3. Statsbidrag m. m.

Statsbidraget, som hänför sig till de klassavdelningar vid handelsgymna- sium, för vilka statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts beslut må utgå, utgör 60 procent av gymnasiets kostnader, dels för lön åt ordinarie och extra ordi­ narie lärare samt de icke-ordinarie lärare, till vilkas lön eller arvode stats­ bidrag må utgå enligt beslut av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels för fortlöpande pensioneringsavgifter. Föreligger särskilda skäl må dock stats­ bidraget utgå med högre belopp än 60 procent av bidragsunderlaget. Det sammanlagda statsbidraget till handelsgymnasierna för visst budgetår får emellertid icke överstiga 70 procent av det totala bidragsunderlaget för gymnasierna. Förskott å statsbidrag för löpande budgetår utgår med högst 90 procent av statsbidraget för det senast förflutna budgetåret eller, om förskott ej utgått föregående budgetår, högst 90 procent av 60 procent av de beräknade lönekostnaderna för det löpande budgetåret. Det sistnämnda gäller sålunda för det fall, att klassavdelning nyinrättats vid gymnasium.

I fråga om det kommunala ansvaret för handelsgymnasierna föreskrives, att landsting eller kommun, inom vilken statsunderstött gymnasium är beläget, själv eller genom enskilda donatorer skall tillhandahålla för under­ visningen erforderliga och lämpliga lokaler, underhålla dessa lokaler samt årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av stats­ bidraget.

Den praxis har utbildats, att ett handelsgymnasium skall ha varit i verk­

• Sida 10
•  Original

10

samhet fem år och under denna tid ha varit ställt under överstyrelsens för yrkesutbildning överinseende, innan gymnasiet blir statsbidragsberättigat. Finansieringen av gymnasiet sker alltså under de första fem åren uteslutan­ de med kommunala eller enskilda medel. Likaledes har förekommit att vid statsunderstödda handelsgymnasier nya gymnasiekurser (exempelvis ett­ årig studentkurs) eller parallellavdelningar inrättats och drivits på kommu­ nal bekostnad under något eller några år innan beslut om statsbidrag till kursen eller avdelningen har meddelats.

Handelsgymnasierna finansieras slutligen också, ehuru till endast mindre del, genom terminsavgifter, vilka må upptagas till belopp, som efter förslag av gymnasiets styrelse bestämmes av överstyrelsen för yrkesutbildning. Avgifterna uppgår per år till i genomsnitt cirka 200 kronor vid tvååriga kurser samt till belopp, varierande mellan 100 och 450 kronor vid ettåriga kurser samt mellan 25 och 175 kronor vid fyraåriga kurser. Befrielse eller nedsättning kan medgivas i enlighet med av överstyrelsen givna föreskrifter.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 82 år 1961

III. Handelsgymnasieorganisationens utveckling och

nuvarande omfattning

Handelsgymnasieorganisationens utveckling redovisas i följande tabeller, av vilka den första utvisar utvecklingen av antalet handelsgymnasier samt antalet elever vid olika handelsgymnasiekurser, de båda följande exami- nationsutvecklingen dels i absoluta och dels i procentuella tal, och den sista tabellen antalet avdelningar vid de statsunderstödda handelsgym­ nasierna under budgetåret 1960/61.

Tabell 1. Antal handelsgymnasier samt antal handelsgymnasieelever

höstterminerna 1935—1960

Antal

Hg.

Antal Hg

m. st. bidrag

2-årig

kurs

Antal elever 1-årig 4-årig

kurs kurs

Summa

Höstterminen 1935 .... 7

6

809

252

1 061

» 1940 .... 9

9 1 069

257

1 326

» 1945 __ 11 10 1 269

357

26 1 652

• 1950 .... 14 11 1 464

292

206 1 962

» 1956 __ 24 17 2 294

315

272 2 881

. 1957 .... 24 17 2 409

322

265 2 996

. 1958 .... 25 19 2 501

355

270 3126

. 1959 .... 26 21 2 713

437

287 3 437

. 1960 .... 27 23 2 960

503

326 3 789

• Sida 11
•  Original

Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961

11

Tabell 2. Antalet examina åren 1946—60 vid skilda typer av gymnasier

Examens­

år

allmän­

bildande

gymnasier

Antal examina vid

tekniska

gymnasier

handels-

gymnasier

Summa examina

Summa examina

i procent av

antalet 20-åringar

1946 .......

4 062

497

540

5 099

5,44

1947 .......

4 159

546

543

5 248

5,77

1948 .......

4 075

605

537

5 217

5,69

1949 ....... 4 210

607

595

5 412

6,17

1950 .......

4 391

745

566

5 702

6,40

1951 .......

4 425

757

587

5 769

6,60

1952 .......

4 817

730

692

6 239

7,20

1953 .......

4 984

738

838

6 560

7,97

1954 .......

5 289

756

868

6 913

8,37

1955 .......

5 886

725

904

7 515

8,94

1956 .......

6 502

733

884

8119

9,25

1957 ....... 7 251

762

948

8 961

10,00

1958 .......

7 814

842

973

9 626

10,35

1959 .......

8 440

1 075

1 003

10 518

11,30

1960 .......

9 200

1 206

1 093

11 499

11,95

Tabell 3. Procentuell fördelning av de examinerade åren 1946—60

på skilda typer av gymnasier

Examensår

Allmänbildande

gymnasier

Tekniska gymnasier

Handels-

gymnasier

Summa

1946 ............. .......... 79,7

9,7

10,6

100

1947 ............ .......... 79,2

10,4

10,3

100

1948 ............ .......... 78,1

11,6

10,3

100

1949 ............ .......... 77,8

11,2

11,0

100

1950 ............ .......... 77,0

13,1

9,9

100

1951 ............ .......... 76,7

13,1

10,2

100

1952 ............ .......... 77,2

11,7

11,1

100

1953 ............ .......... 76,0

11,2

12,8

100

1954 ............ .......... 76,5

10,9

12,6

100

1955 ............ .......... 78,3

9,6

12,0

100

1956 ............ .......... 80,1

9,0

10,9

100

1957 ............ .......... 80,9

8,5

10,6

100

1958 .......... .......... 81,2

8,7

10,1

100

1959 ............ .......... 80,3

10,2

9,5

100

1960 ............ .......... 80,0

10,5

9,5

100

• Sida 12
•  Original

12

Tabell /. Budgetåret 1960/61 statsunderstödda handelsgymnasier

och klassavdelningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Handelsgymnasium

Tvååriga

kursen årskurs

Ettåriga

kursen

Fyraåriga kursen

årskurs

1 2

1

2 3

4

Borås handelsgymnasium ................... 2 2 Eskilstuna stads handelsgymnasium ..

1 1

— — — — _

Gävle handelsgymnasium (Gävle högre

handelsinstitut) ..............................

2 2

Göteborgs handelsinstitut (Göteborgs

handelsgymnasium) ........................

5 4

4

Göteborgs stads handelsgymnasium med

aftonundervisning...........................

2 1 1

1

Halmstads handelsgymnasium............

1 1

— — — —

—

Hälsingborgs handelsgymnasium........ 3 3 1

— — —

_

Jönköpings handelsgymnasium ..........

1 1

— — — — —

Kalmar handelsgymnasium ...............

1 1

— — — — _

Karlstads handelsgymnasium ............

2 2

— — — _ _

Kristianstads handelsgymnasium .......

1 1

— — — — _

Kronobergs handelsgymnasium i Alvesta 1 1 — — — — — Linköpings handelsgymnasium ..........

1 1

— — — — _

Luleå handelsgymnasium ...................

2 2

— — — — _

Malmö handelsgymnasium ...............

5 4

2 1 1 1

1

Norrköpings handelsgymnasium ........

2 2

1

— —

_ _

Stockholms stads handelsgymnasium

(Frans Schartaus handelsinstitut) ..

9 7 4

2 2

1 1

Sundsvalls handelsgymnasium............

2 2

1

— —

_ _

Trollhättans handelsgymnasium ........

1 1

— —

_ _ _

Umeå handelsgymnasium ...................

2 2

—

1

—

_ _

Uppsala stads handelsgymnasium ....

1 1

1

— —

_ _

Västerås handelsgymnasium ..............

2 1

1

—

_ _ _

Örebro handelsgymnasium .................

2

2 1

— —

— —

Samtliga handelsgymnasier

49 44

16 6 4

3 3

Av tabell 1 framgår, att antalet elever vid handelsgymnasierna höstter­ minen 1960 var nästan dubbelt så stort som år 1950, mer än dubbelt så stort som år 1945 och mer än tre gånger så stort som år 1935. Antalet exa­ mina vid handelsgymnasierna har emellertid, som tabell 2 utvisar, icke ökat lika kraftigt, vilket tyder på en ökning av antalet utan examen av­ gångna elever. Av tabell 3 kan utläsas att antalet examina vid handels­ gymnasierna år 1960 stod i något sämre relation till det sammanlagda antalet examina vid skilda typer av gymnasier än år 1946. Att utbygg­ naden av handelsgymnasieorganisationen icke medfört en ökning av denna examinationsandel beror givetvis på att de andra gymnasietypema expan­

• Sida 13
•  Original

13

derat ungefär lika mycket som handelsgymnasierna och möjligen även i nå­ gon mån på att handelsgymnasiernas tillväxt i något högre grad än genom­ snittligt för hela gymnasieorganisationen motvägts av ovannämnda ökning av antalet utan examen avgångna elever. Av de i tabell 4 upptagna 23 statsunderstödda handelsgymnasierna är 20 kommunala och 3 enskilda. (De icke statsunderstödda handelsgymnasierna är samtliga kommunala). De 3 enskilda gymnasierna (Göteborgs, Hälsingborgs och Malmö) kan emellertid knappast sägas vara i egentlig mening »enskilda». Vederbörande kommuner utövar nämligen ett betydande inflytande genom sina representanter i dessa gymnasiers styrelser och bestrider även huvuddelen av de kostnader, som icke täckes av statsbidrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

IV. Överstyrelsens reformförslag

1. Förslag och synpunkter i huvuddrag

a) Överstyrelsen

Överstyrelsens år 1957 framlagda utredning med förslag till ändrade be­ stämmelser rörande handelsgymnasierna har i vissa detaljer kompletterats eller ytterligare utvecklats i överstyrelsens under åren därefter ingivna petita. Sådana kompletterande förslag och synpunkter redovisas i det föl­ jande tillsammans med redogörelsen för överstyrelsens utredning. I några hänseenden, särskilt i vad gäller formerna för lärartillsättningen, har för­ fattningsändringar skett sedan utredningen framlades. I huvudsak — från­ sett gjorda kostnadsberäkningar — är denna dock alltjämt aktuell.

I väsentliga delar ansluter överstyrelsens förslag till de förslag, som fram­ lades i handelsgymnasieförbundets skrivelse av år 1955. Överstyrelsen fram­ håller, med hänvisning bland annat till handelsgymnasieorganisationens tillväxt och den ökande efterfrågan på personal med merkantil utbildning, att handelsgymnasierna fått en allt större betydelse i landets undervisnings­ väsende samt att denna betydelse kan antagas bli än större inom en nära framtid. Mot bakgrund härav finner överstyrelsen det självklart, att han­ delsgymnasierna skall vara föremål för samma omvårdnad från det all­ männas sida som andra gymnasieformer.

I syfte att skapa ökad jämställdhet mellan handelsgymnasierna och öv­ riga gymnasieformer föreslår överstyrelsen dels förbättrade statsbidrags- grunder för handelsgymnasier och i samband härmed förbud mot uppta­ gande av elevavgifter vid dessa, dels inrättande av lektors- och adjunkts- tjänster inom handelsgymnasieorganisationen ävensom vissa förbättringar

• Sida 14
•  Original

14

av lärarnas anställningsvillkor och dels ombildning av de tvååriga handels- gymnasierna till treåriga handelsgymnasier, vilka på samma sätt som övriga gymnasier skall kunna leda vidare till studier vid universitet och hög­ skolor. Överstyrelsen föreslår också, att nuvarande handelsgymnasiekun- görelse ersättes med en stadga för handelsgymnasierna samt en statsbidrags- kungörelse.

b) Remissyttranden

I det stora hela tillstyrker remissinstanserna en handelsgymnasiereform efter de av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna. Enighet föreligger sålunda om önskvärdheten av ett avskaffande av elevavgifterna och om nödvän­ digheten av att, för genomförande av en dylik åtgärd, höja statsbidragen till handelsgymnasierna. De i denna fråga förekommande olikheterna i upp­ fattning begränsar sig till storleken av föreslaget årligt bidrag per klass­ avdelning till anskaffande av undervisningsmateriel o. dyl. I fråga om in­ rättande av lektors- och adjunktstjänster vid handelsgymnasierna samt övriga förslag till förbättring av handelsgymnasielärarnas förhållanden har avvikande och även sinsemellan skiljaktiga meningar yppats främst rörande villkoren för behörighet till nämnda slag av tjänster. Eljest har översty­ relsens förslag också i denna del vunnit huvudsaklig anslutning. Inrättande av treåriga handelsgymnasier har tillstyrkts av de remissinstanser som ut­ talat sig i denna fråga med undantag av statskontoret. Mot förslaget om er­ sättande av nuvarande handelsgymnasiekungörelse med en stadga och en statsbidragskungörelse har ingen erinran riktats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

2. Statsbidragsgrunderna

a) Överstyrelsen

Överstyrelsen berör inledningsvis frågan om ett förstatligande av han­ delsgymnasierna. I och för sig kunde enligt överstyrelsen skäl anföras för en dylik åtgärd, främst att först därigenom full likställighet skulle uppnås med de allmänna och de tekniska gymnasierna. Emellertid finner översty­ relsen det icke nödvändigt att i detta sammanhang aktualisera frågan, i synnerhet som flera frågor rörande det allmänna skolväsendets organisation i statlig eller kommunal regi är svävande.

Beträffande principerna för beräkningen av statsbidragen till handels­ gymnasierna biträder överstyrelsen den av handelsgymnasieförbundet ut­ talade uppfattningen, att bidraget bör utgå efter för samtliga statsunder­ stödda handelsgymnasier enhetliga grunder. Till stöd för denna uppfattning åberopar överstyrelsen, i likhet med handelsgymnasieförbundet, handels- gymnasiernas enhetliga karaktär samt de över lag långt över den föreskriv­

• Sida 15
•  Original

15

na minimigränsen liggande kommunala bidragen till handelsgymnasierna. I samband med att statsbidragen göres enhetliga för samtliga statsunder­ stödda handelsgymnasier bör enligt överstyrelsen en bestämmelse motsva­ rande 8 § yrkesskolstadgan införas, avseende skyldighet för handelsgymna­ sierna att medverka vid utbildning av lärare.

I fråga om statsbidragens storlek framhåller överstyrelsen, att skälen för en höjning av statsbidragen blivit allt starkare, främst med hänsyn till be­ hovet av en lindring av handelsgymnasiernas elevavgifter. Överstyrelsen anser det självklart att, sedan terminsavgifterna i princip avskaffats vid de allmänna läroverken, de tekniska gymnasierna och de högre kommunala skolorna, samma åtgärd bör genomföras vid handelsgymnasierna. En sam­ manställning över handelsgymnasiernas elevavgifter visar, att dessa i genomsnitt uppgår till cirka 200 kronor per elev och läsår. — Enligt han- delsgymnasieförbundet skulle, under förutsättning att kommunbidragen uppgick till en tredjedel av statsbidragen, statsbidrag erfordras med dels 78 procent av kostnaderna för lärarlöner och pensionsavgifter, dels 4 000 kro­ nor för övriga kostnader per klassavdelning och år för att elevavgifterna skulle kunna begränsas till 50—100 kronor per år. Som särskild motivering för sistnämnda bidrag framhöll förbundet betydelsen av att handelsgym­ nasierna kunde förses med tillräcklig och modern undervisningsmateriel. — Överstyrelsen förordar en höjning av statsbidragen till 78 procent och biträ­ der även handelsgymnasieförbundets hemställan om ett särskilt bidrag per klassavdelning. Det av förbundet angivna bidragsbeloppet, 4 000 kronor per klassavdelning, föreslås emellertid reducerat till 2 000 kronor per klassavdel­ ning av tvåårig och ettårig kurs och till 1 000 kronor per avdelning av fyra­ årig kurs. Som motivering härför anför överstyrelsen, att å ena sidan i ge­ nomsnitt drygt hälften av handelsgymnasiernas elever rekryteras från andra kommuner än gymnasiekommunen, något som motiverar särskild kompen­ sation åt dessa skolor för ett avskaffande av elevavgifterna. Å andra sidan finner överstyrelsen det icke oberättigat, att kommunerna får bära en något större andel av kostnaderna för elevavgifternas avskaffande i vad gäller de från gymnasiekommunerna kommande eleverna.

Om statsbidragen utginge enligt överstyrelsens förslag, skulle alltså de kom­ munala handelsgymnasiernas kostnader för avskaffande av elevavgifterna — frånsett eleverna från den egna kommunen — komma att ungefärligen täckas. Den tidigare proportionen mellan statsbidrag och kommunalt bidrag komme däremot icke att återställas. Om väl höjningen av statsbidraget till 78 procent genomfördes men det särskilda bidraget icke skulle bli beviljat, befarar överstyrelsen, att man nödgas avstå från att avskaffa elevavgifter­ na, vilket enligt överstyrelsens mening skulle skapa en ohållbar situation.

I samband med bidragshöjningen anser överstyrelsen det böra föreskri­ vas, att de kommunala handelsgymnasierna icke får upptaga elevavgifter. Bestämmelsen i den nuvarande kungörelsen, att kommun, inom vars om­

Kungl. Maj:ts -proposition nr 82 år 1961

• Sida 16
•  Original

16

råde statsunderstött handelsgymnasium är beläget, skall lämna ett kontant bidrag uppgående till minst en tredjedel av statsbidraget, föreslås utgå beträffande de nämnda handelsgymnasierna, enär bestämmelsen för dessa saknar funktion; kommunerna har givetvis det slutliga ekonomiska ansvaret för av dem upprättade skolor.

Beträffande de tre enskilda gymnasierna anser överstyrelsen, att ett helt avskaffande av elevavgifterna icke kan påfordras. För dessa anses också den nuvarande bestämmelsen om kommuns minimibidrag böra bibe­ hållas. Överstyrelsen förutsätter dock, att ifrågavarande kommuner själva skall öka sina bidrag till dessa gymnasier, så att elevavgifterna även där kan avskaffas.

I fråga om sättet för utbetalandet av statsbidragen föreslår överstyrelsen icke några ändringar.

b) Remissyttranden

Riksräkenslcapsverket och arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker överstyrel­ sens förslag till ändrade statsbidragsgrunder och anför som huvudskäl till sitt tillstyrkande önskvärdheten av att avskaffa elevavgifterna. Arbets­ marknadsstyrelsen uttalar därjämte den uppfattningen, att handelsgymna­ sierna successivt bör förstatligas i likhet med övriga gymnasier, dock att, såsom överstyrelsen anfört, vissa frågor rörande det allmänna skolväsendets organisation först bör klarläggas.

Statskontoret tillstyrker statsbidrag med 78 procent av gymnasiernas kostnader för lärarlöner. Beträffande det föreslagna driftbidraget per klass­ avdelning förordar statskontoret att, därest statsfinansiella förutsättningar härför föreligger, bidraget skall utgå med 1 500 kronor per klassavdelning, d. v. s. samma belopp som de centrala yrkesskolorna åtnjuter till övriga kostnader för handelskurser på heltid.

Handelsgymnasieförbundet finner med tillfredsställelse att överstyrelsen tillstyrkt förbundets hemställan om ett enhetligt statsbidrag med 78 pro­ cent av kostnaderna för lärarlöner och pensionsavgifter. Mot överstyrelsens förslag om ett särskilt bidrag med 2 000 kronor per klassavdelning och år (1 000 kronor för aftonkurser) reser förbundet bestämda invändningar. För­ bundets eget förslag om ett bidrag med 4 000 kronor per år grundade sig på omsorgsfulla beräkningar, varav framgick bland annat att icke ens här­ igenom skulle vinnas möjlighet att helt avskaffa elevavgifterna, därest den kommunala andelen beräknades böra liksom tidigare uppgå till en tredjedel av statsbidraget. Förbundet finner icke heller någon hållbar motivering ha anförts för ett frångående av tidigare tillämpad princip om kostnadsfördel­ ningen mellan staten och kommunerna. Vidare framhålles att kostnaderna för undervisningsmateriel är stora, bland annat på grund av stark förslit­ ning av utrustningen. Förbundet hemställer, att bidraget till övriga kost­

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

• Sida 17
•  Original

17

nader upptages med 4 000 kronor per klassavdelning och år (vid aftonkur- sema 2 000 kronor).

Facklär arförbundet ansluter sig till handelsgymnasieförbundets uppfatt­ ning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

dels företagsekonomiska ämnen, varmed här huvudsakligen förstås bok­ föring, kontorsorganisation, handelslära, handelsräkning och distributions- lära. Härutöver räknar överstyrelsen med ekonomisk geografi och national­ ekonomi samt handelsrätt och samhällslära såsom särskilda ämnen eller ämneskombinationer.

För behörighet till lektor,stjänst i allmänna ämnen bör enligt överstyrel­ sen krävas samma villkor som för behörighet till lektorstjänst vid allmänt läroverk i ifrågavarande ämnen. Såsom synnerligen önskvärt framhålles

2 —

liihany till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 82

• Sida 18
•  Original

18

emellertid att dispens kan givas filosofie magistrar, som utöver sin akade­ miska examen skaffat sig handelsutbildning jämte eventuellt längre tids merkantil yrkespraktik och som måhända ytterligare meriterat sig genom författarskap av pedagogisk eller vetenskaplig art. För dispens bör normalt krävas extra meritering i två av de tre nämnda hänseendena. Som särskild motivering för detta förslag framhålles handelsgymnasiets karaktär av yr- kesutbildande skola.

För behörighet till lektorstjänst i företag sekonomiska ämnen föreslår överstyrelsen följande villkor:

ekonomie licentiatexamen med betyget Med beröm godkänd eller där­ utöver i tjänstens huvudämnen eller däremot svarande ämnen, eller

civilekonomexamen vid handelshögskola med betyget Med beröm god­ känd eller därutöver i tjänstens huvudämnen eller däremot svarande äm­ nen jämte föregående praktisk verksamhet, vetenskapliga studier och ve­ tenskapligt författarskap eller framstående verksamhet inom det ekono­ miska området, varigenom särskild lämplighet för tjänsten ådagalagts.

Med hänsyn till att betygspraxis vid handelshögskolorna varit växlande och att i synnerhet förr civilekonomerna ofta nöjde sig med lägre betyg än Med beröm godkänd i ämnet företagsekonomi, förordar överstyrelsen, att även i detta fall dispenser lämnas under förutsättning att meriteringen i övrigt är god.

Behörighet till lektor stjänster i ekonomisk geografi och i nationalekonomi föreslås kunna förvärvas såväl på sätt som är föreslaget beträffande tjänster i allmänna ämnen som på sätt som är föreslaget beträffande tjänster i före­ tagsekonomiska ämnen.

Lektorstjänster i handelsrätt och samhällslära bedömes endast komma att finnas i ringa antal. Överstyrelsen föreslår en behörighetsföreskrift av den innebörden, att därest i lektorstjänst ingår läroämne, som icke är att hänföra till någon av de förutnämnda ämnesgrupper beträffande vilka pre­ ciserade behörighetsvillkor uppställts, det skall ankomma på överstyrelsen att i varje särskilt fall utfärda föreskrift om villkoren för behörighet. En motsvarande föreskrift föreslås gälla även för adjunktstjänster.

De särskilda behörighetsvillkoren för ordinarie eller extra ordinarie adjunktstjänst föreslås av överstyrelsen — med en mindre omformulering — överensstämma med vad som enligt nuvarande kungörelse gäller för ordi­ narie och extra ordinarie ämneslärare, nämligen att sökande till ordinarie eller extra ordinarie adjunktstjänst skall, allt efter de ämnen som höra till den sökta tjänsten, genom avlagd filosofisk ämbetsexamen eller examen från handelshögskola ha förvärvat grundlig teoretisk insikt i till tjänsten hörande ämnen.

Behörighet till adjunktstjänst, i vilken ingår ett eller flera av ämnena nationalekonomi, samhällslära och handelsrätt, anser överstyrelsen böra kunna erhållas även genom avlagd stats vetenskaplig-juridisk examen.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 82 år 1961

• Sida 19
•  Original

19

I fråga om de i nuvarande kungörelse 8 § i övrigt angivna behörighets­ villkoren angives endast redaktionella förändringar behöva företagas.

För de nuvarande ordinarie ämneslärarna föreslås att genom en över­ gångsbestämmelse möjlighet beredes att erhålla lektorstjänster, givetvis i den utsträckning vederbörande gymnasium tilldelas sådana tjänster. Då nu­ varande innehavare av ordinarie ämneslärartjänster har väl vitsordad tjänstgöring som handelsgymnasielärare att åberopa och dessutom ytterli­ gare meriter, anser överstyrelsen dispenser böra medgivas utan alltför stor restriktivitet, även om vederbörande lärare icke fyller de betingelser för dispens vid nytillsättning av tjänster, för vilka tidigare redogjorts.

Lönegradsplacering av lektorer. I fråga om lektors inpla­ cering i lönegrad föreslår överstyrelsen, att Kungl. Maj:t i särskilt brev meddelar bestämmelser, motsvarande bestämmelserna i kungl. brev den 19 december 1952 i fråga om inplacering i lönegrad av ämneslärare vid högre tekniskt läroverk. Lektor borde sålunda placeras i lönegrad A 26, om han antingen avlagt disputationsprov för filosofie eller ekonomie doktorsgrad eller på grund av praktisk-merkantil verksamhet av särskild betydelse för lärarbefattning vid handelsgymnasium i förening med för lektorstjänst i allmänhet vid dylikt gymnasium föreskriven kompetens av Kungl. Maj:t förklarats behörig att inneha lektorstjänst i lönegraden A 26.

Antalet lektors- och adjunktstjänster. Närmast till hands låge, uttalar överstyrelsen, att ett bestämt antal lektors- och respek­ tive adjunktstjänster (i det följande gemensamt benämnda ämneslärar- tjänster) inrättades, vilka fördelades på de olika gymnasierna efter Kungl. Maj:ts beslut. Med hänsyn till framför allt att de flesta handelsgymna- sierna är relativt små skolenheter med kanske endast en ordinarie lärare förutom rektor, skulle detta emellertid lätt medföra praktiska svårigheter. Om ett litet gymnasium med endast en ordinarie lärare vore tilldelad en lektorstjänst, begränsades därigenom antalet möjliga sökande avsevärt; det kanske rent av i flera fall icke skulle bli möjligt att besätta tjänsten. Även vid de större gymnasierna kunde liknande svårigheter uppstå.

Av nämnda skäl anser överstyrelsen det lämpligast, att Kungl. Maj:t föreskriver, vilket antal ordinarie ämneslärart jänster som visst budgetår må vara inrättade vid de statsunderstödda handelsgymnasierna med tillägg, att därav högst ett visst antal får vara lektorstjänster, varjämte varje gymnasium tilldelas ett visst antal ämneslärart jänster, av vilka var och en må vara antingen lektors- eller adjunktstjänst med beaktande av vad som föreskrivits om högsta antalet lektorstjänster. När ordinarie ämneslärar- tjänst vid visst gymnasium skall besättas, får skolstyrelsen ingå till över­ styrelsen med anhållan att få ledigförklara tjänsten antingen som lektors­ tjänst eller som adjunktstjänst eller som lektors- alternativt adjunktstjänst.

I fråga om de principer, efter vilka antalet ordinarie ämneslärartjänster

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

• Sida 20
•  Original

20

bör fastställas, bygger överstyrelsens förslag på en mellan statsmakterna och Sveriges akademikers centralorganisation träffad överenskommelse, en­ ligt vilken den del av lärarbehovet, som täckes genom ordinarie lärare, skall ^uPPgå till, vid de allmänna läroverken och de kommunala flickskolorna (i bägge fallen med undantag av de lägsta klasserna) 90 procent samt vid de kommunala realskolorna och de praktiska kommunala realskolorna 80 procent.

Överstyrelsen föreslår, att ordinarie ämneslärartjänster successivt inrättas vid handelsgymnasierna till ett antal, svarande mot 80 procent av lärar­ behovet i förekommande läroämnen. För tillämpning av denna princip kräves emellertid att gymnasierna har en viss minimistorlek och överstyrel­ sen förordar därför vissa modifikationer av nämnda princip i vad gäller handelsgymnasier med fem eller färre klassavdelningar. Enligt överstyrelsen finnes, om rektor helt fullgör sin undervisningsskyldighet vid gymnasiet, utrymme för en heltidsanställd ämneslärare vid ett gymnasium med två klassavdelningar, tre ämneslärare vid ett gymnasium med fyra klassavdel­ ningar och fyra ämneslärare vid ett gymnasium med fem klassavdelningar. Om däremot rektor icke fullgör hela sin undervisningsskyldighet vid gym­ nasiet eller om förening av lärartjänster vid två skolor kommer till stånd, kan utrymme finnas för ytterligare någon ämneslärartjänst.

Lärare i stenografi och maskinskrivning. I 7 § han- delsgymnasiekungörelsen stadgas, att vid handelsgymnasierna skall vara in­ rättade bland annat ordinarie övningslärartjäjister. I samma paragraf angi- ves vidare att med övningsämnen förstås i ifrågavarande kungörelse steno­ grafi och maskinskrivning.

Överstyrelsen anför, att benämningen övningslärartjänster för berörda tjänster medfört åtskillig oklarhet om dessa tjänsters natur och föreslår, att dessa tjänster får benämningen »lärartjänster i stenografi och maskin­ skrivning».

Med hänsyn tagen till bland annat den tid som erfordras för granskning av elevernas skriftliga arbeten i stenografi föreslår överstyrelsen, att under- visningsskyldigheten för nu ifrågavarande lärare i princip fastställes till 30 veckotimmar, men att den minskas med en veckotimme för varje helt fyrtal veckotimmar, som läraren undervisar i stenografi. Om en lärare undervisar 24 veckotimmar i stenografi, skall han sålunda därigenom ha fullgjort sin undervisningsskyldighet.

Vid handelsgymnasierna finnes för närvarande inrättade fyra ordinarie övningslärartjänster (lärartjänster i stenografi och maskinskrivning) med följande av Kungl. Maj:t bestämda lönegradsplacering: Göteborgs handels­ institut Ao 17, Hälsingborgs handelsgymnasium Ao 16, Malmö handelsgym- nasium Ao 18 och Norrköpings handelsgymnasium Ao 16. Vidare har med­ givits inrättande av fyra extra ordinarie övningslärartjänster, samtliga i

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

• Sida 21
•  Original

21

Ae 14. — Överstyrelsen förordar, att generella bestämmelser om lönesätt­ ningen för ifrågavarande lärarkategori med det snaraste utfärdas, även omfattande bestämmelser angående reglerad befordringsgång. Vidare anser överstyrelsen en komplettering böra ske av bestämmelserna om extra ordi­ narie lärartjänster i stenograf i och maskinskrivning, bland annat med ett angivande av behörighetsvillkoren för dylika tjänster.

Tillsättningsförfarande. Överstyrelsen förordar, att ordina­ rie ämneslärartjänst vid statsunderstött handelsgymnasium, således lektors- och adjunktstjänst, framgent skall tillsättas av överstyrelsen för yrkesut­ bildning, sedan skolstyrelsen (gymnasiestyrelsen) avgivit ett motiverat för­ ord och länsskolnämnden yttrat sig. Överstyrelsen framhåller, att det i flera fall måste bli en bedömningsfråga, huruvida en sökande skall anses ha uppfyllt kompetenskraven för erhållande av lektorstjänst. Denna bedöm­ ning bör enligt överstyrelsens mening ske centralt.

I fråga om tillsättning av lärartjänster i stenograf i och maskinskrivning förordar överstyrelsen, att detta alltjämt skall ankomma på vederbörande gymnasiestyrelse.

Fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Överstyrelsen framhåller i sin utredning, att Kungl. Maj:t genom särskilda beslut med­ givit, att lärare vid vissa angivna handelsgymnasier må fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid annan läroanstalt, ävensom att lärare vid annan läroanstalt må fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid handelsgymnasium. Som förutsättning för dessa medgivanden gäller, att särskilda kostnader ej härigenom åsamkas statsverket. En dylik samordning är till stor fördel både i fråga om ämneslärare samt lärare i stenografi och maskinskrivning, särskilt för de mindre handelsgymnasierna, där ringa ut­ rymme för heltidsanställning av lärare i de olika ämnena finnes. Överstyrel­ sen förordar därför införande i en kommande kungörelse eller stadga av ett mer generellt medgivande till sådan samordning.

I ett av skolöverstyrelsen i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning den 5 september 1960 avgivet utlåtande över en framställning från läroverkslärarnas riksförbund har beträffande fyllnadstjänstgöring föreslagits en föreskrift av följande lydelse.

Med ändring av häremot stridande bestämmelser förordnas, att lärare vid handelsgymnasium må erhålla en del av sin tjänstgöring förlagd till real­ skola liksom ock lärare vid realskola må erhålla en del av sin undervisning förlagd till handelsgymnasium, dock under förutsättning, att särskilda kost­ nader ej härigenom åsamkas statsverket.

I sin till grund för nämnda utlåtande liggande framställning anförde läroverkslärarnas riksförbund, att betydande vinster stod att erhålla med avseende såväl på byggnader, utrustning och administration som på ett mer

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

• Sida 22
•  Original

22

ändamålsenligt utnyttjande av lärarkrafter. Enligt riksförbundets mening borde hittills föreskrivna begränsningar i möjligheterna till reell samor- ganisation snarast undanröjas. I första hand förordade förbundet en sam­ ordning av det slag, som förekommer med avseende på kommunalt gymna­ sium å ena sidan och allmänt läroverk eller kommunal realskola å andra sidan. Enligt kungl. brev den 24 september 1937 kan lärare vid sådant gymnasium få en del av sin tjänstgöring förlagd till realskolan och vice versa, allt under förutsättning att särskilda kostnader ej härigenom åsam­ kas statsverket.

Rektorernas lönegradsplacering och undervis- ningsskyldighet. Genom beslut av Kungl. Maj:t har medgivande lämnats för rektorer vid vissa större handelsgymnasier att uppbära lön efter högre lönegrad än den i handelsgymnasiekungörelsen föreskrivna ABp 25. Dessa medgivanden påverkar icke statsbidraget till ifrågavarande gymna­ sier, vilket således alltjämt utgår på grundval av ABp 25.

Enligt överstyrelsens mening bör samtliga handelsgymnasierektorer få sina löner omprövade och placeras i avlöningsgrupper på samma sätt som rektorerna vid allmänna och tekniska läroverk samt högre kommunala sko­ lor. Överstyrelsen anser vidare att, i de fall rektor åtnjuter lön efter högre lönegrad än den lägsta, också statsbidraget bör utgå efter den högre löne­ graden. Att rektor medgivits åtnjuta högre lön har ju, framhålles det, sin grund i det större ansvar, som är förbundet med rektorat för en större skola.

Beträffande rektors undervisningsskyldighet föreslår överstyrelsen ett tillägg till gällande bestämmelser härom, som ger överstyrelsen möjlighet att medgiva minskning av rektors undervisningsskyldighet under den i kun­ görelsen angivna. Bestämmelser av motsvarande innebörd återfinnes i stad­ gan för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier liksom även i läroverks- stadgan.

Inordnande av handelsgymnasiernas lärartjänster under Saar m. m. Handelsgymnasieförbundet anförde i sin ovan sam­ manfattningsvis refererade framställning, att så länge icke Saar vore helt tillämpligt på handelsgymnasiernas lärare, skulle en anställning vid ett han- delsgymnasium komma att te sig oförmånligare och otryggare än anställ­ ning vid exempelvis de högre tekniska läroverken och de allmänna lärover­ ken. — Överstyrelsen ansluter sig till handelsgymnasieförbundets uppfatt­ ning med framhållande av att detta utgör en naturlig konsekvens av över­ styrelsens uppfattning rörande jämställdhet mellan handelsgymnasier och övriga gymnasietyper. En anställning som lärare vid handelsgymnasium måste te sig minst lika förmånlig och trygg som en anställning vid högre kommunala skolor. Då ett särskilt avlöningsreglemente för handelsgymna-

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 82 år 1961

• Sida 23
•  Original

23

sicrna synes uteslutet, anser överstyrelsen ett inordnande av dessa gymna­ siers rektorer och lärare under Saar vara en naturlig lösning.

Överstyrelsen föreslår härjämte ändring i det förhållandet, att tjänstårs- beräkning i pensionshänseende i vissa fall är beroende av särskild avgifts- betalning från huvudmans sida.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 82 år 1961

b) Remissyttranden

Överstyrelsens förslag om att lektors- och adjunktstjänster skall finnas inrättade vid handelsgymnasierna tillstyrkes eller lämnas utan erinran i samtliga remissyttranden. Statskontoret anför som motivering för sitt tillstyrkande, bland annat, att vid de högre tekniska läroverken fin­ nes lektorer både i språk och i handelstekniska ämnen. Ilandelsgymnasieförbundet, facklärarförbundet och läroverkslärarnas riksförbund anser inrät­ tandet av lektors- och adjunktstjänster vara av vital betydelse för upp­ nående av likställighet mellan å ena sidan handelsgymnasier och å andra sidan högre tekniska läroverk samt allmänna läroverk.

I fråga om det antal lektors-och adjunktstjänster, som bör inrättas, har endast statskontoret och statens lönenämnd uttalat någon mening. Statskontoret förordar en kraftig nedskärning i förhållande till vad överstyrelsen föreslagit. Ämbetsverket uttalar härom.

Beträffande antalet tjänster må erinras, att Kungl. Maj:t fastställer an­ talet ordinarie ämneslärartjänster vid varje gymnasium. Sedan den 1 juli 1953, då bestämmelsen härom tillkom, ha åtskilliga nya ämneslärartjänster medgivits. Alltjämt är dock antalet förhållandevis avsevärt lägre än vid de allmänna läroverken, vilket emellertid delvis torde sammanhänga därmed, att läroanstalterna av olika orsaker icke anhållit om flera tjänster — samt­ liga ansökningar om inrättande av befattningar i lönegrad A 23 synas näm­ ligen ha bifallits. Att fastställa en ram av totalt 72 tjänster, när det nuva­ rande antalet är 47, förefaller mot bakgrunden av det anförda knappast lämpligt. Statskontoret avstyrker alltså detta förslag, så mycket mer som ämbetsverket icke kan biträda uppfattningen att antalet lektorat bör be­ stämmas med utgångspunkt från de av överstyrelsen gjorda uppskatt­ ningarna (2/3 av 72 = 48 lektorat). Enligt statskontorets mening bör sagda antal vara starkt begränsat, för vilken ståndpunkt bland annat det för­ hållandet talar, att gymnasierna äro tvååriga.1 I första hand synes ifråga- komma, att nyckelämnen som svenska, engelska, tyska och bokföring i viss utsträckning bli representerade av en lektor åtminstone vid de större sko­ lorna. Ämbetsverket vill för sin del räkna med totalt 20 lektorer i den nuvarande handelsgymnasieorganisationen. Detta antal torde dock icke erfordras redan för nästa budgetår. Det lärer få ankomma på överstyrelsen — om nu statskontorets uppfattning vinner beaktande — att avgiva för­ slag i detta hänseende med utgångspunkt från i första hand det nuvarande antalet lektorskompetenta lärare. Möjligheter torde icke böra beredas de nuvarande icke lektorskompetenta lärarna att övergå till lektorsbefattning.

Anm.:

Statskontoret bär avstyrkt förslaget om statsbidrag till treåriga kurser.

4. Upprättande av treåriga handelsgymnasier

a) Överstyrelsen

Överstyrelsen anser de av handelsutbildningskommittén anförda skälen för en ombildning av handelsgymnasierna från tvååriga till treåriga normal­ kurser vara minst lika bärkraftiga nu som då kommittén framlade sitt för­ slag härom. De arbetsuppgifter, för vilka handelsgymnasister efterfrågas, blir i allt större utsträckning av så kvalificerad art, att nuvarande utbild­ ning näppeligen kan anses tillräcklig. Till detta kommer att det numera är nästan omöjligt att uppfylla handelsgymnasiernas utbildningsmål på två år. Det har visat sig, att försöken att upprätthålla den relativa standarden i de numera gemensamma avgångsproven för handelsgymnasierna alltför lätt

• Sida 27
•  Original

27

leder till bakslag i form av sänkt betygsnivå, vilket betyder, att eleverna trots stora ansträngningar inte uppnår de betyg de skulle vara värda.

Ett förverkligande av önskemålet om full jämställdhet mellan handels- gymnasierna och andra gymnasieformer måste enligt överstyrelsens uppfatt­ ning också innebära, att möjlighet öppnas till fortsatta högre studier vid universitet och högskolor för elever, utexaminerade från handelsgymna- sierna. Överstyrelsen nämner, att i Norge samtliga handelsgymnasier om- bildats till treåriga »ekonomiska gymnasier» och att denna reform visat sig helt framgångsrik. Genom inrättande av treåriga handelsgymnasier i Sverige skulle även här en ekonomisk gymnasielinje komma till stånd, som också ur »allmänbildningssynpunkt» synnerligen väl skulle försvara sin plats vid sidan av det allmänna gymnasiets olika linjer. Överstyrelsen förutskickar, att treåriga handelsgymnasielinjer skulle kunna avlasta de allmänna gym­ nasierna och därigenom bidraga till att leda ungdomens studier i praktisk riktning.

Överstyrelsen är sålunda i princip av den meningen, att handelsgymna- siernas normalkurser bör bli treåriga.

Vid anordnandet av treåriga kurser bör enligt överstyrelsens mening de av handelsutbildningskommittén utarbetade undervisningsplanerna i hu­ vudsak kunna tillämpas. De för det tredje utbildningsårets företagsekono­ miska linje avsedda undervisningsplanerna har redan med positivt resultat prövats vid de ettåriga påbyggnadskurser, som på grundval av tvåårigt handelsgymnasium anordnats under en följd av år vid Malmö handels- gymnasium och under senare år även vid Örebro handelsgymnasium.

Överstyrelsen anser det icke behövligt att för närvarande taga ställning till handelsutbildningskommitténs förslag om en avgångsetapp efter andra årskursen. Överstyrelsen föreslår nämligen, att under en övergångstid, som icke anses närmare behöva preciseras, såväl treåriga som tvååriga han- delsgymnasiekurser skall finnas. De treåriga kurserna kan anordnas olika: som helt fristående kurser vid sidan om de tvååriga eller så att en tredje klass (påbyggnadskurs) lägges ovanpå den tvååriga kursen. Även studenter från de ettåriga kurserna kunde mottagas i en dylik tredje årskurs.

I fråga om statsbidrag till en tredje klass uttalar överstyrelsen den me­ ningen, att statsbidrag till en treårig kurs liksom för handelsgymnasiemas övriga kurser bör utgå efter riksdagens beslut i varje särskilt fall.

Bestämmelser om den treåriga kursens förhållande till gymnasiets övriga kurser och om speciella inträdesfordringar till tredje klassen föreslås skola meddelas i varje gymnasiums reglemente. Överstyrelsen förutsätter, som för­ ut nämnts, att examen från treårigt handelsgymnasium — varom närmare föreskrifter finge meddelas av överstyrelsen eller Kungl. Maj:t — skall berättiga till inträde vid universitet och högskolor.

Överstyrelsen räknar med, att avdelningar av tredje årskursen i första

Kungl. Maj ds 'proposition nr 82 år 1961

5. Kostnader för förslagens genomförande

De i det föregående framlagda reformförslagen kan, i vad de har bety­ delse från kostnadssynpunkt, sammanfattas i nedanstående huvudpunkter.

1. Statsbidrag till handelsgymnasierna skall utgå med dels 78 procent av gymnasiernas kostnader för löner till rektorer och lärare ävensom pen­ sionsavgifter, dels ett årligt bidrag av 2 000 kronor per avdelning av två­ årig och ettårig kurs samt 1 000 kronor per avdelning av fyraårig kurs.

2. Ordinarie lärartjänster skall inrättas till sådant antal att de, med vissa i det föregående angivna modifikationer för mindre handelsgymnasier, täc­ ker 80 procent av lärarbehovet i läroämnen. Av de ordinarie lärarna förut- sättes högst 2/3 vara lektorer, av vilka vid kostnadsberäkningarna lU anta- ges placerade i 26 lönegraden.

3. Statsbidrag skall utgå till treåriga handelsgymnasiekurser. På grund av handelsgymnasieorganisationens tillväxt samt de löneök­ ningar som skett sedan överstyrelsens utredning framlades är de däri gjorda beräkningarna ej längre aktuella. Överstyrelsens beräkningar, utförda med utgångspunkt i den för budgetåret 1960/61 gällande handelsgymnasieorga- nisationen samt 1961 års löner ger följande resultat.

Förbättrade bidrag sgrunder. Av de budgetåret 1960/61 23 statsunder­ stödda handelsgymnasierna erhåller tre gymnasier — Stockholms, Göte­ borgs och Eskilstuna — statsbidrag med 65 procent av bidragsunderlaget och övriga gymnasier med 70 procent. Det för nämnda budgetår beräknade bidragsunderlaget uppgår till, för de tre förstnämnda gymnasierna cirka 1 200 000 kronor och för övriga gymnasier 4 400 000 kronor. Under budget­ året finnes inom den statsunderstödda handelsgymnasieorganisationen 109

• Sida 30
•  Original

30

avdelningar av tvåårig och ettårig kurs samt 16 avdelningar av fyraårig kurs. Tillämpade på nämnda, för budgetåret 1960/61 gällande förhållanden, skulle de av överstyrelsen föreslagna förbättringarna av statsbidragsgrun- derna draga en merkostnad för statsverket av 757 000 lcrcmor.

Inrättande av lektors- och adjunktstjänster. Därest de av överstyrelsen förordade grunderna för beräkning av antalet ordinarie lektors- och ad­ junktstjänster tillämpas på den för budgetåret 1960/61 gällande handels- gymnasieorganisationen befinnes, att cirka 100 sådana tjänster borde inrät­ tas. Av dessa skulle, enligt av överstyrelsen antagen fördelning, högst 66 vara lektorer — varav 16 i lönegrad Ao 26 och 50 i Ao 24 — och övriga 34 vara adjunkter i lönegrad Ao 23. Statsbidragskostnaden för dessa tjänster minskad med statsbidragskostnaden för samma antal befintliga tjänster — d. v. s. dels per den 1 januari 1961 inrättade 72 ordinarie ämneslärar- tjänster i A 23 dels 28 icke-ordinarie ämneslärartjänster i A 21 — utgör merkostnaden för det fulla genomförandet av detta förslag. Räknat efter ortsgrupp 3 och lägsta löneklass för samtliga tjänster skulle statsverkets merkostnad för ett inrättande av ifrågavarande 100 ordinarie lärartjänster med tillämpning av föreslagna statsbidragsgrunder bli i runt tal 201 000 kronor.

Statsbidrag till treåriga handelsgymnasier. Räknat efter 39 veckotimmars undervisning per avdelning av en tredje årskurs, en lektor i Ao 24 per av­ delning med en undervisningsskyldighet av 21 veckotimmar, 12 timlärar- timmar efter ÅT 19 och 6 timlärartimmar efter BT 14 ävensom ett årligt bidrag per klassavdelning av 2 000 kronor skulle statsbidraget per avdel­ ning och år bli omkring 38 000 kronor. Därest man hösten 1961 skulle in­ rätta lika många avdelningar av tredje årskurs som det under innevarande läsår finnes av andra årskursen, nämligen 44, bleve den sammanlagda kost­ naden för statsbidrag till dessa avdelningar cirka 1 672 000 kronor.

Sammanfattning av kostnadsberäkningarna. Summan av de tre ovan framräknade merkostnadsbeloppen blir (757 000 + 201 000 + 1 672 000 =) 2 630 000 kronor. Denna merkostnad slår emellertid ej igenom på en gång utan först efter hand som föreslagna lärartjänster och avdelningar av tredje årskurs inrättas. Enligt överstyrelsens förslag, vilket framgår av i det föl­ jande redovisade anslagsäskanden för budgetåret 1961/62, skulle nu gäl­ lande regler för förskottering av statsbidraget behållas i princip oföränd­ rade, varigenom ej heller de förbättrade statsbidragsgrunderna skulle på­ verka anslagsbehovet för 1961/62 i annan mån än vad angår statsbidrag till nyinrättade gymnasier eller klassavdelningar.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 82 år 1961

• Sida 31
•  Original

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

31

V. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret

1961/62

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med 816 000 kronor till 4 363 000 kronor. Därvid har överstyrelsen för den nuvarande gymnasieorganisationen och med tillämpning av nuva­ rande statsbidragsgrunder beräknat kostnaderna för slutreglering av stats­ bidraget för budgetåret 1960/61 samt förskott för budgetåret 1961/62 till 3 900 000 kronor, vilket innebär en automatisk anslagshöjning med 853 000 kronor.

För av överstyrelsen tillstyrkt ökning av antalet statsunderstödda gym­ nasier samt antalet statsunderstödda klassavdelningar vid gymnasier, som nu åtnjuter statsbidrag, beräknar överstyrelsen en anslagshöjning med 358 000 kronor. Härjämte föreslås att överstyrelsen — i likhet med vad som gäller vid de allmänna läroverken — bemyndigas årligen bestämma antalet statsunderstödda parallellavdelningar vid de statsunderstödda han- delsgymnasierna. Den för budgetåret 1961/62 tillstyrkta utbyggnaden avser följande gymnasier och avdelningar. Inom parentes angives nuvarande antal statsunderstödda avdelningar av ifrågavarande kurs.

1) Eskilstuna. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1). 2) Falun. Två avdelningar av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs (nu 0). 3) Gävle. En avdelning av ettårig kurs (nu 0). 4) Göteborgs handelsinstitut. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs

(nu 5 + 4). 5) Halmstad. Parallellavdelning av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs

(nu 1 + 1). 6) Karlstad. En avdelning av ettårig kurs (nu 0). 7) Kristianstad. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1). 8) Kronobergs handelsgymnasium i Alvesta. Parallellavdelning av klass 1

av tvåårig kurs (nu 1 + 1). 9) Linköping. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1). 10) Stockholm. Parallellavdelning av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs

(nu 9 + 7).

11) Trollhättan. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1). 12) Umeå. En avdelning av ettårig kurs (nu 0). 13) Uppsala. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1). 14) Västerås. Parallellavdelning av klass 2 av tvåårig kurs (nu 2 + 1).

Överstyrelsen anhåller vidare, att från förevarande anslag måtte anvisas 30 000 kronor för anordnande av särskilda påbyggnadskurser i handel.

• Sida 32
•  Original

32

Beträffande de på budgetåret 1961/62 fallande kostnaderna för ett genomförande av de av överstyrelsen framlagda reformförslagen framhålles, att någon större anslagsökning för detta ändamål icke erfordras till följd av förskottsbestämmelsernas konstruktion. En viss ytterligare anslagsök­ ning skulle blott behövas för lämnande av förskott till nya statsunderstödda gymnasier och gymnasieavdelningar. Den för ett genomförande av över­ styrelsens förslag om statsbidrag efter 78 procent erforderliga anslagsök­ ningen för budgetåret 1961/62 skulle, vid bifall till vad överstyrelsen före­ slagit rörande utökning av antalet statsunderstödda handelsgymnasier och avdelningar, belöpa sig på cirka 75 000 kronor. Härvid har överstyrelsen antagit, att det särskilda bidraget per klassavdelning icke skulle ingå i de belopp, på vilka förskott skall beräknas. Vad slutligen beträffar statsbidrag till treåriga linjer, skulle, enligt vad överstyrelsen uttalar, ett riksdagsbeslut i enlighet med överstyrelsens förslag vara att anse som ett principbeslut. De gymnasier, som önskade statsbidrag till en tredje årskurs, finge inkomma med ansökningar om sådant bidrag avseende budgetåret 1962/63, vilka ansökningar finge prövas i vanlig ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

VI. Akademisk sekreterarutbildning

En av stadsfullmäktige i Uppsala tillsatt kommitté med representanter för såväl kommunen som universitetet i Uppsala har utrett behovet av en kombinerad merkantil-akademisk utbildning och, efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning, framlagt förslag om anord­ nande av sådan utbildning i Uppsala.

Kommittén konstaterar i sin utredning inledningsvis, att en starkt ökad tillströmning äger rum till huvudsakligen humanistiskt inriktade högre studier, vilka för närvarande tämligen ensidigt avser utbildning för ämnes- lärarkompetens. Samtidigt synes, enligt kommitténs mening, näringslivet och organisationsväsendet ha behov av högskoleutbildad arbetskraft med humanistisk skolning, icke minst personal med grundlig språkutbildning för uppgifter som sekreterare och för utlandskontakter. Med hänsyn härtill har kommittén ansett det angeläget att skapa varianter av akademisk utbild­ ning, genom vilka icke blott ämneslärarutbildningen utan även näringslivets och organisationernas speciella utbildningsbehov kan tillgodoses.

Genom en enkät bland representativa företag och organisationer har kommittén sökt utröna behovet av personal med ifrågasatt utbildning. En­ ligt kommitténs preliminära överväganden borde utbildningen grunda sig på studentexamen och omfatta en studietid därefter av tre år. Den handels- tekniska och administrativa delen av utbildningen borde inhämtas genom ettårig fackkurs vid handelsgymnasium. För akademiska studier skulle då

• Sida 33
•  Original

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

återstå en studietid av fyra terminer, svarande mot fyra betygsenheter i filosofiska examina. Utbildningen skulle sålunda icke inbegripa en fullstän­ dig akademisk examen men däremot kunna påbyggas till en sådan.

En viss anpassning av studiegång och studieinnehåll med hänsyn till utbildningens syfte borde komma till stand. Salunda borde den ettariga fackkursen uppdelas på två studieår, så att hälften av däri ingående ämnen studerades parallellt med akademiska studier under sekreterarutbildningens första studieår och den andra hälften under det andra eller, alternativt, det tredje studieåret. Beträffande de akademiska studierna borde föreliggande möjligheter utnyttjas att inom gällande examensstadgas ram få till stånd särskilda studieplaner, utformade med sikte på ett nytt studiemåL Den akademiska utbildningen, borde avse nagra av följande språk och oriente­ ringsämnen.

Utbildningen borde omfatta ett huvudämne, vari erhållits minst 2 akade­ miska betygsenheter, samt ett eller flera biämnen omfattande sammanlagt minst 2 akademiska betygsenheter. Följande alternativa kombinationer vore därvid tänkbara. A. Språk som både huvudämne och biämnen. B. Språk som huvudämne och orienteringsämnen som biämnen. C. Orienteringsämne som huvudämne och språk som biämnen.

Flertalet av enkäten berörda företag och organisationer förklarade sig positivt inställda till en form av högre sekreterarutbildning. I särskilt hög grad ansågs behov föreligga av kvalificerad utbildning i främmande språk. Bland de orienteringsämnen beträffande vilka en kvalificerad utbildning bedömdes erforderlig eller värdefull kan särskilt framhållas företagsekonomi, statistik och psykologi. I fråga om övriga orienteringsämnen uttalades in­ tresse från ett mindre antal företag och organisationer. Däremot förklarade sig åtskilliga intresserade av en bättre utbildning i utländsk stenografi. Över hälften av de svarande företagen och organisationerna uttalade sig för alternativ B (ovan), d. v. s. språk som huvudämne och orienteringsämne som biämne (n). I fråga om längden av den föreslagna utbildningen anslöt sig flertalet till kommitténs förslag, d. v. s. tre år, medan ett mindre antal

3

—

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 82

Språk:

Engelska Tyska Franska Spanska Portugisiska Italienska Ryska

Orienteringsämnen:

Företagsekonomi Historia Konsthistoria N ationalekonomi Psykologi Religionshistoria Sociologi Statistik Statskunskap.

• Sida 34
•  Original

34

företag och organisationer ansåg den föreslagna utbildningstiden för lång. Hertalet framhöll också önskvärdheten av praktik, innan avgångsbetyg ut­ färdades. I fråga om anställningsmöjligheterna på längre sikt utvisade en­ käten ett ganska betydande intresse för anställning av sekreterare med den föreslagna kvalificerade utbildningen.

Kommittén anser den gjorda enkäten ha bekräftat, att behov föreligger av en högre sekreterarutbildning, inrymmande såväl merkantil grundutbild- ning på gymnasienivå som akademiska studier efter delvis nya studieplaner. Kommittén förordar därför och under hänvisning till förekomsten av lik­ nande utbildningsvägar i utlandet, att en utbildning av detta slag kommer till stånd.

För att trygga utbildningens anknytning till arbetsmarknadens behov för­ ordar kommittén, att Uppsala stad och universitetet gemensamt tar initia­ tiv för tillsättande av ett utbildning sråd för den högre sekreterarutbild- ningen i Uppsala med representanter för staden, universitetet, handelsgym- nasiet och näringslivet.

I fråga om förutsättningarna för ett genomförande av kommitténs förslag i vad angår en akademisk utbildning i anslutning till för ifrågavarande ändamål särskilt avpassade kursplaner hänvisar kommittén till den på­ gående statliga utredningen rörande en differentiering av de humanistiska fakulteternas utbildnings- och undervisningsprogram, i vars direktiv sekre­ terarutbildning nämnes som exempel på en lämplig kombination av huma­ nistisk utbildning och praktisk yrkesutbildning.

Beträffande förutsättningarna för en handelsgymnasieutbildning i enlig­ het med förslaget framhålles, att vid Uppsala handelsgymnasium från och med läsaret 1960/61 finnes en statsunderstödd ettårig fackkurs för studen­ ter. Därest sökande till sekreterarutbildning i anslutning till denna fack­ kurs har sin hemort inom Uppsala stad eller eljest inom det elevområde, som väntas bli fastställt för handelsgymnasiet, anser kommittén ingen anledning föreligga för staden att anlägga andra ekonomiska synpunkter på dessa studerande än pa övriga. Beträffande elever från kommuner utanför elevområdet skulle det däremot ligga i stadens intresse att, i den mån dessa kommuner icke vore villiga att utbetala ersättning till staden, inte antaga sådana elever annat än mot uttagande av särskilda elevavgifter.

Kommittén har emellertid ansett sig kunna förutsätta, att, om den nya utbildningsvägen förverkligas under ifrågasatta former och visar sig locka studerande, statsmakterna skall pataga sig de kostnader, som föranleds av utbildningens rikslcaraktär. Samtidigt framhålles, att det skulle vara av värde, om Uppsala stad vid starten vore beredd att anlägga något vidare s\ npunkter pa denna fråga än rent ekonomiska utan att fördenskull göra några mer avsevärda ekonomiska åtaganden. Kommittén påpekar, att det enligt gjorda erfarenheter vid andra handelsgymnasier är sannolikt, att studentkursen till en början icke får maximalt antal, nämligen 30 elever.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 82 år 1961

• Sida 35
•  Original

35

Återstående platser skulle då utan kostnad för staden kunna utnyttjas för studerande inom den nya studiegången. Därvid skulle, som en följd av fack­ kursens uppdelning på två studieår, två omgångar elever med skilda ämnes­ grupper kunna studera samtidigt på ett givet antal elevplatser. Under antagande att 10 elevplatser stod till förfogande skulle sålunda 20 elever i sekreterarutbildningen kunna antagas det första året och därefter i genom­ snitt 10 elever per år. Detta vore enligt kommitténs mening tillräckligt för den försöksverksamhet, vartill Uppsala stad föreslås lämna sin medverkan.

Kostnaderna för en parallellavdelning, föranledd av sekreterarutbild­ ningen, borde enligt kommitténs mening helt bestridas av statsverket, enär den nya utbildningen skulle ligga i linje med universitetsutredningens av Kungl. Maj:t och riksdagen accepterade förslag om en differentiering av de fria fakulteternas utbildningsprogram med hänsyn bland annat till närings­ livets behov av högt kvalificerad arbetskraft. Kommittén finner därför anledning förutsätta, att statsmakterna kommer att vara villiga att göra avsteg från gällande statsbidragsprinciper, då det gäller att taga ett kom­ munalt handelsgymnasiums resurser i anspråk för en utbildning, som till sin väsentliga del är att betrakta som högskoleutbildning.

Kommittén för nya utbildning sv äg ar vid de filosofiska fakulteterna har i yttrande över utredningens förslag framhållit, att detta förslag gäller en utbildning av just det slag, som kommitténs direktiv siktar till. Kommittén anser förslaget innehålla goda lösningar på de praktiska problem, som erbjuder sig, då det gäller att skapa en ny utbildningsväg. Det skulle därför vara till synnerlig hjälp för kommittén i dess arbete, om en försöksverksam­ het i liten skala kunde igångsättas enligt de i betänkandet uppdragna rikt­ linjerna. Av särskild vikt vore, att det föreslagna utbildningsrådet snarast möjligt kunde organiseras. Man skulle därigenom för första gången få ett samarbetsorgan mellan å ena sidan universitetsmyndigheter och å andra sidan avnämarna av universitetsutbildad arbetskraft. Därest särskilda kostnader för staden skulle uppkomma till följd av den till fackkursen vid handelsgymnasiet knutna delen av den föreslagna försöksverksamheten, finner kommittén det rimligt, att dessa bestrides av statsmedel.

Drätselkammaren i Uppsala har i en till chefen för ecklesiastikdeparte­ mentet ställd skrivelse uttalat, att stadens kostnader för skolväsendet på grund av olika omständigheter vore högst avsevärda men att staden dock vore beredd att lämna sin medverkan till ett genomförande av den föreslag­ na utbildningen, om en från stadens synpunkt tillfredsställande ekonomisk gottgörelse kunde erhållas från statsmakternas sida. Under sådan förutsätt­ ning anser drätselkammaren, att en samordning skulle kunna ske av under­ visningen vid handelsgymnasiets ettåriga fackkurs med den föreslagna sek­ reterarn tbildningen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 82 år 1961