämningar förorsakade skador viss del skall tagas i anspråk för ersättning efter behovsprövning av vissa år 1960 uppkomna regnskador av annan natur än skördeskador.
1
IHhang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 34
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 januari 1961.
N ärvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
U
ndén, statsråden
N
ilsson
, S
träng
, A
ndersson
, L
indström
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, N
etzén
, J
ohansson
,
af
G
eijerstam
, H
ermansson
.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om vissa stöd
åtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd samt anför därvid.
Enligt beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 153; JoU 31; rskr. 311)
skulle för reglering av skador å 1960 års skörd tillämpas en modifierad
4-procentregel. Enligt denna skulle jordbruket bli berättigat till särskild
kontant kompensation i händelse av dålig skörd för den del av produktions
bortfall eller kostnadsökning för fodermedel, som översteg 4 procent av
inkomstsumman i en för år 1960 upprättad normkalkyl (ca 175 miljoner
kr.). Beräkning av produktionsbortfallet skulle emellertid ske endast om så
påfordrades av jordbrukets organisationer. Enär en dylik beräkning inte
påkallats, har någon utlösning av 4-procentregeln för 1960 års skörd inte
skett.
Genom beslut den 26 augusti 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens jord
bruksnämnd att i samråd med lantbruksstyrelsen och berörda lokala organ
utreda omfattningen och arten av de mera väsentliga skador, som uppkom
mit å 1960 års skörd till följd av väderleksförhållandena, samt att till jord
bruksdepartementet inkomma med resultatet av utredningen.
Till Kungl. Maj:t eller jordbruksdepartementet har från bl. a. olika orga
nisationer på jordbrukets och trädgårdsnäringens område inkommit fram
ställningar om åtgärder i anledning av skador å 1960 års skörd. Framställ
ningar har sålunda ingivits av Kalmar södra länsförbund av RLF angående
stödåtgärder i anledning av skördeskador inom länet, Fellingsbro södra
hushållningsgille samt Fellingsbro södra RLF-avdelning angående 1960 års
skördeskador, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund angående stödåt
gärder vid skördeskada på trädgårdsnäringens frilandsprodukter, lant
bruksnämnden i Kristianstads län och Kristianstads läns hushållningssäll
skap angående statligt stöd för skördeskador m. m., RLF-avdelningarna
inom Ölands Åkerbo och Köpingsvik storkommuner på Öland angående
ekonomiskt stöd i anledning av 1960 års skördeskador, Kalmar läns norra
Kungi. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
3
hushållningssällskap angående åtgärder för avhjälpande av skördeskador samt Kalmar läns södra hushållningssällskap likaså angående åtgärder för avhjälpande av skördeskador. Därjämte har Hallands läns hushållningssäll skap inkommit med framställning angående statsbidrag för skördeskador förorsakade av ollonborrens larver in. in. över sistnämnda framställning, såvitt nu är i fråga, bär yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrel- sen och statens växtskyddsanstalt. Samtliga nu nämnda framställningar har för yttrande remitterats till statens jordbruksnämnd.
Med anledning av nyssnämnda utredningsuppdrag och till besvarande av de remitterade framställningarna har statens jordbruksnämnd i en till jord bruksdepartementet den 19 januari 1961 inkommen skrivelse lämnat en re dogörelse för 1960 års skördeskador samt framlagt vissa förslag till stöd åtgärder i anledning av dessa skador.
Jordbruksnämnden hemställer i skrivelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels föreslå riksdagen att till bestridande av kostnaderna för utbetalande av bi drag enligt vissa i skrivelsen angivna grunder till sådana jordbrukare, som är i behov därav till följd av skördeskador år 1960, anvisa ett anslag av 7 miljoner kr., dels — efter inhämtande i den mån så erfordras av riksda gens samtycke — medgiva att till bestridande av kostnaderna för sagda bidrag härjämte må tagas i anspråk ett belopp av 6,5 miljoner kr. av kvar stående överskott av införselavgifter på jordbrukets område från treårs perioden 1956/57—1958/59, på visst sätt fördelat på avgiftsmedel av olika slag, ävensom ett belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. av medel, som influ tit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter inom jordbruksregle- ringen under innevarande regleringsår, med den fördelning på olika slag av avgiftsmedel, som framdeles, efter förslag av jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, fastställes av Kungl. Maj :t. Vidare hemställes, att Kungl. Maj :t — efter inhämtande i den mån så erfordras av riksdagens samtycke — måtte dels medgiva att, därest nyss angivet an slag anvisas först för budgetåret 1961/62, i avvaktan på att anslagsmedlen blir disponibla, motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av re servationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, samt att, i avvaktan på fastställande av fördelning av det föreslagna beloppet av införselavgiftsmedel från innevarande regleringsår på olika slag av avgifts medel, motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av de införselav giftsmedel, som finnes tillgängliga hos jordbruksnämnden, dels bemyndiga jordbruksnämnden att för utbetalande av bidrag, varom här är fråga, ställa erforderligt belopp till lantbruksstyrelsens förfogande av i det föregående angivna medel, dels bemyndiga lantbruksstyrelsen att i viss angiven ord ning fastställa närmare grunder för fördelning av här ifrågavarande bi drag.
Jordbruksnämnden upplyser, att nämnden i fråga om grunderna för för delningen av de föreslagna skördeskadebidragen samrått med lantbruksstgrclsen. Jordbruksnämnden anmäler vidare, att nämnden och jordbrukets
Kungl. Maj:ts proposition nr 3 4 år 1961
förhandlingsdelegation under utredningsarbetets gång haft överläggningar för att på grundval av utredningsresultaten dryfta frågan, om årets skörde skador borde föranleda framställning om ytterligare stödåtgärder utöver vad som redan beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1960: 168;
JoU 37; rskr. 353) samt för att diskutera eventuella åtgärders omfattning och utformning.
Med anledning av jordbruksnämndens framställning och med hänvis ning till sin förut omförmälda framställning har Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund i särskild skrift anhållit, att kontanta skördeskadebi- drag måtte tillerkännas inte bara jordbrukare utan också de trädgårdsod lare, som hårdast drabbats av skördeskador.
Vidare har lantbruksstgrelsen i en till jordbruksdepartementet den 25 ja nuari 1961 inkommen skrivelse lämnat en redogörelse för verksamheten i fråga om statlig garanti för skördeskadelån.
Uppdraget att utreda omfattningen och arten av 1960 års mera väsentliga skördeskador har statens jordbruksnämnd fullgjort genom en serie under sökningar. Dessa kan indelas i tre olika kategorier nämligen a) bearbet ningar av de subjektiva skördeuppskattningarna per den 15 oktober 1960,
b) beräkningar på grundval av provyteuppskattningarna, de s. k. objektiva skördeuppskattningarna och c) vissa kompletterande undersökningar angå ende storleken av de arealer, där skörden icke kunnat bärgas, samt angående kvalitetsskador på spannmål.
Till en början lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse för neder börden under juni—oktober 1960.
Nederbörden juni—oktober 1960
Sommarmånaderna (juni—augusti) kännetecknades i stora delar av lan det av en onormalt riklig nederbörd. Sålunda föll på ett flertal platser i lan det regnmängder, som var dubbelt så stora som normalmängderna. För att bedöma regnets omfattning och lokalisering har jordbruksnämnden bearbe tat och sammanställt vissa uppgifter ur den officiella nederbördsstatistiken för perioden juni—oktober. Uppgifterna återges i tabell 1, från vilken framgår bl. a. antalet nederbördsdagar, varmed i detta sammanhang menas dygn med nederbörd av minst 1,0 millimeter, medelnederbörd i millimeter och i procent av normalnederbörd. Som framgår av tabellen var nederbörds- mängden under juni för hela riket 24 procent större än normalt. De största överskotten registrerades inom Jämtlands län och Västernorrlands län. De mest markanta nederbördsunderskotten noterades däremot inom Malmö hus, Kalmar och Stockholms län. Antalet nederbördsdagar var under juni störst i Jämtlands län och minst i Kalmar läns södra del och Uppsala län. Under juli översteg nederbördsmängden den normala i riket i dess helhet med 55 procent. Nederbördsunderskott förekom endast inom mycket begrän sade områden. De östligaste delarna av Götaland och Svealand erhöll särskilt stora mängder eller upp till 300 procent av den normala nederbörden. I Stockholm noterades ett nytt rekord med 192,4 mm. Såsom framgår av ta-
5
Tabell 1. Nederbörden under juni och juli 1960
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Juni 1960
Juli 1960
Antal ne derbörds dagar
Medelne derbörd, mm !
Procent av nor mal ne derbörd
Antal ne derbörds dagar
Medelne derbörd, mm
Procent av normal neder börd
Stockholms stad och län..
6
31
74
15
135 233
Uppsala län ......................
5
46
92
13
114 175
Södermanlands län..........
6
43
81
17
102
148
Östergötlands län..............
8
63 109
17
103 161
Jönköpings län..................
10
62
95
18
112
170
Kronobergs län..................
10
46
77
14
100 147
Kalmar läns norra del.... 6
34
64
15
107
178
Kalmar läns södra del___
5
31
72
15
104 196
Gotlands län......................
7
30
88
14
no
229
Blekinge län......................
9
37
84
13
107
210
Kristianstads län..............
9
45
81
16
112 167
Malmöhus län ..................
9
34
65
13
112
178
Hallands län......................
9
68 114
15
122 165
Göteborgs och Bohus län..
10
59 116
17
120 197
Ålvsborgs läns norra del..
10
71 118
18
138 197
Älvsborgs läns södra del..
12
79
109
20
145 177
Skaraborgs län..................
10
58
101
15
102 148
Värmlands län.................. 8
64
106
14
119 154
Örebro län..........................
10
58
90
15
120
158
Västmanlands län ..........
6
52
92
13
104
142
Kopparbergs län ..............
12
81 132
21
111 142
Gävleborgs län..................
6
60 105
14
107 165
Västernorrlands län..........
6
78 152
11
108 186
Jämtlands län .................. 14
103 177
15
105 140
Västerbotten övre .......... 9
72 133
16
in
182
» mell.............. 12
80 136
20
126 191
»
nedre .......... 6
61 132
15
82 174
Norrbotten övre ..............
11
57
114
12
73 130
» mell................. 8
63 127
10
69
108
» nedre..............
8
63 140
12
67 124
Svealand ..........................
8
62 108
15
115
155
Götaland ..........................
9
54
94
16
113 174
Norrland ..........................
9
73 140
14
92 148
Hela riket 9
67 124
15
101 155
bellen var nederbördsöverskottet störst inom Stockholms län, på Gotland och i Blekinge. Antalet nederbördsdagar var störst inom Kopparbergs län, i mellersta Västerbotten samt inom Älvsborgs läns södra del. Under augusti var nederbördsmängden för hela landet 57 procent större än den normala. Största överskotten noterades inom Södermanlands län, i nedre Västerbot ten och i Kalmar läns södra del. Antalet nederbördsdagar var störst inom Östergötlands län och Älvsborgs läns södra del. Nederbördsrekord för augusti noterades i Nyköping (216 mm), Umeå (199 mm), Östersund och Sveg (183 mm) samt Uppsala (158 mm). Karakteristiskt för sommaren 1960 har varit det relativt stora antalet dagar med stora dygnsmängder. Normalt inträffar under juni—augusti en till två gånger, att dygnsnederbörden över stiger 20 mm. Under den gångna sommaren däremot förekom t. ex. i Stock holm sju sådana fall, i Sveg fem, i Östersund, Nyköping och Ystad fyra.
Den sammanlagda nederhördsmängden under månaderna juni—augusti var särskilt stor i södra Västergötland, delar av Östergötland, landskapen
Kungl. Maj.ts proposition nr
34
år 1961
Tabell 1
(forts.)-
Nederbörden under augusti och september 1960
Augusti 1960
September 1960
Antal ne derbörds dagar
Medelne derbörd, mm
Procent av normal neder börd
Antal ne derbörds dagar
Medelne derbörd, mm
Procent av normal neder börd
Stockholms stad och län..
12
155 212
10
49
102
Uppsala län ......................
16
149 194
9
54 102
Södermanlands län.......... 17
199 265
4
31
62
Östergötlands län.............. 18
148
195
5
31
66
Jönköpings län..................
16
120
140
3
29
53
Kronobergs län.................. 15
131 147
6
24
42
Kalmar läns norra del.... 14
138
194
5
44
96
Kalmar läns södra del.... 11
151
229
8
70
156
Gotlands län......................
15
114 178
8
57
124
Blekinge län......................
10
99
136
4
34
65
Kristianstads län.............. 9
125 147
5
36
62
Malmöhus län .................. 15
113 153
6
47
92
Hallands län...................... 17
120 112
5
42
60
Göteborgs och Bohus län.. 14
90
99
5
32
52
Älvsborgs läns norra del..
12
126 125
7
28
42
Älvsborgs läns södra del.. 18
122 106
6
39
51
Skaraborgs län..................
17
119
137
2
26
50
Värmlands län..................
16
118 123
7
53
88
Örebro län..........................
17
159 177
7
41
68
Västmanlands län ..........
16
177
216
5
40
75
Kopparbergs län .............. 14
140
150
9
51
91
Gävleborgs län..................
11
113 138
8
34
68
Västernorrlands län.......... 11
112 138
3
16
30
Jämtlands län ..................
14
137
149
10
57
98
Västerbotten övre ..........
15
140
167
8
50
88
* mell.............. 14
154
171
6
23
43
* nedre.......... 17
169
238
7
39
75
Norrbotten övre ..............
16
109 165
6
33
59
» mell................. 11
97 133
6
26
53
» nedre.............. 10
122 182
6
45
80
Svealand .......................... 15
147
167
7
48
86
Götaland .......................... 14
126
148
5
36
64
Norrland .......................... 13
125
160
7
38
70
Hela riket 14
129
157
6
39
71
kring Mälaren samt vissa områden i södra och mellersta Norrland. Somma ren var inom flera områden den regnigaste, sedan meteorologiska mätningar började att utföras i Sverige.
Den regniga väderlekstypen fortsatte även under första septemberveckan. Omkring den 10 september skedde emellertid en markant förändring i vä derlekstypen. För första gången på flera månader inträffade en mer än veckolång torr period i hela landet. Mot slutet av månaden blev dock väder leken åter ostadig. Under hela september uppgick nederbörden för landet i dess helhet till endast 71 procent av den normala. September visade sig så lunda bli helt olika de båda föregående månaderna i nederbördshänseende. Emellertid fanns även denna månad områden med nederbördsmängder över stigande normalvärdena. Dit hörde exempelvis norra Öland med mer än dubbla normalmängden samt stora delar av Kalmar län, Uppland, nord västra Svealand, Härjedalen och Jämtland. Antalet nederbördsdagar var störst inom Stockholms, Jämtlands, Uppsala och Kopparbergs län.
Under oktober uppgick nederbörden till 83 procent av den normala, över-
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
7
Tabell 1 (forts.)* Nederbörden under oktober månad 1960
Oktober 1960
Antal neder bördsdagar
Medelnederbörd, mm
Procent av nor mal nederbörd
Stockholms stad och län..................................
9
49
98
Uppsala län ......................................................
5
48
92
Södermanlands län..........................................
7
41
80
Östergötlands län..............................................
8
60
113
Jönköpings län..................................................
10
68
113
Kronobergs län..................................................
11
66
112
Kalmar läns norra del......................................
15
104
204
Kalmar läns södra del......................................
10
90
204
Gotlands län......................................................
8
60
125
Blekinge län......................................................
12
70
143
Kristianstads län..............................................
11
86
148
Malmöhus län ..................................................
13
81
147
Hallands län......................................................
10
53
74
Göteborgs och Bohus län ..............................
8
44
58
Älvsborgs läns norra del..................................
10
72
94
Älvsborgs läns södra del..................................
10
54
64
Skaraborgs län..................................................
9
67
114
Värmlands län ..................................................
8
70
101
Örebro län...........................................................
10
63
97
Västmanlands län..............................................
6
52
96
Kopparbergs län ..............................................
6
60
105
Gävleborgs län..................................................
10
70
137
Västernorrlands län..........................................
8
52
106
Jämtlands län ..................................................
6
46
94
Västerbotten övre..........................................
5
17
35
» mell............................................
5
27
57
nedre ......................................
5
27
52
Norrbotten övre..............................................
7
15
31
» med................................................
2
5
13
» nedre ..........................................
4
10
21
Svealand ..........................................................
7
59
100
Götaland ..........................................................
10
69
115
Norrland ..........................................................
6
29
60
Hela riket
8
43
83
skott noterades emellertid inom flera län. Sålunda erhöll Kalmar län mer än dubbla nederbördsmängden och Kristianstads och Malmöhus län ungefär en och en halv gång större nederbörd än normalt. Antalet nederbördsdagar var störst inom Kalmar läns norra del, i Malmöhus län och i Blekinge.
Jordbruksnämnden framhåller, att den redovisade nederbördsstatistiken endast ger en ungefärlig bild av läget och därför utgör endast en allmän bak grund till de i det följande redovisade undersökningarna om skördeutfallet.
Det kvantitativa skördeutfallet enligt skörderapporten per den 15 oktober 1960
Jordbruksnämnden framhåller, att skördeuppskattningen per den 15 ok tober 1960 på många håll varit särskilt svår att utföra till följd av oviss heten om möjligheten att kunna skörda och bärga grödan. Såsom vid tidi gare liknande tillfällen har statistiska centralbyrån även år 1960 utfärdat
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
vissa anvisningar, av vilka framgått, att hänsyn endast skulle tagas till det kvantitativa skördeutfallet. Vidare betonades att arealer, som bedömdes bli oskördade och för vilka hektaravkastningen därför skulle sättas till värdet 0, skulle vägas samman med arealer, för vilka användbar avkastning väntades.
Sammanfattningsvis anför jordbruksnämnden, att 1960 års skörd enligt den subjektiva uppskattningen per den 15 oktober totalt för hela riket sy nes ha lämnat ett utbyte, som kvantitativt sett ligger över normalskörd. Rätt stora geografiska olikheter föreligger emellertid. Att döma av skörderappor- terna per den 15 oktober har det bästa utbytet erhållits i nordligaste Sverige samt i södra och västra delarna av Götaland, medan det sämsta har redo visats för områdena kring Mälaren, för Närke, Östergötlands och Kalmar län.
I syfte att erhålla ett sammanfattande mått på olikheterna mellan skilda landsdelar har jordbruksnämnden omräknat de olika skördeomdömena till foderenheter och därigenom kunnat beräkna den s. k. allmänna skörde siffran för olika hushållningssällskapsområden. Resultatet av beräkningar na redovisas i tabell 2. Av denna framgår, att den allmänna skördesiffran för hela riket för år 1960 uppgick till 3,06, d. v. s. något över medelskörd. För åren 1959 och 1955 var rikssiffran 2,57 resp. 2,32. Vid jämförelser sär skilt med dessa de båda lägsta skördesiffrorna måste, påpekar nämnden, ihågkommas, att kvaliteten på åtskilliga grödor år 1960 till följd av regn- skadorna är dålig, medan skörden under de båda nämnda åren nästan ge nomgående kännetecknades av mycket god kvalitet.
Den lägsta områdessiffran redovisas år 1960 för Södermanlands län med 2,36, varefter följer Östergötlands län med 2,39, Örebro med 2,57, Stock holms län med 2,64, och Kalmar läns norra del med 2,70. Därefter följer Skaraborgs, Kopparbergs samt Värmlands län, Älvsborgs läns norra del, Västmanlands län samt Kalmar läns södra del. För samtliga dessa områ den ligger skördesiffran något under 3, alltså strax under medelskörd. För övriga län och hushållningssällskapsområden redovisas minst normalt skör deutfall, d. v. s. skördesiffran 3 eller däröver. Den högsta skördesiffran av ser Norrbottens län med 3,73, varefter följer Malmöhus län med 3,46 samt Västerbottens län och Älvsborgs läns södra del med 3,41.
Den allmänna skördesiffran för olika områden redovisas även såsom ett ovägt medeltal för åren 1955—1960. Detta medeltal blir lägst för Söder manlands län med 2,42, därefter följer Västmanlands län med 2,44, Örebro län med 2,48, Kalmar läns norra del med 2,50 och Stockholms län med 2,51. Jordbruksnämnden konstaterar, att medeltalet för den ifrågavarande perioden ligger lägst för flertalet av de områden, som har drabbats av större skador även år 1960.
I anslutning till nu återgivna uppgifter anför jordbruksnämnden, att ut märkande för 1960 års skördeutfall har varit de översvämningsskador, som uppstått i skilda landsdelar med låglänta marker och kring vattendrag. Omedelbart efter det jordbruksnämnden hade fått sitt förut nämnda utred-
Kungl. Maj. ts proposition nr 34 år 1961
9
Tabell 2. Allmän skördesiffra inom olika län (länsdelar) enligt skördeuppskattningarna i oktober åren 1955—60
Den allmänna skördesiffran utgör ett vägt medeltal av skördeomdömena för samtliga 18 slag av åkerväxter, som ingår i skördeuppskattningarna. Sammanvägningen har skett genom om räkning av de olika skördeomdömena till skördeenheter. Hänsyn har ej tagits till halm, blast, bete och grönfoder. — De 10 lägsta talen varje år har kursiverats.
Område
1/10 1955
15/10 1956
15/10 1957
15/10 1958
15/10 1959
15/10 1960
Ovägt] medeltal 1955—60
Stockholms stad och län
2,05 2,76
2,67 2,55 2,37 2,64 2,51
Uppsala län......................
2,34
2,95 2,30 2,54 2,49 3,00
2,60
Södermanlands län.......... 1,78 2,77
2,63 2,42 2,55 2,36 2,42
Östergötlands län .......... 2,16
2,76 2,85 2,61 2.93 2,39
2,62
Jönköpings län ..............
2,35 2,92 2,84 3,09
2,50 3,32 2,84
Kronobergs län ..............
2,44 2,89
2,75 3,04 2,36 3,19 2,78
Kalmar läns norra del ..
1,79 2,73 2,65
2,89 2,26 2,70 2,50
Kalmar läns södra del ..
2,31 2,91 2,92
3,03 1,98 2,99 2,69
Gotlands län...................... 2,66
2,95 3,04 2,92 2,17 3,38
2,85
Blekinge län......................
2,33 2,94 2,79 2,76 2,30 3,23
2,72
Kristianstads län..............
2,73 3,03 2,90 2,84
2,68
3,31
2,91
Malmöhus län.................. 2,89
3,18 3,24 2,77
3,05 3,46 3,10
Hallands län......................
2,43 3,19 2,71
2,76 2,51
3,25
2,81
Göteborgs och Bohus län 2,19 2,83
2,72 2,72 2,38 3,03 2,64
Älvsborgs läns norra del
2,09 2,91 2,69
2,78 2,32 2,96 2,62
Älvsborgs läns södra del 2,38 3,05
2,96 3,05
2,75
3,41 2,93
Skaraborgs län.................. 2,10
2,93 2,81 2 84 2,51 2,86 2,67
Värmlands län.................. 2,06
2,99 2,58
2,75 2,00
2,94
2,55
Örebro län.......................... 2,17
2,82 2,54
2,50 2,25
2,57
2,48
Västmanlands län .......... 2,14
2,90 2,10 2,30
2,20
2,97 2,44
Kopparbergs län..............
2,38 2,91 2,25
2,59 2,27 2,93 2,56
Gävleborgs län..................
2,32 2,87 2,63
2.63 2.34
3,27
2,68
Västernorrlands län ....
2 27 2,86
2,85 2,64 2,40 3,10 2.69
Jämtlands län..................
2,39
2,96 3,04 2,70 2,72 3,39 2,87
Västerbottens län .......... 2,24
2,92 2,93 2,74 3,04 3,41 2,88
Norrbottens län .............. 2.17
2,91 3,14 2,60
3,06
3,73 2,94
Hela riket 2,32 2,94
2,79 2,73 2,57 3,06 2,74
ningsuppdrag, gjorde nämnden en förfrågan till samtliga hushållnings sällskap angående en bedömning av skördesituationen. Som svar på nämn dens cirkulärskrivelse erhölls från flertalet hushållningssällskapsområden ungefärliga uppgifter om de särskilt svårt skadade socknarna, d. v. s. sock nar, inom vilka totalskador, svårare översvämningsskador eller eljest ska dor av lika allvarlig natur förekom mer än sporadiskt. Av de inkomna svaren från hushållningssällskapen i september framgick, att de allvarli gaste översvämningsskadorna och liknande svårare skador mer än spora diskt uppträdde huvudsakligen kring Mälaren, i Närke, inom Östergötlands län (som dock på detta tidiga stadium ej ansåg sig kunna lämna arealupp gifter) samt inom Kalmar län inklusive Öland och på Gotland. Med anled ning härav planlade jordbruksnämnden i samråd med lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån en särskild undersökning av obärgade arealer. Denna undersökning verkställdes samtidigt med skördeuppskattningen per den 15 oktober. Undersökningen företogs i nio hushållningssällskapsområ den via hushållningssällskapen och deras gillesombud.
Tabell 3. Uppgift om de arealer på vilka 1960 års skörd enligt bedömning av hushållningssällskapen var obärgad den 15 oktober
resp. ej kunde bärgas samt uppgift enligt statistiska centralbyråns inventering om obärgade arealer den 1 november, ha1
Hushållningssällskaps-
områden
Skörden
ej bärgad
den 15 okt.
Skörden
kan ej
bärgas
Skörden
ej bärgad
den 1 nov.
Skörden
ej bärgad
den 15 okt.
Skörden
kan ej
bärgas
Skörden
ej bärgad
den 1 nov.
Skörden
ej bärgad
den 15 okt.
Skörden
kan ej
bärgas
Skörden
ej bärgad
den 1 nov.
Brödsäd
Fodersäd
Oljeväxter
Stockholms stad och län..........
1093
721
703
6 370
3 960
4 405
129
108
180
Uppsala län..................................
869
372
371
4 495
2 316
2 286
144
109
174
Södermanlands län......................
1996
1032
716
9 746
4196
5 017
195
153
307
Östergötlands län ......................
2 661
1 in
11298
4121
1282
418
253
27
Kalmar läns norra del..............
187
156
2i4
2 435
1349
56
56
Kalmar läns södra del 15/10 ..
365
303
2131
1438
20
14
Kalmar läns södra del 15/11 ..
353
332
2 354
2189
37
35
Gotlands län..................................
313
260
1295
1053
92
63
liö
Örebro län ..................................
687
476
424
5 537
3 562
3 281
116
95
Västmanlands län ......................
629
267
669
4 001
2 403
3 350
327
161
192
Samtliga 9 områden
* ....................................
8 788
4 727
47 531
25 149
1 514
1033
6 jämförbara områden
.............................
5 461
3 024
3 097
32 584
17 786
19 621
967
682
995
Potatis
Slåttervalt
Samtliga grödor
*
Areal där första skörden helt förstörts
Stockholms stad och län..........
566
378
384
312
312
561
8 732
5 717
6 627
Uppsala län..................................
381
225
251
181
181
396
6 348
3 418
3853
Södermanlands län......................
607
418
411
501
501
648
13589
6 785
8 050
Östergötlands län ......................
817
325
1908
1908
20 663
10 168
1903
Kalmar läns norra del ..............
472
188
li3
218
218
114
3 405
1987
Kalmar läns södra del 15/10 ..
2 352
1483
266
266
5 377
3 583
Kalmar läns södra del 15/11 ..
1549
1464
267
267
5177
4 741
Gotlands län..................................
313
176
493
493
2 731
2 229
6128
Örebro län ..................................
477
225
146
1 279
1279
1264
8 407
6145
Västmanlands län ......................
124
106
154
83
83
333
5 503
3 241
5 216
Samtliga 9 områden1
.....................................
5 306
3 505
5 242
5 242
74 555
44 431
6 jämförbara områden
.............................
2 627
1540
1459
2 574
2 574
3 316
45 984
27 293
31 777
1 För Kalmar läns södra del har företagits en bedömning även den 15 november.
* I summan har medtagits för Kalmar läns södra del uppgifter per den 15 november.
* Inklusive övriga här ej särredovisade grödor.
K
u
n
g l.
M
a
j.t s
p
ro
p
o
si
tio n
n r
3 4 å r
1
9
6
1
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
11
Av de inkomna uppgifterna framgick att omkring den 15 oktober 1960
inom de nio områdena närmare 75 000 ha var obärgade. Av denna areal
angavs ca 43 000 ha med säkerhet ej kunna bärgas. Den övervägande delen
av den obärgade arealen föll på fodersäd. För Kalmar läns södra del verk
ställde hushållningssällskapet en ny inventering omkring den 15 novem
ber 1960. Anledningen härtill var att området drabbades av skyfallsliknan-
de regn efter den 15 oktober. Den nya undersökningen visade, att den areal,
som med säkerhet ej kunde komma att bärgas, vid det senare tillfället upp
skattades till drygt 1 000 ha mer än per den 15 oktober. Till följd härav kan,
summerar jordbruksnämnden, den areal, från vilken grödan med säkerhet
ej kan bärgas, sammanlagt beräknas till 44 000 ha inom de nio områdena.
Uppgifterna härom har av nämnden sammanställts i tabell 3.
Jordbruksnämnden upplyser, att den redan vid sin planläggning av un
dersökningen av 1960 års skördeskador utgick från att de skörderapporter,
som kommit fram vid statistiska centralbyråns provyteuppskattningar (den
s. k. objektiva skördeuppskattningen) i möjligaste mån borde utnyttjas.
Med anledning härav har nämnden haft samarbete med statistiska central
byrån. Som ett led i nämndens utredningsarbete planlades en särskild till-
läggsundersökning i anslutning till provyteuppskattningarna, som skulle
belysa obärgad areal vid provytegårdar samt vissa uppgifter om spannmåls-
kvaliteten. De uppgifter om obärgad areal, som centralbyrån införskaffat
från provytegårdar redovisar nämnden ävenledes i tabell 3. Nämnden anför,
att vid jämförelse mellan de olika materialen bör en skillnad i definitionen
av »obärgad areal» observeras. Enligt centralbyråns uppgifter avses med
obärgad areal den areal, som den 1 november var obärgad. Som framgår
av tabellen uppgick den areal, som den 15 oktober var obärgad inom sex
hushållningssällskapsområden (centralbyråns uppgifter om obärgad areal
föreligger endast för dessa områden), enligt hushållningssällskapens upp
gifter till 46 000 ha, den areal, som den 1 november var obärgad enligt cen
tralbyråns uppgifter till 32 000 ha, och den areal, från vilken grödan med
säkerhet ej skulle kunna bärgas, enligt hushållningssällskapens uppgifter
till 27 000 ha.
Brödsäds- och fodersädsskördens kvalitet
Jordbruksnämnden upplyser, att Svensk spannmålshandel, ekonomisk
förening, i syfte att så långt som möjligt statistiskt ange de kvalitetsskador,
som framför allt drabbade brödsäden under år 1960, från spannmålshand
lare, centralföreningar och kvarnar inhämtat uppgifter om kvalitetsskador
på de levererade kvantiteterna vete och råg under månaderna augusti, sep
tember, oktober och november 1960. Resultaten av undersökningen redovi
sas av nämnden i tabell 4. Av denna framgår som väntat att de områden,
som drabbats hårdast av skördeskadorna, uppvisar minsta andelen kvarn-
duglig och största andelen icke leveransgill brödsäd, d. v. s. stödköpsvara.
Tabell 4. Procentuell fördelning av odlarleveranserna av brödsäd efter kvalitet, avseende tiden augusti—november 1960
enligt uppgifter från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening
Höstvete
Vårvete
Råg
Kvarngill
vara
Annan
leverans-
gill vara
Icke
leverans-
gill vara
Kvarngill
vara
Annan
leverans-
gill vara
Icke
leverans-
gill vara
Kvarngill
vara
Annan
leverans-
gill vara
Icke
leverans-
gill vara
%
%
%
%
%
%
%
%
%
Stockholms stad och län..........
36,0
36,0
28,0
47,8
40,2
12,0
25,0
6,2
68,8
Uppsala län..................................
12,4
57,5
30,1
44,4
45,5
10,1
36,3
27,3
36,4
Södermanlands län......................
5,6
18,1
76,3
14,7
41,2
44,1
3,3
3,3
93,4
Östergötlands län ......................
3,4
47,1
49,5
4,3
71,0
24,7
4,5
49,1
46,4
Jönköpings län..............................
4,2
50,0
45,8
0
100,0
0
7,1
50,0
42,9
Kronobergs län ..........................
100,0
0
—
100,0
—
_
50,0
50,0
—
Kalmar län ..................................
39,4
53,7
6,9
53,6
21,4
25,0
9,7
14,6
75,7
Gotlands län..................................
75,9
5,4
18,7
83,3
16,7
—
_
7,8
92,2
Blekinge län..................................
100,0
0
—
100,0
—
0
8,3
91,7
0
Kristianstads län..........................
95,2
4,3
0,5
92,9
6,3
0,8
69,5
27,0
3,5
Malmöhus län ..............................
95,6
4,1
0,3
95,3
4,5
0,2
64,0
31,5
4,5
Hallands län..................................
87,5
10,7
1,8
75,4
23,1
1,5
31,9
57,5
10,6
Göteborgs och Bohus län..........
63,2
26,3
10,5
58,8
35,3
5,9
45,4
27,3
27,3
Älvsborgs län ..............................
73,7
10,5
15,8
50,0
25,0
25,0
41,7
8,3
50,0
Skaraborgs län..............................
30,5
64,3
5,2
50,0
40,0
10,0
10,7
69,1
20,2
Värmlands län..............................
0
38,1
61,9
0
66,7
33,3
0
0
100,0
Örebro län......................................
16,1
39,3
44,6
27,6
34,5
37,9
5,6
11,1
83,3
Västmanlands län ......................
16,5
31,9
51,6
42,0
29,4
28,6
0
7,7
92,3
Kopparbergs län..........................
9,1
0
90,9
—
—
—
20,0
0
80,0
Gävleborgs län..............................
33,3
16,7
50,0
100,0
0
0
50,0
0
50,0
Hela riket
36,1
33,7
30,2
70,4
20,7
8,9
32,6
36,4
81,0
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n
r
34år
1
96
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
13
Tabell 5. Skillnad mellan 1960 års skörd och normalskörd enligt s. k. subjektiv uppskattning
(länsundersökningen) ( + ) innebär skördeöverskott, (—) skördeförlust
Hushållnings-
1960 års skörd
normalskörd
sällskapsområde
Brödsäd
1 000 kr.
Foder-
säd
1 000 kr.
övrigt1
foder
1 000 kr.
Olje
växter,
socker
betor,
kokärter
1 000 kr.
Totalt
1000 kr.
Totalt
kr./ha
Skörd
1960 i
% av
normal
skörd
Stockholms stad och län
_
4 739
1206
864
1395
8 204
58
91,96
Uppsala län......................
— 3 029
+ 4 426
+
1029
—
1106
+
1320
+
9
101,25
Södermanlands län..........
— 14 195
—
7 084
— 1203 — 2 025 _ 24 507
145
80,16
Östergötlands län ..........
— 19 046
— 9 660
_ 8181
— 4 044 — 40 931 — 171
79,41
Jönköpings län..................
—
127
+
4 538
+ 11709
—
63 +
16 057
+ 128
117,56
Kronobergs län ..............
+
360
+ 3 004
+
6 612
—
8
+
9 968 4- 108
114,42
Kalmar läns norra del ..
—
962
—
2159
—
343
—
162 —
3 626 —
61
90,83
Kalmar läns södra del ..
—
666
+
1043
— 2 624
— 7 423 —
9 670 —
83
89,89
Gotlands län......................
+
122
+
4 270
+
3 234
+
2 019 +
9 645
+ 114
114,34
Blekinge län......................
+
460
+
476
+
2 737
+
719
+
4 392
+
78
107,30
Kristianstads län..............
+
4 829
+ 11 823
+ 11371
+ 7 325
+
35 348
+ 159
115,18
Malmöhus län..................
+ 14 266
+ 20 760
+
1852
+ 32 799
+ 69 677
+ 213
118,97
Hallands län......................
+
2 518
+
7 320
+
3 520
+
498 +
13 856
+
98
112,23
Göteborgs och Bohus län
+
35
+
4 905
— 2 798
—
55
+
2 087
+
23
103,61
Älvsborgs läns norra del
— 2 062
+ 5 064
— 4 881
—
142 —
2 021 —
16
97,20
Älvsborgs läns södra del
+
18
+
2 910
+
4 023
—
10
+
6 941
+
94
115,92
Skaraborgs län..................
— 5 993
+ 17 320
— 2 008
—
1569
+
7 750
+
25
103,70
Värmlands län..................
—
2 958
+
2 926
+
95
—
166 —
103 —
1
99,87
Örebro län..........................
— 4 697 — 3 706 — 6 898 —
748 — 16 049 — 110
83,26
Västmanlands län ..........
— 5 616
+
4 602
+
970
—
1035 —
1079 —
7
98,96
Kopparbergs län..............
—
1030
+
347
—
17
—
137 —
837 —
9
98,49
Gävleborgs län..................
—
142
+
2 388
+ 4 645
—
35
+
6 856
+
64
111,17
Västernorrlands län ....
—
33
—
319
+ 3 299
±
0 +
2 947
+
30
105,29
Jämtlands län..................
—
13
—
252
+ 5 622
+
6
+
5 363 +
80
112,48
Västerbottens län ..........
—
7
+
1784
+
6 300
+
38
+
8115
+
62
111,06
Norrbottens län ..............
—
1
+
1244
+ 12 852
+
12
+
14 107
+ 158
129,69
Hela riket
- 42 708
+ 76 764
+ 50 053
+ 23 293 + 107 402
+
30
104,03
1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.
Skördeförlusten för län (»länsundersökningen»)
Jordbruksnämnden har vid utredningen av 1960 års skördeskador bl. a.
utfört en s. k. länsundersökning, vilken lagts upp på liknande sätt, som skett
vid undersökning av tidigare års skördeskador. Värdet av samtliga grödor,
vilka ingår i den subjektiva skördeuppskattningen med undantag för vår
råg, foderrotfrukter, Ilo från naturlig äng och oljelin har därvid beräknats
för dels »normalskörd», dels 1960 års skörd enligt den subjektiva skörde
uppskattningen per den 15 oktober.
I fråga om tillvägagångssättet anför jordbruksnämnden följande.
Med »normalskörd» avses en på följande sätt framräknad totalskörd.
Hektaravkastningen för normalskörden av de olika grödorna har beräknats
som ett ovägt medeltal av hektarskördarna för åren 1952, 1953, 1954 och
1956 inom de olika länen. Medeltalet har korrigerats för den genomsnittliga
avvikelsen från skördeomdömet 3,0. Vidare har till den erhållna medel-
Tabell 6. Underskottslän enligt undersökning av 1960 års skördeskador (tabell 5)
Kungi. Maj.ts proposition nr 3i år 1961
Hushållningssällskapsområden
1000-tal kr.
Stockholms stad och län................................ 8 204 Södermanlands län.......................................... 24 507 Östergötlands län.............................................. 40 931 Kalmar läns norra del...................................... 3 626 Kalmar läns södra del...................................... 9 670 Älvsborgs läns norra del.................................. 2 021 Värmlands län.................................................. 103 Örebro län.......................................................... 16 049 Västmanlands län .......................................... 1 079 Kopparbergs län.............................................. 837
Samtliga 10 områden 107 027
hektaravkastningen gjorts tillägg, som svarar mot den sekulära skördesteg- ringen räknad från mittpunkten av nyssnämnda period till år 1960. Som mått på trenden har den av kalkylsakkunniga tillämpade höjningen av normskördarna under perioden i fråga använts. De på angivet sätt beräk nade »normala» medelhektarskördarna har sedan multiplicerats med area lerna enligt arealinventeringen per den 1 juni 1960.
Vid värderingen av skörden har följande tillvägagångssätt tillämpats. För samtliga grödor har för »normalskördar» i regel tillämpats de av kalkylsak kunniga på våren 1960 i normkalkylen insatta priserna ökade med 4,1 pro cent. Sistnämnda procenttal svarar mot den höjning av prisgränser och mitt priser, som ägde rum i juni 1960.
Vid värderingen av aktuell skörd har i möjligaste mån hänsyn till kvali- tetsavvikelsen tagits. Sålunda har för brödsäd tillämpats ett pris grundat på uppgifter från föreningen Svensk spannmålshandel om leveransduglighet och prisavdrag inom de olika länen. Därvid har icke kvarnduglig brödspann mål, d. v. s. stödköpsvara, åsatts stödköpspris. För oljeväxter och socker betor har hänsyn tagits till olje- resp. sockerhalten. För övriga grödor har hänsyn till kvalitetsawikelsen ej kunnat tagas på grund av brist på erfor derligt underlag. Särskilt i fråga om fodersäd och hö torde regnskadorna ha nedsatt fodervärdet, vilket skulle ha motiverat en prisreducering. Det sy nes emellertid sannolikt, att hänsyn till kvalitetsskadorna i många fall kan ha tagits på indirekt väg vid den subjektiva skördeuppskattningen (ehuru detta i princip icke skall ske), nämligen på så sätt att de kvantitativa upp skattningarna kan ha skett med större försiktighet än eljest, då skörden va rit av normalkvalitet.
Huvudresultatet av länsundersökningen har sammanfattats i tabellerna 5 och 6. Som framgår av tabell 5 uppstår för riket i dess helhet ett överskott av ca 107 miljoner kr. För överskottslänen beräknas skördeöverskottet till ca 214 miljoner kr. Skördeförluster förekommer inom tio hushållningssäll skapsområden. Den sammanlagda skördenedsättningen inom dessa under- skottsområden beräknas uppgå till 107 miljoner kr. (tabell 6).
Skördeutfall inom mindre områden (»bygdeundersökningen»)
För att lokalisera de ur skördesynpunkt särskilt svårt drabbade område na har jordbruksnämnden funnit det nödvändigt att på grundval av skörde uppskattningen per den 15 oktober 1960 undersöka skördeutfallet inom mindre enheter än län. Då skörderapporterna avser förhållandena inom
Kungl. Maj.ts proposition nr 3 4 år 1961
15
hushållningsgillen, vilka i regel sammanfaller med församlingarna, har det ansetts lämpligt att liksom vid tidigare tillfällen bygga en undersökning på dessa rapporter. Undersökningen har avsett att inom tolv hushållningssäll- skapsområden (utom de i tabellerna 5 och 6 redovisade underskottslänen har även Uppsala och Gotlands län medtagits) fastställa avvikelsen i hektar avkastningen församlingsvis av brödsäd, fodersäd, vallhö och oljeväxter en ligt årsväxt- och skörderapporterna per den 15 oktober 1960 från »normal skörd».
Som normalutbyte per ha har härvid använts samma approximation som i länsundersökningen, nämligen det ovägda medeltalet av hektarskörden inom varje församling per den 15 oktober åren 1952, 1953, 1954 och 1956 med korrektion för avvikelsen från skördeomdömet 3,0 samt med trend tillägg. Avvikelsen mellan den aktuella hektaravkastningen och den på an givet sätt beräknade »normala» hektarskörden har för brödsäd, fodersäd, vallhö och oljeväxter uttryckts i procent och kallats skördeprocent. För att bättre kunna överblicka skördeutfallet har nämnden för varje undersökt för samling med hjälp av normskördevärdena enligt länsundersökningen vägt samman skördeprocenten för höstvete, vårvete, höstråg, korn, havre, bland säd, vallhö (inklusive bete) och oljeväxter till sammanfattande skördepro cent. Den på angivet sätt företagna utredningen benämnes i fortsättningen »bygdeundersökningen».
Resultaten av beräkningarna har jordbruksnämnden sammanställt i ta bell 7. Av denna framgår, att skördeprocenten räknats fram för 958 försam lingar och att i 237 av dessa skördeprocenten understiger talet 85. Härutöver torde tillkomma ett antal underskottsförsamlingar inom övriga, icke under sökta delar av landet. Dessutom torde även inom församlingar med en skör deprocent lika med eller överstigande talet 85 finnas områden med en skör deprocent understigande detta tal.
På grundval av bygdeundersökningen har jordbruksnämnden beräknat skadebeloppen vid en självrisk av 15 procent. För varje församling med skördeprocent understigande 85 har skördeförlusten beräknats med hjälp av senast tillgängliga arealer (från 1956 års jordbruksräkning) och norm- skördevärdet per ha. Normskördevärdena per ha har hämtats ur länsunder sökningen. Skördeförlusten vid 15 procent självrisk anger för varje för samling produkten av det procenttal, varmed skördeprocenten understiger 85, och hela församlingens normskördevärde. De på angivet sätt framräk- nade skadebeloppen för församlingarna har adderats inom varje hushåll- ningssällskapsområde. För samtliga tolv undersökta områden kan enligt nämndens beräkningar skördeförlusten vid 15 procent självrisk anges till omkring 27 miljoner kr.
Skördeskador enligt den objektiva skördeuppskattningen inom vissa områden
Jordbruksnämnden övergår därefter till beräkningarna av skördeskador- na enligt den objektiva skördeuppskattningen samt anför inledningsvis härom.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Tabell 7. Skördeskadorna enligt den subjektiva skördeuppskattningen per den 15 oktober 1960 (bygdeundersökningen)
Län
Totalantalet församlingar för vilka upp gift föreligger
Antalet för samlingar med skörde- skada över stigande 15 %
Skördeskada överstigan de 15 % självrisk
1 000-tal kr. %
Stockholms stad och län ......................
87
11
1187
4,4
Uppsala län ..............................................
83
7
587
2,2
Södermanlands län..................................
88
35
5 437
20,1
Östergötlands län......................................
144
88
9 675
35,8
Kalmar läns norra del..............................
29
10
1024
3,8
Kalmar läns södra del..............................
74
15
1476
5,5
Gotlands län..............................................
87
4
146
0,5
Älvsborgs läns norra del..........................
104
15
1233
4,6
Värmlands län..........................................
96
16
767
2,8
Örebro län..................................................
59
25
3 360
12,4
Västmanlands län ..................................
66
8
1768
6,6
Kopparbergs län (exklusive fjällbygden)
41
3
338
1,3
Samtliga ovanstående områden
958
237
26998
100,0
Beräkningarna, som utförts av statistiska centralbyrån, har begränsats till områden, där skador för år 1960 bedömts vara mera omfattande, nämli gen Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, Kalmar läns norra del samt Örebro och Västmanlands län. Beräkningarna har avsett skördeutfall och skördeskador för län (hushållningssällskapsområden), s. k. strata resp. enskilda brukningsenheter. I sistnämnda fall har beräkningar ut förts för brukningsenheter med uppgifter om arealanvändningen enligt arealinventeringen den 1 juni 1960, tillsammans ca 7 600. I centralbyråns undersökning har ingått höstvete, höstråg, vårvete, korn, havre, potatis, slåt- tervall, höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs, vitsenap och oljelin. Dessutom har medtagits arealer av vårråg (tillsammans med vårvete), blandsäd och grönfoder (tillsammans med havre och korn) samt frö och betesvall (tillsam mans med slåttervall).
Resultaten av beräkningarna för underskottsstrata har av jordbruks nämnden sammanställts i tabell 8. I tabellens första kolumn anges den sammanlagda skördeförlusten för underskottsstrata i de undersökta sju hushållningssällskapsområdena, eller drygt 33 milj. kr. Enligt länsunder- sökningen grundad på den subjektiva uppskattningen har skördeförlusten inom de tio områdena uppgått till 107 milj. kr. inom underskottslän. Bort ser man vid länsundersökningen från de områden, som icke undersökts en ligt den objektiva uppskattningen, kvarstår en skördeförlust enligt länsun dersökningen av 94 milj. kr.
Resultaten enligt de båda undersökningarna är, anför nämnden, icke jämförbara av flera orsaker. Bl. a. bör redan den omständigheten, att län utgör större enheter än strata, verka utjämnande på skadorna i länsunder sökningen i högre grad än i den objektiva beräkningen för strata. Av den anledningen borde skördeförlusten ha blivit större i beräkningen för strata. Att resultatet blivit det motsatta kan bero på att den subjektiva uppskatt ningen leder till en överskattning av skördeskadan. Av erfarenheter från
17
Tabell 8. Skördeskadorna enligt den objektiva skördeuppskattningen (underskottsstrata, självrisk = 0)
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961
Område
Ursprunglig beräkning milj. kr.
Räkne exempel1 milj. kr.
Kol. 2 — kol. 1 milj. kr.
1
2
3
Stockholms stad och län..........
3,1
4,9
1,8
Uppsala län ..............................
—
1,4
1,4
Södermanlands län..................
4,9
9,6
4,7
Östergötlands län......................
14,2
20,1
5,9
Kalmar läns norra del..............
4,0
6,0
2,0
Örebro län..................................
6,5
10,9
4,4
Västmanlands län ..................
0,4
2,3
1,9
Samtliga ovanstående områden
33,1
55,2
22,1
1 I den reviderade beräkningen har räknats med 3 procent större spill på spannmål samt 1 öre/kg lägre värde på fodersäd och hö jämfört med den ursprungliga beräkningen. Drygt hälften av skillnaden beror på ökat spill och knappt hälften på prisreducering på fodersäd och hö.
tidigare år har bl. a. framgått, att den subjektiva uppskattningen under skattar skördeutfallet särskilt under år med omfattande kvalitetsskador.
1 den objektiva uppskattningen föreligger på nuvarande stadium allt jämt betydande osäkerhetsmoment. Härom anför nämnden följande.
Bl. a. är normskördarna alltjämt omgivna med betydande felmarginaler. Normskördarna har nämligen måst beräknas med ledning av de subjektiva uppskattningarna, varvid en uppräkning till objektiv nivå skett medelst kvoter mellan de objektiva och subjektiva uppskattningarna. Jämförbart material för beräkning av dessa kvoter föreligger endast för de tre senaste åren.
En annan osäkerhet i den objektiva uppskattningen ligger i beräkning arna av spillets storlek. En av centralbyrån verkställd särskild spillunder sökning har hittills givit endast preliminära resultat. Det material, som hade kommit in vid tidpunkten för jordbruksnämndens beräkningar, av såg sålunda för brödsäden endast 50 procent och för fodersäden ca 35 pro cent av antalet uttagna brukningsenheter i spillundersökningen. Orsaken till det stora bortfallet är att uppgifterna om den tillvaratagna skörden allt jämt är ofullständiga. Bortfallet består huvudsakligen av gårdar, där skör den helt eller delvis har skördats med bindare, slåttermaskin eller lie. Av denna anledning torde spillet i de föreliggande beräkningarna vara under skattat.
På grund av spillundersökningens ringa omfattning samt det stora bort fallet i materialet har beräkningen av spillets storlek ej kunnat göras för varje undersökningsområde separat utan för samtliga områden samman tagna (antalet gårdar ingående i den preliminära spillundersökningen har uppgått för höstvete till 69, höstråg 25, vårvete 26, korn 17 och havre 34). I verkligheten kan emellertid variationen i spillprocenten mellan områdena ha varit betydande. ...
En bidragande orsak till osäkerheten har vidare varit att tillräckligt sta tistiskt underlag för bedömning av kvalitetsnedsättningen för fodersäd och hö ej har förelegat.
2
Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 34
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
Tabell 9. Skördeskador^ enligt den objektiva skördeuppskattningen
Ersättningar på enskilda gårdar; självrisk = skördevariationen = ca 15 procent
Område
Ursprunglig beräkning 1 000 kr.
Räkne exempel1 1 000 kr.
Stockholms stad och län.............. 560
1008
Uppsala län ..................................
38
127
Södermanlands län...................... 185
394
Östergötlands län..........................
1676
3 605
Kalmar läns norra del..................
576
1048
Örebro län......................................
571
1309
Västmanlands län ......................
58
148
Samtliga ovanstående områden 3 664
7 639
Inverkan av obärgad areal, ej utjämnat tillägg (exklusive östergötland).......................................... 4 083
4 083
Summa
7 747 11722
Östergötland (approximativ beräkning med ledning av övriga län).................................................. 3 442
3 442
Totalt 11189 15 164
1 I den reviderade beräkningen har räknats med 3 procent större spill på spannmål samt 1 öre per kg lägre värde på foder säd och hö. Drygt hälften av skillnaden mellan den ursprungliga och reviderade beräkningen beror på ökat spill och resten på prisreducering på fodersäd och hö.
I syfte att erhålla någon uppfattning om storleken av osäkerhetsmargi nalerna beroende på underskattningen av spillet och kvalitetsnedsättningen för fodersäd och hö har statistiska centralbyrån på jordbruksnämndens hemställan utfört vissa kompletterande överslagsberäkningar. I dessa har man ökat spillet med 3 procent för spannmål och reducerat värdet för ak tuell skörd av fodersäd och hö med 1 öre per kg jämfört med de ursprung liga beräkningarna. Skördeförlusten i underskottsstrata ökar då från 33 miljoner kr. till 55 miljoner kr. (tabell 8). Av ökningen, 22 miljoner kr., beräknas drygt hälften bero på ökat spill och resten på reduceringen av värdet på fodersäd dch hö.
I tabell 9 har jordbruksnämnden sammanställt vissa huvudresultat av statistiska centralbyråns uppgifter om beräknade ersättningar inom de sju undersökta områdena. I beräkningen har i stort sett samma principer till- lämpats, som förutsättes komma till användning i det permanenta skörde- skadeskyddet. Beräkningarna anger skördeskadeersättningarna vid en själv risk lika med skördevariationen, vilken i genomsnitt svarar mot ca 15 pro cent för de undersökta områdena. Det sammanlagda ersättningsbeloppet för dessa områden skulle uppgå till 3,7 miljoner kr.
Med anledning av att huvudsyftet med undersökningen av 1960 års skör deskador varit att söka fastställa en ram för kontantbidrag till de hårdast drabbade jordbrukarna har jordbruksnämnden genom statistiska central-
Kungl. Maj.ts proposition nr 3i år 1961
19
byrån verkställt en tilläggsundersökning på provytegårdarna. Beräkningen innebär ett avsteg från de principer, som avses skola tillämpas vid ersätt- ningsberäkningarna i det permanenta skördeskadeskyddet. I undersökning en har man nämligen utnyttjat de uppgifter om obärgade arealer, som cen tralbyrån införskaffat från provytegårdarna. I tilläggsberäkningen har man sålunda för varje enskild gård beaktat skördeförlusten på obärgad areal. I den tidigare undersökningen har med aktuell skörd däremot avsetts den genomsnittliga skördeavkastningen per stratum, där visserligen även in verkan av obärgad areal beaktats. Utjämningen för hela strata medför emel lertid, att ett stort antal brukningsenheter ej blir ersättningsberättigade, trots att den obärgade arealen hos dessa ofta ligger väsentligt över genom snittet.
Tilläggsberäkningen visar, att ersättningarna inom sex områden (Öster götlands län har ej kunnat medtagas vid tilläggsberäkningen på grund av att centralbyrån icke har införskaffat uppgifter om obärgade arealer från provytegårdarna inom detta län) ökar med 4,1 miljoner kr. Med ledning av den relativa ökningen av ersättningarna inom dessa sex områden har en approximativ beräkning verkställts för Östergötlands del, vilken visar att ersättningarna för detta län skulle öka med 3,4 miljoner kr. Det samman lagda ersättningsbeloppet för alla sju områdena skulle således bli (3,7 -|- 4,1 -)- 3,4 =) drygt 11 miljoner kr.
I den andra kolumnen i tabell 9 har jordbruksnämnden åter gett resultaten av den tidigare omnämnda överslagsberäkningen, när man ökar spillet med 3 procent på spannmål samt sänker priset med 1 öre per kg för fodersäd och hö. Ersättningarna ökar enligt denna beräkning från 3,7 till 7,6 miljo ner kr. Om hänsyn tages till tilläggsberäkningen för provytegårdarna (in verkan av skördeförlust på obärgad areal ej utjämnad) kan ersättningsbe loppet beräknas till drygt 15 miljoner kr.
Såsom framgått av det förestående medför redan tämligen små modifika tioner av beräkningsgrunderna, att ersättningsbeloppet ändras högst vä sentligt. Bärgningsförhållandena hösten 1960 inom de skördeskadade områ dena var emellertid enligt jordbruksnämnden otvivelaktigt sådana, att kor rektioner av det slag, som här har gjorts, är berättigade. Enligt nämndens uppfattning får den i räkneexemplets form gjorda höjningen av spillprocen ten och sänkningen av priserna på fodersäd och hö betraktas som tämligen försiktig. Nämnden vill icke utesluta möjligheten av att spillet och kvali tetsförlusterna i verkligheten varit större än vad beräkningarna ger vid han den och att sålunda ersättningarna bort tagas upp till ett högre belopp än angivna 15 miljoner kr. Dessutom påpekar nämnden, att beloppet avser en dast de sju enligt objektiv skördeuppskattning undersökta hushållningssäll- skapsområdena.
I anslutning härtill anför jordbruksnämnden, att genom att skördeförlus- terna beräknas i genomsnitt per område (hushållningssällskapsområde, stra tum, socken) givetvis genom utjämning en viss underskattning av skörde- förlusterna sker. Inom ett och samma område finns brukningsenheter med
Kungl. Maj:ts proposition nr
34
år 1961
såväl god som dålig skörd. Detta synes i särskilt hög grad ha varit fallet under år 1960 med tanke på skadornas natur (översvämningar o. d.). Å and ra sidan bör, framhåller nämnden, hänsyn tagas till att en utjämning i ett betydande antal fall torde ha förekommit även inom brukningsenheterna. Exempelvis torde översvämningar oftast icke ha drabbat hela bruknings- enheten utan endast ett eller ett par skiften på varje enhet. På övriga skif ten kan skörden ha varit så god, att förlusterna helt eller delvis uppvägts.
Överläggningar mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation
Jordbruksnämnden anför i detta avsnitt av sin skrivelse inledningsvis att vid överläggningarna mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelega tion angående behovet av kontanta bidrag i anledning av fjolårets skörde skador hänsyn givetvis tagits till tidigare i annat sammanhang vidtagna åt gärder i syfte att lindra den ekonomiska situationen för de av skadorna drabbade jordbrukarna. Härom anför nämnden följande.
Redan i höstas skedde en utökning av föreningen Svensk spannmålshan dels rörliga kredit i riksgäldskontoret från 140 miljoner kr. till 190 miljo ner kr. samt medgavs dispens från regeln om viss uppsägningstid för me del innestående å skogskonto. Vidare lämnade Kungl. Maj :t domänstyrel sen möjlighet att medge extra anstånd med erläggande av arrende för såda na arrendatorer, som var i behov av ekonomiskt bistånd på grund av fel slagen skörd. Nu nämnda åtgärder kunde vidtagas utan riksdagens pröv ning. Statsmakterna har därutöver beslutat (prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) om vissa lättnader i de för stödlån gällande villkoren i vad de avser amorteringsfri tid, anstånd med erläggande av amortering samt bestämmel se om dröjsmålsränta. Vidare beslöts uppmjukning av villkoren i fråga om av lantbruksnämnderna medgiven statsgaranti för i kreditinrättningar upp tagna driftslån. Slutligen infördes statliga garantier för lån, som i anledning av skördeskadorna upptas på den allmänna marknaden intill ett samman lagt belopp av 25 miljoner kr.
Vad angår lånegarantien upplyser jordbruksnämnden, att intill den 29 december 1960 642 ansökningar hade inkommit till lantbruksnämnderna, omfattande ett totalbelopp av ca 6 miljoner kr. Lantbruksstyrelsen har un der hand meddelat nämnden, att ett betydande antal ansökningar inkom mit efter sistnämnda datum. Någon sammanfattande ny uppgift om det to talt sökta beloppet kan emellertid icke erhållas förrän efter den 20 januari 1961.
Jordbruksnämnden anför, att nämnden har den uppfattningen, att de fö- renämnda åtgärderna medfört en väsentlig lättnad för de jordbrukare, som drabbats av skördeskador. Nämnden är å andra sidan övertygad om att sär skilt det icke obetydliga antal jordbrukare, som på grund av skördeskador under tidigare år fått en försvagad ekonomi och som år 1960 återigen fått vidkännas stora skördeförluster till följd av översvämning eller andra svåra skador, icke kan väntas få ett tillfredsställande stöd genom redan beslutade åtgärder. För dessa och andra jordbrukare, vilka icke kan bli hjälpta av den
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961
21
statliga lånegarantien m. fl. åtgärder, bör enligt nämndens mening kontanta
bidrag utgå efter behovsprövning.
Vid fastställandet av bidragsbeloppets storlek har jordbruksnämnden haft
överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation, varvid det tidigare
redovisade, av nämnden införskaffade och bearbetade statistiska materialet
har utgjort grundvalen. Nämnden erinrar om att de vid 15 procents själv
risk erhållna ersättningsbeloppen, som tidigare angivits, utgör ca 27 miljo
ner kr. i underskottssocknar enligt den subjektiva skördeuppskattningen och
ca 15 miljoner kr. i underskottsstrata enligt den objektiva uppskattningen.
Att en betydande skillnad mellan beräkningarna uppkommer är enligt
nämndens mening naturligt med hänsyn till att beräkningsgrunderna i vik
tiga hänseenden icke är desamma samt att beräkningarna såväl enligt den
subjektiva som den objektiva metoden är omgivna av betydande felmargi
naler, även om dessa är av olika karaktär.
Beträffande båda beräkningarna kan enligt jordbruksnämnden vidare ifrå
gasättas, om man bör göra avdrag för självrisk, särskilt när det gäller att
bereda jordbrukare hjälp i rena katastroffall i anledning av 1960 års skör
deskador. Sak samma gäller många jordbrukare som under en följd av år
drabbats av skördeskador. Eftersom avsikten är att i första hand hjälpa så
dana hårt drabbade jordbrukare och bidragen förutsättes utgå efter behovs
prövning, framstår det som orimligt att i sådana fall göra avdrag för själv
risk. I andra fall där hjälpbehovet ej är så trängande får förutsättas, att vid
bidragsutdelningen en viss självrisk beaktas. Det sagda innebär, att ett stort
antal av skördeskador drabbade jordbrukare icke blir berättigade till bidrag.
Jordbrukets förhandlingsdelegation har med hänsyn härtill för sin del ut
gått från den uppskattade totala skadan samt antagit, att knappt en tredje
del av denna kommer att ersättas genom kontantbidrag.
Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att totalskadan i
underskottsstrata enligt den objektiva metoden, enligt vad tidigare angivits,
uppgått till ca 55 miljoner kr. Att märka är emellertid att den objektiva upp
skattningen täcker ett mindre antal områden än den subjektiva. Den förra
omfattar sålunda icke Kalmar läns södra del, Älvsborgs läns norra del, Värm
lands och Kopparbergs län. Så är däremot fallet i den subjektiva uppskatt
ningen. Om underskottsstrata i de nämnda länen medtagits, skulle enligt
nämndens uppfattning troligtvis totalförlusten stigit från angivna 55 miljo
ner kr. till 60 miljoner kr. eller något däröver. Om man liksom jordbrukets
förhandlingsdelegation antar, att knappt en tredjedel av de jordbrukare,
som drabbats av skördeskador, kommer att bli bidragsberättigade, skulle det
erforderliga ersättningsbeloppet komma att uppgå till ca 20 miljoner kr.
Jordbruksnämnden har med beaktande av hela det statistiska material,
som framkommit vid nämndens undersökning, kommit till den uppfatt
ningen, att ett totalbelopp, som gör det möjligt att lämna de särskilt hårt
drabbade jordbrukarna en effektiv hjälp, bör kunna anges till 20 miljoner
kr. Vid sammanträde den 12 januari 1961 med jordbrukets förhandlingsdele
gation uppnåddes enighet om att nämnden i framställning till Kungl. Maj :t
skulle föreslå, att 20 miljoner kr. ställdes till förfogande för kontanta bidrag efter behovsprövning till de av skördeskadorna svårast drabbade jordbru karna.
Finansieringen av kontantbidraget
Jordbruksnämnden anför, att det överenskomna beloppet av 20 miljoner kr. under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande genom lantbruksstyrelsens försorg skall utlämnas i form av kontanta bidrag till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av skador på 1960 års skörd. Angående finansieringen har mellan nämnden och jordbrukets förhand lingsdelegation enighet uppnåtts om följande förslag.
En tredjedel av beloppet — lämpligen avrundat till 7 miljoner kr. — stäl les till förfogande i form av särskilt anslag på budgeten. Att bidragen till en del finansieras av allmänna budgetmedel, har jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation ansett naturligt redan med hänsyn till att de nu aktuella skadorna i många fall har varit av den katastrofnatur, att de är väl jämförliga med sådana skador till följd av naturkatastrofer — exempelvis översvämningsskador på industrianläggningar, varulager, enskil da vägar m. m. enligt propositionen 1960: 2; SU 17 — vilka i olika samman hang har ansetts böra ersättas av budgetmedel. En finansiering med en tredjedel över riksstaten skulle även i viss mån överensstämma med det för slag till finansiering av en skördeskadefond, som nyligen framlagts i en inom jordbruksdepartementet uppgjord promemoria, varöver yttrande den 4 oktober 1960 avgivits av jordbruksnämnden.
Återstående 13 miljoner kr. skall enligt det överenskomna förslaget täc kas till hälften, 6,5 miljoner kr., av kvarstående överskott av införselavgif ter på jordbrukets område från treårsperioden 1956/57—1958/59 och till resterande del, 6,5 miljoner kr., av medel, som influtit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen under innevaran de regleringsår.
Beträffande det kvarstående överskottet av införselavgiftsmedel från tre årsperioden å 17,3 miljoner kr. anför jordbruksnämnden följande.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 maj 1960 om godkännande av ett mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation överens kommet förslag hemställde nämnden, att överskottet skulle få disponeras till täckande av speciella behov vid tillämpning av inkomstregeln eller tre procentregeln inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets om råde. Med anledning härav meddelade Kungl. Maj :t i brev till nämnden den 3 juni 1960, att Kungl. Maj:t framdeles — efter förslag av jordbruksnämn den samt efter riksdagens hörande — skulle meddela besked i ämnet. Nämndens och förhandlingsdelegationens nu framlagda förslag innebär en dast såvitt gäller det angivna beloppet på 6,5 miljoner kr. ändring av vad som i skrivelsen den 24 maj 1960 föreslagits i fråga om användningen av hithörande överskottsmedel.
Enligt ett av jordbrukets förhandlingsdelegation avgivet förslag, som av jordbruksnämnden lämnats utan erinran, skall av de olika slag av införsel
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
23
avgiftsmedel, varur beloppet på 17,3 miljoner kr. på sin tid har uppstått,
vid ianspråktagande av de 6,5 miljoner kr. följande avgiftsslag tagas i an
språk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Avgifter av de slag, som enligt gällande grunder skall tillföras Miljoner kr.
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening ................................. 1,6
Sveriges oljeväxtintressenters förening u. p. a.................................... 2,1
Svenska mejeriernas riksförening u. p. a............................................... 1,8
Svensk kötthandel, förening u. p. a........................................................ 1,0
Summa
6,5
Återstående belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. föreslår jordbruksnämn
den, såsom nyss angivits, skola bestridas av införselavgiftsmedel, som in
flutit eller inflyter under regleringsåret 1960/61. Beträffande dessa införsel
avgiftsmedel anför nämnden följande.
Jordbruksnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 november 1960
framlagt vissa beräkningar angående storleken av införselavgiftsmedlen för
regleringsåret 1960/61. Erfarenheterna av avgiftsuppbörden under tillända-
lupna del av regleringsåret och de bedömningar, som nu har kunnat göras av
den fortsatta utvecklingen, har icke givit nämnden anledning att i någon
väsentlig mån revidera dessa beräkningar, slutande på ett sammanlagt be
lopp av avgiftsmedel på inemot 147 miljoner kr. Nämnden har sålunda an
sett sig kunna utgå från att det för skördeskadebidrag föreslagna beloppet
av 6,5 miljoner kr. skall kunna uttagas av 1960/61 års införselavgiftsmedel
utan åsidosättande av de normala regleringsändamål — inom en av Kungl.
Maj :t och riksdagen angiven ram av 93 miljoner kr. — eller de speciella, i
nämndens skrivelse den 22 november 1960 angivna behov (»utbytesexport»
av spannmål, åtgärder på matpotatisområdet, m. m.), vilka skall tillgodo
ses av avgiftsmedlen i fråga.
Jordbruksnämnden anmäler sin avsikt att, omedelbart efter godkännande
av nu ifrågavarande förslag, av tillgängliga införselavgiftsmedel preliminärt
överföra erforderligt belopp till lantbruksstyrelsen för den föreslagna bi-
dragsutdelningen. Frågan om från vilka eller vilken av de olika grenarna av
regleringsverksamheten införselavgiftsmedlen slutgiltigt skall tagas, bör en
ligt nämndens mening få avgöras efter prövning av förhållandena inom
varje särskild gren, så snart avgiftsuppbörden och storleken av olika regle-
ringsbehov under regleringsåret bättre kan överblickas. Nämnden anför, att
den avser att efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda
hithörande spörsmål och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet.
Fördelningen av kontantbidraget
Jordbruksnämnden upplyser, att arbete med att utfärda anvisningar och
ansökningsformulär m. m. f. n. pågår inom lantbruksstyrelsen i samråd med
representanter för nämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk. Dessa anvisningar och formulär avses enligt nämnden
snarast möjligt skola tillställas de berörda lantbruksnämnderna. Avsikten
är, framhåller nämnden, att huvuddelen av det föreskrivna beloppet skall
fördelas mellan de hårdast drabbade områdena. En viss reserv (förslagsvis 25 procent av disponibla medel) bör dock undantas från den eljest i princip definitiva centrala fördelningen. Denna reserv är avsedd för områden, som ej medtagits i den centrala fördelningen, som extra medelsförstärkning till områden, vilka visar sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har kunnat beräknas samt för besvärsfall.
Jordbruksnämnden anför, att det för att kontantbidrag skall kunna utgå måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av betydande skördeskador. Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av inkomster, vilket framstår som väsentligt i förhållande till hans normala årsinkomst. In komstbortfallet skall vidare ha medfört, att hans ekonomi blivit så hårt pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som han enligt beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av kreditgaranti och betalningslättnader — får anses ha avsevärda svårigheter att betala räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga för driftens fortsättande. Vid bedömning av huruvida denna förutsättning föreligger skall även beaktas, om sökanden förutom år 1960 dessförinnan under senare år drabbats av kännbara skördeskador. Jämväl i övrigt må hänsyn tas till särskilda omständigheter, som kan göra att det av skördeskadorna 1960 förorsakade inkomstbortfallet är svårt att bära. För att syftet med bidragen icke skall förfelas är det av största vikt, att de i de enskilda fallen avvägs så, att de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta jordbruksdriften.
Vidare anför jordbruksnämnden, att ansökningarna bör underkastas granskning. Vid denna kan, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kon takt upptagas med — förutom lantbruksnämndernas egna ortsombud — jämväl andra med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala förtroendemän, vilka bör lämnas tillfälle delta i granskningen. Vidare bör de tjänstemän hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande utredning om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom delta.
Prövningen av ansökningarna bör enligt jordbruksnämndens förslag inom varje lantbruksnämnd omhänderhavas av en särskilt tillsatt delegation. Prövningen bör ske med biträde av en representant för hushållningssällska pet. Sällskapets sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i nämnda delegation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Vissa framställningar och yttranden m. m.
I skrift den 17 augusti 1960 har Hallands läns hushållningssällskap an hållit, såvitt nu är i fråga, att vissa jordbrukare i Karups kommun, vilka drabbats av skördeskador förorsakade av ollonborrens larver, måtte på lik nande sätt som vid skördekatastrofer av annat slag erhålla statsbidrag för skördeförlusterna.
25
I remissyttrande häröver har statskontoret framhållit bl. a. följande.
För en bedömning av ersättningsfrågan synes en arealvis verkställd upp
skattning av skadorna i förhållande till normalskörd vara erforderlig. I
den mån gottgörelse sedan bör lämnas av statsmedel för lidna förluster,
bör besluten härom basera sig på en behovsprövning i varje särskilt fall. Att
vederbörande skadelidande jordbrukare bör bära viss självrisk förutsätter
statskontoret. Denna självrisk torde ej böra sättas lägre än till att avse en
tredjedel av skadan. Med hänsyn till att närmare klarhet ej skapats beträf
fande storleken av det ersättningsbelopp, som i nu förevarande fall skulle
ifrågakomma, är statskontoret vid ett bifall om ersättning för skador för
orsakade av ollonborren i dagens läge icke berett giva någon direkt rekom
mendation i anslagsfrågan.
Lantbruksstgrelsen tillstyrker i remissutlåtande över skriften, att stats
bidrag beviljas åt ifrågavarande skadelidande. Sådant bidrag bör enligt sty
relsen utgå efter i princip samma grunder som vid skördeskada, som upp
stått på grund av regnskada.
Statens växtskijddsanstalt finner för sin del, att ett bedömande av frågan
om ersättning av statsmedel för lidna skördeförluster med hänsyn till bris
tande erfarenheter och svårigheter att förutse ollonborreangreppen lämpli
gen torde böra ske oberoende av i vad mån härjningarna kunnat avvärjas
eller inte.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anför i sin med anledning av
jordbruksnämndens framställning ingivna skrift bl. a. följande.
Med stor tillfredsställelse tog vi i höstas del av Kungl. Maj:ts förslag och
riksdagens beslut om statliga garantilån både till jordbrukare och träd
gårdsodlare, som drabbats av skördeskador. Vi uppfattade detta beslut så,
att statsmakternas avsikt var, att trädgårdsnäringen vid lidna skördeskador
principiellt skulle likställas med jordbruket. Det är därför med förvåning
och beklagande vi konstaterar, att trädgårdsodlarna ej medtagits i det förslag
som jordbruksnämnden framlagt till Kungl. Maj:t om kontanta bidrag till
de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna. Då enligt nämndens
förslag även statliga medel direkt eller indirekt skall finansiera dessa kon-
tantbidrag, anser vi, att dessa medel även bör komma de trädgårdsodlare till
del, som hårdast drabbats av skördeskador. Att vid en statlig medelsanvis
ning ställa dessa trädgårdsodlare i en sämre ställning än motsvarande jord
brukare anser vi vara både stötande och orättvist. Det skulle också bryta
både mot de principer, som låg till grund för 1960 års riksdagsbeslut om
stöd åt både skördeskadedrabbade jordbrukare och trädgårdsodlare och
mot det uttalande som statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
gjorde i riksdagsdebatten den 5 december 1957, då han försäkrade att »om
trädgårdsnäringen skulle bli i behov av samma stödåtgärder, som gäller för
jordbruket, så skall den tillförsäkras rätten härtill.»
Med anledning av det nu anförda och med hänvisning till skrivelse av
den 14 september 1960, anhåller handelsträdgårdsmästareförbundet, att
kontanta skördeskadebidrag inte tillerkännes bara jordbrukare utan också
de trädgårdsodlare, som hårdast drabbats av skördeskador.
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
I skrivelse den 24 januari 1961 har lantbruksstyrelsen lämnat en redogö relse för verksamheten i fråga om statlig garanti för skördeskadelån. Styrel sen erinrar därvid först följande.
Enligt medgivande av 1960 års riksdag må statlig kreditgaranti beviljas för lån på allmänna kapitalmarknaden i anledning av skördeskador. Det belopp, vartill kreditgarantier för nämnda ändamål högst må beviljas, har av riksdagen fastställts till 25 miljoner kr. Genom kungörelse om statlig ga ranti för skördeskadelån (SFS 1960:564) har Kungl. Maj:t meddelat be stämmelser för verksamheten, vilken handhas av lantbruksnämnderna.
Lantbruksstyrelsen upplyser, att den från lantbruksnämnderna infordrat uppgifter om antalet intill den 20 januari 1961 inkomna ansökningar om lå negarantier m. m. På grundval av de från nämnderna införskaffade upp gifterna lämnar styrelsen följande redogörelse för verksamheten.
Intill den 20 januari 1961 har till nämnderna inkommit 1 379 ansökningar om lånegarantier för lån å sammanlagt 11 911 700 kr. Hittills har 513 ansök ningar färdighehandlats, varav 453 bifallits och 60 avslagits. Lånegarantier har beviljats för lån å sammanlagt 3 618 700 kr. Uppdelade på grupper efter storleken av det önskade lånet fördelar sig ansökningarna på följande sätt: 19 ansökningar avser lån å högst 1 000 kr., 92 lån å belopp mellan 1 000— 2 000 kr., 477 lån å belopp mellan 2 000—5 000 kr. samt 791 lån över 5 000 kr.
Beträffande verksamhetens omfattning vid de olika lantbruksnämnderna anför styrelsen följande.
Efterfrågan på lånegarantier har varit störst i Stockholms, Uppsala, Söder manlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs, Örebro, Västman lands och Kopparbergs län. Till lantbruksnämnderna i dessa län har intill den 20 januari 1961 inkommit 1 186 ansökningar om garanti för lån å sam manlagt 10 549 650 kr. Nämnderna i övriga län har mottagit 193 ansök ningar avseende lån å sammanlagt 1 362 050 kr.
Lantbruksstyrelsen anför, att det övervägande flertalet jordbrukare, som nu sökt lånegaranti för skördeskadelån, uppgivit att de drabbats, förutom av skördeskador år 1960, av betydande skördeskador under tidigare år. En ligt de uppgifter som i nämnda hänseende lämnats av lantbruksnämnderna — med undantag för nämnderna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbottens län — kommer 1 183 ansökningar från jordbrukare, som år 1960 och tidi gare år haft skördeskador. Antalet sådana ansökningar utgör inom envar av nyssnämnda storleksgrupper: gruppen 0—1 000 kr. 15 ansökningar, 1 001—2 000 kr. 72 ansökningar, 2 001—5 000 kr. 410 ansökningar samt över 5 000 kr. 686 ansökningar. Antalet garantisökande, som i anledning av skördeskador under tidigare år erhållit stödlån och/eller kontantbidrag, utgör 954.
Lantbruksstyrelsen har vidare från lantbruksnämnderna infordrat upp gifter om i vilken utsträckning lånegarantier sökts för att användas till in lösen av stödlån eller andra äldre driftskrediter. Ehuru de lämnade uppgif terna enligt styrelsen inte ger någon klar bild härav, framgår likväl att lå
27
negarantier såväl sökts som beviljats för detta ändamål, i fråga om inlösen
av stödlån dock endast undantagsvis.
Lantbruksnämnderna beräknar på grundval av de ansökningar, som in
kommit intill den 20 januari 1961, ett belopp av 11 905 300 kr. vara erfor
derligt som ram för garantigivningen. Då efterfrågan på lånegarantier sy
nes kunna tillgodoses inom den av riksdagen medgivna garantiramen, fin
ner lantbruksstyrelsen inte anledning att f. n. göra framställning om änd
ring av denna ram.
Kungl. Maj.ts proposition nr 3 4 år 1961
Departementschefen
Sommaren 1960 kännetecknades i stora delar av landet av en onormalt rik
lig nederbörd. Inom flera områden var väderleken den regnigaste som före
kommit sedan meteorologiska mätningar började att utföras i Sverige. Ka
rakteristiskt var vidare det relativt stora antalet dagar med koncentrerad
nederbörd, ofta i form av skyfallsliknande regn. Även under hösten var ne
derbörden i en del områden betydligt större än normalt. Den rikliga neder
börden medförde i olika områden betydande skördeskador samt svårigheter
vid bärgningen av skörden.
Enligt beslut av 1960 års riksdag gällde med avseende å 1960 års skörd
liksom åren närmast dessförinnan en modifierad 4-procentregel. Enligt den
na var jordbruket i händelse av dålig skörd berättigat till särskild kontant
kompensation för den del av produktionsbortfall eller kostnadsökning för
fodermedel, som översteg fyra procent av inkomstsumman i en för år 1960
upprättad normkalkyl. Beräkning av produktionsutfallet skulle emellertid
ske endast om så påfordrades av jordbrukets organisationer. Dessa har
dock inte påkallat en dylik beräkning och någon utlösning av den modifie
rade 4-procentregeln har inte skett.
Med anledning av skadorna på 1960 års skörd vidtog Kungl. Maj:t redan
tidigt sistlidna höst vissa åtgärder i syfte att lindra den ekonomiska situa
tionen för de drabbade jordbrukarna. För att möjliggöra bland annat stöd
köp av skadad brödsäd utökades sålunda med stöd av ett av riksdagen tidi
gare givet bemyndigande den rörliga krediten i riksgäldskontoret till Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening. Vidare medgavs dispens från regeln
om viss uppsägningstid för medel innestående å skogskonto. Domänstyrel
sen lämnades också möjlighet att i vissa fall och på vissa villkor medge
extra anstånd med erläggande av arrende för sådana arrendatorer, som på
grund av felslagen skörd år 1960 lidit väsentlig förlust och därför var i
behov av ekonomiskt bistånd. I enlighet med beslut av 1960 års riksdag
(prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) har vidare medgivits vissa lättnader i
de för stödlån gällande villkoren i vad de avser amorteringsfri tid, anstånd
med erläggande av amortering samt bestämmelserna om dröjsmålsränta.
Likaså har villkoren i fråga om av lantbruksnämnder medgiven statsgaranti
för i kreditinrättningar upptagna driftslån uppmjukats.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
Vidare har i enlighet med nyssnämnda riksdagsbeslut införts statliga
garantier för lån, som i anledning av skördeskador upptagits på den all
männa marknaden. Enligt riksdagens beslut får dylika garantier beviljas
intill ett sammanlagt belopp av 25 miljoner kronor. Som framgår av den
förut återgivna, av lantbruksstyrelsen lämnade redogörelsen beräknas på
grundval av de ansökningar, som inkommit intill den 20 januari 1961, ett
belopp av endast 11,9 miljoner kronor bli erforderligt som ram för garanti-
givningen i anledning av 1960 års skördeskador. Då efterfrågan på lånega
rantier sålunda synes kunna tillgodoses inom den av rikdagen medgivna
ramen, finner jag i likhet med lantbruksstyrelsen inte anledning att fram
lägga något förslag om ändring av denna ram.
Såsom framgår av jordbruksnämndens framställning har enligt nämn
dens uppfattning de förenämnda åtgärderna medfört en väsentlig lättnad
för de av skördeskador drabbade jordbrukarna. Nämnden är emellertid sam
tidigt övertygad om att särskilt det inte obetydliga antal jordbrukare, som
på grund av skördeskador under tidigare år fått en försvagad ekonomi och
som år 1960 återigen fått stora skördeförluster, inte kan väntas få ett till
fredsställande stöd genom redan beslutade åtgärder. Efter övervägande av
det utav nämnden förebragta utredningsmaterialet och övriga omständighe
ter har jag funnit mig böra förorda, att ytterligare stödåtgärder vidtages
från det allmännas sida för att mildra verkningarna av fjolårets skörde
skador.
I fråga om utformningen av dessa stödåtgärder kan jag i huvudsak an
sluta mig till vad jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets för
handlingsdelegation och lantbruksstyrelsen härutinnan föreslagit. Möjlig
heter bör sålunda nu liksom senast i anledning av 1959 års skördeskador
skapas för utlämnande av kontantbidrag efter individuell ansökan. På ena
handa villkor som till jordbrukare torde emellertid dylika bidrag även böra
utgå till trädgårdsodlare, som år 1960 drabbats av betydande skördeskador.
Vidare bör till de jordbrukare, som drabbats av de i det föregående nämn
da, av ollonborrens larver orsakade skördeskadorna kunna utgå bidrag efter
samma grunder som vid skördeskador, förorsakade av väderleksförhållan
dena.
För utbetalning av de behovsprövade kontantbidragen synes i anslutning
till jordbruksnämndens förslag böra ställas medel till förfogande intill ett
belopp av 20 miljoner kronor. Huvuddelen av detta belopp skall enligt
nämnden fördelas mellan de av skördeskadorna hårdast drabbade områ
dena. En viss reserv å förslagsvis 25 procent av beloppet har dock ansetts
böra undantas från den eljest i princip definitiva centrala fördelningen.
Denna reserv är avsedd för områden, som inte medtagits i den centrala
fördelningen, och för extra medelsförstärkning till områden, vilka visar
sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har kunnat beräknas, samt
för besvärsfall. Mot nämndens förslag till huvudsaklig fördelning av bi
dragsbeloppet har jag intet att erinra.
Bidragsgivningen bör i enlighet med jordbruksnämndens, efter samråd
Kungl. Maj.ts proposition nr år 1961
29
med lantbruksstyrelsen och jordbrukets förhandlingsdelegation, upprättade
förslag ske efter individuell ansökan och prövning. För att kontantbidrag
skall kunna utgå måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av bety
dande skördeskador. Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av
inkomster, vilket framstår som väsentligt i förhållande till hans normala
årsinkomst. Inkomstbortfallet skall också ha medfört, att hans ekonomi
blivit så hårt pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som
han enligt beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av
kreditgaranti och betalningslättnader —• får anses ha avsevärda svårigheter
att betala räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga
för driftens fortsättande. För att syftet med bidragen inte skall förfelas är
det vidare av största vikt, att bidragen i de enskilda fallen avväges så, att
de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta jord
bruksdriften.
Prövningen av ansökningarna bör i enlighet med jordbruksnämndens för
slag omhänderhas av en inom varje lantbruksnämnd särskilt tillsatt delega
tion med biträde av en representant för hushållningssällskapet. Sällskapets
sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i delegationen. Vid den
granskning, som ansökningarna bör underkastas, bör i enlighet med nämn
dens förslag, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kontakt kunna upp
tagas med — förutom lantbruksnämndernas ortsombud — jämväl andra
med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala förtroende
män, vilka bör lämnas tillfälle deltaga i granskningen. Vidare bör de tjän
stemän hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande ut
redning om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom, del
taga.
De närmare grunderna för bidragsprövningen och för fördelningen av bi-
dragsmedlen bör med utgångspunkt från nu angivna huvudregler fastställas
av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av lantbruksstyrel
sen efter hörande av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdele
gation.
För finansieringen av den föreslagna bidragsverksamheten bör liksom i
några liknande fall tidigare år kunna tagas i anspråk vissa hos jordbruks
nämnden tillgängliga men ännu ej disponerade allmänna medel. Jag finner
mig sålunda böra föreslå, att till förfogande för verksamheten i första hand
ställes ett belopp av 10 miljoner kronor av det överskott av införselavgifts
medel inom jordbruksregleringen, som uppkommit under treårsperioden
1956/57—1958/59. För verksamheten bör vidare i andra hand medel intill
ett belopp av 10 miljoner kronor ställas till förfogande ur de under regle
ringsåret 1960/61 influtna eller inflytande införselavgifterna på jordbrukets
område. Enligt från jordbruksnämnden under hand inhämtade uppgifter
beräknas ett överskott av införselavgifter under detta år bli disponibelt,
sedan de övriga regleringsändamål, vilka kan anses böra tillgodoses med
medel från sagda införselavgifter, blivit täckta.
För att möjliggöra att nyssnämnda belopp omedelbart skall kunna stäl
30
las till förfogande, bör jordbruksnämnden bemyndigas att förskottera er
forderliga belopp ur tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets om
råde. Frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna av reglerings
verksamheten införselavgiftsmedlen för ifrågavarande ändamål slutligt skall
tagas, bör avgöras efter prövning av förhållandena inom varje särskild gren.
Enligt min mening bör det uppdragas åt jordbruksnämnden att efter sam
råd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda hithörande spörsmål och
till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Det torde därefter böra
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i frågan.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att enligt vad länsstyrelsen i
Kristianstads län anfört i skrivelser den 9 augusti och den 19 september 1960
till chefen för inrikesdepartementet de i det föregående berörda översväm
ningarna förorsakat jämförelsevis omfattande skador i östra Skåne även
av annan natur än skördeskador. De rapporterade skadorna av sådan art
har efter av länsstyrelsen gjord värdering beräknats belöpa sig till om
kring en kvarts miljon kronor. Vid en tillämpning av de ersättningsgrun-
der, som av riksdagen godtagits för statsunderstöd för motsvarande ska
dor i anledning av 1959 års vårflod och lokala oväder (prop. 1960: 2, XI ht,
bil. 3, p. 2; SU 17; rskr. 59), skulle enligt länsstyrelsens preliminära upp
skattning ersättning av statsmedel utgå med omkring 65 000 kronor.
Vid det samråd jag i denna fråga haft med chefen för inrikesdepartemen
tet har det befunnits skäligt, att ersättning av statsmedel får utgå för här
berörda skador efter behovsprövning enligt samma riktlinjer som gällt be
träffande 1959 års översvämningsskador. Av det å tilläggsstat II till riks-
staten för budgetåret 1959/60 anvisade reservationsanslaget Bidrag till er
sättning för vissa av översvämningar förorsakade skador å en miljon kro
nor kvarstår, enligt vad jag inhämtat, sedan huvudparten av ifrågakom-
mande ersättningar numera utbetalats, odisponerat ett belopp av omkring
400 000 kronor. Därest riksdagen icke har någon erinran häremot, torde
av återstående medel å anslaget erforderligt belopp få tagas i anspråk för
ersättningar i enlighet med vad sålunda anförts. Skulle härutöver i några
enstaka fall fråga uppkomma om ersättning i anledning av översvämnings
skador under år 1960, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva
ersättningsfrågan enligt nyssnämnda riktlinjer.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att
1) medgiva, att bidrag till jordbrukare, vilka är i behov
därav på grund av 1960 års skördeskador, må utlämnas i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angi
vit i det föregående,
2) medgiva, att för utbetalande av sagda bidrag medel må
ställas till förfogande intill ett belopp av 20 000 000 kronor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 3
4
år 1961
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
31
3) medgiva, att kostnaderna för bidragen må bestridas
med
a) 10 000 000 kronor av medel, som influtit genom upp
tagande av införselavgifter på jordbrukets område under
regleringsåren 1956/57—1958/59,
b) intill ett belopp av 10 000 000 kronor av medel, som
under regleringsåret 1960/61 inflyter genom upptagande av
införselavgifter på jordbrukets område,
4) medgiva, att för utbetalande av bidragen erforderliga
medel må i mån av behov förskottsvis tillhandahållas ur
tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets område,
5) bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens
jordbruksnämnd efter samråd med jordbrukets förhand
lingsdelegation, fastställa den närmare fördelningen av nyss
nämnda båda belopp å vardera 10 000 000 kronor på de
olika slag av införselavgiftsmedel, från vilka beloppen slut
ligt skall gäldas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och för
ordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Johansson
610110 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag