Prop. 1961:46

('med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1961

1

Nr 46

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m.; given Stock­ holms slott den 10 februari 1961.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen; 2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen; 3) Jag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173) om be­ räkning av lagstadgad tid; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om skul­ debrev.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1961

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1961.

Närvarande:

Statsministern E

rlander

, ministern för utrikes ärendena U

ndén

, statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S

koglund

, E

denman

, N

etzén

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sommarlördagars likställande med bankfridagar samt anför därvid följande.

I skrivelse den 22 mars 15160, nr 105, anhöll riksdagen, under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 17, att inom Kungl. Maj :ts kansli måtte utarbetas förslag till lagstiftning i överensstämmelse med syftet med två vid riksdagen väckta likalydande motioner (1:5 och 11:12) om sommarlördagars likställande med bankfri­ dagar. Med anledning av skrivelsen har inom justitiedepartementet upprät­ tats en den 31 augusti 1960 dagtecknad promemoria (stencilerad) med för­ slag i ämnet. Vid promemorian fogade förslag till lagändringar torde få biläggas detta protokoll (Bilaga B).

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av hovrätten övei Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland, kommerskollegium, ge- neralpostslyrelsen, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, över- ståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län, Fullmäktige i riksbanken, Svenska bankföreningen, Svenska bankmannaförbundet, Svenska sparbanks­ föreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund, Föreningen Sveriges häradshöv­ dingar, Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsamfund, Lands­ organisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges aka­ demikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund samt Riks­ förbundet Landsbygdens folk. I ett antal yttranden har åberopats utlåtanden från andra myndigheter, organ och tjänstemän. Svenska arbetsgivareföre­ ningen, som beretts tillfälle att avge yttrande, har förklarat sig önska avstå därifrån.

Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling.

Gällande bestämmelser

Om växels förfallodag inträffar å söndag eller annan allmän helgdag, får enligt 72 § växellagen betalning för växeln ej krävas förrän nästa söcken- dag. Alla andra åtgärder med avseende å växel, såsom uppvisande till god-

Kungl. Maj.ts proposition nr Ui år 1061

7

kännande och upptagande av protest, får likaledes vidtagas endast å söcken- dag. Skall sådan åtgärd vara vidtagen inom viss tid, vars sista dag är allmän helgdag, utsträckes tiden för åtgärdens vidtagande att omfatta jämväl på­ följande söckendag. Vid tids beräknande skall mellanliggande helgdagar medräknas. Vidare föreskrives i nämnda lagrum att de s. k. bankfridagarna midsommarafton, påskafton och julafton är likställda med allmän helgdag enligt växellagen.

I 55 § checklagen stadgas, att uppvisande av check till betalning samt upptagande av protest endast får äga rum å söckendag. Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest eller därmed jäm­ ställt bestyrkande, är söndag eller annan allmän helgdag, utsträckes tiden alt omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande medräknas mellanliggande helgdagar. Även enligt checklagen är midsommarafton, påsk­ afton och julafton likställda med allmän helgdag.

De svenska växel- och checklagarna har utfärdats efter ratificering av mellanfolkliga konventioner, innefattande förpliktelse för signatärmakter- na att införa gemensamma lagar angående växel och check. De kontraheran- de staterna äger emellertid i vissa fall göra avvikelse från konventionernas iagtext. Enligt bilaga II till konventionen om gemensam växellag art. 18 kan envar av de fördragsslutande staterna föreskriva, att i fråga om växels upp­ visande till godkännande eller betalning och andra åtgärder med avseende a växel vissa söckendagar skall likställas med helgdagar, och i bilaga II till konventionen om gemensam checklag art. 27 har motsvarande befogen­ het tillförsäkrats i fråga om checks uppvisande till betalning och andra åt­ gärder med avseende å check.

I 2 § lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad tid föreskrives, att om tid, då enligt lag eller särskild författning åtgärd sist skall företagas, infaller å söndag eller annan allmän helgdag eller å påskafton, midsommar­ afton eller julafton, åtgärden får företagas å nästa söckendag. Denna regel gäller dock icke om den ifrågavarande åtgärden skall företagas senast å viss : ättegångsdag eller inskrivningsdag och denna infaller å någon av sist an­ givna tre dagar.

Om skuldebrevs förfallodag inträffar å söndag eller annan allmän helg­ dag, skall enligt 5 § andra stycket lagen den 27 mars 1936 om skuldebrev nästa söckendag anses såsom förfallodag. Detsamma gäller, då skuldebrev lyder på betalning inom viss tid, vars sista dag är allmän helgdag. Vidare stadgas i lagrummet, att påskafton, midsommarafton och julafton är lik­ ställda med allmän helgdag enligt skuldebrevslagen.

Historik

I eu vid 1934 års riksdag väckt motion (II: 298) upptogs frågan om infö­ rande i Sverige av motsvarighet till bank holidays i England och Bankfeier- tage i rI 'yskland. I anledning av motionen anhöll riksdagen på hemställan av andra lagutskottet (ull. nr 16), all Kungl. Maj:t ville låta verkställa ut­

8

redning rörande lämpligheten av en sådan ändring i gällande lagstiftning rörande bestämd tid för niförande av vissa rättshandlingar inom affärsli­ vet, att hinder ej mötte att hålla bankerna stängda påskafton, midsommar­ afton och julafton, då dessa dagar inföll å söckendag, samt möjligen ytter­ ligare någon helgfri dag. Med anledning av denna hemställan utarbetades inom justitiedepartementet en promemoria med utkast till bestämmelser i ämnet. Enligt promemorian skulle i växel- och checklagarna samt lagen om beräkning av lagstadgad tid införas stadganden om att påskafton, midsom­ marafton, andra lördagen i november och julafton skulle vara likställda med allmän helgdag vid tillämpning av nämnda lagar.

Sedan yttranden i sedvanlig ordning avgivits över promemorian framla­ des för 1935 års riksdag förslag till ändringar i 72 § växellagen och 55 § checklagen, varigenom påskafton, midsommarafton och julafton likställdes med allmän helgdag enligt dessa lagar. Vidare föreslogs sådan ändring av

2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid att vad i lagrummet stadgats om 1'atalietids infallande å söndag eller annan allmän helgdag skulle gälla även nyssnämnda tre dagar med undantag för det fall att åtgärd skulle företagas senast å viss rättegångsdag eller inskrivningsdag och denna inföll å någon av de angivna helgdagsaftnarna. I propositionen (nr 127) erinrades om att hinder mot att bereda en del grupper anställda ledighet å vissa söckendagar i anslutning till helgdagar mötte i föreskrifterna i växel- och checklagarna om vidtagande å viss dag eller inom viss tid av växel- och checkrättsliga åt­ gärder, enär de gällande modifikationerna i dessa föreskrifter endast avsåg helgdagar. Eftersom uppskov icke kunde äga rum då frist enligt växel- eller checklagen utgick på annan dag än helgdag var det tydligen icke möjligt för bankerna — framhölls i propositionen vidare — att helt hålla sina kon­ tor stängda å sådan dag. Därest på sätt riksdagen ifrågasatt vissa söcken­ dagar skulle kunna göras till bankfridagar, erfordrades därför enligt propo­ sitionen, att dessa dagar i växel- och checkrättsligt avseende likställdes med helgdagar. I propositionen uttalades att lagstiftningen endast åsyftade att underlätta vidmakthållandet och utsträckt tillämpning på frivillighetens väg av eu redan ganska allmänt utbredd sedvänja, och departementschefen er­ inrade om att den omständigheten att växel- och checkrättsliga åtgärder icke behövde vidtagas å en viss dag tydligen icke utgjorde något hinder för ban­ kerna att då hålla sina kontor öppna, därest detta på grund av särskilda för­ hållanden skulle befinnas erforderligt.

I fråga om den föreslagna ändringen i lagen om beräkning av lagstadgad tid anförde departementschefen följande:

Såsom i den remitterade promemorian anförts lärer, ifall de förut angivna dagarna skola likställas med helgdagar vid tillämpningen av växel- och checklagarna, en motsvarande bestämmelse lämpligen böra införas i 2 § la­ gen om beräkning av lagstadgad tid. Därest så sker, synes dock viss tvekan kunna tänkas uppkomma om lagens tillämpning då den ifrågavarande åtgär­ den författningsenligt skall företagas sist å viss rättegångsdag eller inskriv­ ningsdag såsom i fall som avses i 14 § lagen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt in. in. samt i 4 § inteckningsförordningen. Då det åtminstone

Kungl. Maj.ts proposition nr

'16

år 1961

10

allmän helgdag, detta förhållande åberopats såsom skäl för att icke med­ dela någon allmän regel för det fall att eu rättshandling enligt avtal eller vil­ jeförklaring skulle vidtagas å någon av de förut nämnda söckendagarna. Därest beredningens förslag i det avseende varom nu är fråga antages, sy­ nes ställningen bliva i viss mån förändrad. Visserligen avser förslaget icke direkt att införa någon allmän bestämmelse för det fall att enligt avtal eller viljeförklaring en rättshandling skall företagas å helgdag, men det synes å andra sidan böra beaktas att införandet av en dylik bestämmelse i fråga om ett så centralt och praktiskt viktigt institut som skuldebrevet säkerligen kommer att erhålla betydelse icke allenast genom en vidsträckt direkt till- lämpning utan också genom analogisk användning. Det synes då böra över­ vägas om icke jämväl beträffande betalning av skuldebrev de tre nämnda söckendagarna lämpligen må likställas med helgdagar. Väl kunna i fråga om skuldebrev icke lika starka skäl åberopas för ett stadgande i sådan rikt­ ning som beträffande växel och check. Möjligheten för bankerna att å dessa söckendagar hålla sina kontor stängda torde nämligen icke vara på samma sätt beroende av ett dylikt stadgande då fråga är om skuldebrev. Men vissa icke betydelselösa praktiska skäl kunna dock åberopas för att här ej göra någon åtskillnad. Sålunda må framhållas att förmågan att å viss dag infria ett skuldebrev lätt kan tänkas bliva ofördelaktigt påverkad av att lagen be­ träffande vissa andra slag av krediter föreskriver betalningsanstånd utöver samma dag. Av eu viss vikt torde det även vara att lagstiftningen i föreva­ rande hänseende icke företer onödiga skiftningar.

I den vid 1936 års riksdag framlagda propositionen med förslag till lag om skuldebrev in. in. (nr 2), vilken i förevarande del utan ändring antogs av riksdagen, erhöll ifrågavarande lagrum, i enlighet med vad lagrådet för­ ordat, sin nuvarande lydelse.

Vid 1957 års riksdag väcktes två likalydande motioner (I: 332 och II: 404) med yrkande om utredning av frågan om de lagändringar som erfordrades för att möjliggöra att banker och andra kreditinstitut i samband med en framtida övergång till fem dagars arbetsvecka kunde hålla stängt på lörda­ gar. Motionerna behandlades av första lagutskottet. Utskottet inhämtade ytt­ randen över motionerna av Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksför­ eningen, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige och Stockholms handelskammare. Motionärernas utredningsförslag tillstyrk­ tes eller lämnades utan erinran av samtliga remissinstanser utom Sparbanks­ föreningen. Utskottet hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 18), att motionerna ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. I utlåtan­ det anförde utskottet bl. a. följande:

Vid ställningstagande till det av motionärerna sålunda upptagna spörs­ målet saknar utskottet anledning att ingå i prövning av om femdagarsvecka för bankerna över huvud taget är lämplig eller möjlig. Såsom även motionä­ rerna antyder bör prövningen härav ankomma på arbetsmarknadens parter. Dessa har otvivelaktigt också de bästa förutsättningarna för bedömande av om en sådan övergång är lämplig med hänsyn till det ekonomiska livets krav och allmänhetens önskan om en god service. Om frågan sålunda be­ gränsas till genomförandet av de lagändringar som skall möjliggöra lördags- stängning för bankerna synes den emellertid vara för tidigt väckt.

Det är emellertid utskottet angeläget att framhålla, att — såsom redan av

Kungl. Maj:ts proposition nr

ur 1961

12

undersökning av förhållandena inom industrin i Stockholm skulle mer än tre fjärdedelar av tjänstemännen ha erhållit fria lördagar under tiden juni —augusti. Även på det statliga och kommunala området har arbetstiden i betydande utsträckning förlagts så att fria lördagar erhålles under som­ marmånaderna. Denna utveckling på arbetsmarknaden utgör enligt prome­ morian bakgrunden till det motionsvis framförda förslaget om att lagstift­ ningen rörande växlar, checker, skuldebrev och beräkning av lagstadgad tid skall anpassas efter de förändrade förhållandena genom att lördagarna un­ der juni, juli och augusti likställes med de nuvarande s. k. bankfridagarna, påskafton, midsommarafton och julafton. I de fall då en sommarlördag ut­ gör sista dagen för att verkställa en växel- eller checkrättslig åtgärd, att in­ fria ett skuldebrev eller att vidtaga i lag eller särskild författning stadgad åtgärd skulle genom de åsyftade lagändringarna möjlighet beredas att låta åtgärden anstå till närmast påföljande normala arbetsdag.

Enligt vad i promemorian påpekas har som skäl för den av riksdagen be­ gärda lagstiftningen åberopats att nuvarande lagregler medför olägenheter för allmänheten genom att de arbetsfria sommarlördagarna ej kan utnyttjas för vila och rekreation i avsedd omfattning på grund av utlöpande fatalie- tider. Härav synes framgå att man närmast åsyftat att åstadkomma lättna­ der för de grupper av befolkningen som redan erhållit förmånen av fria lördagar. Men det torde även förhålla sig på det sättet att ifrågavarande lagstiftningsåtgärder kan möjliggöra att nya grupper av arbetstagare kan komma i åtnjutande av fria lördagar. Tjänstemännens centralorganisation har sålunda i sitt vid 1960 års riksdag till första lagutskottet avgivna ytt­ rande fäst uppmärksamheten på att det inom förvaltningen är nödvändigt att arrangera jourtjänst under lördagar för att iaktta den formella öppet- häilning, som har sin bakgrund i gällande bestämmelser om beräkning av lagstadgad tid. Detta förhållande skapar enligt organisationen olägenheter icke endast för allmänheten utan även för berörda tjänstemän. Den verk­ samhet i form av jourtjänst, som för närvarande upprätthålles hos förvalt­ ningsmyndigheter och domstolar under sommarlördagar, kan uppenbarli­ gen icke helt inställas om icke den av riksdagen åsyftade utvidgningen av

2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid till att omfatta även nämnda da­ gar kommer till stånd.

Ett genomförande av den ifrågavarande lagstiftningen kan enligt vad i promemorian anföres inverka på banktjänstemännens förhållanden såtillvida att ett nu bestående hinder för parterna på detta område att träffa överens­ kommelse om fria sommarlördagar undanröjes. Frågan om lagändringar av förevarande slag aktualiserades redan vid 1957 års riksdag. Vid riksdags­ behandlingen såväl 1957 som 1960 har argumentationen i frågan väsentli­ gen kommit att avse spörsmålet om det från servicesynpunkt är möjligt att hålla lördagsstängt i bankerna. Därvid har uttryckts den uppfattningen att en begränsning av öppethållandet till måndag—fredag skulle möta vissa svå­ righeter. Denna uppfattning synes ha varit avgörande för de invändningar mot att realisera motionärernas förslag som framkommit vid remissbehand­

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1961

13

lingen av motionsärendet. Bankkontoren har alltsedan lagstiftningen om de nuvarande bankfridagarna infördes år 1935 hållits helt stängda under dessa dagar. Dessförinnan hade bankerna öppet endast i mycket begränsad omfatt­ ning å påskafton och midsommarafton för inlösen av växlar och dylikt. Å julafton däremot höll bankkontoren allmänt öppet under vanlig tid. För när­ varande förekommer som regel icke annan inskränkning i bankernas öppet­ hållande under lördagarna än att expeditionstiden är avkortad med ett par timmar. I motionerna har framhållits att den nu avsedda lagstiftningen icke behöver hindra att bankkontoren hålls öppna för den vanliga verksamheten under sommarlördagar, om så befinnes lämpligt. Första lagutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna ävenledes understru­ kit motionärernas uttalande att prövningen av frågan om stängning av bank­ kontoren på lördagar bör ankomma på arbetsmarknadens parter. Dessa har enligt utskottet de bästa förutsättningarna att bedöma om en sådan ord­ ning är lämplig med hänsyn till det ekonomiska livets krav och allmänhetens önskan om en god service.

I promemorian framhålles att riksdagen markerat att dess nu aktuella framställning i ärendet icke innefattar något ställningstagande till frågan huruvida man i bankerna skall ha lediga sommarlördagar eller ej. Om de begärda lagändringarna genomföres och växel- och checkrättsliga åtgärder som en följd härav icke behöver vidtagas å ifrågavarande lördagar, kan den­ na omständighet givetvis icke utgöra något hinder för bankerna att då hålla sina kontor öppna, om detta skulle befinnas lämpligt. Däremot avlägsnas genom de föreslagna lagstiftningsåtgärderna ett nu föreliggande hinder för parterna att trätfa överenskommelse om lediga sommarlördagar. Frågan om i vilken omfattning bankernas verksamhet skall inställas å sommarlör­ dagar bör emellertid enligt promemorian lösas vid förhandlingar mellan vederbörande parter. Enligt vad som uppgivits har mellan Bankernas för­ handlingsorganisation och Svenska bankmannaförbundet under 1960 års avtalsförhandlingar uppnåtts enighet om att de mellan parterna under år 1959 upptagna överläggningarna om lediga sommarlördagar skall fortsättas under avtalstiden i syfte att söka nå fram till en överenskommelse avseende sommaren 1961.

Det påpekas i promemorian, att då det vid remissbehandlingen av mo­ tionerna satts i fråga om de föreslagna lagändringarna skulle få någon Praktisk betydelse utgångspunkten synbarligen varit den att det från ser­ vicesynpunkt skulle ställa sig svårt att sommartid införa lördagsstängning i banker och andra kreditinstitut. Riksdagens framställning har emeller­ tid icke varit inriktad på att åstadkomma en dylik ordning utan har haft ett vidare syftemål, nämligen att undanröja vissa olägenheter för de bety­ dande grupper av arbetstagare, som redan är fria från sitt arbete under sommarlordagarna. Att en lagstiftning av avsett innehåll samtidigt eliminerar nuvarande legala hinder för företag och arbetstagare på bankområdet att överenskomma om utläggning av arbetstidsförkortningen i form av fria lördagar under sommarmånaderna — utan att dock binda parterna för eu

Kungl. Maj.ts proposition nr

46

år 1961

14

sådan ordning — är en konsekvens, varemot från allmänna synpunkter någon berättigad invändning näppeligen kan resas. De skäl som framkommit mot den aktuella lagstiftningen kan därför enligt vad i promemorian fram- hålles icke tillmätas någon utslagsgivande betydelse. Med det angivna hu­ vudsyftet för de ifrågasatta lagstiftningsåtgärderna synes det icke heller kunna anföras några bärande skäl för att låta lagändringarna anstå i avbidan på en överenskommelse om fria lördagar inom bankernas område. Lagstift­ ningens huvudsyfte vinnes oberoende av om en sådan överenskommelse trät­

fas eller ej.

Det erinras i promemorian om att lördagsstängning av bankerna genom­ förts på många håll utomlands. Så är förhållandet i bl. a. U.S.A., Canada, Frankrike och Belgien, i vilka länder man numera har lördagsstängning av bankerna året om. I åtminstone Frankrike har denna utveckling genom­ förts etappvis med början med lördagarna under månaderna juni—augusti. Den omständigheten att lördagsstängning av bankerna införts och alltfort tillämpas i flera främmande länder synes ge anvisning om att en sådan ordning icke kan vara till förfång för något mera betydande allmänhetens eller samhällets intresse.

I promemorian anföres, att det för att i enlighet med riksdagens fram­ ställning likställa sommarlördagar med bankfridagar kräves ändringar i lagstiftningen om växlar, checker, skuldebrev och beräkning av lagstadgad tid. De erforderliga ändringarna kan enligt promemorian lämpligen verk­ ställas på motsvarande sätt som då bestämmelser om de nuvarande bank­ fridagarna infördes i nämnda lagstiftning. Detta innebär att i 72 § växel­ lagen, 55 § checklagen, 5 § skuldebrevslagen och 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid införes stadganden av innebåll att lördagarna under måna­ derna juni, juli och augusti — i likhet med vad för närvarande gäller be­ träffande påskafton, midsommarafton och julafton — likställes med all­ män helgdag enligt nämnda lagar. Det påpekas vidare, att växel- och check­ lagarna avfattats i enlighet med internationella konventioner om införande av gemensamma växel- och checklagar. Genom förevarande ändringar i de svenska växel- och checklagarna tages i anspråk envar konventionsstat giv­ na bemyndiganden att i växel- och checkrättsligt hänseende med helgdagar likställa vissa söckendagar.

Det påpekas i promemorian slutligen, att den i 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid upptagna regeln angående påskafton, midsommarafton och julafton enligt lagrummets nuvarande lydelse icke skall gälla om åtgärden i fråga skall företagas senast å viss rätlegångsdag eller inskrivningsdag och denna infaller å någon av de nämnda helgdagsaftnarna. Undantaget har numera efter genomförda reformer i fråga om underrätternas sammanträ- desordning och behandlingen av inskrivningsärenden törlorat sin praktiska betydelse och torde därför enligt promemorian i detta sammanhang böra utmönstras ur lagrummet.

Kungl. Maj:ts proposition nr M år

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1961

15

Remissyttrandena

Det i departementspromemorian framlagda förslaget har i princip till­ styrkts eller lämnats utan erinran i flertalet yttranden.

Landsorganisationen framhåller, att förslaget är välmotiverat med hän­ syn till att den under senare år genomförda arbetstidsförkortningen i störs­ ta utsträckning uttagits i form av femdagarsvecka under sommarmåna­ derna med fria lördagar. I ännu mera vidgad omfattning kan denna ut­ veckling förväntas komma att fortgå. I liknande riktning har Sveriges aka­ demikers centralorganisation uttalat sig. I yttrandet påpekas, att fria lör­ dagar under sommarmånaderna blivit regel för majoriteten av de anställda.

Den nuvarande lagstiftningen angående beräkning av lagstadgad tid med­ för emellertid för vissa grupper en inskränkning i möjligheterna att utta fria sommarlördagar. Detta gäller bl. a. dem, som är verksamma inom kredit­ väsendet. Vidare är det hos förvaltningsmyndigheter och domstolar nöd­ vändigt att anordna jourtjänst för att iakttaga den formella öppethållning, som har sin bakgrund i bestämmelserna angående lagstadgad tid. Det i pro­ memorian framlagda förslaget utgör en naturlig anpassning av lagstiftning­ en till den utveckling, som ägt rum i fråga om arbetstidens förläggning.

Länsstyrelsen i Älvsborgs lön anför, att syftet med den av riksdagen be­ gärda lagstiftningen främst torde vara att åstadkomma lättnader för de befolkningsgrupper, vilka redan åtnjuter förmånen av fria lördagar under sommarmånaderna. De arbetsfria sommarlördagarna skulle sålunda icke kunna utnyttjas för vila och rekreation i avsedd omfattning på grund av utlöpande fatalietider. Ifrågavarande lagstiftningsåtgärder kan emellertid göra det möjligt, att denna förmån utsträckes till ytterligare grupper av ar­ betstagare. Länsstyrelsen åsyftar härvid närmast arbetstagare hos förvalt­ ningsmyndigheter och domstolar. Nuvarande bestämmelser om beräkning av lagstadgad tid utgör nämligen ett avgörande hinder mot att helt inställa verksamheten under sommarlördagarna vid nämnda institutioner. Likar­ tade synpunkter anföres av överståthållarämbetet. Länsarbetsnämnden i Stockholms län framhåller, att lördagarna tenderat att bli fria för allt större arbetstagaregrupper och att fredagarna till följd härav i större utsträck­ ning intagit lördagarnas plats. Detta har i sin tur påverkat offentliga insti­ tutioners öppethållande så att vissa av dessa ändrat sin expeditionstid från fredag till annan veckodag.

Även länsstyrelsen i Gävleborgs län finner, att förslaget innebär stora fördelar ur personalens synpunkt och alt en lördagsstängning icke kan an­ ses vara hinderlig för länsstyrelsen i dess tjänsteutövning. Det kan enligt länsstyrelsens mening även förutsättas, att samhällets funktioner och all­ mänhetens handlande mycket snabbt kommer att rätta sig efter det nya läget. Länsstyrelsen i Stockholms län, som livligt tillstyrker förslaget, ytt­ rar, att de avsedda lagändringarna i och för sig icke skulle leda till förfång för vare sig allmänna eller enskilda intressen.

Handelskammaren i Karlstad anser, att förslaget hdl är i överensstäm­

16

melse med den allmänna tendensen inom näringslivet att under ifrågava­ rande månader friställa lördagarna från arbete. Det torde icke vålla de delar av näringslivet, som fortfarande kan komma att vara i verksamhet under ifrågavarande dagar någon olägenhet, att växelprotester in. fl. dylika åtgärder måste uppskjutas till påföljande måndag. Att för ett fåtal ären­ den hålla en beredskap hos myndigheterna, förefaller handelskammaren föga rationellt. Även handelskammaren i Gefle finner, att förslaget icke kommer att förorsaka någon större olägenhet för näringslivet, då växlar, skuldebrev o. dyl. numera i allt större utsträckning kommer att utställas med annan förfallotid än lördag just med hänsyn till att allt flera företag då håller sina kontor stängda. Skånes handelskammare förklarar sig icke vilja motsätta sig förslaget, enär det möjliggör för domstolar och myndig­ heter att inställa jourtjänstgöringen.

Del framlagda förslaget avstyrkes av bank- och fondinspektionen, Svenska bankföreningen, Sveriges jordbriikskasseförbund, Riksförbundet Landsbyg­ dens folk och Stockholms handelskammare. Till grund för avstyrkandet åbe­ ropas i första hand den försämrade service för främst affärslivet och jord­ bruksbefolkningen, som en stängning av bankerna under sommarlördagarna skulle medföra.

Riksförbundet Landsbygdens folk uttalar, efter att ha förklarat sig kunna i huvudsak instämma i det yttrande, som jordbrukskasseförbundet vid 1960 års riksdag avgivit till första lagutskottet, följande:

Jordbruksbefolkningen har av tradition utnyttjat lördagarna för inköp och bankaffärer. Arbetsbelastningen är också sådan att denna befolknings­ grupp knappast i likhet med andra kan komma i åtnjutande av samman­ hängande tvådagarsledigheter vid veckosluten. Någon särskild nytta av att sommarlördagarna likställes med bankfridagar kan därför jordbruksbe­ folkningen knappast komma att få.

Det väsentligaste motivet för den föreslagna ändringen skulle vara, att vissa arbetstagare inte i avsedd omfattning skulle kunna utnyttja sommar- lördagarna till vila och rekreation på grund av utlöpande fatalietider. Olä­ genheterna synes emellertid vara mycket överdrivna. Något hinder torde inte föreligga för vederbörande att ombesörja sina bankaffärer innan week- endfirandet börjar, särskilt som företagen torde ha anpassat sina avlö­ ningsdagar till det faktum att lördagen är arbetsfri.

Behovet av bankservice från affärslivets och allmänhetens sida under sommarlördagarna kommer även i fortsättningen att bestå och har inte i så stor utsträckning påverkats av den övergång till femdagarsvecka som skett. Delvis kan man räkna med ett ökat behov av service på lördagar. Första lagutskottet, som behandlade ärendet, uttalade också att prövningen av frågan om stängning av bankkontoren under dessa lördagar bör ankom­ ma på arbetsmarknadens parter. Enligt riksförbundets mening skulle det innebära ej oväsentliga olägenheter om man som en konsekvens av de nu föreslagna lagändringarna skulle genomföra lördagsstängning vid banker och andra kreditinrättningar.

Även Sveriges jordbrukskasseförbund understryker — liksom bank- och fondinspektionen — behovet av bankservice från allmänhetens sida och fram­

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1961

Kungl. Maj. ts proposition nr h

6

år 1961

17

håller, att expeditionsarbetet på lördagar vid kasserörelsens kontor visat tendens till ökning, allt eftersom fler människor fått lördagsfritt, samt att man bland jordbruksbefolkningen i stor utsträckning funnit det lämpligt att sköta sina bankaffärer på lördagar. Svenska bankföreningen påpekar, att olägenheten för den stora allmänheten av att en fatalietid stundom kan kom­ ma att utlöpa på en sommarlördag icke bör överdrivas samt hävdar, att förslagets väsentligaste betydelse därför måste anses vara att det bereder väg för införande av lördagsstängning i bankerna under sommaren eller en del därav. Denna fråga är emellertid långt ifrån lättlöst. Hänsyn måste näm­ ligen tagas såväl till allmänhetens behov av god bankservice som till ban­ kernas ställning i konkurrensen med andra institut inom kredit- och pen­ ningväsendet. Jämväl Stockholms handelskammare finner, att något behov av att omedelbart genomföra den föreslagna lagstiftningen icke föreligger.

Bank- och fondinspektionen anför, att om och när det kan konstateras — t. ex. genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden och närings­ livets företrädare — att behov av bankservice på sommarlördagar ej längre föreligger, tiden är inne att verkställa de ändringar av lagstiftningen, som är nödvändiga för att även ifrågavarande personalgrupper skall kunna be­ redas förmånen av fria lördagar.

Jämväl av ett antal remissinstanser, som tillstyrkt förslaget eller lämnat detsamma utan erinran, har uttalats betänkligheter mot att bankerna skul­ le hållas stängda under sommarlördagarna. Härvid har även promemorians uttalande om att denna fråga helt får bli beroende av den överenskommelse arbetsmarknadens parter i detta avseende kan komma till understrukits.

Fullmäktige i riksbanken påpekar, att förslaget icke innebär att bankkonto­ ren skall hållas stängda under sommarlördagar utan endast att möjlighet härtill öppnas. Det får sedan ankomma på arbetsmarknadens parter att över­ enskomma, om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas. Den före­ slagna lagstiftningen åsyftar med andra ord att eliminera nuvarande le­ gala hinder för företag dch arbetstagare på bankområdet att träffa avtal om sådan ändring av arbetstidens förläggning att ledighet kan beredas un­ der lördagarna sommartid. Likartade synpunkter anföres av Svenska bankmannaförbnndet. Sparbanksinspektionen anser det lämpligt, att eu lagstift­ ning finnes, som möjliggör att femdagarsvecka vinner insteg även på kredit­ väsendets område.

Skånes handelskammare yttrar:

Att bankerna kan anlitas på lördagarna även under sommarmånaderna bar fortfarande stor betydelse för handeln, i synnerhet för detaljhandeln. Det har kunnat förmärkas en ökad benägenhet bos allmänheten att för­ lägga sina inköp till tiden efter arbetets slut på fredagarna, och bland affä­ rerna har systemen med kvällsöppet på fredagarna blivit vanligare. Dess­ utom är lördagarna fortfarande i åtskilliga branscher stora försäljnings- dagar. Dessa förhållanden gör alt handeln behöver kunna anlita bankerna på lördagar. En speciell omständighet, som gör att handeln är angelägen om alt få bibehålla bankernas service även på lördagar, sammanhänger med utbredningen av checklönesystemet. Det har blivit allt vanligare att kun-

2 llihang till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Xr 46

18

Kungl. Mnj.ts proposition nr 46 år 1961

derna betalar med checkar i affären. Inte sällan begär de f. ö. att få lösa in checkar på större belopp än inköpen avser. Handeln behöver därför i ökad omfattning kunna vända sig till bankerna för att presentera dessa för inlö­ sen. Bankernas öppethållande på lördagar är av betydelse också från all­ mänhetens synpunkt sett. Under somrarna är lördagen den dag allmänhe­ ten har lättast att komma till bank. Utbredningen av checklönesystemet har f. ö. även för allmänhetens del äccentuerat behovet av bankservice. Av an­ förda skäl vore det att beklaga om bankerna nödgades inställa sitt öppet­ hållande på lördagar. Den serviceförsämring detta skulle innebära för han­ del och allmänhet saknar i varje fall statsmakterna anledning att framkal­ la eller påskynda. Handelskammaren anser det därför riktigt, att dessa fram­ hållit, att lagändringarna inte åsyftar att påverka bankerna att hålla stängt under sommarlördagarna och vill ytterligare understryka uttalandena om att den föreslagna lagstiftningen ej har dylikt syfte.

Beträffande postbankens speciella förhållande anför generalpoststyrel­ sen, att postgirokontoret och postbanken hittills under sommarmånader­ na varit i verksamhet även på lördagarna. På grund av att med kontorsar­ bete sysselsatt personal inom andra företag i allt större utsträckning bere- des förmånen av fria sommarlördagar, har för postbanken uppkommit bety­ dande svårigheter såväl att förhindra en onormal avgång av sådan perso­ nal, som söker sig andra anställningar, som att verkställa erforderlig ny­ rekrytering. Med hänsyn härtill anser styrelsen icke uteslutet, att frågan om införande av fria sommarlördagar för personalen vid postbankens bok­ förings-, revisions- och liknande avdelningar måste upptagas till prövning inom eu icke alltför avlägsen framtid. Denna fråga har givetvis många aspekter, men en av förutsättningarna för att en sådan anordning skall kun­ na vidtagas är dock, att de nu föreslagna lagstiftningsåtgärderna blir ge­ nomförda. Även Statstjänstcmännens riksförbund framhåller, att den före­ slagna lagändringen kan göra det möjligt alt stänga postbanken eller delar därav på lördagarna. Postgirokontorets bokföring av å sommarlördagar inkomna in- och utbetalnings- samt gireringsuppdrag skulle formellt kun­ na uppskjutas till påföljande söckendag. Utan uppehållande av jourtjänst inom vissa avdelningar skulle vidare direktuppsägning av postgiromedel och uttag av större belopp omöjliggöras på sommarlördagar. Med tanke på behovet av nödvändig service åt allmänheten torde det enligt förbun­ dets mening vara ogörligt för postverket, trots sina stora personalsvårighe­ ter, att utfärda bestämmelser, att nyssnämnda ärenden icke skulle få ombesörjas på sommarlördagarna, när postanstalterna i alla fall är öppna för annan expedition.

Flera länsstyrelser berör frågan om förslagets betydelse för handlägg­ ningen av ärenden vid dessa myndigheter. Sålunda uttalar länsstyrelsen i

Gävleborgs län — i likhet med vad som även anföres av länsstyrelsen i Älvsborgs län — bl. a. följande:

Ett genomförande av lagstiftningen innebär att den nuvarande jourtjäns- ten i verk och inrättningar blir obehövlig. Del är ofrånkomligt att en lör- dagsstängning i viss utsträckning kommer att medföra en försämrad be- Ijäning av allmänheten. För länsstyrelsens del torde dock riskerna för eu så­ dan icke vara så stora. Det har visat sig att allmänheten under sommar­

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 är 1961

19

lördagarna i allt mindre utsträckning tagit länsstyrelsens tjänster i anspråk genom direkta kontakter. Antalet personliga besök äro få och belastningen av länsstyrelsens telefonväxel avsevärt lägre än eljest.

De ärenden, som föranleda besök från allmänhetens sida under sommar- lördagarna, avse till väsentlig del passärenden och bilregistreringsärenden å landskansliet. Endast ett fåtal fall av dessa äro av sådan natur att de skä­ ligen från länsstyrelsens sida påkalla åtgärd samma dag. Det har i fråga om pass under innevarande år hänt ett par gånger.------------ I samtliga dessa fall hade länsstyrelsen dock förvarnats och följaktligen ägt möjligheter att i händelse av lördagsstängning vidtaga särskilda åtgärder.

Landskansliet handlägger vissa ärendegrupper, som äro av sådan natur, att de tordra ett omedelbart ingripande från länsstyrelsens sida. Det är dels vissa exekutiva förfaranden, frågor om kvarstad och skingringsförbud, dels vissa administrativa frihetsberövanden, frågor om omhändertagande av alkoholmissbrukare och liknande. För dessa fall komma de tjänstefria lör­ dagarna att innebära en olägenhet. Antalet ärenden av förevarande typer är dock lågt. Vid länsstyrelsen har under sommarlördag de senaste två åren av ifrågavarande ärenden förekommit följande: kvarstadsärenden, 1959 — ett, 1960 — ett; omhändertagande av alkoholmissbrukare, 1959 — ett, 1960 — inget. Länsstyrelsen anser nu angivna förhållanden icke innefatta sådan avsevärd nackdel alt de för länsstyrelsens del påkalla ett öppethållande un­ der lördagar.

Även inom landskontorets förvaltningsområde kan någon gång förekom­ ma att ett ärende fordrar omedelbar åtgärd. Som exempel kan nämnas utanordning av överskjutande skatt till utlänning, som avser att utflytta ur riket. De rör sig likväl här om en ren undantagsföreteelse.

Föreningen Sveriges stadsdomarc framhåller beträffande förslagets be­ tydelse för rådhusrätterna följande:

Enligt vad föreningen erfarit har vid flertalet rådhusrätter i landet un­ der sistförflutna sommar arrangerats jourtjänst på lördagarna, vilket inne­ burit alt en eller flera avdelningar inom rådhusrätterna hållits öppna och att allmänheten genom skyltar eller på annat sätt hänvisats dit. Detta ar­ rangemang har nödvändiggjorts bland annat därav att städerna rekom­ menderat de olika myndigheterna alt i största möjliga mån bereda dem un­ derställd personal fria sommarlördagar. För de medelstora och mindre råd­ husrätternas del har detta i realiteten inneburit, att endast ett biträde kunnat disponeras under sommarlördagarna. I annat fall skulle varje bi­ träde måst åläggas jourtjänst ett flertal lördagar under sommaren, vilket näppeligen torde ha avsetts. Samma har förhållandet varit med domar­ personalen. Denna anordning har väl fungerat men kan icke anses tillfreds­ ställande. Det är nämligen otänkbart att den vid varje tillfälle tillstädes- varande personalen skulle kunna på ett nöjaktigt sätt svara för rådhus­ rättens samtliga avdelningar. Det måste därför hälsas med tillfredsställelse, att en lagstiftning kommer till stånd, som möjliggör även för rådhusrät­ ternas personal att i likhet med andra grupper av arbetstagare i full ut­ sträckning komma i åtnjutande av fria sommarlördagar.

Kommerskollegium betonar, liksom handelskammaren i Skåne, att myn­ digheterna icke utan vidare bör taga en ändring i lagstiftningen till intäkt för att stänga sina expeditioner under sommarlördagarna utan att frågan om eu sådan stängning bör prövas i varje särskilt fall med hänsyn bl. a. till allmänhetens berättigade krav på service.

2| II i han i/ till riksdagens protokoll / saml. X r K>

20

Kungl. Maj.ts proposition nr

år 1961

Beträffande förslagets direkta ekonomiska konsekvenser framhåller

Stockholms handelskammare, att ränteförlust kommer att uppstå för kre­ ditgivarna, om sista dagen för betalning är en sommarlördag. I en av stadskollegiet i Stockholm åberopad, av borgarrådet Melir upprättad promemoria uttalas, att risk föreligger, att staden kan åsamkas ekonomisk förlust. Så­ som exempel härpå åberopas, att utbetalningen av kommunalskatt i juli månad 1960, cirka 137 miljoner kronor, blev tillgänglig för lyftning en lör­ dag. På grund av att bankerna var öppna kunde staden omedelbart lyfta beloppet och göra detta räntebärande, varigenom staden erhöll ränta un­ der två dagar.

Generalpoststyrelsen påpekar, att förslaget på grund av bestämmelserna i allmänna poststadgan skulle få en omedelbar betydelse för postverket och dess kunder bl. a. såtillvida, att om sista dagen för avhämtning på postan­ stalt av en där kvarliggande försändelse (exempelvis en postförskottsför- sändelse) inträffar på en lördag under juni, juli eller augusti, försändelsen i stället skulle kunna avhämtas följande måndag. En sådan konsekvens står helt i överensstämmelse med det syfte, som riksdagens framställning velat tillgodose, och torde icke komma att medföra några olägenheter för post­ verket.

Flera remissinstanser har berört frågan om under vilka månader de fria lördagarna bör förläggas. Tjänstemännens centralorganisation anför härom följande:

Som i olika sammanhang belysts och även av utredningen framgår kan man se en snabb utveckling mot femdagarsvecka inom såväl enskild som offentlig tjänst. Med hänsyn härtill skulle det kunna påstås att de i utred­ ningen föreslagna lagändringarna icke går tillräckligt långt. Det må t. ex. erinras om att enligt på det statliga området gällande bestämmelser s. k. sommartid må tillämpas under tiden juni—september, och att inom ett flertal förvaltningsområden sommartid må uttagas i form av fria lörda­ gar. Den föreslagna fatalielagstiftningen skulle sålunda redan i nuläget icke helt korrespondera med den reglering av arbetstiden som från andra syn­ punkter ansetts önskvärd och möjlig att genomföra.

Organisationen vill i detta sammanhang erinra om att organisationen vid 1960 års riksdag till första lagutskottet skriftligen framfört vissa synpunk­ ter på förhållandena inom den statliga förvaltningen och ifrågasatt om icke den föreslagna »lördagsregeln» för sommarlördagar skulle kunna utsträc­ kas att gälla lördagar under hela året.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län uttalar, att länsstyrelsen med hänsyn till arbetsförhållandena, särskilt inom landskontoret, helst skulle se, att lörda­ garna utlades under månaderna juli—september. Man torde enligt länssty­ relsen för övrigt kunna räkna med att antalet fria lördagar genom överens­ kommelser mellan arbetsmarknadens parter framdeles ökar, vilket måhän­ da kan aktualisera, att samtliga lördagar likställes med hankfridagar. Enär emellertid flertalet av de arbetstagare, som skulle beröras av den föreslagna lagstiftningen, för närvarande torde ha sina fria lördagar utlagda under månaderna juni—augusti, säger sig länsstyrelsen icke nu vilja påfordra änd­ ring i detta hänseende. Jämväl överståthållarämbetet framhåller, alt det ur

21

de statliga myndigheternas synpunkt skulle vara mest fördelaktigt, om ock­ så löidagarna under september manad kom att omfattas av lagstiftningen.

Sparbanksinspektionen anför beträffande den för bankerna lämpligaste tidpunkten för bankfridagarna följande:

Inspektionen ställer sig mindre förstående till förslaget att utökningen av bankfridagar skall avse endast månaderna juni—augusti. Såsom prome­ morian utvisar, har bankföreningen förklarat, att lördagsstängning hos af- farsbankerna ej rimligen kan ifrågakomma under juni månad. Under så­ dana förhållanden kan det antagas att de anställda i stället vilja ha lördags­ stängning under september månad. Det vore därför enligt inspektionens me­ ning skäl att låta utökningen av bankfridagar avse åtminstone tiden juni— september. Det synes för övrigt böra övervägas, om begränsning till viss del av året över huvud är påkallad. Regler om fatalietider torde med fördel goras oberoende av viss årstid. Då det därjämte förefaller troligt att kravet på femdagarsvecka även inom kreditväsendet kommer att sträckas längre och längre torde tillfället vara lämpligt att på en gång undanröja de legala hinder, som stå i vägen för fria förhandlingar i frågan mellan arbetsmark­ nadens parter. Äro olägenheterna av undanröjandet icke större än att det kan ske för tre månader — och inspektionen kan icke finna att olägenhe­ terna äro av nämnvärd betydelse — synes det även kunna utsträckas att gälla hela året.

Sedan sparbanksinspektionen därmed tillkännagivit sin principiella in­ ställning i ärendet vill inspektionen tillägga, att det är ganska tveksamt om det passar bankinrättningar, om femdagarsvecka skall införas, att ha stängt just på lördagar. Såsom framgår av i promemorian återgivet yttrande från Jordbrukskasseförbundet anses inom jordbrukskasserörelsen lördagen när­ mast vara minst lämplig som bankfridag. Liknande uppfattning torde åter­ finnas hos många sparbanker. När det gäller lagstiftning om bankfrida­ gar, måste emellertid en bestämd veckodag utväljas, och den dagen torde av övervägande skäl böra bli lördagen.

Föreningen Sveriges häradshövdingar anser, att bestämmelserna i 1 kap. 15 § rättegångsbalken om att tingssammanträde i vissa fall skall pågå under erforderligt antal helgfria dagar i följd bör ändras. Detta stadgande kan medföra, att sammanträde skall hållas även å sommarlördag. Möjlighet men ej ovillkorlig skyldighet bör därför skapas att i stället fortsätta samman­ trädet nästa helgfria dag. Föreningen finner ävenledes, att en sådan änd­ ring i rättegångsbalken bör övervägas, att domstolsförhandling aldrig be­ höver hållas å lördag eller dag före helgdag.

Till sist må nämnas, att flera remissinstanser erinrar om att av Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner, stadgar och arbetsordningar bör ändras så att bestämmelserna om mottagnings-, expeditions- och arbetstid bringas i överensstämmelse med den föreslagna lagstiftningen.

Departementschefen

Under de senaste åren har ett allt större antal arbetstagare erhållit fria lördagar under sommarmånaderna. Denna utveckling har i hög grad främ­ jats av den nu genomtörda arbetstidsförkortningen, vilken i mycket stor ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1961

sträckning uttages i form av fria lördagar. De gällande lagreglerna beträffan­ de fatalietider har emellertid till följd, att de som har förmånen av fria lör­ dagar ej alltid kan utnyttja dessa för vila och rekreation. Denna olägenhet skulle undanröjas, om sommarlördagarna likställes med de s. k. bankfri­ dagarna. En sådan reform skulle emellertid få betydelse även för vissa ar- betstagargrupper, som ännu ej erhållit förmånen av fria sommarlördagar. Förvaltningsmyndigheter och domstolar har hittills ej haft formell möjlig­ het att helt nedlägga verksamheten under sommarlördagarna. För att i störs­ ta möjliga utsträckning bereda personalen ledighet under dessa lördagar har man på många håll tillämpat ett joursyslem, varigenom verksamheten kun­ nat upprätthållas med ett minimum av arbetskraft. Denna service synes emel­ lertid ha föga utnyttjats av allmänheten. På arbetsplatser med ett fåtal an­ ställda innebär jourtjänsten å andra sidan en ej obetydlig belastning för personalen. En annan betydelsefull grupp, som i förevarande sammanhang tilldrar sig intresse, är bankpersonalen. Jämväl för banker och andra kredit­ inrättningar utgör de nu gällande lagreglerna ett absolut hinder mot att slänga kontoren under lördagarna.

Det förslag om sommarlördagarnas likställande med bankfridagarna som nu — med anledning av initiativ från riksdagen — framlagts har i det stora hela vunnit gillande vid remissbehandlingen. De invändningar som från några håll framförts hänför sig främst till den försämrade service för näringsliv och allmänhet — särskilt jordbruksbefolkningen — som en stäng­ ning av bankerna under sommarlördagarna skulle föra med sig. Innebörden av förslaget är emellertid icke, att bankerna skall hållas stängda under sommarlördagarna utan endast att möjlighet därtill öppnas. Frågan om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas får lösas vid förhandlingar mellan arbetsmarknadens och det övriga näringslivets parter, varvid jäm­ väl behovet av service åt allmänheten torde komma i betraktande. En direkt följd av förslaget är däremot, såsom påpekats vid remissbehandlingen, att ränteförlust kan uppkomma för kreditgivare i fall då sista dagen för betal­ ning är en sommarlördag. Denna konsekvens synes dock icke utgöra något skäl mot genomförande av den föreslagna lagstiftningen, vilken otvivelaktigt skulle bli av stort värde för stora befolkningsgrupper i vårt land.

Såsom angivits i departementspromemorian lägger de mellanfolkliga kon­ ventioner på växel- och checklagstiftningens område, vartill Sverige anslu­ tit sig, ej hinder i vägen för den föreslagna reformen.

I några yttranden har ifrågasatts, om man inte med hänsyn till den ut­ veckling, som inom näringslivet skett mot en femdagars arbetsvecka, borde överväga att utsträcka de bankfria lördagarna att avse hela året. En inom Svenska arbetsgivareföreningen verkställd approximativ undersökning visar emellertid, att under år 1959 endast cirka en procent av de inom förening­ ens verksamhetsområde anställda haft fullt genomförd femdagarsvecka. Även om det kan antagas, att utvecklingen också här i landet så småning­ om kommer att leda till arbetsfria lördagar under hela året, anser jag det ej

22

Kungl. Maj:ts proposition nr

år 1961

24

rande lydelse icke gälla, om åtgärden i fråga skall företagas senast å viss rättegångsdag eller inskrivningsdag och denna infaller å någon av de nämn­ da helgdagsaftnarna. Som i departemetspromemorian förordats torde denna bestämmelse såsom numera praktiskt betydelselös kunna utgå ur stadgan­ det.

Föreningen Sveriges häradshövdingar har framfört önskemål om att sådan ändring vidtages i 1 kap. 15 § rättegångsbalken, att uppehåll även i mindre vidlyftiga rättegångar kan göras under sommarlördagar och helgdagsaftnar. Något större praktiskt behov av en sådan bestämmelse synes dock icke före­ ligga, då de fria lördagarna till stor del infaller under domstolarnas ferier. I allmänhet torde det även utan den ifrågasatta lagändringen kunna und­ vikas, att rätten håller session å sommarlördagar.

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 juni 1961. Reformen medför att vissa jämkningar kan göras i gällande föreskrifter angående mottagnings- och expeditionstid vid domstolar och förvaltningsmyndigheter. Vid dessa jämkningar, som kan ske i administrativ ordning, bör beaktas, att allmän­ hetens berättigade krav på service icke eftersättes.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartemen­ tet upprättats förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen; 2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen; 3) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173) om be­ räkning av lagstadgad tid; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om skulde­ brev.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över de angivna lag­ förslagen, av den lydelse bilaga (Bilaga A) till detta protokoll utvisar1, måtte för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem­ ställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1961

1 Förslagen, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här ute­

slutits.